1944 års nykterhetskommitté. 1,

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R FINANSDEPARTEMENTET

1951:43

1944 ÅRS N Y K T E R H E T S K O M M I T T É I

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR KRING ALKOHOLFRÅGAN

STOCKHOLM 1951

Statens offentliga utredningar 1951 Kronologisk förteckning

1. Statligt stöd åt svensk filmproduktion. Beckman. 73 s. Fi. 2. Försvarets personaltjänst. Kihlström. 166 s. Fö. 3. Förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning vid statens järnvägar. Victor Petterson. 139 s. K. 4. Antagningen av medicine studerande m. fl. Kihlström. 123 s. E. 5. Förslag till naturskyddslag m. m. Hseggström. 212 s. Jo. 6. Näringslivets lokalisering. Appelherg, Uppsala. 245 s. H. 7. Principer för dyrortsgrupperingen. Kihlström. 116 s. C. 8. Betänkande angående polis- och åklagarväsendets organisation. Norstedt. 304 s. I. 9. 1945 års universitetsberedning. 6. Den vetenskapliga publiceringsverksamheten, personal-, institutions- och stipendiefrågor m. m., det akademiska befordringsväsendet. Svenska Tryckeriaktiebolaget. 332 s. E. 10. Sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och fastlandet. Victor Petterson. 171 s., 3 pl. K. 11. Statsmakterna och folkhushållningen under den till följd av stormaktskriget 1939 inträdda krisen. Del 10. Tiden juli 1948 —juni 1950 jämte sakregister till delarna 1-10. Av K. Åmark. Idun. 338 s. H. 12. Promemoria med förslag till allmän verksstadga. Katalog och Tidskriftstryck. 68 s. Ju. 13. 1944 års allmänna skattekommitté. 5. Betänkande angående studiekostnaders behandling i beskattningshänseende- Marcus. 79 s. Fi. 14. Landsbygdselektrifieringens utbredning år 1950. Idun. 47 s. K. 15. Daghem och förskolor. Betänkande om barnstugor och barntillsyn. Victor Petterson. 641 s., 6 pl. S. 16. Filmcensuren. Betänkande 1. Beckman. 95 s. E. 17. Statens sjukhusutredning av år 1943. Betänkande 6. Redogörelse för arbetsstudier vid kroppssjukhusens vårdavdelningar m. m. Beckman. 233 s. I. 18. Betänkande med förslag till förordning angående upphandling och arbeten för statens behov m. m. Norstedt. 77 s. Fi. 19. SOS. Samhällets olycksfalls- och säkerhetstjänst. Gummesson. 89 s. I. 20. Betänkande med förslag till ny ägofredslagstiftning. Beckman. 143 s. Jo. 21. Kejnekommissionens utredning. Norstedt. 313 s. Ju. 22. Förslag till sjömanslag m. m. Marcus. 106 s. H. 23. Socialvårdskommitténs betänkande. 18. Utredning och förslag angående begravningshjälpsförsäkring. Falu Nya Boktryckeri, Falun. 43 s. S.

24. Betänkande med förslag rörande utformningen av åtgärder för ökad skattefinansiering av kommunala investeringar. Beckman. 55 s. Fi. 25. Socialvårdskommitténs betänkande. 19. Utredning och förslag angående yrkesskadeförsäkringslag m. m. Kihlström. 55*, 443 s. S. 26. Vatten- och avloppsfrågan. Beckman. XIV, 597 s. K. 27. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning. Del 1. Idun. 722 s. H. 28. Konkurrensbegränsning. Betänkande med förslag till lag om skydd mot samhällsskadlig konkurrensbegränsning. Del 2. Bilagor. Idun. 549 s. H. 29. Skolöverstyrelsens organisation. Victor Petterson. 358 s. E. 30. Ekonomiskt långtidsprogram 1951-1955. Marcus. 200 s. Fi. 31. Den utomprocessuella rättshjälpen åt mindre bemedlade. Norstedt. 116 s. Ju. 32. Bränsle och kraft. Orientering rörande Sveriges energiförsörjning. Av K.-G. Ljungdahl. Gummesson. 73 s. H. 33. 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildningen. 2. Högre utbildning av sjuksköterskor m. m. 3. Specialutbildning av sjuksköterskor. Kihlström. 120 s. I. 34. Betänkande angående omorganisation av apoteksväsendet i riket m. m. Katalog och Tidskriftstryck. XVI, 680 s. I. 35. Den svenska byggnadsmaterialmarknaden. Produktion, distribution och prissättning av jord- och stenindustriens material. Av N. Tengvik. Svdsvenska Dagbladet, Malmö. 278 s. S. 36. Arkiv- och biblioteksfilmning. Appelberg, Uppsala. 114 s. E. 37. Universitetskanslersämbetets uppgifter och organisation m. m. Falu Nya Boktryckeri, Falun. 116 s. E. 38. Skor. Beckman. 347 s. H. 39. Betänkande angående producent- och kontantbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk. Beckman. 120 s. Jo. 40 Förslag till lagstiftning om förbud mot bebyggelse m. m. inom vissa strandområden. Kihlström. 149 s., 4 kartor. Ju. 41. Ungdomen möter samhället. Ungdomsvårdskommitténs slutbetänkande. Beckman. 223 s. Ju. 42. Betänkande med förslag till utlänningslag m. m. Sydsvenska Dagbladet, Malmö. 304 s. Ju. 43 1944 års nykterhatskommitté. 1. Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan. Appelberg, Uppsala. 348 s. Fi.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm. Bokstäverna med fetstil utgöra begynnelsebokstäverna till det departement, under vilket utredningen avgivits, t. ex. E. = ecklesiastikdepartementet, Jo. = jordbruksdepartementet.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R FINANSDEPARTEMENTET

1951:43

1944 ÅRS N Y K T E R H E T S K O M M I T T É I

STATISTISKA UNDERSÖKNINGAR KRING ALKOHOLFRÅGAN

UPPSALA 1952 APPRLBFRGS BOKTRYCKERI AB

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Skrivelse till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Finansdepartementet Avdelning I.

Undersökningarnas ändamål, representativitet m . m .

Kap. 1. Kap. 2. Kap. 3. Avdelning II.

praktiska

genomförande,

översikt över de verkställda undersökningarna Närmare redogörelse för undersökningsarbetets bedrivande De större undersökningarnas representativitet

7 n 23

Undersökningar o m alkoholmissbruk och alkoholvanor s a m t o m s a m b a n d e t m e l l a n a l k o h o l v a n o r och vissa sociala förhållanden.

Kap. 1. Kap. 2. Kap. 3. Kap. 4. Kap. 5.

Alkoholmissbrukets omfattning Alkoholvanor Alkoholvanorna, sådana de återspeglas i inköpen hos systembolagen Sambandet mellan alkoholvanor och vissa sociala förhållanden Sambandet mellan alkoholbruk och förvärvande av könssjukdom

Avdelning I I I . S p e c i a l u n d e r s ö k n i n g

om

ungdomens

alkoholvanor

31 41

73 109

och

deras bakgrund samt o m unga alkoholmissbrukare. Kap. 1. Ungdomens fördelning på alkoholvanegrupper, en översikt 125 Kap. 2. Den första .spritdrycksförtäringen 149 Kap. 3. Intensitet och aktivitet i de ungas förtäringsvanor 158 Kap. 4. 1 v iik a sammanhang förtär ungdomen sprit? 170 Kap. 5. Hemmiljöns betydelse för alkoholvanorna [ 180 Kap. 6. Fritidsvanor och alkoholvanor !87 Kap. 7. Anslutningen till nykterhetsföreningar bland de unga . . . . 202 Kap. 8 Ungdomar med motbok 210 Kap. 9. Unga alkoholmissbrukare \[[ 214 Kap. 10. Vanornas förändring vid flyttning ' . 23i Kap. 11. Förändringen av de ungas alkoholvanor under de senaste decennierna 2„2 Avdelning IV. Det i n d i v i d u e l l a r e s t r i k t i o n s s y s t e m e t s p r a k t i s k a n i n g och v e r k n i n g a r i vissa a v s e e n d e n . Kap. 1. Kap. 2.

Motboksinnehav inom olika befolkningsgrupper Motbokstilldelningen

tillämp-

..

238 '

Kap. 3. Omfattningen av och orsaken till särskilt restriktiva åtgärder av systembolagen 255 Kap. 4. Uttagen på motböckerna 267 Kap. 5. Alkoholmissbrukarna och systembolaget 289 Avdelning V. Samvariationen mellan alkoholförsäljningen fylleri i Sverige

och beivrat 294

Till Herr

Statsrådet

och Chefen för

Kungl.

Finansdepartementet.

1944 års nykterhetskommitté får härmed överlämna redogörelse för vissa statistiska undersökningar kring alkoholfrågan som kommittén låtit utföra efter särskilt medgivande och sedan 1947 års riksdag beviljat särskilda medel för ändamålet. Vid planläggningen av kommitténs undersökningsarbete uppdrogs huvudlinjerna av en delegation bestående av kommitténs dåvarande ordförande, professor Sven Ingvar, ledamöterna, fil. dr Erik Englund och rektor Jalmar Furuskog, samt experten, numera expeditionschefen Henrik Klackenberg. Från kommitténs kansli medverkade fil. lic. Åke Elmer och dåvarande aktuarien i socialstyrelsen, numera försäkringsdirektör Gunnar Nelker. Den senare har lett undersökningarna och utarbetat föreliggande redogörelse. Han liar därvid under olika perioder biträtts av numera amanuensen Karl Erik Friberg och dåvarande statistikern hos AB Stockholmssystemet, fru Marja Björk, samt för specialundersökningen i avd. V av förste assistenten vid statistiska institutionen vid Uppsala universitet, Rolf Frankenberg, vilken utfört den statistiska bearbetning, som redovisas i detta avsnitt. Redogörelsen har i sin helhet granskats och godkänts av kommittén. Vissa uppgifter från undersökningarna har tidigare publicerats av 1946 års alkoholistvardsutredning (SOU 1948: 23) och av ungdomsvårdskommittén i dess slutbetänkande (SOU 1951: 41). Ungdomsvårdskommittén har fått fritt förfoga över materialet i den mån detta berör andra förhållanden än alkoholfrågan. Samtidigt med denna volym överlämnas redogörelse för en av laborator Leonard Goldberg på kommitténs uppdrag utförd undersökning rörande verkningarna på den mänskliga organismen av maltdrycker med olika alkoholhalt (SOU 1951: 44). Stockholm den 30 september 1951. För 1944 års nykterhetskommitté. G.

Danielson I

Gunnar

Nelker

AVDELNING I

UNDERSÖKNINGARNAS ÄNDAMÅL, PRAKTISKA GENOMFÖRANDE OCH REPRESENTATIVITET M. M.

Kap.

1.

Översikt över de verkställda

undersökningarna

Vid planläggningen av sitt utredningsarbete utgick 1944 års nykterhetskommitté ifrån, att underlaget för dess ståndpunktstagande borde vara en allmän undersökning om alkoholbrukets verkningar i vårt land. I en sådan undersökning intar frågan om alkoholvanornas karaktär och omfattning en framträdande plats. I den föreliggande volymen har sammanställts resultaten av de undersökningar, som kommittén verkställt i syfte att belysa alkoholvanorna och deras samband med olika sociala förhållanden. I nära samband härmed står den undersökning, som gjorts beträffande restriktionssystemets praktiska tillämpning och dess verkningar i vissa avseenden. Vidare ingår i denna volym redogörelser för ett par statistiska specialundersökningar till belysning av mera begränsade frågeställningar.

I n t e r v j u u n d e r s ö k n i n g g e n o m Svenska Gallup Institutet A B Redan på ett tidigt stadium planerade kommittén att utnyttja det hos systembolag och sociala nämnder befintliga materialet för en undersökning om alkoholvanorna och deras samband med olika sociala förhållanden. Det ansågs emellertid att man icke härigenom skulle kunna erhålla uppgifter om konsumtionens n ä r m a r e utformning, till exempel om antalet förtäringstillfällen och om omfattningen av restaurangförtäring. E n d a utvägen att få uppgifter r ö r a n d e dylika för kommitténs arbete centrala frågor ansågs vara att företaga en direkt intervjuundersökning. Kommittén u p p d r o g åt Svenska Gallup Institutet AB att utföra en intervjuundersökning. Den kombinerades med andra undersökningar, som Gallupinstitutet rutinmässigt verkställer, varför de frågor, som på kommitténs uppdrag ställdes till de intervjuade, ingick såsom en del av ett frågeformulär omfattande ett större antal frågor. Kommittén bedömde det vara av betydelse att inte frågorna om alkoholvanorna fick en alltför dominerande plats i intervjuerna. Gallupinstitutets urval består av cirka 2.500 personer över 20 år. Genom att kommitténs frågor medtogs vid två s. k. galluprundor, omfattar materialet totalt cirka 5.000 intervjuer. Undersökningen utfördes år 1947 under tiden 18/5 t. o. m. 31/5 samt 16/6 t. o. m. 30/6. 7

Undersökningen om alkoholvanor och alkoholskador En undersökning angående alkoholvanornas omfattning och sambandet mellan alkoholvanor och olika sociala förhållanden har kommittén ansett nödvändig. Den skulle utgöra den grundläggande allmänna utredning om alkoholbrukets olika verkningar i vårt land, som kommittén ansett sig ha behov av för att belysa av vilken storleksordning alkoholproblemet för närvarande är, i vilken växelverkan alkoholens skadegörelse står till andra sociala företeelser och vilka möjligheter samhället äger att genom olika ingripanden påverka utvecklingen. Den avser dessutom att belysa restriktionssystemets verkningar och praktiska tillämpning samt att ge hållpunkter för ett närmare bedömande av bakgrunden till ungdomens alkoholvanor. Med hänsyn till sin uppgift torde denna undersökning kunna uppdelas på flera smärre undersökningar, här nämnda med beteckningarna a)—e). a) olika

Inventering

av det kända alkoholmissbrukets

omfattning

och utbredning

inom

befolkningsgrupper

För ett urval ur materialet till 1945 års folkräkning, vilket erhållits genom att folkräkningens s. k. bottensampling utnyttjats, inhämtades uppgifter från systembolag och nykterhetsnämnder beträffande de av undersökningen omfattade personernas skötsamhet i nykterhetsavseende. Förteckning över de personer som ingick i folkräkningens bottensampling, vilken omfattade cirka 135.000 personer, eller cirka 2 % av totalbefolkningen, ställdes till kommitténs förfogande. Kommittén tog avskrifter av namnuppgifter och vissa andra data beträffande de cirka 110.000 personer i detta material, som vid folkräkningstillfället var över 15 år, d. v. s. födda 1930 eller tidigare. Genom urvalsmetoden vid framtagandet av bottensamplingen erhölls uppgifterna ordnade kommunvis. De sålunda samlade förteckningarna överlämnades till resp. systembolag för lämnande av vissa uppgifter. Systembolagen hade alltså att slå de i urvalet upptagna personerna i sina register och undersöka, huruvida anmärkningar i något avseende förelåg mot deras skötsamhet. Det bör här observeras, att systembolagen har uppgifter om anhållanden lör fylleri, avdömda fylleriförseelser, brott begångna under alkoholpåverkan m. m., varför det bästa grundmaterialet för en karakteristik av en persons skötsamhet torde finnas hos systembolaget. För de personer, mot vilka anmärkningar förelåg, inhämtades genom systembolagets försorg ytterligare uppgifter från nykterhetsnämnden varefter systembolag och nykterhetsnämnd i samråd skulle verkställa en klassificering av dessa personer, enligt vad som närmare framgår av kapitlet om alkoholmissbrukets omfattning. Ur folkräkningens uppgiftsmaterial överfördes direkt de för hålkortsbearbetning kodifierade uppgifterna om kön, ålder, civilstånd, familjeställning, yrke, inkomst e t c , varigenom en utförlig bearbetning av materialet möjliggjordes och systembolagens uppgiftslämnande kunde begränsas betydligt. Bottensamplingen omfattade som nämnts cirka 2 % av totalbefolkningen. Den utvaldes genom att ur de förteckningar, som upprättades över tolvtedelssamplingen (innehållande alla personer tillhörande hushåll vars äldste medlem var född i juli månad), plockades vart fjärde blad. Rent teoretiskt borde alltså bottensamplingen kommit att innehålla en fyrtioåttondel av totalbefolkningen. Av olika skäl har urvalet emellertid blivit något mindre och kommitténs material utgjorde av totalfolkmängden i motsvarande ålder. Urvalet kan emellertid bedömas 50.21 8

vara representativt, och de små avvikelser från en fullständig representativitet, som förekommer, kan inte tillmätas någon praktisk betydelse. För en närmare redogörelse för folkräkningen hänvisas till de publikationer som i serien Sveriges officiella statistik utgivits om densamma: Folkräkningen den 31 december 1945 del I—VIII. Bottensamplingens representativitet behandlas i del VIII, 1 och 2.

b)

Ett

ingående

med ledning

studium

av den vuxna,

av anteckni?igarna

hos

manliga

befolkningens

alkoholvanor

systembolagen

F ö r den del av urvalet ur folkräkningen som avser män över 25 år har inhämtats utförliga uppgifter från systembolagen om innehav av motbok m. m. samt om inköpens storlek under ett par år. Beträffande de personer, som icke kunde återfinnas i systembolagens register, d. v. s. sådana, som aldrig sökt motbok eller icke av annan anledning blivit föremål för anteckning, har systembolagen uppmanats att göra en närmare undersökning genom anlitande av sina kommunombud eller vederbörande kommunala nykterhetsnämnd. Det ansågs nämligen önskvärt att kunna indela den del av befolkningen, som icke var belastad med nykterhetsanmärkningar, i grupper allt efter om vederbörande beräknas förtära mycket eller litet alkohol eller ingen alkohol alls. Undersökningen i denna del har resultatmässigt samordnats med gallupundersökningen och den i det följande beskrivna ungdomsundersökningen, varigenom en relativt fullständig överhlick över befolkningens alkoholvanor synes ha erhållits. Vissa uppgifter till ledning för bedömningen av kvinnornas alkoholvanor kan även erhållas från systembolagen, då ogifta kvinnor normalt kan tilldelas motbok.

c)

Undersökning

sociala

angående

sambandet

mellan

alkoholvanor

och vissa

andra

företeelser

Genom den i avsnittet b) härovan redovisade undersökningen har en klassificering med hänsyn till alkoholvana kunnat ske av de av undersökningen omfattade män, som är över 25 år, allt ifrån mycket grova missbrukare till absolutister. I folkräkningen medtogs vissa uppgifter av även social betydelse (till exempel barnantal, inkomst, förmögenhet, arbetslöshet, sjukdom m. ni.), vilka uppgifter kommittén utnyttjat. Vidare har för de i undersökningen ingående männen över 25 år inhämtats uppgifter ur det hos fångvårdsstyrelsen förda .straffregistret beträffande begångna brott samt ur de hos kommunerna förda socialregistren beträffande åtgärder av fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd. Man har alltså fått möjlighet att dels undersöka frekvensen av »sociala» anmärkningar, dels vissa ur samhällets synpunkt önskvärda beteenden inom de konstruerade alkoholvanegrupperna.

d)

Intervjuundersökning

till

belysning

av ungdomens

alkoholvanor

och deras

bakgrund Beträffande den yngsta befolkningen står uppgifter till ledning för en karakteristik av alkoholvanorna inte att erhålla från systembolagen. Först vid en mera mogen ålder (för ogifta i regel 25 år) brukar motbok kunna erhållas. Det 9

är från den åldern systembolagens registermaterial börjar få ett värde. En s. k. gallupundersökning av den typ som nämnts h ä r ovan och företagen enligt den för opinionsundersökningar gängse rutinen skulle bli alltför schematisk för att kunna ge den fullständiga bild över ungdomens alkoholvanor, som kommittén ansåg vara erforderlig mot bakgrunden av den stora betydelse kännedomen om ungdomens alkoholvanor har för en bedömning av hela nykterhetsfrågans aktuella läge. En särskilt ingående undersökning ansågs vara av så mycket större betydelse, som frågan om just ungdomsfylleriets starka tendens att öka spelade en mycket stor roll i de debatter, som föregick statsmakternas beslut att tillkalla nykterhetskommittén. Vidare hade den statliga ungdomsvårdskommittén mycket starkt understrukit behovet av en undersökning av den socialpsykologiska bakgrunden till ungdomarnas alkoholvanor. Genom anknytning till folkräkningen erbjöd sig också här ett tillfälle till en genomgripande intervjuundersökning för rimlig kostnad. Ur den tidigare omnämnda bottensamplingen gjordes ett särskilt urval av personer som skulle vara i åldern 17 till 26 år vid intervjutillfället (födda 1920—1929). Detta särskilda urval gjordes fullt slumpmässigt men på sådant sätt att det skulle komma att omfatta cirka 60 % av de i bottensamplingen ingående personerna i åldern 17—26 år. Genom samarbete med länsnykterhetsnämndsinstitutionen föranstaltades sedan om intervjuer med de sålunda utvalda ungdomarna. Av de utvalda 11.500 ungdomarna kunde något över 8.000 intervjuas. Intervjuerna verkställdes under våren 1947. dock så att konsumtionsuppgifterna icke skulle påverkas av helgerna.

e)

Undersökning

av för fylleri

anhållna

män

i åldern

17—26

år

Nykterhetsnämnderna i cirka 600 större kommuner (som regel tätortskommuner) anmodades att verkställa intervjuer med samtliga de personer i åldern 17—26 år inom kommunen, beträffande vilka nämnden u n d e r tiden 1 oktober 1947 till och med 31 mars 1948 erhöll uppgift att de anhållits för fylleri. Intervjuerna omfattade till stora delar samma frågor, som ställts till urvalet av svensk genomsnittsungdom i samma ålder (se ovan). Härigenom har två för direkt jämförelse lämpliga undersökningsmaterial erhållits, det ena innehållande fyllerister, det andra utgörande ett tvärsnitt av ungdomen. Jämförelsen med »normalmaterialet» har självfallet begränsats till att omfatta den del av detta, som avser manlig ungdom från tätortskommunerna. En ingående jämförelse mellan de två materialen har möjliggjort en viss belysning av de faktorer, som ligger bakom ungdomsfylleriet,

Undersökning av restriktionssystemets praktiska tillämpning och verkningar i vissa avseenden För de personer i den tidigare omnämnda bottensamplingen, vilka utgjordes av män över 25 år och ogifta kvinnor över 25 år, h a r inhämtats särskilt utförliga uppgifter beträffande deras mellanhavanden med systembolagen. Genom en bearbetning av detta material har erhållits en överblick över hur restriktionssystemet tillämpats i praktiken och man har även fått möjligheter att något närmare belysa de i den allmänna debatten om restriktionssystemet anförda frågeställningarna. 10

Analys av samvariationen mellan alkoholförsäljning och beivrat fylleri i Sverige Er. n ä r m a r e bearbetning har gjorts för utrönande av i vilken utsträckning alkoholkonsumtionen (med uppdelning på olika grenar) och det beivrade fylleriet samvarierar. Denna undersökning har ansetts vara av värde till belysning av frågan om användbarheten av konsumtions- och fyllerisiffror såsom mått på nyklerhetstillståndet och dess förändringar samt i vilken utsträckning dessa siffror kunna läggas till grund för slutsatser beträffande orsaken till förändringir i nykterhetstillståndet.

Undersökning beträffande sambandet mellan könssjukdom och olika former av alkoholförtäring Dtnna undersökning planlades vid en tidpunkt då de veneriska sjukdomarna visale en stark tendens att öka. Det ansågs allmänt att ökningen stode i nära samoand med den på grund av konjunkturen starka ökningen av det offentliga nöjeslivet. Nykterhetskommittén bedömde det därför vara av värde med en undersökring som gav svar på i vilken utsträckning könssjukdomen överfördes resp. förvirvades vid könsumgänge med tillfällig förbindelse, vilken knutits i alkoholpåvtrkat tillstånd. Förutom en belysning av själva frågan om det direkta sambandet väntade man sig att få viss kännedom om alkoholens roll i olika former av cet moderna nöjeslivet. Särskilt önskade man få veta vilken roll den s. k. reshurangdansen kunde spela i detta sammanhang. Undersökningen har utförts genom intervjuer med c:a 1.500 patienter dels vid poliiliniker för behandling av veneriska sjukdomar dels hos vissa läkare, vilka utva.des i syfte att få med olika landsändar och ortstyper.

Kap. 2.

Närmare redogörelse för undersökningsarbetets bedrivande

Di statistiska undersökningar, som kommittén verkställt, grundar sig i väsentliga avseenden på samma urval av befolkningen. Vid den redogörelse för hur undersökningsarbetet rent tekniskt bedrivits, som här lämnas, skall de olika undersökningarna därför behandlas i den ordningsföljd, som motiveras av deras rent organisatoriska plats i undersökningsarbetet. Uidantag göres här för den s. k. könssjukdomsundersökningen, vilken verkställts helt fristående11

Gallupundersökningen Den undersökning, som verkställts av gallupinstitutet enligt den metod, som institutet allmänt tillämpar vid sina undersökningar, måste också undantagas från denna redogörelse, då undersökningen ej utfördes i kommitténs egen regi. Här skall endast nämnas att AB Svenska Gallupinstitutet dels överlämnat en skriftlig redogörelse för undersökningen, dels ställt hålkortsmaterialet till kommitténs eget förfogande. De bearbetningar och tolkningar, som redovisas av kommittén, står därför helt för kommitténs egen räkning. Den relativt långt gående uppdelningen av materialet innebär ett avsteg från de principer institutet brukar följa och h a r alltså skett utan ansvar för institutet. Här nedan följer en förteckning över de frågor som ställdes vid undersökningen. 1. Är Ni absolutist, d. v. s. förtär Ni aldrig sprit, vin eller öl? är absolutist, medlem i nykterhetsförening är absolutist, ej med i nykterhetsförening men i religiöst samfund är absolutist, men ej med i nykterhetsförening eller samfund är absolutist, maken med i nykterhetsförening eller samfund är inte absolutist. 2. (Till inte absolutist). Kan Ni säga ungefär hur ofta Ni förtärt sprit under senaste fyra veckorna? (Hit räknas all spirituösa, brännvin, konjak, likör o. s. v.) dagligen eller så gott som dagligen någon eller ett par gånger i veckan någon eller ett par gånger på dessa fyra veckor ingen gång vet inte hur ofta förtär aldrig sprit. 3. (Till inte absolutist). Hur ofta har Ni druckit vin under de senaste fyra veckorna? dagligen eller så gott som dagligen någon eller ett par gånger i veckan någon eller ett par gånger på dessa fyra veckor ingen gång vet inte hur ofta förtär aldrig vin. 4. (Till inte absolutist). Hur ofta har Ni druckit öl (klass II) under de senaste fyra veckorna? dagligen eller så gott som dagligen mera sällan ingen gång förtär aldrig öl. 5. (Till inte absolutist). Kan Ni ungefär säga hur ofta Ni själv förtärt sprit på restaurang under de senaste fyra veckorna? dagligen eller så gott som dagligen någon eller ett par gånger i veckan någon eller ett par gånger på dessa fyra veckor ingen gång vet inte hur ofta går aldrig på restaurang, dricker aldrig sprit på restaurang. 6. (Till alla). Har Ni motbok, som Ni tagit ut i eget namn, och är Ni i så fall nöjd med Er tilldelning även med tanke på behovet att bjuda på sprit? har motbok i eget namn, nöjd med tilldelningen har motbok i eget namn, inte nöjd med tilldelningen har inte motbok i eget namn. 12

7. (Till alla som förtär sprit enligt 2) Hur mycket sprit drack Ni senaste lördagen? (Om intervjun tas på en söndag: drack Ni i går?) 8. (Till alla som dricker vin enligt 3). Hur mycket vin drack Ni? 9. (Till alla som dricker öl enligt 4). Hur mycket öl drack Ni då? 10. (Till alla). Hur ofta användes det sprit i Ert föräldrahem? dagligen eller så gott som dagligen inte dagligen, men tämligen ofta sällan aldrig, båda föräldrarna nykterister aldrig, ingen eller endast en av föräldrarna nykterist vet inte vill ej svara. Kommitténs egna undersökningar 1945—46 års folkräkning grundar sig dels på de uppgifter, som hushållsvis avlämnades för mantalsskrivningen för år 1946, dels på särskilda utdrag ur församlingsböckerna, vilka verkställts av pastorsämbetena. För ett urval av befolkningen, vilket beräknades komma att omfatta cirka en tolvtedel av totalbefolkningen, inhämtades mera omfattande uppgifter än för den övriga befolkningen. Det föreskrevs, att dessa mera omfattande uppgifter skulle lämnas beträffande alla personer som tillhörde hushåll, vars äldste medlem var född i juli månad. Se härom närmare i redogörelsen för 1945—46 års folkräkning del II. Vidare skulle för vissa speciella bearbetningar göras ytterligare ett urval ur denna s. k. tolvtedelssampling, varvid man eftersträvade att få urvalet att omfatta cirka 1/4 av tolvtedelssamplingen. Detta urval erhölls på så sätt att av de listor, som inom statistiska centralbyrån upprättades över personer, som omfattades av tolvtedelssamplingen, var fjärde lista uttogs. Den mindre samplingen benämndes »bottensamplingen». Den beräknades komma att omfatta omkring en fyrtioåttondel eller c:a 2 % av totalbefolkningen. På grundval av församlingsboksutdragen och de till desamma överförda uppgifterna från den mera omfattande folkräkningsblanketten, uppgjordes av statistiska centralbyrån ett antal listor över bottensamplingen, varvid uppgifterna överfördes till koder lämpliga för hålkortsstansning. Genom tillmötesgående från statistiska centralbyrån har nykterhetskommittén fått disponera dessa listor och har alltså kunnat få dels en förteckning över ett representativt urval av befolkningen, dels en mängd kodifierade uppgifter beträffande de personer, som ingår i detta urval. Härigenom har nykterhetskommittén utan förfrågningar till myndigheter eller direkt till vederbörande personer kunnat tillföra sitt uppgiftsmaterial synnerligen ingående uppgifter. Då folkräkningsuppgifterna beträffande t. ex. civilstånd, yrke utbildning, inkomst m. fl. dylika förhållanden måste bedömas vara mera tillförlitliga än uppgifter, som på annat sätt erhållas, har nykterhetskommittén genom anknytningen till folkräkningen även haft betydande fördelar utöver de rent arbetsbesparande. Nykterhetskommittén gjorde för egen del avskrift i 4 ex. av de listor, som upprättats över bottensamplingen. Kommittén medtog dock i sin förteckning endast personer över 15 år. Härjämte gjordes en särskild förteckning över de personer födda åren 1920— 1929, som skulle ingå i den s. k. ungdomsundersökningen. Detta urval erhölls som tidigare nämnts genom att hushållen numrerades i löpande följd, varefter personer i sagda åldrar tillhörande hushåll med nummer slutande på udda tal eller 0 förtecknades. Urvalet kom på så sätt att omfatta c:a 60 % av samtliga personer födda åren 1920—29 i bottensamplingen. Sistnämnda förteckning upprättades i 3 ex. 13

CZZZ3 r iVWo M f U w / i ' / r i w r t t m

b) Hsr myc.rt »»jefir far Hl »aniipta v l a M . . . * . - ' . « * ( r ^ « ^ - •» . « W . ? F-*« - - • « ' i V - . S K * -a-, . « * » - r f - ^ - « j * - far o fj*™.

™. .MM. W

a a

CSrtaliaaT

»

,

i a <**

» • <•'!

(firiAur / ä *

» n Etui »ii

. Aatal bar» a) Hawaaaa laaal-uarl.B-iaaaBaBaa C-ataJ):

«

h) V««a»«tt*«.ao(-tia«) -,«r dan a..m under M m dalon » r j r . i v . s i a , pa ansar. « H . nTUijl»,k.-n»IHf»r-rl-j)

aa

Vad hå«e f r far (t««tw!ur) Br yrlt'i, -Ir *• al!e.- Mi h U 'il w r död, a i r han d o g . ?

gifta.)

M

0 » Er

w aid* ftriirvnrbt^s, air Hi var dctT

r cgci lakanat, fir Ni i i tett-

w

har Ml aadaa tt*. t of>v»*trr 1M5 ^-Mtirjrnt EtW »i«.»t*t nifaa attäd-iai?

"r

•KafaakagiMK-aM): aj«,h*r . . . W n i b d ^ ,

a

-

Ha* ha. M> tllarlaoal C .sp.txrU* ( M a (Vtel.i-n Uta Ni fjliHe IS år)? . TJ b«a bägge föräldrarna i ir Q bos eneem c o r . • är Q l,o. mot + e t j v i a r . at ] 3 baa emean far i a. . O boa far + a i j . r a o r i ir Q i Inaterbem bos anhftriga i Ir

D

ar.."!"1""" " " " " " * " Q pa l a r a l t i l l , r i l k « >

»

i

ViHc«?

Har Ni alfot uppdrafl I nlfon i Dj«

ptbftrtftl » U . h l n n ^

O nej

Har -iii-ji iififr

«.d«r d u t i Hrt-9«tf, • • • K LrMJJI

it

a

VU Ir CM

36 Om Ni lr pR, -rti L- E*r aukti f-tiku) irk* ?

J7

Har minja au-Betaa-var* Har Kl taatsualait

"""**** "*"'

ginger - d k r btkkBM'rUort*! fotboll. jai(t-

Har l»taa a* Edra tarBdrar aftafil7 0»«j Q ja. ladtr.n.

7 Q miliuH-tuero -liar Jag rat da

it

*

D K

Jag var .11

M

fvrvörrvrrbttamlt:}

f & i i V u i tall ogifla.) Mar W t | a t n a t I D j * t.ar eget rum I • kvrj. itatt b l i » t

ned W M t n i n M aratte?

bin

J Q m>--k.

•

ir

Hat atlnaa erekea har Hi I fosttrrrsknn a**"

•

>lfignkfl 1 Q Jinnal !wvsi..i.-r.V.-,-!: i it

Har Eara flraUrara ajcrcnkag .apBali len t . aMaraleea?

n

4 • » ! i t i j i q i idle-

nda 4 a

d.i,2i ditjfit

plTintern

Q mwto ^ ^ «

J

w U n

•

*i«D?

Q • » e ^ P f i t I"»: 8 ^ * e r i

Q

« Q S a^S.! ^

sldi-iit

Kxa Ni i l s a aaiefir hut gammal XI var, a i r Ml t l n U |åB|«* förtärde braMvb. sliar andra

62 O k . ! r#**«. gSlba rj vto!

D »«»>&»» Q

» ta£*r»

:t Q >T. b i i l o fare »ch e f i r r J ^ är^äidön. 4QBij

O e n V . ) « r «il t o r » S o u r i

»i-iriit

a D vot >Me » Q 1 ' " «!<•>'* f u r i a r l a p n l d r r c k c r

¥ * t ttr lar t«o ;t,ii-1«.n,< taruhi.hl (iI.T-1.

ig«B kdrikitd hajli-ijiiot?

Om Ht inta B I I r mad 1 ayktoitaU&MB-iaa bar HI ffrvt varit and i atajw t U a (&ven

ttaf alia arAar til i rcf«) ( t at' « * 4 M M p i dj.Ui.i-» clltr andra .»natakmier?

H

Kin HI i*ga var del ffda v m «l!iT 61] an.tr Er itpjivixhU /

nml

l Q 1 hemmet tillsamman» me.l föräldrar

* D j * . m ^ I rnktcrhrlrsKrcninft O J*- » W l i f n r f 4 t g i » « ttafuoil nteo pj

a

t a

° äftMttrma*"*** *" "** '"^ '

'

'

•

*

k»n>.

6 D c.jJc-t.lrHtatetoiins med kamratei

!

»D^«™

7 Q vet mie y)

Har ofta fSrtlrdct 4«t arlamla, kanjak tltar aadra w r l i - r y c l i t r i Ert baa. M « V Er u-jp»fcrHU?

; M -

I D ' ! . « l i * - n «Hcr M * u i t at»n Jaciiirca S Q Lnlu «J»gIig*T. ICWfl u n i | i p « . . Qftl 3 Q sällan •» O a ' ^ ' l l f p r i n l r y c h ^ r m n ta r . l r r Hi & O . U r i a j nJtra aJwI^Latiitji. ilxyckw

50 O H »jrilaVjflitr Wh via fCfttrtka 1 uos«ia!aaiTBnflt, (kk W ajUv f i n kattnaaliaoaAMcra vara me. t-tfc flrAra »iJana dr*ckK? t ' D j » , M i ! o vtn nch s p n t j r j v . c r

'

Qhi! fhivor

Var att vid alteB airtkJU MfUdflgM ( W

I D J*

3 0

1 Q ja

2 Q »<•)

nej

t O TÖ fart»

Med ,*e»ia*fe mmtailr.u araea- f följxuil* tic HtirmotU SO dagarna p*e inhn jun.

.

Hur afta har NI andar Ma aawuta nUMdeai ttrtlrt iprltdriektr '.tirSnnrin, konjak, tjin, lA-ar eic. Sven i groftg)'

1 O daslisen eller aå g o n aota daj(tiaeii • C f r j r t a i n ^ e f l e t fler» 3 D i»** varken vin etler a j a Ä 4 r i f l * « _

M

Är ta n Bbsttttbt ii) ».«, fortär ;.i.-iri« värn aig s p r i H i r y c U r , vjn clivr 6l)? 2 Q.>a, men f j i w d i sytctcrlictstercnini; 3 C « i

6 Q i " * * * K i " g «i»d*r n.inaden men annars nigv-r, c i n j C Q • » " " taMfij .pri.dryekrr, m ^ Jr 7 O

fertil" JUl<S.

.-»U!r.« ^ r . t d r y c k e , - , Sr

Formuläret

«U-

vid

ungdomsintervjuerna

uppitiliern-i (varken i or.l eller minspel) ueli

II.

Ciimi

ink

anteckna

.latum

samt

Eli

earl namn m-h adress.

inle uti:.in tuiaiot vruilcr.rn.it' omdöme om den lillfriSaliiilrs livsföring, l-nrnmninnar tär I.IIMJitit

inte

förekommn.

Anmärktutujar

i!n mo-ralleerntide eller

nedlåtande insliUlninfi IrAii intal .iuiircns sill»

Instruktion f ö r intervjuare vid ungdomsundersökningen.

57,

min-skur giv-elvis svaren» wiitilmtdiiill ixli kan i svänire M l nunllora ull u p p g i f l m w l.lir ofijviuiilnani

».

tranor

bär

läsa*

app

under

in-

nÄgon intervju.

som iir lögn. som bilaga til. denna instruktion,

l e n jun, även de som redan är liesvun.de eller

men för

understrykas för de Intervjuade och ev. även

»om inte iir tillämpliga på ilen IHUrajm». IV. dello s i l l undviker man ml av misslag hoppn

för dera* fjmiljer, sa nit de inte tror att det

över nSgMl Irnga, vilkel annars Hill sker,

säkerhets skull biJr det

ytterligare

:-ifyllt formulär får intervjuaren Ii: —

; Uppgifterna måsle inhu«.las gtntnu

per-

•tfff ut}rå>jati>'j ov den person. son] anges på nuläret. Om denna ej ar anträffbar fur till-

j.

är det nödvändigt att de göres i enrum

rel. Älta dt

med

| 4 « b ö r a n ( J e flylta-V till annan ort, efterfty-s* ,-u »dressen uch ;.niccx:ias p,\ formu(iredvid ilen gamla s.dies<.e;i i övre högra Om vedrrbörarile är död eller

flyttat

ud ort (eller iulcrvjun av a n d r a skäl komnn

Oro« tear skn

bostxdsförhäl-

kan

lat vlsshtl

ven innan lian svarar. Om nägon eflerät vill

tidigt, in t* ens o m - d e är syskon.

se del iryllda nekas. Jf«<

fall

Men detta får endast ske på de punkter d a /

lartltalärct

säker på sin sak. .

/ d r iutc

fylla

utan

Inte

belter

Skriv

godsägare, godsarrensmåbrukare

målare utan

itiftlaremii.taiT.

iniMerlarlH-lare. k o n s t n ä r etc.

I vissa fall kan

rentes, l . e x . " s l o r " eller " l i t e n " efler

311,<,.

huinl-

byggmästare m. 11. beteck-

Obs. all frågan

endast gäller

sådan

utbildning, som lUiärjats

eller avslutats

sedan

34! F o r värnpliktiga

anges

den 1/11 -45. ['-i —tit. Se 33

del civila yrkel.

s'lalv.

38. Angiv alla alli-rnaliveii från början sä alt .len tillfrågade själv får säga vilkel han

mar-

på den prickade r a d e n , överslrykningnr eller

väljer. Nöj Kr inle med svarel " b r a " , som ..fl!.

uaderstn'kningar

får inle förekomma.

kommer, utan försök få fram den verkliga in-

anteckning

göras i marginalen, vilken

ställningen!

mflste varo tom för den statistiska bearbetning-

civila yrkel.

får

Ingen

en. Ev, anteckningar göres på härför avsedd

plots pa sista sidan eller pä sårskill papper. 13.

Under

"anmärkningar"

anges

framför

För värnpliktiga iivsir svarel del

4T. Avser de aktuella lörhållanilcn.i, för

l.ex. i n k a l l a * nlllså vid rcgeitictile! o t h

som f sa. fall inlägges i frågeformuläret.

8. Intervjuaren mftsle ha en fullständigt fördärför lämnade

tllllråamie

om .le levat samtidigt

tillfoga cu förklarande a n m ä r k n i n g inom pa-

inte

Vi. Ol.servcro all svaren i vissa tall

7. XojStosctfeln skall avrivas när utfrågningen börjar (ej tidigare!, Dcu skall lämnas till den intervjuade själv för kontroll att det verkligen är rätt person urh för alt han Jhonl skall vela att inte h a n s thenno-s) namn slår och skyltar i samband ined de uppgifter ban (hon) lämnar.

ur 1W5 i r s f o l k r ä k n i n g Utfor. Alla

Jen

lantbrukare

landc, arrenilalor,

keras både med krssJ. i rutan o r h anteeknilig

man är absolut

jtvalda personerna ä r slumpvis ut-

forniulanl. så hur detla

syskonen,

tillfrågade.

det vara lämpligt ntl eTter vrkcsheleckningen

känner svarel i förväg.)

givetvis i å liltn i fonnuliirel. Ilen wm är van

i vissa

t'.v.

anm

(Undantag

all läsa formulär, liör fre se pä avarsalternati.

kan

Inte

snggcrar

förekomma, att flera personer intervjuas sam-

fclerhetmämndens

ä d e l ställe.

fall

räknas

svaren skal!

3». Vrkel inAsle anges noggrant.

datnr, hemmansägare, arrenilalor.

sta i

tti'1 tatir

tervjun kan göras ostörd. I>et får absolut inte

idun. lVrnmliiret återsändes därefter

med 1 Irr.

cnilmt I annal

utomhus eller i tiagun unn&n lokal, d ä r in-

6. Formuläret:* uppgifter

ii

11. Oro den intervjun.lc sä hegär, ska lian

gon annan plats. t. ex. i intervjuarens bostad,

Écr rubriken "ir.tcrvju..rens anmärkningar'"

person « r givetvis iufe intervjuas i

med d i n

kan givetvis förekomma, om mim med nl-ao-

man komma överens med den in-

ifyllas i förväg, vilket förkortar intervju tiden.

ulär, förselt toed dessa anteckningar,

Itimmit.

man Hill fram ctl lelpkligt svar.

tandena gur det svart alt uppnå delta i hem-

til! Mam.1) nnieckhas delin

omhudsinan. Äler-

sviirsmialiijlirttrna

ad fett Inans » p p . aldrig

r^r tillåtas vfcra Åhörare. Om

terjuade att träffa honom eller henne pa nårtt giires nytt försök c'ler lämplig lid. Om

angivna

den utfrågade, icke r o s föräldrar eller syskon

met,

de avlidna

om det l i n n s någon aom helst L e k a n om svn-

Om intervjuerna ska bli sanningsenliga,

av de olika

bli lä är. Kontrollera lietl»!

nallv på lorrnuliiret, si» h u r dessa liisn* upp,

gjort aft jo.il de kommit med. fulIstiiiKligi (x-.h sanningsenligt ifylld.

Minst fi män.

1 är, m i n d r e än Ii män.

Inle alls. Samman

TJ. Om eller fragnrt unges olika -varsaltir-

iir någon misstanke om dåligt uppförande, som

|te U n

Mia

för l . e x . inkallade

Kndnsl lilla fir r ä k n a s .

räknas som

brev, som alla de utvalda »kall ha fatt i

frågorna.

ilvlla.s

sfirVirillkliga, sludernorle etc'.

Dit liTillcr Inira all Irtsii och

anteckna svaren, Ingenting aiuiiil. ,go igenom den u

till tk- oliku

111 skall alltid

bl if.vlles ,lrsailom

för

studerande p ä sknlorien. . -

39—(1.

liådc 11, h ocb . skall i förekom-

den utfrågade.

allt om svaren på några eller alla frågor ver-

Han får Jute visa förvåning eller ovilja inför

kat otillfärHlliga. Även andni Iakttagelser av

nrl giiller vecka e'ler m a n a d ! Kör värnpliktiga

b e l y d d s e kan antecknas.

inililärlönen link), ev. familjebidrag!.

utsÄrtntngslSs

inställning

till

42. Med denna fråga- menas även n ä r t.ex.

syn till endera, nämligen det bem, där vetler-

för att gå i

börandc huvudsakligen foslrul.s. Observera all

skola eller ligga v i d universitet, iiven mn han

med helnykterist Rv.ses person, som atdrlg an-

fortfarande ä r skriven i föräldrabcitimel.

vänder alkoholhaJiiga drycker.

en i t u d e r a n d r flyttade ben>ifrfin

Ifi. Den som ligger i kiikssolTa eliter soffa i vardagsrummet

har

givetvis

inle

eget rum,

iiven om han sover ensam i rummet.

58. Uppväxttid -

före lä-årsåldern,

59. Om nägon Tätt förtära sprit men däremot Jute vin, markeras detta »mi& under 1.

47. Denna fråga ar mycket viktig och rOtUte

f/J.

" F ö r t ä r d e " innebär

att man

verkligen

ifylla* omsorgsfullt. Ob<er\cra alt b ) inte skall

druckit, inle bara smakat. Även helnykterister

ifyllas., om han betalar hetinackordcring

"kun ha förtärt spritdrycker tidigare och hör

(ha-

de mal ocb h u s r u m ) . I övriita fall skull både .1) och b )

ifyllas. Viktigt atl

skilja

m a n d e fall ifyllas, lilöm inte ange 010 belop-

på

om

•nan betalar för h y r a n e n b a r l eller även

för

därför

tillfråga:..

63. Med " u l d r e " menas inte äldre kamrater utan personer ur föräldrarnas generation.

mal. Med utgifter för mat menas de vaniijm utgifterna, inte restaurangbesök för nöjes skull. &1

Uppdrag:

ledamot

av

styrelse

eller

hX

.Vrsfest

Med ''den senaste m å a a d e n " m e n a s de 30 dagarna

före

intervjun.

re(,etiiundtn'

verk-

Med " s o m m a r e n " menas den, tid, då

vanlig

eller

därmed

jämförlig

inte,

tillställning.

Konfirmation oeh studentexamen räkna». ÖT> -69. Ställes

för konlrollens skull

även

man inte förut siikert ve I alt de. verkligen ar 70.

Slälles även till alla helnykterister.

„ 72. Se 041

utDmhusdnnsbanorna i regel a r ö p p n a . Vår

inte räknas

det.

samhet, inle b a r a då uch dft.

57 och följande.

rakmis

Namnsdag

till dem som sagt sig vara helnykterister, om

och studieeiritelmöten räknas*

.",(..

högtidlighet

Även

styrelsesammanträden, kommiitcsammantriiden 54, Obs. a l l del gäller

Till

skild högtidlighet.

Inte heller annan födelsedag än 50-orsfest, fiO-

kommittéer, tidningsoiubud elc. närmaste

64.

bjudning, om den Inte lammanfallit med sär-

48—50. H ä r får ingenting antecknas.

nykterhetslagstiftniog

73—74 och

76—77. ' Angiv del

uppgivna

malidrycker.

mättet uch spritslaget, t. ex. 15 ci. b r ä n n v i n ,

Till s p r i t d r y c k e r r ä k n a s b r ä n d a ocb destille-

Y2 liter b r ä n n v i n , 1 dricksglas konjak, 1 r!»s

rade

konjak, g i n ,

likör. Om glas anges. frAga om det var spets-

likör (även om de ä r

glas, dricksglas eller grogglas. Om grogg anges,

skiljer på spritdrycker, drycker,

whisky,

t. ex.

punsch

via ocb brännvin,

och

u p p b l a n d a d e %k all alkoriolbatlen ä r tämligen

fråga h u r stor del som v a r sprit! Den vmi nä-

lag). Till viner r ä k n a s även hemlagade viner.

gon gång förlärt spritdrycker, ikall h ä r fote

Av maltdryckerna ä r det endast klass II (pils-

uppge

vin,

även

om

vederbörande

druckit

ner, lager, porter) som h a r betydelse t delta*

flera glas vin än spritdrycker. Den som druc-

sammanhang. Klass I <svagdricka, skattefritt)

kit bade sprH ot'h vin vid samma tillfälle hör

r ä k n a s .som ulkoholfri

ange detta, t. ex. 15 cl. brännvin + '.i glas vin.

hl.

(fadern

ogifl)

anges

den

tillfrågade

äldrar

dryck.

För den som huvudsakligen fostrats hos

modern

och

död,

skilsmässa,

modern

om m o d e r n var absolutist. har

både

fosterföräldrar

naturliga tas

endast

Observera alt punsch oeh likör är spritdrycker.

Om

78. Om svaret blir "ej påverkad", friga dä,

för-

om det Inte' kändes alls. Svaret blir dA ofla

bTui-

'lätt pftverkad".

15.

Under det förberedande organisationsarbetet för ungdomsintervjuerna utsändes urvalslistorna till vederbörande länsnykterhetsnämnder, vilkas ombudsmän förklarade sig villiga att organisera intervjuarbetet inom resp. län. Med ledning av förteckningarna, som var upprättade kommunvis, kunde ombudsmännen bedöma hur många intervjuare som behövdes inom resp. kommuner. Till underlättande av organisationsarbetet inom kommunerna kunde ombudsmännen överlämna ett ex. av förteckningen över intervjuobjekt till vederbörande kontaktman inom kommunen. I sina kontakter med länsnykterhetsnämndernas ombudsmän angav kommittén vissa riktlinjer för utseendet av intervjuare. Intervjuarna borde vara intresserade för ungdomsförhållanden och stå i god kontakt med de unga på orten. Det bedömdes emellertid vara olämpligt att såsom intervjuare använda vissa kategorier ungdomsledare, till exempel lärare och motsvarande. Dessa kunde tänkas framkalla en strävan hos de intervjuade att anpassa svaren i någon mån efter de förväntningar de räknade med att intervjuaren ställde på dem. Av samma skäl borde inte präster och polismän användas och inte heller kända funktionärer inom nykterhets- och frikyrkorörelserna. Funktionärer till exempel inom idrottsrörelsen eller den politiska ungdomsrörelsen ansågs emellertid vara lämpliga såsom intervjuare. Det gällde över huvud taget att få fram personer, som hade god kontakt och intresse för ungdomsfrågorna men i stort sett var neutrala till den speciella frågeställning, som intervjun skulle avse att belysa. För sitt besvär erhöll intervjuarna en mindre ersättning. Antalet utvalda intervjuare blev cirka 1.500, vilket innebar att genomsnittligt placerades på varje intervjuare ungefär 8 intervjuobjekt. Så snart det organisatoriska förberedelsearbetet var färdigt distribuerades intervjuformulären (sid. 14) till intervjuarna jämte en särskild instruktion (sid. 15). Samtidigt utsändes till de utvalda intervjuobjekten ett brev (sid. 17). Genom kontinuerlig rapportering från intervjuarna till kommitténs kansli erhölls uppgifter om flyttningar sedan folkräkningstillfället. Intervjuerna genomfördes nämligen cirka 15 månader efter detta tillfälle. Genom denna rapportering kunde kommittén följa intervjuobjekten och transportera intervjuuppdragen till de nya orterna där intervjuare som regel redan fanns utvalda. Det är emellertid självklart, att flyttningarna medförde att en del intervjuobjekt inte kunde nås. Organisationen av intervjuarbetet fungerade i stort sett bra och de flesta intervjuarna besparade sig inga mödor för att få kontakt med sina objekt. De tog sin uppgift med stort intresse och som ett led i det ideella föreningsarbete flertalet var engagerade i. På grund av arbetsanhopning för länsnykterhetsnämndsombudsmännen i Kopparbergs och Gävleborgs län blev förarbetena här för en tid åsidosatta varigenom intervjuarbetet blev förskjutet framåt. Då undersökningsledningen, som först på ett relativt sent stadium fick underrättelse om detta, ansåg att intervjuer utförda vid annan tidpunkt än i landet i övrigt endast vore av mindre värde, inställdes intervjuarbetet i dessa båda län samtidigt som i det övriga landet. F r å n dessa två län har alltså endast ett ringa antal intervjuer redovisats. Beträffande representativiteten av det inkomna materialet hänvisas till det särskilda kapitlet härom. Sedan intervjuformulären insänts till kommittén, granskats och i vissa fall kompletterats genom skriftliga hänvändelser till intervjuarna, överfördes uppgifterna till hålkort. Under tiden som intervjuarbetet pågick ute i landet, bearbetade kommittén de förut omnämnda listorna över det större befolkningsurvalet. Dessa listor hade, som tidigare nämnts upprättats i 4 ex., varav kommittén behöll en. Lista 2 översändes till systembolagen, vilka för samtliga de personer över 15 år som återfanns i systembolagsregistren skulle lämna utförliga uppgifter enligt 16

Inon den närmaste tiden koxriar HL att uppsökas av en person, aoavill ställa några frågor till Er oa Edra uppväxtförhållanden. Ert arbe.te coh Edra fritidsaysBftiaättnir.gar a. o. Det blir med andra crd att slags gallupundersökning. Personen soa skall utfråga Er är utsänd av den utredningskcmmitté, soafått i uppdrag av regeringen att framlägga förslag' Qanyitarhctalag6tiftningert«.frao— tida utformning. Kommittén har ansett det särskilt viktigt att få veta någut oa ungdomens förhållanden. For detta ändamål har vi valt ut ett antal ungdomar, bland vilka också Hi befinner Er. .'"•''. Si fundrar hur vi har fått tag på just Er. Jo vi har Baaarbetat aed dem som har hand om den stora folkräkningen 1945. Si 7öt kanske att alla hushåll, vars äldsta nedles <var född i juli, akullo fylla i ett särskilt formulär vid mantalsskrivningen förra hösten. Hi »tår antecknad på ett sådant formulär, ooh vi har helt enkelt gjort så att vi har plockat ut var åttonde person i ungdomsåren från förteckningen över dessa formulär. Här fltra'syakon atår på samma lista, , har vi i regel tagit alla syskonen. På detta sätt har vi plockat fram naon oca adress på 10.000 ungdooar från alla Sveriges län, från storstader, småstäder, Baohällen och Jordbrukskoaoiuner, ur alla yrken och inkomstklasser. Si får representera alla de hundratusentals ungdoaar so» inte blivit tillfrågade. Det är därför syokat viktigt att var ooh en svarar på frågorna och »varar rätt, så att vi verkligen får reda p& hur Sveriges ungdos har dot just nu. Det blir av betydelse inta bara för vårt uppdrag utan också för statens möjligheter att hjälpa ungdocen i andra avseenden. Att just Si blivit utsedd beror således på en ren slump. Vi vet ingenting os Er 1 förväg, och vi kommer inte att avslöja för någon vad vi får veta oa Er. Vad vi vill veta är bara hur många ungdomar som hör till de olika grupperna, t. ex. hur många B O S är nykterister,'hur »ånga aoa Är sed i olika föreningar eto. Uppgifterna kan alltså inte medföra,något obehag för Er, men Hi kan göra oss och de svenska statenaktarna en-betydelsefull tjänst genom att läana oss utförliga och riktiga upplysningar. - . , > För att Si inte »ka behöva riskera att vad Bi Bägef koooer till obehöriges kännedom, har vi ordnat så att namnuppgiften på frågeformuläret kan rivas bort. Se till att Si får den lappen av den eoo utfrågar Er. ooh kontrollera också att. det verkligen står Ert namn på den. Os Hi vill ha ytterligare upplysningar om vad saken gäller, såkanHi skriva till 1944 åra nykterhetakqåaUté, Kungl. Finansdepartementet, Stockholm 2. Vi lämnar gärna utförligare förklaring. . Till slut tackar vi Er för att Si vill medverka i donna utredning. Stockholm i januari 1947.

Brev, som från kommitténs kansli utsändes till samtliga intervjuobjekt (ungdomsundersökningen)

särskilt formulär (sid. 18—19). Beträffande män födda 1920 och tidigare (alltså över 25 år) som ej fanns i systembolagets register skulle bolaget genom en särskild undersökning endast verkställa en karakterisering med hänsyn till alkoholvana (se punkt 36 på formuläret). Genom denna anordning fick nykterhetskommittén från systembolagen a) utförliga uppgifter om alla personer över 15 år som registrerats för nykterhetsanmärkning, b) likaledes utförliga uppgifter om alla personer över 25 år, som genom att ansöka om motbok blivit aktuella hos systembolaget och över vilka sedermera fortlöpande anteckningar förts om ändringar i tilldelningen, inköpens storlek e t c , samt c) vissa huvuduppgifter till ledning för en karakteristik av alkoholvanan beträffande de personer som icke på något sätt låtit sig avhöra hos systembolaget. Luckorna i materialet består framför allt av kvinnorna och ungdomen under 25 år, vilka endast i mycket begränsad utsträckning kan göras till föremål för en undersökning på grundval av systembolagsuppgifter. Först efter 25-årsåldern blir uppgifterna för männen användbara men för kvinnorna knappast ens då, då tilldelningsprinciperna är så snäva och kvinnornas vanor så passiva, att variationer i dem inte låter sig avslöja i mellanhavandena med systembolagen. Nykterhetsanmärkningar registreras emellertid i vanlig ordning för kvinnor och ungdom, varför möjligheten att skilja mellan »missbrukare» och »övriga» ej påverkats av de bristande uppgifterna i andra avseenden. För ifyllandet av formuläret utfärdades detaljerade anvisningar. En tredje urvalslista överlämnades till det hos fångvårdsstyrelsen förda straffregistret. För män över 15 år på denna lista lämnades direkt på listan (sid. 20) uppgifter om anteckningar i straffregistret, kol. 8—16. 2 /944 års nykterhetskommitté

l

l t « 4 Art

RfhterheUkemmllh

fyi(»t«*l>ci{« ijiun<T«f »ökning »n

Uldrage. « »er fd-'jende pm*H ••:,:.

Uppgifter ur systembolagens registermaterial.

Molboksinnehav. 1. Sotbokainnehav ••'„ 1945: 1 Q Ilade motbok ,'rjälliir ä.-e-n v.nlwl- och s p a n a d motbok) i Q limit oj lunlbok, hade. ej niikl 9 C Ilade ej Diotbok, bade sökt mm fill r u t i n » i Q Hatle ej motbok, bade s u i t men ärendet ej avslutat l. Q H i d e ej motbok, balt, men fin ilen indragen B G Ilade ej motbok, luft, men pä eget initiativ ätoillimr.a! ? Q Ua.ie ej motbok, bade ej sökt, men haft tillfällig uiolhuk ti Q Ilade ej molbok. bade ej sökl men »okt lillfiUJigmotbok o t b tålt avslag 2. Dai motboken var indragen *Vn 1945 eller ansökan om motbek ej beviljats (alternativ 3 eller 5 ovan), anledninj härtill: 0 Q NyklcrbctsaemailninB (Sven brolt under aikoholpavcrkan) 1 Q P«r l i « ålder 2 Q Socialt understöd (fattigvård, arbelslöbhclsunderetöil 3 • 4 Ö fi [ J <> Q 7 Q ti D '.l n i Q i D

O M a l d a skntlej Kljost svag ekonomi Kriininatilel [ulo.1, olag!, rdkohollianlerillgj Olapl. alkoholhantering (utom Overlalclw) UUIIKI eller misstänkt IV.r överläteisc (se anvisa.) Sjukdom Annan person i hushållet bade motbok Annan känd orsak Uppgift aaknatt om orsaken

3. Om ärendet ej var avtlulat »,'„ 1945, anledning härtill: 1 D 2 n I D •1 • o Q ti Q

Anmodan om personligt besök Infordrat ir.iv» om arbelsaiiställliine; eller civHstimt • iilenlifierinlrabandlmrj. ' . kvitto i eilaed skall Ansökan ej bonriil behandlas Annan orsak

Tllldelnlngsförhallandan m. m. 4. Nominell ulldelning •'/„ 1945: >: Q Tillfällig motbok en eller fle; • under 1910 J Q Vinbok 0 Q lli.lt-»' ' / • 1 spritdrycker per kvartal 1 • .Me:- äu ','-. I. per kv.. dnek högsl 1 1- I " 2 Q Mer Sn l I. p?r kv dock ej 3 I. JK » D U - per >uan -i- D MOT än 1 I. per ro -.., deck ej 2 I. p e r i. D -' I- P C m i n 11 Q -Mer än 2 I. p e r nu ,., .leek ej 3 1 per 7 Q » I- per m i n . 8 Q Mer fin il 1. per min., dock ej 1 I. per m i n . !> D i I Per ...in. 5. Inskränkningar i inköpsrätten »'/„ 1945: 0 G •1 Q 2 D 3 G i U

Innen u n k r j o k n i n g (utom ev. krisreslrikliun) Motboken spärrad n a l l e n till vininköp avstängd eller bopiiii.ed Inköpsrätten upp.lel.lil under lilhl.dniull-perKi.lYii Annan inskränkning

6. Orsak till inskränkningarna: 1 D •1 Q 3 G i Q a •

lyllctiförseelse Tidiga och täta inköp ocliVller stor,, ,•ir.ii.k-ip Alman nyklerheUaiuuärkiiiiig • Ann:,,, orsak Uppgift saknas

| t t a | u.. ii,. I N , eWaa

i- 1

rt Q OSIIIII eller misstänkt for ö v e r l i l e l w '•> Q Sjukdom . 0 Q Särskilda »Tal för ökning av tilldelningen till mer än .2 I. p e r män. enligt Systembolagen, uirlroro.lerintnnds anvisningar m a r s 1912 saknas y D Annan känd orsak * Q 1'ppgifi saknas om orsaken

Ansökan om motbok (avtar oj tillfällig motbok). 9. Ålder da motbok tönla gängen aBktei:

.xx nri>pgifl*aki.as

;

10. AnsSkt kvantitet vid denna ansökt»; . 1 D Vinbok * 2 D Högst 1 I. spritdrycker per kvartal 3 O Mer i n 1 I. per kv:, dock ej 3 I. per k. t Cl 1 I. u c r mån. i. D Mer fm 1 I. per män., dock liög.l 2 I. y 6 Q Met Sn 2 I. jmr m i n . , dock högst 3 1. p 7 D -Mer än 3 1. per måu. x • Uppgift saknas om ansökt kvantitet 11,

Systembolagets bealat vid l i r t t i ansökan om motbok 1 D Bcvrljad, dock endast tillfällig motbok vinbok roe<.1 lilldehi. .un högst i I. pci 31 1 n 1 1 per kv., duel a

sn •ni

01 1

» '

«U

!21.pv i 3 I. p .

7G

«n 'j i i .-

Vsl I g

01 1 i i e i del e| a > i i - 1 0 ! det ei ( I'P ift

'Dl

aku

12. Oi-sak till anlag i fSrtta atsbkan oa t metaek: 11 G NvktcrhetsaumärkuinB (även påverkan) 1 G För l i g ålder 2 G Socialt understöd 3 G ObelnMa skatter -I Q Wjest mg ekonomi ' S G Krmiinalitcl (utom olagl. lllko lUiiuderingl « Q Olagt. alkoholhantering 7 Q Sjukdom 8 Q Annan person i liosliillet Inole olbok i." Q Annan känd orsak x G l-PPgdl saknas om orsaken 13. Om avslag p i i&rala ansökan em metfcok, antal förnyade ar.siikningar före " o , 1943. (Se aft,Isa') slyeket,

x G Uppgift Ktkli.»

14. Ålder d i mottok första gingen ernrjlrs; i,, Förhöjd

s t O l i W »

falt""

tilldelninrj.

15. Ansökningar om rörhöjd lltilelning före af,w nell tilldelning). (Se anvi»».!):

1945 (avser

7. On veftareoreaeo haft »torre Urlrjeln an han hade i:,'e,- 1043, orsak Ull nediattnlngen:

i I

1 D Xyklcrhotsnnmäikiiing (öven b n . l t under ulkubulpåvcrkanV 2 Q Socialt understöd 3 Q (Ibetabla skaller + D liljesl svag ekonomi Ii Q Kriminalilel (utom olaglig alki.lrolhaaleringj Ii D Ola-I- alkoholhantering (ulon. everlåtcis.-i 7 Q Oöinil eller misstänkt ror överlilelse 8 D Sjukdom v Q Annan känd orsak x D l i l W f t « k n a s o:u orsaken 6. Om vederbörande före *llt 1945 fat! avslag på ansökan om slSrre tilldelning an han hade vid denna tidpunkt, orsak bil avslaget: I Q

NyklCrhelsanmäiknnig (även brott under alkoholan) |ia\

2 • Fö. 3 D i D 5 • 6 Q .7 Q

18 Socinll understöd Obclalda skaller Eljest svag ekonomiKriminalitet (utom olagl. alkoholhantering) OlagL alkoholhantering (utom överlilelse) '

Nykterhalsanmärkninrjar. 16. Aamärknlnjar I nymrhet«»vl«ende (Se

»« « . « J js.au..

Sl«e åT »nmjUköio|r»r TirJigu och t å t a inkdj. «)lerslora vininköp •—•• .•••.••• AnmSUn frun nyklerhoUnäomd.-Atintfitan frän UD nan institution Avdfimda

fylleriftruelser,

— ' •'

antiil

Därav under tid utan uikupsräU Brott under alkohalpavörluio—...

.-.

17. Ålder vid törsta nyklcrhetsanmSrkningen: . ir

xx Q Uwgifl saknas

Olaglig alkoholhantering. 18. Dömd eller misstänkt för olaglig alkoholhantering (utom ilverlitetie)? I O 'a SGXoJ x D Uppgift saknas 19. Dömd eller, missljnkl för överlåtelse? (Se anvisa, till punkt 2,') 1 G Ju 2 O Nej. x Q Uppgift saknas , Atgärdor av systembolag pa grund av nykterhets' anmärkningar. 20. Åtgärder på grund av nykterhetsanmärkning under tiden ',', 1939-1./,, 1946 (flera nit. fjrpiickns i f.iiel.oinmnndi; full): Q Varning för tidiga och l-äta inköp eller för siora vin-' inköp O Uppdelning fl v inköpsrätten D Ucgtällsning eller avstängning av inköpsrätlcn lill vill D Avstängning från cxlm tilldelning Q Nedsättning av inköpsrätten D Motboken spärrat! tdler indragen 21. Hade åtgärd på grund ay nykterhrrtunmärkatng 1iirekomn.il färe år 19397 l Q.la äOS'i X • Unpgiit saknas Åtgärder av systembolag på grund av andra or. saker än nykterhetsanrnärkningar. 22. Åtgärder på grund av andra orsaker än njklerlisfeanmårkning ' • undertiden v, 1939 -^t;,,i94B: ••-•.'.'• '. ' 1 Ö Motboken spärrad eller indragen 2 nft.köp-i.ill.-., nclsall • • . ' : .. 3 G Annan älgärd ; x • Uppgift saknas . • ' • . . ; . 23. Om åtgärd enligt 22, orsak därtill: 1 G Olaglig alkoholhantering 2 Q llötnil eller n.issiankl ror överlåielsc St Q Annim kriminalitet . I Q Socialt understöd 6 D Obelal.ht »kuller <i O Öjcst svag ekonomi 7 Q Ändrade familjeförhållanden 6 G Annan känd orsak * Q uppgift saktiaa om orsaken 24. Kade åtgärd på grund av andra orsaker In niktsrhelsanmirkning förekommit före år 1939? I D Ja 2 •!*.«! x G l PPg.ft -akluis. - ' " Vissa omständigheter 1 samband med första officiella nyklerhetsanmärkningen. 25—27 gäller ondast poraoner, som fått lin fönta officiella nykterhatsanmärkning eNer ',', 1939. (Se anvisn.l) 25. Ålder vid första fyllcriföroeelsc, forsla brott under alkeholpäverkan eller företa anmälan Iran nykterhetsnämnd: ." . " Q Uppgift saknas 26. Finns anteckning om annan nykterhetsanmärkning IL ex. lita inköp, .sluta .i.kftp, anmälan från privatperson, iakttagelse av syslenitiol;tgspei.-.oii,il.: före anmärkningen, som avses I pankt 257

29. Antikt em extra tilldelning under tiden »/, - °/i, 1946: •gånger x O Uppgift saknas extra tilldelning andar tiden ', , - *

3a Vid lirata ansökan begärd mängd: liter

; G Uppgift .

31. Anförd motivering lör denna ansökan; 1 G 60-, 60- eller TO-åredag 2 Q Annan födelsedag 3 Q llröllop. tuber- ocb guldbröllop, begravning d O Uarndop, konfirmation, studentexamen n Q 1'äsk, pingst etc. ti G Representation 7 G Ujudning i allmänhet 8 Q Annan orsak x G Ej uppgiven orsak eller uppgift saknas 32. Systembolagets beslut ned anl. av denna ansökan: liler (avslag anges med O) x G l.'ppgift saknas 33. Total beviljad kaantilet sSsi l extra tilldelning eller å tillfällig motbok under iret 1946: liter

x Q Uppgift saknas

34. Uttagens fördelning under oktober ocb december 1945 P t r , „ ,

f s m t te.. !

'

X !¥*; fes ',?,.!'!. *<r (.1 fck

— <

ii'n" J • * * «

<i

! -1

t

<-J helaj I'11''-

•?. i

:i

|

i

'

Oktober:

| ;

-,'• '

•

•

!

U l l a g t . o . ni. * / » • ,

,

i

sy

December: Uttag l.o. 111. »/„ '

"la

•

»/is

•

"As-

i

i

35. Inköp av olika slag »v rusdrycker under oktober och december 1945: tv!.* t „ , „ • ;

™ „ e s e . .

oil. | .1,-. |

Brännvin me, pris understigande 12 k r / l i t . . . 1'Vilkkonjak (h utiippud eau-de-vie; . Övriga spritd Slarka linor

ied pris underst. 5 kr. if Vi hut.

Övriga slarka viner Svaga och IIH u s s e i a n d e viner

•

i 1

1 G Ja 2 G Nej 27. Hade åtgärd på grund av nyklerhelsanmärkiiing företagits lire anmärkningen, som avses I punkt 25: 1 G Nej. hade oj ,lå begärt motbok 2 Q .\ej, motbok innchailes med normal tilldelning il Q Ju, molbok ej beviljad på grund av nyklorhelsai.in. •1 G -'a, motbok beviljad med etärskilt låg l.ihleli.ii.g på grund av nyiuerhetsatim. b Q Ja, molboken spärrad eller indragen vid tillfället pä grund av nykterhetsanm. O' Q Ji>. lilWelningen nedsatt på grund av nykleriietsunm. 7 Q Ja, inköpsrätten uppdelad på grund av nyklcrhclsanliv S Q'Annan älgar,I v Q Uppgift sakna; om åtgåt.len

Alkoholvanegrupp. 36. Enligt systembolagets bedömande tillhörde vederbörande den ".',., 194S följande aikohelvaaegrupp: (Se aiavisn.!; I) 1 Q Alkoholist 2 Q Annan grov missbrukare i) Q Perenn med tendens till missbruk 1 G .Motboksägare utan anmärkning, ej särskilt små ultag 5 Q Motboksägare utan anmärkning, med sårskilt små uitttgt ti G Kj tn.ilboksägarc, måttliga atkoboUanor 7 Q D:o, nästan absolutist t G I*", absolutist H G Ib), sjuk, åldring, inlagen på anslalt etc. X G OM, uppgift kan ej lämnas

Uttagsuppgifter m. m. för 1 9 4 5 - 4 4 . 28. .Tilldelning och uttag under 1945 ocb 1946:

Inflyttad från Utflyllntl lill lliirudhftiidlinfca

nia till systembolaget i

1944 Art

nykiarhatskommltte

S y s t e m b o l a g s un dor s ö k n i n g o n

Nr

Urvalslista 3

, 1

1 ärv i

Kommun: 5

|

|

7 Fodel,.-

B o i l . d a o r t

Un.-

lopartda

N r pä

Familjer.",

aktrar

siden

stälining

i. -....

10 j

| 12 | 13 |

If y l l e s

9 |

av

straff

| 15 | 16

registret

Föra, 1937

Förtta itralfrsgiiUrbtottet

'.

Aniol anmälningar till straff-

och

ar

!-.... ; i

|

1937-4*

dag

.

.

1 .* i

:: ..-

Antal enmä!ning»r Ull •tr.ffragiitret

i

1 |'

(JAmdoi

J

i i. -

Den fjärde listan överlämnades genom socialstyrelsens förmedling till de hos resp. fattigvårdsstyreiser förda socialregistren. För alla personer, som ingick i urvalet, skulle uppgifter lämnas enligt kol. 8—36 på listan här nedan. Då uppgifterna i socialregistret som regel finns registrerade familjevis på hemortsrättsledarens K. Socialstyrelsen U r v a l s l i s t a .4

1.än: .1

Kommun: 3

•

.- -

• 5

«'

i "' -

Fomilie, ställning

Antal

Hem. onJeidag •8

msn.d

Anl.1

. !

1 1

1 1

-I

t. l o - s

> < 1 j1 !

t oh -1 11 1 n av

>;

| II

1 23 1 24

1 25

I 2» I 27 | 28 |

29 | 30 | 31 | 32 | 3.1 |

34 |

i'

'!

3t>

|

j

Ende.tiör uttedi. ingens ojiittfckfltRrjar

i

Ingripande av nykterrietsnamnder, Om person, mot vilkon .to. företagits ev

Fori 1938

1938-44

1938 - 4 4 Om in-

Font.

tr" I ?

|r1

r

=1

o' os

OfJ O S 3

|

i

.ket!, ha, i i i fall 1 i .11. 1.0* r, ..rit t i l lämplig? )..U.i

First.

5 D •i

<

i

2 1 i 1 4

< ^ 6 <

.

4 1

i

d . i s . Ire : social. o,qan. Inflyttat änder perioden 1938 45. antecln,, h.r i,.l|«r; ' infiyttrtipqer.

itöri År

> "2

s o c i a i i e g i s t e r m y n d i g r t e t e n

20 Font» '

Ii fii

! • -

Ingripando .v b.,iv.v.,d,»»mnd.n

<

unJ.r vill, »nderilod utcålt

; M H

va 1 »

17 1

Hjälp oimc

och

sid.»

•

II,

v

1938—44

t,

Bostad.oil

N. pa

,-

l f y,

1945-

ode,

-1

Undented f l i n (altirjviidialvrclien

Fftdala.-

Lonando

,1

/sttrar*. . « * . aaayi^ar 1 /drad/Uadc» < « ( . / / . . S r . , , . . *; , '

•

I U < t e e

' 11 " il.7.,air' a. ah- 'r— "Jm**. — N-

, .

btaJ.,j*wrrrlpH"3 .J-.iiaH-a'iassamar.•

.

i.-

.

D.H.IIM1

. Q agw S

'< -

.

: téntwaiiaa»t>|a, s,.a,Ät,iii-fiaia, »t/k-i

.

• c aiatjir

>ot*

a.t.ltara

;

, ;

- '• a i)l..«'a»..ki.|.

D^s

; •

12 1

, ,...,., » - — * - ! * -.1-alas)

fa."

'"s"",w"i,i"i**'N"

IS

I

H»r . . »,»'.l«r .4^,.>ri.,,s|badrJt, aVal taraaCd .IU!dni.|r»BiUlt' -, Qh»M«*rUisiaWl.1

•

'/

•

a -•"!• t * S « t t f Ml . i f . , . m l , t a i l 1 ,0VHl»al

I k , . » , . ™ . (-Ma*

«££"Z. »" ' ?£ u.r^'SrT D J» -V.J »llkas Idraaaaua •

Ar Ni nr! i niao' fnVtlMtt?

0 Q «-,a.b : Q b * r ^ tlkb-Jvaia

« Q ™ . a Asia.

Vllbrf?

lasaaaa apa, «., b HM ad»

a

*rj

D «: we» »»"^ "»"•

•. .-.ivw.u, C bo. Ull' »raitamu D l a . .~>m » . . O i " » + »!,W.

s n r , * MKuasaa : O " * « :r,.J..s, 'O»."'--

>•-•"-'

bi™i."l,ralT OrJ

awnar

O (a

*1

4,

b m l b . i . c l . r aaaaa

Q Randar.,

O aa|

Sir ,41. »r.>,r K | , . , . 1 „

a, «, år

n » ~ . < 1M1

i a HLZtiHHZ '*"""' •in»»»*"».

Sa

, 1

dagvård.

Ir

Frigör alt besvaras av nykterhetsr.amm.Bn (barnavårdsnämmten).

1 a ,» p.|-..i ».dalag b , . S!d„i ' 3 Q s i raaaaraaj ttnaaaianaai arid JUra • » O 1st , „ . , „ „ „ i r t t o . a u » mi UO-

., K , < . „ ,

St SssaWaa tfar ana. aaMtskatart 0 Q r l l n l 01la.n,«a. ™.t b , , . » ! , . »OaaMir, ,0>«iaia .

D es ( l o t ; 1 .arias

sg p . m,m,m

Q aldrtf ? Q aa., U ,p |.l«g 1 . . H a » O aa gang 1 aecaaa O <a rjlar alt j M i a i a t t r 1

l«n Ulltrifrtislc ets0*

appraisal

sir dal Wd nSaar, itiitGS w,ian,ii,i i;ui

dr

K M art etuHr ndatrliaraUa?

.

' O P .

' D r t

O™',™», O aldrig tO

Rir ilvitt kflrit dan till!ltg*<U tiler BtV» I -ii . Q l»r, glag.r d a . 1 » , I O I . I iragima, OO.agaag a D lag.» glac o.dw. nJa.d.» m.a . . . aar* olgvi. gaug 3 Q bar abfalj Swsai p* ^ > r l n u u . r . n g

Var I r tar (Sa aa.l.a.) .bHtriJsl Id. . . S. fOrtlida aldrig vara at, »prltdrjrliar, ,1a .Ber Oil aad*r & .gg.iarliil 1 D 1*- . " J 1 .yatMbatalOrmlaf. 2 Q |a, m.d 1 rrH,r,iUjt u n l o a d mm r j 1 ayhlLraatafSiCTiras ! Q la. .b.rdiril.l u o . .11 „ „ suM I as,™ Kraali-,

nlgvl slajj? (bll>t*i>d. nykUrtirl»iMtiti]4Mll,*l<i. -

ryltar.!»r,MttaBr i O . b..».. 3 Q p i privat bjadairg

.D«

a O •*• lata Mara tpriidrrtiar 1 D l ban M I I . f r %ff1 O aastbiin « n . , a l gått wm »btfllges 2 C isle daatisr. men ttmtis«,.on., i.:

. . > D « . .

• ' . . ! . '

'

rat j ;

V.r tti

rid

,l|,a

.Ir.Ud

h,glidlr|brt

i

tittigai* fyU^tlVP!#»tocr

a Q . l d n g .prirdrprbrr m.s via . l l . r 01 S P a i d " , nigra .IfcobolSarbaa d r y . , . .

, I Q » SO"'!' ' 51 : ' IWr airat.1 larlira. N g l ; , ; ; .

0M .triLrrrSM- or. ,s, nrtdrdM , . , { . • bduranrt, tlrtt Si ^Cr Mr, InSrlMSaa.H a » . ,.r> n ^ Kb ISrtSr. Md.M d r , C w ;

•1 ^ a :

.

hribplrliar: ; • • g l . i

;-

1 O la, l i d . ,ta n.h .prndrrtker

*S '

!

: :

" W^?Zr^''

Sar'B, .*,« rwd i .|.!cra.£ft!r.,,,g, lOi..«.d«r»r..i3-inJld«n1 Q ja. » d a n « . , -.a-irlJdarr, " O S - IHc Kr, a * . ( ! „ I>l»4id«, aOari ' ••

»1 grata , | . „ , ninarJ. tnrarla rllir' a r * . .' : : / O i a . ' » r n . i i * ' , r , M . T . „ g ' : H 3 G |.. S»d. pSi.Maan.ag ,« h ,l,«,l . . .

.

•

"

'

"

'

. .' O "•' '

"

.. '

'

Formulär

'

"

"

'

•

"

'

'

• • •

"

"

.: |

• . . ' . *

"

"

•

för intervjuer

med

ungdomsfyllerister

namn, erbjöds möjligheter att erhålla uppgifter även beträffande till exempel barnavårdsnämnds ingripande mot de i materialet ingående barnen under 15 år, över vilka nominativa förteckningar saknades. Sedan samtliga listor och formulär återkommit till nykterhetskommittén, k u n d e där om de i urvalet ingående personerna sammanställas uppgifter dels från folkräkningen, dels från systembolagen, dels ock från social- och straffregistren. Sedan materialet granskats och kompletterats, överfördes detsamma till hålkort, varvid eftersträvades att upplägga hålkorten på sådant sätt att största möjliga kombinationsmöjligheter erhölls. Det visade sig härvid ändamålsenligt att upplägga flera hålkort.

Anmärkningar (ill de olika frågorna

Anvisningar för intervjuer med ungdomsfyllerister. Många ttj'klerhetsnämoder söker .såsom ett led i silt förebyggande arbete kontakt ined de personer, som gjort 3ig skyldiga till fylleri, och göV sig aamtalsvis. underrättade om de* ras förhållanden. Den nu aktuella undersök»ingen a n k n y t e r lill denna verksamhet. I de fall dft sådana samlat redan Sr regel innebär Intervjuar bete t ingen nämnvärd utökning av arbetsbelastningen. 1 de fall fltar d ä r sådana samtal ej tidigare brukat förekomma, raedför uodersökningen ett nytt moment i nämnder» -oas arbete u n d e r del halvor undersökningen .berfiknas pågå. Genast efter det nämnden från systembolag. poltunyndighel, läusoykterhetsnätiind eller på a n n a t sätt erhållit meddelande om att en person, som ä r född något a r åren 102I--3Ö, gjort »ig skyldig* till fylleri förseelse, bör nämnden skriftligen eller på annat lämpligt sätt kalla honom (henne) lill inställelse antingen på nämndens expedition eller bos någon av dess ledamöter eller tjänsterna*). Formulär för utfärdande av sådan kallelse tillhandahållen av kommittén. Samtalet bör u n d e r inga förhållanden ske hos personen ifråga, ulan n ä m n d e n b ö r vidhålla kravet art han skall inställa sig hos nämnden. Samtalet b ö r ske under former som garant e r a r det) tillfrågade alt hans uppgifter ej kommer 1UI obehörigs-, kännedom. . Intervjun verkställes samtalsvis enligt del fomnitflr, som tlllhanduhållrs av kommittén. Givelvis k a n n ä m n d e n för eget bruk gfira särskilda frågor. Om nämnden önskar bevara d e , anteckningar, som gjorts u n d e r samtalet, kan en avskrift av formuläret tagas. Kommittén tillhandahåller extra e*. av formuläret för delta ändamål. F ö r att svaren s t a l l bli san ningsenliga ä r det _ a v vikt, a l t samtalet sker u n d e r sådana förhållandes att den tillfrågad* kan känna för-troende för utfrågaren. Onödig press på den tillfrågade bör därför undvikas. Förmaningar

och omdömen om den tillfrågades livsföring måste avvägas på sådant sätt, att de ej hos den tillfrågade minskar benägenheten att lärana riktiga uppgifter. Givetvis får detta ej inverka på nämndens mojligheter att påverka den tillfrågade Jill ett nyktrare levnadssätt. Alla frågor h ö r läsas n p p under intervjun, även de som inte ä r tillämpliga p å den tillfrågade. På detta sätt undviker ma» att av misstag hoppa över någon fråga. Om efter frågan anges olika svarsalternativ på formuläret, hör dessa läsas opp, om det finns någon som helst tvekan om svaret. Alla de angivna svarsraöjlighctcrna skall i så falt läsa* upp, aldrig endast de! svar som m&n tror skall lämnas. I annat falt suggererar man lätt fram ett felaktigt svar. Observera alt svaren l vissa fall markeras både med kryss i rutan ocb anteckning på den prickade raden, Översi rykntngar eller understrykningar får inte föi efcomma. Ingen antesking får göras i marginalen, vilken måste vara tom för den statistiska bearbetningen. Event, anteckningar gore* på härför avsedd plats på sista sidan eller särskilt papper, som i så fall inlägges I frågeformuläret. Om intervjun verkställts redan j anledning av uppgift om att vederbörande anhållits för fylleri, måste nämnden givetvis tillse, att icke ny Intervju verkställes eller förberedes i anledning av dom fällan de t. Före besvarandet av de frågor som-ställes 1111 nykterbetsnimnden på formulärets sista sida b ö r nämnden inhämta tillgängliga uppgifter från social register och systembolag. Före Insändandet till tänsnyklerhetinämnden anteckna* med blyerts på formuläret den Wfff rågades nanm och mnniaitskrivntngskommun för att hos lansnykterbetsnamnden möjliggöra kontroll av alt samtliga intervjuer verkställts.

fi. a) skall alllid Ifyllas b) Ifylles dessutom för it. ex. Inkallade viirnplikliffii. studfrniKle cti". 1*5. Endast hela år riiknns. Mins! 0 män. raknas söm 1 år, m i n d r e fen f. oiftu. räkna., inle Alls. Summan nv de olika svaren skull hit .15 år. Kontrollera detta! 19. 1 antal syskon skall tas med Sven avlidna syskon, om de leval samtidigt med den tillfrågade. 20—23. Yrket måste anges noggrant. Skriv inle lanlbrukare ulan t. ex. godsägare, godsarrendator, hemmansägare, srrendator, småbrukare etc. Inle heller målare ulan målaremästare, måleriarbetare, konstnär etc. 1 vissa fall kan det vara lämpligt nit efter yrkesbeteckningen tillfoga en förklarande anmärkning inom parentes, t. ex. "stor" eller "liten** efter handlande, arrendator, byggmästare m. fl. beteckningar, For värnpliktiga anges del civila 35. Angiv all» alternativen från början så att den tillfrågade själv får säga vilkel han \äljer. Nöj Er into med svaret "bra", som ofta förekommer, ulan försök få fram den verkliga inställningen! För värnpliktiga avser svaret det civila yrkel. 2ft—32, Avser för t.er. inkallade förhållandena vid regementet och för studerande på skolorten. 26, Både a och b resp. b och c skall i förekommande fall ifyllas. Glöm inte ange om beloppet galler verka eller månad! För värnpliktiga mllitlirtöncn (inkl. ev. familjebidrag). Obs. att indcxtillagg och skatteavdrag givetvis skall tnrnkn,is I lönen. 27. Med denna fråga mena* även när t. ex. Trän för en studerande flyttade hemifrån fo alt gå 1 , skola eller ligga vid uiuve itet, även om han fortfarande ä r skriven i ft Idrahcmmci. 30. Om den intervjuade »or hos föräldrar som samtidigt är arbetsgi re markeras "hos föräldrar", likaså markera **bos andra annoriga" om dessa samtidigt Hr arbetsgivare. 31, Pen som ligger i kökssoffa eller i soffa 1 vardagsrummet har givetvis inle eget ruin, även om han sover ensam i rummet*

ifyllas, om man betalar helinackordrring ( b å a V mnt o r h h u s r u m ) . I övriga f.tll skall både a) och |>| ifyllas. Viktigt att skilja på om man betalar för hyran enbart eller även for mat. Med utgifter för mot menas de vanliga utgifterna, inte restaurangbesök för nöjes skull. 34. Uppdrag: ledamot av slyrclse eller kommitlccr, lidningsomhud etc. 35. 'Med "den senaste månodeu" menas de närmaste 30 dagarna före fyllcriförseflscn. Xveo styrelsesammanträden, kommitté sammanträden och stildiecirkelmöten räknas.

den id, dft utomhusdanshanorna i regel ä r öppna. 40 och följande. Till spritdrycker räknas brända och destillerade drycker, t. ex. brännvin, konjak, gin, whiisky. punsch och likör (även om de ä r uppblandade så att alkoholh-.!len ä r tämligen låg). Till viner räknas även hemlagade viner. Av mal [dryckerna är det endast klass 11 (pilsner. Fager, porter) som hur betydelse l detta sammanhang. Klass I (svagdricka, skattefritt) riiknns som alkohoffri dryck. 40. F ö r den som huvudsakligen fostrats bos modern (fadern död, skiLsmässa, modern ogift) anges Otn modern var absolutist. Om den tillfrågade har både naturliga föräldrar och fosterföräldrar tas endast hansyn till endera, nämligen del hem, där vederbörande huvudsakligen fostrats. Observera att med helnykterist avses person,som aldrig artvänrter alkohollialliga drycker. 41. Uppväxttid ss före 15-årsåldern. 42. Om någon fatt förtära sprit men däremot tate vin, märke 1 delta aniift under 1. verkligen 44. "Förtärde* nnknt.' druekif.inle ban menar, inle äldre kamrater 45. Med "äldr utan personer u föräldrarnas generation, 46. TUl högtid gbel räknas inle vanlig bjudning, om den inte sammanfallit med särskild hiigtidtLKiiet. Namnsdag räknas inte, Inte lieller annan födelsedag Sn 50-ärsfesl, 66-a.rsfesl eller annan däfmiMt iitnlferlig tillställning. Konfirmation och studentexamen räknas. 50. Se 48!

Under tiden som dessa urvalslistor var utsända till uppgiftslämnarna bearbetades ungdomsundersökningen (hösten 1947), varjämte en undersökning angående ungdomsfyllerister organiserades. Genom hänvändelse till socialstyrelsen utverkade kommittén medverkan från cirka 600 större kommuner till en intervjuundersökning beträffande de unga personer, som under viss tid anhölls för fylleri. Nykterhetsnämnderna i resp. kommuner anmodades att för samtliga de personer i åldern 17—26 år, beträffande vilka nämnden under tiden oktober 1947—mars 1948 erhöll uppgift att de anhållits för fylleri, verkställa intervju enligt ett formulär (sid. 21), vilket i stort sett överensstämde med de formulär som användes för de tidigare omnämnda intervjuundersökningarna. Särskilda anvisningar utfärdades för intervjuernas verkställande (ovan). Även beträffande dessa intervjuundersökningar biträdde länsnykterhetsnämndernas ombudsmän med organisationsarbetet. Omkring årsskiftet 1947/48 hade större delen av uppgiftsmaterialet för samtliga undersökningar inkommit till kommitténs kansli, och maskinbearbetningen kunde 22

påbörjas under våren 1948. De preliminära resultaten av undersökningarna kunde lämnas till kommittén på hösten samma år. Härvid förelåg dock icke den sammanställning av de utländska erfarenheterna, som publiceras i en särskild volym. P r e l i m i n ä r a uppgifter om utvecklingen i främmande länder fram till krigsutbrottet hade emellertid insamlats och förelades kommittén. Först på våren 1949 bedömdes det vara möjligt att erhålla någorlunda tillförlitliga uppgifter om utvecklingen under och efter andra världskriget i ett antal främmande länder. Undersökningen om alkoholpåverkan vid förvärv eller överförande av smittsam könssjukdom var vid denna tidpunkt redan utförd. I samråd med medicinalstyrelsen hade kommittén hänvänt sig till några könspolikliniker, bland annat den vid S:t Görans sjukhus i Stockholm, och lyckats utverka att intervjuer verkställdes genom vederbörande läkare eller kurator med de patienter, som under viss tid behandlades vid klinikerna. Intervjuerna utfördes enligt ett särskilt formulär, som återgives i redogörelsen (sid. 111) där även en närmare beskrivning av tillvägagångssättet vid undersökningen lämnas.

Kap. 3.

De större undersökningarnas representativitet

Någon prövning av representativiteten av den s. k. bottensamplingen torde här icke vara erforderlig. En sådan prövning har utförts av statistiska centralbyrån i samband med folkräkningen och redovisats av densamma. De små avvikelser, som karakteriserar boltensamplingen tiil skillnad från totalbefolkningen, är inte av den omfattningen att de har någon praktisk betydelse för utnyttjandet av materialet för slutsatser i de frågeställningar, som uppställts av nykterhetskommittén. Härtill kommer, att materialet nära nog genomgående redovisats med fördelning på undergrupper, varigenom betydelsen av eventuell över- resp. underrepresentation inom en eller annan av dessa grupper praktiskt taget helt eliminerats. För de krav på noggrannhet, som för kommitténs behov rimligen kan uppställas, torde även de anförda totalgenomsnitten vara fullt godtagbara. Mot bakgrunden av de jämförelsevis ringa avvikelserna från fullständig representativitet å ena sidan samt av de utförliga och relativt tillförlitliga folkräkningsuppgifterna å andra sidan torde man kunna konstatera, att ingen annan praktiskt tillgänglig metod för urval ooh inhämtande av uppgifter torde ha gett ett bättre uppgiftsmaterial vare sig från representativitetssynpunkt eller tillförlillighetssynpunkt. I det följande bortses därför från de små avvikelserna beträffande bottensamplingens representativitet.

Ungdomsundersökningen Ett särskilt problem erbjuder emellertid den intervjuundersökning med ungdom i åldern 17—26 år, som kommittén verkställt. Beträffande det p r i m ä r a urvalet av intervjuobjekt synes några mera betydelsefulla invändningar mot representativiteten inte kunna göras. Urvalet anslöt sig till bottensamplingen och representativiteten hos denna uppvisade inga anmärkningsvärda brister. Genom omöjligheten att få till stånd intervju med samtliga de utvalda intervjuobjekten har emellertid ett bortfall utanför undersökningsledningens kontroll ägt rum. Det förefaller å priori sannolikt att ett sådant bortfall icke sker slumpmässigt, 23

utan att vissa kategorier, t. ex. den överrörliga delen av befolkningen, de asociala, speciella yrkesgrupper (exempelvis sjömän), avsides boende etc borde bli överrepresenterade i bortfallet. Ett betydande bortfall hade förutsetts och för att få möjlighet till viss efterkontroll av representativiteten begärdes uppgifter av intervjuaren eller länsnykterhetsnämndens ombudsman om anledningen till att intervju ej kommit till stånd. I följande tabell 1 har de sålunda lämnade uppgifterna sammanställts. Av 11.524 utvalda intervjuobjekt kom intervju till slånd med 8.071 eller 70 %. Bortfallet var alltså 3.453 eller 30 %. Beträffande en tredjedel av bortfallet (1.096) ligger orsaken till den uteblivna intervjun helt på det organisatoriska planet och nära 700 av dessa fall finns inom Kopparbergs och Gävleborgs län, där intervjuarbetet avbröts innan ens organisationsarbetet var färdigt. Utöver den regionala snedheten i materialet, som uppstått genom underrepresentationen i dessa båda län, torde emellertid representativiteten lidit förhållandevis liten skada av just detta bortfall, då man torde kunna antaga att bortfallet varit i stort sett slumpmässigt. Detsamma gäller de 148 fall där intervjuaren åtagit sig uppdraget men återsänt formulären utan att ha hunnit göra några försök att få intervju till slånd. Intervjuaren har blivit sjuk eller fått annat förhinder. Den stora gruppen ej verkställda intervjuer faller emellertid under kol. »ej anträffade» som upptar ej mindre än 1.768 fall, och här liksom i fråga om de följande fallen har man anledning förmoda allvarliga rubbningar i representativiteten. 218 ungdomar vägrade intervju. I 87 fall bodde objektet så avlägset, att intervjuaren trots överenskommelse inte varit beredd att uppsöka honom eller henne. I 110 fall var intervjuobjektet intaget på sjukhus eller annan anstalt på vilken intervju inte lämpligen kunde äga rum. Beträffande de utvalda objekten förelåg åtskilliga uppgifter redan före intervjun (från folkräkningen, systembolag, socialregister och straffregister). Alltså har en viss kontroll kunnat verkställas av i vilka hänseenden de ungdomar, som icke intervjuats, avviker från dem med vilka intervju kommit till stånd. En sammanställning av resultatet av denna efterkontroll har gjorts i tabell 2. Det framgår av denna tabell, att de unga kvinnorna anträffats för intervju i något större utsträckning än de unga männen. Materialet torde alltså för kvinnornas del vara något bättre. Skillnaden är i och för sig inte anmärkningsvärd. Det får snarast anses som ett tecken på intervjuarnas utomordentliga ansträngningar att man lyckats uppnå intervjuer med nära nog samma andel av de unga männen som av de unga kvinnorna. Enbart den omständigheten att 5—10 % av männen torde ha varit inkallade till militärtjänst under intervjutiden ger en föreställning om de olika förutsättningar, som uppenbarligen har förelegat. Bepresentativiteten är bättre i städer än på landsbygden. I Stockholms stad, där kommittén själv svarade för organisationsarbetet, kom intervjuer till stånd med hela 80 % av de utvalda. Mellan åldersgrupperna förelåg ingen signifikant skillnad i representativitet. Det har varit lättare att nå dem som har högre skolutbildning än de övriga, vilket torde vara en annan sida av den tidigare nämnda differensen mellan landsbygd och städer. Det är av stort intresse att konstatera, att man i varje fall beträffande de hemmaboende lyckats uppnå god representativitet bland dem ?om kommer från hem med socialt understöd. Bepresentativiteten bland fylleristerna är också förhållandevis god. Medan 68,4 % av samtliga män intervjuats, har nära 63 % av fylleristerna låtit sig intervjuas. De kriminella ungdomarna är något underrepresenterade, ehuru inte i någon större utsträckning. Beträffande de hemmaboende kan man slutligen konstatera, att man h a r uppnått samma andel där fadern icke är skötsam i nykterhetsavseende som d ä r fadern är skötsam. Sammanfattningsvis finner man dessa stickprov p å representativiteten ge vid handen att det föreligger vissa klara brister i materialets representativitet. Dessa 24

s s

verktällda ntervjuer

CO

V • •"

c3

p

H f f i c o f f i f f i T i i o i H i i O N O J H f f l f j t o n c i j f f l i C f - o o t | l ( O C I r l O ) N M O T f ^ H C q ^ O O ^ C C O O M O W t N TO - H H I H -i—l T+i ,-H ,-H CO T J I T - I

kO CD

CO lO

CCD

CO lO

T-t

-* cö

»c

CD ©

•i—»

I s? a " l^i s p

•Si ^ ;— CO; •,

•a-. !

1 CO

©

- *

t >

CO

t>

CO - *

CO

(N

CM

t >

1 I

O

C

iH

|

CM

i

1 T-l

© i-l

O

H

^

H

T

)

(

^

C

O

N

rt

(

M

C

D

1 O ) 0 0 CM CM CO

[

—1

©

, -, S CD

CD

H S 2 CD •" n bS T r^

to

OJ

1 H

fl

I I

!

1 I

]

r l

1 1 1 1 1

OS H

(C

©

(C

1 I I

CO

t

C

;

1 I

1 1

1 1

CO -•fl

lO

CO

CM

CC

©

M

I I

T-l

CO

-J.

£ J. ^

5) 3 © ,2 ' * CO. H U

%

a <c3 a X^ 1-1 P. j

C M - * l > . C » - c H - * C ^ L O - r H C M - * © C > a L ^ - * - - i C M C M - c t l c r : T-l -H

| 1

T H

CO

M

s • r~s CD

j

j

CD C en -T3 -C Ö

:cc! J ;

|

1 i-l

1 I

j

|

1 S

CO

j

CO

1^ CD

l> 00

CO

©

CO

T H

5 'P

•S -^

M

O

C oä

c3 =3

^

b

>

W

tJD ? 8T3 >

© t > C C C O n O X C M © CO

1 1

H I M O l O O l O H ^ i a c O H ^ l i O T-l CO CM -i-l TH

IP

T H

CM

-

3 -+J

• rr.

l>

r* ai3

15 CO O

H H H i o o c o o a i c i x i H o o ^ N O f f i H ^ t - m i s i i -r t ? H t - t D 0 3 - j l ( N i O ( O O f f l H H f f i ^ n ^ t O M H O : TH

CM

TH

T-l

<fl •>* «* t >

T-l

W i

J

rs "p <^

~ -<i

CO

CO

1 I T - I I - M I - I T - I T H C M C O I T - I I - I C M C M I - I T - I I

1 1 1

1 CD

1 1

1 1

CM

CM l~

-*

CO CD

I

I I

X ©

t-

^ © CM

g.

-5 cc! .c4

*

>

O C O a ^ H O N - J O C O t - O r f l H i O H f M C D O O O O O O i O i O C C K ( B Q O l - C N N i O f f l ( 1 0 ( C ^ f l l C O t - H r 4 h

X

©

l>

^_ t-l CD

CD

•-* p.

c9

cd

ij

:c3

.3» =o

<

iH

l>

—1

T—1

g>

CO CM

in CO

l> ©

T H

<f

a

~n

N f f i i O C C H T ) t f f i t - T ) l t - C O i O O C O a j T J I i o o O N N i O N N t - l - O - i O O f f i r - l O l ( j i J t « 5 N H O I M 0 0 l > t - C » C » ©COr-tCM-^COCMCM H C O t O C N N - l m T l l C M l M CM

— •>^ CD *j

QÖ CD ID C3

2 > .y c8 C » £ -2 -P

C O t - O O t - O M - I O O ( M f f l i O C O C O t - i O C D a i H I > C » i O t -

o

H H O J ( N H I - T H I ] O O O C : O I O I O I M H O C O I ( J I O O O J ( M

CO CM

N t - O a W t O M N M

H i n r o i N C S i O ' T l ' T j I e Q C O ' ^ ^ ' T j

O

X

-t

—i

CO

iO

TH

-# >O CM T H

T-l

-o CD tag CD

"O w 09

~v TÅ 'E

_

.~ ~ - - M

. _ ,

.8 COC«

«

P

tH CD

a ( J »> « ,

'S

W

-s M a ,

Ö

^

,„

H G

~

CD t/5

h-\

O

i r -

g ? , ft-Ö S l j P S l O ^

n _f3_

2TOP

CJ

••ci

CD

r 3 a P « 0 « ^ S

=

S £ P- :0 «3 : 0 E °* O — t- « « .-O i ^ :ca S :c^ O : « : « » 5 D i i O h r a 1 M O f f l ! a 1 r ? r i : O i < « > 0 > K < 0 >

G -P r-i o

a

s C/3

P CD

i>^ 89 ICO

- 5

P. «3 CD

> CD

J]

O •H

CD

*> lfl e

M

©

q ©

©

ta-

t>

CM © CM CÖ © ©

rn -* ©

00 CO © ©

©

frCI.

>

-CH

IÖ

CÖ ©

©

l> CÖ

-* CÖ

>o

©

©

© 1^

-H

lO 0 T-H

10 H © 00 lO

CO CO

©

c c

q

fr-

© 1^

d •—

ii .i *ö C 3

>

t>>

*•

TH

P

CD CD -t-t • —

CO l>

-2

P

TH

©

i5 •0 fl c3 <g

i>

CM lO

os

T-t T-l

© 00 lO

©

T-l

lÖ

3 © 0

ca

s c CD

ca cc

r>

s £

ha

:©

"3 C

hi

N

se

s

•p G

a

ca c/3

—v

ca CD

fl

ca C/3

«H

ca ÖC

zi CO

CD

0 © ca

CD"

"O

CD'

^«

p

a

ca

0) 0

c<5

"O

_v

i

CD

CD

S g

4 -

CD

2o «- o ~ tS c *c o

C r

-*« •o »9 CD

-a C

B

TH

rH

to OJ <4J

•2

ci b D

«2 cc.

.SfJ > =

O

>> r ^

t-l V

|

>

£

t-. lO IM

ca

CO

O"

"P G CD

O

1£ £ CD

CD

p t)G CD G • ' G :ca ca Ja, h l G ta CD -Cr, •01 a £ .-ca te rJitl G te

u "rt

^5

ifl

^5

•t

tA

p .BP

P a

^

©

G tu

-p

"C

^CO S 5

bö

""

"5

"P

"5JC

hl

ti CD

*»

0 CD

**

* -

v;

hl en CD

a.

-C

P

S "5

3 <»u w vi

• * 3 'CD t 2 CD 4> «J, Pl « hl jo h.

>

Cj O CO

CD hg

S

© c cc^ :cS " j" CD ^

CD

=3 hi

-C

h, C CD 41

ti

a -P u lO

ca tsc cc-j

5 73 -P

»SJ

£

£

•Jagg

CD

ti K

Cu Cu CO

"O p

p

h. CD

•0

CD CD

t i T3

r-H oj

g

t2 P

cD C

CD

c tOJ

«* CM •O

•b. T—

T3

«

a.

e e ©

TH

P 'C .p >

CD

t)

•<

fet

1^

ca

^

h CD

ca CC ex Q .

-a 'hl 9 ca O

3 CD

kl

s ös 0

x* **

13 cd

> s, [7

TjH

t «•

©

CM

lO

Ol

'H

T-i

-*

i>

t^

© L--

©

©

co

1-

co

co

© ©

CC

CÖ

j •3

l^

© ©

t-

rH

CO

-# <M >P

X rH CM

© © ©

•* © CM

© CO TH

<* CM iO

© iH CO

T-H

H

M

H

lÖ

TH

-H g >

cd

t-i CD

Q

©

©

Ö

© ©

CO

—q

C3S

CC"

'CD

L^

CD

Ol C 0 0

© t~

-s

-rH

"3 Å L>

O 2

>

-ID>

•g

U

M

P

CD

CD

© c V] CO l*

« .H J3 ** -2 0 fl

lO

1rå

rH

rH

»* CM

•* CM © r^ T-l

CO ©'

-* CM kO rH TH

d

<i na

"ö

i

ca

ca

C?

:

.

_6T)

8e

fcc

•

: . .

£

£

ca C/2

ca C/3.

"O

J

-Ö

A

K

'"-

hl

h|

O P P .

O

> •A

•" S

c

^

r>«

.BP r_i h.

c/j O

<

O

CO

•j)

CD

ca

.

M

aq

^

CM

CO

©

CD

CM

C>

Ps 0

'2 2

|

l>

C"

"0

co

«*

•—. en

ca T3 P

£

.

"0

h

C

-2

b S se

-P

p ted

:

ca CO

T3

C? tsc

ci aQ

'i

^i

brister är emellertid, i den mån de här har kunnat mätas, förhållandevis små och till en del av den arten att verkan av dem upphäves genom att undvika att redovisa itotalgenomsnitt och i stället söka redovisa materialet med fördelning på u n d e r g r u p p e r med hänsyn till kön och bostadsort i första hand samt så långt det är möjligt med hänsyn till sociala förhållanden i övrigt, till exempel eget och faderns yrke. Det vill alltså synas som om materialet redovisat på detta sätt motsvarar rimliga krav på representativitet och, om det tolkas med viss försiktighet, är godtagbart för en relativt ingående analys av genomsnittsungdomens alkoholvanor. Man bör kanske framhålla, att de brister, som förefinnes i representativiteten, medfört att materialet från allmänt använda utgångspunkter för värderingar i sociala frågor ger en alltför gynnsam bild. Frekvensen av ogynnsamma företeelser är nämligen i regel större inom de grupper, där representativiteten brister, än bland genomsnittsungdomen. Vid redovisningen av materialet har i flertalet tabeller angivits storleken av procenttalens medelfel enligt den vanliga formeln 1/ ^ - 3 . Detta har skett i klar insikt om att kraven på slumpmässighet för uppställandet av denna formel icke är helt uppfyllda. Man behöver emellertid en ungefärlig föreställning om hur stora skillnaderna i procenttalen skall vara för att man skall ha anledning dra slutsatser av dem. Mot bakgrunden av det tidigare anförda resonemanget får emellertid analysen inte ske enbart med beaktande av medelfelet, då felkällorna inte såsom vid vanlig medelfelsanalys förutsätts är slumpmässiga. Det har icke heller ansetts riktigt att i ovanstående formel låta n ingå med hela sitt värde enär urvalsmetoden, som bygger på hushållen, icke medfört att kravet på att de i n ingående enheterna skall vara av varandra oberoende, är tillgodosett. Såvitt man erfarenhetsmässigt kan bedöma synes det föreligga elt direkt samband mellan syskonsvar. Antalet syskonpar som ingår i undersökningen har visat sig vara knappt 1.000. Det har bedömts, att en analys av i vilken utsträckning sambandet mellan syskonsvar borde påverka medelfelet skulle — med hänsyn till felkällorna i övrigt — medföra större besvär och kostnader, än som motsvaras av värdet av en sådan undersökning. Vid bearbetningen h a r därför av praktiska skäl förfarits så att medelfelet ökats, d. v. s. kravet på skillnaden för att medge slutsatser har höjts, genom att n i formeln 1/^-5 minskats med 1/8 av sitt eget värde. Det har alltså förutsatts att i totalmaterialet av 8.000 undersökta finns 7.000 av varandra oberoende intervjuobjekt. Härigenom torde rimliga krav på korrektion av medelfelet ha tillgodosetts. Fylleristundersökningen För undersökningen av fylleristerna utvaldes större kommuner, d. v. s. samtliga städer samt D-, C- och B-kommuner 1 med mer än 3.000 inv. Inga A-kommuner medtogs i undersökningen. Redan i själva undersökningens uppläggning får man alltså en snedhet. Materialet består av ett typiskt tätortsmaterial. Avsikten med undersökningen var emellertid inte att ge en allmänt representativ bild av de unga fylleristerna utan att insamla ett material av fyllerister, som kunde direkt jämföras med ett material av för fylleri icke dömda personer i samma ålder. Genom att standardräkna materialet i den allmänna ungdomsundersökningen, sedan detsamma genomgående uppsorterats efter kommuntyper, har två material erhållits, som är fullt identiska med hänsyn till den relativa andelen 1

Betr. definition, se sid. 53. 27

bosatta inom olika ortstyper. Det visade sig, att folkmängden i de kommuner, som utvalts för undersökningen, utgjorde följande andelar av hela folkmängden i riket i resp. kommuntyper: Städer A-kommuner B» C» D»

100 % — % 35 % 95 % 72 %

Genomsnittstalen för fylleristmalerialet har sålunda allmänt värde endast vid direkt jämförelse ined de särskilda vägda genomsnittstal, vilka framräknats på basis av ovanstående siffror för det s. k. normalmaterialet. Enligt de särskilda anvisningarna till nykterhetsnämnderna skulle intervju verkställas med varje inom de berörda kommunerna hemmahörande (kyrkoskriven) person, som är född under åren li>21—1930 och om vilken efter ingången av oktober månad 1947 uppgift erhållits att hart (hon) gjort sig skyldig till fylleriförseelse. Snarast möjligt efter det nykterhetsnämnden erhållit kännedom om att en sådan person gjort sig skyldig till fylleriförseelse (genom uppgift om att han anhållits för fylleri eller sakfällts därför), skulle nykterhetsnämnden föranstalta om ett sammanträffande mellan honom och lämplig representant för nämnden (ordförande, annan ledamot eller tjänsteman). Vid detta sammanträffande skulle intervju verkställas samtalsvis enligt särskilt formulär. Därest i något fall nykterhetsnämnden på grund av den anhållnes (dömdes) ungdom överlämnat åt barnavårdsnämnden att söka kontakt med vederbörande och ombesörja utredningen samt eventuella andra ingripanden, borde nykterhetsnämnden lämpligen uppdraga åt barnavårdsnämnden att ombesörja intervjun. Ett särskilt formulär tillhandahölls nykterhetsnämnderna för utfärdande av kallelser till de för fylleri anhållna. På detta formulär förekom följande formulering: . . . får nykterhetsnämnden för ett samtal kalla Eder till inställelse hos . . . I brevet utsädes ingenting om de åtgärder som av nämnden skulle företagas, om vederbörande inte inställde sig. Det ansågs även diskutabelt, huruvida nämnden kunde rekommenderas att vidtaga några strängare åtgärder för att få till stånd en intervju. I viss utsträckning har alltså intervjuobjekten haft möjlighet att utan vidare undandra sig samtalet. Endast i de svårare fall, då nykterhetsnämnden på förhand kunde bedöma att ett samtal med nämnden vore befogat även av andra skäl än för intervju, kunde tvångsåtgärder tillämpas. Å andra sidan har naturligtvis obenägenheten att inställa sig inför nämnden varit störst i de svårare fallen, varför man har anledning att räkna med att det bortfall, som ägt rum på grund av obenägenhet att svara, torde ha medfört en tendens till snedhet i sådan riktning, att materialet ger en alltför gynnsam bild. Enligt uppgifter från länsnykterhetsnämnderna var, såsom framgår av tabell 3, antalet fyllerifall som borde ha föranlett intervju under den period undersökningen pågick 2.833, medan antalet redovisade intervjuer var 1.873 eller 66 % av samtliga fyllerifall. Andelen intervjuade varierar betydligt inom olika län. Beträffande anledningen till att intervju ej kommit till stånd föreligger ej några möjligheter att erhålla uppgifter, då undersökningen i stort sett baserade sig på de kommunala nykterhetsnämndernas eget initiativ till intervju och länsnykterhetsnämndernas ombudsmän på grund av arbetsanhopning icke kunde åläggas uppgiften att övervaka de kommunala nämndernas arbete i detta avseende. En bearbetning av de intervjuades tidigare fylleriförseelser gav följande tablå: 28

Ingen tidigare fylleriförseelse . , : . . . . . . . . . , . . . En » » .;..-• 2—3 » » 4 o. fl. » »

64,5:%; ; 17,1 %• . 13,5 % 4,9 %

i . '• •

Såvitt man tidigare konstaterat torde en genomsnittlig årskull av unga fyllerister ha följande belastning med fylleriförseelser (S. O. U. 1944: 3): Ingen tidigare fylleriförseelse En » » 2—3 » » 4 o. fl. » »

67 % 18 % 10 % 5 %

Tab. 3. Fyllerifall i åldrarna 17—26 år samt antal intervjuer domsfyllerister under tiden 1110 1947—31/3 1948 i 600 större Antal kända fyllerifall under tiden

Län

7,„ 1 9 * 7 -

Summa

Därav in tervjuade Antal

%

329 73 61 86 166 70 44 125 15 92 40 387 42 343 140 40 122 64 94 95 100 136 15 53 101

235 41 50 86 123 62 27 70 11 73 26 193 31 204 115 40 59 59 62 51 72 69 15 41 58

71.4 56.2 82.0 100.0 74.1 88.6 61.4 56.0 73.3 79.3 65.0 49.9 73.8 59.5 82.1 100.0 48.4 92.2 66.0 53.7 72.0 50.7 100.0 77.4 57.4

81 Stockholms stad Stockholms län Uppsala » Södermanlands » Östergötlands » Jönköpings » Kronobergs » Kalmar » Gotlands » Blekinge » Kristianstads » Malmöhus » Hallands » Göteb. o. Bohus » Älvsborgs » Skaraborgs » Värmlands » Örebro » Västmanlands » Kopparbergs » Gävleborgs » Västernorrlands » Jämtlands » Västerbottens » Norrbottens »

med ungkommuner

/ 3 1948

Direkt jämförbarhet föreligger visserligen inte här på grund av att kommitténs undersökning omfattar ett typiskt tätortsmaterial men överensstämmelsen är som synes förvånansvärt god. 29

Sammanfattningsvis måste man alltså konstatera, att man beträffande fylleristmaterialet har vissa brister i representativiteten, brister vilka också torde ha praktisk betydelse för de differenser mellan normalmaterialet och fylleristmaterialet, som erhållits. All sannolikhet talar emellertid för att felet går i den riktningen, att de erhållna differenserna är för små. I den mån differenser erhålles är de alltså i och för sig av intresse och man bör för jämförelsen (avd. III kap. 9) kunna utgå ifrån att den erhållna differensen i realiteten är större än vad som framgår av redogörelsen.

AVDELNING

II

UNDERSÖKNINGAR OM ALKOHOLMISSBRUK OCH ALKOHOLVANOR SAMT OM SAMBANDET MELLAN ALKOHOLVANOR OCH VISSA SOCIALA FÖRHÅLLANDEN

Kap. 1.

Alkoholmissbrukets omfattning

Kunskapen om alkoholmissbrukets omfattning har hittills varit ringa. Man h a r dock haft tillgång till en relativt utförlig statistik över .antalet fylleriförseelser och under senare år över antalet personer mot vilka nykterhetsnämnderna vidtagit åtgärder eller inriktat sin uppmärksamhet. Antalet personer som dömts för fylleriförseelser har hållit sig omkring 25.000—30.000 per år och antalet personer, som varit föremål för uppmärksamhet av nykterhetsnämnden, likaså omkring 25.000—30.000. Av de senare har årligen c:a 10.000 ansetts fall under 1 § alkoholistlagen (Al), d. v. s. dels ansetts såsom hemfallna åt alkoholmissbruk och dels falla under någon av de specialindikationer (farlig, försumlig försörjare e t c ) , som innehålles i 1 §. Kommittén har ansett det betydelsefullt att få en grundad uppfattning om h u r stor del av befolkningen i olika kategorier, som är belastad med a n m ä r k n i n g a r för bristande skötsamhet i nykterhetsavseende. Man har därvid utgått ifrån, att man skulle beakta de anmärkningar, som vore av den arten, att de kunde påvisas vid en genomgång av systembolagens och nykterhetsnämndernas register. För ett urval av befolkningen, omfattande

c:a

135.000 personer

eller

50.21 av totalbefolkningen, över vilket personförteckningar (se sid. 8) tillställdes resp. organ, har undersökts om anmärkningar i nykterhetsavseende funnes antecknade mot vederbörande. Sedan man härigenom erhållit uppgifter om vilka som vore belastade med nykterhetsanmärkningar, anmodades systembolagen att i samråd med resp. nykterhetsnämnd verkställa en närmare klassificering med hänsyn till misskötsamhetsgraden. I vissa avseenden har justering av denna klassificering sedermera skett hos kommittén, där uppgifter även från straffregister, socialregister och folkräkning samlats. Undersökningen skulle avse läget den 31/12 1945 och observationstiden utgöra de tio närmast föregående åren, alltså 1936—45. Till grupp 1 har räknats personer, som under åren 1943—45 varit föremål för åtgärd enligt 1 § Al. Till grupp 2 har räknats andra grova missbrukare med upprepade fylleriförseelser (minst 3) och/eller andra grova nukterhetsanmärkningar under de senaste 10 åren vare sig de varit föremål för nykterhetsnämnds ingripande eller ej. 31

OJ r H

OJ t ~ vO

CO 00

OJ' OJ

H -*'

-*'

O ' O rH

•O OJ t -

CO 00 l O

rH • * uO

CC

ö

©

r-H

,

t~

c~ o ca

X

c 5 c

oq

(M - H OJ

J* ta U

CO

ca_

OJ

t-•

oq'

ca

cc oo;

OJ

oo" CO

rH

ci

r_i

m •0

fl p GG

c

43 1?

T-H

r-H

• *

•H*

-°

Oa

oq

co

i>

OJ

-*'

OJ'

CC

CM"

© o

• *

tr~ i*i

OJ

00 T—1 rH

OJ

CO

co

ca

q OJ"

co'

t >

CO r-\

ca

co

CO

c^

\ 0 t~

ca

rH

«

rA

tK

•e

OQ

°°. oq

OQ

i >

r

r-J

CJ'

»o »•i cä -3

-« O)

1)

o

rH O

M

T*<

•* «0

V •o C

rag

B

^

s o CC

C <5* L

O 00

oq

CO CO t >

r H

ca

oq oq

a:c3o

i)

^3

bo

ca

^j

o

•CD «

rH r-i i ©

o

o O

rH

t H

».O

co

rH

rH

o"

oq

CO

r-t

r H

co

tO

ö

O

o

o

ca

~H 4)

•aa

tr-; o"

oq co'

oq

T-t

00 "JO

t-' t ~

c ca -c; ca ^

W

M 1)

0 :c3

"* co

CO CO

co >o

t-'

CO

-* "*

CO CO OJ

OJ

OJ'

00 t ~

OJ*

O rH

CO

CO r H «•*

rH

OJ

:cS

S

OJ CO

-#'

w =2

E

«* oq

» o

g

Cl

T 3

5 ca

•o

o"

Ös

o 'rZ-

ÖJ

C C

CO

••O

"

"-ö

r^

>-. C

c.

'i

co'

t^

Cl)

C c. •5 k, ca

o

r^<:

t»

"3

co

CL)

0 f>

•"•; C i

rH

0 CO

co_

ö cu

O "O

v; O

oq

co' rH

Sh =o

a». C5J

co

T—

OJ rH

a

»;

rH

T-i

v

1-\

^ftn

CO •O rH

oq o

OJ'

co'

T-\

r H

-*j

t ~

"*. qco" o rH

O ^-t

,JW

<o

B»1

"9 R u-i

0)

ti

, ."Ö

tH)

ca

o

t ^

ca

o

H O tji

o

o

00 CO

rH

O ;

co"

oo' ca

oq ca"

q

t >

l O

oq'

OJ'

iO • *

T-i

"*.

t ^ O

1 TJ

-^

o.

•

G

•

B

:

<u • n-J • zi • (X • CD

:« .

•"2

M O

C

•

C/) 4)

'.

CD

Ö

ca

2q

c

i

3 ca OJ

«.r3 O

r_

CJ

ts

c *-• c -a •«

ICC

rn

B B sZ

° 5

:eS

M

CD

O

oS

"-"

t-,

»a i 2

g <"

PH

CD

.

c "c

* •

si

CU

N

CD

^

fl CD

«.É5 O OJ

(H

U ca C

ca oj

t i »ca »ca

}

q

CD

O

CO tH O J CD r H

:

11 u

Sa

§•1

u

T3

o5 C

ca

ci

CJ:

vt CD

fl •

C

es cc c Ja, C

c

1 OJ

11 C

•

> > a O

fl «> c c - * O :cc 05 c % fl •[5r >> C —'

c • S :

"5 .'

•BP

fl c

O

•

• • *

K

c c

s fl

CD

T3 ca Da

,-H.

CD

•

:ca

ca CO

C3

ö T

rH

-Q

.BP

CD

<-i

t/3

cS

C3 CO

-fl . co C 2 Tu fl > co

c c •-vs

rC faa CD

<H CD

-ta

,

CD gCOJ

"8'i u

4o

:ca 2 g

c/;

ca > i

c ca CC

Ii ca Cc£

4»!

O-

ca * •

"S3 C ca CD

«"

rt

El S g S.-S c .BP a 3 9*2 o Ti D

t-g

CD

UJ >H

OJ

O,

C

CD

O

IS r

CD

H

•r >> Ö5

P c

O

O.

Till grupp 3 har räknats personer med enstaka fylleriförseelser eller med åtgärder av systembolag på grund av opålitlighet i nykterhetsavseende under de senaste 10 åren (även om sådan åtgärd övervägts eller uppskjutits). Det antal personer i hela riket, som befanns falla under dessa definitioner, redovisas i tab. M 1. Genom en uppräkning enligt kvoten

kan man niimligen med 50.21 reservation för vanlig felmarginal angiva de absoluta siffrorna för hela riket. Av de personer över 15 år, som levde vid årsskiftet 1945/46, befanns alltså i det allra närmaste 2Ö0.000 vara registrerade hos systembolag, nykterhetsnämnder eller a n d r a sociala organ för nykterhetsanmärkning under de senaste tio åren. Över 195.000 av dessa var män och något över 4.000 kvinnor. Knappt 15.000 hade under de senaste tre åren varit föremål för åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § alkoholistlagen. Något över 34.000 ansågs vara andra grova missbrukare eller hade minst tre fylleriförseelser under tioårsperioden. Beträffande 151.000 förelåg endast enstaka lindriga anmärkningar under tioårsperioden. För att undvika att behöva använda de långa definitionerna i den följande texten har genomgående uttrycket missbrukare eller missbrukargrupp eller missbrukarkategori kommit till användning. Detta har skett med klar insikt om det oegentliga i att karakterisera samtliga de till dessa grupper hänförda personer såsom alkoholmissbrukare, varför en reservation beträffande uttryckssättet här är på sin plats. Innan dessa siffror närmare kommenteras, torde en redogörelse för belastningen med olika anmärkningar inom de tre grupperna var på sin plats. Här må först lämnas en allmän översikt i följande tablå. Procentuellt antal som har vids tåeude anmärknii

Anmärknin

som endast har vidstående anmärkning i

grupp grupp grupp grupp grupp grupp t 3 2 1 3 2 Fylleriförseelse Tidiga och täta inköp Anmälan till systembolag (dock ej från polis eller nykterhetsnämnd) Brott under alkoholpåvcrkan Andra anmärkningar

88.3 6.9

89.0 4.8

78.2 11.9

—

44.0 0.8

65.9 79

23.4 18.7 12.1

9.4 18.G 9.4

3.2 7.8 5.0

— —

0.5 1.8 0.8

1.0 3.3 2.2

Nästan 90 % av grupperna 1 och 2 samt 80 % av grupp 3 har åtminstone någon fylleriförseelse. Fylleriförseelse är den utan jämförelse vanligaste anmärkningen. I den »grövsta» missbrukargruppen är anmärkningarna relativt mångsidiga. Av dem som varit föremål för nykterhetsnämndsåtgärd har nästan en fjärdedel blivit för bristande skötsamhet anmälda till systembolag av annan än polis eller nykterhetsnämnd. Detta gäller endast en tiondel av dem som tillhör grupp 2 och bara 3 % i grupp 3. Brott under alkoholpåverkan registreras för 19 % i g r u p p 1 och 2 och 8 % i grupp 3. Systembolagsobservationer om anmärkningsvärda inköp har gjorts beträffande 12 % av dem som tillhör grupp 3 men endast 5—6 % i grupperna 1 och 2, där inköpsrätt som regel saknats under lång tid. 3

1944 års nykterhetskommitté

l

Av dem som tillhör grupp 2 har 44 % endast fyllerijförseelser. Delsamma gäller 66 % i grupp 3. .\v övriga anmärkningsgrupper är det endast »tidiga och täta inköp» som i större utsträckning förekommer såsom enda anmärkning och detta gäller då endast grupp 3. De i respektive grupper registrerade personernas fördelning efter antal fylleriförseelser framgår av följande tablå. Procentuellt antal med

fylleriförseelser

Missbrukargrupp

3—5

6—9

10 o. fl.

1 2 3

1.1.7 11.0 21.8

8.1 10 5 49.9

10.0 12.2 17.7

24.0 37.2 10.6

18.8 17.3 1.8

28.0 13.1 0.8

I grupp 1 och 2 är det endast 11—12 %, som inte någon gång anhållits för fylleri på offentlig plats. I grupp 1 har 28 % minst 10 fylleriförseelser och i grupp 2 drygt 13 %. Minst 3 fylleriförseelser har i grupp 1 över 70 %, i grupp 2 inte fullt 70 %. Belastningen med vanliga fylleriförseelser är alltså mycket stor i de båda »svåraste» missbrukarkategorierna. Går man därefter till den tredje gruppen, finner man, att där något mer än var femte är utan fylleriförseelse. Beträffande dessa gäller alltså att nykterhetsanmärkning av annat slag förekommit. Av dem som förts till grupp 3 har 13 % mer än 3 fylleriförseelser. Detta gäller sådana, som under de 10 senaste aren endast haft någon enstaka förseelse av den art att den inte ansetts motivera ett hänförande till grupp 1 eller 2. För samtliga i denna grupp, som har mer än två förseelser, gäller sålunda, att de överskjutande förseelserna begåtts före den senaste tioårsperioden. Omkring hälften av alla männen i grupp 3 har endast en enstaka fylleriförseelse och 18 % 2 fylleriförseelser. Man finner sålunda, att de tre grupperna innehåller personer med helt olika belastning. Den verkställda indelningen synes därför ha fört fram till en uppdelning av de »prickade» i tre kategorier, som klart avviker från varandra i fråga om graden av konstaterad misskötsamhet. Vissa reservationer måste dock göras i anslutning till den verkställda inventeringen och uppdelningen. 1) Vid en inventering av alkoholmissbrukets kvantitativa omfattning enligt den här redovisade metoden kommer endast det av de officiella organen kända missbruket med. För att missbruket skall bli känt av dessa organ fordras som regel, att det vållat social olägenhet. Den vanligaste formen är berusat uppträdande på allmän plats. Det alkoholmissbruk, som icke vållat sådan social olägenhet att det blivit observerat av de officiella organen, har inte kommit med. Att ett sådant missbruk förekommer är uppenbart. Särskilt inom de övre samhällsskikten torde missbruket bli känt för myndigheterna först på ett relativt framskridet stadium. Detsamma gäller inom de befolkningsgrupper, som på grund av avsides belägna bostäder etc. endast är föremål för sporadisk och föga effektiv observation av sociala och andra myndigheter, även polisen, vilken genom fyllerianhållanden utgör den viktigaste kunskapskällan. De anförda siffrorna är därför att betrakta såsom minimisiffror. Hur stort det dolda missbruket är kan emellertid ej ens uppskattas. 2) Observationstidens längd, 10 år, och bedömningens bundenhet vid vissa formella anteckningar medför, att en del av anmärkningarna saknar egentlig 34

aktualitet. Åtskilliga av de »prickade» torde i praktiken ha återgått till ett nyktert levnadssätt. Särskilt gäller det dem som förts till grupp 3, av vilka en inte så ringa del har en enda anmärkning, kanske för åtskilliga år sedan. Det var emellertid icke möjligt att göra en utredning om situationen just vid undersökningstillfället; det skulle ha medfört alltför stora kostnader och belastat de uppgiftslämnande myndigheterna alltför hårt. Hur lång observationstiden bör göras är självfallet beroende på ett rent lämplighetsavgörande. En persons alkoholmissbruk torde emellertid endast mera sällan vara snävt begränsat i tiden. Missbrukstendenser torde ofta ha förekommit lång tid, innan en officiell myndighet får tillfälle eller anledning att ingripa. Även om motåtgärder sättes in, får man räkna med att missbrukstendenserna finns kvar lång tid efter ingripandet, helst som ingripandet ofta endast består i inläggande i polisfinka och utdömande av ett bötesbelopp. Omkring hälften av förstagångsfylleristerna beräknas bli dömda för en ny fylleriförseelsc inom tio år. En specialbearbetning har givit vid handen, att den andel, som skulle bortfalla vid en avkortning av observationsperioden med t. ex. tre år, är relativt liten. I klar insikt om att en så lång observationsperiod som tio år i det enskilda fallet kan medföra ett i sak felaktigt hänförande till »missbrukargrupperna» har dock tioårsperioden bedömts vara den mest rimliga vid en inventering av det kända missbrukets omfattning. Observationstiden 10 år medger å andra sidan icke heller möjlighet att från de verkliga moderatisterna (se sid. 42) med säkerhet avgränsa de faktiska missbrukarna. De som visat skötsamhet utåt under de sista tio åren men tidigare varit belastade med nykterhetsanmärkningar har, såsom närmare framgår av kapitlet om sambandet mellan alkoholvanor och vissa sociala förhållanden, större belastning än övriga »moderatister» ifråga om sociala anmärkningar även under skötsamhetstiden. Man får därför inte anse det uteslutet, att det förekommit brister i skötsamheten i nykterhetsavseende, vilka inte kommit till vederbörande organs kännedom. 3) Beträffande avgränsningen mellan de tre missbrukargrupperna torde följande synpunkter böra anföras. Definitionen av grupp 1 är helt knuten till förekomsten av ingripande av nykterhetsnämnd enligt 1 § alkoholistlagen under de senaste tre åren. Det är självfallet att detta sätt för definieringen medfört, att gruppens storlek inom t. ex. olika orter röner inflytande av vederbörande nykterhetsnämnders effektivitet. Man har emellertid haft behov av denna rent lagtekniska definition för att få en föreställning om hur stort det klientel är, som nykterhetsnämnderna tar befattning med. Ettårsstatistiken hos socialstyrelsen kan där inte ge en tillräcklig bild, eftersom den inte anger något mått på klientelets omsättning annat än från det ena året till det påföljande. De »missbrukare», som förts till grupp 2, torde i många avseenden vara lika grovt misskötsamma som de vilka hänförts till grupp 1. Belastningen med nykterhetsanmarkningar är också, såsom framgått av den tidigare framställningen, mycket stor. Den stora skillnaden mellan missbrukargrupperna går uppenbarligen mellan grupperna 2 och 3. De grova missbrukarna finns i grupp 1 eller 2 och de lindrigare i grupp 3. En betydande del av dem som hänförts till grupp 2 har i ett tidigare skede varit föremål för nykterhetsnämndsingripande enligt 1 § alkoholistlagen, men åtgärden har inte varit aktuell under de sista 3 åren. Vill man närmare karakterisera grupp 2, torde man kunna säga, att den utgörs dels av sådana missbrukare, mot vilka åtgärder av nykterhetsnämnd möjligen vore befogad eller i varje fall övervägts eller med stor sannolikhet kommer att övervägas, dels av sådana, som förbättrats efter åtgärder av nykterhetsnämnderna 35

eller a v annan orsak »släppts» av nämnderna. Den sistnämnda gruppen torde vara relativt liten. I grupp 3 torde andelen förut svåra missbruksfall vara mindre än i grupp 2. Beträffande avgränsningen mellan grupperna 2 och 3 synes inga reservationer behöva göras. Metoden att till ena gruppen hänföra dem, som haft 3 fylleriförseelser under den sista 1 O-årsperioden och till dén andra dem, som har ett mindre antal förseelser, synes ha medfört att man fått två kategorier, vars genomsnittsbilder innehåller tydliga differenser i den riktning som avsågs med uppdelningen. Vi återvänder därefter till ett studium a v tabell M 1. Av de 200 000 personer, som befanns vara registrerade för nykterhetsanmärkning hos systembolag, nykterhetsnämnd eller andra sociala organ under de sista 10 åren, var endast något över 4.000 kvinnor, medan alltså över 195.000 var män. Per 1.000 av folkmängden över 15 år innebär detta, att vi i missbrukargrupperna finner 77 män men endast 2 kvinnor. Av de manliga missbrukarna är ungefär 1 av 13 hänförlig till grupp 1 och drygt 2 av 13 till grupp 2. Av de kvinnliga missbrukarna finns en proportionsvis något större del, sammanlagt 3,5 av 13, i de »grövsta» kategorierna. Av männen över 15 år finns 0,6 % i grupp 1 och 1,3 % i grupp 2 samt 5,8 % i grupp 3. Vi finner stora olikheter mellan landsbygd och städer. Av landsbygdens män över 15 år finns endast 0,3 % i grupp 1 mot 1,0 % av städernas. 0,9 % av landsTab. M 2. Män registrerade

för nykterhetsanmärkning i olika

A nniurkningskategori Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § Al åren 1943—45 ! övriga personer med grova eller upprepade nykterhetsanmärk-

under

perioden

1936—K

åldrar

15—20 2 0 - 2 5 25—30 -10—40 tö -50 5 0 - 60 över år år Ar 60 år år år år

i Personer med enstaka lindriga nykterhetsanm.ärkningar åren 5.021 15.917 22 544 44.637 30.277 17.172 11 850 1998—45 5.774 19.281 |28.067 J59.148 J42.629 |26.256 15.215 Samtliga

Per 1.000 av folkmängden Personer med åtgärd av nykler hetsnämnd enligt 1 § Al åren 1943 .45 övriga personer med grova eller upprepade nykterhetsanmärk-

{män över 15 år)

70.5 | -107.5

36.6 Personer med enstaka lindriga nykterhelsanmärkningar åren Samtliga

bygdens män finns i grupp 2 mot F 9 % av städernas. I grupp 3 finns 4,6 % av landsbygdens män och 7,6 % av städernas. Om vi summerar de tre missbrukargruppernas andelar av männen, finner vi, att de omsluter 5,7 % av landsbygdens män och 10,6 % av städernas eller i genomsnitt för hela riket 7,7 %. Det är alltså en betydande del av den manliga befolkningen, som visar sig ha officiella prickningar i nykterhetsavseende. Av den vuxna manliga befolkningen i städerna gäller detta var nionde man och av landsbygdens var adertonde. Av städernas kvinnor däremot finner vi endast 0.3 % och av landsbygdens 0.05 % i missbrukargrupperna. På en kvinnlig missbrukare kommer alltså i det närmaste 50 manliga. Bland männen förhåller sig missbrukarfrekvensen i städerna till motsvarande frekvens på landsbygden ungefär som 2 till 1 men bland kvinnorna ungefär som 6 till 1. Alkoholmissbruket bland kvinnorna är alltså praktiskt taget helt begränsat till städerna. I tabell M 2 har de prickade bland männen fördelats på olika åldersgrupper. Ungefär 6.000 av männen är högst 20 år och knappt 20.000 mellan 20 och 25 år. Cirka 25.000 av de manliga missbrukarna är alltså under 25 år. Av dessa unga missbrukare tillhör ungefär 1.500 grupp 1 (10 % av samtliga i denna grupp) och 2.500 grupp 2. Omkring 30.000 av missbrukarna är mellan 25 och 30 år, 60.000 mellan 30 och 40 år, 43.000 mellan 40 och 50 år samt 25.000 mellan 50 och 60 år. Över 60 år är endast 15.000. Man märker en klar tendens till stegring med stigande ålder av andelen missbrukare i de »grövsta» grupperna. Av missbrukarna i åldern under 30 år är ungefär en av 20 hänförd till grupp 1 medan av dem som är i åldern över 40 år nästan en av 10 är förd till grupp 1. Missbrukarnas andelar av den manliga befolkningen i olika åldrar framgår av tabellens nedre del och översiktligt även av diagam M 1. I åldern 15 till 20 år återfinnes 2,5 % i de 3 missbrukargrupperna, i åldern 20—25 år 7 % och i åldern 25—30 år 11 %. Ungefär samma andel finner vi i åldern 30—40 år, men sedan minskar andelen för alt i åldrarna över 60 å r vara 3.7 %. En översikt över hur de manliga missbrukarna fördelar sig på åldrar ger också följande tablå. Anmärkningskategori

Under 30 år

30-40 år

40—50 år

50—60 år

Över 60 år

Grupp 1 Grupp 2 Grupp 3

17.7 21.1 29.5

33.2 29.0 30.3

27.7 24.9 20.5

15.2 17.6 11.7

6.2 7.4 8-0

Medianåldern i grupp 1 och 2 är drygt 40 år, medan medianåldern i grupp 3 är något mindre eller 37 år. Under 30 år är 18 % av personerna i grupp 1, 21 % i grupp 2, och 29.5 % i grupp 3. Över 60 är är emellertid ungefär lika stor andel i de 3 grupperna eller 6.8 %. De »grövsta» missbrukarna har alltså en kraftigare koncentration mot medelåldern än de lindrigare, vilka över huvud taget visar en större åldersspridning. Detta sammanhänger med att missbruket ofta utvecklas åtskilliga år innan det når det stadium att nykterhetsnämnden föranledes ingripa. Underrepresentationen i de högre åldrarna av alkoholisterna torde delvis bero på alkoholisternas lägre genomsnittliga livslängd men också på att de äldsta alkoholmissbrukarna omhändertas i andra former än genom alkoholistvärd. Siffrorna får alltså inte utan vidare tas som ett belägg för alt alkoholismen är under stark utbredning och kommer att öka i samband med generationsväxlingen eller att antalet förbättrade är särskilt stort bland de äldre. 37

Antal män per 1000 av folkm.

m. åtgärd av nykl.nämnd enl. 1 § Al. 1943-45 B5Q

m. grövre el. upprep, nykt.anmarknlngar 1936-45

| ^ ^ $ ) m. enstaka nykt.anmärkning 1936-45

Diagram Ml.

Missbrukarkategoriernas andel av den manliga i olika åldrar och ortstyper

befolkningen

Alkoholmissbrukets utbredning inom olika yrkesgrupper framgår n ä r m a r e av tab. M 3 och diagram M 2. Antalet missbrukare över 25 år inom olika yrkesgrupper har där satts i relation till hela antalet män i samma ålder inom resp. yrkesgrupper. Bland arbetarna är c:a 12 % registrerade för nykterhetsanmärkning under de senaste 10 åren. Av förvaltningspersonalen gäller detta 6 % och av företagarna likaså c:a 6 %. Av de yrkeslösa har 5 % registrerats för nykterhetsanmärkning. Ser man på differenserna mellan olika näringsgrenar, finner man att jordbruksyrkena har en betydligt mindre andel prickade än övriga näringsgrenar. Den största andelen missbrukare visar yrkena inom handel och samfärdsel. En särställning intar dock de, som ej kunnat hänföras till någon viss näringsgren, utan sammanförts under beteckningen »ospecificerad verksamhet». Bland arbetarna inom denna kategori har 23 % registrerats för nykterhetsanmärkning under de senaste 10 åren. Motsvarande procentandel är för arbetare inom handel och samfärdsel 15 %, för arbetare inom industri och i allmän tjänst 13 % samt för arbetare inom jordbruk 10 %. Ser man närmare på omfattningen av de olika undergrupperna av missbrukare finner man att grupp 1 har mer än 1 % av männen över 25 år bland företagarna inom handel, bland arbetarna inom samfärdsel, handel, allmän tjänst och med ospecificerad verksamhet samt bland de yrkeslösa, vilka förut hänförts till handel eller förut haft ospecificerad verksamhet. Av alla över 25 år inom samfärdsel har exakt 1 % hänförts till grupp 1 och av alla inom handel 0.9 %. Av dem som tillhör industri och hantverk är det 0.7 % som hänförts till grupp 1. Förvaltningspersonalen har den minsta andelen alkoholister (0.3 %). Företagarna har även låg siffra, 0.4 %. Beträffande den sistnämnda gruppen är det emellertid den utomordentligt låga frekvensen av alkoholister bland jordbruksföretagarna, som drar ner genomsnittet. Missbrukargruppen 2 har mer än 2 % av män över 25 år bland arbetare inom alla näringsgrenar utom jordbruk men visar i övrigt lägre siffror, lägst bland företagare och personer inom jordbruk. Grupp 3 har värden över 7 % bland företagarna inom handel och samfärdsel samt bland arbetare inom alla näringsgrenar, även inom jordbruket. 38

T a b . M 3.

Procentuella antalet registrerade för nykterhetsanmärkning senaste 10 åren bland män över 25 är inom olika yrken Därav

Yrkeskategorier

Hela antalet undersökta

i

under

de

procent

m. åtgärd av grövre eller nykterhetsupprepade nämnd enl. nykt.-anm. 1 § Al åren åren 1943—45 1936—45

Företagare Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . . Samfärdsel Handel Allmän tjänst o. fria yrken Ospecificerad verksamhet .

6.512 1.741 382 1.213 276 4

0.1 09 0-5 1.2 0.7

0.4 1.8 1.8 1.7 1.5

Förvaltningspersonal.... Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . .. Samfärdsel Handel Allmän tjänst o. fria yrken Ospecificerad verksamhet .

6-780

423 1.961 651 1.823 1.891 31

0.3 0.2 0.3 0.4 0-1

1.0 0.7 0.6 1.3 0.6

Arbetare Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . .. Samfärdsel Handel Allmän tjänst o. fria yrken Ospecificerad verksamhet .

3.917 11.937 2.041 764 459 473

0.6 0.8 1.4 1.4 2.0 36

1.5 2.1 32 2.9 2-0 5.3

Yrkeslösa Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . . Samfärdsel Handel Allmän tjänst o. fria yrken Ospecificerad verksamhet .

5 119

1.693 1.515 564 365 346 636

0.3 0-4 0-5 1.1 0.3 1.4

0.3 1.1 1.2 1.1 0.6 2-7

Samtliga Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . .. Samfärdsel Handel Allmän tjänst o. fria yrken Ospecificerad verksamhet .

12.545 17.154 3.638 4.165 2.972 1.144

0.3 0.7 1.0 0.9 05 2.4

0.8 1.8 2.3 1.7 0-9 3.7

Vid läsningen av denna tabell bör observeras att vissa av de redovisade t. ex. arbetare inom samfärdsel, innehåller ett starkt heterogent material.

grupperna,

Den tidigare framställningen, som visat, att det kända missbruket var i hög grad koncentrerat till stadsbygden, bestyrkes alltså här. Jordbruksyrkena är underrepresenterade bland missbrukarna, de typiska stadsyrkena däremot kraftigt överrepresenterade. Man finner vidare en särskilt kraftig överrepresentation inom de grupper, där yrkesverksamheten är mera obestämd, med andra ord bland dem som brukar ha tillfälliga anställningar.

j

S H A

J = jordbruk I = industri S = samfärdsel H = handel A = allmän tjänst Om ospec. verks.

J I S H A O

J I S H A O

m. åtgärd av nykt.nänind en!. 1 § Al. 1943-45 m. grövre el. upprep, nykt.anmärkningar 1936-45

F Fv A Y F «• företagare Fv - förv. pers. A - arbetare Y = yrkeslösa

m. enstaka nykt.anmärkning 1936-45

Diagram M 2. Missbrukarkategoriernas andel av den manliga över 25 år i olika yrkesgrupper

befolkningen

Vid en genomgång av de nu redovisade siffrorna bör man hålla i minnet, att de avser det oficiellt registrerade missbruket, d. v. s. det missbruk, som föranlett de samhälleliga organen att ingripa. Ingripandet kan vara motiverat antingen av att vederbörande i berusat tillstånd vållar olägenhet genom att vistas på offentliga platser eller genom att direkta och synliga sociala skador följer missbruket åt. Inom vissa samhällsgrupper, till exempel i tjänstemannagrupperna, torde det finnas en ekonomiskt större bärkraft och kanske även en mera utbredd föreställning om värdet av att missbruket inte kommer till synes utåt. Det alkoholmissbruk som faktiskt finns torde därför i mindre utsträckning komma fram i de anförda siffrorna. Missbruket erfordrar inte i samma utsträckning myndighets ingripande. Det är vidare uppenbart, att jordbruksbefolkningens låga siffror till en del kan bero på att deras nykterhetsförhållanden står under mindre kontroll än stadsbefolkningens såväl frän ordningsmaktens som nykterhetsnämndernas sida. Denna olikhet får emellertid inte överdrivas. En betydande del av det officiellt registrerade missbruket kommer till synes genom uppträdande vid offentliga tillställningar av olika slag och stora delar av landsbygdsbefolkningen förlägger numera sitt nöjesliv — vilket i statistisk mening är mycket fyllerifarligt — till tätorter på landsbygden eller närliggande städer. Där är landsbygdsbefolkningen utsatt för en minst lika stark kontroll som de egentliga inbyggarna. Av andra tecken att döma — man har också konsumtionssiffrorna att gå efter — är det emellertid uppenbart att det finns olikheter ifråga om fyllerifrekvens mellan jordbrukare och hamnarbetare, mellan tjänstemän och industriarbetare etc. Alkoholmissbruket har en mindre utbredning och är ett mindre problem pä landsbygden än i städerna. I stort sett torde därför de anförda siff40

r o r n a ge en riktig bild av missbrukets fördelning. Beträffande siffrornas anv ä n d b a r h e t som mätt på missbrukets kvantitativa omfattning måste emellertid återigen framhållas, att till dessa siffror skall läggas det missbruk av okänd omfattning som med säkerhet förekommer utan att myndigheterna eller de socialvårdande organen har någon vetskap om detsamma. Med hänsyn till att man vid ett försök till en uppskattning av omfattningen av detta missbruk utgår från helt olika utgångspunkter och värderingar, skall något försök till en sådan uppskattning inte göras här. Det må räcka med ett kraftigt understrykande, att de nämnda siffrorna är för låga, särskilt inom de grupper, där de samhälleliga organens insyn över huvud taget är ganska liten.

Kap. 2.

Alkoholvanor

Kunskapen om befolkningens alkoholvanor h a r hittills varit tämligen bristfällig. Konsumtionsstatistiken och motboksstatistiken har kunnat användas för att ge en allmän föreställning om förändringar i vanebildningen. Detsamma gäller nykterhets- och frikyrkorörelsernas medlemsutveckling. Materialet har emellertid inte varit av den arten, att det kunnat läggas till grund för ett mera systematiskt studium av alkoholvanorna och deras förändringar. Nykterhetskommittén har strävat att komplettera detta material genom specialundersökningar. Det har också visat sig möjligt att göra en sammanställning av resultaten från dessa undersökningar med de erfarenheter, som bearbetningen av den officiella statistiken givit. Denna sammanställning synes ge resultat av värde för belysning av alkoholvanorna och de faktorer, som betingar deras olikheter inom olika grupper samt till ledning för bedömningen av i vilken riktning vanorna sannolikt utvecklar sig.

Vaneförtär are — tillfällighets förtär are —

absolutister

Den följande framställningen har till huvudsakligt syfte att ge en översikt av befolkningens fördelning med hänsyn till alkoholvanor. Man h a r därvid räknat med tre grupper, vilka kan karakteriseras med rubrikerna vaneförtärare, tillfällighetsförtärare och absolutister. Omfattningen av »missbruket» h a r behandlats i ett föregående avsnitt. När det gäller att klassificera »missbrukarna» med hänsyn till förtäringsvana, är det naturligt att de hänförts till kategorien vaneförtärare. Vissa invändningar häremot kan utan tvivel göras, men vid en översiktlig analys av den typ det här är fråga om, är det nödvändigt med en viss schematisering. De uppgifter som ligger till grund för redovisningen är följande. I. Karakteristik av ca 42.000 män över 25 år med ledning av hos systembolag befintliga uppgifter och de kompletterande uppgifter, som i det enskilda fallet kunnat erhållas vid förfrågan hos systembolagets ortsombud eller den kommunala nykterhetsnämnden. Vederbörande skulle av systembolaget fördelas på tio grupper enligt följande anvisningar, varvid grupperna 1—3 är desamma, som tidigare definierats i kap. 2: 41

Grupp 1: alkoholister, d. v. s. personer som under åren 1943—1945 varit föremål för åtgärd enligt 1 § alkoholistlagen. » 2: andra grova missbrukare d. v. s. med upprepade fylleriförseelser och/eller andra grova nykterhetsanmärkningar under de senaste 10 åren, vare sig de varit föremål för nykterhetsnämnds ingripande eller icke. » 3: personer med tendens till missbruk d. v. s. med enstaka fylleriförseelser eller med åtgärder av systembolaget på g r u n d av opålitlighet i nykterhetsavseende under de senaste 10 åren (även om sådan åtgärd övervägts eller uppskjutits). (I fråga om grupp 1—3 är det likgiltigt, huruvida vederbörande har motbok eller inte.) » 4: moderatister med motbok, flertalet motboksägare, även sådana som tidigare haft nykterhetsanmärkning men som nu sedan minst 10 år varit prickfria (även för personer som för minst 10 år sedan fått ransonen nedsatt och ej begärt höjning men skulle fatt sådan om de begärt). » 5: nästan absolutister med motbok a) motboksägare med 3- eller 4-litersböcker (eller som frånsett krisrestriktionerna skulle ha fått denna tilldelning, om de begärt den) som i allmänhet tar ut högst 1 liter i månaden (med undantag för något enstaka tillfälle, t. ex. vid större bjudning). b) motboksägare med 1- eller 2-litersböcker (eller som frånsett krisrestriktionerna skulle ha fått denna tilldelning, om de begärt den) som i allmänhet tar ut högst V-i liter i månaden. c) motboksägare med mindre än 1 liter/mån., som ej regelbundet tagit ut sin tilldelning. d) innehavare av vinbok och personer, som haft tillfälliga motböcker under 1945. » 6: moderalister utan motbok, bl. a. personer, som fått motboken indragen av annan anledning än nykterhetsanmärkning och som varken är missbrukare eller absolutister och ej tillhör grupp 9. » 7: nästan absolutister utan motbok, bl. a. personer, som använder öl eller vin vid enstaka tillfällen men aldrig eller praktiskt taget aldrig använder spritdrycker. » 8: absolutister, d. v. s. alla som med säkerhet är absolutister (d. v. s. som varken använder spritdrycker, vin eller öl) även om de inte är organiserade. » 9: anstaltsvårdade, kroniskt sjuka o. dyl. » 10: personer med obekanta vanor, endast personer, vilkas alkoholvanor är helt obekanta; vid tvekan mellan grupp 6 och 7 väljes grupp 6; vid tvekan mellan grupp 7 och 8 väljes grupp 7. Denna indelning har självfallet vissa svagheter såsom uttryck för förtäringsvanan. Grupperna 1—3 och 6—9 torde vara klart avgränsade, 1—3 genom klara missbruksyttringar och 6—9 genom särskilda undersökningar i varje enskilt fall. Grupp 4 torde emellertid innehålla absolutister och nästan-absolutister vilkas inköp icke avser att täcka eget behov. Grupp 5 torde även den innehålla åtskilliga absolutister, som har motbok med inköpsrätt, vilken endast tillfälligtvis utnyttjas och då för andras behov eller för t. ex. representation. Såsom bl. a. framgår av ungdomsundersökningen (sid. 210) visade sig åsskilliga absolutister inneha motbok. Gruppen »ej motboksägare, okända vanor» blir av naturliga skäl ganska stor i storstäderna, där personkännedomen är liten och möjligheterna att göra särskilda undersökningar mycket begränsade. Erfarenhetsmässigt kan man emellertid räkna med att den, som aldrig låtit sig avhöra hos systembolaget med ansökan om motbok eller blivit föremål för observation i samband med registrering av något slag och är fullkomligt obekant för de övriga socialvårdande organen, är absolutist eller praktiskt taget absolutist. 42

II. Karakteristik på grundval av vid gallupundersökning av c:a 5.000 personer över 20 år lämnade svar på frågan hur ofta de under de senaste fyra veckorna förtärt sprit, resp. vin och öl. Svarsalternativen möjliggör en fördelning på följande g r u p p e r : 1. F ö r t ä r t spritdrycker dagligen eller så gott som dagligen. 2. F ö r t ä r t spritdrycker någon eller ett par gånger i veckan. 3. F ö r t ä r t spritdrycker någon eller ett par gånger på fyra veckor. 4. Icke förtärt spritdrycker de senaste fyra veckorna men eljest någon gång. 5. Vet inte hur ofta. 6. F ö r t ä r aldrig sprit men är icke absolutist. 7. Absolutist. Själva frågans formulering medger en relativt god fördelning efter vaneintensitet. Av naturliga skäl finns emellertid vid en intervjuundersökning av gallupundersökningens natur ingen möjlighet att fånga in »missbruket». Dessutom synes gallupundersökningen antingen på grund av brist i representativiteten eller i uppgiftslämnarnas benägenhet att vid den snabba intervjun »försköna» sina uppgifter ha medfört att andelen absolutister och tillfällighetsförtärare blivit allför stor och andelen verkliga vaneförtärare alltför liten. III. Karakteristik med ledning av intervjuundersökning (med viss efterkontroll på grundval av registeruppgifter) av drygt 8.000 ungdomar i åldern 17—26 år. Frågan var nästan exakt densamma som vid gallupundersökningen. Svarsalternativen möjliggör en fördelning på följande grupper: 1. F ö r t ä r t sprit dagligen eller så gott som dagligen. 2. F ö r t ä r t sprit fyra gånger eller flera de senaste fyra veckorna. 3. F ö r t ä r t sprit två-tre gånger de senaste fyra veckorna. 4. Förtärt sprit en gång de senaste fyra veckorna. 5. Icke förtärt sprit de senaste fyra veckorna men annars någon gång. 6. F ö r t ä r aldrig sprit men är ej absolutist. 7. Absolutist. Genom att stor omsorg nedlagts på urvalet och intervjuerna torde dessa intervjuuppgifter utgöra det bästa underlaget av de nu berörda undersökningarna. Genom en jämförelse mellan de tre materialen inom de lägre åldersgrupperna torde man få visst underlag för en korrigering och relativt säker uppskattning av de faktiska frekvenserna inom totalbefolkningen.

Genomsnittsbefolkningens

alkoholvanor

Det framgår av det närmast föregående partiet, att den indelningsgrund, som följts vid de olika undersökningarna när det gällt alt karakterisera vanorna icke är genomgående densamma. Undersökningarnas olikheter ifråga om sättet för uppgifternas inhämtande har icke möjliggjort en samordning på denna punkt. Ett försök har emellertid gjorts att så långt möjligt parallellisera resultaten. I följande tablå har sålunda resultaten av de olika undersökningarna sammanställts på sådant sätt att en jämförelse i huvudsak kan ske i sidled, varvid dock hänsyn givetvis måste tagas till de definitioner som angivits i förspalterna. 43

Män över 25 år enl. kommitténs registerundersökning Vanetyp

Registrerade för missbruksyttr. senaste 10 åren Motboksinnehav, utan anm. med normala uttag Ej motboksinneh., måttl. alk.-vanor

Motboksinnehav, med små uttag Ej motboksinnehav., nästan absolutister

Procentuellt antal

Kvinnor över 20 år enl. Gallupinstitutets undersökning

Män över 20 år enl. Gallupinstitutets undersökning Vanetyp (avser de senaste 4 veckorna)

Procentuellt antal

Vanetyp (avser de senaste 4 veckorna)

Procentuellt antal

16.7 F ö r t ä r t sprit minst en gång i veckan

449 F ö r t ä r t sprit mera sällan, dock under de sen. 4 veckorna

15.9 Förtär sprit men har ej gjort det under de senaste 4 veckorna

23-4

0.8 Förtär aldrig sprit men ej absolutister

21.7 Absolutister

58.7 Förtärt sprit minst en gång i veckan

9.7 Förtärt sprit mera sällan, dock under de sen. 4 veckorna

0.1 Förtär sprit men har ej gjort det under de senaste 4 veckorna

53 Förtär aldrig sprit men ej absolutister

Absolutister

7.5 Okända vanor

2.6 Åldringar, invalider etc.

1.8 Absolutister

1 E n jämförelse avseende åldern 20—24 år mellan k o m m i t t é n s s ö k n i n g och G a l l u p i n s t i t u t e t s u n d e r s ö k n i n g ger f ö l j a n d e r e s u l t a t :

Män V a n e t y p (avser förtäringen de senaste 4 veckorna)

20 — 24

år

ungdomsunder-

Kvinnor

20 — 24

år

enl. kommitténs ungd.-und.

enl. Gallupinstitutets undersökn. 1

enl. kommitténs ungd. und.

enl. Gallupinstitutets undersökn. 1

21-0

5.9 21.5

1.4 30.0

13-6 34.6

2.0 51-3

F ö r t ä r t minst en gång under de F ö r t ä r sprit, dock ej de senaste 4 veckorna F ö r t ä r ej sprit, dock ej absoAbsolutister

1 1,4 % av männen och 0,5 % av kvinnorna »vet ej» hur ofta de förtärt sprit under de senaste fyra veckorna. Sannolikt bör de hänföras till de kategorier som förtärt relativt ofta. De har dock helt utelämnats i tabellen, varigenom nedsummeringen ej ser fullt 100%.

Man erhåller här säkerställda differenser mellan de båda undersökningarna ifråga om absolutistfrekvensen och ifråga om den kategori, som förtär alkohol endast i ringa utsträckning. Absolutistandelen är avsevärt större enligt Gallupinstitutets undersökning. Andelen mera »vanemässiga» förtärare är densamma, varför olikhet i motsatt riktning förekommer blott vid gruppen mera »tillfälliga» förtärare. Kontroll mot andra uppgifter visar att kommitténs egen undersökning ger det mest sannolika resultatet. Man erhåller genom denna jämförelse en möjlighet att korrigera värdena i Gallupinstitutets undersökning. Om »felet» antages vara detsamma för övriga åldersgrupper som för gruppen 20—24 år, finner man vid en sammanställning av alla de tre åberopade undersökningarna att den v u x n a befolkningens fördelning på alkoholvanegrupper torde vara ungefär följande: Tab. V 1. Uppskattningsvis procentuella V

a

n

e

g

r

gjord beräkning ang. den vuxna fördelning på alkoholvanegrupper. u

p

p

Prickade för nykterhetsanmärkning upprepade gånger de senaste 10 åren Enstaka nykterhetsanmärkningar under de senaste 10 åren Personer som mera regelbundet förtär spritdrycker (moderatister) Personer som endast tillfälligtvis förtär sprit eller endast förtär vin eller öl (nästan absolutister) ... Absolutister .. Kroniskt sinka, anstalts vårdade etc.

befolkningens

Ålder 20—25 år

Ålder över 25 år

Män

Män

Kvinnor

Kvinnor

3 Den stora olikheten mellan män och kvinnor gör det praktiskt meningslöst att använda genomsnittstal för båda könen. Såsom i annat sammanhang visas ökas andelen förtärare mycket kraftigt upp till tjugofemärsåldern, varför man även bör skilja mellan personer över och under 25 är. Mellan 15 och 20 år är ökningen av andelen förtärare sä kraftig att genomsnittstal för denna grupp är utan värde när det gäller ett försök att bestämma den fördelning det här är fråga om (sid. 150). Vi finner, att av den vuxna manliga befolkningen över 25 år ungefär en tiondel är absolutister, medan alltså nio tiondelar förtär alkoholhaltiga drycker. Ungefär en tiondel av förtärarna har under de senaste tio åren blivit föremål för registrering hos nykterhetsnämnder eller systembolag för mer eller mindre allvarliga nykterhetsanmärkningar. En mera utförlig framställning av missbrukets omfattning ges i kap. 1 (sid. 31). Av de förtärare, som är anmärkningsfria hos systembolag eller nykterhetsnämnder (= 80 % av alla män över 25 år), torde ungefär en sjättedel kunna karakteriseras såsom rena »tillf ällighetsförtärare» d. v. s. de visar ett ringa antal .förtäringstillfällen eller ringa aktivitet för att utnyttja eller öka inköpsrätten. Fem sjättedelar av förtärarna (=-• 66 % av alla män över 25 år) åter synes ha mera regelbundna vanor, såvitt man kan bedöma med ledning av systembolagens anteckningar om inköp m. m. 45

J Absolutister K 2 2 ^ Nästan absolutister ^ H B Moderatistcr | Män

"Missbrukare"

Kvinnor

Diagram V 1. Den vuxna befolkningens procentuella fördelning på alkoholvanegrupper Kvinnorna har en betydligt större absolutistandel än männen. Ej mindre än en dryg tredjedel (36 %) av kvinnorna torde vara absolutister. Den andel som förtär alkohol sällan och kan anses såsom »nästan absolutister» kan också beräknas till ungefär en tredjedel. Två tredjedelar av kvinnorna (av männen endast en fjärdedel) torde alltså vara absolutister eller »nästan absolutister». Alkoholmissbruket har endast ringa utbredning bland kvinnorna, varför den återstående tredjedelen nästan helt utgöres av mera regelbundna förtärare. I fråga om såväl antalet förtäringstillfällen som de förtärda kvantiteterna kan emellertid denna grupp ej på något sätt jämföras med motsvarande grupp bland männen. Kvinnorna förtär mera sällan och mindre kvantiteter än männen. Detta framgår och kommenteras närmare i redogörelsen för kommitténs ungdomsundersökning.

Olikheter

i vanor mellan

olika

landsändar

Ett försök att ge en överblick av h u r olika vanorna är i olika landsändar h a r gjorts i diagram V 2. Frän kommitténs egna undersökningar har angivits det relativa antalet absolutister eller nästan absolutister och vidare relativa antalet för nykterhetsanmärkning registrerade under de senaste tio aren. Absolutismen är mest utbredd i Jönköpings län som står helt i särklass. Stor utbredning visar absolutismen också i hela norra Sverige. I stort sett samma siffror visar också några av de mellansvenska länen (Kopparbergs, Örebro, Västmanlands, Uppsala, Östergötlands och Skaraborgs län). I Malmöhus, Göteborgs och Bohus och Stockholms län samt i själva storstäderna har absolutismen relativt ringa utbredning. Absolutistandelen är flera gånger större i Jönköpings län och Norrland än t. ex. i Malmöhus och Stockholms län. Den omvända bilden får man, om man går till diagrammets mellersta bilder. De områden, som har den minst utbredda absolutismen, h a r den största alkoholkonsumtionen resp. det största antalet motboksinnehavare. Såsom framgår av diagrammet har också de län, där alkoholvanorna är mest utbredda, de största genomsnittliga inköpen per motboksinnehavare. Det visar sig sålunda i stort sett att såväl storleken av andelen förtärare som storleken av de förtärda kvanti46

teterna bestäms genom en likartad mekanism. Inom områden med utbredd absolutism förtär icke-absolutisterna genomsnittligt mindre kvantiteter än inom omr å d e n med mindre utbredd absolutism. Det visar sig i den följande framställningen att detsamma gäller vid jämförelser mellan pä annat sätt erhållna grupper av befolkningen. Inom befolkningsgrupper, d ä r absolutismen är relativt rikligt utbredd, är den genomsnittliga förtäringen per icke-ahsolutist relativt ringa. I bilden längst till höger ges frekvensen av det kända missbruket. I stort sett gäller att inom områden med utbredd absolutism är missbruket ringa. Högkonsumtionsområdena har också relativt utbrett missbruk. Den nu angivna regeln gäller emellertid inte undantagslöst. Malmöhus län har t. ex. relativt stor konsumtion och liten andel absolutister men också relativt liten andel kända missbruksfall. Det bör här framhållas, att de använda missbrukssiffrorna avser det hos systembolag och nykterhetsnämnder registrerade missbruket. I den mån dessa organ tillämpar mindre stränga p r i n c i p e r blir självfallet siffrorna lägre. Denna omständighet torde inverka på värdet av en jämförelse mellan de olika bilderna i diagrammet. Man bör emellertid också erinra om de stora olikheter som föreligger i alkoholkonsumtion mellan t. ex. storstädernas medelklass med riklig förtäring men litet registrerat missbruk å ena sidan och å andra sidan arbetarna med mindre genomsnittlig konsumtion men åtskilligt högre missbrukssiffror. En motsvarande olikhet finns också mellan olika länder. I flera högkonsumtionsländer är det officiellt registrerade missbruket mindre än i lägkonsumtionsländer. Jämför t. ex. Sverige och F i n l a n d ! Olikheten torde inte kunna hänföras till enbart registreringsmetoder eller myndighetspraxis utan måste också bero på olikheter i den genomsnittliga vanan. Den olika fördelningen på antalet förtäringstillfällen av den under en tidsperiod förtärda kvantiteten synes här spela en stor roll och har t. ex. av de finska myndigheterna tilldelats en avgörande betydelse när det gällt att förklara de i jämförelse med motsvarande svenska siffror höga missbrukstalen i Finland. Det får icke anses uteslutet, att en sådan faktor ligger bakom de stora olikheterna mellan de svenska länen. Man bör beakta, att levnadsvanorna i allmänhet skiljer sig mycket starkt, om man jämför den norrländska landsbygdsbefolkningen med storstädernas befolkning eller med den skånska landsbygdsbefolkningen. Det visar sig alltså, att omfattningen av alkoholvanorna inom en befolkningsgrupp icke är den enda av faktorerna bakom omfattningen av missbruket inom densamma. De stora olikheterna i levnadsförhållanden spelar också en betydande roll. En befolkningsgrupp med riklig konsumtion kan på grund av gynnsamma sociala förhållanden och kanske också på grund av själva alkoholvanans utformning uppvisa ett relativt ringa omfattande missbruk. Å andra sidan kan en annan grupp med relativt lika total eller genomsnittlig konsumtion uppvisa ett omfattande missbruk, vilket manifesterat sig i sociala skador och därmed blivit registrerat. Hela tiden resonerar man frän utgångspunkten att det okända missbruket — som icke blivit utåt synligt genom sociala skador — möjligen skulle, om dess omfattning vore känd, ge anledning till avsevärd korrigering av dessa allmänna slutsatser. Utan tvivel är nämligen det okända missbruket mest utbrett inom de kategorier, där de sociala och ekonomiska förhållandena är gynnsammast. Missbruket måste här gå längre, innan det tar sig uttryck i sådana missförhållanden att det blir känt för myndigheterna. Det är emellertid uppenbart att en utjämningsprocess är i gång. Olikheterna mellan olika befolkningsgrupper ifråga om alkoholvanorna blir mindre och mindre. En belysning av detta ges i följande tablå, som visar h u r skillnaden mellan Stockholms och Haparandas syslembolagsområden i fråga om motboksfrekvens och spritdrycksförsäljning minskat från 1925 till 1949. 47

Absolutister och "nästan absolutister" per 100 män över 25 år.

Spritdrycksförsäljning i liter per invånare.

r %

m

7.7-9.0 l. m

6 US -'"7-' •• Zsr-EZ

5.1-6..

..

. ' . ' . '

3.J-S.I

..

~~~ 2.3-3.3

..

Diagram V 2. Alkoholmissbruk

o<

Motboksinnehavare per 100 inv.

B

31. -35.0

Alkoholmissbrukare,

28. -31.5

män registrerade för nykterhetsanmärkning under de senaste 10 åren i procent av samtliga manliga invånare.

IE^E: H< -28.0 21.1 -2-f.s 17.6 -21.0

över 7.5

Illlllilllll 6.5-7.5 5.5-6.5 4.5-5.S 3.5-4.5

alkoholvanor

i olika delar av landet

4 1944 års nykterhetskommitté

I

Systembolagsområde

Ant. motböcker per 100 invånare, år

Spritdrycksförsäljning liter per invånare, år

1949 Stockholm

24,6

34,9

8,7

9,2

Haparanda

10,3

17,4

2,0

2,8

1 »Spridningen» har alltså minskat. Utvecklingen innebär att anlalet förtärare ökat överallt men relativt mest inom de distrikt där konsumtionen varit lägst. Inom storkonsumtionsdistrikten har denna ökning av antalet konsumenter icke slagit igenom ifråga om den genomsnittliga förtäringen vilken bibehållits på ungefär samma (relativt höga) nivå. Samtidigt med konsumentökningen måste uppenbarligen ha skett en viss minskning av förtäringen per aktiv förtärare eftersom total-' konsumtionen förhållit sig i stort sett konstant. Inom de områden, där konsumtionen varit särskilt läg, har emellertid konsumentökningen följts av en ökning även av den genomsnittliga konsumtionen per invånare. I redogörelsen för kommitténs ungdomsundersökning ges denna utjämningsprocess ifråga om alkoholvanorna en mera mångsidig belysning. Det år huvudsakligen med stöd av de siffror som där redovisas, som man mera bestämt kan tolka innebörden av de siffror frän den officiella statistiken som nu behandlats.

Vanor

i olika

befolkningsgrupper

Såsom tidigare påpekats, synes den av Gallupinstitutet verkställda undersökningen ha givit för höga värden pä antalet absolutister och för låga på antalet »vanemässiga» förtärare. Det uppgivna antalet förtäringstillfällen och de angivna kvantiteterna kan inte ens tillnärmelsevis anses överensstämma med den verkliga försäljningen. En siffermässig redovisning av gallupundersökningen utöver vad som skett i tablån på sid. 44 torde under sådana förhållanden icke vara motiverad. Undersökningen synes emellertid ha på ett riktigt sätt registrerat de olikheter, som finnes mellan olika befolkningsgrupper. Dessa resultat kan nämligen i huvudsak verifieras med de övriga undersökningar kommittén verkställt. Då gallupundersökningen ger översiktsresultat för både män och kvinnor, för kommuntyper, åldrar och socialgrupper, har dessa mycket schematiskt återgetts i diagram V 3 för att ge en viss föreställning om olikheterna i vanor mellan olika befolkningsgrupper. Diagrammet bör ej användas för mera ingående jämförelser eller för att ange den verkliga fördelningen inom en viss grupp. Olikheten mellan män och kvinnor har redan påpekats. Den framstår mycket markerad i diagrammet. Olikheften är störst på landsbygden och minst i storstäderna. Detta resultat bestyrkes också av ungdomsundersökningen. Jämför man olika åldersgrupper, visar det sig att olikheten i alkoholvanor mellan män och kvinnor är minst i de lägre åldrarna och störst i de högre. Vidare finner vi att olikheten är minst i den högsta och störst i den lägsta socialgruppen. 50

en c X

Kl

W^L

m m m.

:0

t..

o

mw^

mm wm^

> "O

mmm.

•M

••«•?

i.'Bj

v

^

SS l o "t

CD C

:0

I... Q

K •ra^MZlj

C 10

SB i

I O O O o o o o co vi) ^r rs

i

I — I — i — I — \

o o o o o o O

CO

vO

t

(N

i—i—i—i—l—i 2 ö o o o o

Kvinnornas alkoholvanor synes alltså långsiktigt vara under utbredning. Befolkningsomflyttningen, generationsväxlingen och samhällets omdaning med en markerad ökning av befolkningsandelen i högre socialskikt är några av fak torerna bakom ökningen av den andel av kvinnorna som förtär alkohol Diagrammet visar också att samma faktorer synes gynna en ökad utbredning av alkoholvanorna bland männen. Utvecklingen är emellertid mera starkt markerad bland kvinnorna, varför olikheten mellan män och kvinnor så småningom blir mindre. Männen i storstäderna har större andel förtärare än männen på landsbygden. Åldrarna 25—50 år visar ett större antal förtärare än den »äldre generationen» och de högsta socialskikten förtär alkohol i större utsträckning än de lägre. Till den regionala utjämning, som tidigare visats, kommer alltså en utjämningsprocess mellan olika befolkningsgrupper. Man bör självfallet ställa sig den frågan om icke denna regionala utjämningsprocess helt enkelt är en följd av utjämningen olika befolkningsgrupper emellan. En utjämning mellan landsbygd och stad, mellan olika yrkesgrupper, mellan olika socialgrupper, bidrar automatiskt till att minska olikheten mellan norrlandsbefolkningen och den mellansvenska befolkningen. Såsom framgår av ungdomsundersökningen, synes också alkoholvanornas omfattning och utformning vara mycket beroende av den sociala miljön. Vid betraktandet av olika socialgrupper finner man regelmässigt olikheter i alkoholvanorna, som synes kunna återföras på olikheter i den sociala miljön. Jämför man t- ex. den lägsta och den högsta socialgruppen visar sig alkoholvanorna ha helt olika utformning. Den högsta socialgruppen innehåller en relativt stor andel personer som förtär alkohol ofta. Den genomsnittliga kvantiteten per förtäringstillfälle är emellertid här åtskilligt lägre. Nykterhetskommitténs egen undersökning på grundval av uppgifter ur systembolagsregistren m. m. ger i stort sett samma bild som Gallupinstitutets undersökning. Materialet inskränker sig emellertid här till uppgifter om den »motboksmyndiga» manliga befolkningen, d. v. s. män över 25 år. Med tillämpning av den tidigare använda indelningsprincipen erhålles därvid de i tab. V 2—V 5 samt diagrammen V 4—V 6 återgivna värdena. Den kategori, för vilken det inte var möjligt att erhålla uppgifter om vanetyp, emedan vederbörande var helt okända av systembolaget, har utproportionerats på grupperna absolutister och »nästan absolutister», enligt den genomsnittliga fördelningen i de kategorier, där redovisningen kunnat bli mera fullständig. Andelen kända »missbruksfall» under de senaste tio åren utgör i Stockholm och Göteborg nära 14 % av alla män över 25 år, i Malmö och övriga städer 10—11 %. I tätorterna av stadstyp på landsbygden är motsvarande andel omkring 8 % och på den egentliga landsbygden omkring 6 %. Andelen kända »missbrukare» minskar alltså med fallande tätortsgrad. Detsamma gäller andelen moderatister {tab. V 2). Den utgör i storstäderna 74—77 %, i övriga städer och i stadsliknande tätorter på landsbygden 70 %. På den egentliga landsbygden däremot ä r andelen moderatister nere i 66 %. Den andel av befolkningen, som har mycket små alkoholvanor, ökar med fallande tätortsgrad eller från 6—8 % i de tre storstäderna till c:a 16 % på landsbygden. Absolutistandelen kan i storstäderna beräknas till 4—6 %, i övriga städer till 8 % och på landsbygden till 10—11 %. Fördelningen på alkoholvanegrupper inom olika åldrar visar att absolutism o c h de »små» alkoholvanorna har en betydligt större utbredning inom den äldre generationen. Detta gäller såväl bland män som bland kvinnor. Såsom tidigare h a r påpekats synes en utveckling mot utbredning av alkoholvanorna vara i gång. Åldersdiagrammet får därför inte tolkas i första hand så, att en betydande del 52

T.ab. V 2.

Älköholvanegrupper

kommuntyper1

bland män över 25 år i olika

Beräknad procentuell fördelning Hela antalet undersökta

K o m m u n t y p 1

Stockholm

i

Hela

riket

Sthlm

Gb<j

Med Teg. iiykt. anm. Moderaunder de tister senaste 10 åren

Nästan absolutister

Absolutister

4 184 1.934 1.046 10.108 3.021 6.852 9.359 5.138

13.7 13.9 9.9 113 8.3 6.5 5.7 6.2

73.9 737 77.3 69.8 69 3 65.8 65.9 65.6

6.7 7.0 5-5 9.6 10.9 14.4 15.8 16.5

4.3 3.9 5.5 8.2 10.2 11.6 11.4 10.3

9.2 Malmö

övr. städer

[ Absolutister

D-komm.

C-komm.

B-komm.

Åldr., sjuka, anst.vård. 1.4

1.6 i-.s 1.1 1.3 1.7 1.2 1.4 1.3

A-koitim.

I Nästan absolutister

Diagram V 4. Alkoholvanor bland män över 25 år i olika kommuntyper1

1 I fråga om indelning i kommuntyper (yrkeskaraktär) hänföres till grupperna A, B och C de kommuner, i vilka enligt 1940 års folkräkning befolkningen inom yrkesgruppen jordbruk med binäringar omfattar resp. minst 75 %, 50—75 % och mindre än 50 % av den sammanlagda befolkningen inom yrkesgrupperna jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän förvaltningstjänst samt fria yrken, allt under förutsättning att i kommunen ej finnes tätorter, vilkas sammanlagda befolkning uppgår till minst % av kommunens hela folkmängd. Om det sistnämnda är fallet, räknas kommunen till D-kommunerna (agglomererade kommuner). Till D-kommunerna hör samtliga köpingar.

5,3

Tab. Y 3.

Man i olika åldrar (över 26 år) fördelade

på

alkoholvanegrupper.

Beräknad procentuell fördelni n tr Åldersgrupper

Hela antalet undersökta

Med reg. nykt.anm. Mpderaunder de senaste • tiister 10 åren

Nästan absolutister

Absolutister

Åldr., sjuka, anst.vård.

13.1 12.9 12.8 15.7 21 0 27.9 15.0

10.5 9-4 11.6 11.5 12.0 10.9 11.0

0.6 0.9 0.9 1.1 2.8 7.0 1.4

0.2 5.7 6.0 7.6 8.6 11.0 6.5

0.2 0.5 0.6 1.4 4.4 11.3 1.2

Landsbygden 9.8 7.5' 5.8 4.4 2.5 0.6

66.0 69.3 ' 69.0 67.3' • 61.7 47:6

Samtliga

5.812 5.696 4.740 3 561 2.611 1.229 23.649

13.2 14.6 12.4 10.3 4.9 2.5 12.0

72.8 73.0 73.8 71.0 68.3 51.9

Samtliga

5.0(.6 4.333 3.318 2.368 1.335 470 16.830

7.6 6.2 7.2 97 13.8 23.3 8.4

10.81S 10.029 8.058 5.929 3.946 1.699

11.4 10-6 8.5 6,7 3.4 1.1

69 1 70.9 71.1 68.8 64.0 48.8

10.6 10.1 10.5 13.3 18.5 26.6

8.5 7.7 9.1 10.0 10.8 163

0.4 0.7 0.8 1.2 3.3 8.2

40-479 1

8-8

1-3

36—45 » 46—55 » 66—75 » över 75 »

:

Städerna 26—35 år 36—45 )( 46—.55 » 56 65 » 66—75 » över 75 »

Hela

riket

26—345 år 36—15 » 46—55 » 66—75 » över 75 » Samtliga 1

Årsklass 1920 ej med i denna tab.

av förtärarna vid inträdet i åldrarna från 60 år ocb uppåt visar benägenhet för att bli absolutister. Den nu äldre generationen torde i yngre år ha visat en betydligt större utbredning av absolutismen än den nuvarande yngre generationen. Generationsväxlingen för alltså med sig en minskning av andelen absolutister. Av företagarna och tjänstemännen har såsom framgår av tab. V 4 genomsnittligt knappt 6 % registrerats för nykterhetsanmärkning under de senaste tio åren. Drygt 11 % av företagarna och 9 % av tjänstemännen är absolutister. Något över 80 % av företagarna och drygt 85 % av tjänstemännen tillhör alltså konsumtionsgrupperna utan anmärkning. Arbetarna visar en annan ifördelning. Missbrukarna utgör där 12 % och absolutisterna drygt 7 %. Konsumentgrupperna utan anmärkning kommer då att utgöra knappt 80 %. Skillnaden mellan de olika näringsgrenarna inom en och samma socialgrupp är emellertid större än skillnaden mellan socialgrupperna. 54

Städer

Landsbygd

|

j Absolutister

RSSSM Nästan absolutister

B f l f l J Moderjtister

Diagram V 5. Alkoholvanor

( | "Missbiukars"

bland män i olika

llllil!l!il Aldr., sjuka ansiaitsvård. m.fl.

åldrar

Minsta andelen missbrukare har de nu yrkeslösa, som tidigare tillhört jordbruksyrkena (huvudsakligen pensionärer, även folkpensionärer). Här är också absolutistgruppen relativt hög och andelen »småförtärare» är h ä r den högsta inom någon grupp. Andra grupper med liten missbrukarfrekvens är företagare och tjänstemän inom jordbruket. De yrkeslösa, vilka har en hög genomsnittsålder, har genomgående en låg missbrukarandel. En särskilt stor missbrukarandel har vi såsom i föregående kapitel påpekats inom de kategorier, vars näringsgren inte kunnat angivas utan som ofta byter arbete. I övrigt har grupperna industri, samfärdsel och handel en missbrukarandel på mellan 10,2 och 10,5 %. Jordbruksbefolkningen har genomsnittligt endast 5,3 % missbrukare och de i allmän tjänst eller de med fria yrken 6,0 %. Om vi ser på siffrorna för företagarna finner vi att absolutistfrekvensen varierar från 5,9 % för fria yrken till 12,7 % inom industri och hantverk. Gruppen nästan absolutister är minst bland företagarna inom samfärdsel (6,5 %) och störst bland tjänstemännen inom allmän tjänst och fria yrken ( 1 6 , 6 % ) . Moderatistgruppen varierar betydligt mindre eller från 66 % bland tjänstemännen i allmän tjänst och fria yrken till 78 % bland tjänstemännen inom industri och hantverk. En särskilt låg siffra har där arbetare utan särskilt angiven arbetsgren, vilka pä grund av den stora andelen missbrukare får en liten siffra på andelen moderatister. Några generella drag i fördelningen på alkoholvancgrupper är svåra att urskilja. Vissa grupper, till exempel arbetargrupperna, har relativt låg absolutistfrekvens men en hög missbrukarfrekvens samtidigt som andelen konsumenter är ungefär genomsnittlig. De stora tjänstemannagrupperna åter, med undantag för tjänstemännen i allmän tjänst, har både låg absolutistfrekvens och låg missbrukarfrekvens. Andelen konsumenter utan anmärkning är inom dessa grupper som högst. Mera generella slutsatser synes man kunna dra av diagram V 6, där fördelningen inom olika socialklasser skett med hänsynstagande till inkomstvariationerna. 55

T a b . V 4.

Alkoholvanegrupper

bland

män

nykterhetskommitténs

över

25 är inom

D ä r a v Yrkeskategorier

Hela antalet undersökta

olika

yrken

registerundersökning.

med reg. nykt.anm. under de moderatister senaste 10 åren

i

p r o c e n t

nästan absolutister

absolutister

Företagare Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . Samfärdsel Handel Allm, tjänst o. fria yrken Ospec. verksamhet

6.512 1.741 382 1.213 276 4

3.6 8.8 9-6 11.8 5.8

68.2 67.8 74.4 68.0 69.9

16.1 10.5 6.5 9.2 17.7

11.5 12.7 9.5 10.8 5.9

Förvaltningspersonal Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . Samfärdsel Handel Allm. tjänst o. fria yrken Ospec. verksamhet

3.4 5.0 6.4 8.1 4.8

75.2 77-8 76.5 77.1 66.3

12.2 9.8 10.4 7.3 16.6

9.2 7.3 6.5 7.2 12.2

Arbetare Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . Samfärdsel Handel Allm. tjänst o. fria yrken Ospec. verksamhet

3.917 11.937 2.041 764 459 473

9.5 12.3 14.7 15.2 12.5 22.9

66.6 72.0 71.1 74.4 74.0 54.3

14.6 8.0 7.4 4.9 7.3 11.3

8.5 7.4 6.7 4.8 6.0 9.2

Yrkeslösa Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . Samfärdsel Handel Allm. tjänst o. fria yrken Ospec. verksamhet

1.693 1.515 564 365 346 636

1.9 5.7 6.0 4.9 4.1

53.6 54.0 66.3 61.1 56.1 35.8

25.5 19.3 16.6 19.7 23.2 20.5

12.1 13.2 7.9 9.4 14.3 16.9

65.9 66.5 71.6 72.6 66.7 44.1

16.8 136 9.2 8.6 16.1 16.3

10.5 8.5 7.2 7.9 10.8 13.5

Samtliga Därav inom Jordbruk Industri och hantverk . . Samfärdsel Handel Allm. tjänst o. fria yrken Ospec. verksamhet

651 1.823 1.891

41.618 12.545 17.154 3.638 4.165 2.972 1.144

5.3 10.5 11.4 10.2 6.0 14.7

enligt

Vi finner då, att missbrukarandelen bland företagarna icke varierar med inkomsten utan är ungefär konstant inom samtliga inkomstgrupper. Grupperna absolutister och nästan absolutister är störst bland dem som har de lägsta inkomsterna och minskar något med stigande inkomst, medan alltså gruppen moderatistcr ökar med stigande inkomst. Företagare

Inkomst Under 3000- 50003000 5000 7000 kr. kr. kr.

|

».Absolutister

Förvaltningspersonal

över 7000 kr.

Under 3000- 5000- över 3000 5000 7000 7000 kr. kr. kr. kr.

k-X-M Nästan absolutister

t£3%l Moderctislcr

Diagram V 6. Alkoholvanor

Arbetare

Under 3000- 50003000 5000 7000 kr. kr. kr.

| H

Yrkeslösa

över 7000 kr.

••Missbrukare"

bland män med olika

Under 3000- 5000- över 3000 5000 7000 700O kr. kr. kr. kr.

IlllilllHI Aldr.. sjuka, anslallsvård. m. fl.

inkomster

Bland tjänstemännen är variationerna mellan inkomstgrupperna betydligt större. Missbrukarandelen faller från 9,6 % i den lägsta inkomstgruppen till 4,4 % i den högsta. En likartad utveckling beskrives av andelen absolutister, som är 13,3 % i den lägsta inkomstgruppen och 6,1 % i den högsta. Moderatistandelen ökar från 61 % i den lägsta till 77 % i den högsta, medan variationerna i gruppen nästan absolutister är oregelbundna. Arbetarna har något högre missbrukarsiffror i de högre inkomstgrupperna än i de lägre, sannolikt beroende på den stora olikheten mellan jordbruksbefolkningen, som regelmässigt tillhör de lägst avlönade, och stadsbefolkningen, som tillhör de högst avlönade. Absolutistandelen minskar från 9 % bland de lägst avlönade till 3,4 % bland de högst avlönade och på samma sätt förhåller sig andelen nästan absolutister, som minskar från 12,2 till 5%. Även här finner vi en återverkan av olikheten mellan landsbygd och stad. Andelen moderatister ökar med stigande inkomst. Det visar sig alltså, att vi h a r den största utbredningen av det kända missbruket bland de bäst avlönade arbetarna och de lägst avlönade tjänstemännen. Absolutismen har stor utbredning bland de lägst avlönade tjänstemännen men mycket liten utbredning bland de högst avlönade arbetarna. Bakom denna motsättning torde ligga betydande olikheter i vanornas utformning. De mest kvalificerade tjänstemännen tillhör grupper där absolutismen är sällsynt men där också det synliga missbruket är litet. Bland de lägsta tjänstemannagrupperna finns både en relativt stor andel personer med stor skötsamhet och social ambition (befordrade från arbetaryrken) bland vilka absolutismen är förhållandevis utbredd, och en stor andel missbrukare, av vilka åtskilliga hindrats i sin befordran till högre grupper eller degraderats till den lägre gruppen på grund av den bristande skötsamheten eller på grund av andra orsaker, där det utbredda missbruket är ett tecken på bristande anpassning. Det bör dock observeras, att missbrukarfrekvensen bland de lägst avlönade tjänstemännen är lägre än missbrukarfrekvensen bland arbetare i den inkomstgrupp, som har den minsta andelen missbrukare. 57

Tab. V 5.

Mån över 25 år i olika civilstånd enligt nykterhetskommitténs

fördelade på alkoholvanegrupper registerundersökning. Därav

Hela antalet undersökta

Civilstånd

Gift, sammanboende . . Ogift Gift. ej sammanboende Samtliga

med reg. nykt.anm. moderaunder de tister senaste 10 åren

i

procent

nästan absolutister

absolutister

åldr., sjuka, anst.vård. m. fl.

28796 2.486 9.238 502 543

7.3 5.7 12.3 16.3 28.0

72.6 59.9 58.9 61.9 58.1

11.2 19.6 139 11.3 7.0

8.5 10.6 11.5 8.3 4.5

0.4 4.2 3.4 2.2 2.4

9-2

1.3 I tab. V 5 har visats, hur männen i olika civilstånd fördelar sig efter alkoholvanor.

mm

1 II

E| fam. förest.

Fam.förest. Fam.förest. Fam.förest. Fam.förest. utan barn 1-2 barn 3-4 barn 5 o.fl. barn

^

I Absolutister K ^ ^ l Nästan absolutister

Aldr.. sjuka, anslallsvård. m. fl.

Diagram V 7. Alkoholvanor bland män med olika familjeställning Det visar sig, att missbruket är vanligast bland de frånskilda. 28 % av de frånskilda männen har under de sista tio åren registrerats för nykterhetsanmärkning. Därnäst följer de gifta ej sammanboende (16 % ) . Nästan lika stor är andelen för de ogifta männen (12 % ) . Änklingarna har den lägsta missbrukarandelen (6 %), vilket är naturligt med hänsyn till att i denna grupp ingår ett relativt stort antal åldringar. Bland de gifta sammanboende har c.a 7 % registrerats för nykterhetsanmärkning under de sista tio åren. Moderatisterna utan anmärkning är vanligjist bland de gifta. Absolutisterna är vanligast bland ogifta och änklingar. Bland de gifta sammanboende är andelen absolutister 7 %. Det är anmärkningsvärt, att de frånskilda har en så ringa andel absolutister som 3 %. Även bland de gifta ej sammanboende är absolutisterna underrepresenterade. Ser man därefter på fördelningen av alkoholvanegrupper bland män tillhörande olika familjetyper, vilken åskådliggöres i diagram V 7, finner man, att andelen 58

med nykterhetsanmärkning är störst bland dem som helt saknar försörjningsbörda och dem som har särskilt stor försörjningsbörda. Andelen personer, som u n d e r de senaste 10 åren registrerats för nykterhetsanmärkning, utgör i dessa båda kategorier c:a 12 %. En anmärkningsvärd iakttagelse är, att missbrukarandelen genomgående ökar med stigande barnantal. En n ä r m a r e redogörelse för alkoholmissbrukarnas familjesituation ges i framställningen om sambandet mellan alkoholvanor och vissa sociala förhållanden sid. 76.

Vin-

och

ölförtäring

Diagram V 3 på sid. 51 medger en översiktlig studie över vin- och ölförtäringen. 27 % av männen över 20 år och 55 % av kvinnorna uppger sig aldrig förtära Pin. Vinförtäring förekommer mera sällan än spritförtäring. Särskilt gäller detta männen. Av männen har 16 % uppgivit sig ha förtärt vin u n d e r den senaste månaden varav knappt 2 % minst en gång i veckan. För spritdrycksförtäringen är motsvar a n d e siffror 60 % resp. 15 %. Av kvinnorna var det 14 %, som förtärt vin under senaste månaden, varav knappt 2 % förtärt minst en gång i veckan. 1 detta avseende föreligger det alltså ingen skillnad mellan män och kvinnor. Detta förhållande är anmärkningsvärt, eftersom andelen som aldrig förtär vin var så mycket större bland kvinnorna (55 %) än bland männen (27 % ) . Man kan med ledning av denna iakttagelse konstatera, att den andel kvinnor, som över huvud taget förtär vin, till väsentlig del h a r samma förtäringsvanor som männen. Av detta synes man å andra sidan kunna dra den slutsatsen, att vinförtäringen även bland männen i huvudsak är knuten till den art av umgängesliv, i vilket vinet enligt gängse sed användes såsom sällskapsdryck. Enligt vad som framgår av ungdomsundersökningen, domineras kvinnornas alkoholförtäring just av den förtäring, som under mera etikettsbetonade former förekommer i sällskapslivet. Medan det alltså i fråga om spritförtäringen föreligger mycket stora olikheter mellan män och kvinnor beträffande antalet förtäringstillfällen, finns det ingen sådan olikhet av betydelse i fråga om vinförtäringen. Här sammanfaller männens och kvinnornas vanor till väsentlig del. Liksom beträffande spritförtäringen är emellertid olikheterna stora mellan städer och landsbygd i fråga om vinförtäringen. Bland storstädernas män har 26 % förtärt vin under den senaste månaden mot 13 % av männen på landsbygden. För kvinnorna är motsvarande siffror 24 % resp. 10 %. Vinförtäring förekommer bland männen i ungefär samma utsträckning i olika åldrar. I detta avseende visar emellertid kvinnorna en helt annan bild. Vinförtäring under den senaste månaden är vanligare bland kvinnor i de båda yngsta åldersgrupperna (under 30 år) än i de äldre. Sannolikt har vi här ett uttryck för den utbredning av alkoholvanorna bland kvinnorna, varom tidigare nämnts och som närmare behandlas i avdelning III. Av den vuxna manliga befolkningen förtär 73 % öl (klass II). 150 % har förtärt öl under den senaste månaden, varav 10 % dagligen. Bland kvinnorna är det bara 36 %, som förtär öl. Endast 14 % har under den senaste månaden förtärt öl, varav 2 % dagligen. elkonsumtionen är alltså betydligt vanligare bland männen än bland kvinnorna. Vidare är vanorna mera utbredda i städerna än på landsbygden. Bland männen i storstäderna förtär var femte dagligen öl mot var åttonde i övriga städer och 59

var fjortonde på landsbygden. Skillnaderna mellan o r t s t y p e r n a är a n m ä r k n i n g s v ä r t n o g m i n d r e , n ä r d e t g ä l l e r d e n k a t e g o r i , s o m i n t e så ofta f ö r t ä r öl. I f r å g a o m ö l v a n o r i n o m olika å l d e r s g r u p p e r k a n i v a r j e fall b e t r ä f f a n d e m ä n n e n g ö r a s d e n i n t r e s s a n t a i a k t t a g e l s e n , att d e n y n g s t a å l d e r s g r u p p e n (20—24 å r ) h a r d e m i n s t u t b r e d d a v a n o r n a . Av m ä n n e n i d e n n a g r u p p ä r d e t c : a 5 % , s o m f ö r t ä r öl d a g l i g e n . V a n l i g a s t ä r d e n d a g l i g a , r e g e l b u n d n a f ö r t ä r i n g e n i å l d e r s g r u p p e n 50—64 å r (14.1 % ) . I å l d r a r n a m e l l a n 25 o c h 50 å r f ö r t ä r c : a 10 % öl v a r j e d a g . I å l d r a r n a ö v e r 65 å r h a r a n d e l e n m i n s k a t till 7 % . Även för k v i n n o r n a s del v i s a r d e n y n g s t a å l d e r s g r u p p e n relativt litet u t b r e d d a v a n o r .

Restaurangvanor I f r å g a o m r e s t a u r a n g v a n o r n a ä r o l i k h e t e r n a m e l l a n s t ä d e r o c h l a n d s b y g d så s t o r a , att d e t ä r m e n i n g s l ö s t att a n g e v a n o r n a i g e n o m s n i t t s t a l för h e l a r i k e t . I t a b . V 6 ges n å g r a siffror f r å n G a l l u p i n s t i t u t e t s u n d e r s ö k n i n g . I s t ä d e r n a h a r av m ä n n e n 4 å 5 % förtärt sprit p å r e s t a u r a n g minst en g å n g i v e c k a n u n d e r d e n s e n a s t e m å n a d e n . N å g o t m e r ä n 20 % h a r u n d e r m å n a d e n T a b . V 6. ortstyper

Spritdrycksförtäring och åldrar

pä

bland

restaurang

befolkningen

under

en

månad

över 20 år enligt

inom

olika

kön,

Gallupinstitutets

undersökning M ä n

E

Procentuell andel, som senaste mån. förtärt sprit på restaurang Befolkningsgrupper

bo£ . c „

CÖ a *

C •*ä

»

CÖ P P •£M

br fl rt

a

V c

bC cö

bo 5 j>P z

«CÖ

* H

Ca »-i fl

*o£ ^

bo bo

c

-ö

r>

«>

c

Hela

41 4.6 0-5

riket

bC

prö g u

III

«cö

.2 S c Ortsgrupper Storstäder övriga städer Landsbygd

M

•p C rt °rö (fl

bC

CÖ

=

B "-1

-

Ta

Procentuell andel, som senaste mån. förtärt sprit på restaurang

p- s fl

:cä - u

ej

.2 6 P

23.7 21.3 7.4

55.1 44.5 53.8

0.4 0.8 0.2

16.7 28.8 38.1

0.2 08 02

9.5 8.6 1 5

46.5 35.1 27.3

0.2 0.1 0.2

43.6 55.4 70.8

52 2

33-0

—

33.1 35.2 362 30.8 213

— — —

58.5 56.7 57.7 67.0 78.2

49.3 36-1 28.8

0-2 02

33.8 57.1 68.5

Åldrar 20—24 år 25—29 » 30—49 » 50—64 » 65— »

1.7 1.1 2.5 1.5 08

16.0 12.8 14.0 11.2 7.7

46.7 57.5 53.3 50.4 47.9

0.2 0.3 0.3 0.8

35.6 28.4 29.9 36.6 42.8

0.5 0.5 0.4 0.3

—

7.9 7.6 5-3 1.8 0-5

Socialgrupper Bättre situerade Medelklass Arbetare

6.4 2,6 0.9

37.4 14.0 9.6

32.3 499 55.6

1.3 0.3 0.3

22.6 33.2 33 6

0.7 0.4 0.2

16.2 62 2.3

0.4 0.1

varit p å restaurang och förtärt sprit högst ett par gånger. Ungefär hälften av männen i städerna förtär visserligen sprit på restaurang någon gång ibland, men har inte gjort det under den senaste månaden. Denna andel är större i de tre storstäderna än i de övriga städerna. På landsbygden är det inte mer än V2 % av männen som förtärt sprit på restaurang så ofta som en gång i veckan under den senaste månaden. För 7 % har restaurangbesök ägt rum högst ett par gånger under månaden. Andelen som mera sällan går på restaurang är ungefär densamma på landsbygden som i städerna. Den större utbredningen av restaurangvanorna i städerna beror alltså väsentligen på, att där finns en större kategori med relativt ofta återkommande restaurangbesök. En jämförelse mellan män och kvinnor ger vid handen, att vanorna bland städernas kvinnor h a r ungefär samma utbredning som bland landsbygdens män. Bland landsbygdens kvinnor åter har restaurangvanorna mycket ringa utbredning. Det är bara 2 % som någon gång under den senaste månaden förtärt sprit på restaurang, över 70 % av landsbygdens kvinnor har aldrig varit på restaurang ocb förtärt sprit. Differenserna mellan åldersgrupperna är i fråga om männen för små för att föranleda några slutsatser. För kvinnorna åter göres den även tidigare omnämnda karakteristiska iakttagelsen, att vanorna är mera utbredda inom de yngre åldersgrupperna än inom de äldre.

Kap. 3.

Alkoholvanorna, sådana de återspeglas i inköpen hos systembolagen

Inköp

av olika sorters

drycker

Ett studium av olika befolkningsgruppers inköp av olika sorters spritdrycker och vin torde ge material av visst värde för belysning av alkoholvanornas olikheter. Såsom framgår av tab. I 1 köpte under oktober 1945 c:a 95 % av manliga motboksägare över 25 år åtminstone någon kvantitet vanligt brännvin av billig sort, t. ex. Bordsbrännvin. C:a 3 3 % köpte folkkonjak men bara 6 % någon dyrare spritdryck, t. ex. likör. Starkvin köpte 1 6 % och svagvin endast 2 , 6 % . Under december är inköpen något mera nyanserade. 41 % köpte då folkkonjak och över 7 % dyrare spritdrycker. Andelen som köpt starkvin var 45 % och antalet köpare av svagvin 5 %. Fortfarande var det emellertid 95 % som köpte vanligt brännvin. Urvalet av drycker är olika inom olika tilldelningsklasser — med undantag för det vanliga brännvinet, som visserligen köps i något mindre utsträckning av dem som har de små tilldelningarna men dock även här köps av mellan 85 och 90 %. De som har de minsta tilldelningarna köper konjak och andra dyrare spritdrycker i mindre utsträckning än de som genom den större tilldelningen har större möjligheter till urval. Beträffande vinköpen finns den mest betydelsefulla skillnaden mellan personer med tre liter per månad och dem som inte har full tilldelning. Treliterstilldelningen är, såsom även närmare framgår av redogörelsen för undersökningen om restriktionssystemets tillämpning, ofta ett uttryck för 61

Tab. 1 1 . klasser

Procentuella

(med

uppgift

antalet

motboksägare

om inköp),

som köpt

någon

oktober

resp. december

under

(mån

över

25 år) i olika

kvantitet

Oktober 1945 TilUlelningsklass

"a n

tilldelnings-

av nedanstående

drycker

1945. December 1945

OO

> £.

&-: M

•3 .-fi1 g a r- r> -? o. ii

11.1 8.5

85.3 84.8

25.1 22.9

1.3 1.0

31.7 ! 2.3 1.0 29.5

S

—i C

O o c» "fl

Mindre än 1 Ljmån Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

87.6 86.9

23.8 24.6

87.9 90.6

23.3 20.8

2 1.

11.9 8.3

0.2 2.1

85.0 89.0

26.4 19.9

1.6 1.4

82.1 j 2.3 30 S | 1.4

/ Ht.I mån.

90.8 89.4 90.7 91.0 92.8

23.8 24.1. 28.5 24.0 16.6

2.5 2.1 10.1 1.4 1.8

12.0 10.5 19.7 11.4 9.2

1.2 0.6 3.6 1.1 0.6

90.0 86 9 90.0 91.0 91.3

29.0 32.2 32 3 28.8 19.7

2.8 1.8 9.2 2.2 2.0

35.4 i 28.2 ] 49.5 | 36.1 ! 31.4 |

Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa 1

"'

2.6 1.2 8.4 2.0 2.2

]'

2 Ut. mån. Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

96.7 95.6 96.4 97.7 94.3

33.6 35.3 42.7 30.0 30.5

4.6 3.9 12.2 2.6 2.9

14.3 13.1 20.6 13.3 9.5

1.8 1.3 3.0 1.0 1.9

97.0 95.8 96.6 98.0 95.1

42.2 44.8 49.4 39.6 32.8

6.0 4.5 16.0 3.6 3.5

44.5 | 38.0 58.7 44.4 32.3

3 Ut.I mån. Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

97.0 95.8 96.1 99.1 96.6

46.9 52.8 55.5 36.3 36.7

15.3 12.5 27.7 4.9 9.2

25.8 27.4 52.0 18.4 20.3

12.0 3.7

97.5 96.1 96.6 99.7 98.0

56.6 63.3 62.0 50.4 44.1

17.9 17.3 30.3 5.9 10.9

61. \ 12.2 -57.4 10.8 ! 69.6 20.4 4.7 | 59.4 8.2 49.7

Samtliga Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

94.9 93.9 95.2 95.3 94.4

33.4 35.8 45.3 28.6 27.7

6.2 5.1 17.8 2.4 4.5

16.9 15.2 25.1 13.3 12.7

2.6 2.3 7.4 1.0 2.1

94.7 93.3 95.4 95.3 94.4

40.8 44.5 51.8 36.7 31.5

4.9 i 39.0 ! 61.2 42.8 37.2

7.2 1.3

20.2 3.3 7.6

3.8 2.7 9.6 2.5 2.2

5.0 3.9 1 3.5 2.6 3.9

en g o d e k o n o m i s k o c h s o c i a l s t ä l l n i n g , o c h j u s t b l a n d p e r s o n e r i d e n n a s t ä l l n i n g ä r t. ex. v i n f ö r t ä r i n g , s å s o m f r a m g å t t a v i n t e r v j u u n d e r s ö k n i n g a r n a , m e r a v a n l i g ä n i lägre s a m h ä l l s k l a s s e r . D e n a n d e l a v o l i k a yrkesgrupper, som köper vanligt b r ä n n v i n , varierar endast o b e t y d l i g t . Men i f r å g a o m i n k ö p a v a n d r a d r y c k e r ä r s k i l l n a d e r n a m y c k e t s t o r a . Att i n t e d e s s a s k i l l n a d e r b e r o r p å o l i k h e t e r i t i l l d e l n i n g e n f r a m g å r a v d e n n y s s n ä m n d a t a b e l l I 1. E n n ä r m a r e b e s k r i v n i n g av i n k ö p s v a n o r n a i olika y r k e s g r u p p e r ges i t a b . I 2 och ö v e r s i k t l i g t i d i a g r a m I 1 och I 2. V a n l i g t b r ä n n v i n a v b i l l i g s o r t ä r d e n v a n l i g a s t e d r y c k e n i alla g r u p p e r . N ä s t a n alla m o t b o k s ä g a r e k ö p e r d e n s å v ä l e n » v a r d a g s m å n a d » s o m en h e l g m å n a d . D e n b i l l i g a k o n j a k e n k ö p s a v e n s t o r del a v t j ä n s t e m ä n n e n , n å g o t flera u n d e r h e l g m å n a d e n ä n u n d e r v a r d a g s m å n a d e n (40—50 %). Av a r b e t a r n a ä r d e t 2.5—30 %, s o m u n d e r en v a n l i g v a r d a g s m å n a d k ö p e r f o l k k o n j a k , m e n u n d e r h e l g m å n a d e n 62

December

Oktober Brännvin

Folkkonjak

Andra spritdrycker

Andra spritdrycker Företag. Förv.pers. Arbetare Yrkeslösa

Starkvin

Starkvin

Svagvin

Proc. , antal 0

100 Diagram l 1. Procentuella antalet motboksägare (män över 25 år) som köpt olika sorters rusdrycker under oktober och december 1945

december köper 35—40 % folkkonjak. De dyrare spritsorterna köps endast i mycket ringa utsträckning av arbetarna. Även under helgmånaden december begränsar sig antalet industriarbetare, som köpt t. ex. likör eller annan konjak än den billigaste, lill knappt 4 %. Men av tjänstemännen inom industri och handel köper under en vanlig vardagsmånad 15—50 % dyrare spritdrycker. Starkvinet fördelar sig något jämnare men andelen tjänstemän som köper denna vara är normalt dubbelt så stor som motsvarande andel arbetare. Under en helgmånad, 63

T a b . I 2. grupper

Procentuella (med

uppgift

antalet

motboksägare

om inköp)

som köpt

någon

oktober

resp.

under

(män

över

kvantitet

december

25 år)

(* •- a ~ c 5 « >

olika

December 1945 r^

2 A •* O

o

~

tH

ra

c 3

X

CO

rjj

r*-.

-3

t»

^

Jordbruk Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

92.2 93.5 96.0 91.6 92.1

30.5 32.8 39.0 26.2 28.6

2.2 2.3 8.5 1.0 2.3

8.4 8.6 16.5 7.1 6.5

0.8 0.7 4.4 0.6 0.9

91.9 92.6 95.4 90.4 91.4

38.2 42.6 45.7 31.4 29.5

2.5 2.7 8.9 1.7 1.7

27.8 28.1 48.9 25.9 23.5

Industri Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

95.8 96.0 95.5 95.8 96.2

31.5 35,2 46.1 29.3 21.5

4.7 6.4 15.6 2.6 3.3

14.7 21.6 20.7 13.0 71.5

1.8 2.0 5.4 1.1 1.8

96.1 90.4 95.5 96.2 95.4

39.7 43.4 51.8 38.0 28.0

5.8 6.5 18.4 3.6 3.9

46.8 51.6 59.1 44.8 37.4

Samfärdsel. Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

96.1 94.8 96.7 96.2 96.1

31.5 37.1 41.3 27.8 27.6

4.7 4.0 11.4 3.0 3.6

16.0 16.3 19.6 15.3 12.9

1.7 2.0 3.3 1.0 2.1

96.1 94.6 97.5 95.8 96.7

40.3 45 6 50.8 36.4 36.3

6.2 3.9 14 9 3.2 7.1

48.7 58.7 54.5 46.0 43.4

Handel Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

95.5 94.4 95.5 97.2 94.9

41.5 48.7 45.2 26.7 30.3

14.4 13.2 20.7 2.8 9.1

28.4 31.2 30.4 22.9 19.7

6.8 7.1 9.3 1.6 3.5

95.7 93.3 95.9 98.3 96.7

47.0 52.1 50.5 36.1 34.6

17 8 23.0 4.5 9.0

63.1 63.2 67.1 56.6 54.0

Allmän tjänst och fria yrken Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

93.7 87.0 93.7 97.8 92.5

44.9 52.1 47.8 81.2 43.3

17.7 20.7 22.1 4.1 9.1

28.1 39.1 28.5 20.7 28.3

8.8 16.0 10.3 1.3 5.3

94.2 88.1 94.1 96.3 96.6

49.9 56.8 52.9 37.1 44.8

20.2 31.9 23.8 3.4 12.3

60.7 65.4 62.8 53.6 57.1

92.8 94.0

30.9 28.9

12.5 2.4

31.3 22.7 15.4

1.0 2.0

89.3 94.0

36.2 25.9

2.3 8.4

44.1 40.4

Ospec. verksamhet Företagare Förvaltningspers. Arbetare Yrkeslösa

yrkesdrycker

1945 Oktober 1945 Yrkesgrupp

inom

av nedanstående

såsom d e c e m b e r , är emellertid skillnaden m i n d r e . Svagvin köps endast av 1 % a v a r b e t a r n a u n d e r en v a r d a g s m å n a d m e n a v 7 % a v t j ä n s t e m ä n n e n . Mest u t b r e d d ä r s v a g v i n s f ö r t ä r i n g e n b l a n d p e r s o n e r m e d s. k. »fria y r k e n » o c h b l a n d t j ä n s t e m ä n i allmän tjänst. Den m i n s t a andelen k ö p a r e av svagvin h a r j o r d b r u k s a r b e t a r n a . Även d e »egna» l a n t b r u k a r n a h a r h ä r en m y c k e t l å g siffra.

Inköpta

kvantiteter

Storleken av de inköpta kvantiteterna belyses närmare i tab. I 3 och diagram I 2. U n g e f ä r tre fjärdedelar av d e n tilldelade kvantiteten tas i alla tilldelningsklasser ut i form av vanligt b r ä n n v i n . Knappt två t i o n d e l a r tas ut i form av billig konjak, o c h det är alltså endast en jämförelsevis o b e t y d l i g kvantitet, s o m tas ut i f o r m av dyrare s p r i t d r y c k e r . U n d e r h e l g m å n a d e n stiger f o l k k o n j a k s i n k ö p e n något. Detta gäller ä v e n i n k ö p e n av dyrare s p r i t d r y c k e r m e n deras andel av de totala i n k ö p e n är ä v e n då o b e t y d l i g . Ett klart uttryck för de billigare s p r i t d r y c k e r n a s helt d o m i n e r a n d e s t ä l l n i n g ger tabellens n e d r e högra del. Genomsnittligt k ö p e r u n d e r julm å n a d e n en trelitersman 225 cl vanligt b r ä n n v i n , 58 cl folkkonjak samt 18 cl likör o. dyl. T v å l i t e r s m a n n e n k ö p e r 161 cl vanligt b r ä n n v i n , 37 cl folkkonjak o c h 4 cl finare s p r i t d r y c k e r u n d e r j u l m å n a d e n . V i n k ö p e n ökar m e d s p r i t t i l l d e l n i n g e n , vilket r e d a n konstaterats s a m m a n h ä n g a m e d att de h ö g r e t i l l d e l n i n g s k l a s s e r n a i större u t s t r ä c k n i n g än de lägre rekryteras från de högre s o c i a l g r u p p e r n a , där v i n k o n s u m t i o n e n är j ä m f ö r e l s e v i s stor. Svagvinerna har kvantitativ betydelse endast i n o m tilldelningsklassen 3 liter.

Tab. I 3.

Genomsnittliga

över 25 år) inom

inköp

av olika

olika tilldelningsklasser oktober

drycker

i liter

och yrkesgrupper

resp. december

motboksägare

(mån

över 25 år)

(män under

1945 Oktober 1945

December 1945 0

4Då

JJ »rH bfl r>

o O

per

0 £ h

a fl:d

a

0 Ca U

Mindre än 1 l.jmån. Företagare Förvaltningspers, Arbetare Yrkeslösa

0.74 0.81 0.65 0.73 0.79

0.17 0.19 0.27 0.16 0.14

0.02 0.01 0.08 0.01 0.01

0.09 0.01 0.08 0.09 0.08

/ lit.I mån. Företagare Förvaltningspers. Arbetare , Yrkeslösa

0.86 0.85 0.80 0.86 0.92

0.18 0.19 0.20 0.18 0.13

0.02 0.02 0.07 0.01 0.02

2 l it. I mån. Företagare Förvaltningspers. Arbetare >.. Yrkeslösa

1.61 1.57 1.51 1.66 1.59

0.31 0.34 0.37 0.27 0.29

3 Ut. I mån. Företagare Förval tn.ngspers. Arbetare Yrkeslösa

2.27 2.16 2.06 2.59 2.30

0.51 0.62 0.62 0.36 0.37

1944 års nykterhetskommitté

I

1-3 fe M

T 3 -rH a tH

y >>

•"<

T3

5 c. n c/j

0.19 0.19 0.24 0.20 0.16

0.01 0.01

0.00 0.00 0.01

0.83 0.93 0.71 0.79 0.90

0.11 0.11 0.18 0.10 009

0.01 0.01 0.03 0.01 0.01

0.84 0.81 0.80 0.84 0.87

0.04 0.04 0.10 0.02 0.02

0.15 0.16 0.23 0.13 0.10

0.02 0.02 0.07 0.01 0.02

0.15 0.14 0.28 0.04 0.08

0.34 0.39 0.47 0.19 0.25

0.16 0.20 0.27 0.02 0.07

0.01 0.02

0.33 0.30 0.41 0.35 0.29

0.02 0.01 0.08 0.02 0.02

0.22 0.26 0.23 0-22 0.16

0.02 0.01 0.07 0.02 0.01

0.43 0.34 0.69 0.43 0.35

0.03 0.01 0.11 0.02 0.02

1.61 1.56 1.51 1.67 1.61

0.37 0.42 0.41 0.34 0.31

0.04 0.04 0.13 0.02 0.03

0.60 0.52 0.86 0.59 0.36

0.05 0.04 0.16 0.02 0.03

2.25 2.11 2.06 2.56 2.30

0.58 0.69 0.65 0.46 0.44

0.18 0.18 0.30 0.04 0.11

1.19 1.24 1.48 0.98 0.75

0.26 0.28 0-45 0.05 0.17 65

Olikheten mellan yrkesgrupperna återkommer här. Ifråga om inköpen av vanligt brännvin finns emellertid inga större skillnader. Detsamma gällde också vid en jämförelse beträffande frekvensen av köpare i de två tidigare tabellerna. Inom en och samma tilldelningsklass finns vissa olikheter mellan yrkesgrupperna ifråga om kvantitetens fördelning på olika sorter. Olikheterna är dock inte särskilt framträdande. I den högsta tilldelningsklassen är olikheten störst. Man kan där registrera en skillnad även ifråga om inköpens fördelning på vanligt brännvin och folkkonjak. Tjänstemännen med 3 liter köper i oktober 206 cl vanligt brännvin, 62 cl folkkonjak och 28 cl andra spritdrycker. För arbetarna är motsvarande siffror 259, .36 och 4. Inköpsfördelningen ändras endast obetydligt under julmånaden. I något större utsträckning än i oktober köper man då billig konjak och även andra spritdrycker. Vinköpen varierar betydligt mellan yrkesgrupperna. En arbetare i trelitersklassen köper i oktober genomsnittligt 19 cl starkvin, medan den i tilldelningsavseende likställde tjänstemannen köper nära en halv liter. Samtidigt köper tjänstemannen 27 cl svagvin men arbetaren bara 2 cl. Skillnaden är för starkvinet mindre under julmånaden men för svagvinet större. Tjänstemännen i trelitersklassen köpte då genomsnittligt 45 cl svagvin men arbetarna bara 5 cl. Sammanfattningsvis finner man sålunda, att det vanliga billiga brännvinet är den dominerande spritdrycken inom samtliga yrkesgrupper och tilldelningsklasser. En höjning av tilldelningen motsvaras i första h a n d av en höjning av brännvinsköpen. De högre socialgrupperna köper i större utsträckning än de lägre »finare» spritdrycker och viner men dessa drycker lägges ovanpå en bränn-

Oktober

260 240

Folkkonjak

Före- Forv. Arbe- Yrkestag, pers. tore lösa

Svagvin

Andra spritdrycker

II» December

Folkkonjak

Före- Forv. Arbe- Yrke tag. pers. (are lösa

Andra spritdrycker

Starkvin

llu

Diagram I 2. Genomsnittliga inköp i liter per motboksägare av olika rusdrycker under oktober och december 1945 66

Svagvin

sorters

vinskonsumtion som,är. lika stor eller, om man låter jämförelsen skära tvärsigenom tilldelningsklasserna, större än i de lägre socialgrupperna. En högre inkomst och en därmed följande högre social ställning och högre tilldelning medför alltså inte i första hand att brännvins- och folkkonjaksinköpen ersattes med köp av »finare* spritdrycker och viner utan att den här dominerande brännvinskonsumtionen kompletteras med smärre mängder dyrare drycker.

Inköpen

hos systembolagen

i] kronor

För det urval i undersökningen beträffande vilket anteckningar hos systembolaget efterfrågades finns bl> a. uppgifter om inköpens storlek i kronor för å r 1945. Det hade varit tekniskt jmöjligt att erhålla uppgifter i kronor även för år 1946, men med hänsyn: till att. inkomstuppgifter endast kunde erhållas från å r 1945 ur uppgifterna till folkräkningen, valdes år 1945 även för inköpen. % det följande redovisas alltså inköpen i: kronor för de cirka 42.000 män över 25 å r vilka omfattas av undersöknjirigen.: Av' dessa kunde inkomstuppgifter'erhållas endast för 38.580. i i ;; Inkomstuppgifterna för 1945 framstår numera såsom föråldrade, enär inkomstläget då var ett helt anniat än för närvarande. De har emellertid i huvudsak använts för en jämförelse mellan spritdrycksinköp och inkomst och då priset på sprit och inkomster ökat med i stort sett samma procentuella andel sedan 1945 torde jämförelsen likväl kunna sägas ,vara aktuell. Härvid bortser man emellertid från att varuknappheten vari betydande under år 1945, vilket självfallet hade betydelse för den enskildes avvägning av h u r stor del av sin inkomst han kunde använda för rusdryeksinköp. Dessutom bör vid studiet av inkomstuppgifterna för år 1945 hållas i minnet att det ekonomiska läget för arbetarna starkt påverkades av konflikten inom metallindustrin. För att sammanfatta dessa synpunkter bör alltså sägas att de i följande tabell redovisade inkomsterna och inköpen med nuvarande penningvärde skulle ligga åtskilligt högre. Relationen mellan inkomster och rusdryckspriser är emellertid i stort sett densamma, och då det visat sig att vi i Sverige har relativt låg såväl inkomst- som priselasticitet för spritdrycker finns det anledning förmoda alt de angivna relationstalen mellan inkomster och inköp inte skall ha undergått så stora förändringar, att tabellerna saknar intresse. Det bör observeras, att vad man h ä r kan erhålla uppgifter om endast är inköp utminuteringsvis hos systembolagen. För att få en fullständig uppgift om utgifterna för alkoholdrycker skulle erfordras uppgifter för restaurangbesök och för inköp av pilsner. De kronvärden som anges i det följande är därför ingalunda några absoluta mått på alkoholdryckernas andel i den enskildes budget. Även med beaktande av denna brist synes emellertid materialet ha ett visst värde. I tabell I 4 har sammanställts uppgifter om fördelningen med hänsyn till inköpens storlek. I gruppen 0 kronor ingår också de som saknar inköpsrätt. Tabellen avser både spritdrycker och vin. Av de undersökta männen var det 29 % som inte hade några utgifter för inköp av rusdrycker hos systembolagen. För 8.8 % hade inköpen understigit 100 kronor och för 19.0 % hade de stannat mellan 100 och 200 kronor. 31 % hade köpt för mellan 200 och 400 kronor rusdrycker och 11.8 % för mer än 400 kronor. Möjligheterna att lägga ner större belopp på rusdrycker är självfallet beroende på inkomstens absoluta storlek. Av dem som h a r en årsinkomst understigande 2.000 kronor är det endast 3.3 •%, som h a r köpt för mer än 400 kronor, medan 67

Tab. I 4.

Fördelningen efter omfattningen dv inköpen av spritdrycker och vin i kronor inom olika inkomstklasser (män över 25 år) år 1945 Hela antalet undersökta med uppgift om inkomst

0— 100

100— 200

200— 400

över 400

Storstäder Inkomst över 10.000 k r . . . 6.000—10.000 » 5.000— 6.000 » 4.000— 5.000 » 2.000— 4.000 » under 2.000 »

6-804 933 1.858 999 ; 1-170! 1.353 491

14.5 7.8 8.8 12.0 14.5 22.3 31.8

5.2 3.6 3.8 4.6 5.8 6.9 8.6

14.1 5.6 10.1 14.5 18.2 17.8 25-4

34.2 21.8 39.1 38.5 36.6 35.0 226

32.0 61.2 38.2 30.4 24.9 18.0 11.6

Inkomst över 10.000 k r . . . 6.000—10.000 » 5.000— 6.000 » 4.000— 5.000 k 2.000— 4.000 » under 2.000 »

9.60L. . . 25.7 633 15.5 18.9 1.519 20.6 1.229 22.8 2.021 , 29.6 3.281,... 42.1 968. .

7.0 6.5 5.9 5.6 6.2 8.4 8.2

16.5 7.0 13.6 15.1 17.6 19.2 18i0

37.9 23.5 41.5 44.3 44.6 36.3 24.7

12.9 47-5 20.1 14.4 8.8 6-5 7.0

Inkomst över 10.000 k r . . . 6.000—10.000 » 5.000— 6.000 » 4.000— 5.000 » 2.000— 4.000 » under 2.000 »

22.175 564 ' 1.421 1.234 2.689 10.300 5.967 "

35.7 22.5 28-7 24.9 29.3 34.7 45.3 :

10.6 53 5.1 6.6 7.6 11.4 13.2

21.6 11.2 12.4 17.6 20.2 24.5 21.3

27.0 223 36.1 39.7 36.8 27.1 18.2

5.1 38.7 17.7 11.2 6.1 2.3 2.0

Hela riket Inkomst över 10.000 k r . . . 6.000—10.000 » 5.000— 6.000 » 4.000— 5.000 » 2.000— 4.000 » under 2.000 »

38.580 2.130 ; 4.798 • 3.462 : ' 5 880 14 884 7.426:"

29.4 14.0 17.9 19.6 24.1 32.5 44.0

88 4.9 4.8 5.7 6.8 10.3 12.2

19.0 7.5 11.9 15.9 18.9 22.7 212

31.0 22.4 39.0 40.9 39 4 29.8 19.3

11.8 51.2 26.4 17.9 10.8 4.7 33

Kommuntyp och inkomst

Dä •av i p rocent, som köpt för k ronor

44 % inte köpt någonting alls. Av dem som. har inkomster över 10.000 kronor är det .51 % som köpt för över 400 kronor rusdrycker, medan endast 14 % inte köpt någonting alls. Mellan dessa båda ytterligheter finnor vi sedan en gradvis förskjutning. Det är anmärkningsvärt, att en så stor del av de lägsta inkomsterna uppenbarligen går till rusdrycksinköp. Av dem som har under 2.000 kronor i taxerad inkomst, är det 22.6 %, som köpt för minst 200 kronor rusdrycker och av dem, som har mellan 2.000 och 4.000 kronor taxerad inkomst är det 34,5 % som lagt ner minst 200 kronor på rusdrycker. ... Ser vi till olikheterna mellan olika ortstyper, finner vi, att man i städerna, framför allt storstäderna, använder större del av inkomsten till rusdrycker än på landsbygden. I inkomstgruppen under .2.000 kronor har i storstäderna cirka 68

12 % köpt för mer än 400 kronor rusdrycker och 34 % för mer än 200 kronor. Motsvarande andel i övriga städer är resp. 7 och 32 % samt på landsbygden inte mer än 2 och 20 %. I nästa inkomstklass, 2.000 till 4.000 kronor, har i storstäderna 18 % k ö p t för mer än 400 kronor rusdrycker, i övriga städer 6.5 % och på landsbygden 2.3 %. Tar vi en år 1945 typisk arbetarinkomst i städerna, 4.000 till 5.000 kronor, finner vi, att av storstadsbefolkningen i denna grupp 25 % köpt för m e r än 400 kronor rusdrycker mot i övriga städer 9 %. Motsvarande arbetarinkomst på landsbygden torde ligga åtskilligt lägre och där är det alltså bara ett par procent som köpt för mer än 400 kronor rusdrycker. Även av de största inkomsttagarna är det en större del i städerna än på landsbygden, som köper större kvantiteter rusdrycker. Av dem som har över 10.000 kronors inkomst har i storstäderna 61 %, i övriga städer 48 % och på landsbygden 39 % köpt för mer än 400 kronor rusdrycker. Vi finner alltså en klar skillnad mellan de olika ortstyperna; en skillnad, som inte beror på olikheterna i inkomster utan uppenbarligen är att hänföra till andra orsaker. Vi kan av kapitlet om restriktionssystemets tillämpning (sid. 248) se, att de högre inkomstklasserna har större tilldelning än de lägre, och det är naturligtvis möjligt att de lägre inkomstklassernas lägre inköp är en framtvingad följd av den förda ransoneringspolitiken. Å andra sidan kan man inte bortse från att undersökningen om olikheterna i alkoholvanor mellan olika befolkningsgrupper tyder på att här även föreligger olikheter i beteendet, som inte kan återföras på en utifrån påtvingad begränsning av konsumtionsmöjligheterna. Landsbygdsbefolkningen har svårare än stadsbefolkningen att få full tilldelning, men genomsnittligt är också kravet på högre tilldelning från landsbygdsbefolkningen mindre än från stadsbefolkningen. Det är inte osannolikt, att en motsvarande skillnad i fråga om graden av viljan till större tilldelning finns mellan andra sociala grupper, till exempel mellan de grupper som konstitueras genoift olikheter i inkomster.

Tab I 5.

hiköp

i kronor per motboksägare (män över 25 år) av spritdrycker vin dr 1945 inom olika yrkesgrupper Genomsnittligt inköp kronor per motboksägare

Y r k e

Företagare inom jordhruk Partihandlare Detaljhandlare

....

Företagsledare Förvaltningspersonal Teknisk personal Verkmästare m. m Butikspersonal Arbetare Yrkeslösa Samtliga

och

Spritdrycker

Vin

Spritdrycker och vin

Inköp sprit och vin i procent av inkomsten

193 351 275 243 339 267 256 267 232 205 197

15. 146 60 53 159 60 64 29 46 19 24

208 497 335 296 498 327 320 296 278 224 221

5.9 5.1 5.4 4.9 3.2 4.0 3.4 5.1 5.6 5.7 7.1

.223

En redovisning av de genomsnittliga inköpen i kronor p e r motboksägare inom olika yrken ges i tabell 15. Där är också medtagen én kolumn, som anger hur stor andel aV den taxerade inkomsten, som genomsnittligt användes för rusdrycksinköp inom< reap, yrkesgrupper. Vi finner där att pensionärerna (yrkeslösa) använder genomsnittligt 7.1 % av sin inkomst till inköp hos systembolagen. Relativt höga värden har också företagarna inom jordbruket (5.9 %), arbetarna (5.7 °/o), butikspersonalen ( 5 . 6 % ) ; handlare och verkmästare och motsvarande använder ungefär 5 %. Betydligt lägre ligger tjänstemannagrupperna och lägst företagsledarna med 3.2 %. Vi kan här genast se. vilket också skall n ä r m a r e belysas i det följande, att man i de lägre inkomstgrupperna använder en större del av inkomsten till rusdrycker än i de högre. Ransoneringspolitiken tar visserligen i viss utsträckning hänsyn till inkomsterna, men icke i sådan utsträckning att det finns ett absolut förhållande mellan inkomster och inköpsmöjligheter. Den arbetare, som vill köpa ut sina 2 liter i månaden, får för dessa betala en större del av sin inkomst än den företagsledare, som köper ut sina 3 liter och till detta lägger betydande kvantiteter vin. Företagarna inom jordbruk köper genomsnittligt för 193 kronor spritdrycker och 15 kronor vin eller sammanlagt 208 kronor. Ganska nära ligger här pensionärerna med inköp av 197 kronor sprit och 24 kronor vin eller sammanlagt 222 kronor samt arbetarna, som köpt sprit för 225 kronor och vin för 19 kronor, Spritdrycker

Diagram I 3. Genomsnittliga inköp av rusdrycker i kronor per ägare inom olika yrkesgrupper under år 1945 70

V,n

motboks-

sammanlagt 244 kronor. Därefter är det ett hopp till grupperna butikspersonal, verkmästare m. fl. och andra företagare än handlande, vilka håller sig mellan 275 och 300 kronor i totala inköp. Detaljhandlare- och tjänstemannagrupperna av mellanställning bildar en tredje kategori på ungefär 325 kronor till 350 kronor i totala inköp. Högst ligger partihandlare och företagsledare med inköp på omkring 500 kronor. Olikheterna är störst i fråga om vininköp, vilket redan framgått av den föregående framställningen. Bonden köper genomsnittligt vin för 15 kronor om året medan företagsledaren köper för 260 kronor om året. Ransoneringen gör olikheterna i spritinköpen mindre, även om olikheterna blir förhållandevis stora när man jämför inköpen kostnadsmässigt på grund av möjligheterna att variera kvaliteterna inom ramen för tilldelningen. Tab. I 6.

Inköp

i kronor per motboksägare (män över 25 år) av spritdrycker vin år 1945 inom olika inkomstklasser Inköp

I n

k

Över 10.000 kr 9.000—9.999 » 8.000—8.999 7.000—7.999 6.000—6.999 5.000—5.999 4.000—4.999 » 3.000—3.999 » 2.000—2.999 1.000—1.999 » Under 1.000 Ej uppgift om inkomst

er motboksägare av

och

Inkon i

Spritdrycker

,r.

Vin

Spritdrycker r och vin

procent av . . . inkomsten

361.7 2892 284.1 284.7 274.6 256.4 229.6 202.4 179.7 167.1 166.1 1469

155.4 59.7 50.0 45.6 36.2 28.2 22-2 17.3 16.6 12.5 14.6 18.9

517.1 348.9 334.4 330.3 310.8 284.6 251.8 219-7 196.3 179.6 180-7 165 8

3.7 3.9 4.4 48 5.2 5-6 6.3 7.9 12 0 22-6

—

Motsvarande uppgifter, som för de olika yrkesgrupperna lämnats i tabell I 5, ges för de olika inkomstgrupperna i tabell 16. Här skall endast lämnas en kommentar till tabellens sista kolumn, vilken anger den procentuella del av inkomsten, som använts för rusdrycksinköp hos systembolagen. Se även diagram I 4. Bland dem som har de högsta inkomsterna, inemot 10.000 kronor och däröver, användes genomsnittligt mindre än 4 % till rusdrycksinköp. I inkomstgruppen 6.000—8.000 användes mellan 4 och 5 % av inkomsten till rusdrycksinköp och av inkomster 4.000—6.000 användes mellan 5 och 6 % till rusdrycksinköp. Procentfördelningen stiger därefter sakta med fallande inkomst. I inkomstläget 3.000— 4.000 kronor användes 6.3 % till rusdrycksinköp, mellan 2.000—3.000 kronor 8 % och mellan 1.000—2.000 kronor 12 %. Bland dem som taxerats för mindre än 1.000 kronors inkomst uppgår rusdrycksinköpen till genomsnittligt nära 23 % av inkomsten. De sista gruppernas höga värden får väl också läsas med reservationer för innebörden i begreppet taxerad inkomst och för möjligheten av överlåtelse. Slutligen ges i tabell 17 en översikt av hur stor andel av inkomsten, som män i olika inkomstklasser och med olika familjeställning lägger ner på inköp hos systembolagen. Familjeföreståndare utan barn har de jämförelsevis största 71

Tab. I 7.

Inköp utminuteringsvis av rusdrycker år 1945 i procent av inkomst olika familjetyper och inkomstklasser (män över 25 år)

inom

Inköpt sprit ocb vin i procent av inkomsten i följande inkomstklasser Familjeställning

Familjeföreståndare med 5 och flera barn . . . . 3—i barn 1—2 » 0 »

Över 8.000- 6.000- 5.000- 4.000- 3.000- 2.000- Under 10.000 10.000 8.000 6.U00 5.000 4.000 3.000 2.000 Samt!. kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr. kr.

2.8 2.7 2.6 2.6

3.6 3.8 4.0 3.4

4.2 4.4 4.5 4.9 4.4

4.5 5.0 5.2 5.5 4.9

4.3 5.4 5.6 6.2 5.2

5.3 6.7 6.2 7.2 6.0

5.4 6.9 7.5 8.8 8.0

16.7 12.8 15.5 18.5 14.3

4.8 4.6 4.9 5.3 6.0

4.7 Hemmaboende barn

inköpen. Man finner alltså att förekomsten av barn i hemmet minskar den andel av inkomsten som användes till rusdrycker. Denna effekt är emellertid inte särskilt markerad. Ser vi till exempel på inkomstklassen 4.000—5.000 kronor finner vi att familjeföreståndare utan barn nedlagt 6.2 % av inkomsten hos systembolagen, de som har 1 till 2 barn 5.6 %, 3 till 4 barn 5.4 % samt de som har 5 och flera barn 4.3 %.

Inkomst 800

9500 Diagram I 4. Inköp av rusdrycker utminuteringsvis i procent av inkomsten i olika inkomstklasser år 1945 72

Kap. 4.

Sambandet mellan alkoholvanor och vissa sociala förhållanden

Alkoholbrukets och framför allt alkoholmissbrukets skadeverkningar på individ och samhälle har tidigare belysts av ett stort antal utredningar och undersökningar på såväl offentligt som enskilt initiativ. Vid planläggningen av nykterhetskommitténs utredningsarbete bedömdes det emellertid som önskvärt att komplettera dessa resultat med vissa undersökningar syftande förutom till kvantitativa bestämningar av alkoholmissbrukets omfattning även till en bild av dettas samband med vissa andra sociala skador. Man önskade bestamma alkoholmissbrukarnas andel av i första hand kriminaliteten och ingripandena av vissa sociala vårdorgan, såsom fattigvårds- och barnavårdsmyndigheter. Man önskade vidare få ett jämförelsematerial belysande den »normala» frekvensen av kriminalitet och understödsbehov bland personer, som icke var kända som alkoholmissbrukare. Genom att dessa undersökningar kunnat utföras med användande av samma undersökningsobjekt, som använts vid den tidigare omnämnda undersökningen av befolkningens fördelning på alkoholvanegrupper, har det varit möjligt att erhålla uppgifter om frekvens av kriminalitet och ingripande av vissa socialvårdsorgan i samtliga de nämnda alkoholvanegrupperna. Man har sålunda fått möjlighet att studera variationerna i frekvensen av personer som begått brott eller varit föremål för vissa socialvårdsingripanden icke blott mellan missbrukare och andra utan också mellan olika grader av missbrukare samt mellan moderatister, nästan-absolutister och absolutister. I det följande skall resultaten av de nu berörda undersökningarna sammanställas. Det visade sig emellertid under arbetets gång vara möjligt att m e d användande av uppgifterna till 1945/46 års folkräkning, till vilken kommitténs undersökningar som tidigare nämnts anknutits, få ytterligare frågeställningar på hithörande område belysta. Det har sålunda erbjudit sig en möjlighet att studera de olika alkoholvanegruppernas familjesituation, närmast civilstånd, barnantal och äktenskapens bestånd. En bearbetning har även verkställts av i vilken utsträckning gifta män tillhörande olika alkoholvanegrupper ingått äktenskap först sedan barn fötts eller avlats. Uppgiftsmaterialet h a r även medgett en jämförelse mellan olika alkoholvanegrupper ifråga om den utbildning barnen erhåller. Vidare har det varit möjligt att belysa förekomsten av arbetsuppehåll på grund av arbetslöshet, sjukdom m. fl. orsaker samt i vilken utsträckning män i olika alkoholvanegrupper vid sidan om sitt ordinarie yrkesarbete har någon bisysselsättning, som är av förvärvskaraktär. I detta sammanhang har också en bearbetning av förmögenhetsuppgifterna företagits. Slutligen skall här redovisas en specialundersökning om i vilken utsträckning män och kvinnor som smittats av könssjukdom, varit alkoholpåverkade vid ingående av den sexualförbindelse, som medförde smittoöverförandet. Den rent statistiska bearbetning som härmed redovisas har självfallet ett begränsat värde, när det gäller att ge underlag för en bedömning av orsaksförhållandena bakom de påvisade olikheterna mellan alkoholvanegrupperna. Det statistiska sambandet medger i detta fall som oftast olika tolkningsmöjligheter. I ett sammanfattande avsnitt skall detta problem något närmare diskuteras. På vissa speciella områden har man emellertid genom tidigare undersökningar eller eljest genom speciella erfarenheter vunnit kunskap om alkoholverkningarna, som gör det möjligt att mera bestämt ange orsakssambandet. 73

Vid studiet av det anförda materialet bör definitionerna av alkoholvanegrupperna beaktas. Se härom närmare sid. 41 o. f. Indelningen är grundad på officiella register och observationer av inköp. Den grundar sig vidare på observationer under en tidsperiod av tio år och avser alltså ej det ögonblickliga läget. Detta för med sig, att bland »misshrukarna» torde återfinnas åtskilliga, som vid undersökningstillfället är helt fria från missbrukssymtom. Bland »moderatisterna» finns dessutom i verkligheten absolutister eller näslan-absolutister, vilkas inköp tillgodoser andra personers rusdrycksbehov. De personer, om vilka uppgifter om alkoholvana icke kunnat erhållas, har som regel uteslutits från denna undersökning. Det gäller alltså sådana som icke sökt motbok och om vilka systembolaget ej kunnat inhämta uppgifter. Vidare har uteslutits den kategori, som utgörs av åldringar, sinnessjuka o. dyl., vilkas inplacering i alkoholvanegrupp varit meningslös, då de sedan lång tid vistas på anstalter utan möjlighet till förtäring av alkohol. Det ligger i sakens natur, att den sociala belastningen för denna kategori är tämligen stor.

Familjesituationen för m ä n i olika alkoholvanegrupper Familjeställning Med användande av folkräkningens hushållsbegrepp och klassificering av de enskilda personernas ställning i hushållet kan en n ä r m a r e belysning av familjesituationen för män i olika alkoholvanegrupper erhållas. Till familjehushåll räknas sålunda alla bestående äktenskap samt andra hushåll, vari ingår personer, som räknar släktskap till huvudpersonen i rakt upp- eller nedstigande led. Bland kombinationer i detta avseende må såsom exempel nämnas: man-4-hustru + barn (minderåriga eller v u x n a ) ; man-fhustru-j-barn-jföräldrar eller svärföräldrar; ogift eller förut gift man, resp. kvinna jämte tillhörande barn eller föräldrar; ej sammanboende äkta make jämte tillhörande barn eller föräldrar. I dessa familjehushåll kan dessutom ingå medlemmar, som icke tillhör den ovan angivna familjegemenskapen, t. ex. annan släkting till familjen, hembiträden eller andra hushållstjänare. Till familjehushållen räknas även inackorderingar (samma regler som vid mantalsskrivningen), dock ej andra inneboende. Syskon, som har gemensamt hushåll (utan föräldrar eller barn), liksom personer utan släktskap, som bildar gemensamt hushåll, räknas ej såsom tillhörande familjehushåll. En åldrig far eller mor, som bor hos gift son eller dotter räknas alltid såsom ingående i de senares familj. Med användande av folkräkningsuppgifterna kan vidare en fördelning ske med angivande av de enskilda personernas ställning i hushållet. Med hänsyn till att undersökningen endast gäller män över 25 år h a r denna gruppering kunnat göras tämligen schematisk. För personer som icke tillhör familjehushåll har fördelningen skett med hänsynstagande endast till civilstånd. För den grupp åter, som tillhör familjehushåll, har angivits hur stor del, som är att betrakta som familjeföreståndare. Vidare anges hur stor del, som ingår i familjehushåll i egenskap av hemmaboende vuxna söner eller i egenskap av fäder till gifta barn. I dessa fall är alltså fader eller moder resp. son eller dotter familjeföreståndare. Slutligen anges en grupp »övriga hushållsmedlemmar», vilken alltså innefattar andra släktingar än föräldrar och barn, tjänare eller inackorderingar. Resultaten av en bearbetning efter dessa riktlinjer återfinnes i tab. S 1. Differenserna mellan de olika alkoholvanegrupperna beror till en del på ålders74

differenser. Smärre differenser kan därför som regel lämnas utan beaktande. Större differenser kan emellertid icke förklaras av åldersskillnaden. Av de grövsta missbrukarna tillhör 64 % familjehushåll, 49 % ingår i familjehushäll såsom familjeföreståndare. 11 % är vuxna söner som bor hemma hos föräldrarna. Alkoholisterna har en förhållandevis stor andel som ej tillhör familjehushåll. 6 % är frånskilda och 4 % är visserligen gifta, men dock ej boende (kyrkoskrivna) hos familjen.

Tab. S 1.

Familjesituationen

för män över 25 är i olika D ä r a v

Hela Alkoholvanegrupp

i

ej t>illh. familjehushåll

alkoholvanegrupper. p r o c e n t tillhörande familjehushåll c

antalet under-

Ii Oj

ci

tp

sökta 03

'SD

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § 273 Al under de sista 3 åren Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under 629 de sista 10 åren Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren . . 2.743 Moderatister 28.526 4.735 Nästan absolutister 3.120 Absolutister

'So o

"c

g t

iSg-C "5" £ 3 *

P 00

ro C O ts,

cti M V

23.9 35.7 49.3 11.4

21.8 31.6 56.3

1 5

1.8 2.6 4.3 2.8

2.7 0.8 0.6 0.3

14 9 9.0 10.8 9.7

0.9 1.0 0.8

20.8 13.3 16.5 13.5

T3 .fl O) *

•M u "•* Oi a. -3 ~ •a j -

cS

tp

>

6 g CO

64.9 10.3 76.1 6.4 67.2 8.0 70.1 9.8

0.4 1.8 4.7 3.6

3.6 2.4 3.6 3.0

79.2 86.7 83.5 86.5

Av den andra missbrukarkategorien är 56 % familjeföreståndare och av de »tillfälliga» missbrukarna 65 %. Ehuru dessa andelar är mindre än för genomsnittsbefolkningen är det alltså en betydande del av missbrukarna som är familjeföreståndare. Av alla familjer, vilkas föreståndare är män över 25 år, har 7,5 % en familjeföreståndare, som under de senaste tio åren prickats av officiella organ för nykterhetsanmärkning. I fråga om 1,6 % gäller det grova nykterhetsanmärkningar. Missbrukarna h a r en klart högre frekvens av frånskilda utanför familjehushäll och gifta, som ej sammanbor med sina familjer. Dessa båda grupper utgör för grupp » » » » »

1 (de grövsta missbrukarna) 2 (andra grova missbrukare) 3 (enstaka missbruksyttringar) 4 (moderatister) 5 (nästan absolutister) 6 (absolutister)

9,9 % 7,3 % 4,2 % 1,7 % 1,6 % 1,1% 75

Det synes också finnas en differens mellan absolutisterna och de alkoholkonsumenter, som under de senaste tio åren varit anmärkningsfria. Även i detta avseende är den erhållna skillnaden statistiskt signifikant.

grp 1

"Missbrukore" grp 2

grp 3

Moderalister

Nästan absolutister

Absolulister

Diagram S 1. Procentuella antalet frånskilda samt gifta ej sammanboende bland män över 25 är i olika alkoholvanegrupper.

Barnantal I det närmast föregående avsnittet har visats, att alkoholmissbrukare till m i n d r e del än genomsnittsbefolkningen är gifta och familjeföreståndare. Till en del beror detta på en större frekvens av frånskilda bland alkoholmissbrukarna. Differensen är emellertid så stor, att den inte kan förklaras av enbart detta förhållande. Alkoholmissbrukarnas familjebildning är också lägre än genomsnittsbefolkningens. Undersökningen kan icke ange i vilken utsträckning differensen beror på en lägre familjebildningsfrekvens för redan utbildade missbrukare och i så fall i vilken utsträckning den lägre frekvensen beror på alkoholmissbruket. Det finns emellertid anledning antaga, att alkoholmissbruket i åtskilliga fall är en följd av en allmän missanpassning, som också medfört bristande vilja eller förmåga att bilda familj. I vissa fall kan naturligtvis också ett misslyckat försök till familjebildning direkt utlösa ett alkoholmissbruk. Man kan här endast konstatera den faktiska underfrekvensen av personer med ställning som familjeföreståndare bland dem som visat misskötsamhet i nykterhetsavseende. Ju grövre alkoholmissbruket är desto lägre är andelen familjeföreståndare. Barnantalet i missbrukarfamiljerna är emellertid större än det genomsnittliga barnantalet per familjeföreståndare i övriga alkoholvanegrupper. Detta belyses närmare i tab. S 2 och diagram S 2. I denna tabell har endast medtagits de män över 25 år, vilka karakteriserats såsom familjeföreståndare. Av de familjeföreståndare, som är absolutister och nästan absolutister, har c:a 48 % inga barn under 18 år boende i hemmet. Motsvarande andel är för moderatisterna 43 % och för missbrukargrupperna 29—34 %. Den förstnämnda höga 76

Tab. S 2.

Familjeföreståndare i olika alkoholvanegrupper hemmaboende barn under 18 år. Hela antalet undersökta familjeförest

A l k o h o l v a n e g r u p p

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren Nästan absolutister Absolutister

60-

fördelade

efter

antal

Därav i procent me d följande antal hemmabijende barn under 18 Ir

Genomsnittligt antal barn per 5 ocb familjeförest. flera

1—2

3-4

1.662 20.713 2.960 2.041

33.9 42.6 47.6 48.1

52.3 46.5 39.4 40.1

11.0 9.1 10.1 9.8

2.8 1.8 2.7 2.0

1.25 1.04 1.04 1.01

Illlll •

fam.förest. med 0 barn fam.förest. med 1 - 2 barn i fam.förest. I med 3 o. fl. barn

grp 2

grp 3

Moderatister

Nästan absolutister

Absolulister

Diagram S 2. Familjeföreståndarnas efter barnantal.

fördelning

siffran kan bero på att absolutisterna och nästan-absolutisterna till större andel än övriga utgörs av äldre, vilkas barn hunnit uppnå 18-årsåldern och alltså icke här medräknats. Det är emellertid uppenbart, att missbrukarna h a r en mindre andel barnlösa äktenskap. Går man vidare åt höger i tabellen, finner man att 77

missbrukargrupperna har en klart större andel familjer med tre och flera barn än övriga grupper. Genomsnittliga barnantalet per familjeföreståndare är för de »grövsta» missbrukarna 1.48, för den andra missbrukargruppen 1.42 och för dem som har enstaka lindriga nyktcrhetsanmärkningar 1.25. Motsvarande genomsnittstal är för moderatisterna och nästan-absolutisterna 1.04 och för absolutisterna 1.01. Differenserna mellan de sistnämnda två talen bör icke föranleda några slutsatser om faktiska differenser. Det är sålunda ett förhållandevis stort antal barn, som tillhör familjer, där familjeföreståndaren »prickats» med nykterhetsanmärkning. I de familjehushåll, vars föreståndare omfattas av denna undersökning, ingår ett antal barn under 18 år, som, om antalet uppmultipliceras till totalbefolkningen, blir 1.509.0O0. Hela antalet barn under 18 år i riket var vid årsskiftet 1945/46 era 1.718.000. Differensen 209.000 utgörs av barn, som bildar eget hushåll eller är bosatta hos familjer, där föreståndaren är man under 25 år eller kvinna eller som tillhör anstaltshushåll. Av de nyssnämnda 1.509.000 barnen tillhörde 137.000 eller 9,1 % familjer, där föreståndaren (i regel fadern) under de senaste tio åren belastats med nykterhetsanmärkning. 9.100 (0,6 %) tillhörde familjer, där föreståndaren under de senaste tre åren varit föremål för åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § Al. 23 100 (1,6 %) tillhörde familjer, där föreståndaren klassificerats som »annan grov missbrukare» eller haft minst tre fylleriförseelscr under de senaste tio åren. 104.500 (6,9 %) slutligen tillhörde hem, där föreståndaren under de senaste 10 åren prickats med enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar. Man kan alltså konstatera, att ett betydande antal av barnen växer u p p i hem, där fäderna är så opålitliga eller direkt misskötsamma i nykterhetsavseende, att samhälleliga organ ingripit emot och registrerat spritmissbruket. Lägger man härtill den andel av hela barnantalet, som bor hos unga missbrukare eller hos ensamma kvinnor, där faderns alkoholmissbruk medverkat till barnens placering i ofullständigt hem eller där faderns missbruk fortfarande kan ha en skadlig inverkan på uppväxtmiljön, (t. ex. stora kategorier av utomäktenskapliga barn och barn där föräldrarna är skilda) eller den andel av på anstalt kyrkoskrivna barn, som levt en del av sin uppväxttid i missbrukarfamilj samt slutligen den andel, där modern är alkoholmissbrukare, finner man, att hela antalet barn, som lever under inflytande av en miljö, i vilken fader eller moder är så opålitlig eller misskötsam i nykterhetsavseende att samhällsorganen ingripit och registrerat missbruket, torde utgöra omkring 17.5.000 eller något mer än 10 % av samtliga barn. Ytterligare en icke obetydlig andel av barnen torde växa upp i hem, där fadern inte är anmärkningsfri i nykterhetsavseende, men där missbruket inte kommit till samhällsorganens kännedom. Den förhållandevis ringa andelen barnlösa äktenskap bland missbrukarna liksom den relativa barnrikedomen i missbrukarfamiljerna får en n ä r m a r e belysning, om man undersöker hur andelen barn avlade före äktenskapet varierar mellan olika alkoholvanegrupper. En undersökning av detta förhållande har möjliggjorts genom de uppgifter, som lämnades vid folkräkningen om barnens födelsetid i förhållande till tidpunkten för äktenskapets ingående. Dessa uppgifter har bearbetats på följande sätt. Samtliga män i undersökningen, som är över 25 år och som är familjeföreståndare och vars familjer innehåller barn under 18 år, har utvalts och fördelats på alkoholvanegrupper enligt den tidigare principen. Samtidigt har undersökts i vilken utsträckning det äldsta av de hemmaboende barnen fötts före äktenskapet eller inom åtta månader efter äktenskapets ingående. Härvid har följande procenttal erhållits (se även diagram S3): 78

Procentuell andel av familjeförest. med hemmaboende barn under 18 år, vars äldsta av dessa barn fötts före äktenskapet eller inom 8 månader efter äktenskapets ingående.

Al k o h o 1 v a n e g r u p p

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de 61:7 Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren Personor med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka lindriga nyklerhetsanmärkningar under de sista 10 åren

55,4 55,7 39,1 33,4 23,6

Över hälften av de barnfamiljer, vars föreståndare tillhör missbrukarkategorierna, torde alltså ha bildats eller i varje fall institutionellt bekräftats genom vigsel efter att barn avlats. Av moderatisternas barnfamiljer gäller detta c:a 40 % och av nästan-absolutisternas en tredjedel och av absolutisternas en knapp fjärdedel. Till en viss del kan de angivna siffrorna återspegla differenser i levnadsvanor mellan olika sociala grupper, vilka är olika representerade i missbrukargrupperna. I moderatistgruppen äT stadsbefolkningen samt de ekonomiskt mest välsituerade överrepresenterade. Nästan-absolutisterna och absolutisterna innehåller en relativl stor andel landsbygdsbefolkning. De sistnämda två kategorierna innehåller också en överrepresentation av personer i de lägre inkomstklasserna. 100-r

1 Diagram S 3. Procentuella antalet av familjefäder i olika alkoholvanegrupper vars äldsta hemmaboende barn fötts före äktenskapets ingående eller inom åtta månader efter. 79

Problemet om sexualvanorna och deras förhållande till familjebildningen är emellertid icke så utforskat, att man med ledning av de nu antydda olikheterna i vanegruppernas fördelning på olika sociala grupper kan få någon belysning av differenserna i tablån. Det vill emellertid synas som om man genom hänvisning enbart till olikheterna i alkoholvanor skulle kunna få en rimlig förklaring till att differensen erhållits. Detta innebär självfallet icke att inte differensernas kvantitativa storlek kan vara påverkade även av andra faktorer. Redan den renodlade alkoholfaktorn synes emellertid böra i och för sig orsaka en differens. Enbart en hänvisning till självkontrollens betydelse för de preventiva åtgärdernas effektivitet vid samlag, vilket parterna icke önska skall leda till befruktning, gör det nämligen rimligt att antaga, att även personer med måttliga alkoholvanor löper en större risk än den som aldrig är påverkad av alkohol. Alldeles oavsett frågan om variationer i sexualvanor och den moraliska inställningen till föräktenskapliga samlag synes denna faktor ge en i och för sig tillräcklig förklaring till att en skillnad erhålles mellan alkoholvanegrupperna. De angivna siffrorna får självfallet icke anses vara mått på andelen »tvångsäktenskap». I åtskilliga fall torde väl barnets avlande bestämma icke om äktenskap skall ingås utan när det skall ingås. Differenserna torde emellertid vara mätare på variationerna ifråga om andelen »tvångsäktenskap». Det synes sålunda vara uppenbart, att missbrukaren löper en större risk för »tvångsäktenskap» än moderatisten, vilken i sin tur löper en större risk än absolutisten. Vidare antyder de erhållna siffrorna, att det finns en olikhet mellan alkoholvanegrupperna ifråga om förmågan att med största möjliga frihet välja tidpunkten för såväl äktenskapets ingående som barnens tillkomst. Det ligger nära till hands att se missbrukarnas lägre frekvens av barnlösa äktenskap i samband med den relativt stora andelen äktenskap ingångna först sedan barn avlats eller fötts.

Barnens

utbildning

Folkräkningens uppgifter om hushållsmedlemmarnas utbildning har använts och bearbetats på följande sätt. Vid överförandet av folkräkningsuppgifterna observerades huruvida de män, som var familjeföreståndare, hade hemmaboende barn i åldern 13—18 år. I den mån så var fallet angavs med en kodsiffra den skolbildning det äldsta av dessa barn får eller tidigare fått. I begreppet skolbildning inkluderas icke yrkesutbildning. Förekommande alternativ är sålunda folkskola, folkhögskola, högre folkskola, realskola (mellanskola, samrealskola, läroverk), högre flickskola och gymnasium. En liten restgrupp finns dessutom för vissa speciella privatskolor, utländska skolor m. m. Att endast barn i åldern 13—18 år beaktades beror på att man önskade begränsa undersökningen till de män, som hade barn i den ålder att frågan om högre utbildning varit aktuell. Normalt påbörjas realskole- och motsvarande studier det året vederbörande fyller 11 år (femårig realskola) och 13 år (för fyraårig realskola). En åldersgräns uppåt bedömdes vidare som önskvärd för att icke alltför stora skillnader skulle komma att uppstå genom den avflyttning från hemmet, som normalt äger rum och om vars frekvens i olika befolkningsgrupper man h a r mycket ringa kännedom. På grund av denna gräns uppåt har framförallt folkhögskoleeleverna blivit underrepresenterade. Genom denna undersökning kan sålunda fastställas i vilken utsträckning familjeföreståndare, som har hemmaboende barn i den ålder att de som regel skulle kunna vara eller ha varit elever i högre skolor, har låtit eller kunnat låta barnen 80

få skolbildning utöver folkskola. Vid en samtidig fördelning av männen på alkoholvanegrupper erhålles följande siffror. Procentuellt a n t a l familjeföreståndare med barn i åldern 13—18 år vars äldsta av dessa barn fått eller får skolutbildning utöver folkskola.

Alkoholvanegrupp

• Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista tre åren och andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista tio åren Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren Moderatister Nästan absolutister

——

—

16,3 + 3,2 18.5 + 2,1 23,7 + 1,1 22,9 + 1,7 25.6 -f 2,1

_

.

.

Tabellen ger en i det närmaste säkerställd differens mellan missbrukare och övriga, men olikheterna mellan moderatisterna, nästan-absolutisterna och absolutisterna är icke statistiskt säkerställda. Då genomsnittstalen i hög grad påverkas av den ojämna fördelningen på landsbygd och stad och på olika inkomstklasser har ett försök gjorts att få fram ett mera homogent material. Materialets storlek medger emellertid inte någon mera ingående uppdelning. En fördelning på landsbygd och städer är otillräcklig med hänsyn till inkomstfaktorns betydelse. Att bara beakta inkomstfördelningen ger åtminstone för de normala och högre inkomsterna heterogena grupper med hänsyn till fördelningen på landsbygd och städer. Väljer man ut de lägsta inkomstgrupperna får man emellertid ett relativt homogent material. Man får då en kategori som merendels finns på landsbygden och i de minsta städerna. Därmed har i någon mån såväl inkomstfaktorer som avståndsfaktorer eliminerats. Siffrorna för de nyss nämnda alkoholvanegrupperna blir följande, om man begränsar jämförelsen till inkomstklasserna under 4.000 kronor. Vid en sådan jämförelse vinner man också, att den begränsas till kategorier, för vilka barnens utbildning i högre skola innebär en relativt stor ekonomisk påfrestning. Kombinationen av stora avstånd och liten inkomst gör också att frekvensen av barn i högre skola är liten i samtliga alkoholvanegrupper.

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista tre åren och andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista tio åren Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista tio åren . Moderatister Nästan absolutister Absolutister

3,8 + 2,7 7,3 + 2,1 8,7 ± 0,7 9,2 + 1,6 13,3 ± 2,2

Tablån medger inga andra slutsatser än att de grövsta missbrukarna sannolikt skiljer sig från den övriga befolkningen. Man får vidare en sannolik differens mellan absolutister och den övriga befolkningen (differensen mellan talen för 6

1944 års nykterhetskommitté

I

den sista och talen för de tre första grupperna varierar mellan 1,9 och 2,7 gånger sitt eget medelfel). Skillnaden mellan absolutisterna och nästan-absolutisterna är däremot mera osäker.

"Missbrukare grp grp 3 1-2

Moderatister

Nästan absolutisler

Absolutister

Diagram S 4. Procentuella antalet familjefäder inom olika alkoholvanegrupper med barn i åldern 13—18 år vilkas äldsta av dessa barn gått eller går i högre skola än folkskola. Endast fäder med inkomst under 4.000 kr. år 1945 har medtagits. Även om man alltså måste vara försiktig med slutsatserna av de båda nu redovisade tablåerna, synes man dock med hög grad av sannolikhet kunna påstå, att alkoholmissbrukarna visar den minsta förmågan eller viljan att låta barnen få skolbildning utöver folkskola och att absolutisterna visar den största förmågan eller viljan därtill. Den omständigheten att den sistnämnda differensen erhållits trots att materialet ej medgivit en fördelning på både ortsgrupper och inkomstklasser gör den mera sannolik, i synnerhet som man vet, att absolutisterna är underrepresenterade i städerna och i de högre inkomstskikten. Dessa båda faktorer påverkar i hög grad frekvensen av barn med högre skolbildning. Om båda dessa faktorer kunnat beaktas skulle differensen mellan absolutisterna och den övriga befolkningen ha blivit större än vad som nu kunnat visas. På samma sätt skulle differensen mellan missbrukarna och den övriga befolkningen bli större. Missbrukarnas frekvens av barn i högre skola påverkas nämligen i hög grad av att de till större del än den övriga befolkningen bor i städerna. Ingripande

av

barnavårdsnämnd

Ingripande av barnavårdsnämnd är som regel ett tecken på ett klart missförhållande i hemmet. Endast i en mindre andel av fallen, där barnavårdsnämnd ingripit, torde hemmiljön kunna sägas vara utan brister. Härom torde flertalet 82

undersökare vara ense. En betydande del av vanartsklientelet bland de unga kommer från hem, där någon av föräldrarna är alkoholmissbrukare. Ehuru egentliga undersökningar h ä r o m saknas, torde man ha anledning förmoda, att detsamma gäller vid ingripanden av annan orsak än vanart. För det urval nykterhetskommittén använt för sina undersökningar har även vissa uppgifter inhämtats om ingripande av barnavårdsnämnd (se sid. 9 och 20). Bearbetningen av dessa uppgifter har avsett att fastställa i hur många fall de i undersökningen ingående männen över 25 år varit föremål för ingripande av b a r n a v å r d s n ä m n d under tiden efter 1937. Härvid har endast beaktats de ingripanden, som företagits mot männens barn. Ingripandet har alltså icke beaktats i den mån det avsett mannen själv, vilket gäller för några fall bland de i undersökningen ingående yngre männen. Uppgifterna ur socialregistren är icke fullständiga. Registren förs kommunalt och handlingarna följer icke den registrerade vid flyttning. För en så lång tidsperiod som 1938—45 torde det alltså uppstå betydande luckor i materialet. Dessa luckor får den största betydelsen för de mest rörliga, d. v. s. för en kategori som sannolikt har en större belastning med socialingripanden än genomsnittet. I den mån differenser erhålles mellan alkoholmissbrukare och övriga torde alltså dessa differenser i verkligheten vara något större, än vad som framgår av siffrorna. Följande andelar av familjeföreståndarna i resp. alkoholvanegrupper visade sig ha ingripande av barnavårdsnämnden (Se även diagram S 5.):

Alkoholvanegrupp

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista tre åren Andra grova missbrukare eller personer med minst tre fylleriförseelser under de sista tio åren . . . . Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under Moderatister Absolutister

Antal undersökta

Procent med ingrip a n d e av b a r n a vårdsnämnden u n der åren 1938—45

1.662 20.713 2.960 2.041

3.9 1.2 0.7 0.2 (0.15)

Av de grövsta missbrukarna har alltså c:a 12 % haft ingripande av barnavårdsnämnd mot sina barn. Av dem som haft enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar har c:a 4 % haft ingripande av barnavårdsnämnden. För moderatisterna är motsvarande andel 1.2 % (247 av 20.713), för nästan-absolutisterna 0.7 % (20 av 2.960) och för absolutisterna 0.15 % (3 av 2.041). Av de redovisade ingripandena (avser alltså endast ingripanden i familjer, där föreståndaren är man över 25 år) faller 27 % på missbrukargruppernas familjer. Missbrukarnas familjer utgör emellertid icke mer än 7.4 % av samtliga familjer enl. den uppställda definitionen. Det är alltså en betydande överfrekvens av ingripanden i dessa familjer. Olikheterna mellan moderatister, nästan-absolutister och absolutister är statistiskt säkerställda. En specialbearbetning har gjorts avseende endast arbetare 8.3

i materialet och man finner även då dessa differenser. Av samtliga moderartistiska arbetare (alltså icke enbart familjeföreståndare) hade 1.1 % ingripande mot barn. Av nästan-absolutisterna var detta fallet med 0.9%. Av 1.159 absolutistiska arbetare över 25 år hade icke någon ingripande av barnavårdsnämnd. Förväntat antal vid samma relativa frekvens som för nästan-absolutisterna var 10 eller 11 fall. Det torde alltså röra sig om en statistiskt säker skillnad.

grp 1

"Missbrukare" grp 2

grp 3

Moderatister

Nästan absolutister

Absolutister

Diagram S 5. Procentuella antalet män över 25 år för vilka anteckning finns i socialregistret om ingripande av barnavårdsnämnd mot deras barn. Materialet är för litet för att medge någon specialundersökning om ingripandenas art. »Riskerna» för barnavårdsnämndsingripande är alltså myckel olika i olika alkoholvanegrupper. Den lägsta risken löper absolutisten. Redan nästan-absolutisten löper en högre risk, och moderatisten har ett risktal som i föreliggande material är 8 gånger större än absolutistens. Även om hänsyn tas till felmarginalen, finner man att moderatisten har flera gånger större risk än absolutisten. Den »tillfällige» missbrukaren har tre gånger större risk än moderatisten och ett par tiotal gånger större risk än absolutisten. Riskstegringen vid jämförelse med de grövre missbrukarna blir än större.

Den ekonomiska situationen för m ä n i olika alkoholvanegrupper Inkomster Det undersökningsmaterial kommittén inhämtat medger inte någon analys av inkomstförhållandena för män i olika vanegrupper. Vanegruppernas frekvenser varierar alltför mycket med ortstyperna och åldrarna för att icke påverkas av de skiftande inkomstförhållandena i olika ortstyper och åldrar. I storstä84

derna, där missbrukare och moderatister är överrepresenterade, har man förhållandevis höga nominella inkomster, medan de nominella inkomsterna på landsbygden, där absolutisterna är överrepresenterade, är genomsnittligt avsevärt lägre. Alkoholmissbruket har vidare en varierande frekvens inom olika yrkesgrupper. Vill man studera sambandet mellan alkoholvana och inkomst måste man alltså ha ett material, som ifråga om bostadsort, yrken, ålder etc. är fritt från olikheter. Förevarande undersökning ger icke möjlighet att erhålla ett sådant material. De tillgängliga inkomstuppgifterna har vidare den begränsningen i sitt värde, att de utgör taxerade belopp och i förekommande fall utgör summan av mannens och hustruns inkomst. Uppgifterna är alltså användbara endast för grövre klassificeringar men icke för en mera ingående undersökning med krav på exakthet vid bestämning av medelvärden etc. Inkomstuppgifterna har endast använts i de s,ammanhang, där det gällt att få fram inkomstgruppen. Försök gjordes redan på ett tidigt stadium att komplettera denna brist i undersökningsmaterialet. Man sökte kontakt med ett par större industriföretag i syfte att söka utverka deras medverkan. Enligt undersökningsplanen skulle man undersöka arbetsförtjänsternas variationer under några veckor för arbetare med i stort sett samma specialsysselsättning och möjlighet till ackordsförtjänst. Inkomsten skulle alltså vara beroende dels av antalet närvarodagar i arbetet, dels av själva prestationsförmågan. På grund av vissa praktiska svårigheter visade det sig icke möjligt att inom ramen för kommitténs arbete genomföra en sådan undersökning. Mot bakgrunden av de kunskaper man redan har om alkoholens inverkan på prestationsförmågan och den betydelse, som problemet om i vilken omfattning denna alkoholverkan begränsar produktionsresultatet har, är det angeläget att ansträngningarna att fä till stånd en sådan undersökning fortsattes. Genom vissa speciella bearbetningar i andra avseenden av det förefintliga uppgiftsmaterialet har emellertid några resultat av intresse för belysning av denna frågeställning kunnat erhållas.

Uppehåll

i

förvärvsarbetet

På folkräkningsuppgiften skulle bl. a. angivas om uppgiftslämnaren vid tidpunkten för uppgiftens avlämnande tillfälligt icke utövade sin yrkesverksamhet. Om det tillfälliga arbetsuppehållet varat mer än en månad efterfrågades orsaken till arbetsuppehållet. För åtskiljande av yrkesverksam och icke yrkesverksam befolkning angavs a formuläret, att person, som vid uppgiftens avlämnande på grund av permittering, militär inkallelse, kortvarig sjukdom eller arbetslöshet o. dyl. tillfälligtvis icke utövade sitt arbete skulle räknas såsom förvärvsverksam inom sitt yrke. Uppgift om tillfälligt uppehåll i förvärvsarbetet finnes alltså för de yrkesverksamma, vilka avlämnat folkräkningsuppgift. Frekvensen av sjukdom, arbetslöshet m. m. inom olika befolkningsgrupper kan alltså studeras med ledning av dessa uppgifter. Vid kommitténs undersökning har uppställts frågan, om dessa frekvenser varierar mellan olika alkoholvanegrupper. Då arbetsuppehåll enligt förevarande definition torde ha mycket olika innebörd för företagare, tjänstemän och arbetare är det nödvändigt att vid jämförelsen rensa bort dessa olikheter. För att få tillräckligt stort material har valts att undersöka frekvensen av arbetsuppehåll bland arbetare i hela riket. Man har då icke kunnat ta hänsyn till att olika yrken ger olika frekvens av t. ex. säsongarbetslöshet. Då emellertid orsaken till arbetsuppehållet angivits och man alltså har möjlighet att jämföra även förekomsten av t. ex. sjukdom o. dyl. som orsak till uppehållet synes denna omstän85

dighet vara av mindre betydelse. Endast en mindre del av arbetsuppehållen motiveras av arbetslöshet. Frågeformuläret lät den svarande själv formulera orsaken till arbetsuppehållet. Uppgifterna om orsaken torde därför vara av varierande värde. Åtskilliga h a r inte angrvit någon orsak, andra torde ha strävat efter att låta arbetsuppehållet framstå Tab. S 3. Förekomsten av arbetsuppehåll omfattande mer än en månad under hösten 1945 bland manliga arbetare tillhörande olika alkoholvanegrupper.

Hela Alkoholvanegrupp

antalet undersökta

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren och a n d r a grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under 495 de sista 10 åren Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren 1.545 Moderatister 12.335 1.489 1.051 Absolutister

Därav i % med arbetsuppehåll på grund av (enligt egen uppgift) sjukdom, militär- ej uppgiven olycks- arbetseller ej närtjänst fall löshet mare speci(frivillig) e. dyl. ficerad orsak

S:a

1.7 1.6 1.9 1.2

2.2 1.0 0.9 0.6

1.4 0.9 0.3 0.2

1.6 1.6 1.2 1.1

6.9 5.1 4.3 3.1

såsom oförvållat av vederbörande själv. I de fall då särskild folkräkningsuppgift ej kunnat erhållas har det ej varit möjligt för granskarna att komplettera uppgiften pä denna punkt. Bortfallet har varit störst för alkoholmissbrukarna (10—20 %). Man torde kunna utgå ifrån att en större del av dem som ej lämnat uppgift än av dem som lämnat haft uppehåll i arbetet. Skillnaderna mellan missbrukare och andra torde därför vara större än vad som framgår av tabellen. I ovanstående tab S 3 och i diagram S 6 har, med reservation för dessa felkällor, meddelats vissa resultat av bearbetningen. Vid bearbetningen har beaktats arbetsuppehåll på grund av arbetslöshet, sjukdom o. dyl., militärtjänst (eftersom uppgiften avser män över 25 år i oktober-november 1945 torde det som regel vara fråga om frivillig tjänstgöring, vilken tillämpades även efter beredskapstiden) samt de fall där orsaken ej uppgivits av vederbörande eller ej närmare specificeras av folkräkningsmyndigheten. I några fall har studier och vård av anhöriga uppgivits som orsak. Dessa fall har icke alls medräknats. Detsamma gäller de fall, då strejk angivits som orsak. Det bör påpekas, att metallkonflikten var löst sedan flera månader tillbaka, när uppgifterna lämnades. 11 % av de två grövsta missbrukarkategorierna bland arbetarna uppgav sig alltså vid folkräkningstillfället vara tillfälligt, dock sedan mer än en månad tillbaka, icke sysselsatta i sitt yrkesarbete. Motsvarande andel var för de lindriga missbrukarna 7 %, för moderatisterna 5 %, för nästan-absolutisterna något över 86

4 % och för absolutisterna något över 3 % . Differensen mellan missbrukare och andra är statistiskt signifikant, liksom differensen mellan absolutister och moderatister. Variationerna i summakolumnen återkommer även i orsakskolumnerna. Missbrukarna h a r genomgående de högsta frekvenserna och absolutisterna de läg-

Missbrukarc" grp grp 1-2 3

Moderatister

Nästan absolutistcr

Absolutister

Diagram S 6. Procentuella antalet män över 25 år inom olika alkoholvanegrupper med arbetsuppehåll sedan minst en månad tillbaka vid tidpunkten för folkräkningen i november 1945. sta. De grövsta missbrukarnas (alkoholister i alkoholistlagens mening) låga frekvens för frivillig militärtjänst låter sig förklaras av deras bristande möjligheter att fä frivillig anställning. Differenserna i orsakskolumnen är ej genomgående säkerställda och de måste såsom tidigare påpekats användas med försiktighet även mot bakgrunden av osäkerheten i själva uppgiftens innebörd. Avgränsningen mellan arbetslöshet, sjukdom och frivillig militärtjänst är alltför osäker, pä grund av det sätt uppgifterna inhämtats, vartill kommer den relativt stora andelen ej specificerade orsaker. Jämförelsen torde därför böra begränsas till .summakolumnen.

Bisysselsättning Vid avlämnandet av mantalsuppgiften år 1945 skulle utom yrke även anges ev. bisysselsättning. Formuleringen å blanketten var följande. Kol. 8. Yrke eller befattning. Ifylles för personer, som utöva förvärvsverksamhet av sådan omfattning, att den till större delen upptager deras dagliga arbetstid. Kol. 10. Bisysselsättning. Ifylles för personer som vid sidan av i kol. 8 redovisad sysselsättning eller eljest till någon mindre del av sin arbetstid regelbundet utövar förvärvsverksamhet. I förklaringen tillägges, att kol. 10 även skall ifyllas för dem som egentligen är yrkeslösa (t. ex. pensionärer, studerande), men som har någon mindre syssel87

sättning, vilken normalt upptager mindre än halva arbetsdagen. Uppgiften kommer alltså att få en skiftande innebörd alltefter personernas egentliga yrkessysselsättning. En person, som är egen företagare, kan driva annan förvärvsverksamhet, som upptar nästan lika stor tid som skötseln av det egna företaget. Han har alltså två deltidssysselsättningar, varav den ena anges såsom bisysselsättning. Jordbrukaren, som normalt icke har fullt arbete med sitt eget jordbruk, åtar sig ofta (t. ex. skogskörslor och får därigenom en bisysselsättning i uppgiftsformulärets mening. Begreppet biyrke torde emellertid vara mera entydigt för egentliga tjänstemän (i folkräkningen benämnda förvaltningspersonal) och arbetare. Innehavaren av dessa yrken har oftast sysselsättning i yrket under normal arbetsdag. Begreppet bisysselsättning torde då som regel komma att innebära arbete utöver normal arbetstid. Sannolikt kan emellertid även inom dessa grupper vissa yrkesinnehavare, vilkas huvudyrke regelmässigt icke ger full sysselsättning, ha annan sysselsättning under den övriga delen av arbetsdagen, vilken i så fall angivits såsom bisysselsättning, utan att den krävt arbete utöver normal arbetstid. Om man emellertid bortser från denna omständighet, vilken icke torde vara av den storleksordning, att den verkar störande på siffrorna, synes man för personer med yrkesbeteckning, som anger att de i sitt huvudyrke är arbetstagare, kunna anse att förekomsten av bisysselsättning är uttryck för en strävan att genom prestationer utöver normal arbetstid höja standarden utöver vad som yrket medger. Förekomsten av bisysselsättning skulle alltså, bortsett från individens egen ekonomiska fördel, kunna anses vara uttryck för en ur samhällslivets synpunkt önskvärd ambition. Följande andelar av männen över 25 år i olika alkoholvanegrupper visade sig vid folkräkningen uppgiva bisysselsättning:

Alkoholvauegrupp

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § Al under de sista tre åren och andra grova missbrukare eller personer med minst tre fylleriförseelser under de sista tio åren Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista tio åren Nästan absolutister Absolutister

Procentuellt antal med bisysselsättning bland bland tjänstemän arbetare

2.7 5.9 8.1 8.9

6.0 7.1 9.6 9.8

Bland arbetarna är det alltså en större andel än bland tjänstemännen, som har något förvärvsarbete vid sidan av sitt ordinarie yrkesarbete. Mellan de olika alkoholvanegrupperna inom dessa båda yrkesgrupper föreligger betydande olikheter. De grövsta missbrukarna har minsta andelen personer med bisysselsättning och absolutisterna den största. Olikheten mellan missbrukare och andra är statistiskt säker, likaså olikheten mellan moderatister och absolutister. Olikheten mellan moderatister och nästan absolutister är också säker. Däremot ligger skillnaden mellan nästan-absolutisterna och absolutisterna inom slumpgränserna. Denna skillnad bör alltså icke föranleda några slutsatser. 88

Förmögenhetsinnehav En sammanställning av folkräkningens uppgifter om förmögenhetsinnehav med uppgifterna om alkoholvanegrupp har givit de siffror i tab. S 4, vilka även ligger till grund för diagram S 7. Då förmögenhetens storlek är nära korrelerad med inkomstens storlek, och då alkoholvanegrupperna är olika företrädda inom olika inkomstklasser, har ett försök gjorts att rensa bort inverkan av inkomsten genom att redovisa materialet fördelat på inkomstklasser. I inkomstklassen »mindre än 4.000 kronor» finner vi att genomsnittligt c:a 57 % är helt utan förmögenhet. Av de grövsta missbrukarna är nära 90 % utan förmögenhet, av de »lindriga» missbrukarna era 8 0 % . Av moderatisterna är c:a 57 % förmögenhetslösa, av nästan-absolutisterna 49 % och av absolutisterna 45%. I nästa inkomstklass, 4.000—6.000 kronor är genomsnittligt 56 % förmögenhetslösa, alltså blott obetydligt lägre än i den lägsta inkomstklassen. Andelarna förmögenhetslösa inom de olika alkoholvanegrupperna är också i stort sett desamma vad gäller missbrukare och moderatister. Andelarna förmögenhetslösa bland nästan-absolutisterna och absolutisterna har emellertid minskat signifikant från resp. 49 och 45 % till 42 och 36 %. Samma tendens återfinnes i den högsta inkomstklassen. Andelen förmögenhetslösa är där genomsnittligt 42 %. Missbrukarnas andel förmögenhetslösa är betydligt större än genomsnittet, omkring 75 %. Moderatisterna åter ligger mycket nära genomsnittet med 48 % förmögenhetslösa. Nästan-absolutister och absolutister ligger u n d e r genomsnittet med endast 28 % resp. 24 % förmögenhetslösa. De angivna procenttalen får*tas med viss försiktighet då medelfelen, såsom framgår av tabellen, i vissa fall är relativt stora. Redan av en jämförelse av andelarna förmögenhetslösa finner vi emellertid en bestämd tendens i materialet. Vid i stort sett samma inkomster har man den största andelen förmögenhetsinnehavare bland absolutisterna, den därnäst största bland nästan-absolutisterna. Olikheten mellan dessa båda kategorier är statistiskt sannolik men ej helt säkerställd. En mindre andel förmögenhetsinnehavare har moderatisterna. Olikheten med nästan-absolutisterna är ej fullt säker, vilket dock gäller olikheten med absolutisterna. Om jämförelsen utsträckes till förmögenheternas storlek, finner vi även då samma tendens. Även när det gäller förmögenheter över 30.000, vilka är relativt ovanliga utom i den högsta inkomstklassen, ökar andelen innehavare av sådana med fallande alkoholvana. Olikheten mellan nästan-absolutisterna och absolutisterna blir emellertid här än mera osäker och varierar inom slumpgränserna åt båda hållen. Differensen mellan dessa båda och moderatisterna synes emellertid vara statistiskt säkerställd. Det existerar alltså ett klart samband mellan alkoholvana och förmögenhetsinnehav. Vid samma inkomst har de grupper, som har de minsta alkoholvanorna, de flesta förmögenheterna. Att detta samband icke torde kunna förklaras av att personer med ärvd förmögenhet i större utsträckning än de som icke ärvt förmögenhet blir absolutister eller nästan-absolutister framgår av de övriga undersökningar kommittén verkställt. Den ekonomiska faktorn har uppenbarligen stor betydelse för utbildande av en regelbunden alkoholvana, och just de kategorier av befolkningen, som torde ha den största sannolikheten att genom arv förvärva förmögenhet, visar den minsta andelen absolutister och nästan-absolutister. Att alkoholmissbruket oftast motverkar förmögenhetsbildning och ofta även medverkar till en icke nödvändig förbrukning av förmögenheten torde utan vidare 89

Tab. S 4.

Förmögenhetsinnehav

bland män över 25 är inom olika

och

inkomstklasser

alkoholvanegrupper. Därav

Hela I n k o m s t

antalet

utan

A l k o h o l v a n e g r u p p

under-

förmö-

sökta

genhet

Inkomst mindre än 4.000 kronor Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren och andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren . . Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren Moderatister Nästan absolutister Absolutister

22.052 Inkomst 4.000—6.000 kronor Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren och andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren . . Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under

Inkomst mer än 6.000 kronor Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren och andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren . . Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren Moderatister Nästan absolutister Absolutister

i

procent

med förmögenhet mindre än 10.000 kronor

10.000— 30.000 kronor

mer än 30.000 kronor

1.500 14.891 2.827 1.878

79.5 56.5 49.1 44.9

15.0 29.4 30.1 33.3

4.3 11.7 16.7 18.5

1.2 2.4 4.1 3.3

728 6.930 694 559

78.6 55.9 41.5 35.6

15.3 27.0 26.5 32.4

4.9 12.4 • 20.2 23.6

1.2 4.7 11.8 8.4

j.8.9

377 5.319 657 368

68.2 41.9 27.9 23.6

15.4 23.6 20.7 20.4

9.5 16.6 19.8 26.1

6.9 17.9 31.7 29.9

kunna påstås. Men såsom framgår av den lämnade redogörelsen för omfattningen av alkoholinköpen, belastas även moderatisten med utlägg för alkohol, som i förhållande till inkomsterna ofta är betydande. Att 5—10 % av den taxerade inkom90

I n k o m s t m i n d r e ä n 4000 k r .

I n k o m s t 4000 - 6000 k r .

I n k o m s t m e r ä n 6000 k r .

"Missbrukare" Mode-Nästan Absogrp grp ratis- absolu- lutis1-2 3 ter tister ler

'Missbrukare" Mode-Nästan Absogrp grp ratis- absolu- lutis1-2 3 ter tister ter

'Missbrukare" Mode-Nästan Absogrp grp ratis- absolu- lutis1-2 3 ter tister ter

100-,

80-

40 OJ

H Utan förmögenhet

|

Med förmögenhet

Diagram S 7. Procentuella antalet förmögenhetsinnehavare bland mån över 25 år i olika inkomst- och alkoholvanegrupper. sten använts till inköp av rusdrycker enbart genom utminuteringen är förhållandevis vanligt. Denna utgiftspost saknar absolutisterna helt och för nästan-absolutisterna är den mycket liten. Avgränsningen av kategorien »nästan-absolutister» har f. ö. rent definitionsmässigt skett så att till denna grupp hänförts bl. a. de personer, som köpt anmärkningsvärt små kvantiteter rusdrycker. Det torde därför framstå som tämligen naturligt, att en del av de personer, som avstår från dessa relativt betydande utgifter, får större möjlighet att avsätta besparingar. Orsakssammanhanget torde emellertid vara betydligt mera komplicerat. Strävan att starkt begränsa eller avstå från alkoholköp torde ofta vara ett av uttrycken för en allmän sparsamhetsinställning, som också tar sig uttryck i begränsning av andra utgifter. Som framgår av den redogörelse, som här lämnas i övriga kapitel om sambandet mellan alkoholvana och olika risker att skadas eller orsaka skada, torde också de, som starkt begränsar sin alkoholkonsumtion, vara m i n d r e utsatta för tillfälliga ekonomiska påfrestningar genom t. ex. skadevållande, olycksfall, arbetslöshet etc. Denna mindre risk synes icke oväsentligt kunna ha bidragit till den större möjligheten till förmögenhetsbildning.

Fattigvårdsbehov I en tidigare undersökning av fil. dr. Erik Englund (Tirfing, häfte 3/1944) h a r visats, att frekvensen av manliga fattigvårdsunderstödda i Halmstad år 1943 varierade mellan olika alkoholvanegrupper. Frekvensen var störst bland missbrukarna och minst bland absolutisterna. Enligt undersökaren hade absolutisterna en statistiskt säker lägre frekvens än moderatister och nästan-absolutister. En motsvarande undersökning har av nykterhetskommittén verkställts avseende män över 25 år i hela riket. 91

Uppgifter om understöd av fattigvårdsnämnd inhämtades för samtliga i undersökningen ingående personer från socialregistret i den kommun, inom vilken vederbörande var kyrkoskriven 31/12 1945. Härvid användes ett särskilt uppgiftsformulär. Se vidare sid. 9 o. f.

Tab. S 5. understöd

Procentuella antalet manliga industriarbetare i åldern 25—65 år med (åt sig själv eller familjen) från fcdtigvårdsstyrelsen under perioden 1938—1944. Ålder 25—45 år

A l k o h o l v a n e g r u p p

Ålder 45—65 år

antal undersökta

därav i % med fattigvård

antal därav i % med undersökta fattigvård

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § Al under de sista 3 åren, andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren samt personer med högst 2 fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren 1.084 5.638 Moderatister 570 Nästan absolutister 403 Absolutister

17.2 + 1.1 7.8 + 0.4 8.9 + 1.2 4.0 + 1.0

378 2.954 310 302

23.6 + 2.2 8.5 + 0.5 10.4 + 1.7 5.3 + 1.2

Uppgifter skulle lämnas om erhållet fattigvårdsunderstöd dels under år 194,r), dels under åren 1938—44. Härvid skulle anges, om understödet haft formen av hemunderstöd, vård på fattigvårdsanstalt eller vård på sjukvårdsanstalt eller ev. utgått i annan form. Socialregistren är, såsom redan tidigare berörts, behäftade med vissa brister, när det gäller att begagna dem för statistiska undersökningar. De är kommunala och handlingarna utväxlas icke mellan kommunerna vid flyttning. En kommun har sålunda som regel icke möjlighet att meddela uppgifter ur socialregistret för en tidsperiod under vilken vederbörande icke varit bosatt inom kommunen. En undersökning av förevarande typ, där man begär uppgifter för en längre följd av år får den begränsningen i sitt uppgiftsmaterial, att uppgifterna är säkra endast för dem som under hela perioden bott inom kommunen. Det bör dessutom framhållas, att socialregistren på sina håll torde ha varit tekniskt bristfälliga åtminstone under de första åren. Det är därför icke möjligt att använda uppgifterna såsom exakta mätare på fattigvårdsunderstödens faktiska frekvens. Den del av befolkningen, som flyttat mest, har sannolikt fått för låga siffror. En jämförelse mellan alkoholvanegrupperna ifråga om fattigvårdsfrekvens måste utgå ifrån ett material, som med hänsyn till inkomst och ålder är homogent. Faltigvårdsrisken är betydligt större för arbetaren än för tjänstemannen och företagaren, den är större för åldringen än för den som är i arbetsför ålder. Man bör alltså låta jämförelsen avse personer från olika alkoholvanegrupper men i samma yrkesställning och samma ålder. Även andra faktorer borde möjligen beaktas. Barnantalet betydde t. ex. före barnbidragsreformen mycket för fattigvårdsrisken. Det är emellertid icke möjligt att »rensa» materia92

let mera än till rena yrkes- och åldersgrupper. På grund av att åtskilliga av de faktorer, med vilka fattigvårdsrisken varierar, i sig själva är orsaksmässigt direkt eller i n d i r e k t förbundna med graden av alkoholvana, skulle det dessutom komma att ligga en rent subjektiv värdering till grund för vilka av dessa faktorer som utvaldes vid en dylik rensning.

"Missbrukare"Moderagrp 1-3 lister

Nästan absolulister

Absolutister

Diagram S 8. Procentuella antalet med fattigvårdsunderstöd åren 1938—1944 bland manliga industriarbetare i åldern 45—65 år. I den följande framställningen har undersökts, hur fattigvårdsfrekvensen under åren 1938—44 varierat för manliga industriarbetare i arbetsför ålder. Man har alltså icke beaktat det fattigvårdsbehov, som före folkpensionsreformens genomförande ofta uppstod i samband med att vederbörande av åldersskäl miste sin anställning. Den omedelbara anledningen till fattigvårdsbehov för arbetare i arbetsför ålder kan variera mycket från fall till fall. En vanlig orsak var före barnbidragsreformen helt enkelt barnrikedom. Arbetsinkomsten var även vid normal arbetstillgång ofta för liten för att täcka familjens behov. Den vanligaste orsaken torde dock vara inkomstbortfall vid arbetsoförmåga på grund av olycksfall eller sjukdom. Familjeförsörjares intagning på t. ex. alkoholistanstalt eller straffanstalt orsakar ofta fattigvårdsbehov. Även i åtskilliga fall av arbetslöshet utgår understöd till den arbetslöses familj. Med fattigvårdsunderstöd avses här såväl hemunderstöd som annan form av understöd. Understödet har vidare beaktats oberoende av om det utgått till vederbörande själv eller till maka eller barn. Procentuella antalet understödda i olika alkoholvanegrupper framgår av tab. S 5 och diagram S 8. Missbrukarna h a r klart högre understödsfrekvens än den övriga delen av befolkningen. Absolutisternas lägre frekvens i förhållande till moderatister och nästan-absolutister är i det närmaste säkerställd. Av särskilt intresse är i denna tabell förhållandet mellan understödsfrekvenserna för moderatister och nästan-absolutister. Frekvensen är nämligen något 93

högre för nästan-absolutisterna — dock klart inom slumpgränserna. Man har därför ej anledning att göra närmare överväganden beträffande orsakerna till differensen. Med hänsyn till det sätt på vilket kategorien nästan-absolutister definierats torde det emellertid vara rimligt att räkna med att denna kategori skall ha en relativt hög fattigvårdsfrekvens. De små rusdrycksinköpen kan såsom tidigare framhållits vara ett uttryck för en pressad ekonomisk situation.

Kriminalitet bland män i olika alkoholvanegrupper En stor del av brotten begås av personer, som vid brottets begående är alkoholpåverkade. Fångvårdsstyrelsen har tidigare regelmässigt sammanställt statistiska uppgifter om denna frekvens. Senast publicerade uppgifter härom återfinnes i det betänkande, som avgavs av den s. k. snabbutredningen ang. nykterhetstillståndet under krigsåren (SOU 1944:3, sid. 143 o. f.). Dessa uppgifter avser åren 1938, 1940 och 1942 och visar, att av dem som dömts till straffarbete eller fängelse för våldsbrott var över fyra femtedelar berusade eller eljest påverkade av alkohol vid brottets begående. Av dem som dömts till frihetsstraff för andra brott var icke fullt en tredjedel berusade eller eljest påverkade vid brottstillfället. Dessa siffror har allmänt ansetts tyda på att alkoholen har stor betydelse för kriminaliteten. I syfte att få en ytterligare belysning av dessa förhållanden har nykterhetskommittén verkställt en undersökning av frekvensen av straffade personer inom olika alkoholvanegrupper. Samtliga män över 25 år i undersökningen »slogs» i det centrala straffregistret hos fångvårdsstyrelsen. Härvid antecknades i förekommande fall dels antalet anmälningar till straffregistret före år 1937, dels antalet anmälningar under åren 1937—46. Sistnämnda period sammanfaller i stort sett med den period, som ligger till grund för bedömningen av till vilken alkoholvanegrupp vederbörande skolat hänföras. Uppgifterna från straff registret inhämtades enligt särskilt formulär (sid. 20). Enligt lag om straffregister 17 oktober 1900 registreras de personer som dömts till frihetsstraff eller för vissa grövre brott till böter. Vidare registreras villkorliga domar. Dessutom finnes bestämmelser om registrering i vissa speciella fall. Lagen har ändrats vid några tidpunkter. I princip omfattar emellertid .straffregistret alla dem som fr. o. m. år 1901 begått något brott, som föranlett eller kunnat föranleda frihetsstraff samt vissa brott belagda endast med böter (tidigare s. k. snatteriböter, numera brott vilket straffas med lägst 60 dagsböter). Vid anteckningen på uppgiftsformuläret skulle anges vilka typer av brott som vederbörande begått. I detta avseende gjordes åtskillnad mellan våldsbrott, egendomsbrott och andra brott 1 . Även kombinationer av dessa brottstyper skulle beaktas. 1 Som våldsbrott betraktades brott mot följande lagrum: SL 10: 1—3, 10: 5, 14: 1—8. 14: 10—15, 14: 36—37. Som egendomsbrott betraktades brott mot följande lagrum: SL 12: 1—5, 12: 18—19, 20—23, 25: 11—12 samt mot strafflagen för krigsmakten 8: 102—107. Denna fördelning avsåg icke att uttömmande definiera begreppet våldsbrott resp. egendomsbrott utan att under dessa två rubriker få med endast de brott vilka framstår såsom typiska vålds- resp. egendomsbrott, övriga brott har förts till en särskild grupp »andra brott». Obs! att hänvisningarna gäller strafflagen i dess lydelse före 1948 års ändringar.

Storstäder

Övr. städer

"Missbrukare" Modera- Nästan Absogrp grp grp tister abso- lutis-

Diagram S 9. Procentuella

Landsbygd

"Missbrukare" Modera-Nästan Absogrp grp grp tister abso- lutis-

"Missbrukare" Modera-Nästan Absogrp grp grp tister abso- lutis-

antalet personer återfunna i straffregistret 25 år i olika alkoholvanegrupper.

av män över

Av de 41.646 män över 25 år, som omfattades av undersökningen, återfanns 1.900 eller 4,6 % i straff registret. Av dessa 1.900 hade 1.108 begått brott endast före 1937 medan 792 antecknats för brott under perioden 1937—46. Olikheterna är, såsom framgår av följande tablå, stora mellan olika ortstyper, åldrar och yrkesgrupper:

Procentuellt ant. återfunna i straffregistret för brott

Samtliga

D ä r a v Endast före 1937—46 1937

övriga städer

8.0 5.1 3.3

3.3 2.4 1.3

4.7 2.7 2.0

25—35 år 35—45 år 45—55 år 55—65 år över 65 år

4.6 5.0 5.6 4.3 2.2

3.2 2.3 1.2 0.6 0.2

1.4 2.7 4.3 3.7 2.0

1.9 5.1 5.1 3.1 6.0 3.7

0.6 3.5 3.5 1.6 2.5 10

1.3 1.6 3.0 1.5 3.5 2.7

Företagare inom jordbruk Handlande övriga företagare Förvaltningspersonal Arbetare Yrkeslösa

....

Olikheterna är så stora, att man med kännedom om de relativt betydande differenserna mellan dessa kategorier ifråga om fördelningen på alkoholvanegrupper bör så långt möjligt söka hålla materialet uppdelat enligt någon eller några av dessa indelningsgrunder vid undersökningen av frekvensen straffade inom olika alkoholvanegrupper. En undersökning av frekvensen av personer återfunna i straffregistret inom olika alkoholvanegrupper ger följande siffror, om man samtidigt beaktar fördelningen på ortstyper.

Procentuellt antal personer återfunna i straff registret A l k o h o l

P P

i storstäder

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under 48.1 de sista 3 åren Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fyl33.6 leriförseelser under de sista 10 åren Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, 18.7 lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren . . 5.5 Moderatister 4.2 Nästan absolutister högst 2.5 1 Absolutister

i övriga på landsstäder bygd

12.3 3.6 2.3 1.7

13.3 2.7 1.9 1.0

Man har alltså en klar tendens. Bland de grövsta missbrukarna är kriminaliteten mycket utbredd. Mellan en tredjedel och hälften återfinnes i straffregistret. De lindrigare missbrukarna visar lägre siffror, 12—19 %, varierande mellan ortstyperna. Moderatisterna har avsevärt lägre siffror, 2,7—5,5 % men nästan-absolutisterna ännu lägre 1,9—4,2 %. Absolutisterna har de lägsta siffrorna, 1,0—2,5 %. Även om i enstaka fall procenttalen är grundade på så små absoluta tal, att icke differenserna mellan intilliggande alkoholvanegruppor är statistiskt helt säkerställda, torde man med ledning av den regelmässiga variationen ha tillräcklig grund för ett konstaterande, att kriminalitetsfrekvensen samvarierar med graden av alkoholvana. Differenserna mellan missbrukare och övriga kvarstår, även om man icke såsom i föregående tablå låter jämförelsen avse hela den lid straffregistret funnits utan begränsar observationstiden till åren 1937—46. Man får då i stort sett sammanfallande tidsperioder för observation av alkoholvana och kriminalitet. Tablån får då följande utseende. 1

Som tidigare framhållits, visade det sig svårt för systembolagen att i storstäderna urskilja absolutisterna bland de motbokslösa. Av 44 säkra absolutister återfanns ingen i straffregistret. Om de personer medräknats, för vilka okända alkoholvanor uppgivits, blir procentuella andelen i straffregistret återfunna 3,6. Denna siffra är emellertid för hög, då bland de sistnämnda ingår en del personer som på grund av social belastning ej brytt sig om att söka motbok. Siffran kan med ledning av de övriga resultaten uppskattas ha blivit högst 2,5 % om absolutisterna kunnat utskiljas. 96

A

l

k

o

b

o

l

v

a

n

e

g

r

u

p

p

Procentuella antalet män över 25 år, som begått straffregisterbrott under åren 1937—46 i storstäder

i övriga på landsstäder bygd

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren . . Moderatister Nästan absolutister Absolutister

23,1

9.4 1.6 2.5

6.6 1.4 0.8 0.7

7.5 0.8 0.8 0.2

Denna mera exakta jämförelsemetod ger en mera osäker differens mellan moderatister, nästan-absolutister och absolutister. Differensen mellan moderatister och absolutister synes vara säkerställd. Mellangruppens faktiska relation till de båda övriga däremot kan ej säkert bedömas. En bearbetning efter åldersgrupper ger motsvarande differenser, alltså säkerställda mellan missbrukare och övriga samt mellan moderatister och absolutister men mera osäker mellan absolutister resp. moderatister och nästanabsolutister. En bearbetning med uppdelning efter yrkesgrupper ger följande tablå. Den avser procentuella antalet män i resp. grupper som registrerats för brott begånget under åren 1937—46. På grund av att indelningen blir relativt långtgående, har det blivit nödvändigt att sammanslå missbrukargrupperna.

A l k o h o l v a n e g r u p p

Missbruk senaste 10 åren Moderatister Nästan absolutister Absolutister

Arbetare inom FöreFörsamtagare Övriga valtfärdsel, ospeinom före- nings- jord- indu- handel cif. yrkesjord- tagare perso- bruk stri ocb all- verkmän bruk nal tjänst samh. 0.8 0.4 0.2 0.3

13.6 1.4 1.5 05

12.1 0.9 1.1 0.5

9.1 1.0 0.7 0.3

9.0 1.3 1.5 0.4

12.5 2.2 1.6 0.7

18.5 4.3 2.3

Denna tabell ger genom sin fördelning på yrken också i någon mån en grov fördelning på ortstyper. I stort sett torde man genom denna uppdelning i varje fall ha eliminerat inverkan av den olika kriminalitetsfrekvensen mellan landsbygd och stad och mellan yrkesgrupper. Resultatet av en jämförelse med denna utgångspunkt blir detsamma som av tidigare jämförelse. Missbrukarkategorierna har en genomsnittligt mycket hög frekvens av straffade i förhållande till den övriga befolkningen. Modera7 1944 års nykterhetskommitté

I

tisterna synes ha en klart högre frekvens än absolutisterna. Relationen mellan nästan-absolutisterna och moderatisterna resp. absolutisterna är mera osäker. Tabellen torde dock ge stöd för en förmodan, att den faktiska frekvensen ligger mellan frekvenserna för moderatister och absolutister. I samband med redovisningen av frekvenstalen bör anges, hur stor andel av den observerade kriminaliteten som faller på missbrukarkategorierna. Om man alltså betraktar de straffregisterbrott, som begåtts av män över 25 år under tioårsperioden 1937—46, finner man, att 49,8 % av de personer, som begått brotten under samma tidsperiod, prickats för nykterhetsanmärkning av polis, nykterhetsnämnd, systembolag eller annat samhällsorgan. 8,3 % av brottslingarna var vid årsskiftet 1945/46 närmast att betrakta som alkoholister (åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de senaste tre åren) och 15,1 % som grova missbrukare (andra grova missbrukare än senast nämnda eller personer med minst 3 fylleriförseelser under tioårsperioden 1936—45). 26,4 % av brottslingarna åter hade enstaka lindriga nykterhetsanmärkningar under sistnämnda tioårsperiod. De 8,8 % av männen, som prickats för nykterhetsanmärkning under de sista tio åren, rekryterar sålunda hälften av samtliga brottslingar bland männen. Eftersom, vilket nedan skall visas, missbrukarna har begått ett genomsnittligt större antal brott än övriga, är deras andel av brotten större än vad som framgår av nyssnämnda siffror. Av samtliga straffregisterbrott, som begåtts av män över 25 år under perioden 1937—46, har ej mindre än 55,4 % begåtts av personer tillhörande missbrukarkategorierna enligt tidigare definitioner. 12,8 % av brotten faller på den grövsta missbrukarkategorien, 19,6 % på den mellersta och 23,0 % på de lindrigaste missbrukarna. Nyssnämnda uppgifter har sammanställts i följande tablå. Procentuell Alkoholvanegrupp

an del

brottslingar brott begångna av män bland män över 25 år över 25 år

av

samtliga män över 25 år

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren Summa "missbrukare"

Samtliga

23.0 49.8 38.7 5.3 1.4 4.8

55.4 33.1 5.1 1.0 6.4

8.8 68.8 11.1 7.5 3.8

100.0 Om dessa siffror räknas om till enkla risktal i förhållande till absolutister erhålles följande avrundade värden. 98

Absolutister 1 Nästan-absolutister 2 Moderatister 2,5 Personer med högst 2 fylleriförseelser eller andra enstaka lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren 19 Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren 47 Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enl. 1 § Al under de sista 3 åren 60 Dessa siffror uttrycker alltså risken i förhållande till absolutisternas för att ha begått ett straffregisterbrott under perioden 1937—46 för personer inom olika alkoholvanegrupper i genomsnitt för hela riket. Såsom tidigare framhållits är emellertid dessa genomsnittstal delvis påverkade av den olika kriminalitetsfrekvensen inom olika åldrar, ortstyper och yrkesgrupper. Särskilt differenserna mellan absolutister, nästan-absolutister och moderatister är av denna anledning för stora. Risktalen har medtagits endast för att ge en ungefärlig föreställning om de betydande riskdifferenserna. Det bör slutligen framhållas, att differenserna mellan olika alkoholvanegrupper ifråga om brottslighetsfrekvens är särskilt stor, om man låter jämförelsen avse endast våldsbrott. Om de av undersökningen omfattade personer, som under åren 1937—46 begått våldsbrott, fördelas på alkoholvanegrupper, erhålles följande siffror. De absoluta tal, som denna sammanställning grundar sig på är följande.

A l k o h o l

Hela antalet un- Därav med straffregisterbrott åren 1937—38 dersökta män Våldsbrott Övriga över 25 år Abs.tal % Abs.tal %

v a n e g r u p p

Personer med åtgärd av nykterhetsnämnd enligt 1 § Al under de sista 3 åren 273 Andra grova missbrukare eller personer med minst 3 fylleriförseelser under de sista 10 åren 629 Personer med högst två fylleriförseelser eller med andra enstaka, lindriga nykterhetsanmärkningar under de sista 10 åren 2.743 Moderatister 28.526 Nästan absolutister 4.735 Absolutister 3.120 Summa

23 16 1

0.8 0.2 0.02

187 291 41 11

6.8 1.0 0.9 0.4

1.7 Det procentuella antalet våldsbrottslingar av samtliga brottslingar inom de olika alkoholvanegrupperna är 23, 19, 11, 5, 2 och 0. Även i detta avseende får vi en fallande frekvens med fallande alkoholvana. Riskdifferensen mellan de olika alkoholvanegrupperna kvarstår emellertid även för kategorien »ej våldsbrott». 99

Av våldsbrotten har 74,3 % begåtts av missbrukare (18,3, 28,0 och 28,0 % resp. av personer tillhörande de tre olika missbrukarkategorierna). För andra brott är siffran 46,9 (resp. 7,2, 13,4 och 26,3). Dessa siffror understryker det särskilt starka sambandet mellan grövre alkoholmissbruk och våldsbrott.

Differensen mellan absolutister och andra ifråga om livslängd Efter en hänvändelse till Allmänna Livförsäkringsbolaget Oden överlämnades år 1946 till nykterhetskommittén en redogörelse för en verkställd jämförelse av dödligheten dels för bolagets helnyktra försäkringstagare (den s. k. Mimeravdelningen), dels för den allmänna avdelningen. Sedermera har denna jämförelse fortskrivits av bolaget. Resultaten avseende tiden 1934—48 liar publicerats i en uppsats i tidskriften Tirfing (nr 3 år 1950) av bolagets verkställande direktör N. J. Ekwall. För en utförlig redogörelse för jämförelsen hänvisas till denna uppsats. I det följande skall dock återges det avsnitt av uppsatsen, som redogör för det väsentliga resultatet. »Nu inrymmer Allmänna Liv-Odens nykterhetsavdelning proportionsvis betydligt fler nyförsäkrade än den allmänna avdelningen. Både på grund av den starkare tillväxten hos denna avdelning och på grund av att försäkringarna där äro tagna med en genomsnittligt lägre utbetalningsålder, är också den genomsnittliga levnadsåldern lägre i absolutistavdelningen än i den allmänna avdelningen. Slutligen är medelförsäkringssumman betydligt lägre i den förra avdelningen än i den senare, tydande på att flertalet absolutister tillhöra ett annat samhällsskikt med sannolikt lägre dödlighet än ickeabsolutisterna. Dessa tre omständigheter böra, såsom nyss framhållits, var för sig medföra att dödligheten i absolutistavdelningen, resp. den allmänna avdelningen i jämförelse med dödligheten enligt en tabell av gängse slag skulle te sig gynnsammare för absolutistavdelningen, även om dödligheten inom de båda avdelningarna i verkligheten vore under lika förhållanden alldeles densamma. Man har därför sökt få fram material från någorlunda lika samhällsskikt. Detta kan, på ett sätt som torde vara tillfredsställande, ske om man för båda avdelningarna håller sig till de icke-läkarundersökta försäkrade. (Därmed når man praktiskt taget för båda avdelningarna en uteslutning av försäkringar på mer än 20.000 kr.) För att utesluta effekten av inträdesurvalet har man gjort en annan jämförelse. Den avser dödligheten under ett enda år, 1948, och avser uteslutande försäkringar, som tagits före den 27/8 1938, alltså försäkringar som alla voro över 10 år gamla. Resultatet har blivit, att de verkliga dödsfallen i förhållande till de enligt dödlighetstabellen beräknade under 1948 utgjorde i fråga om alla försäkrade i allmänna avdelningen 58,2 %, i absolutistavdelningen 40,2 %. Håller man sig till icke-läkarundersökta, bli motsvarande siffror i stället 50,7 % och 40,4 %. I det sistnämnda fallet har man eliminerat två felkällor, men man har kvar den tredje, olikheten i åldersfördelningen. (Olikheten i detta avseende illustreras av att medelåldern för icke-absolutisterna i beståndet var 42,6 år, för absolutisterna 39,9 år.) Beståndet 1948 av 10 år gamla försäkringar är för litet för absolutisternas vidkommande för att en på åldersgrupper uppdelad jämförelse skulle kunna ge hållbara resultat. För att på tillfredsställande sätt eliminera olikheterna med 100

avseende på levnadsåldern måste man ta med även försäkringar, som tillkommit efter 1938. År 1948 var antalet av jämförbara försäkringar i den allmänna avdelningen 94.794, i absolutistavdelningen 43.295. Om man håller sig till ickeläkarundersöktas risker, bli motsvarande siffror 72.982 och 38.032. Även inom ett så pass stort material blir det kastningar i resultatet inom åldersgrupperna från år till år, och man har därför slagit tillsammans de 15 åren 1934—1948 och lagt tillhopa a ena sidan de verkligen inträffade dödsfallen, å andra sidan de enligt dödlighetstabellen beräknade inom olika åldersgrupper samt jämfört siffrorna. Härvid ha framkommit de procenttal för förhållandet mellan antalet inträffade och antalet beräknade dödsfall som framgår av tabellen på denna sida. I tabellens siffror för icke-läkarundersökta har man ånyo eliminerat två av de här omtalade felkällorna men har kvar en tredje, i detta fall inträdesurvalets inverkan. Man torde emellertid kunna utgå ifrån att denna inverkan icke är tillräcklig för att utjämna de framkomna differenserna. Dessa ge då anledning till en del reflexioner. Absolutisternas lägre siffror för den yngsta åldersgruppen kunna le sig något förvånande, eftersom ingen torde förutsätta, att en ev. förbättring av hälsotillståndet genom absolutistisk livsföring skulle förmå ge tydligt utslag på dödlighetssiffrorna redan i åldrar under 35 år. I själva verket spelar emellertid olyckshändelserna i dessa yngre åldrar en relativt stor roll bland dödsorsakerna. En ökning av olycksfrekvensen kan därför i dessa åldrar öva ett väsentligt inflytande på den totala dödlighetssiffran, och alkoholens betydelse för oly&ksfallsfrekvensen är ju känd. I de åldrar då oförvägenheten är naturlig kan denna oförvägenhet redan vid en av alkoholbruk föranledd obetydlig nedsättning av de återhållande momenten lätt bli ödesdiger.

I

1934—1948 Åldersgrupper

Endast 1948

15—35

36—60

61-91

15—91

15—91

Med och utan läkarundersökning. Allmänna avdelningen Absolutistavdelningen

48,2 41,1

56,9 46,8

75,9 62,6

63,0 46,3

54,8 35,4

Utan läkarundersökning. Allmänna avdelningen Absolutistavdelningen:

49,2 40.9

51,1 44,9

71,4 61,7

55,0 44,1

47,9 34,2

I den mån som avhållsamhet från alkohol verkar förbättrande på dödligheten, torde man emellertid vara benägen att särskilt vänta ett utslag härav i högre åldrar. Här visa också siffrorna en väsentlig skillnad till absolutisternas förmån, en skillnad som här också säger mera än för yngre åldrar, eftersom de nykomna försäkrade äro relativt få i de högre åldrarna och den återstående felkällan, en olikhet med avseende på inträdesurvalet, därför i dessa åldrar icke kan få stor verkan på siffrorna. Slutsatsen av det ovan anförda blir alltså, att Allmänna Liv-Odens material ännu icke är tillräckligt stort för att de här berörda felkällorna skola f. n. kunna på ett helt tillfredsställande sätt elimineras, men att mera påtagliga siffror synas vara inom räckhåll inom en jämförelsevis nära framtid.» 101

Olikhet i fråga om skadefrekvens i n o m trafikförsäkringen mellan helnyktra motorförare och andra motorförare Genom en hänvändelse till Motorförarna, ömsesidigt försäkringsbolag för helnyktra, har kommittén erhållit statistiska uppgifter, vilka möjliggjort en jämförelse ifråga om skadefrekvensen och skadekostnaderna inom trafikförsäkringen mellan å ena sidan det helnyktra försäkringsklientelet i försäkringsbolaget Motorförarna och å andra sidan försäkringsklientelet i övriga bolag med trafikförsäkring. På framställning av försäkringsbolaget Motorförarna har redogörelsen för denna undersökning i sin helhet publicerats i tidskriften Tirfing (nr 5 år 1949). Några avsnitt berörande de väsentliga resultaten återges dock i det följande. »I tab. S 6 har en jämförelse verkställts årsvis ifråga om privata personbilar (utom i Stockholm ooh Göteborg), lätta lastbilar (utom i Stockholm och Göteborg) samt droskbilor (utom i de fyra största städerna). För samtliga dessa tre riskklasser är antalet försäkrade fordon i Motorförarna så stort, att de erhållna uppgifterna kan anses vara behäftade med en ganska Tab. S 6.

Skadefrekvensen

inom vissa riskklasser dels i övriga bolag.

dels i

Motorförarna,

Antal skador per 100 trafikförsäkrade fordon Å r

Priv. personbilar (ej i Sthlm o. Gbg)

Lätta lastbilar (ej i Sthlm o. Gbg)

Droskbilar (ej i de fyra största städ.)

Motorför. Övr. bolag Motorför. Övr.bolag Motorför. Övr.bolag

5.56 4.26 4.12 4.21 5.10 5.93 4.61 2.84 2.15 2.27 1.92 2.67 2.00 3.51 3.47

Genomsnittl. a n t a l försäkrade fordon i Motorförarna

1 212

1934 1935

1941 1942 1943

1946 1933

8.21 7.37 7.57 8.13 8.89 8.93 7.25 3.94 3.75 4.81 3.61 4.13 3.99 6.10 5.97

5.17 7.75 15.38 13.00 15.12 11.44 12.69 7.27 9.46 10.79 6.57 4.87 4.03 4.26 8.13 346

16.55 15.60 16.44 16.53 17.10 16.46 15.17 12.21 14.44 13.69 10.87 10.19 9.67 10.90 10.46

(1.25) 6.03 7.83 8.02 10.05 11.35 12.76 6.02 2.85 8.28 5.39 6.41 7.12 5.76 7.41

13.34 11.59 12.39 13.36 15.60 14.08 13.32 9.99 10.05 12.70 11.40 11.67 12.51 13.58 12.33

liten felmarginal. Att vi inte här har att göra med slumpmässigt erhållna differenser, visar också det förhållandet, att Motorförarna varje år under perioden har en lägre skadefrekvens än övriga bolag inom alla tre riskklasserna. Försiktighet bör emellertid iakttagas vid kvantitativa bedömningar av differenser för enstaka är, i varje fall beträffande riskklasserna lätta lastbilar och droskbilar. 102

Skadefrekvensen inom riskklassen privata personbilar varierar under perioden enligt nästan exakt samma schema i de båda jämförda materialen. Vi h a r en tydlig u p p g å n g under högkonjunkturen på trettiotalet, därefter en nedgång i och med krigsutbrottet, vilken efter en period av konstant låg relativ skadefrekvens; övergår i en ny stegring år 1946. Samma iakttagelse kan i stort sett göras beträffande utvecklingen inom de båda övriga riskklasserna. Till följd av det mindre försäkringsbeståndet inom dessa riskklasser, visar emellertid Motorförarna rätt stora slumpvariationer. Särskilt gäller detta de första åren i perioden, då materialet också är minst. De variationer i skaderisken i samtliga bolag, som här registrerats, låter sig väl förklaras av variationerna i trafikintensiteten, som i sin tur varierar med konjunkturerna och på grund av de av försörjningspolitiska skäl framtvingade begränsningarna under krigsåren. Skaderisken för ett fordon är självfallet större, när antalet trafikanter på vägarna ökar. Vidare medförde ökningen u n d e r högkonjunkturen sannolikt en relativ ökning av antalet ovana motorförare. NedTab. S 7.

Genomsnittliga

R i s k k l a s s e r

skadefrekvensen

i olika riskklasser

åren

1933—46.

SkadeSkador per 100 för- Differens: Differen- frekvens f. säkrade fordon Övr.bolag Motorför. sens i%avmotMotorÖvriga — Motormedelfel sv. f. övr. förarna bolag förarna bolag

Personbilar Priv. i Sthlm o. Gbg övriga privata Handelsresande m. fl

10.88 4.03 (18.67)

18.46 7.07 15.84

Tunga lastbilar Sthlm och Gbg övriga landet Yrkesmässig fjärrtrafik

(15.89) 10.32 (142.11)

Lätta lastbilar Sthlm och Gbg övriga landet

7.58 3.04

± 3.3 + 0.6

589 57.0

40.78 19-38 52.82

± 2.3

18-52. 9.53

31.79 14.61

13.27 5.08

± 6.1 + 1.6

58.3 65.2

Droskbilor De 4 största städerna övriga landet

(5111) 7.90

35.22 12.67

±15

62.4 Omnibussar Sthlm med omnejd övriga landet

(12.50) 12.91

81.27 16.33

±38

(4.74) 1.34 0.26

6.83 190 0.40

0.56 0.14

± 0.6 ± 0.2

70.5 65.0

(5.70) (4.74)

22.41 11.50

Motorcyklar Tunga i Sthlm o. Gbg Lättv.-motorcyklar övriga försäkringar S. k. flytande försäkringar övriga försäkringar

skärningen av fordonsbeståndet under krigsåren gick ut över de minst angelägna behoven och lämnade kvar ett fordonsbestånd, som sannolikt framfördes av genomsnittligt mera rutinerade förare, än vad som gällde det tidigare, större fordonsbeståndet. Det framgår av tabellen, att denna iakttagelse gäller för såväl Motorförarna som för övriga bolag. Den genomsnittliga skadefrekvensen angives för alla riskklasser i tab. S 7. Risktalen för Motorförarna har satts inom parentes, där de absoluta talen varit alltför små för att en jämförelse kan anses rimlig. Det framgår alltså av tabellen, att inom samtliga riskklasser, där materialet för Motorförarna är tillräckligt stort för att möjliggöra en jämförelse, har Motorförarna en lägre skadefrekvens än genomsnittet av övriga bolag. Differensen varierar mellan olika riskklasser inom gränserna 21 och 47 %. Av den tidigare framställningen har framgått, att skadefrekvensen för försäkringstagarna i Motorförarna varit i genomsnitt 37 % lägre än för försäkringstagarna i övriga bolag. Denna lägre skadefrekvens har visat sig icke kunna bero på en slump. Den måste således vara att hänföra till särskilda orsaker. Vidare är det sannolikt, att den genomsnittliga skadekostnaden är ungefär densamma i Motorförarna som i övriga bolag. Detta tyder på att skadornas fördelning efter omfattning är densamma i Motorförarna som i övriga bolag, och att den lägre skadefrekvensen icke gäller en viss typ av skador utan sannolikt är någorlunda jämnt fördelad på de olika kategorierna. Den ungefärliga samvariationen av skadefrekvenserna under olika år antyder, att skadefrekvensen i Motorförarna och övriga bolag i ungefär samma grad är beroende av växlingarna i bl. a. trafikintensiteten (jfr. den relativt höga skadefrekvensen under åren 1936—39 och den kraftiga nedgången under krigsåren). Detta ger stöd för antagandet, att skillnaden i skadefrekvens måste vara beroende på en speciell orsaksfaktor, som verkar starkare i det ena materialet än i det andra. Samvariationen antyder nämligen ett tämligen likartat försäkringsbestånd med hänsyn till de allmänna yttre riskfaktorer, som påverkar skadefrekvensens växlingar under olika år. Differensens förekomst även inom kategorien yrkesmässig trafik ger också anledning förmoda, att den inte kan vara betingad av att det genomsnittliga antalet körda kilometer är mindre i Motorförarnas material än i övriga bolags. Den påvisade skillnaden synes alltså vara att hänföra till personliga köregenskaper hos förarna. Det spörsmål, som i detta avseende är relevant för föreliggande undersökning, är i vilken utsträckning den personliga absolutismen hos försäkringstagarna i Motorförarna har medverkat till att skapa denna skillnad i skadefrekvens. De tre köregenskaper, som framför allt kan förmodas verka sänkande på skadefrekvensen, torde vara körskicklighet, allmän försiktighet samt nykterhet vid ratten. Vad först beträffar körskickligheten, är det sannolikt att genomsnittet av försäkringstagarna i Motorförarna under den första delen av den redovisade perioden varit något bättre än genomsnittet av försäkringstagarna i övriga bolag. När Motorförarna började sin verksamhet, skedde det nämligen icke främst genom nyteckning av försäkringar i samband med inköp av fordon utan genom övergång från andra bolag. Även efter 1933 kan man räkna med att sådan övergång i viss utsträckning ägt rum. Nytillskottet av försäkringstagare i övriga bolag åter har nästan uteslutande erhållits i samband med inköp av fordon. Motorförarna hade alltså till en början en mindre andel nya och otränade förare än övriga bolag. Enligt erfarenheterna inom trafikförsäkringsbolagen 104

är skadefrekvensen för nytecknade försäkringar högre än för äldre försäkringar. I detta avseende har alltså försäkringsbolaget Motorförarna under de allra första åren av sin verksamhet varit relativt mera gynnat än övriga bolag. Motorförarnas försäkringsbestånd har emellertid ökat mycket starkt under den redovisade perioden, vilket fört med sig att andelen nya och otränade förare snarast torde ha blivit större i Motorförarna än i övriga bolag. Enbart det sista året u n d e r perioden — 1946 — väger lika mycket som de fyra första åren tillsammans. Det finns alltså ingen anledning att räkna med att fordonsbeståndets fördelning med hänsyn till förarnas körvana skall ha verkat till Motorförarnas fördel, om man rör sig med genomsnittstal för hela perioden. Man torde alltså kunna bortse från denna faktor, då det gäller att förklara den erhållna differensen i skadefrekvens och skadekostnad. Vad gäller den allmänna uppförandeattityd, som brukar kallas försiktighet, torde nian kunna utgå ifrån att Motorförarna är mera gynnat än övriga bolag. Det är ju en gängse uppfattning, att nykterhetsrörelsen och de frikyrkliga organisationerna i stor utsträckning rekryteras bland människor av denna typ, och Motorförarnas försäkringstagare återfinnes i stor utsträckning bland de nämnda organisationernas medlemmar. Det skulle alltså kunna sägas, att deras nykterism är ett led i denna allmänna uppförandeattityd snarare än en orsak till den. Alldeles oavsett den helnyktra livsföringen torde denna typ av människor ha en lägre skaderisk än genomsnittet, vilket också torde ta sig uttryck i en lägre olycksfallsrisk i trafiken. Måhända måste detta förhållande tillmätas viss betydelse vid ett försök att analysera orsakerna till den påvisade skillnaden i skadefrekvens. Mot bakgrunden av vad som vetenskapligt påvisats rörande alkoholens medverkan vid trafikolycksfall, torde man med säkerhet kunna räkna med att den totala avhållsamheten från alkoholdrycker skall avsevärt ha bidragit till att minska skadefrekvensen för försäkringstagarna i Motorförarna. Även om det endast skulle vara en liten minoritet av försäkringstagarna i övriga bolag, som någon gång framförde sina fordon efter förtäring av alkohol, skulle, såsom framgått bl. a. av den kända s. k. Holcombundersökningen i USA, skaderisken för dessa alkoholpåverkade förare vara så mycket större, att den måste ha en betydande inverkan på de allmänna risktalen. Det bör här framhållas, att såväl Holcombundersökningen som undersökningar i Sverige av docent L. Goldberg ger vid handen att riskökning föreligger efter förtäring av mycket små mängder alkohol. Med ledning av det nu föreliggande materialet är det som tidigare nämnts ej möjligt att kvantitativt avväga i vilken omfattning var och en av de nu angivna faktorerna medverkat till skillnaden i skadefrekvens. Det synes emellertid rimligt att anta, att man kan helt bortse från den förstnämnda och att den andra i varje fall icke varit av dominerande betydelse. Man torde därför kunna dra den slutsatsen att, såvitt framgår av det föreliggande materialet skillnaden i skadefrekvens mellan Motorförarna och övriga bolag till största delen beror på att försäkringsbeståndet i Motorförarna helt utgöres av fordon med helnyktra förare». Diskussion av resultaten De redovisade undersökningarna lämnar grund för ett konstaterande av betydande differenser mellan de olika alkoholvanegrupperna ifråga om en mängd olika sociala förhållanden. Inom de områden, där den gängse sociala värderingen ger uttryck för krav på små frekvenser, t. ex. barnavårdsnämndsingripanden, kriminalitet, visar 105

regelmässigt de grövsta missbrukarna de största frekvenserna samt absolutisterna och »småkonsumenterna» de minsta. Inom de områden åter, där värderingen ger uttryck för önskemål om stora frekvenser, t. ex. strävanden att ge barnen högre utbildning, förmögenhetsbildning, visar absolutisterna och »småkonsumenterna» de största frekvenserna och de grövsta missbrukarna de minsta. Resultaten av de båda bearbetningarna av försäkringsmaterialet ger vid handen, att man erhåller en klar differens i samma riktning mellan absolutister å ena sidan och den övriga befolkningen å den andra. Beträffande försäkringsundersökningarna torde man emellertid böra framhålla, att de knappast kan ge närmare upplysning om olikheter mellan olika alkoholvanegrupper. Det är nämligen möjligt — ehuru icke sannolikt mot bakgranden av resultaten av de övriga undersökningarna — att konsumentgruppens »sämre» siffror helt beror på att denna innehåller missbrukarna och att dessas stora belastning är tillräcklig för att konstituera gruppens olikhet i förhållande till absolutisterna, även om moderatisterna i gruppen skulle ha samma siffror som absolutisterna. De övriga undersökningarna torde däremot vara tillräckliga för en något mera ingående analys. Utgångspunkten för en sådan analys bör i förevarande sammanhang vara att söka få fram i vilken utsträckning det kan vara olikheterna i alkoholvanor, som betingar de olikheter i sociala avseenden som påvisats. Det har till en början gällt att undersöka, om man inom den alkoholvanegrupp, vilken karakteriserats såsom bestående av moderatister, har fått en extra belastning genom att sådana, som tidigare (före tioårsperiodens början) visat missbrukssymtom, har en högre frekvens av sociala anmärkningar än de moderatister, som aldrig registrerats för missbruk. Man kan nämligen utgå ifrån att hänförandet till alkoholvanegrupp beträffande dem som tidigare visat missbruk inneburit vanskligheter, särskilt med hänsyn till att definitionerna knutits till formella anmärkningar under en relativt lång observationsperiod. En specialbearbetning har gjorts beträffande kriminaliteten i den s. k. moderatistgruppen. Hela moderatistgruppen omfattar i undersökningen 28.472 män över 25 år. Av dessa har 1.546 eller 5,4 % för mer än tio år sedan belastats med någon nykterhetsanmärkning. Av dem i moderatistgruppen, som antecknats för straffregisterbrott under de senaste tio åren, har c:a 14 % någon gammal nykterhetsanmärkning. Här föreligger alltså en klar differens. Andelen moderatister med straffregisterbrott 1937—46 var 1.1 %. Bland de moderatister som aldrig prickats för nykterhetsanmärkning var andelen 0,9 %. Motsvarande andel för absolutisterna var 0,3 %. Trots den rensning av moderatistgruppen som verkställts, kvarstår alltså differensen mellan moderatister och absolutister. En motsvarande specialbearbetning beträffande fattigvårdsbehovet ger följande resultat. Fattigvårdsfrekvensen (avser åren 1938—44) bland moderatistiska arbetare i åldern 25—65 år är 8.5 %. Bland de moderatistiska arbetare, som haft nykterhetsanmärkningar för mer än tio år sedan, är fattigvårdsfrekvensen c:a 14 %. För dem åter som aldrig haft nykterhetsanmärkningar är frekvensen drygt 7 %. För absolutisterna var den 5 . 3 % ( + 1.2). Även efter viss rensning av moderatistgruppen kvarstår sålunda en sannolik differens i förhållande till absolutistgruppen, ehuru differensen efter en sådan rensning blir mindre och osäkrare. 106

Motsvarande bearbetning ger slutligen för barnavårdsnämndsingripande följande siffror. Frekvensen av barnavärdsingripanden var för moderatistiska arbetare 1.2 %. För de moderatister, som har gamla nykterhetsanmärkningar, visade sig frekvensen vara 2.1 % och för dem som aldrig haft nykterhetsanmärkningar 0.9 %. Absolutisterna hade frekvensen 0.15 %. Även här erhålles sålunda en efter rensningen kvarstående differens. De nu redovisade bearbetningarna visar alltså, att missbrukarnas andel i det icke önskvärda sociala beteendet är större, än vad som framgår av de föregående tabellerna. Moderatistgruppens överfrekvens i förhållande till absolutistgruppen ifråga om sådant beteende beror sannolikt till en del på att moderatistgruppen kommit att inrymma element, vilkas skötsamhet icke är säker. Å andra sidan visar bearbetningarna, att man, även om man går så långt, att man till missbrukargruppen bland konsumenterna räknar alla, som över huvud taget någon gång i livet belastats med en nykterhetsanmärkning, likväl får en viss differens mellan övriga konsumenter (utan dylika anmärkningar) och absolutister. Den erhållna differensen i socialt avseende mellan den från nykterhetssynpunkt misskötsamma delen av befolkningen och den skötsamma har emellertid ökats genom specialbearbetningen, medan differensen mellan absolutister och övriga »skötsamma» minskats. Ytterligare en möjlighet till komplettering av den belysning det redovisade siffermaterialet kan ge åt frågan om sambandet mellan alkoholvanor och olika sociala förhållanden erbjuder en jämförelse mellan tidpunkten för den första nykterhetsanmärkningen och den första »sociala» anmärkningen av annan art. I följande tablå göres denna jämförelse beträffande nykterhetsanmärkning och kriminalitet respektive fattigvård.

Med både nykterhetsanmärkning och kriminalitet

Hela

antalet Därav med nykterhetsanmärkning minst ett år före första brottet resp. understödet nykterhetsanmärkning samma år som första brottet resp. understödet nykterhetsanmärkning tidigast året efter första brottet resp. understödet

Med både nykterhetsanmärkning och fattigvård

Antal

%

Antal

%

6 Fördelningen är som synes mycket ojämn. Nykterhetsanmärkningen ligger säkert före den andra anmärkningen i 40 respektive 62 % av fallen, medan den andra anmärkningen ligger före nykterhetsanmärkningen endast i 17 respektive 6 % av fallen. Tidsföljden mellan nykterhetsanmärkningen och den andra anmärkningen låter sig ej bestämma i 43 respektive 32 % av fallen på grund av att närmare uppgifter än kalenderåret saknas. Det finns emellertid ingen anledning att förmoda, att fördelningen inom denna grupp skulle vara en annan än för de övriga. 107

I den mån tidsföljden mellan anmärkningarna kan tillmätas någon betydelse för bedömningen av orsakssambandet, synes sålunda alkoholmissbruket oftast vara det primära och kriminaliteten respektive understödsbehovet det sekundära. Detta resultat utesluter självfallet inte, att såväl alkoholmissbruket som annat asocialt beteende kan hänföras till bakomliggande brister i personligheten, konstitutionella eller miljöbetingade. Alkoholmissbruket kan komma först helt enkelt för att alkoholvanorna är känsligare, rubbas tidigare frän det normala, än beteendet i övrigt. Såvitt man vet av tidigare undersökningar spelar emellertid alkoholpåverkan stor roll vid tillkomsten av asociala handlingar. Den bedövning av hämningar, som ofta är villkoret för dylika handlingar, inträder vid alkoholpåverkan. Oavsett om alkoholpåverkan är den djupast liggande orsaken till asocialiteten, har den ofta betydelse av utlösande faktor, utan vilken den asociala handlingen kanske aldrig kommit till stånd. Den omständigheten, att alkoholmissbruket oftare kommer före annan asocialitet ån tvärtom, torde därför göra sannolikt att alkoholmissbruket även orsaksmässigt haft betydelse för de övriga asocialitetsyttringarna. Siffrorna ger uppenbarligen mycket ringa stöd för ett antagande, att alkoholmissbruket mera ofta skulle vara en direkt följd av de problem som uppstår som en följd av andra asocialiletsyttringar. Det torde vara mera sällsynt att en frän nykterhetssynpunkt skötsam brottsling börjar missbruka sprit sedan han väl ertappats med brott än att en misskötsam person under inflytande av sitt alkoholmissbruk begär en första brottslig handling. Huruvida de slutsatser man i detta avseende alltså torde kunna draga beträffande differensen mellan missbrukare och skötsamma även låter sig generaliseras till att gälla differensen mellan moderatister och absolutister låter sig svårligen bedöma. Som redan visats är det tydligt att differensen mellan de konsumenter som alltid varit kända för skötsamhet i nykterhetsavseende och absolutister är något mindre i verkligheten än vad som framgår av tabellerna, eftersom moderatistgruppen torde innehålla en grupp okända missbrukare med större belastning med asocialitetsyttringar än gruppen i övrigt. Vidare uppställer sig här det problemet om icke absolutistgruppen utgör ett speciellt urval med hänsyn till sin allmänna sociala attityd. Frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen rekryteras från en speciell grupp av medborgare, som i viss utsträckning får sin prägel av relativt stränga normer. Det måste fortfarande bli en öppen fråga huruvida deras helnykterhet och anslut ning till nykterhetsföreningar och frikyrkosamfund är ett av utslagen av denna allmänna läggning eller om den huvudsakligen präglas inom de två folkrörelserna. Även vad som i dagligt tal rubriceras som »måttlighet» medför risker för ett beteende som icke är socialt önskvärt. Moderatisterna är vid vissa tillfällen starkare påverkade med i motsvarande mån förhöjd risk. Slitningar i familjelivet, påfrestning på ekonomien, olycksfall med svåra ekonomiska följder etc. kan bottna i en alkoholförtäring, som närmast bör rubriceras som måttlig. Moderatisten bör därför löpa en större risk för asocialt beteende än den som aldrig är påverkad. Storleksordningen av differensen mellan moderatister och absolutister samt det förhållandet, att differensen återkommer även inom områden, där den rena alkoholfaktorn icke synes kunna verka så starkt, talar för att det vid sidan om alkoholfaklorn kan finnas en annan verksam faktor. Den kan kanske vara olikhet i personlighetstyp. Här skall inte göras några försök att närmare bestämma denna faktor. Det må bara antydas att det redovisade materialet pekar på befintligheten av en sådan faktor. Problemet om sambandet mellan alkoholvanor och 108

vissa sociala förhallanden behöver alltså ytterligare utredas och det är därvid nödvändigt att företaga en fördjupad undersökning, som går utöver de gränser en rent statistisk metod sätter och även inkluderar ett försök att genom undersökning av varje enskilt fall komma orsaksfrågorna närmare in på livet.

K a p . 5.

Sambandet mellan alkoholbruk och förvärvande av könssjukdom

Tidigare

undersökningar

Sambandet mellan alkoholbruk och förvärvande av könssjukdomar har tidigare statistiskt belysts bl. a. i det betänkande, som avgavs av särskilda sakkunniga för utredning rörande nykterhetstillståndets utveckling under krigsåren, den s. k. snabbutredningen, (SOU 1944:3) samt i en undersökning av fil. dr. Johan Wintzell (Gonorrén i Sverige, Stockholm 1945). Båda dessa undersökningar grundar sig på den officiella statistiken och är närmast en analys av den samvariation, som förekommer mellan frekvensen av könssjukdomar och alkoholkonsumtion, främst utskänkningen.

Undersökningens

syfte och

uppläggning

De tänkbara orsakssammanhangen bakom den samvariation som kunnat påvisas mellan utskänkningen av rusdrycker och antalet fall av könssjukdomar är av komplicerad natur. Man måste vid en analys förutsätta, att de veneriska sjukdomarna sprids i första hand genom tillfälliga sexuella förbindelser. Smittotillfällena varierar därför i antal med antalet tillfälliga sexuella förbindelser. I den mån rörligheten i befolkningen ökar — och ännu mer i den mån rörligheten mellan olika länder ökar — bör därför smittomöjligheterna öka. På grund av alkoholens hämningsbedövande verkningar ökas emellertid benägenheten hos en aikoholpåverkad person att ingå en tillfällig förbindelse. Det ligger därför nära till hands att antaga, att förändringar i alkoholkonsumtionens omfattning i och för sig medför förändringar i frekvensen av veneriska sjukdomar. Å andra sidan finns det uppenbarligen en samvariation mellan utvecklingen av alkoholkonsumtionen och de sifferserier vilka anger utvecklingen av de faktorer, som medverkar till att öka befolkningens rörlighet och dess engagemang i nöjeslivet. Konjunkturutvecklingen utövar ett starkt inflytande över det offentliga nöjeslivets omfattning men har också visat sig mycket starkt inverka på omfattningen av rusdrycksutskänkningen. Könssjukdomar och rusdrycksutskänkning har sålunda en gemensam orsaksfaktor — konjunkturförbättringen — men detta samband är därutöver till en del sådant att alkoholkonsumtionen är mellanled mellan konjunkturstegring och ökning i könssjukdomarnas spridning. Möjligheten att studera förhållandena bakom könssjukdomarna med ledning av den officiella statistiken har försämrats på senare år, då jämförelser med tidigare försvarats av att de nya behandlingsmetoderna helt förändrat könssjukdomarnas spridning. Enda möjligheten att komma problemet närmare in på livet var genom en undersökning grundad på individualuppgifter för ett större antal fall r ö r a n d e olika omständigheter vid smittotillfället. 109

De veneriska sjukdomarna hade under krigsåren och åren närmast därefter fatt en sådan utbredning, att det ansågs angeläget att särskilda motåtgärder vidtoges. Vid diskussionerna i denna fråga spelade problemet om det offentliga nöjeslivets allmänna prägel och standard en framträdande roll. Det var därför naturligt att behov av en undersökning om kombinationen offentligt nöjesliv, alkoholförtäring och venerisk smitta anmälde sig för nykterhetskommittén. Kommittén har i sitt ställningstagande till nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning givetvis måst lägga stor vikt vid alkoholens roll i det offentliga nöjeslivet. Utan att närmare kunna gå in på detta spörsmål i det nu aktuella sammanhanget torde det vara tillräckligt med att påpeka den vikt ungdomsvårdskommittén tillmätte frågan. Den i den nykterhetspolitiska debatten i vårt land så uppmärksammade frågan om restaurangdansen har, för att nämna ett exempel, varit en av de svårbedömda frågor kommittén i detta sammanhang haft att taga ställning till. En undersökning av här antydd art skulle ge ökade möjligheter att belysa de olika formerna av det offentliga nöjeslivet med utgångspunkt från de för kommittén aktuella frågeställningarna. Man skulle nämligen få en visserligen ofullständig men dock i sin mån värdefull bild av det offentliga nöjeslivets avarter och den roll alkoholen spelar för desamma. Då kommittén ansåg sig böra samråda med särskilda sakkunniga i denna fråga, och då den förväntade, att medicinalstyrelsen från sina utgångspunkter var intresserad av en undersökning av nu berörda förhållanden, framlades planerna under hand för medicinalstyrelsen. Undersökningens planläggning och frågeformulärets utarbetande har därför skett i nära samråd med denna. Insamlingen av uppgiftsmaterialet har helt ombesörjts av medicinalstyrelsen. Denna har vid överläggningarna företrätts av dr Malcolm Tottie. Enligt den utarbetade planen för undersökningen skulle individuella uppgifter inhämtas från ett urval av de personer, som under viss tidsperiod behandlades för venerisk sjukdom. Såsom önskvärt antal uppgiftsformulär fixerades 1.500 å 2.000. Man skulle eftersträva att få god representativitet. Av praktiska skäl ansågs det dock ej möjligt att använda sig av ett slumpurval. På anmodan av medicinalstyrelsen erhölls medverkan av provinsialläkarna i Jönköpings, Västmanlands, Värmlands och Kopparbergs län, vilka enligt det särskilda formuläret lämnade uppgifter om de patienter, som behandlats för venerisk sjukdom. Insamlingen för denna kategori av uppgifter pågick c.a ett år (april 1946—april 1947). Genom särskilda avtal med kuratorerna vid könspolikliniker i Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping erbjöds möjlighet att få uppgifter rörande de personer, som behandlades vid dessa kliniker. Uppgiftsinsamlingen vid klinikerna begränsades till vissa månader u n d e r den tidigare nämnda insamlingsperioden. Medverkan erhölls även från ett mindre antal privatpraktiserande läkare. Frågeformuläret återgives på sid. 111. Av vad som ovan framhållits ifråga om syftet med undersökningen torde framgå, att uppgiftsformuläret ej borde begränsas till att avse endast alkoholförtäring i samband med det smittande samlaget utan även borde innehålla frågor som kunde belysa vissa andra förhållanden. På formuläret begärdes sålunda uppgifter om sjukdom, kön, ålder, civilstånd, yrke och mantalsskrivningsort. Om det smittande samlaget skulle patienten uppgiva u n d e r vilken månad och på vilken veckodag det ägde rum. Vidare skulle ifråga om platsen för samlaget uppges om det skett i egen eller kontrahentens bostad, annat privat bostadsrum, hotellrum, källare, portgång, t r a p p u p p g å n g eller utomhus. Beträffande smittokällan efterfrågades om det var make. varaktig förbindelse, mindre varaktig förbindelse eller helt tillfällig förbindelse. För att få en 110

fixerad gräns mellan varaktig och mindre varaktig förbindelse angavs på formuläret, att med varaktig förbindelse skulle förstås sådan förbindelse som varat minst tre månader. För att möjliggöra en särredovisning av prostitutionsfallen skulle helt tillfälliga förbindelser med betalning föras till en grupp. Uppgifterna

Undersökning av sambandet mellan alkoholbruk och förvärvande av könssjukdom. Frägorna besvaras genom' understrykning resp. ifyllande av det tillämpliga alternativet. Överslrykningar får ej göras. Så manga frågor som möjligt besvaras med ledning av journaluppgifter. Personliga uppgifter. 1. (1) Syfilis (2) gonorré 2. Kön: (1) man (2) kvinna 3. Ålder senaste födelsedag: (1) nnder 18 år (2) 18—20 år (3) 21—25 år (4) 26—35 fir (5) 36-00 år (6) över 50 år i. Civilstånd: (1) gift (2) ogift (3) Unka, änkling (4) frånskild hemskild Yrke: {

) "jliirl

6. Mantalsskrivningsort vid tillfallet för det smittande samlaget: (1) Stockholm, Göteborg, Malmö (2) annan stad (3) köping, municipslsamhillle (4) landsbygden. Tid och plats för det smittande samlaget. 7. Månad: (1) januari, februari, mars (2) april, maj (3) juni, juli, augusti (4) september, oktober (1) november, december. 8. Veckodag (om på natten anges dagen närmåst före): (1) lördag (2) söndag (3) annan veckodag (4) vet inte. 9. Plats: (1) egen bostad (2) kontrahentens bostad (3) annat - privat bostadsrum (4) hotellrum (5) källare, portgång, trappuppgång etc (fi) utomhus (7) vet inte.Smittokälla. 10. (1) Make (2) varaktig förbindelse (mer Sn 3 mån.) (3) mindre varaktig förbindelse (4) helt tillfällig förbindeiso utan betalning (5) helt tillfällig förbindelse med betalning. 11. (1) Svensk (2) utlänning. den

Formulär

för intervju

med personer,

1946.

Om helt tillfällig eller mindre varaktig förbindelse, var och hur träffades parterna? 12. (1) 1 hemstaden (2) annan stad (3) på landsbygden, hemkommunen (4) landsbygden, annan kommun. 13. Plats i övrigt för sammanträffandet: (1) restaurangdans (2) restaurang ulan dans (3) danslokal, dansbana (4) danstillställning vid militärförläggning (5) annan nöjesplals (6) konditori (7) privat fest eller bjudning (S) gatan eller eljest utomhus (9) per telefon (10) annan plats (11) vet inte. Alkoholpåverkan. 14. (1) IJåda hade förtärt sprit, vin eller öl, (2) hade själv förtärt, men ej den andre, (3) hade själv förtärt, vet ej hur det var med den andre, (4) ingendera hade förtärt sprit, vin eller öl, (5) hade inte själv förtärt, men det hade,den andre, (6) haue inte själv förtärt, vet ej hur det var med den andre. 15. Alkoholen förtärdes till största delen (endast ett alternativ) (1) i någonderas hem (2) på privat bjudning (3) på restaurang (4) på öikafé (5) på kafé eller konditori (6) i danslokal eller på dansbana eller plats i anslutning därtill (7) eljest utomhus (8) på annan plats. Förtärd mängd av sprit, vin ocb öl. (avser en.last liripgi tslamriavcn njalv)

16. ( 17. ( 13. ( 19. (

) Sprit: ) Vin: ) Öl:

liter glas flaskor

snapsar (

) miUl Ippgc», t. ox. glrickngliis, m T,u, »Ujiäk >.-,,'auu«g,'"uu.w., kunui..-.

som behandlats

för smittosam

könssjukdom.

om smittokällan begränsades härutöver till en fråga om vederbörandes nationalitet, varvid endast gjordes åtskillnad mellan svensk och utlänning. Av naturliga skäl är det de tillfälliga förbindelserna, som u p p t a r det största intresset. De följande frågorna begränsades därför till dessa. Då man emellertid hade anledning befara att uppgiftslämnarna skulle visa en tendens att undvika svarsalternativet »helt tillfällig förbindelse» begärdes de följande uppgifterna även för de fall där förbindelsen uppgivits vara »mindre varaktig». För dessa två kategorier av förbindelser skulle angivas om sammanträffandet skedde i hemorten eller annan ort (varvid gjordes åtskillnad mellan landsbygd och stad). Vidare skulle ifråga om sammanträffandet anges om det skett på restaurang, danslokal, dansbana, danstillställning vid militärförläggning, annan nöjesplats, konditori, privat fest eller bjudning, gatan eller eljest utomhus eller om överenskommelse om sammanträffande skett per telefon. Tyvärr medtogs ingen fråga om sammanträffandet skett i utlandet. Formuläret utarbetades under 1945, då vårt land var avspärrat, och man väntade icke, att materialinsamlingen skulle pågå så länge att förhållandena ifråga om förbindel111

serna med utlandet skulle hinna att så helt förändras innan materialet insamlats. Uppgiftslämnarna bar emellertid mestadels tillfogat en särskild anmärkning, då det gällt personer, som blivit smittade i utlandet, varigenom dessa vid behov har kunnat hållas åtskilda från övriga fall. Fullständig säkerhet i detta avseende har emellertid inte kunnat uppnås. I fråga om alkoholpåverkan skulle för de tillfälliga och mindre varaktiga förbindelserna uppgivas om någondera av parterna förtärt sprit, vin eller öl. Platsen för förtäringen skulle i förekommande fall anges enligt följande alternativ: i någonderas hem, på privat bjudning, på restaurang, på ölkafé, på kafé eller konditori, i danslokal eller på dansbana eller plats i anslutning därtill, eljest utomhus, på annan plats. Den förtärda kvantiteten skulle för uppgiftslämnarens egen del noggrant specificeras.

Representativitet Sammanlagt inkom under den tid undersökningen pågick 1.435 uppgiftskort, varav 22 st. på grund av ofullständighet ej kunde användas vid bearbetningen. De användbara uppgifterna har överförts på hålkort och bearbetats maskinellt. Av de 1.413 bearbetade uppgiftskorten var fördelningen på undersökningsplats, sjukdomens art och den smittades kön följande: Tab. K 1.

Antalet smittade efter sjukdom A ntal

Undersökningsområde Stockholm Göteborg Malmö Värmlands län Kopparbergs län . . Västmanlands län. . Jönköpings län . . . .

syfilis Män Kv. 91 2 2 11 2 3 1 1

— 4 3 1 1

och

person er gonorre

undersökningsplats

smittad e annan sjukd.

av

c ™

S.a Män Kv.

S : a Män Kv. S:a Män Kv.

142 418 362 2 60 18 6 96 22 14 81 44 3 44 10 4 30 9 1 11 3 2 1 13

780 78 118 125 54 39 14 15

-

— —

—

2 1

S:a Män Kv.

1 1 1

1 3 3 3 1

512 414 63 18 98 26 93 48 49 11 35 11 14 4 14 3

878 535

-

3 1

— 1

-1 a- ~ra

ej uppgift

1 3 2 2

— — — — — — — — — — —2 10 2 — 113 60 173 753 | 470 1223

—

En svaghet med materialet som redan från början måste understrykas är, att blott några få fall erhållits från privatpraktiserande läkare. Då det kan förutsättas, att de smittade från de högre socialgrupperna till största delen vänder sig till privatpraktiserande läkare, har dessa grupper med största sannolikhet blivit underrepresenterade. De undersökta fallen av smittsam könssjukdom utgör enl. jämförelse med den officiella statistikens siffror för 1946 c:a 17 % av totala antalet fall i de undersökta områdena. Storstäderna har 15 % av fallen med i undersökningen. Stockholm har 20 % mot 12 % för Malmö och endast 5 % för Göteborg. I Norrköping har 35 % av fallen kommit med. Inom gruppen »övriga städer» svarar denna stad för nära hälften av uppgifterna. De övriga områdena är representerade med blott 6 % av de enligt den officiella statistiken verkligen inträffade sjukdomsfallen. Materialet för landsbygden i dessa 112

län är i de flesta fall för litet för att möjliggöra några säkra slutsatser eller jämförelser med uppgifterna för städerna. Representativiteten i övrigt belyses i lab. K 2 Fördelningen mellan män och kvinnor är för hela undersökningen ganska väl överensstämmande med den officiella statistikens siffror för 1946. Undersökes könsfördelningen för varje område för sig, framgår att kvinnorna är något överrepresenterade för Stockholm men underrepresenterade för övriga undersökningsområden. Beträffande sjukdomens art visar undersökningen särskilt i fråga om storstäderna överrepresentation för syfilis. Tab. K 2.

Materialets

representativitet

i vissa

avseenden

Procentuella antalet

Kategori

enligt den officiella staenligt under tistiken (för de områden sökningen undersökningen omfattar) år 1946

Kön Män Kvinnor

62.1 37.9

65.8 34.2

Sjukdom Syfilis Gonorré Övriga sjukdomar

12.4 87.5 0.1

7.8 91.7 0.5

16.3 31.4 50.3 1.1

10.9 35.2 51.6 2.0

29.2 323 36.6 0.7

22.6 33.9 42.1 1.1

20.5 37.7

35.4 30.5

34.1 Åldersfördelning Män Under 20 år 21—25. » 26—50 » över 50 » Kvinnor Under 20 år 21—25 » 26—50 » Över 50 » Årstid Vinter nov.—mars) Sommar

(juni—aug.) Vår och höst april—maj) sept.—okt.)

Åldersfördelningen för de undersökta personerna avviker ej i avsevärd grad från de i den officiella statistiken redovisade. Det är dock tydligt att de yngre åldrarna är överrepresenterade i materialet. Beträffande tiden för det smittande samlaget visar tabell K 2 att sommar- samt böst- och vårfallen blivit överrepresenterade på bekostnad av vinterfallen. Detta beror på att materialsamlingen ej skett i jämn takt under hela året. I vad mån 8

1944 års nykterhetskommitté

I

civilståndsfördelningen är representativ kan ej kontrolleras, då några officiella siffror här ej finnes att tillgå. Ovanstående jämförelser synes alltså ge vid handen, att undersökningen i vissa avseenden brister i representativitet. Dessa brister är dock ej av den storleksordning, att de omöjliggör vissa slutsatser av undersökningen, i den mån dessa göres med försiktighet. Kontrollundersökningar bar visat, att några mera betydande avvikelser från de erhållna resultaten ej skulle ha erhållits, därest en fullständigare representativitet kunnat uppnås på de punkter där brister kunnat påvisas. Det bör dock observeras att representativiteten kan brista i avseenden, som här ej kunnat kontrolleras. Med hänsyn till de moralföreställningar, som omger sexualvanorna, torde varje intervjuundersökning på detta område utan hundraprocentig representativitet få anges med starka reservationer beträffande resultatens värde. Reservationerna måste också knytas till de lämnade uppgifternas riktighet. De smittades

ålder och

civilstånd

De undersökta personernas fördelning efter civilstånd framgår tablå:

K ö n

i

följande

procent

Hela antalet

gifta

ogifta

förut gifta

ej uppgift

878 535

16.4 15.3

78.8 69.5

3.9 15.2

0.6 Män Kvinnor Samtliga

Därav

av

Vid jämförelse med civilståndsfördelningen för hela befolkningen finner man, att de ogifta och förut gifta är överrepresenterade i undersökningen. De gifta utgör t. ex. i denna undersökning i Stockholm, Göteborg och Malmö av männen 17 % och av kvinnorna 13 %. Motsvarande procenttal för samtliga män i åldern 15_50 år i dessa städer är 53 resp. 48 %. Som väntat smittas de gifta i långt mindre utsträckning än de ogifta och förut gifta. Åldersfördelningen för de i undersökningen ingående personerna visas i följande tabell över den procentuella fördelningen. M a n t a l s s k r i v n i n g s o r t Ålder

Under 18 år 18—20 „ 21—25 „ 26—35 „ 36—50 „ Över 50 „ Ej uppgift

114 Landsbygden

Samtliga undersökta

Kv.

Män

Kv.

Män

Kv.

3.4 16.1 30.5 40.2 9.2 0.6

13.0 18.5 28.3 27.2 12.0 1.0

5.4 13-2 33.3 39.5 7.0 0.8 0.8

19 2 21.2 365 17.3 5.8

2.8 13.4 31.7 41.2 8.9 1-2 0.8

9-2 20 0 32.3 25.4 11.3 0.7 11

1000 Sthlm, Gbg, Malmö

Annan stad

Män

Kv.

Män

2-2 12.6 31-0 42.1 9.6 1.4 1.1

7.1 20.1 32.7 25.6 12-1 0.8 1.6

De smittade kvinnorna är som synes genomgående yngre än de smittade männen. Medianåldern för de senare är 26,5 år, för kvinnorna 24,2 år. En jämförelse mellan de smittades ålder och civilstånd ger helt naturligt till resultat, att de gifta smittade i regel är äldre än de ogifta smittade. Följande medianvärden för åldern gäller samtliga smittade som är mantalsskrivna i städer. gifta 31,9 29,4

Män . . . Kvinnor

ogifta 25,1 22,4

Någon större differens i åldersfördelningen mellan stads- och landsbygdsbefolkningen kan ej iakttagas. Yrkesfördelningen Mot bakgrunden av den bristande representativiteten, framför allt på landsbygden, är en yrkesfördelning praktiskt taget meningslös för en bedömning av de veneriskt smittades yrkesförhållanden i allmänhet. För redovisningen av det material undersökningen omfattar har det emellertid intresse. Resultatet av en översiktlig och på grund av ofullständiga uppgifter relativt osäker yrkesfördelning ges i tab. K 3. Tiib. K 3.

De undersöktas

yrken (procentuell

Yrkesgrupp

Män Jordbruks-, skogs-, grov- och diversearbetare

Restaurangpersonal Sjömän Lägre tjänstemän Affärsbiträden och kontorister, och handelsresande Studerande och övriga

fördelning)

Sthlm, Gbg och Malmö

Övriga riket

Hela landet

4.5 49.6 7.0 3.1 8.7 5.6

10.2 34.9 5.6 3.1 23.1 6.8

6.7 44.2 6.4 3.1 14.0 6.0

11.4 10.1

5.2 Ull

9.1 10.5

19.8 18.7 13.2 6.6 11.6 16.1 6.3 5.3 2.4

31.4 13.5 12.2 12.8 11.6 7.7 3.2 3.8 3.8

23.2 17.2 12.9 8.4 11.4 13.7 5.4 4.9 2.9

försäljare

Kvinnor Hemmafruar, hemmadöttar och hembiträden Fabriksarbeterskor Servitriser Köksbiträden Affärsbiträden och damfrisörskor . . Kontorister Sömmerskor Sjukvårdspersonal Studerande och övriga

De undersöktas yrkesfördelning avviker klart från genomsnittsbefolkningens. Exakt jämförelse på denna punkt låter sig inte göra men det är uppenbart att vissa grupper är utsatta för exceptionellt hög risk. 115

Smittokällan Tab. K 4 och diagram K 1 är ett sammandrag av de smittades uppgifter om smittokällan.

Tab. K 4.

Olika

smittokällor

Helt tillfällig förbindelse Helt tillfällig förbindelse med betalning

....

Summa

Män

Kvinnor

M än

Smittokällan

Antal

""> Antal

%

37 130 149 422 140

4.2 14.8 17.0 48.1 15.9

53 178 228 70

9.9 33.3 42.6 14.2

100.0 Kvinnor

" I - M a k e el., maka

[

| Varaktig förbindelse

p y , , / , Mindre varaktig Y///Å förbindelse rcxroi Helt tillfällig förbindelse cS&SSfl utan betalning H J - — Helt tillfällig förbindelse B B med betalning

Diagram K 1. Olika

smittokällor

Männen har i över 60 % av fallen uppgivit sig ha smittats i helt tillfälliga förbindelser. Motsvarande tal för kvinnorna är knappa 15 %. C:a % av kvinnorna har som smittokälla uppgivit varaktiga eller mindre varaktiga förbindelser. Här föreligger alltså en betydande olikhet mellan könen. Såvitt framgår av dessa siffror skulle alltså de smittade kvinnorna till största delen ha smittats i fast förbindelse medan männen till största delen smittats i tillfälliga förbindelser. En förklaring till differensen skulle kunna vara att kvinnorna, på grund av att gängse moralföreställningar drabbar dem hårdast, strävat att mot verkliga förbållandet karakterisera förbindelserna såsom icke tillfälliga. Ingen av kvinnorna har vidgått prostitution. En annan förklaring skulle kunna vara, att andelen kvinnor, som smittas direkt i tillfälliga förbindelser, är liten men att denna del 116

i sin tur t. ex. genom prostitution överför smittan till ett betydligt större antal män, vilka i sin tur överför smittan till sina fasta förbindelser. Ett orsakssammanhang av den sistnämnda typen borde föra fram till en relativt liten andel kvinnor smittade i helt tillfälliga förbindelser. I vilken utsträckning de båda anförda förklaringsgrunderna är tillämpliga kan ej avgöras. Det är emellertid sannolikt att båda bidragit till den konstaterade olikheten. Av de män, som smittats av prostituerade, var 19 % gifta. Motsvarande antal vid smitta genom tillfälliga förbindelser utan betalning var 15 % och vid smitta genom varaktiga förbindelser 5 %. Medianåldern är för män smittade i mindre varaktiga förbindelser 24,3 år, för män smittade i tillfälliga förbindelser 26,0 år och för män smittade vid förbindelser med prostituerade 29,6 år. Kvinnornas medianålder ligger för samtliga slags förbindelser omkring 24 år. De smittade männen från landsbygden har oftare än de smittade från städerna fått sjukdomen vid förbindelse med prostituerad. De smittade männen från städerna uppger sig också i större utsträckning än de från landsbygden ha fått sjukdomen i fasta förbindelser. Nästan hälften av de undersökta sjömännen hade smittats av prostituerade och av samtliga undersökta prostitutionsfall svarar sjömännen för 39 %. Inte mindre än 170 st. eller 20 % av de undersökta männen har uppgivit, att de smittats av utlänning. Motsvarande tal är för kvinnornas del blott 7 %. Hälften av de män, som smittats av prostituerade, har fått smittan av utlänning. Över hälften av samtliga av utlänningar smittade män var till yrket sjömän. De i utlandet smittade utgöres nästan helt av sjömän. Av de vid förbindelser med betalning i Sverige smittade männen (96 st.) h a d e 30 % smittats av utlänningar. Det är gränsorterna som betyder mest för dessa förbindelser. I Malmö hade % av dem som smittats av prostituerade ådragit sig smittan av utlänningar. Platsen

för

sammanträffandet

Undersökningen understryker det kända förhållandet, att könssjukdomarna framför allt sprids i städerna. Av de smittade stadsborna hade c:a nio tiondelar sammanträffat med kontrahenten i någon stad. Av de smittade landsborna hade ungefär hälften träffat sin partner i stad. Se tab. K 5. Tab. K 5.

Plats för sammanträffandet. fälliga eller mindre

Avser endast dem som smittcds i helt tillvaraktiga förbindelser.

Procentuella antalet personer som sammanträffat Mantalsskrivningsort i stad på landsbygden

i s tad

på landsbygden

i utlandet

ej uppgift

Män

Kv.

Män

Kv.

Män

Män

Kv.

86.6 45-5

92.5 50.0

3-3 32.1

5.3 50.0

nA

oo

2-8

—

Kv.

Q K

—

Den närmare platsen för kontrahenternas sammanträffande framgår av tab. K 6 och diagram K 2. Som synes varierar platsen i viss mån med förbindelsens art. Vid de tillfälliga förbindelserna utan betalning sker bekantskapen till största delen vid nöjesplatser. Vid förbindelserna med betalning träffas parterna till övervägande del på gatan eller på restaurang. För de mindre varaktiga förbindelserna, där parterna 117

alltså redan känner varandra, har sammanträffandet skett på helt annat sätt t. ex. i förväg överenskommits. Nöjesplatserna betyder emellertid mycket även här. Tab. K 6.

De närmare omständigheterna

vid

sammanträffandet.

Förbindelsens Procentuella antalet personer som sammanträffat

På restaurang med dans Vid dansbana, danslokal eller a n n a n liknande n ö j e s p l a t s . . . .

Män

Mindre varaktig förbindelse

utan bet.

med bet.

Män

Kv.

Män

Kv.

Män

6.0 1.4

5.5 1.3

8.8 5.7

6.5 9.2

13.6 7.8

28.9 26.1 6.0 31.6

33.3 14.9 16.7 28.5

44.5 9.7 22.3 9.0

34.2 158 17.1 17.1

16.4 1.4 55.0 5.8

100.0 Män

Kvinnor

art

Tillfällig förbindelse

Män

Kvinnor

^

*ss**s Tillfällig förbindelse utan betalning

Mindre varaktig förbindelse

På restaurang med dans

V

På privat bjudning

Diagram K 2. De närmare 118

Tillfällig förbindelse med betalning

På restaurang utan dans

Vid dansbana, danslokal el. dyl.

På gatan

På annat sätt

omständigheterna

vid

sammanträffandet.

Platsen för sammanträffandet varierar ej i nämnvärd grad med årstiden. Nöjesplatserna synes dock vara av något större betydelse på sommaren än u n d e r övriga årstider. Utedansbanornas betydelse på sommaren motsvaras alltså i stort sett av danslokalerna på vintern. Studeras nöjesplatsernas betydelse för olika åldersklasser, finner man, att restaurangerna visar stigande relativ frekvens med stigande ålder, medan danslokaler och dansbanor dominerar för de yngre männen och kvinnorna. Av de smittade männen under 20 år hade 50 % sammanträffat med kontrahenten på dansbana eller annan liknande nöjesplats men av männen över 35 år knappa 20 %. Männen under 20 år hade i 11 % av fallen träffat sin partner på gatan medan detta i 30 % av fallen gällde männen över 35 år. På restaurang hade förbindelsen knutits i 11 % av fallen när det gäller män under 20 år men i 18 % av fallen när det gäller män över 35 år. Tid

och plats för

samlaget

Det smittande samlaget har enligt såväl männens som kvinnornas uppgifter i de flesta fall ägt rum i någonderas bostad, till största delen i den kvinnliga kontrahentens. Männens och kvinnornas uppgifter härom är som följande tablå visar väl överensstämmande. Siffrorna gäller samtliga tillfälliga förbindelser. Procentuella antalet fall där samlaget ägt rum Uppgiftslämnare

i egen bostad

i kontrahentens bostad

utomhus

på annan plats

S:a

Män Kvinnor ...

29.8 57.8

42.5 24.5

14.4 7.5

13.3 10.2

100.0 100.0

Under vintermånaderna var platsen för det smittande samlaget nästan uteslutande någonderas bostad. Veckodagen för det smittande samlaget framgår av följande tablå, vilken omfattar de tillfälliga och mindre varaktiga förbindelserna. Veckodag för det smittande samlaget

Lördag . Söndag Annan veckodag ..

Procentuella antalet smittade Män

Kvinnor

34.4 16.7 48.9

37.2 18.1 44.7

100.0 Veckohelgen spelar som synes en lika stor roll tör könssjukdomarnas spridande som veckans övriga dagar tillsammans. A

Ikoholpåverkan

Alkoholpåverkan vid förvärvande av könssjukdom är framför allt av intresse att studera i de fall, då smittan överförts vid en tillfällig förbindelse. I dessa fall kan nämligen alkoholpåverkan bedömas ha varit av betydelse för förbindelsens ingående. När smittan överförs till make eller annan fast förbindelse 119

blir alkoholens roll icke av samma betydelse, även om en överträdelse av förbud mot samlag under sjukdomstiden lättare sker vid alkoholpåverkan. Indirekt spelar självfallet alkoholpåverkan roll för smittoöverföring i fast förbindelse även så tillvida som den ena parten ofta förvärvar sjukdomen i en tillfällig förbindelse under alkoholpåverkan. Tabj K 7 visar, hur många av de smittade, som uppgivit att de själva eller kontrahenten förtärt rusdrycker före det smittande samlaget. Tab. K 7.

Alkoholpåverkan

vid det smittande

samlaget

M ä n Den smittades uppgift om alkoholförtäring

mindre varaktig förbindelse

Kvinnor

tillfällig förbindelse utan bet.

med bet.

mindre varaktig förbindelse

tillfällig förbindelse

Hade själv förtärt Ej själv men den andre hade

42 1

Ovisst om den andre förtärt Ingen hade förtärt

0.7 55.7

1.0 2.6 42.4

2.1 5.0 12.2

13.2 20.6 40 8

14.5 13.1 30-3

100.0 Vid förbindelser med prostituerade uppgav sig c.a 4/5 av de smittade männen ha varit påverkade av alkohol. Vid tillfälliga förbindelser utan betalning har de undersökta männen i något mer än halva antalet fall uppgivit sig ha varit alkoholpåverkade. Av kvinnorna smittade i tillfälliga förbindelser har 42 % uppgivit sig ha förtärt sprit. Männen uppgav att någon av parterna vid dessa förbindelser förtärt sprit i 55 % av fallen, kvinnornas motsvarande uppgift var 57 %. Här föreligger alltså fullständig överensstämmelse. De mindre varaktiga förbindelserna visar lägre procenttal för antalet alkoholpåverkade. I många fall är tydligen dessa förbindelser av samma karaktär som de varaktiga där spritens betydelse är ringa. Antalet alkoholpåverkade bland dem som smittats i utlandet är större än bland de i Sverige smittade, vilket följande tablå visar. Största antalet alkoholpåverkade påträffas i de utländska prostitutionsförbindelserna.

Förbindelsens art

Helt

tillfällig

Procent påverkade bland '• män smittade i Sverige

Utlandet

43,5 53,5 76,0

59,5 90,9

Av de inom landet smittade synes de på landsbygden och i de mindre städerna mantalsskrivna männen i något större utsträckning ha varit alkoholpåverkade vid förbindelser med prostituerade än de i storstäderna mantalsskrivna. Vid de tillfälliga förbindelserna utan betalning visar storstäderna den högsta procentsiffran alkoholpåverkade, liksom vid de mindre varaktiga förbindelserna. 120

Storstädernas kvinnor bland de smittade har i större utsträckning förtärt alkohol än kvinnorna från övriga städer och landsbygdens kvinnor, vilka blott i undantagsfall uppgivit sig ha förtärt alkohol. Olikheten i alkoholvanor mellan landsbygd och stad låter sig alltså komma till synes även i detta avseende.

Män

Kvinnor

Män

Män

Kvinnor

100 i 80 60 •)

40 20 0J Mindre varaktig förbindelse

Hade själv förtärt Ej själv, ovisst om den andre förtärt

Tillfällig förbindelse utan betalning

Tillfällig förbindelse med betalning

Ej själv, men den andre förtärt

j Ingen hade förtärt

Diagram K 3. Alkohol påverkan vid det smittande olika typer av förbindelser

samlaget

för

Procentuella antalet alkoholpåverkade av de smittade inom olika åldersgrupper framgår av diagram K 4. De smittade i den lägsta åldersgruppen har endast till liten del varit alkoholpåverkade vid förbindelsens ingående. Andelen alkoholpåverkade ökar sedan med stigande ålder. Av de smittade under myndighetsåldern var av kvinnorna ungefär en åttondel alkoholpåverkade och av männen ungefär en tredjedel. Av de smittade mellan 36 och 50 år var för såväl män som kvinnor ungefär två tredjedelar alkoholpåverkade. En avvikande bild visar diagrammet för dem som smittats av prostituerade. Andelen alkoholpåverkade varierar där icke symtomatiskt med åldern utan är lika stor i samtliga åldersgrupper eller i medeltal 80 % (variationerna ligger inom slumpgränserna). Som tidigare nämnts träffades de äldre smittade oftast på restauranger och privata fester, medan dansbanor och andra nöjesplatser var den vanligaste platsen för sammanträffandet för de yngre. För de äldre, som träffat sina partners på restauranger, fester eller gatan och därefter smittats, är alkoholpåverkan alltså vanligare än för de yngre smittade, som oftast knutit förbindelsen på någon nöjesplats av dansbanetyp. Jämför man antalet alkoholpåverkade i olika civilstånd finner man också, att de gifta (såväl män som kvinnor) oftare varit alkoholpåverkade än de ogifta, när de knutit den tillfälliga förbindelse, som lett till insjuknande. Andelen alkoholpåverkade varierar kraftigt med platsen för sammanträffandet. Uppgifterna finns i följande tablå och diagram K 5. 121

Procentuellt antal män som förtärt alkohol Plats för

sammanträffandet

Tillfällig förbindelse utan betalning

Tillfällig förbindelse med betalning i

70,0 79,0 53,2 73,2 39,3 39,5

94,7 100,0 91.3 100,0 70,1 100,0

100 908070-1 60 50 40 30 J 20 10 OJ Ålder 18-20 21-25 26-35 36-50 år år år år

Under18-20 21-25 26-35 36-50 18 år år år år år

Under18-20 21-25 26-35 36-50 18 år år år år år

Tillfällig förbindelse

Tillfällig förbindelse utan betalning

Kvinnor

Män

Förbindelse med betalning Män

Diagram K 4. Alkohol påverkan vid det smittande

samlaget för personer i olika åldrar

Av dem som blivit smittade efter att ha sammanträffat med prostituerad »på gatan» är det 30 % som uppgivit sig icke ha varit alkoholpåverkade vid förbindelsens ingående. Av dem som träffat sin prostituerade partner på restaurang har praktiskt taget alla varit alkoholpåverkade. Av dem som smittats av kvinnor de träffat på restaurang var en icke obetydlig del opåverkad av starka drycker enligt egen utsago. Dessa fall utgöres till icke ringa del av restaurangpersonal o. dyl., som alltså icke sökt sig till restaurangen som gäster. I någon mån torde dessutom den relativt höga siffran opåverkade få förklaras av bristande sanningshalt i uppgiftsmaterialet. Ungefär hälften av dem som ingått en tillfällig förbindelse efter sammanträffande på danslokal el. dyl. med könssjukdom som följd hade förtärt alkohol. I hälften av dessa fall var alltså mannen enligt egen uppgift helt opåverkad av starka drycker. Av dem som smittats efter sammanträffande på privat bjudning var ungefär tre fjärdedelar alkoholpåverkade. 122

Förbindelse med betalning

Förbindelse utan betalning Plats för sammanträffandet Restaurang med dans Restaurang utan dans Danslokal, dansbana el. dyl. Prjvat bjudning Gatan Annan plats, ej uppgift

80 60 40 20 Procent som förtärt alkohol

Diagram

100 Procent som förtärt alkohol

K 5. Alkoholpåverkan för

vid det smittande samlaget sammanträffandet.

jämförd

med

platsen

För en bedömning av dessa siffror vore det självfallet av intresse att veta i vilken utsträckning män i allmänhet är alkoholpåverkade, när de deltager i nöjeslivet. Såvitt kan bedömas med ledning av kunskapen om alkoholvanorna är andelen spritpåverkade vid privata fester av den art att en tillfällig sexuell förbindelse kan knytas säkerligen tre fjärdedelar. Andelen danslokalsbesökare som förtärt sprit uppgår enligt intervjuer verkställda av en dagstidning kanske inte till hälften men är i varje fall av avsevärd storleksordning. De erhållna värdena för andelen alkoholpåverkade bland de smittade är därför inte anmärkningsvärt höga, snarare tvärtom. Det synes mera anmärkningsvärt, att könssjukdomarna i så hög grad som faktiskt tycks vara fallet sprids genom tillfälliga förbindelser, knutna vid nöjesplatser utan alkoholservering och med ungdomlig publik. Följande tablå visar var de vid tillfälliga förbindelser efter alkoholförtäring smittade männen förtärt spriten. Mannen förtärt alkohol

på privat bjudning på kafé eller danslokal övriga platser el. ej uppgift

Förbindelse Förbindelse utan betaln. med betaln.

%

%

15.8 21.9 44.3 6.1 11.9

12.4 11.5 61.5 7.1 7.5

100.0 Ungefär hälften av alla, som smittats efter alkoholförtäring, har förtärt Sj>riten på restaurang. Den andel som före den tillfälliga förbindelsen träffat sin partner på restaurang var, såsom framgår av tab. K 6, emellertid blott 14 a 15 %. Det betyder att restaurangbesöken följts av en tillfällig förbindelse med en partner, med vilken vederbörande sammanträffat före eller efter restaurangbesöket på 123

annan plats. Den andel som efter sammanträffandet med partnern förtärt alkohol tillsammans med henne är relativt liten. De alkoholpåverkade männen har i c:a 2/3 av fallen druckit enbart sprit eller sprit och 61. Enbart vin eller vin och öl förekommer sällan. För kvinnorna är den vanligaste förtäringen sprit och vin eller enbart vin. De förtärda mängderna sprit, vin och öl omräknades före bearbetningen till centiliter spritdrycker. För männen låg såsom framgår av följande tablå den förtärda mängden oftast mellan 16 och 25 cl. För män som smittats av prostituerade i utlandet var dock den vanligaste mängden 26—50 cl. Kvinnorna hade förtärt mängder mellan 6—15 cl. Procentuella an talet män som förtärt Förbindelsens art

Tillfällig förbindelse utan betalning . . Tillfällig förbindelse med prostituerad i Sverige Tillfällig förbindelse med prostituerad

högst 15 cl

16—25 cl

26—50 cl

över 50 cl

!

Samtl. 100.0

13.1 16.4 28.2

100.0 100.0

AVDELNING

SPECIALUNDERSÖKNING

III

OM UNGDOMENS

ALKOHOLVANOR OCH DERAS BAKGRUND SAMT OM UNGA ALKOHOLMISSBRUKARE

Kap. 1. Ungdomens fördelning på alkoholvanegrupper, en översikt Alkoholvanegrupper För att få fram vissa allmänna drag i fråga om ungdomens hållning till rusdrycker och öl har eftersträvats att fördela de i undersökningen ingående ungdomarna på ett mindre antal grupper avgränsade från varandra med hänsyn till olikheter i alkoholvanor. Härvid har det ansetts lämpligt att använda en indelningsgrund, som i första hand ger en viss gradation av vanans intensitet. Vid bearbetningen har i detta syfte gjorts åtskillnad mellan absolutister, d. v. s. sådana som uppgivit sig aldrig förtära vare sig spritdrycker, vin eller öl, vinkonsumenter, d. v. s. sådana som uppgivit sig endast förtära vin eller öl men aldrig spritdrycker, samt spritdryckskonsumenter.1 Sistnämnda grupp har fördelats på två kategorier, nämligen (l) sådana som under senaste månaden ej förtärt spritdrycker men som annars förtär någon gång eller som under sista månaden förtärt en enda gång (i tabeller och kommentar benämnes denna grupp något oegentligt ;; spritdryckskonsumenter, som under den senaste månaden förtärt spritdrycker bögst en gång» eller »mera tillfälliga förtärare») samt (2) sådana som under sista månaden förtärt spritdrycker mer än en gång (i tabeller och text benämnda »spritdryckskonsumenter som under den senaste månaden förtärt spritdrycker mer än en gång» eller för att få en kortfattad beteckning det språkligt något oegentliga uttrycket »upprepade förtärare»). Det kan diskuteras, om den använda indelningen av spritdryckskonsumenterna verkligen ger två med hänsyn till spritdrycksförtäringens omfattning eller vanlighet från varandra klart avgränsade grupper. Möjligen kan det göras gällande att indelningen är alltför schematisk. I det enskilda fallet kan denna indelning vara missvisande. Det kan vara tillfälligheter, t. ex. speciella festligheter, som gjort att en person, som kanske eljest förtär spritdrycker ytterst sällan, just under den aktuella undersökningsperioden haft två förtäringstillfällen. Givetvis hade det varit att föredraga, om man till den ena kategorien hade kunnat hänföra just de personer, som enligt ett mera allmänt omdöme verkligen synes ha klart utbildade alkoholvanor, d. v. s. förtär rusdrycker regelbundet åtminstone en eller ett par gånger i veckan. Såsom framgår av den följande framställningen (kap. 3, tab. U 14) är det emellertid ett jämförelsevis ringa antal som kan hänföras till denna grupp i de åldrar 1 Indelningen har verkställts med ledning av svaren under punkterna nr 60, 61 och 66—68 i formuläret för ungdomsundersökningen (sid. 14).

undersökningen omfattar. Inom åtskilliga av de grupper man behöver arbeta med i undersökningen är antalet så ringa, att det inte kan göras till föremål för statistisk mätning. Av praktiska skäl har man därför måst definiera de båda grupperna spritdryckskonsumenter såsom tidigare angivits. Vid bearbetningen arbetar man med frekvensen av de olika vanetyperna inom olika grupper av ungdom, och då bör enskilda felaktigheter i stort sett sakna betydelse, eftersom man har att förvänta felgrupperingar i samma utsträckning i båda riktningarna. Detta gäller emellertid endast under förutsättning att undersökningen verksiälls vid en tid då man har anledning räkna med att förtäringsvanorna ej avviker från de eljest under året normala. Såsom tidigare framhållits eftersträvade undersökningsledningen att få intervjuerna verkställda å sådan tid, då det med hänsyn till säsong, helgdagar m. m. vore anledning att förvänta normal förekomst av förtäringstillfällen. Någon större högtid inföll icke under materialsamlingsperioden. För undersökningens syfte att studera olikheter i alkoholvanor mellan olika kategorier av ungdom visar sig den angivna indelningen fylla rimliga krav och har därför genomgående använts. Det bör emellertid betonas att värderingar ej får anses ligga i de använda beteckningarna. De avser endast att vara kortfattade rubriker avsedda att ersätta längre definitioner på frekvenser, vilkas storlek måste studeras för att belysa de frågeställningar, som angivits för undersökningen.

Fördelningen

på

alkoholvanegrupper

Några huvudsiffror återfinnes i tab. U 1. Absolutister (förtär aldrig vare sig spritdrycker, vin eller öl) är bland de unga männen 25 % och bland de unga kvinnorna 38 %. Vinkonsumenter (förtär vin eller öl men aldrig spritdrycker) är av de unga männen 7 % och av de unga kvinnorna 14 %. Spritdryckskonsumenter (förtär mer eller mindre ofta spritdrycker) är av de unga männen 68 % och av de unga kvinnorna 48 %. Av männen är det 19 % och av kvinnorna 7 %, som under den senaste fyraveckorsperioden förtärt spritdrycker mer än en gång. Vi finner sålunda, att majoriteten av ungdomarna förtär alkohol. I genomsnitt för åldrarna 17—26 år är detta fallet med 75 % av männen och 62 % av kvinnorna. En ringa del har begränsat sin alkoholförtäring till vin eller öl (7 resp. 14 % för män och kvinnor). Det stora flertalet av dem, som överhuvud taget förtärt alkohol, har också förtärt spritdrycker. Förtäringsvanorna är emellertid oftast oregelbundna, och förtäringstillfällena återkommer för flertalet blott med ganska långa mellanrum. Under en fyraveckorsperiod är det sålunda endast 19 % av männen och 7 % av kvinnorna som förtärt spritdrycker upprepade gånger. För ungefär två tredjedelar av alla unga män som överhuvud taget förtärt sprit har det endast varit fråga om en enda förtäring under de sista fyra veckorna eller kanske en ännu längre period. Av de unga kvinnor, som förtärt alkoholdrycker^ är det c:a tre fjärdedelar, som tillhör denna tillfälliga förtäringstyp. Olikheter

mellan

åldersgrupperna

Den åldersgrupp undersökningen omfattar utgöres av tio årsklasser och börjar med den årsklass, som föregående år fyllt 17 är. Man kunde vänta sig att just åldern 17—26 år skall ha stor betydelse, när det gäller övergång från en absolutistisk livsföring till olika grad av alkoholvana. Redan vid sjuttonårsåldern har emellertid något mer än hälften av pojkarna och något 126

Tab. U 1.

Alkoholvanegrupper

bland ungdom i olika åldrar Därav

Åldersgrupper

Hela antalet undersökta

17-åringar 18- » 19- » 20- » 21- » 22- » 23- » 24- » 25- » 26- » Samtliga

17-åringar 18- » 19- » 20- » 21- » 22- » 23- » 24- » 25- » 26- »' Samtliga

absolutister

vinkonsumenter

376 402 359 358 331 422 409 374 468 469 . 3.968

48.9 + 2.8 37.6 + 2.6 37.6 + 2.7 25.4 + 2.4 23.9 + 2.5 21.1 + 2.1 21.3 + 2.1 16.6 + 2.1 13.2 + 1.7 11.9 + 1.6 25.1 + 0.7

13.3 + 1.8 .11.2 + 1.7 8.9 + 1.6 7.6 + 1.5 7.5 + 1.6 5.2 + 1.1 3.9 + 1.0 4.8 + 1.2 4.3 + 1.0 3.2 + 0.8 6.8 + 0.4

371 394 364 385 425 363 402 410 512 475 4.101

57.7 + 2.7 46.7 + 2.7 44.2 + 2.8 38.2 + 2.6 36.5 + 2.5 33.3±2.6 33.8 + 2.5 31.7 + 2 5 32.2 + 2.2 33.7 + 2.3 38.4 + 0.8

i

p r o c e ii t

spritdryckskonsumenter som föl tärt högst en mer än en gång senaste gång senaste månaden månaden

Uppgift saknas

Mä n 31.9 + 2.6 43.3 + 2 6 42.6 + 2.8 52.5 + 2.8 55.9 + 2.9 54.5 + 2.6 50.8 + 2.6 50.0 + 2.8 57.3 + 2.4 52.5 + 2.5 49.4 + 0.8

5.1 + 1.2 7.9 + 1.4 10.9 + 1.8 14.5 + 2.0 12.4 + 1.9 19.2 + 2.0 24.0 + 2.3 28.6 + 2.5 25.2 + 2.1 32.4 + 2.3 18.6 + 0.6

25.1 + 2.4 37.6 + 2.6 34.9 + 2.7 40.8 + 2.7 42.3 + 2.6 45.7 + 2.8 45.0 + 2.7 45.1 + 2.6 44.5 + 2.3 43.3 + 2.4 40.7 + 0,8

1.3 + 0.5 1.5 + 0.8 5.5 + 1.3 6.2 + 1.3 5.2 + 1.1 8.6 + 1.6 8.0 + 1.4 10.5 + 1.6 10.0 + 1.4 11.6 + 1.6 7.1 + 0.4

— — — 0.3

— — — — — 0.1

Kvinnor 15.9 + 2.0 14.0 + 1.9 15.4 + 2.0 14.5 + 1.9 15.8 + 1.9 12.1 + 1.8 12 9 + 1.8 12.7 + 1.8 13.3 + 1.6 11.4 + 1.5 13.7 + 0.6

— 0.2

— 0.3 0.2 0.3 0.3

— — — 0.1

mindre än hälften av flickorna förtärt alkoholdrycker. Andelen absolutister minskar därefter kontinuerligt så att den vid slutet av tioårsperioden, alltså vid 26årsåldern, har gått ned till 12 % av de unga männen och till något över 30 % av de unga kvinnorna. En mera överskådlig beskrivning av denna process ges i diagram U 1. Man kan med ledning av detta göra några viktiga iakttagelser. För såväl pojkar som flickor faller kurvan över andelen absolutister kraftigt från 17-årsåldern till omkring myndighetsåldern. Genomsnittligt är det under denna period 5 å 6 % per år av hela åldersklassen, som får sin första egna erfarenhet av alkoholförtäring. För pojkarna fortsätter absolutistandelen sedan att minska» ehuru i betydligt långsammare tempo. Utvecklingen av absolutistandelen kan beträffande pojkarna alltså sammanfattas sålunda. Vid 17-ärsåldern har c:a hälften förtärt alkoholdrycker. Nytillskottet varje år är därefter c:a 5 % fram till 21-årsåldern. Då återstår något över 20 % utan egen erfarenhet av spritdrycker. Denna andel sjunker sedan med c:a 2 % 127

under vart och ett av de närmaste 5 åren, så att vid 26-årsäldern endast återstår något över 10 % absolutister. MÄN

KVINNOR

I0O

90 ••

7 0 J-

éO

i

10 . 0

_ Ålder

17 IB

19 Absolutister

HH

Vinkonsumenter

24 Ålder

| g

Spritdtyckskons.. som förfört högst en g å n g senosie månaden

||

Spritdryckskons. som förtärt me, on en gång senaste månoden

Diagram U I. Alkoholvanegrupper

bland ungdom i olika

åldrar.

Absolutistandelen bland flickorna faller i åldrarna 17 lill 21 år från något över hälften till något över 30 %. Därefter är den avtagande tendensen så obetydlig, att man närmast får intrycket av en stabilisering. Med hänsyn till de små differenserna mellan de olika årsklasserna och den statistiska felmarginalen, som helt inrymmer dessa differenser, är det dock ej möjligt att dra mera bestämda slutsatser beträffande utvecklingen ifråga om flickorna efter myndighetsåldern. De övriga undersökningar, som kommittén verkställt, tyder emellertid på utveckling mot minskad andel absolutister ännu vid passerandet av tretlio- och fyrtioårsåldern. Bland pojkarna minskar den andel, som endast förtär svagare alkoholdrycker — vin eller öl — mycket kraftigt under de tio levnadsår, som är föremål för observation. Vid sjuttonårsåldern utgör den c:a 13 %, vid myndighetsåldern c:a 8 % och vid uppnådda 26 år endast 3 %. Bland flickorna åter är denna andel mera konstant. Den minskar visserligen något under de tio åren men blott från 15 a 16 % vid sjuttonårsåldern till omkring 12 % vid myndighetsåldern, varefter andelen flickor, som begränsar sin alkoholförtäring till endast svagare alkoholdrycker — i likhet med vad som kunde konstaleras beträffande absolutistandelen — synes förhälla sig konstant upp emot tjugosexårsåldern. Vi har alltså kunnat observera en tydlig minskning av andelen absolutister och vinkonsumenter från sjuttonårsåldern och uppemot den mognare ungdomsåldern. Denna minskning motsvaras självfallet av en ökning av den andel, som förtär spritdrycker. Andelen spritdryckskonsumenter, som vid sjuttonårsåldern är 37 % av pojkarna och 27 % av flickorna, är vid tjugosexärsåldern 85 % av pojkarna och 55 % av flickorna. 128

Det är i detta sammanhang av intresse alt vid studiet skilja på de två förut angivna grupperna av spritförtärare; å ena sidan de som förtärt upprepade gånger under de sista fyra veckorna och å andra sidan de som förtärt högst en gäng under den observerade fyraveckorsperioden. Bland pojkarna ökar gruppen med upprepad förtäring frän 5 % till 32 % mellan sjutton- och tjugosexårsåldern. För flickornas del går motsvarande ökning från 1 % till 12 %. Ökningen fördelar sig tämligen jämnt på de olika åldersåren. En annan utveckling visar däremot gruppen med den mera tillfälliga förtäringen. För de sjuttonåriga pojkarna utgör denna 32 %, för tjugoettåringarna drygt 56 % och för tjugosexåringarna likaså något över 50 %. För de sjuttonåriga flickorna är andelen 25 %, för tjugoettåringarna 42 % och för tjugosexåringarna 43 %. Andelen tillfälliga förtärare ökar sålunda endast obetydligt efter myndighetsåldern. Den förut konstaterade ökningen av antalet spritkonsumenter efter myndighets Åldern gäller alltså endast den grupp, som något mera regelbundet förtär alkohol. Sammanfattningsvis kan man alltså göra följande iakttagelser beträffande alkoholvanebildningen frän sjullonårsåldern upp till och med tjugosexårsåldern. Vid sjuttonårsåldern är av pojkarna något mindre än hälften och av flickorna något mer än hälften utan erfarenhet av egen alkoholförtäring. Blott en mindre del, av pojkarna en pä tjugo och av flickorna en på åttio, har erfarenhet av upprepad förtäring under den senaste fyraveckorsperioden. Ett något större antal såväl pojkar som flickor har förtärt vin eller öl men ej spritdrycker. Under de närmast följande åren sker så en minskning av andelen absolutister och vidare en minskning av den andel som endast förtär de svagare alkoholdryckerna vin och öl. I stället ökar tämligen parallellt de båda grupperna spritförtärare (med mera tillfällig resp. upprepad förtäring) uppemot myndighetsåldern. Vid denna ålder ändras emellertid utvecklingen något. Andelen absolutister fortsätter att minska, ehuru ej i samma takt som tidigare. Detsamma gäller i stort sett även gruppen »vinkonsumenter». Gruppen »mera tillfälliga spritförtärare» har emellertid stagnerat, och ökningen gäller alltså gruppen med upprepad spritförtäring, vilken i rask takt ökar och synbarligen befinner sig under fortsatt ökning vid passerandet av tjugosexårsåldern. Vid sistnämnda ålder har andelen absolutister minskat till en åttondel av pojkarna och en tredjedel av flickorna. Upprepad spritförtäring under en fyraveckorsperiod registreras nu för var tredje ung man och var åttonde ung kvinna. Andelen personer som ej förtär spritdrycker men vin eller öl är i denna ålder mycket ringa bland pojkarna (en av trettio) medan den fortfarande omfattar en åttondel av flickorna. Dessa slutsatser bygger på den förutsättningen, att andelen alkoholförtärare i en viss ålder inte förändrats nämnvärt under den tid undersökningen omfattar. Som i det följande (sid. 233) skall visas, gäller emellertid icke denna förutsättning. Andelen sjuttonåringar, som dricker sprit, befinner sig i stark stegring, vilket torde kunna väntas medföra, att andelen spritkonsumenter bland tjugosexåringarna också kommer att öka.

Olikheter

mellan

landsdelar

och

ortstyper

Alkoholvanorna visar en synnerligen skiftande bild allteftersom man låter studiet av dem gälla växlande kategorier av ungdom. I det föregående har stora olikheter mellan könen redovisats. Det har också kunnat påvisas, att vanorna kontinuerligt förändras med åldern. Studiet av olikheterna i alkoholvanor skall i det följande 9

1944 års nykterhetskommitté

l

j9p,

fortsättas med en framställning beträffande vanornas variation med landsdelar och ortslyper. De växlande miljöförhållandena för människor i olika landsdelar tar sig också uttryck i olikheter i ungdomarnas alkoholvanor. Detta belyses närmare i tab. U 2 och i diagram U 2, i vilket några av tabellens huvudsiffror uttrycks grafiskt. Såväl bland män som kvinnor är absolutismen vanligast i övre Norrland. Belativt stort antal absolutister har också Dalarna och nedre Norrland. Nära genomsnittet ligger västra Sverige, Mälarlandskapen samt Smaland och öarna. Särskilt liten andel absolutister har Skåne och Blekinge samt Stockholms stad. För männen göres i tab. U 2 den intressanta iakttagelsen, att differenserna är relativt små mellan landsdelarna i fråga om den andel, som endast tillfälligt förtärt spritdrycker sista tiden, medan betydande olikheter kan observeras beträffande de andelar, som utgörs av absolutister och av »upprepade förtärare». I Stockholms stad har sålunda nästan var tredje intervjuad ung man förtärt spritdrycker mer än en gång sista månaden, medan detta är förhållandet endast med var tolfte i övre Norrland, var nionde i Dalarna ooh nedre Norrland och var femte—sjätte i de övriga landsdelarna. Tab. U 2.

Alkoholvanegrupper bland ungdom inom olika landsdelar. Därav

Landsdelar

Hela antalet undersökta

vinabsolutister konsumenter

i

i åldern 17—26 år

procent spritdryckskonsumenter som förtärt

Uppgift mer än en högst en gång senaste gång senaste saknas månaden månaden

1VI än

—

Stockholms stad Mälarlandskapen Småland o. öarna Skåne o. Blekinge Västra Sverige Dalarna o. nedre Norrland Övre Norrland

421 656 642 653 941

12.4 + 1.7 26.1 + 1.8 28.7 + 1.9 15.3 + 1.5 25.7 + 1.5

7.4 + 1.3 6.7 + 1.0 6.8 + 1.1 8.3 + 1.0 5.2 + 0.8

49.6 + 2.6 48.6 + 2.1 49.4 + 2.1 55.9 + 2.1 48.2 + 1.7

30.6 + 2.4 18.3 + 1.5 15.1+1.5 20.5 + 1.7 20.8 + 1.4

346 309

35.3 + 2.7 40.4 + 3.0

10.4 + 1.7 3.9 + 1.1

42.7 + 2.9 47.9 + 3.0

11.3 + 1.8 7.8 + 1.6

0.3 Hela riket

25.1 ±0.7

6.8 ±0.4

49.4±0.9

18.6 ±0.7

0.1 Stockholms stad Mälarlandskapen Småland o. öarna Skåne o. Blekinge Västra Sverige Dalarna o. nedre Norrland Övre Norrland

555 667 642 635 984

17.8 + 1.7 42.3 + 2.0 43.8 + 2.1 25.2 + 1.8 37.3 + 1.6

9.2 + 1.3 13.8 + 1.4 14.6 + 1.5 14.8 + 1.5 15.3 + 1.2

54.6 + 2.3 37.6 + 2.0 38.5 + 2.0 52.4 + 2.1 40.4 + 1.7

18.4 + 1.7 5.8 + 1.0 3.1 + 0.7 7.6 + 1.1 6.9 + 0.9

289 329

61.6 + 3.1 62.6 + 2.8

14.2 + 2.2 12.5 + 2.0

21.8±2.6 23.1 + 2.5

2.4 + 0.9 1.5 + 0.8

"- 1 0.3

Hela riket

38.4 ±0.8

13.7 ±0.6

40.8 ±0.8

7.0 ±0.4

0.1 K v inn

__

or

— 0.5

— 01

Även beträffande kvinnorna föreligger stora olikheter mellan landsdelarna. I Norrland är mer än sex tiondelar absolutister medan i Stockholms stad endast var sjätte ung kvinna är absolutist ocb i Skåne var fjärde. I Stockholm har nära 3/4 av de unga kvinnorna förtärt spritdrycker, medan i övre Norrland 2/3 aldrig förtärt spritdrycker. I Stockholm har nästan var femte ung kvinna förtärt spritdrycker upprepade gånger under den senaste månaden, medan detta i Norrland bara gäller en eller två per hundra. De nu konstaterade olikheterna mellan landsdelarna bör först och främst ses mot bakgrunden av den olika bebyggelsetätheten och yrkesfördelningen. Alkoholbruket är nära förknippat med umgängeslivets olika former, och umgängeslivet på en ort präglas i hög grad av befolkningstätheten och yrkeskaraktären. Bedan bebyggelsens täthet har stor betydelse för den omfattning i vilken människorna kommer i kontakt med varandra. De ekonomiska och sociala förhållandena i övrigt har också en avgörande betydelse för hur ofta och under vilka former umgängesliv kan äga rum. I det följande skall visas, att alkoholvanorna är som mest utbredda i de största tätorterna och inom dessa i de befolkningslager, där förutsättningarna i övrigt för ett omfattande umgängesliv är störst.

•

i p n l d ' kon»., som fort högst e n gäng sen månade»

K

Kvmno.

•M

Diagram

U 2. Alkoholvanegrupper åldern 17—26 år i olika

Mön

bland ungdom landsdelar.

i

Betydelsen av regionala olikheter i fråga om den traditionella grundinställningen till alkoholbruket får emellertid ej förbises. Även om man jämför förhållanden inom orter med samma struktur får man regionala olikheter. Ett exempel erbjuder Jönköpings län, där frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen sedan gammalt har en mycket stark ställning, och där alkoholvanorna är avsevärt mycket mindre utbredda än inom andra områden med motsvarande sociala struktur. En belysning av ortstypens betydelse för vanorna ges i tab. U 3 och diagram U 3. Materialet har här fördelats på olika kommuntyper, varvid städerna indelats i tre grupper efter storleksordning och landskommunerna i fyra grupper efter yrkeskaraktär enligt 1940 års folkräkning. Till kommuntyperna A, B och C har förts sådana kommuner, i vilka yrkesgruppen »jordbruk med binäringar» omfattar resp. minst 75 %, 50—75 % och mindre än 50 % av den sammanlagda befolkningen och i vilka ej finns tätorter, vilkas sammanlagda befolkning uppgår till minst 2/3 av kommunens hela folkmängd. Om det sistnämnda är fallet, räknas kommunen som D-kommun. Indelningen A, B och C anger alltså graden av jordbruksprägel, varjämte man i D-gruppen har erhållit de utpräglade tätortskommunerna på landsbygden. Det bör emellertid betonas, att i den mån tätorterna på landsbygden ingår i kom-

Tab. U 3 .

Alkoholvanegrupper

bland ungdom i åldern 17—26 år i olika Därav

0 r tsty p

Hela antalet undersökta

absolutister

vinkonsum enter

ortstyper.

i procent spritdryckskonsumenter som förtärt

Uppgift mer än en högst en saknas gång senaste gång senaste månaden månaden

Mä n 716

14.1 + 1.4

7.4 + 1.1

49.6 + 2.0

28.6 + 1.8

926 201 303 492 816 514

23.3 + 1.5 30.8 + 3.5 26.4 + 2.7 30.5 + 2.2 28.6 + 1.7 29.7 + 2.2

6.5 + 0.9 6.5 + 1.9 9.3 + 1.8 4.7 + 1.0 6.5 + 1.0 7.8 + 1.3

50.3 + 1.8 45.8 + 3.8 45.2 + 3.1 50.4 + 2.4 49 3 + 1.9 50.4 + 2.4

19.9 + 1.4 16.9 + 2.8 18.8 + 2.4 14.2 + 1.7 15.6 + 1.4 12.1 + 1.5

0.3 0.2

Samtliga

25.1 ±0.7

6.8 ±0.4

49.4 ±0.8

18.6±0.7

0.1 Storstäder Städer över 10 000 inv. Småstäder D-kommuner ' O-kommuner 1 B-kommuner 1 A-kommuner l

18.1 + 1.3

10.1 + 1.0

55.3 + 1.7

16.5 + 1.3

1.078 228 299 498 678 395

33.6 + 1.5 32.9 + 3.4 40.8 + 3.0 48.4 + 2.4 54.9 + 2.0 59.0 + 2.6

13.5 + 1.1 15.3 + 2.5 16.7 + 2.3 13.3 + 1.6 15.8 + 1.5 16.7 + 2.0

45.8 + 1.6 47.4 + 3.5 36.8 + 3.0 36.3 + 2.3 26.7 + 1.8 22.0 + 2.2

Samtliga

38.4 ±0.8

13.7 + 0.6

40.8 + 0.8

7.1 + 0.8 4.4 + 1.4 4.7 + 1.3 1.8 + 0.7 2.5 + 0.7 2.3 + 0.8 7.0+0.4

Storstäder Städer över 10 000 inv. Småstäder D-kommuner 1 C-kommuner l B-kommuner *• A-kommuner x

K v inn o r

132 Se definition sid. 53.

1.0 0.2

o.t 0.1

mimer med mindre än 2/3 av totalbefolkningen boende i tätort, ingår de i grupperna A, B eller C alltefter jordbruksbefolkningens relativa andel. I storstäderna är genomsnittligt 14 % av de unga männen i åldern 17—26 år absolutister. I övriga städer med över 10 000 inv. är absolutistandelen 23 % och i småstäderna 31 %. Samma storlek har absolutistandelen på landsbygden. De olikheter som finns i siffrorna mellan småstäder och landsbygd samt mellan olika kommuntyper på landsbygden faller inom slumpgränserna. Man kan alliså konstatera, att absolutismen bland de unga männen har den minsta utbredningen i storstäderna, att den är något mera vanlig i övriga större städer, samt atl den är vanligast i småstäder och på landsbygden, där den omfattar uppemot en tredjedel av de unga männen. De andelar, som förtär enbart de svagare dryckerna vin och öl eller som förtär sprit mera sällan, är lika stor inom samtliga ortsgrupper. Materialet tillåter inga slutsatser om olikheter. Vad däremot beträffar den andel, som druckit spritdrycker flera gånger under den senaste fyraveckorsperioden, finner vi en klar skillnad mellan storstäderna och landet i övrigt. För storstäderna redovisas siffran 29 % medan den för övriga ortstyper ligger mellan 12 och 20 %. Materialet medger också den slutsatsen, att andelen ynglingar med upprepad förtäring är något större i städer och andra tätorter än pä rena landsbygden. MAN

KVINNOR Spritdryckskonsumenter, förtört mer ön en gång • le månoden

80 •

70 Spritdryckskonsumenter, som förtärt högst en gäng senaste

30 Vinkonsumente*

O.. .16-

londsb

5I...I ''•|'o'ooo*''s"6•, D-Sor.» C l » . tUo

O,, , i i S'°'»i.

10.003 ' Srn6il

londsb D-komm C I O T . T

Bt-ornr*

Diagram U 3. Alkoholvanegrupper bland ungdom i åldern 17—26 år i olika kommuntyper. Olikheterna mellan kommuntyperna är betydligt större för kvinnorna än för männen. För kvinnorna minskar sålunda absolutistandelen kontinuerligt med tilltagande tälortsgrad hos bostadsorten, ett förhållande som i motsats till vad som observerades för männen gäller även om man jämför olika typer av landskommuner. I storstäderna är 18 % av de unga kvinnorna absolutister, i övriga städer något över 30 %. Tätortskommunerna på landsbygden har en absolutistandel bland flickorna på c a 40 % medan motsvarande andel i de rena jordbrukskommunerna är c:a 60 %. Andelen vinkonsumenter bland flickorna varierar något, men olikheterna är inte så stora, att de medger några bestämda slutsatser. Den kategori, som innesluter 133

de mera tillfälliga spritdrycksförtärarna, ökar markerat med tilltagande tätortsgrad hos bostadsorten. Detsamma gäller de »upprepade förtärarna». Här har vi alltså en annan tydlig avvikelse från resultaten för de unga männen. Bland dessa visade sig andelen »tillfälliga förtärare» vara tämligen konstant medan endast andelen »upprepade förtärare» ökade med tilltagande tätortsgrad. För flickorna åter gäller ökningen båda kategorierna spritdrycksförtärare. Skillnaden mellan storstäder och landsbygd ifråga om den andel av flickorna, som förtärt sprit upprepade gånger, visar att de unga storstadskvinnorna utgör en från de unga landsbygdskvinnorna helt avvikande vanetyp. Andelarna »upprepade förtärare» är resp. 16,5 % och 2 a 3 %. Tabellen ger även det intressanta resultatet, att man kan finna större olikhet ifråga om alkoholvanornas utbredning mellan pojkar från olika ortstyper än mellan pojkar och flickor i samma ortstyp. Speciellt har i städerna och i synnerhet i storstäderna en avsevärd utjämningsprocess ägt rum mellan könen i detta avseende. Absolutismen är med säkerhet vanligare bland pojkarna på landsbygden och sanno-

1 MÄN

Ålder

23 Aide.

är

Ålder

ö v r i g a städer

Storstäder

år

Landsbygd

KVINNOR

ö v r i g a städer Sprttdryckskonsumenter,

som

mer ön en g å n g senaste m å n a d e n

Diagram U 4. Alkoholvanor

Landsbygd

förtär Ö v r i g a som förtär alkohol

bland ungdom i olika åldrar och

_J

Absolutister

ortstyper.

likt också bland pojkarna i de mindre städerna än bland flickorna i samma ålder i storstäderna. Den andel, som förtärt sprit upprepade gånger under de senaste fyra veckorna, är sannolikt också större bland flickorna i storstäderna än bland pojkarna på den rena landsbygden. Ett samtidigt hänsynstagande till ålder och ortstyp ger en fördelning på alkoholvanegrupper enligt diagram U 4. Storstädernas speciella fördelning, där i den mogna ungdomsåldern absolutism är mycket sällsynt medan andelen »upprepade förtärare» utgör nära hälften av pojkarna och tredjedelen av flickorna, kommer här väl till uttryck. Diagrammet ger 134

också relief ät den stora olikheten i vanor mellan unga kvinnor från olika ortstyper. Absolutismen har bland kvinnorna på landsbygden stor utbredning även i övre ungdomsåldrarna, och andelen »upprepade förtärare» är såväl bland kvinnorna från de medelstora och små städerna som bland kvinnorna på landsbygden tämligen liten. Storstadsflickorna åter visar en fördelning, som nära påminner om pojkarnas. Det tidigare konstaterandet att absolutismen är vanligare bland pojkarna från landsorten än bland flickorna i de största städerna ges här en ytterligare belysning; likaså det förhållandet att upprepad spritförtäring är lika vanlig eller vanligare bland storstadsflickorna som bland pojkarna från landsbygden och kategorien »övriga städer». Av intresse är också att konstatera, att olikheterna huvudsakligen gäller andelen absolutister och »upprepade förtärare». Mittfältet (de mera tillfälliga förtärarna) är ungefär lika stort i alla grupperna. Samtidigt som åtskilliga absolutister övergår till denna mittgrupp, sker alltså en motsvarande rekrytering från denna grupp till gruppen »upprepade förtärare».

Olikheter

mellan

socialgrupper

Det är ett känt förhållande, att levnadsvanorna i hög grad varierar mellan de olika socialgrupperna. Allmänt har det också antagits alt en sådan olikhet finns mellan alkoholvanorna i olika socialgrupper. De högre socialgrupjjerna torde l.ex. i större utsträckning än de lägre deltaga i »bjudningar», vilket gör att förtäringstillfällena för de högre socialgrupperna återkommer oftare. Man har alltså anledning vänta sig, att ungdomarna frän hem tillhörande dessa högre socialgrupper genomsnittligt möter alkoholförtäring i sina hem oftare än andra ungdomar. Detta bör också föra med sig en större utbredning av alkoholvanorna bland dessa ungdomar. Vidare har otvivelaktigt de högre socialgruppernas alkoholvanor med det starkt poängterade, rituella festinslaget och det rikare urvalet av olika alkoholdrycker en starkare attraktionskraft än de enklare vanorna i de lägre socialgrupperna. Sannolikt har de också en mera imperativ prägel. Det gäller här icke blott att deltaga i en allmän förtäring av vissa drycker, det gäller också i hög grad att delta i de gemensamma ceremonierna. Ofta är det dessa ceremonier som är den dominerande, imperativa faktorn, icke förtäringen i och för sig. Till belysning av dessa förhållanden har de intervjuade ungdomarna dels grupperats på socialgrupper med hänsyn till faderns yrke, dels grupperats på några olika grupper med hänsyn till sitt eget yrke och sin egen utbildning. Vid indelningen i socialgrupper har valstatistikens indelningsgrund följts. Man har där fördelat yrkesgrupperna på tre olika socialgrupper. De riktlinjer man därvid följt är icke yrkestekniska utan ekonomiska och sociala. Huvudvikten har lagts på »vilket befolkningslager personen socialt sett kan anses tillhöra». Avsikten har varit att få en indelning i de tre inom statistiken allmänt använda socialgrupperna. Till grupp 1 har räknats vissa kategorier företagare, vilka närmast skulle kunna betecknas såsom »större» företagare, tjänstemän i ledande ställning eller i befattningar, för vilka i regel fordras högre utbildning (i regel studentexamen eller motsvarande), vissa personer i de s. k. fria yrkena samt innehavare av större förmögenheter. Till grupp 2 har förts »mindre» företagare, tjänstemän i me liangrader (med ställning motsvarande folkskollärare och därunder) samt vissa innehavare av fria yrken. Grupp 3 slutligen omfattar kroppsarbetare och motsvarande tjänstemän av lägre grad (brevbärare, vaktmästare e t c ) . 135

£ ._.

CO crj

iC ö P* M

i

d "-

o =2

rl rl

a, o O

s£ >M **

O

g

5. f> o3

&0 o j

~ 43 t-l P

bC bf) o3 u :0 P - d d OJ

CL, OJ

co

g

fl -M

— *

p r

P cc d ort

•H

©

'

o

rH

CD

lO

cö ©

©

(3

•*

CM

<M

Ti

CO

l-i

r i

+i +i +i 2 +!

«

"= «? TO

tN

£

- * -*

OS M

H •*

d

iC

00 OJ

N

Ö

co O

+ 1O +1H *+1" S»g t+1 x

^

OJ

Ol

.3 £

Ti* rH

CÖ - * r H —1

co

CM

CM

oo

N

H

ri

O

u

CD 43 to

•s

,

« i"

®

i

-ö

et "*

P

ci

oj

c3

4f

tn

•rH

03 CM

Tt<

rH

TO —1

O -*

OJ TO

kC TO tM

-f TO OJ

-* OJ 00

rH

ho d P, .« P. 3

ctj to

d

^

J . ** 3 :o3 co -w d Ö

45 *

OJ

mer i en gå senas

a

1 1

a

to a

r_i

43 3 toi«3

.rt 3 2 > P«. sOJ

:rt Q .--.

d

.5 d 2 T i

cg

.2 co

o;

a g d cp

5!° bO "ä P

o -d

=" a r-l OJ °o3

S <o

d

.

c

*>

M

co

co' •TH

+i +i +i "3 +1

to

oo d

a

P

C i. o o

+1 •r-i

o

r-H O CC

i-i

"W o

P

>

co

CM

©

E

« 3

> M

rH

27.6± 7.0 + 4.7 +

pä

CO 431

o3 t/i

mer än en gång senaste

CU 3

£

g

CO

t» TO

>H

rH

I

" i

Ö Ö

'

d

O

OJ

OJ

K

co ö

©

O

•*

f>

° ° %%

CM TO

CD rH

00 rH

"O

TO

CM

TO* rH*

rH

TO

+1 +1 +1 3co +1 ^

•

oo d

+11 +i +i +i s Mi '

©

TO OJ <"2 . . . O "* 00 © "* -HH \0 i t

CO

co

•«*

CM

©

©

d

5 =

+1 +1 +1a -!e+1 r o 05 q

.2 £

ci

t>

co co'

CO

rH CM

rH

©

K

rH

f i

r i

r i

d

-o

+ 1 +1 +1 J*! +1

to JP

•fi

CO *J3

.

OJ

-3

Hel anta' inte: vjua

« J5 i

t- q

w

© rH

00 -*' CM CM

lO CM CM

Ht © 00

lO OJ 00

ri

H

«

»o

Ht -#

CO

d

£.

ö

rH

I H

<M

CO

M

1 £ rM

'S0o 4

CO

c;

•S1

cä -H

« O

cr co OJ

co

P. CO

"* 00

p. d

«3 QQ

Vid verkställandet av indelningen visade sig 6 % av ungdomarna komma fråa hem, där fäderna hänförts till grupp 1, c:a 47 % tillhöra grupp 2 och likaså 47 % tillhöra grupp 3. Det bör understrykas att från grupp 1 kommer endast c:a 1 % av landsbygdens ungdom men c:a 10 % av städernas. 54 % av landsbygdens men endast 39 % av städernas ungdom kommer från grupp 2. Från grupp 3 kommer 45 % av landsbygdens och 51 % av städernas ungdom. 1 I tab. U 4 ges en översikt över fördelningen på alkoholvanegrupper av ungdomarna i de tre socialgrupperna. Jmfr. även diagram U 5. Tabellen ger en klar differens mellan den högsta socialgruppen å ena sidan och de båda lägre socialgrupperna å den andra sidan. Absolutismen är två till tre gånger vanligare bland ungdom från grupp 2 och 3 än bland ungdom tillhörande grupp 1. De tillfälliga förtärarna är ungefär lika vanliga i samtliga tre grupper men de »upprepade förtärarna» är vanligast i den högsta socialgruppen. Bland pojkarna i socialgrupp l

MÄN

KVINNOR

en gång

Diagram U 5. Alkoholvanegrupper i åldern 17—26 år från olika

mer än en gång

bland ungdom socialgrupper.

1 Dessa siffor avser fördelningen på socialgrupper efter faderns yrke. Fördelningen gäller sålunda endast fäder till vid undersökningstillfället vuxna barn. Valstatistiken, som avser alla röstberättigade, har en annan fördelning än den nu redovisade.

tillhör dubbelt så många kategorien »upprepade förtärare» som i socialgrupp 2 och 3, medan för flickornas del andelen »upprepade förtärare» är 4—6 gånger större i den högsta socialgruppen än i de båda övriga. Man kan sålunda göra den iakttagelsen, att olikheten mellan socialgrupp 1 å ena sidan och de båda övriga å den andra sidan är störst bland de unga kvinnorna. En motsvarande iakttagelse har tidigare redovisats, då vi fann, att olikheten mellan alkoholvanorna i olika ortstyper var större bland kvinnorna än bland männen. Liksom tidigare ifråga om storstäderna kan vi nu också ifråga om den högsta socialgruppen konstatera, att olikheten mellan kvinnor och män är mycket liten. Denna olikhet är mindre än mellan män från olika socialgrupper. Med andra ord: det är en mindre andel av kvinnorna i socialgrupp 1 som är absolutister än av männen i socialgrupp 2 och 3. Andelen kvinnor i socialgrupp 1, som är »upprepade förtärare», är vidare större än motsvarande andel av männen i de båda lägre socialgrupperna. Med hänsyn till att man kunnat konstatera i stort sett samma differenser mellan olika ortstyper som mellan olika socialgrupper, bör man för att få en fullt tillfredsställande bild av olikheterna mellan de olika socialgrupperna samtidigt taga hänsyn till inverkan av bostadsorten. Av de uppgifter, som lämnats härovan av socialgruppsfördelningen, har framgått att denna är olika i städerna och på landsbygden. Materialets storlek medger icke ett samtidigt hänsynstagande till köns-, kommuntyps-, socialgrupps- och alkoholvanegruppsfördelning, då socialgrupp 1 omfattar för få individer. Uppdelningar kan emellertid göras beträffande de båda övriga socialgrupperna. Detta torde emellertid vara tillräckligt, eftersom den högsta socialgruppen till mycket stor del är lokaliserad till städer och större tätorter. Vanorna inom denna grupp är alltså stadsbygdens vanor. I följande tablå anges några siffror av betydelse för belysningen av den nu angivna frågeställningen.

Kommuntyp Alkoholvana

Differens grp 2 grp 3 soc. grupp 2 soc. grupp 3 Procentuell andel inom

Differensens medelfel

Män. Landsbygd Absolutister Upprepade förtärare

31.3 13.6

27.2 16.0

+ 4.1 — 2.4

±1.73 ± 1.55

22.6 21.8

21.2 21.7

+ 1.4 + 0.1

±1.76 ±1.76

54.5 2.9

49.9 1.8

+ 4.6 + 14

±1.90 ±1.05

25.2 11.3

31.2 6.9

— 6.0 + 4.4

±1.73 ±1.38

Städer Absolutister Upprepade förtärare Kvinnor Landsbygd Absolutister Upprepade förtärare Städer Absolutister Upprepade förtärare

Siffrorna visar ifråga om flickorna i städerna en säker tendens till mindre absolutism och mer utbredda alkoholvanor inom socialgrupp 2 än inom socialgrupp 3. För flickorna från landsbygden kan man icke med ledning av siffrorna draga några bestämda slutsatser. Sannolikheten för att den något högre absolutistfrekvensen inom socialgrupp 2 skall vara statistiskt säkerställd är emellertid ganska stor. Tendensen synes alltså på landsbygden gå i motsatt riktning mot i städerna. Motsvarande gäller i viss mån om pojkarna. På landsbygden synes absolutistandelen vara något större i socialgrupp 2 än i socialgrupp 3. Några ens sannolika differenser erhållas emellertid icke i städerna. Här tycks vanorna ha likartad struktur inom dessa båda socialgrupper. Sammanfattningsvis finner vi sålunda, att på landsbygden är alkoholvanorna något mera utbredda bland ungdom tillhörande socialgrupp 3 än bland ungdom Ullhörande socialgrupp 2. I städerna är förhållandet omvänt för flickorna, medan vi för pojkarna icke finner någon skillnad mellan socialgrupperna. En närmare karakteristik av socialgruppernas olika sammansättning på landsbygden och i städerna gör detta resultat högst sannolikt mot bakgrunden av erfarenheter från vanebildningen inom andra områden. På landsbygden domineras nämligen socialgrupp 2 av lantbrukarna. Deras vuxna barn skulle alltså få en något mindre kontakt med alkoholbruket än övriga ungdomar. Som senare skall visas, framstår denna erfarenhet såsom naturlig mot bakgrunden av att andelen absolutister och personer med mycket »små» alkoholvanor inom den till högre ålder komna delen av befolkningen (föräldragenerationen) är särskilt stor just bland de egna företagarna inom jordbruket. Det är alltså föräldrarnas mindre utbredda vanor, som här återspeglar sig. Socialgrupp 2 har en helt annan sammansättning i städerna. Där dominerar lägre tjänstemän och »småföretagare». För pojkarnas del märks som förut nämnts ingen skillnad i alkoholvanornas utbredning mellan dessa grupper och arbetarbefolkningen. Utjämningsprocessen — vilken tidigare observerats vara av anmärkningsvärd betydelse just ifråga om pojkarna — kan här ånyo avläsas. För flickornas del kvarstår emellertid en klar skillnad med större utbredrting av vanorna inom socialgrupp 2. Det bör understrykas, att de nu anförda olikheterna endast avser andelen absolutister och antalet förtäringstillfällen. I nästa kapitel ges en framställning av den förtärda kvantitetens storlek. Denna visar, att inom de grupper, som förtär rusdrycker oftare än andra, är den genomsnittliga förtärda kvantiteten per förtäringstillfälle mindre än inom de grupper, där förtäringen återkommer mindre ofta.

Olikheter

mellan

yrkesgrupper

Ungdomar från de högre socialskikten får en genomsnittligt bättre utbildning än ungdomar från de lägre. Dels till följd härav, dels på grund av de mera välsiluerade föräldrarnas större möjligheter att direkt understödja sina barn vid inplaceringen i arbetslivet, får också ungdomarna från de högre socialskikten genomsnittligt mera kvalificerade yrken. Mot bakgrunden av den tidigare iakttagelsen om en större utbredning av alkoholvanorna just bland ungdomar från de högre socialskikten än från de lägre, har man anledning vänta sig en motsvarande bild beträffande alkoholvanorna bland ungdom med yrken, som allmänt anses ge en högre social ställning. Vi har emellertid anledning göra undantag för en kategori, nämligen jordbruksföretagarna. För de unga männen registreras sålunda den största absolutislfrekvensen bland de studerande och inom jordbruksyrkena (tab. U 5 och diagram U 6). Andelen abso139

lutister är i dessa kategorier inemot 30 %. Den lägsta andelen absolutister redovisas för de kvalificerade yrkena, bland vilkas innehavare finns blott 15 % absolutister. Jordbruksyrkena och de studerande har också den minsta andelen spritdryckskonsumenter med upprepad förtäring (13—16 % ) . Bland de kvalificerade yrkenas innehavare är denna andel 38 %. Den höga absolutistsiffran för de studerande får ses mot bakgrunden av att medelåldern inom denna grupp är avsevärt lägre än inom de övriga grupperna. Detsamma gäller den för denna grupp låga siffran för andelen »upprepade förtärare». Av kvinnorna har hemmadöttrarna den största andelen absolutister. Nästan 2/3 av dessa är absolutister. Av hemmadöttrarna tillhör den dominerande delen jordTab. U 5.

Alkoholvanegrupper bland ungdom inom olika yrken. Därav

K ö n Y r k e n

Hela antalet intervjuade

absolutister

vinkonsumenter

i åldern

17—26 år

i pr oce nt spritdryckskonsumenter, som förtärt

uppgift mer än en högst en saknas gång senaste gång senaste månaden månaden

Män J o r d b r u k a r e och hemmasöner Jordbruksarb. Övriga arbetare Kontors- och butikspersonal Lägre tjänstemän i allmän tjänst Kvalific. yrken Studerande Övriga Samtliga

555 408 1.659

28.5 + 2.0 28.4 + 2.4 23.7 + 1.1

9.0 + 1.3 5.4 + 1.1 5.5 + 0.6

49.7 + 2.3 51.7 + 2.4 51.7 + 1.3

12.8 + 1.5 14.5 + 1.9 19.0 + 1.0

26.6 + 2 2

6.3 + 1.2

46.8 + 2.5

20.3 + 2.0

326 106 292 62

21.8 + 2.4 15.1 + 3.7 29.9 + 2.9 15.8 + 4.5

4.3 + 1.2 9.4 + 3.0 15.1 + 2.2 6.6 + 3.1

52.7 + 2.9 37.8 + 5.0 38.8 + 3.1 40.8 + 6.0

20.9 + 2.4 37.7 + 5.0 15.8 + 2.3 36.8 ±5.9

25.1 ±0.7

6.8 ±0.4

49.4 ±0.8

18.6 ±0.7

.

Ki

Hemmafruar Hemmadöttrar Hem bitr. m. fl. Industriarbeterskor Butikspersonal m. m. Hotell- o. restaurangpers, m. m. Kon torsanställd a Kvalific. yrken Stud. och övr. Samtliga 1

— 0.1

— 0.4

in n o r

1.126 448 336

37.6 + 1.5 63.0 + 2.4 50.9 + 2.9

14.3 + 1.1 13.6 + 1.8 18.1 + 2.2

41.4 + 1.6 22.1 + 2.1 28.0 + 2.6

6.7 + 0.8 1.3 + 0.6 3.0 + 1.0

35.9 + 3.0

13.8 + 2.1

45.1 + 3.1

4.9 + 1.3

36.4 + 2.1

13.1 + 1.5

45.1 + 2.2

5.2 + 1.0

248 777 60 228 1

43.6 + 3.4 25.4 + 1 6 8.3 + 3.7 30.7 + 3.3

9.7 + 2.0 12.2 + 1.3 10 0 + 4.1 16.7 + 2.6

42.7 + 3.4 48.6 + 1.9 50 0 + 6.7 44.3 + 3.5

4.0 + 1.3 13.5 + 1.3 31.7 + 6 4 8.3 + 1.9

38.4 ±0.8

13.8 ±0.6

40.7 ±0.8

7.0 ±0.4

därav 205 studerande.

—

— 0-3

— — 0.1

Mön

m 22

Jordbruk o. hemmasöner

Jordbruksorb.

övr. arb.

Kontorso. butikspers.

Lägre tj.-män i allm. tj.

Kval. yrken

Stud.

övr.

Kvinnor

% 100 90 80 70 60 -j 50 40 30 20

,

10 0 Hemmofruar

Hemmadöttrar

Diagram

U 6. Alkoholvanegrupper

Husligt arbete

Butikspers. m. m.

Hotell- o. rest.-pers. m. m.

bland ungdom olika yrken.

Kontorsanst.

i åldern

Kval.yrken

17—26 år

inom

Ofyllt fält = absolutister. Snedstreckat fält = vinkonsumenter. Rätvinkligt kryssat fält = spritdryckskonsumenter, som förtärt sprit högst en gång sen. mån. Diagonalt kryssat fält = spritdryckskonsumenter, som förtärt mer än en gång sen. mån. 141

bruksbefolkningen. Närmast kommer de unga kvinnor, som är sysselsatta i husligt arbete (i huvudsak hembiträden), bland vilka hälften är absolutister. Den mycket låga absolutistfrekvensen bland unga kvinnor med kvalificerade yrken är anmärkningsvärd. En relativt låg absolutistfrekvens har också de kontorsanställda med en fjärdedel absolutister. Samma iakttagelse ifråga om relationen mellan absolutistfrekvens och frekvens av konsumenter med upprepad förtäring under den senaste månaden, som kunde göras för männen, gäller också för kvinnorna. En ringa andel absolutister inom en yrkesgrupp motsvaras av en relativt stor andel konsumenter med mera regelbundna vanor. Till frågan om yrkets betydelse för de ungas alkoholvanor hör också problemet om betydelsen av trivseln i arbetet. Ett försök till schematisk belysning av detta problem gjordes genom en uppmaning till de intervjuade alt ange hur de trivdes med sitt arbete. Svarsalternativen bildade en schematisk skala. Frågan ställdes icke till studerande. Sannolikt har intervjuarna icke alltid ställt denna fråga på sådant sätt, att intervjuobjekten haft skalan klar för sig. Särskilt gäller detta alternativen mellan »trivs mycket bra», »trivs bra» och »trivs någorlunda». Fördelningen mellan dessa tre alternativ får därför icke med den intervjumetod, som använts, användas för mera långtgående slutsatser. Vidare har man anledning vänta att en enstaka fråga av denna typ utlöser ett svar. som anger graden av trivsel med hela den personliga siluationen. Det subjektiva omdömet torde till stor del bli påverkat av inställningen även till t. ex. bostaden, fritidsmöjligheterna e t c , vilka naturligtvis också till stor del är beroende av arbetets art och lönsamhet. Beträffande sambandet mellan alkoholvanor och trivsel kan emellertid erhållas vissa resultat av intresse för belysningen av den allmänna tendensen. Det torde ej heller i detta sammanhang ha så stor betydelse om svaren avser även förhållandena utanför själva yrkessysselsättningen. Det är slående, att i den lägsta åldersgruppen (17—20 år) har de ungdomar, som uppgivit sig trivas »någorlunda», »dåligt» eller »mycket dåligt», den minsta absolutistfrekvensen men den största frekvensen av »upprepade förtärare». Särskilt gäller detta männen. I den högre åldersgruppen åter är förhållandet annorlunda. Där visar gruppen »trivs mycket bra» den största andelen »upprepade förtärare», medan de som trivs »dåligt» eller »mycket dåligt» har en något lägre sådan frekvens men den klart högsta frekvensen absolutister. Resultatet är icke oväntat. Vanebildningen börjar tidigast inom de övre socialskikten, men ungdomar i den lägre åldersgruppen från dessa skikt är till myckel stor del studerande och har alltså icke tillfrågats om trivseln i arbetet. Tidig vanebildning inom de lägre socialgrupperna, till vilka trivselfrågan alltså är begränsad när det gäller de yngsta åldrarna, sker icke i samma utsträckning som i de högre i hemmet, utan i kamratlivet. Men under sådana förhållanden förutsätter vanebildningen ofta relativt hög inkomst, d. v. s. vid så unga år, att vederbörande har ett yrke, som inte krävt längre utbildning. Det torde vara att förvänta, att trivseln i nrbetet bland dessa ungdomar icke är lika stor som bland dem, som definitivt inträder i yrkesarbetet senare och med större valmöjlighet. Landsbygdens unga män — jordbruksarbetare och hemmasöner — demonstrerar i sina svar den minsta trivseln. Såväl fylleri som »moderat» alkoholförtäring förekommer i mindre utsträckning på landsbygden än i städerna. Det skall också visas i det följande, att kombinationen låg ålder — hög inkomst — ingen yrkesutbildning även ger en hög fylleririsk. I de högre åldersgrupperna åter utgör de ungdomar, som tillhör de välbetalda, kvalificerade yrkena, en relativt stor del av de »upprepade förtärarna». Det är alltså 142

de övre socialskiktens ofta återkommande förtäringstillfällen, som slår igenom i andelen »upprepade förtärare». Trivseln med arbetet har inom dessa kategorier angivits med de högsta alternativen i skalan. Sammanfattningsvis finner vi alltså, att det i de yngsta åldrarna finns ett klart statistiskt samband mellan alkoholvanorna och ar betstrivseln. De som trivs mindre bra, har relativt tidigt fått alkoholvana. Huruvida alkoholförtäringen är en följd av den mindre goda arbetstrivseln kan självfallet icke här avgöras. Myckel talar för att såväl den bristande arbetstrivseln som den tidiga alkoholvanebildningen i dessa fall bottnar i en bristande allmän anpassning. För de äldre åldersgrupperna är det oklart, huruvida något motsvarande samband kan påvisas. Under alla omständigheter är olikheterna mellan yrkesgrupperna ifråga om alkoholvanor i och för sig så stora att eventuella olikheter med hänsyn till trivseln i arbetet icke slår igenom. Den detaljerade uppdelning, som erfordras för en tillfredsställande belysning mot bakgrunden av denna erfarenhet, medgiver icke materialets storlek. Olikheter

mellan

utbildningsgrupper

Det har tidigare framhållits, att den högre utbildningen betydligt oftare ges åt ungdomar från de högre socialgrupperna än åt ungdomar från de lägre. I anslutning till tidigare resultat kan vi därför vänta, alt man vid ett studium av alkoholTab. U 6.

Alkoholvanor bland ungdom i åldern med olika skolbildning

17—26 ar

D ä r a \• i p r o c e n t Skolbildning

Hela antalet intervjuade

absolutister

vinkonsumenter

apritdryckskonsumenter, som senaste månaden förtärt högst en gång

mer än en gång

uppgift saknas

Mäu Folkskola Folkhögskola Realskola el. motsvarande Gymnasium Annan skoltyp Uppgift saknas

3.186 64

24.9 + 0.8 42.2 + 6.6

6.0+0.4 14.9 + 4.8

61.0 + 0.9 39.9 + 6.6

18.0 + 0.7 3.0 + 2.3

346 228 22 122

29.5 + 2 6 16.7 + 2.6

12.9+1.9 11.4 + 2.2

46.6 + 2.9 41.2 + 3.5

10.8 + 1.8

30.7 + 3.3

— —

22.1+4.0

6.8 + 2.5

52.4 + 4.8

18.6 + 3.8

0.1 Samtliga

3 968

25.1 ±0 7

6.8 ±0.4

49.4 + 0.8

18.6+0.7

3.053 104

42.6 + 0.9 50.0 + 5.2

13.5 + 0.7 12.5 + 3.5

39.1 + 0.9 35.6 + 5.0

4.7 + 0.4 1.9 + 1.4

456 199 133 9 147

24.6 + 2.2 15.6 + 2.8 18.0 + 3.6

12.9+1.7 12.1 + 2.5 21.0 + 3.8

51 5 + 2.5 45.2 + 3.8 42.2 + 4.6

10.8 + 1.6 27.1 + 3.4 18.8 + 3.6

28.6 + 4.0

17.1 + 3.3

44.7 + 4.4

9.6 + 2.6

—

38.4 ± 0.8

13.7 + 0.6

40.7 ±0.8

7.1 ±0.4

0.1 K t inn

Folkskola Folkhögskola Realskola el. motsvarande Högre flickskola Gymnasium Annan skoltyp Uppgift saknas Samtliga

—

or

Aanefördelningen bland ungdomar med olika utbildning skall finna en större utbredning av vanorna bland de kategorier, som fått en högre utbildning. I tab. U 6 har ungdomarna fördelats med hänsyn till den skolbildning de för närvarande får eller tidigare har fått. Jämför även diagram U 7. De unga män, som gått i gymnasiet, har en mycket låg absolutistfrekvens och en relativt stor andel sådana, som har upprepad sprildrycksförtäriug under en månad. Den låga siffran alkoholkonsumenter för realskoleelever kan möjligen bero på att praktiskt taget samtliga nuvarande elever i realskola befinner sig i den allra lägsta åldersgruppen och att dessa i materialet har en relativt stor »vikt». För flickornas del är den större utbredningen av alkoholvanorna bland dem som gått i flickskolor och gymnasier anmärkningsvärd. Differenserna mellan ungdomar från olika skoltyper är ifråga om flickorna avsevärt mycket större än beträffande de unga männen. En alldeles särpräglad kategori utgör folkhögskoleungdomen, som visar en mycket gynnsam bild. MÄN

KVINNOR

Diagram U 7. Alkoholvanor bland ungdom i åldern 17—26 år med olika skolbildning.

Olikheter

mellan

inkomstgrupper

Man har icke anledning att vänta sig, att det skall finnas ett enkelt och klart samband mellan inkomst och alkoholvana hos de unga. Visserligen är rusdryckerna dyra i inköp och än dyrare blir de, om de skall anskaffas genom restaurangbesök. Ungdomens alkoholvanor följer emellertid uppenbarligen ett annat schema än det som skulle gälla om den egna, kontanta inkomsten vore den mest väsentliga orsaken till variationerna. De övre socialgruppernas ungdom, ofta helt utan inkomster i vanlig mening ganska högt upp i ungdomsåren, har exempelvis mera ofta återkommande alkoholförtäring än övriga socialgruppers ungdom med förhållandevis 144

höga inkomster. Problemet om sambandet mellan egen inkomst och alkoholvana ohr darfor ganska komplicerat och svåranalyserat med statistisk metod. I tab. U 7 visas hur andelen »upprepade förtärare» (personer som förtärt spritdrycker minst två gånger under de senaste fyra veckorna) varierar med inkomsten.

t? C Gj ^ P

t: Bi

ci co -^ ci c* co*

tö K3 r v -»-*

O >4« H

N

*

I I —*. co -r

cc o

oo o

o o

o o o

5 ci *ä tu •~ 2! tS.

cu to °> C!

:a

o o

T—t co

M M

"*» 13 c ° •c "*

I 41 "C C cu t,

=*, sa. s

rr"p

t.

CO

rH

r—i

g3 rt 3

A-S

•l-H

g M

3 10 1944 års nykterhetskommitté

I

CO

s

o "w M P

"^ r-t

Man har efterfrågat uppgifter om kontantinkomster och naturaförmåner. Naturaförmånerna har sedan omräknats till kronor med ledning av de faktiska utgifterna för mat och husrum för genomsnittet av ungdomar i samma ålder och kommuntyp (enl. svaren på fråga 47). Inkomstbeloppet avser för gifta makarnas sammanlagda inkomst. Studerande med understöd eller fickpengar har i denna tabell räknats som inkomstlösa, såvida de ej också haft arbetsinkomst. Tabellen gäller endast män. De unga kvinnornas alkoholvanor är så »passiva» och deras egna inköp av alkoholdrycker betyder så relativt litet för den förtärda kvantiteten, att frågan om inkomstens inflytande i stort sett torde sakna relevans. I tabellen har man gjort åtskillnad mellan olika ortstyper. Ett nominellt inkomstbelopps värde är ju avhängigt av bostadsortens dyrortsgrad, och uppdelningen på storstäder, övriga städer och landsbygd avser att i någon mån neutralisera inverkan av dessa olikheter. Vidare har de undersökta personerna fördelats på två åldersgrupper i syfte att undersöka, om inkomstvariationerna har olika betydelse i olika åldrar. Den högsta inkomstgruppen har genomgående den största andelen »upprepade förtärare». Som väntat gäller emellertid icke motsatsen för den lägsta inkomstgruppen, vilken till betydande del innehåller praktiskt taget inkomstlösa. Inom denna har man ett större procentuellt antal »upprepade förtärare» än medeltalet för vederbörande ålders- och ortsgrupp. Detta torde bero på att i den lägsta inkomstgruppen finns många studerande, d. v. s. personer från de övre socialskikten, och alkoholvanorna bland de unga från dessa socialskikt slår igenom i siffrorna. De lägsta siffrorna för andelen personer med upprepad förtäring finner vi i de typiska låglöneinkomsterna. Därefter ökar andelen »upprepade förtärare» klart med inkomsten. Av detta material kan man alltså dra den slutsatsen, att socialgruppen betyder mera än inkomsten, men att man inom en och samma socialgrupp finner en samvariation mellan alkoholvana och inkomst. De större inkomsterna möjliggör en mera omfattande alkoholkonsumtion. Vid bearbetningen gjordes också ett försök att beräkna ungdomarnas »fria inkomst», d. v. s. det belopp, som återstod sedan utgifter för hyra och mat bestridits. Formuläret innehöll ganska preciserade frågor på dessa punkter. I flertalet fall har man kunnat subtrahera de uppgivna kostnaderna för mat och husrum från totalinkomsten. Då uppgift i några fall saknats, har utgifterna beräknats med ledning av medeltalet inom resp. grupp. Kontanta förmåner i form av fickpengar eller understöd har medtagits såsom »fri inkomst». En brist i materialet är att skatten icke kunnat frånräknas utan ingår i beloppet för fri inkomst. Undersökningen gjordes under källskattesystemets första år, och det bedömdes icke vara möjligt att erhålla riktiga uppgifter av de intervjuade på denna punkt. Ett studium av sambandet mellan alkoholvana och »fri inkomst» kan göras med ledning av tab. U 8. Vi finner att de, som befinner sig i lägsta »fria inkomstgruppen», har minsta andelen »upprepade förtärare» och största andelen absolutister. Här har vi alltså en olikhet i jämförelse med den tidigare tabellen. En del av ungdomarna med fickpengar har kommit upp i en högre »fri inkomstgrupp» medan en stor del i låglöneklasserna har haft så stora utgifter för mat och husrum, att de kommit att hänföras till den lägsta »fria inkomstgruppen». Resultaten av denna jämförelse rubbar icke slutsatserna av den föregående tabellen, där jämförelsen avsåg bruttoinkomsterna. De ungas inkomster visar sig ha en mycket stor betydelse för uppkomsten av ungdomsfylleri. För detta redogöres närmare i kapitel 9. 146

Tab. U 8. Procentuella antalet absolutister och »upprepade förtärare» bland ogifta män i åldern 17—26 år inom olika inkomstgrupper (avser den del av inkomsten som återstår efter betalning av mat och husrum). Därav Kommuntyp, Ålder, Inkomst (återstående del efter betalning av mat ocli husrum)

procent

SpritdrycksHela antalet kons, som förintervjuade Absolutister tärt mer än en gång s=en. månaden

Städer Ålder 21

26 år

Mindre än 100 kr 100 — 299 kr 300 kr och däröver Summa

116 393 287

241 18.3 11.1

224 217 185

35.3 37.3 28.1

i

,10.5

29,5 26.9 24.5 11.2

\

13.3 16.4 22.7 19.2

19.8 23.9 38.0 :

28.4 Ålder 17 — 20 år Mindre än 100 kr 100 — 199 kr 200 kr och däröver Summa

8.9 8.8 14.6

j

Landsbygd Ålder 21 — 26 år Mindre än 100 kr 100 — 199 kr 200 — 299 kr 300 kr och däröver Summa

Mindre än 100 kr 100 — 199 kr 200 kr och däröver Summa

mellan

:

i

!

Ålder 17 — 20 år

Olikheter

173 275 331 224

282 286 262 830

48.6: 42.3 32.1; 41.2

| '

5.3 .8.4 11.1 8.2

civilståndsgrupper

Allmänt föreligger en betydande olikhet i levnadsvanor mellan gifta och ogifta personer. Det egna hushållet och den egna familjen ger de gifta helt andra behov att tillfredsställa än vad som gäller de ogifta. I särskilt hög grad har man anledning förmoda att umgänges- och nöjesvanorna skall påverkas. Därmed ligger också det antagandet nära, att alkoholvanorna skall visa stora olikheter mellan gifta och ogifta personer. I ungdomsundersökningen ingår ett ganska stort antal! gifta ungdomar, varför möjligheter till en jämförelse erbjuder sig. Resultaten redovisas i tab. U 9 och diagram U 8. För att inte låta åldersdifferenserna inverka på siffrorna har materialet samtidigt grupperats på åldersgrupper (tvåärsklasser). Vidare har endast medtagits ungdomar över 21 år. 147

S3 ci bo fl a. .M P. rf 3 w i ,

„

d :cä C/ +

C

3s

0 CO

5 P

«

S - U> o. " £ p .—1

c i,

c c

c -2 3 fl

OJ

»rf

* ™S

(^ Ct>

• r*

A o

W

s

w

>•

d

g

A

t-.

o

-^

!

ö

'

-*

CC

CO

• *

CO

—* i-i

+

H

T-H

T)*

^

-d

Cl

+1 c+1 i

co © H

l>

ro d d -• — <K «cä

C-"

S .22 *J

00 Ci

T-i

d 0

+1 +1 0

c i c-i

+1Ct(+1

ci

oi

r-H

• ^ «o •H »-i

c) eo co c i

CO

CO

ci

ci

ci

+1 +1

+1 +1

+1 +1

+1 +1

CC

C5

O CO

H ö

Ci -0 >cö cö

r-l

CO

i -'

cö

cö

d

-rf

•*

Tt<

Tf

-I<

1*1

" ^

-i*

CD

1+1

C75

O

O

ci

i-"

oq oc r-i r-i

T-i

T-i

>~i

T-i

+1 +1

•<*

+1 r-j+1

t -

C33

O

d

cö

ci

ci

ci

r-i

cö

0$

H

-H

T-l

TH

T-t

»H

rH 00

iC

>c

cc c i

ci

ci

0 oq ci ci

** TH

TH'

+1 I N+1

+1+1 05

CO

+1 "O+1

•*

+1 O+1

iq

+1 q+1

CO

cö

d

cö c i

tH

d

CC

CC

CO

CC

CO

CO

CO

t— tCl

—( rH O

05 CC TH

-V

CO

CO

CT> 00 C< »O c q C\J

Ci

rf

TH

>

—I

Ci

£

O»

i

CO

©'

+1 00+1

m bo 5 2

32 h

S

Mj,

;

>*

+ 1•<*+1 «( CO «*' tx

i

t Jj 3 • 3 rf

r-S

•s « •& W2 |

,

o o

. H

E

-c c c

c •Jä

p to 2 c d)

M B O 0 t*a »

p.

ni p

>H

> rf

<*

o

d

J3

"1

c

,-

d B a> «ä

g « £ n

A *>

—

1 1

U5

C5

CO

TH

1 1

i

TH

i1 **!0

1 B

d

+1 +1

l>

—i

d

t>"

d

O t-; OJ oö

CJ

rH

Cl

Cl

C-l

(M

IO

H

o

ci

CO

CO

d ci

-*l

Cl

ci

ci

+1 +1

+1 +1 - * i>

+1 1*1+1 t-

rH

CO

H CO

«# O

cö

oö

Oi

t>

O

cq

0 TH*

*~i

+1 0+1

Oi

tN." OJ

CÖ Of

O Ojf

Cti

O

xs

lf}

TH »O

X5 O

ci

T-l

O

05 Ci

r-i

6 Ö

Ö

U O

+1 CC+1

CO

d

co'

r-i

oo oq cö H

+1 r H+1

TH'

+1 +1

ci H CO

.d t*

"**I "~!

c i <ci

+1C75+1

+1+1

« a°2 §

K*

1 1

Ö

O

w w

B CCD M%t£ -

ti

«8 M

«•« r-

UD U3 • ^ rH

g

co J3 d — O O

o

o u

d 5? *

^ w

CC

-co

-ti t->

1 *

CO

.""J

i~i

c;

1 o **!

bO B CU , M O . cö

«•"<

1*1

T-i

^- rf

"2 ^5 c

o c

+1 - +1 *

Oi

d

ci

->*<

oj

+1 rrj.+1 IO

t>

t-H

C)

iH

10 i-i

co

ci

TH

T-

+1 CC+1

iO

ca

1 1

1 Ö —i

fe 0)

tn r2

.« J-l

rf

,

d

rH

rf

cj

-^

.d,

+1 vO+1

C5

cö

cö

T*i

o

T-l

Cl

-H

Cl

o

co

.-i

Ci

CO CO

T-l

CO

+! +1 U0

+1 0+1

oö

d

0'

""'

TH

O)

TH CO CO

OJ TH 00

1)

oo

<M

t-

o

Ci CC

-*• 0

CO

T-i

w "* fe -t_>

CD

e cö Pl

<B TJ

TJ C •d V]

-1 '>

•<1 Q

Ss

"ä

rf

<-*<

4: bo

-3

1 •bo '3" ^

»H

3 °fc. rf 1* ii ^ 2 "So 1 tti 'bo '3" eo

Oi

co °*

cä

"C

4i tä -r„

CO

^

.'

b0

'bo '57

Jj*

°* « s>

! "^ t * .s» !

•C5

TH

Oi

O)

Tabellen visar att bland männen är andelen absolutister och vinkonsumenter betydligt större bland de ogifta än bland de gifta i samma ålder. Andelen spritkonsumenter är större bland de gifta männen än bland de ogifta. Olikbeten ifråga om andelen ^upprepade förtärare» är emellertid icke säkerställd och i varje fall icke större än vad som betingas av den något högre genomsnittsåldern för de gifta, vilken gör sig gällande även om materialet indelas i tvåårsklasser. För kvinnornas del erhålles inga signifikanta olikheter mellan de båda civilståndsgrupperna. Olikheterna är alltså på det hela taget tämligen små. Vid diskussionen av detta resultat b ö r m a n tänka på de begränsade möjligheterna för ungdom av alla kategorier att lagligt förvärva rusdrycker genom egna inköp. Inköpsrätt tilldelas som regel icke person under 25 år. I vissa fall görs undantag frän denna regel beträffande gifta, men det blir bara fråga om små tilldelningar. Den största delen ay ungdomarnas förfäringsmöjligheter är alltså knuten till restaurangbesök och sådana tillställningar i det privata umgänget, där äldre personer kan tillhandahålla spriten, det må gälla vanliga bjudningar i olika former eller illegala försäljningar och överlåtelser. Denna begränsning av förtäringsmöjlightterna torde verka tämligen likartat för såväl de gifta som för de ogifta. MÄN ? 1 - 2 2 or

KVINNOR

2 3 - 2 4 år

^

25-26

år

2 1 - 2 2 år

år

25-26

or

''

~ | Absolutister

sprirdr.-kon-., torn (ört. §8^5= spiildi.-kons., som (ört. rv högst en B c n B sen. niönoden ®®^ m B 6 n g un\ minoden

Diagram U 8. Alkoholvanegrupper

K a p . 2. Vid vilken

23-24

ålder förtär

bland ungdom i olika åldrar och

Den första man första

civilstånd.

spritdrycksförtäringen

gången?

Tidigare h a r med ledning av tab. U 1 konstaterats, att av 17-åringarna är bland pojkarna c:a hälften och bland flickorna c:a sex tiondelar absolutister, d. v. s. h a r i regel aldrig förtärt vare sig spritdrycker, vin eller öl. (Man kan bortse från att 149

några av dessa unga absolutister hunnit med att förtära alkoholdrycker under någon kortare period men sedan övergått till en absolutistisk livsföring.) Av 26ånngafna är däremot bland pojkarna blott c:a en tiondel och bland flickorna c a en tredjedel absolutister. Dessa siffror säger oss sålunda, att det är ungefär lika stor del av dem som överhuvud förtär alkohol, som haft sin första förtäring före eller omkring 17 års ålder som efter. Det är emellertid en ganska stor del av de yngsta alkoholförtärarna, som endast förtärt vin (en tredjedel eller mer av de 17åriga icke-absolutisterna). Frågan om när de unga börjat sin alkoholförtäring kan också belysas med användande av svaren på den vid intervjun ställda direkta frågan om vid vilken ålder den. första spritdrycksförtäringen ägt rum. Man har här begränsat sig till spritdrycker för att få den tidpunkt, då förtäringen kan beräknas ha varit mera övervägd antingen av vederbörande själv eller hans vuxna omgivning. Som regel torde hemmen eftersträva att hindra barnen från förtäring av dessa starkare drycker, innan barnen nått upp till vad man brukar kalla ungdomsåldrarna. Därefter bryts emellertid enhetligheten. Medan vissa föräldrar låter <dna barn även i de lägre tonåren, deltaga i de vuxnas spritförtäring, undviker andra helt att låta barnen få direkt kontakt med spritdrycker i hemmet. När förtäringsvanan i de sistnämnda fallen utlöses, blir det alltså en annan miljö än hemmet som utlöser vanan. Vad

Tab. U 10.

Ålder vid den första spritdrycksförtäringen bland ungdom bygden och i städerna (endast ungdom över 23 år).

på

lands-

Proc. autal , vars första spritförtäring ägt rum i åldern K ö n 21 — 22 år

23 år och däröver

före 16 år

15 — 16 år

17 — 18 år

19 — 20 år

Män Storstäder Övriga städer Landsbygd

5.4 2.9 1.4

26.4 32.1 31.8 30.6

4.2 1.9 3.0

37.0 41.5 40.9 40.2

10.6 |;.; !:" 10.3 ; :; ; 9.6

Hela riket

16.4 11.3 13.3 13.4

3.0 Kvinnor Storstäder Övriga städer Landsbygd Hela riket

4.1 1.9 3.6 3.2

12.1 4.5 9.5

36.6 33.8 33.4

11.2 17.8 16.1 14 9

5.0 7.6 5.9

31.0 34.4 36.2 33.6

Ortsgrupper

6.2 Summa

1000 100.0 100.0 100.0

100.0 100.0 100.0 100.0

är det för faktorer, som ligger bakom dessa olikheter, och vilken betydelse har tidpunkten och miljön vid den första förtäringen för den fortsatta utvecklingen av vanorna? I tab. U 10 har sammanställts de uppgifter, som lämnats av ungdomarna i de fyra högsta årsklasserna i undersökningen (23—26 år) beträffande den ålder, då de första gången förtärt spritdrycker. Tabellen upptar endast dem som någon gång förtärt sprit. Såsom framgår av tab. U 1 ovan, utgör spritförtärarna c:a 80 % av pojkarna i denna ålder och 55 % av flickorna. Ytterligare minst 10 % av ungdomarna i denna ålder kommer senare att använda spritdrycker, men de ingår alltså inte i denna tabell. 150

Av de manliga spritförtärarna har 2.8 % förtärt sprit första gången före 15 års ålder, 13.4 % i åldern 15—16 år, 40.2 % i åldern 17—18 år och 30.6 % i åldern 19—20 år. Senare än vid 20 års ålder har endast 13.0 % börjat. De flickor, som förtär sprit, har genomsnittligt börjat något senare än pojkarna. Före 17 år har c:a 12 % sin första spritförtäring. För pojkarna var motsvarande andel c:a 16 %. Före 19 år har av de kvinnliga spritdryckskonsumenterna c:a 45 % haft sin första förtäring, mot 55 % av de manliga. Åldern 17—20 är f. n. den ålder, då alkoholvanan som regel grundlägges. C:a två tredjedelar av alla, som förtärt sprit, har gjort det första gången i åldern 17—20 år. "Ii andel som förtär spritdrycker

MÄN

KVINNOR 80 j

70 70

„-'• 60

f /,'

.' /

•'/

40 30

1 -t 1 •"' / -i 1 ' 1 t

1 i'.

// ^-"'' ' ** -j. / / // /,

1 i: TO

// 10

/

1 •

'•'

/ '"•'* .'..'

10 18

28 år

20 Ålder

26 år

socialgrupp 1 2

Diagram U 9. Ökningen med stigande ålder av andelen ungdomar inom olika socialgrupper, som förtärt spritdrycker.

Såsom senare skall visas (sid. 233 o. f.) går emellertid utvecklingen i den riktningen, att åldern vid den första förtäringen blir lägre. Ungdomarna från städerna synes ha börjat tidigare än ungdomen från det övriga landet. Särskilt gäller detta flickorna. På grund av det relativt ringa underlaget måste dock siffrorna användas med försiktighet. Olikheterna mellan olika socialgrupper framgår närmare av diagram U 9. I detta diagram har angivits hur stor andel av ungdomarna i de olika socialgrupperna, som förtärt spritdrycker vid uppnående av vissa åldersår. I den högsta socialgruppen kommer ungdomarna i direkt kontakt med spriten betydligt tidigare än inom övriga socialgrupper. Av de manliga 16-åringarna har inom socialgrupp 1 c:a 22 % förtärt spritdrycker, medan detta gäller 13 % inom 151

socialgrupp 3. För de kvinnliga 16-åringarna är motsvarande tal 17 och 7 %. Inom den högsta socialgruppen är det alltså en mindre skillnad mellan pojkar och flickor än inom de övriga. Det är en större andel 16-åriga flickor i den högsta socialgruppen, än 16-åriga pojkar i de lägre socialgrupperna, som förtärt sprit. Denna iakttagelse ligger helt i linje med tidigare resultat av undersökningen. För pojkarna iakttages en utjämning mellan socialgrupperna 1 och 3 vid högre ålder. Inom socialgrupp 2 börjar man förtära sprit tidigare än inom grupp 3, varför andelen spritförtärare är något större inom grupp 2 vid de lägre åldrarna, men andelen icke spritförtärare blir sedan större inom grupp 3. För flickorna är olikheterna mellan socialgrupp 1 och de övriga socialgrupperna större, och den bibehålies åldrarna igenom. Förhållandet mellan socialgrupp 2 och 3 är detsamma, som konstaterats beträffande pojkarna. I vilken

miljö

sker den första

förtäringen?

Av de män, som någon gång förtärt spritdrycker, hade 14 % första gången gjort det i hemmet tillsammans med sina föräldrar och 21 % på annan plats i sällskap med äldre, alltså sammanlagt 35 % med sanktion av vuxna i den unges närmasle omgivning (tab. U l l ) . För 57 % hade den första förtäringen skett i sällskap med jämnåriga. En obetydlig andel (0.5 %) hade varit ensamma vid det första förtäringstillfället. Från c:a 8 % saknas uppgift. 1 Helt annan är fördelningen ifråga om kvinnorna. Av dem har majoriteten (59 % i första gången förtärt rusdrycker i äldres sällskap, varav 28 % i föräldrarnas. Den andel, vars första förtäring skett i kamratkretsen, är ej mer än 26 %. Dessa siffror bör bedömas under beaktande dels av att kvinnorna genomsnittligt är äldre än männen vid det första förtäringstillfället, dels av att andelen kvinnor, som överhuvud laget förtär sprit någon gang, är avsevärt mindre än motsvarande andel bland männen. Andelen som undvikit att besvara frågan 1 är större än bland pojkarna (15 % ) . Av de pojkar som förtärt sprit har 13 % gjort det första gången på restaurang. Av flickorna är denna andel 10 %. Betydande olikheter mellan ortstyperna framgår av tabellen. I städerna, och framför allt i storstäderna, där alkoholvanorna bland de vuxna är mera utbredda än på landsbygden, är det vanligare att vanan grundläggs i de lägre åldrarna och då tillsammans med vuxna. I storstäderna har alltså 47 % av pojkarna uppgivit sig ha förtärt sprit första gången i sällskap med föräldrar eller andra vuxna. I övriga städer är denna andel 36 % och på landsbygden 30 %. Olikheterna mellan ortsgrupperna är statistiskt signifikanta. Härav följer också att andelen med den första förtäringen bland jämnåriga kamrater är mindre i städerna än på landsbygden. I storstäderna är den 47 %, i övriga städer 58 % och på landsbygden 61 %. För flickorna är olikheterna mellan ortsgrupperna icke lika stora. Såsom i övriga resultat får vi emellertid en tydlig olikhet mellan flickorna från storstäderna och övriga flickor. Av de förra har 64 % sin första spritförtäring bland vuxna, men av de senare c:a 55 %. Inom de båda högre socialgrupperna där såsom tidigare konstaterats (diagr. U 9), vanorna börjar tidigare än inom socialgrupp 3, sker den första förtäringen till den 1

Den relativt stora andelen »uppgift saknas» torde till stor del bero på att de närmare förhållandena kring första förtäringen fallit ur minnet. Ålder har kunnat ungefärligt angivas i större utsträckning. Eftersom flertalet »uppgift saknas» har sin första förtäring för länge sedan (alltså vid låg ålder) och den uppenbarligen ej inneburit någon sensation — i så fall borde den ej vara bortglömd — kan man ha rätt att antaga att förtäringen oftast skett tillsammans med vuxna. 152

dominerande delen i hemmet eller eljest tillsammans med vuxna. Se tab. U 12 och diagram U 10.

'i-3 <—. •H ^

CA CO C

a-s d

CO

-#

«o

•O*

O

OS

iN.'

•* S f cö cö t>" rH

TH

rH

Cs

-ti T-,

« *j D

co

rH

rH

CO

TH

— 3

Ö

Ö O*

o"

C/3

o ö ö ci +1 +1 .+1+1

lO

rH

rH

O-

o

ö o ö

ö

o'

Ö

co O

>o i o ri ri

ca H

O

co

i.O

cq

iO

T-H

+ 1 +1 +1+1

»o ci

t, tu p

r

, i S *|

rH

-#

o

scö iC

•£

CO

^_i

Ci

r-i

r-i

T-i

-W

CO

r-

ta C

+ 1 +1 +1+!

P

="

d

P

O

OS

«0

OS

rH

OS

T-1

»H

•— <V^

JP- .

CO ~

•o" ni —i

cd

cö

Ö

OS*

"*

rH

Cq

rH

Cs' T-l

s "Q ös

+ 1 +1 +1 + 1

Cs

• ^

-*

»o

* rt

-# H

cq ri

oq O

sP 1 *

+ 1 +1 +1 +1

C",

C/3

"£

rH

C/3

E. j.

a

eä

i>C

«

d

••o

M

00 rH CS

-*

CO

P

*

"

"-Ö

£

CO d ca

* rH

C/. CD

rH

^a -cao.

C

:r

s -

C3

rO

C

J2

0.

-H

C

(OS

rH

OS

Ö

r-i

Ö

o cå

oo t ci tco

'O

b

C5

CO

[~

»O

T-i rH

cq T-\

cc

o' TH

tr-

CO

to

CO

a cq

ca cq'

cc r-i

c\) c\i

co rH

-* r-i

© r-i

K O

*o

+ 1 +1 +1-fl

ö o ö O +1 +1 +1 + 1

o

co

o"

CO

co

ö ö ö o' +1 +1 +1 + i

00 O

C0

T-i co' cq

rH

CQ

" t>

Jz

"3^ Cw> 2M

~

"C d S

+1 +1 +1 crj +1

JTl, rr-i

P< - =

-u 03

rP

co a

M c3

rt

«H

S g2 B B '2 rd

(0

«B

«T-I

"£

d , £ .§ r-. >

^

<

d

W

-rH

«0

tcc cö

Cq

rH

rH

oc co rH

T-i

<ö

ri

T-i

+1 +1 +1 Q+!

CO

CO

O

OÖ TH

cc co cq cq

ci cq

os

frs

Ol

t-

t-

C)

Ö

O

rH*

i-i

rH*

T~;

+ 1 +1 +1+1

• o cq co' co co cq

os o

o

rH Cl

lO rH

r-i T-l,

">* ** TH

'd

Ci O CO

-H lO 00

CO OS rH

CS

OS

»a Os

co

r-i

CVJ

j

o >o cq

t-

IM

rH

oo

cq

t—

t>

O} "TH 0-(

CQ*

v

v Jr»

u v

C

•>

r-rH

1 *(3 g^ *

IKä -g K O Cj

J

1 .a>-3

r*

..

o g

, *• 0 .<"

rH 0) np :rå

CO PH

<a

'd

3 O

°'.

ev

g

n 3

K «1

CD

H "2 :cä ^S _£i C3 -o o d

-H

+1 +1 +1+1

•"• 3 s 03

cq ci

t-

ri H

s o > g

S

»

K

g^

-*-1 be J£ C ^ f TJ tO ! .H 2

©

oq c->

,_,

SS re

cq'

©

C;

a, re

kO

co

•JJ

bD a P. Jd d

*

©

+1

CO

iH

cq" r-i

—i

+1 CO+1OS+!

CC;

t-

cd

l>."

-H cd c-i

oc cd

co c;

+1 OS+10 0 +1

rH

+i

00 TH

rH

rH

\a c i ©* ©

IH

T-H

©

o

413 O) r-

".o cq cq © © ©

e

g

3 03

2 :re bjj

.d

:re

TH

Ir-.

ta

+1 ta+1T-t +1

CO

©

©

o'

+1

©

©'

©

c*

CO

CD

ca

ca

C; T-i

©

CO

CO

Cs

cq" r-i

.-i

cd

tO

lO

•+

CO

T—*

r-'

»1*

cd

t-'

CM

rH

-t

•^

•*

oc os

co O

•*H

rH

o

r—1

+ 1OC+1CM +1 CO +1 cc1

cd

re C3

bd

cc :0

C cc!

rH

°3

re

43 CO

CO

-tcT

<re '

+1 +1 +1

re J*

TH

OS

Ci

©'

©'

«o O*

o-

©

os_

>o

+1

+1 +1 +1 -# C - CO

O)

CS

OS* rH*

©'

CÖ

CD

i>.°

+1

•O

-rH

rH

CO

T-i ©

©'

O*

cq ta rH* ©

\a ©

C*

£ _.

p, ' d P -d d :ca a re T 3

rH

o

c-i © ©'

Ps

CC

•

Cs

CO

T-i

rd <» -

CCJ

ci

§£

ca

k

+1

TH

OS r-i

CO 03

CO

CO

+!

rH

"C Pr

+1 cq+1© +1

oq t-*

©

CD

- £

to

-ö

+1 ta+1 +!

©

i-O

"S S c * P §

-r-

13 ÖS

©'

-rH

•- 1

c

TH

CO

P,

+1 OS+1CO+1

CO

CO

+1 CO+1 ©+1

CO

-*'

CM*

cq

cq' cq'

oj

oo

CQ t O l O OÖ r-i rH*

TH

CO

CD

3 £

T-i cq'

+1

CO

+1

•>

cq I H CO r i

- PS > .B 'P 'C d "3

Q

T-;

H

+1 0 0+1 ©+1

+1

+1 +1 +1

ta ta T-i r-1

O

+1 co+1t -+1

+1 ^

t-' rH

OC* rH

cö TH

t»

ix C*

© •*

TH

+1

Cs K.' o\>

rH* Cq

10 00 i-J T-i IH* OS* cq cq CM

rH

p CO °c3 • 3- * O P . - .P CO C

©

OS

.-. -* re £ | ^ 2

CO r-i

©

OS

TH

i «£t

r-i CO

- * ' CM* TH T-H

^ 03

tH 3

—

- 1 '•*» rS

+ 1 +1CO +1

Oj

•ö

p

co ö •o

TH

TH

cd cd cq cq

S B •>j

O

la antalet tervjuade, m förtärt •itdrycker *

+1 "<* Mi

o

5 W-2S

&

TH ta io 00 Ci TH rH CM --H rH r-H

ec

Cs 'CJ Cs etj

OS [ T

rH

rH H ©

-* CO ©

l-i

T-i

Cl

00 CO tH

O) • ^

cy

oi

S :

c

o •—>

rH

a.

-"re

d '3

03 P rQ

ä

rH

P-

p.

cbD TÖ

cq CO

ft

c

Pl

P

'o o

CO

C/3

+3

01 CO

c M

C/3

-o

u

Te

ca

CD

PH

p

rp ca

fe

""3

.5 Scs re 50

CO

CD

t-t

.1 re

C/3

0 CO

re p

M

.Os

re oc •J:

^^

P.

V. CS S

rH 03 -ö cä

'ic Q*

P

•S fe

P

a

En tredjedel av de manliga spritförtärarna från socialgrupp 1 h a r iförtärt första gången i hemmet mot 14 resp. 12 % av de båda övriga manliga ungdomar. Om den andel, där det skett tillsammans med andra vuxna, lägges härtill, erhålles andelarna 57 % samt 34 % och 32 % resp. Inom den högsta socialgruppen har endast en fjärdedel fått vanan direkt grundad i kamratkretsen mot nästan hälften inom övriga socialgrupper. Tendensen är densamma för flickorna. I socialgrupp 1 har tre fjärdedelar förtärt sprit första gången tillsammans med äldre. I socialgrupperna 2 och 3, som har en sig emellan likartad fördelning men klart avviker från socialgrupp 1, gäller detta något över hälften. Att den första förtäringen sker bland jämnåriga kamrater är ovanligt bland flickorna i den högsta socialgruppen (11 %) men förekommer allmänt i de övriga socialgrupperna (en fjärdedel till en tredjedel av samtliga som förtär sprit).

MÄN

KVINNOR .57

llllllllllllllllll

74 Socialgrupp 1 36

34 Bffi minium

57 Socialgrupp 2 57

!HH minimi

58 Socialgrupp 3 60

IIIIIIIIMIIIIiaMHrir^HM 29

1 I föräldrahemmet eller eljest tillsammans med vuxna

111111 Med jämnåriga kamrater

Diagram U 10. Miljön vid den första spritdrycksförtäringen bland ungdom i åldern 17—26 år inom olika socialgrupper. Man torde med ledning av de båda sista tabellerna kunna dra följande slutsatser. Ungdomarnas alkoholvanor börjar efter väsentligen två olika linjer. Den ena ansluter sig nära till gängse regler för sällskapslivet och innebär att de unga under direkt inflytande av de vuxna anpassar sig till deras vanor. Den unga människan möter ett tillfälle, då hon med direkt och omedelbar sanktion från de äldres sida antager vanan. Denna linje är den dominerande ifråga om kvinnorna och ifråga om den högsta socialgruppen bland pojkarna. Den är vidare vanligare i storstäderna än i landsorten. Där denna faktor ger det första förtäringstillfället, sker det också vid en genomsnittligt ganska låg ålder. 155

Den andra linjen är mera beroende av ungdomarnas eget initiativ. Man får ej sanktionen från de äldre eller vill inte invänta den ålder, då den ges, utan handlar kanske under intryck av sedvänjor i kamratkretsen eller på eget initiativ i samråd med jämnåriga kamrater. Denna linje är den dominerande ifråga om pojkarna från de båda lägre socialgrupperna. Den dominerar vidare på landsbygden och i landsortsstäderna. Genomsnittligt verkar kamratkretsen såsom utlösande faktor på vanan vid en högre ålder än föräldrahemmet gör. Frågan när de unga börjar att förtära alkoholdrycker har även intresse från en annan utgångspunkt. Man kan nämligen iakttaga, att bland de ungdomar, som förtärt spritdrycker första gången vid relativt låg ålder, är det en särskilt stor andel, som några år senare har regelbundna förtäringsvanor. Detta framgår av tab. U 13. Då det inom den högsta socialgruppen är vanligare än i övriga grupper både att de unga börjar förtära sprit mycket tidigt och att de vid en senare tidpunkt förtär ofta och detta kan antas mera sammanhänga med de allmänna umgängesvanorna i denna socialgrupp än alkoholvanans allmänt erkända benägenhet att öka i omfattning på grund av alkoholens »tillvänjande effekt», har i tabellen redovisats siffror för socialgrupperna 2 och 3 separat. Av de unga män i åldern 23—26 år, som första gången förtärde sprit före 17 års ålder, har 59 % förtärt upprepade gånger under den senaste fyraveckorsperioden. Andelen minskar till 40 % för dem, som hade sin första förtäring i åldern 17—18 år och till 26 % för dem, vars första förtäring ägde rum i 19—20 årsåldern. Av dem, som uppnått myndighetsåldern före den första förtäringen, är det endast 20 %, som har upprepad förtäring under den senaste fyraveckorsperioden. Tendensen för de unga männen är densamma i både socialgrupp 2 och 3. Ett motsvarande samband kan iakttagas för de unga kvinnorna. Av dem som förtärt sprit första gången före 17 års ålder har 30 % en mera regelbunden vana vid 23—26 års ålder. Ju senare den första förtäringen kommit, desto mindre blir denna andel. För dem som förtärt första gången vid 17—18 års ålder är den 20 % och för dem som förtärt första gången vid 19—20 års ålder 16 %. Endast 9 % är den för dem, som har sin första förtäring efter myndighetsåldern. Tendensen är densamma i de båda särredovisade socialgrupperna 2 och 3. Vi kan alltså konstatera ett klart samband mellan tidig vanebildning och vid senare tidpunkt oftare upprepad förtäring. Huruvida detta samband beror på att alkoholvanan på grund av alkoholens verkningar har den karaktären att den blir starkare och starkare och att dess omfattning alltså är en funktion av bl. a. den tid den haft på sig att utbildas, kan icke visas i en undersökning av denna typ.\ Ett samband av nu antydd art kan också bero på att i de miljöer, där vanan grundlägges tidigt, är samtidigt antalet konsumtionstillfällen relativt stort. En sådan miljödifferens kan givetvis kvarstå, även om man vägt bort inverkan av olikheter i socialgruppsfördelningen. Har man gjort åtskillnad mellan socialgrupperna, har emellertid den väsentliga miljöuppdelningen gjorts, och det synes därför sannolikt, att sambandet beror på att alkoholvanorna blir starkare ooh mera regelbundna ju längre tid de får på sig att utvecklas. Självfallet gäller icke detta obetingat. Vad denna undersökning kan visa, är endast att det blir en större andel »upprepade förtärare» bland dem, som tidigt börjat förtära alkohol, än bland dem, som börjat senare. Undersökningen säger emellertid icke något om utvecklingen efter 26 år. Såvitt kan bedömas av andra undersökningar är alkoholförtäringen mest frekvent vid 40—60 års ålder. Huruvida ett motsvarande samband då finns är icke möjligt att avgöra på grundval av föreliggande material. 156

rW

-"

»re

5 iH

co cq

—'

O

o P

2J 03 O O tH

"* P.

« tH KS

O

fcd

M

•C3

CO

2 •3

cq

CO

1 i ro cq

a

:ré

M

i ^

cq cö

co ci

Cl

r-H

C5

<a

t--

ta

cq

r-H

CO

»»4

CO*

CO

r-i

»-!

-ett

cq'

cq'

cq

-H

CT>

+1 +1 +1 +;

+ ta+\ +\ +! a 8TJ

ci cc

co \ö

co_ O cd cc"

00 OC

CC

cc CO

CO

Cc,

C-"!

H

d

Ctj

CO

*H

CO

CO

rH

09 rE-

*H 03 ^ i ) 1)

03 P C

-r!

re r"5

t g

22 "cS

-ti cc

~5 p 03

o tH rV

LO

o

r-H

ö

r-H

Ci

+1 +1 +!

Is

-er»

1>

O

On »•H

-t* -H

03* —t

-ti

3D

CO

Cl

K

-r

cq

T-H

•<-H

is

•fi

+1 +1 +1

§

c

ta

t--

a

g

co

CO

Ci

i^

i©

cq

H

»-i

kJ tH tH CD

oo 'co ~. eq >© i-5

«3 bp CD Ci *Z C/3 2 bc <* c i B H ca CD •oc b

+1 0+1 +1 0

tH C) Cl

O

re 43

CO*

'- lä JO c/;

tH CC

o CD cc ;-_?

-2

M

+1 +1 +1 +1 -H

-ett

t—

is.' y

C

C) 53

t -

t-

C!

'a *i

t> o cq —i -*" cq' cq' cq

etj •>"

00 X

Ci

CD

m fört ra gån senast.

cq

ié

*""" cS P rH 5 O CDC/3 P

15 CO

a

• g TTC

-H

>o oq cq o1 -et" 0 0

s

-t

cq

»i

T-H

CO r-H

Ci

r- 1

CO

t—

0«

r-H

-et"

cq'

rn

IH

t-H*

co co

—'

-tt

-ett ta t -

x

Oi

rH

CO

X

t^

r-1

-d* cq

TA

TA

t-

Ci

cq cq co' co' co'

+1 +1 -H +! +1 Ci

+1 +1 +1 +1 -H "t cq cq o- co co" t—' CO* 00*

X

CO

E~

-i'

-t

cc ö

tå

ö

CO

O

CM

rH

co cq

<x

5»

cq t -

CO

i^

-H

oq oo co cq' co' -A

•* o

»o*

cq

is oo"

o

+1 +1 +1 Cft +1

co

o e-q

CC

o

fc»

co Ci cq

+! +1 +1 +1 + 1

CO

*?

© cq cq co' CO CO

+1 +1 -H +1 +!

+\

r-i

OJ ai

"*

O l^

°* r-i

+\ +\ +1 +1 Caj +1 -Jt

-tt

CÄ

=v

ö

-^ c tH CD

P

<±H

CD

CD tH tä •"Ö

bC C tH

t. 03

tH

tH 03 T3

O cä

ti c c -o

s 03

cc tH O "*• T_1

t-t 1/ Ti • ^

•:3

tn tH •«

O)

I

tH

*

,-1

2 TJ

<re "3

t,

01 tH °re

rH

"TS

cq i

tn -re

r-H

-H cq

CD

t-1 Ci1

rH

"2 Ti rp 3 03 •S *P "i> V "> •2 **" 5

CQ

43 CO

o' c*

K3 13

tH

tH 03 -3

g g 3

t. c

1 s

ÖS 53

03 Ti

_• 03

t "CJ

'o ^

00 rH

O Cq 1

ryj U »re

r-H

tT-l

OS rH

—I Cq

03 Ut ••o

Ti

Ti

Ti

83 CO

:re tH -a

* •* w

3 h "3 • *

00 H

tH CD

tH

03 43 •H-l 03

•cc

ö

§ ss

r-l

3 CQ

g

-2* "c

e

tH CD Ti

tH 03 Ti

; <S

g g

^

tH

CQ

2 £ £ -3 •CJ cre r<c3 - g ^

rn

cq

•>• i

i

u

O CO

ö

"> "> V

_j ^FH

t~ Tr-H j

OS Tr-H J

r-H rCrJj

•2 'i> *i> "t>

Kap. 3. Hur

ofta förtär

Intensitet och aktivitet i de ungas förtäringsvanor de unga

alkohol?

Den tidigare redogörelsen har begränsats till att avse ungdomarnas fördelning på vissa huvudgrupper efter deras hållning till alkoholen. Bilden behöver emellertid nyanseras. Hur ofta förtär de ungdomar, som över huvud taget har några alkoholvanor, olika slag av alkoholdrycker? I vilket förhållande står spritförtäringen till vin- och ölförtäringen? Hur stora kvantiteter förtär man varje gång? Allt detta är frågor, som är av stort intresse att få besvarade. Till en början lämnas i tab. U 14 uppgifter om hur ofta de intervjuade ungdomarna förtärt spritdrycker, vin ooh öl. Det är endast i rena undantagsfall de unga uppgeit sig förtära spritdrycker dagligen (en av tusen). Minst en gång i veckan (4 gånger under de senaste fyra veckorna) smakar 3.7 % av pojkarna och 1.3 % av flickorna sprit. 14.8 % av pojkarna och 5.7 % av flickorna har uppgett sin förtäring under den senaste månaden till ett par tillfällen. Det är alltså en relativt ringa del, som har några mera fast utbildade vanor med ofta återkommande spritförtäring. Vi finner, att skillnaderna är stora mellan män och kvinnor och mellan storstäderna, de mindre städerna och landsbygden. Ungdomar med ofta återkommande spritförtäring är betydligt vanligare i städerna än på landsbygden. I genomsnitt för hela intervjumaterialet, omfattande åldrarna 17—26 år, är det över 8 % av männen i storstäderna, som under, en månad utan helger förtärt spritdrycker minst en gång i veckan. I de mindre städerna är motsvarande siffra 4 % och på landsbygden 2 %. Skillnaden mellan storstäder och övriga orter är än större ifråga om vanorna bland kvinnorna. Bland storstädernas unga kvinnor uppger sig 4 % ha förtärt sprit minst en gång i veckan. I övriga städer är motsvarande andel c:«i 1 % och på landsbygden c:a % %. Det är anmärkningsvärt, att det är dubbelt så stor andel av storstädernas unga kvinnor, som förtärt spritdrycker minst en gång i veckan, som av landsbygdens män i samma ålder. Vi haj redan tidigare konstaterat, att absolutismen är vanligare bland landsbygdens unga män än bland storstädernas unga kvinnor. Nu visar det sig sålunda att landsbygdens unga män företer en gynnsammare bild än de unga kvinnorna i storstäderna, även när det gäller frånvaron av mera regelbundna alkoholvanor. Man kan alltså konstatera, att inte bara ifråga om absolutismens utbredning, utan också ifråga om starkspritförtäringens vanlighet, betyder olikheterna mellan storstads- och landsbygdsmiljö mera än de olikheter i sedvanor på detta område, som sedan gammalt torde ha ansetts föreligga mellan könen. I tablån på sid. 160 belyses i vilken utsträckning det kan påvisas olikheter mellan ungdomar i olika yrkeskategorier ifråga om andelen spritdrycksförtärare med så regelbundna vanor, att förtäring förekommit minst fyra gånger under den senaste månaden. Det tidigare funna förhållandet med relativt stora frekvenser »upprepade förtärare» inom tjänstemannayrkena och de kvalificerade yrkena visar sig gälla även om man undersöker frekvenserna av sådana som särskilt ofta (minst en gång i veckan) förtärt spritdrycker. Beträffande förekomsten av vinförtäring har tidigare påpekats, att en del av ungdomarna aldrig förtär spritdrycker, men någon gång vin eller i enstaka fall varken sprit eller vin utan endast öl. Bland de unga männen var denna andel c:a 7 % och bland kvinnorna c:a 14 %. Ett karakteristiskt drag hos denna kategori var att den minskade i omfattning med stigande ålder särskilt bland de unga männen. Bland de manliga 17-åringarna var andelen »enbart vinkonsumenter» så158

ho"® Jj £ §

a c J »T; n5 **-•rere bo 3 o c c

"•"T *"? °"! * * f - w ® t - c B u o o oo oc —i co cd co co i d x oo . - i ©q cd co' >c"

•re H

O ti

$

SS CO T-H

t O - t X O J - t l M t - M O

- t i C i r-H

r-H* r H r H rH* rH* cN* CO - t " -*"

*

S » »s s

1© (TM - f CO T-H X CS X T—'

.5 3 » P P Q »M e f» o) <re -

O 03 . _ 03

so r-H co co os oö oi cq' oo •© o* -* co -tt -* -tt -tt •© ta <* i© co

g

-* -tt t- O X " © C O t ^ - X i f f l O S C O - t t > © cd c* oö >-" ö cd o - oo Ö • * co' -#' -*' i© Cl Cq rH O} HHHHClOcMcMMCSl

o °

s IH b e t :

w

CC

^

-ut.

x o -t< K o -t. co cq co cs -tt cq i© cq - j o H >©" cd cd oö cd cs -ti cd oö i--' ci

•2 a 8 . 5 9 s ra M J

O C O r H X C O C O C O C q i © - * !

H i o t ^ O H - J Ö d o i c o C O C O C O - t t - r f - t ^ f - t l C O X

o 13 tn : -

wc© x c© CQ t»t-ioocot--tis-tH — J3 c

i

1 c o -H

c M o q - t c c t - c o c M » r-H -tt co co •© cd t-- x ' CS* t »

CSifflt-H 05 < M o t > c s x o c o o c q t > -H x >© is. cd c—' tå x ' -A o c i ' cq" cc t--" C O " © l © »o X - t l - t t " © C O C O C O C O C C C O

00 CS CO >H X _ C q C 5 C q - c t l C O i © C O - t t r H Zi. *£? r d H oo .© •© ©q -tt" r>i - t i - * cq' x co i© -tt »o x -tt -tt i© i © us i o i© i© •©

co os -tt oq t - - c q c q i > i © c o o c q i © C 3 - i rH CO ©} rH Cq - * Ö r-H* cq -H" -tt" x " - t i

- t »o x -r - * - *

S,-3 p g

M .P?%

t-

-t* ©i co cq i© cd tå •©' t-' cd tö

cq -t» cq

p

s© c s x - t t c s c i x i C r H c o i © -+i -H cc -A cö tå cc - t i cd cd >©'

w p 03

<a F P ra

b£

bC

bD

CO 0 0 1 5 «

bo re 03 O

np

b£

d

tH 03 03 4 1 CC Ti

cq cq o co"

o ö o co

re

P

*

a

p o •re 1R3 rrffä

-*

tr. CC

CO

tH OJ c» 03 4-. H 3

rn o o is oo i© cq i© -tt >© cq os x i© x -tt cq etj o o cq cq cq' cdro*cö i© o-'

t-- os -tt CO X Cl T—I i© OS -t" l© cq X cs e© © © *-" O O* H ö © —i r-i rn ,-i cq

r H CO t-_

oo t> TH IN. I.© x -*t t~ cq co I© x o -ti ©q i© cq i© o T-H" -t i© -ti cd cd os" x x"

a

bC 3

ö

oo

C O l © t ~ t - t ^ C q > © C - ' t t C S

i© cq' -*'" t t - M H f f l i O O H d H i TH I-H cq cq rn cq

PH

%> c*S .§

t> •© cq xH as co co i© cs i© cs o x o os os cs o-,' H d ci ci d ni o o t>* IM' -ett -tt -tt -* x -tt -* i© i© i© i© >© ta i©

Cq r-H 0 0

t>

r H CO OS X • * O

O r H l © -tt

o cd os O i© t>- -ti ö cq' i© i© i© ^tt cd >©-*tcq Tti c q x x - t ! - c t t - r t i r t i - # - t t - t t

- * o x oo x c q o 5 c o i © c q c s x x c q •C co cd t * cd T-I od t ~ t-* i© x - t i -f* x '

r-H X I ©

-o -s

© I > rH »H O J O C O - t t f S H C O C O C l C J -tt -tt cs i© x c— t ^ i © x - H - H * c o X T — " - H C T c q ©j - c t t x x c q c q c q c q r H r H r H

o L O oq Mt t — t H - c q c q i a x x t - c q t r x x TH oo t-* cd - t i oo cd x ' x " T-i cq ro* T - H C O I © c© i o - t t - + i x c o e o r o c o c o r o

o •=

~! tD rf c/. 'O > re

J O »

O tH |C| -J-t

cä •_•- O T3 tn (X • - . Ö " * " 3 £ 03

-r! :cc! J.

X

r>> -3

N.

ö ci tå co

Ut

_

tH <" T S T3 c>C

•ä "S -°

tH

43 03

03 tf, . T3

O rJ

S t<a 3 > a XOr-q

CSC>-tl>©XrH05t>X-tt i© -tt >© -tt i © cq" cq' cq' x ' T-H"

•« .5 t - O O f f i O H C t l e O H l L r j r a - i H CM CM CM C l C l W M

lunda 13 % men bland 26-åringarna blott 3 %. Motsvarande siffror för kvinnorna var 16 % och 11 %. Minskningen av denna kategori motsvarades av en ökning i andelen spritdryckskonsumenter.

%, som förtärt sprit minst 4 gånger under senaste månaden

Män

Jordbrukare och hemmasöner . . 2.2 + 0.7 Jordbruks- och skogsarbetare . . 1.9 + 0.7 övriga arbetare och lärlingar . 3.2 + 0.4 Kontors- och butikspersonal . . 4.9 + 1.0 Lägre tjänstemän i allmän tjänst 4.3+1.2 Kvalificerade vrken 11.3 + 3.2 4.8 + 1.3 16.1+4.8

",,, som förtärt sprit minst 4 gånger under senaste månaden

Kvinno r

Hemmafruar och -döttrar . . . . Hembiträden och hushållerskor Industriarbeterskor Butikspersonal Hårfrisörskor, sömmerskor, mo-

1.7+0.7 2.0 + 0.5 10.0 + 3.7 3.9 + 1.4

Studerande övrica Samtliga

3.7 ±0.3

1.1 + 0.2 0.6 + 0.4 0.3 + 0.3 0.8 + 0.5

Samtliga

1.4 ±0.2

Det framgår vidare, att c: a 62 % av de unga männen och 58 % av de unga kvinnorna någon gång förtärt vin. Olikheterna mellan könen är alltså i detta avseende ej så stor. En relativt större skillnad finns mellan storstäderna och riket i övrigt. Mellan åldersgrupperna finns likaså stora skillnader. Vid 17-årsåldern har c:a 40 % av såväl pojkarna som flickorna förtärt vin. Vid 21-årsåldern gäller detta 65 % av pojkarna och 60 % av flickorna. Av de unga männen i 26-årsåldern har c:a 73 %, och av de unga kvinnorna i samma ålder 61 % förtärt vin. Ofta återkommande vinförtäring är relativt sällsynt. Det var inle mer än 4.8 % av pojkarna och 6.4 % av flickorna, som förtärt vin mer än en gång under den observerade fyra-veckorsperioden. Att man här får en något högre siffra för flickorna än för pojkarna är icke ägnat att förvåna. Vid åtskilliga tillfällen i kvinnornas sällskapsliv förekommer det endast vin. Vid motsvarande tillfällen i männens sällskapsliv förekommer det ej sällan enbart spritdrycker. Vidare torde det ej heller vara ovanligt, att vid vissa tillställningar de manliga förtär sprit medan en stor del av de kvinnliga deltagarna förtär endast vin. I fråga om den upprepade vinförtäringen dominerar storstädernas ungdom helt. Medan 13 % av männen och 16 % av kvinnorna i storstäderna förtärt vin flera gånger under en månad, är motsvarande andelar för landsbygden 2 å 3 %. För gruppen »övriga städer» är siffran c:a 5 %. Det kan också konstateras att vinförtäringens vanlighet är synnerligen olika inom olika yrkesgrupper. Bland jordbruksungdomen och arbetarungdomen är det endast 2 %, som förtärt vin mer än en gång senaste månaden. För de kontorsanställda gäller detta c:a 10 % och för de kvalificerade yrkena c:a 30 %. I dessa avseenden synes ingen större olikhet föreligga mellan pojkar och flickor. 0/ förtär av de manliga ungdomarna 59 %, av de unga kvinnorna 23 %. Såsom ifråga om spritdrycker och vin visar sig storstadsungdomen ha mer utvecklade 160

vanor än ungdom från mindre orter även ifråga om ölet. Olikheterna mellan könen är emellertid de mest betydande. En dryg tiondel av männen hade förtärt öl minst en gång i veckan under den sista månaden. För storstäderna var denna andel 20 %, men för landsbygden 7 %.

tn 03

•rH

s

p p ° S M

tH

+1

CO

-tt

b

b +i

+i

tb

os x'

X

ro

._ p 2 fj)

be

+1

r>

CO CS

CO

00 H

b +1

i© -ri

o

p

o »sej

P

t~

ro

b0 03 © P U »rf p C3 bo cö 4^

p 03 Ti ä c, <ä

c H

ro 00

bo c b0 °C5• C CCS •rf QS g1 j,t O b0 P 03 -i B • * d > B rH 03 P bO 03 . _ • O * d C£

**

os

cs

+1

+1

+i cq c-q cq

©_ cq'

+1

__i

X

ro"

T—*

cq

©

ro" +1

—t

+1 cq cq"

cs"

cd

i ©

CO

i©

©i

o rA

ro

+!

co id co

t-i

ro

:cä

43 tH

O

t)

ro"

S *«> co r-

O

+1

+1

cq ci -tt

P

® £

•cä bo

P cS

P

co

©

rf 03 •Jl

bo P 'tH

Ss

r-H*

+1 "t

ca ii

fl S P —< 203 O w bn ö bo . cs Sr cs ©

C.

t-

•c««ä o ° ä i ° bo P ° ^ ® B - c 3 Ö (• H P tH OJ © bo © . _ , C -S ©

g bC 60 5 p "S, *«>

t -

l©

i©

ro b

l©

C3

CO

T H

T-H

b

b +1

ro*

+1

+1

t00

cq"

t^ x"

+1

CO

©q

i ©

TA

os

oq t-i

T-H

i©

-ti l©

©q" X

cq

X

t-.

X

rH

r-H

ro' +1

+1

b +1 CO

CO%

X

X * X

•*'

CO

+1

cs t-i

©q

• *

X

CO

CO

©q

ro" b

T-H

r-H*

r-H*

+1

+1

+1

+1

b +1

i ©

rH

i-H

T-H

t--

T-i -tt

l© r-i

X*

1©

i ©

1-1

bO P •08 bo

b0 p •cs bo

CO

o

p

CO

Si cs

© T3 cs

P H

"o

© tH

09 3p

P H

d

OJ

"j

P H

p

tn cä

Jd u

P

tH KS

© rrH

tH

•

P CS

tH O «*H

o

<r-

P

crf

SS

M

B

bo oi P P •d O tDM

-

0 g O O

>>

T3

0 ©

.

PH

t®*

1"

CB

I

tH

>

© cs 3 bo © 13 bC§ •3

bC

p

"-•'

bO p •cs 60-^

•cs — C \ ©

*

tH

S o

©

c

3S

p bo co C P •cs O bO,**

ö 2 • 3

cä

a

p o

P

©

p

bo .5

11 1944 års nykterhetskommitté

Ti ä

P O tp

•**

+1

©q -ti

H

©

©

© CO

H

rH

43 CO CS

CS

©q

b ro" +1 +1

^

CO

co

cq"

+1

CM

S

r-H

c

+1 CO

I ©

c r^j

E>

-o

+1 t-;

OS

>

O "P

"O

00 •o"

+!

©

•cs

©

+1

i H

cd

o ci

cq

cq 03 Ti CO

ro —i

- H

M 03

•rH

g

os

T-H

o K

© > bC i

S

W

CO tH CS

C P

*j rf tH

:;

PH

©

(H

PH

P. P

a •"

P

tH

cs

o

tH

© cs 3 60 © ^

bo P •cs bCC^

ö £

bo 3 °cä 72 bofi C

w

P :cd U ©

2 KS 43 it O **-

X

Av kvinnorna var det genomsnittligt bara 2 %, som förtärt öl så ofta. Siffran för storstäderna var 5 % och för landsbygden 1 %. Det är en anmärkningsvärt stor andel bland icke-absolutisterna, som aldrig förtär öl; bland pojkarna är det 20 % och bland flickorna hela 61 %. För flickornas del kan vi alltså konstatera, att den del av alkoholkonsumenterna, som förtär öl, är mindre än den del, som inte gör det. Ifråga om de olika åldrarnas bekantskap med ölet kan en med åldern nästan kontinuerligt ökande vanebildning iakttagas. Ännu vid 17 år är det ej mer än en tredjedel av pojkarna, som förtärt öl. Vid 21 års ålder är andelen uppe i över hälften och vid 26 års ålder i ungefär tre fjärdedelar. Samma stegringstendens återfinns i tabellens uppgifter om de unga kvinnornas ölvanor, ehuru procenttalen genomgående är två å tre gånger lägre. Det finns ett klart samband mellan omfattningen av spritdrycksförtäring och förtäringen av andra alkoholdrycker. Ju oftare en person förtär spritdrycker, ju oftare förtär han också andra drycker. Detta är den allmänna regel som gäller och som klart framgår av tab. U 15. Förhållandet är sålunda inte att spritdrycksförtäring och förtäring av andra former av alkoholdrycker förekommer som olika alternativ. Förtäringstillfällena är kombinerade. Spritdrycksförtäringen torde dock vara den starkast förankrade seden. Den förekommer inom vissa grupper ofta ensam. Inom andra grupper åter är den kompletterad med vinförtäring. Enbart vinförtäring törekommer bland männen endast inom mycket få och små grupper men är relativt vanlig bland de unga kvinnorna, ölförtäringen är svårare att kartlägga i detta sammanhang, då ju ölet delvis har prägel mera av måltidsdryck än av sällskapsdryck. Det synes emellertid förhålla sig så, att den som förtär öl förtär som regel också vid tillfälle andra alkoholdrycker. Av dem som förtärt sprit flera gånger under en månad är det enligt tab. U 15 bland männen 18.7 % och bland kvinnorna 51.2 %, som också förtärt vin flera gånger. Motsvarande andelar för dem, som förtärt sprit mera sällan och för dem, som bara förtär vin (vinkonsumenter), varierar mellan 6 och 2 %. Siffrorna i tab. U 15 ger också en intressant belysning av skillnaderna mellan pojkarnas och flickornas rusdrycksvanor, över hälften av de flickor, som förtärt sprit upprepade gånger under en månad, har också förtärt vin upprepade gånger, sannolikt vid samma tillfällen, medan detta gäller blott en femtedel av pojkarna. Samtidigt måste beaktas, att andelen pojkar med upprepad spritförtäring är större än motsvarande andel flickor. Detta bekräftar de antaganden man allmänt torde ha gjort, att flickornas förtäring är i högre grad anpassad efter sällskapslivets yttre former än vad fallet är med pojkarnas förtäring. Tabellens siffror över ölförtäringen visar, att denna följer andra normer än vinförtäringen. Det tidigare påpekade sambandet gäller visserligen generellt, men det visar helt andra nyanser. Av särskilt intresse är att påpeka att t. o. m. av de flickor, som under den senaste månaden upprepade gånger förtärt spritdrycker, förtär majoriteten aldrig öl. Tabellen torde visa att ölvanorna har liten utbredning inom ungdomskategorierna. Hur

mycket?

De intervjuade tillfrågades om hur stor kvantitet de förtärt vid det senaste förtåringstillfället. Denna fråga avsåg endast kvantiteten spritdrycker. Vidare efterfrågades den största mängd spritdrycker eller vin, som de någonsin förtärt vid ett och samma tillfälle. Svaren på frågor av denna art blir ofta obestämda. Den tillfrågade har inte tänkt på kvantiteten vid förtäringstillfället och kan därför bara lämna ungefärliga 162

Genomsnittl. förtäring i cl ej (medianuppgiven mängd värden)

uppgifter. De måttbestämningar, som användes (t. ex. sup, glas, grogg e t c ) , ä r också i sig obestämda. E n annan felkälla, v i l k e n särskilt gäller dem som f ö r t ä r t större kvantiteter är, att k o n t r o l l e n över den fortsatta f ö r t ä r i n g e n helt eller delvis u p p h ö r t , sedan berusning uppnåtts, och uppgifterna o m den totala förtäringen

© Ti tH :cs

t > t - . c o

O

T - H c q t ~ c o © q c q c q x t > c s

W

O

T-t

- f i © c o T-HrHrH

to >-H

c q - t t - j H i d t - i c d c d i d c d c d rHi-HT-HrHrHT-HrHT-HrHT-H

t - t - t -

tS

oqcqcs

oo

x o s c c i © c s x x x c o r H

H H > q

»q

c > cq os t > os cq ©

.-i x

ca

•*+)

t - i >© - * ' • * i © c d - t t i © - t * c d

cd-t°cs

"o

t - > d i © c d - t * - t i »© »© - t i t - °

x

c s oq

* *

j

>s oq cq cq i © -tt x

b

.-i x '

©i"

'

b

H

- t l r - H X - t t r o © - t t t » C O i © lO ©

©

t - t - t > t - t > t-' t-'

- t t ro T-H

tH

:rf -g ©

©

Irf

s *°

+n CO bO C

"o

©

© 1©

1 o

Kä

I N O O h

C©

t— i © x "

N.'

i i g i

T-H c q

r - i cq' c d c d cq' cq' ci

cö

X O i © - r t t i © - t t C O X O C D - * > © • ©

T-H i© oq

©b©

c s c s t - i c s c d c d c s

'q

i c q c q © - t t o s | - t t r o r o

o

' r-lÖHÖd

' d d ö

X

tH O

o

©

iq

X

CO ca p © CO Ti

- t t T-H

cq

--tt t - x

c o T-H i ©

i-H-ttrH

oq

t^

t-' cs b i-HrHCq

©s* *H

- H t - ' x ' c d cq" b x ' t - i -tt" cq' H H H H N t M H H c M C l

i © i © co x

©i r-i cq

*«J

r-i ' i-iro*b r-i ©j cd .-i i-i

| o q - t t - t t - t t i © i © i © i >

o

10—20 cl

cq

> S c CO

43 © © O u

c q - * ©

is

t > o s i q o i ^ © o s © T - H t - -

os © t - -

oi

- * CS c q •^T-*-rtt

Mt Mt

t - i O O - t t N - ) t i d CO H t i C CO-tllffl-tlTrt-rtt^ttTtt-tt-rJt

-jt r-i cd

o

CqcqrH

00,

ro©qicqcqT-Hcq-tioosos rn t-i b

cs cq' -tt* cd - * -H* cö

H H t M i H t M H i M l M n i M

"o CSrH-rtt

O)

t-.>.©t--t---tlCq05iH-tt-+l

t>cqcq

Mt

> © i © T H c q T H i © x c q © - t i

© c o co CNTHT-H

is' TH

od b cs b ci cö tå cö i © - # cqCqT-HCqiHrHT-HrHrHrH

cs -tt* cd CO-tl-tt

cj Tr-JH

cd x ' t-" -ti i© cd r-i cq' - t i ci C O S O C O ^ - ^ - ^ - ^ - ^ - ^ ^ t l

Ti

CQcqco

o

c o i © T - H c o x - t t x - t t t ~ c o

bo °

t-i - * c i

^)t

c s c s - t i cq" © i - t t c dro"cq" cq"

rHt>cq b x ' t-' rocqcq

oq oo' o*

cs -tt co © i © c s c o x - n

oj i© o>

t - o i © e e r o o s r o r o i © x c o c q c q c o i © r o r o c q r H ^ H r H c q © q c q c q r o r o r o - t t - t i

T-i

0»

© rH 1

PH

i

>©

>rf tH :rf

CO

Q

Hela antalet som förtärt spritdrycker

•§ -

ro'

q q H q q q c q - t t O ) © t-i - t i i© t - ' cq t-.* - t i ^tt i d -ttrorocqcqrocqcqcqcM

OStMr-t

C\)

roxcq

^ti

H a c o o t M H c o i o i N ©

©>

H H H t M f M C q f M N C O C M

t-

t-

t-

iflOffloOCOfflOOOlOt-

oj

© PH

Hela riket Därav: 17 åringar 18 19 20 » 21 22 23 24 25 26

1 Storstäder Andra städer Landsbygd

©

Kvinnor

*o

Hela riket Därav: 17 åringar 18 19 20 21 22 » 23 24 25 26

60 'p

Storstäder Andra städer Landsbygd

P.

bo CO

måste därför ibland få karaktären av rena gissningar. Denna svårighet påpekades också av en del av de intervjuade. Vid bearbetningen av svaren uppgjordes efter vissa provgrupperingar en omvandlingstabell från förekommande måttsbestämningar till centiliter spritdrycker (40 å 50 % alkohol). Härvid har t. ex. sup, snaps, gök etc. i regel räknats som 5 cl. Ett »glas vin» har räknats till c:a 8 cl, vilket motsvarar c:a 2.5 cl spritdrycker. Man torde kunna räkna med att de felaktigheter, som uppstår genom en sådan omräkning, inte behöver bli så stora. Självfallet måste emellertid uppgifterna behandlas med varsamhet. Vad då först gäller det senaste förtäringstillfället redovisas i tab. U 16 en fördelning efter den förtärda kvantiteten dels med åtskillnad mellan olika ortsgrupper, dels med åtskillnad mellan olika åldrar. I tabellen redovisas endast de, som någon gång förtärt sprit. Vidare har endast spritdryckerna medräknats. Vin och öl ingår sålunda ej. I åtskilliga fall tillkommer alltså ytterligare kvantiteter alkohol i form av vin eller öl. Genomsnittsförtäringen (medianvärden) var för pojkarna 16.0 cl och för flickorna 7.1 cl. Pojkarna förtär alltså genomsnittligt mer än dubbelt så mycket som flickorna, om man ser till det enstaka slumpmässigt utvalda förtäringstillfället. Man finner stora olikheter mellan ortsgrupperna. I storstäderna har 28 % av de manliga förtärarna nöjt sig med kvantiteter upp till 10 cl. I övriga landet är denna andel c:a 20 %. över 30 cl hade 8 % av pojkarna i städerna förtärt mot 12 % av pojkarna på landsbygden. I genomsnitt hade pojkarna i storstäderna förtärt 14.7 cl mot 16.6 cl för landsbygdspojkarna. Tendensen är alltså klar. Pojkarna på landsbygden förtär sprit mindre ofta än pojkarna i städerna, men de förtär större kvantiteter varje gång. För flickornas del är inte bilden lika klar. Olikheterna mellan grupperna är alltför små för att medgiva några slutsatser beträffande faktiska olikheter i vanorna. Gruppen »ej uppgiven mängd» är dessutom relativt betydande. Åldersfördelningen i tabellen har verkställts för att ge en belysning av hur vanorna förändras. Förtäringarna under 10 cl avtar snabbt bland pojkarna; från c:a 40 % i sjuttonårsåldern till mindre än 20 % i tjugosexårsåldern. I stället ökar andelen över 20 cl från 16 % vid sjutton år till över 30 % vid 26 år. Flickornas konsumtion ligger på en lägre nivå. Andelen förtärare med upp till 5 cl minskar med åldern från 43 % till 24 a 25 %. ökning registreras redan för gruppen 5—10 cl och en markerad ökning inträder för gruppen 10—20 cl (från 11 % vid sjuttonårsåldern till 23 å 24 % vid tjugosexårsåldern). Förtäring över 20 cl är en så sällsynt och onormal företeelse bland flickorna, att den inte i ett så litet material som det föreliggande visar en regelmässig variation. Den genomsnittliga förtäringen är för pojkarna vid sjutlonårsåldern c:a 12 cl. Den ökar till tjugoeltårsåldern, då den når en viss stabilitet vid 16 å 17 cl. Denna nivå bibehålies sedan ända upp till tjugosexårsåldern, då undersökningen slutar. Variationerna mellan åren från det tjugoförsta till det tjugosjätte ligger helt inom slumpgränserna. För flickorna utgör den genomsnittliga förtäringen vid sjuttonårsåldern drygt 5 cl. Den ökar sedan klart till tjugo—ljugoettårsåldern, varefter den stabiliseras vid omkring 7.5 cl. Den genomsnittliga förtäringen vid det senaste förtäringstillfället varierar mycket mellan de olika socialgrupperna. Detta belyses närmare i tab. U 17. (Vid jämförelse med föregående tabells sista kolumn erhålles icke full överensstämmelse ifråga om de genomsnittliga kvantiteterna. I föregående tabell användes nämligen medianvärdena, medan i tab. U 17 det vanliga aritmetiska mediet användes. Detta låter de extremt höga värdena inverka, varigenom de erhållna genomsnittstalen blir högre. 164

Då det torde vara av intresse att jämföra median och aritmetiskt medium, har tabellerna framräknats efter båda dessa olika metoder.) För pojkarna ligger den genomsnittliga kvantiteten inom socialgrupp 3 (18.5 cl) nära 50 % högre än inom socialgrupp 1 (11.9 cl). Värdet för socialgrupp 2 (17.1 cl) ligger mellan dessa båda värden, dock närmast värdet för grupp 3. Vid samtidigt beaktande av fördelningen på socialgrupper och ortstyper finner vi, att inom de båda lägre socialgrupperna förtäringen är något större på landsbygden än i städerna. (De erhållna olikheterna för socialgrupp 1 ligger inom felgränserna.) Vi kan alltså konstatera, att den största genomsnittliga förtäringen vid det senaste förtäringstillfället finnes bland pojkarna inom den lägsta socialgruppen på landsbygden. Vi finner vidare, att skillnaden mellan de båda lägre socialgrupperna ej är större än att den genombrytes av olikheterna mellan landsbygd och stad. rab. U 17.

Genomsnittlig förtäring av spritdrycker vid senaste förtäringstillfället bland ungdom i åldern 17—26 år från olika socialgrupper. Genomsnittlig förtäring senaste gången, medeltal, (cl spritdrycker)

Kön Faderns socialgrupp

Storstäder

Övriga städer

11.2 15.5 17.9 15.9

13.8 16.3

Landsbygd

Hela riket

11.1 18.0 19.3

11.9 17.1 18.5

7.6 7.6 8.6

7.3 7.0 8.3

6.7 7.4 8.0

7.4 7.3 8.3 7.8

Män. Faderns socialgrupp ;J a »

1 2 3

Samtliga Kvinnor Faderns socialgrupp :> t

1 2

3 Samtliga

För flickorna finner vi genomgående högre värden för socialgrupp 3 än för de båda övriga socialgrupperna. (Olikheterna mellan dessa båda högre socialgrupper är inte signifikanta.) Fördelningen på landsbygd och städer visar, att den största genomsnittliga förtäringen återfinnes bland flickorna i storstäderna. Bland flickorna från storstäderna är det socialgrupp 3, som redovisar det allra högsta värdet. För pojkarna visar sig sålunda de grupper, som har de mest utbredda vanorna och de oftast återkommande förtäringstillfällena, samtidigt ha den minsta genomsnittliga förtäringen. Denna regel gäller ej helt för flickorna. Deras alkoholvanor är i ett utvecklingsskede, då den grupp, som har de mest utbredda vanorna, nämligen storstadsflickorna, också torde ha den största genomsnittliga förläringen. Samtidigt som detta konstaterande görs, bör också beaktas, att de unga kvinnornas genomsnittliga förtäring är så liten i jämförelse med pojkarnas, att den även inom den grupp, där den är som störst, ligger långt under det lägsta genomsnittsvärdet för motsvarande grupper bland pojkarna. Även om, såsom tidigare har konstaterats, de unga kvinnorna inom vissa kategorier ifråga om andelen alkoholkonsumenter och antalet förtäringstillfalien visar en utbredning av alkoholvanorna, som närmar sig alkoholvanornas utbredning bland de unga männen, så skiljer sig dock de unga 165

kvinnornas vanor genomgående från de unga männens däri, att de förtärda kvantiteterna per förtäringstillfälle är betydligt mindre. För fullständighetens skull skall i följande tablå anges de genomsnittliga kvantiteterna för de olika yrkesgrupperna bland ungdomarna. Genomsnittlig förtäring senaste tillfället cl. spritdr.

Män

Jordbrukare och hemmasöner . . Jordbruks- och skogsarbetare m fl Butikspersonal m. fl

Genomsnittlig förtäring senaste tillfället cl. spritdr.

Kvinnor

17.4 Hemmafruar

och

döttrar

....

20.4 18.8 16.9 18.7

Butikspersonal Hårfrisörskor, sömmerskor, modister, sjukvårdsbiträden m. il. Hotell- och restaurangpersonal. .

övriga lägre tjänstemän i allmän Anställda med högre utbildning

Samtliga

18.5 11.5 11.8 14.fi 17.6

Anställda med högre utbildning

Samtliga

8,0 8.2 7.5 7.4 9.6 7.3 7.5 8.5 6.9 7.5 7.8

Man finner en god överensstämmelse mellan siffrorna i denna tablå och de tidigare tabellerna. Den största genomsnittliga förtäringen bland männen har de manliga jordbruksarbetarna med 20.4 cl. Närmast följer övriga arbetare och lägre jtjänstemän i allmän tjänst. Den minsta kvantiteten finner vi bland de kvalificerade yrkena och bland dem, som utbildar sig för dessa. Socialgruppsschemat är alltså väl tillämpligt. Här bör erinras om att socialgruppsbestämningen grundade sig på faderns yrke, medan yrkesangivningen i tablån avser ungdomarnas egna yrken. Överensstämmelsen mellan resultaten beror givetvis i första hand på att faderns socialgrupp är så avgörande för ungdomarnas eget yrkesval, att man icke får stora olikheter i fördelningen på socialgrupper, om man i stället för att följa faderns yrke följer ungdomarnas eget yrke. Bland de unga kvinnorna har de hotell- och restauranganställda den största genomsnittsförtäringen. Olikheterna är eljest icke stora.

Hekordförtäringen De nu anförda uppgifterna har gällt den genomsnittliga förtäringen vid det se naste förtäringstillfället. Uppgifter har även inhämtats om den största mängd rusdrycker, som de intervjuade förtärt vid ett och samma tillfälle. Såsom redan förut framhållits, torde dessa uppgifter vara ganska osäkra, och de skall därför icke göras till föremål för någon mera ingående redovisning. Översiktligt framställs de emellertid i diagram U l l tillsammans med de tidigare lämnade uppgifterna om förtäringen vid det senaste förtäringstillfället. De båda kurvorna är icke helt jämförbara, då i senaste förtäringen endast medräknats spritdrycker medan i »rekordförtäringen» vin medräknats efter omräkning till cl spritdrycker. Den genomsnittligt största förtäringen ökar för männen ganska starkt med varje åldersår från 13 ol vid sjuttonårsåldern till 28 cl vid tjugoettårsåldern, ökningen fort166

sätter även därefter, men i betydligt långsammare takt. Vid 26 år är pojkarna uppe i genomsnittligt 31 cl. Kurvan över flickornas genomsnittligt största förtäring visar en delvis annan bild. Man finner en ökning från 6 cl till c:a 11 cl, vilken ökning är tämligen jämnt fördelad under hela den undersökta åldersperioden. Det sägs ibland på tal om ungdomens spritbruk, att många vid mycket unga år till följd av bristande omdöme och kanske av nyfikenhet förtär en mycket stor kvantitet vid något enda tillfälle, men att de sedan aldrig gör om det på grund av verkningarna. Enligt detta påstående skulle alltså de mycket stora kvantiteterna ligga cl spritdrycker ter

Mä n

*> *" 25 •

*»

20 • •

*

^**

5 Ålder

26 år

Största f ö r t ä r i n g

___

cl spritdrycker

Senaste f ö r t ä r i n g e n

K v i n n o r

_ 10

,—•;

. — •

- — i

5 i

Aider 17

26 år

Diagram U 11. Genomsnittligt förtärda största kvantiteten rusdrycker samt genomsnittligt förtärda kvantiteten (cl spritdrycker) vid det senaste förtäringstillfållet för ungdom i olika åldrar. 167

ganska tidigt i ungdomsåren. För att se i vad mån detta påstående har någon allmängiltighet har gjorts en bearbetning rörande den ålder, vid vilken de undersökta tjugosexåringarna uppgivit sig ha förtärt sin största kvantitet rusdrycker. Det visar sig, såsom framgår av tab. U 18, att av männen i tjugosexårsåldern är det inte mer än 26 %, som har sin »rekordförtäring» före myndighetsåldern. För ej mindre än 36 % ' h a r denna »rekordförtäring» ägt rum efter fyllda 24 år. Motsvarande siffror för kvinnorna är 34 % resp. 41 %. Såväl för män som för kvinnor registrerar landsbygdsungdomen en större andel med mycket tidig »rekordförtäring» än stadsungdomen, vilket är av betydelse att beakta i samband med den följande framställningen om olikheterna mellan landsbygds- och stadsungdom ifråga om de förhållanden, under vilka förtäringen sker. Tab. U 18.

Kön Ortsgrupper

Ålder vid den största förtäringen (rekordförtäringen). (Avser endast 24—26-åringar.)

Hela anta let intervjuade i åldern 26 år, som för tärt sprit

Därav i procent (kuniulativa värden), som förtärt största mängden spritdrycker, när de var 15 år

16 år

18 år

20 år

22 år

24 år

195 206 401

1.0 0.5 0.7

7.7 3.9 5.9

23.1 16.5 19.8

48.2 35.9 41.9

65.6 63.1 64.3

97 202 299

4.1 0.5

11.8 6.4

30.9 20.8 24.1

42.2 38.6 39.8

62.8 56.4 58.5

M ä n Landsbygd Städer Hela riket

_ 0.2

Kvinnor Landsbygd Städer Hela riket

Aktiviteten

i

vanorna

Om man vill mäta aktiviteten i alkoholvanorna kan man ej nöja sig med uppgifter om hur ofta och i hur stora kvantiteter olika kategorier förtär alkohol. Såsom torde ha framgått av den föregående framställningen varierar förtäringsmöjligheterna synnerligen starkt mellan olika grupper av ungdom. Ungdomar tillhörande de högre socialskikten i städerna möter så ofta förtäringstillfällena, att de även om de aldrig själva är aktiva för att i egentlig mening anskaffa alkohol ändå i stor utsträckning kommer att hänföras till den grupp som oftast förtär alkohol. Landsbygdsungdomen i de lägre socialskikten åter möter relativt sällan bruket i denna form. Deras förtäringsmöjligheter förutsätter som regel större aktivitet från deras egen sida t. ex. resa till stad med rättigheter eller deltagande i saining. I icke ringa utsträckning torde dessa olika förutsättningar ligga bakom de olikheter i vanorna som konstaterats. Det är självfallet icke möjligt, att vid en undersökning av den typ, som här redovisas, åstadkomma en närmare analys av den varierande aktiviteten i alkoholvanorna. I syfte att få ett mått på aktiviteten, som skulle kunna i grova drag ange olikheter mellan olika kategorier och som kunde erhållas med en enda och enkel fråga formulerades fråga 80 i formuläret: »Har Ni någon gång bjudit någon annan på spritdrycker?» Svarsalternativen har gjort det möjligt att vid bearbetningen räkna fram i vilken utsträckning de unga varit beroende av restaurang för att 168

kunna bjuda andra på sprit. Svaren har sammanställts i diagram U 12. Av ynglingarna u n d e r myndighetsåldern i storstäderna har 25 % bjudit andra på spritdrycker. För andra orter är andelen ungefär 15 %. Den andel, där tillhandahållande skett på annat sätt än genom att bjuda på restaurang, utgör ungefär 15—20 %. Av dem som är 21—26 år är det en betydligt större andel som bjudit andra på sprit. Av de ogifta i denna åldersgrupp är det endast en liten del som har egen inköpsrätt men likväl har i storstäderna hela 60 % av de unga, ogifta männen <

Män 21 — 26 år gifla

ogifo

—

>. 17 —20 år ogifta

^

Kvinnor 21 — 26 år ogifta

». 17 —20 år ogifta

bjudit andra på sprit och i övriga orter något under 50 %. Andelen som til 1handagått med annan sprit än restaurangsprit utgör här 40—50 %. Det innebär sålunda både att de unga ogifta männen i stor utsträckning har alkoholvanor av sådan aktivitet, att de varit verksamma för att skaffa andra s p r i t d r y c k e r och att de haft möjligheter att möta ett behov även på annat sätt än genom att bjuda på restaurangsprit. Av de gifta unga männen har i storstäderna 90, i övriga städer 80 och på landsbygden 70 % bjudit på spritdrycker. Här ligger problemet emellertid helt annorlunda till, då de gifta i stor utsträckning har egen inköpsrätt, vilken ju i och för sig är uttryck för att de har viss aktivitet i vanan. Ser vi till de ogifta unga kvinnorna, visar det sig, att aktiviteten i deras vanor är avsevärt mindre än aktiviteten i männens. I detta avseende finner vi alltså en klar skillnad. I fråga om själva förtäringsvanorna fick vi inom gruppen storstadsungdom en mindre och mera osäker differens mellan unga män och unga Kvinnor. Av storstädernas flickor under 21 år har cirka 12 % och av flickorna i övriga orter 4—8 % bjudit andra på spritdrycker. Tar vi de ogifta kvinnorna i 21—26årsåldern visar det sig att i storstäderna ungefär 25 %, i övriga städer 10 % och på landsbygden 5 % bjudit andra på spritdrycker. Olikheten i förhållande till männen är alltså högst betydande. Sammanfattningsvis torde man kunna konstatera, att de unga trots avsaknaden av egen inköpsrätt har en påfallande aktivitet i sina vanor och att denna aktivitet i mindre utsträckning än vad man kunnat vänta sig synes vara inriktad på restaurangsprit. Uppenbarligen har de unga möjligheter att på annat sätt skaffa rusdrycker både för egen förtäring och vid behov även för kamraternas. 169

Kap. 4.

I vilka sammanhang förtär ungdomen sprit?

När det gäller att kartlägga ungdomens alkoholvanor är det självfallet av stort intresse att veta vid vilka tillfällen de unga förtär rusdrycker. I vilken utsträckning sker förtäringen direkt under det yttre tryck, som sedvänjorna utövar i samband med umgängeslivet och i vilken utsträckning tar ungdomarna själva initiativet till anskaffning och förtäring av rusdrycker? Intervjuformuläret upptog några frågor av intresse i detta sammanhang. Man frågade sålunda om det senaste förtäringstillfället gavs i samband med någon högtidlighet, såsom firandet av jul eller annan högtid, 50-årsdag, bröllop etc. (fråga nr 72). Vidare frågades var den senaste förläringen ägde rum, om det var i hemmet eller annorstädes, om vederbörande vid tillfället var i sällskap med föräldrar, andra vuxna eller tillsammans med kamrater (fråga nr 71). Den förstnämnda frågan har bearbetats endast för ogifta ungdomar. Av de ogifta unga män, som överhuvud taget förtär spritdrycker, hade 26 % senast gjort det i samband med någon högtidlighet, medan alltså 74 % vid den senaste förtäringen icke haft denna utlösande faktor. Motsvarande tal lör de unga kvinnorna är 43 % och 57 %. Begreppet högtidlighet har vid intervjuerna getts en ganska begränsad betydelse. Vanlig födelsedag eller namnsdag har t. ex. inte ansetts vara högtidlighet, utan det skulle gälla bemärkelsedagar av mera framträdande slag. Denna inskränkning har gjorts i syfte att få kännedom i vilken utsträckning ungdomarnas vanor kan förmodas vara begränsade till just sådana tillfällen, då pressen till förtäring är särskilt stark, och då förtäringen alltså icke kan tas som ett utslag för en i egentlig mening aktiv vana. Förtäring av denna art torde vara naturligt avgränsad från den förtäring, där det rituella momentet inte ges en lika framträdande plats. När det gäller spritförtäring vid vanliga födelsedagar, namnsdagar, kamratträffar o. s. v. torde man kunna räkna med att deltagarnas inställning till alkoholen spelar en icke oväsentlig roll för den form samvaron får. Även om den enskilde individen självfallet även vid sådana tillfällen är utsatt för en mer eller mindre stark påtryckning från omgivningen, innebär hans accepterande av vanan vid ett sådant tillfälle, eller — i vissa fall — att han överhuvud taget deltar i sammankomsten, en bekräftelse på att hans vana är relativt aktiv och regelbunden. Handlingen — förtäringen — utlöses nämligen efter ett lättare tryck utifrån än beträffande den person vars vana endast innebär, att han »tar ett glas endast vid något enstaka högtidligt tillfälle». De ovannämnda siffrorna visar alltså, att även bland de ogifta ungdomar, som förtär sprit, är det en betydande majoritet, som förtär spritdrycker även i andra sammanhang än vid verkligt högtidliga tillfällen. Andelen är givetvis högre än vad de nämnda talen (74 % av pojkarna och 57 % av flickorna) anger, eftersom även bland dem, som senast förtärde vid ett s. k. högtidligt tillfälle, finns åtskilliga som förtär även eljest, men där slumpen gjort att den senaste förtäringen skett i samband med en högtidlighet. Svaren på frågan om platsen för den senaste förtäringen har sammanställts i tab. U 19 och diagram U 13. Av pojkarna har c:a 13 % och av flickorna c:a 20 % uppgivit sig ha varit tillsammans med föräldrarna i hemmet, när de senast förtärde spritdrycker. Tillsammans med andra äldre än föräldrarna uppgav sig c:a 22 % av pojkarna och c:a 35 % av flickorna ha varit. En mindre del av dessa hade vid förtäringstillfället varit på restaurang i äldres sällskap. Sammanlagt hade alltså av pojkarna 35 % och av flickorna 54 % varit i äldres sällskap vid den senaste spritdrycksförlä170

ringen. Resten hade varit tillsammans med kamrater. Endast en obetydlig del, eller 0.7 % av pojkarna och 0.3 % av flickorna, hade förtärt spriten i ensamhet.

1 I-l

Ol

*Sb*

-+ Ö

ta ©

ca iH

-f

•*

Ö

O

T~l

ca

•-i

r-i ©

CM

CV)

CO

CM

HH

rH

C)

-*

Ö

C>

0*

ö

C

©

c"

©

©

5 M 0 U

c

t—

+1 Ci+1 CO+1til^

t>

©

©

ö

©

ö

-+

t-

t" r-i

+1 t +1 »

CO Ol ci" - *

it>

1©

©t"

ci ci

1 •M -H9+01 O i©

©

c

t-

-fi i

c~ O

^

•o CO 1

bo p tA :ä O

2 •"5

© iH

1©

*H

oc <#

-D GO "tf

ci" © i

.-i

T-i

T-i

3» ;5 £ c © © »-

©

+1 Ci+1 t +1 il » N

c©

fN.' r*

ci

o.

en

t~

il il 00

0 co cq c i c i CM'

os oq

T~i

rH

+1 +1 +1 il

TH

"fl il

t>i t-i - t -f<

co -H 0 co oc" tä ai c i c i

«5 lej

oq oq c i t-i

CO © T-i T-i

© © -H c i c i --i

»H T-i

il il

+1 +1 -H fl CO CO C l

t>

co ci cc

ni ci

Qa

CM

Cl

t-i

u0

C3 cc,

-

is

r>° ci

'SS*

.0

T-i

X

B £

i£

3 t-i C3

tn ©

Ol

tn C

_J a

ci

co 0 T-i T-i

-fl ta+1

'©

>c t eo' cö

r-i

T-S

T-l

1-1

Cl

T-l

© c^ H> rH © ©

?0

CO

rh

r-i

0 CO

oq

0*

ö

©

r-i r-i r-i

O*

T-i

Ö

©

cq

r-i

+1 +1

+1 +1 il+1 OC OC OC

Ti

'©

CO* CM r-i

is

© 0

O

^ tv r i

©

£ rt2 g

P-

cc

0 CM

a *j

s

C5

©

ri © ^ £

© Ol

tT-"

+1 +1 0+1»©+1 co t -

© r^ et ^ en ^ ^

B)

iH

©i

"*

0»

•--

+1 -H +1©+)1 CO CC CO

©i c i

CO

rH* rH*

•^*

Cl

Cl

90 i-J

il "flq i© •*

ni

rH

00 O,

•~ "S | p 8 > "B c "3 ** . "

t-i

P.r-3 „-"> - P Si O 2 b^rP PC,

Q

rH rH r-i r-i

ci ci ci

+1 •+1 +1 CO +1 0 * -#

+1 -H co cq

+! +1 +1 +1 oc - * oq

0 CM

ci

cc' co'

TH

r-l

Cl

Cl

K

CO

cs

O*

r-i Ö"

o q

O

tr- fM

©i

c i r-i TA

0 Ö CO* CM T - I

©• i-H

ci

CO

Cl" r-i

"fl ilO

T*

"*

O ^O

co' CO

« 04

•©

T-i

T-i

CO

00 Cl

-A Ti —

©

' • SMS g1 "S G "a 2

cs ta cs T-i rH Ö

H

>© oq

i hemi samm; föra

-fl +1 +1 ©J+1

sc

-L2 © PC

irl-1

©

-u

r-l

t-l

©

. = , .5

^ O t>>

ti

ä ©

S

13 |

C

°

w

-ti

T-l

T-l

90 »»1

Ci O CD

-r< >© 00

ca Ol Tf

Ol 'O ©i

1—1

0*"

cs cq H" ©i T-l

1—1

00 C© 00

r-l OJ 0

ci ci

r-i

+1 +1 +1>©+1

cq co

-fl M O

ci 00 r-i rH T-i a

O» •H

Ci CO

Cl c©

r-l Cl

©) TH

c-

t>

t-

rH

—i 00 Cl

TH

00 t^ CD

rH CO >©

j<

"*Jrf S3 V3 03

+1 il

a

t-.'

1—1

TH

csi

cö

T-i

Q.

-G ed p-t © 0.

2* & 3 £ gg ®

!

t-l

'-I

O <M

CO !M

°3 1?

1 « s -55 > | |

"n f-i

If

'C

:

Störst Övrig Lands

bo 01

t-l

C

Id

än.

ru •Jri

© Ti

ai

Ci

rP

et U ::S Ti

t-

iH

TH

<M

Kvinnor Störst äder Övrig:1 städer Lands bygd

h

tH ©

^ i IU

•*S «s

§ > ä

u •3

P =35

t-l «ä

O ©1

CO Cl

11 t-

TH

TH

©1

T3

Vi kan alltså observera en olikhet mellan pojkar och flickor. De unga kvinnliga spritkonsumenterna har i större utsträckning än de manliga sin förtäring knuten till tillfällen, då de är tillsammans med vuxna. Detta ger, liksom flera iakttagelser tidigare, anledning till antagande, att vanan hos flickorna är mera passiv. Mellan åldersgrupperna 17—20 år och 21—26 år finns inga olikheter av större betydelse, vilket torde vara en iakttagelse av intresse. KVINNOR

MÄN

elj. litis.

Vomiofer

tills. m. komroter på rest.

i hemmel el. elj. lills. m.

Diagram U 13. Platsen för den senaste spritförtäringen bland ungdom i åldern 17—26 år. Klara olikheter finns däremot mellan ortstyperna. Alkoholvanorna går längre ner i åldrarna i städerna än på landsbygden enligt vad tidigare visats. Vanorna grundas också i städerna i större utsträckning i hemmet än vad som gäller på landsbygden. Nu visar tab. U 19, att för pojkarna i städerna även den aktuella förtäringen sker i hemmet eller eljest tillsammans med vuxna i större utsträckning än för pojkarna på landsbygden. Dessa senare har en större del, som senast förtärde i kamratkretsen. För flickornas del visar det sig att förtäring tillsammans med kamrater iir väldigast i städerna, medan det är landsbygden som har den största andelen med förtäring i hemmet. Förtäringen av spritdrycker förekommer alltjämt i ganska liten utsträckning bland flickorna på landsbygden, och när den förekommer, så är det alltså till stor del i samband med förtäringstillfällen i hemmet. En annan genomgående olikhet mellan stadens och landsbygdens ungdom är alt de förra i mycket högre grad än de senare förtär sprit på restaurang. I städerna har ungefär var fjärde spritdryckskonsument sitt senaste förtäringstillfälle på restaurang. För landsbygden gäller detta var åttonde. Närheten till restaurang spelar självfallet en roll i detta sammanhang. För städernas ungdom ger den eller de närbelägna restaurangerna förtäringstillfällen, som helt saknas för landsbygdsungdomen. Med största sannolikhet finns här en av förklaringarna till att landsbygdsungdomen också förtär sprit mera sällan än stadsungdomen. Förtäringen tillsammans med äldre sker relativt ofta i samband med högtidlighet, vilket framgår av tablån överst på sid. 174. 172

—

en et tc C CLt .M et Ol P

TH

TH

O

O)

rH

CM

I

Cl

rH

>H

CM

©1

©'

©

©

C;

O*

©

'

O

©'

c>

O*

©'

S.J.

Cl

CO r-H

Ci

Cl

j

rH

c©

r-H

i©

oi ©

©

t^ O

CO

"•?« M

cö ©

TH'

©'

O*

©

©*

OT co © ©

co

rH

rH

t--

rH

r-H

O*

CO

CO

©

ö

©

©

©

©'

©'

o"

©'

©

«o

c i cq r-i r-i

fe s

°<ä P-, t_. © r* O r>> kl

bfi

I»

rH

Q

-g .ti

CO ©•<•

t-, © bC

PH

en

fl •3

H-i

oo co

rH

S

ci

+1 l+1 +1 O-fli > CO

£

S

CO

o

-jj

a ©

o o

T3 Ct

© (H

p

=3 £

fen

c

©

co cq

CO

CO

©

CO CO

1©

O

©'

r-i

©

Q>

©

o

oc

rH

r-i ci

SN."

rH

d

©

•TH*

a,

9 Ol

tä

-H i-fl +1©i+1 © Oi rji

r-i

V©

"fl il

Cl

"*'

CO'

rH

© © T-i T-i

tä

• ri

Q

tå

+1 +!

Ö

T-l

©

H-> Ol

bB s t>c

C P

3>ff g

•rH

. 3

_i J. et • f l

C

bo

sl

CO

© '13

rH

00 Cl

rH

t-

rH

Oi

K

r-i

T-i

O*

rH*

T-i

rH

r-i

©'

o"

©

t-

© u©

rH* 0 0 r H CO

N

cq t_

il il

+1 ©+1 +1C+i1 ta

CO* Cl

r-i l©

l© rH

rH i-H

00 K

t-i -H

CO' CO

cq OT .-i ©

©|

rH

Cl

©

Js

CO

•©

CO

i-H

N

rH

TH*

r-i

o"

r-i

Ö

T-i

T-H T-5

CO*

r<-3

-H CM -H t -H -fl >

-H -H

T-H

i©

cd >©

r-i

r-l

rH

Cl

<^ N O

CM

©1

"fl "fl

OT

rH CO

f-

rW

c«

•3 s

CD

2 a *

"o C ©

© CM*

+1 il II +1 ** c\j **

e 5 c S -. P

drig dri sprit restaui

k.

** O •H -H -H +1 t - os cq co

©i

t-

+1 +1

co" TH

CO* rH*

co © »o T-i T-i Ö

bX)

«ä

> Ti c c

+1 +1 +1+1

oq cq i-i co'

CÖ

H

Oi

-H +1

<M

Ö £

"5 ös e:

bD

C g

2 o

aea

+1 +1

"fl -"fl il O-fli H rH

oq c i

O

co' co' r-i

K"

©1

Cl

CO

c^

co

co oo r-i © '

Ci

rH

©1

co

r-i r-i r-i

o*

rH © T-i T-i

+1 +1 I O CO

+1 II il +1

OT* CO* Cl rH

©

CO

©i

u CH

:c3

© en

• * <*

q

T-i

r-i

-3 o

il "fl +1+1 l-J 00 Ci

rH* r-l

rH* Cl

00 Cl

CO —1 C"

tCl rH

>© Cl rH

co

l © CO OT L -

Oi

rH*

Cl

«rj

"*. C"*. l

r-i

r-i

tö H-) ©

It C

O CM

t-' CO

>©'

<"V

t-* rH

+1 -H

t>

CD CO

r-H

t-i

CO* r-H*

oo'

t© co" ©"

CO

rH

CO

TH C© T-1

rH T-| i©

O 00 O

"•*

T-H

ci

rH CO »O

© -©

s 3

Ot

'"M>"

et

©

oo

ta co © Cl © lOT cq oc

r-i r-i

rH*

w2

•A c? M ©

^

s

2~

a

s

rö

*

B -B

'(A 'in

rtl ..

»Ct

°ri

©

CO

u

tit

© L.

-ä

Ti

|1 *IS rg S Kvinnor Störst Övrig Lands

oi

Störst Övrig Lands

än

•3

set -t->

©

-ö

Ti bo

ci.

L,

uri bD bO

därav 17—2 21—2

en tH ©

u et

r>

U ©

bo

O

**H OJ -V;

-i!

..

tH

(H

et bD

et bD

"tH

"tH

©

CO

därav 17—2' 21—2i

CL O, M ©

Procentuell andel där förtäringen a n k n u t i t s till högtidlighet Kvinnor Män 63 32 78

44 18 15

Förtärt senaste gången tillsammans med k a m r a t e r på restaurang Förtärt senaste gången eljest tillsammans med kamrater

Restaurangbesök Omfattningen och vanligheten av ungdomarnas spritförtäring på restauranger torde vara av särskilt intresse. Vanligtvis har ungdomar över 18 år rätt att bli serverade spritdrycker på restauranger, medan det endast undantagsvis förekommer, att ungdom under 25 år har rätt att utminuteringsvis inköpa rusdrycker. Man har

KVINNOR

MÄN

8,4

117 Storstäder 4,9

8,4

4,5

9,9

Övriga städer l.<5

4,3

5,3

P

Landsbygd V

1,9

0,4

4,2

7,8

Hela riket 3,6

1,8

Förtärt sprit på restaurang en gång sen. mån. II l i l l Förtärt sprit på restaurang upprepade gånger sen. mån. Diagram U 14. Procentuella andelen ungdomar i åldern 17—26 år inom olika ortstyper som senaste månaden förtärt spritdrycker på restaurang. 174

därför anledning att fråga sig, om det finns någon mera betydande av utminuteringsrestriktionerna uppdämd köplust i åldrarna under 25 år, som tar sig uttryck i ofta återkommande restaurangbesök. Tab. U 20 och diagram U 14 ger några översiktsuppgifter. Det visar sig, att av samtliga män i de undersökta åldrarna, var det inte mer än 11 % som någon gång under den observerade månaden varit på restaurang. 42 % hade inte förtärt sprit på restaurang den ifrågavarande månaden, men hade tidigare gjort det någon gång. Bland kvinnorna var motsvarande andelar lägre, 6 % och 28 % resp. Hela andelen unga män, som förtärt spritdrycker under senaste månaden, var 38 % och andelen unga kvinnor 17 % (tab. U 14). Restaurangbesöken är sålunda icke den enda eller ens den dominerande möjligheten för ungdomarna att få sprit. I åldern 17—20 år är nära 30 % icke-absolutister utan att någon gång ha förtärt sprit på restaurang. Detta har också framgått av föregående kapitel. Det senaste förtäringstillfället hade givits på restaurang för 18 % av de manliga och 22 % av de kvinnliga spritdryckskonsumenterna. Bland storstädernas unga män hade var femte förtärt sprit på restaurang senaste månaden, i övriga städer gällde detta var sjunde, och på landsbygden var fjortonde. Den relativt största differensen mellan ortstyperna i detta avseende ligger alltså mellan städer och landsbygd. Skillnaden mellan storstäder och andra städer är av mindre betydelse. Att den största skillnaden ifråga om restaurangbesök ligger just mellan städer och landsbygd och ej såsom ifråga om alkoholvanorna i övrigt mellan storstäder och övriga orter i riket måste bero på restaurangernas lokalisering till städerna. Till en viss del torde man kunna förklara städernas övervikt ifråga om intensiteten av alkoholvanorna överhuvud taget bland ungdomen med de större möjligheter till restaurangförtäring, som erbjudes stadsungdomen. Något över 8 % av storstädernas unga män har under den senaste månaden upprepade gånger förtärt sprit på restaurang mot dryga 4 % i övriga städer och knappa 2 % på landsbygden. Motsvarande procentuella andelar är för de unga kvinnorna 5 %, 1% % och % %. Ifråga om de andelar av ungdomarna, som oftare besöker restaurangerna, återkommer alltså den stora skillnaden mellan storstäderna och de övriga städerna.

Kommuntyp