Stat - kyrka

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

mn

W /l\

å T4

l

T

Andrade relationer

mellan

l

staten och svenska

kyrkan a.

ål

2 Betänkande av

/l

l

d] g

an n . \

stat-kyrka overlaggnlngarna

/\

N MJ

za

L”

-JH

SE

Mi?-

u-*JE Em

____ ______

1-.. . I

i

*lâé

;M1

°

M

lll

T_:_ WD

llllwü ln

I;

l

II

Statens offentliga utredningar %% 1978:1

E25 Kommundepartementet

STAT-KYRKA

Ändrade relationer mellan

staten och Svenska kyrkan

Betänkande av deltagarna i stat-kyrka överläggningarna Stockholm 1978

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-03768-8 ISSN 0375-250X Berlings, Lund 1978

Till Statsrådet och chefen för

kommundepartementet

Den 18 februari 1975 inleddes överläggningar i stat-kyrka frågan mellan föredragande statsrådet i kyrkoärenden biträdd av en grupp tjänstemän i å ena sidan, samt ärkebiskopen och regeringskansliet, en år 1973 bildad kyrklig arbetsgrupp, å den andra. Genom beslut den 17 april 1975 bemyndigade regeringen föredragande statsrådet i kyrkoärenden att tillkalla högst tio personer att ingå i en arbetsgrupp, kyrkoministerns stat-kyrka grupp, för överläggningar med företrädare för svenska kyrkan om det framtida förhållandet stat-kyrka. Enligt bemyndigandet kunde experter, sekreterare och annat arbetsbiträde förordnas att biträda de personer som företräder svenska kyrkan vid överläggningarna. Med stöd av detta bemyndigande förordnades den 18 april 1975 till ledamöter i kyrkoministerns stat-kyrka grupp dåvarande statssekreteraren, numera generaldirektören, Lennart Sandgren, tillika ordförande, dåvarande rättschefen, numera regeringsrådet, Jöran Mueller, dåvarande byråchefen, numera direktören, Klas Olofsson, dåvarande hovrättsassessorn, numera departementsrådet, Harald Rangnitt och dåvarande kanslirådet, numera departementsrådet, Torsten Svensson. Att såsom experter biträda stat-kyrka gruppen förordnades samma dag sekreteraren Hans Anderson, avdelningschefen Nils Edling, regeringsrådet Georg Ericsson, överdirektören Eric Hallman och förbundssekreteraren Carl-Eric Lundgren. Lennart Sandgren entledigades fro m den 20 november 1976 och statssekreteraren Fredrik Sterzel förordnades from samma dag som ledamot och ordförande i stat-kyrka gruppen. Från uppdrag som ledamot i gruppen entledigades fr o m den 23 december 1976 Klas Olofsson och fr o m den 18 oktober 1977 Jöran Mueller och Torsten Svensson. Stat-kyrka gruppens experter Hans

4 Till Statsrådet och chefen för kommundepartementet

Anderson, Nils Edling, Georg Ericsson, Eric Hallman och Carl-Eric Lundgren förordnades fr o m sistnämnda dag att i stället för experter vara ledamöter i gruppen. Såsom experter åt kyrkoministerns stat-kyrka grupp med tjänstgöring inom gruppens kansli förordnades den 12 september 1975 dåvarande byråchefen, numera rådmannen, Tom T:son Thyblad, den 30 september 1975 dåvarande förste sekreteraren, numera departementssekreteraren, Lars-Erik Kalles, den 19 juli 1976 dåvarande tf avdelningsdirektören, numera byråchefen, Bertil Hag-

berg, den 24 januari 1977 hovrättsassessorn Bo Lövén och hov-

rättsfiskalen Lotty Nordling samt den 18 april 1977 avdelningsdirektören Sven A Hammarbäck. Tom T:son Thyblad har sedan den l september 1976 och Bertil Hagberg sedan den l april 1977 inte fullgjort uppgifter inom stat-kyrka gruppens kansli.

Att såsom experter biträda stat-kyrka gruppen med olika delfrå-

gor förordnades den 15 oktober 1975 avdelningsdirektören Gunnar Magnusson (uppbörd av kyrkoavgift), den 16 juni 1977 kammar-

rättsrådet Stig Wernlund (beskattning), den 6 juli 1977 landsarkiva-

rien Werner Pursche (arkivfrågor) och den 2 augusti 1977 dåvaran-

de departementssekreteraren, numera kanslirådet, Göran Sellvall

(folkbokföring). I frågor om församlingsregistrering har stat-kyrka

gruppen dessutom biträtts av fd Herbert

folkbokföringsdirektören Lindström och folkbokföringsdirektören Wolmar Högberg.

Överläggningarna har förts med ärkebiskop Olof Sundby och den

kyrkliga arbetsgruppen, ärkebiskopens stat-kyrka arbetsgrupp,

med företrädare för olika kyrkliga institutioner. I den kyrkliga arbetsgruppen har ingått biskoparna Olle Nivenius och Arne Palmqvist såsom företrädare för Biskopsmötet, revisorn

Gustav Öberg och förbundsdirektören P-O Nilsson såsom företrä-

dare för Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, lag-

mannen Carl Hamilton och kontraktsprosten Nils Glimelius såsom

företrädare för Rikskommittén för stiftstingen samt rektorn Carl

Henrik Lyttkens och komministern Nils Erik Åberg såsom före-

trädare för Riksförbundet kyrkans ungdom. Ordförande i ärkebiskopens stat-kyrka arbetsgrupp har varit f d

presidenten i Svea hovrätt Sture Petrén tom den 13 december

1976 och därefter Gustav Öberg. Enligt ärkebiskopens förordnan-

den har som sekreterare åt gruppen tjänstgjort till den l oktober 1977 dåvarande stiftssekreteraren, numera tf departementsrådet, Lennart Stolt och därefter hovrättsfiskalen Sture Johansson. Till

Till Statsrådet och chefen för kommundepartementet 5

ärkebiskopens stat-kyrka arbetsgrupp har dessutom adjungerats

konsulenten Göte Wallin.

Efter framställning från ärkebiskopens stat-kyrka arbetsgrupp

förordnades den 26 februari 1976 rådmannen Karl-Olof Lidin att såsom expert och Sture Johansson att såsom sekreterare biträda de kyrkliga företrädarna vid överläggningarna. Vidare förordnades Lennart Stolt till expert åt dem den 18 april 1977. Vid överläggningarna har det gemensamma arbetet varit organiserat på fyra arbetsutskott. Dessutom har de kyrkliga företrädarna genom en inomkyrklig arbetsgrupp självständigt utarbetat förslag till kyrkans framtida organisation. Detta förslag har inte behandlats vid de gemensamma överläggningarna. Det utgör endast bakgrund

till det gemensamma arbetet med stat-kyrka frågan och utgångs-

punkt för det fortsatta kyrkliga utredningsarbetet. Det kyrkliga organisationsförslaget och de gemensamma arbetsutskottens

förslag publiceras i två separata volymer (SOU 1978:2 och SOU

1978:3). I dessa anges den inomkyrkliga arbetsgruppens samt

arbetsutskottens sammansättning.

Överläggningarna har förts inom ramen för de förutsättningar

som formulerades vid de inledande sammanträdena och som godtagits av både statens och kyrkans företrädare. Målet har varit

att från denna utgångspunkt nå samlande lösningar som kunnat

accepteras av deltagarna och dem deltagarna företräder.

Överläggningarna har slutförts under år 1977. Deltagarna får

härmed gemensamt överlämna sitt betänkande med bilagor. Be-

tänkandet innehåller i sammandrag de kyrkliga deltagarnas orga-

nisationsförslag samt i övrigt det förslag till en helhetslösning av

stat-kyrka frågan som deltagarna gemensamt har utformat. Det

ligger i sakens natur att förslaget inte i alla sina enskildheter kan svara mot varje uppfattning och önskemål som har framkommit.

Det är emellertid deltagarnas gemensamma bedömning att förslaget

som helhet bör kunna ligga till grund för sådana samlande lösningar som överläggningarna syftat till att åstadkomma. En av de kyrkliga deltagarna, Arne Palmqvist, har avgett ett särskilt yttrande. Han hävdar att de förutsättningar, som förslaget

bygger på, måste ifrågasättas på vissa punkter, eftersom man

annars inte kan ta tillräcklig hänsyn till församlingarnas remiss-

yttranden år 1973. Om dessa förutsättningar likafullt skulle behöva gälla, godtar han emellertid förslaget i dess nu föreliggande tekniska utformning.

__

6 Till Statsrådet och chefen för kommundepartementet

i Till de kyrkliga deltagarnas organisationsförslag har på särskilda punkter avgetts vissa reservationer och ett särskilt yttrande. Dessa redovisas i sammandrag i detta betänkande, medan de fullständiga texterna återfinns i bilaga l (SOU 1978:2).

Stockholm den 16 januari 1978

Fredrik Sterzel Olof Sundby Gustav Öberg

Hans Anderson Nils Glimelius Carl Hamilton Nils Edling Carl Henrik Lyttkens P-O Nilsson Georg Ericsson Olle Nivenius Arne Palmqvist

Eric Hallman Nils Erik Åberg

Carl-Eric Lundgren

Harald Rangnitt /Lennart Stolt

Sture Johansson

/Sven A Hammarbäck

Lars-Erik Kalles Bo Lövén Lotty Nordling

Innehåü

Sammanfattning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13

Bakgrunden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 Svenska kyrkans nuvarande organisation . . . . . . . . . . . 21 1.1.1 Lokalplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 22

1.1.2 Regionalplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 23

1.1.3 Riksplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 24

1.2 Statsmakternas behandling av stat-kyrka frågan

1956-1973 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 24 1.2.1 1958 års utredning kyrka-stat . . . . . . . . . . . . . . . . . 25

1.2.2 1968 års beredning om stat och kyrka . . . . . . . . . 25

Remissbehandlingen av beredningens betänkan-

den 27

1.2.4 Regeringens beslut våren 1973 . . . . . . . . . . . . . . .. 28

1.3 Kyrkligt utredningsarbete 1973-1974 . . . . . . . . . . . . . . . 28

Överläggningar mellan företrädare för staten och

svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 2.1 De inledande överläggningama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31

2.2 Utgångspunkter och mål . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 32

2.2.1 Överläggningarna i deras helhet . . . . . . . . . . . . .. 32

2.2.2 Delområden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 2.3 Regeringsskiftet hösten 1976 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.4 Resultatet av överläggningama . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.4.1 Helhetslösning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 2.4.2 Efterföljande arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 36

2.4.3 Redovisning av resultat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37

Svenska kyrkans framtida organisation . . . . . . . . . . . . . 39

Övergripande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

3.1.1 Kyrkan och dess verksamhet . . . . . . . . . . . . . . . . . 39

8 Innehåll

3.1.2 Rikstäckning och solidaritet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3.1.3 Förhållandet mellan självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 3.1.4 Kyrkotillhörighet (medlemskap) . . . . . . . . . . . . . . 41

3.2 Församlingsplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 43

3.3 Stiftsplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 44 3.3.1 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 44 3.3.2 Gruppens forslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 45 3.4 Riksplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.4.1 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 3.4.2 Gruppens förslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 47 3.5 Val . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 49 3.6 Kyrkoavgift m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.7 Besvär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 3.8 Ämbeten och tjänster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 Begravningsverksamheten . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 4.1 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 4.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 4.3 Grundläggande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 55

4.4 Huvudmannaskap och förvaltning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

4.4.1 Huvudmannaskapet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56

4.4.2 Förvaltningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 57 4.4.3 Samarbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 59

4.5 Ekonomisk reglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

4.5.1 Driftersättning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60

4.5.2 Intäkter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 63 4.5.3 Kapitalutgifter och kapitalinkomster . . . . . . . . . . 63 4.5.4 Fonder och lån m m . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64 4.6 Lagreglering . . . . . . . . . ._ . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 64

4.7 Särskilda frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65

4.8 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Den kyrkliga egendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 5.1 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 5.1.1 Olika slag av kyrklig egendom . . . . . . . . . . . . . . . . 67

5.1.2 Den specialreglerade kyrkliga egendomen . . . . . 68

5.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68

5.3 överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

5.3.1 Den fria församlingskommunala egendomen samt

den fria stiftelse- och föreningsegendomen . . . . . . . . . . 70

5.3.2 Stiftelsebildning för den specialreglerade egen-

domen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 70

Innehåll 9

5.3.3 Stiftelseurkunder för den specialreglerade egendomen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 5.4 De skilda stiftelsetyperna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 5.4.1 Kyrkostiftelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 5.4.2 Boställsstiftelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 76 5.4.3 Prästlönejordsstiftelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 5.4.4 Domkyrkostiftelse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 77 5.4.5 Kyrkofondsstiftelsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 5.5 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

5.5.1 Formen för stiftelsebildning . . . . . . . . . . . . . . . . . . 79

5.5.2 Egendomens fördelning på stiftelser . . . . . . . . . . . 79 5.5.3 Återstående arbete . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 80

Församlingsregistrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83

Nuvarande ordning i huvuddrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84

6.1.1 Kyrkobokföring . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 6.1.2 Mantalsskrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 85 6.1.3 Registrering hos länsstyrelse . . . . . . . . . . . . . . . . . 86

6.1.4 Samordning hos riksskatteverket . . . . . . . . . . . . . 86

6.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 86 6.3 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

6.3.1 Grundläggande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 87

6.3.2 Informationen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 88 6.3.3 Urkunderna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 89

6.3.4 Aviseringssystemet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 90

6.4 System för församlingsregistrering . . . . . . . . . . . . . . . . . 91

6.4.1 Databaserad servicefunktion . . . . . . . . . . . . . . . .. 91

6.4.2 Böcker och register i församlingarna . . . . . . . . . . 92

6.5 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

6.5.1 Arkivfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 94

6.5.2 Församlingsregistrering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 95

Uppbörd av kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

7.1 Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97

7.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 98

7.3 Överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 99

7.3.1 Några särskilda frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100

7.3.2 Kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 100

7.3.3 Personkretsen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 102 7.3.4 Indrivning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 103

7.3.5 Förskott och slutreglering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

7.4 System för uppbörd av kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

10 Innehåll

7.4.1 Åtgärder före uppbördsåret . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

7.4.2 Uppbörd av preliminär kyrkoavgift . . . . . . . . . . . 105

7.4.3 Slutlig kyrkoavgift . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 106

7.4.4 Redovisning till kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107

7.4.5 Genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 108

Statsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109 Kyrkans nuvarande ekonomi . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

8.1.1 F örsamlingsplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 109

8.1.2 Stiftsplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 110 8.1.3 Riksplanet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 8.1.4 Statligt stöd till kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 111 8.1.5 Kyrkans inkomster . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 112

8.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 113

8.3 Ekonomiska konsekvenser av relationsändringen . . . . 114

8.3.1 Allmänna frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 114

8.3.2 Olika delfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 115

8.4 Statsbidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

8.4.1 Grundläggande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 116

8.4.2 Statsbidragets storlek . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117

8.4.3 Bidragets fördelning på olika ändamål . . . . . . . . 119

8.4.4 Utbetalning och uppräkning . . . . . . . . . . . . . . . . . 120

Personalfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

Nuvarande ordning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 121

9.1.1 Arbetsgivarsidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 121

9.1.2 Personalsidan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 122

9.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 123

9.3 Allmänna anställningsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 124

9.4 Pensionsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 125

9.5 Förhandlingsorganisation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 126

9.6 MBL-förhandlingar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 127

10 Regelsystem för svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129 10.1 Nuvarande regelsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 129

10.2 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130

10.3 Grundläggande frågor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 131

10.4 Framtida regelsystem . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 132

10.4.l Deltagarnas ställningstagande . . . . . . . . . . . . . .. 133

10.4.2 Regelsystemets uppbyggnad . . . . . . . . . . . . . . . . 134 10.4.3 Lag om Svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 135 10.4.4 Stadgar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 137

Innehåll 11

10.5 Övergångslagstiftning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 138

l0.5.l Medlemskap . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 138

10.5.2 Tillgångar och skulder . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 140

10.5.3 Övergångsbestämmelser under genomförande-

skedet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 141

11 Genomförande av relationsändringen 143

11.1 Utgångspunkter för arbetet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 143

11.2 Allmänna överväganden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 144 11.3 Kyrkans beslutsfunktion under genomförandeskedet . 145

ll.3.l Beslutande organ på riksplanet . . . . . . . . . . . . . . 145

11.3.2 Beredande organ åt kyrkomötet . . . . . . . . . . . . . 146 ll.3.3 Beslutsfunktionen på stiftsplanet . . . . . . . . . . . . 147 11.3.4 Statlig medverkan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 148 11.4 Plan för genomförandet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 1l.4.1 Grundläggande beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 149 ll.4.2 Efterföljande beslut . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 150 ll.4.3 Tidsplan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 150

Författningsforslag . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

1 1.5. 1 Punkt 9 övergångsbestämmelserna till regerings-

formen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 153

11.5 .2 Punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen

(1976:871) om ändring i regeringsformen . . . . . 154

11.5.3 Prästerskapets privilegier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

l1.5.4 Religionsfrihetslagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

ll.5.5 Kyrkomötesförordningen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 155

12 Författningstexter . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 157

12.1 Förslag till Lag om ändring i regeringsformen . . . . . . . . 157

12.2 Förslag till Lag om ändring i regeringsformen . . . . . . . . 158

12.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:871) om änd-

ring i regeringsformen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 158 12.4 Förslag till Lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159

12.5 Förslag till Lag om ändring i kyrkomötesförordningen

(1949:174) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 159 12.6 Förslag till Lag om Svenska kyrkan . . . . . . . . . . . . . . . . 163 12.7 Förslag till Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 163 12.8 Förslag till Lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174) . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 164

Reservationer och särskilda yttranden . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 167

Sammanfattning

l Inledning

Förhållandet mellan staten och svenska kyrkan har varit föremål för debatt sedan länge. Utredningsarbete har pågått i olika etapper under snart 20 år. Den första utredningen, 1958 års utredning kyrka-stat, hade karaktären av expertutredning. Den skulle lägga

fram material för ett senare ställningstagande till stat-kyrka frågan.

Utredningen avgav sitt slutbetänkande år 1968. Betänkandet blev

föremål för en bred remiss. En andra utredningsetapp påbörjades

samma år genom att regeringen tillkallade den parlamentariskt sammansatta 1968 års beredning om stat och kyrka. Dess huvud-

uppgift var att på grundval av det presenterade utredningsmateri-

alet ta ställning till den principiella utformningen av förhållandet

mellan staten och svenska kyrkan. Beredningen lade år 1972 fram sitt slutbetänkande. Beredningens förslag blev föremål för en omfattande remissbe-

handling. Sammanlagt avgavs 870 remissyttranden. I mars 1973 gav

den dåvarande regeringen till känna, att en samlande lösning inte

kunde uppnås och att regeringen inte avsåg att lägga fram proposi-

tion med anledning av beredningens förslag.

Från flera kyrkliga institutioner togs initiativ till att få till stånd ett internt kyrkligt utredningsarbete om vilka reformer som var önskvärda i det fortsatta sambandsläge, som av allt att döma skulle bli bestående för en längre tid framöver. Initiativen kanaliserades

över ärkebiskopen, som inbjöd Biskopsmötet, Svenska kyrkans

församlings- och pastoratsförbund, Rikskommittén för stiftstingen

och Riksförbundet kyrkans ungdom att utse representanter till en arbetsgrupp samt gav den direktiv för arbetet. Efter kontakter mellan den kyrkliga arbetsgruppen och den dåvarande kyrkoministern inleddes i februari 1975 överläggningar om

stat-kyrka frågan mellan ärkebiskopen och hans arbetsgrupp och

företrädare för staten. Överläggningarna skulle avse frågan om

vilka möjligheter det finns att förverkliga de grundläggande prin-

ciper som 1968 års beredning föreslagit med beaktande av de

l4 Sammanfattning

synpunkter som framförts i remissyttranden över beredningens förslag. Målet skulle vara att nå fram till samlande lösningar som accepteras av deltagarna och dem deltagarna företräder. Arbetet skulle inte avse några allmänna principdiskussioner i stat-kyrka frågan utan inriktas på praktiska lösningar. Det skulle i första hand bedrivas i fyra gemensamma arbetsutskott som behandlade olika områden. Vid sidan av detta gemensamma arbete skulle genom de kyrkliga deltagarnas försorg pågå en inomkyrklig organisationsutredning. Deltagarna i stat-kyrka överläggningarna presenterar sitt förslag i detta betänkande. Det är fråga om en helhetslösning, som är avsedd att ligga till grund för principbeslut i stat-kyrka frågan. Förslaget kräver ett fortsatt, mera detaljbetonat expertarbete på både statens och kyrkans sida. Deltagarna räknar med att detta arbete får äga rum under den övergångstid som blir aktuell innan förslaget kan genomföras. I två bilagedelar redovisas underlaget för deltagarnas ställningstaganden. Bilaga 1 (SOU 1978:2) innehåller de kyrkliga företrädarnas förslag till kyrkans framtida organisation. I bilaga 2-12 (SOU 1978:3) redovisas de gemensamma arbetsutskottens förslag samt vissa expertutredningar.

2 Deltagarnas förslag

2.1 Den kyrkliga gruppens organisationsarbete Även om svenska kyrkan inte fullt rättvisande kan beskrivas som enbart en personsammanslutning är regler om kyrkotillhörighet (medlemskap) erforderliga. För tiden efter relationsändringen föreslår den kyrkliga gruppen att större vikt än tidigare skall läggas vid dopet. Inträde i kyrkan sker efter viljeyttring, antingen genom begäran om dop eller genom anmälan. En särskild regel föreslås för den som inträder i kyrkan men inte döps innan han uppnått vuxen ålder. Reglerna om utträde ur kyrkan blir i allt väsentligt desamma som idag. Svenska kyrkans verksamhet på församlingsplanet utmårks av en stor självständighet för de lokala enheterna. Gruppen anser att några ingripande ändringar på församlingsplanet inte bör göras i samband med relationsändringen. Reglerna om församlingens kompetens bibehålls i sak oförändrade och tas in i inomkyrkliga stadgar. Kyrkofullmäktige och kyrkoråd behålls som beslutande

Sammanfattning 15

och förvaltande organ. Gruppen förordar emellertid en utvidgad

användning av kyrkofullmäktige, så att kyrkostämma bibehålls endast i de allra minsta församlingarna. I samband med relationsändringen bör en enhetlig organisation införas på stiftsplanet. Den kyrkliga gruppen föreslår, att stiftstinget omdanas till ett beslutande organ med befogenheter av i princip samma slag som församlingens fullmäktige. Stiftstinget får 51-75

ledamöter, utsedda utan någon på förhand bestämd proportion

mellan präster och lekmän. En integrerad stiftsstyrelse övertar de

uppgifter som enligt nuvarande ordning tillkommer domkapitel, stiftsnämnd och stiftsråd. Styrelsen består av biskopen såsom ordförande och sex till åtta ledamöter, av vilka två utses av kyrkostyrelsen och återstoden väljs av stiftstinget. Gruppen förutsätter att det i de största stiften kan behövas särskilda nämnder vid sidan av stiftsstyrelsen.

Medan församlingsplanet enligt förslaget i allt väsentligt lämnas

oförändrat och förändringen på stiftsplanet främst avser en integre-

ring av redan befintliga funktioner blir det på riksplanet fråga om

att bygga upp en ny organisation. För en i förhållande till staten

självständig kyrka är ett representativt organ, ett reformerat kyr-

komöte, och en central kyrkostyrelse en nödvändighet. Enligt gruppens mening bör kyrkomötet bestå av 101 ledamöter utsedda

utan någon på förhand bestämd proportion mellan präster och

lekmän. Mötet sammanträder normalt två gånger per är under en

eller högst två veckor varje gång. Kyrkostyrelsen består av ärke-

biskopen såsom ordförande och åtta av kyrkomötet valda ledamö-

ter. I syfte att avlasta kyrkostyrelsen förordar gruppen att särskilda

nämnder utses av kyrkomötet för att administrera särskilt arbetskrävande områden. Två nämnder utan administrativa funktioner inrättas också. Den ena, teologiska nämnden, skall utgöra sakkunnigorgan rörande kyrkans bekännelse, gudstjänstordning och böcker. Den andra, besvärsnämnden, skall pröva besvär angående

kompetensöverskridande.

Enligt förslaget utses församlingarnas fullmäktige, stiftstingen och kyrkomötet genom val för tre eller fyra år. På lokalplanet är valen liksom nu direkta. Gruppen anser att principiella skäl talar för direktval även till stiftsting och kyrkomöte. Vissa problem är emellertid förbundna med ett direktvalssystem. För fortsatt diskussion och övervägande skisseras därför även ett alternativ med indirekta val.

16 Sammanfattning

2.2 Det gemensamma arbetet Deltagarna föreslår att huvudmannaskapet för begravningsverksamheten förs över till kommunerna men att församlingar och samfälligheter ges en lagfást rätt att mot ersättning från kommunerna fortsätta att förvalta begravningsplatser, som de vid övergångstillfállet har hand om. Svenska kyrkans församlingar och samfálligheter skall sålunda själva få bestämma om de vill fortsätta med förvaltningen. Av praktiska skäl måste de ge sin önskan till känna ett år innan reformen träder i kraft. Genom det ändrade huvudmannaskapet får kommunerna ett övergripande administrativt, ekonomiskt och rättsligt ansvar för hela verksamheten. Det ankommer på dem att avgöra hur förvaltningen av nyanlagda begravningsplatser skall ordnas. För övriga begravningsplatser har deltagarna utgått från att flertalet församlingar och samfálligheter önskar utnyttja möjligheten att åtaga sig förvaltningsuppgifter. Dit hör enligt förslaget alla de praktiska och administrativa uppgifter som har direkt samband med verksamheten på en begravningsplats. Till förvaltningsuppgifterna räknas också viss myndighetsutövning enligt gravrättslagen och begravningskungörelsen. Det ekonomiska ansvaret för begravningsverksamheten skall enligt förslaget vila på kommunerna. Ersättning till församlingar och samfälligheter för de med förvaltningen förenade driftkostnaderna föreslås bli fastställd för varje begravningsenhet genom ett individuellt förfarande vid övergångstillfället. Det framräknade beloppet

blir normerande för framtida ersättningar. Årlig uppräkning samt

revidering av driftersättningen med vissa tidsintervaller föreslås. För mera betydande kapitalutgifter äger_budgetbehandling rum i vanlig ordning. Fonder och lån som angår begravningsverksamheten överförs till kommunerna. Med kyrklig egendom menar deltagarna sådana förmögenhetstillgångar av fast eller lös natur som med olika rättsgrund disponeras av svenska kyrkan och dess organ. En del av egendomen, tex kyrkor, prästgärdar och löneboställen, är sedan gammalt underkastad särskilda rättsregler till skydd för att tillgångarna bevaras och används för avsett ändamål. Deltagarna föreslår, att denna specialreglerade egendom allt efter det ändamål den är avsedd att tjäna förs samman till stiftelser. Dessa förvaltas och disponeras av kyrkliga organ motsvarande dem som förvaltar egendomen i dag. I stiftelseurkunder ges regler som i huvudsak svarar mot den grundläggande lagstiftning som nu finns

Sammanfattning l7

om den kyrkliga egendomen. Genom bestämmelser i urkunderna

möjlighet att själv utforma den detaljreglering som

ges kyrkan därutöver behövs. Ett väsentligt syfte med denna lösning har varit att finna en rättslig form för att garantera en kyrklig äganderätt till den specialreglerade egendomen. Enligt deltagarnas förslag bildas det fem olika typer av stiftelser med för varje typ enhetliga regler. En typ är kyrkostiftelsen, i

vilken ingår kyrkobyggnaden med tomt och den övriga egendom

En annan är som är anslagen för kyrkans underhåll och förkovran. boställsstiftelsen, i vilken ingår egendom som är avsedd för avlö-

ning av präster och kyrkomusiker. Andra stiftelsetyper är prästlö-

nejordsstiftelsen, och kyrkofondsstiftelsen. En domkyrkostiftelsen

fördelning av den specialreglerade kyrkliga egendomen på dessa fem stiftelsetyper innebär enligt förslaget att det bildas över 3 500 stiftelser. En del kyrklig egendom förvaltas och disponeras i dag enligt vanliga kommunalrättsliga regler. Denna s k fria församlingskommunala egendom räknar deltagarna med skall förbli de framtida församlingarnas och samfálligheternas egendom. De regler som kan behövas om egendomens förvaltning får meddelas genom inbestämmelser. Den fria stiftelse- och föreningsegen-

omkyrkliga

dom som tjänar skilda ändamål inom kyrkans fria verksamhet

berörs i princip inte av relationsändringen.

F örs folkbokföringen över till borgerligt organ behövs en person-

i församlingarna omfattande kyrkans medlemmar, s k registrering

församlingsregistrering. Under överläggningarna har denna fråga

behandlats. Deltagarna föreslår att en framtida församlingsregistreför svenska omfattar en församlingsvis hållen samling ring kyrkan

av urkunder, vilka innehåller uppgifter av både borgerlig och kyrk-

lig karaktär.

framställs den grundläggande urkunden, försam-

Enligt förslaget

med hjälp av automatisk databehandling. Den

lingsförteckningen, kompletteras med ett dataframställt sökregister, personaviregist-

ret. I ministerialböcker tas manuellt in de uppgifter om kyrkliga

förrättningar som kyrkan anser sig behöva. Församlingsförteckning och hålls aktuella ett särskilt databa-

personaviregister genom

serat aviseringssystem uppbyggt kring ett eller flera kyrkdataband.

Aviseringssystemet replierar på de civila befolkningsregistren när

det uppgifter av borgerlig natur medan församlingarna själva

gäller tillför systemet kyrkliga uppgifter.

Av relationsändringen följer att svenska kyrkans församlingar i

18 Sammanfattning

framtiden inte skall ha beskattningsrätt. För verksamheten lopå kalplan, stiftsplan och riksplan betalar medlemmarna avgift, kyrkoavgift. Deltagarna föreslår att staten utan tidsbegränsning biträder kyrkan med uppbörd av kyrkoavgiften via skattesystemet. Enligt förslaget är det möjligt även för icke-kyrkomedlemmar att via uppbördssystemet stödja kyrkans verksamhet genom att betala kyrkoavgift. Kyrkoavgiften är enligt förslaget proportionell mot den beskattningsbara inkomsten. Preliminär avgift uppbärs genom statens försorg i samband med skatterna. Vid bestäms slutdebiteringen kyrkoavgiften på grundval av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. Preliminärt erlagt avräknas och resulbelopp tatet redovisas för den överskott avgiftsskyldige. Uppkommer återbetalas detta. Inbetalningskort utfärdas på kvarstående avgift. Uppbörd av sådan avgift sker inte genom statens medverkan. Det ekonomiska ansvaret för den kyrkliga verksamheten bör vila främst på kyrkomedlemmarna själva. En naturlig för utgångspunkt överläggningarna har varit att de ekonomiska för förutsättningarna kyrkans verksamhet inte skall påverkas av den organisatoriska förändring som relationsändringen innebär. Om man skall uppnå kontinuitet och stabilitet i kyrkans ekonomi måste staten även i fortsättningen genom årliga statsbidrag stödja kyrkan. Deltagarna föreslår att det med utgångspunkt i 1975 års förhållanden utgår statsbidrag till kyrkan med 275 milj kr. Beloppet anpassas till prisoch löneutvecklingen. En särskild del av 100 milj bidraget, kr, reserveras för utjämning av de olikheter i ekonomisk bärkraft som finns inom skilda delar av landet. En annan del, 75 milj kr, reserveras för att trygga de pensionsåtaganden gentemot personalen som finns vid relationsändringen. Resterande del av det totala statsbidraget utgår till kyrkan som ett fritt bidrag. Redan vid de inledande överläggningarna aktualiserades frågan om vad en relationsändring kan innebära för den inom kyrkan verksamma personalen. Deltagarna har övervägt situationen för alla grupper av anställda, inte bara för dem som har statligt reglerade tjänster. Personalens fackliga organisationer har fortlöpande hållits underrättade om stat-kyrka arbetet. Enligt deltagarnas mening torde det inte vara möjligt att ge lönegarantier en meningsfullt preciserad innebörd. Den reella garantin ligger i reformens karaktär och utformning. Som nyss nämnts föreslås att åtgärder vidtas för att trygga de som

pensionsförpliktelser

finns vid tidpunkten för relationsändringen. Det föreslås också att en särskild organisation för med personalen tillskaförhandlingar pas.

Sammanfattning 19

Svenska kyrkans verksamhet lyder i dag under ett mycket omfat-

tande system av författningsbestämmelser. Av grundtanken med

ändrade relationer mellan staten och kyrkan följer att dessa bestämmelser skall upphöra att gälla. Det måste utformas nya regler som den kyrkliga verksamheten. Deltagarna föreslår att

grund för några för samhället grundläggande principer för kyrkans struktur

kommer till uttryck i lagens form, medan all annan reglering av kyrkans organisation och verksamhet sker i interna stadgar. I lag om Svenska kyrkan anges kyrkans karaktär och dess egenskap av ett efter demokratiska uppbyggt trossamfund. I särskilda

principer stadgar, av deltagarna benämnda grundstadgar, fogas samman de

mest om kyrkan och dess verksamhet. Skil-

betydelsefulla reglerna

da ämnesområden behandlas mera i detalj i kompletterande inom-

kyrkliga regelsamlingar. Med regeringsformen som förebild får

grundstadgarna inte ändras annat än efter dubbla beslut med mellanliggande val till det beslutande organet.

Relationsändringen aktualiserar olika övergångsfrågor. Under

har tagits upp några centrala frågor, medan flertaöverläggningarna let Övergångsbestämmelser förutsätts bli utarbetade under genom-

förandetiden. Deltagarna föreslår att bestämmelserna i religionsfri-

hetslagen om medlemskapet i svenska kyrkan upphävs. Alla som

tillhör vid för kvarstår som med-

kyrkan tidpunkten övergången

lemmar utan hinder av relationsändringen. Den enskilde garanteras

emellertid möjlighet att med verkan från övergångstidpunkten även

under sex månader därefter begära sitt utträde ur kyrkan enligt de

nuvarande utträdesreglerna. Församlingarnas rättigheter och skyl-

är kvar hos församlingarna. Svenska kyrkan och staten

digheter lämnar nödvändiga garantier för de lån som finns vid övergångs-

tillfället. Kyrkan får laglig möjlighet att under övergångsskedet

besluta om sin framtida organisation.

För av relationsändringen anser deltagarna att

genomförande det en tid av mellan fyra och fem år. Under denna tid pågår ett åtgår

fortsatt, mera detaljbetonat förberedelsearbete för relationsändringen. Kyrkomötet omdanas efter hand och tilläggs vid sidan av sin nuvarande funktion befogenhet att besluta om förhållanden efter relationsändringen. Kyrkomötet kan tillsätta en särskild organisationsnämnd som arbetar även mellan mötets sammanträden.

Enligt förslaget sammankallas allmänt kyrkomöte hösten 1978.

Proposition avges till vårriksdagen 1979. Kyrkomöte och riksdag fattar om relationsändringen och antar samtidigt vissa

principbeslut

författningsändringar. Därefter följer ett flertal beslut av regering, riksdag och kyrkomöte. Relationsändringen föreslås ske vid årsskiftet 1983-1984.

SOL 1978:1 21

Bakgrunden

Förhållandet mellan staten och svenska kyrkan har varit föremål för debatt sedan länge. Det behandlades redan vid 1908 års kyr-

komöte och i en motion till riksdagen påföljande år. Under

1910-talet kom allt oftare i den allmänna debatten.

frågan upp

Tanken om statskyrkosystemets avskaffande vann tidigt stöd hos frikyrkliga grupper och inom den framväxande socialdemokratin.

Tillkomsten av 1951 års religionsfrihetslag blev ett väsentligt

bidrag till stat-kyrka debatten. I riksdagen väcktes också flera

motioner om det nuvarande kyrkosystemets avskaffande. År 1956

medförde motionsyrkanden i riksdagen beslut om en förutsättutredning om det framtida förhållandet mellan staten och ningslös

Sedan dess har stat-kyrka frågan utretts i olika etapper.

kyrkan. Det omfattande har remissbehandlats och le-

utredningsmaterialet

gat till grund för en bred samhällsdebatt. De nu avslutade överläggningarna mellan företrädare för staten

och svenska kyrkan utgår från det material som redan har tagits

fram och ställts under debatt. Materialet finns att tillgå i betän-

kanden och remissammanställningar som har publicerats! Det har

därför inte ansetts nödvändigt att i detta sammanhang lämna någon fullständig redogörelse för svenska kyrkans nuvarande förhållande till staten eller för de utredningsförslag som tidigare har lagts

fram. Framställningen tar sikte på att i huvuddrag teckna bak-

grunden till överläggningama mellan staten och svenska kyrkan. Den omfattar en kort redovisning av nuvarande ordning och

stat-kyrka frågans behandling alltsedan 1950-talet.

1.1 Svenska kyrkans nuvarande organisation

Svenska kyrkan kan rättsligt och ekonomiskt betraktas som en och riks- På baksidan av omslaorganisation i tre plan, nämligen lokalplan, regionalplan get till detta betänkande

plan. Basenhetema på lokalplanet, församlingarna, utgör de

finns uppgifter om tidigagrundläggande elementen i den kyrkliga verksamheten. re utredningsförslag.

22 Bakgrunden

Största delen av svenska kyrkans verksamhet regleras i lag eller annan författning. En växande del av verksamheten sker emeller-

tid i former som inte har kommit till uttryck i någon offentligrätts-

lig reglering. Denna sk fria verksamhet regleras genom före-

ningsrättsliga stadgar av samma typ som allmänt förekommer inom

ideella föreningar.

Regler om medlemskap i svenska kyrkan ges i 1951 års religionsfrihetslag. Medlemskap vinns enligt lagen vid födelsen om båda föräldrarna eller i vissa fall en av dem tillhör kyrkan. Svensk medborgare, som ej tillhör kyrkan, och här i landet bosatt utlänning kan söka inträde i kyrkan. Utträde ur kyrkan kan ske efter anmälan till pastor i hemförsamlingen. Den 1 januari 1976 var

omkring 95% av rikets befolkning medlemmar i svenska kyrkan.

1.1.1 Lokalplanet Hela landet är genom lag indelat i församlingar. Den l januari

1976 fanns det 2570 församlingar. Deras fördelning storlekspå grupper efter invånarantal” framgår av nedanstående uppställning.

Storleksgrupp Församlingar Folkmängd

1,3 nuari 1976 medan invånarantalet räknats efter Summa 2 570 100 förhållandet den l januari 1975.

Förutom

3 De icke-territoriella territoriella församlingar finns det i Sverige fem icke

församlingarna är Karls- territoriella församlingar* samt i utlandet sju svenska utlandsför-

krona amiralitetsförsamsamlingarj* för vilka regeringen har fastställt kyrkoordning. Den ling, Göteborgs Tyska

församling, Tyska Szta följande framställningen avser de territoriella församlingarna.

Gertruds församling i Den om

grundläggande lagstiftningen församlingamas styrelse

Stockholm, Finska för-

och verksamhet är 1961 års församlingsstyrelselag. Lagreglerna

samlingen i Stockholm och l-lovförsantlingen. är av i princip samma typ och innebörd som gäller beträffande

* Svenska utlandsförsam- kommuner. Församlingarna betecknas också som kyrkliga kom-

lingar finns i London, muner. Paris, Berlin, Köpen-

hamn, Oslo, Helsingfors Församling äger själv vårda sina angelägenheter. För den del av

och Buenos Aires. verksamheten som finansieras med skattemedel gäller ett i lagen

Bakgrunden 23

angivet kompetensområde. Beslutanderätten i församling tillkom-

mer kyrkofullmäktige, som utses genom allmänna val vart tredje år. I mindre församlingar utses inte fullmäktige. Beslut fattas i stället vid kyrkostämma. Förvaltning och verkställighet ankommer

kyrkoråd och övriga nämnder. på församlingens

Varje invånare och varje juridisk person inom en församlings område betalar skatt till sin församling efter i princip samma regler som gäller för borgerlig kommun. Den som har utträtt ur eller eljest ej tillhör svenska kyrkan betalar dock endast en viss del av församlingsskatten, nämligen 30%. Denna del är avsedd att täcka församlingens kostnader för de allmänt samhälleliga uppgifter som församlingen har att fullgöra. Utdebiteringen fastställs av församlingens beslutande organ. Regler för skattens debitering, uppbörd och indrivning finns i statliga författningar. För bla avlöning av ordinarie präster och kyrkomusiker bildar en eller flera församlingar pastorat, enligt indelning som beslutas

av regeringen. Pastoratet brukar anges som kyrkoherdens tjänst-

göringsområde. Den 1 januari 1976 fanns det 1 136 pastorat, varav

492 enförsamlingspastorat. Församlingar kan också i andra fall för

en eller flera ekonomiska församlingsangelägenheter gå samman i

kyrklig samfällighet. Det finns omkring 225 sådana samfálligheter. Pastorat och annan kyrklig samfállighet har egna beslutande och styrande organ och bestämmer själv om utdebitering av skatt för verksamheten. För de två största städerna gäller särskilda regler om samfällighetsbildning.

1.1.2 Regionalplanet

Riket är indelat i 13 stift. Dessa är svenska kyrkans regionala enheter och utgör ämbetsområden för biskop.

Ett stort antal administrativa och ekonomiska frågor av kyrklig

art handläggs av stiftets organ. Deras åligganden finns preciserade

i lag och annan författning. Domkapitlet har ett allmänt ansvar för

det kyrkliga livets vård och förkovran och fullgör i övrigt mång-

skiftande uppgifter inom stiftet. Bl a är domkapitlet chefsmyndig-

het för stiftets prästerskap. Stiftsnämnden har bla vård om och

inseende över den kyrkliga jorden samt handlägger ärenden om kyrkofondens och pastoratens ekonomiska mellanhavanden. Kostnaderna för stiftsorganens verksamhet bestrids genom statsoch nettoavkastningen från förvaltade

anslag, kyrkofondsmedel

fastigheter. Stiftsorganen brukar betecknas som statliga myndigheter.

24 Bakgrunden

Vid sidan av den författningsreglerade verksamheten har under

senare år en betydande s k fri verksamhet vuxit fram

på regional-

planet. Verksamheten leds ofta av ett som beslutande och

stiftsting

ett stiftsråd som verkställande Dessa är av rent organ. organ

privaträttslig natur. Verksamheten bekostas genom avgifter från

anslutna församlingar och genom av olika bidrag slag.

1.1.3 Riksplanet

Svenska kyrkans särskilda relation till staten kommer till klart

uttryck på riksplanet. Ärenden som rör den offentligrättsligt regle-

rade delen av verksamheten av regeringenö handläggs och statliga

ämbetsverkl* Någon särskild central för förvaltningsmyndighet kyrkliga frågor finns inte.

Kyrkomötet, som består av samtliga 13 biskopar, 26 prästerliga ombud och 57 lekmannaombud, deltar tillsammans med riksdag

och regering i stiftande av kyrkolag. Det har inte någon besluts-

funktion när det gäller den kyrkliga förvaltningen utan kan endast

som till känna

opinionsorgan ge sin mening för regeringen i olika

kyrkliga frågor. Ärkebiskopen är stiftschef i Uppsala stift och

fullgör där uppgiften som biskop. Bland biskopama är han ”primus inter pares” och intar i övrigt som svenska

ställningen kyr-

kans främste representant och dess självskrivne företrädare utåt.

Han kan emellertid inte ingripa i frågor som internt rör andra stift.

Biskopsmötet, vari samtliga biskopar deltar, är varken till före- 5 De flesta ärendena be- komst, sammansättning eller verksamhet reglerat genom lagstiftreds av kyrkoenheten i

ning. I samråder kommundepartementet. Biskopsmötet biskopama i frågor som är gemen-

samma för stiften. ° Bl a kammarkollegiet, Svenska

kyrkans verksamhet på riksplanet är sålunda i stor

riksantikvarieämbetet, riksskatteverket och sta- utsträckning inordnad under statliga myndigheter. Men även rent tens avtalsverk. kyrkliga organ finns med uppgifter för riket i dess helhet. Således 7 Tex Svenska kyrkans

finns ett antal frivilliga kyrkliga 0rganisationer7 på riksplanet.

församlings- och pasto- Dessutom finns centrala som leder den

fyra kyrkliga styrelsen*

ratsförbund, som kan be-

icke lagreglerade verksamheten på riksplanet.

traktas som motsvarigheten till Svenska kommunförbundet.

8 Svenska kyrkans cent-

1.2 Statsmakternas

ralråd för evangelisation behandling av stat-kyrka och församlingsarbete, frågan 1956-1973

Svenska kyrkans missionsstyrelse, Styrelsen Med av motioner till anledning 1956 års riksdag uttalade sig riksför svenska kyrkan i utlandet och Svenska kyr- dagen för en utredning, vars huvudsyfte borde vara att lägga fram kans diakoninämnd. material för en fortsatt diskussion av och ett framtida ställnings-

Bakgrunden 25

tagande till om statens och svenska kyrkans relationer till

frågan varandra (KU 1956:17, rskr 1956:381). Den av riksdagen åsyftade

utredningen tillsattes år 1958. Därmed hade den första etappen

inletts i ett hittills tjugoårigt utredningsarbete rörande stat-kyrka

frågan.

1.2.1 1958 års utredning kyrka-stat

Regeringens direktiv till 1958 års utredning anslöt sig nära till

riksdagens uttalande om utredningsarbetets syfte och upplägg-

ning. Utredningen hade karaktären av expertutredningf* Den tol-

kade sin uppgift så att det inte gällde for utredningen att förbereda

kyrkans skiljande från staten utan att förutsättningslöst och allsi-

digt lägga fram material för ett senare ställningstagande i annan

ordning till hur förhållandet mellan staten och svenska kyrkan i

framtiden skulle vara gestaltat. Utredningen skulle alltså inte själv 9 Hovrättspresidenten

ta ställning för eller emot någon viss lösning.” Iwar Wieslander, ordfö-

arbetade under tio år och lade rande, biträdande gene- 1958 års utredning kyrka-stat raldirektören Bertil Bounder denna tid fram tio delbetänkandenf* i vilka behandlades lin, rektorn Olle Engström, ärkebiskopen Rusärskilda ämnesområden med anknytning till stat-kyrka problemaben Josefson och pastor tiken. Slutbetänkandet, Svenska kyrkan och staten (SOU primarius Åke Zetter- 1968:11), lades fram år 1968. berg. Sedermera utsågs justitierådet Erik Tam- Vid sina analyser utgick kyrka-stat utredningen från fyra hypomelin att som ordförande tetiska lägen, betecknade A-, B-, C- och D-lägena. A-läget innebar leda utredningens arbete och riksdagsledamoten

en i det väsentliga oförändrad relation mellan staten och kyrkan

Gunnar Gustafsson att medan D-läget innebar en från staten helt fristående kyrka utan vara sakkunnig i Zetteroch utan B- och bergs ställe.

beskattningsrätt tillgång till den kyrkliga jorden. C-lägena avsåg varianter av A- och D-lägena. ° SOU 1968:11 s 16.

Betänkandet Svenska kyrkan och staten sändes våren 1968 ut på

l Betänkandena finns

remiss till ett l00-tal myndigheter och organisationer. En sam-

förtecknade på omsla-

manställning av remissyttrandena har publicerats.” gets baksida.

2 SOU 1970:2.

1.2.2 1968 års beredning om stat och kyrka 13 Statsrådet Alva Myrdal, ordförande, riks-

En andra utredningsetapp påbörjades sommaren 1968 genom att dagsledamoten Per

Blomquist, biträdande

regeringen tillkallade den parlamentariskt sammansatta 1968 års

generaldirektören Bertil beredning om stat och kyrka.” Beredningens huvuduppgift var att Bolin, riksdagsledamöav i första terna Olle Dahlén, Gun-

på grundval hand det presenterade utredningsmaterialet

nar Gustafsson, Lena

ta ställning till den centrala frågan om det framtida förhållandet och Gun-

Hjelm-Wallén mellan staten och svenska Mera lösningar nar Larsson. Sedermera kyrkan. detaljerade utsågs riksdagsledamoborde inte utarbetas under denna etapp av utredningsarbetet. Det ten Bertil Zackrisson till gällde sålunda i första hand att nå fram till ett ställningstagande i sakkunnig i Bolins ställe.

26 Bakgrunden sou 1978:1

frågan om den principiella utformningen av förhållandet mellan

staten och kyrkan. 1968 års beredning lade år 1972 fram sitt slutbetänkande? Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36). De grundläggande

principerna i beredningens förslag innebar i huvudsak följande:

- ansvar för Kyrkans folkbokföringen och begravningsväsendet

förs över till borgerliga organ.

- skall

Kyrkans församlingar inte längre ha ställning som kom-

muner. - skall

Kyrkans församlingar inte längre ha beskattningsrätt.

- Kyrkomötets ställning som lagstiftande organ upphävs. -

Kyrkan ges möjlighet att självständigt besluta om trosfrågor och om inre organisatoriska frågor, däribland tillsättning av tjänster

inom kyrkan. - Kyrkan skall som hittills ha rätt till den kyrkliga egendomen. -

Medlemskap i kyrkan betraktas som en inomkyrklig fråga. - Den som är medlem i kyrkan vid tiden för övergången till de

ändrade relationerna förblir medlem utan hinder av

övergången.

- Kyrkans medlemmar förutsätts liksom hittills svara för huvuddelen av kostnaderna for kyrkans verksamhet. - Staten erbjuder hjälp med uppbörden av avgifter. - Staten erbjuder visst ekonomiskt stöd.

Beredningen presenterade en detaljerad tidsplan för reformens genomförande. Enligt denna skulle statsmakterna våren 1974 fatta

ett principbeslut om allmänna riktlinjer för det fortsatta reformar-

betet. Kyrkomötet förutsattes ta ställning till samma år.

frågan

Under perioden 1974-1982 förutsattes ett omfattande utredningsarbete både i statlig och i kyrklig regi. Dessutom skulle vissa

förhandlingar och överläggningar äga rum. Regering, riksdag och

kyrkomöte skulle vid skilda tillfällen under perioden besluta om genomförandet av olika delreformer, bla rörande

folkbokföring och begravningsväsende. Svenska kyrkans offentligrättsliga regle-

ring skulle upphävas den 1 januari 1983, då alltså lagen om för-

samlingsstyrelse skulle upphöra att gälla och reformen i övrigt som

helhet träda i kraft. Under en tioårig efter relaövergångsperiod tionsändringen skulle särskild statlig hjälp utgå vid uppbörd av

kyrkoavgifter. Till

beredningens förslag hade fogats reservationer och särskilda

yttranden angående vissa frågor. Ledamoten Blomquist yrkade

“Beredningens bem_ kande sålunda i en reservation att beredningens skulle understäl-

ñnns förtecknade förslag på omslagets baksida. las en rådgivande före folkomröstning ett slutligt beslut av stats-

Bakgrunden 27

makterna. I ett särskilt yttrande uttalade ledamoten Dahlén att

beredningen hade bort föreslå utredning om frågan om avdragsrätt

vid beskattning för personliga bidrag till bla trossamfund. Ledamoten Hjelm-Wallén anförde i ett särskilt yttrande att staten borde garantera att medlemsförpliktelser kan åvila endast den som

vid relationsförändringen aktivt bekräftar sitt medlemskap eller

som därefter inträder i trossamfundet svenska kyrkan. Vidare

avstyrkte Hjelm-Wallén övergångsvisa uppbördsanordningar for

svenska kyrkan åren 1983-1992. Ledamoten Larsson avvisade i en reservation förslaget att lagen om församlingsstyrelse skulle upphävas och kyrkans beskattningsrätt upphöra. Larsson reserve-

rade sig också mot förslaget att låta ett principbeslut om överfö-

rande av huvudmannaskapet för begravningsväsendet till borgerlig

kommun föregå det närmare utredningsarbetet i dessa delar.

1.2.3 Remissbehandlingen av beredningens betänkanden Beredningens förslag blev föremål for ett av de mera omfattande remissförfaranden som har förekommit i vårt land. Sammanlagt

kom 870 remissyttranden in till utbildningsdepartementet.*5 Med

hänsyn till materialets omfång måste remissutfallet här redovisas

översiktligt. Det blir närmast fråga om att antyda remiss-

mycket instansernas ställningstaganden i stort. Vid behandling av olika

ämnesområden i följande kapitel anges i någon mån remissinstan-

sernas ståndpunkter i sak. I övrigt hänvisas till den publicerade

remissammanställningen (SOU 1974:9). Remissutfallet över beredningens förslag uppvisade en splittrad

bild. Något mindre än hälften av de 870 remissinstanserna var

positivt inställda till förslaget. Ett stort antal instanser (354) gav å

andra sidan uttryck åt en kritisk grundinställning. En mindre grupp (90 instanser) avstod uttryckligen från ställningstagande. För att spegla olika opinioner bland remissinstanserna grupperades de 870 yttrandena i fem kategorier. Till en grupp hänfördes centrala statliga myndigheter (36 instanser). Till en annan regionala 15 Flera organisationer och lokala remissinstanser, främst länsstyrelser och borgerliga baserade sina remissytt- Till instanser randen på opinionsunprimärkommuner (210 instanser). en grupp fördes dersökningar bland medmed anknytning till svenska kyrkan (315 instanser, varav 273 lemmama. Sålunda Ännu bildades av andra trossamfund och grundade tex Svenska församlingar). en grupp kyrkans församlings- och remissinstanser med anknytning till sådana samfund (287 instanpastoratsförbund sitt yttvarav 263 frikyrkoforsamlingar). Till ytterligare en grupp, rande på en enkät, vilken ser, besvarades av drygt

slutligen, hänfördes fackliga, politiska och vissa andra ideella

2 700 församlingar, pas- (22 instanser). torat och samfálligheter.

organisationer

28 Bakgrunden

Med angivna utgångspunkt avtecknade sig i huvudsak följande

bild av remissopinionen. Flera centrala myndigheter, som ansåg

sig böra ta ställning till beredningens förslag, hade en positiv

attityd till detta. I fråga om länsstyrelser och kommuner var

bilden splittrad. Flertalet av dem, som hade tagit ställning till

förslaget, intog emellertid en positiv hållning. En övervägande

kritisk inställning till förslaget kom fram i yttranden från instanser med anknytning till svenska kyrkan. De flesta av dessa förordade i stort sett bibehållande av nuvarande relationer men förklarade sig positiva till ett inomkyrkligt reformprogram. En övervägande positiv inställning kom däremot till synes i yttranden från instanser med anknytning till andra trossamfund. Samma grundinställning redovisades av de flesta politiska och andra ideella organisationer.

1.2.4 Regeringens beslut våren 1973 Under remisstiden, som utgick den 1 april 1973, förekom en livlig offentlig debatt om de framtida relationerna mellan staten och svenska kyrkan. Därunder fördjupades de motsättningar som hade kommit till uttryck redan när beredningen lade fram sitt förslag. Den 21 mars 1973 gav den dåvarande regeringen till känna, att den

inte avsåg att lägga fram proposition med anledning av beredning-

ens förslag.

I regeringens tillkännagivande uttalades bla att förslaget hade vållat stark splittring inom de kristna grupperna. Förutsättningarna för en bred samling över partigränserna var likaså mycket små. Eftersom en sådan samlande lösning, som förutsattes redan vid

tillsättandet av 1968 års beredning, sålunda inte kunde uppnås

skulle regeringen icke utforma och framlägga förslag i stat-kyrka

frågan. Regeringen uttalade att den inte heller skulle föreslå några

djupgående reformer när det gäller svenska kyrkan. Rådande för-

hållanden skulle därför komma att i huvudsak bestå.

1.3 Kyrkligt utredningsarbete 1973-1974

Regeringens tillkännagivande i mars 1973 föranledde att vissa

reformplaner, vars förverkligande dittills hade legat bundet till

arbetet med stat-kyrka frågan, nu inte skulle komma att vidareut-

vecklas på grund av reformstoppet. Från flera kyrkliga institutio-

ner togs därför initiativ till att få till stånd en arbetsgrupp, som

Bakgrunden 29

skulle kunna undersöka vilka reformer som var önskvärda i det fortsatta sambandsläge som av allt att döma skulle bli bestående för en längre tid framöver. Initiativen kanaliserades över ärkebiskopen, som inbjöd Biskopsmötet, Svenska kyrkans församlingsoch pastoratsförbund, Rikskommittén för stiftstingen och Riksförbundet kyrkans ungdom att utse vardera två representanter till

en arbetsgrupp. Ärkebiskopen utsåg själv arbetsgruppens ordfö-

rande och dess sekreterare. Arbetsgruppen” började sitt arbete i november 1973. Dess uppgift” var att arbeta fram förslag till reformer beträffande kyrkans organisation och arbetsformer, framför allt den kyrkliga organi-

sationen på riks- och stiftsplanen. Arbetet inom gruppen borde

bedrivas på sådant sätt att reformförslag som principiellt sett var

beroende av nuvarande samband mellan stat och kyrka kunde aktualiseras i god tid före det kyrkomöte, som var avsett att hållas i september 1975. * F d presidenten i Svea hovrätt Sture Petrén, ordförande, biskoparna Olle Nivenius och Arne Palmqvist såsom företrädare för Biskopsmötet, revisorn Gustav Öberg och förbundsdirektören P-O Nilsson såsom företrädare för Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund, lagmannen Carl Hamilton och kontraktsprosten Nils Glimelius såsom företrädare för Rikskommittén för stiftstingen, rektorn Carl Henrik Lyttkens och komministern Nils Erik Åberg såsom företrädare för Riksför-

bundet kyrkans ungdom samt stiftssekreteraren Lennart Stolt, sekreterare.

Arkebiskopens direktiv till arbetsgruppen finns återgivna i bilaga till konstitutionsutskottets betänkande KU 1974:37.

SOU l978zl 31

överläggningar

mellan företrädare för

staten och svenska

kyrkan

Under hösten 1974 förekom kontakter mellan den kyrkliga arbetsgruppen och den dåvarande kyrkoministern, statsrådet Hans Gus-

tafsson. Därvid ifrågasatte kyrkoministern om det var särskilt

meningsfullt att kyrkan och företrädare för samhället var för sig övervägde den framtida organisationen och om det inte var bättre att man arbetade tillsammans. Mot denna bakgrund inleddes den

18 februari 1975 överläggningar mellan företrädare för staten och

svenska kyrkan.

2.1 De inledande

överläggningama

Under de inledande överläggningama företräddes staten av kyrkoministern samt av tjänstemänJ som vid denna tidpunkt var

knutna till utbildningsdepartementet. Kyrkan representerades av

ärkebiskop Olof Sundby samt den år 1973 tillsatta arbetsgruppen”

med företrädare för olika kyrkliga institutioner. Denna grupp av statliga och kyrkliga företrädare har under överläggningarna be-

nämnts samrådsgruppen.

Vid det inledande sammanträdet i februari 1975 uttalade kyr-

koministern, att en låsning av de nuvarande relationerna mellan

stat och kyrka knappast var till gagn for någon. Kyrkan behövde

större frihet att utforma sin tillvaro. Samhället borde förverkliga

sin målsättning att vara neutral i livsåskådningsfrågor. Enligt vad

kyrkoministern framhöll gagnades frågans lösning inte av ensidiga

beslut eller ensidigt agerande, som av den ene av de båda intressenterna kunde som ett otillbörligt uppfattas handlande. Vägen till Statssekreteraren Len-

en lösning måste gå genom ett ömsesidigt hänsynstagande och nart Sandgren, rättsche-

fen Jöran Mueller, kansli-

genom långtgående respekt för intressenternas grundläggande

rådet Torsten Svensson värderingar. och hovrättsassessom Harald Rangnitt. Enligt kyrkoministerns mening borde lösningar inte sökas genom fortsatta principdiskussioner. I stället borde prövas om det 2 Se kapitel l not 16.

ha 4

l

32 Överläggningar

1 l var möjligt att komma fram till en lösning, som hade ett konkret

innehåll. Man borde alltså gå ett steg längre än 1968 års bered-

ning, som hade till uppgift att lägga fram förslag till principlösningar. Från statens sida redovisades vid sammanträdet fyra olika om-

råden inom vilka staten ansåg det tänkbart att när det gäller

praktiska frågor söka sig fram på delvis andra vägar än dem som

1968 års beredning hade anvisat. Dessa områden avsåg begrav-

ningsväsendet, uppbördshjälp, kyrklig egendom samt olika frågor

i samband med själva övergången till nya relationer mellan staten

och kyrkan. Staten kunde tänka sig att dessa områden under fortsatta överläggningar utreddes av gemensamma arbetsutskott. Vid ett följande sammanträde i mars 1975 redogjorde de kyrkli-

ga företrädarna för sin syn på fortsatta överläggningar i stat-kyrka

frågan och angav olika frågor, som man från kyrkligt håll ansåg

borde tas upp till närmare diskussion. Deltagarna enades om att fortsatta överläggningar skulle förekomma i fyra arbetsutskott, som vart och ett hade sitt särskilda ämnesområde att behandla. Arbetsutskotten skulle efter hand redovisa resultatet av det gemensamma arbetet för den större delegationen av statliga och kyrkliga företrädare, den sk samrådsgruppen.

Vid de inledande sammanträdena diskuterades utgångspunkter

och mål för överläggningarna som helhet. Vidare preciserades inriktningen av de gemensamma utskottens arbete.

2.2 Utgångspunkter och mål

2.2.1 Överläggningarna i deras helhet

Deltagarna enades om att överläggningarna skulle avse frågan om

vilka möjligheter det finns att förverkliga de grundläggande prin-

ciper* som 1968 års beredning föreslagit med beaktande av de

synpunkter som framförts i remissyttranden* över beredningens

förslag.

Under överläggningarna skulle inte behandlas livsåskådnings-

frågor och inte heller frågor som enbart avser samhällets relatio-

ner till andra trossamfund än svenska kyrkan. Det förutsattes att förslag om annat än mindre ändringar i kyrkans organisation inte

skulle läggas fram så länge som överläggningarna pågick. Den

3 Se delavsnitt 1.2.2. kyrkliga arbetsgruppen skulle under överläggningarna utgöra en 4 SOU 1974:9. kyrklig referensgrupp.

Överläggningar 33

Målet for överläggningarna skulle vara att nå fram till samlande lösningar som accepteras av deltagarna och dem deltagarna företräder. Om överläggningarna leder fram till sådana samlande lös-

ningar skulle dessa remissbehandlas och, om remissomgången ger

anledning därtill, förnyat samråd äga rum mellan deltagarna. Därefter skulle lösningarna läggas till grund för förslag till riksdag och kyrkomöte.

2.2.2 Delområden De fyra arbetsutskotten, vilka vart och ett bestod av företrädare for staten och för kyrkani skulle diskutera och utforma förslag om begravningsväsendet, kyrkans ekonomi, den kyrkliga egen-

domen och ett antal frågor som preciserades till att avse kyrkans

framtida organisation och ställning, övergångsfrågor och erforder-

lig lagstiftning. Vid sidan av detta gemensamma arbete skulle pågå

ett inomkyrkligt organisationsarbete för att tillföra det gemensamma arbetet erforderliga uppgifter om kyrkans framtida organisation. Det förutsattes att varje arbetsutskott förtecknade och inom överläggningamas ram diskuterade de problem som behövde lösas. Vissa riktlinjer för utskottsarbetet drogs emellertid upp redan vid de inledande överläggningarna. De anges här i huvuddrag och

redovisas mera utförligt vid behandling av olika sakfrågor i följan-

de kapitel.

Begravningsutskottets” arbete skulle avse frågan om huvud-

mannaskapet for de allmänna begravningsplatserna. Utskottet skulle pröva en ordning enligt vilken huvudmannaskapet för begravningsverksamheten fors över till de borgerliga kommunerna. Svenska kyrkans församlingar och samfálligheter skulle emellertid samtidigt ges rätt att mot ersättning från kommunerna fortsätta med förvaltningen av begravningsplatser, som de har hand om vid tidpunkten för förändringen.

Ek0rz0miutsk0ttet7 skulle behandla frågan om statlig hjälp med

5 l det utskott som behandlade begravningsväsendet skulle ingå även en representant för kommunerna. 6 I utskottets slutliga arbete har deltagit statssekreteraren Fredrik Sterzel, förbundssekreteraren Carl-Eric Lundgren och departementsrådet Harald Rangnitt såsom företrädare för staten. Vidare har deltagit sekreteraren i Svenska kommunförbundet Hans Anderson. Från kyrkans sida har deltagit kontraktsprosten Nils Glimelius och konsulenten Göte Wallin. Som sekreterare åt utskottet har tjänstgjort departementssekreteraren Lars-Erik Kalles och hovrättsfiskalen Lotty Nordling. 7 I utskottets slutliga arbete har deltagit statssekreteraren Fredrik Sterzel, överdirektören Eric Hallman och departementsrådet Harald Rangnitt såsom

34 Överläggningar

a l v v uppbörd av kyrkoavgifter via skattesystemet. Det gällde för utskottet att göra undersökningar och överväganden av ekonomisk och teknisk natur för att utforma ett system för

uppbördshjälpen. Andra frågor som gällde kyrkans framtida ekonomi skulle också

tas upp av utskottet. Om det visade sig lämpligt under arbetets

gång skulle utskottet kunna behandla tex och fråpersonalfrågor gor om kyrkans tillgångar och skulder.

Egendomsutskottet* skulle behandla de rättsligt komplicerade

frågorna rörande den kyrkliga egendomen. Utgångspunkten för

utskottets ställningstaganden skulle vara att den kyrkliga egendomen liksom nu skulle stå till svenska kyrkans förfogande. De lösningar som utskottet kom fram till borde ge utrymme för ratio-

nell förvaltning av den kyrkliga ñnansförmögenheten. Likaså bor-

de utskottet se till att kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader kunde bevaras for framtiden. Det fjärde utskottet, som under överläggningarna har givits arbetsnamnet SÖL-utskottet (Ställning - -

Övergång Lagstift-

ning)°, skulle behandla frågor om kyrkans framtida organisation

och ställning samt övergångs- och lagstiftningsfrågor. Frågan om

kyrkans framtida organisation skulle i forsta hand vara en fråga

för kyrkan själv att ta ställning till. Parallellt med det gemensamma arbetet behövdes därför ett internt kyrkligt organisationsarbete. Resultatet av detta skulle efter hand redovisas för SÖL-utskottet, som fick ta ställning till vilka följder den tilltänkta ordningen skulle få inom skilda områden och vilken rättslig reglering som kunde behövas. Utskottet skulle inte endast överväga de lagregler och andra regler, som kunde behövas för framtiden. Ett viktigt

problemkomplex var också de särskilda övergångsanordningar av

praktisk och rättslig natur som kunde behövas for genomförandet

av ändrade relationer mellan staten och kyrkan. De personalfrågor

och frågor om tillgångar och skulder som aktualiserades av över-

företrädare för staten. Från kyrkans sida har deltagit revisorn Gustav Öberg, förbundsdirektören P-O Nilsson och komministem Nils Erik Åberg. Som sekreterare åt utskottet har tjänstgjort departementssekreteraren Lars-Erik Kalles och avdelningsdirektören Sven A Hammarbäck. 8 I utskottets slutliga arbete har deltagit statssekreteraren Fredrik Sterzel, f d avdelningschefen Nils Edling och departementsrådet Harald Rangnitt såsom företrädare för staten. Från kyrkans sida har deltagit kontraktsprosten Nils Glimelius och stiftssekreteraren Lennart Stolt. Som sekreterare åt utskottet har tjänstgjort hovrättsassessorn Bo Lövén. 9 I utskottets slutliga arbete har deltagit statssekreteraren Fredrik Sterzel, regeringsrådet Georg Ericsson och departementsrådet Harald Rangnitt såsom företrädare för staten. Från kyrkans sida har deltagit biskopen Arne Palmqvist, förbundsdirektören P-O Nilsson och lagmannen Carl Hamilton. Som sekreterare åt utskottet har tjänstgjort hovrättsassessom Bo Lövén och hovrättsñskalen Lotty Nordling.

Överläggningar 35 l

i

gången borde tas upp av utskottet om det inte under arbetets gång

visade sig lämpligare att frågorna behandlades inom ramen for

ekonomiutskottets arbete.

2.3 Regeringsskiftet hösten 1976

Vid regeringsskiftet hösten 1976 hade det gemensamma arbetet

kommit relativt långt. Det kunde konstateras att de statliga och

kyrkliga företrädarna på olika punkter hade kommit varandra

närmare. I sin regeringsförklaring uttalade den tillträdande regeringen att samtalen mellan svenska kyrkan och staten skulle fullföljas. Frågan om den närmare innebörden av detta uttalande behandlades under en interpellationsdebatt i riksdagen den 7 december 1976. Därvid förklarade kyrkoministem, statsrådet Johannes Antonsson, att det gemensamma arbetet borde fortsätta med oförändrade förutsättningar och med oförändrat mål.

2.4 Resultatet av överläggningama

Resultatet av överläggningama i stat-kyrka frågan presenteras i

detta betänkande. I två bilagedelar redovisas underlaget för ställningstagandena. Bilaga 1 (SOU 1978:2) innehåller de kyrkliga företrädamas förslag till kyrkans framtida organisation. I bilaga 2-12 (SOU 1978:3) redovisas de gemensamma arbetsutskottens förslag samt vissa expertutredningar.

2.4.1 Helhetslösning Målet för överläggningama har varit att nå fram till samlande lösningar som accepteras av deltagarna och dem deltagarna före-

träder. Av denna målsättning följer att förslagen rörande de olika

problemområdena inte skall betraktas fristående från varandra

utan måste bedömas såsom delar av en helhet. Det är alltså fråga

om en helhetslösning. I sakens natur ligger att det under överläggningama har fram-

kommit skilda uppfattningar i de frågor som behandlats. I strävan

att åstadkomma samlande lösningar har det inte varit möjligt att

på varje punkt fullt ut tillgodose önskemål som har framförts av

de olika deltagarna i överläggningama. Det har gällt att jämka

36 Överläggningar

ihop olika meningar för att söka finna en lösning av hela frågan,

som genom att tillgodose olika uppfattningar kan antas få en bred uppslutning både inom kyrkan och i samhället i övrigt. Att delta-

garna på den statliga och den kyrkliga sidan ställer sig bakom den

nu framlagda lösningen av hela frågan innebär sålunda inte, att

förslaget i alla enskildheter tillgodoser de skilda deltagarnas egna uppfattningar och önskemål. Även från dessa synpunkter måste

det här presenterade förslaget betraktas som en helhetslösning.

Grundläggande för överläggningama har varit att några allmän-

na principdiskussioner i stat-kyrka frågan inte skall föras. Arbetet

har i stället inriktats på att söka lösningar på praktiska problem.

Av denna uppläggning följer, att betänkandet inte innehåller några

överväganden om övergripande principer, under vilka förslaget i dess olika delar bör inordnas. Vid behandling av de skilda problem-

områdena redovisas däremot de riktlinjer som, enligt vad deltagar-

na redan från början enades om, skulle ligga till grund för det gemensamma arbetet med sakfrågorna.

2.4.2 Efterföljande arbete

Även om arbetet har gällt att ta fram praktiska lösningar på olika

problem har det inte inom överläggningarnas ram varit möjligt att i

alla detaljer lösa de komplicerade frågor som aktualiseras av änd-

rade relationer mellan staten och kyrkan. De kräver ett fortsatt,

mera detaljbetonat expertarbete på både statens och kyrkans sida.

Utredningstekniska skäl talar för att arbetet härmed anstår till

dess beslut har fattats om de grundläggande frågorna.

Under överläggningama har deltagarna ofta ställts infor frågan

hur långt i detalj som arbetet på olika områden bör bedrivas i

detta skede. Målet har varit att tillhandahålla remissinstanser, kyrkomöte och riksdag så fullständiga lösningar att de praktiska konsekvenserna av förslaget framträder tydligt. Avsikten har

också varit att driva arbetet så långt att förslaget tillsammans med

de synpunkter som kommer fram vid remissbehandlingen kan utgöra en god grund for ett fortsatt utvecklingsarbete. Det har emellertid inte varit möjligt att nu utarbeta forslag i minsta detalj. På grund av det anförda räknar deltagarna med att det inom olika områden kommer att krävas ett efterföljande arbete. Detta

får äga rum under den övergångstid som blir aktuell innan hela

förslaget kan genomföras.

Överläggningar 37

2.4.3 Redovisning av resultat Deltagarna har valt att i detta betänkande tämligen kort redogöra

för de kyrkliga företrädarnas organisationsförslag och för resultatet

av de gemensamma Överläggningarna i stat-kyrka frågan. Komplet-

terande utredningsmaterial tillhandahålls i de två bilagedelarna.

Uppläggningen är ett uttryck för de strävanden som har berörts i

det föregående. Genom den mera översiktliga framställningen i

huvudbetänkandet presenteras helhetslösningen av stat-kyrka frågan. Den ytterligare belysningen av olika frågor som i vissa fall kan behövas som underlag för ställningstagande till förslaget återfinns i bilagorna.

Uppdelningen av materialet på nu angivet sätt gör det möjligt

att hålla tyngande detaljer utanför huvudbetänkandet. Därmed bör det kunna utgöra underlag för en bred debatt. I möjligaste mån har framställningen lagts till rätta for detta syfte. De följande kapitlen i detta betänkande innehåller deltagarnas

förslag till lösning av de frågor, som har tagits upp under över-

läggningarna. I kapitel 3 redovisas de kyrkliga företrädarnas förslag till framtida organisation för svenska kyrkan. Mot denna

bakgrund behandlas därefter olika delfrågor, som har utretts av de

gemensamma arbetsutskotten. I kapitel 4 behandlas begravnings-

verksamheten. Frågor om den kyrkliga egendomen tas upp ikapi-

tel 5. Församlingsregistrering behandlas i kapitel 6. I samband

därmed berörs vissa frågor om folkbokföring och arkiv. De följande

två kapitlen behandlar frågor om kyrkans framtida ekonomi. I

kapitel 7 tas upp frågan om uppbörd av kyrkoavgift och i kapitel 8

frågor om statsbidrag. De organisatoriska och ekonomiska frågorna är av väsentlig betydelse för hur personalfrågorna skall kunna

lösas. Personalfrågorna behandlas ikapitel 9. I kapitel 10 tas upp

de rättsligt betonade frågorna om framtida regelsystem för svenska

kyrkan. Därvid behandlas även en del frågor av övergångsnatur.

I kapitel 1 I lämnas förslag till genomförande av kyrkoreformen. Kapitel 12 innehåller författningstexter.

3 Svenska framtida

kyrkans

organisation

Såsom angivits i föregående kapitel har frågor om kyrkans framti-

da organisation ansetts vara en uppgift för kyrkan själv att ta ställning till. Parallellt med överläggningarna har därför de kyrkliga företrädarna - den kyrkliga gruppen - utarbetat en organisationsskiss, avsedd att utgöra referensram vid bedömningen av de gemensamma utskottens arbete och grundval för ett fortsatt inom-

kyrkligt arbete med organisationsfrågoma.

Organisationsförslaget är inte mera detaljbetonat än som ansetts erforderligt för dess ändamål. Dess enskildheter måste givetvis bli föremål för fortsatt diskussion under remissbehandlingen och ett fortsatt kyrkligt utredningsarbete. Förslaget redovisas såsom bilaga till detta betänkande

3.1 Övergripande frågor

3.1.1 Kyrkan och dess verksamhet Den kyrkliga gruppen vill betona att svenska kyrkan även efter en relationsändring är att betrakta som samma samfund som tidigare, historiskt framvuxet med ursprung i de äldsta kristna för-

samlingarna och. bundet till Ordet och den evangelisk-lutherska

bekännelsen. Kyrkans budskap förkunnas i församlingarna, som täcker hela riket och verkar självständigt inom givna ramar men med inbördes solidaritet, som får sitt uttryck genom verksamhe-

ten på stifts- och riksplan. Detta förutsätter en omsorgsfull avväg-

ning på församlings-, stifts- och riksplan och även när det gäller

förhållandet dessa plan emellan. Om de nu angivna principerna

har enighet rått. Enighet om dem torde vara en ofrånkomlig förut-

sättning för att det föreliggande förslaget skall kunna godtas. 1 SOU 1978:2.

40 Svenska kyrkans framtida organisation

3.1.2 Rikstäckning och solidaritet Principen om rikstäckning är i första hand knuten till arbetet_ i församlingarna. Möjlighet skall erbjudas alla att oavsett bosättning

delta i gudstjänstgemenskapen och i övrigt utnyttja kyrkans tjähs-

ter. För att detta skall kunna fungera även i avlägsna glesbygder

är det nödvändigt med någon form av kostnadsutjämning försam-

lingama emellan. Utjämningen har hittills skett genom kyrkofonden och genom det kommunala skatteutjämningssystemet.

Rikstäckningen kan främjas också genom ökad aktivitet på

stiftsplanet. Speciellt för de mindre församlingarna kan stiftsorganens verksamhet komplettera församlingsarbetet och erbjuda möjligheter till exempelvis fortbildning av medarbetare och aktiviteter

med inriktning på speciella grupper (fritidskyrka, ungdomsverk-

samhet, konñrmandinternat). Det yttersta ansvaret för att verksamheten verkligen blir rikstäckande måste efter en relationsändring, som medför att kyrkans

egna organ bestämmer om kyrkans inre angelägenheter, ligga på

riksplanet. Den beslutande funktionen föreslås ligga hos ett reformerat kyrkomöte och verkställigheten i huvudsak anförtros åt en central kyrkostyrelse. Gruppen vill emellertid betona vikten av att församlingarnas självbestämmanderätt bevaras och att även stiften får möjligheter att inom en given ram vårda sina angelägenheter. Det framstår som ett angeläget önskemål att den grundläggande kompetensfordelningen blir så klar som möjligt. För den prövning av kompetenskonflikter som torde bli erforderlig föreslås

ett särskilt, från de administrativa instanserna på alla tre planen

fristående organ (se avsnitt 3.7).

3.1.3 Förhållandet mellan självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning I såväl organisation som beslutsformer och verksamhet i övrigt har kombinationen mellan folkligt förankrad självstyrelse och prästerlig ämbetsförvaltning varit utmärkande for svenska kyrkan. På församlingsplanet har sålunda fullmäktige normalt beslutanderätten rörande församlingens ekonomi. Beredning och

verkställighet åligger kyrkorådet och eventuella andra nämnder.

Samtidigt har prästerna sitt självständiga ansvar för förkunnelse

och själavård. Sambandet mellan församlingens centrala uppgifter

och den ekonomiska basen for verksamheten betonas bl a genom

att kyrkoherden också tillhör kyrkorådet. Gruppen framhåller an-

ö7m

Svenska kyrkans framtida organisation 41

gelägenheten av att den sålunda bestående ansvarsfördelningen på

församlingsplanet inte rubbas. På stiftsplanet svarar i första hand biskopen för den prästerliga ämbetsförvaltningen. Han verkar dels personligen såsom stiftschef och pastor pastorum, dels såsom preses i domkapitlet, som

bildar stiftets administrativa ledning. Någon i lag reglerad själv-

styrelse för stiften har hittills inte funnits, men de på frivillig väg

tillkomna stiftstingen och stiftsråden har under senare år fyllt en funktion i denna riktning. Gruppen förordar att stiftstingen får en ställning motsvarande församlingarnas fullmäktige och att integrerade stiftsstyrelser övertar de uppgifter som nu fullgörs av domkapitel, stiftsnämnder och stiftsråd. Den prästerliga ansvarslinjen

på stiftsplanet bevaras i första hand genom att biskopen blir själv-

skriven ordförande i stiftsstyrelsen, som också föreslås innehålla en representant för stiftets präster. Majoriteten av styrelsens ledamöter utses emellertid av stiftstingen. På kyrkans riksplan är organisationen för närvarande föga ut-

vecklad. Avvägningen mellan folklig självstyrelse och prästerlig

ämbetsförvaltning har dock fått ett uttryck i kyrkomötets sammansättning. Biskoparna är självskrivna ledamöter, och mötet består i övrigt av präster och lekmän i viss bestämd proportion. För ett reformerat kyrkomöte, som skall fungera som kyrkans högsta beslutande organ, bör en sådan kategoriklyvning inte

komma i fråga. Gruppen anser, att ledamöterna bör väljas fritt.

När det gäller biskoparna har gruppen emellertid funnit, att sär-

skilda regler är påkallade. Biskoparna bör inte kunna väljas till

kyrkomötet men däremot ha närvaroplikt och yttranderätt. I läro-

frågor, dvs ärenden som rör kyrkans bekännelse, gudstjänstord-

ning och böcker, bör biskoparna även ha förslagsrätt och rösträtt. I kyrkostyrelsen bör ärkebiskopen vara självskriven ordförande, medan övriga åtta ledamöter väljs fritt.

3.1.4 Kyrkotillhörighet (medlemskap) En uttrycklig reglering i lag av medlemskapet i svenska kyrkan genomfördes först genom 1951 års religionsfrihetslag. Innan denna lag trädde i kraft fanns endast bestämmelser om rätt till utträde i

vissa fall - i princip knuten till avsikt att inträda i annat kristet

samfund. Alla som ej utträtt och som var kyrkobokförda i riket

ansågs som medlemmar av kyrkan.

Kyrkan leder sitt ursprung från de äldsta kristna församlingarna, och dess karaktär och verksamhet bestäms av dess bekännel-

42 Svenska kyrkans framtida organisation

se. Uppgiften att förkunna evangelium är inte inskränkt till någon krets av troende eller medlemmar utan avser alla. Härav följer, att kyrkan inte fullt rättvisande kan beskrivas enbart såsom en personsammanslutning. Regler om kyrkotillhörighet är enligt gruppens mening erforderliga, men deras uppgift är inskränkt till att bestämma den krets av

personer som på grund av sin anknytning till kyrkans verksamhet

kan förpliktas att erlägga avgift, anförtros rösträtt i kyrkliga frågor

och erhålla uppdrag i kyrkans beslutande och forvaltande organ. I det alldeles övervägande antalet evangelisk-lutherska kyrkor

är medlemskapet nära knutet till dopet. Från åtskilliga håll yrka-

des också under förarbetena till religionsfrihetslagen att dopet skulle betecknas som den normala eller rentav obligatoriska inträ-

desformen. En annan ståndpunkt segrade emellertid. Följden blev

att barn i princip följer sina föräldrar i fråga om kyrkotillhörighe-

ten. Inträdesformen för vuxna personer är normalt ett anmälningsforfarande. Religionsfrihetslagens regler innebär att barn, vars föräldrar tillhör svenska kyrkan, anses ha inträtt vid födelsen om inte föräldrarna anmäler att barnet ej skall tillhöra kyrkan. Regeringsformens nyligen kompletterade regler om religionsfrihet har ansetts medföra att dessa stadganden numera ej står i överensstäm-

melse med grundlagen, varför i en särskild övergångsregel medde-

lats att bestämmelserna om inträde i svenska kyrkan gäller oavsett den nya grundlagsbestämmelsen. I samband med en relationsändring är det av stor vikt att svenska kyrkan är och uppfattas som densamma före och efter över-

gången. Detta bör markeras bl a genom att alla som tillhör kyrkan

vid övergångstidpunkten kvarstår som medlemmar. För tiden där-

efter måste däremot övervägas, vilka regler om inträde och utträde som är lämpliga. Enligt gruppens mening är det önskvärt att större vikt än tidigare läggs vid dopet, och inträdesreglerna bör inte utformas så att man riskerar konflikter med regeringsformens värderingar.

Gruppen föreslår att inträde i kyrkan skall ske efter viljeyttring,

antingen genom begäran om dop eller - när det gäller bam till den som tillhör - anmälan av vårdnadshavaren. kyrkan genom Dop behöver i sistnämnda fall icke äga rum omedelbart. Sådant medlemskap upphör dock om det inte följs av dop innan barnet uppnått vuxen ålder. Den som redan är döpt upptas i kyrkan efter anmälan, som i vissa fall liksom nu skall kompletteras med undervisning i svenska kyrkans lära.

Svenska kyrkans framtida organisation 43

Gruppen föreslår, att gällande regler om utträde i allt väsentligt bibehålls oförändrade. Inom gruppen har enighet rått om att medlemskapet i svenska kyrkan bör vara det primära. Den som tillhör kyrkan föreslås därmed automatiskt tillhöra det stift och den församling, inom vilka han är bosatt. Ansvaret för utom riket bedriven verksamhet skall ligga hos Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet. I viss

utsträckning kan församlingstillhörigheten få motsvarigheter även

där.

3.2 Församlingsplanet

Församlingarna är enligt gällande rätt att anse som kommuner. Lagen (1961:436) om församlingsstyrelse är den grundläggande

författningen på området. Även om en relationsändring innebär,

att församlingarna får en annan formell status, torde organisationen i allt väsentligt kunna byggas upp med nuvarande förhållanden som mönster.

Svenska kyrkans verksamhet på församlingsplanet utmärks re-

dan i dag av en stor självständighet för de lokala enheterna,

och några mera ingripande ändringar är här inte påkallade.

Den nuvarande territoriella indelningen medför kännbara svårig-

heter både i de mycket små och i de mycket stora församlingarna.

Det torde därför bli ofrånkomligt med ändringar på detta område i

den framtida kyrkan. Detta är emellertid ett av flera exempel på

det uppdämda reformbehov som uppkommit genom det långvariga

utredningsarbetet rörande kyrkans framtid. Att lösa alla dessa

frågor i samband med relationsändringen är ogörligt. En föränd-

ring av församlingsstrukturen just i samband med Övergången

väcker särskilda betänkligheter med hänsyn till identitetsfrågan.

I nära samband med frågan om församlingsindelningen står de

problem som är förbundna med samfallighetsbildningar. Inte hel-

ler när det gäller dessa bör några väsentliga ändringar göras i sam-

band med relationsändringen.

Reglerna om församlingens kompetens, sådana de utformats

med 2 § lagen om församlingsstyrelse som huvudstadgande, bibehålls i sak oförändrade, givetvis med reservation för sådana uppgifter som i samband med relationsändringen kan komma att överföras till statliga och kommunala organ (t ex folkbokföringen). Avgränsningen sker i huvudsak i inomkyrkliga stadgar.

44 Svenska kyrkans framtida organisation

Kyrkofullmäktige och kyrkoråd bibehålls som beslutande och

förvaltande organ. Gruppen förordar en utvidgad användning av kyrkofullmäktige, så att kyrkostämma bibehålls endast i de allra minsta församlingarna. De kontrollfusnktioner gentemot församlingar, samfálligheter och pastorat som för närvarande tillkommer statliga organ överförs till stiftsstyrelserna och kyrkostyrelsen. Relationsändringen innebär att församlingarnas beskattningsrätt kommer att upphävas. Den kyrkoavgift, som i stället kommer att utgöra den huvudsakliga ñnansieringskällan, avses emellertid för

församlingarnas del ge erforderliga medel på ungefär samma sätt

som hittills församlingsskatten.

3.3 Stiftsplanet

3.3.1 Nuvarande ordning

Verksamheten på stiftsplanet är i dag uppdelad på två principiellt

skilda sektorer, den ena noggrant författningsreglerad och den andra helt utan myndighetskaraktär. Författningsregleringen avser de administrativa myndigheter som har stiften som verksamhetsområden, främst domkapitlen och stiftsnämndema. Domkapitlens verksamhet regleras av lagen (1936:567) om domkapitel, kompletterad av en instruktion. Domkapitlet är chefsmyndighet i förhållande till törsamlingsprästerna och har också ett allmänt ansvar för det kyrkliga livets vård och förkovran i sitt stift; möjligheterna att leva upp till detta ansvar är dock små med hänsyn till att domkapitlen har ekonomiska resurser endast för de strikt författningsreglerade uppgifterna. Biskopen, som är preses i domkapit-

let, kan i viss mån påverka församlingarnas arbete i samband med

visitationer och genom enskilda kontakter med präster och förtroendemän. Stiftsnämnderna är förvaltningsorgan för kyrklig egendom, och deras uppgifter anges främst i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord. Biskopen är i regel ordförande även i stiftsnämnden. Under stiftsnämndema fullgörs vissa tillsynsuppgifter av särskilda boställsnämnder. För domkyrkoma och deras egendom finns i flera stift särskilda förvaltningsbestämmelser.

Den icke författningsreglerade verksamheten på stiftsplanet ut-

övas främst av stiftstingen, som är frivilliga sammanslutningar av

församlingar inom stiften, och stiftsråden, som är stiftstingens

verkställande och förvaltande organ. Biskopen är regelmässigt i

Svenska kyrkans framtida organisation 45

någon form knuten till stiftsrådet, ofta såsom ordförande. Stiftstingens verksamhet finansieras genom anslag från de anslutna församlingarna.

3.3.2 Gruppens förslag

Under senare år har man i stiften på olika sätt sökt utveckla

samarbetet mellan den författningsreglerade och den fria sektorn. I samband med en relationsändring bör enligt gruppens mening en enhetlig organisation införas. Gruppen föreslår, att stiftstinget omdanas till ett beslutande organ med befogenheter av i princip samma slag som församlingens fullmäktige. Stiftstinget skall så-

lunda fastställa utgifts- och inkomststat på stiftsplanet och på

grundval därav bestämma stiftsavgiften. Stiftstinget föreslås få

51-75 ledamöter, utsedda utan någon på förhand bestämd propor-

tion mellan präster och lekmän. Biskopen skall inte vara Valbar. Stiftstinget kan tillsätta utskott. bör - liksom församlingarnas - i forsta Stiftstingens kompetens

hand anges omfatta sina angelägenheter”. Exempel på uppgifter,

som främst hör hemma på ett regionalt plan, är vissa utbildnings-

och fortbildningsfrågor. Dessutom bör stiftsverksamheten såsom

redan antytts komplettera forsamlingarnas arbete och därvid särskilt stödja de små församlingarna. En integrerad stiftsstyrelse föreslås överta de uppgifter som enligt nuvarande ordning tillkommer domkapitel, stiftsnämnd och stiftsråd. Stiftsstyrelsen bör bestå av biskopen såsom ordförande och 6-8 ledamöter, av vilka två utses av kyrkostyrelsen - en bland och en såsom företrädare för - och stiftets präster riksplanet återstoden väljs av stiftstinget. Särskild sammansättning föreslås i

vissa disciplinärenden.

Stiftsstyrelsens sammansättning markerar, att den inte bara är ett verkställande organ för stiftstinget utan dessutom har ett ansvar gentemot rikskyrkan. I konsekvens härmed skall också stiftstingets inflytande i princip vara begränsat till de ekonomiska och verksamheten inom den hittillsvarande s k fria sek-

frågorna

tom. I ärenden om tex inrättande och indragning av tjänster, tjänstetillsättningar, prövning av besvär och tillsyn över församlingarna är Stiftsstyrelsen inte redovisningsskyldig gentemot stiftstinget men står i stället i olika avseenden under kyrkostyrelsens tillsyn. För de största stiftens del kan det bli aktuellt med särskilda nämnder vid sidan av stiftsstyrelsen for att avlasta denna. Beslut

46 Svenska kyrkans framtida organisation

om inrättande av sådana ankommer på stiftstinget. Normalt bör

emellertid delegation inom stiftsstyrelsen vara tillräcklig. Den in-

tegrerade stiftsorganisationen bör givetvis slå igenom även på

kansliplanet. Den uppbyggnad av stiftsplanet som gruppen sålunda förordar

framgår av följande skiss.

Kyrko-

l l Stifts-

______ i

j tinget | : Ut_ """"

g skon i 51-75 I

n_..__. ledamöter :

l

I l Stiftsl - -..- - - - t I sen 1

i Say_ : syre

. skild I-- --- --_ _ _ _ -- Biskopen * n nämnd : L “““ ordförande+ 6-8 ledamöter

Riksplanet

3.4.1 Nuvarande ordning

Medan församlingsplanet enligt förslaget i allt väsentligt lämnas

oförändrat och arbetet på stiftsplanet främst avser en integrering

av redan befintliga funktioner blir det på riksplanet fråga om att

bygga upp en helt ny organisation, eftersom de centrala kyrkliga funktionerna i dag huvudsakligen omhänderhas av statliga organ, ,

främst och i anslagsfrågor För

regeringen riksdagen. kyrkolag-

stiftningen kvarstår enligt regeringsformens

Övergångsbestämmelser den särskilda ordningen med samfállt beslut av regering och

riksdag, sedan samtycke jämväl inhämtats av allmänt kyrkomöte.

Kyrkomötets befogenheter utanför kyrkolagstiftningens område är

emellertid starkt begränsade. Viktigast som tecken på att kyrko-

mötet kan uppfattas som något mera än ett opinionsorgan är dess s

rätt att välja flertalet ledamöter i de s k centrala kyrkliga styrelserna, som också avger verksamhetsberättelser till mötet. Dessa

befogenheter har tillagts kyrkomötet genom styrelsernas av Kungl

I Majzt fastställda instruktioner.

l

Styrelsema - centralrådet, missionsstyrelsen, diakoninämnden

i

Svenska kyrkans framtida organisation 47

och Styrelsen för svenska kyrkan i utlandet- saknar direktivrätt gentemot stift och församlingar och har huvudsakligen karaktären av serviceorgan. Centralrådet har dock spelat en icke oviktig roll

som remissorgan i fråga om rikskollekter.

Ärkebiskopen är ordförande i alla de fyra styrelserna och har

även i övrigt alltmera kommit att uppfattas som kyrkans främste företrädare inåt och utåt. Avsaknaden av en legal kyrklig central-

styrelse har medfört, att flera icke lagreglerade organ påtagit sig

funktioner på det kyrkliga riksplanet. Biskopsmötet, Svenska

församlings- och och Rikskommittén för

kyrkans pastoratsförbund

stiftstingen kan nämnas som exempel. Svenska kyrkans utoch Stiftelsen för riksfmansiering har tex till-

bildningsnämnd

kommit genom samarbete mellan dessa och andra organisationer. Svenska ekumeniska nämnden och Lutherska världsförbundets

svenska sektion är exempel på organisationer, till vilka represen-

tanter för svenska kyrkan utsetts av Biskopsmötet.

3.4.2 Gruppens förslag För en i förhållande till staten självständig svensk kyrka är ett beslutande representativt organ, ett reformerat kyrkomöte, och en central kyrkostyrelse en nödvändighet. Enligt gruppens mening bör kyrkomötet bestå av 101 ledamö-

ter, utsedda med stiften som Valkretsar utan någon på förhand

bestämd proportion mellan präster och lekmän. Biskopama bör

inte vara valbara till kyrkomötet men ha närvaroplikt och yttran-

derätt vid dess sammanträden. I frågor rörande kyrkans bekännel-

se, gudstjänstordning och böcker bör biskopama även ha rösträtt.

Kyrkomötet bör sammanträda normalt två gånger per år. Sam-

manträdestiden bör inskränkas till en eller högst två veckor varje

gång, vilket gör det nödvändigt att ärendenas beredning i huvud-

sak sker mellan sammanträdena. Beredningen kan efter kyrkomötets bestämmande ske genom kyrkostyrelsen eller andra centrala organ eller genom av mötet självt tillsatta kommittéer och utskott.

Kyrkomötets kompetens bör formellt endast inskränkas på det

sättet, att mötet äger besluta i kyrkliga frågor som ej förbehållits

församling och stift. De viktigaste uppgifterna blir fastställande av inomkyrkliga stadgar, val av kyrkostyrelse och andra centrala organ, beslut i anledning av förvaltnings- och revisionsberättelser

och behandling av frågor av principiell vikt i övrigt. Ett av de

årliga sammanträdena ägnas huvudsakligen åt den rikskyrkliga

budgeten.

48 Svenska kyrkans framtida organisation

Kyrkostyrelsen bör enligt gruppens mening bestå av ärkebiskopen såsom ordförande och åtta av kyrkomötet valda ledamöter. Kyrkostyrelsen företräder svenska kyrkan inåt och utåt, leder

och planerar verksamheten, bereder kyrkomötets beslut i fråga

om kyrkostadgar och budget och utser innehavare av högre kyrkliga tjänster. För att avlasta kyrkostyrelsen förordar gruppen att särskilda nämnder utses av kyrkomötet för att administrera särskilt arbetskrävande områden. Enligt gruppens bedömande erfordras en ut-

bildningsnämnd, en missionsstyrelse (som eventuellt kan svara

även för det arbete som nu utförs inom Lutherhjälpen) och en styrelse för svenska kyrkan i utlandet. Det övergripande ansvaret

kvarligger hos kyrkostyrelsen, som i samband med budgetförsla-

gen kan redovisa sina prioriteringar för kyrkomötet. Gruppen förordar också inrättande av två särskilda nämnder utan administrativa funktioner, helt fristående från kyrkostyrelsen. Den ena, teologiska nämnden, skall såsom sakkunnigorgan avge yttrande över förslag som berör kyrkans bekännelse, gudstjänstordning och böcker. Den andra, besvärsnämnden, skall prö-

va besvär över beslut av organ på församlings- och stiftsplan, som

förmenas innefatta kompetensöverskridande; till besvärsinstitu-

tet återkommer framställningen under avsnitt 3.7.

Kyrkostyrelsen betjänas av ett kansli som bl a tilldelas resurser för samordning av de särskilda nämndernas verksamhet. Kyrkomötet, teologiska nämnden och besvärsnämnden erhåller egna, från kyrkostyrelsen helt fristående kansliresurser. Utbildnings-

nämnden, missionsstyrelsen och styrelsen för svenska kyrkan i

utlandet har kanslier för sin löpande administration men kan anlita kyrkostyrelsens kansli för tex större utredningsuppgifter.

Arbetsgruppen utgår ifrån, att sådana självständiga organisatio-

ner av betydelse för riksplanet som Svenska kyrkans

församlingsoch pastoratsförbund, Sveriges kyrkliga studieförbund och Riks-

förbundet fortsätter sin verksamhet även kyrkans ungdom i ett nytt

läge. Lutherska världsförbundets svenska sektion torde däremot

komma att integreras i kyrkostyrelsen. Biskopsmötet kvarstår som

ett forum för informellt samråd mellan stiftscheferna men erhåller

inga administrativa eller beslutande uppgifter i organisationen.

Den föreslagna organisationen på riksplanet kan åskådliggöras

med följande skiss.

Svenska kyrkans framtida organisation 49

------| Kyrko- I U1. I mötet "" : skon Teologisk Besvärsl____ __u 19? leda nämnd nämnd moter

Kansli |

Kyrkostyrelsen .- . för Styrelsen Missions- svenska

ârâggäååzán

Utbildningsnämnd styrelse kyrkan i 8 led m.,ter a ° utlandet

-e

------ ------- ------- -- --

3.5 Val

Församlingarnas fullmäktige, stiftstingen och kyrkomötet skall alla utses genom val för viss tid - tre eller eventuellt fyra år.

På lokalplanet är valen redan nu direkta, och någon ändring kan

där inte komma ifråga. Stiftsting och kyrkomöte utses däremot för

närvarande genom olika former av indirekta val. Principiella skäl talar för direktval även till dessa församlingar. Arbetsgruppen har diskuterat utformningen av ett sådant system med en kyrkans valdag” omfattande samtidiga val till alla tre planen. De tekniska och administrativa problem som är förbundna med ett sådant system kan otvivelaktigt lösas, och kostnaderna blir visserligen kännbara men inte oöverstigliga. De problem som är förbundna med nomineringar och information till väljarna är emellertid svår-

lösta och inom gruppen har uttalats tvivel om de kan lösas på ett

tillfredsställande sätt. För fortsatt diskussion och övervägande skisseras därför även ett alternativ med direktval endast till för-

samlingsplanet, varvid de på lokalplanet utsedda i sin tur väljer

ledamöter i stiftsting och kyrkomöte. Även möjligheten att låta stiftstingen utse kyrkomötets ledamöter diskuteras i korthet. Un-

der remissförfarandet får denna fråga ytterligare belysas.

Ett särskilt problem är hur de kyrkomöten skall utses, som får

till uppgift att ta ställning till övergångsproblem i samband med en

relationsändring. Hithörande frågor behandlas närmare i kapitel 11.

50 Svenska kyrkans framtida organisation

3.6 Kyrkoavgift m rn

Vissa bidrag till kyrkans verksamhet kommer även i fortsättning-

en att utgå från det allmänna. Dessutom kommer avkastningen av

den kyrkliga egendomen alltjämt att stå till kyrkans förfogande. Den måste emellertid - liksom huvudsakliga fmansieringskällan hittills - av från medlemmar. utgöras bidrag kyrkans egna Grup-

pen utgår från att denna avgift fastställs genom beslut av de

representativa organen på de tre planen, riksavgiften först och

församlingsavgifterna sist. Ett förslag till uppbördssystem har utarbetats under överläggningarna. Gruppen föreslår, att principen om rikstäckning får uttryck i att en väsentlig del av statsbidragen och riksavgiften används för ekonomisk utjämning mellan församlingarna. Härtill kommer liksom hittills, att avkastningen av viss kyrklig egendom används för utjämning av kostnaderna för präst- och kyrkomusikerlöner.

3.7 Besvär

Balansen mellan kyrkans tre plan förutsätter att organen på vart

och ett av dem respekterar de gränser som dragits upp för beslutanderätten. En av de erforderliga garantiema härför utgörs av ett

besvärsförfarande för sådana fall där det ifrågasätts om någon

överskridit sin kompetens. Prövningen bör i dessa fall ankomma

på ett organ som är fristående från administrationen på alla tre

planen, och gruppen förordar därför inrättande av den särskilda besvärsnämnd som omnämnts under 3.4. Nämnden kan lämpligen sammansättas med en kvalificerad domare som ordförande och fyra ledamöter. Den bör utses för viss tid av kyrkomötet och betjänas av kyrkomötets kansli. Nämndens prövning inskränks till

att avse om beslut på församlings- och stiftsplan fattats i formellt

korrekt ordning och inom ramen för vederbörande organs behörighet. Gruppen använder termen kompetensbesvär för att beteckna den sålunda föreslagna besvärsordningen.

Beträffande åtskilliga typer av ärenden finns i dag och erfordras

även i framtiden ett besvärsinstitut konstruerat på annat sätt, där

en fullständig omprövning äger rum. För denna typ av besvär

använder gmppen termen sakbesvär. Överprövningen föreslås här

ske på stiftsplanet när det gäller beslut av lokala organ och på

riksplanet när det gäller beslut av stiftsorgan. Besvärsinstanser blir

normalt stiftsstyrelsen respektive kyrkostyrelsen. Tillgången till

Svenska kyrkans framtida organisation 51

sakbesvär bör regleras för varje särskilt fall i stadgar och andra bestämmelser, medan kompetensbesvär står öppna för alla fall där sakbesvär inte kan föras.

3.8 Ämbeten och tjänster

I samband med en relationsändring bör endast nödvändiga justeringar i nuvarande ordning for tillsättning av tjänster ske. Kyrkostyrelsen övertar de befogenheter som nu tillkommer regeringen. En översyn av ordningen for tillsättning av prästtjänster kan vän-

tas bli erforderlig men bör ankomma på kyrkans egna organ efter

relationsändringen.

4 Begravningsverksamheten

Uttrycket begravningsverksamhet används för att beskriva den verksamhet som har direkt samband med huvudmannaskapet för

allmänna begravningsplatser. Uttrycket tilläggs därmed en snäva-

re innebörd än begreppet begravningsväsende, som kan anses omfatta många skilda företeelser som har samband med omhändertagandet av stoftet från avliden. Frågan om begravningsverksamheten har under överläggning-

arna behandlats av begravningsutskottet. Utskottets övervägan-

den och förslag redovisas som bilaga till detta betänkande

4.1 Nuvarande ordning

Begravningsplats år en sammanfattande benämning på kyrkogår-

dar och andra gravområden. Det finns både allmänna och enskilda begravningsplatser. Med allmän begravningsplats förstås av församling eller annan kommun eller eljest av det allmänna anordnad begravningsplats. Enskild begravningsplats tillhör annat trossam-

fund än svenska kyrkan eller någon enskild. För anläggande av

enskild begravningsplats krävs regeringens tillstånd. Det finns drygt 3 000 allmänna begravningsplatser, medan det finns endast ett fåtal enskilda begravningsplatser.

Bestämmelser på området finns i lagen (1957:585) om jordfast-

ning mm samt i lagen (1963:537) om gravrätt mm och den med stöd därav utfärdade begravningskungörelsen (1963:540).

Huvudman för de allmänna begravningsplatserna är svenska

kyrkans församlingar och samfálligheter. Regeringen kan emellertid bestämma att borgerlig kommun skall hålla allmän begrav-

ningsplats. Så har skett i några fall, tex i Stockholms kommun.

Allmän begravningsplats skall före begagnandet invigas. Rätten att få stoft gravsatt på allmän begravningsplats är inte beroende av att den avlidne tillhörde svenska kyrkan eller visst annat trossam- SOU 1978:3, bilaga 2.

54 Begravningsverksamheten .____._g_.-_4 ,s

_ fund. Rätten är ej heller beroende av att jordfástning har ägt rum

eller att jordfästning har skett i viss ordning. Om möjligt bör den

avlidnes önskan rörande jordfästning och gravsättning iakttas av den som ombesörjer begravningen. Inget får förekomma som stri-

der mot förrättningens helgd och allvarliga innebörd.

Begravningsplats åtnjuter särskilt lagligt skydd. Begravnings-

plats får tex inte utmätas eller intecknas eller utan länsstyrelsens tillstånd överlåtas eller användas för annat ändamål. Begravningsplats skall hållas i ordnat och värdigt skick. Den helgd skall iakttas som tillkommer de dödas vilorum. När visst område av

allmän begravningsplats upplåtes för jordande av avlidens stoft

eller förvaring av avlidens aska uppkommer s k gravrätt.

4.2 Utgångspunkter för arbetet

1968 års beredning om stat och kyrka föreslog att huvudmannaskapet för allmänna begravningsplatser skulle överföras från församlingarna till de borgerliga primärkommunerna. Enligt beredningen var det nödvändigt med ett ingående förberedelsearbete

innan reformen genomfördes. Utgångspunkten för detta arbete

borde vara att kommunerna själva fick avgöra hur de skulle full-

göra sina förpliktelser. I fråga om de i bruk varande, av församling

förvaltade begravningsplatserna pekade beredningen bl a på möj-

ligheten för kommun att ingå avtal med en eller flera församlingar

att mot ersättning fortsätta förvaltningen.

Åtskilliga remissinstanser var positivt inställda till beredningens

förslag. Flera länsstyrelser, omkring hälften av de hörda kommu-

nerna samt de flesta instanser som hade anknytning till svenska kyrkan var däremot kritiskt inställda. De förordade ofta ytterligare utredning innan beslut fattades. Bland synpunkter som fram-

fördes var farhågor för centralisering och försämrad service. Flera

remissinstanser framhöll vikten av att församlingarna vid ett över-

förande av huvudmannaskapet fick möjlighet eller rätt att handha

förvaltningen av begravningsplatserna, särskilt sådana belägna i

anslutning till kyrka. Vid de inledande överläggningarna uttalades från statens sida

att utgångspunkten för arbetet måste vara att huvudmannaskapet

för de allmänna begravningsplatsema i enlighet med beredningens förslag förs över till kommunerna. En annan sak var emellertid hur beredningens förslag skulle förverkligas. Med hänvisning till vad

remissinstansema hade uttalat ansåg de statliga deltagarna att stor

Begravningsverksamheten 55

hänsyn borde tas till det önskemål som man inom kyrkan kan ha att också i framtiden få svara för det praktiska handhavandet av begravningsplatsernas skötsel och förvaltning. Med utgångspunkt i det sagda enades deltagarna i överläggning-

arna om att pröva en ordning, enligt vilken huvudmannaskapet

skulle föras över till kommunerna. Samtidigt skulle emellertid församlingar och samfälligheter ges rätt att mot ersättning från

kommunerna faktiskt fortsätta. att förvalta begravningsplatser,

som de vid övergångstillfállet har hand om.

4.3 Grundläggande frågor

Den lösning som har undersökts vid överläggningama skiljer sig på en avgörande punkt från det förslag som lades fram av 1968 års beredning om stat och kyrka. Församlingar och samfálligheter skall inte endast beredas möjlighet att efter lokala överenskommelser få fortsätta med förvaltningen av allmänna begravningsplatser. De skall i viss utsträckning även garanteras förvaltningsuppgifter. Svenska kyrkans församlingar och samfálligheter skall alltså själva få bestämma om de även i fortsättningen skall fullgöra vissa förvaltningsuppgifter, när huvudmannaskapet för de allmänna begravningsplatserna förs över till borgerliga kommuner. Om en församling eller samfallighet väljer att åtaga sig fortsatt förvaltning, en lösning som deltagarna kallar förvaltningsmodellen, uppkommer olika frågor om hur åtagandet skall fungera rent praktiskt i administrativt och ekonomiskt hänseende. Om församling eller samfállighet inte önskar åtaga sig fortsatt förvaltning av allmän begravningsplats övertas förvaltningen av kommunen. Det har inte legat inom uppdraget att vid överläggningama gå in på frågan hur kommunerna inom ramen för sin kompetens skall fullgöra sina åligganden. Däremot har för sådana fall diskuterats olika praktiska och ekonomiska frågor. De begravningsplatser för vilka borgerlig kommun redan är huvudman berörs iprincip inte av överläggningarna. Församlingarna och samfälligheterna skall inte garanteras förvaltningsuppgifter när det gäller dessa begravningsplatser. Frågor om enskilda begravningsplatser har inte heller behandlats under överläggningarna. Deltagarna utgår från att det också i framtiden skall vara möjligt att inrätta enskild begravningsplats under de förutsättningar som gäller i dag.

56 Begravningsverksamheten

Jordfástning i svenska kyrkans ordning utgör en inomkyrklig

angelägenhet. Ansvaret härför skall alltså inte åvila kommunerna såsom huvudmän för begravningsverksamheten.

Av det tidigare anförda framgår att vid förvaltningsmodellen

uppkommer olika frågor som måste ytterligare belysas och över-

vägas. En huvudfråga år att ange den närmare innebörden av ett

kommunalt huvudmannaskap, när förvaltningen handhas av för-

samlingar och samfálligheter. Vidare måste övervägas vad försam-

lingarnas och samfálligheternas förvaltning konkret kommer att

innebära. Nära samband härmed har frågan om hur samarbetet

mellan kommun och församling eller samfállighet skall utformas.

Ett stort spörsmål är den ekonomiska reglering, som måste

komma till stånd vid ett ändrat huvudmannaskap. Det viktigaste

härvidlag är att finna normer för den ersättning som skall utgå till församlingar och samfálligheter när de svarar för förvaltningen av

allmänna begravningsplatser. En hithörande fråga avser de fonder

och lån, som rör begravningsverksamheten.

4.4 Huvudmannaskap och förvaltning

4.4.1 Huvudmannaskapet

Vid överförande av huvudmannaskapet för allmänna begravnings-

platser till kommunerna bör omfattningen av de åligganden som är

förenade med ett sådant huvudmannaskap i princip inte ändras.

Den nye huvudmannen träder i den nuvarandes ställe. Kommunerna övertar sålunda det administrativa, ekonomiska och rättsliga ansvar, som för närvarande åvilar församlingar och samfällig-

heter. Ansvaret att hålla allmänna begravningsplatser med erfor-

derligt antal gravplatser kommer alltså att vila på de borgerliga

kommunerna. Dessa har att tillse att begravningsplatserna utformas och vårdas på ett sätt som överensstämmer med gällande bestämmelser samt att svara för de ekonomiska förutsättningarna för begravningsverksamheten. Deltagarna i överläggningarna utgår från att flertalet församlingar och samfálligheter önskar utnyttja möjligheten att åtaga sig

förvaltningsuppgifter. Församling eller samfallighet som önskar

åtaga sig förvaltningsuppgifter måste av praktiska skäl tillkännage

detta någon tid före genomförandet. Det föreslås att anmäian sker senast ett år innan reformen träder i kraft. När det gäller begravningsplatser som anläggs efter huvudman-

Begravningsverksamheten 57

naskapets överförande till de borgerliga kommunerna ankommer det på de nya huvudmännen att själva avgöra hur förvaltningen skall ordnas. Förvaltningen kan anordnas i kommunens egen regi eller efter överenskommelse med församling eller samfállighet uppdras åt denna. l sistnämnda fall får överenskommelsen omfatta de villkor som skall gälla vid förvaltningen. Vid förvaltningsmodellen kommer en stor del av de uppgifter

som ingår i huvudmannaskapet att skötas av församlingar och

samfalligheter. Såsom huvudman har kommunen dock det övergripande ansvaret för att verksamheten bedrivs i föreskrivna former och uppfyller de krav som ställs.

4.4.2 Förvaltningen Under överläggningarna har övervägts vilka slag av allmänna be-

gravningsplatser som församlingar och samfálligheter fortsätt-

ningsvis skall ha möjlighet att förvalta. Församlingarnas och sam-

fálligheternas intresse härav kan antas i särskilt hög grad vara

knutet till kyrkogårdarna. Deltagarna föreslår emellertid att möj-

lighet skall finnas för församlingar och samfálligheter att förvalta

inte bara kyrkogårdar utan även friliggande begravningsplatser.

Likaså föreslås att förvaltningen skall kunna omfatta begravnings-

platser som anläggs efter tidpunkten för ändringen av huvudman-

naskapet. Den garanti för fortsatt förvaltning, som det här är fråga

om, föreslås däremot gälla endast de begravningsplatser som re-

dan förvaltas av församlingar och samfálligheter vid tidpunkten

för huvudmannaskapsändringen.

I det föregående har talats om förvaltningsuppgifter, som skall

tillkomma församlingar och samfálligheter, utan att uppgifternas omfattning har preciserats. När det gäller frågan om vilka förvalt-

ningsuppgifter som skall tillkomma församling eller samfallighet

enligt förvaltningsmodellen har deltagarna i sina diskussioner skilt mellan faktisk och rättslig förvaltning av begravningsplats.

Till den faktiska förvaltningen hör alla de praktiska och administ-

rativa åtgärder som har direkt samband med verksamheten på

en begravningsplats. Sålunda räknas hit vård av begravningsplat-

sen med tillhörande byggnader och anläggningar samt all den verksamhet som rör de enskilda gravplatserna. Vidare omfattar

den faktiska förvaltningen ansvaret för den personal som behövs

för verksamheten. Anskaffande och underhåll av inventarier och

förbrukningsmateriel hör även hit. Till den faktiska förvaltningen

58 Begravningsverksamheten SOU |978:1

räknas också ombesörjande av transporter inom begravningsplatsen, bisättning, kremering och gravsättning.

Deltagarna har utgått från att församlingar och samfálligheter

skall ha hand om den faktiska förvaltningen såsom den nu har beskrivits. Vid förvaltningen måste församlingar och samfällighe-

ter iaktta de föreskrifter som gäller i fråga om huvudmannens an-

svar. Inom ramen för gällande bestämmelser och ekonomiska förutsättningar kommer församlingar och samfälligheter att ha fri-

het att gestalta verksamheten på sätt som de finner lämpligt.

Den rättsliga förvaltningen omfattar myndighetsutövning enligt gravrättslagen och begravningskungörelsen. Denna består i att

tex besluta om upplåtelse av gravrätt eller förverkande av grav-

rätt.

Under överläggningarna har ingående diskuterats om försam-

lingar och samfálligheter skall tilläggas även den rättsliga förvalt-

ningen. Deltagarna har enats om att föreslå en lösning, som inne-

bär att den rättsliga förvaltningen formellt ligger hos kommunen som huvudman för verksamheten. Kommunen skall emellertid ha

möjlighet att delegera beslutanderätten till församling eller samfäl-

lighet. När församling eller samfällighet är garanterad förvalt-

ningsuppdrag föreslås de dessutom ha rätt att få beslutanderätten

delegerad. Av att församling och

delegationen följer samfällighet

fattar beslut i kommunens namn.

Den angivna ordningen innebär att församlingar och samfällig-

heter genom delegation från kommunen skall kunna fatta beslut i

ärenden nära förknippade med den löpande verksamheten på be-

gravningsplatsen. Det är i huvudsak fråga om beslut som rör

- och överlåtelse

upplåtelse, förnyelse av gravrätt,

- medgivande eller vägran till gravsättning och avgörande av tvist om gravsättning, - förverkande av gravrätt, -

godkännande av gravvård och medgivande att bortföra gravvård

samt - tillstånd till flyttning av gravsatt stoft eller aska.

Församlings eller samfállighets beslut i ärende angående grav-

rätt föreslås liksom nu kunna överklagas genom besvär hos länsstyrelsen.

Genom att huvudmannaskapet kommer att ligga hos kommunen

får denna ett ansvar för att de kommunala likställighets- och självkostnadsprinciperna blir tillgodosedda. Genom det ekonomiska ansvar kommunen kommer att få har kommunen också ett

intresse av att tilldelas inflytande över kostnadspåverkande åtgär-

Begravningsverksamheten 59

der av såväl faktisk som rättslig natur. När församling och samfällighet har rätt till förvaltning föreslås därför att kommunen genom reglemente skall dra upp vissa riktlinjer för verksamheten. Det föreslås att i reglementet tas in generella bestämmelser om villkor

för upplåtelse av gravrätt, för gravsättning och för vård av grav-

plats samt allmänna föreskrifter om gravvård och andra anordning-

ar på gravplats.

4.4.3 Samarbete

Vid förvaltningsmodellen kommer ett antal frågor att kräva nära

kontakt mellan kommun och församling eller samfallighet. l kommuner med flera begravningsenheter kommer dessutom en samordning av verksamheten att behöva ske. Deltagarna har övervägt formerna för detta samarbete och därvid kommit fram till att samarbetet inte bör formaliseras. Överenskommelse om utformningen av samarbetet får i stället träffas mellan kommun och församlingar och samfálligheter. Även om deltagarna sålunda inte har velat formalisera samarbetet, har ändå förutsätts att i varje

kommun någon lämplig samarbetsform kommer till stånd.

Kommunen kommer att ha det övergripande ansvaret för att begravningsverksamheten bedrivs i föreskrivna former och uppfyller de krav som ställs. Eventuella brister rörande förvalt-

ningen av begravningsplatser bör kunna lösas genom överens-

kommelse mellan kommunen och begravningsplatsens förvaltare.

Det kan ibland tänkas vara lämpligt att ta upp sådana frågor i ett

samarbetsorgan. För den händelse man undantagsvis inte skulle kunna enas kan

det finnas behov av en särskild ordning för att lösa frågan. Delta-

garna har tänkt sig att kommunen under vissa förutsättningar skall

kunna överta förvaltningen. Vad som avses är sådana speciella

fall som att församling eller samfällighet, som är tillförsäkrad förvaltningsuppgifter, bryter mot lag, i väsentlig mån åsidosätter

givna föreskrifter eller på annat sätt grovt åsidosätter sina skyldig-

heter vid förvaltningen. Uppstår tvist i frågan bör den kunna hän-

skjutas till utomstående organ för avgörande. Deltagarna föreslår att länsstyrelsen, med hänsyn till dess ställning som tillsynsmyndighet över allmänna begravningsplatser, får avgöra sådan tvist.

60 Begravningsverksamheten

4.5 Ekonomisk reglering

Vid överförande av huvudmannaskapet för de allmänna begravningsplatserna till kommunerna kommer det ekonomiska ansvaret

för verksamheten att vila på kommunerna. De utgifter som är

förenade med begravningsverksamheten kommer sålunda inte att

belasta församlingarna och samfalligheterna utan i stället kommunerna. Församlingarnas och samfälligheternas behov av avgifter från medlemmarna kommer därmed att minska. Kommunerna kan å andra sidan behöva öka den kommunala utdebiteringen. För den enskilde medborgaren bör reformen i princip inte medföra ökade kostnader. I samband med överförandet av huvudmannaskapet för begravningsverksamheten måste en ekonomisk reglering mellan de förutvarande och de nya huvudmännen komma till stånd. Den

ekonomiska regleringen rymmer en rad problem. En huvudfråga

är ersättning till församlingar och samfálligheter, när de svarar för förvaltningen av allmänna begravningsplatser. En annan viktig fråga avser de fonder och lån, som rör begravningsverksamheten. Kommunernas ekonomiska ansvar omfattar både att lämna ersättning till församlingar och samfälligheter för kostnader i den

verksamheten och för kapitalutgifter, som har samband löpande

med investeringar. Deltagarna i överläggningarna har ansett att

dessa båda frågor inte kan lösas på samma sätt.

4.5.1 Driftersättning

Deltagarna har prövat olika lösningar när det gäller ersättningsfrå-

har enats om att föreslå ett ersättningssystem, som är gan och individuellt anpassat till varje församling och samfállighet. Syste-

met ger i princip kostnadstäckning för driftkostnader och smärre

investeringar. Mera betydande investeringar kan däremot inte passas in i systemet. Förslaget innebär i korthet följande. Ersättning för förvalt-

ningen fastställs för varje begravningsenhet genom ett individuellt

förfarande vid Övergångstillfället. Till grund för beräkning av er-

sättningen läggs de faktiska bruttodriftkostnaderna kompletterade med vissa Det framräknade beloppet blir

investeringskostnader.

norrnerande för framtida ersättningar. Årlig uppräkning av ersätt-

ningen sker med ledning av centralt givna anvisningar. Revidering av ersättningen förekommer dessutom med vissa tidsintervaller.

i Begravningsverksamheten 61

l

Det föreslagna ersättningssystemet grundas på bruttodriftkost-

naderna och förutsätter sålunda inte att intäkterna för begravningsverksamheten beräknas. I stället gottskrivs kommunerna de faktiska intäkterna i verksamheten. Härigenom undviker man den

felkälla som kan uppkomma genom svårigheterna att på förhand

beräkna storleken av de årliga intäkterna. Tekniken är möjlig genom att kommunerna får inflytande över avgifts- och taxepolitik. Vid ersättningens bestämmande måste en enhetlig bedömning göras av vilka kostnader som skall ersättas. I det föregående har deltagarna framhållit att begravningsverksamheten omfattar de olika åtgärder som har direkt samband med huvudmannaskapet

för allmänna begravningsplatser. Sålunda räknas hit vård av be-

gravningsplatsen med särskilt tillhörande byggnader samt anskaffande och underhåll av inventarier och sådan förbrukningsmateriel som är nödvändig för verksamheten. Vidare räknas hit den verksamhet som rör omhändertagande av stoft, dvs transporter inom begravningsplatsen, bisättning och gravsättning samt all verksamhet som rör gravplatserna. De kostnader som skall ersättas är sålunda samtliga de kostnader som har ett direkt samband med huvudmannaskapet för allmänna begravningsplatser och som in-

går i huvudmannens åligganden. Även om det inte kan anses som

en huvudmannens skyldighet att uppföra och driva krematorium,

måste emellertid ansvaret för denna verksamhet övergå på den nye huvudmannen i de fall när församling eller samfällighet redan \

har påtagit sig denna uppgift.

Utöver det obligatoriska ansvar församlingar och samfálligheter nu har, kan de inom ramen för sin kompetens ha vidgat sina

åtaganden till att omfatta även andra åtgärder med anknytning till

begravningsverksamheten. Sålunda kan en församling eller sam-

fällighet ha åtagit sig tex att bekosta transporter till begravnings-

plats. Sådan frivilligt utbyggd verksamhet bör enligt deltagarnas

mening inte omfattas av den ersättning som obligatoriskt skall

utgå från den nye huvudmannen. Det bör emellertid ligga på

kommunerna att avgöra om de vill överta ansvaret för denna verksamhet.

Av det tidigare anförda framgår, att kostnader för smärre inves-

teringar bör ingå i den årliga driftersättningen. Det är fråga om

sådana i förhållande till begravningsverksamhetens omslutning smärre utgifter, som har nära samband med den löpande förvalt-

ningen. Vad som främst åsyftas är årligen återkommande inköp

av maskiner och andra inventarier. Församlingar och samfällig-

,Begravningsverksamheten

heter blir, genom det föreslagna ersättningssystemet, redan från början garanterade en viss ersättning för dessa utgifter. av de kostnader som kommu- I syfte att underlätta beräkningen nen skall utge till församling eller samfállighet bör dessa i god tid före överförandet av huvudmannaskapet i mån av möjlighet införa ett redovisningssystem, där alla kostnader för begravningsverksamheten särredovisas. Man bör i detta sammanhang fördela de for och andra verksamhetsgrenar

begravningsverksamheten

administrations- och lönekostnaderna. gemensamma

Till ledning för beräkning av den driftersättning som skall utgå

vid bör församlingarnas och samfälligheternas

övergången ligga

bokslut för Deltagarna föreslår att de

begravningsverksamheten.

tre senaste tillgängliga boksluten före reformens genomförande väljs som underlag för beräkning av den driftersättning som skall utgå. På grund av det angivna beräkningsunderlaget framräknas den för driftkostnaderna. Det resultat som fram-

årliga ersättningen

kommer vid skall naturligtvis godkännas av både beräkningen kommun och församling eller samfällighet. Det kan tänkas att storlek. För parterna i något fall inte kan enas om ersättningens

sådant fall framstår det som naturligt att Svenska kommunförbun-

det och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund träder

in. Om enighet därvid inte kan uppnås föreslås att ersättnings-

frågan hänskjuts till avgörande av skiljemän. Den redovisade metoden med en vid övergångstillfallet bestämd

årlig driftersättning, som skall vara normgivande för framtiden, förutsätter att hänsyn kan tas till ärliga pris- och löneökningar. Deltagarna föreslår att Svenska kommunförbundet och Sven-

ska kyrkans församlings- och pastoratsförbund gemensamt varje

år ger ut rekommendationer om hur uppräkning av ersättningen

skall ske.

I det föregående har framhållits att den ersättning för driftkost-

nader, som bestäms vid övergångstillfállet, skall vara normgivan-

de för framtida ersättningar. Periodisk revidering av den utgående

kan ändå bli nödvändig. Orsaken härtill kan vara att ersättningen i det enskilda fallet slår fel till följd av

den ärliga uppräkningen lokala förhållanden. Vidare kan också volymförändring av be-

behöva beaktas. Angivna förlållanden

gravningsverksamheten föranleder deltagarna att föreslå en periodisk revidering av ersätt-

mellan revideringarna bör avgöras från fall

ningen. Tidsperioden

till men bör inte understiga tre år. Revidering skall kunna fall, av såväl kommun som församling eller samfälligiet.

påkallas

Begravningsverksamheten 63

4.5.2 Intäkter

Enligt deltagarnas förslag skall bruttodriftkostnaderna ligga till grund för den ersättning som skall utgå. Frågan om hur intäkterna skall behandlas kan lösas på olika sätt. Deltagarna anser att kommun och församling eller samfällighet får komma överens om en lämplig ordning. Vägledande bör vara att ingen onödig administration tillskapas. Detta innebär att i normalfallet bör församlingen ha hand om debiteringsförfarandet. Vad gäller redovisningen av intäkterna kan olika alternativ tänkas. lnflutna intäkter kan antingen periodvis inlevereras till kommunen eller periodvis avräknas mot den ersättning som skall utgå. Oavsett vilket redovisningssystem som föredras bör intäkterna redovisas skilda från församlingens och samfällighetens övriga intäkter. Underlaget för intäktsredovisningen måste finnas tillgängligt för kommunen.

4.5.3 Kapitalutgzfter och kapitalinkomster

Utgifter för investeringar som avser markförvärv, anläggningsarbeten på begravningsplats, nybyggnader, ombyggnader och genomgripande förnyelse av maskinparken kan inte på förhand beräknas med någon större säkerhet. Kommunernas ekonomiska ansvar för utgifter av detta slag kan därför inte i bestämförväg mas enligt något system som svarar mot det som har föreslagits när det gäller driftkostnaderna. Den lösning som får väljas är att församlingar och samfálligheter begär anslag för de här ifrågavarande kapitalutgifterna. Kommunernas prövning får ske mot bakgrund av det ansvar som huvudmannaskapet innebär. För att kommunerna skall kunna planera för framtida inom investeringar begravningsverksamheten fordras, att församlingar och samfälligheter löpande redovisar investeringsbehovet för en längre tidsperiod. Vid ett ändrat huvudmannaskap för begravningsverksamheten skall kommunerna bekosta investeringar. I konsekvens härmed bör kommunerna tillföras inkomster från av maskiner försäljning och annan lös egendom. Detta bör gälla även om den försålda egendomen har anskaffats före huvudmannaskapets överforande till de borgerliga kommunerna.

64 Begravningsverksamheten

4.5.4 Fonder och lån m m Församlingar och samfálligheter förvaltar idag olika fonder. De fonder som rör hela församlingens eller samfallighetens verksamhet, föreslås bli fördelade mellan kommun och respektive försam-

ling eller samfällighet. Som fördelningsgrund bör användas be-

andel av bruttodriftkostnaderna. När det

gravningsverksamhetens

däremot gäller fonder för särskilda ändamål, får ändamålet vara avgörande för hur man skall förfara. Rör ändamålet begravningsverksamheten föreslås att fonden överförs till kommunen. Församlingarna eller samfálligheterna kan i vissa fall ha tagit upp lån för investeringar. Ansvaret för lån som hänför sig till

begravningsverksamheten skall enligt deltagarnas mening övertas

av kommunen i samband med Övergången. Härigenom kommer

kommunen direkt att ansvara för dessa lån gentemot långivarna. Församlingar och samfalligheter kan ha åtagit sig skötsel av under all framtid eller för begränsad tid. De för skötseln grav inbetalade medlen mycket ringa avkastning, som ger i allmänhet oftast inte täcker de årliga allt större skötselkostnaderna. Vid

överförandet av huvudmannaskapet till de borgerliga kommuner-

na kommer tidigare gjorda åtaganden att kvarstå. Deltagarna föreslår att behållna medel för överförs till den nye

skötselåtaganden

huvudmannen.

4.6 Lagreglering

Grundläggande bestämmelser om begravningsverksamheten finns

i jordfástningslagen samt i gravrättslagen och den med stöd därav

utfärdade Jordfästningslagen innehåller

begravningskungörelsen. dels en avdelning med allmänna bestämmelser om jordfastning

och gravsättning, dels en avdelning med särskilda bestämmelser

om jordfástning inom svenska kyrkan. Den senare avdelningen är av kyrkolags natur. Efter ändrade relationer mellan staten och kommer den kyrkliga jordfästningen att utgöra en inomkyrkan

kyrklig angelägenhet, som inte skall bli föremål för reglering i lag

eller i annan författning. De bestämmelser som kan behövas om jordfástning i svenska kyrkans ordning får kyrkan sålunda själv utfärda som interna regler. för som deltagarna före-

Den ordning begravningsverksamheten,

slår, medför att gravrättslagen måste ändras. Framtida lagbe-

stämmelser på området måste innehålla regler om det borgerligt

Begravningsverksamheten

kommunala huvudmannaskapet och om möjligheten för församlingar och samfalligheter till förvaltning av allmänna begravningsplatser. Den garanti för fortsatt förvaltning, som skall tillkomma församlingar och samfálligheter, bör också lagfästas. Deltagarna anser att de bestämmelser rörande begravning, begravningsplatser och gravrätt, som efter ändrade relationer mellan staten och kyrkan skall regleras i lag, bör sammanföras i en och samma författning, förslagsvis kallad begravningslag. Till denna behövs vissa Övergångsbestämmelser. Liksom nu bör det finnas av regeringen utfärdade tillämpningsföreskrifter till lagen.

4.7 Särskilda

frågor

Den föregående framställningen har inriktats på de huvudproblem, som är en direkt följd av den modell till ändrat huvudmannaskap, som deltagarna har haft att överväga. Den lösning som föreslås aktualiserar emellertid en del andra vill frågor. Deltagarna i detta sammanhang kort belysa några sådana frågor. I de fall församling eller samfallighet vid övergångstillfállet inte önskar fortsätta förvaltningen av måste kommubegravningsplats nen överta forvaltningsuppgifterna. Om kommunen förvaltar kyrkogård, måste särskilda hänsyn tas till de intressen församlingen kan ha. Sålunda kan tex åtgärder som påverkar miljön eller som inte är förenliga med den kyrkliga verksamheten inte få vidtas utan att församlingens synpunkter eller samtycke har inhämtats. Även i andra praktiska frågor måste intressen beförsamlingens aktas. Det blir därför även här med ett samarbete nödvändigt mellan kommun och församling.

Äganderätten till kyrkogårdar och andra vid övergångstillfället

befintliga allmänna begravningsplatser kommer inte att beröras av det ändrade huvudmannaskapet. Allmänna begravningsplatser skall idag före begagnandet invigas. Efter ändrade relationer mellan staten och kyrkan kommer invigningsakten att utgöra en inomkyrklig angelägenhet. Bestämmelser från samhällets sida om skall därför inte invigning längre ges. Deltagarna förutsätter emellertid att svenska kyrkan i samband med anordnandet av nya allmänna begravningsplatser skall beredas möjlighet till invigning. Uppenbart är att alla som så

önskar även i framtiden skall garanteras möjlighet att få vila i vigd

jord i enlighet med det kristna begravningsskicket. Samtidigt bör emellertid tillbörlig hänsyn tas till dem, som inte önskar vila i jord invigd i svenska kyrkans ordning.

66 Begravningsverksamheten

4.8 Genomförande Deltagarna anser att överförandet av huvudmannaskapet för begravningsverksamheten till kommunerna bör genomföras i samband med att de nuvarande relationerna mellan staten och kyrkan ändras.

Under tiden mellan principbeslut och genomförande av huvud-

mannaskapsändringen kommer ett detaljbetonat förberedelsearbe-

te att bli nödvändigt. Arbete kommer att behöva ske på central nivå genom statens försorg, men även genom insatser av Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans forsamlings- och pastoratsförbund. På lokal nivå kommer dessutom att behövas ett förberedelsearbete av kommuner samt församlingar och samfälligheter.

5 Den

kyrkliga egendomen

Med kyrklig egendom menas sådana formögenhetstillgångar av

fast och lös natur, som med olika rättsgrund disponeras av svenska kyrkan med dess församlingar eller av andra till svenska

kyrkan knutna organ. Under överläggningama har frågor om den

kyrkliga egendomen behandlats av egendomsutskottet. Utskottets överväganden och förslag redovisas i bilaga till detta betänkande?

5. 1 Nuvarande ordning

5.1.1 Olika slag av kyrklig egendom

En del av den kyrkliga egendomen är sedan gammalt underkastad

särskilda rättsregler till skydd för intresset att tillgångarna bevaras

och används för de ändamål, vartill de ursprungligen varit avsedda. Denna egendom brukar kallas specialreglerad kyrklig egendom. Hit hör den kyrkliga jorden med tillhörande byggnader och lös egendom av olika slag. Till den fasta egendomen hör tex

församlingskyrkor och domkyrkor, kyrkogårdar, prästgårdar, lö-

neboställen och kyrkofondsfastigheter. Den lösa egendomen utgörs bla av inventarier i kyrkor samt vissa fonderade medel och kassor. Utöver den nu angivna kyrkliga egendomen finns andra förmö-

genhetstillgångar, som på skilda sätt är knutna till den kyrkliga

verksamheten. Främst märks den församlingskommunala egendomen. För en del av denna egendom, såsom för sentida kyrkor

och begravningsplatser, gäller specialreglering. Den övriga för-

samlingskommunala egendomen, fri församlingskommunal egen-

dom, förvaltas och disponeras enligt vanliga kommunalrättsliga regler.

Bland den kyrkliga egendomen märks ytterligare en typ, nämli-

gen fri stiftelse- och föreningsegendom. Denna egendom tjänar SOU 1978:3, bilaga 3.

68 ,Den kyrkliga egendomen

skilda ändamål inom kyrkans fria verksamhet. Egendomen har ofta tillförts kyrkan genom donationer eller insamlingar och bildar

såsom stiftelse- eller föreningsegendom självständiga förmögen-

hetsmassor. Den angivna uppdelningen av den kyrkliga egendomen har samband med egendomens ursprung och den rättsliga reglering, En annan är som gäller beträffande egendomen. indelningsgrund av ekonomisk natur. Man brukar sålunda skilja mellan den kyrkli-

ga finansförmögenheten och den kyrkliga förvaltningsförmögen-

heten. Finansförmögenheten utgörs av egendom som normalt ger

avkastning, tex löneboställen. Förvaltningsförmögenheten är

som främst tjänar kyrkan genom sitt bruksvärde, såsom egendom kyrkor och församlingshem.

5.1.2 Den specialreglerade kyrkliga egendomen

De rättsliga förhållandena beträffande specialreglerad kyrklig jord

är mycket komplicerade. Äganderätten till en del av jorden anses

tillkomma staten, medan merparten ägs av församlingskyrkorna,

uppfattade som stiftelser, eller av andra kyrkliga subjekt. Det är

ibland oklart vilket kyrkligt subjekt som är ägare. Lagfartsförhål-

landena ger i allmänhet ingen ledning, bl a därför att den kyrkliga jorden till största delen inte har varit föremål för lagfart. Förfoganderätten över egendomen och förvaltningen av egen-

domen är i allmänhet inte beroende av frågan vem äganderätten i

kan tänkas tillkomma. Exempelvis kan ett

privaträttslig mening

löneboställe förvaltas av pastoratet, som tillgodogör sig avkastningen för prästens avlöning, oavsett om bostället tillhör staten,

kyrkostiftelse eller församling.

Beträffande förvaltning, disposition och kontroll över den specialreglerade kyrkliga egendomen, och då särskilt den kyrkliga jorden, gäller ett invecklat system av rättsregler. Grundläggande finns i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord och regler lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader.

5.2 för arbetet

Utgångspunkter

1968 års beredning om stat och kyrka föreslog att svenska kyrkan även efter liksom hittills skulle ha till

en relationsändring tillgång den kyrkliga egendomen. Därmed avsåg beredningen att svenska

Den kyrkliga egendomen 69

kyrkan på samma sätt som nu skulle disponera över kyrkor och

övriga tillgångar för den verksamhet till vilken egendomen är

ändamålsbestämd. Någon förändring av gällande äganderättsför-

hållanden ansågs inte nödvändig.

Intresset av att tillgångarna bibehölls och användes för kyrkligt

ändamål borde enligt beredningen skyddas genom lagstiftning. Det kunde diskuteras om härutöver behövdes vissa yttersta garantier

för att egendomen - om ändamålen på grund av framtida ej förut-

sebara förändringar inte längre existerar - skulle kunna tillföras det kollektiv som ursprungligen varit kyrkans territoriella under-

lag, nämligen kommunen. Enligt beredningens mening förelåg en

sådan situation dock inte så länge svenska kyrkan hade sin territoriella försarnlingskaraktär och sin folkkyrkostruktur. Det övervägande antalet remissinstanser som yttrade sig i

egendomsfrågan var kritiskt inställda till beredningens förslag.

Kritiken följde olika linjer. En huvudinvändning var att svenska kyrkan eller dess organ borde ha tillförsäkrats full äganderätt antingen till all den egendom som den förfogar över eller till vissa slag av denna egendom. Ibland uttrycktes en kritisk inställ-

ning till beredningens syn på äganderättsproblemet och förordades

att de nya rättssubjekten skulle få samma rätt till egendomen som nuvarande församlingar. En del remissinstanser hävdade att äganderätten till den kyrkliga egendomen borde klarläggas eller fastställas före ett

principbeslut i egendomsfrågan. Även andra skäl anfördes. Det framhölls

sålunda att de av beredningen antagna förutsättningarna för kyr-

kans till - territoriell

tillgång egendomen församlingskaraktär,

- inte hade närmare Inte heller folkkyrkostruktur preciserats. hade beredningen angivit av vem det skulle konstateras, om dessa

förutsättningar inte uppfylldes, eller hur det i så fall skulle förfaras

med egendomen. Riktlinjer för förvaltningen av egendomen saknades också. Ytterligare hävdades att förslaget var behäftat med så stora oklarheter att det inte kunde läggas till grund för ett

principbeslut i egendomsfrågan.

Vid de inledande äverläggningarna kunde konstateras att den närmare innebörden av beredningens förslag behövde övervägas. Målet borde därvid vara att kyrkan i ett fritt läge skall ha samma

möjligheter som i nuläget att utnyttja den kyrkliga egendomen.

Deltagarna i överläggningarna ansåg det ofrånkomligt att åtmins-

tone i någon utsträckning gå igenom egendomen och diskutera sig

fram till en från skilda synpunkter lämplig ordning.

70 Den kyrkliga egendomen

5.3 överväganden

Av det anförda framgår att det för deltagarna i överläggningama

gällt att finna de rättsliga formerna för att den kyrkliga egendomen liksom nu skall stå till svenska kyrkans förfogande. Målet är att den lösning som tas fram tryggar egendomens bestånd för avsedda ändamål, slår vakt om kulturhistoriska värden och medger att den kyrkliga fmansförmögenheten utnyttjas rationellt. Det förslag för svenska som har utarbetill organisation kyrkan tats av de kyrkliga företrädarna innebär att kyrkan blir demo-

kratiskt uppbyggd med ett representativt beslutande organ på

varje plan. Redan däri ligger en betydelsefull garanti för egendomens bestånd. Deltagarna räknar med att samhällets och den framtida kyrkans intresse att skydda och bevara kulturhistoriskt värdefull egendom kommer att i allt väsentligt sammanfalla.

5.3.1 Den samt den fria

fria församlingskommunala egendomen

stiftelse- och föreningsegendomen

Deltagarna i överläggningama förutsätter att den fria församlingskommunala egendomen kommer att förbli de framtida försam-

lingamas och samfálligheternas egendom och att någon bestående

författningsreglering för denna egendom inte är påkallad. De reg-

ler, som kan behövas om egendomens förvaltning, får meddelas som inomkyrkliga bestämmelser. Det kan emellertid behövas vissa författningsbestämmelser rörande själva övertagandet av den fria församlingskommunala egendomen. I författning kan också

behöva regleras vissa särskilda frågor, tex frågan om ansvaret för

församlingarnas skulder. Dessa frågor är av övergångsnatur och

tas upp till särskild behandling i kapitel 10.

Den fria stiftelse- och föreningsegendomen anses inte kräva

särskild författningsreglering vid en relationsändring. I visnågon

sa fall kan stiftelsebestämmelser behöva ändras genom permutation. I övrigt berörs inte denna egendom av relationsändringen.

5.3.2 Stiftelsebildning för den specialreglerade egendomen

I om den kyrkliga egendomen är de befo-

fråga specialreglerade

genheter som normalt tillkommer en ägare avsevärt inskränkta.

Äganderättsfrågan har därigenom mindre intresse än frågan vem

som förvaltar egendomen och äger förfoga över den. Frågan om

äganderätten till den specialreglerade kan ändå inte

egendomen

Den kyrkliga egendomen 71

lämnas obeaktad. Från praktiska synpunkter måste det oklara rättsläge, som gäller beträffande en del av egendomen,

på något

sätt klaras ut, om det vid ändrade relationer mellan staten och kyrkan skall vara möjligt att utnyttja egendomen rationellt och

tillgodose allmänna krav på rättstrygghet och god ordning. Det är

angeläget att lagfart meddelas på all kyrklig jord och att detta sker

efter enhetliga linjer. Äganderätten till varje enskild fastighet bör

sålunda tilläggas ett bestämt rättssubjekt, som kan erhålla lagfart

på fastigheten. Det är alltså främst från denna synpunkt som

äganderättsfrågan är av betydelse.

När det gäller att finna de rättsliga formerna för kyrkans framtida disposition över den specialreglerade egendomen träder i för-

grunden frågan om hur förvaltningen av egendomen är anordnad

och den därmed sammanhängande frågan om förfogandet över

egendomen. Förvaltningen av egendomen präglas av en detaljerad

forfattningsreglering, som huvudsakligen avser att säkerställa att

egendomen utnyttjas och bevaras for det avsedda ändamålet. Det finns inte för samhället att ingripa med anledning en detaljregle-

ring rörande förvaltningen av den kyrkliga egendomen, när rela-

tionerna mellan staten och kyrkan ändras. Detta följer redan av den grundläggande tanken med ändrade relationer mellan staten och kyrkan. Genom en demokratisk uppbyggnad av den framtida kyrkan skapas också garantier för egendomens bestånd. På det

hela taget kan det sålunda endast bli fråga om att staten vid

relationsändringen skall tillhandahålla vissa allmänna regler som behövs för att säkerställa det ändamål, vartill egendomen har blivit anslagen. Därutöver kan behövas vissa regler för att trygga de kulturhistoriska värden som är förbundna med en stor del av egendomen. De mera detaljerade förvaltningsbestämmelser, som, ytterligare kan behövas, får kyrkan själv besluta om. Av vikt är att det för framtiden skapas ett fullgott rättsskydd för den ändamålsbundna egendomen. Den egendom, som av ålder har varit knuten till svenska kyrkan, måste säkerställas för kommande

generationer och framgent kunna tjäna de kyrkliga ändamål, för

vilka egendomen ursprungligen har varit avsedd. Den naturliga formen for att rättsligt tillgodose ett skyddsintresse av detta slag

är stiftelsebildning.

En del av den specialreglerade egendomen har redan karaktär av stiftelseegendom, nämligen de gamla församlingskyrkorna och

domkyrkoma med deras gods. Även den egendom som inte ingår i

kyrkostiftelse har genom ändamålsbundenheten och regleringen

av förvaltning och disposition starka drag av stiftelseegendom. Att

72 Den kyrkliga egendomen

vid relationsändringen bilda stiftelser för den specialreglerade

egendomen skulle sålunda anknyta till vad som gäller nu. Deltagarna i överläggningarna har funnit att stiftelseinstitutet sådant det utformats enligt svensk rätt erbjuder möjligheter att de intressen som från skilda synpunkter är knutna till tillgodose den kyrkliga egendomen. Genom att stiftelse ut-

specialreglerade

gör ett särskilt rättssubjekt är den själv ägare till den egendom

som i stiftelsen och kan följaktligen få lagfart på fast egeningår

dom. De bestämmelser om förvaltning av egendomen, som kan behövas för att trygga dess bestånd, kan meddelas vid stiftelse-

bildningen. Härigenom kan egendomen beredas ett grundläggande

skydd till förmån för avsedda kyrkliga ändamål och de kulturhistoriska värden som är knutna till egendomen. På grund av det anförda föreslår deltagarna att den specialreglerade kyrkliga egendomen allt efter det ändamål den är avsedd att tjäna förs samman till förmögenhetsmassor i form av stiftelser, vilka förvaltas och disponeras av kyrkliga organ motsvarande dem som förvaltar den aktuella egendomen i dag. Förslaget innebär att det skall bildas en särskild stiftelse av egendom som tjänar visst ändamål. I vaije församling tex bildas en stiftelse för församlingskyrkas ändamål. Avgörande för vilken som skall hänföras till viss stiftelse bör i princip vara hur egendom faktiskt disponeras och förvaltas vid tiden för stiftelegendomen

sebildningen. Några äganderättsutredningar bör det inte bli fråga

om. Man bör helt inrikta sig på att med utgångspunkt i rådande

faktiska förhållanden skapa en ändamålsenlig och rättsligt klar

ordning för framtiden. För varje stiftelse förutsätts gälla en stiftelseurkund, som anger stiftelsens ändamål, vem som skall förvalta stiftelsen och hur

avkastningen av stiftelsens tillgångar skall disponeras. I stiftelse-

urkunden tas vidare in de förvaltningsföreskrifter som behövs tex

om placering av stiftelsens medel och om avhändelse av stiftelsens egendom. Vissa regler, framför allt reglerna om egendomens förvaltning och dispositionen av avkastningen, måste vid stiftelsebildningen utformas olika alltefter de ändamål som egendomen tjänar. Av

praktiska skäl bör en typindelning av stiftelsema ske på så sätt att

enhetliga regler kan fastställas för aHa stiftelser inom en och sam-

ma stiftelsetyp. Med den utgångspunkten har följande fem typer

av stiftelse uppställts, nämligen kyrkostiftelse, boställsstiftelse,

prästlönejordsstiftelse, domkyrkostiftelse och kyrkofondsstiftelse.

En fördelning av egendomen på dessa fem stiftelsetyper medför

Den kyrkliga egendomen 73

att det kommer att finnas omkring 2 500 kyrkostiftelser, omkring 1000 boställsstiftelser, högst 13 prästlönejordsstiftelser, 13 domkyrkostiftelser och en kyrkofondsstiftelse.

5.3.3 Stiftelseurkunder för den specialreglerade egendomen

Enligt deltagarnas förslag bör i stiftelseurkund för varje stiftelse stiftelsens ändamål, vem som skall förvalta stiftelsen och anges hur avkastningen skall disponeras. Vidare bör urkunden innehålla

de förvaltningsföreskrifter som behövs. Deltagarna utgår från att

regleringen av dessa frågor bör ske i nära anslutning till vad som

nu gäller och att man i stort sett kan begränsa sig till att i stiftelseurkunderna ta in föreskrifter som motsvarar tillämpliga bestämmelser i de nu gällande lagarna om förvaltning av kyrklig jord och om kyrkliga kostnader. Genom bestämmelser i urkunderna kan kyrkan ges möjlighet att själv svara för den detaljreglering som därutöver behövs. Härigenom blir det lättare att anpassa reglerna till rådande förhållanden och därmed skapa goda förutsättningar för en rationell förvaltning. Med den angivna lösningen behöver stiftelseurkunderna inte innehålla mer än ett 30-tal paragrafer. Det har eftersträvats att så vitt möjligt undvika ändringar mot

vad som nu gäller. På några punkter föreslås dock nyheter som

har samband med själva relationsändringen. Specialreglerad kyrklig egendom kan i nuvarande läge inte utnyttjas som kreditobjekt annat än i samband med förvärv av redan belånade fastigheter. Det förutsätts att relationsändringen

kommer att göra det önskvärt att en belåningsmöjlighet öppnas.

Deltagarna föreslår därför att stiftelserna bör i viss utsträckning få belastas med skuld. Reglerna bör nära ansluta till vad som gäller

om försäljning av fast egendom. Som en maximigräns för belåning

föreslås att stiftelsens skuldbelastning inte får bli så hög att stiftelsens bestånd kan äventyras. Motivet för de föreslagna restriktio-

nerna i fråga om belåningsmöjlighet är att stiftelseförmögenheten

skall bevaras för framtiden. Allmännyttiga stiftelser står under tillsyn av länsstyrelse, om inte stiftaren vid stiftelsebildningen har föreskrivit att stiftelsen skall vara undantagen från sådan tillsyn. De nya stiftelserna för den kyrkliga egendomen bör enligt deltagarnas mening undantas från länsstyrelsens tillsyn. I stället bör det anordnas tillsyn genom kyrkans egen försorg. Den demokratiska uppbyggnaden av kyrkan med därav följande möjlighet till insyn måste anses ge tillräckliga garantier i detta hänseende. Det föreslås sålunda att i urkunderna

74 Den kyrkliga egendomen

tas in bestämmelser om tillsyn genom kyrkligt organ i stället för genom länsstyrelse. Det bör också vara möjligt för tillsynsorganet att ingripa om förvaltaren skulle tillskynda stiftelsen skada. Förvaltaren föreslås företräda stiftelsen i angelägenheter

som rör denna. För vissa förvaltningsåtgärder som rör kyrkostif-

telse, boställsstiftelse eller domkyrkostiftelse bör förvaltaren i huvudsaklig överensstämmelse med nuvarande regler inhämta tillstånd av stiftsstyrelsen. Det gäller exempelvis vid fastighetsförsäljning eller upptagande av lån. Om tillstånd vägras eller förknippas med särskilda villkor, föreslås att förvaltaren skall kunna

överklaga stiftsstyrelsens beslut genom inomkyrkliga besvär.

Förvaltarens beslut skall i princip inte kunna överklagas. Det

föreslås här en ändring i förhållande till nuvarande ordning, enligt vilken en vidsträckt besvärsrätt föreligger. I de fall där besvärsmöjlighet skall finnas föreslås att besvärs-

prövningen skall ankomma på kyrkostyrelsen. Prövningen innebär

att kyrkostyrelsens beslut sätts i stället för det överklagade beslutet. Enligt svensk rätt saknar stiftaren i princip möjlighet att ändra föreskrifterna för en stiftelse, sedan stiftelsebildningen väl har

kommit till stånd. Ändringar i stiftelsebestämmelsema kan endast

vidtas genom permutation. I fråga om stiftelser som har tillkommit

genom enskild donation gäller enligt permutationslagen (1972:205) att bestämmelse i stiftelseförordnande kan ändras eller upphävas,

om den på grund av ändrade förhållanden ej längre kan iakttas

eller har blivit uppenbart onyttig eller stridande mot utfárdarens avsikter eller om annat särskilt skäl föreligger. Beslutanderâtten i sådana permutationsärenden är delegerad till kammarkollegiet.

Regeringen har emellertid förbehållits beslutanderätten i frågor

som avser egendom av mera betydande värde eller frågor av

särskild vikt från allmän synpunkt. Det föreslås att permutations-

lagens tillämpningsområde utvidgas så att lagen kan tillämpas även i fråga om de nya kyrkliga stiftelserna.

Permutation förutsätter ansökan. Om permutation blir aktuell för de kyrkliga stiftelserna förutses att permutationen i regel berör samtliga stiftelser eller i vart fall alla stiftelser av en och samma typ. Deltagarna föreslår därför att det alltid skall vara kyrkostyrelsen som ansöker om permutation. Därvid förutsätts att kyrko-

styrelscn på lämpligt sätt lämnar berörda stiftelseförvaltare tillfälle

att yttra sig innan ansökan om permutation görs.

Stiftelsebildningen för kyrklig egendom bygger på den indelning

i församlingar, pastorat, samfálligheter och stift som råder vid

Den kyrkliga egendomen 75

tiden för relationsändringen. Det kan förutses att denna indelning inte kommer att bli bestående utan liksom hittills kan behöva ändras. Varje sådan ändring får antas föranleda ändring av en eller flera stiftelseurkunder. För att inte permutationsförfarande varje

gång skall behöva tillgripas föreslås att sådan ändring av urkun-

dernas bestämmelse om förvaltare, som föranleds av ändrad kyrklig indelning, kan beslutas av kyrkomötet.

5.4 De skilda stiftelsetypema

5.4.1 Kyrkosttftelse Ändamålet med kyrkostiftelse bör vara att hålla och för framtiden bevara befintlig församlingskyrka som gudstjänstlokal för svenska kyrkan. Destinatärer blir därigenom nuvarande och kommande generationer av församlingsmedlemmar. Till kyrkostiftelse hänförs nuvarande och tidigare församlingskyrkas byggnad med inventarier och annan lös egendom, kyrkans tomtområde, fastigheter vilkas avkastning är avsedd för kyrkans behov samt kyrkans fastighetsfond och kyrkokassan. Andra kyrkor än församlingskyrkor inbegrips inte under stiftelsebildningen om inte församlingen särskilt begär det. När det gäller församlingskyrkorna bör stiftelsebildningen i enhetlighetens intresse inte begränsas till att omfatta de gamla stiftel-

sekyrkoma. Även en församlingskyrka, som har uppförts under

senare tid och som ägs av församlingen såsom kommun, kan

behöva det skydd som följer av stiftelsebildningen. Förslaget in-

nebär därför att också sentida församlingskyrkor skall bilda kyrkostiftelse, om inte särskilda skäl talar för att de bibehålls som församlingens egendom. På den här punkten anser deltagarna att en viss flexibilitet bör eftersträvas och församlingens uppfattning i

frågan beaktas.

I kyrkostiftelsen kommer att ingå begravningsplats, som ligger

inom kyrkans tomtområde (kyrkogård) eller i anslutning till detta.

Friliggande begravningsplatser bör däremot normalt inte ingå i

stiftelsen. Kyrkostiftelsen skall enligt förslaget förvaltas av församlingens

kyrkoråd. Om församlingen ingår i en kyrklig samfállighet är det

avsett att kyrkan skall utgöra egen stiftelse enligt huvudregeln

men att förvaltningsansvaret skall ligga på samfallighetens kyrko-

råd, som alltså kommer att förvalta två eller flera kyrkostiftelser.

76 Den kyrkliga egendomen

Detta gäller dock endast den ekonomiska förvaltningen. Rätten att använda kyrkorummet och att bestämma om dess upplåtande ligger hos den enskilda församlingen. Förhållandet mellan försam-

lingens kyrkoråd och samfállighetens kyrkoråd får närmare över-

vagas.

5.4.2 Boställsstiftelse

Boställsstiftelsens ändamål bör vara att på motsvarande sätt som nu gäller om pastorats präst- och kyrkomusikerlönetillgångar bilda

underlag för avlöningsförmåner åt svenska kyrkans församlings-

präster och kyrkomusiker med tjänstgöring inom visst pastorat. l andra hand, i den mån avkastningen förslår, är det tänkt att stiftelsen dessutom skall tjäna svenska kyrkans verksamhet i övrigt enligt föreskrifter som meddelas av kyrkomötet. Härigenom blir det möjligt att bibehålla den utjämningsfunktion som nu finns. Till boställsstiftelse hänförs i första hand löneboställen och

prästlönefonder samt kyrkomusikerlönetillgångar (boställskapital).

Deltagarna föreslår att också prästgårdar skall ingå i boställsstif-

telse. Det förutsätts att de särskilda regler i fråga om avräkningen

mot kyrkofonden, som med anledning härav kan behövas, kommer att utfärdas av kyrkomötet.

Eftersom förvaltaransvaret för en stiftelse måste ligga på ett

enda organ föreslår deltagarna att boställsstiftelse skall förvaltas

av pastoratskyrkorådet. Avsikten är emellertid att stiftsstyrelser-

na i överensstämmelse med den ordning som nu tillämpas skall

svara för skogsbruket på löneboställena i stiftet. Det föreslås

därför att pastoratskyrkorådet skall lämna ett stående uppdrag åt

stiftsstyrelsen att sköta skogsbruket på stiftelsens fastigheter.

Vad som nu har sagts om pastorat gäller i förekommande fall kyrklig samfällighet som omfattar flera pastorat. I stället för pas-

toratskyrkorådet inträder därvid samfällighetens kyrkoråd som

förvaltare av boställsstiftelse. På motsvarande sätt som nu gäller bör det finnas möjlighet att använda medel från boställsstiftelserna i flera pastorat för gemensamt inköp av fastighet. Detta avses kunna ske genom att medel överförs från boställsstiftelse till prästlönejordsstiftelse, antingen denna redan finns eller bildas genom överföringen. Erforderliga bestämmelser härom bör meddelas i stiftelseurkunden.

Den kyrkliga egendomen 77

5.4.3 Prästlönejordsstzftelse

De nya prästlönejordsstiftelserna skall genom förvärv och förvalt-

ning av fast egendom tjäna motsvarande ändamål som nuvarande

prästlönefondsfastigheter och prästlönejordsfonder. Avkastningen

av stiftelserna skall således användas till avlöning av församlingsoch kyrkomusiker i flera pastorat efter en fördelning melpräster lan pastoraten som ansluter till vad som nu gäller. På samma sätt

som boställsstiftelse skall prästlönejordsstiftelse i andra hand tjä-

na svenska kyrkans verksamhet i övrigt enligt föreskrifter som meddelas av kyrkomötet. Det föreslås att endast en prästlönejordsstiftelse skall finnas i

varje stift. Förvaltare av prästlönejordsstiftelse är stiftsstyrelsen.

För varje pastorat som är berättigat till del i avkastningen skall enligt deltagarnas förslag fastställas ett förmånstal, bestämt efter

samma grunder som nu gäller i fråga om andelstal i prästlöne-

fondsfastighet och prästlönejordsfond. Det förutsätts att de när-

mare föreskrifter som kommer att behövas i denna fråga meddelas

av kyrkomötet.

5.4.4 Domkyrkostiftelse Stiftelsens ändamål bör vara att hålla och för framtiden bevara befintlig domkyrka i dess dubbla egenskap av stiftskyrka och församlingskyrka. Till domkyrkostiftelse hänförs domkyrkans byggnad med inventarier, domkyrkans tomtområde, fastigheter vilkas avkastning är avsedd för domkyrkans behov samt domkyrkans fastighetsfond och kassa. Till domkyrkostiftelsen i Lund förs också den av

domkyrkan ägda biskopsgården i Lund.

Deltagarna föreslår att alla domkyrkostiftelser, vare sig de

byggts upp kring ”äldre” eller yngre domkyrkor, förvaltas av

särskilda styrelser med sju ledamöter. Domkyrkoförsamlingen bör få ett dominerande inflytande i styrelsen. Det föreslås att församutser fyra ledamöter. Av de övriga bör biskopen vara lingen

självskriven samt stiftsstyrelsen och kyrkostyrelsen utse vardera

en ledamot. För den händelse domkyrkoförsamlingen ingår i sam-

fállighet, bör samfälligheten få representation i styrelsen. Samfálligheten skall sålunda i stället för församlingen utse minst en

ledamot. Det bör ankomma på kyrkostyrelsen att bestämma det

exakta antalet ledamöter som skall utses av samfállighet. För domkyrkostiftelsen i Lund kan, främst med hänsyn till

78 Den kyrkliga egendomen sou 19784

domkyrkans mycket omfattande fastighetsbestånd, annan sam-

mansättning av styrelsen vara påkallad. Frågan bör närmare över-

vägas under det fortsatta förberedelsearbetet.

Det föreslås att stiftet och församlingen, i den mån domkyrko-

stiftelsen saknar tillgängliga medel, tillskjuter vad som behövs för vård och underhåll av domkyrkan. Fördelningen av tillskott mel-

lan stiftet och församlingen bestäms av förvaltaren efter vad som

kan anses skäligt. Som en norm vid skälighetsbedömningen bör

kunna uppställas att församlingen inte skall belastas med större kostnad än vad som kan anses betingat av användningen av dom-

kyrkan som församlingskyrka. Med den framtida uppbyggnaden av

svenska kyrkan kommer varje stift att förfoga över utdebiterade medel, som kan användas för ändamålet. Det förutsätts att medel för domkyrkans vård och underhåll också kan ställas till stiftets förfogande av kyrkomötet. I den mån det i särskilt fall är motiverat

med hänsyn till kulturhistoriska intressen utgår deltagarna från att

staten kommer att lämna ekonomiskt stöd. Med den sammansättning domkyrkostiftelsens styrelse får bör normalt förutsättningar finnas för att ett beslut om kostnadsfördelning är förankrat såväl hos stiftet som hos domkyrkoförsamlingen. För den händelse emellertid stiftet eller församlingen inte godtar förvaltarens beslut om av kostnaden, föreslår

fördelning

deltagarna att möjlighet skall finnas att anföra besvär över beslutet hos kyrkostyrelsen.

5.4.5 Kyrkofondsstiftelse

Den nuvarande kyrkofondens primära och huvudsakliga uppgift är att fungera som en skatteutjämningsfond för pastoraten i vad

angår deras kostnader för att avlöna präster och kyrkomusiker.

Avkastningen av en blivande kyrkofondsstiftelse bör disponeras

på motsvarande sätt. Dessutom bör stiftelsen tjäna svenska kyr-

kans verksamhet i övrigt enligt föreskrifter som meddelas av kyrkomötet. Det föreslås att kyrkofondsstiftelsen skall omfatta dels nuvarande kyrkofondsfastigheter, dels ock så stor del av kyrkofondens kapital som utgörs av ersättning för sålda kyrkofondsfastigheter.

Däremot skall i stiftelsen inte ingå kyrkofondens i kapitaltillgångar övrigt. Frågan om dessa tillgångar behandlas i kapitel 8.

Utöver de tillgångar som nu har angivits föreslås att till kyrko-

fondsstiftelsen hänförs biskopsgårdar i alla stift utom i Lunds stift.

De till dessa biskopsgårdar hörande inventariema skall naturligt-

Den kyrkliga egendomen 79

vis också ingå i stiftelsen. Detta förslag grundas på att det ekono-

miska ansvaret for vård och underhåll av dessa tillgångar för

närvarande i sista hand åvilar kyrkofonden. Förvaltaransvaret för kyrkofondsstiftelsen läggs enligt deltagar- Därvid förutsätts att uppdraget att

nas förslag på kyrkostyrelsen.

förvalta stiftelsens fastigheter kommer att delegeras till stiftsstyrelserna.

5.5 Genomförande 5.5.1 Formen för stiftelsebildning Deltagarna i överläggningarna föreslår att riksdagen med kyrkomötets medverkan upphäver nuvarande regelsystem för den

specialreglerade kyrkliga egendomen och beslutar att egendomen

skall sammanföras till stiftelser enligt de grunder som angivits i

det föregående. Genom samma beslut bör bestämmas hur stiftelseurkunderna för de olika stiftelsetyperna skall utformas. Det bör

därefter ankomma på regeringen eller efter dess bemyndigande

kammarkollegiet att med stöd av riksdagsbeslutet upprätta stiftelseurkunder för de särskilda stiftelserna. stiftelsebildningen förutsätter att varje stiftelse blir ägare till

den egendom som skall ingå i stiftelsen. I fråga om den del av den

kyrkliga egendomen som inte redan nu har stifspecialreglerade telsekaraktär krävs därför ändring av äganderättsförhållandena.

Denna måste föras över från nuvarande - staten

egendom ägare

eller kyrkliga rättssubjekt -till de nya stiftelserna. Åtgärden är av

rent formell natur och syftar till att för framtiden ordna upp

egendomsförhållandena. Det är inte praktiskt möjligt att genomfö-

ra överlåtelse av varje särskild fas-

äganderättsövergången genom

tighet. Deltagarna föreslår därför att riksdagen meddelar förord-

nande om den formella äganderättsövergången.

5.5.2 Egendomens fördelning på stiftelser

För varje stiftelse måste vid stiftelsebildningen preciseras vilken

fast och lös egendom som kommer att ingå i stiftelsen. För att genomföra stiftelsebildningen krävs alltså att detta blir klarlagt.

Den lösa egendomen utgörs av inventarier huvudsakligen tillhörande domkyrkor och biskopsgårdar samt av församlingskyrkor,

fondmedel och kassamedel. I fråga om denna egendom skall det vara att med ledning av tillgängliga handlingar - inventamöjligt

80 Den kyrkliga egendomen

och bokslut - vilka inventarier och vilka

rieförteckningar ange medel som kommer att ingå i var och en av stiftelserna.

Den fasta egendom som skall ingå i stiftelserna är för närvaran-

de bristfälligt förtecknad. Särskilda åtgärder blir därför nödvändi-

ga för att vid stiftelsebildningen kunna för varje särskild stiftelse

ange vilka fastigheter som skall ingå i stiftelsen. Deltagarna före-

slår att de förteckningar över kyrkliga fastigheter, som finns hos

kammarkollegiet, efter erforderlig komplettering förs över till ett

dataregister. Härigenom blir det möjligt att på maskinell väg

snabbt få fastigheterna grupperade på de särskilda stiftelserna.

Det material som på detta sätt tas fram måste remissbehandlas

innan det kan läggas till grund för stiftelsebildningen. Det är

tänkbart att härvid olika meningar kan framföras av skilda kyrkliga organ om den rättsliga karaktären av viss egendom. Om enighet inte kan uppnås, bör en prövning lämpligen ske genom ett särskilt tillskapat centralt organ, där såväl kyrkan som staten är företrädda. Prövningen kan naturligtvis inte gälla utomståendes

rättsanspråk utan avser endast att åstadkomma ett avgörande av

hur egendomen skall fördelas mellan olika kyrkliga rättssubjekt. Det angivna organet föreslås också få till uppgift att avgöra vissa

frågor av lämplighetskaraktär. Som exempel kan nämnas att en

församling har uttalat önskemål om att få en församlingskyrka

utesluten från kyrkostiftelse. Det föreslås att prövningsorganet skall bestå av tre ledamöter. Av dessa bör staten utse ordföranden

medan de båda övriga utses från kyrkans sida, den ena som

representant för församlingsplanet och den andra för stiftsplanet.

5.5.3 Återstående arbete

Den specialreglerade kyrkliga egendomens fördelning på stiftelser

förutsätter ett omfattande förberedelsearbete enligt vad som nu har angivits. Innan reformen kan genomföras krävs genomgång av det komplex av författningar som nu reglerar dispositionen och

förvaltningen av kyrklig egendom. Under överläggningarna har

tagits fram utkast till stiftelseurkunder, som i det sammanhanget bör ses över för kontroll och eventuell komplettering. Ett väsentligt syfte med granskningen bör vara att se till att en ändamålsenlig avvägning åstadkommes mellan den grundläggande reglering som sker genom stiftelseurkunderna och den kompletterande de-

taljreglering som avses ankomma på svenska kyrkan. Det förbe-

redande arbetet bör i stort kunna bedrivas på det sätt som framgår av följande tidsschema.

Den 81

kyrkliga egendomen

Kammarkollegiets förteckningar färdigställs, l I ._ av inkomna I i granskning erinringar, inmatning på datamedium

Remiss till förvaltarna av förslag till gruppering av egendomen på stiftelser Stiftsnämndernas och Kammarkollegiets granskning av erinringar

E__________________

Prövningsorg. arbete

7 ...i

Riksdagsbeslut

Ev. läsning av kyrkans fastighetsaffärer

Framtagning av slutliga datalistor över egendom i resp. stiftelse

Upprättande av stiftelseurkunder |

Genomförande

i

1979 1980 1981 1982 1983 1984

För närvarande gäller vissa i administrativ ordning meddelade bestämmelser som avser att bereda ett särskilt skydd åt de kulturhistoriska värden som svenska kyrkans och in-

kyrkobyggnader

ventarier ofta representerar. Deltagarna förutsätter att särbestämmelser av detta i samband slag upphävs med relationsändring-

en. Vid den detaljgenomgång av bestämmelserna, som måste ske

under det fortsatta förberedelsearbetet, kan det visa sig påkallat att vissa av bestämmelserna arbetas in i allmän

lagstiftning.

6 Församlingsregistrering

Begreppet församlingsregistrering används för att beteckna den personregistrering som kan behövas i om folkbokförsamlingarna föringen förs över till borgerligt organ. Frågan om förutsättningarna för och konsekvenserna av ett överförande av folkbokföringen till har behandborgerligt organ lats av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden i betänkandet Folkbokföringsorganisationen m m, (SOU 1970:70). Nämnden utgick från rådande relationer mellan staten och kyrkan och redovisade ett från teknisk och organisatorisk synpunkt bearbetat alternativ till nuvarande ordning. Det innebar i huvudsak att pastorsämbetenas nuvarande folkbokföringsuppgifter togs över av de lokala skattemyndigheterna under det att pastorsämbetena hade en begränsad personregistrering. Till området för överläggningarna mellan staten och kyrkan hör frågan hur församlingsregistreringen kan ordnas om den lokala folkbokföringen förs över till borgerligt organ. Hur en framtida folkbokföring skall tekniskt utformas faller däremot utanför dessa överläggningar. Även om överläggningarna sålunda avser enbart kyrkans församlingsregistrering har det för ställningstaganden i den delen framstått som angeläget att få vissa grundläggande frågor rörande folkbokföringens ordnande belysta. Det har främst gällt frågan om folkbokföringsmyndighet och den närliggande frågan om service till medborgarna. Under har däröverläggningama för utförts en fristående expertutredning om organisation för folkbokföringen! I utredningen förordas, att lokal skattemyndighet får ansvaret för den lokala befolkningsregistreringen samt att det särskilt undersöks vilka som kan vidtas för åtgärder att tillgodose behovet av lokal service gentemot allmänheten. Ett mycket omfattande arkivmaterial förvaras i dag av olika kyrkliga organ. Vid ändrade relationer mellan staten och kyrkan Utredningen har utförts av kanslirådet Göran uppkommer frågan hur de kyrkliga arkiven skall behandlas. En be- Sellvall. Den redovisas i tydande del av arkivmaterialet utgörs av SOU 1978:3 som bilaga 9. kyrkobokföringshand-

Färsamlingsregistrering

lingar. Arkivfrågan kan därför inte lösas utan hänsyn till folkbok-

föringen. För att arkivfrågan skall kunna i någon mån överblickas har det under överläggningarna utförts en särskild expertutred- I utredningen redovisas olika problem och skisseras en del

ning?

alternativ till lösningar. Det föreslås att arkivfrågorna blir föremål för fortsatt utredning. om församlingsregistrering har under överläggningarna

Frågan

behandlats av ekonomiutskottet. Utskottets överväganden och förslag redovisas i bilaga till detta betänkande?

6.1 Nuvarande ordning i huvuddrag

Folkbokföringen sker dels fortlöpande hos pastorsämbetena i kyrkoböcker och andra register för varje församling av svenska kyr-

kan dels årligen hos lokal skattemyndighet i (kyrkobokföring),

mantalslängder församlingsvis för varje kommun (mantalsskrivning). Dessutom har länsstyrelserna och riksskatteverket en del

samordnande uppgifter i om folkbokföringen. Kyrkobokfö-

fråga

i Stockholm och Göteborg avviker i flera avseenden från

ringen

landet i övrigt. Den följande framställningen beskriver i korthet folkbokföringen och vilka böcker och register som därvid först*

6. l .l K yrkobokföring

Pastorsämbetena ombesörjer kyrkobokföringen, vilken innefattar

en fortlöpande lokal registrering av befolkningen. Kyrkobokföringen sker Huvudprincipen är att var och en

församlingsvis. kyrkobokförs i den församling och på den fastighet där han är

bosatt. Från i församlingen avförs den som

kyrkobokföringen

kyrkobokförts i annan församling, flyttat till utlandet, avlidit eller 2 Utredningen har ut- känt hemvist. vid två mantalsskrivningar i följd befunnits sakna förts av landsarkivarien

Werner Pursche. Den För varje person som kyrkobokförs i församlingen finns en

redovisas i SOU 1978:3 Tillsammans bildar akterna ett särskilt personakt. personregister, som bilaga l0. församlingsliggaren. Om till annan församling sänds

någon flyttar

3 SOU l978z3, bilaga 5. till den församlingen. När någon dör, överförs personakten nya 4 personakten till dödregistret, som består av personakter också Kyrkobokföringens böcker och register finns beträffande dödförklarade. Obefintligregistret består av perangivna i den figur, som sonakter för dem som vid två mantalsskrivningar i följd har befunhar tagits in under delavsnitt 6.4.2. nits sakna känt hemvist. Emigrantregistret utgörs av personakter

F örsamlingsregistrering 85

för dem som har avförts från kyrkobokföringen till följd av flytt-

ning till utlandet. Förutom det nu angivna personaktsregistret finns på de flesta

pastorsexpeditioner en församlings/nok. Den utgörs av ett lös-

bladssystem5 och består av två avdelningar, aktuella registret och

avställningsregistret. Det förstnämnda innehåller uppgifter om

dem som är kyrkobokförda i församlingen. Det sistnämnda an-

vänds för sådana registerblad på vilka samtliga personer har strukits, därför att de tex har flyttat eller avlidit. För samtliga i församlingen kyrkobokförda personer finns särskilda registerkort, sk personavier, som

bildarförsamlingsregist-

ret. Avierna framställs av länsstyrelsens datakontor och utnyttjas bla för utbyte av information mellan pastorsämbetet och datakontoret.

l kyrkobokföringsarbetet utnyttjas två flyttningsböcker, inflytt-

ningsboken och utflyttningsboken. Dessutom finns fyra ministerialböcker. Födelse- och dopboken innehåller bl a uppgifter om födelsetid. härkomst, namn och dop för barn som föds i försam-

lingen. Konfirmationsboken innehåller uppgifter om konfirmation

och första nattvardsgång, som äger rum inom församlingen. Äk-

tenskapsboken innehåller uppgifter om hindersprövning och vig-

sel. Död- och begravningsboken innehåller uppgifter om dödsfall,

jordfästning, eldbegängelse och gravsättning.

6.1.2 Mantalsskrivning

Den lokala Skattemyndigheten förrättar årligen mantalsskrivning

av befolkningen, dvs förtecknar den i mantalslängder med ut-

gångspunkt frân den faktiska bosättningen på mantalsdagen, den I

november. Mantalsskrivningen är av betydelse för bl a skattskyldigheten.

Mantalslängden är en förteckning över befolkningen inom fög-

deriet per mantalsdagen. Utöver mantalslängden finns hos lokal

skattemyndighet också personaviregister. Registret omfattar både

dem som mantalsskrivits inom fögderiet och dem som endast har

kyrkobokförts där. Hos de lokala skattemyndigheterna i Stock-

holms, Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län finns i stället en för s k alfabetiskt och

(Fl-församlingar

personaviregister numeriskt

mantalsregis- ;I mns a tjamt bundna

ter. böcker.

Församlingsregistrering

6.1.3 Registrering hos länsstyrelse Som ett led i arbetet med den egentliga befolkningsregistreringen förs för varje län register på magnetband, s k personband. I dessa registreras för folkbokföringen erforderliga uppgifter om namn, personnummer och födelseort. Vidare registreras kyrkobokföringson, nationalitet och civilstånd samt år för eventuellt utträde ur svenska kyrkan. Utöver magnetbanden finns hos länsstyrelsen två kortregister,

som består av personavier motsvarande dem som finns hos pas-

torsämbetena och de lokala skattemyndigheterna.

6.1.4 Samordning hos riksskatteverket Något fullt utbyggt centralt register över befolkningen med alla folkbokföringsdata finns för närvarande inte. Riksskatteverket har i dag en samordnande funktion. Verket svarar för att länsstyrelserna för central samkörning sänder in databand över de ändringar

som har skett inom länet avseende befolkningsregistreringen.

Denna samkörning förekommer veckovis och ombesörjs av länsstyrelsen i Stockholms län.

6.2 Utgångspunkter för arbetet

1968 års beredning om stat och kyrka tog upp frågan om folkbok-

föring och församlingsregistrering. Beredningen föreslog att den

lokala folkbokföringen skulle föras över till borgerligt organ. För-

slaget förutsatte ställningstagande till hur svenska kyrkan i fort-

sättningen skulle registrera sina medlemmar. Enligt beredningen

borde bedömningen av kyrkans registreringsbehov inte göras utan

att hänsyn togs till motsvarande behov hos andra trossamfund. En

modell för församlingsregistrering utarbetades. Denna utgick från

att varje församling - inom svenska kyrkan och inom annat tros-

samfund - skulle ha en stor del av registreringsarbetet förlagt till

ett centralt serviceorgan, Dataservice för samfund och organisa-

tioner”. Folkbokföringsreformen skulle enligt beredningen vara genomförd år 1976, medan svenska kyrkans offentligrättsliga reglering i övrigt skulle upphöra först med utgången av år 1982. I flera remissyttranden över beredningens förslag behandlades frågan om hur svenska kyrkans församlingsregistrering borde ordnas, om huvudmannaskapet för den lokala folkbokföringen

F 87 örsamlingsregistrering

fördes över till borgerligt organ. Som alternativ till den av beredningen föreslagna modellen med ett centralt serviceorgan förde ett stort antal remissinstanser fram förslag till andra lösningar. Bland annat föreslogs att församlingsregistreringen knöts till befintliga, regionala och offentliga befolkningsregister hos länsstyrelserna. Under överläggningarna mellan staten och kyrkan har tagits upp frågan hur kyrkans kan ordnas. Den församlingsregistrering civila befolkningsregistreringens framtida organisation dess och funktion i förhållande till medborgarna får främst anses vara samhällets egen angelägenhet. Deltagarna har ansett, att det under överläggningarna bör i huvudsak klaras ut hur kyrkans eget behov av personregistrering skall kunna tillgodoses. F örsamlingsregistreringen är av betydelse för kyrkans möjligheter att bedriva ett effektivt församlingsarbete och påverkar de ekonomiska förutsättningarna för verksamheten.

6.3 Allmänna överväganden

6.3.1 Grundläggande frågor

Överläggningarna i stat-kyrka frågan gäller de framtida relationer-

na mellan staten och svenska kyrkan. De avser däremot inte samhällets relationer till andra trossamfund. Därav följer att förslag rörande en framtida skall till församlingsregistrering anpassas svenska kyrkans behov av Den tekniska löspersonregistrering. ningen som sådan bör emellertid kunna utnyttjas inte enbart av svenska kyrkan. Den övergripande inriktningen av arbetet med stat-kyrka frågan innebär nämligen att man bör sträva efter tekniska lösningar som är så allmängiltiga att de i stora drag kan utnyttjas även av andra trossamfund. För att svenska kyrkans församlingar skall få till de tillgång personuppgifter, som kan behövas i församlingsarbetet, måste ett från folkbokföringen fristående informationssystem byggas upp. Utgångspunkten bör vara att skall förses med all församlingarna den information, som kyrkan själv kan finna erforderlig i församlingsarbetet. Samtidigt måste emellertid den konkreta lösningen präglas av en avvägning mellan olika intressen och hänsynen till vad som är praktiskt möjligt att åstadkomma. Som helhet betraktad bör den tekniska lösningen anpassas till tidens krav snabb på och korrekt information, som är lätt för olika ändamål. åtkomlig Samtidigt bör man i möjligaste mån undvika en arbetskrävande dubbelregistrering av befolkningen.

88 Församlingsregistrering SOU l978:l

Ett informationssystem för svenska kyrkan bör i princip bestå av en församlingsvis hållen samling urkunder. Det bör kompletteras med ett särskilt aviseringssystem för att fortlöpande hålla den dokumenterade informationen aktuell. Detta bör vara tekniskt

utformat på sådant sätt att förändringar av borgerlig natur, som

registreras i de civila befolkningsregistren, kan tillföras kyrkans informationssystem.

6.3.2 Informationen

Om ett särskilt system för församlingsregistrering skall byggas

upp är det av betydelse hur mycket information som systemet skall innehålla. Vad gäller kretsen av personer som systemet skall omfatta har deltagarna funnit att man bör inrikta sig på uppgifter om dem som tillhör svenska kyrkans församlingar. Systemet bör konstrueras så

att det kan kompletteras med vissa uppgifter om de personer,

som utan att tillhöra församling, genom ekonomiska bidrag via det statliga uppbördssystemet öppet stöder den kyrkliga verksamheten. Därutöver bör beaktas möjligheten att tillföra systemet sådana om icke-medlemmar, som

grundläggande uppgifter

kan fordras skall kunna utläsas av registfor att familjesambandet ren. l fråga om arten och mängden av uppgifter kan till en början antas. att registreringssystemet bör innehålla uppgifter av såväl

borgerlig som kyrklig natur. Beträffande främst arten av uppgifter,

som tillförs systemet, måste hänsyn tas till enskildas personliga integritet. Sålunda bör registreringssystemet inte tillföras ömtåliga

uppgifter om enskildas personliga förhållanden. När det gäller

mängden av uppgifter träder praktiska och kostnadsmässiga be-

gränsningar särskilt i förgrunden. En avvägning måste göras mellan behovet av uppgifterna samt kostnaderna för lagring och aktualisering av dem. Mot bakgrund av dessa överväganden har deltagarna funnit att informationen om dem som tillhör kyrkans församlingar i huvudsak bör omfatta uppgifter om följande borgerliga och kyrkliga förhållanden:

- namn, personnummer och adress

- kommun och mantalsskrivningsfastighet

- civilstånd och familjeanknytning -

församlingstillhörighet

Församlingsregistrering

födelseförsamling och församling varifrån inflyttning har skett - konfirmation. och i svenska dop, kyrklig vigsel jordfastning kyrkans ordning - avgiftsförhållanden - för den som aktivt deltar i

befattning församlingsarbetet.

6.3.3 Urkunderna Om den lokala folkbokföringen förs över till annan huvudman måste denne i vart fall övergångsvis få tillgång till det grundmate-

rial, som behövs för det fortlöpande arbetet med folkbokföringen.

Detta medför, att svenska kyrkans församlingar inte får direkt tillgång till information, som i dag kan hämtas ur en del av de i folkbokföringsarbetet utnyttjade urkunderna.

Deltagarna har övervägt om ett nytt system för församlingsregist-

rering bör byggas upp kring nuvarande församlingsbok eller om

andra lösningar skall väljas. Det har därvid ansetts att församlings-

boken inte är särskilt lämpad som grund för ett nytt system för

församlingsregistrering. Den övergripande frågan är om man i framtiden skall föra för-

samlingsregistren enbart manuellt eller om man skall utnyttja den maskinella hjälp som kan erbjudas genom modern datateknik. Den senare lösningen skulle i princip innebära att församlingarna med

hjälp av automatisk databehandling förses med aktuella personför-

teckningar innehållande de borgerliga och kyrkliga uppgifter, som

kan behövas i församlingsarbetet. Genom en sådan service skulle

registreringsarbetet på församlingarnas expeditioner i huvudsak

kunna inskränkas till att hantera materialet på ett för församlingsvården lämpligt sätt samt att rapportera in de uppgifter, som inte kan hämtas från offentliga register.

Det är uppenbart att kostnaderna för församlingsregistreringen

påverkas av om man väljer ett manuellt system med arbetsrutiner, som ansluter till vad som tillämpas i dag, eller om man väljer ett maskinellt system. För att få ett begrepp om kostnadsbilden har

under överläggningarna utförts överslagsmässiga kostnadsberäk-

ningar av de båda alternativen. Dessa utvisar att den årliga kost-

naden för ett maskinellt system kan i ett mera långsiktigt perspek-

tiv beräknas uppgå till högst en femtedel av kostnaden för nuva-

rande manuella system. Vid övervägande av det anförda har det ansetts mest ändamålsenligt att utveckla ett system for församlingsregistrering som

bygger på att personförteckningar framställs maskinellt med hjälp

90 Församlingsregistrering

av automatisk databehandling och tillställs församlingarna med

lämpliga tidsintervaller. Den grundläggande urkunden för försam-

lingarnas registrering bör vara den tidigare nämnda personförteckningen, församlingsförteckningen. Den bör innehålla uppgifter av såväl borgerlig som kyrklig natur samt kompletteras med ett för kyrkans ändamål avpassat personaviregister vilket i huvudsak ersätter det motsvarande register, som finns i dag. Utöver dessa urkunder bör kyrkan ha tillgång till ministerialböcker.

6.3.4 Aviseringssystemet Ett ändrat huvudmannaskap för den lokala folkbokföringen innebär att i princip alla anmälningar och underrättelser om förhållanden, som är av betydelse för folkbokföringen, kommer att lämnas till den nye huvudmannen i stället för till pastorsämbetet. Försam-

lingama får då inte direkt tillgång till olika uppgifter, som nu

kommer in från enskilda och myndigheter. Till följd därav kommer personuppgifter, som finns i de olika församlingsregistren, ganska snart att bli inaktuella om inte registren genom ett särskilt

aviseringssystem kan fortlöpande tillföras de borgerliga ändrings-

uppgifter, som är av betydelse för kyrkans församlingsregistre-

ring. De nu tillämpade rutinerna med dataframställda avier, som innehåller aktuella uppgifter av borgerlig natur, förefaller att vara

ändamålsenliga även i ett framtida aviseringssystem. Det är alltså

lämpligt att ändringsuppgifter av sådant slag fortlöpande tas in i

det föreslagna personaviregistret. Beträffande uppgifter av kyrklig natur är svenska kyrkan som helhet självförsörjande. Ett system för avisering församlingarna

emellan fordras ändå. Om någon tex flyttar från en församling till

en annan måste den nya församlingen få tillgång till de kyrkliga

data om denne, som kan behövas i församlingsarbetet. Under år 1974 registrerades omkring 725 000 flyttningar över församlingsgräns. Även om inte alla som flyttat tillhörde svenska kyrkan kan

uppgiften ändå ge en god uppfattning om det antal aviseringar som

blir nödvändiga. Av flera skäl anser deltagarna att uppgiften om kyrkliga förhållanden inte bör föras in i de civila befolkningsregist-

ren. Det föreslås i stället att för svenska kyrkan tillskapas ett eller

flera särskilda serviceband, kyrkdataband, med de kyrkliga upp-

gifter som kan behövas i församlingsarbetet.

F 91

örsamlingsregistrering

6.4 System för

församlingsregistrering

En framtida församlingsregistrering för svenska kyrkan bör omfat-

ta en församlingsvis hållen samling av urkunder, vilka innehåller personuppgifter av både borgerlig och kyrklig karaktär. Den

grundläggande urkunden, församlingsförteckningen. bör framstäl-

las med hjälp av automatisk databehandling och kompletteras med ett dataframställt sökregister, personaviregistret. I ministerialböcker tas manuellt in de uppgifter om kyrkliga förrättningar som

kyrkan anser sig behöva. Församlingsförteckning och personavi-

register hålls aktuella genom ett särskilt databaserat aviseringssystem uppbyggt kring ett eller flera kyrkdataband. Aviseringssyste-

met replierar på de civila befolkningsregistren när det gäller upp-

gifter av borgerlig natur medan församlingarna själva tillför sys-

temet kyrkliga uppgifter.

6.4.1 Databaserad servicefunktion

Den databaserade servicefunktionen kan ordnas på flera olika

sätt. Av betydelse är bl a var de borgerliga uppgifter, som skall tillföras systemet, finns tillgängliga och var databehandling kan

ske. Staten bör inte engagera sig i en framtida församlingsregistre-

ring på annat sätt än att tillhandahålla de borgerliga uppgifter, som

är nödvändiga för församlingsarbetet. Församlingarna får också

den bästa möjligheten att för olika ändamål utnyttja servicefunktionen om denna inte mer än nödvändigt knyts samman med den statliga verksamheten utan i huvudsak drivs i kyrkans egen regi. Mot bakgrund av det anförda förordar deltagarna ett servicesystem som innebär att det för riket i dess helhet finns ett centralt kyrkdataband, som innehåller såväl borgerliga som kyrkliga uppgifter. Kyrkdatabandet är kyrkans databand. Det kan förvaras och

bearbetas av något rikskyrkligt organ som förfogar över datama-

skin. Ett alternativ är att bearbetningen ombesörjs av annan, dvs att kyrkan köper tjänster i detta hänseende. För arbetet i försam-

lingarna tar det organ, som har hand om databearbetningen, ma-

skinellt fram församlingsförteckningar samt de registerkort som

skall ingå i församlingarnas personaviregister. Ändringar av kyrklig

natur rapporteras fortlöpande av församlingarna till det organ som

svarar för servicefunktionen och registreras därefter på kyrkdatabandet. Borgerliga ändringsuppgifter tillförs kyrkdatabandet maskinellt från de civila befolkningsregistren vid den samkörning av länsstyrelsernas ändringsband som sker centralt, for närvarande

92 Församlingsregistrering

Församling Lánsstyrelse 4_ _ Förs- _ _____ __ 4 ____ törleckn g Församlingsö; förteckning Kyrkl Kyrkdara- 24 Persmband

i

I_ - - - › uppg ------ ---› bandet 4-2 ändr band I Personavi-

register Borg i

UDDQ I

L _ 4_ _ _ w - - - - - - 4- - - J _ _ _ _ _ _ . _ _ _ _ _ _ _ _ ._.›

varje vecka. Kyrkan, eller den som kyrkan anlitar för servicefunktionen, rapporterar fortlöpande till församlingarna. Servicesystemet åskådliggörs genom flödesschemat ovan. Den modell som förordas är anpassad till modern datateknik. Samtidigt bör understrykas, att utvecklingen på datatekni-

kens område går mycket snabbt. Därav följer att man i detaljerna

inte bör binda sig för en viss lösning lång tid innan denna skall börja tillämpas. Väsentligt att slå fast är att staten kan garantera kyrkan att få till borgerliga uppgifter som behövs i försam-

tillgång

lingsarbetet, om kyrkan bygger upp en till den borgerliga befolkanpassad datafunktion av ett eller annat slag.

ningsregistreringen i

I systemet registreras de personer som tillhör svenska kyrkans församlingar. Från kyrkans sida har framhållits att familjesamhömåste kunna utläsas i församlingsregistren även för det righeten fall att familjens huvudman inte tillhör kyrkan. För detta krävs att

systemet innehåller personnummer för familjemedlem som inte

tillhör kyrkan. Från kan invändningar resas

integritetssynpunkt

mot en sådan lösning. För att tillgodose integritetsskyddet föreslås

att personnummeruppgiften enbart lagras i datasystemet men att

uppgiften inte görs tillgänglig i läsbar form för annan än den

registrerade.

6.4.2 Böcker och register i församlingarna För arbetet i församlingarna med registrering av uppgifter om

medlemmarna bör det finnas församlingsförteckning och person-

aviregister, som framställs med automatisk databehandling samt ministerialböcker som förs för hand i församlingarna.

I figuren på nästa sida redovisas de nuvarande kyrkoböckerna

och registren samt de olika grunddokument som föreslås ingå i en

framtida församlingsregistrering. Församlingsförteckningen framställs maskinellt genom den ser-

vicefunktion som har beskrivits i det föregående. Varje församling tillställs en aktuell förteckning med vissa tidsmellanrum. Delta-

F örsamlingsregistrering 93

Nuvarandeordning beträffandekyrkoböckeroch Föreslagenordning beträffandekyrkoböckeroch registerhos registerhos pastorsexpedition församling

t

Personaktsregister J ___ l-- _ l Församlings- l Död- : {Obetintlig-: :Emigrant-f Iiggare iregister i lregister i :register l

Församlingsbok

-i ?i

Församlingstörteckning

I J

: Aktuella : :AvstäIlnings-i | registret I lreglstret J

1 Personavireglsler

-ii

Personaviregister

J l

___l___ l ___

Församlings- :Numeriskt: fivgsägêf: :Numeriskt: :Allabetiskt:

register .register e _ _ _ __ l , register l |reglster l iregister l

Intlyttningsbok Utllyttningsbok

Ministerialböcker Ministerialböcker

:i 1 _L 1

L ______ _ :qnürmaügnstzot _________ __I u_______ _ E°2“_E*E°E°2k ________ _ -J I _ _ _ _ _Ägtgnakgpzbgk ___________ _ -I L _____ _ _VL9S_°E°L_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ - _I

iii_ __ _ _Pâ°-_°2“_°*=_9La1r§°_°*_ _____ __J v_ _____ _ _J_*L*=*S_I“»E°Bk_ ________ __:

garna har tänkt sig att det i flertalet fall blir fråga om att årligen tillhandahålla en aktuell förteckning men att församlingarnas egna

önskemål får bli avgörande för om tidsintervallerna skall vara kortare.

Församlingsförteckningen är upplagd i kamera] ordning, dvs

efter mantalsskrivningsfastigheter. Posterna är ordnade familjevis.

Förteckningen innehåller uppgifter om namn, personnummer, ci-

vilstånd och familjeställning. Vidare finns det uppgifter om födel-

seförsamling, inflyttningsförsamling, kyrkliga förrättningar och

avgiftsförhållanden. Det finns dessutom möjlighet att i förteck-

ningen föra in uppgifter om dem som på olika sätt aktivt deltar i

församlingsarbetet. Församlingsförteckningen kan alltså innehålla

olika uppgifter av kyrkligt intresse tex uppgifter om medverkan i ungdomsarbete eller deltagande i kyrkokör. Vilka uppgifter av detta slag, som slutligt skall finnas i får

församlingsförteckningen,

kyrkan precisera under den fortsatta utvecklingen av registre-

ringssystemet. Detsamma gäller förteckningens närmare utform-

ning i övrigt.

Församlingsregistrering

Personaviregistret är maskinellt framtaget och består lämpligen av två personavier för varje församlingsmedlem. Personavierna

innehåller borgerliga och kyrkliga uppgifter av det slag som tas in i

församlingsförteckningen. Till skillnad mot denna är emellertid

uppgifterna i åtminstone en av de två personavierna ständigt aktuella. Personaviregistret avser att underlätta sökningsarbetet och täcka behovet av helt aktuell information i församlingarna. Regist-

ret gör det möjligt att finna uppgifter om någon i församlingsför-

teckningen om man känner till hans namn eller personnummer

men inte den fastighet på vilken han är mantalsskriven. Borgerliga

förändringar meddelas församlingarna fortlöpande genom personavier. förändringar rapporteras av församlingarna till Kyrkliga

kyrkdatabandet. Vid utveckling av systemet får övervägas om

avier skall användas för denna rapportering.

För ministeriella anteckningar finns fyra ministerialböcker.

Dopbok, konñrmationsbok, vigselbok och jordfastningsbok förs

manuellt i församlingarna och kan i allt väsentligt fylla samma

funktion som i dag. Uppgifter om ministeriella förrättkyrkliga finns också i församlingsförteckning och personaviregister. ningar

omfattar endast arten av förrättning och tidpunkten

Uppgifterna

för denna. Med därav kan pastor söka i ministerialböcker-

ledning

na och därigenom få tillgång till den utförligare information om olika kyrkliga förrättningar som man från kyrkans sida anser bör antecknas i böckerna.

6.5 Genomförande

6.5.1 Arkivfrågor

Förslaget till system för församlingsregistrering vilar på antagandet

att folkbokföringen i framtiden kommer att fullgöras av civila

Hur befolkningsregistreringen i sådant folkbokföringsmyndigheter.

fall skall utformas fordrar särskild utredning. I det sammanhanget bör övervägas bla de konsekvenser en omläggning av folkbok-

föringen får för arkivbildning och arkivvård. Arkivfrågorna är vä-

De berör emellertid inte enbart huvudmannaskapet för

sentliga.

folkbokföringen utan även relationsändringen som sådan. De olika inom arkivvården som uppkommer vid ändrade relationer problem mellan staten och kyrkan måste därför också utredas.

Det kan konstateras, att det blir praktiskt omöjligt för arkiv-

F örsamlingsregistrering 95

myndigheterna att omedelbart vid ta emot de Övergången kyrkliga arkiv som normalt skulle inlevereras till av relationsändföljd ringen. Genom att en stor del av arkivmaterialet med nödvändighet kommer att finnas kvar hos efter relationsändkyrkliga organ ringen uppstår vissa problem, tex när det blir aktuellt att föra in ändringar i materialet. Arkivmaterialet måste också finnas tillgängligt för forskningsändamål m m. Som av den särskilda framgår expertutredning som utförts under överläggningama måste dessa och många andra frågor som rör arkiven tas upp i det fortsatta utredningsarbetet. Deltagarna vill vissa peka på frågor som speciellt bör uppmärksammas under det fortsatta utredningsarbetet. Kyrkans behov av visst arkivmaterial för sin fortsatta verksamhet måste beaktas. Här kan bli fråga om att särskilda överenskommelser får träffas så att kyrkan kan behålla material som enligt gällande bestämmelser i annat fall skulle inlevereras. Kyrkans behov av åtkomsthandlingar för såväl stiftelseegendom som kyrkokommunal egendom, handlingar rörande donationer och handlingar rörande ärenden om kyrkliga byggnader bör uppmärksammas. De arkivproblem som kan uppkomma genom att begravningsverksamheten föreslås få ny huvudman får särskilt beaktas. Det är naturligt att de olika intressenterna bereds möjlighet att delta i det fortsatta utredningsarbetet.

6.5.2 Församlingsregistrering

Förslaget till församlingsregistrering behöver bearbetas ytterligare när det gäller funktionen i praktiken. Ett fullständigt system för den databaserade servicefunktionen måste tas fram och rutiner läggas upp för registreringsarbetet i församlingarna. Det fortsatta arbetet med utveckling av systemet bör samordnas med de fortsatta utredningarna om folkbokföringens överförande till ny huvudman och arkivfrågorna. Företrädare för kyrkan bör sätt på lämpligt beredas tillfälle att delta i det fortsatta arbetet. Av naturliga skäl bör genomförandet av systemet för församlingsregistrering i tiden anpassas till tidpunkten för överförande av folkbokföringen till borgerlig myndighet. Möjligt är att församlingsregistreringen av praktiska skäl bör vara i kraft och folkbokföringen Överförd till ny huvudman någon tid innan hela kyrkoreformen genomförs. Deltagarna förordar att förändringarna sker i anslutning till tidpunkten för relationsändringen mellan staten och kyrkan. Kostnaderna för och drift uppläggning av ett nytt system för

Församlingsregistrering

innehåller av naturliga skäl många osäkerförsamlingsregistrering

hetsmoment. Det kan därför endast bli fråga om att ange storleks-

ordningen av dessa kostnader. Uppläggningskostnaderna kan i

grova drag uppskattas till 7 miljoner kronor. De årliga driftkost-

nadema för systemet kan beräknas till 5-7 miljoner kronor enligt 1976 års kostnadsnivå.

7 Uppbörd

av

kyrkoavgift

Av relationsändringen följer att kyrkans församlingar i framtiden inte skall ha beskattningsrätt utan som andra enskilda organisationer ta ut avgift från medlemmarna. Enligt de kyrkliga företrädarnas organisationsförslag kommer den totala avgiften att bestå av tre delar, nämligen riksavgift, stiftsavgift och församlingsavgift. Den kallas i det följande for kyrkoavgift, vilket begrepp inte bör förväxlas med den avgift som pastoraten i dag betalar till kyrkofonden.

Frågan om uppbörd av kyrkoavgift har ingått i ekonomiutskot-

tets arbete. Utskottets överväganden och förslag redovisas som

bilaga till detta betänkande*

7.1 Nuvarande ordning

Enligt församlingsstyrelselagen (1961:436) har svenska kyrkan ge-

nom sina församlingar beskattningsrätt. Församlingsskatten utgår

såsom allmän kommunalskatt, i vilken ingår förutom församlings-

skatten kommunal inkomstskatt och landstingsskatt. Församlings-

skattens storlek grundas på dels den enskildes kommunalt beskatt-

ningsbara inkomst i församlingen, dels den av varje församling beslutade utdebiteringen för året.

De fysiska personer som inte tillhör svenska kyrkan är skyldiga

att erlägga församlingsskatt. De betalar emellertid endast 30 pro-

cent av församlingsskatten. Även juridiska personer är skyldiga

att betala församlingsskatt.

Debitering och uppbörd av skatt samt indrivning av restförd skatt äger rum under en tidsperiod av flera år. Församlingsskatten

följer helt och hållet de allmänna skattereglerna. I den preliminära

skatt som uttas under uppbördsåret ligger sålunda församlings-

skatten som en ospeciñcerad post. Den debetsedel på slutlig skatt,

som tillställs den skattskyldige senast den 15 december under SOU 1978:3, bilaga 4.

98 Uppbörd av kyrkoavgift

Hemortsförsamling u Självdeklaration Debetsedel på bestäms (1.11) Uppbordsâr lämnas slutlig skatt Kvarskatteperiod utsänds

l l §l10h1|121[2|3|4[5|6l7|8|9J10[11|121[2[3|4|5|6|7|8|9|10|11]121]2|3[4|5|6|7|8|9[10|11|12 ;År

Inkomstår Taxeringsår Kvarskatteâr Beskattningsår

taxeringsåret, anger det belopp som utgör församlingsskatt. Skat-

teförfarandet åskådliggörs i ovanstående figur.

Under inkomståret uttas preliminär skatt i form av preliminär A-skatt eller preliminär B-skatt. A-skattebetalare är löntagare för vilken arbetsgivaren är skyldig att vid utbetalning av lön göra skatteavdrag. B-skattebetalare är alla juridiska personer och de fysiska personer som tex är egna företagare. Av skattskyldiga fysiska personer betalar ca 90 procent A-skatt och ca 10 procent B-skatt. Den preliminära skatten skall betalas in till statsverket vid sex tillfällen under uppbördsåret, sk uppbördsterminer. Enligt ett

fastställt förskottssystem erhåller församlingarna varannan månad

med början under januari månad inkomståret förskott på försam-

lingsskatten. Avräkning mellan staten och församlingarna sker

året efter taxeringsåret. Från församlingarnas fordran på försam-

lingsskatt enligt fastställda taxeringar avgår de förskott som har

utbetalts under inkomståret, dvs två år tidigare. Vidare tillkom-

mer och avgår bl a belopp på grund av tidigare taxeringars ändring

i länsskatterätt, kammarrätt och regeringsrätt. Slutligen tillgodo-

görs varje församling de belopp som beslutats utgå bla enligt

bestämmelserna om skattebortfallsbidrag och skatteutjämnings-

bidrag.

7.2 Utgångspunkter för arbetet

1968 års beredning om stat och kyrka föreslog att svenska kyr-

kans församlingar efter relationsändringen inte längre skulle ha

ställning som kommuner och följaktligen inte heller ha beskattningsrätt. Medlemmarna i svenska kyrkan förutsattes liksom hittills svara för huvuddelen av kostnaderna för kyrkans verksamhet genom erläggande av kyrkoavgift.

Beredningen ansåg i princip att uppbörd av kyrkoavgift fick

ombesörjas av församlingarna på sätt som de fann lämpligt. Be-

redningen utgick från att kyrkans uppbördssystem kopplades till

Uppbärd av 99

kyrkoavgift

den av beredningen förordade församlingsregistreringen, som

tänktes förlagd till ett centralt serviceorgan Dataservice för samfund och organisationer. Beredningen förordade emellertid, trots sin principiella inställning, att staten erbjöd svenska kyrkan uppbördshjälp via den allmänna skatteuppbörden under en övergångsperiod av tio år. Beredningen skisserade också ett uppbördssystem för kyrkoavgift. Vid remissbehandlingen uttryckte flera remissinstanser, vilkas

grundinställning var positiv till beredningens förslag i stort, öns-

kemål om att statlig uppbördshjälp till svenska kyrkan skulle utgå

under längre tid än som föreslogs av beredningen. Några instanser

anslöt sig till de av beredningen anförda principiella och praktiska

invändningarna mot ett skatteanknutet uppbördssystem. Andra

lösningar av uppbördsfrågan förordades av flera remissinstanser.

Vid de inledande överläggningarna mellan företrädare för staten och kyrkan uttalades från statens sida att staten är beredd att i enlighet med beredningens förslag erbjuda kyrkan uppbörds-

hjälp via skattesystemet under en övergångsperiod. Deltagarna på

statens sida kunde tänka sig att förlänga tiden för uppbördshjälp

till svenska kyrkan utöver den tidsperiod som beredningen hade

föreslagit. Enligt dessa deltagare borde man låta riksdagen ta

ställning till frågan om förlängning av uppbördshjälpen, sedan man

någon tid har sett hur systemet verkar och bättre kan bedöma

förutsättningarna för kyrkan att själv ombesörja debitering och

uppbörd av kyrkoavgift.

Från de kyrkliga deltagarna framhölls, att uppbördshjälpen inte borde vara tidsbegränsad.

Deltagarna i överläggningarna kunde konstatera, att frågan om

hur uppbördshjälpen mera i detalj borde utformas fordrade undersökningar och överväganden av ekonomisk och teknisk natur.

7.3 överväganden

Som utgångspunkt för överläggningarna har gällt att staten vid

ändrade relationer skall kunna biträda kyrkan med uppbörd av avgifter via skattesystemet. Till följd av de skilda uppfattningar som framkom redan vid de inledande överläggningarna har under

arbetets gång ingående diskuterats frågan om uppbördshjälpens

längd. Deltagarna har enats om att föreslå att uppbördshjälpen

inte tidsbegränsas.

100 Uppbörd av kyrkoavgift sou 19731

7.3.1 Några särskilda frågor

Uppbördshjälpen måste bygga på det system som nu gäller för den

allmänna skatteuppbörden avseende direkt skatt. Om skatter i framtiden kommer att tas upp i väsentligen annan ordning än nu får övervägas vilka anpassningar eller begränsningar som föranleds av en ändrad ordning. Av administrativa och ekonomiska skäl är det inte en framkomlig väg att i ett gemensamt system för skatte- och avgiftsuppbörd lägga in rutiner som avviker från dem som gäller för fastställande av underlag för och uppbörd av skatt. Skattemyndigheterna skulle tex inte kunna administrera ett system som innebär att avgiftsut-

taget grundas på annat underlag än det som fastställs genom årlig

taxering. Åtskilliga begränsningar av här antytt slag påverkar allt-

så möjligheterna att tekniskt lösa avgiftsuppbörden.

Enligt nuvarande regler kyrkobokförs var och en i den försam-

ling och på den fastighet där han är bosatt. När församlingsskatten slopas och församlingarna upphör att vara kyrkliga kommuner är det inte längre nödvändigt att för folkbokförings- och skatteändamål registrera medborgarna i de församlingar, där de är bosatta. För att ett system för uppbörd av kyrkoavgift skall kunna anknytas till det statliga skatte- och uppbördssystemet måste emellertid nu bestå. Deltagarna räknar därför med att be-

gällande ordning

folkningen också i fortsättningen kommer att registreras i församlingar. Om staten via skattesystemet skall kunna uppbära avgifter till kyrkan förutsätts att kyrkan tillhandahåller skattemyndigheterna

den information som behövs för uppbördeñ. Ett framtida upp-

bördssystem för kyrkoavgift måste sålunda innehålla rutiner för

rapportering till skattemyndigheterna. Det gäller frågor om kyrklig

indelning, avgiftsskyldighet och avgiftsuttag.

7.3.2 Kyrkoavgift

En framtida kyrkoavgift kan beräknas efter olika grunder. Det

ankommer i på själv att bestämma om avgiftsskylprincip kyrkan

dighet och De kyrkliga företrädarna har framhållit,

avgiftsuttag.

att i bör beräknas enligt samma grunder som

kyrkoavgift princip för nuvarande församlingsskatt, vilken är proportionell mot gäller

den beskattningsbara inkomsten.

Församlingsskatten beräknas för närvarande på den till kommu-

nal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten. I olika sammanhang har övervägts vilket inkomstbegrepp som lämpligen skall läggas till

Uppbörd av kyrkoavgift 101

grund för inkomstprövade avgifter eller förmåner. Därvid har man

funnit att den statligt taxerade inkomsten fastställs på sådan grund

och på sådant sätt, att den bäst återger en persons betalningsför-

måga. Deltagarna föreslår att kyrkoavgiften grundas på taxeringen

till statlig inkomstskatt. Den statliga taxeringen omfattar samtliga den enskildes förvärvskällor, oavsett deras geografiska anknytning.

Eftersom garantibelopp för fastighet inte ingår i den statliga taxe-

ringen, blir underlaget för uttag av kyrkoavgift totalt sett något

lägre än för närvarande. Detta kan kompenseras genom motsvarande korrigering av procentuttaget. Det inkomstbortfall som kan

drabba vissa församlingar med utpräglad villa- och fritidsbebyg-

gelse måste emellertid beaktas. Kompensation kan lämnas genom det interna kyrkliga inkomstutjämningssystem, som under alla förhållanden måste byggas upp. Typiskt för skattesystemet är ett preliminärt uttag av skatt under inkomståret och en därefter följande taxering och debitering av slutlig skatt. När det gäller att finna en lösning på frågan om uppbörd av avgifter till svenska kyrkan har deltagarna funnit att motsvarande ordning bör gälla. Kyrkoavgiften bör alltså uttas preliminärt under inkomståret. Den preliminära avgiften måste av

praktiska skäl uppbäras tillsammans med de vanliga skatterna.

För flertalet avgiftspliktiga innebär detta ett löneavdrag vid varje

avlöningstillfälle.

Kyrkoavgiften utgör inte såsom skatten en allmän pålaga. Det

preliminära uttaget bör därför i grunden betraktas som ett intresseavdrag, vilket gottskrivs den enskilde när omfattningen av hans

avgiftsskyldighet till kyrkan har kunnat fastställas. Eftersom kyr-

koavgiften beräknas på den beskattningsbara inkomsten kan detta

ske först sedan taxeringen har ägt rum under året efter inkomståret. Därefter fastställs kyrkoavgiften och avräknas det preliminärt uttagna beloppet.

Den ifrågavarande ordningen för uppbörd av kyrkoavgift kräver

en nära anpassning till de rutiner som gäller för skatteuppbörden

under preliminärskattestadiet och taxeringsskedet samt vid slut-

skattedebiteringen. Fram till tidpunkten för slutskattedebitering-

en kommer den preliminära kyrkoavgiften att ingå som en ospeci-

ficerad del i preliminärskatten och helt följa uppbördslagens regler. När den slutliga kyrkoavgiften bestämts, bryts den däremot ut ur

skattesystemet och betraktas som en privaträttslig avgift. Den här

föreslagna ordningen förutsätter att kyrkan i sina stadgar tar in

föreskrifter om att en preliminär kyrkoavgift erläggs på samma sätt

som preliminärskatten.

102 Uppbörd av kyrkoavgift

Skattskyldigheten till stat och kommun for visst inkomstår är i

dag beroende av förhållandena på mantalsdagen, den l november

året före inkomståret. Deltagarna anser det nödvändigt att tidpunkten för skyldighet att betala kyrkoavgift bestäms till samma tidpunkt som skattskyldigheten, om staten skall kunna administrera uppbörden av kyrkoavgift via skattesystemet.

Församlingsavgiften skall i princip utgå till hemortsforsamling-

en, dvs till den församling där den avgiftsskyldige är bosatt. Av administrativa skäl måste kyrkoavgiften grundas på bosättningsförhållandena den 1 november året före inkomståret. När någon flyttar mellan olika församlingar kommer därför avgiften att under

hela inkomståret gottskrivas den församling där den flyttande var

bosatt den l november före flyttningstillfállet.

7.3.3 Personkretsen

Församlingsskatt betalas av både fysiska och juridiska personer.

Även de fysiska personer, som inte tillhör svenska kyrkan, är

skattskyldiga. För dem gäller emellertid ett lägre uttag av församv

lingsskatt. En omedelbar konsekvens av att svenska kyrkans för-

samlingar ej längre kommer att ha beskattningsrätt blir att kretsen

av de personer som är skyldiga att bidra till kyrkans verksamhet

förändras. Juridiska personer kommer sålunda inte att vara bidragsskyldiga. För fysiska personer, som inte tillhör svenska kyr-

kan, kommer inte heller att gälla bidragsplikt.

Frågan om medlemskap i svenska kyrkan kommer i framtiden

att vara en intern kyrklig angelägenhet. Om staten skall kunna ge

kyrkan uppbördshjälp måste frågan om vilka personer som är

rättsligt förpliktade att betala avgift vara helt klarlagd. Medbor-

garna måste vara tillförsäkrade samma rättssäkerhet som när det

gäller andra ekonomiska anspråk som riktas mot dem. Därav följer

att avgiftsplikten måste konstitueras på sätt som står i överens-

stämmelse med de allmänna principer som gäller i samhället. För att staten skall kunna medverka vid uppbörd av kyrkoavgift

måste uppgift om dem som skall betala avgift tas in i skatteregistren. Uppgiften blir offentlig. Debitering av kyrkoavgift kommer dessutom att av de offentliga skattelängdema. Under över-

framgå läggningama har övervägts de frågor om skydd för enskildas per-

som aktualiseras av den angivna ordningen. Del-

sonliga integritet,

har räknat med att medborgarna inte i allmänhet skall finna tagarna den för registreringen kränkande för

uppbördshjälpen nödvändiga

den personliga integriteten. Från statens sida kan likväl inte bortses

Uppbörd av 103 kyrkoavgift

från att någon enskild kan ha annan uppfattning i I kyr-

frågan. kans intresse ligger att visa respekt för enskildas krav på personlig integritet. Med hänsyn härtill har deltagarna kommit fram till att den, som önskar betala sin kyrkoavgift på annat sätt än genom det statliga uppbördssystemet, skall beredas möjlighet därtill. Deltagarna räknar emellertid med att det normala sättet för av betalning kyrkoavgift är genom anslutning till det statliga uppbördssystemet. Den statliga uppbördshjälpen bör således i princip omfatta de personer som tillhör svenska kyrkan. För den som så önskar skall det finnas möjlighet att träffa överenskommelse med kyrkan om att betala kyrkoavgift på annat sätt. På det hela taget är uppbördshjälpen inte nödvändigtvis knuten till om den enskilde är kyrkomedlem eller inte. Deltagarna anser att också icke-kyrkomedlemmar bör beredas möjlighet att stödja svenska kyrkans verksamhet genom bidrag via det statliga uppbördssystemet. Av det anförda att följer uppbördshjälpen i princip inte kommer att omfatta alla kyrkomedlemmar. Den kan på gmnd av frivillig anslutning omfatta även någon som inte är medlem i svenska kyrkan. Registreringen i kommer därför skatteregistren inte att avse samma personkrets som medlemmarna i svenska Den kommer kyrkan. att avse de personer, som är villiga att via det statliga uppbördssystemet bidra till svenska kyrkans verksamhet. Deltagarna anser att denna från lösning principiell synpunkt är att föredra framför en registrering av kyrkotillhörigheten.

7.3.4 Indrivning

Kyrkoavgiften kommer i framtiden inte att vara en offentlig pålaga utan en privaträttslig avgift. Den bör därför i behandlas princip som avgifter till andra enskilda organisationer. Om i fordringar allmänhet gäller, att fordringen måste fastställas av domstol innan tvångsâtgärder kan vidtas. Häri ligger en för rättssäkerhetsgaranti den enskilde. Av hänsynen till enskilda finner det svårt deltagarna att frångå denna ordning. Därtill kommer att det för kan kyrkan vara angeläget att hantera enskilda indrivningsåtgärder gentemot på ett mera individuellt sätt än som är möjligt genom det förfarande som anlitas för av skatter. föreslår därför indrivning Deltagarna att indrivning av kvarstående inte skall ske inom kyrkoavgift ramen för uppbördshjälpen. Det får ankomma på kyrkan själv att i vanlig ordning ta in de resterande slutliga avgifter som inte inflyter genom det statliga uppbördsförfarandet.

104 sou l978:l

Uppbörd av kyrkoavgift

7.3.5 Förskott och slutreglering erhåller i dag förskott på församlingsskatt under Församlingarna inkomståret med en varannan månad. Uträkningen av

sjättedel

förskottet grundas på skatteunderlaget för sist förflutna taxering och den utdebitering som har beslutats för inkomståret. Deltagar-

na anser att ett framtida uppbördssystem bör innefatta förskotts-

utbetalningar vid i stort sett samma tidpunkter och enligt motsvarande beräkningsgrunder som i dag. Vid redovisning och avräkning av församlingsskatt enligt nuvarande ordning beaktas beslutade ändringar i tidigare års taxeringar. Dessa ändringar kan avse förhållanden många år tillbaka i tiden, eftersom prövningen av skattemål ofta tar lång tid. Denna ordning är av flera skäl inte lämplig när det gäller en framtida

redovisning till kyrkan av uppburna kyrkoavgifter. Det bör efter-

strävas att redovisningen av uppburna kyrkoavgifter och därmed

sammanhängande avräkning mellan staten och kyrkan blir en slut-

lig uppgörelse vad gäller det aktuella uppbördsåret.

7.4 System för uppbörd av kyrkoavgift

I arbetet med att utforma ett system för uppbörd av kyrkoavgift knutet till den allmänna skatteuppbörden har deltagarna eftersträ-

vat en integrering med skattesystemet. På vissa punkter föreslås

emellertid en annan ordning än den som för närvarande gäller

i fråga om församlingsskatt. Med hänsyn till kyrkoavgiftens

privaträttsliga karaktär kan nämligen integreringen med det statli-

ga skatte- och uppbördssystemet inte drivas alltför långt.

Förslaget till uppbördssystem innebär i huvudsak att preliminä-

ra uppbärs statens försorg tillsammans med de

avgifter genom vanliga skatterna. Vid slutskattedebiteringen bestäms kyrkoavgif-

ten på grundval av den till statlig inkomstskatt beskattningsbara

inkomsten. Preliminärt erlagt belopp avräknas och resultatet re-

dovisas för den avgiftsskyldige. Uppkommer överskott återbetalas

detta. Inbetalningskort utfärdas på kvarstående avgift.

7.4.1 Åtgärder före uppbördsåret

Uppbördssystemet bygger på att kyrkan till skattemyndigheterna

vilka personer som skall betala kyrkoavgift. Denna

rapporterar

förutsätts komma från kyrkans ADB-system för förrapportering

Uppbörd av kyrkoavgift 105

samlingsregistrering lämpligen i slutet av november månad året före uppbördsåret. För att skall kunna medverka skattemyndigheterna vid uppbörd av preliminär kyrkoavgift måste de ha uppgift om den kyrkliga utdebiteringen. Avisering härom bör i god tid före inkomstårets början ombesörjas av kyrkan. Detta är nödvändigt med hänsyn till fastställandet och tryckning av skattetabeller. Eftersom kyrkoavgiften kommer att bestå av flera delavgifter blir det nödvändigt att från kyrkans sida på något sätt samordna aviseringen till skatteoch uppbördsmyndigheterna. Deltagarna förordar att stiften aviserar respektive länsstyrelse.

7.4.2 Uppbörd av preliminär kyrkoavgift Det är i praktiken ogörligt att konstruera skattetabeller, som för icke-medlem utvisar enbart skatt och som för kyrkomedlem utvisar både skattebelopp och belopp som utgör kyrkoavgift. Att sedan i ett fortsatt förfarande behandla beloppen enligt skilda regelsystem är inte heller möjligt. Deltagarna förordar därför att skattetabellerna konstrueras på samma sätt som för närvarande. Detta innebär att skattemyndigheterna för såväl medlem som ickemedlem beslutar efter vilken skattetabell och kolumn i tabellen en arbetsgivare vid utbetalning av lön skall göra avdrag för skatt. Förfarandet innebär i regel att för en medlem görs löneavdrag efter en högre tabell än för en icke-medlem. Arbetsgivarens avdrags- och redovisningsskyldighet kommer att vara underkastad uppbördslagens bestämmelser i enlighet med den debetsedel på preliminär skatt, som utfärdats för arbetstagaren. Vid debitering av preliminär B-skatt förutsätts skattemyndigheten beakta skyldighet att erlägga kyrkoavgift. Avgiften ingår i den debiterade skatten. Om denna inte betalas i rätt tid, restförs beloppet och drivs in enligt de regler som gäller för skatt. Det kan visserligen hävdas att i sak utgör en viss del av beloppet en avgift, som inte har karaktär av skatt. Mot detta står att beloppet debite-

rats på samma sätt som skatt. I själva verket innebär förfarandet

att staten fullgör sitt åtagande att biträda kyrkan med att under inkomståret ta ut en preliminär kyrkoavgift genom att höja uttaget av preliminär skatt. Skattemyndighets beslut att preliminär skatt skall tas ut med belopp som inkluderar preliminär kyrkoavgift grundar sig på rapportering från kyrkan. Sådant beslut kan bli felaktigt antingen beroende på fel i aviseringen eller fel från skattemyndighetens

106 av Uppbörd kyrkoavgift

sida. Sådant fel bör kunna rättas. Ett särskilt administrativt besvärssystem anser deltagarna inte bör tillskapas för detta ändamål. Det förfarande som gäller för rättelse av preliminärt debiterad skatt bör i stället anlitas. Om någon i ansökan om jämkning av preliminär skatt sålunda uppger, att han inte skall betala avgift antingen på grund av att han inte är medlem i svenska kyrkan eller att han vill betala på annat sätt än i samband med skatteuppbörden, skall skatteuttaget ändras. Samtidigt underrättar skattemyndigheten kyrkan om förhållandet. Av den enskilde preliminärt erlagt belopp kommer i så fall att i sin helhet avräknas som preliminär skatt.

7.4.3 Slutlig kyrkoavgift Under uppbördsåret har influtit preliminärbelopp, som skall den skatt- och avgiftsskyldige att avräknas från gottskrivas genom slutlig skatt och slutlig kyrkoavgift. Det skulle i och för sig vara naturligt om det preliminärt uttagna beloppet först och främst togs i för skatt. Deltagarna föreslår emellertid en metod enligt anspråk vilken det belopp som avräknas såsom preliminärt erlagt på lika villkor fördelas mellan skatt och kyrkoavgift. Preliminärbeloppet fördelas alltså proportionellt på skatt och avgift på samma sätt som dessa belopp ingår i den totalt debiterade summan. Sedan den preliminära kyrkoavgiften har bestämts till sitt belopp, skall den avräknas från den påförda slutliga kyrkoavgiften. Resultatet av uträkningen visar om den avgiftsskyldige har betalt in för mycket eller för litet i preliminär avgift. Deltagarna föreslår att staten redovisar beräkningarna för den avgiftsskyldige i samband med att debetsedel för slutlig skatt tillställs honom senast den 15 december under taxeringsåret. Om den preliminärt uttagna kyrkoavgiften överstiger den slutligt debiterade avgiften, skall naturligtvis den avgiftsskyldige återfå det överskjutande beloppet. Deltagarna föreslår att staten utbetalar överskjutande kyrkoavgift i samband med återbetalning av överskjutande preliminär skatt. Lämpligt är att ett särskilt återbetalningskort fogas till debetsedeln på slutlig skatt. Om avräkning mellan slutlig och preliminär kyrkoavgift utvisar att den avgiftsskyldige resterar med någon del av kyrkoavgiften, kvarstår hans skyldighet gentemot kyrkan att betala det resterande beloppet. Eftersom uppbörd av kvarstående avgift inte skall förekomma genom statens medverkan, är det i princip kyrkans sak att själv ta ut det resterande beloppet. Deltagarna föreslår att

av 107

Uppbörd kyrkoavgift

den avgiftsskyldige genom statens försorg tillställs ett inbetalnings-

kort på resterande avgift. Härigenom kan man undvika att kyr-

kan belastas med omfattande kravrutiner. I enlighet med det anförda skall betalningen av kvarstående avgifter ske till kyrkan.

Det ankommer följaktligen på kyrkan själv att bevaka att reste-

rande avgifter betalas.

I skattesystemet tillämpas för närvarande ett system med av-

rundning när det gäller smärre differenser mellan slutlig skatt och preliminär skatt. Som gränsvärde gäller 25 kronor. Intill detta värde efterges kvarstående skatt och utbetalas inte överskjutande skatt. Om samma system tillämpas av kyrkan när det gäller kyr-

koavgiften, kan antalet utbetalningar och krav på småbelopp kraf-

tigt reduceras och därmed kostnaderna för uppbörden nedbringas. Deltagarna föreslår att det angivna systemet med avrundning

tillämpas också för kyrkoavgift. Enligt beräkningar baserade på

1975 års slutskattedebitering skulle ett gränsvärde 25 kronor ha på gett kyrkan ett överskott på omkring 3 miljoner kronor. För flerta-

let löntagare gäller nämligen att de får överskjutande skatt eftersom det i skattetabellerna inte tas hänsyn till avdrag för inkomsternas förvärvande. Vad beträffar kvarstående torde

kyrkoavgifter huvuddelen av dem komma att betalas redan på grund av den

betalningsanmaning som sänds ut genom

skattemyndigheternas försorg tillsammans med slutskattesedeln eftersom avgifterna i regel avser förhållandevis små belopp. Till följd härav och med hänsyn också till avrundningsregelns resultat kommer kyrkan att

få en så gott som fullständig täckning av hela kyrkoavgiften.

7.4.4 Redovisning till kyrkan

Sedan kyrkoavgiften i samband med taxering och slutdebitering

har fastställts för samtliga dem som är anslutna till uppbördssystemet, kan staten redovisa utfallet av uppbörden till kyrkan. Slut-

redovisning bör ske årligen snarast möjligt efter taxering och

debitering.

Från kyrkans fordran på kyrkoavgift skall vid slutredovisningen

avräknas det belopp, som har utbetalts i förskott. Vid avräkningen uppkommande över- eller underskott kan lämpligen regleras i

samband med förskottsbetalning för följande uppbördsår.

Av taxeringsnämnd beslutad taxering kan komma att ändras av länsskatterätt, kammarrätt och regeringsrätt. Enligt vad som tidigare har framhållits bör det framtida vara så

uppbördssystemet

utformat, att redovisningen av uppburna kyrkoavgifter och där-

108 Uppbörd av kyrkoavgift

mellan staten och kyrkan är en med sammanhängande avräkning

slutlig avräkning vad gäller det aktuella uppbördsåret. Deltagarna föreslår att taxeringsnämnds beslut om taxering i princip får utgö-

ra det definitiva underlaget för bestämmande av kyrkoavgift.

Denna ordning förutsätter att kyrkan i sina stadgar anger, att beräknas med ledning av taxeringsnämnds beslut.

kyrkoavgiften

Eftersom kyrkoavgiften är så obetydlig i förhållande till skatten, är ändrade taxeringar i regel utan ekonomisk betydelse för den en-

skilde när det gäller kyrkoavgiften. För särskilda fall tänker sig

emellertid att mera betydande ändringar av den bedeltagarna inkomsten till kyrkan, som sedan får skattningsbara rapporteras

reglera mellanhavandet med kyrkomedlemmen.

Som förut har berörts är kyrkoavgiften sammansatt av flera

vilka utdebiteras av skilda kyrkliga rättssubjekt. En

delavgifter, av kyrkoavgiften på dessa skulle för staten bli adminisuppdelning

trativt och sannolikt mycket kostnadskrävande. Delbetungande tagarna föreslår därför att länsstyrelserna, som svarar för uppbör-

betalar och redovisar kyrkoavgiften utan fördelning direkt

den,

till kyrkans ekonomibyrå på riksplanet. Det får sedan ankomma

att dela och vidarebefordra avgifterna till

på ekonomibyrån upp

vederbörande subjekt. Slutredovisning föreslås också bli tillställd

ekonomibyrån.

7.4.5 Genomförande

Det förslag till uppbörd av kyrkoavgift, som deltagarna här lägger

behöver bearbetas ytterligare när det gäller de praktiska

fram,

funktionerna. Det fordras sålunda ett fortsatt utvecklingsarbete

innan kan Därvid får de författningar som

förslaget genomföras.

rör och till systemet för

skatteuppbörden gås igenom anpassas

uppbörd av kyrkoavgift.

Av skäl bör införandet av ett system för uppbörd av naturliga sammanfalla med tidpunkten för slopande av försam-

kyrkoavgift lingamas beskattningsrätt. Den avgörande tidpunkten för upp-

ikraftträdande blir därmed tidpunkten för relations-

bördshjälpens

ändringen mellan staten och kyrkan.

sou 1978:1 109

8 Statsbidrag

Frågan om statsbidrag har under överläggningarna behandlats av

ekonomiutskottet. Utskottet har därvid gått igenom kyrkans nu-

varande ekonomi och övervägt de samlade ekonomiska följderna for kyrkan av relationsändringen. Ekonomiutskottets överväganden och förslag i denna del redovisas som en särskild bilaga till detta betänkande*

8.1 Kyrkans nuvarande ekonomi

8.1. l Församlingsplanet Av kyrkans tre plan har församlingsplanet den största ekonomiska

omslutningen. Inkomsterna på forsamlingsplanet uppgick år 1975

till ca 1,9 miljarder kr medan motsvarande siffror för stiftsplan och riksplan var ca 30 milj kr respektive ca 200 milj kr. Svenska kyrkans förmögenhet är svår att beräkna. Församlingarnas och

pastoratens tillgångar år 1975 har uppskattats till drygt 7 miljarder

kr. Församlingarnas största inkomstkälla är församlingsskatten, som det aktuella året uppgick till 1l66,8 milj kr* eller 61% av

samtliga inkomster. I församlingsskatten ingår skatt från juridiska

personer. Taxeringsåret 1975 uppgick församlingsskatten från ju-

ridiska personer till ca 90 milj kr. Medelutdebiteringen för år 1975 uppgick till 0,88 kr per skattekrona. Stora variationer i utdebitering förekommer. Den högsta »sou 1973:3_ bilaga 6_ utdebiteringen för året uppgick till 3,50 kr och den lägsta till 0,40 kr l I den officiella statistiper Skattekrona ken anges församlings- I olika sammanhang brukar och in- Skatten för år 1975 till

församlingsplanets utgifter

I 2093 milj kr I detta

komster fördelas på verksamhetsgrenar eller program. Från stati-

_ o o u _ __ _ belopp ingår detskskatstik avseende ar 1975 kan aterges följande sammanstallmng. tebortfallsbidraget.

110 statsbidrag

Präster och kyrkomusiker 255,1 13,8 7,7 0,4 Fastighetsförvaltning för pastorat 103,6 5,6 101,3 5,3 Fastighetsförvaltning

11,8% av kyrkans totala utgifter. Till församlingsverksamheten

skall dessutom räknas huvuddelen av utgifterna för präster och kyrkomusiker. Härutöver bör vissa delar av central förvaltning (administration) och finansiering inräknas i utgifterna för församlingsverksamheten. Om angivna utgifter inräknas utgör församlingsverksamheten mellan 25 och 30% av kyrkans totala verk-

samhet pâ församlingsplanet. Utgiftema för kyrkobokföring och

begravningsväsende har angivits till 4,3 respektive 15,3%. Om de

nyss nämnda utgifterna för central förvaltning m m fördelas på

övriga verksamhetsgrenar kommer kyrkobokföringen och begrav-

ningsväsendet att omfatta 7,7 respektive 19,8% av de totala utgifterna.

8.1.2 Stzftsplanet

Ett stort antal administrativa och ekonomiska frågor av kyrklig art

handläggs av stiftets organ. Den författningsreglerade verksamhe-

ten handhas av domkapitel och stiftsnämnder. Kostnaderna for denna verksamhet bestrids genom statsanslag, bidrag ur kyrkofonden och nettoavkastningen från förvaltade fastigheter. Totalt uppgick anslagen för domkapitlens och stiftsnämndernas verksamhet under år 1975 till ca 13,5 milj kr, varav staten bidrog med ca 5,3 milj kr. Vid sidan av den författningsreglerade verksamheten har under

senare år en s k fri verksamhet vuxit fram på stiftsplanet. Denna

S tatsbidrag 111

finansieras främst genom stiftstingsavgifter, som församlingarna

betalar, och kollekter. Den totala verksamheten på stiftsplanet år

1975 omslöt drygt 30 milj kr. Därav svarade den fria verksamheten för 16,8 milj kr.

8.1.3 Riksplanet

Svenska kyrkans verksamhet på riksplanet är i stor utsträckning

inordnad under statliga myndigheter. Men även rent kyrkliga organ finns med uppgifter för riket i dess helhet. Riksplanets verksamhet finansieras över statsbudgeten, genom

den allmänna kyrkoavgiften samt genom kollekter och gåvor. År

1975 upptogs drygt 16 milj kr i statsbudgeten for svenska kyrkans verksamhet. Kyrkofonden förvaltas av kammarkollegiet.

Dess omslutning var för budgetåret 1974/75 ca 136 milj kr. Den

största inkomstkällan för fonden är den allmänna kyrkoavgiften, som betalas av pastoraten. Angivna år betalades omkring 125 milj

kr i allmän kyrkoavgift. Ur fonden utgår tillskott till ekonomiskt

svaga pastorat. Tillskotten till pastoraten uppgick år 1975 till 68,5 milj kr. De fyra centrala kyrkliga styrelsernas omsättning samma år uppgick till omkring 42 milj kr. Till styrelserna inflöt omkring

32 milj kr i kollekter och gåvor.

8.1.4 Statligt stöd till kyrkan

För närvarande utgår statsbidrag till kyrkans verksamhet. Utöver

dessa direkta bidrag lämnar staten ett indirekt stöd till kyrkans verksamhet genom att olika myndigheter har hand om förvaltningsuppgifter eller lämnar service. Direkta bidrag till svenska kyrkan utgick år 1975 med 161,2 milj kr. Bland de direkta bidragen är det s k skatteutjämningsbidraget

det största. Till följd av 1970 års skattereform utgår dessutom till

de kyrkliga kommunerna ett s k skattebortfallsbidrag. Bidraget skall successivt avvecklas. Till domkapitel och stiftsnämnder mm utbetalas bidrag över

statsbudgeten. Till kyrkofonden utgår också en årlig ersättning för

prästerskapets till statsverket indragna tionde. Från staten anslås i övrigt medel for olika ändamål, tex för restaurering av kyrkor.

De direkta statsbidragen till kyrkan åren 1975 och 1976 framgår

av följande tabell.

112 S tatsbidrag

Domkapitel och stiftsnämnder: förvaltningskostnader 5,3 6,5

Ersättning till kyrkofonden (indraget tionde) 5,1 5,1

Ovriga bidrag: kurser för utbildande av kyrkomusiker, restaurering av äldre domkyrkor, ekumenisk verksamhet, bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna m m 6,3 1,3

Summa 161,2 160,9

“ Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor utgick år 1975 med 5,6 milj kr och år 1976 med 0,2 milj kr.

För att i huvudsak kunna belysa värdet av det indirekta stödet till

kyrkan har uppgifter under hand samlats in från olika myndighe-

ter. De bygger på gjorda uppskattningar. Uppgifterna är samman-

ställda i följande tabell.

Myndighet motsv År 1976 Belopp Milj kr

Riksskatteverket, länsstyrelserna och lokala skattemyndigheter 10,0 Statens kostnader för administration m m av de kyrkliga valen 1,0 Summa 23,0° Kostnaderna uppskattas till ca 3 milj kr för en treårsperiod. Motsvarande belopp för år 1975 kan beräknas till ca 21 milj kr.

8.1.5 Kyrkans inkomster

I följande sammanställning visas kyrkans totala inkomster för år

1975 efter huvudsakliga inkomstkällor.

Som framgår av sammanställningen svarar församlingsskatt och

andra inkomster för ca 92% av kyrkans inkomster. Statsbidragen utgör ca 8% av inkomsterna.

Statsbidrag

Församlings- Stifts- Riks- Summa plan plan plan

Finansiering Miljkr % Miljkr % Miljkr % Miljkr %

Församlingsskatt 1l66,8 61,3 - » l166,8 54,8 Andra inkomster 591,8 31,1 25,0 82,5 183,8 94,2 800,6 37,6 Statsbidrag 144,5 7,6 5,3 17,5 11,4 5,8 161,2 7,6 Summa 1903,] 100,0 30,3 100,0 195,2 100,0 2128,6100,0 “ l beloppet ingår bla inkomster från församlingsplanets fastighetsförvaltning och begravningsväsende. Härutöver har inräknats ränteintäkter, lån och kyrkofondens inkomster inklusive den allmänna kyrkoavgiften. På stiftsplan och riksplan ingår dessutom gåvor och kollekter med sammanlagt omkring 37 milj kr. h Beloppet avser kyrkans bruttointäkter, dvs inklusive interna överföringar mellan planen på ca 233 milj kr.

8.2 Utgångspunkter för arbetet

1968 års beredning om stat och kyrka konstaterade att huvudan-

svaret för kyrkans ekonomi alltjämt måste ligga på medlemmarna.

Dessutom borde medlemmarnas direkta ansvar kompletteras med ett generöst stöd från samhällets sida. Detta borde emellertid inte vara så betydande, att kyrkans oberoende ställning äventyrades.

Enligt beredningen borde de ekonomiskt svaga församlingarnas

problem särskilt beaktas.

Flera remissinstanser uttryckte farhågor för att kyrkans eko-

nomi skulle förändras så vid relationsändringen att en rikstäckan-

de verksamhet inte skulle kunna upprätthållas. En del remissin-

stanser underströk behovet av samhällsstöd till främst glesbygds-

församlingarna. Någon remissinstans betonade, att samhällets

bidrag till kyrkan endast skulle komplettera medlemmarnas bidrag. Vid de inledande överläggningarna enades deltagarna om att behandla frågan om kyrkans ekonomi i hela dess räckvidd. Förutom uppbördshjälpen skulle övervägas kyrkans behov av ekonomiskt stöd från statens sida. Under överläggningarna har en

naturlig utgångspunkt för arbetet varit att de ekonomiska förut-

sättningarna för kyrkans verksamhet inte skall påverkas av den

organisatoriska förändring som relationsändringen innebär.

1 14 Statsbidrag

8.3 Ekonomiska konsekvenser av relationsändringen

8.3.1 Allmänna frågor

Relationsändringen innebär att svenska kyrkans församlingar inte längre kommer att ha ställning som kommuner och därmed beskattningsrätt. Därav följer att juridiska personer inte kommer att vara bidragsskyldiga. Detta betyder för svenska kyrkan som hel-

het ett inkomstbortfall på omkring 90 milj kr i 1975 års nivå.

Det har ibland framhållits, att kyrkans mezllenzsanslutning och därmed de ekonomiska förutsättningarna för kyrkan kan väntas avsevärt förändras genom en relationsändring. Enligt deltagarnas mening är den reform, som utgör resultatet av överläggningarna,

inte ägnad att påverka medlemsantalet i kyrkan. Det förutsätts att

relationsändringen som sådan inte påverkar de nuvarande kyrkomedlemmarnas kyrkotillhörighet. Syftet är att kyrkan skall kunna

fortsätta verksamheten som samma kyrka och med oförändrade ekonomiska förutsättningar. Angelägna organisatoriska reformer kommer också att kunna genomföras. Deltagarna har därför inte anledning till annat antagande än att de grundläggande ekonomiska förutsättningar som är beroende av medlemsanslutningen i allt väsentligt kommer att vara desamma som i dag. Helt avgörande

för framtiden är naturligtvis svenska kyrkans förmåga att föra ut

sitt budskap till medborgarna och att engagera dem för den kyrkliga verksamheten. När församlingarnas och samfálligheternas beskattningsrätt upphör kommer möjligheterna att ta upp lån för verksamheten att

påverkas. År 1975 tog församlingar och samfálligheter upp nya lån

med 42,8 milj kr vilket motsvarade 2,3 % av församlingarnas totala inkomster. Den totala lånevolymen om ca 400 milj kr är obetyd-

lig i förhållande till kyrkans reella tillgångar.

I det förslag som deltagarna lägger fram rörande den specialreg-

lerade kyrkliga egendomen öppnas möjligheter till belåning av den

inkomstgivande fasta egendomen. Den nuvarande kyrkokommunala egendomen bör även kunna ligga till grund för belåning. Med utgångspunkt i den nuvarande lånevolymen torde därför redan nu anvisade möjligheter i allt väsentligt tillgodose behovet av finan-

siering genom lån. En annan möjlighet är att en lånegaranti till-

skapas inom kyrkan. Deltagarna tänker sig att rikskyrkan kan åta sig borgensansvar för de lån församlingar, samfálligheter eller stift kan behöva ta upp. Vad gäller de lån som finns vid relationsändringen - kommunlånen - kan vissa uppkomma att förövergångsproblem genom

S tatsbidrag 115

samlingarnas karaktär av kommuner upphör. De upptagna lånen förutsätts vid övergångstillfállet stå kvar på de församlingar och samfálligheter som har tagit upp dessa. Deltagarna förordar att rikskyrkan dessutom går in som garant för de lån som finns vid övergångstillfállet. Den ekonomiska uppbyggnaden av rikskyrkan måste anses tillgodose kreditgivamas anspråk på fullgod säkerhet. Som deltagarna återkommer till i kapitel 10 bör staten dessutom ställa sig som yttersta för de lån som finns garant vid övergångstillfället. För svenska kyrkan och dess församlingar gäller i dag speciella beskattningsregler. Efter relationsändringen uppkommer vissa förändringar i beskattningshänseende. Relationsändringen kommer emellertid i praktiken inte att innebära större skillnad i någon skattehänseende för kyrkan eller för dess stift och församlingar. Ett särskilt övergångsproblem som rör stämpelskatt föreslår deltagarna skall lösas genom lagstiftning.

8.3.2 Olika delfrågor

Av relationsändringen följer att det på riksplanet uppkommer kostnader för en ny administrativ organisation. Kostnadsökningen kan uppskattas till omkring 8 milj kr. Till grund för överläggningama mellan staten och kyrkan ligger att huvudmannaskapet för förs över till begravningsverksamheten de borgerliga kommunerna. och Församlingar samfälligheter kommer därigenom att avlastas kostnader som med av ledning uppgifter från år 1974 kan beräknas till omkring 310 milj kr eller 19,8 % av de totala utgifterna. Deltagarna föreslår att den specialreglerade kyrkliga egendomen blir sammanförd till stiftelser. Förslaget möjligt att gör det ordna en rationell förvaltning av denna egendom. nuvaran- Enligt de skattelagstiftning kommer emellertid de nybildade stiftelsema att bli skyldiga att betala kommunal och statlig inkomstskatt. skattskyldighet kommer därmed att föreligga i större utsträckning än för församlingarna. Från deltagarnas synpunkt måste en skattemässig likabehandling av trossamfunden och deras stiftelser vara en absolut förutsättning för den konstruktionen framtagna rörande den specialreglerade kyrkliga egendomen. ut- Deltagarna går från att frågan om beskattning av trossamfund och stiftelser kommer att lösas på ett enhetligt sätt när pågående utredningsarbete angående stiftelser slutförts. Vid för relationsändtidpunkten

S tatsbidrag

ringen bör denna skattefråga sålunda inte utgöra något problem

för kyrkan.

Förslaget till uppbörd av kyrkoavgift innebär genom anknyt-

ningen till uppbördssystemet att kyrkan tillförs i stort sett hela det som debiterats. Ersättningen till staten för uppbördshjäl-

belopp

till ca 14 milj kr. Kyrkans övriga kostnader för pen har beräknats

administration av uppbörden har uppskattats till högst 4 milj kr.

De årliga driftkostnadema för församlingsregistreringen upp-

skattas till mellan 5 och 7 milj kr. Uppläggningskostnaderna för

har beräknats till omkring 7 milj kr. Ett överförande av systemet

folkbokföringen till borgerlig myndighet påverkar församlingarnas

Folkbokföringen svarade år 1974 för 7,7% av de totala utgifter. eller i kronor räknat för omkring 120 milj. Effekten för

utgifterna,

kyrkan blir således en betydande kostnadsminskning.

8.4 Statsbidrag

8.4.1 Grundläggande frågor

mellan staten och kyrkan på att svenska

Överläggningarna bygger

kyrkan även efter ändrade relationer till staten skall på demokra-

tisk grund kunna bedriva en rikstäckande och öppen verksamhet. Redan därav följer att de ekonomiska förutsättningarna för den kyrkliga verksamheten i framtiden måste i huvudsak svara mot dem som gäller i dag. Svenska kyrkan har i dag mellan 20 000 och 25000 anställda?

Staten har ett särskilt ansvar för personalens anställningstrygghet

och deras krav att kyrkan i framtiden såsom arbetsgivare skall

kunna infria de ekonomiska förpliktelsema. Dessa trygghetsfakto-

rer bör säkras främst genom att kyrkans verksamhet även fram-

gent vilar på en stabil ekonomisk grund.

Avgifter från kyrkomedlemmarna bör vara det bärande elementet i kyrkans framtida ñnansieringssystem. Detta grundläggande synsätt är en förutsättning för att kyrkan skall inta en i förhållande till staten oberoende ställning.

För att kyrkan skall kunna motsvara anspråken på en rikstäc-

kande verksamhet och bereda personalen trygghet i anställningen

måste en ekonomisk utjämning inom kyrkan förekomma. En so-

lidaritet av detta slag förutsätts i de kyrkliga deltagarnas organisa-

tionsförslag. Den lösning som under överläggningarna har tagits

fram rörande den kyrkliga egendomen utgår också från att nuva-

3 Härav är cirka 4 500

säsonganställda. rande utjämningsfunktion skall finnas kvar. För att kyrkan skall

statsbidrag 117

kunna bibehålla det nuvarande systemet med ekonomisk utjämning på lokalplanet föreslår deltagarna, att den del av kyrkofondens kapital - år 1976 omkring 85 milj kr - som inte skall tillföras den nybildade kyrkofondsstiftelsen, ställs till rikskyrkans förfogande. Härigenom får kyrkan ett betydande grundkapital för ekonomisk utjämning. Förslaget innebär en trygghetsfaktor för församlingarna och deras personal. Det ekonomiska ansvaret för den kyrkliga verksamheten bör vila främst på kyrkomedlemmarna själva. Det statliga stödet bör

betraktas som ett tillägg till kyrkans självñnansiering. Det får inte

vara så betydande att kyrkans oberoende ställning äventyras. Kyrkans framtida ställning i förhållande till staten talar för att statsbidraget inte förenas med villkor utan utgör ett fritt bidrag. Det finns emellertid intressen som motiverar att en del av bidraget förbehålls särskilda ändamål. Statsbidraget bör kunna utnyttjas för att förstärka den ekonomiska stabilitet som kan behövas för

att tillgodose en rikstäckande verksamhet och säkerställa trygghe-

ten för personalen.

8.4.2 S tatsbidragets storlek

De olika svarar statsbidragen i dag för omkring 8 % av svenska kyrkans inkomster. Staten lämnar dessutom indirekt ett ekonomiskt stöd till kyrkans verksamhet. Det totala stödet under år

1975 framgår av följande sammanställning*

Summa statligt stöd 182,2

Deltagarna anser att det totala statliga stöd som utgår till svenska

kyrkans verksamhet bör vara utgångspunkten vid beräkning av

framtida statsbidrag. Redan härigenom har deltagarna tagit hänsyn 4 Som jämförelse kan till en del extra kostnader som uppkommer för kyrkan efter relationsändringen, tex administrationskostnader. De ekonomiska nämnas att statsbidrag till andra trossamfund konsekvensernai övrigt av relationsändringen bör emellertid också budgetåret 1977/78 utgår

öva inflytande på storleken av framtida statsbidrag. med 34 milj kr, varav i

verksamhetsbidrag 25

Deltagarna föreslår att kyrkan genom statsbidrag kompenseras

milj kr och i lokalbidrag for det inkomstbortfall som följer av att juridiska personer efter 9 milj kr.

118 S tatsbidrag

relationsändringen inte blir bidragsskyldiga till kyrkan. Detta inkomstbortfall har beräknats till omkring 90 milj kr i 1975 års nivå.

Det nu utgående skatteutjämningsbidraget och skattebortfalls-

bidraget liksom för övrigt det av deltagarna föreslagna bidraget

för inkomstbortfall från juridiska personer baseras på kyrkans

hela nuvarande verksamhet. I det förslag till ändrade relationer som nu läggs fram förutsätts att samhället skall överta kostnadsansvaret för begravningsverksamheten och folkbokföringen. Kyrkan kommer härigenom att avlastas 25-30% av sin totala utgifter. Det kan därför med visst fog hävdas att en motsvarande redu-

cering av statsbidraget borde ske. Reduceringen skulle i så fall mot-

svara omkring 75 milj kr. Utgifter för begravningsverksamheten belastar särskilt tungt församlingar med svagt ekonomiskt underlag. Det innebär att en

viss utjämningseffekt kan uppnås om statsbidraget inte reduceras.

En åtgärd av detta slag ligger i linje med strävan att främja en

riksomfattande kyrklig verksamhet. Därtill kommer att det är önskvärt med en relativ förstärkning av kyrkans ekonomi under

en övergångsperiod för att kyrkan skall kunna möta den ekono-

miska belastning som följer av att pensioner för redan pensionerad personal skall betalas samtidigt som framtida pensionskostnader för den aktiva personalen skall täckas. Deltagarna föreslår därför att statsbidraget inte reduceras. Kyrkan får ökade administrationskostnader vid relationsänd-

ringen. Om det framtida statsbidraget grundas på det totala statli-

ga stöd, som för närvarande utgår, har kyrkan redan därigenom

kompenserats för en del av dessa kostnader. På grund av det anförda föreslår deltagarna att det med ut-

gångspunkt i 1975 års förhållanden utgår statsbidrag till svenska

kyrkan med 275 milj kr. Detta statsbidragsbelopp skulle år 1975 ha motsvarat omkring 14,5% av kyrkans totala inkomster. Det bör med de justeringar som kan föranledas av kostnadsutvecklingen utgöra den totala

ramen för ett årligt statligt stöd till svenska kyrkans verksamhet.

Statens kostnader för de förmåner i form av statlig service som kan tillkomma kyrkan efter relationsändringen bör följaktligen frånräknas. Sålunda bör bidraget reduceras med statens kostnader tex för uppbördshjälpen och för service avseende församlingsregistreringen.

Församlingar och samfälligheter svarar i dag för underhåll och

restaurering av kyrkobyggnader. statsbidrag har utgått i vissa fall.

Den år 1976 tillkallade byggnadsvårdsutredningen har i uppdrag

S 119

tatsbidrag

att avge förslag om formerna för stödåtgärder för vård och beva-

rande av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Utredningen skall

därvid ta ställning till frågan om ansvarsfördelningen mellan en-

skild ägare, kommun och stat samt överväga vilka slag av ekonomiska insatser som behövs från olika parters sida. Deltagarna förutsätter att svenska kyrkan utöver det nyss angivna statsbidragsbeloppet skall ha möjlighet att inom ramen för statens allmänna stöd till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse erhålla bidrag för underhåll och restaurering av kyrkobyggnader.

8.4.3 Bidragets fördelning på olika ändamål

Skattekraften varierar i dag avsevärt mellan olika delar av landet. Till följd härav har vissa utjämningsfunktioner byggts av upp samhället. Om kyrkan i framtiden skall kunna en

upprätthålla

rikstäckande verksamhet behövs ett system för ekonomisk utjämning som motsvarar det som finns i dag. En särskild del av

statsbidragsbeloppet bör därför reserveras för utjämning av de

olikheter i ekonomisk bärkraft som finns inom skilda delar av

landet. Utjämningsbidraget bör i stort sett motsvara nuvarande

skatteutjämningsbidrag. Deltagarna föreslår att 100 milj kr reser-

veras för utjämningsändamål. I statsbidragsbestämmelser bör anges, att bidraget skall använ-

das för att utjämna olikheterna i ekonomisk bärkraft på lokalpla-

net. Principerna för fördelning av bidraget bör även framgå av

bestämmelserna. Strävan bör vara att uppnå ett så enkelt fördel-

ningssystem som möjligt. Deltagarna förordar en fördelningsgrund

som sätter utjämningen i relation till respektive församlings skat-

teunderlag per invånare. Bestämmelser om fördelning av utjämningsbidraget bör utarbetas före relationsändringen. Relationsändringen som helhet med den utformning som den under överläggningarna har fått innebär särskilda trygghetsfaktorer för personalen. Kyrkan avses få sådana organisatoriska och

ekonomiska förutsättningar att fullfölja sin verksamhet att den

anställda personalen kan känna trygghet. Det skall emellertid inte bortses från att den enskilde ändå kan känna oro för sin egen situation vid kyrkosystemets reformering. Det är därför befogat

med särskilda åtgärder som kan vara ägnade att hos alla anställda

skapa tilltro till kyrkans förmåga att såsom arbetsgivare fullgöra

de ekonomiska förpliktelserna. I detta sammanhang gäller det främst att säkerställa redan gjorda pensionsutfästelser.

Genom att statsbidraget inte reduceras, trots att kyrkan avlastas

120 S tatsbidrag

kostnader för begravningsverksamheten och folkbokföringen, bör en del av statsbidragsbeloppet kunna utnyttjas för att trygga de

pensionsåtaganden som finns vid relationsändringen. En del av

statsbidraget bör specialdestineras för detta ändamål. Utbetalda pensioner för präster och kyrkokommunalt anställd personal, dvs den största delen av kyrkans personal, uppgick år 1976 till omkring 55 milj kr. Deltagarna föreslår att 75 milj kr av statsbidraget reserveras för att säkerställa redan gjorda pensions-

åtaganden.

Pensionsbidraget bör omgärdas med statsbidragsbestämmelser.

Hur dessa skall utformas är beroende av hur pensionsfrågan löses.

Denna fråga måste bli föremål för förhandlingar med personalens

fackliga organisationer. Utformningen av statsbidragsbestämmel-

serna bör därför anstå tills pensionsfrågan har lösts.

Resterande del av det totala statsbidraget bör utgå till kyrkan

som ett fritt bidrag. Som tidigare har framhållits skall detta bidrag

reduceras med statens kostnader för tjänster som tillkommer kyrkan efter relationsändringen.

Det totala statsbidragets fördelning på olika ändamål framgår av

följande sammanställning.

8.4.4 Utbetalning och uppräkning Deltagarna föreslår att de olika statsbidragen utbetalas direkt till

kyrkans ekonomibyrå på riksplanet. Härigenom erhålls en ratio-

nell administrativ ordning för både staten och kyrkan. Eftersom det statliga utjämningsbidraget kommer att vara förenat med regler som klart anger fördelningsgrunden gäller det enbart att tekniskt fördela bidraget. Den framtagna totalramen för statsbidragen är gjord utifrån förhållandena år 1975. En anpassning av totalramen förutsätts ske efter de förändringar i kostnadsnivån som kommer att inträffa fram till relationsändringen. Frågan om värdesäkring av statsbidragen efter relationsändringen har även tagits upp till övervägande. Det förutsätts att statsbidragen anpassas till pris- och löneutvecküngen.

9 Personalfrågor

Vid överläggningarna har särskilt diskuterats vad relationsändringen kan komma att innebära för den inom kyrkan verksamma personalen. Under det gemensamma arbetet har främst behandlats sådana personalfrågor som avser tiden närmast före relationsändringen och vissa övergångsfrågor, huvudsakligen av trygghetskaraktär. Den rent kyrkliga arbetsgrupp, som utarbetat till förslag kyrkans framtida organisation, har tagit om upp frågor kyrkans arbetsgivarfunktion och förhandlingsorganisation för tiden efter relationsändringen. I det gemensamma arbetet har personalfrågoma behandlats av ekonomiutskotteL Personalens har av utfackliga organisationer skottet fortlöpande informerats om arbetet med stat-kyrka frågan.

9.1 Nuvarande

ordning

9.1.1 Arbetsgivarsidan

Varje lokal enhet inom svenska kyrkan och varje regional enhet är var för sig arbetsgivare för hos dem anställd Eftersom personal. domkapitlen och stiftsnämnderna betraktas såsom statliga organ gäller statens övergripande arbetsgivaransvar för personalen där. På riksplanet är varje eller var för kyrklig styrelse riksorganisation sig arbetsgivare för sin personal. Löne- och avtalsförhandlingar för den kyrkokommunalt lönereglerade personalen ombesörjs för församlingsplanet av Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund i samarbete med Svenska kommunförbundet. För de statligt lönereglerade prästerna, kyrkomusikema och skogstjänstemännen förhandlar avtalsverket. På stiftsplanet biträder pastoratsförbundet och kommunförbundet stiftstingen när det gäller förhandlingar för personal anställd hos stiftsråden. Avtalsverket förhandlar för personalen vid domkapitlen och stiftsnämnderna. På riksplanet förhandlar de kyrkliga styrelserna själva för sin personal. SOU 1978:3, bilaga 7.

122 Personalfrågor

De statliga avtal som avtalsverket förhandlar fram, är direkt

bindande för berörda lokala eller regionala enheter. De kyrko-

kommunala avtalen har däremot rekommendationskaraktär.

9.1.2 Personalsidan

De anställda i kyrkokommunema kan i princip indelas i två hu-

vudgrupper, en grupp med statligt lönereglerade anställningar och

en grupp med kyrkokommunalt lönereglerade anställningar. Enligt den senaste tillgängliga personalstatistiken, som avser förhållan-

dena den l mars 1976, fanns det ca 22 000 anställda i kyrkokommunema. Av dessa var omkring 4 400 statligt lönereglerade präs-

ter och kyrkomusiker och omkring 13 000 hel- och deltidsanställd

personal. I det angivna antalet anställda ingår

kyrkokommunal dessutom omkring 4500 säsonganställda kyrkogårdsarbetare.

sammanställning visar storlek och

Följande personalgruppemas fördelning på kön.

Kyrko- Statligt Samtliga kommunalt lönereglerade löne- (präster och reglerade kyrkomusiker)

Säsonganställda kyrkogårdsarbetare ca 4 500 - 4 500

Summa totalt 17 407 4 393 21 800

Sammanställningen omfattar inte personal hos domkapitel, stiftsnämnder och stiftsråd. Personalen hos de kyrkliga styrelserna har inte heller tagits med. Dessa personalgrupper torde uppskattomfatta mellan 1 200 och l 500 personer. Härtill kommer ningsvis anställda hos kyrkliga anstalter av stiftelsekaraktär och ytterligare hos frivilliga organisationer som indirekt kan komma att beröras av ändrade relationer mellan staten och kyrkan. Denna personalgrupp torde kunna uppskattas till ca 1 500 personer. All anställd personal som är organiserad tillhör förbund kyrkligt som ingår i någon av organisationerna LO, TCO och SACO/SR.

Personalfrågor 123

9.2 för arbetet

Utgångspunkter

1968 års beredning om stat och kyrka fäste stor vikt vid personal-

frågorna. När det gällde de statligt lönereglerade och

prästerna

kyrkomusikerna, uttalade sig för en garanti för beredningen pen-

sionsförmånerna och för den arbetsinkomst som sådan innehavare

av tjänst på heltid hade vid utgången av år 1982. Garantin skulle

dock utlösas först för det fall att inom

församlingarna svenska

kyrkan solidariskt ej förmådde uppfylla sina löne- och pensions-

åtaganden. Beredningen ansåg att motsvarande garantier borde

utfastas för stiftskansliernas personal. När det gällde den kyrkokommunalt lönereglerade personalen

däremot, ansåg beredningen att det saknades att utfásta anledning

sådana garantier. Den ansåg att det ekonomiska som föresystem

slogs för kyrkan skulle ge tillräckliga garantier för berörda

perso-

nalgrupper att vid förhandling uppnå tillfredsställande anställ-

ningsvillkor. Bland remissinstanserna fanns på arbetsgivarsidan avtalsverket, kommunförbundet samt pastoratsförbundet. Avtalsverket hänvisade i huvudsak till gällande statliga Komanställningsavtal. munförbundet uppehöll vid sig väsentligen kyrkokommunernas

pensionsåtaganden. Pastoratsförbundet framhöll att den av bered-

ningen föreslagna garantin borde utsträckas till att gälla även för den kyrkokommunalt lönereglerade personalen. Förbundet ansåg

också att man under övergångstiden borde åstadkomma ett utökat

samarbete mellan arbetsgivarorganen, så att dessa kunde

uppträda gemensamt i förhållande till personalorganisationerna.

Ett flertal personalorganisationer ingick bland remissorganen.

De flesta organisationerna att borde

ansåg förhandlingar påbörjas snarast möjligt efter ett riksdagsbeslut för att vara slutförda vid

tidpunkten för relationsändringen. De organisationer, som omfat-

tade den kyrkokommunalt

lönereglerade personalen, yrkade att

denna personal skulle erhålla samma och

pensions- lönegaranti som beredningen uttalat

sig för beträffande den personal som var

statligt lönereglerad.

Personalfrågorna aktualiserades redan vid de inledande över-

läggningarna mellan staten och kyrkan. Därvid att

uttalades,

övergångsanordningar för personalen var en av de betydelsefulla

frågor som måste utredas ytterligare och övervägas. Enligt delta-

garnas mening måste därvid tas upp situationen för alla grupper av inte bara situationen anställda, för dem som har statligt reglerade tjänster.

124 Personalfrågor

9.3 Allmänna anställningsfrågor

Ändrade relationer mellan staten och kyrkan innebär för den inom i en del fall byte av arbetsgivare, i

kyrkan verksamma personalen andra i på grund av ändrad fall ändringar anställningsförhållanden

status för arbetsgivaren. Personalen innehar nu anställrättslig

är förenade med trygghetsgarantier i ningar som betydelsefulla

i samhällets torde fortfaolika avseenden. En anställning tjänst” rande som tryggare än anställning hos enskild arbetsgi-

uppfattas

även om de faktiska skillnaderna avsevärt utjämnats under vare, årtiondena. mening kommer inte de senaste Enligt deltagarnas be-

trygghetsgarantierna i fara genom relationsändringen. Kyrkan

står såsom samma trossamfund som i dag fast den står i annan staten. Den kommer även framgent att bedriva en relation till rikstäckande och verksamhet. De ekonomiska förutsättöppen för verksamheten i framtiden kommer också att i huvudningarna dem således inte anledsak motsvara som gäller i dag. Det finns som kvarstår i kyrklig anställning att

ning för den personal reformering som ett upprivande av de uppfatta kyrkosystemets trygghetsskapande faktorerna.

om stat och kyrka diskuterade en viss form 1968 års beredning och En del remissor-

av inkomstgaranti för präster kyrkomusiker.

att en sådan garanti borde ges till all kyrklig personal. gan ansåg och pensionsgarantier har övervägts under Statliga lönegarantier

När det gäller lönegarantier kan konstat-kyrka överläggningarna.

att det inte torde vara att ge sådana garantier en stateras möjligt innebörd. Den reella garantin måste ligga i meningsfullt preciserad

reformens karaktär och utformning.

Det samlade resultatet av de nu avslutade överläggningarna

staten innebär att kyrkan tillförsäkras en stabil mellan och kyrkan och ekonomi. Mot denna bör det vara

organisation bakgrund möjligt för kyrkan och personalorganisationerna att på sedvanligt

sätt träffa överenskommelser om allmänna anställningsvillkor,

som inte innebär försämringar i förhållande till nuläget. Med hän-

inte ansett det erforderligt att ytterligare

syn härtill har deltagarna diskutera de allmänna utan endast vissa

anställningsförmånerna anställningsfrågor som rör personal inom begravningsverksam-

heten och folkbokföringen. Deltagamas förslag innebär att huvudmannaskapet för begrav-

förs över till de borgerliga kommunerna. Förningsverksamheten

och samfálligheterna ges emellertid rätt om de så samlingama önskar från kommunerna rent faktiskt fortsätta att mot ersättning

Personalfrågor [25

med förvaltningen av de som de vid begravningsplatser övergångstillfállet har hand om. I det fall behåller förvaltförsamling ningen föreslås församlingen få full för de till täckning begravningsverksamheten hörande kostnaderna. Om inte beförsamling håller förvaltningen övertar kommunen densamma och personalen blir då anställd hos kommunen. I båda fallen kommer sålunda den borgerliga kommunen att ytterst vara för ansvarig personalkostnaderna. Under överläggningarna har behandlats frågan om kyrkans församlingsregistrering, om den lokala folkbokföringen förs över till annan huvudman. I en särskild expertutredningå har angetts att huvudmannaskapet för folkbokföringen i sådant fall lämpligen läggs på de lokala skattemyndigheterna. Eftersom beslut något ännu inte har fattats om det framtida för folkhuvudmannaskapet bokföringen, har deltagarna inte mera ingående diskuterat hithörande personalfrågor. De får tas upp med berörda personalorganisationer i samband med att proposition fram om folkbokföläggs ringen. Enligt deltagarnas bedömning kommer emellertid flertalet av de anställda med inom arbetsuppgifter folkbokföringen, vilka inte behövs hos församlingarna för arbete med församlingsregistreringen, att kunna beredas vid de lokala anställning skattemyndighetema.

Pensionsfrågor

De som är statligt eller kommunalt har lönereglerade pensionsförmåner enligt statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) respektive kommunernas pensionsreglemente (KPR). Kyrkofonden, som svarar för prästpensionerna, har inte fonderat några medel för dessa. Prästpensionerna betalas med inkomsterna från den allmänna kyrkoavgiften. Kyrkokommunerna har i mycket ringa utsträckning förhandsfinansierat sina pensionsförpliktelser genom fondering. År 1975 uppgick de fonderade medlen till drygt 62 milj kr. Nu angivna förhållanden innebär, att och i vissa fall kyrkan staten har en ackumulerad pensionsskuld. Denna består dels av kostnaden för framtida pensioner för dem som redan har avgått med pension, dels av det belopp som kan beräknas vara erforderligt för att svara för pensionskostnaden för redan intjänad pensionsgiundande anställningstid för dem som alltjämt är i tjänst. Beräkningar som har gjorts under överläggningama visar att den 2 SOU 1978:3, bilaga 9.

126 Personalfrågor

totala kan uppskattas till l 158 milj kr. pensionsskulden

Vilket skall använda efter relationsänd-

pensionssystem kyrkan

Ett bruttopensionssystem som

ringen blir en förhandlingsfråga.

får anses mindre lämpat för huvudmän utan

ej är försäkringsbart beskattningsrätt. Sådana huvudmän bör använda pensionssystem

kan försäkras. För kyrkans del innebär

där pensionsförpliktelsen från icke förhandsfinansierade bruttopensioner till

en övergång en ekonomisk särskilt i

försäkrade nettopensioner påfrestning,

Deltagarna anser att åtgärder bör

anslutning till övergångstillfallet.

vid tidpunkten för

vidtas för att trygga pensionsförpliktelserna

relationsändringen. Som redan har behandlats i kapitel 8 föreslår en viss del av statsbidraget reserveras för detta deltagarna att ändamål (8.43).

9.5 Förhandlingsorganisation

har behandlats av de

Kyrkans framtida förhandlingsorganisation

i deras organisationsförslag. Den kyrkliga kyrkliga deltagarna föreslår att varje enhet för sig inom respektive lokal-,

gruppen skall vara i förhållande till

regional- och riksplan arbetsgivare

förordar emellertid att kyrkan efter

anställd personal. Gruppen relationsändringen får en sammanhållen förhandlingsorganisation.

bildar riks- och stiftsplanen tillsam-

Enligt förslaget organen på

en från riksplanet fri-

mans med pastoratsförbundet kyrkan på

med en särskild styrelse. Denna

stående arbetsgivarorganisation handhar förhandlingsverksamheten för arbetsgivarorganisation

hela kyrkan.

arbetet har behandlats frågan om förhand-

I det gemensamma under Deltagarna anser att lö-

lingsorganisation övergångstiden.

tom år 1979 bör föras av samma ne- och avtalsförhandlingama som för närvarande. Deltagar-

organisationer på arbetsgivarsidan

som för närvarande

na utgår från att de organ på arbetsgivarsidan

att ha kvar denna funktion under hela överförhandlar kommer

Det samråd som kan bli erforderligt på arbetsgivarsigångstiden. dan får ske inom ramen för det samarbete i förhandlingsfrågor

mellan staten, kommunförbundet och landssom idag förekommer

tingsförbundet.

att man under året närmast före rela- Deltagarna förutsätter

slutför de förhandlingar som avser anställningsvill-

tionsändringen efter relationsändringen. Dessa förkoren för kyrkans anställda

bör sida föras av den förhandlingsorganisahandlingar på kyrkans

Personalfrågor 127

tion som för framtiden skall ha ansvaret för Även förhandlingarna. om detta är en som i första fråga hand kyrkan själv måste ta ställning till, föreslår deltagarna att kyrkan senast under året före relationsändringen bildar denna förhandlingsorganisation.

MBL-förhandlingar

Genom tillkomsten av lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL) har i stort sett de önskemål om samråd och förhandlingar tillgodosetts, som personalorganisationerna framförde i sina remissyttranden över det förslag som lades fram av 1968 års beredning om stat och kyrka. Som deltagarna återkommer till i kapitel ll skall förslaget till ändrade relationer mellan staten och kyrkan föreläggas allmänt kyrkomöte innan proposition föreläggs riksdagen. Deltagarna anser att det föreligger för skyldighet regeringen att MBL-förhandla om de förslag som föreläggs kyrkomötet. En sådan förhandling förs av statens förhandlingsråd. Under övergångstiden planeras flera kyrkomöten som efter hand kommer att få ta till olika ställning regeringsförslag i stat-kyrka frågan. Riksdagen kommer under övergångstiden att föreläggas propositioner rörande relationsändringen i frågor där kyrkomötet inte behöver höras. Under hela övergångstiden kommer det därför att bli aktuellt med MBL-förhandlingar.

10 för svenska

Regelsystem kyrkan

Det nuvarande förhållandet mellan staten och svenska kyrkan karakteriseras av att beslutanderätten i kyrkliga ärenden i åtskilli-

ga fall ankommer på statliga organ och att församlingarna har

ställning som kommuner. Från rättslig synpunkt framträder den nuvarande bindningen till staten genom att flertalet regler om kyrkans organisation och verksamhet är givna i lagar och andra

författningar.

Grundtanken med ändrade relationer mellan staten och kyrkan är att kyrkan självständigt skall besluta om sina egna angelägenheter och liksom andra trossamfund vara organisatoriskt fristående

från staten. Härav följer att den offentligrättsliga regleringen av

kyrkans förhållanden måste upphöra och nya regler tillskapas som grund för den kyrkliga verksamheten.

Frågan om vilka rättsregler som skall gälla för svenska i

kyrkan

framtiden liksom de rättsliga frågor som rör till andra övergången relationer mellan staten och kyrkan har ingått i SÖL-utskottets

arbete. Utskottets överväganden och förslag i dessa delar redovisas såsom bilaga till detta betänkande!

10.1 Nuvarande

regelsystem

Svenska kyrkans verksamhet lyder i dag under ett mycket omfat-

tande system av offentligrättsliga regler. Omkring 450 författning-

ar av olikartad konstitutionell natur reglerar kyrkans organisation, arbete och villkor i övrigt.

I övergångsbestämmelsema till finns

regeringsformen vissa regler som särskilt avser svenska kyrkan.

Prästerskapets privi-

legier av år 1723 anses till vissa delar alltjämt vara gällande även om de numera saknar direkt betydelse. 1686 års innehåller

kyrkolag

bestämmelser om den kyrkliga verksamheten i religiöst och delvis

organisatoriskt avseende. Till kyrkolagen ansluter ett flertal for- SOU 1978:3, bilaga 11.

130 Regelsystem för svenska kyrkan

fattningar. Sålunda regleras genom särskilda författningar kyrkans gudstjänster, sakrament och övriga handlingar. Medlemskapet i svenska kyrkan regleras i religionsfrihetslagen (1951:680). I lagens 6-16 §§ ges föreskrifter om inträde i och utträde ur svenska kyrkan. Grundläggande regler om församlingarna finns i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse. Genom denna regleras församlingamas

kompetens, organisation och verksamhet. Formerna för stiftssty-

relsen regleras främst i lagen (1936:567) om domkapitel. Bestämmelser om stiftsnämnd återfinns i lagen (1970:939) om förvaltning

av kyrklig jord. Regleringen av organisationen på riksplanet har

samband med svenska kyrkans särskilda ställning. Huvudbestämmelserna om stiftande av kyrkolag och om allmänt kyrkomöte

finns i övergångsbestämmelsema till regeringsformen. Kyrkomö-

tets sammansättning, arbetsformer m m regleras i kyrkomötesför-

ordningen (1949:174). I svenska kyrkans verksamhet ingår vissa allmänt samhälleliga

uppgifter. Bland dessa märks främst folkbokföring och begrav-

ningsverksamhet. Grundläggande bestämmelser finns i folkbokfö-

ringsförordningen (1967:198) samt i lagen (1957:585) om jordfästning m m och i lagen (1963:537) om gravrätt m m. För den kyrkliga

personalen finns författningar som rör olika kategorier av kyrkliga

befattningshavare. Som exempel kan nämnas lagen (1963:633) om

biskopsval och lagen (1957:577) om prästval. Grundläggande be-

stämmelser om kyrkomusiker finns i lagen (1947:275) om kyrko-

musiker. I fråga om den kyrkliga egendomen gäller bla lagen

(1970:939) om förvaltning av kyrklig jord samt lagen (1970:940) om

kyrkliga kostnader. En del bestämmelser som reglerar kyrkan är av grundlags natur

och återfinns i övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

Andra regler är av kyrkolags natur. Med kyrkolag får, med ett sammanfattande uttryck, förstås sådan lag som omfattar grundläggande bestämmelser om kyrkans väsen, egendom, organisation

och verksamhet. Kyrkolag stiftas av regeringen, riksdagen och

kyrkomötet gemensamt. I regelsystemet för svenska kyrkan ingår

även bestämmelser i vanlig lag, som beslutas av riksdagen, tex forsamlingsstyrelselagen. Regeringen har inom ramen för sin norm-

givningskompetens utfärdat åtskilliga bestämmelser för kyrkan.

10.2 för arbetet

Utgångspunkter

1968 års beredning om stat och kyrka föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1972:36), att nuvarande offentligrättsliga reglering rörande

Regelsystem för svenska kyrkan 131

svenska kyrkan skulle upphöra. Beredningen ansåg att staten inte skulle delta i utformandet av organisationsreglerande bestämmelser för kyrkan. Det skulle ankomma på kyrkan själv att besluta om organisatorisk uppbyggnad, verksamhet medlemsbegrepp, m m. Några remissinstanser tillstyrkte beredningens förslag i dess helhet utan närmare kommentarer. En del instanser förordade en fortsatt offentligrättslig reglering av svenska kyrkan. Ett antal kyrkliga instanser önskade att en särskild lag stiftades med grundläggande bestämmelser för svenska kyrkan. Andra menade att regleringen av svenska kyrkan borde utgå från församlingsstyrelselagen. Ytterligare en grupp, som bestod av såväl kyrkliga som andra remissinstanser, förde fram mer opreciserade önskemål om s k ramlagstiftning. Vid de inledande överläggningarna mellan företrädare för staten och svenska kyrkan enades deltagama om att ett gemensamt arbetsutskott skulle ta upp frågor som berör kyrkans framtida organisation och ställning, övergångsfrågor och erforderlig lagstiftning. Frågan om kyrkans framtida organisation skulle i första hand ankomma på kyrkan själv att ta ställning till. Parallellt med det gemensamma arbetet skulle därför pågå ett internt kyrkligt organisationsarbete. Resultatet av detta skulle efter hand redovisas för utskottet, som fick ta ställning till vilka följder den tilltänkta ordningen skulle få inom skilda områden och vilken rättslig reglering, som kunde behövas för framtiden. Ett viktigt problemkomplex var också de särskilda övergångsanordningar av praktisk och rättslig natur, som kunde behövas för att genomföra de ändrade relationerna mellan staten och kyrkan.

10.3 Grundläggande frågor

En grundläggande förutsättning för stat-kyrka överläggningama är att kyrkan även i framtiden skall kunna verka såsom folkkyrka med verksamhet som spänner över hela landet. Ett gemensamt mål är därför att tillskapa ett system av rättsregler som tryggar den kyrkliga verksamheten och reglerar den i fasta former. Även om huvuddelen av författningsbestämmelsema om svenska kyrkan skall upphävas i samband med relationsändringen, › kommer det alltjämt att behövas

vissa lagregler som berör kyrkan.

Det är fråga både om lagstiftning av bestående karaktär och om lagstiftning som har samband med själva övergången.

132 svenska

Regelsystem för kyrkan

Bland bestående lagstiftning märks för det första författningsbestämmelser som rör den kyrkliga verksamheten men som oavsett relationerna mellan staten och kyrkan behövs i ett

modernt samhälle. Till sådan lagstiftning av allmän natur hör tex

de regler i religionsfrihetslagen som angår själva religionsfriheten. Till bestående hör även sådan speciallagstiñning för lagstiftning

som behövs för att de lösningar som föreslås på olika kyrkan områden skall kunna Som exempel kan nämnas de

genomföras.

som fordras på område. Till

lagregler begravningsverksamhetens

bestående lagstiftning kan slutligen hänföras sådana författnings-

bestämmelser som och verksamhet i

gäller kyrkans organisation framtiden. Den kan sammanfattande benämnas organisationslag-

stiftning. Lagstiftning av detta slag är beroende av om statsmakter-

na anser att allmänna samhällsintressen motiverar särskilda bestämmelser rörande kyrkan. Vid kommer det att behövas författningsbe-

själva övergången

som för över kyrkan till nya relationer med staten. stämmelser,

kan sammanfattande betecknas som övergångslagstiñ- Reglerna

Däribland märks regler som krävs vid upphävandet av olika ning.

författningar. Till sådan lagstiftning räknas även de olika kyrkliga som fordras i själva övergångsögonblicket eller någon tid

regler dessförinnan eller därefter.

I detta sammanhang bör främst diskuteras vilken organisations-

och övergångslagstiftning som kan komma att behölagstiftning

vas. I avsnitt behandlas utformningen av ett framtida

följande

för svenska kyrkan och därmed även frågan om en regelsystem

framtida organisationslagstiftning. Övergångslagstiftning behand-

las i avsnitt 10.5.

10.4 Framtida regelsystem

Genom kommer de kyrkliga organ som nu har relationsändringen av statliga att upphöra att ha en sådan

ställning myndigheter

Vidare kommer församlingarna inte längre att ha ställställning. Det sagda innebär att regleringen av svenska ning som kommuner. kyrkan kommer att överföras till privatråttens område.

Det är från synpunkt möjligt att kyrkans medlemmar rättslig

med i allmänt gällande rättsregler själva antar de

utgångspunkt

skall ingå i ett framtida regelsystem. Ett helt inomkyrk-

regler som av detta slag kan i princip innehålla de olika

ligt regelsystem materiella bestämmelser, som i dag finns intagna i lagar och andra

Regelsystem för svenska kyrkan 133

författningar. En annan möjlighet är att kyrkan visserligen själv antar sina regler men att staten genom _fastställelse ger dem en särskild stabilitet. Ytterligare ett alternativ är att grundläggande bestämmelser angående svenska kyrkan ges i form av lag, medan

närmare bestämmelser på olika områden antas såsom inomkyrkli-

ga regler.

10.4.l Deltagarnas ställningstagande

Under överlåggningarna har ingående diskuterats det framtida re-

gelsystemets uppbyggnad. Enighet har rått om att regelsystemet

måste vara uppbyggt så att det ger kyrkan stabilitet i organisatio-

nen samt trygghet mot inre störningar och yttre påverkan. Där-

emot har meningarna gått isär när det gäller frågan om vad som

behövs för att detta mål skall uppnås. Olika skäl har anförts för en framtida lagreglering av svenska kyrkan. Det har hävdats att en bestående lagstiftning rörande kyrkan behövs för att hålla samman kyrkan både utåt och inåt. Detta förhållande blir särskilt markant om det anses att relativt genomgripande reformer inom kyrkan bör vidtas i samband med eller omedelbart efter relationsändringen. Vidare har hävdats att

lagstiftning är nödvändig för att framhäva kyrkans identitet.

Mot en lagreglering har å andra sidan invänts att varje reglering av kyrkans organisation och verksamhet i lag är ett ingrepp i den

grundläggande principen om ändrade relationer mellan staten och

kyrkan. I en ny relation med staten skall kyrkan kunna verka fritt i enlighet med sin bekännelse och själv bestämma om sina angelägenheter i religiöst och organisatoriskt avseende. Bestämmelser

om kyrkans organisation skulle kunna begränsa kyrkans möjlighe-

ter att fylla anspråk, som kyrkan själv anser religiöst motiverade.

Enligt deltagarnas mening är det möjligt att i praktiskt handlande delvis förena dessa skilda ståndpunkter. Att svenska kyrkan bevarar sin identitet och alltså består som en andlig och reell enhet ligger väl i linje med samhällets förväntningar att kyrkan

också framgent på demokratisk grund skall bedriva en riksomfat-

tande verksamhet, tillgänglig för alla medborgare. Mot bakgrund

härav har deltagarna enats om att föreslå ett system enligt vilket

några grundläggande principer för kyrkans struktur kommer till

uttryck i lagens form, medan all annan reglering av kyrkans organisation och verksamhet sker i interna stadgar. En lag om svenska kyrkan måste beslutas medan nuvarande relationer mellan staten och kyrkan består. Lagen får anses tillhö-

134 Regelsystem för svenska kyrkan

ra kyrkolagsområdet och skall därför stiftas i den för kyrkolag

föreskrivna ordningen. Deltagarna förutsätter att lagen får bestående karaktär. Efter relationsändringen kommer kyrkolagstift-

ningsinstitutet inte längre att finnas. Uppkommer fråga om änd-

ring i lagen kommer den vanliga ordningen för lagstiftning att

gälla. Deltagarna utgår från att kyrkomötet bereds tillfälle att yttra

sig i ett sådant lagstiftningsärende.

l0.4.2 Regelsystemets uppbyggnad I det framtida regelsystemet skall enligt förslaget ingå en grundläggande lag om svenska kyrkan. En sådan lag syftar till att ge en garanti för de demokratiska värdena och kan inte innehålla annat än en allmän beskrivning av vissa drag i kyrkans struktur. Vid

sidan av lagstiftningen måste det därför finnas olika inomkyrkliga

regler.

Det finns anledning räkna med att kyrkan avser att bibehålla

samma reglering i sak som i dag återfinns i olika författningar. Det

blir därför fråga om ett stort antal föreskrifter i olika ämnen. Om

det skall vara möjligt att få överblick över de inomkyrkliga reglerna och systematisera materialet förefaller det lämpligt att reglerna

fördelas på flera regelsamlingar. Starka skäl talar för att de mest

betydelsefulla reglerna om hela kyrkan och dess verksamhet fogas

samman i särskilda stadgar för svenska kyrkan, medan skilda

ämnesområden mera i detalj behandlas i olika regelsamlingar till

vilka de grundläggande reglerna hänvisar. Det ankommer på kyr-

kan själv att bestämma om de särskilda stadgarna skall benämnas

grundstadgar, kyrkoordning eller ges någon annan benämning.

har som arbetsnamn

Deltagarna valt benämningen grundstadgar.

Med den angivna uppläggningen kan man ge grundstadgama en

viss stabilitet genom att ställa upp särskilda förutsättningar för att

de skall kunna ändras. Enligt deltagarnas mening är detta en lämplig ordning. Med regeringsformen som förebild föreslås att

grundstadgama inte får ändras annat än efter dubbla beslut med

mellanliggande val till det beslutande organet.

Den föreslagna ordningen får till följd att endast grundläggande

bestämmelser bör tas in i grundstadgama. I annat fall kan besluts- 2

Figuren avser endast att processen bli tungrodd och genomförandet av inomkyrkliga re-

belysa en tänkt uppbygg-

former även av mindre genomgripande betydelse fördröjas.

nad av det inomkyrkliga regelsystemet. Flera Kompletterande stadgar bör kunna ändras efter ett beslut. regelsamlingar än de

Det föreslagna inomkyrkliga regelsystemet åskådliggörs genom

angivna kan komma att

behövas. följande figur?

Regelsystem för svenska 135 kyrkan

Grundstadgar för Svenska kyrkan

Kyrkans Indelnings- Församlings- Stifts- Riks- Val- Besvärsböcker ordning ordning ordning ordning ordning ordning

Regle- Reglementen Reglementen menten Verkställig- Verkställighetsföre- hetsföreskrifter skrifter

l0.4.3 Lag om Svenska kyrkan

Enligt deltagarnas förslag skall det finnas en lag om svenska

kyrkan, i vilken ges uttryck för samhällets syn på kyrkan. I kapitel 11 föreslår deltagarna att lagen antas av riksdagen hösten 1979 och underställs allmänt kyrkomöte i början av år 1980. Med

hänsyn härtill har deltagarna utarbetat återlagförslag. Förslaget

finns i kapitel 12.

I lagförslaget anges kyrkans karaktär av trossamfund med dess

öppna prägel och riksomfattande verksamhet. Vidare beskrivs

grundtankarna i kyrkans struktur. I förslaget förutsätts att de för

verksamhetens bedrivande nödvändiga bestämmelserna om än-

damål och organisation tas in i kyrkans egna stadgar.

Lagförslaget

tar sikte på att beskriva kyrkans egenskap av att vara ett efter

demokratiska principer uppbyggt kyrkosamfund.

1 § .

I paragrafen konstateras att svenska kyrkan är ett kristet, evan-

geliskt-lutherskt trossamfund med den bekännelse och den verksamhet som anges i stadgar för kyrkan. Denna är

bestämning ovedersäglig och tillräcklig för att ange vad som med lagens syfte ger samfundet dess religiösa identitet. Redan i beskrivningen evangelisk-luthersk ligger att kyrkan förkunnar evangelium enligt

bibeln. Staten får inte i

engagera sig utformningen av kyrkans

bekännelse. Dess innehåll, som är helt dominerande för den kyrkliga verksamheten och angeläget för medlemmarna, kan endast

klarläggas av kyrkosamfundet självt. I paragrafen anknyts därför

136 Regelsystem för svenska kyrkan

till att svenska kyrkan har den bekännelse som anges i dess stadgar.

2 §

Av paragrafen framgår att kyrkan på demokratisk grund upprätt-

håller en riksomfattande verksamhet genom sina församlingar samt bereder alla möjlighet att delta i kyrkans gudstjänster och religiösa verksamhet i övrigt. Härigenom kommer till uttryck att kyrkan är öppen för alla. Denna öppenhet förutsätter att ingen skall utestängas från att delta i den religiösa verksamheten. I enlighet med den tradition som har präglat kyrkan förutsätter öppenheten också att kyrkan

genom rikstätheten av församlingar upprätthåller religiös verk-

samhet i sådan omfattning att alla bereds praktiska möjligheter att

delta.

3 §

I denna paragraf behandlas kyrkans organisatoriska struktur. Ef-

ter ändrade relationer mellan staten och kyrkan ankommer det på

kyrkan att själv bestämma sin organisation. I paragrafen konstate-

ras endast att kyrkan är uppbyggd som nu och därför indelad i och stift, som lokalt och regionalt ansvarar för kyr-

församlingar

kans verksamhet. Denna blir alltså totalt av rikstäckande natur.

Centralt måste finnas ett högsta beslutande organ, vars uppgift

är att tillvarata de intressen och handha de angelägenheter som rör kyrkans alla medlemmar. En bestämmelse av denna innebörd

har tagits in i paragrafen. Det centrala organets demokratiska

struktur kommer till uttryck därigenom att det är sammansatt av ombud som har valts av medlemmarna i kyrkan. Svenska kyrkan utgör såsom trossamfund en självständig juridisk person. Försam-

lingama och stiften skall liksom nu vara självständiga enheter i

trossamfundet med eget ansvar för de uppgifter som tillkommer dem. Av allmänna regler följer »att de utgör egna rättssubjekt med

full rättskapacitet. En särskild bestämmelse härom har deltagarna

därför inte funnit påkallad.

4 § om vad som konstituerar medlemskap i svenska kyrkan

Frågan samt vilka rättigheter och skyldigheter som följer härav råder

trossamfundet över självt. I denna paragraf anges endast den för

kyrkans enhet och sammanhållning betydelsefulla innebörden av medlemskapet i trossamfundet, nämligen att det även innebär

Regelsystem för svenska kyrkan

medlemskap i församling och stift. Vidare slås fast den för en demokratisk ordning grundläggande principen att medlem har rätt att delta i verksamheten.

l0.4.4 Stadgar

För sin omfattande och rikt förgrenade verksamhet behöver kyrkan ett stort antal regler. Kyrkan skall själv bestämma innehållet i

dessa regler. Enligt deltagarnas förslag skall de inomkyrkliga reg-

lerna fördelas på grundstadgar, som innehåller de mest betydelsefulla inomkyrkliga reglerna och på kompletterande som stadgar mera i detalj reglerar särskilda ämnesområden. De

inomkyrkliga

reglerna förutsätts bli utarbetade och av kyrkan under antagna tiden mellan principbeslut och av relationsändgenomförande ringen. Man kan tänka olika innesig att grundstadgarnas kapitel håller regler i följande ämnen.

-Allmänna bestämmelser om kyrkan

- Svenska kyrkans lära och gudstjänster

-

Kyrkotillhörighet

- Församlingar - Stift - Centralt verksamma organ - Val - Kyrkoavgift - och

Finansiering utjämning

- Besvär -

Ändring av grundstadgarna

Som nyss har sagts föreslås att grundstadgarna kompletteras med bestämmelser, som mera i detalj reglerar särskilda ämnesom-

råden. Enligt deltagarnas mening är det lämpligt att systematisera

reglerna efter ämnets art i olika regelsamlingar. De regler som i

framtiden skall gälla för församlingarna kan t ex tas in i en försam-

lingsordning. Till denna kan i princip överföras huvuddelen av de

bestämmelser som nu finns intagna i församlingsstyrelselagen. I

en stiftsordning kan tas in regler för stiften och i en riksordning

regler för de centralt verksamma organen. På motsvarande sätt kan regler för andra områden i den kyrkliga verksamheten tas in i olika regelsamlingar.

Regelsystemet kommer att behöva kompletteras med ytterligare

detaljbestämmelser. För de olika kyrkliga organen kommer det

138 Regelsystem för svenska kyrkan

sålunda att fordras reglementen och instruktioner. Vidare kommer sannolikt att behövas särskilda verkställighetsföreskrifter för att fylla ut regelsystemet i övrigt.

10.5 Övergångslagstiftning

Relationsändringen medför att ett stort antal författningsbestämmelser skall upphävas eller ändras. Därvid kommer att aktualiseras frågor om hur rättsförhållanden, som har uppkommit före relationsändringen, skall bedömas sedan den författningsmässiga av dem har upphävts. Dessa frågor måste lösas genom regleringen särskilda Övergångsbestämmelser. De lösningar av olika delfrågor som överläggningarna har lett fram till kommer att kräva författningsbestämmelser av övergångsnatur, tex på begravningsverksamhetens område. Vid relationsändringen uppkommer övergångsfrågor som inte direkt kan hänföras till lösningen av någon delfråga eller upphävandet av en författningsbestärnmelse. Det gäller alltså frågor av mera allmän natur.

Relationsändringen som sådan påverkar intelsvenska kyrkan

såsom andlig och reell enhet i samhället, dess religiöst motiverade ställning som trossamfund. Avgörande för kyrkans identitet är inte dess formella förhållande till staten utan dess bekännelse, historiska och egenart samt kontinuiteten alltifrån de uppbyggnad äldsta kristna församlingarna. Några ändringar inträder inte i dessa avseenden. Kyrkans formellt ändrade ställning i förhållande till staten ger emellertid upphov till att vissa rättsliga frågor måste lösas. I det följande behandlas nâgra centrala frågor av detta slag.

10.5. 1 Medlemskap Medlemskap i svenska kyrkan är i dag reglerat i 1951 års religionsfrihetslag. Religionsfrihetslagens regler om medlemskap i svenska kyrkan har inte ansetts förenliga med 2 kap 2 § regeringsformen i dess lydelse fro m den 1 januari 1977. I bestämmelsen föreskrivs att varje medborgare är gentemot det allmänna skyddad mot tvång att tillhöra trossamfund. I lag (1976:871) om ändring i regeringsformen har införts en särskild övergångsbestämmelse enligt vilken bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan gäller utan hinder av 2 kap 2§ regeringsformen. Av relationsändringen följer att de bestämmelser i religionsfri-

Regelsystem för svenska kyrkan

hetslagen som reglerar medlemskapet i svenska kyrkan skall upphävas och medlemskapet i stället bestämmas genom inomkyrkliga

stadgar. Övergången till en bestämning av medlemskretsen på

grund av privaträttsliga regler aktualiserar om frågan kyrkotillhörigheten vid själva tidpunkten för Denna relationsändringen. fråga angår naturligtvis närmast kyrkan och den enskilde kyrkomedlemmen. Den har emellertid också andra aspekter. Kyrkotillhörigheten vid övergångstidpunkten äger samband med kyrkans identitet och är av väsentlig betydelse för möjligheterna att redan innan relationsändringen sker ett för skapa regelsystem kyrkan som efter relationsändringen kan full tilläggas rättslig giltighet. Svenska kyrkan består som samma religiöst motiverade trossamfund som tidigare trots att relationerna till staten ändras. Det skulle för många framstå som främmande och rent av stötande om kyrkotillhörigheten skulle en

upphöra genom organisatorisk för-

ändring som relationsändringen i själva verket innebär. Religionsfrihetslagens regler om inträde i svenska kyrkan innebär bl a att barn följer föräldrarna i fråga om medlemskap. Många kyrkomedlemmar har emellertid genom ansökan vunnit inträde i svenska kyrkan. De flesta har genom dop eller på annat sätt bekräftat sin samhörighet med kyrkan. Sedan år 1951 har det dessutom stått envar kyrkomedlem fritt att sitt utträde ur begära kyrkan. Mot bakgrund av det nu sagda måste man utgå från att det övervägande antalet medlemmar vill tillhöra kyrkan även i framtiden. Till grund för stat-kyrka överläggningama ligger den av 1968 års beredning angivna principen att den som är medlem i svenska kyrkan vid tidpunkten för ändrade relationer mellan staten och kyrkan skall förbli medlem i kyrkan utan hinder av relationsändringen. Detta förhållande är en förutsättning för deltagarnas förslag att kyrkans organisation och verksamhet skall i huvudsak regleras genom inomkyrkliga bestämmelser. Om inte dessa får rättslig giltighet för dem som är medlemmar i kyrkan vid övergångstidpunkten kan man inte uppnå den stabilitet som krävs för att kyrkan även i framtiden såsom folkkyrka skall kunna bedriva

en rikstäckande verksamhet.

Eftersom medlemskapet i dag vilar bör på lagstiftning staten medverka till att den angivna Det förutsättningen fullföljs. bör genom lag läggas fast att den som tillhör svenska kyrkan skall anses tillhöra kyrkan även efter En sådan relationsändringen. regel har enligt deltagarna sin naturliga plats i punkt 3 Övergångsbestämmelserna till om lagen ändring i regeringsformen. Samtidigt bör giltigheten av nämnda bestämmelse i dess nuvarande tidslydelse

140 Regelsyszem för svenska kyrkan

så att den endast gäller fram till relationsändringen. Vid begränsas

bör också religionsfrihetslagens regler om övergångstidpunkten

medlemskap i svenska kyrkan upphöra att gälla. Därmed genomförs fullt ut den ordning enligt vilken varje medgrundlagsfästa det allmänna är skyddad mot tvång att tillhöra borgare gentemot trossamfund. Även identitet består trots att relationerna om kyrkans religiösa med staten ändras kan det inte bestridas att kyrkomedlemmarnas

i förhållande till samfundet påverkas av relationsänd-

ställning såtillvida att de kommer att tillhöra ett trossamfund som ringen Det kan tänkas att ett fåtal medlemmar

följer privaträttsliga regler.

som grund för sitt medlemskap har kyrkans offentligrättsliga präkyrkan såsom ett fritt trossamfund. gel, men att de inte vill tillhöra De kan tänkas få ett annat innehåll än de

privaträttsliga reglerna nuvarande Om staten medverkar till att kyrkotillhörig-

reglerna. heten inte ändras vid anser deltagarna det

övergångstidpunkten

att staten den enskilde möjlighet att även viss befogat garanterar tid efter relationsändringen kunna begära sitt utträde ur kyrkan i med de regler som nu gäller. Denna rätt till utöverensstämmelse

träde bör få verkan från relationsändringen. En övergångsåtgärd

av detta slag garanterar den enskilde möjlighet till eget ställningsutan att detta behöver tagande vad gäller samfundstillhörigheten ske innan relationsändringen äger rum. De som krävs för att åstadkomma den här

författningsändringar har samband med själva genomförandet av rela-

angivna ordningen Deltagarna återkommer därför till författningstionsändringen. frågan i kapitel ll.

l0.5.2 Tillgångar och skulder

rättighet och skyldighet till ett be- Rättsordningen knyter varje

stämt rättssubjekt. Genom ändringen av de kyrkliga organens

formella ställning kan uppkomma vissa rättsliga problem som bör

lösas övergångsvis.

Den egendomen föreslås bli Överförd till olika

specialreglerade

stiftelser. Med undantag för vissa fondmedel, som kan hänföras

till begravningsverksamheten, avses den s k fria församlingskom-

munala förbli i de framtida församlingarnas och sam-

egendomen

att undvika tvekan i detta hänseende förfálligheternas ägo. För

ordar att det genom övergångslagstiftning uttalas att de

deltagarna förbundna efter relationsändringen med egendomen rättigheterna skall tillkomma församlingarna och samfälligheterna. Det bör där-

° Regelsystem för svenska kyrkan 141

vid slås fast att stämpelskatt inte skall utgå till följd av relationsändringen. Behovet av särskilda övergångsåtgärder kommer till klart uttryck när det gäller skuldsidan. Svenska kyrkans församlingar har i dag ställning som kommuner och har som sa ma möjlighet att utan säkerhet ta upp lån. I konsekvens med vad som nyss har sagts om tillgångarna skall de skulder som församlingarna har vid relationsändringen även därefter belasta församlingarna. Från rättslig synpunkt är församlingarnas ändrade ställning att jämställa med utbyte av gäldenär, något som inte kan äga rum utan borgenärs samtycke. Det kan naturligtvis inte komma i fråga att församlingar, samfálligheter eller andra kyrkliga organ skulle nödgas infria sina skuldförbindelser innan relationsändringen sker eller inhämta samtycke till att förbindelsema får bestå även därefter. Deltagarna föreslår därför att frågan löses genom övergångslagstiftning. I kapitel 8 har deltagarna föreslagit att trossamfundet svenska kyrkan skall ikläda sig borgensansvar för de förbindelser som kyrkliga organ kan ha vid tidpunkten för relationsändringen. Denna lösning måste anses tillgodose kreditgivarnas anspråk på fullgod säkerhet. Om staten skall medverka genom lagstiftning måste staten emellertid ytterst garantera att förpliktelserna fullgörs. Denna åtgärd är befogad från rättssäkerhetssynpunkt. Deltagarna föreslår att garantierna kommer till uttryck i den nyss nämnda övergångslagstiftningen.

l0.5.3 Övergångsbestämmelser under genomförandeskedet

För att relationsändringen skall kunna genomföras utan onödiga störningar för den kyrkliga verksamheten måste kyrkan under övergångsskedet få möjlighet att besluta om sin framtida organisation och de inomkyrkliga bestämmelser som skall reglera verksamheten. Härför kommer det övergångsvis att behövas särskilda författningsbestämmelser, som gäller under själva genomförandeperioden. Eftersom dessa frågor har samband med själva genomförandeproblematiken behandlas de tillsammans med övriga genomförandefrågor i kapitel ll.

11 Genomförande av

relationsändringen

Vid överläggningarna har behandlats frågan hur genomförandet av relationsändringen bör gå till. Därvid har ingående diskuterats en plan för genomförandet och övervägts behovet av författningsändringar. Vidare har behandlats hur den kyrkliga beslutsfunktionen bör vara anordnad under genomförandeskedet. Genomförandefrågorna har under överläggningarna i ingått SÖL-utskottets arbete. Utskottets överväganden och redoförslag visas som bilaga till detta betänkande!

11.1 Utgångspunkter för arbetet

1968 års beredning om stat och kyrka att svenska föreslog kyrkans offentligrättsliga reglering skulle upphöra vid utgången av år 1982. Förslaget innebar att församlingarna vid denna skulle tidpunkt övergå från att vara kyrkliga kommuner till att bli privaträttsliga sammanslutningar. Beredningens principförslag förutsatte ytterligare utredningsarbete både i statlig och kyrklig regi.

Övergången skulle enligt beredningens förslag ske i etapper efter

en angiven tidtabell. Beredningen tänkte sig att riksdagen under våren 1974 skulle fatta ett principbeslut i stat-kyrka Genom frågan. därefter fattade separata riksdagsbeslut skulle den föreslagna ordningen förverkligas. Riksdagens principbeslut skulle omfatta riktlinjer för ett särskilt kyrkomöte, som skulle möjliggöra övergången till en ny för ordning kyrkan. Detta kyrkomöte, av beredningen kallat övergångskyrkomöte, skulle interimistiskt anta en konstitution för svenska kyrkan. Denna skulle därefter slutgiltigt fastställas av en konstituerande kongress. Endast ett mindre antal remissinstanser kommenterade närmare den av beredningen föreslagna för ordningen övergång till ett privaträttsligt system för svenska kyrkan. Några remissinstanser an- SOU 197813» bilaga 12.

144 av relationsändringen

Genomförande

slöt sig till beredningens uppfattning att staten borde medverka till att svenska kyrkan fick en konstitution. Andra kritiserade av olika skäl denna ståndpunkt. Från något håll framhölls, att man saknade

möjlighet att bilda sig en uppfattning om uppbyggnaden av de

rättssubjekt som skulle efterträda de nuvarande församlingarna.

Vad beträffar tidsplanen ifrågasattes från något håll, om inte be-

beräknat alltför tid för genomförandet av relations-

redningen lång

ändringen. Andra remissinstanser ansåg däremot, att tidsplanen var alltför snäv för en så genomgripande förändring. Vid de inledande överläggningarna betonades, att det var utomordentligt viktigt att klara ut hur man skulle nå fram till kyrkans nya och hur denna organisation skulle se ut. Utgångspunk-

organisation

ten måste vara att kyrkans framtida organisation är en intern kyrk- När de kyrkliga företrädarna hade utarbetat ett

lig angelägenhet. organisationsförslag borde man emellertid gemensamt överväga hur och när övergången från nuvarande ordning till en ny skulle

ske. Det behövde klarläggas vilken lagstiftning som krävdes för att

genomföra själva relationsändringen.

11.2 Allmänna överväganden

Under stat-kyrka överläggningarna har det inomkyrkliga organisa-

tionsarbetet och det gemensamma arbetet i utskotten resulterat i konkreta förslag till lösningar. Förslagen har emellertid inte kunnat detaljutformas. Den inomkyrkliga arbetsgruppen och de gemen-

samma arbetsutskotten utgår från att det på olika punkter är nöd-

vändigt med ett fortsatt, mera detaljbetonat utrednings- och förbe-

redelsearbete innan förslagen kan genomföras. De kyrkliga före-

trädarnas organisationsförslag förutsätter till exempel utredning

om hur valen till de beslutande organen skall vara anordnade i framtiden, riksplanets och stiftsplanets kompetens samt de beslu-

tande och verkställande organens arbetsformer. Deltagarnas ge-

mensamma förslag rörande den kyrkliga egendomen kräver att

olika åtgärder företas för att bilda de föreslagna stiftelserna, för att

nämna ytterligare ett exempel. Av relationsändringen följer att ett stort antal bestämmelser, som i dag finns intagna i lagar och andra författningar, skall upphävas

eller ändras. Samtidigt skall införas nya författningsbestämmelser,

som antingen behövs för själva övergången till ett framtida kyrko-

system eller som krävs i ett mera långsiktigt perspektiv för att

förslagen skall kunna förverkligas. Parallellt med detta lagstift-

Genomförande av 145

relationsändringen

ningsarbete fordras ett inomkyrkligt arbete för att ersätta de offent-

ligrättsliga reglerna med inomkyrkliga bestämmelser. Under ge-

nomförandeskedet blir det alltså nödvändigt med en beslutsprocess både på den statliga och den kyrkliga sidan.

Grundläggande för överläggningarna har varit att betrakta kyr-

kans framtida organisation som en intern kyrklig angelägenhet. Detta synsätt bör vara vägledande för arbetet även under genomfö-

randeskedet. Det bör sålunda i huvudsak ankomma på kyrkan själv

att ta ställning till den framtida organisationen samt utforma och anta regler för verksamheten. Det är nödvändigt att det under genomförandeskedet finns en

noga övertänkt beslutsprocess både på statens och kyrkans sida.

Den statliga beslutsfunktionen är på förhand given. Riksdag, regering och, såvitt avser kyrkolag, även allmänt kyrkomöte har att fatta de beslut som ankommer på statsmakterna. Svenska kyrkan har däremot inte något eget representativt organ som kan ta ställ-

ning till de olika frågor som måste lösas innan relationsändringen

sker. Det ligger i statens intresse att medverka till att kyrkan kan fatta beslut om sin organisation och verksamhet i framtiden.

En utgångspunkt måste vara att relationsändringen skall kunna

genomföras utan störningar för den kyrkliga verksamheten. För att

detta skall vara möjligt krävs att den framtida organisationen åtminstone delvis byggs upp medan de nuvarande relationerna till

staten ännu består. Ett viktigt moment under genomförandeskedet

är därför att de nya beslutande och verkställande i den organen mån så behövs kan träda i funktion redan under

övergångsperio-

den. De måste under denna tid kunna ta ställning till och planera den framtida verksamheten.

11.3 Kyrkans beslutsfunktion under

genomförandeskedet

1l.3.l Beslutande organ på riksplanet

När det gäller att bygga upp en central kyrklig beslutsfunktion är flera lösningar möjliga. En möjlighet är att under övergångstiden tillägga kyrkomötet större befogenheter än det har i dag. En annan är att låta ett fristående, för ändamålet särskilt inrättat organ svara för besluten. Kyrkomötet måste behålla sina nuvarande legala funktioner fram

till tidpunkten för relationsändringen. Det ligger därför nära till

hands att redan under genomförandeskedet låta det nuvarande

146 Genomförande av relationsändringen

kyrkomötet omdanas så att det kan fullgöra de uppgifter som fram-

gent skall tillkomma kyrkans beslutande organ på riksplanet. Den-

na lösning anser deltagarna vara att föredra framför en lösning som

innebär att det vid sidan av det nuvarande kyrkomötet inrättas ett helt nytt beslutsorgan. Deltagarna föreslår alltså att det nuvarande kyrkomötet tilläggs befogenhet att besluta även om förhållanden som avser tiden efter relationsändringen. Till följd av det anförda måste vissa förändringar rörande kyrkomötet och dess arbetsformer vidtas. Deltagarna föreslår att kyr-

komötet under ett tidigt skede av genomförandefasen får utökad

kompetens samt att mötet dessutom får en bestämd mandatperiod, vars längd under genomförandeskedet bör anpassas till de kyrkliga valen. På kyrkans sida har man inte tagit slutlig ställning till hur val till

det framtida beslutande organet på riksplanet skall förrättas. Frå-

gan behöver utredas ytterligare och bör avgöras av kyrkomötet under övergångstiden. På grund härav kan kyrkomötet inte utses enligt den framtida ordningen redan i början av övergångsperioden.

Deltagarna räknar med att utredning och beslut angående valsys-

temet ges hög prioritet, så att val till kyrkomötet enligt en ny

ordning kan genomföras i samband med kyrkovalen år 1982. Där-

vid bör kyrkomötet utses och få en sammansättning som är anpassad till vad som sedermera avses gälla. Det väsentliga är att den nya ordningen träder i funktion fullt ut under tiden närmast före relationsändringen. Även om viktiga beslut till en början får fattas av kyrkomötet i dess nuvarande form, räknar deltagarna med att det nya kyrkomötet sedermera slutligt kan pröva alla grundläggan-

de frågor rörande kyrkans framtida verksamhet.

l1.3.2 Beredande organ till kyrkomötet

Kyrkomötet skall under genomförandeskedet fullgöra de legala

uppgifter som det har i dag. Kyrkomötet skall alltså bl a medverka

vid stiftande, ändring eller upphävande av kyrkolag. Mötet tilläggs

enligt förslaget även kompetens att fatta beslut rörande kyrkans

framtida organisation och verksamhet. Denna ordning med dubbla

funktioner aktualiserar frågan hur ärendena skall beredas.

Deltagarna föreslår att en särskild nämnd inrättas med uppgift att

sköta det utredningsarbete som måste äga rum under övergångsti-

den och i övrigt förbereda kyrkomötets beslut när det gäller kyr-

kans organisation och verksamhet efter relationsändringen. Denna

särskilda nämnd, som deltagarna kallar organisationsnämnden,

av Genomförande relationsändringen 147

bör tillsättas av kyrkomötet, vara ansvarig inför mötet och verka under dess mandatperiod. De förslag som avges av organisationsnämnden bör liksom andra som förslag föreläggs kyrkomötet kunna beredas i utskott när kyrkomötet sammanträder. För att effektivisera denna beredning föreslås att - samt om så kyrkolagsutskottet behövs även ett särskilt utskott - får sammanträda också under viss tid då kyrkomötet inte är samlat. De beredande uppgifterna kommer under den första tiden att i huvudsak avse utveckling av svenska kyrkans framtida organisation. Uppgifterna kommer emellertid efter hand att förändras. Under den senare delen av genomförandeskedet måste det nämligen för relationsändringen nödvändiga inriktas beredningsarbetet på sådan planering, som får omedelbar för under betydelse kyrkan tiden närmast efter Bl a måste relationsändringen. förslag till rikskyrklig budget utarbetas och föreläggas kyrkomötet. Deltagarna anser att det dessutom kan finnas skäl att ett centralt tillägga beredningsorgan en del uppgifter som i framtiden avses ankomma på kyrkostyrelsen. Det kan gälla tex tillsättning av tjänster. En sådan ordning kan underlätta och bör därför relationsändringen närmare övervägas under övergångstiden. Med hänsyn till det anförda kan det vara motiverat att man under senare delen av genomförandeskedet vid sidan av organisationsnämnden tillskapar ytterligare ett organ, som närmast får fungera som en interimsstyrelse. En annan möjlighet är att anpassa organisationsnämndens sammansättning och funktion till den ordning som kyrkan bestämmer sig för när det gäller den framtida kyrkostyrelsen. Vilken lösning som bör väljas får närmare utredas i början av förberedelseperioden. Deltagarna föreslår att organisationsnämnden under den första tiden av genomförandeskedet, när är sammansatt enkyrkomötet ligt nuvarande ordning, består av ärkebiskopen såsom ordförande och sex av kyrkomötets ledamöter. Någon på förhand bestämd fördelning mellan präster och lekmän bör inte föreskrivas. Organisationsnämnden bör beredas möjlighet att i den utsträckning kyrkan själv finner det behövligt för olika uppgifter anlita experter och annan sakkunskap. Dessutom måste nämnden förses med erforderliga kansliresurser.

11.3.3 Beslutsfunktionen på stiftsplanet

Det förberedelsearbete som under bedrivs övergångstiden i kyrkomötets regi måste omfatta också stiftens organisation och regler-

148 Genomförande av relationsändringen

na för deras verksamhet. Deltagarna anser det lämpligt att det under detta arbete i ett tidigt skede klaras ut vilka åtgärder som stiften själva bör vidta inför relationsändringen. Under senare del bör stiften förbereda

genomförandeskedets

så att den kan utan onödiga störningar. För

övergången genomföras

detta ändamål måste nya stiftsorgan kunna utöva sina funktioner redan under Deltagarna föreslår att till kyr-

genomförandeskedet.

kovalen år 1982 införs bestämmelser om det nya stiftstinget såsom

i varje stift. Bestämmelserna ges provisorisk representativt organ

karaktär. Stiftstinget väljs enligt den nya valordning som kyrkan

beslutar att förbereda övergången. Det

sig för. Det ges kompetens stiftstinget ges också möjlighet att utse

provisoriska representativa

ett som svarar för utredningsarbete och bered-

förvaltningsutskott De provisoriska bestämmelserna skall inte avse de ningsuppgifter. nuvarande stiftstingen. Dessa skall alltså kunna behålla sina uppgif-

ter fram till relationsändringen. Det får ankomma på dem att själva

om de vill låta den interimistiska organisationen redan tidi-

avgöra gare överta verksamheten.

ll.3.4 Statlig medverkan

arbetsformer i kyrkomötesförordningen Kyrkomötets regleras

och i en av mötet fastställd arbetsordning. För att kyr- (1949:174) komötet skall kunna tilläggas den av deltagarna föreslagna besluts-

funktionen under genomförandeskedet och organisationsnämnden

under denna tid fullgöra som kyrkomötets utredande och

uppgiften beredande krävs ändringar i kyrkomötesförordningen. Så-

organ

som framhållits i det bör ändringarna genomföras i föregående

I en första bör kyrkomötet ges utökad kompetens, få etapper. etapp

en treårig mandatperiod och tilläggas rätt att tillsätta organisations-

nämnden. I en andra etapp bör kyrkomötesvalen samt kyrkomötets

sammansättning till den ordning som i framtiden avses anpassas för beslutande organ riksplanet. Samtidigt bör

gälla kyrkans på

sammansättning och funktion ändras eller

organisationsnämndens

en kyrklig interimsstyrelse tillskapas.

Medverkan av staten krävs inte endast när det gäller de formella

förutsättningarna för kyrkans centrala beslutsfunktion under genomförandeskedet. Staten måste också sörja för att erforderliga medel ställs föreslår att kostnaderna för till förfogande. Deltagarna

sammanträden liksom i dag utgår av statsmedel.

kyrkomötets Eftersom kyrkomötet bör få de ekonomiska resurser som mötet bedömer som erforderliga för arbete före-

organisationsnämndens

Genomförande av relationsändringen

slår deltagarna att mötet ges rätt att förfoga över kyrkofondsmedel för att täcka kostnaderna för organisationsnämndens verksamhet. På stiftsplanet erfordras statlig medverkan genom lagstiftning, som innehåller provisoriska bestämmelser om de nya stiftstingen.

Bestämmelserna skall upphöra att gälla vid övergångstidpunkten.

För den provisoriska organisationen och för den utredande och

förberedande verksamheten på stiftsplanet uppkommer kostnader,

huvudsakligen hänförliga till det sista året under genomförandeskedet. Deltagarna föreslår att dessa kostnader betalas med kyrkofondsmedel.

11.4 Plan för genomförandet

Under genomförandeskedet fordras ett fortsatt utrednings- och förberedelsearbete både på statens och kyrkans sida. Dessutom behövs en samordnad beslutsprocess i det stegvisa genomförandet.

Det måste bli fråga om ett på flera år fördelat samspel mellan

riksdag och regering samt de kyrkliga organen. Beslutsordningen under genomförandeskedet kommer i mycket att präglas av de

konstitutionella förutsättningar som uppställs för lagstiftningspro-

ceduren. Beslut om grundlagsändring pâverkas av när val till riks-

dagen äger rum. Upphävande av kyrkolag måste anpassas till när

kyrkomöte kan sammanträda.

l 1.4.1 Grundläggande beslut

Såsom förutsatts vid överläggningarnas början skall de förslag som

läggs fram först remissbehandlas och sedan underställas riksdag och kyrkomöte. Allmänt kyrkomöte bör sammankallas hösten

1978. Riksdagsbehandlingen kan sedan äga rum under våren 1979.

Ett relativt omfattande förberedelsearbete återstår innan relationerna mellan staten och kyrkan kan ändras. Om kyrkomöte och riksdag genom grundläggande beslut tar ställning för relationsänd-

ringen, kan ett planmässigt arbete inledas för att sätta förslagen i

kraft. Deltagarna föreslår därför att kyrkomöte och riksdag med

utgångspunkt i de förslag som har kommit fram under överlägg-

ningama fattar principbeslut om relationsändringen.

Under 11.3.4 har berörts vissa ändringar som måste företas i

kyrkomötesförordningen (1949:174) så att kyrkomötet kan fatta

erforderliga beslut under genomförandeskedet. Deltagarna föreslår

att kyrkomöte och riksdag samtidigt med principbeslutet om rela-

150 Genomförande av relationsändringen

tionsändringen beslutar om de ändringar i kyrkomötesförordningen som genast måste träda i kraft. Val till riksdagen äger rum under hösten 1979. Riksdagen kan före valet såsom vilande anta förslag till upphävande och ändring av bestämmelser om svenska kyrkan i grundlag. Sedan den nyvalda riksdagen har samlats kan det andra beslutet fattas. Samtidigt som denna ordning befäster det grundläggande beslutet om relations-

ändringen ger den möjlighet till lagstiftningsåtgärder under genom-

förandeskedet som eljest inte skulle stå till buds. På grund av det anförda föreslår deltagarna att riksdagens principbeslut förenas med beslut om ändring i grundlag. I samband härmed bör också

prästerskapets privilegier upphävas. I sakens natur ligger att

grundlagsbestämmelserna och privilegierna inte skall upphöra att

gälla förrän vid relationsändringen.

l 1.4.2 Efterföüande beslut Sedan kyrkomöte och riksdag har fattat ett första beslut om relationsändringen fordras ett flertal beslut av regering, riksdag och

kyrkomöte i olika sakfrågor för att förslagen skall kunna genomfö-

ras. Vissa beslut ankommer på dessa organ var för sig, andra på

dem tillsammans.

Beslutsordningen påverkas av olika faktorer. Under förberedel-

seperioden skall ett fortsatt statligt och kyrkligt utredningsarbete

äga rum. Vidare skall kyrkan, medan nuvarande samband med

staten består, successivt bygga upp och införa sin nya organisation.

Eftersom frågan om val till de beslutande organen på stifts- och

riksplan skall utredas men organen träda i funktion redan under

övergångstiden, måste förberedelseperioden sträcka sig över flera

valperioder. Formella krav och de olika frågomas natur medför att

statens och kyrkans utredningsarbete och beslutsfattande måste samordnas i tiden.

11.4.3 Tidsplan Genomförandet av förslaget till ändrade relationer mellan staten och kyrkan fordrar uppenbarligen en förhållandevis lång förbere-

delseperiod. Med hänsyn till det reformbehov inom kyrkan som

alltmer accentuerats under det pågående utredningsarbetet i

stat-kyrka frågan bör emellertid tiden mellan ett grundläggande

riksdagsbeslut och övergången till ändrade relationer inte bli längre

än som är oundgängligen nödvändigt. Deltagarna anser att en tid på

av Genomförande relationsändringen

mellan fyra och fem år bör vara för att tillräcklig relationsändringen i sin helhet skall kunna genomföras. Om till proposition avges riksdagen i början av år 1979 bör ett nytt kunna kyrkosystem införas vid ingången av år 1984. Deltagarna har skisserat en plan för genomförandet. Planen återges i ett schema på följande sida. Av schemat framgår att såväl och riksdag regering som kyrkan under förberedelseperioden skall fatta beslut i olika Till frågor. vänster om tidsaxeln anges de beslut och som ankommer åtgärder på-statsmakterna och till höger beslut och åtgärder från kyrkans sida. Förberedelsearbetet vidtas successivt under en av tidsperiod flera år. Under det första skedet blir det främst fråga om att vidareutveckla framlagda lösningar samt att göra ett kompletterande utredningsarbete. På grundval härav kan sedan avgöranden träffas i olika frågor på statens och kyrkans sida. Mot slutet av förberedelseperioden koncentreras uppgifterna till att låta de beslutande organen på stifts- och riksplan successivt träda i funktion samt att i övrigt förbereda själva relationsändringen. För att underlätta beskrivningen av genomförandeförloppet har detta indelats i skilda faser. Fas l (jan 78-okt 79) omfattar tiden från det att betänkandet i stat-kyrka frågan har lagts fram till och med kyrkovalen år 1979. Fas 1 avser olika inledande åtgärder. Fas 2 (nov 79-juni 81) innefattar åtgärder efter kyrkovalen år 1979. Den kan allmänt karakteriseras som en utredningsetapp. För den egentliga och utredningsutvecklingsverksamheten behövs en tid av mellan ett och två år. Utredningsarbetet kan därför beräknas i allt väsentligt vara avslutat vid mitten av år 1981. Fas 3 (juli 81-okt 82) omfattar tiden därefter och fram till för tidpunkten kyrkovalen år 1982. Den präglas främst av att beslut i olika hänseenden skall fattas av både statsmakterna och kyrkan på grundval av resultatet av utredningsarbetet i statlig och kyrklig regi. Fas 4 (nov 82-dec 83) omfattar och beslut åtgärder efter år 1982 fram kyrkovalen till tidpunkten för relationsändringen. Verksamheten under fas 4 består framför allt i ett förberedelseoch planeringsarbete. De nya kyrkliga organen skall förberedas att överta de uppgifter, som statliga organ skall lämna över till kyrkan att själv handha i framtiden. Relationsändringen i sin helhet föreslås bli genomförd vid årsskiftet 1983-1984.

1 Genomförande av relationsändringen

l l STAT KYRKA

[ ÅR MAN/B] __., BETÄNKANDE 1 i REMISSBEHANDLING -g REMlSSBEHANDLlNG 7 gg S ___, 3-6 KYRKOMOTE

DEpAgTEMENT$3EHANDL|NG v.78 1. Principbeslut i stat-kyrka fragan

-9 2. Upphavande av privilegier *-- 3. Ändring i kyrkomötesförordningen 1 E 1 RIKSDAGSBESLUT å

FAS 1. Principbeslut i stat-kyrka fragan

2. Vilande beslut om grundlag _1 3. Upphävande av privilegier .å 4, Ändring i kyrkomötesför- 7 ordningen KYRKOVAL 2 ;å REGERINGSBESLUT om utredningar 92 -7 E . RIKSDAGSVAL 1 KYRKOMOTE E _ 1. Organisationsnamnd tillsatts u 2. Ändring i kyrkomötesforordningen i? 3. Ändring i religionsfrihetslagen FHKSDAGSBESLUT 1^ Amjrfng 3 grundhg 1 4. Lag om Svenska kyrkan

4. Lag om Svenska kyrkan gg _§ 2 i» -g KYRKUGT UTREDNlNGSARBETE

STATLlGT UTREDNINGSARBETE 7%

FAS T1

ü

1 f 7 3: 5 l:› w 1 m: 93 KYRKOMÖTE

:Z

FNKSDAGNSBESLUT H _ -g 1-. Framtida regelsystem för kyrkan 1. Upphavande avforfattmngar E 2_ upphävande av fönanninga, 2- ÖVe9á95°95"“'"9 J 3. Ändring i och upphävande av 12 kyrkomötesförordningen 3 4. Provisoriska best om stift

R|K§DAGSBESLhUT

- 1 1.Adin i c upp ävane h d _ __

ac

f°

kyrkgamtâitesförordningen

(mV

-å °.:““9

FAS 2. Provisoriska best om stift 7 SYFEKOYAL V °m°e °° s ›

3. Lagst om begravning, folkbokf, KYRKOMOTE g å

uppbörd m m I a, .7 v- 1. Organisationsnämnd utses för

valperioden RIKSDAGSVAL :å 2. Framtida regelsystem för kyrkan E 3. övergången

Fdrberedandeav

4. Forf ang kyrklig egendom NKSDAGSBESLUT ä 1. Författningsfrágor ang kyrklig STIFTSTING egendom m m 1 1. Forvaltningsutskott tillsätts

2. Ev rest lagändringar Z ___1 2. Förberedande av övergången 3. Ev lag om överförande av å snpTsnNg 4 vissa förvaltnuopg. *g 1. Budget för 1984 4-* 2. Övergångsfrågor

FAS

ä; ._ I KYRKOMÖTE

:f 1. Budget för 1984

*ä 2, Uvergångsfrågor

;i

ü RELATlONSÄNDRWGEN GENOMFÖRS

EQÃÃGÅTNNGSREGLERNGEN T

7 1 §27

Genomförande av relationsändringen 153

1 1.5

Författningsförslag

Deltagarnas förslag innebär, att riksdagen efter kyrkomötets hörande fattar principbeslut om under relationsändringen våren 1979. Därefter förutsätts ett flertal beslut av riksdag, regering och kyrkomöte fram till tidpunkten för den relationsändringen, l januari 1984. Enligt deltagarnas förslag skall riksdagen samtidigt med principbeslutet såsom vilande anta förslag till ändring i och upphävande av bestämmelser i grundlag. Dessutom förordas att efter riksdagen kyrkomötets samtycke beslutar om upphävande av prästerskapets privilegier och antar förslag till ändring i

kyrkomötesförordningen

(1949:174). Efter val till riksdagen hösten 1979 kan fatta ett andra riksdagen beslut om grundlagsändringar. Deltagarna föreslår att riksdagen därefter antar den i 10 behandlade kapitel lagen om svenska kyrkan, ändrar religionsfrihetslagen (1951:680) samt vidtar ytterligare ändringar i kyrkomötesförordningen. Enligt förslaget förutsätts allmänt kyrkomöte ta till ställning kyrkolagsfrågorna i februari 1980. Med anledning av det anförda har låtit deltagarna utarbeta författningsförslag. Texterna redovisas i nästföljande kapitel.

11.5 .1 Punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen

I punkt9 övergångsbestämmelserna till finns regeringsformen vissa regler om svenska kyrkan. Deltagarna föreslår att kyrkomötet skall att tilläggas kompetens under genomförandeskedet besluta om ett framtida regelsystem för svenska kyrkan. Kyrkomötet kommer medan det alltså, alltjämt bibehåller en funktion som offentligrättsligt organ, att anta stadgar för kyrkan. Deltagarna föreslår att punkt 9 Övergångsbestämmelsema till ändras regeringsformen så att det blir möjligt för kyrkomötet att anta dessa stadgar. En naturlig konsekvens av relationsändringen är att grundlagsregleringen av allmänt kyrkomöte och formerna för stiftande av kyrkolag upphävs. Som deltagarna återkommer till under ll.5.3 gäller detsamma beträffande reglerna om prästerskapets privilegier. Villkoren för tillträde till prästerlig befattning och övriga föreskrifteri övergångsbestämmelserna till

regeringsformen kan inte

heller bestå efter relationsändringen. Deltagarna föreslår därför att punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen upphävs.

154 Genomförande av relationsändringen

skäl bör bestämmelserna upphöra att gälla först vid Av naturliga utgången av år 1983. båda dels att punkten 9 för en Deltagamas nu angivna förslag, dels att därefter vid

kort övergångstid ges ett tillägg, punkten relationsändringen helt upphör att gälla, bör föreläggas riksdagen

Det till mås-

samtidigt. angivna tillägget övergångsbestämmelserna

av Ett första beslut i

te beslutas i början genomförandeskedet.

bör därför fattas av riksdagen i samband

grundlagsfrågan lämpligen till stat-kyrka frågan våren med dess principiella ställningstagande

såsom vilande behandlas ånyo efter valen till 1979 för att därefter riksdagen samma år.

ll.5.2 Punkt 3 till lagen (1976:871) om

övergångsbestämmelsema ändring i regeringsformen

Regler om medlemskap i svenska kyrkan finns intagna i religions- Eftersom anses stå i strid med 2

frihetslagen. medlemskapsreglerna

kap 2 § regeringsformen vari sägs att varje medborgare gentemot

är mot att tillhöra trossamfund, har i

det allmänna skyddad tvång

3 till lagen om ändring i regeringspunkt övergångsbestämmelsema

bestämmelserna om medlemskap i svenska kyrkan förklaformen

rats gälla utan hinder av sagda grundlagsstadgande.

uttalat i 10 bör i den nämnda över-

Enligt vad deltagarna kapitel

införas en regel som innebär att medlemskapet

gångsbestämmelsen

i svenska inte av de ändrade relationerna mellan

kyrkan påverkas staten och Samtidigt bör giltigheten av Övergångsbestämkyrkan.

melsen i dess nuvarande till utgången av år 1983.

lydelse begränsas

Som har anfört (10.5.1) bör medlemmarna i svenska deltagarna under viss tid efter relationsändringen vara tillförsäkrade kyrkan

rätt till utträde ur kyrkan i överensstämmelse med de regler som nu

I härmed bör i övergångsbestämmelsen föreskrivas gäller. enlighet

om utträde ur att medlem to m den 30 juni 1984 kan göra anmälan

med verkan fro m den 1 januari 1984. Denna regel gäller

kyrkan kan komma att innehålla alltså oavsett vad kyrkans egna stadgar om utträde. Den som vill utträda efter den 30 juni 1984 har att följa

om utträde som har beslutat om. De kyrkliga

de regler kyrkan

företrädarnas innebär att innehållet i de nuvaorganisationsförslag rande utträdesreglerna i allt väsentligt bibehålls.

Närmare bestämmelser om sådan anmälan om utträde ur svensom avses i förevarande bestämmelse bör meddelas i ska kyrkan

till bestämmelser har tagits in i form av Övergångsbe-

lag. Förslag

stämmelser till lagen om ändring i religionsfrihetslagen (1 1.5.4).

Genomförande av relationsändringen 155

l1.5.3 Prästerskapets

privilegier

De flesta

privilegiestadgandena är inte tillämpliga på grund av

annan

författningsreglering. I den mån vissa privilegier alltjämt

äger formell giltighet anses de numera sakna direkt praktisk betydelse. Deltagarna föreslår att samtliga i 1723 års privilegieurkund

ingående bestämmelser upphävs i den för

kyrkolag stadgade ordningen. Riksdagen bör besluta i frågan som samtidigt riksdagen

såsom vilande antar

förslag om att upphäva punkt 9 Övergångsbe-

stämmelserna till

regeringsformen.

1 1.5.4

Religionsfrihetslagen

Som har anförts i kapitel 10 bör de nuvarande reglerna i religions-

frihetslagen om medlemskap i svenska kyrkan

upphöra att gälla den 31 december 1983. I överensstämmelse härmed föreslås att 6-16 §§

religionsfrihetslagen upphävs. Vidare föreslås vissa redak-

tionella ändringar i lagen. Under 1l.5.2 har att närmare

framhållits, bestämmelser om så-

dan anmälan om utträde ur svenska kyrkan som föreslås kunna ske under sex månader efter bör

relationsändringen meddelas i lag. Förslag till regler har tagits in som Övergångsbestämmelser till lagen om ändring i

religionsfrihetslagen. I saklig överensstämmelse

med vad som för närvarande 11-14

gäller enligt §§ sistnämnda lag

skall enligt de föreslagna bestämmelserna anmälan om utträde ur

svenska kyrkan göras eller enskilt i

personligen egenhändigt undertecknad, av två personer bevittnad handling. För den som står

under annans vårdnad görs anmälan av vårdnadshavaren. Liksom i dag krävs samtycke av barn som fyllt femton år. Det föreslås att anmälan skall göras hos den där medlemmen

församling var kyrko-

bokförd den 31 december 1983. Med

religionsfrihetslagens be-

stämmelser som förebild föreslås en särskild regel för den som inte var kyrkobokförd här i riket vid den angivna tidpunkten. En regel föreslås också för att anmälan skall kunna göras på ort utom riket.

l 1.5.5

Kyrkomötesförordningen

Av det föregående att vissa framgår förändringar rörande kyrkomö-

tet och dess arbetsformer bör vidtas för att mötet under genomförandeskedet skall kunna besluta om förhållanden kyrkans efter

relationsändringen. Deltagarna föreslår att kyrkomötet i ett tidigt skede av övergångsperioden får utökad kompetens, får en bestämd mandatperiod och får ökad möjlighet att bereda ärenden

om kyr-

156 Genomförande av relationsändringen

förhållanden. I ett senare skede bör kyrkomötesför-

kans framtida sammansättning och arbetsordningen ändras så att kyrkomötets former till vad som skall gälla i framtiden. Samtidigt kan anpassas upphävas med verkan från och med

bör kyrkomötesförordningen

relationsändringen.

har låtit utarbeta de ändringar i kyrkomötesförord-

Deltagarna

som bör träda i kraft kort tid efter riksdagens principiella

ningen,

Övriga ändringar får utar-

ställningstagande till relationsändringen.

betas under övergångstiden. nu utarbetade ändringarna i kyrkomötesförord-

De av deltagarna skall enligt tidsplanen beslutas av riksdag och kyrkomöte ningen

vid två tillfällen. l samband med principbeslutet föreslås att kyr-

ändras så att mötet får en bestämd mandatkomötesförordningen får inrätta samt får utökad möjlighet

period, organisationsnämnden

ärenden i utskott. Under hösten 1979, när att bereda kyrkomötets 11.5.l berörda slutligt har an-

den i delavsnitt gmndlagsändringen

kan och vissa av dess utskott tagits av riksdagen, kyrkomötet i tilläggas utökad

genom en ny ändring kyrkomötesförordningen

kompetens.

12 Författningstexter

12.1 Förslag till Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrives att punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 9. Ombud för svenska kyrkan sammanträder till allmänt kyrkomöte enligt vad som är särskilt föreskrivet. Till prästerlig befattning inom svenska kyrkan får ej annan utnämnas än den som bekänner kyrkans lära. Medför annan befattning att skyldighet undervisa i kristendom eller teologisk vetenskap. skall tagas den hänsyn till de sökandes trosåskådning som därav kan påkallas. Befattningshavare, som ej tillhör svenska kyrkan, får icke deltaga i avgörande av mål eller ärende, som angår kyrkans religionsvård eller religionsundervisning. utövning av prästämbetet, befordring eller ämbetsansvar inom kyrkan. När sådant ärende avgöres av regeringen, skall dock hinder som nu sagts icke gälla för annan än föredraganden. Till ärkebiskop eller biskop utnämner regeringen en av de tre som har föreslagits i den ordning som kyrkolag föreskriver. Om tillsättning av prästerliga tjänster i församlingarna och den rätt som därvid tillkommer regeringen och församlingarna föreskrives i kyrkolag. Utan hinder av vad denna regeringsform föreskriver om att lag stiftas, ändras eller upphäves av riksdagen skall i fråga om kyrkolag gälla, att sådan lag stiftas, ändras eller upphäves av regeringen gemensamt med riksdagen; dock att därvid erfordras samtycke jämväl av allmänt kyrkomöte. Har av riksdagen antaget förslag angående kyrkolag ej utfärdats som lag före närmast följande lagtima riksmötes början, är förslaget förfallet. Vad i denna regeringsform föreskrives om primärkommuner skall, med undantag av l kap,6 § första stycket andra punkten, äga motsvarande tilllämpning i fråga om kyrkliga kommuner. Genom denna regeringsform göres ej ändring i vad som hittills har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen. Det forna prästeståndets privilegier, förmåner, rättigheter och friheter skall fortfarande gälla, om de ej har ägt oskiljaktigt med den sammanhang ståndet förut tillkommande representationsrätten och således upphört med Regeringsformen

denna. Ändring eller upphävande av dessa privilegier, förmåner, 1976:871.

rättig- omtryckt

158 Författningstexter

heter och friheter får ej ske på annat sätt än genom regeringens och riksdagens sammanstämmande beslut och med bifall av allmänt kyrkomöte.

Utan hinder av 8 kap. 2 § kan allmänt kyrkomöte efter bemyndigande i kyrkolag meddela föreskrifter för svenska kyrkan och dess medlemmarför tiden efter utgången av år l 983 .

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

12.2 Förslag till Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom föreskrives att punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen skall upphöra att gälla vid utgången av år 1983.

12.3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:871) om ändring i regeringsformen

föreskrives att punkt 3 övergångsbestämmelserna till lagen Härigenom (1976:871) om ändring i regeringsformen skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 3.Bestämmelserna om medlemskap 3. Bestämmelserna om medlemi svenska kyrkan gäller utan hinder skap i svenska kyrkan gäller till av år 1983 utan hinder av 2 kap. 2 § i dess nya lydelse. utgången .av 2 kap. 2 § i dess nya lydelse. Den som vid denna tidpunkt tillhör svenska kyrkan skall även därefter anses tillhöra kyrkan och därmed vara bunden av de regler som gäller för dess medlemmar. Oavsett vad dessa regler innehåller om utträde äger dock medlem till och med den 30 juni 1984 göra anmälan om utträde ur kyrkan med verkan från och med den [januari 1984. Närmare bestämmelser om sådan anmälan meddelas i lag.

Denna lag träder ikraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på Regeringsformen omtryckt 1976:871. den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

F

örfattningstexter

12.4 Förslag till

Lag om upphävande av det forna prästeståndets privilegier

Härigenom föreskrives att det forna prästeståndets privilegier, förmåner, rättigheter och friheter, i den mån de fortfarande äger bestånd, skall upphöra att gälla vid utgången av år 1983.

12.5 Förslag till Lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)

Härigenom föreskrives i fråga om

kyrkomötesförordningen (1949: 174)

dels att i 6, 12, 14 och 17 §§ ordet Konungen skall bytas ut mot rege-

ringen”, dels att 1 och 4 §§, 7 § 5 mom., 9a och 11 §§, 13 § 1 mom. och 3 mom. samt 18 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att i förordningen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 14 a §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Till allmänt kyrkomöte samman- Till allmänt kyrkomöte sammanträda ombud för svenska kyrkan träda ombud för svenska kyrkan vart femte år, å dag och ort som vart tredje år, å dag och ort som

Konungen utsätter; Konungen regeringen utsätter; regeringen dock obetaget att mötet oftare sam- dock att mötet oftare samobetaget mankalla. mankalla.

Kyrkomötet tillkommer att upp- Kyrkomötet tillkommer att upptaga kyrkliga ärenden, som Ko- taga kyrkliga ärenden, som regenungen till detsamma överlämnar till ringen detsamma överlämnar eller varom fråga av någon dess eller varom fråga av någon dess ledamot väckes, så ock ärenden, ledamot så ock väckes, ärenden, som av nästföregående kyrkomöte som av nästföregående kyrkomöte överlämnats till den i 14 § omför- överlämnats till den i 14 § omförmälda nämnden och vari denna av- mälda nämnden och vari denna avgivit betänkande. Mötet äger dock givit betänkande. Mötet äger dock ej att, utöver vad i grundlag är med- ej att, utöver vad i grundlag är medgivet, annat eller mera besluta än annat givet, eller mera besluta än underdåniga utlåtanden samt före- utlåtanden samt underdåniga föreställningar och önskningar att hos och ställningar önskningar att hos Konungen anmälas. anmälas. regeringen

2a §

Ledamöter och suppleanter i kyrkomötet väljas för tre tjänstgöringsår räknat från och med den 1 februari

160 Författningstexter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

året det år då allmänna val

efter

av kyrkofullmäktige har ägt rum. Val till kyrkomötet hålles senast den l5 januari det år då valperioden börjar.

4§ Cheferna för och ltlblld- Cheferna förjustitie- och kommunjustitiemå vid kyrko- departementen må vid kyrkomöte itiizgsdepartementen möte närvara och i över- närvara och deltaga i överläggdeltaga endast men i besluten endast om läggningarna. men i besluten ningar. om de äro ombud vid mötet. de äro ombud vid mötet.

7 § 5 mom? Val av elektorer och Val av elektorer och delegerade delegerade skola ske på samma sätt som val av skola ske på samma sätt som val av ledamöter i kyrkoråd. Valen _förledamöter i kyrkoråd. rättas det år då allmänna val av kyrkofullmäktige áiga rum. Vid tilllämpningen av 3 och 4 mom. avses

de nyvalda fullmäktige.

9a §3 valt ombud skall fullmakt ut- För valt ombud skall fullmakt ut- För färdas Fullmakten färdas av domkapitlet. Fullmakten av domkapitlet. skall innehålla. förutom den valdes skall innehålla. förutom den valdes å det namn och hemvist, uppgift om namn och hemvist, uppgift vilket han valts och den tid för vilken han valts och kyrkomöte för det stift som han företräder samt det stift som han företräder samt ombud utvisa, om han är prästerligt ombud utvisa, om han är prästerligt lekmannaombud. Har eller lekmannaombud. Har någon eller någon såsom ombud i stället för inträtt såsom ombud i stället för inträtt skall detta förhållande jämte annan, skall detta förhållande jämte annan, skälet därtill i fullmakten. skälet därtill angivas i fullmakten. angivas i två exem- Fullmakt upprättas i två exem- Fullmakt upprättas det ena tillställes om- av vilka det ena tillställes omplar, av vilka plar, budet och det andra ofördröjligen budet och det andra ofördröjligen insändes till insändes till kommundepartemenutbildningsdepartementet. tet.

ll §4 vid är Ordförande vid kyrkomöte är Ordförande kyrkomöte Senaste lydelse 1970:753. ärkebiskopen. Varje kyrkomöte ärkebiskopen. Kyrkomötet väljer 2 Senaste lydelse 1969:135. bland sina ledamöter en för den tid som mötet bestämmer väljer 3 Senaste lydelse 1970:753. bland sina ledamöter en förste och 4 Senaste lydelse 1970:753. förste och en andre vice ordföran-

F örfa ttningstexter 161

Nnvuruttdt lydelse Föreslagen lydelse

de. Innan val ägt rum, föres ordet en andre vice ordförande. lnnan val vid förfall för ärkebiskopen av den i ägt rum, föres ordet vid förfall för tjänsten äldste bland de övriga ärkebiskopen av den i tjänsten biskoparna. äldste bland de övriga biskoparna. Ordföranden och två av honom Ordföranden och två av honom tillkallade självskrivna ombud skola tillkallade självskrivna ombud skola före kyrkomötets första samman- före första sammanträdet under trade granska de valda ombudens kyrkomöte granska de valda ombufullmakter. För detta ändamål skola dens fullmakter. För detta ändamål de fullmaktsexemplar som inkom- skola de fullmaktsexemplar som inmit till utbildningsdepartementet kommit till kommundepartementet tillhandahållas. Vid granskningen tillhandahållas. Vid granskningen föres protokoll, vari anmärkningar föres protokoll, vari anmärkningar mot ombuds behörighet antecknas. mot ombuds behörighet antecknas.

På kyrkomötet ankommer att, så snart det kan ske, fatta beslut över de anmärkningar som upptagits i granskningsprotokollet eller som eljest förekomma mot ombuds behörighet. Ombud, vilkens behörighet är .i fråga, äger deltaga i överläggning men ej i beslut härom.

13 § 1 mom. Å varje kyrkomöte skola til/sättas Kyrkomötet skall vid början av följande ständiga utskott, nämligen: varje möte inom sig tillsätta följande ständiga utskott, nämligen: ett kyrkolagsutskott, bestående av fjorton ledamöter, för behandling av kyrkolagsfrågor samt frågor om ändring i prästerskapets privilegier; ett expeditionsutskott, bestående av sju ledamöter, för att uppsätta förslag till de skrivelser, som, till följd av mötets beslut, skola från detsamma avlåtas; ett ekonomiutskott, bestående av sju ledamöter, för beredande av frågor om arvoden till mötets kansli och vaktbetjäning samt om mötets övriga ekonomiska angelägenheter. Val till kyrkolagsutskottet gäller för tiden till dess kyrkomötet nästa gång sammanträder. Utskottet får iden utsträckning regeringen medgiver sammanträda också under tid då kyrkomötet icke är samlat.

13 § 3 mom. Mötet äger, när sådant ñnnes behövligt, tillsätta särskilt utskott för att upptaga viss fråga, som eljest tillhör kyrkolagsutskottets eller beredningsutskottets behandling. Bestämmelserna i l mom. andra stycket äger motsvarande tillämp-

162 Författningstexter

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ning på utskott som til/satts enligt detta momentför att upptaga fråga som eljest tillhör kyrkolagsutskottets behandling.

l4a§ Kyrkomötet äger inom sig för varje valperiod utse en särskild nämnd, bestående av ärkebiskopen och sex valda ledamöter. med uppgift att utreda frågan om svenska kyrkans organisation efter den tidpunkt då enligt riksdagens beslut det på regeringsformen grundade sambandet mellan staten och svenska kyrkan skall upphöra. Jämte ledamöterna utses lika antal suppleanter. Beträffande sättet för val av ledamöter och suppleanter i nämnden gäller vad som är stadga! om val till kyrkomötets utskott; dock att vid valet skillnad ej skall göras mellan prästerliga ombud och lekmannaombud. Instruktion för nämnden fastställes av kyrkomötet.

18§ Arvode till kyrkomötets ledamöter Arvode till kyrkomötets ledamöter och ledamöterna i utredningsnämn- och ledamöterna i den i /4 § anden så ock kostnader för givna utredningsnämnden så ock övriga mötet och nämnden skola gäldas av övriga kostnader mötet och

_för

allmänna medel. nämnden skola gäldas av allmänna medel. Kostnaden för den i 14a § angivna särskilda nämndens verksamhet bestrides ur kyrkofonden.

Denna lag träder i kraft den l januari 1980. Bestämmelserna i 2a §, 7 § 5 mom. och 9a § i sin nya lydelse tillämpas dock för tid från och med den I november 1979.

Författningstexter 163

12.6 Förslag till Lag om Svenska kyrkan

Härigenom föreskrives följande.

l .§5 Svenska kyrkan är ett kristet. evangeliskt-lutherskt trossamfund vars bekännelse och verksamhet anges i stadgar för kyrkan.

2 § Genom sina församlingar upprätthåller Svenska kyrkan en på demokratisk grund uppbyggd riksomfattande verksamhet och bereder därigenom alla möjlighet att deltaga i kyrkans gudstjänster och religiösa verksamhet i övrigt.

3 § Svenska kyrkans församlingar och stift ansvarar lokalt och regionalt för kyrkans verksamhet. För handhavande av angelägenheter som rör alla kyrkans medlemmar finns ett beslutande organ som består av valda ombud för medlemmarna.

4 § Den som tillhör Svenska kyrkan tillhör därmed såsom medlem församling och stift. Kyrkotillhörigheten innefattar rätt för medlemmen att enligt demokratiska principer deltaga i kyrkans verksamhet.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1984.

12.7 Förslag till Lag om ändring i religionsfrihetslagen (1951:680)

Härigenom föreskrives i fråga om religionsfrihetslagen (1951:680) dels att 6-16 §§ skall upphöra att gälla, dels att rubrikerna närmast före 1, 6 och 13 §§ skall utgå.

Denna lag träder i kraft den l januari 1984.

Anmälan om utträde ur svenska kyrkan enligt punkt 3 Övergångsbestämmelserna till lagen (1976:871) om ändring i regeringsformenz skall göras personligen eller enskilt i egenhändigt undertecknad, av två personer bevittnad handling hos den församling där medlemmen var kyrkobokförd den 31 december 1983 eller, i fråga om den som icke var kyrkobokförd här i l Senaste lydelse av I” riket, hos den församling inom riket där han vistas. För den som står under 1970:766, 11 § 1963:509, annans vårdnad av vårdnadshavaren. Anmälan för bam l5§ 19715606göres anmälan som fyllt femton år får göras endast om barnet själv samtyckt till det. 2 Avser den lydelse som Regeringen får uppdraga åt svensk diplomatisk eller konsulär ämbets- föreslås i 12,3_

Författningstexter

man i främmande stat att mottaga anmälan som avses i föregående stycke. Sådant uppdrag får ej meddelas annan än den som tillhör svenska kyrkan.

12.8 Förslag till Lag om ändring i kyrkomötesförordningen (1949:174)

Härigenom föreskrives att I § och I3 § l mom. kyrkomötesförordningen (1949: l74) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse l § Till allmänt kyrkomöte sammanträda ombud för svenska kyrkan vart tredje år, å dag och ort som regeringen utsätter; regeringen dock obetaget att mötet oftare sammankalla. Kyrkomötet tillkommer att upptaga kyrkliga ärenden, som regeringen till detsamma överlämnar eller varom fråga av någon dess ledamot väckes. så ock ärenden, som av nästföregående kyrkomöte överlämnats till den i 14 § omförmälda nämnden och vari denna avgivit betänkande. Mötet äger dock ej att, utöver vad i grundlag är medgivet, annat eller mera besluta än underdåniga utlåtanden samt föreställningar och önskningar att hos regeringen anmälas. Utan hinder av andra stycket får kyrkomötet meddela föreskrifter för svenska kyrkan och dess medlemmar för tiden efter utgången av år 1983.

l3§lmom.2 Kyrkomötet skall vid början av varje möte inom sig tillsätta följande ständiga utskott, nämligen:

ett kyrkolagsutskott, bestående av ett kyrkolagsutskott, bestående av fjorton ledamöter, för behandling fjorton ledamöter, för behandling av kyrkolagsfrågor samt frågor om av kyrkolagsfrågor, frågor om ändändring i prästerskapets privilegier; ring i prästerskapets privilegier samt förslag som avgivits av den i 14 a § angivna särskilda nämnden;

ett expeditionsutskott, bestående av sju ledamöter, för att uppsatta förslag till de skrivelser, som, till följd av mötets beslut, skola från detsamma 1 Som nuvarande lydelse avlåtas; har angetts den lydelse som föreslås i 12.5. ett ekonomiutskott, bestående av sju ledamöter, för beredande av frågor 2 Som nuvarande lydelse kansli samt om mötets om arvoden till mötets och vaktbetjäning övriga har angetts den lydelse som föreslås i 12.5. ekonomiska angelägenheter.

sou 1973;; F örfattningstexter 165

Val till kyrkolagsutskottet gäller för tiden till dess kyrkomötet nästa gång sammanträder. Utskottet får i den utsträckning regeringen medgiver sammanträda också under tid då kyrkomötet icke är samlat.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Reservationer och särskilda yttranden

1. Deltagarnas gemensamma förslag

Särskilt yttrande av ledamoten Arne Palmqvist angående kyrkotillhörigheten, begravningsverksamheten, folkbokföringen och personalfrågor (kapitel 3, 4, 6, 8 och 9)

Enligt min mening måste de förutsättningar, som förslaget bygger på, ifrågasättas på vissa punkter, eftersom man annars inte kan ta tillräcklig hänsyn till de synpunkter, som församlingarna lämnade vid frågans remissbehandling år 1973. Om dessa förutsättningar likafullt skulle behöva gälla, motsätter jag mig emellertid inte förslaget i dess nu föreliggande tekniska utformning men finner skäl att lämna följande synpunkter.

K yrkotillhörigheten Flera skäl talar enligt min mening för att bestämmelserna om kyrkotillhörigheten bör kvarstå oförändrade till efter relationsändringen. Kyrkan kan då med starkare medlemsidentitet ta ställning till denna viktiga fråga och fatta beslut i de nya formerna. Detta har jag närmare utvecklat i min reservation i bilaga 1 om organisationen (SOU 1978:2). Utöver detta är det angeläget att med anledning av vad som säges i avsnitt 8.3.1 framhålla följande. Avgörande för bl a kyrkans ekonomi är antalet kyrkotillhöriga. Därför är det angeläget att bedöma reformens konsekvenser i fråga om kyrkotillhörigheten. Ytterst bör frågan om kyrkotillhörigheten avgöras med utgångspunkt från den syn, enligt vilken kyrkan skall tjäna ett evangelium, som inte stannar inför några gränser. De nu föreslagna bestämmelserna förutsätter en viljeyttring for inträde i kyrkan efter år 1983. Denna förutsättning är påverkad av dels förslaget om kyrkans övergång till privaträttslig ställning, dels tolkningen av grundlagens värdering. En näraliggande utgångspunkt för

168 Reservationer och särskilda yttranden

bedömningen är då omfattningen av den viljeyttring, som visar sig i nuvarande dopfrekvens (80,5% år 1976) och konfirmationsfrekvens (72,6% år 1976). Även om man optimistiskt räknar med en ökad grad av viljeyttring efter en relationsändring, innebär det

på sikt en kraftig sänkning av antalet medlemmar i kyrkan och

därmed en motsvarande minskning av de ekonomiska resurserna.

Begravningsverksamheten Det förefaller vara ganska onödigt att föra över huvudmannaskapet och därmed betalningsansvaret för begravningsverksamheten till den borgerliga kommunen. Det måste få ifrågasättas, om detta är en lämplig och meningsfull konstruktion. Allt flera har

vid närmare eftertanke insett detta efter det att frågan har

aktualiserats. Det är ju praktiska lösningar som skall eftersträ-

vas. Det borde därför ha utretts på vilka olika sätt man kan

finansiera begravningsverksamheten, om huvudmannaskapet lig-

ger kvar på församlingarna.

Kyrko- och folkbokföringen

Kapitlet om församlingsregistrering (kyrkobokföringen) är skrivet

för den händelse att folkbokföringen föres över från kyrkligt till borgerligt organ. Det finns emellertid inga hållbara skäl för en

sådan omorganisation. Detta är ingen religionsfrihetsfråga. Bla

riksskatteverket har tillbakavisat den myrdalska beredningens förmodan, att invandrare och andra skulle finna nuvarande

ordning otillfredsställande. Det finns inga klagomål. Om man ser

till folkbokföringens bästa, finns det ingen anledning till någon

överflyttning till andra organ. Det var praktiska lösningar vi skulle finna. Då är det naturligt att ta hänsyn till att det av serviceskäl, samhällsekonomiska orsaker och andra grunder visar sig vara lämpligt, att Svenska kyrkan fortsätter att svara för den lokala folkbokföringen. Detta är positivt också för kyrkan. Det ger goda möjligheter till kontakt med dem, som tillhör kyrkan. Det underlättar likaså bibehållandet av prästtjänster i glesbygdema. Även den största invandrargruppen, finländarna, finner nuvarande ordning vara den bästa ur alla synpunkter. I Göteborg och andra orter, där den lokala Skattemyndigheten omhänderhar folkbokföringen, finner finländarna det otillfredsställande att inte »kunna få anmäla sig som medlemmar i Svenska kyrkan, samtidigt

Reservationer och särskilda yttranden 169

som de lämnar sina internordiska Av

flyttningsbetyg. finländar-

na, som till omkring 93% tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan, har i Göteborg endast 20% inträtt i Svenska och en kyrkan stor del ovetande kommit att stå utanför denna. Vidare måste jag konstatera, att om

frågan folkbokföringen behandlas på ett oklart och motsägelsefullt sätt. skulle

Antingen

frågan i sin helhet ha behandlats och ett utarbetat förslag lagts

fram eller också skulle ha brutits

frågan ut för att behandlas

under kyrkans medverkan i annat sammanhang.

Personalfrågor

Enligt vad som sägs i avsnitt 9.3 kommer flertalet av de anställda

med arbetsuppgifter inom som inte folkbokföringen, behövs hos församlingarna för arbete med

församlingsregistrering, att kunna

beredas anställning vid de lokala Med

skattemyndighetema. tanke på bla det stora antalet deltidsanställda runtom

i bygdema finner jag detta vara orealistiskt. För utanför prästerna tätorterna torde dessutom en eventuell få till att

omläggning följd de i högre

grad än hittills själva binds vid

kyrkobokföringen.

Sammanfattande ståndpunkt

Vad beträffar det som nu

förslag, lägges fram efter de samtal som pågått sedan år 1975, anser utifrån ovan och

jag i bilaga 1 anförda skäl,

att frågan om inte kyrkotillhörigheten bör bli föremål för prin-

cipbeslutet 1979 utan avgöras först efter år 1983,

att huvudmannaskapet för och begravningsverksamheten folk-

bokföringen bör ligga kvar

på församlingarna, och

att det bör utredas, vilka olika

på sätt man då kan finansiera

begravningsverksamheten och folkbokföringen.

2. De

kyrkliga företrädarnas organisationsförslag

Reservationer och särskilt yttrande till de företrädarnas kyrkliga

organisationsförslag finns intagna i bilaga 1 till detta betänkande?

De här

återges i sammandrag. SOU 1978:2.

och särskilda

170 Reservationer yttranden

2.1 Reservation av ledamoten Gustav Öberg

Lika med anser att dopets centrala betydelse bör majoriteten jag markeras vid den erforderliga omprövningen av reglerna om inträde i Svenska kyrkan. Jag motsätter mig emellertid att barns

medlemskap upphör om dop inte förrättas innan barnet uppnått

vuxen ålder. Även i övrigt bör vid sidan av dopet såsom den normala inträdesformen bevaras möjligheten att inträda i kyrkan genom anmälan (avsnitt 3.1.4).

2.2 Reservation av ledamoten Arne Palmqvist

I reservation av ledamoten Arne Palmqvist framhålls, att de kyrk-

intressena bättre främjats om den kyrkliga arbetsgruppen pa-

liga rallellt med den framlagda organisationsmodellen skisserat ett för-

delreformer i ett läge med mindre relationsändring samt att slag till slutfasen av arbetet har skett under tidspress, så att alltför mycket

återstår att utreda efter I yttrandet behandlas dessprincipbeslutet.

utom särskilt om men också vissa orga-

frågan kyrkotillhörigheten, nisationsfrågor på församlings- och stiftsplan.

därvid följande: Utifrån anförda skål

Sammanfattningsvis säges anser jag att nödvändiga delreformer på stifts- och riksplan bör ge-

nomföras så snart som om bred uppslutning vinnes möjligt, ingen

under åren 1978-1979 för en helhetslösning, som är tillfreds-

ställande för samt att frågan om kyrkotillhörigheten bör kyrkan, avgöras av det nya kyrkomötet först efter år 1983.

2.3 Reservation av ledamöterna Nils Glimelius och Arne Palmqvist

Beträffande sammansättning anser vi att den stiftsstyrelsens

ledamoten inte skall behöva utses av kyrkostyrelsen prästerliga

utan skall i stället alldeles som nu kunna väljas av stiftets präster (avsnitt 3.3.2).

2.4 Särskilt yttrande angående inträde i kyrkan (avsnitt 3.1.4)

och reservation angående organisationen på riksplanet (avsnitt

av ledamöterna Carl Henrik Lyttkens och Nils Erik Åberg

3.4.2)

av relationen mellan staten och Svenska kyrkan som

Den lösning ställer vi oss bakom. Vi önskar emellertid framlägges helhjärtat

Svenska framtida organisation framhålla fölbeträffande kyrkans

barn till

jande. I fråga om inträde i kyrkan skall enligt förslaget

Reservationer och särskilda yttranden 171

föräldrar som tillhör kyrkan på begäran av föräldrarna kunna antecknas som tillhörigt kyrkan utan att först ha blivit döpt. De motiv som anges för detta från undantag huvudregeln att medlem i Svenska skall kyrkan ha mottagit det kristna dopet är enligt vår mening inte tillräckligt starka. Vi anser emellertid den föreslagna praktiska lösningen vara mer acceptabel är nu gällande ordning. Vad gäller organisationen på riksplanet reserverar vi oss och anser sammanfattningsvis att behandlingen av lärofrågor bör ske genom beslut i såväl kyrkomöte som biskopsmöte.

i

KUNGL. Bum.

7 FEB 1978

_äâêláHOtñi_

Statens offentliga 1978 utredningar Kronologisk förteckning 1.Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. Kn.

Statens offentliga utredningar 1978

Systematisk förteckning

Kommundepanementet Kyrkoministerns stat-kyrka grupp. 1. Stat-kyrka. Ändrade relationer mellan staten och svenska kyrkan. [1]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronoiogiska förteckningen

har utretts i olika etapper sedan år 1958. Stat-kyrka frågan Det redovisas i tidigare publicerade utredningsmaterialet nedanstående sammanställning.

L958 års utredning kyrka-stat som samhällsfaktor. SOU 1963:26 Religionens betydelse och samfund i SOU 1963:39 Kyrkor Sverige. SOU 1964:13 Religionsfrihet. Historisk översikt. - SOU 1964:16 Kyrkobegrepp. SOU 1964:30 Kristendomsundervisningen. - SOU 1965:70 Lagstiftning. Rättskipning. SOU 1967:16 Folkbokföringen. De fakulteterna. SOU 1967:17 teologiska och SOU 1967:45 Kyrklig organisation förvaltning. Skattefrågor. Präster- Kyrklig egendom. SOU 1967:46 skapets privilegier. Svenska och staten. SOU 1 968: 1 1 kyrkan

1968 års om stat och kyrka beredning kostar. SOU 1971:29 Kyrkan Samhälle och trossamfund, slutbetänkande. SOU 1972:36 Samhälle och 1-19 SOU 1972:37 trossamfund, bilaga Samhälle och 20 SOU 1972:38 trossamfund, bilaga 21:1-4 Ds U 1972:5-8 Samhälle och trossamfund, bilaga

Remissammanställningar 1958 års SOU 1970:2 utredning kyrka-stat. 1968 års om stat och SOU 1974:9 beredning kyrka

av år 1975 inleddes i stat-kyrka frå- I början överläggningar mellan företrädare för staten och svenska kyrkan. gan i detta betänkande. Till be- Deltagarnas förslag publiceras tänkandet hör följ ande bilagor.

STAT- 1 SOU 1978:2 KYRKA, Bilaga framtida organisation Kyrkans STAT- 2-12 SOU 1978:3 KYRKA, Bilaga Utredningar i delfrågor

lil Gram. Bum

ISBN 91-38-03768-8

LiberFörlag

7 1713819722 ISSN 0375 - 250X Allmänna Förlaget