Religionens betydelse som samhällsfaktor : möjligheter och metoder för en sociologisk undersökning

\>N0

'OT* National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

Sou. STATENS OFFENTLIGA U T R E D N I N G A R 1963:26 Ecklesiastikdepartementet

1958 års utredning kyrka-stat: I

RELIGIONENS BETYDELSE SOM SAMHÄLLSFAKTOR M Ö J L I G H E T E R OCH METODER FÖR EN SOCIOLOGISK UNDERSÖKNING

Stockholm

~

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Kronologisk

förteckning

1. En teknisk institution inom Stockholms universitet. Svenska Reproduktions AB. 114 s. E. ?. Kommunalförbundens lånerått. Idun. 44 s. I. 3. Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. Idun. 90 s. U. 4. Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. Idun. 95 s. U. 5. Försvarskostnadcrna budgetaren 1963/67. Idun. 130 s. Fö. 6. Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. Idun. 212 s. I. 7. Utlännings tillträde till offentlig tjänst. Svenska Reproduktions AB. 43 s. Ju. 8. Preliminär nationalbudget för år 1963. Marcus. IV + 97 s. Fi. 9. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. Haeggström. 509 s. E. 10. Universitetsväsendets organisation. Haeggström. 190 s. E. 11. Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. Idun. 54 s. I. 12. översättning av föredrag angående upprättande av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. Marcus. 283 s. H. 13. Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. Idun. 269 s. E. 14. Undersökning av taxeringsutfallet. Idun. 155 s. Fi. 15. Vägen genom gymnasiet. Idun. 315 s. E. 16. Sveriges statsskick. Del. 1. Lagförslag. Idun. 206 s. Ju. 17. Sveriges statsskick. Del 2. Utkommer senare. 18. Sveriges statsskick. Del 3. Utkommer senare. 19. Sveriges statsskick. Del 4. Bilagor. Idun. 311 s. Ju. 20. Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. Idun. 111 s. Ju. 21. Sjukhus och öppen vård. Idun. 486 s. I. 22. Kraven på gymnasiet. Idun. 367 s. + 12 s. ill. E. 23. Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. Idun. 290 s. Ju. 24. Mentalsjukhusens personalorganisation. Del. I. Intervju- och frekvensundersökningar m. m. Idun. 259 s. I. 25. Papper och annan skrivmateriel. Kihlström. 74 s. H. 26. Religionens betydelse som samhällsfaktor. AB Wilhelmssons Boktryckeri. 210 s. + 2 s. ill. E.

Anm. Om särskild tryckort ej angives, är tryckorten Stockholm.

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1963:26 Ecklesiastikdepartementet

1958 års utredning kyrka-stat: I

RELIGIONENS BETYDELSE SOM SAMHÄLLSFAKTOR M Ö J L I G H E T E R OCH M E T O D E R F Ö R EN SOCIOLOGISK

UNDERSÖKNING

AB WILHELMSSONS BOKTRYCKERI STOCKHOLM 1963

Till Herr Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet

Den 10 januari 1958 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utföra en första etapp av en utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade departementschefen, statsrådet Edenman, den 27 januari 1958 såsom sakkunniga hovrättspresidenten Ivar Wieslander, sekreteraren hos Landsorganisationen i Sverige j ur .kand. Bertil Bolin, läroverksadjunkten numera rektorn Olle Engström, dåvarande docenten numera biskopen Ruben Josefson och dåvarande kyrkoherden numera pastor primarius, ledamoten av riksdagens andra kammare Åke Zetterberg. Åt Wieslander uppdrogs att vara utredningens ordförande. Genom beslut den 30 november 1962 entledigade departementschefen Wieslander från uppdraget att vara ledamot och ordförande i utredningen och utsåg jämlikt bemyndiganden den 10 januari 1958 och den 30 november 1962 justitierådet Erik Tammelin att vara ledamot i utredningen och såsom ordförande leda dess arbete, dock att Wieslander alltjämt skulle vara ledamot och ordförande i vad avser arbetet inom utredningen med att färdigställa betänkanden angående dels religionens betydelse såsom samhällsfaktor, dels kyrkors och samfunds omfattning och verksamhet i Sverige. Till sekreterare förordnades den 12 februari 1958 numera assessorn i Hovrätten över Skåne och Blekinge, sekreteraren i riksdagens första kammare K.-G. Lindelöw. De sakkunniga har antagit benämningen 1958 års utredning kyrka-stat. I anförande till statsrådsprotokollet den 10 januari 1958 erinrade departementschefen om att konstitutionsutskottet — i det utlåtande som låg till grund för riksdagens begäran om en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan — understrukit att utredningens huvudsyfte borde vara att framlägga material för en fortsatt diskussion av och ett framtida ställningstagande till nämnda fråga. Utskottet framhöll bland annat, att kristen etik och kristen verksamhet i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle. Den närmare arten av detta inflytande hade emellertid icke undersökts. Av grundläggande vikt för en utredning rörande kyrkans förhållande till staten borde det därför vara, att religionens betydelse som samhällsfaktor klarlades. Det finge antagas, att en kartläggning av kristen-

domens roll i det nuvarande samhället skulle kunna föras så långt, att dess resultat skulle ha värde för den fortsatta utredningen. I direktiven till utredningen anslöt sig departementschefen i allt väsentligt till de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande. Bland annat anförde departementschefen härvid, att det borde undersökas, vilka möjligheter som förelåge och vilka metoder som kunde komma till användning för att tillgodose önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor. Utredningen har i anledning av nämnda uttalanden bland annat undersökt omfattningen av den verksamhet som utövas av svenska kyrkan och de fria samfunden. Besultaten härav framlägger utredningen inom kort i ett särskilt betänkande: "Kyrkor och samfund i Sverige. Omfattning och verksamhet". Utskottets önskemål har synts utredningen omfatta jämväl, att en analys borde göras av den kristna religionens betydelse för människans åsikter och beteenden i skilda, för samhället viktiga hänseenden. I skrivelse den 10 november 1959 till herr statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet hemställde utredningen därför, att medel måtte ställas till dess förfogande för en särskild vetenskaplig undersökning i ämnet. Genom beslut den 27 maj 1960 bemyndigade Kungl. Maj :t utredningen att utföra en undersökning av möjligheter till och metoder för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor och anvisade för ifrågavarande ändamål högst 90 000 kronor. Utredningen har för undersökningen anlitat ett forskningsteam bestående av docenten i kyrkohistoria vid Lunds universitet Berndt Gustafsson, tillika ledare för teamet, professorn i sociologi vid samma universitet Gösta Carlsson, dåvarande docenten i psykologi vid universitetet numera professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö Åke Bjerstedt och skolpsykologen vid Lunds stads skolor fil.lic. Henry Egidius. Forskningsteamet har till utredningen avlämnat en den 2 maj 1962 dagtecknad rapport jämte tre bilagor. över forskningsteamets rapport med bilagor har utredningen inhämtat yttranden av professorn Torgny Segerstedt, professorn Gunnar Boalt, lektorn Hjalmar Sundén, fil.lic. Erland Sundström och t. f. chefen för statistiska centralbyråns utredningsinstitut byrådirektören Edmund Bapaport. Sedan undersökningen av möjligheter till och metoder för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor slutförts, får utredningen härmed vördsamt överlämna sitt betänkande "Beligionens betydelse som samhällsfaktor. Möjligheter och metoder för en sociologisk undersökning". I betänkandet ingår dels forskningsteamets rapport (bilaga A) med bilagor (bilaga A 1—A 3), dels de av berörda yttranden som avgivits skriftligen (bilaga B—E), dels en litteraturförteckning (bilaga F ) .

5 Utredningens arbete med det nu framlagda betänkandet samt det ovan berörda betänkandet om kyrkor och samfund i Sverige har bedrivits samtidigt med den inventering av förut verkställda undersökningar och den kartläggning av föreliggande problem och reformförslag som utredningen fått i uppdrag att utföra. I dessa frågor, som mera direkt berör den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, fortgår utredningens arbete. Stockholm den 9 maj 1963

Ivar Wieslander Bertil Bolin

Olle

Engström

Ruben Josefson

Åke

Zetterberg IK.-G.

Lindelöw

Utredningens uppdrag

När riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj :t år 1956 (nr 381) anhöll om en allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan, åberopade riksdagen konstitutionsutskottets utlåtande nr 17 år 1956. I detta utlåtande gjorde konstitutionsutskottet vissa uttalanden om den kristna religionens betydelse för vårt land. .. Kristen etik har, anförde sålunda utskottet, varit en pådrivande kraft ej blott för enskildas handlande. Också samhälleliga strävanden och värderingar hade — även på områden där kristendomen icke allmänt erkänts såsom normgivande — utgått från en moraluppfattning, som direkt eller indirekt vilat på kristen grund. De värden, som kristen verksamhet skapat åt vårt folk, utgjorde en tillgång, som borde tagas väl till vara. Kristen etik och kristen verksamhet har, framhöll utskottet, i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle. Den närmare arten av detta kristna inflytande hade emellertid icke undersökts. Av grundläggande vikt för en utredning rörande kyrkans förhållande till staten borde därför vara, att religionens betydelse som samhällsfaktor klarlades. Utom tvivel stode, att kyrkans förmåga att — jämväl genom den av samhället givna auktoriteten — inverka på opinionsbildningen haft avsevärd betydelse. Även om det här i stor utsträckning vore fråga om företeelser i samhället, som vore svåra att avgränsa och mäta, finge det likväl antagas, att en kartläggning av kristendomens roll i det nuvarande samhället skulle — under jämförelse med förhållandena i andra länder — kunna föras så långt, att dess resultat skulle ha värde för den fortsatta utredningen. I de för utredningen givna direktiven (anförande till statsrådsprotokollet den 10 januari 1958) anförde statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet Edenman, att han i allt väsentligt kunde ansluta sig till de uttalanden om utredningens syfte och uppläggning, som gjorts i konstitutionsutskottets av riksdagen godkända utlåtande. Vad gäller det av riksdagen uttalade önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor anförde statsrådet, att under utredningen borde undersökas, vilka möjligheter som förelåge och vilka metoder som kunde komma till användning för att tillgodose detta önskemål. För planläggning av en undersökning rörande metoder och möjligheter

8 att klarlägga religionens betydelse som samhällsfaktor samrådde utredningen under våren 1959 med professorn i sociologi vid Uppsala universitet rector magnificus Torgny Segerstedt, professorn i sociologi vid dåvarande Stockholms högskola Gunnar Boalt, docenten i ekonomisk psykologi med särskild hänsyn till reklam och marknadsekonomi vid handelshögskolan i Stockholm Karl-Erik Wärneryd, docenten i kyrkohistoria vid Lunds universitet Berndt Gustafsson, chefen för statistiska centralbyråns utredningsinstitut fil. lic. G. F. Jacobsson och direktören för Svenska Institutet för opinionsundersökningar SIFO A.-B. fil. lic. Sten Hultgren. Utredningen införskaffade härvid även redogörelser för utländska undersökningar som kunde tänkas ha betydelse för ett bedömande av hithörande spörsmål. På grundval av sina överläggningar med nämnda företrädare för sociologisk och teologisk vetenskap och för praktiskt verksamma utredningsinstitut fann utredningen det nödvändigt att utföra den i direktiven berörda undersökningen genom särskilda experter. Dessa syntes utredningen lämpligen böra knytas till utredningen i form av att ett särskilt forskningsteam, i vilket företrädare för olika vetenskaper kunde från sina särskilda utgångspunkter i samråd dryfta uppkommande spörsmål. I skrivelse den 10 november 1959 till statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet hemställde utredningen, att ett belopp om 90 000 kronor skulle anvisas för undersökningar genom ett dylikt forskningsteam. I skrivelsen anförde utredningen bl. a., att i en undersökning om religionens betydelse som samhällsfaktor till en början borde ingå vissa statistiska undersökningar till belysning av Sveriges religiösa geografi. Dessa undersökningar borde avse bl. a. anslutningen till svenska kyrkan och de olika trossamfunden i landet, besöksfrekvensen vid gudstjänster och religiösa möten samt användandet av kyrkliga handlingar som dop, konfirmation, nattvard, kyrklig och frikyrklig vigsel och jordfästning. Genom sådana undersökningar kunde emellertid n ä r m a s t erhållas blott en kvantitativ bild av samfundens ställning och de religiösa brukens utbredning. Det av riksdagen uttalade önskemålet om en undersökning av religionens betydelse som samhällsfaktor torde emellertid, framhöll utredningen, ha en vidare syftning och avse ett klarläggande även av vilken betydelse religiös påverkan kan ha för människans sociala beteende. Att undersöka detta vore enligt utredningens mening en religionssociologisk forskningsuppgift av betydande svårhetsgrad. I teamet borde enligt utredningens mening ingå åtminstone en person som bedrivit religionssociologisk forskning och hade praktisk erfarenhet av sociologiska undersökningar samt en psykolog, helst med pedagogisk erfarenhet och inriktning. Teamet borde även ha tillgång till teologisk och statistisk sakkunskap och borde ha möjlighet att rådfråga utomstående experter samt att göra vissa provundersökningar. Genom beslut den 27 maj 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t utredningen

9 att utföra en undersökning av möjligheter till och metoder för klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor samt ställde för sådant ändamål ett belopp om 90 000 kronor till utredningens förfogande. Utredningen fann det lämpligt och möjligt att bilda ett team vid Lunds universitet. Som ledare för forskningsteamet och huvudsakligen arbetande medlem av detsamma anlitade utredningen docenten Berndt Gustafsson, vilken tidigare verkställt olika sociologiska undersökningar av närbesläktad art. övriga medlemmar i teamet h a r varit professorn i sociologi vid Lunds universitet Gösta Carlsson, dåvarande docenten i psykologi vid universitetet numera professorn i praktisk pedagogik vid lärarhögskolan i Malmö Åke Bjerstedt samt skolpsykologen vid Lunds stads skolor fil. lic. Henry Egidius. Som särskilda experter har i teamet anlitats docenten i psykologi vid Lunds universitet Ulf Kragh och förste amanuensen vid psykologiska institutionen där Martin Johnson för undersökning av aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen. Vidare har assistenten vid sociologiska institutionen vid samma universitet Anders Hallström som expert biträtt forskningsteamet genom att utarbeta en promemoria angående möjligheterna att använda innehållsanalytiska metoder för undersökning av religiös-etiska motivationer. De religionssociologiska undersökningar forskningsteamet hade att företaga borde enligt utredningens anvisningar främst taga sikte på religionens betydelse för människans beteende i samhället i olika, mera alldagliga sammanhang. Härjämte borde beaktas önskvärdheten av att forskningsresultaten kunde tjäna till vägledning då det gällde att bedöma hur ett ändrat samband mellan stat och kyrka borde utformas eller hur förhållandena borde gestalta sig vid en mera fullständig upplösning av sambandet. Utredningen var medveten om att teamet ställdes inför arbetskrävande och svårlösta spörsmål. Därvid hade teamet bl. a. att bedöma hur långt grundforskningen inom området skulle drivas, innan man tog ställning till vilka variabler för religion och för socialt beteende som borde utväljas och ställas mot varandra för undersökning av om samband förelåge. Utredningen räknade med att, även om man ej på vetenskapens nuvarande stadium kunde klarlägga om religionen vore orsak till ett mer eller mindre önskvärt socialt beteende, man dock skulle kunna genom religonssociologiska undersökningar belysa frågan, om ett samband förelåge mellan religionen och det sociala beteendet. Det finge sedan ankomma på en vetenskaplig tolkning av resultaten att ange, vilka orsakssammanhang som kunde föreligga. Teamet har genomgått och redogjort för religionssociologiska undersökningar, som gjorts särskilt av amerikanska och franska forskare. Av dessa forskare använda metoder med därvid brukade frågor och påståenden — items — har, liksom även inom teamet utarbetade items, prövats vid fem särskilda provundersökningar med intervjuer, nämligen

10 1. den 4—19 februari 1961 i Tygelsjö—Västra Klagstorp i Malmöhus län av 105 ur den kommunala röstlängden slumpmässigt uttagna personer, varvid ett stort antal religiösa och sociala variabler ingick i det använda frågeformuläret ; 2. den 29 maj—3 juni 1961 i Värnamo av 67 personer, fördelade på tre grupper, nämligen dels en nyckelgrupp om 20 "nyomvända", som i samband med en frikyrklig väckelse ett par månader före undersökningen tillförts frikyrkliga församlingar i staden, dels en kontrollgrupp om 15 personer ur stadens kyrkobrödrakår och dels en grupp om 32 personer, som stod i nära förhållande till de "nyomvända" och vilkas observationer rörande väckelsens beteendemässiga följder insamlades; 3. den 11—13 juni 1961 i Stockholm av 90 personer, fördelade på tre grupper, nämligen 24 personer från Norrmalms Baptistförsamling, 34 personer från Oskars och Jakobs församlingar av svenska kyrkan och 32 personer från Stockholms Arbetarkommun; 4. den 15 oktober—20 december 1961 i Lund av 269 personer, varvid bl. a. frågor rörande attityderna till svenska kyrkan samt rörände moralmotivationer prövades; samt 5. likaledes den 15 oktober—20 december i Lund av 38 teologie studerande, varvid samtliga i provundersökningarna använda instrument prövades, Vid undersökningen i Tygelsjö—-Västra Klagstorp prövades frågeformuleringarna i en.mera kyrklig miljö och i Värnamo på en frikyrklig sådan samt i Stockholm i storstadsmiljö. Teamet har till utredningen inkommit med en den 2 maj 1962 dagtecknad rapport. Vid rapporten har teamet som bilagor fogat tre särskilda utlåtanden, nämligen 1. av docenten Berndt Gustafsson: Beligionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder, 2. av docenten Ulf Kragh och förste amanuensen Martin Johnson: Aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen samt 3. av assistenten Anders Hallström: PM angående innehållsanalys för undersökning av religiös/ etiska motivationer. Över. teamets rapport med därvid fogade bilagor har utredningen inhämtat yttranden av professor Torgny Segerstedt, professor Gunnar Boalt, läraren i religionspsykologi vid Stockholms universitet lektorn teol. dr Hjalmar Sundén, redaktören fil. lic. Erland Sundström samt t. f. chefen för statistiska centralbyråns utredningsinstitut byrådirektören Edmund Bapaport. Sundström har anfört att han sett det som sin uppgift att i första hand observera frågeställningar, som kunde ha betydelse för en bedömning av väckelsekristendomens och frikyrklighetens roll i svensk fromhet och

svenskt samhällsliv. Segerstedt har avgivit skriftligt yttrande, övriga har yttrat sig muntligen inför utredningen, Sundén, Sundström och Rapaport därjämte skriftligen! De skriftliga utlåtandena har intagits i detta betänkande. I betänkandet har slutligen intagits en av docenten Berndt Gustafsson gjord sammanställning med uppgift å litteratur som beaktats av teamet vid dess arbete.

Utredningens sammanfattning av de i betänkandet ingående bilagorna

Rapport från forskningsteamet I sin rapport till utredningen anger forskningsteamet inledningsvis hur det uppfattar konstitutionsutskottets önskemål om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor, önskemålet syntes teamet avse dels en undersökning av religionens aktuella betydelse i samhällslivet och dels en bedömning av den kristna etikens och den kristna verksamhetens bidrag till formandet av dagens svenska samhälle. Härvid vore såvitt anginge den aktuella betydelsen uppmärksamheten riktad på frågan, vilken räckvidd ett inflytande från religionen kunde ha i enskilda människors liv i dag och av vilken art ett sådant inflytande vore. Beträffande åter formandet av samhället gällde frågan mera i vilken mån, på vilka vägar och på vad sätt olika värderingar, i synnerhet kristna värderingar, påverkat den nyare samhällsutvecklingen. Svårigheterna att empiriskt fastställa huruvida gängse föreställningar om den kristna moralen som den väsentligaste grunden för samhällsetiskt handlande är helt eller delvis korrekta är, framhåller teamet, mycket betydande. Fostran och undervisning liksom den allmänna seden och opinionen inrymde många andra moment, som sannolikt utan närvaron av religiös tro kunde verka i för samhället och individen gynnsam riktning. Teamet har prövat olika möjligheter att bestämma religionens roll genom att jämföra det samhälleliga beteendet och de samhälleliga opinionerna hos religiösa och icke-religiösa individer samt i religiösa och mer sekulariserade bygder. Om sådana jämförelser anför teamet, att åtskilliga resultat av allmänt religionssociologiskt och religionspsykologiskt intresse kan framkomma, men att resultaten knappast kan användas för att belysa frågan h u r relationerna mellan kyrka och stat bör utformas. Man har enligt teamet överhuvud icke anledning förvänta, att empiriska resultat i en religionssociologisk eller religionspsykologisk studie skulle kunna få otvetydiga konsekvenser för inställningen till förhållandet mellan kyrka och stat. Efter att ha anfört denna reservation säger sig teamet vilja framhålla att man, som underlag för en bedömning av religionens betydelse i samhällslivet, kan kartlägga religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle, låt vara att frågeställningarna därvid begränsas. En sådan kartläggning torde enligt teamet kunna bidraga till att ge den fortsatta diskussionen empiriskt material om religionens faktiska förekomst i dagens

13 samhälle, om olika gruppers attityder till skilda arrangemang mellan kyrka och stat och om dessa variablers statistiska samgång med vissa åsikter i allmän-etiska frågor. Därigenom kunde åtminstone vissa vanliga förenklade resonemang och felslut undvikas i den följande debatten. Från de synpunkter teamet sålunda anfört rekommenderar teamet en brett kartläggande undersökning av religionens förekomst och yttringar i dagens svenska samhälle i form av en intervjuundersökning på ett sannolikhetsurval om 3 000 personer från hela landet, kombinerad med en attitydstudie beträffande inställningen till vissa med problemet kyrka-stat förknippade arrangemang. Till nämnda antal intervjupersoner borde komma ytterligare ett antal från vissa nyckelgrupper, såsom de frikyrkliga. Tolkningen av undersökningsresultaten bör enligt teamet ske vid en analyserande efterdiskussion i s. k. symposier. I dessa borde — jämte utredningen — olika vetenskaper vara företrädda. Smärre specialundersökningar av enskilda detaljfrågor kunde i samband därmed bli aktuella. I en kostnadsplan borde man därför räkna med utom de direkta undersökningskostnaderna också utgifter för några vetenskapliga diskussionssymposier och ett par mindre specialundersökningar. Möjligen borde något symposium hållas före undersökningen och gälla undersökningsinstrumentens lämplighet för sina syften. Vad gäller det historiska perspektiv teamet berört med belysning av den kristna etikens bidrag till formandet av dagens svenska samhälle rekommenderar teamet, om anläggandet av ett sådant perspektiv anses önskvärt, en innehållsanalytisk trendstudie, avsedd att historiskt kartlägga förekomsten och arten av religiösa motiveringar i debatten för och emot grundläggande samhällsreformer, varvid t. ex. riksdags- och tidningsdebatt kunde undersökas. Slutligen hänvisar teamet till de ovan nämnda tre bilagorna till rapporten såsom kompletterande denna. Därvid anför teamet, att det som helhet icke ansvarar för dessa bilagors mera speciella synpunkter. Teamets koncentrerade framställning i rapporten och dess påpekande, att det ej i sin helhet ansvarar för bilagornas mera speciella synpunkter, har föranlett utredningen att särskilt granska vissa viktigare frågor, där samstämmighet mellan rapporten och Gustafssons utförligare framställning, i bilaga A 1, kunde ifrågasättas. En genomgång av dessa frågor mellan representanter för teamet och utredningen samt Gustafsson har givit vid handen, att teamets och Gustafssons uppfattningar i samtliga de spörsmål som berörts i rapporten sammanfaller. I några hänseenden har dessa uppfattningar sådana de framkom vid genomgången nedan utvecklats något närmare. Om inriktningen av den av teamet föreslagna intervjuundersökningen och om målsättningen för densamma förelåge sålunda enighet. Den direkta inriktningen av undersökningen hade angivits skola gälla en kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle.

14 Religionens betydelse för människans sociala beteende hade därmed ej förbisetts. Med religionens förekomst i människors liv avsåges nämligen bl. a. dess uppträdande i samband med olika attityder och beteenden i socialt hänseende. Vid bearbetningen av kartläggningens resultat skulle data rörande religionens förekomst, de religiösa variablerna, sammanställas med data beträffande attityder och beteenden, de sociala variablerna. Härvid skulle religionens roll i sociala attityder och beteenden bli belyst. Till en början skulle man utröna, om de religiösa och sociala variablerna samvarierade, d. v. s. om rent statistiskt sett ett samband förelåge mellan religionens förekomst å ena sidan samt människans åsikter i allmänetiska frågor och hennes sociala attityder och beteenden å andra sidan. Sådan samvariation skulle med säkerhet kunna påvisas i en rad olika hänseenden; i vilka kunde ej utsägas i förväg. Målsättningen sträckte sig emellertid längre än till att klarlägga den statistiska samgången och vore att söka nå resultat även beträffande orsakssammanhangen. Svar skulle alltså sökas på frågan om religionen kunde sägas vara orsak till sociala attityder eller beteenden. Man kunde visserligen icke förvänta, att genom analys av resultaten från kartläggningen och därvid framkomna samvariationer orsakssammanhanget skulle kunna fastställas, men ett sådant sammanhang skulle dock komma att framstå som mer eller mindre sannolikt. I symposierna — där såväl utredningen som olika vetenskaper skulle vara företrädda — skulle den analyserande diskussionen föras fram till sannolikhetsslut. Den av teamet särskilt omnämnda attitydstudien hänförde sig till de av Gustafsson i bilaga A 1 diskuterade opinionsitems. Inställningen till skilda arrangemang mellan staten och kyrkan kunde här undersökas för olika — högkyrkliga, lågkyrkliga, frikyrkliga och a n d r a — religiösa grupper liksom också för olika sociala grupper. Resultaten skulle enligt teamets mening k u n n a tjäna till ledning vid ett ställningstagande till frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan.

Religionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder (Bilaga 1 till forskningsteamets

rapport)

Den till forskningsteamets rapport fogade bilagan 1 — "Religionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder" — har utarbetats av teamets ledare, docenten Berndt Gustafsson. Den innehåller redogörelser för olika sociologiska metoder som kan ifrågakomma vid försök att belysa spörsmålet om religionens betydelse som samhällsfaktor och för de medel i form av frågor och påståenden etc. — items — som kommit till användning vid olika undersökningar. Åtskilliga av dessa items har prövats

15 vid de av teamet gjorda provundersökningarna. En bedömning ges också av användbarheten av de olika metoderna och medlen. Utredningen redogör nedan för den allmänna innebörden av de förslag till olika undersökningar Gustafsson givit. I anslutning därtill redovisas i korthet de synpunkter som framlagts i de till utredningen avgivna yttrandena. I fråga om Gustafssons bedömning av metodernas och medlens användbarhet samt av de resultat provundersökningarna givit får utredningen liksom beträffande de närmare detaljerna i yttrandena hänvisa till Gustafssons redogörelse resp. yttrandena. Gustafssons redogörelse upptar 6 kapitel. 1 det första kapitlet, "Inledning", beröres olika uppfattningar om religionens nytta för samhället och ställes frågan, om religionen över huvud skall värderas efter en eventuell sådan nytta. I andra kapitlet, "Metodiska svårigheter i tidigare forskning", diskuteras översiktligt de metodiska svårigheter som mött särskilt vid ledande amerikanska och franska sociologers undersökningar inom jämförliga områden samt vid socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Utgångspunkterna för den intervjuundersökning teamet föreslagit anges i kapitel 3, "Förslag till kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens Sverige", med den uppdelning av undersökningen på tre huvudavsnitt som framgår av underrubrikerna till kapitlet. Detta innehåller under A dels en närmare granskning av olika religiösa variabler som använts i tidigare undersökningar eller i provundersökningarna och dels förslag om vilka sådana variabler som bör ingå i den av teamet föreslagna intervjuundersökningen. Under B, "Insamling av data till belysning av religionen som personlighetsfaktor", ges på motsvarande sätt en redogörelse för prövning av samt förslag till personlighetsvariabler. Under C, "Insamling av data rörande religionens roll i samhällslivet", göres en genomgång av tänkbara sociala variabler och ges förslag till val av sådana. Vidare behandlas i kapitel 4, "Det historiska perspektivet", frågan om förskjutningar i religionens betydelse för samhället och individen. Här beröres möjligheten av vissa mindre delundersökningar men hänvisas i huvudsak till den i bilaga 3 till teamets rapport behandlade innehållsanalytiska metoden. Slutligen ger Gustafsson i kapitel 5 en provisorisk kostnadskalkyl och i kapitel 6 en redogörelse för de av honom gjorda provundersökningarna. Boalt har framhållit, att man vid sammanställningen av religiösa och sociala variabler väl kan få ett, dock i och för sig svårtolkat statistiskt samband men att m a n ej når orsakssammanhangen; härför erfordrades experiment och sådana kunde av naturliga skäl ej genomföras. Man kunde sålunda här ej vetenskapligt fastställa ett orsakssammanhang. Vid ett symposium kunde man dock komma fram till att uttala, att det på vetenskapens nuvarande ståndpunkt ter sig sannolikt, att ett visst beteende föranleder ett annat. Segerstedt, som i sitt skriftliga yttrande framfört vissa särskilda synpunkter, h a r därutöver anfört att Gustafssons undersökning uppvisar många in-

16 tressanta resultat. Den syntes dock bli svårmanövrerad och mycket omfattande. Trots omfattningen komme man kanske att känna osäkerhet om vad svaren verkligen betydde. Sundén gör gällande att teamets undersökning ej är allsidig och ej heller helt förutsättningslös. Han antyder att teamet skulle ha handlat utifrån en tro, att religionen ej har ett för samhället gynnsamt inflytande på människorna. Vidare anmärker han att teamet skulle ha föregripit de beslutande instansernas bedömning då det uttalar att man ej h a r anledning förvänta, att olika empiriska resultat i en religionssociologisk eller religionspsykologisk undersökning skulle få otvetydigt skilda konsekvenser för inställningen till förhållandet mellan kyrka och stat. Från de utgångspunkter Gustafsson valt hade han emellertid utfört ett betydande pionjärarbete i fråga om att finna och pröva lämpliga metoder. Dock måste undersökningen kompletteras från andra utgångspunkter än de av Gustafsson valda. Regionala och konfessionella synpunkter hade ej kommit till sin rätt. Endast om sådana anlades kunde data framträda, som kunde vara av betydelse för problemet kyrka och stat. Gustafsson hade emellertid visat på många uppgifter som det borde beredas honom möjligheter att genomföra. Sundström anför som allmänt omdöme om den av teamet föreslagna undersökningen, att den syntes honom på många viktiga punkter vara synnerligen angelägen. Han förklarar sig dock ej vara övertygad om att undersökningens resultat främst blir användbara som ledning vid utformningen av det framtida förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Större betydelse torde undersökningen få från mer allmänna synpunkter, som en stor kartläggning av religiositet och folkmoral i vårt samhälle.

1. Inledning I första kapitlet av Gustafssons redogörelse beröres till en början olika uppfattningar om tanken på religionen som nyttig för samhället. Gustafsson hänvisar inledningsvis till att konstitutionsutskottet framhållit, att kristen etik och kristen verksamhet i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle, och uttalar att detta påstående torde äga stöd i en tämligen allmän opinion i vårt land. Inom samhällsvetenskap och socialfilosofi är däremot, framhåller Gustafsson, den allmänna tanken på religionen som nyttig för samhället starkt omstridd. Stundom vore så fallet även inom kristet samhällstänkande. Förklaringen till en sådan skepsis hos många moderna sociologer vore att de i talet om religionens nytta endast funnit en overifierad teori om tron som den mest inflytelserika faktorn i mänsklighetens utveckling. I detta sammanhang riktar Gustafsson kritik mot den moderna funktionalistiska religionssociologiska skolan i USA. Denna vore beroende av en i amerikansk religiositet

17 tämligen vanlig pragmatisk syn på religionen som främst socialt nyttig och betraktade religionen som den minsta gemensamma nämnaren för varje samhälle. Därvid förbisåge man emellertid, att religionen också kunde splittra; den kunde verka än sammanhållande, än splittrande. Även andra sammanhållande mönster än religionen finns, påpekar Gustafsson, såsom den sociala skiktningen och auktoriteten som allmän företeelse. Vidare gällde att religionen ej kunde isoleras från allmän opinion och sed samt uppfostran. Även om religionen i det äldre svenska samhället varit en sammanhållande kraft hade den i det nya industriella samhället i vårt land delvis kommit att fördröja integrationsprocessen. Man kan därför, sammanfattar Gustafsson, ej på förhand säga, om och i vilken utsträckning religionen i dagens samhälle är en sammanhållande kraft. Gustafsson upptar vidare frågan, om grunden för att kristen verksamhet eventuellt bör gynnas av stat och överhet bör vara att den är samhälleligt nyttig. Inte minst inom lutherdomen hade kristna samhällstänkare ofta hävdat att "gott blir gjort på jorden utan att den som gör det är god". Bland lutherska socialetiker förelåge genomgående en fruktan för att kristendomen skulle motiveras utifrån goda sociala verkningar. Religionens roll har, erinrar Gustafsson, beskrivits som för en viss given samhällsordning än gagnelig, än farlig. Det vore vidare att märka att den normgivande funktion religionen har kunde fullgöras av t. ex. en politisk ideologi. Sundström hävdar i sitt yttrande, att den omstridda frågan om religionen som nyttig för samhället är sekundär och att religionens roll för människorna på det rent personliga planet är det primära spörsmålet. Denna rangordning borde också få gälla vid den av teamet föreslagna undersökningen och vara bestämmande för dess utformning. Sundén anser att teamet betonat den personligt upplevda religionens betydelse på ett ensidigt sätt. Detta hade medfört att teamet icke tillräckligt beaktat den kyrkliga sedens betydelse för fostran till och styrkan av samhällsetiska ideal. Även den som ej hade någon religiös bekännelse eller visade någon religiös aktivitet kunde engagera sig i förverkligandet av etiska ideal som den kristna traditionen innehölle och som verkade i en för samhället och individen gynnsam riktning. Frågan om religionen som nyttig för samhället har enligt Sundén snedvridits till följd av att den kyrkliga sedens betydelse förbisetts. Sundén föreslår dels en utbyggnad av intervjuundersökningen till att omfatta också familjens religiösa förhållningssätt och uppväxtmiljöns religionsgeografiska beskaffenhet och dels en komplettering med en socialgeografisk undersökning. 2. Metodiska svårigheter i tidigare forskning I andra kapitlet granskar Gustafsson från mera principiella utgångspunkter de metodiska svårigheter som mött särskilt amerikanska och franska forsa—

Kyrka-itat

18 käre, vilka följt delvis olika linjer inom religionssociologien. Även socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar analyseras. Många amerikanska forskare har, framhåller Gustafsson, under påverkan av en pragmatisk kristendomsuppfattning prövat sambanden mellan religionen och olika etiskt kvalificerade hållningar. En metod med jämförelser mellan religiösa och icke-religiösa människor hade använts för att undersöka religionens betydelse för t. ex. attityden mot brottslingar, krigsfångar, besegrade fiender, mentalt avvikande personer, flyktingar, ogifta mödrar, prostituerade, alkoholister och narkomaner. Resultaten av undersökningarna hade varit motsägelsefulla. Anledningen härtill kunde vara att tillbörlig hänsyn ej tagits till att religionens roll i personligheten och i den enskilda människans liv kunde växla från individ till individ. Det vore icke otänkbart, att den som kommit längst ut i en negativ extremgrupp för en social variabel vore mest berörd av religionen, ehuru på ett annat sätt än den välanpassade och psykologiskt problemfrie. Den religiösa funktionens växling från individ till individ kunde ha medfört att vid gruppvisa jämförelser ett slags nollställning av religionens inflytande uppträtt. Religionens roll hade därför hittills knappast blivit klarlagd med de jämförande metoderna. Svårigheten med de jämförande undersökningarna av religiösa och ickereligiösa personer är, framhåller Gustafsson, uppenbarligen främst att frilägga, isolera den religiösa variabeln. Mellankommande faktorer kunde lätt inverka på undersökningsresultaten. I viss utsträckning skulle denna svårighet kunna bemästras, om ytterligare uppdelning av undersökningspersonerna gjordes med hjälp av flera undervariabler. Även då fö ref olle det emellertid tveksamt, om sådana jämförelser träffade religionens egentliga funktioner i olika människors liv. Än mera tveksamt vore om man genom sådana jämförelser kunde belysa frågan, vilka relationer mellan religion och samhälle som vore önskvärda. En annan metod än den sålunda av amerikanska forskare använda har, anför Gustafsson vidare, utarbetats av en fransk forskargrupp. Denna hade ej arbetat med test till en grupp individer utan med kollektiva intervjuer med en samlad grupp av observatörer, som hörde till olika miljöer och väl kände befolkningen på en ort. Objekt för undersökningarna hade icke varit religiösa och icke-religiösa individer utan familjer med olika hållning gentemot kyrkan. Även mot dessa undersökningar kan enligt Gustafsson riktas kritik. Metoden vore mycket osäker, och svårigheten att isolera den religiösa variabeln från andra, mellankommande variabler vore snarast större än vid undersökningar av enskilda individer. De resultat som nåtts med sådan metod — nämligen att religionen präglar moraluppfattning och beteende i huvudsak endast där den religiösa aktivitetsnivån är mycket hög — betecknas emellertid av Gustafsson såsom icke helt osannolika. Mot användning av — ofta brukade — socialstatistiska och socialgeografiska metoder invänder Gustafsson, att de medfört en stark begräns-

19 ning, nämligen till frågor där visst officiellt statistiskt material förelegat, såsom beträffande föräktenskapligt sexualumgänge, skilsmässofrekvens, nykterhet, politisk aktivitet samt kriminalitet. Kritik av mera teknisk art hade vidare i olika sammanhang riktats mot dessa metoder. Det synes enligt Gustafsson vanskligt att bestämma religionens roll i samhället med hjälp av jämförelser mellan religiösa och icke-religiösa bygder. Sammanfattningsvis uttalar Gustafsson, att annan möjlighet att undersöka religionens roll i samhället icke torde finnas än att bygga på den enskilde individen som undersökningsenhet, alltså icke på familjen eller på bygden. Betydande svårigheter föreligger härvid dock, framhåller Gustafsson, att komma åt religionens funktion hos den enskilde genom jämförelser mellan religiösa och icke-religiösa individer. Däremot synes det möjligt, anför Gustafsson vidare, att nalkas frågan om religion och samhälle utifrån en mera förutsättningslös undersökning av religionens förekomst överhuvud i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle. I en sådan undersökning begränsades problemen icke att enbart avse sambanden mellan religion och samhälle, men dessa samband, liksom frånvaron av samband, skulle träda fram ur mängden av fakta. Därvidlag skulle uppmärksammas icke blott vilka värdestrukturer, som hos ickereligiösa individer fyllde samma roll som religionen gjorde hos religiösa individer, utan också vilken plats religionen hade i den enskildes liv i övrigt, såsom i personlighetsstruktur, i moraluppfattning och i livsstil. I en sådan kartläggning skulle vidare religionens plats och roll i mönstren av sociala attityder och beteenden uppmärksammas. Gustafsson ställer frågan, om den angivna uppläggningen skulle föra vid sidan av spörsmålet om samhällets engagemang i religiös verksamhet. Han förklarar, att så endast skenbart skulle vara fallet. Genom den föreslagna kartläggningen skulle material insamlas rörande religionens betydelse i samhällslivet för ett antal områden. Dessa anges (sid. 64) på följande sätt (av Gustafsson lämnade sidhänvisningar ej medtagna h ä r ) . " Förhållandet mellan religion och moralbildning, liksom mellan religion och rättsmedvetande skulle belysas. Beligionens roll i den allmänna idealbildningen skulle framträda. Samhällsattityderna skulle belysas i sina eventuella samband med religionen. Även lojaliteten mot samhället skulle undersökas, utifrån hypotesen, att statens samband med kyrkan för en del människor skulle ge staten en helgd, som underlättar samhällslojaliteten. Påståendena att religionen skulle vidga de ekonomiska och politiska intressena från begränsade klass- och gruppintressen till för folket samfällda intressen skulle också prövas. Religionens roll i det politiska, ekonomiska och sociala handlandet skulle belysas. Vidare skulle religionens betydelse granskas på en rad socialpolitiskt väsentliga områden, som befolkningsfrågan, familje- och äktenskapsvården,

föräldra-barnrelationerna, alkoholistproblemen, den mentala hälsan, samt lättare och gravare missanpassning. Genom kombination av olika data, som de rörande moral, livsstil och anpassning samt religiösa data, kunde även religionens eventuella roll som brottsförhindrande faktor belysas." Undersökningen skulle emellertid, anför Gustafsson vidare, ej vara begränsad till en insamling av material avsett att på angivna områden belysa religionens betydelse i samhällslivet. Även statskyrkosystemets roll i samspelet mellan religion och samhälle skulle för samtliga anförda områden kunna bli föremål för en bedömning. Några nyckelproblem skulle särskilt uppmärksammas: statskyrkosystemets eventuella stärkande av religionens ställning i människors medvetande, dess redan antydda eventuella betydelse för en ökad och vidgad samhällslojalitet samt prästernas roll i attityd- och opinionsbildning. Vad allt detta kan betyda för frågan om samhällets engagemang i religiös verksamhet — om dala stöder ett fortsatt organisatoriskt samband mellan staten och kyrkan eller en upplösning av detta samband — låter sig, framhåller Gustafsson, svårligen på förhand avgöras. Det vore så mycket svårare att avgöra detta, som det då måste bli fråga också om samhällets och statens uppgifter överhuvud. Undersökningen finge emellertid anses lämna tillräckligt material för en bedömning av samhällets engagemang. Den skulle nämligen utvisa inte bara om religionen spelar en roll för ett större antal individer utan även vilken roll den spelar, också på för samhället vitala områden. Sundén anser att alltför mycken uppmärksamhet ägnats åt amerikanska forskares undersökningar på bekostnad av de franska forskarnas metoder. Därtill komme att den franska religionssociologien hade presenterats på ett icke tillfredsställande sätt. Ehuru Frankrike övervägande är katolskt föreligger enligt Sundén viss överensstämmelse mellan den svenska och den franska religiösa situationen, t. ex. med avseende å dopfrekvensen, medan de religiösa förhållandena i USA, som Gustafsson ägnat stor uppmärksamhet, vore helt andra. Metoderna inom fransk religionssociologi, med klarläggande undersökningar rörande den kyrkliga sedens betydelse, borde därför tillmätas större betydelse. Även i fråga om socialgeografiska undersökningar har Sundén en annan mening än Gustafsson. Regionala undersökningar skulle enligt Sundén kunna visa den kyrkliga sedens betydelse för fostran till och styrkan av samhällsetiska ideal. En jämförelse mellan religiösa och icke-religiösa bygder vore visserligen vansklig. Men jämförelser borde kunna göras mellan kyrkliga och frikyrkliga bygder. En regional undersökning skulle sålunda kunna utvisa skillnaderna mellan gammalkyrkliga, lågkyrkliga och frikyrkliga delar av vårt land. Verkningarna av kyrklig sed resp. frikyrklig fostran skulle härvid kunna klarläggas. Den av teamet föreslagna undersökningen skulle däremot medföra att regionala och konfessionella synpunkter undertrycktes.

21 Sundström förklarar, att han i allt väsentligt instämmer i vad Gustafsson anfört om de principer, som bör ligga till grund för en förutsättningslös utredning. I likhet med Gustafsson lägger Sundström huvudvikten vid religionens betydelse på det rent personliga planet. Han instämmer i Gustafssons kritik av att tidigare undersökningar ej beaktat att religionens roll kan växla från individ till individ och ser häri en kärnpunkt i metoddiskussionen. Emellertid vill Sundström dock ej blott taga större hänsyn till den växlande betydelsen för individen. I likhet med Sundén vill han också möjliggöra en jämförelse mellan olika trossamfund i syfte att undersöka om olika religionsformer, såsom i en till staten knuten kyrka och i en fri kyrka, h a r olika betydelse samt om de religiösa funktionerna kunde bli bättre tillgodosedda genom en ändrad ordning. Sådana jämförelser mellan samfunden bör enligt Sundström kunna göras med hjälp av socialstatistiska och socialgeografiska metoder. Härvid kunde jämväl undersökas, hur beteendemönstren påverkades utanför de kyrksamma eller samfundsanslutna grupperna. Även vid en jämförelse mellan skilda regioner kan enligt Sundström under vissa betingelser vinnas värdefulla resultat. Sundström ger exempel på bygder med olika religiositet som kunde undersökas liksom på ytterligare socialstatistiska data som vore tillgängliga. Sammanfattningsvis anför Sundström, att socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar förtjänar en plats som komplement till de av teamet föreslagna undersökningarna, särskilt för belysning av väckelserörelsernas och frikyrklighetens roll. De skulle ge möjlighet att jämförande belysa ej blott statskyrkosystemets betydelse för religiositet och social utveckling utan också betydelsen av alternativ till ett sådant system. Boalt har förklarat att han ej tror på värdet av socialgeografiska undersökningar i det sammanhang det nu gäller. En socialgeografisk undersökning, inriktad på jämförelse mellan skilda religiösa grupper på en viss ort, kan enligt Boalt, lika litet som en sådan jämförelse mellan religiösa och ickereligiösa grupper, användas för jämförelse mellan bygder med olika religiös typ eller eljest vidgas att belysa förhållandena på andra orter än den undersökta. Att få ett mått på statskyrkosystemets inverkan är enligt Boalt över huvud oerhört svårt. Möjligen kunde prästens roll och den religiösa opinionsbildningen klarläggas. Rapaport finner det möjligt såväl att kartlägga omfattningen och lokaliseringen av olika i sammanhanget aktualiserade företeelser som också att påvisa eventuellt statistiskt samband mellan religiösa och sociala beteenden. Redan de resultat som därvid kan erhållas är enligt Rapaport av intresse. Entydiga svar kan däremot, framhåller han, icke lämnas på frågor av kausal natur, såsom om religionen är orsak till ett visst socialt beteende, som påvisats bland religiösa människor. Dock borde möjligheterna noga prövas att undersöka vad som vid ett påvisat samband är orsak och vad som är verkan,

22 liksom var en växelverkan föreligger. En bit på vägen kan man komma, framhåller Rapaport, även om man metodologiskt icke kan utesluta möjligheten av felaktiga slutsatser. 3. Förslag till kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens Sverige En intervjuundersökning omfattande 3 000 personer jämte ytterligare ett antal frikyrkliga föreslås. Intervjuerna skulle omfatta religiös aktivitet, livshållning och föreställningar m. m. (avsnittet A), personlighetsvariabler (avsnittet B) samt sociala beteenden och attityder (avsnittet C). För de allmänna tekniska synpunkter som kan vara att anlägga på intervjuundersökningens uppläggning och omfattning lämnar Gustafsson endast en kort redogörelse. De för undersökningen speciella frågeställningarna, särskilt om valet av religiösa variabler, personlighetsvariabler och sociala variabler, behandlas däremot utförligt. Undersökningen föreslås omfatta ett sannolikhetsurval om 3 000 personer från hela landet, tagna ur befolkningsregistren på ett slumpmässigt sätt. Då antalet frikyrkliga härvid skulle bli för litet för en mer representativ undersökning av dem föreslås antalet ökat med 200 frikyrkliga, vilka skulle tagas från ett par bygderegioner. Vad gäller de resultat som kan vara att vänta av intervjuundersökningen anför Gustafsson, att intervjuerna skulle ge material icke främst för en bedömning av religionens influens på människor utan för att överhuvud bestämma i vilka sammanhang religionen uppträder. Efter intervjuundersökningen skulle emellertid som ett andra led följa en bedömning i mera obundna diskussionssymposier av hur religionen uppträder i de sammanhang som framkommit genom intervjuundersökningen. Bedömningen skulle ske med stöd av det genom intervjuundersökningen insamlade materialet och med ledning av mindre och mera preciserade djupundersökningar i den mån sådana befunnes erforderliga. För specialuppgifter skulle symposierna även kunna använda särskilda forskare eller forskargrupper. Den föreslagna undersökningen är enligt Sundström på många punkter synnerligen angelägen och skulle få betydelse som en stor kartläggning av religiositet och folkmoral. Sundström framhåller att ej blott statskyrkosystemets betydelse utan även betydelsen av alternativa system bör undersökas. Därvid vore av intresse bl. a., om de religiösa funktionerna kunde tänkas bli bättre tillgodosedda genom en ändrad ordning för relationen kyrkastat. Detta borde få inverka, utom på sammansättningen av de intervjuade med viss överrepresentation för de frikyrkliga, även på formuleringen av vissa intervjufrågor. Vad gäller den tekniska uppläggningen av intervjuundersökningen anför Sundström viss kritik mot att preciserade hypoteser i allmänhet ej uppställts.

23 De hypoteser undersökningen avser att verifiera kan visserligen, anför Sundström, utläsas u r de allmänna resonemangen och de särskilda frågekomplexen, men det hade varit av värde om de översiktligt presenterats. Uppställandet av hypoteser skulle medföra, förutom att undersökningens syfte klarare angåves, även att en viss begränsning kunde göras i fråga om undersökningsmetoder och intervjuformulär. För sådana uppgifter vore ett förberedande symposium motiverat. Sundström anger en del hypoteser som borde prövas, t. ex.: religionen har betydelse i personligt hänseende, för individens roll i samhällslivet och för den sociala anpassningen; det sociala beteendet varierar med graden av religiöst engagemang och med tillhörigheten till olika trossamfund samt i olika regioner med dominansen för olika trossamfund och fromhetsriktningar. Även Rapaport intar en kritisk ställning till underlåtenheten att redovisa preciserade problemställningar och hypoteser. Hypoteser om tänkta samband borde alltid uppställas innan en undersökning gjordes, och förslag till uppgörande av tabeller för redovisning av undersökningarnas resultat borde likaledes framläggas i förväg. Rapaport anmärker vidare, att uppräkning och diskussion av bakgrundsvariabler i stort sett saknas och att mätfelsproblematiken ej närmare behandlats; risken särskilt för minnesfel, prestigefel och överföringsfel vore stor för ganska många av de föreslagna variablerna. I fråga om motivfrågor påpekas risken för efterrationaliseringar. Vad gäller de av teamet gjorda provundersökningarna betonas att den lokala och antalsmässiga begränsningen gjorde att de erhållna siffrorna ej kunde användas för bedömning av företeelsernas spridning och inbördes samband med totalbefolkningen i landet i sikte. Till frågan, vilket antal personer intervjuundersökningen bör omfatta, förklarar Rapaport sig icke kunna taga ställning utan ytterligare precisering i olika hänseenden. Vissa tekniska synpunkter på intervjuerna framläggs. Sundén uttalar att den föreslagna intervjuundersökningen, för att dess resultat skall kunna tillmätas betydelse, måste kompletteras med en undersökning enligt annan metod, nämligen en socialgeografisk. Undersökningar enligt endast en metod kunde mötas med invändningen, att resultatet vore en funktion av metoden; situationen vore en annan, om undersökning enligt två av varandra oberoende metoder gåve samma resultat. För att få en allsidig och förutsättningslös utredning kan man, framhåller Sundén vidare, anlita ett internationellt forskarteam. En sådan åtgärd kunde undvikas endast om ensidigheten i den gjorda undersökningen korrigerades genom att regionala och konfessionella aspekter beaktades och undersökningen anförtroddes ett team med företrädare för motsatta religiösa grupper. Vad gäller omfattningen av undersökningarna föreslår Sundén (se vidare nedan s. 175), att även föräldrarnas och far- och morföräldrarnas religiösa förhållningssätt samt uppväxtmiljöns religionsgeografiska beskaffenhet undersökes. Vissa verkningar av kyrklighet resp. frikyrklighet skulle därvid framträda. Den

24 föreslagna överrepresentationen i intervjuundersökningen av frikyrkliga kunde härigenom undvaras. Boalt har uttalat, att en undersökning av familjens religiösa förhållanden i och för sig vore värdefull men att den torde få avvisas av kostnadsskäl. Segerstedt har vid sin granskning av teamets arbete anlagt vissa särskilda aspekter på problemkomplexet. Han ifrågasätter därvid om icke en undersökning kunde göras med utgångspunkt från att i samhället funnes tre betydelsefulla normsystem, nämligen rättsregelsystemet, det kyrkliga-religiösa normsystemet och det moraliskt-etiska systemet. Den frågeställning som här framför allt borde intressera vore, vilket av de tre regelsystemen som företrädesvis förstärkte de allmänna moralsatserna och vilket regelsystem som föresvävade en person då han utsattes för frestelse att begå ett brott mot rättsreglerna. Här borde undersökas, om det kyrkliga-religiösa normsystemet intoge en dominerande plats. Vidare borde man undersöka, om detta system spelade en annan roll för lagbrytare än för laglydiga. A. Religiösa variabler Ett betydande antal religiösa variabler föreslås av Gustafsson skola ingå i undersökningen. Det vore angeläget att denna finge största möjliga bredd. Varje förhandsinskränkning beträffande de religiösa variablerna äventyrade undersökningens syfte att vara förutsättningslös och explorativ. De religiösa variabler Gustafsson föreslår skall medtagas har han indelat i sex grupper enligt följande. 1. Religiös aktivitet: a. Gudstjänstbesök inklusive nattvardsbesök b. Lyssnande till radiogudstjänster c. Enskild bön och enskild andakt d. Frivilligt engagemang i förenings- och gruppverksamhet av olika slag e. Ritual kring liv och död 2. Religiös livshållning: a. Referensgrupp b. Intresseinriktning c. Olika faktorer i den religiösa livshållningen d. Instrumental och final religiös livshållning 3. Trosföreställningar: a. Klassiska kristna trosföreställningar b. Det folkliga credo 4. Religiös erfarenhet: a. Religiös erfarenhet under barndom och ungdom b. Hur man blivit en kristen c. Religiös livscykel i övrigt

25 5. Motivation: a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster b. Motivationer för religiös aktivitet och religiös hållning 6. Opinion: a. Opinionsitems, inklusive attityden till statskyrkan b. Opinionsbildning I det följande skall för de olika variablerna i korthet anges vilka huvudsakliga frågeställningar som därunder upptages. Därjämte kommer i erforderlig utsträckning att anges syftet med valet av variabeln. För den mera tekniska diskussionen kring variablerna, såsom om utformningen av items och användbarheten av desamma, samt för den närmare bedömningen av variablernas användbarhet får utredningen hänvisa till Gustafssons redogörelse. Sundén anför som en brist att teamet ej givit en definition av begreppet religion. Han framhåller vidare, att de av Gustafsson föreslagna items bör underkastas en religionspsykologisk specialgranskning. Sundström uttalar tillfredsställelse med att antalet religiösa variabler i den föreslagna intervjuundersökningen gjorts relativt stort. 1. Religiös aktivitet

1. a. Gudstjänstbesök

inklusive

nattvardsbesök

I syfte att ge en såvitt möjligt allsidig bild av gudstjänstvanorna efterfrågas antalet besök dels under den senaste månaden och dels under en längre tid, t. ex. ett år. Härvid belyses även säsongmässiga besök, såsom vid jul. Säsongpraktiserandet och dess betydelse för sina utövare skulle härigenom bli åtkomligt. Tidpunkten för senaste besök efterfrågas och i samband härmed anledningen till besöket. För nattvardsbesöken har kyrkan statistiskt redovisat en uppåtgående tendens. Denna kan bero på att allt flera går till nattvard eller på att en grupp nattvardsgäster nu går oftare än förr. En liten grupp med hög frekvens kan härvid påverka det samlade talet för besöken. Detta beaktas vid undersökningen. Segerstedt ställer frågan varför människor fullgör olika kyrkliga handlingar och om det finns något samband mellan sådana handlingar och de tre regelsystem, nämligen rättsregelsystemet, det kyrkliga-religiösa normsystemet och det moraliskt-etiska systemet, vilkas roll för människors handlande Segerstedt vill undersöka. Anledningen till att en människa iakttager de kyrkliga bruken kunde tänkas vara det kyrkliga-religiösa normsystemets sanktionshot eller trycket från en grupp hon tillhör. Sundén uttalar, att gudstjänstbesök och samfundstillhörighet ej är särskilt goda kriterier på religiösa inslag i personligheten. Sundström anför, att den ökade nattvardsfrekvensen kanske är ett mått på religionens förskjutning från kollektiv till personlig fromhet.

1. b. Lyssnande till radiogudstjänstet Här efterfrågas hur många gånger vederbörande hört söndagens högmässa i radio senaste månaden. Av intresse är, om det är samma personer som lyssnat till radiogudstjänster och gått i kyrkan eller om det rör sig om olika grupper. Sundström anför att det bör klarläggas, i vad mån radiokyrkan medverkar till en förskjutning i ekumenisk riktning av förkunnelse och gudstjänstform. 1. c. Enskild bön och enskild andakt Undersökningen avses skola visa, utom frekvenser, om det är samma personer som ber enskilt och som bevistar gudstjänster, eljest visar religiös aktivitet eller räknar sig som kristna, och hur förhållandet i övrigt är mellan bön och andra religiösa aktiviteter. Från resultaten av provundersökningarna må nämnas att bland de religiösa variablerna bönevariabeln visat tydligast samband med olika sociala attityder. Sundén — som anför, att Gustafsson på ett förtjänstfullt sätt belyst skillnaden mellan variablerna regelbunden bön samt kyrkogång — tager i sammanhanget även upp spörsmålet, om bönen utgör en lösning av den moderna människans identitetsproblem. Sundström finner det vara av intresse att visa, om bön förekommer även hos icke bekännande kristna och i vilken utsträckning föräldrar lär sina barn att bedja. 7. d. Frivilligt engagemang i förenings- och gruppverksamhet av olika slag Engagemanget i frivillig religiös verksamhet innebär en social participation, men innebörden därav har ej kunnat bli föremål för tolkning med ledning av provundersökningarna, då grupperna av engagerade varit för små. Sundström finner det vara av högsta vikt, att olika frivilliga aktiviteter inom ramen för medlemskap i fria trossamfund undersökes. 1. e. Ritual kring liv och död Statistiska uppgifter återges, enligt vilka närmare 86 procent av alla barn döpes i svenska kyrkans ordning och drygt 86 procent av alla ungdomar över konfirmationsåldern är konfirmerade samt 91,6 procent av alla vigslar och 96,4 procent av alla jordfästningar sker inom svenska kyrkan. Antalet borgerliga och frikyrkliga vigslar är relativt sett detsamma nu som antalet borgerliga vigslar på 1910-talet. Endast 0,06 procent av jordfästningarna under 1950-talet var borgerliga. Även frikyrkliga anlitar i stor utsträckning kyrkliga ritual. Frågan ställes, om livs- och dödsritualen fyller en social funktion och bidrager till att hålla samman familj och samhälle, oberoende av tros- och

samfundstillhörighet. Svenska kyrkan skulle då utgöra ett slags gemensam plattform, där alla kunde mötas. Under hänvisning till provundersökningen i Lund reses vidare spörsmålet, om konfirmationen har en bestämd funktion, skild från övriga religiösa aktiviteter. Sundström ifrågasätter om ej mätningen av ritualfrekvensen bör utgå, enär den utan undersökning av motiven för anlitandet av ritualen inte utsade något väsentligt samt en sådan undersökning vore svår att genomföra.

2. Religiös livshållning

Begreppet religiositet definieras ej. Det framhålles som önskvärt att en variabel införes som är så fri som möjligt gentemot olika religiösa aktiviteter, vilka ej nödvändigtvis sammanhänger med en religiös orientering. Sundén har såsom ovan nämnts kritiserat, att begreppet religion ej definierats. Sundström framkastar frågan, om icke en operativ definition, avsedd för den föreslagna undersökningen, borde göras. Han ifrågasätter också, om den föreslagna variabeln över huvud kan friläggas. 2. a.

Referensgrupp

Med referensgrupp menas den av de grupper en individ tillhör, som han helst identifierar sig med. Det anges som tillräckligt att söka få fram hur pass signifikant det religiösa sammanhanget är för vederbörande. Frågan begränsas till kyrka och samfund samt olika folkrörelser. Sundström påpekar, alt vissa särskilda svårigheter möter att på tillfredsställande sätt bestämma referensgrupp när frågan gäller kyrkan, som icke är ett entydigt begrepp och som därtill i sig innefattar olika grupper. 2. b.

Intresseinriktning

Tillgängliga items anges inte kunna utsäga särskilt mycket om den religiösa livshållningen. 2, c. Olika faktorer

i den religiösa

livshållningen

Gustafsson h a r sökt få ett av aktivitet och opinion oberoende mått på religiositeten i egentlig mening och vill därvid mäta variation och styrka i den religiösa livshållningen. Mätinstrumentet har konstruerats inom teamet. Utgångspunkten har varit, att i den religiösa livshållningen i allmänhet ingår känsla av synd och ofullkomlighet inför Gud, förtröstan på Gud som verksam makt, vördnad och tillbedjan inför Gud, Du-förhållande till Gud, beroende av Gud samt erfarenhet och känsla av Gud som närvarande. Många tekniska frågor säges återstå att lösa, innan mätinstrumentet är fullt användbart. Sundström, som instämmer i Gustafssons kritik av tests för mätning av

28 intresseinriktningen (2. b. ovan), anser det av teamet här uppbyggda instrumentet vara något säkrare. 2. d. Instrumental

och final religiös

hållning

Med instrumental religiös livshållning avses här en utilitaristisk hållning, där religionen spelar en instrumental roll och tjänar och rationaliserar det egna intresset. Den finala religionen är överordnad även jaget och dess intressen; den kännetecknas av förmågan att inse att också andra har sina övertygelser. Gjorda undersökningar synes enligt Gustafsson visa att där religionen påverkar attityderna föreligger en final religiös hållning. Sundström ställer sig kritisk till användningen av förevarande variabel.

3. Trosföreställningar

Avsikten med att undersöka trosföreställningarna är att söka nå djupare än till ett ytskikt hos den tillfrågade. Härvid är av vikt att vad man mäter är förekomsten av religiösa trosföreställningar i egentlig mening, icke återspeglingar hos den enskilde av en allmän opinion. Segerstedt tar upp frågan om en undersökning av, förutom religiös och moralisk inställning, också den rättsliga inställningen. Detta spörsmål beröres något närmare nedan under "7. Moral". 3. a. Klassiska

kristna

trosföreställningar

I anslutning till den apostoliska trosbekännelsen upptages som klassiska kristna trosföreställningar dogmerna om Gud som skapare, om inkarnationen i Jesus Kristus samt om de dödas uppståndelse och en yttersta dom. Man kan här undersöka om de personer som har klassiska kristna trosföreställningar är desamma som går i kyrkan, eller om trosföreställningarna förekommer mera oberoende av kyrkogången. 3. b. Det folkliga credo Gustafsson erinrar om att det gjorts gällande att magien skulle vara på väg att åter vinna terräng och föreslår att man undersöker främst förekomsten av moderna magiska och pseudoreligiösa föreställningar. Sundén lägger i sitt yttrande stor vikt vid frågan om magien. Han erinrar om att "veckans horoskop" publiceras i många tidningar, framhåller att efterfrågan på astrologisk litteratur ökat samt gör gällande att vidskepelsen tilltar, om den konfessionella religionens betydelse minskar. Nazismen torde sålunda, anför Sundén, ha strömmat fram ur rent ockulta källor. Den statskyrkliga ritualens betydelse som medium för en meningsfull förbindelse med allt som är, borde icke underskattas som skydd mot vidskepelse och ödeläggande tro av nazistisk typ.

29 4. Religiös erfarenhet

De metodiska och tekniska problemen vid en undersökning av den religiösa erfarenheten betecknas som svåra, och avsaknaden av önskvärd metodisk säkerhet säges medföra att variabeln blott delvis kan infångas. 4. a. Religiös erfarenhet

under barndom

och

ungdom

En undersökning av den religiösa erfarenheten under barndom och ungdom kan, anför Gustafsson, ha betydelse utom som kartläggning även för belysning av vad övning i religion under barndomen betyder för den vuxnes religiösa hållning och vad föräldrarnas livshållning betyder för barnen. Undersökningen borde inriktas på religiös fostran genom såväl föräldrar som också söndagsskola, konfirmationsundervisning och bibelskola. I samband härmed kunde föräldrarnas religiösa aktivitet i olika hänseenden mätas. Sundén har, som ovan (s. 17) berörts, lagt stor vikt vid den kyrkliga sedens betydelse och vid familjens funktion som förmedlare av religiös tradition och moraliska ideal. Verkningarna av kyrklig sed och frikyrklig fostran skulle enligt Sundén kunna vara motsatta. För att klarlägga dessa förhållanden föreslår Sundén, att man för varje intervjuperson skall fastställa faderns och moderns samt farföräldrarnas och morföräldrarnas religiösa förhållningssätt samt utröna från vilken bygd de kommit. För intervjupersonen själv borde uppväxtmiljöns religionsgeografiska beskaffenhet fastställas. Om han tagit avstånd från den religiösa traditionen borde orsakerna härtill om möjligt undersökas. Genom sådana undersökningar skulle man få en viss uppfattning av hur gammalkyrklighet, lågkyrklighet och frikyrklighet verkat. Även verkningarna av ett ovist religiöst nit, som gått ut på att försätta barn och ungdom i våldsamma emotionella kriser, skulle framträda. 4. b. Hur man blivit en

kristen

Intervjupersonerna delas i två grupper, t. ex. med hjälp av frågan: "Räknar Ni Er som en kristen?" De som räknar sig som kristna uppdelas ytterligare efter det sätt på vilket de blivit kristna: genom ögonblickskris, avgörelse, långsamt mognande, övervinnande av tvivel, beteendemässig föräldraidentifikation eller uppnående av etisk visshet. Även de som ej räknar sig som kristna uppdelas i grupper, efter det sätt på vilket de blivit ickekristna. i. c. Religiös livscykel

i övrigt

För personer som nu är i äldre åldersgrupper är enligt statistiken kyrksamheten större än för andra grupper. Detta kan bero på att stigande ålder medför ökad religiös aktivitet. Orsaken kan emellertid även vara att söka i en allmän tendens till minskad kyrksamhet, jämfört med vad som tidigare

varit fallet, hos dem som nu tillhör de yngre åldersgrupperna. En markerad inriktning på familj och arbete under den yngre medelåldern kan också tänkas påverka kyrksamheten. 5. Motivation

Även de motiv en människa anför för sina handlingar är av intresse då det gäller att klarlägga religionens förekomst. En religiöst föga aktiv människa kan motivera en handling religiöst och så visa sig vara bunden vid religionen. Å andra sidan kan ett religiöst beteende, t. ex. dop eller kyrklig vigsel, motiveras icke-religiöst, såsom med hänvisning till andras önskemål. Rapaport framhåller, att man särskilt måste uppmärksamma de påtagliga riskerna för efterrationalisering då intervjupersonerna skall ange motiven till sitt beteende i en viss situation. ä. a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster Motivationen föreslås undersökt med användning av olika metoder. De intervjuade kan direkt få ange vilket samband de anser finnas mellan religion och moral eller de kan föreläggas en rad frågor som berör t. ex. människovärde, ungdomsvård, åldringsvård, arbetsmoral, strafflagstiftning, viss brottslig handling, bruk av svordomar. Andra motivationer än religiösa kan vara att söka i t. ex. demokrati och tolerans, respekt för lagen eller lojalitet mot hemmet, kamraterna eller samhället. Förekomsten av omedvetna motivationer beaktas. 5. b. Motivationer för religiös aktivitet och religiös hållning De som besökt gudstjänst eller använt kyrkliga livs- och dödsritual — dop, konfirmation, vigsel, jordfästning — tillfrågas om anledningen härtill. Hypotesen prövas, att det allmänna bruket av ritualen beror på att de är officiella akter, som ej kräver religiöst engagemang men ändå fyller funktionen att underlätta övergången till ett nytt livsskede. Vad den som begär en akt önskar, skulle då vara inte råd och tröst i religiös mening utan akten som sådan. Utnyttjandet av dessa ritual skulle då närmast framstå som en social angelägenhet och tillgången till dem uppfattas som en medborgerlig rättighet, som ej vore beroende av tillhörighet till kyrkan. 5. c. Meningsanalys Bakgrunden till förslaget om meningsanalys är att ett ord, t. ex. "kristen" eller "social rättfärdighet", har olika innebörd för olika människor. En undersökning föreslås av vilken innebörd olika personer lägger i ord sådana som de nämnda. Vid en analys skulle man sedan k u n n a skilja ut olika upplevelsefält där religionen uppträder för den enskilde. En sådan meningsanalys har gjorts vid provundersökningen i Lund, där ett av teamet konstruerat test rörande innebörden av ordet "kristen" användes. Analysen visade, att de kyrkligt aktiva upplevde religionen på ett religiöst, ett mora-

31 liskt, ett sympatetiskt (innebärande samkänsla med alla kristna) och ett aktivistiskt sätt, medan de kyrkligt inaktiva främst upplevde religionen på ett moraliskt, ett socialt värde- och prestigebetonat och ett sympatetiskt sätt. De icke-kristna syntes icke uppfatta religionen annat än som en blott religiös upplevelse. 6. Opinion

6. a. Opinionsitems inklusive attityden till statskyrkan Här undersökes vilken attityd intervjupersonerna intar till "statskyrkosystemet" och till ett frikyrkligt system. I fråga om attityden till statskyrkosystemet anför Gustafsson bl. a. följande (s. 101): Främst synes den frågan böra angripas, om statskyrkosystemet för många betyder, att religionen är något naturligt och självklart, något som hör till själva världsordningen, och om därför en förändring i relationerna mellan stat och kyrka i riktning mot ett lossande av banden för dessa människor skulle innebära att religionen som sådan ifrågasattes, åtminstone till sin universalitet. I så fall kunde detta för denna grupp tänkas medföra otrygghet och ovisshet, måhända också ifråga om vissa grundläggande värderingar, förutsatt att dessa värderingar har denna motivationsgrund. här föreligger ett stort och väsentligt problem, vilket rymmer inte bara frågan om betydelsen för den enskilda människan av en officiell sanktionering av religionen, utan också frågan om betydelsen av fastheten i traditionen. Om för många religionen är angelägen i vissa situationer därför att den företräder något fast och oföränderligt (som bundenheten vid de kyrkliga ritualen låter ana), skulle då initierandet av en ny ordning rubba en del människors värderingar? Utom attityden till stats- och frikyrka namnes som möjliga items bl. a. frågorna: Tror Ni att människor kommer att gå mer i kyrkan i Sverige om 10 år än de gör i dag? och: Anser Ni att samhället skulle vinna på att religionen fick större inflytande än den har i dag? Enligt Sundström bör man också efterfråga t. ex. om intervjupersonen skulle förorda att kyrkan skiljes från staten därest religionen skulle visa sig ha större moraliskt inflytande genom en fri folkkyrka samt om vederbörande skulle kvarstå i kyrkan om den bleve en fri folkkyrka och om han skulle bidraga till dess underhåll genom frivilliga medel. 6'. b.

Opinionsbildning

Föremål för undersökning är här, hur opinionen i religiösa frågor, såsom om ett statskyrkosystem, bildas och lever vidare. Härvid ägnas uppmärksamhet åt prästens roll som förmedlare av en opinion liksom åt familjens och olika familjemedlemmars samt släktingars betydelse i sådant hänseende. Moralen religiös variabel? Gustafsson ställer frågan om icke den i djupare mening religiöse karakteriseras av också en religiös moralövertygelse och moraluppfyllelse. Mora-

len är, framhåller Gustafsson, på olika sätt avhängig av religionen men ändå skild från denna. Man kunde därför ej utan vidare mäta religionens förekomst hos en människa genom att iakttaga hennes moraliska beteende. Den moraliskt sjunkne kunde stå nära den äkta religionen och kunde ej blott på grund av sina moraliska brister skiljas ut från en religiös grupp som han eljest tillhörde. Att först gruppera intervjupersonerna efter styrkan av religiös moralövertygelse och moraluppfyllelse och sedan undersöka h u r religionen påverkar moralen skulle vidare leda till cirkelbevis. Etiska och moraliska variabler hade därför ej införts som särskilda religiösa variabler i kartläggningen av religionens förekomst. B. Insamling av data till belysning av religionen som personlighetsfaktor I avsnittet B upptager Gustafsson till behandling frågan vilken roll religionen spelar i personlighetsdaningen och personlighetsstrukturen. Han ställer vidare frågan, om den funktion, som religionen här fyller för en del människor, för andra fullgöres av en annan, positivt bestämbar faktor. Vid provundersökningarna hade de starkt religiösa samt de helt och positivt ickereligiösa nått de högsta siffrorna för moral och anpassning. Man borde undersöka vad som gåve de icke-religiösa deras starkt profilerade livshållning och livsåskådning. Möjligheterna att rent vetenskapligt studera olika värdesystem har, framhåller Gustafsson, bedömts olika. Att utarbeta ett för värde- och idésystem överlag användbart instrument skulle enligt Gustafsson medföra ett arbete, som icke kunde beräknas ge resultat annat än på mycket lång sikt. Däremot kunde, med referensgrupptillhörighet som oberoende variabel, vissa jämförelser göras mellan grupper med olika värderingar. Det syntes enligt Gustafsson emellertid väsentligt att intensivundersöka det värde- och idésystem, som hör till andra referensgrupper än de religiösa. Det borde därför övervägas, om inte den större undersökningen borde följas av en arbetskonferens för diskussion av hela detta problem med befogenhet att utföra smärre intensivundersökningar för att närmare studera icke-religiösa värderingar och livshållningar och deras roll i personlighetslivet. Till en arbetskonferens kunde också hänskjutas frågan om själva personlighetstypen och dess betydelse. De lika resultaten vid provundersökningarna för starkt religiösa och helt icke-religiösa kunde föranleda antagandet, att en snarlik personlighetstyp förelåge. En bedömning av religionens moralfunktion borde ej göras utan hänsynstagande till personlighetstypen och därmed de personliga och individuella förutsättningarna. På forskningens nuvarande ståndpunkt syntes det emellertid vara mycket svårt att i en större intervjuundersökning införa personlighetstypen som oberoende variabel.

33 Gustafsson upptager i detta avsnitt även orsaksfrågorna och framhåller, att dessa är mycket svårbedömda. Även om man nöjde sig med att undersöka vilken roll och vilken funktion religionen spelar bleve det fråga om mycket vanskliga tolkningar av differenser och samvariationer. Man måste bland annat beakta om någon mellankommande faktor gåve samma resultat som den religiösa faktorn och därigenom kunde föranleda felaktiga slutsatser om religionens inverkan. Svårigheten att ange orsakssammanhangen blir, framhåller Gustafsson, inte mindre genom att det i de flesta fall blir fråga om en bedömning snarare än en bevisning. Som ett steg i riktning mot en lösning av orsaksproblemet kunde man, anför Gustafsson, låta individen själv skatta betydelsen av religionen i sitt liv. Man kunde därvid gå fram på två olika vägar. Den ena möjligheten vore att göra relativt ostrukturerade intervjuer med olika individer kring frågor om religionens betydelse i deras liv. Resultatet av dessa intervjuer kunde jämföras med vad som framkomme vid intervjuer med någon observatör som kände den först intervjuade. Av gjord provundersökning syntes det emellertid sannolikt att intervjupersonens egen bedömning vore tillfyllest. Den andra möjligheten vore att direkt utpeka de områden, där individen skulle skatta religionens betydelse i sitt liv. Tillförlitligheten i de personliga skattningarna kunde här prövas med hjälp av andra delar av intervj uunder sökningen. Allmänna personlighetsdiagnostiska inventorier Gustafsson framhåller, att flera forskare begagnat sig av allmänna personlighetsdiagnostiska inventorier i undersökningar berörande förhållandet mellan religiös hållning och vissa personlighetsdrag. Inventorierna hade gällt i ett fall socialitet, vänlighet, emotionell stabilitet och objektivitet, i ett annat fall altruism och i ett tredje fall lojalitet mot vänner, intresse för andra, önskan att bli hjälpt och vänligt behandlad, önskan att hjälpa andra när dessa har det svårt, uthållighet, känsla av skuld och mindervärde, behov att prestera, vilja att underordna sig samt önskan att vara självständig och fri från ansvar. Det måste enligt Gustafsson betraktas som uteslutet att använda sådana inventorier på ett större urval av intervjupersoner. På mindre grupper, representerande olika religiösa ställningstaganden, kunde däremot ett omfattande och mångsidigt personlighetsdiagnostiskt testbatteri komma till användning. En sådan delundersökning kunde göras i anslutning till symposier kring problemet religion-personlighetstyp. Vissa andra tests — nedan beskrivna livsvägs- och moraltests — kunde också belysa några fält i personligheten. Även projektiva tests erbjuder enligt Gustafsson en möjlighet att i en mindre intensivundersökning djupstudera religionen i personligheten. Andra tests anges som användbara även på ett visst större urval. 3 — Kyrka-stat

34 Försök med metoder att undersöka förhållandet mellan religion och neuros Motstridiga påståenden i litteratur och allmändebatt, å ena sidan att alltför stark religiositet skulle medföra neuros och å andra sidan att den i vår tid vikande religiositeten skulle öka risken för neuros, har föranlett teamet att särskilt beakta spörsmålet om samband mellan religion och neuros. E n undersökning rörande ett eventuellt sådant samband har, såsom ovan nämnts, gjorts av docenten Kragh och amanuensen Johnson. Redogörelse för undersökningen har lämnats i bilaga 2 till teamets rapport. Gustafsson, som framhåller att experimenten haft uteslutande explorativ karaktär, förklarar att problemet religion-neuros lämpligen kan angripas vid arbetskonferenser som skulle äga göra vissa intensivundersökningar. Till belysning av det frågekomplex som här skulle tagas upp anför Gustafsson att det ej kan uteslutas att religionen för en viss människa kan bidraga till neurotiska fenomen, som t. ex. en starkt stegrad skuldkänsla, men att en neuros, om den ej leder till svårare rubbningar, också kan innebära en vidgning av personligheten liksom att en neuros kan föra en människa till religionen, som då blir det enda som kan hjälpa henne att uthärda, utan att neurosen därför helt lakes. I sammanhanget erinrar Gustafsson vidare om att i en militär undersökning förelegat mindre god stresstolerans och större tendens till allmänt neurotiska störningar hos en avgjort icke-religiös grupp, medan en grupp med genomsnittlig religiös hållning —• vad man kunde kalla en mera "statskyrklig", föga utpräglad religiös hållning, utan större gudstjänstaktivitet — visat större stresstolerans och mindre tendens till neuros. Gustafsson anser det vara ytterst angeläget att m a n får till stånd en förutsättningslös diskussion av hela detta problemkomplex. Därvid skulle religionen studeras som destruktiv eller konstruktiv personlighetsfaktor. Även tesen om att religionens regress medför ökande psykopati skulle förutsättningslöst prövas. Personlighetsvariabler i den större intervjuundersökningen Följande personlighetsvariabler föreslås skola ingå i ningen: 7. Moral: a. Moral-items b. Motivationer 8. Livsväg 9. Individuell anpassning: a. Personlig-social anpassning b. Krissituationer c. Åldrandet d. Döden

intervjuundersök-

35 7. Moral I provundersökningarna har prövats frågor, avsedda att belysa karaktärsdaningen. Segerstedt väcker, såsom ovan under " 3 . Trosföreställningar" omnämnts, frågan om man skulle kunna mäta, utom religiös och moralisk inställning, också den rättsliga inställningen, rättsmedvetandet. Han framhåller, att det vore av intresse att undersöka sambandet mellan religiös inställning, moralisk-etisk inställning och rättslig inställning. Ett positivt samband mellan kyrklig-religiös motivering och iakttagande av kyrklig sed å ena sidan samt moralisk och rättslig inställning och handlande å andra sidan kunde allmänt sett antagas föreligga. För att kunna bedöma, om detta utgjorde ett argument för en statskyrka måste man, anför Segerstedt, också undersöka h u r frikyrkomedlemmar förhåller sig i samma avseenden. Personlighetsfaktorns inverkan måste härvid också beaktas.

7. a.

Moral-items

Den etiska livshållningen föreslås skola belysas med 5 olika moralvariabler: hederlighet, vänlighet och hänsynstagande, lojafitet, moraliskt mod samt ansvarstagande. Under vänlighet och hänsynstagande inrymmes hänsynstagande och respekt för nästan, intresse för andra människor och uppmärksammande av deras behov. Vid tolkningen beaktas till vilken personlighetstyp intervjupersonen hör. Resultaten kan, med iakttagande härav, jämföras t. ex. för statskyrkooch frikyrkobesökare, för människor med olika bönevanor och för dem som blivit kristna genom ögonblickskris eller avgörelse etc. På så sätt skulle en belysning kunna ges av religionens plats i karaktärsdaningen hos skilda personlighetstyper. Även kristendomens inflytande på etiska föreställningar skulle kunna mätas med moral-items. Härvid kunde t. ex. inställningen till skilsmässa och självmord undersökas. 7. b.

Motivationer

Under " 5 . a. Religonen som motivation till handlingar och livsmönster" ovan har uppmärksamheten riktats på förekomsten av religiösa motiv. Här föreslås nu en bredare kartläggning av motiven. Vid tolkningen bör, framhåller Gustafsson, beaktas att religionen i moraliskt hänseende kan spela en annan, kanske ibland större roll för den som har en mindre väl strukturerad moralisk hållning än för den som har en fastare eller mera vidsynt moraluppfattning. Religionen skulle för den ene kunna vara en hjälp i kampen mot en av andra skäl dålig moral och för den andre en orsak till hans goda moral.

36 8. Livsväg

Variabeln livsväg avser att belysa intervjupersonens grundläggande livsvärdering, vilken livshållning han intar och vilken livsstil han lever inom. Som faktorer av intresse att undersöka anger Gustafsson enskilt moraliskt ansvar, förtröstan på människans möjligheter att förändra världen, rikt inre liv, öppenhet mot andra och ansvarstagande för andra samt sinnenas glädje. Även beroende, dominans och isolering liksom orientering mot det egna jaget eller mot något annat kunde undersökas. Genom sammanställning med t. ex. variablerna gudstjänstbesök och bön skulle man kunna sluta sig till vilka värderingar, som vore dominanta i olika religiösa och i icke-religiösa grupper, och till vad en viss religiös aktivitet innebure för individen, såsom aktivitet och gemenskap eller trygghet och stillhet. Genom undersökning av sådana som utträtt ur svenska kyrkan och sådana som icke utträtt kunde visst material erhållas för en bedömning av statskyrkosystemets funktion för den enskilde. 9. Individuell anpassning

9. a. Personlig-social

anpassning

Under 9. a. eftersträvas ett allmänt mått på den individuella anpassningen, medan i 9. b.—d. anpassningen undersökes för vissa särskilda situationer. 9. b.

Krissituationer

Redogörelser lämnas för amerikanska militärpsykologiska undersökningar om soldatens beteende i krig och hans motståndskraft mot psykiska påfrestningar av typen "hjärntvätt" samt för studier av människor i ekonomiska nödsituationer. Gustafsson föreslår undersökningar av beteendet i tänkta situationer såsom vid bakslag i ekonomi och arbete, svårigheter i äktenskap, gäckade förväntningar på barnens framtid samt sjukdom. Religionens roll i krissituationer säges kunna vara att hejda krisens ytterligare förlopp men också att underlätta den personliga anpassningen. Sundén anför att statliga maktägande i kriser i folkens liv — i Kina och Ryssland — handlat med utgångspunkt från att människor reagerat religiöst. 9. c. Åldrandet Sambandet mellan religion och anpassning till ålderdomen synes, anför Gustafsson, vara inte bara väl dokumenterat utan också metodiskt nöjaktigt bearbetat inom den sociala gerontologien. Sundén gör invändningar i sistnämnda hänseende och menar att problemet åldrande och religion behöver angripas från många förbisedda utgångspunkter och med delvis nya metoder. Han hävdar att en äkta fromhet innebär lösningen på den åldrande människans problematik och anför att

undersökningen på detta område borde kunna belysa religionens betydelse som samhällsfaktor. 9. d. Döden Såsom ovan (under 1. e. Ritual kring liv och död) nämnts var under 1950talet endast 0,06 % a v jordfästningarna i riket borgerliga. Jordfästning inom svenska kyrkan användes i mycket stor utsträckning, 96,4 % av alla jordfästningar. Mot denna bakgrund tager Gustafsson upp frågan om anpassningen till döden. Denna anpassning berör, framhåller Gustafsson, särskilt frågan om ångest inför döden. Även om förhandenvaron av en väl strukturerad personlighet syntes minska ångesten oberoende av religionen, säges den religiösa livshållningen kunna vara av betydelse genom att spela en annan roll än andra profilerade livshållningar. Vidare kan, framhåller Gustafsson, religionen vara en faktor som ger en profilerad personlighet.

C. Insamling av data rörande religionens roll i samhällslivet För en beskrivande analys av religionens förekomst och dess roll i social vane- och attitydbildning samt i den sociala anpassningen upptager Gustafsson följande sociala variabler: 10. Livsstil: a. Konsumtion och sparande b. Fritidsvanor c. Fruktsamhet och sexualetik 11. Social participation: a. Föreningsliv b. Socialt umgänge c. Sociala uppgifter och insatser d. Medborgerlig aktivitet 12. Attityder i sociala och samhälleliga frågor 13. Social anpassning: a. Äktenskap och familj b. Skola och utbildning c. Arbete d. Samhället i stort Inledningsvis uttalar Gustafsson, att det här — liksom i fråga om de religiösa variablerna och även variablerna till klarläggande av personlighetsfaktorn — är angeläget med en så stor bredd i undersökningen som möjligt för att få en relief till religionens roll och för att närmare kunna bestämma denna roll under jämförelse med utomreligiösa värdesystem och livsinriktningar.

38 10. Livsstil

10. a. Konsumtion

och sparande

I fråga om konsumtionen skulle, för att möjliggöra jämförelser mellan olika grupper och en analys av religionens roll, data insamlas angående utgifter för alkohol och tobak, tidningar och böcker, konst och musik, samt en del för folk i allmänhet mera umbärliga ting. En mycket förenklad budgetundersökning inom ett partiellt urval kunde också göras. I en sådan borde ingå gåvor till välgörande ändamål. Alkoholvanorna och sambandet religion-alkoholvanor borde granskas ganska utförligt. Platsen för alkoholkonsumtionen, frekvens och kvantitet samt svårigheter, orsakade av alkoholkonsumtion, kunde utgöra undervariabler. Religionen kan här, framhåller Gustafsson, spela en positiv roll eller, där en frigörelse sker från föräldrarnas religiösa tro, en negativ. Vid en mera förbudsbetonad uppfostran till religiositet, som individen senare avlägsnat sig från, hade amerikanska undersökningar påvisat en negativ bieffekt på alkoholvanorna. 10. b.

Fritidsvanor

Undersökningen angående fritidsvanorna föreslås omfatta deltagande i dans, studiecirkel, föreningsmöte, religiöst möte, gymnastik eller idrott, syjunta och hobbyverksamhet, besök på bibliotek, teater eller konsert och bio, åhörande av föredrag samt "annat". 10. c. Fruktsamhet

och

sexualetik

Barnantal, utomäktenskaplig fruktsamhet, för- och utomäktenskapliga förbindelser, bruk av preventivmedel samt barnbegränsning anges som möjliga undersökningsobjekt. 11. Social participation

11. a. Föreningsliv Föreningstillhörighet och föreningsaktivitet mätes med frågor om antalet och arten av de föreningar intervjupersonen är medlem i, hans besöksfrekvens i föreningen samt hans uppdrag däri med angivande av uppdragens antal och art samt den tid han innehaft uppdragen. Gustafsson framhåller, att ensidighet i föreningsengagemanget vid tidigare undersökningar visat sig innebära minskad förmåga att anpassa sig och ta ställning till problem som uppkommer i arbetet och samhället. 11. b. Socialt umgänge Umgänge med släkt, grannar, arbetskamrater och vänner föreslås undersökt.

39 11. c. Sociala uppgifter och insatser Fullgörandet av frivilliga sociala uppgifter, inom barnavård, ungdomsvård, nykterhetsvård och åldringsvård, undersökes. Hypotesen att människovårdande uppgifter väcker livligare intresse hos mera religiöst intresserade människor än hos människor utan religion prövas. 11. d. Medborgerlig aktivitet Deltagandet i allmänna val och innehavet av medborgerliga och offentliga uppdrag kartlägges. Hypotesen att kyrkornas inskärpande av de medborgerliga plikterna medför livligare valdeltagande prövas. Vidare undersökes om grund finns för det stundom gjorda påståendet att en överrepresentation för kristna grupper föreligger i riksdagen och i de kommunala beslutande organen. Specialundersökningar kunde därvid bli erforderliga. Data angående politisk medvetenhet och informationsnivå insamlas. Religionens inflytande på valet av parti prövas. Segerstedt anför till frågan om social participation, att deltagande i föreningsliv m. m. kan sägas vara uttryck för en social ansvarskänsla, samt finner det vara av intresse att undersöka om olika extremtyper visar olika grader av aktivitet i föreningslivet m. m. 12. Attityder i sociala och samhälleliga frågor

Attityden till kriminalvården, den nya skolan, u-hj alpen, den öppna åldringsvården, till invalider och till en vidgning av den offentliga sektorn anges som möjliga undersökningsobjekt. Religionens ställning som opinionsbildande faktor i samhället föreslås belyst med frågor om vilken roll man önskar att kyrkorna skall spela i politiken och om pastorn skall uppmana till politiskt intresse. Attityden till kyrkans roll när det gäller sociala och ekonomiska problem, FN, olika praktiska politiska frågor i riks- och kommunalpolitik m. m. kunde vidare undersökas. En annan metod vore att studera omröstningarna i valda frågor i riksdagen och möjligen i kommunala församlingar. Attityden borde sättas i relation ej blott till religiösa utan också till olika icke-religiösa värdesystem. 13. Social anpassning

Resultaten från undersökningen av den sociala anpassningen bör, framhåller Gustafsson, bedömas med försiktighet. Man måste bl. a. beakta att den välanpassade ej behöver vara den ideale medborgaren. Även den kritiske och den socialt missanpassade kunde t. ex. taga initiativ till betydelsefulla förändringar i samhället.

13. a. Äktenskap

och

familj

Anpassningen inom äktenskapet och inställningen till familjenormerna undersökes. Tolkningen måste ske med stöd också av andra data, såsom personlighetsdiagnostiska. Föräldra-barn-relationen studeras även utifrån vad föräldrarna gör för barnens utbildning. Barnens yrkesval och motiven för valet av vissa yrken undersökes. 13. b. Skola och

utbildning

Hållningen till skolkamrater och lärare undersökes liksom eventuellt anpassningen till utbildningsgrupper i övrigt ävensom anpassningen i arbetet samt arbetsmoralen. 13. c. Arbete Items för mätning av trivseln i arbetet, arbetsmoralen m. m. föreslås. 13. d. Samhället

i stort

Anomi som en allmän känsla av ett visst främlingskap i dagens svenska samhälle anges som möjlig men tveksam variabel.

4. Det historiska perspektivet Den av teamet föreslagna intervjuundersökningen skulle, framhåller Gustafsson, lämna vissa bidrag också till besvarandet av frågan, i vilken mån, på vilka vägar och på vad sätt olika värderingar, inbegripet de kristna, bidragit till att forma dagens svenska samhälle. Motivationerna för moraliska och samhällsetiska värderingar skulle nämligen, också för den äldsta generationen, kunna sammanställas med barndoms- och ungdomsmiljön. Ett visst historiskt perspektiv skulle härvid vinnas. En samhällets emancipation från kyrkan, såsom inom socialvård och skola, kan, framhåller Gustafsson, konstateras. Det kunde förefalla, som om denna emancipationsprocess motsade vad konstitutionsutskottet anfört om att den kristna etiken och den kristna verksamheten i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle. Vid en analys av denna samhällets emancipation måste, fortsätter Gustafsson, beaktas den förskjutning som syntes ha ägt r u m i den roll religionen spelar för människorna och som stundom betecknats som en utveckling från sociologisk religion till personlighetsreligion. Religionen skulle i viss mån ha dragit sig tillbaka från funktionen som social kontroll och skulle spela en roll huvudsakligen i själva k ä r n a n av personligheten. Av intresse vore därför att se om enligt intervjuundersökningen religionen vore av betydelse i huvudsak blott på det personliga planet och i de personligt färgade relationerna, såsom i äktenskapet och familjen.

41 Emancipationen gör det, anför Gustafsson vidare, angeläget att undersöka de etiska motivationerna. Härvid kunde en innehållsanalytisk metod prövas. Teamet hade för en sådan prövning anlitat en av landets få experter på sociologisk innehållsanalys, assistenten Anders Hallström. Dennes undersökning visade att metoden även på det religiösa området vore fullt användbar och väl motiverad, särskilt med hänsyn till möjligheterna att studera en eventuell tendens i utvecklingen. Såsom relevanta reformer vilka kunde undersökas med innehållsanalytisk metod nämner Gustafsson rösträttsreformerna, de olika pensionsreformerna och en rad andra reformer på socialvårdens område, debatten kring kvarlåtenskapsskatten 1947, försvarsfrågans behandling 1925 och 1936 samt reformer inom äktenskaps- och måhända också abortlagstiftningen. Huvudvikten skulle läggas vid de motiveringar som anförts i offentlig debatt, i ledare i tidningarna, i broschyr- och agitationstryck och i riksdagen. Innehållsanalysen bör, framhåller Gustafsson, föregå intervjuundersökningen, enär dess resultat i vissa delar skulle kunna utnyttjas för uppläggningen av intervjuundersökningen. Smärre delundersökningar angående emancipationen kunde, anför Gustafsson slutligen, tänkas utförda med intervjumetod angående dels attityden till vapentjänst, där de skriftliga motiveringarna för ansökan om vapenfri tjänst kunde genomgås, och dels äktenskapsmedlingarna, där anledningen till att de borgerliga medlingarna ökat i antal kunde undersökas.

Aktualgenetiska hjälpmedel v i d försök att studera religionens roll i samhället och för individen (Bilaga 2 till forskningsteamets

rapport)

Bilaga 2 till teamets rapport innehåller en promemoria angående aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll. Den har sammanställts av docenten Ulf Kragh och förste amanuensen Martin Johnson, vilka såsom särskilt tillkallade experter biträtt teamet med en undersökning av aktualgenetiska hjälpmedels användning för teamets syfte. Aktualgenetiska metoder har tidigare använts vid undersökningar inom försvaret av vissa för stress starkt utsatta personalkategorier, nämligen flygare och grodmän. Teamets avsikt med prövningen av de aktualgenetiska hjälpmedlen har främst varit att undersöka möjligheterna att studera eventuella samband mellan religion och neuros. Detta problem har angripits med hjälp av experimentella anordningar för studiet av personlighetsstrukturen och dess försvarsmekanismer. Även faderskapsrelationens och auktoritetsidentifikationens problem har undersökts.

42 Vid den använda aktualgenetiska metoden har m a n med hjälp av projektor på en skärm exponerat ord eller bilder, först med kort exponeringstid och därefter upprepade gånger med ökande tid. Försökspersonen har instruerats att i ord och bild ange vad han tycker sig ha uppfattat. Avsikten är att härvid få ett mått på försökspersonens s. k. försvarsmekanismer: bortträngning, isolering, reaktionsbildning, förnekande, vändning mot det egna jaget och identifikation. Sammanfattningsvis uttalar Kragh och Johnson, att undersökningarna inger förhoppningar om att man skall kunna komma fram till ett givande djuppsykologiskt studium av det religiösa upplevandets samband med "försvarsstrukturens" utveckling och funktion. Dessa förhållanden vore av betydande relevans för frågan om religionens roll i samhället och för individen. Sundström framhåller att metoden inte ännu varit föremål för kontroll i större omfattning inom internationell forskning utan torde få betraktas som eh metod på experimentstadiet.

Innehållsanalys för undersökning av religiös/etiska motivationer (Bilaga 3 till forskningsteamets

rapport)

Bilaga 3 till teamets rapport innehåller en promemoria angående möjligheterna att använda innehållsanalytiska metoder. Promemorian har utarbetats av assistenten Anders Hallström. Metoden bygger på att ett samband skulle föreligga mellan en persons ordval och hans attityd, så att ordvalet speglar attityden. Vid användningen av metoden undersöker man på visst material, t. ex. den motivering en talare anger för sitt ställningstagande till en social reform, h u r ofta relevanta ord eller ordgrupper förekommer. Orden eller ordgrupperna klassificeras efter graden av det religiösa intresse deras användande anses utvisa. Hallström anser att en innehållsanalys av religiös/etiska motivationer är användbar på en diskussion i offentliga frågor. En eventuell sekularisering av debatten skulle kunna belysas så långt tillbaka i tiden som man har tillgång till arkivmaterial. Sundström framhåller, att två ytterligt komplicerande omständigheter föreligger vid användning av innehållsanalytisk metod. Den semantiska frågan skulle sålunda kunna medföra mycket svårtydda problem, särskilt som samma ord hade olika betydelse i olika symbolmiljöer. Därjämte måste

43 man räkna med förekomsten av korsande opinioner. Då en person angåve en motivering gjorde han det kanske i en miljö med ett helt annat ordval och med andra associationer än i en annan miljö. Att av frekvensen i användningen av vissa ord draga slutsatser om bakomliggande motiv och attityder kan under sådana förhållanden bli missvisande, framhåller Sundström.

Kostnader för den a v teamet föreslagna undersökningen Kostnaderna för den av teamet föreslagna undersökningen beräknas av Gustafsson preliminärt till sammanlagt 365 000 kronor. Av detta belopp belöper 225 000 kronor på den föreslagna större intervjuundersökningen, 25 000 kronor på specialundersökningar och 40 000 kronor på symposierna samt 75 000 kronor på innehållsanalysen.

Utredningens utlåtande Det av konstitutionsutskottet framförda önskemålet om en kartläggning av kristendomens roll i det nuvarande svenska samhället har synts utredningen innefatta dels att omfattningen av den kristna verksamhet som utövas av svenska kyrkan och de fria samfunden bör klarläggas i dess olika former och dels att en analys bör göras av den kristna religionens betydelse för människans attityder, hennes åsikter och beteenden, i skilda hänseenden som är av vikt för samhället och dess utveckling. Det är uppenbart, att kristendomen, om den omfattas av ett icke alltför ringa antal människor, från skilda synpunkter måste sägas vara en samhällsfaktor av betydelse, oavsett om man kan fastslå att den har ett positivt inflytande på människans beteende i för samhället viktiga sammanhang och att den kristna etiken sålunda påverkar samhällets utveckling. Det kan t. ex. göras gällande att det skulle vara ett samhälleligt intresse att tillse att den "religiösa service" medborgarna önskar står dem till buds. Det har för utredningen framstått som angeläget att ge också en kvantitativ bild av de olika samfundens ställning och de religiösa brukens utbredning. I ett inom kort avgivet betänkande om kyrkor och samfund i Sverige redogöres för två särskilda undersökningar, den ena avseende svenska kyrkan och den andra de övriga samfunden. Här ges en bild av anslutningen till svenska kyrkan och övriga trossamfund i landet, besöksfrekvensen vid gudstjänster och andra religiösa sammankomster, användandet av religiösa handlingar som dop, konfirmation och nattvard samt kyrklig och frikyrklig vigsel och jordfästning. Redogörelse lämnas för den kristna verksamhetens mångfasetterade utformning med söndagsskola och ungdomsverksamhet, arbete bland sjuka och gamla etc. Även de ekonomiska villkor. under vilka verksamheten bedrives, uppmärksammas. Kyrklig beskattning samt kollekter och gåvor ävensom förmögenhetstillgångarna har undersökts till sin omfattning. I nu föreliggande betänkande har intresset inriktats på en annan sida av kartläggningen av kristendomens roll i det nuvarande svenska samhället. I centrum för intresset står här den kristna religionens olika yttringar hos och betydelse för den enskilde samt dess inverkan på individens attityder och beteenden i olika hänseenden som är av vikt för samhället. Den kristna etikens betydelse för samhällets utveckling kommer här in i bilden.

45 Även andra skäl än att den kristna religionen skulle vara till nytta för samhället kan visserligen anföras för att staten skulle gynna kristen verksamhet, såsom att kristendomen har ett eget värde för individen, oberoende av hur detta återverkar på samhället, eller att den omfattas av ett stort antal människor. Det har dock sitt särskilda intresse att söka klarlägga, om kristendomen kan sägas ha ett från samhälleliga synpunkter önskvärt inflytande på individen. Enligt de för utredningen givna direktiven har det i detta sammanhang ankommit på utredningen att undersöka, vilka möjligheter som föreligger och vilka metoder som kan komma till användning för att tillgodose det av riksdagen uttalade önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor. Utredningen har för nämnda undersökning anlitat ett för ändamålet särskilt bildat forskningsteam. Teamet har rekommenderat en brett kartläggande undersökning av religionens förekomst och yttringar i dagens svenska samhälle. Denna skulle kunna tjäna som underlag för en bedömning av religionens betydelse i samhällslivet. Undersökningen skulle därvid tillhandahålla empiriskt material om religionens faktiska förekomst i dagens samhälle. Genom undersökningen skulle också kunna utrönas den eventuella statistiska samgången mellan religionens förekomst i enskilda människors liv och dessa människors samhälleliga beteende i skilda hänseenden. De metoder som närmast kommer i fråga för en dylik kartläggning är dels en intervjuundersökning på ett sannolikhetsurval för hela landet och dels socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Även några mindre prövade metoder, såsom aktualgenetiska och innehållsanalytiska metoder, har beaktats vid teamets arbete. Teamet föreslår en intervjuundersökning på ett sannolikhetsurval men däremot ej socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Under förutsättning att det anses önskvärt atl det historiska perspektivet belyses rekommenderar teamet en undersökning med innehållsanalytisk metod. I de yttranden över teamets rapport som utredningen inhämtat har även föreslagits socialgeografiska och socialstatistiska undersökningar. Utredningen vill i det följande först uppehålla sig vid de möjligheter som föreligger att klarlägga religionens betydelse som samhällsfaktor genom den av teamet föreslagna intervjuundersökningen. Det synes till en början klart att en kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv med anlitande av en rad variabler i huvudsaklig överensstämmelse med vad som föreslagits av docenten Gustafsson i den vid teamets rapport fogade bilagan 1, är av mycket stort värde, även om man därvid ej har i sikte att påvisa samband mellan religiöst och socialt beteende. En sådan undersökning framstår som ett värdefullt komplement till den bild av Sveriges religiösa geografi som utredningen i särskilt betänkande velat ge och skulle bidraga till en bättre kännedom om olika

46 religiösa aktiviteters förekomst och frekvens. Av betydelse härvidlag är att en uppdelning på särskilda personlighetstyper, vilken möjliggöres genom den föreslagna undersökningen, skulle ge en mera nyanserad bild än vad som varit möjligt vid hittills gjorda undersökningar. Utöver kartläggningen av religionens förekomst i form av religiösa aktiviteter skulle genom sammanställning av religiösa och sociala variabler kunna vinnas en belysning av de religiösa aktiviteternas förekomst hos människor med olika sociala beteenden. Denna kartläggning är likaså — oavsett arten av det samband som må föreligga mellan det religiösa och det sociala beteendet •— av stort intresse. Den närmare innebörden av ett eventuellt påvisbart statistiskt samband mellan religiös och social attityd är svårtolkad. Att ett sådant samband konstaterats betyder således icke att ett orsakssammanhang föreligger. Även för det fall att ett orsakssammanhang måste antagas är det icke därmed givet vad som är orsak och vad som är verkan. En analys av sambandet torde emellertid i inånga fall kunna ge skäl för en tolkning som har en större eller mindre sannolikhet för sig. Man synes således ibland åtminstone kunna, såsom teamet också framhåller, avvisa eventuellt förekommande förenklade resonemang och felslut. En del vanliga föreställningar torde således kunna påvisas vara oriktiga; andra kan underbyggas med sannolika skäl. Det torde dock icke finnas grund för att hysa alltför stora förväntningar om att kunna nå ett orsakssammanhang. Man måste räkna med att innebörden i påvisade samband kan bli föremål för skilda tolkningar. En diskussion rörande tolkningen av sambanden i särskilda symposier med företrädare för skilda vetenskaper synes ägnad att förebygga felslut och att ge de resultat som det med den sociologiska vetenskapens hjälp för närvarande är möjligt att nå. En fråga av största vikt är om undersökningsresultaten kan tjäna till vägledning då det gäller att utforma det framtida förhållandet mellan staten och svenska kyrkan. Även om undersökningens resultat skulle bli sådana, att de kan åberopas såsom skäl för att staten skulle stödja kristen verksamhet i landet, är därmed icke sagt hur stödet bör utformas eller på vilket sätt relationerna mellan staten och kyrkan bör regleras för att man skall nå det önskade resultatet. Den av teamet föreslagna attitydstudien skulle visserligen på det sättet kunna tjäna till viss ledning vid den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan, att den kunde utvisa, om en stor del av medborgarna önskar en viss utformning av statens förhållande till kyrkan, vare sig ett bibehållande i huvudsak av nuvarande relationer eller ett tillskapande av en fri kyrka. Att intervjuundersökningen skulle kunna ge material som föranleder slutsatsen, att någon viss reglering av relationen kyrka-stat skulle medföra särskilt gynnsamma betingelser för religionen eller önskvärda återverkningar i samhälleligt avseende får däremot anses som osannolikt.

47 I sammanhanget må beaktas att det är vanskligt att avgöra, om ett påvisat samband mellan den religionsform, som möter inom svenska kyrkan, och ett visst socialt beteende har sin grund i kyrkans karaktär av folkkyrka eller i utformningen av dess relationer med staten. Av ett visst intresse kan dock vara om den genom staten garanterade tillgången till kyrkans ritual liksom även kyrkans genom relationen till staten givna auktoritet och självklarhet kan h a betydelse för en del människor. Likaså kan en belysning av kyrkans roll inom opinionsbildningen föranleda vissa slutsatser. Vad angår den aktualgenetiska undersökningsmetoden vill utredningen framhålla, att den är ny och ännu ganska oprövad. Det synes kunna ankomma på symposierna att bedöma, om det i ett visst läge kan, t. ex. för en belysning av frågan om religion och neuros, vara rimligt att använda sig av metoden. Även den innehållsanalytiska metoden är tämligen ny och oprövad. Den historiska aspekten, för vars belysning metoden rekommenderats av teamet, är enligt utredningens mening av största intresse. Metodens användning erbjuder emellertid stora vanskligheter. Redan de semantiska svårigheterna är betydande. Man har också anledning räkna med att valet av de ord eller ordgrupper vilka skulle undersökas kan hänga samman icke blott med den egna religiösa inställningen utan också med den situation i övrigt i vilken argumentet framförts. Det måste därför vara vanskligt att av undersökningsresultaten draga bestämda slutsatser om den talandes religiösa inställning. Att en talare bedömer åhörarna som mottagliga för religiös argumentering kan visserligen också vara av intresse vid kartläggningen av religionens roll i samhället, men utan en närmare kännedom om vilka nyckelgrupper han vill vinna för sig kan det vara vanskligt att draga slutsatser om hur allmänt ett sådant religiöst intresse är. Enligt utredningens mening får den innehållsanalytiska metoden anses ännu ej vara tillräckligt prövad för att böra komma till användning. Avstår man från att göra innehållsanalytiska studier minskas kostnaderna för de undersökningar teamet föreslagit med 75 000 kronor. Hela kostnaden skulle därvid utgöra 290 000 kronor. Sundén och Sundström har föreslagit att den av teamet rekommenderade undersökningen skulle kompletteras med en socialgeografisk undersökning. Sundström har därjämte förordat socialstatistiska undersökningar. Sundén har som skäl för användning av social geografiska metoder anfört bl. a., att man bör använda två olika metoder för att undvika att de resultat en undersökning ger blir en funktion av den använda metoden. Såväl Sundén som Sundström har vidare anfört, att de av dem föreslagna undersökningarna skulle kunna belysa frågan, om kyrklig och frikyrklig sed och uppfostran påverkat det sociala beteendet olika. Givetvis är det alltid en fördel om tillförlitligheten av de resultat som erhålles vid en undersökning kan förstärkas genom användning av ytter-

48 ligare en metod. Det synes emellertid tveksamt om man med en socialgeografisk eller socialstatistisk undersökning skulle komma orsakssammanhangen närmare. Mot användningen av den socialgeografiska metoden talar, att resultaten, i motsats till vad som är fallet med en intervjuundersökning med ett sannolikhetsurval, ej kan generaliseras utan risk för felaktiga analogislut. Av resultaten torde nämligen ej kunna dragas bestämda slutsatser beträffande annan ort än den där undersökningen företagits. Segerstedt ifrågasätter om icke en undersökning kunde göras med utgångspunkt från att i samhället finns tre betydelsefulla normsystem, nämligen rättsregelsystemet, det kyrkliga-religiösa normsystemet och det moraliskt-etiska systemet. Den fråga som man genom en sådan undersökning skulle söka besvara vore, vilken roll det kyrkliga-religiösa normsystemet spelar för människors moraliska och rättsliga handlande. De av Segerstedt anförda synpunkterna synes till en början kunna beaktas inom ramen för det av teamet föreslagna förberedande symposiet. Därvid finge då övervägas, vilka ytterligare variabler som borde infogas i den föreslagna intervjuundersökningen, och lämpliga instrument härför finge utarbetas. En vidare bearbetning kunde äga rum under den föreslagna analyserande efterdiskussionen. I yttrandena har från teknisk synpunkt i vissa hänseenden riktats kritik mot den föreslagna undersökningen. Utredningen vill här beröra vad som anförts angående underlåtenheten att ge en definition av begreppet religion och att i förväg uppställa preciserade hypoteser ävensom vad Rapaport anfört om vissa spörsmål, såsom om mellankommande variabler, åldersfördelning m. m. samt mätfel. Sundén har som en brist hos teamets förslag och Gustafssons redogörelse påtalat, att någon definition ej givits av begreppet religion, och Sundström ifrågasätter om icke en operativ definition borde göras för undersökningen av religiös livshållning. Häremot kan anföras att vad som för undersökningen är väsentligt icke är religionen över huvud taget utan, såsom framgår av konstitutionsutskottets utlåtande, kristendomen sådan den finnes i vårt land. Någon definition av begreppet religion synes därför icke erforderlig. Teamet har sökt ringa in vad det finner väsentligt i den kristna religionen genom att uppställa ett betydande antal religiösa variabler. Genom att ange en rad för företeelsen karakteristiska element och yttringar innefattar dessa en avgränsande beskrivning av den kristna religionen. För undersökningens syfte synes detta vara tillräckligt. Sundström och Rapaport anför båda kritik mot underlåtenheten att redovisa preciserade hypoteser och menar att sådana bör uppställas före det en undersökning göres. Därigenom skulle bland annat vinnas större pregnans samt möjlighet att eventuellt utmönstra en del variabler och därmed att begränsa undersökningen. .

49 De hypoteser undersökningen avser att verifiera kan emellertid, såsom Sundström anfört, utläsas ur de allmänna resonemangen och de särskilda frågekomplexen. De hypoteser Sundström anger ligger till grund för uppläggningen av undersökningen. I den mån mera preciserade frågeställningar skulle befinnas önskvärda kan dessa formuleras vid det symposium Gustafsson föreslår skola föregå"undersökningen. De av Rapaport gjorda påpekandena om mellankommande variabler, åldersfördelning m. m. har, såsom i olika sammanhang kan utläsas av Gustafssons redogörelse, beaktats av teamet ehuru de ej särskilt redovisats. Det är naturligt att frågan om mätfel träder i blickfältet vid en undersökning av förevarande typ. Det är här fråga om förhållanden som är svåra att avgränsa och mäta och om frågeställningar som engagerar individen på ett sätt som medför risk för fel. Ej minst gäller detta motivfrågorna. Av Gustafssons redogörelse framgår att dessa svårigheter beaktats och att teamet ansett dem möjliga att bemästra. Utredningen vill för sin del framhålla angelägenheten av att dylika frågeställningar ägnas stor uppmärksamhet, om en undersökning kommer till stånd. Såsom framgår av vad utredningen ovan anfört finner utredningen det möjligt att med de föreslagna metoderna göra en religionssociologisk undersökning, vars resultat skulle vara betydelsefulla för belysningen av de problem som rymmes inom den av konstitutionsutskottet ställda frågan om religionens betydelse som samhällsfaktor. Att göra en kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle synes sålunda utredningen möjligt. Statistiska samband av intresse mellan religiösa och sociala attityder skulle härvid framträda. Frågan om orsakssammanhangen skulle väl kunna i någon utsträckning belysas genom symposierna men det torde icke finnas grund för att hysa alltför stora förväntningar om att kunna nå orsakssammanhangen. Bortsett från resultaten av attitydundersökningen skulle slutsatser knappast kunna dragas av direkt betydelse för utformandet av de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan. Även om den föreslagna undersökningen sålunda ej kan väntas ge direkt vägledning för det framtida gestaltandet av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan kan den ändå, såsom konstitutionsutskottet antagit, komma att ge ökad kunskap om den närmare arten av det kristna inflytandet i dagens samhälle.

4 — Kyrka-stat

BILAGA A

Rapport från forskningsteamet

Det av 1958 års utredning kyrka—stat tillkallade forskningsteamet rörande möjligheterna och metoderna att undersöka religionens roll i samhället får härmed till utredningen avge följande rapport. Det av konstitutionsutskottet vid 1956 års riksdag framförda önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor synes oss ta sikte dels på en undersökning av religionens aktuella betydelse i samhällslivet, dels på en bedömning av den kristna etikens och den kristna verksamhetens bidrag till formandet av dagens svenska samhälle. I senare fallet torde det mera bli fråga om i vilken mån, på vilka vägar och på vad sätt olika värderingar, i synnerhet kristna värderingar, påverkat den nyare samhällsutvecklingen. I det förra fallet är däremot uppmärksamheten mera riktad på frågan om vilken räckvidd ett inflytande från religionen kan ha i enskilda människors liv i dag och av vilken art ett sådant inflytande är. Det förefaller vara en tämligen utbredd uppfattning, dels att kristen moral för stora befolkningsgrupper utgör den väsentliga grunden för samhällsetiskt handlande, dels att de traditionella formerna för samverkan mellan kyrka och stat är en viktig förutsättning härför. Vid en provundersökning inom teamet visade det sig, att i en medelstor stad omkring 2 / 3 av intervjupersonerna menade, att samhället skulle vinna på att religionen fick ett större inflytande än nu (se bilaga A 1). Majoriteten av dessa intervjupersoner motiverade också ett nej till ändrade relationer mellan stat och kyrka med en hänvisning till att religionen har ett för samhället gynnsamt inflytande på människorna. Svårigheterna att empiriskt fastställa, huruvida dessa vanliga föreställningar kan sägas vara helt eller delvis korrekta, är mycket betydande. Det är således t. ex. utomordentligt svårt att isolera den kristna religionen som samhällsfaktor från alla de faktorer, genom vilka religionen överföres från den ena generationen till den andra, såsom föräldrainflytande, skolundervisning och vissa allmänna sedvänjor. Fostran och undervisning rymmer liksom den allmänna seden och opinionen så många andra moment, som sannolikt utan närvaron av religiös tro kan verka i för samhället och individen gynnsam riktning. Det är f. ö. av företagna provundersökningar uppenbart, att människor utan någon som helst uttalad religiös bekännelse kan äga moraliska och samhällsetiska ideal av samma styrka och u r samhällets synpunkt likvärdigt innehåll som religiöst troende människor (se bilaga

51 A l ) . Redan detta förhållande antyder, att de tämligen gängse föreställningarna rörande sambandet mellan kristen religion och samhällsetiskt handlande icke alldeles svarar mot verkligheten. Svårigheterna till trots har vi prövat olika möjligheter att bestämma religionens roll genom att jämföra det samhälleliga beteendet och de samhälleliga opinionerna antingen hos religiösa resp. icke-religiösa individer eller i religiösa resp. mer sekulariserade bygder. Att åtskilliga resultat av allmänt religionssociologiskt och religionspsykologiskt intresse kan framkomma härvid, kan inte förnekas, men det är också uppenbart, att dylika studiers resultat knappast kan användas för att belysa just frågan rörande relationerna mellan kyrka och stat. Då tydligen de sociologiska och psykologiska orsakssammanhangen i föreliggande frågor är ytterligt komplicerade, och då åtskilliga synpunkter måste tillföras från andra håll för det slutgiltiga ställningstagandet till utredningens huvudfråga, anser sig forskningsteamet överhuvud icke ha anledning att förvänta, att olika empiriska resultat i en religionssociologisk eller religionspsykologisk studie skulle kunna få otvetydigt skilda konsekvenser för inställningen till förhållandet mellan kyrka och stat. Motsvarande torde f. ö. sannolikt i föreliggande fall kunna sägas om varje undersökning, som sker utifrån en speciell synvinkel, t. ex. en juridisk eller en ekonomisk. Efter denna reservation vill forskningsteamet framhäva, att man, som underlag för en bedömning av religionens betydelse i samhällslivet, kan kartlägga religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle, låt vara att frågeställningarna därvid begränsas. En sådan kartläggning torde kunna bidraga till att ge den fortsatta diskussionen empiriskt material om religionens faktiska förekomst i dagens samhälle, om olika gruppers attityder till skilda arrangemang mellan kyrka och stat, och om dessa variablers statistiska samgång med vissa åsikter i allmänetiska frågor. Därigenom kan åtminstone vissa vanliga förenklade resonemang och felslut undvikas i den följande debatten. Redan det nu insamlade provundersökningsmaterialet visar som antytts oriktigheten i vissa vanliga föreställningar. För allmänt forskningsläge och metoddiskussion hänvisas till bilaga A 1. Ur denna mera preciserade synvinkel skulle forskningsteamet vilja rekommendera en brett kartläggande undersökning av religionens förekomst och yttringar i dagens svenska samhälle i form av en intervjuundersökning på ett sannolikhetsurval från hela landet kombinerad med en attitydstudie beträffande inställningen till vissa med problemet kyrka-—stat förknippade arrangemang. Denna intervjuundersökning kan utformas som en punktundersökning på ett relativt stort sannolikhetsurval, förslagsvis 3 000 personer, jämte överrepresentation av vissa nyckelgrupper, såsom de frikyrkliga.

52 I den analyserande efterdiskussionen synes — jämte utredningen — olika vetenskaper böra företrädas och härvid torde även smärre specialundersökningar av enskilda detaljfrågor bli aktuella. Forskningsteamet vill därför gärna rekommendera att i kostnadsplanen för dessa eventuella undersökningar också intages ett belopp avsett att bekosta några vetenskapliga diskussionssymposier och ett par mindre specialundersökningar. Möjligen borde något av diskussionssymposierna i tiden läggas före undersökningen och gälla de i undersökningen inkluderade undersökningsinstrumentens lämplighet för sina syften. I den mån ett historiskt perspektiv med belysning av den kristna etikens bidrag till formandet av dagens svenska samhälle kan anses önskvärt, vill forskningsteamet dessutom rekommendera en innehållsanalytisk trendstudie, avsedd att historiskt kartlägga förekomsten och arten av religiösa motiveringar i debatten för och emot grundläggande samhällsreformer. Detta forskningsprojekt kunde bl. a. utnyttja riksdags- och tidningsdebatt kring för dagens samhälle väsentliga reformförslag. Rörande metoderna för en sådan innehållsanalys hänvisas till yttrande av för denna fråga av teamet anlitad särskild expert, bilaga A 3. Ovanstående gemensamma uttalande kompletteras av tre bilagor. Det bör noteras, att forskningsteamet som helhet icke ansvarar för dessa bilagors mera speciella synpunkter. Lund den 2 maj 1962 Berndt Gustafsson Åke Bjerstedt

Gösta Carlsson Henry

Egidius

Bilagor: Berndt Gustafsson: Religionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder (Bilaga A l ) . Ulf Kragh—Martin Johnson: Aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen (Bilaga A 2). Anders Hallström: PM angående innehållsanalys för undersökning av religiösetiska motivationer (Bilaga A 3).

BILAGA

Al

Religionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder Av docenten Berndt

Gustafsson

1. Inledning 1 det utskottsutlåtande, som låg till grund för riksdagens skrivelse med anhållan om allsidig och förutsättningslös utredning av frågan om den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, framhölls, att kristen etik och kristen verksamhet i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle. Detta påstående torde äga stöd i en tämligen allmän opinion i vårt land. Det framgick sålunda vid forskningsteamets provundersökning i Lund i november 1961, att två tredjedelar av intervjupersonerna i ett representativt urval, draget ur den kommunala röstlängden, menade, att "samhället skulle vinna på att religionen fick större inflytande", medan endast var tjugonde hävdade, att "samhället skulle vinna på att religionen fick mindre inflytande". Att tron på religionens betydelse för samhället äger samband med attityden mot nuvarande relationer kyrka—stat torde vara uppenbart av det förhållandet, att tre fjärdedelar av dem, som förklarade sig tro på religionens samhällsnytta, samtidigt önskade behålla "statskyrkan", med motiveringen: "Hur skulle annars samhället se ut? Det måste finnas något, som drar människorna åt det rätta hållet." Av dessa på religionens samhällsnytta troende förklarade sig ytterligare 17 procent önska bevara "statskyrkan", men med den motiveringen, att "då får alla människor chansen att intressera sig för religionen". Det tredje av de fasta svarsalternativen på frågan om attityden till statskyrkan, "statskyrkan bör avskaffas", var däremot dominerande inom den grupp, som i religionen såg ett hinder för samhällsutvecklingen. Frågorna hade här visserligen blott en provisorisk formulering och svarsalternativen är icke uttömmande, men likväl torde svaren antyda, att det i vårt folk finnes en tämligen utbredd föreställning att religionen spelar en icke obetydlig roll i samhället. Å andra sidan är den allmänna tanken på religionen som nyttig för samhället starkt omstridd inom samhällsvetenskap och socialfilosofi och stundom även inom kristet samhällstänkande. Det går ej heller att bortse från de svårigheter, som de forskare haft att brottas med, vilka med denna tanke

54 som medveten hypotes eller som allmän förutsättning sökt på enskilda detaljproblem pröva sambanden mellan å ena sidan religionen och å andra sidan samhällsattityder och sociala beteenden. Den skepsis, som kommit till uttryck hos många moderna sociologer mot talet om religionen som nödvändig för samhällets bestånd, beror till största delen på att man — som Pitirim Sorokin — i detta tal endast funnit en overifierad teori om tron som den mest inflytelserika faktorn i mänsklighetens utveckling. Sorokin kallar denna teori för den kanske äldsta sociala teorien och finner den inte bara hos äldre kristna samhällstänkare utan också hos Voltaire, Rousseau, Saint-Simon och Auguste Comte, och även hos nyare sociologer som Durkheim och Max Weber. 1 Ännu i den moderna funktionalistiska religionssociologiska skolan i USA är det endast fråga om en generell och overifierad teori av spekulativ och samhällsfilosofisk art, delvis sammanhängande med den pragmatiska syn på religionen som främst socialt nyttig, vilken varit tämligen gängse i amerikansk religiositet. Denna skola anser religionen vara den minsta gemensamma etiska nämnaren för varje samhälle. "Medlemmarna av ett samhälle måste dela ett system av yttersta målsättningar, om samhället skall bestå", hävdade sålunda Kingsley Davis i sitt arbete Human Society år 1949.2 Kritiken mot denna funktionalistiska skola drabbar dels dess religionsbegrepp, vilket återgår på den liberala protestantismen med dess syn på religionen som väsentligen ett värdesystem och vilket vidare förutsätter en religionens universalitet 3 , dels dess förbiseende av att religionen också kan splittra ett samhälle. I senare fallet är Robert K. Mer tons synpunkter på religionen som än integrerande, än disintegrerande (dysfunktionella följder) av särskilt intresse. 4 En inte minst av Talcott Parsons starkt framhävd tanke går ut på att religionen — utan att nödvändigtvis vara enhetsbandet i varje samhälle — dock är ett av de "integrativa mönster", som finnes i samhället för regleringen av individernas inbördes relationer, genom att frammana positivt samarbete och hjälpa individerna att undvika eller komma över konflikter^ Andra sådana integrativa mönster är den sociala skiktningen och auktoriteten som allmän företeelse. Teorien synes emellertid mindre lämpad som 1

P. Sorokin, Contemporary sociological theories, New York — London 1928, s. 660—698. K. Davis, H u m a n society, New York 1949. Representativ för denna strömning ä r också Elizabeth Nottingham, Religion and society, New York 1954. 3 Denna förutsättning s a m m a n h ä n g e r med att funktionalisterna främst bygger på studier av primitiva religioner. Jfr kritiken av Davis hos W; L. Kolb, Values, positivism and the functional theory of religion, i: Social Forces, 31, 1953, s. 305 ff. « R. K. Merton, Social theory and social structure, Glencoe 111. 1957. P å liknande sätt h a r Thomas F . Hoult skilt mellan religiös t r o som ä r medel för social integration och religiös tro som leder till disintegration, Th. F. Hoult, A functional theory of religion, i: Sociological and social research, 41, 1957, s. 277—280. 8 T. Parsons, Essays in sociological theory, Glencoe, 111. 1954: P a r s o n s , Theoretical development of the sociology of religion, i: J o u r n a l of the history of ideas, 5, 1944, s. 176 f. 8

55 metodisk arisatspunkt än som hypotes vid tolkningen av vissa empiriskt givna förhållanden, som vid de kyrkliga ritualen kring liv och död. Då även många andra integrativa mönster finnes, kan på förhand intet utsägas om och i vilken omfattning religionen i dagens samhälle är ett sådant mönster eller ej. Svårigheten att sociologiskt verifiera eller pröva dessa allmänna teorier om religionens betydelse i samhället belyses även av det svenska samhällets utveckling. Ingen tvekan torde råda om att kyrkan var en starkt sammanhållande kraft i det äldre svenska samhället, genom sitt normsystem och sin sociala kontroll. Förutsättningen synes härvid ha varit sammanfallet av andligt och världsligt. I det nya industriella samhället kom kyrkan däremot delvis att fördröja integrationsprocessen; frikyrkorna kom i stället, jämte övriga folkrörelser, genom sin demokratiska målsättning och sitt styrelseskick att bidra till uppbyggandet av det nya samhället. I ett pluralistiskt samhälle synes religionen under alla omständigheter icke entydigt vara någon "sammanhållande kraft" i samhället. Det är därför angeläget att avstå från generaliseringar av den typ, som Benjamin Kidd gjorde sig skyldig till, när han i Durkheims anda hävdade religionens solidaritetsskapande betydelse och menade, att massornas befrielse från slaveri och förtryck berott på religionen. 6 Sorokins anmärkning, att det är ganska svårt att avgöra om kristendomens roll varit större, när det gällt massornas befrielse från slaveri och träldom, än när det gällt understödjandet av dessa institutioner, är representativ för sociologernas skepsis härvidlag. Alltför mycket beror på vad för slag av kristendom det varit fråga om. Detta betyder dock ej, att teorien i och för sig behöver vara helt felaktig, endast att den hitintills är helt obestyrkt. Den torde därför mindre lämpa sig som metodisk utgångspunkt. En sådan metodisk utgångspunkt lämnar främst rum för en kritik av den art, som redan John Stuart Mill framförde i sin essä Om nyttan av religion 7 . Mill ansåg visserligen, att vad han kallade en "humanitetens religion" genom sin moraliska tendens kunde ha en förädlande inverkan på sina anhängare. En sådan religion byggde på tron på Gud ej som allsmäktig utan som god princip, kämpande antingen mot matenen eller mot en ond princip. Men religiös tro i allmänhet kunde icke uppvisas vara ett medel till socialt gott, då det inflytande man vanligen tillskrev religionen i lika hög grad kunde vara ett inflytande från andra system av moraliska plikter, som inplantas genom uppfostran och vidmakthålles genom den allmänna opinionen. Religionen kunde icke isoleras från det vidsträckta nätverk av fostrande och moraliskt verkande krafter, som finnes i samhället oavsett religionen, såsom auktoritet, allmän opinion och sed, samt uppfostran. Attityder bildas genom • B. Kidd, Social evolution, New York 1894. ' J. S. Mill, Three essays on religion, London 1874.

56 en rad andra miljöfaktorer, vilkas samgång med den religiösa faktorn försvårar bedömningen av denna senare faktors betydelse. 8 På liknande sätt har inte minst inom lutherdomen kristna samhällstänkare ofta hävdat, att "gott blir gjort på jorden utan att den som gör det är god". 9 Den religiösa övertygelsens betydelse för handlandet bestämmes visserligen ganska olika av olika lutherska socialetiker, men genomgående är en fruktan för att kristendomen skall motiveras utifrån goda sociala verkningar. Tanken att kristendomen bör gynnas och värderas av stat och överhet inte därför att den är sann utan därför att den är samhälleligt nyttig befann sig såsom en naturrättslig idé i strid med lutherskt tänkande redan på 1600-talet. Det är också kännetecknande för tveksamheten hos en del moderna kristna samhällstänkare inför tanken på religionen som samhällsfrämjände faktor, att ledande romersk-katolska religionssociologer framhåller, att religionens roll härvidlag ofta är mycket begränsad. Religionen är då blott förmedlare av för alla eller stora grupper i samhället gemensamma kulturella och sociala värden, vilka den förmedlar till vissa grupper. Stundom påverkas präster och lekfolk mera av miljö- och klassfaktorer än av kristendomens moraliska och sociala principer. 10 Religonens roll beskrives som för en viss given samhällsordning än gagnelig, än farlig, och den normativa funktion, som religionen har, kan fullgöras av andra element, som ett politiskt parti eller en ideologi. 11 Framför allt värjer man sig även här mot all pragmatisk betraktelse av religionen. 12 En sådan reducering av religionen går ej ihop med sociologien som positiv vetenskap, hävdar man. Ett beaktande av alla dessa principiella svårigheter och invändningar begränsar till synes möjligheterna att undersöka religionens roll i samhället. Även med hänsyn tagen till uppgiftens vansklighet kan män emellertid peka på olika metoder och undersökningsmodeller, och ett medgivande av osäkerheten i de principiella metodfrågorna kan bidraga till ökad klarhet om vilka metoder, som rimligen kan och bör användas. 2. Metodiska svårigheter i tidigare forskning Det är uppenbarligen en pragmatisk kristendomsuppfattning av nyss berörda typ, som påverkat många amerikanska forskare att pröva sambanden 8 Så kan mycket av det Lenski framlagt i sin undersökning av den religiösa faktorn i Detroit -— som samvariationerna mellan religiös grupptillhörighet och politisk och social attityd — återgå bl. a. på etniska faktorer. Lenski h a r isolerat den religiösa faktorn endast mot klässfaktorn. G. Lenski, The religious factor: a sociologist's inquiry, New York 1961. (Noten tillfogad efter det Sundén avgivit sitt yttrande.) • Citat från G. Wingren, Evangeliet och kyrkan, Lund 1960, s. 183. 10 J.-H. Fichter, The parish and social integration, i: Social Compass, 7, 1960, s. 39—47. 11 Fr. Houtart, Variables et röle d'integrateur de la religion, i: Social Compass, 7, 1960, s. 21—38. 12 / . L. Thomas, Religion in American society, i: Social Order, 6, 1956, s. 241—246.

57 mellan religionen och olika som etiskt kvalificerade bedömda hållningar, med mycket motsägelsefulla resultat. Motsägelserna i resultaten kan visserligen i en del fall bero på att materialet varit alltför litet och resultaten därför alltför slumpmässiga 13 , men det synes dessutom kunna misstänkas, att tillbörlig hänsyn i dessa undersökningar icke tagits till att religionens roll i den enskilda människans liv kan växla från individ till individ. Religionens roll har därför i dessa undersökningar knappast blivit klarlagd. Detta gäller inte minst en del personlighetspsykologiska undersökningar. med religionen som oberoende variabel och olika personlighetsdrag som beroende variabler. Clifford Kirkpatrick kunde år 1949 icke finna något samband mellan religion och humanitär inställning. 14 Kirkpatrick mätte härvid religionen med en Belief Pattern Scale, där inte bara attityden mot en del religiösa trosföreställningar utan också attityden mot kyrkan var inarbetad. Hans Humanitarianism Scale var en tillämpning av Likerts metod för mätning av attityder och upptog attityden mot brottslingar av olika kategorier, krigsfångar, besegrade fiender, mentalt avvikande personer, flyktingar, ogifta mödrar, prostituerade, alkoholister och narkomaner, För de undersökta grupperna av studenter vid University of Minnesota förelåg ingen positiv korrelation mellan religiös tro och så bestämd humanitär inställning: r . . . katoliker —.19 lutheraner —.04 metodister —.08 liberala —.46 blandade grupper —-.15 totalt —.25 När undersökningen vidgades till ett urval av invånare i Minneapolis., blev resultatet icke stort annorlunda: katoliker lutheraner metodister liberala •' blandade grupper

—.03 —.05 —.23 —.01

Vad gäller synen på behandlingen av brottslingar fann emellertid Joseph 18 Jfr Andrew M. Greeley's kritik av G. Lenski; The religious factor: "Even though Lenski's work is most suggestive, the relatively small size of his sample and its limitation to Detroit cause one to have some reservations about his conclusions", Greeley, Religion and social organizations, i: The American Catholic Sociological Review, 23, 1962, s. 100. Därtill k o m m e r för Lenskis arbete omständigheten, att den religiösa faktorn icke isolerats gentemot den etniska faktorn. (Noten tillfogad efter dét Sunden avgivit sitt y t t rande.) " C. Kirkpatrick, Religion and h u m a n i t a r i a n i s m : a study of institutional implications, Psychological Monographs 304 (63:9), Washington 1949. ' J '•- '

5* Lagey, att tillägnandet av en mera human uppfattning i hög grad gynnades av religionen. 15 1525 studenter vid universitetet i Wisconsin, vilka deltog i kurser i antropologi och sociologi, testades först i början av kursen och sedan vid slutet. Som frågeinstrument användes Thurstones skala "Attitude towards the criminal" samt som mått på religiositeten antalet kyrkbesök. Samtliga grupper hade i början en allmän attityd att den mest effektiva metoden att rehabilitera brottslingar var att straffa dem. Vid kursens slut menade man överlag, att uppfostran och vård var de bästa metoderna, men de som mest ändrade sin hållning i humanitär riktning var de religiöst aktiva. Ju större kyrksamheten var, desto större blev förändringen i attityden. De som slutat gå i kyrkan sedan de började i college visade den minsta förändringen i attityden. Motstridande resultat har också redovisats från undersökningar av förhållandet mellan religion och rasfördomar, liksom av förhållandet mellan religion och ethnocentrism. Forskarteamet Frenkel-Brunswik—Levinson—. Sanford fann, att de mera religiösa var mera ethnocentriskt inställda 16 , och även Allport och Kramer menade sig kunna konstatera ett visst samband mellan fördomar och graden av religiös fostran under barndomen. 17 Prothro och Jensen däremot fann, att de som var mera positiva mot kyrkan också var mera positiva mot negrer och judar. 1 8 I en annan undersökning fann de en svag, men dock klar korrelation mellan negerstudenters attityd mot kyrkan och deras attityd mot de vita. 19 A andra sidan kunde Martin och Westie i sin undersökning av attityden mot negrerna i USA icke finna något signifikant samband mellan å ena sidan tolerans och fördomar och å andra sidan kyrksamhet, bön och offrande till religiösa ändamål. 2 0 Dock fann de det ådagalagt, att den toleranta människan oftare förkastar fundamentalistiska doktrinära och konservativa uppfattningar till förmån för en mera humanistisk orientering. I samma riktning pekade utslaget, att den toleranta människan mera sällan tänkte i dichotomier än vad den fördomsfulle gjorde, utan i stället var förmögen och villig att se grader, variationer och relativiteter. 21

is / . C. Lagey, Social factors related to attitude change in students, i: Sociology and social research, 39, 1955, s. 401—403. '• E. Frenkel-Brunswik, D. L. Levinson, R. A". Sanford, The antidemocratic personality, i : T. M. Newcomh-^E. L.'Harttey, Readings in social psychology, New York 1947, s. 531 ff. " G. W. Allport—B. M. Kramer. Some roots of prejudice, i: Journal of psychology, 22, 1946, s. 9 ff. .. >':E. T. Prothro—^J. A. Jensen, Interrelations of religious and ethnic attitudes in selected Southern populations, i : The J o u r n a l of social psychology, 32, 1950, s. 45 ff. '• E. T. Prothro—/. A. Jensen, Comparison of some ethnic and religious a t t i t u d e s of negro and w h i t e college student in t h e Deep South, i: Social Forces, 30, 1951, s. 426—428. » / . G. Martin—F. R. Westie, The tolerant personality, i : American Sociological Review, 24, 1959, s. 521—528. 81 Martin—Westie, s. 523. Jfr Else Frenkel-Brunswik, Intolerance of ambiguity as emotional and perceptual personality variable, i: J o u r n a l of Personality, 18, 1949, s. 108—143.

59 Den omständigheten, att i flera av dessa undersökningar intervjupersonernas attityd strider mot den norm, som deras kyrka officiellt förkunnar, 22 antyder, att en rad mellankommande variabler opererar, ofta av större styrka än den religiösa variabeln. Det vill då förefalla, som om religionen h ä r icke skulle spela någon roll, men det kan också tänkas, att denna jämförande metod överhuvud går vid sidan av religionens egentliga funktion i personligheten. Motsägelserna i resultaten består även vid användandet av mera personlighetsdiagnostiska inventorier av den typ, som föreligger i MMPI. Broen menade sig sålunda finna ett positivt samband mellan paranoia och religiös tro 23 , liksom mellan MMPI:s Lie scale och religion. 24 Dreger drog av en del mera kliniska experiment slutsatsen, att den religiösa människan var mera osjälvständig och ego-defensiv, medan den icke-religiösa var mera självständig. 25 Samtliga dessa samband prövades på nytt av Martin och Nichols, med delvis motsatt resultat. Mätningsprocedurerna var i stort sett desamma, och Martin och Nichols stannade i sina försök att förklara olikheterna i forskningsresultat inför teorien, att tidigare resultat varit alltför slumpmässiga. 26 Att många mellankommande variabler här kan påverka en undersökning framgår inte minst av Wattenbergs undersökningar av religionens eventuella brottsförhindrande inflytande. Wattenberg, som genomgick de svar, som Crime Prevention Bureau och Detroitpolisens Boy's Juvenile Bureau rutinmässigt inhämtat vid varje omhändertagande av ynglingar, misstänkta för brott, menade sig visserligen finna, att praktiserad kristendom måste antagas ha ett positivt, brottsförhindrande inflytande på den individ, som praktiserar denna kristendom. 27 Procenten regelbundna kyrkbesökare var lägre bland dem, som på nytt greps av polisen, än bland dem, som icke vidare figurerade i polisens protokoll. Väsentligt är emellertid, enligt Wattenberg, att kyrksamheten här kan komma in som positiv faktor därför att den ingår i en i övrigt för normal anpassning gynnsam miljö, som familjesammanhållningen, ett gott grannskap, vissa uppfostringsmönster. På samma sätt kan religionen sägas ha ingått i en negativ konstellation av faktorer. när Middleton och Wright funnit, att ungdomar med grava anpassnings22 D. R. Campion, Catholicism and ethnocentrism, i: Social Order, 10, 1960, s. 149—159; F. Loescher, The Protestant Church and the Negro, New York 1948. 28 W. E. Broen, Jr, Personality correlates of certain religious attitudes, i: J o u r n a l of consulting Psychology, 19, 1955, s. 64. 81 Broen, A factor analytic study of religious attitudes, Unpublished doctoral dissertation, University of Minnesota 1956. ='.' 25 R. M. Dreger, Some personality correlates of religious attitudes as determined by projective techniques, Psychological Monographs, 66, 1952, n r 3. 26 C. Martin—R. C. Nichols, Personality and religious belief, i: The J o u r n a l of Social Psychology, 56, 1962, s. 3—8. " W. W. Wattenberg, Church attendance and juvenile misconduct, i ^Sociology and social research, 34, 1949—1950, s. 195 ff.

svårigheter skulle ha mera religiöst färgad hemmiljö än vanlig ungdom. 28 Middleton och Wright har fångat in en marginalgrupp, där "överambitiös" fostran med religiös bakgrund förekommit. Svårigheten med dessa jämförande undersökningar av religiösa kontra icke-religiösa är uppenbarligen främst att frilägga den religiösa variabeln. Med ett rikare register av undervariabler än vad som förekommit i de berörda undersökningarna skulle visserligen denna svårighet kunna i viss utsträckning bemästras. Det förefaller emellertid även då vara tveksamt, om sådana jämförelser träffar religionens egentliga funktioner i olika människors liv. Det torde mera röra sig om biverkningar, mer eller mindre tillfälliga, allt efter h u r sammanvävda de är med effekterna av andra faktorer. Än mera tveksamt är, om sådana jämförelser skulle belysa frågan om relationerna mellan religion och samhälle. För att belysa dessa relationer måste religionens roll i människornas liv om möjlig fastställas även där den icke äger samband med variabler av ovan antydd typ. En helt annan metod har den franska forskargruppen "Economie et Humanisme" sökt utarbeta, genom att i stället för test använda kollektiva intervjuer med som kompetenta bedömda observatörer. Fransmannen L.-J. Lebret framlade vid fjärde internationella religionssociologiska konferensen ett schema för en analys av "degré d'impregnation d'une population par le christianisme et sa morale". 29 Ett antal kristna värden och av kristendomen anbefallda och fördömda attityder och beteenden skulle undersökas till sin förekomst i familjer med olika hållning gentemot kyrkan. På ena flygeln placerade Lebret familjer, som var ivriga förkämpar för kyrkan, s. k. militanta familjer, och på andra flygeln familjer, «om var fientliga mot kyrkan. Däremellan placerades tillfälligt praktiserande familjer och icke kyrkligt praktiserande familjer, som dock icke var fientliga mot kyrkan. Då det rör sig om ett stort och åtminstone ambitiöst upplagt forskningsprojekt av intresse för den frågeställning, som utredningen kyrka—stal aktualiserat, må det något utförligare presenteras. Avsikten skulle vara att undersöka förekomsten av i kyrkan som dygder resp. laster betraktade hållningar och beteenden. Lebrets lista över sådana upptar: självuppgivelse kärlek till nästan försakelse av materiella fördelar uppfostran av barnen till generositet mildhet och självbehärskning villighet att förlåta oförrätter osjälviskt hjälpande av nödställda respekt för den jungfruliga kvinnan 28 W. C. Middleton—R. R. Wright, A comparison of a group of ninth and tenth grade delinquent and non-delinquent boys and girls on-certain attitude scales, i: J o u r n a l of genetic psychology, 58, 1941, s. 139—150. 88 L.-J. Lebret, Sociologie religieuse et economie h u m a i n e , i: Sociologie religieusesciences sociales, Actes du IVe Congrés International, Paris 1955, s. 221—225.

respekt för moderskapet familjekänsla hjälp åt åldriga föräldrar ömsesidig hjälp grannar emellan hållande av träffade avtal respekt för andra fördragsamhet mot sig själv (självbelåtenhet' koketteri (behagsjuka) slitningar inom familjen arvstvister flirt tillåten lätt underhållning tillåten oordentlighet bland ungdomen tillåten äktenskapsbrott tillåtet abort tillåten förakt för mindre lyckligt lottade, för de underlägsna avundsjuka mot bättre lottade medvetet begående av orätt bundenhet vid klassprivilegier envist hat hämndlystnad önskan att till varje pris komma sig upp medveten falskhet Lebrets lista och hela hans metod lämnar rum för åtskillig kritik. Vissa hållningar synes vara omätbara och svåra att definiera eller ens beskriva. Av egna romersk-katolska trosfränder bland religionssociologerna har han också förebråtts för en alltför stark böjelse för "christianisme sociologique". 30 Även om i detta fallet kritiken snarast gällde greppet att bygga på familjen som undersökningsenhet i stället för den enskilda personligheten, bär Lebrets schema alltför stark ideologisk prägel. Metoden med kollektiva intervjuer förefaller också alltför improviserad och mindre ägnad att ge säkra resultat. Enligt denna metod utför intervjuaren intervjuer med en samlad grupp av människor, som väl känner befolkningen på en ort och som hör till olika miljöer. Härför fordrar visserligen Lebret mycket väl tränade intervjuare, men likväl måste metoden brista åtskilligt i exakthet. Tveksamt är, om ens en opinion på en ort insamlas genom denna metod. Lebrets resultat förefaller däremot icke helt osannolika. Han menar sig främst ha funnit, att religionen präglar moraluppfattning och beteende i huvudsak endast där den religiösa aktivitetsnivån är mycket hög de "militanta" familjerna — och detta stämmer med resultaten av åtskilliga andra undersökningar, där direkta intervjuer och icke observatörsintervjuer använts. Han överraskades av den ringa skillnaden i attityd och beteende mellan den mera kristna fraktionen och befolkningen i allmänhet. De blott >• F. A. Isambert, Rec. av Lebret, La France en transition, i: Archives de sociologie des religions, 5, 1958, s. 190. ....,..-

62 konventionellt kristna skulle i flera fall vara mindre filantropiskt och humanitärt inriktade än de medvetet icke-kristna, vilket dock knappast är någon ny erfarenhet. Metoden är, även om den flitigt nyttjas i romersk-katolska miljöer, mycket osäker, och svårigheten att isolera den religiösa variabeln från andra, mellankommande variabler är här snarast större. Den religiösa variabeln förefaller ej heller här bestämd med någon större exakthet eller variationsrikedom. Betydligt flitigare brukade har olika socialstatistiska och socialgeografiska metoder varit. Då officiellt statistiskt material förelegat huvudsakligen endast för vissa, mera begränsade förhållanden, har redan härigenom en stark begränsning till frågor som föräktenskapligt sexualumgänge, skilsmässofrekvens, nykterhet, politisk aktivitet samt kriminalitet varit nödvändig. Så publicerade Hannes Hyrenius år 1941 en undersökning om den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer. Han undersökte de regionala variationerna och analyserade dessa närmare även med hjälp av en särskild enkätundersökning rörande de religiöst-kyrkliga och sedliga förhållandena. Hyrenius kom fram till exceptionellt låga tal för en del gammalkyrkliga bygder 31 och likaså för en del lågkyrkliga bygder, som södra Västerbottens kustland. Låga var talen för andra gammalkyrkliga bygder i Väst-Sverige och Kronobergs län, för starkt frikyrkliga bygder 32 och för starkt lågkyrkliga bygder 33 . Hyrenius fann icke religionen vara den enda faktorn bakom detta förhållande, men en av faktorerna, och en väsentlig sådan. Skilsmässofrekvensen är icke undersökt med denna metod, men det förefaller som skulle även här väckelselänen, såväl de låg- och frikyrkliga som de kyrkliga, visa betydligt lägre tal än riket i genomsnitt. Nykterhetens geografi i vårt land är däremot bearbetad efter denna metod och uppvisar onekligen vissa karakteristiska överensstämmelser med vårt lands religiösa geografi. 34 Detsamma gäller i viss mån den politiska geografien. I en undersökning år 1915 av kriminaliteten i Sveriges län, domsagor och städer av Ludvig Widell konstaterades, att de mest gynnsamma siffrorna förelåg för u r religionsgeografisk synpunkt karakteristiska län som Västerbottens och Kronobergs län, dock utan att några religionssociologiska slutsatser drogs. 35 Vid bedömningen av dessa socialgeografiska metoder måste hänsyn tagas till den kritik, som dessa metoder utsatts för. W. S. Robinson menade sig sålunda år 1950 ha funnit, att sådana metoder kan ge en positiv överens.'.•• Västbo, södra Västergötland, mellersta Halland, Varaslätten, Siljansbygden. 88 Jönköpings län, norra Skaraborgs län, Nordmark i Värmland. " Västerbotten, Pitebygden, Karesuando. : " SOU 1951:43: 1944 års nykterhetskommitté, 1, Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan, Sthlm 1951, s. 48—49. » L. Widell, Kriminaliteten i Sveriges län, domsagor och städer, i: Festskrift t i l l Pont u s Fahlbeck, Lund 1915, s. 332—346.

63 stämmelse, där motsvarande individuella korrelation saknas. 36 1 Robinsons exempel var det fråga om sambandet mellan inslaget av färgad befolkning och förekomsten av analfabetism. Stater i USA med större inslag av färgad befolkning hade också flera analfabeter; den större förekomsten av analfabetism skulle då enligt den socialgeografiska överensstämmelsen äga samband med större inslag av negrer. Individuellt var emellertid dessa icke avgjort oftare analfabeter än de vita i dessa stater. Felet i den socialgeografiska korrelationen beror på att man här fångat in två sinsemellan endast svagt förbundna marginalgrupper, vilkas förekomst tillsammans kan bero på att dessa stater genom likartad historisk och ekonomisk utveckling kommit såväl att ta emot en ganska omfattande negerbefolkning som att försumma skolväsendet. 37 Svårigheten med metoder som dessa hestår bl. a. däri, att en samvarians kan vila på såväl inomklass- som mellanklasskorrelation. Även om Robinsons omdöme om de socialgeografiska korrelationerna som "meningslösa" 38 icke gäller oinskränkt, isynnerhet om undersökningsenheterna göres mycket små, är riskerna mycket stora. Även om en inomklasskorrelation föreligger, kan den återgå på en för båda de korrelerade företeelserna gemensam faktor, Något sådant kan föreligga för de resultat Hyrenius redovisat. Åtminstone för det västsvenska området med låga tal för den utpmäktenskapliga fruktsamheten finns nämligen en faktor, som torde ha spelat in och bidragit till detta förhållande: bevarandet under hela 1800-talet av en autoritär familjetyp med fasta familjeband. Man kan fråga sig, om det varit denna sociala struktur, som gjort schartauanismen naturlig och som kanske också bidragit till att utforma denna, eller om förhållandet varit det omvända, så att schartauanismen verkat konserverande på den äldre familjetypen och familjeåskådningen i dessa bygder. Den sociala strukturen kommer här jn som mellankommande variabel. Det synes därför vanskligt att med hjälp av jämförelser mellan religiösa och icke-religiösa bygder bestämma religionens roll i samhället.Någon annan möjlighet torde icke finnas än att bygga på den enskilde individen som undersökningsenhet. Som framgått av granskningen ovan föreligger betydande svårigheter att härvidlag genom jämförelser mellan religiösa och ickereligiösa individer komma åt religionens funktion hos den enskilde. Denna funktion kan växla så starkt från individ till individ^ att vid gruppvisa jämförelser ett slags nollställning av religionens inflytande kan uppträda. Det är, om man utgår från religionens eget väsen, icke otänkbart, att just den, som h a m n a r längst ut i en negativ extremgrupp för en social variabel, 88 W. S. Robinson, Ecological correlation and the behavior of i n d i v i d u a l s , ! : American Sociological Review, 15, 1950, s. 351—357. « H. Menzel, Comment on Robinson's "Ecological correlations and t h e behavior of individuals", i: American Sociological Review, 15, 1950, s. 674. 88 Robinson, s. 357. Jfr O. T. Duncan—B. Davis, An alternative to ecological correlation, i: American Sociological Review, 18, 1953, s. 665—666. . — . ... .-..

64 är den som just därför är mest berörd av religionen, ehuru på ett annat sätt än den välanpassade och psykologiskt problemfrie. 39 Vad som däremot synes möjligt är att nalkas frågan om religion och samhälle utifrån en mera förutsättningslös undersökning av religionens förekomst överhuvud i enskilda människors liv i dagens svenska samhälle. I en sådan undersökning begränsas problemen icke att enbart avse sambanden mellan religion och samhälle, men dessa samband, liksom frånvaron av samband, träder fram ur mängden av fakta. Därvidlag skulle uppmärksammas icke blott vilka värdestrukturer, som hos icke-religiösa individer fyller samma roll som religionen gör hos religiösa individer, utan också vilken plats religionen har i den enskildes liv i övrigt, som i personlighetsstruktur, i moraluppfattning och i livsstil. I en sådan kartläggning skulle också religionens plats och roll i mönstren av sociala attityder och beteenden uppmärksammas. Endast skenbart skulle en sådan uppläggning föra vid sidan av den av utredningen ställda huvudfrågan om samhällets engagemang i religiös verksamhet. Genom den föreslagna kartläggningen skulle material rörande religionens betydelse i samhällslivet säkerställas för följande områden. Förhållandet mellan religion och moralbildning, liksom mellan religion och rättsmedvetande skulle belysas (se nedan s. 88—91, 98, 116—120). Religionens roll i den allmänna idealbildningen skulle framträda (nedan s. 120—126). Samhällsattityderna skulle belysas i sina eventuella samband med religionen (nedan s. 139—140). Även lojaliteten mot samhället skulle undersökas, utifrån hypotesen, att statens samband med kyrkan för en del människor skulle ge staten en helgd, som underlättar samhällslojaliteten (s. 116ff).Påståendena att religionen skulle vidga de ekonomiska och politiska intressena från begränsade klass- och gruppintressen till för folket samfällda intressen skulle också prövas (nedan s. 137—138). 40 Religionens roll i det politiska, ekonomiska och sociala handlandet skulle belysas (se nedan s. 130—139). Vidare skulle religionens betydelse granskas på en rad socialpolitiskt väsentliga områden, som befolkningsfrågan (nedan s. 133—134), familjeoch äktenskapsvården (nedan s. 127, 140—142, för föräldra-barn-relationerna se även nedan s. 84—85), alkoholistproblemen (nedan s. 130—133), den mentala hälsan (nedan s. 114-—115, 126—129) samt lättare och gravare missanpassning (nedan s. 126, 140—144). Genom kombination av olika data, som de rörande moral, livsstil och anpassning samt religiösa data, kunde även religionens eventuella roll som brottsförhindrande faktor belysas. Statskyrkosystemets roll i samspelet mellan religion och samhälle skulle för samtliga anförda områden kunna bli föremål för en bedömning. Ett par ••" Jfr W. H. Nagel, Criminality and religion, i: Social Compass, 8, 1961, s. 34: "criminality, whatever it is, has a religious character". " Jfr W. G. Muelder, Ethical frontiers, i: Patterns of ethics in America today, ed. F. E. Johnson, New York 1960, s. 148—149.

65 nyckelproblem skulle särskilt uppmärksammas: statskyrkosystemets eventuella stärkande av religionens ställning i människors medvetande (se nedan s. 100—101), dess redan antydda eventuella betydelse för en ökad och vidgad samhällslojalitet (nedan s. 116 ff, 137—138), samt prästernas roll i attityd- och opinionsbildning (nedan s. 140). Vad allt detta kan betyda för frågan om samhällets engagemang i religiös verksamhet — om det stöder ett fortsatt organisatoriskt samband mellan staten och kyrkan eller om det stöder en upplösning av sambandet — låter sig svårligen på förhand avgöras. Det är så mycket svårare att avgöra detta, som det då måste bli fråga också om samhällets och statens uppgifter överhuvud. Tar man emellertid sin utgångspunkt i ett samhällsideal, som icke synes så ovanligt i dagens Sverige, ett samhälle, som söker trygga individens existens och därför även i människovård av olika slag ser väsentliga gemensamma uppgifter, torde den föreslagna undersökningen få anses lämna tillräckligt material för en bedömning av samhällets engagemang. Undersökningen skulle nämligen utvisa inte bara om religionen spelar en roll för ett större antal individer utan också vilken roll den spelar, också på för samhället vitala områden. En stor vikt torde vid en sådan undersökning under alla omständigheter böra läggas vid den mening, som religionen har för den enskilde. Det är en sådan mera djupgående analys Sidney Pressey och Raymond Kuhlen efterlyst, när de konstaterat, att hittillsvarande studier av personlighetsvariabler och religiösa värden icke lyckats komma åt några mera markanta samband dem emellan. 41 Orsaken härtill ser de däri, att man icke tillräckligt beaktat religionens mening för den enskilde. 3 . Förslag till kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens Sverige Då undersökningen måste bygga på den enskilde individen som enhet, synes den enda möjligheten vara att göra intervjuer med ett större antal individer, helst ett sannolikhetsurval på 3 000 individer från hela landet, dragna ur befolkningsregistren. Därtill skulle komma en överrepresentation av frikyrkliga individer, från ett par bygueregioner. Intervjuerna skulle omfatta ej endast religiös aktivitet, religiös livshållning och religiösa föreställningar ulan också olika personlighetsvariabler och sociala beteenden och attityder, icke för att få material för en bedömning främst av religionens influens på människor utan för att överhuvud bestämma vilka sammanhang religionen uppträder i. Hur den uppträder i dessa sammanhang skulle sedan bli föremål för bedömning med stöd av det så genom denna större intervjuundersökning insamlade materialet samt med ledning 11 S. L. Pressey—R. York 1957, s. 491.

5—

Kyrka-stat

G. Kuhlen,

Psychological development through the life span, New

av mindre och mera preciserade djupundersökningar i den mån sådana befinnes behövliga. Detta andra led i arbetet tankes som mera obundna diskussionssymposier från vilka specialuppgifter, som av symposierna hedömes som angelägna, delegeras på särskilda forskare eller forskargrupper. Som särskilt skäl för rekommendationen av en sådan bred kartläggning må anföras det förhållandet, att den kunskap vi f. n. har om religionens förekomst i det svenska folket är högst bristfällig. Den samlade religiösa aktiviteten är förhållandevis väl känd, men så icke den religiösa livshållningen och ej heller det religiösa motivationsmönstret. Erinras kan också om att den individuella religiösa aktiviteten och dess fluktuationer är föga kända. De samfällda talen för aktiviteten av kyrkbesökets typ är härvidlag starkt generaliserande. Undersöker man istället den individuella besöksfrekvensen, framgår att variationerna är utomordentligt stora. Vid provundersökningen i Lund ställdes frågan, när intervjupersonen (ip) senast var i en kyrka, och för dem, som ej praktiserade i svenska frikyrkor eller i romersk-katolska kyrkan, blev fördelningen (N användes här liksom i fortsättningen som beteckning för a n t a l ) : för mer än ett år sedan 18 % ett — ett halvt år sedan 27 % fyra—fem månader sedan 11 % två—tre månader sedan 10 % fyra—sex veckor sedan 8 % två—tre veckor sedan 7 % en vecka sedan eller i söndags . . . 19 % N = 235 Vi vet också alltför litet om anledningarna till att så få utträtt ur kyrkan, liksom till att så många är bundna vid kyrkan, när det gäller flera livs- och dödsritual. Framför allt saknar vi material för en egentlig bedömning av religionens roll i enskilda människors liv, isynnerhet när fråga blir om människor utanför kärnorna av regelbundna gudstjänstbesökare. A. Religiösa

variabler

Då det är angeläget att få största möjliga bredd i undersökningen, synes antalet religiösa variabler icke böra beskäras alltför starkt. Varje förhandsinskränkning av dessa variabler äventyrar undersökningens syfte att vara förutsättningslös och explorativ. Följande variabler ter sig rimliga: 1. Religiös aktivitet: a. Gudstjänstbesök inklusive nattvardsbesök b. Lyssnande till radiogudstjänster c. Enskild bön och enskild andakt d. Frivilligt engagemang i förenings- och gruppverksamhet av olika slag e. Ritual kring liv och död 2. Religiös livshållning: a. Referensgrupp b. Intresseinriktning

67 c. Olika faktorer i den religiösa livshållningen d. Instrumental och final religiös livshållning 3. Trosföreställningar: a. Klassiska kristna trosföreställningar b. Det folkliga credo 4. Religiös erfarenhet: a. Religiös erfarenhet under barndom och ungdom b. Hur man blivit en kristen c. Religiös livscykel i övrigt 5. Motivation: a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster b. Motivationer för religiös aktivitet och religiös hållning c. Meningsanalys 6. Opinion: a. Opinionsitems, inklusive attityden till statskyrkan b. Opinionsbildning A n t a l e t religiösa u n d e r v a r i a b l e r k a n visserligen s y n a s s t o r t , m e n en n e d s k ä r n i n g av a n t a l e t k a n icke s k e u t a n vissa r i s k e r . T a r m a n t. ex. k y r k b e s ö k e n som h u v u d s a k l i g religiös v a r i a b e l , k o m m e r m a n a t t få in en del m e l l a n k o m m a n d e v a r i a b l e r , som g r a d e n av n o r m a t i v i t e t i k y r k b e s ö k e t , s å d a n n o r m e n f a s t s t ä l l s av r e s p . k y r k a och s a m f u n d , v i d a r e fritids- och a r b e t s r y t m och k y r k o m e n i g h e t e n s m e d e l k l a s s k a r a k t ä r . Som Reinhold Köster f u n n i t , ä r m o t i v e n för ett r e g e l b u n d e t b e s ö k a n d e av k y r k a n ej s ä l l a n så speciella, a t t r e l i g i o s i t e t e n ej m ä t e s av b e s ö k s f r e k v e n s e n a n n a t ä n g a n s k a grovt. 4 2 F r ä m s t k o m m e r som m e l l a n k o m m a n d e v a r i a b e l d e n sociala p a r t i c i p a t i o n e n ö v e r h u v u d in. D e n s t a r k a k o r r e l a t i o n , som föreligger m e l l a n k y r k b e s ö k och social p a r t i c i p a t i o n ö v e r h u v u d , a n t y d e r d e t t a . Det ä r v i d a r e a t t m ä r k a , a t t av d e m , s o m a n g e r k y r k a n s o m sin r e f e r e n s g r u p p g å r en t r e d j e d e l enligt p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d icke e n s en g å n g i m å n a d e n i k y r k a n . B l a n d d e m , s o m icke ens på e t t h e l t å r i L u n d g å t t i k y r k a n , a n g e r likväl var tionde k y r k a n som referensgrupp: Besökt kyrkan senast: Angiven referensgrupp N kyrkan nykterhetsrörelsen tjänstemannarörelsen folkbildningsrörelsen kvinnorörelsen idrottsrörelsen arbetarrörelsen fackföreningsrörelsen

47 22 38 35 28 51 44 30

icke på ett år %

högst ett år sedan %

högst en

11 9 16 17 21 20 23 23

23 50 50 49 50 63 61 60

60 41 34 31 29 16 14 10

månad

sedan

42 R. Köster, Die Kirchentreuen, Erfahrungen und Ergebnisse einer soziologischen Untersuchung in einer grosstädtischen evangelischen Kirchengemeinde, Stuttgart 1959.

68 1. Religiös aktivitet

1. a. Gudstjänstbesök

inklusive

nattvardsbesök

Väsentligt synes vara, att man ej endast frågar om antalet gudstjänstbesök under senaste månaden, vilket item ter sig förbundet med de minsta intervjutekniska riskerna, utan också efter besök under en längre tid, som ett helt år. Fördelen härmed är att då mera säsongmässiga besök, som vid stora kyrkliga högtider, kommer med. En bestämd grupp människor förefaller vara just sådana säsongpraktiserande kristna, och det är av betydande intresse att veta vad detta säsongpraktiserande betyder för dem. Det är tillräckligt att erinra om James H. Barnetts teori, att det religiöst-ideella beteendet under julen för många människor skulle betyda en rituell befrielse från de känslor av skuld och olust som kampen för existensen skapar för dem. 43 Delvis ligger detta säsongpraktiserande på samma plan som deltagandet i livs- och dödsritualen. Som nyss antyddes, fångades i provundersökningen i Lund denna grupp in genom frågan: När var Ni senast i en kyrka? Det synes då angeläget att, där senaste besök i kyrka ligger längre tillbaka än en månad, också fråga om det var något särskilt, som gjorde att man då gick. Förrättningar med anknytning till den egna familjen kan ha varit orsaken till kyrkbesöket, och då föreligger ingen gudstjänst aktivitet i vanlig mening (redovisningen avser samtliga ip utom medlemmar i frikyrkor och i katolska k y r k a n ) :

När var ni senast i en k y r k a ?

N

I anledning av förrättning N

för mer än ett år sedan ett—ett halvt år sedan fyra—fem månader sedan två—tre månader sedan fyra—sex veckor sedan en—tre veckor sedan eller i söndags

42 64 25 24 18 62

6 11 4 2 1 1

Denna fråga tjänar då också som en viktig kontrollfråga. Det torde stundom föreligga risk för en överskattning av den egna besöksfrekvensen på grund av upplevda samvetsförebråelser för att man ej går oftare. Av provundersökningen i Lund framgick dock att denna risk ej får överdrivas (redovisningen avser samtliga ip utom medlemmar i frikyrkor och i katolska k y r k a n ) :

" J. fl. Barnett,

Christmas in American culture, i: Psychiatry, 9, 1946, s. 51—65.

69 Senast i en kyrka:

Under senaste fyra veckorna besökt statskyrka antal ggr 0 1 2 3 4 N N N N N

S :a XT N

mer än ett år sedan ett—ett halvt år sedan fyra—fem månader sedan två—tre månader sedan fyra—sex veckor sedan två—tre veckor sedan en vecka sedan eller i söndags . . . .

40 61 24 24 15 1 6

40 61 24 24 17 18 44

— — — — 2 12 15

—• — —• — — 5 4

— — —• — — — 9

— — — —— — 10

Det förefaller s o m s k u l l e r i s k e n s n a r a r e v a r a den o m v ä n d a , m e n u p p e n b a r t ä r a t t en m i n d r e g r u p p i n t e r v j u p e r s o n e r icke a v s e t t d e t s a m m a , n ä r de sagt sig nyligen v a r i t i en k y r k a , som n ä r de u p p s k a t t a t h u r m å n g a g å n g e r de u n d e r de s e n a s t e fyra v e c k o r n a b e s ö k t en s t a t s k y r k a . Det k a n e m e l l e r t i d r ö r a sig om f r i k y r k o b e s ö k i förra fallet, och k o n t r o l l f r å g a n b ö r d ä r f ö r delas u p p i besök i s t a t s - r e s p . f r i k y r k a . Man b ö r v i d a r e fråga efter d e l t a g a n d e i n a t t v a r d s f i r n i n g , i n t e b a r a d ä r f ö r a t t d e från S v e n s k a k y r k a n r e d o v i s a d e n a t t v a r d s s i f f r o r n a u p p v i s a r en u p p å t g å e n d e t r e n d , v i l k e n k a n m i s s t o l k a s , u t a n o c k s å d ä r f ö r a t t h ä r föreligger en speciell f r o m h e t s t y p . Den p o p u l a t i o n k o m m u n i o n f r e k v e n s e n r ä k n a s p å ä r nu samtliga invånare, men rimligare vore att r ä k n a frekvensen på gudstjänstbesökarna. Allvarligare är emellertid att variationerna inom gudst j ä n s t m e n i g h e t e n h ä r ä r u t o m o r d e n t l i g t s t o r a . E n liten h ö g f r e k v e n t g r u p p n a t t v a r d s g ä s t e r k a n s t a r k t p å v e r k a det s a m l a d e f r e k v e n s t a l e t . D e t t a m å s t e u p p m ä r k s a m m a s , n ä r m a n skall b e d ö m a de för m å n g a stift i S v e n s k a k y r kan redovisade höjda nattvardstalen: s t m

Linköpings Skara Strängnäs Västerås Växjö Lunds Göteborgs Karlstads Härnösands Luleå Visby Stockholms

Omkring år 1940 Omkring år 1950 Omkring år 1960 % % % 5 10 2 2 12

4 11,5 14 4,7

5 17 8 4,5

9 13 7 17 12,3 15 5,4 6 20 13 6,4

Av p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d f r a m g i c k e m e l l e r t i d , a t t en t i o n d e l a\ n a t t v a r d s g ä s t e r n a s v a r a d e för t v å t r e d j e d e l a r av k o m m u n i o n f r e k v e n s e n ,

liksom att drygt hälften av nattvardsgästerna gick endast en gång om året. Drygt en tredjedel av kyrkbesökarna gick aldrig till nattvarden: Antal kyrkbesök senaste fyra veckorna:

Ip med antal nattva rdsbesök u n d e r ett å r 3 4 5 6 7

17 2 3 1

20 9 2 1 2

3 2 1 1 —

S:a

1. b. Lyssnande

till

radiogudstjänster

0 1 2 3 4—

,

_

_

— 1 —

4 1 1

1 4

—. —

—

10—

2 1 1 —

—

—

1 —

Denna undervariabel äger intresse inte minst därför att det förefaller vara ett ganska vanligt mönster att alternera under månadens lopp mellan besök i kyrka och avlyssnande av högmässa (förmiddagsgudstjänst) i radio. En bearbetning av materialet från SIFO-undersökningen 1955/56 gav till resultat, att över en tredjedel av dem, som under loppet av en månad lyssnar på radiogudstjänst, en eller flera söndagar under samma månad besöker statskyrka eller frikyrka: Hört söndagens högmässa i radio senaste m ånaden, a n t a l ggr

1 2 3 4

Besökt kyrka senaste m å n a d e n , a n t a l ggr, % Svenska k y r k a n

Frikyrkor

4 N

82 77 65 76

12 13 25 15

3 6 8 7

3 1 1 1

0 2 1 1

90 86 86 86

2 5 4 6

3 4 6 3

2 1 2 2

2 2 2 3

309 431 160 602

S:a 76

1. c. Enskild bön och enskild

andakt

I samtliga provundersökningar har bönevariabeln av de religiösa variablerna varit den, som visat tydligast samband med olika personlighetsdrag och sociala attiyder. Att den icke utan vidare samvarierar med andra religiösa variabler är uppenbart av bl. a. förhållandet mellan kyrksamhet och böneaktivitet. Vid provundersökningen i Lund framgick att av de under senaste månaden gudstjänstbesökande intervjupersonerna endast en knapp fjärdedel förklarade sig bedja dagligen:

71 Besökt statskyrka under senaste fyra veckorna, antal ggr

dagligen N

ofta N

Hu r ofta ber Ni? då och då N

29 10 6 4 8

11 3 — 1 —

27 11 2 3 —.

0 1 2 3 4

sällan N

aldrig N

32 3

36 3

—

— 1

Att det rör sig om en särskild variabel framgår också av det förhållandet, att av dem, som bejakar de centrala kristna trosföreställningarna om Gud som skapare, Kristus som frälsare och om de dödas uppståndelse, endast 53 procent i denna provundersökning är dagliga bedjare. Dock förekommer svar som "vill bedja, men kan icke". Såväl frågorna om enskild bön och om enskild andakt som frågan om nattvardsgång torde böra ställas endast till dem, som räknar sig som kristna, varför en filterfråga av ungefär denna innebörd är nödvändig. I provundersökningen i Lund ställdes emellertid till dem, som inte räknade sig som kristna (N = 36), frågan om det hände att vederbörande bad, och en fjärdedel av dessa intervjupersoner medgav detta, flertalet dock endast "ibland", två "ofta".

I.d.

Frivilligt

engagemang

i förenings-

och gruppverksamhet

av olika slag

Det är ovisst vad denna typ av social participation kan innebära. I de provundersökningar, där denna undervariabel varit med, har grupperna av i frivilligt arbete engagerade varit alltför små. Hithörande items kunde lämpligen ingå i personuppgifterna.

/. e. Ritual kring liv och död Dessa ritual har en bred folklig förankring. Är 1959 beräknades de senaste årens tal för dop enligt Svenska kyrkans ordning (barn döpta före 1 år) till närmare 86 procent, och samma år beräknades drygt 86 procent av alla ungdomar över konfirmationsåldern vara konfirmerade. I båda fallen uppvisades på flera håll stigande tal. Än större procenttal föreligger för de kyrkliga vigslarna, enligt senaste uppgifter 91,6 procent av alla vigslar. De borgerliga och frikyrkliga vigslarna utgör i dag tillsammantagna icke avgjort flera, procentuellt sett, än de borgerliga på 1910-talet: i dag 8,3 procent, 1916—1920 8,0 procent per år. Bortsett från att med 1951 års religionsfrihetslag frikyrklig vigsel fick legal giltighet, har proportionen mellan kyrkliga och borgerliga vigslar icke förskjutits under de senaste årtiondena:

72 i

Valfria borgerliga vigslar, på 1 000 ingångna äktenskap

1916/20 1921/25 1926/30 1931/35 1936/40 1941/45 1946/50 1951/55 1956/58

80 66 70 74 71 52 67 82 \ frikyrkl. 61 j 1744

Den borgerliga jordfästningen når icke upp till en promille av samtliga jordfästningar (under 1950-talet 0,06 procent), den frikyrkliga jordfästningen dock till 3,5 procent. Men 96,4 procent av alla jordfästningar sker i Svenska kyrkan. Anmärkningsvärt är att frikyrkofolket i stor utsträckning — ej sällan flertalet bland dem — anlitar Svenska kjTkan för dessa ritual. För de delar av Jönköpings län, som hör till Växjö stift, har gjorts en jämförelse mellan procenten frikyrkomedlemmar i länet och de frikyrkliga vigslarnas och jordfästningarnas relativa förekomst: Frikyrkliga

Kontrakt

Tveta Vista östbo Västbo Västra Njudung Östra Njudung

vigslar och jordfästningar i Jönköpings delar av Växjö stift 1953—1958

läns

Frikyrkomedlemmar i % av befolkningen

Frikyrkliga vigslar i % av samtliga vigslar

Frikyrkliga jordfästningar i % av samtliga jordfästningar

8,8 17,3 17,3 7,5 14,5 12,2

3,1 1,7 8,5 4,9 8,1 4,2

1,2 7,8 10,0 4,1 4,8 4,2

Enligt vissa hypoteser skulle livs- och dödsritualen äga denna stora förankring därför att de fyller en bred social funktion och bidrar till att hålla samman familj och samhälle, oberoende av tros- och samfundslillhörighet. 45 Svenska kyrkan skulle här utgöra ett slags gemensam plattform, där alla kan mötas; livet tillätes löpa vidare och ges en övergripande mening. " Siffran avser hela 1950-talet, med stora o j ä m n h e t e r i p r i m ä r m a t e r i a l e t , då de enskilda stiften icke redovisar samtidigt. Uppgifterna från Diakonistyrelsens Statistiska Kontor, samt för Lunds stift från p r ä s t m ö t e s h a n d l i n g a r n a . 45 G. George, The sociology of r i t u a l , i: American Catholic Sociological Review 17, 1956, s. 117—130; W. L. Warner, The Living and the Dead, New Haven 1959; Warner, The Society, the individual, and his mental disorders, i: The American J o u r n a l of Psychiatry, 94, 1937—1938, s. 275—284.

73 Det finns också andra skäl till att la med dessa ritual och participationen i dem som en särskild undervariabel till den religiösa aktiviteten. Vid provundersökningen i Lund t. ex., där flertalet av intervjupersonerna var religiöst styrda i en vanlig moralfråga, var däremot de icke-konfirmcrade oftast familjestyrda eller styrda av hänsynen till civila auktoriteter. Åtminstone en passagerit som konfirmationen kunde därför hypotetiskt tänkas ha en bestämd funktion, skild från andra aktiviteter. 2. Religiös livshållning

Denna variabel motiveras utifrån vad som rimligtvis bör menas med religiositet. Talcolt Parsons har bestämt religiositeten som en orientering mot en överempirisk värld,« medan Gabriel Le Bras, för att nämna ännu en ledande religionssociolog, bestämt den som en orientering mot Gud som det högsta goda/»7 En sådan orientering kan visserligen härledas exempelvis ur vissa aktiviteter, vilka vanligen kan antagas sammanhänga med en religiös orientering, främst då böneaktiviteten, men då aktivitetsfrekvenscn, som tidigare antytts, kan äga samband även med andra faktorer, synes det önskvärt att införa en av sådana omständigheter så fri variabel som möjligt. 2. a.

Referensgrupp

Den s. k. referensgruppen, den av de grupper en individ tillhör, som han helst identifierar sig med, har alltsedan Hymans monografi om den sociala ställningens psykologi år 1042, där referensgruppen betydde den person eller den sociala kategori, som individen jämförde sig med, när han skulle bedöma sin egen sociala ställning, visserligen tillmätts allt större betydelse, men någon större fasthet i själva metodiken bar knappast uppnåtts. Bland aspekterna på referensgrupptillhörigheten namnes ej sällan också aktiviteten i olika grupper, som en person tillhör, och såtillvida skulle det i viss mån endast röra sig om tillägg till aktivitetsmätningen, om inan dessutom sökte få uppgifter om aktivitet i andra sammanhang än de religiösa. Det torde emellertid i detta sammanhang vara tillräckligt att få fram h u r pass signifikant det religiösa sammanhanget är för vederbörande/' 8 Om ip anger, att de människor han helst vill betrakta som sina likar finns inom nykterhetsrörelsen, torde nykterhetsrörelsen få betraktas som den mest signifikanta gruppen, om än i]) tillhör en rad andra rörelser på samma gång. Att i " Parsons m e n a r därmed icke en "värld", som ej skulle kunna erfaras, blott en "värld", som ej ingår i del m a n utan n ä r m a r e begreppsbestämningar skulle kunna kalla "den vanliga erfarenheten". 47 Jfr C. Centex, Das Gebiet und die Mcthoden der Religionssoziologie von Gabriel Le Bras, Rom 1P55. 48 Det är den mening B. C. liosen, The reference group approach, i: Social Forces, 34, 1955, s. 138, inlägger i begreppet: "A major proposition of reference group theory is t h a t t h e individual's attitudes and modes of behavior stem from and are related to those of his significant others".

71 s v e n s k miljö b e g r ä n s a f r å g a n om r e f e r e n s g r u p p t i l l h ö r i g h e t till a t t vid s i d a n av k y r k a och s a m f u n d avse olika f o l k r ö r e l s e r s y n e s rimligt. 2. b.

Intresseinriktning

Allport-Vernons S t u d y of V a l u e s s y n e s g a n s k a tillförlitligt m ä t a f ö r e k o m s t e n av en u t p r ä g l a t religiös l i v s i n r i k t n i n g , m e n b l o t t i d e n m å n d e n n a k a n a v g r ä n s a s från de övriga l i v s i n r i k t n i n g a r , s o m i n s t r u m e n t e t t a r s i k t e p å ( t e o r e t i s k , e k o n o m i s k , estetisk, social och p o l i t i s k ) . De p å s t å e n d e n och frågor, som m ä t e r det religiösa i n t r e s s e t , ä r bl. a. f ö l j a n d e : 2. Om man tar Bibeln i dess helhet, bör man betrakta den utifrån den synpunkten, att den är vacker mytologi eller stor litteratur, snarare än en andlig uppenbarelse. 6. Vilket av följande ämnen tror Ni det till sist skall visa sig betydelsefullast för mänskligheten att studera: matematik eller teologi? 9. Vilket av följande karaktärsdrag anser Ni mest önskvärt: höga ideal och vördnad eller osjälviskhet och sympati med andra? 11. Om Ni fick se följande nyhetsrubriker — med samma stil — i Er morgontidning, vilken av nyheterna skulle Ni läsa med största uppmärksamhet: PROTESTANTISKA LEDARE ÖVERLÄGGER I FREDSFRÅGAN eller STORA FÖRBÄTTRINGAR I MARKNADSLÄGET? 13. Om Ni besöker en katedral, är Ni mera gripen av en känsla av vördnad och tillbedjan än av arkitekturen och glasmålningarna? 17. Vad bör kyrkorna i dag mest intressera sig för: att söka göra människorna osjälviska och kärleksfulla eller att söka väcka till andlig besinning och känsla av gemenskap med den Högste? 19. Vad skulle Ni helst vilja höra en serie föreläsningar om: fördelarna med styrelseskicket i Storbritannien resp. USA eller de stora religionernas utveckling? 24. Om Ni hade att välja mellan två böcker att läsa, vilken skulle ni välja: RELIGIONENS HISTORIA I AMERIKA eller INDUSTRIENS HISTORIA I AMERIKA? 28. All sannolikhet talar för att det ej är nödvändigt att antaga en första orsak, ett kosmiskt syfte, eller en Gud bakom universums tillkomst. 30. Skulle Ni anse det viktigast att för Ert barn ordna med övning i religion eller i idrott? K r i t i k k a n r i k t a s m o t e x e m p e l v i s item 0, och ö v e r h u v u d t o r d e gälla, a t t i n s t r u m e n t e t inte t ä c k e r av m e r ä n s p o r a d i s k a u t t r y c k för en religiös livsh å l l n i n g . Det vill heller inte m ä t a a n n a t ä n d e n religiösa i n t r e s s e i n r i k t n i n g e n . Dess reliabilitet och a l l m ä n n a v a l i d i t e t k a n i n t e i f r å g a s ä t t a s , m e n det t o r d e i n t e säga alltför m y c k e t om den religiösa h å l l n i n g e n . Det blir m e r a fråga om h ä r l e d n i n g från s t r ö d d a i t e m s än egentlig m ä t n i n g . 2. c. Olika faktorer

i den religiösa

Hushållningen

F ö r a t t få ett m e r a d i r e k t m å t t p å religiositeten ä n vad s o m ä r m ö j l i g t vid a k t i v i t e t s - och i n t r e s s e m ä t n i n g a r , d ä r religiositeten e n d a s t k a n h ä r l e d a s u r

75 givna data, konstruerades ett instrument för religiös livshållning ("Religiösa variabler, form. A"). Utgångspunkten var att i den religiösa livshållningen ingår i allmänhet följande variabler: känsla av synd och ofullkomlighet inför Gud (S), förtröstan på Gud som verksam makt ( F ) , vördnad och tillbedjan inför Gud (V), du-förhållande till Gud (D), beroende av Gud (B), samt slutligen erfarenhet och känsla av Gud som närvarande (N)/ , a Samtliga dessa faktorer torde ingå i all äkta fromhet, och de finns också som reaktionsmönster hos människor, som icke tror på Gud. Sistnämnda förhållande öppnar måhända vissa möjligheter att vidga undersökningen av den religiösa livshållningen. Det finns, som tidigare nämnts, exempel på hur barnets religiösa reaktionsmönster strukturmässigt bibehålles, även när — för att bara som illustration anföra B-faktorn — människor träder i Guds ställe som dem, man är beroende av. Hur långt detta gäller också utanför deras led, som fått en omedelbar kristen fostran under barndomen, är en fråga, som här måste lämnas öppen. Avsikten var nämligen i första hand en annan än att få ett mått på livshållningar strukturmässigt likartade med religiositeten. Vad som åsyftades var främst att få ett av aktivitet och opinion oberoende mått på religiositeten i egentlig mening. De sex faktorerna S, F, V, B, D och N ansågs kunna mätas genom att ip fick ta ställning till påståenden, som hörde samman med vardera av dessa faktorer. Ett antal sådana påståenden insamlades ur skatten av bevingade ord i svenska språket, ur religiös litteratur, ur predikningar och ur skönlitteratur. 73 sådana påståenden befanns tydliga nog att ta med i en första provundersökning med ett test av denna typ. Främst avsågs med detta experiment att mäta reliabiliteten i ett instrument av denna typ. Hade påståendena en tillräckligt enkel och klar innebörd eller kunde allvarliga missförstånd befaras? För att mäta reliabiliteten distribuerades formulären till två grupper av studenter, om vardera 20 ip. Samma personer fick tre veckor senare åter formulär av samma lydelse. Grupperna hade ungefär samma blandade sammansättning, vad studieinriktningen angick. Även ifråga om den religiösa livshållningen eftersträvades så bred spridning som möjligt, genom observatörers skattning. För grupp I blev korrelationskoefficienten så hög som -f- 0,94, men samtidigt framgick, att vissa påståenden uppenbarligen framkallade något olika reaktioner vid de två olika svarstillfällena. Vid den fortsatta bearbetningen togs de påståenden ut, för vilka total « "Närvaro av Gud" fann W. E. Broen vid den enda företagna faktoranalysen av religiösa a t t i t y d e r vara en genuin dimension. Den andra dimensionen Broen fann, fundam e n t a l i s m - h u m a n i t a r i a n i s m , ä r av a n n a n typ, delvis sammanfallande med Allports "extrinsic"—"intrinsic". W. E. Broen Jr, A factoranalytic study of religious attitudes, i: The J o u r n a l of Abnormal and Social Psychology 1957 (54), s. 176—179.

76 överensstämmelse förelåg vid båda svarstillfällena och för samtliga ip. Följande påståenden befanns därvid användbara ur reliabilitetssynpunkt: S Inför Kristus måste man skämmas för sin ondska. Av sig själv är människan oförmögen att göra vad gott är. F Den nåd, som Gud giver i dopet, står på Guds sida fast, så att han söker de fallna. Om människan bekänner sin synd, kan hon lita på att Gud förlåter henne. V Gud ser allting. Bibeln bör vördas som Guds eget ord. B Gud känner också människans innersta länkar. "Allt ju vilar i min Faders händer, skulle jag som barn väl ängslas då". D Det finns en personlig makt i tillvaron, som människan kan vända sig till. Den vetenskapliga världsbilden lämnar ej rum för någon personlig Gud. N Hur mycket en människa än ber till sin Gud, finns det ingen Gud, som kan höra henne. Gud är nära varje människa som ber. En fortsatt analys av svaren och diskussion med medlemmar i svarsgrupperna visade, atl det här som det andra för S-faktorn anförda påståendet, vidare det som det andra för D-faktorn anförda, samt slutligen det som det första för F-faktorn anförda påståendet knappast mäter vad de är avsedda att mäta. Flera av de som starkt religiösa utpekade tvekade således inför det andra S-påståendet, vilket förefaller alltför teologiskt belastat. Det andra D-påståendet accepterades även av den mellangrupp, som eljest reagerade med frågetecken inför samtliga dessa tolv utvalda påståenden. Påståendet synes vara alltför allmänt för att kunna avse en personlig livshållning. Det första F-påståendet slutligen förkastades av en del teologie studerande och synes höra in i en speciell dopleologi. Då det här rör sig om en helt ny och tidigare icke undersökt religiös variabel, återstår ännu många tekniska frågor att lösa. Den undersökta kategorien ip är alltför speciell. Det är vidare inte säkert, att påståendeformen är det rätta sättet att angripa det hela. Man kan också tänka sig korta beskrivningar av dessa faktorer, i första eller tredje person, hämtade ur självbiografier och annan litteratur. Fördelen med att i den religiösa livshållningen särskilja karakteristiska drag är emellertid att därigenom ett säkrare mått skulle erhållas på religiositeten. Det använda formuläret differentierade i föreliggande fall mycket klart, i tre grupper, där utslagen i samtliga fallen var mycket m a r k e r a d e : de som accepterar de religiösa påståendena, resp. förkastar de två irreligiösa (ovan D 2), N 1) och som gör delta oavsett, om de går lilel eller mycket i kyrkan, vidare de som anger atl de känner osäkerhet inför hur de skall svara, om de skall ange att de gillar eller alt de ogillar, slutligen de som ogillar de religiösa påståendena, resp. gillar de irreligiösa. Faktorerna tycks med andra ord mycket nära höra samman. Även de som reagerade med frågetecken, gjorde det i allmänhet inför samtliga påståendena.

77 Målet är att få ett test, som differentierar betydligt finare, så att även variationen och styrkan i den religiösa livshållningen skall kunna mätas, genom att påståendena placeras längs en poängskala, t. ex. 1—5. 2. (1. Instrumental

och final religiös

hållning

Vida svårare är att komma åt det Allport kallat extrinsic och intrinsic religion. Det var i sin Ratcliff Lecture vid Tufts University i april 1959, som Allporl sökte analysera fram dessa två former av religiositet. 50 Extrinsic religion skulle vara en utililaristisk hållning, en form av religiös självupptagenhet, där den troende fick tröst och frälsning pä bekostnad av en utgrupp. Religionen spelade bara en instrumental roll och tjänade och rationaliserade det egna intresset. Intrinsic religion däremot styrdes ej av fruktan och ångest utan kännetecknades av det Piaget kallat reciprocity, förmågan att inse att också andra har sina övertygelser. I Allports beskrivning är denna form av religion något självklart och allt annat, även jaget och dess intressen, överordnat, en mogen förtröstan och trygghet utan inre konflikter och utan reservationer. Individen övertar här förbehållslöst hela den religiösa Iron, även budet att älska nästan. Så långt Allports beskrivning. Allport anger själv vilken oerhörd räckvidd denna dichotomi kan ha. Fördomar, ras- och gruppfördomar t. ex., förekommer ej sällan hos religiösa människor, men det är då människor med en extrinsic, instrumental, religiös livshållning. För att reda ut eventuella samband mellan religiös hållning och attityd i olika sociala frågor skulle denna dichotomi alltså vara oumbärlig. Allporl har emellertid inte gett några som hels! metodiska anvisningar. För att angripa det metodiska problemet om hur instrumental resp. final religiös livshållning skall kunna mätas, gjordes i provundersökningen i Värnamo ett försök med ett meningsifyllnadstest, sentence completion test, där samma situationer och handlingar skulle bedömas i första och tredje person ("Religiösa variabler, form. B"). Utgångspunkten var härvid det resonemanget hos Allport, att den instrumentalt religiösa människan framhäver sig själv på andras bekostnad. De hittills bearbetade 33 svarsformulären visar, att skillnaderna mellan olika ip är ganska stora. Högst få fyller i meningarna i första och meningarna i tredje person identiskt lika. Tar man antalet differenser mellan dessa meningar (högsta möjliga antalet differenser är 20, då 40 meningar gavs att fyllas i, hälften i första och hälften i tredje person), ligger medianen mellan 4 och 5 differenser. Räknar man de med 4 eller färre differenser som förhållandevis mera finalt religiösa och de med 5 eller flera som relativt mera instrumentalt religiösa, blir fördelningen 17 resp. 16. 50 Köreläsningen först tryckt i The Crane Review 1959, sedan omtryckt i: G. W. port, Personality and social encounter, Roston I960, s. '.257—267.

All-

78 För att bedöma testets reliabilitet finns bara samtidigt ifyllda items för personlig-social anpassning att tillgå. Här föreligger emellertid stor överensstämmelse så, att de med få SCT-differenser har klart bättre personligsocial anpassning: Antal negativa svar på items ang. personlig-social anpassning o—5 6—10 N

Antal SCTdifferenser 0—4

5—10

x = 16,04. P < 0,001.

En viss sannolikhet tycks alltså finnas för att testet mäter det Allport avsett. Ett besvärligare problem, som återstår att lösa, är i vad mån den religiösa variabeln här verkligen är oberoende av den sociala. Det är nämligen här nödvändigt att vara mycket försiktig med slutsatserna, innan samma teknik prövats på annat material än det religiösa. Det kan tänkas, att den person, som beskriver sig själv och andra likartat och därför uppvisar färre jag-han-diskrepanser, allmänt sett tenderar att uppleva en lägre grad av distans till sina medmänniskor. Denna allmänna tendens skulle då påverka även personens bedömning av sin personliga-sociala anpassning. Försök att pröva i vad mån en sådan allmän tendens påverkade förekomsten av religiösa jag-han-diskrepanser gjordes på en grupp teol. stud. i Lund. Härvid framgick visserligen att skillnaden mellan de religiösa jaghan-diskrepanserna och de allmänna jag-han-diskrepanserna, även de mätta med ett meningsifyllnadstest, men av rent allmän natur, var liten: Antal religiösa SCT-differenser 0—8 9—20

Antal allmänna SCT-differenser 0—9 10—20 N 11 8

8 11

19 19

Att de religiösa jag-han-diskrepanserna dock är självständiga i förhållande till de allmänna framgick av båda SCT-instrumentens förhållande till en attityd som den till invalider. I teologgruppen förelåg ett positivt samband mellan låga värden på det religiösa SCT och invalidattityden, men inget samband alls mellan det allmänna SCT och denna attityd: Frågorna rörande invalider var: 15. Om Ni skulle ha några vänner hemma, skulle Ni då tveka att inbjuda en invalid, om Ni visste att de övriga gästerna skulle känna sig besvärade av hans närvaro?

70 ja, absolut med någon tvekan spelar ingen roll nej, det tror jag inte absolut inte

1 2 3 4 5

16. Om Ni hade ett rum att hyra ut, skulle Ni då tveka att hyra ut det till en invalid? med stor tvekan 1 med någon tvekan 2 spelar ingen roll 3 tvärlom ganska gärna 4 tvärtom mycket gärna 5 17. Om Ni vore arbetsgivare, tror Ni att Ni då skulle tveka att anställa en invalid? ja, absolut 1 med någon tvekan 2 spelar ingen roll 3 tvärtom ganska gärna 4 tvärtom mycket gärna 5

P å d e t religiösa SCT blev r e s u l t a t e t , a t t de m e d f ä r r e religiösa j a g - h a n d i s k r e p a n s e r o f t a r e s v a r a d e m e d en k l a r t positiv a t t i t y d till i n v a l i d e n ä n de m e d flera s å d a n a d i s k r e p a n s e r : Antal religiösa SCT-differenser

0—8 9—20

Antal svar med positiv attityd till invalider fråga 15:5 16:5 17:5

9 3

11 8

8 4

Det a l l m ä n n a SCT gav inget s å d a n t u t s l a g : Antal svar med positiv attityd till invalider

Antal a l l m a n n a SCT-differenser

] 5 : 5

16:5

0—9 10—20

5 7

9 K)

6 6

Av s a m m a m a t e r i a l t o r d e f r a m g å , a t t det religiösa SCT o c k s å ä r oberoe n d e av d e n s j ä l v r a p p o r t e r a d e p e r s o n l i g a - s o c i a l a a n p a s s n i n g e n i sitt s a m b a n d m e d v i s s a m o r a l f a k t o r e r , de s e n a r e m ä t t a i e n l i g h e t m e d H a v i g h u r s t T a b a och enligt m e t o d , s o m b e s k r i v e s l ä n g r e f r a m . P å f a k t o r e r n a m o r a l i s k t m o d (M) s a m t h e d e r l i g h e t ( H ) k o r r e l e r a r låg g r a d av religiös j a g - h a n - d i s k r e p a n s m e d h ö g a v ä r d e n för dessa f a k t o r e r , m e d a n P S A - i n s t r u m e n t e t (personlig-social a n p a s s n i n g ) icke u p p v i s a r n å g o n k o r r e l a t i o n åt n å g o t h å l l :

80 Värden på moralfaktor M 5—8 9—12 H 5—7 8—10

0 Ä L S " * " " ^ ™ 0 5 14 5 14

12 7 12 7

Antal PSA-items ^ ^ ^ 9 10 9 10

7 11 7 11

Det synes utifrån detta icke omöjligt att komma fram till en metod att mäta de allportska religiösa livshållningarna, och teoriens allmänna resonemang vinner här visst stöd. Där religionen påverkar attityderna, tycks en final religiös hållning föreligga. 3. Trosföreställningar

Mättekniken bör utformas så, att det ej rör sig om ja- och nej-frågor. Det finns människor som är ganska genomgående och oreflekterat ja-sägande, andra som har en dragning åt nej-hållet (mera kritiska naturer) och åter andra, som överhuvud saknar en integrerad uppfattning och därför svarar med frågetecken oftare än vad deras uppfattning eljest skulle ge anledning till. Svaren skulle med andra ord påverkas av personlighetsvariabler som "acquiescence" och "evasiveness"."' 1 Något av samma dilemma synes bestå, om man mot varandra ställer positiva och negativa utsagor, som Clifford Kirkpatrick gjort i sin Belief Pattern Scale. 52 Om möjligt bör intervjupersonen ha olika positivt formulerade påståenden att välja mellan. Del är vidare angeläget alt söka undvika formuleringar, som kommer individen att återfalla på allmän opinion. Då träffas blott ett ytskikt i människan. Det är visserligen sant, att man med interkorrelationer med de andra variablerna kan avgöra i vad mån bekännelsen till en Gud är bara etl tomt skal, övertaget från den allmänna opinionen, eller en personlig övertygelse. Som Erich Fromm framhållit, är endast sådana föreställningar effektivt bestämmande för personens handlande, vilka är rotade i människans totala personlighet och har en emotionell förankring. 53 Vad som skall mätas är förekomsten av religiösa trosföreställningar i egentlig mening, icke återspeglingar av en allmän opinion hos den enskilda människan. 3. a. Klassiska kristna trosföreställningar En bedömningsfråga är vilka trosföreställningar, som skall täckas av. Det synes rimligt, att de klassiska kristna grunddogmerna om Gud som ska51 7. Berg, Response bias and personality, i: The J o u r n a l of Psychology, 40, 1955, s. 61 —72; B. M. Bass, Development and evaluation of a scale for measuring social acquiescence, i: The J o u r n a l of Abnormal and Social Psychology, 53, 1956, s. 296—299. »* C. Kirkpatrick, Religion and h u m a n i t a r i a n i s m : a study of institutional implications, Psychological Monographs 304 (36:9), Washington 1949. 81 E. Fromm, Psychoanalys and religion, New Haven 1950, s. 60—61.

81 p a r e , o m i n k a r n a t i o n e n i J e s u s K r i s t u s och o m de d ö d a s u p p s t å n d e l s e och tron på en yttersta d o m ingår. Rimligt synes vara att bygga på den varje söndag i k y r k a n lästa apostoliska trosbekännelsen. Vid p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d p r ö v a d e s ett i n s t r u m e n t m e d a l t e r n a t i v a p å s t å e n d e n till d o g m e r n a o m Gud s o m s k a p a r e , o m J e s u s K r i s t u s s o m fräls a r e och o m de d ö d a s u p p s t å n d e l s e : 40. Vilket eller vilka av följande påståenden ansluter Ni Er till? 1. Det finns ingen annan Gud än den människor uppfunnit. 2. Kanske det finns en Gud, kanske inte. Vi kan aldrig säkert veta vilket, men det betyder inte heller så mycket. 54 3. Det måste finnas en Gud, annars är allting meningslöst. 4. Det finns en Gud, som skapat och styr världen. 5. Det finns en god och allsmäktig personlig Gud, som människan kan vända sig till med bön om hjälp. 41. Vilket eller vilka av följande påståenden om kristendomens grundare ansluter Ni E r till? 1. Jesus har aldrig funnits. 2. Jesus är en av de främsta religionsstiftarna genom tiderna. 3. Jesus är en av de största och ädlaste gestalterna i mänsklighetens historia. 4. Jesus är den som lärt oss allt vi behöver veta för att leva rätt. 5. Jesus Kristus är Guds Son, människornas frälsare. 42. Vilket eller vilka av följande påståenden om ett liv efter detta stämmer med Er uppfattning? 1. Döden är det sista. Människan lever vidare bara i sina efterkommande och i det hon utfört här i livet. 2. Det finns något på andra sidan döden, men vi vet inte riktigt vad. 3. Efter döden lever själen vidare. 4. Människan återföds efter döden till nytt liv här på jorden. 5. En gång skall alla döda uppstå och de, som tror på Kristus, skall få ett evigt liv. I n s t r u m e n t e t k o n s t r u e r a d e s så, a t t d e n f ö r s t a f r å g a n s k u l l e v a r a s j ä l v a g r u n d s k a l a n , m e d f ö l j a n d e s t e g : 1) a t e i s m , 2) a g n o s t i c i s m , 3) d e i s m , 4) t e i s m , 5) k l a s s i s k k r i s t e n t r o . De två a n d r a f r å g o r n a skulle y t t e r l i g a r e b y g g a u t d e s s a steg i s k a l a n . Det v i s a d e sig, a t t i n s t r u m e n t e t d i f f e r e n t i e r a d e så, s o m h y p o t e t i s k t a n t a g i t s , i det a t t de v a n l i g a s t e k o m b i n a t i o n e r n a b l e v : N

40:1 + 41:2 + 42:1 4 0 : 2 + 41:2—3 + 42: 1 4 0 : 3 + 41:4—5 + 4 2 : 2 4 0 : 4 -j- 41:4—5 + 4 2 : 2 — 3 , 5 40:5 + 41:5 + 42:5 övriga kombinationer

23 57 52 67 45 25

% 9 21 19 25 17 9

» Den avslutande men-satsen bör, enligt erfarenheterna från provundersökningen, ut då den för in ett värderande moment, som stör ställningstagandet. 6 — Kyrka-stat

82 Dock måste såväl den deistiska som den teistiska hållningen på grund av kombinationerna med de mest positiva påståendena om Kristus och i senare fallet med påståenden, som bejakar ett hinsides liv, beskrivas som kristet färgade. Det är ingen tvekan om att de klassiska kristna trosföreställningarna utgör en förhållandevis självständig variabel. Den grupp, som omfattar dessa ( 4 0 : 5 + 4 1 : 5 + 4 2 : 5 ) , sammanfaller ingalunda med exempelvis den grupp, som besöker kyrkan. Kyrkbesöksfrekvensen bland dessa konsekvent troende avvek visserligen från talen för hela urvalet, men drygt en tredjedel av dem hade dock icke under de senaste fyra veckorna besökt gudstjänst: Kyrkbesöksfrekvens för de a ntal bes ök konsekvent troende 0 % 45 94

1 % 20 —

2 % 9 4

3 % 9 —

4— % 17 2

statskyrka frikyrka55 Kyrkbesöksfrekvens hela urvalet 79 11 2 4 4 statskyrka 96 1 1,5 0,5 1 frikyrka55 3. b. Det folkliga credo Le Bras, som präglat detta uttryck, avsåg därmed en rad folkliga föreställningar, som i romersk-katolsk miljö har en helt annan ställning än i protestantisk: helgondyrkan, de sju dödssynderna o. d. Tron på änglar torde emellertid ha en viss relevans också i vårt land, men främst synes variabeln böra inrymma items rörande moderna magiska och pseudoreligiösa föreställningar. 56 Vid provundersökningen i Lund prövades en fråga om lotterivinster: 85 procent menade, att det var ren slump, när någon vann högsta vinsten, 14 procent att det berodde på särskild tur i spel, 1 procent att det var en gynnsam sifferkombination på lottsedeln. De två senare alternativen valdes huvudsakligen av dem, som icke varit i en kyrka på över ett år, varför detta folkliga credo torde äga visst intresse. 4. Religiös erfarenhet I viss utsträckning ställs man här inför betydligt svårare metodiska och tekniska problem. Dels är de religiösa upplevelsefälten överhuvud ganska litet undersökta, dels måste man räkna med svårigheter hos intervjupersonerna att verbalisera sina erfarenheter. Provundersökningen i Värnamo visade, att många här vid fria intervjuer faller tillbaka på stereotyper inom resp. fromhetsmiljö. Det måste därför fastslås, att vi här saknar den metodiska säkerhet, som vore önskvärd, och att variabeln därför blott delvis kan infångas. 55 Inklusive katolska kyrkan. 5

' G. Holtz hävdar i en artikel i Theol. Lit. Zeitung 12/1960, att magiens tid i folklivet icke är förbi, utan snarare skulle magien hålla på att återvända.

83 4. a. Religiös erfarenhet

under barndom och

ungdom

Enklast är att fånga in den religiösa fostran, som intervjupersonen fått som b a r n : hur noga föräldrarna var med den religiösa fostran, om ip lärts att be aftonbön, fått följa med i kyrkan o. s. v. Provundersökningen i Värnamo gav rikliga belägg på vad en övning under barndomen i religion betyder för den vuxna människans religiösa hållning. Denna undersökning antydde dessutom att den personliga frigörelse, som den religiösa omvändelsen hos flertalet intervjupersoner uppenbarligen innebar, ofta betydde en försoning med faders- eller modersbilden, genom att faderns eller moderns eller bådas religiösa tro övertogs. Därför synes också items rörande föräldrarnas religiösa livshållning önskvärda. Utöver föräldrarnas eventuella kyrkbesök torde också andra aktiviteter, som bön och frivilligt engagemang i kristlig förenings- och gruppverksamhet kunna ingå. Då faders- och även modersbilden också i övrigt synes stå i nära förhållande till framför allt gudsföreställningen, är det angeläget, att även projektiva metoder av det slag, som beskrives i bilaga A 2, kommer till användning. Detta kan dock icke ske inom ramen för den större intervjuundersökningen utan som en mindre specialundersökning. Det saknar icke sitt intresse, att det stundom kan antagas, att ett förkastande av religionen beror på negativ överföring av förhatliga sidor hos fadern på den Gud, som denne bekänner, liksom att ett positivt övertagande av faderns religiositet sammanhänger med hela fadersförhållandet, där den jordiske fadern blir bryggan över till den himmelske." De i bilaga A 2 anförda experimenten synes åtminstone för en grupp antyda, att positiv religiositet äger samband med goda far-son-relationer. I den mån söndagsskola, konfirmation och bibelskola ingår i kartläggningen av den religiösa erfarenheten under barndom och ungdom, föreligger svårigheter att isolera dessa faktorer från hemmiljön, då föräldrarna måste antagas ha påverkat barnet att gå i söndagsskola, att låta sig konfirmeras eller gå i bibelskola. Dock är det uppenbart, att deltagande i verksamhetsformer som dessa förmedlar positiva eller negativa intryck av religionen. Likväl föreligger risk, att en senare intagen hållning till religionen färgar de tidigare upplevelserna. Vid provundersökningen i Lund ställdes följande fråga, hämtad ur ett frågeformulär utarbetat av Martin Johnson och docenten David Löfgren: Hur upplevde Du konfirmationen? Konfirmationen var en stor högtid för mig, en händelse av livsavgörande betydelse. Konfirmationen var endast högtidlig och minnesrik. Konfirmationen passerade ganska obemärkt. Konfirmationen var närmast en parodisk tillställning. " Vorträge iiber das Vaterproblem in Psychotherapie, Religion und Gesellschaft, hrsgeg von Dr. med., Dr. phil. Wilhelm Bitter, Stuttgart 1954, s. 102 ff., 130, 196, 202.

84 När här majoriteten bland dem, som förklarade sig vara kristna, gick på de två första alternativen, men däremot de, som förklarade sig icke vara kristna, ehuru konfirmerade, på det tredje (det fjärde alternativet valdes ytterst sällan), kan detta bero på attityden överhuvud till kristendomen. Det synes därför mycket svårt att använda sådana fasta frågor, oin man vill komma åt de tidiga erfarenheterna av religionen. Vid provundersökningen i Värnamo nyttjades däremot en teknik med fria intervjuer, men en sådan låter sig knappast användas i en undersökning av skisserat slag. 4. b. Hur man blivit en kristen Clark-Allports klassificering av de religiösa omvändelserna i ögonblickskris, avgörelse och långsamt mognande byggdes redan i provundersökningen i Tygelsjö i febr. 1961 ut med ytterligare tre alternativ, vilka framkommit vid ett par mindre enkäter och vid ostrukturerade intervjuer, övergången till ett liv som kristen kunde ske som ett övervinnande av tvivel. Än vanligare var dock, att intervjupersoner menade, att kristendomen mera var ett liv i självuppoffring och kärlek till medmänniskorna än kyrkogång och medvetet trosliv. När man skulle ange hur man nått fram till ett sådant ideal, visade sig föräldraidentifikationen ofta så avgörande, att den medtogs som ett särskilt alternativ. En grupp menade sig däremot ha nått etisk visshet om kristendomens värde, utan en sådan föräldraidentifikation. Utifrån detta utarbetades följande schema, med frågan "Räknar Ni Er som kristen" som filterfråga: (Om jaj Vilket av följande exempel på hur man blivit kristen liknar mest vad Ni själv varit med om? a. Karl blev omvänd den 7 mars 1940 efter att ha levat ett liv "i synd", och hela hans liv fick då en annan inriktning. b. Kristina var med i kyrkan som barn och brukade be till Gud och var egentligen aldrig ute "i synd". Den 28 juli 1943 upplevde hon en omvändelse, som gjorde henne viss om sin frälsning, men hennes livsföring behövde icke ändras så mycket för det. c. När Jan växte upp, så var det liksom för Kristina under kristet inflytande. Han vet ingen särskild dag, då han blev medvetet kristen, men det blev undan för undan klart för honom att han icke kunde leva utan syndernas förlåtelse. d. Birgitta växte upp i ett kristet hem, även hon, men kom i tonåren att helt tvivla på kristendomen, för att sedan åter börja gå i kyrkan och bedja och leva som en kristen. e. Anders föräldrar gick sällan i kyrkan, men de försökte vara så självuppoffrande och rättskaffens som möjligt, och Anders tog dem som föredömen i sin strävan att vara kristen i handling. f. Bodil gick sällan i kyrkan, men hade blivit övertygad om att Bergspredikans etik var den säkraste grunden för ett fullvärdigt mänskligt liv. De arbetstermer, under vilka dessa olika typer här summeras (a. ögonblickskris, b. avgörelse, c. långsamt mognande, d. övervinnande av tvivel, e. beteendemässig föräldraidentifikation, f. etisk visshet) användes icke >

85 i n t e r v j u e r n a . Av b o r t f a l l e n a t t d ö m a — flest i p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d , d ä r 5 p r o c e n t av d e m , s o m r ä k n a d e sig s o m k r i s t n a , f ö r k l a r a d e a t t icke något a v a l t e r n a t i v e n s t ä m d e för d e r a s del — skulle i n s t r u m e n t e t v a r a t ä m ligen väl t ä c k a n d e . Det d i f f e r e n t i e r a d e p å följande s ä t t :

N

A N

Stockholm™ >lmM B N

K K N

N

— —• 63 3 20 6

— — 3 — 10 1

3 12 6 2 —• 1

2 — 16 6 6 2

1 8 59 7 97 25

197 Tygelsjö

ögonblickskris avgörelse långsamt mognande övervinnande av tvivel beteendemässig föräldraidentifikation etisk visshet

Li Lund

L u n d a u r v a l e t delades u p p på k y r k s a m h e t s g r u p p e r , med följande resultat ( f r i k y r k l i g a och r o m e r s k a k a t o l i k e r u n d a n t a g n a )

ögonblickskris avgörelse långsamt mognande övervinnande av tvivel heteendemässig föräldraidentifikation etisk visshet

Icke gått i kyrkan på ett år

Icke gått i kyrkan på en månad, men senaste året

Gått i kyrkan senaste månaden

N

N

N

—. 4 — 13 4

4 21 4 51 12

1 27 2 24 6

60 F ö r ä l d r a i d e n t i f i k a t i o n e n s b e t y d e l s e f r a m h ä v e s y t t e r l i g a r e av d e s s a u t s l a g ; r e l a t i o n e n till f ö r ä l d r a r n a t o r d e d e s s u t o m ofta få e n religiös i n t e r p r e t a t i o n . H u r - m a n - b l i v i t - k r i s t c n - v a r i a b e l n s v ä r d e k a n d ä r f ö r icke ö v e r s k a t t a s . I p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d följdes d e s s u t o m o c k s å f i l t e r f r å g a n s n e j s v a r u p p , g e n o m a t t en typologi för h u r m a n blivit e n i c k e - k r i s t e n k o n s t r u erades: (Om nej) Vilken av följande erfarenheter av kristendomen liknar mest vad Ni själv varit med om? a. Arne hade aldrig varit någon kristen och aldrig känt något av behov av religion. b. Maj fick som barn lära sig att bedja, men kom sedan underfund med att religionen var ren inbillning. c. Sverker var länge en ivrig kristen, men förstod sedan att vetenskapen är en säkrare grund. 58 A = urval ur Stockholms Arbetarekommun, B utpekad kyrklig grupp.

en utpekad baptistgrupp, K = en

86 d. Johanna kunde inte tro på kristendomen, sedan hon funnit, att så få kristna lever som de lär. e. Mårten hade nog velat bli en kristen, men han hade blivit mer och mer besviken på kyrkan, som han tyckte stod i vägen för mycket av det bästa i tiden. f. Karla älskade att dyrka Gud i naturen och tyckte det gav mer än någon gudstjänst i kyrkan. Av de 36 intervjupersoner, som svarade nej på filterfrågan, menade 33 något av dessa alternativ passa för dem. Materialet är för litet för att något skall kunna sägas om typologiens användbarhet. Påfallande var dock att nästan hälften valde första alternativet, medan det näst sista valdes av blott två intervjupersoner: N

aldrig kristen kommit underfund med att religionen var inbillning .. förstått att vetenskapen är säkrare grund de kristna levde ej som de lärde besvikelse gentemot kyrkan dyrka Gud i naturen

15 4 3 4 2 5

Under alla omständigheter bör även nej-svaren följas upp, och det förefaller möjligt att nå fram till en hygglig typologi. Filterfrågans formulering kan ifrågasättas, utifrån vad som tidigare sagts om en del intervjupersoners benägenhet att antingen svara ja, därför att de är bejakande och sociabla naturer, eller svara nej, därför att de är kritiska till hela sin läggning. Därför arbetades i provundersökningen i Lund med två formulär, det ena med nyssnämnda filterfråga, det andra med frågan: Har Ni någon religion och om j a : i så fall vilken? buddhismen-hinduismenkristendomen-muhammedanismen-gillar det bästa i varje religion-ingen av de nämnda religionerna, utan . . . Resultatet blev detta: Formulär A (N = 149) Räknar Ni er som kristen? Ja Nej Vet inte

Formulär B (N = 120) Har Ni någon religion? % 80 13 5

Ja Nej Vet inte (Om ja) I så fall vilken? buddhismen hinduismen kristendomen muhammedanismen gillar det bästa i varje religion judendomen humanismen

% 78 10 10 — — 73 — 1 2 2

87 För samtliga svaren kan olikheterna bero på slumpen. För ja-svaret enligt formulär A och ja-svaret med kristendomen som närmare bestämning enligt formulär B blir t-värdet så lågt som 1,51, och för vet-inte-svaren 1,49. Riskerna med formuleringen enligt formulär A får därför icke överdrivas. i. c. Religiös livscykel i övrigt Detta är en variabel, som bör införas som komplement till den individuella besöksfrekvensen inom olika religiösa aktiviteter. Den individuella besöksfrekvensen i gudstjänster t. ex. varierar, som provundersökningen i Värnamo visade, under livets lopp: efter 40-årsåldern inträder ej sällan en stegring. 59 Då det f. n. måste lämnas öppet i vad mån den med högre ålder stigande kyrksamheten kan bero härpå eller t. ex. på en nationell trend i form av vikande kyrksamhet i yngre åldersgrupper, kan en undersökning av den religiösa livscykeln bidra till en bedömning av detta intrikata problem. Man kunde gissa på att den ökade medellivslängden medfört en retardering av den religiösa livscykeln, men också att det religiösa genombrott, som i Värnamoundersökningen uppgavs av flera intervjupersoner inom Svenska kyrkan, blockeras av den under yngre medelåldern markerade inriktningen på familj och arbete. En sådan variabel skulle också kunna belysa den aktuella kyrksamhetstrenden. Det måste tills vidare även här lämnas öppet i vad mån den hejdning av kyrksamhetstalens oavbrutna regress, som tycks föreligga, kan bero på förskjutningar i befolkningens ålderspyramid: Genomsnittlig söndaglig besöksfrekvens pr 100 inv.

Stift Linköpings Skara Strängnäs

..

Göteborgs . . . Karlstads Härnösands . . Stockholms . .

omkr. 1940 2,7 6,6 2,5 2,1 5,0 6,7 — 2,7 5,6 1,3

omkr. 1950 3,0 4,3

L9 2,0 4,2 4,9 3,0 2,7 3,6 1,0

omkr. 1960 3,2 5,1 2,0 2,1 5,1 4,6 3,1 2,8 5,8 1,0

Då det är en ny variabel, knappast tillfredsställande genomarbetad, kan endast föreslås några enkla frågor av den typ, som nyttjades i provundersökningen i Värnamo: Hur länge har Ni räknat Er som kristen (som följdfråga på frågan: Räknar Ni Er som kristen?)? Ber Ni numera oftare än 59 S. L. Pressey—R. York 1957, s. 478 ff.

G. Kuhlen,

Psychological development through the life span, New

88 förr/lika ofta som förr/mindre ofta än förr/ (som följdfråga till frågan om böneaktivitet)? När gick Ni till Er andra nattvardsgång? och liknande. 5. Motivation

Motivationerna är av intresse, inte minst därför att till synes religiöst mera neutrala handlingar kan motiveras icke-religiöst. Motivationsmässigt kan en religiöst föga aktiv människa vara bunden vid religionen, så att hon motiverar sina handlingar — eller en del av dem — med hänvisning till religionen, och stundom med större emfas än den religiösa människan. Omvänt kan ett religiöst beteende, som dop och religiös vigsel, motiveras med hänvisning till sed och tradition, till andras önskemål o. s. v. Även kyrkbesök och vissa bönevanor, som bordsbön på julafton, kan ges sådan motivering. Så menar Maslow, att en som regelbundet går i kyrkan stundom kan betraktas som mindre religiös än den, som inte alls går i kyrkan, därför att "1) han går för att komma från sin sociala isolering, 2) han går för att behaga sin mor, 3) religionen för honom är inte ödmjukhet utan ett medel att dominera över andra, 4) det gör honom till medlem i en socialt högre stående grupp". 6 " 5. a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster Den omständigheten, att många räknar sig som kristna, därför att de söker leva rättskaffens och hederligt, antyder, att religionen för en del kan vara den motivation, man faller tillbaka på, när man skall ange varför man lever och handlar som man gör. Ett försök att komma åt sådana motivationer gjordes vid provundersökningen i Lund. Utgångspunkten var en studie av John F. Travers och Russell G. Davis av religionen som drivfjäder hos icke vanartad och hos vanartad ungdom. 61 De menade sig finna, att en del ungdomar var religiöst styrda, andra styrda av medvetandet om den civila rätten, åter andra av lojaliteten mot hemmet, några av lojaliteten mot samhället. Även lojaliteten mot kamraterna kom in som motivation, liksom hänsynstagande till de praktiska följderna. På grundval av dessa resonemang konstruerades följande fråga: Några ungdomar tänkte göra inbrott i en uraffär. En av dem hette Jan. Han hade en god vän, som hette Per. Jan tänkte, att om gänget berättade för Per vad de tänkte göra, så skulle han följa med. Jan gick därför till Per och sa till honom: "I natt skall vi göra en stöt hos urmakare Nilssons". Per tänkte: "Det är riskabelt, men jag kunde verkligen behöva lite pengar". Vad borde Per dessutom tänkt? Välj ett eller flera av följande alternativ: grabbarna skulle tycka att jag är feg, om jag inte följer med •• A. H. Maslow, Motivation and personality, New York 1954, s. 25. *' J. F. Travers—R. G. Davis, Mobile religieux et délinquance, i: Social Compass, 8, 1961, s. 327—346.

89 att stjäla är synd, och därför kan jag inte följa med det kunde betyda ungdomsfängelse för mig, och därför kan jag inte följa med vi skulle aldrig kunna dra oss ur det, för folk skulle veta varifrån vi fått klockorna för de pengarna skulle jag kanske kunna köpa mig en moped jag skulle aldrig kunna berätta hemma var jag fått pengarna ifrån. Alternativen är icke helt lyckade. Främst saknas ett icke-religiöst rättsmedvetande som alternativ, vilket också föranledde några få intervjupersoner att i alternativ 2 ändra "synd" till "orätt". Starka reservationer måste därför anföras mot utformningen av frågans alternativdel. Avsikten var att få fram hur många som var kamrat- och vänstyrda, hur många religiöst styrda, hur många styrda av civil auktoritet (alternativ 3 och 4), hur många som var ego-styrda (5) samt hur många som var familjestyrda. Hänvisande till att gruppen religiöst styrda kan innefatta en del intervjupersoner, som suggererats att välja detta alternativ, därför att ett icke-religiöst samvetsalternativ icke fanns, men som icke anmälde, att de ville ändra alternativet, må siffrorna anföras: N kamrat- och vänstyrda 22 religiöst styrda 210 styrda av civil auktoritet 92 ego-styrda 2 familjestyrda 51 (fler än ett alternativ kunde väljas) Signifikant lägre procent för alternativet "stjäla är synd" visade de intervjupersoner, som förklarade sig vara motståndare till ett statskyrkosystem, signifikant högre de konsekvent troende och de i olika avseenden religiöst aktiva. Men drygt hälften av statskyrkosystemets motståndare gick likväl på detla alternativ, vilket måhända antyder alternativens otillräcklighet. Dock torde försöket ha angivit en teknik, som kan användas. Andra frågor, som äger motivationskaraktär, var en om hur människovärdet bättre skulle respekteras och en om bruket av svordomar. I båda fallen förekom religionen som drivfjäder i huvudsak blott hos de religiöst aktiva och konsekvent troende. Vad gäller respeklen för människovärdet intog demokrati och tolerans tillsammans med allmän upplysning främsta rummen. Andra tänkbara items är ungdomsvården, åldringsvården, strafflagstiftningen och arbetsmoralen. En helt annan teknik har använts av Anna Paiuelczynska vid undersökningar av studerande ungdom i Warschawa. 6 2 Hon bad intervjupersonerna 12 Anna Paiuelczynska, Attitudes des étudiants varsoviens envers la religion, i: Archives de sociologie des religions, 12, 1961, 121 ff.

90 direkt ange vilket samband de menade kunde finnas mellan religion och moral, med följande fyra fasta svarsalternativ: 1. religionen är moralens enda grund 2. för mig personligen är religionen moralens grund, men jag kan också tänka mig att man kan motivera moralen utan religion 3. jag kan inte finna det nödvändigt att motivera moralen med religionen, det räcker med samvetet 4. frågan intresserar mig inte Flertalet romersk-katolskt troende gick på alternativ 2, de icke-praktiserande troende dock på alternativ 3, liksom icke-troende. Anna Pawelczynska bad vidare intervjupersonerna ange, om de i en moralisk konflikt skulle söka stöd i: 1. de religiösa buden, som enda auktoritet 2. de religiösa buden, som en av auktoriteterna 3. den kyrkliga opinionen som en auktoritet. En tredje frågegrupp gällde om man önskade ge kommande barn religiös uppfostran. Samtliga frågegrupperna synes kunna nyttjas även hos oss. Den andra borde dock byggas ut med andra auktoriteter och alternativ. Väsentligt är påpekandet i undersökningen, att den religiösa moralen tycks fylla två skilda funktioner, den ena som moralkälla och grundprincip, den andra som moralsystem, då den betraktas efter sin sociala nyttighet. Till belysning av problemläget överhuvud kan anföras Gordon W. Allports synpunkter på olika metoder i ljuset av motivationsteoriens utveckling. 63 Allport hävdar, med riklig dokumentation, att de indirekta metoderna ofta slår slint, om de användes utan att samtidigt direkta metoder nyttjas. En normal, välanpassad individ med klar målinriktning svarar, enligt Allport, vid ett projektivt test antingen precis så som han skulle svara vid en direkt intervju, eller utan någon som helst för hans personlighet avslöjande mening. Det vore därför slöseri med tid och arbetskraft att införa projektiva test som grundvariabler. Däremot är det uppenbart, att psykoneurotiska individer endast kan undersökas med såväl direkt som indirekt metod. Det kan under alla omständigheter här endast röra sig om ett ganska begränsat urval av individer; då frågan om religion och neuros ändå torde böra ingå i undersökningen på sätt senare beröres och kan tas upp i speciella intensivstudier, kan hela denna fråga om omedvetna motivationer tas upp i det sammanhanget. Det kan härvid förhålla sig ganska olika, men man torde kunna förutsätta, att det lika väl kan finnas omedvetna religiösa motivationer bakom uttalade motivationer av annat slag som icke-religiösa motivationer bakom uttalade •» G. W. Allport, The trend in motivational theory, i: American J o u r n a l of Orthopsychiatry, 25, 1953, s. 107—119. Uppsatsen .även i: Allport, Personality and social encounter, Boston 1960, s. 95—109.

91 religiösa motivationer. Det är här fråga om ett område, där mycket stor varsamhet är av nöden. 5. b. Motivationer för religiös aktivitet och religiös hållning Detta gäller nu också motivationerna för den religiösa hållningen och för deltagandet i religiösa aktiviteter. Man torde även här kunna utgå från att det uttalade motivet är ett faktiskt motiv.6'1 Anger vederbörande ett religiöst motiv, finns ingen större anledning misstänka andra avsikter, såvida det inte är en neurotiker, och även då kan det religiösa motivet vara genuint. Lämpligast synes vara att ställa motivationsfrågan omedelbart i samband med aktivitetsfrågan. Ex. När gick Ni senast i kyrkan? Varför gick Ni? (Om ej gått senaste söndagarna:) Varför har Ni inte gått sedan dess? På samma sätt kan frågan: Räknar Ni Er som kristen? följas upp av motivationsfrågor. Försök härmed bör göras. Hittills har motivationsfrågor medtagits i provundersökningarna endast för deltagandet i rituella handlingar kring liv och död. I Tygelsjö blev resultatet: (Till alla föräldrar, som låtit präst döpa sina barn). N = 47 Varför lät Ni döpa barnet: 0 1. för att det skulle bli kristet 7 2. därför att det är en vacker sed 2 3. därför att barnet kunde behöva Guds välsignelse i livet 5 4. därför att far- och/eller morföräldrarna ville det — 5. därför att alla gjort så i vår släkt 3 6. nej, inget av detta, utan därför att (öppet svar) — (Till alla föräldrar,

som låtit konfirmera

N

6 1

9 3

2 —

33 6

3 — — —

7 — — —•

1 — 1 —

fi

1 —

sina barn). N = 34

Varför lät Ni pojken, flickan konfirmeras: 0 1. därför att han, hon annars inte blivit en riktig kristen 2. därför att han, hon skulle få rätt att gå till nattvarden

Besökt kyrkan antal ggr senaste månaden 1 2 3 4

Besökt kyrkan antal ggr senaste månaden 1 2 3 4 N

" Att som t. ex. Glick och Young utan vidare återföra en religiös attityd på psykologiska och sociala behov och vanor (behov av inre balans, intellektuell och emotionell stimulans, rekreation och social kontakt, hjälp att tjäna andra, andras förväntningar, intellektuell tröghet) innebär helt enkelt ett förnekande av att religionen skulle vara en egen, signifikant faktor i det mänskliga livet. Se P. C. Glick—K. Young, Justifications for religious attitudes and habits, i: Journal of Social Psychology 1943 (17). Denna och liknande s. k. ersättningsteorier måste som ideologiskt belastade betraktas som föråldrade. En annan sak är att sådana behov och vanor kan tänkas ingå i en beskrivning av religionens funktioner.

92 Varför lät Ni pojken, flickan konfirmeras: 0

Besökt kyrkan antal ggr senaste månaden 1 2 3 4

N

— 1

— 2

— 1

— 2

1 7

—

•

!)

1 —

2 1

2 —

2 —

7 1

3. därför att alla kamraterna skulle konfirmeras . . 1 4. därför att det brukas så här på platsen 1 5. därför att det kan aldrig skada med litet clisk vägledning genom livet 1 6. för att han, hon skulle bli mera duglig att möta livet — 7. för att han, hon skulle veta vart man kan vända sig, när man får det svårt — 8. nej, inget av detta, utan därför att (öppet svar) . . — (Endast till gifta). (Om vigts kyrkligt). N = 54 „ ., , ,. . Varför vigdes Ni kyrkligt och inte frikyrkligt eller borgerligt:

1. därför att det var högtidligare 5 2. för att äktenskapet skulle få större helgd 4 3. därför att det då är lättare att vara trogen i äktenskapet 1 4. därför att det kändes tryggare så — 5. därför att vi ville ha Guds välsignelse över värt äktenskap 4 6. därför att släkten tyckte del 2 7. nej, inget av detta, utan därför att (öppet svar) —

Besökt kyrkan antal ggr senaste månaden 1 2 3 4 N 13 5 1 2 16 2 3 5

1 1

—

—

2 4 9 —

27 2 2

Att a n t a l e t ö p p n a svar v a r så litet, k a n möjligen t o l k a s så, a t t a l t e r n a tiven g a n s k a väl t ä c k e r v e r k l i g h e t e n . Å a n d r a s i d a n f å r m a n icke b o r t s e f r å n a l t somliga i n t e r v j u p e r s o n e r valt religiösa a l t e r n a t i v , d ä r f ö r a t t de k ä n t det s o m o m d e b o r d e göra del. Dock t o r d e m a n ä v e n d å få t a d e r a s a n g i v n a m o t i v för gott. E n del h ä n g e r h ä r v i d l a g p å d e n e v e n t u e l l a i n t e r vjuareffekten. Intervjuarna i undersökningen hade emellertid icke någon bias i den r i k t n i n g e n . I p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i S t o c k h o l m p r ö v a d e s o c k s å frågor r ö r a n d e motiv a t i o n e r n a till valet av f r i k y r k l i g r e s p . b o r g e r l i g vigsel, m e d delvis a n d r a fasta s v a r s a l t e r n a t i v . De s o m vigts f r i k y r k l i g t valde f ö l j a n d e a l t e r n a t i v : därför att vi ville ha Guds välsignelse (iver vårt äktenskap därför att vi ville ha församlingens välsignelse och stöd därför att vi ville börja vårt samliv på rätt sätt

N 5 4 1

De religiösa m o t i v a t i o n e r n a d o m i n e r a d e h ä r , e h u r u g r u p p e n ä r för liten för a t t n å g o t b e s t ä m t skall k u n n a s ä g a s o m a l t e r n a t i v e n t ä c k e r eller inte. F ö r den b o r g e r l i g a vigseln m i s s l y c k a d e s d ä r e m o t det u p p s t ä l l d a a l t e r n a t i v s c h e m a t , d å flertalet gick u t a n f ö r d e t t a . De religionen n e g e r a n d e m o t i v a t i o -

93 ner na av typen "äktenskapet har icke med religionen att göra" var icke de avgörande. För den kyrkliga vigseln har för båda provundersökningarna, där dessa items var med, alternativen skattats dels som religiösa, dels som sekidära: Religiösa motivationer items nr

Sekulära motivationer items nr

1,3

2,4,5 3, 4, 5, 6 1,3,4,6

dop konfirmation . . . vigsel

1,2,7

2,5

Resultatet antyder, alt i slorstadsmiljö de religiösa motivationerna är mera sällsynta, om den kyrkliga gruppen undantas:

Motivationer

dop religiösa sekulära konfirmation religiösa sekulära vigsel religiösa sekulära

Tygelsjö besökt kyrkan antal ggr senaste månaden 0 1 2 3 4 N N N N N

Stockholm A-gruppen K-gruppen S:a N

N

12 5

9 1

16 3

3 1

15 1

55 11

3 18

18 4

5 3

9 3

11 7

3 3

12 5

40 21

4 9

11 9

8 8

7 4

3 —.

12 5

43 21

3 10

20 4

4 Anmärkas måste, att flera intervjupersoner valt såväl religiösa som sekulära motivationer, varför en alltför hård renodling icke låter sig göra. Det bör också diskuteras och eventuellt experimentellt prövas, om ovana vid religiösa verba liseringar och skygghet inför dessa någon gång kan ligga bakom valet av sekulärt motiv. Det är möjligt, att också nyttja en annan teknik vid studiet av motivationerna vid de rituella handlingarna kring liv och död. Härvid har utgåtts från hypotesen, att den stora uppskattningen av kyrkliga livs- och dödsritual skulle bero på att de är officiella akter, som icke kräver religiöst engagemang men ändå fyller funktionen att underlätla övergången till ett nytt livsskede. Det är främst L. Neundorfer, som sökt förklara den stora uppskattningen av dessa riter på delta sätt: det rör sig om officiella akter, och vad som önskas är inte råd eller tröst utan en akt. Folk skulle komma till prästen inte för att få personlig hjälp, utan kontakterna med prästen skulle vara arrangerade och bestämda till sitt rollinnehåll på förhand. Prästens karak-

94 tär och kunskap skulle betyda föga, blott han vore auktoriserad att utföra dessa akter. Själva akten skulle inte kräva att den personliga ställning, som den har som önskar akten, undersökes eller efterfrågas, tvärtom skulle det vara närmast tabu-belagt att göra så, och också om en människa ej hör till kyrkan, skulle hon mena sig ha rätt till akter av detta slag. Man får inte såra en bortgångens minne genom att låta honom lämna denna världen utan kyrkans välsignelse. Tillgången till dessa ritual skulle vara en medborgerlig, civil rättighet. 65 I Tygelsjöundersökningen prövades åtminstone en aspekt av denna hypotes. Det ansågs möjligt att genom vissa items utröna, om man vid dessa ritual också önskade personlig kontakt, personliga råd och personlig tröst. Materialet visar, att Neundorfers tes i denna kommun icke besannades: Besökt kyrkan, antal ggr senaste månaden:

0 1 2 3 4

% somi önskar tr öst och personliga råd av prästen i s amband med jordfä stnir ig av anhöi riga N

53 69 50 57 79

19 13 12 7 19

I Stockholm prövades ett ytterligare utbyggt schema för studium av det personliga engagemanget i det kyrkliga dödsritualet, och inte heller här kan Neundorfers hypotes sägas ha helt besannats, ehuru det förefaller som skulle det finnas en grupp, vilken svarar mot Neundorfers beskrivning:

Om någon av Era närmaste låg för döden, skulle Ni önska att präst kom och gav honom/henne nattvarden? Ja Nej Vet inte Skulle Ni önska att präst kom och sökte inge den döende tröst och frimodighet? Ja Nej Vet inte Skulle Ni önska att präst kom och höll en kort andaktsstund? Ja Nej Vet inte

A-gruppen N

K-gruppen N

9 12 9

—

13 11 6

25 2 5

9 15 6

24 3 2

25 5

•5 L. Neundorfer, Office and service. The function of the church in modern society, i : Social Compass 1960 (7), s. 293.

95 A-gruppen K-gruppen N N Om någon av Era närmaste gått bort skulle Ni då önska att präst besökte Er? Ja Nej Vet inte Skulle Ni önska att präst i samband med jordfästningen gav Er tröst och personliga råd? Ja Nej Vet inte

9 16 5

25 3 5

11 15 5

26 3 4

På motsvarande sätt kan för dop, konfirmation och vigsel ett antal items införas, vilka prövar förekomsten av religiöst engagemang i dessa ritual. Även motivationerna till kyrkbesök och andra religiösa aktiviteter vid sidan av livs- och dödsritualen torde kunna studeras genom direkta frågor. Som exempel kan anföras de av Heinz Hunger i en tysk ungdomsundersökning nyttjade frågorna rörande kyrkbesök: 66 Jag går i kyrkan därför att: A mina föräldrar vill det R jag är van vid att göra det C jag gärna sjunger D mina vänner också går E en predikan intresserar mig F jag tycker om stämningen i kyrkan G jag där kan glömma vardagens bekymmer H jag tycker om prästen I Gud befallt det K jag gärna går till nattvarden Önskvärt är att i alla dessa motivationsinstrument de religiösa motiven icke placeras på särskilt framträdande plats bland svarsalternativen. 5. c. Meningsanalys Många skäl kan anföras för utnyttjandet av den av främst Charles E. Osgood utarbetade semantiska differentialtekniken för studium av den mening, som olika ord har för människor. 67 Ett stort antal intervjupersoner har förklarat sig vara kristna, men däri uppenbarligen inlagt ganska olika innebörd, vilket framgår av valen av alternativ hur man blivit en kristen. Begrepp som "social rättfärdighet", "solidaritet" och "kärlek till nästan" användes än med kristligt-religiös anstrykning, än med icke-religiös innebörd. Då instrumentet för denna teknik är förhållandevis omfattande, synes " H. Hunger, Evangelische Jugend und evangelische Kirche, Gutersloh 1960, s. 230 f. •' Ch. E. Osgood—G. J. Suci—R. H. Tannenbaum, The measurement of meaning, Urbana, 111. 1957.

98 e n viss a v g r ä n s n i n g k u n n a ske så, a t t e n d a s t p a r t i e l l a g r u p p e r i n o m den s t ö r r e i n t e r v j u u n d e r s ö k n i n g e n t a r s t ä l l n i n g v a r och en till ett s å d a n t fråges c h e m a . Å t m i n s t o n e b e g r e p p e n " k r i s t e n " och "social r ä t t f ä r d i g h e t " s y n e s b ö r a ingå. I p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i L u n d p r ö v a d e s ett för d e t t a tillfälle k o n s t r u e r a t test r ö r a n d e ordet en kristen: ! 2 1 . D e n e n a m ä n n i s k a n m e n a r inte alltid r i k t i g t d e t s a m m a s o m d e n a n d r a , ä v e n o m de b å d a a n v ä n d e r s a m m a o r d . Vi vill veta v a d Ni m e n a r m e d en kristen. T ä n k p å o r d e t kristen och a n g e vad Ni själv a n s e r i v a r j e h ä r n e d a n a n f ö r t fall. S v a r e n skall p l a c e r a s i r u t o r n a , allt efter h u r n ä r a de k o m m e r o r d e n till v ä n s t e r eller till höger. O m Ni t y c k e r p r e c i s så som det s t å r l ä n g s t till v ä n s t e r eller l ä n g s t till höger, s v a r a r Ni så h ä r : ödmjuk

: : : högmodig eller ödmjuk : • : • : :_x_ högmodig Tycker Ni att ordet till vänster eller ordet till höger inte passar precis, men nära på, sätter Ni X i rutan näst intill den yttersta, d. v. s. så: ödmjuk

Ji_:

;

:x :

:

: : : : högmodig eller så: ödmjuk j ; ; :x : högmodig : Om ordet till vänster eller ordet till höger passar sämre än så, men inte är helt ur vägen som beskrivning på en kristen, enligt Er mening, sätter ni X i rutan därefter, antingen så: ödmjuk : :x : : : : högmodig eller så: ödmjuk : ; • :x : : högmodig Vilken sida Ni väljer (ödmjuk eller högmodig) beror naturligtvis på vad Ni själv tycker. Skulle inget av de två orden passa bättre än det andra, eller bägge vara lika oanvändbara som beskrivning på en krislen, sätter Ni X i rutan i mitten: ödmjuk : : :x : : : högmodig Ibland får Ni kanske en känsla av att ha sett samma ord förut i raden av ordpar. Så är dock inte fallet, och försök därför inte erinra Er hur Ni svarat förut. Tag i stället ställning till varje ord för sig. En kristen är en som man gillar : : • i : : en som man ogillar en som har respekt en som ej har med sig • : : : : : respekt med sig en som föregår med en som ej föregår med gott exempel : : : : : : gott exempel pålitlig : : : : : : opålitlig en som håller sig en som ej håller framme : : ; : : : sig framme en som förstår en som inte förstår sådana som mig : : : : : : sådana som mig kamratlig : : : : : : okamratlig

97 en som man gärna lyssnar till en som inte fördömer

: •

en som har framåtanda

:

: ;

: :

: •

: :

;

;

:

;

;

;

en som inte är nyfiken rättvis lugn snäll hjälpsam

: : : : ;

: : : : :

: : : : ;

: : : : :

: : : : :

: : : : :

en man kan tala med äkta en som tror på Gud modern (i åsikter) ärlig populär en som ber gladlynt ödmjuk mild gör nytta (i samhället) mänsklig modig arbetsam

: : : ; : : : : : :

: ; : : ; : ; : ; :

: : : ; : : : :

:

:

: ;

: ; : : :

: : : ; : : ; ; • j : : : :

: : : : : : ; : j : : ; : ;

: : : : : : : : j : : : : ;

en som man vill likna

:

:

:

;

:

:

; : ;

:

:

en som man ogärna lyssnar till en som fördömer en som inte har framåtanda en som är nyfiken, lägger sig i allt orättvis orolig, nervös elak ohjälpsam en som man ej kan tala med falsk, hycklande en som ej tror på Gud omodern (i åsikter) oärlig ej populär en som inte ber sorgsen högmodig sträng ej gör nytta (i samhället) omänsklig räddhågad lat en som man ej vill likna

I besparingssyfte avstods från en faktoranalys m e d s y m m e t r i s k a korrel a t i o n e r . I stället u t v a l d e s t r e g r u p p e r för en e n k e l j ä m f ö r e l s e i t e m för i t e m : e n g r u p p teologie s t u d e r a n d e , s o m u n d e r s ö k t e s p a r a l l e l l t m e d d e n s t ö r r e p r o v u n d e r s ö k n i n g e n (N = 3 8 ) , v i d a r e i n t e r v j u p e r s o n e r , s o m f ö r k l a r a d e a t t d e r ä k n a d e sig s o m k r i s t n a , m e n i c k e b e s ö k t k y r k a n p å e t t å r ( " f ö r r ä t t n i n g s k r i s t n a " , N = 4 0 ) , s a m t s l u t l i g e n de i n t e r v j u p e r s o n e r , s o m s v a r a d e nej p å f r å g a n o m d e r ä k n a d e sig s o m k r i s t n a (N = 2 0 ) . F ö l j a n d e m o t s a t s p a r s a k n a d e s i g n i f i k a n s för alla t r e g r u p p e r n a , d å svar e n s a m l a d e s i m i t t r u t a n , och u n d a n t o g s d ä r f ö r f r å n d e n f o r t s a t t a a n a lysen : populär — ej populär modern — omodern (i åsikter) en som håller sig framme — en som inte håller sig framme gladlynt —• sorgsen en som inte är nyfiken — en som är nyfiken, lägger sig i allt en som har framåtanda — en som inte har framåtanda lugn — orolig, nervös ' — Kyrka-stat

98 För övriga items framkom karakteristiska och väl samlade utslag, och dessa items grupperades efter avståndet mellan de tre olika gruppernas utslag från vänster räknat. Först kom ett item, där alla tre grupperna hade sina svar samlade längst till vänster: en som tror på Gud — en som ej tror på Gud. Därefter kom ett item, där de icke kyrkbesökande kristna låg ett steg åt höger, men teol. stud. och icke-kristna längst åt vänster: en som ber — en som inte ber. Dessa två items skilj de sig från alla de andra genom att svaren för alla tre grupperna låg mera samlade åt vänster än några andra items. Det kunde då antagas, att här förelåg en för alla gemensam innebörd i ordet kristen, ehuru med en liten glidning i riktning mot betydelseförlust hos de icke kyrkbesökande kristna. Denna faktor kunde på grundval av formuleringen av dessa items i jämförelse med de andra kallas för den religiösa. En stor grupp items visade överensstämmelse i svaren mellan teol. stud. och de icke kyrkbesökande kristna, medan däremot de icke-kristna här samlades i mitten, vilket måste tolkas som avsaknad för dem av denna innebörd i ordet. De två förstnämnda grupperna hade svaren samlade längst till vänster på följande items: en som inte fördömer — en som fördömer äkta — falsk, hycklande ärlig — oärlig ödmjuk — högmodig mänsklig — omänsklig hjälpsam — ohjälpsam rättvis — orättvis pålitlig — opålitlig en man kan tala med — en som man ej kan tala med samt samlade ett steg från vänster på följande: gör nytta (i samhället) — ej gör nytta (i samhället) arbetsam — lat en som förstår sådana som mig — en som inte förstår sådana som mig En analys av dessa items föreföll ge till resultat, att här förelåg två olika betydelser av ordet kristen, en etisk-moralisk och en som antydde samkänsla med alla som kallar sig kristna (en som förstår sådana som mig — en som inte förstår sådana som mig, en m a n kan tala med — en som m a n ej kan tala med), för vilken innebörd närmast ordet sympatetisk skulle vara täckande. Såväl den etisk-moraliska som den sympatetiska innebörden i ordet kristen saknades hos de icke-kristna, men var gemensam för de båda andra grupperna. Två items skiljde sig från de andra genom att teol.stud. här låg längst åt vänster, men icke kyrkbesökande kristna ett steg därifrån åt höger:

99 en som man vill likna — en som man ej vill likna modig — räddhågad Även här antogs en bestämd betydelse föreligga, på grund av avvikelserna i svarsmönstren från övriga items. Den torde kunna benämnas den aktiva. Även här saknade betydelsen relevans för den icke-kristna gruppen. Den sista gruppen av items med sinsemellan likartat svarsmönster utgöres av följande: en som har respekt med sig — en som ej har respekt med sig en som föregår med gott exempel — en som ej föregår med gott exempel kamratlig — okamratlig en som man gärna lyssnar till — en som man ogärna lyssnar till snäll — elak mild — sträng en som man gillar — en som man ogillar Den betydelse, som kan vara den gemensamma för dessa items, torde kunna beskrivas som värderande. Det intressanta är, att här den icke kyrkbesökande kristna gruppen i samtliga fall har svaren samlade längst till vänster, teol.stud. däremot ett steg åt höger (två steg åt höger på item en som man gillar — en som man ogillar). Denna värderande innebörd saknas hos de icke-kristna, men är uppenbarligen starkare hos de icke kyrkbesökande kristna än hos de kyrkkristna. Analysen har gett till resultat, att ordet en kristen för samtliga tre grupper h a r en religiös innebörd, dock något svagare hos de icke kyrkbesökande kristna än hos de icke-kristna och hos de kyrkligt aktiva kristna. För båda kristna grupperna finns en moralisk och en sympatetisk innebörd, hos de kyrkligt aktiva kristna en mera aktivistisk innebörd än hos de ickekyrkbesökande kristna, vilka däremot har en avgjort starkare känsla för en honnörsinnebörd i ordet. De icke-kristna inlägger å andra sidan ingen av dessa senare betydelser i ordet, ej heller en moralisk. Deras avståndstagande synes därför religiöst motiverat, medan den kyrkligt aktiva gruppen förefaller motivera sin hållning främst religiöst, moraliskt, sympatetiskt och aktivistiskt. Den kyrkligt inaktiva gruppen av kristna synes främst motivera sin hållning till kristendomen moraliskt, sympatetiskt och socialt värderande. En analys av detta slag torde också skilja ut de olika upplevelsefält, där religionen uppträder för en individ: hos de kyrkligt aktiva finns ett religiöst, ett moraliskt, ett sympatetiskt och ett aktivistiskt upplevande av religionen, hos de kyrkligt inaktiva däremot främst ett moraliskt, ett socialt värde- och prestigeladdat och ett sympatetiskt upplevande. Hos de icke-kristna synes däremot religionen icke fattas annat än som en blott religiös upplevelse. Det måste tillfogas, att denna analys blott är provisorisk och icke ämnad att föregripa en egentlig faktoranalys. Den kan dock illustrera betydelsen av denna variabel.

100 Innebörden

i ordet "en kristen"

för tre valda

grupper

Genomsnittlig svarsfördelning, item för item. Dimension Religiös

Moralisk

Sympotetisk

Aktiv

Prestiqevörde runde

• teologie studerande • ip, som icke besöker kyrkan, men onda • ip, som icke r ä k n a r sig som kristna

räknar

sig som k r i s t n a

6. Opinion

6. a. Opinionsitems,

inklusive

attityden

till

statskyrkan

Attityden till statskyrkosystemet synes böra ingå i denna del. Redan i inledningen har redogjorts för försök med item av detta slag i provundersökningen i Lund. Att denna attityd tages upp som opinionsitem betyder icke, att den förutsattes sakna djupare implikationer. Undersökningen i Lund visade t. ex., att med en positiv attityd till nuvarande ordning kyrkastat är förenade ej blott en uppfattning, att samhället skulle vinna på att

101 religionen fick större inflytande än nu, utan också en tendens att falla tillbaka på religionen, när det gäller att ange en moralmotivation. Främst synes den frågan böra angripas, om statskyrkosystemet för många betyder, att religionen är något naturligt och självklart, något som hör till själva världsordningen, och om därför en förändring i relationerna mellan stat och kyrka i riktning mot ett lossande av banden för dessa människor skulle innebära, att religionen som sådan ifrågasattes, åtminstone till sin universalitet. I så fall kunde detta för denna grupp tänkas medföra otrygghet och ovisshet, måhända också i fråga om vissa grundläggande värderingar, förutsatt att dessa värderingar har denna motivationsgrund. Vi vet varken hur stor grupp det skulle kunna röra sig om, eller ens om det finns någon sådan grupp. Måhända skulle även här en meningsanalys vara befogad, då del onekligen här föreligger ett stort och väsentligt problem, vilket rymmer inte bara frågan om betydelsen för den enskilda människan av en officiell sanktionering av religionen, utan också frågan om betydelsen av fastheten i traditionen. Om för många religionen är angelägen i vissa situationer därför att den företräder något fast och oföränderligt (som bundenheten vid de kyrkliga ritualen låter ana 68 ) skulle då initierandet även ny ordning rubba en del människors värderingar? Även attityden till ett frikyrkligt system synes böra ingå. Måhända kunde då också en fråga om vilken kyrka eller vilket samfund, som enligt ip:s mening betyder mest i dagens svenska samhälle, ingå. En sådan fråga ställdes i provundersökningen i Lund. Drygt 80 procent svarade Svenska kyrkan, 9 procent frikyrkorna. Det är emellertid uppenbart, att frikyrkorna här åtnjöt ett förtroende långt utanför de egna leden — i hela urvalet fanns blott 1,5 procent frikyrkomedlemmar. Möjligen skulle utslaget ha blivit ett annat, om icke fasta svarsalternativ nyttjats; främst torde i så fall procenten icke svarande (10 procent) blivit högre. Av visst värde torde ett opinionsitem som följande, i provundersökningen i Lund nyttjade vara: Tror Ni att människor kommer att gå mer i kyrkan i Sverige om 10 år än de gör idag? Ja, det tror jag 13 % Vet inte 49 % Nej, det tror jag inte 36 % Icke svarat 2 % Ett annat item, som kan äga viss betydelse, är redan anfört i inledningen: Anser Ni att samhället skulle vinna på att religionen fick större inflytande än den har idag? Här blev, som redan anförts, utslaget ett något annat, i det 68 procent menade, att samhället skulle vinna härpå. 88 Därom är de forskare, som sysslat med de religiösa ritualen ense, Radcliffe-Brown, Malinowski, Warner, Neundorfer, v. Gablentz m. fl.

102 6. b.

Opinionsbildning

Här skulle närmast vara fråga om hur opinioner i religiösa frågor, inklusive den om statskyrkosystemet, bildas och lever vidare. I provundersökningen i Stockholm togs en del items rörande den religiösa opinionsbildningen med, i huvudsak i överensstämmelse med Katz' och Lazarfeld's tvåstegshypotes i dess svenska bearbetning av C. O. Melén.69 Som testfrågor användes tre aktuella problem: kvinnliga präster, statskyrkosystemets avskaffande, alkoholhalten i nattvardsvinet. Opinionsbildare i dessa frågor skulle främst präster (för frikyrkliga gruppen pastorer), särskilda experter och sakkunniga i utredningar och departement vara:

präster (pastorer) politiker särskilda experter pressen ip ingen uppfattning

A-gruppen N

B-gruppen N

K-gruppen N

10 3 7 2 4

3 5 6

2 2 6

Som opinionsförmedlare tycks främst hustrun eller mannen eller någon annan släkting fungera. Dock måste anmärkas, att åtminstone en av de i undersökningen ingående testfrågorna var utan egentlig opinionskaraktär, liksom att urvalet var för litet för att någon slutsats skall kunna dragas om hur opinionskedjan här bör kartläggas. De religiösa opinionerna förefaller icke ha samma styrka som de politiska, med vissa undantag, och detta försvårar prövningen av tvåstegshypotesen på sådant material. Moralen religiös variabel? Etiska och moraliska variabler har som synes icke införts som särskilda religiösa variabler i den föreslagna kartläggningen av religionens förekomst. Anledningen är inte bara att härigenom en undersökning av religionens betydelse för människornas moral skulle äventyras. Att först gruppera ip efter styrkan av religiös moralövertygelse och moraluppfyllelse och sedan undersöka hur detta påverkar moralen, leder till cirkelbevis. Svårigheter av moralisk eller liknande art får icke i och för sig anses diskvalificerande för tillräknandet av en religiös livshållning. Härigenom skulle den religiösa gruppen renodlas på ett även ur religionens egen synpunkt otillbörligt sätt. 70 Ännu mera betyder emellertid det förhållandet, att moralen även i religiös mening är ett visserligen av religionen på olika sätt •B C. O. Melén, Den politiska opinionsbildningen i Holmsund. Data från beredskapsn ä m n d e n s surveyundersökning i Holmsund u n d e r våren 1960. Stencil 1960. 70 Så sker om m a n t. ex. söker avföra "alkoholister" från den religiösa gruppen såsom personer, som inte är i "djupare mening religiösa".

103 avhängigt, men ändå från denna skilt område. Högsta tänkbara moral torde icke i någon religiös uppfattning vara i och för sig kvalificerande, inte ens i den mest utpräglade förtjänstfromhet. Många menar i stället, att t. ex. Nya testamentet placerar den moraliskt sjunkne närmare den äkta religiositeten än den moraliskt fullkomlige, därför att den förre befinner sig i ett nolläge, där människan kan öppna sig för Gud. Man kunde visserligen mena, att det skulle finnas en religiös moral, skild från annan moral. Rettig och Pasamanick h a r försökt urskilja en sådan, den s. k. B-faktorn i deras moralvärdestest, 71 men resultatet måste anses ganska torftigt. Följande items skulle ingå i denna B-faktör: (Är det rätt eller fel att göra så här:) 39. Att söka förströelse på söndagen istället för att gå i kyrkan. 49. Att inte tro på Gud. 33. Att söka skilsmässa på grund av att man inte trivs tillsammans, förutsatt att makarna är överens om att skiljas och inte har några barn. 25. Att inte stödja religionen, när man kan göra det. 36. Att ta sitt eget liv (förutsatt att man är ensamstående och inte har några nära släktingar). 37. Att profanera eller häda. 20. Att inte ge till välgörande ändamål, när man kan göra det. 32. Att i det äktenskapliga sexuella umgänget bruka preventivmedel. 3. Att ha föräktenskapliga förbindelser. 6. Att flickor röker cigaretter. 50. För en man att inte gifta sig med en flicka, som han älskar, därför att hon har lägre social ställning. De fyra sista items kan knappast anses i och för sig implicera en religiös livshållning, låt vara att 32, 3 och 6 kan sammanhänga med en sådan. 72 Om de fyra första, vilka gav de största utslagen vid faktoranalysen, kan visserligen sägas, att 39, 49 och 25 klart visar, att religionen som sådan för människan kan få en normativ dimension, men därmed är ej sagt, att denna dimension låter sig mätas med items av denna typ. B. Insamling av data till belysning av religionen som personlighetsfaktor Utgår man — som här tidigare skett — från individen som undersökningsenhet, blir en kartläggning av religionens förekomst som personlighetsfaktor naturlig och önskvärd. Samspelet mellan religion och personlighetsstruktur innesluter även moralbildningen och den individuella anpassningen, och det är ett väsentligt problem vilken roll religionen här spelar i personlighetsdaningen och personlighetsstrukturen. 71 S. Rettig—B. Pasamanick, Changes in m o r a l v a l u e s : a factorial study, i: American Sociological Review 1959 (60), s. 856—863. 78 Däremot synes flera av deras items böra ingå i moralvariabeln i det följande, då de kan anses m ä t a förekomsten av en av kristen etik påverkad moraluppfattning.

104 Då religionen här måste ställas i relation till andra personlighetsfaktorer, är en viss bredd av nöden. Det saknar icke heller för bedömningen av religionens roll sitt intresse, om motsvarande funktion för en del människor fylles av en annan, positivt bestämbar faktor. Provundersökningarna låter ett sådant förhållande framskymta, såtillvida som de båda extremgrupperna "starkt religiösa" och helt och positivt "icke-religiösa" båda visar sig få högsta siffrorna på moralindices och en del anpassningsitems. De lägre siffrorna föreligger för den breda mellangruppen med mycket varierande förhållanden till religionen, i flera sammanhang, som kyrkbesök, rena marginalförhållanden. Det kan misstänkas, att extremgruppen längst bort från den "religiösa" gruppen även den har en starkt profilerad livshållning och livsåskådning, och det är då för bedömningen av religionens roll nödvändigt att positivt känna denna, i viss mening med religionen likartade faktor. Möjligheterna att rent allmänt vetenskapligt studera olika värdesystem har visserligen bedömts mycket olika. 1954 kunde emellertid Catton uppvisa, att det inte är omöjligt att mäta förekomsten av skiftande värderingar, då även värderingar av typen "oförytterliga värden". 73 Catton fick en del präster att ange olika värden, som de trodde äga "infinite worth" för mänskliga varelser överhuvud, och kunde så ställa upp sex abstrakta värden, vars förekomst undersöktes genom parvisa jämförelser, genom rankning och genom enkel bedömning av vilka värden svarspersonerna ansåg vara av "infinite worth". De värden Catton så lät undersöka var: (A) (B) (C) (D) (E) (F)

Human life itself Man's creative achievements (such as art, democracy, and philosophy) Wholesome cooperation with our fellow men for a happier life for all Worship of God and acceptance of God's will Fullest development of the moral character of mankind Fullest development of human intelligence and human abilities.

I provundersökningen i Tygelsjö visade sig emellertid, att ett instrument som Catton's är svåranvändbart åtminstone på ett urval ur normalpopulationen. Värdena uppfattas med nödvändighet som alltför abstrakta och ställningstagandet till dem kräver en hög grad av teoretiskt tänkande. Även om redan rangordningsförfarandet beredde svårigheter för många, så var den avgörande svårigheten själva begreppsdefinitionerna. Vad menas med "det mänskliga livet i sig självt", med "demokrati" o. s. v.? Morris' livsvägstest slog bättre ut, och måhända kan Catton's instrument konkretiseras på liknande sätt och förenklas genom att den parvisa jämförelsen slopas. Likväl måste betänkligheterna mot Catton's metod kvarstå, av den anledningen, att den atomiserar värdesystemen i alltför hög grad. Vad som är av intresse är i första hand de välstrukturerade åskådningarna och 78 W. R. Catton Jr, Exploring techniques for measuring h u m a n values, i: American Sociological Review, 19, 1954, s. 49—-55.

105 livshållningarna i deras helhet, i andra hand större eller mindre fragment av dessa, vilka kan tänkas ingå tillsammans med religiösa värderingar och föreställningar i mellangrupperna. Som beroende variabel kunde dock Catton's värdeskala nyttjas. Detsamma gäller Scofts metod för mätning av moralideal, även denna prövad i Tygel sjöundersökningen. 74 Scott hade funnit, att de ideal, eleverna i ett fundamentalistiskt college omfattade, huvudsakligen gick ut på hårt arbete, respekt för auktoriteter, självständighet; dessutom ville de gärna vara omtyckta. Sociala talanger värdesattes mindre, liksom anspråkslöshet och demokratisk likställighet. I provundersökningen i Tygelsjö differentierade det scottska instrumentet icke så illa, men som oberoende variabel låter det sig icke nyttjas, av samma skäl som för det cattonska, då helheten saknas. Skulle ett för värde- och idésystem överlag användbart instrument utarbetas, skulle det på forskningens nuvarande ståndpunkt bli fråga om ett arbete, som icke kan beräknas ge resultat annat än på mycket lång sikt. Däremot kan, med referensgrupptillhörigheten som oberoende variabel, vissa jämförelser ske. Det synes emellertid så väsentligt att intensivundersöka de värde- och idésystem, som hör till andra referensgrupper än de religiösa, att det bör övervägas, om inte den större undersökningen borde följas av en arbetskonferens för diskussion av hela detta problem och med befogenhet att utföra smärre intensivundersökningar, för att följa upp icke-religiösa värderingar och livshållningar och deras roll i personlighetslivet. Visst intresse knyter sig här till värderingarna och värdestrukturerna hos de ur Svenska kyrkan utträdda. Provundersökningen i Stockholm antydde, som framgår nedan i framställningen om försöken med Morris' livsvägstest, vissa skillnader i värderingarna. Likaså visade de utträdda högsta talen på M-faktorn (mod) i det likaledes nedan beskrivna moralinstrumentet. I viss mån synes därför de utomreligiösa värdesystemen och värdestrukturerna och deras roll i personlighetslivet kunna belysas med dessa nedan föreslagna undersökningsinstrument. Dessa måste då i bearbetningen kunna nyttjas som oberoende variabler. Å andra sidan torde man icke ha rätt att vänta sig alltför mycket av jämförelser just mellan utträdda och icke-utträdda. En av fil. stud. Gertie Hansson utförd intervjuundersökning i Lund, med jämförande analys av och mellan grupper, som omfattar samma värdesystem, men av vilka en del utträtt, andra icke, visade, att de avgörande skillnaderna icke gick mellan de utträdda och icke-utträdda, utan mellan de större grupper, ur vilka dessa två typer av intervjupersoner dragits. Dessa grupper var romerska-katoliker, med katolska kyrkan sympatiserande, frikyrkliga, 74 W. A. Scott, Empirical assessment of values and ideologies, i: American Sociological Review, 24, 1959, s. 299—310.

106 ateister och slutligen en grupp med okänd eller osäker hållning till religionen. Genomgående var i huvudsak blott en större av ip själv deklarerad självständighet i inställningen till religionen hos de utträdda, medan de icke-utträdda oftare återförde sin nuvarande inställning till religionen på inflytandet från föräldrarna. De utträdda utgör en alltför heterogen grupp för att lämpa sig för en intensivundersökning med den bredd, som erfordras, för att utomreligiösa värdesystems och värdestrukturers roll i personlighetslivet skall kunna bedömas. Såväl Morris' livsvägstest som Havighurst-Tabas moralinstrument synes emellertid, i förening med referensgruppsvariabeln, skänka en viss bredd. En annan svårighet, som också kunde hänskjutas till en arbetskonferens eller ett symposium, sedan materialet i huvudundersökningen insamlats, gäller själva personlighetstypen och dess betydelse. Som redan nämnts föreligger från provundersökningarna för vissa variabler så lika resultat för de båda extremgrupperna "starkt religiösa" och helt "icke-religiösa", att en snarlik personlighetstyp hypotetiskt kan antagas. På forskningens nuvarande ståndpunkt synes det emellertid mycket svårt att i en större intervjuundersökning införa personlighetstypen som oberoende variabel. Att denna dock är av intresse såväl för undersökning av religionens moralfunktion som för kartläggning av religionens roll vid anpassning av olika slag, framgår redan av Havighurst-Tabas typschema för personligheten u r karaktärssynpunkt. Utan att närmare ta ställning till detta typschema i övrigt vill jag endast anföra det för att åskådliggöra vikten av att en bedömning av religionens moralfunktion icke sker utan hänsynstagande till personlighetstypen och därmed de personliga och individuella förutsättningarna. Detta typschema demonstrerar de stora olikheterna i motivationskällorna till de moraliska värderingarna. 7 5 Havighurst och Taba delade upp de undersökta personerna i fem typer, genom en empirisk bedömning, icke som resultat av teoretiska överväganden: The Self-Directive Person The Adaptive Person The Submissive Person The Defiant Person The Unadjusted Person För de submissiva var moralens källa huvudsakligen auktoriteter av aågot slag: samhälle, föräldrar, skola, kyrka. Om auktoriteterna var överens, blev moraluppfattningen helgjuten, eljest kunde sprickor uppstå i den moraliska värderingen. För de självstyrda är däremot moralens källa ofta en fri, personligt « R. J. Havighurst—Hilda Taba, Adolescent character and personality, New York 1949.

107 vunnen övertygelse, vilket gör deras moraluppfattning visserligen mindre skarp men mera skyddad mot allvarliga sprickor. De adaptivas moral består ofta i ren anpassning och konformitet med den miljö de lever i eller vill accepteras i. En del av dessa är ambitiösa och uppåtsträvande och drivs i sin moral ej sällan av rädsla att "ha fel". En annan grupp adaptiva personligheter kännetecknas av känslomässig och oreflekterad tillgivenhet, som bestämmer deras moraluppfattning, och här är moralens källa snarast impulsivitet och tillgivenhet för t. ex. föräldrar, eller önskan att vara populär. Havighurst och Taba menar m. a. o., att det finns två nivåer i karaktären: den ena kontrolleras av beröm och kritik från den omedelbara sociala omgivningen, den andra kontrolleras av ideal och värden. Det finns, framhåller de, personer, som aldrig når längre än den första nivån sträcker sig, och för dessa kommer självfallet mera allmängiltiga moraliska värderingar aldrig att få någon egentlig betydelse. Havighursts och Tabas undersökning gällde skolungdom, och religionen kom knappast att få en riktig plats i undersökningen: det var närmast kyrkan som auktoritet, som bedömdes. Själv har jag utifrån HarvighurstTaba analyserat ett äldre av mig insamlat material rörande skolanpassning (från 1955), och därvid funnit, att de regelbundna aftonbönsbedjarna fyllde kraven för definitionen självstyrda, medan icke-bedjarna snarast var adaptiva och då-och-då-bedjarna som mera oroliga kan betecknas som i något fall på gränsen till missanpassning, eljest i stort sett adaptiva eller submissiva. Bed jandet måste ha fyllt en helt annan funktion hos då-ochdå-bedjarna än hos de regelbundna bed j a m a . De senares bättre skolanpassning synes också ha berott på deras personlighetsstruktur i dess helhet, men bedjandet har också varit ett integrerande element i denna. Det finnes därför anledning att rekommendera särskilda symposier för tolkningen av det material, som kan insamlas, såväl vad gäller personlighetslivet som vad gäller det sociala livet, då orsaksfrågorna är mycket svårbedömbara. Även om man nöjer sig med att fråga efter vilken roll och vilken funktion religionen spelar, blir det fråga om mycket vanskliga tolkningar av differenser och samvariationer. Beror skillnaden på religionen eller kan samvariationer med en frekvenskurva längs en religiös variabel bero på att i denna frekvenskurva samtidigt finns en mellankommande faktor, som förstärker den religiösa faktorn? Dilemmat blir inte lättare därför att det i de flesta fall blir fråga om en bedömning snarare än om en bevisning. Vid denna bedömning måste hänsyn tagas till alla kända data, och ofta får forskaren ändå lita till vad sunda förnuftet säger honom. Belysande är de tolkningssvårigheter Stouffer och hans medhjälpare ställdes inför, när de i den stora amerikanska soldatundersökningen under andra världskriget fann ett starkt samband mellan bön och ångest. Blev bed j a m a rädda, därför att de bad, eller bad de,

108 därför att de var rädda? Stouffer hade inga djupintervjuer vad gällde detta att lita till utan fick bedöma det hela utifrån vanligt sunt förnuft. Han sade sig, att mest sannolikt var, att det var fruktan, som drev soldaterna att bedja, inte bönen, som drev dem till fruktan eller förstärkte fruktan. Han kunde ha underbyggt denna bedömning med en del psykologiska studier av bönen, där det framgått, att bönen i de flesta fall är en konstruktiv och personlighetsrestituerande aktivitet. Tar man sikte på religionens roll för den enskilde, synes ett steg i riktning mot en lösning av orsaksproblemet kunna vara, att individen själv skattar betydelsen av religionen i hans liv. Man kan härvid tänka sig två möjligheter. Den ena är, att man gör relativt ostrukturerade intervjuer med olika individer kring frågor om religionens betydelse i deras liv. Den andra är, att man direkt utpekar de områden, där individen skall skatta religionens betydelse i sitt liv. I Värnamo gjordes vissa försök med ostrukturerade intervjuer kring frågan om vad religionen betytt för vederbörande. Där så var möjligt följdes denna personintervju upp med intervju med någon observatör, som kände vederbörande. Ett par exempel. En i den kyrkliga gruppen berättade spontant om sin omvändelse, vilken skedde vid 41 års ålder: Jag körde fast, blev rolös och började grubbla, fann ingen mening i livet längre. jag hade långa perioder av depression och religiöst grubbel. Så slutligen vände jag mig till kyrkan och fann klarhet. Ip hade ovanligt många ogynnsamma items för personlig-social anpassning, och i SCT hade han åtskilliga differenser, tydande på instrumental religiös livshållning. Redan utifrån detta synes det sannolikt, att ip:s egen bedömning av vad omvändelsen betydde är tillfyllest. En i den frikyrkliga gruppen, vilken rymde personer, som genom väckelsen i Värnamo i början av år 1961 tillförts frikyrkliga församlingar där, gjorde följande uttalande om vad den nya religiösa erfarenheten betytt för hennes liv, ett uttalande, som sammanfaller med observatörens (arbetsgivarens) intryck: ip

Hela mitt liv har fått en ny inriktning och blivit ljusare, gladare och tryggare, sedan jag överlät mig till Gud. Man får ett helt annat sätt att se på sina medmänniskor och på sig själv, man blir fördomsfriare och hänsynsfullare.

observatör Ip som dock alltid har varit en "ljus" natur har blivit en bättre människa sedan i vintras. Hon har blivit mycket lugn och harmonisk sedan dess och förändringen är mycket markant. Andra blir tyvärr genom en väckelse intoleranta.

Den andra metoden att säkerställa subjektiva skattningar till vägledning vid bedömningen av orsaksfrågorna angreps i Tygelsjöundersökningen genom att ip fick följande fråga sig förelagd:

109 Hur stor hjälp anser Ni just nu att Ni har av religionen på följande områden: Mycket stor hjälp

Ganska stor hjälp

Inte så mycket hjälp

Ingen hjälp alls

lära känna Gud lära k ä n n a sig själv få goda vänner djupare gemenskap med sina närmaste lösandet av viktiga uppgifter i arbetet bli medveten om andra människors nöd och behov förstå andra människor få hjälp att leva i tro på Gud . . personliga problem handla rätt mot andra Tillförlitligheten i dessa subjektiva s k a t t n i n g a r k a n prövas utifrån en del a n d r a i t e m s , s o m d e m o m f a m i l j e a n p a s s n i n g e n . D e t t a g j o r d e s för ett m a t e r i a l , d ä r d e t v i s a d e sig, a t t j u s t de, s o m u p p g a v sig h a fått m y c k e t stor h j ä l p av r e l i g i o n e n , n ä r det gäller a t t få d j u p a r e g e m e n s k a p m e d s i n a n ä r m a s t e , v a r de, s o m h a d e d e n h ö g s t a p o ä n g e n för f a m i l j e a n p a s s n i n g av alla, m e d a n d e , s o m h a d e — enligt egen s k a t t n i n g — fått s t o r h j ä l p att l ä r a k ä n n a sig själva, h a d e g a n s k a m å t t l i g f a m i l j e a n p a s s n i n g : Familjeanpassning, medeltal items, som är gynnsamma tveksamma ogynnsamma Hjälp av religionen: lära känna sig själv: mycket stor hjälp ganska stor hjälp inte så mycket hjälp ingen hjälp alls Djupare gemenskap med sina mycket stor hjälp ganska stor hjälp inte så mycket hjälp ingen hjälp alls

5,50 5,33 6,12 5,29

2,67 1,89 3,88 2,86

5,33 4,67 3,88 4,14

7,50 5,57 5,15 5,44

3,50 2,71 2,30 3,55

3,00 5,29 4,31 5,00

närmaste:

L ä n g s k y r k b e s ö k s v a r i a b e l n v i s a r sig i T y g e l s j ö e n m e d ö k a n d e s a m h e t större s k a t t a d h j ä l p av r e l i g i o n e n p å f ö l j a n d e o m r å d e n : lära känna Gud lära känna sig själv

kyrk-

110 få hjälp att leva i tro på Gud personliga problem djupare gemenskap med sina närmaste Områden, där däremot religionen skulle ha lika stor betydelse utanför gruppen av kyrkbesökare ä r : bli medveten om andra människors nöd och behov förstå andra människor handla rätt mot andra Isynnerhet sistnämnda område tycks i Tygelsjö vara det område, där religionen betyder mest för dem, som inte går i kyrkan: 47 procent av icke-kyrkbesökarna förklarade, att de hade mycket stor hjälp av religionen, när det gällde att handla rätt mot andra (mot 49 procent av kyrkbesökarna). Religionen tycks här fylla en moralfunktion, vars verkningar ytterligare kan studeras i Tygelsjömaterialet. För möjligheten att med items rörande den subjektiva skattningen av religionens inflytande belysa religionens funktion i personligheten talar också en del material i provundersökningen i Stockholm. Positiva samband med de subjektiva skattningarna av religionens inflytande förelåg för de olika moralfaktorerna på vissa items: Antal gynnsamma påståenden pr svarsperson med svaret Moralfaktor

V* (vänlighet) få goda vänner M (mod) personliga problem handla rätt mot andra H (hederlighet) lösandet av viktiga uppgifter i arbetet A (ansvar) lösandet av viktiga uppgifter i arbetet L (lojalitet) lösandet av viktiga uppgifter i arbetet

mycket

ganskfl

i n t e g&

ingen

stor hjälp

stor hjälp

mycket hjälp

hjälp alls

7,35

7,09

7,17

6,50

7,95 7,68

7,50 7,28

6,78 7,20

7,07 6,57

6,19

6,40

5,55

6,05

3,32

3,35

3,36

3,00

4,19

4,30

4,09

3,89

En reservation, som torde kunna anföras mot bruket av items rörande dessa subjektiva skattningar, skulle vara att individer, som upplever skuld inför frågor rörande religionen, exempelvis på grund av från föräldrar övertagen, men icke förverkligad norm, överbetonar religionens inflytande på dem själva. Det synes därför icke sakna intresse att få även frågorna om skuld och religion belysta.

Ill Allmänna personlighetsdiagnostiska inventorier Ett mycket stort antal sådana inventorier finnes, med ofta sinsemellan olika aspekter på personligheten. Som tidigare anförts, måste emellertid stor tveksamhet uttalas inför dylika inventoriers användbarhet, när det gäller att studera religionens roll. Detta må här något ytterligare belysas. I en färsk undersökning av förhållandet mellan religiös hållning och vissa personlighetsdrag nyttjades delar av Guilford-Zimmerman Temperament Survey.76 Visserligen befanns, att katoliker, som gått i katolska skolor, klart skilde sig från katoliker, som gått i statliga skolor, genom högre utslag för personlighetsdrag som S (sociabilitet), F (vänlighet), E (emotionell stabilitet) och O (objektivitet), men å andra sidan betydde graden av instämmande i katolska religiösa principer mindre. Friedrichs använde år 1957 en mycket differentierad teknik för att jämföra ett personlighetsdrag som "altruism" med olika sociala variabler, bland dem religionen. 77 Resultatet blev för religiositetens del, att inget samband kunde antagas vare sig mellan gudstro och altruism (korrelationskoefficienten blev + 0.12) eller mellan kyrkbesök och altruism. Endast genom att inskränka jämförelsen till ett mera religiöst samhällsmönster kunde Friedrichs finna ett då förefintligt samband mellan altruism och religiositet. Med typologien sacred-secular, i den bestämning den fått av Howard Becker, kunde ett samband på + 0.39 konstateras. Religionen skulle fungera på detta plan i personligheten endast inom ramen för ett äldre samhällsmönster och då fråga vore om en mera sluten religiositet. Edwards, av Åke Bjerstedt bearbetade test på personlig preferens differentierar i faktorer som "affiliation" (lojalitet mot vänner, intresse för andra), önskan att bli hjälpt och bli vänligt behandlad, önskan att hjälpa andra, när dessa har det svårt, uthållighet, känsla av skuld och mindervärde, behov att prestera, vilja att underordna sig, önskan att vara självständig och fri från ansvar. 78 Det täcker därför av många fält i personligheten. Detta test fann Bjerstedt ge vissa karakteristiska utslag för den teologgrupp, som han undersökte, så att teologerna visade större intresse än andra studenter att odla vänskap, men också att själva bli vänligt bemötta, vidare större önskan att hjälpa andra, när dessa har det svårt, större skuldkänsla och större vilja att underordna sig. Däremot skulle de äga mindre uthållighet och heller icke samma prestationsbehov eller samma önskan att vara självständiga och ansvarsfria. Dessa utslag antyder, att testet diffe78 Sister Helena Veronica McKenna, Religious attitudes and personality traits, i : The J o u r n a l of Social Psychology, 54, 1961, s. 379—388. 77 R. W. Friedrichs, An exploratory study of altruism, Univ. Microfilms, Ann Arbor, Mich. 1957. 78 A. Bjerstedt, Universitetsstuderande i teologi och i a n d r a discipliner. Några j ä m f ö relser med utgångspunkt från ett personlighetsschema, i: Pedagogisk Tidskrift, 94, 1958, s. 186—207.

112 rentierar längs en religiös variabel och därför är meningsfyllt i en undersökning som den föreslagna. Det måste betraktas som uteslutet att nyttja sådana inventorier på ett större urval av intervjupersoner. Göres emellertid därför en explorativ delundersökning i anslutning till föreslagna symposier kring problemet religion-personlighetstyp, kunde ett mera omfattande och mångsidigt personlighetsdiagnostiskt testbatteri komma till användning på mindre grupper, representerande olika religiösa ställningstaganden. Några av de här nämnda fälten i personligheten torde också belysas av de nedan beskrivna livsvägs- och moraltesten, och det är därför en öppen fråga, i vad mån de allmänna personlighetsdiagnostiska inventorierna kan betraktas som önskvärda, isynnerhet som tolkningen av resultaten kan vara besvärlig. Något liknande gäller även olika subskalor i MMP1, vilka, som tidigare nämnts, gett högst olika resultat vid applicering på religiöst material. Om en mindre djupundersökning befinnes önskvärd, borde emellertid några av dessa skalor, som L (Lie), O (Si, Social Introversion), Do (Dominance), Ego-Strength Scale, ingå i det större testbatteriet. Däremot kan större tveksamhet råda om användningen av en variabel som "den autoritära personligheten", införd av Berkeleygruppen år 1950 och sedan dess något av en modevariabel i de mest olika sammanhang. 7 9 Vad som kommer mig att tveka inför just denna personlighetsvariabel i detta sammanhang, är att den icke förefaller äga något, vare sig positivt eller negativt samband med religiösa variabler. 80 En personlighetsvariabel, som differentierar så litet på religiösa och liknande variabler, torde utan saknad kunna umbäras. Projektiva test erbjuder sig likaså som en möjlighet att i en mindre intensivundersökning djupstudera religionen i personligheten. Alltför säkra resultat torde dock ej alltid vara att vänta. Ralph Mason Dreger använde i en undersökning i slutet av 1940-talet Rosenzweigs Picture-Frustration Study, Thematic Apperception Test (TAT) och Rorschach, men fann, bortsett från ett par tidigare antydda samband, att de undersökta grupperna, varav en religiöst konservativ och en religiöst liberal, i stort sett kunde anses som urval ur samma population, vad gällde personlighetsfaktorerna. 8 1 "•' Jfr W. McCord, J. McCord, A. Howard, Early familial experiences and bigotry, i: American Sociological Review, 25, 1960, s. 717—722, d ä r en så central tes som den att den a u t o r i t ä r a personligheten skulle ha med " h å r d a " hemmiljöer a t t göra förnekas. 80 Raymond J. Murphy fann nyligen, a n v ä n d a n d e Sanford-Older's Short A u t h o r i t a r i a n E q u a l i t a r i a n Scale, inget samband, och så gjorde ej heller Jack R. Frymier, som använt MMPI:s F-scale. fl. J. Murphy, Authoritarianism and religious affiliation, i: Social Compass 8, 1961, s. 92—93; / . fl. Frymier, Relationship between church attendance and a u t h o ritarianism, i: Religious Education 54, 1959, s. 369. Att viss ortodoxi hör ihop med den a u t o r i t ä r a personlighetstypen skall emellertid ha funnits av E. W. Gregory, The orthodoxy of the a u t h o r i t a r i a n personality, i: J o u r n a l of Social Psychology 45, 1957, s. 217— 232. Det gäller då icke blott religiös ortodoxi. 81 fl. M. Dreger, Some personalit3' correlates of religious attitudes, as determined by projective techniques, Psych. Monogr. 66, 1952, no. 3.

113 Rosenzweigs test prövades i provundersökningen i Tygelsjö och visade sig där användbart också i en vanlig intervjuundersökning. Testet differentierar i variabler, som förefaller äga religiös signifikans: extrapunitivintropunitiv-impunitiv (om man ger andra eller sig själv skulden eller om man inte upplever någon skuld alls), vidare hinderdominans (H-D, där det som förorsakar frustrationen dominerar så, att skuldfrågan icke blir aktuell), jagförsvar eller ego-defens (E-D), och behovspersistens (B-P), då behovet att få det frustrerade problemet löst starkt framhålles. Dessutom är att nämna de två variablerna aggressivt och direkt förnekande (E) och sammanställningsvariabeln E-\-I, förnekande eller bortförklarande av egen skuld. Mot förmodan kunde försöket med Rosenzweig genomföras inom ramen för en vanlig intervjuundersökning. Snarast blev detta test med sina bilder en god avrundning av hela intervjun. Bortfallet blev dock större för denna del av provundersökningen, då en del äldre personer på grund av hela intervjuns längd ej orkade med också denna del av intervjun. Vid bearbetningen gjordes ett mediansnitt för samtliga, och svarspersonerna delades sedan upp i en grupp med värden över mediansnittet och en under. Klara skillnader framkom för två variabler, när böneaktiviteten togs som grundvariabel: de dagliga bedjarna var mindre benägna att skjuta skulden på andra (Ex-variabeln) och visade också mindre aggressivt och direkt förnekande av skuld (E). 8 2 På de övriga variablerna framträdde en viss tendens, men den gick inte att statistiskt säkerställa på detta lilla material:

h e r Hnfflioen

h p r Hafflitrpn

övriga

Ex över Under medianvärdet N N

In över Under mec ianvärdet N N

Im över Under medianvärdet N N

12 34

26 20 X2 = 8,743 P <0.01

22 16 24 30 X2 = 1,545 P <0.30

11 19 17 24 X2 = 1,500 P <0.30

H—D över Under medianvärdet N N

E—D över Under medianvärdet N N

B—P över Under medianvärdet N N

17 20

18 24

21 24

14 28

16 22

17 30

88 Jfr undersökningen av Bateman och Jensen av den religiösa fostrans inverkan på sättet att uttrycka aggression och vrede, d ä r personer med religiös bakgrund föreföll vara mindre aggressiva mot a n d r a m ä n n i s k o r än personer u t a n religiös fostran. De religiöst fostrade vände sig istället mot sig själva, i inre skuldkänsla. M. M. Bateman—J. S. Jensen, The effect of religious background on modes of handling anger, i: The J o u r n a l of Social Psychology, 47, 1958, s. 133—141.

8—

Kyrka-stat

ber dagligen övriga

E över Under medianvärdet N N

E+I över Under medianvärdet N N

15 23 30 24 x2 = 14,702 P < 0.001

20 28

18 26

Rosenzweigs Picture Frustration Test torde därför kunna betraktas som användbart, måhända även på ett större urval. Dock synes det icke äga den betydelse, att det kan rekommenderas som variabel i den större undersökningen.

Försök med metoder att undersöka förhållandet mellan religion och neuros Utifrån en del mot varandra stridande påståenden i litteratur och allmän debatt om förhållandet mellan religion och neuros befanns det angeläget att närmare belysa möjligheterna att metodiskt angripa detta problem. Därför uppdrogs åt docent Ulf Kragh och amanuens Martin Johnson, båda vid psykologiska institutionen i Lund, att arbeta härmed. Det säges nämligen ofta antingen att neuroser äger samband med mycken religiositet, eller att den i modernare tid vikande religiositeten ökat risken för neuroser. Kragh-Johnson har med utgångspunkt i Smith-Kraghs Defence Mechanism Test (DMT) experimentellt studerat detta problemkomplex och i särskild bilaga, bilaga A 2, redogjort för resultaten. I en militär undersökning förelåg mindre god stresstolerans och större tendens till allmänt neurotiska störningar hos den avgjort icke-religiösa gruppen, medan däremot gruppen med genomsnittlig religiös hållning visade större stresstolerans och mindre tendens till neuros. Denna senare grupp motsvarar vad man kunde kalla en mera "statskyrklig", föga militant religiös hållning, utan större gudstjänstaktivitet. I en undersökning av teol. stud. i Lund i jämförelse med en naturvetenskapligt orienterad grupp av studenter framkom inga signifikanta skillnader ifråga om allmän neurosbenägenhet eller reaktionsbildning. De nyss anförda påståendena om förhållandet mellan religion och neuros synes därför kunna belysas genom de av Kragh-Johnson skisserade metoderna. Dessa experiment har haft uteslutande explorativ karaktär, och några definitiva resultat har icke uppnåtts. Dock torde det vara nöjaktigt demonstrerat, att hela problemkomplexet kan angripas genom ordnande av arbetskonferenser, som äger att verkställa vissa intensivundersökningar. I övrigt skulle sådana konferenser komma nära de vid den amerikanska Academy of Religion and Mental Health bedrivna symposierna, där dis-

115 kussionsprotokollen blivit de egentliga slutresultaten och där vetenskapsmän från olika discipliner deltagit. 83 Förutsättningslös diskussion av hela detta problemkomplex synes i själva verket ytterst angelägen, då här uppfattningarna förefaller gå starkt isär, utan att man kan stödja sig på empiriskt material. Alla möjligheter måste här tills vidare lämnas öppna. Det kan icke helt uteslutas, att religionen för en viss människa kan bidra till neurotiska fenomen, som t. ex. en starkt stegrad skuldkänsla. Det bör då kommas ihåg, att en neuros, om den ej leder till svårare rubbningar, kan innebära en vidgning av personligheten. Det kan å andra sidan icke heller uteslutas, att en neuros eller inslag av psykopati under vissa förutsättningar, som en religiös barndomsmiljö, kan föra en människa över till religionen, vilken då blir det enda, som kan hjälpa henne uthärda utan att neurosen därför helt lakes. Det torde icke råda något tvivel om att det för samhället är en fördel, om sådana människor genom religionen får möjlighet till en relativt normal existens, när det enda alternativet vid en läkares bedömning stundom kan vara långvarig psykisk vård. Om det skulle visa sig att människor med tecken på lättare eller svårare neuroser ryms inom de religiösa grupperna, kanske som en markant kategori, skulle detta i och för sig icke betyda, att religionen vore en destruktiv personlighetsfaktor, då den kanske i själva verket är den enda konstruktiva faktor, som når denna människa och hjälper henne att hålla ut. Det är givetvis för tidigt att här antaga, att det är så, men redan den teoretiska möjligheten nödvändiggör ett ingående och förutsättningslöst prövande även av den av en del samhällsforskare och psykiatriker framhävda tesen, att religionens regress medfört ökande psykopati. 84 Personlighetsvariabler i den större intervjuundersökningen I stort sett torde följande personlighetsvariabler kunna medtagas i en större intervjuundersökning: 7. Moral: a. Moral-items b. Motivationer 8. Livsväg 9. Individuell anpassning: a. Personlig-social anpassning b. Krissituationer c. Åldrandet d. Döden 83 Se ex. volymen Religion, Science, and Mental Health. Proceedings of the First Academy Symposium on Inter-discipline Responsibility for Mental Health, 1957. Academy of Religion and Mental Health, New York 1959. « A. Wheelis, The quest for identity, New York 1958; B. Inglis, The Psychopath, i: Encounter Sept. 1960.

116 7. Moral E n d a s t en u n d e r s ö k n i n g s m o d e l l h a r h ä r n ä r m a r e p r ö v a t s i p r o v u n d e r s ö k n i n g a r n a , d e n av Robert J. Havighurst och Hilda Taba u t a r b e t a d e , v i l k e n t a r sikte p å k a r a k t ä r s d a n i n g e n . 8 5 H a v i g h u r s t s och T a b a s m e t o d i s k a r e s u l t a t t o r d e h ä r k u n n a u t n y t t j a s , b å d e v a d gäller m ä t n i n g e n av m o r a l s t r u k t u r e n m e d h j ä l p av e n s k i l d a i t e m s och v a d gäller m o t i v a t i o n e r n a . 7. a.

Moral-items

H a v i g h u r s t s och T a b a s test Moral Beliefs ä r u t a n tvivel det m e s t g e n o m t ä n k t a och g e n o m a r b e t a d e t e s t e t , s o m f i n n s a t t tillgå. D e u r s k i l d e fem olika m o r a l v a r i a b l e r : Hederlighet Vänlighet och hänsynstagande Lojalitet Moraliskt mod Ansvarstagande Tvekan k a n möjligen råda om den a n d r a moralvariabeln, vilken åtm i n s t o n e i d e n a m e r i k a n s k a t e x t e n ( f r i e n d l i n e s s ) k a n förefalla alltför specifikt a m e r i k a n s k . G r a n s k a r m a n e m e l l e r t i d e n del av de i t e m s , s o m i n g å r i d e n n a v a r i a b e l , f i n n e r m a n , a t t H a v i g h u r s t och T a b a m e d " f r i e n d l i n e s s " ofta m e n a r o c k s å h ä n s y n s t a g a n d e o c h r e s p e k t för n ä s t a n , och m a n t o r d e k u n n a u t g å f r å n , a t t o c k s å i v å r t l a n d i n t r e s s e för a n d r a m ä n n i s k o r och u p p m ä r k s a m m a n d e av d e r a s b e h o v i n g å r i det m a n k a n k a l l a e n etisk livshållning. H a v i g h u r s t och T a b a u t a r b e t a d e sitt t e s t för u n d e r s ö k n i n g av u n g d o m , och det m å s t e d ä r f ö r o m a r b e t a s , m e n s j ä l v a t e k n i k e n ä r a n v ä n d b a r . N å g r a av dess i t e m s a n v ä n d e s vid p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i T y g e l s j ö , och u n g e f ä r h ä l f t e n av dess 109 i t e m s vid p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i S t o c k h o l m . R e d a n T y g e l s j ö - u n d e r s ö k n i n g e n a n t y d d e , a t t d e s s a i t e m s ä g e r s a m b a n d m e d religiösa v a r i a b l e r . Då i T y g e l s j ö b l o t t 8 i t e m s a n v ä n d e s , h a r m a t e r i a l e t d ä r icke k u n n a t d i f f e r e n t i e r a s p å d e olika u n d e r v a r i a b l e r n a , m e n s a m m a n f a t t n i n g s v i s ger dessa i t e m s f ö l j a n d e bild ( s k a t t n i n g e n efter H a v i g h u r s t - T a b a ) : Genomsnittligt antal items, där svaret är gynnsamt tveksamt ogynnsamt N Besökt kyrkan, senaste månaden, antal ggr 0 1 2—4 85

fl. J. Havighurst-Hilda

5,95 6,54 6,35

0,58 0,38 0,65

1,47 1,00 0,89

19 13 37

Taba, Adolescent character and personality, New York 1949.

117 Genomsnittligt antal items, där svaret är gynnsamt tveksamt ogynnsamt N Ber: dagligen ofta då och då sällan aldrig Läser Bibeln: dagligen ofta . . . ? då och då sällan aldrig

6,09 6,50 6,63 5,80 5,71

0,61 0,58 0,32 0,80 0,29

1,04 1,75 1,00 1,60 2,00

46 8 22 10 14

6,38 5,00 6,92 6,29 5,47

0,54 1,11 0,37 0,55 0,38

1,00 0,77 0,66 1,16 2,10

13 9 27 31 21

S i g n i f i k a n s b e r ä k n i n g a r h a r icke g j o r t s , m e n en t r e n d g å r a t t u t l ä s a v a d gäller d e o g y n n s a m m a s v a r e n . D e t m å s t e u p p m ä r k s a m m a s , a t t t o l k n i n g e n av e t t m a t e r i a l s o m d e t t a e n d a s t k a n ske m e d h ä n s y n s t a g a n d e till de tidig a r e n ä m n d a p e r s o n l i g h e t s t y p e r , s o m H a v i g h u r s t och T a b a s k i s s e r a t . T v e k s a m h e t inför ett i t e m k a n b e r o p å en h ö g r e g r a d av s j ä l v s t ä n d i g h e t i o m d ö m e t eller p å s t ö r r e l i v s e r f a r e n h e t . I S t o c k h o l m s m a t e r i a l e t k a n g r o v t s t u d e r a s , h u r de olika m o r a l f a k t o r e r n a d i f f e r e n t i e r a r l ä n g s olika religiösa v a r i a b l e r . L ä n g s v a r i a b e l n s t a t s k y r k o b e s ö k f ö r e k o m i h u v u d s a k de h ö g s t a v ä r d e n a för b e s ö k a r n a m e d 0 eller 1 b e s ö k i m å n a d e n , m e n lägre v ä r d e n för 2—4 besök i m å n a d e n . V a d gäller f r i k y r k o b e s ö k v a r f ö r h å l l a n d e t det o m v ä n d a , och d e t t y c k s föreligga e n s k i l l n a d i f r å g a o m m o r a l e n s s t ä l l n i n g i d e n religiösa p e r s o n l i g h e t s s t r u k t u r e n m e l l a n s t a t s k y r k o - och f r i k y r k o b e s ö k a r n a , m e d s t o r a ö v e r e n s s t ä m m e l ser d o c k m e l l a n de l å g f r e k v e n t a s t a t s k y r k o b e s ö k a r n a och d e h ö g f r e k v e n t a frikyrkobesökarna.86 Antal gynnsamma påståenden per svarsperson med antal kyrkbesök senaste månaden

V-faktorn kyrkbesökare frikyrkobesökare M-faktorn kyrkbesökare frikyrkobesökare H-faktorn kyrkbesökare frikyrkobesökare

0 resp. 0

4,3 3,8

4,0

7,4 7,5

7,3

6,5 5,9

5,6

2 1—3

4— 7—

4,0

3,8 4,0

7,5

7,2 8,3

6,3

6,6 6,0

4—6 3,9

3,8

4,6 7,4

6,7 5,8 5,5 &>-.*. -•

7,7

6,6

8 " Frikyrkobesökarna grupperades, med hänsyn tagen till de talrika frikyrkliga veckogudstjänsterna, istället efter 0, 1—3, 4—6 och 7 och flera besök.

118 A-faktorn kyrkbesökare frikyrkobesökare L-faktorn kyrkbesökare frikyrkobesökare

Antal gynnsamma påståenden pr svarsperson med antal kyrkbesök senaste månaden 0 1 2 3 4— resp. 0 1—3 4—6 7— 3,4 3,3 3,5 2,8 3,3 3,4 3,7 3,3 3,3 4,3 3,8

4,0

3,9 3,8

4,0 4,6

3,8 4,0

Tar man åter en så enkel variabel som kristen/icke-kristen (ip:s egen bedömning), föreligger högre värden för "icke-kristen" på samtliga faktorer, utom H-faktorn, där "kristen" ligger över. En gruppering efter de olika alternativen hur man blivit en kristen gav i allmänhet exceptionellt låga värden för dem, som angav ögonblickskris, högsta värden däremot för dem, som angav avgörelse eller etisk visshet, varvid sambandet med personlighetstypen överhuvud torde spela in: Omvändelsetyp

Antal gynnsamma påståenden pr svarsperson faktor V M H A L

ögonblickskris avgörelse långsamt mognande övervinnande av tvivel föräldraidentifikation etisk visshet

5,0 8,0 7,2 6,3 7,1 7,5

7,6 8,2 7,0 6,9 6,9 8,8

5,4 6,8 5,6 6,1 6,4 6,5

2,4 3,3 3,2 3,4 3,3 3,3

2,6 4,6 4,5 3,4 4,2 3,5

Vid föräldraidentifikation — den inom Svenska kyrkan mest vanliga typen och den, som ur vissa synpunkter har störst relevans för frågan om statskyrkosystemets betydelse för individen — tycks emellertid religionen fungera inom personlighetens moraliska fält vid faktorerna H, A och L. Det mest genomgående sambandet finnes längs bönevariabeln, där på tre faktorer böneaktiviteten i stort samvarierar med antalet gynnsamma påståenden men på två de högsta värdena kommer på extremgrupperna dagliga bedjare och icke-bedjare: Hur ofta ber Ni?

Antal gynnsamma påståenden pr svarsperson faktor V M H A L

dagligen ofta då och då sällan aldrig

7,3 6,8 6,8 6,6 6,3

7,7 7,1 5,8 7,1 8,5

6,4 6,1 5,4 5,1 5,5

3,4 2,9 3,0 2,8 3,3

4,2 4,4 3,5 4,0 4,0

Det förefaller som skulle detta moraltest bidra till att belysa religionens plats i personlighetens karaktärsdaning.

119 Bland moral-items kunde emellertid också upptagas några av dem Rettig och Pasamanick använt och vilka tidigare anförts. Följande items var med i provundersökningen i Lund, främst då de syntes kunna mäta förekomsten av ett inflytande från kristendomen på de etiska föreställningarna (skilsmässa Matt. 19: 3—9, i övrigt 5:e b u d e t ) : Makarna Olsson var överens om att skiljas. De hade inga barn. Felet med deras äktenskap var, enligt deras mening, att de inte trivdes ihop. Tycker Ni att det valrätt av dem att söka skilsmässa? Besökt statskyrka senast

rätt vet inte fel

icke på e "åF

. , månader

inom senaste « x veckorna

%

%

%

76 20 4 N = 40

75 16 7 N = 133

40 20 40 N = 60

En man tog sitt eget liv. I ett brev till en arbetskamrat förklarade han, att han tyckte sig ha rätt att ta sitt eget liv, eftersom han inte hade några nära släktingar och var ensam i livet. Vad anser Ni? Hade han rätt att göra så? Besökt statskyrka senast

han hade rätt vet inte han hade inte någon sådan rätt

icke på

. ,F

inom senaste

33 20 48

25 22 48

13 15 72

Per och Anders kom att diskutera rätten att döda en annan i självförsvar, när man uppenbart hotades till livet. Per förnekade, att det var rätt, Anders menade att en sådan rätt måste finnas. Vem av de båda håller Ni med? Besökt statskyrka senast . . . icke på ett år „

icke på . o , va, månader

. inom senaste sex veckorna „

48 52 0

37 52 11

42 47 11

%

Per Anders vet inte

%

%

Sist anförda item differentierade föga, men de två andra synes användbara.

120 7. b.

Motivationer

Motivationerna kan undersökas med samma teknik, som den Havighurst och Taba använt; däremot är deras items i denna del alltför college-betonade för att kunna nyttjas. De har beskrivit 8 moraliska problem, där tveksamhet kan råda, och ställt frågorna: vad skulle personen ifråga ha gjort? varför skulle han ha gjort så? och sedan analyserat svaren. Variabeln kunde förefalla vara en dubblett till den tidigare variabeln 5. a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster, men medan uppmärksamheten där var riktad på förekomsten av religiösa motivationer, blir det här fråga om en bredare och icke så skarpt inringande kartläggning. Det förtjänar dessutom här framhållas, att vid tolkningen av resultaten moralfaktorn icke kan isoleras från hela undersökningssammanhanget. Det är rent teoretiskt möjligt, att religionen i moraliskt hänseende spelar en annan, måhända stundom större roll för dem, som har en mindre väl strukturerad moralisk hållning än för dem, som har en fastare eller — med tanke på att tveksamheten inför vissa items kan avslöja högre grad av mognad — mera vidsynt moraluppfattning. Om nämligen dessa personer oftare är självstyrda, kan personlighetsväxten överhuvud vara en primär faktor. 8. Livsväg

Det har förut framgått, att det f. n. är mycket svårt att bringa mångfalden av livshållningar och grundläggande livsvärderingar i dagens svenska samhälle under en formel. Man torde här, än så länge, få nöja sig med mätinstrument, som ger mer approximativa resultat. I provundersökningen i Tygelsjö prövades, såvitt jag kan finna med framgång, Charles Morris' Life Way Test, av Morris framlagt första gången år 1942 och slutligt prövat till sin validitet och räckvidd i undersökningen Varieties of human value år 1956.87 Nyckeldokumentet är ett test " W a y s to live", där 13 olika sätt att leva beskrives, en del mycket skiljaktiga, andra varandra ganska närliggande. De låter sig ej bara mätas var för sig, utan kan också sammanställas i vissa övergripande faktorer: faktor A: B: C: D: E:

social restraint and self-control enjoyment and progress in action withdrawal and self-suffiency receptivity and sympathetic concern self-indulgence (or sensuous enjoyment)

Med en stark förenkling kan man säga, att de 13 livsvägarna var för sig fångar in följande mer eller mindre klassiska idealbildningar och deras motsvarigheter i vår kulturkrets: 87

Ch. Morris, Varieties of H u m a n Value, Chicago 1956.

121 Väg 1 Sokrates 2 Buddha 3 Kristus 4 Dionysos 5 Muhammed 6 Prometeus 7 Positivismen och relativismen 8 Epikuros 9 Tao 10 Stoa 11 Mystiken 12 Fysisk aktivitet 13 Teismen

Dessa referenser är endast antydningar, då resp. livsväg förhåller sig mer eller mindre fritt till sina idéhistoriska jämförelsepunkter. Inte desto mindre visar sig testet äga stor signifikans, även i sammanställningsvariablerna, vilka kombineras på följande sätt: faktor A: livsväg 1, 10, 3, —4 (ungefär = enskilt moraliskt ansvar) B: livsväg 5, 6, 12, —2 (förtröstan på människans möjligheter att förändra världen) C: livsväg 2, 9, 11, —5 (rikt inre liv) D: livsväg 3, 9, 13 (öppenhet mot andra, ansvarstagande för andra) E: livsväg 4, 8, —10, —13 (sinnenas glädje) Det synes även möjligt att ordna livsvägarna såväl i dimensionerna beroende-dominans-isolering som efter typen av orientering, orientering mot det egna jaget eller orientering mot något annat än det egna jaget:

Kategori: beroende dominans isolering

Orientering mot det egna jaget

Orientering mot något a n n a t

E(8,4,—10,—13) 12,6, 1 C (11,'2, 9, —5)

D(13,9, 3) 5 3 6 2 A (1,10,3, —4)

För rimligheten i Morris' livsvägstest talar framför allt den stora överensstämmelsen med den religiösa intresseriktningen enligt Allport-Vernon-Lindzeys Scale of Values: utpräglat religiös livsinriktning enligt denna skala korrelerar med livsvägarna 3, 9, 10, 11 och 13. Vid den statistiska bearbetningen ger det enligt Tygelsjö-undersökningen ingen skillnad, om man använder differenserna från medeltalet för resp. individs totala skattning av livsvägarna eller individens enskilda värde för resp. livsväg. Det förra förfaringssättet kan motiveras därmed, att somliga individer överhuvud skattar högt, andra överlag lågt, i viss mån väl beroende på temperament (skattningen sker efter följande skala: 7. jag tycker

122 mycket om, 6. ganska mycket, 5. någorlunda, 4. jag är likgiltig för det, 3. jag ogillar det litet, 2. ganska mycket, 1. mycket). Tar man differenstalet som mått, blir resultatet för Tygelsjöurvalet: Avvikelse från det individuella totala medelvärdet 0

Livsväg 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13

1,18 1,22 0,12 0,62 0,28 0,58 0,12 0,68 0,48 0,28 1,42 0,18 0,12

Besökt kyrkan antal ggr senaste m å n a d e n 1 2 3

0,04 —1,36 0,94 —1,86 0,44 —0,66 0,04 1,34 0,44 0,64 —0,06 —0,56 0,64

0,37 —1,53 0,77 —2,33 0,47 —0,13 —0,23 0,47 0,17 0,87 —0,13 0,27 1,07

0,80 —2,10 0,80 —1,80 0,80 —0,80 1,20 0,80 —0,10 1,20 —1,50 0,60 0,10

0,38 —1,22 0,58 -1,12 —0,02 —0,72 —0,42 0,08 0,38 1,08 —0,02 0,18 0,88

Ett tydligt mönster framträder, med differens framför allt mellan ickekyrkbesökarna och de flitiga kyrkbesökarna. Intressant är att bland engångs-besökarna en sådan livsväg som nr 7 (än är den ena livsvägen bäst, än den andra, det gäller att praktiskt tillämpa vad som för varje tillfälle är bäst) visar sig få högsta värdet, tillsammans med väg 10: Besökt k y r k a n a n t a l ggr senaste m å n a d e n 0 1 2 3 4

1 6 8

H ö g s t a v ä r d e n a för l i v s v ä g

7 10

13 10 3

8 3 10

10 13 3

Det totala medelvärdet är högst för icke-kyrkbesökare, vilket möjligen skulle antyda ett mera livsbejakande temperament överhuvud, och lägst för de regelbundna bibelläsarna. I övrigt kan många nyanser avläsas. Tar man ut de fem inom resp. grupp högst skattade livsvägarna, blir bilden denna (med bedjare etc. avses högsta aktivitetsfrekvensen, för nattvardsbesökarna dock en frekvens blott av en gång om året eller m e r a ) : bedjare

bibelläsare

kyrkbesökare

nattvardsbesökare

10 8 3 13 9

10 13 3 1 9

10 13 3 9 1

13 3 9 1 5

123 icke-bedjare

icke-kyrkbesökare

8 1 5 7 12

1 8 6 9 10

Differenser finns, men än mera påfallande är att skillnaderna inte är så avgjorda. De enda vägar, som finns i de "icke-religiösa" grupperna, men icke i de "religiösa", är 6 (Prometeus), 7 (positivismen-relativismen, högt värdesatt också bland de icke-kyrkbesökare, som ändå r ä k n a r sig som "kristna" och, som förut nämnts, bland en-gångs-besökarna) och 12 (fysisk aktivitet). Det är alltså uppenbart, att vissa värderingar är gemensamma. Omvänt kan konstateras, att de enda vägar, som finns i de "religiösa" grupperna, men icke i de "icke-religiösa" är 3 (Kristus) och 13 (teismen). Gemensamma som relativt högt värderade livsvägar är 1 (Sokrates), 5 (Muhammed), 8 (Epikuros), 9 (Tao) och 10 (Stoa). Diskriminerande mellan de "religiösa" grupperna är: bedjarna nattvardsbesökarna

8 5

Det kunde utifrån detta förefalla som de regelbundna bedjarna betraktade ett liv i trygghet och stillhet som mera väsentligt, nattvardsbesökarna däremot ett liv i aktivitet och gemenskap som mera väsentligt än vad de andra religiösa grupperna gör. Därmed är icke sagt, att detta skulle vara deras aktuella livsstil; stundom kan den aktuella livssituationen vara en, som är motsatt den önskade. Det synes dock icke omöjligt att h ä r u r sluta sig till vilka värderingar, som är dominanta i olika grupper, och också till vad t. ex. en viss religiös aktivitet innebär för individen (bön: trygghet och stillhet; nattvardsbesök: aktivitet och gemenskap). Även sammanställningsvariablerna synes kunna lämna ett meningsfullt material. Faktor A (enskilt moraliskt ansvar) får högre laddning med större religiös aktivitet, med undantag för nattvardsbesök, där högsta laddningen kommer på den grupp, som endast går en gång om året. Faktor B (förtröstan på människans möjligheter att förändra världen) har däremot högsta värdena bland dem, som inte är religiöst aktiva, ehuru ganska högt också bland de regelbundna bedjarna. Faktor C (rikt inre liv) uppvisar samma bild som faktor A, med högre värden med större religiös aktivitet, men utebliven värdestegring för de högfrekventa nattvardsbesökarna. Faktor D (öppenhet mot andra och ansvarstagande för dem) visar en värdestegring med ökad religiös aktivitet, även i frågan om nattvardsbesök. Faktor E slutligen (sinnenas glädje) har störst laddning bland de icke religiöst aktiva, och en intressant mindre värdestegring bland de högfrekventa nattvardsbesökarna, för vilka livet bör ha ett inslag av glädje och fest. Siffrorna är dessa:

124 Gruppmedelvärde: nattvardsbesök p r å r

Faktor A B G D E

... . ... ... ... . ...

2—

böneaktivitet då aldrig och då

18,37 18,64 13,91 14,28 13,48

21,62 18,43 15,58 15,78 10,95

18,90 17,85 15,41 16,78 11,77

18,59 20,21 12,46 12,55 17,33

20,07 16,96 14,08 13,71 13,46

daglig bibelläsning

dagligen

20,98 18,87 14,77 16,91 11,13

20,50 18,07 13,23 16,08 9,61

F ö r a t t y t t e r l i g a r e i l l u s t r e r a m ö j l i g h e t e r n a m e d d e t t a test l ä m n a s h ä r också v ä r d e n a för d i m e n s i o n e r n a b e r o e n d e - d o m i n a n s - i s o l e r i n g och de t v å orienteringstyperna: orientering beroende dominans isolering

mot det egna jaget 13,48 11,17 13,91 E—O =

orientering beroende dominans isolering

10,95 12,23 15,58

11,77 10,92 15,41

17,33 12,17 12,46

13,46 10,07 14,08

11,13 11,42 14,77

9,61 10,53 13,23

38,56

38,76

38,10

41,96

37,61

37,32

33,37

14,28 17,89 18,37

15,78 18,30 21,62

16,78 18,41 18,90

12,55 19,71 18,59

13,71 16,86 20,07

16,91 19,32 20,98

16,08 19,15 20,54

50,54

55,70

54,09

50,85

50,64

57,21

55,77

mot något annat

A—O =

Det vill förefalla s o m o m d e religiöst a k t i v a i a l l m ä n h e t h a d e en s t a r k a r e o r i e n t e r i n g m o t n å g o t a n n a t ä n det e g n a j a g e t och s o m o m de i sina v ä r d e r i n g a r vore m i n d r e b e r o e n d e av det e g n a j a g e t ä n d e a n d r a . D ä r e m o t t y c k s d e t f i n n a s e n viss j a g - d o m i n a n s h o s e n - g å n g s - b e s ö k a r n a av n a t t v a r d e n , l i k s o m h o s de dagliga b e d j a r n a . Å t m i n s t o n e för d e n f ö r r a g r u p p e n k a n d e t t a s a m m a n h ä n g a m e d a t t d e t t a å r l i g a n a t t v a r d s b e s ö k lätt f å r en k a r a k t ä r av p l i k t h a n d l i n g . S o m j ä m f ö r e l s e k a n n ä m n a s , a t t d e , s o m m e n a r sig h a blivit k r i s t n a g e n o m f ö r ä l d r a i d e n t i f i k a t i o n och m e d k r i s t e n d o m e n i s t o r t sett m e n a r e t t r ä t t s k a f f e n s liv ( R - g r u p p e n n e d a n ) , v i s a r s a m m a t e n d e n s , m e n s å s t e g r a d , a t t d e h a r e n k l a r t h ö g r e g r a d av e g o - o r i e n t e r i n g än d e m , s o m v u x i t i n i k r i s t e n t r a d i t i o n ( V ) och d e m , s o m blivit k r i s t n a gen o m v i s s h e t o m B e r g s p r e d i k a n s ö v e r l ä g s e n h e t s o m etisk f ö r k u n n e l s e ( E ) :

v 35,3

E—O R

E

V

A—O R

E

38,6

34,6

55,3

53,3

60,0

D e n s i s t n ä m n d a g r u p p e n h a r det h ö g s t a ö v e r h u v u d i u n d e r s ö k n i n g e n påträffade A—O-värdet. M o r r i s ' Life W a y T e s t n y t t j a d e s ä v e n i p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i S t o c k h o l m , och av v ä r d e för b e d ö m n i n g e n av t e s t e t s reliabilitet t o r d e v a r a , a t t de i c k e -

125 utträdda i B-gruppen för flera faktorer uppvisade värden, som närmar sig K-gruppens. Värdestrukturerna hos de icke-utträdda frikyrkliga är därför snarlika dem hos de aktiva kyrkomedlemmarna. De icke utträdda i Agruppen avviker också i flera fall i riktning mot K-gruppen: A-gruppen uttr. ejuttr.

Faktor A B C D E

5,36 9,14 —4,30 —0,16 —4,80 N= 3

4,22 —0,30 —0,62 —1,50 —0,64 N = 29

B-gruppen uttr. ej uttr.

4,94 1,73 —2,49 4,51 —3,64 N=ll

5,03 2,22 3,43 3,90 —4,07 N = 13

.. r u "g PP^

K

4,91 1,68 4,49 3,88 —3,70 N = 34

Det synes dessutom ej osannolikt, att kvarståendet i statskyrkan sammanhänger med de individuella värdestrukturerna, och att statskyrkosystemet spelar en viss roll i dessa. Morris' Life Way Test tycks därför kunna ge visst material just för en bedömning av statskyrkosystemets funktion för den enskilde individen. Testet differentierade även i Stockholm också på de enskilda livsvägarna. För A-gruppen gemensamma skillnader gentemot de båda religiösa grupperna var den lägre värderingen av livsväg 3 (Kristus) och den högre värderingen av livsvägarna 6 (Prometeus), 7 (positivismen och relativismen), 10 (Stoa) och 12 (fysisk aktivitet). För A-gruppen tycks religiösa värderingar icke vara särskilt aktuella. Dock föreligger för dem inom A-gruppen, som anger fackföreningsrörelsen som referensgrupp, en högre värdering av livsväg 3 (Kristus): 0,92 mot 0,43 för övriga inom A-gruppen, samt en lägre värdering av livsväg 12: 0,00 mot 0,42. Morris' Life Way Test mäter emellertid endast hur man värdesätter olika livsvägar. Det synes angeläget, att också söka komma åt vilka livsstilar man verkligen lever inom, eftersom särskilt hos mera neurotiskt lagda personer avståndet mellan aktuell livsföring och önskad livsföring kan vara ganska stort. Morris har själv — dock utan att redovisa eller diskutera resultaten — i någon undersökning låtit ip också skatta hur nära resp. livsväg kommer den aktuella egna livsföringen och vilken livsväg man egentligen borde följa, vilket kan vara en annan än den man personligen tycker om. Det vore här av intresse att studera diskrepanserna mellan självuppfattning och ideal-person. Ett sådant studium av skillnaderna mellan hur individen uppfattar sig själv och den bild han har av hur han skulle vilja vara, om möjligheter gavs, kunde ske med två skilda skattningsskalor, som gavs vid olika tidpunkter inom intervjun, och där distansvärden sedan kunde uträknas. Skalorna kunde exempelvis vara av Osgood-typ. Det måste sammanfattningsvis om Morris' Life Way Test sägas, att det för många i en normalpopulation torde vara svårt att sätta sig in i de olika

126 alternativen, då de i den form Morris gett dem förefaller något för teoretiska. I Stockholm uttalade många intervjupersoner den meningen, att de väl kunde sympatisera med den ena hälften av vägen ifråga, men helst ville förkasta resten. Detta gällde särskilt vägarna 4, 5, 9 och 11. Förenkling bör därför eftersträvas, utan att substansen förloras. 9. Individuell anpassning

9. a. Personlig-social

anpassning

Havighurst-Tabas Differentiating Items of Personal-Social Adjustment torde med vissa jämkningar med fördel kunna nyttjas som ett allmänt mått på den individuella anpassningen. Det prövades på en grupp teol. stud. i Lund (N = 38), varvid emellertid framgick, att villigheten att medge svårigheter tycktes operera som en störande mellankommande variabel. Större mod svarade nämligen mot lägre grad av personlig-social anpassning, mätt med dessa items: Moralfaktor, antal gynnsamma items V 0—7 8—10 M 0—8 9—12 H 0—7 8—10 A 0—2 3—5 L 0—4 5—8

Personlig—social anpassning, antal gynnsamma items 0—8 9—22 7 12 8 11 9 10 7 12 8 11

8 10 5 13 7 11 6 12 7 11

Försiktighet är därför av nöden vid tolkningen av materialet, och framför allt måste en sammanställning ske med hjälp av M-faktorn i moraltestet. 9. b.

Krissituationer

Att en variabel som denna kan äga signifikans torde framgå av en del militärpsykologiska undersökningar. De amerikanska Koreaundersökningarna visade, att den gode soldaten ofta var den, vars mor var klart religiös och som själv följt modern till kyrkan. 8 8 Ett stabilare hemliv var dock också en viktig förutsättning. Ett annat rön gäller motståndskraften gentemot psykiska påtryckningar av typen "hjärntvätt". Starkt religiöst förankrade individer visade här stor motståndskraft. En fast förankrad religiös tro skulle 88 George Washington University, Human Resources Research Office, Special Report 13, March 1958: Fighter I:A.

127 enligt dessa resultat ge den bästa motståndskraften i sådana situationer. I vad mån själva profileringen av personligheten varit det avgörande, är vanskligare att säga. Svårigheterna att undersöka religionens roll vid anpassningen till sådana krissituationer ter sig visserligen mycket stora, om det skall ske inom ramen för en allmän intervjuundersökning. De studier, som gjorts exempelvis av individer i ekonomiska nödsituationer, har varit ex-post-facto-undersökningar. 89 Skall variabeln ingå i en intervjuundersökning synes tankeexperiment vara enda möjligheten, med beskrivning av tänkta fall och tillfogande av "Antag att det varit Ni själv — vad skulle Ni gjort". Utöver bakslag i ekonomi och arbete skulle äktenskapstrassel och gäckade förväntningar på barnens framtid samt sjukdom kunna täckas av. Några försök har här icke gjorts, men det är uppenbart, att religionen exempelvis vid kriser i äktenskap träder in som en tänkbar restituerande faktor. Vid provundersökningen i Stockholm frågades sålunda: Om Ert äktenskap skulle hota att gå isär, till vem skulle Ni vilja vända Er? Kyrkligt Frikyrkligt Borgerligt vigda vigda vigda N N N till präst till frikyrkopastor till borgerlig medlare till äktenskapsrådgivare eller dylik person . .

28 — 7 11

2 6 1 2

4 — 6 4

Vad det skulle gälla vore här att undersöka vilken roll religionen spelar för individen i krissituationen. Det kan hypotetiskt antagas, att individen söker stöd hos en religionens representant för att hejda krisens ytterligare förlopp, men det kan också tänkas att individen i religionen ser en möjlighet till underlättande av den personliga anpassningen. 9. c.

Åldrandet

Variabeln skulle icke medtagas annat än i intervjuer med personer i en ålder av 60 år och däröver. Sambandet mellan religion och anpassning till ålderdomen synes inte bara väl dokumenterat utan också metodiskt nöjaktigt bearbetat inom den sociala gerontologien. Inte blott den religiösa erfarenhetens nivå utan också graden av religiös vitalitet och mognad spelar här in.90 I stort sett torde emellertid de tidigare skisserade religiösa grundvariab81 E. A. Rundquist—fl. F . Sletto, Personality in the depression, Minneapolis 1936; A. T. Boisen, Economic Distress and religious experience, i: Psychiatry 2, 1939, s. 185—194. " P. B. Maves, Aging, religion, and the Church, i: Handbook of social gerontology, ed. by C. Tibbitts, Chicago 1960, s. 701—704.

128 lerna fånga in detta, och då även den tidigare religiösa livscykeln, vilken är av ganska avgörande betydelse. 91 Som mätinstrument torde slutpartiet Your attitudes i Burgess-Cavan-Havighurst's formulär "Your activities and 92 attitudes" räcka. Då detta emellertid i viss mån sammanfaller med det föreslagna allmänna testet för personlig-social anpassning, synes för dessa intervjupersoner detta allmänna PS A-test böra utbytas mot Burgess-CavanHavighurst's items för personlig anpassning till åldrandet. 9. d. Döden Redan dödsritualen avslöjar att religionen för ett mycket stort antal människor spelar en avgörande roll i hållningen inför döden. Anpassningen till döden som oundvikligt faktum inrymmer emellertid många aspekter, främst då ångest, vilka försvårar ett studium av religionens betydelse för individens anpassning inom ramen för en större intervjuundersökning. Svårigheter härvidlag belyses av de metoder, som Alexander och Alderstein nyligen använt. 93 De nyttjade inte mindre än fyra olika instrument: 1) ord-associationstest med mätning av galvanisk hudrespons, 2) Osgood's semantiska differentialteknik för att få fram vad man menade med en grupp dödsord, 3) ett frågeformulär för att få kännedom om de medvetna och direkta attityderna mot döden,9'' 4) en strukturerad intervju med öppna svar. Väsentligt var att hela tiden vid bearbetningen förekomsten av manifest ångest överhuvud hölls under kontroll som vid jämförelsen ev. störande faktor. Alexander och Alderslein fann, att det förelåg en skillnad mellan den religiösa och den icke-religiösa gruppen: trots att båda grupperna visade sig ha ungefär samma ångestnivå totalt sett var det lättare att med stimuli framkalla dödsångest hos de icke-religiösa, enligt Alexander och Alderstein därför att deras manifesta hållning, i övrigt ungefär densamma som för de religiösa, helt enkelt var en manifestation av försvar mot dödsångest. De religiösa hade ett mildare sinnelag, de icke-religiösa var mera "tuffa", vilket visade sig däri, att de på de direkta frågorna om kyrkogård och begravning oftare antingen icke hade eller icke ville medge några som helst känslor. En annan och större skillnad, som kan illustrera vad medvetandet om döden överhuvud torde betyda för det religiösa medvetandet, var att de religiösa som barn mycket tidigare och mycket mera konkret kommit underfund med att folk dör. Då Alexander och Alderstein emellertid icke hade med den religiösa erfarenheten under barndomen som variabel, 81 O. T. O. Reilly, Religious practice and personal adjustment of older people, i: Sociology and social research 42, 1957, s. 119—121. 9! Ruth Cavan—E. W. Burgess—fl. / . Havighursl—H. Goldshamer, Personal a d j u s t m e n t in old age, Chicago 1949, s. 158—159. s • H. Feifel (ed.), The meaning of death, New York 1959, kap. 16, / . .4. Alexander— A. M. Alderstein, Death and religion, s. 271—283. 94 Detta frågeformulär i W. C. Middleton, Some reactions t o w a r d s death among college students, i : J o u r n a l of Abnormal and Social Psychology, 31, 1936, s. 165—173.

129 är möjligt, att de förbisett, att det också kan vara så, att medvetandet om döden k a n bero på del religiösa medvetandet och den religiösa fostran. Alexander och Alderstein menade sig i stort sett endast kunna konstatera, alt dödens problem löses olika av olika människor. Den icke-religiösa gruppen tog fasta på detta livet, den religiösa gruppen på livet efter döden. Ångesten hölls på ett minimum så snart individen överhuvud fattat ståndpunkt, oavsett vilken ståndpunkt det sedan var. Det var när ingen klar ståndpunkt var intagen, som dödsångesten låg nära ytskiktet i människan och därför lätt framlockades genom stimuli. En väl strukturerad personlighet överhuvud skulle vara det avgörande. Denna deras slutsats utesluter självfallet inte, att religionen uppenbarligen kan spela en annan roll än andra profilerade livshållningar ("mild" contra "tough"), liksom ej heller att religionen för individen kan vara en profilerande faktor. Inte endast med tanke på dödsritualens ställning i folklivet utan också med tanke på livsritualen synes denna anpassningsvariabel väsentlig, då ritualen överhuvud enligt vissa hypoteser innebär en individens anpassning till "allt som är". Integrationen i kosmos, "den meningsfulla förbindelsen med allt som är", anses då som en för många betydelsefull personlighetsfaktor, utan vilken behoven av mening, helgd och högtid icke kan förstås. 95 Då det vore av särskilt intresse att sammanställa denna variabel med främst livsvägstestet, synes det angeläget att så långt det är möjligt låta variabeln ingå i den större undersökningen. Dock kunde dess användning begränsas till ett partiellt urval inom den större undersökningen, då experimentell teknik tillkommer. C. Insamlingen

av data rörande religionens roll i samhällslivet

I en beskrivande analys av religionens förekomst och dess roll i social vane- och attitydbildning, liksom i den sociala anpassningen synes främst följande variabler kunna täckas av: 10. Livsstil: a. Konsumtion och sparande b. Fritidsvanor c. Fruktsamhet och sexulaetik 11. Social participation: a. Föreningsliv b. Socialt umgänge c. Sociala uppgifter och insatser d. Medborgerlig aktivitet 12. Attityder i sociala och samhälleliga frågor 13. Social anpassning: a. Äktenskap och familj b. Skola och utbildning c. Arbete d. Samhället i stort 85

Hj. Sundén,

9—

Kyrka-stat

Till en lärare, Sthlm 1960.

130 Även här synes det angelägel med en så stor bredd i undersökningen som möjligt, både för att få relief till religionens roll och för att närmare kunna bestämma denna. Med hjälp av det tidigare omnämnda livsvägstestet skulle emellertid också utomreligiösa värdesystem och livsinriktningar kunna komma med som jämförelse. Genom dessa variabler torde kristendomens roll som samhällsfaktor få en på samma gång bred och ingående belysning. Vid valet av variabler har emellertid utgångspunkten varit det relativt normala beteendet och tänkandet. Religionens roll som brottslighetsförebyggande faktor kan förefalla ha kommit i skymundan, då kriminaliteten icke direkt utpekats som en undersökningsvariabel. Delvis beror detta på tveksamheten inför möjligheterna att inom ramen för den föreslagna undersökningen hålla alla faktorerna bakom ett så avvikande beteende under kontroll. Indirekt belyses emellertid religionens roll på detta område genom moral- och anpassningsvariablerna. Det förtjänar också att nämnas att i justitiedepartementets ännu icke avslutade klientelundersökning av ungdomsbrottslingar ett flertal frågor rörande religionen ingår, som föräldrarnas kyrkbesök, den religiösa fostran och gudstron. Det genom klientelundersökningen insamlade materialet torde fylla den eventuella lucka, som utelämnandet av kriminaliteten bland de sociala variablerna i den här föreslagna undersökningen skulle skapa.

10. Livsstil 10. a. Konsumtion

och

sparande

Bl. a. borde inan ta sikte på — förutom alkoholvanor — konsumtion av tobak och inköp av en del för folk i allmänhet mera umbärliga ting, vidare hur mycket som läggs ut på tidningar och böcker, konst och musik. Dala rörande nöjeskontot bör också rimligtvis kunna insamlas. Man kan tänka sig en mycket förenklad budgetundersökning inom ett partiellt urval. I denna bör också gåvor till välgörande ändamål ingå. Även om man här får nöja sig med mycket approximativa uppgifter, torde de vara användbara. Nästa grupp av items skulle röra sparandet. I material från Militärpsykologiska Institutet har bearbetning skett av svar från fältflygaraspiranternas folkskolegrupp på frågan: Sparar Ni pengar på bank? med följande resultat: Besöker gudstjänst: aldrig minst en gång om året minst en gång i månaden

Sparar pengar på bank regelbundet ibland aldrig % % % 23 33 50

56 49 36

21 18 14

43 85 14

131 Att avgjorda skillnader föreligger åtminstone mellan frikyrkliga grupper och normalpopulationen i alkoholvanorna är känt. Vid undersökningen av alkoholvanorna bör man emellertid dra nytta av erfarenheterna från nyare alkoholforskning, som den vid Yale Centre of Alcoholic Studies. Där har man fått fram bl. a. följande relevanta subvariabler: a. plats. Var brukar Ni vanligen konsumera alkohol? hemma i någon väns hem på restaurang på privata fester på restaurang annan plats b. frekvens och kvantitet. Hur mycket dricker Ni i allmänhet? 5. Mer än en gång i veckan, medelmåttigt eller mycket (visst kvantum anges som minimum) 4. Två till fyra gånger i månaden, medelmåttigt eller mycket 3. Mer än en gång i månaden, små kvantiteter (visst kvantum anges som maximum) 2. Då och då, medelmåttigt eller mycket 1. Då och då, små kvantiteter c. komplikationer. Har Ni någon gång kommit i svårigheter på grund av alkoholen? inga svårigheter måst vara frånvarande från arbetet förlorat vän (vänner) olyckshändelse, kroppsskada samhällsingripande Isynnerhet för items rörande alkoholvanorna bör vissa komplikationer i orsakssammanhangen uppmärksammas. Det är tämligen klart, både utifrån provundersökningarna och utifrån annat material, att religionen spelar en helt annan roll, när den blivit personligt tillägnad, än när den nått en människa först i andra hand, som i föräldra-barn-relationen. Den religiösa hemmiljön fungerar härvidlag icke entydigt. Dess effekt kan vara dubbel, en positiv, där hemmets och föräldrarnas livshållning övertas, en negativ, där en frigörelse sker från föräldrarnas religiösa tro. Den negativa effekten är icke avsedd, men inte desto mindre faktiskt förekommande. Härvidlag är material från Yale Centre of Alcoholic Studies belysande. Man fann där en negativ bieffekt på alkoholvanorna vid en mera förbudsbetonad religiös uppfostran, som individen senare distanserar sig från. Jerome H. Skolnick undersökte för några år sedan dryckesvanorna hos ett mycket stort antal studenter med olika religiös bakgrund, metodister, episkopaler och judar samt icke-kyrkomedlemmar från absolutistisk milj ö . ^ Metodisterna valdes som representanter för en rad samfund, där av88 J. H. Skolnick, Religious affiliation and drinking behavior, i: Quarterly J o u r n a l of Studies on Alcohol, 19, 1958, s. 452—470.

132 hållsamheten från alkohol är norm; även i nattvarden är blott druvsaft tillåten. Episkopalkyrkan företräder en mera moderat linje och tillåter måttlighetsdrickande, men varnar för dryckenskap. Den judiska gruppen valdes därför att judendomen visserligen fördömer dryckenskapen lika kraftigt som metodismen, men tillämpar en annan metod i kampen mot dryckenskapen, nämligen förtäring av alkoholhaltiga drycker vid olika religiösa tillfällen i hemmet. Skolnick fann, att metodisternas barn fick lära sig att nyttjandet av alkoholhaltiga drycker gav omedelbara personliga lyckokänslor av ganska sensuellt slag och att sådana drycker stred mot all moral och i långa loppet fick mycket farliga följder. Skolnick uppställde då som hypotes, att om en människa med metodistisk bakgrund började dricka, så skulle han eller hon göra detta med så mycket större förväntningar och så mycket djupare engagemang av hela personligheten, medan folk från episkopalkyrkan och judendomen skulle ha lättare att få sunda alkoholvanor. Denna hypotes föreföll besannas. De metodistiska studenterna hade betydligt oftare än de andra tagit sitt första glas alkohol i en bil, på en bar eller en restaurant. Ullmans påpekande av att alkoholbegäret ofta n ä r a hör samman med de tidigaste erfarenheterna av alkoholbruk och att folk med starkt alkoholbegär haft starkare psykiskt engagemang, när de tagit den första drinken, än folk i allmänhet, anföres av Skolnick som ytterligare stöd för hypotesen. 97 Ullman menade sig ha funnit, att folk med starkt alkoholbegär haft sina första erfarenheter av alkoholen på ovanliga platser, som i en källarlokal, i en bil, en lada eller liknande. Ingen grupp visade sig nu ha så svårt att klara sina alkoholvanor utan sociala komplikationer som alkoholkonsumenterna med metodistisk bakgrund. 98 Skolnick kunde icke förklara detta på annat sätt än att den under barndomen inpräglade bilden av dryckenskapen som samtidigt njutningsfylld och omoralisk gett en negativ fixering till ett mera omåttligt bruk av alkohol som det normala för en alkoholkonsumenl. Det alternativ man lärt sig var hel avhållsamhet eller grundligt supande. Skolnick bortser inte från det förhållandet, alt de flesta som blir medvetna metodister och går i kyrkan, är nykterister, men de, som inte blir aktiva kyrkomedlemmar, löper risk att icke kunna förtära alkohol utan

»•> A E Ullman, The psychological mechanism of alcohol addiction, i: Quarterly J o u r nal of Studies on Alcohol, 13, 1952, s. 6 0 2 - 6 0 8 ; Ullman, The first drinking experience ot addictive and of " n o r m a l " drinkers, i: Quarterly J o u r n a l of Studies on Alcohol, 14, 1953, s. 181—191. „ . , . .., .. 98 Procent, som svarat, att deras alkoholbruk icke medfört några sociala k o m p l i k a t i o ner alls- metodister 50 procent, episkopaler 61 procent, j u d a r 96 procent. Skolnick har dock icke tagit tillräckligt stor h ä n s y n till den omständigheten, att exempelvis v a n s k a p s relationerna en av de sociala komplikationerna i undersökningen, i en absolutistisk miljö k a n skadas redan av måttligt bruk av alkohol. Trots detta torde hans iakttagelse stå fast.

133 överdrifter. Där den religiösa normen icke övertages, 99 kan den direkt uppm u n t r a beteenden, som den mest vill motverka. Det är därför inte alltid så förvånande, att alkoholister har religiösa problem, vilka, sedda mot deras religiösa barndom kan vara djupt genuina. Religionens roll är därför ytterst mångfasetterad, vilket gör orsaksfrågorna så mycket mera invecklade.

10. b.

Fritidsvanor

Stora differenser framträdde i provundersökningen i Värnamo mellan aklivt religiösa personer och en del andra grupper, vad fritidsvanorna beträffar. I gruppen av människor, som genom väckelsen i Värnamo i början av år 1961 kom att knytas till församlingarna inom Svenska Alliansmissionen och Pingströrelsen, angav flertalet som huvudsaklig förändring i anledning av den nya religiösa erfarenheten, att fritidsmönstret blev ett helt annat. Bio och dans övergavs för möten och sammankomster i kyrkorna, och det framkom ganska klart, att just det frikyrkliga verksamhetsmönstret under veckans lopp fyller fritiden med för dessa människor adekvat fritidssysselsättning. Som en möjlig undersökningsteknik kan pekas på Edmund Dahlströms fritidsitems i Trivsel i Söderort: Har Ni varit ute på bio, studiecirkel, dans eller något annat någon kväll under de sista 14 dagarna? Vad var det för slags utebesök? Biobesök Dans Studiecirkel Föreningsbesök Föredrag Religiöst möte Gymnastik eller idrott Teater eller konsert Bibliotek Syjunta Hobbyverksamhet Annat 10. c. Fruktsamhet

och

sexualetik

För livsstilen och livsinriktningen belysande data är sådana, som avser fruktsamhet och sexualetik. Gifta personers barnantal låter sig enkelt fastställas, och det är uppenbart, att medelbarnantalet är större bland de regelbundna gudstjänstbesökarna än bland folk i övrigt: 99

I detta fallet 70 procent av studenterna från metodistisk miljö.

134 Medelbarnantal Män, f. 1900—1937 (SIFO 1955/56)

Svenska kyrkan

icke gudstjänstbesökare tillfällighetsbesökare mera regelbundna besökare söndagliga besökare

Frikyrkorna

1,6 1,6 2,1 2,5

1,7 1,8 1,8

Uppgifter och barnantal ingår lämpligen bland personuppgifterna. I vad mån religionen här spelar in, kan emellertid endast bedömas utifrån en rad andra data, som vilken livsväg, som prefereras, och framför allt endast i jämförelse med andra grupper, som ev. också visar större fruktsamhet än genomsnittet i befolkningen. Det kan emellertid nämnas, att en av mig företagen bearbetning av ett par items i SIFO-undersökningen 1955/56 visar ett klart samband mellan intresse för barn och religiöst intresse. Det är också utan vidare klart, att den utomäktenskapliga fruktsamheten och därmed förekomsten av för- och utomäktenskapliga sexuella förbindelser är ringa i de religiöst aktiva grupperna. Trols den kritik av principielltmetodisk art, som kan riktas mot Hannes Hyrenius' undersökning av den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer, år 1941, finns ingen anledning betvivla det samband mellan religiositet och låg utomäktenskaplig fruktsamhet, som Hyrenius hävdar. Däremot måsle man utifrån sådana socialgeografiska data komma i tveksamhet, när det gäller att avgöra religionens roll i sammanhanget. En bevarad autoritär familjetyp och en äldre familjeåskådning, där individens sexuella behov undertryckes kan misstänkas exempelvis för delar av Väst-Sverige. Väsentligare än frågan huruvida för- och utomäktenskapliga sexuella förbindelser är mera ovanliga i religiöst aktiva grupper eller bland religiöst fostrade människor än bland andra är därför frågan varför det skulle vara så. Förhållandet kan vara tämligen likartat i någon annan grupp i samhället. Detta, tillsammans med den omständigheten, att Hyrenius' data är något inaktuella, gör att problemet bör angripas. Varsammast torde man förfara, om man som G. Gorer endast mäter attityden till föräktenskapligt och utomäktenskapligt sexualumgänge, helst också attityden till bruket av preventivmedel."» I ett sådant attitydschema kunde också inställningen till barnbegränsning och hur en sådan bör ske ingå, varigenom frågan om högre fruktsamhet i en del religiösa grupper kunde belysas. 1 1 . Social participation

11. a.

Föreningsliv

En användbar variabel är föreningstillhörighet och föreningsaktivitet. Den har icke kritiskt bearbetats av teamet, men av materialet från MPI har G. Gorer, Exploring English character, London 1955.

framgått, all religiöst aktiva ungdomar oftare är med i mer än en förening än andra är, mest isynnerhet då som andra förening en idrottsförening. 101 De items, som användes vid MPI, synes enklare och lätthanterligare än de av SIFO 1955/ 56 nyttjade: Hur många föreningar är Ni för närvarande med i (gäller inte yrkes- eller fackförening) ? ingen förening en förening två föreningar tre eller flera föreningar Om Ni är med i någon förening: Vilket slag av förening är Ni med i? kristen organisation (statskyrkan ej medräknad) politisk förening nykterhetsförening idrottsförening någon annan förening Hos fältflygaraspiranlerna ökade engagemanget i föreningslivet ökande gudstjänstbesöksfrekvens: 102 Antal föreningar, som vederbörande är medlem i 2 1 N % %

Besöker g u d s t j ä n s t : aldrig en e l l e r ett p a r g g r om året en e l l e r ett p a r g g r i månaden

med

43 De största skillnaderna ifråga om föreningstillhörighet gällde kristna föreningar och idrottsföreningar:

Besöker gudstjänst:

aldrig minst en eller ett par ggr om året minst en eller ett par ggr i månaden . . . .

Slag av förening nykt. idrotts

kristl.

polit.

%

%

%

%

annan

%

33 Det förtjänar i detta sammanhanget att påpekas, att Segerstedt och Lundquist menade sig i Huskvarna och Katrineholm ha funnit, att ensi1,1 Värnamoundersökningen visade emellertid, att t. ex. inom Pingströrelsen en sådan kombination torde vara utesluten, inom Alliansmissionen mindre vanlig. 1M Då gudstjänstaktiviteten även ä r en funktion av den sociala participationen, ä r emellertid en s a m v a r i a n s r e d a n av den anledningen ganska förklarlig. Av större intresse är a n d r a religiösa variabler.

136 dighet i föreningsengagemanget inneburit minskad förmåga att anpassa sig och ta ställning till uppkomna problem i arbetet och i samhället, en förmåga, som minskades ännu mera vid fullkomlig föreningspassivitet. Lägges därtill föreningarnas betydelse för det demokratiska samhället överhuvud, torde denna variabels relevans vara ådagalagd. Besöksfrekvensen i föreningar mätes i MPI:s självbiografiska frågeschema exakt som gudstjänstfrekvensen (aldrig - en eller ett par gånger om året - en eller ett par gånger i veckan). Även items i detta frågeschema om uppdrag i föreningar — med inneslutande här också av fackliga organisationer •— synes användbara (antal uppdrag - art av uppdrag - antal medlemmar i den förening uppdraget gäller - uppdragets längd). 11. b. Socialt

umgänge

I SIFO-undersökningen 1955/56 ställdes en fråga rörande intresset för att umgås med vänner, där mycket stort intresse för religion bland männen i åldrarna 18—55 år oftare var förenat med mycket stort intresse för att umgås med vänner (67 procent) än fallet var vid obefintligt intresse för religion (46 procent). Segerstedt-Lundquists items rörande umgänge med släkt, grannar, arbetskamrater och vänner synes här användbara. 10 ^ Visserligen fann de inget samband av annat slag än rent negativt: de som sällan umgicks med arbetskamrater gick oftare i kyrkan, men dessa items synes därför inte mindre relevanta. 11. c. Sociala uppgifter

och

insatser

SIFO frågade 1955/56 om villigheten att delta i den öppna åldringsvården. Frågan ställdes visserligen endast till kvinnor utan förvärvsarbete i åldersgruppen över 55 år: Skulle Ni ha något emot att mot någon ersättning gå hem till gamla som behöver hjälp med ärenden, hushållsbestyr och liknande? Av dem, som inte på grund av arbetsoförmögenhet eller alltför hög ålder ansåg sig vara ur stånd att ta sådana uppgifter på sig, var det dubbelt så många bland de mera regelbundna kyrkbesökarna, som förklarade sig villiga, än bland andra: Besöker kyrka antal ggr

minst 1 gång/mån minst 1 gång/året mera sällan än 1 gång/året 198 T. T. Segerstedt—A. Lundquist, samhällsliv, Sthlm 1955, s. XVI.

N

Vill gärna

Tveksam

Vet inte

107 62 45

% 44 19 22

% 30 29 24

% 26 52 53

Människan i industrisamhället, del 2 : Fritidsliv—

137 Den hypotesen tycks kunna uppställas till prövning, att människovårdande uppgifter överhuvud väcker livligare intresse hos religiöst mera intresserade människor än hos människor utan intresse för religion. Detta framgår av ytterligare material från SIFO-undersökningarna 1955/56, vilka här bearbetats just för denna fråga. För några grupper är utslagen mera markania: Intresse för alt hålla på med sjukvård inget ganska stort mycket stort

Skolungdom, 12—15 år: intresse för religion: inget ganska stort mycket stort Ungdom, 16—17 år: intresse för religion: inget ganska stort mycket stort Kvinnor, 18—55 år: intresse för religion: inget ganska stort mycket stort

%

%

%

04 47 20

30 38 53

6 14 27

62 54 40

31 35 43

7 11 17

75 50 44

19 42 40

6 8 16

Redan items av denna enkla typ differentierar. Hypotesen utesluter dock icke, att det eventuella sambandet kan återgå på en för båda intressena gemensam personlighetstyp, en släktskap intressena emellan, som icke nödvändiggör antagandet av ett orsakssammanhang i blott ena riktningen. Fullgörandet av frivilliga sociala uppgifter, inom barnavård, ungdomsvård, nykterhetsvård, åldringsvård, synes kunna ingå bland personuppgifterna. 11. d. Medborgerlig

aktivitet

Den medborgerliga aktiviteten synes kunna mätas dels för deltagandet i allmänna val, dels för innehavet av medborgerliga och offentliga uppdrag. För att lära känna religionens och de religiösa institutionernas roll i dessa sammanhang är det emellertid nödvändigt att också insamla data till frågan om politisk medvetenhet och informationsnivå. Belysande är den opinionsundersökning, som företogs 1953 inom ramen för verksamheten vid UNESCO-institutet för socialvetenskaper i Köln.10'» Bundenheten till kyrkan, den evangeliska eller den katolska, visade sig påverka graden av politisk integration, i det att kyrkomedlemmar med hög religiös aktivitets"' E. Reigrotzki, Soziale Verflechtungen in der Bundesrepublik, Tubingen 1956.

138 nivå (regelbundna kyrkbesökare) i betydligt större omfattning än passiva kyrkomedlemmar deltog i allmänna val.105 Detta livligare valdeltagande var emellertid icke förbundet med någon fördjupad kännedom om politiska problem och sammanhang. 1 » Primärt skulle det vara fråga om en integration i kyrkan, först medelbart om en politisk integration. Heigrotzkis hypotes, att kyrkornas inskärpande av de medborgerliga plikterna till en del skulle förklara skillnaden, synes öppen för prövning. Så länge blott är fråga om ett samband mellan gudstjänstbesök och valdellagande, kan emellertid den sociala participationsnivån överhuvud komma in som raellankommande variabel. Av betydelse är också en jämförelse med andra sammanhang, som kan stimulera valdeltagande, vilket ytterligare understryker vikten av bredd i undersökningen. Även den av John Mcisel uppställda hypotesen om religionens inflytande på själva valet av par Ii synes böra prövas. 107 Meisel fann, att kyrkomedlemmar, i detta fallet i romersk-katolska kyrkan i Kanada, i viss utsträckning röstade annorlunda än vad man eljest väntat sig. En faktor, som påverkade valet av parti, skulle ha varit just religionen, närmare bestämt den religiösa tillhörighetens "community aspects", vilka betonade det allmänna bästa framför privata intressen. För att pröva hypotesen måste man jämföra med hur människor med i övrigt lika sociala och ekonomiska villkor röstat, för att så kunna avgöra, om avvikelserna är större längs vissa religiösa variabler än längs dessa allmänna sociala variabler. En särskild subvariabel är innehavet av olika offentliga uppdrag. Det hävdas stundom, att både i riksdagen och i de kommunala beslutande organen ej sällan en överrepresentation skulle föreligga för kristna grupper. Det är av intresse att få veta, om så verkligen förhåller sig, och, om så

"' Reigrotzki, s. 106, SIFO-materialet från 1955/56 skulle antyda något liknande för vårt land. För en grupp i denna undersökning h a r uppgivet valdeltagande kunnat korreleras med kyrkbesöksfrekvens. I riksdagsmannavalet 1952 skulle valdeltagandet ha varit flitigare, j u mera m a n besökte kyrka och frikyrka: Röstberättigade kvinnor under 56 å r :

N

% i valet deltagande

besökt Svenska kyrkan, antal g g r / m å n . 0 1 2—4

570 85 43

86 92 95

besökt frikyrka, antal g g r / m å n . 0 1 2__4

591 28 47

86 86 96

">« Mätt genom frågor bl. a. om förslaget om europeisk försvarsgemenskap (liar förslaget antagits, fallit, vet ej, aldrig hört talas om något s å d a n t ) . i»7 / . Meisel, Religious affiliation and electoral b e h a v i o u r : a case study, i: The Canadian J o u r n a l of Economics and Political Science, 22, 1956, s. 481—196.

139 visar sig vara fallet, detta kan bero på förhållanden av den lyp, som Reigrotzki och Meisel menar sig ha funnit. Svårigheten med denna subvariabel i en större intervjuundersökning är emellertid, alt antalet personer med offentliga uppdrag är så förhållandevis litet, att problemet svårligen låter sig studeras på grundval av ett så smalt material. Måhända skulle här ett par smärre specialundersökningar kunna användas, som komplement till den större intervjuundersökningen och på grundval av en arbetskonferens med några experter. 12.

Attityder i sociala och samhälleliga frågor

Några items har prövats i provundersökningarna. I Tygelsjö var en fråga om kriminalvården med, utan någon egentlig differens längs kyrkobesöksvariabeln, men med en mera "humanitär" inställning bland de dagliga bedjarna och de dagliga bibelläsarna än bland icke-bedjarna. En bearbetning av SIFO-material rörande attityder till invalider med religiös föreningstillhörighet som oberoende variabel gav till resultat, att inga skillnader kunde konstateras mellan medlemmarna i religiösa föreningar och medlemmarna i andra föreningar. I provundersökningen i Lund hade. tre items medtagits för att ytterligare belysa problemet om de personliga attityderna till invalider. För skalteknik och utvärdering användes Sonja Risinger-Calais' undersökning. 10 » Längs kyrkbesöksvariabeln framkom ingen skillnad, men en klart signifikant skillnad framkom längs bönevariabeln: dagliga bedjare skilde sig från dåoch-då-bedjarna och också från icke-bedjarna. I förra fallet hade 55 procent positiv inställning till invalider, i senare fallen 30 procent (t = 3,01). En viss skillnad tycktes föreligga även längs trosföreställningsvariabeln, med 16 procent för ateisterna och 36 procent för dem, som bejakade alla tre i instrumentet införda klassiska kristna trosföreställningarna (t-värdet dock blott 1,94). Möjligheten att redan genom de personliga attityderna studera religionens roll belystes i undersökningen i Lund också genom en i anslutning till en då aktuell debatt kring J. P. Sartres pjäs "Fångarna i Altona" formulerad fråga, om även en krigsförbrytare kan få förlåtelse för sina brott. Här fanns redan längs kyrkbesöksvariabeln en svag tendens till större filanIropism i den mest aktiva religiösa gruppen (33 procent mot 13 procent i gruppen kristna, som ej besökt kyrkan under senaste å r e t ) . Utöver anförda subvariabler (kriminalvård/straff- och skyddslagstiftning samt attityden till invalider) torde attityderna till en vidgning av den offentliga sektorn, till den nya skolan, till den öppna åldringsvården och till u-hjälpen vara relevanta i sammanhanget. 108 Sonja Risinger-Calais, Återanpassning efter polio samt attityder :not invalider, Sociologiska Institutionen, Uppsala, 1960 (stencil), s. 57 ff.

140 Del synes också vara av intresse alt studera religionens ställning som opinionsbildande faktor i samhället. En metod vore att som Ringer och Glock söka bestämma vilken roll folk önskar att kyrkorna skall spela i politiken.101» De frågade, om kyrkfolket ansåg att pastorn skulle uppmana sina församlingsbor att rösta, att studera politiska program och kandidater o. d. Flertalet ville atl pastorn skulle ställa sig helt fri inför olika politiska alternativ. Därutöver undersöktes emellertid också attityden till kyrkans roll, med frågor som dessa: Vad säger Ni om följande påståenden? Kyrkan bör intressera sig för sociala och ekonomiska problem och inte bara hålla sig till de religiösa frågorna. Kyrkan bör uppmana sina medlemmar att stödja och ta ansvar för FN. Det är naturligt, om kyrkan tar ställning till olika praktiska politiska frågor i kommunalpolitik och rikspolitik. I stort sett framgick, alt endast de intervjupersoner, som önskade alt pastorn skulle politiskt engagera sig, önskade att kyrkan själv skulle söka påverka sina medlemmar i frågor som dessa. En annan metod vore att studera exempelvis omröstningarna i valda frågor i riksdagen, för att undersöka om här några skillnader fanns mellan medlemmarna i riksdageiis kristna grupper och de övriga. Möjligen skulle denna metod också kunna appliceras på kommunalpolitiskt material. Attitydundersökningarna i sociala och samhälleliga frågor borde helst sättas i relation inte bara till religiösa variabler utan också till olika ickereligiösa värdesystem, vilket kunde ske genom utnyttjande av svaren på Morris' livsvägstest. 13. Social anpassning

Viss försiktighet är att rekommendera i bedömningen av värdet av anpassningsvariabler. Den välanpassade behöver inte vara den ideale medborgaren. Allt beror på vad anpassningen vilar på och på situationen i övrigt. God anpassning betyder icke i och för sig god karaktär. I vissa situationer kan det vara den då missanpassade, som initierar en anpassning av betydelse för framtiden. /.'?. a. Äktenskap och familj Anpassningen inom äktenskapet torde kunna undersökas med hjälp av det av Hultgrcn och Stoltz utarbetade frågeformuläret. 110 Det kunde något beskäras. För inställningen till familjenormer utarbetade SIFO etl fylligt fråge"» B. J. Ringer—C. Y. Glock, The political role of the church as defined by its parishioners, i: The Public Opinion Quarterly, 18, 1954—55, s. 337—347. "» S. Hultgren—I. Stoltz, Äktenskapet och lyckan, Sthlm 1956.

141 f o r m u l ä r , v i l k e t a n v ä n d e s för e n o p i n i o n s u n d e r s ö k n i n g p å u p p d r a g av S v e n s k a S ä l l s k a p e t för N y k t e r h e t och F o l k u p p f o s t r a n i m a j 1959. 11J Religiös ö v e r t y g e l s e k o r r e l e r a d e h ä r v i d l a g b l a n d de u n d e r s ö k t a u n g d o m a r n a m e d s t r ä n g a r e i n s t ä l l n i n g till f a m i l j e n o r m e r . F o r m u l ä r e t s p a r t i e r o m u p p f o s t r a n s y n e s k u n n a u t n y t t j a s (6 f r å g o r ) . Mera d i r e k t m ä t e s e m e l l e r t i d f a m i l j e a n p a s s n i n g e n g e n o m ett i n s t r u m e n t s o m Ramsey-Nelson's F a m i l y A d j u s t m e n t Scale, 1 1 2 vilket b e a r b e t a t s och prövats i provundersökningen i Tygelsjö: Genomsnittligt antal items gynnsamma tveksamma ogynnsamma Besökt kyrkan 0 1 2 3 4 Ber: dagligen ofta då och då sällan aldrig

senaste månaden,

N

antal ggr: 4,47 5,31 5,25 6,29 5,95

0,95 0,46 1,08 0,71 1,21

4,32 4,15 3,67 3,00 2,68

19 13 12 7 19

5,22 6,00 5,09 G,CO 5,64

0,83 1,00 1,00 0,70 0,86

3,85 3,00 3,77 2,70 2,50

40 8 22 10 14

U t a n stöd av a n d r a d a t a , s å s o m p e r s o n l i g h e t s d i a g n o s t i s k a , k a n ej siffror s o m dessa t o l k a s . I s o l e r a r m a n de i t e m s , s o m gäller r e l a t i o n e n f ö r ä l d r a r — b a r n , v i s a r sig, a t t de o g y n n s a m m a i t e m s för de dagliga b e d j a r n a och för d å - o c h - d å - b e d j a r n a i h u v u d s a k k o n c e n t r e r a s dit. F ö r ä l d r a - b a r n - r e l a t i o n e n k a n o c k s å s t u d e r a s u t i f r å n frågan vad föräldr a r n a gör för b a r n e n s u t b i l d n i n g . O m u l b i l d n i n g s f a k t o r n i n g å r s o m p e r s o n v a r i a b e l t o r d e vissa s a m m a n s t ä l l n i n g a r k u n n a ske. Så h a r j a g b e a r b e tat d e n n a f a k t o r i m a t e r i a l e t från S I F O - u n d e r s ö k n i n g e n 1955/56 och funnit, a t t enligt d e t t a m a t e r i a l ( t y v ä r r m y c k e t litet h a n t e r l i g t ifråga o m de religiösa v a r i a b l e r n a , d å e n d a s t e n s å d a n i n g i c k i d e n g r u p p e n av i t e m s i u n d e r s ö k n i n g e n ) skulle m å h ä n d a f r i k y r k l i g a f ö r ä l d r a r i n o m s o c i a l g r u p p 3 n å g o t oftare givit s i n a b a r n e n h ö g r e u t b i l d n i n g ä n g e n o m s n i t t s f ö r ä l d r a r n a i n o m d e n n a s o c i a l g r u p p ; d ä r e m o t t o r d e de k y r k l i g a f ö r ä l d r a r n a i s o c i a l g r u p p 3 icke haft s t ö r r e a m b i t i o n h ä r v i d l a g än a n d r a :

"' Modern ungdom. En opinionsundersökning för Sv. Sällsk. f. Nvkt. o. Folkuppfostr. SIFO 1959 (stencil). '" Ch. E. Ramsey—/.. Nelson, Change in values and attitudes toward the family, i: American Sociological Review, 21, 1956, s. 607—608.

142 Barnens utbildning (föräldrar i socialgrupp II) realskola folkskola folkhögskola och därN % % utöver % far gått i kyrkan mor gått i kyrkan föräldrarna ej gått far tillhört frikyrka mor tillhört frikyrka ingen av föräldrarna tillhört frikyrka

4 5 7 3 4

87 86 83 81 85

9 9 9 15 10

68 122 277 32 48 383

Skall m a n d ä r e m o t m e r a i n g å e n d e u n d e r s ö k a b a r n e n s y r k e s v a l torde r e g i s t r e r i n g e n av y r k e t b l a n d p e r s o n v a r i a b l e r n a icke förslå, m e n e n viss g r o v s å l l n i n g k u n d e dock ske, v a r e f t e r e n speciell f r i s t å e n d e i n t e n s i v u n d e r s ö k n i n g k u n d e f ö r e t a g a s i n o m vissa y r k e s g r u p p e r ( s o m s o c i a l v å r d s - och m e d i c i n a l p e r s o n a l ) av m o t i v e n för valet av y r k e .

13. b. Skola

och

utbildning

F r å g a n o m s k o l a n p a s s n i n g e n skulle, o m d e n m e r a i n g å e n d e s k u l l e u n d e r s ö k a s , t a r v a en v i d g n i n g av b e f o l k n i n g s u r v a l e t u n d e r d e n eljest t ä n k b a r a g r ä n s e n 15 å r . M a n k u n d e o c k s å t ä n k a sig en s p e c i a l s l u d i e . Att f r å g a n ä r r e l e v a n t t o r d e f r a m g å av M P I - m a t e r i a l e t , d ä r det visar sig, a t t d e n efteråt s k a t t a d e h å l l n i n g e n till s k o l k a m r a t e r ( H u r gillade Ni i a l l m ä n h e t E r a skolk a m r a t e r ? ) , l i k s o m d e n till l ä r a r n a ( H u r gillade Ni i a l l m ä n h e t E r a lärare?) varierar med aktuell gudsljänstbesöksfrekvens:

Besöker gudstjänster:

aldrig en eller ett par ggr om året minst en gång i månaden

Gillade sina skolkamrater mycket ganska ™rken «? n s ?/ 1 bra bra $«•»• *:"!*» % % dahgt dåligt % % 47 51 2 58 40 2 65 30 5

mycket bra % aldrig en eller ett par ggr om året minst en gång i månaden

32 38 41

Gillade sina lärare varken ganska ganska bra el. el. mkt bra dåligt dåligt % % % 58 56 55

10 7 4

138 263 43

N

138 263 43

143 Det kan dock lika väl förhålla sig så, att den mindre aktivt religiöse har lättare att verbalisera negativa attityder till personer överhuvud, eftersom hans värdesystem icke på samma direkta sätl bjuder honom att visa tolerans. Frågetekniken finge därför bli en annan och mindre direkt, men skolanpassningen torde äga viss relevans i sammanhanget. Mera objektiva kriterier nyttjades i min egen undersökning 1954 av religiös hemmiljö och skolanpassning, där det egna aktuella religiösa beteendet, däremot icke föräldrarnas, visade sig äga samband med skolan passningen. 113 Då variabeln har en stark åldersmässig begränsning, kan det dock ifrågasättas, om den har en sådan angelägenhetsgrad, att den bör medtagas. Anpassningen till utbildningsgrupper i övrigt torde i viss mån kunna mätas genom frågor om studieavbrott i anknytning till personuppgifter om utbildning samt genom sammanställning av utbildningsuppgifterna. Även bär torde gälla, alt variabeln icke hör till de mest angelägna och därför skulle kunna utgå.

13. c. Arbete För mätning av anpassningen i arbetet synes några items i SegerstedtLundquists undersökning kunna nyttjas. 11 '' I Tygelsjöundersökningen hade vi sådana med, och det förhållandet alt differenserna blev mycket små, kan i och för sig endast öka betydelsen av att denna variabel är med. Påfallande var å andra sidan, att flera regelbundna kyrkbesökare förklarade sig trivas bäst i det dagliga arbetet, bällre än på fritiden i hemmet, och detta item — som ingick bland items rörande äktenskapet — har otvivelaktigt sitt värde också som item för arbetslivet. Vissa items rörande arbetsmoral ingår i Havigburst-Tabas redan förut rekommenderade moraltest.

13. (1. Samhället

i stort

Vad värde en variabel som anpassningen i samhället i stort kan ha, är måhända mera tveksamt. Begreppet anomi torde behöva diskuteras och analyseras mera ingående. De anomi-ilems, som nyttjades i Tygelsjö, i huvudsak efter Rundyuist och Sletto,u:> gav emellertid ett klart utslag. Dessa avser snarast anomi som en allmän känsla av ett visst främlingskap i dagens svenska samhälle: 113 B. Gustafsson, F r ä m j a r religiös hemmiljö anpassningen i skolan?, i: Skola och samhälle 1954, s. 261—274. '" T. T. Segerstedt—.4. Lundquist, Människan i industrisamhället. Arbetslivet, Sthlm 1952, s. 401—405. "5 E. Rundquist—R. F. Sletfo, Personality in the depression, Minneapolis 1936, s. 394 398.

144 Genomsnittligt antal items ,tvekan , ingen ° . anomi Besökt kyrkan under senaste månaden, antal gånger: 0 1 2 3 4 Bibelläsning: dagligen ofta då och då sällan aldrig Bön: dagligen ofta då och då sällan aldrig

2,15 2,76 2,92 4,00 2,42

0,95 0,46 0,75 1,00 1,63

2,79 2,69 2,33 1,00 1,94

19 13 12 7 19

3,05 3,06 2,74 2,44 2,61

0,76 0,87 0,70 1,22 1,46

2,10 2,06 2,56 2,11 2,00

21 31 27 9 13

2,64 2,30 2,73 3,25 3,04

0,50 0,90 1,00 0,63 1,00

2,86 2,80 2,18 2,13 1,91

14 10 22 8 46

A n o m i t y c k s v a r a v a n l i g a r e b l a n d de r e g e l b u n d n a k y r k b e s ö k a r n a ä n b l a n d i c k e - b e s ö k a r n a , k a n s k e o c k s å v a n l i g a r e b l a n d de r e g e l b u n d n a b i b e l l ä s a r n a ä n b l a n d d e m , s o m a l d r i g l ä s e r Bibeln, m e n d ä r e m o t m i n d r e förek o m m a n d e b l a n d de r e g e l b u n d n a b e d j a r n a ä n b l a n d i c k e - b e d j a r n a . S k u l l e t e n d e n s e n b e s l å i ett s t ö r r e m a t e r i a l , b e h ö v e r d e n i c k e i och för sig förv å n a : m ö j l i g e n ä r t. ex. f ö r k u n n e l s e och b i b e l u t l ä g g n i n g i viss m å n k r i tisk m o t en del u t s l a g av s t a n d a r d och v ä l f ä r d , m e d a n b ö n e n m e r a a v s e r e g n a b e h o v och ej sällan r y m m e r ett helt a n n a t a c c e p t e r a n d e av det i tillvaron givna. E n del i t e m s f r å n E d m u n d D a h l s t r ö m s u n d e r s ö k n i n g T r i v s e l i S ö d e r o r t ingick o c k s å i p r o v u n d e r s ö k n i n g e n i Tygelsjö. O m d e m gäller d e t s a m m a s o m o m i t e m s r ö r a n d e a n p a s s n i n g e n i a r b e t e t : inga e g e n t l i g a d i f f e r e n s e r l ä n g s d e religiösa v a r i a b l e r n a . Det k a n i f r å g a s ä t t a s , o m d e i n t e k a n u n d v a r a s . Å a n d r a s i d a n v a r e t t i t e m s o m t i l l g å n g e n till k y r k a föga r e l e v a n t i T y g e l s j ö u n d e r s ö k n i n g e n , m e n k u n d e äga m e n i n g i en a n n a n m i l j ö .

4 . Det historiska perspektivet Även o m h u v u d i n t r e s s e t m å s t e i n r i k t a s p å r e l i g i o n e n s roll i d a g e n s s v e n s k a s a m h ä l l e , s y n e s k o n s t i t u t i o n s u t s k o t t e t vid 1956 å r s r i k s d a g i d e t u t l å t a n d e , d ä r e t t k l a r l ä g g a n d e av r e l i g i o n e n s betydelse s o m s a m h ä l l s f a k t o r ä s k a d e s , h a fäst visst a v s e e n d e vid den h i s t o r i s k a u t v e c k l i n g e n . K r i s t e n etik

145 och kristen verksamhet hade, hette det, i väsentlig mån bidragit till att forma dagens svenska samhälle, och arten av detta inflytande önskade man få undersökt. Ställer man frågan så: i vilken mån, på vilka vägar och på vad sätt har olika värderingar, inbegripet de kristna, bidragit till att forma dagens svenska samhälle, synes den stora intervjuundersökning, som kommer att skisseras i det följande, kunna lämna vissa bidrag till ett besvarande av denna fråga. Motivationerna för moraliska och samhällsetiska värderingar kan korreleras med barndoms- och ungdomsmiljö, också för den äldsta generationen. Å andra sidan kan man icke bortse från att under de senaste generationerna det offentliga mer och mer emanciperat sig från kyrkan, såsom inom socialvård och skola. Denna process kunde synas naturligt föra fram till ett lossande av banden mellan stat och kyrka. En viss analys av denna samhällets emancipation från kyrkan synes ofrånkomlig, då det kan förefalla som motsäger denna process 1956 års konstitutionsutskotts hävdande att den kristna etiken och den kristna verksamheten i väsentlig mån bidragit till formandet av dagens svenska samhälle. Vid denna analys synes det ofrånkomligt att vidröra vilken förskjutning, som tycks ha ägt r u m i den roll religionen spelar för människorna. L.-J. Lebret har bestämt denna förskjutning som en utveckling från sociologisk religion till personlighetsreligion. 116 Tidigare var religionen något, som omslöt människan i alla sammanhang och på alla sidor påverkade henne. Även i offentliga sammanhang var religionen en integrerande faktor. Ännu de stora folkrörelserna under 1800-talet utspelades i en sådan miljö, och väckelsen fick även enligt många utanför denna stående observatörer djupgående verkningar för individer och bygder. Material rörande detta är icke svårt att sammanställa. Samtidigt bidrog inte minst dessa väckelser till religionens omvandling till personlighetsreligion. För den enskilda personlighetens liv torde i många fall religionen betyda mera i dag än tidigare. Religionen har i viss mån dragit sig tillbaka från funktionen som social kontroll, och den spelar en roll i huvudsak i själva kärnan av personligheten. Det vore att gå utöver hittills kända fakta att söka dra vittgående slutsatser härav. Visar det sig emellertid, att religionen spelar en avgörande roll för människor i huvudsak blott på det personliga planet och i de personligt färgade relationerna — som i äktenskapet och familjen — vinner Lebrets hypotes i intresse. Konstaterandet av denna det offentligas gradvisa frigörelse från kyrkan gör en undersökning av de etiska motivationerna, där emancipationen kunde tänkas vara i varje fall av annan art, desto mera angelägen. En forskningsmöjlighet, som diskuterats inom teamet, men som icke prövats på 116

L.-J. Lebret, La France en transition, Paris 1957, s. 153—154.

10 — Kyrka-stat

146 grund av de svårigheter, som den är förbunden med, är en innehållsanalys av vissa relevanta material. Metoden är mycket litet prövad i vårl land, och redan detta kan förorsaka viss tveksamhet inför dess användning. Att den är fullt användbar, är emellertid ställt utom allt tvivel. Isynnerhet Louis Schneiders och Sanford M. Dornbusch's undersökning av viss populär religiös litteratur i USA har övertygat mig om dess användbarhet också på material av religiös och etisk typ. 117 Den avgörande svårigheten ligger i själva kodschemat. Schneider och Dornbusch gick vid utarbetandet av sitt kodschema fram i tre etapper: först ett provisoriskt kodande, därefter etl provisoriskt fastställande av kategorierna, varefter kodning förelogs av visst material, medan andra personer självständigt kodade delar av detta material, för mätning av reliabiliteten. Forskningsteamet har uppdragit åt assistenten Anders Hallström vid Sociologiska Institutionen i Lund att göra en bedömning av ett forskningsprojekt med innehållsanalys av material kring för det moderna samhället avgörande reformer. Hallström, som är en av landets få experter på sociologisk innehållsanalys, har i särskild skrivelse, bilaga A 3, bedömt projektet inte bara som möjligt utan som väl motiverat, med särskild hänsyn tagen till möjligheterna att så studera en eventuell trend. Bland för undersökningen relevanta reformer, vilka då skulle läcka förslagsvis de senaste 50 åren, kan nämnas rösträttsreformerna, de olika pensionsreformerna och en rad andra reformer på socialvårdens område. Debatten kring kvarlåtenskapsskatten år 1947 och försvarsfrågans behandling år 1925 och år 1936 kunde också tänkas ingå. Huvudvikten skulle läggas vid argumenteringarna i offentlig debatt, ledare i tidningarna, broschyr- och agitationstryck och i riksdagen. Framhållas måste inte minst, att en sådan innehållsanalys kunde underlätta förarbetet för den större föreslagna intervjuundersökningen, genom att olika religiösa och etiska motivationer kartlades. Det synes därför väsentligt att en sådan innehållsanalys föregår den större intervjuundersökningen. Smärre delundersökningar till frågan om den eventuella emancipationen från kyrkan är också tänkbara. Inom forskningsteamet har numera professorn Åke Bjerstedt pekat på möjligheten att studera attityden till vapentjänst i anslutning till de religiösa trosföreställningarna. Här skulle man stå inför ett av de få områden, där värdekonflikter mellan officiell siatsnytta och vissa religiösa grundföreställningar är påtagliga. Motiveringarna för ansökan om vapenfri tjänst kunde studeras, då dessa numera anges skriftligt på särskilda frågeformulär. Frågan är om antalet icke-religiösa, "rationella" och sekulära motiveringar procentuellt ökat. Bjerstedt menar, att detta vore värt en longitudinell studie, om materialet visar sig tillräck'« / . Schneider—S. Chicago 1958.

M. Dornbusch,

Popular Religion. Inspirational Books in America,

147 ligt, och har själv förklarat sig intresserad att göra en dylik studie som en smärre delundersökning. Ett annat område, där emancipationen från kyrkan låter sig belysas, är äktenskapsmedlingarna. Av den särskilda utredning, som jag sökt företaga härav, framgår, att de kommunala medlingarna ökat i antal, isynnerhet sedan 1955, vilket år Stadsförbundet fäste sina medlemskommuners uppmärksamhet på behovet av borgerliga medlare. Motiveringen var, att många människor på grund av personligt ställningstagande till kyrkliga myndigheter antingen vägrar eller med bristande förtroende inställer sig hos präst, samt vidare också, att det borde ges möjlighet att vända sig även till kvinnlig medlare. Av särskild utredning, företagen genom utredningens sekretariat, framgick, att antalet borgerliga eller kommunala medlare ökat sedan år 1950 i betydande grad: Antal k o m m u n a l a medlare

storstad övr. städer landsbygd hela riket

11 18 3 32

12 40 5 57

12 86 52 150

Till samtliga i februari 1961 verksamma borgerliga eller kommunala medlare (N = 159) utsände teamet ett enkätformulär för att söka utröna trenden i antalet medlingar genom kommunala medlare och orsakerna till att makarna vänt sig till borgerlig medlare. Svar har inkommit från 139 medlare (87 % ) , varav 12 i storstad, 79 i övriga städer och 48 på landsbygd. Några hade emellertid icke haft medlingsuppdraget förrän från 1 jan. 1961. Man torde kunna avläsa en trend:

Är

1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960

Antal genom Antal u p p enkäten k ä n giftsda medlingar l ä m n a r e

1532 1891 2 123 2 402 2 418 2 936 3 253 3 489 3 922 3 806

17 18 21 31 33 51 73 91 93 108

Antal kommunala medlare

148 Dock synes icke medeltalet medlingar per medlare ha ökat, beroende på att flertalet av de under 50-lalet nytillkomna orterna med borgerlig eller kommunal medlare haft ganska få sådana medlingar per å r : År

Antal medl per medl:

1951 1952 1953 1954 1955 1956 1957 1958 1959 1960

90 105 101 77 73 58 45 38 42 35

Det är ingen tvekan om att de flesta medlingarna genom kommunal medlare sker i stad; flertalet medlare med få eller inga medlingar under ett år är verksamma på landsbygd. Antalet kyrkliga medlingar är emellertid icke känt, men en stickprovsundersökning, som 1955 företogs av Svenska Ekumeniska Nämnden, gav till approximativt resultat, att 2/3 av alla medlingsfall skulle gå till hem- eller äktenskapsskillnad. En kommunal medlare, fru Asta Willén, Malmö, som fört statistik över sina medlingar under hela 1950-talet, har för tiden 1951—1960 till teamet uppgivit sammanlagt 4 928 medlingar, varav 3 408 gått till hem- eller äktenskapsskillnad (69 o/0). Utgår man från ett så lågt tal som 8 000 skilsmässor i vårt land per år, skulle man få ett rikttal på 12 000 medlingar. Under förutsättning, att uppgifterna för 1960 är något så när representativa, kunde man räkna ined cirka 4 000 borgerliga medlingar detta år, vilket vid en mycket grov approximation skulle betyda 1/3 av samtliga medlingar. Under alla omständigheter ligger procentsiffran för borgerliga medlingar vida över siffran för borgerliga vigslar (6—8 % ) . Utanför städerna är emellertid den borgerliga medlingen en sällsynthet. Det bör visserligen tillfogas, att de kommunala medlarna i några fall varit verksamma inom kyrka eller frikyrka. En del borgerliga medlare har också stundom övertalat m a k a r n a att i stället gå till präst. Gränsen mellan vad som är kyrkligt och kommunalt torde därför icke vara klar för alla medlingssökande, men för frågan om emancipationen från prästen som religiöst auktoriserad person betyder detta mindre. Varför de borgerliga medlingarna så kraftigt ökat i antal kan i viss mån belysas utifrån svaren på frågan i enkäten vad vederbörande medlare utifrån sina erfarenheter ansåg vara skälet till att m a n gått till kommunal och icke till religiös medlare. Drygt hälften av medlarna har svarat på denna fråga, och de angivna skälen kan grupperas på detta sätt:

149 positiv hållning till borgerlig medlare (32): en friare och mera personlig atmosfär (18) (svar som: mera personligt, mera privat, mindre högtidligt, mindre generande, undgår offentligheten) borgerlige medlaren mera sakkunnig (18) (svar som: medlaren socialarbetare, psykolog, tillgång till juridisk eller ekonomisk sakkunskap, familjerådgivningsbyrå) kvinnlig medlare (6) (kvinnliga parten vänder sig hellre till kvinnlig medlare) negativ hållning till kyrklig medlare (35): kritisk hållning till präst och kyrka (20) (svar som: vill ej veta om någon religiös inblandning, prästen en främmande person, kontakten med statskyrkan svag, prästen omedgörlig, ovillig att utfärda intyg) fruktan för prästen (13) (svar som: rädsla för moralisk-religiös bedömning, genant uppsöka prästen, då man känner honom som konfirmationslärare och vigselförrättare, tidigare varit hos prästen för medling och då lovat att försöka fortsätta äktenskapet, äktenskapet från början icke haft någon religiös karaktär, då man vigts för barnets skull) övriga skäl (11): (svar som: advokat föreslagit borgerlig medling, främmande trosbekännare, slumpen) Det vill förefalla, som skulle prästens religiösa auktorisation i vissa fall utesluta ett uppsökande av honom som medlare. Trenden återspeglar därför onekligen en emancipation. Utifrån denna trend ter det sig önskvärt att i den föreslagna innehållsanalysen också medtaga reformer inom äktenskaps-, måhända också abortlagstiftning.

5. Provisorisk kostnadskalkyl Den större intervjuundersökningen Med tanke på undersökningens vikt har föreslagits ett sannolikhetsurval på 3 000 individer från hela landet, jämte överrepresentation av frikyrkliga grupper. För projektering och provintervjuer, vartill en tid av tre månader torde krävas, torde kostnaderna kunna komma att uppgå till 25 000 kr. För intervjudelen, vilken kan tänkas genomföras exempelvis av Svenska Institutet för Opinionsundersökningar (SIFO), torde man i en undersökning av denna typ få räkna med en kostnad av minst 35 kr per intervju, enligt vad direktör Sten Hultgren uppgivit. Härvid torde man få räkna med cirka tre månader för genomförandet av samtliga intervjuer. Väsentligt är att intervjuerna utföres under en tid av året, då inga större kyrkliga höglider infaller. Detta skulle dock enligt direktör Hultgren vara fullt möjligt. För hela den allmänna intervjudelen skulle därför — med en överrepre-

150 sentation på 200 individer — kunna beräknas en kostnad på 115 000 kr. Då i något fall annan metod än konventionell intervjumetod skulle komma till användning, torde härför erfordras ytterligare 10 000 kr. För bearbetning, analys och sammanställning av resultaten, vilket torde kunna vara slutfört ett halvår efter det att intervjudelen fullbordats, torde kostnaderna icke kunna sättas under 75 000 kr. För hela detta slutarbete torde nämligen erfordras ett forskarlag på 2—3 personer. De sammanlagda kostnaderna för denna intervjuundersökning skulle då bli: Projektering, provintervjuer kronor 25 000 Intervjudel , 115 000 Särskild undersökning „ 10 000 Bearbetning och redigering „ 75 000 Summa kronor 225 000 Diskussionssymposierna Tre sådana symposier finns omnämnda ovan: personlighetstyp/religiösa och utomreligiösa värdesystem, religion/neuros samt religion/samhällsengagemang. Därtill synes böra komma en allmän efterdiskussion under slutarbetet med hela intervjuundersökningen. Ett symposium skulle kunna föregå intervjuundersökningen och äga rum under projekteringsarbetets gång. Antalet sammanträden låter sig icke på förhand fixeras, men man kunde. måhända approximativt räkna med 8 000 kronor i allmänna kostnader för varje sådan expertgrupp samt ett belopp på 25 000 för specialundersökningar inom ramen för dessa arbetskonferenser. Detta skulle sammanlagt innebära en kostnad på 65 000 kr. Innehållsanalysen För denna erfordras utöver en heltidsarbetande forskare ett par under kortare tid verksamma assistenter samt ett heltidsanställt skrivbiträde. Sammanlagt torde kostnaderna härför belöpa sig på 75 000 kr. Sammanfattning Denna provisoriska kostnadskalkyl utgår från undersökningar av det omfång och den typ, som beskrivits i bilagorna 1—3. Den sammanlagda kostnaden, 365 000 kr, torde emellertid icke bli avsevärt lägre, om exempelvis intervjuundersökningen centreras kring vissa som väsentligare bedömda problem. 6. Provundersökningarna Fem provundersökningar har, såsom framgått av det föregående, gjorts. De har föregåtts av provintervjuer i samband med förarbetet och projekteringen.

151 /. Tygelsjö-V. Klagstorp. Provundersökningen här ägde rum 4—19 februari 1961. Antalet intervjupersoner var 105, ur ett urval draget ur den kommunala röstlängden genom systematisk sampling. Bortfallet utgjordes av 39 personer; urvalet utgjordes av 144 individer. Inget bortfall skedde emellertid på grund av vägran, och bortfallet var icke systematiskt. 5 intervjuare var verksamma. I intervjuformuläret ingick ett stort antal religiösa och sociala variabler. Bland de senare prövades särskilt variabler rörande moral, laglydnad och attityder till arbete och samhälle. Vidare prövades här Charles Morris' livsvägstest och Rosenzweigs Picture Frustration Test. 2. Värnamo. Denna provundersökning var av ännu mera begränsat omfång och avsåg främst att pröva möjligheterna att komma åt Gordon Allport's särskiljande av "extrinsic" och "intrinsic" religion. Vidare avsågs att på en helt annan miljö än den den mera kyrkliga i Tygelsjö-V. Klagstorp pröva frågeformuleringen för de religiösa variablerna. Därför utgjordes undersökningens nyckelgrupp av personer, som i samband med väckelsen i Värnamo ett par månader före undersökningen tillförts frikyrkliga församlingar i staden. Undersökningen genomfördes under tiden den 29 maj—3 juni 1961, och det sammanlagda antalet intervjupersoner var 67. Intervjuarna var 4 till antalet. Nyckelgruppen av "nyomvända" utgjordes av personer, vilka utpekats som sådana av frikyrkopastorer. Deras antal var 20. Som kontrollgrupp uttogs genom systematisk sampling 15 medlemmar i stadens kyrkobrödrakår. Därtill kom intervjuer med 32 individer, som stod i nära förhållande till de "nyomvända" och vilkas observationer rörande väckelsens beteendemässiga följder insamlades. Undersökningen prövade för frågan om Allport's teori ett för tillfället konstruerat religiöst meningsifyllnadstest, vidare Havighurst-Tabas instrument rörande personlig-social anpassning, samt sökte explorativt genom fria intervjuer samla in material för frågan om den religiösa livscykeln. 3. Stockholm. Undersökningen genomfördes med 5 intervjuare, i huvudsak desamma som tidigare, under tiden den 11—23 juni 1961. Den omfattade 90 intervjupersoner, ur tre olika slumpvis samplade grupper: 24 individer tagna ur Norrmalms Baptistförsamlings medlemsmatrikel, 34 individer, hörande till Oskars och Jakobs församlingar i Stockholm, samt en grupp om 32 individer, lagna ur Stockholms Arbetarkommuns medlemsregister. Bortfallen var endast enstaka. I den kyrkliga gruppen dominerade högre åldersgrupper, liksom även socialgrupp I, i den frikyrkliga socialgrupp I och II. Avsikten var att i storstadsmiljö pröva en del av frågorna från Tygelsjöundersökningen samt därutöver möjligheterna att undersöka opinionsbildningen i religiösa och kyrkliga frågor. De i Tygelsjö nyttjade frågorna rörande attityderna till och föreställningarna kring religiösa förrättningar hade ytterligare byggts ut, och Havighurst-Tabas instrument för mätning av moralvariablerna medtogs i betydligt mera utvidgat skick. Därjämte ingick, liksom i Tygelsjö, Morris' livsvägstest.

152 4. Lund. Genom systematisk sampling ur den kommunala röstlängden uttogs 340 individer. På grund av avflyttning och liknande kunde endast 269 individer intervjuas. Intervjuerna utfördes under tiden den 15 oktober —20 december 1961, av 11 intervjuare. Utöver tidigare nyttjade religiösa variabler ingick ett instrument, som byggts upp i enlighet med Osgood's semantiska differentialteknik, samt frågor rörande attityderna till statskyrkan och rörande moralmotivationen. En del nya sociala attitydfrågor hade införts. 5. Lund. Jämsides med provundersökningen under 4 ovan prövades på en grupp teologie studerande i Lund, 38 till antalet, samtliga i provundersökningarna använda instrument, i samband med de i bilaga A 2 omnämnda experimenten. Lund den 26 februari 1962. Berndt

Gustafsson

BILAGA

A2

Aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen Av docenten

Ulf Kragh och I. amanuensen

Martin

Johnson

A. Introduktion

Undertecknade docenten Ulf Kragh och 1. amanuensen Martin Johnson, båda vid psykologiska institutionen i Lund, har knutits till forskarteamet med uppgift att pröva möjligheterna att studera eventuella samband mellan religion och neuros. Då intervju- och enkättekniken och flertalet projektiva tests, t. ex. av Rosenzweig-typen har sin avsevärda begränsning i att de vanligtvis endast indikerar symtom, föreföll det rimligt att studiet av problemet religion contra neuros med stor fördel skulle kunna ske med utgångspunkt från Lundaskolans aktualgenetiska personlighetsmodell, och med hjälp av de experimentella anordningar för studiet av personlighetsstrukturen och dess försvarsmekanismer som utvecklats i Lund främst av professor Gudmund Smith och docenten Ulf Kragh. Då därutöver fadersrelationens- och auktoritetsidentifikationens problem i vidsträckt bemärkelse rimligen kan bedömas relevant ur religionspsykologiska aspekter, och då ett projektivt, aktualgenetiskt test för studiet av auktoritetsidentifikationens problem utvecklats av Kragh och Johnson, framstod det som angeläget att även ett sådant test skulle ingå i det batteri vilket skulle komma till användning vid en studie av kriteriegrupper.

B : 1. Presentation av testen

Defense Mechanism

Test

(DMT)

DMT-testet (Defense Mechanism Test) kan betraktas som en form av aktualgenes (analys av varseblivningsgenesen, serial varseblivningsanalys) där stimulus utformats särskilt för att "preparera fram" eller "maximera" individens latenta, mer eller mindre konstanta tendenser att reagera med hjälp av s. k. försvarsmekanismer. Metoden går i korthet ut på att man exponerar en bild med en mittfigur av samma kön som försökspersonen (fp) och av lika ålder eller yngre ("hero"), samt en perifert belägen hotfull mansfigur ("bipersonen"). Bilden visas först med kort exponeringstid (1/50 sek.) och därefter upprepade gånger med ökande tid, upp till l/2 s e k . Fp instrueras att i ord och bild

154 ange vad han tycker sig ha uppfattat. Apparaturen utgöres av projektor samt noga lidsbestämd slutare, vidare projektionsskärm, ljusmätare och diapositiv (apparaturen bar ni. u. a. ljusmätare och diapositiv tillhandahållits av psykologiska institutionen vid Lunds Universitet). Begreppet försvarsmekanism är sedan länge känt inom psykoanalysen och ingår numera självklart i varje modern personlighetsteori. Själva metoderna för att erhålla ett mått på arten, styrkan etc. hos dessa viktiga mentala mekanismer har likväl varit otillfredsställande. Genom speciellt G. Smiths undersökningar kan det emellertid anses säkrat att de prekognitiva ("förmedvetna") strukturer som i DMT refereras till specifika försvarsmekanismer också faktiskt utgör indikatorer på dessa. De försvarsmekanismer som i ett "icke-psykiatriskt" klientel främst intresserar och som genom DMT görs åtkomliga för studium är: bortträngning, isolering, reaktionsbildning, förnekande, vändning mot det egna jaget och identifikation med angriparen. Härtill kommer några typiska strukturer som inte direkt kan refereras till de "klassiska" psykoanalytiska försvarsmekanismerna. DMT har utarbetats främst för all ge ett mått på stresstoleransen hos viktiga och för stress starkt utsatta personalkategorier inom försvaret, nämligen flygare och grodmän. Den för personlighetsdiagnostiska metoder över huvud taget förbluffande höga sam variationen mellan skattningar grundade på försvarsmekanismernas art, styrka etc. i DMT å ena sidan och å andra sidan lämplighet för flygar- resp. grodmansbefaltning fastställd genom svåra övningar och noggranna observationer, anger att DMT utgör ett mätinstrument på vad man också mera oprecist skulle kunna kalla "allmän neuroliceringslendens". Skattning av densamma har för de olika grupperna utförts i 9-gradig skala. Emellertid kan givetvis även enstaka variabler i DMT undersökas var för sig; så har gjorts beträffande reaktionsbildningsmekanismen (hotet på bilden förvandlas till sin motsats, blir ofarlig) vad gäller såväl olika "religiositetsgrupper" av robotstyrare och den lilla gruppen flygföraraspiranter som också i fråga om teolog- och kontrollgruppen (robotstyrargruppen bestod av 59 individer, fältflygargruppen av 22). I DMT ingår, förutom "hotbildsscrien" (en serie i teolog- och kontrollgruppen, två i robotstyrar- ocli flygföraraspirantgrupperna) även två "distraktorserier": två olika bilder exponeras intermittent med det primära syftet att fp därigenom efteråt lättare skall glömma det han eventuellt uppfattat av huvudseriernas bildmotiv. "Distraktorerna" utgörs av dels en bild med aggressivt motiv (två pojkar som slåss) dels en bild med erotiskt motiv (stående man framför kvinna med bar överkropp som ligger på en säng: bild 13 MF i TAT-serien). Dessa bilder exponeras vardera endast tre gånger mot huvudsericrnas 12 resp. 10 gånger. Emellertid framstod det som angelägel all närmare studera hur aggressiva resp. erotiska motiv bearbetades på prekognitiv ("förmedveten") psykisk nivå hos en uttalat religiös grupp i jämförelse med en mindre uttalat religiös grupp. Antalet expone-

155 ringar för bilden med det erotiska niolivet ökades därför till fem stycken (de två nya exponeringarna lades till i slutet av hela serien). B : 2 . Bakgrund till del aktualgenetiska testet: Far-Son, använt i teologundersökningen

En av angreppspunkterna vid de djuppsykologiskt relaterade försöken att studera befälslämplighelens problem har varit studiet av auktoritetsidentifikationens problem. Studiet av hur denna identifikation är uppbyggd synes nu kunna ske med hjälp av takistoskopisk teknik. Rent fristående experimentella undersökningar med matematiskt-stalistiskt behandlade resultat bekräftar aktualgenetiska antaganden. Ofullständig identifikation med fadern (ev. med identifikation med kvinnlig roll, upplevande av hot och aggression från fadern mot sonen (hero) eller reciprok animositet etc.) beroende på rädsla, bör leda till bristande anpassning såväl i förhållande till över- och sidoordnade som till underordnade. Av intresse är i detta sammanhang att anmärka, att Kragh redan i sin gradualavhandling år 1955 fann, att försökspersoner som vid lidigt stadium mist sin fader, frekventare upplevde kvinnlig hero vid takistoskopiskt aktaulgenetiskt experiment än kontrollgruppens individer vars fäder ännu var i livet. De uppnådda differenserna var i statistisk mening signifikanta. Överhuvud kan anföras, att aktualgenetiska försök med Far-Son-bild som i andra sammanhang utförts, gett resultat som tenderar alt bekräfta den aktualgenetiska teoriens åsikt om progressiv manifestation av ontogenetiska data. En ganska omfattande validering av Far-Son-testet ( F - S A c t ) utfördes 1960—61 på militärt material. Undersökningarna hänförde sig till elever vid 6 befälsskolor inom 1. militärområdet (119 individer). Populationen som i sig var starkt selegerad med avseende på skolnivå, intelligensprov och exploratörsskattning utgjordes emellertid av extremgrupper på så sätt att befälskollegierna vid de olika skolorna valt ut de 10 enligt deras åsikt bästa och sämsta eleverna (ur militär synpunkt) vid varje skola. För psykologerna som ledde undersökningen förblev emellertid uppgifter om "grupptillhörighet" hemlighållna till efter utförd undersökning i syfte att undvika icke önskvärda sammanblandningar av kriterier. Testet F - S A r f ingick som ett av dcltesten i del batteri som användes. B : 3 . Kriterier för testet F-S. Act

a) Psykologskaltning (genom intervju) av förhållandet till fadern b) Befälskriterium (bra eller dålig elev ur militär synpunkt) c) Kamratskattningar (sociometriskt test) Utfall Befälskriteriet (bra resp. dålig ur militär synpunkt) gav ej statistiskt signifikant resultat, även om en klar tendens framgick, att de som enligt nor-

156 merna för utvärdering av F - S A c t där hade ett myckel lågt index, undantagslöst tillhörde kategorien "dåliga" elever. Sambandet mellan psykologskattningen av förhållandet till fadern /utvärderat "Far-Son-index" på F-S-teslet gav: r = 0.37 vilket ger p < 0.001 Ett statistiskt signifikant samband mellan grad av kroppsaga och reaktioner på F-S-testet framkom också. De som i en speciell enkät på frågan om kroppsaga angav frekvent sådan (kontrollerat av psykologen under intervjun) uppvisade signifikant skillnad ifråga om F-S-index jämfört med gruppen som uppgav måttlig eller sällsynt kroppsaga. Skillnaden var signifikant på 1 %-nivån. Då en hopvägning av de tre förekommande kriterierna: utbildningsbefälets bedömning av elevens militära lämplighet, kamratskattningar av preferenser angående stridskamrater och psykologernas skattning av militär lämplighet gjordes erhölls ett resultat som var signifikant på 10 %-nivån. Sammanfattningsvis kan här konkluderas, att det aktualgenetiska testet Far-Son gav lovande resultat ur militär prediktionssynpunkt trots att resultaten icke kunde anses vara slutgiltiga. Behovet av en korsvalidering framstod som uppenbart.

B: 4. Anmärkning om utvärdcringsnormer för testet F - S ^ c t

En rätt ingående serial analys av testprotokollen utfördes. På detta sätt uppnåddes av 15 bearbetade variabler 5 stycken "indikatorer" som diskriminerade mellan kriteriegrupperna på statistiskt signifikant nivå. Dessa indikatorer var följande: Indikator I: Förekomst av hot på sen exponeringsnivå (de fyra sista exponeringarna—exp.8—11) Indikator II: "Fasförskjutning", förskjutning i tröskclperceptionen av hero resp. hipersonen (Fadern) uttryckt i antalet exponeringar. Indikator III: "Känsloton" för fadern (bipersonen) på mellan-exponeringsnivå (exp. 5, 6, 8) uttryckt i aritmetiska summan av plus resp. minustecken (indikerande sympati resp. antipati). Indikator IV: Känslotonen i alla exponeringar, dvs. totalsumman av plustecken för hero och biperson. Indikator V: övergång från manlig till kvinnlig hero, eller könsförändring hos bipersonen på mellan- eller sen exponeringsnivå under mera än en exponering. B: 5. Interbedömarreliabilitcten för F-S.

Sedan alla möjliga försiktighetsåtgärder vidtagits för att förhindra bedömarna från att erhålla ej vidkommande information utfördes skattningar av protokollen enligt den instruktion som framkommit av den seriala analysen. De uppnådda koefficienterna för det statistiska sambandet för olika bedömares skattningar visade tillfredsställande grad av tillförlitlighet.

157 Tabell 1

Bedömare A B C D

Interbedömnrrel inbil i t eter F—SAM A B C 0.67 0.67 0.61 0.68

0.60 0.67

0.61 0.60

T) 0.68 0.67 0.76

0.76 Bedömare: A = Martin Johnson B = Ulf Kragh C = Rune Johansson D = Åke Bjerstedt B: 6. Korsvalidering

Undersökning av gruppen: Pansarrobotskyttar I början av juni månad 1961 utfördes personalprövningar i MPI:s regi i samband med urval av pansarrobotskyttar. Genom tillstånd av militäröverpsykologen kunde såväl DMT, den religiösa enkäten (om bl. a. bönevanor) som det aktualgenetiska testet Far-Son användas. Därvid gavs just möjlighet till den korsvalidering av testet som tidigare framställdes som önskvärd. Vid tidpunkten för dessa prövningar hade dessutom inledande diskussioner beträffande testets användbarhet i samband med studien religiositet och personlighet förts på tal. De psykologer som utförde intervjuer vid Ystad-prövningarna våren 1961 hade förutom tillgången till en enkät med speciella frågor som berörde förhållandet Ull fadern av oss fått speciella instruktioner att penetrera och skatta fadersförhållandet i en 5-gradig skala. Resultat Sambandet mellan psykologbedömning av försökspersonernas förhållande till fadern och de skattningar av F-S ^ c ( ; som utfördes uppgick till hela 0.77, ett i psykologiskt testsammanhang ovanligt högt samband. Med detta resultat för ögonen framstod det som önskvärt att för undersökningen Religionens roll i samhället utföra en kriteriegruppstudie med F*S* c t s o m e tt av de ingående instrumenten. C: 1. Kriteriegruppsstudier utförda för forskningsteamets räkning

Med anförda erfarenheter av DMT och F-S A , och delvis utifrån rent teoretiska resonemang kom vi fram till värdet av ett ingående studium av en religiös kriteriegrupp. Denna kom att bestå av teologie studerande vid Lunds Universitet. Om tillräckliga resurser hade varit för handen beträf-

158 fande tid, pengar och försökspersoner, skulle studien av kriteriegrupper ha täckt flera åldersklasser, då del på förhand förefaller åtminstone rätt rimligt att antaga att religionens roll i individens liv inte är konstant under hela livet (teorin om den religiösa livscykeln). Av ekonomiska skäl fick vi dock nöja oss med en studie som hänförde sig till enbart teologie studerande, här i fortsättningen benämnd teologgruppen. Vid de flesta gruppstudier som utförts bl. a. i psykologiska sammanhang måste man utnyttja såväl en experimentgrupp (i detla fallet teologgruppen) som en kontrollgrupp. Ursprungligen gjordes försök att uppbåda en kontrollgrupp bestående av studerande av naturvetenskapliga ämnen vid Lunds Universitet. Kontakter logs därför med SYNF (Sveriges Yngre Naturvetenskapliga lärares Förening), men den följande utvecklingen visade att det stötte på nästan oöverstigliga svårigheter att rekrytera en kontrollgrupp på detta sätt, trots att en rimlig ersättning utlovades. Som en nödfallsutväg användes en kontrollgrupp av nyinskrivna manliga psykologistuderande, vilka ännu ej kan betraktas som "fördärvade" som psykologiska försöksobjekl. Huvuddelen av kontrollgruppens medlemmar utgjordes f. ö. av sådana som avser att läsa medicin eller bli tandläkare och vilka enbart i kompletteringssyfte läser ett betyg i psykologi. C: 2 . Beskrivning av grupperna

Teologgruppen bestod av 30 individer, de flesta mellan 20—25 år. Alla de prövade hade tidigare ingått i materialet för docenten Berndt Gustafssons undersökningar. Testningarna utfördes som grupp-prov, där dock högst 7 individer per prövningsomgång kunde närvara, främst beroende på bristande utrymme i försökslaboratoriet. Vid den inledande prövningen administrerades DMT och F - S . t Provet tog ca 2 timmar att genomföra. Som provledare fungerade antingen Kragh, Johnson eller Birgitta Larsson, 2:e amanuens vid psykologiska institutionen. Kontrollgruppen bestod av 16 individer i åldern 25—30 år. D : 1. Resultat av DM-testet

DMT har utvärderats i såväl robotstyrar- (flygförar-)gruppen som i teologoch kontrollgruppen. Resultat: 1. Robotstyrare (59 st.) och flygföraraspiranter (22 st.) DMT-skattning i 9-gradig skala ger till resultat att om man jämför den enligt "religiositetsfrågeschemat" (kriteriel) antireligiösa gruppens (D) skattningssiffror med den "måttligt religiösa" gruppens uppvisar den förra signifikant starkare tendens till "allmänt neurotiska" störningar ( = mindre

159 god stresstolerans) med ett x 2 -värde på 6.88 och P <.01. Om man jämför hela den "religiösa mellangruppen" når x 2 -värdet till 8.12 med P <.01. Variabeln "reaktionsbildning" återigen ger inga signifikanta skillnader mellan grupperna. 2. Teolog- och kontrollgrupperna DMT-skattning ger inga signifikanta skillnader mellan de båda grupperna men en svag tendens till starkare störningar hos teologgruppen föreligger (v/2 = 1.39 och P < 0.30, med kriteriet dikotomiserat i skattning < 5 resp. > 5.). Variabeln reaktionsbildning kanta skillnader.

("aggressionshämning") visar inga signifi-

"Erotikbilden" ger skillnader mellan grupperna: 1. Teologgruppen ser oftare den liggande kvinnogestalten som "bråte", "skärvor", "ett virrvarr", "något stökigt", "något dammigt", "en bombskadad stad", "något splittrat", "något oordnat", "oreda", "kaos", "ett stenbrott". Signifikansen ligger på P < 0.02 ( x 2 = 5.97). 2. Teologgruppen har en tendens att oftare se den stående manspersonen hotad av någon fara: "en brandnian med hjälm", "han skyddar ansiktet", "mannen i hjälm, bländad av ett bombnedslag", "en katt har satt klorna i hans ansikte". Manspersonen ses i regel skydda sig mot denna fara. Tendensen når likväl ej signifikans på 5 %-nivån (y_2 = 3.20 och P < 0.1). Vid sammanslagning av 1 och 2 erhålles signifikansen x2 = 7.30 och P < 0.01. 3. Teologgruppen har en tendens att oftare arbeta med olika typer av försvarsmekanismer, men tendensen når ej signifikans på 5 %-nivån (x 2 = = 3.46 och P < 0.1). x2 är i samtliga dessa fall beräknad på antalet individer som bar resp. saknar karakteristikum. Il: 2. Besultat av Far-Son-testet

Protokollet kodades. Identifieringsnummer förseglades. Protokollen uppblandades med förseglade protokoll från kontrollgruppen. Först därefter skedde skattning. Skattning utfördes i 5-gradig skala och enligt tidigare normerade bedömningsinstruktioner. Utfallet blev ytterligt signifikant. Frekvensfördelningen för de båda grupperna framgår av diagrammet å nästa sida. Om gränsdragning sker vid skattning 1 och 2 resp. mellan skattning 4 och 5 erhålles vid fyrfältsräkning: P = .0081. Om man enbart går på antalet hotangivelser i protokollen står teologgruppen för 64 stycken (N = 30) medan kontrollgruppen (N = 16) enbart svarar för 5, vilket ger mycket hög signifikans.

160 Antol individer

Stapeldiagrammet visar fördelningar av utvärderade skattningar för experimentgruppen (teologer) och kontrollgruppens medlemmar på FarSon-testet. De grå staplarna betecknar teologer, de vita kontrollgruppens medlemmar (teologgruppen = 30 individer, kontrollgruppen = 16). Skattning i betecknar "mycket dålig fadersrelalion", skattning 2: "ganska dålig relation", skattning 3: "normal", skattning 4: "ganska god" och skattning 5 slutligen: "mycket god fadersrelation". 1

5 Skattning: F.5T

E : 1. Dubbeltakistoskopförsök med laddade ord

Mot bakgrunden av de resultat som erhölls vid bearbetandet av den i DMT-serien ingående TAT-bilden 13 MF föreföll en speciell undersökning med emotionellt laddade, subliminalt givna stimuli meningsfull. Vid denna tidpunkt framförde också docenten Berndt Gustafsson önskemål om att ett ordassociationstest skulle medtagas i vårt testbatteri. Med kännedom om ordassociationstestens tämligen ytligt anknutna svarsreaktioner och i flera hänseenden rätt tvivelaktiga validitet, ansåg vi att önskemålet om ett ordassociationstest rimligen kunde tillmötesgås genom att utforma dubbeltakisloskopexperimentet som ett kombinerat försök till differentielldiagnostiska studier med sexualrelaterade och aggressionsrelaterade subliminala stimuli och ett protokolleringsförfarande där svarsreaktionerna kunde utvärderas ungefär på samma sätt som när man arbetar ined konventionella ordassociationstest. E : 2. Apparatur och försöksbetingelser

Försöksanordningar och försöksuppläggningen anknyter i huvudsak till den av G. Smith utvecklade metoden med s. k. A- och B-stimuli. Detta förutsätter tillgång till ett s. k. dubbeltakistoskop där praktiskt taget samtidigt ett medvetet uppfattbarl och ett ej medvetet men undermedvetet uppfattbart stimulus åtföljer varandra. Försöken har utförts som grupprov och ägt rum i psykologiska institutionens laboratorium. Något färdigt och funktionsdugligt dubbeltakistoskop fanns ej att tillgå. Genom inköp för egna medel av två små, likadana projektorer och genom utnyttjande av slutarc och "limeranordning" som utarbetats i samband med de undersökningar som ingick i docenten Kraghs doktorsavhandling, kunde ett tillfredsställande fungerande dubbeltakistoskop på kort tid tas fram. Genom förförsök

161 kunde också exponeringstiderna optimeras, även om det är ytterligt svårt att i en grupprovssituation kunna nå fram till exponeringstider som för alla kan betraktas som optimala. Av ekonomiska skäl kunde det emellertid inte bli tal om att utföra föreliggande undersökning som individualförsök. Den liminala stimulus utgjordes av ett diapositiv av ett "neutralt" mansansikte. Den subliminala stimulus utgjordes av ett emotionellt laddat ord och föregick med 1/100 sekund visandet av det neutrala ansiktet. Det subliminalt verkande stimulusordet projicerades på samma område på projiceringsskärmen där den liminala figurens panna var. Varje stimulusord exponerades tre gånger med successivt något förändrade exponeringstider. Förutom de sex "laddade" A-stimuli som gavs (4 sexuellt relaterade och 2 aggression-destruktionsrelaterade) arbetades med sex stycken ungefär stimulusekvivalenta neutralord. Försökspersonerna fick i uppdrag att protokollera sina intryck beträffande huruvida personen som snart skulle komma att visas på projiceringsskärmen var sympatisk eller osympatisk. Skattningen skulle anges i 5-gradig skala. Första skattningen, "nollpunktsbestämningen", utfördes enbart för B-stimulus, dvs. utan närvaro av subliininalt stimulus. Hela serien omfattade 37 exponeringar. Förutom skattningar av antipati-sympati fick försökspersonerna instruktioner om att ange alla förändringar ifråga om den exponerade personens ansiktsuttryck, sinnesstämning, lägesförändringar etc. Testet krävde ca 70 minuter för sitt utförande. E : 3 . Resultat

2 av de 6 laddade stimulusorden diskriminerade på statistiskt signifikant nivå mellan kriteriegrupp och kontrollgrupp. De första exponeringar som följde efter de första laddade orden gav också för anförda grupper ur statistisk synpunkt signifikanta differenser. Måhända rör det sig vid de neutrala orden om en "perseverationseffekt", tidigare iakttagen av bl. a. G. Smith i samband med försök med subliminala stimuli. Man kan vidare anta att en avmattningseffekt inträdde sedan, vilket medförde att skillnaderna mellan de två grupperna för de återstående 4 stimulusorden icke skilde sig åt på signifikant nivå. Dock bör anmärkas, att den allmänna trenden innebar att teologgruppen genom skattningar angav att de påverkades mera negativt av de obehagliga orden än kontrollgruppen, med undantag för ordet död, vilket subliminalt påverkade teologgruppens medlemmar relativt positivt, medan kontrollgruppens medlemmar upplevde påtagliga negativa förändringar i det liminalt givna ansiktets uttryck. En enbart numerisk utvärdering av resultaten ger inte rättvisa åt testets differentierande kraft. Preliminära studier har givit vid handen att en innehållsanalys med åtföljande skattning av försökspersonernas verbala redogörelser i samband med de olika subliminala stimulis inverkan på den liminala bilden ytterligare bidrar till differentiering. 11 — Kyrka-stat

162 F : 1. Sammanfattning av resultaten från DMT (Defense Mechanism Test)

En granskning av stresstoleransen eller "den allmänna neurosbenägenheten" inom en robotstyrar- och en flygförargrupp som indelats i fyra undergrupper med hjälp av "religiositetsenkäten" gav som enda signifikanta resultat att den klart antireligiösa gruppen visade lägre stresstolerans (större "allmän neurosbenägenhet") än de två mittgrupperna enligt schemat (med positivt, om också ej starkt religiös inriktning). Ett antagande om att starkare religiositet borde gå samman med starka reaktionsbildningar ("aggressionshämning") kunde ej bekräftas hos de undersökta grupperna. En jämförelse mellan teologgruppen och kontrollgruppen gav inga signifikanta skillnader i fråga om vare sig "allmän neurosbenägenhet" eller "reaktionsbildningar". Subliminala stimuli av erotiskt stimulerande karaktär framkallade emellertid inom teologgruppen signifikant starkare "avvärjningsreaktioner", i det kvinnofiguren på den subliminalt presenterade bilden upplevdes som något kaotiskt, oordnat, splittrat, resp. som något hotande och farligt för mannen (herofiguren, identifikationsfiguren) på bilden. Synnerligen hypotetiskt skulle dessa reaktioner kunna sättas i samband med den tidigare i DMT definierade försvarsmekanismen "vändning mot det egna jaget". Man skulle — med vederbörliga reservationer — ytterligare sammanfattningsvis kunna säga att en "moderat" religiositet som den hos "mittgrupperna" i en "normalgrupp" av typen robotstyrare snarast går samman med relativ neurosfrihet, medan motsatsen alltså skulle vara fallet med uttalat anti-religiösa individer. En selegerad religiös grupp som teologgruppen återigen uppvisar specifika störningar på sexuallivets område; arten av dessa störningar anges visserligen av strukturerna hos svaren, men definitiv tolkning av dessa störningar torde ej kunna företagas utan framför allt noggranna analyser av ett antal individuella fall. F: 2 . Sammanfattning av resultaten på F - S .

Användandet av diskuterade test har visat sig diskriminera mellan experimentgruppen, manliga teologer, och den här använda kontrollgruppen. Mot bakgrunden av tidigare erhållna resultat som i hög grad synes tala för ett relativt starkt samband mellan fadersrelationen och resultat från FarSon-testet, syns det relativt sannolikt att den studerade teologgruppen som helhet skulle ha en påtagligt sämre fadersrelation än kontrollgruppens medlemmar. Individuella undantag där god fadersidentifikation var rådande existerade dock även inom teologgruppen. Längre gående slutsatser kan knappast dragas av det föreliggande materialet. En invändning kan ev. göras om att instruktionen för såväl DMT som F-S-testet inrymmer omnämnanden om hot och hur hotmarkering skall utföras. Vid ett ytligt

163 betraktande av problematiken skulle man därför frestas att tro att det statistiskt signifikanta utfallet vad hotupplevelse beträffar snarast skulle kunna tolkas som en suggestionseffekt dvs. att teologgruppens medlemm a r starkare suggererades av instruktionen. Detta förmodande kan tillbakavisas av åtminstone två vägande skäl: a) Teologgruppen uppvisar ingen skillnad ifråga om frekvens av hotangivelse på DMT som föregår F-S-testets administration. I själva verket förekommer hotangivelser något oftare i kontrollgruppens protokoll på DMT än i teologgruppens. Hotupplevelse på DMT är ett adekvat upplevande av stimuli som i det fallet består av hotbilder. Far-Son-bilden inrymmer återigen ingenting av objektivt hot. b) Existensen av den interna variationen av hot på olika exponeringsnivåer i protokolleringen motsäger också suggestionshypotesen. Avslutningsvis kan sägas att de uppnådda skillnaderna ifråga om reaktioner på Far-Son-testet mellan experimentgrupp och kontrollgrupp synes vara ett betydelsefullt resultat, även om försiktighet vid tolkningen av utfallet måste iakttagas på denna ännu rätt explorativa nivå. De uppnådda resultaten kan sägas inge förhoppningar om att man enligt här försöksvis och explorativt utnyttjade metod skulle kunna komma fram till ett givande djuppsykologiskt studium av religiösa upplevandets samband med "försvarsstrukturens" resp. med "fadersrelationens" utveckling och funktion, förhållanden av betydande relevans i samband med frågan om religionens roll i samhället och för individen. Lund den 15.2.1962. Ulf Kragh

Martin

Johnson

BILAGA

A3

PM angående innehållsanalys för undersökning a v religiös/etiska motivationer Av assistenten Anders

Hallström

Följande PM försöker ge en uppfattning om lämpligheten och värdet av en s. k. innehållsanalys av religiös/etiska motivationer i samband med diskussion av offentliga frågor. Den projekterade innehållsanalysen avses gälla offentligt tryck och är tänkt som en trendstudie täckande en längre, men ännu odefinierad tidsperiod. 1. Innehållsanalysens plats i teamets forskningsprojekt

En innehållsanalys av religiös/etiska motivationer är i första hand ägnad att belysa den historiska trenden. Denna kan följas så långt bakåt i tiden som kan antas givande — under förutsättning att vi har tillgång till arkivmaterial, täckande över hela perioden likartade offentliga frågor. Till detta kommer emellertid att innehållsanalysen givetvis också kan följa upp dokumentmaterialet till nuläget. Det innebär, att den även kan ge data till belysning av religionens förekomst i den enskildes liv samt dess förekomst och roll i mera offentliga sammanhang. Med innehållsanalytisk metod kan man nämligen exempelvis studera inte bara hur religiös/ etiska motivationer eventuellt minskat genom en tidsperiod, utan också hur olika individer — måhända representerande olika grupperingar — vid en och samma tid visar upp olika grad av religiös/etiska motivationer. En förutsättning för att innehållsanalysens möjligheter skall kunna utnyttjas också på detta område är att sample väljs korrekt och är tillräckligt stor. I hur hög grad en innehållsanalys — utövar data för en historisk trend — kan bidra med nutidsdata är alltså i sista hand en fråga om den kostnadsram som anses rimlig för undersökningen. Under alla omständigheter går emellertid den innehållsanalytiska studien väl in i forskningsteamets övriga forskningsprojekt. 2. Innehållsanalysens förhållande till en planerad intervjuundersökning

I detta sammanhang kan det vara av värde att påpeka, att den innehållsanalytiska undersökningen vid sidan av sin primära uppgift också kan ha

165 värde som pilotstudie för den intervjuundersökning forskningsteamet skisserat. Innehållsanalysens huvudmoment är nämligen konstruktion av ett kategoriseringssystem för religiös/etiska motivationer samt analys av dokument enligt ett observationsschema byggt på detta. Analysen skall då visa i vilken grad och i vilken form religiös/etiska motivationer förekommer verbaliserade. De data innehållsanalysen sålunda ger kan med fördel användas som information i samband med uppbyggandet av ett frågeformulär, vilket nödvändigtvis måste arbeta med antaganden om hur religiös/ etiska motivationer uttrycks på det verbala planet. Ur denna synvinkel kan sägas, att en innehållsanalys kan underlätta och kanske begränsa de förberedande och explorativa undersökningar som alltid är nödvändiga för fulländandet av ett intervjuformulär. 3. Innehållsanalysens ställning

Det kan konstateras, att den innehållsanalytiska metoden är föga prövad i Sverige. Innehållsanalytisk metod har emellertid använts flitigt och på många områden utomlands, framför allt sedan början av 1940-talet. Att den har en plats likvärdig med övriga metoders kan belysas bl. a. av att den behandlas i egna avsnitt i tillgängliga handböcker (t. ex. i Gardner & Lindzeys socialpsykologiska), av att konferenser och seminarier av nationellt omfång ordnas i bl. a. USA kring innehållsanalysen, och av att metoden upptar stort utrymme i kommunikationsforskningens bibliografier (ex. Schramms) samt i tidskrifter för opinionsforskning (som Public Opinion Quarterly). För praktiska ändamål spelar den stor roll bland annat hos de forskare som undersöker reklam- och propagandaeffekter. Den har också använts av USA:s Department of Justice för att framskaffa bevismaterial i olika processer. Sammanfattande kan sägas, att den innehållsanalytiska metoden förmodligen kan anses lika välutvecklad och stabil som många i Sverige allmänt använda. Det tycks undertecknad sannolikt att orsaken till att den använts litet i Sverige snarare ligger i brist på sociologer än i brister i den innehållsanalytiska metoden. 4. Innehållsanalys anpassad på religiös/etiskt material

Innehållsanalysen har hittills, vad angår monografier, såvitt är bekant för undertecknad anpassats föga på religiös/etiskt material. Till den av forskningsteamet studerade undersökningen av Schneider & Dornbusch kan huvudsakligen läggas tidskriftsartiklar behandlande religiös/etisk motivation (ex. Baldwin; Estensen; Hamilton) samt en större studie av Hart om religionens förändrade status. Samtidigt finns emellertid ingen anledning att anta att utformningen av observationskategorier — det här aktuella problemet — skall erbjuda

166 i princip annorlunda eller större svårigheter än när innehållsanalysen anpassats på ett annat undersökningsobjekt; målsättningen för denna studie liksom för andra måste vara att fixera vissa värde- eller tematyper i texten. Det kan också tilläggas, att även om religiös/etiska motivationer inte förekommit som huvudobjekt för innehållsanalys finns de nödvändigtvis med som sekundärobjekt i de många undersökningar som ägnats förändrade värden i film, radio, litteratur och press. Som konklusion kan alltså sägas, att den planerade undersökningens problematik inte är ny inom innehållsanalysen, medan däremot detalj uppbyggnaden av ett kategoriserings- och analysschema kan betraktas som en originaluppgift. 5. Innehållsanalysen jämförd med andra metoder

Utgångspunkten för varje bedömning av innehållsanalysens värde måste vara, att textanalys i en eller annan form är den enda metod genom vilken vi kan få ett mera detaljerat historiskt perspektiv på frågan om religionens roll i samhället. Om ett sådant perspektiv anses väsentligt måste också en textanalys vara av värde. Även efter ett avgörande på det planet kvarstår emellertid en mera teknisk värdering av de två huvudtyper testanalys som är möjliga, nämligen den konventionella dokumentanalys som används av t. ex. flertalet historiker och som här knappast behöver behandlas, samt den innehållsanalys som ovan diskuterats och som utbildats kanske framför allt inom ämnet sociologi. Om denna sociologiska innehållsanalys kan sägas huvudsakligen följande: a) att den starkt betonar systematisk observation, b) att den har kvantifierande tendens (men inte utesluter kvalitativa element) och c) att den arbetar med välutvecklade metoder för kontroll av observationsreliabiliteten. När vi jämför de båda metoderna kan vi säga, att den sociologiska innehållsanalysens nackdel är att den är dyrbarare än den konventionella textanalysen. Detta sammanhänger emellertid intimt med dess fördelar gentemot den konventionella textanalysen. Kostnaderna för en sociologisk innehållsanalys faller nämligen framför allt på dess metoder för ökad reliabilitet — dels direkta, i form av kontrollobservationer, dels indirekta, i form av systematisering och detalj ering av observationerna. De bör alltså ses mot bakgrunden av att den sociologiska innehållsanalysen, korrekt använd och anpassad på rätt område, producerar säkrare och fullständigare data. Avgörande för ett val mellan sociologisk innehållsanalys och annan textanalys torde därför bli om man anser att reliabilitetskontrollen — samt möjligheterna att anknyta data till samhällsvetenskapliga teorier och tankegångar — är värdefull. Detta bör den vara framför allt på områden där riskerna för att en forskares personliga förväntningar skall påverka resul-

167 täten är stora och/eller där undersökningsmaterialet från början är föga organiserat. Enligt min uppfattning berör den föreslagna undersökningen på ett karakteristiskt sätt ett sådant område och en sociologisk innehållsanalys är följaktligen väl motiverad. Lund den 2 februari 1962. Anders

Hallström

BILAGA

B

Yttrande angående forskningsteamets undersökning Av professor

Torgny

Segerstedi

1. De tre normsystemen

Vi har i samhället tre betydelsefulla normsystem, nämligen (1) rättsregelsystemet, (2) det kyrkliga-religiösa normsystemet och (3) det moraliskt-etiska systemet. Rättsregelsystemet består, grovt talat, av två typer, nämligen (a) de rättsregler som innehåller både bestämmelser om ett visst beteende och bestämmelser om reaktionerna mot dem, som inte iakttager detta beteende samt (b) de regler som endast innehåller sanktionsbestämmelser, men inte några positiva handlingsregler. Strafflagen innehåller inte något förbud mot att stjäla eller mörda, men väl bestämmelser vad man skall göra med personer som begår stöld eller mord. Man får därför utgå från att föreställningar om det orätta att begå stöld och mord inpräntas genom regelsystem (2) eller (3). Det kyrkliga-religiösa regelsystemet innehåller dels en rad bestämmelser om positivt beteende (de tio budorden t. ex.), dels sanktionsbestämmelser, t. ex. hot om eviga straff. Det moraliska regelsystemet innehåller en rad bestämmelser om h u r man skall bete sig av typen: Du får inte ta andras saker, var inte grym mot djuren, tala sanning, var modig, var snäll mot fattiga människor! etc. Sanktionssystemet kan emellertid vara av tre huvudtyper, nämligen (a) hänvisning till rättsregelsystemet: är Du stygg tar polisen Dig, talar Du inte sanning blir Du satt i fängelse! e t c , (b) hänvisning till det religiösa-kyrkliga regelsystemet: Gör Du så så straffar Gud Dig, Du kommer inte till himmelen, Du skall göra så, för så gjorde Jesus! etc. eller (c) hänvisar man till gruppregler av typen: Alla hyggliga människor gör så, gör så annars får Du inte några kamrater, vad skall människor säga, Pappa och mamma blir glada om Du gör så, hur skulle det gå om alla handlade som Du! Den frågeställning, som väl framförallt bör intressera utredningen, är vilket av de tre regelsystemen som företrädesvis förstärker de allmänna moralsatserna och vilket regelsystem det är som föresvävar en person då han eller hon utsattes för frestelsen att begå ett brott mot rättsreglerna. Intar här det kyrkliga-religiösa regelsystemet en dominerande plats?

169 Denna fråga kan, teoretiskt i varje fall, dels besvaras genom att man undersöker vilken roll det kyrkliga-religiösa normsystemet spelar i uppfostran, dels i hemmet dels i skolan; här har man dessutom söndagsskolan och konfirmationsundervisningen att ta hänsyn till. Vidare kan man fråga den intervjuade om hans egen uppfostran och vilka motiv han själv, nu, ansei vara de avgörande för hans handlingar samt vilka sanktionshot han använ der mot sina egna barn. (Naturligtvis får man göra mer sofistikerade frågor än vad jag nu antyder.) Jag är osäker på hur stickprovet bör göras, men jag tycker att det under alla förhållanden bör vara med en grupp frikyrkliga personer. Man bör utgå från att för dem i regel det kyrkliga-religiösa regelsystemet är mest aktuellt. Vad vi här söker klara ut är frågan: vilken roll spelar det kyrkligareligiösa normsystemet för människors moraliska och rättsliga handlande? Intressant vore om man hos personer som brutit mot rättsreglerna kunde finna en annan svarsprofil än hos de laglydiga. Det skulle innebära att man även hade en kontrollgrupp bland lagbrytare. Är det möjligt? Tanken skulle då vara att man kunde visa, att hos dem spelade det kyrkliga-religiösa normsystemet en annan roll än för de laglydiga. 2. Det kyrkliga beteendet

Vi har i samhället en rad kyrkliga beteenden, såsom dop, konfirmation, vigsel, nattvardsgång, gudstjänster och begravningar samt aftonböner. Gustafssons undersökning visar att förekomsten och frekvensen av dessa handlingar kan mätas. Varför iakttager man dessa handlingar och finns det något samband mellan dem och de tre regelsystem jag talat om? Något legalt skäl att bete sig kyrkligt föreligger väl inte längre, ty det finnes inte längre några bestämmelser om att man skall tillhöra den rena evangeliska läran för att erhålla något ämbete (utom som präst eller föredragande i statsrådet i kyrkliga ärenden). Däremot kan man tänka sig att man iakttager de kyrkliga bruken avfruktan för det kyrkliga-religiösa normsystemets sanktionshot. Man döper barnen och begraver efter den kyrkliga ritualen för att vinna evig salighet, borgerlig vigsel ger inte äktenskapet verklig stadga och välsignelse etc. Man får då antaga att personer, för vilka det religiösa sanktionshotet enligt föregående avsnitt spelar en betydande roll, även motiverar det kyrkliga beteendet med hänvisning till det kyrkliga-religiösa normsystemet. En annan typ av motiveringar är att hänvisa till gruppreglerna: Vi döpte ungen för att far och mor skulle bli glada, alla andra konfirmerar sina barn, så vi gjorde det också, det skadar väl inte att gå i kyrkan någon gång, det skapar den rätta julstämningen, man skall inte skilja sig från alla andra.

170 Även här får man antaga att det bör vara ett samband, så att de som motiverar sitt kyrkliga beteende gruppmoraliskt även motiverar det moraliska beteendet med hänvisning till gruppreglerna. Vidare får man antaga att personer med gruppregler som motivering för moraliskt och rättsligt beteende visar mindre kyrkligt beteende än de som motiverar sina handlingar med hänvisning till det kyrkliga-religiösa systemet. 3. Religiös, moralisk och rättslig inställning

I Berndt Gustafssons undersökning finnes frågebatterier (s. 80 ff) som avser att mäta religiös inställning. Vidare har han en frågegrupp som avser att mäta moralisk inställning (s. 116 ff). Säkerligen vore det möjligt att på liknande sätt konstruera ett batteri som mätte vederbörandes rättsliga inställning (rättsmedvetande). Av intresse vore att undersöka sambandet mellan religiös inställning, moralisk-etisk inställning och rättslig inställning. Allmänt får man antaga att personer som motiverar sitt moraliska och rättsliga handlande med hänvisning till det kyrkliga-religiösa normsystemet och som iakttager den kyrkliga seden även bör ligga högt på den moraliska och rättsliga skalan. Men om det verkligen förhåller sig så är det som undersökningen skall fastställa. Det är emellertid inte i och för sig något argument för statskyrkan. Vad man dessutom måste undersöka är h u r frikyrkomedlemmarna förhåller sig i detta avseende. Dock måste man komma ihåg att det kan vara samma personlighetsfaktor som gör att en människa ansluter sig till en frikyrka och placerar sig högt i fråga om religiös, moralisk och rättslig inställning. 4. Den sociala participationen

I likhet med Gustafsson finner jag att det skulle vara av intresse att undersöka om de olika extremtyperna, som jag antar man skulle kunna få fram, visar olika grader av aktivitet i föreningsliv m. m. Sådant deltagande kan sägas vara ett uttryck för social ansvarskänsla. Uppsala den 30 juli 1962. Torgny

Segerstedt

BILAGA

C

Y t t r a n d e angående forskningsteamets undersökning Av lektorn

Hjalmar

Sundén

Undertecknad som fått i uppdrag att granska en av docenten Berndt Gustafsson och hans team till 1958 års utredning kyrka-stat inlämnad rapport h a r haft äran att inför utredningen den 14 maj 1962 muntligt föredraga de anmärkningar och påpekanden jag funnit befogade. Härmed vill jag skriftligen framföra de synpunkter som jag betraktar som de viktigaste. I teamets rapport, av den 2.5.1962, stöter man på vissa utsagor ägnade att väcka betänksamhet beträffande de förutsättningar från vilka den s. k. provundersökningen företagits. Sålunda framhålles (sid. 50) följande: "Fostran och undervisning rymmer liksom den allmänna seden och opinionen så många andra moment, som sannolikt utan närvaron av religiös tro kan verka i för samhället och individen gynnsam riktning." Borde man icke anföra något eller helst några exempel på sådana andra moment? Detta är icke fallet, varför påståendet icke kan bemötas. Granskaren har blott att konstatera att forskningsteamet sannolikt icke närmare sökt att för sig klargöra vad religion innebär, man saknar en definition, och dessutom undandragit sig skyldigheten att öppet deklarera den uppfattning av "religiös t r o " som måste vara grunden till ovan citerade påstående. I anslutning därtill säges att "människor utan någon som helst uttalad religiös bekännelse kan äga moraliska och samhällsetiska ideal av samma styrka och ur samhällets synpunkt likvärdigt innehåll som religiöst troende människor". Det är mycket möjligt att det förhåller sig så, men hur förvärvar människor moraliska och samhällsetiska ideal? Teamet är skyldigt att deklarera sin mening om h u r detta tillgår, vilket icke skett. Fru Else Kleen yttrade i samtal med kyrkoherde Bååthe att hon och andra socialt verksamma damer en dag dryftat spörsmålet varför de egentligen engagerade sig i hjälpverksamhet av olika slag. Svaret blev en hänvisning till deras fromma mödrar. Döttrarna hade lämnat mödrarnas "religiösa t r o " men de hade och måhända bättre än mödrarna förmått engagerat sig i förverkligandet av de etiska ideal som den kristna traditionen innehåller. 1 1 Jfr den diskussion om moral, som pågår i Sovjetunionen. Den ryska l ä r a r i n n a n A. Sjaseva skrev i Uchitelshajo Gazeta våren 1960: "Barn uppfostras i våra dagar u t a n religion, det vill säga u t a n m o r a l . " Cit. efter Arne Lindgren, F r å g a n som blev fel ställd, Ny Tid 4.7.1962.

172 Det förlopp, som jag med ovanstående exempel velat illustrera, tar teamet icke vederbörlig hänsyn till. Vad menas med styrka? Skall man kunna tala därom bör ju icke blott deklarationer beträffande moraliska och samhällsetiska ideal undersökas utan de deklarerande personernas faktiska beteende observeras. Då några sådana observationer icke förekommit, frågar man sig vad som avses med "styrka". Granskar man rapportens bilaga 1 finner man sid. 139 att inställningen till kriminalvården synes vara mer humanitär hos bedjande människor än hos icke-bedjande, vilket likaledes skulle vara fallet med attityderna till invalider; även då det gäller vårdande uppgifter förefaller vissa skillnader framträda, sid. 136—137, något som gör att rapportens "samma styrka" av vad som faktiskt utretts får en tämligen egendomlig belysning. Vad innebär slutligen "från samhällets synpunkt"? Är det fråga om laglydnad, äktenskaplig trohet, förmåga att fostra barn till ansvarskännande medborgare, kritik av vanstyre (slöseri med skattemedel, ohederlighet i bostadsbygge, bostadsförmedling e t c ) , ansvarskänsla inför arbetsuppgifter (frånvaro från arbetet), bör dessa variabler anges. Får man inte variablerna klart angivna, saknar man ju varje möjlighet att bedöma vad det rör sig om, n ä r rapporten framhåller att det redan nu insamlade undersökningsmaterialet visar oriktigheten i vissa vanliga föreställningar. Vilka? När man icke uttalat från vilken uppfattning av religion teamet utgått och då termen "från samhällets synpunkt" icke fått någon klar och konkret bestämning måste rapporten betraktas som en teamets trosbekännelse. Låt oss se till vad den går ut på! I motsats till de 2/3 av intervjupersonerna i en medelstor svensk stad, som menade att samhället skulle vinna på att religionen fick ett större inflytande än nu och av vilka majoriteten motiverade ett nej till ändrade relationer mellan stat och kyrka med hänvisning till att religionen har ett för samhället gynnsamt inflytande på människorna, förefaller forskarteamet att hysa en motsatt tro, ehuru denna blott antydes. Man måste under sådana förhållanden fråga sig om ovilligheten att angripa regionala problem kan ha något med denna antydda tro att göra. Det är nämligen icke uteslutet att vissa regionala undersökningar skulle klart visa vad den kyrkliga seden betyder i fråga om fostran till och styrkan av samhällsetiska ideal. Försöker man överblicka Sveriges religiösa geografi visar det sig möjligt att urskilja trenne religiösa huvudområden: 1. Det övervägande gammalkyrkliga sydvästra Sverige. 2. Det övervägande frikyrkliga mellersta Sverige. 3. Det övervägande lågkyrkliga norra Sverige. Det kan tänkas att det övervägande gammalkyrkliga området och det lågkyrkliga med hänsyn till variabler sådana som laglydnad och äktenska-

173 pets helgd på ett väsentligt sätt skulle skilja sig från det övervägande frikyrkliga området. Vissa undersökningar av Hyrenius antyder att man kunde förvänta sådana resultat (jfr ovan sid. 62). Jag instämmer helt med författaren, då han deklarerar att det är vanskligt att ined jämförelser mellan religiösa och icke religiösa bygder bestämma religionens roll i samhället, men då han säger detta (sid. 63), hade jag för min del väntat mig en helt annan formulering än den han använder. Det var ju statskyrkosystemets vara eller icke-vara, som skulle ställas under debatt. Uppgiften var ju att förse beslutande instanser med sakupplysningar. Varför talar då författaren icke om jämförelser mellan kyrkliga och frikyrkliga bygder? När han t. ex. konstaterat att de gynnsammaste siffrorna beträffande kriminalitet förelåg för Västerbottens och Kronobergs län vid en tidpunkt, då båda måste betraktas som kyrkliga — frikyrkligheten hade då knappast inträngt i Kronobergs län — borde man väl ha väntat sig en jämförelse mellan kyrkligt och frikyrkligt med hänsyn till variabeln kriminalitet. Detta så mycket mer som det faktiskt hävdats att den antikyrkliga propagandan haft upplösande verkningar på god sed över huvud, varför kriminaliteten skulle vara särskilt stor i vissa frikyrkliga bygder. Undersökningen kunde ju avliva dessa talesätt, om de är falska, och om de skulle visa sig riktiga, överlämna åt uppdragsgivarna att dra slutsatser. Att författaren faktiskt utmärkes av en — måhända för honom själv omedveten — tendens att bagatellisera den kyrkliga sedens betydelse framgår särskilt tydligt av det sätt på vilket han kommenterar Hyrenius' resultat (sid. 63). Han resonerar som om den familjetyp, som under hela 1800talet skulle ha bevarats i Västsverige, skulle ha tillkommit, utbildats och bevarats oberoende av kyrklig sed och undervisning, vilket är uppenbarligen orimligt. 1 Utan att väl medvetet avse någonting dylikt uttrycker sig författaren faktiskt så som om någon religion icke skulle förekommit i dessa bygder före schartauanismen! Några av de avsedda områdena torde tillhöra de äldsta kristna i vårt land och även före schartauanismens uppkomst är det tänkbart och i vissa fall tillfullo klarlagt att befolkningens kristendomskunskap här varit vida bättre än på andra håll i riket. (Jfr läkaren Carl Ulrik Sondén, Anteckningar öfver den epidemiska religiösa ecstas, som herrskade i Sverige åren 1841—1842, etc. Stockholm 1843, särskilt biskop J. A. Butschs redogörelse anförd av S. sid. 40 ff.) Det sätt på vilket prästens ställning som medlare i äktenskapliga konflikter behandlas i bilagans slut är likaledes starkt tendentiöst. Åtskilliga andra slutsatser skulle kunna dragas ur detta material, t. ex. att statskyr1 Det a n m ä r k n i n g s v ä r d a ställningstagandet får en god belysning av större räckvidd genom den diskussion av sociologiska metoder som publicerats av docenten Börje Hansen i Statsvetenskaplig Tidskrift 1955 s. 356 ff u n d e r r u b r i k e n Fältbegreppet. En syntes av naturvetenskapliga och h u m a n i s t i s k a traditioner inom sociologien.

174 kan betraktas som det enda värnet för äktenskapets helgd (jfr sid. 71). 91,6 % av alla vigslar är kyrkliga. Typiskt är även att författaren i detta sammanhang okritiskt godtar de tillfrågades utsagor utan att på minsta sätt räkna med faktorn "rationalisering". Tar man del av utskottets betänkande, sid. 27, 28, 32, kunde man ha väntat sig att teamet i någon mån bemödat sig om att få den frikyrkliga församlingsprincipens sociala konsekvenser belysta, i någon mån sökt att klarlägga förekomsten av fast kyrklig tradition och sociala verkningar härav. I bilagan finns väl faktiskt några uppgifter som skulle kunna införas under dessa rubriker, men i rapporten heter det "att teamet icke har anledning förvänta att olika empiriska resultat i en religionssociologisk eller religionspsykologisk undersökning skulle kunna fä otvetydigt skilda konsekvenser för inställningen till förhållandet kyrka och stat." Härmed föregriper teamet de beslutande instansernas bedömning, vilket väl knappast kan ha varit uppdragsgivarnas mening. Man suggererar dessutom fram en inställning hos läsaren av rapporten, som denne, om han icke råkar känna till fransk religionspsykologi och vissa av teamet icke beaktade amerikanska arbeten, lätt kan bli ett offer för. Med hänsyn till vad som ovan sagts och med exempel belysts anser jag mig kunna hävda att provundersökningen icke är allsidig och ej heller förutsättningslös. Detta betyder icke att den skulle sakna värde. Från de utgångspunkter han valt h a r docenten Gustafsson såvitt jag kan bedöma utfört ett betydande pionjärarbete i fråga om att finna och pröva lämpliga metoder. Dock måste hans undersökning kompletteras från andra utgångspunkter, än de av honom valda. Det betänkliga är att teamet undertryckt regionala och konfessionella synpunkter. Endast om sådana synpunkter anlägges kan data framträda som kan vara av betydelse för problemet stat och kyrka. Om svenska sociologer icke anser sig kunna genomföra en undersökning med beaktande av regionala och konfessionella synpunkter, torde om Sveriges riksdag verkligen vill ha en allsidig och förutsättningslös undersökning av vad religionen betyder i samhällslivet, utan större svårigheter ett internationellt forskarteam kunna sammanställas och anförtros denna uppgift. Måhända är det ej nödvändigt att tillgripa denna åtgärd. Jag har försökt tänka ut några möjligheter att få undersökningen allsidigare och så beskaffad att de dolda förutsättningar som framskymtar i teamets rapport korrigeras och kompletteras. I detta sammanhang vill jag först uppehålla mig vid vad som sagts om det regionala och konfessionella. Då man avböjer regionala jämförelser åberopas forskaren Robinson, som funnit att den socialgeografiska korrelationen mellan antalet negrer och antalet analfabeter, som för ett visst område var hög, icke innebar att negrer oftare var analfabeter än de vita. Min mening är icke att man skulle utföra

175 undersökningar av den typ som Robinson kritiserar, däremot att den regionala aspekten beaktas då man, som teamet vill, bygger på den enskilde individen som undersökningsenhet. Med hänsyn till vad fransk religionssociologi klarlagt beträffande den kyrkliga sedens betydelse 1 och de mycket starka religionspsykologiska indicier, som tyder på att det är familjen och i synnerhet mödrarna som är förmedlare av religiös tradition och moraliska ideal bör beträffande varje individ som undersökes följande fastställas. 1. Faderns respektive moderns religiösa förhållningssätt (konfession) och regionala proveniens (jfr sid. 83). 2. Farföräldrars och morföräldrars religiösa förhållningssätt och regionala proveniens. 3. Uppväxtmiljöns religionsgeografiska beskaffenhet. 4. Om avståndstagande från den religiösa traditionen förekommit, bör en speciell metodik övervägas för att få fram orsakerna till att så skett. Med de tre första punkterna kan man få en viss uppfattning av hur gammalkyrklighet, lågkyrklighet och frikyrklighet verkat. För mig är det uppenbart att den av teamet rekommenderade breda kartläggningen av religionens förekomst och yttringar i dagens svenska samhälle i form av en intervjuundersökning och attitydstudie på ett sannolikhetsurval — anordnad som en punktundersökning på ett relativt stort sannolikhetsurval förslagsvis 3 000 personer — kan bli fullständigt missvisande om de av mig angivna synpunkterna 1—3 icke beaktas. Man skulle kunna få en överrepresentation av något av de tre religionsgeografiska, svenska områdena. Beaktas dessa synpunkter behöver man icke ha någon överrepresentation av "vissa nyckelgrupper såsom de frikyrkliga". Jag framhöll och uppvisade medelst kartor vid min muntliga föredragning h u r franska religionssociologer kunnat uppvisa den kyrkliga sedens och familjens betydelse i dessa sammanhang. Farföräldrars och morföräldrars religiösa konfession måste därför fastställas. Vid betraktande av trenne generationer kommer vissa verkningar av kyrklighet respektive frikyrklighet att framträda. Beaktandet av regionala och konfessionella synpunkter kan eventuellt ge en viss belysning åt "avkristningens" problematik. Jag har under 21 terminer föreläst i undervisnings- och uppfostringspsykologi vid för provårskandidater anordnad s. k. förberedande lärarkurs i Stockholm och lärt känna många unga lärare från olika delar av landet, som med mig velat dryfta personliga problem. Härvid har jag stött på verkningar av ett ovist religiöst nit, som gått ut på att försätta barn eller ungdomar i våldsamma emotionella kriser, vilket hos vederbörande skapat allvarliga traumata och lett till avståndstagande från religiös tradition och praxis. Rent otroliga förhållanden har kommit till min kännedom. Det har vid en undersökning av ateister i USA visat sig att de flesta kom 1

Fernand

Boulard,

Premiers Itinéraires en Sociologie Religieuse, Paris 1954.

176 från fromma hem och att metodisterna svarade för ett särskilt stort antal (jfr Sundén, Religionen och Rollerna sid. 219). Detta har möjligen att göra med de s. k. barnomvändelser, som dessa velat provocera fram. Såsom framgår av Gustafssons redogörelse, ovan sid. 132, har ingen grupp så svårt att klara sina alkoholvanor utan sociala komplikationer som alkoholkonsumenterna med metodistisk bakgrund. "Där den religiösa normen icke övertages, kan den direkt uppmuntra beteenden, som den mest vill motverka", säges i anslutning till detta konstaterande. Vi har alltså funnit ett exempel på att en viss religiös grupp i sitt sätt att förmedla kristen tradition synes skapa ett särskilt stort antal ateister och alkoholmissbrukare. Gäller någonting liknande om någon viss religiös grupp i vårt land? Den sig så avtecknande gruppen bör i så fall ägnas speciell uppmärksamhet t. ex. då det gäller alkoholproblemet, vilket de amerikanska resultaten inbjuder till. Frågan om avståndstagandet från religiös tradition kan eventuellt ge upplysningar om frekvensen av missriktat religiöst nit. Jag har föreställt mig att det är sådana upplysningar som uppdragsgivarna om möjligt velat förskaffa sig och såvitt jag kan se kan verkningar av kyrklig sed respektive frikyrklig fostran klarläggas i en helt annan utsträckning än den teamet räknar med. Undertrycker man däremot konfessionella och regionala synpunkter, låter sig sådana data icke finna. Docenten Berndt Gustafsson har såvitt jag förstår med sina provundersökningar utfört ett aktningsvärt och förtjänstfullt pionjärarbete. Ingen människa kan emellertid helt frigöra sig från verkningarna av en viss grupptillhörighet. Den ensidighet i undersökningen som jag anser mig ha uppvisat torde emellertid kunna korrigeras om Gustafsson är villig att beakta regionala och konfessionella aspekter och är beredd att ta risken att laborera med sådana. Docenten Carl Henrik Martling har utgivit en skrift Kyrkosed och sekularisering (Stockholm 1961), av vilken docenten Gustafsson givit en ytterst polemisk recension. Det är möjligt att docenten Martlings grupptillhörighet kommer honom att inta en selektiv hållning till materialet, motsatt docenten Gustafssons. Får båda herrarna göra sina synpunkter gällande vid de symposier som enligt rapporten bör föregå den slutliga undersökningen, torde den av mig föreslagna utvägen att överlämna uppgiften till ett internationellt team eventuellt icke behöva tillgripas. Motsatta förutsättningar kan komplettera varandra. En annan ensidighet som utmärker docenten Gustafssons arbete är att han tar alltför litet hänsyn till fransk religionssociologi, som han för sina uppdragsgivare presenterat på ett icke tillfredsställande sätt. Jag skall icke här upprepa vad jag hade tillfälle att anföra vid min muntliga föredragning, men jag är villig att komplettera denna framställning med hänvis-

177 ningar till då nämnd litteratur. Däremot ber jag att nu få fästa uppmärksamheten på följande fakta. Enligt vad som angives i Gustafssons undersökning, ovan sid. 71, beräknades år 1959 de senaste årens tal för dop enligt Svenska kyrkans ordning till 86 % och samma år beräknades drygt 86 % av alla ungdomar över konfirmationsåldern vara konfirmerade. Detta innebär att den Svenska kyrkan intar ungefär samma ställning som den romersk-katolska kyrkan gör i Frankrike. Den stora majoriteten fransmän, ungefär 94 %, är katolskt döpta och tillhör formellt den katolska kyrkan. Varför ägnar då Gustafsson betydligt större uppmärksamhet åt USA, som har helt andra religiösa förhållanden? Teamet föreslår en punktundersökning, men nämner icke att Institut francais d'Opinion publique år 1961 utförde en undersökning av religionssociologisk art. Man vände sig till etttusensexhundraelva personer över aderton år från etthundrasextioen olika orter och denna samling ansågs representativ för Frankrikes fullvuxna befolkning som helhet. Varje person fick besvara femtio frågor. Troligen skulle teamet ha åtskilligt att lära av denna undersökning. Den franska metodiken bör tillmätas större betydelse. Sid. 54—60 behandlar Gustafsson en mängd metodiska svårigheter och egendomliga resultat som framkommit vid amerikanska forskares religionssociologiska studier. Hela denna problematik torde komma i ett nytt läge sedan Gerhard Lenski publicerat The religious Factor. A sociological study of religion's impact on politics, economics, and family life, New York 1961. Ej heller detta arbete synes teamet känna till. Själv har jag funnit det vid den socialpsykologiska institutionen vid universitetet i Oxford, som jag besökte sommaren 1961. Man jämföre vad som säges sid. 54 med följande deklaration av Lenski: "For those familar with the findings of modern sociological research, it is clear that the criterion of perfection is most unrealistic. Almost every human action reflects the influence of countless forces, so that the degree of influence exercised by any single factor normally falls far short of that which would be determinative. Hence, a much more realistic measure of the influence of any single factor is a comparison with the influence of some other single factor generally recognized to be of major importance. — In this study we have repeatedly compared the differences associated with socioreligious variables with the differences associated with class position. Among the many variables which sociologists customarily employ to account for behavioral differences, there is probably none which is generally regarded to be of as great importance with respect to as wide a range of variables as class position. Hence it provides a realistic (and therefore meaningful) standard for judging the magnitude and importance of the differences uncovered in this study. Using such a standard, it seems clear that the differences associated with religion are substantial. In general they are of a magnitude comparable to the differences associated with class 12 — Kyrka-stat

178 on the same questions. What is even more important the range of variables affected by religion seems to be fully as great as that affected by class" (sid. 292—293). Sid. 295 deklareras: "socio-religious group membership is a variable comparable in importance to class, both with respect to its potency and with respect to the range, or extent, of its influence." Jag har diskuterat Lenskis arbete med en kompetent statistiker. Denne ansåg att Lenski var väl förtrogen med de metodiska svårigheter, som föreligger vid undersökningar av detta slag. Lenski har undersökt befolkningen i Detroit, en stor industristad. Han har därvid beaktat olika religiösa grupper och undersökt deras förhållningssätt i fråga om ekonomi, politik, familjeliv, skola och vetenskap. Han har dessutom ägnat ett särskilt kapitel åt respektive gruppers prästerskap. (Borde inte prästkårens rekrytering inom Svenska Kyrkan beaktas i den slutliga undersökningen?) Han kan ge besked om i vilka avseenden katoliker, judar, negerprotestanter och vita protestanter skiljer sig från varandra. På liknande sätt borde man kunna utvälja en svensk stad, Göteborg, Malmö, Västerås, Norrköping eller Gävle, och där utföra en undersökning enligt Lenskis metod. Doktor Lenski borde tillkallas och få leda denna undersökning. En sådan undersökning skulle kunna effektivt komplettera den av teamet föreslagna undersökningen. Om forskningsobjektet angripes på tvenne helt olika sätt, dels medelst en metod i vardande, dels ined en utprövad sådan har man garantier för att man icke får en ensidig bild av läget. Jag tror att den föreslagna innehållsanalytiska utredningen säger mer om vad som befunnits vara politiskt opportunt än om religionens faktiska betydelse i samhällslivet. Som stöd för denna uppfattning hänvisar jag till Gordon W. Allports The nature of prejudice och särskilt kapitlet Religion and prejudice. De medel som den innehållsanalytiska undersökningen kräver skulle kunna användas för att inbjuda Lenski att komma till vårt land. En undersökning av en större industristads befolkning samt en undersökning av 3 000 personer representerande hela riket, medelst olika metoder och under ledning av helt olika inställda forskare torde kunna ge allsidigt besked om vad religionen betyder i Sverige av i dag. Differenserna mellan olika religiösa riktningar och deras sätt att påverka människorna torde under sådana förhållanden framträda på ett sätt som bättre svarar mot uppdragsgivarnas önskemål. Jag antecknar ur protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholm slott den 10 januari 1958: "Vidare bör undersökas, vilka möjligheter som föreligger och vilka metoder som kan komma till användning för att tillgodose önskemålet om ett klarläggande av religionens betydelse som samhällsfaktor." Lenski är just inställd på att studera religionen som samhällsfaktor. Slutligen vill jag uppehålla mig vid ett par religionspsykologiska frågor. När det gäller religiös aktivitet bör observeras att gudstjänstbesök och

179 samfundstillhörighet icke är särskilt goda kriterier på religiösa inslag i en mänsklig personlighet. Påståendet kräver ett förtydligande, ett sådant finner man i en studie av David 0. Moberg, Church membership and personal adjustment in old age. (Journal of Gerontology April 1953, vol. 8 nr. 3 pp. 207—211.) Redan dispositionen visar att Gustafsson icke genomtänkt sin uppgift från religionspsykologiska utgångspunkter. Han skulle, om så hade varit fallet, insett att man måste utgå från en klart deklarerad personlighetsmodell. Någon sådan har han inte, och han får därför en otillfredsställande fördelning av sina uppgifter under momenten 2 och 4. Han underlåter att definiera religion, det gör däremot Lenski på ett från religionspsykologisk synpunkt tillfredsställande sätt (a. a. sid. 298). Med hänsyn till de många frågor som ställts till forskarteamets rapport med bilagor, vill jag särskilt fästa uppmärksamheten på ett par arbeten av den amerikanske forskaren Erik H. Eriksson. I Barnet och samhället, sid. 225—226, framhåller han "tillit" som något för religionen väsentligt och på sid. 249 ff analyserar han den moderna människans identitetsproblem. På sid. 251 heter det: "Där en levande religion finns, underlättar den integrationen av en sådan identitet genom en mångfald 'bekräftelser' på en klart utstakad livsform." Gustafsson h a r på ett förtjänstfullt sätt belyst skillnaden mellan variablerna regelbunden bön samt kyrkogång. Först om man inser att den regelbundna bönen innebär en lösning på identitetsproblemet (jfr Erik H. Eriksson, Identity and the lifecycle. Psychological Issues vol. 1, no. 1, 1959) kan man upptäcka betydelsen av en annan variabel, som kan kallas bestämmelsekomplexet eller tron på "ledning". Denna framträder ofta mycket starkt hos den åldrande människan (jfr instruktiva exempel i Villiam Gr0nbaek, Det religiöse i alderdommen. En empirisk religionspsykologisk Studie. K0benhavn 1954). Bestämmelsekomplexet (denna variabel bör ägnas stor uppmärksamhet) eller behovet av att "känna sig ledd", försvinner icke då människan frigör sig från en konfessionell tro. Det är signifikativt för dagens läge att "veckans horoskop" förekommer i dagliga tidningar och i allt fler veckotidningar. I Tyskland har utgivningen av astrologisk litteratur ökat på ett fullständigt häpnadsväckande sätt, vilket framgår av ett studium av bokhandelskatalogerna. Minskar den konfessionella religionens betydelse, tilltar i stället vidskepelsen, försvinner aftonbönen, ökar sömnmedels- och bedövningsmedelskonsumtionen med brant stigande kurvor. Det sistnämnda har framhållits av representanter för den psykosomatiska medicinen. Särskilt viktigt är det att vidskepelsen beaktas i en undersökning som den ifrågavarande. Det religiösa behovet torde vara konstant, men sätten att tillfredsställa det växlar. Det finns en på fördomar och troligen även på grov okunnighet grundad uppfattning enligt vilken människan icke skulle ha något specifikt

180 religiöst behov, trots att religionen är en för den mänskliga arten så typisk livsyttring att man med den engelske biologen J. Z. Young torde kunna beteckna den som en av de mest typiska. Den oriktiga uppfattningen håller sig vid liv, därför att man underlåter att ta reda på vad som inträder i den förkastade religionens ställe. I anslutning till Gustafssons resonemang sid. 101 om statskyrkosystemet såsom för inånga människor innebärande att religionen är någonting naturligt och självklart, bör vidskepelsens problem ses. Farorna bör icke underskattas. Det torde förhålla sig så att nazismen strömmat fram ur rent ockulta källor. Eric Voegelins Wissenschaft, Politik und Gnosis, Miinchen 1959 är ett allvarligt memento. Men ännu otroligare sammanhang beträffande de ledande nazisternas verkliga övertygelser och fantastiska världsbild börjar framträda (jfr Louis Pauwels et Jacques Bergier, Le matin des magiciens, Paris 1960). Det återstår dock att här närmare pröva källorna på vilka avslöjarna bygger. Den statskyrkliga ritualen som medium för en meningsfull förbindelse med allt som är, bör icke underskattas, även som skydd mot vidskepelse och ödeläggande gnosis av nazistisk typ. Uppger människan den officiella religionen hamnar hon vanligen i vidskepelser. Till belysning härav vill jag n ä m n a : E. E. Emme, Modification and origin of certain beliefs in superstition among 96 college students. Journal of Psychology 1940, 10, sid. 279—291 och samma tidskrift 12, sid. 183—184, Zuckers beskrivning av "1'homme möderne dans une société superstitieuse" i arbetet Psychologie de la superstition, Paris 1952 samt vad astrologin beträffar Adornos uppsats i Psyche årg. XII, 1958, sid. 59 ff. I krissituationer reagerar människan religiöst (jfr F. L. K. Hsu, Religion, Science and Human Crises, London 1952). Marxisterna i Kina skulle vara förlorade vid utbrottet av en större epidemi, som enligt gammalkinesisk uppfattning är himmelens straff. Reaktioner från 1940-talet på kolera, som Hsu studerat på ort och ställe, visar det klart. För att undgå faran har Kinas marxister betjänat sig av en propaganda om bakteriekrig, som uppvisats vara orimlig, men som fyller ett profylaktiskt syfte! Att den behövs visar de religiösa reaktionernas styrka. Under krigets mest kritiska skede återupprättade Stalin patriarkatet i Moskva och gav kyrkan en friare ställning! Soldaterna i hans arméer bar ofta helgonmedaljer. Trots att marxismen ger en fullständig förklaring till människoödets bestämmelse, fortlever religionen i Sovjet med en styrka, som kräver ständigt nya riksomfattande aktioner. Baptismen tycks rentav ha inträngt bland officersfamiljerna i röda armén. (Jfr Walter Kolarz, Religion in the Sovjet Union, London 1961.) Det torde vara nödvändigt att ägna större uppmärksamhet åt krissituationer än vad Gustafsson gjort. Teamet kan eventuellt ha användning för den av förlaget Spes utgivna L'homme devant 1'echec, Paris 1959. Docent Gustafsson har genomfört en mycket betydelsefull prövning av många metoder och visat på många uppgifter som han enligt min mening

181 bör få möjlighet att genomföra. Hade han beaktat mina studier beträffande "roll och lära" samt min distinktion mellan moget respektive omoget religiöst sentiment (i Religionen och Rollerna), är det möjligt att han skulle ha kunnat bättre utnyttja de uppslag han hämtat från Gordon W. Allport i frågetekniskt avseende. Jag nämner detta som ett exempel på att en religionspsykologisk specialgranskning beträffande val av items borde förekomma. Endast på en punkt måste jag ytterligare reservera mig. Det är när Gustafsson sid. 127 deklarerar: "Sambandet mellan religion och anpassning till ålderdomen synes inte bara väl dokumenterat utan också metodiskt nöjaktigt bearbetat inom den sociala gerontologien." Det torde icke förhålla sig så. Därom har jag kunnat övertyga mig efter att i fjorton år ha medverkat vid den av Svenska Socialvårdsförbundet anordnade utbildningen av föreståndarinnor för ålderdomshem. På anmodan av Svenska Läkarsällskapets sektion för åldersforskning höll jag vid sällskapets stämma ett föredrag om åldrandets psykologi i slutet av 1961. Som förberedelse härtill hade jag genomgått ett tiotal årgångar av viktiga tidskrifter. Jag tror mig därför kunna säga att problemet åldrande och religion behöver angripas från många förbisedda utgångspunkter, och delvis med helt andra metoder än de som varit i bruk. En äkta fromhet innebär lösningen på den åldrande människans problematik. Bristen hos alla personlighetsteorier, som negligerar den religiösa sektorn i personligheten, ligger bland annat däri, att ingen av dessa teorier tagit hänsyn till den åldrande människan. Här finnes mycket att göra. Religionens betydelse som samhällsfaktor bör belysas även från detta fält, möjligen kan jag förse docent Gustafsson med en del material som jag samlat. Stockholm den 18 juni 1962 Hjalmar

Sundén

BILAGA

D

Yttrande angående forskningsteamets undersökning Av fil. lic. Erland

Sundström

Då jag beretts tillfälle att anföra synpunkter på det framlagda forskningsprojektet, har jag sett det som min uppgift att i första hand observera frågeställningar, som kan ha betydelse för en bedömning av väckelsekristendomens och frikyrklighetens roll i svensk fromhet och svenskt samhällsliv. Detta innebär också att jag inte anser det tillräckligt att belysa den betydelse det s. k. statskyrkosystemet haft för religiositet och social utveckling. Det är obestridligt att kyrksamhet och bejakande av kristna trosföreställningar, variabler som spelar stor roll i den projekterade undersökningen, ger betydligt större tal i "frikyrkoländer" som USA än t. ex. i vårt land. Jag förutsätter att 1958 års utredning kyrka-stat kommer att beakta dessa problem i ett vidare sammanhang. Det är emellertid angeläget att de hålls i minnet, redan då en fältundersökning av föreslagen typ projekteras. I varje fall spelar omständigheter av anförd karaktär en viktig roll vid tolkningen av kommande undersökningsresultat. Enligt min mening bör därför tanken på möjliga alternativ till nuvarande officiella relation mellan kyrka och stat i det svenska samhället få bestämma även formuleringen av vissa intervjufrågor och sampelns sammansättning. Forskningsteamets tankegång att vissa grupper kan överrepresenteras för att få fram tydligare profiler är ett exempel på tillämpningen av denna åsikt. Jag vill starkt understryka betydelsen av en sådan åtgärd. Som allmänt omdöme om den projekterade undersökningen vill jag anföra att den synes mig på inånga viktiga punkter vara synnerligen angelägen. Dock är jag inte övertygad om att dess resultat främst blir användbara för utredningens syften. Den torde såsom den skisserats få större betydelse u r mer allmänna synpunkter, som en stor kartläggning av religiositet och folkmoral i vårt samhälle och som betydelsefull prövning av sociologisk forskningsmetodik på svenskt material. I några fall ger de presenterade forskningsuppslagen ett främmande intryck och jag anser det för syftet angeläget att försvenskningen av testbatterier och intervjuteknik göres mycket radikal. Det skulle ha varit av värde för bedömningen av undersökningens syft-

183 ning om de allmänna hypoteser den avser att verifiera hade översiktligt presenterats i inledningen. Nu kan dessa hypoteser utläsas ur de allmänna resonemangen såväl som ur de särskilda frågekomplexen. Jag vill emellertid framkasta önskemålet att för fortsatt projektering några grundläggande hypoteser formuleras, varvid urval, sammanhang och gradering ifråga om betydelse bör fastställas av 1958 års utredning kyrka-stat. Ett förberedande symposium förefaller här motiverat. Härvid kan redan gjorda provundersökningar och vad som i övrigt är känt på området tjäna till vägledning. Med hjälp av ett antal väl motiverade hypoteser kan också en viss begränsning göras beträffande undersökningsmetoder och intervjuformulär. Utan anspråk på någon fullständighet eller systematisk ordning vill jag här antyda några hypoteser, som bör komma ifråga: Religionen har påvisbar betydelse för individens roll i samhällslivet och för den sociala anpassningen. Socialt beteende varierar med arten av personligt religiöst engagement. Socialt beteende varierar också med tillhörigheten till olika trossamfund. Socialt beteende varierar i olika regioner med förekomsten av dominans för olika trossamfund och fromhetsriktningar. En förändring av fromhetslivet från en mer kollektivistisk (sociologisk) religiositet till en mer personlig religiositet har ägt rum. Skillnaderna i frekvens mellan s. k. förrättningar — lysning, vigsel, begravning — och passageriter — dop, konfirmation — å ena sidan samt personligt fromhetsliv — kyrkobesök, nattvardsgång, bedjande — å andra sidan anger en strukturell olikhet. Förrättningar är social konvention, ofta utan egentlig relevans för del religiösa livet. När utredningen enat sig om ett visst antal hypoteser, vilkas formulering bör ankomma på forskningsteamet och ev. adjungerade experter, kan större överskådlighet och precision i undersökningen vinnas. Det förefaller mig som om detta vore mer än en dispositionsfråga. Det är också en fråga om undersökningens inriktning på det som är väsentligt för utredningen. Med kännedom om att högsta sakkunskap beträffande modern sociologisk metodik kommer att granska de i bilagorna till forskningsteamets rapport redovisade uppslagen avstår jag från en mer detaljerad diskussion punkt för punkt. Jag tillåter mig att begränsa min framställning till reflektioner på sådana punkter, där jag utifrån ovan angivna förutsättningar finner särskild anledning till omprövning eller komplettering.

Anmärkningar till bilaga 1 till rapporten

I bilagans inledning konstateras, att en tämligen allmän opinion omfattar den meningen, att kristen etik och kristen verksamhet i väsentlig mån

184 bidragit till att forma dagens svenska samhälle. När tre fjärdedelar av dem, som identifierat sig med denna opinion, också förklarar sig vilja behålla statskyrkan kan man inte undgå att se, att detta resultat delvis vunnits till följd av bias i formuleringen av de alternativa frågorna på en punkt i frågeformuläret. Frågorna presenteras som en blott provisorisk formulering och svarsalternativen är icke uttömmande enligt rapportören. Enligt min mening är det nödvändigt att mycket mer differentiera alternativen och att befria formuleringarna från suggestiva värderingar i ensidig riktning. Hur skall t. ex. den meningen kunna uttryckas av dem som vill att samhället skall ge rum för större religiöst inflytande, att detta större inflytande ev. kan vinnas med ett system av frikyrkor? Till den på sidan 53 ff förda diskussionen om religionen som nyttig för samhället vill jag knyta den reflektionen, att denna omstridda samhällsnytta bör definieras såsom en sekundär fråga i relation till problemet religion och samhälle. Det bör klart framhållas, att undersökningen har sin betydelse redan genom att uppvisa religionens betydelse för människorna på det rent personliga planet. I fortsättningen av bilagan förekommer förslag beträffande undersökningsområden och undersökningsmetoder, som avser både denna religionens primära funktion och den mera sekundära samhällsnyttan. Denna rangordning mellan undersökningens frågeställningar bör framhävas redan i början, då den är av principiell natur och inte saknar betydelse för det fortsatta resonemanget. Vad religionens samhällsfunktion beträffar konstateras denna på sidan 55 inte vara entydig, och med exempel från den svenska statskyrkans samhällsbevarande attityd samt frikyrkornas mera progressiva roll under det demokratiska genombrottet illustreras påståendet. Det synes mig angeläget att här diskutera, huruvida inte i religionens eget väsen finns en spänning mellan pietet och progressivitet. Olika kyrkosystem kan komma att ensidigt förankras i ettdera av dessa motiv. Och en kyrkas ställning som statskyrka kan självfallet ge den en samhällsbevarande och framstegsfientlig tendens. Här är det angeläget att öppet redovisa denna problematik. Detta kan bl. a. motiveras av att undersökningen i fortsättningen även bör inriktas på frågan om sociala och ekonomiska värderingar kan differentieras med hänsyn till populationens kyrkotillhörighet. Under hänvisning bland annat till motsägande resultat i amerikanska forskningar diskuteras på sidan 56 ff metodiska svårigheter. Riktigt konstateras det, att religionens roll knappast blivit ordentligt klarlagd, därför att hänsyn inte tagits till att denna roll kan växla från individ till individ. Härtill vill man också knyta den förmodan, att religiositetens gestaltning i viss mån kan bli olika inom olika trossamfund. De motsägande resultaten i amerikanska forskningar kan då till äventyrs också förstås med hänsyn till den religionssociologiskt föga enhetliga populationen i USA. Redan halkan det vara av vikt att betona, att en svensk undersökning genom över-

185 representation av vissa grupper bör möjliggöra en jämförelse mellan skiftande roller och skilda gestaltningar av religiositeten i olika trossamfund och regioner. Till framställningen om socialstatistiska och socialgeografiska metoder, sid. 62 f, vill jag först knyta den reflektionen att den kritik, som framföres av V. S. Robinson, sid. 63, inte får generaliseras, vilket också antyds av Gustafsson. Det må också vara sant, att man inte med hjälp av jämförelser mellan religiösa och icke-religiösa bygder kan bestämma religionens roll i samhället, om man enbart vore hänvisad till dessa alternativ. Enligt min mening har dock undersökningsteamets skepsis här drivits väl långt i jämförelse med den positiva uppskattningen av en del andra, väl så diskutabla undersökningsmetoder. Under vissa betingelser torde värdefulla resultat kunna vinnas med hjälp av socialstatistiska data och en socialgeografisk jämförelse mellan skilda regioner. Som exempel kan antydas de frikyrkliga Värnamo- och östervålabygderna, gammal-kyrkligt präglade bygder i Bohuslän och i Kalmar-trakten, lågkyrkligt präglade bygder i Västerbotten och sekulariserade stadssamhällen. Det är visserligen sant, att man härmed inte kommer åt religionens funktion hos den enskilde. Men enligt all erfarenhet kan en missionerande religiös övertygelse så påverka en region, att man kan tala om en prägling av beteendemönstren långt utanför de grupper, som kan redovisas under kyrksamhet eller samfundstillhörighet. Just för bedömning av religionens roll i samhället är sådant inflytande på folklivet av stort intresse. Naturligtvis måste socialgeografiska jämförelser användas med försiktighet. Närmast vill man därvid framhålla följande krav: 1. Endast då starka och genomgående korrelationer föreligger bör de tillmätas betydelse. 2. Största möjliga antal beroende variabler bör undersökas. 3. Vid regionala jämförelser bör uppmärksamheten skärpas för eventuellt förekommande mellankommande variabler. Vad socialstatistiska data beträffar är det en fördel, att sådana är jämförelsevis lättillgängliga, i varje fall på en del områden. Den sid. 62 nämnda starka begränsningen vad socialstatistiskt material beträffar framstår genom uppräkningen som något mer begränsad än den behöver vara. Till de nämnda rubrikorden kan åtminstone följande fogas: det relativa antalet utomäktenskapliga barn, förefintligheten av nöjeslokaler, respektive frekvensen av nöjesbesök, sparandet, lånefrekvensen på bibliotek, prenumerationsfrekvensen på tidningar, fritidsaktivitetens och det fria och frivilliga bildningsarbetets statistik, kollekt- och offermedlens storlek per capita samt möjligen försäkringsstatistiska uppgifter om skadefall. Det lär föreligga klar statistik, som visar att respektive nykterhetsgrupper och frikyrkogrupper skiljer sig från genomsnittet ifråga om bilskadefall. Vad här senast nämnts får gälla endast som antydningar. Vid en ordentlig genom-

186 gång av hela fältet torde åtskilligt mer kunna sökas fram, och i varje fall är hela området förtjänt av explorativa försöksundersökningar. Även om den socialgeografiska och socialstatistiska metoden inte på något sätt skulle bli en huvudsak vid kommitténs undersökningar förtjänar den sin plats som kompletterande metod. Speciellt ur synpunkten av intresset att få väckelserörelsernas och frikyrklighetens roll belyst i jämförelse med andra .samfundsformer hör närmare eftertanke kring denna metodik rekommenderas. Till de principer, vilka sid. 64 och 65 framhålles som grundläggande fölen förutsättningslös undersökning, vill jag med instämmande i allt väsentligt endast tillfoga, att undersökningen inte kan få stanna vid att pröva, om den nuvarande ordningen kyrka—stat fyller någon funktion i människors liv. På något sätt bör del också göras klart, om de religiösa funktionerna enligt jämförbara undersökningar skulle kunna tänkas bli ännu bättre tillgodosedda genom en ändrad ordning. Meningsfull kan undersökningen i forskningsteamets mening sålunda endast bli, om den på denna väsentliga punkt kan breddas till att förutsättningslöst jämföra, vilken individuell funktion religionen har och vilken betydelse den får för folkmoral och samhälle under skilda religionssociologiska betingelser vad beträffar relationerna mellan stat och kyrka. Hypotetiskt kan det åtminstone göras gällande, att ett starkare personligt engagement, mer religiös och social aktivitet samt ett socialt beteende, som åtminstone på vissa områden såsom ifråga om nykterhet, sparsamhet, familjens stabilitet är särpräglat, kommer till utveckling inom områden, där väckelserörelsen starkare präglat folkliv och beteende. Det kan vidare ifrågasättas, om den nuvarande ordningen kyrka-stat, statskyrkosystemet, se sid. 64—65, såsom etl rättsligt och socialt förhållande skall tillmätas den slörsta vikten. Är det inte snarast folkkyrkan, fattad som en religiös storhet och möjlig att konstituera även som frikyrka, som skulle komma alt kartläggas genom undersökningen? I varje fall bör uppmärksamheten skärpas på denna punkt, så att det inte i eventuella utredningsresultat som avser religiöst sociala funktioner, inläses något slags bevis för den nuvarande författningens religiösa betydelse. I sitt förslag till kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv, sid. 65 ff, föreslår forskningsteamet en intervjuundersökning på 3 000 individer. Jag anser en sådan undersökning mycket motiverad och kan i stort ansluta mig till motiveringen om det relativt stora antalet religiösa variabler. Beträffande det speciella problemet om kyrksamheten som huvudsaklig religiös variabel, sid. 67, vill jag antyda en möjlig felkälla: begreppet referensgrupp har inte fått en entydig bestämning, vilket kan förklara att så många, som sällan går i kyrkan likväl anger kyrkan som referensgrupp. Möjligen spelar kyrkans karaktär av officiell institution här in. Också postverket och arbetsförmedlingen kan tänkas fungera som "referensgrupper" i tillämpliga sammanhang. I varje fall tycks kyrkan som alter-

187 nativ till den rad av folkrörelser, som uppräknas på sid. 67, vara problematisk. Beträffande detaljer i det uppgjorda schemat för religiösa variabler borde under 1) medtagas enskild själavård, litteraturvanor samt kollekt- resp. offergivande. Under 3) bör nog en rubrik för religiösa särmeningar medtagas, de täcks inte av klassiska kristna trosföreställningar eller det folkliga credo. Under 4) bör också medtagas "hur man lämnat kristendomen". Vid mätning av gudstjänstaktivitet bör enligt erfarenheterna från provundersökningarna den s. k. förrättningskristendomen skiljas ut, då den annars åstadkommer bias. Det är av vikt att nattvardsfrekve.nsen noggrant relateras till rätta variabler. Att fördela den på kyrkobesök är som framgår av sid. 69—70 helt orimligt. Samtidigt kan iakttagelser kring denna frågeställning skärpa uppmärksamheten för olikheter i de religiösa rollerna inom kyrkofromheten: kanske är nattvardsfrekvensen ett mått på religionens förskjutning från kollektiv till personlig fromhet? I samband med lyssnande till radiogudstjänsten, sid. 70, skulle det vara av intresse att på något sätt klarlägga i vad mån "radiokyrkan" medverkar till nivellering både hos lyssnarna och hos de sändande samfunden ifråga om förkunnelse och gudstjänstform och därmed på längre sikt till en förskjutning av attityder och opinion i riktning mot "ekumenisk" värdering snarare än samfundspräglad. Beträffande enskild bön, sid. 70 f, är det tveksamt om de icke kristna bör avgränsas. Det saknar inte betydelse om det kan visas att bön förekommer i vidare sammanhang än inom kretsen av bekännande kristna. Dessutom skulle det vara av värde med en fråga av denna typ (till föräldrar) : Lär ni era barn att bedja? Vad gäller frivilligt engagement i förenings- och gruppverksamhet är det oklart vad forskningsteamet här menar med den sociala participationen. Om denna undervariabel även avser t. ex. medlemskap i fria trossamfund är det av högsta vikt både att den kommer med och att frivilliga aktiviteter inom ramen för medlemskapet differentieras, sid. 71. För en rätt bedömning av ritual för liv och död är det av vikt att särskilja en rad motiv såsom social konvention, släktband, kvarlevande magiska föreställningar, betydelsen av förrättningarnas långvariga förbundenhet med statskyrkoformen, frånvaron av tillräckligt värdiga profana eller frikyrkliga alternativ, namnkristen vanebildning: "med det här tar man inte ställning religiöst" m. in. Även om en sådan undersökning är besvärlig och kanske knappt värd mödan, bör man ha klart för sig att utan en sådan analys kan ritual frekvensen inte säga något väsentligt i ämnet och bör då hellre utgå. Den besvärliga frågan om en religionsdefinition aktualiseras i samband med variabeln "religiös livshållning", sid. 73 ff. Jag vill utan att ingå på

188 närmare prövning av de refererade alternativen framkasta frågan om en operativ definition för just denna undersökning. Några prov bör göras för att pröva, om en sådan variabel över huvud taget kan friläggas. Inte mindre besvärligt är att fastställa vad som skall avses med referensgrupp, sid. 73. Utom den svårigheten att folk tillhör dels institutioner med automatiskt medlemskap, dels frivilliga grupper som kan vara på olika sätt interrelaterade har man att göra med dubbellydighelen i vissa gruppbegrepp, t. ex. kyrkan. Är det den gudstjänstfirande menigheten, sockenförsamlingen som sådan eller Guds kyrka i universell mening som avses? Den illustration till intresseriktningens mätning, som göres i anslutning till Allport-Vernons Study of values avslöjar många svagheter i metoden. Användningen av rena honnörsord i kontrast med ord av motsatt innebörd måste ge rätt meningslösa resultat och kritiken på sid. 74 bör understrykas. Som exemplen är formulerade ger de också ett alltför akademiskt intryck. En radikal försvenskning kan naturligtvis åstadkommas, men det är tveksamt om det lönar mödan. Något säkrare torde användningen av meningstest såsom de beskrivs på sid. 74—77 vara. Dock bör en skala från 1 till 5, som antyds på sid. 77, här införas. Vissa tekniska uppslag torde kunna hämtas från Adorno: The authoritarian Personality, där särskilt kontrasterandet av de extrema quartilerna är ett intressant grepp. Den dikotymi, som i anslutning till Allport förutsattes kunna uttryckas i instrumental och final religiös hållning, sid. 77 ff, torde vara mycket svår att verifiera. Oavsett att renodlingar i dikotymier principiellt är diskutabla, har man här att göra med ett osäkert område, där personlighetsdrag, erinrande om dikotymien extrovert-introvert och sociala stimuli korsar varandra. Med skäl sägs det på sid. 78 att det är ett olöst problem, hur den religiösa variabeln här skall kunna skiljas från den sociala. Bara en erinran om vad lutherska resp. kalvinska tänkesätt betytt genom traditionens prägling av religiösa typer kan belysa svårigheten. Beträffande trosföreställningar, sid. 80 ff, ansluter jag mig till tanken att intervjuerna bör ske med multiple-choice-formulär. Vad särskilt klassiska kristna trosföreställningar beträffar vill jag i anslutning till exemplen på sid. 81 framhålla angelägenheten att frågor om t. ex. gudstron får alternativ, som täcker fler inställningar än de upptagna. Det finns t. ex. en vag panteism hos somliga människor. Det finns hos andra en kvasifilosofisk gudstro: Gud är ett x i världsloppet, en primus motor. Som en bakgrund för bedömningen bör här refereras de siffror som framkommit i andra länder med skilda religionssociologiska mönster, t. ex. USA, Australien, Frankrike och Spanien. Variabeln "den religiösa erfarenheten", sid. 82 ff, är av särskilt intresse. Den svårighet, som består i att de intervjuade faller tillbaka på stereotyper inom sin miljö, är ett faktum. Men å andra sidan måste kännedom om

189 ordens semantiska funktioner i skilda miljöer bestämma valet av formulär vid intervjuerna. Till det som sägs angående religiös erfarenhet under barndom och ungdom vill jag foga att vissa mått på fadersförhållandets roll kan vinnas vad frikyrkligt material angår genom undersökning hur stor procent familjemedlemmar, som blivit medlemmar i föräldrarnas samfund, resp. lämnat detta samfund. Vrissa upplysningar om betydelsen av social control inom familjegruppen torde kunna sökas i Agne Lundkvists undersökning av Uppsala metodistförsamling (otryckt). Med intresse finner jag att det schema jag i anslutning till E. Clark använde för att differentiera olika former av den religiösa grundupplevelsen — "hur man blivit en kristen" — tämligen oförändrat kommit till användning i exemplen a—c, sid. 84. Dessa formuleringar är, som jag visat i min licentiatuppsats "Grupp och individ i den religiösa väckelsen", bestämda av det konventionella uttryckssättet i en relativt ensartad religiös grupp. Jag tror att de ganska väl differentierar upplevelseformer i en sådan grupp, men att de vid en vidsträcktare användning nog behöver ytterligare semantisk anpassning. Mina ursprungliga tre typer avsåg främst att skilja mellan momentan och kontinuitetspräglad religiös grundupplevelse, vilket förklarar exemplen. De som d—f tillfogade exemplen, i och för sig motiverade med tanke på en vidare undersökning, synes föra in orsaksfrågor, vilket kan göra samtidig användning en smula diskutabel, önskvärt är också att alternativen utesluter varandra. Att filterfrågans nej-svar också bör följas upp är i varje fall av forskningsskäl önskvärt, sid. 86. Dock är alternativen på sid. 85 f inte tillfredsställande. De synes locka till ren efterrationalisering och ger inga säkra besked. Beträffande "religiös livscykel", sid. 87 f, bör denna variabel också anknytas till föregående om hur man blir en kristen. I varje fall typerna a och b bör åldersbestämmas. Motivationen är en intressant fråga, som dock fått föga övertygande exemplifiering på sid. 88 f och den väldiga övervikten för religiöst styrda, sid. 89, visar att ingen slutsats är möjlig. På sid. 90 är det snarast fråga om teoretiskt-intellektuella överväganden, inte om livsanpassning, varför dessa exempel mäter något annat än variabeln skulle mäta. Svar angående "motivationer för religiös aktivitet", sid. 91 ff, kan också påverkas av efterrationalisering och torde vara svåråtkomliga. På sid. 92 föreligger bias beträffande val av vigselsätt, eftersom frikyrklig vigsel endast tillätes om en av parterna tillhör frikyrkligt trossamfund. All motivation präglas av stor komplexitet. Flera av motiveringarna skulle med skäl kunna anföras av samma person. Motivationen är också alltför emotionellt laddad att kunna verbaliseras i de kategorier som här brukas. Risken för "åsiktspladder" är tydlig.

190 Till "meningsanalys" av den typ, som beskrivs på sid. 95 ff vill jag anmäla stor skepsis. Oavsett vad metoden kan vara värd i annan form ger den här föga besked om det den skulle mäta. Den förefaller närmast att ensidigt mäta en humaniserad allmänreligiositet med stark moralistisk tendens. De problem som beröres under opinionsitems, sid 100 f, föranleder mig att göra mer bestämda reservationer. Attityden mot statskyrkosystemet skulle här ha visat sig sammanfalla med åsikten att "samhället skulle vinna på att religionen finge större inflytande än n u " och en tendens till religiös moralmotivation. Här bör enligt min mening också efterfrågas om ip skulle förorda att kyrkan skiljes från staten, ifall religionen skulle visa sig ha större moraliskt inflytande genom en fri folkkyrka. Vidare bör här observeras en sannolik dubbelmening i ips uppfattning av "statskyrka": somliga torde i varje fall snarast avse kyrkan som religiös institution i folklivet, alltså ungefär folkkyrka. "Skulle ni kvarstå i kyrkan, om den bleve en fri folkkyrka?" "Skulle ni bidraga till dess underhåll genom frivilliga gåvor?" etc. är exempel på frågor, som borde vara med för att efterlysa inställningen till andra alternativ än statskyrkoordningen. Till frågan på sid. 101 kunde med skäl fogas ungefär följande: "Tror ni att folk skulle gå mer i kyrkan såsom fallet är i vissa länder utan statskyrka, om vi finge en fri folkkyrka? resp. fria trossamfund?" I de kritiska reflexioner som på sid. 103 ff göres ifråga om möjligheten att belysa religionen som personlighetsfaktor och som på sid. 107 föranleder förslag om symposier för närmare dryftande av dessa problem behöver jag bara instämma. Säkerligen skulle experiment av refererad natur huvudsakligen ge vinster av metodisk art, som inte på länge kan nyttiggöras för undersökningen. Skulle en explorativ delundersökning såsom antydes på sid. 112 kunna utföras på ett begränsat material, skulle detta i och för sig vara av intresse, men det är svårt att inse, vilken betydelse resultat, som inte alls kan generaliseras, skulle ha för undersökningen. Personlighetsvariabeln "moral", sid. 116 ff, är svårbedömbar med den redovisning som göres. Med rapportören delar jag uppfattningen att moraltesten kan belysa religionens plats i karaktärsdaningen, men metodiskt behöver nog schemat för faktorerna omprövas. Vid tolkningen av resultaten får det inte glömmas att religionen kan ha sin väsentligaste roll för de moraliskt mindre "präktiga", som alltså vid en testning av antytt slag får låga värden. Skulle en rätt bedömning här göras borde samma människor ha testasts dels som icke kristna, dels som kristna. Livsvägstesten, sid. 120 ff, förefaller mig av två skäl tvivelaktig utan att jag dock anser mig kunna säkert bedöma den: den innebär en systematisering, som måste leda till beroende av konventionella föreställningsmodeller

191 och vidare mäter den troligen mer önsketänkandet hos ip än faktiska förhållanden. Mätning av "anpassning i krissituationer" torde vara utomordentligt svår. Med utgångspunkt från tänkta fall skisseras en test på sid. 127. Vad som här skulle komma att mätas torde dock inte bli människors anpassning i krissituationer utan deras allmänna attityder till olika funktionärer i samhället resp. trossamfunden. Beträffande "alkoholvanorna" under data angående religionens roll i samhällslivet vill jag erinra om de data, som redan finns tillgängliga, t. ex. Bo Särlviks undersökning bland gymnasister, uppgifter i 1944 års nykterhetskommittés undersökningar t. ex. beträffande alkoholdebut m. m. Vad fritidsitems beträffar, sid. 133, bör nog hänsyn tas till massmedia, i synnerhet TV, då en viss tendens till nivellering torde sammanhänga med nya vanor att bruka detta kommunikationsmedel. I anslutning till "fruktsamhet och sexualetik" bör också skilsmässofrekvens medtagas. Vid mätning av "sociala uppgifter och insatser", sid. 136 f, bör det prövas i vad mån frikyrkliga och aktiva kyrkliga är överrepresenterade i sjuksköterske- och socialvårdsyrken. Enligt min mening bör också folkskollärare räknas med, då motivationen torde vara besläktad vid val av detta yrke. Jfr sid. 142. "Medborgerlig aktivitet" torde kräva en specialundersökning för riksdagen, då slumpurval här inte ger besked. Vad politisk partitillhörighet beträffar vore det värdefullt om religionens roll enligt antydningar på sid. 138 kunde prövas. Erfarenhetsmässigt vet man att i vårt land en förskjutning ägt rum för vissa frikyrkliga grupper vid jämförelse mellan nuvarande generation och föräldragenerationen. Denna frågeställning behöver belysas närmare. Till "attityder i sociala frågor" borde hänföras problemet om man önskar ökad u-landshjälp till priset av höjda skatter, sid. 139. "Föräldra-barnrelationen", sid. 141 f, kan eventuellt belysa den sociala klättringen. Ståndsuppflyttning anses utmärkande för frikyrkomedlemmar mer än för genomsnittet, möjligen gällde del mer i föregående generation än nu. Avsnittet "Det historiska perspektivet", sid. 144 ff, antyder bl. a. att vissa samhällsfunktioner emanciperats från kyrkan. Den s. k. sekulariseringen är emellertid ett mångfasetterat problem. Man kommer inte åt mer än en delfaktor genom att påvisa emancipationen. Religionsfrihetens erkännande, vilket i sin tur står i samband med en mer personlig religionsform, samhällets humanisering och allmänt accepterande av en människovård, som i stora drag kan uppfattas som kristet inspirerad, en kulturell "myndighetskänsla" hos nutidsmänniskorna — allt detta antyder korsande tendenser. Processen är alltjämt pågående, och därmed svårbedömbar.

192 Vad väckelsen betytt i bygderna kan lätt åskådliggöras såsom framhålles på sid. 145. Tolkningen av utveckling till "personlighetsreligion" som spelar sin "roll i huvudsak i själva kärnan av personligheten" får dock inte överdrivas till individualism. Uppmärksamhet bör fästas på det sakförhållandet att tidigare kollektiva mönster ersattes eller kompletterades genom sekundära gruppers inflytande. Motsvarande fenomen gäller andra folkrörelser i deras förhållande till samhället. Ett studium av denna process skulle bli rätt omfattande, men i och för sig betydelsefull. På sid. 146 och i bilaga 3 skisseras en innehållsanalys, som skulle kunna ge klarhet om vissa samband. Det torde här komma att gälla en mycket omfattande undersökning och både klara definitioner och bestämda gränsdragningar måste ske, innan den ev. genomföres, men otvivelaktigt talar mycket för att vissa fynd skall kunna göras. På smärre punkter kan kritiska inkast göras: vapentjänsten är inte lämplig för kvantitativ mätning, då det här gäller ett fåtal fall. Däremot kunde fredsfrågan i vidare mening vara lämplig för innehållsanalys, varvid dock tillkomsten av nya vapen såsom kärnvapen måste beaktas. Anmärkningar till bilaga 2 till rapporten

Om värdet av denna metod för det nu aktuella forskningsprojektet torde det allmänt kunna sägas, att metoden inte ännu varit föremål för kontroll i större omfattning inom internationell forskning utan torde få betraktas som en metod på experimentstadiet. Möjligen kommer den att visa sig ha störst betydelse för individualbehandling av neuroser och anpassningssvårigheter. Anmärkningar till bilaga 3 till rapporten

Om innehållsanalysens möjligheter att belysa den angivna frågeställningen vill jag endast yttra mig i den formen att jag erinrar om två ytterligt komplicerande omständigheter. Först gäller det en semantisk fråga. I överensstämmelse med Segerstedt i "Social Control" vill jag påminna om förhållandet mellan olika symbolmiljöer. Inom s. k. partikulära symbolmiljöer utbildas ett eget referenssystem och ett egenartat bruk av ord, vilka också förekommer i ramsymbolmiljön, men där saknar sin specifika betydelse. Ett och samma ord, t. ex. "omvändelse", kan också ha olika betydelser i skilda partikulära symbolmiljöer. Såvitt jag förstår saken rätt måste hänsyn tagas till ibland mycket svårtydda semantiska problem vid en sådan innehållsanalys. För det andra har vi att räkna med fall av korsande opinioner. Då t. ex. en riksdagsman med frikyrklig bakgrund angriper boxningen i en riksdagsdebatt gör han det måhända med ett annat ordval och med aktualisering av andra associationer än då han i samma ämne vädjar till religiösa menings-

193 fränder. I uttalanden om nykterhet, sexualmoral m. m. finner man ofta att den egentliga motiveringen, som kan vara bestämd av kristen moraluppfattning, inte alls kommer fram. I avsikt att vinna största möjliga stöd för ett yrkande vädjar man till mer allmänna tänkesätt och brukar andra ord än sådana som är vanliga i den religiösa miljön. Det måste under sådana förhållanden bli missvisande, om man t. ex. i riksdagstryck med något slags frekvensmetod låter ordens förekomst täcka bakomliggande motiv och attityder. Bromma den 20 maj 1962. Erland

13 — Kyrka-stat

Sundström

BILAGA

E

Y t t r a n d e a n g å e n d e forskningsteamets u n d e r s ö k n i n g Av byrådirektören

Edmund

Rapaport

I denna promemoria behandlas endast den av forskningsteamet föreslagna och i bilaga 1 till teamets rapport närmare behandlade intervjuundersökningen av förslagsvis drygt 3 000 personer. Det frågekomplex som intervjuundersökningen avser att belysa har sammanfattningsvis angivits vara att kartlägga "religionens betydelse", "religionens roll" som samhällsfaktor. Vidare söker man belysa frågan om betydelsen ur samhällssynpunkt av del nuvarande förhållandet mellan stal och kyrka. Målsättningarna skulle nås genom en kartläggning av religionens förekomst och yttringar i enskilda människors liv. Såsom forskningsteamet i sin rapport framhåller är svårigheterna att empiriskt fastställa religionens roll betydande. Icke minst är de sociologiska och psykologiska orsakssammanhangen mycket komplicerade. Del måste från början göras klart att en undersökning av denna typ (survey) icke kan lämna entydiga svar på frågor av kausal natur. Vikten av att hålla detta i minnet kan icke kraftigt nog understrykas i en undersökning av här ifrågavarande typ, där många alternativa tolkningar av ett visst påvisat samband står till buds. Svårigheterna till trots bör möjligheterna att undersöka sambandens riktning, d. v. s. vad som är orsak och vad som är verkan (även växelverkan), noga undersökas och en bit på vägen kan man komma, även om man metodologiskt icke kan utesluta möjligheten av felaktiga slutsatser. De huvudsakliga medlen är dels att på förhand ställa upp hypoteser om tänkta samband som man sedan med hjälp av empiriska data finner överensstämma resp. icke överensstämma med hypotesen och dels att genom olika statistiska metoder söka hålla ovidkommande faktorer under kontroll. I den här ifrågasatta undersökningen gör man beträffande många av variablerna den reflektionen att skulle man finna ett samband mellan dessa, så finns det otaliga andra "hidden causal factors" som kan förklara sambanden. Det synes emellertid vara av intresse att även bortsett från den kausala riktningen av sambanden få en kartläggning till stånd av var sambanden finns. Det kan över huvud taget vara av intresse att kartlägga omfattningen och lokaliseringen av olika företeelser i samband med religion.

195 Vissa metodologiska frågor

Problemställningarn

a

Det synes vara till stor fördel i denna komplicerade undersökning att så långt som möjligt på förhand söka precisera de olika delfrågor som undersökningen är avsedd att besvara. Den huvudsakliga metoden för presentation av resultaten från en intervjuundersökning är att framställa tabeller (tabulering, korstabulering). Man bör alltså i stor utsträckning på förhand göra upp tabellförslag och för varje tabell ange vilken fråga den är avsedd att besvara. Frågans ändamålsenlighet och de använda variablernas relevans för dess besvarande framstår då mycket klarare än eljest. Över huvud taget är det en väsentlig fördel om planering för den senare bearbetningen och utvärderingen av materialet sker innan fältarbetet påbörjas. Erfarenhetsmässigt löper man eljest vissa risker att senare finna, att undersökningen kanhända delvis icke lagts upp så att den kan besvara de frågor man är intresserad av. Utarbetande av frågeställningar och hypoteser Frågeställningar och hypoteser bör konkretiseras så långt möjligt med utgångspunkt från kommitténs behov för sitt arbete. På vissa ställen i bil. 1 har framskymtat den tankegången att man skulle välja ut vissa variabler till undersökningen därför att de differentierat mellan religiösa och icke-religiösa människor. Häremot kan invändas att variabler som icke differentierar måhända ur kommitténs synpunkt kan vara av lika stort intresse och att följden av att förfara på nyssnämnda sätt lätt kan bli att man överbetonar skillnaderna mellan religiösa och icke-religiösa människor. Valet av variabler synes böra dikteras av kartläggningsbehovet och på förhand uppställda, för kommittén relevanta, sambandshypoteser. Bakgrundsvariabler Det är möjligt alt en del skillnader mellan "religiösa" och "icke-religiösa" människor kan ha samband med bakgrunds- eller skiktningsvariabler, varmed här närmast åsyftas yrke, inkomst, kön, civilstånd, ålder o. dyl. Uppräkningen och diskussionen av dessa variabler saknas i stort sett i bil. 1. övriga

variabler

Katalogen av dessa synes uttömmande. Bortsett från kostnadsaspekten synes frågan återstå huruvida alla dessa variabler är av tillräckligt stort intresse. Mätfel I varje intervjuundersökning måste man taga stor hänsyn till diskrepansen mellan de i formuläret antecknade svaren och det "sanna" förhållandet. Denna s. k. mätfelsproblematik har icke närmare behandlats i rapporten. I fråga om ganska många av de föreslagna variablerna gäller att risken för 13» —

Kyrka-stat

196 betydande mätfel är stor. De huvudsakliga felkällorna kan förväntas bli minnesfel, då frågorna gäller förhållanden som är mer eller mindre avlägsna i tiden, prestigefel, då intervjupersonens uppfattning om hur det bör vara påverkar honom att lämna en medvetet eller omedvetet felaktig faktaupplysning, samt överföringsfel, främst bestående av missuppfattning mellan intervjupersonen och intervjuaren på grund av frågans svårighet eller/och bristande yrkesskicklighet hos intervjuaren. Motivfrågor Här bör man särskilt uppmärksamma de påtagliga riskerna för efterrationaliseringar som motiv till ett visst beteende. Provundersökningarna

De redovisade provundersökningarna har varit lokala. I den mån syftet med dessa varit att prova formulärens funktionsduglighet och bygga upp mätinstrument kan den lokala och antalsmässiga begränsningen inte vara till någon större nackdel. Däremot kan inte provundersökningens siffror användas för bedömningen av spridningen av olika företeelser och deras inbördes samband. Att presentera och tolka dessa med totalpopulation i sikte är ur statistisk synpunkt icke tillåtet. Belysande för vanskligheterna är t. ex. siffrorna från provundersökningen i Lund (se sid. 66) en stad med, enligt 1960 års folkräkning, c:a 29 000 invånare i åldern 21 år och däröver. 19 % av intervjupersonerna, uttagna ur den kommunala röstlängden i Lund, uppgav att de senast besökte en kyrka för en vecka sedan eller i söndags. (De som praktiserade i svenska frikyrkor och i romersk-katolska kyrkan har undantagits. Deras andel synes uppgå till 13 % eller c:a 3 700 personer, att döma av skillnaden mellan totalantalet intervjuade personer, 269, och på sid. 66 redovisadet antalet, 235 personer.) Detta innebär att av Lunds cirka 25 000 invånare i åldern 21 år och däröver, som ej praktiserar i frikyrkor eller i romersk-katolska kyrkan, omkring 4 800 besökle en kyrka för en vecka sedan eller i söndags. Siffran förefaller mycket hög. Naturligtvis är även slumpfelen för en undersökning av så begränsad omfattning ganska stora. För t. ex. siffran 19 % personer, som besökte en kyrka för en vecka sedan eller i söndags, är dubbla medelfelet c:a 5 %. Man fäster sig också vid att bortfallet i provundersökningarna i Lund och i Tygelsjö—V. Klagstorp varit mycket stort, vilkel kan ha förryckt de erhållna resultaten väsentligt. Dimensioneringen av intervjuundersökningens urval

Intervjuundersökningen föreslås omfatta 3 000 intervjupersoner plus överrepresentation av frikyrkofolk på ett par hundra. Det är icke möjligt att bedöma detta förslag utan närmare kännedom om de antaganden som det bygger på. För en rationell avvägning av urvalsstorleken kräves nämligen

197 att åtminstone en del förslag till den tänkta redovisningen av undersökningen föreligger, att man med ledning av dessa ställer upp krav på den precision av resultaten som anses önskvärd och att antaganden om den förväntade spridningen för olika variabler resp. kombinationer av variabler (förväntade varianser) antingen föreligger genom provundersökningar eller har gjorts med hjälp av annan information. Först när upplysningar i dessa avseenden erhållits kan en statistisk bedömning av urvalets storlek göras. Kostnaden för intervjuundersökningen

Den uppgivna kostnaden av minst 35 kronor per intervju synes motiverad. Naturligtvis är kostnaden beroende av formulärets omfattning, d. v. s. intervjutidens längd. Emellertid är detta beroende inte alltför starkt, då en stor del av intervjukostnaden är en fast kostnad. Inom rimlig gräns är marginalkostnaden för utsträckning av intervjun ganska begränsad. För den uppgivna kostnaden bör man kräva att intervjuerna utföres av väl utbildad personal och att de genomförs inom en rimlig tid, 4—6 veckor. Att sträcka ut intervjuerna över 3 månader kan icke vara lämpligt. Man kommer då på olika tidsavstånd från olika kyrkliga högtider. Därvid är att märka att sommaren är en olämplig intervjutid. Man bör också kräva att det faktiska bortfallet icke överstiger högst 5—6 %. Statistiska centralbyråns utredningsinstitut, som inrättats för statsverkets behov av intervjuundersökningar (jfr SFS n r 117/1954), har en fältorganisation, f. n. bestående av cirka 350 intervjuare (lokalombud) över hela landet. Samtliga dessa intervjuare har genomgått en utbildning bestående av en tämligen omfattande brevkurs och en internatkurs på 4—6 dagar. Institutet står gärna till tjänst med att utföra intervjuundersökningar av här ifrågavarande typ. Stockholm den 25 maj 1962 Edmund Ra pa port

BILAGA

F

Litteraturförteckning

Allmänt Becker, H., Sacred and secular societies, i: Social Forces 28, 1949—1950, s. 361—376. Boalt, G., Religionssociologi. Sthlm 1960. Davis, K., Human society. New York 1949. Duncan, O. T.—Davis, B., An alternative to ecological correlation, i: American Sociological Review 18, 1953, s. 665—666. Fichter, J.-H., The parish and social integration, i: Social Compass 7, 1960, s. 39—47. Herberg, W., Protestant-Catholic-Jew. An essay in American religious sociology. New York 1955. Hoult, Th. F., A functional theory of religion, i: Sociological and social research 41, 1957, s. 277—280. Houtart, Fr., Variables et role intégrateur de la religion, i: Social Compass 7,1960, s. 21—38. Isambert, F. A., Rec. av Lebret, La France en transition, i: Archives de sociologie des religions 5, 1958, s. 189—190. Kidd, B., Social evolution. New York 1894. Kirkpatrick, C, Religion and humanitarianism: a study of institutional implications, Psychological Monographs 304 (63:9). Washington 1949. Kolb, W. L., Values, positivism and the functional theory of religion, i: Social Forces, 31, 1953, s. 305—311. Lagey, J. C, Social factors related to attitude change in students, i: Sociology and social research, 39, 1955, s. 401—403. Lebret, L.-J., Guide pratique de l'enquete sociale, I—IV. Paris 1952—1958. Lebret, L.-J., La France en transition. Étapes d'une recherche. Paris 1957. Lebret, L.-J., Sociologie religieuse et économie humaine, i: Sociologie religieusesciences sociales, Actes du IVe Congrés International. Paris 1955, s. 221—225. Lenski, G., The religious factor: a sociologist's inquiry. New York 1961. Mensching, G., Soziologie der Religion. Bonn 1947. Menzel, H., Comment on Robinson's "Ecological correlations and the behavior of individuals", i: American Sociological Review 15, 1950, s. 674. Merton, R. K., Social theory and social structure, Glencoe, 111. 1957. Mill, J. S., Three essays on religion. London 1874. Muelder, W. G., Ethical frontiers, i: Patterns of ethics in America today, ed. F. E. Johnson, New York 1960, s. 145—160. Nottingham, Elizabeth, Religion and society. New York 1954. Parsons, T., Essays in sociological theory. Glencoe, 111. 1954.

199 Parsons, Theoretical development of the sociology of religion, i: Journal of the history of ideas, 5, 1944, s. 176—190. Robinson, Ecological correlation and the behavior of individuals, i: American Sociological Review 15, 1950, s. 351—357. Schilling, S. P., Methodism and society in theological perspective. Nashville 1960. Schneider, I.—Dornbusch, S. M., Popular religion. Inspirational books in America. Chicago 1958. Sorokin, P., Contemporary sociological theories, New York—London 1928. Thomas, J. L., Religion in American society, i: Social Order 6, 1956, s. 241—246. Wingren, G., Evangeliet och kyrkan. Lund 1960. Yinger, M., Religion, society, and the individual. New York 1957. Religiösa

variabler

Allport, G. Vt'., Personality and social encounter. Boston 1960. Allport, The trend in motivational theory, i: American Journal of Orthopsychiatry 25, 1953, s. 107—119. Allport, G. W.—Gillespie, J.—Young, J., The religion of post-war college students, i: Journal of psychology 25, 1948, s. 3—33. Allport, G. W.—Vernon, Ph. E.—Lindzey, G., Study of values. Third edition. Test Booklet and Manual. Cambridge, Mass. 1961. Barnett, J. H., Christmas in American culture, i: Psychiatry 9, 1946, s. 51—65. Bass, B. M., Development and evaluation of a scale for measuring social acquiescence, i: The Journal of Abnormal and Social Psychology 53, 1956, s. 296—299. Berg, /., Response bias and personality, i: The Journal of Psychology 40, 1955, s. 61—72. Bressan, V., La participation socialc dans la vie d'une paroisse urbaine, i: Social Compass 9, 1962, s. 243—257. Broen, W. E., Jr., A factor-analytic study of religious attitudes, Unpublished doctoral dissertation, University of Minnesota, 1956. Broen, A factor-analytic study of religious attitudes, i: The Journal of Abnormal and Social Psychology 54, 1957, s. 176—179. Clark, E. T., The psychology of religious awakening. New York 1929. Cuber, J. F., Marginal church participants, i: Sociology and social research 25, 1940—41, s. 57—62. Delcourt, Marie, Valeur sociale d'un rite religieux: la premiere communion collective, i: Diogéne 36, 1961, s. 83—92. Fromm, E., Psychoanalysis and religion. New Haven 1950. Gablentz, O. v. Der, Unser Christentum-soziologische Analyse, i: Neue Deutsche Hefte 1960, s. 1008—1021. Gemes, C, Das Gebiet und die Methoden der Religions-Soziologie von Gabriel Le Bras. Rom 1955. George, G., The sociology of ritual, i: American Catholic Sociological Review 17, 1956, s. 117—130. Glick, P. C.—Young, K., Justifications for religious attitudes and habits, i: Journal of Social Psychology, 17, 1943, s. 45—68. Gustafsson, B., Kristen i 50-talets Sverige. Sthlm 1958. Held, René, Contribution to the psychoanalytic study of the religious phenomenon, i: Revue francaise de Psychanalyse 26, 1962, s. 211—266. Holtz, G., Magisches Erbe des 19. Jahrhunderts, i: Theologische Literatur-Zeitung 1960, sp. 889—894.

200 Hunger, H., Evangelische Jugend und evangelische Kirche, Gutersloh 1960. Kirkpatrick . . . se ovan under Allmänt. Köster, R„ Die Kirchentreuen. Erfahrungen und Ergebnisse einer soziologischen Untersuchung in einer grosstädtischen evangelischen Kirchengemeinde. Stuttgart 1959. Le Bras, G., Introduction å l'histoire de la pratique religieuse en F r a n c e , 1—2. Paris 1942—1945. Le Bras, La vitalité religieuse de 1'Église de France, i: Revue d'histoire de 1'Église en France 31, 1945, s. 277—306. Le Bras, Mesure de la vitalité sociale du Catholicisme en F r a n c e , i : Cahiers Internationaux de Sociologie 8, 1950, s. 3—39. Le Bras, Pour une enquéte sociologique sur toutes les religions, i: Rythmes du monde 1953, s. 56—61. Le Bras, Secteurs et aspects nouveaux de la sociologie religieuse, i: Cahiers Internationaux de Sociologie 1, 1946, s. 39—67. Maitre, J., Les sondages sur les attitudes religieuses des Francais, i: Revue Francaise de Sociologie 2, 1961, s. 14—27. Malinowski, B., Magic, science and religion, i: Science, religion and reality, ed. J. Needham, New York 1925. Maslow, A. H„ Motivation and personality. New York 1954. Melén, C. O., Den politiska opinionsbildningen i Holmsund. Data från beredskapsnämndens survey-undersökning i Holmsund under våren 1960. Stencil 1960. Neundorfer, L., Office and service. The function of the church in modern society, i: Social Compass 7, 1960, s. 283—298. Osgood, Ch. E.—Suci, G. J.—Tannenbaum, R. H., The measurement of meaning. Urbana, 111. 1957. Pawelcezynska, Anna, Attitudes des étudiants varsoviens envers la religion, i: Archives de sociologie des religions 12, 1961, s. 107—132. Pin, E., Pratique religieuse et classes sociales dans une paroisse urbaine. Paris 1956. Pressey, S. L.—Kuhlen, R. G., Psychological development through the life span. New York 1957. Pyron, B., Belief Q-sort, Allport—Vernon study of values and religion, i: Psychological Reports 8, 1961, s. 399—400. Radcliffe-Brown, A. R., Religion and society. London 1945. Radcliffe-Brown, Structure and function in primitive society. London 1952. Rettig, S.—Pasamanick, B., Changes in moral values: a factorial study, i : American Sociological Review 60, 1959, s. 856—863. Rosen, B. C, The reference group approach, i: Social Forces 34, 1955, s. 137—144. Salisbury, W. S., Faith, ritualism, charismatic leadership and religious behavior, i: Social Forces 34, 1956, s. 241—245. Schuyler, J. B., Religious behavior in Northern parish: a study of motivating values, i: The American Catholic Sociological Review 19, 1958, s. 134—144. Stoltz, I., Folkets röst om kristendom och kvrka. En gallupkommentar. Sthlm 1949. Sundström, E., En bok om väckelse. Sthlm 1956. Sundström, E., Så säger folket. Gallupundersökningar om det religiösa tidsläget med kommentarer. Sthlm 1945. Thurstone, L. L.—Chave, E. J„ The measurement of attitude. Chicago 1929. Travers, J. F.—Davis, R. G., Mobile religieux et délinquance, i: Social Compass 8, 1961, s. 327—346.

201 Vorträgc iiber das Vaterproblem in Psychotherapie, Religion und Gesellschaft, hrsgeg. von 11'. Bitter. Stuttgart 1954. Warner, W. L., The Living and The Dead. A study of the Symbolic Life of Americans. New Haven 1959. Warner, The society, the individual, and his mental disorders, i: The American Journal of Psychiatry 94, 1937—1938, s. 275—284. Zetterberg, H. L., The religious conversion as a change of social roles, i: Sociology and social research 36, 1952, s. 159—166. Ämbetsberättelser, Biskoparnas ämbetsberättelser till prästmötena (i resp. stifts prästmöteshandlingar). Religionen

som

personlighetsfaktor

Alexander, I. A.—Alderstein, A. M., Death and religion, i: The meaning of death, cd. H. Feifel. New York 1959, s. 271—283. Basic readings on the MMPI in psychology and medicine. Ed. G. S. Welsh— Dahlström, W. G. Minneapolis 1956. Bateman, M. J/.—Jensen, J. S., The effect of religious background on modes of handling anger, i: The Journal of social psychology 47, 1958, s. 133—141. Bjerstedl, Å., Universitetsstuderande i teologi och i andra discipliner. Några jämförelser med utgångspunkt från ett personlighetsschema, i: Pedagogisk Tidskrift 94, 1958, s. 186—207. Boiscn, A. T., Economic distress and religious experience, i: Psychiatry 2, 1939, s. 185—194. Broen, W. E. Jr., Personality correlates of certain religious attitudes, i: Journal of consulting Psychology 19, 1955, s. 64. Cattell, R. B.—Horowitz, J. Z., Objective personality tests investigating the structure of altruism in relation to source traits A., H., and L, i: Journal of Personality 21, 1952—53, s. 103—117. Cat ton, Jr, W. R., Exploring techniques for measuring human values, i: American Sociological Beview 19, 1954, s. 49—55. Cavan, Ruth-—Burgess, E. W.—Havighurst, R. J.—Goldshamer, H., Personal adjustment in old age. Chicago 1949. Dreger, R. M., Expressed attitudes and needs of religious persons compared with those determined by projective techniques, i: Journal of genetic Psychology 58, 1958, s. 217—224. Dreger, Some personality correlates of religious attitudes as determined by projective technique, i: Psychological Monographs 66, 1952, No 3. Ebcrhart, J. C, Attitudes toward property: a genetic study by the paired comparisons rating of offenses, i: The Journal of Genetic Psychology 60, 1942, s. 3—35. Frenkcl-Brunswik, Else, Intolerance of ambiguity as emotional and perceptual personality variable, i: Journal of Personality, 18, 1949, s. 108—143. Frcnkel-Brunswik, Else—Levinson, D. L.—Sanford, R. N., The antidemocratic personality, i: 7'. M. Newcomb—E. L. Hartley, Readings in social psychology, New York 1947, s. 531—541. Friedrichs, R. W., An exploratory study of altruism, Univ. Microfilms, Ann Arbor, Mich. 1957. Frymicr, ./. /?., Relationship between church attendance and authoritarianism, i: Religious Education, 54, 1959, s. 369—371. Funk, R. A., Religious attitudes and manifest anxiety in a college population, i: American Psychologist 11, 1956, s. 375.

202 Gregory, E. W., The orthodoxy of the authoritarian personality, i: Journal of Social Psychology 45, 1957, s. 217—232. Havighurst, R. J.—Taba, Hilda, Adolescent character and personality. New York 1949. Hendin, H., Suicide in Sweden, i: The Psychiatric Quarterly 36, 1962, s. 1—27. Inglis, B., The Psychopath, i: Encounter Sept. 1960, s. 11—13. Jourard, S. M., Religious denomination and self-disclosure, i: Psychological Reports 8, 1961, s. 446. Martin, C—Nichols, R. C, Personality and religious belief, i: The Journal of Social Psychology, 56, 1962, s. 3—8. Martin, J. G.—Westie, F. R., The tolerant personality, i: American Sociological Review, 24, 1959, s. 521—528. Maves, P. B., Aging, religion, and the Church, i: Handbook of social gerontology, ed. C. Tibbits, Chicago 1960, s. 701—704. McCord, W.—McCord, J.—Howard, A., Early familial experiences and bigotry, i: American Sociological Review 25, 1960, s. 717—722. McKenna, Sister Helena Veronica, Religious attitudes and personality traits, i: The Journal of Social Psychology 54, 1961, s. 379—388. Meier, D.—Bell, W., Anomia and differential access to the achievement of life goals, i: American Sociological Review 24, 1959, s. 189—202. Middleton, W. C, Some reactions towards death among college students, i: Journal of Abnormal and Social Psychology 31, 1936, s. 165 173. Moberg, D. O., Religious activities and personal adjustment in old age, i: The Journal of Social Psychology 43, 1956, s. 261—267. Morris, Ch„ Varieties of human values. Chicago 1956. Murphy, R. J., Authoritarianism and religious affiliation, i: Social Compass 8, 1961, s. 92—93. Nettler, G., A measure of alienation, i: American Sociological Review 22, 1957, s. 670—677. O'Reilly, C. T. O., Religious practice and personal adjustment of older people, i: Sociology and social research 42, 1957, s. 119—121. Prothro, E. T.—Jensen, J. A., Comparison of some ethnic and religious attitudes of Negro and White college students in the Deep South, i: Social Forces 30, 1951, s. 426—428. Putney, S.—Middleton, R„ Ethical relativism and anomia, i: The American Journal of Sociology 67, 1962, s. 430—438. Ranck, J. G., Religious conservatism—liberalism and mental health, i: Pastoral Psychology 12, 1961, s. 34—40. Religion, Science, and Mental Health. Proceedings of the First Academy Symposium on Inter-discipline Responsibility for Mental Health, 1957. New York 1959. Report, George Washington University, Human Resources Research Office, Special Report 13, March 1958: Fighter I:A. Rokeach, M., The open and closed mind. New York 1960. Rosenberg, M., The dissonant religious context and emotional disturbance, i : The American Journal of Sociology 58, 1962, s. 1—10. Rosenzweig, S.—Fleming, E.—Clark, H. J., Revised scoring manual for the Rosenzweig Picture Frustration Study, i: Journal of Psychology 24, 1947, s. 165—208. Rundquist, E. A.—Sletto, R. F„ Personality in the depression. Minneapolis 1936. Scott, W. A., Empirical assessment of values and ideologies, i: American Sociological Review 24, 1959, s. 299—310.

203 Slater, E., Neurosis and religious affiliation, i: Journal of mental science 93, 1947, s. 392—398. Stouffer, S. A., m. fl., The American Soldier: combat and its aftermath, 2 (Studies in social psychology i World War I I ) . Princeton, N. J. 1949. Sundén, Hj., Religionen och rollerna. Sthlm 1959. Sundén, Till en lärare. Sthlm 1960. Wheelis, A., The quest for identity. New York 1958. Religionens

roll i

samhällslivet

Allport, G. W.—-Kramer, B. M., Some roots of prejudice, i: Journal of Psvchology 22, 1946, s. 9—39. Argyle, M. Religious behaviour. London 1958. Aries, P., Histoire des populations francaises et de leurs attitudes devant la vie depuis le 18e siécle. Paris 1948. Bell, R.—Blumberg, L„ Courtship intimacy and religious background, i: Marriage and Family Living 21, 1959, s. 356—360. Bell, W., Anomie, social isolation, and the class structure, i: Sociometry 20, 1957, s. 105—116. Berghe, Van den, P. L., Race Attitudes in Durban, South Africa, i: The Journal of Social Psychology 57, 1962, s. 55—72. Bowerman, Ch., Adjustment in marriage: over-all and in specific areas, i: Sociology and social research 41, 1957, s. 257—263. Burchinal, L., Marital satisfaction and religious behavior, i: American Sociological Review 22, 1957, s. 306—310. Campion, D. R., Catholicism and ethnocentrism, i: Social Order 10, 1960, s. 149—159. Christensen, H. T., Studies in child spacing, i: American Sociological Review 18, 1953, s. 53—59. Dedman, J., The relationship between religious attitude and attitude toward premarital sex relations, i: Marriage and Family Living 21, 1959, s. 171—176. Fessler, D. R., The development of a scale for measuring community solidarity, i: Rural Sociology 17, 1952, s. 144—152. Fichter, J. H., Social relations in the urban parish. Chicago 1954. Fur, G., "Frikyrklighet" och socialgeografiska regioner i Småland, i: Svensk geografisk årsbok 28, 1952, s. 58—64. Gorer, G., Exploring English character, London 1955. Greeley, A. M., Areas of research on religion and social organizations: i: The American Catholic Sociological Review 23, 1962, s. 99—112. Grice, H. H., The construction and validation of a generalized scale designed to measure attitudes toward definite groups, i: Bulletin from Purdue University, Stud. High.Educ. 26, 1934, s. 37—46. Gustafsson, B., Främjar religiös hemmiljö anpassningen i skolan? i: Skola och samhälle 1954, s. 261—274. Hultgren, S.—Stoltz, I., Äktenskapet och lyckan. Sthlm 1956. Hyrenius, H., Studier rörande den utomäktenskapliga fruktsamhetens variationer. Lund 1941. Karlsson, G., Adaptability and communication in marriage. Uppsala 1951. Kinsey, A.—Pomerog, W.—Martin, C, Kinsey-rapporten. Mannens sexuella beteende. övers. Sthlm 1949.

204 Landis, .1. T., Marriages of mixed and non-mixed religious faith, i: American Sociological Review 14, 1949, s. 401—407. Lercaro, G., La paroisse, moyen d'integration religieuse et sociale, i: Social Compass 7, 1960, s. 195—208. Lundman, B., Nykterhetens geografi, i: Tirfing 1943, s. 118—121. Lundman, Sveriges religiösa geografi. Lund 1942. Loescher, F., The Protestant Church and the Negro, New York 1948. Magr, G. v., Moralstatistik mit Einschluss der Kriminalstatistik (Handbuch des öffentlichen Rechts, Einleitungsband, 7). Tubingen 1917. McGenty, D., Family relationships contributing to alcoholism, i: The American Catholic Sociological Review 19, 1958, s. 13—23. Meisel, ./., Religious affiliation and electoral behaviour: a case study, i: The Canadian Journal of Economics and Political Science 22, 1956, s. 181—496. Middleton, W. C.—Wright, R. R., A comparison of a group of ninth and tenth grade delinquent and non-delinquent hoys and girls on certain attitudes scales, i: Journal of Genetic Psychology 58, 1941, s. 139—150. Modern ungdom. En opinionsundersökning för Svenska Sällskapet för Nykterhet och Folkuppfostran. SIFO 1959. Stencil. Nagel, W. H., Criminality and religion, i: Social Compass 8, 1961, s. 3—34. Nash, D. J.—Berger, P. L., Church commitment in an American suburb, i: Archives de sociologie des religions 13, 1962, s. 105—120. Prothro, E. T.—Jensen, J. A., Interrelations of religious and ethnic attitudes in selected Southern populations, i: The Journal of Social Psychology 32, 1950, s. 45—49. Querido, A., Elements pour unc sociologie du conformisme catholique an Portugal, i: Archives de sociologie des religions 7, 1959, s. 144—151. Ramsey, Ch. E.—Nelson, D., Change in values and attitudes toward the family, i: American Sociological Review 21, 1956, s. 607—608. Reigrolzki, E., Soziale Verflcchtungen in der Bundesrepublik. Tubingen 1956. Rammers, H. //., Changes in attitudes toward Germans, Japanese, Jews, and Nazis as affected by the war, i: School and society 63, 1946, s. 113—119. Ringer, B. J.—Clock, C. Y., The political role of the church as defined by its parishioners, i: The Public Opinion Quarterly 18, 1951—55, s. 337—347. Risinger-Calais, Sonja, Återanpassning efter polio samt attityder till invalider, Sociologiska Institutionen, Uppsala, 1960. Stencil. Sappenfield, B. R„ The attitudes of Catholic, Protestant and Jewish students, i: Journal of Social Psychology 16, 1942, s. 173—197. Schmied, Xavier, Die Einwirkung wirtschaftlichcr und konfcssioneller Zuständc auf Ehcschliessung und Ehclösung. Luzern 1905. Scott.J. C, Membership and participation in voluntary associations, i: American Sociological Review 22, 1957, s. 315—326. Segerstcdt, T. T.—Landquist, A., Människan i industrisamhället. 1, Arbetslivet. Sthlm 1952. — 2, Fritidsliv—samhällsliv, Sthlm 1955. Skolnick, J. H., Religious affiliation and drinking behavior, i: Quarterly Journal of Studies on Alcohol 19, 1958, s. 452—470. Smith, Ph. M., Organized religion and criminal behavior, i: Sociology and social research 33, 1949, s. 362—367. Somogy, S., Differential divorce rates by religious groups, i: The American Journal of Sociology 46, 1940—41, s. 665—685. Ullman, A. E„ The first drinking experience of addictive and of "normal" drinkers, i: Quarterly Journal of Studies on Alcohol 14, 1953, s. 181—191.

205 Ullman, The psychological mechanism of alcohol addiction, i: Quarterly Journal of Studies on Alcohol 13, 1952, s. 602—608. Utredningar, Statens Offentliga 1951:43: 1944 års nykterhetskommitté, 1, Statistiska undersökningar kring alkoholfrågan. Sthlm 1951. Veroff, J.—Feld, Sheila—Gurin, G., Achievement motivation and religious background, i: American Sociological Review 27, 1962, s. 205—217. Walters, O. S., The religious background of fifty alcoholics, i: Quarterly Journal of Studies on Alcohol 18, 1957, s. 405—416. Warner, W. L.—Lunt, P. S., The social life of a modern community. New Haven 1941. Wattenberg, W. W„ Church attendance and juvenile misconduct, i: Sociology and social research 34, 1949—50, s. 195—202. Widell, L., Kriminaliteten i Sveriges län, domsagor och städer, i: Festskrift till Pontus Fahlbeck, Lund, 1915, s. 332—346.

Översiktlig innehållsförteckning Skrivelse till h e r r Statsrådet och Chefen för Kungl. Ecklesiastikdepartementet Utredningens uppdrag Utredningens sammanfattning av de i betänkandet ingående bilagorna . . . Utredningens utlåtande

3 7 12 44

Bilaga A: Rapport från forskningsteamet

50 Bilaga A 1—A 3: Bilagor till rapport från forskningsteamet Bilaga A 1: Religionens roll i samhället — forskningsmöjligheter och forskningsmetoder; av docenten Berndt Gustafsson . 53 Bilaga A 2: Aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen; av docenten Ulf Kragh och 1. amanuensen Martin Johnson . . . 153 Bilaga A 3: PM angående innehållsanalys för undersökning av religiös/etiska motivationer; av assistenten Anders Hallström 164 Bilaga B — E : Yttranden angående forskningsteamets undersökning: Bilaga B: av professor Torgny Segerstedt Bilaga C: av lektorn Hjalmar Sundén Bilaga D: av fil. lic. Erland Sundström Bilaga E: av byrådirektören Edmund Rapaport Bilaga F : Litteraturförteckning

168 171 182 194 198

Särskild

innehållsförteckning

avseende dels utredningens sammanfattning av de i betänkandet ingående bilagorna, dels forskningsteamets rapport med bilagor: .„ . . ForskningsUtredningens teamets „ , sammanttattnmg • rapport med. u KK, . 6 bilagor sid. sid. Rapport från forskningsteamet

50 Religionens roll i samhället —; forskningsmöjligheter och forskningsmetoder; av docenten Berndt Gustafsson . . .

1. Inledning

2. Metodiska svårigheter i tidigare forskning

3. Förslag till kartläggning av religionens förekomst i enskilda människors liv i dagens Sverige

1. Religiös aktivitet l . a . Gudstjänstbesök inklusive nattvardsbesök 1. b. Lyssnande till radiogudstjänster . . . . 1. c. Enskild bön och enskild andakt . . . . 1. d. Frivilligt engagemang i förenings- och gruppverksamhet av olika slag 1. e. Ritual kring liv och död . . . . . . .

25 25 26 26

68 68 70 70

26 26

71 71

2. Religiös livshållning 2. a. Referensgrupp 2. b. Intresseinriktning 2. c. Olika faktorer i den religiösa livshållningen 2. d. Instrumental och final religiös hållning . .

27 27 27 27 28

73 73 74 74 77

3. Trosföreställningar 3. a. Klassiska kristna trosföreställningar . 3. b. Det folkliga credo

28 28 28

80 80 82

29 29 29

83 84 87

88 A. Religiösa variabler'

.

.

4. Religiös erfarenhet 4. a. Religiös erfarenhet under barndom och ungdom 4. b. Hur man blivit en kristen 4. c. Religiös livscykel i övrigt 5. Motivation 5. a. Religionen som motivation till handlingar och livsmönster .

210 Utredningens F ° r sknmgssamman- r a pt e aomr *t tms e d. fattning P bilagor sid. sid.

5. b. Motivationer för religiös aktivitet och religiös hållning 5. c. Meningsanalys

30 30

91 95

31 31 31

100 102 102

32 33

103 111

7. Moral 7. a. Moral-items 7. b. Motivationer

35 35 35

116 116 120

8. Livsväg

9. Individuell anpassning 9. a. Personlig-social anpassning 9. b. Krissituationer 9. c. Åldrandet 9. d. Döden

36 36 36 36 37

126 126 126 127 128

10. Livsstil 10. a. Konsumtion och sparande 10. b. Fritidsvanor 10. c. Fruktsamhet och sexualetik

38 38 38 38

130 130 133 133

11. Social participation 11. a. Föreningsliv 11. b. Socialt umgänge 11. c. Sociala uppgifter och insatser 11. d. Medborgerlig aktivitet

38 38 38 39 39

134 134 136 136 137

6. Opinion 6. a. Opinionsitems, inklusive attityden till statskyrkan 6. b. Opinionsbildning Moralen religiös variabel B. Insamling av data till belysning av religionen som personlighetsfaktor Allmänna personlighetsdiagnostiska inventorier . Försök med metoder att undersöka förhållandet mellan religion och neuros Personlighetsvariabler i den större intervjuundersökningen

C. Insamling av data rörande religionens roll i samhällslivet

12. Attityder i sociala och samhälleliga frågor

.

.

... . . horsknmgsUtrediiiiigens . ." " teamets samman, , „ .. . [apport med fattningh \K, , bilagor sid. sid.

13. Social anpassning 13. a. Äktenskap och familj 13. b. Skola och utbildning 13. c. Arbete 13. d. Samhället i stort

39 40 40 40 40

140 140 142 143 143

40 9

144 150

Aktualgenetiska hjälpmedel vid försök att studera religionens roll i samhället och för individen; av docenten Ulf Kragh och 1. amanuensen Martin Johnson

153 Innehållsanalys för undersökning av religiös/etiska motivationer; av assistenten Anders Hallström . . . .

164 Kostnader för den av teamet föreslagna undersökningen

4. Det historiska perspektivet Provundersökningarna

KUNGL BIHL.

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1963 1. Oresundsforbindelsen. 1. del. 2. Fiske och flottning i gränsvattnen mellan Finland och Sverige.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1963 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Utlännings tillträde till offentlig tjänst (7] Författningsutredningen VI. Sveriges statsskick. Del 1. Lagförslag. [16] Del 4. Bilagor. [19] Bärgarlönens fördelning, sjöförklaring m. m. [20] Förslag till lag om vissa gemensamhetsanläggningar m. m. [23] Utrikesdepartementet Utrikesförvaltningens organisation och personalbehov. [3] Administrativ organisation inom utrikesförvaltningen. [41 Försvarsdepartementet Försvarskostnaderna budgetären 1963/67. [5] Finansdepartementet Preliminär nationalbudget för år 1963. [8] Undersökning av taxeringsutfallet. [14] Ecklesiastikdepartementet En teknisk institution inom Stockholms universitet. [1] 1955 ärs universitetsutredning VII. 1. Universitetens och högskolornas organisation och förvaltning. [9] 2. Universitetsväsendets organisation. [10] Utbildning av lärare för jordbruk och skogsbruk samt fortbildning av lärare i yrkesämnen. [13] 1960 ärs gymnasieutredning. 1. Vägen genom gymnasiet. [15] 2. Kraven pä gymnasiet. [22] 1958 ärs utredning kyrka—stat I. Religionens betydelse som samhällsfaktor. [26] Handelsdepartementet översättning av fördrag angäende upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen och tillhörande dokument. [12] Papper och annan skrivmateriel. [25] Inrikesdepartementet Kommunalförbundens lånerätt. [2] Indelnings- och samarbetsfrågor i Göteborgs- och Malmöområdena. [6] Uppehållstillstånd m. m. för utländska studerande. [11] Sjukhus och öppen vård. [21] Mentalsjukhusens personalorganisation. Del I. Intervjuoch frekvensundersökningar m. m. [24]

AB

WILHELMSSO

STOCKHOLM KU NGl