Post- och inrikes tidningar

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

9h) 15.

d

gar

H II

åübt 1737.

82:0 10.

ämâmmgáw

@øez=§§®s2$stwtm

?lf Deng. ifebruarii 52år1746.

SHM

%!35ñ3@1üü›3=?

Betänkande

avgivet av

nformationsutredningen TIDNINGAÃÅ,

åtorkbnlnn, jäászhagen Den 29 sina. 1827. O

Stockholm 1971

Statens offentliga utredningar 1971:2 Justitiedepartementet

Post- och

Inrikes

Tidningar

Betänkande avgivet av informationsutredningen

Stockholm 1970

Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner. 700558 ALLF 101 2 049

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Enligt Kungl. Majzts bemyndigande den 25 ring (SOU 1969: 7) och den 27 november maj 1967 har departementschefen för ut- samma år huvudbetänkandet Vidgad samredning av frågan om vidgad samhällsin- hällsinformation” (SOU 1969: 48). formation m. m. tillkallat följande sakkun- Utredningen har avgett följande remissniga, nämligen landshövdingen Per Ecker- den yttranden, nämligen 9 augusti 1968 berg, tillika ordförande, direktören Erik över en inom finansdepartementet upprät- Braunerhielm, departementsrådet, numera tad promemoria om statsliggare och reglestatssekreteraren Bengt Dennis, kanslirådet ringsbrev, Åke Fors, kanslirådet Manfred Nilsson och den 4 december 1968 över en inom justichefredaktören, numera ledamoten av rikstiedepartementet upprättad promemoria dagens andra kammare, Olle Svensson. Den med förslag till delgivningslag och till följd- 29 mars 1968 utökades de sakkunniga med ändringar i rättegångsbalken m. m. (Ju stenförste forskningssekreteraren Ursula Wallcil 1968: 15), berg. den 20 mars 1969 över 1963 års konsu- De sakkunniga namnet informaantog mentupplysningskommittés betänkande

tionsutredningcn. - ”Konsumentupplysning principer och

Departementschefen förordnade följande riktlinjer” (SOU 1968: 58), personer att såsom experter biträda utredden 27 maj 1969 över Förslag från Staningen, nämligen den 1 september 1967 by- tens lantbruksinformation m. fl. ang. inforrådirektören Anders Bauer (t. o. m. den 31 mation via Radio/TV i frågor rörande jorddecember 1969), den 8 januari 1968 f. d. bruket och

trädgårdsnäringen,

överdirektören Erik Montell (t. o. m. den 18 den 28 juli 1969 över en inom inrikesdeapril 1970) och den 6 juni 1968 informa- partementet upprättad promemoria om ortionschefen Lennart Edström. ganiserad överföring av vissa zigenare (In Vidare förordnade departementschefen stencil 1969: 1) samt den 25 september 1967 direktören James den 8 juni 1970 över Ny livsmedelsstad- Brade till huvudsekreterare och den 29 mars ga m. m. (SOU 1970: 6). 1968 fil. kand. Carl-Johan Jargenius (t. o. m.

Informationsutredningen får härmed

den 6 september 1970) till biträdande sekre- överlämna sitt betänkande Post- och Inrikes terare hos utredningen. Tidningar (SOU 1971: 2). Utredningen avgav den 20 mars 1969 del- Utredningens uppdrag är därmed slutfört. betänkande angående kungörelseannonse-

Stockholm i januari 1971.

Per Eckerberg

Erik Braunerhielm Bengt Dennis

Åke Fors Manfred Nilsson

Olle Svensson Ursula Wallberg

James Brade

SOU 1971: 2

Innehåll

Kapitel 1 Utredningens uppdrag beträf- 5.2 Kostnadsjämförelse . . . . . . . . . . fande Post- och Inrikes Tidningar

Kapitel 2 Post- och Inrikes Kapitel 6 Uppslag till Tidningar förbättring av - världens äldsta tidning _ _ _ __ , _ __ , samhällsinformazionen inom mellanle- 2.1 Posttidningens och inutgivning det . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 28 nehåll . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 6.1 Information inom mellanledet 2.2 Posttidningens . . . . .. spridning viktig . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.3 Svenska akademiens rätt juridiska 6.1 .1 Nuvarande information till Posttidningen och de

legala svårtillgänglig _ . _ . . __ __ _ _ 28

annonserna 6.1.2 God information till mel-

lanledets personal ökar ef-

Kapitel 3 Utredningens tidigare be- fektiviteten 29

handling av Posttidningelz _ __ _, _ _ . . _ 11 6.2 Faktasamling . . . . . . . . . . . . . . .. 29

6.2.1 Etappvis utbyggnad av

faktasamling med över- Kapitel 4 Informella intervjuer och siktliga artiklar . , _ _, . _ . 30 hearing . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 15 lanledsinformationen bör vidare- 4.1 Syftemål och genomförande 15 . . __ 6.3 Frågan om publikation för mel- 4.1.1 Utredningens frågealternautredas . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 30 tiv . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 15

4.2 Synpunkter ur .. 17 intervjusvaren

Bilagor Kapitel 5 Utredningens förslag och m0- 1 Kort historik för Post- och Inrikes tiveringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 Tidningar av f. överdirektören Erik 5.1 Post- och Inrikes Tidningar bör Montell . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 bestå efter modernisering _ , , . ,. 19 2 TS:s abonnentanalys över Post- 5.1.1 Tidningens innehåll i an- och Inrikes Tidningar . . . . . . . . . . 35 nonsversionen , _ . , _ , , . , _ 19 b) Utländska officiella tidningar . . . . 38 5.1.2 Annonstexterna . , . , , , , , 4 20 Provexemplar av Posttidningen i 5.1.3 Vissa annonser i tabellform A4-format 23 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.1.4 Format . . . . . . . . . . . . . . .. 25 5 Provexemplar av Tidning för leve- 5.1.5 Utgivningsfrekvens . , . , _ . 25 ranser till staten m. m. (Bilaga till 5.1.6 Typografi, vinjett m. m. 25 Post- och Inrikes Tidningar) . . . . . . 1 ficka på omslagets tredje sida.

lT--SOU 1971: 2

l beträlTande

Utredningens uppdrag

Post- och Inrikes

Tidningar

lnformationsutredningen fick de grundläg- som måhända helt eller till stor del kan motsvara den ekonomiska gande direktiven för sitt arbete genom che- effekt, som ifrågavarande framställning avser att uppnå. I det fall fens för justitiedepartementet yttrande i ämanförda synpunkter anses böra närmare prönet till statsrådsprotokollet den 25 maj 1967. vas är Statskontoret berett att biträda härvid Dessa direktiv har redovisats i betänkande- om så är önskvärt. änd- Frågan om eventuell na om kungörelseannonsering och om vid- ring av tidningens utformning torde emellertid inte kunna lösas före 1.7.1966 - den tidpunkt gad samhällsinformation (SOU 1969: 7 och från vilken den föreslagna höjningen avses 48). gälla. Genom Kungl. Majzts beslut den 13 0ktober 1967 (justitiedepartementet) erhöll utredningen i uppdrag att överväga frågan om I beslutet förordnar Kungl. Majzt att viss utformning av Post- och Inrikes Tid- Statskontorets utlåtande såvitt avser frågan

ningar m. m. Beslutet var föranlett av fram- om Post- och Inrikes format och Tidningars ställning från Svenska akademien och AB typografiska utfonnning och därmed sam- P. A. Norstedt & Söner om tillstånd att höja manhängande skall överlämnas problem priset på de legala annonserna i Post- och till informationsutredningen att tagas under Inrikes samt av Statskontorets Tidningar övervägande vid utredningens arbete. remissutlåtande den 16 juni 1966 i anled- Utredningen har redan på skilda ställen i ning av framställningen. I detta utlåtande betänkandet om kungörelseannonsering anförde Statskontoret bl. a. följande: (SOU 1969:7, sid. 8-9, 28-29, 31 32, 39-40 och 48-53) berört denna fråga. I sammanhanget synes (emellertid) viss uppmärksamhet böra ägnas åt tidningens format När utredningen nu återkommer härtill finoch typografiska utformning. Så exempelvis ner utredningen det angeläget utsträcka untorde den nuvarande oenhetligheten i fråga om dersökningen att omfatta inte bara tidningstilstorlek och radmellanslag inte vara rationell ens fonnat och typografiska utformning och sällan återfinnas i modern tidnings- eller o. dyl. utan även tidningens framtida funktidskriftsproduktion. Särskilt synes den använda stilstorleken beträffande tion och därmed dess innehåll, marknadskungörelser om tjänstetillsättningar och lediga tjänster kunna ifråga- föring, status m. m. sättas. Dessa frågor har viss ekonomisk betydelse - nämnas kan att årskostnaderna för ifrågavarande annonsering uppgår för närvarande till ca 2 mkr. och efter den föreslagna höjningen till ca 2,5 mkr. Det synes inte osannolikt, att en modernisering av typografin skulle - vid oförändrade annonsintäkter medföra kostnadsbesparingar vid tryckningen,

SOU 1971: 2

- världens

2 Post- och Inrikes Tidningar

äldsta tidning

- både för tidningen och för ordboks Post- och Inrikes Tidningar i dagligt tal ningen har utan längre arbetet är föremål för statlig revision. benämnd Posttidningen Utöver annonser införs i Posttidavbrott utkommit sedan år 1645. Den torde legala utkom- avdelning med rubridärmed vara världens äldsta alltjämt ningen en redaktionell historia är i kort- kerna över utfärdade författningar, meddemande tidning. Tidningens landen om Kungl. Majzts och vissa statshet återgiven i bilaga 1. Rätten tillkommer myndigheters beslut i ärenden om tjänsteatt utge Posttidningen ut- m. m., direktiv för statliga utsedan 1791 Svenska akademien. Denna tillsättning till redningskommittéer, notiser om smittsamarrenderar numera utgivningsrätten Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Sö- ma sjukdomar o. dyl. Kungl. ledamöter är an- Posttidningen utkommer med en huvudner. En av Akademiens edition dag. Dess format är svarig utgivare av tidningen. varje helgfri 365 X 525 mm alltså det mest tryckyta. Varje sida är vanliga dagspressformatet. 2.1 Posttidlzingerzs innehåll och utgivning uppdelad på :ex spalter. Det genomsnittliga

tillvaro intill antalet trycksidor per exemplar är 3-4. Under hela sin tidigare början av 1920-talet har i varierande Första numret varje kvartal är dock betydtidningen material. (15-20 sidor) eftersom i detta omfattning innehållit redaktionellt ligt större införs alla för nästföregående Den är numera huvudsakligen ett organ för kungörelser Detta innebär att kvartal om dödande av förkommen hands. k. legala annonser.

vissa rättsliga åtgärder enligt bestämmelser ling. antal skall bekant- Följande specialeditioner eller s. k. bilai ett stort författningar i Posttidningen. I författningssam- gor till Posttidningen utges: göras i allmänhet 1 Tidning för leveranser till staten manhang benämns tidningen ”Allmänna tidningarna”. Annonseringen m. mf”, som utkommer varje tisdag. Format är desamma som Postbildar utgångspunkt för beräkning av be- och spaltuppdelning och har även i Bilagan innehåller annonser om svärs- och andra fatalietider tidningens. konsekven- och försäljning inte bara för övrigt olika formellt-juridiska upphandling statens utan även för landstings och andra ser. samt ett fåtal Annonspriset fastställs av Kungl. Majzt. offentliga organs räkning används numera försäljningsannonser. Normalt upp- Inkomsterna av tidningen privata i sin helhet till av kostnaderna tar samtliga annonser endast en halv trycktäckning akademiens arbete med en sida. Prenumeration på enbart denna biför Svenska

svensk ordbok. Den ekonomiska förvalt- laga är möjlig.

SOU 1971: 2

2 ”Samling av anmälningar till aktiebo- nenter ca 3 000. Härtill kom ett 60-tal s. k. lagsregistret och andra företagsregister, regelbundna fricxemplar och ett drygt 100som utkommer varje fredag och i princip tal lösnummer. Friexemplaren torde avse upptar de anmälningar som införts i de skil- utnyttjande av den rätt kommunerna erhålda registren under nästföregående kalender- lit år 1910 att abonnera på tidningen utan vecka. Samlingen har bokformat (170 250 annan avgift än postportot. mm i oskuret skick) med två spalter på varje Av hela upplagan på 3 200 exemplar gick sida. Genomsnittliga sidantalet per vecko- något mer än hälften eller 1 700 till privata häfte är ca 90. Rubriker i häftet är företag och personer. Bland företagen var inslaget av banker markant. Av de 900 Anmälan till försäkringsregistret Anmälan till bankregistret exemplaren till enskilda personer hade hälf- Anmälan till sparbanksregistret ten av adressaterna akademiska eller lärar- Anmälan till föreningsregister titlar. Till statliga myndigheter i skilda ni- Anmälan till handelsregister Anmälan våer gick nära 800 exemplar och till untill aktiebolagsregistret Anmälan till filialregistret dervisnings- och biblioteksväsendet 500. Anmälan till register för sambruksföreningar

2.3 Svenska akademiens juridiska rätt till 3 ”Register över vissa i Post- och Inrikes Posttidningen och de legala annonserna Tidningar under . . . (månad och år) första införda annonser.” Det utkommer Akademiens rätt till Posttidningen grundar gången 1-2 månader efter sig, som förut sagts, på privilegiebrevet den snarast möjligt, normalt av den månad som avses med re- 20 december 1791 (se vidare historiken för utgången Det har samma format tidningen, bilaga 1 till detta betänkande). gistret. och spaltsom Posttidningen och varje ex- Där anges syftet med privilegiet vara att biuppdelning behålla och befordra Akademien såsom allemplar omfattar ungefär två trycksidor. Värubriker inrättning. För detta ändamål sentliga i registret är männyttig hade Kungl. Maj:t genom privilegiet för Vattendomstolars kungörelser ”evärdeliga tider” förunnat Akademien rät- Arv efter: Auktioner, exekutiva: tighet att ensam förlägga och utge tidning- Bolagsstämmor: en. Härvid skulle vissa villkor och förmåner Boskillnad emellan: gälla, angivna i sex punkter. De väsentliga Bodelning emellan: förmånerna var dels exklusiv portofrihet vid Äktenskapsförord emellan: vilande: tidningens postbefordran inom riket, dels Lagfarter Tjänstetillsättningar: ensamrätt för tidningen till de s. k. legala Lediga tjänster: annonserna, vilka närmare beskrivs i histo- Omyndige förklarade: riken för tidningen, dels ock frihet för Aka- Myndige förklarade: demien att utarrendera sin rätt att utge Ackordsförhandlingar: I konkurs försatta: tidningen. Efterbevakningar: Detta brev avsåg uppenbarligen ett sådant Kallelser å: privilegium som enligt 1785 års tryckfri- Kallelse å okända borgenärer: hetsförordning var förutsättning för rätt att utge periodisk skrift. Men inte nog därmed. 2.2 Posttidningens spridning För att privilegiet skulle ge Akademien det En abonnentanalys för Posttidningen har avsedda ekonomiska stödet förbands det på utredningens uppdrag gjorts av Tidnings- med nyss angivna förmåner. statistik AB (TS) under juni månad 1968. Alla privilegier på att utge skrifter slopa- Av denna analys, vars resultat utförligare des genom 1812 års tryckfrihetsförordning. redovisas i bilaga 2, inhämtas väsentligen Om sådana privilegier var givna till ”allföljande. männa inrättningars understöd” skulle de I juni 1968 var antalet betalande abon- dock bestå under 20 år och de kunde en-

SOU 1971: 2

särskild bestämmelse som återfinns existens ifrågasatts. Detta har skett dels ligt även i gällande tryckfrihetsförordning av år inom Akademien där farhågor härför yppats 1949 (1 kap. 8 §) förnyas genom Kungl. flerfaldiga gånger, dels av företrädare för Majzts beslut för högst 20 år varje gång. regering, riksdag och allmänhet. Härtill Någon sådan förnyelse har dock aldrig be- kommer att denna förmån är till sitt värde viljats för Posttidningen. Tidningsprivilegiet helt beroende av vilka annonsavgifter tidutslocknade alltså redan 1832. ningen och därmed ytterst Akademien kan Detta betraktelsesätt överenstämmer helt betinga sig. Såsom framgår av historiken med statsmakternas behandling av ett lik- skall fråga om höjning av annonspriset nuartat privilegium så sent som år 1969. Då mera underställas Kungl. Maj:t. beslöts nämligen (prop. 66, statsutsk. utl. Utredningen drar av dessa skäl den slut- 115, rskr. 293) att det privilegium på utgiv- satsen att varken utgivandet av Posttidningningen av almanackor i Sverige som tillde- en eller införandet däri av de legala anlades Vetenskapsakademien år 1749 och för- nonserna är privilegier eller för ”evärdelig nyats i enlighet med föreskrifterna i tryck- tid meddelade rättigheter för Akademien. frihetsförordningen skall upphöra med ut- Inkomsterna av Posttidningen disponeras gången av gällande 20-årsperiod. sedan närmare 100 år i sin helhet för att Huruvida nämnda, samtidigt med privi- bestrida kostnaderna för utgivning av Svenslegiet för Svenska akademien på att utge ka akademiens ordbok. För Akademiens Posttidningen beviljade förmåner har pri- verksamhet i övrigt är de inte behövliga. - eller anknuten Om ordboksarbetet skall fortsätta i Akavilegienatur självständig till - därom kan olika demiens tidningsprivilegiet regi kan det finansieras på tvâ sätt. meningar råda. Skulle de vara delar av Antingen behåller Akademien tills vidare eller på annat sätt juridiskt anknutna till rätten att utge Posttidningen med de letidningsprivilegiet, har de självfallet upphört gala annonserna eller också fråntas Akadesåsom privilegier samtidigt med detta. mien rätten och ordboksarbetet finansieras Informationsutredningen kan inte finna genom anslag över statens budget. att de särskilda förmånerna har karaktär av Utredningen saknar självfallet anledning självständiga privilegier. En sådan situation att göra något uttalande i frågan om vilken får inget stöd av den faktiska behandlingen lösning som bör väljas. Det väsentliga ur av dessa förmåner. Härvid torde man böra utredningens synpunkt är att konstatera att fästa mindre avseende vid att Kungl. Majzt utgivningen av Posttidningen med de legala samma dag som privilegiebrevet utfärdades annonserna kan - om redaktionella, utgivsjälv utsåg tidningsarrendatorerna trots den ningstekniska, ekonomiska eller andra vä- Akademien brevet härför - från genom tillagda rättighe- gande skäl talar överflyttas ten att utarrendera tidningen. Det kan sägas Akademien till annan. vara en tillfällig suspendering av denna rättighet. Större vikt bör läggas vid att den ur konkurrenssynpunkt betydelsefulla förmån som den exklusiva portofriheten för tidningen innebar upphörde 1824. Allmän portofrihet för tidningar infördes nämligen då. kompensation härför lämnades inte Någon Posttidningen. Tvärtom lades samtidigt på Posttidningen liksom på andra tidningar en stämpelavgift. Beträffande den återstående förmånen nämligen ensamrätten till de s. k. legala annonserna, har tid efter annan dess fortsatta SOU 1971: 2

3 Utredningens tidigare behandling av Posttidningen

Utredningen har i betänkandet om kungö- kungörelseannonsering och 2) effektiviserelseannonsering föreslagit ett system för ring av annonseringen som sådan, antyder sådan annonsering. Detta innebär bl. a. att utredningen 3) ett övervägande om vidgning i allmänhet i Posttidningen av Posttidningens funktion till att vara ett annonsering skall vara obligatoriskt medium för riksom- medium även för samhällsinformation. fattande bekantgörande. Utredningens mo- Dessa tre frågor jämte frågan om tidtivering härför anges på sid. 31--32 i be- har vid remissbeningens yttre utformning tänkandet. Tidningen bör alltså enligt ut- av betänkandet om kungörelsehandlingen redningens uppfattning fortsätta att fungera berörts av ett antal remissinannonsering som landets officiella tidning för central stanser. statsmakterna har ännu inte tagit kungörelseannonsering. Vidare uttalar ut- till betänkandet. Som en bakgrund ställning i betänkandet att namnet Post- till det nu aktuella anser utredredningen uppdraget och Inrikes Tidningar, i dagligt tal förkor- ningen det lämpligt att redovisa remissintat till Posttidningen, bör bibehållas. Där- stansernas i berörda frågor. uppfattning emot fann utredningen att tidningen borde Vad först angår frågan om Posttidningen omgestaltas för att bättre kunna tjäna offibör fortsätta att fungera som landets kungörelseannonseringens ändamål. för central ciella tidning kungörelseannon- Betänkandet om kungörelseannonsering remissinstanser sering har ingen av 70-talet innehåller även förslag till vissa typografis- eller föreslagit att tidningen skall upphöra ka och redaktionella åtgärder beträffande ersättas med annat medium. Mer än 20 annonseringen både i Posttidningen och i myndigheter och organisationer gör särskilortstidningar. Dessa åtgärder avser annon- da uttalanden i ämnet. sernas rubriksättning, utformning och pla- Utredningens uppfattning att Posttidningcering, sammanförande av annonser i sam- en bör bibehållas medium som obligatoriskt ma ämne m. m. Det gemensamma syftet för central biträdes kungörelseannonsering med åtgärderna är att öka annonseringens utan ytterligare motivering av båda hörda effektivitet och minska dess kostnader. Svea hovrätt och hovrättema, nämligen hovrätten för Nedre Norrland, samt av Iagberedningen, borgmästaren i Västerås, 3.1 Remissinstansernas uppfattning rådhusrâtten i Sundsvall, försvarets civil- Utöver utredningens förslag i sitt betän- förvaltning, statens vägverk, riksrevisionskande om kungörelseannonsering beträffan- verket, skoläverstyrelsen, statens naturde Posttidningen, nämligen 1) bibehållande vårdsverk, statens konsumentråd, länsstyrelav Posttidningen som centralt medium för serna i Stockholms, Jönköpings, Jämtlands

SOU 1971: 2 11

och Västerbottens län och Föreningen Sve- ning som täcker informationsbehovet över

riges häradshövdingar och stadsdomare. hela landet. Stockholms morgontidningar

Några remissinstanser gör mera differen- har stor spridning i Mellansverige men

tierade uttalanden på denna punkt. Sålunda knappast i de södra och norra delarna av

understryker vattenlagstttredningen att vat- landet. Man skulle då bli nödsakad att in-

tendomstolarnas kungörelser i Posttidningen föra kungörelser av rikskaraktär i ett fler-

torde läsas i förhållandevis stor omfattning. tal dagstidningar, vilket skulle medföra

Såväl myndigheter och organisationer som ganska stora kostnader för både staten och partsombud skaffa allmänheten. - i Södermansynes sig fortlöpande Länsstyrelsen information om planerade företag i vatten lands län framhåller att Posttidningen f. n.

på detta sätt. Sådan information torde de inte kan anses uppfylla det för kungörelse-

svårligen kunna med samma grad av till- annonseringen angelägna kravet på effekti-

förlitlighet skaffa sig på annat sätt. Vatten- vitet. Vid granskning av alternativa möj-

lagsutredningen biträder därför förslaget att ligheter kommer emellertid länsstyrelsen

bibehålla Posttidningen som medium för till väsentligen samma resultat som patent-

kungörelseannonsering. verket. Länsstyrelsen finner därför att en

Borgmästaren z Stockholm förklarar sig förbättrad och efter de av utredningen an-

dela informationsutredningens uppfattning förda riktlinjerna effektiviserad Posttidning att Posttidningen bör bestå som officiell måste anses utgöra lämpligt riksmedium. -

tidning och anger de främsta skälen härför Liknande anförs av SACO. synpunkter på följande sätt: Svenska bankföreningen slutligen bedö-

mer det som absolut nödvändigt att det Kungörelseannonsering bör i många fall ske finns en officiell rikspublikation för kungenom annonsering i en riksomfattande tidgörandet av myndighetsmeddelanden som ning och det är angeläget att till tjänst för myndigheter, försäkringsbolag, banker, fastighets- inte har enbart lokalt intresse. Både för kreditinstitut och andra kungörelseannonser Bankföreningen själv och för medlemsbansom berör deras verksamhetsområden finns kerna utgör Posttidningen en värdefull och sammanförda i en enda tidning. Posttidningen flitigt anlitad upplysningskälla. I och för har en sådan riksomfattande egenskap även om upplagan inte tillnärmelsevis närmar sig vis- sig skulle man naturligtvis kunna lägga ner sa tidningars med stort spridningsområde. Det Posttidningen och ersätta den med något måste dock konstateras, att dessa stora tid- annat motsvarande Detta skulle organ. ningar inte har tillräcklig spridning över alla emellertid vara tämligen meningslöst och i delar av riket. Det bör vidare framhållas, att om i Posttidningen med själva verket knappast innebära något annat man ersätter annonsering annonsering i viss eller vissa andra tidningar än ett namnbyte. Några bärande skäl för kan dessa få karaktär av officiell tidning. En så- att företa ett sådant finns Bankförenligt dan ordning kan inte vara lämplig. Utredningen eningens uppfattning inte. Visserligen torde förutsätter att Posttidningen i vissa fall bör det nuvarande namnet förefalla många svårsom gäller nu - vara enda tidningsmedium för kungörelseannonsering. Denna sorts annonse- förståeligt och ålderdomligt men det är inring skulle vid nedläggning av Posttidningen te troligt att ett modernare namn med störnödvändigtvis överföras till dagstidning. Om re slagkraft” skulle kunna göra tidningen man överför sådan annonsering skulle det medan- mera populär bland den stora allmänheten. föra att mycket stor del av dagstidningens tas i anspråk Såsom ovan sagts har utredningen förenonsutrymme och därigenom föranleda att andra, oftast mera väsentliga kun- slagit att tidningen bör få behålla sitt namn. görelseannonser blir mindre effektiva. Det är har - utöver av Bankför- Namnfrågan vidare troligt att annonskostnaderna skulle stiga eningen behandlats av utredningen om så mycket, att de i många fall inte skulle vara författnirzgspublicering. Denna finner det försvarliga. olämpligt att tidningen f. n. har tre namn:

Patentverket anför som ytterligare skäl Allmänna tidningarna i lagspråk, Posttid-

för att behålla Posttidningen som officiellt ningen i dagligt tal och Post- och Inrikes

finns någon dagstid- Tidningar som det officiella namnet. Tidorgan att det knappast

12 SOU 1971: 2

ningen bör - anför - få ett som utredningen ningen ortstidningar får ett mycket namn som kan användas i lagspråket och positivt mottagande i remissen. Ca 20 in-

som är så enkelt att det kan brukas i dag- stanser instämmer i eller uttalar sin till-

ligt tal. fredsställelse med förslagen som de finner Vad härefter angår Posttidningens fram- mycket angelägna. Vissa tillägger att de kan tida funktion, innehåll och yttre utform- genomföras utan författningsändringar och

ning (format, layout o. dyl.) anger ett fler- att de därför bör förverkligas snarast. tal remissinstanser att en förutsättning för Några uttalanden förtjänar här återges.

deras tillstyrkan av förslaget att tidningen Sålunda finner hovrätten för Nedre Norrskall bestå är att den på olika sätt moder- land förslagen praktiska och ändamålsen-

niseras. liga. De av utredningen föreslagna åtgär-

Statskontoret anser att det vore värde- derna kommer enligt hovrättens uppfattfullt om Posttidningen kunde ges en vidare ning att i hög grad förbättra möjligheterna spridning och bättre utnyttjas för informa- att uppmärksamma kungörelseannonserna tion i olika samhällsfrågor. Ett steg i den och göra dem mera lättillgängliga.

riktningen vore att slå samman Posttid- Riksrevisionsverket anser det viktigt att ningen med tidskriften Från departement annonsutformningen förbättras i enlighet och nämnder. Ytterligare åtgärder som bl. a. med utredningens förslag. I detta samman-

gäller utvidgning och fördjupning av aktuellt hang vill verket särskilt peka på att annon-

redaktionellt stoff måste emellertid enligt serna inte alltid behöver ge den fullständiga Statskontorets mening komma till för att öka information som nu ofta är fallet. Många tidningens läsvärde inom en vidare krets. gånger torde det vara tillräckligt att under Även riksrevisionsverket finner angeläget en gemensam rubrik, t. ex. när det gäller att tidningen omgestaltas och ges en mo- konkurser eller exekutiva auktioner, ge visdern redaktionell utformning. Dess innehåll sa grundläggande uppgifter samt hänvisbör även kunna att omfatta t. ex. vidgas ning till var mera information detaljerad artiklar och notiser av mera allmänt intreskan fås. Speciell uppmärksamhet bör ägnas se. Härvid bör avgränsningen mot tidskrifåt den statliga platsannonseringen. Denna ten Från departement och nämnder prövas. bör riksrevisionsverket enligt göras mera Riksrevisionsverket upplyser att verket i okonventionell och slagkraftig än vad den samråd med 1968 års upphandlingskommit- nu är.

té f. n. undersöker myndigheternas inställ- Svenska bankföreningen anför i denna del till värdet ning av Posttidningens bilaga följande:

Tidning för leveranser till staten m. mi”.

Från både effektivitets- och kostnadssynpunkt TCO understryker vikten av att tidningen får en modernare är det angeläget att en rationalisering kommer typografisk utformning. till stånd såvitt gäller annonseringens utform- En sådan omgestaltning av tidningen skulle ning. Bankföreningen vill reservationslöst till-

framför allt göra den mera styrka förslagen att annonser i samma ämne lättillgänglig för läsarna. - skall sammanföras under en gemensam rubrik Även skolöverstyrelsen, länssamt att formulär skall utarbetas till uppställstyrelserna i Jönköpings och Västerbottens ning och avfattning i övrigt av mera frekventa Iän samt Svenska bank/föreningen framhål- annonser. Självfallet bör också tillkännagivanler angelägenheten av att tidningen moder- den, som en domstol eller annan myndighet

niseras i typografiskt och stilistiskt avseen- samtidigt utfärdar i skilda ärenden av samma

art, samlas i en enda annons. Däremot känner de. Skolöverstyrelsen tillägger att tidningen Bankföreningen viss tvekan inför förslaget att, bör tryckas på ett papper som bättre svasåvitt angår Posttidningen, en motsvarande rar mot dess ställning som officiellt organ sammanföring skall göras även av kungörelser och som tål slitage och långvarig arkive- från skilda myndigheter. I och för sig skulle

sannolikt vissa fördelar även för läsarna kunna ring. vinnas, om en sådan ordning genomfördes. Det- Utredningens förslag till effektivisering ta kan dock tillrådas endast under förutsättav kungörelseannonsering i såväl Posttidning att det skapas garantier för att inga fel

ZT-SOU 1971; 2

begås vid redigeringen av den gemensamma annonsen och för att denna får en klar och överskådlig uppställning, så att ingen risk föreligger för att något namn eller någon annan uppgift kan förbises vid läsningen. Enligt Bankföreningens mening är det väl värt att pröva, huruvida en lösning av denna fråga kan åstadkommas på den väg som utredningen föreslagit.

3.2 Sammanfattning av remissvaren I remissyttrandena finner utredningen klart belägg för att Posttidningen bör bestå som medium för central kungörelseannonsering, att denna annonsering bör effektiviseras enligt huvudsakligen de riktlinjer som anges i betänkandet om kungörelseannonsering och att tidningen bör moderniseras i fråga om format, layout o. dyl. Vad gäller tidningens innehåll är uttalandena inte på samma sätt klarläggande. Detta är ganska naturligt med hänsyn till att utredningen i betänkandet endast antydde möjligheten att bredda tidningens innehåll till att omfatta samhällsinformativa notiser och artiklar. Det fåtal remissinstanser som något mera utförligt behandlat denna fråga har emellertid gjort detta på ett positivt sätt. Utredningen har gjort en särskild undersökning om myndigheternas önskemål om modernisering av Posttidningens typografi och annonsutformning, utökning med redaktionella översikter och informationsmaterial. Tillvägagångssättet vid och resultaten av denna undersökning redovisas/i nästa kapitel.

14 SOU 1971: 2

4 Informella och

intervjuer hearing

4.1 Syftemål och genomförande 4.1.1 Utredningens frågealternativ En relativt omfattande Undersökningen skedde i form av informel- provundersökning la intervjuer med företrädare för statlig verkställdes av utredningens kansli hos inoch kommunal formationscheferna för förvaltning samt näringsli- fyra statliga mynvets och pressens organisationer, nämligen digheter. följande: Svea Före de fortsatta utsändes hovrätt, rikspolisstyrelsen, intervjuerna från kansliet

riksförsäkringsverket, postverket, riksrevi- en promemoria i vilken tre

sionsverket, centrala alternativ för det framtida innehållet i Postfolkbokförings- och uppbördsnämnden, natur- tidningen skisserats. skolöverstyrelsen, vårdsverket, domstolskommittén, Svenska Frågealternativen i promemorian var fölbankföreningen, Svenska jande: journalistförbundet, Svenska Svenska 1 Post- och Inrikes Tidningar begränsas kommunförbundet, alltjämt till att vara ett organ enbart för

tidningsutgivareföreningen, Sveriges advo-

katsamfund, Sveriges industriförbund, Tid- kungörelser. stannar ningarnas telegrambyrå samt redaktören för Utredningen då vid ett förslag tidskriften Från departement och nämnder. som avser tidningens format och typogra- Samtalen betecknas som informella där- fiska utformning och - såsom skett i SOU för att de genomfördes utan intervjuformu- 1969: 7 kap. 8 - åtgärder i syfte att göra lär och annonserna mera lättlästa avsåg de intervjuades personliga och översiktliga. uppfattningar och erfarenheter. De skulle 2 Post- och Inrikes Tidningar omgestalalltså inte gälla myndighetens eller huvud- tas både till form och innehåll för att kunmannens formella uppfattning. na tjäna som översiktligt medium för sam- De intervjuade var alla personer med en hällsinformationen. Vid sidan av

sådan ställning att de kunde överblicka och kungörelseannonseringen

bedöma behovet tillförs redaktionella av översiktlig samhällsin- tidningen Översikter formation inom de berörda beträffande det aktuella myndigheterna läget och den sannolika eller organen. utvecklingen inom betydelsefulla samhällsavsnitt. Som framgår av redogörelsen i det följande har i intervjugrupperna i regel ingått I ett sådant skick skulle tidningen kunna såväl administrativa chefstjänstemän som tjäna som ett översiktligt informationsorgan informationschefer och redaktörer. för mellanledet i kommunikationen mellan de beslutande organen och medborgarna. 3 Post- och Inrikes Tidningars redaktionella material utökas därutöver med med-

SOU 1971: 2

delanden ur förvaltningsrättslig praxis. Så- mellanled, som utgörs av de myndigheter

i Förvaltningsrätts- och organisationer, som har att till en bredana har tidigare ingått till slutet av 1950- dare allmänhet eller större målgrupper förlig Tidskrift, som fram medla information inte blott om den egna talet härigenom fungerade som en typ av kan - i samband verksamheten och egna åtgärder, utan ockrättsfallssamling. Vidare i Post- och Inrikes Tid- så om de politiska instansernas och andra med publicering i SFS beslut. Till denna kategori ningar av rubrikerna på författningar myndigheters - innehåll i kortfattat hör exempelvis både statliga ämbetsverk deras väsentliga skett och kommunala myndigheter, men även skick anges. Även detta har tidigare folkrörelserna och intresseorganisationer av i Förvaltningsrättslig Tidskrift. till olika slag ävensom fristående facktidskrifter Utöver dessa frågealternativ fogades där kansliet sam- och andra pressorgan. Ett problem för dessa promemorian en bilaga, är hur de snabbt skall få kännedom om inmanfattningsvis konstaterade att de infornehållet och innebörden i den mångfald ofmationskanaler som finns för samhällsinav rättshandlingar, om vilka de skall formation har brister och begränsningar fentliga

natur. Som motiv för informera. Bortsett från deras plikt att förfysisk och psykologisk medla information beträffande den egna detta konstaterande anfördes i promemo-

verksamhetssektorn måste dessa myndigherian bl. a. följande: ter och organisationer, för att kunna full- Även om ambitionsnivån i många fall är hög, sin göra sin uppgift, ofta hålla sig bättre underbegränsar såväl dagspressen som radio/tv rättade om utvecklingen inom andra mynbevakning av samhällets beslut och åtgärder till det nyhetsmässigt mest intressanta. digheters områden än de blir genom att en-

Bredare Översikter och djupare debatter före- bart följa nyhetsförmedlingen och den samkommer i dessa massmedier. För de läsarkatehällsorienterade debatten i massmedierna. gorier i mellanledet undersökningen gäller kan De institutioner som tillhör detta mellandet dock vara svårt att passa de tider som detta sker i etermedierna respektive kunna led är således hänvisade att själva inhämta

hålla sig med tillräckligt många dagstidningar erforderliga upplysningar genom att regel-

eller hinna följa med i de Översikter och de- bundet följa författningssamlingar, kungöbatter som publiceras i olika pressorgan, t. ex. relser, meddelanden och verkstidningar som fack- och organisationstidningar. med att dessa Denna Inte heller kan man räkna utges av ett stort antal myndigheter. översikter är tillräckligt fullständiga eller fria bevakningsuppgift kan bli mycket besvärlig

från politiska eller andra värderingar. Om tid- vederbörande är kanske ändå aldrig och skrifterna gäller också att urvalet av artiklar säker på att han infångar alla de upplysoch kommentarer bestäms och begränsas av de ningar som han borde vidarebefordra. intressen dessa företräder, de må vara ekono-

miska, fackliga, politiska eller ideella. Böcker kan lämna utförligare översikter och Publikation för mellanledsinformation?

inte minst har tillfört pocketbokmarknaden Den främsta frågan under intervjuarbetet samhällsdebatten många värdefulla uppslag. blev därför om behov föreligger att i en Böckernas spridning är dock starkt begränsad med t. ex. tid- enda statlig periodisk publikation lämna och kan givetvis inte jämföras samhällsinformation till mellanledet och huningarnas. Stat och kommun bidrar själva med utred- ruvida kunde anses vara ett Posttidningen ningar och publikationer, liksom näringslivets för detta. Man kunde tän- Dessa lämpligt organ och arbetsmarknadens organisationer. når dock bl. a. på grund av sitt ka sig följande graderingar av publikatiopublikationer i regel endast nens innehåll i växande ambitionsskala omfång och sin intresseinriktning de specialintresserade. 1 enbart faktasamling

2 utökning med beskrivande, sakliga

M ellanled översiktsartiklar beträffande skilda sam-

stadium av undersök- hällsavsnitt Redan på ett tidigt 3 av den ansvarige chefen för statlig ningen blev det klart, att det i den samartiklar i finns ett myndighet författade, signerade hälleliga informationsprocessen

SOU 1971: 2

vilka han även uttalar sin uppfattning om ker och tidskriftsartiklar o. dyl. i samhälls-

den önskvärda utvecklingen inom frågor eget och områden e) rapporter om informationsplaner hos angränsande olika myndigheter med uppgift om mål- 4 plats i publikationen för seriös debatt sättning och omfattning, undersökningsre-

i skilda samhällsfrågor. sultat o. dyl.

En särställning i detta sammanhang in- II artiklar i samhällsfrågor tar den av statens upplysningsbyrå utgivna t. ex. arbetsmarknadens anpassning till på-

tidskriften Från departement och nämnder. gående strukturomvandling, bostadspolitiken, hälsovårdens inriktning, miljövårdsproblem Denna tidskrift, som har en upplaga om etc. ca 9 000 ex., innehåller ju i huvudsak dels - - IH olika myndigheters verksamhet i likhet med Posttidningen direktiv för genom signerade artiklar om verksamheterstatliga offentliga utredningar, dels sammannas utveckling och problem, t. ex. om en fattningar av sådana utredningars betänkan- myndighets verksamhet och dess integration

den och av s. k. departementspromemorior. i andra myndigheters etc.

Detta material kan betraktas som en början IV debattforum och insändaravdelnirzg i till en faktasamling. En sådan skulle emel- samhällsfrågor

l

l lertid för att bli mera användbar kunna ge 3 Kan enl. punkt 2 skisserat redaktionellt

i aktuella, kortfattade notiser om de skilda material sammanföras i ett enda organ? Vilken

stadierna typ av organ är i så fall lämplig? av en viktig politisk eller admini-

strativ frågas utveckling. Därtill kan en fak-

i

tasamling informera om förvaltningsrättslig å j praxis, om nyutkommen litteratur inom det 4.2 Synpunkter ur intervjusvaren f samhällsvetenskapliga området m. m.

Inför en avslutande hearing med några Så gott som fullständig enighet har förele-

av enkätdeltagarna sammanfattades slutli- gat bland de intervjuade om att behov före-

gen frågeställningen sätt: ligger av samhällsinformation i översiktlig på följande form till det s. k. mellanledet. Denna in- 1 Anser de närvarande liksom remissinstan- formation borde samlas till en enda publiserna att Post- och Inrikes Tidningar i moderkation. Som sådan borde Posttidningen kunniserad form skall bestå som obligatoriskt, centralt oavsett redaktionellt in- na komma i fråga. Vad gäller formerna kungörelseorgan nehåll? för informationen borde faktasamlingen 2 Vilket behov föreligger för en i ett centralt prioriteras och samhällsorienterade artiklar medium samlad, snabb samhällsinformation till tillkomma först i andra hand. Vidare rådde det s. k. mellanledet enligt följande innehållsenighet om att Posttidningen skall bestå kategorier: som obligatoriskt centralt kungörelseorgan I faktainfornmtioiz i frågor av större samsom hos oavsett redaktionellt innehåll. hällelig betydelse anhängiggärs Kungl. A/lajZ-t såsom Ett undantag utgjorde företrädarna för a) förslag och framställning från riks- Svea hovrätt som uttalade tvekan om faktadag, myndighet eller organisation samt om skulle samlingen bli av något större värde och när remiss sker; utredningsdirektiv för domarna, vilka redan nu måste följa med personuppgifter; Iztredningsförslag respektive departementspromemorior jämte upp ett betydande referensmaterial.

remissvarens huvudsakliga innehåll; såda- Frågan om utbyggnad av faktasamlingen na Kungl. Mai-ts beslut som fattas utan med redaktionella artiklar besvarades pomedverkan av riksdagen och sammanfattsitivt av flertalet intervjuade. Från några ningar av Kungl. Majas propositioner håll anfördes dock, att behovet av sådana jämte senare utskottsutlåtanden, riksdagsbeslut och nya författningars innehåll artiklar visserligen är uppenbart, men att

b) partimotioner av större betydelse och möjligheterna att åstadkomma en fullständeras fortsatta behandling dig information är begränsade. c) kvalificerade utdrag ur förvaltnings- Samtidigt som artiklar och Översikter rättslig praxis d) litteraturförteckning beträffande böc- skall vara lättillgängliga måste stora krav

SOU 1971: 2 17

ställas på att de är sakliga och så fullstän- skilda målgrupperna. diga som möjligt. Detta kräver en redak- Majoriteten menade emellertid, att det tionell kapacitet hos tidningen som kan be- informativa materialet borde tillföras Posträknas dra betydande kostnader. Vidare tidningen och att tidskriften Från departekan svårigheter uppstå vid gränsdragningen ment och nämnder i samband därmed borde mellan den centrala publikationen och uppgå i Posttidningen. Det konstaterades verkstidningarna. dock att målgrupperna för kungörelsean- Såsom ofrånkomligt krav på artiklarna nonser och redaktionell information endast ställdes i allmänhet, att de skall vara objek- delvis är identiska. Vad beträffar utgivningstiva i den meningen att de enbart beskriver frekvensen framkom följande: Posttidningfaktiska förhållanden. Vissa avvikande upp- en utkommer varje vardag och med hänsyn fattningar i denna fråga förekom likväl. Så- till annonserna kan utgivningen inte begränlunda framhölls i ett par intervjuer, att che- sas till mindre än tre gånger i veckan. Tidfer för statliga myndigheter inte borde va- skriften Från departement och nämnder ra alltför bundna när de lämnade redogö- däremot kommer ut var 14:e dag. På grund relser för myndigheternas verksamhet. Ut- härav och eftersom avgivandet av betänkanöver en redovisning av det aktuella den har en tendens att ”klumpa ihop” sig läget borde verkschefer i likhet med företagsche- till ett par korta perioder just före halvårsfer ha rätt och kanske även skyldighet att och helårsskiften har den information som meddela sin uppfattning om utvecklingen tidskriften f. n. lämnar delvis blivit avsevärt och vad denna kräver i fråga om åtgärder, försenad och dess innehåll inaktuellt. resurser o. dyl. Sedan en fråga på detta sätt Beträffande de redaktionella artiklarna aktualiserats kunde den fortsatta diskussio- rådde allmän enighet om att de skall vara nen ske på annat sätt och i andra medier. översiktliga med utförliga hänvisningar till Från något håll föreslogs att ifrågavaran- det grundmaterial där mera detaljerade de publikation skulle öppnas för en debatt upplysningar kan inhämtas. i samhällsfrågor. Som skäl härför angavs att publikationen eljest skulle bli tråkig och föga attraktiv och att man åtminstone inom vissa delar av den statliga sektorn anser, att möjligheterna till en seriös debatt i sakfrågor är bristfälliga i nu tillgängliga medier. Mot detta anfördes emellertid kraftiga invändningar från många av de intervjuade som ansåg att något behov att upplåta publikationen för debatt inte förelåg. De framhöll framför allt, att en statlig publikation kunde få särskilda svårigheter att värja sig mot alla som önskar vara med i en diskussion. Risk förelåg för att man hamnade i en yvig samhällsdebatt och att informationsuppgiften, som dock borde vara det primära ändamålet, försvårades. En fråga, som diskuterades mycket, var om det verkligen är möjligt att samla all information till mellanledet i en enda publikation. Några av de intervjuade påpekade, att antalet målgrupper för denna information var betydande och att det egentliolika publikationer för de gen behövdes

18 SOU 1971: 2

5 och

Utredningens förslag motiveringar

5.1 Post- och Inrikes Tidningar bör bestå ningar av morgontidningarnas karaktär som har efter betydande spridning i hela riket. modernisering Vid sin Vägning av skälen för och emot de Redan i sitt första betänkande om kungö- olika möjliga lösningarna har utredningen stan- (SOU 1969: 7) konstate- nat för att det för den centrala generella kunrelseannonsering görelseannonseringen alltjämt behövs en offirade utredningen att Posttidningen bör fortciell tidning. Endast härigenom skapas garanti sätta att fungera som landets officiella tid- för att så långt det står i mänsklig förmåga alla

ning för central kungörelseannonsering och tillkännagivanden som författningsenligt skall att den bör behålla sitt namn. införas i tidningen verkligen blir fullständigt och korrekt införda där. För skälen att tidningen bör bestå redo- Att under sådana förhållanden lägga ner görs på sid. 31 i ovannämnda betänkande: Post- och Inrikes Tidningar och samtidigt ska-

pa en ny officiell tidning syns föga genom- Det enda centrala mediet för sist angivna tänkt. ändamål, för s. a. s. generell kungörelseannonsering är för närvarande Post- och Inrikes Tidatt Däremot framhåller utredningen vidare ningar. Flerfaldiga gånger har ifrågasatts Posttidningen bör försvinna. Av de här anförda att Posttidningen bör omgestaltas för att

skälen må i första hand nämnas tidningens bättre äntjäna kungörelseannonseringens obetydliga upplaga. I juni 1968 var abonnen- damål. ternas antal 3100, varav nära 3/4 var myn- I följande avsnitt redovisar utredningen digheter, institutioner och företag. Samma mådärför ett antal förslag i syfte att göra tidnad såldes något 100-tal lösnummer. Till den negativa inställningen till tidningen från många ningen mer ändamålsenlig. Häri ingår även håll har säkert också bidragit dess föga tidsen- ett provnummer av Posttidningen (bilaga 4) liga typografiska utformning och dess ohanteroch dess bilaga Tidning för leveranser till liga format. Vid närmare eftertanke syns dock staten m. m. (bilaga 5), baserade på edide anförda skälen för nedläggning inte bärkraftiga. tionernas innehåll torsdagen den 8 maj 1969

Med hänsyn till den bestämning av målgrup- respektive tisdagen den 6 maj 1969. perna för kungörelseannonsering som skett i 5 kap. är ett riksomfattande medium ofrånkomligt. Valet måste härvid stå mellan annonse- 5.1.1 Tidningens innehåll i annonsversionen ring i tidning som är spridd över hela landet medium är varken Det tillkommer inte informationsutredningoch Radio/TV. Sistnämnda särskilt ägnat eller tillgängligt för s. k. generell en att här föreslå några ändringar i karakkungörelseannonsering. Då återstår endast an- tären av tidningens annonsinnehåll. I den nonsering i dagstidning och annonseringen bör mån utredningen ansett att annonsering i normalt begränsas till en enda sådan tidning. Posttidningen bör ändras, finns det redo- Om annan tidning än Posttidningen skulle ifråbör valet stå mellan de fåtal tid- visat i betänkandet om kungörelseannonsegakomma

SOU 1971: 2 19

ring. Patentverkets kungörelser har clock annonser av liknande typ, men som ej återuteslutits ur det provnummer som fram- finns i provnumret, bör införas i anslutning ställts. Dessa kungörelser kommer nämli- till dessa (t. ex. arvskungörelser). gen att successivt försvinna i takt med att För närvarande presenteras aktiebolagsden nya patentlagstiftningen kommer att ärenden på första sidan i Posttidningen. I verka. provnumret föreslås dessa flyttade längre in i tidningen. En annan väsentlig ändring är tillkomsten av olika underrubriker för Ordn ingsföljd stiftelsekungörelser, bolagsstämmor angåen- Däremot bör det nuvarande innehållet kun- de ökning av aktiekapital, bolagsstämmor na presenteras i en annan ordningsföljd. andra etc. Liksom vid aktiebolagsärenden Sparsamhet med avdelningsrubriker har används vid konkursärenden en samlingsgjort tidningen mycket svåröverskådlig. Det rubrik och flera underrubriker. framgår ofta inte när en typ av annonser Efter konkursärenden intas auktioner. slutar och en annan börjar. Informations- I denna del av tidningen bör även kunutredningen föreslår därför att den ord- görelserna från vattendomstolarna och bergningsföljd, i kombination med rubriksätt- mästarämbetena placeras. ning, som använts i provnumret (bilaga 4) Slutligen placeras under rubriken diverse bör genomföras. sådana annonser som ej täckts av någon av Tidningen inleds med rubriken officiellt, de föregående rubrikerna. Patentverkets som är dess hittills enda redaktionella av- kungörelser bör dock kunna förses med delning. Under denna rubrik anges förord- egen rubrik till dess de ej längre införs i nanden, tjänstetillsättningar m. m. inom Posttidningen. statsförvaltningen enligt vissa normer. Rubriken officiellt återfinns i den nuvarande 5.1.2 Annonstexterna tidningen längst upp till vänster på sidan två. Under denna rubrik bör även de nuva- Få annonser i den nuvarande Posttidningen rande rubrikerna Underrättelser från Kungl. är skrivna på ett för vanliga människor Majtts Kansli, nya SFS och utredningsdi- lättillgängligt språk. Många annonser har rektiv intas. tillkommit med hjälp av mallar, av vilka Därefter kommer avdelningen lediga många torde ha upprättats för åtskilliga årtjänster. Denna avdelning bör uppdelas på tionden sedan. I provnumret har de flesta ett antal underavdelningar, avpassade efter annonserna bearbetats språkmässigt och förolika yrkeskategorier. Vid nuvarande upp- enklats. Som här jämförelse presenteras ställning är det mycket svårt att hitta bland några av de i provnumret ingående annondessa annonser då ingen som helst uppdel- serna i sitt ursprungliga skick. ning görs mellan olika yrkeskategorier. En arbetssökande måste alltså läsa åtminstone någon rad i varje annons för att vara säker på att hitta samtliga relevanta annonser. Annonser över mer än en spaltbredd bör som regel inte förekomma. Annan ordningsföljd och annan gruppindelning än vad som framgår av provnumret kan övervägas, men de av utredningen föreslagna principerna bör komma till användning. Efter tjänsteannonserna kommer en grupp annonser beträffande olika familjerättsliga ärenden, äktenskapsförord, boskillnad och omyndigförklaring. Även andra

20 SOU 1971: 2

Exempel på språklig bearbetning av kungörelseannonser

.Nuvarande mfornming: Utformning enligt förslag:

rubrik: rubrik: Lediga tjänster

Lediga tjänster underrubrik: Läkare och tandläkare

LÄKARTJÄNST I SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE SJUKHUS

Vid Södertälje Sjukhus öron-, näs- och halskliniken ledigför-

klaras härmed: Underläkare

1 tjänst som

(treårsförordnande) Underläkare (3-årsförordnande) Löne- och anställningsvillkor vid öron-, näs- och halskliniken. enligt gällande avtal mellan Sveoch lönevillkor en- riges läkarförbund och Lands-

Anställnings-

tingens centrala lönenämnd,

ligt gällande avtal. Ortsgrupp IV.

ortsgrupp IV. Sökande som för

löneklassplace- Sjukhuset medverkar vid anring önskar tillgodoräkna tidigare skaffande av bostad.

skall detta i Ansökan ställs till Stockholms

tjänstgöring, angiva

läns landstings förvaltningsutansökan. skott och sänds till Direktionen

Friskintyg enligt fastställt for-

för Södertälje sjukhus, mulär skall avlämnas före anställ- 151 86 SÖDERTÄLJE. tillträdande. Sista ansökningsdag: 29.5. ningens 1969. Sjukhuset är behjälpligt med an-

skaffande av bostad.

Ansökan, ställd till Stockholms

läns landstings

förvaltningsutskott,

skall ha inkommit till Direktionen

för 15186 Sö-

Södertälje Sjukhus, dertälje, inom tre (3) veckor från dagen för i tjänstens kungörande

Post- och Inrikes

Tidningar. Sjukhusdirektionen

rubrik: Lediga tjänster rubrik: Lediga tjänster

underrubrik: Förvaltningstjänstemän

(lägst lönegrad A21)

Under förutsättning av tjänsternas LÄNSSTYRELSEN I SÖRM-

inrättande kungöres till ansökan lediga LANDS LÄN

En taxeringsintendenttjänst *

Taxeringsintendent B 5

i lönegrad B 5 Placering: vid länsstyrelsen. vid länsstyrelsen i Södermanlands län *

samt Bitr kronofogde

Placering: vid kronofogdemyn- En bitr. kronofogdetjänst digheten i Nyköpings kronofogvid kronofogdemyndigheten i Nyköpings dedistrikt.

kronofogdedistrikt. Till För båda tjänsterna gäller: Konungen ställda ansökningar Ansökan ställs jämte hestyrkta meritförteckningar skall vara till och sänds till Länsstyrelsen i länsstyrelsen inkomna inom tre veckor från den dag denna kungörel- Sörmlands län, Box 187, se varit införd 611 01 NYKÖPING 1. i Post- och Inrikes Tid- Sista ansökningsdag: 29.5. ningar. 1969.

SOU 1971: 2 21

Nuvarande utformning: Utformning enligt förslag:

rubrik: Konkursärenden rubrik: Konkursärenden

underrubrik: Slutredovisning

Härmed kungöres, att slutredovisning I köpmannen avgivits och utdelningsförslag upprättats XXXX i köpmannen XXXXXX konkurs har slutredovisning lämnats. Förslag till slututdelvid Södertörns domsagas häradsrätt anning har upprättats. Handlinghängiga konkurs, samt att redovisnings- arna finns från och med den 14

handlingarna och utdelningsförslaget maj 1969 tillgängliga för granskkomma att hållas tillgängliga för granskning hos advokaten Anders ning från och med den 14 maj 1969 hos 36, Schager, Apelbergsgatan advokaten Anders Schager, Apelbergsga- Stockholm. tan 36, Stockholm. Den, som vill klandra Klander mot redovisningen/ redovisningen, har att anhängiggöra sin framställes utdelningsförslaget talan på sätt och inom tid, som stadgas enligt vad som stadgas i 191 § i 191 § konkurslagen och den, som vill resp 130 § konkurslagen. klandra utdelningsförslaget, att anmäla sitt klander som Södertörns domsagas häradsrätt på sätt och inom tid, stadgas i 130 § samma lag.

Stockholm den 6 maj 1969.

Rättens ombudsman

rubrik: Auktioner rubrik: Konkursärenden

underrubrik: Auktioner

Genom offentlig auktion, som förrättas Exekutiv auktion

här å landskansliet måndagen den 9 juni 1969 klockan 13.30, kommer att i den om på fastighet i Xxxxx socken

utmätt fast egendom stadgade ordning Vid exekutiv auktion på lands-

därest antagligt bud erhålles. till den kansliet i Gävle måndagen den

högstbjudande försäljas den för XXXX 9 juni 1969 klockan 13.30 för- XXXXX senast lagfarna fastigheten fastigheten Xxxxxxxx säljes XXXXXX 00: 00 i Xxxxx socken, på vilken

Rörande fastigheten har Xxxx Xxxxx har lagfart. Fastigutmätningsmannen XX heten har address: Xxxxxxxxxx antecknat följande. Adress: XXXXXXXXXXXXXX. 0, X Xxxxxxxx. Den ligger 8 Läge 8 km fr. Gävle 400 rn fr. landsv. Gävle-N. km fr Gävle centrum, 400 m fr centrum, landsv Gävle-N Åbyggeby och Åbyggeby, 500 m fr. Testeboån. Areal 500 m fr Testeboån. 1988 kvm. Tomten väl planlagd, med Tomten har en areal av 1 988 buskar och uppvuxna träd. Fritidskvm. Den är väl planerad med hus uppfört 1962 i ett plan, 4,886,1 m, buskar och uppvuxna träd. av trä med brädpanel, tak av underhålls- På fastigheten finns ett frifri papp, grund av sten 0. betong. 2 rum och kök, altan. Huset tidshus uppfört 1962 i ett plan inbyggd i gott skick. El. finnes. Brunn 4,8 X 6,1 m. Det är av trä med m. pump på finnes. brädpanel. Grund av sten 0 betomten. Elspis, vedspis o. kylskåp tong. Tak underhållsfri papp. Redskapsbod med torrklosett. som är taxerad till 11.900 Huset är i gott skick. 2 rum och Fastigheten kronor kök, inbyggd altan. E1- och vedhar av utmätningsmannen saluvärderats till 28.000 kronor. spis, kylskåp. Brunn med pump

Den som har fordran, varför på tomten. fastighe- Redskapsbod med torrklosett. ten häftar eller för vilken han eljest äger Fastigheten är taxerad till njuta betalning ur köpeskillingen eller 11900 kronor av utmätningshar annan rätt, som bör vid auktionen mannen saluvärderad till 20 000 iakttagas, äger att därvid bevaka sin rätt. r kronor. Gävle i landskansliet den 0 maj 1969. skall vid auktionen Borgenär Länsstyrelsen bevaka sina lagliga rättigheter.

Länsstyrelsen i Gävle

22 SOU 1971: 2

Nuvarande utformning: Utformning enligt förslag:

rubrik: stämningar och bevakningar rubrik: Konkursärenden

underrubrik: Offentlig stämning

Okända borgenärer i dödsboet

Offentlig stämning.

efter konstnären Dödsboet efter konstnären

XXXXXX XXXX

XXXXXXX 17 A, Uppsala okända borgenärer kallas Xxxxxxxx 17 A, Uppsala, skall vid äventyr som stadgas i att sist den senast den 8 oktober 1969 skriftpreskriptionsförordningen, 8 oktober 1969 hos rådhusrätten ligt eller muntligt anmäla sina i Uppsala eller sina fordringar hos rådhusrätten i muntligen skriftligen angiva Uppsala. Borgenärer som inte fordringar. gör detta riskerar att förlora Uppsala rådhus den 19 mars 1969. sin talan enligt § 12 preskrip- Rådhusrätten tionsförordningen.

Rubrikerna för den arbetskraftssökande Då samma institution annonserar efter

institutionen har i samtliga annonser angå- tjänster bör samtidigt, gemensamma uppende lediga tjänster fått inleda, tätt följda gifter sammanföras.

av tjänstens benämning. Sedan kommer

nödvändiga upplysningar om arbetsuppgif- 5.1.3 Vissa annonser i tabellform ter, uppställda krav etc. Dessa annonser

bör sedan innehålla uppgifter om var ytter- Under flera av tidningens nuvarande rubri-

ligare upplysningar kan erhållas och avslu- ker förekommer långa rader av i stort sett

tas med fullständig postadress. lika annonser. Endast vissa namn, adresser,

Uppgifter om sista ansökningsdag och till datum etc. skiljer, medan i övrigt texten

vilken institution handlingarna skall sändas, är så gott som identisk. Bland dessa märks

bör förenklas, och inte som nu ofta före- äktenskapsförord, boskillnad, omyndigför-

kommer, ordagrant återges ur föreliggande klaring samt vissa annonser under rubriken

författningstext. konkursärenden.

Utformning enligt förslag:

ÄKTENSKAPSFÖRORD

I följande förteckning angivna äkta makar har till de domstolar och på de dagar som upptas i förteckningen ingivit äktenskapsförord som avser gåva mellan makarna.

MAKARNAS NAMNOCHADRESS DOMSTOL DAGNÄR HAN D- LINGENINGWITS Rörmontören Bengt Ingemar Andersson och hans hustru Rose Nenette Andersson född Svensson Strömstadsvägen 32D, Uddevalla Rådhusrätten i Uddevalla 5.5.1969 Montören Björn Gimnar Martin Erilmon och hans hustru Mona Inger Eriksson född Berg Iulegatan 12, Sundbyberg Solna domsagas häradsrätt 5.5.1969 Lantarhetaren Leif Erik Jansson och hans hustru Ingrid Margareta Jansson född Andersson Östhammar Norra Roslags domsaga 29.4.1969 Alf Rune Lennart Karlsson och hans hustru Anny Linnéa Karlsson, född Jernberg Radhusgatan 2 H, Skene Marks häradsrätt 23.4.1969 Målaren Nils Gunnar Nilsson och hans hustru Gudrun Nilsson, född Nilsson Lördagsvägen 21, Stockholm Stockholms rådhusrätt 22.4.1969 Grovarbetaren John Emil Eskil Pettersson och hans hustru Ester Teresia Pettersson, född Severinsson Grebbestad Norrvikens häradsrätt 5.5.1969 Elof A. Wilnikka och hans hustru Hanna Maria Wiinikka, född Konttajärvi (komplettering av tidigare äktenskapsförord) Pello Torneå tingslags häradsrätt 10.4.1969 Järnhandlaren Hans Wilhelm Åman och hans hustru Inga Adina Åman, född Nilsson Växjö Rådhusrätten i Växjö 25.4.1969

SOU 1971: 2 23

Nuvarande utformning:

Kungörelse. Iiungörelse.

Till rådhusrätten i Uddevalla har denna 1 Solna domsagas bouppteckningsprotodag ingivits ett mellan rörmontören koll har den 5 maj 1969 intagits ett mellan montör-en XXXXXX XXXXXX och hans hustru och hans hustru XXXXXX XXXXXX född XXXXX, XXXXXXXXXX X X, Uddevalla, den 25 mars 1969 upprättat äk- född XXX, XXXXXXX X, Sundbyberg, uppinnefattande rättat äktenskapsförord, innefattande gåtenskapsförord, gåva. va, vilket härmed kungöres. Uddevalla radhus den 5 maj 1969. Rådhusrätten Solna tingshus den 5 maj 1969. Häradsrätten

Kungörelse. Kungörelse.

Att grovarbetaren XXXXXX XXXXXX och hans hustru

och hans hustru XXXXXX XXXXXX född XXXXX, XXXXXXXXX, Skene har denna dag till Marks häradsrätt ingifödd XXXXXXXX, adress Grebbestad, den vit ett mellan dem den 21 april 1969 upp- 5 maj 1969 till Norrvikens häradsrätt, rättat äktenskapsförord, avseende bland Strömstadä ingivit ett den 24 april 1969 innefattande annat gåva av fast egendom från mannen dagtecknat äktenskapsförord till varder till hustrun. gåva från mannen hustrun, härigenom kungjort. Skene den 23 april 1969. Häradsrätten Häradsrätten

Kungörelse. Iiungörelse.

Den 29 april 1969 ingavs ett den 3 feb- Järnhandlaren ruari 1969 mellan lantarbetare xxxxxx XXXXXX och hans hustru och hans hustru xxxxxx XXXXXX född XXXXX, ha den 25 april 1969 ingivit född XXXXXXX, Östhammar, upprättat äk- ett dem emellan den 9 i samma månad tenskapsförord, innefattande gåva till upprättat äktenskapsförord, avseende gåva hustrun. från mannen till hustrun.

Växjö den 6 maj 1969. Râdhusrätten

Iiungörelse. Kungörelse.

Att målaren Till Torneå tingslags häradsrätt har den 10 april 1969 ingivits en mellan xxxxxx Xxxxxx och hans hustru och hans hustru xxxxxx adress XXXXXXXX XXXXXX född XXXXX, 21, den född XXXXXXX, Pello, upprättad över- 22 april 1969 till Stockholms rådhusrätt enskommelse, utgörande komplettering till ingivit ett den 2 februari 1969 dagtecknat innefattande ett den 22 november 1943 § 6 vid häradsrätäktenskapsförord, gåva, varten inregistrerat äktenskapsförord, vilken igenom mannen givit hustrun viss angivarder överenskommelse innefattande gåva. ven fast/lös egendom, härigenom kungjort. Haparanda den. 5 maj 1969. Rådhusrätten Häradsrätten

Dessa annonser sam- har en något annorlunda tillbör i fortsättningen uppställning manföras i tabellform. text kan Orsaken till att tabellformen före- Behövlig gripits. För and- är främst den betydligt större överplaceras i anslutning till rubriken. slagits ra konkurser än enligt 185 § konkurslagen skådligheten. Vid större antal annonser upp-

SOU 1971: 2

står även utrymmesvinst. I fall då antalet de flesta kontorsrutiner. Kopieringsapparaannonser under respektive rubrik är litet ter, pärmar och andra förvaringsmöjligheoch separata annonser skulle kräva mindre ter är ofta anpassade till A4-formatet. ändå in- Även ur typografisk har A4utrymme, bör tabelluppställningen synpunkt formatet vissa fördelar framför tabloidforte frångås. Detta skulle försämra överskåd-

ligheten från nummer till nummer. matet. Med den av utredningen föreslagna

Beträffande bör per- tabellformen för vissa annonstyper kommer omyndigförklaring sonnummer kunna användas i stället för dessa i A4-formatet att uppta hela sidans födelsedatum. bredd, medan den i tabloidformat kräver För att tabellformens alla fördelar helt tre spalters bredd av hela sidans fem spalskall kunna utnyttjas bör beställningsfor- ter. mulär för respektive annonsgrupp införas. Det senare innebär vissa inskränkningar Dessa formulär skall finnas vid i möjligheterna att placera annonserna i samtliga domstolar som annonsorder den skisserat ovan. och utnyttjas ordning utredningen till Posttidningen. Även för Resultatet kan bli att ordningsföljden komoch manuskript bör beställnings- mer att variera från tidningsnummer till övriga kungörelseannonser formulär finnas hos myndigheterna med tidningsnummer, vilket är mycket olämp- (mallar) på formulering av olika ligt. exempel redaktion tor- Mindre format än A4-format anses inte annonstyper. För tidningens de detta innebära en stor arbetsbesparing böra ifrågakomma på grund av det ökade som annonsören med större sä- antalet sidor och den ringa sidbredden, som samtidigt kerhet får annonsen placerad under rätt inte tillåter de tabeller som föreslagits. rubrik. I enlighet med utredningens förslag har provnumret (bil. 4) utförts i A4-forrnat. I Act-format skulle behövas mellan 9 och 12 sidor i ett vanligt veckonummer, vilket 5.1.4 Format motsvarar 3 till 4 sidor i nuvarande format. föreslår, efter hö- Informationsutredningen Vid kvartalsskiften, då samtliga annonser rande av annonsteknisk expertis, standard- av förkommen inang. dödande handling formatet A4 (29721O mm). förs, skulle tidningen omfatta cirka 60 A4- Ett av skälen till att utredningen velat mot 20 i nuvarande format. sidor, frångå det nuvarande formatet (570400 mm), är att det är ohanterligt. Uppslagen täcker tidningen bortåt hälften av ett normalt skrivbord. Även för arkivering är forannat skäl är 5.1.5 Utgivningsfrekvens matet mindre lämpligt. Ett som blir en har diskuterat en utgivnings- .den onödiga pappersåtgång Utredningen ut- frekvens av tre och fem följd av outnyttjat utrymme. Tidningen dagar per vecka, större delar av året i 4 sidor, som alternativ till nuvarande sex. Att tidges nämligen varav tre är försedda ningen skulle behöva utges på lördagar, angenomsnittligt drygt med tryck. ses uteslutet på grund av att femdagarsvectabloidforrnat (390280 kan nu är helt genomförd inom hela för- Kvällspressens mm), som utredningen även testat, är be- valtningen. mer lätthanterligt, men innebär inte Tre- och femdagarsutgivning torde båda tydligt någon större fördel vid arkivering. Det ur rättslig synpunkt vara genomförbara. inte heller har emellertid beslutat föreslå möjliggör så enkel typografering Utredningen som vid användning av A4-format. femdagarsutgivning. Orsakerna därtill är All-formatet har den fördelen, förutom främst en jämnare rytm, både för redakatt det är distribution å den ena sidan att det är mycket lätthanterligt, tion, tryckeri, det format som kommit att dominera inom och för annonsörer och läsare å den andra.

SOU 1971: 2 25

5.1.6 Typografi, vinjett m. m. början av 1800-talet. Det är 1827 års vin-

Provnumret av Posttidningen har satts i en jett som kopierats. Utredningen anser att stilsort som heter ”times” denna är att föredra vid övergång med 4 spalters vinjett bredd till A4-format med (46 mm/spalt). Som exempel på 3- tillägget POSTTIDspaltsbredd har bilagan ”Tidning för leve- NINGEN” i versaler överst till vänster. ranser till staten m. m.” satts i 3 spalter med 60 millimeters bredd. Den i huvudeditionen använda torde dock 5.2 Kortnadsjämförelse spaltbredden vara att föredra för Posttidningen. En väsentlig med moderfråga i samband Huvudavdelningarnas rubriker föreslås av Posttidningen nisering i fråga om typosträcka sig över hela sidan. Rubriktexten grafi, annonsernas språkliga utformning, görs negativ mot en mörk rasterbotten. Un- format och utgivningsfrekvens utredenligt deravdelningarnas rubriker täcker en spalt- ningens förslag (5.1.1-5.1.6) är den ekobredd och texten görs positiv på en ljusare nomiska. rasterruta. Vad kostar den nya versionen att fram- I annonstexterna skall versaler och feta ställa i jämförelse med den gamla? typer användas på ett enhetligt sätt genom- Utredningen kan här endast hålla sig till gående i samtliga annonser under samma beräkningar gällande den tekniska framrubrik. Detta för att öka överskådligheten. Dessa har i samarbete ställningen. gjorts För provnumret har utredningen använt med AB Allmänna Förlaget. den huvudvinjett som tidningen använde i I fråga om redigeringsarbetet räknar ut-

Tabell I. Jämförelse mellan olika format i 3 500 ex beträffande sättnings-, tryckningsoch papperskostnader

Beräknad kostnad för nuv. Beräknad kostnad för A4format med utgivning format med utgivning 6 d./veckan (l d./veckan 5 d./veckan (1 d./veckan för bilagoma) för bilagoma)

Per nr Per år Per nr Per år kr 1 000 kr kr 1 000 kr

Huvudeditiønen 292 nr i nuv. form 3 685 1 076 4430 l 063 240 m i A4 form 4 nummer vid kvartalsskiften, 18 500 74 21 000 84 1 nummer den 6juni 13 500 14 15 500 16 297 nummer

A4]

245 » 1164 1153

Bilagan Tidning för leveranser till staten m. m. 52 nummer l 200 62 730 38 1 226 l 201 Bilagan Samling anmälningar till aktiebolags m. fl. register 52 nummer 7 200 374 6 180 321 Summa l 600 l 522 Sidantal för Sidantal nuvarande för A4-

redningen med att rationella beställningsblanketter med formuleringsmallar skall underlätta arbetet i så hög grad att dessa kostnader inte skall behöva bli högre än tidigare. Jämförelsen enligt tabell 1 mellan de tekniska framställningskostnaderna för de gamla och nya versionerna innebär i stort att man kan räkna med att dessa kostnader inte blir högre, möjligen något lägre (ca 75 000 kr.) för en mera överskådlig och lätthanterlig tidning: För utgivaren innebär alltså övergången till A4-format ingen ökning av de tekniska kostnaderna vid samma annonsmängd. Vid oförändrade debiteringsnormer blir annonsintäkterna i stort sett desamma som tidigare. Utredningen vill understryka att dessa kostnadsjämförelser är baserade på beräkningar efter intagna offerter och att de avser Posttidningen med oförändrat innehåll.

SOU 1971: 2 27

6 till

Uppslag

av samhällsinformationen

förbättring

inom mellanled et

ra den egna, måste informationen vara för- 6.1 Information inom mellanledet viktig hållandevis detaljerad.

I sitt betänkande Vidgad samhällsinforma- När man talar om information till mel-

tion konstaterar att myndig- lanledet utredningen i den betydelse detta begrepp här

heternas information till medborgarna om används tänker man väl närmast på inforderas rättigheter och skyldigheter är brist- mation från central instans exempelvis fällig. Eftersom det är i hög grad angelä- från - till statsdepartementen organ på

get att medborgarnas behov av samhälls- andra nivåer. Behov av information före-

information blir tillgodosett har utredning- ligger emellertid också i motsatt riktning en i betänkandet olika och mellan föreslagit åtgärder de olika samhällsorganen.

i sådant syfte.

Det är emellertid inte bara de enskilda 6.1.1 Nuvarande information svårtillgänglig

medborgarna som behöver fullgod infor- Hur är då behovet av samhällsinformation mation om samhällets sätt att fungera i av det slag varom här talas tillgodosett i olika avseenden. Sådant behov - och då av dag? Svaret blir att för dem som har försärskilt kvalificerat - också slag föreligger mågan och gör sig mödan att uppsöka inhos skilda företrädare för samhällets organ formationen är behovet i huvudsak tillgooch andra institutioner. Utredningen syfdosett. (Härvid syftas främst på redovistar härvid på funktioner hos statliga och ningen av offentliga utredningars resultat kommunala myndigheter, organisationsväi form av betänkanden, vårt remissystem sendet och på företag inom näringslivet såoch redovisningen av en frågas riksdagsbeväl som på massmedierna. I egenskap av handling.) Detsamma kan sägas om de forförmedlare av information till allmänheten mella författningstexterna, cirkulär och - mellanled” i samhällsinformationen andra tillämpningsföreskrifter, myndighetermåste de själva besitta tillräckliga och adenas redovisade policy o. dyl. Härtill komkvata kunskaper. Dessa bör i första hand mer givetvis den redovisning som sker i avse den egna verksamheten. massmedierna av material som de bedömer Men detta är inte tillräckligt. Redan för vara intressant. informationsförmedling och i ännu högre

grad för att på bästa sätt fullgöra den verksamhet för vilken Översiktlig aktuell redovisning saknas de är ansvariga behöver

de information om syftemålen med och in- Även om denna information till mellanledet

nehållet i annan samhällsverksamhet. Be- inte företer några brister ur allvarligare träffande sådan verksamhet, som ligger nä- kvalitativ måste man ändock riksynpunkt

28 SOU 1971: 2

ta den anmärkningen mot den att den är ket värdefullt med en aktuell information svårtillgänglig. Detta beror på att någon om samhällsutvecklingen som riktar sig till översiktlig aktuell redovisning av detta in- statliga och kommunala samt tjänstemän formationsflöde inte förekommer. Sedan funktionärer hos organisationer, näringsliv början av 1930-talet utger visserligen riks- och massmedier, vilka alla sammanfattas

dagsbiblioteket årsbibliografier över ”Sve- under beteckningen mellanledet. Värdet ligriges offentliga publikationer”. Men dessa ger framför allt däri att de genom en såutgör endast en del av detta informations- dan information skulle få ett bättre undermaterial och därtill utkommer bibliografier- lag i sitt arbete som informationsförmedlare na av naturliga skäl 1-2 år efter det att till allmänheten och som handläggare av de den individuella publikationen var högak- de själva har ansvar för. samhällsfrågor tuell. Denna kan meddelas typ av information l två andra centrala publikationer före- av den information som genom utvidgning kommer som nämnts nu finns tidigare (kap. 4.2) i Posttidningen och i tidskriften också viss information av angivet slag, Från departement och nämnder. Syftet nämligen i Posttidningen och i tidskriften skulle vara att åstadkomma en kontinuerlig Från departement och nämnder. Posttid- uppföljning av ärenden av större politisk ningen innehåller ur denna synpunkt enbart och samhällelig Härvid skulle en betydelse. utredningsdirektiv. Från departement och ständigt förnyad och därmed akständigt nämnder som meddelar information från tuell faktasamling beträffande sådana ärenstatsdepartementen och utredningsväsendet den stå till förfogande för det s. k. mellanhar ett bredare men ändock ledet. mycket begränsat register. Det huvudsakliga innehållet utgörs av utredningsdirektiv och sammanfatt- 6.2 Faktasamling ningar av betänkanden som utarbetats av bör kunna omfatta Faktasamlingen några statliga utredningar samt departementspro- väsentliga huvudområden såsom: memorior av utredningskaraktär. Närliggan- 1 frågor av större politisk betydelse som de material redovisas i blygsam omfattning. behandlas av Kungl. Majst t. ex. förslag som Översiktsartiklar av sådan karaktär som om kan föranleda i betydelsefulla ändringar lagstiftningen under nästföregående år och gällande lagstiftning, remisser, utredningsom statsverkspropositionens innehåll före- direktiv och kommittéledamöter, avlämna-

kommer. de betänkanden, departementspromemorior, Att tidskriften trots sin mycket särskilda beslut begrän- o. dyl.; sade målsättning rönt en betydande upp- 2 frågor av större betydelse som behand-

skattning torde få ses som ett tecken på be- las och avgörs av riksdagen; hovet av detta slag av information. 3 Kungl. Maj:ts i statsrådet beslut av Att detta behov är mycket starkt framgår prejudicerande karaktär, t. ex. genom refeav de tidigare redovisade intervjuerna och rat under rubriken ”Förvaltningsrättslig utredningens hearing. Det stora flertalet av praxis”. de tillfrågade personerna uttalade att till- Till dessa huvudgrupper av faktainnehåll godoseendet av detta behov inte bara är kan i takt med läsekretsens och de ekonoangeläget utan grundläggande för en prak- miska resursernas ökning komma en littetiskt fungerande samhällsinformation. raturförteckning över offentliga publikationer, framställd i samarbete med riksdagsbiblioteket. 6.1.2 God information till mellanledets Vidare bör rubrikerna på författningar i personal ökar effektiviteten Svensk författningssamling, som hittills, Utredningen har med hänsyn till vad som publiceras i Posttidningen, men förses med framförts i olika sammanhang kommit till kortfattad beskrivning av författningarnas den uppfattningen att det skulle vara myc- väsentliga innehåll.

SOU 1971: 2

6.2.1 Etappvis utbyggnad av faktasamling för är dels att målgrupperna endast delvis är

med översiktliga artiklar desamma och dels att kungörelseannonserna

kan bli en volymmässigt stor belastning för Nära till hands kan ligga att utöka faktaden stora gruppen nytillträdande mellanledssamlingen med översiktliga artiklar om den läsare. Denna volymbelastning kan även bli aktuella verksamheten inom skilda sambesvärande vid arkivering. Frågan om olika hällsområden. Syftemålet härmed skulle vaoch målgrupper vid en utvidgning av det redakra att ge mellanledet en sakligt riktig tionella innehållet i Posttidningen kan naaktuell orientering om de stora samhällsfråturligtvis lösas tekniskt genom uppdelning gor som är av direkt eller indirekt betydelse i editioner med möjlighet till abonnemang för dess verksamhet. Naturliga ämnesområpå ena eller andra editionen eller båda. Såden skulle vara dels den aktuella situatiodan delning förekommer nu genom möjlignen, varom kunskapen säkerligen på många heten till abonnemang på enbart bilagan håll är bristfällig, dels nya författningsbe- ”Tidning för leveranser till staten m. mf”. stämmelser och nya organisatoriska former En annan lösning ligger också nära till inbegripet nya samarbetsformer, dels ny pohands i form av en vidareutveckling av licy för myndigheternas arbete inom ramen Från departement och nämnder. Denna för oförändrade författningsbestämmelser. skulle i så fall ges en ny målsättning och få Hur betydelsefulla än artiklar med angien tätare utgivningsfrekvens. vet innehåll kan vara finner utredningen Hela frågan om lämplig publikation för likväl att man här har anledning gå försikmellanledsinformation ligger emellertid tigt fram. Redan åstadkommandet av en väl utanför utredningens direktiv. Utredningen fungerande faktasamling ställer krav på föreslår därför att den utreds i särskild ordkvalificerade resurser av ganska betydande - ning. omfattning. Om - såsom förutsätts fak- Förutom att ange en innehållsmässig tasamlingen visar sig vara värdefull för pomålsättning är det därvid viktigt att kalkylitiker, samhällsdebattörer, press-, radiolera utrymmesvolym, insamlings- och bearoch tv-folk, myndigheter, organisationer betningskostnader för redaktionellt materioch företag bör det komma att framstå al, behov av redaktionell personal i relation som naturligt att den kompletteras med därtill samt att utarbeta en slutlig ekonoöversiktliga artiklar i samhällsfrågor. misk kalkyl för hela verksamheten. Härvid

bör frågan om huvudman och form för

verksamheten övervägas. 6.3 Frågan om publikation för

mellanledsinforntationen bör vidareutredas

Att utredningen kommit att ägna särskild

uppmärksamhet åt samhällsinformationen

till mellanledet beror på överväganden un-

der utredningens arbete och dess konfron-

tation med det behov som framgår av in-

tervjusamtal och hearing (kap. 4). Frågan

har då uppstått om lämpligt medium för

denna information. För utredningen ligger

det närmast till hands att tänka sig Posttid-

ningen, vilket också överensstämmer med

resultatet av intervjuer och hearing.

Utredningen är dock inte beredd förorda

en sådan lösning, vilken i sig skulle inne-

bära sammanslagning av Posttidningen och

Från departement och nämnder. Skälen här-

30 SOU 1971: 2

Bilaga 1 Kort historik för Post- och Inrikes Tidningar

Av f. överdirektören Erik Montell

Den första i Sverige utgivna egentliga tid- Inrikes skulle Bland Tidningar utgivas. nyningen, Posttidningen, började utkomma heter som där skulle publiceras nämns be- 1645. Dess utgivande var både ett tjänste- fordringar i skilda ämbetsverk, ämbetsmäns åliggande och en biinkomst för chefen för och ståndspersoners dödsfall, berömliga postverket. Stoffet till tidningen skulle en- gärningar, markegångstaxor och försäljning ligt de av Kungl. Maj:t meddelade före- av större jordegendomar. skrifterna hämtas ur rappor- Rätten huvudsakligen att utge de båda tidningarna var ter från korrespondenter i utlandet. I verk- inte förenad med tjänsten som postverksligheten tillkom dock utrikes nyheter som chef. Något privilegium för tjänsteinneharegel genom översättningar från utländska varen förelåg alltså inte. Men när det 1744 tidningar. Inrikes nyheter skaffade sig post- ifrågasattes att åter lägga utgivningsrätten chefen huvudsakligen genom postmästarna. till kanslikollegium framhöll dåvarande Rätten att utge Posttidningen tycks ha bli- överpostdirektören att ”den alltid varit en vit en god affär för rättsinnehavaren. På douceur som följt med sysslan”. 1680-talet skildes emellertid utgivningen Enligt 1785 års tryckfrihetsförordning från postväsendet och förlades till kansli- gjordes rätten att utge en periodisk skrift kollegium. Från 1720 blev Posttidningens beroende därav att vederbörande boktryckaredigering åter anförtrodd postverkets chef. re ”thertill erhållit Vårt eller Vårt och Ri- 1724 bestämdes att expeditionerna i kets cantzli-collegii privilegium. Något dy- Kungl. Majzts kansli varje lördag förmid- likt privilegium fanns inte för Posttidningen dag skulle lämna överpostdirektören besked men regeringen låtsades att ett sådant seom utfärdade förordningar, resolutioner, ut- dan gammalt existerat och Benzelstjerna nämningar och mera som till allas efterrät- fick därför okvald utgiva sin tidning. telse och vettskap kan göras publikt. 1760 fick dåvarande överpostdirektören Matthias Privilegiet 1791 för Svenska akademien att Benzelstjerna personligt privileutge tidningen gium av Kungl. Maj:t att utge ännu en tidning, Inrikes Tidningar. Skälet härtill var I den då nyinstiftade Svenska akademiens att ”mångfaldiga händelser i landsorterna stat för 1786 omtalades ett löfte av Gustaf förefalla, hvilka, i fall allmänheten hade III ”att af den inkomst, som för Svenska tillfälle at därom blifva underrättad, kunde Avisornas utgifvande Öfverpostdirektören hvar på sitt sätt icke allenast roa utan ock - - åtnjuter, vid förste ledighet af samgagna Rikets Invånare. Då allt vad man ma embete för evärdelige tider skänka akaönskade publicera inte kunde meddelas i demien årligen en summa af 1 000 rdr”. Se- Posttidningen beslöt Kungl. Maj :t att även dan Benzelstjerna avlidit den 11 mars 1791

SOU 1971: 2 31

utfärdade Gustaf III den 20 december sam- mien gjorde inte någon framställning härma år privilegium för Svenska akademien om. (SA) att utge såväl Posttidningen som Inri- Akademien tycks ha uppfattat situationen kes Tidningar. Privilegiebrevet inledes på så att såväl privilegiet som de villkor som följande sätt: varit förbundna därmed upphävts genom --- den nya tryckfrihetsförordningen och att Vi i nåder godt funnit, at de tidningar, som hittills under öfverpostdirecturens akademien därmed blivit oinskränkt ägare tillsyn utkommit, hädanefter och framgent af till sina tidningar. Det nya kontraktet om Svänska academien skola vårdas; så hafve Vi utgivningen av tidningarna avslöts nämligen i kraft af detta Vårt nådiga privilegium velat -mellan arrendatorerna och akademien för evärdeliga tider förunna denna academic inte som förut hovkanslern - och akaderättighet at ensam förlägga och utgifva de så kallade Posttidningarne, hvilkas föremål egent- mien bestämde vilka arrendatorerna skulle ligen är at meddela utländske nyheter åt all- vara. att tid- Antagligen ansåg akademien mänheten, såsom ock Inrikes tidningarne.” fortfarande ningarna ägde privilegium på de Vidare föreskrives legala annonserna enligt den ovan relaterai privilegiebrevet bl. a.: de föreskriften i privilegiebrevet. Ett dylikt Inga andra kungörelser rörande testamenprivilegium var emellertid ganska värdelöst ten, skuldfordringsmål, concourser, auctioner, förmynderskap, tjensters ledighet och förgifvan- om tidningen inte själv fick bestämma ande, markegångstaxor m. m. anses såsom i laga nonspriset. Ursprungligen hade akademien ordning utgifne, än de som uti Post- och Inri- erhållit rätt härtill särskilt brev den enligt kes tidningar blifvit införde. 22 december bekräftat brev 1791, genom ”Academien äger frihet at på vissa år emot den 28 november 1835. Men sådana beslut en stadgad afgift till en eller flere uplåta sin rätt till tidningarnes författande och utgifvande, är inga privilegier utan kan när som helst då den eller de som med academien afhandlat av Kungl. Maj:t ändras eller återkallas. Så skola noga bibehållas vid alla de förmåner som har även akademien betraktat saken och af Oss henne i nåder tilldelte blifvit.” under senare tid har frågan om höjning av l särskilt brev samma den 20 december annonspriset underställts Kungl. Maj:t. 1791 utsåg Kungl. Maj:t tre ledamöter av 1821 sammanslogs de båda tidningarna och erhöll nuvarande benämning Post- och SA att ”besörja och ansvara för tidningarna”. meddelade vidare att Inrikes Tidningar, i det följande förkortad Kungl. Maj:t Han låtit hovkanslern avsluta kontrakt i äm- till Posttidningen. net med de tre akademiledamöterna. Detta Tiden omkring 1830-1911. I början av innebar 1830-talet blev tidningens ställning allvaratt Kungl. Maj:t bestämde att SA:s skulle vara utarrenderat till tre ligt försämrad. Upplagan minskade kraftigt. privilegium som skulle ansvara för Den huvudsakliga anledningen härtill var namngivna personer, och till akademien ett sannolikt att den illa redigerade Posttidutgivningen erlägga bestämt årligt belopp. ningen inte kunde hävda sig i konkurrensen Detta förfarande kan synas strida mot med de nystartade tidningarna Aftonbladet den sist relaterade föreskriften i privilegie- och Svenska Minerva. brevet. Emellertid förlängde Kungl. Maj:t I april 1834 föreslog akademiledamoten utan akademiens hörande von Beskow att SA skulle anhålla att staten arrendeupplåtelsen till utgången av 1811. måtte överta Posttidningen. Av argumente- Genom 1812 års tryckfrihetsförordning ringen för förslaget förtjänar här följande slopades alla privilegier på skrifters utgi- att återges:

vande. Privilegier på skrifters utgifvande, Den inskränkning till det allvarsamma, som förlänte till allmänna inrättningars under- Akademien har sig förbehållet, bidrager ej helstöd” skulle dock enligt förordningen bestå ler mycket att göra bladet pikant, hvilket i våra dar är det förnämsta för en tidning. Den beintill 20 år efter förordningens datum. synnerliga omständigheten har sålunda jämväl Kungl. Maj:t kunde förnya sådana privileinträffat, att regeringen äger ett s. k. officiellt gier för högst 20 år varje gång men akade- blad, som den icke rår om, hvaremot Akade-

32 SOU 1971: 2

mien äger en tidning, hvars innehåll af den- sik skaffade sig Bäckström goda medarbesamma icke bestämmas; och det bör därför icke tare. väcka förundran, om både regeringen, allmän- Sedan 1889 utkommer som bilagor till heten och Akademien själf äro missbelåtna med detta förhållande och med bladets närvarande Posttidningen dels ”Register över vissa anbeskaffenhet. nonser införda i Post- och Inrikes Tidningaka- ar, dels ”Tidning för leveranser till Sta- Redan i juli 1834 gav Kungl. Majzt ten”. demien tillstånd att på fem år från 1835 När SA skiftade arrendator av tidningen överlåta sitt privilegium på tidningen till 1894 antogs såsom borgen en förbindelse av den som antogs av hovkanslern att utge en Norstedt & Söner. Detta förlag och bok- Svensk Statstidning. Härför utgick ett årtryckeri, som sedan 1833 är KungL bokligt statsvederlag av 5 200 rdr bzko som antryckare”, hade tryckt tidningen sedan 1878. sågs motsvara vad de legala annonserna in- (Norstedts hade året innan köpt Posttidbringade. Avsikten härmed var att få till ningens tryckeri.) Antagligen avslöts ett särstånd ett verkligt officiellt regeringsorgan. skilt kontrakt mellan den nya redaktören Tidningens titel blev Sveriges Statstidning och Norstedts varigenom Norstedts blev eller Post- och Inrikes Tidningar”. Tidningden egentliga arrendatorn och redaktören en innehöll artiklar i politiska frågor förfatdess ansvariga tjänsteman. 1921 skedde den tade av regeringens män och även litterära förändringen att det ekonomiska kontrakmedarbetare var knutna till tidningen. På tet skrevs direkt mellan akademien och alla håll var man dock missbelåten med tid- Norstedts utan att redaktören sköts in som ningens skötsel och den gick med betydanmellanhand. Redaktören förordnades av SA de förlust. med SA 1841. och godkändes av Kungl. Majzt. Staten uppsade kontraktet Akademien utarrenderade fortsättningsvis tidningen som 1844 återfick sitt förra namn. Riksdagsbehandlingen 1910 och tiden Den innehöll tidvis kvalificerade artiklar i därefter politiska, sociala, ekonomiska och litterära Vid 1910 års riksdag hade motion väckts frågor. och av om en utredning huruvida inte Posttidning- Av riksdagens konstitutionsutskott riksdagens revisorer 1869 och 1872 indirekt en kunde upphöra och ersättas med en statsav SA:s tidning för den legala annonseringen samt gjorda ifrågasättanden äganderätt till tillbakavisades av SA. 1894 meddelanden från regering och riksdag. tidningen anhöll emellertid att få in- Motionen men i skrivel- SA självmant avslogs visserligen komsterna av tidningen och utgifterna för se till Kungl. Majzt den 2 juni 1910 uttaladet nedan angivna ordboksarbetet granska- de riksdagen att Posttidningen med hänsyn de av kammarrätten. till sin ringa spridning inte tillfredsställande Från 1878 utarrenderades till de krav som med fog kunde ställas tidningen fyllde Edvard Bäckström med vilken särskilda på ett organ för den legala annonseringen kontrakt slöts både av Kungl. och av samt att anstalter borde träffas för att åstad- Majzt SA. I det förstnämnda kontraktet tillförsäk- komma större spridning bland allmänheten att i så måtto av den publikation som innehölle de legala rades tidningen förmånen betraktas och behandlas såsom officiel, att tillkännagivandena. Åtgärder syntes kunna alla officiella och legala kungörelser samt vidtas för att vinna besparingar vid tidningens redigering. I detta avseende kunde ifråunderrättelser om utnämningar och andra såsom i första av tidningens textregcringsåtgärder, hittills, gasättas viss begränsning hand där införas”. Bäckström lyckades in- innehåll. Slutligen fann riksdagen lämpligt till vad man att taxan för legala annonser i tidningen vilom ett par år göra tidningen ett litterärt ka dittills bestämts av SA skulle fastställas länge velat, nämligen organ. 1880 anställdes C. D. af Wirsén såsom lit- av Kungl. Majzt. teraturanmälare och även för konst och mu- Kungl. Majzt beslutade 1910 - i anslut-

»SOU 1971: 2 33

ning till vad riksdagen anfört därom och i år minskade från 414 000 till 389 000 kroenlighet med vad SA medgivit -- att rikets nor. kommuner från och med 1911 skulle äga SA anmälde i skrivelse till chefen för eckatt genom postverket abonnera på Posttidlesiastikdepartementet den 9 juli 1919 att ningen allenast mot stadgad akademien postbeford- med hänsyn till de ekonomiska ringsavgift. Denna rätt för kommunerna önskade svårigheterna ”avsäga sig Posttidkvarstår alltjämt men utnyttjas ganska mått- ningsprivilegiet under förhoppning att staten ligt. Såsom tidigare ”nämnts fastställs nume- övertager ordbokens Efter utgivning”. ingåra annonspriset av Kungl. Maj:t. ende utredning beslöt den 1 Kungl. Maj:t Vad gäller tidningens innehåll upphörde april 1921 att framställningen inte skulle den regelbundna litteraturkritiken med af föranleda någon åtgärd. Wirséns död 1912. 1921 indrogs i bespa- Av Kungl. Maj:t medgivet förhöjt anringssyfte tidningens hela textavdelning. nonspris och den tidigare omtalade indrag- Tidningen innehåller numera endast sådant ningen av tidningens hela textavdelning fick som äger samband med dess karaktär som till följd att fonden den 30 juni 1923 stigit organ för officiella meddelanden. till 550 000 kronor. Trots detta behandlade

SA samma år än en gång mycket allvarligt frågan att avsäga sig ordboksarbetet och Tidningen och akademiens arbete med en privilegiet. Beslutet blev emellertid att ordsvensk ordbok boksarbetet skulle tills vidare fortsätta. Skä- Inkomsterna av Post- och Inrikes Tidningar let var dels att arbetet under en ny duglig har länge haft ett nära samband med en av ordbokschef gick raskt framåt, dels Posttid- SA:s huvuduppgifter, utarbetan- förbättrade nämligen ningens ekonomiska resultat. det av en svensk ordbok och kostnaderna Denna bedömning har visat sig riktig efterhärför. som ordboksarbetet nu kommit till boksta- Gustaf III förklarade i stadgarna för SA, ven S. Färdigställandet av ordboken beräkutfärdade 1786, att ”academiens yppersta nas emellertid ca 20 år. dröja ytterligare och angelägnaste göromål är att arbeta uppå Källor svenska språkets renhet, styrka och höghet - - Handlingar rörande Svenska akademien, Post- -. Ty åligger äfven academien att uttidningen och Ordboken, Gebers, Stockholm arbeta en svensk ordbok - - -.” 1920 Henrik Schück uttalar i sitt stora arbete Henrik Schück, Svenska akademiens historia, Svenska akademiens historia” att sorgebar- Norstedt, 7 delar 1935-39 ne bland Fredrik Böök, Minne av Ebbe Tuneld (Svenska akademiens arbetsuppgifter alltid akademiens handlingar årgång 68), 1959, sid. varit ordboken (sjunde delen, sid. 348). Ef- 122-152 ter flera fruktlösa försök och en intensiv Uppslagsböcker och långvarig debatt om projektets utförbarhet framlades och godkändes i mitten av 1880-talet en plan för att förverkliga ordboksarbetet. Härvid utgick akademien tydligen från att kostnaderna härför skulle bestridas av arrendet för Posttidningen som då utgjorde 10 000 kronor. 1886 anslog SA den årliga från Posttidningen inflytande vinsten till en ordboksfond med vilken ordbokens skulle utgivning bekostas. Proportionen mellan tidningens inkomster och ordbokens utgifter växlade genom tiden. Från 1918 till 1921 var utveck-

lingen så ogynnsam att fonden mellan dessa

34 SOU 1971: 2

2 Bilaga Abonnentanalys

Utförd av Tidningsstatistik AB under juni månad 1968

Klassificeringen av mottagarna även statliga läroanstalter liksom även stu-

dentorganisationer, folkhögskolor och övri- I slutet av juni 1968 gjordes en genomgång ga utbildningsinstitut. av adressregistret för Post- och Inrikes Tid- Avsikten 3 De som vid den ursprungliga gruppeningar. med denna genomgång var att klassificera ringen korn att föras till V: 7, 8 och 9 (Akamottagarna av tidningen efdemiker och lärare, Myndighetspersoner och ter arbetsområde eller yrke. Övriga privata personer) granskades i ett Vid denna klassificering användes en inandra steg och inplacerades i den utsträckdelning som uppgjorts av TS och godkänts ning det var möjligt på myndighet, organiav inforrnationsutredningens sekreterare. Insation eller företag. Detta innebar, att grupp delningen var ganska detaljerad och omfat- 7: 8 Myndighetspersoner så gott som helt tade tillhopa cirka 140 grupper. Vid redoförsvann. visningen har en sammanslagning gjorts till

13 huvudgrupper. Klassificeringsschemat

framgår av tabell 2 där redovisning lämnas Tidningens upplaga

på detaljgruppema. I samband med klassificeringen gjordes en Följande bör påpekas beträffande klassi- storlek var fölupplagerevision. Upplagans ficeringsprinciperna: jande: 1 Den statliga förvaltningen har delats i

a) Statliga centrala organ b) Statliga Medeltal distribuerade exemplar 3 210 regionala organ c) Statliga lokala organ Resultat av klassificeringen Grupp a) omfattar departement, centrala Huvudresultatet av den genomförda klassiämbetsverk, riksdagen o. dyl. Grupp b) omfattar i regel på länsnivå: länsstyrel- ficeringen visas i tabell 1. organ ser, länsarbetsnämnder, länsskolnämnder, Tabellen visar hur tidningens upplaga o. dyl. Till grupp c) har procentuellt fördelar sig på arbetsområde. vägförvaltningar förts polis, domsagor, kronofogdemyndig- För att mera i detalj visa klassificeringen heter, regementen, tullkammare, lokala skat- på olika organ, företag eller yrke anges i riksbankens tabell 2 antalsuppgifter för varje detaljtemyndigheter, avdelningskontor m. m. STUPP- 2 Till gruppen kommunal förvaltning har Klassificeringen gjordes för de mottagare -- alltså som fanns i registret i slutet av juni 1968. förts all undervisningsverksamhet

SOU 1971: 2 35

Tillhopa var dessa 3 225. Vid genomgången 3. Socialdepartementet 15 erhölls även uppgifter om fördelningen i 4. Kommunikationsdepartementet 24 5. Finansdepartementet 28 juli 1968. I juli var motsvarande siffra 6. Undervisningsdepartementet 18 2977. Skillnaderna i de olika arbetsområ- 7. Jordbruksdepartementet 15 dena var följande: 8. Inrikesdepartementet 11 9. Civildepartementet 6 Juni Juli 10. Utrikes- o. handelsdepartementen, riksdagen, övriga 39 1. Statliga centrala organ 196 197 2. Statliga regionala organ 223 224 Tillhopa 196 3. Statliga lokala organ 350 353 4. Kommunala organ 695 683 2. Statliga regionala organ 5. Privata företag och personer 1 738 1 499 1. Justitiedepartementet 7 6. Ej klassificerade mottagare 23 21 2. Försvarsdepartementet 9 Tillhopa 3 225 2 977 3. Socialdepartementet 5 4. Kommunikationsdepartementet 122 Skillnaden 5. Finansdepartementet 5 faller alltså helt på grupp 5. 6. Undervisningsdepartementet 234 Inom denna grupp faller skillnaden nästan 7. Jordbruksdepartementet 327 helt på den personliga gruppen. 8. Inrikesdepartementet 4114 9. Civildepartementet - Abonnemangen t. o. m. juni månad förde- 10. Utrikes- o. handelsdepartementen, lade sig på följande sätt: riksdagen, övriga -

Januari-J uni 117 Tillhopa 223 Februari-J uni 2 Mars--J uni 16 3. Statliga lokala organ April-J uni 75 1. Justitiedepartementet 5138 Maj-J uni 55 2. Försvarsdepartementet 51 Enbart juni 118 3. Socialdepartementet - 4. Kommunikationsdepartementet 4 Tabell 1. Mottagarna av Post- och Inrikes 5. Finansdepartementet 6127 6. Undervisningsdepartementet - Tidningar i juni 1968 procentuellt fördelade 7. Jordbruksdepartementet efter arbetsområde 8. Inrikesdepartementet 8 9. Civildepartementet - °/o 10. Utrikes- 0. handelsdepartementen,

21,6 därav:

3 Lantbruksnämnder 24 4 Tabell 2. Antal mottagare av Post- och In- Länsstyrelser 91 Länsarbetsnämnder 19 rikes Tidningar i juni 1968 inom olika ar- 5 Polis 20

betsområden rådhusrätt 43 Domsagor, Kronofogdemyndighet 74 1. Statliga centrala organ 5 Tullkammare 22

1. Justitiedepartementet 10 Skattemyndighet 105 2. Försvarsdepartementet 30 7 Riksbanken avd.kontor

36 SOU 1971: 2

3. Kommunal förvaltning 142 folkskollärare 73 j) 32

därav, Ärnneslarare_ __

Tillhopa därav: Herr 194 5. Privata förelag och personer

339 fr ngenjo mr låg

1. 15 Stud

ganker arav: _ , _

10. Dxv. svårklassxfxcerade abonnenter 23 53

Sveriges Kseditbank

g

z Hypoteksföreningar, centralkassor o. dyl. 28

i

2. Försäkringsbolag 25

3. Juridiska byråer och övriga iuridiska specialister 70 därav: Advokat- o. juridiska byråer 19 Solvens-, kreditupplysnings- och

därav:

6. Övriga privata företag, övriga 0rganisatianer 335 därav: a) Träindustri 14 b) Elektroteknisk industri 25 c) Kem.teknisk, gummi-, petro och läkemedelsindustri 30 d) Mek. Verkstadsindustri 49 e) Byggnads- o. anläggningsverk-

därav:

i) Yrkeslärare, smäskollärare och SOU 1971: 2 37

Bilaga 3 Utländska officiella

tidningar

Officiella tidningar finns i många länder. ”Das Parlament har dagstidningsformat. Utredningen har sökt skaffa sig en upp- Alla de övriga har tabloid- eller mindre fattning om sådana tidningars innehåll, tek- format. niska utformning 0. dyl. Genom beskick- Den finländska Virallinen Lehti - Offiningarna i Stockholm och på andra vägar ciella Tidningen har utgivits sedan 1820 har utredningen fått ta del av enstaka och och utkommer tre gånger/vecka. Kungörelibland ofullständiga exemplar av de offici- seannonserna är typografiskt helt standardiella tidningarna i Danmark, England, Fin- serade under samlingsrubriker som sparsamt land, Frankrike, Holland, Norge och Öster- är satta av redaktionen. Under Officiella rike samt av tidningen Das Parlament avdelningen anges rubrikerna på nyutkomsom informerar i anslutning till verksamhe- na författningar. I tidningen publiceras även ten i den västtyska förbundsstaten. social- och hälsovårdsministeriets beslut om Även om materialet är begränsat, ojämnt livsmedelspriser, konsumentpris- och levoch delvis ofullständigt finner utredningen nadskostnadsindex, valutakurser m. m. att en sammanfattande redovisning av det- Norsk Lysingsblad” utges sedan 1883 samma kan vara av värde vid bedömningen och utkommer varje vardag. Det syns anav Posttidningens framtida utformning. vändas nästan enbart för kungörelseannon- Av de granskade tidningarna kan man sering. Läsningen blir ganska monoton och särskilja fyra grupper, nämligen tillgängligheten är inte särskilt framträdan- 1 Sådana som i likhet med Posttidningen de. Mer än en spaltbredd upptas bara av väsentligen innehåller legala annonser. Hit annonser som avser bolags resultatredovishör den finländska ”Virallinen Lehti - Of- ning och utlottning på obligationslån. ficiella Tidningen” och Norsk Lysings- Danmark har tre officiella tidningar som blad. alla utges av justitiedepartementet, nämligen 2 Sådana som utöver kungörelseannon- 1 Statstidende som utkommer varje ser har betydande inslag av samhällsinforvardag. Den har ungefär samma innehåll mation. Hit bör räknas de danska officiella som Posttidningen (utnämningar och kungötidningarna, Joumal Officiel de la Répurelseannonser, vilka dock är systematiserablique Française, The London Gazette de). och Nederlandse Staatscourant”. 3 Das Parlament 2 Lovtidende som är Danmarks officisom enbart är organ för samhällsinformation. ella lagsamling och utkommer i tre editio- 4 Wiener ner Zeitung som är en dagstidning men samtidigt tjänstgör som regering- A) Denna innehåller allmänna lagar, ens informationsorgan. kungörelser och bekantgörelser (förkla-

38 SOU 1971: 2

ringar). Den utges efter behov”, 3-6 sjukdomar etc. upptar kanske 10 procent av häften i månaden. utrymmet. Resten är dels s. k. publika noti- B) Denna har ett disparat innehåll, så- ser, dels s. k. legala notiser. Båda dessa som finanslag för varje budgetår, indivi- grupper avser kungörelseannonsering. Den duella naturalisationsbeslut och beslut om förra gruppen innehåller mera generella tilladministrativa förändringar. kännagivanden om stadsplaner, nationalpar- C) Denna innehåller traktater med ker, ändringar beträffande vägar och vägtrafrämmande makter. fik, byggande i vatten o. dyl. Den andra har 3 Ministerialtidende som innehåller de ett mera individuellt innehåll såsom om flesta av ministeriemas tryckta cirkulär och tvångsmässig avveckling av bolag, konkurviktigare administrativa beslut. I det grans- ser, namnbyten och efterlysning av släktingkade exemplaret förekom sålunda kultur- ar till avlidna. ministeriets cirkulär om naturfredningslo- Nederlandse Staatscourant syns utkomven med utförlig kommentar. ma 5 dagar/vecka. Dess ålder är obekant. Journal Officiel de la République Fran- Den är redigt uppställd och typografiskt tillçaise är inne på sitt 102:a Utgivningsår. talande. Den har ett relativt brett register. Den är mycket omfattande och har fem edi- Öppningsanföranden vid internationella och tioner, nämligen 1) en för lagar och dekret, större nationella kongresser intas in extenso. 2) en för debatter i nationalförsamlingen Ojämförligt dominerande är information om och senaten, 3) en för propositioner, rap- regeringsbeslut av allmänt intresse. Exempel porter m. m. till nationalförsamlingen och härpå är beslut i fråga om löne- och prissenaten, 4) en för utlåtanden och rappor- reglering, maximihastigheter till lands och ter i ekonomiska och sociala rådet och 5) en sjöss, undervisningsväsendet, socialförsäkför rapporter och statistik inom administra- ringsväsendet, skattesystemet osv. Kungötionen. relseannonsering förekommer men är inte Endast ett nummer av edition 1) har va- särskilt omfattande. Den avser exempelvis rit tillgängligt för granskning. Redan denna domstolsbeslut av intresse för tredje man, edition har mycket stort omfång. Den ut- expropriation och stiftelseurkunder för akkommer nära nog dagligen med ett - Ett särskilt avsnitt tydligen tiebolag. ägnas EEC:s 50-sidigt nummer. Huvuddelen av det förordningar, vilkas rubriker anges. granskade exemplaret innehåller inforrna- Den västtyska tidningen Das Parlament tion om beslut, meddelade av regeringen, utkommer en gång i veckan och började utpremiärministern och fackministrar. Beslu- ges 1951. Utgivningen är anförtrodd ett tens räckvidd och tyngd varierar från mera statligt organ (Bundeszentrale für politische generella om löner, pensioner och sjukför- Bildung) som sorterar under inrikesministesäkring till utnämningar och individuella riet. Detta organs verksamhet övervakas av naturalisationsärenden. Beträffande utrikes- en grupp riksdagsledamöter, som represenhandelns omfattning och innehåll görs i ta- terar samtliga i förbundsdagen företrädda bellform en summarisk jämförelse mellan partier. Opartiskheten hos Das Parlament” åren 1968 och 1969 och en detaljerad jäm- garanteras av ett råd på fyra personer med förelse mellan november 1968 och samma stor allmänpolitisk erfarenhet. Tidningen månad 1969. Återstoden upptas av kungö- har en betydande upplaga, ungefär 100 000 relseannonser. exemplar. The London Gazette utkommer 3 da- Huvuddelen av tidningens innehåll utgögar/vecka och har tydligen utgivits under res av viktigare debatter i förbundsdagen några hundra år. som redovisas in extenso. Även uppmärk- Genomsnittliga sidantalet per exemplar sammade tal av förbundspresidenten och 100. Statliga underrät- förbundskanslern återges i sin helhet. Insyns vara ungefär telser” om vissa statstjänstemäns löner, post- tressant är att en redogörelse i januari 1970 taxa, vägväsendet, utnämningar, kreaturs- av förbundskanslern för läget i det delade

SOU 1971: 2 39

- Tyskland åtföljdes av en utförlig redovis- 2 Den slutliga produkten författning, Förbunds- annat regeringsbeslut etc. - redovisas in ning av dokumentationsmaterial. rådet och delstaterna samt Europaparla- extenso men utan kommentar och utan uppmentet och främmande länders riksdagar om hur det aktuella beslutet är inlysning också. Presentation sker av komponerat i det stora samhälleliga samuppmärksammas politiskt intressanta programpunkter i ra- manhanget. dio/tv och av böcker i politiska ämnen. Signerade översiktsartiklar förekommer men täcker i allmänhet inte större områden. Ur typografisk synpunkt bör framhållas

att presentationen av förbundsdagsdebatter-

na gjorts tilltalande och lättillgänglig genom att undvika kompakta textblock och genom att införa underrubriker och bilder. Wiener Zeitung, grundad 1703, är en statlig tidning som utkommer varje vardag. Den kan betecknas som en seriös dagstidning som på ett ganska begränsat utrymme behandlar in- och utländska nyheter, kulturfrågor, närings- och finansfrågor, motor-, väg- och trafikfrågor, sport, radio- och tvprogram m. m. Signerade artiklar i politiska frågor förekommer men tidningen syns inte hålla sig med egen ledarspalt. Den innehåller också ett stort antal kommersiella annonser. Redan i nyhetsavdelningen får de s. k. officiella såsom utnämningar, förnyhetema bundspresidentens och förbundskanslerns ämbetsåtgärder o. dyl. något större utrymme än normalt. Härtill kommer att den del av som benämns ”Amtsblatt” enbart tidningen innehåller officiella notiser och kungörelseannonser. - Som separat bilaga utges Bundesgesetzblatt. Rubrikerna på. de försom ingår i senaste numret av fattningar Bundesgesetzblatt meddelas som nyhetsmaterial i Wiener Zeitung. Utredningen har uppmärksammat ett par

ganska genomgående drag vid informations-

givningen i de granskade officiella tidningarna, nämligen 1 De redovisar innehållet i ny lagstiftning, administrativ förändring o. dyl. Däremot lämnas i allmänhet ingen systematisk information om olika objektivt konstaterbara beredningsåtgärder i form av utredningsresultat eller motsvarande, remissyttranden, motioner och utskottsbehandpropositioner, ling. KUNGL. BlBL. 2 2 F l? STOCKHOLM

..

KUNGL. BIBL.

2 2 FE

STOCKHOLM

Allmänna Förlaget

3... ALLF2 WIKINGLl

.F00 /?F/: 2.

POSTTIDNINGEN

Bilaga 4

T IDN

Nr 104 den

Trehundratjugofemte årgången Stockholm, torsdagen 8 maj 1969

by som rektor vid grundskolan/ amnesläraren Arne Teodor Utnämningar och förord- i samtliga fall under förutdet obligatoriska skolväsendet i Östling som rektor med deltids- att den utnämnde nanden etc inom departe- sättning Karlsborg 1.7.1969-30.6.1973; tjänstgöring (arvodestjänst) vid ment, statliga verk och 1.5.1969 tills genom intyg visar sig vara Sture Erik Albert Gagnefs yrkesskola fri från sjukdom eller lymyndigheter, länsstyrelser Wasberg vidare, dock längst till och med mfl och Nils Arne Bernhard Jons- te, som medför olämplighet , 30.6.1970; samt son som rektorer vid grundsko- för tjänsten, och att beslu-

lan/det obligatoriska skolväsen- lektorn Gustaf Nils- tet vinner laga kraft. Ingemar det i Tidaholm 1.7.1969-30.6. son som lektor i pedagogik SKOLÖVERSTYRELSEN 1973; samt (långtidsvikariat) vid lärarhög- SÖ har den 9.4.1969 gett fortsatt Bror Eric Erland Steinorth skolan i Stockholm 1.5.1969 tills förordnande åt: som och Ernst Olof Tage Johans- vidare, så länge lektor Sixten Lars Ingvar Stenberg rektor vid grundskolan i Slite son som rektorer-vid-.grilndsko- Marklund är förordnad, som,,,e0 --

lan/det obligatoriska skolväsen- undervisningsråd, dock längst 1.7.1969-30.6.1971; det i Svenljunga skolförbund till och med 30.6.1970. Eva Lilian Baranyay som rek- 1.7.1969--30.6.1973. tor vid samrealskolan i Slite SÖ har den 29.4.1969 utnämnt: SÖ har den 29.4.1969 förordnat: FINANSDEPARTEMENTET 1.7.1969--30.6.1971; eo seminarielärarna vid förrektorn vid Skaraborgs sjuk- Gottfrid Vilhelm Lyckemark skoleseminariet i Jönköping Masköterskeskola Anna Astrid Departementschefen har med som förste rektor (arvodes- Landtmansson som rektor med rit Ingegerd Birgitta Alexanderstöd av Kungl Majzts bemyntjänst) i Lilla Edet 1.7.1969- son och Brita Stina Johansson deltidstjänstgöring (arvodes- digande 18.4.1969 tillkallat kan- 31.12.1970; till ordinarie seminarielärare där tjänst) vid Skaraborgs läns slirådet Kurt Malmgren som ut- Henrik från och med 1.7.1969; och Erik Olof Ljungbo landstings vårdskola 1.7.1969redningsman. Uppdrag: översyn som förste rektor (arvodes- eller till annan tf rektorn vid förseminariet i av vissa bestämmelser i de för- 30.6.1970, dag tjänst) i Ulricehamn 1.7.1969- dessförinnan om och då tjäns- Sven Erik Wall till som stads- Jönköping ordningar reglerar 30.6.1970; ten ändras till ordinarie heltids- adjunkt i psykologi och pedago- hypoteks- och landshypoteksin-

Olov (Olle) Bernhard Söder- tjänst; gik vid förseminarict i Borås. stitutionernas verksamhet.

ansökan skall åtföljas av behörigen styrkt meritförteckning och de övriga handlingar som sökanden vill åberopa.

Varje

I ansökan skall också anges, om för placering i löneklass tidigare tjänstgöring skall tillgodoräknas.

sökande skall anfordran lämna läkarintyg enligt fastställt formulär innan tjänsten tillträdes.

Antagen på

se =under förutsättning av bifall till tjänstens inrättande.

016/11 02 00. inspektera driften; Upplysningar: lämnas av byrå-

Ansökan sänds till Försvarets svara för och säker- chef Elmgard, tel 08/34 05 00, skydds- Fabriksverk, Huvudkontoret, samt ankn 1613. hetsfrågor; 631 87 ESKILSTUNA. * svara för besiktning och drift- Ae 26

av tekniskt Byrådirektör

överlämning kompli- KAROLINSKA SJUKHUSET cerad materiel. vid planeringsbyrån

FÖRSVARETS * Kvalifikationer och bakgrund: Tillträde: 1.7.1969.

Byrådirektör Ae 28 att leda och

FABRIKSVERK lägst läroverksingcnjörskompe- Arbetsuppgifter: med placering tv vid driftbyrån. tens på teleteknisk linje; samordna verksamheten inom

Avdelningsdirektör Be 5

Tillträde: snarast efter 1.7.1969. flerårig praktik från ledning byråns ADB-sektion;

chef för personalavdelning. Arbetsuppgifter: att i driftled- av drift och underhåll av kom- svara för dagliga driftrutiner

Befattning vid huvudkontoret i ningssammanhållande funktion plicerad elmekanisk och teletek- och för samordning av ADB-ut-

Eskilstuna. följa upp drift- och underhålls- nisk materiel och från upplägg- vecklingen inom sjukhuset; samt

Senaste 29.5. läget för sjukhusets medicinskt ning av underhållsprogram. medverka i pågående utredansökningsdag 1969. tekniska materiel och försörj- Stort avseende fästs vid do- ning om nya drift- och organi-

lämnas ningssystem; kumenterad samarbetsförmåga. sationsformer för sjukhuset. Upplysningar per tel

Upplysningar: lämnas av byrå- Varaktighet: 1.6.-30.6.1969. Arbetsuppgifter: att stansa hål- Ansökan, ställd till Konung-

chef l. Lööf, tel 08/34 05 00, Ansökan, märkt Tjänst nr kort (alfanumerisk) och hålrem- en, sänds till Göta hovrätt, Hov-

ankn 2102. 3110, sänds till Länsstyrelsen i sor vid sjukhusets stanscentral. rättstorget, 522 40 JÖNKÖ-

Stockholms län, Box 16145, PING.

* _ 103 23 STOCKHOLM 16. Sista 29.5.

1:e byråsekreterare För samtliga tjänster gäller: _ ansökningsdag:

, Sista ansökningsdag: 29.5. 1969. Ae 23 Upplysningar: lämnas av byrå- 1969. direktör B Jogefält, tel 08/

vid STATENS STRÅLSKYDDS- 340500, ankn 2276. HOVRÄTTEN ÖVER SKÅNE planeringsbyrån. INSTITUT Ansökan ställs till Direktio- OCH BLEKINGE Tillträde: 1.7.1969. * nen för Karolinska: sjukhuset Arbetsuppgifter: att utforma sy- Ae 26 rådhusrätten i Hälsingborg

Byrådirektör och sänds till sjukhusets perso- i

stem och program- för sjukhu- att bedriva ,in- 10401 Arbetsuppgifter: nalsektion, STOCK-

sets interna rationaliseringspro- Rådman

formations- och undervisnings- HOLM 60. jekt; samt (långtidsvikariat) verksamhet. Sista ansökningsdag: 29.5. underhålla system och pro- 1.7. Kvalifikationer och bakgrund: 1969. Vikariatslöneförordnande gram på redan införda driftspro- 1969 tills vidare, under förutakademisk examen med naturjekt. sättning att nuvarande innehavetenskaplig inriktning, helst in- Upplysningar: lämnas av byrå- LÄNSSTYRELSEN I varen av motsvarande vikariat nefattande radiofysik; samt direktör B. Jogefält, tel 08/ STOCKHOLMS LÄN ingående erfarenhet av infor- från nämnda dag får tjänst som 34 05 00, ankn 2276. 1:e landskanslister ordinarie rådman.

mations- och undervisningsverk- Tjugo

För samtliga tjänster gäller: Ansökan, ställd till Konungsamhet samt av redaktionellt Ao 19 Ansökan ställs och sänds till Hovrätten över arbete. en, sänds till Direktionen för Karolinska sjuk- Placering: två tills vidare på Ansökan sänds till Statens Skåne och Blekinge, Malmöhushuset, 104 01 STOCKHOLM 60. prövningsnämndsavdelningen strålskyddsinstitut, Fack, 10401 vägen, 211 20 MALMÖ. Sista ansökningsdag: 29.5. (tjänsterna nr 1237, 1238), de STOCKHOLM 60. 1969. övriga på taxeringsavdelningen Sista ansökningsdag: 29.5. 1969. (tjänsterna nr 1239-1256).

LÄNSSTYRELSEN I SÖRM- Ansökan, märkt med tjäns-

LANDS LÄN tens nummer, sänds till Läns-

* styrelsen i Stockholms län, Box

Taxeringsintendent B 5

16145, 10323 STOCKHOLM LJUSNARSBERG Placering: vid länsstyrelsen. 16.

* * Bitr kronofogde Sista ansökningsdag: 29.5. Rektor Up 22

1969. Placering: vid kronofogdemyn- GÖTA HOVRÄTT tillika skolchef

digheten i Nyköpings kronofog- Arbetsområde: grundskola Kansliskrivare Ae 11 dedistrikt. GÖTEBORGS POLIS- LMH i Ljusnarsberg. För båda tjänsterna gäller: Placering: i hovrätten. DISTRIKT Tillträde: om möjligt 1.7.1969. Ansökan ställs till Konungen Ansökan sänds till Göta Kansliskrivare Ae 11 Upplysningar: lämnas per tel och sänds till Länsstyrelsen i hovrätt, Hovrättstorget, 552 40 0580/420 28 eller 220 33. Sörmlands JÖNKÖPING. och län, Box 187, 611 01 Ansökan, ställd till Skolöver- NYKÖPING 1. Sista ansökningsdag: 29.5. Två kontorister Ae 9 styrelsen, sänds till Ljusnars- Sista ansökningsdag: 29.5. 1969. Ansökan, ställd till Polischefen bergs skolstyrelse, box 714 01, 1969. 1. Kontorist Ae 9 i Göteborg, sänds till Göteborgs Kopparberg och ka- Sista ansökningsdag: 29.5. i Vartofta och Frö- polisdistrikt, personal- LÄNSSTYRELSEN I Placering: 1969. meralbyråns expedition, Box STOCKHOLMS LÄN kinds domsaga. 429, 401 26 GÖTEBORG 1. Ansökan sänds till Härads- Kronokommissarie Sista ansökningsdag: 29.5. Ag 21 hövdingen i Vartofta och Frö- 1969. . Placering: vid kronofogdemyn- kinds domsaga, Fredriksbergs-

digheten i Stockholm. vägen 1, 52100 FALKÖPING. Sista ansökningsdag: 29.5. RIKSDAGEN

1969. A 13 Expeditionsförman Post- och Inrikes KAROLINSKA SJUKHUSET (långtidsvikariat) CHALMERS TEKNISKA Tidningar Placering: i bevillningsutskottet; HÖGSKOLA Tryckerigatan 2. n b Kontorsskrivare Ae 13 under sommaren ev annan Stockholm (journaltekniker) tjänstgöring. Professor Postadress: Box 2167 Arbetsuppgifter: att övervaka de Varaktighet: 30.5.-30.11.1969. i arkitektur

10314 Stockholm 2 dagliga datamaskinkörningarna Ansökan sänds till Riksdagens Telefon: Sökanden skall genom lärarav sjukhusets ADB-rutiner; samt förvaltningsutskott, Riksdagshu- 08/22 80 40 prov styrka sin skicklighet att hålla kontakt med dataanvän- set, 10012 STOCKHOLM 16. meddela vetenskaplig undervis- _Postglroz 12 43 darna, och anpassa in- och ut- Sista ansökningsdag: 29.5. ning, såvida icke högskolans. material vid datamaskinkörning- 1969. konsistorium på framställning,

jfuAnsvarig utgivare arna. . . - . ,

Expeditionstörman A 13 av vederbörande sektionsgrupp Fil dr K R Gierow Kvalifikationer: Kännedom om ADB befriar honom från sådant prov. nödvändig. (långtidsvikariat) Tjänsten tillsätts eventuellt, i För sökande till denna tjänst Prenumeratlonsprlser: Kontorsskrivare Ae 13 händelse av befordran inom kå- gäller icke någon specimenstid. Helt år 60 kr Halvt år (stansföreståndare) ren. . Till ansökan skall fogas per- 35 kr Kvartal 20 kr Arbetsuppgifter: att leda och sonbevis samt sökandens i tryck Placering: hos riksdagen. Månad 7 kr fördela arbetet vid utgivna vetenskapliga arbeten. sjukhusets Varaktighet: 30.5.-30.11.1969. Lösnummer 30 öre stanscentral. Är sådant arbete författat i Ansökan sänds till Riksdagens samarbete med annan skall det- Kansliskrivare Ae 11 förvaltningsutskott, Riksdagshu- Annonspriser (exkl moms): 46. ta anges. set, 100 12 STOCKHOLM per spalt-mm 0,51 kr (assistent/sekreterare) -

Sista ansökningsdag: 29.5. Samtliga handlingar utom

lägsta prls 2,55 kr Arbetsuppgifter: att utföra sek- - skall 1969. personbeviset inges 1 tionens maskinskrivningsarbete; fyra exemplar. Om sökanden TIDN|NG FOR LEVERANSER samt TILL sTATEN M M icke utan oskälig kostnad kan.

svara för personal- och pro- anskaffa fyra exemplar av viss medföljer som bilaga jektrapportering, förrådsverk- skrift, kan högskolans konsistovarje helgfri tisdag. Prenumeration kan ske samhet och kopieringsarbete. rium på särskild, ansökan med-

enbart på bilagan. Tre ge nedsättning av antalet. Sådan kansliskrivare Ae 11 GÖTA HOVRATT, ansökan skall göras före ansök- Prenumeratlonsprlser: (stansoperatriser) Helt år 10 rådhusrätten Halvt år Arbetsuppgifter: att stansa hål- i Norrköping ningstidens utgång. 6

XXX -1-x-u

Ansökan ställs till Konungen Kvartal 4 kort (alfanumerisk) och hålrem- Rådman och sänds till högskolans reksor vid sjukhusets stanscentral. (långtidsvikariat) torsämbete, Fack, 402 20 GÖ- Kungl Boktryckeriet Kontorist Ae 9/11 Vikariatslöneförordnande P A Norstedt & Söner 1.7. TEBORG 5.

(stansoperatris) 1969 tills vidare. Sista ansökningsdag: 5.6.1969.

STOCKHOLMS UPPSALA LÄNS

UNIVERSITET LANDSTING

Universitetsadjunkt i fysik Sex distriktstandiäkare

Ue17 42 avser tandvård för Tjänsterna

(långtidsvikariat) barn och Vuxna, och fördelar FLODA, D LÄN REGION SJUKI-IUSET Förordnande 1.7.1969 tills vi- sig på följande sätt: I LINKÖPING dare, dock för högst _ett år i En i Tierp (Z-tl) - två tjänster, var-

lo speciallärare

sänder, under förutsättning att patologiska avdelningen av en förste gr II; bostad om 5 och extra ordinarie befattningshava- Bitr överläkare rum och kök finns i samma vilren beviljas från fyra lo småskollärare tjänstledighet lafastighet som polikliniken; (sexårsförordnande) nämnda dag. Tjänsterna avser läsåret 1969/ Löne- och Osterbybruk (l-tl) -- en tjänst,

anställningsvillkor tillika För behörighet krävs - om 70 och ledigförklaras under för- som föreståndare; enligt gällande avtal mellan Svekonsistoriet icke av särskilda utsättning, att föreslagen klass- och Lands- Bålsta (2-tl) - en tjänst; riges läkarförbund skäl medger annat- akademisk anordning medges. centrala Enköping (2-tl), Lillebergsgatan tingens lönenämnd, examen samt styrkt pedagogisk Speciallärare bör ha egen bil. IV. 6 - två tjänster, varav en försortsgrupp skicklighet. läs- te gr II. Tjänsten avser ambulerande Utöver lönen utgår fast er- Undervisningsskyldighet: 693 klinik i skolorna Landstinget medverkar vid i Flodafors, med 12 000 kronor per

timmar per läsår. . sättning anskaffande av bostad.

Bie, Julita och Österåker. ar. Ansökan ställs till konsisto- Upplysningar: lämnas genom Av småskollärartjänsterna är Ansökan ställs till Östergötriet och sänds till Universitets- landstingets kansli, tel 018/ två förlagda till Flodafors (a- lands läns landstings sjukvårdsförvaltningen, .Box 6801, 113 86 10 22 00. form), 17- km«till Katrineholm styrelse och sänds till Direktio- STOCKHOLM., . Ansökan ställs till Uppsala resp. Flen; bostad om två rum. nen för regionsjukhuset i Lin- Sista ansökningsdagz 29.5. och kök nära skolan; och läns landstings hälsovårdsstyrel- › köping, 58185 LINKÖPING. se och sänds till 1969. Landstinget, två förlagda till *Bie (a-form Sista ansökningsdag: 29.5. Box 602, 75125 UPPSALA. åk 18 och 2), 10 km till Katrine- 1969. UPPSALA UNIVERSITET -Sista ansökningsdag: 27.5. holm. 1969. Barnantalet är lågt vid båda SÖDERTÄLJE Tolv extra universitets- SJUKHUS skolorna.

lektorer lämnas öron-, näs- och halskliniken

Upplysningar: per tel Tjänsterna fördelar sig på föl- 0150/700 80, 700 91. Underläkare

jande sätt: Ansökan sänds till Skolstyrel- . (treårsförordnande) grupp a: sen i Floda, 641 00 KATRINE- . Löne- och anställningsvillkor

1 i kvartärgeologi, HOLM. enligt gällande avtal mellan Sve- 1 i meteorologi, riges läkarförbund och Lands-

1 i hydrologi, tingens centrala lönenämnd, STATENS INSTITUT FÖR

2 i psykologi, STOCKHOLMS TEKNISKA ortsgrupp IV. FOLKHÄLSAN

v 1 i ekonomisk historia, INSTITUT (STI) medverkar vid an- Sjukhuset Laboratorieassistent 1 i juridik, med ev företräde skaffande av bostad. En eo adjunkt för civilrätt, Ansökan ställs till Stockholms Ag 13 _

2 i franska och romanska och . läns landstings förvaltningsut- Placering vid omgivningshygie-

språk, samt två ordinarie ämneslärare skott och sänds till Direktionen niska avdelningens, medicinska

*)1 i litteraturhistoria; för Södertälje sjukhus, 15186 sektion. N _ Adjunktstjänsten avser matemagrupp b: SÖDERTÄLJE. Kvalifikationer och bakgrund: 1 i psykologi (långtidsvikariat tik och fysik. . ämneslärarna skall den Sista ansökningsdag: 29.5. laborantskoleutbildning eller . under förutsättning att nu- Av 1969. samt erfarenhet ene undervisa i VVS-teknik, den motsvarande, varande innehavaren förandre i elektroteknik av betydelse för tjänsten. ordnas på högre tjänst), och (speciellt och installations- DANDERYDS SJUKHUS Upplysningar: lämnas av docent 1 i ekonomisk historia (halv- a_nläggnings- Ragnar Rylander, tel 08/ tidstjänst 1969/70). teknik). psykiatriska kliniken (undervis- 236900. För krävs - om Tillträde 1.7.1969 eller senare. ningsklinik) behörighet Ansökan Upplysningar: lämnas av rektor ställs till Förestånkonsistoriet icke av särskilda Underläkare daren och sänds till institutets skäl medger annat - godkänt Wassby, tel 08/63 08 15. ställd till kansli, 104 01 STOCKHOLM Ansökan, Rektor, (treårsförordnande) disputationsprov samt styrkt pe- 60. sänds till STI:s kansli, Bältga- Tjänsten tillsätts enligt bestämdagogisk skicklighet. _ Sista 19.5. tan 5, 114 59 STOCKHOLM. melserna i kungörelsen om korn- ansökningsdag: Förordnandena i grupp a 1969. Sista ansökningsdagz. 31.5. munala undervisningssjukhus. gäller .tills vidare - för behörig sökande annan 1969. . Tillträde efter överenskommelhögst tre, för Sö. sökande högst ett år i sänder. Löne- och anställningsvillkor Behörig innehavare av sådan . enligt gällande avtal mellan Svetjänst kan få förlängt förordriges läkarförbund och Landsnande, utan att tjänsten på nytt tingens centrala lönenämnd, kungjorts ledig till ansökan. ortsgrupp V. STATENS PLANVERK Ansökan ställs till konsisto- FORTIFIKATIONS- Ansökan sänds till Sjukhusdiriet och sänds till Registratorn, irtvecklingsbyråns ”miIjÖgr-npp FÖRVALTNINGEN rektionen, Fack, 182 03 DAN- Uppsala universitet. Box 256,

DERYD. Byrådirektör A 26

75105 UPPSALA 1. värmebyråns konstruktions- Sista ansökningsdag: 29.5. Sista ansökningsdag: 29.5. sektion 2 (beteendevetare) 1969. är att utfor- 1969. Gruppens uppgift

Byrâingenjör Ae 19

ma råd och anvisningar (nor-

Två. universiletsadiunkter Arbetsuppgifter: konstruktion av _KRISTINEHAMNS mer) avsedda att förbättra be-

Tjänsterna fördelar sig på föl- VVS-anläggningar i bergrum. LASARETT byggelsemiljöers kvaliteter.

jande sätt: Kvalifikationer och bakgrund: kliniken Bcteendevetarens uppgift blir kirurgiska *)1 i sociologi, med placering ingenjörsexamen vid VVS-tek- att till gruppen kanalisera egna Två underläkare vid universitetsfilialen i nisk linje eller motsvarande kunskaper; samla in forsknings-

Örebro; samt kompetens, samt för arbetsupp- (treårsförordnanden) resultat, bedöma dessa och om-

1 i statistik. gifterna lämplig praktik. Löne- och. anställningsvillkor forma kunskaperna för grup-

För behörighet krävs - om Arbetsplats: Jakobsgatan 30, enligt gällande avtal mellan Sve- pens normarbete; samt vid be-

konsistoriet icke av särskilda Stockholm. riges läkarförbund och Lands- hov initiera ytterligare forsk-

skäl medger annat -« akademisk Upplysningar: lämnas av avdel- tingens centrala lönenämnd, ning.

examen III. Kvalifikationer och bakgrund: och styrkt pedagogisk ningsdirektör Elvin, tel 2215 60 ortsgrupp (rikssamtal 08/22 18 60). Ansökan ställs till Värmlands akademisk grundexamen, komskicklighet. Ansökan ställs till konsisto- Ansökan, märkt 02261, läns landstings sjukvårdsstyrel- pletterad med forskning inom

sänds till Fortifikationsförvalt- se och sänds till Direktionen för någon och riet och sänds till Registratorn, beteendevetenskap Box ningen, 103 27 STOCKHOLM Kristinehamns lasarett, Fack, dess tillämpning eller med prak- Uppsala universitet, 256, 751 05 UPPSALA 1. 16. 68101 KRISTINEHAMN 1. tik från bostads- eller samhälls-

Senaste ansökningsdag: 29.5. Sista ansökningsdag: 29.5. Sista ansökningsdag: 29.5 planering.

1969. . 1969. 1969. . För särskilt meriterad sökan-

SVERIGES GEOLOGISKA MALUNGS SKOLSTYRELSE, NORRA RÅDA KYRKORÅD, de kan högre löneställning än UNDERSÖKNING W LÄN S-LÄN A26 komma ifråga.

Upplysningar: lämnas om arbe- malmbyrån Kommunal musikledare Ord organisl

tets art genom arkitekterna Gös- i Norra Råda

Geolog Ag 19 KA 22, 9 poäng kyrkomusiker-

ta Blücher eller Tomas Friber- Ordinarie distrikt Kompetenskrav: fil kand-exa- tjänst med arbetsuppger, om anställningsförhållande- CT] nr 27, jämte Tjänsten avser kyrkomusikalisk na genom personalchefen Börje men med berggrundsgeologisk gifter enligt mu- verksamhet 19 vat samt fylli samtliga fall tel inriktning; praktik från malm- viss skyldighet att fullgöra Hornegård, vid minst sex må- sikundervisning vid grundsko- nadstjänst Asplundskolans 08/54 09 40. letningsarbeten; grundskola och gymnasium, Ansökan, märkt K 863/69, naders fälttjänst vid verket. lans högstadium.

Ansökan sänds till Angiven lön utgår för sökan- Hagfors. sänds till Statens planverk, per- Sveriges de som tillhör Tjänstebostad finns. sonalsektionen, Box 22027, geologiska undersökning, 104 05 kompetens- STOCKHOLM 50. grupp I. I övrigt hänvisas till kyrko- 104 22 STOCKHOLM 22. lämnas tel musikerstadgan 4 kap 28- Sista ansökningsdag: 29.5. Sista ansökningsdag: 29.5. Upplysningar: per 1969. 0280/116 00, 11601, 116 02 el- 29 §§. 1969. ler 116 06. Upplysningar: lämnas av kyrko-

Ansökan sänds till rådets ordförande Sven Karlan- Malungs skolstyrelse, Lisagatan 8, 782 00 der, tel 0563/600 01.

MALUNG. Ansökan sänds till Norra Rå-

Sista ansökningsdag: 31.5. da kyrkoråd, 680 30 RÅDA.

1969.

I äkta makar har till de domstolar och på de dagar som upptas i förteckningen ingivit äkten-

följande förteckning angivna skapsförord som avser gåva mellan makarna.

MAKARNAS NAMN OCH ADRESS DOMSTOL DAG NÄR HAND-

LINGEN ING|VITS

_ Rörmontören Bengt Ingemar Andersson och hans hustru Rose Nenette Anders-

son född Svensson Rådhusrätten i Uddevalla 5.5.1969 Strömstadsvägen 32 D, Uddevalla

Montören Björn Gunnar Martin Eriksson och hans hustru Mona Inger Eriksson

född Berg Solna domsagas häradsrätt 5.5.1969 Tulegatan 12, Sundbyberg Lantarbetaren Leif Erik Jansson och hans hustru Ingrid Margareta Jansson född

Andersson Östhammar Norra Roslags domsaga 29.4.1969

Alf Rune Lennart Karlsson och hans hustru Anny Linnéa Karlsson, född

Jernberg Marks häradsrätt 23.4.1969 Radhusgatan 2 H, Skene

Målaren Nils Gunnar Nilsson och hans hustru Gudrun Nilsson, född Nilsson . Stockholms rådhusrätt 22.4.1969 Lördagsvägen 21, Stockholm Grovarbetaren John Emil Eskil Pettersson och hans hustru Ester Teresia Pet-

tersson, född Severinsson Norrvikens häradsrätt 5.5.1969 Grebbestad

Elof A. Wiinikka och hans hustru Hanna Maria Wiinikka, född Konttajärvi

(komplettering av tidigare äktenskapsförord) Torneå tingslags häradsrätt 10.4.1969 Pello

Järnhandlaren Hans Wilhelm Åman och hans hustru Inga Adina Åman, född

Nilsson Rådhusrätten i Växjö 25.4.1969 Växjö

DOMSTOL ANSÖKNINGS- BESLUTS- NAMN OCH ADRESS DAG DAG

Försäljningschefen Anders Erik Vilhelm Passgård och hans hustru Elvy Linnéa Hallands mellersta domsa- Passgård, född Gustavsson gas häradsrätt 25.4.1969 29.4.1969 Björkäng, Tvååker Arthur Harald Andersson och hans hustru Sigrid Amalia Char- F telereparatören Östbo och Västbo häradslotta Andersson, född Petersson rätt 5.5.1969 5.5.1969 Västra Järnvägsgatan 23, 330 23 Smålandsstenar

Följande personer har av domstol förklarats omyndiga:

PERSONNUMMER ADRESS DOMSTOL BESLUTS- NAMN DAG

35 01 08 000 kv Malen Rådhusrätten i Hälsingborg 5.5.1969 Ekdahl, Maj-Britt 16, Hälsingborg 80 05 17 000 Rådhusrätten i Malmö 29.4.1969 Hallberg, Hilda Augusta 79 08 05 000 Möre o Ölands häradsrätt 6.5.1969 Johansson, Ida Kristina Vissefjärda 43 05 15 000 kv Bofinken 15, Hälsing- Rådhusrätten i Hälsingborg 5.5.1969 Jorme, Anders Tommy

borg 84 05 09 000 Lorensberg, Fristad Borås domsagas häradsrätt 6.5.1969 Karlsson, Karl Georg Elisabet 31 09 27 000 Arvidsjaur Arvidsjaurs o Arjeplogs tingslags häradsrätt 28.4.1969 Lundin, Gulli 10 01 03 000 Hedemora tingslags häradsrätt 6.5.1969 Persson, Alice Maria Garpenberg 85 01 29 000 Ålderdomshemmet, Fristad Borås domsagas häradsrätt 6.5.1969 Pettersson, Sven Hjalmar

tat förslag till bolagsordning, samtliga skola tecknas av oss Egenhändiga namnteckningar-

bedriva handels- och konsultrö- stiftare. na bevittnar:

relse för skyltar och reklam Konstituerande stämma skall Barbro Dannemalm

därmed förenlig verksam- hållas inom fyra månader från Ekersgatan 44,

âamt et. det registreringsmyndigheten Örebro

Undertecknade har träffat över- Aktiekapitalet skall utgöra godkänt stiftelsehandlingarna. Jan Engmark

enskommelse om att bilda ett minst 5 000 kronor, högst 15 000 Örebro den 1 april 1969. Örnsrogatan 25,

kronor. Arne Larsson Örebro aktiebolag, vilket skall ha till föremål för sin verksamhet att Aktie skall lyda å 100 kronor. Inger Larsson Av Kunghpatent- och regi-

under firma För tecknad aktie skall inbe- Johan Larsson streringsverket godkänd den 5

talas 100 kronor omedelbart ef- Egenhändiga namnteckning- maj 1969 betygar:

Björn Franzéns Rör I tjänsten: Gerda Kulling

ter bolagets bildande. arna bevittna:

Aktiebolag 50 aktier må tecknas. Rolf Jennstig l

Konstituerande stämma skall Harald Öhman och enligt bestämmelser i ett samtidigt upprättat förslag till hållas inom fyra månader från Kungl. patent- och registre- Undertecknade hava träffat

VVS- det registreringsmyndigheten ringsverket har denna dag bebolagsordning ombesörja överenskommelse om att bilda godkänt stiftelsehandlingarna. viljat godkännande av förevainstallationer, utföra reparatio- ett aktiebolag vilket skall hava ner samt utöva annan därmed I förslaget till bolagsordning rande handling betygar. till föremål för sin verksamhet

verksamhet. har intagits förbehåll enligt 65, Stockholm den 30 april 1969. att under firma förenlig 70 och 177 §§ i lagen den 14 Ex officio: Hans Göran Jonsson Undertecknade Einar Andersseptember 1944 om aktiebolag Utan avgift. Adressman Aktiebolag son, Stockholm, och Björn Gerävensom avvikelse från 119 § 4 4= och enligt bestämmelser i ett hard Franzén, Saltsjöbaden, samma lag. samtidigt upprättat förslag till äger rätt att för av oss teckna- Bolagets räkenskapsår skall bolagsordning utföra konsultade 100 resp 99 aktier erlägga Undertecknade har träffat omfatta tiden från och med den tiva uppdrag avseende kontorslikvid genom överlåtelse på bo- överenskommelse om att bilda 1 september till och med den rationalisering samt idka handel laget, som skall anses ha skett ett aktiebolag, vilket skall ha den 1 januari 31 augusti påföljande år. med kontorsutrustning och an- 1969, av den av till föremål för sin verksamhet Stockholm den 11 februari nan därmed sammanhängande oss under firm Franzéns Rör, 1969. att under firma Franzén verksamhet. och Andersson, i Salt- Aivi R Lundin Aktiekapitalet skall utgöra

sjöbaden bedrivna rörelsen med Örebro-Glas Aktiebolag

H Lundin minst 15000, högst 45000 krotillgångar och skulder, vartill vi och enligt de bestämmelser, som - Lena Lundin nor. tillika erhålla fordran hos boupptages i ett samtidigt upprätlaget med kr 5940: 65 resp kr Egenhändiga namnteckningar- Aktie skall lyda å 100 kronor. na bevittnas: tat förslag till bolagsordning, 6040: 65. För tecknad aktie skall inbe- D bedriva glassliperi samt tillverk- talas 100 kronor. skall Forssgren Aktiekapitalet utgöra ning och försäljning av inred- I Söderqvist Inbetalning för aktie skall lägst 20 000 kronor och högst och spegelglas även- Av Kungl. patent- och regi- ningsglas med 50 kronor ome- 60000 kronor. fullgöras den som idka annan därmed fören- Aktie skall lyda å 100 kronor. streringsverket godkänd delbart efter bolagets bildande 22.04.69 betygar lig verksamhet. Enligt träffad och med återstoden senast den I förslaget till bolagsordning överenskommelse skall aktiebo- I tjänsten: C Tagheim 31 december innevarande år. har upptagits förbehåll enligt laget från och med den 1.1.1969 Utan avgift. 150 aktier må tecknas, vilka 70 och 177 §§ i lagen den 14 övertaga den av handelsbolaget 1944 om aktiebolag, * samtliga skola tecknas av stifseptember under firma Örebro Glasindusamt avvikelse tama. från 119 § 1 st stri, Wigerfelt & Czo i Örebro Konstituerande stämma skall 4 samma lag. Undertecknade hava träffat bedrivna rörelsen med vissa till För tecknad aktie inbe- överenskommelse om att bilda hållas inom fyra månader från

skall rörelsen hörande tillgångar och

talas 100 kronor. det registreringsmyndigheten ett aktiebolag, vilket skall hava skulder till ett sammanlagt vär-

Inbetalning å aktie skall full- till föremål för sin verksamhet godkänt stiftelsehandlingarna. de av resp 577 635: 43 kr och Malmö göras med 100 kronor omedel- att under firma den 9 april 1969. 466 287: 86 kr, allt enligt stif- Göthe Carlsson bart efter bolagets bildande. tarberättelsen bifogad samman- 200 aktier Reservdelar i Örebro Bengt Ifverström må tecknas, vilka ställning per 31.12.1968 och tillskall tecknas av oss Oscar Ullner

samtliga Aktiebolag skottsavtal mot likvid av dels

stiftare. Egenhändiga namnteckningaridka handel med biltillbehör 681 aktier i aktiebolaget till stif- Konstituerande stämma skall na bevittna: samt kullager, tätningar och lik- tarna dels aktiebolagets skuld- Ethel Östlund hållas inom fyra månader från nande industriförnödenheter. revers till säljaren Inge Wigerdet Folke Rahlfors registreringsmyndigheten Undertecknad Arne Larsson felt å 29 450: 37 kr löpande med godkänt stiftelsehandlingarna. Av Kungl. patent- och regi- Örebro äger rätt att för av mig en räntefot som ligger 1°/o ut- Stockholm den 15 mars 1969. steringsverket godkänd den 21 tecknade 23 aktier erlägga lik- över officiella högsta kapital- Björn Gerhard Franzén april 1969 betygar: vid genom överlåtelse å bola- ränta i bank dels ock Sven Wi- Britt Franzén I tjänsten Gerda Kulling get av den av mig här i staden gerfelts och Lars Wigerfelts Einar Andersson * bedrivna rörelsen, firma Reserv- a conto-kreditering hos aktiebo-

Egenhändiga namnteckning- delar, Arne Larsson, med till- laget av tillhopa 177: 20 kr. Akarna bevittnas: skall minst Undertecknade. har överensgångar om 377 186: 04 och skul- tiekapitalet utgöra A Fredriksson kommit att bilda der 315 907: 04, varvid i avräk- 100 000, högst 300 000 kr. Aktie Rolf Fredriksson Arne Larsning undertecknad skall lyda å 100 kr. För teck- Jonssons Rör Kjell Kungl patent- och registre- son samtidigt erhåller en a con- nad aktie skall inbetalas 120 kr,

ringsverket har denna dag med- to-fordran å bolaget å varav 20 kr överföres till re- Aktiebolag

delat godkännande av föreva- 38 279: -. servfonden omedelbart efter bo- med såsom verksamhet att ut-

rande handling, betygas. Aktiekapitalet skall utgöra lagets bildande. 1 000 aktier må föra rörinstallationer (värme,

Stockholm den 30 april 1969. kronor och högst tecknas, vilka aktier sanitet) ävensom idka annan lägst 25000 samtliga Ex officio: Hans-Göran Jonsson 75 000: - kronor. skall tecknas av oss stiftare. därmed förenlig verksamhet.

Utan avgift. Aktie skall lyda å 1000:- Konstituerande stämma skall Aktiekapitalet: lägst 15000 kr,

* kronor. hållas inom två månader från högst 45 000 kr. Aktievalör: 100

I förslaget till bolagsordning det registreringsmyndigheten kr. Inbetalningsbelopp 100 kr.

Undertecknade har träffat över- har upptagits förbehåll enligt godkänt stiftelsehandlingarna. I Inbetalningstid: omedelbart ef-

enskommelse om att bilda ett §§ 70 och 177 i lagen den 14 förslaget »till bolagsordning har ter bolagets bildande. 150 ak-

aktiebolag, vilket skall hava till september 1944 om aktiebolag. intagits förbehåll enligt 70 och tier skall tecknas av oss stiftare.

föremål för sin verksamhet att För tecknad aktie skall inbe- 177 §§ i lagen om aktiebolag Konstituerande stämma: inom

under firma talas 1 000 kronor. samt avvikelser från 119 § 3 och 2 månader från patentverkets

Inbetalning av aktie skall full- 4 samma lag. godkännande. Förbehåll i bo-

Hâ-we Skylt, H. Lundin 70 och

göras med 1000:-- kronor Örebro den 21 april 1969. lagsordningen enligt

Aktiebolag omedelbart efter bolagets bil- Sven Wigerfelt 177 §§ samt avvikelser från

och enligt de bestämmelser, som dande. Inge Wigerfelt 119 § 3 o 4 i lagen den 14 sept

upptagas i ett samtidigt upprät- 25 aktier må tecknas, vilka Lars Wigerfelt 1944 om aktiebolag. Räken-_

na per aktie. 5. De aktier, som- Aktieägarna i skapsår: 1.10-30.9. Enligt träf- portion till deras aktietal;

fad överenskommelse skall ak- att samtliga aktier skola va- icke har tecknats med företrä-

Telefonaktieboiaget

» tiebolaget från och med den ra bundna; desrätt, skall fördelas enligt sty- L M Ericsson

att de nya aktierna skola vara relsens bestämmande. 6. Teck- 1.10.68 övertaga den av stiftaren nade aktier skall till fullo kon- kallas härmed till ordinarie bo- Kjell Jonsson, Säffle, bedrivna berättigade till utdelning av bofirman Johnssons Rörled- och med för tant betalas omedelbart efter lagsstämma å bolagets huvud- Kjell lagets vinst från 1969 teckningens avslutande. 7. De kontor vid Telefonplan i Midningsfirma, Gillberga kommun, räkenskapsåret att den som skall vara sommarkransen, Stockholm, fre- Värmlands län, med till rörel- samt lagstadgade nya aktierna,

sen hörande tillgångar och skul- skall gäldas av bundna, skall berättiga till vinst- dagen den 30 maj 1969 kl 10. stämpelavgiften der till utdelning från och med inneva- På bolagsstämman skall ett sammanlagt värde bolaget. rande räkenskapsår. förutom de ärenden, som enligt av 47 629 kronor resp. 32 604 Lund den 6 maj 1969. Bolagsordningen innehåller aktiebolagslagen och bolagsordkronor allt enligt stiftarberättel- STYRELSEN förbehåll ningen skola förekomma besen och därtill fogat köpekon- * enligt 70 § och 177 § trakt med likvid av dels 150 Lag om aktiebolag. handlas dels frågan om bekräf-

aktier (140 aktier för Kjell Jons- Stockholm den 23 januari telse av beslut å extra bolags-

AB Kristianstads Cement- 1969. stämma den 7 maj 1969 att akson, 9 aktier för Edith Jonsson och 1 aktie för Arthur Enne- Lindman tiekapitalet skall utgöra lägst gjuteri Elisabeth till stiftarna, 600 000000 kronor och högst by) i aktiebolaget har vid ordinarie T Lundgren bolagsstämma 1 800 000000 kronor, dels frådels ock säljarens a conto-kre- Göran A Wickman den 6 maj 1969 beslutat öka bo- gan om ökning av aktiekapitalet ditering hos aktiebolaget av 25 300000 kronor Bo Cederholm lagets till upp- med 102534100 kronor genom kronor. Säffle den 27.1.69. Kjell vilket re- Verkst direktör gående aktiekapital, fondemission. Jonsson, Edith Jonsson, Arthur inbegistrerats såsom till fullo Av Kungl. patent- och regi- Bolagets aktieägare erinras Enneby. Bevittnas: Elna Aronstalt, med 150000 kronor till streringsverket godkänd den om bestämson, Jenny Asplund. bolagsordningens 450000 kronor genom överfö- 30.4.1969 betygar: som vill Av Kungl. patent- och regi- melse, att aktieägare rande av medel från disponibla I tjänsten U B Andersson vinna rätt till deltagande i förstreringsverket godkänd den 5 - a: vinstmedel, varvid följande bemaj 1969 betygar: handlingarna på bolagsstämma, stämmelser skola gälla: skall anmäla I tjänsten Gerda Kulling sig på bolagets att ökningen skall verkställas huvudkontor senast tre dagar,

genom utgivande av 150 nya ak- rötterna sön- och helgdagar oräknade, Sjökvist tier, varje aktie nominellt ly- kl Möbeliabrik före bolagsstämman, mellan dande å 1000 kronor; Aktiebolag 10 och kl 14. Sådant styrelseatt de nya aktierna skola till- har på bolagsstämma nedan- sammanträde, som för prövning

delas bolagets aktieägare i pro- stående dag beslutat: 1. Bola- av frågor om nya aktieägares

portion till deras aktietal; .. gets nu till 50000 kronor upp- införande i aktieboken finnes

Aktieägarna i att för tidigare fria aktier som svagående aktiekapital, föreskrivet i aktiebolagslagens

skall utgå nya fria aktier och rar mot 500 aktier på nominellt 39 § 1 mom., hålles på bolagets A N J Bäcklund, för tidigare bundna aktier skall 100 kronor per aktie, registre- huvudkontor tisdagen den 27

Umeå, har vid ordinarie bolags- utgå nya bundna aktier; rade som till fullo betalda, skall maj 1969 kl 13.45. stämma den 2 maj 1969 beslutat att de nya aktierna skola va- ökas med 100000 kronor för .STYRELSEN

öka det till 1 250 000 kronor ra berättigade till utdelning av att uppgå till 150000 kronor * uppgående aktiekapitalet, förbolagets vinst från och med för genom utgivning av 1000 nya delat på 5 000 aktier ä 250 kro- räkenskapsåret 1969 aktier på nominellt 100 kronor nor, vilka samtliga aktier inre- samt att den lagstadgade per aktie. 2. Fabrikör Bertil Sjögistrerats såsom till fulla be- stämpelavgiften skall gäldas av kvist och Evert fabrikör Sjötalda, med 1 250 000 kronor till bolaget. kvist, båda i Huskvarna, skall 2 500 000 kronor genom överfö- Kristianstad den 6 maj 196.9. vara berättigade att teckna 500

ring av beskattade vinstmedel. vardera. 3. Härut- STYRELSEN nya aktier De nya, aktierna, vilka skola * över får aktieteckning ej ske. 4.

i

vara bundna, skall fördelas så, Den sålunda angivna rätten till Aktieägarna _

att för en gammal aktie skall skall vara Anchor Investment teckning begagnad

erhållas enny aktie. På de nya Projektkonsult Aktiebolag

senast en månad från den dag Aktiebolag aktierna skall vinstutdelning ut- har på bolagsstämma nedanstådå beslutet enligt 54 § aktiebo- kallas härmed till ordinarie begå från och med innevarande ende dag beslutat: lagslagen kungjorts i tidningarräkenskapsår. 1. Bolagets nu till 150000 lagsstämma torsdagen ,den 29 na. 5. Tecknade aktier skall be- STYRELSEN kronor maj 1969 kl 14.00 å bolagets uppgående aktiekapital, talas med 100 kronor per aktie kontor i Eskilstuna. som svarar mot 1 500 aktier på jämte aktieskatt 1 _krona per nominellt Aktieägarna skall, för att vin- 100 kronor per aktie, aktie. 6. Tecknade aktier skall registrerade som till fullo betal- till fullo kontant inbetalas ome- na rätt till deltagande i förhand-

A Lunds Cementgiuteri lingarna å bolagsstämma, hos

da,vskall ökas med 150000 kro- delbart efter teckningens avslustyrelsen anmäla sig före, kl har vid ordinarie bolagsstämma nor för att uppgå till 300000 tande. 7. De nya aktierna, som 15.00 andra dagen före stämden 6 maj 1969 beslutat öka kronor genom utgivning av skall vara bundna, skallberät- 1500 man, dvs senast den _27 maj bolagets till 300 000 kronor upp- nya aktier på nominellt tiga till vinstutdelning från och 1969. gående aktiekapital, vilket re- 100 kronor per aktie. 2. Förut- med innevarande räkenskapsår. Styrelsesammanträde för gistrerats såsom till fullo inbe- varande aktieägare skall vara innehåller för- Bolagsordningen talt, med 150000 kronor till berättigade att teckna det an- prövning av frågor om nya akbehåll, som i 70 och “177 §§ införande i aktiebo- 450000 kronor överfö- tal nya aktier, som svarar mot tieägares genom aktiebolagslagen sägs. ken hålles å bolagets kontor i randeav medel från disponibla deras andel i det förutvarande Huskvarna den 28 mars 1969. Eskilstuna sistnämnda dag kl vinstmedel, varvid följande be- aktiekapitalet. 3. Rätten till - Bertil Sjökvist 15.00.

stämmelser skola gälla: teckning skall vara begagnad se- Evert Sjökvist skall - för att kunatt ökningen skall verkställas nast en månad från den dag, Förslag

då beslutet enligt 54 § Lag om Av Kungl. patent- och regi- na behandlas å bolagsstämman genom utgivande av 150 nya akstreringsverket godkänd = den - vara styrelsen skriftligen tilltier, varje aktie nominellt ly- aktiebolag har kungjorts i tid- i 5.5.69 betygar: v handa senast den 27 maj 1969. dande på 1000 kronor; ningarna. 4. Tecknade aktier att de nya aktierna skola till- skall betalas med 100 kronor I tjänsten- May Rydius STYRELSEN

* * delas bolagets aktieägare i pro- per aktie jämte aktieskatt 1 kro-

De personer som upptas i följande forteckning har försatts i konkurs. Dag då ansökan kom in

till konkursdomstolen och dag då konkursbeslut meddelades framgår av- förteckningen.

I samtliga fall finns anledning anta att gäldenärens bo inte föreslår till att täcka konkurskost-

naderna. Konkurserna kommer därför att handläggas i den ordning som föreskrivs i 4185 §

i konkursla gen.

GÄLDENÄRENS NAMN ANSÖKN-DAG DOMSTOL BESLUTS-

OCH ADRESS DAG

Ahlberg, Bo Harald V _

Frihetsvägen 28, Jakobsberg 14.4.1969 Sollentuna o Färentuna domsagas häradsrätt 6.5.1969

Sune Reinhold . Bergqvist, adr Schubert, Frihetsvägen 39, Jakobsberg 14.4.1969 Sollentuna o Färentuna domsagas häradsrätt 6.5.1969

Hniopek, Sixten Josef Gerhard . .

Hässelbyvägen 226, Vällingby 9.4.1969 A Stockholms rådhusrätt 5.5.1969

Nilsson, Kurt Allan Harald Forestad 1: 26, Riseberga 29.4.1969 Norra Åsbo häradsrätt 29.4.1969 . * c PerssomKurt Evert Hisings, Sävedals o Kungälvs domsagas

11, Partille . 25.9.1968 häradsrätt 5.5.1969 Paradisvägen “

Rosengren, Lars Bertil med firma Tullen Center, Lars Roseu- - - . A gren Ulricehamn 10.4.1969 Kinds o Redvägs häradsrätt 6.5.1969

Rosengren, Urban Gösta med firma Domino restaurang, Ur-

ban Rosengren 28.3.1969 Rådhusrätten i Norrköping 5.5.1969 Idrottsgatan 59, Norrköping .- Sohls, Karl Wilhelm 14.4.1969 Hedemora tingslags häradsrätt 6.5.1969 Box 882, Säter

Ståleker, Ernst John Julius, dödsboet efter 21.4.1969 Rådhusrätten i Malmö 5.5.1969 Ernst Ahlgrensgatan 6 B, 217 59 Malmö

Söderström, Sven Lennart med firma Söderströms Möbel- _ j

.. service, Sven Söderström 6.5.1969 Sunnervikens domsagas häradsrätt 6.5.1969 Strömstadsvägen 11, Munkedal

Handelsfirman Avance, Rune 5. Ystads Allehanda och Skåns- firma

Nilsson ka Dagbladet Urtjänst, Hilda Karlsson,

1. 5.5.1969 efter ansökan 9.4. Kungsgatan 20, Boden

1969 GÖTEBORGS RÅDHUSRÄTT 1. 6.5.1969 efter ansökan sam-

P sessionssal 2 i stadshuset, ma dag Handlaren Jens Olov Axelsson Konkursdomarna vid nedan- fredagen 30.5.1969, kl 10.00 stadshuset, Boden, 29.5.1969, ” med firma domstolar har försatt 23.6.1969 . kl 10.00 nämnda Jens Livs, Jens Axelsson, Norde i konkurs 26.6.1969 personer/bolag Stadshuset, Eskilstuna

MPS”

rumshöjd 45, 417 45 Göteborg

?PHPPP

av följande för- Eskilstuna-Kuriren Stadshuset, Boden som framgår 1. 2.5.1969 efter ansökan sam- Norrländska Socialdemokrateckning. ” ma dag ten Av förteckningen framgår _USTRA OCH MEDELSTA sal M på rådhuset tisdagen Anmärkningar (i två exemockså DOMSAGAS HÄRADSRÄTT 3.6.1969, kl 13.00 till konkursdomaren plar) 1.7.1969

MP9!”

1. Dag för beslut om konkurs Muraren Karl Gösta Henriks- senast 17.7.1969. Under an-

son, box 13, Listerby Rådhuset, Fack, 401 10 Gö- är bevak- 2. plats och tid för första bor- märkningstiden 1. 6.5.1969 efter ansökan sam- teborg genärssammanträde med .bl a i , ningshandlingarna, tillgänglir ma dag j j Göteborgs Handels- och Sjö- ombudsman. val av förvaltare i konkursen ga hos rättens 2. tingshuset, › Ronneby, tisda- farts-Tidning 3. sista dag inom vilken bevak- Förlikningssammanträde

gen 10.6.1969, kl 14.00 Handelsbolaget under firma hålls inför rättens ombudsningar i två exemplar bör ha 3. 1.7.1969 kommit konkursdomaren till- Elexo handel & agentur, Josefs- man, advokaten Nils Collin,

4. 372 00 Ronneby son & Co, Sockenvägen 18 B, på hans kontor, Stadshuset; handa 5. Blekinge Läns Tidning 41721 Göteborg Boden, den 11.8.1969, kl 4. konkursdomarens adress 1. 2.5.1969 efter ansökan sam- 9.00. 5h den eller de ortstidningar i BRÄKNE OCH KARLSHAMNS ma dag Möjligen återstående tvistevilka kungörelser om kon- DOMSAGAS HÄRADSRÄTT sal M på rådhuset tisd-agen frågor handläggs vid häradskursen skall införas Plantskoleägaren Arthur Pers- rätten på kansliet i Boden 3.6.1969, kl 13.00

6 . eventuell infor- son med firma 1.7.1969

9:59!”

ytterligare 18.8.1969, kl 10.00

mation om konkursen. Sydöstra Sveriges Plantskola, Rådhuset, Fack, 40110 Gö-

Arthur Persson, Tosarp, Asa- teborg

rum . Göteborgs Handels- och Sjö- STOCKHOLMS RÅDHUSRÄTT . 1. 6.5.1969 efter ansökan sam- farts-Tidning

Aktiebolaget Foghus ma dag .

1. 6.5.1969 efter ansökan sam- sv domsagokansliet, Karlshamn, ASKIMS OCH MÖLNDALS

ma dag onsdagen 4.6.1969, kl 14.00 DOMSAGAS HÄRADSRÄTT

2. rådhusrättens femte avdel- 17.6.1969 Direktören Alf Gunnar Tuneld, Mikael Karlssons med I Artur

§2»

ning onsdagen 4.6.1969, kl Bräkne och Karlshamns hä- Hagalundsgatan, Båstad firma ,10.00 radsrätt, 392 00 Karlshamn 1. 6.5.1969 efter ansökan 26.3.

14.7.1969 s» Karlshamns Allehanda och 1969 Arthur Karlssons Schakt-

.UHF-P

Rådhuset, Fack, Stockholm Blekinge Läns Tidning 2. tingshuset, Södra vägen 25, maskiner Dagens Nyheter Göteborg, fredagen 6.6.1969, vid Stockholms rådhusrätt an- YSTADS DOMSAGAS kl 14.15. I UPPSALA HÄRADSRÄTT hängiga konkurs har efterbevak- RÅDHUSRÄTTEN 1.7.1969 ning gjorts av Bergslags Trans-

MP9*

Sandmans Grävmaskiner Aktie- Fru Anna Margareta Sjöström, Box 3008, 40010 Göteborg mot efport AB. Anmärkning bolag, Uppsala Lövestad 46, Lövestad Göteborgs Handels- och Sjö- terbevakningen må framställas

. 5.5.1969 efter ansökan sam- 1. 6.5.1969 efter ansökan 5.5. farts-Tidning senast fredagen den .23 maj ma dag 1969 1969. Bevakningshandlingarna S” rådhuset, domsal C, tisdagen tingshuset, Ystad, torsdagen VÄSTRA HÄLSINGLANDS hålles hos rättens P tillgängliga 93.6.1969, kl 10.00 29.5.1969, kl 9.30 DOMSAGAS HÄRADSRÄTT ombudsman i konkursen advo- › 12.6.1969 24.6.1969 _ _ Stig Rune Gustaf Jansson, Mo- katen Sten Lindskog å dennes

Ystad

MP9.”

, Box 207, 751 04 Uppsala Tingshuset,

PMS?”

linsgatan 12, 827 00 Ljusdal kontor Torstenssonsgatan 3, Ystads Allehanda och Skåns- Upsala Nya Tidning . 6.5.1969 efter ansökan sam- Stockholm. Sammanträde inför

ka Dagbladet ma dag ombudsmannen, om sådant blir

RÅDHUSRÄTTEN Oskar Rune E” tingshuset, Ljusdal, tisdagen erforderligt, hålles torsdagen Ingenjören Sjö- I ESK|LSTUNA ström, Lövestad 46, Lövestad 3.6.1969, kl 10.00 den 12 juni 1969 kl 14.00 å

1. 6.5.1969 efter ansökan 5.5. 15.7.1969 nämnda kontor. Därest förlik- Carl Rune Nilsson, Grcvbergsmed 1969 Tingshuset, 82700 Ljusdal ning ej träffas vid detta sam-

MPS”

gatan 25, 632 22 Eskilstuna Ljusdals-Posten manträde, kommer målet anfirmorna 2. tingshuset, Ystad, torsdagen

Eskilstuna Gruv & Schakt, Rune 29.5.1969, kl 9.30 gående den tvistiga fordringen - BODENS HÃRADSRÄTT att handläggas inför Stockholms Nilsson 3. 12.6.1969 4. Tingshuset, Ystad Fru Hilda Olivia Karlsson med rådhusrätt å femte avdelningen och

tisdagen den 24 juni 1969 kl 9.30. I arvode har begärts: av kvm. Den är väl planlagd med

11.30. rättens ombudsman kr 745:- buskar och Lippvuxna träd.

Stockholms rådhus den 6 maj och av förvaltaren kr 2 175:-. På fastigheten finns ett fri-

1969. Karlskrona rådhus den 25 tidshus uppfört 1962 i ett plan

april 1969. 4,8 6,1 m. Det är av trä med Abrädpanel. Grund av sten o be- Okända borgenärer i dödsboet I Inga Britta Teresia Petterssons tong. Tak underhållsfri papp. efter konstnären med firma VÄSTRA VÄRENDS DOMSA- Huset är i gott skick. 2 rum och

GAS HÄRADSRÄTT kommer kök, inbyggd altan. E1- och ved- Hans Falk Munthe

Avesta Stig Biltjänst, att behandla framställningar an- spis, kylskåp. Brunn med pump

I-B. Sandberg, Pettersson, gående arvode åt rättens om- på tomten.

Jularbo, Avesta, vid Folkare budsman och förvaltare i Redskapsbod med torrklosett. Frodegatan 17 A, Uppsala, skall

tingslags häradsrätt anhängiga Fastigheten är taxerad till senast den 8 oktober 1969 skrift- Alsta lndustriaktlebolags, konkurs har efterbevakning 11900 kronor, av utmätnings- ligt eller muntligt anmäla sina mot ef- Alvesta, vid häradsrätten an- mannen saluvärderad till 28 000 hos rådhusrätten i skett. Anmärkningar fordringar må framställas hängiga konkurs den 22 maj kronor. som inte terbevakningen Uppsala. Borgenärer 1969 klockan 14.30. skall vid auktionen detta riskerar att förlora senast den 23 maj 1969. Bevak- Borgenär gör skall hållas I arvode har begärts av rätningshandlingarna bevaka sina lagliga rättigheter. sin talan enligt § 12 preskriptens ombudsman 3537 kronor tillgängliga för granskning hos Länsstyrelsen i Gävle tionsförordningen. och av förvaltaren 13 647 kroadvokat Sivert Nilsson, Avesta. Eventuellt nor. förlikningssammanträde hålles inför rättens om- Avesta den 6 maj 1969.

budsman i konkursen å Stads- UTLOTTNING

huset i Avesta den 6 juni 1969 klockan 10.00. Möjligen åter- Vid denna dag verkställd utlottning av den svenska tranchen av

stående tvistefrågor handläggas TYSKA RIKETS INTERNATIONELLA LÅN 1930

vid häradsrätten å tingshuset i (YOUNG-LÅNET)

Krylbo den 13 juni 1969. 41/2 “lo Konverteringsobligationer 1953

Konkursdomarens postadress har i närvaro av representanter för Trustee och

är Tingshuset, 776 00 Hedemo- Bundesschulden-

ra. Hedemora verwaltung, Bad Homburg v.d.H., följande nummer dragits för den 6 maj 1969. I dödsboets efter

amortering per den 1 juni 1969

av Litt C å nom Kr 1 000: - Bertil Oscar Möller 59 85 154 253 263 281 346 801 808 948 från Mariannelund vid Norra 968 1026 1078 1157 1202 1204 1337 1408 1421 1519 och Södra Vedbo domsagas hä- 1530 1594 1657 1747 1811 1935 2009 2037 2324 2346 radsrätt anhängiga konkurs har 2447 2467 2713 2716 2753 2755 2776 2875 2916 2981 slutredovisning avgivits och för- 3065 3071 3177 3187 3222 3245 3365 3427 3509 3543 slag till slututdelning upprät- 3609 3660 3676 3709 3712 3738 3970 4067 4086 4125 LISTERS OCH SÖLVES- tats. Handlingarna hållas fr o m 4153 4159 4166 4172 4194 4202 4256 4356 4388 4399 BORGS DOMSAGAS HÄ- den 12 maj 1969 för granskning 4412 4517 4561 4592 4644 4696 4837 4864 5002 5192 RADSRÄTT behandlar den 9 tillgängliga å Vikefeldts Advo- 5351 5491 5570 5604 5634 5636 5743 5774 5894 5911 juni 1969 klockan 12.00 å tings- katbyrå, Storgatan 23, Värna- 5962 6168 6246 6309 6344 6396 6508 6587 6596 6682 huset i Sölvesborg framställ- mo. 6703 6762 6775 6870 6884 6898 7081 7207 7280 7298 ningar om arvode åt rättens Klander mot redovisningen/ 7382 7527 7564 7659 7686 7699 7893 7915 7923 7961 ombudsman och åt förvaltareni utdelningsförslaget anställes på 7973 8073 8082 8186 8280 8294 8326 8412 8430 8532 sätt och inom tid, som stadgas

ombudsman sextontusenfemhundra kronor och av förvalta- Karl Allan Ebers 12121 12216 12332 12385 12504 12528 12539 12545 12675 12682

12711 12742 12745 12746 12835 12899 12936 13005 13047 13236 ren sextiosjutusentvåhundra kro- konkurs har slutredovisning nor. lämnats. till slututdel- 13246 13340 13385 13391 13606 13692 13855 13900 14008 14047 Förslag 14083 14142 14191 14200 14293 14428 14583 14705 14725 14751 ning har upprättats. Handlingarna finns från och med den 14 14834 14842 14866 14894 15046 15058 15184 15204 15268 15281

redovisningen/ framställes 18779 18898 18919 18944 19042 19057 19142 19160 19252 19321 lttdelningsförslaget

kr 4080:- och av definitive

Vid exekutiv auktion på lands- 2232 2353 2476 2505 2508 2510 2575 2596 2598 2692 RÅDHUSRÄTTEN I KARLS- kansliet i Gävle måndagen den 2724 2732 2823 2941 2944 2971 2975 3031 3039 3052 KRONA kommer att behandla 9 juni 1969 klockan 13.30 för- 3103 3229 3243 3308 3367 3401 3492 3558 3684 3705 framställningar ang arvoden åt säljes fastigheten Åbyggeby 3803 3884 3920 3930 4050 4510 4621 4624 4644 4655 rättens ombudsman och förval- 18: 20 i Hille socken, på vilken 4697 4723 4807 4827 4955 5034 5081 5253 5491 5499 taren i köpmannen Erik Nylén har lagfart. Fas- 5525 5601 5631 5687 5765 5783 5988 6046 6098 6120 tigheten har adress: Tallängsvä- 6133 6171 6201 6292 6366 6432 6472 6485 6513 6652

Ulf Essen Greger

gen 8, N Åbyggeby. Den ligger 6655 6685 6861 6894 6948 = 105 st. Anderssons, 8 km fr Gävle centrum, 400 m fr landsv Gävle-N av Litt A å nom Kr 10 000:- Arklimästaregatan 32, Karlskro- Åbyggeby na, vid rådhusrätten och 500 m fr Testeboån. 41 75 116 253 308 350 441 503 602 699 anhängiga konkurs den 20 maj 1969 kl Tomten har en areal av 1 988 763 825 933 958 999 = 15 st.

8.

De med ovan nämnda nummer betecknade obligationerna inlöses från och med den 2 juni 1969 hos Skandinaviska Banken och Stockholms Enskilda Bank. Från tidigare utlottning per den 1 juni 1968 kvarstår oinlösta: av Litt C å nom Kr 1 000: - Härmed uppsäges för avflytt- Nr 9127, 19649 och 19650. ning den 1 augusti 1969 från Mot avlämnande av de utlottade obligationerna sker inlösen med fastigheten Bergsundsstrand 38 nedan angivna inlösningsbelopp, därest icke värdeklausulen enligt Stockholm herr Martin Kronbihang I, A. 2. (e), andra stycket, i överenskommelsen den 27 lund, som i sagda fastighet disfebruari 1953 angående tyska utlandskulder kommer att tillämpas: ponerar lägenhet med rivnings- Kr 1 386,37 för en obligation å nom Kr 1 000:- kontrakt. Rivning av fastighe- Kr 6931,83 för en obligation å nom Kr 5 000: - ten skall påbörjas den 1 sep- Kr 13 863,66 för en obligation å nom Kr 10 000:- tember 1969. Obligationerna skall vid inlösen vara åtföljda av samtliga icke Uppgift om Kronlunds nuvaförfallna kuponger. För felande kuponger göres avdrag med mot- rande hemvist eller uppehållssvarande belopp. ort såväl inom som utom riket Vid inlösen av konverteringsobligationer, i vilka föreskrives rätt har ej kunnat vinnas. till erhållande av funding bonds efter Tysklands återförening, er- Stockholm den 7 maj 1969. håller avlämnarna särskilda certifikat för dessa funding bonds. Byggnadsingenjör Frågan om tillämpning av värdeklausulen vid uppskrivningen av Reinhold Gustafsson den tyska marken i mars 1961 är ännu ej avgjord och Trustee har B Franzén förbehållit obligationsägarna deras rättigheter med hänsyn härtill, enl fullmakt oavsett om kuponger och obligationer förfallande den 1 juni 1961 eller därefter företes för betalning eller icke. Stockholm den 23 april 1969 SKANDINAVISKA BANKEN

§00 f? F/s Å

Bilaga 5

TIDNING FÖR LEVERANSER TILL STATEN M. M.

BILAGA TILL

WW

nat

nrxlâeø D

äøgâtkv/W

TIbNIN

GÅR.

Nr 18 Åttioförsta ârgången Stockholm -

Tisdagen

den 6 maj 1969

Nr 164

TIDNING FÖR

Anbud på varuautomater

på LEVERANSER TILL För A3 ÅSUMTORP infordras härmed STATEN m m skriftligt förseglat anbud på varuautomater. Nr 162 A (l st glassautomat, 1 st läskedrycksbere-

till Post- och FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN dare).

Bilaga Närmare

infordrar härmed anbud på upplysningar av regint kapten

Inrikes Tidningar H Dahlquist A3 per telefon 044/115010

ankn 160.

Tryckerigatan 2 nb, Stockholm _ sågade och hyvlade trävaror, Chefen A 3

Postadress:

träfiber-, masonite-,

Box 2167, 10313 STOCKHOLM 2 i

pIywood-, Iamellträ- och

Telefon: 08/22 80 40 Nr 165 i

12 43 spånskivor

Postgiro: av

Upphandling bröd

för leverans imánav behov under tiden- Anbud infordras för leveranser av mjukt 1.7.1969-30.6.1970 för byggnadsarbeten i bröd till P 18 och A7 i Visby samt KA3 Ansvarig utgivare i Fårösund Hässleholm Ängelholm N, under tiden 1.7.1969-30.4.l970. Fil dr K R Gierow ) Kristianstad Revingehed och Ystad Upphandlingsprogram erhålles efter hän- Malmö beh Ljungbyhed vändelse till Intendenturförvaltningen, Vis-

by. Tel 0498/119 50. i Prenumerationspriser: Anbudsformulär och upplysningar lämnas Skriftliga förseglade anbud, på omslaget Helt år 10 kr av Fortifikationsförvaltningen, Inköps- och märkta »Anbud på bröd», skall vara Gotförrådssektionen, Box 16371, 10327 Stock- lands militärkommandos intendenturförvalt-

Halvt år 6 kr holm 62101

16, tel 08/24 35 60 ankn 310. ning, Visby, tillhanda senast den Kvartal - « 4 kr 4.6.1969. Anbud i slutet kuvert märkt ›Anbud å trävaror Hässleholm etc), skall vara förvalt- Anbudsgivare skall_ vara bunden av sitt ” “ ningen tillhanda senast den 30.5.1969 och anbud to m 20.6.1969. . -vara bindande t 0 m den 30.6.1969. Chefen Utkommer varje helgfri tisdag

INT-ENDENTURFÖRVALTNINGEN VID GOTLANDS MILITÄRKOMMANDO _

Kungl Boktryckeriet Nr 163 P A Norstedt & Söner Nr 166 FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN

infordrar härmed anbud på Anbud

på Iaboratorieglas m m

UNDERRÄTTELSER FÖR för KAROLINSKA SJUKHUSET för tiden ›

Sågade och hyvlade

trävaror, l.7.1969-l.7.1970 infordras till senast den

ANBUDSGIVARE 23.5.1969.

träfiber-, masonite-,

Upphandlingsunderlag erhålles efter hän-

Rörande och pIywood-, Iamellträ- och

upphandling vändelse till Karolinska sjukhuset, Inköpsspånskivor sektionen, Fack, 104 01 Stockholm 60, tel

arbeten för statens behov

34 05 00 ankn 2096. p

för leverans i mån av behov under tiden

lända till efterrättelse be-

1.7.1969-30.6.1970 för byggnadsarbeten i

stämmelserna i Kungl Maj:ts Arboga Enköping

Västerås Strängnäs och

kungörelse den 6 juni 19524 Uppsala

Norrtälje med omnejd

(SFS 1952/496) om Anbudsformulär och upplysningar lämnas

uppav Fortifikationsförvaltningen, Inköps- och Nr 167

handling och arbeten för förrådssektionen, Box 16371, 10327 Stockholm 16, tel 08/24 35 60 ankn 310. Anbud på timkörning

statens behov m m års» Anbud i slutet

(1952 kuvert märkt »Anbud å

trävaror Arboga etc», skall vara förvalt- entreprenadmaskiner

upphandlingskungörelse), ningen tillhanda senast den 30.5.1969 och Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsplats, Knö-

vara bindande to m den 30.6.1969. stad-Valnäs (E 18), infordrar härmed an-

Anbudstiden - vi har erfarenhet.

bud _på timkörning av nedan angivna entre- utgår den 21 maj 1969.

prenadmaskiner : Hälsingborg _i maj 1969. AB SKINNREPARATIONER

Grävmaskiner (även slängskopa) Direktionen för Szta Maria sjukhus Malung Tel 375

600--1 200 liter Bandlastare 8-14 ton

6-10 ton Nr 175 Hjultraktor Nr 171, Bandtraktor 8-35 ton

proviantartiklar

Anbud Byggnads-, VVS- och

Dumpers. på

Maskinerna skall sysselsättas med jord- LANDSTINGETS SJUKVÅRDSINRÄTT- elentreprenader

schaktning samt bergavtäckning å vägbygg- NINGAR I BORÅS får härmed infordra SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTING nad. skriftliga förseglade anbud på leverans av infordrar härmed anbud på tillbyggnad av Anbuden skall avges på formulär som er- att i mån av behov under proviantartiklar läkarstationen “hålles efter hänvändelse till var i Strängnäs med en vårdarbetsplatsen, tiden l.7.l969-30.6.l970 levereras fritt flygel. Byggnadsvolym ca 5 300 m3. tel 0533/300 66. _ för sig till lasarettet, solhemsklinikerna, Förseglade anbud märkta: »Anbud på Anbuden avser beredskapsarbete under ti- lungkliniken, infektionskliniken, Göta sjuktillbyggnad av läkarstationen i Strängnäs, den maj 1969-dec 1969. Anbuden skall va- . hem, Björkängsgårdens spädbarnshem och byggnadsarbetem, resp VVS- och elarbeten ra bindande till 30 juni 1969. Arbetsvårdsinstitutet. .skall vara inkomna till landstingets kansli, Anbuden insända i förseglade kuvert Anbud märkta »Anbud på livsmedel 28.5» skall* byggnadsavdelningen, Brunnsgatan 66, Nymärkta »Anbud, entreprenadmaskiner» skall vara lasarettet, inköpsavdelningen, Boköping senast den 6 juni 1969. vara arbetsplatsen tillhanda senast den 12 rås, tillhanda före kl 12.00 den 28.5.1969. Entreprenadhandlingar erhålles betr byggmaj 1969, under adress: Närmare upplysningar per tel 1170 00 nadsarbetena från arkitekt Per-Gösta Erics- Arbetsmarknadsstyrelsen, Fack 18, 660 30 ankn 410. son, Östergatan 8A, 63343 Eskilstuna, Värmlands-Nysäter. SJ Postgiro 1066 60, betr VVS-arbetena från N Ev_ förfrågningar: UKHUSDIREKTIONEN Thorvald Palmer Konsult Ing-byrå, Törne- Platschef Torkel Larsson, tel 0533/300 66. rosgatan 3 B, 633 43 Eskilstuna, Postgiro Nr 172 61 .9054 och betr elarbetena från Elektriska

Prövningsanstalten AB, Brunnsgatan 40,

Livsmedel 611 00 Nyköping, mot deponerande av 400

kronor för vartdera programmet. . _ SOLLEFTEÅ SKOLSTYRELSE infordrar sedan be- Deponerade belopp återbetalas härmed skriftliga förseglade anbud på Livs- komna handlingar i oskadat skick jämte . medel för skolbarnsbespisningarna vid dock under depositionskvitto återlämnats, samtliga _staciens skolor, avseende läsåret förutsättning att handlingarna återlämnats ” - 1969/70. senast 2 veckor efter verkställd anbuds- NrÄfl68 Anbuden skall gälla för: , __, prövning. Övriga upplysningar kunna erhållas från i

Skrot a. Specerier

förenämnda konsulter. b. Chark- och kött KUNGL SKARABORGS FLYGFLOTTILJ c. Mejeriprodukter (mjölk, ost och smör) Fri prövningsrätt förbehålles.

försäljer d. Margarin och matolja PLANERINGSNÄMNDEN ca 40 ton järnskrot e. Ägg

ca 1 ton ltopparskrot. V f. Frukt, grönsaker och rotfrukter Försäljningsprogram och närmare upplys- d. Fisk ningar kan erhållas efter hänvändelse till h. Potatis , Nr 176

maskinchefen, tel 0510/805 00 ankn 133 elmed fri leverans till skolorna.

lcral34. . Skolbyggnadsentreprenader

i Portionsantal/dag Anbudstiden ,utgår den 19.5.1969. Vallaskolan ca 2 000 STOCKHOLMS SKOLDIREKTION (läroverket) ca 520 infordrar anbud Lillänget Remsele ca 150 _Etapp 1 avseende nybyggnader hus G, H

159 . . och M för hög- och mellanstadiet vid Häs-

_Skärvsta ca 60. Närmare erhålles å skol- selby, villastads skola i kv Skolörten, Häsupplysningar

Försäljning av övertalig selby villastad, Stockholm.

kontoret, tel. 0620/104 05 eller 136 70.

i Waxholm ställda till Byggnadsvolym ca 36 900 m2

Å färjvaktstuga Anbud Skolstyrelsen, Djupö-

vägen 10, 88100 Sollefteå, på kuvertet Beräknad byggstart vecka 32, 1969 I STOCK- VVÄGFÖRVALTNINGEN märkta »Livsmedel läsåret 1969/70», skall Beräknad byggnadstid 12 månader för byggl-[OLMS LÄN utbjuder till försäljning 1 st vara Skolstyrelsen tillhanda i rekommende- nad H. 17 månader i övrigt färjvaktstuga, storlek utv mått 5,90 X 3,25 Arbetets uppdelning Delad entreprenad: rat brev senast den 19 maj 1969. m indelad i 1 st rum, pentry och sovalkov VA. Byggnads-, målnings- och trädgårdsarbe- .samt el indragning och 3 st väggfasta vär- SKOLSTYRELSEN ten

meelement med termostat. B. Vent-tekniska installationsarbeten w Byggnaden är flyttbar och uppallad på C. VS-tekniska installationsarbeten stenar, och skall vara bortflyttad av köpa- Nr 173 D. El-tekniska installationsarbeten

ren senast den 21 maj 1969. . E. Hissanläggning

Anbudsgivaren skall vara bunden av sit Villafastighet med byggnadsen-

Generalentreprenadavtal anbud 30 dagar från anbudstidens utgång. treprenören som generalentreprenör kommärkt till salu i Gamlebytrakten. Se annons i Förseglat anbud på omslaget mer eventuellt att upprättas skall Dagens Nyheter den 2 och 6 maj 1969. (Färjvaktshxga Waxholm) vara väg- Entreprenör som så önskar kan avge getillhanda senast den 9 Närmare upplysningar genom stiftsjägmäsför-valtningen maj neralanbud. 1969. . taren, tel 013/12 35 41. erhålles från Stockholms skol- Handlingarna . .Ytterligare upplysningar ang försäljning- STIFTSNÄMNDEN I LINKÖPING direktion, byggnadsavdelningen, Hantver-

en erhålles av bokhållare Strömberg Vfn av dekargatan 15, 4 tr, efter, uppvisande Stockholms län, tel 37 27 60 ankn 2919. för A, B och C fro m torspositionskvitto, STATENS VÄGVERK dagen den 8.5.69 kl 12.30, samt för D och .Vägförvaltningen i Stockholms län E tisdagen den 13.5. 69 kl 12.30.

Beställaren tillhandahåller Mängdförteck-

ning s k »Entreprenadbeskrivning» gällande

ÄN; J70 j g i Depositionsavgift För A 300 kronor, för B, För* sgm MARIA SJUKHUS r HÄL- 174 C och D 75 kronor/st, för E 50 kronor, för

,Nr

SINGBORG, Fack; 25001 Hälsingborg l, A tom E 500 kronor, erlägges i kassan,

infordras Skinnkläder repareras Hantverkargatan 15, 1 tr. Kassan hålles öp-

pen månd-fred 12.30-14.30 from 8.5.69.

anbud diverse materialier Vi utför alla slag av reparationer såsom fo-

på Tid för anbudsräkning utgår den 176.69 kl

derbyten mm, färgningar och rengöringar 14.00.

för tiden l5.6.l,969-l4.6.1970.. _ av alla sorters skinn- och pälsvaror. v ,Kommunernas upphandlingsföreskrifter till- Utförlig specifikation angående upphand- Sedan många år har vi industrin och erhålles från tel. lämpas. lingen sjukhuskontoret, statliga verk bland våra kunder. 042/1264 30, _ankn 170. Tag kontakt med oss .när det gäller skinn STOCKHOLMS SKOLDIREKTION

.f-ñl/ z .,

n On

GM