Samhälle och trossamfund : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

1-19 Bilaga 1968 års stat och

beredning

om kyrka

SHM

1972:37

Statens oifentliga utredningar n v 1 1972: 37 ä Utbildningsdepartementet

och

_Søamhälle

trossatnfund

l-19

Bilaga

1968 års beredning om stat och kyrka IV Stockholm 1972

ISBN 91-38-00177-2 K L Beckmanstryckeriet AB. Stockholm1972

Förord

1968 års beredning om stat och kyrka har uppbörden och uppbörden av kyrkoavgifter publicerat sitt slutbetänkande såsom SOU (motsv.). 1972: 36. I föreliggande volym återges bilaga Bilaga 9 upptar en förteckning över gäl- 1-19 till slutbetänkandet. lande kyrkliga författningar av offentligrätts- Bilaga I innehåller en sammanfattande lig natur. ekonomisk I bilaga 10 lämnas en redogörelse för analys av Svenska kyrkan. Analysen, som hänför sig till 1969 års siffror, nuvarande regler om beskattning av trossambygger på de resultat som redovisats dels i fund samt om de senare årens riksdagsdebatt beredningens delbetänkande (SOU 1971: 29) ifrågan. Kyrkan kostar, dels i bilaga 2. Denna utgörs Bilaga 11 innehåller uppgifter om persoav en separat redovisning av Svenska kyrkans nalorganisation och anställningsförhållanden ekonomi på riks- och regionalplanen. (Redo- inom Svenska kyrkan samt löne- och pengörelsen i SOU 1971:29 avsåg enbart de sionskostnader. En kortfattad redogörelse ekonomiska förhållandena på lokalplanet.) för motsvarande förhållanden inom andra En särskild beräkning av samhällets nuva- trossamfund lämnas även. rande stöd till trossamfunden och dem när- Bilaga 12-15 innehåller vissa fakta som stående institutioner återges som bilaga 3. I lagts till grund för beredningens bedömning bilaga 4 redogörs för resultatet av den av frågorna om stöd till ungdoms- och undersökning statistiska centralbyrån ge- studieverksamhet, samlingslokaler, kulturnomfört av Svenska kyrkans församlingars historiskt värdefulla kyrkobyggnader resp. investeringsplaner åren 1971-1975. kyrkomusikalisk verksamhet. Resultatet av en undersökning bered- l bilaga 16 redogörs för innebörden och ningen låtit göra om kostnaderna för begrav- värdet av Svenska kyrkans nuvarande tjänsteningsväsendet år 1968 redovisas i bilaga 5. brevsrätt. Detta resultat har i bilaga 6 jämförts med En sammanfattning av betänkandet (SOU motsvarande uppgifter beträffande år 1969 197 0: 70) Folkbokföringsorganisationen ur undersökningen (SOU 1971:29) Kyrkan m. m. återges som bilaga I 7. kostar. Bilaga 18 utgörs av väsentligare handdet s. k. reformprogrammet vid Bilaga 7 innehåller en översiktlig beskriv- lingar kring ning av den kyrkliga egendomen samt även 1968 års kyrkomöte. Direktiven för återfinns i vissa värdeangivelser. beredningen Bilaga 8 utgörs av en teknisk och ekono- bilaga 19. misk beskrivning av ett system för medlemsregistrering jämte tre alternativa uppbördssystem för kyrkoavgifter (motsv.). Samtliga tre uppbördsalternativ bygger på registreringssystemet. Två av uppbördsalternativen fordrar viss samordning mellan skatte-

Innehåll

Bilaga 1 Sammanfattande analys av 2.3 Legala organ . . . . . . . . . . Svenska kyrkans ekonomi år 1969 2.3.1 Regionalplanet 1.1 Svenska kyrkans organisation . . 2.3.2 Riksplanet . . . . . . . . 1.2 Svenska kyrkans ekonomi 12 2.4 Närstående sammanslutningar 28 1.2.1 Avgränsning . . . . . . . 12 2.4.1 Regionalplanet . . . . . .

1.2.4 Finansiering 14 2.4.2 Riksplanet . . . . . . . . 31

1.2.4.1 Präst- och kyrkomusiker- Appendix. Stiftsgårdar, diakonianstal-

löner . . . . . . . . . 14 ter, stadsmissioner och vissa folkhög-

1.2.4.2 Finansieringsbehov för skolor 32

präst- och kyrkomusiker- Bilaga 3 Samhällets nuvarande ekono-

löner . . . . . . . . . 15 till Svenska m. m. miska städ kyrkan 35 1.2.4.3 Resterande finansierings- Bilaga 4 Kyrkokommunal investeringsbehov . . . . . . . . . . . . . 15 planering 1971-1975 . . . . . . . . 39 1.2.4.4 Finansieringskällor 15 4.1 Undersökningens uppläggning och 1.2.4.5 Likviditet . . . . . . . 16 genomförande . . . . . . . . . 39 1.2.5 Utjämning av de kyrkliga 4.1.1 Undersökningens syfte och kommunernas uttaxeringsbakgrund . . . . . . . . 39 behov år 1969 . . . . . . 16 4.1.2 Enkätens uppläggning 39 1.2.5.1 Församlingamas ekonomi 16 4.1.3 Deltagande kyrkokommuner 41 1.2.5.2 Skatteutjämningsbidrag 17 4.1.4 Granskning och bearbetning 41 1.2.5.3 Kyrkofonden . . . . . . 17 4.2 Investeringar i byggnader och an- 1.2.5.4 Utjämningseffekter 17 läggningar o . . . . . . . . . . 42 1.2.6 Uttaxeringsbehovet år 1969 22 4.2.1 Totala investeringar 42 1.3 Förhållandena efter förändrade re- 4.2.2 Investeringar i olika storlekslationer _ 22 grupper och regioner 43 1.3.1 Totalbilden 22 4.3 Investeringarnas finansiering 45 1 . 3. 2 Församlingsskatt/kyrkoavgif t 24 4.3.1 Finansieringsform . . . .. 45 Appendix. Modell för ekonomisk ut- 4.3.2 Tillägg för oförutsedda injämning inom olika trossamfund 25 vesteringar och prisändringar 46

4.4 Investeringsutvecklingen

1966-1975 47 Bilaga 2 Kyrkan kostar. En ekonomisk 4.5 Slutomdöme . . . . . . . . . o 48 studie av Svenska kyrkans riks- och

regionalplan år I 969 27 Bilaga 5 Utgifter för den kyrkokom-

2.1 Inledning 27 munala begravningsverksamheten år

2.2 Avgränsning och metod 27 1968 . . . . . . . . . . . . . . -

5.1 Uppläggning och genomförande 49 koppling till det statliga uppbörds- 5.2 Redovisningsprinciper 49 väsendet (Alt. A) 86 5.3 Uppgifternas kvalitet . . . . . o 50 8.4 System för uppbörd av bidrag med 5.4 Materialets begränsning . . . . . 50 koppling till det statliga uppbörds- 5.5 Ekonomi: Sammanställning på riks- väsendet (Alt. B och C) 87 nivå . . . . . . . . . . . . . . 51 8.4.1 . . . . . . . . 87 Bakgrund 5.6 Ekonomi: Fördelningstabeller 51 8.4.1.1 Kortfattad för redogörelse 5.7 Övriga resultat . . . . . . . . . 52 87 dagens skattesystem 8.4.1.2 Uppbörd av medlemsavgift Bilaga 6 En jämförelse mellan 1968 års via skattesystemet . . . 88 undersökning avseende utgifterna för 8.4.2 System för uppbörd av bibegravningsverksamheten och betän- drag (Alt. B) 89 kandet (SOU 1971: 29) Kyrkan kostar 58 8.4.2.1 Debetsedel komjämte mentar . . . . . . . . . 89 Bilaga 7 Om kyrklig egendom 60 8.4.2.2 Inbetalning av avgiften 90 7.1 Begreppsbestämningar . . . . . 60 8.4.2.3 Rättelseförfarande 90 7.2 1958 års utredning kyrka-stat 61 8.4.2.4 Sammanfattning 90 7.3 1968 års beredning om stat och 8.4.3 System för uppbörd av bikyrka m. m. . . . . . . . . . . 61 drag (Alt. C) 90 7.4 Förvaltningsförmögenhet 62 8.4.3.1 Debetsedel jämte korn- 7.5 Finansförmögenhet . . . . . . . 63 mentar . . . . . . . . . 90 7.6 Avslutande anmärkningar 65 8.4.3.2 Tillhörighet till flera sam- 7.7 Översiktlig sammanställning 68 fund/organisationer 91

8.4.3.3 lntegritetsskydd. Redovis-

Bilaga 8 System för registrering och ning i debiteringslängd uppbörd 69 o. d. . . . . . . . . . . 91 8.1 Utgångspunkter . . . . - . o . 69 8.4.3.4 Uppbörd . . . . . . . . 92 8.1.1 Registrering c . . . . . . 69 8.4.3.5 Rättelseförfarande 92 8.1.2 Uppbörd . . . . . u . . . 70 8.4.3.6 93 Avräkningsförfarande 8.2 Tekniskt system för registrering 71 8.4.3.7 93 Sammanfattning 8.2.1 Församlingsregistreringen 8.5 . . . . . . . . . 93 Kostnadsfrågor om lokal folkbokföring över- 8.5.1 Kostnader för registreringsförs inom ramen för nuva- . . . . . . . . . . 94 system rande relation mellan staten 8.5.2 Kostnader för uppbördsoch Svenska kyrkan 72 system (Alt. A) 8.2.1.1 Översiktsmässig system- Kostnader för uppbördsbeskrivning . . . . . . . 72 system (Alt. B) 8.2.1.2 Huvudregistrets utform- Kostnader för uppbördsning . . . . . . . . . . 73 system (Alt. C) . . . a 0 . 8.2.1.3 Uppläggning av huvudregistret . . . . . . . . 79 Bilaga 9 Förteckning över gällande 8.2.1.4 Databehandlingens huvud- 97 kyrkliga författningar m. m. . . . . . rutin . . . . . . . . . . 81 9.1 Vissa för Svenska kyrkan grundläg- 8.2.2 Församlingsregistrering för 100 gande bestämmelser . . . . . . samfund som ej står i sär- 9.2 Övriga bestämmelser rörande skild relation till staten 84 Svenska kyrkan, ordnade efter äm- 8.2.3 Beräkning av avgift till tros- nesområden 102 . . . . . . . . . . samfund . . . . . . . . . 85 9.2.1 ställ- Kyrkans statsrättsliga 8.3 System för uppbörd av bidrag utan ning

bekännelse och l0.l Den allmänna inkomst- och för- 9.2.2 Kyrkans mögenhetsbeskattningen ll7 böcker . . . . . . . . . . 102 bekännelse . 102 l0.l.l Kommunal inkomstskatt ll7 Kyrkans . . . . . 102 l0.1.2 Statlig inkomstskatt 122 Kyrkans böcker 104 l0.1.3 Statlig förmögenhetsskatt 122 9.2.3 Medlemskapetikyrkan . 104 10.2 Arvs- och gåvobeskattningen . 122 9.2.4 Kyrkans organisation . . . . . 104 10.3 Andra skatter och avgifter l26 Kyrklig indelning . . . . . . 104 10.3.l Mervärdeskatt . . . . . 126 Stiftsstyrelsen . . . . . . 105 l0.3.2 Stämpelskatt . . . . . 126 Församlingarna l0.3.3 Allmän 127 Särskilda anstalter för kyrk- arbetsgivaravgift . . . . . . 106 lO.3.4 Avgift till yrkesskadeförlig verksamhet 9.2.5 107 säkringen m. m. . 127 Kyrkansverksamhet 107 Sön- och helgdagar m. m.

Gudstjänster . . . . . . . 107

Dop . . . . . . . . . . . 107 personalfrågor 128 Konfirmation . . . . . . 107 Bilaga 11 Vissa kyrkliga Skriftermål och Herrens 11.1 Inledning . . . . . . . . . . . 128

nattvard . . . . . . . . . 108 11.2 Den kyrkliga personalorganisa-

och lysning 108 tionen . . . . . . . . . . . . 128 Hindersprövning 1l.2.l Församlingar och pastorat 128 vigsel _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 108 _ , _ _ _ _ _ _ _ 108 ll.2.l.1 Statligt reglerade an- Mednng _ _ _ , _ _ _ _ 108 ställningar . . . . . . 129 Begravning 9.2.6 . . . , _ , 108 l1.2.l.2 Kyrkokommunalt regle- Folkbokföring rade befattningar 129 9.2.7 Arkivvård . . . . . . . . 109 . 109 ll.2.2 Stiften . . . . . . . . 130 9.2.8 Prästerliga tjänster m. m. 109 ll.2.2.l Statligt reglerade an- Inträde i prästämbetet 110 ställningar . . . . . . 130 Tillsättning av biskopar l1.2.2.2 Befattningar inom fri- Tillsättning av prästtjänster stående kyrklig verkm.m. . _ , . . , . , , _ 110 Särskilda bestämmelser rö- samhet . . . . . . . 131

11.2.3 Den centrala kyrkliga rande vissa prästerliga tjänsverksamheten . . . . . 132 ter . . . . . . . _ _ , . 110 avlö- 1l.2.3.l Statligt reglerade an- Inrättande av tjänst, m.m. 112 Ställningar › - - - › o 132 ningsförmåner ll.2.3.2 Befattningar inom de 9.2.9 Kyrkomusiker . . . . . . 11-3 centrala kyrkliga styrel- 9.2.l0 Kyrkor, begravningsplatser m. m. . . . . . . . . . . 113 serna . . . . . . . . 132 11.2.3.3 Befattningar inom fri- Kyrkobyggnader och deras -stående kyrklig verkinventarier . , , _ _ _ _ 113 114 samhet . . . . . . . 134 Begravningsplatser 11.2.4 Avslutande uppgifter om 9.2.1] Kyrkansjord . . . . . . 114 Löneboställen m.m. 114 de kyrkliga befattnings-

. . . . . 115 havarna . . . . . . . . 134 Tjänstebostäder 9.2.12 m. m. 115 11.2.4.l Antalet befattningsha- Kyrkofonden vare . . . . . . . 0 . 1l.2.4..2 Lönekostnader 136

11.2.4.3 Befattningshavamas ål- Bilaga 10 Nuvarande beskattningsregler och andra trossam- der . . . . . . . . . . 136 för Svenska kyrkan l1.2.4.4 Pensionsåtaganden 137 fund mfl, _ , _ , , , , , , . _ _ _ ll7

l

sou 1972:37

11.3 Gällande författningar och kollek- Bilaga 13 Betänkandet (SOU 1971 : 92) tivavtal . . . . . . . . . . . . 138 Finansiering av allmänna samlingsloka- 11.3.l Statligt reglerade anställler . . . . . . . . . . . . . . . . . 153 ningar . . u . o . . o u Sammanfattning . . . . . . . . . . 153 1l.3.2 Befattningar med viss of- Allmänna överväganden . . . . . . . 156 fentlig reglering 139 1 1.3.3 Kyrkokommunalt reglera- Bilaga 14 Statens nuvarande ansvar för de anställningar 139 kulturhistoriskt värdefulla kyrkobygg- 11.4 Anställningsvillkor av särskilt innader m. m. . . . . . . . . . . . . 168 tresse . . . . . . . . . . . . . 14.1 Svenska kyrkans kyrkobyggnader ll.4.l Regler om uppsägning m. m. . . . . . . . . . . . . 168 m. m . . . . . . . . . . . 140 l4.l.1 Kyrkomas kulturhistorisll.4.2 Regler om förflyttnings- ka värde . . . . . . . . 168 skyldighet . . . . . . . 140 14.1.2 Lagskydd . . . . . . 169 l1.4.3 Turordningsregler m. m. 141 14.1.3 Finansiering av kyrkornas ll.4.4 Regler om lönegaranti 142 vård . . . . . . . . . . 170 l1.4.5 Sociala moment i anställ- 14.1.4 Kyrkogårdar, gravar, gravningsavtalen . . . . . . 142 kor, gravkapell etc. . 172 11.4.6 Regler om pension 143 l4.1.5 . . . . . . 173 Prästgårdar l 1.4.7 Bestämmelser om förl4.l.6 Sammanfattning av statlihandlingsskyldighet 145 ga ekonomiska insatser . 173 11.5 Personalorganisation och anstän- 14.2 Kyrkobyggnader tillhörande anningsförhållanden inom andra nat samfund än Svenska kyrkan 174 trossamfund . . . o - . o o o 145

l 1.5.1 De fria trossamfunden 145 15 Bilaga Vissa uppgifter om statligt 1 1.5 . 1.l Trossamfundens organistöd till kyrkomusikalisk verksamhet . 176 satoriska uppbyggnad

m.m. . . . . . . . . 145 Bilaga 16 Om tiänstebrevsrätten _ 179 l 1.5.1.2 Befattningshavarnas an- 16.1 Allmänt . . . . . . . . . . . 179 talm.m. 146 16.2 Omfattningen av Svenska kyrkans ll.5.l.3 Anställningsvillkor m. m. 146 tjänstebrevsrätt 180 1 1.5.2 Vissa andra trossamfund 147 16.3 Värdet av Svenska kyrkans tjäns- 11.6 Personalfrågomas behandling vid tebrevsrätt . . . - . . . . . . 180 tidigare genomförda organisationsförändringar 147 17 Betänkandet Bilaga (SOU 1970: 70) 11.7 De kyrkliga arbetsgivar- och ar- Folkbokföringsorganisatiønen m. m. . 182 betstagarorganisationema . 149 . . . . . . . . . . Sammanfattning 182 ll.7.l Kyrkliga organ med ar-

betsgivarfunktioner 149 18 Bilaga Vissa handlingar kring 1968 ll.7.2 De kyrkliga förhandlingsär: kyrkomätes s. k. reformprøgram . .187 organen m. m. . . . . . 149 skrivelse nr 31 187

1l.7.3 De kyrkliga arbetstagaror- Särskilda utskottets betänkande nr 1 . 188 ganisationema 150 Motion nr 18 . . a . . . . . . . . . 207

Bilaga 19 Direktiv till 1968 års bered- Bilaga 12 Om statligt städ till ungning om stat och kyrka 217 doms- och studiearbete m. m. 151

l Sammanfattande av Svenska

Bilaga analys

ekonomi år 1969

kyrkans

Utarbetad inom beredningens sekretariat

därvid alltid Till sådan Denna presentation bygger på dels den kyr- partiell samfällighet. koekonomiska studien av Svenska kyrkans samfällighet är knutet allt som har att göra lokalplan som har publicerats som delbetän- med avlöning av präster och kyrkomusiker, kandet (SOU 1971: 29) Kyrkan kostar, dels således även förvaltning av prästgårdar, löneen undersökning av riks- och regionalplanen boställen, prästlönefonder, avräkning med av Svenska kyrkan som redovisas i bilaga 2. kyrkofonden etc. I många fall är pastoratet identiskt med en församling, s. k. enförsamlingspastorat. Församlingen handhar då nämnda pastoratsuppgifter. Inom flerförsamlingspastorat tjänstgör pastoratets präster i l.l Svenska kyrkans organisation regel i flera församlingar. l en del fall har två eller flera församlingar För Svenska kyrkans verksamhet och finan- funnit det lämpligt att frivilligt samarbeta siering är lokalplanet det viktigaste. Det är i om en viss angelägenhet, t. ex. kyrkogård. första hand genom församlingarna som De kan då bilda en partiell samfällighet för Svenska kyrkan når individerna. Det är också denna enda fråga, men de har också möjligtill församlingarna som beskattningsrätten är het att tillsätta ett gemensamt kyrkoråd för knuten. Församlingsstyrelselagen ger nämli- förvaltning av kyrkogården. gen kyrkliga kommuner (församlingar, pasto- Vissa församlingar samarbetar i alla eko- rat och andra samfälligheter) rätt att uttaxe- nomiska frågor - har gemensam ekonomi ra medel för att finansiera sådan verksamhet och bildar då tillsammans en total samfälligsom är angiven i lagens s. k. kompetenspara- het. graf. Begreppet kyrklig kommun (kyrkokom- Svenska kyrkan har på lokalplanet 2 562 mun) används som en sammanfattande be- (1969:2563) församlingar som territoriellt nämning på församlingar och samfälligheter. täcker hela landet. Därtill kommer fem 1 (1969: sex) icke-territoriella församlingar Det kyrkoekonomiska utredningsarbetet har utförts med bitr. sekreterare Klas Olofsson som och sju utlandsförsamlingar. rojektledare. Som referensgrupp har fungerat Det samarbete i form av s. k. kyrkliga öljande experter hos beredningen: avdelningsdirektören vid statistiska ,centralbyrån Hans Garke, samfälligheter som finns mellan församlingar domprosten Sven Lindegård, prodirektorn vid är antingen obligatoriskt eller frivilligt. Ett Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlin sarbete Ingmar Stoltz och konsulenten pastorat, dvs. kyrkoherdens ämbetsområde,

hos Svenåta kyrkans församlings- och pastoratsför-

kan bestå av flera församlingar och utgör bund Göte Wallin.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI År 1969 hade 71 av procent (1829) de kyrkliga kommunernas beslutande organ. antalet församlingar omkring 16 procent av Samma uppbyggnad gäller för stiftsförbunbefolkningen, medan en ungefär lika stor den. Verkställande är stiftsråd organ resp. andel av befolkningen boddei de 40 försam- stiftsförbundsstyrelsen. lingar som hade mer än 30 000 invånare. På riksplanet finns som de högsta beslu- Av figur 1.1 framgår den organisatoriska tande organen Kungl. Maj:t, riksdagen och uppbyggnaden av Svenska kyrkan. kyrkomötet. Kyrkomötet, som består av På lokalplanet finns beslutande organ representanter från församlingarna och präs- (kyrkostämma, -fullmäktige eller delegera- stiftar tillsammans med terskapet, riksdag de). De beslutande organen väljer ett kyrko- och Kungl. Maj :t vissa lagar som rör kyrkan. råd, som är det centrala verkställande orga- Kyrkomötet utser dessutom styrelserna i de net. Dessutom förekommer särskilda nämn- s. k. rikskyrkliga fyra organen, Svenska kyrder t. ex. kyrkogårdsnämnder. Kyrkoherden kans centralråd för evangelisation och förär självskriven ledamot av kyrkorådet. samlingsarbete, Svenska kyrkans missionssty- Kyrkoherden väljs av församlingens röst- relse, Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse berättigade medlemmar eller tillsätts av och Svenska kyrkans diakonnämnd. Kungl. Kungl. Maj :t efter en speciell ordning. Maj :t fastställer stadgarna för dessa organ. Uröver den verksamhet som Svenska kyr- Den verksamhet som de bedriver är ej kan bedriver inom ramen för de kyrkliga överordnad de kyrkliga kommunerna, utan kommunerna finns det en del aktiviteter som av samarbetande och karaktär. rådgivande formellt är fristående men i praktiken en del Kungl. Maj :t och de centrala ämbetsverken av församlingsverksamheten. Hit räknas som överordnade instanser. Det är fungerar t. ex. syföreningar, kyrkobröder och Ans- främst utbildningsdepartementets s. k. kyrgarsjuniorenl koenhet och vissa av verken (t. ex. kammarkollegiet, riksskatteverket, avtalsverket och Svenska kyrkan kan kan ej sägas ha en direkt riksantikvarieämbetet) som handlägger kyrkpå församlingarna grundad organisatorisk liga frågor. överbyggnad på regional- och riksplanen. Biskopsmötet är inte reglerat i lag eller Regionalplanet är uppdelat i 13 stift, annan statlig författning utan är en frivillig vilkas främste kyrkliga företrädare är en samrådsform. biskop, som utnämns av Kungl. Bis- Maj:t. Det enda rent kyrkliga organet på riksplakopen i Uppsala stift tituleras ärkebiskop; net som har demokratisk förankring i förhan är primus inter pares bland biskopar- samlingarna är det på frivillig väg uppbyggda na. Stiften är indelade i kontrakt. Inom varje Svenska kyrkans församlings- och pastoratssådant område utnämner biskopen en kon- förbund. Detta förbund leds av fullmäktige traktsprost. De administrativa och förvaltan- och en styrelse. de organen på regionalplanet utgöres av Därutöver finns ett stort antal organisadomkapitel och stiftsnämnder. Domkapitlen tioner med olika ursprung som formellt är handlägger indelningsfrågor, tillsättnings- självständiga och fristående men vars ärenden m. m., och stiftsnämnden ansvarar verksamhet kan räknas in under Svenska bl. a. för förvaltningen av den kyrkliga sko- kyrkan t. ex. Riksförbundet kyrkans unggen. Under stiftsnämnderna finns dessutom dom, stiftens folkhögskolor samt diakoniett antal boställsnämnder, som ingår i för- anstalterna. valtningsapparaten för kyrklig jord. På regionalplanet finns organ som är uppbyggda på frivillig väg, t. ex. stiftstingen och stiftsförbunden av Svenska kyrkans förl samlings- och pastoratsförbund. Uppgifter om dessa verksamhetsgrenar har insamlats i samband med den kyrkoekonomiska Stiftstingen består av representanter från undersökningen av lokalplanet (SOU 1971: 29).

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

Figur 1.1 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska kyrkan.

Statligt reglerad Övrig verksamhet verksamngt_ = = anger val

:____3

anser

-›l:l --›{::::3

mKSPLAN Centrala verk: Kungl. Maj: Avtalsverket, Riks- Riksdag skatteverket m fl

Centralrâd

ra

n

i Kyrkomöte -i- Missionsstyreise

I 1 A Sjömansvârds- -

i_ __ styrelse

,

i

1| Biskops- j, La Diakoninämnd

__ Tata_ ___ J

_________ ____.._____ __i

i SFPs fullmäktige :- --!l SFPs styrelse i

------ --1 REGlONALPLAN r

r---*-----;

SFPs stiftsstämma SFF: stiftsstyrelse -D Länsstyrelse .

i ç---A :

_ _ _ _ _ _ ___l 179 kontrakt Ä Domkapitel

|"__"_'""1 F"__"_""1| Stnftsråd .

Stnftstnng Kyrkobokför.

H | g---Df l

I_ ______ _ -J inspektör

H |_____K_.__J Stiftsnämnd

,. N Boställs-

H

E ..

namn d H I: -› Bisko D || II |n a---_+

H z: Kontrakts-

stifts. || adjunkt D705? || I: || II .

1 l mindre församlingar kyrkostämma.

l ANALYS Av SVENSKA KYRKANS EKONOMI

1.2 Svenska kyrkans ekonomi allmänna kyrkoavgiften på 93,0 milj. kr. Den gick från lokalplanet till riksplanet. Den 1.2.1 Avgränsning allmänna betalas av alla förkyrkoavgiften samlingar (eg. pastorat) med ett av Kungl. En redovisning av Svenska kyrkans ekonomi Majzt fastställt öretal (1969: 10 öre) per förutsätter en bestämning av vilka organisa- skattekrona. Allmänna kyrkoavgiften är kyrtioner och statliga organ som skall anses vara kofondens inkomstkälla viktigaste och kan en del av Svenska kyrkan. sägas bestå av två delar. En del (utjämnings- I detta sammanhang räknas till Svenska del) av allmänna avser att kyrkoavgiften kyrkan endast de organisationer och de utjämna kostnader församlingamas för prästorgan som finns redovisade i föregående och kyrkomusikerlöner, och en del (avgiftsavsnitt. (I bilaga 3 redovisas även sådana del) går till att finansiera huvuddelen av riksorganisationer vilkas verksamheter kan anses och regionalplanens utgifter. Utjämningsvara Svenska kyrkan och som delen går tillbaka näraliggande till vissa församlingar som erhåller stöd från borgerlig kommun, lands- i form av tillskott utjämningsbidrag från ting och/eller staten.) kyrkofonden. På regionalplanet ingår domkapitel, stifts- Det belopp som 1969 på detta sätt gick nämnder, boställsnämnder m. fl. Av den från riksplan till lokalplan uppgick till 43,6 fristående verksamheten på detta plan medmilj. kr. Från kyrkofonden utgick också ett räknas stiftsting och stiftsråd samt stiftens bidrag till regionalplanen på 3,9 milj. kr för pastorats- och församlingsförbund. att täcka utgifter för domkapitel och stifts- På riksplanet redovisas kyrkofonden samt nämnder. Av de övriga överföringarna märks de anslag som går via statsbudgeten till beloppet 5,1 milj. kr från lokalplanet till

kyrkomusikerutbildning, Svenska ekume- Detta regionalplanet. belopp avsåg anslag niska nämnden, utlandsförsamlingar m. m. från församlingarna till stiftstingsverksam- På detta plan ingår också ekonomiska upp- heten. gifter om Svenska kyrkans s. k. rikskyrkliga Elimineras överföringarna blir utgifts-

organ samt Svenska kyrkans församlings- och volymen för Svenska kyrkans verksamhet på pastoratsförbund. de olika planen under 1969 ca 1 060 milj. På alla planen förekommer även bidrag kr. Den största delen eller 88,5 procent av från enskilda i form av församlings-, stiftsdessa utgifter avsåg verksamheten på lokaloch rikskollekter. Av dessa medel går en del planet. 2,2 procent av utgifterna avsåg till att finansiera sådan verksamhet som ingår regionalplanet och 9,3 procent riksplanet. i denna presentation, medan vissa kollekter I utgifterna för riks- och regionalplanen är endast förmedlas till andra sammanslutej inräknade utgifterna för en lång rad ningar. statliga organs handläggning av kyrkoärenden. Dessa utgifter är av marginell betydelse.

1.2.2 Total utgiftsvolym för Svenska kyrkan år 1969 1.2.3 Drift- och kapitalbudget

De sammanlagda bmttoutgifterna 1969 för l undersökningen om Svenska kyrkans eko-- Svenska kyrkans tre plan var l 205 milj. kr. I nomi på lokalplanet har huvudvikten i predetta bruttobelopp ingår emellertid en del sentationen lagts vid en redovisning av utgifutgifter som endast är bokföringsposter ef- ter och inkomster fördelade på vissa s. k. tersom de utgörs av överföringar mellan de program. Dessa överensstämmer i stort med olika planen. olika- kyrkliga verksamhetsområden. Här- I tabell 1.1 redovisas dessa överföringar. igenom har utgifter och inkomster för vissa Den största av dessa poster var den s. k. verksamhetsområden kunnat särredovisas.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRIQÅNS EKONOMI Tabell 1.1 Bruttoutgifter samt överföringar mellan planen i milj. kr. 1969.

Lokalplan Regionalplan Riksplan Totalt Bruttoutgifter 1 035,8 22,5 145,9 (l 204,2) Interna överföringar

Allm. kyrkoavgift 93,0]- Tillskott från kyrkofonden m? {43,6

Från kyrkofonden e? [ 3,9 Centralrådet 0,3 Diakoninämnden 0,1 Sj ömansvårdsstyrelsen 0,2 m Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund (SFP) 0,74 SFP:s stiftsförbund 0,2 a

Stiftstingen 5,1 l

Summa utgifter för interna över- 99,6 - 147,1 föringar 47,5

Summa bruttoutgifter exkl. över-

föringar 936,2 22,5 98,4 l 057,1 De totala utgifternas fördelning på olika plan 88,5 % 2,2 % 9,3 % 100 %

Församlingarnas verksamhet uppdelades i övriga programmen hänvisas till bilaga 2. Det undersökningen på sex program: Folkbok- bör emellertid uppmärksammas att en stor föring, Begravningsverksamhet, Medling, del, 18,7 milj. kr, av dessa plans utgifter Förvaltningsförmögenhet, Finansförmögen- avser den yttre missions- och u-hjälp som

het och Församlingsverksamhet. Programmet bedrivs av Svenska kyrkans missionsstyrelse.

Församlingsverksamhet delades i sin tur upp Dess verksamhet finansieras till övervägande i sju olika delprogram. del med kollekter och liknande bidrag från En sådan uppdelning har ej skett vid enskilda. undersökningen av riks- och regionalplanen, Av Svenska kyrkans utgifter var ca 80 eftersom det skulle krävt en alltför detalje- procent hånförliga till årets löpande verkrad studie. Mycket schematiskt kan. dessa samhet (driftbudget). Resterande 20 procent plans verksamhet emellertid sägas i första eller ca 200 milj. kr gick till investeringar, hand beröra Finansförmögenheten, Förvalt- större reparationer m. m. (kapitalbudgeten). ningsförmögenheten och Församlingsverk- Endast 0,5 milj. kr avsåg investeringar på samheten. De totala utgifterna för Finansför- andra plan än lokalplanet. Detta belopp mögenheten redovisas nedan. Beträffande de avsåg restaurering av domkyrkor och täcktes

Tabell 1.2 Utgifternas och inkomstemas fördelning på drift- och kapitalbudget milj. kr 1969.

Lokalplan Regionalplan Riksplan Totalt exkl. överföringar

Utgifter

Inkomster

l ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI i sin helhet av statsanslag (tabell 1.2). Kapividare bilaga 7 Om kyrklig egendom.) talutgifterna på lokalplanet finansierades till På lokalplanet ansvarar pastoraten för ca en tredjedel av lån, fondmedel m. m. På löner åt präster och kyrkomusiker. Det är lokalplanet fick således resterande finansie- också pastoraten som förvaltar den del av ringsbehov för kapitalutgifter täckas med finansförmögenheten som består av jordinkomster från enskilda, i första hand för- bruksegendomar och prästlönefonder. Stiftssamlingsskatt (skattefinansiering). nämnderna på regionalplanen är överordnade Uppgifterna om kapitalbudgeten är dock organ. Dessutom har stiftsnämnderna numenågot osäkra varför de inte bör läggas till ra ansvar för förvaltningen av det kyrkliga grund för vidare analys. (Beträffande Svens- skogsinnchavet. Vissa fastigheter är s. k. kyrka kyrkans investeringsplanering för perio- kofondsfastigheter och även dessa förvaltas den 1971-1975 hänvisas till bilaga 4.) av stiftsnämnderna. (Se vidare bilaga 7 Om kyrklig egendom.) 1.2.4 Av tabell 1.3 framgår att bruttoutgifterna Finansiering för Finansförmögenheten var 118 milj. kr och bruttoinkomsten 124 milj. kr. Det inne- 1.2.4.1 Präst- och kyrkomusikerlöner bär en nettoavkastning på 6 milj. kr. Finans- Av Svenska kyrkans inkomster är, utöver en förmögenheten svarade härigenom för ca 10 del ändamålsbundna statsbidrag på riks- och procent av Svenska kyrkans totala ekonomisregionalplanen, främst avkastningen av ka omslutning. Svenska kyrkans s. k. finansförmögenhet kr består av Nettoavkastningen på 6 milj. bunden till vissa utgifter. Denna förmögen- av avkastningen övriga kapitaltillgångar, het består av fastigheter och övriga kapital- prästlönefonder och kyrkofondskapital med tillgångar, vilkas avkastning är ändamålsbun- sammanlagt 12 milj. kr och ett underskott den till löner åt präster och kyrkomusiker. på fastighetsinnehavet med 6 milj. kr. - Det Det finns inga säkra uppgifter om värdet av kan anmärkas att i utgifterna för Finansfördessa fastigheter, delvis beroende på svårig- mögenheten ligger prästlöner med ca 2 milj. heten att finna relevanta värderingsprinciper. kr. (SOU 1971:29 tabell 7:1 s. 72.) Vidare Övriga kapitaltillgångar utgörs av fonderade förorsakar förvaltningen av finansförmögenmedel från bl. a. tidigare sålda fastigheter. År heten utgifter för en lång rad statliga organ 1969 uppgick dessa prästlönefonder och på riks- och regionalplanen. Dessa utgifter kyrkofondskapitalet till ca 300 milj. kr. (Se har ej beräknats.

Tabell 1.3 Finansförmögenhetens netto, präst- och kyrkomusikerlöner, interna överföringar samt övriga utgifteri milj. kr 1969

Lokalplan Regionalplan Riksplan Totalt exkl överföringar Finansförmögenheten

Präst- och kyrkomusikerlöner,

l ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI 1.2.4.2 Finansieringsbehov för präst- och Svenska kyrkan hade, alltså ett totalt finankyrkomusikerlöner sieringsbehov på 933,6 milj. kr. I tabell 1.4 redovisas på vilka sätt dessa utgifter finansie- Avkastningen från finansförmögenheten är ras. således avsedd att bidraga till finansieringen av löner åt präster och kyrkomusiker. År 1969 uppgick dessa löner totalt till ca 213 1.2.4.4 Finansieringskällor milj. kr. Större delen eller ca 175 milj. kr avser lönekostnader åt präster, biskopar, Finansförmögenhetens finansieringsdel, dvs. prostar m. fl. prästerliga befattningshavare nettoavkastningen (6 milj. kr), har redan (tabell 1.3). De drygt 50 milj. kr som beaktats. Resterande inkomster (tabell 1.4) redovisas som riksplanets kostnader för uppgick till 1 025 milj. kr. Överföringar prästlöner avsåg till en del, 29,6 milj. kr, mellan planen har då beaktats. Den viktigaspensioner åt präster. Genom att prästpensio- te inkomstkällan var församlingsskatten som nerna betalas via kyrkofonden erhålles en uppgick till ca 675 milj. kr och därigenom viss ekonomisk utjämning. I mindre försam- svarade för 65 procent av inkomsterna. Den lingar skulle pensionskostnaderna nämligen genomsnittliga utdebiteringen år 1969 var medföra en relativt sett hårdare ekonomisk 0,83 kr per skattekrona. belastning. I kollekter, gåvor m. m. från enskilda Resterande utgifter för präst- och kyrko- bidragsgivare erhöll Svenska kyrkan totalt 69 musikerlöner på alla planen blev således - milj. kr. Av dessa kom ca 32 milj. kr in som efter avdrag av Finansförmögenhetens netto- s. k. församlings, stifts- och rikskollekter. avkastning - 207 milj. kr. Om detta belopp Bidragen från enskilda svarade för 7 procent uttaxeras blir det genomsnittliga utdebite- av inkomsterna. ringsbehovet 24 öre per skattekrona. Emel- Inkomster i form av räntor, utdelningar lertid är det endast lokalplanet, dvs. de m. m. uppgick till 47,6 milj. kr varav drygt kyrkliga kommunerna, som har utdebite- 44 milj. kr på lokalplanet. ringsrätt. Det innebär att de lönekostnader I statsbidrag erhöll Svenska kyrkan närm. m. på 54,5 milj. kr som finns på mare 90 milj. kr vilket motsvarade 9 procent riksplanet måste täckas genom interna över- av inkomsterna. Av dessa gick drygt 80 milj. föringar från lokalplanet till riksplanet. Över- kr i form av skatteutjämningsbidrag till föring från lokalplanet till riksplanet sker kyrkliga kommuner med svag skattekraft. som tidigare nämnts genom den allmänna Drygt 9 milj. kr avsåg statsanslag över kyrkoavgiften. År 1969 uttogs 10 öre per budgeten till riks- och regionalplanen. skattekrona. Dessa 10 öre kan anses bestå av Av posten Övriga inkomster var drygt en avgiftsdel om 6 öre för att täcka utgifter hälften s. k. kapitalinkomster, dvs. inkomster som är gemensamma för alla kyrkliga kom- från fastighetsförsäljningar, upptagna lån muner. Återstoden, 4 öre, användes vid utjämning av lönekostnaderna mellan ekonol Allmänna kyrkoavgiften är kyrkofondens

miskt svaga och starka församlingan

största inkomstkälla. Kyrkofondens övriga inkomster består bl. a. av ändamålsbundna anslag. De

?gifter inansierar 3011:1 an in eas l v allråiälnna tksárkoavgiftes upper. en enaar därigenoân e

1.2.4.3 Resterande finansieringsbehov belopp som går tillbaka till tådrsamlingarna (utjäm-

ningsdelen). Den _andra består av utgifter för Svenska kyrkans riks- och regionalplan inklusive

Nettoredovisningen av finansförmögenhetens pensioner åt prästerskapet (avgiftsdelen). Alla för-

(tabell visar att utöver samlingar får anses solidariskt bidraga till dessa avkastning 1.3) båda utgiftsgrupper. Eftersom församlingarnas (eg. nämnda uttaxeringsbehov på 207 milj. kr för är ett

pastoratens) avräkning med. kyrkofonden

nettoforfarande, ger inte de hkvidmassiga beloppen präst- och kyrkomusikerlöner återstår totalt någon korrekt beskrivning av relationerna mellan ca 727 milj. kr för andra utgifter som kyrkofonden och församlingarna.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

Tabell 1.4 Finansieringskällori milj. kr 1969 exkl. Finansförmögenheten.

Finansieringskällor Lokalplan Regionalplan Riksplan Totalt I procent exkl över_ av summa föringar inkomster

- - Församlingsskatt 675,6 675,6 65 % Kollekter, gåvor m. m.

90,9

m. m. Därtill kommer i denna redovisning 1.2.5 Utjämning av de kyrkliga kommunerdrygt 20 milj. kr som är fondmedel. nas uttaxeringsbehov år 1969

1.2.4.5 Likviditet 1.2.5.1 Församlingarnas ekonomi

Inkomstema översteg således utgifterna. Det Det stora antalet organisatoriska enheter på sammanlagda nettoöverskottet för år 1969 Svenska kyrkans lokalplan medför en var 90,9 milj. kr. Det är emellertid möjligt mycket skiftande ekonomisk struktur. För att p. g. a. olika bokföringsrutiner i detta de små församlingarna (71 % av församlingredovisade överskott ett belopp ingår som arna hade mindre än 2 000 inv.) blir fasta kan hänföras till tidigare år. utgifter som präst- och kyrkomusikerlöner De kyrkliga kommunernas överskott får samt utgifter för kyrkobyggnader (Förvalttill en del ses som ett budgeteringsproblem. ningsförmögenheten) betungande. Detta Både utgifts- och inkomstsidan innehåller en framgår av delbetänkandet om lokalplanets rad faktorer som är svåra att förutse. ekonomi (SOU 1971: 29, Kyrkan kostar). Svenska kyrkan har som helhet betraktad Den viktigaste inkomstkållan utgörs av relativt stora likvida tillgångar. År 1969 hade församlingsskatten, som är direkt avhängig man på lokalplanet ca 690 milj. kr i kassa, av antalet skattekronor. Den ekonomiska bank och postgiro. Till detta belopp kan situationen för de mindre församlingarna läggas prästlönefonderna (ca 190 milj. kr), påverkas alltså av att dessa ofta är utflyttsom var placerade i bank. Mot dessa likvida ningsorter och har vikande skatteunderlag. tillgångar fanns kortfristiga skulder som upp- Stora utgifter och litet skatteunderlag ger gick till ca 75 milj. kr. Svenska kyrkans höga utdebiteringar. För att reducera de små likviditet får därför anses vara mycket god. församlingarnas utgifter för präst- och kyr- Den goda likviditeten kan till en del förkla- komusikerlönerna används kyrkofonden. ras av att församlingarna i regel har betydan- För alla typer av kommuner inkl. de kyrkliga de egna fonder. finns ett statligt bidragssystem, skatteutjämningsbidrag, som är så konstruerat att bidrag utgår i form av skattekronor.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMl l .2.5 .2 Skatteutjämningsbidrag snittet. Tendensen är emellertid klar. Församlingar med mindre än 2 000 invånare har De kyrkliga kommunerna får skatteutjäm- det högsta utdebiteringsbehovet för prästningsbidrag i form av s. k. tillskott av skatte- och kyrkomusikerlöner och detta sjunker i underlag. Kyrkliga kommuner med låg skat- de större församlingarna. Dessutom framgår tekraft, dvs. lågt antal skattekronor per att i samtliga storleksgrupper är behovet invånare, får efter ett visst beräkningssätt lägst i storstadsområdena. Detta sammantillgodoräkna sig ett visst antal skattekronor. hänger dels med prästtätheten (antalet präs- Detta innebär att då församlingen skall ter per invånare är större i mindre församberäkna sin utdebitering sker detta på så sätt lingar), dels med skattekraften (antalet skatatt det belopp som behöver uttaxeras sättsi tekronor per invånare är större i Storstadsrelation till de egna taxeradeskattekronorna områden). plus tillskott av skattekronor. Skatteutjäm- En del av allmänna kyrkoavgiften använningsbidraget i kronor blir då församlingens des, som tidigare nämnts, till utjämning av fastställda utdebitering multiplicerad med detta varierande utdebiteringsbehov för antalet tillskjutna skattekronor. På detta sätt präst- och kyrkomusikerlöner. Församlingar fick Svenska kyrkan år 1969 totalt ca 90 med högt utdebiteringsbehov för präst- och milj. nya skattekronor som tillskott p. g. a. kyrkomusikerlöner får ett tillskott från kyrlåg skattekraft. Eftersom den genomsnittliga kofonden, medan församlingar med ett lågt utdebiteringen var 83 öre per skattekrona utdebiteringsbehov för nämnda ändamål icke blev skatteutjämningsbidraget 80,6 milj. kr. får tillbaka någon del av allmänna kyrkoav- Skatteutjämningsbidraget är ett finansie- giften i form av tillskott. Avräkningen sker ringsbidrag till alla verksamheter, som de på så sätt att mot pastoratets kostnader för kyrkliga kommunerna uttaxerar medel tilli präst- och kyrkomusikerlöner ställs nettoavproportion till resp. verksamhets uttaxerings- kastningen av finansförmögenheten - uträkbehov. nad på visst sätt - samt en s. k. församlingsavgift. Församlingsavgiften är bestämd till en utdebitering motsvarande dubbla allmänna 1.2.5.3 Kyrkofonden kyrkoavgiften dock med maximering till 20 öre. Församlingsavgiften var under år 1969 Det genomsnittliga utdebiteringsbehovet för bestämd till 20 öre per skattekrona. präst- och kyrkomusikerlöner var år 1969 24 Teoretiskt skall ingen församling efter det öre per skattekrona. Härav motsvarade 6 öre att tillskott från kyrkofonden har beaktats per skattekrona gemensamma utgifter på ha ett utdebiteringsbehov för präst- och riks- och regionalplanet och finansierades kyrkomusikerlöner på mer än 20 öre per genom överföring från lokalplanet till riks- skattekrona jämte de tidigare nämnda 6 öre planet. I tabell 1.5 (rad 01) visar hur detta per skattekrona för utgifter på riks- och

utdebiteringsbehov för präst- och kyrko- regionalplanen. I praktiken fungerar detta

musikerlöner varierar i olika typer av för- genom att man inte enbart utgår ifrån samlingar. Det högsta utdebiteringsbehovet antalet taxerade skattekronor utan även tar fanns i församlingar med mindre än 2000 hänsyn till det tillskott av skattekronor som invånare i Skogslän, 66 öre per skattekrona. de kyrkliga kommunerna får i skatteutjäm- Storstadsförsamlingar med mer än 30 000 ningsbidrag från staten. invånare hade det lägsta utdebiteringsbehovet, 10 öre per skattekrona. De värden som redovisas i tabell. 1.5 1.2.5.4 Utjämningseffekter (liksom i andra tabeller) är visserligen genomsnittsvärden, vilket innebär att ett stort På rad 02 i tabell 1.5 visas vilka grupper av antal församlingar kan avvika från genom- församlingar som netto erhöll tillskott från

2- 17

l ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

:E

ä

vad vad med

sxøzoâ 5:53_ äen

I o

aocüâw

:S3 I

2... vad Sd EN

aovfEo

:oo | o

uwiâuámoxw

0:e: m_

:E vHd vod Ed 1. o “ÄN

I

8a

om -..cam un: Ed vod E... Ed mi...

mcogonaomnøkumwmcmcmw

aåäo :ovmaêo oxcaa

»Hd vad aad I aad

8a

Ed ved aad mod Sd .i

-mmcxm

v2: om E: I

|

222W.:

So

2 -..cam 3% ?d vod :d l Sd §2”

3:3

:avmuåo

ond mod pad mod vad

uüåo §8:

Hocøtoämzêoxuä_

I I

So ond aod amd vad

.umeå åoal

ä...

å_

uommuuñmwøiuäwnuzoaunxw

I o_

t

:oo So

a ;Sw va: mad Sd mad I oad nå.

.amma

:ovEEo

Gd mad wmd Sd _md

55D §9.:

ä: å

I |

_uuam

3... Sd vmd _ad mmd

.awoxm .sån

änonmmcioäaouu:

naåwøwiøxwøuovab

“Emm

an_ I |

ovd med amd aod ond

mi?

a

I ;Bm vån

GMUCOMOMÖAX

I I

cam S ao 8 vo 8 8

mmñamczEmänm

:mc

.oda

SSE

åmzwoxuä_ åwzwozuö_

åxå_

.uoåøzioxuvøx

393::

.Emøzouauä

.wmiuoznouä

m=_=s_å=mu=o.ox.b_

mcouøncømmøtøuøzøcfa use=w.o:_2z=ooo.m

:m:

^_o3m=_=em.aa

äåonwmiuoznouaa

mza

:må :mån

203.93 .owâäømmci

:oo .á

“uoxøåa uses

oâuxuamou

gosa_ 0:0: :Eon

å ›a

:mans än... _un_ _un_ B92 aEE=m

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI fick betala avgift till kyrkofon- församlingars utdebiteringsbehov före utrespektive

den. På rad 03 visas utdebiteringsbehovet för jämning via kyrkofond och med skatteut-

präst- och kyrkomusikerlöner efter det att jämningsbidrag. På rad 04 återfinns kyrkohänsyn har tagits till kyrkofondens utjäm- fondens utjämningsdel och på rad 06 redoviningseffekter och om skatteutjämningsbidra- sas skatteutjämningsbidraget fördelat på reinverkan undersökningsgrupps taxerade antal gets indirekta på kyrkofondsavräk- spektive ningen ej beaktas. Som synes är det bara i skattekronor. Slutligen redovisas den faktissom utjämningen via kyrkofon- ka utdebiteringen för dessa församlingar för fyra grupper den leder till lägre utdebiteringsbehov. Utde- 1969 (rad 07). biteringen höjes i de resterande. Som synes var det fler grupper av Det är i församlingar med mindre än församlingar som erhöll skatteutjämnings- 2 000 invånare främst i gruppen Övriga bidrag ån som erhöll tillskott från kyrkoområden som kyrkofondens utjämningsdel fonden. De största skatteutjämningsbidragen betyder något. I storstadsförsamlingar med gick till Skogslänsförsamlingar i de tre mindre än 2 000 invånare innebär tillskottet grupperna med mindre än 30 000 invånare. från kyrkofonden en sänkning av utdebite- Alla i dessa grupper erhöll skatteutringsbehovet från 40 öre till 32 öre per jämningsbidrag. Det största bidraget gick till skattekrona. Utdebiteringsbehovet i försam- församlingar med mindre än 2 000 invånare i lingar med 2 000-10 000 invånare iövriga Skogslän och Övriga områden. områden får ett tillskott från kyrkofonden Det högsta utdebiteringsbehovet både som sänker utdebiteringsbehovet från 30 till före och efter utjämning via kyrkofonden 27 öre per skattekrona. I församlingar med och skatteutjämning fanns i församlingar mindre än 2000 invånare i Skogslän och p med mindre än 2 000 invånare. I Skogslän Övriga områden är utdebiteringsbehovet 66 och Övriga områden var det egna utdebiterespektive 61 öre per skattekrona. Tillskott ringsbehovet 1:96 respektive 1:90 och den från kyrkofonden innebär en sänkning av faktiska utdebiteringen 1:18 respektive- 1:32 utdebiteringsbehovet i Skogslän till 54 öre per skattekrona. Som ovan visats gick det per skattekrona medan i Övriga områden största tillskottet per skattekrona från kyrutdebiteringen sänks till 38 öre per skatte- kofonden till gruppen Övriga områden mekrona. dan Skogslänsförsamlingarna fick avsevärt På rad 04 i tabell 1.5 redovisas hur mindre. Däremot gick dubbelt så mycket av skatteutjämningsbidraget påverkar försam- skatteutjämningsbidraget till Skogslänsförlingarnas utdebiteringsbehov för präst- och samlingar i förhållande till Övriga områden, kyrkomusikerlöner. Bidraget har störst bety- vilket bl. a. resulterade i att det blev en utdedelse i skogslänsförsamlingar och i försam- biteringsskillnad på 14 öre per skattekrona.

lingar inom Övriga områden. I skogslänsför- Till dessa två undersökningsgrupper gick

samlingar med mindre än 10000 invånare drygt hälften eller 41 milj. kr av det totala

har skatteutjämningsbidraget en större ut- skatteutjämningsbidraget. I grupperna bodde jämningsbetydelse än kyrkofonden. Summa ca 15 procent av landets befolkning. utdebiteringsbehov som redovisas på rad 05 l församlingar med 2000-10 000 invåskulle teoretiskt ej överstiga 20 öre + 6 öre nare i Skogslän erhölls 33 öre per skattekro- (avsnitt 1.2.5.3). av för- na i skatteutjämningsbidrag vilket innebar Samtliga grupper samlingar med mindre än 2 000 invånare har 18,2 milj. kr. Samtidigt betalade man emelemellertid ett större lertid netto 2 öre skattekrona till enligt dessa beräkningar per utdebiteringsbehov. Detta torde bero på att kyrkofonden eller l,l milj. kr. Detta innebär och kyrkomusikerlöner är en pasto- alltså att man erhöll bidrag från det ena prästratsangelägenhet men de har i denna under- utjämningsorganet med 18,2 milj. kr samtisökning fördelats på församlingar. digt som man betalade avgift till det andra I tabell 1.6 redovisas på rad 03 olika med l,l milj. kr.

l ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOM!

I 2

Sa mao

uåcoå

§6 m?

:§2

ä... o

.mmåcåmnezogamxm

_åäö_ |

| S .

aoumuEo

36 mo... §6 v66 o ä...

§50

:oo

I

-mwoxm å_ 36 Sd 3.6 v06 36 om6

|

:onøoaoxuax

I

om ;Sw va: 36 å... §6 v06 §6 5.6

:onfEo

m? I

.EEG M26 S6 36 :ä mä .86

?EEWDD

.mwoxm

ä

om E: o Emo §6 v06 N66 26 E...

I |

ooo

.Burmas

o_ -Bum 93m 26 S... 606 :ä v06 .. v06

mmnå

:oufao

om... m3 8._ 86 S6. 2.3

.§55

å;

I I

“Emm

08 om... S; N66 2._ mm6 36

-umeå

ä...

E.: I 3

|

Bcmioaüsåoxåv_

So 36 m3 §6 36 3.6 H06 3.6

m_ -..Sw 03m I

:ovmuåo

G6 2._ mm6 S; wm6 S..

.§50

å..

| I

:oo

36. om; §6 006 E;

-mwoxm

om; å;

-emma

mazumømiøxømuouab

E: I I

ha

So

m 9.6 E6 S.. M86 ä.. S6 ä..

mom_ 1 Så una I i

vad 3 8 8 å 8 8 S

aüåcnunmwctuänovwmø

msoåotmxm

.øuiaoånuuuz

äaawa:

.ä

-aoåmsEoxäx .mwqiozaouws msuoååz_

ueusmms=ew.a=ozuxm

ö. .E

_ucaä

04 .E .omv

êousøoäâ.

o

.cowåEn

:E2 :EB 5:09

:wash -sin §50 aEE=m aEEzm .Evan

20 SOU 1972 :37

Figur 1.2 Utdebiteringsbehov efter utjämning via kyrkofonden och skatteutjämningsbidrag.

Figur 1.2.1: Präst- och kyrkomusikerlöner rn m. Utjämning via kyrkofonden och skatteutjämningsbidrag.

Kr/skattekrona (log.)

. \\\\\\\\ .

.45 \\\\\\\\\\\\\ .

§ x.

\\\\\\\\\\\\\\\§\\\\§\S\\\\S\\\S\%\\\\§\\\

Y\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\.

&

Sr- Skow-Ovnp Stor- Sko - OV m ga Stor- Skogs-Övriga Stor- Skogs: Övriga Hela

stad län områden stad län områden stad län områden stad län områden riket - 2 000 2 000-10 000 10 000-30 000 30000-

eget utdebiteringsbehov utdebiteringsbehov efter kyrkofondsutjämning :- faktisk utdebitering efter kyrkofond och skatteutjämningsbidrag

I

Figur 1.2 b Eget totalt utdebiteringsbehov reglerat med kyrkofond och skatteutjämningsbidrag.

Kr/skattekrona (log.)

2,00

1,50

x\§\\\\\\\\\\\\\\\\\S\\\\\\\\\\\\§§§%\§\\\\\\\\\§\§

&

Xam..

Y\§\§§§\\§\§§\\\\§%§\\§\\§\§\§\\\\\\§\§\Ä

\\\ §2..

«§«

oøåáüåâøxøoüaüaâaü.

.

m.,mms,

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

Ko § §nâwNn

Wok $§§§x§$§x§§§$§§m姧

t\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\

ä

väââcäbvâooüáaâkpâkâüwonnü

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\§w\\\\\§\\§

\wv\\\\\\v\\\\vv\\\\m\\\\\\\\\\\\\\v

.

äânüäâ.

0 0

§e§

4. \\\\ . .. \\\\\

äxvøaå

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\V\ \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\x

. . \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\§ & 0 m.

.\\\\\t\\\\\.

.

häää

.\\\\\\\\\\\\\

ag..

\\\\\\\\\\\\\\\\\\\ \\\\\\\\\\\\\\\\\\\§\\ \\ \\\\\\\\\\\\ å? \\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\\.. Str- Skog- Övriga Stor- Skog- övrig Stor- Skogs- Övriga Stor- Skogr Övriga Hela stad län områden stad län områden stad län områden stod län om råden ri ku - 2 000 2 000-lo 000 10 000-30 000 30000-

SOU 1972 37 21

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI Utjämningseffekterna redovisas också i teutjämningsbidraget. l tabellen visas också figur 1.2.. Av denna framgår hur skatteut- den genomsnittliga faktiska utdebiteringen i jämningsbidraget starkt bidrar till att kyrko- de olika områdena. fondens utjämningsdel fungerar samt hur denna och skatteutjämningsbidraget inverkar på den totala utdebiteringens höjd. 1.3 Förhâllandena efter förändrade relatio- En viss utjämning av utdebiteringen sker ner mellan olika församlingstyper. De uppgifter som redovisas är genomsnitt inom varje 1.3.1 Totalbilden grupp. Det finns naturligtvis församlingar för vilka utjämningen spelar både en mindre och Om Svenska kyrkans relation till staten en större roll än som här visas. under år 1969 varit förändrad på det sätt Det får emellertid anses klart att frågan som anges i huvudbetänkandet skulle detta om ekonomisk utjämning är starkt knuten bl. a. ha inneburit att det ekonomiska till problemet med församlingarnas ekono- ansvaret för folkbokföring och begravningsmiska och organisatoriska struktur. verksamhet ej längre skulle ha âvilat de kyrkliga kommunerna. Ingen förändring skulle dock ha skett av präst- och kyrkomu- 1.2.6 Uttaxeringsbehovet år 1969 sikerorganisationen. Verksamhetens omfattning skulle också i övrigt varit oförändrad. Programmet Finansförmögenhet har behand- l de förändrade villkoren ingår även att lats ovan. De resterande programmen kan juridiska personer (företag, ekonomiska förindelas i två grupper. Den ena gruppen eningar etc.) och personer som ej är medlemutgörs av s.k. borgerliga funktioner som mar i Svenska kyrkan ej längre skall vara Svenska kyrkans församlingar fullgör. Hit skyldiga att genom församlingsskatt bidraga hör programmen Folkbokföring och Begrav- till finansiering av kyrkans verksamhet. ningsverksamhet. I tabell 1.8 redovisas antalet skattekronor Till den andra gruppen räknas program- enligt slutlig för inkomståret 1969 avräkning men Förvaltningsförmögenhet och Försam- i de olika områdena. Enligt nuvarande lingsverksamhet, dvs. vad som kan kallas för ordning betalar personer som begärt utträde egentlig kyrklig verksamhet] Programmet ur Svenska kyrkan en till 60 procent Förvaltningsförmögenhet innehåller förvalt- reducerad Av denna orsak församlingsskatt. ning av sådana fastigheter som Svenska är endast 60 procent av skattekronorna för kyrkan har för sin verksamhet, dvs. försam- denna kategori medräknade. Antalet skattelingskyrkor, småkyrkor, församlingshem, kronor blev på detta sätt för skattskyldiga ungdomsgårdar m. fl. till Svenska kyrkan (inkl. juridiska personer I tabell 1. 7 redovisas uttaxeringsbehovet, och icke-medlemmar) totalt 812 milj. kr. dvs. nettoutgifterna som finansieras genom Av dessa 812 milj. kr hörde ca 40 procent skatteinkomster, för dessa två grupper. Ut- till vardera Storstadsområden och Övriga taxeringsbehovet är uppdelat i präst- och områden medan Skogslänen hade ca 20 kyrkomusikerlöner samt övriga utgifter. Des- procent av totala antalet skattekronor. Försa utgifter redovisas dels för Svenska kyrkan delningen på juridiska och fysiska personer totalt, dels med fördelning på Storstadsom- samt uppdelningen på medlemmar och ickeråden, Skogslän och Övriga områden. Av medlemmar visar att antalet skattekronor för tabellen framgår att uttaxeringsbehovet för juridiska personer var störst i Storstadsde s. k. borgerliga funktionerna utgör ca 30 procent av den faktiska uttaxeringen inom 1 de olika områdena. Hänsyn har då tagits till Från programmet Medling bortses i detta sammanhang pa grund av dess ringa ekonomiska såväl kyrkofondens utjämningsdel som skat- betydelse.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI Tabell 1.7 Uttaxeringsbehovets fördelning på olika grupper av program och områden i milj. kr, samt utdebitering 1969 (kr per skattekrona). Rad Storstad Skogslän Övriga Svenska kyrområden kan totalt Folkbokföring och Begravningsverksamhet Rräst- och kyrkomusikerlöner 01 10,9 9,4 15,7 36,0 Ovriga utgifter 02 41,0 47 ,l 90,8 178,9 Färsamlingsverksamhet med Förvaltn ingsförmögenhet

områden och Skogslän. Antalet skattskyldiga personer som var medlemmar i Svenska personer som icke var medlemmar i Svenska kyrkan (722 milj. skattekronor). I tabellen kyrkan var större i Storstadsområdena än i redovisas hur övriga utgifter under rubriken andra områden. folkbokföring etc. på rad 02 inte längre När de kyrkliga kommunerna fastställer belastar Svenska kyrkan. Däremot förutsätts sin göres detta på basis av att de löner för präster och kyrkomusiker utdebitering antalet taxerade skattekronor plus tillskott som tidigare belastade dessa verksamheter av skattekronor (statligt skatteutjämnings- överförs till församlingsverksamheten. bidrag). Totalt uppgick antalet skattekronor Uttaxeringsbehovet för Svenska kyrkan i form av skatteutjämningsbidrag till ca 90 blir på detta sätt ca 508 milj. kr. I milj. beräkningarna har kyrkofonden (rad 06) Det beräknade uttaxeringsbehovet efter förutsatts fungera med oförändrade belopp, förändrade relationer samt den beräknade medan skatteutjämningsbidraget (rad 07) har utdebiteringen redovisas i tabell 1.9. Beräk- reducerats till 54 milj. kr. Denna reducering ningarna av utdebiteringen baserar sig på av skatteutjämningsbidragets storlek har antalet skattekronor endast från fysiska setts som en automatisk konsekvens av

Tabell 1.8 Antalet skattekronor enligt slutlig avräkning för inkomståret 1969.

Antal skattekronor (milj.) för medlemmar 272,9 87 % 136,9 90 76 312,3 90 % 722,1 89 % 38 7a 19 75 43 70 100 % för icke-medlemmar (17,7) (2,3) (11,4) (31,4) därav till Svenska kyrkan (60 %) 10,6 3 % 1,4 1 7a 6,8 2 % 18,8 2 %

förjuridiska personer 31,0 10 % 13,9 9 % 26,0 8 % 70,9 9 %

Summa skattekronor (milj.) 314,5 100 % 152,2 100 % 345,1 100 % 811,8 100 % 40 % 19 % 41 % 100 %

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

Tabell 1.9 Det beräknade uttaxeringsbehovets efter förändrade fördelning relationer på olika grupper av program och områden kr) 1969 samt beräknad (milj. utdebitering (kr per skattekrona).

Rad Storstad Skogslän Övri a Svenska om den kyrkan totalt

Folkbokföring och Begravningsverksamhet Präst- och kyrkomusikerlöner 01 10,9 9,4 15,7 36,0 02 “V” W -»- “W Övriga utgifter

l

Färsamlingsverksamhet med

Beräknad utdebitering 1969 Med oförändrat medlemsantal . exkl. icke-medl. och juridiska personer 09 0,55 0,70 0,80 0,70 Med 75 % av 1969 års medlemsantal 10 0,70 0,90 1,00 0,90

bortfallet av kostnader för skulle inneburit folkbokföring en utdebitering för riket och begravningsverksamhet. Visserligen kan totalt med 70 öre per skattekrona. Skogslä- Svenska kyrkan ej påräkna skatteutjämnings- nen skulle fått en utdebitering som överensbidrag efter förändrade relationer till staten stämde med för riket samt genomsnittet eftersom församlingarnas kommunalrättsliga områden Övriga en utdebitering på 80 öre status föreslås försvinna. I dessa beräkningar per skattekrona och Storstadsområden på 55 har emellertid antagits att Svenska kyrkan öre per skattekrona. skulle fått motsvarande belopp i form av statsbidrag på annat sätt samt att fördelningen av detta mellan de olika församlingar- 1.3.2 Församlingsskatt/kyrkoavgjft na skulle skett efter i huvudsak samma principer som gäller för nuvarande skatteut- Församlingsskatten är en kommunal injämningsbidrag. komstskatt vilket innebär att skatten är På detta sätt har det faktiska uttaxerings- proportionell mot den till kommunal inbehovet reducerats till ca 454.mi1j. kr vilket komstskatt beskattningsbara inkomsten. I

Tabell 1.10 Församlingsskatten i kronor för olika inkomstkategorier och områden 1969.

Beskatt- Utdebitering ningsbar .

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

tabell 1.10 redovisas församlingsskattens no- Appendix. Modell för ekonomisk utjämning minella belopp för olika inkomsttagare upp- inom olika trossamfund delade på genomsnitt för riket och genom- I anslutning till det kyrkoekonomiska utredsnitt för Storstadsområden, Skogslän och ningsarbetet inom beredningens sekretariat har utarbetats en generell modell för ekonomisk Övriga områden. utjämning inom olika samfund. Modellen lades För år 1969 innebar det att en medlem i ursprungligen fram i samband med den av Svenska kyrkan med en till kommunal inberedningen anordnade s.k. samrådskonferenkomstskatt beskattningbar inkomst på sen i Falkenberg december 1971. l5 000 kr betalade 124 kri församlingsskatt av en Modellen syftar till att nå utjämning och den som hade 30 000 kr betalade eller flera utgiftsposter utslagna på ett bastal naturligtvis det dubbla, dvs. 248 kr. (t.ex. antalet medlemmar) som varje trossam- Om relationerna mellan staten och Svens- fund får bestämma. Vidare kan varje trossamfund själv fastställa vilken eller vilka utgiftska kyrkan hade varit förändrade på ovan sätt skulle till Svenska poster som man önskar utjämna. Dessa poster angivet avgiften kan t.ex. vara präst- och kyrkomusikerlöner kyrkan varit l_05 respektive 210 kr under minus vissa för dessa utgiftsposter ändamålsförutsättning att medlemsantalet ej förändrabundna inkomster som hos Svenska kyrkan. des. (Hänsyn har dock tagits till bortfallet av Även graden av utjämning måste bestämmas inkomster från juridiska personer och ickeav resp. trossamfund. Utjämning kan ske med medlemmar.) hjälp av ett statsbidrag, avsett för viss typ av Den genomsnittliga skattebetalaren beta- kostnader. Men det är också möjligt att låta lade 1969 ca 2900 kr i kommunal skatt hela utjämningsbehovet täckas av interna överkommun och föringar, varigenom trossamfundet kan använ- (borgerlig kommun, kyrklig - I förhållande till denna är den da ett statsbidrag till hela andra utgifter landsting). eller helt avstå från det. genomsnittliga avgiften till Svenska kyrkan mycket liten såväl inom nuvarande som efter förändrade relationer. I tabell 1.9 kan också utläsas vad utdebiteringen skulle blivit om Svenska kyrkans medlemstal varit 75 procent av vad det var 1969. Den högsta utdebiteringen skulle församlingari Övriga områden fått med l kr per skattekrona och den lägsta, 70 öre, skulle Storstadsförsamlingarna erhållit. Genomsnittet för hela Svenska kyrkan skulle höjts från 70 öre till 90 öre per skattekrona. Med utgångspunkt i tabell 1.9 kan också den genomsnittliga kyrkoavgiften beräknas vid 75 % anslutning till Svenska kyrkan. För en person med 15 000 kr i kommunalt beskattningsbar inkomst skulle avgiften höjas från 105 kr (vid 100 % anslutning) till 135 kr. Vid motsvarande inkomst av 30 000 kr skulle avgiften höjas från 210 kr till 270 kr.

1 ANALYS AV SVENSKA KYRKANS EKONOMI

Modell Om trossamfundet får ett statsbidrag som Om T betecknar trossamfund och t försam- användes i utjämnande syfte innebär det, att

trossamfundets totala utgifter för utjämningsling inom trossamfundet skulle komponenterna posten kan minskas med det belopp som kan i en sådan modell kunna uttryckas på följande finansieras med statsbidraget (UT-ST). Det sätt: nya genomsnittet för trossarnfundet blir na- BT = bastalet (relationstalet) för trossamfundet UT_ST turligtvis lägre och kan uttryckas b = motsvarande bastal (relationstal) för en Br

församling Formeln får då följande utseende: UT = trossamfundets totala utgifter för den u UT-ST b* at: post (löner, bruttoutgifter o.s.v.) som b BT man önskar få utjärrmat mellan försam- I denna formel markerar således x den lingarna enskilda församlingens tillskott resp. avgift till u = en församlings utgifter för motsvarande utjämningsfonden. utjämningsposter Både denna och föregående formel förut- ST det statsbidrag som trossamfundet tillsätter maximal utjämning. Vill emellertid trosdelas samfundet ha en lägre utjämning så kan detta s* = en församlings andel av trossamfundets ske genom att samfundet istället för det gestatsbidrag nomsnittliga värdet för trossamfundet väljer x* = en församlings tillskott till resp. bidrag ett värde som ligger mellan detta och det till (negativt förtecken) utjämningsposhögsta värdet hos församlingarna. ten Slutligen bör understrykas att detta endast Med hjälp av dessa komponenter kan man är en idé till utjämningsmodell. Det principiellt för varje enskild församling beskriva dessa i viktiga i den är emellertid att den ger varje relation till genomsnittet för hela trossamfuntrossamfund suveräna möjligheter att själv bedet. Detta sker genom att sätta utjämningsstämma vad (utjämningsposten) som skall utposten för en församling (u) och trossamfunjämnas i förhållande till vad (bastalet). Även det (UT)i relation till resp. bastal (b resp. graden av utjämning bestämmer varje tros- BT). Vi får då tal som anger den genomsnittli- samfund. ut U r .. . Formeln har testats på siffermaterial ga utgiften och for som utjamnmgsposten

b: Ta-T hämtats från undersökningen Andra trossam-

för den enskilda församlingen resp. hela tros- funds ekonomi.

samfundet. Om differensen mellan dessa två tal

11 UT .. .. . ga utgiften och for utjamnmgsposten

Ft FT-

nomsnittliga utgift för utjämningsposten över

riksgenomsnittet och blir den negativ ligger

den under. Multiplicerar man nu för varje för-

samling differensen med resp. relationstal

UT b! _

(ut

E FT

och summerar alla positiva och alla negativa

värden var för sig, erhålls två belopp som är

lika stora.

Om man vill uppnå maximal utjämning,

dvs. om riksgenomsnittet skall gälla för alla

församlingar, så måste alla församlingar med

negativa belopp betala till dem som har positiva.

Detta kan uttryckas i en formel:

u UT b* xt _ b BT

Församlingar med positiva x-värden erhål-

ler alltså tillskott från församlingar med nega-

tiva xñvärden. Detta sker lämpligen via en ut-

jämningsfond. x-värdet blir alltså den summa

som erhålles från resp. erläggs till utjämnings-

fonden.

2 kostar. En ekonomisk studie av Svenska

Bilaga Kyrkan

riks- och år 1969

kyrkans regionalplan

Utarbetad inom beredningens sekretariat

2.1 Inledning Sverige finns en förteckning över kyrkliga organ på riks- och regionalplanen. Där anses Ekonomin för Svenska församlingar de viktigaste och mest spridda verksamheterkyrkans har beskrivits i delbetänkandet na vara redovisade. Ett stort antal organ med ingående kostar. För att få en till Svenska kyrkan redovisas (SOU 1971 z 29) Kyrkan anknytning total bild av Svenska kyrkans ekonomi be- också i den av AB Verbum årligen utgivna

hövs emellertid uppgifter publikationen Svenska kyrkans årsbok.

kompletterande om verksamheten på riks- och regionalpla- Det har emellertid ej ansetts erforderligt att i detta sammanhang kartlägga ekonomin nen. Dessa aktiviteter har ej lika stor omfattsom En så hos alla de organ som på olika sätt har ning lokalplanets. detaljerad har därför till Svenska kyrkan. Undersökredovisning som för lokalplanet ej anknytning ansetts nödvändig. En uppdelning på pro- ningen av riks- och regionalplanen omfattar att därför endast de s. k. legala organen och gram skulle ej varit möjlig genomföra större säkerhet. sådana Svenska kyrkan närstående sammanmed någon Undersökningen endast som har betydande anslag från avser sålunda att ge en översiktlig bild slutningar av utgiftsvolym och finansieringskällor. församlingarna. Uppgifterna bygger på bear- För att få en totalbild av Svenska kyrkans betning och sammanställning av resp. organs och inkomster kan man utan räkenskaper för verksamhetsåret 1969 eller utgifter ej vidare addera utgifts- och inkomstposter. En budgetåret 1968/69. totalredovisning kräver nämligen att man Den s. k. legala verksamheten är reglerad eliminerar som kan lagstiftningsvägen genom föreskrifter om vilsamtliga överföringar förekomma inom och mellan olika ka organ som skall finnas och vilka uppgifter

både

Detta har skett i den som dessa skall ha. Denna verksamhet har under plan. analys redovisas senare tid med en rad nya som bilaga l. kompletterats organ och arbetsformer som växt fram på frivillig väg. I en del fall kan det vara svårt 2.2 Avgränsning och metod att dra en klar gräns mellan legal verksamhet och den som bedrivs av sådana närstående Inom undersökningens ram har ej funnits sammanslutningar. möjlighet att inhämta uppgifter från samtliga organ med anknytning till Svenska kyrkan. I 1958 års kyrka-stat-utrednings delbetänkande (SOU 1963: 39) Kyrkor och samfund i

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN 2.3 Legala organ 2.3.2 Riksplanet

En översikt av utgiftsvolym och inkomstslag På riksplanet finns ett flertal statliga myndigför den legala verksamheten ges i tabell 2.1. heter som handlägger kyrkliga ärenden. Uppgifter om kostnaderna för denna handlägg- 2.3.1 Regionalplanet ning skulle kräva detaljstudier av varje myndighet. Sådana studier har ej gjorts. På regionalplanet har medtagits domkapitel Kyrkofondens totala utgifter var budgetoch stiftsnämnder samt domkyrkor. året 1968/69 103,4 milj. kr. Huvuddelen av Förvaltningskostnader för domkapitel dess inkomster, 93,0 milj. kr, utgör anslag och stiftsnämnder finansieras via anslag på från församlingar genom den allmänna kyrriksstaten. Ur anslaget bestrids kostnader för koavgiften. Därtill utgår från statsverket domkapitel, stiftsnämnder samt kyrkoherdar varje år ersättning för indraget tionde till ett för döva. Den del av kostnaderna som kan belopp av 5,1 milj. kr. Ränteinkomsterna av hänföras till stiftsnämnderna samt kyrkoherfondkapitalet utgjorde 2,4 milj. kr. Övriga dar för döva ersätts emellertid ur kyrkofon- inkomster, 2,8 milj. kr, härrörde huvudsakden. Beträffande utgifterna för domkyrkor ligen från s. k. ecklesiastika arrendegårdar. har endast utgifter som finansieras via stats- För övriga verksamheter på riksplanet har budgeten medtagits. Den totala utgiftsvoly- endast redovisats de kostnader som täcks av men torde vara större. anslag på riksstaten. Totalt har till dessa För budgetåret 1968/69 var utgifterna för ändamål utgått 511000 kr. Därav har till domkapitel och stiftsnämnder 6 137 000 kr. kurser för utbildande av kyrkomusiker ansla- Av detta belopp var 2 239 000 kr den del gits 164000 kr (kurserna administreras av som betalas med statsmedel och som avser musikaliska akademin). Vidare har de svensdomkapitlen. Resterande del, 3 898 000 kr, ka utlandsförsamlingarna erhållit 290 000 kr utgjordes av kostnader för stiftsnämnder och varav 200 000 kr avser bidrag till reparatiokyrkoherdar för döva samt vissa kostnader ner av utlandsförsamlingarnas kyrkobyggför domkapitlen. Denna del utbetalas från nader och 25 000 kr ersättning till Svenska anslag på riksstaten men ersätts genom bi- församlingen i London för förlorad rätt till drag ur kyrkofonden. skeppsavgifter. Till Svenska ekumeniska Under rubriken domkyrkor har medtagits nämnden har utgått anslag med 50 000 kr riksstatens anslag Ersättningar till kyrkor som bidrag till Sveriges avgift till Kyrkornas m. m. samt Bidrag till restaurering av äldre världsråd. Ur anslaget på 6 000 kr till stipendomkyrkor. Anslaget Ersättningar till kyrkor dier till blivande präster för i utbildning belastas till största delen av indelningsersätt- finska och lapska språken utgår 3 stipendier ningar till domkyrkor och förutvarande om vardera 2 000 kr för utbildning av domkyrkor. Under budgetåret 1968/69 ut- präster i Luleå stift. l 000 kr har anslagits gick 139 000 kr i sådana ersättningar. Re- till bestridande av förrättningskostnader vid staureringsanslaget till äldre domkyrkor ut- friköp av lägenhet på kyrklig jord. ordes av ett reservationsanslag på 823 000 kr varav årets utgift var 398 000 kr; resterande medel reserverades till följande budgetår. 2.4 Närstående sam manslu tningar Summa utgifter för de legala organen på regionalplanet var 6 674000 kr. Av detta De organ som behandlas under rubriken belopp har 3 898 000 kr finansierats genom Närstående är ej reglerade sammanslutningar kyrkofonden och 2 776000 kr över stats- i lagtext. Det finns ett stort antal organ som budgeten. gör anspråk på att höra till denna kategori. Här redovisas emellertid endast organ med större betydelse för den kyrkliga verksam-

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN

xx

:oo 000 000 ?s 000 000 000 000 000 000

o _

om ä:

a_ En 003 v? v3 00m

uEEsm

;maoüob

063.

ä» m0_

00m

§30

03000_

mmm

.HSO aAIIV m 3

uobüomusn

._9500

:oponåmütüå

uoååov_

Bums å

.x 00m .m mä

Bram

mom

m ...N

nov

»Eqzmumauêzäm

ä â

000 000 000 000 000 000 000 000

mâmåääm

ms än

o _

om

maaäEoxE

0mm än S0 v2 00m

m m.m m 3

auøov_

?s

.a 000

zoo

m3 .a

:også

00m

3.55 -oxäx m 0.m

mumiovo..

.

Eåoâtüe:

.

wBSmEoxE .mwåEåunm

.oncowmøuømmåâu

Ȥ5 u:

å m0

a800

mømcmäouoa

000 000 000 000 000 000 000

§00.:

00 0 .

25:

om

5 »m8 003 v? v0_ 00m

.fauna

Eb? 0.8_ 2§

maøuvvziwnmaumøm

3 m.:

»E8

mmüzmuoâu

b_ u_

uäqcoåsx»

358mm_

›w

:oo

aåuâåmxmmaåxg

.EE so.. .se

550203330:

NN

.uoåwsEoxäM u5=u=e=åam

.BmEoxE

å

.Aqocwñmxt :Såanoüwvs .ozmsxêoø swaswñåa :nissan 5.050813_

asså me...? asså

:§35:

60%

:unna :snaäm »E5253 mån... 32.0% 39:5:

å.. ä a 0

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN

:oo

v» â

ccw ccc ccw ccc ccc 8_

ccm

ä: ä:

s: cww wvm vi. www com

-Ecoñeb

NEESW

w 3 m2 w w v;

2 m

å. ä

ccc o.: os. ccv ccw

mwm_ 3: ...Wu

wvm

S

m8 So m2

EEG å v _ H 3

.AaMEEEmENEEmm

å

ccw ccv ccc ccv

En

7.”

än m8 m8

uoâo m m v.:

xx

ä

oucomwüwc

ccc ccm ccv ccw ccc

vi WE

.oäåou

wwv mä sm wwv mcw

3 N. 3:

E325_

å ä.

ccc aü ccm ccw ccw 08 å

:anwa

axwcgm

wmm

w_ ä

m3 m... at.” md

:u

§

ccm ccm

wâmcøååm

o? a.:

wâmwmêoxø_

2 Z

8a m...

å .c

ccm ccv

:oo mä

wSEm -oxäx :ovccw om_ m3 E.

Eåoåäñwa

å ä.

ccw ccc ccw ccw ccm ccw

msâsogs .mwååuäwm

S:

vøsøaâmwuuoamwn

I;

v3 m: mä _c_ m2

»små

...ü

å w 3 m;

ä

mcmømäocøu

ccw ccc

â

ccw ccc ccc 2: :oo ccw

å:

cww wvm

E

s: å: v: www cam

.S35

.a

w m2 w w

.mmåEaâww

_o› 3 MZ e.:

mzwämumåo

a_ s_

3.315_ mama...?

.as ...as

omaämeoaaz

.

_aåscoxsn

.mås

-muåâåêoam

NN

umåcsö

Acocåmwxt

.Esa

v

:Esa

:SENQKSMNNN

028.?

5993._

aäzoå

e

:mans gasen. 222.2.. :skakas axmcusm

?Em .Em a

2 KYRKAN KOSTARI RIKS- OCH REGIONALPLANEN heten. Vissa organ anses t.o. m. ha en verksamheten inom stiften. Stiftsråden är officiell prägel. En översikt av utgiftsvolym beredande och verkställande organ för stiftsoch inkomstslag lämnas i tabell 2.2. ting eller stiftsstämma. Stiftsråden ordnar möten, kurser och konferenser samt har att anslå medel till olika grenar av arbete inom 2.4.l Regionalplanet stiftet. Utgiftema för verksamheten finansieras Här redovisas de verksamheter som uppbär främst av församlingarna genom avgifter. betydande anslag från församlingarna. En Dessa grundas på rekommendationer från ytterligare förutsättning för redovisningen stiftstingen sedan stiftstingen gjort upp en har varit att anslagen från församlingarna budget för nästkommande års verksamhet. dessutom en väsentlig del av finansie- Församlingama har dock i princip frihet att utgör ringen av respektive verksamhet. Försam- själva bestämma storleken av anslagen till lingsanslagen skall således inte ha karaktär av Stiftsråden. allmänt stöd till verksamheten utan vara en De totala utgifterna för stiftsrådens finansieringskälla genom vilken försam- verksamhet uppgick till 6650 000 kr. Av lingarna önskar bedriva en viss verksamhet inkomsterna svarade församlingarna genom på regionalplanet. Härigenom ingår exempel- avgifter för 5 l4l 000 kr, eller 77 %, medan vis ej stiftsgårdar, folkhögskolor och diakoni- 465 000 kr erhölls i kollektmedel. Räntorna anstalter i redovisningen trots att de erhåller uppgick till 198 000 kr och övriga inkomster anslag från församlingarna. Uppgifter om till 846 000 kr. l sistnämnda post ingår bl. a. utgiftsvolym och finansieringskällor har bruttoinkomster av tidskrifter och soldatdock inhämtats även från dessa (jfr appen- hemsverksamhet. dix).

2.4.1.1 Stiftens församlings- och pastorats- 2.4.2 Riksplanet förbund De centrala kyrkliga styrelserna, Svenska Inom varje stift finns ett stiftsförbund inom kyrkans centralråd för evangelisation och Svenska kyrkans församlings- och pastorats- församlingsarbete, Svenska kyrkans missionsförbund (jfr avsnitt 2.4.2). Stiftsförbunden styrelse, Svenska kyrkans sjömansvårdsstyhandhar vissa ekonomiska och administrativa relse samt Svenska kyrkans diakoninämnd, pastorats- och församlingsuppgifter. Den to- intar en mellanställning mellan legala och tala utgiftsvolymen år 1969 var 908 000 kr. fristående organ. De har av Kungl. Majzt Finansieringen sker huvudsakligen genom fastställda stadgar och räkenskaperna gransmedlemsavgifter som uppgick till 878 000 kr kas av revisorer utsedda av Kungl. Majzt. De brutto. Stiftsförbundens egen verksamhet är totala utgifterna under året uppgick till emellertid ej så omfattande utan största 30 745 000 kr. delen av utgifterna utgordes av avgifter till Svenska kyrkans centralrâd för evangelisariksförbundet med 723 000 kr. Övriga utgif- tion och församlingsarbete (inklusive Militärter, (908 000-723 000) = 185 000 kr, kani nämnden, Kyrkans Presstjänst, Söndagsskolhuvudsak hänföras till kursverksamhet, in- nämnden och Lekmannaskolan) hade en formation samt administration. utgiftsvolym på 5946000 kr. I direkta anslag från församlingarna utgick 280 000 kr samt i kollekter och gåvor 984 000kr 2.4.1.2 Stiftsråd och stiftsting respektive 228000 kr. Ränteinkomsterna uppgick till 286 000 kr. Från kyrkofonden I samtliga stift finns Stiftsråd, vilka har som erhölls 130000 kr i lönebidrag. Dessutom uppgift att leda och samordna den fria utgick statsbidrag med 16000 kr (avser

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN Lekmannaskolan). Under rubriken Övrigt, nen har vissa uppgifter om utgiftsvolym och 4023 000 kr,- ingår bl. a. inkomster från fin_ansieringskä11or beträffande stiftsgårdar, tidskrifter (Vår Kyrka) på ca 2 200 000 kr diakonianstalter, stadsmissioner och vissa (som dock motsvaras av i stort sett lika stora folkhögskolor samlats in. Som framgått av utgifter), inkomster av fastigheter 264000 avsnitt 2.4.1 har verksamheten vid dessa kr samt kursavgifter vid Lekmannaskolan institutioner som en ej ansetts böra redovisas 612 000 kr. del av Svenska kyrkans ekonomi. Omslut- Utgiftsvolymen för Svenska kyrkans ningen ingår därför inte i de belopp som i missionsstyrelse var 18 744 000 kr. De hu- tabell 2.2 anges för utgifter och inkomster vudsakliga inkomstkälloma är kollekter och vid Svenska kyrkan närstående sammanslutgåvor som tillsammans svarade för ningar. 17 079000 kr eller 91 % av inkomsterna. Utgiftema återfinns i bokslut som är Till Missionsstyrelsen utgick också statsan- utformade efter starkt varierande mönster. slag från skolöverstyrelsen med 283 900 kr. Det föreligger därför avsevärda svårigheter Inga direkta anslag från församlingarna har att förmedla en överskådlig bild av ekonoredovisats. min vid dessa organ. En av bearbetning Svenska kyrkans diakoninämnd är huvud- uppgifterna utöver vad som skett i tabell 2.3 organ för diakonianstalterna och stadsmissio- och den efterföljande kommentaren har benerna. Dessa särredovisas i appendix. Utgifts- dömts ligga utanför undersökningens syfte. volymen för Svenska kyrkans diakoninämnd Av tabell 2.3 framgår att anslag från var 665 000 kr som till största delen finanförsamlingarna (direkta och indirekta) ensierades av kollektmedel och församlingsan- dast hade märkbar betydelse för stiftsgårdarslag (469 000 kr respektive 101 000 kr). nas verksamhet (drygt 1,1 milj. kr av en Svenska kyrkans sjö mansvårdss tyrelse sva- utgiftsvolym om 7,2 milj. kr). Dessa stiftsrar för kyrkans verksamhet bland svenska gårdar är av stor vikt för verksamheten inom sjömän m.f1. i en mängd utländska och stiften genom att lokaler kan ställas till svenska hamnar. Utgiftema var totalt förfogande för kurser, konferenser och mö- 5 390 000 kr. Till täckande av lönekostnader ten. Många stiftsgårdar bedriver också gästhar ur kyrkofonden utbetalats 573 000 kr. hemsverksamhet. Posten Anslag från stat, Församlingsanslagen uppgick till 229 000 kr. landsting och kommun avsåg ett AMS-bidrag Ett statsanslag på 12000 kr utgick som på 350000 kr samt ur allmänna anslag bidrag till ett läsrum. De viktigaste finansie- arvsfonden (140 000 kr). Posten Övriga inringskälloma var gåvor och kollekter med komster (närmare 4 milj. kr) utgjordes hu- 2 075 000 kr respektive 608 000 kr. Övriga vudsakligen av inkomsteri verksamheten inkomster innefattar bl. a. fastighetsförsälj- (inackorderingsavgifter o. d.). ningar med 1290000 kr samt tidskrifter Under rubriken diakonianstalter och 171 000 kr. stadsmissioner redovisas följande organ med Svenska kyrkans församlings- och pasto- till Svenska diakonianknytning kyrkans ratsförbund är en arbetsgivar- och intresseor- nämnd: Svenska diakonissällskapet (Ersta), ganisation för de kyrkliga kommunerna. De Diakonissanstalten Samariterhemmet (Upptotala utgifterna på 723 000 kr täcktes helt sala), Värsta Bräcke diakodiakonissanstalt, genom församlingsanslag som förmedlades nigård, Svenska (Stora diakonsällskapet via stiftsförbunden. Sköndal), Stockholms Götestadsmission, borgs kyrkliga stadsmission, Malmö stadsmission, Visby stadsmission samt Luleå stifts Appendix. stiftsgårdar, diakonianstalter, stadsmissioner diakoniförening. och vissa folkhögskolor Av de totala utgifterna på drygt 88 milj. I samband med undersökningen av Svenska kr vid diakonianstalter och stadsmissioner kyrkans ekonomi på stifts- och regionalpla- avsåg drygt 71 milj. kr verksamheten vid

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN

8a o.: So

omm m2 v!

wEEDW

n å o_

uoäxmmwaåow

8a 8_ 08

So ...ä mmm

Ҥ50

m m

nä?

o..

S00 So 000 80

92 So åm

aoâo

hocoüüEmvmum

_ m

So 00m 80

.xåou

En m: m8

.Su _

.uozmumcawcoxmmw

.Suåm 2.:

»E395

5.2.. 25 So

_5553_

.ävuwwmuäum

os. mä .B

u§= :Sw

N.

:oo mv

-ha

åh:

MNUUEOME_

AmnGåwQEES

uexøävcs

EE

So

G00 wâmøø. 9.2 5a

Eboäåüuz

an..

møuäêcxâ wmzcâmzzEum

So så So

.Sacha mom

8.. mmm

m

micmrêøou

So o.: So

omm ä_ v2

armar» Eb?

n å 2

mzümwaoåv

:oo

Hosxmuogåo.

_ozoueewuaz

auåâzm aoåaaâEouqân

»Nwñäâ E5355

§5

3- 33

2 KYRKAN KOSTARZ RIKS- OCH REGIONALPLANEN diakonianstaltema (sjukvård med ansluten sjukvårdsutbildning samt utbildning av diakonipersonal). Dessas verksamhet finansierades till drygt hälften (38,4 milj. kr) med bidrag från stat, landsting och kommuner (vårdavgifter samt bidrag till utbildningsverksamheten). Stat, landsting och kommuner anslog också 3,9 milj. kr till stadsmissionernas verksamhet (bl. a. rådgivnings- och hjälpbyråer samt barn-, ungdoms- och rehabiliteringshem). Gåvor och kollekter inbringade 3,4 milj. kr. Av församlingsanslagen på 0,4 milj. kr avsåg nästan 250 000 kr diakonianstaltema och drygt 150 000 kr stadsmissionerna. l p0sten.Övriga inkomster (41,0 milj. kr) ingick vårdavgifter från privatpersoner och företag (7,9 milj. kr) och hyresinkomster (9,4 milj. kr). Resterande ca 24 milj. kr bestod till mer än hälften av interndebite-

ringar. Vidare ingick ränteinkomster, in-

komster från försäljningar samt kostersättningar m. m. Av folkhögskolor med anknytning till

stiftsorganisationen har följande nio ingått i

undersökningen: Vadstena folkhögskola, Helsjöns folkhögskola, Skara stifts folkhögskola, Szt Sigfrids folkhögskola i Växjö, Jämshögs folkhögskola, Oskarshamns folkhögskola, Pitedalens folkhögskola. Edelviks folkhögskola samt Samernas folkhögskola i Jokkmokk. Huvudmän för skolorna är stiftelser, där styrelseledamötema delvis utses av De totala utgifterna för dessa

stiftsorgan.

folkhögskolor var 10,8 milj. kr. Av finansieringen utgjorde 7,1 milj. kr anslag från stat, landsting och kommuner. Församlingsbidragen uppgick till 360 000 kr och kollekter och gåvor tillsammans till 0,5 milj. kr.

3 Samhällets nuvarande ekonomiska stöd till Bilaga

Svenska kyrkan m. m.

Utarbetad inom beredningens sekretariat

I denna sammanställning har ett försök 1971 uppgifter om bidrag från stat, landsting av de bidrag som och kommun fördelade på bidragsmottagare. gjorts att redovisa storleken

utgår från staten, landstingen och kommu- Bidragstransaktionema har dessutom uppde-

nerna till Svenska kyrkan samt till denna lats på lokal-, regional- och riksplan. närstående sammanslutningar. Med när- Även om uppgifter om de kommunala stående sammanslutningar avses här de cen- bidragen är ofullständiga eller i vissa fall helt trala kyrkliga styrelserna, Riksförbundet saknas kan man av redovisningen få en kyrkans ungdom (RKU), Sveriges kyrkliga ungefärlig uppfattning om proportionen melstudieförbund (SKS) m.fl. Även stiftens lan å ena sidan statliga bidrag och ä andra stadsmissionerna, diakonian- sidan sekundär- och primärkommunala bifolkhögskolor, stalter, stiftsgårdar etc. inryms i detta falli drag vid tidpunkten för redovisningen (slutet begreppet närstående sammanslutningar (jfr av 1960-talet). Storleken av landstingens och bilaga 2). kommunernas bidrag till angivna samman- Uppgifter om bidragens-storlek kan an- slutningar eller verksamheter kan genom en tingen erhållas hos bidragslämnare eller bi- grov överslagsberäkning uppskattas till omdragsmottagare. Beträffande vissa bidrag är kring hälften av de statliga bidragens. dock antalet bidragslämnare och antalet Sammanlagt skulle således Svenska kyrav bidragen så stort att bidragens kan med närstående sammanslutningar erhålmottagare storlek inte kan fastslås utan la bidrag från stat, landsting och kommuner sammanlagda omfattande faktainsamlingar, vilka till ett belopp av storleksordningen ca 150 ytterst inte varit möjliga att genomföra inom ramen milj. kr. Av denna bidragssumma går omför denna redovisning. Detta gäller framför kring hälften till församlingar med låg skatteallt de kommunala (landstings- och pri- kraft dvs. ges i form av statliga skatteutjämmärkommunala) bidragen som huvudsakli- ningsbidrag (se bilaga 1). gen går till lokalföreningar (-avdelningar), Landstingens bidrag avser till övervägande verksamma inom kommunen (landstingsom- del verksamhet_ med anknytning till sjukvård rådet). Sammanställningen bygger således på och sjukvårdsutbildning. Primärkommuneruppgifter som finns tillgängliga i officiell nas bidrag är relativt obetydliga - i sammanredovisning eller som samlats in i samband hanget bör dock nämnas att kommunerna med andra undersökningar samt på uppgifter torde lämna bidrag i storleksordningen som kunnat erhållas från centralt håll. 15-30 milj. kr per år till ”kristna ungdoms- I tabell 3.1 redovisas för åren 1969 och organisationer utanför Svenska kyrkan.

3 SAMHÄLLSSTÖD TILL SVENSKA KYRKAN

Tabell 3.1 Bidrag från stat/landsting/kommun till Svenska kyrkan samt till denna närstående sammanslutningar (i tusen kr).

Bidragsmottagare liidragsgivare

1969 (51968/69) 1971 (1970/71)

Stat Lands- Kom- Summa Stat Lands- Kom- Summa ting mun, ting mun

Lokalplanet Svenska kyrkan Församlingar 76 092 - - 76 092 84 030 - - 84 030 Summa - * - - 76 092 76 092 84 030 84 030

Närstående sammanslutningar Riksförbundet - - “ b f - - a b kyrkans ungdom Sveriges kyrkliga studieförbund 3 347 _ ua - 3 347 5 488 2 900 8 388 Andra sammanslutningar 370 - a 370 - a 209 209 Summa 3 717 - ..a 3 717 - 5 697 2 900 8 597 - -

Summa lokalplanet 79 809 --d 79 809 89 727 2 900 92 627

Regionalplanet Svenska kyrkan Domkapitel 0.

Närstående sammanslutningar Sveriges kyrkliga studieförbund 2 “ - 2 1 l 120 - 1 121 490 --4 --4 Stiftsgârdar 490 Privat och inter- °°“ “ a a a natskolor 3 777 3 777 Folkhögskolor 5 3724 1 04704 7 419 .J Diakonianstalter m. n. 32 7320 d 2 2124 34 9449 a a _ a

i

°°

l

Stadsmissioner 1 337d 2 566m 3 903 J

Summa 14 190 36 345 50 535 -.f af --f

Summa regionalplanet 16 966 36 345 53 311 --f --f --f (6 230)

Riksplanet

Svenska kyrkan Kyrkofonden 5 051 - - 5 051 5 051 - - 5 051 Div. bidrag på riksplanet 171 - - 171 232 - - 232 Utlandsförsam-

3 SAMHÄLLSSTÖD TILL SVENSKA KYRKAN

Bidragsmottagare Bidragsgivare

1969 (1968/69) 1971 (1970/71)

Stat Lands- Kom- Summa Stat Lands- Kom- Summa mun ting mun

Närstående sammanslutningar Svenska ekumeniska nämnden 50 - 50 70 - 70 Svenska kyrkans centralråd 16 - 16 - - - Svenska kyrkans missionsstyrelse l_lO5 ._ l 105 1 550 _ 1 550 Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse 12 - 12 12 - 12 Lutherska världs-

Riksförbundet kyrkans ungdom 4414 - 441 555 - 555 Sveriges kyrkliga studieförbund 4394 _ 439 529 _ 529 Ansgarsförbundet 117d - 117 150 - 150 Sveriges kristna

Alla plan

Svenska kyrkan 84 380 - 84 380 - - 94_ 535 Närstående sammanslutningar 22 342 35 3450 58 687 --f --f --f --f

Summa 106 722 36 3450 143 067 --f --f f --f

a Uppgift saknas. Inom statens ungdomsråd räknar man med att (de borgerliga) kommunernas stöd till ungdomsverksamheten i kristen regi f. n. uppgår till 15 % av det totala stödet till ungdomsverksamhet, vilket uppskattas till 100- 200 milj. kr per är (osäkerheten i beräkningarna beror pä att stöd i form av gratis upplåtna lokaler inte alltid redovisas över budgeten). Stödet till kristna ungdomsorganisationer skulle alltså uppgå till storleksordningen 15-30 milj. kr. Av dessa bidrag torde endast en mindre del gå till ungdomsorganisationer med nära anknytning till Svenska kyrkan (ex. RKU). Nämnda ungdomsorganisationer erhåller huvudsakligen bidrag från församlingarna. Summa bidrag från landsting och kommuner.

0.0 Avser år 1969/70. Bidragets storlek förklaras av sjukhusdrift med ansluten sjukvårdsutbildning.

*sm

Summering har ej skett då flertalet uppgifter saknas.

De statliga bidragen till Svenska kyrkans verksamhet uppvisar Överlag ökningar under två-års-perioden 1969-1971. Ökningen upp-

gick 1111 12 procent?

1 Ett undanta utgörs av statens bidrag genom SIDA till Luthers a världsförbundets svenska sektion. Det stora bidraget 1969 avsåg docken särskild aktion, nämligen hjälpaktionen i Nigeria/Biafra.

4 1971-1975

Bilaga Kyrkokommunal investeringsplanering

A v avdelningsdirektör Hans Garke

4.1 Undersökningens uppläggning och kyrkan för ekonomisk långtidsplanering. genomförande Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund lägger för närvarande stor vikt vid 4.1.1 Undersökningens syfte och bakgrund dessa frågor. Planläggningen av undersökningen har skett i nära samarbete med detta En försöksverksamhet i syfte att kartlägga förbund. och analysera främst de borgerliga primärkommunernas ekonomiska långtidsplaner har bedrivits sedan andra halvåret 1966. En 4.1.2 Enkätens uppläggning serie undersökningar har utförts och verksamheten har successivt ökat i omfattning. Redovisningen skulle avse alla kyrkokommuav statistiska nala byggnads- och anläggningsarbeten som Undersökningarna genomförs (SCB) i nära samarbete med planerats eller förväntas komma att helt eller centralbyrån bostadsstyrelsen. Uppdragsgivare är för när- delvis bli utförda under perioden varande Som ett led i 1971-1975; Lämnade uppgifter skulle såleinrikesdepartementet.

denna verksamhet har SCB under år 1971 des utgöra en prognos, dvs. ange vad som

genomfört en undersökning avseende de under denna period kunde väntas bli realiseoch anlägg- rat. Självfallet kommer en sådan redovisning kyrkokommunala byggnadsbli att innehålla vissa uppgifter, som måste ningsarbeten som planeras eller förväntas utförda under femårsperioden 1971-1975. baseras på antaganden och överväganden på ofta osäker grund. Det underströks därför i Det är första gången dylika prognosuppgifter att en strävan skulle vara att insamlats från kyrkokommunema. anvisningarna Tillsammans med kom- ange samtliga investeringar som kunde för-

undersökningen

munal ekonomisk långtidsplanering, KELP väntas bli realiserade under prognosperioden, alltså även sådana för vilka endast grova 70, som bl. a. samlar in investeringsuppgifter har materi- kunde göras vid tidfrån borgerliga primärkommuner utgiftsuppskattningar alet använts länsarbetsnämnderna för ar- punkten för uppgiftemas avgivande.

av

Andra intressenter Vidare har det ansetts angeläget att lämbetsmarknadsprognoser. är de regionalekonomiska enheterna vid läns- nade uppgifter godkänts av kyrkorådet. Syfsamt 1968 om stat tet härmed har självfallet icke varit att styrelserna års beredning och kyrka. Undersökningen sammanföll vidare i ti- l Rapporten har utarbetats inom statistiska den med ett stigande intresse inom Svenska centralbyrån

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING framtvinga ett definitivt ställningstagande skulle därför löneboställen och prästgårdar utan endast ett understrykande av att plane- särskilt markeras. ringen bör vara ett vägledande riktmärke för Erfarenhetsmässigt underskattas som de närmaste årens verksamhet. Planeringen regel det investeringsbehov som uppstår un-

är vidare en kontinuerlig verksamhet där ett der en prognosperiod. l blankett 1 skulle

grundläggande element är de årliga revide- därför kyrkokommunen redovisa ett tillägg ringarna med åtföljande framflyttning av för oförutsedda investeringar och prisändtidsperspektivet (rullande långtidsplane- ringar. Avsikten med detta tillägg har varit ring). Planeringens inriktning beskrevs i an- att erhålla en realistisk utgiftsnivå som unvisningarna på följande sätt. derlag för de ñnansieringsantaganden som Investeringsbegreppet avser byggnads- och skulle göras i blanketten. anläggningsarbeten och kan omfatta ny-, till- Vid bestämmandet av investeringarnas och ombyggnadsarbeten samt rivning. Sålun- storlek är det angeläget att avvägning sker da ingår bl. a. restaureringar av kyrkobygg- mot de finansiella resurserna. I blankett l nader. Markinköp samt anskaffning av inven- har därför ingått en fråga om hur finansietarier med lång varaktighet ligger utanför ringen av angivna investeringar ungefärligen undersökningens investeringsbegrepp. Utgif- fördelat sig på olika finansieringsformer, terna för byggnads- och anläggningsarbeten nämligen (inkl. församlingsskatt skatteutjämskulle vidare redovisas brutto i 1970 års ningsbidrag), lån och övrigt. Med långfristiga prisläge. den sistnämnda finansieringsformen har av- Enligt riksdagens beslut var s. k. opriorite- setts disposition ur fonder, statsbidrag, förrade byggnadsarbeten utanför stödområdet säljning av fastigheter och anläggningar, förbelagda med en investeringsavgift om 25 % skott, frivilliga medel (småkyrkofond), prästav byggkostnaden t. o. m. 31.5.1971. För att lönefondsmedel m. m. möjliggöra jämförelser mellan olika kyrko- I blankett 2 skulle redovisas alla projekt kommuner och år har därför utgifterna för om 25 000 kr och däröver, som helt eller till byggnads- och anläggningsarbeten redovisats någon del genomföres under prognosperioexklusive denna investeringsavgift. den 197l-l975. För varje projekt redovisas I blankett l lämnas en sammanfattning av därvid den totala utgiften med uppdelning kyrkokommunens totala investeringar i på eventuellt nedlagda utgifter t. o. m. år byggnads- och anläggningsarbeten för tre 1970, utgifter för varje år under perioden investeringgrupper. Därvid skulle särredovi- 1971-1975 samt efter år 1975 eventuellt sas dels summan av alla projekt om mindre kvarstående utgifter. än 25 000 kr, dels summan av alla projekt Varje projekt i blankett 2 skulle vidare om 25 000 kr och däröver. De tre investe- namn anges med och fastighetsbeteckning ringsgrupperna framgår nedan: eller annan för lägesbeteckning byggnadskyrkobyggnad (även tillhörande klocksta- plats. Bakgrunden härtill var önskemål från pel) arbetsmarknadsverkets sida. Vidare har i begravningplats med tillhörande byggna- blanketten gjorts en åtskillnad mellan nyder byggnadsarbeten m. m. samt om- och tillövriga byggnader och anläggningar. byggnadsarbeten. Med nybyggnadsarbeten Till gruppen Begravningsplats med tillhö- m. m. avses uppförande av nytt hus från . rande byggnader skulle föras gravkapell, kre- grunden. matorium, ekonomibyggnader, n1inneslund, Sammanfattningsvis kan konstateras att kolumbarium, murar, stängsel o. d. den första undersökningen avseende kyrko- Det har vidare ansetts angeläget att kunna kommunemas långtidsplanering helt inrikfölja den del av den fasta egendomen som är tats på investeringarna. Den främsta anledavsedd att ge avkastning. l investerings- ningen härtill är att dessa kommuner för gruppen Övriga byggnader och anläggningar närvarande torde besitta ringa erfarenhet av

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANBRING kommunalekonomisk långtidsplanering. 74 % av genomförda investeringar under år Motsvarande undersökningar för de borgerli- 1969. I avsnitt 4.4 däremot görs ett försök ga kommunerna har däremot en totalekono- att skatta investeringsvolymen för samtliga misk inriktning, dvs. de omfattar såväl in- kyrkokommunala enheter. l samband härvesteringar som driftkostnader och skatte- med görs en jämförelse med den hittillsvaintäkter. rande utvecklingen sådan den registreratsi de räkenskapssammanhang som årligen insänds till SCB. 4.1.3 Deltagande kyrkokommuner 4.1.4 Granskning och bearbetning l undersökningen ingick samtliga församlingar med mer än 2 000 invånare samt de Granskningsarbetet har till stor del inriktats obligatoriska samfálligheter (pastorat) och på följande kontroller: övriga samfälligheter i vilka dessa försam- att blanketterna är fullständigt ifyllda lingar ingick. Kyrkokommunala enheter med att summeringarna är rätt utförda mindre än 2 000 invånare berördes icke av att sambanden mellan blankett 1 och enkäten. En anledning härtill var att dessa blankett 2 iakttagits. bedömdes ha mindre förutsättningar än de Ett viktigt moment i granskningen har större enheterna att lämna prognosuppgifter varit kontrollen av att de enskilda investeför en femårsperiod. En bidragande orsak var ringsprojekten förts till rätt investeringsvidare att anslagen för genomförande av en grupp. Härvid har i åtskilliga fall kontakt kyrkokommunal investeringsundersökning tagits med uppgiftslämnarna. inom ramen för KELP-arbetet var begränsa- Kyrkokommunerna har vid bearbetningen de. indelats efter län, storleksklass och region. Sammanlagt deltog 856 kyrkokommunala För de två sistnämnda indelningarna har enheter i undersökningen representerande följande kriterier använts: 84 % av folkmängden per l januari 1971. De medtagna enheterna svarade vidare för 78 % av kyrkokommunernas totala investeringar i storleksklass, antal invånare 1.1.1971 byggnads- och anläggningsarbeten under år l. 2 000* 9 999 1969. 2. 10 000-29 000 3. 30 000- Blanketterna distribuerades till kyrkokommunema under första hälften av december månad 1970 och skulle besvaras före den Region l april l97l. Vid halvårsskiftet hade 721 . Stor-Stockholm enheter besvarat enkäten. Påminnelsearbetet . Stor-Göteborg

;nämnv-

fortsatte och när resultatsammanställningen . Stor-Malmö avslutades den l oktober 1971 hade 775 av . Skogslän Övrigt de 856 enheterna inkommit med svar. Bortfallet uppgår sålunda till 81 enheter eller 9,5 %. Dessa församlingar o. d. återfinns i Storleksgränserna har bestämts utifrån alla storleksgrupper, men med tyngdpunkt angelägenheten att kunna göra sägande jämpå de mindre enheterna. Räknat i folkmängd förelser mellan de olika grupperna, men och under år 1969 genomförda investeringar anknyter även till vissa delar av gällande blir bortfallet mindre eller ca 5 %. normer för den prästerliga organisationen. Vid resultatbeskrivningen i avsnitten 4.2 Den geografiska indelningen bygger på i och 4.3 är underlaget de 775 inkomna officiell statistik använd översiktlig regioninsvaren, vilka representerar 80% av rikets delning. Skogslänen omfattar Värmland och totala folkmängd den l januari 1971 samt Kopparbergs län samt Norrland.

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING Sammanställningen av resultaten har skett Kyrkobyggnad 33,7 % med användande av manuella bearbetnings- Begravningsplats med metoder. tillhörande byggnader 26,9 % Övriga byggnader och anläggningar 39,4 % Summa 100,0 % 4.2 Investeringar i byggnader och anläggningar Som synes har investeringarna i kyrkobyggnader relativt sett ökat kraftigt under 4.2.l Totala investeringar prognosperioden. Bakgrunden härtill kan bl. a. vara en ökad byggnation av s. k. För prognosperioden 1971-1975 redovisar församlingscentra, kombinerade projekt som de kyrkokommuner som inkommit med svar klassats som kyrkobyggnad. planerade eller förväntade investeringar i Investeringarnas fördelning på de olika byggnader och anläggningar om 665 milj. kr prognosåren belyses på ett överskådligare räknat i 1970 års priser. Som tidigare fram- sätt i tabell 4.2. hållits under punkt 4.1.3 representerar de Som synes visar investeringarna en kraftig kommuner som besvarat enkäten 80% av uppgång under år 1972 för att därefter rikets totala folkmängd den 1 januari 1971 minska och vid prognosperiodens slut vara samt 74 % av genomförda investeringar un- nere vid 78 % av 1971 års investeringsnivå. der år 1969. Längre fram i kapitel 4 görs ett Att investeringsutvecklingen får en puckel försök att skatta utvecklingen på riksnivå. i början av prognosperioden är icke överras- I tabell 4.1 visas de totala investeringarna kande mot bakgrund av tidigare erfarenheter fördelade på prognosår och de tre investe- från liknande undersökningar av de borgerringsgrupperna. liga kommunerna. En orsak till denna anhop- Av tabell 4.1 framgår bl. a. att investe- ning av projekt under år 1972 torde vara att ringarna i kyrkobyggnader utgör den största man i planeringsögonblicket har många progruppen närmast följd av Övriga byggnader jekt som anses så angelägna att man snabbt och anläggningar. Under sistnämnda grupp vill se dem genomförda. redovisas investeringar i prästgårdar och lö- Utvecklingen under de olika investerings-

neboställen för 14,8 respektive 3,9 milj. kr. grupperna visar stora olikheter. Den största

Vidare kan nämnas att de ospecificerade uppgången under år 1972 har kyrkobyggnaprojekten under 25 000 kr uppgår till 8,2 derna, vilka dessutom kännetecknas av att milj. kr, vilket motsvarar 1,2 % av den totala investeringsnivån under åren 1974 och 1975 investeringsvolymen. endast sjunker till 94 % av 1971 års nivå. Ett Som jämförelse. lämnas i nedanstående avvikande mönster uppvisar övriga byggnatablå uppgifter om den procentuella fördel- der och anläggningar, vilka från en topp på ningen av investeringarna på olika investe- 118% år 1972 faller till endast 59% år ringsgrupper under åren 1968-1970: 1975. Orsaken till dessa skillnader mellan

Tabell 4.1 Investeringarna i byggnads- och anläggningsarbeten, 1971-1975, 1970 års priser, milj. kr.

lnvesteringsgrupper 1971 1972 1973 1974 1975 Summa % i Kyrkobyggnad 51,2 80,0 65,2 47,9 47,9 292,2 44 % Begravningsplats med . tillhörande byggnader 32,3 38,7 35,0 30,5 26,6 163,1 24,5 Övriga byggnader och anläggningar 49,5 58,6 40,7 31,6 29,1 209,5 31,5 Summa 133,0 177,3 140,9 110,0 103,6 664,8 100,0

42 SOU l 97 2 :3 7

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING

Tabell 4.2 Investeringarna i byggnads- och anläggningsarbeten, 1971-1975, 1970 års priser,

index 197l=l00.

1971 1972 1973 1974 1975 lnvesteringsgrupper

100,0 156,3 127,4 93,6 93,6 Kyrkobyggnad Begravningsplats med 100,0 119,7 108,2 94,3 82,1 _ tillhörande byggnader Övriga byggnader och anläggningar 100,0 118,3 82,2 63,7 58,9

Summa 100,0 113,3 105,9 82,7 77,9

är svår att med säkerhet fastställa. redovisas under de två första prognosåren grupperna skulle kunna vilka torde den En förklaring vara att plane- höga procenttal, avspegla är mer utvecklad den fortlöpande restaureringen av ringen av kyrkobyggnader betydelse av övriga byggnader Svenska kyrkans ca 3 000 kyrkor har i den än i vart fall planeringen och anläggr1ingar. Avgörande skulle härvidlag kyrkokommunala investeringsaktiviteten. För kyrkobyggnader liksom även för övriga vara den högre nivån i slutet av prognospebyggnader och anläggningar sjunker andelen rioden. En annan möjlig orsak skulle vara en om- och tillbyggnadsarbeten avsevärt under förändring i investeringsstrukturen iriktning Det senare delen av prognosperioden. Vad anledmot en ökad andel av kyrkobyggnader. ningen härtill kan vara är svårt att med bör även erinras om vad under punkt 4.1.2 anförts av s. k. försam- visshet uttala sig om. En tänkbar förklaringsom klassificeringen lingscentra. grund kan vara att denna typ av investeringar underskattas när planeringshorisonten utl enkäten skulle för varje projekt från och sträcks utöver de närmaste åren. l stället med 25 000 kr anges huruvida investeringen m. m. eller om- läggs tyngdpunkten vid uppförande av nya avsåg nybyggnadsarbeten I tabell 4.3 redovi- kyrkor m. m. och tillbyggnadsarbeten. Ovan beskriven tendens är icke lika utsas en sammanställning av svaren på denna präglad i vad avserinvesteringar i begravförfrågan. ningsverksamhet. orsak till detta skulle

En.

kunna vara att tillbyggnader av existerande

Tabell 4.3 Om- och i begravningplatser ofta är ett alternativ att

tillbyggnadsarbeten

investe- räkna med när det ställs ökade krav på procent av de projektspecifrcerade ringarna, 1971-1975. verksamheten. Totalt har redovisats 1 608 projekt. Den

1971 1972 1973 1974 1975 projektstorleken uppgår till lnvesterings- genomsnittliga EWPP” 408 000 kr. 220 projekt är i storleksklassen

1 milj. kr och mer. Av dessa är 18 större än 5 Kyrkobyggnad 55 48 30 27 19 Begravnings- milj. kr. plats med tillhörande byggnader 38 33 32 28 21 Övriga byggna- 4.2.2 Investeringar i olika storleksgrupper der och anläggningar 31 22 20 21 l 1 och regioner

Summa 42 36 28 26 17 lnvesteringsutvecklingen i de olika kyrko-

kommungrupperna framgår av tabell 4.4.

Stora skillnader mellan de olika I fråga om andelen om- och tillbyggnads- föreligger arbeten stora skillnader mellan storleksgrupperna. För kyrkokommuner föreligger För kyrkobyggnader över 30 000 invånare stiger investeringarna investeringsgrupperna.

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANBRING Tabell 4.4 Investeringarna i byggnads- och anläggningsarbeten för olika kyrkokommungmpper, 1971-1975, 1970 års priser, index l971=100.. Grupper 1971 1972 1973 1974 1975 Storleksgrupper

Region

minska. Anmärkningsvärt är därvid att invegrupper med större kyrkokommuner. steringama för vart och ett av åren Av tabell 4.4 kan vidare utläsas att 1973-1975 med god marginal ligger över kyrkokommunerna i skogslänen starkt avvi- 1971 års nivå. Noteringen för år 1975 ligger ker från övriga enheter. Denna skillnad torde vidare över 1974 års nivå. Även resterande bl. a. bero på att dessa län innehåller många två storleksgrupper ”investeringsuppvisar avfolkningsbygder. pucklar under år 1972, men därefter sjun- l tabell 4.5 visas hur investeringarna ker investeringarna successivt ner till låga fördelas på de tre i undersökningen ingående nivåer under år 1975. Särskilt utpräglad är investeringsgrupperna. denna utveckling för kyrkokommuner med Som synes företer investeringsstrukturen 2 000-9 999 invånare, dvs. i undersök- stora skillnader mellan de olika grupperna. nlngens minsta storleksklass. För dessa är Ju större kyrkokommun, desto mer betyder 1975 års investeringar endast 51 % av det investeringarna i kyrkobyggnader. En förklaförsta prognosårets investeringar. ring som ligger nära till hands är det under För hela prognosperioden gäller således de senaste åren ökande av stadsbyggandet att investeringsvolymen hålls uppe bättre delskyrkor eller liksom en utsmåkyrkor

över perioden ju större enheterna är. Detta veckling mot s. k. församlingscentra. I sist-

hänger sannolikt samman med att andelen nämnda fall är ofta projekten av relativt sett kyrkokommuner som tidigare arbetat med betydande storlek.

Tabell 4.5 Investeringarna i byggnads- och anläggningsarbeten för olika kyrkokommungrupper fördelade på investeringsgrupper, 1971-1975, 1970 års priser, procent.

Grupper Kyrko- Begravningsplats Övriga bygg- Summa byggnad med tillhörande nader och byggnader anläggningar

Storleksgrupper

Region

SOU 1972 :37

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING Tabell 4.6 Projekten fördelade på projektstorlek och storleken på kyrkokommunen, 197 1 - l 975.

Storlek på Antal projekt fördelade på Summa Genomsnittkyrkokommunen storleksklasser i tkr. lig projektstorlek, tkr. 25-499 500-999 1000-4999 5000-

Det föreligger som väntat ett klart sam- detta problem under den femåriga prognosband mellan kommunstorlek och projekt- perioden framgår nedan: storlek. Av tabell 4.6 framgår sålunda att i medeltal Milj. kr %

storleksklassen 2 000-9 999 invånare. Pro- Summa 721,1 100,0 jekten större än 5 milj. kr - sammanlagt 18 - är helt koncentrerade till enheter med mer än 10 000 invånare. Ovan presenterade uppgifter avser hela prognosperioden. Av intresse är också att studera hur frnansieringsmönstret förändras 4.3 Investeringarnas finansiering över prognosperiodens fem år. Denna information lämnasi tabell 4. 7. 4.3.1 Finansieringsform Som synes varierar fördelningen på finansieringsformer avsevärt under prognosperio- I den tidigare framställningen har investe- den. Sålunda ökar andelen långfristiga lån ringarna i byggnads- och anläggningsarbeten från 19,0% år 1971 till 31,8% år 1975. uttryckts i 1970 års priser. av övrigposten - ur Bakgrunden Utvecklingen disposition härtill är bl.a. att fasta priser underlättar fonder, förskott, prästlönefondsmedel m. m. jämförelser beträffande vo- investeringarnas går i motsatt riktning. Från ett procenttal lymmässiga utveckling över tiden. Det är på 34,2 i början av prognosperioden sjunker emellertid dessutom nödvändigt att erhålla posten till 19,5 % vid slutet av prognosperioett realistiskt underlag för finansieringsanta- den. ganden. För att åstadkomma detta har, som Till skillnad från ovan berörda poster tidigare beskrivits, i blankett l upptagits en företer skattefinansieringen en stabilare utpost benämnd tillägg för oförutsedda investe- veckling. ringar och prisändringar. Tillägget har såle- Att närmare ange innebörden av dessa des karaktären av en allmän finansiell bufsvängningar i finansieringsmönstret är vanskfert. Det ligt. bör _ ihågkommas att under- I den nu genomförda endast omfattar i undersökningen sökningen investeringar uppgår detta tillägg till 56,3 milj. kr. Adde- byggnads- och anläggningsarbeten samt desras detta belopp till redovisade investeringar sas ungefärliga finansiering. Någon totalekoi 1970 års priser - 664,8 milj. kr - erhålles nomisk innefattande bedömning även driften utgiftssumma på 721 ,l milj. kr som på ett sidan m. m. kan således icke åstadkommas. eller annat sätt måste finansieras. Hur de Intresset till finansieknyter sig främst deltagande kyrkokommunerna beräknat lösa ringen av de betydande investeringarna un-

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING Tabell 4.7 Fördelningen på finansieringsform under de olika prognosåren m. m., 1971-1975, procent. År Församlingsskatt Långfristiga lån Ovrigt Summa Belopp att finansiera, milj. kr

der åren 1972 och 1973, den s. k. investe- 4.3.2 Tillägg för oförutsedda investeringar ringspuckeln. Finansieringen genom lång- och prisändringar fristiga lån och övrigposten ökar under dessa år såväl procentuellt som i absoluta tal. Tilläggen för oförutsedda investeringar m. m. Samtidigt minskar skattefinansieringen i be- förefaller tilltagna i underkant. Genomsnitttydelse eftersom de flesta kyrkokommuner ligt har de procentuella tilläggen beräknade torde räkna med oförändrad 1970 års prisnivå endast till skatt. Ökningen på uppgått i upplåningen - mellan åren 1971 och 1972 knappt 3 procent årligen. Det synes därför beräknas om denna finansiella buffert denna post stiga från 26,4 milj. kr tvivelaktigt till 43,6 milj. kr - behöveri och för sig icke räcker till att täcka ens prisstegringarna. innebära någon större överskattning av länemöjligheterna. Övrigpostens ökning kan del- för oförutsedda investe- Tabell 4.9 Tillägg vis likviditetsminskande ringar m. m. för k rkokommuner av olika avspegla disposistorlek,%, 1971-1 75 tioner - m. m. - men torde-i fonduttag allmänhet icke skapa några akuta likviditets- 1971 1972 1973 1974 1975 Storleksgrupper problem hos kyrkokommunerna. 30 000- I fråga om finansieringsmönstret förelig- inv. 6,4 8,7 10,7 18,0 18,0 ger stora olikheter mellan olika grupper av 10-000-

med mer än 30 000 invånare har en högre Samtliga 4,3 6,4 8,1 12,1 14,0 skattefinansieringsgrad än övriga enheter. Motsvarande slår vidare igenom i

tendens

procenttalen för storstadsområdena. Drygt Skillnader föreligger mellan olika storlekshälften av investeringarna beräknas i dessa ldasser. områden komma att finansieras genom för- Kyrkokommuner i den största storlekssamlingsskatten. klassen har betydligt större tillägg än övriga

Tabell 4.8 Fördelningen på ñnansieringsform för olika kyrkokommungrupper, 197 l - 1975, %

Grupper Församlingsskatt Långfristiga lån Övrigt Summa

Storleksgrupper

Region

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING kommuner. Dessa tillägg uppgår till ca 3,5 % väntade sammanlagda investeringarna under mot ca 2 % i övriga storleksklasser. femårsperioden 1971 -1975. Investeringarna för åren 1971-1975 skulle kunna beräknas vara av storleksordningen 4.4 In vesteringsutvecklingen 1 966- 19 75 825 milj. kr räknat i 1970 års priser. Detta motsvarar genomsnittligt sett en årlig investe- Tidigare har nämnts att investeringarna i ringsvolym på 165 milj. kr. Som jämförelse byggnads- och anläggningarbeten under kan nämnas att investeringarna under femprognosperioden 1971-1975 av kyrkokom- årsperioden 1966-1970 uppgick till ca 600 munerna beräknats till 664,8 milj. kr ut- milj. kr i 1970 års priser. Den genomsnittliga tryckt i 1970 års priser. Denna investerings- investeringen per år var för denna period ca volym avspeglar emellertid endast de kyrko- 120 milj. kr. Av större betydelse för utvärkommuner vilka besvarat enkäten kyrko- deringen än detta genomsnittsbelopp är kommunal investeringplanering. 1 detta av- emellertid de faktiska årsbeloppen, vilka snitt görs därför ett försök att för åren framgår av nedanstående sammanställning. 1971-1975 skatta investeringsvolymen för Milj. kronor samtliga kyrkokommuner. Vidare presenteras motsvarande uppgifter för åren 1966 98 1967 104 1966-1970. Dessa uppgifter grundas på de 1968 118 räkenskapssammandrag som kyrkliga kom- 1969 134 1970 151“ muner årligen lämnar till SCB. Som framgått av avsnitt 4.1 representerar 4 l maj 1970 infördes en investeringsavgift på de inkomna svaren 80 % av rikets folkmängd oprioriterat byggande utanför stödområdet. De investeringsavgifter som inkluderats torde uppgå 1.1.1971 och 74 % av de totala kyrkokomtill obetydliga belopp. Avgiftens investeringsbemunala investeringarna i byggnads- och an- gränsande effekt är svår att bedöma. läggningsarbeten under år 1969. Med andra ord korn 26 % av investeringarna till utfö- rande i kyrkokommuner huvudsakligen Perioden har som synes kännetecknats av enheter under 2 000 invånare - med 20 % av en successiv investeringsuppgång. Den gefolkmängden. De här presenterade siffror- nomsnittliga ökningen per år har uttryckt i na tyder på att investeringarna per invånarei reala termer uppgått till ca 11 %. Gör man mindre kyrkokommuner skulle vara något det antagandet att denna betydande ökningsstörre än för övriga enheter. Det kan här takt skulle fortsätta, erhålls för perioden inskjutas att de borgerliga kommunerna upp- 1971-1975 en investeringsvolym av storvisar ett annorlunda mönster. Kommuner leksordningen 1 000 milj. kr räknat i 1970 större än 10 000 invånare har betydligt års priser. En framskrivning baserad på periohögre värden än de mindre kommunerna. den 1966-1970 skulle alltså leda till investe- Skillnaden torde främst bero på den nuva- ringar som med klar marginal överträffar den rande församlingsstrukturen vilken innebär gjorda skattningen utifrån enkätmaterialet. att bl. a. kyrkor även finns i de minsta Dylika mekaniska framskrivningar av tidsförsamlingarna. serier innehåller ofta ett visst godtycke och De nedan lämnade uppgifterna utgår dock påverkas av den tidsperiod framskrivningen från antagandet att investeringarna per in- grundar sig på. Det bör ihågkommas att vånare är desamma för kyrkokommuner av perioden 1966-1970 och då särskilt åren olika storlek. Det måste vidare starkt under- 1968-1970 kännetecknats av snabbt stistrykas att den beräkning som här görs är av gande kyrkokommunala investeringar.

mycket översiktlig natur och endast har till Det synesav enkätmaterialet klart att den

i syfte att ge en ungefärlig bild av storleks- investeringsuppgång som kunnat registreras ordningenpå de av kyrkokommunerna för- för perioden 1966-1970 kommer att fort-

4 KYRKOKOMMUNAL INVESTERINGSPLANERING sätta om än i minskad takt. Investeringsvo- 3 %. Som tidigare framhållits var motsvaranlymen enligt enkäten motsvarar en årlig de siffra för perioden 1966-1970 ca ll %. ökning av ca 3 %. Mot bakgrund av den mycket snabba uppgången av kyrkokommunernas investeunder åren 1966-1970 ringsaktivitet är en viss begränsning av ökningstakten i och för 4.5 Slutomdöme sig rimlig. Det är emellertid troligt att enkätsvaren något underskattat investe-

Det bör understrvkas att kyrkokommunema ringarna för prognosperioden. För detta talar

för närvarande torde besitta ringa erfarenhet kyrkokommunernas bristande erfarenhet av av ekonomisk långtidsplanering. Det är också ekonomisk långtidsplanering. Ett exempel i och med enkäten kyrkokommunal investe- härpå är de sjunkande investeringarna och då ringsplanering första gången kyrkokommu- särskilt i om- och tillbyggnadsarbeten under nerna berörs av en dylik uppgiftsinsamling. den senare delen av prognosperioden. Vidare Enkäten erhöll därför en enkel utformning kan hänvisas till de obetydliga för tilläggen och begränsadesi huvudsak till investeringar- oförutsedda investeringar m. m. na i byggnads- och anläggningsarbeten. Drift- Begränsningen i ökningstakten skulle därkostnader och skatteintäkter lämnades där- för icke behöva bli så omfattande som för utanför undersökningen. De i tidigare enkäten ger vid handen. Kyrkokommunernas kapitel redovisade huvudresultaten måste finansiella ställning torde icke utgöra någon därför bedömas mot denna bakgrund och de spärr för en dylik utveckling. avspeglar vidare det nuvarande planeringsläget inom kyrkokommunerna. För närvarande pågår ett omfattande arbete på att utveckla den kyrkokommunala långtidsplaneringen. En central roll i detta arbete har Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. I samarbete med Svenska kyrkans centralråd och Svenska prästförbundet har sålunda utarbetats en skrift om planeringen i församlingen. Som framgått av den tidigare framställningen kännetecknas de första prognosåren av en s. k. investeringspuckel, medan investeringarna i slutat av prognosperioden kraftigt understiger 1971 år nivå. Mot bakgrund av erfarenheter från de borgerliga kommunernas långtidsplanering är denna ojämnhet över prognosperioden icke särskilt överraskande. l takt med en_ successivt förbättrad kommunalekonomisk planering torde dock den årsvisa fördelningen av investeringarna bli mer realistisk. En mer realistisk uppfattning om investe-

ringsutvecklingen erhålls därför om man i

stället utgår från den sammanlagda investeringsvolymen för perioden 1971-1975. Enligt enkätmaterialet blir den genomsnittliga ökningstakten under prognosperioden ca

5 för den

Bilaga Utgifter kyrkokommunala begravnings-

verksamheten år 1968

Av avdelningsdirektör Hans Garke och konsulent Göte Wallin

5.1 Uppläggning och genomförande uppgifter om begravningsverksamheten ivissa fall där denna inte handhafts av kyrklig I syfte att mäta främst utgifterna för den kommun, verkställdes en begränsad komkyrkokommunerna âlagda begravningsverk- pletterande uppgiftsinsamling. samheten genomförde l968 års beredning Granskning och viss bearbetning av blanom stat och kyrka under år 1969 en särskild ketterna skedde fortlöpande allteftersom undersökning. Undersökningen utfördes av blanketterna inkom. Det granskningsarbete statistiska centralbyrån under ledning av be- som nedlagts inriktades huvudsakligen på redningens expert Hans Garke. Arbetet be- avgränsningen av begreppet begravningsdrevs i nära samarbete med experten Göte verksamhet. Ett stort antal kyrkogârdsför- Wallin samt beredningens sekretariat. Un- valtningar hade sålunda icke inkluderat andersökningen genomfördes som en totalräk- läggning och vård av begravningsplatser ning och erhöll en översiktlig uppläggning. I med tillhörande byggnader i begravningsden blankett som utsändes till kyrkoråden i verksamheten. Insatt kompletteringsarbete februari 1969 begärdes specificerade uppgif- torde ha undanröjt dessa brister. Tabellter om utgifter och inkomster för begrav- sammanställningar utfördes enligt manuella ningsverksamheten under år 1968. Vidare in- arbetsmetoder. förskaffades uppgifter om antalet byggnader m. m., om vissa lokalfrågor, om antal begravningsplatser samt om antal jordfästning- 5.2 Redovisningsprinciper ar under sistnämnda år. Distribution, insamling och granskning samordnades med den Undersökningen avgränsades till att omfatta årliga kyrkokommunala finansstatistiken. begravningsverksamhet definierad på visst En blankett skulle ifyllas för varje kyrko- sätt. Enligt anvisningarna utgörs begravgårdsförvaltning oavsett om ningsverksamhet av förvaltningen omfattade endast en församling eller flera av stoff, dvs. den verk- ...omhändertagande (kyrklig samfällighet). samhet, som avser transporter, bisättning. krelämnade mering, gravsättning - såväl kist- och urngrav- Enligt anvisningar skulle de ifyllsättning som nedgrävande eller utströende av da blanketterna insändas till centralbyrån aska. Anläggning och vård av begravningsplatsenast den 15 april 1969. Vid slutet av år ser med tillhörande särskilda byggnader och 1969 hade svar inkommit - för från samtliga upp- anläggningar således även anläggningar -- som giftslämnare. Antalet undersökta växtproduktion jämte all verksamhet, kyrkoberör gravplatsema . . . gårdsförvaltningar utgjorde 2282. Då det bedömts som värdefullt att även få fram Uppgifter rörande jordfästning skulle där-

4-SOU 1972: 37 49

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

emot redovisas endast i begränsad utsträck- ningsverksa-mhet. Vid av lönefördelning ning av rent tekniska skäl. Präster, kyrko- kostnader avseende sammansatta arbetsuppmusiker samt kyrkobyggnader med tillhö- gifter har sålunda i flera fall uppgiftslämrande klockstaplar omfattades inte av un- narna måst tillgripa mer eller mindre skönsdersökningen. Tjänster m.m. i övrigt, som mässiga uppskattningar, emedan uppgifterna hänförde sig till jordfästningar, skulle vi- icke kunnat hämtas direkt ur bokföringsundare avskiljas. Denna avgränsning av be- derlaget. Särskilt de mindre kyrkokommugravningsverksamheten medförde i viss ut- nala enheterna torde härvidlag haft svårigsträckning att fördelning måst ske efter be- heter. räkning eller uppskattning. Ett exempel är Ett annat kvalitetsproblem berör de framde kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare, vil- tagna fördelningstabellerna. Som tidigare kas arbetsuppgifter och lön i församlingar- anförts upptog undersökningsblanketten kyrnas räkenskaper icke fördelats på verksam- kogårdsförvaltningens utgifter och inhetsområden. Tjänstgöringstid för begrav- komster utan någon uppdelning på driftningsverksamhet har sålunda i dessa fall av budget och kapitalbudget. Då det ur jämuppgiftslämnarna uppskattats och avgrän- förelsesynpunkt ansetts angeläget att i resats från arbetstid fullgjord vid jordfäst- använda ett driftkostsultatredovisningen ningar, kyrkotjänst m. m. rensat nadsbegrepp från kapitalutgifter har Redovisningen av utgifter och inkomster det vid den centrala bearbetningen av mategjordes i förenklande syfte översiktlig. Nå- rialet blivit nödvändigt att uppställa vissa gon uppdelning på drift- och kapitalbudget förutsättningar. Som kapitalutgift har räkskedde icke. Så t. ex. gjordes inte någon åt- nats byggnads- och anläggningsarbeten samt skillnad på amorteringar och låneräntor. inköp av fastighet (inkl. mark) jämte två Anskaffning av inventarier med lång varaktredjedelar av posten amorteringar och låtighet, som är en typisk kapitalutgift, redo- neräntor. Resterande utgifter har förts som visades vidare tillsammans med diverse driftkostnad. Även på inkomstsidan har visdriftkostnader för t. ex. förbrukningsinvensa förutsättningar införts. Givet är att dytarier och bränsle. lika schablonregler för enstaka kyrkogårdsskattemedel, dvs. församlingsskatt och förvaltningar kan resultat, ge missvisande skatteutjämningsbidrag vid brist på skatte- eftersom bl. a. anskaffning av inventarier kraft, ingick icke i undersökningen. Detsam- med lång varaktighet kan komma att räknas ma. var förhållandet med av likviditetsskäl som driftkostnad. betingad kortfristig upplåning, dvs. ej budgeterad upplåning.

5.4 Materialets begränsning

I samband med undersökningens upplägg- 5.3 Uppgifterna.: kvalitet ning uppställdes vissa begränsningar. Föl- Den kyrkokommunala redovisningen är för jande tre faktorer är härvid av särskild betynärvarande oenhetlig med varierande bok- delse. föringsprinciper. I syfte att skapa större en- Det har tidigare erinrats om den summahetlighet i redovisningen pågår därför ett riska uppdelningen av utgifter och inkomsomfattande arbete som bl. a. resulterat i ut- ter och de schablonberäkningar, som måst redningen Kyrkokommunernas budget- och göras. Nämnda förhållanden försvårar en redovisningssystem, den s. k. FK-planen. analys och utgör otvivelaktigt en spärr mot En stor del av församlingarna och samfällig- en mer ingående penetrering av materialet. heterna har emellertid ännu icke anpassat Undersökningen har icke avsett att mäta redovisningen till denna kontoplan. Nämn- samhällets totala utgifter för begravningsda förhållande har framför allt påverkat verksamhet utan har skett till begränsning undersökningens avgränsning av begrav- det kyrkokommunala området.

50 SOU 1972: 37

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

summariska har även Begravningsverksamhet i kyrkokommunal Mycket uppgifter icke helt i programbud- inhämtats från vissa icke-kyrkokommunala regi har uttryckts Sålunda har icke viss del av organ som handhar begravningsverksamhet. gettermer. prästlönerna fördelats på detta huvudpro- Dessas utgifter, som belöpte sig till 14,9 mil- Vidare har icke avskrivningar och öv- joner kronor, har icke inkluderats i ovan gram. interna ingått i redovisningen. lämnade uppgifter. riga poster De kyrkokommunala inkomsterna hänförtill begravningsverksamhet och avseenliga de såväl driftintäkter som kapitalinkomster 5.5 Ekonomi: Sammanställning på riksnivå redovisades under år 1968 till 39,8 miljoner för begrav- nedanstående tablå. De kyrkokommunala utgifterna kronor enligt ningsverksamhet avseende såväl driftkostnader som uppgick under år kapitalutgifter Mkr 1968 till 190,5 miljoner kronor enligt nedan-

Byggnads- och anläggningsarbeten samt inköp av fastighet 38,8 kronor Av totalbeloppet 39,8 miljoner Amorteringar och låneräntor 7,7 kan ca 28,1 miljoner kronor beräknas ut- Övriga utgifter Summa 190,5 göra driftintäkter, medan ca 11,7 miljoner

kronor avser kapitalinkomster.

Nettoutgifterna för begravningsverksam- Den relativt betydande posten övriga utheten under âr 1968, dvs. 150,7 miljoner gifter avser material och tjänster av olika kronor, i relation till antal skattekronor slag såsom jord, grus, bränsle, inventarier, tillskott av skatteunderlag enligt skat- (inkl. hyror, el-, vatten- och renhållningsavgifter, motsvarade en teutjämningsförordningen) städning m. m. utdebitering per skattekrona av 0,21. Som I relation till kyrkokommunernas samtjämförelse kan nämnas att den totala kyrkliga utgifter svarade begravningsverksamliga utdebiteringen under år 1968 uppgick heten för 21,7 %. Med hänsyn till att kyrtill 0,79. kofonden kan betecknas som ett utjämnings-

organ mellan ekonomiskt starka och svaga

pastorat kan skäl finnas att även ange ande-

len exklusive den allmänna kyrkoavgiften. 5.6 Ekonomi: F ördelningstabeller Begravningsverksamhetens del stiger då till

I tabellerna 5.1-5.7 har ett försök gjorts 23,8 %. till en utförligare beskrivning av materialet. De på begravningsverksamheten belöpande lönerna till kro- I sex av tabellerna har som utgångspunkt uppgick 93,8 miljoner

nor, vilket belopp motsvarar 29,2 % av lö- valts att klassificera kyrkogârdsförvaltning-

nesumman inom sek- arna efter I en tabell sker klassiden kyrkokommunala folkmängd. och an- efter grunder. Vid betorn. Motsvarande tal för byggnads- ficeringen regionala

samt inköp av fastighet dömningen av tabellerna bör ihâgkommas läggningsarbeten var kronor vad anförts beträffande den scha- 38,8 miljoner respektive 34,8 %. tidigare

Av 190,5 miljoner kronor kan blonmässiga uppdelningen på driftkostnad totalbeloppet ca 146,5 miljoner kronor beräknas utgöra och m. m.

kapitalutgift

driftkostnader, medan ca 44,0 miljoner kro- Tabellerna 5.1 och 5.2 avser att beskriva

nor avser kapitalutgifter. omfattningen av begravningsverksamheten

SOU 1972: 37 51

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

inom kyrkogårdsförvaltningarna uttryckt i Tabell 5.4 upptar motsvarande uppgifter bruttodriftkostnader och investeringar (bygg- som tabell 5.3 för nettodriftkostnader per nads- och anläggningsverksamhet samt in- skattekrona. Även här framkommer resulköp av fastighet). tat överensstämmande med föregående ta- Tabellerna 5.3 och 5.4 försöker belysa de bell. I förvaltningar under 500 invånare reekonomiska konsekvenserna för invånarna dovisas ett medianvärde av 29 skatteören. inom kyrkogårdsförvaltningens område. Därefter sjunker utdebiteringsbehovet suc- Nettodriftkostnaderna ställs här i relation cessivt för att i storleksklassen 5 000-9 999 till antalet invånare och skattekronor. invånare Ta- stanna i 16 öre. I de följande klasbellerna 5.5-5.7 slutligen innehåller upp- serna är utdebiteringsbehovet 18 öre. Skillgifter om andel naderna mellan begravningsverksamhetens små och stora församlingar av de totala driftkostnaderna, sambandet i avseende på finansiell är sålebelastning mellan utdebitering och storleken på kyrko- des icke obetydliga. gârdsförvaltningarna samt regional fördel- Vid beräkningarna har i antalet skattening. kronor inkluderats tillskott av skatteunder- I fyra tabeller används medianen som me- lag enligt skatteutjämningsförordningen. deltal. Härmed avses i princip det mittersta Av tabell 5.5 framgår att begravtydligt värdet sedan de olika värdena grupperats ningsverksamhetens andel av de totala brutefter storlek. Enligt definitionen skall alltså todriftkostnaderna stiger vid ökande stor- 50 % av totalfrekvensen ligga över och lek på kyrkogårdsförvaltningen. Spridningen 50 % under medianen. inom samma storleksklass är dessutom stor. Beträffande de enskilda tabellernas inne- Det bör här erinras om vad tidigare anförts håll må vidare följande kommentarer gö- beträffande den schablonmässiga uppdelras. ningen på driftkostnad och kapitalutgift. Tabell 5.1 redovisar storleken av brutto- Genom att pastoratens kostnader propordriftkostnaderna inom kyrkogårdsförvalt- tionerats ut på de olika kyrkogårdsförvaltningar av olika storlek. Den ojämna stor- ningarna kan vidare andelen ha påverkats leksstrukturen framträder klart. Som synes av organisatoriska förhållanden. hade 55 % av förvaltningarna endast 11 % Tabell 5.6 visar sambandet mellan utdebiav de totala bruttodriftkostnaderna. tering och storleken på kyrkogårdsförvalt- I tabell 5.2 lämnas motsvarande uppgifter ningarna. Det framkommer klart att skattesom i tabell 5.1 för byggnads- och anlägg- satsen sjunker vid ökande storleksklasser. ningsarbeten samt inköp av fastighet. Näm- Tabell 5.7 upptar vissa relationstal avnas bör att två tredjedelar av kyrkogårds- seende begravningsverksamhet inom de oliförvaltningarna icke redovisade några in- ka länen. För att erhålla jämförbarhet melvesteringar under år 1968. Detta förhållan- lan länen har även icke-kyrkokommunala de är särskilt framträdande i de mindre organ mcdtagits. Som framgår av tabellen storleksklasserna. I sex förvaltningar, samt- föreligger stora variationer mellan länen. liga med en folkmängd överstigande 10000 Huvudorsaken härtill torde vara den skifinvånare, förekom investeringar i storleks- tande i länen. Till församlingsstrukturen klassen en miljon kronor och mer. storstadsområdena räknas Stor-Stockholm, Tabell 5.3 innehåller uppgifter om netto- Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Med skogsdriftkostnaderna per invånare inom kyrko- län avses Värmlands, Kopparbergs, Gävlegårdsförvaltningar av olika storlek. För en- borgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerheter under 500 invånare var medianvärdet bottens och Norrbottens Iän. I kategorin 22,3 kronor per invånare. Detta värde sjun- övrigt inkluderas resterande län och delar ker sedan i de följande storleksklasserna av län. t. o. m. klassen 5 000-9 999 för att därefter stiga och i den största storleksklassen nå 16,9 kronor per invånare.

52 SOU 1972: 37

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

5.7 Övriga resultat % Undersökningen visar att antalet till begravningsverksamheten hörande byggnader Till begravningsverksamheten hörande vid slutet av år 1968 uppgick till 3664. I byggnad 8,4 Annan av kyrkokonununen disponerad nedanstående tablå presenteras fördelningen byggnad 85,5 på kategori och brandförsäkringsvärde. Förhyrda lokaler 4,4 Kombination 1,7 Antal Brand- Summa 100 Kategori byggna- förder Säkringsvärde, Jordfäsmingarna under år 1968 fördelade mkr sig enligt följande tablå.

Gravkapell l 122 107,5 Krematorium 66 l 17,4 % Kolumbarium, urnhall etc. 27 29,4 I Svenska kyrkans ordning 95,80 Övrigt 2 449 107,5 I annan kristen ordning 3,86 Summa 3 664 361,8 I annan ordning av religiös karaktär 0,20 Utan religiös karaktär 0,14 Summa 100,00 I flera fall har istället för brandförsäkringsvärde lämnats ett skattat värde. Anledningen härtill är den s. k. fullvärdesgarantin inom brandförsäkringen. En viss underskattning torde därför föreligga. Materialet innehåller även uppgifter om antalet begravningsplatser vid slutet av år 1968. Sammanlagt 3 290 begravningsplatser har redovisats. Härav utgjordes 2651 av kyrkogårdar, dvs. allmänna begravningsplatser anordnade vid kyrkor. Antalet begravningsplatser per församling var 1,3. Uppgifter har även inhämtats om vissa lokaler vid slutet av år 1968. En fråga har gällt i vilken kategori av byggnad bisättningslokaler varit inrymda. Följande fördelning har erhållits.

Summa 100,0 Lokalfrågan för kyrkogårdsförvaltningens administration var vid slutet av år 1968 ordnad pâ följande sätt. SOU 1972: 37 53

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNlNGSVERKSAMHET

.

NN

ñøm

ä

N.N_ N._N N.NN

v.N: N.NNN åNN ?NN

._0103 -_2002 a?? 08.56 .ense

-_5355

q_ v.N ...N Na N.v N.v NN

»ha N.N_ NNN

a: _ c

§50

-aoäiu

_..

webcam -...35

_.N N.N

42:e

Nav_

å_ S: N.N_ NN_ __ GN _N NN av

...ME v_N NNN

:så

u NNN NNN NNN NN_

N

_amâczañnumuumwox._›x

_N NN ov

v_N NNN NNN NNN

:eos

NNN NN_

^._0_0:m_=wuEaN

N

Icd8 _ _ v o

logo_

_ a. I I I a.

I s. I I I I I N_ N_

00:0

lodoN

Eon_

|o.8N

_ N

NNNN

v I I l I I I

NNNN

_ N N I I I l v_ vN

_awcäbarsuuv

lo.8N NNNv lodoN NNNv

v _ N N v _ N I I | I v_ Nv N_ NN N_ I I

:0.0__EmNx._0Nm=_:>a_u0n

b:

ä:

126_

N v

| I I NN Nv NN

N.NN_ No_

log_

_ v N N N

N.NN_

v

.u:=n=NNm:_._0_N0=_

v_ N_ NN

_awc_____a._numv._wwouiä_

läN

N N _

I I NN Nv I

._0va5wou_ä_._vo:=._a

N.NN

NN_

.öm

Iodv lodN

l o_ Nv v_ I I l _

NNN v: NN_ _ N N N v

N.NN

N_ _N NN

_oüo

IodN _åmsmå

v N _

.N NN NN I I

_oäo Qom

Eon_

SN

wååovåa

m

IodN

N N __ N_ NN NN N_ NN

N.Nv

vN_

lqNN

_ _ __

»Eiâtwm

vN NN NN I I

N.NN NN_

._25

v08

_0nEaNx_0Nw:___›a._m0n

läN

_

:cum

N_ vN I I

N.vN

8 NN I

.moi

N N

lä_

N N

v05

NN_ v_ vN N_

NN v__ N.N_

.å

N

INN_

av NN I I I I

uawcmcsaiwumvåwox._ä_

N.N_ NN_ NNN

xoioü

cuuontamwåamwwacm

N v

umwcmazniaumvuwwoxbøx

I_.o

NN vN NN I

N _ 8_ o: Sv

led_

l i N.N

:z 0.3 vv_ NN_ Nv I NNN

.W050

N a

N_ I I I I N N

INN

NN

N.N NNN SN NN v_ _

vNN vNN NNv

._0v0___No0_§_vo__Em

soc

NNN NN_

_m__._

o _

oöänmêwmEam

E54. N.vl

N_ I I I I I I

I v_N NNN

.Nvacwäm

äêzm

Naazm

NNv NNN NNN NNN NNN NNN NNv NNN NNN NNN NNN NNN

NNN_ . NNN_ v N NNN_ . _ v NNNN _0=0

HN. NN. N_ .

N_I8c

I

NNISN

_uwcmEuzom

l

N_Io8

looo

NNISN

våwâom

I8N los

N_._N

Iooo Io8 Io8

_N

ISN Io8

ISNN

Nä_

1.8_

:wash :nach :än:

N N _ N

å än o_ NN oN .av o_ NN NN

SOU 1972: 37

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

›a .ä

-caêoå ._5502

0 w m

o?? QNN _ä_ mm_ of v.N_ v.m_ v_ A2 m.: av...? mNd oNö oNd 5.0 Ed 3.0 _..o 3 NNd

Co.o__m___wuEum

Coøonmzzwmøcam

=

. u

cv

mmm

»N E. wN

mmm

o..

NwN

:Sch

mmm mmm

E.

v2. Non mm_ NmN o v: Sn mm_

N .H N

3:0 3:0

Iodø iso

v _ .

m_ | | I I | mN N_ | | | | :I l. | N_

_auczaøuøñb uawczEumömv

|odm So

.

m

m.mm

m N _ _

mN | | I mm mv || |n | I. la nu Nm

b_ I

acouxozmxm

Ica.. emo

, _ _

m3

m N

m.mv

N N m_ |

ä N_ | | I | vw Nv | v0

.oäcwøi

_amåczañmumvuwwoxumu_ .wm=_c=a.5_mvåmo.__›u_

I

lean

m w m _

.nä

evo

. vv

så

m _ 8 | In

.än

.om N _m_

R m_ I | | No

I

_ _

|odm

_ N h v

_ovøåwoxâuvøauoa

m w N . m_

:o a...

å .I G s. .I

_ouaåwoxatvozoa

m.vm

E. mn_ wN_

Eon_ Eon_

I

|o.mN

m w m N v v N N N

So

. Nm 2 N_

m.mN

Nm

a...

8 mN .P

EN vNN

.man .Eco

_onåamxuoäwicâwüon uonåamx._umwc_z>a_won

l

lodN

s o a m e m a

no

. S

m.vN

Nu Nv m_ ä. _v

8_ En

»Ecmaznm

om_ 8_ än

w=_:_ov.5m

ä...

I

m m v 0

?DE mm vm mv

c.m . Nm 2 2

_öE mm

NN mN

_ m.m_ E_ _b_ _o_ omv å.. ä... ä_

.Eu .Bm

l

anouxuzaxm

m m

lcd_

o n Nm Nm å mN

mmm

mm m_

Do

S . E. ä

mmv a...

32.52._

ä

m.v_ S_ oN_

_uuânzaiåmvåwoxgmø_ ._«u=_::«›._mwm_w_awou_._›u_

_E_ m m

lo...

w m

...Qm

wm mv mm mn »n o_ .om . Nm mm 8 mm mN c_

m.m än :d å_

Sal

m m m m u m

_ovacamoazuivoaaoz

_SC

__

m.v|

mN t m_ __ mm um om Nm ...m

hmN

_Så

mN

_ovnåwogaivozoz

| __ I

å.: ämm_

a å

mmm

uêâm

mmv mmm mmm mmm mmm mmm mmv mmm mmm mmm mmm

82 . _ v mmmm _ v mmmm

woowü.:

328: .arom

mm. N_ vm.

. I.

mNlöoo

I

21.8 mN|ooo Iooo

vwnwEåon_ âloooo_

Ioom Iooo |o8 18m |o8 18e

Iooom 180m

.m

183 :Kub 850 :wash SEO

_ _ N

.av o_ oN om E.. ON om

S w .on m.. 3 7 55

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVNINGSVERKSAMHET

_

:oroa éaEoZ un...? -cåvoå o??

m.vN møN

Nm

3_ ».v_ ».v_ m6_ md_ ...om N.m_

mv._ vn_ m_._ vmd mä o mo... memo NN;

S50 u

a wN ov

mmm mmm

_»

asså

Nwm NwN

552m

v_» mm_ v_» mmm mmm Nom mm_ _» wN ov

NmN

N N

|

Co::_w___mmE8

.

oov

.IwNN

» m v v v N v

m_ mv N N

_m I. | I. | | mm

._63

.Icon

. w

mmm

mN m_ »_ v_ o_ o_ e_ m_

_ozo

_ ...m

|_o.N

_onåamxuoâwiøvøaumoa

mN.N

» m

mm .I I. | nu I mo

|

auto:

. o m

omN m.mN

»N »N N_ mN v_ oN ä_

_awøziuäå_ acouxozaam

nä?

inch_

.I

oQN

om v_ | I I | |

. » » m m oN_ vw_

mNN m,vN

.m vN NN om m

mN_ 5a | .öm

._2093

eoaocmzzwmEam

. n o

|_m._

_

v.NN

vn mv om __ m

ooN

_m oN

_m_ _m »N

m»._

| I» I

m: mmN

_awa_=__a._wwmv_wm9_äx

wcioznovø:

I

åoåcoøoå

. _ N

mm wm v_ __

m»_ m.m_ _» mv NoN

|oN._

N

_uzo om_ NmN m»_ No_ wN | .I I. mmm

43m_

Iam_

. m N

uvcoümcavo:

mm vm

v.»_

»» »o »_ |

.å mom

ovcoümcavo:

_amêøäâøö

Eos_

|_o._

o _ | »m m_ l.

. N _ mN._ om_ »__ _o_ _»v m.v_

»m mv NN

mN_

S |

»o_ _mm

v05

_atouazuoxctvozån

voE |

. N w

_2_E«mu__omm:_=>a_won

mm mm N_

oo_ v.N_

»w l

IE...

| cv

8._

o: ä o» N» o_

___ e: om_ omm

_um=_=._a›_3mv_mmou__›x

uuwåczañâmvuwwoxbøu_

| » _

_mm=._c:n.5_wu_mmoxuä_

. vm vm _m mm I |

m» m.m ovN

|_m.o

N »

»_ mN mv vN o_ »_

m».o mm_

5_ v

Iom

, 3 mm vN m_ I .I I

aäaøåêøxoxuü_

I. _v_

omdl

_

Eon_ _S=

_ m v _ m »

I. I oN

_S: m.v|

m m

_ovaåmoxaivoäüm

| _m m_ | | | | m_

ago_

møioznovåø

av

aEEøw

mmv mmm mmm mmm mmm

mmmm asså

mmv mmm mmm mmm mmm mmm

m: ____ _ v mom_ mmm_

mwm_.N_._m

. v m

m mm.

mmmmTacooo_

N_

mNaIooo

| . |

218._ mN|ooo

vwamñøzom vmumEäom

18m Iâo Io8 Io8

...com Iooo |8o 18e

_m

leo.:

__2220_

IS.:

:nach :aaah

_ N N m

:ou QN om En o_ QN om

56 SOU 1972: 37

5 KOSTNADER FÖR BEGRAVMNGSVERKSAMHET Tabell 5.7 Vissa relationstal avseende begravningsverksamhet inom de olika länen år 1968. Län Antal Begravnings- Totala bruttodriftkostnader

Östergötlands

Blekinge

6 En mellan 1968 års undersökning avse- Bilaga jämförelse ende utgifterna för begravningsverksamheten och betänkandet (SOU 1971: 29) Kyrkan kostar

A v avdelningsdirektör Hans Garke

I såväl 1968 års undersökning som i betän- båda undersökningarna kommit till ungefär kandet Kyrkan kostar har försök gjorts att samma storleksordning på de totala bruttomäta utgifterna för den kyrkokommunala driftkostnaderna för programmet begravbegravningsverksamheten. I båda undersök- ningsverksamhet. Nedan följer en kortfattad ningarna har denna verksamhet definierats teknisk beskrivning av jämförelsen. på ett likartat sätt. l övrigt föreligger dock Enligt 1968 års undersökning uppgick utstora skillnader mellan de två mätningarna. gifterna för begravningsverksamhet avseen- De mest betydande skillnaderna redovisas de såväl driftkostnader som kapitalutgifter i tablå 6.1 till sammanlagt 190,5 milj. kr. l betänkan- I tablå 6.1 uppräknade skillnader i under- det Kyrkan kostar redovisades en utgiftssökningarnas uppläggning medger endast summa på totalt 198,3 milj. kr. För att erbegränsade jämförelsemöjligheter. Utförd hålla en bättre utgångspunkt för jämföreljämförelse har därför helt inriktats på riks- ser bör emellertid de från år till år starkt siffror. Även en sådan jämförelse blir emel- varierande bruttokapitalutgifterna frånräklertid ungefärlig. nas. Bruttodriftkostnaderna i de två under- Den slutsats som ändock kan dragas av sökningarna blir då 146.5 milj. kr. respektijämförelsen blir att det synes troligt att de ve 167.4 milj. kr. Det bör emellertid un-

Tablå 6.1

1968 års undersökning Kyrkan kostar (SOU 1971:29)

Räkenskapsåret 1968 Räkenskapsåret 1969 Totalräkning Urval Översiktlig granskning Betydande granskningsinsats Prästlöner exkluderade Prästlöner inkluderade Interna poster såsom avskrivningar Interna poster såsom avskrivningar exkluderade inkluderade Drift- och kapitalutgifter ej åtskilda Strikt uppdelning på drift- och kapitalutgifter Undersökningen avsåg enbart begravnings- Undersökningen avsåg samtliga verksamverksamheten hetsgrenar

58 SOU 1972: 37

6 KOSTNADER FÖR BBGRAVNINGSVERKSAMHET

derstrykas att elimineringen av kapitalsidan kan vara behäftad med viss osäkerhet. I 1968 års undersökning har sålunda en schablonartad uppdelning på drift- respektive måste företagas vid den cenkapitalutgifter trala bearbetningen. I betänkandet Kyrkan kostar kan vidare beräkningarna av bruttoför de olika programmen inkapitalutgifter nehålla icke obetydliga slumpfel. I den följande analysen bortses från eventuella mät- och slumpfel. Korrigeras 1968 års undersökning för prästlöner och interna poster för att på så sätt uppnå jämförbarhet med i betänkandet Kyrkan kostar lämnade uppgifter, erhålls i stället för 146,5 milj. kr. en summa på 157,3 milj. kr. Det har härvid bl. a. antagits att 20 % av de interna är hänförliga till begravposterna Detta procenttal motsvaningsverksamhet. rar ungefärligen denna verksamhets andel av de totala kyrkokommunala utgifterna. Resterande skillnad mellan de två undersökningarna, dvs. 10,1 milj. kr. (l67,4 minus 157,3), skulle då motsvara pris- och volymförändringar mellan åren 1968 och 1969. Procentuellt innebär detta en kostnadsökkan nämning på ca 6 %. Som jämförelse nas att de totala bruttodriftkostnaderna (exklusive finansförvaltning) enligt den officiella finansstatistiken ökade med ca 5 % mellan åren 1968 och 1969.

SOU 1972: 37 59

7 Om

Bilaga kyrklig egendom

Utarbetad inom beredningens sekretariat

7.1 Begreppsbestämningar främst församlingskyrkor, och kyrkogårdar andra begravningsplatser samt lönetillgångar Svenska kyrkans församlingar och andra i form av t. ex. jord- och skogsfastigheter rättssubjekt med anknytning till Svenska och fonder. Ytterst syftar denna reglering till kyrkan äger eller disponerar på annat sätt att bibehålls tillgångarna och används för över fast och lös egendom till ett betydande det kyrkliga ändamål vartill de ursprungligen

värde. varit avsedda. Stadgandena innehåller detal- Man kan definiera, diskutera och värdera jerade förvaltningsföreskrifter och noggranna den s. k. kyrkliga egendomen utifrån olika destinationsbestämmelser. Vissa regler ger begreppsbestämningar. vidare speciellt åt Svenska skydd kyrkans I diskussionen avses med begreppet kyrkkyrkobyggnader och kyrkoinventarier från lig egendom ibland blott sådana tillgångar kulturhistorisk synpunkt. Det finns också som ägs av lokalkyrka respektive domkyrka bestämmelser om upplåtelse av Svenska kyrsåsom stiftelse, av församling (dvs. kyrko- kans kyrkor. Ett visst rättsskydd i form av kommun) eller av kronan (som upplåtit den skydd mot utmätning och liknande förfogantill kyrkligt ändamål). den kommer också Svenska kyrkans invigda I andra sammanhang låter man begreppet byggnader och platser till del. kyrklig egendom omfatta även sådana till- För sådan kyrklig egendom som ägs av gångar som ägs av stiftelser, föreningar och fristående stiftelser och föreningar och för dylika rättssubjekt som står Svenska kyrkan sådan egendom utom församlingskyrka nära. och begravningsplats som församlingen Med utgångspunkt i skiftande

dessa först under de senaste årtiondena anskaffat

definitioner ter det sig ändamålsenligt att för för sin icke lagstadgade verksamhet gäller klarhetens skull skilja mellan kyrklig enbart egen- vanliga civilrättsliga och kommunaldom i trängre mening och kyrklig egendom i rättsliga regler. Denna egendom brukar där-

vidsträckt bemärkelse. för kallas fri kyrklig egendom. Termen fri

används då som motsats till specialreglerad. Till följd av det historiska sambandet mellan Vid en förändring av relationerna mellan staten och Svenska kyrkan är en stor del av staten och Svenska kyrkan berörs ej den den kyrkliga egendomen underkastad en som egendom ägs av kyrkan närstående speciell reglering i lag och annan författning. stiftelser och föreningar, den s. k. fria stiftel-

Man kan använda termen specialreglerad se- och föreningsegendomen. I den följande

kyrklig egendom. Denna egendom omfattar redovisas framställningen därför inte omfatt-

7 KYRKLIG EGENDOM

ningen och värdet av sådan egendom. vartill egendomen är knuten, under förutsättning att den tillkommit och I föreliggande bilaga redogörs främst för kyrkan under medeltiden icke bevisligen upplåtits av kronan. Denna uppfattegendom som ägs av Iokalkyrka eller dom- ning har även fått stöd i nutida rättspraxis. kyrka sâsom stiftelser, för den specialreglera- Reformationen har inte ansetts ändra lokalkyrkans de färsamlingskommunala och rättsställning. l fråga om den kyrkliga jord, som egendomen tillkommit under de närmaste århundradena efter för kronoanslagen. reforrnationen, gäller därför samma uppfattning, dvs. sådan jord äges av lokalkyrkan ej av försam- Slutligen skall framhållas att den kyrkliga lingen. Först sedan församlingen vunnit rättslig ställning som juridisk person har den kunnat egendomen har olika funktioner. En stor del inträda som jordägare. Så blev fallet med landsav förmögenheten kommer kyrkan till godo bygdsförsamlingar 1817 och med stadsförsamlingar genom sitt bruksvärde. Den betecknas ofta i vart fall 1843. Till egendom son1 tillkommit efter 1817 resp. 1843 kan alltså äganderätten tillkomma som förvaltningsförmögenhet. eller antingen lokalkyrka församling. (SOU

Andra tillgångar ger avkastning. Denna 1968: ll s. 53.)

del av egendomen brukar benämnas finans-

förmögenhet. 1958 års utredning redogjorde även för Redovisningen nedan under 7.4 och 7.5 den komplicerade lagstiftning som reglerade utgår från uppdelningen i förvaltningsför- befogenheterna att förvalta, försälja och föra mögenhet och finansförmögenhet. talan beträffande den kyrkliga egendomen. l

detta regelsystem återfinns också dispositionsbestämmelser t. ex. stadganden om 7.2 1958 års utredning kyrka-stat vad avkastningen skall användas till eller vad

viss egendom i övrigt är avsedd för. 1958 års utredning har i ett kyrka-stat Dessa regler hänger samman med tidigare delbetänkande (SOU 1967:46) utförligt re- och dessas avlöningsformer avveckling. dogjort för den kyrkliga egendomens historia, rättsliga ställning och förvaltningsformer. Utredningen sökte vidare ange det ungefär- 7.3 1968 års beredning om stat och kyrka liga ekonomiska värdet av de kyrkliga orga- m. m. nens rätt till den kyrkliga egendomen. (SOU 1967:46 s. 187-189, SOU 1968: ll s. 206.) I delbetänkandet (SOU 1971:29) Kyrkan Utredningen sammanfattade sina under- kostar som tabell 16 en balansräkåterges sökningar av vilka som privaträttsligt kan för Svenska De ning kyrkans församlingar. betraktas som ägare till olika grupper av uppgifter som till för den legat grund kyrklig egendom enligt följande. sammanställningen används i det följande, när det gäller att ange värdet av den kyrkliga Ägare till annan kyrklig jord än den son1 egendomen. I några fall är dock värdena anslagits av kronan kan vara antingen församlings- hämtade ur den officiella kyrkokommunala kyrkor och domkyrkor, uppfattade som stiftelser, statistiken. eller församlingar och pastorat. (SOU 1968:11 s. 53.) l detta sammanhang bör också nämnas att fr. o. m. den 1 januari 1972 har en viss Om den kyrkostiftelseägda och den för- förenkling och större enhetlighet i förvalt-

samlingskommunala egendomen anförde ut- ningsformerna för kyrklig jord åstadredningen. kommits. De flesta äldre bestämmelserna har ersatts med lag (1970: 939) om förvalt- Den nordiska medeltidsrätten betraktade sockenkyrkan som en juridisk person. l doktrinen ning av kyrklig jord och lag (1970: 940) om synes den uppfattningen allmänt ha godtagits att kyrkliga kostnader med tillhörande tillämpicke blott kyrkobyggnader med tillhörande tomt, ningsförfattningar. Enligt den nya jordabaldvs. kyrkogården, utan även kyrkojorden och den ken skall vidare för församlingsprästens underhåll anskaffade jordsamma arrenderegler gälla egendomen, prästbordet, äges av den lokalkyrka för all kyrklig jord som för annan mark.

7 KYRKLIG EGENDOM 7.4 Förvaltningsförmägenhet och är såsom sådana ägare till kyrkobyggnader och kyrkotomter. Till förvaltningsförmögenheten räknas De äldre, från den katolska tiden härstamfrämst och domkyrkor mande domkyrkorna förvaltas och vårdas församlingskyrkor samt och andra allmänna be- av särskilda styrelser för vilka Kungl. Majzt kyrkogårdar gravningsplatser. Även biskopsgårdar hänförs har fastställt stater. De yngre domkyrkorna i regel till denna kategori, medan prästgårdar vårdas och förvaltas som församlingskyrkor brukar räknas till finansförmögenheten. Av av domkyrkoförsamlingarna. skäl som framgår nedan under 7.5 redovisar vi dock även biskopsgårdarna under finans- Allmänna begravningsplatsers anordnande förmögenhet. .åligger församling eller, om Kungl. Maj :t för Det finns ca 2 650 församlingskyrkor särskilt fall så förordnar, borgerlig kommun. med kyrkogårdar samt ca 650 friliggande Vid anläggning av begravningsplats skall plaallmänna begravningsplatser i landet. nerna granskas och godkännas av bl. a. riksantikvarien. Tillsyn över förvaltningen ut- Församlingskyrkor och -kyrkotomter (inkl. övas av bl. a. hälsovårdsmyndigheterna. kyrkogårdar) ägs av församlingskyrkan så- Om särskild begravningsplats anlagts utan som stiftelse, då det är fråga om medeltida anslutning till kyrkobyggnaden torde markyrkor samt om kyrkor som uppförts före år ken i allmänhet ha inköpts av och lagfarits l8l7 (landsbygdsförsamlingar) resp. år 1843 för församlingen och således vara försam- (stadsförsamlingar). I några enstaka fall kan lingskommunal egendom. I vissa fall har vara kronoanslag. Kyrkobygg- dock församlingen endast dispositionsrätt till själva tomten naden står då på s. k. ofri grund. Vad begravningsplatsen, nämligen då den anlagts beträffar kyrka som byggts efter år 1817 på exempelvis stiftelseägd kyrklig jord eller torde församlingen vara att anse på mark som den borgerliga kommunen resp. 1843 såsom ägare till såväl kyrkobyggnaden som ställt till förfogande. kyrkotomten. vårdas och förvaltas av I församlingskyrkoma, i och

Församlingskyrkor domkyrkorna

själva. Kostnaderna bestrids på kyrkogårdama finns lös egendom i form församlingarna bl. a. genom församlingsskatten. För uppfö- av s. k. kyrkoinventarier. Dessa ägs oftast av rande av och för mera betydande ändringar församlingskyrkan såsom stiftelse eller av erfordras tillstånd av riksantik- församlingen. Det rör sig t.ex. om konstpå byggnaden varien. Utan sådant tillstånd får kyrkan inte verk, krucifix, dopfuntar, nattvardskärl och heller rivas eller tas i bruk för annat ända- skrudar. Dylika inventarier får i regel inte mål. överlåtas utan Kungl. Maj :ts tillstånd. Vård- Vad ovan anförts om kyrkobyggnader är naden av inventariema ankommer på kyrkotillämpligt på församlingskyrka. Det finns ej rådet. något som hindrar att en kyrkobyggnad av en stiftelse, ett bolag eller en Beträffande värdet av förvaltningsförmögenuppföres

får dock heten kan följande anföras. Brandförsäk-

enskild person. En sådan byggnad inte tas i stadigvarande bruk för sitt ändamål ringsvärdet år 1969 för andra kyrkor än med mindre riksantikvarien gett tillstånd. domkyrkor har angetts till ca 3 350 milj. kr, För att en dylik kyrka skall få karaktär av varav ca l 550 milj. kr avser s. k. kyrkoegenförsamlingskyrka erfordras att den blivit dom (stiftelseegendom) och ca 1 800 milj. kr invigd såsom sådan samt mottagen av för- s. k. församlingsegendom. Brandförsäkringssamlingen och godkänd av riksantikvarien. värdet av domkyrkorna anges 1972 vara ca 315 milj. kr. Till kyrkobyggnaderna hänför- Domkyrkorna är i likhet med flertalet för- liga skulder redovisas ej särskilt. Kyrkoinvensamlingskyrkor att betrakta såsom stiftelser tariernas värde år 1969 anges vara ca 200

7 KYRKLIG EGENDOM milj. kr. Begravningsplatser med tillhörande stad är anvisad åt biskop och prästgård är byggnader uppges vara värda ca 270 milj. kr, fast egendom på vilken bostad är anvisad åt varav ca 50 milj. kr hänför sig till s. k. församlingspräst. kyrkoegendom (stiftelseegendom) och ca Det saknas rättsfall som klarlägger frågan 220 milj. kr till församlingsegendom. om biskopsgårdamas rättsställning. Man menar att de flesta är kronoanslag. Biskopsgården i Lund tillhör dock domkyrkan. Bis- 7.5 F inansförmögenhet kopsgård förvaltas av stiftsnämnd. Enligt 1958 års utredning kyrka-stat Till finansförmögenheten, dvs. tillgångar (till skulle det sammanlagda taxeringsvärdet på stor del jord och skog) som ger avkastning, biskopsgårdarna år 1959 uppgå till ca 2,3 räknas bland den fasta egendomen huvudsak- milj. kr. (SOU 1967: 46 s. 134.) ligen löneboställen, prästlönefondsfastigheter, kyrkofondsfastigheter, församlings- Det finns ca 2 000 prästgârdar och ca 4 000 kyrkas fastigheter och domkyrkas fastighe- löneboställen. Löneboställena innehöll 1965 ter. Avkastningen av denna egendom är ca 100 000 hektar inägojord och ca 285 000 avsedd för skilda ändamål. Sålunda dispone- hektar produktiv (SOU 1967:46 skogsmark ras avkastningen från löneboställen och s. 115 och 121, SOU 1968:12 s. 7 och.lO). prästlönefondsfastigheter för avlöning åt Bland pråstgårdar och löneboställen bilpräster. Avkastningen från kyrkofondsfastig- dar de som härrör från medeltiden till såväl heterna - vilka av f. d. allmänna utgörs antal som värde den mest betydande grupkyrkohemman, f. d. biskopshemman och klarhet pen. Någon i fråga om uppkomsten f. d. klockarhemman går till kyrkofonden av dessa medeltida boställen har i allmänhet och kan på det sättet sägas bli disponerad för ej stått att vinna. Äganderätten till dem fåri bl. a. präst- och kyrkomusikerlöner. Vad allmänhet anses tillkomma vederbörande förförsamlingskyrkas och domkyrkas fastighe- samlingskyrka. Till stiftelseegendomen av ter ger i avkastning används till församlings- denna natur torde vidare vara att hänföra kyrkans resp. domkyrkans behov (prop. sådana boställen som anskaffats av försam-

1970: 168 s. 123). av enskilda efter reforma-

ling eller donerats Vidare brukar i regel prästgårdarna räknas tionen men innan församlingen blev självtill finansförmögenheten medan biskopsgår- ständigt rättssubjekt. Om däremot församdarna hänförs till förvaltningsförmögenheten lingen efter vunnen rättssubjektivitet med (jfr ovan under 7.4). För biskopsgårdarna egna medel eller genom donation förvärvat utgår nämligen ej hyra, vilket det gör för boställe lär äganderätten ligga hos församprästgårdama. - Det förefaller dock naturli- lingen. Det kan slutligen antagas, att omgast att hänföra biskopsgårdar och prästgår- kring en femtedel av prästboställena utgör dar till samma egendomskategori. Med hän- kronoanslag (SOU 1967:46 s. 20). syn till att båda tillgångarna utgör egendom Prästgård och löneboställe förvaltas av som kan sägas ge avkastning (i form av om av pastoraten enligt lagen förvaltning bostad åt kyrkans personal vare Det bör observeras sig hyra kyrklig jord. att skogen betalas eller ej) finns skäl att hänföra båda på löneboställe förvaltas av stiftsnämnd egendomstyperna till finansförmögenheten. fr. o. m. den l januari 1972. (Se vidare SOU 1967:46 s. 108-116 och Brandförsäkringsvärdet på de prästgårdar SOU 1968: ll s. 52 och 104. I prop. som är stiftelseegendom uppges vara ca 250 1970: 168 s. 123 betecknas dock både prästmilj. kr. De kyrkostiftelseägda löneboställegårdar och biskopsgårdar som förvaltnings- nas brandförsäkringsvärde har angivits till ca förmögenhet.) 625 milj. kr.

Biskopsgård är fast egendom på vilken bo- Församlingskyrkas fastigheter förekom-

7 xvmcuo EGENDOM mer främst i Skåne, Halland och Blekinge. de nyssnämnda prästlönefondsfastigheterna De är i allmänhet av medeltida ursprung, finns ett antal fastigheter vilkas avkastning varför de anses tillhöra vederbörande försam- ursprungligen varit anslagen till prästers och lingskyrka i dess egenskap av stiftelse. Dessa kyrkomusikers avlöning men nu tillförs kyrfastigheter förvaltas i princip av försam- kofonden. lingarna enligt församlingsstyrelselagens reg- Bland dessa s. k. kyrkofondsfastigheter ler. Vissa föreskrifter finns också i 1970 års som förut kallades ecklesiastika arrendegårlagstiftning. dar - ingår för det första s. k. allmänna kyrkohemman. De torde i stort sett vara Också domkyrkor innehar fastigheter. kronoanslag. Samtliga äldre domkyrkor innehar stadsfas- För det andra finns det i denna kategori tigheter medan jordbruksfastigheter finns vid s. k. biskopshemman. Deras rättsliga ställ- Strängnäs, Västerås och Lunds domkyrkor. ning anses oklar. Man menar dock att de Även andra äldre domkyrkor innehar från flesta är kronoanslag. medeltiden härrörande fastigheter. De fastig- För det tredje ingår det några s. k. heter som efter reformationen tillfallit dom- klockarhemman Dessa torde ha samma kyrkorna torde i regel utgöras av kronoan- rättsliga ställning som de löneboställen de i slag och donationer av enskilda, men i en del regel hört ihop med ursprungligen. fall synes de ha inköpts av vederbörande Kyrkofondsfastigheterna förvaltas av domkyrkas medel. I Lund förvaltas domkyr- stiftsnämnd. Antalet kyrkofondsfastigheter kans fastigheter, som utgör ca 3 000 hektar uppgick år 1962 till ca 150 stycken, varav 58 inägojord, av ett särskilt domkyrkoråd. I var belägna i Lunds stift. Arealen utgjorde övrigt förvaltas domkyrkas fastighet av stifts- sammanlagt 8 400 hektar, varav 3 665 heknämnden. tar inägojord och 3 855 hektar produktiv Taxeringsvärdet av domkyrkornas fasta skogsmark. Kyrkofondsfastigheternas samegendom uppgick 1959 till ca 25 milj. kr. manlagda taxeringsvärde år 1965 uppgick till Därav belöpte ca 20 milj. kr på Lunds drygt 75 milj. kr. (Se vidare SOU 1968: 12 domkyrkas fasta egendom. (SOU 1967:46 s. 13-14.) s. 132.) Uppgifter om värdet av de olika egendoms- Prästlänefondsfastigheter, dvs. fast egen- typer som behandlats ovan är osäkra. I dom som förvärvats för medel ur prästlöne- propositionen med förslag till lag om förvaltfonder (se nedan) från flera pastorat och vars ning av kyrklig jord m. m. lämnas följande avkastning är avsedd åt församlingsprästeri översikt av omfattningen och värdet av det dessa pastorat, är en under de senaste åren kyrkliga jord- och skogsinnehavet. tillkommen form av kyrklig finansförmögenhet och förekommer hittills endast i Skara, De kyrkliga jordbruks- och skogsfastigheterna Vid omfattar totalt omkring 500 000 hektar, därav ca Växjö, Göteborgs och Karlstads stift. 88 000 hektar åker och kultiverad betesmark och utgången av år 1966 omfattade de en sam- ca 300000 hektar produktiv skogsmark. Detta manlagd areal av ca 4 220 hektar, till allra betyder att 2,5 procent av den totala åkerjorden största delen bestående och 1,3 procent av den totala skogsmarken är av produktiv skogskyrklig. Taxeringsvärdet på de kyrkliga jordbruksmark. (SOU 1968: 12 s. 13.) En kartläggning av äganderätten till dessa fastigheter är synnerligen svår att genomföra l Vid awecklingen av klockares och organists (SOU 1967:46 s. 175). Formellt står stifts innehav av löneboställen överlämnades de flesta av dessa fastigheter till församlingen. 1 vederlag har prästlönejordsfond som ägare. Fastigheterna församlingen iklätt sig ansvaret för kapitalvärdet av i fråga förvaltas av stiftsnämnden. fastigheten (det s. k. boställskapitalet) samt åtagit sig att till pastoratet erlägga s. k. boställsränta, vilken skall användas för pastoratets avlönande av Förutom pastoratens löneboställen och bl. a. kyrkomusiker.

7 KYRKLIG EGENDOM och skogsfastigheterna har av Statskontoret upp- tigheter anses vara kronoanslag och andra skattats till omkring 625 milj. kr och marknadsvär- betraktas som rättssubtillhöriga kyrkliga det till drygt 900 milj. kr (prop. 1970: 68 s. 28).

jekt. Det kapital som härstammar från en

Ersättning som inflyter för kyrklig jord på kyrkofondsfastighet torde anses ägas av samgrund av försäljning, expropriation e. d. skall ma rättssubjekt som innehade fastigheten i i regel fonderas och avkastning skall använ- fråga. das för samma ändamål som jorden varit Kyrkofonden innehåller för det tredje de avsedd för. Medel som härrör från prästgård medel som används i dess funktion som och löneboställe utgör prästlönefond för utjämningsinstrument, dvs. främst den årliga pastoratet. Även annan fond vars avkastning s. k. kyrkoavgiften. Därjämte inflyter statens är avsedd för avlöning av församlingspräst årliga ersättning för tionde, den årliga avkastutgör präst_lönefond. I prästlönefonderna in- ningen av kyrkofondsfastigheterna samt årsgår medel av mycket skiftande slag. En räntor på övriga medel. uppdelning av äganderätten till en sådan Kyrkofondens största årliga utgifter är fond torde vara mycket svårgenomförbari prästpensioner och de s. k. tillskotten till praktiken. Prästlönefonden förvaltas av pas- pastoratens lönekostnader. toratet. Prästlönefond för pastorat kan alltså Sålunda ingår i vad som kan kallas den användas för inköp av nytt löneboställe. egentliga kyrkofonden såväl statsägt kapital Av medel ur prästlönefonder från flera som medel rättssubjekt. ägda av kyrkliga pastorat kan bildas stifts prästlönejordsfond 1958 års kyrka-stat-utredning uppskattade för inköp av prästlönefondsfastighet. Fon- den del som sannolikt härrör från kronoden torde utgöra en juridisk person och anslag till ca 14 milj. kr och den del som kan inköp sker för dess räkning. En dylik fonds sägas ha övervägande kyrkligt ursprung till ca rättsställning är synnerligen komplicerad tyi 60 milj. kr år 1965, då kyrkofondens kapien sådan ingår ju medel från de olika taltillgångar var ca 74 kr (SOU milj. pastoratens prästlönefonder, vilka i sin tur 1967: 46 s. 181). F. n. uppgår ”den egentliga kan bestå av medel från skilda håll. Präst- kyrkofondens” kapital till ca 80 milj. kr. lönejordsfond förvaltas av stiftsnämnden. Nettoavkastningen är ca 2 milj. kr. Kyrko- Prästlönefondernas samlade kapitalbelopp fonden förvaltas av statskontoret. uppgick den 1 januari 1964 till nära ll0 milj. kr (prop. 1970: 168 s. 128). I Kyrkan kostar (SOU 1971: 29 s. 23) anges värdet av 7.6 Avslutande anmärkningar prästlönefondema till 190 milj. kr. (De angivna värdena torde avse såväl pastoratens Till redogörelsen ovan under 7.4 och 7.5 kan prästlönefonder som stiftens prästlönejords- fogas uppgifter om omfattningen och värdet fonder.) av den egendom som församlingarna under de senaste årtiondena anskaffat för sin icke I kyrkofonden ingår för det första kapital lagstadgade verksamhet, den s. k. fria försom uppkommit därigenom att till fonden samlingskommunala egendomen. Den består alltsedan dess tillkomst år 1914 överförts av bl. a. småkyrkor, kapell, församlingshem, fonderade medel av skilda slag. Vissa av ungdomsgårdar m. m. Brandförsäkringsvärdessa fonder kan sägas huvudsakligen härröra det av dessa anläggningstillgångar anges i från kronoanslag; andra åter anses ha övervä- Kommunernas finanser 1969 (s. 53) till ca gande kyrkligt ursprung. 800 milj. kr. För det andra innehåller fonden kapital Utöver de fonderade medel som behandsom bildats därigenom att en viss typ av las ovan finns bl. a. gravfonder. Dessa uppspecialreglerade fastigheter (s. k. kyrko- gick år 1969 till närmare 200 milj. kr. Vidare fondsfastigheter) försålts. Dessa medel har 1 Fastigheterna som sådana redovisas däremot tillförts kyrkofonden. Vissa kyrkofondsfas- inte som tillgångar i fonden.

5- 65

7 KYRKLIG EGENDOM

Tablå 7.1 Typer av kyrklig egendom: ägare, förvaltare, antal och värde

Beteckning Definition Ägare Rad

Församlingskyrkor och -kyrkotomter Kyrkostiftelsel 01

Fiñáslarnlinâskärkobyggnader usive yr ogårdar)

Församlingskyrkor och -kyrkotomter Församlingens 02

Föäamliniskärkobyggnader (in usive yr ogârdar)

Domkyrkor Domkyrkobyggnader och domkyrkotomter Domkyrkostiftelse 03

Friliggande allmänna Allmänna begravningsplatser utan anslutning till Kyrkostiftelsel 04 begravningsplatser kyrkobyggnad

Friliggande allmänna Allmänna begravningsplatser utan anslutning Församlingens 05

begravningsplatser till kyrkobyggnad Biskopsgårdar Fast egendom på vilken tjänstebostad är anvisad Kronan (I Lund dom- 06 åt biskop (hyra utgår ej) kyrkostiftelsen) Prästgârdar Fast egendom på vilken tjänstebostad är anvisad 07

åt församlingspräst i visst pastorat (hyra utgår) Kyrkostitgtelsez Betr ca l 5:

_ Kronan

Prästgârdar egendom på vilken tjänstebostad är anvisad Församlingenö 08

East t örsamlingspräst i visst pastorat (hyra utgår)

Löneboställen Fast egendom vars avkastning är avsedd till av- Kyrkostiftelsez 09 löning åt församlingspräst i visst pastorat Betr ca 1/5: Kronan

Lönebo ställen Fast egendom vars avkastning är avsedd till av- Församlingenö lO

löning åt församlingspräst i visst pastorat egendom vars avkastning är avsedd till Kyrkostiftelse 11

tFörsalmlingskyrkas astig eter fast örsamlingskyrkas behov

Domkyrkas Fast egendom vars avkastning är avsedd Domkyrkostiftelse 12 fastigheter till domkyrkas behov Betr några: Kronan

Prästlönefonds- Fast egendom som förvärvats för medel Äganderätten uppsplitt- 13 fastigheter ur prästlönefonden från flera pastorat och vars rad m.h.t. ursprunget för avkastning är avsedd till avlöning åt försam- olika i fonderna ingående lingspräster i dessa pastorat4 delar. är stifts

prästlönejords ond ägare) (Formelilt

Kyrkofondsfastigheter: Fast vars avkastning tillföres I huvudsak enligt nedan- 14

kyrko- kyrko onden egendom

a)lal1männa emman :ärende: onan

b) biskopshemman Kronan c) klockarhemman _ Kyrkostiftelse2

Kyrkofondsfastigheter Fast e endom vars avkastning tillföres Församlingenö 15

c) klockarhemman kyrko onden Prästlönefonder Medel som influtit vid försäljning e. d. av präst- Äganderätten upp- 16 gård eller löneboställe samt annan fond vars splittrad avkastning är avsedd för avlöning åt för- m.h.t. ursprunget för samlingspräst fonden ” Stif ts prästlönejords- Medel av prästlönefonder från flera pastorat för 17 fonder inköp av prästlönefondsfastigheter (Fonden utgör en juridisk person och inköp sker för dess räkning) Kyrkofonden Grundkapital bestående av tillförda fonder Kronan till en mindre 18 del. Kyrkliga rättssubjekt till en större del

mån icke anlagts efter eller 1843. å

3 _ l gen en mån e ej ans a ats ör örsamlingsmedel e ter 1817 eller 1843. ge ulppfçörtsfresp. 181g

I den mån fastigheter tillförts domkyrkorna efter reformationen torde de i regel vara kronoanslag.

7 KYRKLIG EGENDOM Rad Förvaltare Antal Värde (1969) milj. kr 01 Församlingen Huvuddelen av ca 2 650 1 550 02 Församlingen En del av ca 2 650 1 800 03 a) Äldre domkyrkor: 7 särskild styrelse 315 (1972) b) Yngre domkyrkor: 6 domkyrkoförsamlingen. OBS. Vissa specialregler för Karlstads domkyrka samt för de förutvarande domkyrkornai Mariestad och Kalmar 04 Församlingen En mindre del av ca 650 50 05 Församlingen Huvuddelen av ca 650 220 06 Stiftsnämnden 27 (1959) 07 Pastoratet Huvuddelen av ca 2 000 250 (ca 400 kronoanslag) 08 Pastoratet En mindre del av ca 2 000 09 Pastoratet. OBS. Skogen förvaltas av stiftsnämnd Huvuddelen av ca 4 000 625 (ca 800 kronoanslag) 10 Pastoratet. OBS. Skogen förvaltas av stiftsnämnd En mindre del av ca 4 000 11 Församlingen 12 Stiftsnämnden Ca 100 i Lunds stift, som 257 (1959) I Lund: Domkyrkorâdet har flest 13 Stiftsnämnden

14 Stiftsnämnden Ca 150 757 (1965) 15 Stiftsnämnden Ett fåtal 16 Pastoratet 190 17 Stiftsnämnden

18 Statskontoret 80

Förekommer bara i fyra stift.

g

l den mån de uppförts resp. anlagts efter 1817 eller 1843. 6 7 l den mån de anskaffats för församlingsmedel efter 1817 eller 1843. Taxeringsvärde.

7 KYRKLIG EGENDOM fanns donationer till ett värde av ca 130 milj. kr. Härtill kommer kyrkokommunala fonder, vilka år 1969 uppgick till ca 425 milj. kr. Församlingarnas skulder år 1969 uppgick till drygt 300 milj. kr, varav ca 250 milj. kr avsåg långfristiga skulder. (SOU 1971: 29 s. 83 och 55.) Vad gäller församlingamas ekonomiska ställning i övrigt hänvisas till Kyrkan kostar (SOU 1971: 29).

7.7 Översiktlig sammanställning

De uppgifter som redovisats ovan under 7.4 och 7.5 har sammanförts såsom tablå 7.1.

Källor och litteratur

Sundberg, Halvar: Kyrkorätt, Helsingfors 1948. Wetterberg, Gunnar: Handbok i kyrkolagfarenhet, Lund 1956. Kyrkolagama VI Kyrkans egendom. Håkan Ohlssons förlag, Lund 1967. 1958 års utredning kyrka-stat: X Kyrklig egendom, skattefrågor, Prästerskapets privilegier, (SOU 1967: 46), Stockholm 1967. 1958 års utredning kyrka-stat: XI Svenska kyrkan och staten. Slutbetänkande (SOU 1968: ll), Stockholm 1968. 1960 års ecklesiastika boställsutredning, Förvaltning av kyrklig jord m. m. (SOU 1968: 12), Stockholm 1968. Kungl. Maj :ts prop. med förslag till lag om förvaltning av kyrklig jord m. m. (1970: 168), Stockholm 1970. Kommunernas finanser 1969, Sveriges officiella statistik, Statistiska centralbyrån, Stockholm 1971. 1968 års beredning om stat och kyrka, Om stat och kyrka, (SOU 1970: 2), Stockholm 1970. 1968 års beredning om stat och kyrka, Kyrkan kostar, (SOU 1971:29), Stockholm 1971.

8 för och

Bilaga System registrering uppbörd

Av byrådirektör Gunnar Magnusson och planeringsdirektör Gert Perssonl

8.1 U tgångspunkter hjälp vid uppbörd av avgifter. B. Serviceorganet bör vara så beskaffat I denna bilaga presenteras närmare de tek- att det i stor utsträckning kan tillgodogöra niska system för registrering och uppbörd sig uppgifter och aviseringar från de offentm. m. som kortfattat berörts i slutbetänkan- liga registren. Det synes ej lämpligt att dendet (SOU 1972:36) Samhälle och trossam- na institution hämtar sina uppgifter från fund avsnitt 4.5.2, 5.4.4.1 och 5.4.4.2. En de- privata databanker eller görs beroende av taljerad systemlösning har icke utförts utan sådan verksamhet. Den grundprincip som arbetet har vad gäller registreringssystemet skall tillgodoses är att medlemsregistrering icke bedrivits längre än som varit nödvän- och avgiftsuppbörd sker på ett sätt som ej digt för att kunna bedöma grundsystemets ger trossamfunden en offentligrättslig präfunktionsduglighet i jämförelse med likar- gel. tade system inom andra områden samt för C. Serviceorganet skall inte bara tillgodoatt kunna göra en överslagsmässig kost- se Svenska kyrkans behov av en rationell nadsuppskattning. För uppbörd av med- form för registrering samt för uppbörd, om lemsavgifter har utarbetats tre alternativa beskattningsrätt ej föreligger, utan det skall systemförslag, av vilka två är anknutna till även kunna täcka motsvarande behov hos nuvarande system för skatteuppbörd. Dessa andra samfund och eventuellt även hos andalternativ har undersökts noggrannare vad ra organisationer. Den modell efter vilken avser de systemmässiga och praktiska kon- systemet utformas måste således vara synsekvenserna av en framtida koppling mel- nerligen flexibel i sin grundutformning. Sylan skatteuppbörd och uppbörd av avgifter. stemet för registrering av medlemmar (mot- Följande grundläggande förutsättningar har sv.) skall således utformas så, att det kan gällt. användas även för olika former för uppbörd av bidrag. D. Som ytterligare grundförutsättningar har gällt att Svenska kyrkan och de övriga 8.1.1 Registrering samfunden förutom en aktuell medlemsför- A. Uppgiften har varit att skapa ett service- teckning kan behöva ett smidigt anteckorgan för registrering av medlemmar i ningssystem för vad som händer medlem- Svenska kyrkan och andra trossamfund. Serviceorganet skulle vara så utformat att 1 Av författarna svarar Magnusson särskilt för avsnitt 8.1.2, 8.4, 8.5.3 och 8.5.4, medan det förutom sedvanliga förteckningar, avi- Persson särskilt svarar för avsnitt 8.1.1, 8.2, seringar, adresseringar etc. kunde innebära 8.3, 8.5.1 och 8.5.2.

SOU 1972: 37 69

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

men ministeriellt, t.ex. döpt, konfirmerad, rande) förlagd till en central institution.

kyrkligt vigd, jordfäst enligt viss ritual. Re- Härigenom kan man utnyttja tekniska hjälp-

gistreringssystemet skall vidare kunna ut- medel i högre grad än om dessa arbets-

byggas för att ge möjligheter att på ett moment utförts i varje församling för sig.

rationellt sätt anteckna faktorer som pre- Församlingarna förses vid vissa tidpunkter

numeration på publikation, intresse av viss med aktuella listor från serviceorganet.

aktivitet, familjens vistelseort på veckoslut Arbetet på församlingarnas expeditioner

och semestrar m. m. med dessa rutiner inskränks i huvudsak till

E. Systemets uppbyggnad skall vara så- att ordna materialet på ett för församlings-

dan att de särskilda övergångsfrågor som vården lämpligt sätt samt att förse det

uppstår vid en annan relation mellan staten centrala serviceorganet med uppgifter av

och Svenska kyrkan än den nuvarande kan det slag som icke kan erhållas från offent-

lättare lösas. Det har därför varit nödvän- liga register. Det centrala serviceorganet

digt att göra vissa antaganden. Bland dessa har erhållit arbetsnamnet Dataservice för

kan nämnas samfund och organisationer (benämns fort-

sättningsvis Dataservice). 1. Den som enligt gällande lagstiftning är

medlem av Svenska kyrkan före rela-

tionsförändringen betraktas som med- 8.1.2 Uppbörd

lem även därefter. För dessa personer I diskussionen om framtida relationer melgäller alltså, att det fordras en aktiv åtlan samhället och trossamfunden har också gärd för att bli avförd ur registret, medan medför fortsatt med- statens möjlighet och villighet att på något passivitet sätt bidraga vid uppbörden av medlemsavlemskap. giften spelat en stor roll. Tre alternativa 2. Personlig upplysning om detta förhålförslag har utarbetats på system, innebälande och om de ekonomiska åtaganrande ett sådant samhälleligt stöd åt trosden som eventuellt anses följa med medsamfunden vid av deras medi samband med att beskatt- uppbörden lemskapet lemsavgifter (motsvarande). Två av dessa ningsrätten upphör skall utsändas. uppbördsalternativ innebär uppbörd via det 3. Endast den som vid relationsförändringstatliga uppbördsväsendet varvid grunduppen uppnått viss ålder, t.ex. 16 år, skall gifterna skall erhållas från registreringsmeddelas information enligt punkt l systemet inom Dataservice. Det tredje inneoch 2. bär en utbyggnad och integration med ruti- 4. Föräldrars rätt att anmäla sina barn nerna inom Dataservice. som medlemmar (motsv.) i trossamfund Vid utarbetandet av samtliga tre alterifrågasätts ej. nativ för statlig hjälp vid uppbörd har föl- 5. Förutsättningarna under l, 2 och 3 medför att man måste ha en särskild ord- jande förutsättningar gällt: som a) Avgifter och bidrag skall kunna basening för den generation ungdomar ras på olika beräkningssätt vid tidpunkten för relationsförändringen b) Den enskildes integritet i livsåskådej uppnått exempelvis 16 års ålder. Ockningsfrågor måste skyddas så för dessa tillämpas ett passivt system för bekräftelse. c) Indrivning av avgifter enligt det sy-

stem som används för skatter får ej ske

Den modell för registreringsfunktionen d) Systemet måste kunna tillämpas för

som utarbetats innebär i huvudsak följande. avgiftsinhämtning även för andra organisa-

Varje församling inom Svenska kyrkan och tioner än trossamfund

varje församling (motsvarande) inom andra e) Avgiften bör uträknas av registrerings-

kyrkor och samfund har en stor del av den institutionen Dataservice

tekniska och kontorsmässiga hanteringen av f) Vid utarbetande av de skatteanknutna

registreringen av sina medlemmar (motsva- uppbördsalternativen har utgångspunkten

70 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocu UPPBÖRD varit det skatte- och ADB-system som finns funktioner kan vad avser dessa moment i dag eller - beträffande ADB-system koncentreras pâ att förse serviceorganet med planeras inom de närmaste åren. uppgifter av de slag som behövs för registreringsfunktionen och för övriga av serviceorganet utförda arbetsuppgifter samt att motta och ordna det material som automa- 8.2 Tekniskt system för registrering tiskt eller på beställning levereras av ser- Med utgångspunkt i de relaterade för- viceorganet. utsättningarna har byggts en modell för ett Inom Svenska kyrkans uppbyggnad kan registreringssystem. Församlingarnas stor- urskiljas tre olika organisationsplan: lokalleksmässiga struktur och behovet av en- plan, regionalplan och riksplan enligt figur hetlighet i registreringsmetoderna gör att 8.1. Församlingen tänkes utgöra basenhet betydande fördelar kan uppnås, om regi- för registrcringssystemet. F. n. finns ca 2 600 streringen av medlemmar och vissa andra församlingar med totalt ca 7,5 milj. medadministrativa rutingöromål förläggs till ett lemmar. Av församlingarna har drygt 70 % centralt serviceorgan. Härigenom kan ADB- mindre än 2000 medlemmar, ca 20 % har tekniska hjälpmedel utnyttjas i högre grad 2000-10000 medlemmar medan endast ca än om motsvarande arbetsmoment utförs i 8 % av dem har 10000 medlemmar eller de enskilda församlingarna. Dessas kontors- flera.

Figur 8.1 Organisatoriska plan inom Svenska Kyrkan

Riksdagen Kungl. Maj :t RIKSPLANET Kyrkomötet

__L___

REGIONPLANET

13st. STIFT

4-

179 st. KONTRAKT

_lá_

LOKALPLANET

480 enförsamlingspastorat PASTORAT 651 flerförsamlingspastorat _ _ _ _ F “I I SAMFÄLLIGHETERI L_ _ _ _ _ _ .l 38 st. partiella samf. 2563 st. Församling 89 st. totala samf. (vilka berör 279 pastorat och 532 förs.)

SOU 1972: 37 7l

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD Inom övriga trossamfund beräknas an- lar (församlingsböcker) över samtliga då talet församlingar uppgå till ca 4000 med registrerade medlemmar i Svenska kyrkan totalt ca 400 000 medlemmar. Dubbla och och övriga samfund. Församlingarna skall flerdubbla medlemskap förekommer såväl sedan kunna erhålla periodiska matrikelmed Svenska kyrkan som bland övriga tros- kompletteringar och en ny matrikel årligen. samfund. Behov av registerform som medger daglig Beträffande gruppen övriga föreningar åtkomst och daglig aktualisering av registeroch organisationer, vilka i princip skall innehållet torde inte föreligga utan man bör kunna tänkas anlita serviceorganet, har inga kunna nöja sig med månadsvisa bearbetförsök gjorts att uppskatta förenings- eller ningar varvid såväl införing som uttag av medlemsantal, eftersom detta ligger helt data kan ske. utanför beredningens arbetsområde. (Som en jämförelse kan nämnas att antalet mot- 8.2.1.1 Översiktsmässig systembeskrivning svarande basenheter inom t. ex. idrottsrörelsen är ca 27 500 med ca 2,5 miljoner Figur 82 visar en schematisk modellskiss. medlemmar). I fortsättningen berörs denna För den centrala databehandlingen finns ett grupp icke ytterligare. Den systemmodell huvudregister omfattande en församlingssom presenteras är dock sådan att inga registerdel samt en medlemsregisterdel. principiella hinder föreligger för en tillämp- Eventuellt kan även behövas uppgifter som ning även för denna grupp. anger distrikt, samfund eller annan sammanslutning av församlingar. Till det centrala serviceorganet lämnas uppgifter från CPR (det centrala person- 8.2.1 Församlingsregistreringen om lokal registret)1 om veckoändringar från folkbokfolkbokföring överförs inom ramen för nuföringen samt svar på nysökningar (dvs. varande relation mellan staten och Svenska begäran om uppgifter avseende nya medkyrkan lemmar). Vidare sänder varje församling Det i serviceorganet ingående registrerings- in ändringsuppgifter och s. k. ministeriella systemet har förutsätts vara i drift fr. o. m. anteckningar. Även enskilda medlemmar det år då den lokala folkbokföringen ej kan meddela ändringar av adress, samhölängre handhas av Svenska kyrkan. Under righet o. d. Samtliga aktualiseringsuppgifter en uppbyggnadsperiod (under vilken re- bör innehålla uppgift om medlemmens pergistreringssystemet trimmas in) utformas sonnummer och ändringar beträffande förett uppbördssystem, direkt eller indirekt samlingsuppgifter även dennas identitetskod. kopplat till registreringssystemet. Fr.0.m. Från serviceorganet distribueras försam- tidpunkten för förändringen av relationerna lingsmatriklar och -meddelanden att fömellan staten och Svenska kyrkan tas upp- ras till församlingsboken e. d. i den lokala bördsfunktionen - utdata såsom över av de nya systemen. församlingen samt övriga Under uppbyggnadsperioden kommer en adressetiketter o. d., som kan ha beställts viss dubbelregistrering av medlemmar i av t. ex. församlingar. Dessutom överläm- Svenska kyrkan att ske. Såsom antagits in- nas till uppbördssystemet ett magnetband formeras samtliga vuxna medlemmar av med uppgift om beräknade medlemsavgifter. Svenska kyrkan i ett personligt brev om Den centrala databehandlingen sker måinnebörden av förändringarna i anslutning nadsvis med en lämplig del av det totala till att den nya ordningen träder i kraft. registret per månad. Vid den månatliga be- Adressutskrifterna förutsätts ske genom ser- arbetningen sker uppdatering av huvudviceorganets försorg, ävensom förändringar registret och erforderliga hjälpregister med av registrets innehåll med avseende på meddelade uppgifter om utträde. Därefter skall 1 Eller redan existerande offentligt personregister. l den fortsatta framställningen används framställas församlingsvis ordnade matrikdock endast beteckningen CPR.

72 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocu UPPBÖRD

Figur 8.2 Schematisk modellskiss för central församlingsregistrering.

Start data J l r 1 Aktualiseringsdata 4 % I

Inkomst- uppbördsdata Medl. i Medl. i Ändringar | | Sv. kyrkan övriga samf. Ändringar uppgifter från förs. (år 1) (år 1-) och medl.

Fonsi FöRs. KPOÃÄ

NEJ till \ giro , \ e fortsatt medlem-

f*

skap

i i

|NDATA

Korsreferensregister HUVUDREGISTER CENTRAL Övriga hjälp- (FÖRS. + MEDL.) DATABEHANDLING register (Lex. Drenum. o.d.)

UTDATA

l

i

Medl. 1:a BREV avgifter MATm. till Sv. KEL kyrkans _ L___ 1 m- Sökband i

I-E---n1

I LJ L -- - -- -J matriklar och

Årsvisa_ kO Och

periodiska ändrings- Vlbf-*Fmeddelanden till församl. Påminnelse

av ut- dels ett register över de aktualiseringsdata samt framställning upp och ajourför data till församlingar, övriga kunder och anslutna församlingarna med en registerpost registeruppgift) per församuppbördssystemet. (avgränsad dels ett medlemsregister för anslutna ling, församlingar med en registerpost per registrerad medlem. Kostnadsberäkningar har 8.2.1.2 Huvudregistrets utformning av församvisat att en gemensam lagring som och medlemsuppgifter inom För att kunna fullgöra de uppgifter lingsuppgifter förutsättes erfordras att Dataservice lägger samma register i ordningen församling-

SOU 1972: 37 73

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocn UPPBÖRD medlem med logisk åtskillnad blir gynnsam- kommenteras dessa kortfattat i avsikt att mare än lagring av församlingsuppgifter underlätta förståelsen. och medlemsuppgifter i skilda fysiska register. Denna kostnadsskillnad framträder främst vid uttag ur registret för matrikel, adresser etc. till enskild församling. Registret kan således sägas bestå av försam- Iingsposter och medlemsposter. Den fullständiga identifikationen av en enskild post på registret består dels av en församlingskod, dels av medlemmens personnummer. Församlingskoden kan uppskattningsvis bestå av ll siffror. Inom detta utrymme finns plats för: a) Kyrka* ”Samfundskod b) Distrikt Om ifrågavarande samfund önskar uppgift om stift, region e. d. c) Församling Kan rymma nuvarande församlingskod i Svenska kyrkan (län-kommun-församling) eller på annat sätt utformad kod.

Till församlingskoden bör dessutom av tekniska skäl läggas en kontrollsiffra framräknad på samma sätt som personnumrets kontrollsiffra. Församlingskoden ensam utgör identifikation för församlingsposten och är därmed åtkomstbegrepp för de uppgifter denna post innehåller. Om så önskas kan även poster med uppgift för exempelvis stift eller distrikt läggas in på motsvarande sätt samt även möjlighet skapas för uppdelning av själva församlingen i distrikt. En medlemspost omfattar uppgifter om en enda fysisk person, varvid personnumret är identifikationsbegreppet. Detta är nödvändigt för att kunna utnyttja andra register, exempelvis för att få adressuppgifter från CPR och inkomstuppgifter från riksskatteverket. En person kan emellertid vara medlem i två samfund eller kanske i flera. Därför måste den fullständiga identifikationen utgöras av såväl församlingskoden som personnummer. F igurerna 83 och 8.4 visar översiktligt beskrivningar för församlingsposternas resp. 1 Termen kyrka används här synonymt med medlemsposternas innehåll. I det följande trossamfun .

74 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocn UPPBÖRD F örsaml ingspostens innehåll: l. Församlingskod enligt beskrivningen (lltkn) 2. Personnummer i den enklaste lagringsformen bör av tekniska skäl detta fält vara med, men det är nollställt och helt utan innehållsmässigt intresse (11) 3. Församlingens namn (36) 4. Adress till exp. e. d. (45) 5. Telefonnummer (10) 6. Postgirokonto ( 7) 7. Avgiftskod angivande metod för sätt att debitera ev. avgift i det för församlingen nonnala fallet ( 2) 8. Diverse uppgifter (25) Ett falt reserveras för uppgifter enligt resp. församlings eller samfunds egna önskemål. Viss strukturering bör eftersträvas, men man bör även kunna bereda möjlighet för lagring av egna uppgifter för önskemål om specialutskrifter eller andra speciella bearbetningar etc. Fältets längd kan bestämmas först när önskemålen kommer fram. Här angiven längd är ett förslag för att kunna uppskatta kostnader för registret. 9. Funktionärer, variabelt antal Per funktionär ( 2) Befattning (12) Namn (36) Adress (130) Två adresser per funktionär inklusive telefonnummer (t. ex. expedition eller arbetsplats och bostad eventuellt även till sommarbostad). Befattningen kan anges i klartext (t. ex. kyrkoherde, pastor) men bör även anges i kodform för att exempelvis ett rundbrev skall kunna skickas ut till alla befattningshavare av viss typ inom ett stift, distrikt e. d.

Medlemspostens innehåll: Identiteten utgörs av l. Församlingskod enligt ovan (lltkn) 2. Personnummer (11) Folkbokföringsuppgifter vilka inhämtas från och aktualiseras genom CPR. Antal tecken enligt CPR 3. Civilstånd och dag för civilstândsändring ( 7) 4. Samhörighet (makes eller förälders personnr) (11) 5. Nationalitet ( 2) 6. Folkbokföringskod (län-kommun-försanüing etc.) ( 9) 7. Namn (36) 8. Adress (45) Adressuppgifter kan utökas med 9. Vistelseadress (45)

SOU 1972: 37 77

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD 10. Adress till intressekontor e. d. (45) Vistelseadress kan vara av värde för person som önskar vara medlem i församling men ej är bosatt inom riket och alltså ej har adress i CPR, för person som under en längre period vistas pâ annan adress än den av CPR angivna etc. Adress till intressekontor, bank eller person som handhar medlems ekonomiska förpliktelser är av intresse endast i det fall uppbörd helt sköts inom serviceorganet och ej med hjälp av skattemyndigheterna. Båda dessa adresser måste helt aktualiseras frân medlem eller församling. Uppgifter för beräkning av medlemsavgift: ll. Avgiftskod (3) Den kod för en församlings normala debiteringsform som anges i församlingsposten, eventuellt utökad med en position genom vilken församling kan exempelvis befria medlem från avgift, ändra avgiften till ett reducerat belopp etc. Variationer av detta slag får initieras av resp. församling. 12. Avgiftsunderlag I den mån inkomst eller taxeringsuppgift av annat slag är grund för årsavgiften inhämtas denna uppgift från riksskatteverket, men den bör lagras inom medlemsposten för att användas som kontrolluppgift vid eventuella felaktigheter eller förändringar.

78 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERlNG OCH UPPBÖRD

Figur 8.5 Registeruppläggning: Interimsregister

urval CPR 1. Registeruppgifter inhämtas genom urval från folkbokföringen.

2. Komplettering med församlingsuppgifter Försdata

INTERIMSREGISTER

3. Efter att registret organiserats en första gång sker utskrift av första matrikel till församlingarna (församIingsbok)

8.2.1.3 Uppläggning av huvudregistret ett urval av de personer som tillhör Svenska kyrkan. Urvalet levereras i form av mag- Beträffande medlemmar inom Svenska kyr- netband till Dataservice. Se figur 8.5. Urkan sker registerbildningen på följande sätt. valsbanden utgör efter viss omredigering ett I samband med att den lokala folkbok- första underlag för ett medlemsregister (införingen överförs till annat organ sker inom terimsregister) för Svenska kyrkan. Från centrala personregistret eller de regionala dessa band skrivs en första matrikel och folkbokföringsregistren vid länsstyrelserna sänds till varje församling. Inom försam-

SOU 1972: 37 79

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocn UPPBÖRD Figur 8.6 Registeruppläggning. Huvudregister

- lnterimsregistret 1. När relationerna mellan staten ochSvenska kyrkan förändras erhåller samtliga medlemmar - utskrift av ett brev. De som så önskar kan då beredas tillfälle utträda. brev (datapost)

- Svar från medlemmar 2. Eventuell insänd utträdesansökan (utträde) behandlas inom ordinarie uppdateringsrutin för registret. Under kommande år får till Svenska kyrkan hörande 16-åring brev med - Stansas, ev. opt. läsning liknande innehåll, svar behandlas som ändringspost vid ordinarie månadsbearbetning. - HUVUDREGISTER

- Granskning

- Fellista

- Ändringsposter

- Till ordinarie månadsrutin (borttagning av medlem)

lingen fâr så registret kompletteras med de ring i samband med det tidigare Omnämnda församlingsbundna uppgifter som är erfor- brevet. Se figur 8.6. Den fortsatta hantederliga, exempelvis ministeriella uppgifter ringen underlättas om meddelandet dessav typ dopdag o. d. Dessutom måste varje utom är försett med ett svarskort. Meddeförsamling till serviceorganet meddela de landet och svarskortet bör kunna utformas i församlingsbundna uppgifter som skall fin- s. k. datapost, dvs. en försändelse som redan nas inom församlingsposten: adress till för- vid adressutskriften i datorn är sluten i kusamlingen, funktionärer etc. Från och med vert. Svarskortet bör vara utformat med tanöverförandet av uppgifterna från folkbok- ke på att lätt kunna registreras maskinellt föringen sker periodisk uppdatering av des- för att aktualiseras i medlemsregistret; exemsa uppgifter från CPR (riksskatteverkets pelvis registrering med hjälp av optisk läscentrala personregister). ning. I samband med relationsförändringen an- Sedan svar från ”interimsmedlemmarnä” tas varje vuxen medlem inom Svenska kyr- (=utträdesanmälan) mottagits och använts kan erhålla ett meddelande om sin registre- till att uppdatera interimsregistret, dvs. de

80 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

personer som ej fortsättningsvis önskar vara let registerposter, dvs. ca 75000 ändr./ registrerade som medlemmar i Svenska kyr- månad. Ändringar av typ c) kan antas bli kan borttagits, bildas en första version av relativt fåtaliga. Den totala transaktionshuvudregistret vilken används som utgångs- volymen kan således uppskattas till ca värde i den första ordinarie bearbetnings- 130 000/ månad under uppbyggnadsperioden rutinen i det nya registreringssystemet. och till ca 230 000/månad fr. o. m. första âret i reguljär drift. I dessa antaganden har icke hänsyn tagits till förändringar som endast avser uppgifter för avgiftsberäkning, 8.2.1.4 Databehandlingens huvudrutin då några underlag för sådana uppskatt- Figur 8.7 visar ett flödesschema över data- ningar ej föreligger. behandlingens huvudrutin, vilken är tänkt Ändringsfrekvensen avseende endast förbli utförd en gång varje månad för hela samlingspostens innehåll har uppskattats till registerbeståndet. Med hänsyn till storleken ca 20 %lår vilket innebär ca 110 ändringar/ av detta (upp till 7,5 miljoner registerpos- månad vilka ingår i de redovisade uppskattter) bör bearbetningen om möjligt uppdelas ningarna. i lämpliga satser som förläggs till olika För att möjliggöra aktualisering av rekalenderperioder (veckoperiod, femdagars- gisterinnehållet med indata som endast inperiod e. d.) under vilken en sats bearbetas nehåller uppgift om personnummer (dvs. helt. Därigenom åstadkommes dels en jäm- främst medlemsändringar) erfordras ett särnare arbetsbeläggning inom Dataservice och skilt korsreferensregister. Detta innehåller dels en utjämning i tiden av försändelser uppgift om församlingskod och samtliga till m. m. hörande församlingskoden personnum- Ingångsdata (input) till huvudrutinen ut- mer. Detta register används för att addera görs bl. a. av: församlingskoden till personnumret i bl. a. a) Ändringsuppgifter från församling (s. k. medlemsändringarna för att bilda det fullpastorsändringar) eller från enskild medlem ständiga identifikationsbegreppet (se 8.2.1.2 (s.k. medlemsändringar). Pastorsändringar ovan). Korsreferensregistret beräknas innebör innehålla om såväl församlings- hålla uppgift 16 tecken per registerpost (upp till 7,5 kod som personnummer. Medlemsändringar miljoner) och uppdateras vid varje genomkan normalt förväntas innehålla uppgift om gång av huvudrutinen. (Se figur 8.7). personnummer men icke församlingskod. Vid databehandlingen inom huvudrutinen Nya och avgångna medlemmar bör rappor- erhålls följande utgångsdata (output): teras som pastorsändringar. Sådana kan med identitetsa) magnetband (sökband) även innehålla uppgifter för avgiftsberäk- uppgift på de medlemsposter som skall ning, avgiftsbefrielse 0. d. kompletteras från CPR, dvs. nya medlemb) Uppgifter från CPR om ändringar rö- mar och ändringar. ldentitetsuppgifter (sökrande medlemmars flyttning m. m. och pri- måste utformas CPR:s argument) enligt märuppgifter om nya medlemmar, vilka krav. efterfrågats i tidigare (i allmänhet närmast b) magnetband innehållande uppgifter om föregående) huvudrutingenomgång. ändringar i personnummer och församlingsd) Huvudregistret. kod, samt aktualiseringsdata för korsrefe- Med utgångspunkt i erfarenheter, vunrensregistret. Dessa band utgör del av inna vid drift av andra, likartade system, kan vid nästkommande huvudrutingångsdata volymen ingångsdata av typ a) uppskattas genomgång. till ca 50000 transaktioner/månad under med detta för utskrift av c) magnetband uppbyggnadsperioden samt till ca 150 000 som sänds till matrikeluppgifter resp. förtrans/månad fr. o.m. första året i reguljär Dessa kan till samling. uppskattas uppgå drift. Datavolymen under b) kan på sam- ca 80000 personuppgifter/mån. (exkl. uppma grunder uppskattas till ca 12 % av anta- gifter om flyttningar) under uppbyggnadspe-

6-SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Figur 8.7 Bearbetning: Huvudrutin

1. Ändringar kan komma in från ändring från medlem eller såväl den enskilde medlemmen församling som från varje församling eller kyrka. 5130535 2. Ändringar av folkbokföringsuppgifter

granskas

fell ista

ändring med förs. kod o. pnr.

ändring med endast pnr.

Ändringar av folkbokföringsuppgifter kommer från CPR. ändring från CPR Dessa ändringar samt de övriga ändringar som saknar försam- SOM.hf. Iingskod kompletteras med denna med hjälp av ett korsreferensregister innehållande såväl personnummer som församlingskod. korsref. register

komplettering förs. kod

ldentitetsändringar (samt ändring av pnr. förs.kod från postbanken inbetalade avgifter) på magnetband samsorteras med övriga ändringar. inbet. från postgiro

omredigering

samsortering (förs. kod, pnr) av ingående transaktioner.

8 2 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Figur 8.7 forts.

4. Huvuduppdatering med fram- ing. transaktioner ställning av underlag för - avisering till CPR om nya lN HUVUDREGISTER resp. avrapporterad medl. utskrift av inbetalningskort och parametervärden övriga uppbördshandlingar band med identitetsändringar till nästa ordinarie uppd. månadsbearbetning underlag för utskrifter HUVUDREGISTER UT

inbet. kort/påminnelser

omaka inbet., restlista

sökband CPR (ändr o. nya medl.)

ändr. personnummer förs.kod (till nästa månad)

ändr. korsref. registret

5. Utskrift av komplett församlingsbok matrikelunderlag (matrikel) sker endast en gång per år. Övriga månader sker utskrift av komplement till densamma.

matrikel

6. Korsreferensregister aktualiseras med avseende på identitetsändringar och omsortering fkod-pnr. på nya resp. avgångna medlemmar.

korsref. reg.

uppdatering

O

nytt korsrefreg.

SOU 1972: 37 83

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD Figur 8.8 Registeruppläggning: nya församlingar.

- Stans av grunduppgifter

- Sortering o. granskning - Fellista

Sökband till CPR

- (Nya poster)

Svar CPR

- Uppdatering

- Fellista

- till korsref. Insertposter registret - Nya poster

- Utskrift av första matrikel Huvud-

C1

register

- Samsortering med huvudregistret

0/

- Nytt register: TOTALREGISTER

rioden samt ca 240000 personuppgifter/ dock kan förväntas medföra högre frammån. fr. o.m. första året i reguljär drift. ställningskostnader för matrikeln än om d) ny, aktualiserad, version av huvudre- den utförs i den beskrivna, enklare formen. gistret. Hänsyn kan även tas till speciella önske- En gång per år samt vid uppläggning av mâl från enskilda församlingar. ny församling sker utskrift av matrikel över samtliga medlemmar. Matrikeln utformas i 8.2.2 Församlingsregistrering för samfund sin enklaste version med medlemmarna listasom ej står i särskild relation till staten de i församlingsvis i personnummerordning på blad i A4-format. Även andra sorterings- Församling inom annat irossamfund än ordningar kan givetvis åstadkommas, vilka Svenska kyrkan tas in i medlemsregistret

84 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Figur 8.9 Påförande av inkomstuppgifter för beräkning av avgift.

- från RSV Inkomstuppgift

- Korsref. registret

- Uppdatering, redigering, urval

- Sortering på församlingskod personnummer

- HUVUDREG|STER

Medlemsregister

- Uppdatering med inkomstuppgift och avgiftsberäkning

- Nytt register med inkomstdata

genom att församlingen dels lämnar till Da- fälle är dock fördelaktigt ur kostnadssyn-

taservice de uppgifter som är bundna till punkt. Speciellt bör detta uppmärksammas

församlingen och dels anger personnummer vid den tidpunkt då Svenska kyrkans spe-

för personer som i registreringsavseende ciella relation till staten förändras, varvid

skall behandlas som medlemmar i försam- ett relativt stort antal nya församlingar kan

lingen. förväntas önska bli anslutna till systemet. Inom Dataservice skapas en unik försam-

lingspost av motsvarande typ som tidigare 8.2.3 Beräkning av avgift* till trossamfund

behandlats. Det är härvid av vikt att för- Som exempel på de olika uppgifter utöver samlingskodens utformning icke avviker registreringsfunktionen det aktuella registret mellan olika samfund utan den bör tekniskt kan tjäna har nämnts (avsnitt 8.1.2) beräköverensstämma med den kod som används ning av medlemsavgiftens storlek. Här avför församlingar inom Svenska kyrkan (se ses alltså den uträkningsfunktion som under 8.2.1.2 ovan). alla förhållanden erfordras. Frågan om Med personnumrets hjälp framtas uppuppbörd av denna avgift behandlas i annat gifter om namn, adress etc. ur CPR. Efter sammanhang. denna komplettering sker dels utskrift av Olika samfund torde ha behov av skilda första matrikel, dels införande av den nya beräkningsgrunder för sina avgifter. Vissa församlingen i huvudregistret enligt figur kanske vill församlingar ej alls utnyttja 8.8. Aktualisering av församlingsposter och denna form för I vissa avgiftsberäkning. medlemsposter sker sedan i den periodiska fall torde avgift utgå i form av viss procent huvudrutinen som beskrivits under 8.2.1.4. av inkomst eller taxerad inkomst, i andra Församling kan anslutas (eller tas bort) i princip när som helst. En viss tidsmässig 1 I fortsättningen av denna redogörelse används ordet medlemsavgift som teknisk term samordning så att flera församlingar samför de olika personliga bidrag och avgifter sorteras med huvudregistret vid samma till- till trossamfund som kan förekomma.

SOU 1972: 37 85

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocn UPPBÖRD fall kan fast avgift vara önskvärd, eventuellt Vid uppbörd via serviceorganet uppnås även avgift vara bunden till ålders- fördelar om man i största möjliga mån _ kan grupp, familjeställning eller annan registre- använder sig av postverkets maskinella rutirad uppgift. Stor valfrihet för församlingar- ner för bokföring av till postgirokonto inna bör kunna rymmas inom systemets ram betalade avgifter. Detta innebär att man i genom kodsättning av beräkningsgrunden datasystemet inom serviceorganet skriver ut kompletterad med viss möjlighet till in- optiskt läsbara inbetalningskort och sänder dividuell befrielse eller reducering. Avgifts- dessa till den avgiftsskyldige. Så snart denne koden föreslås tvåställig för att möjliggöra inbetalat sin avgift på postgirokontot läses denna variationsrikedom. En viss om än korten på postgirokontoret, dagsrapport om begränsad strukturering är dock önskvärd. inbetalat belopp går till kontoinnehavaren Beräkning av årsavgiftens storlek och (kan vara Dataservice eller den enskilda lagring av denna uppgift på medlemsposten församlingen) medan talongen stannar inom kan ske inom huvudregistret helt oberoende posten. Den fullständiga redovisningen med av den form man väljer för uppbörd. inbetalat belopp, inbetalningsdag och den Inkomst- och taxeringsuppgifter som maskinellt utskrivna identiteten på avsängrund för avgiftsberäkning inhämtas ma- daren lagras på postbanken och redovisas i skinellt från riksskatteverket en gång år- form av magnetband till Dataservice med ligen efter taxering i första instans, dvs. önskad periodicitet. I det aktuella fallet är under hösten året efter inkomståret (figur en månadsrapportering från postbanken 8.9). lämplig. Beräkning av avgift med ledning av in- Inom Dataservice tas då detta redoviskomstuppgifter kan för Svenska kyrkan ske ningsband in i den ordinarie huvudrutinen fr. 0. m. tidpunkten för relationsförändring- som en transaktion bland de andra. Inbeen. Sådan beräkning kan ske även för sam- talat belopp och datum registreras på medfund som själv önskar handha uppbörd av lemsposten. Om vid en kontrollräkning av avgiften. avgiften framkommer att full avgift ej erlagts, kan påminnelse i form av nytt inbetalningskort sändas ut viss tid efter för- 8.3 System för uppbörd av bidrag utan fallodag. Sedan ytterligare tid förflutit göres koppling till det statliga uppbördsväsendet ny kontroll och om då avgift ännu ej er- (Alt. A) lagts, tas restlista fram och sänds till för- Det beskrivna systemet för registrering av samlingen för eventuell åtgärd. församlingar och medlemmar kan lätt kom- Medlemsposten (se 8.2.1.2) behöver utbineras med uppbördsrutiner och även lätt ökas med följande uppgifter för uppbördsbyggas ut med sådana. systemet:

13. Den för året fastställda avgiften angiven i kronor (debiterad avgift) (5 tkn)

14. Uppgifter om uppbörd av medlemsavgift (25-45 tkn) Vilka uppgifter som behöver lagras här är beroende av detaljerna i formen för uppbörd och redovisning av de influtna medlen. För varje av Dataservice redovisad betalningsperiod lagras uppgift om inbetalningsdag och inbetalat belopp i kronor. Dessutom torde erfordras uppgifter om restantia varvid såväl resterande avgift som överskjñtande belopp kan registreras.

86 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

utökning av de olika rutiner- tuellt via församlingen, svara för att adress- Erforderlig av de streckade uppgiften är aktuell. Det är även fullt möjna framgår översiktligt partierna att utan andra ökade kostnader än i figur 8.6 och figur 8.7. Dessa utök- ligt ningar av systemet är relativt små, medan portoavgifter sända inbetalningskort till perav datamängderna kommer att bli son som för längre tid vistas utomlands, ökningen Om exempelvis totala antalet av- exempelvis missionärer och UD-personal. betydande. giftsbetalande skulle uppgå till 5,4 miljoner För dessa kategorier har ju ofta länsstyrelerhålles följande beräknade volymer: serna ej möjlighet att tillhandahålla adresser. Tekniska möjligheter finns att låta anta- D antal utsända inbetalningskort: let inbetalningsperioder variera så att för- 1,8 mili/mån. samling som så önskar endast utnyttjar en D antal inbet.kort påminnelser: eller två perioder men också så att små av- 0,2 milj./mån. gifter fördelas endast på en eller två perio- D antal postgirotransaktioner: der medan större avgifter fördelas på t. ex.

1,2 miljJmân. fyra perioder. om uppbörd skall ske 4 ggr/år. Man kan anta att en påminnelse i form av nytt inbetalningskort behöver sändasica minskar i princip pro- 10 % av fallen samt att en restlista bör Datamängderna med antalet uppbörder per år. tillställas församlingen efter varje uppbördsportionellt I den periodiska (månatliga) huvudruti- period. nen framställs inbetalningskort, tas postgiroredovisningarna om hand samt framställs listor för församlingarna med uppgift om eftersläpande inbetalningskort, s. k. restlistor. Medelst s. k. parameterkort styrs da- 8.4 System för uppbörd av bidrag med tabehandlingen så att beräkning av hela koppling till det statliga uppbördsväsendet med utskrift av årets avgift sker i samband (Alt. B och C) första inbetalningskortet. Andra parameterkort styr restberäkning, utskrift av på- 8.4.1 Bakgrund minnelser (nytt inbetalningskort), restlistor till församlingarna m. m. 8.4.1.1 Kortfattad redogörelse för dagens Vid en utsändning av inbetalningskort skattesystem från Dataservice bör denna utsändning normalt gå till angiven vistelseadress. Skulle För närvarande uppbärs, som framgår av emellertid den avgiftsskyldige önska att in- nedanstående skiss, skatt som avser ett visst sändes till annan adress, år, normalt under loppet av 2,5 år (den betalningskorten exempelvis till en bank eller intressekontor, s.k. skattecykeln, bestående av inkomstår, är detta fullt möjligt. Dock måste det i så- taxeringsår och kvarskatteår). Därefter viddant fall åligga den avgiftsskyldige att, even- tar indrivning av restförda kvarskatter.

År 1 År 2 År 3 År 4-8

l i | I

_ | | n

1 A-skatt, 1 1 Kvarskatt Restförda

, , Slutlig : = B-skatt skatt ut- 5 betalas kvarskatter j betalas räknas jam-april indrivs

_ z i

Preliminära Dekl. Debetsedel på kvarskatt resp. skattetabellen lämnas återbäring utsänds trycks

SOU 1972: 37 87

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Rättelse av inkomst- och förmögenhetstaxe- Anmärkning: 1958 års utredning kyrka-stat ring och till följd härav även rättelse av och flertalet remissinstanser framhöll att om uppbörd av medlemsavgift skall ske via skatte- och avgiftsbelopp äger rum fortskattesystemet - bör behandlas avgiften på löpande fr. o. m. den 15 augusti taxeringssamma sätt som övriga skatter och avgifter. året. Rättelseförfarandet fortlöper tills slut- En specialbehandling av medlemsavgiften anlig behandling skett i länsskatterätten, kam- sågs komma att medföra svåra komplikationer marrätten eller regeringsrätten. av såväl principiell, praktisk som teknisk natur. Det allmänna ställer mycket stora krav

på exakthet och säkerhet i de tre moment b) Principerna för beräkning av medsom ingår i skattebetalningssystemet, nämlemsavgiften bör vara enhetliga eller i vart ligen uppbörd, debitering och indrivning. fall fåtaliga för de olika samfunden/orga- Det må nämnas att alla uppgifter om nisationerna. skatte- och avgiftsbelopp redovisas i den

offentliga debiteringslängden som förvaras Anmärkning: Uppbörd av medlemsavgift via hos länsstyrelse och lokal skattemyndighet. skattesystemet ger en offentligrättslig prägel åt Av denna offentliga debiteringslängd fram- uppbörd och debitering av avgiften. Den of-

går bl.a. också vilka skattskyldiga som ej fentligrättsliga prägeln torde kräva att man ger tillhör Svenska kyrkan. samma exakthet och säkerhet beträffande debitering och rättelse av samfundsavgift som Administrationen av skattesystemet handför övriga skatter och avgifter. För att prakhas på central nivå av riksskatteverket, på tiskt och tekniskt möjliggöra detta bör avgiftsregional nivå av länsstyrelserna och på Io- beräkningsprinciperna vara enkla att tillämpa kal nivå av de lokala skattemyndigheterna. för skattemyndigheterna. Indrivningen företas av kronofogdemyndig- Även den enskilde har intresse av att grunderna för beräkning av avgiften är enkla. Alla heterna. skatter och avgifter, som redovisas på debetsedel skall nämligen kunna kontrolleras av den

skattskyldige. 8.4.1.2 Uppbörd av medlemsavgift via c) Uppgifter om avgiftens storlek och skattesystemet eventuellt även den kod, som styr beräk- Vid utarbetande av alternativ för skatteningen av avgiften, bör vara offentliga. uppbörd av medlemsavgift har erhållits föl-

jande förutsättningar: Anmärkning: För att möjliggöra för skattemyndighet att svara på förfrågningar, rätta fela) Avgiften skall kunna beräknas på olika aktigheter m. m. krävs i den offentliga debitesätt (t. ex. fast avgift eller viss procent av ringslängden och i länsstyrelsernas skatteinkomsten). band uppgift om samtliga skatter och avgifter enskildes i livsåskådb) Den integritet samt normalt också det underlag (inkomstuppningsfrågor måste skyddas. gift, beräkningskod o. d.), som behövs för uträkning och kontroll av skatterna och avgifc) Indrivning av avgiften enligt det system terna. Beträffande medlemsavgift krävs alltså i som används för skatter får ej ske. och i skatteband debiteringslängd uppgift om d) Uppbördssystemet skall kunna använavgiftens storlek och, om flera beräkningsgrundas även av andra riksomfattande organi- der tillämpas, troligen också uppgift om den sationer än trossamfund. kod som anger på vilket sätt uträkningen av

avgiften skett.

För att praktiskt möjliggöra för skatteatt administrera av De givna förutsättningarna jämförda med myndigheterna uppbörd kraven från skattesystemet framgår av fölmedlemsavgift via skattesystemet torde bl. a. nedanstående krav få ställas: jande sammanställning. pâ avgiften a) Avgiften bör behandlas på samma sätt

som övniga skatter och avgifter som upp-

bärs via skattesystemet.

88 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Förutsättningar Krav från skattesystemet

Avgiften skall kunna baseras på olika beräk- Enhetliga regler för avgiftsberäkning ningssätt Integritetsskydd för den enskilde Skatte- och avgiftsbelopp är offentliga Ej indrivning av avgiften Behandling som övriga skatter Avgiften skall kunna upptas för olika tros- Enkla regler för avgiftsberäkning samfund och även för andra organisationer

Av sammanställningen framgår att det - och C) för skatteanknuten uppbörd återstâ. med iakttagande av de givna förutsättning- Alternativ B innebär att särskild debetarna är ogörligt att utforma ett systern sedel (räkning) avseende samfundsavgift som innebär fullständig integration med de utfärdas. Räkningen bifogas den vanliga detre momenten i skattesystemet, nämligen betsedeln. uppbörd, debitering och indrivning. Bl.a. Alternativ C, som innebär att samfundsskulle det indrivningsförfarande som gäller avgift påförs debetsedeln på slutlig skatt, för skatter inte få tillämpas. har utarbetats huvudsakligen för att när- Ett system med uppbörd av avgiften i mare visa på de problem, som uppstår vid samband med källskatten torde inte kunna en mera fullständig integration med skattegenomföras, eftersom det torde vara omöj- systemet. ligt att utforma källskattetabeller, som till- En förutsättning i båda huvudalternagodoser alla de olika avgiftsberäkningsprin- tiven är att avgiften uträknas av särskilt medciper, som kan tänkas förekomma vid stor lemsregistreringsorgan, Dataservice, och att anslutning till systemet av trossamfund och nämnda organ aviserar skattemyndigheterna organisationer. Ett sådant system skulle om avgifterna på magnetband. Vidare har också innebära mycket stora administrativa alternativen utformats med utgångspunkt problem för arbetsgivarna. Skattemyndig- i dagens skatte- och ADB-system. heterna skulle få en icke obetydlig ökning Slutligen bör framhållas att det inom av antalet jämkningar av typ kolumnänd- varje alternativ naturligtvis kan tänkas andringar o. d. och skulle dessutom vid beräk- ra dellösningar än de här redovisade. ning av preliminär skatt vid jämkningar behöva ta hänsyn till medlemsavgiften. 8.4.2 System för uppbörd av bidrag (Alt. B) Kravet på integritetsskydd skulle knappast kunna tillgodoses, eftersom allmänhet 8.4.2.1 Debetsedel jämte kommentar och arbetsgivare med ledning av skattetabell eller skattekolumn i vissa fall torde Alternativ B innebär att räkning på samkunna räkna ut vilket samfund den en- - - refundsavgift jämte inbetalningskort skilde tillhör. dovisas på särskild avrivbar del av den Med hänsyn till vad ovan framhållit.: ordinarie debetsedeln, t.ex. på sätt som synes endast två tekniskt tänkbara huvud- framgår av nedanstående förslag. Avgiften alternativ (nedan benämnda alternativ B redovisas inte i debiteringslängden.

Förslag till debetsedel:

Ordinarie debetsedel

Räkning avseende medlemsavgift inbetalningskort (med uppgift om sam- Samfunds namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. funds postgironummer, avgift o. d.) Samfunds adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Surmna avgift: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . inbetalningskort (med uppgift om sam- Beräkningsgrund för avgiften: . . . . . . . . funds postgironummer, avgift o. d.)

SOU 1972: 37 89

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Denna typ av debetsedel utskrivs för dataserviceorganet kunna utformas genom person, som dels skall erhålla ordinarie de- att länsstyrelse tillställer dataserviceorganet betsedel och dels skall erlägga avgift till magnetband med ändringsuppgifter. ett eller flera samfund/organisationer. Samfundsdelen av debetsedeln kan endast avse 8.4.2.4 Sammanfattning ett samfund. För avgift till övriga samfund samt för person, som ej skall till- Ett uppbördssystem enligt alternativ B torde ställas vanlig debetsedel utan endast sam- kunna genomföras utan så svåra komplikafundsdebetsedel”, utskriver länsstyrelsen se- tioner för skattesystemet som alternativ C. parata samfundsdebetsedlar. Avgiften an- Ett system enligt alternativ B, som ju enges till beloppet på samfundsdebetsedeln dast innebär att länsstyrelsen i stället för och beloppet fördelas med lika stora belopp Dataservice utsänder inbetalningskort, sypå de båda inbetalningskorten. Vid låg av- nes dock ha vissa nackdelar i jämförelse gift kan eventuellt hela avgiften påföras med det uppbördssystem som skisserats inett inbetalningskort (jfr uppdelning av kvar- om ramen för Dataservice (alt. A). Alterstående skatt på ett eller två betalningstill- nativ B innebär t. ex. att inbetalningskort fällen). bara kan utsändas en gång per år och då Separata samfundsdebetsedlar kan även i anslutning till debetsedeln. Eftersom ututskrivas med blanka belopp, t. ex. för skriften av samfundsdebetsedlar skulle personer utan beskattningsbar inkomst, som förläggas till en tidsperiod som redan nu dock måhända önskar bidra med visst be- är hårt belastad, torde alternativ B innebära lopp. att kapaciteten på länsstyrelsernas dataen- Det må framhållas att länsstyrelsernas heter måste utökas. dataenheter är ytterst hårt belastade under den tidsperiod, då debetsedlarna ut- 8.4.3 System för uppbörd av bidrag (Alt. C) skrivs.

8.4.3.1 Debetsedel jämte kommentar 8.4.2.2 Inbetalning av avgiften Alternativ C innebär att medlemsavgift på- Avgiften betalas av den enskilde vid för- förs debetsedel skatt i samband på slutlig fallodag, som framgår av inbetalningskor- med utskriften av debetsedlarna. Påföring tet. Inbetalning sker direkt till samfundets av avgiften görs således sedan slutlig skatt postgironummer, som alltså framgår av in- och kvarstående resp. överskjutande skatt betalningskortet. Postverket registrerar in- uträknats samt överskjutande skatt ianspråkbetalningarna och redovisar dem till Data- tagits för restantier eller taxeringsprövning. service för vidare åtgärd (påminnelse, restlängd o. d.). Varken arbetsgivare eller skat- Avgiften temyndigheter belastas således med uppbörd a) minskar alltså (återstående) överskjuav avgiften. tande skatt eller b) ökar kvarstående skatt eller c) föranleder övergång från överskjutan- 8.4.2.3 Rättelseförfarande de skatt till kvarstående skatt eller Rättelser av felaktig avgift och utfärdande d) föranleder utskrift av kvarskattedebetav dupletter av samfundsdebetsedlar sköts sedel avseende endast samfundsavgift. av samfunden eller deras dataserviceor- Medlemsavgiften redovisas åtskild tydligt gan, som ju har tillgång till det underlag från övriga skatter och avgifter. Även viss som krävs för rättelse av felaktiga avgif- (samfunds namn o. d.) upplysningstext ter. För rättelse vid av taxeringsändring krävs på debetsedeln. avgift, som grundar sig på inkomsten, torde Enligt vad som ovan beskrivits skulle ADB-system för ex-officio-ändring genom alternativ C innebära att fyra olika typer

90 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING ocn UPPBÖRD kan förekomma. Ne- del av avgiften proportionellt mellan de av debetsedlar (a-d) för olika samfunden/organisationema. Även andan redovisas varje typ av debetsedel nan kan tillämpas. Obe- (a-i) ungefärligt antal personer som skulle fördelningsgrund erhålla de olika typerna av debetsedlar. tald del av avgiften redovisas i restlängds- Härvid har vid kommentar till a) och c) band till Dataservice för vidare åtgärd (påav tekniska skäl medlemsavgiften beräknats minnelse, krav o. d.). till 200 kr. per medlem och år. Kommentar till a): Vid 1971 års taxering erhöll ca 2,6 miljoner fysiska personer 8.4.3.3 Integritetsskydd. Redovisning i debiöverskjutande skatt. Av dessa personer er- teringslängd o. d. höll 2,18 miljoner personer överskjutande Debiteringslängd (offentlig) skatt med minst 200 kr. Kommentar till b): Vid 1971 års taxering Debiteringslängden förvaras hos länsstyrelse erhöll ca 2,35 miljoner fysiska personer och lokal skattemyndighet. Den är offentlig kvarstående skatt. 1,9 miljoner av dem hade och avspeglar debetsedelns innehåll. I debi- A-skatt (arbetstagare) och 0,45 miljoner teringslängden bör således den på debethade B-skatt (jordbrukare, företagare, sedeln redovisade medlemsavgiften utskrim. fl.). vas. Uppgift om medlemsavgift blir således Kommentar såvida inte debiteringslängden helt till c): Vid 1971 års taxering offentlig, erhöll ca 0,42 miljoner fysiska personer sekretesskyddas. Med ledning av uppgift överskjutande skatt med belopp under 200 om beskattningsbar inkomst och avgiftens kr. Dessa personer skulle således - om de storlek torde det - vid anslutning av flera erlade - erhålla samfund med olika beräkningsgrunder för medlemsavgift på 200 kr skatt i stället för - i vissa fall bli möjligt att utreda debetsedel på kvarstående avgiften överskjutande skatt. vilket samfund den enskilde tillhör. Kommentar till d): Debetsedel enligt d) Samfundslängd (ej offentlig) utskrivs för person, som eljest inte skulle erhålla debetsedel. Medlemsavgiften (fast För att skattemyndighet skall ha tillgång avgift) redovisas på kvarskatteanvisning på till övriga samfundsuppgifter (samfunds samma sekretesssätt som vanlig kvarskatt. Blanka namn, adress o. d.) måste särskild kvarskatteanvisningar får ej förekomma. belagd samfundsläng tillskapas hos skat- Antalet debetsedlar av ovanstående I denna längd redovisas typ har temyndigheterna. för Svenska kyrkans del uppskattats till 1,4 varje person som är samfundstillhörig. I miljoner. längden redovisas för varje berörd person Det må framhållas att länsstyrelsernas bl.a. samfundets/organisationens namn och dataenheter är ytterst hårt belastade under adress samt beräkningsunderlag och avgift den tidsperiod, då debetsedlarna utskrivs. (jämför den sekretessbelagda förmögenhetslängden).

Länsstyrelses skatteband 8.4.3.2 Tillhörighet till flera samfundlorga- Det torde vara svårt att undvika att på nisationer länsstyrelsernas skatteband och vissa andmedta samma För person, som betalar avgift till flera sam- ra magnetband (arbetsband) summan av av- som redovisas på debetsedeln, i fundlorganisationer påförs uppgifter På debetsedeln hän- debiteringslängd och i samfundslängd. gifterna på debetsedeln. visas till skrivelse som redovisar Bl. a. måste beräkningskoden redovisas för separat fördelning av avgiften på de olika samfun- att möjliggöra den maskinella omräkningen den/organisationerna. av avgiften som görs vid taxeringsrättelse. Har vid kvarskatteperiodens slut inte hela Band, som innehåller samfundsuppgifter, avgiften betalts, fördelas betald och obetald torde således få sekretessbeläggas.

SOU 1972: 37 91

8 SYSTEM rön REGISTRERING ocn UPPBÖRD

Arbetsgivare för arbetstagare (A-skatt) resp. företagare erhåller endast (B-skatt) Arbetsgivare av arbetstagare kvarskatteanvisningar. Arbetsgivaren har Arbetstagare är skyldig att lämna debetsåledes ej kännedom om huruvida arbets- sedel på kvarstående skatt till arbetsgivatagaren betalar medlemsavgift eller inte. ren. Arbetsgivaren verkställer skatteavdrag i januari-april för kvarskatten. Någon möjlighet för arbetsgivaren att underlåta att verkställa avdrag för viss del av kvar- 8.4.3.4 Uppbörd skatten finns inte för närvarande och synes inte kunna tillskapas. Inbetalning Företagare, jordbrukare m. fl. med B- Medlemsavgift som minskar den överskju- skatt betalar själv in sin kvarskatt. Får tande skatten, torde få anses betald i och medlemsavgiften ej indrivas kan han sålemed utsändandet av debetsedeln på över- des utan underlåta att indrivningspåföljd skjutande skatt. betala den del av kvarskatten som utgörs Medlemsavgift som föranleder eller ökar av medlemsavgift. En konsekvens härav blir kvarstående skatt inbetalas som del av att vid klagomål på felaktig eller avgift kvarskatten. Betalningen sker för arbets- taxering person med B-skatt således kan tagare genom avdrag från lönen. Rörelse- förekomma lokal beslut skattemyndighets idkare, jordbrukare m. fl. med B-skatt be- genom att själv ”jämka sin inbetalning av talar kvarskatten själva. kvarskatten till att ej omfatta medlemsavgiften. Person med A-skatt måste däremot Åtgärder på grund av att medlemsavgift normalt alltid avvakta lokal skattemyndigej får indrivas hets beslut. Vid kvarskatteperiodens slut återstår ett relativt stort antal kvarskatteposter obetalda. I den obetalda kvarskatten ingår för samfundstillhörig alltid medlemsavgift. Denna 8.4.3.5 Rättelseförfarande får - de förutsättningar enligt som givits - inte lämnas Medlemsavgift bör som tidigare framhållits till indrivning. Detta inneredovisas i den offentliga bär att vid kvarskatteperiodens slut sam- debiteringslängden. Den bör redovisas där för att prakbandet med skatteuppbörden upphör för de obetalda tiskt möjliggöra för skattemyndigheten att medlemsavgifterna. På grund härav måste obetald kvarskatt, innan den går svara på frågor, rätta felaktigheter, stryka till indrivning, minskas med eventuell avgiften och räkna fram korrigerad kvarmedlemsavgift. Obetald redovi- stående och överskjutande skatt, m. m. medlemsavgift sas i särskilt restlängdsband till Dataservice. För att möjliggöra kontakt med samfund, Den obetalda utfärda debetsedlar o. d. måste skattemynmedlemsavgiften skall strykas i debiteringslängden och kvarskat- digheten ha tillgång till sekretessbelagd samten minskas med den obetalda fundslängd, av vilken bl. a. samfunds namn medlemsavgiften. Dessa arbetsmoment torde få ut- och adress framgår.

föras manuellt av de lokala skattemyndig- Rättelse av debiteringsfel heterna. Antalet sådana fall är svårt att men de torde inte Vid klagomål på felaktig debitering av uppskatta, understiga 100 000. medlemsavgift företar lokal skattemyndigtorde het utredning. Utredningen torde oftast få Komplikationer också uppstå i avsamt vid rättelse av med- ske av eller i samarbete med berört samräkningssystemet fund eller med Da-taservice. Lokal skattelemsavgift efter kvarskatteperioden. myndighet rättar efter utredning avgiften Olikheter vid uppbörd av samfundsavgift och företar omräkning av överskjutande

92 SOU 1972: 37

8 SYSTEM FÖR REGISTRERING OCH UPPBÖRD

resp. kvarstående skatt. Den skattskyldige, belopp för person medlemsavgiften betalts. Dataservice och länsstyrelsen underrättas Dataservice fördelar beloppet mellan samom beslutet. funden.

Rättelse vid taxeringsändring Avräkning av rättelse av avgift För samfundsavgift, som skall omräknas Då lokal skattemyndighet eller Dataservice på grund av ändrad taxering, företar lokal ändrar medlemsavgift korrigeras avräkningskattemyndighet med ledning av beräknings- en med berört samfund. Korrigeringen kan koden korrigering av samfundsavgiften. t. ex. göras en gång per år i samband med Omräkningen torde normalt kunna ske ma- utbetalning av den medlemsavgift som tas skinellt. från den överskjutande skatten. Om avgiftsberäkningsprinciperna är allt- För att handha avräkningsförfarandet torför många torde rättelse få göras av Data- de Dataservice få upprätta någon typ av service på så sätt att Skattemyndigheten till- kansli. Avräkningen torde dock i stor utställer Dataservice uppgift om alla ändrade sträckning kunna ske maskinellt. taxeringar. Lokal skattemyndighet avkortar hela medlemsavgiften samt räknar i före- 8.4.3.7 Sammanfattning kommande fall om kvarskatten. Dataservice företar omräkning, utskriver inbetalnings- Som framgår av redogörelsen ovan torde kort, utbetalningskort, sköter avräkningen ett systern enligt alternativ C rent praktiskt med samfunden m. m. ställa sig mycket svåradministrerat. Alternativ C skulle bl. a. innebära att debiteringslängd och vissa skatteband måste se- 8.4.3.6 Avräkningsförfarande kretessbeläggas för att den enskildes inte- Flera typer av avräkningssystem torde kun- gritet skall skyddas, att rättelseförfarandet na utformas. Nedan har skisserats förslag för felaktig medlemsavgift blir mycket svårtill avräkningssystem, som bygger på slut- administrerat och långsamt, att arbetsgivarna lig avräkning. och skattesystemet belastas med ytterligare kanske 2 miljoner kvarskatteanvisningar Debetsedel på överskjutande skatt samt att särskilt avräkningssystem mellan överskjutande skatt som tagits i anspråk för stat och samfund måste utformas. Vidare inmedlemsavgift redovisas till Dataservice nebär det i vissa fall olika behandling av i samband med utsändandet av debetsed- personer med A-skatt resp. B-skatt. Systemet lama. Samtidigt underrättas Dataservice via kräver också komplicerade tekniska lösningmagnetband om för vilka personer och med ar bl. a. på grund av att den ej indrivningsvilket belopp för person den överskjutande bara medlemsavgiften alltid måste separatreskatten ianspråktagits. Dataservice fördelar dovisas vid bokföring av kvarstående och beloppet mellan samfunden. Vid en med- tillkommande skatt. Personalförstärkning lemsavgift på 200 kr. torde cirka hälften hos framför allt de regionala och lokala av dessa inflyta på detta sätt. skattemyndigheterna torde bli oundviklig. Alternativ C kräver slutligen genomgripande Debetsedel på kvarstående skatt, betalning förändringar i uppbördsförfattningarna. vid uppbördsterminerna l och 2 När varje kvarskatteperiod bokförts hos 8.5 K ostnadsfrågor uppbördsmyndigheten görs hos myndigheten en maskinell beräkning av hur mycket Som underlag för kostnadsberäkningar har av den betalda kvarskatten som avser medanvänts följande antaganden: lemsavgift. Beloppet överförs till Dataser- D 7,5 milj. medlemmar finns i Svenska vice, som även erhåller specificerad upp- kyrkan vid tidpunkten för uppläggning av gift om för vilka personer och med vilket interimsregistret (se 2.1.3.).

SOU 1972: 37 93

8 SYSTEM rön REGlSTRERlNG ocu UPPBÖRD

l] 400 000 medlemmar i ca 4000 försam- kostnadsberäknat då kostnaderna härför är lingar utanför Svenska kyrkan. helt beroende av framtida beslut om ut-

E] Totalt 6 milj. medlemmar ingår i huvud- formningen. registret (se 8.2.1.3). Vid såväl systemutformning som kost- E] Totalt 5,4 milj. skall aviseras om med- nadsberäkning har förutsatts att det finns lemsavgift. tillgång till ett centralt personregister för L] Systemets periodiska huvudrutin (se aktualiseringsdata, inkomstuppgifter m. m. 8.2.1.4) genomgås månadsvis. Skulle ett sådant inte finnas måste de lokala Med utgångspunkt i dessa antaganden registren vid länsstyrelserna användas, vilhar även gjorts uppskattningar angående ket bl. a. medför högre kostnader. t. ex. frekvensen av ändringar m.m. Dessa I tabell 8.1 (pos. 8) har medtagits uppuppskattningar har i allmänhet redovisats i skattade kostnader för det arbete inom förtexten under respektive delavsnitt. samlingarna som sammanhänger med indata och utdata till resp. från Dataservice. Här avses då endast sådana aktualiseringsdata 8..5.l Kostnader för registreringssystem (s. k. pastorsändringar) som är direkt hänförliga till basdata i huvudregistrets försam- Tabell 8.1 visar en översiktsmässig sammanför lings- och medlemsposter samt hanteringen ställning över de beräknade kostnaderna vi- av matriklar och matrikelkompletteringar. registreringssystemet. Sammanställningen maxi- Dessa kostnader är svåra att beräkna då de sar att kostnaderna per år uppgår till är beroende av församlingarnas framtida inmalt ca 2 milj. kr. Kostnaderna för re organisation och arbetsformer. Kostnader de uppbördsförberedaninom församlingarna för aktualisering av de de uppgifter som behöver utföras av reregisterdelar som är beroende av resp. förgistreringssystemet oavsett vilket uppbördssamlings egna beslut beträffande innehåll system som väljs, har medräknats (jfr. 8.2.3). kostnader är beräknade efter och användning samt för arbete inom för- Samtliga samlingarna med utnyttjande av Dataservikostnadsläget i april 1972 och med utgångsatt särskild dator behöva ce uppgifter i det interna församlingsarbepunkten ej skall anskaffas för Dataservice, utan att ett ser- tet kan f. n. ej beräknas. I kostnaderna ingår direkt lön för beredvicebyråalternativ kan användas. Kostnaningspersonalen, räknat efter lkl 14 i 1972 der för personal som kan komma att fininom vilken års lönenivå, samt administrativt pålägg med nas i en eventuell organisation 100% på den direkta lönen (detta pålägg Dataservice ingår, men som ej är att hänavser omkostnader av typ andel av lokalföra till driften av det centrala registreringskostnader, inventarier o. d.). systemet, ingår ej. Den direkta lönen L har framräknats ef- I kostnadsberäkningarna ingår ej heller ter den på empiriska grunder härledda foravgifter till postverket för porto då dessa meln måste bli föremål för förhandlingar mellan Daraservice huvudman och postverket.

L=Ltn)([1/300 (2 M+50 U+15 K)

Eventuellt kan tjänstebrevsrätt utnyttjas för

+(B+12 B19]

Dataservice försändelser. Nuvarande nordär malporto för brev om högst 2,0 g vikt är 65 öre. 0 L=total direkt lön I de beräknade kostnaderna mate- ° direkt lön timme

ingår Lt=genomsnittlig per

rial av standardtyp som ingår i databearbet- och person ningarna, såsom magnetband, tabulatorpap- ° n=antal församlingar per m. m. Specialmaterial av typ brev till ° M=antal medlemmar per församling Svenska kyrkans medlemmar (datapost) el- ° U=antal ungdomar i församlingsvård ler för församlingsmatriklar, om dessa 0 K=antal församlingen närstående

önskas på annat än standardpapper, är ej (kontaktpunkter)

94 SOU 1972: 37

8 SYSTEM rön REGISTRERlNG ocr-r UPPBÖRD

Tabell 8.1 Kostnadssammanställning. Regist reringssystemet.

A = Ål 1 B : Under övergångsperioden C = Övergångsperiodens sista år _ D : Första året efter övergângsperioden

Aktivitet Kostnader i tusen kronor per år vid Anm. tidpunkt

A B C D

150 - - - 1. Systemarbete -och programmering 2. Register över Sv. kyrkans med- 580 - - lemmar Interimsregister - 60 60 - 3. Register över övriga 4. Uppläggning och underhåll av 225 225 225 huvudregister Huvudregister 5. Brev till Svenska kyrkans med- - - 620 lemmar 6. Månadsbearbetning inkl. ma- ° trikeluppgifter 700 750 800 l 190 7. Påföring av inkomstuppgifter och behandling av uppbörds- 280 ° data 100 100 280

Summa årskostnader l 755 l 135 1 985 1 470

8. Databeredning inom församlingen l 300 l 300 1 300 2 100

Totalt 3 055 2 435 3 285 3 570

Inkluderar beräknade avgifter till RSV för fr. o. m. första året efter övergângsperioden. personuppgifter samt kostnader för ”första Beräknat 2 rader/medlem. matrikel. * Utföres samtidigt med huvudrutin. Avser ” 300 tkr. fördelade på 5 år. kostnaderna för utökningen av denna. Avgifter

Huvudmatrikel (församlingsbok) utsändes till RSV ingår.

- för matrikel börd av Särkostnaderna B=behandlingstid medlemsavgifter. för matrikelkomplette- enligt tabell 82 för uppbördsrutinerna har

°Bk=behandlingstid

ring beräknats till drygt 1,8 milj. kr. per år vid

avisering kvartalsvis samt till ca 1,0 milj. kr. Kostnaderna har uppskattats efter samtal per âr vid uppbörd två gånger per år. Till med personer som medverkat i församlingsdessa kostnader kommer portokostnader för arbete. utsändning av inbetalningskort, påminnel- För det aktuella syftet med kostnadsuppser, restlistor m. m. då samma förhållande räkningen är U=K=0. gäller för dessa som beträffande övriga

avgifter till postverket (jfr 8.5.1). I de be-

räknade kostnaderna ingår postgiroavgifter med 1,08 milj. kr. resp. 0,54 milj. kr. Som 8.5.2 Kostnader för uppbördssystem för postgiroavgifterna har anberäkningsbas (Alt. A) vänts 20 öre per betalande medlem och år,

Av avsnitt 8.3 framgår att registreringssyste- vartill kommer beräknade postgirokostnader

met lätt kan byggas ut med rutiner för upp- för påminnelser.

SOU 1972: 37 95

8 SYSTEM rön REGISTRERING OCH UPPBÖRD

Tabell 8.2 Kostnadssammanställning. Sär- för övriga debetsedlar (ordinarie debetsedel

kostnader för uppbördssystem, Alt. A. + medlemsavgiftsdebetsedel).

Kostnader i tusen kr. per âr

Aktivitet Kostnader i 1 000 8.5.4 Kostnader för uppbördssystem

kr/år vid avisering (Alt. C)

4 ggr/år 2 ggr/år Av de 5,4 milj. personer som enligt förut-

sättningarna ovan skall aviseras om med- Framställning av inbetalningskon 510 270 lemsavgift beräknas ca 4 milj. personer er-

Postgirokostnader (5 ,4 hålla ordinarie debetsedel. milj. medl. a 20 öre 1 080 540 och fram- Kostnader för uppbördsrutiner enligt al- Bevakning ställning av påmin- ternativ C har enligt tabell 8.4 beräknats till nelser 100 60 ca 6,9 milj. kr. per år. Till dessa kostnader Postgirokostnader för påminnelser 110 80 kommer portokostnader för utsändning av Framställning av rest- extra 1,4 milj. medlemsavgiftsdebetsedlar listor 40 40 samt eventuellt höjd portokostnad för övriga Summa årskostnader l 840 990 debetsedlar (ordinarie debetsedel + med-

lemsavgiftsdebetsedel).

8.5.3 Kostnader för uppbördssystem Tabell 8.4 Kostnadssammanställning. Sär- (Alt. B) kostnader för uppbördssystem, Alt. C Av de ca 5,4 milj. personer som enligt för-

utsättningarna ovan skall aviseras om med- Aktivitet Kostnader i tusen kr. lemsavgift beräknas ca 4 milj. personer erper ar hålla ordinarie debetsedel.

Kostnader för uppbördsrutiner enligt al- Framställning av debetsedlar, ternativ B har enligt tabell 83 beräknats till o. d. Utöksamfundslängd knappt 1,6 milj. kr. per år. Till dessa kost- ning av uppbördsrutiner nader kommer för utsänd- a) Riksskatteverket (systemarbete, portokostnader 220 programmering, information) ning av 1,4 milj. extra medlemsavgiftsde- b) Länsstyrelsen dataenheten (rebetsedlar samt eventuellt gistrering av extra kvarskattehöjd portokostnad anvisningar, datorkörningar, blanketter) l 500

c) Länsstyrelsen uppbördsenheten (uppbördsrutiner för ökad Tabell 8.3 Kostnadssammanställning. Särkvarskatteuppbörd, utökning kostnader för uppbördssystem, Alt. B av personal beräknad till i genomsnitt :1/2 person/län, dvs. Kostnader i 12 personer å 40 tkr. 480 Aktivitet tusen kr. d) Lokal skattemyndighet (utökning av personal beräknad till per år l/2 person per lokal skattemyndighet, dvs. 122X0,540 Framställning av debetsedlar avtkr. 2440 seende medlemsavgift (länsstyrelser) 850 Ersättning till postverket för upp-

påminnelser (Dataservice) Postgirokostnader för påminnel- Avräkningssystem ser 80 a) Datorkörningar (Dataservice) 270 Framställning av restlistor (Data- b) Avräkningskansli (uppskattservice) 40 ningsvis 5 personer a 50 tkr) 250

Summa årskostnader 1 570 Summa årskostnader 6 850

96 SOU 1972: 37

Bilaga 9 Förteckning över gällande kyrkliga

m. m.

författningar

A v stiftssekreterare Göran Göransson

I samband med fullgörandet av sitt upp- 1957 den löpande publikationen Kyrkofördrag har 1968 års beredning om stat och fattningar, som kan sägas utgöra komplekyrka funnit önskvärt att kunna presentera ment till Wetterbergs ovannämnda handbok. en aktuell förteckning över gällande svensk Även dessa publikationer har anlitats vid kyrkorätt, dvs. sådana i lag och författning, arbetet. Under de senaste tio åren har emelkungl. brev m.m. meddelade bestämmelser lertid omfattande förändringar i lagstiftsom reglerar Svenska kyrkans verksamhet. ningen skett, som gjort samtliga tillgängliga Att upprätta en fullständig sådan förteck- handböcker förâldrade. Främst kan nämnas ning möter emellertid stora svårigheter. Ma- förändringarna i samband med förhandterialet är svårt att överskåda, dels på grund lingsrättsreformens genomförande för statav mångfalden bestämmelser av mycket skil- ligt reglerade tjänster, vilket berörde såväl da slag, dels emedan de grundläggande be- präster som kyrkomusiker samt den år 1970 stämmelserna är âlderdomliga och till stora beslutade nya lagstiftningen rörande den delar upphört att gälla, utan att författ- kyrkliga jordens förvaltning m. m. ningarna i deras helhet har upphävts. Grundvalen för den svenska kyrkorätten Utgångspunkt för arbetet har tagits i vissa utgörs alltjämt av 1686 års kyrkolag (KL), tidigare utgåvor av kyrkoförfattningar som även om denna har karakteriserats som ett får anses fylla högt ställda krav på fullstän- lagverk i ruiner. Till detta omfattande verk dighet, den av 1824 års kyrkolagskommitte- ansluter ett stort antal senare tillkomna berade år 1845 publicerade kyrkolagseditionen stämmelser, som i många fall innebär änd- (KL 1845), AJ Rydéns och P Rydholms ring eller upphävande av föreskrifter i KL, senare utgåvor av kyrkolagen med tillhö- ofta dock utan att den berörda paragrafen i rande författningar, sedermera fullföljda KL i sin helhet upphävs eller erhåller ny genom G Wetterberg, Handbok i kyrkolag- lydelse. Åtskilliga bestämmelser i KL har farenhet (7 uppl. utgiven 1956) och slutligen också utan att vara formellt upphävda blidet i serien Svensk lagsamling år 1952 ut- vit obsoleta genom att de samhällsförhållankomna bandet Kyrkorätt av T Nothin. den till vilka de anknyter har förändrats. Efter 1956 har utgivits Å Hassler, Kyrko- Detsamma gäller även delar av andra kyrklagfarenhet, 1970, där materialet dock av ut- liga författningar av hög ålder och inte rymmes- och kostnadsskäl hårt beskurits, minst de s. k. prästerskapets privilegier från samt från Håkan Ohlssons förlag hittills 1723. fyra av åtta planerade band i serien Kyrko- I den efterföljande förteckningen har ett lagarna. Samma förlag utger också sedan inledande avsnitt framför allt ägnats åt KL

7-SOU 1972: 37 97

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR och försök gjorts att i anslutning till dess stämmelser av mera generell natur eller elolika paragrafer förteckna de bestämmelser jest av större räckvidd eller allmänt intresse. som innebär ändring eller upphävande av Många kungl. brev som reglerar kyrkliga förinnehållet i desamma. I ett följande avsnitt hållanden har begränsad giltighet i tiden. Hit har därefter övriga författningar m.m. av hör t. ex. årliga föreskrifter om rikskollekter, kyrkorättslig natur förtecknats, grupperade böndagarnas firande, anslag till stiftsmynefter olika ämnesområden. Systematiken an- digheternas disposition, vissa anslag ur kyrknyter därvid i stora drag till den som till- kofonden, statsbidrag till kyrklig ungdomslämpats av Nothin i hans Kyrkorätt. Största eller studieverksamhet etc. I den mån sâmöjliga fullständighet har eftersträvats, men dana beslut medtagits i förteckningen, har vissa begränsningar har måst göras och som regel endast senast utfärdade brev mednågra inledande reservationer är nödvän- tagits som typexempel. En svårighet är emeldiga med hänsyn till författningsmaterialets lertid att i en del kungl. brev av dessa slag art. meddelas generella bestämmelser, t. ex. vill- För det första må erinras om att domka- kor för utbetalande av bidrag och ersättpitel och stiftsnämnder f. n. är statliga myn- ningar av olika slag, vilka avses gälla t. v. digheter och att dessa liksom också pastors- intill dess ändring sker. Eftersom ett senare ämbetena i sin ämbetsutövning är under- kungl. brev sällan uttryckligen upphäver ett kastade en mängd bestämmelser som gäller äldre i samma ämne och inte heller alltid för statsförvaltningen i stort och alltså ej med säkerhet helt ersätter de tidigare behar speciellt kyrkorättslig karaktär. Endast stämmelserna måste en reservation här gövissa grundläggande författningar av hithö- ras för att vissa alltjämt gällande föreskrifrande slag har medtagits i förteckningen, ter i kungl. brev av äldre datum kan ha förmedan ett flertal administrativa föreskrifter bigåtts, när förteckningen upptar endast de för den offentliga förvaltningen här har senast meddelade bestämmelserna i ett visst lämnats åsido, då de ej berörs av föränd- ämne. Varje år förekommer vidare en ringar i relationen mellan staten och Svens- mängd olika beslut rörande kyrkliga utredka kyrkan. Förteckningen upptar av sam- ningar, resebidrag till kyrkliga befattningsma skäl inte heller de författningar rörande havare, kurser och konferenser av kyrklig pension, allmän försäkring m. m. som gäller art. Sådana beslut är väsentligen av enbeträffande domkapitlens och stiftsnämnder- gångskaraktär och medtages ej i förtecknas personal men också för präster och kyr- ningen. komusiker i deras egenskap av innehavare Andra kungl. brev har en begränsad perav statligt reglerade tjänster. Folkbokfö- sonlig giltighet och redovisas ej här. Hit hör ringen är f. n. ett âliggande för kyrkan och beslut i dispensärenden av olika slag och i de viktigaste författningarna i detta sam- fråga om tjänstetillsättningar. Samtliga bismanhang anges i förteckningen. Däremot kopar och omkring en tredjedel av alla kyrföreligger i ett stort antal författningar, som koherdar har kunglig fullmakt på sina tjänsgäller andra offentliga myndigheter, före- ter. skrifter om skyldighet att lämna Beslut av begränsad geografisk räckvidd uppgifter av olika slag till ledning för folkbokföring- har heller inte medtagits. Som exempel på en. Sådana bestämmelser har icke medtagits sådana kan nämnas beslut om ändrad inhär. delning i kontrakt, pastorat eller kyrko- För det andra har det varit omöjligt att musikerdistrikt, ändring av församlingslämna en uttömmande förteckning över be- gräns, församlingsdelning, ändrad lönereglestämmelser som har meddelats i form av ring för kyrkoherdetjänst på grund av ändkungl. brev eller cirkulär till olika myndig- rad folkmängd i pastoratet m. m. heter. En mängd sådana bestämmelser hör Slutligen må erinras om att åtskilliga bemed till gällande kyrkorätt. Här har emeller- stämmelser som gäller för Svenska kyrkans tid endast eftersträvats att få med sådana be- befattningshavare och myndigheter medde-

98 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

las i form av tillämpningsföreskrifter, cirkulär och anvisningar från centrala ämbetsverk som vid rådande oroch myndigheter, ganisation fullgör funktioner inom den kyrkförvaltningen. Som exempel kan nämliga nas att föreskrifter om kyrkobyggnadsväsendet tidigare meddelades av byggnadsstyrelsen och nu utfärdas av riksantikvarieämbetet. Bestämmelser om folkbokföringen meddelas numera av riksskatteverket, anvisningar för kyrkoarkiven av riksarkivet, bestämmelser om militärprästerna av ÖB. Vidare meddelas anvisningar om avlöningsförmåner av avtalsverket, om tjänstebostädema av statens personalbostadsdelegation, om pastoratens avräkning med kyrkofonden av Statskontoret, om förvaltningen av kyrklig jord av kammarkollegiet, om tjänstebrevsrätten av poststyrelsen osv. Domkapitlen och stiftsnämnderna utfärdar likaledes föreskrifter och anvisningar inom sina kom- Bestämmelser av hithöranpetensområden. de slag har inte medtagits i den följande förteckningen. Förteckningen upptar författningar m. m. som utfärdats före den I januari 1972. Endast i vissa undantagsfall har en författning upptagits pâ mer än ett ställe i förteckningen, även om den med hänsyn till sitt innehåll sakligt kunde hänföras till flera underavdelningar i denna.

SOU 1972: 37 99

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR 9.1 Vissa för Svenska kyrkan grundläggande bestämmelser Med x i resp. kolumn anges att författningen l. tillkommit efter beslut av KM:t, riksdag och kyrkomöte, 2. har meddelats av KM:t efter kyrkomötets hörande, 3. har meddelats av KM:t utan kyrkomötets hörande, 4. har tillkommit i annan ordning.

l 2 3 4 Kyrkolagen av år 1686 (KL) Ändringar i KL eller upphävande helt eller delvis av föreskrifter däri:

Lagrum i KL Ändrat genom 1:1 Lag 10.11.1893 (nr 86) ang. prästedens utbytande mot ett löfte X 1:2 KF 16.2.1864 (nr 11) om nya strafflagens införande, 6 § X 1:3-4 KF 7.3.1855 (nr 32) ang. upphörande av förbudet för KM:ts luther- X ska undersåtar att bevista främmande religionsförvanters gudstjänst 2:3 Lag 14.10.1898 (nr 90) innefattande ändring i 2 kap. 3 § KL X Lag 27.10.1903 (nr 109) d:0 X Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i 2 kap. 3, 4 och 8 §§ X KL Lag 25.4.1919 (nr 187) innefattande ändring i 2 kap. 3 § KL X Jfr även nedan under sön- o. helgdagar m. m. (avsnitt 9.2.5) 2:4 3.12.1823 (KL 1845:43) ang. tiden för gudstjänsternas bör- X

KçBr

Jan 2:5 Lag 13.3.1942 (nr 117) med vissa bestämmelser om kungörande X i kyrka m. m., (ändr. 1968:687) 2:7 KBr 11.7.1781 (KL i Väster- X 1845:56) ang. lördagspredikningar botten 2:8 Lag 12.9.1921 (nr 589) ang. upphävande av vissa delar av KL X 2:9 KF 21.9.1888 (nr 42) om upphävande av KF 4.12.1765 ang. plikt X och straff för dem som försumma bevistande av katekesförhör 2:13 KF 18.4. 1849 (nr 27) ang. gudstjänst vid rådstugurätt X Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i 2:13 KL X 3:2 KF 13.9.1864 (nr 55) ang. ändring av 3 kap. 2 § KL jämte för- X klaring av 3 § samma kapitel 3:4 20.9.1859 ang. rätt att för dop anlita präst i annan försam- X

Klli: m8

3:8-10 X Religionsfrihetslag 26.10.1951 (nr 680) 3:13 m.fl. KF 4.5.1855 (nr 61) om avskaffande av kyrkoplikt X Lag 20.12.1946 (nr 778) om tillägg till 3 kap. KL X 4:4 KK 31.12.1943 (nr 943) med vissa bestämmelser om tillsättning av X distriktsbarnmorsketjänst m. m., 1 § (ändr. genom KK 22.12.1950, nr 682, upphävd 1963:350) X 5 kap. Lag 27.2.1948 (nr 95) om upphävande av kap. 5 KL m. m. X 8:2 X Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i gällande stadganden om nattvardsgång 9 kap. KF 4.5.1855 (nr 61) om avskaffande av kyrkoplikt X 10:3 Dzo X 10:4 Jfr under 1:2 10:5 Lag 25.10.1957 (nr 585) om jordfästning m. m., 2 § X 11:2 KF 16.11.1863 (nr 61) ang. upphävande av ll kap. 2 § KL X

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR Lagrum i KL Ändrat genom 1 2 3 4 11:8 Lag 27.6.1947 (nr 275) om kyrkomusiker, 1 §, X 2-3 §§ 11:11 Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i gällande stadganden X om nattvardsgång 12:2 KC 7.3.1952 ang. rätt att vid vissa högmässogudstjänster under fas- X tan utbyta litanian mot annan allmän kyrkobön 12:3 Lag 26.3.1909 (nr 16) innefattande ändring i 12 kap. 3 § KL X 13:1 KK 26.11.1937 (nr 882) ang. stadfästande av ny svensk psalmbok X 13:2 KK 13.8.1823 (KL 1845:158) om kyrkomusikens fortfarande under X fastlagstiden 14:1 Jfr nedan under sön- o. helgdagar m. m., (avsnitt 9.2.5) 14:3 Lag 12.9.1921 (nr 589) ang. upphävande av vissa delar av KL X 14:4 KSkr 23.2.1825 (KL 1845:168) ang. ytterligare reglerande av mark- x nadsterminema 14:5 Jfr under 14:1 14:6 Jfr under 14:3 15 och 16 kap. Lag 12.11.1915 (nr 427) om vad iakttagas skall i avseende å in- X förande av lagen om äktenskaps ingående och upplösning 17:9 Lag 3.6.1921 (nr 288) om ändring i vissa delar av strafflagen X 18 kap Lag 25.10.1957 (nr 585) om jordfästning m. m., 1-5 §§, X 6-11 §§ x 19:2-3 Jfr nedan under Inträde i prästämbetet m. m. (avsnitt 9.2.8) 19:7-11 Lag 25.10.1957 (nr 577) om prästval (ändr. 1963:500, 1964:782, X 1970:755) KS 23.5.1958 (nr 261) om prästval (ändr. 1970:756) X 19:12-16 Lag 3.6.1921 (nr 282) om upphävande av patronatsrätt (ändr. 1934: X 573) 19:19 Jfr under 18 kap. 19:21 Lag 8.3.1889 (nr 2) om straff för ämbetsbrott av präst, upphävd X genom Lag 30.6.1948 (nr 490) ang. ändring i Lag 13.11.1936 (nr 567) om domkapitel 19223-26 Dzo 20 kap. Lag 13.12.1963 (nr 633) om biskopsval X KS 30.6.1965 (nr 486) om biskopsval X Jfr under 21:2 21:2 KF 16.5.1884 (nr 20) ang. upphävande av 20 kap. 2 § och ändring X i 21 kap. 2 § KL 22:2 Lag 10.11.1893 (nr 86) ang. prästedens utbytande mot ett löfte X 24:3 Lag 25.10.1957 (nr 575) om upphävande av 24 kap. 3 § KL X 24:11 Lag 27.6.1947 (nr 275) om kyrkomusiker, 1 §, X 2--3 §§ 15 Jfr under 19:21 samt 20 kap. brottsbalken 21.12.1962 (nr 700)

å4:1l_;1,

24:19 KF 23.7.1869 (nr 43) ang. förändring av grundräntor och krono- X tionde 24:20 Lag 9.12.1910 (nr 141 s. 25) om indragning till statsverket och av- X skrivning av prästerskapets tionde samt om ersättning därför 24:30-33 Jfr under 24:11 25:1 KF 7.3.1855 (nr 32) ang. tid och sätt för prästmötes hållande X m. m.

SOU 1972: 37 101

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖkFATfNlNGAR Lagrum i KL Ändrat genom 1234 26:5 Jfr under 2:13 27:1 Lag 13.12.1968 (nr 738) med vissa bestämmelser om godkännande X av kyrkobyggnad 28 kap. Till större delen ersatt av nyare sjukvårdsförfattningar 28:13 KK 3.12.1847 (nr 41) ang. upphörande av hospitals arvsrätt X KF 31.10.1873 ang. ändring i vissa delar av kyrkolagen (delvis upphävd 1908: X 116, 1951:680) Lag 30.6.1948 (nr 489) om tillägg till kyrkolagen X Prästerskapets privilegier 16.10.1723 (till stora delar Upphävda genom senare X lagstiftning; KF 3.10.1873 (nr 58) ang. upphävande av det stadgande i Pr. priv., enligt vilket prästerskapets m. fl. gårdar och lägenheter i städerna förklaras fria från borgerligt besvär och tunga).

9.2 Övriga bestämmelser rörande Svenska kyrkan, ordnade efter ämnesområden Med x i resp. kolumn anges att författningen l. tillkommit efter beslut av KM:t, riksdag och kyrkomöte, 2. har meddelats av KM:t efter kyrkomötets hörande, 3. har meddelats av KM:t utan kyrkomötets hörande, 4. har tillkommit i annan ordning.

9.2.1 Kyrkans statsrättsliga ställning Regeringsformen 6.6.1809, (senast omtryckt 1971:271) §§ 2, 5, 16, 28, 87, 88, 89, 114 Successionsordningen 26.9.1810, (senast omtryckt 1965:817) § 4 KS 17.5.1963 (nr 214) ang. statsdepartementen (ändr. 1964:809, 1966:256, 1967: 47, 355, 564, 747, 1968:743, 1969:286, 570, 702, 1970:377, 938, 1971:493, 1203) KF 22.4.1949 (nr 174) ang. allmänt kyrkomöte (kyrkomötesförordning) (ändr. 1952:46, 47, 1958:59, 1969:135, 1970:753, 1971:601) KK 3.3.1950 (nr 40) ang. Lunds stifts indelning i Valkretsar för val av lekmannaombud vid allmänt kyrkomöte samt ang. det antal sådana lekmannaombud, som skall väljas inom varje valkrets i riket (ändr. 1953:212, 1961: 596) KK 28.6.1963 (nr 408) ang. ersättning till ledamot av allmänt kyrkomöte Klnstr 22.6.1951 (nr 505) för allmänt kyrkomötes utredningsnämnd X KBr 8.6.1951 till statskontoret ang. ersättning åt ledamot av allmänt kyrkomötes utredningsnämnd m. m. KBr 2.4.1954 ang. ordningen för utbetalning av viss ersättning till ledamöter av allmänt kyrkomötes utredningsnämnd KC 30.10.1953 ang. rese- o. traktamentsklass för elektor vid kyrkomötesval och för ledamot av allmänt kyrkomötes utredningsnämnd 9.2.2 Kyrkans bekännelse och böcker Kyrkans bekännelse Uppsala mötes beslut 20.3.1593 KL 1686, l kap. l § (ändr. 1893:86)

Kyrkans böcker I) Bibelöversättning KMzts påbud 2.10.1917 (nr 684) ang. stadfästande av ny kyrkobibel KK 31.12.1921 (nr 829) ang. ny översättning av gamla testamentets apokryfiska böcker

102 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

2) Psalmbok 1 2 3 4 KK 26.11.1937 (nr 882) ang. stadfästande av ny svensk psalmbok X KBr 16.10.1970 ang. revision av psalmbokens En liten bönbok X

3) Evangeliebok KK 16.10.1942 (nr 817) ang. stadfästande av ny svensk evangeliebok KC 7.3.1930 ang. tillåtelse att vid högmässa alternativt predika över aftonsångstext KC 15.8.1933 ang. rätt att i aftonsången under fastan predika över Kristi lidandes historia KC 21.1.1966 ang. tillstånd att utlämna vissa inledningsord vid läsning av texter i evangelieboken KBr 16.10.1970 ang. förslag till predikotexter ur Gamla testamentet KM:ts plakat 26.11.1971 om fyra allmänna, högtidliga tacksägelse-, faste-, botoch böndagar som över hela Sveriges rike skall hållas och begås år 1972

4) Kyrkohandbok KK 16.10.1942 (nr 816) ang. stadfástande av ny svensk kyrkohandbok KC 7.3.1952 ang. rätt att vid vissa högmässogudstjänster under fastan utbyta litanian mot annan allmän kyrkobön KC 18.6.1954 ang. viss ändring i kyrkohandbokens anvisning rörande bruket av den nicenska trosbekännelsen KC 17.10.1958 (nr 515) ang. ändring X i kyrkohandboken med anledning av lagstiftningen om kvinnans behörighet till prästerlig tjänst KC 10.4.1959 ang. vissa ändringar i kyrkohandboken m.m. KBr 1.11.1963 ang. Bihang till kyrkohandboken KC 21.10.1966 ang. vissa ändringar i kyrkohandboken KC 24.1.1969 dzo KC 11.4.1969 dzo

XXXXXXXXXXX

KC 11.4.1969 ang. lekmans medverkan med textläsning vid allmän gudstjänst KC 11.4.1969 ang. tillämpning av kyrkohandbokens föreskrifter om lysning KC 9.5.1969 ang. alternativ syndabekännelse KC 13.6.1969 ang. alternativ till allmän kyrkobön i högmässan KC 13.6.1969 ang. ritual för missionärssändning KC 14.5.1971 ang. viss ändring i kyrkohandboken Lag 13.12.1968 (nr 737) om försöksverksamhet i fråga om ordningen för den allmänna gudstjänsten Lag 7.5.1971 (nr 139) om försöksverksamhet i fråga om ordningen för vissa kyrkliga förrättningar

5) Katekes KCBr 11.10.1878 ang. antagande av ny katekes KM:ts påbud 7.3.1930 (nr 54) ang. reviderad översättning av Luthers lilla katekes

6) Mässbøk KK 16.10.1942 (nr 818) ang. stadfästande av första delen av ny svensk mäss- (X) bok KK 8.12.1944 (nr 772) ang. godkännande av andra delen av ny svensk mässbok KK 28.10.1949 (nr 531) ang. alternativ musik för introitus vid högmässa KC 11.4.1969 ang. alternativ mässmusik

7) Koralbok KK 20.10.1939 (nr 741) ang. ny svensk koralbok KC 9.9.1964 ang. alternativ till koralbokens melodier KC 24.1.1969 ang. alternativa melodier till vissa i psalmboken upptagna sånger

SOU 1972: 37 103

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR 9.2.3 Medlemskapet i kyrkan Religionsfrihetslag 26.10.1951 (nr 680, ändr. 1963:509, 1969:170, 1970:766, 1971: 606) 1-5 §§, 6-16 §§ Lag 26.10.1951 (nr 691) om viss lindring i skattskyldigheten för den som icke tillhör svenska kyrkan (ändr. 1953:278, 402, 1967:633)

9.2.4 Kyrkans organisation Kyrklig indelning Klnstr 3.12.1965 (nr 702) för kammarkollegiet, 3 §, (ändr. 1971:444, 766, 924) KK 1.4.1942 (nr 158) ang. ändring i rikets indelning i stift KK 15.5.1942 (nr 237) med vissa bestämmelser i anledning av inrättandet av Stockholms stift (ändr. 1943:634) KM:ts beslut 2.6.1961 ang. ny indelning av stiften i territoriella pastorat m. m. Ändringar i kontraktsindelning och pastoratsindelning ävensom beträffande lönereglering för kyrkoherdetjänsterna i pastoraten har därefter meddelats i ett flertal Kungl. brev. Lag 13.6.1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (ändr. 1930:257, 1932:273, 1946:490, 1948:767, 1953:755, 1954:299, 1957:282, 1961:438, 1962:35, 1964:747, 1965:595, 1969:770) Lag 17.12.1970 (nr 991) om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning i samband med fastighetsbildning KF 17.12.1948 (nr 766) ang. taxering och debitering av skatt vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning m. m. (ändr. 1952:248, 1953:289, 1954: 157,1971:192) S ti frsst yrelsen KF 11.2.1687 huru med rättegång uti domkapitlen skall förhållas (delvis upphävd bl. a. 1902 nr 64 bih., s. 3 och 1936:567) Lag 13.11.1936 (nr 567) om domkapitel (ändr. 1948:490, 1951:575, 1957:576, 578, 1963:502, 636, 1964:644, 1968:496, 1970:754, 1971:580) Klnstr 3.12.1965 (nr 738) för domkapitlen (ändr. 1967:509, 1970:758) KBr 28.6.1962 ang. fastställande av diarieplaner m. m. för domkapitlen och stiftsnämndema KC 29.10.1971 ang. delegation till kontraktsprost av vissa personalärenden KBr 3.5.1780 (KL 1845:LIV) till konsistorium i Göteborg ang. dess åtgärd att under biskopsledighet utlysa allmänt prästmöte KK 11.12.1936 (nr 627) ang. översändande till domkapitel av utslag i mål vari präst blivit dömd till straff KCBr 21.8.1786 (KL 1845:241) om vidtagande av några sådana mått och steg, som må befordra goda egenskaper i lärostândet KS och påbud 20.3.1735 (KL 1845:2) till hämmande av varjehanda villfarelser (ang. visltation) KCBr 7.12.1787 (KL 1845:724), förklaring över 1 § av KCBr 21.8.1786, rörande de mål, som av konsistorium böra upptagas och avgöras m. m. (delvis upphävt 1947:634, denna lag återigen upphävd 1948:490) KRes 1.10.1754 (KL 1845:441) ang. de tillfällen, då konsistorium till prästs [eller skollärares] biträde fullmäktig förordna bör och huru anmälan därom hos konsistorium göras skall

KBr 15.7.1803 (KL 1845:443) ang. ifrågasatt rättighet för krono- och kon-

sistoriefullmäktige till ersättning för resekostnad och besvär KK 25.10.1878 (nr 42 s. 1) ang. förändrade edsformulär för ecklesiastika ämbetsoch tjänstemän Lag 1.4.1942 (nr 157) om upphörande av det särskilda domkapitlet för Stockholms stad

104 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR 1 2 3 4 Statstjänstemannalag 3.6.1965 (nr 274) (ändr. 1969:251, 252, 1970:353, 715, 1971: X 533, 637) Statstjänstemannastadga 3.12.1965 (nr 601) (ändr. 1966:83, 459, 746, 1967:477, 1968:217, 1969:188, 253, 1970:354, 1971:301, 1193) Allmän verksstadga 3.12.1965 (nr 600) (ändr. 1966:213, 1967:278, 1969:565, 1971:1041) Lag 4.6.1971 (nr 289) om allmänna förvaltningsdomstolar (ändr. 1971:1198) Förvaltningslag 4.6.1971 (nr 290) Klnstr 28.6.1681 (KL 1845:690) varefter dess Consistorium aulicum vid de där förefallande ärendena skall hava sig att rätta Klnstr 29.10.1971 (nr 862) för stiftsnämnderna KBr 20.1.1961 ang. resekostnadsersättning och traktamente åt ledamot av stiftsnämnd m. fl. KC 23.4.1965 ang. d:0 åt ledamot i stiftsnämndernas förhandlingsdelegation KBr 3.6.1960 ang. anslag för budgetåret 1960/61 till kyrkliga ändamål KC 18.12.1936 ang. anslag till domkapitlen för budgetåret 1936/37 (ändr. 4.6.1948, 28.4.1949) KBr 6.6.1968 ang. anslag för budgetåret 1968/69 till kyrkliga ändamål KC 14.5.1970 ang. arvoden m.m. för vissa uppdrag inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde Regl.br 14.5.1971 för budgetåret 1971/72 avseende anslag till kyrkliga ändamål (ändr. 30.6.1971) KBr 27.11.1970 ang. anvisande av medel för tillfällig personal hos domkapitlen KBr 4.6.1971 ang. anvisande av medel för skrivhjälp åt biskoparna KK 18.10.1946 (nr 679) ang. kommissionärer hos myndigheter tillh. statsförvaltningen (ändr. 1967:709, 1968:617, 1971:845) Expeditionskungörelsen 29.10.1964 (nr 618) i senaste lydelse Stämpelkungörelsen 29.10.1964 (nr 619) i senaste lydelse KF 8.6.1945 (nr 329) ang. utgörandet av postavgifter för tjänsteförsändelser m. m. (tjänstebrevsförordning) (ändr. .-1963:.2l10,\196v5:599, 1966:157) Kungl. Generalpoststyrelsens kungörelse 27.4.1951 (nr 281) ang. utgivandet av ny förteckning över de tjänstebrevsberättigade Allmänna poststadgan, bil. D, § 47:3

F örsamlingarna Lag 2.6.1961 (nr 436) om församlingsstyrelse (ändr. 1962:157, 1965:606, 1966: 186, 1967:799, 1968:188, 1969:767, 1971:659) Lag 2.6.1961 (nr 437) om införande av lagen om församlingsstyrelse KC 22.10.1965 ang. rätt till reseersättning för suppleant i kyrklig samfällighets kyrkoråd Lag 3.12.1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändr. 1968:267, 1970:352, 395) KK 3.12.1965 (nr 577) med tillämpningsföreskrifter till d:o Lag 27.3.1954 (nr 130) om rätt för kommun att uppdraga beslutanderätten i vissa frågor till sammanslutning av kommuner (kommunal delegationslag) (ändr. 1967:318) Lag 3.12.1965 (nr 576) om ställföreträdare för kommun vid vissa avtalsförhandlingar m. m. (ändr. 1968:267, 1970:352, 395) KK 26.1.1951 (nr 25) ang. sättet för vissa utbetalningar till kommuner m. fl. Kommunal vallag 6.6.1930 (nr 253) (ändr. 1932:238, 272, 1936:76, 1937:183, 1941:393, 1942:177, 1945:250, 251, 1946:191, 491, 1948:198, 1950:141, 1951:688, 1952:265, 1953: 295, 756, 1954:300, 1956:300, 1957: 160, 1959:60, 1960:60, 1961: 606, 1962:72, 1963:128, 1964:129, 1965:607, 609, 1966:94, 154, 682, 1967:833, 1968:178, 183, 1969:824, 825, 1970:283, 1971:656)

SOU 1972: 37 105

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATINlNGAR

Lag 15.4.1955 (nr 138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. m. (ändr. 1965:597) KF 30.9.1910 (nr 103) ang. behörighet att kyrkobokföras i icke territoriell församling av svenska kyrkan (ändr. 1967:498) KK 30.6.1953 (nr 524) ang. upphävande av skyldigheten för svensk medborgare att tillhöra nationell kyrkoförsamling m. m. KBr 21.12.1840 (KL 1845:400) till Överståthâllaren [och till Stockholms Stads Consistorium], rörande reglering av Finska Nationella församlingens i Stockholm kyrkoangelâgenheter och kyrkoherdens rättigheter, i avseende på säte och stämma i Consistorium samt lön och befordran KBr 29.1.1819 ang. Tyska S:t Gertruds församling i Stockholm KBr 20.12.1844 ang. stadfästelse å Tyska S:t Gertruds kyrkas och församlings privilegier KBr 1.3.1841 till Överståthâllaren ang. gränsrcglering mellan Stockholms territoriella och icke territoriella församlingar (bl.a. ang. medlemskap i Tyska S:t Gertruds församling i Stockholm) KBr 5.5.1882 till länsstyrelsen i Göteborg ang. indelning av Göteborgs stad i territoriella församlingar m. m. (bl. a. ang. tyska församlingen därstädes) KBr 22.5.1953 ang. avlöningsförmåner för kyrkoherdetjänsten i Göteborgs tyska församling KC 26.10.1951 (nr 696) till svenska kyrkans utlandsförsamlingar ang. tillämpning av de för församlingarna fastställda kyrkoordningarna Kyrkoordning 10.2.1905 för svenska Victoriaförsamlingen i Berlin (ändr. 8.2. 1907, 25.2.1910, 2.4.1937, 19.9.1969) D:o 12.9.1947 för svenska församlingen i Buenos Aires (ändr. 19.9.1969) D:o 19.5.1922 för svenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors (ändr. 19.9. 1969) D20 3.11.1911 för svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn (ändr. 17.5.1912, 19.9.1969) D:o 3.11.1911 för Ulrika Eleonora församling i London (ändr. 15.5.1959, 27.4. 1962, 19.9.1969) D20 13.11.1925 för svenska Margaretaförsamlingen i Oslo (ändr. 19.9.1969) Dzo 23.6.1882 för svenska Sofiaförsamlingen i Paris (ändr. 21.2.1902, 22.12.1905, 15.2.1907, 24.1.1913, 5.5.1961, 19.9.1969)

Särskilda anstalter för kyrklig verksamhet I) Ãrkebiskopens kansli KC 29.5.1969 ang. antalet stifts- och kontraktsadjunkter m. m. Regl.br. 27.5.1970 avseende anslag till kyrkliga ändamål, Cl V X KBr 17.6.1970 ang. vissa anslag ur kyrkofonden

2) Svenska kyrkans missionsstyrelse KM:ts stadga 17.6.1970 (nr 484) för svenska kyrkans missionsstyrelse

3) Svenska kyrkans eentralrâd KM:ts stadga 9.12.1910 (nr 142) för svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete (ändr. 1938:24, 1940:742, 1950:679, 1953:496, 1960: 700, 1963:467, 1965:566, 1970:481)

4) Svenska kyrkans siämansvárdsstyrelse KM:ts stadga 12.5.1933 (nr 195) för svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse (ändr. 1950:680, 1953:497, 1959:106, 1963:468, 1964:12, 1970:482)

5) Svenska kyrkans diakoninämnd KM:ts stadga 27.7.1964 (nr 551) för svenska kyrkans diakoninämnd (ändr. 1970: 483)

106 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATFNINGAR

verksamhet 1234 9.2.5 Kyrkans

Sön- och helgdagar m. m. X KF 4.11.1772 (KL 1845:34) ang. sabbatens firande samt vissa helgdagars flyttning eller indragning i vissa hänseenden med allmän X Lag 8.4.1938 (nr 107) om den 1 majs likställande helgdag (andra stycket) X Lag 22.2.1952 (nr 48) ang. tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen

Gudstjänster KCBr 3.12.1823 (KL 1845:43) ang. tiden för gudstjänsternas början X av högmässogudstjänst såsom barn- X Lag 20.3.1942 (nr 118) om anordnande gudstjänst sammankomster 1964:673, 1970: X Lag 14.12.1956 (nr 618) om allmänna (ändr. 226, 1971:615) bestämmelser ang. högmässogudstjänsts för- X Lag 4.3.1927 (nr 28) innefattande rättande å annan plats än i kyrka i fråga om ordningen för den X Lag 13.12.1968 (nr 737) om försöksverksamhet allmänna gudstjänsten över Kristi lidande m. m. X KF 12.9.1921 (nr 591) ang. predikningar KK 30.12.1953 (nr 739) ang. kollekter X (ändr. 1954:815, 1964:552, 1969:52) om kungörande i kyrka m. m., X Lag 13.3.1942 (nr 117) med vissa bestämmelser 1 § andra stycket och 2 § (ändr. 1968:687, 1970:468) X KK 29.6.1970 (nr 469) om kungörande i kyrka X Lag 27.6.1947 (nr 276) om kungörande i kyrka vid förfall för präst KK 23.10.1915 (nr 421) ang. länskungörelser, 4 § (ändr. 1942:316) X KM:ts resolution VII 1845: X 17.12.1697 på prästerskapets besvär, punkt (KL 101) 10 § X Lag 20.12.1946 (nr 804) om införande av nya rättegångsbalken, X KF 19.7.1872 (nr 55 s. 2) ang. ändring i gällande stadganden rörande gudstjänst vid häradsting Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i 2 kap., 13 § kyrkolagen X X KBr 3.6.1752 ang. plikt för den präst som försummar att hålla tingspredikan X KK 28.11.1941 (nr 895) ang. plats för hållande av tingspredikan

Dop KF 20.9.1859 (nr 53) ang. förklaring av 3 kap. 4 § och ändring av 11 kap. X ll § KL KF 13.9.1864 (nr 55) ang. ändring av 3 kap. 2 § KL etc. X Lag 20.12.1946 (nr 778) om tillägg till 3 kap. KL (ändr. 1963:525) X X Namnlag 11.10.1963 (nr 521) 23-26 §§ KK 11.10.1963 (nr 528) med tillämpningsbestämmelser till namnlagen (namn- X kungörelsc) (ändr. 1963:528, 1967:849, 1971:908)

Konfirmation KC 12.5.1865 ang. den kateketiska undervisningen X KC 25.10.1878 ang. ifrågasatt ändring i lydelsen av 4 kap. kyrkohandboken X KS 23.5.1958 (nr 399) för folkskolor, fortsättningsskolor och försöksskolor (folk- X skolestadga) 86 § KBr 4.6.1971 ang. åtgärder för förbättrad konfirmationsundervisning m. m. X

SOU 1972: 37 107

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFAITNINGAR Skriftermål och Herrens nattvard 1 2 3 4 KF 20.9.1859 (nr 53) ang. förklaring av 3 kap. 4 § och ändring av 11 kap. 11 § x KL Lag 24.3.1916 (nr 92) innefattande ändring i gällande stadganden om nattvards- x gång Lag 4.3.1927 (nr 26) innefattande ändring i gällande om allmänt x stadganden skriftermål KF 29.1.1861 (nr 19) ang. jämkning i gällande föreskrifter om tiden för be- x gående av Herrens nattvard KC 31.12.1904 ang. vinets utdelning i nattvarden x Lag 18.3.1910 (nr 29) innefattande ändring i gällande stadganden om nattvards- x sång Lag 4.3.1927 (nr 25) innefattande ändring i gällande stadganden om nattvards- x sång KK 26.9.1929 (nr 296) ang. rätt för administrerande präst till självkommunion i x vissa fall

Hindersprövning och lysning Lag 13.12.1968 (nr 758) om ändring i giftermålsbalken x KK 9.5.1969 (nr 119) om försäkran av trolovad från vissa äktenang. frihet x skapshinder KC 11.4.1969 ang. tillämpning av kyrkohandbokens föreskrifter om lysning x KK 9.5.1969 (nr 123) om äktenskapscertifikat x

Vigsel Giftermålsbalken, 4 kap. 1, 2, 3 och 8 §§ i senaste lydelse x KF 3.12.1915 (nr 480) om rätt till vigsel inom svenska kyrkan för medlemmar x av vissa utländska evangelisk-lutherska trossamfund Lag 30.6.1948 (nr 491) om ämbetsansvar för Vigselförrättare i vissa fall (ändr. x 1964:201) Lag 12.11.1915 (nr 434) om fullföljd av talan mot beslut i vissa ärenden x rörande äktenskaps ingående (ändr. 1968:760)

Med/ing Giftermâlsbalken, 14 kap. i senaste lydelse x

Begravning Lag 25.10.1957 (nr 585) om jordfästning m. m. (ändr. 1963: 538) 1-5 §§, x 6-11 §§ x Lag 18.10.1963 (nr 537) om gravrätt m. gm. (ändr. 1971:633) x KK 18.10.1963 (nr 540) om begravningsplatser och gravar m. m. (begravnings- x kungörelse) (ändr. 1967:332, 619, 1969:682, 1970:317) KRes 10.3.1719 (KL 1845:211) på prästerskapets besvär, § 40 x

9.2.6 Folkbokföring Klnstr 20.11.1970 (nr 752) för riksskatteverket x Folkbokföringsförordning 9.6.1967 (nr 198) (ändr. 1969:312, 1970:314, 466, x 1971:310) Folkbokföringskungörelse 9.6.1967 (nr 495) (ändr. 1969:124, 313, 587, 1970:40, x 316, 473, 707, 1971:416) Lag 28.5.1937 (nr 249) om inskränkning i rätten att utbekomma allmänna hand- x lingar; i senaste lydelse

108 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATININGAR 1 2 3 4 KF 30.9.1910 (nr 103) ang. behörighet att kyrkobokföras i icke territoriell för- X samling av svenska kyrkan (ändr. 1967:498) KK 9.6.1967 (nr 502) om uppgift från pastorsämbete i och för utredning angå- X ende brott, m. m. (ändr. 1967:576, 1971:431) KK 5.9.1969 (nr 493) om folkbokföring vid internordisk flyttning (ändr. 1970: 342) KC 29.1.1869 (nr 7 s. 4) ang. de pastorala göromålens fördelning mellan kyrkoherde och annex- eller kapellförsamlings prästerskap KK 18.6.1958 (nr 388) med vissa bestämmelser rörande taxering, uppbörd och v folkbokföring under krigsförhållanden Namnlag 11.10.1963 (nr 521) (ändr. 1967:842, 1969:622, 1970:844, 1971:632, 889) KK 11.10.1963 (nr 528) med tillämpningsbestämmelser till namnlagen (namnkungörelse) (ändr. 1963:528, 1967:849, 1971:908)

9.2.7 Arkivvård Klnstr 3.12.1965 (nr 732) för riksarkivet Allmän arkivstadga 10.11.1961 (nr 590) (ändr. 1964:744, 1971:152) Riksarkivets cirkulär 6.8.1968 (nr 473) om tillämpningen av allmänna arkivstadgan 10.11.1961 (nr 590) Riksarkivets cirkulär 22.6.1954 (nr 514) ang. råd och anvisningar för anordnande av arkivlokaler KK 22.5.1903 (nr 56 s. 11) ang. plan till förteckning över domkapitlets arkiv KK 29.3.1946 (nr 108) ang. plan till förteckning över kontraktsprostarkiv X KK 15.11.1946 (nr 705) ang. inventering av kyrkoarkiv och kontraktsprostarkiv (ändr. 1958:526, 1961:351) Riksarkivets cirkulär 31.3.1964 (nr 89) ang. utgallring av vissa handlingar i kontraktsprostarkiv och kyrkoarkiv KK 23.10.1915 (nr 421) ang. länskungörelser (ändr. 1928:425, 1933:242, 1935:232, 1942:316) KK 27.10.1961 (nr 514) med särskilda bestämmelser rörande dispositionen av vissa kyrkliga arkiv vid ändring i den kyrkliga indelningen eller den prästerliga organisationen Arkivstadga för Stockholm 26.1.1962 (nr 40) (ändr. 1971:110)

9.2.8 Prästerliga tjänster lnrräde i präsrämberet m. m. KBr 19.12.1748 (KL 1845:236) ang. deras förhör, som till prästämbetet kallade bliva, så ock om hjälppräster m. m. KBr 17.6.1756 (KL 1845:248) ang. d:o KC 15.7.1845 rörande ansökningar om befrielse från teologiskt fakultetsförhör för dem som i prästeståndet ämna ingå KF 18.4.1884 (nr 13 s. 1) ang. förändrade bestämmelser om prästexamen KS 18.4.1884 (nr 13 s. 2) ang. prästexamen (ändr. KK 1904:20 s. 6) KK 18.4.1884 (nr 13 s. 4) ang. pastoralexamens upphörande m. m. X KK 13.12.1889 (nr 60) ang. befrielse i vissa fall från avläggande, för inträde i prästämbetet, av prästexamen eller annat prov KC 1.3.1810 (KL 1845:252) ang. levnadsâlder för prästvigning KC 30.11.1820 (KL 1845:253) ang. dzo X KCBr 27.1.1813 (KL 1845:252) om bevis över inskrivning bland beväringsmanskapet m. m. för dem, som inom beväringsåldern till präster skola ordineras

SOU 1972: 37 109

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATININGAR

KC 17.12.1965 ang. vissa bestämmelser i anledning av prästlönereglementets upphävande m. m. KBr 15.11.1694 (KL 1845:467) att alla präster skola ordineras i domkyrkorna

Tillsättning av biskopar Regeringsformen 6.6.1809, § 29 Lag om biskopsval 13.12.1963 (nr 633) KM:ts stadga 30.6.1965 om biskopsval (nr 486)

Tillsättning av prästtjänster m. m. Regeringsformen 6.6.1809 §§ 28 och 30 Lag 17.10.1958 (nr 514) om kvinnas behörighet till prästerlig tjänst KK 3.12.1965 (nr 729) med vissa bestämmelser om anställning som präst (ändr. 1970:757, 1971:417) Lag 25.10.1957 (nr 577) om prästval (ändr. 1963:500, 1964:782, 1970:755) KS 23.5.1958 (nr 261) om prästval (ändr. 1970:756) Lag 17.10.1958 (nr 516) med särskilda bestämmelser om tillsättning av prästerliga tjänster vid nyindelning av riket i pastorat KK 13.1.1961 (nr 2) med föreskrifter ang. tillämpningen av lagen 1958:516 KK 2.6.1961 (nr 442) om prästerliga övergângsbefattningar som inrättas vid nyindelning av riket i pastorat KF 4.11.1876 (nr 45) ang. ändring i gällande stadganden om den s. k. indigenatsrätten KK 23.5.1958 (nr 336) med särskilda bestämmelser om tidsbegränsad stiftsbundenhet för präst KK 15.5.1942 (nr 237) med vissa bestämmelser i anledning av inrättandet av Stockholms stift (ändr. 1943:634) KK 24.4.1959 (nr 141) ang. särskilt villkor för erhållande av prästerlig tjänst inom Norrbottens läns finsktalande församlingar KR 24.5.1864 (nr 32) för prästerskapet i amiralitetsförsamlingen i Karlskrona v KC 9.10.1969 ang. rätt för domkapitel att som vikarie anställa präst från annat nordiskt land KBr 19.7.1737 (KL 1845:XLVII) ang. biskops uteslutande rätt att utnämna prostar KBr 19.4.1695 (KL 1845:471) om kyrkoherdes installation i rätt tid KCBr 1.6.1791 (KL 1845:536) ang. [konsistorienotariers och] domkyrkosysslomäns antagande på konstitutorial

Särskilda bestämmelser rörande vissa prästerliga tjänster KC 13.6.1947 ang. vissa bestämmelser rörande stifts- och kontraktsadjunkter KBr 18.3.1955 ang. vissa anslag ur kyrkofonden m. m. KBr 4.6.1971 ang. anslag till expenser åt stifts- och kontraktsadjunkter samt kyrkoherden för samer KC 26.8.1963 ang. antalet stifts- och kontraktsadjunkter m. m. KC 29.5.1969 ang. antalet stifts- och kontraktsadjunkter m. m. KBr 24.4.1959 ang. en tjänst som kyrkoherde för samer m. m. (ändr. 17.12. 1965) KBr 8.5.1959 ang. stipendier till blivande präster för utbildning i finska och lapska språken (ändr. 26.5.1961 och 27.5.1970, omtryckt 14.5.1971)

110 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

l 2 3 4 KBr 17.6.1970 ang. inrättande av stiftsadjunktstjänster för finskspråkiga personer i Sverige KBr 5.2.1971 ang. anslag till den hos domkapitlet i Lund anställde förste stiftsadjunkten för finskspråkiga personer KBr 23.7.1971 ang. dito hos domkapitlet i Göteborg KBr 23.7.1971 ang. dito hos domkapitlet i Västerås KBr 23.7.1971 ang. dito hos domkapitlet i Strängnäs

XXXXX

KC 16.4.1971 ang. resekostnadsersättning och traktamente åt finskspråkiga präster KBr 28.6.1963 ang. föreskrifter rörande militärpastorer (ändr. 29.5.1969) ÖB:s tillämpningsbestämmelser 23.8.1963 rörande militärpastorer (TLB nr 40/ 1963) KBr 28.5.1968 ang. bestämmelser för försvarets personalvårdsnämnd (ändr. 18.6.1971) KBr 31.5.1957 ang. arvoden åt militärpastorer m. m. KBr 6.7.1967 ang. dzo (ändr. 29.5.1969) Lag 6.5.1964 (nr 541) om behandling i fângvårdsanstalt, 29 § KBr 28.6.1962 ang. anslag för budgetåret 1962/63 till fångvårdsanstalterna (ändr. 12.5.1967) Regleringsbrev 27.5.1971 avseende anslag för budgetåret 1971/72 inom kriminalvårdens verksamhetsområde KBr 26.5.1961 ang. bestämmelser om kyrkoherdar för döva (ändr. 3.6.1965, 17.12.1965) KBr 26.5.1961 ang. särskild utbildning av präst för kyrklig verksamhet bland döva (ändr. KBr 13.12.1963) KM:ts beslut 12.1.1939 och 31.5.1957 om ersättning till postverket för den tjänstebrevsrätt som medgetts kyrkoherdarna för döva Regleringsbrev 31.5.1957 ang. anslag för budgetåret 1957/58 till kyrkliga ändamål (bestämmelser om ersättning till kyrkoherde för döva för telefonsamtal i tjänsten m. m.) KBr 30.11.1797 (KL 1845:273) huru förhållas bör vid föreslâende av predikanter vid KM:ts utrikesbeskickningar KBr 12.5.1967 ang. utlandstillägg till_ kyrkoherdarna i de svenska utlandsförsamlingarna (ändr. 15.12.1967) KBr 25.3.1966 ang. föreskrifter om representationsbidrag till kyrkoherdarna i de X svenska församlingarna i utlandet KBr 6.5.1966 ang. föreskrifter om garagekostnadsersättning till dzo KBr 20.5.1960 ang. sammankomster med de svenska utlandskyrkoherdarna KR 24.5.1864 (nr 32) för prästerskapet i amiralitetsförsamlingen i Karlskrona

XXXXX

KBr 26.2.1971 ang. bidrag ur kyrkofonden till avlönande av vissa hos svenska kyrkans centralrâd anställda sekreterare KBr 17.6.1970 ang. avlöningsbidrag till sjömanspräster KBr av nedannämnda datum ang. bidrag ur kyrkofonden till avlönande av X föreståndarna för: 22.8.1968 - diakonissanstalten Samariterhemmet i Uppsala 8.11.1968 -- Ersta diakonissanstalt 2.4.1971 - Stockholms stadsmission 30.6.1971 stiftelsen Bräcke diakonigârd och Svenska kyrkans lekmannaskola i Sigtuna 23.7.1971 - Värsta diakonissanstalt i Härnösand 12.11.1971 - Svenska diakonsällskapet KBr 4.6.1971 ang. förstärkning av den prästerliga arbetskraften i pastorat med fritidsbebyggelse och turism

SOU 1972: 37 111

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

KBr 4.6.1971 ang. bidrag till kyrklig verksamhet i Schweiz och Italien X KBr 4.6.1971 om åtgärder för förbättrad konfirrnandundervisning

Inrättande av tjänst. avläningsförmåner m. m. Klnstr 3.12.1965 (nr 702) för Kammarkollegiet, 3 § (ändr. 1971:444, 766, 924) Lag 3.6.1965 (nr 275) om tjänstemän hos kommuner m. fl. (kommunaItjänstemannalag) (ändr. 1968:266, 1970:394, 716) KS 3.12.1965 (nr 602) om vissa tjänstemän hos kommuner m. fl. (ändr. 1966: 84, 460, 747, 1967:478, 1968:218, 1969:189, 1970:355, 1971:302, 1194) KK 3.12.1965 (nr 915) om inrättande av vissa statligt reglerade tjänster m. m., 1 § b) och c) samt 13 och 14 §§ (ändr. 1966:461, 1967:479, 1970:408, 1971: 939) KK 22.7.1966 (462) om inrättande av vissa tjänster i befordringsgâng, m. m. (ändr. 1966:745, 1967:480, 1969:455) KK 1.10.1971 (nr 760) om utövande av arbetsgivarens befogenhet i vissa fall enligt allmänt avlöningsavtal för statliga och vissa andra tjänstemän På präster och kyrkomusiker tillämpas i huvudsak följande avtal: AST 9.7.1971 (ändr. 16.12.1971) jämte anvisningar och specialbestämmelser, del XJV, kyrkoväsendet; TFK 28.6.1971; ALS 1971-73, 28.6.1971, (ändr. 8.11.1971) med bilagor KK 3.12.1965 (nr 886) om upphävande av vissa författningar och beslut i anslutning till genomförandet av förhandlingsrättsreformen för offentliga tjänstemän, m. m. (ändr. 1970:356, 1971:942) KC 17.12.1965 ang. vissa bestämmelser i anledning av prästlönereglementets upphävande m. m. KBr 26.5.1961 ang. biskoparnas representationsbidrag Regleringsbrev 29.5.1969, C3 (ang. vissa ersättningar till domkyrkosysslomän) KCBr 5.5.1762 (KL 1845:439) om prästmans anmälan i konsistorium m.m., då för honom är nödigt att göra resa utom stiftet Prästresekungörelse 1.11.1963 (nr 617) (ändr. 1965:893, 1967:368, 1971:528) Allmänt resereglemente 21.11.1952 (nr 735) (ändr. 1956:171, 1959:341, 1961:241, 1963:329, 1965:181, 1966:445, 1968:105, 1969:417, 449, 1970:872) KK 21.11.1952 (nr 736) med tilläggsbestämmelser till allmänna resereglementet (ändr. 1954:376, 1955:294, 1956:172, 1957:349, 1959:342, 1960:476, 1961:242, 1962:437, 1963:330, 1965:182, 1966:446, 748, 1968:106, 1969:419, 450, 1970: 873) KK 11.5.1956 (nr 174) om ändrad beteckning å vissa reseklasser Avtal 29.5.1969 om resekostnadsersättning vid tjänsteresa med egen bil m. m. (bilersättningsavtal) (ändr. 24.6.1970, 24.6.1971) KC 30.1.1970 ang. resekostnadsersättning och traktamente åt präst som deltar i prästmöte Lag 17.5.1963 (nr 114) om semester (ändr. 1964:100, 1965:284, 1966:422) KC 27.6.1969 ang. ersättning till vissa vikarier på prästerliga tjänster och till icke prästvigda tjänstebiträden åt präster (ändr. 30.6. och 10.12.1971) KBr 4.6.1971 ang. bidrag för anlitande av predikobiträden KK 30.11.1951 (nr 782) med Övergångsbestämmelser i anledning av upphävandet av vissa författningar angående prästerskapets löne- och pensionsförhållanden KC 12.6.1942 ang. anslag för budgetåret 1942/43 till kleresistaten Beträffande pension gäller numera för präster allmänna statliga tjänstepensionsbestämmelser. Se härom FSP 1971/72. KBr 27.5.1970 ang. rätt för präst att i pensionshänseende tillgodoräkna tjänstgöring hos internationellt organ

112 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR l 2 3 4 KCBr 16.2.1778 (KL 1845:455) ang. rätt för vissa präster att begagna prästkappor av siden KCBr 14.2.1805 (KL 1845:456) om ämbetskors, utmärkande värdigheten för ärkebiskopen och biskoparna KK 10.4.1959 (nr 146) ang. uppskov med tjänstgöring jämlikt 28 § Värnpliktslagen m. m. (uppskovskungörelse) (ändr. 1964:384, 1966:428, 1967:287, 1969: 382, bil. ändr. senast 1971:910)

9.-2.9 Kyrkomusiker Lag 27.6.1947 (nr 275) om kyrkomusiker (ändr. 1949:435, 1951:572, 1960:632, 1965:579, 1970:941), 1 å, 2-3 §§ KC 20.9.1951, ang. bl. a. kyrkomusikerlagens tillämpning å Karlskrona amiralitetsförsamling KK 10.6.1949 (nr 436) ang. tillstånd till återbesättande i vissa fall av klockan, organist- och kyrkosångarbefattningar KK 22.11.1940 (nr 961) om examina som avläggas under inseende av musikaliska akademiens styrelse (ändr. 1959:370, 1971:195) KM:ts kyrkomusikerstadga 2.6.1950 (nr 375) (ändr. 1951:45, 119, 1958:369, 510, 1959:308, 1960:506, 1961:429, 1962:546, 1965:730, 1967:189, 1971:354, 1179) KK 16.3.1951 (nr 119) om utsträckning av viss i övergångsbestämmelserna till kyrkomusikerstadgan 1950:375 föreskriven anmälningstid KC 5.12.1952 (nr 804) ang. normalinstruktion för kyrkomusikertjänst KK 30.5.1958 (nr 372) med Övergångsbestämmelser i anledning av vissa ändrade grunder för kyrkomusikerorganisationen (ändr. 1965:731) KC 6.9.1967 ang. rätt att i vissa fall ur skolkantorstjänst avskilja däri ingående lärartjänst KBr 8.5.1959 med bestämmelser för kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. (ändr. 22.4.1960, 30.11.1962, 28.6.1963, 3.6.1966, 9.6.1967) KK 27.5.1971 (nr 337) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår KK 27.5.1971 (nr 338) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiemedel utgår KC 26.3.1971 ang. rätt för kyrkomusiker att deltaga i rikskyrkosångshögtider och kyrkosângsdagar Avlöningsreglemente 9.6.1950 (nr 385) för kyrkomusiker, 15 § (reglzt i övr. upphävt 1965:886) KK 3.11.1950 (nr 560) med tilläggsbestämmelser till avlöningsreglementet för kyrkomusiker, 7 § (ändr. 1966:449, 1968:108, 1969:452, 1970:876; upphävd i övr. 1965:886) KC 17.12.1965 ang. vissa bestämmelser i anledning av upphävandet av avlöningsreglementet för kyrkomusiker m. m. KC 30.6.1954 ang. lönegradsplaceringen för vissa organisttjänster KC_ 4.9.1959 ang. lönegradsplacering för vissa organisttjänster (s. k. Skånedispenser) KK 10.5.1957 (nr 152) med vissa bestämmelser i fråga om ändring av löne-

gradsbeteckningar o. lönegradsnummer m. m. (för bl. a. vissa kyrkomusiker-

tjänster) KK 25.11.1960 (nr 633) om beräkning av pastorats präst- och kyrkomusikerlönekostnad (ändr. 1963:632)

9.2.10 Kyrkor, begravningsplatser m. m. K yrkobyggnader och deras inventarier Lag 13.12.1968 (nr 738) med vissa bestämmelser om godkännande av kyrkobyggnad

8-SOU 1972: 37 113

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

Lag 5.6.1909 (nr 55 s. 2) ang. byggnad och underhåll av kyrka med vad därtill hörer så ock av särskild sockenstuva (ändr. 1951:694) KK 16.1.1863 (nr 4) ang. gottgörelse av den kostnad, innehavare av boställe eller annan staten tillhörig jord få vidkännas för nybyggnad av kyrka, prästgård eller andra allmänna hus m. m. KK 26.11.1920 (nr 744) med föreskrifter rörande det offentliga byggnadsväsendet (ändr. 1921:651, 1934:46, 1935:531, 1957:641, 1960:689, 1967:331. 1968:739) KCBr 21.2.1781 (KL 1845:558) ang. insättning av årtal och konungens regeringstid å nybyggda eller utvidgade kyrkor KK 20.3.1786 (KL 1845:558) ang. vad hädanefter i anseende till inskriptioner och överskrifter â monument och minnesmärken kommer att iakttagas KK 11.7.1862 (nr 42) om upphävande av KK 19.6.1830 (nr 45) ang. villkoren för kyrkors sammanbyggnad och behandlingssättet av därom uppkomna frågor Lag 11.10.1963 (nr 501) om upplåtande av kyrkorum i vissa fall KK 11.12.1942 (nr 929) ang. vården av vissa kyrkliga inventarier (ändr. 1967: 338)

Begravningsplatser Lag 18.10.1963 (nr 537) om gravrätt m. m. (ändr. 1971:633) KK 18.10.1963 (nr 540) om begravningsplatser och gravar m. m. (begravningskungörelse) (ändr. 1967:332, 619, 1969:682, 1970:317) KRes 10.3-1719 (KL 1845:497 på prästerskapets besvär (ang. fri gravplats m. m. för präst)

9.2.1] Kyrkans jord Löneboställen m. m. Lag 17.12.1970 (nr 939) om förvaltning av kyrklig jord KK 29.10.1971 (nr 860) om förvaltning av kyrklig jord KInstr 3.12.1965 (nr 702) för kammarkollegiet, 6 § (ändr. 1971:924) Klnstr 29.10.1971 (nr 862) för stiftsnämnderna

XXXXX

KK 15.5.1942 (nr 237) med vissa bestämmelser i anledning av inrättandet av Stockholms stift (ändr. 1943:634) KC 29.10.1971 med bemyndigande för stiftsnämnderna att inrätta vissa tjänster för förvaltning av skogen på löneboställen KInstr 29.10.1971 (nr 863) för boställsnämnderna X KBr 24.9.1971 ang. indelning av stiften i verksamhetsområden för boställsnämnderna KBr 26.11.1971 ang. arvoden till ordförande och övriga ledamöter i boställsnämnderna i stiften m. m. KC 26.11.1971 ang. resekostnadsersättning och traktamente åt boställsnämndernas ordförande inom stiften KC 26.11.1971 ang. resekostnadsersättning och traktamente ât ledamöterna i boställsnämnderna inom stiften KK 22.9.1899 (nr 68 s. 7) ang. kostnadsersättning till landsstats- och ecklesiastika tjänstemän för en del resor inom tjänstgöringsdistrikten Jordförvärvslag 14.5.1965 (nr 290) 1 § 3. (ändr. 1971:558) Skogsvårdslag 21.5.1948 (nr 237) (ändr. 1952:168, 1960:266, 1970:454, 942) KK 18.6.1937 (nr 540) ang. försäljning av vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge Lag 6.5.1938 (nr 159) om avlösning av avgälder från de till skatte försålda s. k. halländska kyrkohemmanen (ändr. 1968:283)

114 SOU 1972: 37

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR 1 2 3 4 KC 19.12.1963 ang. ersättning för värdering vid försäljning av kyrklig jord m. m. KBr 29.10.1971 ang. bestämmelser för förvaltningen av Lunds domkyrka och domkyrkans egendom KF 16.10.1723 (KL 1845:564) ang. den uppbörd som prästerskapet i Skåne hava av sina åhörare att undfá, samt de dem eljest tillständiga rättigheter och förmåner § 13 KBr 8.2.1867 ang. landgille och städja för vissa kyrkolägenheter i Skåne, Halland och Blekinge (ändr. genom KK 1932:430) KF 18.6.1937 (nr 591) ang. upphörande av det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille

Tjänstebøsräder KC 17.12.1965 ang. vissa bestämmelser i anledning av prästlönereglementets upphörande m. m. 10 st. KBr 9.4.1937 om vad som skall utgöra biskopsgård m. m. KBr 7.5.1937 ang. anordnande av biskopsgård i Skara (tilläggsbrev 31.8.1939 ang. ytterligare anslag till biskopsgård i Skara) KBr 25.3.1955 ang. anskaffande av tjänstebostad åt biskopen i Stockholms stift m. m. KC 30.4.1937 (nr 219) ang. biskopsgårds förvaltning m. m. (ändr. 1951:577, 1960:705, 25.10.1968, 10.12.1971) KC 15.3.1940 ang. förklaring av gällande bestämmelser rörande biskopsgårds förvaltning m. m. KBr 25.10.1968 ang. bidrag till skötseln av de till biskopsgårdarna i Västerås och Lund hörande planterade områdena Lag 5.6.1909 (nr 55 s. 3) ang. skyldighet att deltaga i kostnaden för byggnad och underhåll av prästgård (ändr. 1951:695) Lag 21.11.1925 (nr 456) ang. anlitande av kyrkofonden för uppförande av prästgårdar inom vissa delar av Härnösands och Luleå stift (ändr. 1951:576) KK 29.10.1971 (nr 861) om kyrkliga kostnader, 39 § KK 26.5.1961 (nr 333) ang. tjänstebostadshyra m. m. (ändr. 1965:897, 1970:220) KC 10.12.1971 ang. fastställande av hyra för tjänstebostad åt präst

XXXXX

KK 26.5.1961 (nr 334) ang. bränslekostnadsgottgörelse till innehavare av vissa tjänstebostäder (ändr. 1965:898, 1967:90) KK 6.12.1968 (nr 649) om vissa tjänstebostäder m. m. inom offentlig verksamhet KC 3.12.1965 (nr 900) till statsmyndighetema om viss samrådsskyldighet med X statens personalbostadsdelegation m. m.

9.2.12 Kyrkofonden m. m. Lag 17.12.1970 (nr 940) om kyrkliga kostnader KK 29.10.1971 (nr 861) om kyrkliga kostnader KK 7.9.1971 (nr 743) om den allmänna kyrkoavgiften m. m. vid 1971 års avräkningar med kyrkofonden (jfr tidigare motsvarande årliga kungörelser) KC 16.6.1961 ang. fastställande och utbetalning av vissa kostnader ur kyrkofonden Lag 9.12.1938 (nr 732) ang. särskilda grunder för klockar- och organistlöns bestämmande samt om dispositionen av till klockar- och organisttjänst hörande avlöningstillgângar (upphävd 1947:275 utom betr. kyrkomusiker på äldre stat) KK 5.5.1939 (nr 173) med föreskrifter rörande tillämpningen av lag 9.12.1938 (nr 732) (ändr. 1945:429) KK 2.6.1950 (nr 413) ang. lönetillgångar vid kyrkomusikertjänst (ändr. 1952:803, 1971:864)

SOU 1972: 37 115

9 GÄLLANDE KYRKLIGA FÖRFATTNINGAR

KK 30.6.1960 (nr 501) om bidrag ur kyrkofonden ti11 avlöningskostnader för kyrkomusiker på äldre stat (ändr. 1971:865) KBr 16.6.1966 ang. bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna KBr 4.6.1971 ang. ersättning för pastoratens avgifter år 1970 till församlingsprästemas försäkring för allmän tilläggspension m. m. KC 29.10.1886 (nr 75) ang. användande av kyrkokassas medel KC 21.11.1902 (nr 111 bih.) ang. åtgärder för betryggande av kyrkokassornas bestånd i Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän KK 30.6.1947 (nr 426) ang. indragning av vissa till kyrkor utgående indelningsersättningar m. m. KBr 22.4.1960 ang. ersättning till förutvarande domkyrkan i Mariestad KK 27.6.1957 (nr 515) med föreskrifter ang. fullgörande av staten, landstingskommun, kommun och annan dylik menighet åliggande deklarationsskyldighet m. m. KK 6.6.1962 (nr 330) om skyldighet för kommun att avlämna finansstatistiska uppgifter KK 13.8.1965 (nr 496) om statistiska uppgifter ang. utdebitering av allmän kommunalskatt KF 3.6.1965 (nr 268) om skatteutjämningsbidrag (ändr. 1970:341)

116 SOU 1972: 37

Bilaga 10 Nuvarande för Svenska

beskattningsregler kyrkan

och andra trossamfund m.fl.1

Av kammarränsråd Stig Wernlund

l0.l Den allmänna inkomsl- och förmögen- av samma art som de nämnda stiftelserna hetrbeskartningen (53 § l mom. e). Med kyrka avses enligt punkt 7 av anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen 10.1.1 Kommunal inkomstskatt en till Svenska kyrkan hörande lokalkyrka, Enligt 53 § l mom. kommunalskattelagen är domkyrka e. d. i dess egenskap av ägare till vissa rättssubjekt inte skattskyldiga för all viss för Svenska kyrkans verksamhet avsedd inkomst utan endast för inkomst av särskilt egendom. För att av trossamfund utövad angivna förvärvskällor. verksamhet skall anses som kyrklig förut- Kommuner och andra menigheter erlägger sättes enligt nämnda anvisningar att samfunkommunal inkomstskatt endast för inkomst det disponerar kyrkolokal samt att offentlig av fastighet och av rörelse (53 § 1 mom. c). gudstjänst där regelbundet förrättas av sam- Detta stadgande är tillämpligt på försam- fundet eller dess församlingar. Frågan om lingarna inom Svenska kyrkan, vilka således skattskyldigheten för en till visst trossamär frikallade från skattskyldighet för in- fund ansluten skall enligt anförsamling komst av kapital. visningarna till kommunalskattelagen bedö- Samma regler om skattskyldighet gäller mas efter motsvarande grunder som för för kyrkor, andra trossamfund än Svenska samfundet. Vid dessa bestämmelsers tillkyrkan därest de utövar kyrklig verksamhet, komst uttalades, att såsom kyrkolokal borsjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet ej de kunna betraktas även en profan lokal, bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrätt- om denna regelbundet disponeras av ett ningar samt stiftelser som har till huvudsak- trossamfund (särsk. utskottets utl. 1951: 2). ligt ändamål att främja vissa i lagen särskilt Innebörden av nämnda bestämmelser är angivna allmännyttiga ändamål, såsom att något oklar såvitt angår Svenska kyrkan. - utan till begränsning viss familj, vissa Kommunalskattelagen och anvisningarna till familjer eller bestämda - denna erhöll i nu aktuella personer främja delar sin gällande vård och uppfostran av barn eller lämna un- lydelse i samband med religionsfrihetslagens derstöd för beredande av undervisning och tillkomst år 1951. Begreppet förekyrkor utbildning eller utöva hjälpverksamhet bland behövande 1 eller främja vetenskaplig forsk- Redogörelsen utgör en överarbetning och ak- Detsamma tualisering av kyrka-statutredningens motsvaning. gäller i fråga om sådana rande framställning i SOU l967:46 s 315 ff. föreningar som - utan att i sin verksamhet Framställningen har förts fram till den 1 jatillgodose medlemmarnas ekonomiska in- nuari 1972. Under 1972 har väckts motioner i flera av de ämnen som behandlas i redogötressen - huvudsakligen verkar för ändamål relsen.

SOU 1972: 37 117

10 BESKATTNINGSREGLER rön TROSSAMFUND kom även dessförinnan i lagrummet och talas, att t. ex. Svenska kyrkans diakonibetecknade då dels sådana särskilda rätts- styrelse torde vara att hänföra under samsubjekt som lokalkyrkor och domkyrkor, ma stadgande; härvid hänvisas till att diadels sådana trossamfund som kunde beteck- konistyrelsen är ett organ inrättat av statsnas såsom kyrkosamfund, vartill ansågs makterna. När det gäller arvsbeskattningen böra räknas de sammanslutningar, som blivit har, såsom anges i det följande, högsta erkända av staten jämlikt 1873 års förord- domstolen funnit att Svenska kyrkans cenning angående främmande trosbekännare, tralråd, missionsstyrelse och sjömansvårdssamt de mosaiska församlingarna men inte styrelse äger åtnjuta den skattebefrielse som t. ex. Svenska missionsförbundet och Evan- tillkommer staten. Frågan huruvida dessa geliska Fosterlands-Stiftelsen. organ även vid tillämpningen av kommu- Genom 1951 års lagstiftning erhöll be- nalskattelagen är underkastade de bestämgreppet kyrkor en mera begränsad innebörd. melser som gäller för staten får här lämnas Av den då införda definitionen i anvisning- öppen. Av förarbetena till 1951 års ändarna till kommunalskattelagen framgår, att ringar i kommunalskattelagen synes i varje med kyrkor endast avses sådana särskilda fall framgå, att man inte avsett att Svenska som lokalkyrkor och domkyr- kyrkan skulle i beskattningshänseende komrättssubjekt kor, vilka anses vara ägare av egendom som ma i en sämre ställning än andra trossamanvändes i Svenska verksamhet. fund. kyrkans Därest Svenska skulle vara att anse samarbetsorgan inom ett och samma troskyrkan som särskilt rättssubjekt, är den således inte samfund har samma rätt till skattebefrielse i kom- som samfundet Däremot har samatt hänföra till begreppet kyrkor självt. I den proposition, som arbetsorgan som verkar ekumeniskt mellan munalskattelagen. låg till grund för 1951 års skattelagstiftning, olika samfund i en del fall inte jämställts uttalades att det inte syntes vara erforder- med trossamfund i beskattningshänseende. att i här Åtskilliga rättssubjekt bedriver verksamligt ifrågavarande sammanhang bestämd till frågan het av religiös art utan att därför vara trostaga någon ståndpunkt om Svenska kyrkans rättsliga natur; gällan- samfund i kommunalskattelagens mening de bestämmelser om skattefrihet för staten och utan att vara så fast knutna till något hade nämligen inte ansetts tillämpliga på trossamfund, att de för samfunden gällan- Svenska kyrkan och dissenterlagskommittén de beskattningsreglerna blir tillämpliga. Såhade ej heller i det betänkande, som låg dana rättssubjekt blir skattskyldiga för all till grund för den nya lagstiftningen, föresla- inkomst, såvida inte andra skattelindringsgit att så skulle bli fallet (prop. 1951: 175 regler i 53 § kommunalskattelagen kan tills. 45). lämpas. Av intresse är här bl.a. de förut Förarbetena om skattskyldigheten för till gällande lagstiftning ger nämnda reglerna inte någon säker ledning för bedömningen stiftelser och föreningar, vilka fullföljer av frågan hur Svenska kyrkan och andra till vissa särskilt angivna allmännyttiga ända- Svenska kyrkan knutna organisationer och mål. Som exempel kan nämnas att Lutherinstitutioner än församlingar, lokalkyrkor stiftelsen beskattats för inkomst av rörelse och domkyrkor skall beskattas. I en allmänt och av kapital samt för förmögenhet, enär använd kommentar till kommunalskattela- stiftelsen vid sidan av rörelsen icke huvudgen uttalas beträffande kyrkofonden, att sakligen bedrivit verksamhet av den art som denna är att bedöma efter samma regler avses i 53 § 1 mom. c) (Regeringsrättens som gäller för staten enligt 53 § 1 mom. utslag 22.2.1968). Vidare är att märka, enär kyrkofonden att en stiftelse med samma ändamål som b) kommunalskattelagen, utgör en av Statskontoret förvaltad fond, ett trossamfund kan bli beskattad på samavsedd för kyrkligt ändamål, och fonden in- ma sätt som samfundet, även om stiftelsen rättats av staten. I samma kommentar ut- intar en sådan ställning att den blir själv-

118 SOU 1972: 37

10 BESKATTNINGSREGLER rön TROSSAMFUND ständigt taxerad. Under förarbetena till 1951 skatterättslig behandling och förordade därårs lagstiftning uttalades, att om till ett för att en utredning skulle tillsättas för att rättssubjekt, som självt vore berättigat att se över bestämmelserna angående de ideella komma i åtnjutande av skattefrihet, donerats föreningarnas beskattning över huvud taget. en fond, vilken tillgodosåge samma ända- Riksdagen begärde en sådan utredning. mål som detta rättssubjekt eller till vilken I motioner till 1970 års riksdag (I: 771 fonds avkastning rättssubjektet hade fri dis- och II: 567) förnyades kravet på utredning positionsrätt, skattefrihet medgåves för fon- varvid bl. a. anfördes att avkastningen på inden; i andra fall borde skattefrihet för fon- samlade medel ofta blir mycket hårt beskatden ej ifrågakomma (prop. 1951: 175 s. 30, tad och att taxeringspraxis växlar. Bevill- 47). Samma principer tillämpas i fråga om ningsutskottet (BeU 1970: 28) upprepade sitt kommunala donationsfonder, dvs. kapital utredningskrav som bifölls av riksdagen. som enligt bestämmelse i gåvobrev eller tes- Med stöd av bemyndigande den 12 notamente överlämnats t.ex. till församling vember 1971 har finansministern den 26 inom Svenska kyrkan. Rättsläget torde där- samma månad tillkallat en sakkunnig för för i korthet kunna anges sålunda, att de att överse reglerna för beskattning av ideella för församling (och annan kommun) gäl- föreningar. Syftet med utredningen är att lande reglerna om skattskyldighet tilläm- åstadkomma enhetliga och förenklade regpas i fråga om fond som skall tillgodose ler. Enligt direktiven skall utredningen i ändamål vilket faller inom församlings första hand avse endast de olika slag av kompetens enligt lagen om församlingssty- föreningar och personsammanslutningar som relse, medan skattskyldighet föreligger för verkar för rent ideella och allmännyttiga kapitalinkomst av annan fond, om fonden ändamål. inte huvudsakligen tillgodoser sådant all- Den skattskyldighet för inkomst av fasmännyttigt ändamål som anges i 53 § 1 tighet, som enligt vad nu sagts åvilar bl.a. mom. kommunalskattelagen. trossamfund, inskränkes av att vissa slags I detta sammanhang kan nämnas att frå- fastigheter är undantagna från skatteplikt gan om ideella föreningars inkomstbeskatt- enligt 5 § kommunalskattelagen. Detta gälning år 1970 behandlats av riksdagen. Re- ler bl. a. statens samt kommuns eller annan dan vid 1965 års riksdag hade i motioner menighets byggnader för allmän styrelse elyrkats att bl.a. handikapporganisationer ler förvaltning ävensom för kultur- eller skulle jämställas med idrottsföreningar och rättsvård, ordning eller säkerhet, barnavård, därmed få avdrag för alla omkostnader. Be- sundhetsvård, religionsvård eller undervisvillningsutskottet (BeU 1965: 23) ville inte ning (5 § 1 mom. d). Från skatteplikt har bestrida att en sådan omprövning av gräns- också undantagits byggnader tillhöriga kyrdragningen var motiverad inte minst från kor och trossamfund som avses i 53 § 1 rättvisesynpunkt. Utskottet ansåg emellertid mom. e) kommunalskattelagen, sjukvârdsinatt frågan var av större principiell betydel- rättningar vilkas verksamhet ej bedrives i se och anförde att det för alla i ideella för- vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar samt eningar, som främjade allmännyttiga ända- sådana stiftelser och föreningar som avses i mål av skilda slag, måste framstå som egen- nyssnämnda lagrum, därest byggnaderna är domligt att särskilt för idrottsorganisatio- avsedda för nämnda institutioners verksamnerna tillskapats en möjlighet att vid be- het såsom sådana, ävensom dylika instituräkning av viss inkomst av rörelse eller till- tioner tillhöriga allmänna platser (5 § 1 fällig förvärvsverksamhet göra avdrag ock- mom. e). Vidare har från skatteplikt undanså för sådana kostnader som främjade or- tagits bl.a. sådana sammanslutningar eller ganisationernas ideella syften. Utskottet an- enskilda tillhöriga kyrkobyggnader och bösåg det önskvärt att de ideella föreningar_- nehus, vari offentlig gudstjänst förrättas, na såvitt möjligt blev föremål för enhetlig samt soldathem (5 § l mom. h). Undantag-

SOU 1972: 37 119

10 BESKATTNINGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

na från skatteplikt är också begravningsplat- i princip inte vid beskattningen. Detsamma ser samt prästgård som avses i ecklesiastik gäller i fråga om bidrag till andra allmänboställsordning. Bostäder för biskopar, kloc- nyttiga ändamål. kare och organister torde däremot vara Vid beräkningen av inkomsten från särskattepliktiga. skild förvärvskälla får avräknas endast om- Då byggnad är undantagen från skatte- kostnader för intäkternas förvärvande och plikt, gäller detsamma i fråga om tomtom- bibehållande (20 § kommunalskattelagen). råde som hör till byggnaden (5 § 3 mom.). Avdrag för periodiskt understöd medges un- Om fastighet även användes för indu- der bl.a. den förutsättningen att understöstriellt eller därmed jämförligt ändamål eller det utgår direkt till fysisk person. Avdrag mot vederlag upplåtes åt annan till begag- såsom för periodiskt understöd har sålunda nande, föreligger skatteplikt för däremot vägrats skattskyldig som lämnat frikyrkoförsvarande del av fastighetens värde (l mom. samling årligt bidrag med tiondelen av sin 2 st.). För att skattefrihet helt eller delvis inkomst (RÅ 1938: 43). Däremot har riksskall åtnjutas kräves att byggnaden i vä- skattenämnden ansett avdrag kunna ske för sentlig utsträckning nyttjas för ändamål som understöd till missionärer periodiskt perföranleder skattefrihet (punkt 5 av anvis- sonliga vänner till givaren - ehuru underningarna till 5 §). Nyssnämnda föreskrift stödet, av valutatekniska skäl, utbetalats till om skatteplikt för del av fastighetens vär- frikyrkoförsamling för vidare befordran till de avser närmast det fall att fastigheten del- missionärer i utlandet (riksskattenämndens vis utarrenderas eller uthyres. Dylika upplå- meddelanden 1954: 2: 6 och regeringsrättens telser föranleder emellertid skatteplikt en- Senare har emellertid utslag 9.12.1954). dast om de äger rum mera regelmässigt. Om nämnden uttalat, att för att sådana bidrag ett missionshus eller ett församlingshus tillskall bli avdragsgilla i allmänhet kräves, att fälligtvis uthyres till biografföreställning, förhållande förenågot slag av personligt samkväm e. d., är detta ej tillräcklig anled- ligger mellan givaren och mottagaren. Särning att anse skatteplikt föreligga. Inte hel- skilt om till den anställde eljest utgående löler föreligger skatteplikt om uthyrning sker neförrnåner från organisationen reducerades på sådana villkor, att erhållet vederlag i med hänsyn till dylika bidrag, borde enligt stort sett innefattar endast ersättning för de nämnden i realiteten och organisationen med begagnandet av lokalen förenade kost- inte den enskilde funktionären anses som naderna för uppvärmning, belysning m. m. mottagare av bidraget, och avdrag kunde men inte inbegriper någon ersättning för följaktligen inte medges. Nämnden framhöll, själva begagnandet av lokalen. att bidrag regelmässigt inte kunde anses så- Den kommunala inkomstskatten beräknas som för utgivarna periodiska avdragsgilla på grundval av dels inkomst, dels garantibe- understöd för den händelse avlönandet av lopp för fastighet (2 §). Garantibeloppet be- en frikyrkoförsamlings ordnades pastorer på räknas till två procent av taxeringsvärdet så sätt, att var och en av pastorerna årligen (47 §). I den mån fastighet är undantagen erhöll bidrag från ett antal församlingsmedfrån skatteplikt fastställes inte något garan- lemmar. Regeringsrätten har ansett att avtibelopp, och ägare av fastighet som är un- inte för som dragsrätt föreligger belopp, dantagen från skatteplikt är frikallad från lämnats till frikyrklig församling för att utskattskyldighet för inkomst av fastigheten betalas till vissa namngivna missionärer, när genom dennas begagnande för de ändamål beloppet utgivits såsom ersättning för utfört som föranleder undantaget från skatteplikt arbete (utslag 30.5. 1963). Ej heller har av- (54 § 1 st. d). drag medgivits för belopp som utgivits till predikant i frikyrklig församling såsom bi- Avdrag för bidrag till trossamfund eller drag till hans avlöning (RÅ 1963: 25). eljest till verksamhet av religiös art medges Frågan om rätt till avdrag vid inkomst-

120 SOU 1972: 37

10 BESKATTNINGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

taxeringen för gåvor till religiösa och andra har frågan aktualiserats genom krav på utallmännyttiga ändamål har gång efter annan redning om sådan avdragsrätt (motion 322). i den allmänna debatten. Bl.a. har åberopats att humanitära, kultuuppmärksammats Avdrag för enstaka gåvor har i princip rella, religiösa och vetenskapliga organisa- År 1910 medgavs genom tioners situation under senare år försämrats aldrig medgivits. uttrycklig lagbestämmelse rätt till avdrag genom att det höga skattetrycket försämrat för perio- enskilda att lämvid den statliga inkomsttaxeringen bidragsgivares möjligheter diskt återkommande gåvor, och senare inför- na understöd. Vidare har gjorts gällande att des sådan avdragsrätt även vid kommunal- det från statlig synpunkt måste framstå beskattningen. I en proposition år 1927 (nr som en väsentlig förmån att enskilda orga- 102 s. 350) uttalade departementschefen, att nisationer på det sociala och religiösa fälman vid bestämmandet av givarens skatte- tet åtar sig angelägna samhällsfunktioner. inte kunde fullständigt bortse från Man har också hänvisat till att avdragsrätt förmåga det faktiska förhållandet att han, låt vara införts i åtskilliga andra länder. förfogade över en del av sina in- De motioner som väckts i ämnet har avfrivilligt, täkter på sådant sätt att de inte längre stod slagits. Härvid har i första hand åberopats, till hans fria disposition. Avdragsrätten var att införandet av avdragsrätt skulle innebära emellertid förenad med många förbehåll, en avvikelse från grundläggande principer i och i ett uppmärksammat prejudikat år 1941 skattelagstiftningen och att främjande av vägrade regeringsrätten avdrag för perio- allmännyttiga ändamål inte borde ske i form diska som utgått till allmännyttigt av lättnader vid beskattningen utan, i förebidrag ändamål och uppburits av juridisk person kommande fall, genom anslag från statens (RÅ 1941: 5). Såsom ovan nämnts vägras sida (BeU 1970: 13, SkU 1971: 45). Vidare numera i princip avdrag när utbetalning har anförts, att avdragsrätt skulle medföra skett till juridisk person. att gåvor från personer med stora inkomster I vissa fall har genom särskild lagstift- skulle komma att i huvudsak bekostas av för gåvor till all- staten till följd av den höga marginalskatning avdrag medgivits männyttiga ändamål och då även för en- ten, att det skulle vara svårt att avgränsa de staka gåvor. Genom beslut vid 1938-1942 ändamål, vilkas främjande genom bidrag års riksdagar medgavs rätt till avdrag för skulle ge avdragsrätt, samt att införande av gåvor till luftvärnet och sjövärnskâren. Av- avdragsrätt skulle kunna omintetgöra pladragsrätten tillämpades senast vid 1943 års nerna på att införa en definitiv källskatt. taxering. 1943 års riksdag bemyndigade Under budgetåren 1953/54 och 1954/55 Kungl. Majzt att medge att skattskyldig vid gavs statsanslag till främjande av cancertaxering till statlig inkomstskatt åren 1944 forskningen med samma belopp som genom och 1945 fick avdrag för penninggåvor, ej frivilliga bidrag tillfördes ändamålet. Bevillunderstigande 1000 kronor, till internatio- ningsutskottet har uttalat, att denna utväg av nöd bland det s. k. krona nellt hjälparbete för lindrande för krona-systemet vore länder. - vid becivilbefolkningen i krigshärjade att föredraga framför en avdragsrätt När sådana medgivanden lämnats har beto- skattningen (BeU 1960: 33). nats, att medgivandena föranletts av särskil- I motioner vid 1961 års riksdag föreslogs ett motsvarande system för stödjande av reda förhållanden och vore till tiden begränligiösa m. fl. ändamål. Därvid åberopades, sade. att i samma års statsverksproposition före- I riksdagen har vid olika tillfällen väckts slagits, att medel skulle på samma sätt motioner med yrkande om rätt till avdrag ställas till förfogande för aktionen Sverige vid inkomstbeskattningen för gåvor till hjälper. Motionerna avslogs. religiösa och eljest allmännyttiga ändamål. Vid 1970 års riksdag förekom flera motioner i ämnet, och även vid 1971 års riksdag

SOU 1972: 37 121

10 BESKATTNINGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

10.1 .2 Statlig inkomstskatt skyldiga att erlägga sådan skatt. Skattskyl-

diga för förmögenhet är däremot bl.a. för- Enligt 7 § förordningen om statlig inkomsteningar och samfund, vilkas medlemmar skatt är bl.a. staten samt kommuner och inte på grund av medlemskapet äger del i andra myndigheter frikallade från skattföreningens eller samfundets förmögenhet, skyldighet för all inkomst. Församlingarna samt andra stiftelser än familjestiftelser, inom Svenska kyrkan är således helt befriasamtliga dock endast om och i den mån de de från statlig inkomstskatt. är skyldiga att erlägga skatt för inkomst (6 De rättssubjekt som anges i 53 § l mom. - § l mom. 1 st. b). e) kommunalskattelagen dvs. kyrkor Den i fråga om föreningar och samfund samt vissa trossamfund, stiftelser m. fl. angivna förutsättningen rörande medlemär frikallade från skattskyldighet för sådan marnas del i förmögenheten medför, att inkomst som ej härflutit av rörelse. Om nåekonomiska föreningar inte är skattskyldiga got annat rättssubjekt än de nu nämnda är för förmögenhet; värdet av föreningsandeägare till fastighet, som enligt förutnämnda lama kommer i stället att inräknas i medbestämmelser i 5 § 1 mom. kommunalskattelemmarnas förmögenhet. Ideell förening belagen är undantagen från skatteplikt, är det skattas däremot för sin förmögenhet, efterfrikallat från skattskyldighet för inkomst av som medlemmarna inte äger någon andel i fastigheten genom dennas begagnande för föreningens förmögenhet. Detta gäller även ändamål som föranleder undantaget från religiösa samfund. Det är emellertid tvivelskatteplikt. aktigt om begreppet ”samfund” kan anses

omfatta Svenska kyrkan. Denna fråga torde När det gäller rätten till avdrag för bidock ha mindre praktisk betydelse med händrag till trossamfund är att uppmärksamma, syn till att nu ifrågavarande rättssubjekt är att avdrag för församlingsskatt ej längre får skattskyldiga för förmögenhet endast om göras av fysisk person. Från sammanlagda och i den mån de är skyldiga erlägga skatt beloppet av skattskyldigs inkomster från för inkomst. Detta innebär att skattskyldigolika förvärvskällor får nämligen endast av het föreligger endast för tillgångar, för viljuridisk person avdragas slutlig och tillkas avkastning skattskyldighet till statlig inkommande skatt till den del skatten skall komstskatt föreligger. Om exempelvis ett erläggas till kommun eller annan kommunal trossamfund, som enligt vad förut sagts är samfällighet (4 § l mom.). Beträffande biskattskyldigt endast för inkomst av rörelse, drag i övrigt till Svenska kyrkan samt i äger egendom dels för fullföljande av sin fråga om bidrag till andra trossamfund och religiösa verksamhet, dels för drivande av eljest till allmännyttiga ändamål gäller samrörelse (t. ex. ett bokförlag), skall alltså ma regler som vid den kommunala inkomstendast den egendom, som användes i rörelbeskattningen. De mosaiska sen, upptagas såsom förmögenhetstillgång. församlingarna hade före

religionsfrihetslagens ikraftträdande beskatt-

ningsrätt. Skatt till mosaisk församling an-

sågs inte vara avdragsgill vid den statliga in- 10.2 Arvs- och gåvobeskaltningen

komstbeskattningen (RÅ 1950: 7). Arvsskatten har enligt 1941 års förordning

om arvsskatt och gåvoskatt (arvsskatteför-

ordningen) formen av en arvslottsskatt, utl0.l.3 Statlig förmögenhetsskatt gående på arvingars och testamentstagares

Kommunerna nämnes inte bland de rätts- särskilda lotter i dödsboet. för Skattskyldig subjekt, vilka enligt förordningen om stat- såväl arvsskatt som gåvoskatt är i princip

lig förmögenhetsskatt är skyldiga att er- den som förvärvar egendomen, dvs. arvinge,

lägga skatt för förmögenhet. Församlingar- testamentstagare och gåvotagare. Arvsskat-

na inom Svenska kyrkan är således inte ten och gåvoskatten kan sägas vara dubbelt

122 SOU 1972: 37

10 BESKATININGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

dels i förhållande till ha föranlett skattefrihet. Frågan om Svenska progressiva, nämligen dels ock i förhållande till kyrkan när det gäller arvsbeskattningen skall lottens storlek, anses som ett statsorgan och således vara bl. a. avtagande släktskap. I enlighet härmed fördelas fr.o.m. år 1971 fri från arvsskatt har varit föremål för dede skattskyldiga BeU klasser, lade meningar. I gängse kommentarer till (prop. 1970:71, 41) på tre skatteskala. Av uttalas att Svenska envar med en progressiv arvsskatteförordningen skatteskalorna är skalan i klass I den lägsta kyrkan i detta sammanhang synes böra beoch skalan i klass II den högsta. Som exem- traktas såsom statsorgan. Högsta domstolen att skatten på en lott om har funnit, att Svenska kyrkans centralråd, pel kan nämnas 50 000 kronor är 3750 kronor i klass I, missionsstyrelse och sjömansvårdsstyrelse i

ll 200 kronor i klass II och 10 800 kronor så väsentlig grad har karaktär av organ för i klass III. staten att dessa organ äger åtnjuta den Till klass I hänförs make, barn, avkom- skattebefrielse enligt 3 § arvsskatteförordbarn make till barn som tillkommer staten (NJA 1967 ling till och styvbarn, ningen och efterlevande make till avlidet barn. Med s. 215). barn avses här även styvbarn, fosterbarn och Församlingarna inom Svenska kyrkan är, Till klass II hänförs numera lika litet som andra kommuner, fria från adoptivbarn. eller testamentstagare än så- arvsskatt. Ej heller de fria trossamfunden annan arvinge dan som avses i klass I eller III. Till åtnjuter befrielse från arvsskatt. Medel som klass_ som när- tillfaller sammanslutning, vilken ej i och III hänförs vissa juridiska personer mare anges i det följande (28 § arvsskatte- för sig är fri från arvsskatt, kan emellertid bli skattefria om de genom föreskrift i testaförordningen). Vissa juridiska är befriade från mente bestämts för ändamål, som angivits i personer förutnämnda bestämmelser om skattebesåväl arvsskatt som gåvoskatt (3 §). Dessa är staten samt tre grupper av frielse, och garanti skapats för att medlen rättssubjekt vilka full- kommer att användas för sådant ändamål. I stiftelser eller sammanslutningar, dels skattefrihet ansetts föreföljer vissa angivna ändamål, nämligen praxis har sålunda eller med huvud- som skulle förvaltas av stiftelse sammanslutning ligga t.ex. för fond ändamål att under samverkan med kyrkoråd i församling inom Svenska kyrkan sakligt militär eller annan myndighet stärka rikets och användas för hjälp åt sjuka och klena dels stiftelse eller sammanslutning personer, vilka ej åtnjöt kommunalt underförsvar, ändamål att främja barns stöd; fondens ändamål ansågs vara att bemed huvudsakligt vård och fostran eller utbild- reda vård av behövande sjuka (NJA 1945 eller ungdoms vård av behövande ål- s. 58). Likaså har skattefrihet ansetts förening eller att främja eller dock icke där ligga för egendom, som enligt testamente derstigna. sjuka lytta, ändamålet är att sålunda tillgodose med- skulle bilda en stiftelse och med full ägandelemmar av viss eller vissa släkter. dels ock rätt tillfalla Frälsningsarméns slumverksamakademi och sådan stiftelse eller samman- het att av denna förvaltas för att i första

som har till huvudsakligt ändamål hand användas till vård åt reumatikersjuka; slutning, att undervisning eller med bestämmelserna i testamentet ansågs ha främja vetenskaplig skattebefrielse dessa be- att stiftelsen huvudsakligen skulle forskning. enligt åsyftats. stämmelser tillkommer icke sammanslutning ha till ändamål att främja vård av behö-

som har till till- vande sjuka (NJA 1957 s. 696). Däremot syfte att i sin verksamhet ekonomiska intressen har enligt en praxis som tillämpats fram till godose medlemmarnas och ej heller utiändsk akademi, stiftelse eller år 1968 skatteplikt ansetts föreligga för fond

som skulle förvaltas av kyrkorådet och vars sammanslutning. staten anses omfatta även stats- avkastning skulle av församlingsdiakonissor Begreppet institutioner av olika om dessa utdelas åt behövande fattiga (NJA 1945 slag, oavsett uppfyller ändamål som i och för sig skulle s. 432) samt för medel som utan föreskrift

SOU 1972: 37 123

10 BESKATTNINGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

om användningen tillfallit Frälsningsarméns eller såsom sammanslutning som huvudsak-

slumverksamhet; slumverksamheten ansågs ligen fullföljer religiösa ändamål. Därest inte ha till huvudsakligt ändamål att främ- Svenska kyrkan samt till kyrkan knutna orja barns eller ungdoms vård och fostran ganisationer inte är att enligt arvsskatteföreller eller att vård av utbildning främja ordningen anse som statsorgan, är de att behövande sjuka eller hänföra till skatteklass ålderstigna, lytta III i förordningen. (NJA 1950 s. 150). Praxis under senare år Skatt enligt klass III utgår endast på tessynes dock ha gått mot en liberalisering. tamentslotter. Samtliga de rättssubjekt, som skattefrihet har ansetts föreligga för medel har att erlägga arvsskatt enligt denna skattesom testamenterats till en församlings diakoklass, är helt befriade från gåvoskatt (38 §). niråds diakoniverksamhet, när rådets huvud- Skatt utgår endast om lottens värde översakliga ändamål var att främja vård av be- stiger visst belopp. Det tidigare skattefria hövande ålderstigna, sjuka eller har omvandlats på annat bottenbeloppet till ett grundsätt nödställda (NJA 1968 s. 495). Då medel som för lott i klass II och III är avdrag testamenterats till församlingars verksamhet 3000 kr. samt för gåva 2000 kr. (28 och till förmån för äldre personer, har ansetts 39 §§)att medlen huvudsakligen skulle användas Att institutioner befriats allmännyttiga för att främja vård av behövande ålderstig- från gåvoskatt har närmast föranletts därav, na och skattefrihet medgetts (NJA 1970 att benägenheten att genom undergåvor s. 91). skattefrihet har vidare ansetts kunna stödja dylika institutioner kunde befaras åtnjutas för testamentariskt förordnande komma att minskas, om en del av gåvan tatill förmån för och De Frälsningsarmén ges i anspråk för gäldande av gåvoskatt. I Handikappades Riksförbund, oaktat i testa- *det kommittébetänkande, som till legat mentet inte lämnats föreskrift om hur den grund för gällande arvsskatteförordning, uttestamenterade egendomen skulle använ- talades att nämnda skäl inte kunde med tilldas (NJA 1969 s. 141 och 1970 s. 500). närrnelsevis samma styrka göra sig gällan- Arvsskatt klass III för testautgår enligt de i fråga om förvärv genom testamente mentslott som tillfaller kyrka eller kommun (SOU 1939: 18 s. 121). Kommittén framhöll, eller stiftelse med huvudsakligt syfte att att i och med arvfallet inträder nödtvunget främja religiösa, välgörande, sociala, poli- en äganderättsövergång och att arvlåtaren tiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra har att räkna med att kvarlåtenskapen därdärmed jämförliga kulturella eller eljest all- vid i sin helhet blir föremål för arvsbeskattmännyttiga ändamål (28 § arvsskatteförord- ning; även om arvlåtaren underlåter att fullningen). Till samma skatteklass hänföres följa ett tilltänkt testamentariskt förordnansammanslutning som, utan att ha till syfte de, drabbas sålunda den egendom, varom att i sin verksamhet tillgodose medlemmar- fråga är, i hans arvingars hand av arvsskatt. nas ekonomiska intressen, Vid olika tillfällen har framställts huvudsakligen förslag fullföljer något av de nyss angivna ändamå- om att sådana stiftelser och sammanslutlen. Vidare hänföres till klass III bl.a. re- ningar, som enligt 38 § arvsskatteförordninggistrerade understödsföreningar samt fol- en är befriade från gåvoskatt, skall befrias ketshusföreningar, bygdegårdsföreningar och även från arvsskatt. Motioner i detta syfte andra liknande sammanslutningar som har väcktes senast vid 1970 och 1971 års riksdatill främsta syfte att anordna eller tillhanda- Bl.a. gar. har gjorts gällande, att många hålla allmän samlingslokal. personer bestämmer en sig för att överlämna Församling inom Svenska kyrkan är i sin del av sin förmögenhet till ett allmännyttigt egenskap av kommun att hänföra till skatte- ändamål men av ren okunnighet om konklass III. Även de fria trossamfunden är att sekvenserna i beskattningshänseende underhänföra till klass III, oavsett huruvida så- låter att genomföra oaktat gåvan i livstiden,

dant samfund kan klassificeras såsom kyrka de med rätt insikt om lika

läget säkerligen

124 SOU 1972: 37

10 BESKATININGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

gärna skulle ha fullbordat gåvan i livsti- nas roll vid förmögenhetsfördelningen och den. Vidare har framhållits att den nuva- ansett att den i samband därmed förda derande regleringen medför svâra gränsdrag- batten manade till försiktighet i fråga om ningsproblem och att, på grund av testato- åtgärder som måste tolkas som ett ytterligarernas bristande insikt i skattelagstiftningen_ re befästande av stiftelsernas skatteförmåslumpen inte sällan kommer att avgöra om ner - att motionsyrkandena berörde endast en donation blir beskattad eller ej. Det har delar av ett större frågekomplex. Detta fråockså gjorts gällande att de restriktiva be- gekomplex borde enligt utskottets mening stämmelserna angående skattefrihet för tes- bli föremål för en mer allsidig utredning tamentariska förordnanden kunde verka än den kapitalskatteberedningen enligt sina återhållande på viljan att i dödsrättshand- direktiv haft att verkställa. Utskottet förutlingens form donera till allmännyttiga skat- satte att Kungl. Majzt uppmärksammade tepliktiga subjekt. dessa spörsmål och avstyrkte därför motio- Vid 1970 års riksdag aktualiserades skatte- nerna. Betänkandet godkändes av riksdagen. frågan även genom proposition (nr 71) i an- Företagsskatteberedningen som tillsattes ledning av kapitalskatteberedningens betän- senare samma år bör enligt direktiven ta kande Kapitalbeskattningen (SOU 1969: 54). upp frågan om friheten från inkomst- och Kapitalskatteberedningen hade föreslagit att förmögenhetsskatt för vissa stiftelser. Därvid arvs- och gåvoskattefriheten skulle samord- bör beredningen bl. a. överväga om den ännas och begränsas till att gälla i huvudsak damålsbestämning som f. n. gäller som vi]1staten, försvarsstiftelser och sammanslut- kor för skattefrihet är lämplig. Det kan enningar som främjar högre undervisning eller ligt direktiven ifrågasättas om inte villkoren uppfostran. bör göras snävare mot bakgrunden av den I prop. 1970:71 föreslog departementsche- utveckling samhällets verksamhet numera fen emellertid oförändrade regler och åbe- fått på hithörande område. ropade som motiv härför att beredningens Vid 1971 års riksdag yrkades i motion förslag vid remissbehandlingen mött stark (nr 34) att de fria trossamfunden och inkritik. Endast mycket tungt vägande skäl vandrarkyrkorna skulle befrias från arvsborde enligt hans mening föranleda in- skatt. Enligt motionen borde en större jämskränkningar i skattefriheten, och de skäl likhet åstadkommas mellan Svenska kyrkan som beredningen åberopat ansåg han inte och övriga trossamfund vilka bedriver en tillräckligt övertygande. Å andra sidan me- från allmän syn-punkt betydelsefull verksamnade han att de rättssubjekt, som åtnjöt het under ekonomiskt ogynnsamma villkor. både arvs- och gåvoskattefrihet, främjade en Motionen avslogs. i så hög grad allmännyttig verksamhet att Vid sitt avstyrkande av motionen hänviandra organisationer inte hade anledning att sade skatteutskottet (SkU 1971: 23) till vad känna sig tillbakasatta. Bl.a. med hänsyn departementschefen anförde i prop. 1970: härtill var det enligt departementschefen 71. Ett bifall till motionen skulle enligt utobefogat att, som föreslagits av några re- skottet föranleda att även andra allmänmissinstanser, utvidga arvsskattefriheten. organisationer skulle kunna ställa nyttiga Vid riksdagsbehandlingen av propositio- krav förmånliga bebefogade på samma nen våren 1970 väcktes motioner om såväl Att nu ytterligare befästa deras handling. lättnader som skärpningar av stiftelsernas förmåner borde - b1.a. vid beskattningen beskattning. Med anledning härav framhöll av skäl som bevillningsutskottet anfört i sitt bevillningsutskottet (BeU 1970: 41) - som betänkande 1970: 41 - inte komma i fråga. tidigare erinrat om att koncentrationsutred- Skatteutskottet vidare pekade på företagsningen i sitt betänkande Ägande och infly- skatteberedningens direktiv. Att Svenska tande inom det privata är befriad från arvsskatt beror ennäringslivet (SOU kyrkan 1968: 7) fäst uppmärksamheten på stiftelser- ligt utskottet inte på dess ändamål utan på

SOU 1972: 37 125

10 BESKATTNINGSREGLER FÖR TROSSAMFUND att den fortfarande utgör ett statsorgan. anförts att övergången från direkt till indi- Att religiösa och andra allmännyttiga sam- rekt beskattning för de fria trossamfunden manslutningar befriats från gåvoskatt har medfört att verksamheten successivt komenligt utskottet motiverats med att en gåvo- mit att belastas med kostnader som det beskattning i dessa fall i alltför hög grad tidigare inte fanns några motsvarigheter till. skulle motverka benägenheten att ge gåvor Av bl. a. administrativa skäl och fördelarna till allmännyttiga ändamål. Denna synpunkt med att skattesystemet tillämpas utan unansåg utskottet emellertid inte kunna åbero- dantag har motionärerna avstått från att pas som skäl för befrielse från arvsskatt. yrka direkt befrielse från mervärdeskatten Bortsett från arv till make och barn beräk- och i stället hemställt om ekonomiska binas nämligen arvsskatten för dessa samman- drag som kompensation för skattebelastslutningar efter samma eller - beträffande ningen. skattepliktiga lotter över 30 000 kr. - väsentligt gynnsammare regler än som gäller 10.3 .2 Stämpelskatt för andra skattskyldiga. Kapitalskatteberedningen har i sitt i maj Beträffande skyldighet att erlägga stämpel- 1971 avgivna slutbetänkande ”Teknisk över- skatt vid förvärv av fast egendom eller syn av kapitalbeskattningen (SOU 1971: tomträtt (lagfartsstämpel) kan anföras, att 46) förklarat att beredningen avstått från sådan skatteplikt enligt 2 § stämpelskatteföratt lägga fram några nya förslag i fråga ordningen (1964: 308) inte föreligger för staom beskattningen av ideella och välgöran- ten och därmed inte heller för kyrkliga de stiftelser och sammanslutningar, eftersom centralorgan. Enligt 4 § c) samma förorddessas ställning i fråga om inkomstskatten ning föreligger inte heller skatteplikt vid - vilken är ekonomiskt och kommuns och annan menighets förvärv av betydelsefullast därför bör vara grundläggande också för ka- mark, vilken enligt fastställd plan skall an- - skall vändas för sådant ändamål som avses i 5 § pitalskatterna prövas av företagsskatteberedningen. 1 mom. b) eller d) kommunalskattelagen. Där stadgas skattefrihet dels för staten samt kommun eller annan menighet tillhöriga allmänna platser, så ock begravningsplatser, 10.3 Andra skatter och avgifter och dels för statens samt kommuns eller annan menighets byggnader för allmän styrellO.3.1 Mervärdeskatt se eller förvaltning ävensom för kultur- eller Enligt förordningen (1968: 430) om mervär- rättsvård, ordning eller säkerhet, barnavård. deskatt föreligger ingen subjektiv befriel- sundhetsvård. religionsvård eller undervisse från skyldigheten att erlägga mervärde- ning, så ock byggnader som avses i 18 § laskatt. Även stat och kommun är således gen om socialhjälp (ålderdomshem). Som tiskyldiga att betala för skattepliktiga varor digare anförts i redogörelsen för kommunal och tjänster. Rättssubjektets allmännytta inkomstskatt (lO.1.l) gäller enligt kommuspelar således ingen roll. Ett samfund beta- nalskattelagen (5 §) att skatteplikt dock fölar följaktligen moms t. ex. i samband med religger för värdet av den del som används inköp av material, vid byggnadsarbeten etc. för industriellt eller därmed jämförligt än- Skattskyldig är den som yrkesmässigt omsät- damål eller mot vederlag upplåtes åt annan ter skattepliktig vara, byggnad eller tjänst till begagnande. För att skattefrihet helt (2 §). Som yrkesmässig räknas vidare verk- eller delvis skall åtnjutas krävs, som förut samhet som innefattar inte enbart enstaka nämnts, att byggnaden i väsentlig utsträckförsäljning (anv. till 2 §). även om verksam- ning nyttjas för ändamål som föranleder heten inte medför skattskyldighet enligt skattefrihet. Upplåtelser föranleder skattekommunalskattelagen. plikt endast om de äger rum mera regelmäs- I motion vid 1971 års riksdag (nr 34) har sigt. Tillfällig uthyrning av församlingshus

126 SOU 1972: 37

10 BESKATININGSREGLER FÖR TROSSAMFUND

till biografföreställning föranleder således Även skatteutskottet (SkU 1971: 17) har inte skatteplikt. Som tidigare påpekats före- framhållit vikten av att avgiften bibehåller ligger inte heller skatteplikt om ersättningen sin generella karaktär. Jämförd med flertaär så liten att den inte överstiger de direkta let övriga beskattningsformer erbjuder avkostnaderna för lokalen. giften enligt skatteutskottet betydande tekniska och uppbördsmässiga fördelar, som uppenbarligen skulle gå förlorade om man 103.3 Allmän arbetsgivaravgift införde undantag och särbestämmelser. Skat- Enligt förordningen 1968: 419 om allmän teutskottet har vidare anfört att motionsyrarbetsgivaravgift skall sådan avgift erläg- kandena klart visar hur undantag skulle gas av arbetsgivare med 2 % på utgivna lö- föda nya undantag om man med utgångsner. Även staten och kommunerna är plik- punkt i de resonemang om behovsprövning tiga att erlägga avgiften. I beskattningshän- och kompensation som förs i motionerna seende jämställes avgiften med lönekostnad luckrar upp giltighetsområdet för avgiften. och kan således bli avdragsgill. Kulturutskottet (KrU 1971:15) har ut- I riksdagen har vid olika tillfällen väckts talat att som skäl för stöd till vissa trosmotioner om befrielse från avgiftsplikt för samfund inte bör anföras skattemässiga förde ideella organisationerna. Vid 1970 års hållanden. riksdag förekom flera motioner i ämnet och även vid 1971 års riksdag har frågan aktua- 103.4 Avgift till yrkesskadeförsäkringen liserats (motionerna 34 och 169). Bl.a. har m. m. åberopats att de fria trossamfunden och andra ideella organisationer har fått vid- Församlingar, trossamfund och ideella orkännas speciella påfrestningar till följd av ganisationer är i likhet med andra arbetsgiatt de med hänsyn till verksamhetens totala vare skyldiga att betala avgift till obligatoekonomiska omfattning har ett stort antal risk yrkesskadeförsäkring enligt lagen (1954: anställda. Vidare har påpekats att dessa or- 243) om yrkesskadeförsäkring. Procentsatsen - i motsats till för är för åren 1972-1974 ganisationer affärsföretag avgiftsuttaget samt kommuner borgerliga och kyrkliga 0,3 av lönekostnaden (SFS 1971: 281). Därsaknar möjlighet att kompensera sig för de med följer också skyldighet att fr. o.m. ökade utgifterna genom t.ex. prishöjningar 1972 erlägga arbetarskyddsavgift med eller höjda skatteuttag. Man har också gjort 0.05 % av lönekostnaden enligt lagen (1971: gällande att det i avgiftens syfte att kom- 282) om arbetarskyddsavgift. pensera skattebortfall från näringslivets investeringar och i arten av samfundens verksamhet finns mycket starka skäl för en befrielse. Alla de medel som organisationerna insamlar bör oavkortat få användas för deras humanitära gärning. De motioner som väckts i ämnet har avslagits. Bevillningsutskottet har uttalat (BeU 1970: 55) att, även om skäl kan åberopas för att undanta vissa avgiftspliktiga från skyldighet att erlägga avgift, det knappast torde vara möjligt att finna en norm för undantag som tillgodoser rättvisekravet utan att äventyra syftet med avgiften. Den âtstramning som eftersträvades i prop. 1970: 156 genom höjning av avgiften till 2 % ansåg utskottet i princip böra drabba alla arbetsgivare.

SOU 1972: 37 127

l 1 Vissa personalfrågor Bilaga kyrkliga

Av hovrättsassessor Lars Lunning

vilkas har karaktär av upp- 11.1 Inledning arbetsuppgifter drag eller bisyssla, t. ex. kyrkliga förtroendeeller kyrkligt intresserade vilkas verk- I denna bilaga görs först en genomgång av män, Svenska kyrkans personalorganisation. Där samhet år huvudsakligen oavlönad. lämnas bl. a. uppgift om antalet befattningshavare, ålderssammansättningen samt löneoch pensionskostnaderna. I ett andra avsnitt 11.2 Den kyrkliga personalorganisationen berörs innehållet i gällande författningar och kollektivavtal. I ett följande avsnitt lämnas En redogörelse för personalorganisationen, en motsvarande redogörelse för anställnings- uppdelad efter befattningstyper, har lämnats förhållandena inom vissa andra trossamfund i SOU 1967:45 s. 469-481. Här belyses i i Sverige. Härefter behandlas erfarenheter stället personalorganisationen med utgångsfrån i den organisatoriska uppbyggnaden i tidigare genomförda organisationsför- punkt ändringar på den offentliga sektom. Redo- ett lokalt plan (församlingar och pastorat), görelsen avslutas med ett avsnitt om organi- ett stiftsplan och ett centralt kyrkligt plan._ sationerna på arbetsgivar- och arbetstagarsidan. När det gäller personalorganisationen be- 1l.2.l Församlingar och pastorat handlas i l. tvudsak endast befattningshavare

med fastare anställning inom den Enheten för den lokala prästerliga personal-

egentliga

Framställningen tar organisationen är pastoratet eller, då det kyrkoorganisationen. sikte främst författningsreglerade gäller total samfällighet, denna. Om pastopå den kyrkliga verksamheten. Till denna hänförsi ratsindelning och prästerlig tjänsteorganisadet följande även sådana fakultativa upp- tion i pastorat förordnari första hand Kungl. Majzt. För kyrkomusikerverksamheten är gifter som enligt 2 § lagen om församlingsoch stiften indelade i kyrkomusikerdistrikt, varstyrelse ingår i församlingskompetensen som i huvudsak bekostas av debiterade me- vid som huvudregel gäller att varje församdel. Den fristående som ling skall utgöra ett distrikt. Indelningen i kyrkliga verksamhet, företrädesvis bekostas av andra än skatteme- kyrkomusikerdistrikt bestäms av Kungl. V del, berörs dock på punkter som kan tänkas Majzt. När det gäller andra kyrkliga befattvara av särskilt intresse. ningshavare på det lokala planet, t. ex. perso- . Utanför framställningen faller förhållan- nal inom diakoni och ungdomsverksamhet, dena för sådana kyrkliga befattningshavare kyrkovaktmästare och kyrkogårdspersonal

ll VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR samt personal för kyrkokommunal admi- utsträckning kan förbindas fyllnadstjänstnistration, är det församlingen eller samfäl- göring som musiklärare. Kantorstjänst kan lighet som är huvudman. Den ecklesiastika vara en självständig kyrkomusikalisk tjänst, indelningen den 1.1.1971 framgår av tabell kyrkokantor, eller en kombinerad tjänst som 11.1? kyrkomusiker och lärare i grundskolan på lågstadiet eller mellanstadiet, skolkantor. Tabell 11.1 Ecklesiastik indelning den l Vid sidan av dessa tjänster kan, där arbetsjanuari 1971. uppgifterna kräver det, efter medgivande av Stift Kon- Pasto- Försam- domkapitlet inrättas tjänst som biträdande

Strängnäs

Kyrkokantor är placerad i lönegrad U 10

a Härtill kommer sex icke territoriella försam- eller U 8 (ca 2 900 respektive 2 700 kronori

lingar. skolkantor månaden), i lönegrad U 12, U 9

eller reglerad befordringsgång U 8-12,

11.2. 1.1 Statligt reglerade anställningar U 4-9 beroende på behörighet och tjänstens

beskaffenhet. Orgelspelare, arvodesanställda

Präster. I territoriellt pastorat finns en kyr- biträdande kyrkomusiker samt vissa vikarier

koherde, vilken som medarbetare kan ha en arvoderas med utgångspunkt från löneklass

eller flera komministrar och kyrkoadjunk- U 9 (ca 2 800 kr i månaden) eller U 5 (ca

ter.: Befattningama som kyrkoherde och 2 400 kr i månaden). Lönekostnadema för

komminister är ordinarie, medan tjänsten den författningsreglerade kyrkomusiken be-

som kyrkoadjunkt är extra ordinarie. I stif- strids av vederbörande pastorat efter samma

ten finns vidare pastoratsadjunkter vilka grunder som för församlingspräster. - närmare regelmässigt enligt domkapitlets bestämmande tjänstgör som medhjälpare 1l.2.l.2 Kyrkokommunalt reglerade befatt-

åt kyrkoherde i visst pastorat? Tjänsten som

ningar kyrkoherde är - beroende på invånarantalet i pastoratet placerad i lönegrad A 28, A 26 Personal i församlingsverksamhet. För för-

eller A 25, dvs. ca 4 700-4 100 kr i måna- samlingsverksamhet bland barn och ungdom,

den med 1972 års löneläge. Komminister är 1 placerad i lönegrad A 24 och kyrkoadjunkt i Tabellen är hämtad från S H Ohlsson, Statistisk matrikel över Svenska kyrkans prästerskap, 1971. lönegrad A 22, motsvarande ca 3 900 respek- 1 Karlskrona amiralitetsförsamling benämns kyrtive 3 500 kronor i månaden. Pastorats- koherden medan komminister amiralitetspastor, adjunkt är placerad i reglerad motsvaras av amiralitetspredikant. befordringsl pastorat kan vidare tjänstgöra icke prästvigda gångi lönegrad A 18-22. tjänstebiträden som mera tillfälliga medhjälpare åt kyrkoherden. Kyrkomusiker. I varje församling skall Organist i domkyrkoförsamling benämns domnormalt finnas organist- eller kantorstjänst. kyrkoorganist och har vissa särskilda åligganden. 5 Utanför författningsregleringen faller de s. k.

Tjänsten som organist“ är en självständig

församlingsmusikerna, vilka får anställas för särkyrkomusikalisk tjänst, med vilken i viss skilda kyrkomusikaliska uppgifter.

9- 129

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR sjuka och andra som äri behov enligt regler i s. k. yrkesförteckning efter ålderstigna, av omvårdnad finns anställd diakonipersonal. yrkeskvalifikationer och arbetsuppgifter. som diakon eller diakonissa är Administrativ personal. Framför allt i de Tjänsterna placerad i lönegrad KA 20, 18 eller 14 (ca större församlingarna och kyrkliga samfälligkr i heterna finns särskilda tjänster för ekono- 3 200, 2 900 eller 2 500 månaden) beroende och arbetsuppgifter. misk förvaltning och administration. [frågapå behörighet Andra av diakonal natur är exempel- varande befattningar benämns ofta kyrkotjänster vis församlingskurator, församlingssyster och kamrer, vilken tjänst är placerad i lönegrader För arbetsuppgifter av varierande mellan KA 19-27 (ca församlingssamarit. diakonal art finns tjänster 3 000-4 500 kr i månaden). Det förekomteologisk och/eller och församlings- mer i de största enheterna befattningar som som församlingssekreterare assistent, placerade i lönegrad KA 22 respek- förvaltningschef eller kanslichef, placerade mellan KA 26 och KA 30 (4 200-S 200 kri tive KA 20, dvs. ca 3 500 respektive 3 200 kr i månaden. Vidare finns det tjänster som månaden), i några fall även på KB-planet, och kyrkonotarie (arvodesbefattning), sekreteraungdomssekreterare ungdomsassistent barn- och ungdomsarbetet. re etc. Härtill kommer tjänster i lönegraderför det kyrkliga KA 17 na KA 14-16 (ca 2 500-2 700 kr i måna- Tjänsterna är placerade i lönegrad 2 500 den) som kanslist eller kyrkoskrivare, kontorespektive KA 14 (ca 2 800 respektive kr i månaden). Det bör även nämnas tjänster rist (KA 13) samt biträdespersonal i reglerad För kyrkobokföringen som förskollärare vid Kyrkans småbamsskola befordringsgång. i lönegrad finns särskilda tjänster, t. ex. som kyrkobok- (motsv). Tjänsterna är placerade KA 15-19 (föreståndare) samt KA 14 eller föringsassistent i lönegrad KA 17 (ca 2 800 KA 16 (förskollärare). kr i månaden) eller kyrkoskrivare (vanligen tekniker, arbetarpersanal. lönegrad KA 12-15). Vaktmästare, Tjänster som vaktmästare äri regel placerade i lönegrad KA 13 (ca 2 400 kr i månaden), i 11.2.2 Stiften vissa fall i lönegrad KA 14. Inte sällan rör som Riket är för närvarande indelat i 13 stift, det sig om kombinerade anställningar och kyrkogårdsvaktmästare, någon vilka i sin tur är indelade i kontrakt, den kyrkooch skolvaktmästare, 1.1.1971 sammanlagt 179 stycken. I admigång även som kyrkoeller dubbla av motsva- nistrativt hänseende utövas stiftsstyrelsen av deltidsanställningar som domkapitel och stiftsnämnd. rande slag. Det finns även befattningar biskopsämbete, För tekniker, ar- På stiftsplanet verkar även organ för den församlingshusvaktmästare. betsledare och liknande varierar fristående kyrkliga verksamheten, framför befattningar Arbetsledartjänster är i allt stiftstingen med stiftsråden som verkställönegradsplaceringen. regel placerade i lönegrad KA 15-19 (ca lande organ.

2 500-3 000 kr i månaden), teknikertjänsterna varierar mellan lönegrad KA 19-25 (ca ll.2.2.1 Statligt reglerade anställningar 3 000-4100 kr i månaden). Befattningar som fastighetsskötare placeras vanligen i Stifts- och kontraktspräster. Stiftets främste KA 13-17. För fastighetsförvaltare och lik- präst är biskopen, i Uppsala ärkestift ärkenande varierar lönegradsplaceringen i regel biskopen. Som biskopens närmaste medhjälmellan KA 26-30; det förekommer även pare i stiftsarbetet framstår domprosten, befattningar på KB-planet med månadslöner vilken tillika är kyrkoherde i domkyrko-

omkring 5 000 kr eller däröver. Kyrkogårds- församlingenl Härjämte finns förste stifts-

arbetare, Städpersonal, park- och trädgårdsar- 1 I Visby stift saknas domprost; där är biskopen betare är normalt inte lönegradsplacerade. kyrkoherde i Visby församling. l några domkyrkoförsamlingar finns en sär- Vanligen har dessa befattningshavare skild prästerlig och administrativ befattning, ackordslön eller - i de flesta fallen - tidlön domkyrkosyssloman, vilken dock är knuten till

ll VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR adjunkter, stiftsadjunkter och, i Luleå stift, handläggande personal i lönegrad A 18-24, kontraktsadjunkt. Stiftsadjunktema hari all- för kanslister och assistenter i lönegrad A mänhet särskilda uppgifter, t. ex. inom ung- 15-18 samt vidare biträdes- och vaktmästardomsvård, sjömansvård, studentarbete etc. personal. Domkapitlets personal fungerar eller som föreståndare för stiftsgårdar. Två som kanslipersonal också för stiftsnämnden. tjänster har särskilt tillagts ärkebiskopens Hos stiftsnämnden är därjämte bl. a. anställkansli, den ena för sekreteraren vid biskops- da stiftsjägmästare i lönegrad B 6, biträdande möte, den andra främst för internationella stiftsjägmästare i lönegrad A 26-27 (ca ärenden. Några tjänster har särskilt inrättats 4 300-4 500 kr i månaden) samt stiftsskogför arbete bland den finskspråkiga befolk- vaktare i lönegrad A 18 (ca 2 900 kr i ningen i landet, andra har inrättats på månaden). Slutligen bör nämnas arbetstagaruniversitetsorter. Stiftsadjunkttjänsterna till- grupper som Städpersonal, fastighetsskötare sätts av domkapitlet till det antal Kungl. och skogstjänstemän (förut skogsarbetare). Maj :t medger. Tjänsten som biskop är placerad i lönegrad C 4 (ca 8 000 kr i månaden), ärkebiskop i lönegrad C 5. För domprost ll.2.2.2 Befattningar inom fristående kyrkgäller lönegrad B 6 (ca 6 300 kr i månaden). lig verksamhet Förste stiftsadjunkt har lön enligt lönegrad A 24 (ca 3 900 kr i månaden), stiftsadjunkt Organisationen av den fria kyrkliga stiftsoch kontraktsadjunkt enligt lönegrad A 23. verksamheten växlar något inom stiften. Stiftskansliernas personal. Den kollegialt Som samordnande administrativt organ funutövade stiftsstyrelsen är uppdelad på dom- gerar i allmänhet stiftsrådet. För speciella kapitel och stiftsnämndÅ Domkapitlet har uppgifter finns särskilda organ, av vilka vissa överinseende över den kyrkliga verksamhe- kan vara underställda stiftsrådet medan andten samt år chefsmyndighet för stiftets ra lyder under centrala kyrkliga styrelser, prästerskap och kyrkomusiker. Domkapitlet kyrkliga studieförbund, ungdomsråd etc. utövar också tillsyn över kyrkobokföringen. Verksamhetens omfattning och inriktning Stiftsnämnden har uppsikt över förvalt- varierar mellan de olika stiften, vanligen rör ningen av den kyrkliga jorden i stiftet. Den det sig om studieverksamhet, ungdomsarbete förvaltar själv vissa fastigheter för kyrko- och evangelisation, ibland sjömansvård, solfondens räkning samt fr. o. m. 1972 också dathemsverksamhet och publicistisk verkskogen på pastoratens löneboställen. Vidare samhet. Ledningen av verksamheten åvilar handlägger den ärenden om pastoratens och ofta stiftsadjunktema men det finns också kyrkofondens mellanhavanden. Den främste tjänster som ungdomssekreterare, konsulent, tjänstemannen hos domkapitlet är stiftssek- instruktör etc. i lönegrader varierande mellan reteraren, vilkens tjänst år placerad i löne- A 17 och A 25. Härtill kommer administragrad B 6 (ca 6 300 kr i månaden). Härtill tiva tjänster samt tjänster inom ramen för kommer tjänster som byrådirektör eller förs- stiftsgårdar, soldathem etc. Antalet fast ante stiftsnotarie i lönegrad A 25-29 (ca ställda kan uppskattas till 100-150 perso- 4 100-5 000 kr i månaden), för annan ner. Verksamheten finansieras framför allt genom församlingarnas avgifter till stifts- Forts. pa not från föreg. sida. tinget eller också genom direkta anslag från själva domkyrkan och ej till Stiftet. Vid Lunds församlingar samt genom fond- och kollektdomkyrka finns andra särskilda tjänster som är medel. knutna till domkyrkan. Biskopen utser vidare kontraktsprost efter förslag av prästerskapet i kontraktet. Kontraktsprosten, som vanligen är kyrkoherde i ett av pastoraten och har särskilt arvode utöver sin l ordinarie lön, bistår biskopen med tillsyn och råd Stiftsnämnd saknas i Stockholms stift. Motsvai prästerliga angelägenheter. Kontraktsprost har rande uppgifter fullgörs av Statskontoret samt även vissa administrativa funktioner. stiftsnämnderna i Uppsala och Strängnäs stift.

l3l

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR 1l.2.3 Den centrala kyrkliga verksamheten kyrkan och de frikyrkliga samfunden. Det rör sig här om arvodesbefattningar. Inom Vid sidan av ärkebiskopen finns vissa kyrk- krigsmakten finns en fredsorganisation av liga befattningshavare för uppgifter inom stabspastorer vid de regionala militärbefälsriket i dess helhet. Till en början kan nämnas staberna samt ett 80-tal militärpastorer vid prästerliga tjänster för speciella ändamål, förbanden. Även här är det fråga om arvoexempelvis kyrkoherdar i svenska utlandsför- desbefattningar, som upprätthålls vid sidan samlingar och kyrkoherdar för döva. I övrigt av ordinarie prästerlig tjänst. I krigsorganisarör det sig om befattningshavare antingen tionen ingår ett betydande antal fält(marin)inom organ med viss offentlig reglering präster, vilka uttas inom såväl Svenska kyr- (t. ex. de centrala kyrkliga styrelserna) eller kan som de frikyrkliga samfunden. I detta inom helt fristående kyrklig verksamhet sammanhang må även erinras om den sär- (stiftelser, skolor m. m.). skilda kyrkoberedskapen i krig; se bl. a. Utbildningsdepartementets PM (stencil 1970:7) ang. den fortsatta behandlingen av ll.2.3.l Statligt reglerade anställningar Kyrkoberedskapsutredningens betänkande Kyrklig beredskap (SOU 1965:59). Svensk utlandsförsamling, för vilken Kungl. Maj :t fastställer kyrkoordning, finns i Paris, London, Berlin, Köpenhamn, Oslo, Helsing- l1.2.3.2 Befattningar inom de centrala fors och Buenos Aires. Kyrkoherdetjänsten kyrkliga styrelserna vid sådan församling är placerad i lönegrad A 28. För den andliga vården bland döva är Svenska kyrkans centralråd för evangelisariket indelat i sex olika distrikt, Stockholms, tion och församlingsarbete. Centralrådets Lunds, Vänersborgs, Örebro, Härnösands uppgift är att i samarbete med präster och och Luleå distrikt. Inom vart och ett av lekmän inom församlingarna och i samfördessa distrikt finns en ordinarie tjänst som stånd med stiftsstyrelserna verka för församkyrkoherde för döva i lönegrad A 26. För- lingslivet och den kristliga kärleksverksamvaltningen av denna verksamhet handhas av heten inom den svenska kyrkan. Verksamdomkapitlet i Stockholms stift. Befattningar- heten är f. n. föremål för omorganisation, na avlönas över riksstaten, som härför tillförs vilken påverkar tjänsteorganisationen. Vid bidrag ur kyrkofonden. Härjämte må nämnas sidan av en tjänst som direktor i lönegrad speciella tjänster som kyrkoherde för samer B 6 (ca 6 300 kr i månaden) finns enligt nu respektive garnisonspastor i Boden, båda i antagen organisationsplan en kanslichef i lönegrad A 25 och avlönade ur kyrkofonden, lönegrad A 30 (ca 5 200 kr i månaden) samt resesekreterare vid kriminalvården och stabs- tio konsulentbefattningar i högst lönegrad pastor vid försvarsstaben, båda i lönegrad A A 27 (ca 4 500 kr i månaden) med ansvar för 24 och med lön från vederbörande statliga olika funktioner såsom kyrka och samhälle, myndighet. undervisning, kommunikation m. m. Vidare Den andliga vården vid sjukhusen ombe- finns kamrer, assistenter och övrig kontorssörjs av prästerskapet inom de territoriella personal, inalles ett 15-tal personer. Till pastorat, där sjukhusen är belägna. Kostna- centralrådet är knuten viss publicistisk verkderna för och administrationen av denna samhet och förlagsverksamhet samt Svenska verksamhet åvilar församlingen. En särställ- kyrkans lekmannaskola vilken, ehuru forning intar diakonianstalternas sjukhus, vilka mellt fristående, likväl drivs i nära samarbete betjänas av anstaltemas präster. Även de med centralrådet. Verksamheten finansieras i frikyrkliga samfunden deltar i sjukhusverk- princip genom frivilligt insamlade medel, samheten. Inom kriminalvården bedrivs and- bl. a. rikskollekter. Vissa avlöningsbidrag erlig verksamhet i samarbete mellan Svenska hålles därjämte ur kyrkofonden (1970/71 ca

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR 140 000 kronor). Omsättningen 1969 inom landet. På sjömansvårdsstyrelsens kansli själva centralrådet var omkring 2 milj. kr. finns, vid sidan av en tjänst i lönegrad A 30 Motsvarande siffra för lekmannaskolan och (ca 5 200 kr i månaden) som generalsekreteförlagsverksamheten var sammanlagt ca 20 rare, två sekreterarbefattningar i lönegrad milj. kronor. A 25 och A 21 samt omkring 10 tjänster för Svenska kyrkans missionsstyrelse. Styrel- kontorspersonal i lönegrad A 12-24. Vid sen utbildar och utsänder undermissionärer, sjömanskyrkorna tjänstgör 25 sjömansprässtödjer kristna kyrkor i Afrika och Asien erhåller ter, vilka lön enligt lönegrad A 24 m. m. Vid missionsstyrelsens kansli finns, vid (ca 3 900 kr i månaden), lika många assistensidan av en befattning i lönegrad B 6 (ca ter ilönegrad A 12-18 (ca 2 300-2 900 kri 6 300 kr i månaden) som missionsdirektor, månaden) samt ett 30-tal befattningshavare en tjänst som ekonomichef i lönegrad A 28 som husmor, vaktmästare etc. Verksamheten (ca 4 700 kr i månaden), ett 10-tal sekrete- med sammanlagt bortåt 100 befattningshararebefattningar i lönegraderna A 17-26 (ca vare finansieras främst genom frivilliga me- 2 800-4 300 kr i månaden) samt bortåt 30 del, bl. a. en rikskollekt. För lön åt sjömanskontorstjänster i lönegraderna A 7-23. präster utgår bidrag ur kyrkofonden, budget- Missionärer finns i Sydafrika, Rhodesia, året 600 000 kr. Genom 1970/71 drygt Tanzania, Sydindien, Malaysia, Hongkong församlingsanslag av utdebiterade medel eroch Liberia. Vid sidan av sammanlagt hålls ca 250000 drygt kr årligen. Omsättningen 30 prästvigda missionärer i 1969 var omkring lönegrad 5 milj. kr. A 22-28 (ca 3 500-4 700 kr i månaden) Svenska diakoninämnd. Nämnkyrkans märks en biskop i lönegrad B6. Antalet den verkar för samarbete och samordning befattningshavare inom sjuk- och socialvård inom diakoniverksamheten. Till nämnden är uppgår till ca 45. Läkarlönema ligger i knutna fem olika diakonianstalter (Ersta, lönegrad B 5 (ca 6 000 kr i månaden) och Stora Sköndal, Samariterhemmet, Värsta sjuksköterskelönerna ilönegrad A 18-21 (ca och Bräcke) ävensom stadsmissionerna i 2 900-3 400 kr i månaden). Härtill kommer samt Stockholm, Göteborg, Malmö, Visby ca 45 lärarbefattningar i lönegrad A 17-28 Luleå stifts diakoniförening. På nämndens (ca 2800-4 700 kr i månaden) och ett kansli finns, vid sidan av en befattning som drygt 20-tal andra befattningshavare. Missio- generalsekreterare i lönegrad A 30 (ca 5 200 närerna är mestadels kontraktsanställda för kr i månaden), två sekreterartjänster i löneen tid av tre år. De är avlönade och formellt grad A 25 och A 21 samt kontorspersonal i anställda av Svenska kyrkans missionsstyrel- A 13. Vid de anslutna anstalterna lönegrad se men tjänstgör inom de kyrkor som och stiftelserna ett 20-tal tjänstgör präster- Svenska kyrkan stöder genom missionsstyrel- liga befattningshavare. Härtill kommer ca sen. Verksamheten understöds på frivillig 720 i sjukvård, 200 i befattningshavare väg, bl. a. genom rikskollekter. Omsätt- 130 för administration samt bortsocialvård, ningen var 1969 drygt 20 milj. kr. åt 500 arbetstagare för övriga arbetsupp- Svenska kyrkans sjömansvårdsstyrelse. gifter (t. ex. ekonomipersonal). Sammanlagt Sjömansvårdsstyrelsen utövar Svenska kyr- rör det sig om ca 1 550 anställda. Diakonikans verksamhet bland svenska sjömän och nämndens verksamhet finansieras bl. a. geandra landsmän i utlandet, i den mån sist- nom en årlig rikskollekt. Vissa bidrag nämnda uppgifter inte ankommer på särskild budgetåret 1971/72 ca 25 000 kr - utgår ur utlandsförsamling. Sjömansvården bedrivs kyrkofonden. vid diakoni- Omsättningen vid 40 sjömanskyrkor utomlands. Styrelsen anstalterna var 1969 ca 170 milj. kr. främjar även kyrklig sjömansvård, som av andra organisationer utövas inom svenska hamnar, samt understödjer kyrklig verksamhet bland svensktalande trosförvanter i ut-

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR ll.2.3.3 Befattningar inom fristående kyrk- Senast tillgängliga siffror (hösten 1971) anger omkring 2 500 tjänstgörande församlig verksamhet lingspräster. Antalet tjänster är emellertid Det rör sig här om befattningshavare inom högre och Kungl. Maj :t har, mot bakgrund av kyrkliga samfund, förbund, stiftelser och rådande prästbrist, i 1972 års statsverksproandra sammanslutningar. På det internatio- position beräknat medel för en tjänst som nella planet kan nämnas Lutherska Världs- sekreterare för prästrekrytering, knuten till förbundets svenska sektion med Lutherhjäl- ärkebiskopens kansli. Antalet stiftspräster pen. Av nationell verksamhet kan som exem- utgjorde hösten 1971 drygt 70. Slutligen pel tagas studieverksamheten inom Sveriges skall här anges de bortåt 20 präster som har Kyrkliga Studieförbund, Sigtunastiftelsen, speciella prästerliga uppgifter på riksplanet. ungdomsarbetet inom Riksförbundet Kyr- Det sammanlagda antalet präster med statligt kans Ungdom, Ansgarsförbundet samt reglerade anställningar kan således beräknas KFUM och KFUK ävensom den ekumeniska till ca 2 600. Av dessa tjänstgör ca 2 550 på verksamheten i anslutning till Svenska eku- heltid. meniska nämnden. Uppskattningsvis är det Beträffande antalet kyrkomusiker med fråga om ca 300 mera fast anställda inom statligt reglerade anställningsvillkor föreligdetta verksamhetsområde. ger olika uppgifter i den personalstatistik som redovisas av statistiska centralbyrån/ statens avtalsverk, å ena sidan, och Sveril1.2.4 Avslutande uppgifter om de kyrkliga ges lärarförbund/Kyrkomusikernas riksförbefattningshavarna bund, å andra sidan. Olikheterna är att hänföra till skilda uppfattningar om vilka 1 1.2.4.1 Antalet befattningshavare tjänster som skall redovisas som fasta. Personalorganisationernas genomgående högre reglerade tjänster. Vad först angår siffror inkluderar således befattningar som, Statligt antalet kan hänvisas till tabell 11.2 ehuru de med fog kan anses som perrnanenpräster avseende förhållandena den l januari 1971. Det sammanlagda antalet präster i försam- l Tabellen är hämtad ur S H Ohlssons förut nämnutgör 2 440 enligt tabell l 1.2. da arbete. lingstjänst

Tabell 11.2 Antalet präster den 1 januari 1971

Stift Bis- Kh Km Kadj Stifts- Padj Ovriga Emeriti Summa kopar adj o. pensiotjg tjl nerade 1 97 60 23 5 16 4 9 86 301 Uppsala 1 88 56 18 3 5 4 1 81 257 Lmkopmg

Stockholm - 3934 393 Ovriga Summa 13 1 141 850 328 52 121 55 427 973 3 960 a Därav 77 i de centrala kyrkliga styrelsemas tjänst, 209 tillhörande universitet och skolor samt 107 stiftelser etc.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR ta, likväl omfattar förhållandevis litet antal det svårt att ange det exakta antalet anställtjänstgöringstimmar; uppgifterna på orgel- da. Svenska kyrkans församlings- och pastospelare omfattar exempelvis befattningsha- ratsförbund har visserligen hösten 1971 puvare med mindre än 10 timmars tjänstgöring blicerat en personalstatistik beträffande föri veckan. Det har varit omöjligt att inom hållandena sommaren och hösten 1970. Staramen för denna redogörelse få fram några tistiken grundas emellertid på en urvalsunpreciserade siffror. Som jämförelse redovisas dersökning och måste justeras med hänsyn därför både och härtill samt vidare med hänsyn till ett arbetsgivar- arbetstagarrelativt stort bortfall och till vissa säsongmäsorganisationernas uppgifter (tabell 11.3). siga variationer. Den omfattar även befatt- Tabell 11.3 Beräknat antal kyrkomusiker år ningshavare med ett förhållandevis ringa 1971. antal tjänstgöringstimmar. Efter samråd med pastoratsförbundet kan följande uppgifter Befattning Antal Antal lämnas avseende förhållandena 1.10.1970, SCB/SAV SL/KR (tabell 11.4).

Kyrkokantorer Skolkantorer 105 705 de befattningar hösten 1970 Orgelspelare (ej uppg) 1 000 Organister på äldre Antal 30 Befattning stat (ej uppg) Tjänstemän, central förvaltning 300 Summa 660 2 360 Tjänstemän, kyrkobokföring l 300 Tjänstemän, fastighetsförvaltning och begravningsväsende 400 Antalet heltidsbefattningar med uteslu- Tjänstemän, församlingsverksamhet 1 200 tande beräknas Vaktmästare 3 000 kyrkomusikaliska uppgifter Kyrkogårdsarbetare 3 400 ligga på drygt 400. Härtill kommer bortåt 1 000 Städpersonal 2 000 kyrkomusikerbefattningar med varie- Summa 10 600 rande anställningsforrn och omfattning av

tjänstgöringsskyldigheten.1 Det råder brist Det bör även nämnas, att av befattnings-

på kyrkomusiker, vilket bl. a. föranlett havarna finns de som har delad tjänstgöring, Kungl. Majrt att försöksvis vidga möjlig- exempelvis mellan central förvaltning och heterna att delta i utbildning för sådan kyrkobokföring, men att de i statistiken då verksamhet. endast kunnat hänföras till det verksamhets- Vad slutligen gäller personalen vid stifts- område där deras huvudsakliga arbetsuppkanslierna kan denna beräknas till omkring gifter varit förlagda. Som förut nämnts 185 befattningshavare. Av dessa tjänstgör ca förekommer även kombinerade tjänster eller 155 på heltid. Härtill kommer minst 50 dubbla deltidsbefattningar, framför allt inom heltidsanställda stiftsskogvaktare (skogsbiträ- vaktmästarpersonalen, vilket inte kan utläsas den) samt över l 000 säsonganställda skogs- av den här publicerade statistiken. Senast tjänstemän (förut skogsarbetare). Antalet tillgängliga undersökningar (per 1.10.1971) befattningshavare inom det skogliga området tyder på att sammanlagda antalet kyrkokomkan med hänsyn till den beslutade omorga- munala befattningshavare uppgår till 10 900

nisationen inte anges med större säkerhet. personer? Av dessa beräknas ca 5 000

Sammanfattningsvis kan det totala antalet tjänstgöra på heltid. Av den kyrkokommupermanenta befattningshavare med statligt nalt anställda personalen har ungefärligen reglerade anställningar inom Svenska kyrkan beräknas till omkring 5 200 personer. Av 1 Dessutom tillkommer hundratalet befattningar dessa tjänstgör drygt 3 100 på heltid. som församlingsmusiker, vilka dock faller utanför 2 författningsregleringen. Kyrkokommunalt reglerade befattningar. En utförligare personalstatistik kommer att redo- Även ifråga om dessa befattningshavare är visas av pastoratsförbundet under hösten 1972.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR 5 800 arbetstagare uppgifter inom begrav- nämndens stat - till drygt 6,6 milj. kr, varav ningsväsendet, varav 2600 på heltid och för heltidsanställningar 6,3 milj. kr. För 3 200 på deltid. Av den till ca 1 300 pastoratens skogsbiträden utgick ur kyrkoarbetstagare redovisade kyrkobokförings- fonden 1970/71 drygt 3,7 milj. kr. Sammanpersonalen kan ca 700 arbetstagare beräknas fattningsvis kan således noteras en årslönetjänstgöra på heltid och ca 600 på deltid. kostnad av drygt 175 milj. kr, varav drygt Den fristående kyrkliga verksamheten på 150 milj. kr på heltidsanställda arbetstagare i stifts- och riksplanet. Omkring 2 600 befatt- statligt reglerade befattningar. ningshavare beräknas ha mera fast anställ- Kyrkokommunalt reglerade befattningar. ning inom den fristående verksamheten. Av Den av pastoratsförbundet publicerade lönedessa återfinns merparten inom diakonian- statistiken hänför sig till förhållandena somstalterna och stadsmissionerna, ca 1600 maren och hösten 1970. Den då redovisade anställda. årslönekostnaden uppgår till omkring 170 milj. kr, varav ca 70 milj. kr på tjänstemän och 100 milj. kr på övriga arbetstagare. 1l.2.4.2 Lönekostnader Bland tjänstemännen kan årslönekostnaden Den osäkerhet som präglar personalstatisti- om ca 70 milj. kr fördelas med drygt 55 milj. ken påverkar även beräkningen av lönekost- kronor på heltidsanställningar och omkring naderna. Avtalsverkets uppgifter om årslöne- 15 milj. kr på deltidsanställningar. Motsvarankostnader för kyrkomusiker omfattar exem- de uppgifter saknas angående övriga kyrkopelvis endast de befattningshavare som redo- kommunala arbetstagare. visats i avtalsverkets personalstatistik. De Andra lönekostnader. Härutöver bör nämuppgifter som föreligger om lönekostnaderna nas de bidrag om ca 1 milj. kr, som ur är inte heller helt jämförliga, eftersom de i kyrkofonden utgår för kyrklig verksamhet vissa fall hänför sig till år 1970, i andra till på det centrala planet, nämligen i avlöningsbudgetåret 1970/71 eller år 1971. bidrag till sjömanspräster drygt 600 000 kr, Statligt reglerade tjänster. Vad först gäller till präster inom centralrådet och diakonin präster uppgick årslönekostnaden 1971 för ca 150000 kr, för kyrklig verksamhet i församlingsprästerskapet (kyrkoherdar, kom- utlandet ca 150000 kr och i arvoden åt ministrar och kyrkoadjunkter) enligt avtals- militärpastorer ca 100 000 kr. Vidare utgår verkets lönestatistik till ca 116,2 milj. kr. Ur ur kyrkofonden drygt 3 milj. kr i arvoden åt kyrkofonden betalades dessutom 1970/71 församlingsverksamma präster (tjänstebitill pastoratsadjunkter ca 10,6 milj. kr. För träden, kontraktsprostar m. fl.). stiftsprästerna utgick under motsvarande period drygt 3,5 milj. kr i lönekostnader. Härtill kommer för präster med speciella l 1.2.4.3 Befattningshavarnas ålder: rikskyrkliga uppgifter löner om ca 1,3 milj. kr årligen, dvs. sammanlagt en årlig lönekost- De uppgifter som här lämnas hänför sig till nad för präster om ca 132 milj. kr. Av denna 1970 och är baserade på statistiska centralbelöper omkring 130 milj. kr på heltids- byråns och pastoratsförbundets tjänstemananställda präster. Beträffande kyrkomusiker nastatistik samt kommunalarbetareförbunanger avtalsverkets lönestatistik en årslöne- dets statistik över samtliga kommunalt ansumma 1971 av totalt 37,8 milj. kr. Av ställda manliga medlemmar. I fråga om andra denna belöper drygt 14 milj. kr på befattl ningar, som av avtalsverket redovisas som Några uppgifter om lönekostnaderna för befatt- Årslönekostnaden för ningshavama inom den fristående kyrkliga verkheltidsanställningar. samheten på stifts- och riksplanet har inte stått stiftskanslitjänstemännen redovisas av avtals- att få inom ramen för denna undersökning. 2 verket för 1971 - Inte heller beträffande åldersfördelningen kan då skogsbiträden och några uppgifter lämnas om de anställda inom den skogsarbetare dock inte avlönades över stifts- fristående kyrkliga verksamheten.

ll VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR församlingsanställda än tjänstemän finns fortlöpande redovisning skett av upplupen nämligen inte någon särskild redovisning, pensionsskuld eller årliga pensionskostnader. varför uppgifterna på denna punkt inte är Den speciella beräkning som därför måste annat än ungefärliga. Vidare bör påpekas att ske om den ekonomiska omfattningen av vissa marginella arbetstagargrupper inte un- nyssnämnda åtaganden skall kunna belysas dersökts och således inte påverkat resultatet. har av flera skäl inte kunnat utföras. Befattningshavamas (såväl heltidsanställ- Redan själva konstruktionen av de två da som deltidsanställda) åldersfördelning i aktuella pensionssystemen - SPR och KPR procent kan uppskattas i enlighet med vad gör en sådan beräkning ytterst vansklig. som framgår av tabell 11.5. Ifråga om bruttopensioner av SPR/KPR-typ spelar nämligen socialförsäkringen och dess Tabell 1 1.5 Åldersfördelning (i procent) för och i det utveckling både allmänt sett viss kyrklig personal 1970. individuella fallet en synnerligen betydelse- Personal- Ålder full roll för pensionsgivarens kostnad. Pen-

Kyrkomusiker Stiftstjänstemän 63 24 13 av pensionernas bruttobelopp Förhöjningar Försarnlings- 59 25 16 sker i stället i den takt, som överenskommes tjänstemän Vaktmästare och vid förhandlingar mellan de offentliga arbetsövriga förs. anställda 55 30 15 givarna och huvudorganisationerna för

offentligt anställda. Genom den fasta rela-

Beträffande arbetstagare i statligt regle- tionen mellan lön och pension påverkas den

rade anställningar lämnas något mera specifi- framtida pensionskostnaden vidare i högsta

cerade uppgifter i tabell 11.6. grad av framtida löneutveckling för berörda

arbetstagare, en utveckling som det kan vara Tabell 11.6 Åldersfördelning för (i procent) svårt att om göra acceptabla antaganden befattningshavare med statligt reglerade redan för en näraliggande period och i än tjänster. högre grad för mera avlägset liggande anställ-

Personal- Ålder ningsperioder. Pensionskostnaderna påverkas kategori slutligen i mycket hög grad även av frekven- -45 46-50 51-55 56-60 61sen av förtida avgångar från anställningarna, Präster 34 11 14 18 23 där i individuella fall inte minst det i avsnitt Kyrkomusiker 51 8 13 14 14 ll.4.6 behandlade systemet med s. k. sista- Stifts- handsansvar kan få stora verkningar på pentjänstemän 50 13 15 9 13 sionskostnaden.

De nu skildrade faktorerna torde vara den

främsta anledningen till att man inom den

l 1.2.4.4 offentliga sektorn ännu saknar tillförlitliga

Pensionsåtaganden

instrument för förhandsberäkning av kapital-

värden av pensionsutfästelsema. En utred- För att få en uppfattning om den ekono-

miska innebörden av Svenska kyrkans pen- ning härom pågår dock på det kommunala sina anställda området. På det statliga området förekomsionsåtaganden gentemot skulle behövas mer enligt gällande petitaanvisningar s. k. uppgifter om såväl pensionsskuldens storlek lönekostnadspålägg för vissa sociala kostnap. g. a. redan uppnådd tjänstetid som der. Det är här fråga om en redovisning av den pensionskostnad varje nytt verk-

samhetsår ger upphov till. Inom det offent- l Detta avsnitt har författats av sekreteraren Hans liga området har emellertid hittills ingen Horn av Rantzien.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR årliga kostnader innefattande bl. a. kostnad 11.3 Gällande författningar och kollektivför personalpensionering. För att belysa stor- avtal leksordningen av kostnaderna för personalpensionering enligt SPR kan det nämnas att I detta avsnitt lämnas en redogörelse för de ifrågavarande kostnader i de statliga löne- författningar och avtal, som reglerar anställkostnadspåläggen torde ha uppskattats till ca ningsvillkoren för de olika personalgrupper- 13 % av lönekostnadema. Till svårigheten att na. Vidare sker en genomgång av anställförhandsberäkna värdet av Svenska kyrkans ningsvillkoren på punkter, som är av särskilt pensionsåtaganden bidrager vidare det för- intresse i händelse av ett upphävande av de hållandet att tillgänglig personalstatistik icke nuvarande relationerna mellan staten och redovisar alla de personaldata, som erfordras Svenska kyrkan. för en pensionskostnadsberäkning. En sådan beräkning skulle därför förutsätta ett relativt omfattande inhämtande från de kyrkliga 11.3.l Statligt reglerade anställningar huvudmännen av kompletterande uppgifter. Upplysningsvis kan dock nämnas att un- Präster. Den grundläggande statliga tjänsteder år 1971 utbetalades pensioner av SPV till mannalagstiftningen, statstjänstemannalagen förutvarande anställda inom Svenska kyrkan (1965:274) och den därtill anslutande statseller deras efterlevande (präster och vissa entjänstemannastadgan (1965:601), gäller kyrkomusiker) med 33,8 milj. kronor och dast ett ytterst begränsat antal prästtjänster, av KPA (kyrkokommunalt reglerad personal) t. ex. kyrkoherdar för döva samt prästerliga med 5,1 milj. kr. befattningar inom fångvården och försvaret. Angivna belopp får på intet sätt uppfattas Församlingsprästerna omfattas i stället av som uttryck för Svenska kyrkans totala kommunaltjänstemannalagen (1965:275) pensionsutgift. Med hänsyn till ålderssam- och, i vissa delar, av kommunaltjänstemannamansättningen hos prästerskapet har man stadgan (1965:602). Biskop samt stifts-, anledning utgå från att SPVS pensionsutbe- kontrakts- och pastoratsadjunkt faller utantalningar kommer att stiga väsentligt fram- för statstjänstemannalagstiftningen. I stället gent. Beträffande pensionsutbetalningarna finns särskilda författningar om de prästerlitill personer med kyrkokommunalt reglerade ga anställningsvillkoren, i första hand i prästanställningar eller deras efterlevande bör anställningskungörelsen (1965 :7 29) men framhållas att pensionsutfästelserna gent- även i kyrkolagen, lagen om domkapitel, emot dessa personalkategorier i allmänhet lagarna om biskopsval och prästval, kungögetts först under 1950- eller l960-talen, relserna om inrättande av vissa statligt reglevilket innebär att pensionsutbetalningarna rade tjänster resp. tjänster i befordringsgång hittills varit relativt låga både med hänsyn m. m. samt 1965 års cirkulär ang. vissa till antalet pensionstagare och till pensionens bestämmelser i anledning av prästlönereglestorlek i de individuella fallen. På någon sikt mentets upphävande m. m. Pensionsvillkoren torde även för dessa personalkategorier pen- regleras av statens allmänna tjänstepensions-

sionsutbetalningarna komma att stiga högst reglemente (SPR). På det kollektivavtalsreg-

väsentligt. Det bör vidare framhållas att KPA lerade området är det framför allt det inte ännu svarar för pensionsutbetalningarna allmänna avlöningsavtalet för statliga och till alla förutvarande arbetstagare med kyr- vissa andra tjänstemän (AST) som reglerar de kokommunalt reglerad anställning, utan att l ett okänt antal sådana pensioner torde utbe- Pensionsutbetalningarna till merparten av kyrkomusikerna ingår inte i denna siffra. Redovistalas direkt av vederbörande kyrkliga huvudningssystemet inom SPV har inte medgett att de man. samlade pensionsutbetalningarna till kyrkomusiker redovisas inom ramen för denna redogörelse. Beträffande kyrkomusiker på äldre stat anmärkes att de saknar reguljär pensionsrätt.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR allmänna Härtill kom- kyrkans missionsstyrelse, sjömanspräst och anställningsvillkoren. mer bl. a. bilagor och specialbestämmelser sekreterare hos Svenska kyrkans sjömanstill AST samt, i begränsade fall, det allmänna vårdsstyrelse, generalsekreteraren hos Svenstjänsteförteckningsavtalet (ATF). För de ka kyrkans diakoninämnd, föreståndare och kyrkliga tjänsterna gäller i stället ett särskilt biträdande pastor vid de större diakonian- (TFK), innehållan- stalterna, föreståndaren för Stockholms tjänsteförteckningsavtal de bl. a. lönegradsplacering för prästerliga stadsmission samt predikanten vid Szt Johan-

tjänsten] neskyrkan i Göteborg. Vad kollektivavtalen

Kyrkomusiker. De grundläggande bestäm- beträffar saknas regler bortsett från att melserna återfinns i lagen (1947:275) om tjänstgöring i flertalet av de nyssnämnda kyrkomusiker samt kyrkomusikerstadgan befattningarna enligt specialbestämmelser till (1950:375). Vidare må erinras om 1965 års AST eller TFK får tillgodoräknas vid lönecirkulär ang. vissa bestämmelser i anledning grads- eller löneklassplacering inom den statav upphävandet av avlöningsreglementet för ligt reglerade kyrkliga verksamheten. Motkyrkomusiker m. m. Pensionsvillkoren regle- svarande regler finns för vissa kyrkomusikaras av det statliga pensionsreglementet liska tjänster. (SPR). För kyrkomusiker gäller samma kollektivavtal som för präster, nämligen AST, bilagor och specialbestämmelser till AST, 11.33 Kyrkokommunalt reglerade anställ- ATF och TFK samt - i vissa fall - tjänste- ningar förteckningsavtalet för undervisningsområdet (TFU). Församlingstjänstemännen. För församlings-

Stiftskansliernas personal. I första hand tjänstemännenz gäller kommunaltjänsteman-

gäller de allmänna reglerna i statstjänste- nalagen. De anställningsfrågor som genom mannalagen och statstjänstemannastadgan. denna lag undantagits från kollektivavtals- Särskilda bestämmelser finns dessutom i reglering har sammanförts i en lokal tjänstelagen om domkapitel samt i instruktionerna mannastadga för primärkommuner (TST för domkapitlen och stiftsnämnderna. Pen- 70). Pensionsvillkoren regleras av ett normalsionsvillkoren regleras av det statliga pen- pensionsreglemente för arbetstagare hos sionsreglementet (SPR). På kollektivavtals- kommuner (KPR). Vad kollektivavtalen besidan gäller i första hand AST med bilagor träffar regleras de allmänna anställningsvilloch specialbestämmelser och det allmänna koren av lokalt kollektivavtal (KAT), innetjänsteförteckningsavtalet (ATF). För fastig- hållande bl. a. de Allmänna bestämmelserna hetsarbetare, Städpersonal och skogsbiträden för tjänstemän ABT 70 med tillhörande etc. gäller särskilda kollektivavtal. bilagor (A-B). Lönegradsplacering m. m. framgåri första hand av det centrala kyrkliga tjänsteförteckningsavtalet CTK, vilket innehåller specialbestämmelser för diakoniperl 1.3.2 Befattningar med viss offentlig sonal, församlingssekreterare och församreglering lingsassistenter, kyrkoskrivare och annan Inom den fristående kyrkliga verksamheten kontorspersonal, kyrkobokföringsassistent, på stifts- och riksplanet saknas författningar 1 Avtalen tillämpas enligt kungörelsen (1965:465) som reglerar anställningsvillkoren bortsett om vissa statliga kollektivavtal m. m. även på från bestämmelser om att statens allmänna präster, anslutna till SACO, samt på oorganiserade präster. tjänstepensionsreglemente (SPR) äger 2 Gränsdragningen mellan tjänstemannabefatttillämpning på direktor och sekreterare hos ningar och övriga anställningar har överlåtits åt Svenska kyrkans centralråd, föreståndaren församlingarna. Det förekommer sålunda, att direk- kyrko- och kyrkogårdsvaktmästare är tjänstemän för Svenska kyrkans lekmannaskola, i vissa församlingar (vanligen stadsförsamlingar) tor, sekreterare och missionär hos Svenska men inte i andra.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR

ungdomssekreterare och ungdomsassistenter, tjänsteman. För arbetstagare över 45, 50, 55 förskollärare och församlingssyster. Härtill år kan enligt lagen (1971:199) om anställkommer lokalt reglerade tjänstemannaan- ningsskydd för vissa arbetstagare (äldrelagen) ställningar. uppsägningstiden som regel förlängas till två, Övriga församlingsanställda arbetstagare. l fyra resp. sex månader. kollektivavtalen ingår de allmänna anställ- För den församlingsanställda personalen ningsvillkoren i de Allmänna bestämmelserna finns i de allmänna beuppsägningsreglerna ABK 1970.1 Specialbestämmelser för kyrko- stämmelserna ABT och ABK. Enligt dessa och kyrkogårdsvaktmästare m. fl. finns i kollektivavtal fordras saklig grund för uppkollektivavtalet KYV med bilagor och - för sägningz, varmed kommenenligt utfärdade kombinerade vaktmästaranställningar m. fl. tarer avses bl. a. att vid arbetsbrist vederbö- - i kollektivavtalet VAK. För kyrkogårds- rande befattningshavare inte kan överflyttas arbetare (motsv.) gäller de gemensamma till annat förvaltningsområde. Uppsägningsspecialbestämmelserna för kommunernas in- tiden enligt ABT är sex månader i fråga om dustriella verk och allmänna arbeten (GS-av- med 12 månaders tjänsteman anställningstid talet). Vissa anställningsvillkor kan reglerasi och en månad i fråga om övriga tjänstemän. lokala specialbestämmelser. Om uppsägningen föranleds av att förvalt-

ningsorganisationen ändrats eller att arbetsuppgifterna upphört, förlängs uppsägnings- 11.4 Anställningsvillkor av särskilt intresse tiden till ett år om tjänstemännen varit anställd under minst 15 år eller, om han fyllt ll.4.1 Regler om uppsägning m. m. 40 år, under minst 10 år. I detta sammanhang må även erinras om att det i vissa Uppsägningsreglerna gäller ej befattningsha- kyrkoförvaltningar kan förekomma att vare med statlig fullmakt, konstitutorial eller chefsbefattningar tillsätts på bestämd tid »förordnande för bestämd tid. Dessa befatt- sex år - varvid det normalt inte exempelvis ningshavare är oavsättliga och .kan således är möjligt att genom uppsägning bringa inte sägas upp från sin tjänst. Oavsättlighet anställningen till upphörande i förtid. Inom tillkommer huvudsakligen innehavare av 0r- ABK:s område är uppsägningstiden 30 kalendinarie tjänster som präst, kyrkomusiker derdagar för arbetstagare med minst ett års eller stiftskanslitjänsteman. Den anses inne- anställningstid i pågående anställning efter bära rätt för vederbörande befattningshavare fyllda 18 år och 14 kalenderdagar för annan att i varje fall bibehålla de löneförmåner som arbetstagare. Genom den förut nämnda äldär förenade med tjänsten. Icke oavsättliga relagen kan dessa uppsägningstider förlängas befattningshavare kan enligt 30§ statstjäns- till två, fyra resp. sex månader. temannalagen eller 36§ kommunaltjänstemannastadgan sägas upp med iakttagande av avtalsenlig uppsägningstid bl. a. då tjänsten ll.4.2 Regler om förflyttningsskyldighet skall dragas in eller uppsägningen är påkallad från allmän synpunkt. Som godtagbar upp- I de fall då tjänsteman åtnjuter oavsättlighet sägningsgrund anges i förarbetena till lagstift- föreligger vanligen en motsvarande rätt för ningen att viss verksamhet inskränks, läggs att i samband arbetsgivaren med organisaned eller rationaliseras eller att ett verks tionsförändringar föranstalta om tjänsteverksamhetsområde övergår till annan hu- mannens förflyttning. För anställning som vudman. Den i kollektivavtal (AST) angivna uppsägningstiden i dessa fall är sex månader i 1 Såsom framgått av föregående avsnitt kan tjänstefråga om ordinarie tjänsteman (med förord- mannaavtalet KAT gälla för vissa vaktmästarbenande tills vidare), tre månader för extra 2 fattningar. 10 § ABT; motsvarande princip gäller även på ordinarie tjänsteman och en månad för extra ABK-området, men är inte inskriven iavtalet.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR

regleras av statstjänstemannalagen gäller en- tjänst på annan ort etc. Enligt kyrkomusikerligt 34 § samma lag, att tjänsteman som är stadgan har innehavare av ordinarie organistanställd med fullmakt eller konstitutorial må tjänst förflyttningsskyldighet till annan såförflyttas till annan statlig tjänst som tillsät- dan tjänst. Skolkantor kan i regel förflyttas tes med samma anställningsform. Förflytt- endast till annan skolkantorstjänst; finns ej ning till tjänst hos myndighet inom annat lämplig sådan, är han skyldig låta sig förflytverksamhetsområde må dock ske endast om ta till lärartjänst inom grundskolan. arbetsuppgifterna är likartade eller tjänste- Regler om finns förflyttningsskyldighet mannen i allt fall med hänsyn till sin även på det kyrkokommunala området. Enutbildning är lämpad för tjänsten. Pröv- ligt 5§ ABT och l0§ TST är tjänsteman ningen av om förutsättningar föreligger för skyldig att mottaga förordnande att uppeförflyttning ankommer på Kungl. Majzt. Hin- hålla annan anställning inom samma församder föreligger inte mot förflyttning till tjänst ling eller att anta förflyttning till annan i lägre lönegrad; enligt l0§ 3 mom. AST tjänstemannaanställning eller annat arbete bibehålles dock tidigare löneförmåner. För- inom ABK före-

församlingen Enligt 3§

flyttning kan inte ske från statlig tjänst till ligger vid arbetsbrist inom förvaltningsomkommunal tjänst. Dock kan Kungl. Majzt, råde en skyldighet för församlingen att, i den om särskilda skäl föreligger, enligt 11 § mån detta kunna ske församlingen prövar statstjänstemannalagen föreskriva att sådan utan olägenhet, bereda den som berörs därav befattningshavare skall vara skyldig att, med annat arbete hos församlingen enligt samma bibehållande av sin statliga tjänst, utöva icke eller annat kollektivavtal. Därvid får sådan statlig allmän tjänst. För präst som är anförflyttning även till annat förvaltningsomställd med fullmakt gäller enligt ll § präst- råde ske utan iakttagande av uppsägningstid. anställningskungörelsen förflyttningsskyldighet till annan prästerlig tjänst som tillsätts 11.4.3 Turordningsregler m. m. med samma anställningsform under förutsättning att förflyttningen är påkallad av I fall av arbetsbrist (nedläggningssituationer, organisatoriska eller andra synnerliga skäl. inte sällan omorganisation etc.) uppkommer För biskop gäller dock inte någon förflytt- frågan efter vilka principer urvalet skall ske ningsskyldighet. bland de berörda arbetstagarna: vilka arbets- Enligt 8 § prästanställningskungörelsen är tagare som först skall sägas upp, vilka som präst vidare skyldig att utöva annan präster- skall ges förtursrätt till nytt arbete etc. lig tjänst inom samma stift. Andra bestäm- Regler om turordning saknas beträffande de melser om prästs inom eller tjänstgöring statligt reglerade tjänster, varom här är fråga. utom stiftet återfinns i lagen om prästval och Det må dock erinras om de i regeringsformen kungörelsen (1958:336) med särskilda be- inskrivna för befordran grunderna m. m., stämmelser om tidsbegränsad stiftsbundenförtjänst och skicklighet, samt andra i ofhet för präst. I detta sammanhang må vidare fentlig praxis antagna principer för meritjämerinras om de tjänstgöringsföreskrifter som förelser ävensom den i fackliga sammanhang kan meddelas av domkapitlen om de präster- allmänt omfattade om anställuppfattningen liga arbetsuppgifterna i pastoraten samt be- ningstidens betydelse i urvalssituationenz stämmelsen i cirkuläret 17.12.1965 att pas- 1 toratsadjunkt må åläggas att tjänstgöra inom Enligt tjänstemannastadgan för Stockholms församlingsdelegerade föreligger förflyttningsskylannat stift under sammanlagt högst 2 år. dighet även till annan församling än den egna Någon egentlig förflyttningsskyldighet före- församlingen. 2 ligger inte för icke-ordinarie tjänsteman. Inte minst pâ lärarområdet finns dylika rättskällor; se t. ex. en av Lärarnas riksförbund, Detta hindrar givetvis inte frivillig överens- Svenska facklärarförbundet och Sveriges lärarförkommelse bund i mars 1972 utfärdad rekommendation till om förflyttning eller att uppsägskolstyrelser och rektorer, benämnd ”Rangordning kombineras med erbjudande om ny ning vid friställning av icke-ordinarie lärare.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR På det kyrkokommunala området finns kollektivavtalsreglering etc. inte får leda till kollektivavtalsbestämmelser om turordning i sänkning för den enskilde arbetstagaren av ABK, vilka även avser nyanställning. I 3§ tidigare utgående löneförmåner om arbets- ABK stadgas, att om förflyttning till annat uppgifterna är desamma som tidigare. Denna arbete ej kommer till stånd och uppsägning princip har kommit till uttryck i några av de av arbetstagare måste företagas, skall den kollektivavtal som gäller på det kyrkokomarbetstagare inom berörd yrkesgrupp som munalt reglerade området. I 1971-1973 års har den kortaste sammanlagda anställnings- kollektivavtal för kommunala tjänstemän tiden hos kommunen först avskedas. Skall (KAT) anges exempelvis, att därest centralt arbetsstyrkan ånyo utökas vid det förvalt- eller lokalt tjänsteförteckningsavtal medför ningsområde från vilket förflyttning skett, sänkt lönegradsplacering trots oförändrade äger förflyttad arbetstagare, i den mån det arbetsuppgifter skall vederbörande tjänstekan ske utan olägenhet, företrädesrätt till man erhålla personlig placering i för honom det tidigare arbetet. Enligt 2 § ABK bör vid gällande lönegrad (5 §). Regler motsvarande nyanställning i mån av lika duglighet och dem som ovan citerats från AST om bibelämplighet företräde till anställning lämnas hållna löneförmåner vid förflyttning återden, som under de senaste två åren i anställ- finns i exempelvis ABT (Bil. A:1, § 5). ning hos kommunen på samma kollektivavtal fullgjort sammanlagt minst 70 dagars arbete. Under nämnda förutsättningar och vid i 11.4.5 Sociala moment i anställningsavtalen övrigt lika förhållanden skall den äga företräde, som har den längsta sammanlagda anställ- För många kyrkliga befattningshavare föreningstiden hos kommunen. Denna förturs- ligger skyldighet att anta tjänstebostad. Präst rätt till återanställning gäller inte arbetsta- är enligt 9 § prästanställningskungörelsen gare som slutat på egen begäran. I detta skyldig att bo i anvisad bostad (tjänstebosammanhang bör även beaktas äldrelagens stad). Enligt cirkuläret 17.12.1965 angående regler om företrädesrätt till återanställning vissa bestämmelser i anledning av prästlöneför arbetstagare över 45 år, vilka regler även reglementets upphävande har biskop och gäller kyrkokommunala tjänstemannabefatt- kyrkoherde i svensk utlandsförsamling rätt ningar. till tjänstebostad. För domprost, kyrkoherde och komminister skall pastoratet tillhandahålla tjänstebostad om Kungl. Majzt bestäm- 11.4.4 Regler om lönegaranti mer det. I de fall där tjänstebostad kan komma ifråga finns samtidigt bestämmelser I fråga om statlig tjänsteman med oavsättlig- om skyldighet i vissa fall - exempelvis vid het gäller den förut omnämnda rätten till avgång från tjänst - att avträda tjänstebobibehållna löneförmåner. I 10§ 3 mom. stad, regler om hyra för tjänstebostad m. m. AST stadgas, att tjänsteman som utan egen (se t. ex. 1965 års ovannämnda cirkulär, begäran förflyttas från högre till lägre ordi- specialbestämmelsema till AST). I detta samnarie tjänst skall i avlöningshänseende be- manhang må även nämnas föreskriften, att handlas som om han innehade tjänst i den biskop som lidit skada till följd av en lönegrad som den högre tjänsten tillhörde. väsentlig rubbning i bostadsförhållandena, Den statlige arbetsgivaren äger besluta att som inte kunnat förutses vid hans tillträde av dessa bestämmelser skall äga motsvarande tjänsten, har rätt till skälig ersättning som tillämpning när andra än oavsättliga tjänste- Kungl. Majzt bestämmer. Skyldighet att män nödgas frånträda högre tjänst. I övrigt anta tjänstebostad kan även gälla för kyrkomå anföras, att det torde vara en av personal- kommunalt anställd personal. Enligt 24§ organisationerna nästan undantagslöst häv- TST är tjänsteman skyldig att bebo anvisad dad uppfattning att omorganisation, ändrad tjänstebostad eller vara bosatt inom försam-

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR lingen om så erfordras för arbetsuppgifternas Betydande åtaganden har vidare gjorts av behöriga fullgörande. Motsvarande regler de statsägda bolagen i det trygghetsavtal som finns exempelvis för kyrko- och kyrkogårds- i maj 1972 träffats för tjänstemännen inom vaktmästare enligt 11 § KYV. Även de kyr- Statsföretagsgruppen, innebärande bl. a. ett kokommunala kollektivavtalen har bestäm- utökat väsentligt uppsägningsskydd jämte melser om skyldighet att avträda tjänstebo- avgångsersättning (AGE) vid strukturförändstad m.m., t. ex. 24§ ABT 70 och ll§ ringar samt särskilda åtgärder för personal- KYV. clearing inom företagsgruppen. Avtalen innehåller vanligen regler om

särskild kostnadsersättning i samband med l 1.4.6 Regler om pension

förflyttning, exempelvis 35 § AST (samt bilaga G), 27 § ABT 70 och 25 a § ABK 70. Bestämmelser om pension istatligt reglerade Kollektivavtalen innehåller vidare bestäm- anställningar återfinns i statens allmänna melser om sjukförmåner m. m. utöver dem tjänstepensionsreglemente (SPR). I stort sett som gäller enligt lagen om allmän försäkring. samtliga prästtjänster inom Svenska kyrkan För tjänstemän med statligt reglerade anställ- faller under detta reglemente, såväl församningar finns regler i AST om exempelvis lön i lingsprästerna som präster på stiftsplanet och samband med sjukdom, barnsbörd, yrkes- det centrala kyrkliga planet (även präster vid skada (19, 21 §§), sjukvårdsförrnåner m. m. de centrala kyrkliga styrelserna samt vissa av (45-51 §§) samt begravningshjälp (52 §). dess organ). Pensionsreglementet gäller med Härtill kommer särskilda bestämmelser om vissa undantag även för kyrkomusikertjänsgrupplivförsäkring. På det kyrkokommunala ter samt för tjänster inom stiftskanslierna. området finns motsvarande bestämmelseri Rätt till pension tillkommer ordinarie och ABT 70 jämte därtill hörande bilagor, exem- extra ordinarie befattningshavare samt i allpelvis sjukförmåner m. m. i 14-15 §§ samt mänhet även extra tjänsteman. Pensionen grupplivskydd och begravningshjälp i 28 §. utgår som egenpension eller familjepension. På ABK-området återfinns bestämmelserna i Pensionsförmånerna är samordnade med 15-16 §§, 22 och 24 §§. och ATP, folkpension och hel egenpension Regler om avgångsvederlag motsvarande (för befattningshavare med minst 30 pendem som finns på den privata sektorn av sionsgrundande tjänsteår) inklusive utgör arbetsmarknaden (AGB, AGE etc.) saknas på folkpension och ATP i princip 65 % av stora delar av den offentliga sektorn. Både slutlönen plus ett särskilt tillägg med f. n. på den kommunala och på den statliga 206 kr/mån. Detta tillägg utgår dock i sektorn förekommer emellertid förhand- princip först för tid fr. o. m. 67 års ålder. _ lingar om trygghetsavtal. I april 1972 har För flertalet kategorier av befattningshavare statens avtalsverk presenterat ett förslag om finns fastställd en pensioneringsperiod. Beavgångsbidragsförsäkring och årlig ersättning fattningshavaren äger avgå vid periodens till statliga arbetstagare, som drabbas av lägre gräns och är skyldig att avgå när han organisationsförändringar. Förslaget avses uppnått periodens övre gräns. Pensioneringsskola ersätta det s. k. försvarsbrevet. Genom perioden är för präster 65-67 år och för avgångsbidraget skulle införas samma villkor kyrkomusiker 63-65 år. För stiftskansliersom enligt AGB-försäkringen. Den årliga nas personal varierar pensioneringsperioderersättningen, vilken prövas individuellt och na huvudsakligen mellan 63 och 66 år. inte får överstiga vederbörandes ordinarie Pensionerna administreras av statens persopensionsförmåner, skulle utgå till arbetstaga- nalpensionsverk (SPV). re som efter omorganisation inte kan erbju- Av den kyrkokommunalt anställda persodas annan statlig eller icke-statlig offentlig nalen torde flertalet äga rätt till pensionsföranställning som han skäligen bort kunna 1 Detta avsnitt har författats av sekreterare Hans godta. Horn af Rantzien.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR måner enligt normalpensionsreglementet för kommunal anställning till statlig anställning arbetstagare hos kommuner (KPR). Detta eller vice versa. Med hänsyn till det stora gäller även ifråga om arbetstagare, vilkas antal övergångar som sker mellan anställanställningsförhållanden regleras enligt ABK ningar hos olika offentliga huvudmän skulle 1970, dvs. som inte har tjänstemannaställ- ett hävdande av kravet på en ekonomisk ning (t. ex. vissa vaktmästare, kyrkogårds- pensionsreglering i dylika övergângsfall leda arbetare och även viss städpersonal). till ett administrativt betungande system. KPR ger pensionsförmåner i stort sett likvär- Det har dessutom inte kunnat visas att diga med vad som gäller enligt SPR. Pen- övergångar sker i en viss riktning mer än i sionsåldern är normalt 65 år för den kyrko- andra riktningar. Det har därför antagits att kommunalt anställda personalen. Pensions- de kapitalöverföringar mellan olika huvudnivån är liksom i SPR i princip 65 % av män, som en ekonomisk. reglering skulle slutlönen plus visst tilläggsbelopp. Pen- förutsätta, på längre sikt skulle ta ut varandsionerna administreras av Kommunernas ra. Av nämnda skäl har inom den offentliga pensionsanstalt (KPA). I de båda pensions- kretsen av arbetsgivare underhand överenssystemen (SPR och KPR) tillämpas s. k. kommits att ömsesidigt tillämpa s. k. sistasuccessivsamordning med sistahandsansvar. handsansvar, dvs. att den offentliga arbets- Samordningen enligt KPR innebär att en givare från vilken arbetstagaren avgår med arbetstagare, som tillträder en pensionsgrun- pension skall svara för hela den inom den dande anställning hos en kyrkokommun och offentliga arbetsgivarkretsen intjänade pensom dessförinnan i någon tidigare anställning sionsutfástelsen utan några ekonomiska tillförvärvat en tjänstepensionsförmån, är skyl- skott från tidigare offentliga arbetsgivare. dig att till kyrkokommunen avstå de pensions- Tekniskt har sistahandsansvaret lösts så att förmåner som intjänats i den tidigare anställ- den rätt till livränta, som eljest skulle föreningen. Som motprestation är kyrkokom- ligga vid avgång ur den offentliga huvudmanmunen skyldig att för KPR-pension tillgodo- nens tjänst, borttagits i de fall då arbetstagaräkna arbetstagaren helt eller delvis den ren senare får en anställning inom den anställningstiden i den offentliga samordningskretsen med rätt till pensionsgrundande tidigare anställningen. Omfattningen av till- pension. godoräkningen är beroende av den medförda I den mån arbetstagare hos kyrkokompensionsrättens kvalitet vid en jämförelse muner tidigare haft pensionsgrundande anmed KPR-pension. Som likvärdig med kyr- ställningar hos andra offentliga arbetsgivare kokommunens KPR-utfästelse räknas i första utgår sistnämnda arbetsgivare idag från att hand pensionsrätt hos annan kommun enligt kyrkokommunerna övertagit det ekono- KPR eller tidigare kommunala pensionsbe- miska ansvaret för att infria de tidigare stämmelser. Som likvärdig anses vidare pen- pensionsutfästelsema. De i individuella fall sionsrätt enligt SPR eller tidigare statliga ekonomiska konsekvenserna av vittgående pensionsbestämmelser samt pensionsrätt en- sistahandsansvaret innebär bl. a. att sistaligt det för industrins tjänstemän gällande handsansvar kan tillämpas endast inom en ITP-systemet. På den statliga sidan gäller krets där solvensförhållandena är sådana att likartade bestämmelser. SPR-pension sam- garantier finns för att den siste arbetsgivaren ordnas således bl. a. med pensionsrätt, som i kedjan ekonomiskt förmår infria hela den förvärvats i anställning hos kommun, försam- samlade utfästelsen. Att kyrkokommunerna ling, pastorat eller annan kyrklig samfällig- kunnat inrymmas i sistahandsansvarskretsen het. Dock saknas samordning med pensions- har berott på att nödvändiga ekonomiska rätt enligt ITP-systemet. garantier skapats genom kyrkokommunernas En samordning av detta slag skulle egent- offentligrättsliga ställning och beskattningsligen förutsätta att en ekonomisk reglering rätt. Om den offentligrättsliga ställningen skedde i samband med övergång från kyrko- och beskattningsrätten upphör för Svenska

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR kyrkan föreligger sannolikt inte längre till- om förhandlingar i händelse av förändrat räckliga ekonomiska garantier för ett bibe- huvudmannaskap. hållande av Svenska kyrkan inom sistahandsansvarskretsen. För en arbetstagare, som lämnar en pensionsgmndande anställning hos 11.5 Personalorganisation och anställningsen offentlig huvudman och erhåller anställ- förhållanden inom andra trossamfund ning hos Svenska kyrkan efter tidpunkten för kyrkans eventuella skiljande från staten, ll.5.l De fria trossamfundenl kan - efter ändringar av de statliga och kommunala - an- ll.5.l.l Trossamfundens pensionsbestämmelserna organisatoriska svaret för infriandet av rätten till livränta uppbyggnad m. m. ligga kvar hos den offentliga arbetsgivaren. Har Övergången däremot skett före nyss- De största samfunden utgörs av Pingströrelnämnda tidpunkt måste den tidigare offentli- sen och Svenska missionsförbundet; därefter ga huvudmannen med hänsyn till ömsesidig- följer Frälsningsarmén, Evangeliska fosterheten i det tillämpade systemet kunna utgå lands-stiftelsen och Svenska baptistsamfunfrån att sistahandsansvaret alltjämt skall gäl- det. Härtill kommer Örebromissionen, Svensla. Huvudmannen måste kunna lita på att en ka alliansmissionen, Adventistsamfundet, enligt nuvarande system dödad livränta Missionssällskapet bibeltrogna vänner, Svensinte återupplivas av det skälet att Svenska ka frälsningsarmén och Fribaptistsamfundet. kyrkan inte längre ekonomiskt förmår infria I flertalet av de fria trossamfunden intar den totala pensionsutfästelsen. Om den of- den lokala församlingen en självständig ställfentligrättsliga ställningen och därmed föl- i förhållande till samfundet. Detta ning jande beskattningsrätt upphör för Svenska förhållande är starkast betonat inom Pingstmåste därför - utöver eventuella kyrkan rörelsen. I Metodistkyrkan och Frälsningsgarantier för anställningsvillkoren gentemot armén är dock ledningen centraliserad. I kyrkans arbetstagare - även skapas garantier regel är församlingens pastor dess förestångentemot staten, primärkommunerna, lands- dare. Inom Metodistkyrkan och Frälsningstingen och andra huvudmän, som ingår i armén tillsätts av sampastorer (officerare) sistahandsansvarskretsen, för att sistahands- fundens högsta ledning. Eljest tillsätts pastoansvaret i nyssnämnda fall alltjämt kan gälla. rer av lokalförsamlingama. I flera samfund finns ett centralt samrådsorgan för pastorstillsättningar, vilket fått allt större betydelse. ll.4.7 Bestämmelser om Inom Svenska missionsförbundet bör t. ex. förhandlingsskyldighet enligt numera gällande bestämmelser församling kalla pastor endast efter rekommenda- I samband med att det vid lönerörelserna tion av samfundets centrala församlingsråd. träffas huvudöverenskommelser mellan Inom en del församlingar har man, när det parterna på den offentliga sektom gäller inrättande av tjänster, nått en viss görs inte sällan förbehåll för samverkan över samfundsgränserna. Inom förhandlingsskyldighet m. m. vid I det Missionsförbundet, Baptistsamfundet och organisationsförändringar. kollektivavtalet Metodistkyrkan förekommer det exempelvis statliga TFK för präster och

kyrkomusiker finns bl. a. regler om att an- att mindre församlingar anställt gemensam

ställningsvillkoren kan ändras även under pastor, ungdomssekreterare etc. avtalsperioden om det sker en större organi- För den regionala verksamheten finns i sationsförändring eller vid reformering av l den kyrkliga eller kyrkomusikaliska verksam- Redogörelsen för de fria trossamfunden baseras heten. På det området på en undersökning som gjorts under medverkan kyrkokommunala av Sveriges frikyrkoråd, vilken kompletterats innehåller 1971 års överenskommelser regler med uppgifter ur Svenska kyrkans årsbok 1971.

10- 145

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR regel någon form av distriktsorganisation. Tabell 11.7 Antal befattningshavare inom Distriktsorganisationens uppbyggnad är ut- de fria trossamfunden 1971. formad på förhållandevis olika sätt inom Befattning Antal skilda samfund. Ansvarig ledare för det regionala arbetet är vanligen en distriktsföre- Pastorer (predikanter, officerare, evangelister) 4 100 ståndare, som i regel är pastor. Allmänt kan Instruktörer 250 Kyrkomusiker 50 sägas att organisationen på distriktsplanet Tjänstemän 150 företer vissa likheter med stiftsorganisatio- Församlings- eller slumsystrar 350 nen för den fristående verksamheten inom Vaktmästare och kontorspersonal 200 Missionärer l 400 Svenska kyrkan. Summa 6 5 00 Skillnaderna i organisatoriskt avseende framträder främst på riksplanet. Metodistkyrkan och Frälsningsarmén har en stark En specialundersökning, som omfattar central ledning av verksamheten i riket. flertalet samfund (ej Pingströrelsen), visar Pingströrelsens församlingar har däremot följande åldersfördelning bland befattningsinte någon rikskyrklig organisation alls. De havama: under 50 år: 67 %, 50-60 är: 25 %, fria trossamfunden i övrigt är i allmänhet att över 60 år: 8 %, dvs. en något yngre genombetrakta som sammanslutningar av lokala snittsålder än inom Svenska kyrkan. församlingar. På riksplanet handläggs frågor som berör samfundets verksamhet i dess ll.5.1.3 Anställningsvillkor m. m. helhet, t. ex. frågor om pastoremas utbildning och tjänstgöring, samfundens yttre och Den olika samfundsstrukturen ger sig även inre mission, utgivning av tidskrifter och tillkänna när det gäller sättet för bestämmaterial för samfundets och församlingarnas mande av anställningsvillkoren. I Frälsningsverksamhet, stöd åt församlingar m. m. Inom armén fastställs exempelvis samtliga anställflera samfund drivs bokförlag i nära anslut- ningsvillkor centralt. Inom Missionsförbunning till den centrala verksamheten. Led- det, Evangeliska fosterlands-stiftelsen, Bapningen av det centrala arbetet är inte sällan tistsamfundet och Metodistkyrkan lämnas anförtrodd en missionsföreståndare, som för centrala rekommendationer i fråga om sådadet mesta är pastor. De fria trossamfunden na anställningsvillkor som allmänna bestämhar numera en ganska omfattande organisa- melser, löner, sjukförmåner och pension, tion och verksamhet på distrikts- och rikspla- men det ankommer på församlingarna att nen. själva träffa avtal med de olika befattningshavama. Inom Pingströrelsen bestämmer varje församling lönevillkoren självständigt. Kol- 11.5. l .2 Befattningshavarnas antal m. m. lektivavt_al förekommer ej inom de fria trossamfunden, och de anställda torde inte annat De fria trossamfunden beräknas f. n. syssel- än i undantagsfall vara anslutna till någon sätta omkring 6 500 fast anställda befatt- facklig organisation. Däremot är det inte ningshavare. Av dessa är det övervägande ovanligt att de offentliga kollektivavtalen tas flertalet anställda på heltid. Det största till förebild. Tjänster inplaceras ofta i löneantalet befattningshavare återfinns på för- grad eller löneklass och utgående lön i samlingsplanet, ca 3 875 anställda. De regio- löneklassen bestäms i enlighet med avtalsnalt anställda befattningshavama uppgår till uppgörelserna på den offentliga sektorn. ca 400, vartill kommer ca 825 befattnings- Själva lönenivån ligger dock generellt lägre havare på det centrala planet och ca 1 400 än i Svenska kyrkan, vilket närmare framgår befattningshavare inom den yttre missionen. av följande avsnitt. Vissa samfund, exempelbefattningshavama kan uppdelas enligt tabell vis Pingströrelsen, tillämpar en mera obun- 11.7: den lönesättning.

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR Lönevillkoren varierar starkt mellan de mer ca 65 befattningshavare med anställning större och mindre trossamfunden. I de större företrädesvis under sommarsäsongen jämte samfunden placeras pastor (motsv.) som ett 20-tal arvodesanställda. Bland de olika regel i löneklass A l4-l9 (ca 2 500-3 000 befattningshavarna märks 3 rabbiner och kr i månaden), men det förekommer pastors- kantorer, l församlingsdirektör, ett tiotal tjänster i löneklass A 24 (ca 3 900 kronor i lärare, ungdomsledare och kuratorer samt månaden) som högst. I de mindre samfunden drygt 10 kontorsanställda. Lön utgår till ligger månadslönen på omkring l 500-2 000 församlingsdirektören med ca 6500 kr i kr, ibland lägre för ogifta befattningshavare. månaden. Medellönen för rabbiner och kan- Tjänster som ungdomsinstruktör (motsv.) torer är 4 950 kr i månaden, för lärare och placeras generellt något lägre än pastorstjäns- ungdomsledare l 700-2 100 kr i månaden ter; löneklass A 12-14 (ca 2 200-2 500 kri samt för kuratorer och administrativ persomånaden) respektive ca l 500 kronor i må- nal ca 2 200-2 800 kr i månaden. naden i de mindre samfunden. Till kanslipersonalen utgår månadslöner på mellan l 500-2 000 kr. Lönen till församlingssyster 11.6 Personalfrågornas behandling vid tidiligger på ungefärligen samma nivå, kanske gare genomförda organisationsförändringar något lägre. Missionärslönerna varierar kraftigast; här har uppgivits månadslöner mellan Under detta avsnitt behandlas organisations- 500-2 500 kr, vartill kommer mycket varie- förändringar, som i mera betydande omfattrande naturaförmåner. ning berört arbetstagare på den offentliga Vad pensionsfönnånema beträffar är det i sektorn. Det rör sig exempelvis om kommunde mindre trossamfunden ovanligt att det sammanläggningar (samfällighetsbildningar), utgår någon pension utöver folkpension och förstatligande av kommunala uppgifter eller ATP. Frälsningsarmén och Metodistkyrkan kommunalisering av statlig verksamhet, överhar vissa tjänstemän anslutna till SPP. Eljest förande av offentlig förvaltning till offentligär det vanligast, såväl beträffande övriga ägda bolag etc. Till övervägande delen är det tjänstemän inom de nyss nämnda samfunden fråga om organisationsförändringar, som lesom i fråga om tjänstemännen inom exem- gat utanför det kyrkliga området. Det bör pelvis Missionsförbundet, Evangeliska fos- påpekas, att det i huvudsak rört sig om fall terlands-stiftelsen och Baptistsamfundet, att då personalen övergått från en offentlig samfunden har egna pensionskassor eller huvudman till en annan eller till en övertastiftelser för tjänstemännens pensionering. gande huvudman, som stått de offentliga Även grupplivförsäkring förekommer. organen nära. Så gott som undantagslöst har berörda personalorganisationer engagerats i personalfrågomas behandling. l1.5.2 Vissa andra trossamfund På det kyrkliga området har det närmast varit fråga om fall av ändrad pastoratsindel- Som exempel har valts att redovisa anställ- ning eller att kyrkliga samfälligheter bildats. ningsvillkor m. m. för befattningshavare in- Pastoratsindelningarna har inte i någon avgöom Katolska kyrkan samt Mosaiska försam- rande omfattning berört anställningsförhållingen. Inom Katolska kyrkans 26 försam- landena. När det gäller samfällighetsbildlingar i Sverige tjänstgör sammanlagt 100 ningarna har utgångspunkten i personalfråpräster. Några andra befattningshavare med gorna alltid varit, att personalen skulle överfast anställning förekommer ej. Lönen till tagas av samfálligheten. Hittills har sammankatolsk präst är f. n. 5 860 kronor om året, läggningarna inte medfört några mera påfalvartill kommer vissa begränsade naturaför- lande personalproblem. Möjligen kan, enligt måner. Inom Mosaiska församlingen syssel- pastoratsförbundets bedömningar, sammansätts drygt ett 30-tal anställda, vartill kom- läggningar medföra att arvodesbefattningar

ll VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÃGOR (t. ex. kyrkokassör) utbyts mot heltidstjäns- övertalig personal kommit till uttryck i ter (t. ex. kyrkokamrer). särskilda Kungl. brev (försvarsbrevet, Väs- När det gäller de borgerliga kommunerna teråsbrevet etc.), vilka sedermera tagits till är det framför allt kommunsammanlägg- förebild vid uppgörelser i andra liknande ningarna (från tidigare drygt 1 000 kommu- falL Därvid har bl. a. ett slags förtidspenner till 270 när kommunreformen blivit sionering (årlig ersättning) kommit ifråga genomförd) som ger exempel på hur perso- beträffande äldre arbetstagare. När det gäller nalfrågorna blivit lösta. Eljest kan det röra ombildning till statligt bolag kan som exemsig om nedläggning av viss kommunal verk- pel tagas förändringen av Karlskronavarvet. I samhet (t. ex. gasverk) eller att viss kommu- detta fall sades personalen upp formellt. nal förvaltning ombildats till kommunalt Uppsägningen kombinerades dock med erbolag. Det har även förekommit att statlig bjudande om nyanställning i bolaget. Vid verksamhet överförts till kommunal regi med förhandlingarna personalorganisatio- (t. ex. kommunaliseringen av skolväsendet nerna uppkom sådana komplikationer, bl. a. och mentalvårdens överförande till lands- beträffande pensionsförmånerna, att förliktingen). Den allmänna uppfattningen torde ningskommission måste tillkallas. Den uppvara, att personalfrågorna vid dylika organi- görelse som sedermera träffades om översationsförändringar kunnat genomföras på gången innebar, att anställningsvillkoren anett acceptabelt sätt, och några tvister av passades till den privata marknadens. Tjänshar inte kvarstått efter de för- temännen erbjöds dock rätt att stå kvari det betydenhet som träffats med per- statliga pensionsreglementet SPR. För de handlingsuppgörelser sonalorganisationema. Någon garanti i fråga tjänstemän som inte accepterade detta fick om löneförmånerna etc. har för det mesta bolaget utfästa sig att köpa in vederböinte givits, men kommunerna har det oaktat rande i ITP-systemet så att han som anställofta ansett sig bundna vid ett betydande ningstid för sådan pension även fick tillgodo- Man har på ömse sidor räkna hela sin statliga anställningstid. På arbetsgivaransvar. strävat efter att genomföra förändringarna arbetarsidan komplicerades uppgörelsen utan onödig oro för de berörda befattnings- bl. a. av att den privata arbetsmarknaden havarna. Exempelvis har för det mesta inte erbjöd sämre sjukförmåner än som utgått i vidtagits några formella uppsägningar. Det den offentliga anställningen, och man fick måste dock påpekas, att organisationsföränd- här träffa ett särskilt avtal som i stort sett ringarna i många fall kan ha påverkat den innebar bibehållna sjukförmåner. Slutligen enskilde befattningshavarens ställning, inte fick staten erbjuda arbetstagarna en särskild så mycket i fråga om de ekonomiska beting- lönesumma för att övergången skulle medelserna men väl beträffande position och föra löneförbättringar överlag. När det gäller arbetsuppgifter. En ökad konkurrens isam- redan genomförda utlokaliseringar, t. ex. nuband med tjänstetillsättningar kan också ha mera Förenade fabriksverken, kan nämnas förekommit. Vid mentalvårdens överförande att det även vid denna förekom ett slags till landstingen framstod pensionsfrågorna förtidspensionering av befattningshavare, som särskilt komplicerade. som man skäligen inte kunde kräva utflytt- Från den statliga sektorn kan hämtas ning av. I fråga om förstatligande av kommuexempel på hur personalfrågorna lösts vid nal verksamhet kan exempelvis hänvisas till nedläggning av viss verksamhet, överförande 1965 års ändrade huvudmannaskap för rådav statlig förvaltning till statsägda bolag, husrätterna samt polis-, åklagar- och exekuutlokalisering av ämbetsverk eller förstatli- tionsväsendet. Genomförandet präglades av gande av kommunal verksamhet. Vid nedläggning av statlig verksamhet (t. ex. regel viss verksamhet inom Vattenfalls- Jfr dock det förslag till ändrad reglering av menten, hithörande spörsmål som framgår av redogörelsen verket etc.) har statens utfästelser gentemot under 1l.4.5 (avgångsvederlag).

11 VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR en viss tidsnöd, vilken påverkade exempelvis ll.7.2 De kyrkliga förhandlingsorganen tjänstetillsättningar, arbetsordningar etc., m. m. men kunde i övrigt genomföras utan några mera påtagliga nackdelar för de anställda. När det gäller avtalsförhandlingar och branschfrågor av ekonomisk eller teknisk natur karakteriseras Svenska kyrkan av en 11.7 De kyrkliga arbetsgivar- och arbetsta- förhållandevis långt driven centralisering, garorganisationerna dock med uppdelning på statligt resp. kyrkokommunalt reglerade anställningsförhål- 1l.7.l Kyrkliga organ med arbetsgivarfunk- landen. Vad den statligt reglerade sektorn tioner beträffar är det statens avtalsverk som sluter kollektivavtal beträffande präster och kansli- Arbetsgivarfunktionen är inom Svenska kyr- tjänstemän på stiftsplanet samt - enligt den kan fördelad på ett förhållandevis stort antal s. k. ställföreträdarlagen - beträffande förhuvudmän. Församlingen är exempelvis hu- samlingsanställda präster och kyrkomusiker. vudman för tjänstemän och arbetare medan Visst samråd förekommer mellan avtalsverpastoratet är huvudman för präster, kyrko- ket och de centrala kyrkliga styrelserna musiker och folkbokföringspersonalen, där rörande där anställd personal. inte dessa funktioner övergått på en särskilt I fråga om de kyrkokommunalt reglerade bildad samfállighet. Särskilda regler gäller för anställningarna är det församlingarna de större städerna, t. ex. för Stockholms som formellt sluter kollektivavtal (motsv.) församlingsdelegerade. För vikarierande präs- Kollektivavtalen på arbetsgivarsidan. anpaster är det domkapitlet som är huvudman i sas dock regelmässigt till de rekommendastället för pastoratet. Vissa arbetsgivarfunk- som tioner, på arbetsgivarsidan utfärdats tioner, kanske främst av administrativ natur, centralt av Svenska kommunförbundet på ankommer på organ som kyrkoråd, kyrkouppdrag av Svenska kyrkans församlings- och förvaltningar eller nämnder (t. ex. löne- Kommunförbundet har pastoratsförbund. nämnd) medan andra, exempelvis förman- under senare år förhandlat nämligen på skap i kyrkliga frågor, kan ligga på stiftspla- särskilt uppdrag av pastoratsförbundet. Vid net (domkapitlet, biskopen, kontraktspros- de lokala förhandlingarna sker en organiseten) eller på församlingsplanet (kyrkoher- rad samverkan mellan den borgerliga och den den). kyrkliga lönenämnden. I anslutning till för- Det bör dock noteras den utveckling som handlingarna förekommer givetvis, såväl cenfinns mot ökat samfállighetsbildande och tralt som lokalt, samråd mellan de borgerliga den långt drivna samordning som genomförts och kyrkliga arbetsgivarorganen beträffande beträffande löneförhandlingarna. Som sam- innehållet lönefrågor, exempelvis i tjänsteordnande organ på lokalplanet framstår Det bör här noteras att förteckningarna. Svenska kyrkans församlings- och pastorats- pastoratsförbundet/kommunförbundet även förbund. På stiftsplanet utövas huvudmanna- förhandlar för den vid stiftsråden anställda skapet av stiftsstyrelsen med viss fördelning personalen. av arbetsgivarfunktionen mellan domkapitel Vid sidan av förhandlingsfrågoma handoch stiftsnämnd. Inom den fristående kyrkli- främst läggs intressefrågorna av pastoratsförga verksamheten har inte sällan arbetsgivar- bundet, som bl. a. har betydande uppgifteri funktionerna sammanförts till stiftsråden samband med Passamfällighetsbildningar.

och de centrala kyrkliga styrelserna.

toratsförbundet arbetar även regionalt is. k. stiftsförbund. Särskilda organ finns inom förbundet för handläggning av frågor som särskilt angår större och medelstora tätorter. Till förbundets styrelse är f. n. adjungerade

ll VISSA KYRKLIGA PERSONALFRÅGOR för på arbetstagarsidan. Lokalt förhandlas framrepresentanter stiftstingens/stiftsrådens samarbetsorgan och Svenska kyrkans central- för allt inom kommunaltjänstemannaförråd. bundets och kommunalarbetareförbundets område.

l1.7.3 De kyrkliga arbetstagarorganisationerna

På den statligt reglerade sektorn är det huvudorganisationerna SACO och TCO-S, som organiserar merparten av arbetstagarna. Av de församlingsanställda befattningshavarna organiseras präster av Svenska prästförbundet (SACO) och kyrkomusiker av Sveriges lärarförbund (TCO-S). Bland stiftspersonalen tillhör juristerna Jurist- och samhällsvetareförbundet (SACO) och jägmästarna Sveriges jägmästares och forstmästares riksförbund (SACO), medan den övriga kanslipersonalen organiseras av Statstjänstemannaförbundet (TCO-S). Även stiftsprästerna organiseras av Svenska prästförbundet. Vaktmästare och Städpersonal tillhör vanligen Statsanställdas förbund (LO). Även andra arbetstagargrupper, tillhörande LO, kan förekomma på den statliga sektom, t. ex. fastighetsskötare, skogstjänstemän (förut skogsarbetare). På den kyrkokommunala sektorn är det TCO-K och Svenska kommunalarbetareförbundet (LO), som främst organiserar arbetstagarna. Bland församlingstjänstemän i olika befattningar tillhör flertalet Sveriges kommunaltjänstemannaförbund (TCO-K). Andra organisationer på församlingsplanet är Svenska hälso- och sjukvårdens tjänstemannaförbund (viss diakonipersonal) eller Svenska facklärarförbundet (förskollärare), båda anslutna till TCO-K. Församlingssekreterare och församlingsassistenter organiseras av Svenska prästförbundet och vissa kamerala tjänstemän av Sveriges socionomers riksförbund, vilka båda tillhör SACO. Övriga arbetstagare såsom vaktmästare, kyrkogårdsarbetare, städpersonal organiseras av Svenska kommunalarbetareförbundet (LO). Både på det statliga och det kyrkokommunala området förekommer centrala samförhandlingar mellan huvudorganisationerna

Bilaga 12 Om stöd till och

statligt ungdoms-

studiearbete m. m.

Utarbetad inom beredningens sekretariat

I följande sammanställning redovisas mer (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorbetydelsefulla statliga anslag till ungdoms- ganisationer till sådan organisation, som och studiearbete m. m. har minst 3 000 medlemmar i åldern 12-25 I tabell 12.1 redovisas dels belopp som år och som har lokalavdelning i minst 5 % av avser budgetåret 1968/69, dels senast till- landets kommuner. Som medlem räknas gängliga uppgifter. Dessa har tagits med för därvid inte enbart i organisationernas medatt belysa den väsentliga förstärkning som lemsmatrikel registrerad medlem utan även skett av dessa anslag under senare år. den som under ifrågavarande redovisningsår statsbidrag till ungdomsorganisationernas deltagit i organisationens verksamhet vid centrala verksamhet utgår enligt kungörelsen minst tio sammankomster.

Tabell 12. I Statliga bidrag till ungdoms- och studiearbete 1968/69 och 1972/73, milj. kr.

Anslagets benämning 1968/69 1972/73 Totalt Till trossamfunden Totalt Till trossamfunden närstående samman- (enligt stats- närstående sammanslutningar verksprop. slutningar (upp- 1972) skattat belopp) Bidrag till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet 4,8 1,2 7,1 1,8 Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet” 13,1 0,3 17,5 1,5 Bidrag till ungdomsledarutbildning 2,5 0,5 7,1 1,3 Bidrag till studiecirkelverksamhet 63,0 7,1 165,0 12,2 Bidrag till studieförbund 6,6 0,9 9,4 1,2 Summa 90,0 10,0 206,1 18,0

a Anslaget benämndes t. o. m. budgetåret 1970/71 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet. Huvuddelen av stödet går till idrottsrörelsen. De bidrag som här redovisas till trossamfunden närstående sammanslutningar är uppskattade.

12 srön TILL UNGDOMS- ocn STUDIEARBETE Ett grundbidrag utgår med 30 000 kr. till högre bidragsbelopp.) studietiden i allmän varje bidragsberättigad organisation. Dessut- cirkel skall vara minst 20 timmar. Cirkeln om utgår ett rörligt bidrag, vilket fördelas skall ha lägst 5 och högst 20 deltagare samt mellan organisationerna med hänsyn till ha arbetet fördelat på minst fyra veckor. deras medlemsantal och geografiska sprid- Deltagare skall vara minst 14 år gammal. För ning. Härvid tillgodoräknas organisationerna musikcirklar gäller generösare bestämmelser. s. k. vägningstal, som är angivna i kungörel- Vissa bidrag utgår också till studieförsen. bunden: centrala verksamhet. I samma kungörelse finns också bestämmelser om bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. De som är berättigade att erhålla anslag till central verksamhet äger även utfå bidrag till lokal verksamhet, dock med undantag för de organisationer som är samarbetsorgan för andra organisationer. Vidare är Sveriges riksidrottsförbund m.f1. bidragsberättigade. Bidraget fördelas mellan organisationernas lokalavdelningar i förhållande till antalet bidragsberättigade sammankomster. Med sådan sammankomst förstås en av lokalavdelning planerad och anordnad sammankomst med minst fem deltagare i åldern 12-25 år och som varat minst en timme. Bidraget utgår med högst 10 kr för varje sammankomst. Även bidrag till ungdomsledarutbildning regleras i kungörelsen (1971: 388) om statsbidrag till ungdomsorganisationer. Det tillgängliga beloppet fördelas mellan bidragsberättigade organisationer på grundval av medlemsantal och geografisk spridning. Utbildningen skall bedrivas enligt en av ungdomsorganisationen fastställd plan, som skall omfatta minst ett år. Bidragsberättigad organisation skall vidare i efterhand redovisa kostnader för verksamheten motsvarande minst 150 % av beviljat bidrag. Förslag föreligger i 1972 års statsverksproposition att även medräkna medlemmar i åldersgruppen 7-11 år vid fördelning av detta bidrag. Studiecirkelverksamheten handhas av 10 studieförbund, bl. a. Sveriges kyrkliga studieförbund och Frikyrkliga studieförbundet. Huvudregeln är att bidrag till allmän studiecirkel utgår med 75 % av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst 30 kr per deltagare och studietermin. (I vissa ämnen finns särskilda bestämmelser om

Bilaga 13 Betänkandet (SOU 1971:92) Finansiering av

allmänna samlingslokaler

Sammanfattning av betänkandet (SOU engångsinsatser. Kommunerna å sin sida för- 1 9 71. 92) Finansiering av allmänna samlings- utsätts därmed ta ansvaret för det ytterligare 1 lokaler. stöd som kan fordras för lokalernas drift och vidmakthållande. Utredningsförslaget innebär i korthet följan- Förslaget innebär vidare att stödområdet de. vidgas att avse även fristående ungdomsloka- Utredningen konstaterar att samlingslokal- ler som betjänar mer än ett mindre bostadsdrift även i föreningsregi är att anse som en område. Arvsfondsbidrag skall som hittills sarnhällsangelägenhet. Mot denna bakgrund utgå för övriga ungdomslokaler. Det särskilblir samhällsbidrag för detta ändamål inte att da stödet för andra studentkårlokaler än anse som bidrag till en utanförstående verk- restauranglokaler föreslås överfört till den samhet utan som i vanlig ordning, med hän- allmänna stödformen. syn till uppfattningen om behovets tyngd, Planeringsbehovet föreslås tillgodosett gebeslutade kostnader för viss samhällsverk- nom att kommunerna i vart fall försöksvis samhet. En i privatekonomiska termer förd till bostadsbyggnadsprogrammen knyter argumentation bör därför ersättas av en ny uppgifter om avsett såväl kommunalt som attityd till stödet. annat byggande under en femårig program- Värdet av föreningslivets hittillsvarande period. De regionala planeringssynpunkterna och avgörande insatser betonas liksom vikten får beaktas av länsstyrelserna i anslutning till av att huvudmannaskapet för lokalerna så deras bedömning av bostadsbyggnadspro-

ofta som möjligt uppdras åt föreningslivet. grammen. Översiktliga prioriteringar möjlig-

Utredningen föreslår att nuvarande system görs genom sammanställningar av regionala för statslån till allmänna samlingslokaler er- och kommunala bedömningar programuppsätts med nya regler. Dessa regler innebär att gifter. behovet av subventionsfria krediter för ny- Intresset av en samordnad finansiering, och ombyggnad bostads- vilken och tillgodoses genom anses främja både samplanering lån och att statens stöd i övrigt tillgodoses under vissa förutsättningar samordnat nytt-

genom anordningsbidrag. För befintliga lo- jande, tillgodoses genom anknytningen till

kaler föreslås att stöd övergångsvis lämnas bostadslångivningen och subventionens form genom särskild avskrivning av utestående av anordningsbidrag. statslån samt genom upprustningsbidrag. De De särskilda anspråk på bidrag som kan

föreslagna reglerna innebär från statens sida

är införd i sou 1971:92

ökade åtaganden som förutsätts i regel vara Sargnmlazrtfattningen S. - .

13 SAMLINGSDOKALUTREDNINGEN resas för lokaler i glesbygdsområden tillgodo- 4. Statens stöd till befintliga lokaler skall ses genom bidragsreglemas utformning. innefatta en engångsinsats som innebär att Organisationen föreslås ändrad på så sätt behövliga lokaler kan rustas upp till godtag-

att beslutanderätten i bidrags- och eftergifts- bar standard och att fördelningen av kostna-

ärenden m.m. läggs på statens nämnd för derna mellan stat och kommun blir i princip samlingslokaler. densamma som för nytillkommande lokaler. Ett särskilt stöd föreslås för att täcka en 5. Planeringsunderlaget förbättras och mer väsentlig del av de kostnader som de knyts an till den kommunala och regionala samlingslokalägande företagens riksorganisa- sarnhällsbyggnadsplaneringen i övrigt. tioner åsamkas för sitt betydelsefulla biträde 6. Föreningslivets ansvar för samlingsloi den statliga stödverksarnheten. Detta stöd kalfrågorna befasts genom en anslagsgivning föreslås utgå dels till riksorganisationernas som ger riksorganisationerna fortsatta arbets-

allmänna verksamhet, dels till en samordnad möjligheter och gör en vidgad statlig admi-

konsultativ och utvecklande verksamhet som nistration onödig. förutsätts ombesörjas i första hand av riksorganisationerna i förening, i andra hand och om sådan överenskommelse inte träffas, av

B. Stödet för nytillkommande lokaler

en av dessa organisationer. Statsverkets kostnader l. Nuvarande räntefria stående lån ersätts har för budgetår till av ett anordningsbidrag. Detta uppskattats för anordningsbidrag ca 23 bidrag utgår till kommunmilj. kr och för upprustningsbidrag ca 3 milj. föreningsförvaltad respektive kr. Särskilda eftergifter beräknas motsvara förvaltad lokal med högst 40 respektive 30 % av ett låneunderlag, beräknat efter de prinen årlig budgetmässig merbelastning av ca 2 Sålunda inmilj. kr. Anspråken på bostadslån beräknas ciper som gäller för bostadslån. nefattas såväl markkostnad som viss konstöka med 8 milj. kr. Stödet till riksorganisationerna medför en årlig kostnad om ca närlig utsmyckning i låneunderlaget. De nya 700 000 kr. Särskilda utvecklingsuppgifter reglerna om begreppet fast egendom medför beräknas medföra vidare att viss egendom, t. ex. biografstolar ett anslagsbehov om ca 200 000 kr för de två första åren. och scenutrustning, ingår i låneunderlaget. behandlar vidare vissa skatte- Anordningsbidrag skall inte maximeras till Utredningen frågor. visst belopp. 2. Anordningsbidrag skall vidare kunna

Utredningen lämnar bl. a. förslag angåen-

lämnas för lös egendom som möbler, konst

de följande huvudpunkter.

och pedagogiska hjälpmedel. Bidraget skall kunna motsvara hälften av skäliga kostnader, A. Riktlinjer dock högst 10 % av låneunderlaget upp till l. En ny attityd till stödet, där de drift- 500 000 kr och 5 % av överskjutande låneekonomiska förutsättningarna inte blir av- underlag. görande för prövningen utan en del i en total 3. Anordningsbidrag skall utgå för nuvarawägning mellan en politiskt manifesterad ande allmänna samlingslokaler samt för friambition och tillgängligt samhällsekono- stående ungdomslokaler som betjänar ett miskt utrymme. större bostadsområde. 2. F öreningslivets huvudmannaskap för lo- 4. Anordningsbidrag skall, liksom nu bokalerna står fast som en princip. stadslån, förutsätta 3. Statens stöd för nytillkommande loka- att lokalerna tillgodoser ett varaktigt beler skall vara en engångsinsats och förutsätta hov, att i sista hand kommunen är beredd att att lokalernas fortsatta drift kan anses svara för driftkostnader och normala oviss- ekonomiskt säkrad, hetsrisker. att produktionskostnaden är skälig, och

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN

att krav i planer, byggnadsstadga m. m. ten ta en skälig del av ansvaret för investehar iakttagits. ringar som visat sig inte motsvara en antagen Vidare förutsätts för anordningsbidrag befolkningsutveckling. att lokalernas utrustning - inklusive han- 3. Upprustningsbidrag föreslås utgå med - 50% av kostnaderna för erforderliga uppdikappanpassningen uppfyller skäliga stanrustningsåtgärder avseende såväl fast som lös dardkrav, att lokalernas egendom och för avlyft av krediter som förvaltning uppdras åt komställer alltför från mun eller öppen förening utan vinstintresse, höga krav på driftbidrag samt kommunen. Det förutsätts att återstående att hittillsvarande upplåtelseplikt finns ga- del av kostnaderna tillförs genom nya medel ranterad i särskild utfastelse gentemot kom- från kommunen eller annan. munen. 5. Kreditbehovet tillgodoses i första hand D. Planering och prioritering genom bostadslån. Bostadslån skall utgå med den andel av låneunderlaget, l. Ett bättre föreslås

procentuella planeringsunderlag

efter avdrag för anordningsbidrag, som i skapat genom att kommunerna i anslutning princip gäller enligt bostadslånekungörelsen. till de kommunala bostadsbyggnadsprogram-

Sålunda får t. ex. kommun lån med 30 % av men försöksvis lämnar uppgift även om pla-

medan - även återstående låneunderlag förening nerat byggande av samlingslokaler förutsätts få lån med 20 %. 70 % av återstå- med annan huvudman än kommunen. Dessa

ende låneunderlag avses täckas genom sed- uppgifter förutsätts liksom bostadsbyggnads-

vanliga bottenlån. Det föreslås att tillgång på programmen kunna sättas in i länsstyrelsersådana krediter garanteras genom kredit- nas regionala bedömningar. marknadsöverenskommelser eller, i andra 2. Omfattningen av det statliga stödet

hand, genom vidgad möjlighet att fördjupa förutsätts reglerad genom ramar för bidrags-

bostadslånet. givningen - ramar som Kungl. Maj :t bör få fullmakt att höja under vissa förutsättningar. ur arbetsmarknadssynpunkt före- Prövningen slås ingå redan iprövningen av bidragsansö- C. Stödet till befintliga lokaler

kan och grundas endast på ett inforrnellt

1. Nuvarande saneringslån och rekonstruk- samråd med arbetsmarknadsmyndighetema. tionsbidrag ersätts av dels särskild eftergift Bidragsgivningens utformning kan tillgodose av utestående statslån, dels upprustningsbi- eventuella statliga önskemål om ändrade regi lokaler. En drag. Dessa stödformer avses tillämpas under ler om ramar för investeringar en under vilken en ändrad utformning av den statistiska redovisfemårsperiod, upprustning skall ske av de lokaler som ningen har föreslagits så att genom statsstöd

tjänar ett någorlunda varaktigt syfte och som prioriterade lokaler kan urskiljas.

ekono- 3. Prioriteringen av konkurrerande ankan anses ha garanterats erforderliga Målet för stödet är att för avses i miska förutsättningar. språk på stöd nyinvesteringar dessa lokaler skall få godtagbar standard första hand gynna lokaler som är av primär inom ramen för som i för större områden eller som med statliga åtaganden betydelse relation till kommunala insatser sätter dem i hänsyn till resavstånd är nödvändiga i glessamma Avsikten därmed är att i läge som om de fått anordningsbi- bygdsområden. första hand skapa ett grovmaskigt nät av drag. 2_ Särskild eftergift av tidigare statslån fullgoda lokaler som i sin roll som föreningsföreslås kunna medges i de fall där plane- livets lokaler kan underlätta ett jämlikhetsändrats. Avsikten med skapande kulturutbud. l den mån sådana ringsförutsättningarna kan stöd lämnas för sådan eftergift är i första hand att genom anspråk har tillgodosetts därmed minskade kapitalkostnader låta sta- lokaler i närcentra. Frågan om finansiering

13 SAMLINGSLOKALUTREDNHQGEN av lokaler som närmast har karaktär av bo- 700 000 kr/år uppgående kostnader härför. stadskomplement får prövas i annat samman- Återstående 200 000 kr/ år har beräknats som hang. stöd till gemensam verksamhet. Det har för- Även stödet till lokaler skall utsatts att riksorganisationerna befintliga kan ena sig sättas in i ett planeringssammanhang. Sålun- om formerna för denna verksamhet eller att da förordas att vid konkurrens om till- en av organisationerna påtar sig dessa uppgifgängliga medel förtur skall lämnas lokaleri ter. Vidare har 200 000 kr beräknats för att kommuner där godtagbara handlingsprogram ställas till samlingslokalnämndens förfogande för lösandet av samlingslokalfrågorna inom för de två närmaste åren i syfte att bl. a. få kommunen eller ett område därav kan pre- fram nya normer och allmänna standardkrav. senteras. Även detta arbete har förutsätts kunna an- Befintliga lokaler i glesbygd bör bibehållas förtros en förordad gemensam organisation

i den mån ett konstaterat om också vikande for teknisk och ekonomisk rådgivning.

behov finns. Stödkonstruktionen medger att särskilda hänsyn tas till dessa lokaler om de Kapitel 11 Allmänna ur bekommunala insatserna eljest skulle bli mer överväganden tänkandet (SOU 1971. 92) av betungande än i tätortskommuner. Vidare Finansiering

allmänna samlingslokaler

förordas att kvarstående statliga

fordringar

för sådana lokaler ges en generös behandling. 11.1 Ramen för prövningen

Utredningsuppdraget avser statens ekonomis- E. Förfarandet och organisationen ka stöd till allmänna samlingslokaler. Huvud- 1. Beslutanderätten i fråga om såväl äldre har varit att uppgifterna lån som anordnings- och upprustningsbidrag l.granska resultaten och erfarenheterna samt eftergift av lån föreslås lagd på statens av den särskilda stödforrnén med rekonstruknämnd för samlingslokaler. tionsbidrag och att pröva hur det statliga 2. Beslutanderätten i fråga om bostadslån stödet till befintliga lokaler i fortsättningen

förutsätts ligga på bostadslånemyndigheter- bör vara utformat,

na. Det får ankomma på bostadsstyrelsen att 2. undersöka regler och praxis i fråga om avgöra om den vill förbehålla sig beslutande- stöd till nytillkommande lokaler och pröva rätten eller om denna skall till läns-

delegeras hur detta stöd kan behöva ändras,

bostadsnämnderna. 3. behandla vissa frågor av administrativ

Har samlingslokalnämnden beviljat anord- och organisatorisk art.

ningsbidrag skall i fråga om bostadslån till Direktiven har bland annat gått ut från samma företag därmed anses visat att loka- refererade uppgifter om ekonomiska svåriglerna tillgodoser ett varaktigt behov och att heter för samlingslokalägande företag. Som lånet inte är förenat med förlustrisk. ett mål för övervägandena om nytillkom- 3. Förvaltningen av utestående lån flyttas mande lokaler har angetts att de bör ha goda från länsstyrelserna till länsbostadsnämnder- driftekonomiska förutsättningar som kan na. väntas bestå på längre sikt så att behovet av 4. Samlingslokalnämndens kansli får en- framtida rekonstruktionsbidrag utesluts eller

dast en begränsad förstärkning. Bostadsmyn- begränsas. Om ett ökat statligt kreditstöd till

dighetemas resurser tillgodogörs dels genom byggnadskostnaderna behövs, bör det över-

deras egen lånehandläggning, dels genom ytt- vägas om en sådan ökning kan genomföras i

randen i bidragsfrågor m. m. subventionsfria former i förening med ett S. De tre riksorganisationemas centrala kommunalt ansvar för driftunderskott och

roll i planering och betonas. Ett eventuella förluster beredning på statslånen.

särskilt statligt stöd om 500 000 kr/år föreöverensstämmer med den

slås för att täcka en del av deras nu till ca Rubriknumrerinåen som användsiS U 1971:92.

13 SAMLINGSDOKALUTREDNINGEN 1 1.2 Samhällsstödets syfte samlingslokalerna som distributionskanaler mellan produktion och konsumtion av en Undersökningar och överväganden rörande kultur i vid bemärkelse eller som mer för sarnhällsstödet till betonar grunderna samlings- lokalernas roll i ett kulturskapande lokaler bör redovisas mot bakgrund av de aktivt liv i samverkan. Samtidigt har krav syften som stödet avses främja. rests på att samlingslokalerna skall ses från I det föregående (l.l) har visats hur bostadssocial synpunkt samt i olika former Synpunkterna på samlingslokalbyggandets överta äldre bostadsfunktioner och tillgodoprimära syften har växlat i takt med utveck- se nya och växande gemenskaps- och samverlingen av samhället. Bakom arbetarrörelsens, kansbehov. Dessa anspråk förenas med förnykterhetsrörelsens och frikyrkornas pion- eningslivets hela tiden kvarstående krav på järinsatser kan anses ha legat ett behov av att ökade och bättre möjligheter att vidga sina även i praktiken hävda en föreningsrätt och strävanden att ge en i vidaste mening därmed rätten att verka för vissa ideal. Dessa demokratisk fostran genom aktivt och konkrav kom att gradvis förenas med förenings- struktivt opinionsarbete. livets insatser för en folkbildnings- och Den genomgående linjen i den ovan studieverksamhet. De banbrytande insatser- starkt sammanfattade utvecklingen är na kom emellertid först senare att få att ett samhällsengagemang för anordnande samhällets fulla stöd. Detta arbete betraktas och bibehållande av samlingslokaler i vidgad numera som en självklar samhällsangelägen- utsträckning kommit att uppfattas som en het. Det bristande samhällsstödet för strä- naturlig och viktig samhällsangelägenhet. I

vandena att vidga bildnings- och studieverk- dag är denna uppfattning så opinionsmässigt samheten i förening med ett påtaget ansvar spridd att knappt från något håll detta

även för den föreningslösa ungdomens fritid samhällsengagemang principiellt ifrågasätts. drev fram en vidgning av lokalernas använd- De krav som gör sig hörda angår mera graden ning även för nöjes- och fritidsändarnål. På och styrkan av detta engagemang samt kommersiella grunder skulle denna använd- önskemål om styrning mot vissa sektorer. ning ge det ekonomiska stöd som de ideella Utvecklingen måste även ses i samband med krafterna inte ensamma kunde bära. Befolk- försöken att konkretisera en samhällelig

ningsomflyttningarna och en i övrigt ökad kulturpolitik och med reformerna på organi-

rörlighet, televisionens genombrott och nö- sationsstödets område, t. ex. i fråga om jeslivets strukturella kom att minska bidragen till ungdomsorganisationernas loändring de avsedda möjligheterna till kostnadstäck- kala verksamhet. redan under De syften som samlingslokalerna med ning. Denna utveckling började det första ârtionde som det statliga stödet dessa utgångspunkter tjänar kan sammanfat-

existerade. Föreningslivet framställde ett tas på följande sätt:

naturligt anspråk på ett stöd även till lokaler l. Föreningslivets behov av lokaler för sin för den fritids- och nöjesverksamhet som egen verksamhet att förverkliga centrala mål var avsedd som en finansieursprungligen måste tillgodoses. Häri inbegrips också ungringsfomi. I takt härmed utvecklades upp- domsorganisationerna. Ett väsentligt inslag i fattningen att samhället måste ta ett ansvar denna bild är att någon prövning av dessa för även fritidsverksamhet utanför ett in- syften inte får ske utöver vad lagstiftningen ternt föreningsliv. Denna uppfattning innehåller. för gick Organisationernas egenvärde närmast ut från kravet på en sanering av det demokratisk fostran och deras sociala funkrent kommersiella nöjeslivet och från önske- tion bör redan i detta starkt sammanhang mål om att fånga upp den betonas.

föreningslösa

ungdomen i ett aktivt och fostrande engage- 2. Behovet av lokaler för en kulturaktivimang. Från dessa uppfattningar växte inom tet i vid bemärkelse måste tillgodoses. Detta kulturdebatten fram de anspråk som ser gäller vare sig dessa lokaler fungerar som

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN distributionsled eller som hemvist för ska- betalning för en önskad nyttighet. Argumenpande aktivitet. l detta sammanhang måste tationen för ett samhällsstöd i privatekonoregionala jämlikhetsaspekter särskilt betonas. miska termer har konserverat ett bidrags- 3. Det måste finnas lokaler för debatt och tänkande som utåt skenbart förefaller röra aktiv fritidssysselsättning som tillgodoser ett stöd till en för samhället främmande även spontana behov. Dänned öppnas vägar verksamhet. till ökad intressegemenskap och engagemang Det som framför allt bidragit till att även utanför det organiserade föreningslivets samhällsstödet fortfarande diskuteras i rent ram. Här avses främst lokaler för sådan termer torde vara att i

privatekonomiska

kontakt och som många fall lokalplaneringen påverkats av gemenskap går utöver alltför snäva gruppintressen och som motver- tidigare driftekonomiska resonemang och att kar sociala segregationstendenser mellan bo- ändrade förutsättningar ställt lokalägaren stadsområden. och samhället i en oförutsedd ekonomisk situation. Full täckning av kostnaderna uppfattas såsom inte svarande mot den faktiska 11.3 En ny attityd till stödet för nyttan. Motivet för stöd för lokaler med ett föreningsägda lokaler lägre utnyttjande än förutsatt eller för Direktiven bl.a. ut från numera omotiverat stora lokaler blir då går som berörts konstaterade och bris- egentligen ståndpunkten att samhället bör ta betalningssvårigheter ansvaret för planeringsmisstag och bära en ter i lokalföretagens driftekonomiska förut- Här förut har redovisats de del av kostnaderna för kapital som med sättningar. uttryck därför som ligger i betalningsförsum- hänsyn till bl. a. befolkningsomflyttning melser beträffande de statliga lånen. Detta bundits till orter där utvecklingen blivit en sammanhänger i sin tur med den ansvarsför- annan än den förutsedda. som förelåg då föreningslivet hade Det anförda ger skäl att slå fast att en mer delning att ta initiativ och bära utvecklingen utan nyanserad attityd måste anläggas beträffande samhällsstöd och från den senare utveck- stödet till föreningsägda lokaler. I den mån mot de planeras och byggs med samhällsstöd skall lingen att föreningslivet hade att vid sidan av sitt medlemsstöd söka ekonomiskt detta stöd liksom andra utgifter anses vara med vinst- en kostnad för en verksamhet till samhällets underlag i närliggande verksamhet Denna lokaldriften, nytta. Värderingen av denna nytta och möjligheter. syn på där med en välskött lokal ofta avses en beslutet om att täcka kostnader blir då lokal som för sin verksamhet kan nyttja ytterst ett politiskt avgörande. vinster från nöjes- eller annan verksamhet, Kostnader för numera överdimensionehar inte ändrats i den takt som kunnat rade lokaler får bedömas ur princil flera fall förväntas med hänsyn till den ändrade synen piella utgångspunkter. bl. a. i fråga om bostadslångivningen och på samhällsstödet som princip. Det är uppenbart att ett bokföringsresul- arbetsmarknadspolitiken - har genom samtat ensamt ändrade förutsättningar aninte säger något om samlingsloka- hällsutvecklingen lens totala driftresultat och värde. Det som setts inte böra grunda ett fullt återkrav av sker i de fall där samhället ekonomiskt utlånade medel. Motivet därför får anses stöder en samlingslokalägande förening bor- ligga i ett samhällets antagna ansvar i dess de egentligen beskrivas så att samhället egenskap av långivare med samtidiga planebetalar kostnader för att lokaler tillhanda- ringsskyldigheter. Motsvarande argument bör hålls - kostnader för att ett för samlingslokaler leda till stödforrner med tillgodose samhällsintresse. I ett fall där värderingen av en reparativ effekt i de fall lokalerna tillkomsamhällsintresset motsvarar samhällskostna- mit under nu inaktuella förutsättningar. derna borde samhällsstödet inte anses som förlusttäckning för föreningen utan som

13 SANILINGSLOKALUTRBDNINGEN l 1.4 Samhällets kostnadstáckning hänsyn tas till den allmänna kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Med utgångspunkt i den samhällsekonomiska Vidare kan anföras argument för ett statsattityd som angetts i det föregående skulle stöd grundat på ett traditionellt statligt planeringsavvägningen ytterst böra falla på ansvar för att ge föreningslivet arbetsmöjligsamhällsorgan som med politiska viljeytt- heter för dess kultur- och fritidsverksamhet. ringar väger intresse mot samhällskostnad. I Ett kommunalt stöd kan motiveras med bakgrunden ligger även det faktum att kommunernas redan accepterade ansvar för samhällsstödet utgör en väg att fördela föreningslivets arbetsmöjligheter, omsorger kostnaderna för lokalerna med hjälp av om barn och samt, i växande ungdom andra medel än entreavgifter och hyror. Är kultursektorn. Härtill kan också omfattning, samlingslokalen föreningsågd skulle ett sam- läggas kommunernas ansvar för bostadsbyghällsstöd vid lokalens tillkomst innebära att gandet och dess komplement. l sammansamhället har att en nyttighet kommer in även statens garanterat hanget roll i fråga tillhandahålls medborgarna och inte att en om en utjämning kommunerna emellan. Att ideell rörelse fått ett bidrag till sin verksam- staten ytterst har ansvaret för erforderligt het. kreditstöd får anses obestritt. Av det förda resonemanget skulle följa för De tidigare anförda övervägandena om de nytillkommande lokalernas del att sam- attityden till stödet leder liksom planeringslingslokalernas roll som samhällslokaler beto- ansvaret fram till att kommunerna bör bära nas och att redan planeringsbeslutet innebär det avgörande ansvaret för samlingslokalerett faktiskt om än inte formellt åtagande att nas driftkostnader och därmed särskilt den garantera lokalkostnaderna. Utom annat har normala ovisshetsrisken. Den statliga insatdetta även den innebörden att avvägningen sen bör mätas ut med hänsyn till önskade mellan olika sektorers behov blir mer realis- stimulanseffekter och traditionellt ansvar tisk än då man i huvudsak litar till utfallet av inom föreningslivs- och kultursektorn i vid en viss kommersiell och osäker verksamhet. av denna insats får mening. Omfattningen Det innebär även att avgiftsfrâgorna och bestämmas med hänsyn till kreditstödets utstödet till verksamhet i lokalerna bör bedö- formning eftersom de kommunala grundinmas i sammanhang med lokalstödet. satsema i många fall nu blir kännbara. Det bör i detta sammanhang slutligen erinras om att uppgiftsfördelningen mellan 1 1.5 Kostnadsfördelningen stat-kommun stat och kommun är under utredning och att Hittills har talats om ett samhällsstöd utan kostnadsfördelningsfrågorna på grund därav inbördes fördelning mellan stat och kom- kan komma att prövas i ett vidare sammanmun. Flera faktorer måste påverka den hang. allmänna bedömningen av hur denna kostnadsfördelning lämpligen bör göras. Den tanken bakom kon- 1 1 .6 Huvudmannaskapet ursprungliga gällande struktion av stödet har varit att statens insats Allmänna av den hittills anföröverväganden skulle vara en medan engångsinsats på da typen som innebär ett betonande av kommunerna ställts om både samhällets förväntningar slutliga ansvar i fråga om planeinvesteringsstöd och driftbidrag. ring och kostnader skulle kunna leda till Det faktum att det ytterst blir kommunen uppfattningen att samlingslokalernas inrätsom har att både och fatta ett tande och drift planera är en samhällsangelägenhet beslut förutsätter ett motsvarande även i den meningen avgörande att ägande och förvaltkommunalt ekonomiskt ansvar. Statliga bi- ning skall vara förbehållet samhället w då drag kan tänkas motiverade som stimulans- närmast kommunen. Detta är dock inte bidrag eller ur skälighetsbedömningar där fallet.

13 SAMLINGSIJOKALUTRBDNINGBN Frågan om huvudmannaskapet för lokaler- samheten. Detta innebär i de allra flesta fall na måste diskuteras förutsättningslöst. För också att föreningslivet i någon form står ett föreningslivets huvudmannaskap för lo- som ägare till lokalerna. I de, tills vidare, få kalerna har åberopats i huvudsak följande tre fall där samlingslokalbyggandet ingår i ett argument. integrerat byggande av större bostadsområ- 1. Föreningsförvaltade lokaler kan bäst den och eljest där samordningsförhållandena tillgodose både föreningslivets och allmän- påkallar det kan och bör givetvis ägarfunkhetens lokalbehov att lokalerna där- tionen bedömas efter produktions- och fasgenom med får en direkt i skilda tighetsförvaltningssynpunkter. Även om förankring De stora folkrörelsernas en- t. ex. kommun eller allmännyttigt bostadsintressegrupper. i kultur-, dämied blir till fastighegagemang miljö- och fritidsfrågor företag ägare främjar anpassningen till nya idéer och ten bör dock till föreningslivet så långt som rörelser. möjligt uppdras den sammanhållande lokaldriften för att därmed bibehålla 2. Föreningsförvaltade lokaler är en kon- engagemangsekvens av samhällets behov och intresse för ets fördelar. aktiva medborgerliga engagemang. Intresset Det bör slutligen betonas att ett föreningsatt verksamheten efter skilda och livets huvudmannaskap inte på något sätt anpassa växlande behov mer direkt över utesluter eller hindrar ett faktiskt samarbete tillgodoses i fråga om centraliserad eller föreningslivet än över de politiska försam- lokalförmedling lingar som av självklara orsaker måste arbeta fastighetsskötsel. i bundna former. 3. Föreningslivets engagemang är en förut- 11.7 Föreningslivet och de föreningssättning för att initiativen kan kanaliseras till lösas intressen faktiska beslut - som t. ex. det nuvarande stödet. Utan Bland de syften som samlingslokalerna skall statliga dessa föreningslivets initiativ hade lokalsituationen i dag varit tillgodose ligger också att kunna sörja för de avsevärt sämre. icke föreningsanslutnas intressen av plats för Mot kontakt och spontan eller organiserad verkdessa argument har i princip ställts att ett ekonomiskt ansvar för kommunen samhet. Diskussionen om hur dessa gruppers måste ett ansvar även i intressen skall kunna beaktas har ibland följas upp genom detaljbesluten, att öppenheten för de för- präglats av en antagen motsättning mellan skulle det etablerade föreningslivets målsättningar eningslösa bäst gagnas genom samoch de utanför ståendes intressen. Det bör i hällsägda lokaler och att ett integrerat byggande och förvaltande av olika lokaltyper detta sammanhang framhållas hur föreningsförutsätter livets engagemang i öppen verksamhet tagit gemensam huvudman. En samhällslokal måste inte aktiva former. Föreningslivet har intresse av naturligen att även oorganiserade gruppers önskemål vara en samhällsägd lokal. Lokalernas användningsvärde ligger inte i byggnaden som beaktas. Detta är också ett grundintresse för sådan utan i de aktiviteter de ger plats för. samhället. Men i dessa intressen ligger också Ett engagemang genom föreningslivet påver- ett önskemål om att föreningslivet kan utkar positivt aktiviteterna samtidigt som en breda sig och ständigt nå nya grupper för känsla av ansvar för lokalerna bibehålls och föreningsverksamhet. Föreningslivets möjligdärmed en lokalmiljö uppnås som svarar mot heter att komma i nära kontakt med de föreföreningarnas och deras medlemmars, olika ningslösa blir större om det finns tillgång gruppers och enskildas anspråk. till moderna och differentierade lokaler. En huvudlinje blir då att föreningslivet i de fall det aktivt och meningsfullt vill engagera sig i lokalfrågorna i första hand bör få tillfälle att stå som huvudman för verk-

13 SAMLINGSDOKALUTREDNINGEN 11.8 Samordning 1 1.9 Planering Frågor om samordnad användning och för- 1 1.9.1 lnvesteringsutrymmet valtning av lokaler har något berörts i samband med övervägandena om huvudman- Nödvändigheten av en ekonomisk prioritenaskapet. Dessa frågor har en räckvidd som ring bland investeringsanspråken framkallar i sträcker sig långt utanför samlingslokalsek- första hand ett behov av underlag för en torn och i mycket ligger inom den helt översiktlig och inte alltför kortsiktig bedömkommunala kompetensen. Nedan tas upp ning. Det första inslaget i en sådan prövning vissa frågor om lokalmiljön där det bl.a. måste ligga i den grundläggande värderingen konstateras att samordningsviljan inte får bli av samlingslokalernas samhällsnödvändighet, ett självändamål så att väsentliga kvaliteter ytterst manifesterad i val mellan investeringsoffras för alla samverkande parter. Krav på typer inom tillgängligt ekonomiskt utrymme samordnad lokalanvändning är därför inte och sålunda en politisk viljeakt. lämpliga att ta in i en låneförfattning på Nära anknuten till denna fråga är den sarnlingslokalområdet. konjunkturpolitiska följsamheten i investe- Ett fmansieringssystem bör dock vara så ringsbesluten. Nu läggs investeringsramen uppbyggt att det inte lägger hinder i vägen fast i budgeten och förnyad framställning

for en samordnad användning av lokaler i de om anslag på tilläggsstat blir nödvändig för

fall där det är önskvärt och tekniskt genom- att öka stödutrymmet om skäl finns för detförbart. I nuvarande system kan främst två ta. Det torde på denna sektor, liksom nu på faktorer tas upp i sådant hänseende. Detta bostadssektorn, böra övervägas om inte gäller dels statslånets faktiska anknytning till Kungl. Majrt borde ges fullmakt att om för-

viss angiven byggnadsdel, dels uppsägnings- utsättningar föreligger kunna öka investe-

möjligheter vid ändrad användning. Det bör ringsramen. därför prövas om ett statsstöd kan knytas till Hämied hänger samman även den dubbla allmänna funktionsbedömningar och om prövning i investeringshänseende som ligger i återkravsreglerna kan modifieras. att, även om statsstöd ges, igångsättningstill- Samordning är också en fråga om samord- stånd fordras för byggandet av samlingsloka-

nad finansiering i syfte att underlätta projek- ler. I och för sig torde arbetsmarknadsfrågor-

tering och genomförande. Även dessa be- na liksom det totalt tillgängliga utrymmet dömningar knyter an till vidare övervägan- kunna beaktas i stödbeslutet och därmed den. Ur de synpunkter som här är aktuella förenkla förfarandet. Igångsättningslagstiftfår övervägas dels en samordning inom ningen torde därför böra kompletteras med samlingslokals-, ungdomslokals- och fritids- föreskrift om att tillstånd inte erfordras om sektorerna, dels en eventuell anpassning av statsstöd beviljats. Den ekonomiskt relativt kreditmomentet i stödet till den största och begränsade andel av de totala investeringarna mest allmänna kreditfomien - som statliga bo- även ett utbyggt stöd innebär talar

stadslån. överväganden, som i denna del också för en sådan ordning.

ansluter sig till servicekommittens av flerta- De definitioner som används inom bygglet remissinstanser godtagna allmänna huvud- nadsregleringen skiljer, på grund av sitt syfte mål, leder fram till ett förordande av att att konjunkturreglera byggandet i stort, inte kreditgivning i subventionsfria former an- på statsstödda objekt och andra inom grupknyts till bostadslångivningen och att sub- pen ”kyrkliga eller andra samlingslokaler ventionsmomentet byggs upp så att det låter eller nöjeslokaler, ett förhållande som återsig lätt förena med denna låneform. Därmed speglas i igångsättningsstatistiken. I länsplan kan även, särskilt i förening med vad nedan 70 har flera länsstyrelser avstått från sektoanförs om igångsättningstillstånd, erforder- riella bedömningar under hänvisning till att ligt utrymme ges för prioriteringar enligt samlingslokalfrågorna inte faller under någon samhällets önskemål. länsmyndighets ansvarsområde. Vidare ger

l l- 161

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN vid handen att defmitionsmäs- bättre bör skapas. Den

länsplanerna planeringsunderlag

fall som därvid ligger närmast till siga svårigheter i många omöjliggör möjlighet Vidare bör statis- hands är att kommunerna till de kommunala jämförande bedömningar. bostadsbyggnadsprogrammen i vart fall för-

tiken på samlingslokalsektom specificeras så söksvis knyter motsvarande programuppgif-

långt att därav kan utläsas om fråga är om eller om ter för samlingslokaler, till vilka ett särskilt

prioriterade objekt oprioriterade.

en statsstöd i någon form påräknas. Därvid bör En sådan ändring skulle kunna medföra önskvärd motsvarande anpassning av de tas in inte bara byggande i kommunal regi definitioner som används inom länsplanering utan även byggande genom andra huvudmän. och kommunalekonomisk långtidsplanering. Det lokala föreningslivet och de samlingslokalägande riksorganisationerna skulle därvid De förslag som nedan läggs fram är förenmer aktivt kunna delta i en långsiktig sammed den ramkonstruktion som liga även föreslagits av delegationen för bostadsñnan- hällsplanering. Vad ovan anförts om behovet av ett bättre siering. gäller också stödet till

planeringsunderlag

befintliga lokaler. önskemålet om att tilll 1.9.2 Regional fördelning m. m. gängliga och ur ren sektorssynpunkt troligen

planeringsunderlag

alltid för knappa medel fördelas på bästa sätt faktorerna vid ett medför att de befintliga lokalerna med

En av de grundläggande

däri måste tas till allmänt övervägande av sarnlingslokalstödet gjorda investeringar vara. Det vore därför önskvärt om komär att klargöra de skiftande betingelserna för - t.ex. tätort i munala handlingsprogram kunde beslu-

samlingslokalbyggandet

glesbygd, stabilt kommuncentrum, innerstad tas i ett sammanhang för att ligga till grund Gemensamt för för kommande bedömningar i enskilda stöd-

och nyexploateringsområde.

av

alla är dock planeringsbehovet. ärenden och för regionala bedömningar och tätortskon- ny- och ombyggnadsärenden. Det kan över- Befolkningsomflyttning

företrädescentration har skapat regionalt ojämn balans vägas om inte vid prioriteringar och behov. rätt till stöd bör ges lokaler i kommuner där mellan lokaltillgång Samtidigt som lokaler har blivit för kommunen eller området antagna handi avflyttningsorter uppenbart överdimensionerade saknar in- lingsprogram kan visas upp. nybyggda områden i flyttningsorternas fall lämpliga samlingslokaler. Dessa många l 1.9.3 Glesbygdsfrågor situation kan återföras till nya bristområdens främst två faktorer. Den ena är att nödvän- För glesbygdsområdenas del blir ambitionsatt tillgodose bostadskravet har nivån för samlingslokalbyggandet av särskilt digheten fram en prioritering av bostäder. Den intresse. Av statsmakterna antagna riktlinjer tvingat

andra är att ett lokalt opinionstryck inte m. m. har redan knä-

för ett glesbygdsstöd kanaliserats genom föreningslivet förrän in- satt att särskilda åtgärder bör principen tressegrupperna bildats efter inflyttningen vidtas för att i rimlig mån tillhandahålla och planeringen då varit låst. samhälleliga nyttigheter i glesbygd även om En delvis med det anförda sammanfallan- kostnaden därför blir större per betjänad

de regional fördelningsfråga är de jämlikhets- person än i tätorterna. Som glesbygdsutred-

strävanden främst i fråga om tillgång till_ ningen anfört måste även glesbygdens förkulturutbud som gör sig gällande inom kul- sörjning med samlingslokaler sättas in i ett turdebatten och som på andra områden än För de befintliga

planeringssammanhang.

samlingslokalernas även fått konkreta ut- lokalernas del bör utanför det traditionella tryck i uttalanden och beslut från statsmak- statsstödets sektor också tillämpas en geneternas sida. rös behandling av kvarstående statliga låne-

Det anförda leder till slutsatsen att ett fordringar.

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN l 1.9.4 Planeringsnormer kommunblockscentra, stadsdelscentra är den naturliga platsen för att tillgodose ett l den nuvarande statliga bedömningen av samlingslokalbehov för flertalet anspråk. Det lokalbehovet ingår inte några fastställda eller är också naturligt att, vid prioriteringar inom eljest uttalade normer. Sådana normer finns ramen för medel som inte kan täcka alla dock tillämpade för tätortsområden och för anspråk, samlingslokalerna i dessa fullstänfördelningen av ett kommunalt stöd. Hur diga centra får komma i första hand med starkt behovsnormer än kan efterfrågas inom hänsyn till syftet att skapa regional spridning bl.a. planeringen av nya bostadsområden av ett kulturutbud. På sådant sätt kan skapas innebär dock de skilda förutsättningarna ett grovmaskigt nät av fullständigt utrustade närmast oöverstigliga hinder för att nu lokaler som kan brygga över de nuvarande förorda att staten ger uttryck för några ojämna förutsättningarna för förenings- och generella vare sig minimi- eller maximi- kulturliv i

övrigt.

krav. Förutsättningarna skiftar inte enbart Det sagda innebär självfallet inte att mellan glesbygd och tätort utan också inom stödet skall helt reserveras för fullständiga till synes enhetliga områden. Värdet av att centra. Behovet av lokaler i närcentra kan kunna relatera till någon form av jämförel- främst i glesbygdsområden med långa resavseskala motiverar dock att faktiskt tillämpa- stånd motivera ett samlingslokalstöd. De lode behovsnormer samlas in och görs tillgäng- kaltyper det här kan bli fråga om kan variera liga. Arbete i denna riktning bedrivs inom mycket starkt från lokaler med teater och statens planverk. I detta sammanhang har biograf till enkla lokaler i kombination med förutsatts att behovet av ett fortsatt sådant andra lokaler. offentliga Det väsentliga är arbete får inverka även på budgetprövningen. dock att lokalutbudet för området vägs in i ett sammanhang genom en kommunal och l1.9.5 - regional planering. Behovskravet prioriteringar Behovet bör bedömas som klart varaktigt l l .9.6 Organisationskvoter innan nyinvesteringar av någon större omfattning främjas. Befintliga lokaler som tjä- Det nu tillämpade systemet med en undernar ett även till tiden begränsat behov bör mellan de samlingslokalägan-

handskvotering

dock kunna bedömas välvilligt då det gäller de företagens riksorganisationer kan uppenatt ge föreningslivet lokaler att samlas i. barligen inte alltid förenas med en behovs- Ur finansieringssynpunkt är det angeläget planering av här ovan skisserad typ. Utveckatt få en distinkt gräns mellan statsstödda lingen har också visat att avsteg måste göras allmänna samlingslokaler och samlingslokaler från de antagna kvoterna. Det får förutsättas som har karaktär att inte fastställer av komplement till en samlingslokalnämnden mindre grupp bostadslägenheter. sådana kvoter och att organisationerna själva Samlingslokaler av den senare har bl. a. medverkar till att kvoter eller överenskomtypen behandlats i arbetet på en ny version av God melser av sådan typ inte längre träffas. bostad. I publicerade utkast har dessa lokaler angetts betjäna 40-50 lägenheter och förut- 11.10 Normering och utvecklingsarbete satts närmast användas som gemensamhetslokaler för dessa lägenheter. Det En förordad

särskil- kreditgivning genom bostadslån

da stödet till allmänna samlingslokaler bör för in även samlingslokalbyggandet under inte vidgas till sådana lokaler. bostadsstyrelsens överväganden i norrnerings- Med exempel närmast hämtade ur stads- och standardfrågoma. miljön har vidare införts begrepp som när- Handikappnormerna regleras genom byggcentra, respektive centra med fullständig nadsstadgan och svensk byggnorm (SBN). service. Centra med service - Avsevärda reformer fullständig har genomförts under

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN senare tid. Den vidare utvecklingen av dessa angivna uppgifter och ställas till samlingslonormer bör fortfarande knytas till byggnads- kalnämndens förfogande. stadgan och bedömningarna ske samlat. Samlingslokalernas speciella karaktär för kontakt och gemenskap medför emellertid l 1 .l l Stödobjektet att dessa lokaler bör vara föregångare i fråga ll.ll.l Allmänt om sin utformning så att de kan nås av alla Alla rimliga merkostnader för att Här ovan har anförts vissa överväganden om grupper. lokalerna skall kunna bli tillgängliga och an- stödets allmänna syfte, vilka bl. a. fört vändbara för handikappade bör ingå i under- samman anspråken på ungdomslokaler och laget för det statliga stödet. Särskilda rekom- traditionella samlingslokaler. Vidare har mendationer bör utarbetas även om de inte övervägandena lett fram till att en funktiotas in i SBN. nell bedömning av stödobjektet skulle kunna Vidare må betonas vikten av att planering underlätta en samordning. Ungdomsutred-

och projektering av allmänna samlingslokaler ningen har tidigare föreslagit att ungdoms-

sker i samråd inte bara med vederbörande verksamhetens behov skulle jämställas med primärkommun utan även med statliga myn- föreningslivets i fråga om det särskilda digheter med uppgifter på förevarande områ- samlingslokalstödet. Beredningen om stat de. och kyrka har att ta i övervägande samfunds- Utvecklingsarbetet bör enligt min mening lokalernas ställning i detta sammanhang. främst ta sikte på principlösningar avseende kommunikationsproblem, akustiska frågor, l 1.1 1.2 Ungdomslokaler handikappfrågor samt frågor om lämplig storlek och utformning av lokaler för skilda Såvitt kan bedömas har den nuvarande och liknande frågor av dualismen mellan allmänna samlingslokaler slag av verksamhet mer principiell räckvidd. Av inte minst och fristående ungdomslokaler sitt ursprung driftekonomiska skäl eftersträvas ett mång- dels i de allmänna samlingslokalernas äldre sidigt utnyttjande av de särskilda lokalenhe- traditioner, dels i samhälleliga budgetöverbestämterna. Hur långt man här skall kunna gå utan väganden som över bamavårdslagens att äventyra vare sig de besökandes trivsel melser leder det ekonomiska ansvaret för eller lokalens lämplighet för olika planerade ungdomslokaler till kommunerna. Ett avsteg aktiviteter kan också vara ett betydelsefullt från principen ligger dock redan nu i att även moment i utvecklingsarbetet. samlingslokal- för ungdom särskilt inredda lokaler belånas nämnden bör få i uppdrag att leda denna om de ligger i samma hus som allmänna verksamhet och därvid anlita erforderlig ex- samlingslokaler. pertis. Med hänsyn främst till samordning av Ett samlat norrnarbete, syftande i vart fall både användning och finansiering ligger det till allmänna rekommendationer, är påkallat nära till hands att sammanföra stödet till i fråga om de särskilda krav som turnerande dessa två lokaltyper. Föreningslivets enga- Scenkonst och musik ställer på utformningen gemang bland ungdomen gör att detta inte av vissa lokaldelar. Dessa särskilda krav, som heller kan uppfattas som ett avbrott i en ligger utanför byggnadsstadgans naturliga utvecklingslinje. De finansiella aspekterna på område, bör snarast möjligt följas upp och kostnadsfördelningen mellan stat och komutformas i samråd mellan de lokalägande mun kan både principiellt och beloppsmäsföretagens riksorganisationer och vederbö- sigt förenas med ett samordnat stöd. rande statliga organ samt med tillgodogö- Gränsdragningen mellan allmänna samrande av erfarenheter från turnéverksamhet. lingslokaler och fristående ungdomslokaler Särskilda medel - har samband med att de senare är hänvisade förslagsvis 200 000 kr för en tvåårsperiod - bör beräknas för ovan till stöd från allmänna arvsfonden och att

13 SAMLINGSLOKALUTREDNINGEN

det skulle föra med sig administrativa olägen- förutsätts dock att dessa utrymmen funkheter att ge stöd från två håll för samma tionsmässigt låter sig förena med den allmän-ändamål. Arvsfondsmedlen är reserverade för na driften av anläggningen som helhet. ändamål som det inte obligatoriskt åligger stat och kommun att bekosta. 11.11,5 Biblioteken Om ett enhetligt statligt stöd skall ges till såväl allmänna som friståensamlingslokaler Under utredningsarbetet har vidare övervägts de ungdomslokaler blir arvsfondsbidrag såväl på vilket sätt en anknytning av biblioteken principiellt som praktiskt därmed uteslutna. till samlingslokalerna skulle kunna främjas - En avgränsning av det statliga samlingslokal- något som befunnits önskvärt inte minst stödet efter andra kriterier, t. ex. lokalernas med hänsyn till bibliotekens till utveckling storlek och upptagningsområde, måste dock centra för en kulturinsats ividare mening än ske w en avgränsning som naturligt lämnar förut. Jag har dock i denna del stannat för vissa mindre lokaltyper utanför och dänned att denna torde komma att utveckling ger behov av en fortsatt användning av beaktas inom Redan det lokalplaneringen. arvsfondsmedlen. faktum att om biblioteken, de förläggs i anslutning till eljest statsstödda samlingslo-

kaler, därmed får tillgång till lämpliga lokaler även för en expanderande aktivitet talar härl l .l 1.3 Nöjeslokaler för. Gränsen mot kommersiella nöjeslokaler - där Det bör noteras att biblioteken, i den mån ordet kommersiell används i dess negativa de inte är rena expeditionslokaler utan också - kan ibland inbjuda till ett luftigt innebörd till studier och sammankomsger möjlighet teoretiserande. Utvecklingen av praxis har så redan nuvarande ter, enligt praxis ingår i småningom tillåtit belåning av biografer och för Denna

låneunderlaget samlingslokaler.

danshallar efter i syftet från att få

glidningen utveckling bör enligt min mening tillåtas fram ñnansieringsmöjligheter till att loka- fortsätta att begenom funktionsmässiga

lerna i övrigt skulle få en mer ”kulturell” får dömningar läggas till grund för det användning. Tiden torde nu vara mogen för framtida stödet. att erkänna även dessa och liknande lokalers existensberättigande och direkt motivera samhällsstödet med syftet att tillförsäkra 1 1 .12 Utrustning och lokalmiljö

föreningsliv och samhälle möjlighet att ge

ll.l2.1 Allmän lokalmiljö alternativ även på nöjessektorn. Anknyt-

ningen till filmutredningens för Vid

tankegångar behandlingen av samordningsfrågorna kvalitetsfrlmens del torde på denna punkt stå har uttalats att kraven samordning inte på klar. får ställas så högt att lokalerna inte blir tjänliga för sitt ändamål. Ett huvudsyfte med lokalerna är att vara samlingsplatser som 11.1 1.4 Idrotts- och friluftslokaler inbjuder till aktivitet och gemenskap. Den Gränsdragningen mot idrottsrörelsen m.m. höjning av utrustningsstandarden ihemmen torde efter 1970 års riksdagsbeslut inte som ägt rum måste få motsvarande uttrycki erbjuda några större svårigheter. önskemålet samlingslokalerna. Självfallet bör lokalmiljön om budgetmässigt skilda stödmedel bör dock vara i sig attraktiv och ge stimulans åt inte drivas så hårt. Stöd såsom för samlings- verksamheten i lokalerna. lokaler bör kunna beräknas för i anslutning Det är uppenbart att den torftiga miljötill dessa uppförda bordtennisrum, bastuan- standard som fortfarande präglar många

läggningar o. d., vilka endast är att anse som samlingslokaler har sin grund i att tillkomkomplement till en större anläggning. Det mande byggnadskostnader fått gå ut över

13 SAMLINGSDOKALUIREDNINGEN

inventarieanskaffningen. Det bör därför l 1 .13 Upplátelseskyldighet övervägas om inte ett statligt stöd bör

konstrueras så att viss del avsätts för Samlingslokalernas uppgift att ge plats för

inventarieanskaffning att utbetalas först när en fri debatt och för ett obundet föreningsliv sådan skett. och kulturliv i övrigt leder självfallet till att

de måste vara tillgängliga för alla utan hinder av åsikt eller målsättning. Som angetts finns 11.122 Konst nu särskilt inskrivet en regel om att lokalerna Samlingslokalerna har till uppgift att för- ”opartiskt, i skälig omfattning och på skäliga villkor skall åt envar inom orten medla konstintryck inte bara genom tempo- upplåtas Konsten Det förhållande att rära utställningar. är en integrerad verksam organisation”. och kan i en samlingslokal framstår som en självklardel av lokalmiljön grundsatsen bred och skiftande het kan kanske leda till slutsatsen att en nå en mycket publik. Vad i allmänhet motsvarande är obesom sagts om lokalmiljön regel i fortsättningen gäller även konstinslaget. l de flesta samlings- hövlig. De förhållanden som en gång tvingalokaler har den konstnärliga utsmyckningen i de arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen och

stort fallit tillbaka på de insatser som gjorts frikyrkorna att lösa sina egna lokalproblem av de företagens riksor- då de stängdes ute från andra lokaler är dock

samlingslokalägande

ganisationer. I samband med utformningen inte så avlägsna. Även om vi i dag betraktar av ett statsstöd bör därför övervägas dels en det som en självklarhet att underlätta åsiktsav den regel för konstnärlig ut- spridning och ge ett fritt föreningsliv arbetstillämpning smyckning som nu finns i bostadslånekun- möjligheter kan tendenser åter uppstå att

görelsen, dels att särskilda medel ställs till tysta obekväma och oroande åsikter genom

förfogande för ändamålet. att vägra upplåtelse av lokaler. En upplåtelseplikt bör skrivas in för att erinra också om l l.12.3 för viss kultur- hittills obestridda Med en Utrustning målsättningar. - lika litet förmedling sådan regel godkänns givetvis inte som hittills - vilken användning som helst av FHRzs framställning från mars 1971 innefatlokalerna. Däremot kan uthyrningsvägran tar en detaljerad inventering av 212 samlingsinte användas för någon lokal åsiktsgransklokaler med bedömningar av behovet av ning. Förbud mot viss verksamhet regleras främst ytterligare utrustning för att lokalerdärmed bara av generella lagar. na skall bli lämpliga för tuméteater, konser- En annan sak är att lokalerna självfallet ter och utställningar. Kostnaden för de i kan vara otillräckliga och inte medge att alla framställningen förordade åtgärderna har av FHR beräknats till ca 17,4 milj. kr. Anled- anspråk kan tillgodoses på önskad tid. Det är en lokalhållarens mycket centrala uppgift att ning finns inte att ifrågasätta behovsbedömfördela anspråken utan mannamån. ningarna om man utgår från att lokalerna Hittills har gällt att vissa lokaler förbehålbör ha den kvalitet som anses nödvändig. lits lokalägarens egen verksamhet för att ge inkomster för driften. Med det synsätt som

l l .l2.4 Pedagogiska hjälpmedel m. m.

här anlagts bör i all rimlig utsträckning de Vissa an- angelägna behoven av lokaler för debatt och

tekniskt/pedagogiska hjälpmedel

kan knyter till lokalanvändningen på ett sådant föreningsliv tillgodoses först. Konflikter sätt att vore väntas. Det är ju också klart att det ur sarnordningssynpunkt knappast även behovet av nöjen och förströelse måste olämpligt att lägga anskaffningen av dessa på skiftande lokalanvändare. I den mån sär- vägas in - även om inte inkomstsidan blir

skilda medel för inventarier blir aktuella bör det avgörande argumentet. därför dessa bestämmas så att också denna Principen om åsikts- och handlingsfrihet inom ram kan synas stå i dålig typ av utrustning kan ingå. lagarnas

13 SAMUNGSDOKALUTREDNINGEN överensstämmelse med de nykterhetspolitiska ambitioner som hindrar upplåtelse av vissa lokaler då utskänkning av alkohol förekommer. En konsekvent tillämpning av grundregeln skulle göra även den typen av förbud otillåtna. De nykterhetspolitiska ambitionernas av samhället godtagna inriktning får dock anses motivera att uthyrning i sådana fall också i fortsättningen kan vägras då lokalägaren eller förvaltaren har som sin huvuduppgift att inom en riksorganisations ram verka för folknykterheten. Hur förhållandet skall gestalta sig ide fall där kyrka eller trossamfund förvaltar allmänna samlingslokaler ankommer på 1968 års beredning om stat och kyrka att utreda. Intill dess någon annan lösning har godtagits skulle därför deras statsstödda lokaler vara underkastade upplåtelseskyldighet utan inskränkning. Jag förordar sålunda att den hittillsvarande regeln om upplåtelseskyldighet bibehålls. För att undvika en eventuell tveksamhet om formellt inte organiserade gruppers rätt i detta hänseende bör regeln lämpligen kom- ”- - - eller företräpletteras med utt-rycket dare för grupp med organiserad verksamhet”.

14 Statens nuvarande ansvar för kulturhistoriskt

Bilaga

värdefulla

kyrkobyggnader

m. m. Av an rikvarie Axel Unnerbäck

14.1 Svenska kyrkans kyrkobyggnader m. m. till församlingen, ej till kyrkan, samt vissa redskap och i sen tid anskaffade inventarier, l4.l.1 Kyrkornas kulturhistoriska värde vilka är församlingsegendom. Kyrkobyggna- Utom sin primära funktion som gudstjänstlo- der som tillkommit efter 1817, då församkaler har de svenska församlingskyrkoma lingarna genom sockenstämmoförordningen sedan äldsta tider spelat en roll som kultu- erhöll rättssubjektivitet, torde däremot i rella centra, mot vilka allmänhetens kulturel- regel ha karaktär av församlingskommunal la aktivitet varit riktad. Kyrkobyggnaderna egendom men rymmer icke sällan inventarier har i större delen av landet bildat utgångs- med karaktär av stiftelseegendom. punkten för de primärkommunala bildning- I vårt lands äldre byggnadskultur utgör arna, socknama. Sedan medeltidens början kyrkorna den omistliga kärnan. Antalet har de i allmänhet utgjort de enda offentliga kyrkor har uppskattats till ca 2 600 (SOU monumentalbyggnaderna på landsbygden. 1967:46 s. 98). Ett stort antal av dem är De fick tidigt även karaktär av minnestempel uppförda under tidig medeltid - de äldsta över socknens avlidna och försågs ofta med redan under 1000-talets senare del - och tillbyggnader som inte är avsedda för den utgör därmed vårt lands äldsta byggnadsverk gudstjänstfirande menighetens direkta bruk från historisk tid. Det kulturhistoriska värdet och som i äganderättsligt avseende intar en i de medeltida kyrkorna ligger inte barai särställning. Under århundradenas lopp har som sådan utan även i vad den byggnaden de undan för undan tillförts nya kulturella sin utformning och byggnadshistoria genom värden i form av konstnärlig utsmyckning, med konkan röja om landets förbindelser värdefulla inventarier etc. Redan tidigt ska- om kristendomens införande och tinenten, pades en speciell lagstiftning till skydd för utbredning, om handel och näringar, om dessa kulturella värden. samhällets utveckling och medeltidens livs- Judiciellt bildar de äldre kyrkorna fristå- form i stort. Ur konsthistorisk synpunkt ende stiftelser, till vilkas egendom försam- framträder exempelvis de gotländska kyrkorlingarna äger dispositionsrätt. Samma ställ- na med sin synnerligen högklassiga arkitekning har kyrkobyggnadens inredning och tur och stenskulptur som en tillgång av lösa inventarier med undantag för vissa internationellt intresse; enastående också ur gravminnen, som visserligen tillhör kyrkan internationell synpunkt är upplandskyrkorna men disponeras av enskild släkt eller inne- med senmedeltida målningar bevarade i en havare av fastighet inom församlingen, vidare omfattning som är unik. Talrika kyrkobyggvissa föremål som uttryckligen är donerade nader från renässans- och barocktiden utgör

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER dokument från en tid, då Sveriges ställning vidsträckt innebörd och kan sällan definieras som en europeisk stormakt befästes också på ett klart och entydigt sätt. Vid bedöminom konstens och arkitekturens område. ningen av det kulturhistoriska värdet hos en 1700- och 1800-talens många kyrkor, vilka kyrka måste hänsyn tas till ett helt komplex fått sin utformning mot bakgrunden av av skilda faktorer. Inventariebeståndet är tidens idealistisk-klassicistiska strömningar härvidlag en av de viktigaste; en i och för sig inom såväl konst som teologi, är ofta resulta- mindre märklig kyrkobyggnad kan genom tet av framstående arkitekters verksamhet. I förekomsten av ett rikt och värdefullt invenmodern tid har våra arkitekter inom kyrko- tarium böra åsättas ett högt kulturhistoriskt byggandets område åtnjutit en frihet, som värde. En annan väsentlig faktor är den yttre lett till skapandet av kyrkobyggnader av helt miljön; tillsammans med kyrkogård, kyrkonya former och ofta framträdande arkitek- gårdsmurar, stigluckor, klockstapel, gravtoniskt intresse. Sammantaget bildar kyrko- monument och omgivande bebyggelse bildar byggnaderna den viktigaste och rikaste sam- kyrkan ofta en kulturmiljö av stort värde. lingen av arkitekturmonument ilandet. Ofta Flertalet av landets församlingskyrkor är kyrkan på sin ort den enda byggnad som måste otvivelaktigt tillmätas ett sådant kultillkommit som ett resultat av en medveten turhistoriskt värde att det får anses vara av kulturell, konstnärlig och arkitektonisk strä- allmänt intresse att de bevaras för framtiden. van. Endast ett mycket ringa antal kyrkor, vilka är De svenska församlingskyrkoma bevarar tillkomna i modern tid och på vilka ett vidare det utan jämförelse förnämsta bestån- kulturhistoriskt perspektiv f. n. icke rimligen det av konst- och kulturhistoriskt värdefulla kan läggas, samt möjligen ett fåtal av landets föremål från äldre tider i vårt land. När det äldre kyrkor synes sakna kulturhistoriskt gäller medeltida kyrklig konst intar Sverige värde i begreppets snävare bemärkelse. En en särställning i Nordeuropa genom den viss belysning av detta förhållande ger ett mängd av träskulptur och emaljkonst från studium av de 266 församlingar vilka utgjort för l 100- och l200-talen, av nattvardssilver från underlagsmaterial utredningsavsnittet 1300-talet kostar (SOU 1971:29). Inom detta och av nordtysk träskulptur och Kyrkan nederländska altarskåp från 1400- och från helt andra utgångspunkter gjorda urval 1500-talen som i mycket stor utsträckning finns praktiskt taget alla kategorier av kyrkobevarats i kyrkorna genom århundraden. byggnader (bortsett från gotlandskyrkorna) Även medeltida kyrkliga textilier av högsta representerade, dock givetvis ej i kvantitativ klass har undgått förstörelse i en för Europa proportion till sin fördelning inom det totala beståndet. Av de aktuella församlingarnas i övrigt unik omfattning, liksom f. ö. också textilier från 1600- och 1700-talen. Stor- kyrkor (här avses endast huvudkyrkan inom maktstidens bl. a. i de resp. församling) är det endast 5, alla till- Sverige återspeglas med barock- komna i modern tid, som åtminstone för många gravkoren fömämlig närvarande icke kan tillmätas kulturhistoskulptur och i adliga begravningsvapen och samt en oerhört riskt värde i begreppets snävare bemärkelse. epitafier rik samling högklassiga silverföremål utan motstycke på profant område. De svenska kyrkorna äger vidare ett för nordiska förhållanden mycket 14.1.2 Lagskydd rikt bestånd av värdefulla äldre orgelverk. Förutom ett synnerligen högt ekonomiskt Kyrkobyggnaderna åtnjuter skydd enligt värde har de kyrkliga inventarierna ett Kungl. Maj :ts kungörelse den 26 november oskattbart konst- och kulturhistoriskt värde 1920 (nr 744) med föreskrifter rörande det sett även ur allmänt europeiskt perspektiv. offentliga byggnadsväsendet, vari bl. a. stad- Begreppet kulturhistoriskt värdefull gas att till-, på- eller ombyggnad, rivning eller har, då det gäller kyrkorna, en mycket flyttning av kyrkobyggnad, förnyelse eller

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER väsentlig ändring av dess fasta inredning eller den estetiska aspekten är starkt betonad. annan åtgärd som avsevärt påverkar dess Redan långt tidigare hade emellertid en utseende skall granskas av riksantikvarien. kulturminnesvårdande aspekt lagts på kyr- Skall kyrkobyggnad tas i bruk för annat korna och deras inventarier. l det plakat ändamål fordras Kungl. Maj :ts medgivande. I och påbud om gamla monumenter och antiktillämpliga delar gäller samma föreskrifter viteter som fastställdes 1666 innefattas för kyrkotomt som inte tillika är begrav- förutom traditionella forntida minnesmärningsplats, eller annan på kyrkotomt belägen ken även monument från senare tid ochi byggnad. Bestämmelser avseende kulturhis- synnerhet kyrkorna och deras inredning och toriskt skydd för begravningsplats finns i inventarier. l 1857 års fomminnesförordning Kungl. Majzts kungörelse den 18 oktober ingår även skyddsbestämmelser för kulturhis- 1963 (nr 540) om begravningsplatser och toriskt märkliga kyrkobyggnader samt övriga gravar m. m. - De inventarier, som inte är kyrkan tillhöriga byggnader, äldre gravvårdar att hänföra till sådan fast inredning som och andra fasta minnesmärken i kyrka och avses i 1920 års kungörelse, åtnjuter skydd på kyrkogård. Beträffande kyrkans lösa inenligt Kungl. Maj:ts kungörelse den ll de- ventarier hade l666 års fornvårdsplakat recember 1942 (nr 929) angående vården av dan i l686 års kyrkolag kompletterats med vissa kyrkliga inventarier. I kungörelsen stad- föreskriften att kyrkan tillhöriga inventarier gas bl. a. att i kyrka, gravkor eller eljest i icke finge överlåtas till privat. Både fornkyrkans hus eller förvaringsrum befintliga vårdsplakatet och kyrkolagen betraktar inventarier som tjänar att bevara minnet av uppenbarligen kyrkoinventarierna såsom tilläldre tiders bruk och konstfärdighet och icke höriga kyrkan som självständigt rättssubjekt, tillhör enskild person eller släkt, icke utan eller såsom i sig själva självständiga rätts- Konungens tillstånd får överlåtas till annan. subjekt i form av gravstiftelser; bestämmel- Kungörelsen äger också tillämpning på före- serna är ett skydd mot församlingarnas mål på kyrkogård. Vidare stadgas skyldighet obehöriga förfogande över dessa inventarier. för församlingarna att föra förteckning över I 1828 års fomminnesförordning har sådana inventarier som avses i kungörelsen. fornvårdsplakatets och kyrkolagens bestäm- För reparation, förändring eller bortflyttning melser förts vidare; den nu gällande kungöfrån kyrkan av sådana föremål krävs tillstånd relsen av år 1942 har i huvudsak karaktär av från riksantikvarien. tillämpningsföreskrifter till 26 kap. 6 § kyr- Den centrala uppsikten över kyrkobygg- kolagen. nader och kyrkliga inventarier har gammal hävd. Alltsedan medeltiden har byggande och underhåll av kyrka ankommit på menig- 14.l.3 Finansiering av kyrkornas vård heten, vars fullgörande av förpliktelserna först stått under episkopatets och sedermera Genom nu gällande lagstiftning i förening efter reformationen under Konungens till- med kyrkans ställning som ”statskyrka” och syn. I 1571 års kyrkoordning utsäges allmänt de finansieringsmöjligheter som härigenom att kyrkobyggnader skola hållas vid makt stått till buds har något mera långtgående genom församlingens hjälp så väl nu hädanav engagemang från statens eller den borgerliga som härtilldags”. I 1686 års kyrkolag, 10 kommunens sida hittills icke annat än i kap. 1 § heter det att uppsikt, vård och undantagsfall krävts för säkerställande av försvar av Guds kyrka och församling är av kulturhistoriskt värdefulla kyrkors bestånd. Gud anförtrodd Konungen. Genom den för- Utom direkta ekonomiska till bidrag ordning som utfärdades 1776 angående vad underhåll av kyrkobyggnader och inventarier hädanefter vid publika byggnader kommer har statens insatser inskränkt sig till att att iakttagas” skapades en fast grundval för staten eller staten närstående organ helt statens uppsikt över kyrkobyggnaderna, där bär ansvaret för ett litet antal kyrkor, av

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER vilka några har karaktär av ödekyrkor som lingen, som i huvudsak har svarat för dess inte längre är i bruk. Sammanlagt sex sådana underhåll. tillhör svenska staten (Dädesjö, Beträffande församlingskyrkorna är staödekyrkor Trönö, S. Råda och Enångers tens ekonomiska insatser f. n. obetydliga. Källa, Risinge, tre kyrkor tillhör vitterhets- För kyrkobyggnadernas vård, underhåll och gamla kyrkor); akademien och Suntaks restaurering liksom för mera speciella kon- (Araslöv, Brunneby gamla kyrka). Samtliga förvaltas av riksantik- serveringsåtgärder på byggnader, inventarier, varieämbetet. Vård och underhåll bestrids målningar etc. bestrids kostnaderna i allmändels med de statsmedel som står till riksan- het helt av församlingarna genom kyrkokastikvarieämbetets förfogande för byggnads- san, uttaxerade skattemedel, vissa särskilt minnesvård, dels med medel som tas av beviljade kollekter eller enskilda donationer. avkastningen från vissa akademien tillhöriga Detta gäller även för flertalet av landets fonder och dels med medel som inflyteri äldre, övertaliga kyrkor. l regel bekostar form av entréavgifter; de sistnämnda medlen församlingarna också sådana byggnadsarkeoåtgår i regel helt till driftskostnader såsom logiska undersökningar som krävs isamband avlöning av vaktpersonal, skötsel av kyrko- med vissa restaurerings- och ombyggnadsgård, städning etc. För större reparations- arbeten. och restaureringsarbeten erfordras särskilda Särskilda medel har i undantagsfall bevilanslag. En sammanställning av kostnaderna jats i särskilt ömmande fall, där kostnaderna för förvaltningen av dessa kyrkor återfinns för en restaurering icke stått i rimlig proporsom tabell 14.1. tion till församlingens folkmängd och kyrkobyggnadens användning för församlingsända- Tabell 14.1 Kostnader för förvaltningen av mål. Sådant har beviljats för statsbidrag kyrkor som tillhör staten eller vitterhets- Lau restaurering av Lillkyrka iöstergötland, akademien. och Skånela Medlen

Enånger 3 994:55 700:- 1 368:50 Som ett undantagsfall erhöll emellertid Över- Brunneby torneå församling 1970 ett lotterimedelsanslag om 70 000 kronor till bestridandet av I statlig ägo är vidare ett antal garnisons- och kostnaderna för restaureringen av kyrkans

såsom Skeppsholmskyrkanl i l600-talsorgel, då det icke ansågs rimligt att

slottskyrkor, Stockholm, Amiralitetskyrkan i Karlskrona, församlingen ensam skulle svara för konser- Garnisonskyrkan i Karlsborg, slottskyrkoma veringen av ett inventarium med den specieli Stockholm och Kalmar, Venngams slotts- la karaktär av kulturell riksklenod som det av fortifikations- här - 1968 erhöll riksantikvariekapell m. fl., som förvaltas gällde. förvaltningen resp. byggnadsstyrelsen; i de ämbetet ett lotterimedelsanslag för restaurefall de nyttjas för församlingsbruk fördelas ringen av Maglarps ödekyrka, vilken på kostnaderna på olika sätt från fall till fall grund av att den av församlingen övergivits mellan staten och resp. församling. - Vad- och tagits ur underhåll i judiciellt avseende stena klosterkyrka tillhör sedan reforma-

*Skeppsholmskyrkan står sedan den 1 januari

tionen svenska staten men är sedan 1830, då 1970, då Skeppsholmens församling upphörde, församlingskyrkan revs, upplåten åt försam- under byggnadsstyrelsens förvaltning.

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER har karaktär av fast fornlämning, för vilken höriga fonder (tabell 14.2). staten bär det fulla ansvaret. Statsbidrag till domkyrkor. En särställ- AMS-medel har tidigare utgått endast i: ning intar domkyrkoma (särskilt de medelsällsynta fall. I samband med en ökad tida), vilka icke är församlingskyrkor i egentsatsning från arbetsmarknadsmyndigheternas lig mening utan har separat medelsförvaltsida på beredskapsarbeten inom den kultur- ning. Som ersättning för vissa till staten minnesvårdande sektorn har AMS-medel un- indragna förmåner och underhållsfastigheter der senare år i betydligt större utsträckning utgår ett årligt statsbidrag för deras underän tidigare ställts till förfogande för repara- håll (undantag utgör domkyrkoma i Lund, tion och underhåll av kyrkobyggnader. Den- Luleå och Stockholm, till vilka statsbidrag ej na finansieringsmöjlighet är givetvis starkt utgår). Dessa medel skall enbart användas för beroende av läget på arbetsmarknaden och erforderliga vård- och underhållsarbeten. Arbunden till de regioner där behov av bered- beten som avser församlingens gagn och skapsarbeten föreligger. En förutsättning för bekvämlighet” skall i princip bekostas av att statsbidrag av denna typ skall utgå är församlingen. Det sammanlagda årliga anslavidare att statsbidrag i annan ordning icke get utgör f. n. 140000 kronor. För mera beviljats till projektet. Livligast har denna omfattande och kostnadskrävande repararestaureringsverksamhet varit på Gotland. Av tioner beviljas särskilda medel över riksstatabell 14.2 framgår storleken av de belopp ten. För en första etapp av Uppsala domkyrsom åren 1969-1971 har beviljats genom kas restaurering har 1972 års riksdag beviljat AMS. Härtill kommer avsevärda bidrag till ett anslag om 2 000 000 kronor. kyrkogårdsutvidgningar, om- och nybyggnader av prästgårdar och församlingshem m. m. av icke kulturminnesvårdande karaktär. 14.l.4 Kyrkogårdar, gravar, gravkor, grav- Medel som ställs till förfogande genom kapell .etc. riksantikvarieämbetet. I avsevärd utsträckning utgöres riksantikvarieämbetets verksam- De äldre kyrkogårdarna utgör ofta tillika het av gransknings- och rådgivningsverksam- kyrkotomt och åtnjuter f. n. skydd enligt het beträffande underhåll, reparation och såväl 1920 års kungörelse angående det restaurering av kyrkor, kyrkliga byggnader offentliga byggnadsväsendet som begravoch kyrklig inredning och inventarier. Verk- ningskungörelsen av år 1963. För byggnad å samheten innefattar kostnadsfri rådgivning kyrkotomt murar, staket, gravkapell, vid besök på platsen av representanter för kyrkobod, etc. - gäller den sockenmagasin ämbetet, granskning av restaureringsförslag förra förordningen. Underhållet av begravoch i övrigt en serviceverksamhet som icke ningsplats, kyrkotomt och byggnader å enbart är begränsad till frågor av snävt kyrkotomt åvilar församlingen. Enskilda kulturhistorisk karaktär. - I rådgivningsverk- gravkor och gravkapell intar en särställning i samheten ingår även en teknisk granskning det att underhållsskyldigheten anses åvila av restaurerings- och ombyggnadsförslag, efter avkomlingarna den person eller släkt vilken utföres av experter inom byggnadssty- som låtit desamma. Ofta uppföra svarar relsen och bekostas av medel från ett särskilt likväl församlingen för underhållet, med eller statsanslag som står till ämbetets förfogande utan bidrag från ättlingama. I fall då finanför utredning och forskning (tabell 14.2). sieringsfrågan icke kunnat lösas på detta sätt I viss utsträckning lämnar ämbetet även och då det gällt en anläggning av stort direkta bidrag dels av det årliga statsanslag kulturhistoriskt värde har riksantikvarieom f. n. 358 000 kronor som ämbetet erhåll- ämbetet lämnat eller förmedlat bidrag. er för byggnadsminnesvård, dels av avkast- Också för begravningsplats som icke tillningen från vissa vitterhetsakademien till- lika utgör kyrkotomt svarar resp. församling

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER

utom i undantagsfall då den borgerliga kom- med hänsyn härtill. Ofta ligger ett

munen, såsom fallet är i Stockholm, överta- speciellt värde i att prästgården tillsammans

git ansvaret för begravningsväsendet. med kyrka och kyrkogård bildar en värdefull

Under senare år har avsevärda statsbidrag miljö. En landsomfattande inventering av

i form av AMS-medel utgått till kyrkogårds- prästgårdar utfördes på 1910-talet av Nordis-

utvidgningar o. dyl; i regel har det varit fråga ka museet. Någon motsvarande inventering

om arbeten av icke kulturminnesvårdande har icke skett i modern tid, varför det f. n.

karaktär. icke är möjligt att överblicka vilka präst-

Kyrkogårdarna äger ofta stort kultur- gårdar som äger kulturhistoriskt värde. Av

historiskt värde, dels såsom ingående i hel- biskopsgårdarna och domkapitelshusen är

hetsmiljön omkring en kyrka, dels även isig f. n. tio registrerade som statliga byggnads-

själva genom förekomsten av historiskt, kul- minnesmärken.

turhistoriskt och konstnärligt värdefulla Beträffande övertaliga prästgårdar har i

gravar, gravmonument, planteringar och and- några fall sådana förklarats som byggnads-

ra anläggningar från skilda tider. minnen (Burlövs gamla prästgård i Skåne,

Seglora gamla prästgård i Västergötland och

Szt Anna gamla prästgård i Östergötland). De 14.l.5 Prästgårdar befinner sig i enskild ägo. Vid försäljning av

För byggnad och underhåll av prästgård övertalig prästgård, som därmed mister sitt

svarar respektive församling under överinse- kulturskydd, inhämtar stiftsnämnden i regel

ende av boställsnämnden. Beträffande åtgärd från landsantikvarien eller riksanyttrande som är av betydelse från kulturhistorisk eller tikvarieämbetet. För sådana anläggningar,

estetisk synpunkt för prästgårdens yttre eller vilka icke anses böra förklaras som byggnadsinre byggnadskaraktär gäller att boställs- minnen men som likväl äger sådant värde att nämnden skall höra länsarkitekten och den- form av fortsatt någon skydd är önskvärt, ne i sin tur landsantikvarien. Om åtgärden är brukar därvid i köpekontraktet intagas vissa av större betydelse skall boställsnämndens villkor med avseende bepå anläggningens beslut underställas stiftsnämndens prövning från kulturhistorisk Såhandling synpunkt. och fastställelse. - Tre prästgårdar åtnjuter dana villkor har dock ej juridiskt bindande

f. n. särskilt skydd enligt lagen den 9 kraft efter ett nytt ägareskifte. december 1960 om byggnadsminnen (Ausâs

prästgård i Skåne och prästgårdarna i Holme- l4.1.6 Sammanfattning av statliga ekono-

dal och Väse i Värmland). miska insatser

Medel från staten eller den borgerliga Såsom framgår av tabell 14.2 utgör det kommunen utgår i regel icke till prästgårdarsammanlagda beloppet av de statliga anslag nas underhåll. som av kulturhistoriska skäl utgått till kyr- En särställning intar biskopgårdar och kor, prästgårdar och dylikt under är 1969 domkapitelsbyggnader. För löpande under- 1038 965 kronor. Av beloppet utgjordes håll av hus och inventarier utgår ett årligt 973 000 kronor av AMS-medel. Härtill komstatsanslag (f. n. 6 000 kronor) till respektive mer ovan nämnda årliga anslag över riksstastiftsnämnd. För större investeringsbehov ten, redovisade över utbildningsdepartemen- (upp till 200 000 kronor) kan medel beviljas tets budget som C 2. Domkapitlen och av kammarkollegiet. Då investeringsbehovet stiftsnämnderna m. m.: Reparationsarbeten överstiger 200 000 kronor skall ansökan om på domkapitelsbyggnader 11500 kronor, medel ingivas till Kungl. Majzt, som ställer C3. Ersättning till kyrkor m. m. 128 000 proposition för riksdagen. kronor samt C 7. Bidrag till restaurering av Ett stort antal prästgårdar torde äga ett så framträdande kulturhistoriskt värde att de lHär redovisas inte garnisons- och slottskyrkor m. m. som ägs av staten, inte heller anslag till de bör bevaras för framtiden och vårdas svenska utlandsförsamlingarnas kyrkor.

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER Tabell 14.2 Statliga, av kulturhistoriska skäl betingade bidrag till kyrkobyggnader m. m. räkenskapsåren 1969-197 l.

1969 1970 1971

Riksantikvarieämbetet l Statsanslag för byggnadsminnesvård (konto 137) 45 965:- 42 968:- 85 393 :- 2 K-byrâns statsanslag för särskilda utredningar och särskild expertis ca 20 000:- ca 28 680:- 16 710:- Summa ca 65 965:- ca 71 648:- 102 103:- Särskilda lotterimedel 0 70 000:- O AMS-medel 973 000:- 522 000:- 2 874 500:- Totalt ca 1038 965:- ca 663 648:- 2 976 603:-

555 000 kronor av dessa kyrkor bildar äldre domkyrkor (uppgifter- gori. Då huvuddelen na gäller räkenskapsåret 1969). en relativt homogen grupp med en klart Summan av Svenska kyrkans totala utgif- avgränsad funktion synes det emellertid beter under samma år för byggnads- och anlägg- tydligt enklare än när det gäller Svenska ningsarbeten är 146 650 000 kronor (SOU kyrkans kyrkobyggnader att utskilja vissa 1971: 29). Hur stor del härav som utgör bestämda kriterier som bör ligga till grund investeringar i kulturhistoriskt värdefulla för en bedömning av vilka lokaler som bör objekt kan för närvarande icke fastställas. åtnjuta skydd på grund av sitt kulturhistoriska värde. Viktiga egenskaper synes härvidlag vara i vad mån byggnaden är representativ 14.2 Kyrkobyggnader tillhörande annat för de idéer och avspeglar de bruk som samfund än Svenska kyrkan utmärker respektive samfund; angeläget är att urskilja representativa exemplar över hela Antalet sådana lokaler har uppskattats till skalan av lokaler, från de stora, stilbildande för närvarande ca 7 000. Judiciellt har de kyrkobyggnaderna till de anspråkslösaste samma ställning som annan bebyggelse i missionshusen. Vidare finns givetvis, särskilt enskild ägo. I motsats till Svenska kyrkans då det gäller i tätorter belägna byggnader, och arkitektoniska aspekter av byggnader har de uppfattats som avsedda för miljömässiga inom och stor betydelse, vartill kommer en rad skilda avgränsade grupper befolkningen har därmed av aspekter av exempelvis samfundshistoriskt naturligen aldrig fått karaktär eller personhistoriskt slag. Liksom inom offentliga byggnader. Byggnad och underhåll av sådana lokaler Svenska kyrkan torde inom de fria samfunhar varit en angelägenhet för den enskilda eller samfun- den även finnas moderna kyrkobyggnader av församlingen det. Mot den bakgrunden torde det tett sig stort arkitektoniskt värde. Någon motsvarigför samhället att icke utöva generell het till Svenska kyrkans värdefulla äldre naturligt insyn eller lägga restriktioner utöver vad som inventariebestånd torde däremot - med vissa gäller för annan bebyggelse av likartad typ. undantag - icke finnas hos andra samfunds Ett förhållandevis stort antal frikyrkor kyrkobyggnader. torde emellertid böra tillmätas sådant kultur- En snabbinventering av frikyrkobyggnahistoriskt värde att det får anses vara ett der i Värmlands län utfördes 1958-1959 av allmänt intresse att de bevaras för framtiden. Nordiska museet och landsantikvarien i I brist på aktuella inventeringar är det för länet. Det totala antalet frikyrkolokaler uppnärvarande icke möjligt att överblicka vilka skattades då till ca 350, varav 228 tillhörde byggnader som bör hänföras till denna kate- Svenska Missionsförbundet. Ett urval av 72

14 KULTURHISTORISKA KYRKOBYGGNADER byggnader som av representanter för de olika samfunden uppgavs vara väl bevarade undersöktes närmare genom besök på platsen. Av inventeringsmaterialet framgår, att flertalet besökta kyrkor ägde kulturhistoriskt värde och att detta beträffande åtminstone ett tiotal byggnader var så framträdande att det ur allmän synpunkt vore av intresse att bevara dem för framtiden. - Under de senaste decennierna torde en omfattande om- och nybyggnadsverksamhet emellertid avsevärt ha decimerat antalet kulturhistoriskt värdefulla objekt. I de större städerna har stadsplanemässiga och ekonomiska faktorer framtvingat rivning av viktiga kyrkor, såsom Blasieholmskyrkan och Betlehemskyrkan i Stockholm. Endast ett mindre antal av de största och intressantaste frikyrkorna finns således numera kvari Stockholm; en av dem, Heliga Trefaldighetskyrkan (tillhörig Metodistkyrkan i Sverige), är sedan 1970 förklarad som byggnadsminne, medan ett par kyrkor, Andreaskyrkan och Ebeneserkyrkan på Södermalm (Svenska missionsförbundet resp. Svenska baptistsamfundet), äger skydd genom stadsplanebestämmelser. Svenska missionsförbundets största kyrka, Immanuelskyrkan, står däremot inför rivning. Bland övriga kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader i Stockholm kan nämnas Katolsk-apostoliska församlingens kyrka vid Odengatan, Szt Peters Metodistkyrka vid Upplandsgatan och Mosaiska församlingens synagoga vid Wahrendorffsgatan. Något generellt statligt bidrag till vård av kulturhistoriskt värdefulla frikyrkobyggnader utgår icke.

15 Vissa om stöd till

Bilaga uppgifter statligt

verksamhet

kyrkomusikalisk

Utarbetad inom beredningens sekretariat

I bilaga 12 har nämnts att särskilda bestäm- verksamheten skedde genom studiecirkelmelser gäller för statliga bidrag till s. k. och materialbidrag via Frikyrkliga studieförmusikcirklar. Dessa bestämmelser innebär att bundet, genom inkomster av spelningar utanhögst halva antalet deltagare i sådan cirkel för samfundet och genom medlemsavgifter får vara under 14 år. Vidare får högst hälften samt iviss mån ekonomisk hjälp till materialav studietiden användas till verksamhet i köp från församlingarna. Ledare var antingen mindre grupper (dock minst tre deltagare) än oavlönade musikledare inom samfundet eller vad som gäller för allmänna cirklar. I i viss utsträckning arvodesanställda militärmusikcirkelverksamhet i form av ensemble musiker. eller kör får deltagarantalet överstiga 20. Blåsorkesterverksamhet av jämförbar om- Ämnet musik är särskilt omfattande i fattning finns även inom Frälsningsarmén studieförbund med anknytning till trossam- och Pingströrelsen. Rekrytering och verkfunden (tabell 15.1). samhet är här huvudsakligen knutna till samfundens religiösa verksamhet. Frälsnings- Tabell 15.1 Antalet deltagareimusikcirklar armén hade ca 90 hornmusikkårer med drygt budgetåret 1969/70. 1 400 medlemmar samt drygt 20 ungdomsorkestrar medan Pingströrelsens blåsorkester- Sveriges kyrkliga studieförbund 74 031 Frikyrkliga Studieförbundet 85 645 verksamhet, som huvudsakligen avsåg ungdomar, omfattade ca 100 orkestrar med ca Summa 159 676 2 000 medlemmar. Totalt för samtliga 301 407 Inom såväl Frälsningsarmén som Pingststudieförbund rörelsen fanns även strängmusikkårer. Fräls- Rörande den orkester- och körverksamhet ningsarméns kårer var 192 med ca 3 600 som här är aktuell kan följande uppgifter medlemmar. För finansieringen samarbetade lämnas. Uppgifterna är ej fullständiga utan man i stor utsträckning med Frikyrkliga avser endast att belysa verksamhetens om- studieförbundet. Viss finansiering skedde fattning budgetåret 1969/70. från resp. samfund och församlingar. Fräls- Inom Svenska missionsförbundet var ca ningsarmén åtnjöt i vissa fall även kommuna- 130 blåsorkestrar verksamma, huvudsakligen la bidrag. i mindre orter. I verksamheten deltog ca 2 000 amatörmusiker, till stor del ungdomar. Enligt uppgift över körverkramheten i landet Rekryteringen var öppen utan villkor om år 1969 fanns följande antal korister med anslutning till samfundet. Finansieringen av anslutning till olika körförbund (tabell 15.2).

15 srön TILL KYRKOMUSIK

Tabell 15.2 Antal korister med anslutning statligt finansierade Institutet för Rikskontill olika körförbund år 1969. serter särskiljs inte kyrkomusiken från andra

Körförbund musikformer. Rikskonserters insatser på oli- Antal korister ka områden inom musiklivet bör alltså ses Svenska sångarförbundet 8 000 mot bakgrunden av de allmänna uppgifter Sveriges körförbund 11 000 Sveriges kyrkosångarförbund 38 000 som Rikskonserter fått med utgångspunkt Svenska missionsförbundets från den statliga kulturpolitiken. Rörande sångarförbund 7 500 Svenska baptisternas sångar- denna verksamhet har institutet för Rikskonförbund 2 700 serter meddelat i huvudsak följande. Metodistkyrkans sångarförbund l 000 Beträffande repertoaren sägs i målfor- Summa 68 200 muleringarna (2.l Repertoar): ”Repertoaren bör vara allsidigt sammansatt, varvid en

Dessa körmedlemmar var organiserade i viktig inriktning är att ge ett nutida musik-

ca 3 400 körer. Endast ca 50 % av antalet skapande tillräckligt utrymme. Rikskonserfaktiskt förekommande körer anses dock ters ansvar för att olika får slag av musik ingå i detta antal. möjlighet att framföras kan inte begränsas En betydande del av körema (hur stor del till vissa genrer utan man måste vara öppen

är dock inte arbetade helt eller fastställt) för utvecklingsmöjligheterna inom olika om-

delvis i studiecirkelns form. För finansiering råden jämsides med möjligheterna att skapa av körverksamhet hade statsbidrag via studie- intresse för nya genrer. Därvid bör både

cirklar därför en stor betydelse. professionell musik och amatörism stimule-

Statliga direkta bidrag till körverksam- ras.

heten utgjordes av totalt 285 000 kronor för Rikskonserters verksamhet inom det

budgetåret 1971/1972 att fördelas till kör- kyrkomusikaliska området är relativt begränförbund och körer av teater- och musik- sad. Omfattningen har varierat för något rådet. Därav har för utbildnings- och kursvarje budgetår men kan på det hela taget

verksamhet bidrag beviljats till bl. a. Kyrko- sägas vara tämligen konstant beträffande

musikorganisationernas samarbetskommitté, rena kyrkokonserter och andra offentliga kurskommittén (43 000 kronor), Svenska arrangemang. Däremot har det ekonomiska

missionsförbundets sångarförbund (14 000 stödet till körverksamhet ökat betydligt un-

kronor), Svenska baptisternas sångarförbund der det senaste budgetåret.

(5 000 kronor), Sveriges körförbund (72 000 Verksamheten med kyrkokonserter ut-

kronor) och Svenska sångarförbundet görs i regel av ett mindre antal turnéer per (50 000 kronor). budgetår med svenska och utländska organis- Av ovannämnda 285 000 kronor kan ter. Dessa turnéer försäljs till lokalarrangörer högst 75 000 kronor användas som stöd till (församlingar). Dessutom har Rikskonserter körers utlandsresor. Denna anslagspost kani medverkat i ett antal större projekt, bl. a. viss mån sägas utgöra en form av stöd till Kyrkomusikdagar i Jönköping 1968, Världssärskilda konserter. Enligt uppgift från teakyrkorådets konferens i Uppsala 1968 och ter- och musikrådet har åtskilliga kyrko- Stockholms Kyrkoopera. Vidare planeras för körer denna väg erhållit bidrag. Kyrkokörer följande säsonger bl. a. orgeldagar i Stockerhåller förutom ett visst kommunalt stöd holm 1973. En del av dessa projekt utformas även stöd från kyrkorådet och från respek- som Rikskonserters dvs. med produktioner, tive församlingar. huvuddelen av ansvaret för och program En viktig fråga inom körverksamheten är genomförande inom i andra Rikskonserter, utbildning av körledare och sångare. En fall Rikskonserters insats av ekonoutgörs betydande utbildning sker inom studieför- miskt stöd. Rikskonserter är vidare represenhundens, särskilt inom FS:s och SKS :s ram. terat i Skeppsholmskyrkans programkom- I stadgarna (målformuleringama) för det mitté.

l2- 177

15 STÖD TILL rcvnxouusrx i Lars-Erik Rosell: Sakralt verk för blandad Under ett par år knöts en konsultgrupp till Rikskonserter beståen- kör, blåsare och orgel till Lunds domkyrkas kyrkomusikfrågor och en präst, som jubileum 1973. de av fyra kyrkomusiker beträffande val av artister och Eskil Hamberg: Andlig konsert för sopran rådfrågades distributions- och organisations- och orgel. ”Som smultron i livliga flockar du repertoar, beträffande de fägring . . f frågor. Väsentliga problem att ta Werner Jacob: Sakralt verk för kör och enskilda församlingarnas möjlighet är fort- orgel. emot eller arrangera kyrkokonserter att Torsten Nilsson: Sakralt verk för kör och farande olösta beroende på det faktum saknar organisa- orgel. församlingarna gemensam tion i många fall, ekonomiska föruteller, Antalet kyrkokonserter producerade getill musikverksamhet. Samarbete sättningar nom Rikskonserter (organister, organister + med studieförbunden SKS och FS har ännu solist, körkonserter) uppgår till i medeltal 20 inte nämnvärt underlättat distributionsper säsong. Därtill kommer undantagsvis ett svårigheterna. Lokalarrangörer av kyrkokonmindre antal konserter med profan inriktserter framgår av tabell 15.3. (Rikskonserters ning som förläggs till kyrkorummet. årsböcker 1970 och 1971.) Slutligen bör nämnas det anslag som lämnas 15.3 Lokala arrangörer av Rikskon- över utbildningsdepartementets budget un- Tabell serters offentliga konserter der rubriken Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. (1971/72 257 000 kr). 68/69 69/70 70/71

Kyrkliga och frikyrk- 31 20 6 liga församlingar - - 5 SKS FS 21 5 6

492 408 372) (Av totalt

Rikskonserters stöd till körer har successivt ökat. Under innevarande säsong (1971/72) utbetalas till olika typer av kör-

projekt (konserter, studiedagar, festivaler, solistengagemang etc.) inneinstruktioner, hållande kyrkomusik cirka 45 000 kronor, fördelade på 26 olika projekt. Det faktiska antalet konserter som därigenom indirekt subventioneras genom Rikskonserter är större och torde uppgå till minst cirka 40. Ett antal av de kompositioner som Rikskonserter beställer av svenska och utländska tonsättare utgörs av kyrkomusik. Följande verk har beställts t. o. m. 1971/72.

Sven-Erik Bäck: Behold, I am making all things new. Motett för blandad kör a capella.

Uppförd i Uppsala den 4 juli 1968 (Världskyrkorådets generalförsamling). Per Nörgârd: Ceremonial Music 1968. Upp-

förd i Uppsala den 4 juli 1968 (Världskyrkorådets generalförsamling).

16 Om tjänstebrevsrätten Bilaga

Av departementrsekreterare Per Jönsson

16.1 Allmänt t. ex. lotterier, insamlingar och medlems-

värvning. Tjänstebrevsrätt har även beviljats di- De nuvarande reglerna i fråga om tjänsverse icke statliga akademier, samfund och tebrevsrätten finns i förordningen (1945: sällskap. Som exempel kan nämnas Svens- 329) angående utgörandet av postavgifter ka akademien, Ingenjörsvetenskapsakadeför tjänsteförsändelser m. m. mien och Musikaliska akademien. Systemet med tjänstebrevsrätt för statliga De icke statliga organ som har tjänstemyndigheter infördes år 1873 och alltsedan brevsrätt har i stor utsträckning getts sådess har postverket fått ersättning av staten dan redan under l800-talet och början av för tjänsteposten. Systemet innebar från bör- l900-talet. Under de senaste decennierna jan att myndigheterna fick särskilda tjänstehar Kungl. Maj:t varit restriktiv när det gälfrimärken, som användes på samma sätt som ler ny tillståndsgivning. vanliga frimärken. År 1920 avskaffades sy- De affärsdrivande verken samt riksbanstemet med tjänstefrimärken och i stället till för ken betalar själva direkt postverket kom särskilda tjänstebrevskuvert till användförmånen av tjänstebrevsrätt. För övrig ning. Under årens lopp har tjänstebrevsrättjänstepost får postverket ersättning genom ten kommit att utsträckas även till ett flertal ett särskilt anslag över riksstaten. Anslagsicke statliga organ. beräknas sedan år 1920 som en beloppet Bland de icke statliga institutioner som viss procent av postverkets övriga portoingetts tjänstebrevsrätt dominerar sjukhus komster. Genom att staten betalar tjänsteoch andra organ inom landstingets ansvars- även för de icke statliga institutioposten område. nerna har tjänstebrevsrätten för dessa fått

Också frivilliga försvarsorganisationer karaktären av ett icke öppet redovisat stathar under årens lopp getts tjänstebrevsrätt. ligt bidrag. Det gäller t. ex. Centralförbundet för befäls- Systemet med tjänstebrev innebär att det utbildning, Riksförbundet Sveriges lottakå- inte krävs frimärkning eller frankostämpling rer, Svenska röda korset samt frivilliga skyt- och till följd därav ibland inte heller datumteförbund. För de flesta av dessabrgan gäl- stämpling. Det medför därför administrativa ler vissa inskränkningar i användandet av fördelar både för postverket och myndighetjänstebrevsrätten. Röda korset får t. ex. an- terna. vända tjänstebrev endast för den egentliga Nackdelen med det nuvarande tjänsterödakorsverksamheten. Tjänstebrev får så- brevssystemet är framförallt att nyttjama av ledes inte användas för försändelser som rör tjänstebrevsrätten inte är medvetna om sina

SOU 1972: 37 179

16 TJÄNSTEBREVSRÄTI

portokostnader, eftersom betalning av tjäns- 16.3 Värdet av Svenska kyrkans tjänste-

teposten sker i klump. brevsrätt

Det finns ingen exakt beräkning av värdet

av Svenska kyrkans tjänstebrevsrätt.

16.2 Omfattningen av Svenska kyrkans Tidigare nämndes att postverkets ersätt-

tjänstebrevsrätt ning från staten för tjänsteposten beräknas

som en viss procent av postverkets övriga Systemet med tjänstebrevsrätt infördes som portoinkomster. Procenttalet fastställs efter nämnts år 1873. Bland Svenska kyrkans oromfattande statistiska stickprovsundersökgan fick redan från början ärkebiskopen, ningar. Dessa undersökningar har emellertid biskopar, domkapitel, kontraktsprostar och under senare år inte registrerat tjänstepospastorsämbeten tjänstebrevsrätt. Rätten uttens omfattning fördelad på olika myndigsträcktes redan under 1800-talet till Svenska heter och institutioner. Tjänstepost från t.ex. bibelsällskapet, Svenska kyrkans missionssty- Svenska kyrkans organ har alltså inte kunrelse samt kontraktsadjunkter. Därefter har nat urskiljas i undersökningarna. rätten utsträckts till Svenska kyrkans cen- Den senaste undersökningen som registretralråd och sjömansvårdsstyrelse, stiftsadrade tjänstepostens fördelning på olika organ junkter och stiftsnämnder, kyrkoherdar för daterar sig från år 1954. Svenska kyrkans döva samt kyrkobokföringsinspektörer. tjänstepost beräknades då till drygt 5 % av De organ som senast getts tjänstebrevsrätt den totala tjänsteposten. är kyrkoherden för samer år 1959 och Hur Svenska kyrkans tjänstepost utveck- Svenska kyrkans diakoninämnd år 1965. lats sedan dess finns det ingen statistik på. Ersättningen till postverket för de kyrk- Ersättningen till postverket för tjänsteposten liga organens tjänstebrev sker genom det beräknas för budgetåret 1971/72 till ca 140 nämnda tjänstebrevsanslaget. För vissa av de milj. kr., vilket med antagande av samma nämnda organen beräknas emellertid andel som år 1954 - skulle värdet procentuella varje budgetår av tjänstebrevsrätten, innebära att Svenska kyrkans tjänstepost och ett belopp motsvarande värdet överförs under samma budgetår skulle motsvara ett till tjänstebrevsanslaget. Detta gäller kyrkovärde av 7 milj. kr. Med hänsyn till den krafherdarna för döva (ersättning från anslaget tiga expansionen av den totala statliga verk- Dövstumspräster och dövstumskonsulenter) samheten under perioden från år 1954 är samt kyrkoherden för samer och stiftsnämndet dock troligt att Svenska kyrkans andel derna (ersättning från kyrkofonden). har minskat. Efter samråd med postverket När det gäller omfattningen av de kyrkkan bedömas att ett rimligt värde av Svenska liga organens rätt att använda tjänstebrev har denna efter hand kyrkans tjänstepost i dag är ca 5 milj. kr./år. preciserats antingen eller direkta bestäm- År 1954 svarade pastorsämbetena för ca genom praxis genom melser från Kungl. Majzt och postverket. I 85 % av kyrkoposten, vilket med samma an-

fråga om pastorsämbetena har tolkningspro- tagna fördelning i dag skulle innebära att

blemen inte varit så stora beträffande rätten denna post har ett värde av ca 4 milj. kr.

att använda Det finns om hur stor tjänstebrev i folkbokföringsar- ingen undersökning

bete o. d. När det däremot den inre del av denna summa som hänför sig till folkgäller har av bokföring och begravningsverksamhet (vilförsamlingsvården tillämpningen tjänstebrevsrätten vållat vissa för ka aktiviteter enligt beredningens förslag problem både postverket skall överföras till och prästerna. Under årens borgerligt organ).

lopp har en rad fall varit uppe till avgö- I betänkandet (SOU 1971:29) Kyrkan kos-

rande hos postverket. tar har dessa aktiviteter beräknats svara för

Det kan i sammanhanget påpekas att ca 30 % av församlingarnas kostnader. Med

inget annat trossamfund än Svenska kyrkan samma av postmängden antagna fördelning har tjänstebrevsrätt. skulle värdet av tjänstebrevsrätten för folk-

180 SOU 1972: 37

16 TJÄNSTEBREVSRÄTI bokföring och begravningsverksamhet vara drygt l milj. kr. Med dessa antaganden kan statens nuvarande stöd till Svenska kyrkan i form av tjänstebrevsrätt för den rena kyrkoverksamheten beräknas till 3,5-4 milj. kr. Som tidigare nämnts betalar Svenska kyrkan idag genom kyrkofonden ersättning för värdet av tjänstebrevsrätten för stiftsnämnderna och kyrkoherden för samer. Denna ersättning är emellertid endast drygt 50000 kr. per år, varför den kan bedömas ligga inom felmarginalen för beräkningarna. Som tidigare nämnts ges något statligt stöd i form av tjänstebrevsrätt inte till nâgot annat trossamfund.

SOU 1972: 37

17 Betänkandet (SOU 1970:70) Folkbokförings-

Bilaga

m. m.

organisationen

fall utredas i särskild ordning. I konsekvens

Sammanfattning*

härmed räknar nämnden i sina kostnadsredovisas - konkretiserade I betänkandet av överväganden inte med den minskning i form av förslag till nya folkbokföringsantalet prästtjänster som kan bli en följd av författningar m.m. - nämndens överväganatt folkbokföringsuppgifterna flyttas bort den om förutsättningarna för och konfrån pastorsämbetena. sekvenserna av ett överförande av pastors- När det gäller folkbokföringsorganisatioämbetenas nuvarande folkbokföringsuppnen på det regionala planet och på riksgifter till borgerlig myndighet. Därjämte planet har nämnden, i den mån avsteg inte framläggs förslag till ändrade regler för andirekt påkallas av föreslagna förändringar slutning till nationell, icke territoriell förpå det lokala planet, utgått från den orga-

samling av svenska kyrkan. nisation som avses skola från den gälla

l Utgångspunkter 1 januari 1971.

Den materiella reglering som innefattas i Vid fullgörandet av sitt uppdrag har nämn- 1967 års folkbokföringsförfattningar har den funnit sig böra utgå från den relation nämnden omprövat i huvudsak endast i den mellan stat och kyrka som f.n. råder. Från mån så påkallats av framlagda förslag om denna som bl.a. innebär att utgångspunkt, administra- organisatoriska förändringar. kyrkan saknar ett eget centralt Som motsvarighet till det nuvarande betivt organ, har nämnden ansett sig böra ta

greppet »kyrkobokföring» (eller böjningsupp och avge förslag även i frågan om form därav) använder nämnden i upprätordningen för den särskilda »kyrkobokfötade författningsförslag liksom eljest i be- -- av nämnden betecknad församring» - tänkandet då framtidsförhållandena diskutesom torde böra finnas i lingsregistrering folkbokfö- ras termen »folkbokföring» (eller böjningsförsamlingarna om den löpande form därav). Som samlingsbegrepp för folkringen ej längre sker hos pastorsämbetena. bokföring och mantalsskrivning i motsva- I fråga om återverkningarna på den förav rande fall utnyttjas ordet »folkregistrering». samlingsprästerliga tjänsteorganisationen »Församlingsregistrering» betecknar som tien eventuell överflyttning av folkbokföringsnämnts den personregistrering som har nämnden erinrat om denna digare uppgifterna föreslås förekomma i församlingarna i en organisations direkta avhängighet av pastosituation där folkbokföringsuppgifterna frånratsindelningen samt funnit det ligga utan-

gått pastorsämbetena. för dess uppdrag att närmare belysa ifråga-

varande återverkningar. Spörsmålet måste sammanfattningen är införd i sou 1970:70

enligt nämndens mening i förekommande s. 137-191.

17 FOLKBOKFÖRING 2 Skälen för och emot ett överförande ringen till sin karaktär är av borgerlig natur synes det vidare vara från allmänt princi- Nämnden har funnit sig inte ha att för egen piell synpunkt oriktigt att den omhänderhas del ta ställning till den av betänkandet om- av ett visst trossamfund. fattade huvudfrågan, alltså om ett över- Vid sin värdering av de i sammanhanget förande av pastorsämbetenas folkbokfö- aktuella argumenten förklarar sig nämnden ringsuppgifter till borgerlig myndighet bör biträda en av 1958 års utredning kyrka-stat komma till stånd eller ej. Däremot redovisar gjord bedömning, nämligen att - med hänoch i viss utsträckning värderar nämnden syn till de principiella synpunkter som gör de argument som synes kunna andragas för sig gällande ett bibehållande av folkbokresp. mot en överflyttning. föringsuppgifterna hos pastorsämbetena sy- Bland argument som har åberopats för nes vara beroende av om vägande skäl av att behålla den nuvarande ordningen torde i främst praktisk art - ekonomiska, tekniska huvudsak vara att uppmärksamma följande. och organisatoriska kan anföras för en Den nuvarande kyrkobokföringen fungerar sådan ordning. på ett i stort sett tillfredsställande sätt. Ge- I betänkandet redovisar nämnden ett sånom det stora antalet pastorsämbeten ges dant alternativ till den gällande ordningen önskvärd möjlighet till nära kontakt mellan som innebär att pastorsämbetenas nuvarande lokala folkregistreringsorganen och all- de uppgifter inom folkbokföringen förts mänheten. Av registreringens anknytning till över till borgerlig myndighet (lokal skattepastorsämbetena följer att den enskilde i myndighet), medan hos pastorsämbetena en samband med besök på pastorsexpeditionen vad gäller de registrerade uppgifterna bei kyrkobokföringsärende kan få även andra gränsad personregistrering (församlingsreärenden uträttade, t.ex. överenskomma om gistrering) förekommer. Enligt nämndens förrättning eller anskaffa gravplats, och er- mening innefattar de till alternativet hänhålla service av olika slag, såsom vissa ut- förliga förslagen en från tekniska och orgadrag ur kyrkoböckerna. Andra omständig- nisatoriska synpunkter godtagbar lösning av heter som anförts för att behålla kyrko- de problem som är ,förknippade med en av bokföringen är att svenska kyrkan, även vid borgerlig myndighet ombesörjd folkbokföfall av skilsmässa från staten, kan förutsättas ring. Bl.a. torde den försämring av servicen komma att ha kvar den territoriella organi- för allmänheten, som ansetts bli en oundsationen, att kyrkan under alla förhållanden viklig följd av en sådan ordning, bli relativt torde vara i behov om - föreslår av en personregistrering obetydlig såsom nämnden för egen räkning och att ett överförande av lokal skattemyndighet tar över uppgifterna folkbokföringsuppgifterna därför skulle för- och pastorsexpeditionerna, på sätt närmare anleda viss dubbelbokföring. Slutligen har anges i betänkandet, bibehålls som servicefrån kyrkligt håll gjorts gällande att primär- organ i folkbokföringsärenden. Att föreregistreringen bör bibehållas hos kyrkan komsten av såväl en av lokal skattemyndig-

med hänsyn till att den bidrar till att skapa het ombesörjd folkbokföring som en av

önskvärd kontakt mellan kyrkans befatt- pastorsämbetena ombesörjd församlingsreningshavare och församlingsborna. gistrering måste föranleda ett visst mått av Mot att bibehålla den nuvarande 0rd- dubbelbokföring är ofrånkomligt. De inningen och således för att överföra folkbok- vändningar mot en civilt utövad folkbokföföringen till borgerlig myndighet har bl.a. ring som haft sin grund i detta förhållande anförts att det nuvarande systemet medför kvarstår alltså. Nämnden har emellertid sökt svårigheter i ett livsåskådningsmässigt och att i görligaste mån begränsa omfattningen religiöst differentierat samhälle som det av ifrågavarande dubbelbokföring. svenska. Frågor som har samband med till- Såvitt angår de sarnhällsekonomiska konlämpningen av religionsfrihetsprincipen sekvenserna kan på grundval av resultaten kommer därvid in i bilden. Då folkbokfö- från en särskild undersökning som nämnden

17 FOLKBOKFÖRING genomfört kostnaderna för kyrkobokfö- ling inte kan ske via bosättningsfastigheten, ringen på det lokala planet år 1968 beräknas dvs. fall då vederbörande är bokförd under ha uppgått till cirka 75 miljoner kronor. någon av rubrikerna »på kommunen skriv- Utgående från kostnadsläget nyssnämnda na» eller »utan känt hemvist», föreslås att år skulle enligt nämndens uppskattningar en hänförandet till viss församling sker enligt genomförd uppspaltning av den nuvarande av centralmyndigheten (riksskatteverket) utkyrkobokföringen på en av de lokala skatte- färdade anvisningar. myndigheterna ombesörjd folkbokföring och Urkundssystemet vid en av lokal skatteen av pastorsämbetena ombesörjd försam- myndighet ombesörjd folkbokföring föreslås -- allt lingsregistrering i enlighet med de skola bestå av följande register, nämligen riktlinjer nämnden skisserat i betänkandet födelsebok -- beräknas komma att dra en årskostnad äktenskapsbok av cirka 90 miljoner kronor. Det är därvid folkregister att erinra om att nämnden av skäl som an- dödregister getts tidigare inte räknar med någon minsk- obefintligregister ning av antalet prästtjänster som en omedel- emigrantregister bar följd av en omläggning av folkbok- inflyttningsregister föringen. En sådan skulle för statens del utflyttningsregister innebära en årlig merutgift om cirka 35 mil- personaviregister. joner kronor och för pastoratens del en Folkregistret motsvarar den nuvarande kostnadsminskning av cirka 20 miljoner kro- församlingsliggaren och består alltså av pernor (allt med utgångspunkt från kostnads- sonakter. Dödregistret består av personläget 1968). Engångskostnaderna har nämn- akterna för dem som avlidit. Anteckningar den beräknat till omkring kro- 3,5 miljoner om gravsättning och eldbegängelse föreslås nor. införda på personakten. kom- Dödregistret mer således att fylla i huvudsak samma funktioner som den nuvarande död- och 3 Civil folkbokföringsmyndighet begravningsboken. Rörande urkundssyste- Som framgått av redogörelsen ovan för- met kan i övrigt anmärkas att någon motordar nämnden att det blir de lokala skatte- svarighet till församlingsbok ej avses föremyndigheterna som i förekommande fall tar komma. Enligt förslaget är det inte avsett över pastorsämbetenas folkbokföringsupp- att anteckningar skall göras i folkbokfögifter. Skälen härför redovisas i kap. 6. ringens urkunder om kyrkliga förrättningar, såsom dop och konfirmation, eller om formerna för vigsel eller jordfästning. 4 Principerna för en av lokal Skattemyndighet ombesörjd folkbokföring 5 F örsamlingsregistreringen Den nuvarande kyrkobokföringens anknytning till församlingen som det territoriella För att undvika att komma in på frågor, registerområdet har i nämndens förslag er- vilkas lösning kräver värderingar av art som satts med en kommunanknytning. I kon- bör göras inom ramen för det pågående sekvens hämed utbyts det nuvarande be- utredningsarbetet i kyrka-statfrågan, har greppet »på församlingen skrivna» mot »på nämnden vid uppbyggnaden av systemet för kommunens skrivna». församlingsregistreringen eftersträvat att inte Med hänsyn till att nämnden vid sina låta andra värderingar komma till uttryck förslag utgår från den nuvarande kyrka- än sådana som torde kunna härledas utistatrelationen är det erforderligt att de som från den nu gällande kyrka-statrelationen. är folkbokförda i en kommun också hänförs Mot bakgrund bl.a. härav innefattar nämntill viss församling inom denna. I det be- dens förslag ståndpunktstagande dels att gränsade antal fall då styrningen till försam- den civila folkbokföringen, genom en fort-

17 FOLKBOKFÖRING löpande avisering från datakontoren till pas- cirka 1 060, varav omkring 175 torde böra torsämbetena, skall tillhandahålla kyrkan utgöras av handläggande personal. flertalet av de uppgifter som behövs för att I fråga om de icke prästerliga befattningsförsamlingsregistreringen skall hållas ak- havare på pastorsexpeditionerna, som sysstuell, dels att församlingsregistreringen per- lar med kyrkobokföringsgöromål, har nämnsonellt skall omfatta folkbokförda den bedömt det som troligt samtliga att av de upppersoner. skattningsvis cirka 1050, vilkas anställning Urkundssystemet föreslås uppbyggt av - kan anses ha någorlunda fast karaktär och utöver ett personaviregister församlings- vilka med hänsyn till tjänstgöringstiden är bok och längder över de ministeriella för- att hänföra till grupp l enligt ABT 70:s derättningarna (dop, konfirmation, kyrklig finitioner, omkring 350 kan beredas fortsatt vigsel och jordfästning). De i längderna in- anställning vid pastorsexpeditionerna. skrivna förrättningarna föreslås begränsade Nämnden har förutsatt att de nya befatttill sådana som äger rum inom resp. för- ningshavarna vid lokal i skattemyndighet samling. Regler ges om ett underrättelseför- betydande grad kommer att rekryteras bland farande mellan församlingarna (i b1.a. flytt- de befattningshavare vid pastorsexpeditioningsfallen) rörande nerna ministerialanteckningar. som blir övertaliga. Det kan i sammanhanget nämnas att av de cirka 1200 personer (icke präster) som - enligt vad 6 De icke territoriella församlingarna som uppgetts vid nämndens undersökning - De icke territoriella församlingarna har - i år 1968 sysslade med kyrkobokföringsgöroform av ett förslag till KK om församlings- mål vid pastorsexpeditionerna och vars anregistrering i icke territoriell församling av ställning var av någorlunda fast karaktär, i svenska -- till det närmaste kyrkan anpassats det upp- 900 arbetade i sådan kommun, byggda systemet för församlingsregistrering. och i flertalet fall på sådan ort, där lokal Nämnden har haft som särskilt uppdrag skattemynd-ighet är stationerad. att i anslutning till utredningen om folkbokföringsorganisationen överväga villkoren för anslutning till nationell församling och lägga 8 Vissa särskilda frågor fram förslag i ämnet. Nämnden föreslår att anslutningen till (församlingsregistreringen i) I fråga om hindersprävningen föreslår de nationella församlingarna, dvs. finska nämnden att densamma efter en eventuell församlingen i Stockholm och de tyska för- omläggning av folkbokföringen skall ansamlingarna i Stockholm och Göteborg, komma på lokal skattemyndighet. skall _ under de förutsättningar nämnden Nämnden föreslår vidare att den nuvautgått från i fråga om folkbokföringens rande ordningen i fråga om förnamnsanmäframtida ordnande i princip ske på fri- Ian så till vida bibehålls att skyldighet konvillig grund. Någon ändring i fråga om den stitueras för dopförrättare inom svenska kyrterritoriella avgränsning som gäller för för- kan att till vederbörlig lokal skattemyndigsamlingarna är nämnden inte beredd att för- het anmäla vid dopet givna förnamn och att orda. De allmänna har sådan anmälan tillåts behörighetsvillkoren tjäna som ersättning utformats i nära överensstämmelse med för vårdnadshavares anmälan. nuvarande ordning och utbildad praxis. Som en konsekvens av att folkbokföringen inte längre ombesörjs av pastorsämbetena bör storleken av färsamlingsskatten för icke 7 Personalfrågor kyrkomedlem justeras. Nämnden har -- Nämnden har uppskattat det antal befatt- med utgångspunkt från att den nuvarande ningshavare som skulle behöva tillföras de skattelindringsprocenten (40) representerar lokala skattemyndigheterna om folkbokfö- en utifrån förhållanden korrekt avgällande ringsuppgifterna skulle överföras dit till - funnit vägning folkbokföringsuppgifter-

17 FOLKBOKFÖRING nas överflyttning motivera att skattelindringsprocenten bestäms till 50.

9 Konstitutionella spörsmål Enligt nämndens uppfattning kan en omläggning enligt de riktlinjer som skisserats i betänkandet genomföras utan att kyrkomötet medverkar i annan mån än att dess - RF § 87: 2 - krävs godkännande jämlikt i fråga om dels den föreslagna lagen om församlingsregistrering, dels vissa följdändringar i religionsfrihetslagen.

10 Tidpunkt för en eventuell omläggning Om ett principbeslut om en omläggning skulle fattas före utgången av år 1972 bedömer nämnden det som praktiskt möjligt att låta den nya ordningen träda i funktion tidigast den 1 januari 1975. Vissa omständigheter, bl.a. sådana av konstitutionell natur, kan dock nödvändiggöra en senareläggning. I samma riktning kan verka den ovisshet som råder i fråga om kyrka-statrelationens framtida utformning.

1968 års s.k.

18 Vissa handlingar kring kyrkomötes

Bilaga

reformpro gram

Nr 31

K yrkomötets underdåniga skrivelse om ett kyrkligt reformprogranz och om kyrkans förhållande till staten, m. m.

(Särskilda utskottets betänkande nr l)

Till KONUNGEN

Med av väckta motioner, nr 17, 18, 19 och 20, får kyrkomötet, under anledning av särskilda utskottets betänkande nr l, varav ett tryckt exemplar häråberopande vid fogas, i underdånighet dels att de i motionen nr 18 framförda önskemålen borde, på det sätt ututtala, skottet i betänkandet förordat, och tillgodoses vid den framtida uppmärksammas av förhållandet mellan staten och svenska kyrkan, gestaltningen dels att ovan reformer måtte genomföras inom ramen för ett anhålla, åsyftade fortsatt samband mellan staten och svenska kyrkan, dels anhålla, att de i motionen nr 17 framförda önskemålen måtte, på det sätt utskottet i nämnda betänkande förordat, och förslag till lagstiftning i här tillgodoses berörda avseenden föreläggas nästa kyrkomöte, dels ock till känna vad utskottet i betänkandet anfört i fråga om folkomgiva röstning rörande förhållandet mellan stat och kyrka.

Underdånigst

Stockholm den 3 oktober 1968

1 Av motionerna återges endast den s. k. biskopsmotionen.

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

Nrl

Särskilda utskottets betänkande i anledning av väckta motioner om ett kyrkligt reformprogram och om kyrkans förhållande till staten, m. m.

Till utskottet har hänvisats inom väckta följande kyrkomötet motioner, nämligen nr 16, av herr Elgeskog, om ett samarbete mellan staten och trosorganiserat samfunden, nr 17, av herr Lindström och herr om viss biskop Lindelöw, reformering av kyrkans organisation, nr 18, av herr Lindström m. fl., biskop angående kyrkans förhållande till staten, nr 19, av herr Rappe m. fl., förhållande till angående kyrkans staten, nr 20, av herr Svenungsson, David, m. fl., angående de framtida organisatoriska relationerna mellan kyrka och stat, samt nr 100, av herr Hassler, om för studerande representation teologie i kyrkomötet.

Utskottet har av praktiska skäl behandlat motionerna i nr följande ordning: 18, 19, 20, 17, 16 och 100.

I motionen nr 18 föreslås i huvudsak följande: Medlemskapet i kyrkan grundas i princip på dopet. De regler, som avser inre utformas av kyrkans liv, kyrkomötet. Inom lagstiftningsonrrådet verkställes en noggrann gränsdragning. Kyrkomötet göres till ett ur demokratisk synpunkt representativt organ för Svenska kyrkan. En central kyrkostyrelse inrättas och får till sitt ett kansli förfogande med teologisk, juridisk och ekonomisk expertis. Till bl. a. kyrkostyrelsen överflyttas förvaltningen av kyrkofonden, fastställandet av rikskollekter samt fastställandet av stadgar för de centrala kyrkliga styrelserna. Biskopsmötet infogas i kyrkans fastställda organisation. Stiftstingen får en för alla stift likformig uppbyggnad. Domkapitlen ombildas till att bli styrelse för hela den verksamhet som utföres i stiftet. till Avgiften kyrkan förändras från skatt till Staten till medlemsavgift. hjälper med debitering och insamlande av avgiften, som uppdelas på församlingsavgift, stiftsavgift och allmän kyrkoavgift, den sistnämnda avseende hela behov. kyrkans gemensamma

I motionen nr 19 föreslås, att kyrkomötet måtte till med under- Kungl. Majzt ingå dånig skrivelse med begäran, att vid den fortsatta av förhållandet utredningen kyrka-stat måtte uppmärksammas och att ett tillgodoses önskemålet, visst samband med staten i organisatoriskt och ekonomiskt hänseende enär bibehålles, härigenom enligt motionärernas uppfattning de bästa för att Svenska förutsättningarna skapas kyrkan skall kunna fullgöra sin uppgift i svenska folket.

l - Bihang till allm. kyrkomötets protokoll 1968. 8 saml. Nr I

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

I motionen nr 20 föreslås, att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer, att i motionen framförda synpunkter om de framtida relationerna mellan kyrka och stat bringas till den parlamentariska utredningens kännedom. Dessa synpunkter kan sammanfattas sålunda: Kristendomens i vårt ställning folks liv och vad som främjar folkets andliga och moraliska välfärd och hälsa är den ur kyrkans synpunkt centrala frågan. En av de bestående förändring relationerna kyrka-stat kan komma att inskränka kyrkans möjligheter att med en territoriell församlingsorganisation kristet påverka hela vårt folk. Praktiskt taget hela svenska folket tillhör alltjämt Svenska kyrkan. Religionsfrihetslagen ger den som så önskar möjlighet att ställa sig utanför kyrkans Att sammanhang. kyrkan under sådana förhållanden skulle bygga upp egna organ för uppbörd av kyrkoavgifter synes icke vara en än-

damålsenlig ordning. Det synes ofrånkomligt att genom en allmän folkomröstning låta de enskilda medborgarna/ kyrkomedlemmarna få ge uttryck för sin uppfattning i fråga om de framtida relationerna i förhållandet mellan kyrka och stat.

I motionen nr 17 föreslås att ett kyrkligt förhandlingsorgan tillskapas för de överläggningar mellan Svenska kyrkan och staten som måste komma att föregå den slutliga regleringen av kyrka--stat-förhållandet. Ett sådant anses av moorgan tionärerna böra baseras på en demokratisk, stiftspå församlingarna uppbyggd och riksorganisation och utgöras av en av kyrkomötet tillsatt kyrkostyrelse. Motionärerna föreslår att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om utredning och förslag till sådana som berörda lagändringar möjliggör reformer av kyrkans organisation.

I motionen nr 16 föreslås, att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Majzt måtte anhålla, att i tilläggsdirektiv till den denna anpågående kyrka-stat-utredningen modas att även undersöka huruvida möjligheten, ett organiserat samarbete, jämfört med det som existerar mellan de s. k. å ena sidan rörelsefolkhögskolorna och stat och kommun å den andra, skulle kunna mellan staten och trossamfunskapas den i Sverige (och då i första hand Svenska kyrkan). Vidare föreslås, att utred-

ningen måtte anmodas att beakta vissa av att synpunkter huvudsaklig innebörd, Svenska kyrkan i ett A-läge kan stängas i sin och riskera att förlora sin utveckling självständighet, att hänsyn bör tagas till och samfund, att ett övriga kyrkor långsiktigt samarbete med staten är önskvärt och att ett måhända kunde lösa statligt bolag problemet om inbetalning av kyrkoavgifter.

I motionen nr 100 föreslås, att kyrkomötet ville uppdraga åt sin utredningsnämnd att utreda om representation för de frågan teologie studerandena i kyrkomötet.

Beträffande motiveringarna får utskottet hänvisa till motionerna.

De frågor, som i motionerna behandlas, har ingående belysts i 1958 års utredning kyrka-stat. En sammanfattande framställning av huvudinnehållet i denna

utrednings delbetänkanden I-X har gjorts i dess slutbetänkande 1968: (SOU 11). För erhållande av historisk hänvisar utskottet till de bakgrund översiktliga redogörelser, som givits i nämnda slutbetänkande, särskilt i kap. 2 (s. 24-40) och kap. 3 (s. 41--56).

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

U t s k o t t e t

ETT KYRKLIGT REFORMPROGRAM (motionen nr 18)

Utskottet ansluter till de som framförts i inledsig i allt väsentligt tankegångar, och som berör bl. a. utgångspunkterna för valet av den framningen till motionen tida relationen mellan staten och Svenska Det är således angeläget, att kyrkan. man icke schablonmässigt låter sig bindas vid de hypotetiska lägen, som 1958 års av arbetstekniska skäl I stället bör de skilda reutredning kyrka-stat uppställt. som berör de olika vilka tillsammans bildar kyrka-stat-relaformförslag, detaljer, tionen, allsidigt prövas med hänsyn till sina egna förutsättningar. Riktningsgivande för måste därvid vara, att kyrkan ges möjligheter kyrkomötets ställningstagande att utveckla sin funktion att till envar som allvarligt efterfrågar kyrkans tjänster tillhandahålla dessa. I diskussionen om hur detta skall är, såsom möjliggöras motionärerna också framhållit, de ekonomiska aspekterna icke oväsentliga. Frågan om av till kan därför icke ens i ett fritt statlig uppbörd medlemsavgifter kyrkan läge avföras ur debatten. Också har i olika sammanhang uttalat, att valet av kyrka-stat-utredningen den framtida relationen mellan och stat kan träffas från många olika utkyrka och att ekonomiska därvid kan kräva beaktande. Såsom gångspunkter aspekter motionärerna framhållit torde 1958 års utredning emellertid inte i tillräcklig grad ha beaktat vilka de under olika ekonomöjligheter många kyrkoförsamlingarna miska reellt har att leva och arbeta det sätt kyrkans andliga förutsättningar på kräver. Det framstår särskilt som en brist, att man ej undersökt hur stora uppgift kostnaderna är för och En sådan undersökfolkbokföringen begravningsväsendet. för av de ekonomiska förutsättning skulle ha gett en bättre grund bedömningar att fortsätta den verksamheten i minst nuvarande omfattning vid ningarna andliga olika lösningar av frågan om medlemsavgifternas uppbörd. Det är vidare en brist, att utredningen icke närmare belyst exempelvis probleverksamheten i skall kunna upprätthållas i met hur den kyrkliga rimlig omfattning där kommer att bereda ökade glesbygdema. Samtidigt som avfolkningen kyrkan ställer de växande tätorterna större krav på kyrkans insatser svårigheter, ständigt från till stad. Sådana till andlig hjälp åt de många som flyttar landsbygd problem måste bli av när man har att ta ställning till frågan om det önskväsentlig betydelse värda förhållandet mellan kyrka och stat. seklet framhåller motionärerna - I handlande under det senaste har, kyrkans _ två tankar varit utöver huvudsyftet att åstadkomma goda arbetsmöjligheter och folkkyrkotanken. Motionärerna vägledande, nämligen religionsfrihetstanken framhåller, att vilar på tron, att kyrkans organisation bygger på folkkyrkotanken Guds förekommande nåd, och att denna tanke varit sammantvinnad med påvisar religionsfrihetstanken. Utskottet vill här en icke sällan förbisedd sida hos folkkyrkotanken, peka på framstå såsom en naturlig konsekvens och som dels som dels låter religionsfriheten 1 -- Bihang till aIIm. kyrkomötet: protokoll 1968. 8 saml. Nr I

18 1968 Åxs REFORMPROGRAM

utgör den religiösa motiveringen till folkkyrkans större ansvarstagande genom en demokratiskt uppbyggd representation, som motionen gör sig till förespråkare för. Folkkyrkotanken i dess klassiska utformning rymmer inte endast kravet, att kyrkan skall förkunna syndaförlåtelsens evangelium för hela folket och alla dess enskilda medlemmar, utan gör samtidigt gällande, att kyrkan blir folkkyrka i samma mån som folket -- såsom lemmar -- bär ansvaret självt kyrkans gemensamt för förverkligandet av sin av Gud givna uppgift. Dessa båda sidor hos folkkyrkotanken, kyrkan såsom syndernas förlåtelse till Sveriges folk och folkkyrkan i betydelsen av en kyrka, av lekmarmaaktivipräglad tet och lekmannaansvar, är sammansmälta till en enhet. Ur religionsfrihetssynpunkt följer med nödvändighet av denna innebörd hos folkkyrkotanken, att den som icke önskar ett sådant engagemang och som icke vill ikläda sig det ansvar som det innebär, skall ha rätt att ställa utanför och evensig tuellt utöva religiös aktivitet inom något annat samfund. Genom att hävda en sådan frihet kan folkkyrkan med desto större sina medlemmar frimodighet uppmana att ta sitt medlemskap på allvar också när det gäller dess religiösa konsekvenser. Ett huvudsyfte med motionen är att på reformer, som synes peka nödvändiga för att åstadkomma goda arbetsmöjligheter för kyrkan. Såsom motionärerna framhåller är det angeläget, att en svensk folkkyrka skall kunna bättre än fungera hittills. Hur utifrån denna utgångspunkt förhållandet mellan kyrka och stat lämpligast bör regleras kommer utskottet att taga ställning till, sedan utskottet först granskat de i motionen nr 18 framlagda reformförslagen.

I. Medlemskapet i kyrkan

Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört i första och andra styckena. Beträffande vad som anförts i tredje stycket om att kyrkans medlemmar vid 18 års ålder genom pastorsämbetets försorg bör upplysas om de och rättigheter plikter, som följer av medlemskapet i kyrkan, anser utskottet, att av detta åtgärder slag tillhör församlingsvården, vari ingår den kyrkans och underviuppsökande sande verksamhet, som normalt följer dess medlemmar hela livet. Den närmare utformningen härav bör inte bindas genom särskild reglering.

II. Kyrkans organisation på riksplanet

A. Lagstiftningsområdet

Därest ett organisatoriskt samband mellan kyrka och stat skulle bestå i framtiden, blir regleringen av av största lagstiftningsområdet betydelse för kyrkan. At denna fråga synes kyrkan ha särskild anledning att ägna uppmärksamhet på grund av det helt förändrade läge, som kan komma att inträda genom den planerade grundlagsreformen.

18 1968 ÃRS REFORMPROGRAM

Författningsutredningen har i sitt förslag till regeringsform (SOU 1963: 17) inte medtagit några bestämmelser om den kyrkliga lagstiftningen. Utredningen har i avvaktan på slutförandet av utredningsarbetet om förhållandet mellan kyrka och stat föreslagit, att nu gällande grundlagsstadganden med visst undantag övergångsvis bör bibehållas. Därefter anför utredningen följande (s. 487):

Sedan ställning tagits i frågan om förhållandet mellan stat och kyrka torde de föreslagna övergångsbestämmelsema angående kyrkolag och kyrkolagstiftning kunna utgå. Bibehålles de nuvarande banden mellan stat och kyrka i allt väsentligt, bör den föreslagna regeringsforrnen kompletteras med bestämmelser om kyrkolagstiftning. Grundsatseu att riksdagen ensam stiftar lag bör då enligt utredningens mening avse även kyrkolag. Att borttaga regeringens mcdbestämmanderätt i fråga om kyrkolag och samtidigt låta kravet på kyrkomötets samtycke kvarstå måste anses uteslutet. Vad som däremot kan enligt utredningens mening anses naturligt är, att kyrkomötet avger yttrande över förslag till kyrkolag. Skiljes från staten, blir den i lag av kyrkans förhållanden, vilken kan kyrkan reglering vara icke av karaktär, i varje fall icke av erforderlig, längre offentligrättslig samma art som för närvarande. Bestämmelserna angående kyrkolag och kyrkolagstiftning bör då utgå.

Författningsutredningens förslag har ingående granskats och kommenterats av kyrka-stat-utredningen i dess betänkande »Lagstiftning Rättsskipning». I betänkandet kritiseras (s. 175) de skäl som anförts för borttagandet av kyrkomötets mcdbestämmanderätt i vissa lagstiftningsfrågor. Kyrka-stat-utredningen framhåller, att dessa skäl uteslutande hänför sig till förhållandet mellan folkrepresentationen och Vad står detta icke

regeringen. angår kyrkomötet som. den parlamen-

tariska regeringen i ett organiskt beroendeförhållande till riksdagen utan utgör ett representativt organ för Svenska kyrkan. De skäl författningsutredningen anfört. för borttagande av den parlamentariska i regeringens deltagande lagstiftningen kan därför inte anses ha direkt avseende om av bestämpå frågan fördelningen manderätten i kyrkliga frågor mellan statsmakten och kyrkan. Kyrka-stat-utredningen framhåller vidare, att om hela lagstiftningsmakten i fråga om kyrkolag överföres till innebär detta riksdagen ensam, att kyrkan, såvitt angår genom lagstiftning reglerade förhållanden, knytes närmare till staten. 1963 års kyrkomöte har i skrivelse till Kungl. Majzt hemställt, att kyrkomötet skulle bibehållas vid sin mcdbestämmanderätt i stiftandct av kyrkolag. Utskottet vill upprepa och understryka de skäl som sålunda anförts mot en dylik grundväsentlig ändring av kyrkans ställning i samhället. Vid ett bevarat organisatoriskt samband mellan kyrka och stat synes det från kyrkans sida som en oavvislig förutsättning böra krävas, att kyrkans relativa i självständighet förhållande till staten inte beskäres och att kyrkans berättigade anspråk på medbestämmanderätt i fråga om sina egna angelägenheter respekteras. När det gäller att sålunda bevara den hittillsvarande medbestämmanderåitten har utskottet starmat inför följande två möjligheter. 1. Kyrkans mcdbestämmanderätt vid stiftande av kyrkolag bibehållcs oför-

l92

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

ändrad. En bestämmelse motsvarande RF införes § 87, 2 mom. i den nya grundlagen med den ändringen, att kyrkolag stiftas av riksdag och kyrkomöte. Kyrkolagsområdet bör då fixeras genom en kodifiering av kyrkolagen i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1951 års kyrkomöteskommitté föreslagit. Kyrkomötet bör i så fall, på det sätt som nämnda kommitté förordat, beredas tillfälle att medverka vid utfonnandet av den kyrkoordning, som skall innehålla tillämpningsbestämmelser m. m. till kyrkolagen.

2. Ett förslag till reglering av dessa förhållanden med hänsyn till den nya regeringsformen har framlagts i skriften »Folkkyrkans organisatiom, som utarbetats av en studiegrupp för kyrkoorganisatoriska frågor, tillsatt av biskopsmötet och kyrkliga arbetsfondens representantskap. På grundval av detta förslag vill utskottet framlägga utkast till en som ett alternativ till vad som följande reglering anförts under punkt 1.

a) Grundlag bestämmelser om organisation i ett särskilt Grundläggande kyrkans upptages kapitel i grundlagen. Kapitlet bör inte göras alltför knapphändigt. Sedan det fastslagits att Svenska kyrkans bekännelse är den evangelisk-lutherska läran, sådan denna definieras i nuvarande kyrkolag, kap 1: 1, bör följa bestämmelser om kyrkomötet och dess samt om den centrala I torde vidare befogenheter kyrkostyrelsen. grundlagen böra införas en bestämmelse motsvarande den nuvarande regeln i RF § 29, att Konungen till ärkebiskop och biskop äger utnämna en av de tre, som blivit föreslagna i den ordning kyrkolagen stadgar. Vidare bör här inskrivas de grunder för kyrkans organisation på stiftsplanet, som kan komma att gälla för framtiden. I fråga om församlingsplanet torde endast behöva medtagas en motsvarighet till vad nuvarande grundlag stadgar om församlingarnas inflytande vid prästtillsättning. Grundlagen bör vidare innehålla en klar avgränsning av det lagområde som nedan betecknas såsom kyrkolag. i denna del utövas, liksom Lagstiftningen i fråga om annan grundlag, av riksdagen ensam.

b) K yrkolag Kyrkolag torde i framtiden såsom

författningsutredningen föreslagit kunna stif-

tas av riksdagen allena, under förutsättning att kyrkolagsområdet strikt begränsas till de områden av där samhället har intressen lagstiftningen, av särskild vikt att bevaka och som inte på ett avgörande sätt berör kyrkans andliga verksamhet. Denna lagstiftning bör sålunda beröra huvuddragen av kyrkans organisation och verksamhet på församlingsplanet. Den bör innehålla rambestämmelser för denna verksamhet, varvid mellan och gränsdragningen borgerlig kyrklig verksamhet särskilt bör beaktas. Rambestämmelserna kan sedan med sätt som utfyllas reglering på nedan föreslås. Huvuddragen och gränserna för kyrkans verksamhet på stiftsplanet

l3-

18 1968 Aas nnronumoomm

kan liknande sätt av riksdagen lag av ramkaraktär. Det på regleras genom antagen staten anses böra ha av reglerna för församlings- och inflytande på utformningen samt allmän tillgodoses på samma sätt. Därstiftsavgifter kyrkoavgift synes böra emot torde för kyrkan på riksplanet någon särskild lagstiftning inte bli erforderlig, eftersom det förutsättes att grundlagens bestämmelser om de kyrkliga riksorganen inte göres alltför knapphändiga. Här nämnda sker alltså riksdagen ensam, dock självfallet lagstiftning genom efter hörande av kyrkomötet och andra kyrkliga instanser.

c) Kyrkostadgar

Regleringen av andra sådana kyrkliga ärenden, där samhället enligt sakens natur bör ha ett sker beslut av regering och medinflytande, genom samstämmiga Sådana bestämmelser kunde förslagsvis kallas kyrkostadgar. Hit bör kyrkomöte. räknas dels den närmare utformningen av ovan nämnda rambestämmelser i den mån dessa berör områden där samhället har intressen av särskild vikt att bevaka, dels vissa som numera sker i kyrkolags form, såsom medlemskap i regleringar tillträde till och prästval, regler för kyrkomöte, kyrkan, prästämbetet, biskopsoch samt kyrkans ekonomiska lagstiftning, allt domkapitel, stiftsting kyrkostyrelse i den mån samhällsintresset så och förhållandena icke reglerats i ovan påfordrar nämnda rambestämmelser. Att sådant sätt tillskapa kyrkostadgar innebär visserligen en nyhet, men på torde i dagens situation vara en tillämpning av hittills gällande grundsatser. 1809 års RF en maktfördelningsprincip. För lagstiftning erfordrades byggde på beslut av konung och folkrepresentation. I samband med represensamstämmiga tationsreformens genombrott tillkom fordran på samtycke av kyrkomötet. Efter både regering och riksdag folkviljan. parlamentarismens genombrott representerar Statens den kyrkliga lagstiftningen skulle därför kunna tillgodoses inflytande på medverkan från endast ett av dessa båda statsorgan. Ur statens synpunkt genom borde det därvid inte vara av om denna maktbefogenhet utavgörande betydelse, eller av den tillsatta regeringen ensam. Att övas av riksdagen parlamentariskt parlamentarismen inskrives i utgör i och för sig icke någon anledning att grundlagen minska den Den fortgående utveckkyrkans inflytande på kyrkliga lagstiftningen. av Svenska från mot ett trossamfund talar i stället för lingen kyrkan statskyrka en av Balansen mellan statligt och kyrkligt inflytande ökning kyrkans inflytande. av förhållanden synes bäst bibehållas, därest sådan reglepå regleringen kyrkans bestämmes skola ske såsom här ovan föreslagits. ring i en ny grundlag Praktiska skäl och från andra områden kan åberopas för en sådan paralleller stiftelser och - låt vara av lösning. I åtskilliga samfund, korporationer betydligt än Svenska - utövas statens i den formindre storleksordning kyrkan inflytande fastställes har sålunda icke något men, att stadgarna av Kungl. Majzt. Riksdagen direkt inflytande.

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

d) Kyrkomötesbestämmelser Bestämmelser om kyrkans inre verksamhet utfärdas av kyrkomötet (kyrkomötesbestämmelser). Till detta lagstiftningsområde kan lämpligen hänföras flertalet av de föreskrifter rörande gudstjänster, dop, konfirmation, nattvard och jordfästning som nu finnes intagna i kyrkohandboken, liksom sådana bestämmelser, som avser invigningsakter (invigning av kyrka m. m.) samt vignings- och installationsakter. Såvitt angår kyrkans lära torde det statliga intresset vara tillgodosett genom ovan nämnda grundlagsbestämmelser. Regleringar som följer av kyrkans bekännelse bör ankomma på kyrkomötet. Till kyrkomötesbestämmelser bör, såsom motionärerna framhållit, också föras den av kyrka-stat-utredningen nämnda »mellangruppen» liksom fastställandet av kyrkans böcker i övrigt.

B. Kyrkomötets sammansättning Utskottet ansluter sig till vad motionärerna yrkat. Reformförslaget innebär bl. a. att den hittillsvarande uppdelningen av kyrkomötets ledamöter på kategorierna biskopar, präster och lekmän helt upphör. Denna reform kan synas innebära en genomgripande förändring av nu gällande principer. Utskottet förutsätter emellertid, att de nämnda kategorierna även i fortsättningen kommer att bli representerade, så att kyrkomötet får en allsidig sammansättning. Utskottet anser att erfarenheten från de områden, där den föreslagna principen redan tillämpas, ger skäl att räkna med en sådan utveckling. Vad motionärerna yrkat i fråga om kyrkomötets sammansättning innebär bl. a. att ärkebiskopen inte längre är självskriven ledamot och därmed förlorar sin ställning som mötets självskrivne ordförande. Däremot föreslås han äga rätt att deltaga i mötets förhandlingar. Inom utskottet har meningarna varit lika fördelade mellan dem som ansett den föreslagna ordningen tillfredsställande och dem som hävdat, att ärkebiskopens ställning bättre skulle markeras, om han bleve självskriven ledamot av kyrkomötet. Utskottet anser, att frågan bör ytterligare övervägas i samband med den slutliga utformningen av kyrkomötet.

C. Central kyrkostyu-else a) Kyrkostyrelsen och kyrkomötet samt b) Kyrkostyrelsen och kyrkofonden Utskottet tillstyrker vad motionärerna yrkat.

c) Kyrkostyrelsen och Kungl. Majzt Utskottet ansluter sig i huvudsak till vad motionärerna anfört. Utskottet vill emellertid påpeka följande. Att kyrkostyrelsen är underställd kyrkomötet framgår av vad motionärerna anfört under a). Däremot bör kyrkostyrelsen inta en självständig ställning gentemot Kungl. Majtt. Denna självständighet bör bestå däri, att

18 1968 Aas RBFORMPROGRAM

styrelsen kan fatta bindande beslut inom sitt arbetsområde. Beträffande fastgivna ställande av stadgar för de centrala kyrkliga styrelserna har motionärerna föreslagit, att dessa ärenden skulle överföras från till Ut- Kungl. Maj:t kyrkostyrelsen. skottet finner det emellertid för sin del riktigare att denna överföres till befogenhet kyrkomötet.

d) Kyrkostyrelsens befattning med frågor om kyrklig indelning och prästerlig tiänsteorganisation

Utskottet har observerat att motionärerna att det skulle tillkomma föreslagit, kyrkomötet att fastställa normer för den En sådan prästerliga tjänsteorganisationen. reform skulle uppenbarligen ge kyrkomötet att fatta som kunde befogenhet beslut, innebära utgiftsökningar för pastoraten eller kyrkofonden. Utskottet har emellertid tagit i betraktande att kyrkofondens utgifter kommer att av om regleras lagen kyrkofond och att riksdagen alltfort kommer att maximera den allmänna kyrkoavgiften. Vad åter beträffar pastoratens kostnader, måste man räkna med att kyrkomötet och kyrkostyrelsen här kommer att handla i samförstånd med församlingarna. Härtill kommer, att rätten till fritt utträde för den enskilde alltid innebär ett skydd mot en kyrkoavgift som han anser otillbörlig.

e) Kyrkostyrelsens verksamhet i övrigt

Vad motionärerna anfört om att kyrkostyrelsens uppgift uppdraga riktlinjer för de kyrkliga styrelserna bör enligt utskottets mening innebära att kyrkostyrelsen - inom ramen för de av kyrkomötet för dessa styrelser fastställda stadgarna eller eljest av kyrkomötet givna direktiv skall ha inseende över dessa styrelser samt sörja för samordning och gränsdragning i fråga om deras arbete.

D. Biskopsmötez

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag. När det gäller befobiskopsmötets genhet att avge utlåtande över kyrkans böcker kan ifrågasättas, om inte samma förfarande bör tillämpas i alla ärenden som gäller kyrkans lära. Utskottet har vidare observerat, att ett genomförande av motionärernas bör förslag innebära, att en stor mängd frågor av administrativ natur m. m., som för närvarande betungar biskopsmötet, kan överföras till kyrkostyrelsen.

III. Kyrkans organisation på stifts- och församlingsplanet

Utskottet kan i huvudsak ansluta sig till vad motionärerna yrkat i denna del. Motionärerna har uttalat, att en reform av kyrkans organisation på stiftsplanet bör anknyta till de erfarenheter som vunnits av de på frivillig väg tillsatta stiftstingen. Enligt utskottets uppfattning visar dessa erfarenheter, att man nu är på väg att överge tidigare bestämmelser om en viss representation för präster och en annan

18 1968 Åns REFORMPROGRAM

för lekmän till förmån för en där valordning, valkorporationen äger full frihet vid valet. Utskottet anser, att denna är utveckling nödvändig och att stiftstingets organisation bör anpassas i härmed. enlighet Motionärerna nämner som en för möjlig arbetsuppgift stiftstinget att behandla för det gemensamma stiftsarbetet väsentliga frågor, att tillsätta kommittéer och arbetsgrupper etc. Utskottet vill att dessa framhålla, arbetsuppgifter bör vara primära för stiftstinget.

I fråga om domkapitlets sammansättning vill utskottet ansluta sig till vad som yrkats i motionen nr 17, av herr Lindström biskop och herr Lindelöw, nämligen att stiftstinget tillsätter av ledamöterna. majoriteten

IV. Kyrkans egendom och ekonomi

Utskottet ansluter i allt till vad motionärerna sig väsentligt anfört. Att kyrkan får svara för sin ekonomi självständigt finner utskottet sålunda ligga i linje med den utveckling som pågått under de senaste hundra åren i mot riktning skilda organ och verksamhetsformer för och borgerliga kyrkliga funktioner. När kyrkan icke längre omfattar alla rikets medborgare, bör dess ekonomi baseras på medel endast från kyrkomedlemmarna. En omläggning från skatt till medlemsav-

gift har vidare den betydelsefulla principiella innebörden, att erläggandet blir helt

beroende av den enskildes fria och beslut att tillhöra vilja personliga kyrkan. Det synes då riktigt att tala om avgifter snarare än om skatt. En skatt erlägges obligatoriskt av alla, medan av en beror erläggandet avgift på den enskildes fria beslut att tillhöra den organisation som i uppbär avgiften fråga. Av en sådan emellertid grundsyn följer vissa frågor, som knappast tycks vara

tillräckligt utredda. Motionärerna har framhållit, att kyrkans hittillsvarande inkomst av juridiska icke personer principiellt längre synes kunna ifrågakomma och detta oberoende av hur kyrkans förhållande organisatoriska till staten löses. De påpekar å andra sidan, att det med till den hänsyn betydelse religionen har som samhällsfaktor bör övervägas, om icke även i juridiska personer någon form bör deltaga i det ekonomiska ansvaret för den sektorn i samhället. religiösa Inom utskottet har framhållits, att ett sådant kan tänkas deltagande ske på ett sätt som kommer också andra trossamfund och

organisationer på livsåskådningsmässig

grund till godo. Det är emellertid svårt att ta ställning till denna fråga utan en närmare utredning.

Detsamma kan sägas om motionärernas att kostnaderna yrkande, för folkbokföringen och begravningsväsendet bör åvila stat och kommun. Båda dessa förvaltningsområden avses som bekant bli föremål för ny utan direkt reglering samband med kyrka-stat-frågan. Utskottet att därvid bl. a. förutsätter, överväges en finansiering med statliga och kommunala medel, även om det blir kyrkan som skall utföra detta arbete.

Slutligen vill utskottet påpeka, att kritik utifrån den nämnda grundsynen på kyr-

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

mot de införda skatteutjämningsbidragen, eftersom koavgifterna kan riktas nyligen av statsmedel, av vilka en mindre del (kanske 2 procent) härrör från perde utgår är En utgiftsutjämning är av största betydelse soner som icke kyrkomedlemmar. har avsevärt mindre ekonomisk bärkraft för eftersom en del församlingar kyrkan, att den bibehålles. Det bör emellertid undersö-

än andra. Det är därför angeläget

för som kyrkan redan kas, om den kan ske via det instrument skatteutjämning, den skulle baseras uteslutande medel. kyrkofonden, varigenom på kyrkliga äger i måste emellertid uppgifter och åtaganden vidgas. Möjligen I så fall kyrkofondens måste också av allmänna kyrkoavgiften justeras uppåt. maximeringen att här ovan nämnda frågor närmare utredes. Utskottet vill föreslå,

KYRKANS F ÖRHÅLLANDE TILL STATEN (motionerna nr 18, 19 och 20)

vartill utskottet sålunda Det i motionen nr 18 framlagda refonnprogrammet, av motionen kunna med eller ansluter sig, tänkes, såsom framgår, genomföras stat och Utskottet finner det redan med utan bevarad förbindelse mellan kyrka.

anledning av motionen nr 18 motiverat att överväga frågan, om reformprogrammet

bäst med eller utan ett sådant samband. genomföres David, Motionerna nr 19, av herr Rappe m. fl., och nr 20, av herr Svenungsson, om vilket som för framtida arbetsmöjlighem. fl., tar direkt upp frågan kyrkans och förordar båda en bevarad förbindelse mellan ter skulle vara fördelaktigast ansluter motionen nr 19 till det reformkyrka och stat. Därvid sig uttryckligen i motionen nr 18. Motionen nr 20 förordar »ett s. k. A-läge program som framlagts vilket torde med självständighet för kyrkan i dess inre religiösa angelägenheter», till samma eller liknande reformkrav som de i innebära en principiell anslutning

motionen nr 18 framlagda. har ovan att det bör vara riktningsgivande för kyrkomötets Utskottet anfört, att att utföra sin religiösa uppgift. Utifrån ställningstagande, kyrkan ges möjligheter har utskottet här ovan med vissa jämkningar tillstyrkt det i denna utgångspunkt Det står klart för utskottet, att dessa motionen nr 18 framlagda reformprogrammet. inom ramen för ett organisatoriskt samband mellan reformer kan genomföras reformerna för bör framstå som det viktikyrka och stat. Eftersom själva kyrkan det att, därest de i huvudsak genomförs, icke vidtaga yttergaste, förefaller naturligt Redan med denna motivering finner ligare eller mera genomgripande förändringar.

utskottet böra förorda ett bevarat samband mellan kyrka och stat. Som ytterligare sig som i motionerna nr 19 och 20 anförts för att motiv tillkommer de starka skäl, med tanke arbetsmöjligheter, särskilt i glessöka bevara detta samband på kyrkans av bl. a. dessa skäl har utskottet funnit att bygder och växande tätorter. På grund av de önskvärda reformerna förede bästa förutsättningarna för ett genomförande

vid ett fortsatt samband. ligger att de föreslagna reformerna genomförs inom ramen Utskottet vill alltså förorda,

för ett fortsatt samband mellan kyrka och stat.

detta samband utformat torde närmare framgå av motio- Hur utskottet tänkt sig

l98

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

nen nr 18 med utskottets därtill knutna kommentarer. Detta utskottets ställningstagande innebär, att på de ställen i motionen nr 18, där alternativa lösningar föreslagits, det alternativ bör föredragas, som förutsätter en bevarad förbindelse med staten. Att utskottet redan nu, medan denna fråga alltjämt remissbehandlas inom kyrkan, föreslår kyrkomötet ett sådant ställningstagande, betingas av utskottets uppfattning, att kyrkomötet såsom svenska kyrkans högsta representativa organ bör ge sin mening till känna i denna betydelsefulla fråga redan innan några viktiga politiska ställningstaganden har skett. I motionen nr 20 har därjämte att det synes vara anförts, ofrånkomligt att genom en allmän folkomröstning låta de enskilda medborgama/kyrkomedlemmarna ge uttryck för sin uppfattning. Utskottet finner att en folkomröstning kan tänkas framstå såsom i angelägen vissa situationer, särskilt om en genomgripande förändring av kyrkans förhållande till staten planeras och om valet då gäller ett alternativ som kan formuleras med tillräcklig tydlighet. Utskottet anser emellertid, att det för närvarande icke är att uttala möjligt sig om nödvändigheten av en sådan folkomröstning.

OMEDELBARA REFORMKRAV - FÖRHANDLINGSDUGLIG KYRKOOR- GANISATION (motionen nr 17) I motionen nr 17 av herr biskop Lindström och herr Lindeläw upptas frågan om ett kyrkligt förhandlingsorgan, som vid de förhandlingar med de statliga myndigheterna, som förutses komma att föregå den slutliga regleringen av förhållandet mellan kyrka och stat, skulle kunna företräda Svenska kyrkan som helhet. Motionärerna framhåller att Svenska kyrkan f. n. icke äger något sådant organ av permanent karaktär. Det enda som kan ifrågakomma är det med stora intervaller sammanträdande kyrkomötet, mot vars sammansättning invändningar har rests från demokratisk representationssynpunkt. Motionäremas förslag innebär därför, att ett sådant organ skapas genom att vissa delar av det ovan behandlade reformprogrammet brytes ut och förverkligas så snart som möjligt. Det gäller i första hand de delar som berör stiftstingens legalisering, reformen av kyrkomötet och inrättandet av en kyrkostyrelse. Genom dessa reformer skulle kyrkan på stifts- och riksplanet utrustas med sådana representatativa organ, som den redan äger på församlingsplanet. Utskottet kan i det väsentliga instämma i vad motionärerna anfört. Utskottet anser det angeläget att Svenska kyrkan erhåller ett organ med vilket statsmakterna kan hålla fortlöpande kontakt och som därvid äger fullmakt att tala å kyrkans vägnar. Även om sambandet mellan och stat -- såsom ovan - komkyrka föreslagits mer att bevaras, måste vid en så omfattande nyreglering, som här förutsätts, en

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

rad problem uppkomma, som kräver förhandlingar mellan stat och kyrka. Än mera gäller detta, om en skilsmässa mellan stat och kyrka skulle genomföras. Sedan kyrka-stat-utredningens slutbetänkande framlagts, har på ärkebiskopens initiativ bildats ett samarbetsorgan för bevakning av kyrkans intressen under medverkan av bl. a. Svenska pastoratens riksförbund och Rikskommittén för stiftsting och stiftsråd. Detta samarbetsorgan har tillkommit i insikt om kyrkans angelägna behov av ett organ som i nuvarande situation kan företräda kyrkans intressen gentemot staten. Det kan i avvaktan på att kyrkan erhåller ett direkt, i dess organisation grundat förhandlingsorgan fungera för bevakning av att kyrkliga önskemål om den framtida gestaltningen av relationen till staten kommer till statsmakternas kännedom. Som ett provisorium kan det även i en förhandlingssituation företräda kyrkan. Behovet av ett kyrkans förhandlingsorgan skulle emellertid utskottets enligt mening bäst tillgodoses genom ett kyrkligt organ, som är grundat i kyrkans legala organisation och tillsatt i en ordning, mot vilken inga invändningar kan riktas ur demokratisk-representativ synpunkt. Utskottet delar vidare motionärernas mening, att ett sådant organ är av sådan angelägenhetsgrad, att det bör skapas utan att den slutliga lösningen av kyrkastat-frågan avvaktas. Tvärtom bör det om möjligt vara funktionsdugligt, när denna fråga står inför sin slutliga lösning. Utskottet har sökt beräkna tiden härför och kommit till samma resultat som motionärerna, nämligen att det finnes skälig tid för det nödvändiga lagstiftningsarbetet, om förberedelserna utan påbörjas dröjsmål. Utskottet delar också den i motionen framförda synpunkten, att man icke genom att bryta ut dessa reformer ur deras större sammanhang skulle föregripa den slutliga lösningen av frågan om kyrkans framtida förhållande till staten. Hur denna fråga än löses framstår nämligen dessa reformer som lika angelägna och förtjänta av ett snart förverkligande. När det gäller omfattningen av de åtgärder, som redan nu bör göras till föremål för lagstiftningsåtgärder, kan utskottet i det väsentliga ansluta sig till vad motionärerna föreslagit, med de jämkningar i fråga om åtgärdernas utformning som följer av vad ovan anförts i samband med utskottets granskning av motionen nr 18. Utskottet anser emellertid att vissa delar av reformerna kan anstå, därest det skulle visa sig att deras genomförande skulle komplicera och fördröja de åtgärder, som måste betraktas som mera angelägna med tanke på motionens syfte. Sålunda kan den del av en lagstiftning om stiftsting, som skulle gälla dess eventuella rätt att fastställa en stiftsavgift, tills vidare uppskjutas, blott stiftstingen legaliseras i det avseendet att de blir elektorsförsamlingar för kyrkomötesval m. m. Likaså torde en sammansmältning av stiftsråd och domkapitel tills vidare kunna anstå. Å andra sidan kan det tänkas, att det under utredningens gång visar sig mera rationellt att reglera hela detta område i ett sammanhang. Programmet bör därför nedskäras endast om hänsynen till tidsfaktorn gör det nödvändigt. Utskottet förordar alltså, att kyrkomötet i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

om att här åsyftade reformer förbereds sådant på sätt, att förslag till ny lagstiftning i dessa hänseenden kan föreläggas nästa kyrkomöte.

ORGANISERAT SAMARBETE MELLAN STATEN OCH TROSSAMFUNDEN (motionen nr 16)

I motionen nr 16, av herr Elgeskog, har yrkats en annan lösning av förhållandet mellan och stat, bl. a. karakteriserad kyrka såsom »ett organiserat samband jämförbart med det som existerar mellan de s. k. å ena sidan och rörelsefolkhögskolorna stat och kommun å den andra». Den anförda förefaller icke fullt klar. På det ekonomiska parallellen området torde den innebära, att kyrkan liksom skulle basera sin ekonomi folkhögskolorna på årsvis givna landstingsanslag, på av till riksdagen beviljade statsbidrag löner m. m., liksom statsbidrag till byggnader, varvid den bedrivna verksamheten skulle stå under statlig kontroll. Utskottet finner en sådan mindre tillfredsställanlösning de för kyrkans arbetsmöjligheter och rätt till självbestämmande än det förslag till en ekonomiskt självunderhållande och i egna inre angelägenheter självbestämmande kyrka, som utskottet ovan förordat. Vad motionären i anfört i den övrigt synes, mån det icke sammanfaller med vad utskottet redan icke vara av den tillstyrkt, art, att utskottet anser sig kunna förorda någon kyrkomötets Utskottet kan åtgärd. därför icke tillstyrka ifrågavarande motion.

REPRESENTATION FÖR TEOLOGIE STUDERANDE I KYRKOMÖTET (motionen nr 100)

I motionen nr 100, av herr Hassler, har att kyrkomötet ville föreslagits, uppdraga åt sin utredningsnämnd att utreda frågan om för de studerepresentation teologie randena i kyrkomötet. Motionären har anfört, att vårt nuvarande kyrkomöte är av uppbyggt fyra kategorier, nämligen lekmän, präster, biskopar och teologie professorer, och att om denna uppbyggnad bibehålles det icke föreligger något sakligt eller principiellt skäl mot att en femte kategori tillkommer: de teologie studerandena. Utskottet har ovan föreslagit en reform av kyrkomötet, vilken bl. a. innebär att den nämnda kategoriindelningen helt upphör. Under sådana förhållanden synes det av sakliga och principiella skäl otänkbart att en särskild för tillskapa kategori de teologie studerandena. Motionen bör alltså enligt utskottets icke föranleda mening någon kyrkomötets åtgärd.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa, 1) att kyrkomötet i anledning av motionen nr 18 måtte i skrivelse till Kungl. Majzt uttala, att de av motionärerna framförda

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

önskemålen bör, på det sätt utskottet förordat, uppmärksammas och vid den framtida gestaltningen av förhållandet tillgodoses mellan staten och Svenska kyrkan; 2) att kyrkomötet i anledning av motionerna nr 18, 19 och 20 måtte i skrivelse till Majzt anhålla, att de under punkten Kungl. l) ovan reformerna genomförs inom ramen för ett fortåsyftade satt samband mellan staten och Svenska kyrkan; 3) att kyrkomötet i anledning av motionen nr 17 måtte i skrivelse till Kungl. Majzt anhålla, att de av motionärerna framförda önskemålen måtte, på det sätt utskottet förordat, tillgodoses och förslag till lagstiftning i här berörda avseenden föreläggas nästa kyrkomöte; 4) att motionerna nr 16 och 100 icke måtte föranleda någon kyrkomötets åtgärd; 5) att kyrkomötet i anledning av motionen nr 20 måtte i skrivelse till Majzt giva till känna vad utskottet anfört i fråga Kungl. om rörande förhållandet mellan stat och kyrka. folkomröstning

Stockholm den 20 september 1968

På särskilda utskottets vägnar: BO GIERTZ

Närvarande i utskottet vid ärendets slutbehandling: herr biskop Giertz, herrar Ekström, Glimelius, herr biskop Hellsten, herr Valter Lindström, herr biskop Palmqvist, herrar J innegård, Arndt Johansson, Kling, Lamfröken Palm, herrar Tegby och Wik. pers, Lindelöw,

202 l

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

Reservationer

A) Beträffande medlemskapet i kyrkan l. av herrar Johansson, Amdt, och Lindelöw, vilka ansett att följande mening i vad utskottet yttrat på sidan 4: »Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört i första och andra styckena» bort ha följande lydelse: Motionärernas förslag innebär att dopet blir den akt som konstituerar medlemskap i svenska kyrkan. Det förutsättes därvid att barndopet bibehålles. Föräldrar, som själva »fötts in i kyrkan», måste alltså taga ställning till om denna nya betydelse hos dopet sammanfaller med deras dopsyn. Detta synes komma att för medföra en - och - Om innebörd många besvärlig onödig komplikation. dopets förändras enligt motionärernas och utskottets förslag, kommer kyrkan att framstå såsom en i grunden helt ny kyrka, till vilken föräldrar genom dopet ansluter sina barn. Sett från barnets det nuvarande religionsfrihetssynpunkt synes systemet som bygger på presumtionen att föräldrar som är medlemmar i svenska kyrkan, om de ej annat anger, önskar att deras barn också skall vara medlemmar -icke innebära större ingrepp än om föräldrarna genom dopet ansluter barnet till kyrkan. Genom att dopet blir konstituerande för medlemskapet kan vidare sådana krav komma att ställas föräldrarna i om barnets kristna fostran - utöver på fråga - att de inte är beredda den som det stora flertalet föräldrar själva fått att ge den i de former som krävs. Dopet såsom konstituerande för medlemskapet hör samman med en annan kyrkotyp än den öppna folkkyrkans. En bestämmelse av detta slag kan verka upplösande på den nuvarande öppna folkkyrkosynen. Utskottet anser därför att någon ändring i den nuvarande ordningen beträffande medlemskapet i kyrkan icke bör vidtagas.

2) av herr Kling, son1 ansett att det avsnitt i utskottets betänkande som på sidan 4 rad 2 med orden »Beträffande vad» och slutar med orden »särskild reglebörjar ring» bort ha följande lydelse: Enligt utskottets mening är det vidare synnerligen angeläget att var och en som genom blivit medlem i kyrkan har klart för sig medlemskapets innebörd och dopet de krav kyrkan måste ställa på sina medlemmar. bejakar Kyrkan måste sålunda upplysa sina medlemmar om vad medlemskapet innebär. De flesta kommer att upptagas i kyrkan, då de är mycket unga. Först vid mogen ålder kan de vara beredda att förstå innebörden i medlemskapet och ta ställning. Detta är också motionärernas mening. För att understryka medlemskapets personliga och frivilliga karaktär, anför de, bör den som vid späd ålder blivit medlem av kyrkan vid aderton års ålder genom pastorsämbetets försorg upplysas om de och plikter som följer av hans medlemskap i kyrkan. rättigheter Det är också enligt utskottets mening synnerligen angeläget att varje kyrkans medlem har fullt klart för sig innebörden av medlemskapet. Kyrkan måste därför

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

nå alla sina medlemmar med upplysning i frågan, icke endast dem som deltar i konfirmationsundervisningen. Det har också i sammanhanget framhållits att konfirmandema är för unga att ta i denna ställning viktiga fråga. Kyrkans övriga möjligheter att nå ut till människorna är mycket Enbegränsade. dast en mindre del av befolkningen besöker gudstjänster och andra sammankomster, som kyrkan anordnar. Att personligt nå kontakt med i nåförsamlingsborna gon större utsträckning är för prästerna i de flesta församlingarna praktiskt omöjligt med hänsyn till dessas storlek. Till detta kommer att utan bestämda anvisningar blir upplysningen om medlemskapets innehåll mycket olika i de skilda församlingarna och beroende av den vikt pastor lägger vid frågan. I en del församlingar torde på olika sätt bedrivas en mycket energisk upplysning, i andra däremot torde endast ett mindretal nås av upplysning. Följden härav måste bli att i Svenska kyrkan kommer att finnas medlemmar, som väl vet vilka rättigheter och skyldigheter de har, och sådana som kan säga att de kom med i kyrkan som barn genom dopet men inte vet vad medlemskapet innebär. Enligt utskottets mening skulle ett sådant förhållande bli en belastning för kyrkan och ge dess motståndare en god anledning till kritik. En bestämd anvisning om hur upplysningen skall ske om medlemskapets innebörd enligt motionärernas förslag ger också kyrkan tillfälle till en kontakt med sina medlemmar som enligt utskottets mening vore värdefull. Kyrkan bör ta vara på alla möjligheter att nå ut till människorna med sitt budskap. Den skrift som skall sändas medlem då han fyller aderton år - eventuellt kan en senare tidpunkt, t. ex. diskuteras - bör utom aktuell information också kort myndighetsåldem praktisk men åskådligt redogöra för hur kyrkan ser på medlemskapet i religiöst hänseende. Skriften bör ges en tilltalande typografisk utformning och sändas i rekommenderat brev.

B. Beträffande stiftsrådens uppgående i domkapitlen av herr Arndt Johansson, som ansett att sista stycket på sidan 10 under avdelningen »III. Kyrkans organisation på stifts- och församlingsplanet» i utskottets betänkande, vilket stycke börjar med orden: »I fråga om domkapitlets sammansättning. . .», bort ha följande lydelse: I motionen nr 17 av herr biskop Lindström och herr Lindelöw har yrkats att domkapitlen efter en utvidgning och ny sammansättning skall ta hand om hela stiftstingsverksamheten och därvid även fylla uppgiften som styrelse för i Stiftstingen den nya kyrkliga organisationen. Stiftstingen skall tillsätta majoriteten av domkapitlets ledamöter. Domkapitlen kommer således att utöver sina legaliserade åligganden vara förvaltande och verkställande organ åt ett legaliserat stiftsting, som får rätt till uttaxering från församlingarna av medel för gemensamma stiftsangelägenheter. Syftet är att, sedan stiftstingen legaliserats, det inte skall finnas två legalise-

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

rade organ på stiftsplanet, domkapitlet och stiftsråd. Genom denna anordning uppgår stiftstingens styrelse, stiftsråden, i domkapitlen, som utöver de av stiftstingen valda ledamöterna förutsättes bestå av ledamöter utsedda av Kungl. Majzt. Utskottet finner en sådan vara otillfredsställande för anordning stiftstingen, som i demokratisk ordning väljes av och som också församlingarna bör ha en i demokratisk ordning vald egen styrelse. Om en av samordning domkapitel och stiftsråd till ett organ är möjlig bör domkapitlets uppgifter överföras på stiftstingets styrelse. Utskottet anser att denna bör och att om möjlighet prövas en sådan samordning icke befinnes lämplig stiftstinget även i den nya organisationen väljer sin egen styrelse och att domkapitlet består som särskilt organ.

C. Beträffande kyrkans ekonomi

av herr Arndt Johansson, som ansett att vad som anföres av utskottet under rubriken »IV. Kyrkans egendom och ekonomi» 10-11 på sid. bort ha följande lydelse: Utskottet ansluter sig till vad motionärerna anfört i om fråga kyrkans egendom. Beträffande kyrkans ekonomi motionärerna att i stället för yrkar kyrkans beskattningsrätt bör komma medlemsavgifter, som betalas endast av sådana som har personligt medlemskap i kyrkan. Kyrkans baseras vilket medför medlemskap på dopet, att kyrkans hittillsvarande inkomst från juridiska personer principiellt icke längre synes kunna ifrågakomma. Motionärerna anser dock att det bör om icke övervägas även juridiska personer i någon form bör i det ekonomiska deltaga ansvaret för den religiösa sektorn i samhället. Medlemsavgiften bör anpassas till vars och ens inkomst och utgå i öre per skattekrona av till kommunal på grundval inkomstskatt taxerad inkomst. Det är naturligt att, så huvuddelen av svenska länge folket tillhör kyrkan, staten hjälper till med och av debitering insamling avgiften till kyrkan. Motionärerna tänker sig här att detta kan ske även i andra Avlägen än A-läget. giften, som givits beteckningen kyrkoavgift, bör specificeras på skattsedeln med angivande av följande uppdelning: församlingsavgift, stiftsavgift och allmän kyrkoavgift. Beträffande kyrkofonden bör den i sin helhet ombildas till en fond för kyrkans gemensamma verksamhet i riket. Utskottet finner förslaget att uttaga avgifter endast av sådana som har personligt medlemskap i kyrkan medföra ekonomiska konsekvenser för församlingarnas ekonomi av sådan att det icke kan ansluta omfattning sig till detsamma. För kyrkans personliga medlemmar kommer från skatt till förändringen medlemsavgift inte att få annan innebörd än att de debiteras en högre avgift för att bortfallet av skatten från juridiska personer skall kunna kompenseras. Många församlingar skulle komma att drabbas mycket hårt vid ett bortfall av skatten från juridiska personer. Det synes ovisst huruvida det finns form för sådana någon bidrag från juridiska personer, som motionärerna tänkt sig, utan att den baseras en på utdebiteringsrätt i församlingarna.

Utskottet kan icke finna tillräckligt hållbara skäl till att i en med sådant kyrka samband med staten, som även motionärerna riva den nusynes förutsätta, upp

18 1968 Åxs REFORMPROGRAM

för vilken omfattar både fysiska och varande utdebiteringsrätten församlingarna, anser därför att bör bibehållas i Utskottet utdebiteringsrätten juridiska personer. bör liksom nu tillerkännas församsin nuvarande omfattning. Utdebiteringsrâitten som i sin tur kan debiteras stiftstingsavgift och erforderlig avgift till kyrlingarna, komöte och kyrkostyrelse. anfört ansluter sig utskottet. Till vad motionärerna angående kyrkofonden

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

Nr 18

Av herr biskop Lindström m. fl., angående kyrkans förhållande till staten.

1958 års utredning kyrka-stat har i sina elva betänkanden en omfattanföretagit de och av de fakta betydelsefull kartläggning och problem som är anknutna till frågan om förhållandet mellan kyrka och stat i vårt land. Sedan den utredningen 14 mars 1968 överlämnat sitt slutbetänkande, har ärendet remiss till ett gått på flertal myndigheter och organisationer. Därjämte har en kommitté parlamentarisk tillsatts med uppgift att söka nå fram till konkreta lösningsförslag. 1958 års utredning har vid sin och för sina kartläggning överväganden utgått från fyra hypotetiska betecknade lägen, A-, B-, C- och D-lägena. I A-läget förutsättes de organisatoriska banden mellan kyrka och stat bestå, ehuru med möjlighet till betydande reformer av nuvarande relationer. I övriga lägen är kyrkan principiellt friställd från staten i hänseende. organisatoriskt De skiljer sig från varandra främst när det gäller ekonomiska förhållanden. I förutsättes behålla B-läget kyrkan någon form av beskattningsrätt eller medverkan från vid av statliga organ uppbörd medlemsavgifter med därav följande statlig kontroll. Därjämte förutsättes kyrkan ha kvar rätten till kyrklig jord och övrig kyrklig I försvinner den egendom. C-läget statliga medverkan vid uppbörd av medan rätten till den medlemsavgifter, kyrkliga egendomen kvarstår. I D-läget förutsättes kyrkan ha förlorat rätten till den kyrkliga jorden och endast ha kvar kyrkobyggnadema med tillhörande tomter. I den diskussion, som har förts, medan utredningen avlämnat sina delbetänkanden, och i synnerhet sedan slutbetänkandet publicerats, synes man i alhnänhet hä avvisat B- och D-lägena som orealistiska. D-läget förutsätter ett från statens ingrepp sida i kyrkans ekonomiska förhållanden, som strider mot rätt och mot i gällande samhället bestämda rättsgrundsatser. Även B-läget, som förutsätter medstatlig verkan vid uppbörd av medlemsavgifter och.viss statlig kontroll, har betecknats som orealistiskt, då det ansetts strida mot såväl riksdagens beskattningsmakt som kyrkans egna intressen. Diskussionen om valet av visar alltså en tendens lägen att inskränka sig till ett reformerat A-läge och ett Direktiven för den C-läge. parlamentariska kommittén synes också utgå från denna Det torde kunna förutsättning. ifrågasättas, om B-läget på detta sätt kan avföras ur en allsidig och saklig diskussion. B-läget förtjänar ett lika allvarligt övervägande som exempelvis C-läget. Nu är emellertid att märka att 195 8 års modellkonstruktioner utrednings är hypoteser, som främst utgår från de ekonomiska förutsättningarna för kyrkans verksamhet. De är inga fullständiga alternativ. Utredningen framhåller att vid valet av

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

läge även andra synpunkter än de ekonomiska kommer att göra sig gällande, kanske med större styrka än de ekonomiska. Detta innebär att de från ekonomiska förutsättningar konstruerade lägena inte kan och inte får betyda, att diskussionen genom utredningen låses utan att en hel rad av lösningar av kyrka-statproblematiken är möjliga, lösningar som inte kan inordnas under något av de som arbetshypoteser uppställda lägena. Under sådana förhållanden synes det motiverat att svenska kyrkan genom sitt kyrkomöte redovisar de önskemål som inom kyrkan är aktuella och som bör vara bestämmande för kyrkans förhållande till staten. Det är omöjligt att redovisa en -- omfattar hela svenska enhetlig kyrklig uppfattning kyrkan praktiskt taget folket - men det är att teckna för de flesta inom möjligt några grupper kyrkan angelägna strävanden, då det relation till staten. Man har också angäller kyrkans ledning att förvänta att sådana önskemål beaktas i den fortsatta behandlingen av kyrka-statfrågan, då de förs fram av representanter för en utbredd opinion inom folket. Frågan om kyrka och stat betraktas ofta som en principiell och organisatorisk fråga och får alltför sällan ge uttryck åt den breda allmänhetens åsikter. 1958 års utredning torde inte i tillräckligt hög grad ha beaktat de många kyrkoförsamlingarnas möjligheter att leva och arbeta från sina förutsättningar i de olika lägena. Ändock torde och borde denna fråga vara i förgrunden, eftersom kyrkans liv och verksamhet primärt utspelas på församlingsplanet och eftersom större delen av svenska folket upplever kyrkan på detta plan. Men att de ekonomiska aspekterna på förhållandet kyrka-stat icke sättes i främsta rummet inte att dessa aspekter är oväsentliga i sammanhanget. Om kyrbetyder kan inte får statens att sina medlemsavgifter, så kommer dess ekohjälp uppbära nomi att starkt försvagas. Det är ofrånkomligt. I diskussionen om kyrkans försvaekonomi i samband med en eventuell skilsmässa från staten har man inte tillgade beaktat, vilka konsekvenser denna ekonomiska försvagning kommer att få räckligt för kyrkans verksamhet och funktion. Två tankar har, om man dömer efter kyrkans medverkan genom kyrkomötet i om och övriga regler för kyrkans verksamhet under detta fråga kyrkolagstiftning sekel, varit vägledanle för kyrkans handlande. Den ena är religionsfrihetstanken. Den andra är folkkyrkotanken, som vilar på tron att kyrkans organisation bygger på Guds förekommande nåd. De två tankarna har varit sammantvinnade med varandra. 1929 års begärde, med utgångspunkt i folkkyrkotanken, att lakyrkomöte samfund och religionstillhörighet skulle ändras så, att inte ens garna angående av att den svenska .staten genom kyrkan vill utöva tvång mot samveten skymten eller förhindra andra religiösa samfunds verksamhet eller annan samfundstillhörighet skulle förefinnas. Denna religionsfrihetstanke resulterade i 1951 års religionsfrihetslag, som vill skydda såväl den enskildes frihet i samhället och i kyrkan som de skilda samfundens frihet. Det är en viktig fråga om de regler för religionsfriheten, som nu är sådana att tvång mot enskildas samveten och mot religiösa gäller, samfunds verksamhet kan undvikas. Det är en viktig fråga för svenska kyrkan, då den bär fram ett budskap, som vädjar till personlig övertygelse och inte vill bygga

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

på tvång. Det är en viktig fråga för enskild som kanske varje medborgare, ser sin religionsfrihet tryggad genom att få tillhöra en kyrka som inte ställer särskilda rättsliga krav för tillhörighet och medverkan utan låter kraven vara av moralisk och personlig art och förmedlas genom förkunnelse och Det är inte uteundervisning. slutet, det är tvärtom sannolikt, att en kyrka med den svenska folkkyrkans öppenhet är en stark garanti för religionsfriheten. Om så är förhållandet, blir frågan hur denna folkkyrka skall kunna efter fungera sin egenart och vilka reformer som är nödvändiga för att detta skall kunna ske. I det följande redovisas reformförnågra slag, som är angelägna för att en svensk folkkyrka skall kunna bättre än fungera hittills. Bland oss undertecknade motionärer förefinns olika de ståndpunkter angående lämpligaste vägarna att reglera förhållandena mellan kyrkan och staten. Vi är emellertid eniga om att här nedan redovisade reformer är av vital betydelse för kyrkan. Svenska kyrkans förbindelse med staten kan i nännast i ett dag sägas bestå upprätthållande av nära kontakter av organisatorisk art. Om denna förbindelse användes ibland beteckningen statskyrka. Det existerande innebär emellersystemet tid icke längre att statsmakten anslutit till en viss eller till sig religion avgjort sig förmån för en bestämd Icke heller kristendomstolkning. betyder beteckningen statskyrka för landets lutherska att staten kyrka, avser att upprätthålla en för alla förpliktande religion. Staten fullgör genom vissa av sina organ en del förvaltningsuppgifter för kyrkan. Samtidigt är kyrkan ett trossamfund med särskilt medlemskap och med egna organ på riks-, stifts- och församlingsplanet. Det nu antydda förhållandet är ett resultat av utvecklingen de senaste hundra åren. Till mitten av 1800-talet i tanken enhet mellan stat upprätthölls Sverige på och kyrka. Denna enhet var av såväl konfessionell som organisatorisk art. De senaste hundra åren har radikalt förändrat förhållandena. I olika avseenden har stat och kyrka successivt skilts åt, fått skilda organ och till sin omfattning upphört att vara kongruenta. 1860 att utträda ur gavs svenska medborgare möjlighet den svenska kyrkan och antaga annan bekännelse än den lutherska. 1862 skildes kyrklig och borgerlig kommun åt och fick vardera sitt beslutande 1863 inorgan. rättades kyrkomötet som en särskild vid sida. kyrklig representation riksdagens 1870 upphörde de konfessionella villkoren för och för tillriksdagsmannaskap träde till vissa statliga ämbetcn. 1951 blev utträdet ur kyrkan helt fritt. Inga medborgerliga rättigheter skulle längre vara beroende av om vederbörande tillhörde svenska kyrkan. Skolan har successivt avkonfessionaliserats och slutligen några band av organisatorisk art mellan kyrka och skola finns sedan 1958 icke längre. Bakom denna utveckling ett erkännande av att en ligger tidigare religiös enhet icke längre existerar i landet. Skilda tros- och finns sida vid sida. livsåskådningar Ingen religion eller livsåskådning kan Olika längre göra anspråk på monopol. religioner och livsåskådningar måste tvärtom fritt få verka vid varandras sida. Trots detta har svenska kyrkan fortsatt att vara i den som statskyrka mening inledningsvis skisserats. Förutsättningen härför har varit faktiska kyrkans ställning i folket. Trots ändrad har alla religionsfrihetslagstiftning praktiskt taget landets

l4-SOU 1972 209

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

invånare stått kvar som medlemmar av kyrkan. Barnen har döpts och konfirmerats, har anlitats och kyrklig jordfästning har skett i nära nog samma kyrklig vigsel har fortsatt att årligen samla fler mänutsträckning som förr. Kyrkans gudstjänst motsvarande aktivitet. Skäl har av denna anledning saknats att niskor än någon en av den historiskt framvuxna formen för åstadkomma genomgripande förändring med staten. Reformverksamheten har i stället inriktats på succeskyrkans kontakt siva inom det rådande systemets ram. förändringar för de kyrkliga Reformverksamhet i dagens läge måste syfta till en ökad frihet besluta område. I det följande frarnlägges vissa organen att självständigt på kyrkans till för kyrkan angelägna reformer. grundlinjer

I. Medlemskapet i kyrkan

Gällande bestämmelser förändras så, att dopet blir den akt som konstituerar av vid medlemskap i den svenska kyrkan. Ett barn blir i dag medlem kyrkan födseln om föräldrarna eller en av dessa tillhör I framtiden bör barnet bli kyrkan. medlem först kommer att som hittills ta emot även genom dopet. Kyrkan givetvis i sin konfirmationsundervisning etc.). Av den odöpta undervisning (söndagsskola, som inträder i kyrkan vid vuxen ålder krävs att han är eller blir döpt. anledningen att han icke är döpt förlora ett medlemskap Ingen bör dock av den som han redan har. bör garantera att den som tillhör kyr- Övergångsbestämmelser bör dock kan utan att vara döpt får fortsätta att göra detta. Inga nya medlemmar i utan Efter en är därmed kyrkans alla medlemupptagas kyrkan dop. generation mar döpta. medlem av vid ålder vid arton Den som blivit kyrkan genom dop späd upplyses års ålder pastorsämbetets försorg om de rättigheter och plikter som följer genom och av hans medlemskap i kyrkan. Därmed understrykes medlemskapets personliga karaktär. Någon form av förnyat inträde i kyrkan krävs dock inte. frivilliga Några förändringar i gällande regler för utträde ur kyrkan är icke erforderliga.

II. Kyrkans organisation på riksplanet

A. Lagstiftningsområdet

utmärkande hittillsvarande samband med Ett drag för kyrkans organisatoriska staten är att kyrkans verksamhet i stort regleras genom lag, som stiftas av Kungl. Maj:t, och kyrkomötet i olika former av samverkan. Om en författningsriksdagen reform med innebörd att lagstiftningsmakten tillkommer riksdagen genomföres måste Därvid allena, ett noggrant övervägande göras angående kyrkolagsområdet. som trossamfund - utformas bör de regler som avser kyrkans inre liv _ kyrkan

av kyrkomötet. föreslår om rätt för att självt utfärda be- Vad kyrka-statutredningen kyrkomötet stämmelser hänseende utgöra en lämplig (kyrkomötesbestämmelser) synes i detta Till bör också räknas den av utredningen omlösning. kyrkomötesbestämmelser

2l0

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

nämnda »mellangruppen», beträffande vilken icke beutredningen intager någon stämd ståndpunkt. Det gäller dock bl. a. för kyrkans liv så centrala som frågor kyrkans upplåtande för annat ändamål än gudstjänst samt och bibelöversättning psalmbok. Likaså bör noga fastställas det område i fråga om kyrkans förhållande till samhället, där riksdagen har kompetens. Bestämmelser rörande statens åtagande att vara kyrkan behjälplig att uppbära kyrkans medlemsavgifter bör även anges i lag.

B. Kyrkomötets sammansättning

Den i avsnitt föregående föreslagna utvidgningen av kyrkomötets befogenheter förutsätter att kyrkomötets ställning som representation för svenska kyrkan ytterligare understryks genom dess sammansättning och genom det sätt vilket dess på ledamöter utses. För att tillgodose detta och av kyrkomötet göra ett ur demokratisk synpunkt representativt organ för svenska kyrkan i fråvidtages följande ändringar ga om kyrkomötets sammansättning. Kyrkomötets samtliga ledamöter väljs av de nedan Dessa föreslagna stiftstingen. ges vid valet stor frihet. Biskop, domprost eller annan av stiftets kan såpräster lunda väljas. Biskoparnas liksom självskrivenhet upphör emellertid, att präster väljs av präster och lekmän av lekmän. Samtliga kyrkomötets ledamöter framstår i stället som av församlingarna genom utsedda för svenska stiftstingen representanter kyrkan. De teologiska fakulteternas rätt att utse ledamöter till kyrkomötet upphör. Fakulteterna är icke längre till svenska kyrkan knutna fakulteter och kan därför icke längre anses böra sända ombud till svenska kyrkans högsta representativa organ. Som en följd av den nu föreslagna förändringen av kyrkomötets sammansättning försvinner ärkebiskopens ställning som mötets ordförande. Mötet bör självskrivne i stället självt välja sin ordförande. Ärkebiskopens ställning i kyrkan kan markeras genom att det är han som öppnar mötet samt genom en rätt att deltaga i mötets förhandlingar, även om han inte valts till representant för sitt stift.

C. Central kyrkostyrelse

Inrättandet av en central kyrkostyrelse är den kanske konsekvensen viktigaste av organisatorisk art av kravet på större kyrklig frihet gentemot staten. Kyrkastatutredningen har ingående diskuterat vilka uppgifter som i ett kan an- A-läge förtros åt en sådan. De av utredningen framförda Synpunkterna är i härvidlag hög grad ägnade att läggas till grund för överläggningar om styrelsens uppbyggnad och arbetsuppgifter. Utan anspråk på fullständighet vill vi här framhålla beföljande träffande kyrkostyrelsens ställning, och sammansättning uppgifter.

a. Kyrkostyrelsen och kyrkomötet

Kyrkostyrelsen utses av kyrkomötet. Ärkebiskopen är sj älvskriven ledamot i kyrkostyrelsen. I övrigt består kyrkostyrelsen av 10-12 ledamöter. exempelvis Samtliga väljes av kyrkomötet. soU 1972:37 211

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

I sin verksamhet är kyrkostyrelsen ansvarig inför kyrkomötet och avlämnar till kyrkomötet berättelse om densamma. Till kyrkostyrelsen bör kyrkomötet kunna till vidare utredning överlämna frågor som mötet icke utan sådan utredning anser sig kunna ta ställning till. Kyrkostyrelsen ersätter därvid kyrkomötets nuvarande utredningsnämnd. Inom området för kyrkomötets verksamhet bör kyrkostyrelsen vidare ha möjlighet att för kyrkomötet framlägga förslag som beretts inom av kyrkostyrelsen tillsatt kommitté. I fråga om förslag angående antagande av eller ändring i de kyrkliga böckerna bör därvid föreskrivas att biskopsmötet skall ha getts tillfälle att avge yttrande över kyrkostyrelsens förslag. Inom området för de kyrkliga böckerna bör dessutom föreskrivas att antagande av eller ändring i dessa böcker alltid före antagande av kyrkomötet skall ha förberetts av kyrkostyrelsen i nu angiven ordning. Motion inom kyrkomötet på detta område skall alltså icke omedelbart kunna avgöras av kyrkomötet utan alltid överlämnas till vidare utredning av kyrkostyrelsen. Bestämmelsen om två tredjedels majoritet för bifall i kyrkomötet till antagande av eller ändring i de kyrkliga böckerna kvarstår.

b. Kyrkostyrelsen och kyrkofonden Kyrkostyrelsens verksamhet förutsätter tillgång till medel för kyrkans gemensamma uppgifter. Dessa bör tas ur kyrkofonden. Enklast torde detta kunna ordnas så sätt att kyrkostyrelsen blir den myndighet som fastställer allmänna kyrkoavpå storlek. Den ramen härför regleras vid fortsatt organisatoriskt samgiftens yttre band med staten genom den av riksdagen antagna lagen om kyrkofond, i annat fall genom av kyrkomötet fastställda bestämmelser.

c. Kyrkostyrelsen och Kungl. Majzt Kyrkostyrelsen bör framträda som kyrkans eget högsta organ. Den bör intaga en helt självständig ställning. Från Kungl. och de ämbetsverken överflyttas följande ärenden till Majzt statliga kyrkostyrelsen: förvaltningen av kyrkofonden, fastställande av rikskollekter, samt fastställande av stadgar för de centrala kyrkliga styrelserna.

d. med frågor om kyrklig indelning och prästerlig tjäns- Kyrkostyrelsens befattning teorganisation Kyrka--statutredningen har pekat på olika möjligheter då det gäller kyrkostyrelsens befattning med frågor om kyrklig indelning. Närmast till hands anser utreddet att den centrala blir en samordnande kyrklig inningen ligga kyrkostyrelsen stans med uppgift att avväga olika intressen mot varandra och söka tillgodose kyrkans behov. I praktiken kan kyrkostyrelsen därmed bli något av ett förbindelseori dess förhållande till staten. gan för kyrkan

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

Vi ansluter oss till utredningens uppfattning på denna punkt. Som utredande och förslagsställande organ torde den centrala kyrkostyrelsen kunna spela en betydelsefull roll, då det gäller av befolkningsomflyttningar och andra förhållanden nödvändiggjorda ändringar i en tidigare indelning. Kyrkan får därmed det ökade inflytande på frågor av detta slag som ofta efterlysts. I fråga om den prästerliga tjänsteorganisationen bör det ankomma på kyrkomötet att fastställa normer härför och på kyrkostyrelsen att med ledning av dessa normer besluta om erforderliga ändringar i organisationen. Stiften behöver i större utsträckning utrustas med specialtjänster för att möta bl. a. av befolkningsomflyttning och fritidsbebyggelse föranledda behov inom ramen för ett vidare arbetsfält än det enskilda pastoratet. Nya arbetsformer behöver också prövas i församlingarna, och dessa är här ofta hänvisade till den service som specialutbildade funktionärer på kontrakts- eller stiftsplanet kan ge. Under sådana förhållanden bör en smidigare konstruktion av tjänsterna eftersträpå stiftsplanet vas.

e. Kyrkostyrelsens verksamhet i övrigt Beträffande kyrkostyrelsens verksamhet i övrigt torde i första hand kunna nämnas utbildningsfrågor och kyrkans förbindelse med andra kyrkosamfund och med ekumeniska organ. Kyrkostyrelsen har också att för de uppdraga riktlinjer kyrkliga styrelser, som nu väljs av och är redovisningsskyldiga inför kyrkomötet.

f. Kyrkostyrelsens kansli Till sitt förfogande måste ha ett kansli med och kyrkostyrelsen teologisk, juridisk ekonomisk expertis. Kansliets storlek blir beroende av konstruktionen av kyrkostyrelsens verksamhet och av dess förhållande till de centrala kyrkliga styrelserna.

D. Biskopsmötet Biskopsmötet bör infogas i kyrkans fastställda organisation. Biskopsmötets allmänna uppgift är att vara ett kontaktorgan, där får biskoparna möjlighet att överlägga i gemensamma angelägenheter rörande stiftens förvaltning och vård. Biskopsmötet äger icke att fatta för eller bindande biskop domkapitel beslut i ärenden som ankommer på dem. Till biskopsmötets uppgifter läggs vidare den särskilda befogenhet i fråga om kyrkans böcker som skisserats ovan och som innebär att biskopsmötet skall ha yttrat sig över av kyrkostyrelsen utarbetat förslag till antagande av eller ändring i kyrkans böcker innan förslaget överlämnas till kyrkomötet. Biskopsmötets yttrande bifogas sedan kyrkostyrelsens förslag. Med hänsyn både till biskoparnas sakkunskap och till deras uppgift att vaka över kyrkans lära torde det vara naturligt att ge biskopsmötet en befogenhet av denna art. Som kansli för biskopsmötet torde kunna fungera kyrkostyrelsens kansli.

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

III. Kyrkans organisation på stifts- och församlingsplanet

Ett framträdande i den utvecklingen på stiftsplanet de sedrag organisatoriska nare decennierna är tillkomsten av stiftsting och stiftsråd som organ för det s. k. arbetet i stiftet. har vunnits en rik erfarenhet, och till denna frivilliga Härigenom utveckling bör en reform av kyrkans organisation på stiftsplanet anknyta. För organisation på stiftsplanet innebär detta följande: kyrkans Stiftstinget får en för alla stift likformig organisation. Stiftstinget har att skapa ekonomiska för det arbete som behöver stiftet som arbetsenhet, förförusättningar dela medel olika verksamhetsgrenar inom stiftet samt mottaga redotillgängliga på visning från de skilda stiftsorganen för användandet av tilldelade bidrag och anslag. Vid sammanträden, som bör hållas minst en om året, kan vidare betingets gång handlas för stiftsarbetet tillsättas kommittéer det gemensamma väsentliga frågor, och etc. Ett bör inrättas. Åt tinget arbetsgrupper stiftstingets beredningsutskott anförtros att utse vissa ledamöter i och stiftets ombud till uppgiften domkapitel allmänt Eventuellt kan tinget utgöra valkorporation vid val av biskop. kyrkomöte. ekonomiskt införes en stiftsavgift. Liksom För att ge tinget erforderligt underlag ovan vara den myndighet som fastställer allmänna kyrkokyrkostyrelsen föreslagits storlek, bör Stiftstinget inom viss fastställd ram bestämma stiftsavgiftens avgiftens i förhållande till det antal skattekrostorlek. Avgiften uttages av varje församling nor för vilket församlingsavgifter skall erläggas. består av genom elektorer valda ombud. Biskopen Stiftstinget församlingarnas av Han bör dock att utan bör icke kunna väljas till ledamot stiftstinget. äga rätt rösträtt deltaga i stiftstingets förhandlingar. ombildas till som utföres i Domkapitlet att bli styrelse för hela den verksamhet stiftet. övertar den verksamhet som stiftsrådet nu står för och behåller i Kapitlet de som nu åvilar detsamma. Dess kansli omorganiseras i enlighet övrigt uppgifter Detta överensstämmer för övrigt väl med stadgandet i remed dess nya uppgifter. dan nu gällande lag om domkapitel § 13: »Domkapitel åligger att taga noggrann kännedom om stiftets förhållanden samt verksamt beflita sig om det kyrkliga livets vård och förkovran. Det skall åtgärder tillgodose församgenom erforderliga behov samt den kristna kärleksverksamheten och ungdomsvårlingarnas befrämja den inom stiftet» torde en utveckling av organisation efter den linje, På församlingsplanet kyrkans som här är föremål för behandling, icke behöva medföra några större förändringar torde tvärtom kunna betraktas i gällande läge. 1961 års lag om församlingsstyrelse som ett av den kyrkans frihet och självständiggenomförande på församlingsplanet het som här föreslås på riks- och stiftsplan.

IV. Kyrkans egendom och ekonomi

A. Kyrkans egendom

av förhållandet stat-kyrka innebär ett bevarat samband Om en framtidslösning mellan stat och om ock under förändrade former, betyder detta för frågan kyrka,

18 1968 Aas REFORMPROGRAM

om kyrkans egendom att inga väsentliga förändringar bör ske i fråga om egendomens disposition och förvaltning. I fall av en upplösning av detta samband inträder kyrkostyrelse och kyrkomöte i de funktioner som i dag fullgöres av statliga organ.

B. Kyrkans ekonomi Avgiften till kyrkan förändras från skatt till en medlemsavgift från kyrkans medlemmars sida till den kyrka som de frivilligt tillhör. I stället för kyrkans beskattningsrätt bör komma medlemsavgifter, som betalas endast av sådana som har ett personligt medlemskap i kyrkan. Då kyrkan är ett trossamfund och medlemskapet baseras på dopet, synes, oberoende av hur kyrkans organisatoriska förhållande till staten löses, kyrkans hittillsvarande inkomst från juridiska personer principiellt icke längre kunna ifrågakomma. Men med hänsyn till den betydelse religionen har som samhällsfaktor bör övervägas om icke även juridiska personer i någon form bör deltaga i det ekonomiska ansvaret för den religiösa sektorn i samhället. Avgiften bör dock även i fortsättningen anpassas till vars och ens inkomst, vilket enklast sker om den utgår i öre per skattekrona på grundval av till kommunal inkomstskatt taxerad inkomst. Kostnaderna för folkbokföringen och begravningsväsendet bör åvila stat och kommun. Så länge huvuddelen av svenska folket tillhör kyrkan är det naturligt att staten till med och insamlande av avgiften till kyrkan. Enklast sker hjälper debitering detta om avgiften upptas debetsedlama och insamlas tillsammans med skatt till på stat och kommun. Erfarenheter från andra länder visar att det i folket kan finnas starka önskemål om att få betala kyrkoavgiften på detta för allmänheten bekväma sätt. I Västtyskland har kyrkoavgiften alltsedan 1918, då kyrka och stat skildes åt, insamlats via skattsedeln. överensstämmelse råder mellan stat och kyrka om ändamålsenligheten i detta. I Finland samlades kyrkoavgiften tidigare in av kyrkans förtroendemän vid särskilda kyrkliga uppbördstillfällen. Detta ändrades 1960 på grund av önskemål i folket att få betala sin kyrkoavgift tillsammans med skatten till stat och kommun. De få år som gått sedan dess har det nya systemet fungerat till allmän belåtenhet. Att i vårt land övergå till ett uppbördssystem, som man nyligen i ett nordiskt grannland har övergivit till förmån för uppbörd via skattsedeln, förefaller inte vara en särskilt ändamålsenlig lösning. Om kyrkoavgiften samlas in via skattsedeln bör dock, sedan avgiftens karaktär av skatt helt upphört, av skattsedeln framgå hur mycket var och en betalar till kyrkan. På skattsedeln bör alltså finnas en post, benämnd kyrkoavgift, där avgiften till kyrkan tas upp. För den som icke tillhör kyrkan finns här intet belopp upptaget. I det på skattsedeln under rubriken kyrkoavgift upptagna beloppet skulle alltså komma att ingå tre olika slag av avgift till kyrkan: l. Församlingsavgift till församlingen, pastoratet och den kyrkliga samfälligheten, vars storlek fastställes av det beslutande organet. 2. Stiftsavgift, vars storlek fastställes av stiftstinget inom ovan angiven ram. 3. Allmän kyrkoavgift till för hela kyrkan gemensamma behov.

18 1968 ÅRS REFORMPROGRAM

För kyrkan i dess helhet ombildas kyrkofonden till en fond för kyrkans gemen-

samma verksamhet i riket,

varigenom kyrkofonden anpassas till det nya läge, i vilket kyrkan nu befinner sig och där kyrkan på annat sätt än tidigare behöver medel

för sin för hela riket gemensamma verksamhet. för denna verksamhet blir Organ

som ovan föreslagits den centrala kyrkostyrelsen.

Vi får alltså föreslå,

att kyrkomötet måtte till Kungl. Maj:t ingå med underdånig

skrivelse med begäran att vid den fortsatta av förutredningen

hållandet kyrka--stat ovan framförda önskemål måtte uppmärksammas och tillgodoses.

Stockholm den 3 september 1968

Martin Lindström Einar Jönsson Erik Magnusson

Ragnar Askmark Curt Alf C. W.

Forsberg Sven Danell Eskil Jinnegård Gösta Lundström Märta Palm Sven Silén

Gustaf Öberg

David Lindquist Nils Rappe Bo Giertz Sven Lampers Gert Borgenstierna Ragnar Kling Arne Palmqvist Thure Lindh Stig Hellsten

Torsten T egby Olof Herrlin Larsson

Henning Helge Ljungberg Harald Wik

216 sou 1972:37

i

Bilaga 19 Direktiv till 1968 års och

beredning

om stat

kyrka

Utdrag av protokollet över IV. Historisk översikt. utbildningsären- Kyrkobegrepp. den, hållet inför Hans Maj:t Konungen i (SOU 1964:16) statsrådet på Stockholms slott den 28 juni V. Kristendomsundervisningen. Med sär- 1968. skild hänsyn till förhållandet kyrka-stat. (SOU 1964:30) Chefen för stats- VI. utbildningsdepartementet, Lagstiftning. Rättskipning. (SOU rådet Palme, anmäler efter gemensam bered- 1965:70) ning med statsrådets övriga ledamöter fråga Vll. Folkbokföringen. (SOU 1967:16) om fortsatt utredning rörande förhållandet Vlll. De teologiska fakulteterna. (SOU mellan staten och svenska kyrkan och anför. 1967:17) IX. Kyrklig organisation och förvaltning. 1958 års utredning kyrka-stat har i vår (SOU 1967:45) överlämnat sitt slutbetänkande X. - - (Svenska Kyrklig egendom. skattefrågor. kyrkan och staten, SOU 1968:11). Den Prästerskapets privilegier. (SOU 1967:46) första etappen av den utredning som 1956 års riksdag begärde angående den framtida Slutbetänkandet av utgörs väsentligen gestaltningen av förhållandet mellan staten sammanställningar av material, som förut har och svenska kyrkan är därmed avslutad. fram lagts i delbetänkandena, med koncen- Riksdagen avsåg med sin begäran att genom tration till principellt eller på annat sätt utredningen material skulle läggas fram för viktiga ämnesområden. en fortsatt diskussion av och ett framtida I enlighet med sina direktiv har utredningställningstagande till frågan om statens och en ej tagit ställning för eller mot någon viss svenska kyrkans relationer till varandra (KU utan för ett senare lösning lagt fram material 1956:17, rskr 381). ställningstagande. Utredningen har utgått Under de tio år som 1958 års utredning från fyra hypotetiska lägen, nämligen A-läget arbetat har den utöver slutbetänkandet sådana reformer som rubbar (ej grunderna avlämnat följande tio delbetänkanden. för nuvarande ordning), B-läget (en fri kyrka I. Religionens betydelse som samhälls- med mot sina medlemmar beskattningsrätt faktor. Möjligheter och metoder för en eller liknande förmån och med tillgång till sociologisk undersökning. (SOU 1963:26) den kyrkliga jorden), C-läget (en fri kyrka Il. Kyrkor och samfund i Sverige. Om- utan men med till beskattningsrätt tillgång fattning och verksamhet. (SOU 1963:39) den och fri kyrkliga jorden) D-läget (en lll. Religionsfrihet. (SOU 1964:13) kyrka utan beskattningsrätt och utan tillgång

19 DIREKTIVEN till den kyrkliga jorden men med bibehållen de fria lägena kan inrikta sig på att huvud- C-läget framgår vid en rätt till kyrkobyggnader och tomter). sakligen överväga slutbetänkande har nu sänts jämförelse mellan de fria lägena. Ett genom- Utredningens och förande av D-läget, som förutsätter att i stort ut på remiss till ett flertal myndigheter skall sett all kyrklig egendom skulle tillkomma organisationer. Yttranden avges före staten, kan inte anses vara förenligt med den den 1 januari 1969. Redan nu står emellertid som torde böra visas vid ett klart att utredningsarbetet bör fortsätta. generositet kan anföras för att nästa upphävande av statskyrkosystemet. B-läget, Skäl möjligen förrän efter som förutsätter att kyrkan har beskattningsutredningsetapp inte påbörjas rätt mot sina medlemmar eller liknande remisstidens utgång. Emellertid synes det förmån samt tillgång till den kyrkliga jorden, vara värdefullt, att arbetet redan från början är rent formellt ett fritt läge men har i sker under beaktande av en så aktuell opi- De som skall verkställa den realiteten starka inslag av statskyrkosystem nion som möjligt. bör vidare så snart som och innebär att kyrkan har en ställning i nya utredningen få tillfälle att sätta sig in i det förhållande till andra trossamfund som kan möjligt omfattande utredningsmaterial som förelig- föranleda erinringar från principiella utgångsmin mening bör denna utredning punkter. Detta läge innebär således att kyrger. Enligt därför komma till stånd redan nu. Den bör kan även i fortsättningen i betydande ut-

ske genom särskilda sakkunniga. sträckning blir bunden till staten. Kyrkan bör få till huvudupp- kan nämligen inte räkna med att få de De nya sakkunniga att av i första hand det förmåner som gäller i ett B-läge utan statlig gift på grundval ta ställ- att, om kyrkan har presenterade utredningsmaterialet insyn. Till detta kommer frågan om det framtida förmåner av detta slag, även andra trossamning i den centrala förhållandet mellan staten och svenska kyr- fund och sannolikt också andra ideella orkan. Även om vissa undersökningar utöver ganisationer bör kunna tillerkännas en motde nu utförda kan visa sig nödvändiga för att svarande förmån. Detta skulle säkerligen

det skall bli möjligt att överblicka följderna också leda till åtskilliga praktiska svårigheter. av ett visst ställningstagande, bör i regel mer Kritik kan således riktas mot B-läget från lösningar inte utarbetas under såväl principiella som praktiska synpunkter. detaljerade den nu förestående etappen i utredningsar- Det är sålunda enligt min mening klart, betet. Utformningen av detaljlösningar blir att bland de fria i de sakkunniga lägena av beslutet i huvudju i hög grad beroende första hand bör uppehålla sig vid C-läget. Det frågan och - särskilt om ändring skall ske i bör givetvis stå de sakkunniga fritt att i ett förhållandet mellan staten och kyrkan - så modifiera eller annat hänseende C-läget. Här tidskrävande, att jag anser det vara bäst att kan också understrykas att det i detta läge är utformningen får anstå till en senare tid- ett huvudproblem att finna former för överpunkt. Det gäller sålundai första hand att nå av bl. a. ekonomisk art. I gångsbestämmelser fram till ett ställningstagande ifråga om den direktiven till 1958 års utredning framhölls principiella utformningen av förhållandet också, att staten - oberoende av de framtida mellan staten och kyrkan. Utgångspunkten relationerna mellan den och kyrkan - inte

för arbetet bör enligt min mening vara de kan frånsäga sig allt ansvar för religiösa som 1958 års utredning har angelägenheter. För att underlätta ett komfyra lägen mande beslut torde det därför vara nödvänpresenterat. Beträffande de hypotetiska i stort presentera villkouppställda digt att åtminstone A- ren för en från staten organisatoriskt skild lägena anser jag att två av dessa, nämligen och C-lägena, i första hand bör övervägas av kyrka. En betydelsefull fråga blir givetvis hur Att som innefattar en sådan kyrkas ekonomi bör ordnas. de sakkunniga. A-läget det nu rådande kyrkosystemet noggrant bör Detta gäller särskilt under övergångstiden.

övervägas är utan vidare klart. Att man bland Det är inte min avsikt att här ta ställning

19 DIREKTIVEN till om det ena eller andra läget skall utgöra försvinner. Det har dessutom sagts att Cgrundval för förhållandet mellan staten och läget även från kyrkans synpunkt erbjuder kyrkan, men några synpunkter som har lagts en rad fördelar. Kyrkan får en mera renodlad på frågan vill jag dock redovisa. karaktär av trossamfund, vilket många män- Till förmån för A-läget anförs bl. a., att niskor - även aktiva medlemmar av kyrkan svenska kyrkan är en folkkyrka, vilket inne- uppfattar som en stor fördel för denna. bär att kyrkans budskap och tjänster är Vidare innebär C-läget en rätt för kyrkan att tillgängliga för alla. Hittills har det också ensam bestämma om sin styrelse, sin ekonovarit så, att många människor som annars har mi och sina kyrkliga böcker. Den medberinga kontakt med kyrkan vid särskilda stämmanderätt som statsmakterna i dag uttillfällen tar kyrkans tjänster i anspråk. En övar uppfattas ibland som en otillbörlig del av dessa människor kommer kanske att inblandning i kyrkans angelägenheter. stå utanför en fri kyrka och det är inte I sitt slutbetänkande har 1958 års utredsäkert, att de då kan påräkna denna kyrkas ning beträffande frågorna om folkbokföringtjänster. Organisationen av en fri kyrka kan en, kristendomsundervisningen, de teologiskanske inte heller bli sådan, att den i likhet ka fakultetema, äktenskaps ingående och med. svenska kyrkan av i dag kan erbjuda därmed sammanhängande frågor samt bemänniskor sina tjänster i alla delar av landet. gravningsväsendet uttalat, att en lösning i Vidare kompletterar församlingarna och olika riktningar kan vinnas tämligen oberoprästerskapet fortfarande i många fall sam- ende av hur förhållandet mellan staten och hällets sociala verksamhet. Många anser att kyrkan utformas. Dessa frågor torde därför A-läget även från kyrkans synpunkt erbjuder böra tas upp till behandling bara i den mån flera fördelar. Organisationen omfattar så- de sakkunniga finner att de har sådant lunda hela landet och något egentligt bekym- samband med den centrala frågan att förslag mer för ekonomin föreligger inte bl. a. på i denna och den eller de särskilda frågorna grund av den skatteutjämnande effekt som bör läggas fram samtidigt. Beträffande de är förenad med det nuvarande systemet. nämnda delfrågorna kan framhållas följande. C-läget har enligt mångas uppfattning den I fråga om folkbokföringen har centrala uppenbara fördelen att det medför en full- folkbokförings- och uppbördsnämnden den ständig frihet i trosfrågor och ökad likställig- 12 maj 1967 fått Kungl. Majzts uppdrag att het mellan olika trosriktningar och trossam- utreda de delar av ämnet som 1958 års fund. Det är sant, att friheten i trosfrågor utredning inte tagit befattning med. Utrednumera är stor. Erinringar har emellertid ningsarbetet har påbörjats. framförts mot att man fortfarande i princip Beträffande religionsundervisningen i skoföds till medlemskap i svenska kyrkan och lan kan erinras om att det organisatoriska måste begära att få utträda ur kyrkan samt sambandet mellan kyrkan och skolan numehar skyldighet, om man utträtt, att erlägga ra är upplöst och att religionsundervisningen viss del av kyrkoskatten som ersättning för är en angelägenhet för skolan. En ändring av kyrkans befattning med bl. a. uppgifter inom kyrkosystemet berör inte utformningen av folkbokföringen. Vidare framstår det för denna undervisning. många som principiellt felaktigt att kyrkan Rörande de teologiska fakulteterna vill handhar frågor som inte är av religiös karak- jag erinra om att dessa inte i alla hänseenden tär utan närmast av allmänt samhällelig art framstår som konfessionellt neutrala. Vad och av betydelse för alla oavsett religiös som förefaller mindre tillfredsställande är, uppfattning. De flesta av dessa förhållanden, att de praktisk-teologiska övningsinstituten mot vilka invändningar sålunda har rests, kan är knutna till universiteten, att vid tillsättvisserligen elimineras även vid ett reformerat ning av lärarbefattning vid teologisk fakultet A-läge, men många torde föredra C-läget på viss hänsyn skall tas till trosåskådningen grund av att olägenheterna då automatiskt samt att de teologiska fakulteterna utser

19 DIREKTIVEN representanter vid kyrkomötet och ledamöter i Uppsala och Lunds domkapitel. Förslag till reformer i dessa hänseenden bör utarbetas i annat sammanhang. Beträffande frågorna om äktenskaps ingående samt medling kommer den hinderprövning som ingår i det nuvarande lysningsförfarandet att behandlas i anslutning till utredningen om folkbokföringen. Vigsel- och medlingsfrågorna bör behandlas vid en senare tidpunkt. Vad slutligen angår frågan om huvudmannaskapet för begravningsväsendet torde särskilda sakkunniga böra tillkallas för att utreda hithörande spörsmål. När 1956 års riksdag hemställde om en utredning rörande den framtida gestaltningen av förhållandet mellan staten och kyrkan, betonades att den kristna verksamheten varit en tillgång såväl för enskilda som för samhället och att avsikten med en kommande utredning inte fick vara att skada dessa omistliga värden. I anslutning härtill vill jag understryka, att det fortsatta utredningsarbetet bör äga rum i en anda av tolerans och generositet. Detta arbete skall alltså lika litet som det hittills bedrivna avse något ställningstagande i den organisatoriska frågan. Man kan ha olika meningar om hur denna fråga bör lösas men alla borde kunna vara ense om att stor vidsynthet bör visas vid avvägningen mellan motstridiga intressen och synpunkter.

Publikationer utgivna av 1968 års

beredning

om stat och

kyrka

Om stat och kyrka (SOU 1970:2). En remissammanställning

Kyrkan kostar (SOU 1971:29). En ekonomisk studie av üenska kyrkans församlingar år 1969 Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36). slutbetänkande

Samhälle och trossamfund ( ). Bilaga 1--19

.l Sammanfattande analys av Svenska kyrkans ekonomi år 1969 2 Kyrkan kostar. En ekonomisk studie av Svenska kyrkans riks- och regionalplan år 1969 3 Samhällets nuvarande ekonomiska stöd till Svenska kyrkan m. m. 4 Kyrkokommunal investeringsplanering 1971-1975 5 Utgifter för den kyrkokommunala begravningsverksamheten år 1968 En jämförelse mellan 1968 års undersökning avseende utgifterna för begravningsverksamheten och betänkandet (SOU 1971:29) Kyrkan kostar Om kyrklig egendom System för registrering och uppbörd Förteckning över gällande kyrkliga författningar m. m. Nuvarande beskattningsregler för Svenska kyrkan och andra trossamfund m. fl. Vissa kyrkliga personalfrågor Om statligt stöd till ungdoms- och studiearbete m. m., Betänkandet (SOU 1971:92) Finansiering av allmänna samlingslokaler 14 Statens nuvarande ansvar för kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader m. m. 15. Vissa uppgifter om statligt stöd till kyrkomusikalisk verksamhet 16 Om tjänstebrevsrätten 17 Betänkandet (SOU 1970:70) Folkbokföringsorganisationen m. m. 18 Vissa handlingar 1968 års kyrkomötes kring s. k. reformprogram 19 Direktiv till 1968 års beredning om stat och kyrka Samhälle och trossamfund (SOU 1972:38) Bilaga 20 20 Andra trossamfunds ekonomi Samhälle och trossamfund (DsU 19725-8) Bilaga 21 21 Intensivstudier av tretton församlingar

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

. Åmbetsansvaret Il. Ju. . Svensk möbelindustri. I. . Personal för tyg- och intendenturförvaltning. Fö. . Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. . CKR (Centrala körkortsregistret) K. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. Reklam Il. Beskrivning och analys. U. Reklam III. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.) Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorer. U. (Utkommer senare.) . Godsbefordran till sjöss. Ju. . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. . Skadestånd IV. Ju. . Kommersiell service iglesbygder. ln. . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. Ju. . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följdförfattningar) Ju. . Nomineringsförfarande vid riksdagsval o Riksdageni pressen. Ju. .Norge och den norske exilregeringen under andra världskriget. Ju. . Uppsökande verksamhet för cirkalstudier inom vuxenutbildningen. U. . Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier. U. . Svävarfartslag. K. . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. Ju. . Högre utbildning - regional rekrytering och samhälleekonomiska kalkyler. U. . Vägfraktavtalet II. Ju. . Naturgas i Sverige. I. . Förskolan 1. S. . Förskolan 2. S. . Konsumentköplag. Ju. . Konsumentupplysning om försäkringar. H. . Bostadsanpassningsbidrag. In. . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. . Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre. C. . Förhandlingsrätt för pensionärer. In. . Familjestöd. S. . Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. Jo. . Samhälle och trossamfund. slutbetänkande. U. . Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. U.

å i i i

å

i

SOU 1972: 37

Statens offentliga utredningar 1972

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Åmbetsansvaret Il. [1] Konsumentupplysning om försäkringar. [29] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] lnrikesdepartementet Revision av vattenlagen. Dei 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform 0 Ny riksdags- Kommersiell service i glesbygder. [13] ordning. [15] 2. Ny regeringstorm o Ny riksdagsordning Bostadsanpassningsbidrag. [30] (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid Förhandlingsrätt för pensionärer. [33] riksdagsval o Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsendet lV. Skiljedomstol. [22] Civildepartementet Vägfraktavtalet ll. [24] Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32] Konsumentköplag. [28] Industridepartementet Försvarsdepartementet Svensk möbelindustri. [2] Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Naturgas i Sverige. [25] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Socialdepartementet 1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan 1. [26] 2. Förskolan 2. [27] Fsmiljestöd. [34]

Kommunikationsdepartementet CKR (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11]

Utbild ningsdepartementet

Reklamutredningen. 1. Reklam l. Beskattning av reklamen. 6] 2. Reklam ll. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam lll. tällningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare). 4. Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. [20] Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. [37]

Jordbruksdepartementet Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [35]

Anm. Siffrorna inom klsmmer betecknar utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen.

SOU 1972: 37 223

r- - ---- -vwv-v-ü-Fø-ø-w-t-*fl .in r.rm w.u... . ,j › I\\..b . 0.5 man Liln.) . M

13 J.“..JL13)2

. . H,

Å .. ..-.-a-ø.n-unevuuo..:

Allmänna Förlaget