Barnolycksfall

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar WW 1979:28 @] Socialdepartementet

Barnolycksfall

Betänkande av

parnolycksfallsutredningen

Stockholm 1979

Omslag Bengt Göthberg Jemström Offset AB

ISBN 91-38-04784-5 ISSN 0375-250X Gotab, Kungälv 1979

Till Statsrådet och chefen för

Socialdepartementet

Den 24 februari 1977 bemyndigade regeringen chefen för socialdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att undersöka omfattningen av barnolycksfallen och deras orsaker. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 15 juni 1977 såsom utredare barnombudsmannen Rigmor von Euler. Att som sakkunniga biträda utredaren tillkallades samma dag skolöverläkaren Karin Eek, arkitekten Claes Fraenki, departementssekreteraren Ulla Fredriksson, departementssekreteraren Hanne Lindencrona, byrådirektören Ivonny Lindquist, numera sjukhusdirektören Owe Petersson, byråchefen Nils Ringstedt samt sekreteraren Annalisa Sterner. Genom beslut den 15 februari 1978 entledigades Fraenki. Samtidigt tillkallades riksdagsledamoten Inga Lantz som sakkunnig. Som experter har professorn Ragnar Berfenstam och 1:e sekreteraren Lars Johansson (fr. o. m. den 1 november 1977) samt barnhälsovårdsöverläkaren Mats Barr, sekreteraren Kent Mann och forskaren Stefan Westius (fr. o. m. den 15 juni 1978) biträtt utredaren. Utredningen har antagit namnet barnolycksfallsutredningen. Till sekreterare i utredningen förordnades den 15 juni 1977 jur. kand. Lars-Åke Lundqvist. Till biträdande sekreterare förordnades fr. o. m. den l juni 1978 barnpsykologen Kerstin Bäckström. Utredningen har avgivit yttrande över remiss av statens planverks skrivelse I977-06-02 med förslag om bestämmelse i byggnadsstadgan om säkerhetsåtgärder mot olycksfall med äldre maskinellt drivna portar, yttrande över remiss av förslag från statens planverk om bestämmelse i byggnadsstadgan om högsta yttemperatur för uppvärmningsanordning utförd av lackerad stålplåt samt yttrande över remiss av barnomsorgsgruppens betänkande (SOU 1978:5) Föräldrautbildning, 1. Kring barnets födelse. Därjämte har till utredningen överlämnats skrivelser från Samarbetskom-

mittén mot barnolycksfall med förslag om en utredning rörande möjligheten

att förse samtliga typer av brunnar med säkerhetslock samt synpunkter på ansvaret för åtgärder i olycksfallsförebyggande syfte inom skolan. För bilagorna till betänkandet ansvarar respektive författare.

4 sou 1979:28 Med överlämnande av detta betänkande anser sig utredningen ha fullgjort sitt uppdrag. Särskilt yttrande har avgivits av Ringstedt. Stockholm i april 1979 Rigmor von Euler /Lars-Å ke Lundqvist K ersrin Bäckström

Innehåll

Direktiv för utredningen

Sammanfattning 11

S ummaiy 15

19 1 Bakgrund 1.1 Inledning . 19 . . . . . . . . . . . 21 1.2 Avgränsningar 1.3 Uppläggning av utredningsarbetet . . . . 22 1.4 Förslag till målgrupper för samhällets åtgärder för att skapa ökad säkerhet för barn och ungdom 23

2 Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom . . . . 25 2.1 Olycksfall bland barn och ungdom i Sverige 1911-1978 25 2.2 Internationell jämförelse . . . . . . . . . . 33 2.3 Ekonomiska följder av olycksfall bland barn och ungdom 34

3 Var/ör sker olycksfall bland barn och ungdom? . 37 3.1 Barns och ungdomars beteende och förmåga 37 3.2 Barn och ungdom i dagens samhälle . . . . . . . . . 38 3.3 Orsaker och attityder till olycksfall bland barn och ungdom . 40

4 Ansvariga organ jör vissa olyckstyper . . . . . . 45 4.1 Olyckor i hemmet och dess grannskap. Bakgrund 45 4.1.1 Ansvariga organ . 45 4.1.2 Gällande bestämmelser . . . . . . . . 47 och förslag 49 4.1.3 Olycksfall i hemmet, överväganden 4.2 Olyckor med främst konsumentprodukter 49 4.2.1 Ansvariga organ. . . . . . . . . . . . . . . . 50 4.2.2 Möjligheter till ingripande enligt marknadsforingslagen 50

4.2.3 överväganden och förslag . . . . 52

4.3 Trafikolyckor med barn och ungdom . . . . . . 53 4.3.1 Barns och ungdomars förutsättningar i trafiken 53 4.3.2 Traftkmiljöns betydelse . 54 4.3.3 Ansvariga organ . . . . . . 54 4.3.4 Exempel på vidtagna åtgärder . 56

4.3.5 överväganden och forslag 57

6 Innehåll sou 1979:28

5 Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom . . . . . . 61 5.1 Centralt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 5.2 Regionalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 5.3 Lokalt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

5.4 Övrigt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67

6 Pedagogiska åtgärdetjfoz attförebygga olycksfall bland barn och ungdom 71 6.1 Inledning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 6.2 Mål för pedagogiska åtgärder . . . . . . . . . . . . . . 72 6.3 Pågående försök . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 6.3.1 Utredningens försök . . . . . . . . . . . . . . . 73

6.3.2 Övriga försök . . . . . . . . . . . . . . . . . . 74

6.4 Olika målgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 6.4.1 Beslutsfattare . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 6.4.2 Föräldrar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 77 6.4.3 Barn och ungdomar . . . . . . . . . . . . . . . 78 6.4.4 Vissa yrkesgrupper . . . . . . . . . . . . . . . . 81 6.5 Samhällets pedagogiska åtgärder . . . . . . . . . . . . . 86 6.5.1 Riksomfattande aktiviteter . . . . . . . . . . . . . 86 6.5.2 Barnavårdscentralemas arbete för att förebygga barnolycksfall 86 6.5.3 Skriftlig information . . . . . . . . . . . . . . . 87

6.5.4 överväganden om yngre skolbarns skyddsfrågor . . . . . 88

6.6 Utredningens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . 89

7 Registrering av olycksfall bland barn och ungdom . . . . . . . . 93 7.1 Behov av rapporteringssystem . . . . . . . . . . . . . . 93 7.2 Nuläge i Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 93 7.2.1 Nuvarande statistikinsamling . . . . . . . . . . . . 93 7.2.2 Andra åtgärder . . . . . . . . . . . . . . . . . 95 7.3 Internationella överenskommelser och rekommendationer . . . 96 7.4 Utredningens registreringsförsök . . . . . . . . . . . . . 96 7.5 Utredningens överväganden och förslag . . . . . . . . . . 97

8 Organisatoriska åtgärder mot olycksfall bland barn och ungdom . . . 101 8.1 Bakgrund . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 101 8.2 Central nivå, överväganden och förslag . . . . . . . . . 101 8.3 Regional nivå, överväganden . . . . . . . . . . . . . . 105 8.4 Lokal nivå, överväganden och förslag . . . . . . . . . . 105 8.4.1 Utredningens försök . . . . . . . . . . . . . . . 105

8.4.2 överväganden och förslag . . . . . . . . . . . . . 108

9 Ekonomiska _øljder . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

Särskilt yttrande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 115

Litteratur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

Bilaga 1 Barns och ungdomars beteende och förmåga . . . . . 125 Bilaga 2 författningssamling SOSFS (M) 1977:17 . 139

Socialstyrelsens

Innehåll 7

3 Utbildningsvägar För vissa yrkesgrupper . . . . . . . 141 Bilaga Bilaga 4 Förteckning över material i olycksfallsförebyggande syfte lör barn och ungdom . . . . . . . . . . . . . . . . 149 5 Redovisning av intervjuer i Tyresö . . . . . . . . . 163 Bilaga Bilaga 6 Registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. . . . . . ,l8l 7 System för rapportering av produktskador internationellt . 225 Bilaga 8 Redovisning av försök i Gällivare . . . . . . . . . . 231 Bilaga . . . . . . . . . . 263 Bilaga 9 Redovisning av Försök i Tyresö av försök i Uppsala . . . . . . . . . . 283 Bilaga 10 Redovisning

Direktiv för

utredningen

Utredningen har genom beslut vid regeringssammanträde 1977-02-24 meddelats följande direktiv.

Årligen inträffar flera hundratusen barnolycksfall i Sverige. Ett stort antal av dessa torde ge ringa och förhållandevis kortvariga skador. Beräkningar visar emellertid att 150 000-200 000 av barnolycksfallen ger upphov till skador som fordrar läkartillsyn. Av dessa behöver ca 6 % vård - oftast kortvarig - på sjukhus. Hur många av olycksfallen som leder till bestående skador eller invaliditet är inte känt. Antalet barnolycksfall med dödlig utgång uppskattas till ca 250 om året. Medan den totala barnadödligheten i Sverige under 1900-talet kraftigt minskat, har dödligheten bland barn på grund av olycksfall varit nära nog oförändrad. Detta innebär att dödligheten på grund av olycksfall kommit att omfatta en allt större del av den totala dödligheten bland barn. Den beräknas nu utgöra ca 40 % av all dödlighet i åldersgruppen 1-14 år. Av undersökningar om barnolycksfall framgår att vissa typer av skador dominerar vid de svåra barnolycksfallen. Dit hör fallskador. skador orsakade av trafikolyckor, brännskador och forgiftningar. Av barnolycksfallen med dödlig utgång torde något mer än en tredjedel vara trafikolycksfall och en knapp tredjedel utgöras av drunkningsolyckor. Resterande del består framför allt av olika slags olyckor i hemmen. Här dominerar kvävning och brännskador. Åtskilliga åtgärder har vidtagits for att motverka barnolycksfallen. Ett flertal myndigheter har att inom sitt ansvarsområde bevaka barnens säkerhet. Det centrala ansvaret för åtgärder rörande barnens vård och skydd åvilar socialstyrelsen. Till styrelsen är knutet det år 1971 inrättade lekmiljörådet, som har till uppgift att bl. a. verka för att skydds- och säkerhetsaspekterna vid barns lek tillgodoses. Andra myndigheter som statens trafiksäkerhetsverk, byggnadsstyrelsen. skolöverstyrelsen, konsumentverket, arbetarskyddsstyrelsen, bostadsstyrelsen och planverket har viktiga uppgifter i det förebyggande arbetet beträffande barnolycksfall. På det lokala planet är det kommunernas barnavårdsnämnder/sociala Centralnämnder som skall främja en gynnsam utveckling av de unga och goda uppväxtförhållanden i övrigt för dem. Bestämmelser härom finns i barnavårdslagen (1960:97). Barnolycksfallen har granskats av olika statliga utredningar t. ex. familjeberedningen i betänkandet (SOU 1967:8) Barnstugor, barnavårdsmannaskap. barnolycksfall samt barnmiljöutredningen bl. a. i betänkandet (SOU 1975:32) Barns hälsa. En särskild samarbetskommitté mot barnolycksfall med representanter for bl. a. statliga myndigheter och olika organisationer har funnits sedan år 1954. Av det anförda framgår att antalet barnolycksfall är förhållandevis stort och svarar för inemot hälften av den totala barnadödligheten i Sverige samt att samhällets ansvar när det gäller att förebygga barnolycksfall är splittrat på flera myndigheter och organ. Riksdagen har - i samband med behandlingen av motioner rörande barnolycksfall (SoU 1975:5 och l975/76:30)- pekat på osäkerheten om vilket organ, såväl på riksplanet

10 Direktiv för utredningen

som lokalt, som har huvudansvaret lör barnsäkerhetsfrågorna. Riksdagen har också att pekat på behovet av att registrera barnolycksfall. Riksdagen har därvid förutsatt dessa frågor beaktas i ett fortsatt arbete med barnsäkerheten. Mot den angivna bakgrunden ansåg departementschefen att frågan om hur barn- Han föreslog att en olycksfall på bästa sätt skall kunna förebyggas borde utredas. särskild utredare skulle tillkallas för att undersöka omfattningen av barnolycksfallen som och deras orsaker. Utredaren borde lägga fram förslag till övergripande atgärder utredaren överväga kan förebygga olycksfall bland barn. l samband därmed borde Vidare borde utredaren kartlägga de profrågan om registrering av barnolycksfallen. blem i övrigt som riksdagen har pekat på i nämnda utskottsbetänkanden. Med hänvisning till det anförda hemställde departementschefen att regeringen måtte bemyndiga honom att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda frågan om barnolycksfallen, att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat arbetsbiträde åt utredaren. Vidare hemställdes att regeringen föreskriver att ersättning till utredare, sakkunnig. expert och sekreterare skall utgå i form av dagarvode enligt kommittékungörelsen (1946:394), om ej annat löreskrives, att kostnaderna lör utredningen skall betalas från femte huvudtitelns kommittéanslag. Regeringen anslöt sig till löredragandens överväganden och biföll hans hemställan. l likhet med övriga under våren 1978 pågående utredningar har också barnolycksfallsutredningen meddelats tilläggsdirektiv angående finansieringen av reformer.

Sammanfattning

Den allmänna sociala utvecklingen under 1900-talet har resulterat i att vi nu kan iaktta ett helt annat dödlighetspanorama än för 60-70 år sedan. En drastisk minskning av dödligheten till följd av sjukdomar har skett. Olycksfallsdödligheten har också minskat, men i långt mindre mån. Olycksfallsdödlighetens andel av den samlade dödligheten har till följd härav ökat och är nu den största dödsorsaken av samtliga hos barn över ett år. Utvecklingen framgår av nedanstående diagram.

40 /rx

30 \

2C Diagram l. Totala dödligheten (bruten linje) och dödligheten genom olycks- 10 fall (he/dragen linje) per

.§0--Q 10 000 barn l-14 år,

O 1911-1971. 1911 1971 Källa: SCB.

Orsakerna till att allt färre barn dör av sjukdomar är flera. De mest betydelsefulla är sannolikt den förbättrade standarden för barnen och barnfamiljerna. Infektionssjukdomarnas följder har härigenom kunnat begränsas avsevärt. 1 absoluta tal dog i början av 1900-talet totalt ca 17 500 barn i åldern 0-14 år. Sjukdomar svarade för något över 95 % av detta antal. Det är naturligt att ansträngningarna i första hand inriktades på att begränsa sjukdomarna och lindra deras följder. Allt eftersom detta lyckats har intresset ökat för att förebygga barnolycksfall. Från omkring år 1950 har ett mer aktivt intresse kunnat iakttas i Sverige. Också internationellt har man insett att olycksfallen blivit ett av de dominerande hälsoproblemen. I de flesta

12 Sammanfattning

industriländer är det numera så att olycksfall är det största hotet mot barnens liv. 1 länder som inte nått vår nivå beträffande teknisk, ekonomisk, social m. m. standard kan det också tydligt iakttas hur olycksmönstret överensstämmer med förhållandena hos oss tidigare. Förändringen av dödsorsaker mellan 1911 och 1966 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 1. Dödsorsaker hos barn i olika åldersgrupper, per 100 000 barn. 1911-1915 och 1966-1970

Åldersgrupp 1-4 år 5-9 år 10-14 år 1911 1966 1911 1966 1911 1966 -15 -70 -15 -70 -15 -70

lnfektionssjukdomar 245 3 91 l 46 1 sjukdomar 190 6 28 3 14 l Andningsorganens Tuberkulos 143 0 77 0 96 0 Matsmältningsorganens 65 2 18 l 13 1 sjukdomar Okänd orsak 63 0 18 0 10 0 45 18 26 17 24 12 Olycksfall

Källa: Sjölin, S. & Vahlquist, B.. Child Health in Sweden. Acta Paed. Scand. 632485, 1974.

I takt med att det blev mer allmänt bekant, vilken betydelse barnolycksfallen hade, också behov av förebyggande åtgärder. Framför allt uppkom från barnläkarhåll togs initiativ som år 1954 resulterade i bildandet av en frivillig organisation, samarbetskommittén mot barnolycksfall, som påtagit sig ansvaret för barnsäkerhetsarbetet. 1 längden finner dock utredningen det ohållbart att bedriva ett effektivt förebyggande arbete på central nivå, att huvudsakligen lita till frivilliga krafter. Samhället måste på ett genom aktivt sätt ta sitt ansvar for att därigenom garantera att barnsäkerhetsfrågorna kontinuerligt kan drivas på effektivaste möjliga sätt. Situationen i nuläget i Sverige är enligt utredningens beräkningar att vart barn årligen skadas så svårt i olycka, att sjukhusbesök eller sjätte á sjunde motsvarande är nödvändigt. För åldrarna 0-17 år motsvarar detta ca 317 000 Av dessa slutar ca 360 med dödlig utgång. Samhällets kostnader olycksfall. for alla barnolycksfall beräknas till ca 720 miljoner kronor. Internationellt sett anses Sverige vara ett foregångsland när det gäller förebyggande åtgärder, varfor det kan antas att de svenska siffrorna är förhållandevis låga. Det kan emellertid konstateras att barnolycksfallen i absoluta tal överstiger antalet rapporterade arbetsolyckor. Ser man till hur olycksfallen fördelar sig är det, beträffande olyckor med vilket stort problem trafiken är. Mer än hälften dödlig utgång, påfallande av alla dödsolyckor sker i trafiken. En knapp fjärdedel är drunkningsolyckor. Återstoden fördelar sig tämligen jämnt på förgiftningar, kvävning. brännskador, fall m. m.

Sammanfattning 13

De olycksfall som inte leder till dödliga skador ser annorlunda ut. Trafikolyckorna är här ca 10 %. Majoriteten olyckor syns inträffa i hemmet eller dess grannskap - ca 50 %. Av samtliga olyckor föranleder mer än var tionde inläggning på sjukhus. En lång rad samverkande faktorer orsakar olycksfall. Utredningen anser emellertid att den främsta olycksorsaken är utformningen av den fysiska miljön. som huvudsakligen utformats av vuxna för vuxna. l alltför liten utsträckning har barns behov beaktats vid utformningen av miljön. Ansvaret för att förebygga olycksfall är starkt splittrat. Något samordnande organ med ett övergripande ansvar för barnsäkerheten finns inte. Utredningen anser att ett sådant organ bör tillskapas och föreslår därför att en offentlig utredningskommitté - Barnsäkerhetskommittén - inrättas. I kommittén bör ingå företrädare för riksdagspartierna samt de fem statliga verk som främst är engagerade i barnsäkerhetsfrågorna, nämligen konsumentverket. skolöverstyrelsen, socialstyrelsen, statens planverk och statens trafiksäkerhetsverk. Den centrala organisationen bör på det lokala planet kompletteras genom att anställningar som barnsäkerhetskonsulenter, med hjälp av statsbidrag, inrättas i kommunerna. Konsulenterna skall, utifrån en kunskap om barn och barns förmåga, relaterad till olycksrisker, på lokalplanet ansvara för samordningen av det förebyggande arbetet. En av deras viktigaste uppgifter blir att aktivera föräldrar och barn i ett säkerhetsarbete. Försök med lokal olycksförebyggande verksamhet har legat till grund för utredningens förslag härvidlag. Utredningen föreslår vidare att det införs ett system för att registrera barnolycksfall så att ett bättre underlag erhålls för förebyggande åtgärder. Till grund för förslaget ligger erfarenheter från försök med registrering av barnolycksfall i främst Halmstad och Växjö. För att genomföra de Säkerhetsfrämjande åtgärder som ett anpassande av miljön till barns och ungdomars förutsättningar innebär, har det av utredningen ansetts nödvändigt att ge människor kunskap om barns och ungdomars behov, om risker och om möjligheten att förebygga olyckor. Sådan information kan delvis ges genom enkla budskap via massmedia och press till alla vuxna. De målgrupper som framför allt ansetts viktiga att nå med information är beslutsfattare, föräldrar, barn och ungdomar själva samt vissa yrkesgrupper.

Utredningens förslag för att kunna förebygga olycksfall i framtiden innebär i huvuddrag följande El att gällande bestämmelser om barnsäkerhet i Svensk Byggnorm tillämpas retroaktivt, El att, beträffande produkter, åtgärder vidtas som möjliggör ett tidigare ingripande mot farliga produkter, än vad som nu är möjligt, D att skadeståndsskyldighet i trafikfall i princip skall åläggas barn först då barnet nått en mognad som gör ett sådant ansvar rimligt, dvs. vid den ålder då barnet äger en 12-årings mognad, E] att övergripande och kraftfulla åtgärder vidtas inom samhällets olika sek-

Sammanfattning

torer för att nedbringa främst dödsolyckorna inom trafiken, att beslutsfattare och föräldrar systematiskt får kontinuerlig utbildning och information om barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksrisker, att det på alla skolstadier skapas garantier för att barnens skyddsfrågor bevakas och att skyddsarbetet ingår i det vanliga skolarbetet, så att grunden läggs till en fostran till ansvar om sig själva och andra, att de yrkesgrupper som arbetar med barn, i grundutbildning, vidareutbildning och fortbildning, får kunskap om barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksrisker. om hur olycksfall for dessa förebyggs, om forsta hjälpen vid olycksfall samt om informationsteknik, att frivilliga organisationer stimuleras till fortsatt arbete kring barnsäkerhetsfrågor genom stöd av ett centralt barnsäkerhetsorgan, att ansvaret for samordning av utbildning och information i barnsäkerhetsfrågor läggs på ett centralt barnsäkerhetsorgan som härvid skall samverka med berörda myndigheter, att ett system for registrering av barnolycksfall införs, att en kommitté, inordnad under Socialdepartementet - Barnsäkerhetskommittén - inrättas som centralt ansvarigt organ for säkerhetsfrågor bland barn och ungdom, att med stöd av statsbidrag anställningar som barnsäkerhetskonsulenter inrättas i kommunerna för att lokalt bevaka och samordna barnsäkerhetsfrågorna samt verka for en bättre barnmiljö, El att föräldrar och andra stimuleras till att engagera sig som barnmiljöombud för att komplettera den kommunala verksamheten. De samlade kostnaderna vid fullt genomförande av utredningens forslag, uppgår till 17 miljoner kronor per år.

Summary

As a result ofgeneral social development during the 20th century, the overall picture of morbidity is now very different from that evident 60-70 years ago. There has been a dramatic fall in morbidity caused by illness. Accident morbidity has also decreased. but to a much lesser extent. As a result. the proportion of total morbidity due to accidents has increased, and accidents are now the main cause of death among children more than l year old. Development is illustrated in the following diagram.

\ 3G Diagram I. Total morbidity (dolled line) and /norbi- 2G W\ dity caused by accidents

*g (unbrøkerz line) per I 0. 000

10 children aged I -I 4. 1911-1971. L... o Source: Swedish vital 1911 1971 statistics.

There are several reasons why increasingly few children die of illness. the most important probably being the improved standard-of-living of children and their families. As a result, it has been possible substantially to limit the consequences of infectious diseases. At the beginning of the 20th century, total mortality among children between the ages of 0 and 14 was c. 17,500. Illness was responsible for something over 95 % of these deaths. Naturally enough, elforts were directed primarily at limiting diseases. and mitigating their consequences. As increasing success has been achieved in this field, interest has grown in the prevention of Childhood accidents. ln Sweden, a more active interest in accident prevention has been evident

Summary

since around 1950. Internationally, too, there is an awareness that accidents have become a major health problem. ln most industrialized countries, accidents now constitute the greatest threat to the lives ofchildren. ln countries that have not reached the same technical, economic and social level, we can clearly observe how the pattern of accidents resembles that previously prevailing in our own countries. The change in the pattern of accidents is illustrated by the following table.

Table 1. Death causes among children in different age groups per 100,000 children, 1911-1915 and 1966-1970

Age group 1-4 years 5-9 years 10-14 years 1911 1966 1911 1966 1911 1966 -15 -70 -15 -70 -15 -70

Infections diseases 245 3 91 1 46 1 190 6 28 3 14 1 Respiratory diseases Tuberculosis 143 0 77 0 96 0 Diseases of digestive 65 2 18 l 13 1 organs Cause unknown 63 0 18 0 10 0 Accident 45 18 26 17 24 12 17 0 1 0 0 0 Congenital defects

Source: Sjölin. S & Vahlquist. B., Child Health in Sweden. Acta Paed. Scand. 63:485. 1974. As the significance of childhood accidents became more widely known, measures emerged too. On the initiative of, so the need for preventive a Joint Committee for the Prevention of Childabove all, the paediatricians, hood Accidents was set up in 1954. This Committee has assumed respon» for the work of child safety. However, the State Commission for sibility Investigation of Childhood Accidents considers it impossible in the long run to perform efficient preventive work at the central level using mainly voluntary forces. The community must actively shoulder its responsibility, to guarantee the continuous handling ofthese questions in the most efficient manner possible. According to the Commissions calculations, the present situation in Sweden is that each year every sixth or seventh child is accidentally injured to an extent requiring a visit to the hospital or comparable. In the 0-17 age group, this corresponds to some 317,000 accidents. About 360 of these are fatal. The costs to the community for all childhood accidents are estimated at c. 720,000 million kronor. By international standards, Sweden is regarded as something of a pioneer in the field of accident prevention, so that we can assume the Swedish figures to be relatively low. It can be noted, however, that in absolute figures the number of childhood accidents of Occupational accidents reported. is greater than the number the breakdown of accidents by type, one is struck, in the Considering

Summary

case of fatal accidents, by the number caused by traffic. Over half of all fatal accidents take place on the roads. About 20 % are by drowning. The remaining deaths are fairly evenly divided between poisonings, suffocations, burns and scalds, accidental falls etc. The structure of non-fatal accidents is different. Traffic accidents account for only c. 10 %. The majority of these accidents, about 50 %, seem to occur in the home or its neighbourhood, More than every tenth accident requires in-patient treatment. Childhood accidents are caused by a large number of interrelated factors. The Commission, however, considers the main cause of such accidents to be the physical environment, which has been constructed mainly by and for adults. The needs of children have been far too little considered when shaping the physical environment. The responsibility for preventing accidents is extremely fragmented, and no co-ordinating body with an overall responsibility for childhood safety exists. The Commission therefore considers that such a body should be created, and proposes the setting up ofa special Child Safety Commission, consisting of representatives of the main political parties and the five Central Government authorities mainly concerned with child safety issues. The central organization should be complemented at the local level by the appointment of municipal childhood safety advisers. Central Government grants should be extended for this purpose. These advisers, on the basis of what is known of children and their ability in relation to the risks of accident, should bear responsibility for the co-ordination of local preventive work. One of their most important tasks would be to activate parents and children in child safety work. These suggestions are based on local experiments in accident prevention.

To implement the changes in the physical environment needed fo achieve

greater safety, the Commission has considered it necessary to impart to the general public a knowledge of the needs of children and young people, of the risks involved, and of the possibility of preventing accidents. Information of this kind can to some extent be imparted to all adults by means of simple messages via the mass media and press. The most important target groups for such information are the decisionmakers, parents, children, and certain personnel who deal with children in their daily work.

The Commission°s proposals for the prevention of accidents in the future are essentially as follows:

D that the existing rules on childhood safety in the Swedish Building Regulations should be applied retroactively, D that steps should be taken with regard to products, making it possible to react against dangerous products at an earlier stage than is now the case, D that in principle children should not become liable for damages in traffic cases until they have reached a degree of maturity at which such a responsibility is reasonable, which is about the age of 12 years,

18 Summary

that vigorous general measures be taken in different sectors of the community with a view to reducing above all fatal accidents on the roads, that decision-makers and parents should systematically and continuously receive training and information concerning the development of children and young people in relation to accident risks, that guarantees should be created at all school stages for the monitoring of child safety, and that accident prevention should become part of the general work of the schools, thus establishing a basis on which to foster children to responsibility for themselves and others, that the personnel working with children should in their basic, further, and in-service training acquire a knowledge ofthe development of children and young people in relation to accident risks, for accidents and their prevention, of first aid, and of information techniques, that the voluntary organizations should be stimulated to further work on child safety by the support of a central body for child safety,

that the responsibility for training and information on child safety should

be assigned to a central child safety unit, which should co-operate with the relevant authorities, that a system be introduced for the registration of childhood accidents, that a committee - the Childhood Safety Committee - should be established within the Department of Health and Social Welfare as the body centrally responsible for childhood safety issues, that, with the support of Central Government grants, childhood safety advisers should be appointed by the municipalities to supervise and coordinate childhood safety issues at the local level, and to promote a better childhood environment, that parents and others should be stimulated to function as childhood safety representatives as a complement to the work of the municipalities. If implemented in full, the Commission”s proposals would involve a total cost of 17 million kronor p.a.

sou 1979:28 19

l Bakgrund

l.l Inledning

Den allmänna sociala utvecklingen under 1900-talet har resulterat i att vi nu kan iaktta ett helt annat dödlighetspanorama än för 60-70 år sedan. En drastisk av dödligheten till följd av sjukdomar har skett. minskning Olycksfallsdödligheten har också minskat, men i långt mindre mån. Olycksfallsdödlighetens andel av den samlade dödligheten har till följd härav ökat och är nu den största dödsorsaken av samtliga hos barn över ett år. framgår av nedanstående diagram.

Utvecklingen

30 \

2 G \ Diagram 1. Tora/a dödligheten (bruten linje) och dödligheten genom olycks- 1 0 fall (he/dragen linje) per *O-å 10 000 barn 1-14 år, 191 1-1 971 . O 1911 1971 Källa: SCB.

Orsakerna till att allt färre barn dör av sjukdomar är flera. De mest betydelsefulla är sannolikt den förbättrade standarden för barnen och barn-

familjerna. Infektionssjukdomarnas följder har härigenom kunnat begränsas

avsevärt. I absoluta tal dog i början av 1900-talet totalt ca 17500 barn i åldern 0-14 år. Sjukdomar svarade för något över 95 % av detta antal. Det är naturligt att ansträngningarna i första hand inriktades på att begränsa sjukdomarna och lindra deras följder. Allt eftersom detta lyckats har intresset ökat för att förebygga barnolycksfall. Från omkring år 1950 har ett mer

20 Bakgrund

aktivt intresse kunnat iakttas i Sverige. Också internationellt har man insett att olycksfallen blivit ett av de dominerande hälsoproblemen. 1 de flesta industriländer är det numera så att olycksfall är det största hotet mot barnens liv. 1 länder som inte nått vår nivå beträffande teknisk, ekonomisk. social m. m. standard kan det också tydligt iakttas hur olycksmönstret överensstämmer med förhållandena hos oss tidigare. Förändringen av dödsorsaker mellan 1911 och 1966 framgår av nedanstående tabell.

Tabell 1. Dödsorsaker hos bam i olika åldersgrupper, per 100 000 barn, 1911-1915 och 1966-1970

Åldersgrupp 1-4 år 5-9 år 10-14 år 1911 1966 1911 1966 1911 1966 -15 -70 -15 -70 -15 -70 lnfektionssjukdomar 245 3 91 1 46 1 Andningsorganens sjukdomar 190 6 28 3 14 1 Tuberkulos 143 0 77 0 96 0 Matsmältningsorganens

Källa: Sjölin, S. & Vahlquist, B., Child Health in Sweden. Acta Paed. Scand. 632485. 1974.

I takt med att det blev mer allmänt bekant, vilken betydelse barnolycksfallen hade, uppkom också behov av förebyggande åtgärder. Framför allt från barnläkarhåll togs initiativ som år 1954 resulterade i bildandet av en frivillig organisation, samarbetskommittén mot barnolycksfall, som påtagit sig ansvaret för barnsäkerhetsarbetet. I längden finner dock utredningen det ohållbart att bedriva ett effektivt förebyggande arbete på central nivå, genom att huvudsakligen lita till frivilliga krafter. Samhället måste på ett aktivt sätt ta sitt ansvar för att därigenom garantera att barnsäkerhetsfrågorna kontinuerligt kan drivas på effektivaste möjliga sätt. Situationen i nuläget i Sverige är enligt utredningens beräkningar att vart sjätte ä sjunde barn årligen skadas så svårt i olycka, att sjukhusbesök eller motsvarande är nödvändigt. För åldrarna O-17 år motsvarar detta ca 317 000 olycksfall. Av dessa slutar ca 360 med dödlig utgång. Samhällets kostnader för alla barnolycksfall beräknas till ca 720 miljoner kronor. Internationellt sett anses Sverige vara ett föregångsland när det gäller förebyggande åtgärder, varför det kan antas att de svenska siffrorna är förhållandevis låga. Det kan emellertid konstateras att barnolycksfallen i absoluta tal överstiger antalet rapporterade arbetsolyckor. Ser man till hur olycksfallen fördelar sig är det, beträffande olyckor med dödlig utgång, påfallande vilket stort problem trafiken är. Mer än hälften

Bakgrund 21

av alla dödsolyckor sker i trafiken. En knapp fjärdedel är drukningsolyckor. Återstoden fördelar sig tämligen jämnt på förgiftningar, kvävning, fall, brännskador, m. m. De olycksfall som inte leder till dödliga skador ser annorlunda ut. Tra-

fikolyckorna är här ca 10 %. Majoriteten olyckor syns inträffa i hemmet

eller dess grannskap - ca 50 %. Av samtliga olyckor föranleder mer än var tionde inläggning på sjukhus.

1.2 Avgränsningar

En kartläggning av barnolycksfallen skulle ta stor tid i anspråk och kräva betydande resurser. Resultaten skulle bli tidsrelaterade och därigenom ha ett begränsat värde för framtiden. För att inte splittra sina resurser har utredningen avstått från att närmare penetrera speciella olyckstyper och åtgärder mot dessa. Utredningen har istället sett som sin uppgift att komma med förslag till medel för ett förebyggande arbete som snabbt kan ge resultat. Även i övrigt har utredningen funnit skäl göra vissa avgränsningar.

Enligt en internationellt accepterad defnition är olycksfall: en händelse oberoende av_ människans vilja, orsakad av en snabbt verkande, utifrån kommande kraft, och synbar i skada till kropp eller själ. (Källa: The prevention of accidents in the home, WHO 1968.)

Definitionen gör ingen åtskillnad på skador av olika svårighetsgrad. Utredningen avser dock inte att närmare beröra de lindrigaste skadorna dvs. sådana som inte kräver behandling vid sjukhus eller motsvarande. Skador av psykisk art ingår heller inte i utredningens uppdrag.

Utredningen har därför stannat för att som relevant olycka räkna sådan som medför behov av medicinsk hjälp/ör skadans omvårdnad. Med medicinsk ltjälp avses a//form av sjukvård oavsett var den meddelats. Med barn avser utredningen barn och ungdom till och med 17 âr.

I andra sammanhang används 15 år som åldersgräns. Utredningen har dock valt att höja denna gräns. Detta beror på att åldrarna 13-17 år i stor utsträckning drabbas av olyckor som inte förekommer i lägre åldrar. Framför allt sker detta i trafiken och främst med mopeder och motorcyklar. För att inte det förebyggande arbetet skall splittras bör detta inriktas på åldrarna t. o. m. 17 år.

Med registrering _förstâs ett systematiskt insamlande av data kring inträffade barnolycksfall.

I de översiktliga beskrivningarna av barnolycksfall har utredningen främst inriktat sig på faktorer kring och effekter av olycksfall som på olika sätt är mätbara, dvs. kostnader till följd av olyckor, inblandade produkter etc. Därutöver finns självfallet också andra följder och konsekvenser av olyckor

22 Bakgrund

som inte är mätbara. Det är vid en studie av barnolycksfallen angeläget att ha i minnet alla de psykiska effekter en olycka medför hos de anhöriga och andra som berörs av olyckan. Mest påtagliga är dessa naturligtvis i de fall där barnet dör eller blir allvarligt handikappat. Sorg och samvetsförebråelser bland dem som stått barnet närmast - föräldrar. kamrater, lärare och andra - får i dessa fall livslånga verkningar. Till de negativa effekterna av olyckor måste man också räkna med den oro som föräldrar, andra anhöriga och personalgrupper med ansvar for barn, känner inför risken av att en olycka kan inträffa. Utredningen har i sitt arbete funnit belägg för att olycksfall bland barn och ungdom i stor utsträckning är en miljöfråga. Utredningens förslag går i stora drag ut på att med en djupare förståelse för barns och ungdoms utveckling och behov, så långt möjligt undanröja risker i den fysiska miljön. Det står emellertid klart att många andra faktorer medverkar till olycksfall. Barn och ungdom har inbördes mycket olika levnadsbetingelser. Trots samhällets vidtagna, pågående och planerade insatser för att modifiera och utjämna sådana skillnader, är det i dag ett faktum att många familjer lever i otrygghet, materiellt och/eller emotionellt. Utan att kunna verifiera påståendet, håller utredningen för sannolikt, att föräldrar i en pressad psykosocial situation, har svårt att ägna sina barn den uppmärksamhet som föräldrar i mer gynnade levnadsomständigheter har möjligheter till. Utredningen uttalar sig nedan för att ett föreslaget centralt organ för barnsäkerhetsfrågor närmare skall studera hur exempelvis sociala faktorer inverkar på förekomsten av olycksfall bland barn och ungdom. Utredningen anser att studier av ett sådant slag - centralt och lokalt - bör kunna ge kunskaper som bidrar till ett reformarbete i vid mening som ger en bättre livsmiljö for alla barn och ungdomar.

1.3 Uppläggning av utredningsarbetet

Utredningens uppdrag har omfattat framför allt följande frågor 1. Hur stor omfattning har olycksfallen bland barn och ungdom? 2. Vad orsakar olycksfall bland barn och ungdom? 3. Hur skall det förebyggande arbetet samordnas på riksplanet och lokalt? 4. Hur skall registrering av olycksfall bland barn och ungdom se ut? 5. Hur skall olycksfall bland barn och ungdom på bästa sätt förebyggas? För att få underlag för bedömningen av dessa frågor har utredningen initierat försöksverksamhet med förebyggande av barnolycksfall lokalt och med registrering av barnolycksfall. Utredningen har vidare i skrivelser till ett antal berörda instanser efterlyst synpunkter på och erfarenheter av arbete med att förebygga olycksfall bland barn och ungdom. Frågan om barnolycksfallens omfattning och orsaker har utredningen behandlat i kapitlen 2 och 3. Utredningen bygger här dels på tidigare forskningsoch utredningsresultat. dels på det material som utredningen fått fram via försöken med registrering. En mer detaljerad genomgång av barns och ung-

Bakgrund 23

domars beteende och förmåga finns i bilaga l. Utredningen har också sett det som nödvändigt att studera frågan om vad som idag görs för att förebygga barnolycksfall, vilka instanser som har ansvaret (kapitel 4 och 5) samt att något djupare penetrera problem i samband med de mest frekventa olyckstyperna (kapitel 4). l samband med genomgången av dessa olyckstyper redovisar utredningen vissa överväganden och förslag till åtgärd. Utredningen har bedömt pedagogiska åtgärder för att förebygga olycksfall som väsentliga (kapitel 6). Förslagen har beretts av en särskild grupp med deltagande från utredningen, landstingsförbundet, barnhälsovårdsöverläka-

ren i Stockholms län, barnomsorgsgruppen och expertis inom områdena

utbildning och information. l bilaga 3 görs en genomgång av utbildningsvägar för vissa yrkesgrupper och i bilaga 4 finns en förteckning över material som framställts för att förebygga olycksfall bland barn och ungdomar. Vidare lägger utredningen stor vikt vid registreringsfrågan som ett underlag för bedömning av inriktningen och omfattningen på såväl kort som lång sikt av olycksfallsförebyggande insatser. I kapitel 7 redovisas erfarenheterna av utredningens försök vid vårdcentralen Dockan i Växjö och vid länssjukhuset i Halmstad och utredningens överväganden och förslag i frågan. Vid överväganden om registrering av barnolycksfall har utredningen biträtts av en särskild grupp med representation från utredningen, landstingsförbundet och medicinsk expertis. Mer detaljerad redovisning av registreringsförsöken finns i bilaga 6. I bilaga 7 redovisas internationella system för rapportering av produktskador. Utredningens överväganden och förslag till central och lokal samordning av det förebyggande arbetet bygger i stor utsträckning på erfarenheterna av de lokala försök som utredningen initierat i Gällivare, Tyresö och Uppsala. Dessa frågor avhandlas i kapitel 8. En mer detaljerad presentation och utvärdering av projekten finns i bilaga 8, 9 och 10. Avslutningsvis gör utredningen en bedömning av de ekonomiska följderna av sina förslag (kapitel 9). Utredningen har under arbetets gång samrått med Konsumentverket, socialstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, lekmiljörådet, utredningar inom näraliggande verksamhetsområden, samarbetskommittén mot barnolycksfall, forskargruppen SCAFT (Stadsplanering, Chalmers, Arbetsgruppen för Forskning om Trafiksäkerhet) samt Svenska Livräddningssällskapet Simfrämjandet.

1.4 Förslag till målgrupper för samhällets åtgärder för att skapa

ökad säkerhet för barn och ungdom

I allmänhet har gränsen mellan barn och vuxen, med hänsyn till fysisk utveckling, satts till 15 år. I och för sig kan det finnas skäl till en sådan åldersgräns också i ett barnsäkerhetsarbete. Emellertid inträffar olyckor av delvis ny art och med allvarliga konsekvenser i de lägre tonåren, främst då trafikolyckor med mopeder och motorcyklar. Olyckorna drabbar åldrarna från ca 13-14 och upp till och med 17 år.

24 Bakgrund

El Det/örebyggande arbetet/ör dessa typer av olyckor bör ha sant/na uppläggning och inriktning oavsett vilken åldersgrupp åtgärderna riktar sig till för att få ett sam/at säkerhetsarbete med hög effekt. Det/öreslås där/ör att målgrupp _törjörebyggande åtgärder skall vara barn och ungdomar till och med i 7 år.

Att ta ställning till vilken ambitionsnivå samhället skall ha vad gäller att förebygga olyckor bland barn och ungdom, måste bli en avvägning mellan olika intressen. Å ena sidan är det uppenbart att barn och ungdomar behöver ett stort mått av frihet för att kunna utveckla sina inneboende förutsättningar och få erforderlig stimulans härför. Det är också uppenbart att barn och ungdomar successivt behöver lära sig kontakt med riskfyllda aktiviteter för att så småningom kunna behärska dessa risker. Å andra sidan vore ett naturligt mål för ett barnsäkerhetsarbete att helt Ett sådant mål kommer dock i konflikt med nödundanröja barnolycksfall. vändigheten av att stimulera barns utveckling och medför betydande praktiska problem. Till detta skall läggas kostnader av mycket stor omfattning. Det är därför uppenbart att ambitionerna för barnsäkerhetsarbetet måste sättas så att de inte beskär barns fria utveckling. Strävan bör istället vara att se till att utvecklingen sker i säkra former. Ett visst mått av olyckor är då ofrånkomligt.

El De olyckstyper som ettförebyggande arbete [första hand bör inriktas på. är sådana som medför allvarliga konsekvenser samt olyckor som_förekommer i stort antal.

2 bland barn och

Omfattning

av

olycksfall

ungdom

2.1 Olycksfall bland barn och ungdom i Sverige 1911-1978

Som nämnts har barnolycksfall som dödsorsak under 1900-talet fått allt större relativ betydelse. Vissa olyckstyper har ökat dramatiskt. Så har dödsfallen i trafiken ökat med nära 7 gånger för åldersgruppen 0-17 år från 1911 till 1976 och utgör nu ca hälften av alla olyckor med dödlig utgång. För samtliga åldersgrupper utom barn under l år är olycka den största enskilda dödsorsaken av samtliga. Genomsnittligt omkommer 360 barn och ungdomar i åldern 0-17 år varje 360 barn dör av | år till följd av olycka. Av dessa är 250 0-14 år och 110 15-17 år. olyckor varje år 1 nedanstående diagram redovisas olycksfallens andel av den totala dödligheten för barn till och med 14 år under perioden 1911 t. o. m. 1970. Under det första levnadsåret är en hög andel av dödsfallen beroende på sjukdomar. 1 en sammanställning över dödsorsaker väger denna spädbarnsdödlighet så tungt, att en felaktig uppfattning om dödlighetens orsaker erhålls. 1 diagrammet har därför spädbarnen uteslutits. Av tekniska skäl är det inte möjligt att särredovisa åldrarna 15-17 år. Ungdomarna har därför också uteslutits.

A 1-4år 5-9år 10-14år Period Pojkar Fiickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor

Diagram 2. Barndöd/igi/ze/ (1 -1 4 år): olycksfall med dödlig ingång (svar/a partier) 1911-1970 (Svensk befolkningssratisrild, Källa: SCB.

Med utgångspunkt från Statistiska centralbyråns redovisning av dödsorsaker är det möjligt att närmare beskriva vilka olyckstyper som svarar för olyckor med dödlig utgång. Av en sådan redovisning framgår att framför allt trafiken är orsak till barnolyckor med dödlig utgång. De tidigare vanliga dödsorsakerna som fall, kvävning, förgiftning och brännskador, svarar nu-

26 Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom

Annat Förgiftning

f

Drunkning Diagram 3. Döø/sorsak 1975. 0-/4 år. Källa: SCB.

mera för en förhållandevis liten andel av de allvarligaste olyckorna. Reåterfinns ovan i diagramform för åldersgruppen 0-14 år. dovisningen En motsvarande redovisning görs också för åldersgruppen 15-19 år. Av tekniska skäl har det inte varit möjligt att särredovisa åldrarna till och med 17 år, som är utredningens främsta målgrupp. Av diagram 4 framgår att trafiken utgör den dominerande orsaken till de allvarligaste olyckorna. Beträffande olyckor utan dödlig utgång saknas emellertid statistiskt material för någon längre tid. Uppgifter före omkring 1950 finns endast i form från vilka det inte är möjligt att dra av ytterst begränsade undersökningar, säkra slutsatser om förhållandet i hela Sverige. För denna tid någorlunda har i medicinsk redovisats uppgifter om ökad skadefrekvens. Rikfackpress tigheten av sådana uppgifter kan dock inte beläggas. För tiden efter 1950 finns undersökningar av bl.a. frekvensen barnolycksfall. Mest betydelsefull i detta sammanhang är 1955 års Stockholmsundersökning (Berfenstam et al, Svenska läkartidningen nr 24, 1957) vars slutsatser och resultat alltjämt är av stort värde. Undersökningen omfattade barn i åldern 0-14 år i Stockholm med inre förortsområde. vilka samtliga under år 1955 infördes till sjukhus i Stockholm för vård med anledning av olycksfall. Undersökningen visade en olycksfrekvens på ll %. Ett bortfall föreligger dock genom att inte alla barn förs till sjukhus för vård vid olycksfall. Unvisar vidare sjunkande olyckstal under sommaren, vilket fördersökningen klaras av att många Stockholmsbarn vistas på annan ort sommanid. Undersökningens redovisade olycksfrekvens innebär därför sannolikt en underskattning. Detta styrks av att andra faktorer tyder på att olycksfrekvensen sommartid är högre än eljest. Sålunda är exponeringen odiskutabelt större

av olycksfall bland

Omfattning barn och zmgdom 27

Annat Förgiftning

Drunkning

Diagram 4. Dädsorsak 1975, [5-/9 är. Trafik Källa: SCB.

sommartid. Vidare visar försäljningen av lättare sjukvårdsmateriel 50 % högre volym under sommaren än andra jämförbara perioder under resten av året, vilket tyder på en högre olycksfrekvens. Gustavsson (Barnolycksfall i Östersund, 1972) fann vid en studie som kan jämföras med Stockholmsundersökningen en olycksfrekvens på 9,2 % för barn 0-14 år. Även i denna undersökning redovisas säsongsmässiga variationer, som dock delvis kan förklaras av klimatfaktorer. Metodiken vid denna undersökning skiljer sig från Stockho!msundersökningen, så till vida att intervjuer gjordes med berörda vårdnadshavare. Gustavsson har också studerat olycksfall i Uppsala (Barnolycksfall i Uppsala I och 11, 1975) och därvid funnit en olycksfrekvens på 10,8 % för barn 0-14 år. Även här föreligger en lägre olycksfrekvens sommartid jämte andra orsaker till bortfall. Dessa senare torde dock endast ha marginell betydelse. SCAFT-gruppen i samarbete med Östra sjukhuset har, vid en år 1977 avslutad undersökning av barnolycksfall i Göteborg funnit en olycksfrekvens på 14,8 % för gruppen O-14âr. Det finns knappast skäl anta att Göteborgsbarn i allmänhet skulle vara mer olycksbelägna än andra barn. Förklaringen till den högre olycksfrekvensen torde istället ligga i att bortfallet är mindre. Som redovisas närmare nedan, har barnolycksfallsutredningen genomfört test av system för registrering av barnolycksfall och försök med lokal samordning av åtgärder mot barnolycksfall. Härvid har erhållits ytterligare material som belyser frågan om storleken på olycksfrekvensen. 1 Halmstad och Gällivare har därvid uppmätts helårsfrekvenser för olycksfall bland barn och ungdom på 14,4 % och 19,3 96 för åldersgruppen 0-14 år samt 19,3 % och 26,4 % för åldersgruppen 15-17 år. I Gällivare har undersökningen täckt

barn och ungdom 28 Omfattning av olycksfall bland

samtliga sjukvårdsinrättningar samt tandvårdsmottagningen. Samtliga övriga ovan refererade undersökningar har helt förbigått problematiken med tandskador. När det sedan gäller att dra slutsatser om frekvensen olycksfall på riksnivå, har ovan pekats på att det vid flertalet av de refererade undersökningarna föreligger ett bortfall av okänd storlek. Undersökningen har inte heller. med undantag av Gällivareprojektet, behandlat barnolycksfall i glesbygd. Någon säker uppgift om olycksfrekvensens storlek kan därför inte redovisas med stöd av nämnda undersökningar. Däremot föreligger en stor överensstämmelse mellan de nämnda undersökningarna i övrigt och de resultat utredningen funnit i samband med sina registreringsforsök. De undersökningar som gjorts - och som huvudsakligen avser åldrarna 0-14 år - har emellertid fått fram olycksfrekvenser som i flertalet fall ligger inom ett intervall på 10-15 %. Med hänsyn till vad ovan anförts beträffande bortfall. finner utredningen det rimligt att utgå från en olycksfrekvens på 15 %. Detta innebär att vart sjätte å sjunde barn årligen drabbas av olycksfall som kräver tillsyn och vård av medicinsk personal. Det sammanlagda antalet barn i här aktuell ålder uppgår till ca 1.7 miljoner (källa SCB) vilket betyder att det i Sverige årligen inträffar 255 000 barnolycksfall som kräver medicinsk vård. Beträffande olyckor bland ungdomar i åldern 15-17 år föreligger ett betydligt osäkrare material som gör det svårare att uttala sig om frekvensen kunna olycksfall för denna grupp. Det torde emellertid sägas på basis av de erfarenheter som föreligger från sjukhusen och det material som erhållits vid ovan redovisade försök i Halmstad och Gällivare - att frekvensen i olycksfall för sist nämnda grupp något överstiger frekvensen inom de lägre förs åldrarna, framför allt till följd av en väsentligt ökad förekomst av tra- 317000 bam fikolycksfall. Utredningen har därför stannat för det antagandet att olycksvaU-e å, m1 Sjukhus frekvensen för åldrarna 15-17 år ligger på ca 20 %. Med ett totalt antal ener skada_ Detta motsvarar 870 bam ungdomar i denna åldersgrupp på ca 310000 (källa SCB) innebär detta ett olycksfallsantal på ca 62 000. Totalt uppgår därmed olycksfallen till ca 317 000 om dagen. för åldrarna 0-17 år, vilket innebär ca 870 olycksfall per dag. Utöver här redovisade olyckor inträffar självfallet ett stort antal olyckor som ger obetydliga skador. vilka inte kräver tillsyn av medicinsk personal. Antalet sådana olyckor är svårt att beräkna. En uppskattning, byggd på erfarenheter från barnavårdande och medicinsk personal, antyder att sådana lindrigare skador torde uppgå till minst samma antal som olyckor av sådan svårighetsgrad att kontakt med sjukhus eller motsvarande erfordras. Totalt skulle därmed olycksfallen bland barn och ungdomar- t. o. m. 17 år - uppgå till minst ca 635 000 eller nära 1 750 per dag. Som nämnts beräknas antalet barn och ungdomar 0-17 år som omkommer till följd av olycka till 360 per år. Det sagda innebär intet annat än en beskrivning av genomsnittlig förekomst av olyckor. Det är möjligt att med utredningens försök som underlag närmare beskriva barnolycksfallen och deras fördelning på åldrar. tid, rum, kön etc. De uppgifter som lämnas avser endast de patienter som registrerats i samband med försöken.

Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom 29

Olycksbenägenheten visar kraftiga skillnader, beroende på kön. l genom- . . ,, . . __ POJKHT drabbas av snitt drabbar nastan dubbelt så många olyckor pojkar som flickor. Konsolyckor dubbelt så differensen existerar redan under det första levnadsâret och blir mer marofta som flickor. kerad med stigande levnadsålder.

Det förekommer också variationer i olycksfrekvens efter levnadsålder.

Vid åldern 1-3 år finns sålunda en topp, som Följs av en sjunkande olycks-

frekvens fram till skoldebuten. Omkring IO-årsåldern sker ånyo en stegring

av frekvensen olyckor.

0,5%

Po|kav 540.. L* j Fhckor - Uapgulrom 600* konsaknas 38a, 550-

573* , 0,5% j. 430- Lâ 0,5% :_-

120- /

EO- i/z

7, ,V , 5* // x / . 45- 37% /V Diagram 5. Skadade efter V ålder och kön. 25* roms °* o ^“ 5* °““'5“liå'§'l§r°..1 Källa: Bilaga 6, SCB.

Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom

Variationer i olycksfrekvens Förekommer också över dygnets timmar, veckans dagar och årstider. Variationerna under ett dygn framgår nedan i diagramform.

Diagram 6. Skadade e/imrid pâ dygnet. Källa: Bilaga 6, SCB. 18-21

Frakturer, klämskador, sårskador, vrickningar och stukningar dominerar olycksfallen bland barn och ungdomar. Förgiftning Brännskada Okänd eller annan skada Främmande Fraktur kropp genom naturlig öppning Ur led

Klämskada

Vrickning, stukning

Hjärnskakning 4-

Diagram 7. Skadade efter diagnos. Källa: Bilaga 6. SCB. Sårskada

av olycksfall bland barn

Omfattning och ungdom 3]

Som framgår nedan skadas framför allt extremiteter och huvud.

Huvud och hals

Diagram 8. Skadade eller kroppsdel.

f

Ben Källa: Bilaga 6. SCB.

Barns och ungdomars främsta sysselsättning när skada inträffar är lek. Därnäst kommer olika idrottsliga aktiviteter.

Spelade boll

Åkte skidor Åkte skridskor

Gick, promenerade _, a-Annanaktlvltet Sprang Diagram 9. Skadade eller aktivitet. Källa: Bilaga 6. SCB.

32 Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom

Bostaden och dess närområde svarar för mer än hälften av alla olycksfall. Vid byggplats och brygga/strand, som till skillnad från bostad anses som farliga områden, inträffar endast några få olyckor.

Füråd Tomt, gård i anslutning Trappa till bostadshus \ A nna tb osa sru td m Lekplats

Förbindelseutrymme Badrum, toalett, tvättstuga, bast” Sportanläggn, gymnastik-, Kök, \ idrottsplats, kokvrå, bassäng pentry

Okänd 01315 Brygga, strand

Diagram 10. Skadade efter plats. Källa: Bilaga 6, SCB.

Flertalet skador är av lindrig natur. Ca 11,3 % av alla skador är dock krävs. Ytterligare vid fler så svåra att inläggning 17,7 % kräver behandling än ett besök.

_Okänt

Diagram ll. Skadade ef/er pâ/öl/d. Källa: Bilaga 6, SCB.

Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom 33

2.2 Internationell jämförelse

Det har ovan redovisats några svårigheter som föreligger när det gäller att beskriva olyckssituationen i Sverige. Än större blir svårigheterna när läget i Sverige skall relateras till en internationell situation. Sverige anses vara ett föregångsland när det gäller forskning kring barnolycksfall. Det finns därför relativt sett mycket svenskt material om barnolycksfall som saknar motsvarighet utomlands. Internationella jämförelser är dessutom alltid svåra att göra på grund av olika baser i de statistiksammanställningar som ändå finns. Därutöver tillkommer självklara skillnader i olycksfrekvenser och olycksfallsmönster mellan länder med olika utvecklingsgrad. Olycksmönstret i ett utvecklingsland med ringa utvecklad bilism och med öppen eld som dominerande värme- och matlagningskälla ser naturligtvis ut på ett helt annat sätt än i Sverige. Även mellan länder med likartad utvecklingsnivå kan påtagliga skillnader i olycksmönster föreligga. Det kan heller inte förbises skillnader i pålitligheten hos olika länders rapportering. Med nämnda reservationer redovisas dödligheten till följd av olycksfall per 100000 invånare i respektive åldersgrupp för ett antal länder. Grundmaterialet har hämtats från WHO:s publikation “World health statistics annual. Geneve 1977. Uppgifterna avser år 1974 med två undantag. Dessa har markerats särskilt. Tabellz. Dödlighet till följd av olycksfall per 100000 invånare år 1974

7 Tyskland (DDR)“ 47,3 23.6 17.5

Avser år 1975. b Inkluderar dödsfall genom mord, självmord, skada genom krigshandling och där det ej kunnat fastställas om olycka eller vållande förelegat.

Som framgår av tabellen varierar dödstalen kraftigt mellan olika länder. Siffrorna för Sverige ligger lägst i jämförelse med övriga länder för åldersgrupperna 0 och 1-4 år. För gruppen 5-15 år ligger dödligheten i Sverige på fjärde lägsta plats. Skillnaden mellan de fyra lägsta dödstalen är dock mycket liten. Det kan också påpekas att det utomlands konstaterats variationer i död-

Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom

ligheten och även olycksfall utan dödlig utgång beroende på socialgrupps- Dödligheten är sålunda lägre i höga socialgrupper än i de lägre. tillhörighet. skillnad har inte upptäckts i Sverige, vilket kan bero Någon motsvarande Det kan därför inte uteslutas på att frågan inte ägnats större uppmärksamhet. liksom andra sociala karakteristika, varierar med att frekvensen olycksfall, socialgruppstillhörighet. Specialstudier krävs dock för att ge säkert besked. Beträffande förekomst av olyckor utan dödlig utgång saknas möjlighet till sådana jämförelser som gjorts ovan beträffande dödlighet. De uppgifter som finns är som regel väsentligt sämre underbyggda, varför det är ytterst med svenska förhållanden. Sannolikt finns vanskligt att göra jämförelser dock en samvariation med dödlighetstalen. Detta innebär att höga tal för olycksfall som medför dödsfall, antyder att också olyckor utan dödlig utgång har hög frekvens och omvänt.

Ekonomiska av bland barn och ungdom

2.3 följder olycksfall

Beträffande de samhällsekonomiska effekterna av barnolycksfall saknas närmare studier. Forskargruppen SCAFT har dock ställt material till utredsom kan ge en belysning av storleksordningen av de ningens förfogande, rent medicinska kostnaderna. Inom ramen för den tidigare nämnda undersökningen i Göteborg har sålunda vårdtider och vårdtillfállen närmare analyserats för 12 265 skador. Av dessa föranledde 967 inläggning. Återstående 11 298 skador behandlades Skadorna som krävt inläggning har tillsammans erfordrat 5 900 polikliniskt. behandlade skadorna vårddagar eller 6,1 vårddag per skada. De polikliniskt har krävt 18 100 besök eller 1,6 besök per skada. Göteborgs sjukvårdsför-

valtnings självkostnad uppgår i 1978 års budget till 1 480 kronor per vårddag 293 kronor per poliklinikbesök för de aktuella skadorna. respektive I materialet från Göteborg har inläggning krävts i 7,9 % av skadefallen. av barnolycksfall genomfört har I de försök med registrering utredningen inläggningsfrekvensen varit högre, eller 11,3 %. Överfört til! de 317 000 olycksfall bland barn och ungdom utredningen,

enligt vad ovan sagts, anser inträffar varje år, innebär detta vårdkostnader kronor i 1978 års nivå. Vid framräkningen av detta på ca 360 miljoner och vårdkostnad, som ovan belopp har använts samma inläggningsfrekvens redovisats för Göteborg. Härtill skall läggas kostnader för de olycksfall som inte kräver vård på motsvarande, Dessa kostnader kan dock inte skattas närmare. sjukhus eller Vid sidan av de rent medicinska kostnaderna ger olycksfall bland barn också andra effekter av ekonomisk art. Hit hör kostoch ungdom självfallet nader i samband med dödsfall, pensioner när olyckan medför handikapp, samt den dolda kostnaden förlorad arrehabilitering och materialkostnader för föräldrar. Dessa har inte beräknats närmare, men torde betsförtjänst Barnolycksfallen med hänsyn till erfarenheter från olycksstudier i andra sammanhang uppgå kostar samhället vårdkostnaderna. Samtill i vart fall samma belopp som de medicinska minst 720 milj. kr skulle därmed de samhällsekonomiska effekterna av olycksfall mantagna varje år. 720 miljoner kronor per år. bland barn och ungdom uppgå till minst

I de individuella fallen varierar kostnaderna i betydande mån. Ett lindrigt

Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom 35

fick Jens 16000 Volt

g PP§E

nns, 12 år, har legal på .sjukhus i D: år. Bilda hem-n är ampult-rudr. J

IEI-olyckorna

l april 1977 Ieklo Jens och hans kunnran-r på järm-ägsslalionc-II i Upp- Hilda \›2i›|›_v. Jon.- kliinrndø upp pâ NI .nidnparkørnl m: i tron ull en låg som slår sli

måste

iir

stoppas

ofarligt. Snkundvn eller brunn Jern som r-n farkhl. yrlionju huru i .åldrarna Hamhade-fáll lf) 000 \o|| genom krop- S-Hi ;Ir har .st-dan [964 IDPH. »Ludul sig |m Sju hög. -piilnninuslc-alningar. h da- |7 hur I3 mlidil, 20 fall Iuwlan-ndvnu-u snaonl ampulallinna-r. hjiirn- x-Ilvr .synskadnr. H han: hur c-fIc-rInn: .sjukhuu-nrd |||i\iI an-r-Iiilltlu. Mia -nm pu nagot süll haft med mkt-n all göra iir u-niuu: D|..5.\\ ULYUKUK “INTE STOPIWS.

De tre

vanligaste olyckorna:

Lek på låglaken. Det rac- Kastar man järnlrád eller ker all man kommer i när- försöker peta på ledningar- håller upp Irvlninganla är heten av de elektriska led- na med föremål svävar att komlivsfarligt. liksom ningarna för all man ska man i lirsfara. ma i närheten m: ledning få ström i kroppen. Teckningar: Lei/ Almqvist som fallit ner.

(Aftonbladet 14 november 1978)

36 Omfattning av olycksfall bland barn och ungdom

olycksfall, som kan behandlas med enklare åtgärd, kostar några få kronor. En utbredd brännskada av tredje graden kan däremot förorsaka akutvårdskostnader som uppgår till S00 000 kr. Vid sidan härav ñnns dolda kostnader som kan uppgå till miljonbelopp.

SOU l979z28

3 Varför sker bland barn och

olycksfall ungdom?

3.1 Barns och ungdomars beteende och förmåga

För en rätt förståelse av hur barnolycksfall kan uppkomma och för att kunna vidta adekvata förebyggande åtgärder är det nödvändigt att ha en grundläggande kunskap om barn och deras naturliga beteende. Utredningen stöder sig härvid på de teorier som bl. a. J. Piaget och E.H. Eriksson utvecklat och vilka representerar en likartad syn på betingelserna för mänsklig utveckling. Var för sig beskriver och förklarar de dock begreppet utveckling från skilda perspektiv. Dessa teorier har legat till grund för de mål som ställts upp för Förskoleverksamheten i Sverige. Barns beteende och förmåga är sålunda beroende av utveckling, som i sin tur är avhängig av såväl biologiska och genetiska faktorer som den påverkan miljön utövar. Barnets utveckling sker efter vissa lagbundna principer. Den sker språngvis, inifrån och ut, uppifrån och ned. Med språngvis utveckling förstås, att medan en förmåga är i ett expansivt skede, vilar övrig utveckling. Rörelseutvecklingen sker inifrån och ut. Detta innebär att som nyfött kan barnet endast utföra grova rörelser och då med hela kroppen. Senare kan armarna röras separat. Barnet använder då hela armarna från axelleden och båda två samtidigt. Nästa steg är att kunna röra en arm i taget och gripa en sak med endast en hand. Därefter lär barnet sig att arbeta med armen från armbågsleden, sedan från handleden. Rörelseutvecklingen sker uppifrån och ned. Det betyder att barnet har förmåga att sitta tidigare än att gå. De i förhållande till huvudet mera centralt belägna delarna av kroppen är alltså tidigare utvecklade än de mera avlägset belägna. Barnets förmåga till samordning av rörelser, dess kontroll av den egna kroppen med precision och skicklighet i rörelserna, växer fram långsamt och fortgår under hela uppväxttiden. Detta innebär att kroppen ständigt förändras och får nya proportioner mellan huvud, bål och extremiteter, vilket orsakar ett arbetsamt inlärande av nya sätt att använda sin kropp. Normalzonen, dvs. det tidsintervall under vilket barnet normalt skall svara mot en viss utvecklingsnivå, är mycket vid. Det är sålunda lika vanligt att kunna sitta vid sex månaders ålder som att göra det vid tio. Gemensamt för alla normala barn är dock att de skall genomgå samma faser i utvecklingen.

Barns naturliga beteenden, r. ex. att en ertâring lär känna sin omgivning

38 Varfor sker olycksfall bland barn och ungdom?

genom att ta, känna och smaka på den, ger som en naturlig ;följd upphov till olycksrisker. Olycksrisker i olika åldrar är mycket tydligt relaterade till de utvecklingsstadier som barnet befinner sig i vid dessa åldrar. Med en grund/äggande kunskap om barns och ungdomars utveckling och beteende i olika utvecklingsstadier kan dessa riskerförutses, och ett mer eáfektivt förebyggande arbete bedrivas. Utan en sa°dan kunskap hos beslutsfattare och p/anerare/inns dessutom stor risk för att barns miljö utarmas och barns behov underordnas vuxnas.

Kunskap om barn och deras naturliga beteende har av utredningen bedömts så viktig för att kunna Förebygga barnolycksfall, att en utförlig redovisning görs av barns utveckling från spädbarnsperioden och upp t. 0. m. 17 år. Denna återfinns i bilaga l. Utredningens avsikt är att denna redovisning skall kunna utgöra ett undervisningsunderlag avseende barns utveckling relaterad till olycksrisker. l litteraturförteckningen finns övrig litteratur inom området.

3.2 Barn och ungdom i dagens samhälle

Liksom det for ett arbete inriktat på att reducera olycksfallen bland barn är nödvändigt att ha kunskaper om barn och barns beteenden, är det också åt barns och ungdomars situation i nödvändigt att ägna uppmärksamhet dagens samhälle. Familjen i bondesamhället var den minsta självständiga enheten och svarade for produktion för familjens behov, samt för fostran och vård av barn såväl som vård av den äldre generationen. Så sent som omkring år 1870 var ca 70 % av befolkningen sysselsatt i jordbruk med binäringar. 100 år senare hade siffran sjunkit till ca 7 % (Källa SOU 1974:39). Dåtidens samhälle var statiskt och rörelserna mellan olika samhällsskikt förhållandevis små. Flertalet barn tog över föräldrarnas yrken. Den skolning för ett yrkesliv som skedde, vilken också innefattade yrkesrisker, ägde mestadels rum inom familjen. Barnen var också en självklar del av familjens produktionsresurser och deltog aktivt i arbetet med gemensam försörjning redan i mycket unga år. Barnen hade härigenom en direkt ekonomisk betydelse för familjen och deras ställning påverkades naturligen härav. Samhället kännetecknades av en patriarkalisk uppbyggnad samtidigt med en hård hierarkisk styrning. Regelsystemet var förhållandevis enkelt och efterlevnaden av reglerna upprätthölls med hårda straffsanktioner. I och med industrialismens genombrott skedde vissa förändringar. Fai stort sett att vara den producerande enheten, men behöll miljen upphörde de konsumerande och huvuddelen av de fostrande och vårdande uppgifterna. som grupp fick allt färre gemensamma uppgifter, medan däremot Familjen familjemedlemmarna fick allt större betydelse i olika verksamheter utanför familjen. Den urbaniseringsprocess som följt industrialismens genombrott, har ytterligare markerat kärnfamiljen som enhet mot tidigare månggenerationsfamiljen och därutöver bidragit till en snabbare avsöndring av individerna från familjen.

Varfor sker olycksfall bland bam och ungdom? 39

Angelägna och nödvändiga sociala reformer har genomförts, som på ett avgörande sätt påverkat barns ställning och rättigheter. Förbudet mot barnarbete liksom allmän skolplikt är exempel på reformer som medfört väsentligt förbättrade Förutsättningar för en positiv utveckling för barnen. De har dock också medfört att den delaktighet i familjens ekonomiska gemenskap, som tidigare fanns, nu upphört. Den förändring barnrollen genomgått har också bidragit till den utveckling av olyckssituationen som kunnat iakttas. När barnen ärvde Föräldrarnas yrke och vårdades och fostrades inom familjens ram var många olycksrisker desamma för barn som för vuxna. I och med att arbete utom hemmet blivit det dominerande förvärvssättet, samtidigt som barnen inte längre självklart ingår i familjens och samhällets ekonomiska system, har naturligen tyngdpunkten i olycksförebyggande arbete inriktats på de produktiva åldrarna. Detta kommer också till synes i att t. ex. arbetarskyddet är betydligt bättre utbyggt än motsvarande funktioner för barn och ungdom. Vid sidan härav har också utvecklingen av den fysiska miljön haft betydelse för barns och ungdomars situation idag. Trots att forna tiders samhälle uppvisade många brister och för många människor var svårt att leva i, har dock utvecklingen från miljösynpunkt inneburit försämringar.

En rik och omväxlande miljö har för många ersatts av betong/örorter och köpcentra. Det är högst troligt att torftigheten i miljön är en faktor som direkt bidrar till vissa obzcksfall. Torftigheten gör att ungdomar och barn söker sig till aktiviteter som kan erbjuda någon form av stimulans och som då också ofta innebär risker.

Det är vidare troligt att omvandlingen av Sverige till ett högt utvecklat industrisamhälle ger speciella problem for särskilt utsatta barn- och ungdomsgrupper. Exempel på sådana grupper är barn och ungdomar med psykiska, fysiska eller sociala handikapp. Dit hör också vissa invandrade barn och ungdomar. Utredningen finner det rimligt att anta att nämnda grupper kan löpa en större risk än andra att råka ut för olycksfall. Det kan dock finnas faktorer som verkar i motsatt riktning. Så kan t. ex. barn med handikapp och deras omgivning visa större vaksamhet mot olycksrisker än vad som annars vore fallet. Särskilda åtgärder, i form av bostadsanpassning, speciella hjälpmedel och liknande, kan också verka dämpande på frekvensen och allvarlighetsgraden av olyckor. För invandrade barn kan en modern boendemiljö innebära nya och allvarliga faror, t. ex. trafiken. Å andra sidan kan den nya miljön genom sin utformning ge barnen bättre skydd än de tidigare fått. Centraluppvärmning minskar sålunda radikalt risken för sådana brännskador som annars orsakas av uppvärmning genom öppna elstäder.

Någon säker kunskap om nämnda grupper verkligen är mer utsatta för

olycksfall än andra finns inte. Det är emellertid angeläget att åtgärder vidtas för att utröna om dessa grupper drabbas av olycksfall i högre utsträckning än andra. Om så visar sig vara fallet bör förebyggande åtgärder för dessa grupper ges hög prioritet.

40 Va/jör sker olycksfall bland barn och ungdom?

Han lek te

på

taket till hissen

F ASTN ADE

OCH MISTE

4 F IN GBAR

Den livsfarliga leken l his- Hissen började röra sig upp strummorna l Bollmora är inte mot Tony, men plötsligt stannade rolig längre. den av ännu okänd anledning. I går miste Tony j. Om den inte hade stannat hade 14 år, fyra fingrar på vänster Tonytro ligen klämts till döds hand. mellan hissen och hisstrummans Tony hade klättrat upp på vägg. hisstaket genom inspektionsluc- Tony fick hänga i 25 minuter kan i taket. Sen hade han tjuv- innan brandmännen kunde ta sig kopplat hissen, så att han kunde in i schaktet och rädda honom. köra den med dörren öppen. Svenska Bostäder, som äger hus- Sittande på hisstaket åkte han et, hade bytt nycklar till schak-tet upp och ner i hisstrumman. utan att meddela brandkåren. Nu Plötsligt hände det. Tony fast- var man tvungen att slå sig in nade med ena handen mellan genom dörren. hissens motvikt och hissväggen. Tony hade fruktansvärda Hiss gick. ifrån honom och Tony smärtor och fick genast en blev hängande i handen mellan smärtstillande spruta av en av tredje och fjärde våningen. brandmännen. Olyckan inträffade Pojkens fyra fingrar var då i Bollmora. Enligt avslitna. I dag ligger han på brandkåren och polisen är det plastikkirurgen på Karolinska vanligt att pojkar leker i his- sjukhuset. strummorna. Nu vet han att den här leken När Tony hängde fritt i luften är farlig. mellan våningarna och kände hur - Det här är en ruggig histofingrarna klämdes sönder, tryckte ria som alla ungdomar borde ta någon på hissknappen från över- varning av, säger man på polisen sta våningen. och brandkåren.

(Expressen 16 augus/i 1977)

3.3 Orsaker och attityder till bland barn och olycksfall ungdom

Vid en genomgång av material om barnolycksfall att ett stort antal framgår olycksfall inträffar utan att någon bestämd yttre faktor kan anges som huvudorsak.

Utredningen anser det dock klart att utformningen av miljön har en avgörande inverkan pâ/örekomsren av olycksfall bland barn och ungdom. En miljö som utformas med hänsyn till barns och ungdomars behov och förmåga kan verk-

bland Varg/ör sker olycksfall bam och ungdom? 41

samt bidra till att olycksfallen reduceras. Detta påstående styrks av SCAFT- En bra miljö ger få gruppens undersökningar, som har kunnat visa att en väl utformad traolyckor_ _ En dålig fikmiljö kan reducera olyckorna med så mycket som upp till 80 %. många_ Barns och ungdomars miljö är emellertid sammansatt av många olika komponenter, som i större eller mindre grad påverkar förekomsten av olycksfall. Nedan redovisas ett antal faktorer som är av större betydelse när det gäller Förekomsten av olycksfall.

Bostäderna har förbättrats från säkerhetssynpunktjämfort med för 30-40 år sedan vilket kan avläsas i olycksstatistiken. Antalet svåra brännskador har minskat kraftigt, t. ex. brännskador av öppna kaminer. vedspisar och öppen eld. Detta har varit ett stort problem i t. ex. England ända fram till våra dagar och är det alltjämt i framför allt utvecklingsländerna. En annan olyckstyp som nu är mycket sällsynt är olyckor med elektriska föremål. Successivt har en alltmer barnsäker inomhusmiljö skapats, där lagstiftningen verksamt bidragit. Det finns därför goda skäl att tro att samma utveckling som kunnat observeras för brännskador och elektriska olycksfall också kommer att visa sig t. ex. när det gäller fall från fönster, fall genom felaktigt konstruerade trappräcken och klämskador under vältande spisar, där bestämmelser om förbättrad säkerhet nyligen införts.

Antalet dödsolyckor i trafiken bland barn ökade under 1900-talet fram till mitten av 1950-talet, men sedan har den ogynnsamma utvecklingen bromsats upp och det kan t. o. m. iakttas en minskning av antalet dödsolyckor. Redan undersökningar från år 1958 har visat ett klart samband mellan antalet dödsolyckor i trafiken och trafikmiljöns utformning. Fler barn bor i bostadsområden konstruerade efter principen att barn och bilar så långt möjligt skall separeras. Ett sådant boende reducerar antalet barntrafikolyckor. I ett internationellt perspektiv har Sverige en gynnsam statistik beträffande barntrafikolyckor, särskilt i förskoleåldern, sannolikt beroende på att Sverige, när det gäller trafikplaneringen, ligger ett steg före de flesta andra länder. Det anmärkningsvärda har alltså inträffat att under en period, när tralikvolymen mer än fördubblats, det samtidigt har varit möjligt att sänka antalet barntrafikolyckor med dödlig utgång.

Olyckstalen i Sverige är låga främst bland barn i förskoleåldern. Detta kan ha ett visst samband med bamømsoigens utbyggnad. Undersökningar har visat att daghemsbarn har ett väsentligt annorlunda olyckspanorama än lika gamla hemmavarande barn. Skadorna är visserligen nästan lika många men betydligt lindrigare. Daghemmet är alltså en väsentligt säkrare plats för barn än hemmet beroende bl. a. på att de erhåller en kvalificerad omsorg genom tränad personal och att daghemsmiljön anpassats till barns behov och förmåga. Sannolikt ger en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen återverkningar på barnolycksfallen. De barn som erhållit plats i daghem löper därför en mindre risk att drabbas av svåra olyckor än andra barn.

Ett förändra! akrivitersmönsrer sätter direkt spår i olycksstatistiken. Ett aktuellt exempel är cyklingen. Medianåldern för singelolyckor på cykel bland barn har under den senaste tioårsperioden sjunkit från runt 8 till ca 4 âr.

42 Varför sker olycksfall bland barn och ungdom?

Skador bland cyklande småbarn är i dag ett stort bekymmer men var det knappast för 10-15 år sedan. Skadorna bland småbarn har också en särskild karaktär. Småbarn kan inte parera en omkullkörning på samma sätt som äldre barn, utan kastar sig handlöst av cykeln och ramlar med huvudet fore i marken. Skallskador har därför kommit att dominera vid cykelolyckor. Ännu ett exempel är den kraftigt ökade mopedåkningen bland de yngre tonåringarna. Denna har avsatt oroväckande resultat i skade- och dödsstatistiken. Detta gäller också dem som ännu inte har lov att köra moped. Ett annat exempel är ridsportens popularisering, främst bland flickor, som enligt uppgift har medfört att ridolyckorna under senare år har blivit fler. Ytterligare ett exempel är utförsåkningen. Så länge slalom- och störtloppsåkning främst var en hobby för redan skidvana norrländska barn var också olycksfrekvensen låg. Den ökade rörligheten på sportloven och det ökade intresset för utförsåkning bland mellansvenska och sydsvenska barn har medfört att skadorna ökat. Nya produkter som t. ex. miniskidor sätter också snabbt spår i statistiken.

Kritiskt för ll-åringcn

Första svåra

rullbrädesolyckan

Polisen maktlös trots

förbudet

Tillståndet för den 11-årige pojke som på torsdagskvällen skadades livshotande vid en rullbrädesnlycka i Göteborg är fortfarande oförändrat kritiskt, Denna olycka är den hitlills :allvarligaste som .skett i landet sedan rullhrädessjiorten kom hit_ Polisen i Göteborg är maktlös i kampen alt se efter att rullliråiult-sförbutlet på allmän plats följ» Kunsutncnlverkot url-nar att rullbrädesfnkning inte är farligare än något annat, om man följer deras regler.

(Göteborgs-Posten 2 december 1978)

Ytterligare ett aktuellt exempel är rullbrädan som snabbt etablerats i skadestatistiken, i huvudsak dock storstadsområdena. Ännu ett är basketbollen, som lett till många fingerskador bland barn. l de produktundersökningar i Göteborg, framträder bassom gjorts liksom i det aktuella olycksprojektet ketbollen som en av de mest skadeframkallande produkterna. Nu introduceras också en minimotorcykel, som kan utnyttjas av barn från ca 3 år. Man kan förmoda att också den kommer att synas i olycksstatistiken.

Barns egna aktiviteter påverkar alltså antalet olyckor. Det anförda visar också att nya produkter kan med/föra aktiviteter som innebär risk/ör olycksfall. Det är därfiár viktigt att information om nyafarliga produkter snabbt erhålls.

Brist pa° tillsyn och övervakning kan givetvis också vara orsak till olyckor, främst bland de yngsta barnen. I en analys av drunkningsolyckor har kunnat visas att så varit fallet.

Varför sker olycksfall bland barn och ungdom? 43

Utöver de ovan redovisade orsakerna till barnolycksfall finns också en annan tungt vägande orsak som närmast har att göra med attityder till barn och olycksfall. Det är självfallet inte möjligt att göra någon generellt giltig beskrivning av de många olika attityder till barnolycksfall som finns, bl. a. av den orsaken att några mer omfattande studier i ämnet inte gjorts. Det finns emellertid skäl att här något beröra några vanliga attityder och så långt möjligt pröva deras hållbarhet. Det sägs sålunda att “vissa barn drabbas av olyckor oftare än andra”, dvs. hos vissa barn skulle det föreligga en konstitutionell benägenhet att råka ut för olyckor. Dessa barn har ibland kallats olycksfåglar. Frågan har undersökts såväl i Sverige som utomlands utan att det kunnat beläggas att vissa barn skulle vara disponerade för en högre olycksfrekvens än andra. Däremot har kunnat iakttas att vissa barn under speciella utvecklingsperioder haft anledning att söka omvårdnad för olycka oftare än eljest. Den ökade olycksfrekvensen har emellertid varit tillfällig och snarare hängt samman med biologisk mognadsgrad än något annat. En engelsk forskare (P. Husband, Nursing Times, 1974) har därutöver funnit sociala förklaringar till att vissa bam inkommit akut flera gånger på kort tid. Materialet är dock litet och ger knappast möjlighet att dra generella slutsatser av. 1 ett engelskt material (R. H. Jackson, föredrag vid Uppsala universitets barnolycksfallssymposium 1977) har också kunnat styrkas att olycksfrekvensen varierar med socialgruppstillhörigheten. Dvs. olycksfrekvensen är låg i högre socialgrupper och omvänt. Lars Gustafsson, (Barnolycksfall, Östersund 1972) har undersökt om förhållandet är detsamma i Sverige i samband med undersökningar av barnolycksfall i Östersund. De då undersökta olycksdrabbade barnen avvek dock inte från ett genomsnitt av befolkningen. Material från SCAFT-gruppen tyder dock på att olycksfrekvensen påverkas av bl. a. sociala faktorer. Utredningen anser det angeläget att klarlägga om det finns ett sådant samband. W _g

*Det antas ofta att olyckor alltid drabbar andra”.

Vart sjätte â sjunde barn har dock anledning att någon gång under ett år söka medicinsk hjälp med anledning av skada. Den angivna attityden medverkar därför troligen till att åtgärder som skulle kunna förhindra en olycka inte vidtas eller vidtas för sent. Dvs. oftast när en risk visat sig i form av en olycka. En annan vanlig attityd är att “barn slår sig och har alltid så gjort, det kan inget göras åt”. En sådan attityd är ett direkt hinder i ett barnsäkerhetsarbete. Den medför att Säkerhetsfrämjande insatser bedöms som meningslösa. Dessa får därigenom låg prioritet och blir ofta inte utförda. Likaså kan inställnngen att “bränt barn skyr elden” hindra säkerhetsinsatser. Genom tron att också mycket små barn kan lära sig umgås med farliga saker genom att bränna sig etc. avtrubbas säkerhetsmedvetandet. Sannolikt medför detta att barnet exponeras för fler faror än vad det kan hantera. Det är också troligt att dessa faror ligger på en nivå som barnet utvecklingsmässigt inte kan klara. Uttrycket ”Mitt hem är min borg” speglar uppfattningen om hemmet som en lugn och säker plats, dit man kan dra sig tillbaka från omgivningens faror. Flertaliga undersökningar visar dock att i hemmet och dess närmiljö

44 bland barn och ungdom? Va/jför sker olycksfall

inträffar ca hälften av alla barnolycksfall. Hemmet är alltså långt ifrån den säkra plats man föreställer sig. I detta sammanhang kan det vara av intresse att två västtyska forskare (Hadjimanolis & Seyler 1973) i en undersökning funnit att i ett material på 450 personer 10 % trodde att risken for olycka var större om man såg en svart katt, 64 % trodde på ett fungerande sjätte sinne, 9 % bar maskot som de trodde skyddade dem mot olyckor. Det är givetvis inte möjligt att överföra resultaten direkt till svenska förhållanden. De pekar ändå på de irrationella faktorer som ibland medverkar till uppkomsten av attityder till olyckor.

Utredningen anser det viktigt att skapa attityder som är positiva till ett/örebyggande arbete. Särskilt angeläget är det att skapa sådana attityder hos de människor som fattar avgörande beslut om Litformningen av vår miljö.

4 för vissa

Ansvariga organ olyckstyper

4.1 Olyckor i hemmet och dess grannskap. Bakgrund

Som nämnts inledningsvis svarar olycksfall i hemmet och dess grannskap för ca hälften av alla olyckor. Med hänvisning till vad som redovisats om det totala antalet olyckor kan det beräknas att antalet sådana olycksfall för åldrarna 0-17 år årligen uppgår till nära 160 000. Kvantitativt utgör därmed dessa olycksfall ett betydande problem. Förhållandevis få av dem leder dock till inläggning på sjukhus. Skadorna vid hemolyckor är som regel av Hemma inträffar godartad natur, även om exempel finns också på hemolyckor med svåra hälften av alla

skador som följd. Åtgärder mot hemolyckor är därför främst påkallade på

j olyckor grund av det stora antal som förekommer.

4.1.1 Ansvariga organ 1 forsta hand är statens planverk ansvarigt för säkerhet i bostaden och dess omgivning. Planverket utfärdar med stöd av byggnadslagstiftningen råd och anvisningar för planväsendet samt föreskrifter. råd och anvisningar för byggnadsväsendet. Säkerhetsaspekter skall härvid beaktas i normarbetet rörande bostäder och andra byggnader, närområden, lekplatser m. m. För samhällsplaneringen utfärdar verket råd och anvisningar, bl. a. för trañkmiljön. Dessa är dock inte bindande. Den kommunala byggnadsnämnden upprättar förslag till stadsplaner och meddelar byggnadslov. Därigenom har nämnden ett direkt ansvar för tilllämpningen av den lagstiftning som gäller för byggnaders utformning, planering av närmiljö liksom för den översiktliga planeringen. Detta betyder att säkerhetsaspekter ingår i byggnadslovsprövningen. Nämnden kan också med stöd av byggnadsstadgan utfärda föreskrifter om t. ex. lämplig höjd på häckar, vilket är betydelsefullt med hänsyn till trafiksäkerheten. Länsstyrelsen fastställer de kommunala planerna. Länsstyrelsen har därför ett ansvar för att kontrollera att säkerhetsfrågorna beaktas i planeringen. Planverkets normer ligger också till grund för möjligheterna att få statliga lån till bostadsproduktion. Beslut om sådana lån fattas av bostadsstyre/sen. Styrelsen ger därutöver bidrag och lån till miljöförbättringar. Som miljöförbättring räknas också säkerhetshöjande åtgärder i ett bostadsområde.

Ansvariga organ för vissa olycksryper

4.1.2 Gällande besrämmelser

Bestämmelser, avsedda att förhindra barnolycksfall i hemmet, finns i Svensk Byggnorm, kap. 41. I sina huvuddrag innebär bestämmelserna följande: Fönster och balkongdörrar skall utrustas med säkerhetsbeslag eller spärranordning. Oskyddat glas i dörr och fönster skall ha från barnsäkerhetssynpunkt tillfredsställande styrka och utförande. Regel eller lås för dörr till bad- och toalettrum skall kunna öppnas utifrån. Dörr till frys-, kyl- och svalskåp placerade på golv skall kunna öppnas av barn inifrån. Trappor och balkonger utformas så att de ger skydd mot barnolycksfall. För förvaring av kemisk-tekniska preparat som kan skada barn skall ordnas ett särskilt låsbart eller för barn svåråtkomligt utrymme. För mediciner föreskrivs ett särskilt låsbart sådant. För vassa hushållsredskap skall finnas ett utrymme som gjorts svåråtkomligt för barn. Elektriska uppvärmningsanordningar skall anordnas så att betryggande säkerhet erhålls mot brännskador till följd av för hög yttemperatur. Bestämmelserna innebär en föreskrift om en högsta tillåten temperaturskillnad mellan radiator och omgivande luft. Denna högsta tillåtna temperatur är f. n. l25°C. I praktiken innebär detta att radiatorn kan ha en yttemperatur på uppemot l50°C och fylla nuvarande säkerhetsbestämmelser. Elradiator, som monteras i barnstuga. måste dock vara så anordnad att en högsta yttemperatur på 60°C inte överskrids. Spis skall ha sådan utformning eller utrustning att kokplattor, kokhäll och brännare samt kokkärl och ugn är eller kan göras svåråtkomliga för barn. Spis, disk- eller tvättmaskiner skall vara så utförda eller förankrade att de inte stjälper om ett barn ställer sig på en öppen lucka. El-uttag i vägg eller fast inredning skall vara så utfört eller placerat att barn bereds avsevärd svårighet att föra in spetsiga metallföremål i uttaget. Bestämmelserna omfattar även badbassänger - swimmingpooler - som skall förses med tillfredsställande skydd mot drunkningsrisker, särskilt med hänsyn till småbarn. För installationer av vatten- och avloppsanläggningar på tomtmark fö- - - av säkra lock för brunnar.

reskrivs kap. 51 i Svensk Byggnorm användning

För mark utanför tomt finns i allmänna ordningsstadgan 5§ 2 st en bestämmelse som lyder: Vid brunnar skola vidtagas sådana skyddsanordningar. som med hänsyn till platsens belägenhet och övriga omständigheter kunna anses vara påkallade.” Enligt uttalanden i motiven till lagen förutsätts den redovisade bestämmelsen kunna ges tillämpning också utanför Allmänna ordningsstadgans egentliga tillämpningsområde. Bestämmelserna i Svensk Byggnorm, som trädde i kraft 1973-07-01, har dock till följd av svårigheter med typgodkännande av säkerhetsutrustning i praktiken inte fått full genomslagskraft förrän omkring år 1975. Från tilllämpning har också uttryckligen undantagits äldre bostäder. dvs. bostäder som var under byggnad eller fárdigställda vid normens ikraftträdande. Dock skall bestämmelserna tillämpas vid ombyggnad av äldre hus.

48 Ansvariga organjör vissa ()/)l\.srypc>/'

.så :S5 :e: .Sw ;m3

32:: :c

.SE :c

›zxow

:mät:

:e:

E

:uøscm

3:5.

.cE7C

“azozzeøc

å.: .se

:§98:

u.:

:m

.ê§a..::

.+5 :å

t.. mo.

...ox

.tvugna 3:55 3.8. En:

3G :å E:

_

5:445

mama:

3.382553 Møäm

ZOE

1x 4.

823%

,

m \.

_

wa m .mn

a.. 2_ .23 :pan ...um

Ewa_

ä...

:o: :omg

:så

amanie

.mmcâm

f

:man:

ä: :S:

:S25 ;§53

movaxob

...335

...a Su

2:52.05:

kw 3:_

.§0

..m:nma:då:oo

.muimwwzix

...E055

.ouanmcsê

:n: 50h

253.:

wncnxo_

?Mim

Mm©

xnm.5.mw5:›__:n=

m

:Bm

:o ECM

:omåzoø:

:OOU

:euzamman

mâwmvøma

0.35.55:

:§35 .Emmcâm 22m:

.i

.§35 ensam_ 42.3:

E: w: Sa

mäâzpiu

. 000

:v22: .mmu:n:d

:maka LNCEMM

S: :av

E5300

_ :ä: :m

.E

8:_

.§5

S:

:mo:

.En :mxmi

:a :m

5=_ :win

oåam

am w BE

:us

Boumnmuunzpu:

E Nu

00:3_

:S: END

E22

543m

:u

:owSEmE

.ha m

8:_

53329_

E.: 5:5 :mxm

moudxoz_

:o: an.: E:

.I

:a:

:m §53» så_ E9_ :GE :o: mama_ :auf: .mwuå 8:_ :_1855 v55» :ax 053m :Em

.ma d: å: :o ao_ :m: “DU

om.

(Vas/nzarzcllant/släns ridning 2 »zaj 1978)

Ansvariga organ för vissa olyckstyper 49

4.1.3 Olycksfall i hemmet, överväganden och förslag

Under 1960-talet skedde en omfattande utbyggnad av bostadsbeståndet. Utbyggnadstakten har under 1970-talet reducerats avsevärt och bostadsbeståndet förnyas nu med 1 ä 2 % årligen (prop. 1977/78:l00). Det dröjer därför ytterligare 50 a 100 år innan hela bostadsbeståndet fått nybyggnadsstandard beträffande säkerhet. Av nuvarande bostadsbestånd på ca 3,5 miljoner lägenheter kan beräknas att runt 200000 har uppförts sedan de nya normerna trätt i kraft (prop. 1977/78: 100). Något 100 000-tal lägenheter har i samband med ombyggnad utrustats med anordningar till förebyggande av barnolycksfall. Ytterligare ett antal har på annat sätt utrustats på motsvarande sätt. Materialkostnaden för att utrusta återstående lägenheter till barnsäker nybyggnadsstandard enligt Svensk Byggnorm uppgår till 200 å 300 kronor per lägenhet. Mot bakgrund av det stora antalet barnolycksfall i bostäder och den jämförelsevis låga kostnaden for att förse dessa med skyddsanordningar mot barnolycksfall, finner utredningen det angeläget att också det äldre bostadsbeståndet kompletteras med sådana anordningar.

El Utredningen har noterat att retroaktivt verkande lagstiftning kommit till användning i säkerhetshojande syfte. Bland annat gäller detta säkerhetsbestämmelser avseende maskinellt drivna portar, överfjrllnadsskyddfái oljecisterner m. m. Mot en sådan bakgrund ser utredningen inga principiella hinder mot ettförslag om tillämpning av bestämmelserna i Svensk Byggnorm, kap. 41 också for det äldre bostadsbestândet. Det _föresläs därför att refererade bestämmelser skall ges retroaktiv tillämpning.

Vid de ovan nämnda fallen av retroaktiv lagstiftning överfyllnadsskydd vid oljecisterner och skydd mot klämskador av maskinellt drivna portar - har inte utgått någon ersättning för kostnader för de åtgärder som krävts från säkerhetssynpunkt. Det syns därför inte finnas skäl föreslå bidrag till finansiering av barnsäkerhetsåtgärder i äldre bostäder. För att trots detta ge viss lättnad praktiskt och ekonomiskt, bör i stället medges en övergångsperiod innan de aktuella bestämmelserna skall vara genomförda i sin helhet. En sådan övergångsperiod kan förslagsvis sättas till 5 år.

4.2 Olyckor med främst konsumentprodukter

I samband bl. a. med utredningens försök med registrering av barnolycksfall och Nordiska ministerrådets projekt ”Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap” har konstaterats att produkter är inblandade i ca 75 % av alla olyckor. Undersökningarna visar emellertid inte att den aktuella produkten verkligen skulle vara orsak till olyckan. Härför skulle krävas kompletterande analyser. Oavsett i hur stor andel av olyckorna som produkten är olycksorsak uppskattningar på 10-20 % har gjorts - står det klart att åtgärder mot skadebringande produkter väsentligt kan bidra till att minska barnolycksfallen.

50 Ansvariga organ för vissa ølyckstyper

Tabell 3. De vanligaste produkterna vid barnolycksfall

Produkt Antal % av totala antaolyckor let produktrelaterade olyckor

l Tvåhjulig cykel 198 9 2 Moped 74 3 3 Bil, bildelar 70 3 4 Bollar, puckar 67 3 5 Trappa, trappsteg 66 3 6 Skida, bindningar, stavar 60 3 7 Golv 54 3

Källa: Bilaga 6, SCB.

4.2.1 Ansvariga organ För åtgärder mot produkter finns möjlighet till ingripande enligt ett flertal bestämmelser. Lag om hälso- och miljöfarliga varor (SFS 1973/329), arbetsmiljölagen (SFS 1977/1160), livsmedelslagen (SFS 1971/511), Svensk Byggnorm m. fl. reglerar t. ex. marknadsföring, förpackning och märkning av olika produkter. För prövning av frågor om hälso- och miljöfarliga varor svarar produktkontrol/nämnden, som är administrativt knuten till statens naturvårdsverk. Uppbyggnad av ett produktregister, avseende innehåll m. m. i kemiska och kemisk-tekniska produkter på den svenska marknaden, pågår vid produktkontrollnämnden. Den löpande tillsynen åvilar centralt naturvårdsverket och arbetarskyddsstyrelsen samt regionalt och lokalt länsstyrelsen och yrkesinspektionen respektive hälsovårdsnämnden. Enligt kungörelsen (1973:334) om hälso- och miljöfarliga varor indelas hälsofarliga ämnen i gifter och vådliga ämnen. Produktkontrollnämnden har utfärdat en vägledande förteckning över sådana ämnen (SNFS 1978:5, PK:6) och i kungörelsen finns specificerat de restriktioner som gäller för deras hantering. Gift kan således inte säljas fritt till allmänheten. För såväl gift som vådligt ämne gäller bl. a. beträffande märkningen att i varningstexten skall ingå frasen ”Förvaras oåtkomligt för barn”. (PKFS 1973:1.) Marknadsföringslagen (SFS 1975/1418), vars efterlevnad övervakas av konsumentverket, KO och marknadsdomstolen, är emellertid den lag, som främst kan användas gentemot Konsumentvaror som medför risk för skador på person eller egendom.

4.2.2 Möjligheter till ingripande

enligt marknads/örings/agen

De centrala bestämmelserna i marknadsföringslagen (2, 3 och 4 n) är allmänt k generalklausuler. 2 § kan näringsidkare

utformades

Enligt meddelas förbud vid vite att vid marknadsföring företa handling som genom att strida mot eller god affárssed på annat sätt är otillbörlig mot konsumenter eller

Ansvariga organ för vissa olycksryper 51

näringsidkare. Enligt 3§ kan näringsidkare åläggas att lämna information som är av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. 3 § ger förutsättningar att åstadkomma märkning av produkter och annan information om dem i andra medier. Enligt 4§ kan näringsidkare förbjudas att till konsument sälja eller hyra ut vara som på grund av sina egenskaper medför särskild risk för skada på person eller egendom. Detsamma gäller om varan är uppenbart otjänlig för sitt huvudsakliga ändamål. Förbud enligt 4§ får inte meddelas om det i författning eller beslut av myndighet har utfärdats bestämmelser om varan med samma ändamål som förbudet skulle fylla. Detta innebär att om någon annan myndighet - t. ex. arbetarskyddsstyrelsen enligt sin egen uppfattning tillgodosett säkerhetssynpunkter, kan 4§ inte tillämpas. 4§ ger möjlighet att ställa krav på en varas funktion i syfte att uppnå en erforderlig säkerhetsnivå för produkten. Enligt uttalande av föredragande statsrådet i förarbetena till marknadsföringslagen bygger lagstiftningen på förutsättningen att resultat i allmänhet kan åstadkommas genom frivilliga överenskommelser och utfárdande av riktlinjer (prop 1975/76234, sid. 99). Konsumentverket/ KO tar upp ett ärende till behandling antingen på eget initiativ eller efter en anmälan utifrån. En näringsidkare är enligt lagen skyldig att på begäran av KO komma in med yttrande eller upplysningar och tillhandahålla handling, varuprov och liknande som kan ha betydelse för utredningen i ärendet. Följer han inte uppmaningen har KO rätt att vid vite förelägga honom att göra detta. KO har vidare behörighet att utfärda förbuds- eller informationsföreläggande. Förbudsföreläggande innebär att KO skriftligen förelägger en näringsidkare att avstå från att företa en marknadsföringsåtgärd eller saluhålla

ellen hyra ut en vara. lnformationsföreläggande innebär att KO skriftligen

älägger en näringsidkare att lämna viss information. Föreläggandet är förenat med vite. Näringsidkaren anmodas att godkänna föreläggandet. Gör han det får förbudet respektive åläggandet samma verkan som ett förbud eller åläggande meddelat av marknadsdomstolen. Ett föreläggande kan komma i fråga exempelvis i fall där en näringsidkare handlat i strid mot en av verket utfärdad riktlinje. Visar det sig inte möjligt att få rättelse på frivillig väg kan KO föra ärendet vidare till marknadsdomstolen. KO kan också föra ett principiellt viktigt ärende till domstolen, även om en uppgörelse skulle kunna träffas. Om marknadsdomstolen bifaller KO:s talan meddelas motparten ett förbud eller ett åläggande som normalt är förenat med vite. Marknadsdomstolens beslut kan inte överklagas. Då man snabbt vill åstadkomma resultat kan marknadsdomstolen på begäran av KO utfärda ett interimistiskt förbud eller åläggande, vilket innebär att företaget har att vidta omedelbar rättelse i avvaktan på att domstolen tar slutlig ställning i ärendet. Riktlinjer har särskild betydelse vid tillämpningen av 3§ marknadsföringslagen. När det gäller 4 § ankommer det på konsumentverket att utfärda riktlinjer för produktområden där säkerhetsaspekter är av betydelse. Riktlinjer utfärdas av konsumentverket efter beslut av verkets styrelse eller av generaldirektören. Riktlinjer föregås i allmänhet av kontakter med berörda näringslivsorganisationer och/eller branschföreträdare.

52 Ansvariga organ för vissa olyckstyper

För att uppnå så stor efterlevnad som möjligt är det önskvärt att riktlinjerna förankras i näringslivet. Verket söker därför ha överläggningar i första hand med representativa företrädare för respektive bransch. Flera riktlinjer för marknadsföring med inriktning på produktsäkerhet har fastställts, avseende t. ex. rullbräden, rid- och skidhjälmar, gasvarnare, brandvarnare, vissa reflexer, flytutrustning och vissa lim. Utarbetande av ytterligare riktlinjer beträffande bl a säkerhet för barn, t. ex. barnmöbler, pågår inom konsumentverket. Inom konsumentverket har ett stort antal ärenden, som berört barnsäkerhet, handlagts med stöd av marknadsföringslagen. Ärendena har avsett sådana områden som leksaker, spädbarnsvård, spon- och hobbyutrustning, inredningsdetaljer, kemikalier, hushållsapparater, transportmedel m. m. l många fall har produkter efter ingripande från verket dragits in, förbättrats eller försetts med varningstext. En utförlig beskrivning av hur produktsäkerhetsärenden handlagts finns i konsumentverkets rapport 197823-01 Produktsäkerhet. _ Vissa ärenden har med åberopande av 4 §, marknadsföringslagen, förts till marknadsdomstolen. Domstolen har således meddelat förbud för marknadsföring av en farlig framåtvänd bilstol samt industriellt tillverkade slangbellor.

skadad i

skate-olycka

svårt

59-åring

Av HENRIK TENGBY Pojken fördes till barnkliniken vid Ostra sjuk- __ GOTEBORG huset. (Expressen). En 29-årig pojke lig» medvetslös med svåra skallskador Där remitterade man honom omgående till ger djupt på pâ Sahlgrenska sjukhuset i Göte- neurokirurgen vid Sahlgrenska.

:zurokirurgen var djupt

Dá var tillståndet allvarligt. Pojken rg. medvetslös, men läkarna trodde inte att opera- Han är offer för den första riktigt allvarliga tion skulle bl nödvändig. skateboard-olyckan i Sverige. Enligt uppgift hade Q-áringen ingen skyddsutrustning på sig. Q-aringen åkte skateboard på Västergatan i Skabeboardåkning är förbjuden på allmän centrala Göteborg i går kväll. plats överallti landet. I hög fart korsade han Brunnsgatan och påkör- Trots det inträffar dagligen olyckor då barnen des av en personbil. faller av brädorna i farten. Pojken flög upp i vindrutan, ner pa motorhuven Men det här är första gången en allvarligare och slog hártiigatan; - olyckainträffar. .

(Expressen 1 december 1978)

4.2.3 Övetväganden oc/tjörs/ag

Åtskilliga produkter har förbättrats från säkerhetssynpunkt efter ingripande

med stöd av bl. a. marknadsföringslagen. Trots att sålunda möjligheter föreligger enligt marknadsföringslagen till ingripande mot farliga produkter av skilda slag, syns det ändå som om åtgärder vidtas under ett alltför sent skede, nämligen då de aktuella produkterna redan marknadsförts och kanske försålts i så stort antal att t. ex. ett förbud mot ytterligare saluhållande i vissa fall skulle bli verkningslöst.

Barnowcksfa/Isutredningen finner det angeläget att det vidtas åtgärder som gör det möjligt med ett vidare ingripande från samhällets sida mot skadebringande produkter, än vad som nu är möjligt.

Ansvariga organ _för vissa olyckstyper 53

Utredningen tillstyrker konsumentverkets hemställan om sådan ändring i marknadsföringslagen, att också ingripande enligt denna möjliggörs mot tillverkare, importör och grossist. Därutöver vill utredningen erinra om insynsutredningens uppdrag, nämligen att överväga frågan om insyn i företagens marknads- och produktplanering m. m. Denna utredning har att särskilt uppmärksamma behovet av att få ta del av uppgifter som möjliggör producentpåverkan redan under företagens produktplanering. Enligt insynsutredningens direktiv kan de uppgifter som erfordras avse t. ex. planerade eller redan framtagna produkters beskaffenhet i olika avseenden. I en rapport SOU 1979:5, “Konsumentinflytande genom insyn”, har utredningen, utan eget ställningstagande, redovisat olika alternativ som härvid kan bli aktuella. Efter remissbehandling av rapporten avser utredningen att i ett slutbetänkande lägga fram sina förslag. Barnolycksfallsutredningen förutsätter att dessa förslag kommer att beakta intresset bl. a. från barnolycksfallssynpunkt - av att möjlighet ges till sådan insyn i produktutvecklingen att eventuellt ingripande kan ske mot farliga produkter innan de kommer ut på marknaden.

4.3 Trafikolyckor med barn och ungdom

A v alla olyckor som drabbar barn och ungdom Litgör som nämnts trañkolyckor ca 10 %. Av olyckor med dödlig utgång svarar dock trafiken _för något över 50 % .lör åldrarna 0-14 år. För 15-19-åringar är motsvarande sima 80 %. Trafikolyckorna är således genomsnittligt allvarligare än andra olyckor.

4.3.1 Barn och ungdomars_förutsättningar i trafiken

Forskningen i Sverige om varför barn råkar ut för olyckor är begränsad. Trafiken är dock ett undantag. Främst har Stina Sandels (Små barn i trafiken 1972) undersökt barnets risksituation i trafiken. Resultaten från hennes undersökningar visar att kunskaper och träning inte är någon garanti för ett korrekt beteende i trafiken. I speciellt hög grad gäller detta förskolebarn. Vissa möjligheter finns dock att träna barn till ett riktigare beteende. Trafiksituationen är också vanligen för komplicerad för att barn under 12 år med hänsyn till sin mognad skall kunna klara den. Barn känner därigenom ofta en stark oroskänsla, när de uppträder i trafiken (Skandiarapporten II, Varför skadas barn i trafiken?) Även Raundalens undersökning om barns känslor inför trafiken (Trivsel i miljön, Bergen 1978) ger belägg för detta. Av denna framgår att av 4000 barn i åldrarna 7-15 år de flesta är rädda för att bli dödade i trafiken. Mer än hälften redovisar att de är rädda varje dag. Lika entydigt visar Skandiarapporten II att vuxna överskattar barns förmåga att klara sig i trafiken. Trots att barn under ca 12 år inte kan väntas klara trafiken förekommer de i allt yngre åldrar som trafikanter. En belysning av detta fås av att numera var tredje 4-åring har tvåhjulig cykel

54 Ansvariga organ för vissa olyclcstyper

4.3.2 Tra/ikmiljöns betydelse Barnen under ca 12 år saknar mognadsmässiga förutsättningar att klara sig i trafiken. Om antalet olyckor med barn och ungdom i trafiken skall kunna reduceras väsentligt krävs därför en anpassning av trafikmiljön till barns och ungdomars förutsättningar. En förbättrad stads- och trafikplanering kan reducera antalet trafikolyckor med barn och ungdom radikalt. Likaså kan en ökad andel kollektivtrafik och minskad privatbilism reducera antalet olyckor också för barn och ungdom. Erfarenheter från Storbritannien och SCAFT-gruppens arbete visar också bl. a. att trafikolyckorna kunnat reduceras med upp till 80 96 i bostadsomav 5 råden planerade efter moderna stadsplaneringsprinciper. Med ledning av _ 4 trafikolyckor kan undvikas om SCAFT-gruppens forskning har statens planverk utfärdat riktlinjer för

l med hänsyn till trafiksäkerhet. Huvudprinciperna i dessa är

trafikmiljön plane- stadsplanering att dels bostäder och aktiviteter som skolor, service etc. lokaliseras tillras rätt. | sammans för att reducera antalet konfliktsituationer, dels olika trafikantgrupper separeras. Vidare skall eftersträvas hastighetsdifferentiering för att homogenisera trafikströmmen samt god sikt och enkel och entydig utformning av trafikmiljön för att underlätta trafikantens beslut och reducera antalet överraskningsmoment. Det är dock inte tillräckligt att prioritera säkerhet. En attraktiv barnmiljö måste samtidigt skapas. Att barn har tillgång till attraktiva aktivitetsomrâden med rikliga möjligheter till spännande upplevelser är därför av utomordentlig betydelse för att befrämja deras utveckling.

4.3.3 Ansvariga organ På riksplanet ansvarar fiera verk och organ för barnens trafiksäkerhet. Statens tra/iksäkerhetsverk är samordnande myndighet inom trafi kområdet och har som sådan att vidta åtgärder eller föreslå sådana för att förbättra trafiksäkerheten, bl. a. beträffande fordon och tralikmiljö. Statens vägverk är väghållare för de statliga vägarna, vilka enkelt uttryckt belastas med de intensivaste trafikströmmarna. Ansvaret innebär både ett anläggnings- och ett underhållsansvar. Nationalfbreningenför trafiksäkerhetens främjande (NTF) är en ideell organisation med syfte att genom främst information och utbildning söka verka för en förbättrad trafiksäkerhet. Verksamheten omfattar alla trafikantkategorier, även om aktiviteter för barn och ungdom fått störst utrymme. NTF finansieras dels med bidrag från stat och landsting samt ett antal försäkringsbolag, dels genom egen förlagsverksamhet. Budgeten omsluter ca 19 miljoner kronor. Statens väg- och trajikinstitut är ett organ för forskning kring trafikfrågor. Transport/brskningsdelegationen är ett samordnande organ för forskning inom trafikområdet. Delegationen upprättar långsiktiga forsknings- och utvecklingsprogram, genomför forskning samt fördelar medel härtill. På kommunal nivå finns flera organ som mer eller mindre direkt handlägger frågor som berör barnets säkerhet i trafiken. Sådana organ är trafiksäkerhetskommitté/nämnd, gatunämnd, byggnadsnämnd.

k

Ansvariga organ för vissa olyckszyper 55

Vem som vad.

gör

Önskad åtgärd avser: Handlägges av:

LHUVUDLED

LÄNS- STYRELSEN

lllASTlGHETsBEGR.

[ENKELRIKTNING

L» FORBUD ETC.

KOMMUNENS

7 FULLMAKTIGE

LVARNINGSMÄRKEN

BÖRBANEMARKERING

“äta

\

[GATUBELYSNING

TRAFIK_ I NÄMNDEN

LTRAFIKSIGNALER

øQ

/

LGANGGATA

QATUAVSTANGNING

ÅÅ\\4

BYGGNA - DS-

“\á

4,/

NAMNDEN

EÅNGBANACYKELVÄG

LÖVERGANGSSTÄLLE

\ /ç/

EKTRÖJNING

VÄGHALLAREN

ETÖRANDE REKLAM

I vänstra spalten finns en rad vanliga krav på åtgärder för att göra trañkmiljön säkrare för barn. I högra spalten står de organ inom och utom kommunen, som handlägger dessa ärenden. Handlägger betyder i allmänhet inte att man kan vända sig dit och få ett besked direkt. Nästan alltid går ärendet på remiss till andra instanser.

Ur SCA FT (Stadsbyggnad Chalmers, A rbelsgruppen_ för forskning am Trafiksäkerhet): Vad kan vi lära av Lerum? Skandia 1974.

56 Ansvariga organ för vissa olycksryper

Trqfilcsäkerherskømmitré fanns fore 1979-01-01 i varje kommun utom i några av de största som har särskilda trafiksäkerhetsföreningar. Trafiksäkerhetskommitténs främsta uppgift har hittills varit att ta initiativ till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder, att stimulera till aktiv medverkan i sådana åtgärder samt att stödja och samordna det frivilliga trafiksäkerhetsarbetet. Riksdagen har 1978-04-14 behandlat vissa kommunala trafik- och trafiksäkerhetsfrågor (prop. 1977/ 78:81). Därvid angavs att kommunerna har en viktig funktion i det lokala trañksäkerhetsarbetet. l princip innebär riksdagens beslut inte några förändringar for kommunerna. Det forutsattes emellertid att kommunerna i ökande utsträckning engagerar sig i trafiksäkerhetsarbetet och att detta arbete fördjupas och intensifieras. Detta skall bland annat ske genom att trafiksäkerhetsnämnd - som inrättas från och med 1979-01-01 - för att bevaka trafiksäkerhetsfrågorna, tar aktiv del i kommunens planeringsarbete. Riksdagsbeslutet innebär dock att kommunerna själva kan avgöra vilken nämnd som skall handlägga traliksäkerhetsfrågor och vad nämnden skall kallas. För att tillvarata det frivilliga traliksäkerhetsarbetet föreslogs också att ett särskilt referens- - - skall bildas eller kontaktorgan Irajiksäkerhetsrâd i varje kommun. Rådet avses utgöra en forbindelselänk mellan kommunen och de s. k. frivilligorganisationerna och huvudsakligen bestå av representanter for dessa organisationer.

4.3.4 Exempel pâ vidtagna åtgärder

Statens trafiksäkerhetsverk har utfärdat föreskrifter om barnbilstolars utformning, belysning m. m. på cyklar, hastighetsbegränsning till 30 km/tim vid bl. a. skola och inom bostadsområden, om skolskjutsning samt bedrivit informationsverksamhet. Huvudaktivitet under år 1976 har varit kampanjen Barn i trafiken. I samband med detta producerades olika material t. ex. stillfilmer med möteshandledningar för organisationer m. fl. Trafiksäkerhetsverket har genom en egen utvärdering av kampanjen tolkat den som en aktivitet med stor genomslagskraft. Mot denna tolkning kan göras vissa invändningar. Man har sålunda betonat att kampanjbilden observerats, vilket 82 % av befolkningen gjort. Detta innebär inte att 82 % av befolkningen kände till kampanjens budskap. Endast 35 % kände enligt utvärderingen till vilket huvudbudskap aktiviteten hade. Man har inte utnyttjat lokalpress och massmedia. Man har inte heller i tillräcklig utsträckning använt sig av trafiksäkerhetskommittéer för att engagera de boende inom det lokala området. Kampanjen och utvärderingen har också utsatts for allvarlig kritik, främst av Stockholms universitets pedagogiska institution i Effektstudie avseende trafikundervisning inom projekten Barnens Trafikklubb och Barn i trafiken. Olika trycksaker med säkerhetsinformation produceras i samarbete med konsumentverket bl. a. om barncyklars utseende och utrustning. barns placering i bil, behovet av skyddsanordningar, barnbilstolar och bilbälten. Statens trafiksäkerhetsverk, statens vägverk och statens planverk har i projektet Stadens trafiknät (Trafik vid bostaden, Planverkets rapport 33. del 4) fortsatt utvecklingsarbetet i frågor kring trafikmiljöns utformning. Här betonas vikten av tillgång till attraktiva områden med rika möjligheter till spännande upplevelser.

Ansvariga organ _för vissa olycksrypez

Mera omfattande fysiska åtgärder för att Förbättra tralikmiljön inom vägverkets ansvarsområde har hittills endast i undantagsfall kunnat vidtas av ekonomiska skäl. Signalreglering av övergångsställen. anläggande av gångtunnlar och gångbanor, utbyggnad av hållplatser för skolbussar, hastighetsbegränsningar, borttagande av siktskymmande föremål, räcken m. m. är dock exempel på vad som kunnat göras. Statens trafiksäkerhetsverk och NTF producerar tryckt material för trafikundervisning för barn och ungdom. Detta sker till förskolans, grundskolans och gymnasieskolans elever. Till materialet finns handledningar för lärare-ledare. Allt mera använt blir också ett till materialet hörande föräldramaterial. Merparten av elevmaterialet är emellertid avgiftsbelagd och det faller således på varje institution att avgöra om material skall anskaffas. Huruvida möjligheterna utnyttjas sammanhänger med personalgruppernas intresse för och kunskap om trafikfrågor. Det finns emellertid i dagens läge en teoretisk möjlighet att ge barn och ungdom en systematisk trafikundervisning via skriftligt material. NTF ansvarar också för Barnens Trafikklubb. 30 % av alla barn mellan 3 och 7 år är medlemmar. Materialet innehåller dels information till föräldrar om barn, dels material som den vuxne och barnet gemensamt skall arbeta med och information till den vuxne om vikten av praktisk träning. För-

äldrainformationen avser just det egna barnets ålders- och mognadsnivå.

När barnet avlagt ett praktiskt prov och insänt uppgift härom premieras det. Emellertid har materialet vissa begränsningar. Det finns t. ex. en viss risk för att som medlemmar i Barnens Trafikklubb inte återfinns föräldrar och barn som är bosatta i mer utsatta miljöer och som kanske mest skulle ha nytta av informationsinsatserna. Riksförbundet Hem och Skola, NTF och försäkringsbolaget Skandia genomförde med start år 1973 en informationskampanj, som riktade sig till föräldrar till bam i årskurs l-4 och kallades Barnet och trafikmiljön. Den pågick under tre års tid. Kampanjen innebar att föräldrar informerades om barns förmåga i trafiken. De uppmanades att med denna kunskap som bakgrund rapportera farliga platser efter barnens skolväg. Detta resulterade i ca 2 300 förslag till förbättringar, av vilka 900 hade genomförts år 1976 (Slutrapport om Barnet och trafikmiljön). Det faktum att denna aktivitet byggde på ett agerande i den egna närmiljön och gällde de egna barnens säkerhet torde vara några av de orsaker som gjorde att denna kampanj fick en så stor genomslagskraft.

4.3.5 Övervägandøn

och _förs/ag Målet för trafiksäkerhetsarbetet bland barn och ungdom måste enligt utredningen vara att reducera de hinder som trafiken utgör för barns och ungdomars tillgång till miljöresurserna. Det är uppenbart att trafikplanering i framtiden måste ske mera utifrån barns och ungdomars behov. Kunskaper och träning i ett korrekt trafikbeteende är ingen garanti för att barn undgår trafikolyckor. Utredningen anser ändå att sådan träning är av stor betydelse.

58 Ansvariga organ /ör vissa alyckstyper

Den av trafiksäkerhetsutredningen tillsatta arbetsgruppen Barns säkerhet i trafiken har i uppdrag att ta ställning till hur en sådan undervisning skall genomföras. Därutöver övervägs frågor kring utbildning om att köra moped, skolskjuts- och skolpatrullverksamhet. Barnolycksfallsutredningen har vid överläggningar med arbetsgruppen erfarit att dess tankegångar stämmer väl överens med utredningens vad gäller målet för trafiksäkerhetsarbete bland barn och ungdom. Trafiksäkerhetsutredningen överväger också frågan om hur den framtida körkortsutbildningen skall organiseras. Dessa överväganden kan få stor betydelse för barns och ungdomars säkerhet i trafiken genom att framtida körkortsinnehavare kan få förbättrad kunskap om barns förmåga i trafiken. Barnolycksfallsutredningen anser det väsentligt att körkortsutbildningen nyttjas för att sprida sådan kunskap. Utredningen finner av utvecklingspsykologiska skäl anledning att i detta avsnitt även ta upp en ansvarsfråga. skadeståndslagen (SFS 1972/207) innebär att barn upp till ca 6 års ålder ej kan göras skadeståndsskyldiga som vållande till trafikolycka. Skadestånd har från 6 års ålder utgått efter en stigande skala så att full skadeståndsskyldighet har inträtt vid 18 års ålder. Utredningen har ovan och i bilaga redovisat de rön som gjorts inom den barnpsykologiska forskningen i fråga om barns kapacitet i trafik. Härav framgår att före ca 12 års ålder är barn inte mogna att klara de faror som trafiken medför. Det torde numera få anses allmänt vedertaget att gränsen för ett från trafiksäkerhetssynpunkt acceptabelt beteende som cyklist ligger vid 12-årsåldern. Den logiska slutsatsen härav vore att skadeståndslagen tillämpas så att - i trafikfall - den undre gränsen för egenansvar för barn inträder vid 12 års ålder. Emellertid synes skadeståndslagen inte ha tillämpats i överensstämmelse med detta. även om exempel finns där barn över 6 års ålder befriats från skadeståndsskyldighet med hänvisning till utvecklingspsykologiska faktorer. Tyngdpunkten i ett trafiksäkerhetsarbete för barn och ungdom bör bestå i att verka för en förbättrad trafikmiljö,it. ex. öka andelen kollektivtrafik. Genom att tillföra vuxna kunskaper om barns utveckling, beteende och behov ökar insikten om trafikmiljöns betydelse för ökad barnsäkerhet, varigenom också en grund for konkreta Säkerhetsfrämjande insatser läggs. Information till vuxna i syfte att reducera antalet trafikolyckor med barn och ungdom måste därför intensifieras. Detta bör ske på olika vägar exempelvis genom massmedia. Störst effekt har dock information genom personlig kontakt. Information som avser nå enskilda individer bör ske på ett brett plan, och under förhållandevis lång tid - 2-3 års tid bedöms nödvändig - om budskapet skall få önskad genomslagskraft. Ansvaret för information om trafikfrågor åvilar i första hand statens trafiksäkerhetsverk. l budget finns ca 7 miljoner kr för speciell information. Åldrarna 0-17 år är ca 25 % av hela befolkningen. För dem borde därför

1,7 miljoner kr avsättas.

Den teknik för information som använts inom Barnens Trafikklubb är viktig för att hos föräldrar öka förståelsen för barnets begränsade möjligheter att klara trafiken. Sådan information har också betydelse för att hos bam skapa riktiga attityder till och kunskaper om trafik. Särskilt viktigt är detta for främst de äldre förskolebarnen, då barn i dessa åldrar börjar släppas ensamma allt längre stunder. Riskerna för t. ex. trafikolyckor ökar då av-

Ansvariga organ for vissa olyckstyper 59

sevärt. l denna ålder försvagas med nuvarande organisation också kontakterna med barnavårdscentralen. I den omorganisation som socialstyrelsen föreslår för barnhälsovården kommer barnolycksfallen att mer beaktas. Trafikmiljöns utformning har en avgörande betydelse för barns och ungdomars säkerhet. För planering av nya bostadsområden är planverkets riktlinjer en vägledning. De är dock ej bindande. Om riktlinjerna tillämpas tillgodoses såväl kravet på säkerhet som kravet på att få tillgång till attraktiva miljöer. Av ekonomiska skäl är det inte möjligt att bygga bort alla farliga trafikmiljöer i befintliga bostadsområden. Trots detta är det möjligt att även i äldre områden förbättra säkerheten avsevärt även om förutsättningarna varierar kraftigt. Detta kan ske genom att trafikmiljön förändras i riktning mot vad som gäller för nyproduktion. På planverket pågår arbete med att utarbeta riktlinjer för trafiksanering. Det behöver inte alltid medföra dyrbara och omfattande ombyggnadsarbeten. Belägg för motsatsen utgör de åtgärder i befintlig trafikmiljö som genomförts i samband med den tidigare redovisade aktiviteten Barnet och trafikmiljön. Vid sidan härav kan en utbyggd kollektivtrafik reducera olyckorna.

Utredningen _föres/år därjför D att skadeståndsskyldighet i trafik/all i princip skall åläggas barn. först då barnet nått en mognad som gör ett sådant ansvar rimligt dvs. vid den ålder då barnet äger en IZ-årings mognad. D att information till vuxna sker kontinuerligt om barn och ungdomar i åldrarna 0-17 år och dessas begränsade _färzrtsättningar att klara trafiken och att medel härjför avsätts proportionellt. D att Barnens Trafikklubb som kommzrnikationsmode/l ses överför att kunna nå rrt till alla _föräldrarz D att nya bostadsområden bör planeras och gamla saneras så att de synpunkter på trafiksäkerhet och attraktivitet som ovanfrarnförts blir beakrade samt att /rrivatbilismen reduceras och kollektivtrafiken byggs ut.

5 Andra insatser mot bland barn och

olycksfall

ungdom

Nedan redovisas kortfattat några av de olika organ som ansvarar för barnsäkerheten. jämte de mest betydelsefulla åtgärder som hittills vidtagits i förebyggande syfte. Framställningen bygger i huvudsak på de aktuella myndigheternas instruktioner jämte lagtext. De myndigheter som utöver dem som nämnts i föregående kapitel fullgör uppgifter inom områdena trafik, bostaden och dess närmiljö samt produkter. har dock behandlats i kapitel 4.

5.1 Centralt

.Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet för social- och hälso- och sjukvårdsfrågorna. l detta ingår ett ansvar som yttersta övervakare av att barnavårdslagen följs. I barnavårdslagens 3§ anges att kommunen har skyldighet att verka för en god uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Det får anses självklart att däri ingår också en skyldighet att verka för en miljö, som vid sidan av andra kvaliteter även ger ett skydd mot olycksfall. Styrelsen kan också genom synpunkter på utformningen av barnomsorgens lokaler bidra till en ökad säkerhet för barn. Vid sidan härav ingår också i socialstyrelsen Nämnden _för hälsoupp/jøsning (H-nämnden), som allmänt har att verka för hälsofrämjande insatser. Till socialstyrelsen har också knutits Lekmiljörâder, som enligt sin instruktion har att verka bl. a. för att skydds- och säkerhetsaspekterna vid barns lek tillgodoses. Socialstyrelsen har utfärdat anvisningar till barnhälsovårdens sjuksköterskor avseende säkerhetskontroll av bostäder i samband med hembesök hos barnfamiljer och information om olycksrisker och deras förebyggande. Hnämnden har givit ut information om förebyggande av barnolycksfall. Styrelsen har vidare genomfört undersökningar av barnolycksfall inom daghemmen. Lekmiljörádet bedriver allmän information och upplysning om utformning av lekplatser och andra förhållanden av betydelse vid barns lek, bl. a. från säkerhetssynpunkt. Rådet har medverkat i Konsumentverkets arbete med att ta fram riktlinjer för bl. a. säker lekplatsutrustning. Rådet har som fackorgan biträtt konsumentverket i andra ärenden, där bl. a. säkerhetsaspekter varit aktuella.

Sk0/öv0rs[vI°v/sm1 (SÖ) är tillsynsmyndighet för utbildningen inom det allmänna skolväsendet, vuxenutbildning och kommunal högskola. l läroplaner

62 Andra insatser mot obtcksfal/ bland barn och ungdom

ges riktlinjer för utbildningarnas innehåll och uppläggning. SÖ bedriver utvecklingsarbete i lokalplaneringsfrågor och utfärdar bl.a. anvisningar i skyddsfrågor i skolan. SÖ utfärdar även anvisningar för arbetet inom skolans hälsovård. SÖ kan inom dessa områden påverka och främja säkerhetsfrågorna för barn och ungdom både i undervisningen och i arbetsmiljön.

Rikspolisstvrø/scn är central polismyndighet och som sådan ytterst ansvarig för att polisen fullgör sin uppgift att förebygga och beivra brott. Bl. a. ingår övervakning av efterlevnaden av de olika Säkerhetsfrämjande bestämmelserna som finns, till exempel inom allmänna ordningsstadgan. Polisen medverkar inom förskola och skola bl. a. med trafikfostran i form av dels teoretiska genomgångar, dels praktiska övningar.

Siä/artstte/ket svarar för säkerhetsfrågor till sjöss, vilket bl. a. har effekter på risken för att drunkningsolyckor inträffar.

Arbetarskyddsstyre/sen är den myndighet som centralt ansvarar för efterlevnaden av bestämmelser om arbetarskydd. Olycksfallsriskerna för barn på förskolor och i skolor beaktas många gånger i samband med inspektion av personalens arbetsförhållanden. Arbetarskyddsstyrelsen och dess organ har dock inte möjlighet att genomdriva åtgärder enkom för barnen. Varje tillverkare, försäljare eller upplåtare av maskin, redskap eller annan teknisk anordning är skyldig tillse att anordningen är försedd med nödiga skyddsanordningar och även i övrigt erbjuder betryggande säkerhet mot ohälsa och olycksfall. Ett stort antal anvisningar ges ut angående skyddsåtgärder som skall iakttas av leverantörer och installatörer av olika maskiner etc. Detta kommer givetvis också barnen tillgodo. Arbetarskyddslagen ersattes den l juli 1978 av arbetsmiljölagen och lick då en större räckvidd. Bl. a. omfattas numera också elever från och med årskurs 7. Arbetarskyddsstyrelsen deltar aktivt i samarbetskommittén mot barnolycksfall. I Arbetsmiljölagen finns vidare bestämmelser som avser att förhindra olyckor speciellt för minderåriga, dvs. ungdomar under 18 år.

Statens järnvägar svarar för utformning, underhåll och anläggning av spårområden, vari t. ex. ingår övergångar väg - järnväg, inhägnad av banvallar etc.

Gi/tin/ormationscentra/en vid Karolinska sjukhuset är riksomfattande informationsinstans i förgiftningsfrågor. Centralen svarar på frågor från såväl allmänhet som medicinsk personal och bedriver därutöver information kring förgiftningsolyckor.

Inom universitet och högskolor sker forskning kring barnolycksfall, vilken ofta har ett direkt värde vid ett förebyggande arbete.

SOU 11975228 Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom 63

5.2 Regionalt

På den regionala nivån är det i första hand /wzrlsriittzcns och länssrvre/scrnas insatser som är av intresse i detta sammanhang. Landstingets hä/so- och sjukvârdsnämnd (eller motsvarande) har huvudansvaret for sjukvård och hälsovård. Häri ingår också verksamheten vid barnavårdscentralerna. Självklart ingår som ett betydelsefullt led i nämndens verksamhet att söka arbeta förebyggande. Med avseende på barnolycksfallen spelar frimst barnavårdscentralerna en central roll. Vid vissa landsting har också tnrättats specialorgan för hälsovårdsfrågor. Den huvudsakliga inriktningen av dessa har emellertid varit kost och motion, tobak, alkohol och liknande frågor. Olycksfall har, med ett klan un- - dantag Skaraborgs läns landsting knappast berörts. Landstinget ansvarar också ofta för viss utbildning, bl. a. vårdutbildning. Länsstyrelsen har egna organ som kan bidra till en ökad säkerhet. Samordningen av länets polisresurser sköts sålunda på länspolischefens expedition och därmed, om än indirekt, kontroll av efterlevnaden av t. ex. olika tralikbestämmelser. På länsstyrelsen finns också en ltemkonsulcnt. Enligt förslag i prop 1978/ 79:57 får dessa förändrade arbetsuppgifter. l framtiden väntas hemkonsulenterna främst arbeta med utredningar och övergripande frågor i linje med konsumentverkets nuvarande uppgifter. Förutom kontakter med allmänhet har konsulenterna kontakt med konsumentverket och också med de lokala konsumentfunktionerna. Konsulenten kan därvid bistå med information och andra initiativ från säkerhetssynpunkt. Länsstyrelsen har också socialkonsulent, som bistår kommunerna bl. a. i frågor som rör tillämpningen av barnavårdslagen, som ju, som nämnts, också beaktar säkerhetsaspekter i miljön. Länsstyrelsen fattar också beslut i vissa trafikfrågor, t.ex. om hastighetsbegränsningar. Vissa andra statliga myndigheter har också en organisation på regional nivå. Utredningen har vidare i skrivelser till samtliga landsting. hemkonsulenter, barnhälsovårdsöverläkare och barnavårdscentraler sökt utröna vilka åtgärder som vidtas i förebyggande syfte. Svaren återges nedan i sammandrag. Muntlig och skriftlig information om olycksfall synes utgöra den dominerande förebyggande verksamheten mot bamolycksfall.

Svar från Åtgärd Gävleborgs länsstyrelse hemkonsu- Redovisaren utställning rörande förebygganlenten de av bamolycksfall.

Göteborgs Skolförvaltning, pediatern Anmäler Barnolycksfall och teknisk miljö” vid universitetet. barnhälsoöverläka- ett projekt som utförs genom medverkan av ren i samarbete SCAFT-gruppen vid Chalmers. Samtliga olyckor som drabbar barn i åldern 0-14 år . i Göteborg redovisas i ett datorbaserat informationssystem som ger analys av omständigheter kring olyckan beträffande tid, plats. inblandad produkt. riskanalys etc.

64 Andra insatser mor olycksfall bland barn och ungdom

Svar _från Å /gärd

Jämtlands läns landsting Utdelade av ett urval informationsskrifter i barnhälsoöverläkaren samband med muntlig information till församarbete med barnhälsoöverläkare, äldrar med barn i åldern 0-4 år. I föräldrabarnhälsopsykologen grupper har visats bildband om barnolycksfall och dessa frågor har diskuterats.

Norrbottens läns landsting barnhäl- Distribution av en pärm redan inom mödrasoöverläkaren vården. Denna fylls efter hand med informationsskrifter vid kontrollerna på BVC kompletterat med muntlig information till föräldrar med barn i åldern 0-3 år.

Skaraborgs läns landsting Har stanat ett projekt som syftar till att reducera hemolycksfallen för alla åldrar. Som ett första led häri kartläggs de olyckor som föranleder sjukhusbesök.

Stockholms läns landsting Utdelande av lO st vanliga informationsskrifter rörande förebyggande av bamolycksfall i samband med muntlig information.

Västernorrlands läns landsting bam- Utdelande av informationsskrifter i samband hälsoöverläkaren med muntlig information vid 8 tillfällen till Samarbete med: föräldrar med bam i åldern 0-5 år. Samarbete hemkonsulent i säkerhetsfrågor mellan hemkonsttlent och konsumentsekreterare konsumentsekreterare, länets trafiksäkertrafiksäkerhetsverket hetsförbund, studiedagar för förskolan om länets trafiksäkerhetsförbund trafik. studiedagar om barnmisshandel.

Värmlands läns landsting barnhälso- Utdelande av mapp med faktainformation till vården BVC-sköterskan. Utdelande av informationsskrifter vid 8 tillfällen till föräldrar med barn i åldern 0-5 år i samband med muntlig information.

Östergötlands läns landsting barnhäl- Utdelande av vanliga informationsskrifter soöverläkaren vid 7 tillfällen till föräldrar med barn i ålder O-S 1/2 år tillsammans med muntlig information. Temakonferenser med sakkunniga inom barnolycksfallsområdet. Redovisar Skäggetorpprojektet, som syftar till att med BVC som bas fâ till stånd förbättringar i miljön som minskar olycksfallen.

5.3 Lokalt

På lokal nivå är främst primärkommunala organ aktuella och därvid i stort sett samtliga befintliga nämnder och styrelser.

Sociala centra/nämnden (barnavårdsnämnden) intar en särställning med ansvar för tillämpningen av barnvårdslagen. Nämnden har också ansvar för

barnomsorgen. Gatunämnden ansvarar för underhåll och anläggning av det l-.ommunala m. m. vägnätet, vari ingår ljussignaler, gângtunnlar, övergångsställen Fastighetsnämnden förvaltar i allmänhet kommunens fastigheter. vari ingår ett underhållsansvar. samt handhar nybyggnader för kommunens eget be-

hov.

Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom 65

Fritidsnämnden svarar för anläggningar och verksamheter inom fritidsoch friluftssektorn, vari ingår bad, sportanläggningar, m. m. fritidsgårdar Parklek kan också ingå. Kommunerna har ofta en bosladssri/le/se eller ett bostadsbolag som bygger och förvaltar kommunens bostäder och deras närområden. Skolornas styrelser är ansvariga för skolväsendet och därmed direkt ansvariga for skolbarnens miljö och deras hälsovård. I ca 2/3 av landets kommuner finns också konsumenmämndez eller motsvarande organ som svarar för lokala aktiviteter. konsumentpolitiska Ytterligare kan framhållas Iä(IdI1iI1_gs_I/än.sten, dvs. främst brandkår och ambulans, vilkas effektivitet kan vara av avgörande betydelse for att begränsa skadorna. när en olycka väl inträffat. Kommunerna varierar i uppbyggnad och organisation bl. a. beroende på storlek. Därfor kan avvikelser förekomma från vad ovan redovisats, beroende på lokala faktorer. Vid sidan av vad som nämnts för den lokala nix ån finns statliga myndigheter på lokalplanet. Exempel på detta är polisen och yrkesinspektionen. På samma sätt som ovan redovisats beträffande landstingen har utredningen i skrivelser till samtliga kommunstyrelsen 1:e Skolläkare m. ll. sökt utröna vad som görs för att förebygga olycksfall bland bam och ungdomar. Svaren återges i sammandrag nedan.

Svar frán Åtgärd Ale kommun Elevmedverkan i samband med skolskjuts Borås kommun Redovisar en arbetsgrupp som bereder ärenarbetsgmpp den till en samrådsgrupp med repr. från traliknämnd. skola, målsmän, polis, trafiksäkerhetskommitté. gatunämnd. gatukontor. Trafiksäkerhetsfrâgor behandlas i första hand. Danderyds kommun Rapporterar en barntralikskola innebärande tralikträning i miniatyrstad.

Eskilstuna kommun Redovisar en skolvägsutredning innebärande inventering av konfliktpunkter på barnens skolväg. Dessa har och håller delvis på att åtgärdas. Redovisar framtagande av låsbart brunnslock.

Gislaveds kommun l kommundelen Anderstorp existerar en arbetsgrupp, kallad Trygghetskommittén, inom ramen för Hem och Skolas verksamhet och består av en läkare, en skyddsingenjör och två föräldrar till forskole- resp. skolbarn. Denna arbetsgrupp har arbetat i 6 år med olika uppgifter. t. ex. kartläggning av och försök till åtgärd mot befintliga hälso- och olycksfallsrisker i trafikmiljön. deltagande i planering av områdes- och stadsplaner, utbildning av föräldrar, lärare och planerare i t. ex. trafikmiljö- och barnsäkerhetsfrågor. Man har kunnat påverka lekplatsers framtida anläggning, gjort arbetsmiljöundersökningar i skolor beträffande buller och belysning. Kommittén har i samband med olyckor och tillbud utrett orsaker och medverkat till åtgärder.

66 Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom

S varg/lån Åtgärd

Barn-i-traliken-kampanjen 1976 Gällivare kommun Genom kartlades genom förskolans. lågstadiets och mellanstadiets målsmän farliga traftkmiljöer. Vissa brister åtgärdade.

Gävle kommun En utredning har gjorts med anledning av 1:e Skolläkare en lång transport av mellanstadieelever till en från elevernas bostäder avlägset belägen skola. Kritik mot både inne- och utemiliön i skolan. Skolskjutsen uppfyller ej trafiksäkerhetsverkets krav på säkerhet och utrymme.

Hagfors kommun Fortbildning i trafikfrågor av förskolans personal. Mörkerdemonstrationer. barnomsorgen Vikten Huddinge kommun Rapport angående olyckor i skolan. 1:e Skolläkare av förebyggande verksamhet betonas. Nästan hälften av alla skador i Huddinge skolor under 6 veckor hösten 1977 inträffar under rast, 1/3 under gymnastik, l/20 under slöjd. Andelen skador i samband med förflyttning låg. även så under skolvägen.

Skyddsrondsprotokoll for skola med påpe- Järfälla kommun 1:e Skolläkare kande av angelägenheten i att låg- ,och mellanstadiets skyddsfrågor beaktas. Aven behovet av att läkaren vid inspektion av skollokaler får mera tid påpekas. Föreslås att skolstyrelse i samråd med hälsovårdsförvaltning och yrkesinspektion åtar sig kontinuerlig tillsyn av skolbarnens miljö.

Praktisk trafikundervisning i skolorna. Kramfors kommun av Hem och skola Redogörelse for BVC:s rutiner. Utdelning informationsskrifter vid 4 tillfällen till för- Olofströms kommun äldrar med barn i åldern 0-5 år kompletterad med muntlig information.

Skolvägsutredning. Inventering av skolvä- Piteå kommun med gar. Förslag på moment i samband skjuts att träna i skolan med läraren. förslag till förbättringar både beträffande trafikanthar lämnats. kategorier och trafikmiljöer

Skolskjutsinspektion som resulterat i ökade Sandvikens kommun skolskjutsmöjligheter för skolelever på grund av faror i miljön.

Solna kommun Redovisar olycksfall i kommunens lekparker.

Stockholms kommun har som enda kom- Stockholms kommun mun i landet anställt en barnolycksfallskonsulent med placering vid socialförvaltningens kansliavdelning. Konsulenten har till uppgift att följa utvecklingen inom barnsäkerhetsområdet samt att genom i första hand utfrämst bildnings- och informationsinsatser riktade till förvaltningens personal söka reducera antalet olycksfall bland barn. Därutöver har konsulentens kunskaper nyttjats i framtaplaneringsarbetet. bl. a. när det gällt gande av typritningar for nya barnstugor.

Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom 67

Svar från Åtgärd

Storumans kommun Kommitté för säkrare Skolskjutsar, säkrare väntplatser, körsträckor samt lokala tralikregler. Strängnäs kommun Elever och personal vid en skola har till kom- Samarbete: munledning lämnat skrivelse om trafikfaror elever såsom av- och påstigning vid skolskjuts, traskolpersonal fikintensitet, förslag på förbud mot cykling skolledning för lågstadiet, utbyte av glas i skolornas entrédörrar, ombyggnad av lekredskap. Täby kommun Mörkerdemonstrationen i Täby skolor för lågstadiets barn och föräldrar. Kommitté för skolgårds- och trafikmiljö. Uppsala kommun Redovisar genomförda förbättringar avseende säkerheten hos lekredskap och kommunens lekplatser. Västerås kommun Gång- och cykelvägnät har byggts ut. Barnsamarbete med SCAFT tralikskola med 400-500 barn 3-6 år. Älmhults kommun Redovisar ett förslag till en bamskyddskommitté. Då endast 2 organisationer var villiga att ta på sig något ansvar, genomfördes dock inte förslaget. Östra Göinge kommun Studiedag för förskolans personal och dibamomsorgen striktssjuksköterskor om olycksfall.

5.4 Övrigt

Vid sidan av nämnda organ finns också andra som fullgör uppgifter av intresse i detta sammanhang. Kommun- och Iandstings/örbzlnden är gemensamma intresse- och serviceorgan för kommuner och landsting. Andra hyresvärdar än de kommunala har ett direkt ansvar för underhåll av bostäder och deras närmiljö. Ett stort antal ;rivilliga organisationer har också påtagit sig ett ansvar för bl. a. barnsäkerhet. Den mest betydelsefulla insatsen härvidlag har utan tvivel utförts av den år 1954 bildade Samarberskommirrén mor barnolycksfall. Kommittén, som är en ideell organisation på frivillig bas, har ett 30-tal organisationer som medlemmar. Dessa representerar statliga myndigheter, fackliga, politiska och ideella organisationer, Försäkringsbolag m. fl. intresserade av att förebygga barnolycksfall. Därutöver har kommittén en bred medicinsk förankring. Huvuduppgifter för kommitténs verksamhet är: att skaffa fram fakta om barnolycksfall - att befrämja säkerhetsåtgärder och att sprida information därom. Ett viktigt led i arbetet har varit de konferenser som tillkommit på kommitténs initiativ för att med berörda myndigheter och verk diskutera åtgärder till förebyggande av barnolycksfall. Teman har varit: “Barnet och hemmets inre säkerhetV”, ”Har vi råd att inte skydda våra barn mot barnolycksfallf”, “Produktsäkerhet och barnolycksfall, ”Barnskydd - en uppgift

bland barn och ungdom

68 Andra insatser mot olycksfall

för många och “Vem bär ansvaret?”. Fortlöpande kontakter tas med myndigheter, organisationer och företag i vars uppgifter ingår åtgärder som berör om skyddsanordningar sker barn och deras miljö och fostran. Upplysning genom trycksaker. bilder och utställningar etc. Av informationsntztteriztl kan nämnas skriften “Barnets farliga våirld“ som utgått i nära två miljoner exemplar. Kommittén finansierats sedan budgetåret 1969/70 genom anslag via socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, bidrag från Rädda Barnen och Röda Korset. Vissa Försäkringsbolag stöttar också kommittén ekonomiskt. Kommitténs sekretariat är förlagt till Röda Korset. Kommitténs budget omfattar ca 350 000 kronor. Vissa av kommitténs projekt finansieras dock i annan ordning. område har främst Svenska Livräddningssällskapel Sim- På sjösäkerhetens _/izi›n/anzleI (SLS) varit verksamt genom att som landets enda instans svara av simlärare. SLS har vidare livräddarutbildning och medfor utbildning verkar vid ett antal simskolor. SLS driver också en omfattande propaganda och isvett. Framför allt har via press. radio och TV för båtvett, vattenvett inneburit en medvetenhet om drunkningsrisker. vilket SLS:s verksamhet bl. a. lett till en stegrad användning av flytväst. SLS har en budget på ca 1 500 000 kronor totalt. S/ösäker/iørsrâz/ør är ett samverkansorgan mellan främst frivilliga organisationer och offentliga myndigheter, som syftar till att öka säkerheten till sjöss. Riks/örbunder Hem och Skola har bl. a. genom sin miljökommitte engagerat sig i olika säkerhetsfrågor. Bl. a. gäller detta skolans och förskolans yttre miljö samt skolans skyddsfrågor. Ett stort antal ideella organisationer t. ex. Rädda Barnen. Röda Konsol. Scourerna, Skid- och4fri/zç/is/iänzjandøt har också verksamhet med en direkt inriktning. Det kan gälla ett allmänt arbete för en för- Säkerhetsfrämjande bättrad barnmiljö, kursverksamhet avseende barnolycksfall, säkerhetsfrågor i anslutning till den ordinarie verksamheten. som sjö- och ljällsäkerhet. Ett antal _läitsä/tringrsbo/agz har engagerat sig för att reducera barnolycksfallen. Det har främst skett genom ekonomiskt stöd till organisationer. bidrag till forskning eller genomförandet av informationskampanjer. Också Lanrbrukshä/sans uppsökande hälsovård, kan ha betydelse för att minska barnolycksfallen i lantbruksmiljö. Vidare pågår turer/ningar inom områden av intresse for barnsäkerheten. Inom socialstyrelsen har nyligen avslutats överväganden om den framtida av barn- och mödrahälsotvârden. Resultatet härav torde bli att utformningen av barnolycksfall får ett större utrymme inom barnhälsovården förebyggande än hittills. En särskild arbetsgrupp utreder också hur en ny gukhzzsjotzrnal skall se ut. Den framtida av parienrsrarisriken prövas av HÃSST. hälsoutformningen Det kan antas att sådana förändringar och sjukvårdens statistikberedning. föreslås som medför att åtminstone en översiktlig bild av barnolycksfallen kan erhållas. lnom Socialdepartementet pågår utredningar om den framtida hälso- och sjukvården. Tra/ikssäker/iersurrodningeri och körkorrszurodningcri ärexempel på

Andra insatser m0/ O/_YCÅZS/(IU bland bam 0c/7 lllLg(/m77 69

iC/Jä,

.. 7:.: \ f.: v.

N

kb..

.

N 22:.

.

åemaåmmzwwwwcamø.

3.4.4..:

::..

1.::

.TC

.i

..

5555:2;

»mmåaza

:av .c

s:

:.64 ...haha-mä

n.:

2=:

:..

S:

1.:.

§45:

:E nål

t... :z .:,_

:Ht: .EE .:.:.._

_ :E:

.:=...Z:._

E..

:ut 1.:: :..: ._.::._._ _

mvcscmábx

35:25

.

:a: i_ :Q :s:

?...525

:..

35.:...

m ä;

›.:,,_z._...›.,.:..=.

65:»

5:54 a_::___n wii.:

7.12.22_

m: .75

...åxå

:E:ia.:nm.::==aua

:..

F20..

mwsusz.: det: 7435:: 7.:: 7:5.:

ES=.m..E

:på

..\

...AG

& :Sn 15:

Q8

:wümâk uucumdm aumnzm

I N5xmw=.mm:_..__cw:

nu:

3.::-

»matrix nsåuätca

.:.e.:.ymc_

:w

.eQ av a: 5=_

.fvu-GLNWN_

...ci .:=::::.:

:s

OZECMC:

:En du:

45x53 ugcktnax

:m1

u 2:5.. 4.223,5 :Q äs.. mer... o.. :Z

(Gälcborggás - Tidningar: 2 7_juni l 978.)

70 Andra insatser mot olycksfall bland barn och ungdom

översyner inom trafikområdet. överväganden om/öräldrazzrbi/dning kan ock-

så få inverkan på utvecklingen av barnolycksfallen liksom övervägandena inom utredningen för översyn av vârdurbildningon inom högskolan. Därutöver pågår inom offentliga forskningsinstanser, privata företag m. fl. forskning som kan vara av direkt intresse från barnsäkerhetssynpunkt. Forskningen och dess finansiering är mycket splittrad. Det är därför inte möjligt att ge någon samlad bild av denna.

6 Pedagogiska åtgärder for att förebygga

olycksfall bland barn och ungdom

6.1 Inledning

Som tidigare redovisats är det utredningens uppfattning att de stora vinsterna när det gäller att förebygga barnolyckor nås genom en Förändring av miljön. Så reduceras t. ex. antalet trañkolyckor effektivast genom att trafikmiljön förändras. Även en utbyggd kollektiv trafik ser utredningen som ett sätt att begränsa olyckor bland barn och ungdomar. Pedagogiska åtgärder, vilka främst utgörs av utbildning och information, är emellertid också av stor betydelse när det gäller att skapa ett säkrare och samtidigt mera stimulerande samhälle for barn och ungdom. Sådana åtgärder kan öka respekten for lagstiftning eller liknande. De kan också sprida kunskap om olyckor och ett riktigt skydd mot dessa. De kan härtill medföra att Säkerhetsfrämjande bestämmelser foljs i större utsträckning än annars. Följande exempel kan belysa ovanstående. Även om helt tillförlitlig statistik saknas torde det med ledning av pressklipp kunna konstateras att det under den senaste é-årsperioden förekommit minst 70 olyckor med brunnar. Av dessa har 9 haft dödlig utgång. l flertalet fall skulle en olycka ha kunnat undvikas om den aktuella brunnen haft ett ordentligt fastsatt lock. Lock som ger en erforderlig grad av säkerhet finns dessutom. Utformningen har också godkänts av statens planverk. Förklaringen till att olyckor trots det sker har ansetts ligga i att bestämmelser saknas som nödvändiggör användning av säkra lock generellt.

FEMÄRING DRUNKNADE i brunn

Fomårige vevade upp kedjan hängde pojken kvar i densamdrunknade på söndagen i en brunn. Femåriuigexi ma drunknad. Tydligen hade den tragiska olyckan hade vid elvatiden gått ut för alt leka med några ;gått till så, att pojken fått tag i kedjan efter det att kamrater. men dessa hade för tillfället inte. varit han kommit upp på brunnskarets kant och följt hemma. När man en timme senare gick ut för att med ned i vattnet. Han hade tydligen ochså fastnat titta efter pojken, upptäckte man att locket på ett i kedjan. cirka 60 cm högt brunnskar var rubhat. Brunns- Brunnen är 5-6 meter djup. Polisen i kedjan med spannen var också nedrullad. När man _ distriktet utreder olyckan.

(K ronobergaren 29 augusti l 977.)

72 Pedagogiska åtgärder för att förebygga. . .

l Svensk Byggnorm och allmänna ordningsstadgan finns emellertid bestämmelser om säkerhet vid brunnar, som måste anses utgöra ett fullgott lagligt stöd för ingripanden, avsedda att förhindra olyckor med brunnar. Bestämmelserna tillämpas dock knappast i praktiken. Sannolikt beror detta på att information om dessa bestämmelser inte givits i tillräcklig omfattning. Detta senare är en viktig förutsättning för att åstadkomma ett förebyggande över huvud taget. Inte minst gäller detta respekt för tralikbestämmelser. I detta sammanhang är det också viktigt att påminna om vuxna människors nonchalans mot olika skyddsbestämmelser, t. ex. hastighetsbegränsningar. Okunnighet om hur ett sådant betraktelsesätt förs vidare till barn och ungdomar är ett av skälen till utredningens forslag vad gäller pedagogiska åtgärder.

För att genomföra Säkerhetsfrämjande åtgärder är det således nödvändigt att människorfår kunskap om barns och ungdomars utveckling och de risker som finns samt om möjligheter attförebygga olyckor. Inte minst i samhällsplaneringen är det väsentligt att hänsyn tas till barns och ungdomars olika behov_ för att deras uppväxtmiüä skall bli så gynnsam som möjligt. Främst måste kunskaper om barn och ungdom öka hos de beslutsfattare, som utformar barns och ungdomars uppväxtvillkor. Med sådan kunskapförbättras också möjligheterna att hos såväl vuxna som barn och ungdom skapa en ansvarskänsla för sig själv och andra.

För att kunna utveckla en sådan samhällsanda. vilket är den viktigaste delen i ett förebyggande barnolycksfallsarbete, finner utredningen det motiverat att ägna stort utrymme åt pedagogiska åtgärder i olycksfallsförebyggande syfte.

6.2 Mål för pedagogiska åtgärder

Pedagogiska åtgärder i o/ycksförebyggande syfte bör riktas mot beslutsfattare, föräldrar, barn och ungdomar samt yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. För beslutsfattare innebär detta att de i sin verksamhet skal/få kunskap och information om barns och ungdomars utveckling i relation till olycksfallsrisker, fysiska och psykiska behov samt risker för olyckor generellt. F ör föräldrar innebär detta att de genom en systematisk utbildning och information skall få stöd i sin jörä/draroll genom att ha kunskap om risker för olycksfall och lämpliga förebyggande åtgärder. Härigenom kan de känna ansvar för närmiljön och aktivt medverka till en förbättring av denna miljö. För barn innebär detta att, med hänsyn till mognadsnivå, jörstå_ faror och ta ansvar för sig själv och därefter att förstå faror för sina medmänniskor och ta ansvar för dessa. Barn bör vidare läras att upptäcka faror i närmiljön och informera vidare om detta. För yrkesgrupper som isitt arbete har med barn att göra innebär detta att de får kunskap om barns utveckling relaterad till olycksfallsrisker och om hur olycksfall bland barn och ungdom forebyggs. De bör vidarefå kunskap om första hjälpen vid olycksfall och hur man vidarebefordrar information til/föräld-

SOU 1979-:28

Pedagogiska åtgärder/ör att förebygga . . . 73

ra, barn och ansvariga organ inom dessa omrâdenför att slutligen aktiv! kunna medverka i arbetet för en bättre närmiljö.

6.3 Pågående försök

6.3. 1 Utredningens _försök Syftet med utredningens försök har redovisats i avsnitt 1.3. Nedan redogörs endast för den del i respektive projekt, som berör information.

Tyresö

I projektet har tjänstgjort en projektledare bland annat som mottagare och förmedlare av information kring Förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom. Under det år som projektet pågått har en betydande del av projektledarens tid ägnats åt information kring förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom. Informationen har gått ut på att dels göra projektledaren känd som den person i kommunen som svarar för att säkerhetsfrågor vidarebefordras till rätt myndighet eller instans, dels ge information till kommuninvånarna om barnolycksfallsrisker samt förebyggande åtgärder. Genom ett oväntat stort antal kontakter från allmänheten har projektledaren också kunnat vidta direkta olycksfallsforebyggande åtgärder. En kontinuerlig kontakt och samverkan med barnhälsovården, barnomsorgen och skolan har etablerats. Projektledaren har i informationshänseende fyllt en viktig funktion. Det har under projekttiden visat sig att det i kommunen finns ett stort latent behov att ge och få information samt en önskan att engagera sig i frågor kring barns och ungdomars säkerhet. Genom projektledaren D har människor i bostadsområden fått någon som tar emot och vidarebefordrar deras förslag till rätt nämnd, D har ärenden kommit till rätt nämnd och i regel omgående kunnat åtgärdas, D har människor i bostadsområden fått någon att kontakta i frågor rörande barnens och ungdomarnas närmiljö, samt D har yrkesgrupper som arbetar med barn uppmärksammat olycksfallsförebyggande arbete och vänt sig till projektledaren för att själva få utbildning i ämnet.

Uppsala

I projektet har miljöombud och personal vid bamavårdscentraler haft informativa uppgifter. Som miljöombud har engagerats föräldrar till förskoleoch skolbarn samt barn själva. Det har på ett mycket positivt sätt visat sig möjligt att engagera föräldrar i ett aktivt arbete för att förbättra deras egen miljö. Dessa barnmiljöombud har utbildats i studiecirkelform om barns utveckling, olyckor i hemmet, lekplatser, bam i trafik, barn och cyklar, skolan som miljö samt vilka kom-

. .

74 Pedagogiska åtgärder för arrförebygga.

munala organ som svarar för barnmiljöfrågor. Barnmiljöombuden har också visat sig kunna få en mycket god kunskap och har efter utbildningen kunnat spåra om sina respektive bostadsområden en rad risker. En väsentlig del av barnmiljöombudens tid har ägnats åt att göra sig områden. De har fått kontakt med främst forkända inom sina respektive åstadkomma en säkrare äldrar, som fått någon att vända sig till for att kunna miljö för barnen. Vissa konkreta till stånd. l en preliminär utåtgärder har också kommit värdering av projektet har följande framkommit. Barnhälsovården kan spela en aktiv roll i arbetet för en bättre barnmiljö. Barnhälsovårdens sjuksköterskor har fungerat bra som cirkelledare. Trots detta har projektledningsvarit nödvändig for att hålla igång verksamheten på det sätt som gruppen skett. En kommunal samordnare behövs inom varje kommun. Barnavårdscentralerna torde dock knappast enligt utredningen vara den lämpligaste utgångspunkten för säkerhetsarbete vad gäller åldrarna 0-17 år. endast vänder sig till förskolebarns vårdare eftersom barnavårdscentralerna och föräldrar.

Gällivare Projektansvaret har legat på kommunens arbetsmiljöorgan, som genom tre utskott snabbt främst via förskola och skola kan sprida information till föräldrar och andra. Den information om olycksfall som planerades har emellertid uteblivit av att det inte funnits någon som haft som uppgift att ta emot på gmnd och vidarebefordra information.

6.3.2 Övriga _lörsök

Skäggetorp, Linköping, Östergötlands läns landsting

Barnhälsovården i Östergötlands läns landstingsomrâde genomför rådgiv-

vid minst 7 tillfällen från barnets födelse ning vid barnavårdscentralerna till 5 1/ 2 års ålder. På flera håll i länet pågår också inom barnavårdscentralens ram föräldraundervisning där förebyggande av olycksfall ingår. För att öka barnhälsovårdens personals kunskaper och medvetenhet om problematiken har anordnats två temakonferenser under år 1974 och år 1977. Förutom en under år 1978 genomförd kartläggning av det lokala olycksfallsmönstret planerar barnhälsovården att försöka bilda lokala kommittéer i mot barnolycksfall. Sedan våren 1977 pågår dessutom försöksverksamhet med förebyggande av barnolycksfall i stadsdelen Skäggetorp i Linköping. Personalen inom barnhälsovården har sedan länge registrerat brister i barnens miljö både inomhus och utomhus. En arbetsgrupp bestående av två sjuksköterskor, distriktstvå kuratorer vid barnhälsovården och barnhälsovårdens förbarnläkare, skolekonsulent har bildats. Till gruppen har även knutits en representant från en kontaktkommitté till en hyresgästförening. Syftet har varit att få bättre kännedom om lekmiljöns och hemmens risker för barnen.

Pedagogiska . .

ârgärder/ör arrförebygga. 75

Arbetsgruppsmedlemmar har deltagit i hyresgästföreningens kontaktkomrnittes sammanträden för att förbättra lekmiljön. Kommittén har med barnhälsovården som informationskanal sökt få föräldrar att engagera sig i fo› rebyggande av olycksfall. Detta har skett genom att via skärmar på barnavårdscentralen informera om möjligheten till statliga bidrag för miljöförbättringar och uppmana familjerna att komma med förslag till Förbättring av boendemiljön. Barn på daghem har också ritat ideallekplatser. Många förslag har inkommit och kontaktkommittén har samlat dessa för vidare handläggning. Försök har också gjorts att få familjerna att komplettera sina hem med barnsäkra detaljer, och att påverka hyresvärdarna att förbättra fast inredning i redan befintliga bostäder. Arbetsgruppen har för detta ändamål inköpt säkerhetsdetaljer som sedan placerats på barnavårdscentralen med uppgift om pris och försäljningsställe. sjuksköterskorna har sedan vid hembesök gjort en inventering av fast säkerhetsutrustning. En lista över bristerna har sammanställts och vidarebefordrats till kontaktkommittén som planerar att ta upp förslag till åtgärder till diskussion med hyresvärdarna. Kontaktkommittén fortsätter f. n. att arbeta med den yttre miljön. Barnhälsovården kommer i fortsättningen att fungera som konsult då det finns behov av sådan. Från barnhälsovårdens sida planeras att informera om erfarenheterna frân projektet till andra bostadsområden.

Anderstorp, Gislaveds kommun l Anderstorp har i sex år en arbetsgrupp bestående av fyra föräldrar arbetat med barnsäkerhetsfrågor inom Hem och Skolas ram. initiativtagare har varit läkaren vid barnavårdscentralen och skyddsingenjören vid hälsovårdscentralen. Informationsinsatser har bedrivits genomgående i verksamheten. Gruppen ledde verksamheten i aktiviteten Barnet och trafikmiljön. Fritidsnämnden har också genom arbetsgruppen fått insikt om barns behov, som numera beaktas vid anläggning av nya lekplatser. Arbetsgruppen har också insyn och möjlighet att påverka nybyggnation av skola och förskola. Trafikfrågor har rönt ett stort intresse bland föräldrar. Barnsäkerhetsfrågor har varit huvudtema vid 2 á 3 föräldrasamlingar per år för låg- och mellanstadiet. Hem och Skola-representant besöker varje första föräldrasamling för deltidsförskolan och årskurs 1 och informerar om gruppens arbete. P0litiker har deltagit i temakväll om barnsäkerhetsfrågor i samhällsplanering. Kommunala tjänstemän, politiker, taxi- och busschaufförer, skolledare har också sammanträffat, vilket resulterat i utarbetande av nya bestämmelser för Skolskjutsar baserade på fakta om barns och ungdomars förutsättningar i trafiken. Barntrafikskola, som innebär en förskoleliknande verksamhet, genomfördes under tre år varvid samtliga 6-åringar och 2/3 av 5-åringarna fick undervisning om trafik. Efter sex års erfarenheter anser gruppen att skyddsteknisk expertis behövs lika mycket inom barn- och Skolhälsovården som inom företagshälsovården. ”Skyddsarbetet bland barn kräver, en lokalt förankrad tekniker som bla. initierar utbildning i barnsäkerhetsfrågor. Varje bostadsområde skall ha kon-

76 Pedagogiska åtgärder/ör arr förebygga. . .

taktpersoner som sedan skall ingå i en skyddskommitté för exempelvis en kommundel. l den centrala skyddskommittén måste finnas en kunnig skyddstekniker som skall ge råd och information i frågeställningar som rör barns och ungdomars olycksfallsrisker och föra ärenden vidare till rätt myndighet eller instans. Denna bör kunna erbjudas någon specialistuitbildning på universitetsnivå.

Jönköpings kommun

Vid Jönköpings förskoleseminarium pågår projektet Olycksfallsrisken för barn i hem, på lekplatser, i Förskola och i skola i Jönköping. Härigenom avses att skapa metoder för att uppspåra och undanröja befintliga faromoment samt att förebygga tillkomsten av nya. Även vissa pedagogiska åtgärder skall vidtas. Man vill genom dessa öka den tekniska uppmärksamheten hos barnavårdscentralpersonal, fritidspedagoger, förskolepersonal. skolper- ,sonal och föräldrar. Andra mål är att etablera rapporteringsvägar till teknisk expertis, skyddstekniker och skyddsingenjörer för bl. a. inspektion och framställningar om praktiska åtgärder. Resultaten från detta projekt väntas fövid universitetet i Linreligga under våren 1979 som en trebetygsuppsats köping. De redovisade projekten, visar att D det finns goda möjligheter att engagera föräldrar i säkerhetsarbete för barn och ungdom. För att effekt skall nås måste dock någon person finnas som har till uppgift att bl. a. informera och föra information vidare i säkerhetsfrågor, D det på kommunal nivå måste finnas någon person som har kunskap om olycksfallsrisker för barn och ungdom, och som kan ges en speciell utbildning inriktad på dessa frågor, D det är viktigt att denna tjänsteman kan fungera som samordnare vad gäller kommunala insatser rörande barnsäkerhet.

6.4 Olika målgrupper

6.4.1 Bcs/ursfártarø Det avgörande inflytandet på miljön, som är av central betydelse för barns och ungdomars uppväxtvillkor, utövas av de personer, som avgör miljöns utformning. att dessa personer har tillräcklig kunskap om barns Det är då viktigt och ungdomars utveckling och psykiska och fysiska behov för att utformningen av miljön skall präglas av hänsyn till dessa grupper. De olika kommunala nämndernas ansvar inom detta område kommer att vidgas med och socialforsäkringstillägg. SOU den nya socialvårdslagen (Socialtjänst 1977:40). Det är därför önskvärt att de ovan angivna momenten tas upp inom den i fortbildningen av denna grupp. Detta bör också vara möjligt kommunala för förtroendemän. Under förutsättning att utfortbildningen förslag genomfores kommer kommunerna att tillföras en särskild redningens resurs vad gäller barnsäkerhetsfrågor.

Pedagogiska åtgärder/ör att förebygga. . . 77

6.4.2 Föräldrar

Barnhälsovården iir den främsta informationsvägen för åldersgruppen 0-6 år. Informationen ges emellertid i regel i samband med en för övrigt för föräldern ansträngd situation. Vid besöket på barnavärdscentralen skall en mängd andra för ögonblicket mer angelägna frågor dryftas. Information om barnolycksfall ges därför oftast genom att informatiottsbroschyrer överlämnas. Den större säkerhet som samhällets barnomsorg erbjuder barn och föräldrar omfattar emellertid endast 14 *lt/a av åldersgruppen (Barnomsorgen i siffror 1978-82. Barnomsorgsplanering 2:78, Socialstyrelsen) En svårighet för både barn och föräldrar är de kraftigt ökade krav, som barnet utsätts för när det börjar skolan. Då förväntas barnet klara av en mängd komplicerade situationer. Av åldersgruppen 7-l2 år har endast 9 “lm plats i fritidshem. En betydande andel barn i åldrarna 7-12 år saknar tillsyn under den tid som skiljer skolans arbetstid från föräldrarnas.

Föräldrar står idag ensamma med sin oro för att barnen skall råka ut _lör obrcksfall. Inte heller vet de vart de skall vända sig för att påtala de risker de ser. Föräldrars möjlighet att_ /a° stöd när de känner oro_ [är således anses ganska begränsade.

Huruvida föräldrarna genom information får egentliga kunskaper är också oklart. Undersökningar av Lars Gustafsson (Gustafsson et al 1971 och Gustafsson 1972) visar visserligen att föräldrar har en relativt god kunskap om sitt barn och är medvetna om vissa risker, t. ex. trafiken. Men även om man känner till risker visar bl. a. intervjuer som gjorts med föräldrar i utredningens projekt i Uppsala emellertid att ca en tredjedel av alla tillfrågade tror på både ödet och olycksfåglar som förklaring till orsaken till olycksfall. Föräldrar vet inte att olycksfall är det största hälsoproblemet bland barn och ungdom. Det är t. ex. en vanlig uppfattning att man kan lära barn att på egen hand klara sig i trafiken från 5-6 års ålder. Föräldrar har i det barnolycksfallsforebyggande arbetet en central roll. lnformationsförmedlingen är som synes otillräcklig. En väg att öka föräldrarnas kunskap om barn som ger förutsättningar for att kunna påverka barns och ungdomars uppväxtmiljö är en allmänfaräldrautbi/dning. Enligt barnomsorgsgruppen (Samverkan i barnomsorgen SOU 1975:87 och Föräldrautbildning. 1. Kring barnets födelse SOU 1978:5) ligger ett stort värde i att föräldrar bereds möjlighet att i en grupp inom en allmän föräldrautbildning diskutera problem av samma art vad gäller barn och ungdomar och vikten av ökad kunskap hos föräldrar betonas.

Barnoljreksfall är ett omrâde, som kan och bör inga° i den allmänna _föräldrautbildningerz som barnomsorgsgrztppen harj/öres/agit. Barnolycks/all måste emellertid enligt utredningens syn betraktas pá ett något annorlunda sätt än andra ämnen i en/öräldrautbildning. Barnoljrcksfall är ej något som alla utsätts/ör. Man har således som_ förälder kanske ej någon erfarenhet och bör då beredas möjlighet att tillägna sig/akta rörandejbrebyggande av barnolyeksfall baserade pa° kunskap om typiska beteenden hos barn i den aktuella åldern.

. . .

78 Pedagogiska âtgärdetj/ör attförebygga

Dessa fakta kan föräldern tillägna sig endast genom att vissa baskunskaper tillfores. I och med att människan erhåller kunskap blir hon medveten om problem och missförhållanden och kan därmed agera i syfte att kunna åstadkomma förändringar som i detta fall leder till att barnolycksfallen minskar. Utredningen anser liksom barnomsorgsgruppen att foräldrautbildning vid tiden för barnets födelse skall utgå från barnavårdscentralen som är en naturlig bas härför. Föräldrautbildningen måste, enligt utredningens uppfattning, utöver den fria problemdiskussionen direkt syfta till att ge föräldrarna att ta ansvar för barn och kräva förbättringar i barns förmåga och möjlighet och ungdomars miljö. Föräldrar måste emellertid också ha möjlighet till personlig kontakt och information. Här är barnhälsovården av stor betydelse. l sjuksköterskans i barnsäkerhetsfrågor arbetsuppgifter ingår allt mer av personlig information till föräldrar. Detta framhävs också i Socialstyrelsens Mödra- och barnhäl- För föräldrar till de äldre förskolebarnen och skolbarnen sovårdsutredning. förskolan och skolan bas för såväl personlig information blir helt naturligt som gruppinformation exempelvis vid foräldramöten. Men detta är inte tillräckligt. Föräldrar måste beredas möjligheter att inte endast kunna upptäcka faror i miljön utan även få uppleva ansvar och erhålla En lokal samordning som konkreta möjligheter att påverka till förändring. information i lokala barnsäkerhetsfrågor gäller både att motta och förmedla Det resultat som erhållits i för föräldrar är enligt utredningen väsentlig. av att i en kommun ha någon som tar emot Tyresö ger bevis på vikten till rätt handläggare i barnsäkerhetsfrågor (Se och förmedlar information avsnitt 6.3.1 och bilaga 9). Genom denna samordnare på det lokala planet kan också tas till vara föräldrars ansvar och intresse för sina barns miljö. Utredningen anser detta som synnerligen betydelsefullt. Det är också utredningens uppfattning att de resurser som finns bl. a. inom de lokala Hem och Skola-föreningarna skall tillvaratas för spridande av information kring barnsäkerhetsfrågor. som fått utbildning om barn, barnsäkerhet och kom- Grupper av föräldrar munalt ansvar i barnsäkerhetsfrågor har fungerat som barnmiljöombttd i sina bostadsområden t. ex. i Uppsalaprojektet. (se avsnitt 6.3.1 och bilaga 10). Detta har inneburit att de tagit emot och förmedlat information i barn- I många kommuner finns redan kontaktkommittéer för hymiljöfrågor. lokala Hem och Skola-föreningar osv. Desresgästforeningar, villaföreningar, sa kommittéer torde kunna fungera som utgångspunkter för en barnmil-

jöombudsgrupp.

Emellertid visar Uppsalaförsöket att grupperna sku/le haft svårighet att få igenom sina krav om inte projektledningen_ funnits. Ett system med barnmiljöombud kan därñfr inte ersätta den kontaktperson som utredningen tidigare

påtalat behovet av.

6.4.3 Barn och ungdomar

Det är väsentligt att redan från tidig ålder ge barnet kunskap om ett ansvar, även en omsorg, om sig själv och senare vidga denna omsorg till att gälla

Pedagogiska åtgärder för arr förebygga. . . 79

sin omgivning. Lika väsentligt är att alla vuxna på motsvarande sätt känner Ana vuxna måste ansvar för alla barn. känna ansvar för Riktlinjer för undervisning i säkerhetsfrågor for barn och ungdom finns alla barn. i Arbetsplan för förskolan och Läroplan för grundskolan (Lgr 69) Allmän del. Enligt Arbetsplan för Förskolan kan alla riskmoment inte undvikas i förskolan. Förebyggande åtgärder vidtas så långt möjligt bl. a. genom att göra barnen medvetna om risker och om hur de kan undvika att göra sig illa. Det som sägs i Lgr 69 för barn i låg- och mellanstadiet, både i den allmänna delen och i bilagorna, supplementen, Trafik och Orienteringsämnen, om att Förebygga barnolycksfall förefaller vid första påseende vara tillfredsställande. Det har emellertid framgått att ämnesområdet får en mycket ojämn behandling. Detta kan bero på att supplementen fått och kommer att få allt mindre betydelse. (Förslag till förändring av grundskolans läroplan, SÖ 1978). Det kan också bero på att uppläggningen av undervisningen varierar beroende på lärares och elevers intressen. Av denna anledning anser utredningen arr omrâdet ma°sre ingå i huvudmomenren. De barn som finns inom förskolan torde vara den grupp som bäst tillgodoses med kunskaper om förebyggande av barnolycksfall. Den metodik som tillämpas i förskolan innebär nämligen att eventuella olycksfallstillbud i verkliga situationer används som exempel i det pedagogiska arbetet. Huvudparten av barnen inom åldersgruppen 0-6 år finns emellertid i hemmen, där också mer än hälften av alla olycksfall för dessa åldrar inträffar. Denna stora grupp är således hänvisad till den omsorg och kunskap om faror som hemmet kan erbjuda. Endast 6-åringar vistas i större utsträckning i förskolan inom ramen för heltids- och deltidsförskolan som omfattar ungefär 90 % av alla 6-åringar. Det är därför väsentligt att söka finna informationsmodeller och vägar för att nå alla de barn i förskoleåldern som vistas i hemmet. För dessa torde pedagogiska åtgärder av den kommunikationsmodell som Barnens Trafikklubb (Se avsnitt 4.3.4) utgör kunna övervägas. Grundskolan erbjuder enligt läroplanen goda möjligheter att bygga på de kunskaper som barnen tillägnat sig i förskolan och att därvid använda samma metod. Målet är att fostra barnen till en omsorg om sig själva och andra. Denna syn återkommer såväl i grundskolans läroplan, Allmän del, Tillägg giltiga från l juli 1978 som i den under utbildningsdepartementet tillsatta arbetsgruppens kring normbildning och normöverföring i skolan, den s. k. normgruppens, tankegångar. Eleverna skall också förberedas för ett gemensamt miljöskyddsarbete inom ramen för det vanliga pedagogiska skolarbetet. Att skapa garantier för att sådant arbete sker får anses vara av stor vikt. Det är också utredningens uppfattning att arbete i skyddsfrågor bättre kan genomföras i skolan om samverkan sker mellan skolpersonal. Nedan redovisade schematiska framställning, visar emellertid tydligt att undervisning i olycksfallsförebyggande syfte för barn och ungdom i många fall endast får marginellt utrymme. Vad högsradiers och gymnasieskolans elever beträffar omfattas dessa av den nya arbetsmiljölagen som gäller fr. o. m. den 1 juli 1978. Hur skyddsarbetet för dessa elever skall genomföras åligger den av skolöverstyrelsen och arbetarskyddsstyrelsen tillsatta arbetsgruppen för dessa elevers skydds-

80 Pedagogiska åtgärder/ör arrfdrebygga . . .

nALiu

Io å:

Pedagogiska åtgärder/ör arr förebygga . . . 81

frågor att lösa. 1 arbetsgruppen ingår lärar- och elevorganisationerna samt tjänstemannaorganisationerna. Arbetsgruppen är i början av sitt arbete och förslag har ännu ej lagts fram. Företrädare for utredningen har också beretts möjlighet att delta i arbetsgruppens sammanträden.

Översikt av information till bam och ungdom i alycksfallsjörebyggande syfte

lnstitutionstyp Synsätt, ämne som behandlas Omfattning

Förskolan (innefat- Att göra barnen medvetna, lära dem vad som är farligt, hur Dagligen vid behov intande daghem, fritids- de kan undvika att göra sig illa. Säkerhetsaspekten beaktas. for aktiviteter som kan hem, deltidsförskola) Lära barn handskas med eld, placering av t. ex. petskyddade medföra risker. enligt Förskolans ar- uttag. betsplan Trafiken: Kontakt med organisationer. polisen. Traftkmaterial på institutionerna.

Grundskolan. Trafikundervisning, teori och praktik med lokalt anpassad tra- l varje årskurs integre- Lågstadiet och mel- likträning. Ingår i OÄ. Innehållet och inriktningen beror av rat inom t. ex. arbetslanstadiet behov och mognadsmässiga förutsättningar. Den dagliga tra- områdena Hösten, Fafrkmiljön skall styra behoven, den skall inventeras och ana- ror och skydd, Vi alla lyseras med tanke på svårighetsgrad. tillsammans, l närsamhället.

Grundskolan. Trafikundervisningen avser att skapa förståelse för trafik. Tra- Ingår i samhälls- och Högstadiet ñkantutbildningen inriktas på problem i samband med moped- naturorienterande ämkörning. Ansvar for andra. Faror och skydd. Bostadens vård. nen som samhäll- Förebyggande av olycksfall och säkerhetsbestämmelser. Indi- skunskap. Inom arvidens möjligheter att påverka miljön. Planering. Trafiksäker- betsområdena Vård het. och hjälpa, Hembygd, Kost och hälsa, Hygien och hälsa, Var skall vi vara? Att köpa för fritid.

Kunskap om barnets utveckling. Barnsäkerhet. Upplysning om Barnkunskap 5 tim. olycksfallsrisker. Åtgärder för förebyggande. Förebyggande för- Barnets farliga värld 3 siktighetsåtgärder. Åtgärder vid olycksfall. De vanligaste till- tim. buden i olika åldrar. Första hjälpen. Frekvens olyckor.

Gymnasieskolan. Se avsnitt 6.4.4 och bilaga 3 Tvårig vårdlinjes Barns utveckling 165 tim. gren for barn- och Kunskap om vanliga barnolycksfall i hemmet ungdomsvård till Förebyggande av barnolycksfall barnskötare Omhändertagande av olycksfall och förgiftning 3 tim.

6.4.4 Vissa yrkesgrupper

Utredningen har ansett det vara av stor betydelse att granska vilken kunskap de olika yrkesgrupper, som arbetar med barn och ungdom, har om barns utveckling satt i relation till olycksfallsrisker i olika åldrar. En sådan kunskap

82 . .

Pedagogiska åtgärder för att förebygga.

ger hos dem som har hand om barn den säkraste garantin för ett förebyggande av olycksfall. Nedan redovisas i schablon en översikt av aktuella yrkesgruppers utbildningsvägar. Översikten visar i grova drag hur momenten om barns och ungdomars utveckling och säkerhet tas upp inom olika utbildningsvägar. För en noggrannare redovisning av hur nämnda ämnesområden inom respektive utbildningsvägar behandlas hänvisas till bilaga 3.

Utredningen anser sig här/genom ha fått styrkt att kunskap om hur risken för barnolycksfall kan förebyggas inte ges i tillräcklig omfattning till yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. I samtliga kurs- och läroplaner har nämligen angivits att varje utbildningsanstalt utifrån utbildningsplanens riktlinjer kan lägga upp sin lokala kursplan isamverkan mellan de studerande och lärarna/ör att skapa en behovsorienterad utbildning. Några riktlinjer/ör en pedagogisk uppläggning av olycksfallsskydd, dvs. en utbildning med syfte att lära ut omsorg om sig själv och andra ingår inte i utbildningsplanerna.

Översikt av vissa yrkesgruppers utbildning vad gäller barns och ungdomars utveckling samt förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom

Yrkesgrupp Utbild- Barns och ungdomars Förebyggande av olycksningstid utveckling fall

Antal Andel av Antal Andel av timmar total ut- timmar total Ututbildn. bildn.tid bildn.tid

Sjuksköterskor 2 term. ca 30 0,025 ej angivet, integr. i hälso- Vidareutb. för verksamh. inom barn- och 1200 tim. och sjukvård Skolhälsovård 2 term. ca 37 0,03 ej angivet. integr. i det Sjuksköterskor Vidareutb. för verksamh. inom distrikts- 1200 tim. friska barnets vård vård 90 tim. 16 0,18 l 0,01 Dagbarnvårdare, barnvârdare (barnsamariter), numera slopad utbildning 600 tim. ca 36 0,06 integrerat i barns utveck- Dagbarnvårdare och barnskötare, Aktuell utbildning. Utbildningsalternativ 1 ling Barnskötare. Utbildningsalternativ 2 4 term. ca 165 0,07 ca 3 0,001 2 400 tim. Förskollärare 4 term. ca 125 0,05 ca 1,7 0,0007 2 400 tim. Lågstadielärare 5 term. ca 35 0,01 ca 1,125 0,0004 3 000 tim. Mellanstadielärare 6 term. ca 60 0,02 ca 1,25 0,0004 3000 tim. Fritidspedagog 4 term. ca 100 0,04 integrerat i barns utveck- 2400 tim. ling Ãmneslärare. Praktisk pedagogisk utbild- 2 term. ca 5 0,004 ca (3,5) (0,003) ning 1 200 tim.

Barnavårdslärare p term. ca 132 0,04 ca 32 0,009 3 600 tim.

Pedagogiska âtgärderför arr förebygga. . . 83

Yrkesgrupp Utbild- Barns och ungdomars Förebyggande av olycksningstid utveckling fall Antal Andel av Antal Andel av timmar total ut- timmar total ututbildn. bildntid bildn.tid Fritidsledare 4 term. Ca 12 0.005 (C8 12 Vård (0005)

l 200 tim.

Vid beräkning av timantal utifrån en poängangivelse har räknats med 37 tim/vecka och 16 veckor/termin som studietid. l en del utbildningar anges något mindre antal timmar än 37/vecka och 20 veckor/termin. Med timmar avses vanligen lektionstimmar. l så gott som samtliga utbildningar anges endast rubricerade ämnesområden som exempelvis något av ett antal delmoment inom ett huvudmoment. l ovan presenterade beräkning har ej hänsyn kunnat tas till de eventuellt olika viktkomponenter som ett delmoment kan ha jämfört med ett annat. Detta anges icke i respektive kursoch läroplaner.

Av översikten framgår klart att barnavårdslärarutbildningen är den grundligaste vad avser barnolycksfallsförebyggande åtgärder. l fråga om barns utveckling erhåller barnavårdslärare, förskollärare och fritidspedagoger tillsammans med barnskötare utbildningsalternativ 2 den mest omfattande utbildningen. I Förhållande till den totala vidareutbildningstiden ägnas för här aktuella sjuksköterskor en relativt omfattande andel åt barns utveckling. Den absoluta tiden är emellertid mycket begränsad. Utbildningen av lärare for grundskolan behandlar mycket marginellt barns och ungdomars utveckling. En del av det Förebyggande arbetet för äldre barn och ungdom som t.ex. tralikundervisning, båtvett, forsta hjälp vid olycksfall kräver en speciell kunskap som lärare inte har. Inte heller i förskollärarutbildningen ingår detta. Varje utbildningschef vid såväl förskollärarutbildning som grundskollärarutbildning avgör i samråd med metodiklärare respektive metodiklektorer och lärarkandidater huruvida tid på schemat skall avsättas för detta ämne. Yrkesgrupper som är verksamma inom barnhälsovård, förskoleverksamhet, grundskola. Skolhälsovård och ungdomsverksamhet måste ha sådana kunskaper om barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksfallsrisker och förebyggande av olycksfall, om första hjälpen vid olycksfall och om informationsteknik att de kan vidarebefordra kunskaperna till såväl föräldrar som barn och ungdom. För att genomföra detta krävs emellertid i princip endast att i respektive grundutbildningar garanteras att förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom behandlas i överensstämmelse med ovan angivna ambitionsnivå med en kompletterande utbildning i arbetssituationen. Denna bör omfatta personalen inom barnhälsovården, den öppna hälso-

. . .

84 Pedagogiska åtgärder för att förebygga

och sjukvården, Förskolan, familjedaghemmen, grundskolan, skolhälsovården, fritidsverksamheten samt barnvårdare och hemvårdare. Konsumentvägledare, polis och övrig personal som arbetar med barn och ungdom men saknar för detta arbete adekvat utbildning bör också omfattas. Dessa kan härigenom få en grundutbildning vad gäller barn. Olika uppläggning krävs för olika yrkesgrupper beroende på vilken grundutbildning vederbörande har, men bör kunna genomföras inom ramen för den fortbildning som nästan samtliga dessa personalgrupper redan erhåller. Utöver kommunens ordinarie medel för fortbildning bör det samarbetsorgan som vani kommunen mellan skola, socialvård, fritidsverksamhet och ligen finns polis på detta sätt kunna engagera sig i det barnolycksfallsförebyggande arbetet. Rent formellt finns inte några hinder att även personalgrupper som barnhemvårdare, konsumentvägledare och polis bereds möjlighet att vårdare, delta i fort- respektive utbildning gemensamt med de ovan nämnda grupbör planeras i samverkan mellan ett framtida centralt perna. Genomförandet organ i säkerhetsfrågor för barn och ungdom och huvudmännen för per- - landsting och kommuner - som här kan företrädas av sonalgrupperna landstings- och kommunförbunden samt på numera fastlagt sätt personalorganisationerna. Förutsättningen för ett system för förebyggande av barn- och ungdomsolycksfall är enligt utredningen att all personal som i sitt yrke har ansvar för barn och ungdom har en utbildning som ger garanti för att de tillägnat angående barns och ungdoms utveckling. l praktiken sig grundkunskaper torde dock personal som saknar för arbete med barn och ungdom adekvat uttidvis ansvara för stora barngrupper trots de råd till förbildning fortfarande anser om förskolan 1978:2. skolan som ges i serien Socialstyrelsen

Det har tidigare rätt och råder fortfarande brist på yrkesutbildad personal inom

barnomsorgen, inomfritidssektorn och i viss utsträckning också inom grundskolan. Med stor oro har utredningen erfarit att personal utan handledning av barnutbildad personal får ansvara/ör en barngrupp.

har bl. a. velat granska detta genom att genomföra en inter- Utredningen vjuundersökning i Tyresö kommun med personal som har hand om barn (bilaga 5). Utredningen gör antagandet att förhållandena i Tyresö i stort inte avviker från förhållandena i många andra storstadskommuner. Det visar sig att personal helt utan utbildning bl. a. beträffande barns behov och barnhar ansvar för stora barngrupper. I Tyresö kommun saknar olycksfallsrisker uppgift från kommunen år 1978 20 % av personalen inom familenligt jedagshemsverksamheten adekvat utbildning. Vad gäller heltidsförskolan saknar år 1978 10 % av personalen adekvat utbildning. Inom fritidsgårdsverksamheten i Tyresö kommun, både den kommunala och den försaknar 2/3 fritidsledarutbildning. I den föreningsstyrda frieningsstyrda, tidsgårdsverksamheten har många endast genomgått kortare kurser, i regel bedrivna inom ramen för den egna föreningsverksamheten. Intervjuer med olika yrkesgrupper i Tyresö har också gjorts för att få veta

Pedagogiska åtgärder för arr förebygga . . .

0 vad de själva kommer ihåg att de fått i utbildningshänseende vad gäller barns och ungdomars utveckling samt Förebyggande av olycksfall, O vad de anser om barnsäkerhetsfrågor, O i vilken utsträckning och på vilket sätt de informerar föräldrar, barn och ungdom i olycksfallsförebyggande syfte, 0 hur de anser att informationen i säkerhetsfrågor skall genomföras samt O i vilken utsträckning de erhållit utbildning i informationsteknik.

Nedan följer en sammanfattning av resultaten. För en mera utförlig redogörelse av intervjuresultatet hänvisas till bilaga 5. Låg- och mellanstadiets lärare, dvs. klasslärarna, och fritidsledarna anför att de inte fått lära sig något om barns utveckling och beteende i utbildningen.

Endast om läraren studerat pedagogik i en 20-poängs- eller 40-poängskurs,

vilket inte är obligatoriskt bland låg- och mellanstadiets lärare, har man läst så mycket socialpsykologi att man genom utbildning förstår barn i de åldrar som man skall arbeta med. Samtliga personalgrupper uppger själva att de i utbildningen inte fått lära sig något om risker för olycksfall ochförsta hjälpen vid olycksfall bland barn och ungdom. Endast ytterligt få personer har fått någon sådan utbildning och har då valt ämnet som projekt, examensarbete eller liknande. Genomgående anser de olika yrkesgrupperna att de skaffat sig kunskap om både barns beteende och olycksfallsrisker genom erfarenhet med egna barn eller genom arbetet. Det visar sig också i intervjuer att nästan samtliga yrkesgrupper har en god kunskap om barn i de åldrar som de arbetar med. Den teoretiska kunskap om barn man fått i utbildningen har då vanligen känts som ett stöd. Nästan samtliga uppger att föräldrar måste få information i barnsäkerhetsfrågor. Samtliga anger att det är viktigt att barn får information om risker i förebyggande syfte. Barn och ungdomar får också på ett naturligt sätt denna information. Dock sker detta i största utsträckning inom förskolan. Man anser även i förskolan att t. ex. trafikundervisningen är för svår utan speciell utbildning. De allra flesta anger att information till föräldrar i olycksfallsförebyggande syfte bör ske på föräldraträffar antingen med hjälp av någon utomstående som behärskar området eller av dem själva efter det att de genom utbildning fått kunskap om hur man förebygger olyckor. I alla yrkesgrupper uppger de flesta att de inte anser sig kompetenta att ge sådan information till föräldrar utan extra utbildning. Bland dagbarnvårdare varierar kunskaper om barn och hur man förebygger olycksfall betydligt. Detta beror på att en del av dagbarnvårdarna är t. ex. barnskötare eller förskollärare som genom sin utbildning fått sådan kunskap. Andra dagbarnvårdare kan helt sakna utbildning i barnkunskap. Samtliga yrkesgrupper utom de som helt nyligen genomgått förskollärar-, fritidspedagog- eller klasslärarutbildning uppger, att informationsteknik och praktiskt arbete med information till vuxengrupper så gott som helt saknas i deras utbildning. Slutligen kan utifrån intervjuerna sägas att de yrkesgrupper, som arbetar med barn och har genomgått någon yrkesutbildning vad gäller barn och ungdom har en relativt god, men sektoriserad, kunskap om barns utveckling

86 Pedagogiska åtgärder för att förebygga. . .

och behov. Däremot saknar man ofta kunskap om förebyggande av olycksfall. Framför allt saknar man en fördjupad kunskap för att kunna informera vuxna människor i frågor om barnsäkerhet. Den bild som framgår av olika utbildningsvägar (se 6.4.4 och bilaga 3) för dessa yrkesgrupper förstärks således genom intervjuerna.

6.5 Samhällets pedagogiska åtgärder

6.5.1 Riksomfattande aktiviteter

Samhällets pedagogiska insatser för säkerhet bland barn och ungdom är blygsamma. Detta torde i och för sig kunna ha en naturlig förklaring. Kunskapen om barn och ungdom har varit och är i stor utsträckning fortfarande begränsad till yrkesgrupper som direkt arbetar med barn och ungdom. Först under det senaste decenniet har man mera allmänt betonat vikten av kunskap om barn och barns behov. Att barnsäkerhet fortfarande dock innehar en undanskymd plats framgår bl. a. av det faktum att endast 2 % av det forsknings- och utvecklingsarbete som görs inom barnomsorgen är inriktat på barnsäkerhet (Sociala idéer och erfarenheter 1977-78). Riksomfattande informationsinsatser har dock gjorts för att förebygga olycksfall bland barn och ungdom. Dessa har i övervägande omfattning bestått i tryckt information. Några viktiga mål har nåtts genom breda informationsinsatser, främst via massmedia, t. ex. användning av flytväst på sjön och placering av barn i baksätet på bilar. Ser man emellertid till de insatser som totalt utförts på ett analogt sätt står genomslagskraft och kunskap som resultat inte i proportion till de medel som anslagits. Ett exempel på dylika informationsinsatser för att förebygga olycksfall bland barn och ungdomar är kampanjerna Barn i trafiken och Barnet och trafikmiljön. se avsnitt 4.3.4. I Pedagogiska institutionens undersökning om Barn i trafiken-kampanjen jämförs denna med projektet Barnens Trafikklubb. För en redogörelse för detta. se avsnitt 4.3.4. F. n. är trafikklubben också den enda systematiska pedagogiska insats som finns tillgänglig för åldersgrupperna 3 t. 0. m. 6 år.

6.5.2 Barnavârdscentralernas arbete för att förebygga barnolycksfall

Socialstyrelsens anvisningar om förebyggande av barnolycksfall finns i socialstyrelsens författningsförslag SOSFS (M) 1977:17 (Bilaga 2). Utredningen har till landets samtliga barnavårdscentraler ställt en skrivelse med förfrågan om förebyggande arbete vad gäller barnolycksfall. Syftet med skrivelsen har varit dels att få kännedom om sådant arbete, dels att få ta del av idéer, eventuella pågående projekt och erfarenheter ute i landet. Svarsfrekvensen ha emellertid blivit mycket låg. Av det material som inkommit framgår dock att omfattningen av det barnolycksförebyggande arbetet vid barnavårdscentralen varierar starkt. Några informerar bara vid första hembesöket, andra även vid t. ex. 8-10 månaders ålder, l l/2 år, 2_ år, 4 år och 5-6 år. Information sker även i föräldragmpper. Man uppger att informationen är muntlig i kombination med överlämnande av skriftlig information.

Pedagogiska åtgärder för att förebygga. . . 87

Såväl i svar på skrivelsen till barnavårdscentralerna som i intervjuer i Tyresö uppger sjuksköterskan vid barnavårdscentralen att hon anser det viktigt att kunna ge en behovsrelaterad information, dvs. den information som passar den enskilde föräldern. Det sätt på vilket barnavårdscentralen engagerat sig i detta ämne förefaller i stor utsträckning beroende av hur t. ex. barnhälsovårdsöverläkaren intresserat sig för det och lagt upp något enhetligt program för ett län eller ett område. Bland svaren på skrivelsen till barnavårdscentralerna finns sålunda beskrivningar av speciella projekt, såsom Skäggetorpsprojektet, (se avsnitt 6.3.2) och det inom utredningens ram genomförda projektet vid Gottsunda och Nyby barnavårdscentraler i Uppsala, (se avsnitt 6.3.1 samt bilaga 10). Från Karlskrona och Boden redovisas inventering av tryckt material i barnolycksfallsförebyggande syfte. l Västra Flemingsberg deltar barnavårdscentralen i försöksverksamheten med foräldrautbildning, varvid barnolycksfall

får 4 timmar. I Malmö, Ängelholm och Ölserud har man också föräldra-

grupper. Från Södertälje redovisas studiedagar för förskolans personal under barnhälsovårdsöverläkarens ledning. Här lägger man stor vikt vid att ge kunskap om första hjälpen vid olycksfall, som enligt barnhälsovårdsöverläkaren är ett viktigt moment i det förebyggande arbetet mot barnolycksfall.

6.5.3 Skriftlig information

Skriftlig information kan enligt utredningen aldrig ersätta muntlig, utan företräds bl. a. Skriftlig informaskall ses som ett komplement till denna. Samma uppfattning ka ef

av Lars Gustafsson (Barnavårdscentralen och barnskyddet 1976). ti? ahdrig

Eftersom en stor del av de pedagogiska insatser som görs inom området satta muntlig - bara komplettera den» förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom sker via skriftlig information, har utredningen ansett det värdefullt att bl. a. försöka uppskatta storleken på de belopp, som härvid avsätts. Utredningen har från samtliga landsting, respektive landstings informationsenhet och barnhälsovårdsöverläkare samt från några kommuners drätselavdelningar begärt att få uppgifter på vad som under åren 1977 och/eller 1978 avsatts för skriftlig information för förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom. Utredningens försök har emellertid visat, att det inte är möjligt att vare sig från landsting eller kommuner få dessa uppgifter.

Enbart inom trafikomrâdet avsätts emellertid flera miljoner kronor per ârfrân trafiksäkerhetsverket och N TF för skriftlig information i olycksfallsförebyggande syfte/ör barn och ungdom. Även socialstyrelsen, konsumentverket och planverket har avsatt mede/for skriftlig information i barnsäkerhet, varfor utredningen med säkerhet va°gar påstå att skriftlig information får samma ändamål kostar samhället minst 5 miljoner kronor per år.

Marknaden översvämmas av innehållsmässigt och layoutmässigt väl utformade och påkostade broschyrer i olycksfallsförebyggande syfte huvudsakligen vad gäller små barn i en mängd variationer, ibland också med samma innehåll. Valet mellan de olika produkterna kan bli svårt att göra. Flera landsting har, vanligen genom barnhälsovårdsöverläkarens försorg,

88 Pedagogiska åtgärder för att förebygga. . . sou 197923

inventerat och gallrat i marknaden förekommande material. Enligt utredningens mening bör samhället ta ett samlat ansvar för allt det skriftliga informationsmaterial som behövs i barnsäkernetsarbetet. Härigenom kan mängden produkter begränsas och de ekonomiska resurser som samhället satsar få bästa effekt. Initiativ från frivilliga organisationer bör samordnas med den offentliga satsningen for att ge förstärkande effekt. Motivationen till att studera skriftlig information kan också ökas genom ett pedagogiskt tillrättalagt åldersstrukturerat material. Samma uppfattning anges av socialstyrelsens mödra- och barnhälsovårdsutredning och dess referensgrupp for hälsoupplysning i forskoleåldern. Lars Gustafsson har (Barnavårdscentralen och barnskyddet, prövning av ett nytt informationsmaterial) också visat att sådan skriftlig information mottagits positivt och bättre bevarats än traditionellt broschyrmaterial. Som komplement till skriftlig information krävs AV-hjälpmedel och utbildningspaket for pedagogiska åtgärder riktade till föräldrar.

6.5.4 Överväganden om yngre skolbarns Skyddsfrågor

Frågan om yngre skolbarns Skyddsfrågor har med anledning av den i missivet nämnda skrivelsen penetrerats inom ramen for utredningens försök i Tyresö. En arbetsgrupp bestående av, förutom företrädare för utredningen, skolläkaren, biträdande skolchefen, huvudskyddsombudet for lärare, skyddsingenjören, hälsovårdschefen, två elever från högstadiet samt utredningens projektledare i kommunen har, i samarbete med en grupp skolpersonal vid en låg- och mellanstadieskola, där också organisationen Hem och Skola varit representerad, utarbetat ett forslag till hur dessa frågor kan bevakas. Förslaget innebär i korthet följande. (En utförligare redovisning finns i utvärderingen av projektet i Tyresö, bil. 9.) För barn i årskurserna l t.o.m. 6 liksom for elever inom högstadiet och gymnasiet finns f.n. ingen formell möjlighet att föra talan i skyddsfrågor. Barn på låg- och mellanstadiet omfattas dessutom inte av arbetsmiljölagen. De kan ej heller med tanke på barns normala mognad åläggas fullt ansvar att driva frågor av sådan karaktär. Skolans styrelse har ett totalansvar för undervisningsverksamhet och arbetsmiljö. Skyddsfrågor utgör en viktig del av ansvaret. Inom skolenheterna är rektor ansvarig enligt skolförordningen 12 kap. 7 § för att påpekanden av skyddskaraktär åtgärdas. En viss grad av skydd och säkerhet för eleverna innebär den skyddsorganisation som skolpersonalen omfattas av. Varje skolenhet, där mer än fem arbetstagare finns, har skyddsombud. som skall ta till vara skolpersonalens skyddsfrågor. Visserligen innebär inte detta formellt att elevernas skyddsfrågor bevakas, men arbetsmiljön är i stort densamma for skolpersonal och elever, varför det borde vara möjligt att i praktiken även tillvarata elevers skyddsfrågor i viss utsträckning. Skyddskommittén, som utgör representanter för kommunal arbetsgivare och arbetstagare, gör årligen en skyddsrond. Härvid besiktigas även skollokaler. Skolläkare och Skolsköterska deltar i denna med stöd av prop. 1977/78285, skolförordningens 4 kap. 10 § och enligt instruktioner publicerade i SÖ-FS 1978:248. Eftersom skollokalerna som arbetsmiljö berör både

Pedagogiska åtgärder för at! förebygga. . . 89

skolpersonal och elever beaktas Följaktligen även här låg- och mellanstadiets skyddsfrågor. Föräldrar har med stöd av bl. a. föräldrabalken huvudansvaret för sina barn. Helt naturligt blir det emellertid av praktiska skäl klassläraren som i det dagliga arbetet bevakar barnens arbetsmiljö. Genom klasslärarens försorg kan också dessa frågor dagligen behandlas i klassen inom ramen för det vanliga pedagogiska skolarbetet. Härigenom kan en av förutsättningarna för ett effektivt förebyggande arbete nås, nämligen att fostra barnen till ansvar och omsorg om sig själva och andra. I de klassråd, som skall finnas i varje klass, bör också ett skyddsarbete kunna ingå som en naturlig uppgift. Ansvaret för de yngre skolbarnens måste emellertid åvila skyddsfrågor vuxna. Arbetsgruppen i Tyresö har därför föreslagit att en kontaktperson utses av rektor på förslag av elever för att ta detta ansvar. bedömer Utredningen att ett sådant förslag kräver en fortbildning för i dessa frågor medverkande personal. En sådan fortbildning bör utarbetas i samverkan mellan ett centralt organ för barnsäkerhetsfrågor och skolöverstyrelsen. Målet för yngre skolbarns säkerhet är enligt utredningens mening att olycksfall förebyggs. Låg- och mellanstadietiden innebär för elever en förberedande till vuxenlivets utbildning ansvar i skyddsfrågor. Det är därför utredningens uppfattning att, förutom den i klassen kontinuerliga pedagogiska behandlingen av skyddsfrågor, eleverna på ett lokalt lämpligt sätt får insyn i hur skyddsfrågor behandlas inom skolan, t. ex. hur en skyddsrond går till. Denna insyn bör ha som mål att vänja eleverna vid de frågeställningar som diskuteras, samtidigt som den är en metod att vänja eleverna vid att arbeta enligt demokratiska principer. Eleverna och deras föräldrar måste i framtiden garanteras att skyddsfrågor tas upp i undervisningen. Utredningen anser det också väsentligt att föräldrar individuellt eller genom sina organisationer bereds möjlighet att delta i bevakningen av elevernas skyddsfrågor. Utredningen förutsätter att elevers skyddsfrågor organisatoriskt byggs upp på samma sätt som för skolpersonal. Skyddsfrågor för högstadiets och gymnasiets elever är emellertid inte lösta. Dessa frågor övervägs för närvarande på uppdrag av utbildningsdepartementet. Så länge dessa frågor ej lösts finner utredningen det inte möjligt att lösa de yngre skolbarnens skyddsfrågor. Det bör enligt utredningens mening ingå bland uppgifterna för ett centralt barnsäkerhetsorgan att i samråd med ansvariga organ driva frågan om yngre skolbarns skyddsfrågor.

6.6 Utredningens förslag

Ovan har redovisats de mål utredningen angivit vad gäller utbildning och information i olycksfallsförebyggande syfte samt de pedagogiska insatser som gjorts beträffande förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom. Det är uppenbart att ingen utbildning inom området föreligger för beslutsfattare. Det är vidare uppenbart att de insatser som föreligger avseende gruppen föräldrar och gruppen barn och ungdomar starkt varierar både be-

. . 90 Pedagogiska åtgärderför att/örebygga.

träffande kvalitet och kvantitet. Vad gäller yrkesgrupper som arbetar med Emellertid barn nås dessa vanligen av någon typ av pedagogisk åtgärd. kännetecknas i det närmaste samtliga utbildningar av en helt otillräcklig information om säkerhetsfrågor för barn och ungdom, medan barns ut-

veckling totalt sett relativt väl tillgodoses. Med stöd av det ovan redovisade föreslår utredningen att

och risker D bes/utsfattarefår kunskaper om barns och ungdomars utveckling för olycksfall vad gäller dessa grupper, kan ge genomför- D föräldrar får det stöd som en allmän _föräldrautbildning om barns och ungdomars utveckling relaterad till medling av kunskaper olycksfallsrisker samt Säkerhetsfrågan

allmän_/öräldrautbildning_får stöd genom en per-

D föräldrar som ej nås av en sonlig kontakt och information vid barnavårdscentral, förskola och skola där och säkerhetsbarns och ungdomars utveckling relaterad till olyrcksfallsrisker frågor behandlas, överskådlig och D föräldrar på ett systematiskt sätt får pedagogiskt tillrättalagd, och utbildningspaket om lättillgänglig skrifilig information via A V-hjälpmedel samt hur man barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksfallsrisker

_Rirebygger olycksfall. till att D föräldrar genom en samordnare på det lokala planet dels stimuleras möjligheter till ett sådant arbeta ,för barnens miljö, dels ges organisatoriska arbete. bestående av föräldrar och andra i ett bostadsom- D barnmiljöombudsgrupper råde bildas/ör att bl. a. vidarebefordra information kring boendemiljöns problem och säkerhetsrisker. D barn och ungdomar kontinuerligt nås av information om _faror _för sig själva en omsorg om och sin omgivning i syfte att hos dem att skapa ett ansvar,

sig själv och andra, D för elever på låg- och mellanstadiet skyddsfrågor behandlas som en pedskolarbetet och att garantier skapas agogiskfråga inom ramen för det vanliga _Rir att dessa elevers skyddsfrågor beaktas. måste ingå i huvudmomentenjñr D för grundskolans elever barnsäkerhetsfrågor och andra, att därigenom fostra dem till ett ansvar för sig själva ga- D _för yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom i en grundutbildning rantier skapas för att baskunskaper ges * om barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksfa/lsrisker *om hur olycksfall för dessa grupper förebyggs * om .första hjälpen vid olycksfall och * om informationsteknik, en komplet- D föl yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom genomförs terande utbildning som skall omfatta risker för olycksfall, hur man. förebygger Formerför sådan utbildning bör olycksfall och första hjälpen vid olycksfall. av diskuteras och genomföras av ansvariga lokala instanser och blir beroende lokalaförhållanden, D _frivilliga organisationers arbete avseende information kring barns och ungdomars utveckling och olyckJa/lsrisker stöds av ett centralt barnsäkerhets-

organ, och utbildning i barnsäkerhetsfrågor och D ansvaret för innehåll ifortbildning

Pedagogiska åtgärder för att förebygga. . . 91

att utarbeta material härför läggs på ett centralt vilket barnsäkerhetsorgan därvid ska/I_samverka med de statliga myndigheter som ansvarar för barns och ungdomars säkerhet, EI ansvaret for att såväl ta fram skriftlig information som A V-hjälpmedel och utbi/dningspaket samt utformning av sådant material läggs pâ ett centralt barnsäkerhetsorgan, vilket därvid skall samverka med de statliga myndigheter som ansvarar för dessa frågor, EJ massmedia utnyttjas för information i barnsäkerhetsfrâgor.

7 bland barn och

Registrering

av olycksfall

ungdom

7.1 Behov av rapporteringssystem

Utredningen anser att avgörande för ett framgångsrikt arbete när det gäller att förebygga olycksfall bland barn och ungdom är, att skapa en bättre överblick över inträffade olyckor. Först när information föreligger om skadetyper, aktiviteter, inblandade produkter, plats för olycka m. m., finns förutsättningar for ett systematiskt, målinriktat skyddsarbete. lnom andra områden med skaderisker finns redan möjlighet till överblick inför av planering skyddsåtgärder, till exempel inom arbetarskyddet, vilket verksamt bidrar till att arbetsolyckorna kan begränsas. Internationellt sett föreligger också en klar tendens till ett ökat engagemang inom olika länder för att reducera skador till följd av olycksfall. Som en väsentlig del i ett sådant arbete, synes ingå att skaffa ökad kunskap om inträffade olyckor genom att införa rapporteringssystem. Syftet härmed är att ha en säkrare grund för förebyggande åtgärder. En redovisning av befintliga och planerade registreringssystem i andra länder finns i bilaga 7. Utredningen anser därför att det, beträffande olycksfallen bland barn och ungdom i S verige, är angeläget att det förebyggande arbetet sket utifrân en systematiskt insamlad kunskap om inträffade olyckor. För att uppnå detta är det absolut nödvändigt att införa ett system/ör registrering av barnolycksfall. Förutom att ge informationföt att välja adekvata, förebyggande åtgärder skall också ett registreringssystem för olycksfall bland barn och ungdom ge underlag förfördjupade studier och forskning kring olycksfa//en och deras orsaker för att förebyggande åtgärder skall kunna vidtas. Ett system bör utformas på ett sådant sätt att det lätt kan byggas ut till att omfatta alla âlderskategoriet och därmed ge underlag/ör ett brett, olycks/örebyggande arbete inom skilda samhä/Issektorer.

7.2 Nuläge i Sverige

7.2.1 Nuvarande statistikinsamling

Socialstyrelsen tar fortlöpande fram statistik över inneliggande patienter vid sjukhus. Av denna statistik framgår emellertid inte tid och plats för olyckan, inblandad produkt eller liknande uppgifter av värde för förebyggande åtgärder.

94 Registrering av olycksfall bland barn och ungdom

De uppgifter som insamlas inom ramen för tandvårdsförsäkringen är inte heller användbara som underlag för beslut om åtgärder för att Förebygga olycksfall bland barn och ungdom. Statistiska redovisar vidare skadade och dödade inom tracentralbyrån fiken. Därvid fördelas de skadade på ålder, kön och trafikantkategori. De skadade uppdelas efter skadans allvarlighetsgrad i kategorierna dödad, svårt skadad och lindrigt skadad. Det material SCB redovisar härrör från po- Vid närmare av detta material har det emellertid belisrapporter. analyser vilka funnits att - frånsett dödsolyckor, så gott som alla redovisas rapporteringen är mycket dålig. Sålunda underrapporteras praktiskt taget alla av olyckor. I vissa fall redovisas endast var femtionde olycka. Untyper derrapponeringen är vidare systematisk, dvs. för vissa olyckor är bortfallet större än för andra. Bortfallet rör vidare i första hand oskyddade trafikanter, vilka till stor del utgörs av barn och ungdom. Att dra slutsatser från en sådan statistik är självfallet utomordentligt vanskligt. Statistiska centralbyrån producerar vidare årligen en dödsorsaksstatistik fördelad kön och dödsorsak. Vid skador genom yttre våld och på ålder, kodas förutom skadans tillkomstsätt även skadans natur. Dess förgiftning användbarhet när det gäller att förebygga barnolycksfall, där orsakssammanhang är av största betydelse, är emellertid begränsad. Vid statistik insamlas kring barnsidan av reguljär på annat sätt material som i detta sammanhang kan vara av intresse. Sålunda insamlar olycksfall samarbetskommittén mot barnolycksfall systematiskt pressklipp rörande Svenska Simfrämjandet framställer barnolycksfall. Livräddningssällskapet ockå statistik rörande drunkningsolyckor med utgångspunkt i pressmaterial. Olyckor med dödlig utgång redovisas tämligen fullständigt i pressen. utan dödlig utgång underrapporteras dock. Olycksfall Giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset upprättar fortlöpande statistiska sammanställningar över inkomna förfrågningar. Då giftinformationscentralen utgör landets enda instans i sitt slag och år väl etablerad inom området, ger statistiken därifrån en god bild av förgiftningsolyckorna, så till vida att fördelning på ålder, kön, inblandat ämne etc. är väl belyst. Däremot är det mera osäkert om statistiken ger en heltäckande bild av totala antalet förgiftningar. Vid sidan av nämnda sammanställningar tas för speciella ändamål fram statistik beträffande t.ex. brandskador. Studier pågår också beträffande brännskador. Dessa redovisningar har dock inte anpassats till det behov som när det gäller att få underlag till förebyggande av barnföreligger men kan ändå i sammanhanget vara av visst värde. olycksfall, Förutom vad som redovisats ovan beträffande det nordiska projektet pågår inom Sverige överväganden om förbättrade statistiska sammanställningar inom t. ex. Hälso- och sjukvårdens statistikberedning (HÄSST). Tanken inom HÃSST är, att med nuvarande patientregistrering som bas, upprätta en rikstäckande statistik, omfattande uppgift om patienternas ålder, kön samt orsak till sjukhusbesök. En sådan sammanställning kan ge en grov bild av barnolycksfallen fördelade på ålder, kön etc. En sådan bild måste dock för att kunna som underlag för förebyggande åtgärder, komtjäna pletteras med mer omfattande studier av barnolycksfall.

Regisrrering av obøcksfa/l bland barn och ungdom 95

7.2.2 Andra åtgärder

Något system som ger kontinuerlig information om inträffade olycksfall bland barn och ungdom finns inte i Sverige. Vissa undersökningar har dock utförts med direkt syfte att studera sådana olycksfall eller där information Idag vet vi för litet om olycksfall bland barn och ungdom erhållits som biprodukt. I kapitel om barnolycksfal- 2 har redovisats några av de undersökningar som hittills gjorts. Gemensamt lens orsaker. för dem är, att de utifrån

N

medicinska utgångspunkter studerat olycksfall bland barn och ungdom. Därutöver har nordiskt samarbete ägt rum i en arbetsgrupp inom ramen för Nordiska ämbetsmannakommittén för konsumentfrågor, underställd Nordiska Ministerrådet. Samarbetet har avsett försök med att registrera hemoch fritidsolyckor som kan relateras till produkter. Konsumentverket har haft huvudansvaret för projektet och statistiska centralbyrån det tekniska projektansvaret. Inrapporteringen har genomförts i samtliga nordiska länder under en tidsperiod av 5-9 månader. Sammanlagt har 18 sjukhus, 3 hälsovårdscentraler och 3 privatläkarkliniker deltagit i utredningen och vid dessa inrättningar har registrerats över 30 000 olyckor. En i Sverige

förstudie

föregick huvudstudien. Syftet med den nordiska utredningen har varit att praktiskt prova metoder för inrapportering av hem- och fritidsolyckor. Vidare har avsikten varit att undersöka om man därigenom erhåller information som kan användas i olycksförebyggande syfte. Målet har dessutom varit att studera om inrapporteringen kan genomföras utan att i alltför hög grad inkräkta på sjukhusens/mottagningarnas vårdande uppgifter. Målet har alltså inte varit att få ett statistiskt material, som på ett representativt sätt visar olycksbilden för hela Norden eller for de enskilda länderna. Materialet har dock - trots att det inte är representativt - viss insikt givit om olika olyckstypers förekomst och uppkomst. 1 projektet har deltagit Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island. Rapporteringen har täckt samtliga åldrar. Vid insamlingen av data har i den svenska delen av projektet använts särskilt anställda intervjuare. Dessa har, med utgångspunkt från uppgjorda blanketter, insamlat material rörande omständigheter kring olyckan. Intervjuade personer har varit antingen de olycksdrabbade eller målsmän för dem. Materialet har i vissa fall utgjort underlag för konkreta åtgärder. För en närmare redogörelse av projektets uppläggning, genomförande och resultat hänvisas till en särskild rapport. (Nordisk utredningsserie B 1978:14, Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Utgiven av Nordiska ministerrådets sekretariat, Oslo.) Nordiska ministerrådets ämbetsmannakommitté för konsumentfrågor uppdrog 1978-10-12 åt Nordiska ministerrrådets sekretariat att utarbeta beslutsunderlag för konsumentministrarna, angående ett system för att inhämta information rörande olycksfall i samtliga nordiska länder. Sådan information skall - enligt kommitténs - bild av förslag ge en kvantitativ inträffade olycksfall och utgöra grundval för planläggning av djupstudier. Den skall komplettera andra informationskällor såsom uppgifter från enskilda konsumenter, lokala och regionala konsumentorgan, klagocentraler, polis- och brandväsen och massmedia. Information genom ett inrapporteringssystem skall ge konsumentorganen och andra berörda vär-

96 av bland barn och ungdom

Registrering olycksfall

att bedöma defull baskunskap. Ett sådant system ökar även möjligheten värdet av uppgifter från övriga källor. Den Föreslagna uppbyggnaden framgår av bilaga 7.

7.3 Internationella överenskommelser och rekommendationer

ministerrådets ämbetsmannakommitté for konsumentfrågor har Nordiska på basis av redovisad försöksverksamhet som nämnts föreslagit att ett system for inrapportering av olyckor inrättas. i stort av systemet har redovisats ovan. Den föreslagna utformningen OECD har i mars 1978 rekommenderat medlemsländerna att allvarligt datainsamlingssystem avseende skador med överväga att inrätta nationella inblandade. Rekommendationen görs mot bakgrund av att inprodukter rättandet av sådana system, skulle göra det möjligt att analysera risker med och vidta förebyggande åtgärder byggda på kunskap om risker. produkter mellan olika länder för att er- Ett sådant system borde göras jämförbart farenheter och kunskaper skulle kunna utbytas mellan länderna, vilket skulle underlätta införandet av gemensamma säkerhetsstandarder. l sammanhanget kan nämnas att OECD:s konsumentkommitté föreslagit att medlemsländerna i samband med nationella rapportsystem om olyckor även svårapporterade olyckor, så att bättre underlag for prioritering righetsgraderar av åtgärder erhålls. ministerkommitté har vidare i resolution nummer 76 om Europarådets barnolycksfall angivit som en väsentlig beståndsdel i ett arbete f or att höja säkerheten bland barn att kunskaper finns om inträffade olyckor och deras l resolutionen heter det bl. a.: “Varje nationell plan avsedd att föföljder. baseras på korrekt inrebygga olycksfall måste, för att vara framgångsrik, formation om orsakerna, händelsen och effekterna av olyckan. Statistisk information om barnolycksfall och deras olika orsaker måste finnas till hands kontinuerligt.”

7.4 Utredningens registreringsförsök

försök med att registrera olycksfall bland barn Utredningen har bedrivit har en förenklad registrering och ungdom i Halmstad och Växjö. Därutöver som ett led i utredningens projekt i Gällivare och Tyresö. ingått Försöken i Halmstad och Växjö har främst syftat till att få fram erfarenheter när det gällt de praktiska problemen med en olycksregistrering och en vårdcentral (Växjö). Därutöver vid ett större sjukhus (Halmstad) har det material som framkommit i Halmstad nyttjats för att belysa frågan och också ge en uppfattning om andra om storleken på olycksfrekvensen faktorer i anslutning till olyckor. Praktiskt har rapporteringen gått till så att det i Halmstad till journalen fram för försöket. har fogats ett exemplar av den särskilda blankett som tagits Detta har skett i samband med inskrivning av patienten. Den behandlande läkaren har ansvarat for att fylla i de nödvändiga uppgifterna. I Växjö har

Registrering av olycksfall bland barn och ungdom 97

motsvarande uppgifter fyllts i av mottagningssköterskan. De uppgifter som redovisats har varit sådana som normalt skall ingå i journalen. Extrabelastningen på sjukvården har härigenom kunnat begränsas. Det har beräknats att det tagit ca 30 sekunder att fylla i en blankett. Därtill kommer självfallet ytterligare tid för hantering av blanketterna, viss komplettering av materialet etc. De samlade erfarenheterna från försöken med registrering av olycksfall är att det via sjukhus och vårdcentral är fullt möjligt att insamla uppgifter till underlag för ett förebyggande arbete. För att få ett minimalt bortfall och i övrigt god kvalitet på uppgifterna bör dock antalet uppgifter begränsas så långt möjligt. Mängden insamlade uppgifter har i försöken i Halmstad och i Växjö varit förhållandevis stor beroende bl. a. på att de också skulle användas för forskning. Erfarenheterna från försöken visar också klart, att registreringen bör skiljas från de vårdande arbetsuppgifterna i största möjliga mån om inte bortfallet skall bli alltför stort. En utförlig rapport från försöken finns i bilaga 6.

7.5 Utredningens överväganden och förslag

En enligt utredningens mening överlägsen metod för att få tillgång till en fördjupad kunskap om olycksfall bland barn och ungdomar, är att komplettera sjukvårdsjournalerna på så sätt att statistiska sammanställningar över aktuella olycksfall kunde göras när behov uppstår. Härigenom skulle en rikstäckande statistik erhållas. Merarbetet för sjukvården torde bli minimalt. Det kan emellertid konstateras att journalföringen varierar mellan olika landsting och mellan olika sjukhus inom samma landsting. Sannolikt hänger detta samman med att några krav på en enhetlig journal inte finns. I nuläget bedöms det därför inte möjligt att rutinmässigt registrera olycksfall bland barn och ungdomar med utgångspunkt från journal. Emellertid pågår inom socialstyrelsen överväganden om den framtida utformningen av sjukvårdsjournalerna. Utredningen förslår därför att statsmakterna verkar för att dels detta arbete påskyndas, dels det behov av kunskap som föreligger för att kunna förebygga olycksfall bland barn och ungdomar beaktas vid i det fortsatta arbetet med att utforma en ny journal. Emellertid är det angeläget att snarast få till stånd viss inrapportering av olyckor till grund för förebyggande arbete. Kunskap om olycksfall bland barn och ungdomar är nödvändig för att ett förebyggande arbete skall nå framgång.

El Utredningen föreslår därför att ett provisoriskt system för registrering av olycksfall bland barn och ungdomar inrättas.

Den tid som torde åtgå för att arbeta fram och införa en journal som ger ovan redovisad information, beräknas till 5 år. Ett provisoriskt system bör sålunda i första hand införas för denna tidsperiod. Det förutsätts att förlängning medges av provisoriet om arbetet med den nya journalen av någon anledning ej skulle hinna bli klart inom angiven tid.

bland barn och ungdom 98 Registrering av olycksfall

Utgångspunkten för det provisoriska systemet bör vara dels att berörda belastas minimalt, dels att erforderliga administrativa resjukvårdsenheter surser anpassas till behovet för ett registreringssystem i slutlig utformning. Såväl för en provisorisk som permanent lösning bör gälla att i första hand bör anlitas i registreringshänseende specialiserade organ. Exempelvis föreslås SCB anlitas för huvudparten av arbetet med att sammanställa insamlade uppgifter i det provisoriska systemet. I ett provisoriskt system för registrering av olycksfall bland barn och ungdom bör erforderlig information samlas in på en särskild blankett. Information behövs sannolikt från ca ett tiotal sjukhus, så utvalda att de speglar landets olika regioner. De uppgifter som skall tas in bör begränsas avsevärt ijämförelse med vad som gällt i utredningens försök med registrering. Bl. a. bör frågor om tillsyn och aktivitet utgå, då svaren på dessa varit av låg kvalitet i gjorda försök. En provisorisk registrering bör sålunda omfatta pa» tientdata, vilket enklast kan fås genom avtryck av patientbricka. Därutöver behövs tidpunkt för olyckan, en enkel platsangivelse, vissa medicinska data om olyckan som diagnos (N-kod), skadad kroppsdel samt skadans yttre orsak (E-kod). En enkel beskrivning av olycksförloppet i klartext, vari skall nämnas i olyckan eventuellt inblandade föremål, bör också finnas liksom en svårighetsgradering. På sid. 99 redovisas ett förslag till hur en blankett av här aktuellt slag kunde utformas. I försöksregistreringen har ingått en vårdcentral. Sådana centraler svarar för behandling av en förhållandevis liten del av samtliga olyckor. Det bedöms därför inte motiverat att låta också vårdcentraler registrera olycksfall bland barn och ungdom i det provisoriska systemet. I utredningens försök i Gällivare har, liksom i Tyresö också tandskadorna beaktats. Praktiskt taget samtliga skolbarn och en stor andel av förskolebarnen har en försäkring genom respektive kommun, avseende bl. a. tandskador. I den journal som obligatoriskt fylls i vid varje tandskada erhålls information också för ett förebyggande arbete. Det syns därför tillräcklig inte nödvändigt med särskilda åtgärder för att få tillräcklig information om tandskador. kan också andra källor lä betydelse för att ge information av Självfallet värde arbete. Som härpå kan nämnas unför ett förebyggande exempel dersökningar av levnadsförhållanden. Ytterligare exempel är andra olycksinriktade undersökningar som utförs av olika organ t. ex. statens väg- och trafikinstitut, konsumentverket m. fl. Trots detta kan registreringssystemet inte ensamt eller ens kompletterat med sådana källor upplysningar om alla faktorer som medge fullständiga verkar till att olyckor bland barn och ungdom inträffar. Kompletterande krävs. Med ledning av den information som erhålls ur registreforskning ringssystemet kan emellertid sådan forskning styras till de mest angelägna områdena. Redan nu kan förutskickas att ett område som behöver belysas ytterligare för att en rättvisande bild av olyckssituationen skall erhållas, är dödsfall till följd av olycka. Eftersom det föreslås ett urvalsförfarande vid insamling kommer att underrepresenteras. En av uppgifter om olyckor, dödsolyckor kompletterande studie av dödsbevisen behövs därför. om att konsumentverket och l detta sammanhang vill utredningen erinra

Registrering av olycksfall bland barn och ungdom 99

Förslag INTERVJUSVAR Barnolycksfall Personunpiilter

(1) Ålder Kön

L4_l_l

1 Nir inträHadaolyckan? (4) V. Ar mån deg deg Tidpunkt(närmastheltimma)

.lll.l|.

2 Var inträffadeolyckan? o A (13) I olycksplatsen;adress j 1 lnne BZ Ute

0 B (14) Gata/väg,trottoar,

j 1 Bostaden t:) 2 Skola D 3 Egenarbetsplats 4 parkeringsplats [j 5 Annanplats

0 C (15) Tomt, gårdianslutningtill bostadshus

:Ja: Kök, kokvrå, pentry 1:10, (Friytalör utevistelse ochlek,entrernm)

:lo: Badrum,toalett, tvättstuga,bastu [jos Lekplats,skolgård

:los Förbindelseut rymme(Hall,förstuga,korridor,hissm rn) D09 Sportanläggning, gymnastik» ochidrottsplats,simbassäng

Brygga,strand(Fastbrygga,ponton,gångbro

:los Annatbostadsrum E110 övervatten,badplatsvid sjöm m)

:ut Du

Trappa Bvggplats (Husbygga,vägbvsae rn m) Angetypenkortfattat Annan

j 0G Förråd(Källare,vind, Vedbod,garagem rn) nu plats-› _____________________________________________________________ __

3 Beskrivhurolyckangicktill (17)

(19) l l l J 4 Angeinblandatföremål(t excykel,bord,dörr, kniv,sten,mark,diskmedel) (23)

"""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""" (27)

l 1 l I

5 Angeskadadkroppsdel (31)

. l

6 Angediagnos(klartextellerN-kod) (33)

11 b. 7 Angeskadanssvårhetsgrad (36)

913 T 1 Ej återbesök m 2 Aterbesök j 3 Inlagd i 4 Remiss till annanklinik

I/RS 8 Angekodför sjukhusochklinik 9 Förslagtill förebyggande Raid

SCB

lllll ?flñlfláifñllllllsvnlu :Emm

Enhetenför rätts-ochsocialvlfdsstet 10250 STOCKHOLM

100 av olycksfall bland barn och ungdom Registrering

statistiska centralbyrån i gemensam skrivelse 1978-12-08 till regeringen, handelsdepartementet, Socialdepartementet och budgetdepartementet föreslagit att de båda myndigheterna får i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla ett system för registrering av hem- och fritidsolyckor. Planverket har i skrivelse 1979-01-15 till bostadsdepartementet och budgetdepartementet kompletterat Konsumentverkets och statistiska centralbyråns framställning genom att bl. a. framhålla vikten av att olyckor i bostad och dess närmiljö måste ingå i ett olycksrapporteringssystem. Det är vidare givet - som utredningen återkommer till i annat sammanhang - att ett centralt samordnande organ måste finnas för de administrativa och samordnande uppgifter ett registreringssystem ger upphov till. Ett sådant huvudmän och SCB, svara organ bör också, efter samråd med sjukvårdens för utformningen av olycksfall bland i detalj av systemet för registrering barn och ungdom. Mellan landstingsförbundet och regeringen finns en överenskommelse från år 1978 av innebörden att landstingen inte skall pålägga uppgifter som medför ökade kostnader. Strävan har visserligen varit att åstadkomma ett system som medfört minimalt merarbete för sjukvården. Det är dock ofrånkomligt att ett visst merarbete måste uppstå under tiden det provisoriska av olycksfall bland barn och ungdom är i drift. systemet för registrering Utredningen föreslår därför att berörda landsting kompenseras ekonomiskt härför. Det har ovan föreslagits att den slutliga utformningen av systemet av barnolycksfall skall avgöras av det för registreringen anför registrering huvudmän och SCB. svariga centrala organet efter samråd med sjukvårdens Därför kan här inte anges den exakta kostnaden för det merarbete som systemet kräver när det är i drift. En grov uppskattning av en trolig kostnad har dock gjorts. Resultatet härav har beaktats i den kostnad för registreringssystemet som redovisas nedan i kapitel 9. Den samlade kostnaden bör bedömas med hänsyn till de intäkter samhället kan erhålla i form av för sjukhusvård m. m. Utredningen återkommer härtill i lägre kostnader kapitel 9.

El Sammanfattningsvis föreslår utredningen att ett systern för registrering av olycksfall bland barn och ungdom införs i enlighet med vad som ovan redovisats. Med hänsyn till den avgörande betydelse ett sådant system har för att ett arbete till förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom ska/I kunna ske med utsikt till framgång, måste ett sådant system träda ikraft snarast möjligt.

sou 1979:28 101

8 Organisatoriska åtgärder mot bland olycksfall

barn och ungdom

8.1 Bakgrund

l kapitel 4 och 5 har det starkt splittrade ansvaret för att förebygga olycksfall beskrivits. Det är uppenbart att ett sådant Förhållande inte är ägnat att befrämja ett målinriktat förebyggande arbete. Visserligen har åtgärder vidtagits som bidragit till att reducera olycksfallen bland barn och ungdom. Utredningen anser dock att väsentliga Förbättringar kan nås, om det förebyggande arbetet samordnas på olika nivåer. För att få en bättre samordning och utnyttja de samlade resurserna bättre anser utredningen att ett organ centralt och ett lokalt bör ges ansvaret för arbetet med att skapa säkerhet för barn och ungdom. Därigenom kan också skapas kanaler för information och rådgivning i säkerhetsfrågor till olika berörda organ och allmänheten. En sådan organisation ger också möjlighet att fånga upp de synpunkter och förslag som finns till en förbättrad säkerhet hos främst föräldrar och olika personalgrupper. På grund av den rådande splittringen avstår sannolikt många av dessa idag från att påpeka möjligheter till förbättringar. De förslag utredningen har lagt ovan till pedagogiska åtgärder och registrering, kräver naturligen också ett ansvarigt organ, om önskad effekt skall nås. Utredningen vill slutligen i detta sammanhang citera Europarådets resolution (76) 6, om Bamolycksfall som ett allmänt hälsoproblem. I reso- Iutionen heter det: Det bör understrykas att förebyggande åtgärder kan bli effektiva endast om ansvaret för att få till stånd en förbättrad barnsäkerhet, åläggs ett nationellt organ.”

8.2 Central nivå, överväganden och förslag

För att nå erforderlig samordning av det förebyggande arbetet på central nivå, kan flera alternativ tänkas. Ansvaret härför kunde tänkas åvila en frivillig organisation, en nu befintlig myndighet, en ny myndighet kunde tillskapas eller en offentlig _utredningskommitté inrättas. Av nämnda alternativ har utredningen valt att närmare utveckla förslaget om en offentlig utredningskommitté. Skälen härtill är flera. Ett centralt samordnande organs viktigaste uppgifter är samverkan med olika myndigheter och organ. En sådan samverkan sker bäst på någorlunda likställd nivå.

102 Organisatoriska åtgärder mot olycksfall. . .

Detta bör kunna uppnås om det centrala organet är en kommitté - i detta fall inordnad under Socialdepartementet, som är naturlig huvudman för säkerhetsfrågor för barn och ungdom. Inrättande av en kommitté - liksom en avveckling - sker smidigt och snabbt. Ett sådant organ blir flexibelt då Förändringar i organisation sker på samma enkla sätt som inrättandet. Detta är av stor betydelse då säkerhetsfrågorna för barn och ungdom spänner över ett vitt falt. Ett ansvarigt organ måste därför kunna anpassas till skiftande inriktning och volym av * arbetsuppgifterna.

El Utredningen föreslår därför att som centralt ansvarigt organ_ för säkerhets/iågor bland barn och ungdom en kommitté inrättas inordnad under Socialdepartementet, Barnsäkerhetskommittén.

Huvuduppgiften för ett sådant organ blir, att i enlighet med ovan redovisad inriktning av samhällets åtgärder för att främja ett för barn och ungdom säkrare samhälle, verka for att olycksfallen reduceras. En av kommitténs viktigaste uppgifter är att genom samråd och samverkan med olika myndigheter och andra berörda organ, söka få till stånd en samordning av samhällets samlade förebyggande åtgärder inom barnsäkerhetsområdet. En sådan samverkan kommer att beröra ett flertal myndigheter och organ.

Vissa av dessa ansvarar dock för särskilt betydelsefulla sektorer av barnsäkerhetsområdet. Med dessa blir behovet av samverkan så stort att det lämpligen bör tillgodoses genom att de bereds permanent plats i kommittén. Här aktuella myndigheter är främst konsumentverket, sko/Överstyrelsen, socialstyrelsen, statens planverk och statens trajiksäkerhetsverk.

Genom en sådan samverkan förutsätts det att kommittén kan åstadkomma önskade förändringar i de flesta fall.

Vissa frågor är emellertid av sådan art att beslut om ny eller ändrad lagstiftning eller liknande åtgärd krävs. För att kunna få till stånd också sådana åtgärder, liksom för att få en bred förankring av kommittén, bör den därför ha ett starkt parlamentariskt inslag som väljs så att samtliga riksdagspartier företräds. Därvid bör eftersträvas att också kommunerna och landstingen representeras.

Vissa myndigheter kan sägas inta en särställning som speciellt viktiga samarbetspartner i ett arbete för att höja säkerheten bland barn och ungdom. Därutöver finns dock ett stort antal myndigheter och framför allt frivilliga organisationer, som bör engageras i kommitténs verksamhet. Erfarenheten visar att det finns stor kunskap om förebyggande arbete hos frivilliga 0rganisationer. Det är viktigt att ta till vara denna kunskap.

El Därfor bör til/skapas en referensgrupp för barn- och ungdomssäkerhetsiågor. Referensgruppen bär bereda plats för olika intressenter, såväl myndgheter som organisationer.

Organisatoriska åtgärder mot obzcksfa/l. . . 103

Referensgruppen bör vara ett forum för fortlöpande information om och samråd kring säkerhetsfrågor. Genom att en offentlig utredningskommitté valts som organisatorisk form for det centrala, samordnande organet, kan sakkunnig- och expertförordnanden utnyttjas for att förse kommittén med sakkunskap därutöver. Förutom angiven övergripande uppgift kan anges vissa konkreta områden som kommittén särskilt bör ansvara för. Kommittén bör för det första svara för de uppgifter som hänger samman med registrering av olycksfall bland barn och ungdom. Som exempel på sådana uppgifter kan nämnas kontakter med SCB, som förutsätts svara för huvudparten av de praktiska åtgärderna i anslutning till det provisoriska systemet. Därutöver krävs kontinuerlig kontakt och samråd med inblandade sjukhus och landsting, kommuner och statliga myndigheter, vilka har intresse av registreringsresultaten bl. a. som bas för preventiva åtgärder på olika plan. Det bör också ankomma på Barnsäkerhetskommittén att ställa samman resultaten från registreringen och analysera dessa, samt att i samråd med medicinsk och annan expertis välja ut olyckstyper som det är särskilt angeläget att studera närmare. Kommittén bör också efter samråd med berörda myndigheter och andra besluta hur sådana djupstudier skall utföras och ansvara för att dessa utförs, i tillämpliga fall genom anlitande av erforderlig expertis. Barnsäkerhetskommittén har självfallet också ansvar för att resultaten av registreringen används på lämpligt sätt inom information och utbildning med syfte att reducera olycksfallen bland barn och ungdom. Uppslag till åtgärder med anledning av resultatet från registreringen är vidare en naturlig del av Barnsäkerhetskommitténs ansvar. Därutöver bör kommittén ansvara för rikstäckande informations- och utbildningsinsatser, särskilt i de delar som angivits ovan i kapitel 6. Detta innebär i huvuddrag att medverka till att säkerhetsfrågor får en tillräcklig belysning i föräldrautbildningen och att medverka till fortbildning i säkerhetsfrågor för berörda personalgrupper. Häri bör också ingå att söka samordna samhällets åtgärder på informationssidan, för att få bättre effekt. Den forskning som idag bedrivs kring olycksfall bland barn och ungdom är spridd på flera instanser och det är därför svårt att göra sig en samlad bild av läget. Det blir en viktig uppgift för kommittén att söka skaffa information om pågående forskning och söka samordna planerad forskning för att undvika dubbelarbete, liksom att initiera kompletterande studier inom angelägna områden. Det är vidare angeläget att internationella ansträngningar för att höja säkerheten för barn och ungdom följs kontinuerligt så att säkerhetsåtgärder kan vidtas på bredaste möjliga bas. Information om nya riskområden kan också fås, bl. a. genom de olika registreringssystem för olyckor som redan finns eller planeras. Kommittén bör också svara för de åtgärder som krävs till stöd för det lokala säkerhetsarbetet, vilket närmare redovisas i avsnitt 8.3. Detta innebär för kommitténs del, information bl. a. med hänsyn till resultat av registrering, information om internationell utveckling, råd och stöd i övrigt till de lokala konsulenterna. I ett skede när dessa startar sin verksamhet, kan det förutsättas att en förhållandevis stor del av kommitténs resurser får satsas på sist nämnda uppgift.

104 Organisatoriska åtgärder mot oljwksfa/l. . .

Vid sidan härav har det inledningsvis framhållits att det inte är belagt hur t. ex. sociala faktorer och handikapp inverkar på Förekomsten av olycksfall bland barn och ungdom. Det bör ankomma på kommittén att närmare studera nämnda faktorer och deras inverkan på olycksfallen. För att kunna klara redovisade arbetsuppgifter måste kommittén tillföras kansliresurser. Genom att det centrala organet föreslås få formen av en offentlig utredningskommitté behöver organet förhållandevis små permanenta resurser. Resurser behövs för ledning av kommitténs kansli, for kontakter med, information till och stöd vid uppbyggnad av lokala organ för ett direkt barnsäkerhetsarbete samt för riksomfattande utbildnings- och informationsinsatser. Därutöver behövs kapacitet för att administrera registreringen av olycksfall bland barn och ungdom och för kontakter med organisationer och myndigheter. Det är också angeläget att kommittén fortlöpande har tillgång till barnpsykologisk kunskap. Härtill kommer sedvanliga kontorsgöromål. Därutöver behöver kommittén ha möjlighet att anlita medicinsk sakkunskap. Kommitténs direktiv föreslås bl. a. omfatta följande: Barnsäkerhetskommittén har att verka för en förbättrad säkerhet för barn och ungdom och därvid särskilt söka förebygga olycksfall som ger allvarliga skador eller förekommer ofta. Däri ingår D att verka för att samordna olika myndigheters och andras insatser till förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom, D att initiera insatser till förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom, D att svara för registrering av olycksfall bland barn och ungdom, analys av registreringsresultat samt föreslå åtgärder med anledning härav, D att informera myndigheter, andra organ och allmänhet om olycksmönster och andra omständigheter kring olycksfall bland barn och ungdom, D att initiera forskning och söka samordna forskning kring säkerhet för barn och ungdom, D att svara för information till och samråd med lokala organ inom bamoch ungdomssäkerhetsområdet, D att följa det internationella arbetet med att höja barn- och ungdomssäkerheten, D att vara remissinstans i frågor som rör barn- och ungdomssäkerhet, D att i övrigt biträda myndigheter och enskilda i barn- och ungdomssäkerhetsfrågor.

Den föreslagna konstruktionen av ett centralt samordnande organ för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom har likhet med samarbetskommittén mot barnolycksfall. Utredningens förslag kan ses som en samhällelig fortsättning av det arbete som förtjänstfullt inletts av Samarbetskommittén. Slutligen kan det, mot bakgrund av utredningens allmänna syn på olycksfall bland barn och ungdom som del av en generell miljöfråga, finns skäl till ytterligare kommentarer. Knutet till socialstyrelsen finns lekmiljörådet. Rådet har till uppgift att allmänt verka för förbättringar av barnmiljön. Det syns därför lämpligt att Barnsäkerhetskommittén och lekmiljörådet samarbetar i frågor som rör barns säkerhet och miljö. Frågan om hur en sådan

Organisatoriska åtgärder mot olycksfall. . . 105

samverkan skall utformas, bör dock anstå till dess Barnsäkerhetskommittén organiserats och funnit sina arbetsformer.

8.3 Regional nivå, överväganden

Den regionala nivån har närmare beskrivits i kapitel 5. Beträffande denna Föreligger inte i samma mån som för den centrala ett uttalat ansvar för barnsäkerhet. Visserligen har landstingens hälso- och sjukvårdsnämnder (motsvarande) ett yttersta ansvar för hälsovården inom sina respektive landsting. De insatser som företas i Förebyggande syfte när det gäller barnolycksfall, sker dock huvudsakligen via barnavårdscentralerna. Barnavårdscentralerna är visserligen formellt landstingsorgan och därmed regionala men har en starkt lokal organisation - i genomsnitt finns t. ex. fem bamavårdscentraler per kommun. I första hand bör därför dessa engageras på det lokala planet. Sammanfattningsvis finns således relativt få organ som på den regionala nivån direkt arbetar med att förebygga barnolycksfall. Av sådana skäl ter det sig mindre meningsfullt att bygga upp en särskild organisation för förebyggande verksamhet på regional nivå. Vad som dock är av större betydelse är att varken landsting eller länsstyrelse avgör de frågor som är av väsentlig betydelse för säkerheten bland barn och ungdomar. Huvuddelen av sådana beslut rör utformningen av miljön, främst i bostadsområdena, vilket i första hand är en kommunal fråga. l andra hand styrs miljöutformningen genom riktlinjer från statsmakterna och organ på central nivå. Med hänsyn härtill avstår utredningen från att lägga fram förslag till orför förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom på regional ganisation nivå. skall ändå strävan vara att söka aktivera de regionala organen Självfallet till Säkerhetsfrämjande åtgärder. Den samverkan som krävs för att nå detta bör dock kunna ske direkt med Barnsäkerhetskommittén eller de lokala organ som föreslås nedan och berört regionalt organ.

8.4 Lokal nivå, överväganden och

förslag

För att finna former för hur ett lokalt arbete med att förebygga olycksfall bland barn och ungdom kunde ske bäst har utredningen, som nämnts, låtit genomföra tre försök. Försöksorterna har valts så att storstadsregion, medelstor kommun och glesbygdskommun representerats, liksom olika geografiska regioner. I de olika försöken har skilda organisatoriska modeller för det förebyggande arbetet prövats.

8.4.1 Utredningens försök

Gällivare kommun har representerat en nordlig kommun, med lågt invånarantal på en stor yta. Gällivares yta är större än Skånes och Blekinges sammanlagda yta. Invånarantalet uppgår till ca 25 000 personer. med Syftet pro-

106 Organisatoriska åtgärder mor olycksfall. . . sou 1979:28

Den höga bøløugmrtren hur blivit en livsfarlig Ickplan för barnen. I förrgår inträffade den första olyckan: en femårig pojke störtade och :kadmium svårt I fallet mot asfalten.

jVu :näste värden

göra Inågønting!

Här leker

barnen

lned döden

Av BJÖRN HULTMAN (lÖTI-JBORG ((.l') Här leker barnen med dödcui En hög hetmrgutttr har blivit barnens senaste lekplats pâ Sailviacularu i Angered, norr om Göteborg. Smaungztrn-.n ltlingcr, klättrar och balanserar på toppen av den 6-7 motor höga muren! I förrgår inträffade den första olyckshändelseu: lin femårig pojke rznnladc mer och skadades sxâxt . . .

(Göteborgs- Tidningen)

i Gällivare har varit att förebygga barnolycksfall för åldrarna till och jektet med 19 år. Därutöver har strävan varit att söka finna en projektansvarig inom ramen för den reguljära kommunala organisationen. Projektansvaret har slutligen lagts på kommunens arbetsmiljöorgan, som är inordnat i personalfunktionen och är sammansatt av politiker och fackliga företrädare. ett för skyddsfrågor inom so- Under organet är organiserade tre utskott, cialförvaltningens område, ett för skolområdet och ett för övrig kommunal förvaltning. Arbetsmiljöorganet når därigenom snabbt ut till olika delar av förvaltningen och kan - främst via förskola och skola - sprida information till föräldrar och andra. Därutöver besitter arbetsmiljöorganet vana vid olycksförebyggande arbete och har en teknisk sakkunskap. i kommunen har olycksfall re- För att ge kunskap om olyckssituationen i kommunen det gistrerats. All sjukvård ges av offentliga organ, varför som har varit möjligt att registrera alla skador bland barn och ungdom krävt medicinsk tillsyn oavsett om denna lämnats vid lasarettet, vårdcentral, av distriktssköterska eller av skolhälsovården. Vidare har information om tandskador erhållits via lasarettets tandvårdsklinik. Förebyggande åtgärder har sedan vidtagits på basis av den information som erhållits via registrehar finansierats av Allmänna arvsfonden. En utförlig reringen. Projektet dovisning-av projektet i Gällivare finns i bilaga 8. i Stockholms ome- Tyresö kommun, som har ca 30 000 invånare och ligger delbara närhet, kan med hänsyn till sitt läge sägas representera storstads-

Organisatoriska

åtgärder mot olycksfall. . . 107

område. Kommunen har vuxit hastigt. Större delen av bostadsbebyggelsen har tillkommit under 1960-talet. Kommunen har en sned åldersfördelning. Numera domineras kommunen av människor i åldrarna 25-40 år och barn och ungdomar. Tyresö var vid årsskiftet 1977/78 den kommun i Stockholms

län som hade den högsta andelen invånare under 20 år. Åldersgruppen

över 65 år är mycket liten. Kommunen har påtagligt känt av den snabba expansionen och tidvis haft tämligen omfattande sociala problem. Projektet i Tyresö har syftat till att förebygga olyckor bland barn och ungdomar upp till och med 19 år. För att få kunskap om olycksfallssituationen har en enkel registrering genomförts, som har gett statistisk information om de olyckor Tyresöbarnen drabbats av. Också tandskador har registrerats. På grund av sjukvårdssituationen i Stockholms läns landsting, har registreringen inte kunnat göras heltäckande. På basis av erhållen information har förebyggande åtgärder vidtagits. En betydande del härav har bestått i att söka samordna de olika kommunala instansernas arbete mot barnolycksfall. Samverkan med landstingets lokala organ - främst barnavårdscentraler - har också ingått. Ansvarig för projektet har varit en särskild projektledare, som haft att tjänstgöra 20 timmar per vecka. Denna har anställts av kommunen med hjälp av medel från Allmänna arvsfonden. Med hänsyn till att projektet till stora delar omfattat samverkan mellan flera, främst kommunala organ i övergripande frågor har projektledaren inte placerats inom någon förvaltning, utan inordnats i kommunkansliet. En utförlig beskrivning av projektet finns i bilaga 9. Uppsala kommun, som i detta sammanhang fått representera en medelstor svensk kommun, har ca 140000 invånare. Kommunen har vuxit i måttlig takt och har en åldersfördelning som är relativt normal, och har inte haft sociala problem som avvikit från genomsnittet. Syftet med projektet har varit att söka förebygga barnolycksfall för åldrarna till och med 14 år. Inom ramen för projektet har särskilt prövats möjligheterna att utifrån barnavårdscentralerna arbeta mer aktivt förebyggande. Huvudman för projektet har varit Uppsala läns landsting. Projektledare har varit barnhälsovårdsöverläkaren i landstinget i samarbete med bitr. överläkaren vid Akademiska sjukhusets socialmedicinska För huavdelning. vuddelen av löpande uppgifter har en av barnavårdscentralernas sjuksköterskor ansvarat. Projektet har begränsats till två barnavårdscentraldistrikt inom Uppsala kommun, med två andra distrikt som kontrollområden. Strävan har varit att inom aktuella distrikt engagera föräldrar och även barnen själva till en aktiv preventiv insats. Härför har engagerats föräldrar till förskolebarn och skolbarn och även barn under 15 år. Avsikten har varit att dessa skall svara for en aktiv miljöbevakning inom sina områden, ta emot synpunkter från andra föräldrar och barn, söka få risker undanröjda. Därutöver har olyckssituationen följts aktivt. Som bas för arbetet har barnavårdscentralen fungerat. För att klara sina uppgifter som “miljöombud” har de utvalda personerna i studiecirkelgetts en grundläggande skolning form. De ämnen som tagits upp har varit bl. a. frekvens, mönster och orsaker till barnolycksfall, kommunal organisation m. m. Också Uppsalaprojektet har finansierats via Allmänna arvsfonden. En utförlig redovisning av projektet finns i bilaga 10.

mot . . .

108 Organisatoriska åtgärder olycksfall

8.4.2 Överväganden och förslag

Även om inget av försöken ännu slutförts har de dock pågått så länge att utredningen anser att erfarenheterna från dem kan ligga till grund för förslag avseende lokal nivå. vill åter erinra om sin allmänna syn på olycksfallen bland Utredningen Med utgångspunkt häri barn och ungdom som i huvudsak en miljöfråga. arbete ske först när beslut om miljöns utkan ett effektivt förebyggande som formning kan påverkas. Sådan påverkan sker bäst inom kommunerna huvuddelen av beslutsfunktionerna for detta. Den lokala verkdisponerar samheten bland barn och ungdom, bör därför för att förebygga olycksfall förankras i kommunen. Till stora delar innebär denna verksamhet samordning av de olika kommunala nämndernas arbete. Därutöver kan det förutsättas att medverkan i framför blir en omfattande uppgift. Ansvaret allt den fysiska planeringen för barnsäkerhetsfrågor bör därför i princip knytas till kommunstyrelsen. redovisar nedan, kan emellertid lokala förhållanden moti- Som utredningen Kommunstyrelsen har dock ansvar vera en annan organisatorisk lösning. för samordning av kommunens verksamhet och handlägger frågor av stor betydelse i detta sammanhang, som t. ex. budget och långsiktig planering. Via kommunstyrelsen passerar också alla övriga frågor av större betydelse. Därför erhållas över den samlade kommunala verkkan en god överblick samheten. Upparbetade informationskanaler finns också att tillgå till de olika nämnderna. Genom till kommunstyrelsen införs barnsäkeranknytningen under ett övergripande förtroendemannaorgan och icke under hetsfrågorna att lyfta en reguljär nämnd, vilket kan vara av stort värde när det gäller till en central instans inom kommunen och fram barnsäkerhetsfrågorna bevaka att barns intressen och behov prioriteras i de olika nämndärigenom dernas arbete. För att ge ytterligare möjligheter till ett effektivt förebyggande arbete, bör en särskild tjänsteman anvsvara härför.

El Utredningen föreslår därför att anställningar som barnsäkerhetskonsulenter inrättas för detta ändamål i kommunerna.

En effektiv verksamhet kan emellertid inte bedrivas utesluförebyggande tande av samhället. Det är, som tidigare nämnts, utredningens uppfattning att främst föräldrar, men också barn själva, måste bära ett ansvar för att förhindra olycksfall. Det är därför nödvändigt att främst föräldrar individuellt men även barn och andra intresserade, tar aktiv och via sina organisationer, arbetet. Det har också kunnat konstateras att det del i det förebyggande som ingått i försöket i gått över förväntan att engagera de miljöombud De föräldrar som börjat har också fortsatt med uppgiften som Uppsala. Däremot har det varit svårare att aktivera barn. Möjligen kan miljöombud. en orsak härtill vara att försöket i Uppsala omfattat åldrarna till och med 14 år. Även andra faktorer kan ha spelat in. Med hänsyn till erfarenheterna från försöket i Uppsala anser utredningen att det i flertalet kommuner finns goda möjligheter att utforma en motsvarighet till Uppsalaförsökets miljöombudsverksamhet.

Organisatoriska åtgärder mot olycksfall. . . 109

Det förebyggande arbetet skall enligt tidigare redovisad inriktning omfatta åldrarna till och med 17 år. Möjligheterna att som miljöombud kunna engagera barn och ungdom bör därför öka.

El En verksamhet med det syfte miljöombuden haft i Uppsala/örsöket bör därför komplettera den av kommunen anställda be/attningshavarens arbete med barnsäkerhetsfrâgor.

Förutom av enskilda personer kan sådana uppgifter t. ex. utföras av lokala Hem och Skola-föreningar. Utredningen utgår från att denna verksamhet skall ske genom aktivering av frivilliga krafter. Kostnader för lön förutsätts inte behövas. Därmed kommer kommunerna endast att ha marginella utgifter för de omkostnader miljöombuden har i sitt arbete.

El Med stöd av jörsöksverksamheten i Uppsala föreslår utredningen att miljöombuden ges en grundläggande skolning isäkerhetsfrâgor.

Lämplig kursplan kan hämtas ur redovisningen av försöket i Uppsala (bilaga 10). Arbetsuppgifterna för en barnsäkerhetskonsulent omfattar främst att verka för ett säkrare samhälle för barn och ungdom. Däri ingår att söka samordna olika kommunala nämnders insatser i förebyggande syfte. Konsulenten skall också hålla sig underrättad om olycksfallssituationen för barn och ungdom, särskilt i den egna kommunen, samt motta synpunkter och anmälningar om inträffade olycksfall och riskfaktorer. De kunskaper som härigenom erhålls, bör sedan tillföras den kommunala planeringen så att säkerhetsaspekterna kan beaktas redan på planeringsstadiet. Detta ligger i linje med socialutredningens förslag. Även i övrigt kan konsulenten vara en resurs för de olika nämnderna genom att biträda med råd i säkerhetsfrågor. En väsentlig uppgift är att genom en aktiv miljöbevakning spåra upp olycksrisker och verka för att dessa undanröjs. Konsulenten skall vara central kontaktperson i kommunen i säkerhetsfrågor för föräldrar, personal m. fl. Däri ingår råd och upplysning i säkerhetsfrågor till allmänhet, personal m. fl. Konsulenten skall i sitt arbete samverka med organ som arbetar med säkerhetsfrågor. Exempel på sådana är Barnsäkerhetskommittén, primär- och landstingskommunala enheter samt frivilliga organisationer. Av landstingets enheter intar barnavårdscentralerna en särställning i ett förebyggande arbete för förskolebarn. Därutöver kan mödravårdscentraler, vårdcentraler och tandklinker bli aktuella. Konsulenten skall också medverka i utbildning där säkerhetsaspekter kan föras in. Det ankommer vidare på konsulenten att svara för verksamheten med miljöombud samt vara kontaktperson för dessa. Utredningens försök har visat på värdet av en referensgrupp, där konsulenten kan diskutera löpande problem. En sådan grupp bör därför finnas. I den kan ingå företrädare för tekniska organ, skola, fritid, socialvård, föräldrar m. fl. Varje kommun bör finna den lösning som bäst passar den egna organisationen. Ett utkast till befattningsbeskrivning redovisas nedan.

På innehavare av anställning som barnsäkerhetskonsulent ankommer i

mot . .

110 Organisatoriska åtgärder olycksfall.

enlighet med samhällets inriktning för att skapa säkerhet för barn och ungdom D att verka för att främst svåra olyckor och olyckor som förekommer ofta förebyggs, D att verka för att de kommunala insatserna till Förebyggande av barnolycksfall samordnas, att därvid samråda och samverka med de olika nämnderna, att därvid särskilt medverka i kommunens planering,

DDD

och verka för att genom en aktiv miljöbevakning uppspåra olycksrisker att dessa undanröjs, D att samverka med Barnsäkerhetskommittén, landstingskommunala organ, frivilliga organisationer, föräldrar, barn och ungdom, personalgrupper m. fl. intresserade av barnsäkerhet, D att informera berörda om olycksfrekvenser och mönster samt lämpliga förebyggande åtgärder, D att medverka i information och utbildning i säkerhetsfrågor, D att svara för verksamhet med miljöombud, D att hålla sig underrättad om olyckssituationen för barn och ungdom.

understrukit betydelsen av att de som Utredningen har i det föregående ansvarar för det förebyggande arbetet har kunskap om barn och barns naolycksfallsrisker. Särskilt turliga beteende, relaterat till utvecklingsbetingade betydelsefullt är det att barnsäkerhetskonsulenterna har sådan kunskap. Vis- Exempel på detta är utbildning till sa utbildningsvägar ger sådan kunskap. förskollärare och barnavårdslärare. Även om detta är utredningens principiella ståndpunkt kan det på grund finnas motiv för andra organisatoriska lösningar. Perav lokala förhållanden soner med annan utbildningsbakgrund bör också kunna komma i fråga för anställning som barnsäkerhetskonsulent. Det är därvid angeläget att dessa får en kompletterande utbildning i barnkunskap. För de specifika arbetsuppgifter som åvilar en barnsäkerhetskonsulent krävs emellertid därutöver. En särskild utbildning bör därför tillkunskaper skapas för detta ändamål. En sådan utbildning bör omfatta

barns och ungdomars utveckling relaterad till olycksrisker, olycksfrekvenser och mönster bland barn och ungdomar, förebyggande åtgärder,

DDDDDU

första hjälpen vid olycksfall, informationsteknik, kommunal och statlig organisation, med inriktning på ansvar för förebyggande åtgärder. Barnsäkerhetskommittén bör överväga hur en sådan utbildning kan organiseras.

Utredningen har i det föregående anfört motiv for att barnsäkerhetsfrågorna har sådan betydelse att anställningar som barnsäkerhetskonsulenter bör inrättas i varje kommun. För att detta förslag skall kunna genomföras gäller följande förutsättningar.

Organisatoriska mot . .

åtgärder olycksfall. 111

Det är ett av statsmakterna klart uttalat mål att den kommunala verksamhetens utbyggnad skall mycket starkt Detta har bland annat begränsas. kommit till uttryck i en överenskommelse som träffats mellan regeringen och kommunförbunden och som innebär att kommunerna inte skall påläggas nya uppgifter. En förutsättning for att vidgade insatser till förebyggande av barnolycksfall skall kunna komma till stånd, är därför att statsmakterna tar ställning till att uppgiften skall prioriteras i förhållande till andra angelägna behov.

El Denna prioritering kan enligt utredningens mening lämpligen ta sig uttryck i att staten tar det ekonomiska ansvaret for personalkostnadernafir barnsäkerhetskonsulenterna.

Utredningen anser att det statliga bidraget bör motsvara lönekostnaderna. Byggt på erfarenheter från utredningens försök bedöms en tjänstgöringstid för konsulenten på genomsnittligt 20 timmar vara per vecka tillfyllest. Den enskilda kommunens behov av insatser på barnsäkerhetsområdet måste dock bedömas med hänsyn till ett flertal faktorer. Avgörande är här kommunens geografiska läge, storlek, befolkningstäthet, boende- och nä-

ringsstruktur, sociala faktorer m. m. Likaså finns skäl att i bedömningen

uppmärksamma kommunens olycksfallsfrekvens och förhållanden som erfarenhetsmässigt indikerar risker för olycksfall. Den vägledning som Barnsäkerhetskommittén i samråd med kommunförbundet förutsätts ge kommunerna bör sålunda utformas som ett hjälpmedel för kommunerna att - med utgångspunkt i de lokala förhållandena själva kunna avgöra omfattningen av barnsäkerhetskonsulenternas tjänstgöring. Utredningen anser att genomförandet av förslaget om barnsäkerhetskonsulenter bör ske successivt. Förslagsvis kan detta ske under en treårsperiod. Därmed ges även Barnsäkerhetskommittén att under möjlighet uppbyggnadsskedet ge kommunerna råd och stöd. Samtidigt får kommittén viss möjlighet att ta hänsyn till olika angelägenhetsgrad.

9 Ekonomiska följder

De ekonomiska följderna av utredningens förslag har beräknats i den utsträckning detta varit möjligt. Om utredningens förslag genomförs uppkommer vissa vinster till följd av att det Förebyggande arbetet kan bedrivas mer effektivt. Sådana vinster torde främst uppstå i form av minskade kostnader för sjukvården, vilket i första hand kommer sjukvårdshuvudmännen tillgodo. Även på andra sätt kan ett effektivare förebyggande arbete ge ekonomiska effekter. Exempel på sådana besparingar är minskade barnpensioner, reducerade kostnader för rehabilitering, minskade materialskador etc. Enligt utredningens bedömning kan också besparingar och/ eller förbättrad effektivitet nås genom att information om barnsäkerhetsfrågor samordnas genom Barnsäkerhetskommitténs försorg. Kommittén kan också samordna forskning inom barnsäkerhetsområdet, så att framtida forskning kan styras till de mest angelägna områdena. Någon samlad bedömning av vinsterna till följd av ett effektivare förebyggande arbete, låter sig dock inte göra. Även om jämförelsen inte är helt korrekt kan det i sammanhanget erinras Det finns nästan om att antalet olycksfall i arbete under perioden 1941-1954 varierat mellan dubbelt så många ca 190 000 och 300 000. (Källa SOU 1974:39.) Olyckorna i arbete är sålunda förvärvsarbetande färre än olyckorna bland barn och ungdomar enligt utredningens beräksom barn. Ändå ningar. De samlade resurser samhället ställer till förfogande för arbetardrabbas barnen av skyddsstyrelse och yrkesinspektion uppgår till mer än 10 gånger det belopp fler olyckor. som utredningen föreslår för ett samlat barnsäkerhetsarbete. För kommunerna främst uppstår kostnader för de ovan föreslagna konsulenttjänsterna. Sammantaget uppgår kostnaden härför vid ett fullt genomförande till 12 miljoner kronor för samtliga kommuner. Beräkningarna grundar sig på en genomsnittlig tjänstgöring om 20 timmar per vecka, dvs halvtid. Det har dock ovan förutsätts att ikraftträdandet skall ske successivt. Fullt genomfört beräknas systemet vara efter 3 år. För kommunerna kan därutöver kostnader uppkomma för åtgärder i bostäder i det egna beståndet m. m. Kostnaden för åtgärder i bostäder är dock en engångsutgift. Det har föreslagits en övergångsperiod, varför kostnaden kan spridas över flera år. Som nämnts har träffats en överenskommelse mellan kommunförbundet och regeringen av innebörd att kommunerna inte skall påläggas ytterligare kostnader. föreslår därför Utredningen att ett statligt bidrag utgår till de kommuner som inrättar konsulenttjänster enligt vad ovan beskrivits. Det

114 Ekonomiska följder

statliga bidraget bör motsvara lönekostnaden för konsulenten. Bidragets närbör avgöras efter överläggningar mellan regeringen och mare utformning kommunförbundet. För landstingen uppkommer kostnader i samband med registrering av bland barn och ungdom. Kostnaden härför är bl. a. beroende av olycksfall lokal sjukvårdsorganisation samt den praktiska uppläggning registreringen får vid varje sjukhus. Då uppläggningen förutsätts ske i nära samråd med sjukvårdens huvudmän kan kostnaden inte nu anges exakt. Det har emellertid på skäl som närmare utvecklats i kapitel 7, förutsätts att landstingen skall kompenseras för merkostnaderi samband med registrering av olycksfall bland barn och ungdom. I kostnaden for registrering har en klumpsumma för ersättning till landstingen lagts in.

Övriga åtgärder från landstingens sida, främst samverkan på lokalplanet,

förutsätts kunna inrymmas inom ordinarie ramar. På staten ankommer enligt vad ovan sagts kostnader för bidrag till kommunerna för lönekostnader för barnsäkerhetskonsulenter. Summan härför beräknas vid fullt genomförande till 12 miljoner kronor. Kostnader för registrering av barnolycksfall enligt den modell som angetts ovan kan skattas till ca 1,5 å 2 miljoner kronor per år. Den största kostnaden torde falla på erforderlig resursförstärkning för sjukhusen i form av personal for intervjuer med skadade och anhöriga. Härtill kommer kostnader for djupstudier och forskning. Det centrala organet bör anvisas förslagsvis l miljon kronor härför. beräknas Barnsäkerhetskommittén kosta ca 2 miljoner kronor Slutligen i löner för handläggar- och biträdespersonal samt omkostnader bl. a. för Barnolycksfallen minst 720 information. Sammanlagt faller därmed på staten kostnader om ca 17 milkostar joner kronor. miljoner kronor l föreslår, skall vara sam- För att en sådan ökad satsning som utredningen per år. Ett bra föhällsekonomiskt lönsam, krävs endast att en genomsnittlig minskning av | rebyggande arbete l kro- barnolycksfallen på cirka 2 °/n kan uppnås. l 17 miljoner Utredningen vill slutligen erinra om att den beräknat samhällets samlade nor. kostnader till följd av barnolycksfallen till minst 720 miljoner kronor.

sou 1979:28 115

Särskilt yttrande

av byråchef Nils Ringslødr

För barnsäkerhetsarbetet på lokal nivå föreslår utredningen att särskilda tjänster som barnsäkerhetskonsulenter inrättas i kommunerna. Konsulenterna skall enligt förslaget knytas till kommunstyrelserna samt bl. a. söka samordna kommunala insatser till Förebyggande av olycksfall bland barn och ungdom. Utredningen föreslår att ett statligt bidrag motsvarande lönekostnaderna utgår till de kommuner som anställer barnsäkerhetskonsulenter. Jag delar utredningens uppfattning att det är viktigt att lokalt intensifiera insatsen för ökad barnsäkerhet så som föreslås i utredningens betänkande. Utredningens förslag bygger emellertid på förutsättningen att statsbidrag utgår för inrättande av barnsäkerhetskonsulenter. Något alternativ - för den händelse dylikt bidrag inte beviljas - föreslås inte. Det ankommer då på kommunerna att avgöra om det finns budgetmässiga att förutsättningar inrätta tjänster som konsulenter. l detta sammanhang erinras om att i tre fjärdedelar av landets kommuner finns konsumentverksamhet i någon form. De kommunala konsumentvägledarnas arbetstid utnyttjas för vägledning till enskilda konsumenter. reklamationsfrågor och rådgivning i konsumenträttsliga frågor. Vidare svarar vägledarna för bla. information i skolor, till föreningar och organisationer samt stöd till konsumentpolitiska aktiviteter i kommunerna. t. ex. information till studieförbund. l övrigt sysslar de med t. ex. bevakning och rapportering av konsumentproblem, vissa projekt och undersökningar. Redan nu handlägger vägledarna frågor som berör konsumenters säkerhet och miljö. Problem rapporteras till Konsumentverket som utreder och vidtar åtgärder. Kommunala vägledare har även biträtt konsumentverket i vissa utredningar av säkerhetskaraktär. Det finns sålunda redan nu i flertalet av landets kommuner en verksamhet som nära anknyter till den som föreslås av utredningen. En satsning på denna istället för att inrätta en ny tjänst med liknande uppgifter innebär att samhällets resurser bättre utnyttjas. Jag föreslår därför att den kommunala konsumentverksamheten åläggs de uppgifter som föreslås för barnsäkerhetskonsulenterna. De förtroendevalda och tjänstemän som nu svarar för den kommunala konsumentverksamheten bör därvid få erforderlig utbildning i dessa frågor.

1 17

Litteratur

Accidents in Childhood as a Public Health Problem. Europarådet, Strasbourg 1972 Akuta förgiftningar, Speciellt med hänsyn till bam, Giftinformationscentralen, Almqvist & Wiksell Arbetsmiljölagen i skolan. En övning i att ta ansvar. Arbetsmiljö 7/78. Arbetsplan för förskolan l, Vår förskola, En introduktion till Förskolans pedagogiska arbete. Socialstyrelsen Arbetsplan för Förskolan 2, Vi lär av varandra. Om samspel och planering i förskolan, Socialstyrelsen Arbetsplan för förskolan 3, Vi upptäcker och utforskar, Att arbeta naturvetenskapligt i förskolan, Socialstyrelsen Arbetsplan för förskolan, Miljö och material i förskolan, Socialstyrelsen, Lekmiljörådet Barn i trafiken, Utvärdering av kampanjen, Trafiksäkerhetsverket 1977 Barn och samhällsplanering, Socialt forum nr 10/1977 Barnavårdslärarlinjen, utbildningsplan for, Universitets- och högskoleämbetet, Uppsala 1977-03-30 Barnavårdslärarlinjen, Tim- och kursplaner, Seminariet för huslig utbildning, Skolöverstyrelsen, Byrå L 2, Stockholm 1971-09-01 Barncyklar, Konsumentverkets riktlinjer för säkerhet och information, Rapport 1976:4, Konsumentverket Barnens behov ska styra barnomsorgen, Kommunaktuellt nr 31/78 Barnens hälsa, Hälsovård inom Förskoleverksamheten m. m., Bilaga till socialstyrelsens författningssamling, SOSFS 1978:6 Barnens olycksfallsrisker, Folksam, Stencil Barnet i trafikmiljön, Diskussionshäfte, Skandia i samarbete med Riksförbundet Hem och Skola och NTF Barnet och trañkmiljön, Barnet medtrafikant, En sammanställning av klipp ur Dagens Nyheter, Skandia, Riksförbundet l-lem och Skola och NTF Barnet och trafikmiljön, Lerumrapporten, Press-Klipp, Skandia, Pr-avd. 1974 Barnet och trafikmiljön, Slutrapport, Riksförbundet Hem och Skolas, NTF:s och Skandias rikskampanj 1973-1975 Barnets och hemmets inre säkerhet, Folksams hälsoråds skriftserie nr 3 Barns rätt, stärk barnets rätt i samhället. Kommunaktuellt nr 4/78 Barnhälsovård, förebyggande barnhälsovård - ett tacksamt arbetsfält, Läkartidningen nr 10/78 Barnkunskap, spola inte barnkunskapen- enda ämnet med psykologisk inriktning, Fackläraren 17/78 * Barnmiljöskydd, skapa barnmiljöskydd uppgift for forskare, Landstingens tidskrift nr 17/ 78

1 18 Litteratur

Barnomsorgen i siffror 1978-82, Barnomsorgsplanering nr 2:78, Socialstyrelsen Barnsäkerhet, Föreskrifter, råd och anvisningar jämte kommentarer om säkerhetsåtgärder mot barnolycksfall i bostäder och barnstugor m. m., Svensk Byggnorm, Publikation nr 62, Statens planverk Barnvagnar, Riktlinjer för säkerhet och övrig funktiong, Rapport 1976:5, Konsumentverket Bell. R. och Westius. S., Hur inverkar barnets utveckling på barnolycksfallen i hemmiljönil, Stockholm 1979 Berfenstam, R., Ehrenpreis, Th., Ekström, G., Garsten, P. och Myrin S-O., Barnolycksfallen i Stockholm år 1955, Särtryck ur Svenska Läkartidningen 1957:54:1950 (nr 24) Berfenstam, R., Learning From Swedens Experiences in Preventing Childhood Accidents, Pediatric Annuals 6:11 1977 Berg, J., Thorson, J., Barndrunkningar i privata simbassänger i Sverige 1958-1973, Svenska Läkartidningen nr 71/1974 Bernitz, U., Den nya marknadsföringslagen Berns, T., Broms, H.. Ivergård, T. och Svensson, G., Orsaker till barnolyckor i hemmet och dess närhet - en metodstudie, Byggforskningen, R66:1973 Björklid-Chu, P. Kartläggning av barns aktiviteter inom två moderna bostadsområden. Statens institut for byggnadsforskning, rapport R57, Stockholm. 1974. Bostadssociala delegationen. Engagerat boende Bostadsstyrelsen 1977. Bidrag till bättre boende Brännskadeundersökningen, Statistiska centralbyrån, Lägesrapport V, 1979-01-26 Bonde, U.. Bäckström, K., Skydda ditt barn, Larson, 1978 Bäckström, K., Barnens beteende i trafiken, NTF 1977. En intervjuundersökning av klubbens mot- Bäckström, K., Barnens tralikklubb, tagande i hemmen, Stockholm 1973 Colborne, H V. Two experiements on methods of training children in road safety. Transport and Road Research Laboratory, RRL Report LR 404, Crowthorne, 1971. Collection of Information on Accidents in the Home, Department of Prices and Consumers Protection, London 1976 Donoghue, H., Report on a Pilot Study of Accidents in the Home involving Tins and Tin-openers, April 1978 Drakenberg, U., Barnolycksfall Dödsorsaker 1976, Sveriges officiella statistik Dödsorsaker 1975, Sveriges officiella statistik Effektstudie avseende trafikundervisning inom projekten Barnens Trafikklubb och Barn i Trafiken, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen. Augusti 1977. Egenvård - ett nytt begreppi”, Landstingsnytt nr 4/77

Ehrenpreis, T., Prevention of Childhood accidents in Sweden, The Swedish Institute

Elkind, D., Barn och unga i Piagets psykologi, Stockholm 1972 Europarådet, Resolution (76) 6 on Accidents in Childhood as a public health problem, Strasbourg 1976-04-19 Fagerström, E., Barn, En sammanfattning av Barnmiljöutredningen, Liber 1976 Falkenberg. U., Barns och förares rätt i trafiken, Barnpsykologiska forskningsinstitutet, december 1970 Familjedagshemsverksamhet, kommunal. Råd och anvisningar från Socialstyrelsen, 35 1977 Fifty Accidents involvning Ladders and Step-ladders, Tavistock Institute of Human Relations, London 1978 Flytutrustning, Märkning av räddningsvästar och flytplagg. Rapport 1975:9, Konsumentverket Forskning om barn, Universitets- och högskoleämbetet, 1979

Lilrerarur 119

Fredin, H., Gerdman, P., Thorson, J. och Viklund, R.. Barndrunkningar i Sverige 1958-1967. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 39, Stockholm 1973 Fridykningsutrustning, Konsumentverkets riktlinjer for säkerhet och kvalitet beträffande fridykningsutrustning. Rapport 1975:11, Konsumentverket Friskvård i grundskolan, Läkartidningen 11/78 Fritidspedagoglinjen, utbildningsplan för, Skolöverstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet, Dnr S 77:607 Fritidspedagoglinje, forslag till lokal plan lör, Lärarhögskolan i Stockholm, 1977-06-09 Fritidspedagoglinjen, lokal plan och kursplaner för, Uppsala universitet, Institutet för lärarutbildning, Fritidspedagoglinjen, 1978 Fritidsledarutbildning, Trycksak 2, samarbetsorganisation for fritidsledarutbildning inom Svensk folkhögskola (SOF) Förskollärarlinje, utbildningsplan for, Universitets- och högskoleämbetet, 1977-03-30 Förskollärarutbildningen, studieplaner. 1975 Företagshälsovård 1976, Hälsovårdscentralen Anderstorp Föräldrautbildning, Landstingsförbundet, Rapport 1975-03-06 Gaunt. L., 158 småbarns bostadsanvändning, bulletin. meddelande M77:1 Gierup, J., Larsson, M. och Lennquist, S., Ridning - en farlig sporti”. Svenska läkartidningen nr 51 1977 Goldinger, B. och Magnusson, G., Fem år av ditt liv, Barns utveckling under åldersperioden sju till tolv år, Wahlström & Widstrand, 1977 Guidelines for the Identification of Drowning Hazards. The Tavistock Institute of Human Relations, 1977 Gunnarsson, S.O., Motivating Local Authorities to change the Traffic Environment with special Emphasis on Road Safety for Children, A Case Study of the Municipality of Lerum, Sweden, 1968-1972, Scaft Research Group, Urban Planning Chalmers University of Technology, Gothenburg, Sweden Gunnarsson, S.O., Child Accident Analysis and Prevention, Symposium of the International Federation of Pedestrians, Paris, september 28-30, 1978 Gunnarsson, 5.0. och Lindgren, O., Trañkmiljö och trafikolyckor bland barn, Särtryck ur Svenska Vägforeningens tidskrift nr 7 1970 Gustafsson, L.H., Barnavårdscentralen och barnskyddet, Socialmedicinsk tidskrift 8-9/77 Gustafsson, L.H., Barnolycksfall i Uppsala I, Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40, Stockholm 1975 Gustafsson, LH., Barnolycksfall i Uppsala II, Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 39, Stockholm 1973 Gustafsson, LH., Barnolycksfall i Östersund, Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 38, Stockholm 1972 Günther, R & Limbourg, M. Bedingungen für das Erleben und Verhalten von Kindern im Strassenverkehr. Universität Tübingen, 1974 Hadjimanolis, E & Seiler, G., Unfálle in Hausberiech, Dortmund 1973 Handlingsbok för ängsliga föräldrar, Skandia Hem- och fritidsolyckor, Statistiska centralbyrån, Rapport 1978-10-13 Hjälmar, Rapport med tekniskt underlag i anslutning till konsumentverkets riktlinjer för rid- och skidhjälmar, Konsumentverket 1978-03-03 Homburger-Eriksson, E., Barnet och samhället. Stockholm, Natur & Kultur 1965 The Home Accident Surveillance System, Department of Prices and Consumer Protection, London 1977 Hur ser det ut i era giftskåpil, Giftinformationscentralen Husband, P., The Child with repeated Accidents, Nursing Times, December 5, 1974 Hälsorisker och hälsovård for barn i daghem, Rapport från familjestödsutredningen, Socialdepartementet, Ds S 1978:15

120 Litteratur

Jackson, R. H. Children, the environment and accidents, Tunbridge 1977 Jacobsson, U. Ett barns rättigheter, A & K, 1978 Kolbenstvedt, M. och Saeterdal, A., Forskning om barn og bomiljø, Norges barnevaern nr 6/77 Konsumentverkets kurser 1978/79 för kommunala konsumentvägledare och hemkonsulenter, Allmänna byrån, Utbildningsenheten, Konsumentverket, 1978- 06-20 Konsumentverkets riktlinjer, Konsumentverket Konsumentpolitisk översikt 1978, Handelsdepartememet Kølle-Jörgensen, P., Child accidents. A medicosocial study of 4820 accidents. Copenhagen 1971 Lagerbjelke, G., Miljö och material för sju- till tolvåringars fritidsverksamhet, Socialstyrelsen och Lekmiljörådet, Liber Förlag, 1978 Lek och lekmiljö, Socialdepartementet 1971:1 Lekmiljörâdet, Verksamhetsberättelse 1975, 1976 Leksaker, Konsumentverkets riktlinjer for utarbetande av säkerhetsregler beträffande leksaker, Rapport 1975:3, Konsumentverket Leksaker I1, Vägledning i säkerhetsfrägor, Rapport 1975:10, Konsumentverket Lekredskap, Riktlinjer for säkerhet och information, Rapport 1976:11, Konsumentverket Lindgren, O., Det avgörande är trañkmiljön, Barn i Hem-Skola-Samhälle, nr 2 1972, årg. 26 Lindgren, O., Barnolycksfall och teknisk miljö (BOT), En konfattad beskrivning av ett datorbaserat informationssystem, Chalmers tekniska högskola - avd. för trañkplanering, 1978-08-31 Lindström, S., Gunnarsson, S.O. och Lindgren, O., Trafikolyckornas samband med trafikmiljön, Barnolycksfall i Göteborg 1964-1966 stadelsvis, Forskargruppen Scaft, Institutionen for stadsbyggnad, CTH, Meddelande 23-1969 Lågstadielärare, utbildningsplan for, Universitets- och högskoleämbetet, 1978-08-09 Lågstadielärarlinjen, lokal plan för, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 1978-09-14 Lágstadielärarlinjen, förslag till kursplaner, Högskolan for lärarutbildning i Stockholm, 1978-04-24 läroplan, förslag till förändring av grundskolans, Skolöverstyrelsen 1978 Läroplan for grundskolan, Lgr 69, Allmän del, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan for grundskolan, Lgr 69, Allmän del, Tillägg och ändringar giltiga från 1 juli 1978, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan for grundskolan, Lgr 69, Supplement, Hemkunskap Barnkunskap, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan för grundskolan, Lgr 69, Supplement, Oriemeringsämnen, Lågstadiet Mellanstadiet, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan för grundskolan, Lgr 69, Supplement, Orienteringsämnen. Högstadiet, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan för grundskolan, Lgr 69, Supplement, Resurstimmarnas användning, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan för grundskolan, Lgr 69, Supplement, Trafikundervisningen i grundskolan, Skolöverstyrelsen 1969 Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70, Supplement. Kurs for utbildninging till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskoleverksamhet bland barn, 0-7 år, (specialkurs), Skolöverstyrelsen 1975 Läroplan for gymnasieskolan, Lgy, Supplement Sp, Kurs for utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskoleverksamhet bland barn O-7 år, etapp 1 (specialkurs), skolöverstyrelsen 1977-10-31 Läroplan för gymnasieskolan. Lgy 70, Supplement. Z-årig vårdlinje, Skolöverstyrelsen 1970

Litteratur 121

Läroplan för gymnasieskolan, Lgy 70, Supplement. Utbildning till vårdbiträde inom sjukvård och social service (specialkurs), Skolöverstyrelsen 1977 Läroplan for gymnasieskolan, Lgy 70, Supplement. Utbildning for vårdbiträden med yrkeserfarenhet inom sjukvård och social service (specialkurs), Skolöverstyrelsen 1977 Läroplan for gymnasieskolan, Lgy, Supplement Sp, Utbildning till vårdbiträde inom sjukvård och social service. Etapp 2 (specialkurs), Skolöverstyrelsen 1977 Läroplan för kommunal vuxenutbildning, Kurs för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskoleverksamhet bland barn, 0-7 år, Anvisningar for tilllämpning av läroplanen S 5 78:8 inom kommunal vuxenutbildning, Skolöverstyrelsen Läroplan for omskolningskurs, Kurs för utbildning av personal i öppen barnavård (dagbarnvårdare, barnsamariter/barnvårdare) (UY 2 Az25l), Nordisk yrkesklassiñcering nr 915.90, Dnr 3 053/69 U, Skolöverstyrelsen Marknadsforingslagen i praktiken, Konsumentverket Medinflytande i skolan, Förslag med anledning av riksdagens beslut om skolans inre arbete m. m.. Utbildningsdepartementet, Ds U 1977:20 Mellanstadielärarlinje, utbildningsplan för, Universitets- och högskoleämbetet, 1978- 08-09 Mellanstadielärarlinjen, lokal plan for. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, 1978-09-14 Mellanstadielärarlinjen, forslag till kursplaner, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. 1978-04-24 Mot barnolycksfall, samarbetskommittén mot barnolycksfall Mödra- och barnhälsovård. Förslag till redovisar principprogram. Socialstyrelsen 1979:4. Mödra- och barnhälsovårdsutredningen, bilaga, Socialstyrelsen 1979 Neymark, M och Mann, Y, Barnolycksfall genom brännskador och förgiftningar, Konsumentinstitutets meddelande 8/1960 Nordentoft, E.L., Det farlige liv, Ugeskrift for laeger, 140/50 Nordentoft, E.L., Ulykker der kunne vare undgâet Nordiska ministerrådet, Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap, NU B 1978:14, Oslo 1978 Nordiska ministerrådet, Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Slutrapport, Del II A-E Normutveckling, skolans betydelse för barns och ungdomars, Arbetsgruppen kring normbildning och normöverföring i skolan, Utbildningsdepartementet, 1978-03-20 NOU 1977:54, Ulykkesforebyggende arbeid, Spesielt rettet mot ulykker i hjem og fritid NTF, Verksamhetsberättelse 76-77 Nummenmaa, T. & Syvänen, M. Teaching road safety to children in the age range 5-7 years. Paedagogica Europaea, 1974, 9 (1), 151-161 OECD, Data Collection Systems related to Product involved 1977 Injuries, OECD. Recommendation concerning the Establishment of Data Collection Systems related to lnjuries involved Consumers Products, 1978 Olycksfallsundersökning avseende barn i daghem, Socialstyrelsen, HB 2, Dnr 1082/69, 1973 Petersson, P.O,, Strategi for barnsäkerhet, Svenska Läkartidningen 28-29/1975 Polisens medverkan vid tralikundervisning i grundskolan och Särskolan samt vid utbildning av skolpatruller m. m.. Föreskrifter och anvisningar for polisväsendet (FAP). 311-1, 1974 Polisman, grundkurs (0001) för, Rikspolisstyrelsen, Utbildningsbyrån Poyner. B. och Hughes, N. A Classification of Fatal Home Accidents, The Tavistock Institute of Human Relations, 1978

Litteratur

i Praktisk-pedagogisk utbildning, studiehandbok för, Högskolan för lärarutbildning Stockholm. Ämneslärarlinjen, Höstterminen 1978 Prevention of Accidents in Childhood, Uppsala 1977 Prevention of Childhood accidents in Sweden, publ. by the Swedish Institute and the Joint Committee for the Prevention of Childhood Accidents, Stockholm, 1968 Produktsäkerhet, Produktrelaterade olyckor och produktsäkerhetsärenden, Rapport l978z3-Ol, Konsumentverket Produktsäkerhet, Rapport 182, Nordisk utredningsserie, 1976:23, 24 Road Traffic Accidents as a Public Health Problem, WHO, Budapest 1969 Rullbrädor, Risker och skadeförebyggande åtgärder, Byrå 3, 197723-02. Konsumentverket SAISP - Sociala aspekter i samhällsplaneringen, Svenska kommunförbundet, 1978 Salk, L., Vad alla barn vill att mamma och pappa skall veta, Praktisk barnpsykologi med frågor och svar, Bonniers 1974 Samarbete - ett sätt att utvecklas, Socialstyrelsen 1978 Samhällsplaneringen tillgodoser inte barns intressen, Kommunal tidskrift nr 19/77 Sandels, S., Små barn i trafiken, Andra uppl, Undersökningar av små barns trafikförmåga, Läromedelsförlagen, 1972 SCAFT, Barnen i irafiksamhället, Studium av lokala aktiviteter for barnskydd i trafiken, Lerums kommun 1969-1972 SCAFT, Vad kan vi lära av Lerum? Vad gör människorna i en helt vanlig svensk kommun för att skydda barnen i dagens trafikmiljö?, Skandia 1974 Schioldborg, P. Barn, trafikk og trafikkopplaerning. En analyse av “Barnas Trafikklubb”. Universitetet i Olso, Psykologisk lnstitutt, 1974 Sjuksköterskor, lokal kursplan för vidareutbildning inom hälso- och sjukvård for barn och ungdom (påbyggnadslinje), 40 poäng, Stockholms läns landsting, utbildningsnämnden, 1977-06-20 Sjuksköterskor, utbildningsplan för vidareutbildning inom öppen hälso- och sjukvård (påbyggnadslinje), 40 poäng, Skolöverstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet, 1977-04-01 Skador vid skidåkning, Byrå 3 1977:3-01, Konsumentverket Skandiarapporten 1, Barnet i trafikmiljön, Skandia 1971 Skandiarapporten 11, Varför skadas barn i trafikenf”, Skandia 1974 Skandiarapporten 111, Oskyddade trafikanter, Skandia 1977 Skolhus 6/74, 1/75. Skyddsfrågor i skolan. Normer och anvisningar. Skolhälsovårdsarbetet, nya bestämmelser i skollag och skolförordning som särskilt berör, Specialinformation S 6 1978:5, Skolöverstyrelsen. Skolläkare och Skolsköterska, instruktion för, i det allmänna skolväsendets hälsovård, Skolöverstyrelsens författningssamling, SÖ-FS 1978:248 Skydda barnen, Jubileumskonferens 1975, Vem bär ansvareü, samarbetskommittén mot barnolycksfall Skydda barnen, Konferens om produktsäkerhet och barnolycksfall, Samarbetskommittén mot barnolycksfall Sociala idéer och erfarenheter 1977-78, En “idébank i skriftform om forskningsoch utvecklingsarbete inom den sociala sektorn, Kommunförbundet 1977 Snölek, Pilotprojektet i samarbete med Hemkonsulenterna i Mellersta och Norra Länen, Byrå 3 1977:3-03, Konsumentverket Socialmedicinsk tidskrift nr 1/1978, Temanummer om barnmiljö SOU 1961:41, Reviderad giftlagstiftning SOU 1967:8, Barnstugor, Barnavårdsmannaskap, Barnolycksfall - Familjeberedningen SOU 1970:1, Barns utemiljö SOU 1972:26. Förskolan. Del 1 SOU 1972:27. Förskolan. Del 2. SOU 1974:53. Skolans arbetsmiljö. Utredningen om skolans inre arbete (S1A).

Litteratur 123

SOU 1974:58. Skolans arbetsmiljö. Bilagor (S1A). SOU 1975:32. Barns hälsa, Rapport från barnmiljöutredningen SOU 1975:67. Utbildning i samspel. Betänkande avgivet av 1968 års barnstugeutredning SOU 1975:87, Samverkan i barnomsorgen, Betänkande från arbetsgruppen for samhällets barnomsorg SOU l977:40 Socialtjänst och socialforsäkringstillägg SOU 1977:41 Socialtjänst och socialforsäkringstillägg. Sammanfattning SOU 1978:4. Skolplanering. Faktaredovisning och bedömningsunderlag SOU 1978:5. Föråildrautbildning, Betänkande från barnomsorgsgruppen SOU 1978:16. Regional konsumentpolitisk verksamhet Statens planverk, The Scaft Guidelines 1968, Principles for Urban Planning with Respect to Road Safety, Publication no 5 Statistisk årsbok för Sverige 1975, Sveriges officiella statistik Statistisk årsbok 1976. Statistisk centralbyrån Strömbäck, P., ABC vid olycksfall, Svenska röda korset Tidens 1971 Svensk byggnorm 1975 Trañksäkerheten, kommunerna och. Cirkulär 78.131. Svenska kommunförbundet Trañkundervisning. lyckad försöksverksamhet med 7-11-åringar i skolan. Motorforaren 5/78 Utbildningsplan for ungdomsledarlinjen, Skolöverstyrelsen, Universitets- och högskoleämbetet. 1977-04-15 Werner, B., Akuta förgiftningar, Almqvist & Wiksell, 1974 WHO. Human Factors in Road Accidents, Rome 1967 WHO, The Epidemiology ofRoad Traffic Accidents, Report on a Conference, Vienna 4-7 November 1975, Copenhagen 1976 WHO, Organizations concerned with Prevention and Control of Road Accidents in Europe WHO. The Prevention of Accidents in the Home. Salzburgh, 26-27 april 1968 Wickens, C:D., Temporal Limits of Human Information Processing: A Developmental Study, Psychological bulletin Vol. 81, No. 11, November 1974 Wigander, M. 1 ett obevakat ögonblick . . . undersökning av dödsolyckor bland bam under 15 år. som inträffat 1970, Stockholm 1971 Vigör. Nr 3-4/1977, Information från Socialstyrelsens nämnd for hälsoupplysning Vigör, Nr 1/1978. Information från Socialstyrelsens nämnd for hälsoupplysning Vigör, Nr 2/1978. information från socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning Wikare, U.. Watsi, Ch., Barn, föräldrar, samhälle, Esselte Studium, 1975 Viklund, M.. Utveckling, fostran, pedagogik, En enkel presentation av utvecklingspsykologin främst Homburger- Erikssons och Piagets teorier, Natur & Kultur, Stockholm 1977 Wohlin, H. & Sandels. S. Barn i stad. Del 3. Studier av forskolebarns lekvanor i modern bostadsbebyggelse. Preliminär redovisning för en faltundersökning utförd 1960. Tekniska Högskolan. Stockholm. 1961 World Health Statistics, WHO 1977 Vård 77, rekordsnabb utredning klar i sommar, sjukgymnasten 8/78 Vård 77. hel eller delad sjuksköterskeutbildning? Första offentliga trätan om Vård 77s förslag, Várdfacket 12, 12/78 Vård 77 föreslår stora förändringar inom utbildningen. Fackläraren 13-14/78

Bilaga 1 Barns och beteende och ungdomars förmåga

av barnpsykolog Kerstin Bäckström

Barns beteende och förmåga är beroende av utveckling, vilken i slutfasen leder till ökad funktionsförmåga hos individen. Olika teorier redovisar varierande förklaringsmodeller till utveckling. Förskolans och grundskolans pedagogik, som finns återgivna i Förskolans arbetsplan resp. Läroplan för grundskolan, redovisar samstämmiga sociala och pedagogiska mål genom en strävan att ge varje barn bästa möjliga betingelser till en rik och allsidig utveckling utifrån dess personliga förutsättningar. Huvudsakligen härrör sättet att nå dessa mål ur J. Piagets och E. H. Erikssons teorier som representerar en likartad syn på betingelserna för mänsklig utveckling. Trots att de var för sig beskriver och förklarar begreppet utveckling från skilda perspektiv blir emellertid slutsatsen den att utvecklingen är beroende av såväl biologiska och genetiska faktorer som den påverkan miljön utövar. Mognadsmässiga Förutsättningar hos barnet för att kunna ta emot påverkan från omgivningen måste visserligen ñnnas, men med större kunskap om varje utvecklingsfas hos barnet, bättre pedagogiskt beteende. en dialog-pedagogisk modell, och därmed bättre beredskap att ingripa på rätt sätt och vid rätt tillfälle, ökas möjligheterna att stimulera barnet i dess utveckling. Utveckling sker efter vissa lagbundna principer. Den sker språngvis, inifrån och ut, uppifrån och ned samt inom många områden. Med utveckling språngvis förstås, att medan en förmåga är i ett expansivt skede, vilar övrig utveckling. Efter en period av t. ex. intensiv träning och utveckling av den motoriska förmågan, då kanske ingenting förmärks inom språkets område, kommer sedan den motoriska förmågan att temporärt kvarstanna på samma nivå, medan man i stället kan förmärka en tydlig utveckling av barnets förmåga att uttrycka sig i ord. Språket utvecklas således. Rörelseutvecklingen sker inifrån och ut. Detta innebär att som nyfödd kan barnet endast utföra grova rörelser med hela kroppen involverad, senare endast med armarna, men barnet använder hela armarna från axelleden och båda två samtidigt. Nästa steg är att kunna röra en arm i taget och gripa en sak med endast en hand. Därefter lär barnet sig att arbeta med armen från armbågsleden, sedan från handleden och först omkring tiden för skolans början kan det böja fingret vid den yttersta leden. Denna led på fingret har ej tidigare kunnat nyttjas som en led. Rörelseutvecklingen sker också uppifrån och ned. med vilket menas att barnet har förmåga att sitta tidigare än att gå. dvs. de i förhållande till huvudet mera centralt belägna delarna av kroppen är tidigare utvecklade än de mera avlägset belägna. Barnets förmåga till samordning av rörelser.

126 Bilaga I

dess kontroll av den egna kroppen med precision och skicklighet i rörelserna, och fortgår under hela uppväxttiden. Detta växer således fram långsamt mellan huvud, innebär att kroppen ständigt förändras med nya proportioner bål och extremiteter, vilket orsakar ett arbetsamt inlärande av nya sätt att använda sin kropp. Barnet har från födelsen samtliga muskler i kroppen men har från början endast en del av dessa i bruk och tränar således upp funktion och samordning av musklerna under barnaåren och ända upp till vuxen ålder. Genomsnittsbarnet ökar t. ex. fortfarande sin procentuella andel muskler i förhållande till kroppsvikten avsevärt mellan femton och sexton års ålder. Muskelkontrollen utvecklas från huvud till fot och de stora rörelsernas muskler utvecklas således före de små fina rörelsernas. Den bristande samordningen och precisionen av rörelserna hos det lilla barnet har att göra med att de nervbanor som leder impulser till olika muskelgrupper ej är differentierade rörelser. Det lilla barnet reagerar därför med de tidigare betill specifika skrivna totala reaktionerna med hela kroppen involverad. En ettåring som just lärt sig gå kan ofta inte stanna utan att också samtidigt sätta sig. Ett barn, som är knappt två år gammalt och utför något med ena handen, gör ofta medrörelser med den andra. Först ungefär ett år senare kan barnet samordna sina muskler så, att det utför lagom stora rörelser för att uppnå av nervbanorna för en differentiering av rörelserna avsedd effekt. isoleringen påverkas av övning, alltså genom lek. Olika utvecklas i olika faser av barnets utveckling. Inmuskelgrupper dividen har två typer av muskler för att kunna hålla sig upprätt, nämligen Hos det lilla barnet dominerar böjmuskler vilket böj- och sträckmuskler. som har armar och ben böjda mot kroppen. När tydligt syns på spådbarnet sedan sträckmuskulaturen successivt utvecklas kan barnet börja resa sig, sedan gå osv. l det följande skall redovisas för barnets utveckling från födelsen till vuxen ålder, här räknad som nitton år. Utvecklingen sker som tidigare sagts inom många områden och en viss förmåga utvecklas tidigare hos somliga barn än andra dvs. de individuella skillnaderna mellan tidpunkten för utveckling av en viss förmåga, t. ex. språket, år betydande. Vilken förmåga som utvecklas först och när i barnets liv varierar således, men gemensamt är att barn genomgår samma utvecklingsfaser. Mot bakgrund av detta är det av dvs. den tidsperiod då utomordentlig vikt att erinra sig att normalzonen, ett barn “normalf” skall bete sig enligt en viss utvecklingsnivå, är mycket vid. Det är t. ex. lika normalt att kunna sitta vid sex månaders ålder som vid tio månader. individens kan beskrivas inom fyra huvudområden, vilka är utveckling det motoriska, sociala och emotionella. Den motoriska sidan avser kognitiva, rörelsernas utveckling, den kognitiva förståndet och språket, den sociala förhållandet till andra barn och vuxna och den emotionella sidan den känslomässiga utvecklingen. Samtliga områden är lika viktiga för personlighetsutvecklingen. l det följande kommer emellertid främst den intellektuella och den motoriska - speciellt den grovmotoriska - utvecklingen att redovisas, eftersom dessa kan sägas vara av primär betydelse med tanke på bild av hur barn utvecklas och olycksfallsrisker. För att ge en ungefärlig fungerar i olika åldrar och därmed också råkar ut för varierande typer av

Bilaga 1

olycksfall kommer här en indelning att ske åldersvis. Åldersgränserna skall

emellertid tolkas med en viss försiktighet med tanke på den tidigare nämnda normalzonens vidd.

Nyföddhøtsperioden

Ett nyfött barn är en hjälplös varelse med stort huvud i förhållande till den övriga kroppen. Huvudet vilar tungt mot underlaget. Barnet har ingen kontroll över sin kropp, muskulatur såväl som sinnen är outvecklade. Barnet reagerar med totala kroppsrörelser och det krävs starka ljus- och l judretningar för att barnet skall reagera. Synförmågan är diffus, barnet vindar och skelar med ögonen. En viss hörselförmåga finnes, med den är mycket onyanserad. De flesta barn har redan från födelsen ett starkt utvecklat sugbehov och suger på allt. Under måltiderna tillfredsställs inte endast behovet av näring, utan även sugbehovet av nära kroppskontakt. Det senare är av synnerligen central betydelse till och med tvåårsåldern och förekommande långt upp i skolåldern.

Det _lörsia levnadsåret

Rörelserna hos det lilla barnet domineras i början av att barnet på rygg ofta vilar huvudet vänt ät ena sidan, därefter med ansiktet vänt rakt uppåt. Barnet reagerar hastigt med ryckiga rörelser och hela kroppen involverad på t. ex. skarpa ljud och kan därigenom oförmodat ramla ned från t. ex. skötbordet. På mage orkar barnet först hålla upp huvudet några centimeter, efter några månader både huvudet och bröstkorgen med hjälp av underarmarna. Risken för kvävning är stor i detta sammanhang. Barnet börjar så småningom vända sig från mage till rygg. Risken för fall ökar därmed. Under den senare delen av det första levnadsåret lär det sig sitta, först med stöd av sina egna händer sedan utan stöd och så småningom att resa sig. Barnet hasar eller kryper ofta bakåt eller framåt och genom att barnet har möjlighet att röra sig över stora ytor utvecklas objekt-, rums-, orsaksoch tidsuppfattningen, förutsatt att det finns tillgång till saker att handskas med i rummet. Risken for förgiftningar är stor i detta utvecklingsskede, eftersom barnet dels kan förflytta sig, dels skall fingra på och smaka på allt. Barnet rör i början av sin levnad båda armarna ända från samtidigt axelleden. Det första gripandet om t. ex. den vuxnes finger är endast en okontrollerad reflexrörelse, men efter hand övergår det till ett viljemässigt gripande av föremål med båda händerna samtidigt. Först med hela händerna i ett så kallat helhandsgrepp, sedan med bara en hand och med tummen mot de övriga fingrarna. Mot slutet av det första levnadsåret debuterar i regel pincettgreppet, dvs. barnet kan sätta tumme och pekfmger mot varandra och stoppar i sig saker. Det från början helt reflexiva beteendet ersätts således ganska snart av frivilliga rörelser, det adaptiva beteendet. Ett av de första adaptiva beteendena är kontrollerad tumsugning. Barnets uppfattning av omgivningen är mycket diffus och förmågan att

128 J Bilaga

fixera och följa ett föremål med blicken är i början begränsad. Redan under de tre första levnadsmånaderna börjar barnet dock kunna fixera föremål allt längre stunder. Snart följs också föremål med blicken och barnet vänder sig efter ljud. Under den senare delen av det första levnadsåret lär sig barnet avstånd och djup genom att det kan förflytta sig. Som tidigare nämnts kan barnet gripa viljemässigt och leveridetsensori-motoriska stadiet, vilket innebär att barnet skaffar sig de flesta grunderna för framtida kognitiv förståelse genom att ta, känna på och stoppa föremål i munnen. l och med att detta beteende behärskas ges barnet enorma möjligheter till individuella skillnader från omgivningen varierar. Med ökat på grund av att stimulans intresse och stimulans från omgivningen i form av tillgång till aktiverande och stimulerande material uppstår följaktligen snabbt och frekvent situationer som kan leda till olyckor. Det är lätt att farliga saker stoppas i munnen. att tunga föremål eller heta kastruller dras ner. Samtidigt som aktiverande och stimulans är av oerhört central betydelse för barnets utveckling är stimulans på en för hög nivå dvs. med för högt ställda krav påbarnets förmåga olycklig. Dylikt kan leda till hämmade, frustrerade barn, vilket kan medföra ett reaktionssätt som inte går att förutse, ofta en återgång, regrediering, till ett tidigare, omognare reaktionssätt, som kan ge upphov till olyckor. Under de sista månaderna av det första levnadsåret börjar barnet kunna använda sig av tidigare förvärvade beteenden i nya situationer. Barnet börjar också kunna skilja ett objekt från en aktivitet relaterad till objekt och uppfattar följaktligen objektet som objekt.

Pâ egna ben När barnet lärt sig gå följer gåövningarnas tid. Det är ett uppenbart nöje att bara gå och barnet lär sig så småningom gå på olika sätt, klättra upp och ner. Under den här perioden inträffar många fallskador, oftast lindriga. Barnet kan t. ex. klättra upp på en pall men glömmer sedan att det klättrat rakt ut i luften. Också allvarliga olyckor med bränn- och upp och kliver skållskador som följd inträffar när barn t. ex. får en kastrull med hett innehåll över sig eller stoppar föremål i icke petsäkra eluttag. Framför allt skjuter barnet saker framför sig. Fortfarande “stultar” barnet fram på stela ben och är förhållandevis Det rör hela benet från höften. Koordiklumpigt. nationen från början utan öga-fot är också något som barnet ej behärskar detta lär det sig gradvis, vilket medför att fall blir vanliga. Eftersom barnet länge övat att kunna släppa och ställa ifrån sig saker, börjar ettåringen kunna placera några klossar ovanpå varandra. Fortfarande är de små rörelserna svåra. När barnet t. ex. äter självt rör det armen från axelleden, vilket har till följd att rörelsen blir stor och skeden träffar inte alltid munnen. fortfarande När barnet kan förflytta sig bra lär det sig mera om omvärlden och händerna till hjälp vid utforskande av oftast genom att ta munnen på bild men måste förutom att nya ting. Barnet kan känna igen föremål se det även få känna på det. Barnet börjar kunna härma den vuxne och använder föremål ofta på rätt sätt, t. ex. en kniv att skära med. Det kan räkna ut, att det med hjälp av t. ex. en stol kan nå något. som det vill

Bilaga 1 129

ha. Beteendet under denna utvecklingsperiod kännetecknas av att barnet för upprepar handlingar gång på gång. Piaget menar att detta är grunden framtida rationella bedömanden och intellektuella resonemang. Barnet börjar uppleva rummet på liknande sätt som vuxna, dvs. barnet kan så att säga göra sig en representativ Föreställning om det rum, som det leker i. Detta innebär att barnet förstår hur en boll rullat trots att inte hela händelseförloppet setts, eftersom bollen rullat in under ett skåp. Med denna förståelse kan barnet hämta bollen trots att det kanske måste ta en annan mllat. Detta är problemlösningar som är väg än den som bollen ett stort steg framåt i förståndsutvecklingen. Samtidigt innebär detta ökade olycksfallsrisker.

Tvååringen

behöver stora rörelseytor, tränar sin motorik mycket och är Tvååringen snabb. I den här åldern uppstår situationer, som kan leda till olyckor snabbt och ofta, eftersom tvååringen både är kvick och förstår mycket. Ett öppet fönster är ohyggligt farligt och lockande för en tvååring. Den egna kroppen är fortfarande att något att leka med, en leksak som man tränar genom t. ex. gå i trappor, gå på tå eller hoppa, vilket ofta medför, att barnet faller och slår sig i det snabba tempo som det utförs. Tvååringen böjer knät ordentligt, gör avtramp och kan nu också arbeta med armen från armbågsleden, böja den och vrida underarmen. Därför kan barnet t. ex. bläddra och hantera föremål säkrare. Vid ungefär två och ett halvt års ålder håller barnet på att lära sig var får ändras. saker och ting skall vara och då är det noga med att ingenting Barnet blir irriterat om cirklarna rubbas. Upprepning är en annan form av som fortfarande av barnets beteende. Det vill inlärning går igen i mycket höra samma saga, det radar upp sina leksaker. Samma nogrannhet gäller dagsrutinen, som måste vara densamma dag efter dag för att passa. I den här åldern klarar man också att se skillnad på grundfärgerna, man kan sortera efter färg, men det är långt kvar till att kunna tala om vad färgerna heter. har en stark jag-upplevelse och i regel en mycket uttalad Tvååringen egen vilja. Barnet vill inte göra som det blir tillsagt och trotsar alla krav som ställs på det. l den här åldern, den s. k. trotsåldern, är det lätt att komma ur balans, barnet är vanebundet och kan inte välja, vill inte dela blir därför både vanliga och våldsamma. Barmed sig. Aggressionsutbrotten net slänger sig gärna på golvet, skriker och sparkar. En tvååring som får syskon visar ofta Svartsjuka, som förutom att den kanske består under flera år kan innebära att tvååringen kan skada både sig själv och sitt syskon. Barnet förstår således nu mera än tidigare, vilket ibland medför att det överskattas. Det får förtroenden som det inte klarar av t. ex. släpps ut ensamt att leka varvid olyckor lätt händer. Bland annat syns detta bland drunksom är relativt många i den här åldern. Koordinationsningsolyckorna, och förståndet gör också att barnet inser fördelen av att använda förmågan redskap för att t. ex. nå upp till ett fönster. Uppfattningen om det egna jaget har nu förstårkts och vad som är “jag” och mitt” är synnerligen viktigt. Detta uttrycker tvååringen också ofta

130 Bilaga 1

och högt samt bevakar sina leksaker. Äganderättskänslan innebär en fara

för barnet, det gör vad som helst för att få sin vilja igenom. Ännu kan barnet i regel inte dela med sig. Kontakten med jämnåriga visar sig ofta som en strid om en leksak. En leksak blir ofta attraktiv först när ett annat barn leker med den och tvååringen försöker ta den ifrån det andra barnet. Sättet att kontakta varandra i den här åldern är ofta att knuffas och även att bitas. Leken är nu och ända upp i skolåldern det centrala för barnet. Den är barnets sätt att lära sig. Under dessa två första levnadsår har barnet huvudsakligen ägnat sig åt att utforska världen för att få en riktig verklighetsuppfattning. Då har också grunden till begreppsbildningen lagts.

Treâringen

Treåringen börjar få ett mjukt och balanserat sätt att röra sig. Framför allt kan armar och ben röras ledigt, t. ex. när barnet går svänger det med armarna. Fortfarande tar barnet dock ett steg i taget när det går nedför en trappa, Treåringen klarar att cykla på en trehjuling. Barnet börjar nu också få större kontroll över handrörelserna. Arm- och handrörelser är så pass säkra att treåringen kan hälla upp ett glas mjölk utan att spilla. Ännu är emellertid handledsrörelserna litet komplicerade och detta kombinerat med att barnet inte riktigt förstår hur allt fungerar gör, att när de sista droppama mjölk skall drickas ur glaset, böjer barnet huvudet bakåt i stället för att med hjälp av en handledsrörelse tippa glaset mera. Treåringen börjar kunna knäppa en knapp, men det är svårt och fingrarna är fortfarande litet stela. Det kräver all tänkbar koncentration, varför den vuxne t. ex. inte bör prata med barnet medan detta pågår. Barnet kan nämligen bara utföra en sak i taget. Från utvecklingssynpunkt är treårsperioden som beskrivits på den motoriska sidan en lugn period. Dock skall man komma ihåg att detta på intet sätt är fallet när det gäller olycksfallsriskerna. Med den ökade säkerheten och vetgirigheten blir barnet också nyfiket på och kan skaffa farliga saker som t. ex. kemisk-tekniska preparat även om de är ganska högt placerade. I regel ger treåringen ett relativt förståndigt intryck och börjar kunna uppleva sig själv och föräldrarna som ”vi”. Gemenskapskänslan visar sig t. ex. i att treåringen vill vara till lags och hjälpa till hemma. Som tidigare nämnts behärskar också treåringen sina rörelser ganska bra, vilket gör att barnets förmåga lätt överskattas av den vuxne. Bränn- och skärskador inträffar inte sällan som en följd av detta. Den vuxne förleds ofta att låta barnet vara ute ensamt vid trafikerade områden och även t. ex. att låta barnet gå ett ärende. Olyckstillbud i samband med pulkaåkning utan hjälm och med barnet sittandei pulkan med raka ben är också vanliga när treåringen får vara ute utan vuxen tillsyn. Nu börjar barnet behöva lekkamrater. och kan även leka med jämnåriga. Det typiska för treåringars samlek är emellertid att de gemensamt gör samma sak. I dockleken är t.ex. båda mammor med barn (=dockor) som sköts samtidigt på samma sätt. Även om barnet nu kan inordna sig i en liten grupp är det emellertid viktigt att de egna behoven först tillfredsställs. Barnet

Bilaga 1 131

har fortfarande en mycket egocentrisk inställning. Detta innebär oförmåga att sätta sig in i en annans situation och argument. Barnet känner i den här åldern världen bara som det själv känner till den. Detta innebär att barnet tror att alla tänker som det och förstår det, utan att barnet behöver andra om sina tankar och känslor. l den övertyga här åldern utforskar man omgivningen och vad man kan göra i den, nya och dessa används för att kommunicera med. Genom symboler upptäcks förvärvandet av symboler får leken en mycket speciell roll för barnet i dess utveckling. Barnet skapar livets verkliga situationer i sin låtsas- eller symbollek utifrån sitt egocentriska sätt att se. Denna typ av lek är mycket viktig, ty här kan barnet utveckla sin självständighet med sina egna gränser och lagar men den innebär också i hög grad hanterande av från verkligheten hämtade farliga föremål.

F yraâringen

oftas lugna treårsperioden kommer en Efter den från utvecklingssynpunkt våldsamt aktiv period i fyraårsåldern med behov av stora rörelseytor. Fyrabehärskar sin kropp väl och visar detta i våldsamt tempo och åringen övermodiga rörelser. Barnet störtar fram på trehjulingen, springer och gungar trots god kroppsbehärskning ofta i detta överhögt och faller naturligtvis drivna får ofta sin första tvåhjuling vilket innebär ett tempo. Fyraåringen alltför stort risktagande av flera olika orsaker. De förhållandevis korta armarna och benen gör att barnet inte sitter bra på en cykel och bekvämt av den når styre och pedaler samt att barnet inte kan ta konsekvenserna Vid inbromsande sätts oftast fötterna ned fart som uppstår på en cykel. i marken. eftersom barnet inte förstår hur man går tillväga med fotbromsen. Handens utseende förändras. Från att tidigare ha varit en knubbig, tvär, nästan fyrkantig liten barnahand med gropar i stället för knogar, blir handen nu benigare. Fingrarna blir längre och fyraåringen klarar att knäppa knappar. Handen blir också stadigare och barnet kan använda, t. o. m. behärska, handrörelserna. Detta syns tydligt i ett skickligare sätt att hantera pennan, som en del fyraåringar kan hålla med tumvecksgrepp. Rörelserna blir inte heller så vida, när handen styrs från handleden. Denna ökade handskicklighet gör också omvärlden farligare. Fyraåringen börjar klara av två-momentsgrepp dvs. kan få upp barnsäkra skåplås, fönsterstängen osv. är oändliga. Man Fyraåringen är Vetgirig och hur- och varfor-frågorna dock oftast inte svaren på frågorna, är nyfiken på t. ex. eld. Barnet förstår kan se det som förklaras. Olyckorna med eld inträffar om det inte samtidigt barnet vet hur man får tag på tändstickor, förstår att gömma ofta, eftersom dem. Trots att fyraåringen förstår sig med dem och även att tända eld med Barnet fungerar betydligt mera än tidigare överskattas barnet ofta av vuxna. så att det i regel helt absorberas av leken och avskärmar sig från allt övrigt. ökade risker för olyckor, speciellt i trafiken. Detta medför naturligtvis ofta Genom sin språkformåga och sin vidgade värld verkar fyraåringen berömmer över sig själv och självsäker och påstridig, sig själv och skryter även beträffande känslosin familj. Fyraåringen går ofta till ytterligheter Barnet behöver föräldrarna och är stolt över dem, men kramar uttrycken.

132 Bilaga 1

och hotelser är lika vanliga utryckssätt för känslor gentemot dem. Nästan dagliga aggressionsutbrott utan för den vuxne märkbar anledning hör till vanligheterna beträffande fyraåringen. Detta skapar också ständiga risksituationer. Barnet slår t. ex. igen en dörr i vredesmod och ett finger kommer kanske emellan. Klämskador är vanliga i hela småbarnsåldern.

F emâringen

Nu är barnet tillbaka i en motoriskt sett lugnare period. Femåringen är vad man skulle kunna kalla rörelseekonomisk dvs. behärskar sin kropp och använder sig av väl avvägda rörelser för att nå sitt syfte. Femåringen rör sig således avspänt. även när det gäller balanskrävande övningar som att klättra och cykla. Från att ha haft en småbarnsrund figur med stor bål, rund mage och korta armar och ben är femåringen smalare och har fått längre armar och ben i Förhållande till den övriga kroppen. Detta gör att armar och ben når fram till cykelstyre resp pedaler och att femåringen samtidigt sitter bra på en cykel och kan hålla balansen. Femåringen förstår också att man trampar baklänges på pedalerna för att bromsa cykeln. Av detta framgår att fem år är den tidigaste åldern man bör låta ett barn cykla på en tvåhjuling. Men förmågan gäller endast att klara cykeln, vilket medför att stora krav måste ställas på den miljö, där barnen vistas. Det dröjer åtskilliga år innan barnet är moget att cykla i trafiken. l regel är samordningen mellan rörelserna så bra att femåringen även börjar kunna hoppa rep. Femåringen kan sitta stilla länge och tycker om det. därför går det att hålla kvar uppmärksamheten vid sysselsättningar som kräver fint handlag som t. ex. att sy eller modellera. Barnet är också månt om att slutföra en uppgift. Femåringen är händig och tycker om att pyssla med småsaker som att klippa och fárglägga. Rörelserna är ändamålsenliga. Med sitt ökade tålamod och större förståelse för teknik är femåringen ibland en fara för sig själv i och med att barnet prövar allt nytt noga och länge. Samtidigt har ju barnet förmåga att lära sig och även att förstå mycket. varför en hel del faror kan undvikas. Man kan således lära barn i den åldern att mekaniskt utföra enkla saker t. ex. i trafiken, men man måste komma ihåg att även om femåringen fysiskt sett är relativt mogen och förstår en hel del, kan barnet inte lämnas utan vuxen tillsyn. Intresset för almanackan ökar och de allra vanligaste tidsorden och veckodag kan ofta användas rätt. Barnet är en ivrig lyssnare. Det har nu nått en sådan mognad att det har förmågan att förstå och lära sig genom att endast lyssna. Femåringen behärskar vanligen de flesta situationer och detta resulterar i större stabilitet. Sina känslokonflikter löser barnet mer och mer genom språket. Framför allt börjar barnet kunna behärska sina besvikelser. De från

fyraårsperioden så vanliga och häftiga aggressionsutbrotten har i regel helt

försvunnit. En känsla av lugn och tillit präglar ofta femårsåldern. Fortfarande behövs mycken vuxenkontakt för att det skall känna trygghet. Femåringen trivs tillsammans med vuxna, vill hjälpa till och vara till lags. Förhållandet mellan barn och vuxna upplevs härigenom oftast mycket positivt från båda håll. Behovet av kamrater blir samtidigt större och femåringarna kan leka flera tillsammans och en längre tidsperiod än vad som tidigare varit fallet.

Bilaga 1 133

Lekarna planeras och rollerna fördelas noga och man fortsätter ofta att leka samma lek dag efter dag. I den här åldern är barnet både emotionellt och socialt så moget att det kan vara borta från hemmet flera timmar. Denna ovan beskrivna mognad innebär emellertid även att femåringarna många gånger överskattas av den vuxne och får förtroende att t. ex. gå till förskolan ensamma över trafikerade vägar och även att cykla ensam ute bland trafik, något som de absolut ännu inte behärskar.

Sexâringløn Kroppsformen förändras nu snabbt till att bli allt mer långsträckt och smal, vilket gör att sexåringen måste lära sig att behärska en kropp med helt nya proportioner. Naturligtvis är detta krävande. Sträckmuskulaturen utvecklas nu och med en hastighet som gör att sexåringen har riktig växtvärk, har myror i kroppen. Allt detta påverkar barnets motoriska förmåga och sexåringen går tillbaka i sin rörelsebehärskning. Barnet har svårt att sitta stilla, slingrar benen kring stolsbenen eller ligger ännu hellre på golvet utsträckt i hela sin längd där också rörelsefriheten är större än vid bordet. Sexåringen är åter inne i en period då det behövs stora ytor att röra sig på. Ute flänger och klänger sexåringen, hoppar, springer och klättar gärna i träd. Grovmotoriken och balansen tränas gärna på cykeln. Cykeln för den här åldern är ett lek- och övningsredskap, icke ett transportmedel. l och med att lekarna förläggs allt längre bort från hemmet bl. a. genom att barnet söker en attraktiv lekplats, vilket innebär en ökad exponering för trafiken, blir trafikolyckorna de allra flesta och allvarligaste. Ty fortfarande glömmer man bort trafiken om man som sexåring är på väg till skogen för att bygga en koja och klättra i träd. Handens utseende förändras ytterligare, den antar nu vuxna proportioner, vilket innebär att den blir rektangulär från att i småbarnsåldern ha varit mera kvadratisk. Den yttersta leden på fingret börjar kunna användas. Denna utveckling av handen gör emellertid också att de långsträckta fingrarna blir fumliga och många av de färdigheter som behärskades väl i femårsåldern försämras. Matsituationen t. ex. blir besvärlig eftersom det är svårt att sitta stilla vid bordet och inte spilla, tappa och välta omkull mjölkglas. Det blir plötsligt svårt att klippa med en sax, svårt att klä på sig, speciellt att snöra skorna och knäppa knappar. Alla sådana saker som fungerade utmärkt när barnet var fem år. Till detta kommer också tandömsningen som är påfrestande och ofta ytterligare ett irritationsmoment. Barnet är nu samtidigt oerhört vetgirigt, vill lära sig och går på upptäcktsfárder. Sexåringen kan också vara mycket logisk och ger sken av att förstå betydligt mera, än vad som egentligen är fallet. Visserligen tillkommer just förmågan till logiskt tänkande, till att förstå orsakssammanhang, just i den här åldern, men man skall komma ihåg att det ännu är blott ganska ytligt. Det faktum att sexåringen sämre behärskar en mängd uppgifter än han gjorde som femåring framkallar naturligtvis ilska och förtvivlan, som ofta tar sig uttryck i vredesutbrott. Sexåringen kan inte som i femårsåldern behärska sina aggressioner, utan kastar sig ofta på golvet och skriker, sparkar och slår. Känslorna pendlar mellan ytterligheter, gråt blir lätt skratt och

134 Bilaga 1

tvärtom. Barnet visar många tecken på bristande jämvikt och behöver allt det stöd och den Förståelse av den vuxne som tänkas kan. Först i den här åldern kan barnet riktigt förstå och känna verkligt medlidande och i viss mån ta hänsyn till andra människor. Under fem- och sexårsåldern har barnet från att tidigare ha haft ett starkt jag-centrerat, egocentriskt. sätt att se på omgivningen blivit betydligt mera omgivningscentrerat, socio-centrerat. Barnet har blivit en social varelse, har förvärvat en viss förmåga att sätta sig in i en annan individs situation och argument. Men sexåringen behöver ofta hjälp med att fatta beslut och han har svårt att välja mellan olika alternativ, något som han sedan flera år tillbaka kunnat.

Från sju till tolv âr - de första fem á sex skolåren

Den snabba utveckling som försiggått under de sex första levnadsåren avtar nu betydligt i takten. Barnet har under dessa år och följande år nästan samma kroppsproportioner, men växer totalt och blir längre. l elvaårsåldern händer motoriskt en utveckling ungefär motsvarande den för sexårsåldern, dvs. sträckmuskulaturen växer. Man växer fort på längden, har vad som ibland benämns “växtvärk“. Trots detta behärskar barnen sin kropp motoriskt väl beträffande både de grova och de fina rörelserna samt har god balansförmága. Motoriska upplevelser och övningar spelar fortfarande en stor roll. Skickligheten och kontrollen över rörelserna utvecklas successivt under de här åren och rörelser, som har direkt samband med den fysiska miljön. ger kunskap om den egna kroppens möjligheter. l den här åldern utsätter man sig gärna för kraftprov, man behöver öva snabbhet och förmåga. Förmågan till logiskt tänkande, att förstå orsakssammanhang, djupnar under dessa år, men fortfarande förstår barnet inte riktigt allt som det säger. Det har inte riktigt täckning för allt, utan saknar ännu erfarenhet och drar därför gärna snabba och något omogna slutsatser. Denna period karakteriseras emellertid av en fortsatt grundläggande begreppsbildning. Det nya som inträffar är att barnet börjar kunna genomföra konkreta intellektuella operationer, dvs. det börjar kunna handskas med sina tankar. Detta beror på att förmågan att klassificera har utvecklats till en sådan nivå att barnet kan ordna hierarkier inom samma klass. Som exempel kan tas begreppet trä, vilket hitintills har inneburit alla träslag och utan åtskillnad. Nu kan begreppet trä delas upp i olika träslag. Barnet har nu också förmågan att arbeta med mera än en princip vid problemlösning. Det är t. ex. i regel först nu som barnet börjar förstå att två bägare kan innehålla samma mängd vätska trots att den ena bägaren är högre än den andra. men att detta kompenseras av att den senare bägaren är vidare. Barnet kan förstå principen genom att experimentera sig fram, men knappast ännu enbart med hjälp av lagar och principer. Barnet kräver kunskap om olika vetenskaper för att den vidare begreppsbildningen skall underlättas. l låg- och mellanstadieåldrarna sysslar barnet också gärna med vetenskapliga experiment och t. ex. smällare, dessutom ofta med hemmagjorda sådana. Detta, tillsammans med slangbellor. är typiska olycksalstrande produkter i de här åldrarna. Barnet börjar nu kunna ta emot lika synpunkter, väga dem mot varandra och fatta en egen ståndpunkt. Som tidigare sagts kan barnen också samarbeta

SOU l979:28 Bilaga I 135

med varandra och är inte längre enbart inriktade på att få sina egna önskemål tillgodosedda. Den stora frigörelsen från hemmet och den första egentliga självständighetsförklaringen kommer i regel i och med det första skolåret. Och det är en positiv frigörelse. Sjuåringen är emellertid både en självständig individ som reagerar och revolterar och visar sig överdådigt självsäker och samtidigt en ömkligt rädd varelse. Genom tankeförmågans utveckling har man fått ökad möjlighet att tänka sig in i olika saker som kan hända en. Och man kan faktiskt i sjuårsåldern vara rädd för sin egen skugga. Barnet läser nu mycket men kan inte välja litteratur utan tar det som är lattåtkomligt. Men barnets val måste respekteras, eftersom det bygger på nyfikenhet och aptit på omvärlden. Barnet har nu också börjat ifrågasätta den vuxne och övergår från undergivenhetsinställning till krav på ömsesidig respekt. Kamrater är för denna ålder det viktigaste även om föräldrar behövs. Symbolleken, låtsasleken. t. ex. rolleken, avtar vartefter barnet blir äldre och ersätts av regellek. Både etablerade regler och spontana egna regler är vanliga i den här åldern. De förra ger en uppfattning om vad som överförts till barnen särskilt med avseende på samarbetsinrikting, respekt för andra människors värde och liknande. De spontana reglerna spelar en stor roll på så sätt att de är uttryck för vilka erfarenheter barnet gion och vilka värderingar barnet givits. Det är under den senare delen av denna period som de små gängen och klubbarna dyker upp. Dessa grupper förefaller ofta att fungera enligt barnens eget, ibland egenartade, regel- och normsystem och kan helt enkelt innebära en träning för barnen att fungera enligt detta. När denna träning sedan är färdig upphör ofta klubben eller gänget. Regelleken som lekform måste vid sidan av imitationen anses vara av stor betydelse för den forsta och grundläggande attityd- och värderingsbildningen och det är nu ett grundläggande värderingssystem skapas. l och med skolans början anses barnet plötsligt moget att klara av en mängd nya svåra situationer som det mot bakgrund av vad som sagts om både självständighet och osäkerhetskänsla inte kan. Framför allt ställs det krav på barnet i traftksituationer på vägen till och från skolan. Barn i sjuåttaårsåldern saknar förutsättningar för att klara trafiken självständigt som gångtrafikanter. Detta visar entydigt professor Stina Sandels forskningar. Barn är fortfarande små, kan inte se över bilar och syns inte heller över bilar och de har fortfarande det lilla barnets sätt att se, vilket innebär att upptäcka detaljer först och helheten långt senare. De tittar dessutom på detaljer som för dem är intressanta. Barn har inte heller en vuxens förmåga att i ögonvrån upptäcka om ett fordon närmar sig. De kan inte växla från ljärr- till närseende lika snabbt som vuxna. Det tar betydligt längre tid för ett barns öga att anpassa sig, ackomodera, till att se klart vid en förändring av avståndet mellan ögat och det iakttagna föremålet. Barnet ser först en suddig obestämd figur, som så småningom klarnar. Barn i den här åldern ser inte heller tydligt på långt håll som vuxna och man tolkar sina synintryck utifrån sin erfarenhet. Barn i sju-åttaårsåldem kan inte heller med hjälp av hörseln från vilket håll ett ljud kommer t. ex. avgöra som en vuxen ett fordon som närmar sig. Fortfarande är barnen också spontana och styrs i sitt handlingssätt av plötsliga impulser. Ty barn har alltid motiv för sitt handlande och dessa motiv styrs av barns intressen, vilka inte sammanfaller

136 Bilaga 1

med vuxnas. Detta handlingssätt gör att de, glömska av allt utom det som de för tillfället har i huvudet, ger sig iväg på upptäcktsfarder allt längre från hemmet och oberoende av huruvida de vistas på trafikfarligt område eller ej. Förmågan att cykla i trafik som innebär att kunna hålla balansen, uppfatta en eventuell situation, snabbt avgöra hur man skall handla och direkt kunna utföra handlingen är något som först tolvåringen behärskar. l kretsen av kamratgänget uppmuntras det korrekta beteendet dessutom inte alltid.

Från tretton till arton år - ungdomstiden I början av denna period växer ungdomarna, blir tonåringar, långa och gängliga, men erhåller ändå snabbt förmågan till nästan fullständig motorisk kontroll. Att i rörelse handskas med föremål som t. ex. en boll som också är i rörelse, är en krävande och tränande rörelsekombination. Idrott betyder ofta mycket i den här åldern. Tonåringen har även förmågan att utföra komplexa intellektuella operationer utan att nödvändigtvis ha konkret material tillgängligt. Utvecklingen har kommit så långt att tonåringen kan delta i och har nöje av att medverka i de flesta av de vuxnas verksamheter som arbete, andra sysselsättningar och beslutsprocesser. Den känslomässiga sidan kännetecknas i dessa åldrar av instabilitet och osäkerhet. Tonåringen är både vuxen och inte vuxen, men är framför allt inte så vuxen som han eller hon ger sken av att vara. Tonåringen har ett stort behov av trygghet och stöd från vuxna men har svårt att ta emot det. Detta är år av oändliga missförstånd. Finns emellertid från början den starka identifieringen, tryggheten hemifrån, klarar den oftast att överbrygga den här ålderns utåt sett negativa yttringssätt. l den här åldern ifrågasätts hela den vuxna världen och det hör till utvecklingsmönstret. Det är att söka efter en egen identitet. Tidigare har barnet satt sin tillit till vuxna for en fortsatt gynnsam utveckling. Nu måste barnet lära sig att sätta sin tillit till sig självt. Därför blir den socio-emotionella sidan den viktigaste nu. Kamrater har kommit att betyda ännu mera. Ungdomarna strävar efter att tillhöra en grupp och inom denna grupp vill man likna varandra nästan till identisk likhet. Gruppbildningen i den här åldern har en målinriktning, dvs. den fungerar inte bara för reglernas och normernas skull. Detta mönster påbörjades redan under de första skolåren men är särskiltmärkbartjust nu. Ungdomarna i den här åldern har också utvecklats så att de kan förväntas klara av att fungera i demokratiskt styrda grupper. Biologiskt är tonåringen av idag väl utvecklad, medan den sociala utvecklingen inte har påverkats i samma takt. Tonåringen är ofta osäker på sig själv, sin roll, sin identitet och utvecklar därför gärna ett socialt rollmönster som man tror uppskattas av kamratkretsen, gänget. Kamraterna är det viktigaste för tonåringen. Ungdomar kan ofta ge sig ut i gäng på dumdristiga fárder på moped, motorcykel och i bil, i upprörd sinnesstämning eller i samband med förtäring av alkohol. De är unga och obetänksamma och vill imponera på kamraterna. Dessa åldrar tillhör därför den grupp som

Bilaga 1 137

mest frekvent exponeras i trafiken och som även drabbas av de allvarligaste olyckorna. Ungdomar i tonåren är ofta både intresserade och skickliga men också övermodiga utövare av sport och idrott, vilket medför olyckor. Skidolyckor i samband med utlörsåkning och rullbärdesolyckor är vanliga. Gemensamt för dessa olyckor såväl som för mopedolyckorna är att skyddsutrustning och övriga Föreskrifter ofta negligerats. Olyckor i dessa åldrar hör också samman med aggressioner och nedstämdhet men även med det övermod och den oreserverade hänförelse som hör ungdomstiden till.

sou 1979:28 139

Bilaga 2

Socialstyrelsens författningssamling

1.*

a

ISSN 0346-6000 Ansvarig utgivare: överdirektör Sven-Olof Hedengren

SOSFS (M) . . . 1977: 17

Socialstyrelsens anvisningar

om av Tryck* den

förebyggande barnolycksfall;

22 juni 1977 den 13 maj 1977.

Socialstyrelsen har beslutat fastställa följande minneslista angående vad som bör iakttas i hemmet för att så vitt möjligt förhindra olycksfall bland småbarn. Minneslistan bör tjäna till ledning för sjuksköterskor inom barnhälsovården och distriktsvården då de vid hembesök ger råd om åtgärder i ifrågavarande syfte. Dessa anvisningar ersätter medicinalstyrelsens cirkulär den 3 december 1960 (MF 1960: 113) angående olycksfallsprofylax bland barn. Hedengren, Alsézz, Linde, Nicolaussotz, Lefvert, Andreasson, Möller* (Byrå SN l)

Förebyggande av barnolycksfall Minneslista för sjuksköterskor inom barnhälsovården och distriktsvården vid hembesök. 1. Trappor, såväl inom- som utomhus, bör ha räcken och vid behov grindar. fx.) Fönster och balkongdörrar bör vara försedda med säkerhetsspärr som tillåter högst lO cmzs öppning. Spärrar och krokar skall vara ordentligt påhakade när fönstren är stängda. 3. All elektrisk materiel skall vara S-märkt och felfri. Vägg- och grenuttag bör vara av ”petsäker” typ, dvs försedda med inbyggda klaffar. I annat fall bör skyddsproppar finnas. -1, Mediciner även receptfria som tex magnecyl och järnpreparat - skall förvaras i låsbart 140 cm klätterfri skåp, placerat på minst höjd. 5. Vådligu eller frätande ämnen (starka rengöringsmedel, växtskyddsmedel, konc. ättiksyra etc) skall förvaras på för barn oåtkomlig plats och i sin originalförpackning. Dessa ämnen bör förvaras i överskåp, helst försett med säkerhetsregel. Etikett skall tydligt ange innehållet. Milda disk- och tvättmedel kan förvaras i underskåp om säkerhetsregel finns. 6. Verktyg och hushållsredskap skall förvaras oåtkomligt för barn om de är av det slaget att barnen kan skada sig eller andra med dem. 7. Vid bruk av eI-maskiner och apparater inom hemmet, tex köttkvarn, tvättmaskin, Centrifug, mangel e dyl skall särskild försiktighet iakttas. 8. Kastruller och förvaringskärl med hett innehåll skall alltid placeras så att barn inte kan välta det över sig. säkerhetsanordningar finns (föredragande). I

140 Bilaga 2

SOSFS (M) i handeln, tex häll- och ugnsskydd, tippskydd för spisen samt l 977: 17 kaffebryggtratt med förlängd pip. Tänk på att el-elementcns yttemperatur kan bli mycket hög och orsaka brännskador och brand. 9. Alla slags I()/7(l/(.\V(lf0r, tändsticksaskar och cigarettändare samt vin och sprit skall förvaras oåtkomligt för barn. Askkoppar skall placeras utom räckhåll. lt). Barnets .rörig bör ha höga gavlar och lodräta spjälor på 7-8 cmzs avstånd. Bottnens och gavlarnas fästen bör kontrolleras. Sängar och lekhagar får ej ha trasiga eller lösa spjälor. Barnvagn skall vara försedd med effektiv broms. ll. Späda och små barns kläder och leksaker får inte vara försedda med prydnader som tofsar, knappar eller kulor som barnen kan Barn svälja. kan även skada sig på vassa, trasiga eller olämpliga leksaker. l2. Om napp används skall den vara oskadad. skall vara sugstycket fastsittande och skyddsbrickans diameter minst 40 mm. Upprepad kontroll av hållfastheten är nödvändig. l3. Tänk pa att plastvävnad kan förorsaka Tunna kvävning. [7[(l.SI.Y/\_\“Ilkw: skall ej användas som undcrlägg i barnets säng. Barn skall ej kunna få tag på plastpåsar. som de kan dra över huvudet och får ej heller lämnas ensamma med plasthaklappar på sig. Plastbyxa skall vara ordentligt påsatt. l samband med denna upplysningsverksamhet rörande förebyggande av olycksfall i hemmet är det angeläget att inskärpa hos föräldrar/vårdnadshavare att små barn under inga förhållanden får leka på körbanan eller på trafikerade vägar och att de ej utan tillsyn får vistas på byggplatser, vid sjöar, vattendrag, vattensamlingar eller swimmingpooler. Ej heller bör små barn tillåtas uppehålla sig vid motorfordon. motorredskap eller lanthruksmaskiner utan noggrann tillsyn. Enligt gällande trafiklagstiftning skall cykel, då barn skjutsas. bla vara försedd med lämpliga säten (barnsits) och skydd mot hjulekrarna. Det bör vidare framhållas att inga barn över huvudtaget bör cykla på tvåhjtnling förrän allra tidigast vid fem års ålder och då under övervakning. Hjälm (gärna vanlig ishockeyhjälm) bör alltid användas när .små barn cyklar. åker pulka, tefat eller skridskor. Vid bör bilåkning .småbarn placeras i barnbilstol av godkänd typ. Föräldrar/vårdnadshavare bör uppmuntras till att anmäla riskfaktorer som de Lippmärksammar inom barnens lekområde till barnavårçlscentrzxlen eller lill ansvariga i kommunen.

3 för vissa

Bilaga Utbildningsvägar

yrkesgrupper

av barnsykolog Kerstin BäCkSI/önt

l samtliga kurs- och läroplaner har angivits att varje utbildningsanstalt utifrån utbildningens riktlinjer kan lägga upp sin lokala kursplan i samverkan mellan de studerande och lärarna för att skapa en behovsorienterad utbildning. Vid beräkning av timantal utifrån en poängangivelse har räknats med 37 tim/vecka och 16 veckor per termin som studietid. 1 en del utbildningar anges något färre antal timmar än 37 per vecka och 20 veckor per termin. Med timmar avses vanligen lektionstimmar. 1 så gott som samtliga utbildningar anges endast rubricerade ämnesområden som exempelvis något av ett antal delmoment inom ett huvudmoment. l nedan presenterade beräkning har inte hänsyn kunnat tas till de eventuellt olika viktkomponenter som ett delmoment kan ha jämfört med ett annat. Detta anges inte i resp. kurs- och läroplan, varför å andra sidan varje enskild studerandegrupp med lärare kan avgöra hur stor vikt man vill lägga vid något speciellt område. l samtliga kurs- och läroplaner anges dessutom att valmöjligheterna är stora och att kurs- och läroplanerna endast skall betraktas som stöd för att lörvissa sig om att de angivna momenten behandlas under utbildningens gång. Det totala antalet timmar såväl som andelen kan således i viss utsträckning slå fel. Utredningens avsikt är emellertid endast att i grova drag försöka åskådliggöra huruvida och vilken andel barns utveckling och barnsäkerhet får inom respektive utbildningsvägar.

För sjuksköterskor som avser att arbeta med barn och ungdom inom hälsooch sjukvård finns en 40-p0ängs utbildning. Denna utgör en vidarøznbi/dn/ng: av s/trkskörørskorjör \(I'/\'SOI71/70I inom barn/zä/smvärcl och skolhälsovâzrl. Syftet är att ge fördjupad kunskap om och färdighet i hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Den omfattar bl. a. barnhälsovård och Skolhälsovård. Social- och kommunikationspsykologi samt pedagogik ingår med inriktning på sjuksköterskans undervisningsuppgifter. Omfattningen av dessa motsvarar ca en poäng vilket innebär ca 30 timmar. Inom området hälso- och sjukvård som omfattar 8 poäng, vilket motsvarar ca 240 timmar, behandlas barnsäkerhet. Detta uttrycks emellertid inte i vare sig utbildningsplan eller kursplan.

För sjuksköterskor som avser att arbeta inom öppen hälso- och sjukvård finns en 40-poängs utbildning. Denna utgör en vidareurbildrii/ig av .sjuksköterskor/öi enj/“amlida \(I'KS'aI7I/l('I inom disIr/krsvâ/(l. Syftet är bl. a. att ge ökade kunskaper och erfarenheter i socialmedicin, barnavård och barnsjuk-

142 Bilaga 3

vård med inriktning på yrkesverksamhet inom öppen hälso- och sjukvård samt ge ökade kunskaper i pedagogik och social- och kommunkationspsykologi med tonvikt på olika former for information i den öppna vården. 16 poäng av utbildningens totala 40 poäng avser att ge fördjupade kunskaper om barnets utveckling, fysiskt, psykiskt och socialt innefattande utvecklingen från 0 till 12 år. 1 tid innebär detta ca 37 timmar. Förebyggande av olycksfall nämns inte separat, men ingår i Det friska barnets vård, som totalt har en omfattning av ca 30 timmar.

Dagbarnvårdare har genom en kurs för utbildning av personal i öppen barnavård (dagbarnvårdare, bamsamariter/barnvårdare) hittills erhållit en utbildning omfattande 90 timmar. 40 timmar har ägnats åt psykologi och 10 timmar åt sjukdomslära. 16 av de 40 psykologitimmarna har ägnats åt att ge insikt om barns utveckling, beteende och behandling, medan inom ramen för de 10 timmarna av sjukdomslära 1 timme ägnats åt barnolycksfall. Den studerande skall efter denna genomgång kunna redogöra för de vanligaste orsakerna till barnolycksfall, säkerhetsanordningar, mediciner, trafik, drunkning samt tillägna sig kunskap i mun-mot-mun-metoden. Denna utbildning har slopats såsom varande otillräcklig men refereras här, eftersom den utgör minimum av utbildning till dagbarnvårdare som nu aktivt verkande dagbarnvårdare kan ha tillägnat sig. Även barnvårdare har i viss utsträckning denna utbildning bakom sig.

Sedan den 31 oktober 1977 fungerar interimistiskt en 600 timmars utbildning som minimikrav. Den ligger inom ramen för gymnasieskolan och avser utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom/örsko/ever/csamliet bland barn 0-7 a°r. Av de 600 timmarna, som tidsmässigt sträcker sig över en termin, ägnas barn- och ungdomskunskap mellan 200 och 220 lektioner. Ett av sex huvudmoment inom detta ämne är grundförutsättningar för utveckling. Mera detaljerad form för innehållet i utbildningen ges inte. Man arbetar efter en behovsorienterad modell beträffande arbetsformer och planenng.

Gymnasieskolans tvååriga vårdlinjes gren för barn- och ungdomsvård innebär en alternativ Litbi/dning till barnskötare, Lgy, Supplement. I utbildningen ingår i psykologi, som omfattar ca 140 timmar, barnets utveckling som l av 4 delmoment i årskurs l och som l av 5 delmoment i årskurs 2. Totalt blir omfattningen 30 timmar. lnom området barn- och ungdomskunskap, som omfattar ca 550 timmar, ingår barnets utveckling i årskurs l som 1 av 4 delmoment och i årskurs 2 som 1 av 5 delmoment. Tillsammans blir detta ca 135 timmar. Totalt ges således 165 timmar om barnets utveckling. Området barnets dagliga vård, som bl. a. ger eleven kunskap om vanliga barnolycksfall i hemmet samt om åtgärder för förebyggande av barnolycksfall, är 2 av 10 delmoment. 1 sjukdomslära är barnolycksfall och förgiftningar 1 av 18 delmoment. Syftet är att eleven skall kunna redogöra för principer för omhändertagande av den som drabbats av olycksfall eller förgiftning samt ange riktlinjer för behandling. Man avser skallskador, brännskador, kvävningstillbud och vanliga typer av frakturer, principer för första hjälp, principer för bedömning och omhändertagande av ett akut förgift-

Bilaga 3 143

ningsfall med hänsyn till andnings- och cirkulationsinsuffrciens och neurologiska symtom. Totalt blir omfattningen ca 3 lektioner.

FÖIS/(O//ä/(I/'lIfbi/(/I1/Il_Q('I1 är en 80-poängsutbildning som sträcker sig över 4 terminer. Syftet är bl. a. att tillägna sig en helhetssyn på barns utveckling och utvecklingsteorier. Detta ingår i pedagogikmetodik, som utgör 25 poäng av hela utbildningen. Psykologi har 204 timmar av pedagogiken. Barn- och ungdomspsykologi med utvecklingsforlopp hos barn 0-12 år, social utveckling och generella processer utgör 3 av 6 delområden. Detta innebär ca 102 timmar. Barnobservationer är ett av pedagogikens 5 områden med ca 20 timmars diskussion av observationema med anknytning till bl. a. utvecklingspsykologi. Inom barnpsykiatri behandlas problematiska utvecklingsperioder under ca 2 timmar. Ämnet barns utveckling får härmed en ungefärlig omfattning av ca 125 timmar. [nom hygien och medicinsk barnavård omfattande 34 timmar skall lärarkandidaterna tillägna sig sådana elementära medicinska kunskaper, som krävs for att kunna medverka vid institutionernas hälsovärdande verksamhet och för att självständigt avgöra när kontakt med läkare eller sjuksköterska bör påkallas. Inom området några sjukdomar i barnaåren utgör barnolycksfall 1 av 5 delområden. Området barnolycksfall avser att ge kännedom om barnets farliga värld, hur olycksfall förebyggs samt hur forskolläraren bör handla vid olycksfall.

Lcigsradiølärartz:bildningen omfattar 100 poäng som sträcker sig över 5 terminer. Pedagogik-metodik omfattar 25 poäng. Enligt forslag till kursplaner (från den 24 april 1978) skall lärarkandidaten utifrån olika utvecklings-psykologiska teorier kunna diskutera barns utvecklingsprocess och dra slutsatser om vilka konsekvenser detta innebär for arbetet i skolan genom undervisning i en introduktion motsvarande något över 1 poäng. I tid innebär detta ca 35 timmar. Inom orienteringsämnen ingår samhällskunskap med 0,75 poäng. Här skall närsamhället inkluderande trafikfrågor behandlas. Den tidsmässiga omfattningen för olycksfallsaspekten blir 1,125 timmar.

Me/lansradie/älarurbi/dn/ngøn omfattar 120 poäng och omfattar tidsmässigt 6 terminer. Pedagogikmetodik omfattar 25 poäng. Enligt forslag till kursplaner (från den 24 april 1978) skall lärarkandidaten utifrån utvecklingspsykologiska teorier kunna diskutera vilka konsekvenser detta medför för arbetet i skolan genom undervisning i en introduktion motsvarande ca l poäng. 1 tidstermer innebär detta ca 30 timmar. I en l-poängkurs om människan behandlas människans fysiska, psykiska och sociala utveckling som l av 3 moment. Detta innebär ca 30 timmar. Totalt kan således människans utveckling erhålla en omfattning av ca 60 timmar. 1 orienteringsämnen utgör samhällskunskap l poäng, varav närsamhället behandlas som l av 2 områden. Inom området närsamhället utgör trafikreglema 1 av 12 exempel på aspekter på närsamhället. Samtliga ryms således under 1/2 poäng i samhällskunskap. Ungefär 1,25 timmar i samhällskunskap faller här på trafikkunskap. l bild och miljö, som utgör 1 poäng, inriktas man via bilden på miljön, varvid såväl estetiska som funktionella synpunkter beträffande t. ex. skol-

144 Bilaga 3

miljön behandlas och möjligheter att påverka miljöns utformning diskuteras.

I tillval kemi, som utgör l0 poäng, är l av 5 mål att eleven skall tillägna

sig kännedom om risker i kemiundervisning. Totalt torde således blivande lärare vid grundskolans mellanstadium få en utbildning i olycksfallsprofylax som i tid motsvarar ungefär lO timmar. Påpekas bör emellertid att denna tid Förutom de 1.25 timmar som ägnas åt tralikundervisning nästan uteslutande ägnas åt att ge kännedom om risker i kemiundervisning. Vikten av fortbildning parallellt med yrkesutövning framhävs i både lågoch mellanstadielärarutbildningen.

Fritidspedagog:zrbi/dn/ngerz utgör en 80-poängsutbildning. Detta motsvarar 4 terminer. Pedagogikmetodik omfattar 20 poäng. Den lokala utformningen av undervisningen framhävs. Ämnet barn och ungdom i samhället utgör 10 poäng och utgår från barn och ungdomar i åldern 0-l6 år. Utvecklingsteorier och barns utveckling i relation till övriga människor studeras med en tidsmässig omfattning av ca 100 timmar. Här definieras ej mera i detalj än att lärarkandidaterna skall tillägna sig kunskap om barns verklighet och vad som här ingår avgör lärare och kandidater i samråd.

Högsradie/ärarznbildningøn och gvmnasielärarzitbildningen dvs. ämneslärarutbildningen utgörs av universitetsstudieri valda ämnen till en fil. kand.examen. Härtill läggs en påbyggnad genom en praktisk-pedagogisk utbildning omfattande 2 terminer. Pedagogik-metodik är l av 3 huvuddelar och omfattar 120 timmar. Inom ungdomspsykologi, som omfattar ungefär en tiondel av pedagogiken, behandlas individens utveckling med tonvikt på det stadium på vilket lärarkandidaten kommer att undervisa som 5 av ll delområden. Barns och ungdoms utveckling får härigenom en genomsnittligt beräknad tidsmässig omfattning av ca 5 timmar. lnom pedagogikens l20 timmar ingår elevvård som l av ca 10 moment. Av dessa 12 timmar avses behandlas lärarens och skolans övriga personal som elevvårdare, elevvårdsoch klasskonferenser, Skolhälsovård, skoljuridik och elevernas rättsliga ställning som ca 5 av 18 delmoment. Detta innebär ca 3,5 timmar. “Trafikfrågor omnämns summariskt och avses behandlas i flera ämnen.

Barnairârds/ärari/rbildningen omfattar l20 poäng, som sträcker sig över 6 terminer. lnom barn- och ungdomspsykologi, som omfattar 4 veckotimmar under 2 läsår, vilket innebär ca 260 timmar, ägnas undervisning om utveckling ungefär halva tiden. Detta innebär ca 130 timmar. Barns fysiska och psyko-motoriska utveckling under hela uppväxttiden, som också ingår i Socialmedicinsk barnavård, får här 2 timmar. Barn- och ungdomspsykologi får således en omfattning av ca l32 timmar. lnom fysiologi med hälsolära som omfattar 3,5 veckotimmar under l läsår ingår barnsjukvård som l av 4 områden. Detta innebär ca 28 timmar. lnom barnsjukvård ingår akut omhändertagande av barn vid hastigt insjuknande, olycksfall och förgiftningar, som 1 av 8 områden, vilket betyder 3,5 timmar. Hemsjukvård som också återfinns inom fysiologi med hälsolära innehåller forsta hjälpen vid olycksfall som l av 3 delområden med 9,3 timmar. lnom ämnet socialmedicinsk barnavård, som omfattar 4 veckotimmar under 1 läsår, ingår som l av 3 huvudmoment vård och sysselsättningsmetodik. Detta innebär

Bilaga 3 145

ca 42 timmar. Förebyggande av barnolycksfall utgör här l av 5 delområden samt tralikkunskap som ytterligare ett av dessa 5. Tillsammans innebär detta ca 17 timmar. lnom Socialmedicinsk barnavård ingår även pediatrik som l av de 3 huvudmomenten, där barnolycksfall och förgiftningar utgör 1 av 22 moment. Detta innebär ca 2 timmar. Åt förebyggande av barnolycksfall ägnas således totalt ca 32 timmar.

F/-irids/eclartnbildrzingen är en tvåårig eftergymnasial utbildning. lnom gymnasieskolan finns även en utbildning till fritidsledare som specialkurs vid två skolor i landet. Denna kurstid är ett år. Den tvååriga utbildningen omfattar ett beteendevetenskapligt block på 360 timmar med 3 huvudmoment och 10 moment under dessa. 1 av dessa 10 moment behandlar personlighetsoch utvecklingspsykologi som får en omfattning av ca 12 timmar och ett andra således med samma omfattning vård- och behandlingsformer. Utbildningens uppläggning anges endast i termen läroramar, varunder således prioritering av olika ämnen och områden relativt fritt kan ske.

Utbildning till kommunal konsumenrväg/edare (tidigare benämnd såväl konsumentsekreterare som konsu mentrådgivare) samt hemkonsulenr sker genom Konsumentverkets utbildningsenhets försorg. De utbildningsmöjligheter som står till buds är grundkurser och temakurser. Grundkurserna är avsedda för tjänstemän i kommuner med konsumentpolitisk verksamhet och nyanställda hemkonsulenter. Något formellt krav på yrkeskompetens för att bli antagen till dessa kurser har hittills ej existerat. Dock framlöres i Den regionala instansens framtida Verksamhetsinriktning och arbetsuppgifter (SOU 1978:16) som önskvärda kvalifikationer för de regionala handläggarna kunskaper i konsumentekonomi - däribland varukännedom- och konsumenträtt, erfarenhet av utredningsverksamhet, viss kunskap i administrativa frågor samt god samhällsorientering och pedagogisk erfarenhet. Utredningen förutsätter också att konsumentverket även i fortsättningen ansvarar för vidareutbildning av personal på regional nivå. Utredningen pekar även på andra möjligheter till vidareutbildning, txex. de olika kurser på högskolenivå med konsumentinriktning som startats under senare år. Grundkurserna omfattar en femdagarsutbildning under internatsvistelse.

Förebyggande av bamolycksfall, barnsäkerhet eller barns utveckling står

ej att finna i befintliga kursprogram. Påbyggnadskurserna sträcker sig över 4 dagar och är avsedda för tjänstemän i kommunerna, som genomgått grundkursen. Temakurserna slutligen är avsedda för tjänstemän i kommunerna och hemkonsulenter. Dessa omfattar 2,5-3 dagar och behandlade år 1977 bilen, medan hushållsbudgetfrågor och konsumentkreditlagen behandlats hösten 1978 som exempel på tema.

Soda/konsuler” benämns såväl gruppen bamavårds- som socialvårdskonsulenter. Inga formella krav finns i dag angivna för socialkonsulenter även om önskemål finns att de skall vara utbildade socionomer. 1 praktiken har också de flesta denna utbildning. Den yrkesutbildning en socialkonsulent har ger således inte egentliga kunskaper om barns utveckling och förebyggande av barnolycksfall. Rekryteringen till socialkonsulenter sker vanligen bland socionomer som dels har en bred erfarenhet av socialt arbete. dels

l0

146 3 Bilaga

ett antal tjänsteår och dels visat skicklighet i tidigare socialt arbete. Antalet socialkonsulenter uppskattas till ca 50 över hela landet.

Barnvârdares utbildning har hittills varit densamma som för dagbarnvårdare. Barnvårdare/barnsamariter är f. n. ca l 200 över hela landet, men de flesta saknar speciell utbildning. Ca 400 har dock någon sjukvårdsutbildning. barnskötarutbildning, hemsamarit- eller hemvårdarutbildning. En utbildning som förekommer är gymnasieskolans kurs för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskolverksamhet bland barn 0-8 år. etapp l specialkurs. Detta torde innebära att endast ett mycket begränsat antal har någon utbildning om barns utveckling och Förebyggande av barnolycksfall. Minst 2/3 av denna yrkeskår torde inte ha någon som helst utbildning vad gäller såväl barns utveckling som Förebyggande av barnolycksfall.

Hemvârdares utbildning inryms under gymnasieskolans kurs för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskolverksamhet bland barn 0-7 år. etapp l specialkurs. Denna omfattar 10 veckor med 120 timmar barnoch ungdomskunskap. Grundförutsättningar för utveckling utgör l av 6 moment och innebär ca 20 timmar om barns utveckling. Däremot tas ej barnolycksfall upp.

Polismans grundutbildning sker under l0 månader och inrymmer 40 timmar vuxenpsykologi, däremot ingenting om barn. Efter den grundläggande utbildningen följer två års praktisk polistjänst under handledning. l praktiken fungerar det emellertid på grund av personalbrist ofta så, att polismannen efter några månaders praktisk tjänst under handledning tvingas ut i självständigt arbete. Till polisens uppgifter hör att medverka vid trafikundervisningen med 1,3 timmar per klass och läsår under låg- och mellanstadiet samt med l timme i årskurs 8 med information om moped och motorförares ansvar. Polisens medverkan i låg- och mellanstadiet skall bestå i att biträda lärarna vid den praktiska trafikutbildningen. De önskemål enligt polisens egna föreskrifter som kan ställas på en polisman som skall undervisa i skolan är, förutom grundutbildning, en positiv inställning och förmåga att förmedla kunskaper till barn på ett för dem intresseväckande sätt. l praktiken är det ofta en yngre polisman som undervisar i skolan. Varje polischef avgör dessutom hur mycket en polisman kan avdelas till sådana uppgifter beroende på den totala arbetssituationen. Ofta förekommer att skolan bedöms som mindre viktig än annan arbetsuppgift. Rikspolisstyrelsen genomför årligen veckokurser för poliser som skall syssla med trafikundervisning i skolan. Dessa omfattar emellertid endast en vecka. Frågor om barns utveckling, barns trafikförmåga samt metodik har här en omfattning av 2,5 lektioner. Utredningen anser sig genom denna redogörelse ha fått styrkt att kunskap om hur risken för barnolycksfall kan förebyggas inte ges i tillräcklig omfattning till yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. Några riktlinjer för en pedagogisk uppläggning av olycksfallskydd. dvs en utbildning med syfte att lära ut omsorg om sig själv och andra, ingår inte i utbildningsplanerna. Den olycksfallsförebyggande undervisningen för barn och ungdom skjuts åt sidan.

Bilaga 3

Av framställningen framgår att barnavårdslärarutbildningen är den grund- Iigaste vad avser barnolycksfallsförebyggande åtgärder. l fråga om barns utveckling erhåller barnavårdslärare, förskollärare och fritidspedagoger tillsammans med barnskötare utbildningsalternativ 2 den mest omfattande utbildningen. l förhållande till den totala vidareutbildningstiden ägnas för här aktuella sjuksköterskor en relativt omfattande andel åt barns utveckling. Den absoluta tiden är emellertid mycket begränsad. Utbildningen av lärare för grundskolan behandlar mycket marginellt barns och ungdomars utveckling. En del av det förebyggande arbetet for äldre barn och ungdom som t.ex. trañkundervisning, båtvett, första hjälp vid olycksfall kräver en speciell kunskap som lärare inte har. Inte heller i lörskollärarutbildningen ingår detta. Varje utbildningschef vid såväl förskollärarutbildning som grundskollärarutbildning avgör i samråd med metodiklärare resp. metodiklektorer och lärarkandidater huruvida tid på schemat skall avsättas för detta ämne.

4 material i Bilaga Förteckning över olycksfallsförebyggande syfte för barn och ungdom

Var rädd om

dina

ungar!

UPPLYSNINGSIVIATERIEL

1978 SAMARBETSKOMMITTEN MOT BARNOLYCKSFALL

150 4 Bilaga

SAMARBETSKOMITTENS MEDLEMMAR

Barnpsykologiska Forskningsgruppen, Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Centerns Kvinnoförbund Cykel-och Mopedfrämjandet Folksam Friluftsfrämjandet Giftinformationscentralen vid Karolinska sjukhuset Husmodersförbundet Hem och Samhälle Konsumentverket Kooperativa Gillesförbundet Lekmiljörådet Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) Riksförbundet Hem och skola Rädda Barnens Riksförbund Skolöverstyrelsen Socialstyrelsen stockholms sociala centralnämnd Svenska Barnavårdslärares Förening svenska Barnläkarföreningen Svenska Brandförsvarsföreningen Svenska Försäkringsbolags Riksförbund svenska Hälso-och sjukvårdens Tjänstemannaförbund (SHSTF) Svenska - simfrämjandet (sLs) Livräddningssällskapet svenska Nationalkommittén av organisation Mondiale pour 1Educat1on Préseolaire (OMEP) svenska Röda Korset Svenska Scoutförbundet svenska skolläkarföreningen sveriges Förskollärares Riksförbund Sveriges socialdemokratiska Kvinnoförbund

4 151 Bilaga

* SAMARBETSKOMITTEN MOT BARNOLYCKSFALL

sekretariat: svenska röda korset, Kaptensgatan 12, Pa Fack 104 40 Stockholm, tel 08/ 67 06 85

Nedanstående filmer, skrifter och bildmaterial rörande barnolycksfall kan beställas genom samarbetskommitténs sekretariat eller direkt från respektive organisation. samarbetskommittén debiterar fraktkostnaden vid större beställningar.

FILMER OCH STILLFILMER Hekvisitioner bör göras i god tid - helst 14 dagar före visningsdag. Där inte annat anges kan filmer och stillfilmer lånas för expeditionskostnad kr 45:-/film + frakt från AB Föreningsfilmo, Olofsgatan 6, Box 3167, 103 63 Stockholm, tel 08/ 23 36 10

Filmer Det barnvänliga hemmet. 16 mm färgfilm. Inspelad 1968 på beställning av samarbetskommittén. speltid 15 min. Visar barnolycksfallsrisker i hemmet.

Att växa upp i 16 mm färgfilm. Inspelad i Utlånas trxgghet. gratis Kanada. speltid 30 min. Försedd med svenskt tal 1968. enbart frakt- Inköpt av Svenska Försäkringsbolags Riksförbund. kostnad

Livsfarlig ledning. 16 mm färgfilm. Inspelad 1967. För visning kon- Producent SJ. speltid ll min. Visar hur farligt det takta SJ Filmär att leka i närheten av högspänningsledningar. distribution, Till filmen finns en läraranvisning. 105 50 Stockholm, tel 08/ 22 64 20, ankn 4478

Det gåtfulla folket. Färdigställd 1973. Speltid 14 min. Bildband kr 75:- Berör förskolälderns faror. Filmen har samma författare Diaserie kr 115:som broschyren med samma titel om barn och farligheter. ( inkl ljudband Texthäfte medföljer. exkl moms) se opp! Färdigställd 1972. Speltid 14 min. Vänder sig Bildband kr 80:direkt till ungdomar mellan 7-14 år för att klargöra fri- Diaserie kr 130:tidens faror och vädjar till deras ansvarskänsla för sig ljudband (inkl själva och sina kamrater. exkl moms) Texthäfte medföljer.

ovannämnda stillfilmer utlånas enbart från Föreningsfilmo - kostnad se ovan

Se opp för brand! Färdigställd 1975. Speltid 20 min. Bildband kr 150:- Vänder sig till barnavårdande institutioner. Utarbetad Diaserie kr 185:i samråd med svenska Brandförsvarsföreningen m fl. (inkl ljudband Texthäfte medföljer. exkl moms) Hemmets brandförsvar. Diaserie med ljudband. Färdig- Diaserie kr 185:ställd 1976. Speltid 12 min. Vänder sig till barn- ljudband (inkl familjer och familjedaghem. Utarbetad i samråd med exkl moms) svenska Brandförsvarsföreningen m fl. Utlånas via Brandförsvarsföreningen eller brandstation på respektive ort.

Bi/aga 4 SOU 1979128

_ 2 _

Akta ditt barn. Bildband med ljudband. Färdigställd Utlånas gratis 1972. Speltid l2 min. Tecknad film om hur man före- via FU bygger barnolycksfall. Framställd av Försäkringsbo- tel 08/ 24 85 20 lagens Upplysningstjänst (FU) och samarbetskommittén

Hur ser det ut i Era giftskåp? Diaserie med ljud- Inköp: kr 165:band. Färdigställd 1973. Speltid 12 min. Tar upp Hyra: kr 40:hur man bör förvara medicinflaskor, rengöringsme- (exkl moms och frakt) del etc för att förhindra förgiftningstillbud.

Barnsäkert hemma. Diaserie med ljudband. Färdig- Inköp: kr 165:ställd 1976. speltid 12 min. Tar upp olika olycks- Hyra: kr 40:risker inom hemmet. (exkl moms och frakt) De två ovanstående diaserierna säljs och hyrs av Medicinsk Information, Borgargatan 8, 117 34 Stockholm tel 08/ 68 32 44. Uppge typ av bandspelare vid beställning.

THYCKSAKER

Böcker ogh_skrifter skydda ditt barn av Ulla Bonde och barnpsykolog Kerstin Bäckström. Boken som bygger på de tidigare upplagorna av Skydda ditt barn belyser förekomsten av olycksfallstyper under barnaåren samt föreslår förebyggande åtgärder. Den är härtill utökad med en beskrivning av barns utveckling och mognad från baby till tonåring relaterad till olycksfallsriskerna under respektive åldrar. En noggrant utarbetad studiehandledning ingår. Skydda ditt barn är godkänd som studiecirkelämne av Skolöverstyrelsen för tilläggsanslag (prioriterat ämne). Utgiven på förlaget Robert Larsson AB. Kaoatt V10 storrebestäLln1ngar Kr 52:- ink1_mOms

skydda ditt barn. Finsk upplaga från 1974. Rekvireras från Finlandshuset, Snickarbacken 2 lll 39 Stockholm tel 08/ 20 54 52 ca kr 35:-

Barnolycksfall av Ulla Drakenberg, instr.sköterska, svenska röda korset, där hon medverkat vid utarbetande av barnolycksfallskurser. Boken ger förutom åtgärder mot barnolycksfall en beskrivning av olycksfallsvård och omedelbara åtgärder på olycksplatsen. studieplan ingår i den nyutkomna upplagan. Boken ingår i Danderyds studiekurs Grundläggande cirkel om förebyggande och omhändertagande vid barnolycksfall samt vad en barnvakt bör veta tillsammans med Hem och samhälles skrift Små barn - små bekymmer vilken är godkänd för statsbidrag. ca kr 55:- Barnolycksfall är utgiven på Esselte Studium 1977. Vissa institutioner får rabatt genom förlaget

Faror i barnets värld av professor Ragnar Berfenstam. Kapitel i Mammas och Pappas När, var, hur. Bokförlaget Forum. Ny upplaga 1973. I bokhandel ca kr 55:-

Bilaga 4

_3_

Barn l-7 år. Handledning för föräldrar. innehåller råd och upplysningar om barns skötsel och utveck- kr 5:50 ling samt olycksfallsrisker i småbarnsåren. Ut- 100 ex 4:40/st given av svenska röda korsets barnavårdsdelegation 1000 ex 3:30/st 1973. Rekvireras från barnavårdsdelegationen, Fack, (exkl moms och 104 40 stockholm, tel 08/ 67 06 85. porto)

Mot barnolycksfall 1954-1974. skriven och utgiven av samarbetskommittén mot barnolycksfall i samband med konferensen Var rädd om dina ungar den 26 februari 1975. Behandlar förutom kommitténs 20-åriga verksamhet fakta om olycksfall och åtgärder till skydd mot dessa. Rekvireras från samarbetskommittén. kr 5:- (inkl moms)

Produktsäkerhet och barnolycksfall. Sammanställning från samarbetskommitténs och sveriges Industriförhunds konferens 1973. Rekvireras från samarbetskommittén. kr 6:- (inkl moms)

Vem bär ansvaret? sammanställning från samarbetskommitténs jubileumskonferens 1975. Rekvireras från samarbetskommittén. kr 6:- (inkl moms) Barnskydd - en uppgift för många. Referat från ett symposium om barnolycksfall hållet vid Läkaresällskapets riksstämma i Stockholm 1974. Rekvireras från samarbetskommittén. kr 5:- (inkl moms)

Nr 62 Barnsäkerhet, statens Planverks publikation.

Innehåller föreskrifter gällande fr 0 m 1 juli 1973

förutom för nyproduktion, även för reparationer och renoveringar i bostäder och barnstugor, som är så omfattande att byggnadslov krävs. Rekvireras genom AB svensk Byggtjänst, Litteraturavdelningen, Box 1403, lll 84 Stockholm, tel 08/ 24 28 60. kr 10:-

Akuta förgiftningar av Birgitta Werner. Behandlar förgiftningar speciellt med hänsyn till barn. Utgiven av Giftinformationscentralen, Almqvist & Wiksell 1974. Boken lämplig för handledare. I bokhandel ca kr 50:-

Hur ser det ut i Era giftskåp? Förteckning över de preparat som är vanligast i samband med förgiftningstillbud hos barn. kr 1:40 Framtagen av Giftinformationscentralen som sänder enstaka tel 33 12 31. (exkl moms och porto) exemplar, 08/ större beställningar skriftligen till Sven Olles snabboffset, Box 206, 171 02 Solna, tel 08/ 82 l0 16

små barn i trafiken av professor tina sandels. En undersökning av sm barns trafikförmåga. Utgiven på Läromedelsförlagen 1968, 2:a upplaga 1972 I bokhandel ca kr 57:- Vissa institutioner får rabatt genom förlaget.

Barnolycksfall i Uppsala I av Lars H Gustafsson. En beskrivande epidemiologisk undersökning av barnolyckor i Uppsala under en 1-årsperiod. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40, 1975. Begränsad upplaga. Kan rekvireras från samarbetskommittén. gratis

154 sou 1979:28 Bilaga 4

I

BE°EEEZESELQEELEÃÃEESh

farliga värld. Broschyr utarbetad av pro- Barnets Berfenstam och docent Theodor Ehrenfessor Ragnar preis för samarbetskommittén mot barnolycksfall. omarbetad 1978. Utgiven av Försäkringsbolagens Upp- Pekar på risker för barnolycksfall lysningstjänst. dem. gratis och hur man kan förebygga

nustavla skydda barnen. omarbetad 1974. A3-format. Korta råd angående barnolycksfall och säkerhetsan- Avsedd att hängas upp på väggen. gratis ordningar.

finsk version gratis Hustavla,

folket - Liten bok om barn och farlig- Det gåtfulla heter. skrift om förskoleåldern. 1976 Trygg-Hansa. gratis

om dina ungar! Broschyr om fritidens faror Var rädd och Trygg Hansa gratis Utgiven 1978 av samarbetskommittén

oåtkomligt för barn! Apoteken ger råd - Förvara Folder utarbetad av Apotekens informationsavdelning i samarbete med Giftinformationscentralen. gratis

Affisch i A4- Du som använder matberedningsmaskiner. format. Manar till försiktighet i samband med använd- Endast enstaka ex gratis ning av matberedningsmaskiner.

4 riskpunkter i rulltrappan. Affisch 35x70 cm. Följebrev Framställd av samarbetskommittén i sambifogas. råd med Arbetarskyddsstyrelsen med anledning av uppi rulltrappor. Endast enstaka ex gratis repade olycksfall

en dödsfälla för barn? Flygblad i Är din arbetsplats A4-format med följebrev. Avsett att anslås på byggar- Utarbetat av samarbetskommittén och Lekbetsplatser. i samråd med Planverket 1972 för att föremiljörådet på byggarbetsplatserna. Distribygga barnolycksfall bueras med byggnadsloven via byggnadsnämnderna. gratis

Varning för smällare. Affisch 25x35 cm och folder som varnar för de vanligaste skadorna i samband med smällare. Framtagna av samarbetskommittén i samråd

med Rikspolisstyrelsen och med stöd av Trygg-Hansa gratis

säkrare hem. Affisch ca 40x70 cm. Utgiven av För- §3: säkrings AB Skandia i samarbete med socialstyrelsen och samarbetskommittén. Erhålles på närmaste Skandiakontor. gratis

var rädd om dina ungar! Affisch 35x50 cm med plats kurser 0 dyl. kr 1:- (inkl moms) för egen text angående

!E§EällElEå§EâEEE;âl av säkerhetsanordningar kr 20:- per serie (inkl serie ritningar moms och frakt) för skärmutställningar kr 60:- (40x50 om och fotografier lämpliga

omg

* m°m5 kr 25:- (24x30

4 Bilaga 155 _ 5 _

Var rädd om dina ungar. 4 st utställningspelare från Malmö Hälsovärdsnämnds utställning 1974. Varje pelare med 4 skärmar 150x150 cm. Kan beställas genom Malmö Hälsovårdsnämnd, Utbildnings-och infor- ca kr 400:-/1 Vecka mationsavdelningen, Kalendergatan 1, 211 35 Malmö, ca kr 800:-/3 veckor tel 040/ 14 10 00. (exkl frakt) AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA * KONSUMENTVERKET Sorterargatan 26, Fack, 162 10 Vällingby, tel 08/ 739 01 00 Tänk på säkerheten. Folder. Information och råd om barnvagnar. gratis Typgodkända bilbarnstolar. Faktablad nr 21. gratis i 1 ex Flytvästar. stillfilm. 10 diabilder + ljudband 5 min. omarbetad 1976. Bildserien betonar vikten av att ha flytväst och redogör för skillnaden mellan räddningsvästar och flytplagg. kr 35:- Råd & rön. Tidskrift. Utkommer 10 ggr per år. Granskar Prenumeration l7;varor och tjänster, informerar om konsumentens rättig- Lösnummer kr 2:50 heter och skyldigheter. UTREDNINGSRAPPORTER 1975:3 Leksaker. Konsumentverkets riktlinjer för utarbetande av säkerhetsregler beträffande leksaker. kr 10:- 1975:5 Lekplatser. Markmaterial under gungor och klätterredskap. kr 7:l975:1O Leksaker II. Vägledning i säkerhetsfrågor. kr 10:l976:4 Barncyklar. Konsumentverkets riktlinjer för säkerhet och information. kr 3:l976:5 Barnvagnar. Riktlinjer för säkerhet och övrig funktion. kr 8:l976:ll Lekredskap. Riktlinjer för säkerhet och information. kr 9:- AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅÅAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA * LEKMILJÖRÅDET Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm, tel 08/ 23 60 60 Nedanstående materiel finns tillgängligt på Lekmiljörådet, men rekvireras från respektive distributör. Vissa diaserier lånas ut från Lekmiljörådet. LJUDBILDSERIER Distributör: Lekotek om verksamhetens mål och innehåll med exempel från tätort och glesbygd Esselte Studium Utomhus om utemiljö för barn och ungdom i bostadsområden Konsumentverket

sou 1979-28 156 Bilaga 4

_6_

mest om miljö och material i förskolan. Minst behöver Esselte Studium

Sju delar: barnen i småbarns- Jag och min värld om de yngre

gruppen.

andra om de äldre i småbarnsgruppen. Jag och några Tambur, lek- Några andra och jag om syskongruppen.

hall och hemvist.

för att förstå om syskongruppen. Lab och kök. Förstöra

Bibliotek och saga och sanning om syskongruppen.

musik.

Verkstad. om du håller så borrar jag om syskongruppen.

för busfrön om förskolans utemiljö. Grogrund

BILDSERIER om miljö mest dokumentation av utställning Minst behöver småbarnsavdelning. Lekmiljörådet och material för förskolans

av utställning om miljö och som syskon dokumentation Lekmiljörådet material för förskolans syskongrupp.

på allvar om lek- och arbetsmate- På lek, på låtsas, “ Lekmiljörådet rial ur vardagslivet.

BÖCKER och material i förskolan. Nya rekommendationer Miljö utarbebetänkande baserade på barnstugeutredningens Liber förlag med socialstyrelsens byrå HB 2. tade i samarbete

om barns villkor i en Barnen och betongen. En rapport Liber förlag svensk förort.

Gamla Eugenia- Barns utemiljö - sjukhus. Området kring

angående Karolinska sjukhuhemmet. Ett programförslag

sets utemiljö. Lekmiljörådet i samarbete med Handikappinstitutet. Utgiven

lekredskap. En utvecklingspsykologisk Lek, lekplatser, av barns lek på lekplatser Eva Norén-Björn studie Liber förlag av Lekmiljörådet 1977 Utgiven

för 7-12-åringars fritidsverksamhet Miljö och material och Sten Didrik Bellander - Gunilla Lagerbielke Liber förlag och Lekmiljörådet 1977 Utgiven av Socialstyrelsen

SKRIFTER

- barn på sjukhus. Informa- Leken är livets hjärtblad med samma namn gratis tionsmaterial till utställning

skissförslag till bo- Boendemiljö för barn. Text-och rdar, parklek osv samt informastadsmiljoer, skolg i bostadsområden. gratis tion om närlokaler

lekmaterial och leksaker gratis IV. Om lek, Lekmiljönytt växtexperiment som med växter. om enkla Exgerimentera gratis var och en kan pröva.

AFFISCHER

7 år. Kom i- håg för oss 0-2% år, 2%-7 år och över

i färg. 3 lekrådgivningsplanscher gratis Finns även på invandrarspråk.

med förslag till enklare Affisch Prövasexperimentera.

sou 1979:28 157 Bilaga 4

* NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FHÄMJANDE, NTF

Värtavägen 75, 115 38 Stockholm, tel 08/ 63 06 30

Nedanstående utgör endast en del av det material som ingår i NTF:s materialkatalog. Moms, frakt-och faktureringsavgift tillkommer utöver angivna priser.

AFFISCH Akta mej i trafiken. Format A3 (30x42) och (50x70) gratis

LITTERATUR Rätt och vett i trafiken. Bok om 175 sidor. Ger i kortfattad och populär form de viktigaste bestämmelserna för 1-9 ex 9:- /st vägtrafiken samt goda råd om uppträdande i trafiken. 10-99 ex - 5% 100- ex - 10% så går vi. 8-sidigt häfte. Behandlar de gåendes rätta uppträdande i trafiken, t ex de gåendes plats på vägen, beteende vid övergångsställe, signaler för gående etc. kr 1:25

Så cyklar vi. 16-sidigt häfte. Behandlar cykelns utrustning och cyklistens rätta uppträdande i trafiken, trafiksignaler m m. kr 1:50

Våra små barn och trafiken. 12-sidigt häfte med 32 färgbilder. Utarbetat i samråd med Barnpsykologiska institutet. Vänder sig till föräldrar och lärare. Informerar om vilka förutsättningar de små barnen har att med hänsyn till sin mognad klara sig i dagens trafikmiljö. kr 1:40

Barnens beteende i trafiken. Särtryck. Kerstin Bäckström: kr 2:00 kortfattat om stina Sandels forskning

STILLFILM - FILM

våra små barn och trafiken. 33 färgdiabilder med texthäfte (häftet med samma namn) och ljudband. kr 240:-

sagan om gropen (för vuxna) Bildserie med ljudband , 7 färgbilder. Inledning till bildserien Vi måste få det säkrare (Trafik och miljö). kr 50:- Vi måste få det säkrare (Trafik och miljö) Bildserie med ljudband, som behandlar vår kr 250:trafikmiljö. Johan och Pegg. 16 mm svart-vit ljudfilm. speltid 16 min. Tecknad film för barn 3-5 år kr 550:-

SKOLANS ALLMÄNNA MATERIAL FÖR TRAFIKUNDERVISNING

Ert barn börjar skolan. 4-sidig folder för nybörjarnas målsmän. Finns även på finska och serbokroatiska. gratis Czkelteknik. 8-sidig vikfolder. kr 0:20 Trafikstudier på mellanstadiet Atta olika block innehållande 30 stycken elevblad med lärarhandledning Cykelns utrustning och manövrering kr 7:50 Plats på vägen kr 7:50 Väjningsplikt i vägkorsning kr 7:50 Möte kr 7:50 omkörning kr 7:50 Stannande och parkering kr 7,50 Last och passagerare kr 7:50

158 4 Bilaga

_ 3 _

LÄROMEDEL FÖR FÖRSKOLEÅLDERN M M NTF:s trafikflano med handledning Akta mej. Blädderblock 50x70 cm med 10 st färgplanscher och handledning. Trafikstunder i barntrafikskolor. Handledning avsedd för ledare av barntrafikskolor. Lämplig för dagbarnvårdare. 6:50 för förskolebarn. A4-häfte - Trafikträning i närmiljö upp trafikundervisningen för Förslag på hur man lägger kr 2:25 förskolebarn i den egna närmiljön. Rulle Avsedd att stimulera an- kr 2:50 Reflex, sprattelgubbe. av reflex kr 37h /22 st vändandet på små barn. Övergångsmärke. Gummerat klippark innehållande 54 st Gårman 4x4 cm kr l Herr vikfolder. Lärarhandledning. kr Reflexdags. 4-sidig Arbetsbok för 5-6-åringar. Innehållande 5 arbetsblad med olika trafikmoment, handledning samt föräldrainformation. kr

Arbetsblad för 3-4-åringar. Innehåller ett arbetsblad om trafik, handledning samt föräldrainformation. och från förskolan. Folder avsedd att delas ut Vägen till till föräldrar. Finns även på finska och sebokroatiska. kr

Föräldraaffischer. 29x66 cm i 2 versioner. Avsedda att anslås och barnavårdscentraler. kr 2:50 på förskolor Anita och Televinken pratar trafik. LP kr 18:- Finns även i kassett kr 18:-

Johan och Pegg av Gösta Knutsson. Sagobok som ger barn i 3-5-ärsäldern de grundläggande trafiklärdomarna. kr 1:80

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhAA

* TRAFIKSÄKERHETSVERJCET

Fack, 171 20 Solna, tel 08/ 98 13 20 nedanstående materiel har Trafiksäkerhetsverket bl a för kam- Utöver om barn i trafiken affischer, stillfilm och utpanjen ytterligare ställning. Barn och barnczklar. (TSV 8005) Folder. Information och råd om barn och cyklar. gratis När du kör barn i trafiken. (TSV 7878) Broschyr. Avsedd för småbarnsföräldrar. om barn i barnvagnsinsats, bilbarnstol, baksätet, barnvagn och cykelsits. gratis

Lär känna det gåtfulla folket. (msv 7877) Broschyr. En information till vuxna om barn och trafik. gratis

Bilarna. (TSV 7882 A) Affisch 35x50 cm. En trafiksituation sedd dels från den vuxnes ögonhöjd (170 cm) dels från barnets (110 cm) gratis H Dito i All-format (TSV 7882 B) För barnet... (TSV 7883 A) Affisch 35x50 cm. Visar barnets oförmåga att uppleva trottoarkanten som gräns mellan lek och allvar. gratis ll Dito i Att-format (TSV 7883 B)

sou 1979:28 Bilaga 4 159

_ 9 _

* FRILUFTSFRÄMJANDET

Box 708, l0l 50 Stockholm, tel 08/ 23 43 50

Utförsåkarnas trafikregler. Affisch och folder gratis

NAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA^AAA^AAAAAhAAAAA^nAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

* STOCKHOLMS SOCIALFÖHVALTNING

Barnolycksfallskonsulent M Wigander, Fack l06 Informationsbyrån, 64 Stockholm, tel 08/ 68 05 OO eller 84 84 38

Broschyr och affischmateriel om förebyggande av barnolyckor. Vid beställning av 100 st lämnas kommunrabatt om 40% + fraktkostnader.

var rädd om mejl Broschyrer för åldrarna 0-4 år och 5-9. kr 2:-/st

Innehållet i O-4 år finns i sammandrag i folder översatt till engelska, finska, italienfranska, grekiska, ska, serbokroatiska, spanska, turkiska och tyska. kr 1:- Var rädd om dej! Broschyr lO-14 år. kr 2:50 Tänk på kvävnin sfaran. Affisch 35x50 cm. Visar kvävningsrisker 1 samband med blöjor, påsar och skynken av plast. kr l:-

Var rädd om oss av Millan Wigander. Bok utgiven på

§äFZH*??üEg?EH 1973. I bokhandel och på biblioteken ca kr 24:-

Farliga växter. Affisch i färg 70x42 om kr 10:-

9m_i§gr. 30x40 cm kr 1:50 y Materialet framtaget för barnavårdande institutioner inom stockholms kommun AA^A^^^^^a^^.a^aA^A^^^^^^Aa»^^A^.^^.»^.^^^^^^^^^^^a^^^^^^Aanaaaan^^^^^^AA^»^^^^^^^^^^^^^m

* SVENSKA BRANDFÖRSVARSFÖHENINGEN

Kungsholms Hamnplan 3, 112 20 Stockholm, tel 08/ 52 08 40, Förlaget 53 5950 08/

Moms, frakt-och exppditionskostnader tillkommer utöver angivna priser. Filmerna säljs eller hyrs genom Science AV, Box 2144, 103 14 Stockholm, tel 08/ 24 31 25

TRYCKSAKER Medl Icke medl. om det brinner... Enkla råd för den som bor i kr 0:75 0:90 villa radhus, höghus - hyreshus.

Brandkunskap för alla kr 2:25 Handledning för lärare kr 10:- 13:- Handbrandsläckare kr 50:- 39:-

STILLFILMER

se opp för brand: se sid l. Kan ev utlånas kr 175:- 215:- Hemmets brandförsvar. se sid 1. kr 215:-

åiigdäåäiiåäzirs

Brandförsvar i skolan. Bildband om 38 bilder. Visar utrymningsförfarandet vid ev brand i skola. Praktiska råd ges även om bl a hur man förfar med dörrar och rökfyllda korridorer. Finns i låg- mellanstadie- kr 150:_ /st och högstadieversion. kr 190,_/2 vers,

sou 1979:28 160 Bilaga 4

- 10 _

om 23 bilder. Visar brand- kr 45:- Brandkåren. Bildband kärens resurser och arbete.

FILMER 20 min. hyra kr 70:- Det brinner. l6 mm film. speltid 12 min. hyra kr 55:skogen brinner. 16 mm film. speltid 20 min. hyra kr 90:- Eldens natur. 16 mm film. speltid

AAAÅAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

* SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGS RIKSFÖRBUND 5 B, 114 51 stockholm, tel 08/ 24 85 20 Strandvägen

Akta ditt barn. stillfilm. se sid 2.

Barnets farliga värld. Broschyr. se sid 4.

AnaaaanaaanaannaaaaaaanaaaaaaøanaaanaAaAAAaAnanaøøanA^^^^AaaAaA^^^A^aaaaanaaønanananm

* SKANDIA, FÖRSÄKRINGS AB 103 60 Stockholm, tel 08/ 22 44 20 Förlagsavdelningen, Fack,

SKRIFTER i En sammanställning av Barnet trafikmiljön. skandiarapporten I. gratis

Varför skadas barn i trafiken? II. gratis Skandiarapporten trafikanter. En beteendestudie av oskyddade stina sandels. Skandiarapporten III. gratis

Handlingsbok för ängsliga föräldrar. En sammanställning av scaft-rapporten Barnen i trafiksamhället. Information till föräldrar och andra vuxna som vill skydda barnen i trafiken. gratis

lära av Lerum? En sammanställning av Vad kan vi Barnen i trafiksamhället. Inscaft-rapporten formation till beslutsfattare, planerare, miljöutformare. gratis

slutrapport om Barnet och trafikmiljön. sammanfattning och erfarenheter från planering och genomförande av Riksförbundet Hem och skolas, NTF:s och skandias rikskampanj 1973-1975. gratis

STILLFILMR Barnet i dagens trafikmiljö. Diaserie om 35 bilder med ljudband. Speltid 12 min. En kommentar I. utlånas gratis till Skandiarapporten

Barnet i trafikmiljön. Diaserie om 40 bilder med ljudband. Speltid ll min. Handledar-och diskussionshäfte medföljer. Stillfilm för riks- Barnet och trafikmiljön. utlånas gratis kampanjen

4 161

Bilaga

_11_ * SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET - SIMFRÄMJANDET Sveavägen 29, 4 tr, lll 34 stockholm, tel 08/ 14 18 30 BLANKETTER Anmälan till simskola kr 0:10 simkunnighetsintyg kr 0:10 Samlingsförteckning kr 0:15 Flitdiplom kr 1;- Diplom utan text kr 1:- TRYCKSAKER Bestämmelser för livräddarmärket gratis Säkerhetsanvisningar vid skolbesök i bassängbad gratis Regler för färder 1 småbåtar - Regler för friluftsbad gratis Simma i sommar kr 0:25 var leker ditt barn? gratis Grundregler för livräddning kr 0:15 säkerhetsråd för badsemester utomlands gratis så här räddar du liv med inblåsnings- (mun-mot-mun) metoden gratis För säkrare fiske - Roligare fiske gratis Bada bort jäktet kr 0:15 Hur en simskola organiseras kr 3:- Iskunnighet och vaklivräddning kr 1:- Vän med isen kr 0:25 Simdiplom kr 1:- Livräddardiplom kr 1:- PM för simskolor kr 0:50 Flytvästdepåer - förteckning över de orter i Sverige som har depåer för utlåning av flytvästar gratis Lektionsutkast - Bad-och båtvett. kr 2:- AFFISCHER Anmäl Dig till simskolan kr 1:- En snabblektion i simning kr 1:- Badvett kr 1:- Sitt i båten kr 1:- Bada bort jäktet kr 1:- Båtvett kr 1:- Svag is gratis

162 Bilaga 4 sou 1979:28

_ 12 _

LITTERATUR Simlärarens dagbok kr 6:50 Modern simundervisning kr 20:simlekskolan kr 10:- Bastu - bygge kr 3:-

VARNINGSSKYLTAR Varning för hopp på grunt vatten kr 20:- Varning för djupt vatten kr 20:- FILMER (Hyrs genom Föreningsfilmo, adress se sid 1, frakt tillkommer) Modern simundervisning hyra kr 35:olle lär sig crawl hyra kr 35:- The Halliwick-Method (handikappsimning) hyra kr 50:- Vän med isen (kan inköpas genom SLS) hyra kr 30:- Vän med vattnet (Hyrs genom Trygg-Hansa, Förlagsverksamheten, 106 26 Stockholm, tel 08/ 30 77 90) hyra kr 34:10 (inkl moms o exp) LJUDBILDBAND Var leker Ditt barn? kr 80:- Badvett och båtvett kr 80:- Konstgjord andning genom inblåsning kr 80:- &

* KF:S KONSUMNTINFORMATION Fack, 104 65 Stockholm, tel 08/ 743 10 00 Tjäna på att veta om lek och lekmaterial. Broschyr. Berättar om lekmaterial för olika åldrar, informerar om de nya produktsäkerhetsbestämmelserna för leksaker mm. (Rekv nr 40 000) utan kostnad säkert och roligt för barn. Diaserie om 47 bilder inköp kr 125:med ljudband. speltid 18 min. Upplyser om vad man ute att den skall (exkl moms) kan göra åt miljön och inne för kr 25:hyra bli säker och stimulerande för barnen. (exkl moms) (Rekv nr 40 031) Säkert och roligt för barn. Broschyr. Diskussionsunderlag. (Hekv nr 40 030) utan kostnad

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA^^^A^^aAAAAAA^AAAAAAaAAA^A^AA SÄKERHETSANORDNINGAR säkerhetsanordningar för att minska riskerna för barnolycksfall finns att köpa på de större varuhusen och i järnaffärer samt i affären för barnsäkerhetsutrustning, AKTA, Fleminggatan 34, 112 32 Stockholm, tel 08/ 50 76 70. AKTA har en katalog över sitt sortiment och tar även emot postorder.

1881.02.78.1000.Sthm

Bilaga 5 i Redovisning

av

intervjuer Tyresö

av barnpsykolog Kerstin Bäckström

Totalt har 105 intervjuer utförts med vissa yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. Dessa är personal inom barnhälsovården, distriktssjukvården, förskolan, familjedaghemmen, grundskolans låg- och mellanstadium, fritidshemmen och fritidsgårdama samt konsumentvägledningen, kvarterspolisen och en skolsköterska. Från början avsågs att för varje yrkesgrupp göra en redovisning av svaren på frågorna. Detta har emellertid ej gjorts eftersom svaren till sin innebörd visat sig vara så enhetliga oberoende av yrkesgrupp. Samma orsak har gjort att ej så många intervjuer utförts som var avsett från början. Avsikten med intervjuerna har varit att ge en uppfattning om utbildningssituationen för de grupper i Tyresö kommun, som arbetar med barn och ungdom, vad respektive grupper kommer ihåg att de fått i utbildningshänseende vad gäller förebyggande av olycksfall för barn och ungdom, vad de anser om bamsäkerhetsfrågor, i vilken utsträckning och på vilket sätt de informerar föräldrar, barn och ungdom i olycksfallsförebyggande syfte, hur de anser att information i säkerhetsfrågor skall genomföras, hur mycket utbildning de anser sig ha fått i sin utbildning om barns och ungdomars utveckling samt om informationsteknik. Den enda påtagliga skillnad, som finns mellan grupperna gäller utbildningen. Sålunda har fritidsgårdama betydligt större andel för arbete med barn och ungdom inadekvat utbildad personal. Inom både den kommunala och den föreningsstyrda fritidsgårdsverksamheten saknar 2/3 fritidsledarutbildning. I den föreningsstyrda fritidsgårdsverksamheten har många endast genomgått kortare kurser, i regel bedrivna inom ramen för den egna föreningsverksamheten. Dessa svarar också i större utsträckning än övriga yrkesgrupper att de ej kan tillräckligt mycket om barn och barns utveckling samt är mindre medvetna om vilka risker som föreligger i olika åldrar. Nedan redovisas svaren på de frågor som ställts i intervjun. Intervjuforrnulär finns i appendix. l intervjuforrnuläret finns frågor med bundna svar och frågor med öppna svar. Samtliga frågor redovisas här i den följd som de förekommer i intervjufonnuläret.

164 Bilaga 5 1. När utbildades du? 10 år 5-10 år 5 år Förenzs- Ingen el. sedan sedan sedan utb. annan utb. 17 21 36 4 27 2. Har du någon form av fort- eller vidareutbildning? Ja Nej 9 96 På fråga 2 har endast 9 svarat att de lätt fort- eller vidareutbildning. Dessa har vant kortare kurser utom för sjuksköterskorna, som genomgått vidareutbildning för arbete inom barnhälsovård eller öppen hälso- och sjukvård. Ingen har ytterligare vidareutbildning enligt fråga 3. 3. Har du ytterligare vidareutbildning? Ja Nej 0 105 4. Vilka typer av barno/jzeksjall togs upp i grundutbildningen och hur mycket? Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt

Övrigt, vad?. . .

5. Vilka typer av barnoljzcksfa/I togs upp ifort- och vidareutbildningen och hur mycket? Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt

Övrigt, vad?. . .

sou 1979:28 165 Bilaga 5 Om information om barnolycksfall givits: 6. Pâ vilket sätt/ick du den här in/brnzatiønen? l grundutbf? I fortbildnf?

d) Annat sätt, vilket? gruppdisk. 8 praktik I e) Komb. a, b 1 f) Komb. a, d g) Komb. b, d h) Komb. a, b, d l Komb. a, b, + praktik l

7. Hur har du haft praktisk nytta av den här irz/brmationen? För egen del Kan infom1era 30 12

8. Vilket irtfbrmationssätt anser du att du lärde dig mest av? Grund Fort 0 6

9. Om ingenting på 4 och 5: Hur har du skaøfat dig kunskap om barnoücksfall? Lärt själv Fått Har ingen erfarenhet kunskap 17 39 16

l0. Tycker du att det behövs irtfbrmation till_ föräldrar om risker_ för barnøüclcs/all och _förebyggande åtgärder? Ja Nej 102 3

De 3 som ej anser att det behövs svarar att föräldrar kan sådant ändå.

166 5 Bilaga

om risker för barnolycksfall och 11. Informerar du föräldrar kontinuerligt förebyggande åtgärder?

Ja Nej 17 88

Av de 88 som inte informerar föräldrar anger 27 att de inte träffar dem, 19 att det inte blir av, 14 att de inte kan tillräckligt mycket för att göra det och 4 att Föräldrar kan sådant. Resterande 24 anser att man bara behöver något speciellt inträffat eller någon gång ibland och att det göra det om annars inte behövs.

12. Tycker du att det behövs information till barn om risker för barnoljtcksfal/ och jörebyggande åtgärder? i Ja Nej 104 l

Den enda som inte anser att barn behöver information anger som skäl att Föräldrar bör ansvara för detta. 13. Pratar du med barnen kontinuerligt om barnolycksfal/srisket* och _förebyggande åtgärder? Ja Nej 88 17

Av de 17 som ej pratar med barn om detta anger 7 att de ej träffar barnen sätt att de kan göra detta (BVC), medan 5 svarar på ett sådant att de inte kan. 3 säger att det inte blir av och 2 anser att de har för små

barn (koltavdelning på daghem). Övriga är ense om att det behövs både

inför speciella aktiviteter, när något håller på att hända och när något hänt. 14 A-18A innebär att sjuksköterskor inom barnhälsovården, distriktssköterskor, Förskolans personal och dagbarnvårdare tillfrågats:

14 A. Når du har en mamma med ett 8-] 0 månaders barn, år det något speciellt du tar upp då, när det gäller olyckslallsrisker?

Ja Nej 53 0

15 A. Om du har en mamma med ett 18 månaders barn?

Ja Nej 52 1

Bilaga 5 167 16 A. Om du har en mamma med en 2-3-âring? Ja Nej 52 1

l7 A. Om du har en mamma med en 4-âring? Ja Nej 49 4

18 A. Om du har en mamma med en á-âring? Ja Nej 51 2 14 B-16 B innebär att Iåg- och mellanstadielärare och fritidshemmens personal tillfrågats: 14 B. När du har en mamma med en 7-8-âring är det något speciellt du tar upp dâ, när det gäller oIjICksfaI/srisker? Ja Nej 21 1

15 B. Om du har en mamma med en 9-åring? Ja Nej 20 2

16 B. Om du har en mamma med en 10-åring? Ja Nej 20 2 Frågorna 17B-18B utgår, eftersom dessa yrkesgrupper ej har övriga åldrar. 14 C-17 C innebär att fritidsledare, konsumentsekreteraren, kvarterspolisen och en Skolsköterska tillfrågats: 14 C. När du har en 7-8-âring är der något speciellt du rar upp då, när det gäller obwksfallsrisker? Ja Nej 28 2

168 5 Bilaga

15 C. Om du har en IO-ll-âring?

Ja Nej 28 2

16 C. Om du har en l3-l4-âring?

Ja Nej Har ej åldern 25 2 3

17 C. Om du har en l7-l8-âring?

Ja Nej Har ej åldern

19 2 6

Fråga l8C utgår. På frågorna 14 till och med 18, som här behandlas summariskt, svarar alla med relativt enhetliga svar. Endast 5 har svarat att de ej kan på någon eller några av dessa. Vad gäller olycksfallsrisker för barn 8-10 månader gamla svarar 52 att de stoppar saker i munnen, kryper och reser sig, kan bränna sig på spisen, äter mediciner och rengöringsmedel, drar ner saker över sig osv. För åldern 18 månader svarar 52 att barnen klättrar, faller, petar i eluttag, når längre, vatten och fönster är farligt. Beträffande 2-3-åringen svarar 52 att de är snabba, förstår inte, drunknar lätt, klänger och far, kan cykla på trehjuling och behöver tillsyn. Vad gäller 4-åringen svarar 52 att de är snabba och övermodiga, förstår en hel del, prövar på saker, får ofta vara ute ensamma, börjar cykla och trafiken är farlig. När barnet blir 6 år svarar 50 att de har svårt hålla sig stilla, är både stora och små, är fumliga och farliga på cykel i trafik. Vid 7-årsåldern är faran i trafiken störst speciellt med cykel, detta anser 42 medan 6 anser att de handskas farligt med knivar och redskap eftersom de ej förstår faran. För 8-9-åringen är trafiken farligast anser 39, medan 4 säger att rullbrädor innebär den största risken. Vad IO-ll-åringar och l3-l4-åringar beträffar är svaren också entydiga och dessa åldrar anses vara i riskzonen för samma faror, nämligen trafiken samt olyckor i samband med sprit och rökning. De få fritidsledare som arbetar med ungdomar på upp till 18 år anger också trafik och sprit som den största faran. 19. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda/ör information om barnolvcksfál/ _ør föräldrar? 40 svarar att om de gör det så varierar tiden, medan 65 svarar att de aldrig gör det.

sou 1979:28 5 169 Bilaga

20. Har du någon rutin _lör in/brmarion om ÖGIVIO/yCkS/ÃU/fÖlf/ÖIÖ/(l/YI!?

Ja Nej Gör det ej 7 33 65

De 7 som anger att de har rutiner för sådan information svarar att detta sker tillsammans med tryckt information (21).

21. Brukar du använda något material vid infbrniarionen?

Ja Nej Gör det ej 7 33 65

22. Hur in/brmerar du föräldrarna? Här svarar 33 att de pratar, vanligen i samband med att något skall hända eller har inträffat, 7 pratar i kombination med tryckt information. 23. Hur skulle du vilja att informationen till föräldrar ska/l bedrivas? 82 anser att detta bör ske vid foräldraträffar, 8 vid individuella träfTar med föräldrar, 2 anser att bildband vore bra medan 4 anser att massmedia skulle sköta det, 3 tycker att det är skolans ansvar, 4 att kurser bör finnas och 2 har ingen uppfattning. 24. Vem rycker du ska/l sköta detta? Här svarar 58 att personalen skall sköta sådant men endast om utbildning i dessa frågor ges, 34 anser det bra om någon person ”utifrån” med kunskap om detta kommer, 3 anser att det skall ske via TV och 4 att mödra- och barnavårdscentral skall svara for det samt 5 vet inte och l anser att föräldrautbildning skall tillgodose detta. 25. Tycker du art detta är något som den planerade/öräIdraurbi/drzingen skall Ia upp?

Ja Nej 105 0

26. Harföräldrarna egna frågor de vill ha svar på om barnens säkerhet?

Ja Nej Ej frågat 25 72 8

Personalens uppfattning är i 8 fall att föräldrar vill veta om risker vid olika aktiviteter och vid raster, i 6 fall att de är oroliga for trafiken och i 5 fall att de är oroliga över rullbrädor. Risken for mobbning och liknande anges i 3 fall som orsak till oro, Försäkringsfrågor i l fall, säkerhetsanordningar i l fall och frågor om var man kan köpa saker i l fall.

5 170 Bilaga

26 A. Vilka _lörälclrar är enligt din erfarenhet mest vanliga?

De som över- De som är for Lika Vet ej Ej frågat beskyddar litet medvetna barnen och “underbeskyddar” 18 52 22 5 8

27. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda för information om risker/ör barn? Tidåtgången varierar alltid svarar 97, l anger en bestämd tid medan 7 inte ger sådan information.

28. Har du någon rutin för information om risker/ör barn?

Ja Nej Gör ej 3 95 7

De 3 som har en speciell rutin för informationen anger att det sker när något hänt. 29. Hur informerar du barnen? 90 svarar att de pratar, 8 att de pratar tillsammans med ett tryckt material (30) och 7 att de inte ger sådan information.

30. Brukar du använda något material vid informationen?

Ja Nej Gör ej 8 93 4

Av de 8 som använder något material vid informationen anger 5 att de använder tryckt information utan närmare definition, medan 3 anger att de använder sig av den årtidsalmanacka, som nyligen erbjudits dem.

31. Hur skulle du vilja att informationen till barnen skall bedrivas? 85 svarar att det skall ske spontant i de situationer som kräver det. 19 tycker att detta kan kompletteras med material som film, bildband och tryckt information medan 1 tycker att man skall göra det med hjälp av lekar. bra

32. Vem tycker du skall sköta detta? 103 anser att personalen själv med

- med någon kunnig person utifrån utbildning gärna kompletterat och barn. - skall sköta detta medan 2 vill samla föräldrar, personal

33. Fick du i din utbildning något om barns utveckling?

Ja Nej Ingen utb. 75 3 27

Bilaga 5 171

34. Var den tillräcklig _lör alrförstâ barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av?

Ja Nej Kan ändå [ngen utb. 36 42 38 27

Bland dem som ändå förstår barn och barns beteende har 9 läst själva, 16 har läst och skaffat sig erfarenhet och 13 har fått kunskap genom erfarenhet.

35. Var den IiIlräcklig_/öi an du ska/l kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt a!! barn i olika â/drar/örsrâi de!?

Ja Nej Kan ändå Ingen utb.

39 39 38 27

Bland dem som ändå anser att de kan anpassa informationen så att barn förstår uppger 7 att de läst själva, 4 har genom en kombination av erfarenhet och egna studier skaffat sig kunskap, 15 har kombinationen utbildning och erfarenhet medan 12 uppger att de län sig genom erfarenhet.

36. Var den tillräcklig_ /ör att kunna informera_ /öräldrar om vad som är normalt för olika åldrar?

Ja Nej Kan ändå Ingen utb. 27 51 26 27

Bland dem som ändå kan informera föräldrar har 11 genom utbildning och erfarenhet fått sådan kunskap, 1 har läst själv och skaffat sig praktisk erfarenhet, 11 har bara erfarenhet som grund och 3 har läst själva. 37. Vilka typiska Lzrveck/ingsdrag rycker du att obøcks/a/lsin/ormarionen ska/l betona? Här har angivits utveckling for olika åldrar beroende på vilka åldrar man arbetar med. För har av 40 angivits att barnet kryper, reser sig. faller, stoppar

l-åringen

i munnen, är klumpigt motoriskt, drar ner saker. När barnet är 2 år anger 40 att det klättrar och ramlar, når, är snabbt, kan drunkna. Om 3-åringen svarar 37 att barnet är snabbt. har bra balans, vill kunna, förstår en del och blir överskattat. När det gäller 6-åringen svarar 50 att denna ålder är fylld av motsättningar, både stora och små, de har stort rörelsebehov, är klumpiga och inte mogna att cykla i trafik. 7-åringen är lugnare men fortfarande inte så stor, uppfattar annorlunda än vuxna och är för liten for att cykla i trafiken anser 68.

172 Bilaga 5

Vad 9-åringen beträffar svarar 33 att de är rätt lugna. att de leker i gäng och glömmer då lätt saker de kan, att trafiken är farlig för dem, att de fortfarande är både stora och små. I ll-årsåldern anser 27 dem vara omogna, de växer fort. behöver stöd och är fortfarande osäkra cyklister. Vid 13-14 år anses ungdomarna mera mogna. kan lyssna, men är tuffa också, fungerar i gäng, vilsna. Detta svarar 14 personer. I l7-18-årsåldern slutligen är identitetssökande viktigt. l den här åldern är man mottaglig för informationen men fortfarande tuff och omogen som bilist. 13 har angivit detta. Att så få svarat på utvecklingen om l3-l4-åringar och l7-18-åringar beror på att endast 13 ledare har kontakt med dessa åldrar. Av dem som svarat har givits enhetliga svar. Att svarsfrekvenserna varierar och är relativt låga beror på att varje intervjuad fått berätta om de åldrar som arbetet omfattar. I flera fall har den intervjuade även tagit med andra åldrar. Totalt har 9 personer, förutom dem som ej har någon utbildning, ej kunnat svara på någon fråga om utveckling. 38. Tycker du att den utbildning som du/ick, gav tillräcklig kunskap om: a) barnolycksfall

Ja Nej Ingen utb. 9 69 27

b) på vilket sätt du skall informera? i Ja Nej Ingen utb. 15 64 27

Vad som ytterligare borde ha tagits upp är enligt 52 personer alla typer av olycksfall. 3 anser att trafiken måste behandlas mer i utbildningen och l vill veta mera om barn över huvudtaget. Sammanfattningsvis kan sägas att trots att den överväganden delen av här intervjuade yrkesgrupper fått sin utbildning för högst 10 år sedan har l/ 3 inte fått någon utbildning vad gäller olycksfallsrisker och förebyggande åtgärder. Nästan lika många kommer inte ihåg att de fått någonting och en knapp tredjedel har fått något litet. Mycket få har fått mera än l timme vardera om olika olycksfallsrisker. Endast ca 10 % av alla intervjuade anser, att de kan informera om olycksfallsrisker tack vare utbildning. Av dem som anser sig ha kunskap om barnolycksfall och ej har utbildning har 2/3 fått den genom erfarenhet och 1/ 3 genom att läsa själva. l/ 3 anser sig inte ha någon kunskap. Nästan samtliga uppger att föräldrar måste få information i barnsäkerhetsfrågor. Samtliga utom en anger att det är viktigt att barn får information om risker i förebyggande syfte. Barn och ungdomar får också på ett naturligt sätt denna information. Dock sker detta i största utsträckning inom forskolan. Man anser även i förskolan att t. ex. trafikundervisningen är för

SOU l979s28 Bilaga 5 173

svår utan speciell utbildning. Nästan alla som ger information till föräldrar och barn uppger att den tid som ägnas sådan information varierar. De allra flesta anger att information till föräldrar i olycksfallsförebyggande syfte bör ske på föräldraträffar antingen med hjälp av någon utomstående som behärskar området eller av dem själva efter det att de genom utbildning fått kunskap om hur man förebygger olyckor. l alla yrkesgrupper uppger de flesta att de inte anser sig kompetenta att ge sådan information till föräldrar utan extra utbildning. Information till barn och ungdom i säkerhetsfrågor anser alla bör ske spontant i en aktuell situation. Låg- och mellanstadiets lärare, dvs. klasslärarna och fritidsledarna, anför att de inte fått lära sig något om barns utveckling och beteende i utbildningen. Endast om läraren studerat pedagogik i en 20-poängs- eller 40-poängskurs, vilket inte är obligatoriskt bland låg- och mellanstadiets lärare, har man läst så mycket socialpsykologi att man genom utbildning förstår barn i de åldrar som man skall arbeta med. Bland dagbarnvårdare varierar kunskap om barn och hur man förebygger olycksfall betydligt. Detta beror på att en del av dagbarnvårdarna är t. ex. barnskötare eller förskollärare, som genom sin utbildning fått sådan kunskap. Andra dagbarnvårdare kan helt sakna utbildning i barnkunskap. Samtliga personalgrupper anser själva att de i utbildningen inte fått lära sig tillräckligt om risker för olycksfall och första hjälpen vid olycksfall bland barn och ungdom. Endast ytterligt få personer har fått sådan utbildning och har då valt ämnet som projekt. examensarbete eller liknande. Genomgående anser de olika yrkesgrupperna att de skaffat sig både kunskap om barns beteende och olycksfallsrisker genom att läsa själva och genom erfarenhet med egna barn och/eller genom arbetet. Det visar sig också i intervjuer att nästan samtliga yrkesgrupper har en relativt god kunskap om barn i de åldrar som man arbetar med. Dvs. man har en sektoriserad kunskap om barns utveckling och behov. Den teoretiska kunskap om barn man fått i utbildningen har då vanligen känts som ett stöd. Däremot saknar man ofta kunskap om förebyggande av olycksfall. Framför allt saknar man en fördjupad kunskap för att kunna informera vuxna människor i frågor om barnsäkerhet. Den bild som framgår av olika utbildningsvägar (se 6.4.4 och bilaga 3) för dessa yrkesgrupper förstärks således genom intervjuerna. Samtliga yrkesgrupper utom de som helt nyligen genomgått förskolläran, fritidspedagog- eller klasslärarutbildning uppger, att informationsteknik och praktiskt arbete med information till vuxengruppen så gott som helt saknas i deras utbildning.

5 174 Bilaga

Appendix

vid barnob/cksjallsutredningens delutrediting avseende översyn av informations- Frågeformulär och utbildnings/láigor.

D Skolsköt. D BVC D Dagbarnvård. D D Vaktmäst. D Distrikt Fritidsped. D D Fritidsled. D Förskollär. Lågstadielär. D Mellanstadielär. D Konsumentsekr. D Barnsköt. D Högstadielär. D Ekonomipers.

l. När utbildades du? D 5-10 år sedan D 5 år sedan D 10 år sedan Ingen utbildning: gå till fråga 10

2. Har du någon farm avfbrtbildning? Ja D Nej D .. Om Ja: vilken” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

hur lång” . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

när? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

3. Har du ytterligare vidareutbildning? Ja D Nej D

Om ja: vilken? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

hur lång? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. .. när? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4. Vilka typer av barnolwlcsfall togs upp i grundutbildningen och hur mycket? Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt inte ihåg 1 tim l tim Gifter och mediciner D D D D D D D D Drunkning Trafik D D D D Elfaran D D D D D D D D Fallolyckor D D D D Spisen vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D D Övrigt,

Om fort- eller vidareutbildning finns:

5. Vilka wper av barnolyeksfall togs upp ijbrt- och vidareutbi/dningen och hur mycket? Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt mte ihåg 1 tim 1 tim Gifter och mediciner D D D D D D D D Drunkning Trafik D D D D Elfaran D D D D D D D D Fallolyckor D D D D Spisen vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D D Övrigt,

Om någon infonnation om barnolycksfall givits:

Bilaga 5 175

6. Pâ vilket sätt fick du den här informationen? I grundutbildnf? 1 fortbildnf? a) muntlig inf. (föreläsn.) b) tryckt mtrl c) film eller dia d) annat sätt, vilket . . . . . . . . . . . ..

DDDDDDDD DDDDDDDD

e) komb. a. b i) komb. a, d g) komb. b, d h) komb. a, b, d 7. Hur har du Ita/i praktisk nytta av den här informationen? Bra förmigsjälv D Kan informera D Övrigt, vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om inf. sätten skiljer sig i grund- och fortbildningen. 8. Vilket inüzrmationxsätt anser du att du lärde dig mest av? Grund D Fort D (Vid bearbetning gå tillbaka till fråga nr 6) Om ingenting på 4 och 5: 9. Hur har du skajfat dig kunskap om barno/ycks/all? Läst själv D Fått erfarenhet D Har ingen D 10. Tycker du att det behövs information till föräldrar om risker _lör barnolycksfal/ och _lörebyggande åtgärder? Ja D Nej D Om nej, varför inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 11. Informerar du _föräldrar kontinuerligt om risker för barnoMks/all och _lörebyggande åtgärder? Ja D Nej D Om ja, varför? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om nej, varför inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 12. Tycker du att det behövs information till barn om risker /ör barnolyc/Gfa/l och förebyggande åtgärder? Ja D Nej D Om nej, varför inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om nej på 11 och 13 gå till 23 resp. 31. 13. Pratar du med barnen kontinuerligt om barnolycks/allsrisker och _lörebyggande åtgärder? Ja D Nej D Om ja. varför? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om nej, varför inte? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

5 sou 1979:28 176 Bilaga

_förskolan och F rcfgor ställda till personal vid barnhälsovården, distriktssköterskemottagningarna,

_familjedaghemmen

14. När du har en mamma med ett 8-10 månade/s barn, är det något speciellt du tar upp då när det gäller olycks- .fallsrisker? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Om du har en mamma med ett 18 månaders barn? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Om du har en mamma med en 2-3-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 17. Om du har en mamma med en 4-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 18. Om du har en mamma med en 6-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

ställda till personal vid _liitidshem och lågstadiet Frågor

14. När du har en mamma med en 7-8-åring, är det något speciellt du tar upp då när det gäller obzcksfallsrisker? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Om du har en mamma med en O-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16. Om du har en mamma med en 10-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

samt konsumentvägledaren och kvar-

Frågor ställda till personal vid mellanstadiet, fritidsgårdarna

terspolisen 14. När du har en 7w8-åring, är det något speciellt du tar upp då när det gäller olycksfal/srisker? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15. Om du har en l0-12-åring? Ja D Nej D . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilaga 5 177

16. Om du har en l4-l5-âring? Ja D Nej D Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . , . . . . . . . . . . . .. 17. Om du har en I7-l8-âring? Ja D Nej D Om ja, vad då? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 19. Hur läng tid per tillfälle brukar du använda för information om barnolycksfall för föräldrar? . . . . . . . . . . . . . . . 20. Har du någon rutin för sådan här information? Ja D Nej D Om ja. vid vilka tillfällen sker det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

21. Brukar du använda något material vid informationen? Ja D Nej D Om ja, vilken eller vilka typer av material? Film Dia Tryckt mtrl Inget mtrl 22. Hur informerar du föräldrarna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

23. Hur skulle du vilja att informationen till föräldrar skall bedrivas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

24. Vem tycker du skall sköta detta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 25. Tycker du att detta är något som den planerade föräldrautbildningen skall ta upp? Ja D Nej D 26. Har _löräldrarna egna frågor de vill ha svar pa om barnens säkerhet? .la D Nej D Om ja, vad vill de veta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

26 A. Vilka _föräldrar är enligt din erfarenhet mest vanliga a) de som överbeskyddar sina barn

b) de som är för litet medvetna om riskerna, underbeskyddar“? DD

27. Hur lång tid per til/kille brukar du använda _üir information om risker _för barn? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28. Har du någon rutin _fär sådan information? Ja D Nej D Om ja, vid vilka tillfällen sker det? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

178 5 sou 1979:28 Bilaga

30. Brukar du använda något material vid informationen? Ja D Nej D Om ja, vilken eller vilka typer av material? Film Dia Tryckt mtrl Inget mtrl D D D D 31. Hur skulle du vilja att informationen till barnen skall bedrivas? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32. Vem rycker du skall sköta detta? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33. Fick du i din utbildning något om barns utveckling? Ja D Nej D

Frågor ställda till personal vid barnhälsovården, distriktsskötcrskemottagningar, _försko/an och .tamiljcdaghemmen Om ja: 34. Var den tillräcklig för att förstå barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av? Ja D Nej D Kan du det ändå? .Ia D Om ja. hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35. Var den tillräcklig/ör att du skall kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika åldrar _förstår det? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36. Var den tillräcklig _för att kunna informera _löräldrar om vad som är normalt/ör olika åldrar? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37. Vilka typiska urvecklingsdrag tycker du att olycks/äl/sin/brmatiønen ska/l betona?: l-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Z-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följdfråga ställd

Frågor ställda till personal vid .fritidshemmen och lågstadiet

Om ja: 34. Var den tillräcklig fdr att _förstå barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

Bilaga 5 179

35. Var den tillräcklig/öl att du skall kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika åldrar _törstår det? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36. Var den tillräcklig for att kunna informera _löräldrar om vad som är normalt för olika åldrar? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37. Vilka typiska urvecklingsdrag tycker du att olycks/allsin/ormationen skall betona?: ö-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följdfråga ställd

Frågor ställda till personal vid mellanstadiet oehfiitidsgârdarna samt och konsumentvägledaren kvarterspolisen Om ja: 34. Var den tillräcklig för att _lörstå barn och barns beteende och vad barn i olika frågor klarar av? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 35. Var den tillräcklig/ör att du skall kunna anpassa informationen till barnen pa ett sådant sätt att barn i olika åldrar förstår det? Ja D Nej D Kan det det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 36. Var den tillräcklig _for att kunna informera föräldrar om vad som är normalt för olika åldrar? Ja D Nej D Kan du det ändå? Ja D Om ja, hur? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 37. Vilka typiska urvecklingsdrag tycker du att olycksfallsinformationen skall betona?: 7-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 9-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13-14-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . l7-l8-åringen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Följdfråga ställd 38. Tycker du att den utbildning som du fick, gav tillräcklig kunskap om a) bamolycksfall? Ja D Nej D Om nej, vad borde ytterligare ha tagits upp? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

b) på vilket sätt du skall infomiera? Ja D Nej D

Bilaga 6 vid

Registrering

av

barnolycksfall länssjukhuset i Halmstad och

vårdcentralen Dockan i Växjö

av byrådirektör Rolf Dahlström

och byrådirektör Ewa Westman

Förord

För barnolycksfallsutredningen genomfördes under 1978 en registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. För undersökningens praktiska genomförande svarade statistiska centralbyråns enhet för rätts- och socialvårdsstatistik. Med projektet har arbetat byrådirektör Rolf Dahlström byrådirektör Ewa Westman. Barnolycksfallsutredningen har haft huvudansvaret för undersökningens uppläggning och tillsatte för ändamålet en särskild statistikgrupp i vilken ingått professor Ragnar Berfenstam, Uppsala universitet lze sekreterare Lars Johansson, landstingsförbundet utredningens sekreterare Lars-Åke Lundqvist, barnolycksfallsutredningen byråchef Nils Ringstedt, konsumentverket, sakkunnig i utredningen, sammankallande. Efter godkännande av Hallands läns landsting respektive Kronobergs läns landsting genomfördes undersökningen vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. För insamlingen vid centrallasarettet i Halmstad har svarat doktor Leif Ryd expeditionsföreståndare Margareta Bäckhed. För insamlingen vid vårdcentralen Dockan har svarat distriktsöverläkare Gunnar Karlsson leg sjuksköterskan Signhild Larsson. Vid båda sjukvårdsinrättningama har även andra personer medverkat i undersökningen. Författarna ber att få framföra ett tack till Er för gjorda insatser.

182 Bilaga 6

Registrering av barnolycksfall i Halmstad och Växjö

För barnolycksfallsutredningen genomfördes under 1978 en registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. Statistiska centralbyråns enhet för rätts- coh socialvårdsstatistik har svarat för undersökningens praktiska genomförande. Ansvariga för datainhämtning har- efter godkännande av Hallands läns respektive Kronobergs läns landsting - varit en läkare vid vardera länssjukhuset och vårdcentralen. Undersökningens uppläggning har bestämts av barnolycksfalIsutredningens krav. Även valet av sjukvårdsinrättningar har gjorts av utredningen. Datainhämtningsrutin och rapportformulärets utformning har utarbetats av särskilda statistiksakkunniga inom utredningen tillsammans med statistiska centralbyrån (SCB). Därefter har den slutliga uppläggningen diskuterats med representanter för de deltagande sjukvårdsinrättningarna. Därvid har en viss utvidgning av informationsinnehållet gjorts med hänsyn till önskemål från framför allt länssjukhuset i Halmstad. Något försök till bedömning av huruvida den använda registreringsmetoden motsvarar behoven av statistik över barnolycksfall har inte gjorts i denna rapport. Rapporten är avsedd att vara underlag för barnolycksfallsutredningens ställningstagande härtill. Någon kostnadsberäkning för ett kontinuerligt rapporteringssystem har inte heller ingått i uppdraget. Barnolycksfallsutredningen har hållits underrättad om forsökets gång genom lägesrapporter. Dess statistikgrupp och särskilt utredningens sekreterare har haft en mera direkt kontakt med undersökningen under genomförandet.

Syftet

Undersökningen har syftat till att i första hand ge barnolycksfallsutredningen praktisk erfarenhet av vilka uppgifter om barnolycksfall som kan fås genom datainsamling vid sjukvårdsinrättningar och vilken belastning insamlingen innebär. Det har alltså varit fråga om en metodundersökning snarare än inhämtande av uppgifter om barnolycksfall. Den insamlade informationen kan dock sannolikt - om man tar hänsyn till dess brister i representativitet m. m. - ge viss belysning om olyckors uppkomst och förlopp. Vidare är materialet från de medverkande sjukvårdsinrättningarnas synpunkt representativt - bortsett från ev. snedvridningar p. g. a. bortfall - och är därför användbart för analys av den egna barnolycksfallsvården. 1 Halmstad används materialet sålunda för forskningsändamål av den undersökningsansvarige läkaren vid sjukhuset.

Population

Intervju skulle göras med varje patient, som p. g. a. olycksfall under undersökningsperioden kom till sjukvårdsinrättningarna ifråga och som var 17 år eller yngre (gränsen var egentligen 19 år, men i denna rapport redovisas endast material för åldersgruppen 0-17 år). Undersökningsperioden var för

6 183 Bilaga

vårdcentralen Dockan januari t. o. m. juni 1978 (ett halvt år) och för länssjukhuset i Halmstad 8 januari 1978 t. o. m. 7 januari 1979 (ett år).

Undersökningens uppläggning

Uppgifter om olycksfallen har samlats in genom intervjuer med de skadade barnen och ungdomarna eller medföljande vuxna. De uppgifter som efterfrågats har varit ålder, kön, olycksdatum och -tidpunkt samt var olyckan inträffade och vad den skadade gjorde då olyckan hände. Vidare efterfrågades om något föremål varit inblandat i olyckan och vilket det i så fall var. Svaren noterades på särskild blankett (appendix) där också en beskrivning av skadan fördes in. Undersökningen var alltså en intervjuundersökning. Den har inneburit att man för de undersökta olycksfallen systematiskt noterat några av de uppgifter, som man normalt får veta vid vård av olycksfall. Vid länssjukhuset i Halmstad har en första utskiljning av patienter för undersökningens räkning gjorts i expeditionen. där patienten registreras då han anländer till sjukhuset. För patienter i aktuell åldersgrupp har en intervjublankett lagts med patienthandlingarna. Behandlande läkare har sedan för alla olycksfall fyllt i blanketten. Blanketterna har sedan samlats in av den undersökningsansvarige vid sjukhuset som utfört viss granskning av hur blanketterna ifyllts. Vid ett antal tillfällen har även bortfallskontroller gjorts mot mottagningsexpeditionens liggare. Insamlingen vid vårdcentralen Dockan i Växjö har i stort gått till på samma sätt. En skillnad är dock att intervjuerna där gjordes av sjuksköterskor vid mottagningen. Blanketterna har sedan sänts till SCB där de kodats och stansats. Kodning av skadans natur (diagnos) och, för förgiftningsfall, skadans yttre orsak (Ekod) har skett enligt Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av sjukdomar. inblandat föremål, skadad kroppsdel och aktivitet vid olyckstillfállet har kodats enligt klassifikation använd vid en av Nordiska ministerrådet genomförd undersökning rörande olycksfall i hemmen och deras grannskap. (Nordisk utredningsserie NU B 1978:14.) Kodning av olycksplats har skett efter en reviderad version av den nordiska klassiñkationen. De kodade uppgifterna har registerforts vid SCB. 1 registret finns ingen personidentifikation. Endast de uppgifter som finns markerade i blankettens stansrutor (appendix) ingår i registret. Statistik har under undersökningens gång sammanställts i lägesrapponer. 1 dessa har materialen från Halmstad och Växjö varit sammanslagna, medan sjukhuset har fått speciella tabeller över det egna materialet. Dessa redovisningar har omfattat åldersgruppen 0-19 år. I denna rapport sker som nämnts all redovisning för åldersgruppen 0-17 år. Ett fåtal tabeller har sammanställts för Växjömaterialet (225 olyckor) medan en fylligare redovisning görs for Halmstadsmaterialet (2 137 olyckor).

184 6 Bilaga

Belastning på vården

För de skadade har undersökningen inte inneburit någon belastning, då den information som samlats in i stort sett är sådan som patienten normalt berättar vid sitt sjukhusbesök. För medverkande personal har undersökningen däremot inneburit ettmerarbete. De deltagande sjukvårdsinrättningarna har inte erhållit något resurstillskott utan arbetsinsatserna för undersökningen har gjorts som frivilligt merarbete. I ett löpande rapporteringssystem måste självfallet dessa arbetsuppgifter regleras.

Statistikens kvalitet

Den sammanställda statistiken är inte avsedd att belysa förhållandena i hela landet. Den är inte heller representativ för Halmstad eller Växjö eftersom det finns - särskilt i Växjö - andra sjukvårdsinrättningar som tar hand - särskilt under sommarmånaderna om olycksfall. Dessutom inkommer många patienter som inte bor i kommunerna ifråga. Statistiken omfattar alltså i princip de patienter som p. g. a. olycksfall kommit in till de två sjukvårdsinrättningarna under aktuella insamlingsperioder. Den ger dock ingen fullständig bild på grund av bortfall. Bortfallet vid länssjukhuset i Halmstad har som tidigare nämnts kontrollerats under några mätveckor mot den registrering av inkomna patienter som görs vid akutvårdscentralens expedition. Bortfallet har då varit 20-25 %. Detta bortfall kan bero på att expeditionens personal inte lagt med en intervjublankett i patienthandlingarna eller att behandlande läkare glömt fylla i blanketten. Några siffror som visar fördelningen mellan dessa två bortfallsanledningar finns inte. Ett partialbortfall, dvs. ofullständigt ifyllda blanketter, finns därutöver. Bortfallets storlek varierar frågorna emellan, vilket framgår nedan där blankettens olika frâgor behandlas. Risken för ”mätfel” i intervjusvaren är troligen inte så stor, då frågorna är relativt okomplicerade och har ställts mycket kort tid efter det att olyckan hänt. Missförstånd kan naturligtvis ha uppstått ibland, t. ex. då intervjun gjorts med medföljande vuxna som inte direkt bevittnat olyckan. Minnesbilden kan också vara förvirrad, t. ex. om patienten varit berusad vid olyckstillfället. Vid databearbetningen finns alltid risker för kodningsfel och andra bearbetningsfel. Rutiner för att undvika vissa slarvfel“ finns i form av olika kontrollåtgärder. Så har exempelvis enkla logiska kontroller gjorts för att avslöja orimliga koder. Härtill kommer som ett större problem nämligen svårigheterna at: tillämpa klassificeringarna på rätt“ sätt. Har man flera kodare måste man bevaka att det uppstår en gemensam praxis i tillämpningen av koderna. Det är också svårt att ha så noggranna förklaringar (som läses!) så att (ovana) statistikanvändare uppfattar klassificeringen på samma sätt som kodarna.

Bilaga 6 185

Uppgiftsinnehållet

Personuppgifter

Fullständiga personuppgifter har erhållits i och med att patientkortets uppgifter stämplats på blanketten. Vissa av personuppgifterna har använts vid kompletteringar och kontroller av t. ex. journaldata vid sjukvårdsinrättningarna. För statistiksammanställningen har endast ålder och kön använts. Statistiken redovisas för årsklasserna O, 1-4, 5-9, 10-14 respektive 15-17 år. Möjlighet till uttag av andra åldersindelningar finns. Kvaliteten i ålders- och könsuppgifterna är bedömningsvis mycket hög. Partialbortfallet, dvs. då uppgift om ålder och eller kön saknas, utgörs av 10 fall (0,5 %)i Halmstadsmaterialet och av 2 fall (0,8 %) i Växjömaterialet. Orsaken till bortfallet är att patientkort inte använts i vissa fall. Personuppgifterna har då fyllts i för hand och i ett litet antal fall har man glömt fylla i personnummer eller uppgift om ålder och kön.

Olycksdatum och tidpunkt

Uppgiften kan användas för en beskrivning av olyckornas över fördelning året, månaden. veckan och dygnet. Vidare ger detta datum tillsammans med födelsedatum möjlighet att maskinellt beräkna åldern (om man registrerat födelsedatum, vilket alltså inte gjorts i denna undersökning). Uppgifterna kan ibland vara osäkra i de fall patienten kommer till sjukhuset först någon eller några dagar efter olyckan. Uppgiften om klockslag blir ofta endast ungefärlig. 1 undersökningen har dessutom datum och framför allt klockslag lämnats oifyllda i en stor andel av fallen (8 % resp 20 %) i Halmstadsmaterialet.

Olycksplats

Platsen har angivits och kodats i tre olika nivåer, som dock inte är helt oberoende av varandra. Först noteras om olyckan skett ute eller inne, vilket givit ett mycket litet partialbortfall (1,6 %). För det andra har typ av olycksplats registrerats, t. ex. bostad. skola eller gata. Partialbortfallet är där relativt stort (14 %). Andelen “annan plats” har angivits i 26 % av fallen. (Samtliga %-uppgifter avser Halmstadsundersökningen.) För det tredje har en mera specificerad kodning gjorts för vissa olycksplatser, t. ex. kök, trappa och lekplats. Partialbortfallet för denna fråga är - i både Halmstad och Växjö - 9 %. Restposten “annan plats har angetts i en stor del av fallen (24 % i Växjö och 34 % i Halmstad) men med hjälp av svaren på typ av plats kan utläsas att huvuddelen av dessa avser gata/väg.

186 Bilaga 6

Aktivitet

har kodats efter det nordiska klas- Aktiviteten vid olyckstillfállet projektets sificeringslista. Partialbortfallet har varit ganska litet. En stor andel aktiviteter (27 %) har klassats i gruppen annat. Många fall har också förts till de dåligt preciserade grupperna lekte (31 %) och

sprang (11 %). Procenttalen avser Halmstad.

gick, promenerade,

Tillsyn bedömdes redan vid planeringen svår Uppgiften “tillsyn vid olyckstillfállet att få med tillfredsställande kvalitet, men ansågs så angelägen att man ändå speciellt osäker ville pröva att samla in den. För högre åldrar blir uppgiften och smått löjlig. Partialbortfallet är här mycket stort (90 % i Halmstad), varför uppgiften överhuvudtaget inte redovisas i statistiksammanställningen. att få veta de faktiska omständigheterna finns de- Utöver svårigheterna Det kan t. ex. diskuteras om man skall anse att ett barn ñnitionsproblem. med barnet men är under tillsyn eller ej, om en förälder är tillsammans har uppmärksamheten riktad åt ett annat håll just vid olyckstillfállet.

O/ycksinblandar föremål

föremål. Härigenom behöver I undersökningen talas det om olycksinb/andar man inte bedöma huruvida föremålet vållat själva olyckan eller om det om inblandat föremål har endast vållat skada till följd av olyckan. Uppgift och 8 % i Växjö har kodats ifyllts väl och för endast 5 % i Halmstad okänt föremål”. l både Halmstad och Växjö har i 22 % av olycksfallen föremål” varit inblandat. angetts att “inget (tillverkat) fanns att koda två inblandade föremål, men i flertalet fall har Möjlighet och kodats. Om flera föremål angivits och en endast ett föremål angivits varit att i första bedömning av olyckans förlopp varit möjlig. har principen koda det föremål som initierat olyckshändelsen och i andra ututrymmet rymmet något föremål som bidragit till olyckshändelsen eller den uppkomna skadan.

Skadad kroppsdel

En särskild kodning av skadad kroppsdel har gjorts enligt den nordiska innehåller diagnosen uppgift om skadad undersökningen. Visserligen kroppsdel, men den är underordnad skadetyp och långt ifrån fullständig. I intervjublanketten har markering gjorts på en avbildad människokropp. ange kroppsdel finns knappast. Någon fördel med detta framför att i klartext I stället är figuren onödigt utrymmeskrävande. skadats har den som (mest) hänger samman med Om flera kroppsdelar kodats. Kroppsdelsangivelserna har varit lätta den allvarligaste diagnosen att koda och i endast 2 % av fallen ( i Halmstad) har uppgift om skadad kroppsdel saknats.

Bilaga 6 187

Diagnos Diagnosen har kodats enligt WHO:s [CD-klassifikation Om flera diagnoser angivits, har den som bedömts allvarligast kodats. Partialbortfallet har varit 5 %i Halmstad.

Skadans yttre orsak (E -kod) För forgiftningsfall har uppgift om skadans yttre orsak angivits enligt WHO:s s. k. E-kod. Erfarenheterna har visat attforgiftningsfallen är få - i Halmstadsundersökningen 31 stycken - vilket gör att enbart dessa inte kan motivera utrymme for E-kod i blanketten. Antingen bör E-kodning ske for alla olyckor eller också bör forgiftningsolyckornas E-kodning ske enligt särskild rutin.

S kadans svârhersgrad

Skadans svårhetsgrad har endast angivits i form av uppgift om huruvida patienten blivit inlagd. remitterad till annan klinik, hänvisad till återbesök eller ej. Det är ett ofta tillämpat mått, då det är väl definierat och lätt att mäta. Det är tyvärr ett grovt mått och inte alltid rättvisande. Exempelvis visar det sig att oskadda patienter ibland läggs in for observation, såsom vid misstänkt hjärnskakning. En del mycket allvarliga skador behöver å andra sidan inte medföra sluten vård, t. ex. vissa ögonskador. Partialbortfallet for denna fråga har i Halmstad varit 7 %. Något allmänt accepterat system for svårighetsgradering av skador finns inte och flera olika system prövas for närvarande på olika håll i världen. I den amerikanska statistiken över hem- och fritidsolyckor vägs olyckornas antal med ett poängsystem, som skall spegla hur svåra skador olyckorna givit. Man omarbetar nu detta system i kontakt med ett projekt inom OECD, som i sitt konsumentsäkerhetsarbete intresserat sig för svårhetsgradsvägning. Ett likartat intresse finns inom ett hos EG påbörjat projekt, som syftar till en for medlemsländerna gemensam registrering av hemolyckor från början av 80-talet.

Redovisning av statistiksammanställningar

Tabeller I en särskild tabellbilaga i denna rapport redovisas tabeller över material inhämtat vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. I tabellbilagan ingår 28 tabeller, varav 25 är över de 2 137 olyckorna i Halmstadsmaterialet och 3 över Växjömaterialets 225 olycksfall.

188 6 Bilaga

Tabell- Rader Kolumner nummer

Halmstad l Produktgrupp Kön 2 Ålder och kön Produkthuvudgrupp 3 Tid Ålder och kön 4 Tid Plats 5 Tid Produkthuvudgrupp 6 Månad Produkthuvudgrupp 7 Veckodag Produkthuvudgrupp 8 lnne/Ute Produkthuvudgrupp 9 Typ av plats Produkthuvudgrupp 10 Plats Produkthuvudgrupp 1 l Aktivitet Produkthuvudgrupp 12 Diagnos Produkthuvudgrupp 13 E-kod Produkthuvudgrupp 14 Påföljd Produkthuvudgrupp 15 Aktivitet Ålder och kön 16 Plats Ålder och kön 17 Kroppsdel Aktivitet 18 Veckodag Aktivitet 19 Månad Aktivitet 20 Typ av plats Aktivitet 21 Plats Aktivitet 22 lnne/Ute Ålder 23 Diagnos Ålder 24 Påföljd Ålder 25 E-kod Ålder

Växjö 26 Produktgrupp Kön 27 Ålder och kön Produkthuvudgrupp 28 Plats Produkthuvudgrupp

De tio mest föremålen, platserna och olycksinblandade aktiviteterna

av de mest frekventa angivelserna av Här nedan görs en sammanställning föremål, plats och aktivitet för Halmstadsmaterialet.

inblandat föremål

Det mest förekommande föremålet är “inget (tillverkat) föremål. Det är kodat for 22 % av fallen. Det är oftast fråga om naturligt underlag, dvs. man har fallit eller trampat fel ute i naturen. Men det kan också vara en annan människa, som man t. ex. kolliderat med under en fotbollsmatch. I övrigt är de oftast noterade föremålen:

Bilaga 6

Totala antalet statistikförda fall 2137.

Plats En lista över platser där de flesta av olyckorna inträffat har även sammanställts. Det är framför allt svaret på fråga 2C i frågeblanketten som utgör underlaget på listan. En komplettering med hjälp av svar på fråga 2 B har dock gjorts for att få fram hur många av olyckorna som inträffat på gata, väg o. d. Kompletteringen visar att inte mindre än 430 olyckor inträffat på gata, väg o. d. som därmed är den plats där de flesta av olyckorna inträffat under undersökningsåret. Att trappa“ angetts oftare som föremål än som plats måste beror på att uppgiftslämnarna ibland betraktat (små?) trappor som ett föremål t. ex. i ”forbindelseutrymme” eller på skolgård“.

Antal % olyckor l Gata. väg. trottoar. parkeringsplats 430 20

Totala antalet statistikförda fall 2137

Aktivitet De tio aktivitetstyper som varit mest förekommande vid olycksfallen framgår av listan nedan. Det finns en stor mängd skilda aktiviteter som är svåra att klassificiera i några mera omfattande grupper. Det har fått till följd att

190 6 Bilaga

580 (27 %) av de skadade varit sysselsatta med annat än de 18 alternativ, som finns i den använda klassificeringen.

Antal % olyckor l bekte 672 31 2 Gick, promenerade, sprang 244 ll 3 Spelade boll 201 9 4 Cyklade 190 9 5 Åkte skidor 61 3 6 Åkte skridskor 41 2 7 Lekte/arbetade med trä eller annat material 15 l 8 Skötte personlig hygien 14 l 9 Åt 10 0,5 10 Reparerade/underhöll. bilen. båten eller cykeln 5 0.2

Totala antalet statistikforda fall 2137

Ytterligare data ur tabellerna

När man analyserar innehållet i tabellerna bör man hålla i minnet att ett bortfall förekommit. Man kan inte utesluta möjligheten att bortfallet snedvridit resultaten i tabellerna. När man ser till könsfördelningen visar materialen den övervikt av manliga olycksoffer som är det vanliga resultatet vid undersökningar av olycksfall. Det skulle kanske kunna tas som en kvalitetsdeklaration av materialen. Det är intressant att notera att materialet från vårdcentralen Dockan i Växjö inte visar lika markant övervikt för pojkar som Halmstadsmaterialet. De flesta olyckorna har inträffat utomhus. Det gäller både Halmstadsoch Växjömaterialen. I det förra är både bostadsolyckor och olyckor på gator och vägar vanligare än skololyckor. Vårdcentralen Dockan har uppenbarligen tagit på sig mera Skolhälsovård, eftersom man där har flera skol- I hemmet är de olyckor än olyckor i de andra två nämnda kategorierna. rummen sov- och vardagsrum samt kök. Här liksom i den ovan farligaste publicerade tio-i-topp-listan över föremål framgår att trappor inte är en av de farligaste platserna. l undersökningar som inkluderar vuxna personer brukar trappor placera sig mycket högt på olyckslistan. De två vanligaste skadetyperna vid både länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö är sår- resp. klämskador. Lasarettet i Halmstad har en kraftig övervikt av sårskador över klämskador medan det är ganska jämnt mellan de två skadetyperna vid vårdcentralen Dockan. En förklaring till detta skulle möjligen kunna vara att patienter eller deras föräldrar vid skador som för lekmannen ser otäcka ut hellre väljer en riktig akutmottagning. Det är en erfarenhet man ofta har vid hälsovårdscentraler, att till olycksfallsvârd inte utnyttjas till fullo. Patienterna har deras möjligheter en tendens att i stället gå till sjukhus för säkerhets skull. Den tredje vanligaste skadetypen är vrickningar och stukningar följt av

Bilaga 6

frakturer. En skillnad är att 1-lalmstadsmaterialet innehåller en betydligt större andel misstänkta hjärnskakningar än Växjömaterialet. Här kan man åter tänka sig att förklaringen är att föräldrarna föredrar ett riktigt sjukhus, då de bedömer skadorna som allvarliga. Möjligen är detta också anledningen till att man vid vårdcentralen Dockan inte noterat några förgiftningsfall. 1 Halmstadsundersökningen har endast ett fåtal förgiftningar noterats. De fördelar sig ganska jämnt på förgiftning genom läkemedel resp. av olika kemisk-tekniska medel. Det visar sig att över 10 % av de skadade barnen i Halmstadmaterialet blir inlagda. Siffran förefaller hög men får inte oreserverat tolkas som att Halmstadsmaterialet innehåller en hög andel mycket allvarliga olycksfall. Det faktum att barn har begränsad förmåga att analysera och förmedla sitt hälsotillstånd gör att behovet av inläggning för observation kan vara relativt stort särskilt för yngre åldrar. Så utgör en troligen icke obetydlig andel av de inlagda hjärnskakningsobservationsfall. l enstaka fall kan också sociala indikationer tala för inläggning av skadade barn. Ur tabellerna med uppdelning kan på ålder. kön och plats resp. aktivitet man utläsa en del om olika olycksmönster. Man kan se att barnen debuterar mycket tidigt som inblandade i cykelolyckor medan t. ex. skid- och skridskoolyckor kommer först i mera vuxen ålder. Man kan t. ex. se att pojkar följer det gängse mönstret att vara mer olycksutsatta - också i kök - i de lägre åldrarna. Men i åldern 15-17 år är det en stor majoritet av flickor som utsatt sig för olycksrisk genom att uppehålla sig i kök. För de mycket små barnen inträffar de flesta olyckorna inne men fr. o. m. 5-9-årsåldern så är det övervikt för utomhusolyckorna. Det är de yngsta barnen som har den högsta inläggningsfrekvensen. För barn under 1 år är misstänkt den vanligaste hjärnskakning diagnosen. 1 alla övriga åldrar är sårskador vanligast. 1 10-14-årsgruppen är också vrickningar., frakturer och kontusioner vanliga. Ungefär samma olycksbild - om man undantar frakturer - har man för den äldsta gruppen 15-17 år. De flesta förgiftningsolyckorna har inträffat i åldersgruppen 1-4 år.

Tabell l Inrapportering av barnolycksfall i Halmstad. skadade efter inblandad produkt (primär) och kön

192 Bilaga 6

Produkt Antal Därav

män

Tröskel 2 1 0117 0118 1 0 Dörrskrapa 0119 2 1 Yttervägg 12 10 0120 lnnervägg 0198 38 23 Övriga byggnadsdelar

0201 2 l Badkar, duschkar Tvättställ 2 0 0204

0208 Arbetsbänk, 0211 l 1 Kyl 0214 Kran l 1

1 1 0215 Krok, hängare

Övrig disk-, tvätt-,

0701 Handdiskmedel, lönsterputsmedel (inkl. 1 1 såpa)

T-sprit 3 2 0801 Småbamssäng (spjälsäng) 20 8 0802 Säng (ej småbamssäng) 8 6 0812 Småbamsstol (hög stol) 7 5 0813 Pall, bänk

Bilaga 6 193

0831 Låg förvaringsmöbel (byrå, nattduksbord, kista) 2 1 0833 Hög öppen förvaringsmöbel (bokhylla, hyl-

1010 Bälten, halsdukar, skärp, hängslen, hattar, handskar 2 l 1012 Kläd- och skodetaljer, t. ex. blixtlås, spännen,

1105 Kosmetika, rakkräm, badolja, badsalt, par-

1198 Övriga medel och redskap för personlig vård 1 1

194 6 Bilaga

1508 Skjutvapen och ammunition, projektiler (även t. ex. ärtrör) 11 6 1509 Rackets, slagträn, ishockey- och bandyklub-

1517 Annan llytutrustning än uppblåsbara ma-

1803 Bil, del av t. ex. motor, hjul, avgassystem, bälte 52 24 1811 Tvåhjulig bamcykel (lör mycket små barn, inkl. tillbehör) 8 6

Bilaga 6 195

Produkt Antal Därav män 1812 Tvåhjulig cykel av vuxenmodell (inkl. till-

1 Övriga transportmedel 13 7

1902 Cigarrett. cigarr 4 3 1904 Tobak, snus 1 0 1905 Tändstickor l 1 1911 Ljusstake 2 1

196 Bilaga 6

m2 ae Sn 03 5.

:SoH

mä E. ä.. SN

(N hool ,_. OO\O-

?ut S? \Ol) 8_

s_ ...z

-vl N1I\ vool (Njut (No-u gm!._. N

N tnool (NV) mean rn NaN \Of1 mm äâv”

Om] \Of\I ooml ooxol .- -4 ._. N

Mm

.-

.-4

._ ._.

.- :nv- U3S som mm .- ._.

nn=._u_..=›=:=_=ue._n

NN

:oo

mm

Eau_

...024

aaåmvsäsgxsuøk_

._.

3:0

v-i »cool C55 .-4 xovl Ino-n tnñl hvl WN lñfü :om NN

»...681

:än

E:

mäEsm aEêam mEEBW 5:85 uEE=w

m

2.2.5. goa? i :m: _A553_ ...§0 vi :E2 _0533_ ...§0 osm :m: 5:55_ 2:3 :m: ._0552 :§0 T5 :E2 .o=c_v_ 2:30

Bilaga 6 197

O\f\A-

0O\O

NQI N_-

8..

.So

m c z

äcobxuxuEoz

:Nämn

_mcozwEmwEcxowêoç

v m

.msnccmoü

.E

_ozåe

_ 5

:oo

wciñøbzcøam

.E .E

.E

mczzmzbzzano:

v w .to

.svamp

:oo

mciñøbâo nöxocmvcm.

- 2 2 ä

;oo

gaäøemuáwumâ

asus..

.awicxøaâøm _ouøscamsee

aucmøâzøm

.- N. :oo

cmê= _oxamxå .xanoh .M50

8 S _ .am äs

m_ 2 3 m_ o_ 2 m_ 8 a

®

u | N o

gumman

u | men

- | Moi :oo E?

xmExso

_ouoEmmccomce

r a _ I I _

mciñzbzvmä

w=_:.m:.:=mm:_=vo._on.wE

.©2252

- .. m I

a .- e. 5,_

u | | .E

,w:_:.m=.::mm:_:uo._on.aZ

02 .E

2.3.2.0.

ä_ .å

:oo :oo v08 .E

.E

wEcuüc_

._93

...m3 -små

xobu

:oo

äövmuwcwmam .ozzxuêøz

cmcc 52D .E202 53a_ mECSm

:§5 _032

asså

än... ;så

§30 :§0 :Sch 5:55_ :§0

_

:m2

m m v w o n m m. & o_ :

198 Bilaga 6

_m mm mo

vmm _mm m: mmm mmv å_

mm m

o_ 2 mo R

v_ vm_ mm_ s_ v: m:

__ om

com mmm omm

mä mvm

:möh

_om

_›_ _

m_ __ a s vm om mm mo

å os.

m v m_ 0_ mm _m _m mm

v_ m:

m m

s. x. mm mv om 8

_2 mom

m m_ m_ mm

å _ mm_ vw_ 8_ om_ ns

_ m mm mm om mm o_ ä.

v_ mom

m m

...m om mm E. m_ mm

S_ av

m m

S vm S. z om

å _m_ 5.

_ m m _m mm mm mm _m

v_ o:

_ m m _v mm 8 _m mm

i 2 mä

5.:_ m m

om _m å 8_ E

å mo_ ma.

å..

m m m

mm mv om z mm

så

v_ m:

.cmx

_ m

m_ mv mm a. a om

...ä vn_ 2 m:

._0=0\ø_uO

35:..

m _ I v m m | m z m_ z.

m.. se_ 52m

c | m m m 0 | m

s. :oo v_ 2 E0

...ao .gå

_ m m m m m

Cünm:

I |

0:0 S_ mm

»...235 .mcxmm

m

e m. m

=m_o._.

2A

:så mTw_ _mlm_ vm|_m ...§0

.o .m

EH _um_ c

Bilaga 6 199 Tabell4 Skadade efter tid på dygnet och plats

Platser 1 Kök, kokvrå, pentry 7 Tomt, gård i anslutning till bostadshus 2 Badrum, toalett, tvättstuga, bastu 8 UKPWS 3 Förbindelseutrymme 9 Sportanläggning, gymnastik- och idrottsplats. simbassäng 4 Annat bostadsrum 10 311/888, Strand 5 Trappa ll Byggplats 6 Förråd 12 Annan plats 99 Okänd plats

200 Bilaga 6 SOU l979z28

_m om ä

mmm vom mmm mmv

:Sch

s.. _h_

m

o o_ a E. Q. 8 om E.

m: NS

m m v

om 2 ä om : mv mm_

2 | 1 m _ v m | m m_

v o_ m_ S o» om a E.

S_ En

E | | _ m m m | m v_

_ _ m 2 2 : v_ n_ m_ å

| v m

2 s 8 a a. o»

8..

v_ | _ I v m m _ m

v_ .80

:Nima

xiobxuzoEos

m_ _ _ .. | m m m x o

_atoäêmwEcxuuñou

2 m _ _ m s | | | a

.mqraccuoä

.E

5502::

wczzmsbzzoam

__ :oo .E .E

| | _ _ _ m | m w

.E

wiåwåzinnon

.to

_Eåwâ

o_ n _ v m m. c _ o :oo

å

wøiäsâsö .._ov_o__m_äm.

_ ._00

amâøamâmømaa

Guif.: agge

m | | m _ _ | m _.

äwcixuaânm .äcwuåcøm _ouoecâmøee

m m v :oo

.oxamxå

z .m R a 8

se...? ,xwnøh _mEo

m cv_

Am så_

p | _ w _ _ m 1 m m_ m_ v_ m_ w_ _._ 2 o_ om a m_

._...:u_.=›=.=._=_x:..

o | _ m _ _ _ | | o

gömma:

m. u m m o m _ w o_ mm

:u: v 1 m v m _ m m w ._00 E?

3:3..

_mtiäo

»_2023

naåwuøåcc_

m | | r _ | .. .. I _

wciñøbsumpm _oøoøñmctømco_

a..

.også

_ v w n v m _

mciüsbswmicgunzz:

E_ m m_ mv .e

m .E

.cam :voi

_ o_ ov z ä cv n_ m0 .E

angår

.å

._00 8=_

.mc__zmz.zamwc_cvo.on.aå

:oo .E

.E

ovawaxm ?enes

_oxm

.små -små

xobu

.to

xmmmxünwsåäxsmøgk

asømnwcäâ_ .u=:xo=:o:

cacc SEO SED _0502 aovmö_ _ones_

.§2

o o

_man_

.§8

m__o._a._.

Sno

a-: 21m_ _Nim_ äns “E30

.o .o _ N m v m o s w o UC. o_ :

6 Bilaga 201

_

:Sak

o.: m: om_ å_ s: n: s_ a 8_ o: 8_ _v_ 8_ ä_

m

om ...m mm mm m »m vm s R ä om n m_

a m?

_ _. w w m m 2 _ v_ a __ v_ __ m_

om a_

_ _ _ v _ _ u n u n _ _ _ m_ m_

o_ m_ m_ Ma mv m om om n 8 .m m_ z

m_ :m

r _ m | _ _ m m _ _ _ 0 m n_ v_

m m o m _. w v _ n o m m 2 m_ _ om

m_ mm vw n ä a m_ _N om vn om vm R n_

8..

m | m _ _ v m 0 _ u › | _ v_ v_

.Bo

åCPSxBOEUL

2 _

.aims

| _ m _ _ _ _ u | | _ n m

_mcämêmmøscxuøêø_

m_ m .. m | u | | _ .. n s _ | _.

.mzzccuoa

.E

_osoâs

:oo

mêcüääcøam

__ m u r | _ m u _ _ n | _ .. w .E .E

.E

micäøbszano:

m u m m m v v m _ _ _ m m ;oo

.seems

o_ ä ;oo

wciöøzåo goxusmucw_

o _ _ :oo

nâiuøävawuüh

u m u z | .. _ | c | _ n

asgo_

_ouøêzøamcüh

e._=_x..=_._w.=_..$

_smcixuøêøu_ ...wcmnårzwm

m_ __ m_ m o o :oo

2 __ m_

_oxmmxn_

o_ o_ v_ v_

:mE__

m_ ev_

.xmnoh .MED

-am ä.:

_ | m m _ n _ m _ | _ r 4 m_ m_ v_ m_ o_ 2 m_ _. m_ o_ om a

o _ u m | _ | u n m I | .. | o

gömma:

m m m .. m v m v _ m _ _ _ m ä

m m m _ _ u _ m m N m m _

v mm :oo E?

xwääxo

:oc

»_2028

m u n u u n u n _ | | n | I _

_ovoEmmcznmcuv_

naåmuziztxavoi

w:_:_m:.::um_m

3:a.:

w:_:_mE_:mm:_:uoön_aE

m N m m .. m _ m m m m v _

5=B____

m mv

5._

.Sao

vn 2 ...N vm 2 om 2 å mm m_ m_ mm 2 .E

_ .å .E

amiga

8a

.wc_c.mê.zmwc_cvo_on_må

:oo .to .E

.E

mEcuec_

.en

-små .små

:oøoca

:oo

_mñumomcwmvp_

xuåv

.oêxozcuz

cmcc Jin_ _2203_ .busa _v35_

_Bøöaøm .E8902

SEO

.E8800

_man_ .§2

0:35. _sagan_ :mas/v _sosö

ma:

snäva .Essä E22 __54_ En.. v.50

.RE _ m m v m o n m m. :E & o_ __

202 6 Bilaga

ma Gm omN _oN Nm_

:Sch

_mN :m 8a :z

N

3 o» a R No S S _m

_N Nnv

cN oN m_ vN oN 2 m_ 2

oN Nm_

_ m N .m _ _ | _ 2 N_

ov »v a vm mv a »m Nm m_ EM

_ m _ _ N m 1 m : v_

m o c m 2 v_ 2 N_ m_ å

m

_.v s m vv om vn om Nm

m_ 8..

c N m. _ _ m m _ .80

v_ v_

.aims

äcobxoüêos

m_ N _ N | | N N | o

_ _.

.mqrscraoä

N_ _ | N _ | N x .E

.også

wciñzbsnomm

:oo .E .E

__ _ _ m _ | _ _ m & u .E

mciäøbzzoøos

:oo

.svamp

_ m m m v v :oo

m:_..=m=.=:_o

N v

Joxozmucm.

o_ mN

:oo

amgmøewvxwuüh

3820._

_oooscâmcee

_

_uwcixumêan_

N _ | _ I N _.

áEwmEsm

o |

:oo

cmE= _oxuøxå .xwnoh _wEO

0.2.5_

m_ __ ...N v_ NN N_ »N vN

ams_

w S_

.zm

N_ 2 v_ m_ o_ E m_ o_ oN _N | m m _ _ _ N _ N N_

aa=uw_=_›=._z_z_x..=_

o | _ _ | m | _ .. o

vüøwms;

v v m N N v m _ m Nm

v _ m _ m _ N v :oo E?

v MN

._00

xwEvEo

måøma

_ | | _

_uuoEmwccomcmy_

m | | | u u

w_.:C_m:.__:Um_m

aaEmu:.Es_=_uo._._

maila?

m:_:_mE_:mm:_:uo.on.mE

.også

m o w m m m m N s.. N Nv

.E

.Sao

.w:_c_mE_=mm:_:v2B.mZ

Nm »m oN »m 2 a om w_ .E

vmN

932m:

_ :oo :oo to.: .E

.E

ouauuzm

._93

MECUEE

-små -§3 .to

_mQ§:._%B_E_=§«=§oxl

v.95.

.Eaumwucmäm .oêxoâsz

sasse. SED SEO ._0502 coumö_ _082

:Sch

_man_ ,§2

53:5. mavox8 »avgas umuâo mammas :oense: waumü:

magi. »§5 ...så

_ N m v m o _. w o o_ :

6 203 Bilaga

vm

Må wvm 5

:SOF _ m

om 0

a _ om m:

n 3 E _

om m:

m v | 2 m_

m m_

m_ Sn Pm

_. n | n_ v_

_

o_ mv mv 8

v

m_ o: :N me.

m. v _

v_ v_ .80

xEozxonwEoz

_min_

2 m o | o

_utoäEmwcixumñoç

m_ _. I a _.

.mznituoä

.E

_0235_

mcwsmzbzcoam

;oo .E .E

__ o m | w

.E

wcêmäzâpnoz

:oo

.arenan

o_ o 2 I :oo

wciäsbso

mm

.._ov_u__mv:w.

._00

gaüuøaøzmømå

m m. _ N.

_ouøsuââss

REQE

I

.wwåcxuwêmm .ä:mmEam

I :oo

_kgia_ _oxaøxu_

v_

cmE= ._30 §50

m N: å_

:Am ams_

m v u m_ 2 v_ m_ o_ n_ 2 o_ om _m

n m_

a._=a_.=›=._=_=8a

e w _ 1 o

Bromma:

m _ m ä ä

n | :oo E?

v om R .E

._00

xmExBu

E388

m _ | a _

w=_=a=:=o§ _ouoêmwctmwco_

05x25_

Emvsâñisvøi

w=_.:mE:_mm:_:u2on.sE

...åxå

| |

m mv mv 5,_

_

.Sao

.E

_ om_ 8_ vä

9225.

E.

.wc_c_mz.sømmc_cwo.on_uå

._00 :oo _öE .E

E

ovøvwxm wisnøê_

.en

-..m3 -swå

xobn

xmmasxu§_..xcc_zuål

:oo

_muyumoacwâm .oêâaeom

o.:

sasse. 52m_ 5.20 ._0302 ._0222 _v33_

:Sch

_man_ ;m2

w__2_a,_. xocc_ oss_ _câo

_

8D

m m v m o n w o c_ __

204 Bilaga 6

a

5 Em omv Sw Em 5

:möh m

_ S K a. 8 Ä ä_ E.

m z. m_ E 2 vm om N:

o o m a mm

m_ 00m Km

m | | v m m E v_

o v o 2 om o_ mm om

I mm a om 3

m_ :z 8..

v_ o _ m v E 8a

n u

aims

xEnExEoEo:

m_ 1 _ _ 1 m m o

_mrnzuøcmmøzcxuanrou

m_ o 1 1 -. _ I N.

.maactaoü

.E

_..zB____

:oo

m:__.:m:.:::oam

.E .E

Z e _ | | a _ w

.E

wczzmêzänno:

:oo

._2083

m o | m p v :oo

3:52.20

o_ ä

;oxocmøcmu

;oo

âåøåuâmømä

_ouoscââeh

m _ n

.mmcêxømauøm

o v n 1 |

Ahmâäv

...acmwåcmm

:oo

.oxåxøq

N | m

cmê= .xåob

E 2

§50

8_ å_

nu.:

m

sm

_ _ m_ 2 v_ m_ o_ S m_ o_ om _N m _ I _ p m_

n.=_.u_.=›=.§=_x.a

o m n _ r | | o

ufowms:

r r | m m m mm Nm

:u: m w a m n :oo E?

v : m

xmExBo

mä...

»_2028

m _ a u | a r _

»Ecñøbsømä _ouoEmwEhowEy_

å

aaâmvsååxzvnvzn_

m:_:.mE_=mm:_:vo._øo_mE

_0535_

v | | m v

aâ m mm mv a..

n .E

3:0

S mm mv R

6C.

gagna_

_ ä_ .å

8a

.w:_:.m:.::mm:_:oo.on.n2

:oo :oo .E

E

ovuvszm m:_auo:.__

.eu

.små -§3 58

gma$...u§..=:::negl

v.85.

:zovmvacwwzm

maa

_uåxozâz

.E

:m:: .0302 ,semi

.E

SED SEO .ucuz

m

:Sch

ämm .§2

o-_SNP uswom 29a 0.3.4. v.30 .m=c :_30

_ m m v m a n w m.

9C. o_ :

6 205 Bilaga

(Hl/“AÖCN ä. ?WW V1

o: a: a_ .20

:möh

:a (N I\ E

m

.aims

(N I 2 O\ 361m W) ä a.

E_ om_ m?

% M mmm (N n m .- .- __ __ 2 3

m:

.msscrzwoü

.E

528::

»Ecäêäcøam

.E

V I I PG | _ m_

mciäêzânnon

.to

:seems

o

goüzmvcm.

än En

;oo

32.95._

.äcmäEmm _oøoecamcap

: 3

:oo

.uxumxå Janos .M50 ams_

.ä

m_ o_ E 2 m_ om _m

8..

vmos E?

_Eobxuxoêos

I

»E058

|._. I m

_0285_

IN ._- w :oo .E

5._ &

.E

...un .E

I ._00

wczzmsbao

;save

ä

_öE .E

.93

awäuøaøåwumü

_. I n

:oo

.oêxøwsom _mwêcxuwåøu_

o_ o_

:wE:

o:

.osâz conmv_ _032

_5555_ N m o o_ __ m_ 2 v_

m_

\O

._._.:u_.=›=.=._=3.._

vføwma:

IMN N M

m Ixov m ._00

v (N

xmciuñ

...oc n _ _

11m»

| I

_oøoøcmwcwñwcø_

aaêmuâazzäzgm vana.

wciüøbsnmü

mi... U7 CN

mc_c.mz.ssmmc_cvo.on_mê

N 2 a.

.Sao o_ 3 om m OVQNGOO -1 VÄN .E

_ .å

.w=_c_m:.::mm:_:n2on_a2

;oo ;oo

.E

weavaxm

Emma

-cm

mEEöE_

50.50.

.små -små

ncmbm

-wnåmon

xmaazxuv:zat_ztogt

xuäu

.umömuacmmzm

en...

425.8_

e_ :zum :s

rxzwmcêä

.cmwâcmcømm

.amåmzmå .m.a_am:o._v_ mcmmânêm

-ozouseom

:mac/x Jin_

oEEbä

SED

.mäExS

någe:

:Sch

;så

âsawmä_

_än_

.E953 .muåmon

EEK

:Bah nanm; aaah_ áwmbm

52m

28:e. :m:: v.56

EP_

.HEOF

m3_

ma: 13_

_ N m v m o n

206 6 Bilaga

(\I(1 ›-

vvm

V ä

_om §0 så .Bo

»Du

:SoH

_uti_

çv;(\l v_ m... S

v0_ mm_ ma.

vm m_ a 2 m:

.mznicøoä

.E

_osøås

2-----:-

»Ecüsbzcoam

.E

0 | m r m_

møimøbaxnøo:

._00

_añümn

_ o _ ä

Ra

qoxusmvcm_

_

._00

3820._

_ovoEcoamcüh

| v_ | v_

umcwäEmm

._00

_oxmmxø_ .xBoH EEG

m

v_ ä 3 im ams_

w _ m_ o_ n_ m_ o_ om a

o...

8..

._ v_ v_

E?

åcozxmgoEos

2 -mm ch

»_2028

m_ NI

_asåa

MI :oo .E

__ å &

.E

.E

hv-N :oo

asså

8=_

o_

?E52.se

.E

.en

gaåøøaåmøwä

._

m. .to

.oåxuxeum _mmåcxuøêon_

N

fait.:

v

..._82 .semi _ones_ :mE__

w

N w m o_ : m_ m_ v_

_.

nn..._u_.=›=._3_:vo.:._

uabmmss

2 m :oo

v

:o:

xwåxuñ

_OUOEmMCCDMCU_

m

mEEmESuwä

82.55..

aaêmvzzsz_zuo_m

m:_:_mE_:mm:_:Uo_onäE

(WOOV

m mm mv

.Sto

v | | _ | | | I _ | v_ 2 s.. mm .E

mo_ vä

.mc_c_msbsmmc_cuopon.aå

_ ._00 :UC

.E

E25

ovøvaxw mscuüc_

-små aämø

:ovâmon

xuêu

gmåzxmnzzcc_znogt

_añvmnmcwmäm_

mzcoüä

_öE

.0:0F_o._a

:Esa

_ogmctxm

wcøam

-se

uozmvzêov_

:B EE

_ouim

cmcc

uneêêonuä ou§on.m\os_3 ouüoøzxüzgø_

_zovvüxcozmn

:

fxüø

:ouåmvm:

.§2 SED

ovåüåøm

:Sch

.mb _man_

_areas_

ensam

owman_

_o___§ xovønmñ ousonê ...naiv

:mama: 020m

dum_

023m ovøwøx_ ...§3 ;_20 _a:: v.50

N

:mask

_ m m v m w

oc? EVE

E E

6 207 Bilaga

_ _ _ o...

omm

ä Nm a än

av

:Sch

ån 8_ Eb å_ _

N

u _ m › v n ä v_ mm ä om

a v0_ 8_ m:

_ m n v m n N _

: m_ ce mm v_ a

om _

2 n u u .. .. m n u v a o u n m_

m _ a m | u n om om mm ä 2

m_ e: En

E a a u v n v o | n u u n n v_

_ | _ a u m m 1 n N › _ 2 S. å

m n m. u u - u ä 8 2 8 2 om

m_ mov

_ _ .30

v_ u u x u | n | u n N o_ v_

xEobxowuEon

m_ _ _ _ 52mm

| u n o | |

_mcevemwscxuøeø_

u u u n o

.msactwøä

m_ | r _ _ _ .E

.også

a n v n u u a z _.

MEEmPSSCOQm

:oo .E .E

__ u u 1 | n m u | v n _ n | w .E

mczzmsbånno:

:oo :oo

.sån

m:_:_w:.__=_o

_ _

.._ou_o__mucm_

o_ n o m n u o a a a .. __ å

Emira_

:oo

amxwuøävâmømü

asap_

.amzêüweom _ouossoâcse

m m _ 4 n n n m n n n - n _ _.

.äzwmicmm

:oo

:mE__ _oxamxø_ .xmnoh

_

§30

v | n u - u m

ams

2 v_ __ S 2

w ev_ -am

m_

._.__:u_=_›_==._=_x:._

m_ v_ m_ o_ u_ m_ m_ S a

n › s r n m .. z o n m u _ _. m_

o _ n n | | m m | n u - | | o

35%..:

:u: m u u | n u n | _ m_ n m_ u u Nm

| n m m m _ E?

Emir.:

x n r o_ u u s :oo

v mm

xwtcêo

wzcceä

m x n n | n u _ a | u u u | _

_oøoçümccnmcø_

nazüvzåztxsvor_

852..

mEEmESumä

m=_:.m:.__:mw:_:u2un_aE

_

_0535_

u | w n m. n c u u n

m 2 m_ mv _n_

.Eco 2 m vw ä z S S n z _ a u 2 .E

_ .E

vä

aåmuø.

.m:_:_m.:=_mw:_:_u2on_m2

:oo ;oo BE .E

.E

.Hoi

»...655

Nusnäs_ wEcnEE

så

-§3 -små

gmämwzuhzazeäxvâk

:oo

:goumnøcwmxm

v.95.

näsa

.oêxüxeoz

mcexmxecmf

u_

.åxå

cmcc

aosazoz

.svag

ouâsswi

_0303_

_wnøxâcma_

(v30

msccvzøm

52m_ _v37_

.m:_5_uc

8_ _än_ .§2

:möh

:aaah mccain_ Sisu_ m:_5=:m momäå :EE: cmcc .E30

_

8:_

5 m m v m o n m o o_ __

208 6 Bilaga

v m 2 m_

:Sch

8_ E_

m m

u a v u

_m m3 5

u _ | u

om _m_ m:

u m u _ o z m_

| n | 1

m_ En En

E s I n | v_ v_

| m r a

2 vw å

c n | |

m_ mov m8

v_ a n n u v_ v_ .20

_a._v_â

_Ecbxuxoøzon

2 r r a | o o

_wcoäêmwøzcxuøâo_

m_ | | u n n p

.maaêsa

.E

_0525_

mcwzmsbstoam

._00 .E .E

__ | u a _ n w

.E

Emira_

mcczmñzäpøos

;oo

_möümø

a a | | ;oo

»Ecäêzzo

o_ ä ä

goüzmuøm_

5:0

Eocom

:oo

amxmêmvåmumrø _ouoecâmsøhe

n n

REED_

o | | u n

_amicxuøñou_ .äcwwzram

_zwäxobo

._00

:ocêm

.oxmmxå

| | | 0

cmE= 132.

o: av_

.HSO

m

swe_

.ogovcmcmxuzo

-am

m_ 2 v_ m_ o_ E m_ 2 Eo

0.523_

.. m n | o 8 _m n m_

_mm_›o

:oc m. o o ._00

u u | |

Eocow

.cocEw

Sms_

gong:

137m

_ n | m 2 m_ 2

.ace

_ocoEoxm_

n a | z ._00 E?

ovüoucâawo

musser_

v 2 m

...saw

xmtiäo

3:522_

uiâawhw_

m | u | _ _

| ._00 5:0

wcêmøbsømü _oøoemäuawce

masüusäztxsuor_

._00

EEE

w:_:_m=.::mw:_=uo._on_aE

.asså

n | n a

_så_

.umeå

m mv mv 5._

Evan

m

525m

.E

uoE

u 1 u | .E å

vwm

...§3

_ .å å

mi;

.w:_..:ma.:=mm:_:no._on_a2

._00 .to _öE .E

.E

.exovcmsmgøbo

ovavøxw

.Sa

wEcuoä_

:oo

-små -..m3

wcicüâum_ mcøzaäon_ »Eâtåøm

xobv

._00

.Em.::u_:_:c_..uoxm

äñnmuacwmä_ såäzeo:

:om _§5_

cmcc

m_

_man_ .§2 såå SED ._0302 coumü_ _v39_

:möh

.mvewm

oem emo

:aaah _uoxü v.55 ommm_ moon_

_ N n v m o _. m m

.å o: 8a om... o_ S m_ m_

6 209 Bilaga

om

am

:SoH

_vm cv_ 5

:i m

m

2 ov 2

a :m m:

m m t _m

om 8_ m:

n m r m | o_ m_

v om 2 2

m_ o: Km

0 I m x : m_ v_

_ m o 2 8 m_ 3

_ ä .m 8

2 om mov

v_ _ m c | m v_ .20

_Miâ

åcobxuzoêus

m_ v m _ _ | o

_mcämêmwicxoøêo_

m_ m m | c | n

.msnctwøä

.E

523::

wciäshscoam

:oo .E .E

__ _. | n _ a m .E

mcEäPzqånnoc

:oo

äöümn

m | m v :oo

m:_:_m:.:=_o uöxosmvcm.

o_ 2 ä

:oo

amxwuøacxucüe .mwEEUaEoL _ouoecâmåü

REEE

o v r | m _ _.

qacwuEum

:oo

.uxmmxB ;Each

m

cmE=

2 | v_

.MED

+551.:

o:

unc_

m S_ -am

m_ m_ v_ m_ e_ n_ m_ o_ om a m N _ g _ N. m_

o v _ I _ | o

._.=:u_.=›=._=_=_x:._

gömma:

| _ I w __ o_ _ Nm

w i _ I :oo E?

v v_ 2

xmExoE

:oo

»E523

n _ c | | 1 _

maiäêäømä _oøoøöwctømcü

aaamuzâêxauøa

§84..

m:_c_m:.=:mw:_:uo.un.aE

_§35_

o 1 v m m 2 mv ä

3:a vn v m_ m_ .E

vmm

.E

En

gagna:

_

_öE

.m:_c.m=.==mmc_cn2on_a2

:oo :oo .E

.E

ovaeaxw

wøiuøä_

öxm

-små .små

xobv

.to

Eâvzmmzzzcüâuøam

äöumnmcwmzm .osâxeum

v_

cause. ,sin 52D ._0502 qoumü_ _082

:SoH

.så _än_ .§2

:aaah 30%._ mess_ ams.: E30

_ m m m m w o

.24

v w o_ : m_

210 6 Bilaga

7<?® _ (Vrå _-

in_

mun m

OON7\O - -\O®OO\OV O\f1(\|

m:

..-

:SoH

m: m_ m3. m: 3

_

._. - (Nf§©©O\I\ (NIC\I\D O\ ñI-w-OVI tn---

sm N 3

._. Iwlmmoo vmxo .- ø- (NIF

I t\I(\I®I\\OO\ ä

:u:

---- tnN 0030 m -- G ._. FG

fñfN-I .- (4393 QXÖI

.mm .- .-4 ä

få “°2°°9“S$ ?§2 \O (N

UNI-lf! lmrxoorñg V--CNF : ?PG-ü

“

.Z“°.°_%8 383

(N 5

|%(\Ilf1\Ol\ I\«f3l\ O\ (N OO v-(N I\ .-4

I Ioxv-lnmc rxxnm NN Nm-

orm

v ._. E

| v-nv Inom å

:m:

I I--\O vem-s OO

:o: oo _v_ l\

.ang

32a 33:

vi m:

:E8 n I I O\ c _05028

mm S.

se_ öva

.gagna

u l l NW _ m. m v_ 2

:oo E0

så

.03

_

Ewa:

| i l *O m

Cao 2 m_ a

E25

:gasa

:ousmon

.§23

mzcoâøa

v08

-o:oEo._a

22:a

mcaam

.oxmucü

.ce

coåvzEov_

:WE :B

5%;

ouüêabuâm oua_on._m\oc_3 uusB.soc_3

Eowäåcoân

m_

avvara:

oumözäom

.mb :e

:Sch

onaaE _ucoäê

...E232 “...222

:E92

Buøuüm 03:5 ougam

»v.08

oumww..

dum..

:så 023m »§3 ucâo

o_

os? oc? ;_20 :E:

E E 2 z

Büaga 6 211

-vox

m: 333% own ÄN_ N o: a: N ä_

N

(N - \O\OV1 OO -4 OCV-*Vifñ ._. m m_ lf) NO O\-

§0 m:

m rx % %OO -- th 361V MN oo .-

._. m.. m: m:

_

V Z v-*WIVW G c» oo (ä: .- ._

N a...

?W m -uo 1 - xoNw-voo _. (Q l\ 3

.- fä @Y\|f1 \O oo

Sum_

._. ax vxoNgv m H

Öl fl \O\Ö- .- ox oo (N (Vitt-d V ° a

.-4 CNlfICN V xo 00x0

... .- 8 8 om

.- »o v00 l\ ax oxownooo

3.2 I_l (Nu: EN v ox av

V) oo ›- mvv \O v lf) 2 2*“Eâ E -- v

N fñ f\ :x xovlcxm ?i (N N an_ m» _

m ?V3 (N FMV?” ox oo _v (N N v

.i 2 _ SN

Nä l\ oo ln 8 -- N m M

å ._. v: ä..

:m:

MD F) ?ÖV-u M N v m - v ._. .- Nv 2

v_ m:

.:.O.v_

:u:

:x v vooo ln M E. (N %I- N N Q. mm

I E m:

32a

._. ._. N u .- ._. m m .u=o\suo

.Enn

Hm 2 ._. S.

å_ .una

32._

m | :x _ | I .- _

v_ o_ E0

.ute

.uni

- _ ...

:ana:

v r I o m

o... E o_ 2

uvaeaxm .S039 _mcxmm

E.

-musmon

ucåü 32a

.ears

o_ .Emm

.cwmmimcoam

.småmzmå mszmvâmoø :xamøcêä .mg2am:o._u_ mcmmânczm

.omsuazzam

oEEbS

522m

:é

:Sch

rea ?§93

.Eäuøm ,maaä .awmbm maamâm cmcc

:§5

:Bah Ecce. såå... 8:a. JEoH 2.6.0

E.: o_

så ;sz

_ a

212 Bilaga 6

lf) l\ $(\](\|r«- ...mooM M ?W

:SoH

m -n

Öl

ax OIvMMNI-»MMI vv-v--wo--MooMox \f1 O\ u-u -4 ._. ._. O*

\O!IIIHO\I\GlfXN“ANW-CNI\F“AC\I\OO\(NI\®I\ mo G m m _m_- ln (ñ-n .-lr›NI\ xorn _..- OO _.. lf)

oo gmvgøoäl IooM|.-..-«M8oo:r\a;o2tn ._. å

O »MM M com ownoM :x F1 “Snap-cv 2 ä xoMxo _nn ø-MgvM _a-a

.- .-4 ._. Eb

O lax--vävälv-Nø-l .-4 NO .-4 ._. ... |._._-»o\oN3\OI\N M M N C ._. (N

in 1) I --|-- |r--a| INMvNIOoI |N .- .- ._ ._. ._. \D

V O I Ilrn IMI II |%P1(\I--ln-|'-' -u .- .- V

xoM--o-rxl 0- Imxoml -u IMMnnooMoovMIn :i: M ?f (N (N g .- .-

N ._. - | II I o i n | | I I II I .. m

:Eååcoänxcøzxü

._. .- u | i l I n I u u u I I II I | |

O .- -- _ u | II I a l u | | I I II n

mas.:

- | --I I o I | u | I INh--Mw-l 0 2 ch

,ovaöcoêzq

_äfovcsxuuøämaoø

oo - | II I a l | | | I I I n I .. _

acw

...gåva

:B

m ...så

ouazoxm

h u | v-I l | I u I | I I I .. I |

.ozêga _ u | I I | I | I _ m 02:6 v24 0:2. avgå »§3 .v.20 §55. ccâo

\O .. II I | I n : m_ 2 v_ m_ 2 E m_ o_ 8

:oc

in a | II I 4 | | | I I I | I | I n ..

Age v u | II O | I | u | I I 0 I u I | |

_annas_

unna.:

u | lllN- m I | m I I .q o .-. _ | u o_

sås.:

M

:Esa

m - | II u I .. | I | | _ I _ _ g I u I | v

.hozüzåox

ö=o

...saa .u:_s_

v | --I u N n ------------ 1 I _ | I I _ n .-.._.._. u ._. _

âuâå

_ E m.:

.v32

_avenue_

.§92

.u

.§0 .o uoE 3:..

mzcoüøa

EE

oumuâåuuwzmâ. »êeacøtuøaøma

är:

uusêêønoä ovanxezäoiå oumönähaxå

§50. .m8

an?

»...335 oø§ont

_asausäm aaobtovca

033m ovän.

aaoüzgo camömcøv_ Eä._ou:D

:Sch

_ovwåoü_ :C905 :Böusb

å

:så ao :så mmmz 0.522. såå_ .Emäå .:n: v5: ömci ._0205 ucâo

_ m m v m o N. w o

E0 ma: .om ä. & o_

Bilaga 6 213

ma

:Sch

_mm :m m8 8” Gm Bm s_

S:

m m 8 v_ v_ m_ v_ m_ o_ ä

m 2 8 8 2 2 ä E

o_ sm

om cv om :H a om 2 _._

m_ vvm

m_ ä 8 n_ 8 s ä E

2 NS

om a mm 2 Nm 8 m_ o_

2 sm

m w n m n m_ m_ 2 o_ S

m _ m o o m. m v_ o_ _v

vm vn ä 2 m_ 8 ä v_ 2 å_

m_ n u _ m u | u n m

zaiåcoâwøxcuzx_

__ n | u n n | u u u

o_ n u n | u | _ n _

_ m m m _ _ m _ Maxim

m 2

.uuâocoEoa

w u u _ u u n n 1 _

__o__._ouc_ovåümnom

0:a

...värva

:B

p | _ m u | | u n m 5%;

ouuzoxm 032.6 ousäm ?§0

o u _ n _ | | 1 u m oc? 052. 033._ J20 ä...?

__ m_ m_ v_ m_ 2 z m_ m_ a

w | | | | n | n | |

v

.stuga _ucuäE

a | | | | z .. | u

annas..

_ m _ n u .m m _ m o_

:u:

:Esa

m u | m _ _ u z | v

.özaäEox

ma???

5=»

_o___c_

_ m v m m n _ _

:vassa

_ v_ m:

.v32

:oåwä:

coüb_

.u

å: .o U9.: un.:

någon

3:_

2:655

ouöücutouavmñ

_nE

ouavaåuvwzmå oueêåuuuä ovaönäxnzxu_ ovåuxtmhzxuw_

0088.4.

033m ovana_ »asså

:Sch

ms§§ wwowco :samma: Magma:

å.

:Bah manen: §3; »sägs magi 9.30

_ m m v m o n w m & o_

214 Bilaga 6

:SoH

oo_ m: m: å_ vw_ n: s_ :N 8_ om_ o.: _v_ oo_ ä_

N

o n m m m _ v _ m â 2 __ o_ m_ _ mo

om a 2 mm m mv ev S mv _v vv 9. n

2 0%

om a a a 2 a 2 2 m_ m_ 2 om 2

2 vvm

o» vm vo o... mv mv av o» m ä a ov .m _._ NS

m m __ m_ 2 m Nm m_ o_ mm 2 v_ o_

2 sm

m r u | 1 u u 1 m m u m_ m_ ä 3

w _ _ u u 1 _ m m m e _ v_ __ _v

_ m o v m 2 R ä om a om m_ 2

2 o.:

:_oxå\:u_mn\:o__n

m_ u r _ 1 1 _ _ u | n u s 1 m

__

mcsam

n | 1 1 u u s u u u | | | u

o_ n 4 z _ | u u | u u u 1 c _

_

.ousucoEoä

v u m u | u m m n _ _ n 2

_zxtoncsxunwhwzwaoy_

m

osm

:vassa

:S

w 1 | | 1 | | | | u _ s n n _ .coca

ouasoxm oumzö ocguam såå

_. u | m. n u | u n _ | u u u m »så 024. »§3 ;_20 .acc/x

__ m_ m_ v_ 2 2 E m_ o_ â

m u n | n u 1 u u u u | | | u

_arean_

.Sexia

v u u | u n z u u n u | u u |

_ _ _ _ unnar:

:Esa

v x | u u | m | I m o_

J06

coêwåEuv_

_o=o

Ewa-ME

m u 1 | 1 _ m u u x n u _ | v

_8__§ :ungas

m:

_oss_

:øoawnm:

m _ _ _ m m _ m _

saab_

_ | | u | v_ .u

.-030 .o U9.: U2.:

ovavaxm

wscoâä

8a

oumuaionsae on_oa=o:u_an_å

är:

:onocä

...naäsm\ou_;m uvmöøäxøzxøq oo§on._m\oc_3

uzoxm oummmu_ »E835 »E332

:asså .Begå .E8302 ._3888 _mäsiw

m6:

sämst. 5903.0

å.

cacmå :mas: mäå =E 95x0

_

E3.

m m v m o _. m m

.EZ _s_ o_

Bilaga 6 2 l 5

m

Em Sw Em

:Sch

5 omv, S_

m

m _ â om 2 2 ä ä

Q R v0

2 m: G_ m: omm

_ m» .v 2 om 2

2 vvm

u

m m w: ä

E o: m5

v | m G g vv

2 .om

_ _ u m 2 mv v_ S

u m n m o 2 o... .v

m v u v_ 2

2 m: o:

:Exåxcoånxcuxwg usa.:

Z c | u u | u ..

.oum.o:oEo._a

m m _

_5Eun::\oua._o._aqoz

v v | m_

man

o

:sugen

:en

.ouim

ouazoxw

w u u u | u _ _

“åäö »så 032. ungäm »§3 .v.20 _m:c vcio

s _ m m

Aamêiâ

u | | 1 s Z m_ 2 v_ m_ o_ E m_ ä

o _ I | I _ | N

.ozâåa

m u .. n | | u |

_mcoäE

v 1 u n u u u |

oumaE

:oo

_ _ _

:Esa

n u u o_ m

nä...

.özüzEox

.å

N m u u r _ u v 5=»

_o___§ :owmñøn

nä m.:

_ovat_

covâmumb

_ u | _ _

:B92

_ 2 v_

.Sao .ud noE nu.:

mzcoüä

so.:

ovaeøxw

ounuåoum=må ou._o_wcutovmum_m

är:

omsâåouuä onaöatmxuiøq unmmxtmxosüg

22a .E

ozogm oumwmu_ onnxwå »näve/x

.E ä

.sêtstx

:Sch

cn=oaah

J.

028m 29a 053.2. _m:: ...§0

_ m m v m w n w o

9C. END T o_

216 Bilaga 6

V V“1%v-%ON ch .-. (NOOVVCN oo

:SoH

u_ CW s; a: .-.

O\? *WCCNCW .-4 W)f\I Fñ--O\f\ In Ch -m ch

V Vifñölnñ Väl/l mom os O\f) hä?” ñl-u rx-a In

-c NR omm

OO (NOOO\\ON1 (NG mnxo-uxux ñlv-*fñ füfü ._ o...

M: vä

N. m BVPÖOG S mm m_ --- min

E m: o: .- m3

n n c m | n GW IGN?

2 m: sm

n n u u n u _ m 2

u n a u I u _ -n- INN p.. E N ._. 7

n n _ u 1 n u c | v

2 m_ o.:

:_oxä\=u_wn\:o__n

2 u n n u | m x I u | I _ u m

Z n n x u 1 u n I n | | n a s

95%

o_ u n n a 1 x _ I u | | n n _

u n m m I u | m m

.ovüocoEoau

u n | | 2 m

_5Euv==\ouu.o._mnom

acw

_oxwucxm

:on

501m

m n n u a | | u I u | _ a n _

onmzoxw 03:8 ousoam §52 ucwxo

p n n s _ a n n | u .. s N n m 0:2. 032. »§3 ;§0

v-tfNfñvl/IOFOOG _no-u--uu-a--u-au-a-au-u _ a I | _ n m om o u u a I n n u

m u u u u n | | n I x n | u n I

v

_uCoEE

n u n u | n n I n | | u n |

.malin annas

m a u n | u u I | | | _ _ m 9

:Esa

:OO m m n u u I n _ I n | | n | v

...ozmäêux

5=»

35h .o:_§

z x m | u z I | | | n s

:ovümoø

_ m_ E m:

_mums_

:oøamum:

:QFE

.u

.Sao UOS BE

-xcâcEä

.o

mcmmânêm

EEK :Sia

oeaeaxw

wzaoeä

:§3

EE

saga:

532.28»

mannens

ouömcotuumumgm

_

ovâsâuuñzaå

.S033

ä.:

»Eaäaosonçxzøm

vcmbm

oøsaêonnam oca_un._a\os_3 onaxxtmxoiu..

22a

va»

.cmmmiacâm

.2m_am:o._o_

ovän.. 882m

.awåmzmå

053m

:SoH

.Eåuum .âåxå maaüam caac ncmxo åwêøiw

annu; .atom .mwwbm

:c

maa ;sz §E JEOP

_ m m v m o n m o o_

Bilaga 6 217 Tabell 22 Skadade efter inne/ute och ålder

Tabell 23 Skadade efter diagnos (primär) och ålder

Vrickning, stukning

Förgiltning Annan skada 1 - - - - - 1 Okänd 1 18 28 36 23 - 106 Totalt 43 495 457 689 451 2 2 137

Tabell 24 Skadade efter påföljd och ålder

218 Bilaga 6 Tabell 25 Skadade efter E-kod och ålder

905 - 2 - - - - 2 980 Okänd” 41 469 456 688 450 2 2 106

Totalt 43 495 457 689 451 2 2 137

E859 Förgiftning av droger och läkemedel genom olyckshändelse E 869 Förgiftning av andra och ospecificerade fasta och flytande ämnen genom o|ycks› händelse E905 Bett och sting av giftigt djur E980 Förgiftning med fasta eller flytande ämnen, ovisst om olycksfall eller uppsåt “ E-kod har utsatts endast För lörgiftningsolyckor.

Tabell 26 Inrapportering av barnolycksfall i Växjö. skadade efter inblandad produkt (primär) och kön

0831 Låg förvaringsmöbel (byrå, nattduksbord,

Bilaga 6 219

1508 Skjutvapen och ammunition, projektiler (även Lex. ärtrör) 1 1 1509 Rackets. slagträn, ishockey- och bandyklub-

1803 Bii, del av t. ex. motor, hjul, avgassystem. bälte 5 3 1812 Tvåhjulig cykel av vuxenmodell (inkl. ti11-

220 Bilaga 6

:Sch

m m m N 2 m: a S. m_ mv mv ä ä E mv ä

nu

a. m:

I | m m m w v m u v o s a 2 2 ä o_ m om a. | u m m n _ _ m m m | v | v u om o_ m_ : 2

| n v _ m m m n v v _ m .\. m _ m_ o_ om o_ S.. E | u | | .. | | n n n 1 s | c | n | u n

a u m m v w | o o n

2 2 om mm z om v_ vv om v»

v_ u | n c | n a | | | | | m | m m .. n m 2 | | | | u | | n | n u a | c n .. n u | m_ u | a | | o I | | | | | | n 1 | | | | : u | | | .. 1 | | | | s a I | | u | n | 9 | 1 _ _ m _ I _ .. _ _ N 1 | | m m _ m m n .. | | .. | | I n n | | .. r x | | | |

cmité

_ _ m v o _ m m _ | | _ _ _ m o N. | m 2 5 | | n n n | | | | | | | | .. | r u | I

:.._:u_.=›=__=_==e=_

o _ _ .. | u | .. | | | I | | | | _ | | _ m n n | _ _ | 0 | _ n c _ n | I _ _ | m

:oo v a | | | | 4 | | _ _ | m c _ _ _ m | m

:m:

m | u | u | | | | | | | | | | | | u .. |

.E::wc:::c_:uo._m

...oEm m | 1 | | | _ | _ | | › r _ t _ m n 1 m

.Sao n | m m m _ _ m v v | w _ | _ m w |

_ m:

wvavøxm

:o:

asså asså asså asså asså asså

5:35. 5:53_ 5:55_ 8:53_ 5:53_ 5:53_ Emxo

Jovi.. i :m2 vi :m2 :A :m2 v73 :m2 :§0 E12 :m2 :Eek :m2

Bilaga 6 221

.20

_auxmm

;Eoâwxoêoz

_mtnxmrcmmcixumêou

.mzactøoä

.E

.©2025

mEcasbscoam

;oo .E .E

.E

»Ecüäzânøoz

;oo :oo

_möümn

wciüøbåo .uoxo.:mu:m_

:oo

auxmuâmuâmnfh .mwscxumEnm _ovoEcoamEth

aeeoç

,äcmuåzam

:oo

:mE= ._8353 -am ;Each §30 ä.:

m_ m_ v_ m_ a_ Z m_ m_ om a

vwömmsg

:oo E?

xmcioö

EEOQK

msåmzbsumä _onøøcmwcvxywco_

m:_:.mEEmmc_:uo.BgmE

_ngåa

.E

.E .E

någe.

8:_

.m:_:ñ=.:=mm:_:vo.on_m2

...oo .to .E

.E

mEEuoE_

.oxm

-små -..m3

xubu

gmmazxmwzåztååogm

:oo

...zoumuwcmmzm _oêxozâz

.man cmcc .§2 SED 52D _0302 qoumö_ .v32

-CNF*)Ilf)\OI\OOO\®-“ _c_-

222 6 SOUl979:28 Bilaga

_ 5 I\r--In--

:SoH

m X 2 om nn -nN

u m _ _ m O\(\Iv-f*IND ax a o_ - 1-

| u o | 1 m â--I--oo m om N

o_ a u u a | _ u I

m_

E a u | u | u I I

2 n u | | r m | I

u n a | | | IOVW V m_ ä mm -- :x

.80

_

e__ucun-_u-uuaw-ummq-s

E u u u | u n | | I I

.åxå

äcpzxäoøco;

m_ | c I | I

_acâmøcmmøccxømêøç

n o n 1 | u

.mzzcrzüoä

.E

528::

m_ s u u | | | 1 | I | I

msiäsáscoøm

:oo .E .E

: u u | | | | | u I | I .E

wczzmzbsäggos

:oo

.mñâwn

:oo

mciâmøbâo qoxusmvcw_

o_ u z N r n _ _ x | r v4

:oo

amxmêmnâmømü.

.wwcixoøåmm _ovoEcoamcaå

| z u n I | I

.äcmmztmm

o u u | |

...oo

cmE= _oxumxun_ .xanoh .MED

w s u o | | | I u I m I -am nu.:

m---m-ü-_am-ms._sâ

Emir.:

m_ m_ v_ m_ o_ E m_ a om ä

N. u u | | 1 | u u | | I

o _ u u I u u | n I r I

cfummss

.a=hu_=.›=.=._=_sa

w n u | | | u n u I u I

:oc E?

v u u I I | | | n I r I

ä

xmciomy

åcoâä

:oc 1 u u I | I

_ocoEmmccmmco.

m u z | | |

mciuwåäumü

Ewusåztxsvoi

mä...

_EÄE

wczzmêusmmøscuøönwmê

m u u _ | | | u n I _ I 5,_

.mao

.E u _ n N. m _ v | I _ I .E

asxmuø.

_ ;oo :oo un.:

.m:_:ü:.:=mm:_:no.onä2

.E

.E

weauaxw

-cm

mEcvoä_

-menas

.85

-små .små

_

4.030.

vasa

:oo

-_93

.Emêzuxz...zivtayaam

v.95.

_Sovwvmcwmâ_

.mvâmoø

_oêxyzeoz

:_ân.mm=m=m_

35a

§39_

Emm

cmcc

nu :s

:xzâccâm ,mä_am=o._v_

...252

.cmwâcncøam

mcmmânêñ

52D 52D .E922 _032

.omoucwzom

0855;:

_än_ .§2

mäiwmzm

rea

.EEuam .ägaxå .mmmbm

maa; :EE/x

52m

.acc/x v.56

va»

:wash

EE

JEOP

m3_ _

mar_ §3_

mmvwxouxoooxg:

Bilaga 6 223

OBS! blanketten INTERVJUSVAR A end/x Uppgifterna på pp iir fingnrudr- Barnolycksfall

Personuppgifter I_ 7

l_ .l ( 1-3) Aldar Kön

|0á7/1

(012) v. År min dig dag tidpunkt(närmasthaltimma)

1 När inträffade olyckan? l718|0|!l/Ié|lI,15l

2 Var inträffade olyckan? (13) A Ute

§1 :Minne [32

B Gata/väg,trottoar,

Bi

D 1 Bostad E] 4 parkeringsplats

1:] 2 Skola m 5 Annan plats

D 3 Egenarbetsplats

C

E] 1 Kök,kokvrå,pentry D l! Lekplats, skolgård Badrum, toalett D 2 tvättstuga, bastu Sportanläggning,gymnastik- och idrottsplats, D :l Förbindelseutryrnme E] 9 simbassäng (Hall,förstuoa.korridor, hiss.m m)

E] 4 Annat bostadsrum E] 10 Brygga,strand(Fastbrygga, ponton,gångbroövervatten. kollektivtanordnadbadplats

1:] 5 Trappa vidsjörnm)

D a Förråd (Källan,vind, D 11 Byggplats Vedbod,garagernm) (Husby/goa, vägbygge m m)

Tomt, gård i anslut-

l:| 7 ning till bostadshus E] 12 Annan plats

(Frivralör utevistelse och Angatypenkortfattat lek,entrernrn)

1000ex

3 Vad gjorde barnet då olyckan hände?

1977 (Var barnet i sällskapmed någon?Vem?)

11/ å... 441./

(17.15)

1/8591112

LZJ (19) SCB Blankottutgivare Postadress

g

CENIHALBYBÅN

EMIISHSKA nhøtonför ritto- och Fack

socilvlrdastatistik 10250 STOCKHOLM

224 Bilaga 6

4 Ange inblandat föremål (t ex cykei, botd, dörr, kniv, sten, mark, diskmedel) (20.23)

/.5 /,3|

(24.21)

0; /. 9.3 I

?Anon skadadkroppodol (2529) _QJJ

6 Ange diagnos (sou)

8.911 E-kodför sörgunnangnnz (nu)

O. o. 0.01

7 Ange skadanssvårhetsgrad (31)

L| 1 Ejåtarbuök

[j z Återbesök

[-5 :nam 8 Ange kod för klinik (1=Kir 2=Avc 3=Bammed 4-Med S-Oron S-Oqon) Halmstad (J

?§71

sou 1979:28 225

Bilaga 7 för

System rapportering av

produktskador internationellt

av byråchef Nils Ringsredr, konsumentverket

Utvecklingen utomlands (utom Norden)

Utomlands har på flera håll företagits åtgärder för att öka produktsäkerheten för konsumentvaror i syfte att fysiskt skydda konsumenterna mot produkter som brister i säkerhet eller utgör hälsofara. I flera länder har särskilda produktsäkerhetslagar tillkommit under senare år. Samtidigt som vissa säkerhetskrav tillgodoses genom olika åtgärder kan säkerhetsstandarder, normer m. m. innebära tekniska handelshinder i det internationella varuutbytet. För att internationellt harmonisera bestämmelser - däribland säkerhetskrav - i syfte att få likhet i olika länder och därmed underlätta internationell handel behandlas produktsäkerhetsfrågor inom OECD. Också inom EG och Europarådet övervägs produktsäkerhetsfrâgor.

I USA har Consumer Product Safety Commission med stöd av Consumer Product Safety Act till uppgift att skydda allmänheten mot oskäliga skaderisker förknippade med konsumentvaror. För att få underlag för åtgärder har kommissionen till förfogande ett särskilt rapportsystem. Enligt kommissionen krävs för att övervaka säkerheten hos konsumentvaror på ett effektivt sätt så fullständiga kunskaper som möjligt om de olycksfall som orsakas av varorna. Rapportsystemet, the National Electronic Injury Surveillance System (NEISS), är uppbyggt i form av ett nät av telekommunikationsterminaler utplacerade i 119 sjukhus som representerar ett tvärsnitt av landets geografiska områden och akutvårdcentraler. Systemet används främst för att mäta storleksordningen av en olyckstyp men också för att ligga till grund för djupundersökningar dvs. närmare studier av vissa olyckor. Genom rapportsystemet får kommissionen upplysningar om olyckors fördelning på olika produkter och kan prioritera vilka olyckor som skall studeras mer i detalj. Medelst djupstudier utreder kommissionen hur och varför en olycka inträffat beträffande produkttypen ifråga. Därigenom erhålls underlag för kommisionens åtgärder. Antalet inrapporterade olyckori NEISS-systemet 1976 översteg 400 000.

Också i Japan finns en särskild produktsäkerhetslagstiftning som gör det möjligt för regeringen att bl. a. föreskriva viss säkerhetsstandard för varor. Endast sådana varor får därvid säljas som har säkerhetsmärkts (SG Mark). Japan har för närvarande två fungerande rapportsystem för att samla in uppgifter om skador, dels Injury Reporting System of the Better Living

l5

226 Bilaga 7

Information Center (BLIC), dels Injury Reporting System of Ministry of International Trade and Industry (MITI). Syftet med dessa system är att ge grund för ingripande mot produkter som på något sätt innebär särskilda risker.

I Storbritannien har säkerhetsfrågor för konsumentvaror hittills reglerats med stöd av Consumer Protection ACT 1961. Med stöd av enligt denna lag utfärdade föreskrifter för olika varuområden har bl. a. farliga varor kunnat förbjudas på marknaden. För att få information om farliga varor och säkerhetsrisker i hemmet inrättade Department of Prices and Consumer Protection den 1 januari 1977 ett system för att samla in uppgifter om hemolyckor. Syftet med systemet är att identifiera orsaker till hemolyckor till grund för prioritering av åtgärder. I det s. k. Home Accident Surveillance System samlas fakta in från 20 utvalda sjukhus. Dessa har valts så att en representativ bild av olycksutvecklingen erhålls. Särskilt anställda intervjuare fyller i nödvändiga blanketter m. m. på sjukhusen. Av en nyligen utgiven rapport för verksamheten år 1977 framgår att 60 534 hemolyckor rapporterades från de 20 sjukhusen. Ca 43 % av olyckorna drabbade barn i åldern 0-l4 år medan ca 18 % avsåg ålderskategorin 15-29 år. Department of Prices and Consumer Protection har med utgångspunkt i de inrapporterade olyckorna låtit utföra särskilda djupstudier avseende olyckor med stegar och hushållsstegar samt konservburkar och konservöppnare. I England har enligt uppgift nyligen upprättats en “Joint Committee on Childhood Accident Prevention med syfte bl. a. att vara en central referensgrupp för alla frågor som rör barnolycksfall.

Också i andra länder pågår överväganden om system för inrapportering av hemolyckor. I Tysk/and tas detaljerad statistik fram för allvarligare hemolycksskador samt framställs en grov översikt av dödsorsaker. Den tyska lagstiftningen gör det möjligt att förbjuda varor som har säkerhetsfel eller inbyggda risker. Separata olycksfallsstudier har utförts i såväl Holland som Belgien. Visst arbete med insamling av hemolyckor har även ägt rum i Italien och Irland.

Tjeckoslovakien har sedan 25 år ett systern för rapportering av olyckor. Olyckor rapporteras på en särskild blankett. Varje olycka ges en femställig sifferkod som beskriver orsaker, omständigheter och effekter av olyckan. Siffrorna står för diagnos, händelseförlopp, omgivning och typ av olycka, orsak samt skadad kroppsdel. Insamlat material analyseras centralt i hälsodepartementet. Inom EG-kommissionen har en arbetsgrupp nyligen lagt fram förslag om ett särskilt skaderapporteringssystem för EG-länderna. Det beräknas att cirka 327 000 olyckor per år enligt systemet skall rapporteras och analyseras inom 1 En ny lag, Consumer Product Safety Act 1978, EG. En särskild arbetsgrupp i Luxemburg planeras bli inrättad för analys har trätt i kraft den 1 av data för vidare spridning till medlemsländerna som underlag för åtgärder november 1978. Med stöd med stöd av lagstiftning eller andra ingripanden. Avsikten är att varje land av lagen kan bl. a. förbud till den centrala arbetsgruppen. EG har skall samla in och sända uppgifter mot farliga varor utfärdas oavsett om särskilda ansett det viktigt att få veta hur olyckor sker innan länderna upprättar föföreskrifter för ett varu- reskrifter beträffande olycksförvållande produkter. Enligt uppgift torde ett område Föreligger eller ej. rapportsystem vara fullt genomfört först omkring 1981-82.

Bilaga 7

Frågor om produktsäkerhet diskuteras i en särskild arbetsgrupp inom 0ECD:s konsumentkommitté. Kommittén godkände 1977 en rapport om datainsamlingssystem avseende produktolyckor. Rapporten redovisar skälen for att inrätta system för att samla in uppgifter om produktolyckor och ger riktlinjer för att upprätta sådana rapportsystem. På grund av denna rapport rekommenderade våren 1978 OECD:s Council medlemsländer som inte redan har rapportsystem att allvarligt överväga inrätta sådana.

Utvecklingen i Norden

I Norden har på senare år produktsäkerhetsfrågor allt mer uppmärksammats inom konsumentpolitiken. Den nya svenska marknadsföringslagen ger från 1 juli 1976 möjlighet att förbjuda försäljning och uthyrning av varor som kan skada person eller egendom. I Norge kan myndigheterna sedan ett år tillbaka handlägga produktsäkerhetsfrågor med stöd av en särskild produktkontrollag. I Finland har en arbetsgrupp under 1978 lagt fram förslag till en produktsäkerhetslag. Island arbetar med ett forslag till marknadsföringslag som eventuellt kan komma att utformas så att den får betydelse för bedömning av produktsäkerhetsfrågor. IDanmark har nyligen tillsatts en arbetsgrupp rörande produktsäkerhet för att överväga behovet av lagstiftning rörande produkter som kan vara farliga för konsumenternas säkerhet. Debatt och överväganden pågår i de nordiska länderna vad gäller produktansvar. l Sverige utreder produktansvarskommittén frågan om att införa en produktansvarslag.

Nordiska ämbersmannakomminen för konsumenrfrâgor UVÃK), ett beredande organ for nordiska ministerrådet, uppdrog 1975 åt en nordisk styrgrupp för produktsäkerhet under NÄK att utarbeta förslag till ett nordiskt system för inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Projektet avslutades ijuni 1978 och redovisas i rapport “Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap nordisk utredningsserie B 1978:14 (bilaga 2). Det nordiska projektet har sammanfattningsvis syftat till att pröva en metod att inhämta uppgifter om hem och fritidsolyckor. Det har undersökts om det är möjligt att få relevant information om sådana olyckor från olika vårdande institutioner främst sjukhus och deras akutmottagningar. En punkt har därvid varit att undersöka om en inrapportering av hem- och fritidsolyckor kan ske utan att systemet inkräktar på klinikernas vårdande verksamhet. Syftet med projektet har inte varit att ta fram olycksstatistik som på ett representativt sätt visar olycksbilden för hela Norden eller de olika länderna. Konsumentverket har haft huvudansvaret for projektet och statistiska centralbyrån det tekniska projektansvaret. En provundersökning genomfördes under 4 månader hösten 1976 vid

Akademiska sjukhuset i Uppsala, varvid olyckor

registrerades av expeditionspersonal vid akutmottagningen samt personal vid mottagningar vid övriga deltagande kliniker inom sjukhuset. En särskilt anställd intervjuare intervjuade därefter de skadade. Av 1 245 registrerade hem- och fritidsolyckor intervjuades 1 014 framförallt via telefon med även genom postenkät och i ett fåtal fall direkt vid sjukhuset. Med stöd av erfarenhterna från

228 7 Bilaga

genomfördes en huvudundersökning i samtliga 5 norprovundersökningen diska länder. 18 sjukhus, 3 hälsovårdscentraler och 3 Sammanlagt deltog privatläkarkliniker i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Registreringen av olycksfallen vid dessa vårdinrättningar pågick från vintern/våren till hösten 1977. Undersökningen avsåg hem- och fritidsolyckor. Olyckstyper som inte ingick i undersökningen var arbetsplatsolyckor, vägtrafikolyckor, forgiftningsolyckor, djurbett, slagsmål, överfall, självmordsforsök samt dödsolyckor. Dödsfall föranledda av konsumtionsvaror är erfarenhetsfå. Vid en eventuell fortlöpande uppgiftsinsamling får man dock mässigt insamlingssystem for dödsolyckor baserat överväga att ha ett kompletterande på andra källor än sjukhus. Olika metoder for insamling av uppgifter om olyckor har prövats. I den nordiska undersökningen har olycksfall registrerats av ordinarie sjukhusbl. a. vid sjukhusbesöket eller av särskild personal som hämtat personal, in uppgifter om olyckorna per telefon. I några fall har hembesök gjorts. Postenkät har också använts. I den nordiska undersökningen inrapporterades över 30 000 olyckor. Även om urvalet av sjukhus var gjort så att inte nordisk statistik har kunnat sammanställas är ändå uppgifterna av inrepresentativ tresse. Av produkter som främst varit inblandade i olyckor kan nämnas trappor, cyklar, bollar. puckar, träskor m. m. De vanligaste olycksplatserna Det insamlade materialet har använts lör studier av olyckslåg utomhus. risker i olika nordiska länder. l Sverige och Danmark har informationen redan medfört direkta åtgärder från konsumentorgan. av olika använda metoder för in- Rapporten upptar bl. a. en utvärdering av uppgifter om olyckor. Vidare diskuteras i ett avsnitt nyttan samling av olycksmaterial som underlag for olycksförebyggande arbete. Sedan undersökningen avslutats har viss fortsatt inrapportering av olycksfall ägt rum i de olika länderna. Vid de sjukhus i Danmark som deltagit i projektet finns en löpande rutin för registrering av olycksfall. Det gäller då inte endast utan även vägtrafik- och arbetsplatsolyckor. Endast hem- och fritidsolyckor Man strävar efter att inlemma så ett fåtal uppgifter registreras per olycka. som möjligt i denna rutin. Inom en snar framtid förväntas många sjukhus Vid akutpolikliniken vid Tölö fiera sjukhus starta motsvarande registrering. i Helsingfors registreras på samma sätt samtliga olycksfall sedan sjukhus 1972. Registreringen kommer att fortsätta. En löpande registrering av olycksfall sker vid Borgarspitalinn i Reykjavik. Registreringen kommer att fortgå. av hem- och fritidsolyckor fortsatt i Sta- Också i Norge har registreringen vangerområdet t. o.m. maj 1978. I Sverige fortsätter en intervjuundersökning rörande brännskador vid sjukhus med omfattande brännskadevård. där det nordiska frågeformuläret används. l Umeå har prövats en mer begränsad rapportering som sköts av expeditionspersonalen vid sjukhusets akutmottagning. En liknande rapportering prövas inom barnolycksfallsutredningen. Den nordiska rapporten innehåller vissa diskussionspunkter angående uppbyggnad av rapportsystem. Dessa punkter låg till grund lör ett nordiskt seminarium i september 1978 i Danmark varvid metodproblem m. m. i samband med inrapporteringssystem för hem- och fritidsolyckor diskuterades. Med stöd av denna diskussion har den nordiska styrgruppen for pro-

Bilaga 7 229

duktsäkerhet enats om ett förslag till rekommendationer avseende rapporteringssystem enligt följande: Styrgruppen föreslår att det inrättas ett system för att inhämta basinformation rörande olycksfall i samtliga länder. Sådan basinformation skall ge en kvantitativ bild av inträffade olycksfall och utgöra grundval för planläggning av djupstudier. Den skall komplettera andra informationskällor såsom uppgifter från enskilda konsumenter, lokala och regionala konsumentorgan, klagocentraler, polis- och brandväsen och massmedia. Information genom ett inrapporteringssystem skall ge konsumentorganen och andra berörda värdefull baskunskap. Ett sådant system ökar även möjligheten att bedöma värdet av uppgifter från övriga källor. Systemet föreslås i stort få följande uppbyggnad. D Basinformation inhämtas främst via sjukhusens akutmottagningar och skall omfatta såväl öppen som sluten vård. D Samtliga olycksfall inrapporteras, dvs. förutom hem- och fritidsolyckor även trafik- och arbetsolyckor, i syfte att tillgodose flera samhällssektorers behov av information som underlag för olycksförebyggande åtgärder på lokal, regional och central nivå. D Uppgifter om olycksfall inhämtas rutinmässigt vid inskrivning av patienten i samband med övrig uppgiftsinhämtning. D Basinformation kompletteras med statistik, baserad på dödsorsaksregistrering, eftersom dödsolyckor f. n. endast ofullständigt kommer till sjukhusens kännedom. D Basinformationen ligger till grund för detaljerade statistikstudier, djupstudier och större intermittenta utredningar beträffande utvalda olyckstyper för att klarlägga orsakssammanhang inför beslut om åtgärder. D Registreringssystemet anpassas efter varje enskilt lands förhållanden och förutsättningar både vad gäller insamling av material inom sjukvårdsorganisationen och vad gäller administration och handhavande av insamlat material. D Systemet utformas så att jämförbarhet erhålles mellan länderna vad gäller främst produktkod, platsklassificering, aktivitetsbeskrivning, diagnos och svårighetsgrad vare sig dessa data insamlas som basinformation eller vid intermittenta utredningar, för att möjliggöra samnordiska åtgärder i Säkerhetsfrämjande syfte. Förslaget har behandlats av nordiska ämbetsmannakommitten för konsumentfrågor som i beslut den 12 oktober 1978 uppdrog åt Nordiska ministerrådets sekretariat att utarbeta beslutsunderlag för konsumentministrarna för en nordisk rekommendation. Ministerrådet har i mars 1979 bl. a. uttalat att det är angeläget med systematisk olycksfallsrapportering i de nordiska länderna och att behovet av nordisk jämförbarhet särskilt skall beaktas i det fortsatta nationella arbetet.

sou 1979:28 231

8 försök i

Bilaga Redovisning av Gällivare

Utvärdering av projekt Förebyggande av barnolycksfall

i Gällivare

av överläkare Stig Malmström

Inledning

Bakgrund En av de fem vanligaste orsakerna till skador och dödsfall inom industriländerna utgörs av olycksfall. Detta är särskilt markant när det gäller barn och ungdomar, där olycksfall t. 05m. är den vanligaste dödsorsaken. l Sverige har man hittills räknat med att ca l0 % eller ungefär 150 000 barn söker läkare på grund av olycksfall varje år. Dödligheten i sjukdomar har, när det gäller bam och ungdom, minskat med närmare 90 96 under 1900-talet. När det gäller dödsfall till följd av olyckor däremot, har denna minskning ej inträtt. Barnolycksfall med dödlig utgång svarar i nuläget för närmare 50 % av den totala barndödligheten i Sverige. Varje år omkommer ca 250 barn i åldrarna 0-15 år genom olycksfall, varav ungefär hälften utgörs av trafikolycksfall. Bland pojkar i l0-14-årsåldern är olycksfallen den dominerade dödsorsaken. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter omkommer i genomsnitt 110 ungdomar i åldrarna 15-17 år varje år på grund av olycksfall. Omkring 4/5 av dessa omkommer i trafik. De flesta olycksfall är av lindrig art. Man räknar dock med att ett barn på tusen skadade avlider och drygt 100 måste läggas in på sjukhus för vård. Tidigare undersökningar har visat att närmare hälften av samtliga barnolycksfall sker i hemmet eller dess närhet. För förskolebarn uppgår denna siffra till närmare 3/4. För skolbarnen inträffar 1/ 3 av olycksfallen i skolan eller på väg till eller från densamma.

Barnolycksfallsutredningen

l avsikt att försöka kartlägga det aktuella läget när det gäller barnolycksfall tillsatte regeringen år 1977 en utredning, barnolycksfallsutredningen, med Rigmor von Euler som ordförande. Barnolycksfallsutredningen skulle arbeta med kartläggning och registrering av barnolyckor samt dessutom med frågor rörande en förbättrad säkerhet, när det gäller produkter, som barn kan komma i kontakt med och med miljöer, där barn vistas. Utredningen skulle vidare komma med förslag till förebyggande åtgärder och därvid även ta ställning till samordning lokalt och centralt. Vid uppläggningen av sitt arbete var utredningen i kontakt med ett flertal kommuner, föreningar och ideella sammanslutningar för att utröna intresset

232 Bilaga 8

och behovet av att deltaga i utredningens arbete. Under arbetets gång visade det sig därvid önskvärt att arbeta med några olika modeller och med geografisk spridning av i utredningen ingående projekt. Sålunda har utredningen, som redovisats på annan plats, utvalt länssjukhuset i Halmstad som lämplig representant för ett större sjukhus, vårdcentralen Dockan i Växjö, som representant for en större vårdcentral, Uppsala kommun, som representant för en större stad, Tyresö kommun, som ett exempel på en snabbt expanderande förortskommun till en storstad. Gällivare kommun har ansetts intressant som ett exempel på en till ytan mycket stor men relativt folkfattig kommun, där såväl glesbygd som tätort finns representerad. Bortsett från en tidigare undersökning i Östersund har övre Norrland ej varit representerat i en generell utredning av orsaker till olycksfall. En del skidolycksfall har utretts i tidigare undersökningar, men även i detta avseende avsåg barnolycksfallsutredningen att närmare belysa dessa skadetyper. Före redovisningen av “Gällivareprojektet” följer här en kort presentation av Gällivare kommun:

Gällivare kommun Kommunen är landets till ytstorlek tredje största och har en areal om 16 343

km2, varav l 000 km? vatten. Den är ca 28 mil lång och 10 mil bred. Stam-

banan Boden-Riksgränsen delar kommunen ungefär på mitten. Den västra delen består i huvudsak av fjäll- och ödemarksområden. Kommunens läge norr om polcirkeln innebär ca 7 månaders vinterväder men kompenseras med långa ljusa sommarnätter. Folkmängden har under 1978 just krupit under 25 000-strecket efter att i ca 20 år har legat över detsamma. 1960 nåddes hittillsvarande maximum med ca 27 500 invånare. Befolkningen har därefter successivt minskat. Fram till 1950-talet fördelade sig befolkningen ungefär lika mellan kommunens centralort Gällivare-Malmberget-Koskullskulle och landsbygden. l dag bor ca 80 96 av befolkningen i centralorten (40 % iMalmberget, 35 % iGällivare och 5 % i Koskullskulle). Nyss nämnda orter omges av ett glest befolkat eller obebyggi område med 2,5-4 mils radie i riktning mot den i övrigt bebyggda, östra delen av kommunen. Bebyggelsen där, utgörs till övervägande del av större och mindre byar, utspridda på långt avstånd från varandra. De sex största är Hakkas, Ullatti, Skaulo, Niilivaara, Puoltikasvaara och Nattavaera, vilka räknas som tätorter enligt folk- och bostadsräkningens normer.

Bilaga 8 233

Tabelll visar befolkningens sammansättning och fördelning mellan centralorten och landsbygden, 1977-12-31

Ort Ålder O-3 4-6 7-9 10-12 Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sumnor ma nor ma nor ma nor ma Malmberget 311 245 556 229 209 438 233 193 426 256 241 497 Gällivare 240 210 450 142 192 334 180 215 395 254 221 475 21 22 43 26 18 44 19 29 48 25 34 59

lfoskullskulle

Ovrigt 106 75 181 80 80 161 79 75 154 115 105 220 Totalt 678 552 1 230 477 499 976 511 512 l 023 650 610 1 251

Ort Ålder 13-15 16-19 Summa 0-19 Totalt O-- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sumnor ma nor ma nor ma nor ma Malmberget 258 285 543 357 352 709 l 644 l 525 3 169 5 149 4 834 9 983 Gällivare 248 243 491 297 262 559 l 361 l 343 2 704 4 366 4 394 8 760 lçoskullskulle 28 25 53 50 35 85 169 163 332 616 544 l 160 Ovrigt 122 108 230 211 181 392 713 624 l 337 2 955 2 212 5 167 Totalt 656 661 l 317 915 830 l 745 3 887 3 655 7 542 13 086 ll 984 25 070

I den närmaste trakten kring centralorten utgör Dundret söder om Gällivare samhälle det förhärskande inslaget med slalom- och störtloppsbackar, stugby och servicebyggnader. I norr ligger något mindre markerat det malm- Forande berget där LKAB har sin industri. Mellan dessa höjder ligger Gällivare och Malmberget samt öster därom, Koskullskulle. Gällivare som är kommunens administrativa och kommersiella centrum, ligger till huvuddelen på ett plant område, i söder begränsat av Vassara älv. Malmberget som har gymnasieskola, huvudbibliotek, rikt föreningsliv m. m. ligger i en delvis mycket brant södersluttning. Omkring centrum och längst i söder finns dock ett relativt plant område. Lutningarna är på många håll så starka, att ett flertal av de brantaste gatorna inte kan användas för biltrafik. Samhällets lägsta nivå motsvarar ungefär Gällivares högsta, ca 375 meter över havet, höjdskillnaden inom Malmberget är så stor som 100 meter. Inom Koskullskulle, som ligger på östsluttningen ner mot Linaälvens dalgång, är höjdskillnaden ca 50 m. Högstadieskolor finns i Malmberget, Gällivare, Hakkas och Niilavaara. På landsbygden finns låg- och mellanstadieskolor i Dokkas, Nattavaara by. Puoltikasvaara, Skaulo och Ullatti samt en lågstadieskola i Tjautjasjärvi och mellanstadie i Pålkem. Inom Malmberget finns en lågstadieskola samt fyra låg- och mellanstadieskolor. Koskullskulle har en LM-skola samt Gällivare tre L-skolor, en

234 8 Bilaga

LM-skola och en M-skola. I Gällivare finns ett integrerat sjukhus med 525 vårdplatser och vars upptagningsområde omfattar Jokkmokks, Kiruna, Pajala och Gällivare kommuner samt norra delen av Överkalix kommun. Vårdcentraler, barna- och mödravårdscentraler finns i Malmberget och Gällivare. Distriktssköterskor har mottagningar i Gällivare, Malmberget, Koskullskulle, Hakkas, Nattavaara, Niilivaara och Ullatti. Gällivare, Malmberget och Hakkas har tandvårdskliniker. Totalt finns 10300 sysselsatta i Gällivare. Därav 6600 män och 3 650 kvinnor. 30 % sysselsätts inom offentlig verksamhet, var fjärde sysselsatt arbetar i gruvindustrin (LKAB och Boliden Metall AB). Jord- och skogsbruk har liten betydelse för den totala sysselsättningen i kommunen. Däremot har främst skogsbruket och rennäringen stor betydelse för sysselsättningen i glesbygdsområdena.

P. g. a. det rådande klimatet är skidåkning, såväl längd som alpint, den

dominerande fritidssysselsättningen. Därtill kommer de allmänt förekommande sponerna, fotboll, ishockey, handboll m. m. lnom kommunen finns ett aktivt friluftsliv med bl. a. jakt och fiske. Snöskotern har på senare år fått en ökande betydelse som transportmedel. Kommunen har under hösten 1978 genom fritidsnämndens försorg påbörjat ett försök med SIA-aktiviteter där idrottsföreningar, brukshundsklubben, ridklubben, skytteförening, frikyrkoorganisationer, politiska ungdomsgrupper m. fl. på eftermiddagarna (kl 1500-1700) tar hand om skolungdom och ger den en meningsfull sysselsättning.

Projektets syfte Projektet avsåg bl. a. att pröva om man inom kommunens ram skulle kunna samordna åtgärder till förebyggande av barnolycksfall. Någon särskild organisation för detta skulle inte skapas. l stället skulle den befintliga kommunala organisationen användas.

Projektets ledning Det ansågs väsentligt att koppla projektledningen till det organ inom kommunen, som har möjligheter att ta ställning till olycksfallsrisker och eventuellt eliminera dessa. Därför ansåg man det fördelaktigt att låta skyddsingenjören inom kommunen vara projektledare. Referensgruppen har sedermera även fungerat som projektledning. I arbetet har följande personer medverkat:

Projektledare: skyddsingenjör Bertil Olausson (senare personalsekreterare Barry Gustavsson)

Referensgrupp: Ordförande Axel Johansson, kommunstyrelsen, skolsekreterare Erik Hornmalm, skolkansliet, avdelningschef Dan Johansson, socialkontoret, utredningssekreterare Lars-Åke Lundqvist, Socialdepartementet,

Bilaga 8 235

överläkare Stig Malmström, Gällivare lasarett, intendent Enar Olofsson, fritidskontoret, ingenjör Bertil Pettersson, byråkontoret, distriktsläkare Ulf Theen. Gällivare vårdcentral. Suppleanter: Skoldirektör Harry Andersson, assistent Sven Larsgren, socialkontoret, fritidsassistent Björn Persson, fritidskontoret, ingenjör Arne Sandin, byråkontoret. Ansvarig for randvârdsundersökningen har varit sjukhustandläkare Lars- Erik Johansson, tandkliniken Gällivare lasarett.

Representanter/ör Gällivare lasarett: överläkare Nils Högberg, underläkare Anders Jonsson.

Projektets omfattning Registrering Man har bedömt det viktigt att förbättra informationen kring olycksfallsmönster och olycksfallsfrekvens. Detta för att möjliggöra insatser på de mest angelägna områdena och kunna bedöma effekterna av insatta åtgärder. Av denna anledning har utredningen bedömt det önskvärt att registreringen skulle omfatta samtliga olyckor, som drabbat barn och ungdom i åldrarna 0-19 år. Den övre gränsen var satt med hänsyn till att man även önskat få ett grepp om motorfordonsolyckor och vissa sportolyckor. Det har också ansetts angeläget att närmare kartlägga barnmiljöer från olycksfallssynpunkt för att även få fram ett underlag syftande till att undanröja olycksrisker. Redan kända Förhållanden kring barnolycksfall och hittills vidtagna åtgärder tillsammans med de erfarenheter och kunskaper, som man kan påräkna från den aktuella utredningen, har man tänkt återföra till kommunens planerande organ, så att man där redan på ett tidigt stadium kan ta ställning till barnolycksfallsförebyggande åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt tillse att de olika kommunala organens insatser kan samordnas. En mycket viktig målgrupp i det förebyggande arbetet är föräldrar och andra vårdnadshavare samt personal som arbetar med barn. Genom information och utbildning kan dessa grupper stimuleras till en aktiv medverkan i att undanröja olycksrisker. Förutom dessa allmänna insatser i olycksfallsförebyggande syfte har man ansett det särskilt viktigt att beakta skyddsfrâgor för yngre skolbarn på lågoch mellanstadiet. Man har därvid bedömt det viktigt att använda redan etablerad organisation av arbetarskydd för skolpersonal samt att åstadkomma en aktiv medverkan från elevernas egen sida, gärna inom elevernas egna organisationer. Arbetet inom den barnolycksfallsförebyggande sektorn kommer av nämnda skäl att i första hand prövas av primärkommunen, men givetvis är en intim samverkan med landstingets hälso- och sjukvårdande organ nödvändig i detta sammanhang. Registreringen har pågått under tiden 15/3-15/9 1978. Då man ej haft möjlighet att utsträcka försöket att omfatta ett år, har halvårsperioden valts

Bilaga 8

så att såväl vinter- (bl. a. skidolyckor) som sommarolyckor finns representerade i materialet.

Utvärdering Genom fortlöpande uppföljning av olycksfallsfrekvensen har projektet utvärderats. insamlade uppgifter har som regel översänts till projektledningen varje vecka för vidarebefordran till statistiska centralbyrån. Efter projektets avslutande har en samlad utvärdering och redovisning gjorts. 1 anslutning därtill har gjorts särskilda överväganden beträffande en framtida samverkan mellan kommunala och andra organ, samt eventuella ekonomiska följder av sådana insatser jämförda med de mänskliga och materiella vinster, som en minskad olycksfallsfrekvens kan medföra.

Projektets genomförande

Registrering Såväl utomlands som i Sverige har ett stort antal registreringar av barnolycksfall utförts. Sålunda har National Electronic lnjury Surveillance System, USA genom teleprinterterminaler vid 119 sjukhus insamlat ett statistiskt material från olyckor som behandlats på akutavdelningar på amerikanska sjukhus och därefter databehandlat detta, varefter speciella olycksfall kunnat detaljstuderas. I Storbritannien har man sedan 1972 ett rapporteringssystem för hemolyckor där materialet hämtas såväl från sjukhusens akutavdelningar som från sjuksköterskor, allmänpraktiserande läkare och brandväsen. Vid Odense sjukhus i Danmark har man sedan 1950-talet studerat olycksorsaker inom sjukhusets upptagningsområde. Därvid har man inhämut uppgifter om olycksorsaker och konsekvenser från polisväsende, försäkringsbolag, ambulanspersonal, sjukhus och vårdcentraler, allmänpraktiserande läkare, yrkesinspektion m. ll. Därtill har man även gjort hemundersökaingar. Systemet är koordinerat med områdets folkbokföringsregister. Andra registreringsmodeller har tillämpats bl. a. i Östersund, dä: sjuksköterskor en kort tid efter inträffad olycka besökte hemmen och intervjuade föräldrarna till barnen som råkat ut för olycksfall. Där har man också haft en grupp kontrollbarn med motsvarande kön och ålder (L H Guszafsson 1975). Vid Chalmers tekniska högskola har en arbetsgrupp för forskning omkring trafiksäkerhet och miljö ett projekt, kallat BOT-projektet (Barnoljcksfall och Teknisk miljö) där man via barnkirurgiska kliniken vid Östra sjukhuset i Göteborg samlat in uppgifter om olycksfall, som sedan datalagrats. Man har därvid särskilt undersökt vilka olyckor, som är vanligast i oika åldersgrupper samt hur många olyckor som orsakats av speciella material. Även olyckor från särskilda bostadsområden kan studeras. I föreliggande undersökning har man valt en registreringsform ned ett intervjuformulär (se appendix) som med avsikt gjorts så enkelt som nöjligt. Man har strävat efter att sammanföra alla uppgifter på ett enda intervjublad för att underlätta hantering och anamnesupptagande. Utöver barnes ålder

Bilaga 8

och kön har huvudfrågorna varit “var när och hur”. Dessutom har inblandat föremål, skadad kroppsdel och diagnos samt skadans svårighetsgrad antecknats. Det har också särskilt antecknats om återbesök har varit nödvändigt eller om barnet blivit inlagt på sjukvårdsinrättning. Materialet har insamlats från lasarettets akutmottagning, dess barn-, kirurgiska och ögonklinik. Vidare har uppgifter lämnats från samtliga vårdcentraler inom kommunen, liksom från barnavârdscentraler(i förekommande fall) och skolsköterskemottagningar. Dessutom har en särskild registrering av tandskador gjorts. På grund av tandläkarbrist har denna undersökning ej kunnat genomföras för hela kommunen utan endast vid de kliniker som tillhör själva Gällivareområdet.

Definition

l föreliggande undersökning definieras en olycka som en uppkommen skada, vilken krävt läkar- (sköterske-) eller tandläkarvård.

Uppläggning Undersökningen har underlättats genom det förhållandet att Gällivare lasarett svarar för den egentliga akutsjukvården inom kommunen. Några privatpraktiserande läkare finns inte. Huvuddelen av materialet har sålunda insamlats vid lasarettets akutmottagning. En del av materialet har insänts från vårdcentralerna i Gällivare och Malmberget samt från distriktssköterskemottagningar i såväl tätort som glesbygdsområden. Vidare har en del rapporter inlämnats från skolhälsovården. I de fall där samma skada rapporterats från såväl öppen vård som sluten vård har endast den senare rapporten medtagits i undersökningen. De största praktiska problemet har, som alltid är fallet vid liknande undersökningar. varit det förhållandet att personalen på en akutmottagning många gånger är starkt belastad vilket medför betydande svårigheter för tjänstgörande sjuksköterska och läkare att lämna uppgifter om inträffade olycksfall på avsett formulär. Motivationen för medverkan syns dock ha varit mycket god. En för uppgiften särskilt uttagen läkare har som regel en gång per vecka granskat noterade olycksfall och översänt rapporten till kommunens kontaktman. Därifrån har uppgifterna vidarebefordrats till statistiska centralbyrån för närmare bearbetning. Efter det undersökningen avslutats och det statistiska materialet bearbetats, stod det klart att ett stort antal olycksfall saknades i redovisningen. Den i projektgruppen ingående läkaren har av denna anledning kompletterat materialet. Vad gäller tandskador föreligger ett stort bortfall med hänsyn till nyss nämnda tandläkarbrist. Viss komplettering av materialet har dock skett efter den forsta uppgiftsinlämningen. Uppföljning av de skador som anmälts till landstingets tandvårdsenhet (försäkringsfall) har också gjorts.

238 8 Bilaga

Resultat av registreringen

Efter kompensation för bortfall visar registreringen att 19,3 % av barnen 0-14 år och 26,4 % av 15-17-åringarna haft anledning att söka sjukhusvård för skada i samband med olycka. Detta resultat överstiger tidigare kända resultat. Ändock kan inte den slutsatsen dras att barn och ungdomar i Gällivare skulle löpa större risker än andra barn att skadas vid olyckor. Snarare förhåller Den fysiska miljön i Gällivare kvaliteter som saknas det sig tvärtom. erbjuder andra håll. Förklaringen torde i stället ligga i att sjukvårdspå många strukturen har gett helt unika möjligheter att studera olycksfrekvensen. Resultatet beror delvis på att sjukvården i sin helhet ligger i samhällets händer, och att ett statistiskt bortfall till följd av skadebehandling hos t. ex. privatpraktiker inte förelegat.

Produktgrupper 1 likhet med vad som konstaterats vid liknande undersökningar kan som relateras till någon produkt. Det har regel 70-75 % av alla barnolycksfall därför ansetts vara av visst intresse att närmare studera vissa produkter såväl med tanke på primära grupper som den könsmässiga fördelningen av olycksfallen på olika produkter. När det gäller ofta förekommande produkter kan nämnas byggnadsdelar såsom dörrar och då i synnerhet innerdörrar, trappor m. m. Vad gäller andra produkter intar som väntat cyklar och mopeder samt bildelar (motor, hjul, bälte m. m.) en framträdande plats. Den allra största gruppen härvidlag är tvåhjulingar. Även sportprodukter såsom skidor, bollar och puckar har en markant plats. Leksaker och möbler spelar en stor roll som orsaksföremål vid barnolycksfall. Eftersom så stor del av antalet inrapporterade olyckor har produktanknytning, är det naturligt att materialet i första hand har indelats och studerats från denna synpunkt. När det gäller produkthuvudgrupper relaterade till kön har Gällivareundersökningen visat att dubbelt fler pojkar än flickor har drabbats av olycksfall, och att när det gäller Sportutrustning och leksaker en ännu större övervikt föreligger i åldersgrupperna 10-14 och 15-19 år. Samma förhållande gäller även ifråga om hobbyutrustning. När det gäller transportmedel (främst cyklar och mopeder) är pojkarna i ännu större majoritet. När det gäller användandet av nämnda produkter under dygnet visar det sig, helt väntat, att eftermiddagar och kvällar är vanligaste skadetider. Vad beträffar skadeplats finns en viss övervikt av olyckor som har inträffat i simbassäng eller i dess närhet, även i dessa fall på eftermiddagar som regel. Därnäst är de olyckor som inträffat på tomter och gårdar i anslutning till bostadshus samt inom bostäder de största grupperna. Antalet i kök registrerade olyckor är förvånansvärt litet mot det man kanske hade förväntat sig.

Bilaga 8 239

Tidsrelarioner

När det gäller cykel- och andra fordonsrelaterade olyckor har dessa övervikt

på eftermiddagarna, troligen efter skolans slut. Sportolyckor syns förekomma mest på dagtid och tidig eftermiddagstid. Ju äldre barnen är, desto vanligare syns det vara att skadan inträffar senare på eftermiddagen. Någon större skillnad vad beträffar olyckor på olika veckodagar föreligger icke i förevarande material annat än att måndagar syns vara den i olycksfallsynpunkt minst drabbade dagen. Veckosluten syns dock ha en viss överrepresentation liksom helgdagar när det gäller sport- och cykelolyckor. När det gäller ârsridsvariarion kan givetvis på ett halvårsmaterial inga säkra slutsatser dras. I föreliggande material finns dock en viss övervikt för olyckor som berör byggnadsdelar (dörrar etc.) under vårmånaderna och givetvis har Sportutrustning och leksaker en övervikt under mars-april månader (den tid som skidsäsongen har sin höjdpunkt) men även under vår och försommar föreligger en viss övervikt. Cykelolyckor och mopedolyckor har givetvis sin tyngdpunkt förlagd till sommarmånaderna.

Övriga iakttagelser berrájfande skadeplals

I Gällivarematerialet föreligger färre inomhusolyckor än vad som konstaterats i andra delar av landet. Barnen, i synnerhet de något äldre barnen, förefaller att vistats mer utomhus än söderut. Miljön spelar säkert härvidlag en stor roll. I ett stadsmaterial brukar “hemolyckorna” svara för 40-60 96 under det att i föreliggande material utomhusolyckorna har denna andel. Någon särskild kodning av olyckor inträffade på gator finns ej i föreliggande material, vilket skulle kunna varit intressant att närmare belysa med tanke på det stora antalet cykelolyckor. Å andra sidan skulle materialet om det inhämtats även under större delen av vinterhalvåret ha skadeplatser av mer svårdefinierbar art eftersom man i motsvarande sammanhang kan räkna med en hel del snöscooterolyckor. Möjliga konklusioner av materialet “inne/ute är att antalet sportrelaterade inomhusolyckor är relativt litet. vilket kan tala för rätt säkra inomhusanläggningar (gymnastiksalar, idrottshallar o. d.). Av olyckor rela» terade till sportsammanhang inomhus dominerar givetvis olyckor vid och kring simbassänger. I detta sammanhang intar också lekplatser, skolgårdar etc. en tämligen framskjuten plats. Av utomhusolyckor syns tomter, gårdar (gator?) vara den vanligaste skadeplatsen när det gäller transportmedel (cyklar och mopeder). Vad det gäller byggnadsdelar syns de skador som kan återföras till sådana i första hand vara att registrera i bostadsmiljö. Samma sak gäller olyckor orsakade av möbler och i någon mån av fast inredning. I skolmiljön syns leksaker, Sportutrustning (skolgård) vara den dominerande gruppen under det att givetvis cykelolyckorna dominerar i gatumiljön.

A kriviterskoa Den vanligaste sysselsättningen vid skada var lek.

240 Bilaga 8

Diagnoser I materialet dominerar sårskador, i synnerhet när det gäller de lägre åldrarna. Skadorna är i första hand relaterade till byggnadsdelar såsom dörrar inomhus, Sportutrustning och cyklar etc. På andra plats i materialet kommer kontusioner och där föreligger övervikt vid Sportutrustning och cyklar m. m. På tredje plats kommer stukningar av olika slag och här dominerar som väntat sportolyckor. Frakturer kommer på fjärde plats och är även här att hämta i första hand från sportutövning och liknande. Hjärnskakningar kan i första hand hänföras till cykel- och mopedolyckor. Ett förvånansvärt ringa antal förgiftningsolyckor finns registrerade. Detta kan möjligen bero på att som instrument visat sig vara något trubbig i “E-serien för registrering detta sammanhang. Denna iakttagelse har gjorts även vid andra liknande undersökningar. Av 459 databehandlade fall har 454 fått en registrering “okänd” i detta sammanhang. Ur den registrering som gjorts av påföljder relaterade till produkthuvudatt de flesta barn som sökt vård ej behövt återvända för grupp framgår vidare kontroller eller åtgärder. 21 % av barnen har behövt återkomma för vidare kontroll och ca 15 % har inlagts för observation eller vård - mot ca 10 % i andra undersökningar. Ju yngre barnet är, desto vanligare syns det vara att det får kvarstanna för observation eller åtgärd i dessa sam- Materialet är dock för litet för att någon generell konklusion manhang. skall kunna Ett flertal av de barn som registrerats i göras med säkerhet. samband med olyckor vid sporutövning har fått kvarstanna for vård liksom skett vid cykelolyckor. Sannolikt kan kommunens storlek med dess långa avstånd mellan bostad och sjukhus göra att inläggning sker oftare än annars. De kroppsdelar som oftast drabbas av skador är armar och ben samt i någon mån huvud under det att bålen i mycket få fall har varit säte för skador. I ansiktet syns näsa, öron och andra framskjutande delar vara mest utsatta för skador. När det slutligen till ålder och kön föreligger en gäller plats relaterad jämn åldersfördelning inom de olika åldersgrupperna från 1-4 år och uppåt. I lägre åldrar hade man kanske väntat sig högre siffror i samband med vistelse i kök, än vad som är fallet i föreliggande material. Ju äldre barnet har varit, desto mer syns utomhusolyckorna dominera. Relativt få olyckor har i dessa sammanhang drabbat spädbarn, där så gott som uteslutande inomhusolyckor har förelegat. Resultatet av databehandlingen av rapporterade skador finns i tabellbilagan.

Utvärdering av undersökningsresultatet

Med beaktande av vad som tidigare sagts om materialets storlek och undersökningstidens längd, kan en hel del slutsatser dras av det material, som insamlats under den tid, undersökningen pågått. Materialet har efter överenskommen kodning behandlats av statistiska centralbyrån (SCB). 1978 för 400 registrerade barnolycksfall under förelåg tabellsammanställningar försöksperioden. Då det visade sig att det förelåg ett bortfall av de olycksfall,

Bi/aga 8

som via Gällivare lasaretts akutmottagning inlagts för sluten vård, gjordes under december och januari månader en kompletterande undersökning av distriktsläkare Ulf Theen. Det sålunda bearbetade materialet har genomgått kompletterande statistisk bearbetning, varefter det slutliga antalet olycksfall kom att uppgå till 555. Av tekniska skäl kunde dock endast 41/2 månad av undersökningsperioden undersökas. Ca 350 av de kompletterade hade tidigare rapporterats. Trots att man ansett sig kunna utesluta eventuella dubbelförningar och likaså bedömt att samtliga inrapporterade undersök-

ningar fanns_med i redovisningen Föreligger här en skillnad på 205 fall.

I likhet med fallet vid flera liknande undersökningar har det således varit svårt att exakt beräkna bortfallet. I Halmstadsundersökningen, som trots att undersökningsledaren personligen medverkat vid insamlandet och kontrollerandet av uppgifter på akutmottagningen vid lasarettet, ligger troligen bortfallet på 20-25 %. De tabeller, som SCB sammanställt, finns som bilaga till denna rapport.

Tan dskador Materialet får betecknas representera verkligheten i underkant, eftersom vi har haft vissa svårigheter med insamlandet av uppgifter på grund av stor personalomsättning under försöksperioden. Detta har ej kunnat kompenseras i efterhand så att bortfallet kunnat beräknas.

Av de tillgängliga bearbetade data (28 fall) kan följande slutsatser dras: Lika många pojkar som flickor drabbas av tandskador.

ElElElD

De flesta skadorna inträffar under 9 års ålder (22 av 28:78 %). Olycksfallen drabbar lika ofta inomhus som utomhus. Den aktivitet som givit upphov till flest tandskador är cykling (21 %) på tomt i anslutning till bostadshus. El Tandskador och inrapportering av sådana måste tas med i barnolycksfallsammanhang.

Sammanfattande synpunkter

Trots att insamlade uppgifter om barnolycksfall i Gällivare kommun ej väsentligt avviker från redan kända förhållanden, har projektet ändock lämnat värdefulla upplysningar. Trots att undersökningen ej har utsträckts över ett helt år, kan man dock anse att materialet beskriver vad som hänt under den aktuella tiden och att bilden rätt väl överensstämmer med dem, som erhållits från undersökningar inom övriga projektområden. På grund av projektledarens sjukdom har den del av Gällivareundersökningen, som avsett att belysa organisatoriska aspekter och då i synnerhet ledningsfunktionen inom kommunen, när det gäller barnolycksfall, ej kunnat genomföras helt i avsedd omfattning. Ändock har försöket lämnat en entydig bild av hur man bör organisera en framtida verksamhet inom det aktuella området. I likhet med vad som konstaterats vid motsvarande projekt i övriga delar av landet har försöket lämnat besked om att kommunen bör vara hu-

242 8 Bilaga

för arbetet att Förebygga barnolycksfall m. m. Kommunen har vudansvarig ansvaret för miljöfrågor inom sitt geografiska område och har dessutom de resurser. som kan krävas for att förebygga barnolycksfall samt tillrättalägga Förhållanden, som visat sig utgöra en risk för barn och ungdomar Det har visat sig mindre önskvärt eller lämpligt att i sagda hänseenden. på den sjukvårdande personalen vid permanent lägga uppgiftsinsamlandet akutmottagning eller vårdcentraler. Visserligen har vårdpersonalen visat sig intresserad i att insamla men med tanke och kunnig begärda uppgifter, på sjukvårdens oftast pressade arbetsläge, torde det vara olämpligt att lägga ett kontinuerligt ansvar på sjukvårdspersonalen. när det gäller att registrera och rapportera barnolycksfall. För att den sistnämnda verksamheten skall få avsedd effekt krävs att ett betydande arbete nedläggs på information på fältet samt dokumentation av insamlade erfarenheter och åtgärder för ett tillrättaläggande av missförhållanden från säkerhetssynpunkt. Särskild hänsyn bör i detta sammanhang tas till barn som vistas på daghem, förskolor och i skolor. Skolledningen har t. ex. ett totalansvar för skolans arbetsmiljö. Elevernas skyddsfrågor bör behandlas och åtgärdas inom ramen för det vanliga skolarbetet och överensstämma med arbetsmiljölagen. Skolpersonalens skyddsarbete påverkar också elevernas arbetsmiljö - kommer dem till godo. Genom att eleverna inte har någon egen facklig organisation och med den kan de formellt sett inte föra ringa ålder de har i låg- och mellanstadiet. sin egen talan i skyddsfrågor. Här föreligger således behov av en kontaktperson. som bör ingå i det lokala /edningsø/;eaner eller i skolans sltyddskommirré. Mycket stora insatser krävs som riktas mot föräldrar och andra vårdi upplysningsarbetet nadshavare. Allt talar för att all denna verksamhet bör inordnas under ett organ i kommunens regi. Den tjänsteman. som skall ansvara fö? detta mångfasetterade arbete bör organisatoriskt lyda under kommunstyrelsen. Arbetets karaktär gör att vederbörande bör ha självklara arbetsuppgifte* inom kommunens olika förvaltningar. Rent praktiskt kan man dock tärka sig att vederbörande tjänsteman har en nära anknytning till kommunens syddsingenjör. Arbetsvolymen kan i nuläget ej uppskattas. men troligen behövs en heltidstjänst för detta arbete. eftersom man vid detaljstudier av denna kommit fram till att den halvtidstjänst som fråga t. ex. i Tyresöprojektet avsatts för projektet ej har räckt till för dettas genomförande.

Registreringsruriner När det gäller registreringen av barnolycksfall har såväl de föregående som den här aktuella utredningen visat att denna bör ske centralt. För att uppskall bli adekvat bör en särskild tjänsteman omhâhderha giftsinsamlingen detta arbete vid akutmottagningen vid lasarettet. Registrering och apporske i direkt anslutning till vårdtillfállet utan tering behöver ej nödvändigtvis till skadetillfállet. Samna förkan troligen ske på dagtid i nära anslutning hållanden bör gälla när det gäller registrering och rapportering av tandskador. Skadekort eller liknande bör även finnas på vårdcentraler. barnavårdscentraler, hos distriktssköterskor och i Skolhälsovården samt på barnstugor etc. för att som komplement till registreringen snabbt kunna ge infornation till ansvariga organ om inträffade skador och/eller riskområden.

Bilaga 8

Den tjänsteman inom kommunallörvaltningen, som bör antörtros här ovan nämnda uppgifter, Förslagsvis kallad barnsäkerhetskonsulent, bör ingå som sakkunnig i barnsäkerhetsfrågor vid planerings- och projekteringsärenden och i arbetet rörande remisser och yttranden, som berör barn och ungdom. Försöksverksamhet med yngre skolbarns skyddsfrågor bör igångsättas liksom informationsverksamhet och utbildning av Föräldrar och andra vårdnadshavare samt personal verksam inom barn- och ungdomssektorn. Under den korta tid projektet pågått och genom att tidigare registrering av barnolycksfall saknas inom kommunens regi, kan inga mätbara förändringar i olycksfallsmönster och -frekvenser göras. En förutsättning för att sådan utvärdering skall kunna göras är en fortsatt pågående registrering under ytterligare något eller ett par år. Väsentligt är i detta sammanhang att understryka den iakttagelse som gjorts att man genom aktivering av stora grupper kan få en medverkan till att undanröja olycksfallsrisker. Projektet har givit besked om att det Föreligger ett klart positivt klimat för att vidta åtgärder i barnolycksfallsförebyggande sammanhang.

244 Bilaga 8

Appendix I lNl ERVJUSVAR Barnolycksfall Pr-rsonunpqiltur l

Ålder Kon (l-3)

L__LJ L_ .J

Ar män dag dagtidpunkt(narmastnentimme) (6.12)

1 När inträffade olyckan? I l l l l l i 1 l l

2 Var inträffade olyckan? 3 C ,.^

A L] 1 lnne D1 Bostaden E11 Kök,kokvrå,pentry DB Lekplats, skolgård

u:) Badrum, toalett D: Skola D: tvättstuga, bastu .. . D 2 Ute Sportanlaggning,gymna› stik- och idrottsplats,

D: Egenarbetsplats D: Förbindelseutrymme [je simbassäng

(Hall,lörstuga.korridor, B hiss,m m) (m) Gata/väg.trottoar,

D4 parkeringsplats D4 Annat bostadsrum D10 Brygga,strand (Fastbrygga,

ponton,gångbroövervatten, kollektivtanordnadbadplats

C D5 Annan plats D5 Trappa vidsjom ml

(1546)

BG Förråd (Källare,vind. E11 Byggplats (Husbvgge,

vedbod,garagemrnl vágbygge m ml

Tomt, gård i anslut-

D7 ning till bostadshus D12 Annan plats

(Friytaför utevistelse och Angetypenkortlattat lek,entre m ml

3 Vad gjorde barnet då olyckan hände? (Varbarneti sällskap mednågon?Vem?) (17-18H19)

l 4 Ange inblandat föremål (t excykel,borddörr, kniv.sten, mark,diskmedel) (20323)

I l 174-27

_I_ l l 5 Angeskadadkroppsdel (23.29)

6 Angediagnos (30.32)

. l ex Ekod för törgittningsfall (33-36) 500 2 ...l 7 Angeskadanssvårhetsgrad

1978 (37) [ja Ej återbesök

2 b. E: Återbesök _!

913 I/RS 3 Inlagd

8 Angekod för klinik 9 Angeförebyggandeåtgärd

SCB Gallivare

(38.40) 3 I I l ___________________________________________________________________________________ __ Blankettutaivare Postadress

3B §llllllllllllfNlllllllllllN nhøtonlövritts- och F IC

...i-lvlvdsstatistaik 10250 STOCKHOLM

Bilaga 8 245

Appendix 2

m _ v _ _ _

:SOF

om av vN om o_ :w 2 2 mv

No_ _ oN_ NN_

n n u v m m _ m w _ _ _ _N N_ m_ m_ _ N_ N 2 mN

u u n v w o _ N e v v m u o 1 u oN N_ o_

u u n u u x .. o u u z n u n a u u n 2

z u .. N w N E o_ x u u m_ vN o_ vn 2 mN mm m:

u _ _ n a u o n u u a u u n u n u u E

x n u _ _ N m u m N N o m u u m u u 2

n u u o o m m m o_ e u 2 u 1 2 2 m_ NN om

n u u u n n u u u a n N _ a m n n v_

n u n n n n _ _ _ n _ u n u | u n 2

_ n _ _ x _ u _ _ _ n _ u n n u n r N_

u n .. _ u 2 n u .. n n n 0 u n u n u :

n u n N u N a o n _ _ N u N u N u a o_

m u u u _ .. _ n n | u n n | u u n u u

w _ u _ N v m m o v _ m _ _ | N u u :

N. n | n _ n _ u .. u n u a n z u n n u

o n n n _ u _ _ | _ u u u n u n n a n

m | n n v N e N u N u u 1 u u r n x |

:._.:u_..:=._=_=:e=.

v n u z _ n _ _ n _ N 2 m N N u v u u

m u u n u n u n n | n u n u u | u n n

aaêwunszs_zvo._m

:o:

N _ n _ N o m _ _ N n s | N o n N u u

:m:

n u u m o N o N m w u u u _ o_ 2 2 2 f

42:a

.Sao

:ox

asså :E85 :E83 :seem :EES :E85

ovueaxm 50:55_ 5:53_ 5:55_ 8:53_ 5:53_

...uni i :m2 vi :m2 ?w :m2 2.2 :m2 :T2 :m2 :§0 E50

246 Bilaga 8

m

mom S_ a..

m 3 .m s

m: u om ä

s s om

s_

m - 2 o_

n m om 8

N _ - m

.so

_uaxâ

_ _ - N

xEOåxoEEU:

_mrözwEmmezcxumakw_

m _ - v

.maâtaoü

.E

523::

mciñzbscøam

_ - - _ :oo .E .E

.E

zoo

mscazbiano:

...garna

m m › e ;oo

mczbmzzqzo goxocmucm.

_ _ :oo

amxmvøämyâwvmü. _unoEcommEürF

- a

.mmEcxumarmm

E820..

.äcmmâcum

:oo

cmê= _oxamxøq

o u

.xmnoh .M50

2 mm

im nu.:

_ n › _ m_ m_ E m_ o_ 2 m: o_ om .m

N u u m

uüuwms:

o N - m

o m u o .to E?

xmcioö

u - - -

mzcoâä

m:_.:m:::umñ _onnêmwccomcø_

mc_:_m:::mm:_:nu.un:mE

m. m

_0225_

1 m_ 8,_

.E - .E

9.325_

mm R ä

8:_

.w:_:.m:::mm:_:uo._onä2

.to .to .E

.E

mEcuoä_

._95

.små .små

...wamzguwzz:Såiogm

.to

xuåc

_âoumvscmwzm _oêxøzaoz

cacc 52D 52D _0303_ .öumi

asså

_man_ .§2 _ouuå

:ash :m: _også_ :§0 5 mo mo v0 mo oo S 8 8 I

Bilaga 8 247 Skadade efter tid på dygnet och plats

Plalser 1 Kök. kokvrå, pentry 2 Badrum. toalett. tvättstuga. bastu 3 Förbindelseutrymme (Hall, Förstuga. korridor. hiss m. m.) 4 Annat bostadsrum 5 Trappa 6 Förråd (Källare, vind, Vedbod, garage m. m.) 7 Tomt. gård i anslutning till bostadshus (Friyta För utevistelse och lek, entré m. m.) Lekplats. skolgård

©\OOO

Sportanläggning. gymnastik- och idrottsplats, simbassäng Brygga. strand (Fast brygga. ponton. gångbro över vatten. kollektivt anordnad badplats vid sjö m. m.) 11 Byggplats (Husbygge, vägbygge m. m.) 12 Annan plats

248 Bilaga 8

m

:SOF

v_ mm t. ä 8 2

_m_ omv

n m v _ _m m_ 2 v_ m_ m_

m v_ vn o» m... 8 2

ñm s_ .av n _ 0 o m

8 u n om m_

_ o o m_ å m 2 ä

v_ 3_

m_

:Sch

_ w _ 2 mv mv a o_ m v v

__ 2_ m2 m_ m_ v_ mv

m_ _o_

_ m o_ __ E __ m_ »v

å _m_ n_ 1 n n 1 _ | | n _

| m o o m .m m 2 | _ m m m m n v 2 v_ 2 mv

n _ _. o v

a.:

_ m_ m_ m_ 2 a w m o m _›_ __ 2 .m m_

n _ v v_ | n n _ _ n | _ m

__ ä : o_ a.

å o:

m_ u | n n _ a _ u m

| _ m n v v _ v_ n_ om

m_ u | n u _ _ _ _ v

vi:

| a o m S_ 2 2 m_ Nm S

__ u 1 a _ n n | n _

_ | m m

2 2 m_ om o_

å _ o_ | m n | n _ u m o

_ | _ m m. m u v_ m_ om m s _ | r 1 1 u u _

_ I _ m m o m _ m | .. m w m .Å 2 __ 2 m_ mm E.

| m o v ._. | n u _ _ a m_ m_ mm u u u u

sm S_

o u u u _ .. u n _ m

:m: v_ | | o o_ n m _ : ev

a.=:u_=:=._:_=_x:._

:oc _öv_ m m

| u n m m 1 m w

vn_ | m m _. m

__ __ __ m_ om

.v24

_o__o\__uo

v z n _ _ m m n _ m

_

.Sum

å | | | | m u | v

_öv_ :u: m n u | n | u u u a

32a

.to

35.:.

v_ .. n | | _ | | u _ m

35.:.

| u u m m n v

E0 m 2

_ons_

a.. _z_ _ _

0:0 _›_ m _ m m s v

can?

| 1 n x | u m & _ o_ ä ä

E_ E_

.Sao .acw

_mcxmm

o m

:Sch

ovacaxw

m. o

:SoH

:é

Sno

uâxo

2-2 Sno

ocåo

uc m

E-: _E_ _max_

.aus

:o .o no

E-:

EH ä-: a vc. ä-:

Bilaga 8 249

:Eek :Sch

mv ä å 8 om E mv m_

av

a. ä mm S vw om __. ev

av

_ m m a v_ vm m_ m_ m_ a m_ o_ w _ m a v_ p_ __ g

o m w m m p m m m _ m m o o m om ä om v 2

2 x x x x x x x x x 2 x x x x x x x x x

v p m m o_ vw om 2 2 o_ m_ 2 2 v_ _._

m_ _o_ m_ 2 _o_

u_ x x x _ x x x x _ m_ x x x x _ x x x _

x _ m o n m x x _ m _. _ _ 2 2 2 x m v 2

m_ 2 __ m o m o m m m om o_ 3 m_ 2 o_ 2 o_ v_ n_

v_ x _ x x _ _ x x m v_ _ _ x x x x _ x m

m_ x _ x _ x x x x m 2 x x x x _ x _ x m

2 x _ x _ x _ _ x v m_ _ _ x x x x x N v

__ x x x x x x _ x _ __ _ x x x x x x x _

o_ _ _ m x x _ x x o o_ x m _ x x _ m x o

m x x x x x _ x x _ o x _ _ x x x x x x

m _ m o m m m x m _ _ w 2 x n v v m m mm

n x x x x _ x x x _ n x x x x x _ _

05:55

x x

o x x _ x x _ x x m o _ _ x x x x x x m

m _ N _ _ m x _ x m m _ _ _ _ _ x m x m

aa.:u_.=›=__=_=8._._

v _ _ m x _ m _ x a _ _ v x N _ _ _ m o

m x x x x x x x x x m x x x x x x x - x

nas_mnssø_c_sno_m nasünaiztxsuok_

v _ m _ m x _ x :ac

m m_ m v m x x m m x

:oo m m_

_. v n m _ m

manage?

_ o o m 5 _. m w

v.25.:

o_ __ ä _ __ ä

.Sao

.Saw

ouauaxm

_Beoaøm oeaeazw mmuoxuu

:Sch

mmaco :ocmwö:

sö:

vmcüz .også =E .32 E3 __:_. :många v.55 manga: mms: »såå magi avgå: uszo

250 Bilaga 8

:Soh :Soh

v E .m ä E

m: OR omv ä_ 8_ omv

m x :m a om a .m Z v_ 2 2 :N a

n w m x m om 2 m: ä om o_ m_ ä

m x m x x

m: ä s_ m_ 8 m_ 9 s_

E _ x x _ E _ x x x x x _

m x v v m x v v 2 o_ 2 2 o_

m n _ m m_ a S 8 2 om S. m: 3

2 x m x m m_ x x x x m x m

m_ m _ x v m_ m x x _ x x v

: _ x x _ Z _ x x x x x _

o_ m m x o o_ m _ x _ _ _ o

x _ v x x x m w vm 2 w o_ n

o _ _ x N o m x x x x x m

naeuv=›=gux=ve._n

m w x x w m w x x x x x m

aa.:u_..:=_.=_=8a

v m x x m v o x x x x x o

m x x x x m x x x x x x x

:ao

aasüvsåsizcok_ .a=ao:_:_:_=_.o_:

:u: m m_ x _ 2 o_ x x x N _ 2

man...

m

.å o o v

250:.:

_ om o_ x _ om x m_ ä ä

nä

.ace 3:0 2.:.. .E

.E Z..

ouauazm ovaeaxm

:Soh :Sch

230cc_ oc.: _cio åh uSmom .sea 835. SaO _m:: .E20

0:...

Bilaga 8 251

o m n m

:SOF

ä m_ cv m_ mv om 8 ä

ä_ omv

_ x v m m x m v m _ a a om v_ Nm _ N _ _ _ _ v m m _ _ o om v_ ä 2 x x x x x x x x x x x x x x x x x x _ x x x x x o m_ 2 m: S_ E x x x x _ x x x x x x x x _ x x x _ x m m x x x x o w o_ 2 _ x _ v x x o m x 2 2 z : 2 8 v_ m x x _ x x x x x x x x x m 2 x x x x x x N x x x x x x m m_ x x x m x x x x x x x _ _ v : x x x x x x x x x x x x _ _ o. x x x m _ x x _ _ x x _ x o m. _ x x x x x x x x x x x x _ v x m x x x x x x x x m m m_ 2 m x x x x x x x x x x x x _ _ o _ x x x x x _ x x x x x x m m v _ m x x x x x x x x x . w

aa=uuvaiåü=êoä

v n x x m x x x x x x x x x o m x x x x x x x x x x x x x x

aaêuuszzs_suo.m

m c x _ x x x x x x x m _ m 2

:oo

_ m x w m _ o m v _ _ m m m_ ä

nä..

.Sao

ovavazw

:Sch

mäE

_ m m v m o n w o o_ : m_ â

252 Bilaga 8 SOU 11979128

.su

_

:Sch

o N m v m mv E s. a mN

n_ _N_ av

äcobxuñEus

.stäms

_mcmzmEmmcExuaâoç

x x _ x x x x x .m _N m: n E 2 s

.mssccmoa

.E

.nzøpzs

N x x x _ x x x _ _ N

wc_c_må:z._oam

oN 2 o_ mm ;oo .E .E

mEcasbinnoz

.E

.to

.Bosna

2 x x x x x x x x x x x x u x

...oo

mc_c_m:::_o .._oxocmucm.

x x x x x x x x m v x mv s.

m: S_ .to

amxwuüwuâmnmrv

5:05.

_mmEcxumaöm gacmmitxm _ovoezommårrw

:oo

.S333

E x x x x x x x x x x _ x x _

:mE= :am ;Each §50 ams_

x x x x m x x x x N. x o m o_ 2 N_ m_ v_ m_ o_ E m_ m_ oN .N

x x x x x x _ _ x m_ 2 vN wN m_ mm

vüumms:

v_ x N x x x x x x x x x _ x m

2 x x x x x x x x x _ _ x x N

.to E?

xezfgo

N_ x x x x x x x x x N x N x v

mzcoâä

wcêmääumñ _unoecmmccwmco_

w:_:.m:::mm:_:vu._un.mE

Z x x x x x x x x x x x x _ _

...E025

.E

.

9 x x x x x x x _ x _ N N x o .E .E

amxmue.

zoo soc..

,m=__.:w:._:.mm:_:nu._unä2

:oo .E

.E

o _ _

mEcuüE

x x x x x u x x x x x x

._83

.små .små ;oo

.Eqêtuvzâztåvvegk

xoân

_mönmumcwmâ_ .oåsâêuz

x x x x x x x u x x w _ m 2 mN

_man_ cmcc :E2 SED SEO _0502 guumö_ _ovoå

N x x x x x x x x x x x x _ _

S No mo v0 mo oo B wo oo o_ Z

05513 o x x x x x x x x x N x x x N

_ _

_annas_

w u x x x x x x N x N N m

ouaäE

v x x _ v x x x x x x x v x m

:Bvâåcozmatcuzn

äccm

m x x x x u x x | x x x x x x

;åâzøcox

3:0

aaaänsåzisuør*

»spam

:uvâmøn

:ua N x x x x x x x x m _ v _

N 2 m.:

_cunt_

:ouåmum:

:oüz:

.v8

_ x x _ v m m .o UOE uuE

.ozâåa

_ x x x x .E NN ä

.oomkocoEea

_êzöuczäunmhzmmom

uoE

mzcoâä

acw

_oxâcä

ocâzmåuumsmvøh oøöücøtouacmñ

:å: :B

3:0 .coca

unnxucmxuouä ovsønbüäxox_ unaöntmxuwxo.. ovazoxm

0:95 oumwax_ ovSED ovåonát music 0.503 .m::

meavaxw

Ȥ5 ;_20

:Sch

03.4 os?

_u:_§ äzmssxäv.

J..

_ N m v o _ N m v m o N w m 2 1 2 2 E m: 2 â o_ Z N_ 2 v_ 2 2 2 m_ m_

Bilaga 8 253

:Sch

v m N N v _N NN NN _N __ N_

ä_ av

N - N u _ 1 - _ N ä E NN E NN

v u N - a N. - - - - a oN NN NN

m_ 1 - - a u - - u u - - q 1 _ N m 1 _ - _ v N_ N_ NN E m_ _o_

2 - - - 1 u - _ - - x - - _

o_ - - - s | - 1 - - - _ N_ o_

_ N n - - - - v m_ N_ NN NN N_ NN

v_ - n u - n N - - - - - - N

m_ - - - - | N - - u - - - N

m_ - - - u r N _ - - - _ - v

: - - - - r s - - 1 _ x n _

o_ - - _ - | N N - - - _ n N.

m - - - - a _ u - - u - - _

- - N _ n o g - - - N m v_ NN

N. u - n - u u 1 1 u _ - - _

o u - u u u _ u - _ - - - N

..._.:ue=›=__=_=2...

m 1 - a - n _ - _ N N - - N

v a - u - u N - - N - - _ N

:oc

m u - - - u - u 1 - - u u -

aas._muszss_svo_m

Aamir.:

_ - - _ n N N - N - u _ m N_

o N o _ n - - - u 1

8.5.5.

_ NN v_ NN

.Sao

._82

.cásasecu

§8?

coiåz_ comacov_ vovxâcem

.Eos

ouavøxm Nocwaå 52mm_ cases_ 2:_ åsøå een_ .ccêcm ..._52 _ocio

MD 4 B .m oo S O U m 9 :28 m

m N m

:SOF :så

S $ Nv

vmv omv omN av

n | u o m _N Nm s _N S 2 Nm

z n o u m m. oN ä ä oN oN mm

2 u u u z 2 u u u u i u

u u _ _v m_ oN N_

M: s_ _o_ m_ s_

E z n _ _ E _ u 1 u u _

u n m n _ u 2 o_ o_ 2 2 2

u u _ v 2 8 a m_ Nm m_ m_ a

v_ | c m m v_ N _ n u | m

2 | 1 N N 2 _ _ a u u N

N_ u u v v N_ v u 1 u u v

Z n _ a _ : u | u _ 1 _

o_ u u o o o_ v _ u n _ e

...§0

Eocøm

:wire

.mZD

.omöucmsmxuvso

o | r _ _ o _ u u u | _

:occâ :mmxozo

u n m | _ _ w mN mN m oN mN

umñvcmzwxobo

E0

..._=.u_.=›=._=_=_.o=.

ovcnäc Eocow

N u _ a _ N n 1 1 _ u _

.mmäo

o | u N N .to o _ n n _ u N

.owcm

Eocom

,cocEm

Emm..

m m u m m m N N n v | w

:oo ;oo

_ouoEoxm_

.små

ouüoucsoawo

onani:

187m

v u u o m. v o m u n n o

m

...acw

m | u u r :oo u u u u | |

5:0

aa:._mn:=_tx:vo_n_ gasassazaxsuox_

oumöucöøamo

:oo

n n m m s _ N

man..

m_ 2 2

.umeå

N N

:u:

?_5293

EEE

v2:

u n å. å. _ m w _ mm ä å _ oN oN ä

38m..

.oâoucmswxuzo

50:0»

mEccñxwm mc_cc_m.o.._ wåcwzwzom mcäåmöm

5:0

;mäns

ovavaxw ovavaxw

:Sch :så

.så

.EwovTm

oem emo

ucio

En

097m am å ommm m m m_ 30%._ m_ .oå mmêå vass_ .§20

SOU l979z28 Bilaga 8 255

N N N N v N _ N_

NNNv

Nv Nv NN_ vN _N_ NN N

N _ N N _ - N N_ N_ Nv NN NN __ v_ NN_

N _ _ N v _

:EDP

NN __ _N NN NN NN v_

2 NNN

N N N - N N v - N N N NN N_ _N N _N_

_ _ - N 1 N - _ N N _ v_ __ N_ Nv

N_-N_

_ _ - _ N N - _ v N N 2 N_ NN NN

N - - _ _ N - N N_ N_ N_ NN N_ NN N NN_

u - _ - _ - - N N N N N v_ __ NN

vIN_

- - - _ _ - N N N N 2 o_ N_ NN _N

_ - N - - _ N v N NN Nv N_ v_ NN N:

- - _ - - N - N _ N N _ v_ N_ NN

_ - _ a - _ _ N N _

N-N s_ N_ NN __ vN

N I a - - N - N _ N Nv NN N_ NN NN_

N - - - - N - _ - v N v_ N_ v_ Nv

_sov_

_ - - - - v 1 _ _ N N N

v._ s_ NN NN

_ozoxcuo

:oc

NN _ _ N

502m

- I - 1 - - - n - - v

_LOV_

52m

NE? C00 v_ - - 1 - - - u - - - _ - - _

E0

NOE

.ozzia

0.0 z _ N

_E59_

- - - - - - - - - - - N

3:a

__..:v__NN

ovavazm

__N_o._.

özix

:é

_ N N v N N_ v_ N_ N_ N_ N_ N_ NN m..

256 Bilaga 8

v N N N N N_ N_

vNNv

NN ov Nv NN NN NN_ No

N

N N _ _ - N_ N_ N_ N_ __ _N Nv NN v_ NN_

v v v N. N

:så

N_ N_ NN NN v_ NN NN NN

2 NNN

v N _ - N N _ N - - N R NN N_ N _N_

N - a N v - _ - - - v v_ o_ v_ Nv

_

NTN_

N _ u N _ N - - N s_ E vN N_ NN

v - v N v N N N _ v NN NN oN N NN_

N - v - v - _ N N a - N v_ N_ NN

vi:

N u N N - N N. N _ a v_ N_ NN N_ _N

N N N N _ N N N _ N_ NN NN o_

vw o:

N - _ N _ _ v v N _ - N v v_ NN

N N N N N - v N v _ v

N-N 2 NN _N vN

v v N N _ N N _ - __ N_ N_ v_ N_ N NN_

N N _ v N - v v _ a a N

v_ N_ vv

anv_

N _ N N _ N v _ _ - N N

v._ 2 __ NN

:m:

.ozoxzoø

v

:U0 _ _ _ _ v

N u u - I - - s - u

_av_

.S34 Nova

v_ _ _

.to - 1 n - - - - - - - u z E0

2:8

.voi 0.0 s_ _ - u _ - - - - - - 1 - _ N

2a... :EN:

3:0

.vcävm

ouavnxw

._28

:ä

_

av:

N N v N N N N N o_ __ N_ NN m..

Bilaga 8 257

:EDP

NWWIÖINN3--fWVSI\®w-VNÖJV\OÖJO\VOOVHONN3 I\ v V O\ NSNNO BNI 1/1 V

ON #4:lo_u@ rqcxj l O\

O\ O\?\If\lK\FO\C\IV-1I|INO\\OV^I\OOOfñ-< -4 .-4 .- (N - (N _-

®?\If1lf1f\I\O -n Iäñlñl Iñl I-f\OO\--'®l\ Iñl (V) _ u-u _u Z

I IIVVOIF|CNI -1 (NJ

IONN1 z

?ÖG | l\ .-_-.-4 immun-mm _u_

.Sexia

m u x l | | - n

S00 v s - .i | l - _ v

m

Cmpâhå

- u l r Å - - m

N - u lv l | - - N

_o___c_

_ovmaacb_

_ N _ l | |I _ N w

vasa?

50:0

ao o .m5

aaobtovcD

oeaeøxw _onmaaoö_ uszm nämen.. aaoüzgo cuwömcmv_ .EmäE .mmmu: E590 Ebüuccb :Bnüca

:SOF

E0 §0 .52 “på 03:22 2a: nå: .omci 5830 .om E. også

I7

258 Bilaga 8

oxoommv-»o-xo ON N\O\\O\O©-V1 % os vxo-nxonntnnxv VW f\OO\\Dlf1I\V Vi 1 v

O\ Nvm IVINSVCN n O\ \Of1\Of\llf“I| O\ O\

.-4 rxoommoxxooooo -OOFGOPÖVV (N Ch .-.-<.-<rx1.-<.-<(\1.- .-4 O\ _mmm_ Ä ._. .-4 .-4

nn X PñxFñfñV\D-- |I3 oo .- *OONSO-IOONV _.. ._. ln .-4 ._. ._. |/\

t\(\II\l\®\Oxf\I lf! I\ _(q.-.-.-a.-<.-<.-< (W 2 2 m_

.- .-4 E m:

I\ NO *O .- I\\OO\\DI\K\I\OV 1 .- -Xf1%o_ |VWOOY

.-101 |NmMrN ax %|I§f1 _.. 2

ll j 0-1 ...q v_ I

PG \O$C\II\I\|ÖV3\O OO |f\If\J-\O--V1-< _a_ .-1 .-4 .-0 V

3.???

m m

.ozåia

_o:_s_ 3:237...

J06 ?fr-u (q.- :o:

uavoxoo.. v25.:

:ouocoa

._83 .-030

øvøvøxm

sö:

OBNBGXW

Bilaga 8 259

:Sch

v

:SoH

a vo o m p m K m: m_

omv

vm_ ä cv mv om 0a ä

S_ . m: omv

m n u u o _ u _ m u a m _ z .. u m â __ 2 8 2 n

m m m _ _ | _ v _ v n om om ä z m_ o_ a 2

a _m_ 2 _m_

o n 5 v m _ v m u m m _ u | _ m_ a E mm m: m_ m_ m

u m N. m m v m _ _ R __ 2 vm m_ m_ vm m_ v_ 2

: n_ 2 n_

n _ _ m n n .. n n w I v n .. _ 2 a 2 t. 2 m... o_ »v

1 a r n m u u u u | n u z | u m u 2 v_ : m_ v_ z

v_ u u n u | _ _ v_ u .. | n _ _ n | 1 | u | u |

m_ v | | w n n n a n u .. u u u s v om mv m_ 2 om mv

m_ n | 4 n n | | m_ | | | | | .. | n n u | | u ..

__ u u u n | u | __ | | | I u | 1 | | | | | | n

o_ | | | u | u .. o_ .. .. 0 n u | n | | | | s .. u

m u v u n _ | m o u | | | | n | u n .. m N _ m

w u n | u | u | w u n .. 1 | | 1 | | | | | | n

n u | u u n u n n a .. n u u u .. | | 1 | u .. |

o | n n n | u | o u u | | | | | u a n | | | u

m n u 1 u | r | m | | | | | | | › ø u | | | u

0625:5

v v | | u | s v v v n | u | | n | | | | | | v

m m _ u a n | m m m n n u n | | u | u | _ | m

322.nu

m m n | u u | N N m n | u | | u | u | u 1 u m

:u:

_o___s_ .ozzåa _o___§

_ v 1 u u _ _ o _ u m n | n r | _ | | u u n o

3a...

å.. ›a

a.: an...

.Sao

2%_

.E å:

.E

ouaeaxw

å

:Sch :Sch

028m sea »§2 _w:: :§0 »asså

.sno 22._

_ m n v m o n m m

EC. o_ __ m_ ä

260 Bilaga 8

Skadade efter diagnos (primär) och ålder

Ålder Totalt Diagnos

0-0 1-4 5-9 10-14 15-19 Okänd

- 9 12 18 12 - 51 Fraktur - - 1 2 1 - 4 Luxation - 3 8 23 28 - 62 Distorsion - 5 11 5 11 - 32 Commot m. m. - - 1 1 - - 2 lnre skada Sårskada 1 53 54 40 41 1 190 2 19 16 26 18 - 81 Kontusion - - 2 - - - 2 Främ kropp l 4 2 1 3 - ll Brännskada - 5 - - - - 5 Förgiftn. Annan - 2 - 1 1 - 4

- 2 3 3 7 - 15 Okänd

Totalt 4 102 110 120 122 1 459

Skadade efter inne/ute och ålder

Ute Okänt - 5 3 3 6 - 17 Totalt 4 102 110 120 122 1 459

Bilaga 8 261 Skadade efter E-kod och ålder

Skadade efter påföljd och ålder

Inlagd Okänt - 12 15 4 11 - 42 Totalt 4 102 110 120 122 1 459

Bilaga 9 Redovisning av försök i Tyresö

Delutvärdering av projekt:

Förebyggande av barnolycksfall i Tyresö

av projektledare Inga-Lill Söderqvist

Inledning

Bakgrund Dödligheten i sjukdomar har under de senaste sjuttio åren minskat med nära 90 procent i åldrarna 0-17 år. Däremot har dödsfallen till följd av olyckor inte minskat i samma takt, utan svarar för nära hälften av den totala barndödligheten i Sverige. En del olycksfallstyper har ökat, till exempel är dödsfallen i trafiken sju gånger så många som för 70 år sedan. Varje år omkommer cirka 250 barn (O-15 år) genom olycksfall, cirka hälften i trafiken, 25 procent genom drunkning och lika många av övriga olycksfallstyper tillsammans. Olycksfall är den dominerande dödsorsaken bland pojkar i åldern 10-14 år. 1 genomsnitt 110 ungdomar i åldern 15-17 år dör varje år på grund av olycksfall. (Källa: SCB.) Cirka femton procent av våra barn och ungdomar råkar varje år ut för olycksfall som kräver läkar- eller tandläkarvård. De flesta olycksfallen är dock av relativt lindrig art. Av tusen barn och ungdomar som råkar ut för olycksfall dör ett, cirka sextio måste läggas in på sjukhus för vård och övriga klaras av polikliniskt. (Källa: Material från registrering av olycksfall inom ramen för Tyresöprojektet.) Cirka hälften av samtliga barnolycksfall sker i hemmet eller dess närhet (beträffande föreskolebarn nära tre fjärdedelar). Ungefär en tredjedel av olycksfallen bland skolbarnen inträffar i skolan eller på väg till eller från skolan.

Barn0Lvcksfa/lsurredning

Mot nämnda bakgrund, som även föranlett ett antal motioner i riksdagen (- ökad medvetenhet om miljöns betydelse för alla människor och inte minst för barnen - det splittrade ansvaret för förebyggande av barnolycksfall - behov av någon form av registrering), tillsatte regeringen under hösten 1977, en utredning, Barnolycksfallsutredningen, med Rigmor von Euler som ordförande. Barnolycksfallsutredningen skall främst arbeta med att kartlägga och registrera barnolyckor. Dessutom med frågor som rör en förbättrad säkerhet när det gäller sådana produkter som barn kan komma i kontakt med, och med miljöer där barn vistas. Utredningen skall komma med förslag till

264 Bilaga 9

förebyggande åtgärder, framförallt hur dessa skall samordnas både lokalt och centralt för att få bästa effekt. Utredningen har olika försöksverksamheter i gång ute i landet. På länssjukhuset i Halmstad och på vårdcentralen Dockan i Växjö prövas modeller för registrering av barnolycksfall. 1 Gällivare, där konmunens arbetsmiljöorgan är huvudman, pågår försök med lokal samordning. Liknande försök pågår också i Uppsala där landstinget (barnhälsovården) är huvudman och i Tyresö där kommunen är huvudman.

Försöksverksamher för förebyggande av barno/yclcsfal/ 1 Tyresö Barnolycksfallsutredningen tillfrågade Tyresö kommun om intresse fanns för att bedriva en försöksverksamhet för Förebyggande av barnolycksfall i Tyresö. Tyresö kommun var speciellt intressant med sin särpräglade befolkningsstruktur och som en snabbt expanderad förortskommun till en storstad. Tyresö kommun ligger ca 20 km söder om Stockholms city. Under sextiotalet genomgick Tyresö en mycket snabb expansion. Under åren 1961-1972 ökade invånarantalet från 5 569 till 28172. 1978-12-31 uppgår befolkningen till 31300 personer. Tyresö är också en av landets relativt sett barnrikaste kommuner. Av befolkningen är endast 4.5 procent pensionärer, medan 39,7 procent är i åldern 0-19 år. Folkmängd efter ålder i procent Tyresö Riket

Källa: SCB

Socialhjälpen är procentuellt per invånare den näst högsta i landet. Den 31 januari 1978 beslöt kommunstyrelsen i Tyresö att bifalla Barnolycksfallsutredningens hemställan om att bedriva en försöksverksamhet för förebyggande av barnolycksfall i Tyresö. Verksamheten startade dagen därpå och har finansierats med medel från Allmänna arvslonden.

Projektets syfte

Projektet skall ha till syfte att pröva om bättre effekt erhålls ,genom ökade insatser inom kommunens ram för att samordna de åtgärder som nu vidtas till förebyggande av barnolycksfall. Dessutom skall projektet ge svar på om en särskild befattning med uppgift att arbeta för att reducera barnolycksfallen inom kommunen därutöver kan minska olycksfal sfrekvensen. Projektet skall utreda om en mer direkt i koppling mellan observation av risker och åtgärder för att undanröja dessa ytterligare kan mnska antalet olycksfall.

Bilaga 9 265

Försöksprojektets organisation

Ansvarig för Tyresöprojektet är en särskild projektledare, Inga-Lill Söderqvist, som är placerad vid kommunens centrala kansli. Projektledarens arbetstid har beräknats till cirka halvtid. Till projektledaren har knutits en referensgrupp bestående av åtta ledamöter, varav fyra är utsedda av kommunen, två av landstinget, en av Barnolycksfallsutredningen. Projektledaren är Föredragande i referensgruppen. l referensgruppen ingår: Anne-Marie Alsparr, sjuksköterska. barnhälsovården, Curt Andersson, utredningsingenjör, byggnadskontorets planeringsavdelning, även trafiknämndens handläggande tjänsteman, Theodor Ehrenpreis, docent, skolläkare, Staffan Ekbom, distriktsläkare. Rigmor von Euler, ordf Barnolycksfallsutredningen, Bo Sahlin, Stadsarkitekt, Inga-Lill Söderqvist. projektledare, Stig Thelin, socialchef t. o. m. 1978-04-30, Göte Nilsson, socialchef fr. o. m. 1978-05-01. Adjungerade: Kerstin Bäckström, bitr sekr Barnolycksfallsutredningen, Martin Grahn. hälsovårdschef, Lars Sjölander, skyddsingenjör, företagshälsovården Tyresö.

Projektets omfattning

R egisrrering För att ökade kommunala insatser skall få effekt krävs att en förbättrad information erhålls om olycksfallsmönstret och olycksfallsfrekvensen. Därutöver krävs möjligheter att avläsa effekterna av insatta åtgärder. Det innebär behov av en registrering som bör omfatta samtliga olyckor som drabbar barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år inom Tyresö kommun. Ytterligare ett sätt att få underlag för att undanröja olycksrisker är en direkt kartläggning av barnmiljöer från olycksfallssynpunkt. Redan befintliga kunskaper om barnolycksfall och förebyggandet av dessa tillsammans med de erfarenheter och kunskaper som samlas inom ramen för projektet skall återföras till kommunens planerande organ, så att hänsyn tas till barnolycksfallsförebyggande åtgärder redan på planeringsstadiet. Väsentligt är även att på basis av erhållna kunskaper vidta lämpliga förebyggande åtgärder och att se till att de olika kommunala organens insatser härvidlag samordnas. Genom att informera och utbilda föräldrar och andra vårdnadshavare, personal i barnarbete m. fl. om barnolycksfall och förebyggande av dessa kan dessa grupper aktiveras att själva medverka till att undanröja olycksrisker. Utöver allmänna insatser för att förebygga olycksfall bland barn uppmärksammar

projektet särskild skyddsfrågorna för de yngre skolbarnen (låg-

och mellanstadietkMöjligheterna att öka barnens säkerhet genom att an-

redan befintlig organisation av arbetarskyddet för skolpersonal prövas

särs ilt. vania

Vid sidan av de samverkansfrågor som ovan berörts - huvudsakligen

266 Bilaga 9

inomkommunala - led att samverka med landstingets ingår som självklara hälso- och sjukvårdande organ och andra organisationer som i cetta sammanhang är av intresse. Projektet skall avse åtgärder för att förhindra olycksfall bland barn inom Tyresö kommun. Med barn förstås barn och ungdom till och med 19 år.

Tidsplan Projektet pågår under ett år med start 1978-02-01.

Utvärdering Projektet utvärderas löpande genom att förändringen i olycksfekvensen följs. Efter projektets slut skall en samlad utvärdering och redovisring göras. En sådan skall omfatta mätbara förändringar i olycksmönster och -frekvenser, erfarenheter av samverkan mellan främst kommunala, men även andra organ och de ekonomiska följder - sett i relation till förändringen - haft för berörda i olycksfrekvenser projektet organ.

Projektets genomförande

R egistreri ng Såväl i Sverige som utomlands har ett stort antal registreringa av barnolycksfall utförts. Resultaten av dessa har givit värdefulla kunskaper om frekvensen av olycksfall och deras art, orsaker, var och när de inträffat, inblandade produkter samt den skadades ålder och kön.

Syfte Syftet med registreringen bland barn och ungdom boende i Tyresj har varit att få fram en kartläggning av olycksfallsmönstret och olycksfallsfrekvensen just i Tyresö kommun. Denna skall sedan ligga till grund för förebyggande insatser så snabbt som möjligt.

Definition

I denna undersökning har en olycka definierats som en uppkommen skada som kräver läkar- eller tandläkarvård.

Undersökningsgrupp Undersökningsgruppen omfattar alla barn och ungdomar i åldrarna 0-19 år. bosatta i Tyrsö, som under tiden 15.3.1978 till 14.3.1979 pågrund av olycksfall måste uppsöka läkare eller tandläkare för vård. Av pratiska skäl avviker tidsperioden för tandskadorna något och är 1.3.1978 till 28.2.1979. Tidigare undersökningar har endast omfattat åldrarna t. o. m. 14 år. För

SOU |979:28 Bilaga 9 267

de högre åldrarna saknas ett jämförbart. statistiskt material, men det är troligt att ett något större antal olyckor inträffar bland dessa än bland de yngre. bl. a. med hänsyn till vad som är känt beträffande olyckor i trafik för dessa grupper. Mot denna bakgrund har det varit naturligt att ta med de äldre tonåringarna för att få ett samlat grepp om olycksfallen bland barn och ungdom.

Uppläggning Problemen med insamling av primärdata från akutmottagningarna har varit betydande. lnvånarna i Tyresö kommun tillhör många olika sjukhus. Inte mindre än tolv olika vårdinrättningar och fjorton tandläkarmottagningar rapporterar olyckor. Vårdinrättningarna är: barnläkarmottagningen i Bollmora, läkarstationen i Bollmora, vårdcentralen i Trollbäcken, vårdcentralen i Handen, öronmottagningen Handens sjukhus. ögonavdelningen Södersjukhuset, neurokirurgen Södersjukhuset, ögonavdelningen Sabbatsbergs sjukhus. ögonavdelningen Karolinska sjukhuset, kirurgavdelningen Nacka sjukhus, kirurgavdelningen S2: Görans barnsjukhus, medicinska avdelningen Szt Görans barnsjukhus. Skolhälsovården, distriktssköterskor och barnavårdscentralerna rapporterar speciella skador som skulle ha kunnat sluta ”värre”. Tandläkarmottagningarna är: folktandvården i Bollmora, folktandvården i Trollbäcken samt tolv privatpraktiserande tandläkare. Detta stora antal sjukhus med sin stora personalstyrka, den stora arbetspressen på akutmottagningen och den stora personalomsättningen gör det svårt att få alla olycksfallen rapporterade. De begränsade resurser som finns f rån projektets sida att följa upp och påminna rapporteringsställena har också inverkat på registreringarna. Dessutom råkar de äldre ungdomarna ut for olyckor som i egentlig mening inte är barnolycksfall, t. ex. arbetsplatsolyckor, olyckor i militärtjänst eller annan utbildning och som därmed hamnar utanför de rapporterande sjukhusen. Mot denna bakgrund stod det redan från början av registreringsperioden klart att det skulle bli ett bortfall av olyckor. Men trots de ovan refererade svårigheterna har sjukhuspersonalen på ett mycket beundransvärt sätt ställt upp i arbetet med olycksfallsrapporteringen. Väl att märka att inga forstärkningsresurser har satts in, utan detta arbete görs utöver ordinarie uppgifter. Genom att alla barn och ungdomar i kommunens barnstugor, skolor och fritidsverksamhet är försäkrade genom kommunen kan en kontroll göras i forsäkringsbolagens material över utbetald ersättning för aktuella olyckor. Dessutom finns tillgång till polisens rapporter över inträffade trafikolyckor med personskador. Uppgifter om inträffade dödsfall kan erhållas genom pastorsexpeditionen. Genom dessa kontrolluppgifter kommer med all sannolikhet alla svårare olycksfall med i materialet. När det gäller tandskadorna är bortfallet hittills mycket litet. Alla rapporterande tandläkare är verksamma inom kommunen, vilket gör det enklare att upprätthålla direktkontakt. Dessutom finns ett mycket stort intresse från tandvårdspersonalen att få en så heltäckande kartläggning som möjligt. Detta

268 Bilaga 9 SOU l979z28

beror på att det hittills finns mycket få data att tillgå när det gäller tandskador orsakade av olycksfall.

Intenjuformu/äil samarbete med docent Theodor Ehrenpreis. Skolhälsovården, Rolf Dahlström och Eva Westman. statistiska centralbyråns enhet för rätts-och socialvårdsstatistik samt tandläkare lngvar Alba. folktandvården Bollmora. utformades ett intervjuformulär. lntervjuformuläret återfinns i appendix l. Målet var att på en sida av formuläret så enkelt som möjligt få svar på frågorna: när, var och hur olyckan inträffade, ålder och kön på den skadade. inblandat föremål. diagnos och skadans svårighetsgrad. Gradering av skadornas svårighetsgrad görs med en markering framför antingen l) sk0l-, distriktsläkare. 2) öppenvård. sjukhus eller 3) sluten vård. sjukhus. Tandskadornas svårighetsgradering markeras med antingen l) ytlig skada, 2) djupare skada eller 3) käkfraktur.

Rutin .för rapportering Formuläret lämnas i regel till den skadade när denna anmäls i receptionen. Den skadade får då instruktioner för att kunna besvara frågorna och patienten eller dennes vårdnadshavare besvarar de första fyra frågorna. Läkaren eller tandläkaren kontrollerar sedan dessa och fyller därefter i återstående två frågor om diagnos och behandlingsställe. Formulären skickas i slutet av varje månad till SCB for kodning och statistikföring. En gång i kvartalet får projektet en sammanställning över rapporterade olyckor. Samtidigt skickas intervjusvaren till projektledaren. lntervjusvaren ger möjlighet att lättare kunna lokalisera olycksplatsen och därmed åtgärda olycksfallsrisker. SCB:s statistikföring innehåller inte några personuppgifter. Vid slutlig utvärdering används intervjusvaren för att kontrollera eventuell dubbelrapportering och för att stämma av med försäkringsbolagets, polisens och pastorsexpeditionens uppgifter.

Övrig kartläggning

För att få ytterligare information om olycksrisker i barnmiljön har ett omfattande kontaktnät byggts upp genom besök och kontakter med bla. barnstugor, fritidshem, skolor, lekplatser och bostadsområden. Studiedagar har arrangerats med förskolepersonal och skolpersonal. Träffar har ordnats med Hem och Skola-föreningar, studieorganisationer. bostadsrättsföreningar och Föräldraföreningen 0-12 år. Alla dagbarnvårdare liksom alla barnstugor har erbjudits en almanacka om barnsäkerhet utgiven av Trygg-Hansa och samarbetskommittén mot barnolycksfall. Se appendix 2. Genom att almanackan personligen kunnat överlämnas till dagbarnvårdare m. fl. har kännedomen om projektet och medvetenheten om risker i barnmiljöer kunnat påverkas. Samtidigt har dagbarnvårdarna genom sin erfarenhet kunnat beskriva och meddela upptäckter om existerande risker som de funnit i sin speciella miljö. Förebyggande åtgärder har då kunnat genomföras innan olyckor behövt inträffa.

så

Bi/aga 9

Åtgärder

Det finns en allmän känsla av dåligt samvete sedan man upptäckt att 60talcts planering var alltför tekniskt rationell och tog alltför lite hänsyn till barnen och barnsäkerheten. Ett överraskande stort intresse finns idag för att förebygga barnolycksfall när man väl hittat rätt instans och fått ansvarsfrågan klarlagd. Beträffande Bollmora-bebyggelsen i Tyresö så började man mycket ambitiöst med “det barn- och bilvänliga samhället. Huvudcentrum placerades i mötet mellan Bollmoradalen och Fårdalastråket. Skolor, daghem och bostadskvarter forlades utefter dessa huvudgångstråk. “Den konkava stadsdelen”. tog form och där lämnade man huvudparten av bilarna vid samhällets entré. En snabb ändring i kommunallagen (Lex Bollmora“) innebar tyvärr en hårdexploatering av perifera höjdpartier i rask takt utan att översiktliga planfrågor dessförinnan utretts. Resultatet av dessa senare tillkomna områden karaktäriseras bäst som en registrering av enskilda kvarter och skolor utplacerade utan organiskt sammanhang med den övriga samhällskroppen och långt från övrig samhällsservice. Barnsäkerheten har här eftersatts liksom miljöfrågor överhuvudtaget. Under projekttiden har flera ansvarsområden klarlagts och rutiner för några typer av ärenden har kunnat skapas. Under den korta tid som projektet har pågått har jag för att snabbt få ut information främst valt att arbeta mycket brett. En stor del av arbetet har gått åt till att sprida kännedom om projektet. Samtidigt har information utgått om vilka möjligheter som redan nu finns att göra barnens miljö bättre och säkrare. Det har också bedömts viktigt att aktivera så många som möjligt att framföra sina krav på förändringar i barnens miljö. informera om vart man skall vända sig och om hur man skall gå tillväga för att få till stånd förändringar. Resultatet av dessa aktiviteter har blivit att många direkta ingripanden har gjorts för att åtgärda olycksfallsrisker. Exempel på risker som åtgärdats är: Trasiga och felaktiga lekredskap Rasrisker efter sprängningsarbete Glassplitter på lekplatser. i skolor och bostadsområden För höga häckar och träd vid vägkorsningar

DDDDEJUDEI

Felaktiga skateboardbanor och -ramper Farliga pulkabackar Farliga låssystem för avstängningsbommar Trasiga brunnslock. Arbetet med att vidta åtgärder har legat på respektive ansvariga. Genom de initiativ som tagits inom projektets ram har åtgärderna snabbt satts in sedan felaktigheterna upptäckts. Dessutom har förutom de direkta felaktigheterna även förbättringar av barnens säkerhet kunnat göras. Kommunens gatuavdelning har till exempel varit ute och särskilt kontrollerat alla brunnar inför vintern och då speciellt uppmärksammat brunnar på byggarbetsplatser som ofta är dåligt bevakade. I lokalpressen har alla invånare i Tyresö upp-

270 Bilaga 9

manats att komma in med tips om trasiga eller på annat sätt farliga brunnslock. Typgodkända lås till brunnslock har köpts in och monterats på brunnar vid företrädesvis barnstugor och skolor. Även de olika bostadsföretagen har köpt in och monterat lås på brunnar inom bostadsområdena. Vid utsändning av beviljat byggnadslov för nybyggande eller större ombyggnad medföljer två informationsblad om barnolycksfallsrisker på byggarbetsplatser.

Information och mbildning

Den mesta tiden under projektets gång har som tidigare nämnts lagts ned på information, bl.a. genom telefonsamtal från och personliga besök av berörda personalgrupper och föräldrar. Dessutom genom egna besök ute på barnstugor, skolor, Föreningar, organisationer och genom skrivelser till myndigheter. artiklar i lokal-, riks- och fackpress, inslag i TV och lokalradio. Information har också spritts genom deltagande i studiedagar för förskole-, fritidshems- och skolpersonal, sammankomster med barnhälsovårdspersonal. Hem och Skola-föreningar. Föräldraförening på barnstugor, bostadsrättsförening. studiecirklar och klassmöten. l samarbete med Lekmiljörådet har arrangerats studiedagar för förskoleoch fritidshemspersonal. Dessa har följts upp med studiebesök på Lekmiljörådet. En utställning från Lekmiljörådet Lek, lekredskap och lekmiljöer” har också visats på biblioteket och i kommunalhuset. På grund av det kraftigt ökade intresset för rullbrädesåkning under våren togs initiativ till överläggningar bland berörda intressegrupper. Syftet med kontakten var att ge information om rullbrädesåkningens risker men också dess förtjänster och behovet av åtgärder på det kommunala planet. Inbjudare var ordföranden i fritidsnämnden och Skolstyrelsen tillsammans med projektledaren. De inbjudna representerade polisen, skolkontoret, fritidskontoret, Hem och Skola, Skolstyrelsen, fritidsnämnden, trafiksäkerhetskommitten. gymnastiklärarna, fritidsföreståndarna. bostadsföretagen, byggnadskontorets gatuavdelning, skolläkaren, kommunens konsumentsekreterare och naturligtvis rullbrädesutövare. En sammanfattning av Överläggningarna visade att deltagarna var överens om att rullbrädesåkningen kommit för att stanna och att rådande förhållanden bl. a. från säkerhetssynpunkt inte var tillfredsställande utan krävde snara åtgärder. Redan då kunde vid denna första kontakt ett direkt samarbete mellan personal vid fritidsgårdama och lärarna i skolorna initieras. De vuxna med erfarenhet från föreningsverksamhet kunde genom stöd, råd och vägledning bidra till att grupp- och klubbverksamhet kom igång. Genom att man tog till vara ungdomarnas egen initiativförmåga och stora intresse kunde kring utrustning och anläggningar starkt poängteras. För säkerhetsfrågor att få säkra skateboardanläggningar fordrades mark att bygga banor på och pengar till byggnadsmaterial. Överläggningarna resulterade också i att fritidsnämnden uttalade sig positivt till att upplåta mark, företrädesvis på skolgårdar och vid fritidsgårdar

_ g

Bilaga 9 271

för rullbrädesåkning. Man beslöt att tillskriva Skolstyrelsen och tekniska nämnden som äger och förvaltar denna mark. Besluten i dessa två nämnder blev att varje skola avgör om den skall tillåta verksamhet med rullbrädesåkning vid sin skola och om det i så fall skall ske på eller utanför skoltid. Resultatet har blivit att en del skolor har tillåtit rullbrädesåkning, andra inte. Vid den skolgård där projektets försöksverksamhet pågår är rullbrädesåkning förbjuden. Istället har det vid den anslutande fritidsgården bildats en klubb Stimmets Super Skates” och rullbrädesåkningen är förlagd till denna gård efter kl. 14 varje dag. Ungdomarna har där tillsammans med fritidspersonalen byggt den första kommunala rullbrädesrampen. För att få åka i rampen krävs att man är medlem i klubben (f. n. finns cirka femtio medlemmar) och att fullständig säkerhetsutrustning används. Man måste också ha fyllt tolv år. Yngre barn måste uppvisa skriftligt intyg från Förälder för att få åka. l bostadsområdena har en klar attitydforändring skett efter vårens överläggning om rullbräden. Tidigare fanns stundtals en kraftig irritation mellan rullbrädesutövarna och övriga boende. Nu har problemen tagits upp och diskuterats mellan bostadsföretagen och de boende. Resultatet har blivit att den plats ungdomarna ansett lämpligast att åka på i regel har upplåtits åt dem. l några områden har klubbar bildats. Dessa har också fått material att bygga med och även klubblokal har upplåtits av bostadsföretaget. Ett studieförbund har också engagerat sig för att hjälpa till att bilda klubbar. Under âret som gått har intresset för rullbrädesåkning minskat. Färre ungdomar utövar sporten. De som fortsätter har uppnått en sådan skicklighet att de inte så ofta råkar ut för skador. Däremot verkar det som de nu också skail vara “tuffare” genom att inte använda säkerhetsutrustning. Detta gör i sin tur att de råkar ut för svårare skador, framförallt skallskador. Genom bland annat artiklar i lokalpressen har försök gjorts att påverka ungdomarna att använda den rekommenderade säkerhetsutrustningen. Den 16 november 1978 anordnades av arbetsgruppen “yngre skolbarns skyddsfrågor en studiedag för skolpersonal på låg- och mellanstadiet. Temat var “Hur kan eleverna på låg- och mellanstadiet göras mer medvetna och känna större ansvar för sin arbetsmiljö - skolan?” Studiedagen innehöll information om den nya arbetsmiljölagen, om Barnolycksfallsutredningen. försöksverksamheten i Tyresö och tankegångar kring en pedagogisk modell om skyddsfrågori undervisningen. Grupparbeten behandlade frågor om trafik, brand, olycksfallsvård, simning - livräddning - iskunskap, fysiska miljöfaktorer som ljus - ljud - drag, studie- och yrkesorientering, gymnastik, säkrare elever i skolan, vinoch samtidigt roligare skolgård, handikappade terregler, regler för tillsyn. För första gången gavs möjligheter för alla personalkategorier i skolan och elever att tillsammans diskutera arbetsmiljön i skolan. Dagen upplevdes mycket positivt och gav nya uppslag till fortsatt arbete med elevernas skyddsfrågor. För att så snabbt som möjligt nå ut med information och få igång barnsäkerhetszrbetet i bostadsområdena anordnades den 5 september 1978 en heldagskonferens om Tyresöbarnens närmiljö. Inbjudna var bostadsansvariga i kommunen. bostadsföretagen. bostadsrätts-. hyresgäst. villa- och radhusföreningar, Föräldraföreningen 0-12. Hem och Skola-föreningen.

272 9 Bilaga

Riksförbundet Hem och Skola. barnhälsovården, Skolhälsovården, polisen, de olika partiernat socialstyrelsen och kommunförbundet, konpolitiska sumentsekreteraren och projektets referensgrupp. Totalt var 65 representanter närvarande vid konferensen. Programmet innehöll information om Barnolycksfallsutredningen och proi Tyresö. Dessutom presenterades fakta om barnolycksfall, hur bojektet kan förebygga barnolycksfall i hemmen, byggnormer och stadsansvariga bestämmelser angående barnsäkerhet och barnmiljöer, bidragsmöjligheter invandrarbarnens och en historisk till ntiljöforbättrande åtgärder. problem bild över Tyresö kommuns tillblivelse, tankar bakom stadsplaner och hur med stadsplanerna fungerar idag. Halva dagen ägnades åt gruppdiskussioner utgångspunkt i någon av följande frågeställningar:

l. Vilka olika vägar ñnns att finansiera barnsäkerheten i inne- och ute-

miljön? 2. Hur gå tillväga för att erhålla nu gällande standard i våra bostäder enligt kap. 41 i Svensk Byggnorm? 3. Hur kan barnens utemiljö göras säkrare i vårt bostadsområde? 4. Lokala miljöombud i barnsäkerhetsfrågor gällande inne- och utemiljön. Förslag till modell i Tyresö. 5. Organisationsmodell för Tyresö när det gäller det kommunala ansvaret för barnsäkerhetsfrågor.

Sammanfattningsvis enades man om följande:

El Alla vuxna ansvarar för alla barn. El Det primärkommunala ansvaret berör de flesta förvaltningar och skall därför En tjänsteman, direkt under komligga på kommunstyrelsen. munstyrelsen. bör bevaka planärenden. remisser. yttranden etc. utifrån aspekter på barnsäkerheten. Tjänstemannen skall också från sin speciella till kommunala och andra förvaltningar och kompetens ge information Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas att informera allmyndigheter. mänheten, utbilda. informera och stödja miljöombuden som väljs inom ett bostadsområde och som skall ha till uppgift att bl. a. kartlägga sitt område med hänsyn till risker för barnolyckor. följa upp inträffade olyckor och försöka att få olycksriskerna undanröjda. Dessutom skall miljöombudet kunna delta i planering av området sett från barnsäkerhetssynpunkt. El Barnsäkerheten bör omfattas av någon statlig finansieringsform och kommer därmed att kontrolleras av kommunens byggnadsnämnd. El Skärpta bestämmelser behövs i Svensk Byggnorm när det gäller barnsäkerhet. l] Arbetsmiljölagen bör kompletteras med föreskrifter som speciellt tar hänsyn till barnsäkerhet under byggnadstiden.

I samarbete med vår Skolläkare, docent Theodor Ehrenpreis, arrangerades en sammankomst om Tyresöprojektet för länets skolhälsoöverläkare. Jag har samarbetat med ett större möbelvaruhus i dess projekt för att få fram barnsäkrare produkter. Därutöver planerar de att informera om barnsäkerhet genom sin varukatalog och i sina varuhus. Under en vecka i augusti deltog jag i “Trafikkurs för kommunala samav statens trafiksäkerhetsverk, Nationalförordningsorgan. arrangerad

i

s l

Bilaga 9 273

eningen för trañksäkerhetens främjande och skolöverstyrelsen. En utställning “Var rädd om våra barn har framställts i samarbete med samarbetskommittén mot barnolycksfall och AKTA. Utställningen har visats i ett bankfonster i centrum och på huvudbiblioteket och den skall nu kompletteras och anpassas for barnavårdscentralerna. Projektet har blivit väl känt och studerats av flera grupper. T. ex. har elever från forskoleseminarium och distriktssköterske- och barnsköterskeutbildning och hemkunskapslärare som undervisar i barnkunskap gjort studiebesök i Tyresö. Den tidigare nämnda almanackan om barnsäkerhet som delats ut till olika institutioner och barngrupper har visat sig vara ett mycket bra hjälpmedel för att informera om förebyggande av barnolycksfall. Personalen får en stor, färgglad almanacka som skall sättas upp och berättas kring,_och varje barn får en liten svart- och vittryckt almanacka att senare ta med hem. l appendix 2 visas en fram- och baksida av ett månadsblad ur almanackan. Vid månadens slut när man diskuterat och färglagt bilden och kanske också utövat de olika aktiviteterna tar barnen hem månadsbilden och berättar för föräldrarna vad de lärt sig. På detta sätt engageras och informeras både barn, personal och föräldrar.

Yngre sko/barns skyddsfrågor

Den nya arbetsmiljölagen som träddei kraft den ljuli 1978 omfattar numera också elever från och med årskurs 7, men borde även omfatta Iåg- och mellanstadiets elever. Denna fråga väcktes initialt av samarbetskommittén _ mot barnolycksfall som skrev till utbildningsdepartementet. varifrån man överlämnade ärendet till Socialdepartementet och senare till Barnolycksfallsutredningen. Även i två remissyttranden över arbetsmiljölagen från kammarrätten i Göteborg och Riksförbundet Hem och Skola konstaterades att det inte var konsekvent att undanta lâg- och mellanstadiet från lagen. Mot denna bakgrund har vi fått i uppdrag av Barnolycksfallsutredningen att uppmärksamma skyddsfrågorna för de yngre skolbarnen. Särskilt skall prövas om det går att använda befintlig organisation för arbetarskydd för skolpersonal. En arbetsgrupp har bildats bestående av representanter från Barnolycksfallsutredningen, Skolläkare, bitr. skolchefen, huvudskyddsombudet för lärarna. skyddsingenjören, hälsovårdschefen, två elever från högstadiet samt projektledaren i Tyresö. Arbetsgruppen utökades senare med en grupp skolpersonal från en låg- och mellanstadieskola dit en försöksverksamhet kring skyddsfrågor har förlagts i avsikt att pröva elevmedverkan på denna åldersnivå. Försöksverksamheten bedrivs i nära samarbete med skolöverstyrelsen som har två representanter i arbetsgruppen. Verksamheten bedrivs efter ett modellförslag som utarbetats vid denna skola.

274 Bilaga 9

Skolstyrelsen

Skyddsomb. .Skolläkare Skyddskommitte 0 Elevrepr. . __ ---- Rektor-Skolnämnd . --

__:_:____-

Vaktmä$lae Skolsköterska Kontaktperson I u I | I l I l l l I l I l I l l l -l (Trivsel kommittel I | o.dyl. l | l I I I l I | I | l J t_-____.- i | I

M odell/ärs/ag lill skyddsar- Skyddsfrâgors gång beler på grundskolans lågoch mellanstadiet informations- och undervisningsväg

Detta modellförslag bygger i stort på skyddsorganisationer inom arbetslivet:

Steg l:Arbetstagare (elev) - arbetsledare (klasslärare. klassråd) Steg 2: Skyddsombud (elevrepresentant) - huvudskyddsombud (kontaktperson)

Steg 3: Huvudskyddsombud(kontaktperson)- skyddskommitté(Skolnämnd-rektor)

Man bör se skyddsfrågorna på låg- och mellanstadiet framförallt som en pedagogisk vilket fråga. Eleverna skall få insikt i att ta ansvar för sig själva och sin omgivning. bidrar till att Förbereda dem till vuxenlivets ansvar i bland annat skyddsfrågor.

Beskrivning av modell/örslager för elevernas skyddsarbete på låg- och mellanstadiet: basen for Varje klass. från och med årskurs l, utgör ett klassråd och detta utgör elevernas skyddsarbete. Där kan skyddsfrågorna på ett naturligt sätt tas upp av eleverna och klassläraren. inträffade händelser och upptäckta olycksfallsrisker kan genom att

de diskuteras i klassen tas in i undervisningen.

Under diskussionen i klassrådet kommer de kanske fram till att åtgärder bör vidtas,

En eller två elever i varje klass. elevrepresentant eller skyddsassistent. har fått skyddsfrågor som sin speciella uppgift. Elevrepresentanten går nu vidare med ärendet till i syfte att eleven komaklpersonen. På lågstadiet bör klassläraren följa med eleven. allt senare själv skall kunna framföra sitt ärende. Kontaktpersonen avgör till vem ärendet skall vidarebefordras för åtgärd. Det är

viktigt att också eleverna får delta vid genomförandet av föreslagna åtgärder och

att detta så långt det är möjligt sker inom skolans ram. Det finns mycket kunskap

Bilaga 9 275

och erfarenhet bland de olika personalkategorierna och eleverna på en skola som idag inte kommer till nytta. Vaktmästaren. skolvärdinnan, tillsynsläraren, skolsköterskan eller något av skolpersonalens skyddsombud kan vara tänkbar som kontaktperson. allt efter de lokala lörhållandena. Efter förslag av eleverna utser rektor kontaktpersonen. Vid de två skolor där forsöksverksamheten pågår valdes skolvärdinnan, respektive vaktmästaren till kontaktpersoner med skolans tillsynslärare som ersättare.

Pâ vår försöksskola finns ett s. k. trivselråd. Detta består av två elevrepresentanter från varje klass. Den ena eleven väljs för en hel termin, den andra väljs för varje sammanträde. i syfte att alla elever skall ha närvarit minst en gång i trivselrådet. Dessutom ingår rektor, studierektor. tillsynslärare. vaktmästare och Skolsköterska i trivselrådet. Adjungerade är lokalvårdaren, husmor, skolpersonalens skyddsombud, Hem och Skola. De träffas en gång i månaden. På dagordningen har man skyddsfrågor som första fasta punkt. Alla frågor skall vara väl förberedda i klassråden innan elevrepresentanterna tar upp dem i trivselrådet. Efter diskussion i trivselrådet bestäms hur frågan bör lösas och hur den vidare skall handläggas. Skolledningen harett totalansvar förskolans arbetsmiljö. Elevernas skyddsfrågor bör behandlas och åtgärdas inom ramen för det vanliga skolarbetet och överensstämma med arbetsmiljölagen. Skolpersonalens skyddsarbete påverkar också elevernas arbetsmiljö och kommer dem till godo. Eleverna måste dock garanteras att just deras skyddsfrågor behandlas och åtgärdas. Genom att eleverna inte tillhör någon facklig organisation och med den ringa ålder de har i låg- och mellanstadiet kan de inte formellt föra sin talan i skyddsfrågor. De måste i dessa fall företrädas av en vuxen. Den ovan nämnda kontaktpersonen som skall tillse att påpekade brister fors vidare för åtgärd kan vara den mest lämpliga att föra elevernas talan. Detta kan ske genom att kontaktpersonen ingåri det lokala ledningsorganet (om sådana tillskapas) eller i skolans skyddskommitté. Inom forsöksverksamheten prövas även andra vägar för att lära eleverna att känna och ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning. Pryoverksamhet är ett exempel där eleverna arbetar tillsammans med de olika personalkategorierna, t. ex. vaktmästare, lokalvårdare, skolmåltidspersonal. Andra exempel är samarbete mellan årskurserna där äldre och yngre elever arbetar tillsammans eller samarbete mellan skola och arbetsliv. Tema- och grupparbeten kan göras om barnolycksfall och förebyggande av barnolycksfall. Dramapedagogerna arbetar utifrån temat “Våld mot barn genom bl. a. kontaktövningar och rollspel. För att ytterligare förbereda eleverna för vuxenlivets arbetsmiljöorganisation har elevrepresentanter följt med som observatör vid skolans skyddsronder. Det är mycket inspirerande och spännande att arbeta med denna försöksverksamhet. både personal och elever har varit mycket intresserade och aktiva i arbetet. Verksamheten fortsätter under vårterminen. Skolstyrelsen har beslutat om ett särskilt Stimulansbidrag till olika former av främst elevinsatser i samarbete med skolpersonal och föräldrar for att förbättra miljön och öka trivseln i skolan. Detta bidrag ger oss större möjligheter att vidareutveckla våra redan påbörjade verksamheter. Bl. a. kommer studierektorn, en klasslärare och elever att göra ett bildband om olycksfallsrisker

276 9 SOU l979z28 Bilaga

i skol- och fritidsmiljön. Detta skall sedan användas i undervisningen. Dessutom finns ett bidrag for vuxenmedverkan i skolan som bland annat kan användas for samarbetet skola-arbetsliv.

Diskussion

A rbersinsars och kontakter Arbetet med barnsäkerhetsfrågor är mycket vittomfattande och arbetskrävande, framförallt i ingångsskedet. Det är därför nödvändigt att den tjänsteman som tillsätts for samordning av detta arbete i varje fall under denna tid har en heltidstjänst. Den halvtidstjänst som var avsatt for detta har inte räckt till. Den faktiskt arbetade tiden har motsvarat en projekt heltidstjänst. Eftersom tjänsten och kontaktnätet spänner över de flesta fortankar och idéer valtningar uppstår ofta behov av att testa och förankra inom flera förvaltningar. Tillgång till en referensgrupp med den sammansättning som Tyresöprojektet har haft har visat sig fungera bra och är en for detta arbete. Nära kontakter med sakkunniga i barnav förutsättningarna kunskap och barnsäkerhet är också nödvändiga.

Registreringsrzitiner Registreringen av barnolycksfall bör ske centralt. För att den nu pågående registreringen skall kunna resultera i material med ett inte alltför stort bortfall måste på varje enskilt sjukhus finnas en speciellt tillsatt tjänsteman som ansvarar for och bevakar registreringen. kommun har sökt pengar för fortsatt arbete under ytterligare två Tyresö år. Kommer dessa att beviljas kommer bl. a. rutinerna for olycksfallsrapporteringen att ändras. Rapporterande vård- och tandläkarvårdinrättningar skall då skicka intervjuformulären en gång i månaden direkt till projektledaren. som först går igenom formulären för att avgöra om direkta olyckstill SCB fallsförebyggande åtgärder måste sättas in. Därefter sänds materialet för kodning och statistikforing. Kvartalsvis sammanställda uppgifter går sedan tillbaka till projektledaren. Någon form av frankerade. fárdigadresserade kort med plats för uppgifter om olycksfallsrisker eller inträffade olyckor kommer också att prövas. Dessa kort skall finnas hos barnhälsovården. distriktssjukvården. Skolhälsovården. barnstugor. skolor. kommunalhusets reception m. fl. platser och kunna användas av foräldrar. personal. barn m. fl. for att fästa kommunens uppmärksamhet på olycksrisker.

S amordningsfunkrionen Fortfarande saknas flera klara rutiner och fastställd ansvarsfördelning för Enkla beskrivningar bör olika åtgärder i barnens och ungdomarnas miljö. finnas över hur man skall förfara och till vilken man skall vända sig i olika typer av ärenden. En sammanställning av rutiner bör finnas på institutioner (och delas ut till alla hushåll i kommunen). Eftersom många

Bilaga 9 277

ärenden är av komplicerad natur eller s. k. gränsfall kan en sådan sammanställning aldrig bli fullständig, men den blir en fin kompletterande hjälp till barnsäkerhetskonsulenten. Samverkan med landstingets hälso- och sjukvårdande organ har pågått under projekttiden, men på grund av brist på resurser har denna inte kunnat fördjupas. Det är ytterst viktigt att fortsätta detta arbete. Barnhälsovården är den bästa kontaktvägen för att nå föräldrar till förskolebarn och det finns ett mycket stort intresse hos barnhälsovårdens personal att få pröva och utveckla de idéer och förslag vi tillsammans kommit fram till. Distriktssjukvården säger sig uppleva det mycket otillfredsställande att endast ha tid för behandlande åtgärder och aldrig ha möjligheter till några Förebyggande insatser. Under de närmaste åren kommer öppenvården att byggas ut kraftigt. Tyresö kommer att få en ny och utbyggd vårdcentral. Redan nu måste man därför börja med förberedelser att skapa möjligheter för en sådan arbetsorganisation att man kan arbeta med förebyggande insatser inom ramen för vårdcentralens verksamhet. Samarbetet med föreningar och organisationer måste utökas, särskilt med tanke på zmgdomarnas miljöer. T. ex. är ett samarbete med MHF påbörjat med syfte att få igång verksamhet vid en redan fårdigställd mopedbana. Den slutliga utvärderingen av olycksfallsrapporteringen kommer att ge större möjligheter att redovisa åtgärdade olycksfallsrisker. då de sammanställda uppgifterna bl. a. kommer att ge klarhet om geografisk fördelning, inblandade produkter och skadornas svårighetsgrad. De olyckstyper som ett barnsäkerhetsarbete i första hand skall inriktas på är sådana som medför allvarliga skador och olyckor som är vanligt förekommande. Att skapa goda kontakter med affarsföretagen och att kunna påverka affárernas varusortiment från barnsäkerhetssynpunkt är en annan förebyggande åtgärd som måste utvecklas.

Sakkunnig Rutiner måste skapas inom kommunalförvaltningen så att bamsäkerhetskonsulenten kan ingå som sakkunnig i barnsäkerhet vid plan- och projekteringsärenden, remisser och yttranden som rör barn och ungdom. Försöksverksamheten med yngre skolbarns skyddsfrågor har bara börjat och bör vidareutvecklas. lnom Tyresö kommun finns ett antal miljöombud. Ombud måste nu utses inom alla bostadsområden och de skall också utbildas i barnsäkerhetsfrågor. Ytterligare information och utbildning av föräldrar och andra vårdnadshavare och personal som arbetar med barn och ungdom krävs efter hand som statistiskt material om olycksfallsorsakerna kommer fram.

Sammanfattande synpunkter

Syftet med pågående projekt har varit att pröva om Ökade insatser inom kommunens ram genom samordning av åtgärder som görs för att förebygga barnolycksfall och genom att tillsätta en särskild befattning, barnsäkerhetskonsulent, skulle kunna minska barnolycksfrekvensen och därmed minska

278 Bilaga 9 SOU l979z28

kostnaderna for den enskilde och samhället. Under den korta tid projektet pågått och genom att tidigare registrering av barnolycksfall saknas kan inga i mätbara förändringar i olycksfallsmönster och -frekvenser göras. En för- J i utsättning för detta är att registreringen kan fortgå under ytterligare minst två år. Man bör därefter kunna utvärdera effekterna av de konkreta åtgärder som registreringen medverkat till. Det kan dock konstateras att genom de informations- och utbildningsinsatser som gjorts har stora grupper människor aktiverats att själva medverka till att undanröja olycksfallsrisker. Ett mycket positivt klimat har också skapats bland ansvariga så att åtgärder har kunnat genomföras.

Bilaga 9 279

INTERVJUSVAR

Barnolycksfall APPWd/X 1

Person uppgifter l

1 När inträffade olyckan?

3l.llll.l

2 Var inträffade olyckan? (13)

(14)

_J D 5 Fritidshem D

E] 2 Förskola D 6 Arbetsplats

D 3 Familjedaghem D 7 Itrafiken

D 4 Skola D 8 Annan plats 3 Vad gjorde barnet då olyckan hände? (Var barnet i sällskapmed någon? Vem?) (15-16) DJ (17)

4 Ange inblandat föremål (t ex cykel, bord, dörr, kniv, sten, mark, diskmedel) tis-n)

(22-25)

D l l I 5 Angediagnos (za-za)

6 Behandladav/vid (29) 1 skoI-,distriktsläkare .J 2 öppenvård, sjukhus

3 sluten vård,sjukhus 7 Angetandskadanssvårhetsgrad (so)

500ex 1 Ytlig skada

2 2 Djupareskada

197á

2 a. 3 Käkfraktur (37) Institutionensnamn Tyresö

913 AJ """""""""""""""""""""""""""

I/HS áfáåiâáiiåiçiiáêåäá ;EQHLQUI

SCB Telelon TYRESÖ KOMMUN 80x16. 13501 TYRESÖ 7120020

280 Bilaga 9 sou 1979:28

Appendix 2

Mømü G

-nmamu Dp ;=,«_-_-:__. I

Eitlükjzütlø]

41D=DJLELELTJJ= %

Bilaga 9 281

Januari

Olycksfallsrisker I samband med Vintersport och lek: Kälk- och pulkaåkning Skidåkning Skridskoåkning Skidlift Snöbollar (ibland även innehållande sand och småsten) Snögrottor Olycksfall har hänt i samband med:

Åkning i olämpliga kälk- och Skidbackar

Fel utrustning, t ex pulkor utan sits - Ishockey träning och spel Avsaknad av skyddsanordningar

Förebyggande åtgärder Välj en backe utan träd eller stolpar och som inte mynnar ut i trafikerad gata eller väg

Miniskidor är endast lämpliga i mycket små backar på

grund av sin konstruktion som ger hög fart men dålig styrförmâga

För utforsåkning skall utlösningsbindningar användas

Plastpulkor skall ha sits så att barnen sitter med böjda knän Långa halsdukar och kan fastna vid t ex

kapuschonger klättring. Allvarliga olycksfall har inträffat Halsdukar har också snott in sig i skidliftar, mopedhjul

m fl mekaniska saker Skyddshjälm och tandskydd hör till hockeyutrustningen

TRYGGÖHANSA

SAMARBETSKOMMITTEN MOT BARNOLVCKSFALL SVENSKA HODA KORSET/Fwk - 104 40 Stockholm

Bilaga 10 283

Bilaga 10 Redovisning av försök i Uppsala

- ett

Barnskyddet försök med barnmiljöombud i Uppsala

författad gemensamt av

projektledningsgruppen

1 Barnhälsovårdens uppgifter inom barnskyddet

1 slutet av 1950-talet betonade Ragnar Berfenstam i en artikel i Läkartidningen (Berfenstam 1958) kraftigt barnhälsovårdens roll vid förebyggande av barnolyckor. Han gjorde det mot bakgrund av alarmerande siffror: vid mitten av 1950-talet omkom cirka 400 barn varje år i olyckor och en undersökning av barnolycksfall i Stockholm 1955 (Berfenstam et al 1957) hade visat att 10 ”n av Stockholms barn årligen måste uppsöka läkare efter en olycka. Utvecklingen sedan dess har i stort sett varit positiv. Såsom framgår på annan plats i denna utredning har antalet dödsolyckor bland barn i åldrarna 0-14 år kunnat nedbringas till knappt 250 per år. Detta har främst kunnat ske genom en minskning av antalet drunkningar och antalet dödsfall i tra- , ñken. Fortfarande måste dock cirka 15 a av landets barn varje år uppsöka sjukhus efter en olycka men nya undersökningar har visat att vi fått en förskjutning mot något enklare skadetyper (Gustafsson 1972 och 1975). Den positiva utvecklingen får inte undanskymma det faktum att barnolyckorna fortfarande är att betrakta som ett viktigt samhällsmedicinsk problem. Från l-årsåldern och uppåt är olyckorna den vanligaste dödsorsaken bland barn -i vissa åldersgrupper t. o. m. vanligare än alla andra dödsorsaker tillsammans. Många barn får svåra skador med livslånga handikapp som följd (Thorson 1973) och varje svår barnolycka medför ett djupt ingrepp i en familjs hela situation. När Claes Sundelin i Paediatricus” temanummer Barnhälsovården inför 80-talet (Sundelin 1976) anger barnolycksfall såsom ett av tre stora hälsoproblem bland barn gör han det alltså på goda grunder. Den nyligen färdiga barnhälsovårdsutredningen för också fram barnolycksfallsprofylax som ett av de viktigaste områdena för den framtida barnhälsovården. Vilken roll har då barnhälsovârden spelat - och kan barnhälsovården i framtiden spela - för att förebygga svåra barnolyckor? Det är alltid vanskligt att tolka trender och det är svårt att säkert bedöma vilken roll barnavårdscentralen spelat för den positiva utveckling vi haft sedan 1950-talet. Det är dock troligt att faktorer som en förbättrad simkunnighet och en säkrare trañkmiljö i bostadsområdena haft en relativt sett större betydelse. Med en pessimistisk ansats kan man i själva verket ifrågasätta om barnhälsovårdens hittillsvarande insats överhuvudtaget är mätbar. Vid en undersökning av småbarnsolyckor i Östersund (Gustafsson 1972) visade det sig att

284 Bilaga 10

bara en femtedel av de skadade barnens löräldrzir mindes sig ha fått någon information alls från BVC angående förebyggande av barnolyckor trots att alla fått åtminstone en och oftare två broschyrer. En senare undersökning från Uppsala (Gustafsson 1976) bekräftar intrycken. Å andra sidan är det ett allmänt intryck bland många barnläkare att föräldrarnas kunskaper om risker i barns miljö nu är högre än på l950-talet. Det gäller inte minst kunskapen om potentiella gifter och just i kampen mot forgiftningarna bland småbarn har BVC:s upplysning genom åren varit särskilt intensiv. Samtidigt måste sägas att det också är en erfarenhet bland erfarna barnskyddsarbetare att kunskap om relevanta fakta inte alltid är nog. Man möter ofta attityder av typ En olycka händer så lätt. Det som sker, det sker. Är det bestämt så är det och då spelar det nog inte så stor roll vad man gör”, dvs. en fatalistisk inställning i förhållande till olyckor, som lätt leder till att man negligerar säkerhetsproblemen. Bortsett från denna diskussion står det klart att barnhälsovården b()I(/( ha stora möjligheter till en aktiv insats inom barnskyddet. BVC:s väletablerade faltorganisation och det levande intresset för barnskyddsfrågor bland många BVC-sköterskor borde vara garanti nog för ett aktivt arbete också inom denna sektor. Det finns t. o. m. bestämda skäl till varför just barnhälsovårdspersonal bör spela en aktiv roll inom detta arbete och det hänger samman med barnskyddets egentliga ntålsättning. Barnskyddets uppgift är nämligen inte att förebygga så många olyckor som möjligt - utan att förebygga svåra skador. Barn måste få en chans till en rik och stimulerande utveckling; ett barnskydd som ensidigt är inriktat på att eliminera riskfaktorer kan medföra en risk att miljön utarmas. Det kan ibland få paradoxala effekter: river man ett spännande och attraktivt klättertorn börjar kanske barnen att cykla på gatan istället. Ett välavvägt barnskydd måste alltså konsekvent inriktas mot olyckor som erfarenhetsmässigt ger upphov till svåra skador och samtidigt tar hänsyn till barns behov och effekterna på barnens totala miljö. Detta är en svår uppgift. Den kräver dels en medicinsk fackkunskap - sambandet mellan olycks- och skadetyper - dels kunskap om barn och barns behov. Barnhälsovården är med andra ord väl ägnad för denna uppgift. Förutom den direkta informationen i skriftlig och muntlig form till föräldrarna om risker i barns miljö har erfarenheten visat att en aktiv bevakning av miljön är ett nödvändigt inslag i verksamheten. Landets barnavårdscentraler är ofta belägna ute i bostadsområdena. vilket ger sjuksköterskan själv unika möjligheter till en sådan aktiv bevakning av barnens normala lekmiljöer. Genom sina dagliga hembesök blir hon efter hand väl förtrogen med områdena: hon går längs cykelstråken. sneddar över lekplatserna och går upp och ner för alla betongtrapporna. Hon har därför större möjligheter än de flesta att upptäcka slitage och åverkan på lekredskap. hitta trapporna utan ledstång för barn. se barnens livsfarliga cykling i gatrageinfztrtema etc. Sjuksköterskan har dock ett stort område att bevaka och hennes arbete präglas ofta av tidsbrist. Hon är dessutom handikappad av att miljöskyddsaspekter ännu så länge har en alltför undanskymd plats i hennes utbildning. En annan begränsande faktor är att hon så sällan lår någon erfarenhetsåterföring på de insatser som görs. En bättre rapportering från sjukhusen av inträffade olycksfall inom respektive område skulle kunna ge sjukskö-

Bilaga 10 285

terskan möjlighet att agera på samma sätt som ett skyddsombud på en arbetsplats. Den verkliga kunskapen om bostadsområdets miljö finns dock hos de boende själva, dvs. hos föräldrar och barn. l tidigare undersökningar i Östersund och Uppsala om olycksfall hos barn har ingått ett stort antal intervjuer med föräldrar. Slående har varit den långa rad av uppslag man lämnat till konkreta förbättringar i barns miljö. Problemet har således inte varit brist på kunskaper om befintliga riskfaktorer utan en känsla av maktlöshet: hur bär man sig åt for att förändra något som man vet är farligt eller olämpligt på annat sätt? l likhet med vad som genomförts på arbetsplatserna borde det vara naturligt att utbilda en grupp föräldrar och barn till ett slags skyddsombud - eller barnmiljöombud - inom sitt respektive bostadsområde och på det sättet ge dem verktyg att agera för en bättre miljö. Inom barnhälsovårdsarbetet har under senare år alltmer diskuterats önskemålet att mer aktivt engagera föräldrarna i arbetet. Stödet till ammande mödrar är ett exempel på detta. föräldragrupperna ett andra och den nu planerade allmänna foräldraundervisningen ett tredje; också i den internationella hälsovårdsdebatten har patientmedverkan. “community participation” blivit något av ett nyckelord. Det är mot bakgrunden av ovanstående överväganden man bör se det här nedan redovisade försöket med barnmiljöombud i Uppsala. Försöket var planerat sedan tidigare men starten tidigarelades sedan det stod klart att barnolycksfallsutredningen var beredd att acceptera försöket som ett av sina fältförsök. Medel har därefter ställts till förfogande från Allmänna arvsfonden. l projektledningsgruppen har ingått bitr. barnhälsovårdsöverläkare Lars H Gustafsson, dr Anne Hammarström vid socialmedicinska avdelningen, sekreteraren Karin Linder, leg. sjuksköterskan Elisabet Stjernberg, barnhälsovårdsöverläkaren Claes Sundelin och leg. sjuksköterskan Christina Thulin.Pr0jektansvariga har varit Lars H Gustafsson och Claes Sundelin. Till projektet har knutits enreferensgrupp med representanter från Uppsala läns landsting (Wivi Gelin, Ragnar Litzner. Barbro Spörndlylt Uppsala kommun (Gunnel Arrbäck-Falk, Harald Nordlund, lngemar Reimer). Barnolycksfallsutredningen (Lars-Åke Lundqvist) och projektledningsgruppens samtliga medlemmar. Ordförande i referensgruppen har varit landstingsrådet Ragnar Litzner.

II Samhällsarbete

Definition Ordet samhällsarbete är hämtat från det engelska begreppet “Community Work” och innebär att analysera strukturella orsaker till sociala problem i stället for individuella. Gränserna for denna definition blir självklart vaga, vilket belyses av en undersökning gjord av Mattson-Lundgren-Walberg 1976. De gjorde en kartläggning av aktuellt samhällsarbete i landets samtliga kommuner. Resultatet blev att ungefär en tredjedel av de totalt l 14 redovisade försöken föll utanför

286 Bilaga 10

deras definition och detta trots att definitionen var mycket vid. De definierade samhällsarbete på följande sätt: Yrkesmässigt bedriven aktivitet i syfte att öka olika gruppers möjligheter att påverka hur olika problem skall lösas. Syftet är således inte i första hand att vårda, behandla eller rehabilitera. Vidare beskriver de tre olika arbetssätt för samhällsarbetare. nämligen grannskapsarbete, socialt organisationsarbete samt social planering. Syftet med grannskapsarbete är att öka invånarnas kontakter inom ett avgränsat boendeområde. Syftet med det sociala organisationsarbetet är att samhällsarbetarna tillsammans med berörda grupper skall hjälpa dessa att nå fram i sina krav och få Förändringar till stånd. Detta arbete kan också syfta till att få samhällets institutioner och olika föreningar att bättre anpassa sina verksamheter efter målgruppernas behov. Syftet med det sociala planeringsarbetet är att socialarbetarna skall hjälpa berörda grupper att få inflytande över planeringsprocesser. Det kan gälla planering av fritids- och kulturaktiviteter m. m.

Två perspektiv på social förändring

l debatten om samhällsarbete framkommer två perspektiv på social forändring, nämligen det socialadministrativa samt det gräsrotsorienterade perspektivet. Det socialadministrativa perspektivet innebär att samhällsarbete används av socialvården for att förbättra information, bearbeta attityder och effektivera samordningen av myndigheternas insatser. Allt sker i omsorgens och omtankens tecken. framsynta myndigheter värnar om de svagare i samhället. Förhoppningarna knyts till att man skall kunna administrera bort dåliga levnadsförhållanden. Outtalat finns uppfattningar att förändringsförsök bör initieras och drivas uppifrån - från byråkratin och de politiska nämnderna. Medverkande parter löser problemen i samförstånd och alla förändringar sker inom givna ramar. Det gräsrotsorienterade perspektivet innebär att samhällsarbetet inom socialvården inte ses som en teknik utan snarare som ett förhållningssätt där lojaliteten med de mest maktlösa grupperna är det centrala. Man ser det som viktigt att medverka till att människor kommer samman, att de formulerar och organiserar sig för att förändra sin situation. Klart uttalat finns den uppfattningen att förändringsforsök bör initieras och drivas nerifrån“. Att ta konflikt kan ibland bli nödvändigt. (Hämtat ur Mattson-Lundgren-Walbergs bok Samförstånd eller konflikt? maj 1978.)

utomlands - från USA Samhällsarbete exempel Samhällsarbete har bedrivits i flera olika länder bl. a. USA, England och Holland under nästan hela l900-talet. Nedan följer en kort beskrivning av dylikt arbete i USA. Community Organisation utvecklades i USA i början av l900-talet som ett försök att samordna välgörenhetsorganisationernas socialvårdsaktiviteter. Under depressionen på 1930-talet fick de sociala organisationerna ökade

Bilaga 10

medel av staten för att lösa sociala problem som följde i krisens spår. Efter depressionen och kriget ville man stimulera invånarna att ta aktiv del i samhällsutvecklingen och detta arbete kallas community development. Detta arbete var framförallt inriktat på eftersatta områden. Under 60-talet uppstod en ny riktning inom samhällsarbetet som kallades social action och som huvudsakligen inriktade arbetet på att hjälpa fattiga och förtryckta. Parallellt skedde en utveckling av andra sociala rörelser. exempelvis Black Power, och samhällsarbetet fick en kritisk hållning. Myndigheterna såg samhällsarbetet som ett sätt att försöka tackla de växande storstadsproblemen såsom vandalism och kriminalitet. Man betonade att fattigdomen inte så mycket var en fråga om bristande materiella resurser som en fråga om maktlöshet. Genom att låta de fattiga få inflytande över hjälpverksamheten skulle de få självrespekt. Det gällde att utbilda de fattiga så att de bättre skulle kunna utnyttja samhällsresurserna. Hälsovård, arbete och deltagande var medlen. I president Johnsons program för 1965 finns tre teman. Det första är att förändra människor så att de blir delaktiga i beslut. Det andra är förändring av institutioner i syfte att öka invånarnas deltagande i planeringen. Det tredje är förändring av sociala grupper i syfte att försöka stoppa diskrimineringen av den fattiga befolkningen. Förväntningarna på samhällsarbetet var stora. Nyckelordet för krig mot fattigdomen var ”participation”. dvs. deltagande. De fattiga skulle integreras i det amerikanska samhället och få sin del av det “goda livet”. Hundratals samhällsarbetarprojekt sattes igång och entusiasmen var stor. Men reformprogrammets mål förverkligades inte. De krav som uppstod kunde inte tolereras inom det bestående samhällets ram. För flertalet reformprogram var utvecklingen mindre dramatisk därför att målgruppens medlemmar, dvs. de fattiga själva. inte kunde aktiveras. Kriget mot fattigdomen slutade i och med att Nixon-administrationen 1969 införde en ny socialpolitik. Staten tycks numera inte lika villig att satsa resurser på samhällsarbete men trots det anges att samhällsarbetama bara blir fler och fler.

samhällsarbete i - Kroksbäck

Sverige exemplet

Projektet Kroksbäck startade julen 1975 i syfte att förbättra förhållandena i ett dåligt fungerande bostadsområde i Malmö. Verksamheten finansierades helt av statliga medel och leddes av en brett sammansatt ledningsgrupp där huvudmannen var knuten till Sociologiska institutionen i Lund. Tre mål för verksamheten uppsattes, nämligen l) att öka invånarnas inflytande över boendeområdet genom att utveckla sociala nätverk, 2) att enligt invånarnas krav förändra den fysiska miljön samt 3) att förbättra den affärsmässiga och kommunala servicen. Verksamheten utvärderades kontinuerligt. Projektverksamheten ägnades första halvåret mycket åt pappersarbete men invånarna själva drog igång en hel del fritidsaktiviteter, studiecirklar. samarbete med skolan m. m. De svåraste hindren i arbetet var att finna lokaler för fritidsaktiviteterna. att tillmötesgå bostadsbolagets krav om snabba resultat av projektarbetet samt en splittring mellan forskarna och samhällsarbetama i ledningsgruppen angående prioritering av praktisk eller teoretisk kunskap.

288 Bilaga 10

l december 1977 gav anslagsgivande Byggforskningsrådet besked om att projektet måste avslutas två år i förtid. Projektgruppen anklagades för många fel såsom att ha bedrivit medveten konfrontationsteknik, låtit sig framtona i massmedia utan att ha åstadkommit något, inte lyckats bygga upp grannskapsverksamhet av typ Rosengården etc. Kommunen lade in sitt veto mot fortsatt projektsatsning och de statliga myndigheterna upphörde att ge anslag. Flera tolkningar har gjorts till händelsförloppet. Förslaget till ändrad fysisk planering var alltför radikalt och stötte en del kommunala politiker och tjänstemän. De lokala makthavarna kan vidare ha uppfattat det som en stark provokation att en projektgrupp och inte de själva tog initiativ till förändring. Men förslaget kan också ha setts som en form av alternativ planering, dvs. projektet visade hur de kommunala resurserna kunde använts på ett kanske bättre sätt. Det kan också ha varit satsningen på gräsrotsarbetet och satsningen på att fördjupa formerna för inflytande som orsakade ned- Iäggningen.

Socialvårdens satsning på samhällsarbete har ökat starkt i Sverige under 1970-talet. Antalet försök med samhällsarbete har ökat från 7 till 114 under åren 1971-76 (som ovan konstaterats faller dock cirka en tredjedel av försöken utanför gängse definitioner av samhällsarbete). l relation till socialvårdens traditionella insatser är satsningen på samhällsarbete dock fortfarande marginell. Mattson-Lundgren-Walberg drar följande konsekvenser av ovan nämnda enkätundersökning angående aktuellt samhällsarbete i Sverige (från 1976): Bilden av den framtida utvecklingen, dvs. om socialförvaltningarna kommer

att satsa mer eller mindre på samhällsarbete. ter sig splittrad. De kan alltså

inte ur sin enkätundersökning till landets samtliga kommuner dra några slutsatser om framtida satsningar om samhällsarbete. De anser att ytterligare satsningar krävs på samhällsarbete i framtiden eftersom samhällsutvecklingen troligen kommer att medföra alltmera isolering och utslagning. Samhällsarbetet behövs då på kort sikt, men på lång sikt kan det knappast lösa de problemen. Vidare anser de att samhällsarbetet endast skall vara ett komplement till andra organisationers verksamhet. Att organisera maktlösa grupper anser de i första hand vara en uppgift för facket. folkrörelserna och andra intresseorganisationer och inte för socialvårdens tjänstemän. Nästa slutsats som Mattson-Lundgren-Walberg drar av sin undersökning är att det finns tendenser till en mer detaljerad styrning och kontroll av samhällsarbetet och därigenom ett minskat utrymme för samhällsarbetama. De konstaterar att arbete med gräsrötterna samt försök att påverka levnadsoch boendeförhållandena i stort stöter på motstånd. Orsaken till detta motstånd är att invånarna har kunnat påvisa brister i myndigheternas planering och samhällets fördelning av resurser. l sin undersökning finner Mattson-Lundgren-Walberg uppgifter som talar för att styrningen och kontrollen har ökat men de finner också motsatsen. Det som talar för ökad styrning är exempelvis de allmänna riktlinjer för samhällsarbete som Stockholms socialförvaltning utfärdat. Följs dessa riktlinjer till punkt och pricka försvåras gräsrotsorienterat samhällsarbete. l nuläget används dock inte direktiven strikt utan Stockholm är den kommun där det finns bäst förutsättningar för samhällsarbete. Direktiven kan dock

Bilaga 10 289

komma till användning vid en framtida åtstramning av socialvårdens samhällsarbete. Andra uppgifter som talar för hårdare styrning är uteblivna anslag till försöksverksamhet i Rosengården (Malmö) samt kommunalt veto mot försöksverksamheten i Kroksbäck (Malmö), vilket innebar att de statliga anslagen drogs in. Projektet fick därför läggas ner två år tidigare än planerat. Även andra projekt med samhällsarbete har haft liknande problem.

Två synsätt på samhåillsarbete l. Socialutredningens ståndpunkt. Socialvården skall i framtiden bli mer offensiv och samhällspåverkande sägs det. Enligt socialutredningens principbetiinkzmde (från 1974) skall det ske genom att tillföra planeringsprocessen underlag, delta i planeringsprocessen samt initiera samhällsarbete. l socialutredningens slutbetänkande från l977 fastslås att någon alltför fast gräns inte skall dras mellan individinriktat socialt arbete och grannskapsarbete (används som term i stället för samhällsarbete). Vidare fastslås att dylikt arbete skall bedrivas inom ramen för de mål och riktlinjer som författningar och socialnämnderna anger. Är man rädd för samhällsarbete? Är det svårt att kontrollera? undrar ovannämnda författare. 2. Samhällsarbete har debatterats mycket och kritiken från radikalt håll mot samhällsarbete kan sammanfattas i följande fyra punkter. a. Samhällsarbete ses som ett led iden sociala nedrustningen. Människor uppmanas att själva lösa problem som annars skulle skötts av yrkesverksamma. b. Samhällsarbete ses som ett sätt att stärka den sociala kontrollen. c. Samhällsarbetet ses som ett sätt att passivera genom trivsel. d. Samhällsarbetet ses som ett sätt att skapa illusioner om det sociala arbetets möjligheter. Vi ser värt arbete med barnmiljöombud som ett sätt att bedriva samhällsarbete enligt “gräsrotsperspektiv“. Det är förstås viktigt att uppmärksamma kritiken mot samhällsarbete enligt punkt 2 a-d ovan och som går ut på

att myndigheter genom samhällsarbete vill dämpa och kontrollera social

oro i bostadsområden. Denna kritik kan väl knappast riktas mot vån arbete. Vi representerar inte någon myndighet. Vi motsätter oss varje försök till social nedrustning och varje försök att “passivera genom trivsel”. Vi ser

inte samhällsarbetet som ett sätt att stärka den sociala kontrollen uppifrån.

Risken är i så fall större att vi utsätts för kritik “uppifrån” men hittills har våra kontakter med myndigheter m. fl. varit positiva. Och vi hoppas att vi inte ska stoppas på grund av farlighet såsom så många andra samhällsprojekt gjort.

Källor Mattson-Lundgren-Walberg: Samförstånd eller konflikt, maj 78 Svedner: Socialarbetaren och samhällsförändringarna, l969.

290 Bilaga 10 SOU l979z28

lll Projektbeskrivning

Två bostadsområden i Uppsala har utvalts som lörsöksområden, nämligen

Gottsunda/ Valsätrzt-området samt Nyby/Gamla Uppsala-området. lnom re-

spektive område togs först preliminära kontakter med batrnzivårrlscentrztl, vårdcentral. daghem. fritidshem. skolor och Hem och skola-föreningar. därefter ordnades ett stormöte i vartdera området där barnmiljöfrågor diskuterades. Till varje stormöte hade infunnit sig cirka 30 personer. I samband med dessa stormöten utsågs ett tiotal personer som tilltänkta miljöombud. Det rörde sig främst om föräldrar med barn i lörskoleåldern men i en av grupperna deltog också ett par Förskollärare utan egna barn. Ursprungligen fanns i bägge områdena också några ungdomar (två i Gottsunda/Valsätraområdet och tre i Nyby/Gamla Uppsala-området) som anslöt sig till de bägge grupperna. l skrivande stund har samtliga ungdomar sånär som på ett undantag fallit ifrån. Orsakerna till att flera ungdomar avbrutit utbildningen har varit dels att diskussionerna i alltför begränsad utsträckning varit förankrade i ungdomarnas erfarenhetsvärld och att de sällan forts på deras villkor, dels att konkurrensen från skolarbete och fritidsaktiviteter blivit för hård.

Utbildning De utsedda miljöombuden har utbildats i studiecirkelform. Kursplanerna har utarbetats av projektledningen i nära samarbete med ett studieförbund. Kursen har pågått i 20 timmar. Som cirkelledare har fungerat sjuksköterskor vid de berörda barnavårdscentralerna. Till utbildningen återkommer vi i kapitel V.

Bildande av barnmiljökommittéer Efter utbildningens avslutning våren 1978 bildades i början av hösten en barnmiljökommitté inom varje område. Kommittén består av de utbildade barnmiljöombuden samt en representant lör landstingets barnhälsovård (en barnavårdscentralsköterska i respektive område) och en representant från kommunen (en Förskollärare i ett område och en fältassistent i det andra). Erfarenheter av det praktiska arbetet inom barnmiljökommittéerna kommer att redovisas i kapitel Vl.

Barnavårdscentralernas medverkan Miljöombuden har arbetat i nära samråd med barnavårdscentralerna inom området. Till barnavårdscentralerna har också rapporterats olycksfall inträffade inom området under tiden april-juni 1978 och resultaten av rapporteringarna har sammanställts på en lägeskarta. som sedan bildat underlag för miljöombudens arbete. l Nyby/Gamla Uppsala-området har barnavårdscentralen också fungerat som utbildningslokal, i Gottsunda/ Valsätra-området har lokal kunnat disponeras i biblioteket strax intill barnavårdscentralen. lnom ramen lör det aktuella projektet har vi också sett över de ordinarie

10 291 Bilaga

rutinerna vad gäller information om barnolycksfall till Föräldrar inom barnhälsovårdens ram, och en rad konkreta förslag till förändringar kommer att lämnas. Vi hänvisar i detta avseende till kapitel V11.

Utvärdering Enligt den ursprungliga projektplanen var utvärdering planerad att ske på fem nivåer:

l. Kartläggning och beskrivning av de problem som uppstår i samband med planering och utbyggnad. 2. Beskrivning av det arbete som utförts inom organisationen med konkreta ärenden som exempliliering. 3. Intervjuer med berörda nyckelpersoner. P Enkät med syfte att fastställa graden av miljömedvetande hos föräldrar. 5. Olycksregistrering med mätning av olycksfrekvenser inom försöksområdena liksom i utlagda kontrollomrâden, dels under perioden april-juni 1978, dels under perioden april-juni 1979.

Utvärdering enligt punkt l och 2 redovisas huvudsakligen i kapitel V1. utvärdering enligt punkt 3 i kapitel V samt utvärdering enligt punkt 4 och 5 i kapitel lV. Det bör då noteras att den slutliga utvärderingen enligt punkt 4 och 5 inte kan bli färdig förrän hösten 1979. Vad som nu är möjligt att redovisa är alltså baslinjeundersökningarna. som vi dock bedömer redan i sig ha ett värde för utredningen.

IV

Baslinjeundersökningar

lV. l och rapportering av

Registrering barnolycksfall i Uppsala april-juni

1 978

Presentation av den aktuella undersökningen

För att mäta frekvensen av barnolycksfall i Nyby/Gottsunda samt i kommunen som helhet innan barnmiljöombuden drog igång sin verksamhet på allvar har följande undersökning gjorts. Under tiden 3/4«30/6 1978 har samtliga barn i åldern 0-15 år registrerats som sökt sjukvård for en skada orsakad av ett olycksfall inom en vecka före besöket. Registreringen har ägt rum på akutmottagningen, Akademiska sjukhuset. vårdcentralerna i Nyby och Gottsunda samt hos skolsköterskoma i Gottsunda- och Nybyområdena. Vid registreringen har bifogat registreringsformulär använts. (Se appendix.) Eftersom registreringsformuläret samtidigt fungerade som barnkirurgiska klinikens journal antar vi på goda grunder att registreringsbortfallet på akutmottagningen är försumbart. Däremot är troligen registreringsbortfallet stort på övriga mottagningar där barnolycksfallsjournalen förs parallellt med ordinarie journal. Från både vårdcentralerna och skolsköterskoma inkom endast ett fåtal registreringsformulär. Skolsköterskorna angav att de ej hade tid att fylla i dem.

292 Bilaga 10 SOU l979:28

Lars Gustafsson har tidigare konstaterat att IS-åringztr ibland registreras som vuxna. Samma gäller säkert i vårt ntateriatl eftersom antalet IS-åringar är underrepresenterat (se tabell l).

Resultat

Totalt registrerades 1033 olyckor. Åldersfordelningen framgår av tabell l.

Exakta uppgifter om antalet barn i Uppsala kommun under denna tidsperiod har varit svåra att få fram. Därför har antalet olycksfall/ 100 barn ej beräknats. Olycksfrekvcnsen ser dock inte ut att ha sitt maximum i tvåårsåldern. som har konstaterats i tidigare undersökningar. Av de olycksdrabbade är 62 96 gossar och 38 % flickor. Olyckorna iir relativt jämnt fördelade mellan de tre månaderna april- -ntzti-juni. Vi vet att vi har en olyckstopp under ntåntttlerna maj-ziugusti. vilket framgår av figur l.

Andel utomhusolyckor i procent

100.

90 0

80 .

40 / Figur l Andelen utomhus- Å olyckor av rota/a andelen 50›

5_

olyckor under olika månader. 20 . Källa: Lars H Gustafsson: Bamolycksfall i 10 0 Uppsala l. Social-medicinsk tidskrifts skriftserie O - A . . . . A

nr 40. Stockholm l975. Jan feb mät apr maj jun jul aug sepvokt novvdecvéiånad

Figur 2 visar var olyckorna inträffade någonstans. 5 o av olyckorna har inträffat i eller i nära anslutning till hemmet. l2 “n i skolan eller på skolgården samt 4 n i eller i nära anslutning till daghem. barnstuga eller forstuga. l hemmet inträffade de flesta olyckorna i kök. sovrum och vardagsrum. Cirka 2/3 av olyckorna är utomhusolyckor. Av dessa inträffar de flesta på Iekområde och gata intill hemmet.

Bilaga 10 293 sou 1979:28

Olycksplats

Ej angivet 4,5% Kök 4% Familjedaghem 1% sovrum 3% Daghem, förskola 2% Vardagsrum 3% Skola 6% Trappa 2,5% Hos bekanta 1% ,z Källare 0,5% Trappa 0,5% Annan plats Övrigt 3% i hemmet 5%

Normaia lekområden 13% Lekpms 5% Lekskoleväg -

Sm 51:5

skolväg 1% 1% På skolgården 6%

Öyggp Vrm 6%

Barnstuga 1% l Hos bekanta 4% Figur 2 Olycksp/ars (lVyby- Övrig: 18% Gottsunda-projektet)

Skadornas typ. lokal/kallna och .S\åII'g/1PlS_EI'(I(/

De uppkomna skadorna har indelats efter typ. lokalisation och svårighetsgrad. Resultaten redovisas i tabell 2 och 3 samt Figur 3.

338 st 32,7%

63 st 139 st 5.1 96 13.5%

170 st 15,5%

Figur 3 Skadornas lokali- 121 S! sariøn: absoluta tal, relativ 139 s, 1 7% .ñekvens 13.5%

294 Bilaga 10

Sårskada är den vanligaste skadetypen tätt följd av distorsioner och frakturer. Skallen är den mest utsatta kroppsdelen. svårighetsgraden kan dels mätas i inläggningsfrekvens samt enligt gradering i AMA:s förkortade lista lnläggningsfrekvensen år totalt 6 90. Tabell 3 visar Fördelningen på svårighetsgrad enligt AMA:s lista. En majoritet av skador, 73 %, är av enkel, okomplicerad typ. En markant ökning av antalet svåra skador har dock skett sedan Lars Gustafssons undersökning från år 1972-1973. Han fann då 8,8 % skador av svårighetsgrad 2 medan vår siffra är 21 96 samt l,8 % skador av svårighetsgrad 3, medan vår motsvarande siffra för svårighetsgrad 3 och däröver är 6 %. Enbart olika graderingssätt kan ej förklara skillnaden.

Olycksryp De registrerade olycksfallens fördelning på skilda olyckstyper framgår av tabell 4. Olyckor i samband med lek o. d. orsakar omkring hälften av alla olycksfallen. Fall i samma plan, snedtramp samt fall från höjd är de vanligaste olyckstyperna i detta sammanhang. Bland sportolyckorna dominerar fotbollsolyckor. Cykelolyckor orsakar 14 96 av samtliga olycksfall, vilket är en 4-procentig ökningjämfört med Lars Gustafssons undersökning 1972-73. Ytterligare uppgifter kommer att redovisas senare, när databearbetningen är slutförd.

Tabell! Antal olycksfall i förhållande till antalet barn i olika åldrar

14 1 Se Gustafsson, L: Barn- 72 7

5 l0 l olycksfall i Uppsala l. Socialmedicinsk tidskrifts 0-15 1033 100 skriftserie nr 40, 1975.

Bilaga 10 295 Tabell 2 Skadetyper

Tabell 3 Skadornas svårighetsgrad

296 10 sou 1979:28 Bilaga

Tabell 4 Olyckstyper. Tabellen anger fördelningen på de olyckstyper som beaktats vid kodningsarbetet

cykel (antal hjul ej uppgivet), kollision med fotg., cykel 8 cykel (antal hjul ej uppgivet).

Bilaga 10 297

Antal Relativ frekvens mycksiyp i 96

lV.2 Borra bra men hanmza bäst? En i::lang/zzundørsiikning:

Inledning “Skall en olycka hända så hjälper ingenting.” “Döden är ödesbestämd. Är detta en vanlig inställning bland småbarnsföräldrar? Hur mycket kunskap har föräldrar om barnolycksfall? Hur ser barnens inomhusmiljö ut? Med bl. a. dessa frågeställningari bakfickztn gjorde vi inom projektgruppen en baslinjeundersökning under månaderna mars-maj 1978. Sammanlagt intervjuade vi 93 småbarnsföräldrar med barn i åldern 8-12 månader varav 50 av barnen var flickor och 43 pojkar. Hälften av barnen var ensamma i syskonskarztn medan resten hade mellan 1 och 5 syskon. Alla familjerna var bosatta i antingen Gottsunda/Valsiitrtt eller i Nyby/Gamla Uppsala.

Vilka riskfaktorer fann vi i barnens hemmiljö?

F a//xskøzø/ør/Ãs/ror Största risken att falla i denna ålder är från skötbordet. Tabell l visar vilken typ av skötbord familjerna använder. Mer än hälften har ställning på badkar. Tyvärr är dessa inte alltid stabila. De hemgjorda skötborden. som cirka en tredjedel av familjerna hade. är bättre i det avseendet men det kan vara svårt att placera dem i anslutning till vatten och tvättmöiligheter. Har några barn fallit ner från skötborden? Ja. tabell 3 visar att 5 av _barnen har trillat ner från skötbord medan ytterligare 12 varit nära att trilla ner. Vilka övriga risker att trilla ner utsätts barnen för? Tabell 3 visar att barnen i vår undersökning också fallit ner från barnvagnar, sängar. barnstol samt köksstol. Vidare uppgav cirka var femte familj att fönster mer än en trappa upp saknade spärrar (se tabell 2).

298 10 Bilaga

KväiviiI1_t:.sIIis/or Tre fjärdedelar av barnen har eller har haft napp. Av dessa har cirka vart tionde alltid nappen till hands, hälften har den bara när dc skall sova och resten använder nappen även till tröst. 6 av l0 föräldrar provdrar inte nappen varje dag. Plastpåsar förvaras i 86 p av familjerna på ställen dar barnen kan nå dem (se tabell 2). Det vanligaste förvaringssättet är i låda, i underskåp eller under vasken.

Brännskaderisker Spisarnas säkerhet framgår av tabell 2. Hällskydd saknas hos 80 96, ugnsluckeskydd hos 74 %, samt tippskydd hos 58 % av de intervjuade familjerna. Vidare sker kaflebryggning utan vältsäker tratt hos 4l ”n av familjerna. Cirka tre fjärdedelar av barnen sitter ibland i föräldrarnas knä vid kaffeeller tedrickning. Tabell 3 visar facit över brännskaderiskerna. 9 barn har bränt sig på spisen. Vad beträffar skållskador har 9 tillbud inträffat med kaffekoppar!

E Iris/rer

Eluttagen var ej petsäkra i l n av hemmen medan motsvarande siffra lör forlängningssladdar. grenuttag m. m. var 55 %. Knappt en tredjedel av familjerna hade inte kontrollerat om elektriska utrustningen var i fullgott skick.

F ö:;qi/inintçsriskcr Cirka en tredjedel av familjerna förvarade inte fimpar på ett för barnen säkert sätt. Motsvarande siffra lör tvätt- och rengöringsmedel var 45 ws. Låsbart medicinskåp fanns hos 6l % hos familjerna. Trots det uppgav 82 W» att de förvarade medicin utanför medicinskåpet. Tabell 4 visar vilka mediciner det rörde sig om. Det faktiska antalet mediciner som förvaras utanför medicinskåp är säkert betydligt större.

Attityder till samt kunskap om barnolycksfall

Följande fem huvudfrågor ställde vi till föräldrarna.

l Tror du an de! händer :nyckel olycksfall bland bam? (Barno/_vcks/ál/ är en av de .största /iä/.so/ørnb/mnmr vi /mr idag när det _gä/Iør barn. Viss/c du (lo/P) Majoriteten av föräldrarna var klart medvetna om att det händer mycket olycksfall bland barn. Endast fem föräldrar svarade nej och av dem var två invandrarfamiljer. Tre föräldrar svarade att de inte visste. Tre av nejsvaren citeras: “Vet ej. har aldrig råkat ut för något eller hört talas om något genom vänner. Man passar ju ständigt sina barn, så länge det behövs.” Jag tror inte att det händer mycket olycksfall bland barn i Sverige, i alla fall inte inomhus.” “Ja, det tror jag, nej förresten jag ändrar mig. Inte

10 299 Bilaga

nu. Föräldrarna får information och upplysning. Föräldrarna är mer vakna nu än tidigare. Trots att de flesta svarat ja på frågan är de dock förvånade över att det är vårt största hälsoproblem bland barn. Många har givit exempel på där de tror att det inträffar olyckor och där har de flesta satt trafiken som största boven, därefter följer olyckor i hemmet med bl. a. brännskador och köket som största riskerna.

2a Vad tror du kan vara orsaken lill al! bam râkarurjör olycksfall? Föräldrarnas svar på denna fråga åskådliggörs i figur l. Som orsaksfaktorer uppges l) miljön, 2) dålig tillsyn/föräldrarnas fel, 3) barnets fel, 4) bristande undervisning. Många av föräldrarna har lämnat fiera svar men av deras först avgivna svar framgår följande: l. Mil/ön. 22 anger miljön som viktigaste orsaken till olycksfall bland barn. lnomhusmiljön med osäkra bostäder samt utomhusmiljön med dåliga lekplatser, farlig trafik, bristande barnplanering, ovänlig miljö samt samhällets försummelser uppges vara lika betydelsefulla. 2. Tillsjwz. Majoriteten av föräldrarna (45 st.) anser att bristande tillsyn är den viktigaste orsaken till olycksfall. l intervjuerna framkommer att föräldrar slarvar, för lite förutseende, oförstånd, aktar barnen för litet. slappnar av ibland, ointresserade av sina barn och lämnar dem vind för våg. har idag inte tid för sina barn. släpper ut barnen för tidigt i trafiken. räknar med att barnen kan klara av fier saker än de gör”. 3. Barnets/el. 19 av föräldrarna anser att barnet självt är skulden till olycksfall. Vi citerar: Ungar är sådana, barnens natur, barnen har bristande erfarenhet, de är nyfikna, förstår inte, har inte trafikvett.” 4. Undønviminâgr. Bristande information till framförallt föräldrarna uppges av fyra föräldrar vara orsaken till olycksfall bland barn. Bidragandø_/örk/aringgar. Som bidragande förklaringar till olycksfallen anger ytterligare 29 föräldrar brister i miljöns utformning, l4 pekar på bristande tillsyn. 18 på barnets speciella egenheter och 24 på bristen på information till föräldrar och barn.

2b Tror du pâ ödet? Finns det olycksfâg/ar? Spontant svarar 34 nej till att olyckor är ödesbestämda och 29 svarar nej till att speciella olycksfåglar finns. De som tror på ödet svarar följande: “Är olyckan framme så... ”Skall en olycka hända så hjälper inget... ”Vad skulle det annars vara... “Döden är ödesbestämd. ex. om ett barn blir överkört av en bil... “Kanske ödet...“ l vissa fall men inte när det gäller barn...“ När det gäller pojkar nej, men med flickor - vet ej...

300 Bilaga 10

2c Visste du all pojkar drabbas mycket oj/iare änflickoi av olycksfall? Vad tror du (lol beror på? 50 av de intervjuade visste att pojkar drabbas oftare än flickor av olycksfall. 32 visste det inte. Orsaken uppges vara pojkarnas läggning (59 av föräldrarna uppgav detta), olika uppfostran H3). medfött (3) samt “pojkar är livligare, leker i flock. mera robusta. mera nyfikna. fram› fusiga, pojkar är pojkar. större olycksfåglar. våghalsigare. inte lika hariga som flickor. busigare. spralligare, mera aktiva. har mindre respekt for saker, är mer framåt samt har mer muskler som skall utvecklasf”.

3 Tmr r/u (Im lönar .sig anjörobvláka olja-Axvall? De allra flesta föräldrar trodde på nyttan av förebyggande åtgärder men 6 svarade klart nej på frågan och de citeras nedan:

“Förutbestämt att en människa skall dö. Dagarna är räknade...“ “Man kan aldrig komma ifrån olycksfallen...“ barn - n “Nejl Säga till att se sig för eller trafikförare nej Nej, inte så länge folk är så slarviga. Först sedan en olycka hänt i en familj blir familjerna observanta och rädda om barnen.” “Tror inte det hjälper att informera bilister...“

4 Vilka ris/ror (lIl_Lf(lfiÃfä/l/IZJ/'llüv/lIIIIS i bar/ions mil/ö? Nar vi bad föräldrarna peka på uppenbara risker i miljön fick vi en lång lista på riskfaktorer. som föräldrarna oroade sig för. Listan återges i sin helhet i tabell 5. Sammanlagt pekade föräldrarna ut 150 riskfaktorer. Bilar på gården, farliga trappor. kattoch hundbajs i sandlådor och farliga lekplatser dominerar stort.

5 Hur .ska/I man bära sig älg/öl an förbättra barnens miljö? Föräldrarna har lämnat en rik exempelsamling på åtgärder man anser bör vidtas for att förbättra barns miljö och dessa sammanfattas i tabell 6. Man föreslår bl. a. en rad åtgärder direkt inriktade på barnens miljö. inte minst trafkmiljön. men också ökad information. Man framför också krav på att föräldrarna själva skall få ökade möjligheter att påverka utformningen av miljön.

.Sanmza/z/hi/izi/ia och kom/immarer l vår undersökning hittade vi många risker i barnens normala hemmiljö. Trots att både Nyby och Gottsunda är nybyggda områden saknades i en betydande del av hemmen skyddsutrustning som enligt byggnormerna skall finnas i alla lägenheter byggda efter 1973. Vår slutsats blir att lagpzirztgrztfen i sig inte räcker utan att alla lägenheter måste genomgå regelbunden inspektion vad beträffar bamsiikerheten samt att lagen även måste gälla retroaktivt. Våra resultat vad beträffar hemmens barnsiikerhet utgör ytterligare ett argument för att barnavårdscentralsköterskan bör göra hembesök for att informera om barnolycksfztll samt for att kontrollera barnsäkerheten. Många vet fortfarande inte att olycksfall är vårt största hälsoproblem bland barn. Det iir anmärkningsvärt och beklagligt att cirka en tredjedel av alla tillfrågade både tror på ödet samt olycksfåglzir som förklaringsmodell till orsaken till olycksfall. Det återstår alltså en hel del att göra vad beträffar

sou 1979:28 10 301 Bilaga

upplysning och information om barnolycksfall. En annan slutsats vi drar av vår undersökning är att det redan finns valdigt mycket kunskap hos de flesta sittåbztrnslörâiklrttr om riskmmnenten i barnens miljö. Tabell 5. där Föriildrzirnzt anger dessa risker. iir ett bevis lör detta. Föräldrarna har också konkreta lörslztg på hur löriiittlringttntzi skall gå till. Att ta tillvara denna kunskap. att samla föräldrarna till aktiva grupper samt att hjälpa dem att hitta rätt i den kommunala byråkratin har vi sett som en av våra huvuduppgifter inom projektgruppen. Vår studie ger oss ytterligare råg i ryggen inför detta arbete. Undersökningen kommer att följas upp med nya intervjuer när barnmiljöombttden :arbetat cirka ett år.

1:a forklanng

Kompletterande förklaringar :j

0 Anta]

1|0 2.0 3.0 410 5l0 GIO

22 51 Miljö / á |

45 59 7 / Tillsyn

_ A 1

19 37 Barnet Ä j

4 Figur 4 Föräldrarnas gå_- 28 › _ 4förklaringar Ii/I ivarj/ör barn Undervisning

,gå _vi “ _ni Vi i __ ,.âka,.ln_/ä,.ol_vcko,._

Tabelll Skötbord i användning hos familjerna

Skötbord i användning Antal i n

Ställning på badkaret 55 Hemgiort 3l Fristående 3 På diskbänk 3 På sängen 2 På tvättmaskin l l knäet l Ingen speciell skötplats 4

Totalt I00

302 10 Bilaga TabeIIZ Riskfaktorer i barnens normala miljö

Barnet ibland i knät vid kaffe- eller tedrickning 73

Tvätt- och rengöringsmedel, ej säkert förvarade 45 Låsbart medicinskåp saknas 39 Mediciner. förvarade utom lås 82

Tabell] Av föräldrarna rapporterade olycksfall

Bränt sig på ugnslucka Bränt sig på listen mellan ugnsluckan och knapparna

_.._.._.._.oo

Bränt sig på Strykjärn Bränt sig på karott Bränt sig på tändsticka

Stoppat i sig fimpar

Totalt 24

Tabell4 Mediciner som familjerna uppgett förvarade utanför medicinskåp

Läkemedel Antal

Hostmedicin l6 Näsdroppar, ögondroppar AD-droppar Treo. Bamyl. Magnecyl

-n-u--wuuun

Alvedon Värktabletter Penicillin Rinomar Novalucol

10 303 Bilaga

Tabe|l5 Av föräldrarna angivna risker i barnens miljö

Risker Antal

Bilar på gården Livsfarliga trappor såväl inom- som utomhus grindar saknas lör brett mellan räcket betongtrappor l7 Katt- och hundbajs i sandlådor och gräsmattor I5 Farliga lekparker höga klätterställningar träleksaker - stickor i fingrarna l m högt vattenbrâde - sten under rutschbana av stålkonstruktion rutschbana utan kant att hålla sig i farliga gungor farlig trähäst - järnstag klämskador Farlig spis Glassplitter på gården. sandlådan Mopedåkning inom gården + cykelvägar För mycket asfalt Farliga vattensamlingar intill bostäderna Höga trösklar Vassa hörn Buskar - taggiga. giftiga. skrymmande Farliga stolar. bord Balkonger Dörrar - klämskador

--:--:------#-----°G-›--O\)I\JNDU\)I\JI\JI\JNJI\JN›K›JKNUJA-Iååkht/IKJINNC

Många farliga leksaker Trottoar saknas Barn klättrar på tak Skrotbilar Kalla dragiga golv Fimpar i sandlådan Farliga hissar Glasdörr intill vardagsrummet Trasiga staket Stora stenar på gården Asfalterade skolgårdar Farliga spjälsängar Bilar. mopeder kör mot rött ljus Gåstolar Containers på gården Barn leker i trapphusen Gatan enda lekplatsen lcke barnsäkra Fönster Höga trottoarkanter Höga betongkanter runt lekplatserna Varuhusvagnarna farliga - tippar Nålñltmatta inomhus - ramlar bränt upp knäna Stora spetsiga stenar alldeles intill huset Förskärare i brevlådan Hängbro utan skydd på lekplats Hala golv 80-gradigt vatten i kran Farligt berg på gården. trasigt stake. vattenfyllda gropar Besprutning av bär och buskar Skyddsräcke saknas vid viadukt

304 Bilaga 10

Tabell6 Föräldrarnas förslag till hur barnens miljö kan förbättras

Antal Förslag

12 Mer in/hrnralion Påverka föräldrar genom information. upplysn.. studiecirklar Hembesök Gruppverksamhet Kampanjer: Vuxna måste akta barnen Ökad information om risker till föräldrar Mer information om barn. cyklar och trafik - TSV borde informera via TV BVC-sköterskan borde komma mera vid hembesök och informera om barnolyckor Upplysningar till 4-åringarna att de bara lär cykla på gården Tala om för barnen att vara försiktiga Information om säkerhetsåtgärder i skolan Information om vad barn klarar i olika åldrar Det är planerarna som behöver information inte vi föräldrar

Ti/lsvn av barnen Föräldrar skall hela tiden tänka ett steg före barnen. inte räkna med att barnen förstår Tillsyn lnte skydda barnen för mycket Föräldrar bör vara mera med sina barn Passa barnen

Bättre slovddstnrusming m. m. Förbättra skydd Kontrollera barnsäkerheten i hemmen - installera barnsäkerhetsutrustning Flytvästar på sjön Bygga lämpliga gungor och lekredskap. mer babygungor Giftfria färger Grindar för trappor inomhus mellan dörrarna - undvika klämskador Sätta upp tjocka gummilister Gummigungor Fler låsbara skåp Heltäckande mattor i stället för hala golv Bidrag till att göra hemmen barnsäkra skall testas Lag på att alla leksaker och alla barntillbehör Bättre utrustade lekplatser Bättre staket runt byggarbetsplatser - information till föräldrar om var det skall byggas Handikappvänliga yttertrappor behövs även för barnvagnar

Sanøra riskmoment Åtgärda eller ta bon ev. risker i barnens miljö Se till att hund- och kattbajs kommer bort från sandlådor. gräsmattor Plantera mer gräs i stället för asfalt Ta ner skrymmande buskar. i stället ha staket. gräsmattor Rensa miljön på skräp som är farligt Byt ut tvättmaskiner som är av den typ att luckan kan öppnas när som helst under tvättningen - när detta påpekades för de ansvariga sattes följande skylt upp: “Förbjudet för barn under 15 år Rensa och byta sand i sandlådorna Sanera riskmoment i barnens miljö. ex. tömma vattensamlingar Byta ut giftiga buskar mot bärbuskar

Bilaga 10 305

Antal Förslag

5 T/Q/i/(å/_Uä/dül' - individual/a Barnen skall ha hjälm i trafiken Gå med i trafiksäkerhctsvcrkets korrcspondenskurs Göra bilen barnsaker lnte lämna ut barnen för tidigt i trafiken. inte ensamma före 6 år Information till bilister. främst miin - tänker inte på barns beteende i trafik

24 T/a/ikâlgärdai - .sanr/rä//a/.s ansvar Bilfria bostadsområden Sänka hastigheten i bostadsområdena - höja böterna för fortkörning Skydd mot trafik och allt Avskaffa bilar och cyklar Säkra P-platser. garage och stängsel så att bilarna inte stjals och förstörs Förbjuda privatbilar och mopeder i bostadsområdena Hastighetsbegränsning på Gamla Uppsalagatan Böter till dem som kör in på gården Anställa privatpersoner som kan kolla parkeringar på gården Staket runt gården skyddar barnen från trafiken (2 stl Trafikklubbar för barnen Fler gångtunnlar Bommar som stänger av väg Fler övergångsställen, cykelvägar och gångtunnlar Bort med P-platser från gården Kräva 30 km inom bostadsområdena Gångvägar till skolor - trafikfria Lägga lekplatser långt från biltrafiken Staket kring lekplatser Betongklumpar för att hindra genomfartstralik Hårdare straff vid trafikförseelser Minska biltrafiken radikalt Sätta upp skyltar om lekande barn

Bättre planering krävs Planera med tanke på barnen Bättre planering innan det byggs

Förä/(lrarria här ha mor irl/lvlanrla (iver miljön När det planeras nya bostadsområden skall folk. föräldrar och barn. de som skall bo där. vara med och besluta Gå direkt på de ansvariga Bevakning av stadsplaneringen Direktpåverkan på politikerna så att de får intresse för dessa frågor. Stenhån kräva förbättringar Gå på bostadsföretag och hyresvärdar om förbättringar

Förä/(l/arna här gå .raniman i _qrupp Folket på gården gå ihop och själva rensa sin miljö Skapa aktiviteter för barn och föräldrar tillsammans - tanken bakom är att nå problemfamiljer Föräldrar skall gå ihop och jobba tillsammans Föräldrar arbeta aktivt. gå på rätt person. ha grupp som stöd bakom

Övrig! Attraktivare lekplatser så att barnen stannar kvar Papperskorgar på lekplatserna Mer fantasi Lekhage i tvättstugan

306 Bilaga 10

lV.3 Unølcltsiikiiiiig ut 4 -âriILga/:s tjvkc/ru/iui Som ett led i det pågående barnolycksfallsprojektet i Uppsala undersöktes 4-åringars cykelvanor. Under 3 ntånader våren 1978 intervjuades barn och föräldrar på två barnavårdscentraler i Uppsala samt på en distriktssköterskemottagning (Knivsta) i samband med den allmänna hälsokontrollen av 4-åringar. I undersökningen deltog 86 pojkar och 70 flickor. Vid 4 års ålder hade totalt 55 “u av pojkarna och 57 “n av flickorna redan lätt sin första cykel, l Knivsta hade entellertid mer än hälften av barnen inte fått någOll cykel ännu. En tredjedel av föräldrarna Ltppgav att barnet fått cykel vid 31/2 år eller tidigare. De två yngsta var endast 2 l/2 år. De flesta som inte skaffat cykel till sina 4-åringar avsåg att vänta tills barnet var 5-6 år. Stödhjul användes av många. Av de 88 4-åringar som hade cykel, var det 55 som hade stödhjul. Praktiskt taget alla föräldrar till barn med cykel ansåg att barnen hade ett lämpligt ontråde att cykla i. Med lämpligt område avsågs bilfri gård. återvändsgttta. park eller dylikt. 4 av de 6 som inte hade någon lämplig plats att cykla på bodde i mindre tätort. UppslllilbilrnCn. som deltog i undersökningen. bodde i relativt nybyggda bostadsområden. där man jmlanerztt bilfria innergårdar i anslutning till bostadsområdet. Av de tillfrågade barnen som ännu inte hade någon cykel ansåg 53 av 68 att de hade bilfrl gård eller plats att cykla på. Alla 68 hade dock inte besvarat denna fråga. Använde hjälm alltid gjorde 2l och 4 ibland; 21-3 “u av de 4-åringztr som hade cykel. dvs. cirka en fjärdedel. Den lägsta andelen barn med hjälm förelåg i Knivsta.

Synpunkter på lörskolebarnens cykelvanor Många små barn får tydligen sin första tvåhjuling långt innan de är mogna att hantera den. Debutåldern tycks krypa allt längre ner i åldrarna. En av orsakerna är barnfamiljernzts relativt goda ekonomi och att man i så hög utsträckning tidigt satsar på att utrusta barnen. Man kan låta barnen få nya cyklar många gånger under uppväxttiden. Den sociala faktorn är säkert också avgörande lör många. Man känner trycket från omgivningen. Grannens barn får cykel. Lekkamraternzt får cykel. Har barnet ingen egen. så lånar det av kilmrzllCfnil. Cykeln är ett suveränt lekredskap och på våren vimlar det av cyklande barn i alla bostadsområden. Många föräldrar konkurrerar i att så tidigt som ntöjligt få sina barn att kunna balansera på en tvåhjuling. Barnen tränar och tränar. ivrigt juåhejztde av föräldrarna. Föräldrarna springer bakom och håller i. När farten är tillräckligt hög. släpper man taget och barnet vinglar iväg på egen hand. Med blicken stadigt i styret. oförmögen att höra. se eller uppfatta det som finns runt omkring. 4-5-åringei1 har starkt outvecklad syn. hörsel och balans samt svårigheter att SLNTlOrdnLl rörelser. Att bromsa. det är något man ofta inte heller klarar av. när man bara är 4 år. Möjligen hinner man kanske få ner en fot att bromsa med. Ofta blir den nödvändiga bromsningen smärtsam. Man cyklar omkull. Har man tur kanske skadorna inskränker sig till lite skrubbsår.

Bilaga 10 307

Men alltför ofta slutar färden mot en husvägg, trottoarkant. staket, bil eller ner i en källartrapp. Varje år, särskilt på våren. skadas många barn svårt i dessa olyckor. Stödhjulen, ett påfund från cykelfabrikanterna för att kunna sälja cyklar till för små barn, är inte att rekommendera. Farten trissas upp högt och barnen har inte förmåga att behärska situationen. De behöver inte ens lära sig hålla balansen. Det är bara att sitta upp och trampa på. Förmågan att koordinera synintryck och rörelse förändras inte av stödhjul eller ej. Det är en fråga om mognad. Barn som cyklar omkull får ofta skallskador. Skadorna blir lindrigare om barnet använder hjälm. Glädjande nog har användandet av hjälm blivit vanligare, men fortfarande är en majoritet av barnen utan skydd mot skallskador. De flesta av barnen med hjälm har ishockeyhjälm, som de använder vid skridsko-, skid- och pulkåkning. Här finns ett tacksamt tillfälle ytterligare, då den kan komma till användning. Det krävs att föräldrarna i ett bostadsområde ställer upp solidariskt och kräver att barnen använder hjälm, när de lär sig eller nyss lärt sig cykla. Den högre hjälmfrekvensen bland Uppsala-barnen kan bero på att föräldrar och barn i Uppsala var mer påverkade av varandra, då man bodde i väl avgränsade bostadsområden. Föräldrar kunde göra överenskommelser sinsemellan. Förskolebarn skall överhuvud inte cykla på sådana platser där det kan komma bilar. l bostadsområden skall det planeras bilfria cykelstråk. Barnen i vår studie hade hyfsade om än inte idealiska platser att cykla på. Tyvärr är alltför många barn hänvisade till enbart gatan. Framförallt gäller detta äldre bostadsområden och villakvarter. Villakvarteren är säkert sämst planerade. Villatomtens grusgång mynnar rakt ut i gatan. På grusgång cyklar man inte gärna när man är liten och nyss lärt sig. Möjligen sätter man sig upp och tar fart, tar fart rakt ut i en mer eller mindre trafikerad gata. En gata som visserligen kanske har hastighetsbegränsning till 30 km/tim. En begränsning som kanske respekteras av de i området boende. Men många andra passerar i bil villaområden i hisnande fart. l dessa områden finns ytterst sällan några separata cykelvägar för barn att hålla till på. Barnen tvingas ut att lära sig cykla i en livsfarlig miljö bland sopbilar, tankbilar, postbilar osv. Intervjustudien visar att det behövs mycket information om förskolebarns cykling. Information att barn inte är mogna att cykla förrän vid 5-6 år. Information att barn skall använda hjälm när de lär sig eller nyss lärt sig cykla. Information att 5-6-åringar inte skall cykla där det kan komma bilar. Denna information kan lämnas av många. Barnavårdscentraler, distriktssköterskor, förskolepersonal, cykelfabrikanter, enskilda föräldrar och vårdnadshavare, alla kan vi göra en insats. På BVC når vi de flesta 3-åringar och så gott som alla 4-åringar. Det är lämpligt att vid båda dessa tillfällen påpeka olämpligheten i att skaffa cykel till barnet före 5-6-årsåldern. Vid 4 år bör man även informera om hjälmbehovet och att barnet bara kan cykla på bilfria gator. Många barn träffar man ju inte nästa gång förrän vid 5 l/2-6 år. Cykelfabrikanterna borde kunna göra större insatser. Konsumentverket har rekommenderat att varje ny barncykel vid försäljning skall vara försedd med en informationsbroschyr, men den rekommendationen följs tyvärr säl-

308 Bilaga 10

lan. Läntpligt är också att det finns möjlighet att inköpa hjälm samtidigt med cykeln. lnom barnhälsovården kan man göra en betydelsefull inlormzitionsinsats. Vi träffar dc zlllra flesta barn vid 3-4 års ålder. Vi tråiflar barn boende i samma bostadsområde. Vi kan påverka föräldrarna att vänta med cykelinköp. På hembesök träffar vi många barn ute på gårdarna. Här kan vi folja upp hjälmen på huvudet och se efter att barnen cyklar på lämpliga platser.

V Utbildning av miljöombuden

Vid de stormöten som hölls i Gottsunda- och Nyby-områdena tidigt på våren l978 visade det sig att det fanns ett tiotal Föräldrar i varje område, som var aktivt intresserade av att arbeta för en tryggare och rikare barnmiljö. Det rörde sig främst om mammor med barn i förskoleåldern men i båda grupperna finns också en pappa med. Ursprungligen fanns i bägge områdena också några ungdomar med men som tidigare nämnts har dessa. sånär som på ett undantag. senare fallit ifrån. Våra inledande diskussioner med föräldrarna visade att deras intresse for barnmiljöfrågor berodde på att man hyste oro för både egna och andras barn. Föräldrarna hade observerat mer eller mindre allvarliga brister i miljön och flera av dem hade också iakttagit tillbud eller hade egen erfarenhet av att barn hade skadats. Några föräldrar hade sökt få förändringar av miljön till stånd. vanligen genom att på egen hand ta kontakt med kommunala myndigheter eller ltyresvärdar. Erfarenheterna av dessa initiativ var dock till övervägande delen negativa. Det var svårt att hitta fram till rätt person och man hade ofta en känsla av att inte bli tagen riktigt på ztllvztr. Man kände sig också ofta osäker och det var svårt att “stå på sig då allt föreföll så invecklat. Den dominerande känslan bland föräldrarna var att man som enskild person inte kunde räkna med att få nâgra förändringar till stånd. Ingen hade försökt att i samverkan med andra föräldrar vända sig till olika myndigheter och man hade inte heller försökt med skrivelser. Mot denna bakgrund stod det klart både för de intresserade föräldrarna och för oss inom projektledningen att det var väsentligt att skapa en gemensam plattform genom utbildning. Studiecirkelformen befanns vara det för ändamålet bästa då det var viktigt att en gruppkänsla växte fram och att utbildningen förankrades i deltagarnas egna erfarenheter. Våren l978 startades en studiecirkel i vart och ett av de två bostadsområdena. Studiecirklarna omfattade 10 â ll sammankomster om cirka två timmar. Man träffades en gång i veckan på kvällstid, vilket innebar att utbildningen kunde avslutas fore sommaren. Som cirkelledare fungerade en av BVC-sköterskorna vid vårdcentralerna i Gottsunda resp. i Nyby. Deltagandet av BVCsköterskorna i utbildningen var väsentligt då den fortsatta verksamheten planerades ske i nåra samverkan med barnhälsovården. Som utbildningsledare fungerade barnhälsovårdsöverläkarna i länet. Vid några utbildningskvällar sammanfördes de båda grupperna för att man skulle ha möjlighet att lära känna varandra och också lära av varandras erfarenheter.

SOU 1979123 Bilaga 10 309

Utbildningens innehåll redovisas:

l. Presentation av kursen och av studiedeltagarna samt studiebesök vid Akademiska sjukhusets akutmottagning och barnkirurgiska klinik. l samband med besöket på akutmottagningen och barnkirurgiska kliniken gav en barnkirurg en översikt över vad som händer ett barn som skadas och kursdeltagarna fick också tillfälle att träffa barn. som råkat ut för allvarliga olyckshändelser. 2. Barns utveckling. Huvuddragen av barns kroppsliga tillväxt och utveckling liksom den psykomotoriska. intellektuella och socialt emotionella utvecklingen gicks igenom. Man diskuterade vikten av att förstå barns utveckling för att kunna förbättra barns miljö på ett ändamålsenligt sätt. Mot bakav faktainformation kunde man sedan diskutera vilka krav olika grund utvecklingsstadier ställer på miljö och tillsyn. Vilka möjligheter har barn att bedöma och klara av risker? Vad är möjligt att lära barn på olika åldersnivåer? Hur skall man undvika överkrav? Frågorna diskuterades mot bakgrund av föräldrarnas egna iakttagelser och erfarenheter. l diskussionen var det möjligt att väva in frågor kring barns tidsrum-begrepp, barns impulsivitet och svårigheter att tänka abstrakt. barns svårigheter att överblicka konsekvenser. Man diskuterade också barns generaliseringsformåga och förmåga att koncentrera sig under längre tidsperioder. Frågor kom vidare upp kring barns förmåga att skilja på höger och vänster samt frågor kring syn- och hörselorganets utveckling.

Ögonhöjdens betydelse diskuterades också.

Diskussionen avslutades med försök att få fram de konsekvenser våra kunskaper om barn bör ha när det gäller lekytor. trafikmiljö, bostadens utformning och utrustning etc. 3. Olyckor i hemmet. l samband med denna sammankomst visades bildbandet “Det gåtfulla folket” som sedan togs som utgångspunkt for diskussion kring barnskyddet i hemmet. Vid föregående sammankomst hade kursdeltagarna fått ut den check-lista över olika säkerhetsrisker, som för närvarande prövas inom barnhälsovården i Uppsala och man hade haft i hemläxa att gå igenom det egna hemmet och eventuellt också grannars och släktingars bostäder. Diskussionen kom mycket att handla om den lagstiftning om barnsäkerhet i hemmet som finns sedan l973 och vad som kan göras for att intentionerna i lagstiftningen skall upprätthållas. Frågan om efterutrustning av lägenheterna diskuterades också och demonstrationsmaterial från AKTA-butiken visades. 4. Lekplatser. Vi diskuterade här följande huvudpunkter: Vad är lek? Vilken roll spelar leken for den sociala utvecklingen? Hur bör lekmiljön utformas med hänsyn till olika behov hos barnet? Vi tog upp barns behov att röra sig, att skapa och att konstruera, att använda fantasi i låtsaslekar, att ha vuxenkontakt, att ha naturupplevelser, att kunna känna trygghet i miljön. Utifrån denna behovsdiskussion kunde man sedan diskutera om det egna bostadsområdet var bra, var dåligt, vad man kan göra

310 Bilaga 10

och hur man skall bära sig ål för att få Förändringen till stånd. Diskussionen grundade sig bl. a. på en besiktning som gruppen gjort av bostadsområdets miljö samt diskussion kring de erfarenheter som olycksfallsregistreringen givit. l samband med diskussionen visades bild« bandet “Utomhus“. . Barn i trafik Trañksäkerhetsverkets bildband Är barn som vilda kaniner? togs som utgångspunkt for en diskussion av barns trafikförmågzt och trafikmiljöns utformning. Vi återknöt här på nytt till diskussionen om barns utveckling och gick relativt noga igenom dc grundfakta som kommit fram genom de arbeten som Stina Sandels forskningsgrupp gjort. Mot bakgrund av detta diskuterades trafikmiljöns utformning i de aktuella bostadsområdena och vad som kan göras för att förbättra den. Vi uppehöll oss särskilt vid behovet av sammanhängande trafikfriai cykelområden, där barn inte heller riskerar att cykla rakt nerför källartrappor eller in i höga kantstenar. Vidare diskuterades vägarna till och från förskolan och lågstadiet. . Barn och cyklar Diskussionen från föregående utbildningskväll fortsattes och inriktades nu i första hand på frågan som gäller barns cykling. Har diskuterades också skjutsning av småbarn på pakethållaren och vilka vägar man kan använda för att öka föräldrars medvetande om behovet av ekerskydd. Vi diskuterade utformningen av barnsitsar och olika typer av ekerskydd och kom sedan över på småbarnscykling. Här diskuterades lämplig åldersgräns för cykeldebut. cyklarnas utformning. behovet av hjälm samt vilka möjligheter det finns att lära småbarn att cykla. Behovet av trafikskyddade cykelområden betonades. . Skolan som miljö Bildbandet “Se opp” visades och avsikten med detta avsnitt var att ta upp de lite större barnens miljö. främst då i skolan. Vid detta tillfälle hade dock de flesta tonåringar redan hoppat av utbildningen och avsnittet kom bara till stånd inom den ena av de båda grupperna. Där diskuterades i stället mera hur man skall göra för att få större barn och tonåringar att aktivt engagera sig för sin egen miljö och hur man skall ge dem verktyg och kanaler för att kunna förändra den. Vi var överens om att den aktuella utbildningen inte var särskilt val avpassad för tonåringar och att man måste söka sig fram på nya vägar. Det naturligaste vore om skola och fritidshem tar upp de här frågorna i den vanliga undervisningen, gärna i form av grupparbeten. Det bestämdes att ta kontakt med lärare i dessa frågor för att föra diskussionen vidare. . Gemensam besiktning av bostadsområdet Ett par vårkvällar träffades grupperna tillsammans med projektledningen och man cyklade igenom områdena. Ombuden hatde förberett det hela som en visning, där man visade projektledningen sådant man observerat under utbildningens gång och gärna ville ha diskuterat, Vi såg bl. a. på skrolbilar. farliga källanrappor. stup utan skytddztndc staket. stora högar med sprängsten. djupa vattenhål och ett flertal både farliga men framförallt torftiga lekplatser. Vid en av dessa turer följde lokalpress med.

Bilaga 10 31 1

9-10. Presentation av kommunala organ som svarar för barnmiljöfrågor Under två utbildningskvällar medverkade representanter för ett flertal kommunala organ såväl från de politiska nämnderna som från tillhörande lörvaltningar. Representanter fanns bl. a. för fritidsnämnden. gatunämnden, fastighetskontoret, polisen, de allmännyttiga bostadslöretagen, trafiksäkerhetskommittén och konsumentnämnden. Presentationen hade förberetts med hjälp av en hearing, där projektledningen under en eftermiddag ställde representanter för en lång rad kommunala förvaltningar och politiska nämnder “mot väggen för att klargöra ansvarsfördelningen mellan de olika organen. Detta resulterade också i att man från varje förvaltning utsåg en kontaktperson som barnmiljöombuden hade möjlighet att vända sig till när man fick problem. Vid den efterföljande presentationen berättade representanter lör de olika kommunala organen under några minuter om sitt ansvarsområde och hur man såg på samarbetet med barnmiljöombuden. Därefter gavs tillfälle till diskussion och denna kom till stor del att handla om konkreta exempel, som ombuden drog fram for att få ansvarsfrågorna belysta. 11. Vad gör vi nu? Den sista utbildningskvällen ägnades åt att summera intrycken av utbildningen och att planera för framtiden. Man enades om riktlinjer för den kommande verksamheten och att i vartdera av de två bostadsområdena bilda en barnmiljökommitté, där ombuden skulle ingå och där även representanter for landsting och kommun skulle finnas med. l anslutning till detta gjordes också en skriftlig kursvärdering. De flesta av ombuden var nöjda med den utbildning de fått men många pekade på vikten av kontinuerlig fortbildning framöver om man skulle kunna fullgöra sina uppgifter på rätt sätt och man var angelägna att behålla en nära kontakt med projektledningen.

Vl Hur fungerar barnmiljögrupperna?

Barnmiljöombuden i Gottsunda/Valsätra och Nyby/Gamla Uppsala har som två grupper nu arbetat i snart 3/4 år. Att man arbetat aktivt och målmedvetet marks på listan av fcl och brister som åtgärdats. Målet att aktivera föräldrar och vårdnadshavare har lyckats. sammanhållningen i grupperna är god. Man har täta kontakter med varandra. Man har hjälpt och stöttat varandra i arbetet.

Regelbundna månadsmöten En gång i månaden har det varit möte i respektive område. Första månadsträffen efter sommaruppehållet hade man i augusti. Det beslutades då. att gruppen skall bestå av minst sex barnmiljöombud. Representant från kommunen och landstinget skall ingå. Förskollärare och BVC-sjuksköterskan ingår i gruppen. Vidare skall deltagare från projektledningen ingå. Vid det första höstmötet i Nyby deltog även fáltassistenten. På grund av stor arbetsbörda kan hon ej deltaga regelbundet vid träffarna.

312 _Bilaga 10

Kontakt med lokala råden Gottsundagruppen var inbjuden att deltaga vid 5:e lokala rådets sammanträde. Lars Gustafsson presenterade projektet samt talade om barn och olyckor. Barnmiljöombuden berättade hur man arbetat praktiskt i sitt bostadsområde, vilka åtgärder som vidtagits, vilka kontakter man tagit osv. Kartan med registrerade barnolycksfall presenterades och kommenterades. Livlig diskussion följde: Hur skall man följa upp det här? Kan man på eget initiativ starta något liknande i andra bostadsområden? Det måste ha sin förankring någonstans! BVC lämpligt ställe. Ja, frågorna var många. 1:a lokala rådet har deltagit i ett av Nyby-gruppens månadsmöten. Claes Sundelin presenterade projektets bakgrund och målsättning. Barnmiljöombuden presenterade sig och sitt arbete. Även här visades olycksfallskartan. Diskussion om hur man skall samarbeta för en barnvänligare miljö följde. Gemensam påtryckning i vissa frågor ställde man sig positiv till. Brister kan påtalas via lokala rådet.

Flygblad for att sprida kännedom För att påkalla allmänhetens uppmärksamhet och visa att man finns. har miljöombuden ordningställt var sitt flygblad. Dessa har distribuerats via BVC, Hem och Skola och bibliotek. Man har satt upp flygblad i trappuppgångar. affärer och diverse allmänna platser. På barnavårdscentralen har sjuksköterskan delat ut flygbladen i samband med information om barnolycksfall.

Bamolycksfallskartorna iordningställda

Alla barn, som skadats i Gottsunda och Nyby under april-juni 1978 och som krävt sjukhusbehandling. har rapporterats till barnhälsovården. Alla olyckor har ringats in med nålar och en kort beskrivning av vad som inträffat. l efterhand har orsakerna till olyckorna analyserats. Barnmiljöombuden har vidtagit åtgärder för att förhindra upprepning. Barnolycksfallskartan, tillsammans med ett tidningscollage. har placerats på respektive barnavårdscentral. Tidningscollaget tillkom för att göra kartan lite mer iögonfallande. Det innehåller bilder och uppmaningari barnolycksfallsfrågor. Gottsunda centrum hade öppet hus en helg i slutet av oktober. Under denna helg och cirka en vecka därefter fanns olycksfallskartan uppsatt på biblioteket. Man hade fått låna skärmar och iordningställt en utställning i barnolycksfallsfrågor. Man hade satt upp foto på riskobjekt i området. Tidningsurklipp som rörde barnens miljö fanns med. Barn och trafik fäste man uppmärksamhet på. Flygbladet och information om var man kan köpa barnsäkerhetsutrustning fanns också med. Ett textat upprop manade till eftertanke: “Målsättningen är inte att madrassera Gottsunda/Valsätra utan att tillsammans med Dig skapa en rimlig arbetsmiljö åt våra barn. Detta kan vi göra genom att påvisa uppenbara risker för ansvariga parter. Erfarenheten visar dock att det finns en osäkerhet hos föräldrar om vart man vänder sig för att få gehör för sin oro. Förhoppningsvis har vi barnmiljöombud knutit kontakter som kan ge resultat.

Bilaga 10 313

Nybygruppen skall göra en motsvarande utställning i Hcidcnstztmsbiblioteket strax ef tcrjul. Utställningsskärmzirnzi har varit upptagna under hösten. Även här ämnar man använda och foto. sig av kartan. tidningsurklipp Tyngdpunkt skall ligga på vinterns lekar och farligheter.

Studiecirkeln gav bra

vägledning

svårigheterna att hitta rätt i djuneln bland befattningshavare på statliga och kommunala institutioner är välbekant for de flesta. Många föräldrar vill påtala och få brister i barnens miljö åtgärdade. Osäkerheten om vart man vänder sig lägger många gånger hinder i vägen. En del tröttnar i jakten på någon ansvarig. Studiecirkcln i våras har varit en bra vägledning for barnmiljöombuden. Man lick då tillfälle att träffa ansvariga for kommunala organ. representanter for bostadsforetag. kvarterspolis. representant från trafiksäkerhetskommittén m. ll. Det var värdefullt. Man fick insikt om vart man vänder sig, till vilka myndigheter och instanser man for fram sina krav.

Exempel på risker som åtgärdats

Rent praktiskt har man fått igenom en hel del krav och en del är på gång. Skrotbilar är ett ständigt återkommande problem. De utgör en spännande och mycket farlig lekplats. Glassplitter och skarpa. trasiga bildelar ger skärsår och det finns risk för klämskador. Bammiljöombuden har via polisen och bostadslöretagen lyckats få bort skrotbilar i flera omgångar. Restema - glassplitter - har även städats bort. Trappor ner till källaringångar är ofta branta och riskabla. Här har man begärt grindar. Först blev det blankt nej från bostadslöretaget. Efter många besök och påtryckningar lovade man grindar. om det var ett allmänt önskemål. Vid ett av kontaktkommitténs möten ordnades röstning. Majoriteten röstade för grindar. Dessa skall nu snarast sättas upp. Barn skall använda hjälm när de lär sig eller nyss lärt sig cykla. Under våren gick barnmiljöombuden ut med den informationen till bam och foräldrar. Det gav bra resultat. Affären sålde nästan slut på restlagnet av ishockeyhjälmar. Det blev inne bland barnen att ha hjälm på vid cykelåkning. Nu kommer snart skridsko-. skid- och pulkaåkning. Gemensamt skall man inventera pulkabackama. Att hjälmen används skall man också följa upp. Kring ett staket vid Musikvägen har det varit många turer. Efter forsta skrivelsen till kommunen blev det blankt nej. Man har arbetat vidare. HSB skall ombesörja och bekosta uppsättandet av nämnda staket. Lekplatserna (icke kommunala) har inventerats. Man har skrivit en lista på behövliga åtgärder. Trots många påstötningar hos vice värd och Stiftelsen Uppsalahem har man ej lyckats få bristerna åtgärdade. Man arbetar vidare. Skam den som ger sig! Små barnlingrar har vid upprepade tillfällen kommit i kläm i rullbandet i en snabbköpsañärskztssa. Allärsinnehavaren. som arrenderar butiken. uppger sig ej ha möjlighet att åtgärda. Han hänvisar till Dagab. Miljöombuden har författat en skrivelse till Dagab. Man hänvisar till olyckorna och kräver att banden byts ut.

Zl

314 Bilaga 10

l en skogsdunge i anslutning till ett parkområde har det lange stått en gantntal tusenpiggzthztrv“ kvarglöitttl. En livsfarlig maskin för såviil målnniskor som djur. Tapprzi försök har gjorts vid llera tillfzilleit att få bort den. lngen har känt sig ansvarig för skötseln av just den har markstuittpen. Efter hänvisningar på tre olika stiillen på stadshuset fastställdes att fritidsförvaltningen måste vara ansvarig för markskötseln på denna plats. På fritidsförvaltningen lovade man att harven skulle bort inom en vecka! Telefonsamtal några (lagttr senare bekräftade att man lått in en rapport. lnom en vecka kom harven bort. En del av Stiftelsens hus iir konstruerade så. att dörren mynnar direkt ut mot en brant Splfálllfklppil. Farligt för barn och iiven vuxna. Dörren måste alltid hållas låst. Att slåppzt ut ett litet barn ensamt genom dörren år otâinkbart. En barnfamilj med två små barn har fått liikzirintytg från BVC att bostaden år olämplig för småbarnsfamiläj. Stiftelsen svarade nej till lagen- Man hänvisade till sin kö på 1 1/2 år. Familjen tog kontakt med hetsbyte. barnmiljöombuden. Dessa skrev också en skrivelse till Stiftelsen. Resultat har rönts! Familjen flyttar l december till ett annat av Stiftelsens hus. På en skola har llera lingerklårltskztdor i dörr inträffat. [Mrrkarmztrnai år stålfalsade, vilket ger svåra kliimskador. Efter en skrivelse till rektor och Hem och Skola-föreningen har åtgärder nu vidtagits. Man håller på att falsa ur dörrarna och förse karmarnzt med gummilister. Stenrös med sprâingsten utgör en farlig lekplats för barn. Efter påtryckningar har man fått röset utjåmnat och igenfyllt. En stor sten. som kommer att utgöra stor fara vid juulkaåkiting. ligger vid ett daghem. Daghemmet tillsâinds i dagarna en skrivelse. Man önskar få bort stenen innan en olycka hånder. Vid projekteringen av nya bostadsområden skall de göras barnvänliga från början. Det iir både billigare och battre. Därför har b-arnmiljöombuden i Gottsunda kontaktat Stiftelsen UDDSulilhCln. HSB och Riksbyggen. Det gäller planeringen av södra Gottsunda. De ståiller sig positiva till ett samarbete. Miljöombud har deltagit i llera av SUH:s sammanträden under hösten. Massmedia har via press och TV uppmårkszimmzit gruppernas arbete. Tidskriften Vår bostad hade en artikel i novembernumret. TV:s Aktuellt hade i oktober ett inslag från Gottsunda. Tidskriften Råd och Rön skall göra ett reportage i Nyby.

- del av

Vll Förebyggande av barnolyeksfall viktig

på barnavårdseentralen

hälsoupplysningen

l normalreglementet för sjuksköterskor står bl. a. att läsa: Barnhålsovården skall vara inriktad av en fullständig hålsoövervztkning och på bedrivande handikappuppspårzmde verksamhet i fråga om alla barn från födelsen upp till skolåldern. Sjuksköterskan skall genom hembesök göra sig förtrogen med barnets hemförhållanden. Hon bör fasta föräldrarnas uppmärksamhet i hemmet för att förhindra olycksfall bland barn. på vad som bör iakttas Till barnavårdscentrztlen kommer så gott som alla barn från födelsen upp

10 315 Bilaga

till skolåldern. Redan när barnet iir några veckor gammalt etableras den första kontakten mellan sjuksköterskan och familjen. Detta sker oftast genom ett första hembesök. [)e frågor som till en början upplevs som viktigast för föräldern rör amningen, skrik. sömn och skötseln. Frågorna iir många och ofta bor den unga familjen långt från släkt och ztnhÖriga. l trappuppgången lever man mer eller mindre isolerad. Många iir ensamstående föräldrar. Till BVC kommer sedan Föräldrarna regelbundet med sina barn. Kontakterna det första året år täta. Nar barnet närmar sig året är det dags för många löråiltlrar att återuppta arbete eller studier. Barnet kommer då att vistas på daghem eller hos dagmamma. Tidigare har annan hâilsopersonal övertagit hiilsokontrollen av (lagheittsbzirnen men sedan nu landstinget övertagit hälsovården i förskolan blir kontinuiteten i framtiden battre. Föräldrarna skall fortsättningsvis följa älven förskoleplacerade barn till BVC för hälsoundersökning. Att vi iSverige mår bra fysiskt sett iir välbekant. Sjukdomar och handikapp upptäcks tidigt och behandling kan sâittas in. Barnen får nâiringsriktig kost. bristsjukdomar i vårt land iir ovanliga. bostäderna håller god standard. de flesta barnfamiljer har tillgång till bad eller duscht alla har möjlighet att hålla god hygien. Vaccinationer och den goda levnadsstandarden har bidragit till att epidemier och svåra bristsjukdontar är mer eller mindre utrotade i barnaåren. Efter hand som de övriga barnsjukdomarna kunnat bekämpas effektivare än tidigare har barnolycksfallen alltmer kommit att framstå som ett av de största hälsoproblemen idag och förebyggande av olycksfall har alltid varit en viktig del av barnhälsovårdens arbete. En brist är att varje barnavårdscentral oftast arbetat efter eget mönster, enhetliga arbetsformer har saknats. Inom ramen för det aktuella projektet gjordes hösten 1978 en mindre enkätundersökning då 14 BVC-sköterskor och 3 distriktssköterskor intervjuades om hur de informerade om barnolyeksfall. Resultaten av denna enkät skall här kort sammanfattas: Vid första hembesöket alternativt vid 6-veckorsbesöket på BVC informerade 13 av de 17 sköterskorna om skötbord, sängutrustning, napp och det som i övrigt kan vara aktuellt i denna ålder. Vid 4 l/ 2- resp. 6-månaderskontrollen informerade endast några enstaka om barnolyeksfall. Däremot lämnade alla 17 någon form av muntlig eller skriftlig information vid kontrollerna i 9-10-månadersåldern. Fyra informerade i samband med l8-månaderskontrollen och sju vid 4-årskontrollen. Fjorton sköterskor informerade om barnolycksfall vid mer än ett tillfälle och alla sjutton delade ut någon form av skriftlig information. Ingen lämnar ut någon broschyr utan att samtidigt informera muntligt. Floran av broschyrer är stor. Vilka samt när man delar ut dem varierar mellan olika barnavårdscentraler. En check-lista finns redan idag i bruk och lämnas ut av tretton sköterskor. två av dem gör det i samband med första hembesöket och de övriga vid 9-10 månaders ålder. Sex sköterskor gör hembesök och går då igenom listan med föräldrarna. Dessa hembesök har upplevts som positiva av sjuksköterskorna. Man har även den uppfattningen att föräldrarna upplevt besöket positivt. Någon enstaka gång har ingen varit hemma trots att man avtalat tid. l de flesta fall har man samtidigt

316 Bilaga 10

vid hembesöket givit polio ll-sprutan. Tretton av sjutton lämnade ut planschen Om något händer samt broschyren Barnets litrligzt värld. AKTAzs katalog delas ut av font. vilka på eget initiativ rekvirerar den från Stockholm. Det gåtfullit folket” och Gör hemmet giftsåikert delas ut av fem skiâterskor och två låitnnztr ut speciell informativ reklam om Zätos spisskydd. Sju sköterskor pratar om cykeläkning med lyraåringar samt delar ut En bra cykel. dock tyckte alla att det skulle vara bra att gå ut med cykelinformation till alla fyraåringaroch några tyckte att man redan vid S-årsäldcrtt skulle gå ut med denna information. De flesta sjuksköterskorna hade inget inlormationsmaterial liggande framme för föräldrarna att ta själva med Lllldttftltlg för loldern En bra cykel. Allt material delades ut aktivt, dvs. i samband med muntlig information. Vid två barnavårdscentraler har man haft gruppundervisning om barnolycksfall. Den har då ingått i de regelbundna föräldraträffarna vid centralen. Hemkonsulenten har deltagit i några träffar på en barnavårciscentrztl. Hon har då visat film. ivratat om ämnet samt ordnat en liten Lttställniitg med barnsäkerhetsutrustning. Ytterligare en BVC har prövat med gruppundervisning men slutade p. g. a. brist på material. Läser föräldrarna broschyrernzt? Åtta sköterskor var tveksamma på den och sex trodde inte alls att föräldrarna läste broschyrerna. Alla punkten att det var en mycket viktig del av arbetet att informera om fötyckte rebyggande av barnolycksfall och man betonade vikten av upprepad inkan för formation. Alla tyckte att vi som arbetar inom barnhälsovården lite om barnolycksfall. Man betonade vikten av att sjuksköterskorna får i ämnet. Kunskaperna behöver aktualiseras och fördjupas så fortbildning att man bättre känner vikten av detta hälsoproblem och därmed kan verka som bättre och mer sakkunniga informatörer.

Information om förebyggande av barnolycksfall ingår som en viktig del av barnhälsovårdens ztrbete, Många sjuksköterskor arbetar redan idag verkligt aktivt i denna fråga. l framtiden måste vi :Illa inrikta oss mer på detta hälsoproblem. som finns att läsa i ämnet. Eftersom man vet Otaliga är de broschyrer att broschyrer och foldrar når enbart en del så är det viktigt att informationen förs fram på flera sätt. Muntlig information enskilt eller i grupp på BVC eller vid hembesök i kombination med skriftlig information är säkert det som ger den största utdelningen. lnomhusmiljön har uppmärksammats och en rad åtgärder har vidtagits för att få den förbättrad. Sedan 1973 ñnns nya bestämmelser om barnsäkerhet i byggnadsstadgan. Kompletterande barnsäkerhetsutrustning finns att köpa till äldre lägenheter och hus. Vid våra hembesök skall vi göra föräldrarna uppmärksamma på brister och kunna informera om och farligheter. Vi skall ge råd och anvisningar vilken barnsäkerhetsutrustning som finns och var den finns att köpa. så är det där de svåra olyckorna händer. När det gäller utomhusmiljön Trafiken med bilar och cyklar är en vanlig orsak till det. Här behövs uppatt små barn skall cykla enbart på trafikskyddat omrâde, lysning, upplysning att de skall använda hjälm. att föräldrarna överhuvudtaget inte skall skaffa

Bilaga 10 317

cykel förrän barnet är 5-6 år. Vid våra hembesök passerar vi ofta områdets lekplatser. Några minuter kan vi stanna upp och titta på utrustningen. Oskyddade betongtrappor och byggplatser. vattenfyllda gropar och diken. skrotbilar och glassplitter iir exempel på riskeri miljön. Vi sjuksköterskor skall kunna stöta på ansvariga personer och myndigheter for åtgärder. l Gottsunda- och Nybyprojektet har vi sett hur Föräldrar och vårdnadshavare själva arbetat aktivt för att förbättra barnens miljö. Tanken iir mycket god men bygger på några få initiativrika personers ideella arbete. Att få liknande grupper i andra bostadsområden att fungera lika effektivt och bra år efter år är nog väl optimistiskt men i de flesta bostadsområden finns kontaktkommittéer, bostadsrättsföreningar. egnahemsföreningar eller dylikt. Några personer i dessa föreningar bör kunna inrikta sig på barnens miljö och vi bör då vara beredda att bistå dem på bästa sätt. t. ex. genom att ställa upp i studiecirklar. Olycksrapportering från akutmottagningar. vårdcentraler. barnkirurgiska kliniker etc. till BVC är önskvärd. Idag utgår meddelanden till resp. BVC då ett barn besökt barnmedicinmottagning eller vårdats på en avdelning. Detta är viktig information för oss i den öppna vården och ger oss möjlighet att bättre följa barnets hälsotillstånd. Vi saknar verkligen motsvarande meddelanden från de nyss nämnda mottagningarna. En sådan information vore mycket värdefull främst med tanke på de olyckor där man genom åtgärder inom miljön kan förhindra upprepning.

Till slut lämnas här ett förslag till gemensamt arbetsmönster för barnavårdscentralens information om förebyggande av barnolycksfall: l. Första hembesöket då barnet är ca 2 veckor. Vi lämnar ut checklistan och går tillsammans med föräldrarna igenom de första punkterna. Även praktiskt kan vi titta på skötplats, sängutrustning osv. Uppmana föräldrarna att spara check-listan. Tiden går fort och barnet kommer snart i kryp- och klätteråldern. Det kan vara idé att titta över kontakter. skåplås osv. Informera att vi brukar göra ett hembesök vid IO månader och då åter gå igenom check-listan. _ 2. Då barnet är 6-9 månader är det lämpligt att i den kommande föräldrautbildningen ha en träff med rubriken barnolycksfall. Lämpligt material t. ex. bildband bör då finnas tillgängligt. 3. Då barnet är 9 nrânadør kommer det till BVC för undersökning och vaccination. Vi kan lämna ut broschyren “Barnets farliga värld”, påminna om check-listan och bestämma tid för hembesök. Naturligtvis kan vi inte nå alla i hemmet. Många har börjat arbeta eller studera. Låt oss säga att vi kan nå ca 60 “n hemma. För övrigt kan man ju tänka sig ett hembesök några månader tidigare i de fall man vet att ingen är hemma vid en senare tidpunkt. 4. Då barnet är 10 månader gör vi hembesök hos de föräldrar som så önskar. Tillsammans går vi igenom check-listan. Naturligtvis får vi inte snoka i alla skrymslen och vrår. Vi måste diskutera farligheter i barnets våirld och komma med råd. 5. Då barnet iir lå :nå/radar kommer det åter till BVC för undersökning. Barnet har då oftast börjat gå och barnets värld vidgas. Utemiljön bjuder

320 Bilaga 10

I 8 »lånar/or

Lämna inte småbarn ur sikte i närheten av parkerade bilar eller rullande trafik. När man skjutsar barn på cykel skall den vara utrustad med stadig barnsits och ekerskydd. Den bakåtvända barnstolen är det säkraste sättet att färdas i bil for barn mellan 9 månader och 6 år. Lämna aldrig barnet ensamt om det finns vattendrag, diken, dammar, brunnar_ sjöar osv. i närheten. Lämna aldrig barnet ensamt i badet. Ha alltid flytväst anpassad efter vikten på barnet i båten eller på bryggan.

Bra litteratur: Ulla Bonde-Kerstin Bäckström: “Skydda ditt barn”

3 år

Lämna inte barnen ensamma ute så tidigt som i 2-3-årsåldern, inte heller enbart tillsammans med andra små kamrater. Tillåt inte småbarn att springa i förväg eller sacka efter. när de är ute trafik i vuxet sällskap. Låt barnet cykla enbart på trehjuling i trafikskyddad miljö. Vänta med att skaffa tvåhjuling tills barnet är 5-6 år. En hjälm ger bra skydd när barnet åker pulka, skridskor och skidor. Pulkan skall ha inbyggd sits så barnet sitter med ben. böjda l pulkabacken lår det inte finnas träd eller stolpar och den får inte sluta mot trafikerad väg. Lär barnet under övervakning tända en tändsticka, samt därefter blåsa ut den igen.

Bra litteratur: Ulla Bonde-Kerstin Bäckström: Skydda ditt barn

VIII Sammanfattande synpunkter

Barnskydd måste bedrivas på flera plan samtidigt. Genom /atrsri/ining måste barn tillforsäkras en acceptabel bassäkerhet i sin miljö. Redan vid planeringen av ett nytt bostadsområde måste bostädernas och lekområdenas utformning liksom tralikplaneringen anpassas efter barns behov. Erfarenheten visar att det är svårt eller närmast omöjligt att i efterhand rätta till allvarliga missgrepp i ett områdes planering. Här har samhället stora synder på sitt samvete: man har under alltför lång tid hänvisat barnsäkerhetsfrågorna till att vara en angelägenhet enbart for föräldrarna. Forskningen har dock visat att föräldrarna gör så gott de kan men att det är praktiskt taget omöjligt att med tillsyn kompensera uppenbara brister i den fysiska planeringen.

Bilaga 10 321

Samtidigt är det uppenbart att lagstiftning inte är nog. Man kan inte med lagstiftning förutse alla risker. De lokala förhållandena varierar och dessutom är ett område hela tiden föränderligt: ytor, och sälekredskap kerhetsanordningar förslits och det är ibland mycket svårt att förutse hur barnen i verkligheten kommer att bruka ett område. Det finns talrika exempel på hur barn lekt på platser där man minst förutsett detta och tagit helt andra vägar till skolan än man räknar med när man ritat området. Det är därför nödvändigt att man finner förbättrade former för en aktiv lokal bevakning av de miljöer där barn vistas. Det aktuella projektet bygger på två grundidécr. nämligen E] att bam och föräldrar är de som är de verkliga experterna på den egna miljön El att barnhälsovården med sin decentraliserade fältorganisation skulle kunna vara en bas för ett mer aktivt arbete med miljöfrågor.

De erfarenheter vi gjort under projektets och gång är väsentligen positiva i stort anser vi oss ha fått stöd för våra ursprungsidéer. Det har varit möjligt att engagera föräldrar för ett aktivt ideellt arbete med avsikt att förbättra sin egen miljö. För att också engagera barn och tonåringar måste dock prövas nya former och här tror vi att skolan och fritidshemmen har en viktig uppgift att fylla. Barnmiljöombuden har visat sig ha en mycket god kunskap om sina respektive bostadsområden och har efter den givna utbildningen snabbt kunnat spåra en lång rad risker. Man har också funnit vägar att undanröja en stor del av dessa. Särskilt glädjande har varit att en av grupperna nu också aktivt deltar i planeringen av ett nytt bostadsområde intill det bostadsområde där man bor. Våra erfarenheter har också visat att barnhälsovården kan spela en aktiv roll i arbetet för en bättre barnmiljö. Barnavårdscentralsköterskorna har visat sig vara utmärkta i sin egenskap som cirkelledare och sammanhållande länk i grupperna. Den olycksrapportering som skett från sjukhuset till barnavårdscentralerna har också gett ombuden viktig information som kunnat utnyttjas i arbetet. Samtidigt har den undersökning som inom projektets ram gjorts av barnavårdscentralernas engagemang i dessa frågor visat att stora olikheter föreligger. Vi tror det är viktigt med en samlad för strategi information om förebyggande av barnolycksfall och ett förslag till en sådan har presenterats i föregående kapitel. Vi har upplevt som projektledningsgruppen något av en nyckel till att verksamheten kunnat hållas igång på sätt som skett och är tveksamma om man inom barnhälsovårdsorganisationen har resurser att driva ett aktivt arbete av detta slag utan extra stöd utifrån. Vi tror därför att utredningens förslag om en barnolycksfallskonsulent inom varje kommun är ett bra förslag. En sådan konsulent kan i samverkan med barnavårdscentralerna initiera olika former av barnskyddsverksamhet inom en kommun. bistå med utbildningsinsatser och vara en viktig länk till kommunens olika zinsvztriga organ. För att barnavftrtlscentralsköterskorna skall ha ntöjlighet att aktivt gå in i ett arbete av detta slag krävs en betydligt ökad satsningpå utbildning om barns behov och samverkan mellan barn och miljö redan under grundutbildningen mcn också att landstingens centrala barnhälsovårdsorganisa-

322 10 SOU l979z28 Bilaga

tioner lägger in frågor om barn och miljö som viktiga moment i den kontinuerliga lbrtbildningett av sin personal. Till slut vill vi framhåller att det arbete som barnhälsovården deltar i kring barnmiljöfrågor måste bli olika beroende av de lokala förutsättningarna. l vissa områden kan det finnas Förutsättningar lör och vara lämpligt att utbilda cn grupp burnntiliöombud på sätt som skett inom ramen lör detta projekt. inom andra områden kan det vara mera lämpligt att bistå redan verksamma lokala grupper av typ kontaktkommittéer, Hem och Skola-löreningar och byalag i deras strävanden, t. ex. genom utbildningsinstanser, tillfällig olycksrapportering eller insatser av annat slag. Det aktuella projektet fortsätter under år l979 då också slutlig utvärdering kommer att ske.

.KUNGL Bl

1979 06 2 I» STOCKHOLM

sou 1979:28 Bilaga 10 323

BARNOLYCKSFALLSJOURNAI.

Appendl-X

AKADEMISKA SJUKHUSET, Uppsala

lnkomsHidz

Läkare:

VAR INOMHUS-OLYCKOR UTOMHUS-OLYCKOR “ÄNDE HEMMA I HEMMETS NÄRHEI OLYCKÅNZ U Kök U Normala lekomrüdet U Sovrum lel lekpl°l5l U Vardagsrum U Lekplats U Trappuppgång U Gata intill hemmet U Köllare U Byggplats U Annan plats U Annan plats

BORTA BORTA Olycksplats (gatuadress) Olydtsplats (gatuadress)

U Familjedaghem U På väg till el. från I] Dqghenpiörskola daghem-förskola U Skola U På väg till el. från skola U Hos bekanta U På skolgården U Annan plats U Hos bekanta

U Annan plats

VAD HÃNDE?

Beskrivmed några få ord!

För läkarens SKADA LoxAusAnoN ÅTGÄRD °°°“'“9°" EI Sårskada Et INLAGD U Miukdelskontusion D FOL BEHANDLING U Distorsion E] Frohm, U Omlöggning U Intrakraniell skada D Revlslmñsuw (inkl. comrnotio) U Eltsfirpatlon U Inre bélskada U Stödförband U Främmande kropp U Gips utan repos. U Brönnskada U Reposition-t-gips U Ögonskoda U Ventrikeltömning U Intoxikation U Ingen åtgärd U Övrigt U Övrigt

Kompletterande anteckningar:

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

. Utbyggt skydd mot höga vârd- och läkemedelskostnader. S, . Naturmedel för injektion. S. Regional Iaboratorieverksamhet. Jo, Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju.

mvøwewwe

Konsumentinflytande genom insyn? H. Polisen. Ju. . Tandvården i början av 80-talet. S. . Lontagama och kapitaltillvâxten 1.Löntagarfonder - bakgrund och problemanalys. E. w . Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknadenen introduktion. Internationella koncerner och Iöntagarfonder, E. 10. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och Soliditet i svenska industriföretag, Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys. E. 4. Lantbrukskooperationen - 1 1, Löntagarna och kapitaltillväxten ideologi ochverklighet. E. 12. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. 13. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. 14. Naturvård ochtäktverksamhet. Jo. 15. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. J04 16. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. 17. Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. U. 18, Museijärnvâgar. U. 19. Jaktvårdsområden. Jo. 20. Anhöriga. S. 21. Plötslig ochoväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. S, 22. Barn och döden. S. 23. Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. 24. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A. 25. Nya namnregler. Ju. 26. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. 27. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. 28. Barnolycksfall. S.

Statens offentliga 1979 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården, [4] Polisen. [G] Konkurs och rätten att idka näring. ] 13] Nya narnnreglere [25]

Socialdepartementet Utbyggt skydd mot höga várd- och låkemedelskostnader. [1] Naturmedel för injektion. [2] Tandvården i början av 80-talet. [7] Utredningen rörande vissa frågor beträffande sjukvård i livets slutskede. 1. Anhöriga. [20]2. Plötslig och oväntad död - anhörigas sjuklighet och psykiska reaktioner. [21] 3. Barn och döden, [22] Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. [26] Barnolycksfall. [28]

Ekonomidepartementet Utredningen om löntagarna och kapitaltillväxten. 1. Löntagarna och kapitaltillväxten 1. Löntagarfonder-bakgrund och prob|emanalvs.[8] 2. Löntagama och kapitaltillvåxten 2. Den svenska förmögenhetsfördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och Iöntagarfonder. [9] 3. Lántagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag. Vinstbegreppett Den lokala lönebildningen och företagets vinster - en preliminär analys] 1014. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen - ideologi och verklighet. I 1 1]

Budgetdepartementet Avgifter i staten - nuläge och utvecklingsmöjligheter. [23]

Utbildningsdepartementet Kulturhistorisk bebyggelse - värd att vårda. [17] Museijårnvägarr [18]

Jordbruksdepartementet Regional Iaboratorleverksamhet. [3] Naturvñrdskommittén. 1. Naturvård och tåktverksarnhet. [14] 2. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. [15] Jaktvårdsomráden. [19]

Handelsdepartementet Konsumentinflytende genom insyn? [5]

Arbetsmarknedsdepartementet Sysselsättningsutredningen. 1. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn] 1512. Sysselsättningspolitik for arbete at alla. [24] 3. Sysselsattningspolitik för arbete At alla. Bilagedel. [27]

Kommundepertementet Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. [12]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnea nummer i den kronologiake förteckningen.

KUNGL. 3131.. 1979 -04- 2 1.

srocxuouw

“mm f...)

W

{

LiberFör

ISBN 91-38-0478 Allmänna Förlaget ISSN 0375-250X