Kyrkan kostar : en ekonomisk studie av Svenska kyrkans församlingar 1969

ational Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

1971:29

C=)

gram/Delpprogram rsom centre 3l förvaltning kan betraktas som en hjälpfunktion uogrammeni/delprogrammen måste dessa kostnader (rad 03, 1 fördelas;, vilket kommer att ske vid central bearbetning. amellerticd svårt att finna en rättvisande fördelningsgrund. metod somi valts i denna undersökning är av försökskaraktär. teriga befattningshavare på central förvaltning ombeds göra rfarenhetsrmassig bedömning av resp programs/delprograms jentuella ancdel av totala arbetsinsatsen. ' ledning f Ör en sådan bedömning kan beträffande totala arinsatsen ges; av den årliga ATP-redovisningen och beträffande ilarnas storl lek genom studier av dagliga rutiner, protokollomgång etc. jnitioner av resp program/delprogram återfinns i bilagan Aningar.

9' am Z Delprogram 04

bokföring

.06

avningsverrksamhet

r Valtningsföirmögenhet

kyrkan kostar

snsförmogemhet av m I i ngsver' ksam he t

1 9 6 8 års beredning om stat och kyrka

iudstjänster och förrättningar onfirmanduindervisning iakoni och själavård uxenverksaimhet ngdomsverksamhet arnverksamlhet vrigt AMA centrail förvaltning »rskrift

Jress 166

Stockholm 1971 Rnf Bitr sekreterare

Telefon

Statens offentliga utredningar 1971:29 Utbildningsdepartementet

Kyrkan kostar En ekonomisk studie av svenska kyrkans församlingar 1969

1968 års beredning om stat och kyrka II Stockholm 1971

Till Statsrådet och Chefen för Utbildningsdepartementet

Arbetet inom 1968 års beredning om stat och kyrka1 inleddes hösten 1968. Efter en kort tid fann vi det angeläget att komplettera det av 1958 års utredning kyrka — stat presenterade materialet med undersökningar av kostnaderna för folkbokföring och begravningsverksamhet. Sedan vi under hand fått kännedom om att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden beslutat undersöka kostnaderna för folkbokföringen under år 1968,2 lät vi genomföra en motsvarande undersökning av kostnaderna för begravningsverksamheten under samma år.3 Under år 1969 arbetade vi systematiskt igenom de synpunkter som kommit fram vid remissbehandlingen av kyrka - statutredningens slutbetänkande. Vi konstaterade därvid att vissa ytterligare kyrkoekonomiska undersökningar var nödvändiga (jfr. SOU 1970:2 s. 224 ff). Genom beslut den 26 juni 1970 medgav vederbörande statsråd att beredningen lät utföra en kyrkoekonomisk undersökning. Undersökningens syfte är att i överskådlig form presentera utgifter för och inkomster av den verksamhet som bedrevs av svenska kyrkan under år 1969. Presentationen avser att ge en bild av den ekonomiska situationen på riksplanet, på regionalplanet samt på lokalplanet. Föreliggande rapport som enbart avser en studie av lokalplanet, dvs. församlingarna, har utarbetats av sekretariatet i samråd med experterna Hans Garke, Sven Lindegård, Sten G. Olsson, Ingmar Stoltz och Göte Wallin. Biträdande sekreteraren Klas Olofsson har fungerat som projektledare. 1

Statsrådet Alva Myrdal, ordförande, komminister Per Blomquist samt riksdagsledamöterna Olle Dahlén, Gunnar Gustafsson, Lena Hjelm-Wallén, Gunnar Larsson och Bertil Zachrisson. Experter: Teol. lic. Per Block, bitr. generaldirektör Bertil Bolin, avdelningsdirektör Hans Garke, domprost Sven Lindegård, regeringsrättssekreterare Olov Mattson, stiftssekreterare Sten G. Olsson (t.o.m. den 19 mars 1971), prodirektor Ingmar Stoltz och konsulent Göte Wallin. Sekretariat: Jur. kand. Kristina Hansson (bitr. sekreterare), fil. kand. Lars Nyländer, fil. kand. Klas Olofsson (bitr. sekreterare), jur.kand. Carl-Fredrik von Seth och byrådirektör Olof Söderberg (sekreterare). z Resultatet av denna undersökning har publicerats i betänkandet (SOU 1970:70), Folkbokföringsorganisationen m. m: över vilket 1968 års beredning om stat och kyrka anmodats avge yttrande senast den 20 april 1971. 3 Undersökningen genomfördes år 1969. Resultatet har redovisats inför beredningen under våren 1970. En redogörelse torde publiceras i beredningens slutbetänkande. SOU 1971:29

Inom beredningens sekretariat har frågor med anknytning till undersökningen även handlagts av fil. kand. Ulf Kraepelien (19 oktober-13 december 1970) och av fil. kand. Lars Nyländer (fr. o. m. den 7 december 1970). Teknisk hjälp med insamling och bearbetning av data har lämnats av Statistiska centralbyrån, Svenska kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. För att undersökningens resultat omedelbart skall komma till allmän kännedom, överlämnar vi som delbetänkande sekretariatets redogörelse. Stockholm den 14 april 1971 Alva Myrdal Per Blomquist

Olle Dahlén

Lena Hjelm- Wallén

Gunnar Larsson

Gunnar Gustafsson Bertil Zachrisson /Olof Söderberg

4 SOU 1971:29

Innehåll

Förord 1 Undersökningens bakgrund och uppläggning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2 Lokalplanets organisatoriska struktur 1.3 Verksamhets- eller programindelad redovisning 1.4 Undersökningsmetod . . . . 1.5 Insamling av uppgifter . . . . 1.6 Granskning och bearbetning . 1.7 Materialets tillförlitlighet . . 2 Församlingarnas ekonomi 2.1 Församlingarna och den kommunala sektorn 1960 - 1969 2.2 Församlingarnas ekonomi under år 1969 3 Utgifter och inkomster för programmen 3.1 Programmens andelar av församlingarnas totala utgifter samt finansieringskällornas betydelse 3.2 Folkbokföring 3.3 Begravningsverksamhet . . . 3.4 Medling 3.5 Förvaltningsförmögenhet . . . 3.6 Finansförmögenhet . . 3.7 Församlingsverksamhet . . . 3.8 Gudstjänster och förrättningar 3.9 Konfirmandundervisning . . SOU 1971:29

9 9

3.10 Diakoni och själavård . . . . 3.11 Vuxenverksamhet 3.12 Ungdomsverksamhet .... 3.13 Barnverk samhet 3.14 Övrig församlingsverksamhet

41 43 45 47 49

4 Summary

11 11 12 13 14

Bilaga 1 Tabeller med ordlista

55 Tables with list of term Bilaga 2 Formulär

16 Bilaga 3 Självstudierapporter för präster 16

20 25 27 29 31 33 35 37 39 5

Förord

I kapitel 1 redogörs bl. a. för undersökningens bakgrund och syfte. församlingsstrukturen, undersökningsmetoden samt resultatens tillförlitlighet. Ingående motiveringar för den valda undersökningsmetoden redovisas däremot inte. Ej heller refereras de andra metoder som har diskuterats. Kapitel 2 ger en bild av församlingarnas roll i hela den kommunala ekonomin och innehåller vidare en sammanfattande redogörelse för församlingarnas ekonomi. Beträffande denna resultatredovisning bör påpekas att undersökningen omfattar alla bokförda utgifter och inkomster, dvs. även internposter. Vidare ställs utgifter och inkomster i relation till antalet invånare. Detta innebär att hänsyn inte tagits till dem som utträtt ur svenska kyrkan. I kapitel 3 redovisas utgifter och inkomster fördelade på olika verksamhetstyper eller s. k. program. Ett inledande avsnitt visar programmens relativa betydelse för församlingar i olika storleksgrupper samt de olika finansieringskällorna. Därefter redovisas utgifter och inkomster i varje program på ett uppslag med diagram, tabeller, definition av programmet samt en kort kommentar. Diagrammen för de olika programmen är jämförbara. För att differenser mellan olika undersökningsgrupper klart skall framgå, finns emellertid för vissa program även ett diagram med större skala. Kapitel 4 är en engelskspråkig presentation av svenska kyrkans organisation samt av undersökningsresultaten. Bilaga 1 omfattar 16 tabeller, som innehåller en fyllig redovisning undersökningens resultat. Bilaga 2 består av de formulär som har använts i undersökningen. Bilaga 3 är en bearbetning av prästernas s. k. självstudierapporter.

SOU 1971:29

1 Undersökningens bakgrund och uppläggning

1.1 Bakgrund och syfte Uppgifter om församlingarnas ekonomi publiceras varje år i den officiella statistiken1. Dessa uppgifter utgör en sammanställning av de s. k. räkenskapssammandrag, som både kyrkliga och borgerliga kommuner årligen lämnar till statistiska centralbyrån (SCB). I den officiella statistiken är det därigenom möjligt att studera utgifter och inkomster i svenska kyrkans församlingar. Någon uppdelning av utgifter och inkomster på församlingarnas olika verksamhetsgrenar t. ex. folkbokföring, begravningsverksamhet, gudstjänster etc. finns däremot inte. För att olika reformers verkan skall kunna bedömas behövs emellertid även sådana uppgifter. Dessa ger dels ett kvantitativt mått pä olika verksamheter, dels en uppfattning om resursanvändningen. Denna studie syftar till att belysa olika verksamhetsgrenars utgifter och inkomster. Som undersökningsår har valts räkenskapsåret 1969. Dels skulle uppgifterna vara i möjligaste mån aktuella dels skulle det finnas jämförelsemöjligheter med den officiella statistiken. Den totala utgiftsvolymen borde bli ungefär lika stor oavsett undersökningsmetod.

1.2 Lokalplanets organisatoriska struktur Svenska kyrkan fungerar organisatoriskt på tre plan: lokalplan, regionalplan och riksSOU 1971:29

plan2. I undersökningen berörs endast lokalplanet. De olika organisatoriska enheterna inom detta plan framgår av tablån på s. 10. Svenska kyrkan har 2 563 territoriella församlingar, som i ekonomiskt och organisatoriskt avseende är självständiga enheter. Dessutom fanns år 1969 sex icke-territoriella församlingar och sju utlandsförsamlingar, vilka inte ingår i undersökningen. Det samarbete i form av s. k. kyrkliga samfälligheter som finns mellan församlingar är antingen obligatoriskt eller frivilligt. Den obligatoriska samfälligheten - pastoratet - utgör kyrkoherdens tjänstgöringsområde. Till detta är knutet allt som har att göra med avlöning av präster och kyrkomusiker, således även förvaltning av prästgårdar, löneboställen, prästlönefonder etc. I en del fall är pastoratet identiskt med en församling, s. k. enförsamlingspastorat. Övriga pastorat består av minst två församlingar, s.k. flerförsamlingspastorat. I dessa tjänstgör pastoratets präster i regel i mer än en av församlingarna. Flerförsamlingspastorat utgör alltid partiella samfälligheter. 1 en del fall har två eller flera församlingar funnit det lämpligt att frivilligt samarbeta 'Utges av statistiska centralbyrån i serien Sveriges officiella statistik: Kommunernas finanser. 2 Utförligare redogörelser för organisatoriska förhållanden återfinns i bl. a. betänkandena (SOU 1967:45) Kyrklig organisation och förvaltning samt (SOU 1968:11) Svenska kyrkan och staten.

Lokalplan Kyrklig kommun

Beslutande organ

Verkställande organ

Församling (2563 + 13) 1 Enförsamlingspastorat(480)'

Kyrkostämma eller kyrkofullmäktige

Kyrkoråd Särskilda nämnder

Partiell kyrklig samfällighet Flerförsamlingspastorat (651) 1 Frivilliga partiella samfälligheter (38)

Församlingsdelegerade

Kyrkoråd Särskilda nämnder

Total kyrklig samfällighet (90)'

Kyrkofullmäktige

Kyrkoråd Särskilda nämnder

Dessutom förekommer speciella distrikt för kyrkomusikerorganisation och folkbokföring. H. 1.1969

Skillnaderna framträder tydligast i den om en viss angelägenhet, t. ex. en kyrkogård. De kan då bilda en ekonomisk enhet om minsta storleksgruppen. Den omfattar 71 % denna fråga. Sådan enhet utgör också en (= 1 829) av församlingarna och 16,0 % av landets invånare. Motsvarande siffror för partiell samfällighet. Vissa församlingar samarbetar i alla eko- kommunerna är 13 % (= 112) resp 2,2 %. Det kan tilläggas att totala antalet komnomiska frågor — har gemensam ekonomi — och bildar då tillsammans en total samfällig- muner 1.1.1971 var 464 och 1.1.1974 kommer att reduceras till 273 1 . Av dessa het. Begreppet kyrklig kommun (kyrkokom- 273 beräknas endast fyra att ha mindre än mun) används som en sammanfattande 5 000 invånare. Församlingarnas territoriella omfattning benämning på församlingar och samfälligvarierar också i hög grad. Landets största heter. I början av 1950-talet fanns det ungefär församling, Gällivare, omfattar ca 140 kvadlika många församlingar som kommuner, ratmil och är därigenom till ytan lika stor dvs. omkring 2 500. År 1969 var antalet som hela Lunds stift. En del församlingar församlingar i stort sett oförändrat, medan omfattar däremot betydligt mindre än en kommunerna hade reducerats till 848. Av kvadratmil. tabell 1:1 framgår hur församlingar och 1 kommuner fördelar sig på olika storleksEnligt den kommunreform, som beslutats av 1969 års riksdag. grupper. Tabell 1:1 Antal församlingar och kommuner i storleksgrupper med procentuell andel av befolkningen, 1.1.1969. Kommuner

Storleksgrupp Folkmängd

Församlingar Antal

Proc. av bef.

Antal

Proc. av bef

- 2 000 2 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 3 0 000 30 0 0 0 -

1829 526 168 40

16,0 27,3 39,2 17,5

112 588 106 42

2,2 31,3 22,2 44,3

2 563

100,0 =8,0 milj.

100,0 =8,0 milj.

Summa

10 SOU 1971:29

1.3 Verksamhets- eller programindelad redo- som en urvalsundersökning med församlingvisning arna som undersökningsenheter. En urvalsI en del kyrkokommuner har i budget och undersökning skulle kunna ske snabbt och redovisning upptagits anslag till olika verk- till en relativt låg kostnad men ändå med god samheter eller program, t. ex. barnverksamhet tillförlitlighet. Bl. a. skulle större möjligheter och konfirmandundervisning. Detta kan ges till kontroller och korrigeringar av invidareutvecklas genom att i anslagen också lämnade uppgifter. För att öka precisionen i urvalet har de räknas in andelar av gemensamma kostnader församlingar som ingår i undersökningen de(löner, telefon, hyror etc). Genomförs lats in i olika grupper. Indelningen har basedetta konsekvent kommer redovisningen att rats på antalet invånare och på geografiskt vara uppdelad på de olika verksamheter/ läge. program som finns. Även detta redovisningssätt kan byggas ut. Om valen av program baseras på en organisatorisk uppbyggnad och varje program ges ett mätbart mål erhålls ett programbudgetsystem. I undersökningen har emellertid ej funnits anledning att ta hänsyn till målsättning eller organistionsformer för församlingens verksamhet. För undersökningens syfte har det varit tillräckligt att utvälja och avgränsa sex program och sju delprogram, som ansetts täcka en församlings gängse aktiviteter. De sex programmen är folkbokföring, begravningsverksamhet, medling, finansförmögenhet (löneboställen, prästgårdar, etc), förvaltningsförmögenhet (kyrkor, församlingshem, etc.) och församlingsverksamhet. Programmet församlingsverksamhet har i sin tur delats upp på sju delprogram, nämligen gudstjänster och förrättningar, konfirmandundervisning, diakoni och själavård, vuxenverksamhet, ungdomsverksamhet, barnverksamhet samt övrig församlingsverksamhet. Av redovisningarna på s. 25 ff framgår vilka aktiviteter som ingår i varje program och delprogram.

Storleksgränserna grundar sig bl. a. på vissa delar av gällande normer för den prästerliga organisationen samt på en av statistiska skäl önskvärd spridning av undersökningsförsamlingarna. Den geografiska indelningen bygger på i officiell statistik använd översiktlig regionindelning. Med Storstadsområden avses Storstockholm, Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Skogslänen omfattar Värmlands och Kopparbergs län samt Norrland. Vid bearbetningen av undersökningsresultaten visade det sig att det fanns vägande skäl (särskilt höga kostnader per invånare) att avgränsa cityförsamlingar i Stockholm med mindre än 2 000 invånare. Urvalet av församlingar gjordes så att representativitet skulle erhållas såväl för varje undersökningsgrupp som för hela landet (jfr. avsnitt 1.7). Antalet undersökningsgrupper blev 14 (se tabell 1:2). Totalt kom 266 församlingar att ingå i undersökningen. De organisatoriska samband som finns på lokalplanet (se avsnitt 1.2) ledde till att uppgifter insamlades från sammanlagt 348 kyrkokommuner — 211 församlingar och 137 samfälligheter — med följande fördelning.

1.4 Undersökningsmetod Den verksamhetsinriktade uppläggningen av studien bedömdes kräva avsevärda granskningsinsatser och även direkt experthjälp ät de deltagande undersökningsenheterna. Tidsoch kostnadsåtgången skulle, om samtliga församlingar ingått i undersökningen, blivit betydande. Denna har därför genomförts SOU 1971:29

70 enförsamlingspastorat 115 församlingar i 96 flerförsamlingspastorat 26 församlingar i 7 frivilliga partiella samfälligheter 55 församlingar i 34 totala samfälligheter

Tabell 1:2 Antalet undersökningsförsamlingar samt totala antalet församlingar i respektive undersökningsgrupper, 1969. Område

Hela riket

Folkmängd -500

- 2 000 5 0 0 - 2 000

2 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 3 0 000 30 0 0 0 -

Storstadsområden Undersökn. församl. Totala antalet församl.

23+2 a 150+2 a

25 61

16 54

16 22

82 289

Skogslän Undersökn. församl. Totala antalet församl.

25 205

25 166

22 42

4 4

76 417

36 301

17 69

9 14

108 1857

86 528

55 165

29 40

266 2 563

Övriga områden Undersökn. församl. Totala antalet församl.

25 717

Hela riket Undersökn. församl. Totala antalet församl. a

21 756

96 1 830

Cityförsamlingar i Stockholm.

1.5 Insamling av uppgifter Med utgångspunkt från den vanligaste kontoplanen för församlingar (den s. k. FK-planen) konstruerades provformulär och genomfördes en provundersökning. Under april och maj 1970 besöktes tio församlingar, som ansågs representera olika församlingstyper. Främst präster och kyrkokassörer fick dä tillfälle att ge sina synpunkter pä både formulär och undersökningens uppläggning. Provundersökningen gav många värdefulla erfarenheter, som har beaktats vid den slutliga utformningen. Under detta skede togs också kontakt med Kyrkomusikernas Riksförbund och Svenska Prästförbundet. I samband med bearbetningen av provundersökningen gjordes en ingående kravspecifikation, som gav vid handen att den önskade totalbilden av församlingarnas ekonomi krävde som underlag ca 200 uppgifter frän varje ekonomisk enhet. Formulär testades därefter i ett tiotal församlingar. De slutliga formulären återges på s. 85-96. Huvudformuläret - Ekonomisk rapport - innehåller bl. a. två tablåer som upptar drift- resp. kapitalbudget med fördelning på program och delprogram. Dessa tablåer ger uttaxeringsbehovet för årets verksamhet. Men det belopp som ligger till grund för fastställande av utdebiteringens storlek 12

måste regleras också med hänsyn till kyrkokommunernas gemensamma ekonomiska utjämningsorgan - kyrkofonden - och eventuella egna budgetreglerande poster. Dessutom påverkas utdebiteringens storlek av det statliga skatteutjämningsbidrag som de kyrkliga kommunerna får i form av tillskott av skatteunderlag. Bilaga 1 till Ekonomisk rapport upptar en balansräkning, som bl. a. ger upplysningar om kyrkokommunens förmögenhetsställning vid utgången av det aktuella året. Bilagorna 2 och 3 samt s. k. självstudierapporter för präster och kyrkomusiker är hjälpblanketter till huvudblanketten. Bilaga 4 avser de verksamheter som har mycket nära anknytning till något av en församlings program, men vars kostnader av olika skäl ej redovisas i församlingens räkenskaper. Som exempel kan nämnas syföreningar, kyrkobröder och Ansgarsjuniorer. Vidare donationsfonder, vars avkastning går direkt till olika församlingsaktiviteter. Detta kan även gälla församlingskollekter. Den verksamhetsinriktade redovisningen innebar i regel ett nytt redovisningssätt för dem som sysslar med kyrkokommunernas ekonomi. Alla uppgiftslämnare hade möjlighet att ringa sekretariatet för att få ytterligare upplysningar. Denna möjlighet utnyttSOU 1971:29

Tabell 1:3 Tidsplan för undersökningens genomförande. Åtgärd

Sammanträde med experterna Provundersökn. Urval Information till berörda församlingar Kravspecifikation Formulär - konstruktion - tester - distribution Bearbetning - granskning - korrigering - tabeller Sammanställning

1971 Mars

April

Maj

—

—

—

Jun

Jul

—

Aug

Sep

Okt

Nov

Dec

—

—

Jan

—

Summeringar, uppräkningar m. m. har utjades av omkring 300 personer. Kyrkokassörerna i de ca 160 församlingar förts av statistiska centralbyrån med använsom hade mindre än 5 000 invånare erbjöds dande av manuella bearbetningsmetoder. Fördelningen av församlingarnas andelar hjälp genom personligt besök av Svenska kommunförbundets länskonsulenter. Om- av samfälligheternas utgifter och inkomster har skett efter två principer. Ifråga om prästkring 120 besök gjordes. Undersökningen har följt en detaljerad och kyrkomusikerlöner har församlingsandetidsplan, som i tabell 1:3 återges i förkortad larna uträknats med ledning av den berörda personalens egna procentangivelser för version. arbete inom undersökningsförsamlingen. Övriga utgifter och inkomster har däremot fördelats efter undersökningsförsamlingens 1.6 Granskning och bearbetning andel av samfällighetens folkmängd. Uppgiftslämnarna har medverkat vid förGranskningsarbetet har getts hög prioritet och krävt betydande personalinsatser. Arbe- delning på olika program inom en ekonotet har delats upp i två etapper, förbere- misk enhet. Fördelningen av präst- och kyrkomusikerlöner på olika verksamhetsdande granskning och sakgranskning. En förberedande granskning har utförts grenar baseras på uppgifter från respektive inom statistiska centralbyrån. Arbetet har tjänstemän. Dessa har uppskattat hur stor bl. a. berört kontroll av summeringar och procentuell andel av den egna arbetsinsatsen som ägnats åt olika verksamhetsgrenar. samband inom och mellan formulären. Även utgifter för central förvaltning Sakgranskning av samtliga inlämnade upp(bl. a. kyrkofullmäktige, kyrkoråd samt den gifter har utförts av personal inom beredcentrala kansli- och kameralfunktionen) har ningens sekreteriat och Svenska kyrkans förfördelats enligt en liknande metod. Sålunda samlings- och pastoratsförbund. Under har en ansvarig tjänsteman ombetts göra en granskningen kontaktades ca 275 uppgiftserfarenhetsmässig bedömning av arbetsinlärrnare per telefon för kontroll och korrigesatsernas fördelning på olika verksamheter. ring av lämnade uppgifter. Vidare returneraKapitalbudgetens samtliga utgifter och des ca 40 formulär via Svenska kommunförbundets länskonsulenter till uppgiftsläm- inkomster har fördelats på program av uppgiftslämnarna. Till skillnad från driftnaren. SOU 1971:29

budgeten har endast en översiktlig fördelning värde ± två gånger standardavvikelsen. Tabell 1:4 visar att osäkerheten är betydligt gjorts. Resterande poster —. helt hänförliga till driftbudgeten - har fördelats i samband större för bruttokapitalutgifter än för nettomed bearbetningen. I några fall har fördel- driftkostnader. Detta beror på att de förstningsprincipen varit given. Detta gäller löne- nämnda kraftigt varierar även inom kyrkoboställen, prästgårdar, räntor från prästlöne- kommuner av samma storlek. Flera kyrkofondsmedel samt klockarboställsräntor, vilka kommuner har ej uppgett eller har mycket hänförts till programmet Finansförmögenhet. obetydliga utgifter på kapitalsidan. Detta I andra fall har en schablonmetod använts. förhållande får särskild betydelse när bruttoATP-avgifter, kostnads- och intäktsräntor kapitalutgifterna delas upp på program. I samt försäkringar har sålunda fördelats på några av dessa fall är intervallet kring underprogram efter summa bruttodriftkostnader sökningens värde större än ±100 %. De redovisade värdena för bruttokapital(exkl. ofördelade poster). utgifter — huvudsakligen byggnads- och anläggningsarbeten — i olika undersökningsgrupper och program måste därför anses 1.7 Materialets tillförlitlighet osäkra. Den felkälla som kan vara svårast att Undersökningens resultat kan i stort sett komma till rätta med är de systematiska påverkas av felkällor inom fyra områden: mätfelen. Sådana fel kan förrycka en urvalsbortfall, slumpfel, mätfel och bearbetningsundersökning helt. Till skillnad från slumpfel. Uppgifter har lämnats av 261 av de 266 felen finns inte heller någon säker metod undersökningsförsamlingarna. Bortfallet upp- med vars hjälp man kan kontrollera mätgår sålunda till 5 enheter eller 1.9 %. felen. I stället har så långt möjligt skapats Dessa församlingar återfinns inom olika garantier mot denna felkälla. Detta har skett undersökningsgrupper. Bortfallet torde där- dels genom att uppgiftslämnarna erbjudits och utnyttjat hjälp, dels genom att formuför utgöra en mycket obetydlig felkälla. lären granskats ingående vid bearbetningen. Slumpsfelsberäkningar görs för att erhålla Väsentligare bearbetningsfel torde ha undett mått på osäkerheten i materialet. Härvid vikits genom att alla summeringar, uppräkberäknar man ofta s. k. konfidensintervall ningar m. m. har kontrollräknats. som anger att det sanna värdet med 95 % Slutligen har det varit möjligt att bedöma sannolikhet ligger inom ett visst framräknat Tabell 1:4 Slumpfelet för några utgiftsposter. Utgiftsposter

Totala utgifter

Undersökningens värde

Avvikelser inom 95 % konfidensintervall

milj .kr.

milj.kr.

procent

1 003,6

±57,0

±5,7

506,4 10,0-80,0

±29,0 ±2,0/±12,5

±5.7 ±10,0/±20.0

203,4 5,0-50,0

±40,5 ±2,0/±30,0

±19,9 ±25,0/±70,0

Nettodriftkostnader Totalt Undersökningsgrupper 1 Brut to kapitalutgifter Totalt Undersökningsgrupper 1 1

Anger hur värden och avvikelser varierar inom undersökningsgrupperna

14 SOU 1971:29

effekten av samtliga förekommande fel genom att jämföra totalresultaten med uppgifter från den officiella statistiken (tabell 1:5). Jämförelser visar att överensstämmelsen är mycket god beträffande flertalet poster. Differensen är sålunda endast 2,2 milj. kr. eller 0,2 % beträffande de totala utgifterna.

Det bör emellertid påpekas att denna jämförelse inte är helt rättvisande. Den officiella statistiken grundas på uppgifter från samtliga kyrkokommuner (ca 3 200). Självfallet kan granskningen av dessa uppgifter inte bedrivas lika ingående som vid en urvalsundersökning av engångskaraktär.

Tabell 1:5 Jämförelser mellan undersökningens värde och den officiella statistiken, 1969. Utgifter och inkomster

Under sökningens värde

Officiell statistik

Differens

milj .kr.

milj. kr.

milj. kr.

procent

Totala utgifter (inkl kyrkofonden)

1 003,6

1 001,4

+2,2

+0,2

Bruttodriftkostnader (exkl kyrkofonden)

707,3

715,4

-8,1

-1,1

Prästlöner

121,1

116,3

+4,8

+4,0

Kyrkomusikerlöner

37,2

38,5

-1,3

-3,5

Nettodriftkostnader (exkl kyrkofonden)

506,4

524,9

-18,3

-3,5

203,4

191,9

+11,5

+5,7

146,7

127,8

+18,9

+12,9

756,2

750,3

+5,9

+0,8

Bruttokapitalutgifter Byggnads- och anläggningsarbeten Skatteintäkter (inkl skatteutjämningsbidrag)

SOU 1971:29

2 Församlingarnas ekonomi

2.1 Församlingarna och den kommunala sektorn 1960-1969 De totala utgifterna år 1969 för svenska kyrkans församlingar uppgår enligt undersökningen till 1 003 milj. kr. Detta motsvarar 2,5 % av hela den kommunala sektorns utgifter, som uppgick till omkring 40 miljarder kr. Församlingarnas utgiftsökning har varit något lägre än för den övriga kommunala sektorn (se diagram 2:1). År 1960 var deras andel 3,9 % av de totala kommunala utgifterna. I löpande priser ökade församlingarnas utgifter 1960-1969 med 536 milj. kr. (ca 55 %). Av ökningen svarade byggnads- och anläggningsarbeten för den relativt största delen, från 49 milj. kr. år 1960 till 137 milj. kr. år 1969. Församlingsskatternas betydelse ur finansieringssynpunkt under tiden 1960—1969 framgår också av diagram 2:1. Inom hela den kommunala sektorn svarade skatterna för mindre än 50 % av finansieringsbehovet'. Församlingarna har emellertid genomgående skattefinansierat 60—70 % av utgifterna. Utdebiteringen i församlingarna låg under hela 1960-talet på 77-80 öre per skattekrona medan den sammanlagda kommunala utdebiteringen ökade från 14:60 kr år 1960 till 20:24 kr år 1969. Församlingarna har alltså finansierat sina ökade utgifter enbart genom att ökat skatte16

underlag har givit större skatteintäkter. Församlingarnas likvida tillgångar (huvudsakligen kassa, bank och postgiro) har dessutom ökat under 1960-talet och var 691 milj. kr. år 1969. När detta belopp sätts i relation till årets totala utgifter (1 003 milj. kr.) blir kvoten 0,69. I förhållande till kommunerna, för vilka motsvarande kvot för år 1969 var 0,13, är detta hög likviditet. Här bör emellertid understrykas att antalet kommunala enheter kan ha en viss betydelse för den sammanlagde storleken av de likvida tillgångarna.

2.2 Församlingarnas ekonomi under år 1969 Av församlingarnas sammanlagda utgifter år 1969 utgör 707 milj. kr. kostnader för årets löpande verksamhet (bruttodriftkostnader) och 203 milj. kr. utgifter för nya byggnader, reparationer etc. (bruttokapitalutgifter). Resterande 93 milj. kr. har betalats in till kyrkofonden.1 (se tabell 2:1) Eftersom kyrkofonden bl. a. fungerar som utjämningsorgan mellan ekonomiskt starka och svaga församlingar (egentligen pastorat) går 44 milj. kr. tillbaka som inkomst till församlingarna. Församlingar med lågt skatteunderlag erhåller dessutom 81 milj. kr. i statligt skatteutjämningsbidrag. Den väsentligaste inkomstkällan för församlingarna är Not se nästa sida. SOU 1971:29

MILJONER KR KOMMUNER OCH LANDSTING

FORSAMLINGAR

63 Diagram 2:1 Utgifts- och skatteutveckling för kommuner och landsting samt för församlingar 1960-1969. emellertid församlingsskatten med 675 milj. kr. Övriga inkomster uppgår till 272 milj. kr., varav räntor på likvida medel svarar för ca 40 milj. kr. samt bruttoavkastningen på den s. k. finansförmögenheten (s. 33) för ca 121 milj. kr. varemot dock svarar en utgift på ungefär samma belopp. Bland andra inkomster kan nämnas gravrättsavgifter och 'Avgift till kyrkofonden består huvudsakligen av den allmänna kyrkoavgiften, som betalas av alla församlingar (egentligen pastorat) efter ett visst öretal per skattekrona. Kungl Maj:t fastställer årligen detta öretal, som år 1969 var 10 öre per skattekrona. Tillskott från kyrkofonden beräknas efter ett invecklat ärligt avräkningssystem, som bl. a. bygger på storleken av präst- och kyrkomusikerlöner och avkastningen av den s. k. finansförmögenheten (löneboställen etc.) Saldot mellan avgift och tillskott (49 milj. kr.) är kyrkofondens viktigaste inkomstkälla. Därefter kommer en del andra inkomster som kyrkofonden har, bl. a. ett ärligt statsbidrag pä 5 milj. kr. som ersättning för indraget tionde. Dessa medel används för att bl. a. bestrida vissa löner och arvoden (till biskopar, stifts-, kontrakts- och pastoratsadjunkter, personal vid domkapitel och stiftsnämnder emeriti m. fl.). Även kostnader för biskopsgärdar belastar kyrkofonden. SOU 1971:29

hyror. Församlingarnas sammanlagda inkomster uppgår sålunda till 1 072 milj. kr. Viss verksamhet i församlingarna har emellertid egen bokföring och ingår inte i ovanstående poster. Sä bedriver t. ex. syföreningar, kyrkobröder och Ansgarsjuniorer sådan verksamhet. Även aktiviteter som bedrivs med församlingskollekter och avkastning frän donationsfonder har i undersökningen förts hit. Endast utgifter för verksamhet inom församlingen har efterfrågats. Om direkta anslag frän församlingarna franräknas torde de sammanlagda utgifterna uppgå till lägst 26 milj. kr. Ett exakt belopp är svart att ange eftersom alla typer av verksamheter inte har kunnat exemplifieras och därför i vissa fall troligen icke har kommit att redovisas. Tabell 2:1 innehåller även de olika posterna i procent av summa utgifter resp. inkomster samt utgifter och inkomster uttryckta i kronor per invånare. Drygt 70 % av utgifterna avser den löpande verksamheten. Av dessa utgifter måste löner ät präster och kyrkomusiker (15,8 %) betraktas somen fast kostnad, eftersom dessa tjänster är obligatoriska. Av bruttokapitalutgifterna utgör närmare 15 % utgifter för nya byggnader och anläggningsarbeten samt drygt 5 % större reparationer. Av inkomsterna svarar församlingsskatten för 63 %. Statsbidrag i form av skatteutjämningsbidrag utgör ca 8 % och tillskott frän kyrkofonden drygt 4 %. Resterande omkring 25 % är andra inkomster. Utslaget pä landets 8 milj. invånare utgör församlingarnas sammanlagda utgifter 125:24 kr. per invånare. Fördelas istället utgifterna pä antalet fysiska personer som under är 1969 var skattskyldiga (4,8 milj.), blir utgifterna 209 kr. per person. De resultat som redovisats i det närmast föregående är genomsnittstal för hela riket. Av tabell 2:2 framgår resultaten förde olika undersökningsgrupperna. Församlingar i den minsta storleksgruppen inom Övriga områden har 249:15 kr. som genomsnittlig utgift per invånare. Endast för17

Tabell 2:1 Församlingarnas utgifter och inkomster, 1969. Milj. kr.

Procent

Kr/inv.

707 121 37 203 147 93

70,5 12,1

3,7 20,2 14,7 9,3

88,26 15,11 4,64 25,38 18,30 11,60

1 003

100%

125,24

675 81 44 272

63,0 7,5 4.1 25,4

84,30 10,06 5,44 34,00

Summa 1 072

100%

133,80

Utgifter Bruttodriftkostnader därav prästlöner kyrkomusikerlöner Bruttokapitalutgifter därav byggn.- o. anl.arb. Avgifter till kyrkofonden Summa Inkomster Församlingsskatt Skatteutjämningsbidrag Tillskott från kyrkofonden Övriga inkomster

Nettoutgifter för verksamhet utanför församlingens bokföring

samlingar i Skogslän ligger lägre än genomsnittet inom storleksgruppen. Däremot är det en markant skillnad om jämförelser görs med storleksgrupper som har mer än 2 000 invånare. I dessa grupper bor drygt 80 % av befolkningen. Utgifterna per invånare ligger i samtliga fall under riks-

genomsnittet. Även här är skillnaderna små mellan olika regioner. Det finns inget klart samband mellan utgifter per invånare och storleken av utdebiteringen till församlingsskatt. Denna baseras på uttaxeringsbehovet, dvs. utgifterna minus andra inkomster än skatteintäkter samt an-

3,32

Tabell 2:2 Genomsnittliga totala utgifter uttryckt i kr per invånare samt andel av befolkningen i respektive undersökningsgrupp, 1969. Område

Hela riket

Folkmängd -500

2 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 30 000 30 0 0 0 - 2 000 5 0 0 - 2 000

Storstadsområden Tot. utgift, kr/inv. Andel av befolkn. %

259,70 a 1,2

116,70 3,5

88,20 15,8

97,90 9,5

101,10 30,0

Skogslän Tot. utgift, kr/inv. Andel av befolkn. %

195,80 3,1

138,00 9,0

120,60 8.0

104,90 1,8

137,00 21,8

101,60 14,8

101,00 15,4

101,00 6,2

134,30 48,2

115,49 27,3

99,79 39.2

99,75 17,5

125,24 100=8,0 milj.

Övriga områden Tot. utgift, kr/inv. Andel av befolkn. % Hela riket Tot. utgift, kr/inv. Andel av befolkn. %

249,15 2,6

233,50 9,1

232,08 16,0

a I redovisningen av gruppen Storstadsområden med mindre än 2 000 invånare ingår inte cityförsamlingar i Stockholm som visade sig ha en synnerligen hög utgift per invånare (833:30 kr). I dessa församlingar bodde 1969 emellertid endast omkring 2 500 invånare. Summa utgifter var ca 2,0 milj. kr. Det är således både befolkningsmässigt och utgiftsmässigt en mycket liten grupp i relation till totalsiffrorna för riket.

18 SOU 1971:29

Tabell 2:3 Genomsnittlig utdebitering samt taxerade skattekronor per invånare och tillskott av skattekronor per invånare i respektive undersökningsgrupp, 1969. Område

Folkmängd

Hela

- 2 000 2 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 3 0 000 - 5 0 0 5 0 0 - 2 000 Storstadsområden Genomsnittlig utdeb. Skattekr/inv. Tillskott av skattekr/inv. Skogslän Genomsnittlig utdeb. Skattekr/inv. Tillskott av skattekr/inv. Övriga områden Genomsnittlig utdeb. Skattekr/inv. Tillskott av skattekr/inv. Hela riket Genomsnittlig utdeb. Skattekr/inv. Tillskott av skattekr/inv.

30 0 0 0 -

riket

0,62 112,43 0,63

l,22 a 75,19 8,90

0,78 100,15 2,43

0,64 107,38

0,48 129,93

—

—

1,18 54,07 38,20

0,93 72,23 8,69

0,79 91,51 7,63

0,80 72,92

0,95 73,06 7,86

0,83 88,00 1,97

0,82 92,79

0,92 76,29 14,46

0,74 96,53 2,32

0,61 110,05

1,50 59,94 32,11

1,27 61,67 18,71

1,29 61,10 23,88

—

—

0,90 76,77 20,55 0,98 77,53 11,32 0,84 b 88,68 b 8,68

a

F.xkl. cityförsamlingar Den faktiska genomsnittliga utdebiteringen var 81 öre per skattekrona och det genomsnittliga antalet skattekronor per invånare var 90,15 kr för hela riket.

talet skattekronor. En väsentlig faktor är skattekraften. Med skattekraft menas antalet skattekronor per invånare, dvs. summan av den till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomsten för samtliga skattskyldiga (inkl. juridiska personer) per invånare, Den genomsnittliga skattekraften i de olika undersökningsgrupperna framgår av tabell 2:3. Kyrkokommuner med brist pa skattekraft får ett skatteutjämningsbidrag som är sa utformat att kyrkokommunen garanteras en viss andel av landets medelskattekraft. Bidraget utgår i form av tillskott av skatteunderlag. Hur stora dessa tillskott är framgår av tabell 2:3. Det bör påpekas att även om det för alla undersökningsgrupper med mindre än 10 000 invånare finns ett sammanlagt tillskott, sä innebär det inte att alla församlingar i grupperna får bidrag. För Skogslän och Övriga områden är bidragen av väsentlig betydelse. Detta gäller speciellt i församlingar med mindre än 2 000 invånare. I dessa grupper finns 65 % av församlingarna (s. 10). SOU 1971:29

I samma grupper är dessutom den genomsnittliga utdebiteringen högst. Denna är sälunda för den grupp som har lägst invänarantal dubbelt sa stor (1:23 kr.) som genomsnittet för den största storleksgruppen (61 öre).

1')

3 Utgifter och inkomster för programmen

3.1 Programmens andelar av församlingarnas 115:40), av vilka programmen Församlingstotala utgifter samt finansieringskällornas be- verksamhet och Förvaltningsförmögenhet tydelse svarar för 81:46 kr (70 %). Programmen Folkbokföring (s. 25) och I kapitel 2 redovisas bl. a. utgifter per invåBegravningsverksamhet (s. 27) har båda en nare i de olika undersökningsgrupperna. De växande andel av de totala utgifterna ju tydligaste skillnaderna framkom vid jämföstörre församlingarna är. 1 storleksgrupperna relse mellan storleksgrupperna, medan den med mindre än 2 000 invånare svarar de båda regionala indelningen inte i samma utsträckprogrammen tillsammans för 20 % av utgifning påverkade utgifterna i relation till antaterna mot 30,1 % i gruppen med mer än let invånare. 30 000 invånare. Folkbokföringens andel är De program som svarar för den största emellertid bara 5,5 % resp. 7,9 %. Utgifterna utgiftsandelen i samtliga storleksgrupper (tabell 3:1 och diagram 3:1) är Förvaltningsför- per invånare är ungefär lika i storleksgrupmögenhet dvs. främst kyrkobyggnader (s. perna över 2 000 invånare (22-24 kr för 31) och Församlingsverksamhet (s. 35). programmet Begravningsverksamhet och 7— Drygt hälften (53,1 %) av de totala utgifterna 8 kr för programmet Folkbokföring). I församlingar med mindre än 2 000 invånare är avser dessa tvä program. Programmet Församlingsverksamhet visar den däremot markant högre (närmare 34 kr små skillnader mellan de olika storleksgrup- för Begravningsverksamhet och 13 kr för perna och svarar för omkring en fjärdedel av Folkbokföring). utgifterna. Fördelas däremot utgifterna pä invånare blir bilden annorlunda. Sålunda kostar församlingsverksamheten 52:47 kt per invånare i den minsta storleksgruppen mot omkring 25 kr i de övriga. Utgiftsandelen för programmet Förvaltningsförmögenhet är avsevärt större i församlingar med mindre än 2 000 invånare än i gruppen 2 000-10 000 invånare (35,4% resp. 20,9 %). Per invånare motsvarar detta 82:24 kr. resp. 24:09 kr. Den totala skillnaden i utgifter per invånare mellan de tvä minsta storleksgrupperna är 116:70 kr (232:1020

För samtliga program gäller att utgifter per invånare är högre i församlingar under 2 000 invånare än i större. Detta kan sannolikt förklaras med att en del av utgifterna för programmen, bl. a. prästlönekostnader, är sådana att de ej är direkt beroende av församlingens storlek. Avgift till kyrkofonden bestar huvudsakligen av den allmänna kyrkoavgiften. Denna är direkt avhängig av befolkningsandel och skattekraft för de olika storleksgrupperna (se nots. 17). Saldot av budgetreglering (minus 22,19 SOU 1971:29

Tabell 3:1 Utgifternas fördelning på program samt finansieringen - 2 000

2 000 - 1 0 000

10 000 - 3 0 000

30 0 0 0 -

Hela riket

16,28 5,5 12,69

22,74 9,0 10,40

34,36 10,9 10,92

19,59 14,0 13,99

92,97 9,3 11,60

72,43 24,4 52,47

63,74 25,2 29,16

73,53 23,5 23,38

35,95 25,8 25,68

245,65 24,4 30,65

milj. kr. 105,48 35,4 kr/inv 82,24

52,67 20,9 24,09

93,62 29,8 29,77

35,94 25,7 25,67

287,71 28,7 35,90

milj. kr.

43,30 14,5 33,76

43,72 17,3 20,00

17,16 5,5 5,46

5,71 4,1 4,08

109,89 10,9 13,72

43,30 14,5 33,76

52,40 20,8 23,97

71,68 22,8 22,79

30,94 22,2 22,10

198,32 19,8 24,75

16,29 5,5 12,70

16,58 6,6 7,58

22,31 7,1 7,09

11,05 7,9 7,89

66,23 6,6 8,28

0,58 0,2 0.45

0,61 0,2 0,28

1,17 0,4 0,37

0,47 0,3 0,34

2,83 0,3 0,35

milj. kr. 297,66 100% kr/inv 232,08

252,46 100% 115,49

313,83 100% 99,79

139,65 100% 99,75

1 003,60 100% 125,24

miij. kr. - 1 0 , 3 2 -3,5 kr/inv -8,05

3,23 1,3 1,48

-7,89 -2,5 -2,51

-7,21 -5,2 -5,15

-22,19 -2,2 -2,75

milj. kr.

33,84 11,4 26,38

26,80 10,6 12,26

22,94 7,3 7,29

11,60 8,3 8,29

95,18 9,5 11,88

3,00 1,0 2,34

0,68 0,3 0,31

0,52 0,2 0,17

0,19 0,1 0,14

4,39 0,4 0,55

milj. kr. 318,18

281,81

328,36

143,85

1 072,20

Program

Avgift till kyrkofonden

milj. kr. /o

kr/inv Församlingsverksamhet

milj. kr.

% kr/inv

Förvaltningsförmögenhet

%

Finansförmögenhet

% kr/inv

Begravningsverksamhet

milj. kr

% kr/inv

Folkbokföring

milj. kr.

% kr/inv Medling

milj. kr.

% kr/inv Summa utgifter inkl. kyrkofond

%

Saldo av budgetreglering

%

Överskott

% kr/inv Underskott

milj. kr.

% kr/inv Summa utgifter att finansiera

SOU 1971:29

Tabell 3:1 (Fortsättning) -2 000

2 000 -10 000

10 000 -30 000

30 000-

Hela riket

155,79 49,0 121,47

167,27 59,4 76,52

242,82 73,9 77,21

109,68 76,2 78,34

675,56 63,0 84,31

42,84 13,5 33,39

28,66 10,2 13,11

9,07 2,8 2,88

0,03 0,0 0,02

80,60 7,5 10,06

kr/inv

30,10 9,5 23,46

10,57 3,8 4,84

2,23 0,7 0,71

0,67 0,5 0,48

43,57 4,1 5,44

Inkomst av programmen (inkl. räntor)

milj. kr. % kr/inv

89,47 28,0 69,76

75,32 26,6 34,45

74,21 22,6 23,60

33,45 23,3 23,89

272,45 25,4 33,99

Summa inkomster inkl. kyrkofond ochskatteutjämningsbidrag

milj. kr. % kr/inv

318,18 100% 248,08

281,81 100% 128,92

328,36 100% 104,40

143,85 100% 102,73

1072,20 100% 133,79

Finansieringskällor

Församlingsskatt

milj. kr.

% kr/inv

Skatteutjämningsbidrag

milj. kr.

% kr/inv

Tillskott från kyrkofonden

milj. kr.

%

Diagram 3:1 Programmens samt kyrkofondsavgiftens andelar av summa utgifter i resp. storleksgrupp 100 AVGIFT TILL KYRKOFONDEN 90 80

FÖRSAMLINGSVERKSAMHET

70 60 FÖRVALTNINGSFÖRMÖGENHET

50 40

FINANSFÖRMÖGENHET 30 20

BEGRAVNINGSVERKSAMHET

10 -

FOLKBOKFÖRING MEDLING -2000

2000 -10 000

10 000 -30 000

30 000-

SOU 1971:29

milj. kr.) innebär att det har avsatts mindre till bl. a. fonder än vad som tagits i anspråk. Detta gäller samtliga storleksgrupper med undantag av församlingar med 2 00010 000 invånare. Inom den gruppen är avsättningen ca 3 milj. större än vad som disponerats. Överskottet på 95 milj. kr. och underskottet på 4 milj. kr. är följden av att alla utgiftsoch inkomstposter inte har kunnat beräknas exakt när budgeten fastställdes. När överskotten uttrycks som procent av utgifterna visar det sig att de mindre storleksgrupperna har förhållandevis störst överskott. Av finansieringskällorna (tabell 3:1) är församlingsskatten den viktigaste. Dennas betydelse ökar i de större storleksgrupperna. Beaktas emellertid även skatteutjämningsbidragen och tillskott från kyrkofonden, som båda har en utjämningsfunktion, förändras bilden. Dessa två finansieringskällor har störst betydelse för de små församlingarna. Det bör emellertid framhållas att dessa bidrag inte baseras på församlingarnas storlek utan på andra faktorer (se s. 19 och s. 17 kap. 2). Sammanlagt svarar församlingsskatt, skatteutjämningsbidrag och tillskott från kyrkofonden för omkring 75 % av inkomsterna i samtliga storleksgrupper. Inkomster i programmen svarar således för resterande 25 %, varvid programmet Finansförmögenhet ger 121 milj. kr., Förvaltningsförmögenhet 70,6 milj. kr. och Begravningsverksamhet 55,6 milj. kr. Det bör emellertid påpekas att det endast är programmet Finansförmögenhet, som har inkomster som överstiger utgifterna för programmet (s. 33). Övriga program ger endast i mycket ringa utsträckning direkta inkomster. Dessa utgörs huvudsakligen av andelar av ränteintäkter, interna överföringar etc.

SOU 1971:29

FOLKBOKFÖRING Kr/inv 50

40 -

6,6% 30

20 H

•2000

Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

2000 -10 000

10 000 -30 000

30 000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Kr/inv Bruttodriftkostnader

1 Motsvarande I i intäkter lexkl. skatt)

I Nettodriftkost- < ///\ nåder

> Löner (se tabell)

30 -

-2000

2000 10000 30000-10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 -10000

10000 3000030000

SKOGSLÄN

-500

-2000

-10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kosinnder och intäkter per invånare inom unrlersökninqsnrur

24 SOU 1971:29

3.2 Folkbokföring (kyrkobokföring)

Kommentar

Folkbokföring är en väsentlig arbetsuppgift på pastorsexpeditionen. Som folkbokföringsgöromål räknas inte uppgifter som är att hänföra till församlingsvård eller förrättningsverksamhet. Sålunda anses registrering av dop, konfirmation och vigsel etc. höra till folkbokföringen, däremot inte själva beställningen av förrättningen och de samtal som då kan förekomma, t. ex. dopsamtal. Som folkbokföringsgöromål räknas ej heller utfärdande av dopbevis o. dyl. eller uppföljande verksamhet t. ex. i form av "ettårsbrev" till föräldrarna. Sådana typer av verksamhet förs till programmet Församlingsverksamhet.

Summa utgifter för folkbokföring utgör 6,6 % (66,23 milj. kr.) av församlingarnas totala utgifter. Största delen av dessa utgifter (64,02 milj. kr.) avser årets löpande verksamhet (bruttodriftkostnader). Det finns emellertid skäl att anta att dessa uppgifter är något för låga, eftersom de flesta pastorsexpeditionerna är belägna i prästgårdar och hyreskostnad sannolikt inte har redovisats.1 Utgifter för investeringar och reparationer (kapitalbudgeten) uppgår endast till 2,2 milj. kr. Detta kan bero på att investeringar i de pastorsexpeditioner som är belägna i prästgårdar och församlingshem redovisas i programmen Finansförmögenhet resp. Förvaltningsförmögenhet. Summa inkomster i programmet Folkbokföring täcker 7,3 % (4,8 milj. kr.) av utgifterna. Några direkta inkomster i själva folkbokföringen förekommer dock inte utan de består huvudsakligen av fördelade ränteintäkter. Bruttodriftkostnaderna per invånare uppgår till 7:99 kr, varav 2:65 kr. utgörs av lönekostnader för präster. I de tre största storleksgrupperna är kostnaderna per invånare ungefär lika, medan den minsta storleksgruppen har en avsevärt större kostnad per invånare. Också prästlöneandelen är störst i denna storleksgrupp. I de två största grupperna har prästlöneandelen relativt liten betydelse. Folkbokföringsgöromålen sköts här till största delen av särskilt anställd personal.

1 Enligt den undersökning av kostnaderna under är 1968 för folkbokföringen, som redovisas i betänkandet (SOU 1970:70) är ca 80% av alla pastorsexpeditioner inrymda i prästgårdar. Hyreskostnaden uppskattades till 8,5 milj. kr. Enligt nämnda undersökning uppgick kyrkokommunernas utgifter för folkbokföring till ca 70 milj. kr. Undersökningarna är emellertid ej helt jämförbara.

Tabell 3:2 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Folkbokföring Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 ) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter ( 6 - 7 ) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Nettoutgifter (5 + 8)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

64,02 21,24

7,99 2,65

96,6 32,0

-

4,13 59.89 2,21 0,67 1,54 66,23 4,80 61,43

-

0,52 7,47 0,29 0,10 0,19 8,28 0,62 7,66

—

6,3 90,3 3,4 1,1 2,4 100,0 7,3 92,7

BEGRAVNINGSVERKSAMHET

19.8%

-2000 Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

2000 -10000

10000 -30000

30000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Motsvarande intäkter (exkl. skatt)

-2000

2000 -10000

10000 30000-30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 -10000

10000 30000-

-500

-30000

SKOGSLÄN

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

26 SOU 1971:29

3.3 Begravningsverksamhet

Kommentar

Av församlingarnas totala utgifter hänför sig 19,8% (198,32 milj. kr.) till programmet Begravningsverksamhet. Årets utgifter för investeringar och reparationer har uppgått till omkring 31 milj. kr. och resterande ca 167 milj. kr. är således bruttodriftkostnader. Summa inkomster (55,56 milj. kr.) täcker 28 % av utgifterna. Utöver fördelade ränteintäkter innefattas i dessa inkomster även gravrättsavgifter, växtförsäljning m. m. Bruttodriftkostnader per invånare är 20:89 Hit räknas också anläggning och vård av kr. De olika storleksgruppema visar samma begravningsplatser med tillhörande särskilda tendens som för programmet Folkbokföring. byggnader och anläggningar, således även Prästlönekostnaderna är 56 öre per invånaanläggningar för växtproduktion. Däremot re och varierar obetydligt för de olika storleksredovisas kyrkobyggnader med tillhörande grupperna. klockstapel under programmet FörvaltningsKostnaderna per invånare i de olika regioförmögenhet. nerna uppvisar en mycket varierande bild. För Storstadsområden bör dock påpekas att undersökningen ej omfattar begravningsverksamheten i Stockholm, som är en angelägenhet för den borgerliga kommunen. I Storstadsområden sjunker kostnaden per invånare i de större storleksgrupperna. Förhållandet är det motsatta för församlingar i Skogslän. Emellertid stiger inkomsterna i takt med bruttodriftkostnadema, vilket gör att nettodriftkostnaderna är nästan lika stora för alla storleksgrupperna i denna region. I övriga områden är kostnaden per invånare lägst i församlingar med 2 000-10 000 invånare. Den är däremot nästan dubbelt så hög i församlingar med mindre än 500 invånare.

Programmet avser de delar av begravningsverksamheten, som kan hänföras till omhändertagande av stoft, dvs. transport, bisättning, kremering och gravsättning (ej den liturgiska akten). All administrativ verksamhet som berör gravplatserna hör också hit, således även noteringar i gravboken. Arbetet med förande av död- eller begravningsbok redovisas däremot under programmet Folkbokföring.

Tabell 3:3 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Begravningsverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Ncttodriftkostnadei ( 1 - 4 ) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter ( 6 - 7 ) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Nettoutgifter (5 + 8)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

167,37 4,47

20,89 0,56

84,4 2,3

-

43,12 124,25 30,95 12,44 18,51 198,32 55,56 142,76

-

5,39 15,50 3,86 1,56 2,30 24,75 6,95 17,80

-

21,7 62,7 15,6 6,3 9,3 100,0 28,0 72,0

MEDLING Kr/inv 54 3 2 0,3% 1 n

V7777\

V7^^

W77Å

V57771

-2000

2000 -10000

10000 -30 000

30000-

Kr/inv

l

Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Bruttodriftkostnåder

'

L

Kr/inv

1 Motsvarande 1 intäkter (exkl. skatt)

Nettodriftkost- < nåder

5-i

> Löner (se tabell)

4 3 2 1 -

mmi

r777% W77Ä V77771 V777\ Y^^

V777\ Y777X Wffli V777X V777X V777*

Kr/inv 5-1

\* > * > >\ -2000

2000 -10000

u 11J I a—it <? t A 10000 30000-30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 -10000

10000 30000-30000

SKOGSLÄN

• czzzza '' 2000

-2000 -10000

-30000

'' i

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

28 SOU 1971:29

3.4 Medling

Kommentar

Här avses medling enligt giftermålsbalken. Det kan emellertid vara svårt att skilja en prästs arbete som medlare från uppgiften att föra själavårdande samtal. Så långt det är möjligt har emellertid programmet avgränsats till att enbart gälla själva medlingsförfarandet.

Programmet Medling svarar endast för 0,3 % (2,83 milj. kr.) av de totala utgifterna. Detta innebär en kostnad av 35 öre per invånare, varav 27 öre utgörs av prästlöner medan resterande 8 öre hänför sig till expedition, telefon etc. Den obetydliga inkomst som finns upptagen är uteslutande andel av ränteintäkter. Det finns inga nämnvärda skillnader i de olika storleksgrupperna och inom regionerna föreligger endast smärre skillnader.

Tabell 3:4 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Medling Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 ) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter ( 6 - 7 ) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Nettoutgifter (5 + 8)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

2,83 2,20

0,35 0,27

100^0 77,7

-

_

0,16 2,67

0,02 0,33

5,7 94,3

— -

_ _ _

_ _

2,83 0,16 2,67

0,35 0,02 0,33

100,0 5,7 94,3

FÖRVALTNINGSFÖRMÖGENHET Kr/inv 50-,

40 28,7% 30

20-

10 -

Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

-2000

JJiQ 2000 -10000

10000 -30000

30 000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Kr/inv 48,44

-2000

2000 10000 300002000 10000 30000- -2000 -10000 -30000 -10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-500

SKOGSLÄN

500 2000 10000 30000-2000 -10000 -30000 ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

30 SOU 1971:29

3.5 Förvaltningsförmögenhet

Kommentar

Förvaltningsförmögenhet är fast egendom som tjänar församlingen genom sitt bruksvärde men ej ger nämnvärd avkastning. Hit räknas församlingskyrkor, småkyrkor, kapell och liknande lokaler, församlingshem och ungdomsgårdar (även om lokalen innehas med bostadsrätt). Kyrkogårdar och andra allmänna begravningsplatser med tillhörande byggnader hör till programmet Begravningsverksamhet. Detta gäller även för kolumbarier och bisättningslokaler inrymda i kyrkobyggnaden.

Programmet Förvaltningsförmögenhet upptar den största andelen (28,7 %) av församlingarnas utgifter. Av summa utgifter (287,67 milj. kr.) går drygt hälften till nya byggnader och större reparationsarbeten (bruttokapitalutgifter) samt resten till uppvärmning, städning, vaktmästare etc. (bruttodriftkostnader). Utgifterna för investeringar i kyrkobyggnader och församlingshem är betydande. Driftsidans intäkter, 23,0 milj. kr., är främst hyresintäkter och fördelade ränteintäkter. Kapitalsidan visar inkomster på 47,55 milj. kr., vilket till största delen torde vara lån. Resterande utgifter för investeringarna, dvs. ca 104,80 milj. kr, får således skattefinansieras. Uttaxeringen sker emellertid inte under ett år utan i regel genom årliga fondavsättningar. Bruttodriftkostnaderna per invånare är totalt 16:89 kr, varav lönekostnaderna för präster endast utgör 47 öre. För invånare i församlingar med mindre än 2 000 invånare är emellertid bruttodriftkostnaderna betydligt större, 35 å 40 kr. Motsvarande kostnad i de tre största storleksgrupperna utgör 10 å 15 kr. Denna bild förstärks om hänsyn även tas till regionindelningen. I Övriga områden har storleksgruppen med mindre än 500 invånare fem gånger högre kostnad per invånare än i gruppen 10 000— 30 000. Dessa församlingar uppvisar de lägsta brutto- och nettodriftkostnaderna för programmet.

Tabell 3:5 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Förvaltningsförmögenhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner ky rko mu sikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 ) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter ( 6 - 7 ) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Nettoutgifter (5 + 8)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

135,32 3,79

16,89 0,47

47,0 1,3

-

23,04 112,28 152,36 47,56 104,80 287,68 70,60 217,08

-

2,88 14,01 19,01 5,93 13,08 35,90 8,81 27,09

-

8,0 39,0 53,0 16,6 36,4 100,0 24,6 75,4

FINANSFÖRMÖGENHET

Kr/inv 40

30 20 10,9% 10

-2000

2000 -10000

wE

10000 -30000

30000-

Kostnader och intäkter per Invånare inom storleksgrupper Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

>

-2000

2000 10000 30000- -200C 2000 10000 30000-10000 -30000 -10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-500

SKOGSLÄN

Överskott

500 2000 10000 30000-2000 -10000 -30000 ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

32 SOU 1971:29

3.6 Finansförmögenhet

Kommentar

Finansförmögenhet utgörs av fast egendom och inventarier som ger avkastning. Hit räknas prästgårdar, löneboställen, kyrkojordar, klockarboställen och församlingsegendom som ej är att hänföra till programmet Förvaltningsförmögenhet.

Summa inkomster i programmet Finansförmögenhet är 121,07 milj. kr., medan summa utgifter är 109,89 milj. kr. Finansförmögenheten ger sålunda ett överskott av 11,18 milj. kr. Driftöverskottet är emellertid ca 17 milj. kr, av vilka ca 6 milj. kr. kan sägas ha använts för att täcka utgifterna på kapitalbudgeten. Brandförsäkringsvärdet för Finansförmögenheten uppgår till omkring 1 100 milj. kr. Det bör dock påpekas att skogstillgångarna i regel ej brandförsäkras. I de fall den fasta egendomen säljs, placeras medlen i s. k. prästlönefonder vars avkastning (ca 10 milj. kr.) redovisas under detta program. Prästlönefonderna uppgår till totalt 190 milj. kr. Det är knappast möjligt att dra några slutsatser beträffande överskottets storlek i de olika undersökningsgrupperna, eftersom det sannolikt inte finns något samband mellan dessa och finansförmögenhetens storlek och karaktär. Av kostnaderna spelade prästlönerna en obetydlig roll i de mindre grupperna och nästan ingen alls i de större.

Tabell 3:6 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Finansförmögenhet Utgifter och inkomster Bru ttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Driftöverskott ( 4 - 1 ) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter ( 6 - 7 ) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Överskott ( 5 - 8 )

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

93,18 2,00

11,63 0,25

84,7 1,8

_

_

110,52 17,34 16,71 10,55 6,16 109,89 121,07 11,18

13,79 2,16 2,09 1,32 0,77 13,72 15,11 1,39

100,5 15,8 15,3 9,7 5,6 100,0 110,2 10,2

Kr/inv

FÖRSAMLINGSVERKSAMHET

Motsvarande intäkter (exkl. skatt) 50Löner (se tabell) 4024,4% 30-

20-

10-

Programmets andel av församlingarnas totala utgifter (inkl kyrkofonden)

-2000

2000 -10000

10000 -30000

30000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Kr/inv

40-

49,63

-2000

2000 10000 30000-10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 10000 30000- -500 -10000 -30000 SKOGSLÄN

500 2000 10000 30000-2000 -10000 -30000 ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

34 SOU 1971:29

3.7 Församlingsverksamhet

Kommentar

Församlingsverksamhet är en sammanfattande benämning på de sju delprogram som redovisas s. 36—49. Administrativa funktioner för detta program redovisas under resp. delprogram. Detta gäller även informationsverksamhet som direkt kan hänföras till ett delprogram.

Summa utgifter för programmet Församlingsverksamhet utgör 24,4 % (244,50 milj. kr) av församlingarnas totala utgifter. På kapitalbudgeten är utgifterna obetydliga. Inkomsterna är ringa och utgörs huvudsakligen av fördelade ränteintäkter samt insamlade medel (dock ej kollekter). Bruttodriftkostnaderna per invånare uppgår till 30:51 kr, varav 15:55 kr är lönekostnader för präster och kyrkomusiker. Det finns markanta skillnader mellan församlingar med mindre än 2 000 invånare och övriga. I de sistnämnda kostar programmet Församlingsverksamhet omkring 25-30 kr per invånare, vilket är mindre än hälften av motsvarande kostnader i de minsta församUngarna. Det bör emellertid noteras att i Storstadsområden och Skogslän har församlingar med mer än 30 000 invånare en något högre kostnad än gruppen 10 000-30 000 invånare. Präst- och kyrkomusikerlönernas andel av utgifterna uppvisar däremot samma tendens i alla regioner, en mycket hög andel i de mindre församlingarna men en allt mindre i de större.

Tabell 3:7 Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet Församlingsverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader (1--4) Bruttokapitalutgifter Inkomster Nettokapitalutgifter (6--7) Summa utgifter (1 + 6) Summa inkomster (4 + 7) Nettoutgifter (5 + 8)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11

Milj. kr.

Kr/inv

%

244,50 87,42 37,16 19,83 224,67 1,15 0,38 0,77 245,65 20,21 225,44

30,51 10,91 4,64 2,47 28,04 0,14 0,04 0,10 30,65 2,51 28,14

99,5 35,6 15,1 8,0 91,5 0,5 0,2 0,3 100,0 8,2 91,8

Kr/inv GUDSTJÄNSTER OCH 50 -t

FÖRRÄTTNINGAR

40 -

30 -

46,7%

20 -

Delprogrammets andel av utgifterna

10 -

för programmet församlingsverksamhet.

m WA -2000

2000 -10000

10 000 -30000

30 000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper

Motsvarande intäkter (exkl skatt)

-2000

2000 2000 10000 30000- -2000 -10000 •10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

10000 30000-

-500

-30000

SKOGSLÄN

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

36 SOU 1971:29

3.8 Gudtjänster och förrättningar

Kommentar

Delprogrammet omfattar alla typer av gudstjänster och förrättningar som äger rum i församlingen, både i och utanför själva kyrkobyggnaden (således även på olika vårdinstitutioner). Även "sockenbud" redovisas under detta delprogram, liksom kyrkskjutsverksamhet i olika former. Vidare ingår olika typer av kör- och musikverksamhet i samband med gudstjänst. Ren konsertverksamhet redovisas dock under delprogrammet Övrig församlingsverksamhet. Beställningar av förrättningar och samtal i anslutning härtill hör hit, liksom administrativa uppgifter av typ dopbevis och liknande, annonsering m. m. Däremot ingår registeringar i programmet Folkbokföring. Förekommer gudstjänst (ej enbart avslutning) vid församlingsafton hör den senare hit, eljest til) delprogrammet Vuxenverksamhet.

Nästan hälften (46,7 %), dvs. 114,27 milj. kr. av församlingsverksamhetens kostnader går till delprogrammet Gudstjänster och förrättningar. Av kostnaderna för detta delprogram utgör lönekostnader för präster omkring 36 % och för kyrkomusiker drygt 28 %. Bruttodriftkostnader per invånare i församlingar med mindre än 2 000 invånare är drygt 30 kr och i övriga församlingar omkring 10 kr. Löneandelen för präster och kyrkomusiker sjunker med stigande församlingsstorlek. Detta kan möjligen förklaras med att de större församlingarna i ökande omfattning arvoderar en rad funktionärer, t. ex. kyrkokörernas medlemmar. Dessutom har dessa församlingar ofta en mer differentierad gudstjänstverksamhet. Församlingar med mindre än 500 invånare i Övriga områden uppvisar den största kostnaden per invånare, 56:50 kr, varvid löneandelen utgör 48:30 kr (85,5 %). I Storstadsområden och Skogslän har församlingar med mer än 30 000 invånare en något större kostnad per invånare än församlingar med 10 000-30 000 invånare.

Tabell 3:8 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Gudstjänster och förrättningar Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 )

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

114,27 41,14 32,60 7,42 106,85

14,26 5,13 4,07 0,93 13,33

100,0 36,0 28,5 6,5 93,5

Kr/inv

KONFIRMANDUNDERVISNING

8,7%

Kr/inv 10-

Delprogrammets andel av utgifterna för programmet församlingsverksamhet.

~

ffrm

-2000

2000 10000

10 000 -30000

30 000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper Motsvarande intäkter (exkl. skatt)

Kr/inv

Kr/inv 10-,

I

5-

-2000

///\

^^77i W

10000 30000-

-10000

-30000

STORSTADSOMRÅDEN

I -2000

2000 -10000

10000 30000-30000

SKOGSLÄN

H""*l f*^Lr*^L 500

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

38 SOU 1971:29

3.9 Konfirmandundervisning

Kommentar

Till detta delprogram räknas enbart de aktiviteter som har ett direkt samband med undervisningen av konfirmandelever. Detta innebär att uppföljande verksamhet ej hör hit utan till delprogrammet Ungdomsverksamhet.

Delprogrammet Konfirmandundervisning kostar 21,2 milj. kr., vilket motsvarar 8,7 % av kostnaderna för församlingsverksamhet. Löner till präster och kyrkomusiker svarar för den största kostnadsandelen, 52,5 % resp. 4,9 %. Kostnaderna per invånare är lägst i de största församlingarna. Bilden förändras inte om hänsyn tas till olika regioner. Präst- och kyrkomusikerlöner tar i anspråk en större andel i de mindre församUngarna, medan övriga kostnader per invånare inte varierar nämnvärt i någon undersökningsgrupp.

Tabell 3:9 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Konfirmandundervisning Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 )

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

21,20 11,13 1,04 1,48 19,72

2,65 1,39 0,13 0,18 2,47

100,0 52,5 4,9 7,0 93,0

D I A K O N I OCH S J Ä L A V Å R D

10,2%

Kr/inv Delprogrammets andel av utgifterna för programmet församlingsverksamhet.

10-1 5

E^l mm -2000

2000 -10000

10000 -30 000

30000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper Kr/inv

r

Motsvarande ntäkter (exkl. skatt)

10 - i Bruttodriftkostnåder

*

Netto driftkostnader

2000 10000 30000-10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

Löner (se tabell)

2000 -10000

10000 30000-

-500

-30000

SKOGSLÄN

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom undersökningsgrupper

40 SOU 1971:29

3.10 Diakoni och själavård

Kommentar

Som Diakoni och själavård har räknats hjälpverksamhet bland gamla, sjuka och nödställda av anställda diakoner/diakonissor eller på annat sätt. Kostnader för diakoner/diakonissor som sysslar med annan verksamhet redovisas under respektive program. Prästernas själavårdande enskilda samtal, sjukbesök, telefonjour, hembesök i samband med förrättningar etc. redovisas också här.

Omkring 25 milj. kr. (10,2 %) av församlingsverksamhetens kostnader avser delprogrammet Diakoni och själavård. Prästlöneandelen är 45,1 % men varierar starkt. Förekomsten av anställda diakoner/diakonissor har stor betydelse för kostnadsbilden, vilket framgår av fördelningen på storleksgrupper. Sålunda kostade Diakoni och själavård ca 4 kr per invånare i den minsta storleksgruppen, varav omkring 3 kr gick till prästlöner. I nästa storleksgrupp var kostnaden per invånare ca 2:50 kr och prästlöneandelen relativt mindre. I församlingar med mer än 10 000 invånare stiger kostnaden per invånare medan prästlöneandelen sjunker både relativt och absolut sett. Detta måste innebära att annan anställd personal svarar för uppgifterna i större utsträckning. Samma tendens framträder om man tar hänsyn till regional fördelning. Storstadsområden med 10 000—30 000 invånare avviker dock något och har en lägre kostnad per invånare än storleksgrupperna över och under.

Tabell 3:10 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Diakoni och själavård Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 --4)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

24,92 11,25

3,11 1,40

100,0 45,1

-

2,27 22,65

-

0,28 2,83

9,1 90,9

Kr/inv VUXENVERKSAMHET

8,3%

Kr/inv D e l p r o g r a m m e t s a n d e l av u t g i f t e r n a f ö r

10-,

programmet församlingsverksamhet. 5 -

_E 3 r^H_ -2000

2000 -10 000

10 000 -30 000

30000-

K o s t n a d e r o c h i n t ä k t e r per invånare i n o m storleksgrupper Kr/inv

r

Motsvarande

10-

intäkter (exkl. skatt)

Brutto-

-

driftkostnader

Netto driftkostnader

L ö n e r (se t a b e l l )

fE^ItewlWith -2000

-10000

-30000

30000-

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 -10000

10000 30000-

-500

-30000

SKOGSLÄN

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

K o s t n a d e r och i n t ä k t e r per invånare i n o m u n d e r s ö k n i n g s g r u p p e r

42 SOU 1971:29

3.11 Vuxenverksamhet

Kommentar

I detta delprogram ingår pensionärsverksamhet, församlingsaftnar, cirkel- och gruppverksamhet bland vuxna, syföreningar och kyrkobrödraverksamhet.

Delprogrammet Vuxenverksamhet svarar för 8,3 % (20,17 milj. kr.) av församlingsverksamhetens kostnader. Prästlönerna uppgår till 8,9 milj. kr. eller 44,1 % av delprogrammets kostnader. Kostnaderna per invånare i de tre största storleksgrupperna varierar obetydligt kring 2 kr, medan de var nästan dubbelt så höga i den minsta gruppen. Prästlöneandelen minskar i de större församlingarna. Uppdelningen på regioner påverkar bilden något men avvikelserna är relativt små. Det bör påpekas att praxis beträffande arvodering av frivillig personal varierar avsevärt.

Tabell 3:11 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Vuxenverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader (1 --4)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

20,17 8,90

2,51 1,11

100,0 44,1

1,65 18,52

0,20 2,31

8,2 91,8

Kr/inv 5-1

UNGDOMSVERKSAMHET

10,1%

illl

1 -

Kr/inv Delprogrammets andel av utgifterna för programmet församlingsverksamhet.

10-,

^^^^^A

-2000

2000 -10 000

10 000 -30 000

30000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper Kr/inv 10-1 Motsvarande intäkter (exkl. skatt)

Bruttodriftkostnader

Löner (se tabell)

5-1 4 3 2

\3mmMwMMÅ

1 Kr/inv 10

^^W ^^"l ^^W \////Å f^^\ Wrm ^^Jky///A W ™ ff—I I——I \^—\ 2000

2000 10000 30000-10000 -30000

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 10000 30000-10OO0 -30000

-500

SKOGSLÄN

500 2000 10000 30000-2000 -10000 -30000 ÖVRIGA OMRÅDEN

Kostnader och intäkter per invånare inom Undersökningsgrupper

44 SOU 1971:29

3.12 Ungdomsverksamhet

Kommentar

Delprogrammet omfattar ungdomskretsar, ungdomsgillen, fritidsgrupper, kyrkospelsgrupper, bibelstudiegrupper, ungdomscirklar och liknande verksamhet bland ungdomar i åldern 12 — 25 år.

Delprogrammet Ungdomsverksamhet svarar för 10,1 % (24,64 milj. kr.) av församlingsverksamhetens kostnader. Prästlöneandelen är 5,31 milj. kr. Det innebär att lönekostnaderna för präster i delprogrammet Ungdomsverksamhet endast är ungefär hälften så stora som i delprogrammet Vuxenverksamhet. Prästlöneandelen minskar vid ökande församlingsstorlek, vilket sammanhänger med anställande av annan personal (ungdomssekreterare etc). Det bör påpekas att praxis beträffande arvodering av frivillig personal varierar avsevärt.

Tabell 3:12 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Ungdomsverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader (1--4)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

24.64 5,31

3,07 0,66

100,0 21,5

2.43 22,21

0,30 2,77

10,0 90,0

Kr/inv 5

BARNVERKSAMHET

4 32 6,3%

<r/inv Delprogrammets andel av utgifterna för programmet församlingsverksamhet.

1rl i l 1-1

10 5 -

^^

«^^^

^^aa

B B

-2000

2000 -10 000

10000 -30 000

30 000-

Kostnader och intäkter per invånare inom storleksgrupper Kr/inv 10-, Motsvarande intäkter (exkl. skatt)

Bruttodriftkostnader

54 3 -

Löner (se tabell)

2 1

V/v/Å r^W ^TT^XVYÄ V//Å t^W ^ W V/A VY/A Y//A I^W

^Wt

Kr/inv 10

L^ -2000

-10000

-30000

30000-

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

2000 10000 3000010000 -30000

-500

SKOGSLÄN

-2000

-10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÄOEN

Kostnader och intakter per invånare inom undersökningsgrupper

46 SOU 1971:29

3.13 Barnverksamhet

Kommentar

I delprogrammet ingår församlingsfadderverksamhet, söndagsskolor, kyrkans barn timmar, kyrkans småbarnsskola, miniorer och liknande verksamhet för barn upp till 12 år.

Barnverksamhetens kostnader (15,32 milj. kr) motsvarar 6,3 % av församlingsverksamhetens samlade kostnader. Kostnaden per invånare är 1:91 kr, varvid prästlöneandelen motsvarar 32,2 %. I den minsta storleksgruppen är både kostnaden per invånare och prästlöneandelen avsevärt större än i övriga storleksgrupper. Den sjunkande prästlöneandelen återfinns i alla regioner. Det bör påpekas att praxis beträffande arvodering av frivillig personal varierar avsevärt.

Tabell 3:13 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Barnverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 --4)

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

15,32 4,94

1,91 0,62

100,0 32,2

1,23 14,09

0,15 1,76

8,0 92,0

Kr/inv

ÖVRIG

FÖRSAMLINGSVERKSAMHET

9,7%

Kr/inv D e l p r o g r a m m e t s a n d e l av u t g i f t e r n a f ö r

10-|

programmet församlingsverksamhet. 5 X////A

^ ^ ^ ^

ff^^W

-2000

2000 -10 000

10 000 -30 000

30000-

K o s t n a d e r o c h i n t ä k t e r per i n v å n a r e i n o m storleksgrupper

y/A W™ tWI MM WW 1^1 ^W ^W -2000

-10000

-30000

30000-

STORSTADSOMRÅDEN

-2000

-10000

-30000

30000 J 3 5 ^ ^ ö H5B25H— -500

SKOGSLÄN

-2000 -10000

-30000

30000-

ÖVRIGA OMRÅDEN

K o s t n a d e r o c h i n t ä k t e r per i n v å n a r e i n o m u n d e r s ö k n i n g s g r u p p e r

48 SOU 1971:29

3.14 Övrig församlingsverksamhet

Kommentar

Sådana verksamheter som ej hänförts till något av de tidigare delprogrammen redovisas här. Den fria musikundervisningen förs hit. Vidare redovisas här informationsverksamhet som ej kan hänföras till särskilt program eller delprogram samt bidrag till utomstående institutioner vars verksamhet är sådan att den ej kan föras till särskilt program eller delprogram.

Endast 10% av församlingsverksamhetens kostnader har ej kunnat hänföras till något av de tidigare behandlade delprogrammen. De största posterna torde vara bidrag till utomstående institutioner samt informationsverksamhet. För en del församlingar i Storstadsområden torde konsertverksamheten i kyrkorna orsaka kostnader.

Tabell 3:14 Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet Övrig församlingsverksamhet Utgifter och inkomster Bruttodriftkostnader Därav prästlöner kyrkomusikerlöner Intäkter Nettodriftkostnader ( 1 - 4 )

SOU 1971:29

1 2 3 4 5

Milj. kr.

Kr/inv

%

24,03 4,75 3,52 3,40 20,63

2,99 0,60 0,44 0,43 2,56

100,0 20,0 14,6 14,2 85,8

4 Summary

The right for everyone to belong to a religious denomination as well as to abstain from membership of any such denomination and the complete liberty for religious communities to pursue their own activities form the basis of the Swedish Law on Freedom of Religion. Thus in principle the State is neutral to the activities of the religious communities and the confessional allegiance of its citizens. The established Swedish Church is one denomination among others. In 1951, when this law was introduced, it was not held necessary to change the kind of relation between the State and the established Church which exists in Sweden, in order to ensure the freedom of religion. But in 1958, as a result from initiatives taken within the Parliament, the Government appointed a committee to study all questions concerning future church-state relations in Sweden. The committee, which consisted of experts, was not charged with making proposals for final solutions to chuch-state problems. Its task was merely to analyze the complex of problems and to suggest various alternatives toward their solution. The obligation was met by presenting four main models and by indicating how specific church-state problems could be ranged within these four possible models of organization. The 1958 committee worked for ten years and published 10 reports on the complex 50

questions resulting from the historical connection between church and state. In the spring of 1968, the work concluded with a comprehensive summary report. The Government submitted the reports for reviewing to more than 100 state and church agencies and voluntary organizations. In the meantime, a new commission was set up by the Government. This new commission was named the 1968 Commission on State and Church Relations. It consists of representatives of the four major political parties in the Parliament and is headed by Mrs Alva Myrdal, present Minister for Church Affairs. On the basis of the study material supplied, the commission is to take a political stand and propose a solution. During 1969 the commission thoroughly examined the study material gathered by the previous committee and the comments on this material, given by state and church agencies and voluntary organizations. As one result of this examination, the 1968 commission found that more material was needed concerning the economy of the established Swedish Church. The commission wanted such material presented in a way that gave information about the real costs and income of different activities pursued by the church. Such material concerning the situation in 1969 was collected by the secretariat during SOU 1971:29

1970. The members of the Commission have deemed it important to present to the general public the findings of the economic analysis on the local level as soon as possible. The Church can be said to be organized on three levels: the local, the regional and the national. On the local level, the parishes since the Middle Ages have assumed responsibility for the building of churches and for the remuneration of pastors and vergers. But is was not until 1817 that their status was legally defined and they acquired the position of public corporate bodies. Their right to self-determination is exercised through the parish assembly (kyrkostämma) or, in the case of larger parishes, through the vestry (kyrkofullmäktige), which is recruited from members of the parish and is chosen in a general election every three years. The local political structure is often reflected in the composition of the vestry. The current administration of the parish lies in the hands of the church council (kyrkoråd), chosen by the parish assembly or by the vestry, and to which also the pastor belongs. In 1862, a separation was made between the parish and the civil community. The latter, termed civil commune, has now assumed responsibility for most activities which are not specifically religious. What remains of the "civil" obligations shouldered by the parishes is mainly the population registration and the administration of the burial places. The parish and its religious activities have thus from ancient times been organized in democratic forms. In the present Law on Parish Administration of 1961 the rules for decision and administration are closely adapted to the law applying to the administration of civil communes. The limits of competence of the parish is defined by the statement that it shall tend its own affairs, which include:

a) The acquisition and up-keep of the church edifice, cemetery, parish house, parsonage and other property designated for religious purposes; SOU 1971:29

b) The promotion of worship life and religious instruction in general, as well as Christian work among children, youth, the aged and infirm and others in need of care; c) The remuneration of pastors, church musicians and other officials. For these purposes the parish may levy taxes. Church expenses are only to a small degree defrayed by income from the church's real estate and capital property. They are paid largely out of tax receipts. All inhabitants of a parish are taxed (including legal entities). Persons who do not belong to the Swedish church, however, pay a church tax reduced by forty per cent, which pro-rate corresponds to the expenses the church incurs from its civil duties, especially the population registration and burials. In many instances, two or more smaller parishes are served by the same pastor and church musicians. Together they then form a so-called pastorate. Larger parishes form pastorates of their own. A tax equalization among richer and poorer pastorates is given through to the so-called church fund (kyrkofonden), administered by a central governmental agency. In actual practice, this means that payers of church tax in the larger cities contribute to the remuneration of pastors and church musicians in rural areas. A similar tax equalization does not exist for other church expenses, such as the up-keep of church-buildings, parish houses or the expenses for different congregational activities. Such costs are in principle sustained by each parish separately. On the other hand, when a larger number of parishes within a given area form a parochial economic community (kyrklig samfällighet), a more equalized division of such expenses is possible. In such a community all expenses are shared. As can be seen from table page 10 the number of parishes (församlingar) in 1969 was 2 563. 71 % (= 1 829) of these had less than 2 000 inhabitants, but only 13 % of the total number of civil communes (kommuner) (112 out of 848) had such a small 51

population. It can be added that the total have been chosen as study-units. number of civil communes has decreased to Six programs or activities, which may be 464 from 1971 and it will further decrease considered to cover the actual sphere of to roughly 270 from 1974. activity of a parish, have been chosen and In the diocese, i. e. on the regional level, delimited. leadership and supervision of church activiThese six programs are: Population Regity is carried out by the bishop, the cathedral stration, Burial Administration, Divorce Rechapter and a special body created in 1932 conciliation, Administration of Profitfor the supervision of landed property yielding Property, Administration of Non(stiftsnämnd). These agencies have so far a profit-yielding Property and Parochial Work. governmental character, as the holders of The program Parochial Work has been leading positions are appointed by the subdivided into: Holy Services and Ministragovernment, and their activity is partially tion, Confirmation Tuition, Parish Welfare financed by the state. In certain functions, Work, Adult Activities, Youth Activities, the bishops are assisted by district-deans Work with Children and other Congre(kontraktsprostar), appointed by the bishops gational Activities. themselves. The study has been carried out as a In addition to the above-mentioned of- sample-study. In order to increase the ficial bodies whose task and competence are accuracy of the selected sample the parishes fixed by law, most dioceses during the last included in the study have been put into decade have created a special voluntary several groups. In view of the greatly organ for the cooperation of the parishes differing structure of the parishes regarding within the diocese (stift). This organ is the population, area, etc., it was found necessary so-called "stiftsting", which also appoints an to divide the parishes into groups. The executive council (stiftsråd). grouping has been based on the number of It can thus be said that the administration inhabitants and the geographical location. of church affairs in the parishes as well as in The sample-parishes have been selected so the dioceses is run by the church's own that the study should be representative of agencies, though the limits of their compe- every group studied as well as of the country tence are generally laid down in law. as a whole. The number of groups studied Actually, it is only on the national level amounts to 14. that the Swedish church appears as a State A preliminary study was made in April church. The church still has no central and May of 1970. In connection with the administration of its own. Since the Refor- analysis of this study a thorough requiremation, important functions are carried out ment specification was made and it was by the king — and today that really means found that about 200 basic data from each by the government — or by various govern- economic unity would be required to obtain mental bodies. Legislative power lies mainly the desired complete picture of parish with the government and Parliament, but is economy. Forms were then tested for about also shared with the synod. This body, 10 parishes. which consists of the 13 bishops, 26 Data for the study were collected during representatives of the clergy and 57 repre- the autumn of 1970. Out of 266 studysentatives of the laity, has the right to take parishes 261 transmitted information. The part in decisions on church law. data shortage thus amounts to 5 units or 1.9% which makes a very insignificant source of error. Regarding the results of the study, a This study is only concerned with eco- comparison with the official statistics shows nomy on the local level and the parishes that the level of significance is greater for 52

SOU 1971:2°

gross capital expenditure than for net current expenditure. This is due to the fact that the former differs even among ecclesiastical communes of the same size. Several communes have failed to submit any data at all or have submitted very few data as to capital expenditure. This circumstance is of special importance when the gross capital expenditure is distributed among the programs. Other comparisons show that the correspondence with the official statistics is very good as regards most items. Thus the difference is only 2.2 million Sw. cr. or 0.2 % as regards the total expenditure. The total expenditure of the Swedish Church parishes amounted to 1 003 million Sw. cr. in 1969. This corresponds to 2.5 % of the total expenditure of the local administrative sector. The increase in parish expenditure has been slightly below that of the rest of the local administration sector (see Diagram 2.1, page 17). In 1960 the share of the parishes was 3.9 % of the total communal expenditure. In current prices parish expenditure has increased by 536 million Sw. cr. (abt 55 %) between 1960 and 1969. Construction work formed the comparatively greatest part of this increase, from 49 million Sw. cr. in 1960 to 137 million Sw. cr. in 1969. The importance of the parishes from a financial point of view during the period 1960-1969 is shown in Diagram 1:1. For the whole of the local administration sector the taxes amounted to less than 50 %. The parishes have, however, in general financed 60-70 % of their expenditure by taxes. The tax imposed on the parishes remained more or less unchanged during the sixties, while the total communal imposition increased by 40 %. Thus the parishes have financed their increasing expenses solely by the fact that a wider basis of taxation has given higher tax revenue. The liquid assets of the parishes (mainly cash, bank and postal cheque service) have moreover increased during the sixties and amounted in 1969 to 691 million Sw. cr. SOU 1971:29

Compared with the total expenditure of the year, 1 003 million Sw. cr., this means a quotient of 0.69. This is a high rate of liquidity compared with that of the communes, which amounted to 0.13 in 1969. It should, however, be emphasized that the number of communal units may have a certain significance as regards the total amount of the liquid assets. The programs with the largest share of expenditure were the Administration of Non-profit-yielding Property and Parochial Work. Altogether about half of the total expenditure is spent on these two programs (53.1 %). Parish tax, tax equalization grants and contributions from the Church Fund together yield about 75 % of the revenue in all the groups. Thus the remaining 25 % of the revenue was provided by the six programs. The programs Population Registration and Burial Administration together required 26.4% of the total expenditure, but the share of the Population Registration program only amounted to 6.6 %. The contributions to the Church Fund are established according to some rather intricate principles. Of these contributions 44 million Sw. cr. are however returned to poorer parishes. The parish tax was the most important financial source of revenue and it amounted to 63 % of the entire revenue. Tables 3-15 (pages 64-82) show how the expenditure and revenue are divided between the different programs. In 1969 the total expenditure of the parishes of the Swedish Church amounted to: ^

million Sw. cr.

Population Registration Burial Administration Divorce Reconciliation Administration of Profit-yielding

Property

66 198 3

no

Administration of Non-profityielding Property Parochial Work Contributions to the Church Fund

288 245 93

Total expenditure i QQ3

Bilaga 1

Tabellförteckning

List of tables

Tabell

Table

1.

Församlingarnas ekonomi i sammandrag 1969. Milj kr.

1.

Summary of the economy of the Swedish parishes in 1969 classified in parishes by size of population and regions, Million Swedish crowns

Församlingarnas ekonomi i sammandrag 1969.Kr/inv.

2.

Summary of the economy of the Swedish parishes in 1969 classified in parishes by size of population and regions, Swedish crowns per inhabitant

3.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet folkbokföring

3.

Parochial expenditure and revenue for population registration

4.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet begravningsverksamhet

4.

Parochial expenditure and revenue for burial administration

5.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet medling

5.

Parochial expenditure and revenue for divorce reconciliation

6.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet förvaltningsförmögenhet

6.

Parochial expenditure and revenue for administration of non-profit-yielding property

7.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet finansförmögenhet

7.

Parochial expenditure and revenue for administration of profit-yielding property

8.

Församlingarnas utgifter och inkomster för programmet församlingsverksamhet

8.

Parochial expenditure parochial work

9.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet gudstjänster och förrättningar

9.

Parochial expenditure and revenue for holy services and ministration

10.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogram met konfirmandundervisning

10.

Parochial expenditure and revenue for confirmation tuition

11.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet diakoni och själavård

11.

Parochial expenditure parish welfare work

12.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet vuxenverksamhet

12.

Parochial expenditure and revenue for adult activities

13.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet ungdomsverksamhet

13.

Parochial expenditure youth activities

14.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet barnverksamhet

14.

Parochial expenditure and revenue for work with children

15.

Församlingarnas utgifter och inkomster för delprogrammet övrig församlingsverksamhet

15.

Parochial expenditure and revenue for other congregational activities

16.

Balansräkning för svenska kyrkans församlingar 31/12 1969

16.

Balance sheet for the parishes of the Swedish Church, 31/12 1969

SOU 1971:29

and

and

and

revenue

revenue

revenue

for

for

for

Ordlista till tabelldelen - List of terms used in tables

City

City

Storstadsområden

Metropolitan

Skogslän

Woodland districts

Övriga områden

Other districts

Hela riket

The whole of Sweden

Bruttdriftkostnader

Gross current

expenditure

Prästlöner

Remuneration

of pastors

Kyrkomusikerlöner

Remuneration musicians

of church

Intäkter

Current revenue

betecknar inkomster exkl. skatter i årets löpande verksamhet

Nettodriftkostnader

Net current

är bruttodriftkostnader minus intäkter

Bruttokapitalutgifter

Gross capital

expenditure

Byggnads- och anläggningsarbeten

Construction buildings

work including

Inkomster

Capital revenue

betecknar endast inkomster (exkl. skatter) på kapitalbudgeten. Exempel på sådana inkomster är upptagna nya lån samt vad som inflyter vid försäljning av fast egendom.

Nettokapitalutgifter

Net capital

är bruttokapitalutgifter komster

districts

expenditure

expenditure

består av årliga löpande utgifter föl olika verksamhetsgrenar. Hit räknas också utgifter av engångsnatur, då sådana utges i form av bidrag till utomstående.

består av utgifter för anskaffande av anläggningstillgångar, ny- och tillbyggnader, restaureringar av kyrkor och andra investeringar för stadigvarande bruk. Årliga amorteringar på anläggningslån hör också hit.

minus in-

SOU 1971:29

Avgifter till kyrkofonden

Contribution Fund

Tillskott från kyrkofonden

Contributions from the Church Fund

beräknas efter ett invecklat årligt avräkningssystem, som bl. a. bygger på storleken av präst- och kyrkomusikerlöner och avkastningen av den s k finansförmögenheten (löneboställen etc.)

Saldo budgetreglering

Balance budgetary

påverkar årets resultatredovisning och består av fondavsättningar, disposition ur fonder, tidigare årsöver- eller underskott m. m.

Försam lingsskatt

Parish tax

Skatteutjämningsbidrag

Tax equalization

Likviditet = likvida medel: totala utgifter

Liquidity = liquid assets: total expenditures

Nettoutgifter för verksamhet utanför församlingens bokföring

Net expenditure for activities not incorporated in the accounting of the parishes

SOU 1971:29

to the Church

settlement

består huvudsakligen av den allmänna kyrkoavgiften, som betalas av alla församlingar (egentligen pastorat) efter ett visst öretal per skattekrona Kungl Maj:t fastställer årligen detta öretal.

baseras på antalet taxerade skattekronor (inkl. juridiska personer). grants

utgår till kyrkokommuner med brist på skattekraft. dvs. relationen mellan å ena sidan kassa, bank, postgiro och obligationer samt å den andra sidan bruttodriftkostnader, bruttokapitalutgifter och avgifter till kyrkofonden.

Tt

CN

<N

^ H 1—|

V© VO —1 0 0

O Tt

VO to

tt o- oo

vo

CO

vo

CN

O

CN

~*

<N

o o

VO Tt

ON t"~ r- Tt

t-

CN

»M

O

en vn

vo oo

VO, VO,

"O

oo,

oo"

—C

ON

OO v n CN O

O t»

m

CN

00,

VO CN

vo"

Tt" Tf

T o*

fO -H V I M

VO VO,

ON

o

t—_

Tt,

CNON"

vo" NO

~ H VO fN

• M

CN

Ol

-

in CN

ON —1

Tt

CN CN T f , ON,

VO

CO 00

CO ON

«Jo"

00,

e»

ON O

Tt CO

Tt ON

ON

oo, vo,

vo

en

Tt

ON

<N" ON

VO* - H Tt r-

to

O

en

o

O O *•*

Tt

P-* Tt

CN CN

V)

O

ON CO

O

Tt f -

r» 00

CN

o

o

rt

r^

CT> r^ O

t—

CO CO CO

Tt

P»

1—1

VO

to VO

VO VO

o

oo

ON

VO to r--

Tt

o vo

Tt CN

J"»

O

00 ON *O

O

o" en

00 vo,

o,

—T -H"

O"

—I

Tt

Tt Tf

CN CO

o "T.

VO T t f O ~H

t m

CN NO

-—I

O Tt ON, ^ - ,

r»

00 CN

vo

to VO

CO CO

<n

CO

-H

ts"

CN

ON"

CO

vo to

CN

VO

vo O

Tt r~

*

00 ON CN

ON

vn vn,

VO

VO

OO

^ H

OO

Tt ON

r~

vn ON Tt

p»

o

VO

o oo oo

ON CO CN

VO

rCN

0%

„ . 00 ON T»

Tt CO

O 00

ON

CO

—H CO

ON

"~* CO CN

H C O

-— —<

c^ VO

Tt

to

VO CN

CN

o ON

CO to

VO

Tt

00 t--

VO

to 00

O Tt

to Tt

»o

00 CN

to

to

o"

f*

c— vn

ON to

00 CN

O

n Tt Tt

Tt Tt

CN VO

VO

to CN <H

P-

r^

—<

-H

ON

Tt

CN

O

O

CO ^ H VO t ^

O r^

- H

Tt

Tf VO,

VO

00 VO

vo"

vo »^

VO

ON CN

r-

O to

O O

ON Tt

ON ON

Tt VO

CO

to

CN

CN CN

r-

VO_

to Tt CO

~*

VO t»

VO T t CN VO

r-

Tt

—i

_ ^<

(N

,

VO

oo

O

Tt

rM ON

o

O

O

o r— o

o f* o

ro

<*

io

«0

c* • 0

g o

S N

röj

•a OC V.

T3 P3

9k

tyj

1 Ä °

3J C

g

^3 •SJ

B z

C o o "c Oij >1

t

CM

O

M

CN Tt

Tt

- H

,-H

—<

ON"

Tt

- H

O

r-

^

O,

o

.—<

vn

vo

VO

-H

r-

Tt

ON

ON

_

CO

vo

o

,M_

VO ON

~*

Tt Tt

Tt

T3 O

O o

00 VO

oo"

co

o_

ON

CN p»

CN OO"

CN

Tt

ON

o

CN

O

NO

^H

VO

00 VO

vn

ON

vo

M CM o 3

ca

-o 0

o r-

|

CN,

VO

Tt

<N VO

Tt O

CN

O

rt

O

ON

O

M

cs

m

9 SH

0 c

I

rO

£

éa

O

a

o M

l-H

CN

— . .

C

VD

+ g+ is -— ' i z 2 0 '5ö

O CM

V-

3 00

CM

ii

3 to

• a

+ Z

»O

«—'

• *

O

^r

C OJ

=

'or

c

c o OJ •3 c

O

CM

c

O

o > •a < >,

in

•*

o

OJ rn

C/3 c i

SOU 1971:29

SOU 1971:29

O CN

CN

w

o"

CN VO, CN

p»

00 00,

o"

o"

VO 00,

vo CN

o"

o"

Nettoutg. för verks, utanför förs. bokföring

0,09

0,14

2,11

0,52 Tt P-,

0,02

0,10

0,45

0,26

0,13

0,33

0,09

0,11

11,92 16,76

22,88

4,93

1,29

5,07

7,11

3,63

5,12

5,95

2,93

2,40

0,0

102,59

97,97

110,22

38,28

12,38

58,60

70,39

30,65

54,32

90,70

27,57

17,95

1,53

0,56

9,84

22,35

8,43

0,03

8,51

18,23

11,02

0,59

1,04

102,03

88,13

87,87

29,85

12,35

50,09

52,16

19,63

54,32

90,70

26,98

16,91

1,53

90,76

«0 «H

81,35

15,66

1,52

t-,

89,45

24,73

0,45

-0,14

vO -,

33,87

11,11

53,63

63,73

27,28

49,33

85,08

-0,08

Tt p»

-7,99

2,92

to

2,91

-1,91

-5,82

to vo

1,36 -10,08

0,33

-2,82

0,40

VO Tt

Likviditet: Ukvida medel tot. utgifter

1969 års överskott 1969 års underskott

Saldo budgetreglering Uttax.behov för 1969 (12+15+16) Församlingsskatt Skatteutj ämningsbidrag Summa skatte inkomster (18+19)

Tt VO,

ON M

665,36 675,56

37,86 43,01

4,39

95,18

5,19

vo, o"

Tt VO, vo" CN

0,04

756,16

43,01

80,60

-22,19

-1,72

ON

CN 00 Tt ON

o" o"

vo r-, o"

o

p»

CN ON

o" to"

ON

00 ON

o" CN"

o"

o"

CO

o" ON p-,

to"

oo

o"

o"

VO

t—

ON,

o" oo o"

Tt ON

o" o"

vo,

PH

o" o" o

00 vo, CN

o,

Tt"

-r-

-r-

O Tt CO ON OO 00 ,—1

Tt Tt VO ,—1

Tt vo CO -H

»H O Tt CO

CO vo ON c^

o vo —H *4

CN CN VO,-H CNTt

VO VO, CO

00 Tt

Tt

o\

tN

oo vo

to VO

vo

o o

Tt Tt O

—i

CN

Ov O CO r~-

o

o o o<=>

§2 CN I O o

o vn

Tt

ON p-

-H

ON

VO

CO o ON

Tt o VO

ON ON CN

t^ 00 vo CN

00 O

_ CO

vo O

VO

vn

o

2?

vo Tt

o o °o o o

°\ o

ON

s§ O

ON,

o, o"

vo O to vn vo CN

vo VO Tt VO

P- VO CN O ^H •"* vn

O CN Tt O

00 CO

T» ,—c OO

f~-

00 ON

vo Tt CN vn

O vo

ro O O vo CN Tt

00 00 p~

CN ON

VO Tt ON CN

CO CO VO

O ON VO Tt

ON O CN CN CN

ON ON

o

ON t~-

O t^

>—1 in

1—*

ON 00 p^

O ON

ON —I —1

CN Tt -H

ON ON •H

vn CN ,—t

~H

CO

CO Tt CO >-H, p--"vo"

CN vn, vo"

Tt p-,

»H Tt —1 VO CN ~ H

ON ON

Tt -<

OO^CN^ c-rToo"

o

00 Tt 00

P- Tt

^H

vn 1

vn

Tt r-, ON CN

o

Tt" ON

CO ON

r-f

ON

Tt

OO

CN vn

"H

O

Tt

Tt Tt VO

CN Tt O*

o"

CN

Tf P-, o"

Tt

o

_,

o

o° §2

VO o ,—1

<N o o o

p00 CN

I

C^ CN c~,—i

Tt Tt

vn Tt Tt

Tt vn ON ON

Tt ON

Tt —1 Tt O Tt

vo vn

vn C N 00 O N 00 VO CO CO

00 Tf O •H

pCN O 00

CO ON

CN 00 ON

»H CO

o ,-H •"'

CN

O vo Tt

~H r^ vo

p» p* VO t^

tO ON CN CN

Tt oo CO VO

o Tf ~H

vo CN vo O

CO CN vo CN

CO

Tt Tt ,-H

1-1

CN Tt ,-H CN CO Tt

co co

vo CN

vo CN Tt Tt CN

VO

O,00

vo 1 00 '

VO 00

VO Tl-

o ~H

ON VO

vo O N

~*

o, vo"

o

o

§§

00,

VO,

O

o

VO

vo"

T—l

l

CN CN ON P -

ON,

'2

3 ON"

O

00 O ,

ON

VO

ON VO

O VO,

CO CN,

CN O p ~ \

~n" Tt

O N

VO

VO

O

CO Tt o

ON

o"

^

o o 00

oo VO to

IFH

_, "i " "!1 * —H to

o

~H Tt VO

00 Os TP

ON vo"

~* vo CO

C— 00

1 oo, vo

ON"

P~

in

~-< cn TT M g

S3

& 3 M i S

c 5

ii o- a^ I M

62 M

!s 3 - • o

v*—1 Ok

«

'Sö g

p SS.8 • 2 +-» ert

oa

£ g

•M

M

£P •* vi 3 ^ , . 5 --. ÖO^—

g o £J) g f

c Sc A *• c ^ et C 1-1 o

a+ a +

£

~H

o

H

3W

c

CO «3 03 -3 A

£ S

Tt H

O VO O l-

+J o

rv

i-S

<

. * H J- c« c!

^ 2

cco

SOU 1971:29

»n

O,

CN

>n

CO OO

Tf" 00

Tt

00 to

p

Tt CO

1 SO Tt

,-H

1 VO VO,

00 Tf ON

,-H

o"

00 CO,

CN Tf

vo"

o"

o"

p

VO p~

VO 00

CO CO,

Tf Tf

<n

ON

to

r^

Tt

00,

p*>

o"

CN 00

p

CN 00

Ov"

o o"

CN

to"

so* 1

o, o

CO

oo

C^ to,

VO

Tf

OO

VO,

ON CN

ON CN

00 VO,

CO

Tt fN*

oo"

Tf"

oo"

VO

r-

CN 00

Tf ,-H

Tf CN

ON

Tf

o, o"

vn

CO VO,

t^ CN

00 00,

o"

o"

>-H

CN

co

VO ,-H

to

ON

00 p»

o

r^

»n

p*

CN <N

CO

CN ^H

1 so

ON Tf

ON O

sO

to VO

Tf Tf

Os

,-H

O VO,

O

*!

p*

CN

vo

o" Tf

Tf" 00 ,-H

H H

Tf

Tf

ON,

r-i,

o"

VO 00

oo"

o"

O

CN

CO ON,

vo

P-"

O

—

CO

VO 00,

CN CO,

CO

Tt

co"

oo"

CO

p~

so

CO 00,

^H Tf,

,-H

p-,

o"

oo"

CN

vn

00 CN

ON

o

~H Tf

VO Tf,

ON

rI

.—1

O P*

Tf" Tf

|

O,

vo,

Tf

ON

vn,

p

VO CN,

,-H P~ VO

p-

00 <N

00 VO,

ON O ,

c^

VO,

O 1

vn

CN

00 ON

p-" ON

o

t"^

Tf

vo

vo o,

CO P-,

Tt

vo"

ON P-

,-H ,-H

o"

CO

O p-,

VO NO,

|

VO

oo"

CN

VO

VO

P»

r~

|

co VO,

VO

o\

« -*

"" vo

o =5 + .3 oj

° s<" 5 M

VJ 00

i

vo vn

p

*"< p

ON

m

6 B

00 cd

:ctj

RJ

'

SOU 1971:29

o"

o

p«

vn vo"

'"t.

VO ON,

1 M

O0

C

,-H

CT <T

CT

—

•t-"

•i gCO ON .a j> a •* CA

<D - O

T":

CN CO

o

O CT

ra

§

.5 C

vi

00 to

CO

il

VvH

CN i-*

o"

CN O VO

b is

M :0

Tf

CN

ON

- + 9 -M ,* .§ §

ON 1 ,—1

,-H

c^

o

c~

K

*"H

*H

o

CN

*1

o,

Tf"

C^

o m

>

VO

p

VO

p

60 ON

VO p-,

ON

vn vo

fit

ON"

"•

o

*o

00 13 3

vn o, vn ^H

VO,

^

>n t

p o"

»-H

CO t-^

*"* *-*

r0 50

vo, ON

>n »n

CN"

00,

Tt

00 SO^

VO,

CO CN

CN

VO 00

H

_

p

,—1

p-

o

o"

3 OO . *

00 M

v,

O

ON g °evj v» „ »H NO S ON 4) ON > VO T 3 —1 : Q O N C - H 3

-HO—,

DC M

t o CN CN p

vo O,

O"CN"

O"

VO T f

-H

MH

u.

o o o o ro O

o o O

o

Tt O

ON Tt ON Tt vn CN

- H Ov

p- -H ON

~H

o o o 00 -H o o o o

I o ro vo, p

§2 CN

o"r~"

CN

CN •H

*•*

o"

o <=> o o

VO 00

p*

o o o<=>

vn o T t vn,

§2

o" oo"o"

I O

o

t o vn tO T f

I oo co o vn

vn -H

| Tt CN

vo, p

o"

o"

ON" O "

—H o

CN

o o

vn

I

CN T f 0,Tf p- t o

I

o o

NO ON

> £ o. o" I CO CN CO ON O T f O

o o o

CN T t vo O O O O O O

O

O

o o o o o VOO

o vo Tf

o o

§2 CN

O

vo ON vo -H CN, O o"vn o" p- ON CO p vn O, o"cN o"

CN vo CO O, O, O,

VO -H

PP

CN-H"

ro

o"

I VO to

CN Tf O vn

00 Tf VO

o" c- o

O O <=>

VO

o o o

iS fe

I I o o o o

v*-,

yi

CO

VH

G)

VH

I CO

a

O ON p p-, P-"CN"

I

CN

Ö

o o°

o<=> O o o 7

B t

o o o <7

s

5 .o

-2 §

So

o o

—1 Tf

vn p-,

CN T*

CN"O"

i vn vo CN

o*<N" o"

o"

o" C N " O "

00 Tf CN

I ON -H Tf O, CN O, o"-H

o o, o"

Tt ON ro O,

vn CN

o o o vn co p~

1 o o

-H"O"

CN

o, o, o" o"

1 CN

Ia £ to oo , B. I

o" o" o" —. co

u

o° §2

E 5

I

I o o o o

CN

o o

6. ^ |

0,05

o o o o

vn vo CN vo

O

0,04

o o o o o o o

P~ -H

o"

1 -H VO

s

ro vo P-H

o" - H " O " VO

1 p- -H

o, o" o" o" O

o" o"

O

o

•5-3 * §•

§2 CN

° ^

I

ON,

•a « rH

fc

«

ta

"

oo <U

i g

E « e o

» 6 D •-

ii c E g

SS

bo O 3 '• J= —1 C M rf bo M

-2 6 !a o OJ C •M

il HH

ca

EE 3 3 CO U

.£ Z

:tä 0

"13

U H"

se

cn öo Z .S

o

o —

vl>

ta

$ S ^ § S a 3-SU-i o « se

p

OO"CN"

i al

o-i -S "? Cj

=2 "-*.

-Q 2 C? £

5*

o

c

•M :nj *H in <M g > , o G o..*: M

II ca SOU 1971:29

ON

Tf O ON

00 CN CN p

VO

o"r-"

©

o" o" o* oo"o"

P-"

so r-

to

VO CN CN vn

Tf

CN in

rTt

p

p

Tt

P ^H p

VO"CN" ON CO

l p

VO o "

ro

- H " rt" CN

^-^

| Tt rp-"o"

po,

3 S

p O

p-,

P-"

ON

o

ON

i

P-

— o "*

so CN

p*

^.^1 o"sO

VO

O t o Tt T t Tf CN

o

o" o" o"

o

1 1 o

~H,

CN CN - 1 , Tf

o"

o"

p-"o"

CN CO,

00 vo O, p ro o "

CN o Tt,so, O"so" in '-'

n CO

p p o"o" vo"o"

CN rN

o

o"

CO

vo

rots o'cN

p o

OS

in o Os^CN o in

ON

I

o

o" 1

o o o o

p VO

vn ON CN p t-~"o"

o o g o o

O

p

vo"

C--,

ON

vo"

NO

o o o <o= O -H

ON

CN

ct>

^H 00 CN

o"

pro CN o "

CN

_

00 -H 0 , - H ,

Tt ro

o"o"

po,

p

VO

vn

CN vo P-

p O vo d

o, o, o, o" o" o"

co r -

p-

VO

CN

o_ o"

p o"

CN

vo T t CN 0,CN p

CO^

O I N os c <N T t

© *-H © o

|

p-

o, o"

o

o

o p

CN, vo p-"o"

vo"

OO

h O OOO

^

,_M,

in^o o in

~H O ,

PTf

e

o" o" o"

C o

«

i> cd

ON

vo o\

c o VH

c

IP

1S -«:

4-4

oo t o

vn co

T |

vj

o

E

Tf O ,

d

o"

,-H

* ° M CO^

TT

PCO,

Q CO

Ö

o"

O, 1-1

00 -H,

o"

O —i t o vn vo"o"

»*.

vu Ö.

Vi 60 O

s="

i: i>a

P-. VO*

C/3

|

VO P--,

Tt

o

o"

vo CN N O Tf—T

to

'5b s

co"

3 ta

1 1 1

fo i n fN

OO O

00 00

ON

ro

•EP

"5

M

a 1-,

därav byggn.- o. anl.arb. Inkomster Nettokapitalutg.

CN

SOU 1971:29

H O

M

o

C

CN

tti0 0

* -

bO^

3.S a

cd

•2,

c T3 ora H

VU Ä

cd

0 C/)

"*3 C

1^ 1

•-H

4-,

3 +-*

M

tti

UH

NU

E E §> E E ij vi 3 3 0 0 OO u a) Z °ra

<v, =3 tu -Q

1 "1«l

Tt

p00

rt Tf"

vo

ON

O

vn vo"

vo, to ON

oH

^

r o vo ON

1 1 "*.

o"

O

O

p

^ ^, co

vo"

ON

o

1 ^"l p

t-^

vo"oo"

vn ^-t

ON

-4

pTf,

i

OO"CN" ON

1 "11

ro

-H

CN

OO

f i l p VO

- H

CN ON

M)

-<_Tt,

1 °\CN

ON

ON"VO" ON CO

CNVo" ON

O

o o o o

po,

p p ON

p

p

O

vo"

to

O

-H

00 Tf, p

o

o,

p

o" o" o" O o

co"

C-"

ON

I

o o o CN

1 o o o CN

o"

p

o"

1 ^.trt CNVO" ON

VO

p-, p iH

o

p

o " CN - H "

I

p

p

CN"

pON

p

p

Tf"

VO ON

p-, P-"

p

o

O

o

1 p-, ^ i »H

Tf" ON"

P-*P--" 00

ON

•n

p O . p-t T f o " vo

O

CN ON

o ^H

E 3 Vi

>

<*H

ON

1 ".O.

-H

oo

ON

ON

p 1 °\

Cl"

o"

CN"

O Tf

| Tt Tf"

^H

p p

| o, p

Tf

vo"oo"

VO*ON"

Tf

^H

p

o oo" o ,-H

^H ON

o

o,

O,

vo"

Tf" ON

o

ON

CN

OO

^H

^H

1 p p P

>-H

p-"vo" vn

P-"ON

CN"

1 1 °\ O

CN

00 ON

p

| pp-,

o

vo

CO vo

O

-H

^H

P

CN O

CN ON

P-"

o I

1 11 O O

0O

p

P-,

CO -H

VO 00

«-< t i •22 3 ta E o E

.53

|

p-, 1

-H

o o o o tN

tu

>* Ö

M-M

p p

oo"r-"

§2 o

M

w ra vi-. Vi

CN

.5 2

J=

| p

~H"

o o o CN 1

27 VO CN

i E v E

p

VO

O

p

-H

o Tt

-H

oo"

C/5

p

^H

«N

r-- co

ON"

p

1 1 t.

,—i

ON

^H ON

o o o <=>

o"

o"

Tf, CN"

1 " l l

°2

CN

o '5

vn, o , p vn vo ro o O

P T f p p ON VO

.3 c*. o o. .c o o

ON

o

Q E -<2

-H Tf

ro i n o"

vn"tN"

i

o 3

VO

1 pp~, Tt

ON Tf

ro

ON

VH

EA O

CN

c

:ta

H .O OvO • G O ta fm

O

g

§2

<Z 8 DO »•H

vo i n

CO o C» f N

o o o o

o

* H

"*

p T f

oo"oo*

T f - r , VO

o, CN" ON

1—t

A.

CN CN O^t» ^H CN

O o O to

• M

•Ml

Tf 00

p-,

o o g o o

CL, SJ

o,

rN

|

O N —<

o, o oo" o

CO

•8

vn vo. oo"

^^\ O"-H"

—H

o1 o o

!"" sv.

P-

p~ CN CN, p-, ON" o "

I

—',

po, o" o"

ON"C-~ ON VO

> vo 1 o

- i

Tf Tf

H H

~H Tf

•5P o

t - to p t N p-"o"

o" o" o" o o 1

00 Tt

cS

a

*H

E o <? 0 m 1

'5b

p- ON

p

o o

OP) 1—

CN

VO O ,

CN

C

..

ro

o o i n co T t vo

o

2?

o

CN

ON

to

VO

^H

OO"ON" ON

ta ej

•EP o

B o,

v-"

c'

B •O

" o

M

S Il

C

^§

a

-i*

o a M

M . Z

ca

därav byggn.- o. anl.arb. Inkomster Nettokapitalutg.

NO

Bruttodriftkostn. därav prästlöner kyrkomus

|

T t som o in

0>

>H

M to : 0 ^5 O B 4H bOJii —

4-1 CJ

E ra Vi

a l 3% « « 3 g EE EE2 5

3 3 OO 00

z.a 65

X

G

CO

r- r» CO T t r- Tt SO

1 CN m -H CN CO T t T t CN

in Os O CO

t N - t r t r- Tt i n O CN OO CN —i --H

CN SO co i n oo i n os i n

so 00 co o co o

1 VO O r-- so CO Os

o VO (N

i n r^ co rnosso ,-H O —1

SO CO

K 13 o o o o ro

i n Tt

O O o Q

o tO

o o o o

§2 tN

~ H r~

°.1

CN CO Tf 00

8,04 18,97

<=> 2 o ®

00 Tf CN

00 P ON ON - H vn vo. O , T * TS> —i" CN O " ON" o " CN - H

| CN O ON i n

O 00

co r-

»n

ON 00 CN O 00 ON c o CN CN

p-"o" CN

1 o o

o <=> O o o to

o o

§2

Tt o

CN

I O O

|

gS VO

CN O CN 00 r-- s o

Og

•—. s o

Os

CO 0 0

CO

fN O

fN

i n Tt

gS

ON NO ON

I

vn

I Tf p vo"cN

o

I o o o o ro

Os O o r^ —T CN"

o I

00 Tt O "

VO O CN

fN^CO^ T t ~+ o go o°

o o o o o

= <=> o (r>

o o o o

§2 CN

I

CO (N

CO

—1 T t fN T t CO CO

-H OS CN

o o o o"

o o o o

T t SO OO c » i-H i n f N •—< f N

fN 0 0 r-^ Tt^ Os T t

SO Os CN

so O i n CN OS T f

- H O -H

O t N H SO^ CO so^ O" O" ©"

i •—) ©

o o

o o o O o O -H CN I

CO o '

in

o

CO

o

o o °°o

o

oo s o T t 00

§§ o

pp

O o o CN

00 O »O. CN s o -H

o

o to

2?

o

o o o o §2

00 CO

CN 1

Tf O"

O O O CN

1,35 2,93

2? ON oo vo O, p p - H O" ~H

VO vo CO - H

| vo o O to

O O O, O, o" o"

I1 o o

CO Tf VO CN o vn

o o

bj) o •B C vi :0 O 7H M vi S fö 9. 'Go..*.*

ål D a 66

fl

pp

g2

ON O Tf"

CN O

vn"-H"

E g

U4 TZi

CN r o

T f ON ON O

vn 00

o o o, o, o" o"

o o, o"

I ail 3

SoSE £?•*« S 3 .5 •&•£

o

Is

EEo> E E - j

c •¥ Si

o

ti a TO

«s s 3 5

CN 0 0

CN

vn"~n"

I

bo

•i äta

£z

<9 CQ H

o

3 3 » S OO OO Z °ra

a .E "b0~v-~

Bt

I

o o

C

IH Vi g 3

VM C

IH > , rj OiM M

M

V. it 3 2

1-8

«

SOU 1971:29

Os O so co »n 00 in in CO

Os so O in *n co CN »-t CN

in »n r— os Tt so

"-« Tt 00 r-»„ o> C N CN ~H" co"

»O Os © _ Tt fN OS

I p p

p

M « f N NO

VO H

p p o

1 vo <N CO O CN VO

CN VO

p p

1 CO ro r-"Tf CN vo

Tt

, —,O ON P- O 00* co" p-

1 Tf Tf" Tt* VO

p

to

co vo P- Tt 00

| 00 VO, Tf CN ,—l c—

ppp o"vo" ON"

O

o o o ro

CO 00

vn o CN oo vo O

vo Ov CN

Tf O p-

O, p p ro V O BO o" O vo" 1 OT H to

p

p •n

,-H

O O

o -H fN O

ON

CO 00

O O

o o

O

O

ro o 1—1

NO ON

oo"

1 Tf" vo

O ro vo vo Tf CN rN CN ^H

vn vn ON or) r- 00 ro T » Tt

"t

"^ rt ro fN

r- fN VO VO

ro Tf Tf fN

ON CN

"*

ni ro

fN tN VO Tt P» oo OO O CN

Ie

P- Tt O r^ ro p» on ro

CO p- ro VO P-

o

—*

t"<

~H

O

CN t—

O O

Tt O fN, r-< Tf vo ro

Tf O 00 CN

CN ni r^ p- O N ro

r^

"H

ON

vo oo O 1

p

,-H

-1 PCN

.Tf

P~ CN O CN

vo co ON

ON

rN

3 ta

o -1 ** CN * o O

o CN vn 1 o

E E

g O vn l

C U O

p\

VH

NQ

O- ON •M *-H

—4 *

M O so

co r- oo vo so r-^ co so_ cN^ oo CN •—i C N r- in

Os CN in Tt r-^ ©^ Tt oo" Tt"

Tt CS so Tt CO Tt

VO O vo Os

o o o<=>

1 o

2? g2 CN

o o o

CN" --H" --H

VO CO Tf 00 ro ON

^H

O O

p-

,-H

o,

00 —1

^H

_,

ON to p-

p rt P-" pON

1 p - CN ,-H VO CN P-

NO VO 00 o 00

1 vn »H vn co CN vo

O

ON

-H

O

1 00 CN VO Tf -H VO

1 p to

—

fN

Tf" ts

1 O O

vo fN

O o

00 -H to

O O

PCN CN

Tf vo vn

,-H ~H

CN

00 O ON

Tf ON -H Tf vn to

,-H

^H

»-H

^H

O vn CO GO

1 Tf p» VO 00 VO

ON Tf

O

,—< oo

o m

ON

VO

vn 00

o ,-H CN

O

r-

^H

m

CN vn vn oo

1 Tf vn CO fN ,-H P»

Tf

vo p

vo o VO Tf ro Tf

Tf Ov

,-H oo ON Tf ON

,-H

O o

fN 00

^H

^H

VM

5b B" o .o

Tt vo"

p fN

O,

o" o OO vn" fN

,—1

ON

a ^

CN CO O •—* Os cN^ 'O »-< «-H r-^

H H ,-H - 4

I

E ^ C

CO vo p r-1

o

<=>2 o°

i I iö •5 « ff.2

oo O oo in co^ r-^ co"os" co

o o

o o

cfee' •*-»

^H"

CN

1 O O

v\)

C CO --H Tt

o o

00 Tt <-i to vo OJ ON

0"-H

,—1

00 VO 00 "flHP ,M ,-H

O O

H O » O0 fN t^H ^H

O O

CN 00 Tf

o

— 3 j a -3 TtOTt

cooTt

° <£

osin

CN CN •—t »n oo Tt os^ co r-^ ©^ CN" ©" in" "—T CN"

VH

—"»

tt,

3 O

o

~H

I

CO p -

1 o

to r^ to Tf

p-

a\ p- o

CN

o ol

I ©fc«-«

o\

o o <z><=>

g2 CN

VO. Os"

T t -H

g§

o o o

I

i 'Iv^i

Tf co

Tt co vo Os co" ©

co^ or-"

CN

© CN

i n © CN

© r*-

»-H

© CN

I

I I

T-H

CO os^ so" CO

ON

B "a B se

I

I

I tti 0>

IH

öÉ

(M

bö O s

o

•e 611 cd

C

t^ so v, .Q, __' ra -O

— MO

1 R

Hi.

gB

g

ii 23

SOU 1971:29

CO

3 r3 ra

£

B c O 2ä o.g

B K*

>, ra

•VN

3.E

• - ^

ta

0 EE O S s ft) E E 2 2

1)

CZJ C/3

: S Ii UH

Ha o 00,* ra

w

G o.

i ^ :

SJ S -o c r~l

I

t3

a,

bo o

5a

s! 05

bjb o o M M

^

S" ,

.

bl

I ål i ta x> ta X) rä «ä

3 - §1

SI

s-Sg ,

o

S

il

"cu

O

Z.S

•a S

Sz

M

u

CO

o

p p

| vo Pp p

3H

V4

CNCN

O"CN"

1 © © © ©

Tf

I

CN

o" o"

CO

-4

1 I

CO

°.H.

1 VO

P-

00, p

vo

f N O

to

CN

Tf HH

o" o"

H O

_. o CD

^

—

V4

i o o o o ro

CO ,-H

o" o"

o"

©

O

g§

o

ON

m

CN CO CO

i

o" o"

1 CN

p~

1 O, p o" o"

vTN CN

P-

ro O o" O

p o"

O

o° fN

C •a

oca

o

£ §<? vn 1 o

1 bo

o ON NO

H

M

o o

CN 1 B -ta VI

p p ö"o"

vo fO

p.

er fö :hink divor v-*

oca

oo t o to o

atgifte venue a

f-

1 pp o

|

|

|

• oa ed

o"

o

C— | o o"

Po o"

•G 3

p p o o"

O o

>n

|

CN ON

g°

p p o" o

o o v. 1

T f CO CO CO

|

o" o"

| —• vo p o , o" o"

Tf

1 1 P- - * o p o" o"

p

vo o"

vo -K•

ON VO

rt

O to p p o" o"

1 to Pp p o" o"

1 1

1 O to pO, o o"

p. p o"

o o o

ON

ON

o

Ov

-J ^ 4^T

to

o o g o <=> o o oc

s a >r '^ 1 "S

--H

J2 -H

1 ö <=> p p o" o"

ON

fN p o" o"

vo fN

1 1 l

- * ~*

o

CN O

CN

o o 1

1 vo

o"

1 1 vo o o"

o"

|

CO fN

CN

Tf

p p o" o"

o" o"

o

O

H

C3

-H

io

1 o o

>, foN a>

.g

?1

VO o p p o" o

oo vn p p o o"

|

O vo to p o o"

|

VO T f

|

-vt

1 fN vo 0_<N o" o "

p p o" o"

t^l

"Q

E o B

si '5b'g

5 .2

O

Kl

s;

B

vo o o"

bo O M v»0

C <>3

VO f N

Tf

p o , o" o"

p o

|

0 0 CN

VO

p p o" o"

p o"

IV4

vj

V»H

JJ*

2 to

vj ^

o fN 1

1 ON 0 0

p o o" o

O

1 ON

O, p o" O

°V O

ON

o o o" o"

o o"

2^

P- vo o_p o" o"

1 O

o o o o o" o

I o o o, o, o o"

1 1

t—

o,p o" o"

1 1 1 P~ O ' ' ' o o o o"

o o"

1 1 1 o o ' ' ' o o o o"

o o o"

P-

>fL

IH

Vi

.

C g 3 0) •b c c B v) :0 Jr •O

B vt o

M Vi M •G 4H :ca "H Si

M !a

O

TH

"9 =>

S2 n

O

S-a

'•£ o

.

-y

P_-JO

g

r-

3 »H

<U

3 en

E' S

VH

SC

ca ca 00 -

1i 1 1 : e/i

B -M

v, ; 0

.2 B

c

-B

°1

0)

g-

a

SojÄ p

«

UH n

.M

4ra J " ca S V H ti

M u

E ^

E E o

>

>o -a

•M b0_; J rN < H ^.

i3 £ 5z

.

.

4^1

rt ^3

M

oi o 4-T

«J

IH 2

i=Z

ooooZ-S

«

"S s

"° 2 ro p o" o"

i

p ON CN ,-H

|

o

gs o o 2?

1^

-si

p p o" o

to

^

i2

o o

o o o o

Q. . g a-å

-H

CN 1

•a

ord H

s To 3

«

o" o"

o o

B

H

C/3

o o

o° 2°

b0 tj,

5ä

o o o CN

CO

Tabell. 5:1 För Paroch

5 O

o

O

"1 a

f»

E

o" o"

oS fN

O

a "3

•a ord M

5c K*

o

<*-,

K

VO CN

O H CN 1

tu ON

o o o" o"

gs o o 2? B ro •O

J,

o°

B I

o

Os

l to vn p p o" o"

VO NO

CO

r*-»

C

|

VO

p p o" o"

g o

:rd Vi

1 o o o o

*

fa to

o p o"

o o

bo o O M CN 00 1

2 -c

VH

o o o<= O o o ä

•S °

E

-H

" M ~ ^ :

oo 2

i—.

o

m

-H

.2 s

5b

1 1 - * —' ' ' p p o o"

o

^

fas

t -

g§

°v

O

p o , o" o"

to

ON

|

1 O O o

o

. "^ 5 1 rf

*?

1 -* o O, p o" o"

o, o, o" o"

ON „

*-* pp p o" o"

cd

o o vn 1

ON <n

O O

o o

_

O

o o

o o o S

|

P.CN o" o"

g§

O o ~

vn t— p p o" o"

o°

O o- H O CN

1 CN O

p p o o

O

OO IH

o o

O

CN

C/5

1 o o o

>, CN

ö M U

E

o ifl B

Ii -13 "^

•H T t

|

p p o" o"

VO NO

p p o" o

C

M

.J, vi

' B g

h

O -3 o .5 M Vi M -3,

II pq

55 s0U 1971:29

— OJ »T.

I

O O

^

I

P~ P-

i

i

I »,to, VO Tf Ov

i

I -1°S.

I

i

p p

I

i

I

i

p- p l ON

o vn O 00

i O O

i

"O

Tf ON

i OPO

fN ON

O O

VO

Tf ON

O O

to

VO

©

go §o o

to

O O

O o

o°

g2 fN

I

I S

I

I

I

CN vn

vn O

p-

o"o"

p o"

to

Tf to

o

'S

«N

ö ö

o

I o o o o rrt

I

fN r o O to

I

I

I

I

I

I

VO

c o vo"

p

I p p

VO t-

t>CN

O O

p PON

O

p-

I O O

o o o o o o

o

o

O

Ov

vo Tt

I

I

I

I

I

—

r/1

K,

CtJ

C ca

t - ON o vn o " o

o o o

!T) V)

M ^

VV)

B

M 4H

iO

5 c •£

a

2 £

UH

3 &a

| | 5

in

•— 6 5 — ;

™

•a » 2 |

2 J2 M-g

00 Ja! M

™ E E 01 4>

Sz 2^ I S I f z.a « £Z SOU 1971:29

ooio

«rr-

o

O O

I

o o

I Tf -H

I

o

|

I

I O

Tf

o

I

I

I

I -1°i. I

I

I

I

t—

to CN ON

O pO

P - fN ON

|

pp

O NO

o

o

o

O

ON

O o

o o

vi :o

-a-

g ££

VM

t

rd

60 o

S o.

as S S 2^ 00

I

I

I

I

bo O •M

o

o

* V, M B

C CO

-C)

I

I

p . <N ON

M Vi

"O .g (A)

I

o o

B g B M i s 3 E co

ta

5v\i

fN

O VO

s u

MO

p

P^

CN I

•sb t i )

t- o o" o"

°N

I

I f 1 m .

g2

3 I

I

I

Tf" VO" ON

o o o o

ii I

P.0-

| PP

o ?

O p o"o"

I

VO T f ON

O o

J-4 T3

O

I

l

1 O

I

O O

o o o o°

fN

I

o o

O oo O 00

I

ON

ON

i

O O

O o o to

o"o"

I

i

ON

o o o

I

i

i

O vn

O —l CN I

I

I p p

P~ 00

o og o o

>*

I

I

p

i

I

to

> j3 I

o o

•n I o o

p

VO T f ON

I

gS

o

O O

fN 00

i

rf x> o g

a se «

bo bo M

.

ln .6> ,s

"B

I

VO

p

o o

oC

O

-H

Sa-"

M Vi : 0 o c i - . J=

| si

»H •—

a » a B •*

§1

il

i »•i 3 .5 'Bti cd

rd

3 EE n EE

3 3 00 00 Z

•a

|

CN O v

_. to

» .* arc

T f 00

p p

o, p

vn" co to

CO CN CN - 4

00 0 ,

ON vo p i n

ni

v o " p - Tf" -H T f O —1 —

r-"o" 0 0 c—

p*,

CN

CN

ON ON

vn

—,

1 o o o o

vo ro

o p

^ P . T->

1 P - Ov

—i

p-

CN ON

po, vo"o"

vo p

P-,

oo p p

ON

H

*

vn

Tf

Tf"

—T ni"

p ON

T f VO

tN

Ov ON CO

—1 f O

p p

P

p p p

p p

p

O

p

rd

rvaltningsfön rofit-yi elding proper

is

a SVH

8" CN

ster fö ration

O

utgif ;r och in evenu • for adm vu

« i C ^3

Tabell 6:1 Förs mling Paroch ial expen iture

a ra

Ctj

7 3

1 1 o o o o CO

Tf"—

O, O p vn

— n

p

>—i

p Tt VO

Ov — O, t»

O p

fO

vo*P~ vo —

ON" Tf

O

fN

p p p p p o" o" —" - ""

p ON

fO

00 fN

1 Tf o 0 0 CN

o"—"

o p

O 00 vo r o to

P

vn vo

p-

VO O N

0" 0"

0"

to — "

p p

p-

p p p

p

0 0 0 -

p-

O

p p

p

pfp"

ro"

p p p -voV

p00

CO 0 0 CN

Tf

O

P~ 0 0 — ON

Ov

P-^CNVO

CNCN fN

ON"

o

—

ON t -

ON

p p p o ef oo"

p p p

p p

—

p p

p p

t-" o "

O

1 VO

fN

vo"

VO

vo 0 0 0 0

p

p p p

ON"

00" vn Tf"

—

ro

po, p — co" —

ON" o "

O o E o —

M O

CO

o o >* o T-"

1 Tf

B —M— 01

v.

M

se "Q D

I

p p vn"o

vo o CO

Tf

o

Ov to

o p

p p

oo

—

O

—

O

fN

Tf

po pt o

> VM

CN vn

o o

p p

g2

tNo" —t

0 E cd bo

B O

r~ p

P - " VO

1 Tf

CN 1

(^

p p

v o Ov

—p 00" 0 " Tf

I

O to CN CN Tf

vo vn

pvo"oo" p

Ö"

O to O

g§ 0

tu

1 Tf

P ~ —1

ro

0 p vo Ö"

p p

vo t o

1 CO CN

t o " t—1 N

2? 0 0

p p

o o

K

4 ^

g2

g

p p vo"oo

00" CN" Tt

o 5 •v.

?>

—' 1 t o 00

T f O * CO

O 0 O

^> 2 vj

4HI

v o vo

po, »—l — i

4 ^

|

—4 OO VO P ~

vn O O vn

Vi

OJ

CN v o p- t o

O

1 O O O

g

M s 5

O

Tf

p p O, p

r-,

00 vn

0 " v i " vo" —1

vo 0 , Tf"

0 vo" CN

0 CN

00"

0 "

Tt

fN

—p —"r-"

1 B 0 0 0

'vi 00 O

|

Tf

O

PP

CO 0 0 " CN

f N — " fO

fN

2^

_, vn

vn -rf

vo

p p p

oo"oo"o —H

fN — tN Tf

O p

Tf" —

Tf

o ro

in

Tt"

CN —

—

ON

Tf

Tf

O

P

vn f N ro —

fN fN

p~ vn

CN

p

ON"CN"

Tf

p-

—

ro

p p pCN p p OO"

p

vo

T H

1 Tt

vn

1*1 o o"

O P-

O p-

O*

0 "

B a 2

'S, n O 3

I

0 p-

ON

Tf

vn ON

p p 0 "

0 "

- O * M

01 M

V4

•—

tn

1—

.s 1 JG O 0

M U

ara .5 cd

£E EE 3 a 00 00

•*-»

ra

'5b -M

i! tU

vU

Z.S

k,

<£ VU

<— S '-5M »b C 3 t- uv CO

ä: VNJ

gs 0

o o 0

TU

M

O O O

O

fN

ra

I — vn

tio

CN"ov"

p p

P—, —

I

ON —

CO v o

p p tio"

p p C N O

1 CO 0 0 fN m

- 4 ON 00 O — Tf

<fp"

CN

to

tyi

1 O O O

— Tt CO 0 0

1 vo vn

fN

Tf" —'T vn

T f ON vn O N

is

CA

£ 0 B M

g >

. -

B -a

G.

•a

vo vo

JL

i_

+3

CM i^» VO •3 =2 -3 VM -O 2

VO —H

tN

0 3B

VN

—

0 0

»ra 1

ni

MH

T f VO

pvo —'0

27 B

K

1 "3s:

|

VO

—c

0 Ctj OO

e

O

tio"

0 CO

O C .0 C!

</> -K» 2 E 0 i2 s!

l—

sB%1B 1

1 O O 0

o. <•-,

ta C

o o"

11 ON

p~ p

O

to

O

1 T f CN

o

p p

VO 0 0

to"

—

— .

i

•g tv,

t-i

Tf

ht

o M

0\

— 1 r » ON

—

pp

CNP-"

0 T3 ora

se bo IVO :

ON

|

5 Q.

1 f N vo

o o

p-

|H

1 ON NO

H

CN

|

0 O

CN

aK

o m —1 o B o 01 T) o o oca

o o o CN 1

Ov VO Ov "N

to

p

O v CO t O

—

p p o"o

2?

'—1

o

CN

O

p 00"

t o ON

^H

pp,

— f N oo" CO — f N

>0 n p Cl

CL,

g § o o

o

gs

—

—"CN" CN

|

0 ro

0" to

O

Tt

p p

4HT

~*

VO 0 0

vVj

OO

Q-V-,

4—

o

a oo

K;

E .a o g

ri

vo"

p- c po " p

P.P.

o o o o o

2§ >-

Tf

-T fN

1 ON <n

t Tf

CNO"

CN

Tf

fN

CO

0 B

ON CO

vn"o

—

O

|

o" o

2?

t o ON ON

—

1 1 o o o o o o o o o o o

OO vn

-"

5 M

iftkostn.

^

- r o

Tf"tO oo" o" —" CO fN —

CN"TT

riftkostn. prästlöner kyrkomus kerlöner

Ii

O

p p

Tf O

> vn

Id •* 5 VNJ

gS

•if oo

J

t-~ p Tf" O "

CN p -

E m 1 o

fN

tN fN

därav byggn.- 0. anl.arb. Inkomster Nettokapitalutg.

a

o o

E CD

•a oca B

— 1

1 —

co vn

riftkostn. prästlönei kyrkomus kerlöner Intäkter Nettodriftkostn.

1969 •ns, 1

•

Ov VO Ov

CNON"

C N O * •H

o o o o o o O fN

c^l^X

po,

VO 0 "

CN"O"

O

|

Ov 0 0

1 00 -1

p p

0 0 0

CO

o o o o o

ON P ~

—« 1

r»

vo

—«1 *7X (D

2^

po

2 2

II

SOU 1971:29

T-l

O

F-T

oC --H oC

T f »o

ON

Tf

p^vo CN"O"

o o 2 o o o o ©<?

vn

p Tf" fN

—

CO —i t o t o ON vo CN O T f

VO t— ON f N p . fN

vo

ON — ON p vn p o i p O N T f — tO

— Tf

P-

pp

p

ppp

— to

p-

T f 00

Tf" O P -

NO oo" vn

— CO ON CN

PP

gS •o I o o

P

P-" Tf

16,05 9,98 11,11

O,

— CN

ON Ov

O — Ov ON

p to" fN

CN CO CN p . O ON o cn oo

O vo ON — o Tf

Tf p-

MD OO Tt

c-,

T f CN

r- r -

P»

VO rCO CN

—*• ""

,—i i n P» r l

vo t ^ 00 f N ro ON Tf C"- P»

T f ON P- oo

fN

00 O CN

p 0 0 " O —

00" o "

I p p vo" —" CO

O CN vo

P P P vo ON CN" Tf — Tf

po,

I p p

p

VO — t- —

p ON"

p —p c N i o vn

pp

vnTt" 00

I **.p» vo'oo" CN CO

I p p o CN" —4 t o

—, to

O O

Tf vn" CN

O O

vo —1

O Tf — CO — CN

o o O

Tf

O VO Ov vn CN CN

O O

pco

ON vn

00 VO

vn

I

O v-* O O O —

§ T3

O O

t o CN" — vo vo

Ov O co

07 —

>n Ov *-*

VO Tf" CN

oypp

I P P P-"—" vo

o o g oo o o

Tf

P P p O vo" O Tf Tf

fN Tf" VO

VO O N TfÖ"

H O O

VO CN Ov p-^to to —

p p." Tf

O O

I

o o

P^ VO NO

p P Tf O vo vo T f — tO

vn

I p p p-rfN

l o -

g2

o

ON

p p

o o o o

ON

CN

tN VO T f VO O vo vo m T f

00" ON CO

vn

p o, p —, p P-"CN" v i o ' p CN —1

0 1 P.°„ to"

13,9 38,4

(J(IONN

l> VO OO^

co vn

to

p-"—' Tf

s s

t-

Tf

CN

o,p

O

»o 00

I

O

o o

pp

3,7 57,7

O

0 \ 00 rf w i r t

vo

p—

5,5 39,4

O n o o © OS

TfcN Tf

p

p p p

00" CO

T f ON" 00" CO CN

p O 0

p pp Ov" O " Tf" T f CO t N

"O vn

p

vo" 00

to —

p 0 O

vn to

Tf" VO

— VO

Ö> §

o o o o

p 00 — —"vo oC 0O

— VO vnoo" co

10 •0

I —p

o

— 00

—

T?°

VO CN f N

p

p

CN"

P-" VO

to

CO

o

gs o o 9 ?oo o o

g2 CN vo T t o fN — p o\v£os CN — CN

Tf

pvn Tf

vn p v n p p - o 00 CN

oo — p. NO

P- VO

o 3

«

i

vn" pCO

fN

I o o o CN

Pp

00 — o ro vo

vo"vnTt T t — Tf

pp

po, —

p p p CO 00 t o

p-TfN Tf

Tf" co"

pp

p^pp —

o

3 . 5 'S>ti

E o u ^

"9 =>

E £ £ E to S

z

SOU 1971:29

44 Cl

v— — >. 01

ra ra

3 3 00 00 Z . t S

'Sög

5 g.

O O

p

to CN

vo"

I

sa

vVj

3 £

t-t

:0

opp

ON CN

'bp,*

T—

. .p

~ b 5 ra >. d .o

p

o " Tf co vn Tf

bö O 3

—

—p

vn pCN

o o o

O

tkostn. ästlöne rkomu rlöner

vn p. CN

•a

Tf Tf

2^ m

fN

CO — CO

p i p

CNto

c Vi

bö O 3

-•

O •a & £3 >» fe +•*Si ra Xi •3 0

3?

z

2^

00 O O

Tt vo

O O

bi) _3

M

—, to CN

p*", CN —

a

"H

M

;o

4o>

?ifte com terf amh

p - ON

3 o» 3 . E ' E b ^ ra ra t i <u B •* £ E 0 > 5 0 j0j

ii

Sum Sum Nett årets

p - p - oo

CO

1 O o o ot o o © 2 © o o © ©°? — 1 O O o o o o o — tN 1

ON

vo

, 1969. wns, 1

ON

M —t!

O ^

E o

•o 1

E

»3

K

to

O

finan'sförmögenhe ingp, '•operty, Milli o

gifter och inko nue for admini ä

00 C

« VM

7:7. För: ial expen 72

O,

O

O

00 VO Tf

CS

m o> M

O

H

p o p-"o"

p. Tf

—

•*£ p- ^ 1 o — Tf p 1 fN 1 ni

VO

pT*. — o

r-*-

CN

o o o " — 1

© r- en r-H e n o y f N v o r-; T-H o ^ H c r T e N i-H C N

Tf O, ro

o o o o S © o —

O O t N e j ^ oto T-H

<OTf Tf o \

ON

r^T ©

T f vo C N CN

CN"

c ^ T f T f C"- e n oto vo^ e N o o ^ e n

vo ."!. 00 1 vn CN

o

•—i o o >

Tt

vn

CN 1

1 Tf to

T t rf —- VO r N

o" ©

p

vo"7 1 fN 1 ro

CN

en

l O « * i c^ — —4 o\

CO

CN

p

oo^ejC

O 1

i o en vo

to O,

H H O

•-H

vo P , v n oo ö " o 1 o" 1 o"

—

r- o o" o"

©^

©^

©"

oo^QO m

Tf

p —© to

©

O

T f v n , t» t o o CN 1 Tf | o"

©

un r -

CN

•n'*

©

©"t

©

p

»-H T-t

| - *

0 0

Tf

.

o 1

T f 0O P-. C S O

Tf

^ " I - H -T«n ^H © ^4" <N eN

to

fN f*

<n°, Tt p ,1 f N •*"? 1 1-1

vn vn oCn — o

Tf

p-°\

VO

•O

p p vn o

CN

1 Tf rNen H tN ^ m O" © t - H 1

ON O

ON

1 VO 1 o "

00 o —"o"

«o «= r o vn — v o 1 to" 1 o

e n «-H t N © © I O .-H I O

ro vo p ©

vn o o t vn CN o ro 1 co" 1 o"

un m © "^ co oo © oo o ,~14C£,

p-

g§ o

2?

•O ra 4— Vi

O io

o o o © O o o — m 1 O o o fN

fN

C N " ©

Tf

©

©

O

Ov

>> CN

ON

o o o

*H

rp 1 f N 1 o"

O

fO "O

p — ©"

fN

vo Tf — VO

1 t i o " o"

— ©" 1 , i IH

© " © "

Tf ooP-», fN O

o o, tio"

1 G

o

— 1

NO IO -T

vo ©

e N *3"

£

i? C sv-,

ä E

'G

•G

OHJ«! M

si 2^

P

PO

>> U

o" 1

Tf

eN © c-* oo en

Tt

O

CN

o"

un i-t tcr\ ° ° cn CN en en o f ^ i , 0 ^ , O"T-H" 1 e n e n

ON

OV 0 0 T—( i-H

—4

©

©

tN

—

— o 1 o" o" 1

p

vo

g o©

o

o o ©•? — 1

VO

vo

p — o "

P-

IO

— p p-"o"

CN

^s

o O

Ov v n p - VO

CN

CN CN

1 1 © o o o

O

VO f N

p p tN

O"

to

o o § o o o o

of

?

— 1 o o o © O o o —

CO T t

p©, CN

©"

Tf

P-

p p t--~o"

CN 1

p o" 1

o o o

—

to

vo O

CN

1 O o o

00 CN

—

O

1 VO

'

o o"

1 1 o" o" IH

Vi

V-

bfl

! cn

o

H t > O H l O

B i 3 vn _• B o •K -o E u S 3 , A O s O : B v, 3 tiiC 0 o 1 B a •S :S M M X Q a

CA

co p , vn"©"

fN 1

00 M O vo t*^ vo"r^

©

E o

O

— ve oo"—" CN

en

(0

ON

o © © o o —

p

,

©

B

o o vo 1

© O ©

oed IH

vn vo o,p oo"©

o

to

O

O"

ON

— , CN

o

o

© © ©

CO

Tf"

to

©

CO

to P-

VO 1

1 © o o o

o" 1

1 o" ©"©"

o

Vi

bo O

vn vn po, vo ©

I

HOOtJy H ( T ) o o > o > OtO »-H^

1 P-" 1 n i

©

o o

p

O

S3

PN

O

CN

—"o"

• —

O ©

1 o

^ *H —.

C? rP

v O CN 0 0 o (N H

VO

-u ^; 1-fH

© — CN 1

4H

3 "3

ON o 0 0

vo"

© O o ©o O

*— in

1-

ON VO

p p

© o o <r> — 1

£ K° 12 >-2 11 £3

3 S c« si ta •C 13

O 00 o p- CN p 1 — O o"

to vo

',

—

—

g§

<k

vNj

—" o"

o ^ «—1 » ^

o

5"fc>

t :

X CO ON ©

Tf

>

»->

~?

1 — 1

ro ''l

o ° © 7

•-1

E -| E ^ 2 «e, go tf

ON

t—«

O

o

1 o o © o

**

CN"

0\ £CO © „

oo" o vo" <?v T?

©

cd o •G° o vn O 1

tå

Tf i o vo l O v n H

m

4H

. . fe

. ( U K

4H 3 : *H 0 0> «

a 3 £ -t-* ra - ifeo fl§8'§,3S

'1

S-a-s

1>|

1 illl * llli

H—1

a S B Z£ —

a £ 05

o ^3

'H >, ro Q.M X

<J VV5

Z=ra

£ Z

B Vi

stlöne komu löner

B <D T3 ned

^3; VO , — p 2~- vo" >—1

oo o po,

-, S 3 J«S SC "G

oo oo

SOU 1971:29

O N NO

ON

c - »—' rocs

o r i

I—I

r - CM r „ ^ ^ *—i .-T o

0 I

CN * 1 ^ -""1 cn V .

u-> oo O in O —i -H 1

•—I <—t

C N NO

^H

^ - «-n en o

oo cT

r<-H "<-f r o O O O

lO 00^

to

• *

.—1

O <N O r ^ c o <N O " «H Ö"

CN T I -

ON NO

r - oo *fr cn

•*

r^

r-

-H

CO

oo_ r-~_ \o^ c - T a \ »o

i o en \ o c T o i V

CN

o o" O —i ^H ^H

C

r* o" 00

CO

o O

CTC

o

— *

co o co I D oo"co" -1 1

»o r~ co [ o

—1

»O 00

CO vf

•* CO

CO

|

O

(N

•o

o

It co o"

O l - H Tj0 _ 00_ 0 _ P H o " —"

O

oo ^ "JO ~H vo ON

NO

—(

O

•*

OO

CO

CO ^ T j "

co v© CO CO

CO

r-vooo oo io^ r ^ • * OS T f

CO \ o »o o r f ^r •<t t f

CO

CM O r-_os

| Tt CO o

§2

rf 1

°-<N-

00 O o"

00 vo o o 00

c - en IO <N

o>

oo oo ^ r 00 ^O <N

N

\D cr^cn

—-t

en O o

TJ-

r-

o o

* o o> r -

°V

o

r)

oo en oo^oT

| « ^

\ 0 T f NO

I o o

| 0 \ *

O

H

rn CO

O

io

o

—<

a \ r s oo

^H

§s

uo

I V

00 *H

1 I o o o o

o

I " 1 1 en c*\ o i

o ^o

| vo n wo r » o -*

VO VO

f N —i rt(SH ^H

o

o m o

NO O

m o

o

CO O -*t" i-< CNt-^co

CO CN •«* v>

ON

NO" O*

o" o" o" I

NO* t-"

•-« I

O*

o

gg

O

o

Tj- NO ro | o i n » voco CN |

•* -* co n o\

o o o o o o O H (N I

•O oo

ON

o

o o *a"

I

oo oo "o »o ^" o |

ON r r^~n vo «-H (N CO

M-oo« O VO ^H O O O

a \ NO CN CO CO i o

ON

» o

^

<s

C~ t— IO

IO CO —i r >

OO

N O M IO

»o

cn *-* «-i rn c ^ f N

O •* "Oci 00 I o o o o CO

VO W-) 0 \ CO -H TjH

I ^,»o

99,2 14,2

CO OO CO

«-H O o

r~ —l

O O

co *-H

O O

NO"

o O

rf IO

rt

«

cn ^H

00 00 r»

r-

IO

I o

CN o"

Tj 1 C l V I Ovoco d o" o I

—I ~H »or^ r f co"

*^t ON t > CN ^ o o rf

r-~ <N ON CO ON oo"

NO

O c-^ o" I

*>

f?

e

P

o O

o o

o o

O ~H <N I

CO Tj-

o

o \o

NO

o

rt E o

äg

*J Q>

5 s

,-*-• C4—I

"d <Si

1971:29

** Z u

•*

0O

<N

vrnON r~ n • * r)

O O

rf

CO

l

CO CO

|

I co cn oo oo" T)-" VO

6 1 C

ON CO* \ o TI- n I

s e g S 2 ° .S

c o

|

60 O ö' , . •a c ?

vo CO 00

Tf >X)

o ~* O M -H

PH

i l l

<~i

60 5

2 E 1 5 o Ä•- inP 60J<!

3.S

3.5 .—i

02 SOU

60.M

| -HIO

IO W_

rf

I r|oo^ lO^f

S-1 •O

o u. b!

<2 -a

<N

o

S E Ss o

*~3 bo £3 . t i 60 „ •

o

60 O

—^ O0C* o n

g

ON NO_

co T!- ON

lO^t C| H l f l l t n ^H

r» • * O -H

CN ON NO ~ H

CS ^H ,-i

OO"^H"

o

o

§1

60 o

Z-S

s s.

£z «

cd

si

^ "2 z

ea

E E g E oo co z

-a

O CN •<fr r -

Ttf" OO

ffi"3

§

• o cn r^ H co vo

•—« 0 0 tr—

t— C N •"* cn •—» C N

r—(

ONO\-I

00 OOO

C-; o •* cq o-<"o o

cn

O

O

"O *"H NO CN NO O " * CN

•a

o

rf

Äl

O o

—1 0 0 •>t CD O N 00"

O CO 0 0 °°- " \ CO CN CN NO

ON

I

CO CO CN <N CN cn 1—1

gs

rt cn m cn NO r— cn ^ H

cn C N O-s f - co -4r-~ CN co ro

CN

ON NO CN

o o

>o I

rf

t -

CO

O

00" O N

O

rf

o

o

1 0 1 -

^H

o I

I

ON ON CN CN^ lO^ C-^

rf ©

o" o" CO

o"

O

rf

CN

o o o

I I ON NO ON

o

CN NO

rf

NO rf • r f CO

NO

I

o o o<=>

g°

t*-

-*

o o o ° o o

c- rf c- o

NO H CO

' - I r» NO CN NO CN O ro

NO

NO

O

O

o o o o o— 0

• *

- H —I

o

g§

,-H ^H NO ON O O r o rf

I

g7 >o I o o

>

r~"o" CN

"i, •o

rf

CO O NO^t-^

NO

ON"CO" T f CN

o"

NO 0 0 IO, t ^ 00" r o 00 T f

to

OO NO ON • *

o_ rf

•t

NO" CN

q

<s>

-g 9

i

o°

5) Sk ON ON

0-7

•"H

rf

Ie 5 ftj

M

B

«s.

co

o <=> O o I o o

© o O o o rf CN I

rf

CO ON CN O N

rf

TJ-

rf 0 00 rf 00 rf co O

O

O

r) CN O

O

r-

o" o"

«o

rf

1 CO ON O rf

o ^3

o Ta

å if

aI

!•§

ttl 3 .Sr NNJ

« K

O

gs o o o o o o o rf CN I o o o

I

—

O

O

NO ON 00-t-V t-» NO" CN

ro NO 0 0 Tf ON ON CN CN CO CO 0 " CN

ON 1 rf O H

NO ON CO CN^

O C— 00 CÄCOTl^ rf"o 00"

1 10 CO

oCro"

r— ON rf ON

CN

IO 00 ON CN t o NO H-i o

<-o

0 0 "

CN

cq

0 cq o"o" 1

0"

CN

o

0 O

O

0 O

NO t-O ON 00" ro" CN

ON

O O

tkostn. istlöne rkomu

NNJ

00 -S N\J

-c S

ON rf ro 0 —' •O

D.5

g-§ «

| |

1 O 0 O

-4-»

CN

I

f" CO NO NO

TT

H N O rf NO

00 CO

Co"rf" CO rf

NO

00 00 • * r-^

CO co_

• O ^H NO r o

CO rf

cn

o

o p g o o

**

n

il

C— CN r o ON

•o

x; g,

ON"O

00"

cq

o o

g2 CN

ON ON

rf

io

NO

NO

o

rf

3 I

a O

o o

5b K Cu

";'

i -a

CN r o t - —1

0 C jO

d 0

la

60 O

Ii

CJTJJ

0 M 0

2P v g^ O A

60 M

"K •o

a>

a E M C flj ra6 0 ^0! 2 «

_3

d

.s K u-

H

£s

<N

00 EE 0 «) E E Z.S3 ^. CO CO

NU

rf cd ra

10 O rf 0O »O

ay

Ul IH

<a t ; > , 'C O.M -v: "3 a.

fe £

rf

ND

CN • * r-~ rf

*I

0 O

O O

Ö I

I

S*

0 CN

ts

S3 -a

"?

fl

o

11 C/1

O O

T—1

00 CN

©o O r> tS O-, &o

CO

G "g cd

O

O CO 00^«4O CN

il

O co »O 00

ro

O O

5 s.

o o o o

O o

^

Q

o o o

2<? t-i

o o o o o O o

g ON B NO

rf

O i-i 00

oC»o" r»

o I

o

•9 Sv

|

o

'O

a c c 5 O "3 O g M tÄ^l2

E

o s

•S

-c

?

£ 4*

cq >o"

IH

Ii

c?3 rf3

74 SOU 1971:29

c- rf

O

Hf

rf rfoo" o " • * o_

o

Ti-

rf

CN

rf r-

1 NO C N rf o

CO

O

O I

.3

U

NO NO

rfH O

NO ON CO

I f l X H -H ON

ON

£ rf1

oo"

c» r^

1 ON NO rf. CN

1 "> r^oo, n c-* rf" o " CN 1 1

00 NO

r f NO" o"

o"

C- ro r-_cq

ON NO

o<=

I O CO

O o o co

ON ON

t— CN

H

N

o° g2

IO

NO"

CN NO NO^ON oo" C N oo

rf rf

rf

CN

rf

rf <o

O

O

O

CO

|

o"

r~ co cqcq c » 0 0 _ o* o" •*"rf" NO

rf

CO CN

rf

oo"

|

CN

CN

n o

1 o o rf <o o o ON^NO o " o" C c f r f

rf" r f o " rf CN

C N " CO"

rf O

|

|

CN

• *

o

oo

oo

N O

rf O t " CN

CN

i

CN

I

o"

NO

IO

IS oo ° o b I-

SJ

o

ON

ON

ro

ON

ON_

o " NO" CN" ö

o"

CN

ON

o_c-_ o"r-" Tf

1 CO_oqcN

rf" r* r f CN

ON

O ^ T T

co

co_ N O

ON* ON* ON rf

o " c o " vo CO ON

o ro

öil

o oS o o o o O cn

C N co

o\

O rf

ro r-

NO

o o o o

o" o" 1

CN C N CO CO ro

oC

g2

CN

CN

rf

CO C N NOON NO* NO NO

c—_ o"

Ti-

NO

ro^ rf co CN

t—

rf

CO

rf

NO

CO

O ON CO

rf C ^ CN —I ON

O

O

io

r-

co

O

ON ON

rf rf

rf rf

CO

IO ON

rf

o . cq o ro o vo

oo^ u \ v \ i o ro NO rf ON

cq o

•o. o \ ON" O O N CN

r o -"er rf^ NO O ON rf OO

ON

|

|

CO

C *

O o

o " o " I

o

CN

rf

O

O

ro"

io O r f

CO O O

t -

O O

ro

- H ON O

I

O

o

" I t O

i-s

g

o o o

00 5

CN

I o o o

1 g t: B ca

NO ON

"i. O O

O rf

i ^

rf n

rf rf

io 00

o

CN CO^ l O ^ ON"IO

Os CO

I

|

o\ os" o" N-H

ON

CO^ CO ON o o

° i °.N °°i o" o\ o"

ON *<*"

CN

rf

O

r-~

o

o

io

co

c»

CN

o" o" 1

O ON" O «—i

ON

CN

O O

I

I

o"

CN

CO

O O

ON"

o"

O O

NO rf

O^CN

o" o" o "

ON

rf rf

ON

I

O

I

C

•a o a».

C? cP

60 rf*

O ,

»J

£p o D rf

»

,•*-• ^ ha

M

rf

2Sfi

06 OJ

O* O*

«3

il er»

OJ

i —i •"•„

| ON ON

S2 stu: O rf,

o

SOU 1971:29

rf^

o"

&, a,

o "

O 00* 00 rf CN

ro CN

o° §2

^H

rf 1 1 1 rf CO C N

o o

cu

cn CN

cqcq rf o o o"

o"

o

io

CN CN

»rf

-rf

O

1 o

2?

iK

Nrf

rf c-

o

00 CN

rf

rf

o " NO r f

lo rf

o

£>

a

"O ON" NO

ON

o

ON CO CN*

rf CN

H)

•S

ON

rf t— ON^UO

NO O

I

gs

o_

o" o"

O ro

O

00 NO

rfToo" o "

co

o ON

rf

OO

qo_

ON

>o"

CO

" O NO

o

ON

t rf

CN NO rf 00

<3\ O

I

NO_

00 ON

CN

| ON 0 0

qoom

o"r-"

O

» O NO O CN

O

CN »O,,

ON

o o

NO

CN

NO ON NO CO

o

ON

C N NO rf^NO

CN O

o

• t

rf

CO CN

O

O* O*

CN

ON" c o

NO O ON_NO_

rf

O

o"

NO oo

CONO"

C N CO

O

CN

r o CN CN

ro

O

O

I

o o

NO o o

NO

O

O rf ON CN

rf

NO

CN

-rf 1 CO rf rf cqrf_ NO_CN CN o" o" CN* CN

r f o o"

NO O

T

CO

CN

rf ON CN C N

NO rf NO » O

o" o o o r f

g

oL >• c *•* ••*M r f c7x> s u p - 3 .g ra ra g g CO CO Z PO 1

«•§ I i B4

is

Ia =rt

O

c- rf CN rf

0>

rf

CN NO -rf 0 0

NO

rf rf rf rf

CN r- NO ro O

1 o o o o ro

rf CO NO CO rf

't • * rf —1

NO

•a/

—i

rf

CN CO

r^ co co

t*""-!. rf l o

°.°\cn" rf O rf

ON O

CN r o

" . ^ 0 0 * rf 0

n r>

0 O O

00 CN

NO ro

00 CN

NO

ro O

O O rf CN rf r- ro ON

O O

CO

rf

V"> 0 co

NO co r-O O - CN CN ON

NO

ON

f* ro

t o NO r o CO ON

ON

r— CO r^ CO

ON

O

oo 2 o o

»O o ON"°V

o

o 7

O O

o o o o O o O rf CN c

1 o 00

o\r~^

ri0NO 71 o

o"oo" CN

7,07 1,55 19,41

NO

o o

rf NO rNO

rf O ro ro

rf rf

r-1 OO cn ON

•O 0 t > 00

~ rf

•NI- 0

O 0

n NO r o " O NO NO ON <N CN

0 0

NO

CO CN

ON

ON

rf rf

CN »o O NO I O IO CN CN

rf

(N

rf o o o o o

ON

—1

O

0O

T_ t CO

o

crNO

*o

r~ O

rfNO to

O O

ON

CO

CN

10 to

0 r~

Q NO

tH ro

•NT CO to 00

ON

O ©

O O

CN O

r^ * * •

g2

CO

NO

—1

to

r~-

to CN r ^

ON

NO NO

*rrf ON NO f N

rN

00 Tf

ON —<

to ~H ~H

OO

* tCOo

ON

to

rf CO

NO CN

— ro

ON

NO

ON

CN

"1 ^J- CN r o 0 <—1

O O

ro * *

r ^ rn NO ON CN

""'

I

o o o

NO rfCM

rf

o o o

CN

rf

, - 1 ON

1—1

NO

CN • O

•Ni"

CN

•"3- 00 r-^ r-ff IO CN

«t

-^" CN CN NO P H NO ^H O I O

CN

•>-* r f CN

O ON

CN CO

to CN

rf •"*

to t o CO c~ NO CN NO O CN

rf

0 0

ON

•>!•

NO

00 rf

0 0 rs r ^ CN ON

"*

1 0 0 0 0 ro

n

NO - H CN OO

O

00 - ^

—* O r -

NO NO CO O N

Tfr O NO OO O CO

O

CN

1-1 ~* 0\

00* " i CN

trf^ .O ^

O O ON r—

r*- CN 0 O N3- r o • O O

r n CN O r^O

ON

tr> r» CN cn

i/i

00 t o rto ti-

ro f - •O r o CN CN

CO

—1

ro

CN CO r o

M

O

ON

CO O —1 CN

00 rCO ON

ON

NO

0 O

O O

rf CN

CN

ON

0 O

00 CN

ON ON

O

rf

_4

—1

ON

rf

ON

O 0 2 o o 0 0 0 7 rf 1 c u T3 f, 0

0 0 o<= 0 0 0 rf CN

tO

•c

0 O O O <N

wa

*

1 O O

>> OCN ^ 1 0

o c

g

rfrf rfO CN r o ON

rf

n r •rf_ o^ o" o "

C g

rf

n o o n o o cn o * o " o"

n,M M >* tu N> ^

aa

• K fP - , "2 2

5 g"3 CO 0 5

co

rf

t O ON CO

o

t *

*"!, to

CO CN CN " \ NO NO rf CN

r-j

cq to to

NO

o

O O

ON

NO"

O

rf

c rf

S S C

O M

o rf

tO ON

O

E« ° g

r2

t^, a-3

£

76 O

rf 9- S •-« rf M >N 6 i ••§•8 ? • • * • * S T3 F ° r* 2 äg £ r å a .5 Z cu rf US £ S.05 M

CN rf

o_

°V °°. rf" to"o"ro ro rf

2553 ä - -* 2

NO m"

t f r 10^ 10^

_;

CJ 3 £ c g 53 1— to : 0 N?

g u

„,* 1 * 2 §I s

*—;

Ö -a

CO

SOU 1971:29

O ro CN P H o

<—• J u

"

t—1 CN

-— i_

• r f 0 0 CN

p "*. ^ rf" rf" ON

rf rf

*"*

1 o o o o cn

CN O ON t o ^

CN NO t o O O^CO

o" o"

o" o" o"

t o -rf r t CN

to C- 00

t o ON torn

r o oo r^ -H H rf_

r f rf"

o" o" r f

to

rf

o

"v

o rf O

^H

r o CN

P ""1 fM o" o" rf"

°°. P

O O

o o°

O

o o o o o o

O CN

-o IO

o o

> to

ON NO ON

1 I o o o o ro

p H

,B S to

g B 3 "a B

o <=> o o

l

o o o o o<=>

«

O -V

O CN

c

fl> i ON c ^o b ON 2 -"N oo ,

60 O M CO

2 « B..2

omster fö flrmation

t-i

S o

och i for c

•x c

CN

1 1 o o o o ro

-o ?s

g

O

CA

CN

•a o rt o o O

g

CN

c3

-N3

cd 00

&J

tgif ven

r ) f~ 0_-H

to r- to

o " o " co"

to

O* O* •*"

CN T f lO^rf^ — i rf

ON » O NO O O Tf

CN OO ro r t

m •*

o " O " rf"

c-

o " o " C-*

I O CN rO P H

rf

to ro r t co_

CN NO r o O N

rs

NO^ CN^ OO^

o o"

t o " NO" r o

O

^H O o

qrf_o_ o" o" CN"

o O

O N

to

rN O O

r- t o r»_ o _

P NO °\ ro" "t r)

rf rf rf

CN"O"

CN to^ lO^

rt" to

o\ Tt

NO

r n r o NO

to

CO

rt O O

—<_ cq o" o" r f

CO

ro ON

ro NO

ON

H

r t tO_

t-^-" r--" r f ON

o_

ON

io r-

t o r o NO ON

rn

ON

ON_ - H

- H

ON^

rt" ro

r f c-" CN"

r^

CN NO_ r t

to" rt

r f t o co"

rf

00 P H

NO ON

to t t

P. P "H o" o" rf"

"ION

p "t p o" o" r f

r-~ cn„ " ^

t o r-

rf

n rf

00 O t co

Ntq

CN O ^ O ^

P P °i

CN NO

P P ""i

o o"

r f cn t--"

r f rf"

o " o " CN"

cn

o " o " ro"

O

ro

NO cn

CN*o"

rf"

rf O O

O N

P H

to

ON

^H

to

o

rf

r o CN NO CN - H 0 _

cq NO rf* o"

cq o„ cq o" o" rf"

n

ro rt

r~ v\

t o NO r^ O rf CN

00 I O oo^ r ^

NO CN NO O ^ CN tO_

rf"

O*

o" o" rf"

rf" o"

o" o" rf"

r n NO CN

O rf c» to_

rf o o

rf" o"

o" o" rf"

oo ro

r^

NO

rf

P P f"i o" o" o"

o" o"

i

o

r t C N

" 1 <"! P o" o" r f

OO^ 0 \

o" o" •*"

CO t o r-.^ <n

C- O ro CN CN to_

CNrf"

o " o " CN

NO P ~ N t CS

ro lo O to ro PH

to

O

ro NO

t o CN

O N

•o^ CN oo;

O O

ON

r n P H oo" rf oo

ro

o_

- H CN NO

H

O O

r^ O t

O O

to" ro

r*^ r t NO to" rf" oo" rf oo

r t

- H 00^ CN

O O

ON rt

ON" r-" CN"

CO

oo_ o^ cq

o o"

Ot* NO" r t "

O N

rfi o , rfro^

1 o o o

to

ro 00

o" o"

cq cq rf_ o" o" o"

1 1

1 1

>, CN

ö

to ON

cq Cq CN o" o" o"

rf

r^

CO O N 0 0

r-r~

g2

.s i

NO c - O CN CN T t

rn" r f

r f o"

&

•*-*

r - CN NO^ r n

0 0 CN CN^OO^

cn

Gi

*_i

•H

o

Nu

CO

rf

" P

o o g o <=>o O C o <D o •a o<=> oro

ON ON

cN*rf*

PH

o o o

rf

o" o" rf"

o" o" r f

rf" o"

rf 1

rf

P "1 °°.

rf" o"

r - NO r o rf_ - H rf_

c- 1 r n NO^

r~

°\°V

O rn

o* o" o

oo r~

CNrf"

v\

g° E o ed 60

cq rf_rN o" o" r f

ON

rf 1

o o

o« M

CNrf*

rt

rf

o

oo

ON o _ o _

to

ro

c- 1

NO

ON r~-

O

O

P P •* o" o" o"

rt

o"

1 O

NO

ON

|

- H ON - H

O

ON

o

rf

r t io rf 0 0

C-9 1-1

8 B E2 S :0 [i,

Q. H Cu

-Q S c? „Q«, t>i

g o c

-— fl) rf

B 5

SOU 197 1:29

%

•55

CU

c

c i . s

Q ^

" O

^ <

=;

rf

C

rf

i_ > N

S B a.M O "2

Sk

-* C o 5 g 2 g "3 ^

Co 05

i)

p C) : 0 "B

M

B O .X!

w V

S -5

äg

s

I-I ' w. q

£

~^rf

q

c

T>

«) -S £ q c o rf o 5 o 3. •~ rf 'S st,•2 60 fl) 7^ •^ä t . SS Bh

•5 2 g •5

Is t

N s ä « B "3 O. 05

a -5

t-i 'vi

~ q S 3

g » S i l l fl) rf k%\t ^— B o . , * •O •B

o M

M

t-

T)

rf

;,

r? ° O

äg Sä = t i I S I g"«

rf

•«

äg 11

CN t o O N CN fl)

N>

rf O -H r t CO rf"

[ 00 CO CN 00 O CN

O O

io rt

| rf Ot ON O ON

O —t rt 00 ro O

1 to to CO O O CO

O O

r~ co CN

| CN Ot O ON rf 00

O O

to CN ro

|O o o o

PH

ffi*3

rf"o" o p g o

I _• i ?

o

o o o<= o o O CN

|

CO

o

O

o o

rf

ON

NO

to

O

rt rt r t CN

CN CN

"2

I

I CN

to Ot

PH

O

ON

o" o"

O

rf

O O

rt rt ro

O O

rt 0O

P H CO rt OO CN O

rf

t-H :0

Cy '*-

0)

cu

ON

I § 00

I

cn rn O

o o o o o o

ft. ^

O CN

"A, C)t

r t CN 00 r t

ON

B

s

m O

r»t

:0

a.

t-H •N - .

•ft

"A -S • «

o c

:O 0

2 Si a,

q

O

ON

PH

oo

C

rf

t-,

* feg 2 •5 co 05

S-,

fl)

rf

NO

1 cnPH

m

cn NO oo

rt

PH

5 fl) a

1*1*1

•~ ! s 'M >, fl) ti -Q -B o . . * M _ rf

ill Hz £ sp S T3

äg

rf

tO ro ON

H o Prt o

C

Ö.05

78 O

1 t ON

to

o rn o r-

rt ON NO H NO

o

UH

< * - l

1 "^ ro

O o O IO

to rt ro OO O rt

to rt

o" o"

E § ¥ ~

TO

I

*~*

S g

ifl

to^ io_ cN*r-*

rf rn

O

Cl to O CN

r f rf*

o o o

3 O O

CN

rs r-

O

ON^IO^

rf

NO

rt NO

r t 00 r t ON

O cn

s .*

'•rf

|

NO

T t NO O " ON

o oo o o o o

•a E*

1-.

| to to r- CN ON

rf o io^r-~m r f o"

« <«

S

co «-T

CN^t-- m CO"CN"

oo„rq o" o"

s

T3

00 O N CN rt O co

r^cN^

O* r f

si?

•5 xl O

1 00 CO rf CN O CN

r t 00 pH P H

ON

^

tu

I co^r-;

rt

o o

ON

| to_NO_ o " ON* ON

"i

cqtt 0*rt"

o o o o O o O rf CN I

c3

rt" r»

O O

rf C~

p~?

B

rt ON

I

o o o o <=> o o

"5 o 'S .v .« "3 a

O O

CO

CO

•<3

tO

NO

NO_

tO to rt -H

cn r f

o" o"

o o o o

O

I CN 0 O ON OO

ON NO ON

o o

rf

rf I

gS IO

i n rr

rf Ot

12,5 87,5

I r— CN

O NO r t

ON

PH

^

JU C

(p

^

O

o

A,

P5

o" ^ri •- -a

I! § 2 ii

rf

fl) q S

c rf

a) -a

ig

=z

Z

SOU 1971:29

1,65 18,52

c- o ON 0*00* CN PH

<u fl) X N

—I 1—1

CN

O

rf cn

O

CN

P H

O O

|

r t r t

CN CO 00

rf ON

^

NO

1 O O O

r t Ot

1 to O

rf CO

oo 00

O O O

o cn

|

CO co

NO CO

o

o 2 o oo O

I •*. ^P.

°7 o o o o O O

o rf

CN

c

I -i"*.

NO^rt CNrf"

t o CO

o o

Ti

r o CO

rf_c-~_ en rf"

_ o

0 t°o 71

o o

cq

I NO_rt

to io

o

O>

ON I O CN ON

o o »o 1

rf

1 o

1 CO t o O CN

O

O

CN ON CO O

ON NO ON

o o o CO

Co -B

o 2 o <=> o o

O

O

O cn

NO

rf

O

rf

00 to

NO

r t

|

|

CO o CN NO

1 NO NO O CN O

rf CN

o

CN

O

r t O

r00

CN

O

r t rf

p~ O

O

NO

rf r t

CN 00

O

rf

r t rf

ON

O

rf

CN O O

CO t-

P H

O O

oo CN

o

£C3

° 71

1 ON rf O CN

to

O

rf

I

O

P H

O O

|

cn r t

ON

rf

to

CO ON

rf

o o

B

o ° o o

1-*

CN

1 I NO^rt

NO O N

<i) T)

-H|

,-'

-t,,

QJ

^

. f.) o oo o o o o

t/1

O rf OO 0 0

|

o o o o

G

g2 >-H

NO NO rf ON

O 00

p~ to

O

rf

CN

O

rf ro

ON

rf CN

ON

r t

I " l

I -!.°\

to

CN

j-,

CO Ot rf r t

ON r t O

o" o"

CN

I

o o o

a i? cu

1 C - CN r t P-

o ^H

rf

^ m

00 O

o

O N CN

O

r t

O

o

g -<3

to

m

O

tO

o

S

m

e 3

O

3 GO id

c i^ d Ml

fä

NO r t

O

t O

" l

pp CN

27 P p

^ '«a g

CM

rr_W tO r t

I O CN CN t o

ON'

Cu

E 5

rf

c :d o ug o MJ o

E A H CXI

O

1°

O

ON CN t"» P H

to IO

Ot 00

_,

rf

ON

PH

g

1 CN NO

o

PP

NO

rf,0 0

CO

NO r t

CN C—

to O o

1 CN ON

c n 1» cn P H

NO OO

b •fi ^0

m L-L,

tt,

s

- P t

£ o M c

u

:

O

...

rf rf

O

ty

>

O

fil

-g 60

£ £

Q)

c 2 2 i-

af> q0 q

3 SOU 1971:29

CO 05

c q g g H

= 3 1 i =o

äg ?"feg*§ Sz

* a I * =§ äg SP?

*- -o c

g§

p £ g^

äg 79

rttrfi t o CO

- 3 <D 4)

rt CN

V

|

IO

ro r t

rf CN

r^ O

NO

CN"

CN"

co

0 O pp 1 c^ ^

NO

O

10. 0 O

CN

CN

p p o " oO N"

rf" CN

pp

X'B 1 o o o o ro

O rf O t . CN rf"

I

O*

pp c n CN t o .

CN CN

©"rf"

CO

O

1 CN 0 0 .

P H

1 t o pp t O . CN.

°°*^

O O

o*cn*

rf" -P

rt"tO rf 00

CN

1 °N-t

f *

O

o g o <=> O

o

O

cn

rf rt

to rt

1 0 0 CO r t ON.

rt"o"

O * CO

NO t in co co

1 O N pp cn.rf.

0 "

O

O O

cn"

rf

1 O o o o

CO CO ON. 0 0 .

g2 CN q 0) •a ort

ro"

pp tO. t o .

o

ON

^H tpT

<0

S g

1 1 o o o o cn o o O

•V

Ik. CO

^

o 2oo

o o o o CN

•rf

i

ii CO

60 M

O"

CO rf O . 00

IO

00 PH

ON OO

rf

p-

0 "

|

p p

< N O .

O O

cn

rf" CN

r t . NO. pp

CN ON

o" o*

o* o"

Tj-^CN

ON t a rt O .

1 OP-. r CN t .

NO.

1 0 0 CN PH rf

O O

O*CN"

c n pp. OO* P H ON

Ot" ro

~* |

O*

ro

0 ON

O O

ocn

ccn CN

I

ON

rt" NO

^ •*„ r o NO" ON

~< CN

IO r t r t ON

0 O

0*CN*

co"o~

00"

^ ^ p r t tO P H OO

p-t

CN P H -H r t

1 O CN CNOt.

r f o"

o"-<"

n o

C-

r t

00 O C N *

CO

|

1 to rf.

O ^ N O

o " o"

CN"O"

CN v i co_ NO^

P-1.

1 CN

cn

O

n o

o\

|

<= 0C

l L O

O

ro

O rf.

00 ON

^•»v0.

O O

ON"

oCcT

rf

ON

O O

ON"

O .

o"cN

|

CN. 0 0 . ro

NO

CN

ON

P-.

1 0 0 . CN.

1—1

o o o

CN

CO O

t-H

O CN CO ON CN

rf r t CN t o .

g2 3

|

rf"

O*

27 CO

co

IO IO.

r t r t oo. t o

to

•s;

^H O n i >

O * CO

O*

I

rf"o"

rt o 60

ON NO

ON r t CN. NO.

r t -H

ON

o°

V,

O

P H

O O

O

O>

I

o"

o to 7 1

g

O" rf

P H

1 CN p p t o CO

CO ON O . to.

O ON V).-*

o" o"

o" o*

c i *-i

CN p p I O . CN.

1 O N CO

CN

cn rf. o" r f

co

in cn

co

0 "

O cn

CN CN

1 0 rf.rt.

0 O O

O C N *

p

ON"

r t

to" Ot

H

oo ON O