SOU

Samhälle och trossamfund : slutbetänkande

Beteckning: SOU 1972:38
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

SOU 1972:36: Samhälle och trossamfund : slutbetänkande, avsnitt 2, 5 och 8
SOU 1972:37: Samhälle och trossamfund : slutbetänkande, avsnitt 18
SOU 1974:69: Invandrarutredningen, avsnitt 296
SOU 1974:9: Samhälle och trossamfund : sammanställning av remissyttranden över betänkanden av 1968 års beredning om stat och kyrka, avsnitt 5.1.2, 164 och 264
SOU 1977:95: Måste insamlare kontrolleras? betänkande, avsnitt 7
SOU 1978:1: Stat - kyrka, avsnitt 12
SOU 1981:36: Begravningsverksamheten, avsnitt 2 och 4.1

V) N o

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

SAMHÄLLE OCH FUND Bilaga 20

Andra trossamfunds ekonomi 1968 års beredning om stat och kyrka r7T\ 1972:38

Statens offentliga utredningar 1972: 38 Utbildningsdepartementet

Samhälle och trossamfund Bilaga 20

Andra trossamfunds ekonomi

1968 års beredning om stat och kyrka V Stockholm 1972

ISBN 91-38-00296-5

K L Beckmans Tryckerier AB. Stockholm 1972

Förord

Vid den systematiska genomarbetningen av de synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen av kyrka—statutredningens slutbetänkande konstaterade 1968 års beredning om stat och kyrka bl. a. att vissa ytterligare kyrkoekonomiska undersökningar var nödvändiga (jfr SOU 1970:2 s. 224 ff). Genom beslut den 26 juni 1970 medgav vederbörande statsråd att beredningen lät utföra en kyrkoekonomisk undersökning. Undersökningens syfte var att i överskådlig form presentera utgifter för och inkomster i den verksamhet som bedrevs av Svenska kyrkan under år 1969. Presentationen avsåg alltså att ge en bild av den ekonomiska situationen på riksplanet, på regionalplanet samt på lokalplanet. En rapport i form av en studie av lokalplanet, dvs. församlingarna, överlämnades som delbetänkande den 14 april 1971 (Kyrkan kostar, SOU 1971: 29). En sammanfattande analys av Svenska kyrkans ekonomi lämnas i bilaga 1 till beredningens slutbetänkande (SOU 1972: 36) Samhälle och trossamfund. I bilaga 2 finns en separat redovisning av Svenska kyrkans ekonomi på riks- och regionalplanen. En särskild beräkning av samhällets nuvarande stöd till Svenska kyrkan och närstående institutioner återges som bilaga 3. I bilaga 4 redogörs för resultatet av den undersökning statistiska centralbyrån genomfört av Svenska kyrkans församlingars investeringsplaner åren 1971 — 1975. Bilaga SOU 1972:38

5—6 innehåller särskilda studier av kostnaderna för begravningsväsendet åren 1968 resp. 1969. Bilaga 7 innehåller en översiktlig beskrivning av den s. k. kyrkliga egendomen samt även vissa värdeangivelser. Samtliga nämnda bilagor är publicerade i SOU 1972:37. I framställning till departementschefen den 12 augusti 1971 anförde beredningen bl. a. att förhållandet mellan staten och Svenska kyrkan inte borde lösas utan hänsynstagande till relationen även mellan staten och övriga trossamfund. Beredningen fann det därför nödvändigt att komplettera den ekonomiska analysen av Svenska kyrkans församlingar med vissa undersökningar av ekonomin inom andra trossamfund än Svenska kyrkan. Dessa undersökningar om andra trossamfunds ekonomi har genomförts inom beredningens sekretariat under perioden augusti 1971-april 1972 jämsides med övrigt ekonomiskt utredningsarbete. Undersökningarna har utförts av en arbetsgrupp med bitr. sekreterare Klas Olofsson som projektledare. Gruppen har vidare bestått av Anna-Karin Jäderlund (t. o. m. den 31 januari 1972), Lars Nyländer (t. o. m. den 15 januari 1972) och Barbro Söderlindh. Till gruppen har också tillfälligt varit knutna Inger Castenhag, Birgitta Lund, Anders Rabo, Hillevi Rosenquist och Ingrid Sahlström. Undersökningens uppläggning och slut3

redovisning har skett i samråd med främst följande experter hos beredningen: sekreteraren i Sveriges frikyrkoråd Per Arne Aglert, avdelningsdirektören vid statistiska centralbyrån Hans Garke, prefekten vid religionssociologiska institutet Berndt Gustafsson, kamreren i Smyrnaförsamlingen i Göteborg Enar Halldin, missionssekreteraren i Svenska Missionsförbundet Gösta Hedberg, monsignore Kristian Hylla, katolska biskopsämbetet, översten i Frälsningsarmén Ewert Larson, prodirektorn vid Svenska kyrkans centralråd för evangelisation och församlingsarbete Ingmar Stoltz samt konsulenten hos Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund Göte Wallin. Genomförandet av undersökningen har skett i nära samarbete med kontaktpersoner, som respektive trossamfund själv utsett. Dessa har varit Per Sunbring (Svenska Alliansmissionen), Rolf Berglund (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen), Gunnar Dahlberg och Gösta Hedberg (Svenska Missionsförbundet), Harry Svensson (Fribaptistsamfundet), Stig Abrahamsson och Birger Davidson (Helgelseförbundet), Olle Eriksson (SjundedagsAdventistsamfundet), David Lagergren och Lars-Erik Lönn (Svenska Baptistsamfundet), Enar Halldin (Pingströrelsen), Sven Alverlin (Örebromissionen), Ewert Larson (Frälsningsarmén), Folke Holmlund och Rune Eriksson (Svenska Frälsningsarmén), Ruben Haglund och Erik Nilsson (Metodistkyrkan), Kristian Hylla (katolska kyrkan), Chrisofer Klasson och Martin Jukham (ortodoxa församlingar), Bruno Kaplan (mosaiska församlingar) samt Jaakko Launikari (Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete i Sverige). Slutligen finns det anledning att påpeka att någon mer ingående undersökning om andra trossamfunds ekonomi ej har gjorts tidigare. Genom att studien kunnat genomföras under ett positivt och förtroendefullt samarbete med trossamfunden finns emellertid garantier för att undersökningen blivit så tillförlitlig som varit möjligt inom de givna ramarna.

4 SOU 1972:38

Innehåll

Undersökningens bakgrund och uppläggning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Andra trossamfund 1.3 Organisatorisk struktur 1.4 Undersökningsmetod 1.5 Insamling av uppgifter . . . . 1.6 Granskning och bearbetning . 1.7 Materialets tillförlitlighet . . .

7 7 7 8 9 11 11 11

2 Andra trossamfunds ekonomi 1969 2.1 Totala utgifter och inkomster . 2.2 Kapitalutgifter 2.3 Driftkostnader 2.4 Finansiering 2.5 Förmögenhetsställning . . . .

13 13 13 15 15 18

4. 3 Maranata 4. 4 Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner 4. 5 Finskspråkigt lutherskt församUngsarbete i Sverige 4. 6 Estniska evangelisk-lutherska församlingen i Stockholm . . . 4. 7 Lettiska evangelisk-lutherska kyrkan i Sverige 4. 8 Ungerska protestantiska församlingen 4. 9 Jehovas Vittnen 4.10 Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan) 4.11 Kristen Vetenskap 5 Undersökningsblanketter

3 Beskrivning av de undersökta trossamfundens ekonomi, organisation m. m 3. 1 Svenska Alliansmissionen . . 3. 2 Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen 3. 3 Svenska Missionsförbundet 3. 4 Fribaptistsamfundet . . . . 3. 5 Helgelse förbundet 3. 6 Sjundedags-Adventistsamfundet 3. 7 Svenska Baptistsamfundet 3. 8 Frälsningsarmén . . . 3. 9 Svenska Frälsningsarmén 3.10 Metodistkyrkan i Sverige 3.11 Katolska kyrkan . . . 3.12 Ortodoxa församlingar 3.13 Mosaiska församlingar 4 Beskrivning av några andra trossamfunds organisation m. m 4. 1 Pingströrelsen 4. 2 Örebromissionen SOU 1972:38

78 78 78 79 80 80 80 80 81 82

22 22 26 30 34 38 42 46 50 54 58 62 66 70

74 74 76 5

1 Undersökningens bakgrund och uppläggning

1.1 Bakgrund och syfte Många trossamfund redovisar årligen uppgifter om sin ekonomi i årsböcker, matriklar och i andra publikationer. Omfattningen av sammanställningarna varierar emellertid och det är inte möjligt att från dessa få en korrekt total bild av andra trossamfunds ekonomi. Syftet med undersökningen har varit att översiktligt och för olika trossamfund vart för sig kunna redovisa utgifter och inkomster för år 1969. Detta år gällde även för undersökningen om Svenska kyrkans ekonomi. I denna rapport ges dessutom kortfattade beskrivningar av de olika trossamfundens organisatoriska uppbyggnad och verksamhet. 1

1.2 Andra

trossamfund

Det finns ingen säker uppgift om hur många trossamfund utöver Svenska kyrkan som är verksamma i Sverige. Medräknas även mycket små och endast lokalt verksamma samfund torde uppgiften om att det skulle finnas ett hundratal vara riktig. 2 Denna undersökning har emellertid avgränsats till att enbart gälla trossamfund som anser sig betjäna minst 3 000 personer. 3 SOU 1972:38

Därigenom skulle 24 trossamfund ingå i undersökningen. Förundersökningen av tre samfund {estniska och lettiska evangelisk-lutherska församlingarna samt ungerska protestantiska församlingen) gav till resultat att den ekonomiska omslutningen av dessa samfunds verksamhet var så ringa att de ej behövde ingå i den ekonomiska undersökningen. Vissa uppgifter om ekonomin lämnas emellertid i beskrivningen av samfunden (avsnitt 4.6-4.8). Jehovas Vittnen, Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (Mormonkyrkan) och Kristen Vetenskap har avböjt att lämna ekonomiska uppgifter men i övrigt bistått med uppgifter om verksamhet och organisation (avsnitt 4.9-4.11). Slutligen har Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner (avsnitt 4.4) ej inkommit med efterfrågade ekonomiska uppgifter, medan Maranata (avsnitt 4.3) ej tagit ställning till att deltaga i undersökningen. Den ekonomiska undersökningen kom således att omfatta 16 trossamfund, varav

1 Utförligare redogörelser för de olika trossamfunden återfinns bl. a. i betänkandet SOU 1963: 39 Kyrkor och samfund i Sverige. Ståhl o. Persson: Kulter, sekter och samfund, Proprius, Stockholm 1970. Denna gräns gäller bl. a. för att trossamfund skall vara berättigat till statsbidrag enligt Kungl. Maj:ts regleringsbrev 4.6.1971.

dock uppgifterna från två samfund (Pingströrelsen och Örebromissionen) är ofullständiga. Dessa samfunds organisatoriska struktur presenteras i avsnitt 4.1—4.2. Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige bedrivs i nära samarbete med Svenska kyrkan. Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete i Sverige är ett serviceorgan för denna verksamhet. Förbundet kan därför ej hänföras till begreppet trossamfund. Vid den ekonomiska undersökningen visade det sig att eftersom verksamheten till mycket stor del bedrevs inom Svenska kyrkan var det svårt att få rättvisande uppgifter om ekonomin. På grund av detta redovisas de ekonomiska uppgifterna för verksamheten ej i tabeller utan endast i samband med beskrivningen av Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige (se avsnitt 4.5). Någon självklar eller allmänt tillämpad gruppering av återstående femton trossamfund finns ej. Organisatoriskt uppvisar samfunden stora likheter. Det är naturligt att trossamfund som genom sitt ursprung och i sin verksamhet har nära släktskap också har en organisatorisk uppbyggnad och ekonomisk struktur som ligger nära varandra. Vi har därför valt att presentera trossamfunden i en ordningsföljd som baserar sig på sådana faktorer. En första grupp skulle kunna benämnas lutherska trossamfund. Hit räknas Svenska Alliansmissionen, Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen och Svenska Missionsförbundet (avsnitt 3.1-3.3). Därefter följer en grupp av baptistiska trossamfund, Fribaptistsamfundet, Helgelseförbunde t, Sjundedags-A dven tist samfundet och Svenska Baptistsamfundet (avsnitt 3.4—3.7) samt Pingströrelsen och Örebromissionen (avsnitt 4.1—4.2). Metodistiska trossamfund bildar en tredje grupp. Denna består av Frälsningsarmén, Svenska Frälsningsarmén och Metodistkyrkan i Sverige (avsnitt 3.8-3.10). De resterande trossamfunden, katolska kyrkan, ortodoxa församlingar och mosaiska församlingar går knappast att föra in under en gemensam rubrik. De behandlas i avsnitt 8

3.11-3.13. Möjligen skulle det finnas anledning att sammanföra katolska kyrkan och ortodoxa församlingar till en grupp eftersom de i likhet med Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete har vuxit snabbt som en följd av den ökade invandringen till Sverige.

1.3 Organisatorisk

struktur

För att kunna belysa olika samfunds organisatoriska struktur krävs generella kriterier för storleken av både trossamfundet, och dess församlingar (motsv.). I avgränsningen av undersökningen har använts ett storlekskriterium, nämligen det antal personer som ett trossamfund anser sig betjäna (minst 3 000). För vissa trossamfund överensstämmer detta kriterium med antalet registrerade medlemmar. För de flesta andra är dock den s. k. kontaktytan större än antalet medlemmar. Antalet registrerade medlemmar är ej ett entydigt begrepp. Vissa s. k. fria trossamfund betraktar endast vuxna personer som avlagt personlig bekännelse som medlemmar, medan andra, t. ex. katolska kyrkan, räknar alla katolskt döpta familjemedlemmar som registrerade medlemmar. En sammanställning av antalet medlemmar i de undersökta trossamfunden redovisas i tabell 1.1. De flesta trossamfunden är organisatoriskt uppdelade på tre plan: riksplan, distriktsplan och lokalplan. Det är i första hand på lokalplanet som samfunden når individerna, och för samfundens verksamhet och finansiering är därför lokalplanet oftast det viktigaste. I de flesta samfunden utgör lokalplanet basen för en demokratiskt uppbyggd organisation med ett distrikts-och ett riksplan som organisatorisk överbyggnad. I tabell 1.2 framgår lokalplanets struktur. Församlingsindelningen baserar sig på respektive trossamfunds egen definition av medlemsbegreppet. Detta bör beaktas vid jämförelsen mellan olika samfund, även om det ej förändrar totalbilden. De flesta församlingar i andra trossamfund är, med SOU 1972:38

Tabell 1.1 Antalet medlemmar i vissa trossamfund m. m. 1969. Trossamfund

Antalet medlemmar

Svenska Alliansmissionen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Svenska Missionsförbundet

13 800 28 600 87 900

Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet Sjundedags-Adventistsamfundet Svenska Baptistsamfundet Pingströrelsen Örebromissionen

1 300 4 800 3 300 26 700 90 000 19 500

Fralsningsarme'n Svenska Fralsningsarme'n Metodistkyrkan i Sverige

37 700 1900 8 900

Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska församlingar

53 800 15 000 15 000

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete"

. 45 000

Summa

453 200

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

undantag för några samfund, mycket små. Den organisatoriska uppbyggnaden av resp. trossamfund framgår av de organisationstablåer som återfinns vid varje samfundspresentation. 1 Antalet undersökta enheter på de olika planen redovisas i tabell 1.3. På lokalplanet fanns totalt år 1969 drygt 4 500 församlingar, kårer (motsv.) och på distrikts- och riksplanen sammanlagt ca 110 organisatoriska enheter. Därtill kommer att på varje plan finns ett antal närstående föreningar, stiftelser och liknande som formellt är självständiga enheter, men som i praktiken utgör en enhet inom samfundet. (Jfr kapitel 3).

1.4 Undersökningsmetod

Två olika undersökningsmetoder har använts. Riks- och distriktsplanens totalt 111 organisatoriska enheter i de 16 trossamfunden ingick alla i undersökningen av dessa båda plan (totalundersökning). Av tids- och Dessa bygger på genomgång av litteratur och är upprättade efter samtal med företrädare för samfunden.

Tabell 1.2 Antalet församlingar (motsv) i vissa trossamfund m. m. 1969. Trossamfund

Antal församlingar fördelade på antal medlemmar 0-99

100-299

300-

Totalt

Svenska Alliansmissionen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Svenska Missionsförbundet

324 866 1 109

20 40 188

3 6 48

347 912 1 345

Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet Sjundedags- Adventistsamfundet Svenska Baptistsamfundet Pingströrelsen Örebromissionen

47 108 37 412 341 182

11 8 59 158 43

2 11 61 10

47 119 47 482 560 235

Frälsningsarmén Svenska Frälsningsarmén Metodistkyrkan i Sverige

115 9 88

96 9 24

31 4

242 18 116

Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska församlingar

—

26 8 3

26 11 3

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete 0

29 Summa

3 648

4 539

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

SOU 1972:38

Tabell 1.3 Totala antalet organisatoriska enheter, undersökningsenheter (urval) samt bortfall. Trossamfund

Svenska Alliansmissionen Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen Svenska Missionsförbundet Fribaptistsamfundet Helgelseförbundet Sjundedags-Adventistsamfundet Svenska Baptistsamfundet Pingströrelsen Örebromissionen Frälsningsarmén Svenska Frälsningsarmén Metodistkyrkan i Sverige

Distriktsplan

Rik;»plan Urval

Bort- Tofall talt

Urval

Bort- Tofall talt

(-)

—

934 113

1 364 159

1 1

5 10

5* 10

(-) -

1 345 140

1 1

_ -

47 119

12 26

2 9

53 130

18 37

7 11

—

— -

— 8

482 70 560 114 235 43

15 82 26

502 90 560 114 244 52

109 8 30

(-)

26 11 3

_ — -

(-) — — -

— — -

27 11 3

22 8 16

—

4 539 747

4 650 858

8 Katolska kyrkan Ortodoxa församlingar Mosaiska församlingar

— -

Finskspråkigt lutherskt församlingsarbetec

—

8 Urval

Närstående för*

Summa

Totalt

_ -

Summa

Lokalplan

Bort- Tofall talt

Urval

Uppgifterna ingår i riksplanets redovisning. * Närstående föreningar, stiftelser och likn. som inkommit med uppgifter. Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige kan ej hänföras till begreppet trossamfund (se avsnitt 1.2).

kostnadsskäl skulle det däremot ha varit omöjligt att undersöka lokalplanets samtliga 4 500 församlingar (motsv.). Denna del har därför genomförts som en urvalsundersökning av 11 samfund. De fem övriga, dvs. Katolska kyrkan, mosaiska församlingar, ortodoxa församlingar, Svenska Frälsningsarmén samt Finskspråkigt lutherskt församUngsarbete har kunnat totalundersökas p. g. a. att antalet församlingar varit mycket litet. Lokalplanet har delats in i grupper på så sätt att varje trossamfund har indelats i storleksgrupper ( - 9 9 , 100-199, 2 0 0 - 2 9 9 , 300—499 och över 500 medlemmar). Urvalet av församlingar inom dessa grupper gjordes så att representativitet skulle erhållas såväl 10

för varje trossamfund som för de undersökta trossamfunden totalt. Antalet undersökningsgrupper på alla tre planen blev då 81 med totalt 858 undersökningsenheter. Av dessa erhölls ej uppgifter från 186 enheter (se 1.6 Materialets tillförlitlighet). Varje undersökningsenhet skulle emellertid även lämna uppgifter om sådana närstående föreningar, stiftelser och liknande som bedrev verksamhet som hörde samman med respektive samfund. Uppgifter erhölls från drygt 800 sådana närstående organisationer. Totalt ingår sålunda uppgifter från omkring 1 500 olika organisatoriska enheter.

SOU 1972:38

1.5 Insamling av uppgifter Det stora antalet undersökningsenheter gjorde att speciella krav ställdes på undersökningsblanketterna. Med utgångspunkt i statistikformulär som en del trossamfund använder samt från genomgång av ett antal församlingars bokslut konstruerades provformulär. Dessa testades därefter i de olika trossamfunden av de speciella kontaktpersoner som varje trossamfund hade utsett. De slutliga blanketterna för lokalplanet återges i kap. 5. I samband med att blanketterna skickades ut till undersökningsenheterna inbjöds samtliga kontaktpersoner till en konferens vid vilken blanketterna noggrant genomgicks i form av praktikfall. Församlingen (motsv.) skulle nämligen i första hand vända sig till respektive trossamfunds kontaktperson för att få hjälp med blankettifyllandet. Det var därför av största vikt att kontaktpersonerna var väl insatta i blanketterna. Både kontaktpersoner och uppgiftslämnare hade naturligtvis möjlighet att även vända sig direkt till sekretariatet. Blanketterna för riks- och distriktsplanen är i stort sett identiska med dem som använts på lokalplanet. Detta var nödvändigt med hänsyn till de omfattande ekonomiska överföringar som finns mellan de olika planen. 1.6 Granskning och bearbetning De flesta av undersökningsenheterna ansågs vara ovana vid att lämna denna form av statistiska uppgifter. För att undersökningsresultatet skulle bli så tillförlitligt som möjligt var det därför nödvändigt med ett relativt omfattande granskningsarbete. Varje blankett har granskats i tre etapper. En förberedande granskning av lokalplanets blanketter har utförts av statistiska centralbyrån och bl. a. berört kontroll av summeringar och samband inom blanketterna. Motsvarande kontroll på distrikts- och riksplan utfördes av sekretariatet. Statistiska centralbyrån har, med användande av manuella bearbetningsmetoder, även utfört uppräkningar m. m. SOU 1972:38

Därefter har följt en sakgranskning som huvudsakligen har gjorts av sekretariatet i samråd med respektive trossamfunds kontaktperson. Slutligen har det i en tredje granskning skett kontroll av sambanden mellan de olika planen. 1.7 Materialets

tillförlitlighet

Undersökningens resultat kan i stort sett påverkas av felkällor inom fyra områden: bortfall, slumpfel, mätfel och bearbetningsfel. Uppgifter har lämnats av samtliga enheter på riks- och distriktsplanen. På lokalplanet har 570 av de 747 församlingarna inkommit med svar, vilket gör ett bortfall på 177 enheter eller 23,6 procent. Frånräknas Pingströrelsen och Örebromissionen sänks emellertid bortfallet till ca 11 procent. Detta bortfall har för summan av resterande trossamfund bedömts utgöra en obetydlig felkälla. Detsamma är förhållandet för huvuddelen av de enskilda trossamfunden i denna grupp. För Örebromissionen och Pingströrelsen är bortfallet däremot för stort (ca 60 procent respektive ca 70 procent) för att uppgifterna skall kunna ligga till grund för uppräkning. För dessa trossamfund har därför en statistisk uppräkning ersatts av en expertbedömning med syfte att få en mycket ungefärlig uppgift på storleksordningen av de olika utgifts- och inkomstposterna. Slumpfelsberäkningar görs för att erhålla ett mått på materialets tillförlitlighet. Härvid beräknar man ofta s. k. konfidensintervall som anger att det sanna värdet med 95 procents sannolikhet ligger inom ett visst framräknat värde ± två gånger standardavvikelsen. De beräkningar som gjorts för de totala utgifterna visar att intervallet kring undersökningens värde för flertalet av de trossamfund som icke totalräknats ligger under ± 1 5 procent. Det bör vidare framhållas att osäkerheten för vissa delposter — t. ex. inkomstposten externa bidrag — i några fall kan vara stort. 11

Den felkälla som kan vara svårast att komma till rätta med är de systematiska mätfelen. Så långt som möjligt har garantier skapats mot denna felkälla. Detta har skett dels genom att uppgiftslämnarna erbjudits och utnyttjat hjälp, dels genom att blanketterna granskats ingående vid bearbetningen. Väsentligare bearbetningsfel torde ha undvikits genom att alla summeringar, uppräkningar m. m. har kontrollräknats. Det bör påpekas att de ganska omfattande överföringarna både inom och mellan de organisatoriska planen som förekommer hos trossamfunden och deras närstående föreningar, stiftelser och liknande har fungerat som inbyggda kontroller. De skiljaktigheter som härvid har påträffats vid granskningen har alltid medfört extra kontroll av blanketterna och tillfredsställande korrigeringar har i samtliga fall uppnåtts.

12 SOU 1972:38

2 Andra trossamfunds ekonomi 1969

2.1 Totala utgifter och

inkomster

Beteckningen "andra trossamfund" används i föreliggande avsnitt som ett sammanfattande begrepp för de femton undersökta trossamfunden. Undersökning har även gjorts av Finskspråkigt lutherskt församlingsarbete i Sverige. Dessa uppgifter ingår emellertid inte i den totalbild som ges i detta avsnitt utan endast i avsnitt 4. "Andra trossamfund" kan ej betraktas som en enhet, eftersom samfunden är helt självständiga ekonomiskt och organisatoriskt och har en mycket skiftande karaktär. De beskrivningar som här ges om "andra trossamfunds" utgifter och inkomster ärendast summeringar av resultaten från varje trossamfund och kan således ej användas för generella beskrivningar av samtliga "andra trossamfund". Ekonomi och organisation hos respektive trossamfund redovisas i avsnitt 3 och 4. Den totala utgiftsvolymen för den verksamhet som de i undersökningen ingående 15 trossamfunden bedrev år 1969 uppgick till nära 350 milj. kr. I denna summa ingår 60 milj. kr i kapitalutgifter (avsnitt 2.2), 210 milj. kr i driftkostnader exkl. fastighetsförvaltning (avsnitt 2.3) samt 75 milj. kr i bruttokostnader för fastighetsförvaltning (avsnitt 2.3). Den största andelen gick sålunda till årets löpande verksamhet (driftbudgeten) medan knappt 20 procent avsåg SOU 1972:38

investeringar och avsättning till fonder (kapitalbudgeten). Den viktigaste inkomstkällan var olika former av bidrag från enskilda (medlemsavgifter, offer, gåvor, kollekter m. m.). Dessa inkomstslag inbringade totalt ca 190 milj. kr (se vidare avsnitt 2.4).

2.2 Kapitalutgifter

Trossamfundens kapitalutgifter och kapitalinkomster framgår av tabell 2.1. Medräknade i årets totala utgifter på kapitalbudgeten (60 milj. kr) är avsättningar till egna fonder, dvs. avsättning för framtida investeringar (ca 15 milj. kr). Årets investeringar uppgick till ca 45 milj. kr. Fonderna består av insamlade medel och har en viktig roll i samfundens investeringsfinansiering. Av 1969 års kapitalutgifter på 60 milj. kr täcktes 14 milj. kr genom ianspråktagna fondmedel. Endast 18 milj. kr av investeringarna lånefinansierades. Ett visst

1 Man har i detta sammanhang tvingats göra uppskattningar av siffrorna från två av de 15 trossamfunden, nämligen Pingströrelsen och Örebromissionen. Denna uppskattning har baserats på en jämförelse med övriga s. k. baptistiska samfund. Detta innebär att de totalsiffror som redovisas inte är några exakta uppgifter utan dessa har framräknats för att försöka ge en uppfattning av den totala ekonomiska volymen hos de undersökta trossamfunden.

Totalt

83 Örebromissionen

^H —*

Pingströrelsen

p«

Summa

vo" o" ro

Mosaiska församlingar

O O

j ro

°1

I <=

| I/O

o' c'

Metodistkyrkan i Sverige

00 CO

H B 3

Svenska Frälsningsarmén

O o o" o"

I 0.

Frälsningsarmén

(*» .*

Svenska Baptistsamfundet

rooo o " ro" © "

m 1—1 o

°1

CO^tN

•-To o "

Sjundedags-Adventistsamfundet

O o

Helgelseförbundet

O O

o"©" o*

Fribaptistsamfundet

o, o , o" o*

Svenska Missionsförbundet

•HOO

N 1/0

Svenska Alliansmissionen

I <*!

- H , - 1 PO

S3 50

$ r CC

t»o'0) <-* 3 *ej o

00 vo'

pn o"

©"©"

1 ^,

ro o '

•Si w>

I <=>

.s c

1 603

>• > •o C ä o i 5..S < tu

o" O

alinkomster stighetsförningar ptagna lån medel

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

•-H © CN V P -

1 q

Ortodoxa församlingar

Katolska kyrkan

•ts a -5 SX Ti Q-UH-S^

a ^

O tu

finansieringsbehov täcktes genom fastighetsförsäljningar på totalt 8 milj. kr. Resterande 20 milj. kr måste huvudsakligen täckas genom bidrag från enskilda (insamlingar under året). Av årets investeringar svarade Svenska Missionsförbundet och Metodistkyrkan i Sverige för den största delen. Detta berodde på att dessa samfund investerade i stora byggnadsprojekt i Stockholm respektive Göteborg.

2.3 Driftkostnader

I undersökningen har trossamfundens kostnader så långt som möjligt uppdelats på tre olika verksamhetstyper: fastighetsförvaltning, församlingsverksamhet samt yttre mission och u-hjälp. De flesta fastigheter inrymmer lokaler för församlingsverksamhet, varför viss fastighetsförvaltning kan betraktas som en nödvändig förutsättning för församlingsverksamheten. Bruttodriftkostnaderna för fastigheterna uppgick till drygt 75 milj. kr, vilket är en betydande del av totalutgifterna. I vissa trossamfund utgjorde fastighetsförvaltningen den största delen av utgifterna. I Fribaptistsamfundet avsåg ca 50 % av utgifterna fastighetsförvaltningen och i Svenska Frälsningsarmén var motsvarande andel inte mindre än ca 75 % (se vidare presentationerna av respektive trossamfund i kapitel 3). I tabell 2.2 särredovisas fastigheterna på så sätt att från årets kostnader har dragits årets hyresintäkter. Nettot blir trossamfundets egna fastighetskostnader eller egen "hyra" för de lokaler man använder i sin verksamhet. Denna "hyra" uppgick till ca 30 milj. kr för de 1 5 trossamfunden totalt. Fastighetsförvaltningens saldo (30 milj. kr) kan läggas till de redovisade kostnaderna för församlingsverksamhet (140 milj. kr). Då erhålles det belopp som trossamfunden måste finansiera sin verksamhet inom landet med, dvs. ca 170 milj. kr. Till yttre mission och u-hjälp använde samfunden totalt ca 45 milj. kr. SOU 1972:38

Kostnaderna för dessa verksamheter tillsammans med posten övriga kostnader (ca 25 milj. kr) blev ca 240 milj. kr. Därutöver måste trossamfunden självfinansiera totalt 20 milj. kr för årets investeringar. Det totala ne t tofinansieringsbehovet blev därigenom ca 260 milj. kr. Pingströrelsen torde svara för den största andelen, beräknat till nära 80 milj. kr, och Svenska Missionsförbundet den näst största, 62 milj. kr. Det innebär att de två största samfunden svarade för ungefär hälften av det totala finansieringsbehovet. De olika verksamhetstypernas relativa finansieringsbehov för olika trossamfund framgår av tabell 2.3. Nettofinansieringsbehovet är satt till 100 procent. Det framgår att totalt svarade församlingsverksamhet och saldot på fastighetsförvaltning för ca 66 %. Till kapitalutgifter gick ca 8 % och till mission och u-hjälp ca 17 %. Resterande 9 % avsåg övriga kostnader. För de flesta av trossamfunden upptog kostnaderna för församlingsverksamhet tillsammans med nettot av fastighetsförvaltningen den största andelen av finansieringsbehovet. Det är emellertid ganska stora variationer. 1 några samfund tog dessa två verksamheter 100 procent av finansieringsbehovet. Detta gällde exempelvis de ortodoxa församlingarna. Anslagen till yttre mission och u-hjälp var mycket skiftande. I många samfund (Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, Helgelseförbundet, Svenska Baptistsamfundet m. fl.) var anslagen till yttre mission och u-hjälp en viktig kostnadspost. Fribaptistsamfundet hade större kostnader för yttre mission och u-hjälp än för församlingsverksamhet.

2.4 Finansiering Trossamfundens totala inkomster under år 1969 uppgick till nära 350 milj. kr, dvs. inkomsterna var ungefär lika stora som utgifterna. En del trossamfund redovisade mindre underskott, t. ex. Svenska Alliansmissionen (— 0,5 milj. kr) medan andra hade överskott, 15

KO KO

Totalt

o CO

V C *

—H

O "t

VO CN

Örebro missionen

•>* ( N

r f CO

t»

Pingströrelsen

O ro

ooo

Ov<N

oq,

Summa

-HO" KO co

co o "

00*

<7V

<S-H

•<t

CN - H

rr—

Mosaiska församlingar

KO CO

O^CS

o" o"

o^ o"

KO KO" VO

o, o"

> o

•c

Ortodoxa församlingar

0,0,

CN CO

Katolska kyrkan Metodistkyrkan i Sverige

o" o"

cs"*-*

COfN

CN O*

-*"

o" o" VO<N

o " O*

vq, "t"

KO"

1 Svenska Frälsningsarmén

o^ o"

CN*

KO CN

<NOS,

rl-H

OS co"

o \ KO

-H

cs"

qoo t " o"

p»

VO CO

oo"

Sjundedags-Adventistsamfundet

KOCN

en o"

<*oo^

o" o"

"*•„

r-f

KO"

Helgelseförbundet

°°, rf"

o" o"

Fribaptistsamfundet

o" o"

o_ o"

Frälsningsarmén

Svenska Baptistsamfundet

O^O,

o" o"

<so^

Svenska Missionsförbundet

CO^IO

vo'oo"

r-T

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

CN t""^ VOCO

Svenska Alliansmissionen

1 0 *

o_,

OS O"-H"

t q o" o*

CN* CN

KO"

o, o"

t-;

vq,

V O O

t—" CO

•<* K0

t—*

•>* vq,

—H

cs"

KO" CO

vo"

vo CO CN CN

O CN

<N~H"

<N vo rio*

VO,

Ov"

°*L

J c o

c-c

"73

11 H (^

bfl

•*2 H a> es

.2Po b t! " K U _: fcE >> U,

(Ti

o. o

OS»

<a • *

SS 0

fc -5 "H c ^

"SÄ-

TT? CtJ K _J - X ö 3 "IH :0 *>

oo u. 16

T3 oj C

B a Ä

3c "K c>u

3 C/5

SOU 1972:38

Totalt

Örebromissionen

Pingströrelsen

ON"

Summa

Mosaiska församlingar

Ortodoxa församlingar

Svenska Frälsningsarmen

o o

T f CO

W0 Os

o o

»O NO

Sjundedags-Adventistsamfundet

ir>

Helgelseförbundet

00 Fribaptistsamfundet

Svenska Missionsförbundet

o m

o o

Tj-

«o «o

Tt Tt

o o

CO T t

O O

CO Tt

Tf t »

o o

co ON CS<N

TION

o o

CO O

Tt ON

<scs

<N ir>

oo oo

Tt1 CO CN

o o

ON >o

o o 1—1

r- o

00 Tt

NO ON

CO Tt

o o

<N TICS

»o

o o

T? P

Svenska Baptistsamfundet

2 - S 0 U 1972:38

oT 3,

1 NO

Svenska Alliansmissionen

i-H

Frälsningsarmén

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

r~~ON

Katolska kyrkan Metodistkyrkan i Sverige

t. ex. Svenska Baptistsamfundet (1,3 milj. kr). Av de totala inkomsterna avsåg ca 45 milj. kr fastighetsförvaltningen och utgjordes främst av hyresintäkter. Inkomster som var bundna till investeringar och liknande utgifter (kapitalbudgeten) uppgick till ca 40 milj. kr. Resterande inkomster på ca 260 milj. kr användes för att finansiera trossamfundens egentliga verksamhet. Den viktigaste inkomstkällan bestod av olika former av bidrag från enskilda. Dessa uppgick till drygt 190 milj. kr varav endast 9 milj. kr var medlemsavgifter. Endast i Sjundedags-Adventistsamfundet och i de mosaiska församlingarna hade medlemsavgifterna någon större betydelse. Trossamfundens olika finansieringskällor redovisas i tabell 2.4. Samhällets (borgerlig kommun, landsting och staten) ekonomiska stöd 1969 till de undersökta samfunden uppgick till ca 9 milj. kr. Större delen av detta torde vara ändamålsbundet till studie- och ungdomsverksamhet. (Det bör observeras att nuvarande statsanslag med drygt 2 milj. kr till fria trossamfund m. fl. tillkom först budgetåret 1971/72, dvs. efter undersökningsåret.) Under rubriken försäljningar, räntor m. m. redovisas intäkter på drygt 40 milj. kr. En del av dessa kan sägas vara bidrag från enskilda, eftersom auktioner, basarer och liknande arrangemang ofta vänder sig till egna sympatisörer. I summan ingår också en del avgifter som förekommer i t. ex. ungdomsverksamheten. Räntor, utdelningar etc. torde svara för ca 10 milj. kr. I tabell 2.5 redovisas trossamfundens olika finansieringskällor utslagna per medlem. Det bör emellertid starkt understrykas att en sådan typ av relationstal inte kan användas för jämförelser mellan trossamfunden. Det har tidigare påpekats att samfunden har olika medlemsdefinitioner. Dessutom har samfunden i en del fall olika inriktningar på verksamheten. I några fall torde antalet bidragsgivare vara väsentligt större än antalet registrerade medlemmar. Detta belyses också i tabell 2.5 genom 18

spridningen av olika typer av intäkter per medlem, som är mycket stor. Fördelar man t. ex. summan av offer, gåvor m. m. på antalet medlemmar i de 15 trossamfunden blir det genomsnittliga bidraget 446 kr per år och medlem. Denna genomsnittsuppgift är emellertid ej rättvisande, eftersom genomsnittet för varje samfund för sig varierar från 7 kr per medlem (de ortodoxa församlingarna) till 857 kr per medlem (Helgelseförbundet). 2.5

Förmögenhetsställning

I tabell 2.6 redovisas vissa poster ur samfundens balansräkningar. I likvida tillgångar har samfunden totalt ca 150 milj. kr, vilket i relation till kortfristiga skulder ger ett likviditetstal på 3,8. Detta innebär att samfunden har god likviditet. Sätts likvida tillgångar i stället i relation till nettofinansieringsbehovet kan man utläsa att de flesta samfunden har god beredskap för oförutsedda inkomstminskningar. Samfunden har totalt sett också ett stort och värdefullt fastighetsinnehav. Sammanlagt har redovisats ca 7 300 fastigheter till ett brandförsäkringsvärde 1 på drygt 1,7 miljarder kr. Drygt 5 100 av fastigheterna inrymmer endast gudstjänstlokaler, medan mer än 1 000 har både lokaler för församUngsverksamhet och för annan verksamhet. Nära 1 150 fastigheter med ett brandförsäkringsvärde på 365 milj. kr har inga lokaler alls för församlingsverksamhet. Till en mindre del utgörs dessa fastigheter av tomter men huvuddelen får antas vara fastigheter som drivs för avkastningens skull. Svenska Missionsförbundet har det största antalet fastigheter, ca 2 800 med ett värde på ca 620 milj. kr. De ortodoxa församlingarna innehade endast en fastighet och bedriver sin verksamhet i hyrda eller tillfälligt lånade lokaler. 1 Det är knappast möjligt att adekvat ange fastigheternas bruks- eller försäljningsvärde. Brandförsäkringsvärdet kan, liksom gäller för Svenska kyrkans fastigheter (jfr SOU 1972: 36 s. 145 not 2), sägas ge en uppfattning om församlingarnas värdering av egendomen.

SOU 1972:38

Totalt

<N 00

<N»-i ©v 00 Tt <N v *-'— /

Örebromissionen

< s -H (jT ^-i

Pingströrelsen

0\ 0 0 <N (N

co ^ t v _

Mosaiska församlingar

^.'^J.'N^l

Ortodoxa församlingar

ddcTo

'-< > v ^, c i, c i

rtrtjTo

O^OS CsjN-i

O O cTo

o'ocT

O <s

cN*t<S*o^ d-HcTo"

Fribaptistsamfundet

r-; o'

©o©©, o O C? O

Svenska Missionsförbundet

oo"

oo"<s""-«rpo

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

CO - * »»i'©

Svenska Alliansmissionen

oo*

csTocTo

Summa

Katolska kyrkan Metodistkyrkan i Sverige Svenska Frälsningsarmén Frälsningsarmén

Svenska Baptistsamfundet Sjundedags-Adventistsamfundet Helgelseförbundet

•o

Igl» .all t»

g So ° c _2 « =* SO SOU

1972:38

<§

Örebromissionen Pingströrelsen

VO '<-'

00 O lO <N)lO

ro Tf

O CT\ < N c l O 00 f N < N

Mosaiska församlingar —H r-~ u-j r-„

Ortodoxa församlingar P»

CNCO

Katolska kyrkan Metodistkyrkan i Sverige

Svenska Frälsningsarmén

Sjundedags- Adventistsamfundet Helgelse förbundet Fribaptistsamfundet Svenska Missionsförbundet

(St-, t^vo O N <N<-<

t-H

S2^'

•3-

»O i/-) <N

•* rO VD

* 00

Frälsningsarmén Svenska Baptistsamfundet

c>0~

r~ VO 0r>rN

rro 00

VO OS

T t t-H ~^O0

C-

<• io

r o > 0 ir\ ProCN '

oo SO VD

1/0

•<* v>

CTN

O <N f\)CO

»o

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

c— VO

Svenska Alliansmissionen

ro rs

<3_>

M12

bf:«3

2 tA-S 3 £ / : * S"5 'En a d > o •3 M . 2 5 q c .ta g c » 3 ggc« E M ä

SO 20

:S 0.

SOU 1972:38

o o

Totalt

>0 VO ro

o o oo r-

O CN

m io

O VO

KO W0

»O

vo^ro

o*oo"

oo'

v©Tfr

VO <N

ovo_

3 VO

vi <2~

Örebromissionen

Pingströrelsen

'CL

fN_

vi ro ro

Summa

Mosaiska församlingar

tv.

Ortodoxa församlingar

•»<

I—1 CN 00

Crj

•Vi

q o"

C) tN

v©

CN"

•»i

VO CN

Svenska Frälsningsarmén

"»1 •»i

O^CN

-HCN

00 Svenska Baptistsamfundet

VO*

0\ v5

o" o"

00^

IOCS O

"V o" • - i

<*>

Helgelseförbundet

It•"fr"

l/">

»»i

vo o"

0°,

oo"»/-"

NOV. O"-H"

oq "v,

•"I

Fribaptistsamfundet

oo" • » i

»O

Sjundedags-Adventistsamfundet

O^ro^

<o"

°o

**l o"*H

q o"

°. 1

<N o"

Frälsningsarmén

VO*

*—* ro

oo"

Metodistkyrkan i Sverige

ro"

Katolska kyrkan

<N ro

1 CN"

CN"O"

1 O^CN

vo" CN

oq. o"

CN"

o__

o" o"

Svenska Missionsförbundet

Ii-)

^ . ^

oo" 5 vo " i

-" ro

oo"o\"

ro 00

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen

ro 0\ r-" °o vo

vo"vo"

Tf"

oo"

Svenska Alliansmissionen

-<-H

ON C»

o" o"

a 2 ,a c g B

o .5 •EP Vi

•5

a 60

.W3

2 k «

•af s.

6ö o

rt r S S

•Sv V H U 3 B "O C O

SOU

1972:38

351^

3 Beskrivning av de undersökta trossamfundens ekonomi, organisation m.m.

3.1 Svenska

Alliansmissionen

Verksamheten leds av en styrelse med säte i Jönköping. Styrelsen väljs på och ansvarar inför ett årsmöte med ombud från alla församlingar och ungdomsföreningar. Styrelsen har att avge förslag till årsmötet vid val av missionsföreståndare, missionssekreterare, predikanter och missionärer, som alla är röstberättigade. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott för löpande ärenden samt tre av de tolv ledamöterna i ungdomsförbundets styrelse. Svenska Alliansmissionens ungdomsförbund (SAU) är fast knutet till moderorganisationen. På ungdomsförbundets årsmöte har förutom ombuden från varje ungdomsorganisation ledamöterna i såväl missionsstyrelsen som ungdomsförbundets styrelse samt missionsföreståndaren och missionssekreteraren rösträtt. Stadgeändringar skall antagas av missionsstyrelsen. Regionalt är samfundet uppdelat på tre distrikt med distriktsföreståndare och distriktsstyrelse samt distriktsårsmöte. Distrikten har ingen ekonomisk redovisning. Inom distrikten finns totalt 73 församlingskretsar med pastor som föreståndare. Församlingskretsarna är lokala sammanslutningar av de ca 350 församlingarna (motsv.). Drygt 90 procent av antalet församlingar (motsv.) har mindre än 100 medlemmar. Totala antalet 22

medlemmar var 1969 ca 13 800. Församlingarna (motsv.) är fritt anslutna och är i några fall anslutna även till Svenska Missionsförbundet. För predikant- och missionärsutbildningen driver samfundet en missionsskola i Kortebo, Jönköping. Dessutom drivs en folkhögskola i Mullsjö och i samarbete med EFS och Bibeltrogna Vänner en internatskola i Restenäs. Ekonomiska uppgifter har ej tagits in från dessa. Bland de närstående föreningar, stiftelser och liknande som ingår i den ekonomiska redovisningen märks främst ungdoms- och juniorföreningar samt söndagsskolor. En del fastighetsstiftelser har också lämnat uppgifter.

SOU 1972:38

Figur 3.1 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Alliansmissionen. Val av organ eller person Beslutsväg RIKSPLAN

DISTRIKTSPLAN 3 distrikt

LOKALPLAN 73 församlingskretsar 347 församlingar

Tabell 3.1 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Alliansmissionen. 31 .12.1969 ca 13 800

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

324 16 4 2 1

Antal församlingar

347 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Är 1969 hade Svenska Alliansmissionen drygt 400 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde av ca 65 milj Jer. Bruttoutgifterna för fastigheterna uppgick till ca 5,9 milj. kr, varav ca 3,5 milj. kr var investeringar. Driftkostnaderna uppgick således till 2,4 milj. kr. Till dessa utgifter kan också läggas fondavsättningar på 0,16 milj. kr. Inkomsterna av fastigheterna uppgick till 1,4 milj. kr, vilket enbart var driftintäkter. Fastigheterna gav således ett driftunderskott på ca 1 milj. kr, som måste täckas med bidrag från enskilda. Fördelas underskottet på kyrkor och andra fastigheter som hade lokaler för församlingsverksamhet blir den genomsnittliga hyran 3 000 kr per år. Investeringar och fondavsättningar uppgick till 3,6 milj. kr. Investeringarna täcks i första hand av ianspråktagandet av fondmedel och upptagna lån som uppgick till 1,4 milj. kr. Resterande investeringsutgifter för det året måste i första hand täckas med bidrag från enskilda. Det kan nämnas att de totala utgifterna för dessa investeringsprojekt har beräknats till omkring 5,2 milj. kr, varav 4,4 milj. kr beräknats för kyrkobyggnader. Av samfundets totala utgifter, 14,6 milj. kr under 1969, svarade fastigheterna för ca 40 procent. Församlingsverksamheten upptog nästan en lika stor andel av utgifterna. I de församlingar som hade fler än 100 medlemmar tjänstgjorde ca 20 heltidsanställda pastorer. Deras totala löner var ca 390 000 kr. Det kan naturligtvis också finnas skäl att hänföra i varje fall en del av fastighetsutgifterna till församlingsverksamhet.

basarer och liknande och blir därigenom indirekt också bidrag från enskilda. Man kan antaga att dessa inkomster från enskilda totalt uppgick till omkring 10 milj. kr. Det innebär ett genomsnittligt årligt bidrag per medlem på ca 725 kr. Samhällets bidrag (borgerlig kommun, landsting och stat) svarade för mindre än 5 procent av inkomsterna och gick i första hand till ungdomsarbetet. Det redovisade underskottet på 419 000 kr torde kunna förklaras av att utgifterna för investeringar endast till en mindre del kunde täckas av upptagna lån och ianspråktagna fondmedel.

Utgiften för yttre mission och u-hjälp uppgick till ca 2,2 milj. kr, vilket är 15 procent av de totala utgifterna. Detta bidrag gick bl. a. till Indien, Japan, Rhodesia, Hongkong, Marocko, Thailand och framför allt till Sydafrika. Bidrag från enskilda svarade för ca 60 procent av inkomsterna. Till detta kan läggas både medlemsbidraget, som är ringa, och en del av inkomsterna från försäljningar etc. Dessa försäljningsinkomster kommer från 24

SOU 1972:38

Tabell 3.1 b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Alliansmissionen i tusen kr, 1969. Lokalplan

Poster

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

5 938 3 470 161 5 608 2 230

40,7

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

5 062 3 470 161 3 848 304 1 230 28 534

1760 1 926 265 80 7

Summa bruttoutgifter

11 167

—

1,1 38,5 15,3

108 541

0,7 3,7

14 586

100%

9,8

1,7 8,2 0,2

Tyilm yytctpjsrcr IrtKUfTlSlSlug

Fastighetsinkomster därav försäljningar I anspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

343 (0,030) 98 145

Summa bruttoinkomster Överskott/Underskott

10 951 -216

229 1 166 21

237 1 166 21

6 416

8 427

59,5

1 710 325 468

396 1216 113

2 106

14,9

— _

4,1

32 81 77

343 32 179 222

(2,4) (0,2) (1,3) 1,6

4 757 -157

14 167 -419

100%

Tabell 3.1 c Förmögenhetsställning för Svenska Alliansmissionen i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc Andra fastigheter med lokaler för för sam Ungsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. 1972:38

Riksplan

Totalt

Fonder Egna fonder? Gåvofonder"

SOU

Distriktsplan

2 426

2 762

291 45 630 44 3 813 55 4 280

1 900 14 10 000

292 46 530 44 3 813 69 14 280

421 79

468 739

889 818

913 2 574

316 6 527

1 229 9 101

3.2 Evangeliska

Fosterlands-Stiftelsen

Verksamheten leds av en styrelse som ansvarar inför och väljs av årskonferensen. Årskonferensen är sammansatt av styrelseledamöterna samt ombud från församlingarna (motsv.), predikantkåren och missionärskåren. Styrelsen utser tre arbetsutskott, för utland, för hemland resp. för förlag, till vilka vissa ärenden delegeras. För arbetet vid expeditionen finns ett expeditionsutskott. Det består bl. a. av missionsföreståndaren, sekreterarna för utlandsoch hemlandsmissionen och ekonomichef. Vid Teologiska Institutet i Uppsala utbildas bl. a. predikanter och missionärer. Ungdomsledarutbildning sker vid Hagabergs folkhögskola. Regionalt finns 13 distrikt med distriktsföreståndare. Dessa distrikt består av 21 organisatoriska enheter. Distriktsorganen samordnar resurserna, medan de lokala organen svarar för den direkt evangeliserande insatsen. Ungdomsverksamheten är integrerad i moderorganisationen. Den leds av ett ungdomsråd som är valt av EFS:s styrelse. De totalt 912 församlingarna med vald ordförande och styrelse är fritt anslutna till samfundet och har egen ekonomisk förvaltning. Ca 95 procent av församlingarna har mindre än 100 medlemmar. Samfundets huvudsakliga arbetsområde är evangelisation, utbildningsverksamhet, ungdomsarbete och utlandsmission. EFS driver nio folkhögskolor, några sommarhem och ett par soldathem. Dessa ingår ej i den ekonomiska undersökningen. Dessutom drivs ca 100 ungdomsgårdar. De närstående föreningar och liknande som är medtagna i undersökningen är främst junioroch ungdomsföreningar, söndagsskolor och syföreningar.

26 SOU 1972:38

Figur 3.2 Den organisatoriska uppbyggnaden av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Val av organ eller person Beslutsväg RIKSPLAN Årskonferens

t Missionsstyrelse

—

1 Distriktsmöte

Distriktsstyrelse

Missionsföreståndare

DISTRIKTSPLAN

1 »

13 distrikt

Distriktsföreståndare

LOKALPLAN 912 församlingar

' Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling (Missionsförening)

Tabell 3.2 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. 31.12.1969

ca 28 600

Antal medlemmar

- 99 100-199 200-299 300-499 500-

866 33 7 2 4

Antal församlingar

912 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen innehade 1969 totalt 630 kyrkobyggnader, &9 fastigheter med lokaler för både församlingsverksamhet och annan verksamhet och 117 andra fastigheter. Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet på dessa uppgick till ca 175 milj. kr. Årets bruttoutgifter för dessa var 7,6 milj. kr, varav 1,5 milj. kr avsåg investeringar. För framtida disposition avsattes 0,4 milj. kr till fonder. Fastigheterna gav 3,8 milj. kr i inkomster. Av detta belopp var emellertid 0,08 milj. kr inkomst av fastighetsförsäljning. Driftintäkterna blev således ca 3,7 milj. kr mot vilka stod driftkostnader på 6,1 milj. kr. Ett driftunderskott på 2,4 milj. kr förelåg alltså. Det beloppet kan kallas samfundets "hyra" för dess egna lokaler. Antalet kyrkor och andra fastigheter med lokaler för församUngsverksamhet var 719 och genomsnittshyran blir därför ca 3 300 kr per. Investeringarna och fondavsättningarna på sammanlagt 1,9 milj. kr finansierades med inkomster av fastighetsförsäljningar, fondmedel och lån på sammanlagt ca 0,8 milj. kr. Resterande finansieringsbehov, 1,1 milj. kr, måste komma huvudsakligen från enskilda bidragsgivare. Av samfundets totala utgifter på 26,8 milj. kr gick ca 28 procent till fastigheterna. Församlingsverksamheten svarade för drygt 47 procent eller 12,7 milj. kr. I församlingarna tjänstgjorde ca 70 heltidsanställda pastorer. De sammanlagda lönerna för dessa uppgick till ca 1,8 milj. kr. På distriktsplanet fanns emellertid därutöver ca 170 heltidsanställda pastorer. Till yttre mission och u-hjälp gick 5,4 milj. kr eller drygt 20 procent av utgifterna. Samfundets missionsområden finns i Indien, Tanzania och Etiopien. Dessutom bedrivs sjömansmission i Hamburg och Liverpool. Bidrag från enskilda genom offer, gåvor etc. uppgick till ca 16,2 milj. kr eller 60,7 procent av inkomsterna. I medlemsavgifter erhöll ungdomsförbundet ca 160 000 kr. Andra försäljningsinkomster, räntor m . m . som till viss del även kan innehålla indirekta bidrag från enskilda uppgick till 3,3 milj. kr 28

eller ca 12 procent av inkomsterna. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 600 kr per medlem. Svenska kyrkans församlingar gav ca 250 000 kr i anslag till samfundet. Från samhället (borgerlig kommun, landsting och staten) erhöll samfundet drygt 1 milj. kr. Detta belopp avser främst stöd till studieoch ungdomsverksamhet. I likvida tillgångar (kassa, bank etc.) fanns 13,7 milj. kr. Detta belopp kan sättas i relation till kortfristiga skulder, som var 4,1 milj. kr, vilket leder till ett likviditetstal på 3,3. Likvida tillgångar kan också sättas i relation till samfundets bruttoutgifter och då erhålles ett likviditetstal på 0,53.

SOU 1972:38

Tabell 3.2 b B r u t t o u t g i f t e r o c h b r u t t o i n k o m s t e r för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

6 006 1 041 248 4 833

1536 412 188 6 539

6 138 85 397

1097 2 119

Summa bruttoutgifter

17 707

Fastighetsinkomster därav försäljningar I anspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

3 296

Riksplan

Totalt

Procent

7 613 1453 441 12717 5 402

28,4

Utgiftsslag

5 1 345 5 402 1047

1,6 47,4 20,4

87 516

0,3 1,9

9 481

7 870

26 776

100%

517 79

3 813 79

14,3

327 379 159

1,2 1,4 0,6

Inkomstslag

187 176 159

140 203

_ -

9 295

3 231

3 684

16 210

60,8

2 815 1029 1 100 245 584 3 99 237

207 3 584 337

291 3 650 160

3 313

12,4

—

Summa bruttoinkomster Överskott/Underskott

256 56 572

160 85

1597 245 584 259 315 894

6,0 (0,9) (2,3) (1,0) (1,2) 3,3

18 294

8 791

7 870

26 692

100%

-690

Tabell 3.2 c Förmögenhetsställning för Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc.

4 586

3 886

5 251

13 723

595 74 530 106 57 744 58 5 524

35 9 828 3 520 23 5 940

8 9 000 8 11000

630 84 358 117 67 264 89 22 464

Fonder Egna fonder0 Gåvofonder 6

1 231 2 989

2 469 71

2812 2 927

6 512 5 987

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

593 22 343

978 3 641

2 543 2 380

4 114 28 364

Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för försam lingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. SOU

1972:38

3.3 Svenska

Missionsförbundet

Samfundets högsta organ är generalkonferensen till vilken samtliga församlingar äger rätt att sända ombud. Generalkonferensen beslutar i för församlingarna gemensamma angelägenheter samt väljer missionsföreståndare och missionsstyrelse, som är verkställande och förvaltande organ. Missionsföreståndaren leder och ansvarar för samfundets arbete samt företräder förbundet gentemot myndigheter och allmänhet. Förslag ställda till generalkonferensen kan väckas av bl. a. missionsstyrelsen, distriktsmöte och enskild församling. Missionsstyrelsen ska yttra sig över varje förslag. Det finns en pastorsnämnd bestående av missionsföreståndaren, sekreteraren för inre missionen, rektorn för Teologiska Seminariet och två pastorer. Dessa handhar själavård och disciplin frågor angående pastorer. Ett församlingsråd med distriktsföreståndarna och representanter för pastorerna och församlingarna handlägger för församlingarna gemensamma frågor och föreslår pastor vid vakans. Församlingen bör antaga den pastor som blivit föreslagen av församlingsrådet. Pastorer liksom missionärer utbildas vid Teologiska Seminariet i Lidingö. På regionalplanet fanns 14 distrikt (1971:11 st.) med distriktsråd samt distriktsföreståndare. De 14 distrikten var uppdelade på 18 organisatoriska enheter. I distriktsorganisationerna finns speciell personal för bl. a. evangelisation, ungdomsverksamhet, studieverksamhet. Ungdomsverksamheten bedrivs genom Svenska Missionsförbundets Ungdom (SMU). SMU:s årliga riksmöte, till vilket samtliga lokala ungdomsgrupper har representationsrätt, väljer bl. a. styrelse, som är SMU:s verkställande och förvaltande organ. Svenska Missionsförbundets Undervisningsavdelning ansvarar för utbildnings- och undervisningsarbetet. Frågor beträffande diakoni och hjälpverksamhet av skilda slag handläggs av Svenska Missionsförbundets Sociala avdelning. 30

Svenska Missionsförbundet samarbetar nationellt med ett flertal ekumeniska organ. Internationellt är samfundet medlem av bl. a. Kyrkornas Världsråd, Internationella Federationen av fria evangeliska kyrkor samt World Alliance of Reformed Churches. Lokalförsamlingens verksamhet leds av församlingsföreståndaren, vanligen pastor, och församlingsstyrelsen som väljs vid församlingens årsmöte och som handhar församlingens ekonomiska angelägenheter. Det fanns närmare 88 000 medlemmar i de 1 345 församlingarna. Omkring 80 procent av församlingarna har mindre än 100 medlemmar. Samfundet äger ett flertal folkhögskolor, hem för gamla och andra institutioner. Dessa ingår ej i den ekonomiska undersökningen. De närstående föreningar, organisationer och liknande som är med i undersökningen är främst ungdomsföreningar, lek- och förskolor, söndagsskolor samt körer och orkestrar.

SOU 1972:38

Figur 3.3 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Missionsförbundet.

"~*~ Val av organ eller person •

Beslutsväg

Generalkonferens

1 RIKSPLAN

r *

"i é

Missionsstyrelse

Missionsföreståndare

1 1

. 1 1 Distriktsmöte

i__ _ _

Distriktsråd

DISTRIKTSPLAN 14 distrikt (1969)

Distrikts föreståndare

* LOKALPLAN 1 345 församlingar

w Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

1 Församling

Tabell 3.3 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Missionsförbundet. 31.12.1969 ca 87 900

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

1 109 144 44 34 14

Antal församlingar

1 345

Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Inom Svenska Missionsförbundet fanns år 1969 ca 1 850 kyrkobyggnader, ca 370 fastigheter som både hade lokaler för församlingsverksamhet och för annan verksamhet samt omkring 550 andra fastigheter. Fastigheternas sammanlagda brandförsäkringsvärde uppgick till omkring 620 milj. kr. Bruttoutgifterna för fastigheterna uppgick till ca 28,7 milj. kr, varav drygt 12 milj. kr avsåg årets utgifter för investeringar, vilkas totala beräknade storlek var ca 80 milj. kr. Till fonder avsattes ca 5,7 milj. kr. Bruttoinkomsterna från fastigheterna var 9,6 milj. kr, varav 1,1 milj. kr kom från fastighetsförsäljningar. Fastigheternas driftintäkter var således 8,5 milj. kr mot vilket det fanns driftkostnader på 16 milj. kr. Årets driftunderskott blev därför 7,5 milj. kr. Fördelas detta på fastigheter som användes i församlingsverksamheten blev den genomsnittliga "hyran" för dessa omkring 3 400 kr per år. Investeringar och fondavsättningar täcktes med sammanlagt ca 11 milj. kr genom fastighetsförsäljningarna, fondmedel och lån. Resterande ca 7 milj. kr finansierades genom enskilda bidrag. Av samfundets totala utgifter på ca 81 milj. kr upptog fastigheterna ca 35 procent. Församlingsverksamheten svarade för ca 44 procent eller 36 milj. kr. Antalet heltidsanställda pastorer på lokalplanet var ca 450, vilkas totala löner uppgick till omkring 12 milj. kr. Till yttre mission och u-hjälp gick ca 8 milj. kr, vilket motsvarade ca 10 procent av totala utgifterna. Av inkomsterna var bidrag från enskilda den största posten. 48,7 milj. kr eller närmare 60 procent av de totala inkomsterna. Därtill kommer medlemsavgifter på knappt en halv miljon kr och andra försäljningsinkomster, ca 8,9 milj. kr, som till viss del innehåller indirekta bidrag från enskilda. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 600 kr. I likvida tillgångar fanns drygt 41,5 milj. kr, varav en del var placerade i egna fonder. Nästan 20 milj. kr bestod av donations32

fonder. Sätter man de likvida tillgångarna i relation till kortfristiga skulder, fås ett likviditetstal på 3,5. De kan också sättas i relation till bruttoutgifterna och då blir talet ca 0,52.

SOU 1972:38

Tabell 3.3b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Missionsförbundet i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

25 111 10 132 5 452 28 279 2 046 6 659 225 2 189

3 034 1761 180 4 737 4 368 85 254

548 548 81 2 780 5 588 953 294

28 693 12 441 5 713 35 796 7 638

35,4

69 961

8 662

8 750 1 131

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre misson och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter Summa bruttoutgifter

7,1 44,2 9,5

604 2 443

0,8 3,0

10 244

80 887

100%

57 12

9 649 1 143

11,7

6 223 1438 439

261 1 344

6 777 2 782 439

8,2 3,3 0,5

3 712

3 043

48 708

59,1

7 898 1 144 1 167 8 781

524 1745 641

486 5 135 376

8 908

10,9

—

— -

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

27 2 680

—

2 184 8 781 615 403 2 985

Summa bruttoinkomster

8 589

10 175

82 432

Överskott/Underskott

-73

-69

1545 Tabell

3.3c

2,7 (0,0) (0,9) (0,7) (0,5) 3,6 100%

Förmögenhetsställning för Svenska Missionsförbundet i tusen kr, 1969.

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

1 672

41 747

1821 413 719 364 65 521 506 91917

37 6 496 9 2 660 24 2 791

1 2 202 15 37 000

—

1859 422 417 373 68 181 545 131 708

Fonder Egna fonder*2 Gåvofonder*

16 319 11 122

166 752

1577 7 473

18 062 19 347

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

4 630 64 269

262 1 907

7 088 17 693

11 980 83 869

Omsättningstillgångar. Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b

Donationer, testamenten.

3 - S O U 1972:38

3.4 Fribaptistsamfundet

Samfundet har sitt ursprung i Svenska Baptistsamfundet. Man betonar starkt församlingarnas självständighet. Högsta beslutande organ är årskonferensen där alla församlingsmedlemmar har säte och rösträtt. Årskonferensen beslutar om gemensamma angelägenheter som inre och yttre missionen, tidnings- och bokförlagsverksamhet samt väljer missionsstyrelsen som handlägger löpande ärenden. Ekonomiskt ligger den största delen av samfundets verksamhet på riksplanet (se tabell 3.4 b). På distriktsplanet samarbetar församlingarna i viss utsträckning i gemensamma verksamhetskommittéer inom fem provinssammanslutningar. De 47 församlingarna med totalt ca 1 300 medlemmar väljer församlingsföreståndare och styrelse. Samtliga församlingar har mindre än 100 medlemmar. Egentlig predikantutbildning, t. ex. i missionsskola, anses obiblisk och denna sker därför genom kortare bibelkurser och genom fältarbete tillsammans med en äldre predikant. På hemförsamlingens rekommendation "avskiljes" han vid ett provinsmöte. De ca 20 predikanterna är vanligen ej fast knutna till en församling utan besöker dem efter samråd med verksamhetskommittéerna. Missionärsutbildningen sker på likartat sätt och missionärerna "avskiljes" vid årskonferensen. Ungdomsverksamheten ombesörjs av en ungdomskommitté. Samfundet driver tre ungdomsgårdar med omfattande verksamhet som konferenser, kurser och läger. Dessutom drivs folkhögskolekurser för handikappade. Från de sistnämndas verksamhet har ej inhämtats ekonomiska uppgifter. Däremot ingår närstående föreningar som syföreningar, söndagsskolor och ungdomsföreningar.

34 SOU 1972:38

Figur 3.4 Den organisatoriska uppbyggnaden av Fribaptistsamfundet. — Val av organ eller person •«• Beslutsväg RIKSPLAN Årskonferens

Missionsstyrelse

Provinsmöte

DISTRIKTSPLAN 5 provinssammanslutningar

Verksamhetskommitté

LOKALPLAN 47 församlingar

Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 3.4 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Fribaptistsamfundet. 31 .12.1969 Antal medlemmar Församlingsstorlek:

ca 1 300 — 99 100-199 200-299 300-499 500-

47 Antal församlingar

47 SOU 1972:38

År 1969 hade Fribaptistsamfundet 49 fastigheter, varav 15 st. även inrymde andra lokaler än sådana som var avsedda för församlingsverksamhet. Fastigheternas sammanlagda brandförsäkringsvärde uppgick till närmare 6 milj. kr. Driftkostnaderna för dessa var 721 000 kr, och mot dessa redovisas intäkter på 675 000 kr, dvs. ett driftunderskott på 46 000 kr. Eftersom det i alla fastigheterna fanns lokaler för församlingsverksamhet, blir den genomsnittliga "hyran" för dessa lokaler ca 950 kr per år. Fastighetsutgifterna svarar för drygt hälften av samfundets utgifter på 1,4 milj. kr. En del av dessa skulle kunna föras till församlingsverksamheten, eftersom lokalerna är nödvändiga för den verksamheten. FörsamUngsverksamheten svarar för ca 20 procent av utgifterna. Under året fanns det inga heltidsanställda pastorer inom samfundet. Den totala utgiften för deltidsanställda pastorer och övrig personal uppgick till omkring 155 000 kr. Utgifterna för yttre mission och u-hjälp uppgick år 1969 till ca 0,4 milj. kr, vilket är drygt 27 procent av samfundets utgifter. Missionen bedrivs framför allt i Sydafrika med skolundervisning och sjukvårdsverksamhet. De viktigaste inkomsterna kom från enskilda genom offer, gåvor, kollekter etc. De uppgick till 730 000 kr eller ca 47 procent av inkomsterna. Endast en liten del av inkomsterna bestod av medlemsavgifter. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 650 kr.

Tabell 3.4b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Fribaptistsamfundet i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

736 15 4 280 392

51,6

2 13

0,1 0,9

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

588 15 4 74 392 3 2 9

Summa bruttoutgifter

100%

43,3

1,0

3,4

46,8

30 251 32a

2,8

2,1

—

— 8

0,6 100%

—

0,3 19,6 27,5

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m.m. Interna bidrag Externa bidraga därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

— — 1

—

7 Summa bruttoinkomster

1 192

1 558

Överskott/Underskott

(0,5)

a Därav bidrag från Svenska Journalen på 25 tkr.

Tabell

3.4 c F ö r m ö g e n h e t s s t ä l l n i n g för F r i b a p t i s t f ö r b u n d e t i t u s e n kr, 1969.

Pöste

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Fonder Egna fondera Gåvofonderö Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder a Av församlingens inkomster avsatta medel. * Donationer, testamenten etc. SOU

1972:38

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

28 2 397 9 569

6 2 447 6 478

34 4 844 15 1047

48 171

123 134

3.5 Helgelse förbundet Högsta beslutande organ i gemensamma frågor är årskonferensen där alla medlemmar har rätt att deltaga. Årskonferensen väljer bl. a. styrelse och missionsföreståndare. Missionsstyrelsen har expedition i Kumla där också bokförlag och tidningsutgivning är lokaliserad. Ekonomiexpeditionen finns i Linköping och ungdomssekretariatet i Jönköping. Helgelse förbundet har tio distriktssammanslutningar. Pastors- och missionärsutbildningen sker vid tvååriga kurser på missionsskolan i Götabro, Kumla. Där utbildas också evangelister, vilka utgör huvuddelen av den samlade evangelist- och pastorskåren. Helgelseförbundet var ursprungligen ett missionssällskap med direktanslutna medlemmar, men stadgarna är nu utformade så att även församlingar kan anslutas. De 119 lokala församlingarna med ca 4 800 medlemmar är helt fristående och leds av valda församlingsföreståndare och församUngsstyrelser. I endast elva församlingar finns det mer än 100 medlemmar. Ungdomsarbete bedrivs huvudsakligen på lokal- och distriktsplanen med hjälp från riksorganisationens ungdomskommitté vid ledarutbildning och riksverksamhet. Förbundet innehar bl. a. sex ungdomsgårdar. Bland de närstående föreningar som är inräknade i undersökningen märks ungdomsgrupper och söndagsskolor.

38 SOU 1972:38

Figur 3.5 Den organisatoriska uppbyggnaden av Helgelseförbundet. Val av organ eller person Beslutsväg RIKSPLAN Årskonferens

• Missionsstyrelse

* Missionsföreståndare

DISTRIKTSPLAN 10 distrikt Distriktsmöte

Distriktsstyrelse

LOKALPLAN 119 församlingar

Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 3.5 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Helgelseförbundet. 31.12.1969 ca 4 800

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

108 10 1

Antal församlingar

119 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

År 1969 ägde Helgelseförbundet ca 160 fastigheter varav 21 ej användes i församlingsverksamheten. Fastigheternas sammanlagda brandförsäkringsvärde uppgick till ca 18 milj. kr. Årets bruttoutgifter för fastigheterna uppgick till 1,4 milj. kr, varav 600 000 kr avsåg investeringar. Fondavsättningar för framtida investeringar uppgick till ca 250 000 kr. Fastighetsinkomsterna svarade för 7 procent av inkomsterna eller 440 000 kr varav 56 000 kom från fastighetsförsäljningar. Driftintäkterna blev således 384 000 kr mot vilket stod driftkostnader på 813 000 kr. Underskottet på 429 000 kr får i första hand föras till kyrkobyggnader samt fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet och kan på sätt och vis benämnas "hyra" för dessa. Fördelas denna "hyra" på de 142 fastigheterna blir genomsnittshyran ca 3 000 kr per år. Till investeringar och fondavsättningar på 850 000 kr hörande inkomster, dvs. fastighetsförsäljning, fondmedel och upptagna lån, uppgick till ca 450 000 kr. Detta innebär att ca 400 000 kr måste finansieras genom bidrag från enskilda. Församlingsverksamheten exkl. fastighetskostnader uppgick till ca 2,2 milj. kr eller ca 36 procent av utgifterna som totalt uppgick till ca 6,1 milj. kr. Under året fanns det i församlingarna omkring 50 heltidsanställda pastorer. Samfundets anslag till yttre mission och u-hjälp uppgick till ca 1,2 milj. kr eller ca 20 procent av utgifterna. Missionärer finns stationerade i Japan, Taiwan, Tanzania, Sydafrika och Botswana. Förutom evangeliskt arbete drivs sjukhus, barnhem, skolor och tryckeri. Av inkomsterna är bidrag från enskilda den viktigaste posten, 4,1 milj. kr. Till detta belopp kan också läggas en del av det som är redovisat under rubriken andra försäljningsinkomster, eftersom dessa är en form av enskilda bidrag.

40 SOU 1972:38

Tabell 3.5 b B r u t t o u t g i f t e r o c h b r u t t o i n k o m s t e r för Helgelseförbundet i t u s e n kr, 1 9 6 9 . Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

712 346 62 1 195

246 128 57 222

1413 600 247 2 189 1 224

23,2 4,0 35,8 20,1

617 13 131

18 1 010

455 126 128 772 1 224 77 5 869

0,3 16,6

Summa bruttoutgifter

2 730

3 530

6 101

100%

52 34

327 22

440 56

7,0

—

318 75

5,1 1,2

Poster Utgiftsslag

—

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

—

— -

—

2 371

4 113

65,8

14 71 18 5 13

8 44 36

1 148 674

1 170

18,7

— —

—

— — —

54 5 17

—

0,9 (0,1) (0,3)

—

30 47

30 84

(0,5) 1,3

Summa bruttoinkomster

2 866

6 254

100%

Överskott/Underskott

-71

153 Tabell

3.5c

Förmögenhetsställning för Helgelseförbundet i tusen kr, 1969. Distriktsplan

Riksplan

Totalt

2 218

2 716

119 10 861 4 2 106 12 379

7 975 1 353

8 425 3 352 9 2 541

134 12 261 8 2 811 21 2 920

Fonder Egna fondera Gåvofonderö

33 29

1926 907

2 017 936

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

20 493

15 189

141 3 310

176 3 992

Lokalplan

Poster Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. SOU

1972:38

3.6 Sjundedags-Adventistsamfundet

Samfundet är en nationell gren av det internationella adventistsamfundet med huvudkontor i Washington, USA. Högsta internationella beslutande och lagstiftande organ är generalkonferensen som numer sammanträder vart femte år med delegater som representerar de 2 milj. medlemmarna. I Sverige är högsta beslutande och kontrollerande organ unionsmötet som sammanträder vart tredje år med delegater från alla medlemsförsamlingarna och bl. a. väljer ledare och styrelse. Huvudorganisationen för de 47 församlingarna med totalt drygt 3 300 medlemmar är Sjundedags-Adventistsamfundets Svenska Union med säte i Stockholm. I 37 av församlingarna finns mindre än 100 medlemmar. Församlingarna leds av den av medlemmarna valda föreståndaren och den likaså valda styrelsen. Sjundedags-Adventisterna betraktar lördagen som sabbatsdag och håller då sabbatsskola och gudstjänst. De drygt femtio pastorerna och evangelisterna har fått en del av sin utbildning i England. På det internationella planet drivs ett omfattande hälso- och skolarbete och även ett antal livsmedelsfabriker med tonvikt på vegetabiliska livsmedel. Samfundet driver även hälsoinstitut, sjukhus och kuranstalter. I Sverige finns kuranstalter i Nyhyttan och Hultafors. Dessa verksamheter ingår ej i undersökningen. Det gör ej heller den internatskola i Ekebyholms slott i Rimbo med grundskole- och gymnasieundervisning som samfundet driver. Bland de närstående föreningar som är med i undersökningen märks främst ungdoms- och juniorföreningar, s. k. dorkas- och välgörenhetsföreningar samt hemmissionsföreningar.

42 SOU 1972:38

Figur 3.6 Den organisatoriska uppbyggnaden av Sjundedags-Adventistsamfundet. ^~

Val av organ eller person

-»-

Beslutsväg

INTERNATIONELLT PLAN (U.S.A.)

Generalkonferens Internationell styrelse

President

NORD OCH VÄSTEUROPEISKT PLAN (England)

Divisionskonferens Divisionsstyrelse

Divisionspresident

RIKSPLAN Unionskonferens

Styrelse

Missionsföreståndare

LOKALPLAN 47 församlingar Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 3.6 a Medlemsantal och församlingsstruktui i Sjundedags-Adventistsamfundet. 31.12.1969 ca 3 300

Antal medlemmar

- 99 100-199 200-299 300-499 500-

37 7 1 2

Antal församlingar

47 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Sjundedags-Adventistsamfundet ägde år 1969 27 fastgheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde på 12,1 milj. kr. Bruttoutgifterna för fastigheterna uppgick till 645 000 kr varav 188 000 kr utgjordes av investeringar. Till fonder avsattes det året 446 000 kr. Fastighetsinkomster, vilket enbart var driftintäkter, uppgick till 200 000 kr, vilket gav ett driftunderskott på ca 250 000 kr. Fördelas detta på de fastigheter som har lokaler för församlingsverksamhet samt kyrkobyggnader blir den genomsnittliga "hyran" för dessa ca 14 700 kr per år.

tillgångar (kassa, bank etc.) fanns drygt 3 milj. kr. Nästan 2 milj. kr av dessa var donationsfonder. Sätts likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 3,8. De kan också sättas i relation till bruttoutgifterna, och då blir likviditetstalet 0,46.

Investeringarna kunde finansieras helt med fondmedel samtidigt som fondavsättningen ökade. Fastighetsutgifterna svarade för ca 10 procent av samfundets totala utgifter som uppgick till ca 6,5 milj. kr. Församlingsverksamheten tog drygt 35 procent eller 2,3 milj. kr i anspråk. Av detta belopp utgör 0,8 milj. kr löneutgifter för de omkring 25 heltidsanställda pastorerna på lokalplanet, vilka avlönas från huvudkontoret i Stockholm. Den yttre missionen och u-hjälpen sker huvudsakligen genom den internationella organisationen. Utgiften för denna verksamhet uppgick till 1,4 milj. kr, vilket var drygt 20 procent av totalutgifterna. Ett ganska stort belopp, 1,8 milj. kr, gavs i bidrag till utomstående organisationer. Det är främst till huvudorganisationen i England, 650 000 kr, och till institutioner i Sverige. Samfundets medlemmar betalar s. k. tionde av sin inkomst. Detta inbringade 1969 omkring 2,5 milj. kr, vilket innebar drygt 38 procent av samfundets inkomster. En viktig inkomst var bidrag från enskilda i form av offer, gåvor, kollekter etc. till ett värde av nästan 2 milj. kr eller ca 30 procent av inkomsterna. Fördelas dessa bidrag på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget 1 360 kr. Samfundet fick externa bidrag som uppgick till nästan 1,4 milj. kr, vilket motsvarade ca 21 procent av inkomsterna. Det var huvudsakligen bidrag från huvudorganisationen i England, 1,3 milj. kr. I likvida 44

SOU 1972:38

Tabell 3.6b kr, 1969.

B r u t t o u t g i f t e r o c h b r u t t o i n k o m s t e r för Sjundedags-Adventistsamfundet i t u s e n

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

528 186 375 811 1 359 1 523 1 724

645 188 446 2 314 1 371

9,9 6,8 35,6 21,1

1 725 8

26,5 0,1

6 320

6 509

100%

3,2

38,9

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

117 2 71 1503 12 3 650 1 8

Summa bruttoutgifter

5 362

/ —

Tabell 3.6c

2519 1540

1 968

30,4

35 1309

154 3 891 1354

2,9

1 366

21,1

(0,1)

12 9 3

3 22

(0,0) 0,3

6 258

6 475

100%

-62

-34

Förmögenhetsställning för Sjundedags-Adventistsamfundet i tusen kr, 1 9 6 9 .

Poster

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. 1972:38

Riksplan

Totalt

2 553

3 038

6 2 500 11 8 350 10 1 250

40 1 834

197 1 935

718 2 077

790 2 077

485 Fonder Egna fonder 0 Gåvofonder*

SOU

Distriktsplan

— /

157 101 72

/ /

3.7 Svenska

Baptistsamfundet

Svenska Baptistsamfundet samarbetar med Baptist World Alliance bl. a. i missions- och hjälpverksamhetsarbete. Det högsta beslutande organet är årskonferensen, som är sammansatt av valda ombud från medlemsförsamlingarna. Årskonferensen väljer ledamöterna i missionsstyrelsen och missionsföreståndare samt fastställer årsbudget. Missionsstyrelsen i Stockholm leder missionsverksamheten och förvaltar samfundets egendom, verkställer årsmötets beslut samt bestämmer om missionsmedlens användning. Förslag ställda till årskonferensen från enskilda medlemmar och församlingar skall delges missionsstyrelsen som har att pröva att förslaget ej strider mot samfundets stadgar. Styrelsen, som inom sig utser ett arbetsutskott, har till sitt förfogande utskott för yttre och inre mission, ekonomi, press och PR m. m. Utbildning av pastorer, ungdomsinstruktörer och missionärer sker på Betelseminariet i Stockholm. Samfundet driver förutom en folkhögskola bl. a. även ungdomshem. Ekonomiska uppgifter för dessa verksamheter ingår ej i redovisningen. Regionalt är samfundet uppdelat på 19 distriktsföreningar med distriktsföreståndare och gemensamma organ för de sammanlagt ca 480 församlingarna. Distriktssammanslutningarna driver sommargårdar för ungdom, lägerverksamhet m. m. Inom Svenska Baptistsamfundet intar församlingarna en mycket självständig ställning gentemot samfundet och distriktssammanslutningen. Ca 85 procent av församlingarna hade mindre än 100 medlemmar. Det totala antalet medlemmar var ca 26 700. Bland de närstående föreningar som medtagits i undersökningen märks ungdomsföreningar, söndagsskolor och syföreningar. Ungdomsverksamheten bedrivs genom Svenska Baptisternas Ungdomsförbund (SBUF). Tre av styrelsens 15 ledamöter 46

tillsätts av missionsstyrelsen, de övriga väljs på ungdomsförbundets årsmöte med ombud från de lokala ungdomsavdelningarna och representanter från förbundets distriktsorgan samt förbundstjänstemän. Svenska Baptistsamfundet driver yttre mission i Indien, Japan och Kongo, delvis i samarbete med andra samfund inom Baptist World Alliance. Socialt arbete bedrivs bland alkoholister, narkomaner och mentalt handikappade.

SOU 1972:38

Figur 3.7 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Baptistsamfundet. -*—

Val av organ eller person

-»-

Beslutsväg RIKSPLAN

Årskonferens

Missionsstyrelse

Missionsföreståndare

DISTRIKTSPLAN 19 distrikt Distriktsmöte

Distriktsstyrelse

Distriktsföreståndare

LOKALPLAN 482 församlingar

Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 3.7 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Baptistsamfundet. 31.12.1969 Antal medlemmar Församlingsstorlek:

ca 26 700 — 99 100-199 200-299 300-499 500-

412 45 14 9 2

Antal församlingar

482 SOU 1972:38

Det sammanlagda brandförsäkringsvärdet av Svenska Baptistsamfundets fastighetsinnehav uppgick år 1969 till ca 190 milj. kr. Det utgjordes av ca 600 kyrkobyggnader, drygt 100 fastigheter med lokaler bl. a. för försam lingsverksamhet och ca 120 andra fastigheter. Årets bruttoutgifter för fastigheterna uppgick till ca 8,1 milj. kr, varav knappt 2 milj- kr var investeringar. Fondavsättningarna uppgick till ca 0,9 milj. kr. Fastighetsinkomsterna bestod av försäljningar med ca 1,3 milj. kr och driftintäkter med ca 3,9 milj. kr. Investeringar och fondavsättningar på sammanlagt ca 2,8 milj. kr har finansierats med försäljningsintäkter och fondmedel, (2,0 milj. kr), och lån (0,2 milj. kr). Resterande 0,6 milj. kr måste till största delen finansieras med bidrag från enskilda. På driftssidan uppkom ett underskott med ca 2,3 milj. kr. Det blir det belopp som trossamfundet får betala i "hyra" för sina egna lokaler. Antalet kyrkor och fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet var ca 710. Den genomsnittliga hyran blir då ca 3 200 kr per år. Av sammanlagda utgifter på 24 milj. kr gick ca 43 procent eller 10,3 milj. kr till församlingsverksamhet (exkl. lokalkostnader) och knappt 17 procent eller 4 milj. kr till yttre mission och u-hjälp. I de enskilda församlingarna fanns under året omkring 180 heltidsanställda pastorer, vilkas totala löner uppgick till 3,1 milj. kr. Samfundet fick drygt en halv milj. kr i anslag från SIDA. Dessutom erhölls 152 000 kr från kongolesiska staten för skol- och sjukvårdsarbete. Den största inkomstkällan var bidrag från enskilda med ca 15 milj. kr vilket är nästan 60 % av samfundets totala inkomster. Därtill kommer medlemsavgiften och indirekta bidrag redovisade under rubriken andra försäljningsinkomster (basarer och liknande). Från enskilda erhölls bidrag på totalt ca 15,5 milj. kr, vilket gör ett genomsnittligt bidrag på ca 600 kr per år. I likvida tillgångar (kassa, bank etc.) hade samfundet totalt ca 18,7 milj. kr. I gåvofon48

der fanns ca 5 milj. kr och ca 8,5 milj. kr i allmänna investeringsfonder, reservfonder etc. Sätts likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 7,6. Dessa tillgångar kan också sättas i relation till de totala utgifterna och då blir talet ca 0,78.

SOU 1972:38

Tabell 3.7b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Baptistsamfundet i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

7 584 1 954 849 8 588 357 2 751 51 390

6 363 5 114 1 26

Riksplan

Totalt

Procent

8112 1 954 855 10 322 4 017

33,7

52 709

0,2 3,0

20 570

6 178

24 067

100%

4 290 1 201

13 6

925 125

5 228 1 332

20,5

649 201 98

— -

671 201 98

2,6 0,8 0,4

13 147

15 083

59,2

1697 894 883 16 765

29 221 15

238 2 386 726a

1 964

7,7

—

15 Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter Summa bruttoutgifter iyilm

1 IttKls

1 371 3 655 343

3,5 42,9 16,7

mctcl/itr

fflCil

blUg

Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag 3 därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

—

51 393

1624 16 765 65 51 615

Summa bruttoinkomster

22 252

6 178

25 484

Överskott/Underskott

—

— -

—

6,4 (0,1) (3,0) (0,3) (0.2) 2,4 100%

a Därav bidrag från SIDA på 524 tkr samt från kongolesiska staten på 152 tkr.

Tabell 3.7c

Förmögenhetsställning för Svenska Baptistsamfundet i tusen kr, 1969.

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

14 196

4 224

18 749

590 111933 107 20 323 107 38 858

9 607 2 165

9 4 277 14 12 498

608 116 817 109 20 488 121 51 356

Fonder Egna fondera Gåvofonderö

6 845 2 168

98 157

1 599 2 796

8 542 5 121

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

1 691 21 179

9 127

753 4 791

2 453 26 097

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf. värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. 4 - S O U 1972:38

3.8 Frälsningsarmén Den internationella organisationen Salvation Army leds av en general och har sitt högkvarter i England. Frälsningsarmén är en nationell gren av den organisationen. I Sverige leds verksamheten av en kommendör med biträde av högkvarteret i Stockholm som har ett stort antal avdelningar för de olika verksamhetsgrenarna. På distriktsplanet är organisationen uppdelad i tio divisioner med divisionschef och divisionshögkvarter. I varje division ingår omkring 25 kårer med kårledare assisterad av kårnämnd och medlemsnämnd. Kårerna är fast organiserade med personal avdelad för de olika verksamheterna som t. ex. den andliga vården av kåren, finansiering, under-

visning, musik, ungdomsverksamhet och samaritarbete. I Frälsningsarméns verksamhet läggs stor vikt på socialt arbete i och utanför ett stort antal av Frälsningsarmén ägda institutioner, t. ex. slumstationer, barnhem, mödrahem, sommarhem för gamla, vårdhem för alkoholskadade, härbärgen och industrihem. Dessutom bedrivs fängelsemission och omfattande arbete för döva och blinda. Dessa redovisas i tabell 3.8d men ingår däremot inte i undersökningen. Verksamheten vid Dalarö folkhögskola, som drivs av Frälsningsarmén, ingår inte heller i undersökningen. Samfundet redovisade ca 37 700 medlemmar i de 242 kårerna. Ca hälften av dessa har mindre än 100 medlemmar. Alla poster i Frälsningsarmén tillsätts

Tabell 3.8d Frälsningsarméns sociala institutioner: antal samt samhällets stöd till dessa (ingår ej i den ekonomiska undersökningen). Institutionstyp

Samhällets stöd finansierar driftkostnaderna Helt

Folkhögskola Ungdomscenter, kursgård Skolhem för pojkar Barnhem Ungdomshem för pojkar Inackorderingshem för studerande flickor Inackorderingshem för ogifta mödrar Inackorderingshem för unga flickor Pensionärshem Slumstationer Sommarhem för gamla Sommarhem för mödrar Barnkolonier Vårdhem för alkoholskadade Fängelsemission Social hjälpbyrå Eftersökningsbyrå Ungkarlshem Matservering Inackorderingshem för män Skyddad verkstad "Myrorna" Hotell, gästhem Distriktsexpedition för arbete bland döva och blinda

= bidrag från borgerlig kommun. = bidrag från landsting. = bidrag från socialstyrelsen eller kriminalvårdsstyrelsen.

Till en mindre del

Inte alls

1 K L SÖ 1 1 K L 5 L 1 K

1 K

1 K 28 K 12 K 1 K 11 K

3 K L 1 K S

1 S 1 S 3 K

1 K

1 1 4 1

1 K 1 K AMS 5 9 9 K L 14

K L S

Till största delen

29 AMS = bidrag från arbetsmarknadsstyrelsen. SÖ = bidrag från skolöverstyrelsen

SOU 1972:38

Figur 3.8 Den organisatoriska uppbyggnaden av Frälsningsarmén. Val av organ eller person Beslutsväg

INTERNATIONELLT PLAN (England)

Höga Rådet

General Internationellt högkvarter

RIKSPLAN Kommendör Territoriellt högkvarter S\ DISTRIKTSPLAN 10 divisioner Divisionschef

Divisionshögkvarter

Kårchef

Kårnämnd och Medlemsnämnd

LOKALPLAN 242 kårer 112 sociala institutioner

1 I

Sociala Institutioner

Kår

Tabell 3.8 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Frälsningsarmén. 31 .12.1969 Antal medlemmar Församlingsstorlek:

ca 37 700 — 99 100-199 200-299 300-499 500-

115 55 41 21 10

Antal församlingar

242 SOU 1972:38

genom utnämning. Det finns 1 090 fast anställda officerare som har genomgått utbildning på krigsskolan i Stockholm. Dessutom finns ca 3 000 underofficerare som är oavlönade lekmän med assisterande befattningar. Antalet musikanter var ca 5 000. Som stödorganisation huvudsakligen ur finansiell synvinkel fungerar de s. k. hjälptrupperna. Dessa ingår i undersökningen liksom andra närstående föreningar som ungdomsföreningar, hemförbund, syföreningar och musikkårer. Frälsningsarmén ägde år 1969 426 fastigheter fördelade på 334 kyrkobyggnader, 82 fastigheter med lokaler för både församlingsverksamhet och annan verksamhet och 10 s. k. andra fastigheter. Ca 2/3 var rena kårfastigheter. Frälsningsarméns Förlags AB står som ägare till de flesta fastigheterna och driver hotellrörelsen. Svenska Stiftelsen för Frälsningsarmén, som står som ägare till de flesta institutionsfastigheterna, tar emot och förvaltar testamentsmedel. Fastigheternas sammanlagda brandförsäkringsvärde uppgick till ca 189 milj. kr. De totala utgifterna för dessa var ca 15 milj. kr, eller ca 42 procent av de totala utgifterna. Drygt 5,2 milj. krav fastighetsutgifterna var emellertid 1969 års utgifter för investeringar som totalt var beräknade till ca 10,0 milj. kr. Ca 1,1 milj. kr avsattes till fonder.

säljningen i form av fondmedel, ca 0,2 milj. kr, samt upptagna lån på 3,8 milj. kr, vilket innebär att ca 2 milj. kr måste finansieras på annat sätt, dvs. huvudsakligen genom kårernas insatser. Av utgifterna upptar församlingsverksamheten den största andelen, ca 47 procent eller 16,3 milj. kr. Därav var 2,4 milj. kr löneutgifter för de heltidsanställda officerarna som var verksamma på lokalplanet. Den yttre missionen sker i den internationella organisationens regi och är huvudsakligen inriktad på u-hjälp. Den uppgick till 927 000 kr, vilket är ca 2,7 procent av de totala utgifterna. Frälsningsarmén har svenska missionärer i flera länder i Afrika och Sydamerika liksom i Indien och Indonesien. Ca 30 procent av inkomsterna eller 10,2 milj. kr utgjordes av direkta bidrag från enskilda. Nästan lika mycket kom in genom försäljningar, räntor, utdelningar etc. En del av dessa inkomster är indirekta bidrag från enskilda. Samfundet och de närstående föreningarna erhöll ett sammanlagt bidrag från samhället (borgerlig kommun, landsting och stat) på drygt 1 milj. kr. Detta belopp är till största delen ett stöd till studie- och ungdomsverksamheten.

Fastigheterna gav i bruttoinkomster ca 5,8 milj. kr vilket inbegriper inkomster från fastighetsförsäljningen med ca 350 000 kr. Fastigheternas driftintäkter uppgick således till knappt 5,5 milj. kr mot vilket fanns driftkostnader på drygt 9,4 milj. kr. Fastigheterna tillsammans med hotellrörelsen gav alltså ett driftunderskott på ca 3,9 milj. kr. Detta underskott kan benämnas samfundets "hyra" för dess egna lokaler. Fördelas detta belopp på antalet fastigheter som används i församlingsverksamheten, dvs. totalt 416, blir den genomsnittliga "hyran" ca 9 500 kr per år. Utgifter för investeringarna och fondavsättningarna uppgick till 6,4 milj. kr. Mot detta fanns inkomster utöver fastighetsför52

SOU 1972:38

Tabell 3.8b

Bruttoutgifter o c h b r u t t o i n k o m s t e r för Frälsningsarmén i tusen kr, 1 9 6 9 .

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

2 435 302 72 8 235 41 5 195 101 -

2 055 367 50 1801 50 391 -

10 182 4 586 1 020 6 313 836 4 149 2 1713

14 672 5 255 1 142 16 349 927

42,0 3,3 46,8 2,7

103 1713

0,3 4,9

Summa bruttoutgifter

16 079

4 347

24 215

34 906

100%

1 030 133

960 46

3 828 168

5 818 347

17,3

168 3 803

209 3 803 1757

1,0 11,4 5,2

Utgiftsslag

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidraga därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

1 757

4 341

5 549

10 189

30,3

5 720 3011 438 2 388

92 2 739 250

3 786 3 985 1 393«

9 598

28,6

47 28

—

32 366

2 081 2 388 282 413 31

Summa bruttoinkomster

16 332

4 377

22 512

33 486

Överskott/Underskott

- 1 703

- 1 420

— 3

6,1 (0,0) (1,2) (1,0) (1,2) 0,1 100%

a Därav bidrag från Frälsningsarméns hotellrörelse på 995 tkr.

Tabell 3.8c

F ö r m ö g e n h e t s s t ä l l n i n g för Frälsningsarmén i t u s e n kr, 1 9 6 9 .

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc.

1 203

4 140

7 039

49 17 821 2 117

1 140

334c 82 329 32 77 247 8 11720

334 82 329 82 95 208 10 11 837

Fonder Egna fondera Gåvofonderö

5 169

4 675 5 214

10 504 5 214

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

32 4 642

43 724

995 46 399

1070 51 765

Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. c Ägs centralt av Svenska Stiftelsen för FA samt Förlagsaktiebolaget men förvaltas av kårerna. SOU

1972:38

3.9 Svenska Frälsningsarmén Samfundet är en nationell organisation som bildats efter en schism inom Frälsningsarmén. Den lagstiftande och kontrollerande makten utövas av årskongressen som är sammansatt av officerarna och valda ombud från kårerna. Verksamheten leds av en av kongressen vald överste samt av Centralstyrelsen i förvaltningsärenden och Fältrådet i andliga frågor. Centralstyrelsen väljs av kongressen medan Fältrådet består av distriktsofficerarna och översten. Organisationen är uppdelad i två olika distrikt med sammanlagt 18 kårer. Ekonomiskt ingår distrikten i riksorganisationen. Kårerna, som är relativt självständiga med egen ekonomisk förvaltning och vald styrelse, är uppdelade enligt verksamhetsgrenarna i bland annat soldatkår, martaförbund, hjälptrupper och ungdomsavdelning med junior och scoutkår. 9 kårer har mindre än 100 medlemmar. Antalet medlemmar var ca 1 900, varav 1/3 är soldater och 2/3 är medlemmar i hjälptrupper, martaförbund och syföreningar. Svenska Frälsningsarméns verksamhet är huvudsakligen inriktad på evangelisation och socialt arbete. Det sociala arbetet bedrivs dels lokalt i form av hjälp till behövande, dels centralt genom slumstation, hemvårdarinneverksamhet och semesterhem. Denna verksamhet ingår ej i den ekonomiska undersökningen. De 35 anställda officerarna har fått sin utbildning genom korrespondensstudier och i andra samfunds missionsskolor och utbildningsanstalter.

54 SOU 1972:38

Figur 3.9 Den organisatoriska uppbyggnaden av Svenska Fralsningsarme'n. -»-

Val av organ eller person

- ^

Beslutsväg

RIKSPLAN Kongressen

"I Centralstyrelse

överste

Fältråd

DISTRIKTSPLAN 2 distrikt Distriktsofficer

LOKALPLAN 18 kårer

Kårofficer

Kårstyrelse

Kår

Tabell 3.9 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Svenska Fralsningsarme'n. 31.12.1969 ca 1 900

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

9 8 1

Antal församlingar

18 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Svenska frälsningsarmen ägde år 1969 26 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde av knappt 26 milj. kr. Fyra av fastigheterna användes enbart som kyrkobyggnader och två av dem var s. k. andra fastigheter. I de resterande 20 fastigheterna fanns både lokaler för församlingsverksamhet och för annan verksamhet. Bruttoutgifterna för fastigheterna var knappt 2,2 milj. kr, varav en mycket liten del bestod av investeringar. Inkomsterna av fastigheterna uppgick till drygt 1,9 milj. kr. Driftunderskottet på ca 0,2 milj. kr kan benämnas samfundets "hyra" för de lokaler i fastigheterna som används för församlingsverksamhet. Det blir i genomsnitt ca 9 300 kr per lokal och år. Fastighetsutgifterna upptog nästan 75 procent av samfundets totala utgifter, som var 2,9 milj. kr. Större delen av resterande utgifter gick till församlingsverksamheten, 674 000 kr eller ca 23 procent. Av dessa utgifter var ca 180 000 kr löneutgifter för de 18 pastorer, som var heltidsanställda på lokalplanet. Av inkomsterna uppgick bidrag från enskilda till närmare 500 000 kr i form av offer, gåvor etc. Ca 300 000 kr kom in genom försäljningsinkomster, som till viss del också består av bidrag från enskilda.

56 SOU 1972:38

Tabell 3.9b

Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Svenska Frälsningsarmén i tusen kr, 1969. Lokalplan

Poster

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

2 163 9 44 674 35

74,1

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

372 9 44 447 10 119 1 4

1791 Summa bruttoutgifter

— -

227 25 286

1,5 23,1 1,2

1 4

0,0 0,1

2 329

2 921

100%

Inkomstslag Fast ighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster Summa bruttoinkomster Överskott/Underskott

Tabell 3.9c

1 889

69,6

—

— -

410 186 338 19

3 20

—

3 20

0,1 0,7

17,8

123 67

11,1

— -

—

0,7

(-)

(0,4)

(-)

(0,1)

—

2 163

2 777

100%

-166

-144

Förmögenhetsställning för Svenska Frälsningsarmén i tusen kr, 1969.

Poster

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

986 Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

1 204

2 190

20 25 103 2 352

4 146 20 25 103 2 352

4 146

Fonder Egna fonder" Gåvofonderö

544 90

355 242

899 332

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

25 74

569 16 286

594 16 360

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. SOU 1972:38

3.10 Metodistkyrkan

i Sverige

Samfundet är en gren av den amerikanska metodismen med episkopal styrelse. Högsta internationella lagstiftande myndighet är generalkonferensen som sammanträder vart fjärde år i Amerika. Under generalkonferensen finns centralkonferenser, där de nordiska länderna utgör ett centralkonferens- och biskopsområde med biskopen placerad i Stockholm. Inom varje land anordnas årskonferenser som leds av biskopen med samtliga pastorer och av församlingarna valda lekmannaombud som delegater. Årskonferensen som är högsta beslutande myndighet inom landet väljer kyrkostyrelsen, som med arbetsutskott är verkställande organ för bland annat förvaltning, utbildning och ungdomsarbete. De till Metodistkyrkan hörande 116 församlingarna med ca 8 900 medlemmar är uppdelade i två distrikt med en pastor som distriktsordförande. Distrikten har ingen egen ekonomisk redovisning. De lokala församlingarna står under ledning av sin pastor och församlingsrådet, där pastorn är ordförande. Drygt 75 procent av församlingarna har mindre än 100 medlemmar. Pastorerna, som utnämns till sin tjänst ett år i sänder av biskopen i samråd med distriktsföreståndarna, utbildas tre till fyra år i Metodistkyrkans teologiska skola i Överås, Göteborg, som är gemensam för de nordiska länderna förutom Norge. Efter utbildningen ordineras de av biskopen först till diakoner "och sedan till s. k. äldste. Som äldste är de behöriga att förrätta alla kyrkliga handlingar. Den sociala verksamhet som bedrivs av Metodistkyrkan sker till stor del genom Centralmissionen i Stockholm samt genom drift av barnhem, hem för gamla, sommarhem, sjömanshem m. m. Betaniastiftelsen med sjukhem i Stockholm och Malmö driver även en sjuksköterskeskola. Sex hem bl. a.för handikappade drivs av Föreningen för vård och fostran av barn och ungdom (FVBU). Dessa verksamheter ingår ej i den ekonomiska undersökningen. Som närstående för58

eningar ingår däremot främst barn- och ungdomsföreningar samt kvinno- och systraföreningar.

SOU 1972:38

Figur 3.10 Den organisatoriska uppbyggnaden av Metodistkyrkan. -

Val av organ eller person

INTERNATIONELLT PLAN

Generalkonferens

1 i

1 H—

NORDISKT

PLAN

Centralkonferens

Biskop

1 i

RIKSPLAN

Årskonferens

—

Kyrkostyrelse

11 Distriktskonferens

— -

Distriktsråd

Kretsstyrelse

DISTRIKTSPLAN 2 distrikt

Distriktsföreståndare

1 L_

Kretskonferens

—

17 kretsar

\ 1

1 LOKALPLAN

116 församlingar Församlingsråd

Pastor

t i

Församling

Tabell 3.10 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Metodistkyrkan. 31.12.1969 ca 8 900

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

88 21 3 4

Antal församlingar

116 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

Metodistkyrkan hade år 1969 273 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde av ca 90 milj. kr. Arets utgifter för fastigheterna var 12,4 milj. kr; därav var emellertid en stor del, 8,8 milj. kr, investeringar. Av dessa investeringar gick nära 4 milj. kr till ett projekt i Trefaldighets Metodistförsamling i Göteborg, vars beräknade utgifter för investeringsprojektet uppgick till 12 milj. kr. De för riksplanet redovisade investeringsutgifterna (3,7 milj. kr) avsåg byggnadsprojekt i Södertälje, Borlänge och Härnösand. Investeringarna har finansierats med lån, ca 8 milj. kr, och fondmedel, 0,4 milj. kr. Resten har tagits från en fastighetsförsäljningsinkomst på ca 1,2 milj. kr. Denna har också använts för att täcka driftunderskottet på fastigheterna. Driftkostnaderna var ca 3,6 milj. kr och driftintäkterna uppgick till 2,7 milj. kr. Genom fastighetsutgifternas stora investeringsandel upptar dessa utgifter nästan 3/4 av samfundets totala utgifter, som var 17 milj. kr. Församlingsverksamheten (exkl. lokalkostnader) uppgick till ca 3,4 milj. kr eller nästan 20 procent av utgifterna. Under året tjänstgjorde på lokalplanet ca 60 heltidsanställda pastorer, vilkas totala löner uppgick till omkring 970 000 kr. Bidraget till yttre mission och u-hjälp uppgick till närmare 640 000 kr. Missionen sker i samarbete med andra metodistkyrkor och genom den internationella organisationen. I direkta bidrag från enskilda erhölls ca 3,9 milj. kr. Försäljningsinkomster, räntor e t c , som till viss del också består av enskilda bidrag, uppgick till ca 910 000 kr. Fördelas bidragen från enskilda på antalet medlemmar blir det genomsnittliga bidraget ca 500 kr per år. Samhället (borgerlig kommun, landsting och staten) bidrog med bortåt 250 000 kr, vilket huvudsakligen var stöd till ungdoms- och studieverksamhet.

60 SOU 1972:38

Tabell 3.10b

Bruttoutgifter och bruttoinkomster för Metodistkyrkan i tusen kr, 1969. Lokalplan

Poster

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

73,0

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

7 289 5 088 321 2 459 100 693 3 226

5 117 3 737 2 930 538 272

12 406 8 825 323 3 389 638

—

3 236

0,0 1,4

Summa bruttoutgifter

11 091

6 869

16 995

100%

1 876 359

2 020 837

3 896 1 196

22,3

—

2,3 45,4 0,1

1,9 19,9 3,8

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar I anspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

406 4 221 13

3 737

406 7 958 13

2 842

1 106

3 948

22,5

844 603 192 3 135 16 32 113

67 363 50

5,2

Summa bruttoinkomster Överskott/Underskott

Tabell 3.10c

50 25

242 3 135 16 82 138

1,4 (0,0) (0,8) (0,1) (0,5) 0,8

11 110

7 368

17 512

100%

517 Förmögenhetsställning för Metodiskkyrkan i tusen kr, 1969.

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc.

3 465

5 158

8 623

158 28 177 39 25 660 45 7 277

12 2 580 2 475 17 25 137

170 30 757 41 26 135 62 32 414

Fonder Egna fondera Gåvofonderö

541 1833

471 392

1 012 2 225

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

1 375 16 669

5 802 14 330

7 177 30 999

Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

a Av församlingens inkomster avsatta medel. b Donationer, testamenten etc. SOU 1972:38

3.11 Katolska kyrkan Katolska kyrkan i Sverige bildar ett stift i den romersk-katolska kyrkan där påven är överhuvud. Förhållandet till statsmakterna regleras i många länder noggrant genom konkordat. Allmänt kyrkomöte — koncilium — är högsta beslutande myndighet. Konciliet sammankallas emellertid på påvens begäran och dess beslut måste stadfästas av påven för att äga giltighet. Vatikankonciliet år 1870 gav påven absolut makt i lärofrågor. Nästa allmänna kyrkomöte, som hölls under åren 1962-1965, drog upp riktlinjer för viss decentralisering. Biskopen, som är den högsta ledningen i Sverige, utnämns av påven och invigs i sitt ämbete av tre andra biskopar. De drygt femtio heltids- och lika många deltidsanställda prästerna har fått sin utbildning utomlands och avlönas vanligen direkt av församlingarna, vars medlemmar liksom prästerna till ca 85 % är av utländsk härkomst. Församlingsverksamheten leds av kyrkoherden som tillsätts av biskopen. Kyrkorådet väljs av församlingsmedlemmarna och handhar främst finansiering och förvaltning. Församlingarna är ekonomiskt oavhängiga men redovisningsskyldiga till katolska biskopsämbetet, från vilket de kan få ekonomisk hjälp. Biskopsämbetet och vissa församlingar får bidrag från utlandet. Sverige betraktas nämligen av romersk-katolska kyrkan som ett stift under uppbyggnad. Antalet medlemmar var 1969 omkring 54 000. Av de 26 församlingarna hade 23 stycken mer än 500 medlemmar. Den viktigaste verksamheten inom församlingen är att tillgodose medlemmarnas religiösa behov samt att bedriva social verksamhet och stödja invandrare i anpassningsfrågor. I alla församlingar bedrivs dessutom särskild religionsundervisning för ungdom. Sjukhem, konvelescenthem och ålderdomshem drivs av katolska kyrkan delvis genom ordnar i vilka kyrkoledningen ej har 62

insyn. Närmare 300 nunnor av olika ordnar finns i landet och arbetar med sjukvård, undervisning och diakoniverksamhet. S:t Josef sy strama från Frankrike äger Franska skolan i Stockholm och får driftbidrag från svenska och franska staten och från Stockholms kommun. Församlingen i Göteborg driver en grundskola. S:t Eriksskolan i Enskede drivs av katolska skolsystrar från Tyskland. Dessa verksamheter ingår ej i den ekonomiska undersökningen.

SOU 1972:38

Figur 3.11 Den organisatoriska uppbyggnaden av Katolska kyrkan. -*~

Val av organ eller person

• *

Beslutsväg

INTERNATIONELLT PLAN

Koncilium

Påven

RIKSPLAN

Biskop

LOKALPLAN 26 församlingar

Kyrkoråd

Kyrkoherde

Församling

Tabell 3.11 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Katolska kyrkan. 31.12.1969 Antal medlemmar Församlingsstorlek:

ca 53 800

— 99 100-199 200-299 300-499 500-

3 23

Antal församlingar

26 SOU 1972:38

Är 1969 ägde katolska kyrkan i Sverige 51 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde på ca 22 milj. kr. Fastigheterna utgjordes av 18 kyrkobyggnader, 22 fastigheter som inrymde lokaler för både församlingsverksamhet och annan verksamhet samt 11 andra fastigheter. Bruttoutgifterna för fastigheterna uppgick till drygt 4 milj. kr, varav nästan hälften utgjordes av investeringar. Närmare 900 000 kr avsattes till fonder. Fastighetsinkomsterna uppgick till 1,3 milj. kr och var uteslutande driftintäkter. Driftkostnaderna uppgick till ca 2,2 milj. kr vilket ger ett driftunderskott på ca 820 000 kr. Detta belopp kan benämnas samfundets "hyra" för de lokaler som används i församlingsverksamheten. Sådana lokaler fanns i 40 av fastigheterna vilket ger en genomsnittlig lokalhyra på drygt 20 000 kr per år. Investeringarna finansierades med ca 1 milj. kr genom fondmedel och lån. Resterande del fick täckas antingen genom bidraget från utlandet på totalt 1,6 milj. kr och/eller bidrag från enskilda. Församlingsverksamheten (exkl. lokalkostnaden) tog i anspråk ca 950 000 kr eller drygt 15 procent av utgifterna, som uppgick till 6,3 milj. kr. Löneutgifterna för de drygt 50 heltidsanställda prästerna uppgick under året till totalt 280 000 kr. Däri är inte medräknat vissa löneförmåner såsom fri bostad m. m. Till yttre mission och u-hjälp gick drygt 200 000 kr. Utöver fastighetsintäkterna var bidraget från utlandet den största inkomstposten. Därefter kom försäljningsinkomster, räntor, utdelningar m. m. med 1,1 milj. kr och bidrag från enskilda med drygt 800 000 kr. I likvida tillgångar (kassa, bank etc.) fanns 11,9 milj. kr. Under året var 10,1 milj. kr placerade i egna fonder. Likvida tillgångar i relation till kortfristiga skulder ger ett likviditetstal på ca 9,0, och sätts tillgångarna i relation till utgifterna blir talet ca 1,9.

;h b r u t t o i n k o mster fö r Katolska k y r k a n i tusen kr, 1 9 6 9 . Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

64,6

4 050 1 881 874 956 212

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Försam lingsverksam het Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

2 804 1 381 874 869 104 53 12 160

1246 500

12 184

0,2 2,9

Summa bruttoutgifter

4 876

1 721

6 288

100%

Fastighetsinkomster därav försäljningar I anspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidraga därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

1 347

21,5

456 535 369

7,3 8,5 5,9

13,0

198 174 970

1 143

18,2

1 588a

25,2

Summa bruttoinkomster Överskott/Underskott

87 108 256

13,9 15,3 3,1

Inkomstslag

456 535 369

945 170 618

/ / 1

(0,0)

1 25

/ L_

1 25

(0,0) 0,4

4 915

1 708

6 279

100%

-13

a Därav bidrag från utlandet på 1 582 tkr, varav 404 tkr från Rom.

Tabell

3.11 c Förmögenhetsställning för Katolska k y r k a n i t u s e n kr, 1969.

Poster Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

11 050

11 915

5 2 114 4 606 4 4 228

18 8 443 22 2 802 11 10 372

200 100

10 097 1 376

230 4 892

1 325 9 694

13 6 329 18 2 196 7 6 144

Fonder Egna fondera Gåvofonderö

9 897 1 276

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

1 095 4 802

a Av församlingens inkomster avsatta medel. * Donationer, testamenten etc. 5-SOU 1972:38

3.12 Ortodoxa försam lingar Den Ortodoxa kyrkan - österlandets ortodoxa, katolska och apostoliska kyrka — har en komplicerad struktur. I det ursprungliga östromerska väldet bildades i varje område med nationell självstyrelse kyrkor med egen patriark. Genom senare gränsrevideringar och befolkningsomflyttningar har den kyrkliga jurisdiktionen över många områden blivit oklar. I Sverige tillkom 1617 en rysk ortodox församling underställd patriarken i Moskva, numera under ryska ärkestiftet i exil i Paris. Efter andra världskriget har ett antal ortodoxa församlingar huvudsakligen för invandrare grundats. Den estniska ortodoxa autonoma kyrkan i exil har församlingar och synod i Sverige. Den finska ortodoxa församlingen bildades 1958 och var då underställd den estniska biskopen. Denne avled emellertid 1961 och har ej ersatts. I början av 1960-talet bildades ett antal grekiska ortodoxa församlingar som till en början underställdes den grekisk-ortodoxa ärkebiskopen av Thyateira och Storbritannien (med säte i London). Patriarken i Konstantinopel tillsatte emellertid i början av år 1970 en metropolit (biskop) för "Sverige och allt Skandinavien" med säte i Stockholm. I maj 1972 lät patriarken även biskopsviga kyrkoherden i den ryska församlingen. Bland de jugoslaviska invandrarna finns det en serbisk grupp som på uppdrag av den serbisk-ortodoxa patriarken i Belgrad betjänas av den grekisk-ortodoxa prästen i södra Sverige. 1972 bildades en serbisk församling i Västerås. Den rumänske patriarken i Bukarest visade stort intresse vid bildandet av en rumänsk ortodox församling och har nyligen låtit sända en präst för arbete bland rumäner i Sverige. Till de ortodoxa församlingarna kan räknas en assyrisk församling som bildades 1970/71 under patriarken av Antiokia (med säte i Damaskus). 66

Församlingarnas verksamhetsområden är stora, ofta finns aktivitet på 10—15 orter. De olika ortodoxa församlingarna inriktar sin verksamhet huvudsakligen på invandrarna. Det är i första hand invandrarna från Grekland och Jugoslavien, men även ett mindre antal från Finland, som i sina respektiva hemland sannolikt har tillhört den ortodoxa kyrkan. De församlingsmedlemmar som har erlagt medlemsavgift väljer under församlingsstämma ett kyrkoråd, som kan utse församUngsstyrelse för löpande ärenden. I tre församlingar tillsätter metropoliten några eller alla ledamöter.

1 Totala antalet invandrare från Finland, Grekland och Jugoslavien. 1969 Finland Grekland Jugoslavien

% ortodoxa i hemlandet

180 984 208 955 2 11031 13987 95 28 307 36 863 50 SOU 1972:38

Figur 3.12 Den organisatoriska uppbyggnaden av Ortodoxa kyrkan. Val av organ eller person Beslutsväg

Synod

Heliga synoden

Synod

Patriark Antiokia

Patriark Moskva

Patriark Konstantinopel

Patriark Belgrad

Patriark Bukarest

Biskop Sverige c)

Biskop England

Assyrisk församling d)

i i i i

Estnisk synod a)

Rysk ärkebiskop, exil Paris

Estniska församlingar

Finsk församling

Biskop Sverige b!

Rysk församling

Grekiska o c h | | mångnationella församlingar

1 Serbisk församling d)

Rumänsk församling d)

Församlingar inom

ingår i undersökningen

Dot. iorl/

Synod

f •t

1 i

Biskop

— 1

Kyrkoråd

Församling

Tabell 3.12 a Medlemsantal och församlingsstruktur i de ortodoxa församlingarna. 31.12.1969 Antal medlemmar Församlingsstorlek:

ca 15 000 — 99 100-199 200-299 300-499 500-

Antal församlingar

SOU 1972:38

— — 2 6

a) Fram till år 1961 fanns, f ö r u t o m synoden, en estnisk biskop som även var överställd den finska församlingen. b) Från maj 1972. c)

Från år 1970. Tidigare upprätthölls funktionen av den grekiske biskopen i London.

d) Församling konstituerad efter år 1969.

Av de elva ortodoxa församlingarna redovisar endast den estniska församlingen i Göteborg fastighetsinnehav, ett enkelt kapell. Detta utnyttjas också av den grekiska församlingen där. Brandförsäkringsvärdet är upptaget till 50 000 kr. Utgifterna för denna fastighet och hyra av andra lokaler uppgick till 45 000 kr. Svenska kyrkan ställer i många fall gratis lokaler till förfogande. De sammanlagda utgifterna för årets verksamhet uppgick till ca 300 000 kr, varav församlingsverksamheten tar i anspråk drygt 80 procent eller 241 000 kr. I bidrag från enskilda erhölls 59 000 kr i medlemsavgifter och 109 000 kr i form av offer, gåvor, kollekter etc. Staten gav genom KFUM/KFUK:s riksförbund 69 000 kr som lönebidrag till två präster. Lutherhjälpen gav, genom biskopsmötets kontaktgrupp för vissa inflyttade kristna, lönebidrag till två präster med sammanlagt 72 000 kr. (Endast hälften av sistnämnda belopp ingår dock i de tabellariska redovisningarna.)

68 SOU 1972:38

Tabell 3.12b 1969.

Bruttoutgifter och bruttoinkomster för de ortodoxa församlingarna i tusen kr,

Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

15,1

Utgiftsslag 45

Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Försam lingsverksam het Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

8 241 1 6

Summa bruttoutgifter

— 2

/ /

/ —

/ /

8 241 1

2,8 81,1 0,3

—

0,7

100%

2,0

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar I anspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag 0 därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

I 1

59 109

1 1

Summa bruttoinkomster

309 I / / / / / / / / / —

Överskot t/Underskott

—

11 2 105 a

— -

69 11

2,0

19,2

35,4

3,6

I 1 1 / / / / / / / / / —

69 11

(22,5) 3,6

100%

—

34,2

Därav från Lutherhjälpen 35 tkr.

Tabell 3.12 c Förmögenhetsställning för de ortodoxa församlingarna i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc.

67 Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

Fonder Egna fondera Gåvofonder* Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder a Av församlingens inkomster avsatta medel. * Donationer, testamenten etc. SOU 1972:38

— 25

— 2

Distriktsplan

~~7 / / / / / / / / / / / /

Riksplan

Totalt

1 67 1 50

— — — 25

—

3.13 Mosaiska församlingar Det finns ingen gemensam styrelse men församlingarna samarbetar genom Mosaiska församlingarnas i Sverige centralråd, som handlägger vissa för församlingarna gemensamma frågor och kontakter med exempelvis myndigheter och utländska organisationer. De större församlingarna (Stockholm, Göteborg och Malmö) har egen rabbin, som är ledare främst i religiösa avseenden. Församlingen leds i övrigt av ett föreståndarkollegium som har valts av församlingsfullmäktige. Församlingarnas viktigaste uppgift är att tillgodose medlemmarnas religiösa behov samt att svara för religionsundervisningen. Församlingarnas sociala verksamhet är helt inriktad på medlemmarna med exempelvis sjukhjälp, sjukhem, pensionärshem m. m. Denna verksamhet ingår emellertid inte i den ekonomiska undersökningen. Av historiska skäl drivs ingen yttre mission. Utbildningen av högre religiösa funktionärer sker utomlands. Inom församlingarna förekommer i vissa fall ortodoxa föreningar med egna synagogor. I denna undersökning ingår tre församlingar. Dessa har alla mer än 500 medlemmar. Det finns emellertid ytterligare en församling men med en mycket liten verksamhet. Totalt beräknas ca 15 000 medlemmar tillhöra de mosaiska församlingarna. Av barn- och ungdomsverksamheten märks Hilleskolan i Stockholm, som är heldagsskola, eftermiddagsskolor i församUngarnas regi, sommarläger, studiegrupper för judisk sång och dans, studiecirklar om judisk lag och landet Israels historia. För vuxna finns studiegrupper i judisk kultur och Utteratur, ledda av kantorerna. Kontakter upprätthålls med vissa internationella organ, bl. a. för utbildningsverksamhet och flyktinghjälp.

Figur 3.13 Den organisatoriska uppbyggnaden av de mosaiska församlingarna. »~

Val av organ eller person

•»

Beslutsväg

RIKSPLAN Centralråd

Församlingsfullmäktige

Föreståndarekollegium

LOKALPLAN 3 församlingar

Församling

Tabell 3.13 a Medlemsantal och församlingsstruktur i de mosaiska församlingarna. 31 .12.1969 ca 15 000

Antal medlemmar - 99 100- -199 200- -299 300- - 4 9 9 500-

3 Antal i örsaml ngar

3 Församl ingsstorlek:

SOU 1972:38

De mosaiska församlingarna innehade år 1969 16 fastigheter med ett sammanlagt brandförsäkringsvärde av ca 19 milj. kr. Fastigheterna bestod av 7 kyrkobyggnader, 3 fastigheter med lokaler för både församlingsverksamhet och annan verksamhet och 6 andra fastigheter. Av fastigheternas bruttoutgifter på drygt 1 milj. kr var mer än hälften investeringar. Därtill kom fondavsättningar på ca 190 000 kr. Investeringarna täcktes helt av fondmedel, medan driftintäkterna var lägre än driftkostnaderna. Ett driftunderskott på fastigheterna på drygt 140 000 kr kan sägas vara församlingarnas "hyra" för de lokaler som användes i församlingsverksam heten. Av de sammanlagda utgifterna på 4,7 milj. kr svarade församlingsverksamheten för ca 70 procent eller 3,3 milj. kr. Denna verksamhet finansieras genom att medlemmarna erlägger 2 , 6 - 4 % av sin bruttolön, vilket förklarar varför medlemsavgiften var en mycket stor inkomstpost. Dessa avgifter inbringade ca 2,3 milj. kr eller 47 procent av inkomsterna. Andra försäljningsinkomster gav drygt 1 milj. kr i inkomster. I samhällsstöd (borgerlig kommun, landsting och staten) fick de mosaiska församlingarna ca 180 000 kr, vilket främst gick till ungdomsoch studieverksamhet. Församlingarna hade ca 4,5 milj. kr i likvida tillgångar (kassa, bank e t c ) . Sätts dessa i relation till kortfristiga skulder fås ett likviditetstal på 5,2 eller i relation till de totala utgifterna och då fås ett likviditetstal på 0,98.

72 SOU 1972:38

Tabell 3.13b Bruttoutgifter och bruttoinkomster för de mosaiska församlingarna i tusen kr, 1969. Poster

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Totalt

Procent

1024 538 188 3 277 21

21,9

4 669

100%

7,0

Utgiftsslag Fastighetsförvaltning därav investeringar Avsättning till fonder Församlingsverksamhet Yttre mission och u-hjälp Interna bidrag Externa bidrag Övriga utgifter

1024 538 188 3 277 21 233 57 102

Summa bruttoutgifter

4 902

/ '

57 102

—

4,0 70,3 0,4 1,2 2,2

Inkomstslag Fastighetsinkomster därav försäljningar Ianspråktagande av fondmedel Upptagna lån Medlemsavgifter (motsv.) Offer, gåvor etc. från enskilda Andra försäljningsinkomster räntor, utdelningar m. m. Interna bidrag Externa bidrag därav kyrklig kommun borgerlig kommun landsting staten Övriga inkomster

5,6

1 069

21,8

— — 181 — 71

— 4,7 (3,7) — 1,4 100%

— 181 — 71

4 899

Överskott/Underskott

-3

230 Förmögenhetsställning för de m osaiska församlingarna i tusen kr, 1969.

Poster

Lokalplan

Omsättningstillgångar Kassa, bank, postgiro etc. Fastigheter Kyrkobyggnader etc. Andra fastigheter med lokaler för församlingsverksamhet Andra fastigheter

Distriktsplan

Totalt

Riksplan

4 557

Antal Brandf.värde

7 10 141

Antal Brandf.värde Antal Brandf.värde

3 2 950 6 6 162

1 1 1 I

Fonder Egna fonder a Gåvofonder 0

1924 5 010

Skulder Kortfristiga skulder Långfristiga skulder

878 6 193

Av församlingens inkomster avsatta medel. * Donationer, testamenten.

SOU 1972:38

47,1

12,4

2 305

4 899

3.13c

2 305

Summa bruttoinkomste r

Tabell

1 I

1 l

3 2 950 6 6 162 1924 5 010 878 6 193

4 Beskrivning av några andra trossamfunds organisation m.m.

4.1 Pingströrelsen De ca 560 församlingarna med ca 90 000 medlemmar är helt fristående. Någon egentlig organisationsbildning på central nivå föreligger ej. Visst samarbete förekommer framför allt i samband med den yttre missionen. Varje församling driver mission, de mindre i samverkan med varandra. De större församlingarna sänder ofta ut flera missionärer. De enskilda församlingarna kan få hjälp av Filadelfiaförsamlingen i Stockholm som har en expedition med missionssekreterare för den yttre missionen. Stiftelsen Pingstmissionens u-landshjälp samordnar de sociala insatserna på missionsfälten och är det enda formella samarbetsorganet inom pingströrelsen. Pingströrelsens yttre mission bedrivs i över 30 länder och är den mest omfattande från svensk sida. Som ett socialt hjälporgan verkar Stiftelsen Filadelfias centrala hjälpkassa för predikanter. Dess främsta uppgift är att ge hjälp till de predikanter som på grund av sjukdom har ekonomiska bekymmer. Sammanhållning av rörelsen upprätthålles även genom stora årliga uppbyggelsekonferenser, genom gemensam press (dagstidningen Dagen) samt genom att predikanter och s. k. äldste samlas för överläggningar på riks- och regionalplanen. Församlingens arbete leds av en pastor 74

som är församlingsföreståndare och kallas av församlingen. Församlingsstyrelsen utgörs i övrigt av församlingens äldste och eventuella diakoner. Dessa utses av församlingen till sitt ämbete och arbetar inom församlingen med predikan och själavård. Egentlig predikantutbildning förekommer ej, utan inskolning sker genom praktiskt arbete tillsammans med äldste. Barn- och ungdomsverksamheten bedrivs direkt av församlingen genom söndagsskolor, barnmöten och ungdomsklasser. Inre mission är viktig inom pingströrelsen. Evangehster utbildas på korta bibelkurser och sänds ut i landet. Stockholms Filadelfiaförsamling, som är den största inom Pingströrelsen med 6 000 medlemmar, äger förlaget Filadelfia med omfattande bokutgivning och veckotidningen Evangelii Härold. Folkhögskolan i Kaggeholm drivs numer som stiftelse. Antalet undersökningsenheter som ej inkom med efterfrågade uppgifter om ekonomin var mycket stort (70 procent av urvalet). Det finns emellertid anledning att antaga att Pingströrelsens ekonomiska struktur i stort överensstämmer med strukturen hos övriga s. k. baptistiska trossamfund. Pingströrelsens sammanlagda utgiftsvolym för år i 969 skulle i så fall ha varit omkring 90 milj. kr.

SOU 1972:38

Figur 4.1 Den organisatoriska uppbyggnaden av Pingströrelsen. Val av organ eller person Beslutsväg

RIKSPLAN Tidningen Dagen

Stiftelsen Pingstmission U-landshjälp

Pastorskonferenser

Konferenser

IBRA Radio

LOKALPLAN 560 församlingar Församlingsstyrelse

Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 4.1 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Pingströrelsen. 31 .12.1969 ca 90 000

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

341 121 37 32 29

Antal församlingar

560 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

4.2 Örebromissionen

Samfundet leds av en styrelse som väljs på årsmötet. Årsmötet är sammansatt av de enskilda medlemmarna och representanter för de samarbetande församlingarna. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott samt beredningskommittéer för yttre resp. inre mission. Styrelsen avgör om ärenden som föreslagits av enskild medlem eller församling skall upptagas till årsmötets behandling, ger förslag vid tillsättandet av högre poster och tillsätter övriga tjänstemän.

uppgifter var nämligen för stort (60 procent av urvalet) för att tillförlitliga beräkningar skulle kunna göras. Förutsatt att Örebromissionen har samma ekonomiska struktur som övriga s. k. baptistiska trossamfund torde bruttoutgifterna för år 1969 varit omkring 20 milj. kr.

Missionsföreståndaren leder arbetet enligt styrelsens och årskonferensens beslut och anvisningar. Regionalt är verksamheten i Sverige indelad i 9 provinsmissioner med totalt 235 församlingar, varav 182 församlingar har mindre än 100 medlemmar. På distriktsplanet finns samarbetsorgan med i vissa fall anställd personal för t. ex. ungdomsarbetet. Församlingarna leds av församlingsföreståndare och styrelse. Församlingarna är i princip fristående men samarbetar med varandra för den yttre missionen som är Örebro missionens viktigaste verksamhetsområde. Missionsarbete bedrivs på fem arbetsfält i Asien, två i Afrika och i Brasilien. Missionärer och pastorer utbildas på Örebro Missionsskola. Samfundet driver även folkhögskola, bokförlag och tidningsutgivning. Predikant- och församlingsrådet med bl. a. missionsföreståndaren och sekreteraren för inre missionen är rådgivande instans vid tillsättningar av pastorer. Ungdomsverksamheten handhas på riksplanet av ungdomsrådet som väljs av årskonferensen. Verksamheten består av söndagsskolor, juniorverksamhet och lägerveckor, ledarutbildning och studiekurser. Några till Svenska Baptistförbundet anslutna församlingar samarbetar med Örebromissionen. Uppgifter om samfundets ekonomi har ej gått att räkna fram. Antalet undersökningsenheter som ej inkom med efterfrågade 76

SOU 1972:38

Figur 4.2 Den organisatoriska uppbyggnaden av Örebromissionen.

v'al av organ eller person Beslutsväg RIKSPLAN

Årsmöte

t Missionsstyrelse

JL Missionsföreståndare

DISTRIKTSPLAN 9 provinser Provinsmöte

— -

Provinsstyrelse

t LOKALPLAN 235 församlingar

Församlingsstyrelse

1 Församlingsföreståndare

Församling

Tabell 4.2 a Medlemsantal och församlingsstruktur i Örebromissionen. 31.12.1969 ca 19 500

Antal medlemmar — 99 100-199 200-299 300-499 500-

182 32 11 5 5

Antal församlingar

235 Församlingsstorlek:

SOU 1972:38

4.3 Maranata Rörelsen är en nordisk företeelse som vuxit fram ur pingströrelsen i Norge i syfte att återuppliva den ursprungliga pingstväckelsen. I Sverige anslöt sig Örebro fria församling år 1959 och utsåg en pastor och församlingsföreståndare. Tre år senare beslutades på en konferens att läran skulle spridas, och bokförlag med tidningsutgivning (Midnattsropet) i Stockholm organiserades. FörsamUngen i Stockholm torde nu vara störst i landet med över 500 medlemmar. Åtskilliga fraktioner har brutit sig ur den ursprungliga maranatarörelsen, och delvis torde en återgång till pingstförsamlingarna ha ägt rum. Det uppgivna medlemsantalet 10 000 får betraktas som osäkert. Någon medlemsstatistik förs ej då det betraktas som obibliskt. I likhet med pingströrelsen finns ingen riksorganisation, utan de sammanhållande krafterna mellan de fria församlingarna består av konferenser och gemensam press. Församlingsverksamheten är huvudsakligen bönemöten och bibelstudium under ledning av någon äldste eller evangelist. Större väckelsemöten hålls ibland gemensamt av några församlingar. Någon särskild barn- och ungdomsverksamhet bedrivs vanligen ej.

4.4 Missionssällskapet

Bibeltrogna

Vänner

Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner bildades år 1911 efter en schism inom Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen. Sällskapet betraktar sig som en rörelse inom Svenska kyrkan. Högsta beslutande instans är årsmötet söm är sammansatt av ombud från anslutna föreningar samt av predikanter, provinsombud och styrelseledamöter. Årsmötet utser styrelsen (vars ordförande fungerar som missionsföreståndare), missionssekreterare och provinsombud. Provinsombuden har arbetsuppgifter likartade med distriktsföreståndarnas i andra lutherska samfund. Någon egentlig distrikts78

organisation finns ej. Bibeltrogna Vänner har ingen egen predikantskola, men fortbildning sker genom kurser och möten. De 20 heltidsanställda och 50 deltidsarbetande predikanterna är verksamma som resepredikanter och avlönas centralt. Nordöstra Skånes och Hässleholms missionsföreningar, som omfattar ett stort antal lokala föreningar, har dock egna anställda predikanter. Ungdomsarbetet ombesörjs huvudsakligen av Kristliga Ungdomsförbundet i Sydsverige. Med stöd av Bibeltrogna Vänners riksorganisation samt Nordöstra Skånes och Hässleholms missionsföreningar driver ungdomsförbundet ungdomsgården Strandhem med läger- och utbildningsverksamhet. Där utbildas bl. a. söndagsskollärare — söndagsskolverksamheten är omfattande inom samfundet. Internatskolan Restenäs ägs till en tredjedel av Bibeltrogna Vänner. Antalet stödjande föreningar har uppskattats till ca 550 med troligen 10 000 medlemmar totalt. De flesta föreningarna är ej formellt anslutna men ger bidrag främst till den yttre missionen. Dessa bidrag uppgick år 1969 till drygt 1,2 milj. kr.

4.5 Finskspråkigt bete i Sverige

lutherskt

församlingsar-

Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete i Sverige arbetar bland evangelisklutherska finländare i Sverige för att organisera, stödja och utveckla kyrklig verksamhet bland dessa. Antalet finska invandrare uppgick år 1969 till ca 180 000. Förbundet har till uppgift att fungera som serviceorgan för finska kretsförsamlingar och som förbindelseorgan mellan dessa och Svenska kyrkan samt Finska kyrkans diasporakommitté. Som förbindelseorgan mellan Svenska och Finska kyrkan, för att därigenom främja gemenskapen mellan de båda kyrkorna, fungerar Samarbetsrådet för Svenska och Finska kyrkan. Riksförbundet för finskspråkigt församSOU 1972:38

lingsarbete i Sverige bildades 1967 för att bl. a. stödja de finskspråkiga kretsförsamlingar som efter hand bildats i Svenska kyrkans församlingar. De kretsförsamlingar som är representerade i Riksförbundet och som redovisat verksamhet under år 1969 var 29 st., vilket innefattar finskspråkiga församlingsmedlemmar inom omkring 100 svenska församlingar. (1971 fanns det 52 kretsförsamlingar.) Inom Riksförbundet är årsmötet med representanter för alla kretsförsamlingarna högsta beslutande instans. På årsmötet väljs styrelsen som anställer ett antal tjänstemän vilkas lön till stor del bekostas av Finska kyrkan. Riksförbundet ordnar kurser och konferenser bl. a. för utbildning av lekmän, ungdomsledare och kuratorer. Finansiering sker genom anslag från Finska kyrkan och genom hälften av en inom Svenska kyrkan insamlad rikskollekt. Genom förmedling av Finska kyrkans diasporakommitté var fjorton finska präster anställda i Svenska kyrkan för arbete bland finska evangelisk-lutherska trosbekännare. Till dessa utbetalades utlandstillägg med ca 120 000 kr från Finska kyrkan, medan lönerna naturligtvis betalades av Svenska kyrkan. Kretsförsamlingarnas huvudsakliga verksamhet är finskspråkiga gudstjänster, möten, studieverksamhet, socialt arbete och ungdomsverksamhet. Samarbete sker på lokalplanet med Svenska kyrkans församlingar då verksamheten till viss del bedrivs inom och finansieras av dessa. På grund av detta förhållande har det varit svårt att få rättvisande uppgifter om ekonomin och därför redovisas inte denna i några enskilda tabeller. De ekonomiska uppgifter som här redovisas gäller för 17 av de 29 församlingarna. Av de 12 återstående startade 3 församlingar sin verksamhet på hösten 1969 och hade därför inga uppgifter att lämna, och 9 inkom ej med svar. Någon uppräkning har ej kunnat göras p. g. a. ofullständiga uppgifter. Församlingarna hade inga egna fastigheter, utan använde sig i regel av Svenska SOU 1972:38

kyrkans lokaler. Utgifter för fastigheter uppgick till 13 000 kr, vilket till största delen utgjordes av hyra av lokaler på riksplanet. De totala utgifterna var relativt låga, ca 195 000 kr för församlingarna och 210 000 kr för Riksförbundet, vilket bl. a. beror på att verksamheten till stor del bedrevs inom Svenska kyrkan. Av utgifterna gick totalt 95 % eller 380 000 kr till församlingsverksamhet. En stor inkomstpost för Riksförbundet var offer, gåvor etc. på 80 000 kr, varav 75 000 kr utgör den hälft av en rikskollekt inom Svenska kyrkan som det finskspråkiga församlingsarbetet erhöll. Motsvarande inkomstpost, dvs. offer, gåvor e t c , för församUngarna var 8 000 kr. Finska kyrkans diasporakommitté gav ett bidrag på 307 000 kr, varav ca 1 30 000 kr gick till församlingarna och resterande del till Riksförbundet. Från Svenska kyrkans församlingar erhöll de finska församlingskretsarna nästan 50 000 kr. Merparten av detta belopp gick till åtta församlingar för vilka Svenska kyrkan till 75 — 100 procent finansierade verksamheten. Från borgerlig kommun erhöll församlingarna totalt 7 000 kr. Församlingarna hade ca 10 000 kr och Riksförbundet 46 000 kr i kassa, bank etc. Några skulder fanns inte förutom en kortfristig skuld på 2 000 kr som Riksförbundet hade.

4.6 Estniska evangelisk-lutherska lingen i Stockholm

försam-

Församlingen som grundades år 1941 har ca 2 000 medlemmar och är relativt väl konsoliderad. Staten och kyrkofonden svarar för lön för två arkivarbetare respektive en präst. Verksamhetsområdet är tämligen koncentrerat till Stockholms-regionen. Inkomsterna av medlemsavgifter — ca 50 000 kr — går till resekostnader, trycksaker, lokalhyra m. m.

4.7 Lettiska Sverige

evangelisk-lutherska

kyrkan

Kyrkan, med 4 500 medlemmar varav 1 600 aktiva, har ett centralt kyrkoråd med representanter från de lokala församlingarnas kyrkoråd, lokala församlingar och grupper över hela Mellansverige. Av de fyra prästerna har två folkpension och de båda andra deltidsarbete. Ur kyrkofonden utgår 2 000 kr som stöd för verksamheten.

4.8 Ungerska protestantiska

församlingen

Församlingen grundades år 1957 för lutheraner och reformerta. 3 000 medlemmar finns inskrivna i fyra församlingar och i ett antal grupper spridda över Mellansverige och Sydsverige. Ett centralt kyrkoråd med representanter från de lokala kyrkoråden sammanträder sex gånger per år. Lönekostnaden för den i församlingen anställde prästen delas mellan kyrkofonden, Biskopsmötets kontaktgrupp för vissa inflyttade kristna samt församlingen.

expedition finns i Jakobsberg i Stockholms län och förestås av samma person sedan 1925. Denne är också ledare för rörelsen i Sverige. I Sverige verkar f. n. omkring 230 församlingar med drygt 12 500 verksamma medlemmar, därav ca 500 s. k. heltidsförkunnare. Medlemmarna förutsätts ägna en stor del av sin tid till "dörrknackning" och agitation för att sprida kunskap om läran och värva nya anhängare. I församlingarna utses äldste som ansvarar för såväl verksamheten som för församlingsmedlemmarnas kristliga vandel. De äldste är oavlönade och roterar i sina respektive befattningar med ombyte en gång om året. Lokalförsamlingarna är själva ansvariga för sin ekonomi. Sällskapets verksamhet utförs med hjälp av frivilliga gåvor. Tryckeriverksamheten bedrivs av frivillig arbetskraft som åtnjuter fritt vivre och ett mindre penningbidrag, varigenom det är möjligt att sprida Utteraturen tUl mycket låga priser. FörsamUngarnas lokalbehov ordnas för de flestas del genom förhyrning men i allt större utsträckning genom köp och inredning av egen fastighet eller del av sådan.

4.9 Jehovas vittnen Verksamheten leds från USA av en president samt en "styrande krets" på f. n. 11 personer som är utsedda av presidenten, vars beslut inte kan ifrågasättas. Dessa personer har till sitt förfogande den ideella sammanslutningen Watch Tower Bible and Tract Society of Pennsylvania. Sällskapets styrelse har sitt säte i Brooklyn, N.Y., USA och består av 7 män ur den styrande kretsen. Dessa väljs till styrelseuppdragen vid årsmötet, då de som är i tur att avgå efter en treårsperiod står under omval. Detta gäller även sällskapets president. Det finns totalt 93 avdelningsexpeditioner runt om i världen som utövar tillsyn över församlingarna. Vid ett flertal av dessa expeditioner finns tryckerier, bl. a. i Sverige som även förser Norge med Utteratur. Denna 80

4.10 Jesu Kristi Kyrka Heliga (Mormonkyrkan)

av Sista Dagars

Samfundet grundades i USA år 1830. Förutom Bibeln är den främsta urkunden Mormons bok. EnUgt samfundets uppgifter är denna bok nedtecknad och översatt av rörelsens grundare efter fynd av guldplåtar med skrift från 300-talet av den siste profeten i Amerika, Mormon, och hans son Moroni. Sedan större delen av guldplåtarna översatts återtogs de i förvar av ängeln Moroni. Efter mångåriga förföljelser av mormonerna mördades ledaren, och anhängarna drog västerut till Utah, där de grundade Salt Lake City och byggde ett tempel, varifrån mormonkyrkan nu regeras. Två tredjedelar av befolkningen i Utah är nu mormoner. De totalt 2,8 milj. medlemmarna styrs av SOU 1972:38

kyrkans president med hjälp av De tolv apostlarnas råd och De sjuttios första råd, där De tolv apostlarnas råd har att utse ny president vid eventuellt frånfälle. I Sverige tillkom den första församlingen år 1853 - numer finns ca 30 församlingar med totalt knappt 5 000 medlemmar. Svenska mormoner har tidigare i stor utsträckning emigrerat till USA. Församlingarna, som leds av en av församlingen vald president med två rådgivare, är indelade i fem distrikt under ledning av en distriktspresident med' två rådgivare, alla valda på distriktsmöte. Svenskt centrum finns i Botkyrka med gästhem för missionärer, kyrka, skola och bostad för missionspresidenten. Missionspresidenten och hans två rådgivare väljs på kyrkomöte. Distrikten i de åttio missionsområdena, varav Sverige utgör ett, är blivande biskopsdomen, varav det i dag existerande antalet uppgår till 450 i hela världen. Mormonkyrkan har en omfattande organisation för värvning av medlemmar. 15 000 unga missionärer använder två oavlönade år för att efter utbildning värva nya anhängare och styrka de nuvarande. I Sverige torde f. n. 150 unga amerikanska mormoner vara verksamma. Församlingsverksamheten torde bekostas huvudsakligen genom att medlemmarna ger en tiondel av sin inkomst.

4.11 Kristen

ett stort antal tidskrifter genom förlagshuset The Christian Science Publishing Society in Boston, USA. Utbildning av Kristen Vetenskaps praktiserande sker genom omfattande kurser och bibelstudium som syftar till att ge färdighet att hjälpa människor med fysiska och psykiska problem. I Sverige finns fem av de totalt 3 300 grenkyrkorna och ca 3 000 av de 4 - 7 milj. medlemmarna i världen. Det här angivna medlemsantalet är en uppskattning. I enlighet med stadgarna lämnar samfundet inga uppgifter om antalet medlemmar. Den första svenska grenkyrkan erkändes 1909 av moderkyrkan och fick 1913 svenskt statligt erkännande som kristet trossamfund med rätt till offentlig religionsutövning. Grenkyrkorna, dvs. församlingarna, leds av en av församlingen vald församlingsstyrelse. Förutom medlemsavgift till grenkyrkan förutsätts medlemmarna betala en mindre avgift direkt till moderkyrkan. Publikationskommittén är en enmanskommitté som företräder samtliga grenkyrkor i ett land. Dess uppgift är att vara kontaktorgan mellan samfundets organisation och samhällets olika institutioner, myndigheter m. fl. Samfundet har inga egentliga präster: alla medlemmar och funktionärer räknas som lekmän.

Vetenskap

Samfundet är en del av det internationella samfundet Christian Science. Moderkyrkan, The First Church of Christ, Scientist, grundades 1866 i Boston, USA. Samfundets viktigaste verksamhetsområden omfattar helande verksamhet på Bibelns grund samt föredrag och litteraturspridning till allmänheten. Samfundets medlemmar underhåller ett antal sjukhem i England, Kanada och USA där behandling ges utan tillgripande av medicinering. Enskilda medlemmar kan i vissa fall få statligt stöd när de vistas på dessa hem. Moderkyrkan ger ut en daglig tidning och 6-SOU 1972:38

5 Undersökningsblanketter

ANDRA TROSSAMFUND KOSTAR

EKONOMISK RAPPORT

Lokalplanet

Räkenskapsåret 1969 Blanketten skall vara 1968 års beredning om stat och kyrka tillhanda under nedanstående adress senast den 11 oktober 1971

Församlingens (motsvarande) namn

Namn på närstående föreningar, stiftelser och liknande

04 Trossamfund

05 Antalet medlemmar 31.12.1969

06 Kommun/er

07 Länsbokstav

Ifylls e)

1968 års beredning om stat och kyrka publicerade våren 1971 undersökningen "Kyrkan kostar" (SOU 1971:29). Denna undersökning utgör en ekonomisk studie av svenska kyrkans församlingar 1969. Vid genomgången av detta material har beredningen funnit det angeläget att även studera andra trossamfunds ekonomi. Dessa har ställt sig positiva till en sådan undersökning. Syftet är att erhålla en översiktlig bild av utgifter och inkomster och därigenom få en grund för ställningstaganden till frågan om eventuella ekonomiska bidrag till trossamfunden av allmänna medel. Den del av undersökningen som berör lokalplanet är upplagd som en representativ studie av ett begränsat antal för-

samlingar (motsvarande). Er församling tillhör dem som slumpmässigt utvalts. För beredningens arbete är det givetvis av yttersta vikt, att den planerade undersökningen blir så tillförlitlig som möjligt. En förutsättning härför är att det ej blir något bortfall inom det representativa urvalet. Beredningen vädjar därför om ett positivt samarbete och ber om överseende med det merarbete, som undersökningen innebär. Anvisningar till blanketten Ekonomisk rapport bifogas. Varje trossamfund har utsett en s k kontaktperson. Denne har att hjälpa uppgiftslämnarna att fylla i blanketten. Uppgift om kontaktpersonens namn och telefonnummer lämnas av resp samfund. Fil kand Lars Nyländer på beredningens sekretariat står också gärna till tjänst (08-11 88 52).

Underskriftsuppgifter I detta årende efterfrågas (titel och namn) TEXTA

Underskritt

Riktnummer och telefonnummer

Postadress

Vänd! Blankettutgivare 1968 ARS BEREDNING OM 8TAT OCH KYRKA

82 Box 2168 103 14 STOCKHOLM 2

Ref

Telefon

Lars Nyländer

08-1188 52

SOU 1972:38

BRUTTOUTGIFTER enligt bokslut för 1969 Alla belopp anges i hela kronor Utgiftsslag

Rad nr

Undersökningsförsamllngen

Närstående föreningar, stiftelser och liknande på lokalplanet (kol. enligt namnförteckning på s 1)

05 Summa

09 Lokaler enbart för församlingsverksamhet 01 (kyrkobyggnad, ungdomslokaler etc) Annan fastighet (bostäder, butikslokaler etc) exkl hyror för lokaler för församlings02 verksamhet Församlingsverksamhet

03 Anslag till närstående fören, stiftelser o likn

församlingen från närstående fören

annan församling

egen distriktsorganisation

egen riksorganisation

yttre mission och u-hjålp

09 Avsättning till fonder

övriga utgifter

11 Summa bruttoutgifter

12 Specifikation av Investeringar och amorteringar som Ingår i utgifter för fastigheter (rad 01 och rad 02) Utgiftsslag

Rad nr

Summa utgifter under året

Beräknade utgifter för Investeringsprojekten

14 Investeringar Kyrkobyggnad etc

34 Annan fastighet

35 Annan fastighet med lokaler för församlingsverksamhet

36 Amorteringar

37 Specifikation av löner som Ingår I utgifter för församlingsverksamhet (rad 03)

Utgiftsslag

Rad nr

Antal

Löneutgifter för församl, fören o likn

Lönebidrag från annat håll

Summa löner för församlingsverksamhet

26 I undersökningsförsamlingen heltidsanställda pastorer (motsv)

38 Deltidsanställda pastorer (motsv) som även arbetar i en annan 39 församling och/eller har annat arbete Löneutgifter för övrig personal

40 Summa

41 SOU 1972:38

BRUTTOINKOMSTER enligt bokslut för 1969 Alla belopp anges I hela kronor Inkomstslag

Rad nr

Undersökningsförsamlingen

Närstående föreningar, stiftelser och liknande på lokalplanet (kol. enligt namnförteckning på s 1)

44 Offer, gåvor, kollekter etc

13 Medlemsavgifter (motsv)

14 Hyror

15 Fastighetsförsäljningar

06 Summa

09 Räntor, utdelningar, inkomster från försäljningar (ej fastlghetsförs), från basarer etc 17 lanspråktagande av fondmedel

18 Upptagna lån

19 Anslag från närstående fören, stiftelser o likn

undersökningsförsamlingen

annan församling

egen distriktsorganisation

egen riksorganisation

kyrklig kommun (svenska kyrkap)

borgerlig kommun

landsting

staten

28 29

övriga inkomster

30 Summa bruttoinkomster

31 Summa bruttoutgifter (från rad 12)

32 Överskott alt underskott (rad 31 minus rad 32) 33

84 SOU 1972:38

BALANSRÄKNING enligt bokslut lör 1969 Alla belopp anges i hela kronor Tlllgflngar och skulder

Rad nr

Undersöknlngsförsamllngen

Närstående föreningar, stiftelser och liknande pä lokalplanet (kol. enligt namnförteckning pä s 1)

06 Summa

09 Tillgångar Omsättningstillgångar Kassa

42 Bank

43 Postgiro

44 Obligationer

45 Diverse fordringar

46 Summa omsättningstillgångar

47 Anläggningstillgångar Antal

Fastigheter

Brandf värde

Kyrkobyggnad etc

48 Annan fastighet

49 Annan fastighet med lokaler för förs verksamhet

50 Inventarier

51 Andra anläggningstillgångar

52 Aktier och andelar

53 Summa anläggningstillgångar

54 Summa tillgångar (rad 47 plus rad 54)

55 Skulder Kortfristiga skulder Tillfälliga lån

56 Övriga kortfristiga skulder

57 Summa kortfristiga skulder

58 Summa långfristiga skulder

59 Summa skulder (rad 58 plus rad 59)

60 Summa tillgångar (rad 55)

61 Summa skulder (rad 60)

62 Summa eget kapital 1 (rad 61 minus rad 62)

' Därav som egna fonder (av församlingens inkomster avsatta medel, t ex investerings 64 fonder, reservfonder) och ev här redovisade gåvofonder (dona 65 tionsfonder, testamentsfonder m fl)

SOU 1972:38

Publikationer utgivna av 1968 års beredning om stat och kyrka

Om stat och kyrka (SOU 1970:2).

En remissammanställning

Kyrkan kostar (SOU 1971:29).

En ekonomisk studie av Svenska kyrkans församlingar år 1969

Samhälle och trossamfund (SOU 1972:36).

Slutbetänkande

Samhälle och trossamfund (SOU 1972:37).

Bilaga 1—19

1 Sammanfattande analys av Svenska kyrkans ekonomi år 1969 2 Kyrkan kostar. En ekonomisk studie av Svenska kyrkans riks- och regionalplan år 1969 3 Samhällets nuvarande ekonomiska stöd till Svenska kyrkan m. m. 4 Kyrkokommunal investeringsplanering 1971—1975 5 Utgifter för den kyrkokommunala begravningsverksamheten år 1968 6 En jämförelse mellan 1968 års undersökning avseende utgifterna för begravningsverksamheten och betänkandet (SOU 1971:29) Kyrkan kostar 7 Om kyrklig egendom 8 System för registrering och uppbörd 9 Förteckning över gällande kyrkliga författningar m. m. 10 Nuvarande beskattningsregler för Svenska kyrkan och andra trossamfund m. fl. 11 Vissa kyrkliga personalfrågor 12 Om statligt stöd till ungdoms- och studiearbete m. m, 13 Betänkandet (SOU 1971:92) Finansiering av allmänna samlingslokaler 14 Statens nuvarande ansvar för kulturhistoriskt värdefulla kyrkobyggnader m. m. 15j Vissa uppgifter om statligt stöd till kyrkomusikalisk verksamhet 16 Om tjänstebrevsrätten 17 Betänkandet (SOU 1970:70) Folkbokföringsorganisationen m. m. 18 Vissa handlingar kring 1968 års kyrkomötes s.k. reformprogram 19 Direktiv till 1968 års beredning om stat och kyrka Samhälle och trossamfund (SOU 1972:38) 20 Andra trossamfunds ekonomi

Bilaga 20

Samhälle och trossamfund (DsU 1972:5—8) Bilaga 21 21 Intensivstudier av tretton församlingar

86 SOU 1972:38

Statens offentliga utredningar 1972 Kronologisk förteckning

1 . Ämbetsansvaret II. J u . 2. Svensk möbelindustri. I. 3. Personal för t y g - och intendenturförvaltning. Fö. 4 . Säkerhets- och försvarspolitiken. Fö. 6. CKR (Centrala körkortsregistret) K. 6. Reklam I. Beskattning av reklamen. U. 7. Reklam II. Beskrivning och analys. U. 8. Reklam III. Ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.) 9. Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. U. (Utkommer senare.) 10. Godsbefordran till sjöss. J u . 1 1 . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. 12. Skadestånd IV. J u . 13. Kommersiell service i glesbygder. In. 14. Revision av vattenlagen. Del 2. J u . 15. Ny regeringsform • Ny riksdagsordning. J u . 16. Ny regeringsform • Ny riksdagsordning. (Följdförfattningar) J u . 17. Nomineringsförfarande vid riksdagsval • Riksdagen i pressen. J u . 18. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. J u . 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 20. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. U. 2 1 . Svävarfartslag. K. 2 2 . Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. J u . 2 3 . Högre utbildning — regional rekrytering och samhällaekonomiska kalkyler. U. 2 4 . Vägfraktavtalet I I . J u . 25. Naturgas i Sverige. I. 26. Förskolan 1. S. 27. Förskolan 2. S. 28. Konsumentköplag. J u . 29. Konsumentupplysning om försäkringar. H. 30. Bostadsanpassningsbidrag. In. 3 1 . Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 32. Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre. C. 33. Förhandlingsrätt för pensionärer. In. 34. Familjestöd. S. 35. Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. J o . 36. Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. U. 37. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1—19. U. 38. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U.

SOU 1972:38

Statens offentliga utredningar 1972 Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Handelsdepartementet

Ämbetsansvaret I I . [1] Godsbefordran till sjöss. [10] Skadestånd IV. [12] Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform* Nyriksdagsordning. [15] 2. Ny regeringsform • Ny riksdagsordning (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid riksdagsval • Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och den norska exilregeringen under andra världskriget. [18] Domstolsväsendet IV. Skiljedomstol. [ 2 2 ] Vägfraktavtalet I I . [24] Konsumentköplag. [28]

Konsumentupplysning om försäkringar. [ 2 9 ]

Inrikesdepartementet Kommersiell service i glesbygder. [13] Bostadsanpassningsbidrag. [30] Förhandlingsrätt för pensionärer. [33]

Civildepartementet Kommunalt samlingsstyre eller majoritetsstyre? [32]

Industridepartementet Försvarsdepartementet Personal för t y g - och intendenturförvaltning. [3] Säkerhets- och försvarspolitiken. [4]

Svensk möbelindustri. [2] Naturgas i Sverige. [ 2 5 ]

Socialdepartementet 1968 års barnstugeutredning, 1. Förskolan 1. [26] 2. Förskolan 2. [27] Familjestöd. [ 3 4 ]

Kommunikationsdepartementet CKR (Centrala körkortsregistret) [5] Svävarfartslag. [21]

Finansdepartementet Förenklad löntagarbeskattning. [11]

Utbildningsdepartementet Reklamutredningen. 1. Reklam I. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklam II. Beskrivning och analys. [7] 3. Reklam III. Ställningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare). 4 . Reklam IV. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] (Utkommer senare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens läsvanestudier. [ 2 0 ] Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1 . Samhälle och trossamfund. Slutbetänkande. [ 3 6 ] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1 - 1 9 . [37] 3. Samhälle och trossamfund Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi [ 3 8 ]

Jordbruksdepartementet Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [ 3 1 ] Skogsbrukets frö- och plantförsörjning. [ 3 5 ]

Anm.

Siffrorna inom klämmer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen.

SOU 1972:38

Allmänna Förlaget

ISBN 91 . 38 . 0 0296 Wiking Li