SOU

Ungdomsledare : bakgrund, föreningsengagemang och ledarutbildning

Beteckning: SOU 1966:66
Typ: SOU

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1975:14: Regeringens proposition om statligt stöd till ungdomsorganisationernas centrala verksamhet, m.m., avsnitt 4.1
SOU 1967:19: Statens stöd till ungdomsverksamhet, avsnitt 1.3.2, 2.2.7, 2.5, 6.4.1 och 7.1 m.fl.
SOU 1974:42: Barns fritid, avsnitt 9

O No

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2013

Arkivexemplar Xt

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:66 Ecklesiastikdepartementet

UNGDOMSLEDARE BAKGRUND, FÖRENINGSENGAGEMANG OCH LEDARUTBILDNING AV O L L E S J Ö G R E N

1962 års ungdomsutredning IV

Stockholm 1966

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966 Kronologisk förteckning 1. S v e n s k e k o n o m i 1966—1970. Esselte. 294 s. F i . 2. E x p o r t o c h i m p o r t 1966—1970. Bilaga 1. E s s e l t e . 92 s. Fi. 3. Y r k e s u t b i l d n i n g e n . H å k a n Ohlssons b o k t r y c k e r i , L u n d . 586 s. E. 4. N y m y n t s e r i e . B e c k m a n . 87 s. Fi. 5. I n t e r n a t i o n e l l t f r e d s f o r s k n i n g s i n s t i t u t i S v e r i g e . N o r s t e d t & S ö n e r . 61 s. U. 6. F ö r e n k l a d s t a t s b i d r a g s g i v n i n g till h ä l s o - o c h s j u k v å r d e n . H å k a n Ohlssons b o k t r y c k e r i , L u n d . 157 s. S. 7. U t s ö k n i n g s r ä t t IV. Esselte. 147 s. J u . 8. T i l l g å n g e n p å a r b e t s k r a f t 1960—1980. Bilaga 2. Esselte. 67 s. Fi. 9. O m s o r g e r o m p s y k i s k t u t v e c k l i n g s h ä m m a d e . Esselte. 187 s. S. 10. H a n d e l n s a r b e t s k r a f t s - o c h i n v e s t e r i n g s b e h o v f r a m till 1970. Esselte. 82 s. Fi. 11. T y g f ö r v a l t n i n g e n s c e n t r a l a o r g a n i s a t i o n . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 164 s. F ö . 12. R e n b e t e s m a r k e r n a . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 273 s. + 1 k a r t b i l a g a . J o . 13. U t v e c k l i n g s t e n d e n s e r i n o m u n d e r v i s n i n g , h ä l s o o c h s j u k v å r d s a m t s o c i a l v å r d 1966—1970. Bilaga 6. Esselte. 51 s. F i . 14. N y h y r e s l a g s t i f t n i n g . N o r s t e d t & Söner. 473 s. J u . 15. U n d e r s ö k n i n g a n g å e n d e h y r e s s p l i t t r i n g e n . A B K o p i a . 205 s. J u . 16. N y f o l k b o k f ö r i n g s f ö r o r d n i n g m . m. Esselte. 241 s. F i . 17. A r b e t s p r o m e m o r i o r i f ö r f a t t n i n g s f r å g a n . E s s e l t e . 94 s. J u . 18. S t r a t e g i i v ä s t o c h öst. Esselte. 173 s. F ö . 19. S t a t l i g a b e t ä n k a n d e n 1961—1965. K i h l s t r ö m . 170 s. Fi. 20. D e c e n t r a l i s e r i n g a v n a t u r a l i s a t i o n s ä r e n d e n m . m . N o r s t e d t & S ö n e r . 50 s. J u . 21. O l j e b r a n s c h e n . Esselte. 71 s. Fi. 22. L a g s t i f t n i n g m o t r a d i o s t ö r n i n g a r . Esselte. 91 s. H. 23. M a r k f r å g a n I. N o r s t e d t & S ö n e r . 330 s. J u . 24. M a r k f r å g a n I I . Bilagor. N o r s t e d t & Söner. 231 s. J u . 25. S ä l l s k a p s r e s o r . Hseggström. 229 s. H . 26. B o s t a d s a r r e n d e m . m . Esselte. 247 s. J o . 27. S k e p p s h o l m e n s f r a m t i d a a n v ä n d n i n g . K i h l s t r ö m . 114 s. + 1 u t v i k s b l a d . F ö . 28. L ä k e m e d e l s f ö r m å n e n . B e c k m a n . 228 s. S. 29. A t o m a n s v a r i g h e t I I I . N o r s t e d t & S ö n e r . 391 s. J u . 30. D e n f r a m t i d a j o r d b r u k s p o l i t i k e n . H å k a n O h l s s o n s b o k t r y c k e r i , L u n d . 361 s. J o . 31. D e n f r a m t i d a j o r d b r u k s p o l i t i k e n . B . Esselte. 411 s. J o . 32. K o m m u n e r n a o c h u n g d o m e n . Esselte. 214 s. S. 33. F r i l u f t s l i v e t i S v e r i g e . Del I I I . A n l ä g g n i n g a r för d e t r ö r l i g a friluftslivet m. m . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 248 s. K.

34. L u f t f a r t s v e r k e t s e k o n o m i o c h o r g a n i s a t i o n . Esselte. 134 s. K. 35. M i l i t ä r s j u k v å r d e n . Esselte. 196 s. F ö . 36. V ä g f r a k t a v t a l e t I. N o r s t e d t & S ö n e r . 197 s. J u . 37. D e s t a t l i g a u n d e r v i s n i n g s s j u k h u s e n s o r g a n i s a t i o n . Esselte. 132 s. S. 38. U t s ö k n i n g s r ä t t V. Esselte. 81 s. J u . 39. L a g s t i f t n i n g o m e l e k t r i s k a a n l ä g g n i n g a r . Esselte. 153 s. H. 40. A r b e t s p s y k o l o g i s k v e r k s a m h e t . Haeggström. 116 s. E. 41. F o r d o n s k o m b i n a t i o n e r . Esselte. 259 s. K. Utkommer senare. 42. K o n s u m t i o n s k r e d i t e r i Sverige. Esselte. 274 s. F i . 43. V å r d u t o m skola av u n g d o m s v å r d s s k o l e e l e v e r . K i h l s t r ö m . 85 s. S. 44. B o s t a d s p o l i t i s k t k r e d i t s t ö d . Esselte. 474 s. I. 45. A k t i v å l d r i n g s v å r d o c h h a n d i k a p p v å r d . Esselte 42 s S. 46. J a k t s t a d g a n m . m. S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B 248 s. J o . 47. U n g d o m e n s f ö r e n i n g s - och fritidsliv. Esselte. 302 s. E. 48. P r i s s a m v e r k a n o c h k o n k u r r e n s . Esselte. 278 s. H. 49. L a n t b r u k s n ä m n d e r n a s n y a o r g a n i s a t i o n m . m . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 404 s. + u t v i k s b l a d . -lo. 50. S m i t t s k y d d s l a g s t i f t n i n g . K i h l s t r ö m . 210 s. S. 51. F r a m t i d s p e r s p e k t i v för s v e n s k i n d u s t r i 1965— 1080. Bilaga 4. Esselte. 184 s. Fi. 52. Skoglig f o r s k n i n g . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 132 s. J o . 53. V ä r d e s ä k r i n g a v t r a f i k l i v r ä n t o r . Esselte. 138 s. Fi. 54. Y r k e s s k a d e f ö r s ä k r i n g . Esselte. 343 s. S. 55. S k o l g å n g b o r t a o c h h e m m a . K i h l s t r ö m . 390 s. E. 53. S v e n s k s ä k e r h e t s p o l i t i k . Esselte. 158 s. F ö . 57. C e n t r a l t statligt p e r s o n a l u t b i l d n i n g s o r g a n . K i h l s t r ö m . 112 s. C. 58. M i l i t ä r t a n d v å r d e n . Esselte. 115 s. F ö . 59. R e m i s s y t t r a n d e n ö v e r 1965 å r s l å n g t i d s u t r e d n i n g s h u v u d r a p p o r t . Esselte. 253 s. F i . 60. Offentlighet o c h s e k r e t e s s . B e r l i n g s k a B o k t r y c keriet. Lund. Ju. Utkommer senare. 61. O f f e n t l i g h e t o c h s e k r e t e s s . Bilagor. B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t . L u n d . 287 s. J u . U t k o m m e r s e nare. 62. R i k e t s v a p e n o c h flagga. N o r s t e d t & S ö n e r . IV + 106 s. J u . 63. F a s t i g h e t s r e g i s t r e r i n g . Esselte. 317 s. + 6 s. ill. Ju. 64. S t a t e n s o c h k y r k a n s m a r k ö v e r l å t e l s e r . 65. L u f t f ö r o r e n i n g , b u l l e r o c h a n d r a i m m i s s i o n e r . Esselte. 479 s. J u . 66. U n g d o m s l e d a r e . Esselte. 333 s. E.

A n m . O m s ä r s k i l d t r y c k o r t ej a n g i v e s , ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

STATENS O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1 9 6 6 : 6 6 Ecklesiastik

departement

UNGDOMSLEDARE BAKGRUND, FÖRENINGSENGAGEMANG OCH LEDARUTBILDNING AV OLLE SJÖGREN

1962 års ungdomsutredning IV

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966

Till Herr Statsrådet

och Chefen för

Ecklesiastikdepartementet

Den 28 j u n i 1962 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla högst fem sakkunniga för att utreda frågan om det statliga stödet till ungdomsverksamhet. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen den 16 augusti och 6 september 1962 såsom sakkunniga chefredaktören K. K. B. Ward, ungdomsintendenten Anna-Greta Gustafson, förbundssekreteraren K. E. Hellberg, gymnastikdirektören R. N. G. Mattsson och folkhögskolläraren N. L. Ohlsson. Åt W a r d uppdrogs att såsom ordförande leda utredningsarbetet. Som utredningens huvudsekreterare har fram till den 31 maj 1964 tjänstgjort biträdande studierektorn K. Inge Johansson samt därefter studieombudsmannen S. M. Dahlin. Ledamoten Ohlsson har till följd av tjänstgöring utomlands deltagit i utredningens arbete endast fram till den 25 mars 1966. I skrivelse den 14 februari 1963 anhöll de sakkunniga, vilka antagit namnet 1962 års ungdomsutredning, om tillstånd att utföra vissa vetenskapliga undersökningar, vilka bedömdes vara av betydelse för att belysa de frågor som angivits i direktiven för utredningsuppdraget. Undersökningarna fanns närmare beskrivna i en till framställningen fogad promemoria, vilken på utredningens uppdrag utarbetats av fil. dr Ingvar Johannesson. Efter hörande av statens råd för samhällsforskning lämnade departementschefen den 5 april 1963 sitt tillstånd till genomförandet av ifrågavarande undersökningar. Utredningen uppdrog sedermera åt sekreteraren Olof Sjögren att företa de undersökningar, vilka i nyssnämnda promeoria förklarats ha till syfte a t t klargöra förhållanden rörande ungdomsledare av skilda slag. Sedan dessa delar av undersökningsverksamheten n u slutförts får ungdomsutredningen vördsamt överlämna den av Sjögren utarbetade rapporten. Stockholm den 30 november 1966 Kurt Anna-Greta Gustafson

Ward

Karl Erik Hellberg

Roland Mattsson I Sven Dahlin

Innehåll

Skrivelse till chefen för ecklesiastikdepartementet

3 Innehåll Tabellregister Tablåregister

5 12 15

Vissa återkommande beteckningar Förord

ig y.

Kapitel 1. Inledning Ur direktiven Planerade undersökningar

ig ig ig

I. Ungdomsledaren, bakgrund och föreningsengagemang Kapitel 2. Inledning Forskningsuppgiften Inventering av ledarbeståndet Ungdomsarbetets h u v u d m ä n Olika ledarkategorier Begränsning av inventeringen Inventeringen Antal ledare inom valda kategorier

23 23 25 25 26 27 27 28

Kapitel 3. Materialinsamling och redovisningsförfarande Urval Uppgiftsinsamling Bortfall Redovisningsförfarande

30 QQ 30 31 31

Kapitel 4. Vem är ungdomsledaren? Kön Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning

33 00 33 33 34 34 3g 36 37 37 33 38 4Q

Ålder

Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Fördelning på kön

. . . . . ' . ' . ' . ' . ' . ' . ' . [

6 Sammanfattning Civilstånd Kvinnliga ledare fördelade på ålder och civilstånd Huvndsysselsättning Sammanfattning Yrkesställning Fördelning på slag av organisation Yrkesställning efter ålder Sammanfattning Nuvarande bostadsort Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Skolutbildning Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Kommentarer Sammanfattning Inkomst Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Sammanfattning

41 43 44 45 46 46 47 47 48 50 50 51 52 52 54 55 56 56 57 57 58 58 59 59 60 60 61

Kapitel 5. Ledaruppdraget Tid ägnad åt uppdraget Parlamentariskt valda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Inkomst på uppdraget Utgifter på uppdraget

63 63 63 64 65 66 66 67

Kapitel 6. Ledarens utbildning Genomgången kvantitativ ledarutbildning Definitioner Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Genomgången kortare ledarutbildning efter kön och ålder Sammanfattning Genomgången kortare ledarutbildning efter skolutbildning Sammanfattning H a r organiserat eller undervisat i ungdomsledarutbildning Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare

69 69 69 70 70 70 71 72 74 75 76 76 77 77

7 Fritidsgruppsledare Sammanfattning Kapitel 7. Ledarnas rörlighet Antal år ledaren varit med i organisationen Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Med antal år efter ålder Sammanfattning Antal år ledaren innehaft uppdraget. Ledarrörligheten Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Differens mellan antal år ledaren varit med och antal år ledaren innehaft uppdraget Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Sammanfattning Kapitel 8. Föreningstillhörighet och -engagemang Antal föreningar ledaren är med i Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Medlemskap efter kön och ålder Sammanfattning Andra ledaruppdrag H a r eller har haft »andra uppdrag» H a r eller har haft »andra uppdrag» efter slag av organisation H a r eller har haft »andra uppdrag» efter kön och ålder Sammanfattning A r t av »andra uppdrag» Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Art av »andra uppdrag» efter kön och ålder Kön Ålder Sammanfattning »Andra uppdrag» förlagda till riks-, distrikts- och lokalplan eller internatio- . nellt plan Ledarens organisationstillhörighet »Eget» slag av organisation Parlamentariskt valda ledare p å lokalplan Fritidsgruppsledare Offentliga och fackliga uppdrag

78 78 80 80 80 81 81 82 84 84 85 86 87 88 89 89 89 90 91 91 92 92 92 93 93 94 95 96 96 97 98 98 100 100 101 102 103 104 104 105 107 107 109 110 110 111 111

8 Egna uppdrag Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fars offentliga uppdrag Kapitel 9. Ledarens informationskällor Föreningstidningar Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Läser föreningstidningar efter kön, ålder, skolutbildning och a t t ha eller h a haft »andra uppdrag» Sammanfattning Viktigaste källmaterial och informationskanaler F r å n »egen» organisation Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Ej från »egen» organisation

112 112 112 113 114 116 116 117 117 117 118 119 121 122 122 122 124 125 125 127 129

Kapitel 10. Uppgifter och svårigheter 130 Viktigaste uppgifterna 130 Parlamentariskt valda ledare 131 Anställda ledare 133 Fritidsgruppsledare 135 Sammanfattning 135 Fördelning på slag av organisation 136 Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter och olika bakgrundsfaktorer 138 Kön 138 Ålder 139 Sammanfattning 141 Skolutbildning 141 Sammanfattning 142 Antal år uppdraget innehafts 142 Sammanfattning 143 Största svårigheterna och problemen 143 Parlamentariskt valda ledare 145 Anställda ledare 145 Fritidsgruppsledare 148 Fördelning på slag av organisation 148 Sammanfattning 150 Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problem i angivet uppdrag och olika bakgrundsfaktorer 152 Kön 152 Ålder 152 Sammanfattning 152

9 Skolutbildning Sammanfattning Antal år uppdraget innehafts Sammanfattning

154 154 156 156

Kapitel 11. Relationer mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och olika slag av föreningsengagemang Genomgått — organiserat eller undervisat i Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Sammanfattning Genomgått — antal år ledaren varit med Parlamentariskt valda ledare Fritidsgruppsledare Sammanfattning Genomgått — innehaft uppdraget antal år Sammanfattning Genomgått — har eller har haft »andra uppdrag» Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Fritidsgruppsledare Sammanfattning G e n o m g å t t — l ä s e r föreningstidningar Sammanfattning Genomgått — viktigaste källor, kanaler från »egen» organisation Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Fritidsgruppsledare Sammanfattning Genomgått — viktigaste uppgifterna Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Fritidsgruppsledare Sammanfattning Genomgått — största svårigheterna och problemen Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Fritidsgruppsledare Sammanfattning

158 158 158 159 159 159 159 160 161 162 162 162 163 163 163 164 164 165 166 166 167 168 169 169 169 170 171 171 172 173

Kapitel 12. Ämnesområden som anställda ledare anser böra ingå i en yrkesinriktad ledarutbildning Sammanfattning

175 178

Kapitel 13. Intressen och fritidsaktiviteter Läsning av dagstidningar Slag av dagstidningar Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Ämnesval vid läsning av dagstidningar Parlamentariskt valda ledare

179 179 179 180 181 181 182 183 183 185

10 Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Tid för TV Antal timmar för TV Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Val av TV-program Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Fritidsaktiviteter Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Hobby Parlamentariskt valda ledare Anställda ledare Fritidsgruppsledare Fördelning på slag av organisation Sammanfattning Kapitel 14. Sammanfattande översikt

185 185 188 188 190 190 191 191 192 192 193 194 194 195 196 197 198 199 199 200 201 202 204 204 205 206 206 207 208 210

II. Elevers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ledarutbildning Kapitel. 15. Frågeställningar och definitioner

219 Kapitel 16. Beskrivning av institutioner för »yrkesinriktad ledarutbildning. . . Normer för institutionernas fördelning efter syfte med utbildningen . . . . Institutionernas fördelning efter tregradig skala År under vilka institutionerna bedrivit »yrkesinriktad ledarutbildning. . . .

222 222 223 226

Kapitel 17. Undersökningens genomförande Population, urval och svarsprocent Frågeformulär och datainsamling

228 228 229

Kapitel 18. Resultat Relationer mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar Både manliga och kvinnliga elever E n b a r t manliga elever

230 230 231 233

11 Yrke eller huvudsysselsättning vid olika lång tid efter genomgången yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Både manliga och kvinnliga elever E n b a r t manliga elever Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande Föreningsmedlemskap vid utbildningens början och efter dess slut Kapitel 19. Sammanfattning

235 236 236 236 240 243

111. Attitydförändringar som följd av deltagande i ungdomsledarutbildning Kapitel 20. Inledning Ur direktiven Utbildningens effekt p å elevers attityder Problemställning Tolkningsproblem

247 247 247 248 248

Kapitel 21. Undersökningens uppläggning och genomförande Undersökningsplan Val av utbildningsinstitutioner Materialinsamling Elevantal och bortfall

249 249 249 250 252

Kapitel 22. Mätinstrument och bearbetningsmetoder Enkätformulär Attitydschema Likertskala Faktoranalys Bearbetningsmetod

253 253 253 254 255 256

Kapitel 23. Attitydförändringar under pågående längre ledarutbildning . . . . Attityddifferenser mellan utbildningsinstitutionernas elevgrupper Attitydförskjutningar under pågående ledarutbildning Slutord

257 257 263 268

Bilagor Bilaga 1 a Ungdomsarbetets huvudmän Idrottsorganisationer Övriga slag av organisationer Kommuner Fritidsgruppsverksamhetens redovisningsinstitutioner och huvudmän . . . Bilaga 1 b Frågeformulär till ungdomsorganisationerna Bilaga 1 c Skrivelse till kommunala ungdomskonsulenter Bilaga 1 d Frågeformulär till ungdomsledare Bilaga 1 e Tabeller Bilaga 2 a Frågeformulär för elevers huvudsysselsättningar efter genomgången

269 269 269 270 271 273 279 281 293

12 längre ungdomsledarutbildning Bilaga 2 b Kodifieringsschema till frågor rörande yrke eller huvudsysselsättning Bilaga 2 c Tabeller Bilaga 3 Attitydskalor

299 306 307 330

Tabellregister I. Ungdomsledaren, bakgrund och föreningscngagemang Tabell

1— 3. Population, stickprov och svarsprocent 4 — 10. Fördelning på kön 1 1 — 20. Fördelning på ålder 21. Proportion män och kvinnor inom olika åldersklasser . . . . 22— 23. Ledarnas civilstånd 24. Huvudsysselsättning 25. Huvudsysselsättning inom åldersklassen —24 år 26— 27. Huvudsysselsättning inom olika åldersklasser, kvinnliga ledare 28. Yrkesställning. Hela materialet 29— 30. Yrkesställning efter slag av organisation 3 1 — 36. Yrkesställning efter ålder Hela befolkningen enligt Folkräkningen Ledarna 37— 39. Nuvarande bostadsort 40— 42. Nuvarande bostadsort efter slag av organisation 4 3 — 45. Skolutbildning 46— 47. Skolutbildning efter slag av organisation 48— 51. Manliga inkomsttagare, medianinkomst Hela befolkningen enligt SÅ 1964 Ledarna 52— 55. Tid ägnad åt uppdraget 56— 57. Tid ägnad åt uppdraget efter slag av organisation 58. Inkomster på uppdraget 59. Utgifter på uppdraget 60— 62. Genomgången ledarutbildning 6 3 — 64. Genomgången ledarutbildning efter slag av organisation . . . 65— 69. Genomgått kortare ledarutbildningskurser efter kön och ålder 70— 74. Genomgått kortare ledarutbildningskurser efter skolutbildning 75—• 77. H a r organiserat eller undervisat i ledarutbildningskurser . . 78— 80. Antal år ledaren varit med i organisationen 8 1 — 82. Antal år ledaren varit med i organisationen efter ålder . . . 83— 85. Antal år ledaren innehaft uppdraget 86— 87. Antal år ledaren innehaft uppdraget efter slag av organisation 88— 90. Medeltalsdifferens mellan antal år ledaren varit med i organisationen och antal år ledaren innehaft uppdraget 9 1 — 93. Antal föreningar ledaren är med i 94— 96. Antal föreningar ledaren är med i efter slag av organisation 97— 98. Antal föreningar ledaren är med i efter kön och ålder . . . . 99. H a r eller har haft »andra uppdrag»

30 33 36 42 43 44 45 45 46 47 48 48 4& 51 53 55 57 59 59 60 63 65 67 68 70 72 73 75 77 80 82 85 88 90 92 94 95 97

13 100—101. H a r eller har haft »andra uppdrag» efter slag av organisation 102—106. H a r eller har haft »andra uppdrag» efter kön och ålder . . . 107—109. Art av »andra uppdrag» 110—111. A r t av »andra uppdrag» efter kön 112—113. Art av »andra uppdrag» efter ålder 114. Internationellt, riks-, distrikts- eller lokalplan för »andra uppdrag» 115—116. »Eget» slag av organisation för andra föreningsengagemang 117—119. Ledarens offentliga och/eller fackliga uppdrag 120. F a r har eller har haft offentliga uppdrag 121—123. Läser föreningstidningar 124—125. Läser föreningstidningar efter slag av organisation 126. Läser föreningstidningar efter kön 127. Läser föreningstidningar efter ålder 128. Läser föreningstidningar efter skolutbildning 129. Läser föreningstidningar efter a t t ha eller ha haft »andra uppdrag» 130—132. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer 133—134. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer efter slag av organisation 135. Källor, kommunikationskanaler, som ej kommer från »egen» organisation för värdefullaste informationer, kunskaper, idéer 136—138. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter 139—140. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter slag av organisation 141. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter kön 142—143. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter ålder 144—145. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter skolutbildning 146—147. Ledarens uppfattning om organisationens viktigaste uppgifter efter antal år uppdraget innehafts 148—150. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget 151—152. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget efter slag av organisation 153. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget efter kön 154—155. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget efter ålder 156—157. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget efter skolutbildning 158—159. Ledarens uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget efter antal år uppdraget innehafts 160—162. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och a t t själv ha organiserat eller undervisat i sådana 163—167. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och antal år ledaren varit med i organisationen . . .

98 99 101 104 105 108 110 112 114 116 118 120 120 120 121 123

126 128 132 137 139 140 141 143 146 149 153 153 155 156 158 160

14 168. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och antal år ledaren i medeltal innehaft uppdraget . . 163 169—173. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att ha eller ha haft »andra uppdrag» 163 174—175. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att läsa föreningstidningar 165 176—180. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och vad ledaren uppfattar som värdefullaste källorna och informationskanalerna från »egen» organisation . . . . 166 181—185. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och uppfattning om organisationens viktigaste upp1G9 gifter 186—190. Relation mellan a t t ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och uppfattning om de största svårigheterna i uppdraget l^l 191—193. Ämnen som anställda ledare anser böra ingå i en yrkesinriktad ungdomsledarutbildning I"6 18 194—196. Läser dagstidningar ° 197—198. Läser dagstidningar efter slag av organisation 182 199—201. Vad ledaren helst läser i dagstidningar 184 202—203. Vad ledaren helst läser i dagstidningar efter slag av organisa187 tion 10 204—206. Tid för TV ° ] 207—208. Tid för TV efter slag av organisation 92 19 209—211. Val av TV-program ^ 212—213. Val av TV-program efter slag av organisation 197 214—216. Fritidsaktiviteter 1" 217—218. Fritidsaktiviteter efter slag av organisation 203 20 219—221. Hobby f 29 222—223. Hobbv efter slag av organisation ~

I I . Elevers yrken eller huvudsyssclsättningar efter genomgången längre ledarutbildning 224. Population, stickprov och svarsprocent 225. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarutbildning. Manliga och kvinnliga elever 226. Procent elever som före och efter kursen hade administrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsarbete eller liknande. Manliga och kvinnliga elever 227. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarutbildning. E n b a r t manliga elever 228. Procent elever som före och efter kursen hade administrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsarbete eller liknande. E n b a r t manliga elever 229—230. Yrke eller huvudsysselsättning olika lång tid efter genomgångav yrkesinriktad ungdomsledarutbildning 231. Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

235 237 239

15 232—233. Föreningsmedlemskap under det kalenderår börjar och under kalenderåret efter dess slut

utbildningen 241

III. Attitydförändringar som följd av deltagande i ungdomslcdarutbildning 234. Datum för de båda mättillfällena 235. Elevbortfall 236—245. Medeltal och spridning vid de båda mätningarna. Variansanalysens F-kvoter 246—250. Kovariansanalysens F-kvoter. Justerade slutmedelvärden. Signifikansprövningar

251 251 258 264

Bilagor Bilaga 1 e

1— 9. Ledarnas inkomster 10—15. Slag av organisation inom vilka ledarna har eller har haft »andra uppdrag» eller »är med» 2 c 16—23. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Fördelning på utbildningsinstitution . 24—30. Yrke eller huvudsysselsättning under olika lång tid efter genomgång av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Fördelning på utbildningsinstitution 31—38. Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande. Fördelning på utbildningsinstitution

293 295

322 Tablåregister Tablå 1. Läsår under vilka yrkesinriktad ungdomsledarutbildning förekommit inom angivna institutioner under den tioårsperiod undersökningen omfattar 2. I effektundersökningen ingående utbildningsinstitutioner och de slag av organisationer de företräder 3. Översiktlig sammanställning av inträffade attitydförändringar inom olika faktorer

226 250 267

Vissa återkommande beteckningar 1.

Förkortningar Idrottsorganisationer Övriga slag av organisationer Scoutorganisationer Religiösa organisationer Motororganisationer Nykterhetsorganisationer Politiska organisationer Andra organisationer

j Ö §c R M N p A

16 Ej närmare identifierade organisationer (organisationsslag X) Kommunal ungdomsverksamhet

. . . .

X K

2. Ordet organisationsplan används stundom som gemensam beteckning för riks-, distrikts- och lokalplan. 3. I rubriker och tabellhuvuden brukas ibland ordet organisation som synonym till både ungdomsorganisation och kommun som huvudman för ungdomsarbete.

Förord

I det följande redovisas tre undersökningar. Den första utgör en sociologisk beskrivning av olika kategorier av ungdomsledare. Den andra behandlar elevers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ungdomsledarutbildning av mer eller m i n d r e yrkesinriktande karaktär. Den tredje mäter effekt av deltagande i främst längre ungdomsledlarutbildning på elevers attityder. Dessa studier ingår i en serie undersökningar, vilka samtliga utförts på uppdrag av 1962 års ungdomsutredning. De undersökningar som nu läggs fram började planeras hösten 1963. Under senare delen av denna höst och början av 1964 utarbetades de attitydskalor, som senare bl a kommit att användas i föreliggande effektundersökning. Frågeformulär för beskrivning av ungdomsledare färdigställdes under senvåren och början av hösten samma år. Materialinsamlingen för ledarundersökningen pågick fr o m den 15 december 1964 t o m den 30 mars 1965. Parallellt härmed utarbetades enkätformulär till de båda andra undersökningarna. F ö r dessa skedde datainsamlingen under våren och försommaren 1965. På förfrågan erbjöd sig instruktörer och ombudsmän inom ABF att genom telefonpåringningar och brevkontakter bistå vid insamlingen av ledarundersökningens formulär. Denna hjälp blev mycket värdefull. Den grundläggande 2—614759

databehandling-

en av undersökningen rörande elevers huvudsysselsättningar efter genomgången ledarutbildning har noggrant och omdömesfullt utförts av fil. kand. Jerker Halidén. F r u Anna Lisa Martins har med samvetsgrannhet och stor arbetskapacitet svarat för distribution och registrering av flertalet formulär, expeditionellt lett materialinsamlingen och senare siffergranskat och kontrolläst huvudparten av allt manuskript. Kodifiering av inkomna frågeformulär, stansning och sortering av hålkort har omsorgsfullt och kunnigt skötts av Allmänna Marknads- och Opinionsundersöknings AB (AMO), vars direktör, aktuarie Arved Oksaar fortlöpande under arbetet också bistått med värdefull statistisk rådgivning. Vid upprepade tillfällen h a r undersökningarnas uppläggning och genomförande ingående ventilerats med ungdomsutredningens ledamöter, varvid vägledande synpunkter och förslag framförts för val av frågeställningar och arbetets praktiska genomförande. Kontinuerligt under arbetets gång har jag haft förmånen att få diskutera undersökningarnas olika moment med docent Ingvar Johannesson, som härigenom särskilt för effektundersökningen varit mig till synnerligen stor hjälp. Det har likaså hört till min glädje och förmån att i hela undersökningsarbetet dagligen nära fått arbeta samman med ungdomsutredningens expert,

18 fil. lic. Olle Halidén. Han har i allt väsentligt tagit aktiv del i undersökningarnas planering och verkställande. Som huvudansvarig för utredningens hela forskningsprogram har han på ett utomordentligt sätt bistått mig. Till alla här uppräknade framför jag ett hjärtligt tack. Ett sådant riktar jag också till de många, som här inte kunnat nämnas, men som på olika sätt varit behjälpliga vid undersökningarnas genomförande. Speciellt åsyftar jag härmed landets ungdomsorganisationer,

kommunala fritidsbyråer och barnavårdsnämnder, av undersökningarna berörda skolor och utbildningsinstitutioner, lokala föreningar och ungdomsledare vilka med intresse och välvilja besvarat brev, lämnat adressuppgifter, fyllt i frågeformulär och på olika sätt bistått med det material, som ligger till grund för undersökningarna. Stockholm i oktober 1966 Olle Sjögren

KAPITEL 1

Inledning

Ur direktiven För de undersökningar som bör utföras av 1962 års ungdomsutredning kan med hänsyn till ungdomsledare och ledarutbildning följande citeras ur de direktiv som förelagts utredningen: »Ledarna inom fritidsgruppsverksamheten torde spela en viktig roll inte bara för uppläggningen av arbetet utan också för attitydpåverkan och fostran i övrigt. Deras roll därvidlag bör belysas genom en undersökning av deras kvalifikationer för sin uppgift.» »I fråga om undersökningar rörande ungdomsledarutbildningen bör vidare gälla, att de inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbildning. Därvid bör såvitt möjligt studeras inte endast den effekt, som utbildningen har på deltagarna själva, utan också på den fritidsgruppsverksamhet, som kan ställas i samband med ledarutbildningen. En viktig aspekt på denna utbildning är frågan i hur hög grad de utbildade utnyttjas i fortsatt ungdomsarbete och för vilka arbetsuppgifter. Dessa och de övriga undersökningar, som i sammanhanget kan fordras, bör utmynna i ett ställningstagande till frågan, om de nuvarande formerna för det statliga stödet till ungdomsledarutbildningen och de organisatoriska former, i vilka denna bedrives, är ändamålsenliga och tillgodoser föreliggande behov av ungdomsledare. Det har diskuterats huruvida ungdomsledarutbildningen bör vara längre och mera grund-

lig eller specialinriktad, frågor som utredningen bör ta upp liksom möjligheterna att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarutbildning.» Planerade

undersökningar

Utifrån direktiven har följande undersökningar planerats: 1. Ledarundersökning. Beskrivning av ungdomsledaren och dennes föreningsengagemang. 2. Rörlighetsundersökning. Beskrivning av elevers yrken eller huvudsysselsättningar efter genomgången längre ledarutbildning. 3. Effektundersökning. Mätning av attitydförändringar som följd av deltagande i ungdomsledarutbildning. 4. Ledarutbildningsundersökning. Inventering av olika slag av statsunderstödd ungdomsledarutbildning med angivande av huvudmannaskap, ämnesval och utbildningens längd. 5. Ledarskapsundersökning. Experimentell undersökning av ledarskapet, dess miljö, mål och följdverkningar,med hänsyn till utbildningens längd, ämnesval och pedagogiska uppläggning. Sistnämnda undersökning har avsetts att följa på ledarundersökningen men har sedermera av tidsskäl inhiberats. De fyra först nämnda undersökningarna har däremot verkställts. Dessa undersökningar ingår i ett ytterligare större forskningsprogram, förorsakat av andra moment i direktiven än de ovan citerade. Således görs en un-

20 dersökning av ungdomens föreningstillhörighet, en annan av ungdomsorganisationernas struktur och ekologi. Vidare görs två punktundersökningar, den ena avseende ledare av föreningsliv på stockholmsgymnasier och den andra avseende föreningsliv bland ungdom i Västerås.

I föreliggande volym kommer följande undersökningar att redovisas: 1. Ledarundersökning 2. Rörlighetsundersökning 3. Effektundersökning

Dell UNGDOMSLEDAREN Bakgrund och föreningsengagemang

KAPITEL 2

Inledning

2.1 Forskningsppgiften

Utredningsdirektiven fäster uppmärksamhet på fritidsgruppsledarens roll för: uppläggningen av arbetet attitydpåverkan och fostran i övrigt. Angiven roll vill man få belyst genom en undersökning av ledarens kvalifikationer. Låt oss först något ta del av den nuvarande ledarskapsforskningen. Cartwright och Zander h a r i Group Dynamics (1960) gett en översikt, som vi följer. De säger, att många forskare försökt skilja ledare från ledda genom att studera vad som varit utmärkande för ledare. Olika forskare h a r emellertid kommit till olika resultat. Det enda någotsånär samstämmiga förefaller vara att ledare något överträffar ledda i intelligens, skolutbildning, ansvarstagande, social aktivitet och i samhällsställning. Forskare menar att vissa minimikrav ställs på ledare men att dessa krav inte är mer specifika än att också många av gruppens medlemmar besitter dem. Forskningen har med andra ord inte lyckats att med studium av personlighetsdrag och egenskaper få fram personer som skulle vara mer lämpade för ledaruppdrag än andra. Betoningen h a r under senare år i stället mer kommit att läggas på gruppen och dess situa-

tion. Man har frågat vilka åtgärder gruppen i olika situationer måste vidta för att nå sina mål och vad medlemmarna gör härför. Ledarskapet kommer att utgöras av de funktioner, som gruppmedlemmarna h a r och som består i att ange mål, föra gruppen mot dessa mål, förbättra samspelet mellan gruppens medlemmar, stärka gruppens sammanhållning och förse gruppen med dess resurser. I realiteten kommer ledarskapet att utföras av än den ena och än den andra av gruppens medlemmar. Cattel h a r t. ex. menat att varje medlem i en grupp är ledare i den utsträckning han bidrar till att modifiera de beteenden och åsikter som kännetecknar gruppen. Ledarskapet blir ett kvantum som en person kan utveckla i varierande grad eller som olika medlemmar kan axla var och en sin del av oavsett formell ställning eller position i gruppen. De dominerande funktionerna i en grupp h a r man tyckt sig kunna samla under två r u b r i k e r : (a) att föra gruppen mot de för gruppen gemensamma målen och (b) att bevara gruppens sammanhållning och fortbestånd. »Tar initiativ till handling», »fäster medlemmarnas uppmärksamhet på målet», »klarlägger problemet», »lägger förslag till arbetsgång», »bedömer det utförda arbetets kvalitet» och »tillhandahåller sakkunskap» är exempel p å ledarfunktioner som avser att föra gruppen mot målen. För sammanhållning och fortbe-

24 stånd avses sådana funktioner svara som att »stärka vänskapen mellan medlemmarna», »medla i tvister», »ge uppmuntran», »se till att en minoritet får framföra sina synpunkter», stimulera självbestämmandet» och »öka medlemmarnas beroende av varandra». Vi h a r ovan utgått från grupper i vilka ledarfunktionerna successivt vuxit fram inom grupperna och fördelats pä olika medlemmar alltefter situation och syfte, s. k. informellt ledarskap. I praktiken möter vi ofta grupper med utifrån tillsatta ledare och med mer eller m i n d r e påtvingade arbetsuppgifter, s. k. formellt ledarskap. Under dessa omständigheter r å d e r tendens att främst vilja se gruppens mål utifrån den tillsättandes, t. ex. företagets eller organisationens, synpunkt och mindre ur gruppmedlemmarnas. Det vill gärna också bli företagets eller organisationens fortbestånd som blir viktigare än gruppens. Det är under dessa omständigheter naturligt om den tillsatte ledaren i första h a n d känner sig ansvarig inför sina överordnade och vill tillmötesgå deras krav. Men vad händer om en ledare i så fall kommer att försumma för gruppen väsentliga behov? Carter fann att tillsatta ledare i regel någotsånär förmår tillgodose både den tillsättandes och gruppmedlemmarnas krav men att när så inte sker informella ledare brukar träda fram och komma till undsättning. Kahn och Katz h a r i sina undersökningar bland förmän på industrier kommit fram till att »bra» förmän (både i betydelse av gruppens produktivitet och moral) tenderar att delegera auktoritet, vara kunniga om de anställdas situation och förhållanden, kunna förmå gruppens medlemmar att känna stolthet och etablera sammanhållning. Andra forskare h a r med faktoranalys funnit att två faktorer tillsammans svarat för 83 % av olikheterna i en grupp förmäns ledarbeteenden. Faktorerna

h a r betecknats som »hänsyn» och »initiativförmåga till struktur». Exemplifieringar tyder på att de väl svarar mot gruppens »målfunktioner» och »fortbeståndsfunktioner». Anställda föredrog nu förmän med »hänsyn». De effektivaste på produktionssidan var förmännen med stor »initiativförmåga till struktur». Däremot tenderade frånvaron från arbetet att bli lägre ju mer »hänsyn» förmannen visade. Av det anförda torde ha framgått att vi i en undersökning av ledarskap behöver utgå dels från organisationen, dess mål och önskan om fortbestånd, och dels från gruppen, dess mål och krav på fortbestånd och sammanhållning. Undersökningen skulle kunna planeras som en studie av olika fritidsgruppsledares framgång i förverkligandet av ledarskapsrollen. Denna består då av organisationernas förväntningar i fråga om »uppläggning av arbetet», »attitydpåverkan» och »fostran i övrigt». Men den består också av de förväntningar gruppmedlemmarna h a r på trivsel, sammanhållning och gemensamma mål, vilka allesammans bl. a. är färgade av relationer till a n d r a kamratgrupper, till hemförhållanden och miljö i övrigt. Tolkningen och förverkligandet av ledarskapsrollen torde också i hög grad bli beroende av ledarens egen person, hans utbildning, organisationsengagemang, intressen o. s. v. Undersökningen skulle behöva ta hänsyn till tre olika komponenter, varom våra kunskaper ännu är relativt begränsade. Med kännedom om organisations- och föreningslivets starka differentiering bleve det t. ex. troligen fråga om många åtskilda, kanske t. o. m. motstridiga, krav som skulle ställas på fritidsgruppsledarna. Fritidsgrupperna är kanske inte så mycket mindre differentierade i sin uppbyggnad, sysselsättning etc. Vi vet inte heller särskilt mycket om fritidsgruppsledaren, dennes

25 ålder, utbildning, intressen, m. m.

attityder

Eftersom ungdomsorganisationernas mål, struktur, s p r i d n i n g och medlemsförhållanden — enligt framställning i kapitel 1 — kommer att bli föremål för särskilda undersökningar och förhållandet delvis, genom punktundersökning i Västerås, är likartat i fråga om fritidsgrupper, h a r vi tills vidare ansett oss böra begränsa föreliggande undersökning till en analytisk studie av fritidsgruppsledaren. Vi avser därvid att beskriva ledaren med hänsyn till bakgrundsdata som ålder, kön, skolutbildning. Men vi kommer också att intressera oss för hans utbildning för uppdraget, organisationsbakgrund och -engagemang, var i hierarkin han befinner sig, h u r han ser på organisationens uppgifter, vad han bedömer som u p p dragets största svårigheter och problem, vilka hans intressen och aktiviteter i övrigt är. Vid denna beskrivning är det samtidigt vår avsikt att hela tiden ställa fritidsgruppsledaren i relation till övriga för ungdomsarbetet aktuella ledarkategorier som t. ex. ordförande och anställda ledare på både riks-, distrikts- och lokalplan. Det är samtidigt vår förhoppning att framtida intensivstudier ska kunna ge en mer exakt beskrivning av frågeställningar rörande ledaren och dennes relationer än vad denna undersökning kan ge. När en beskrivning av ungdomsorganisationernas struktur och medlemsförhållanden och en ökad kunskap om fritidsgrupps verksamheten föreligger bör likaså fritidsgruppernas ledarskap bli föremål för vetenskaplig analys. Inventering

ledarbeståndet

Undersökningens genomförande förutsätter en inventering av ledarbeståndets

numerära storlek. Denna inventering h a r därtill ett egenvärde för bedömning av kvantitativa behov av ungdomsledarutbildning. 2.2.1 Ungdomsarbetets huvudmän

Det i direktiven åsyftade ungdomsarbetet bedrivs dels av ungdomsorganisationer och dels av kommuner. Ungdomsorganisationerna kan delas upp p å olika slag av organisationer med hänsyn till ideologisk målsättning, förankring i folkrörelser, aktivitet m. m. Efter samråd med personer, som h a r mångårig empirisk kunskap om ungdomsorganisationerna, h a r de delats upp p å följande olika slag: Idrottsorganisationer Scoutorganisationer Religiösa organisationer Motororganisationer Nykterhetsorganisationer Politiska organisationer Andra organisationer Organisationsslag X

(I) (Se) (R) (M) (N) (P) (A) (X)

I begreppet »andra organisationer» ingår ett flertal organisationer med sinsemellan olika ideell inriktning utan att någon av dem kunnat hänföras till de tidigare u p p r ä k n a d e organisationsslagen. »Organisationsslag X» består av organisationer, som erfarenhetsmässigt inte benämnts ungdomsorganisation men som det oaktat bedriver en m e r eller m i n d r e omfattande ungdomsverksamhet av ungefär samma art som ungdomsorganisationerna. Dessa organisationer h a r följdriktigt inte tagits med i nedan angivna sammanställning av ungdomsorganisationer men h a r ändå blivit representerade i undersökningen genom den metod som tillämpats vid urval av fritidsgruppsledare. Sveriges Riksidrottsförbund h a r med sina många specialförbund (SF) ensamt förts till gruppen idrottsorganisa-

26 tioner. Av praktiska skäl h a r alla övriga slag av ungdomsorganisationer nedan stundom sammanförts under beteckningen övriga slag av organisationer ( ö ) . Vi h a r därigenom fått tre olika typer av huvudmän för ungdomsarbete : 1. Idrottsorganisationer (I) 2. övriga slag av ungdomsorganisationer (ö) 3. Kommuner (K) En närmare presentation av de organisationer och kommuner, som ingår i de tre huvudmannaskapen, återfinns i bil. l a .

2.2.2 Olika ledarkategorier

I dagligt tal används ordet ungdomsledare ofta som begrepp endast för tillsatta eller utnämnda ledare, d. v. s. främst fritidsgruppsledare. Men i synnerhet under senare år h a r man allt oftare också kommit att kalla de i ungdomsarbetet professionellt verksamma för ungdomsledare. Nedan h a r dessa nämnts anställda ledare. Stundom avser man med ordet ungdomsledare även parlamentariskt valda ledare, vilka i egenskap av ordförande, sekreterare osv. är med i ungdomsorganisationernas styrelser eller kommittéer och som ägnar betydande fritid åt att organisera och administrera ungdomsarbete. En speciell kategori utgör de inom den kommunala ungdomsverksamheten parlamentariskt (politiskt) valda ledarna. Dessa har inte medtagits i denna undersökning. Det h a r också varit svårt att avgöra, huruvida de som ledamöter i barnavårdsnämnder, idrotts- och fritidsnämnder, ungdomsråd m. fl. instanser för kommunal ungdomsverksamhet h a r uppfattat sig som ungdomsledare eller om de mer betraktat uppgifterna som politiska uppdrag.

Med beaktande av redovisad inskränkning skulle vi således komma att få följande ledarkategorier i ungdomsarbetet: 1. Parlamentariskt

valda

ledare

Ordförande, sekreterare, kassörer m. fl. i styrelser och kommittéer. 2. Anställda ledare Högsta tjänsteman, sekreterare, konsulenter, instruktörer, föreståndare m. fl. 3. Tillsatta

eller utnämnda

ledare

Gruppledare, studiecirkelledare m. fl. Vi kan fördela ledarna på ytterligare kategorier genom att ange deras organisationsplan: 1. Riksplan 2. Distriktsplan eller regionalt plan 3. Lokalplan De kommunalt verksamma ungdomsledarna kan vi p å analogt sätt fördela på: 1. Kommunplan 2. Stadsdels- eller församlingsplan Nedan kommer vi av tekniska skäl att sammanföra kommunplan med distriktsplan och stadsdels- eller församlingsplan med lokalplan. Kategoriindelningen av ledarna kompliceras av att gränsen ofta är flytande mellan en ungdomsorganisation och dess huvudorganisation. Följande varianter förekommer: 1. Ungdomsorganisation, förenad med eller i nära relation till huvudorganisation. 2. Ungdomsorganisation, utan huvudorganisation, men ändå med åtskild administration för arbete bland vuxna och unga. 3. Ungdomsorganisation, utan huvudorganisation, ehuru med betydande arbete både bland vuxna och unga utan att detta medfört skild administration.

27 4. Ungdomsorganisation, utan huvudorganisation, och med arbete enbart eller nästan enbart bland ungdom. De ledarkategorier vi är intresserade av är de som h a n d h a r ungdomsarbetet inom dessa olika varianter av ungdomsorganisationer.

2.2.3 Begränsning av inventeringen

Av främst insamlingstekniska skäl har inom respektive ledarkategori endast nedan u p p r ä k n a d e ledargrupper medtagits: 1. Parlamentariskt

valda

ledare

a) Idrottsorganisationer Styrelseordförande på riks-, distrikts- och lokalplan och sekreterare på riks- och distriktsplan. b) övriga slag av organisationer Styrelseordförande på riks-, distrikts- och lokalplan. 2. Anställda

ledare

a) Idrottsorganisationer Generalsekreterare på riksplan inom specialförbund och regionalt verksamma konsulenter. b) övriga slag av organisationer Högsta tjänsteman på riks-, distriktsoch lokalplan, instruktörer som anställts på s. k. statliga instruktörsbidrag, övriga instruktörer, konsulenter och förbundssekreterare, tidningsredaktörer, föreståndare på kursgårdar och lägerplatser m. fl. som varit riksanställda, även om de inte varit verksamma på riksplan, samt lokalt anställda ungdomsgårdsföreståndare. c) Kommunal ungdomsverksamhet Ungdomskonsulenter och ungdomsgårdsföreståndare. 3. Tillsatta eller utnämnda a) Idrottsorganisationer Fritidsgruppsledare

ledare

b) övriga slag av organisationer Fritidsgruppsledare c) Kommunal ungdomsverksamhet Fritidsgruppsledare 2.2.4 Inventering

Inom övriga slag av organisationer h a r ej sekreterare medtagits, emedan dessa på riks- och distriktsplan ofta ersätts av anställda ledare. Inventering av ledarbeståndets numerära storlek har tillgått på nedan beskrivna sätt: 1. På våren 1964 genomgicks listor på Sveriges Riksidrottsförbunds centrala kansli över då befintliga specialförbund, distriktsförbund och lokalförbund och de ordförande och sekreterare för dessa, som vid den tiden var upptagna på angivna listor. När uppgift saknats på nämnda listor har specialförbund eller distriktsförbund tillskrivits. I somliga fall har även enskilda lokalförbund tillskrivits. 2. Genom postenkät 1 till övriga slag av organisationers centrala kanslier h a r namn och adresser införskaffats på samtliga ovan uppräknade parlamentariskt valda och anställda ledare på riks-, distrikts- och lokalplan. Denna uppgiftsinsamling pågick från slutet av februari till början av juli 1964. 3. Genomgång av skolöverstyrelsens folkbildningsrotels namn- och adressförteckning på kommunala ungdomskonsulenter våren 1964. 4. Genomgång av studieförbundens förteckning över statsbidragsberättigade fritidsgrupper våren 1964. Antal fritidsgruppsledare h a r därvid satts lika med antal fritidsgrupper. Detta innebär en felkälla, emedan olika fritidsgrupper kan ha samma ledare. Felkällan har ändå inte bedömts vara så stor, att den ska komma att menligt in1

Bil. I b

28 verka p å de följande undersökningsresultaten. 5. Genomgång av skolöverstyrelsens folkbildningsbyrås förteckning över kommuners statsbidragsberättigade fritidsgrupper våren 1964. Även h ä r h a r antal tillsatta eller utn ä m n d a ledare satts lika med antal fritidsgrupper. 6. Postenkät sommaren 1964 till samtliga kommuner med anställd ungdomskonsulent (enligt skolöverstyrelsens förteckning) med anmodan om uppgift p å antal inom kommunen befintliga ungdomsgårdar med kafé och s. k. »öppen verksamhet» och angivande av huvud-

man samt namn- och adressuppgifter på samtliga föreståndare för dessa gårdar våren 1964.2 Det är teoretiskt möjligt att det vid angiven tid fanns en och annan ytterligare kommun med ungdomsgård. Den eventualiteten h a r inte kunnat kontrolleras, 2 2 5

' ' Antal ledare inom valda kategorier Ledarinventeringen h a r kunnat göras komplett. På basis av densamma h a r nedanstående förteckning över antal ledare fördelade på huvudmän och ledarkategorier kunnat göras: 2 gj] 1 c

Parlamentariskt valda ledare Riksplan Idrottsorganisationer (I) Ordförande inom specialförbund Sekreterare inom specialförbund1

Antal 44 36

övriga slag av organisationer (ö) Ordförande

43 Distriklsplan Idrottsorganisationer (I) Ordförande inom specialdistriktsförbund Sekreterare inom specialdistriktsförbund Ombudsmän inom specialdistriktsförbund Ordförande inom distriktsförbund Sekreterare inom distriktsförbund Övriga slag av organisationer (ö) Ordförande inom scoutorganisationer Ordförande inom religiösa organisationer Ordförande inom motororganisationer Ordförande inom nykterhetsorganisationer Ordförande inom politiska organisationer Ordförande inom andra organisationer Lokalplan Idrottsorganisationer (I) Ordförande övriga slag av organisationer (ö) Ordförande 1

611 594 283 23 23 92 116 27 129 138 270

10 724 17 216

Av sekreterarna inom specialförbunden på riksplan var vid tiden för ledarinventeringen 36 parlamentariskt valda och 8 anställda.

29 Anställda ledare Riksplan Idrottsorganisationer (I) Generalsekreterare inom specialförbund 1 övriga slag av organisationer Högsta tjänstemän Instruktörer 1 Andra tjänstemän 2 Dislriktsplan Idrottsorganisationer Konsulenter 3

(ö) 40 4g 159

(I) 24

Övriga slag av organisationer (ö) Tjänstemän inom scoutorganisationer Tjänstemän inom religiösa organisationer Tjänstemän inom motororganisatäoner Tjänstemän inom nykterhetsorganisationer Tjänstemän inom politiska organisationer Tjänstemän inom andra ungdomsorganisationer Kommunal ungdomsverksamhet Konsulenter

11 58 1 27 112 40

(K) 44

Lokalplan övriga slag av organisationer (ö) Tjänstemän inom religiösa organisationer Tjänstemän inom nykterhetsorganisationer Tjänstemän inom andra organisationer Ungdomsgårdsföreståndare Kommunal ungdomsverksamhet Ungdomsgårdsföreståndare

260 22 143

425 21

(K) 136

Tillsatta eller utnämnda ledare (fritidsgruppsledare) Idrottsorganisationer Fritidsgruppsledare

(I)

övriga slag av organisationer Fritidsgruppsledare Kommunal ungdomsverksamhet Fritidsgruppsledare

24 843 (ö) 15 64g (K)

Det totala antalet ledare skulle enligt denna inventering vara: 1. parlamentariskt valda ledare 2. Anställda ledare , 3. Tillsatta eller utnämnda ledare (fritidsgruppsledare) 1

3 211

30 377 1 156 43 700

Med instruktör avses ledare för vilka ungdomsorganisationerna under 1964 erhöll statliga instruktörsbidrag. 2 Andra tjänstemän är dels instruktörer för vilka organisationerna ej erhöll statliga instruktörsbidrag och dels förbundssekreterare, tidningsredaktörer, föreståndare på kursgårdar m. fl. u t a n att någon av dem är identisk med högsta tjänsteman. 8 Trots a t t idrottskonsulenterna är riksanställda har de här förts till distriktsplan, emedan deras arbetsuppgifter främst anses förlagda dit.

KAPITEL 3

Materialinsamling och redovisningsförfarande

3.1 Urval Populationen för undersökningen utgörs av personer som ingår i tidigare redovisade begränsade ledarinventering. Som redan framgått är populationen därmed uppdelad på olika ledarkategorier (strata) med sinsemellan varierande numerisk storlek. För att även mindre strata ska bli representerade i undersökningen h a r stickprov dragits ur vart stratum för sig. Urvalet har gjorts slumpmässigt (OSU) med hjälp av slumptabell. Antal

försökspersoner, som ska ingå i vederbörande stratum h a r fastställts och därefter framräknats medelst kvoter. I sin helhet h a r stickprovet begränsats till 2 039 personer. 3.2.

Uppgiftsinsamling

För testning av formuläret genomfördes en provundersökning på ett slumpmässigt urval av skilda ledarkategorier på riks- och distriktsplan u n d e r hösten 1964. Urvalet omfattade 70 personer och

Tabell 1. Parlamentariskt valda ledare fördelade på organisationsplan med stickprovsstorlek och svarsfrekvens angivna. Ledarkategorier fördelade på organisationsplan

Totalt antal ledare

Urvalskvot

och ledarkategorier

Stickprov

Svarsprocent

Antal ledare

Antal svar

22 21 23

22 21 21

100,0 100,0 91,3

Riksplan Ordförande, SF. Sekreterare, SF. Ordförande, Ö.

44 Distriktsplan Ordförande, SF. . Sekreterare, SF. . Ombudsmän, SF. Ordförande, DF. Sekreterare, DF. Ordförande, ö . .

611 594 283 23 23 772

10 10 10 2 2 10

61 59 28 11 12 77

57 52 26 10 12 73

93,4 88,1 92,9 91,0 100,0 94,8

Lokalplan Ordförande, I. Ordförande, ö .

10 724 17 216

50 50

214 344

184 320

86,0 93,0

43 Därav 8 anställda. Samtliga i populationen anställda sekreterare på riksplan inom idrottsorganisationernas specialförbund har före dragningen av stickprovet sammanslagits med de parlamentariskt valda sekreterarna. Slumpen har ändå gjort att alla 8 anställda sekreterare kommit med i stickprovet. I undersökningen har anställda sekreterare redovisats tillsammans med parlamentariskt valda sekreterare.

31 gjordes bland ledare som fanns kvar sedan beskrivet urval verkställts. Insamlingen av uppgifterna h a r skett genom postenkät. Den påbörjades den 15 december 1964 och avslutades den 30 m a r s 1965.

heten, 83,9 %. För hela stickprovet uppgår svarsfrekvensen till 89,50 %. Ett bortfall på 1,17 % h a r uppstått emedan försökspersoner förklarat sig aldrig ha innehaft ifrågavarande uppdrag och 1,27 % har utgjort bortfall som följd av att adress ej gått att finna.

3.3 Bortfall Stickprovets fördelning på olika ledarkategorier framgår av tabellerna 1—3, som också utvisar svarsprocenten för var ledarkategori. Inom några kategorier existerar inte något bortfall. Lägsta svarsandelen h a r fritidsgruppsledarna inom den kommunala ungdomsverksamTabell 2. Anställda

2 Redovisningsförfarande

I den följande resultatbeskrivningen kommer parlamentariskt valda och anställda ledare och fritidsgruppsledare att behandlas var för sig fördelade på idrottsorganisationer, övriga slag av organisationer och kommunal ungdoms-

ledare fördelade på organisationsplan och ledarkategorier med stickprovsstorlek och svarsfrekvens angivna.

Ledarkategorier fördelade på organisationsplan

3.4 Totalt antal ledare

Urvalskvot

Stickprov Antal ledare

Antal svar

Svarsprocent

Riksplan Högsta tjänstemän, ö. Instruktörer1, ö Andra tjänstemän2, ö.

40 48 169

20 24 85

18 21 75

90,0 87,5 88,2

Distriktsplan Konsulenter, I. Tjänstemän, ö . Konsulenter, K,

24 249 44

12 48 22

12 43 19

100,0 89,6 86,4

Lokalplan Tjänstemän, ö Ungdomsgårdsföreståndare, ö. Ungdomsgårdsföreståndare, K

425 21 136

42 11 67

38 10 57

90,5 91,0 85,1

10 2 2

»Instruktörer» är ledare för vilka ungdomsorganisationerna under 1964 erhöll statliga »instruktörsbidrag». »Andra tjänstemän» är inom ungdomsorganisationerna anställda andra instruktörer eller förbundssekreterare, tidningsredaktörer, föreståndare på kursgårdar m. fl. Tabell 3. Fritidsgruppsledare

Ledarkategorier

Fritidsgruppsledare, I Fritidsgruppsledare, ö Fritidsgruppsledare, K

med stickprovsstorlek Totalt antal ledare

Urvalskvot

24 843 15 646 3 211

60 60 20

och svarsfrekvens Stickprov Antal ledare

Antal svar

414 261 161

364 235 135

angivna. Svarsprocent

88,0 90,0 83,9

32 verksamhet. Parlamentariskt valda och anställda ledare fördelas på riks-, distrikts- och lokalplan. Ordförande p å lokalplan och fritidsgruppsledare kommer slutligen att delas p å ytterligare slag av organisationer, t. ex. scout-, religiös, nykterhets-. I början av kapitel 4 anges både frekvens- och procenttal i tabellerna. Men fr. o. m. kapitel 4.5 presenteras för läsbarhetens skull endast procenttalen. Bastalen är under dessa förhållanden angivna i tabellhuvudet eller i särskild kolumn. På grund av de små bastal, som ingår i kategorierna ordförande och sekreterare inom distriktsidrottsförbunden, h a r dessa två ledargrupper endast medtagits i kapitel 4. Rapporten är uteslutande en redogörelse för den fältundersökning som företagits. Någon jämförelse av erhållna resultat med eventuella andra källor görs i regel inte. Ej heller integreras resul-

taten med tidigare forskning på hith ö r a n d e eller angränsande områden. Lika litet görs något försök att tolka resultaten eller ställa samman dem till någon enhetlig bild av ungdomsledaren och dennes föreningsengagemang. Dessa uppgifter har fått lov att skjutas p å framtiden. När ungdomsutredningens samtliga undersökningar h a r hunnit presenteras föreligger också ett fylligare och mer allsidigt material för vetenskapligt utnyttjande. Det kan stundom förefalla som om tabellmaterialet i det följande i långa stycken är alltför rikligt och att mycket hade kunnat uteslutas. Det h a r emellertid inte alltid varit lätt att avgöra h u r långt materialet har bort bearbetas. Svaret kan inte ges generellt utan är beroende av utifrån vilken synpunkt läsaren önskar ta del av resultaten. I den situationen har vi valt att hellre ta med för mycket än för litet.

KAPITEL 4

Vem är ungdomsledaren?

I detta kapitel kommer vi i tur och ordning att beskriva ledarnas könsfördelning, ålder, civilstånd, huvudsysselsättning, yrkesställning, nuvarande bostadsort, skolutbildning och inkomst. 4.1 Kön Vi frågar här efter andelen manliga och kvinnliga ledare inom olika kategorier. 4.1.1 Parlamentariskt Tålda ledare

Tabell 4 visar att det inom idrottsorganisationerna inte finns en enda kvinna bland undersökningens ordförande pä riks- och distriktsplan men väl 4 % på lokalplan. Tabell 4. Parlamentariskt

Bland undersökningens sekreterare och ombudsmän finns en kvinna, vilken förekommer som sekreterare på distriktsplan. Inom övriga slag av organisationer är det kvinnliga inslaget något större. Men ju högre organisationsplan vi kommer till, desto mindre blir andelen kvinnor. Hos ordförandena utgör de på riksplan 10 %, på distriktsplan 15 % och på lokalplan 24 %. De två kvinnorna på riksplan representerar ändå inte några speciellt kvinnliga ungdomsorganisationer. 4.1.2 Anställda ledare

Bland anställda ledare företräds idrottsorganisationerna i vår undersökning

valda ledare fördelade på kön. Ledare inom

Ledarkategorier

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, Ö . .

22 21 21

22 21

100 100

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, D F Sekreterare, D F Ordförande, Ö

57 52 26 10 12 73

57 51 26 10 12

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, Ö

184 320

3—614759

100 98 100 100 100

7 M

°/ /o

34 Tabell 5. Anställda

ledare fördelade

på

kön.

Ledare inom Ledarkategorier

18 M

M Riksplan Högsta tjm, ö

15 16 59

83 76 79

3 5 16

17 24 21

14 Distriktsplan 12 100 19 100 Lokalplan Ungdomsg.f., ö 1 Ungdomsg.f., K

29 9

10 57

9 1

76 90

24 10 86

s t a t e r a s , att f r i t i d s g r u p p s l e d a r n a har den största andelen kvinnor. P r o p o r t i o n s v i s fåtaligast ä r k v i n n o r na inom idrottsorganisationerna med 11 %. I n o m ö v r i g a slag a v o r g a n i s a t i o ner och inom den kommunala ungdomsverksamheten består drygt en tredjedel av f r i t i d s g r u p p s l e d a r n a av k v i n n o r .

e n d a s t a v i d r o t t s k o n s u l e n t e r n a . Av d e s s a ä r 100 % m ä n e n l i g t t a b e l l 5. I n o m övriga slag av o r g a n i s a t i o n e r förekommer kvinnor bland anställda ledare. Högsta andelen kvinnliga ledare, 24 %, f i n n e r v i i n o m k a t e g o r i e r n a i n struktörer p å riksplan och tjänstemän p å lokalplan. Studerar vi högsta tjänst e m ä n p å riksplan och g r u p p e r n a tjänst e m ä n p å distrikts- och lokalplan, ser vi att a n d e l e n k v i n n o r ökar från rikstill lokalplan. Av d e n k o m m u n a l a u n g d o m s v e r k s a m hetens två kategorier anställda ledare består konsulenterna av enbart m ä n och ungdomsgårdsföreståndarna av 86 % m ä n .

4.1.4 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt

valda

ledare

på

lokal-

plan Av t a b e l l 7 k a n m a n se a t t b e t y d a n d e skillnader föreligger mellan de olika organisationsslagen. Bland ordförande på lokalplan är kvinnorna procentuellt talrikast inom nykterhets- och scoutorganisationerna, d ä r d e u t g ö r 4 3 o c h 42 %. P r o c e n tuellt fåtaligast ä r de i n o m idrottsorga-

4.1.3 Fritidsgruppsledare Vid jämförelse av tabell 6 m e d de två närmast föregående tabellerna kan konTabell 6. Fritidsgruppledare

fördelade

på

kön.

Ledare inom I

n364

n 235

n 135

Ledarkategori M

324 89

154 66

f Fritidsgruppsledare.

35 Tabell 7. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på kön och slag av organisation. Ordförande på lokalplan inom Kön

Män Kvinnor

nl84

n 55

n 91

n 21

n 89

n 51

177 7

96 4

32 23

58 42

75 16

82 18

12 9

57 43

75 14

84 16

36 15

71 29

nisationerna, 4 %, därnäst inom de politiska organisationerna, 16 %, och inom religiösa organisationer, 18 %.

Kommentarer Det förhållandevis stora inslaget kvinnliga fritidsgruppsledare inom scoutorganisationerna kan vara en återspegling av den utbredda praxisen inom scoutverksamheten att låta både pojkar och flickor i de yngsta medlemsgrupperna, blåvinge- och vargungearbetet, ha kvinnliga ledare. Men denna omständighet kan inte förklara varför vi erhåller en i det närmaste lika stor andel kvinnliga ledare också bland kårordförandena. Möjligen bör denna sista omständighet ses mot bakgrund av att såväl Svenska Scoutförbundet som KFUKs och KFUMs Scoutförbund före

Fritidsgruppsledare Enligt tabell 8 har scoutorganisationerna och kategorin andra slag av organisationer båda 43 % kvinnor bland fritidsgruppsledarna, vilket är den största andel någon organisationsgrupp har. Närmast kommer organisationsslag X och kommunal ungdomsverksamhet, vilka båda har 36 % kvinnor. Lägsta andelen har idrottsorganisationerna med 11 %. Men även nykterhetsorganisationerna har jämförelsevis få kvinnor, 14 %.

Tabell 8. Fritidsgruppsledare fördelade på kön och slag av organisation. Fritidsgruppsledare inom Kön

n 364

n 65

n 59

n 22

n 51

324 89 40 11

37 28

57 43

41 18

70 31

19 3

86 14

29 22

n 28

57 43

18 10

n 135

64 36

86 49

64 36

Tabell 9. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer fördelade på kön och specialförbund. Specialförbund Kön

Bordtennis

Fotboll

Gymnastik

Ishockey

övriga

n39

n49

n 56

n55

n 165

f 37 2

95 5

33 23

59 41

54 1

98 2

151 14

92 8

36 ha ett betydande inslag kvinnliga fritidsgruppsledare, enligt tabell 10. Man kan se en tendens till procentuellt fler kvinnliga ledare i Stockholm och Göteborg än i andra kommuner.

Tabell 10. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet fördelade på kön och slag av kommun. Slag av kommun Kön

Kvinnor

Sthlm

Gbg

övriga

n33

n 18

n 84

4.1.5 Sammanfattning

20 13

61 39

10 8

56 44

56 28

67 33

Inom samtliga ledarkategorier är männen i majoritet. Den manliga dominansen är störst inom ledarkategorierna på riksplan. Inom idrottsorganisationerna är andelen kvinnor särskilt liten med undantag för Svenska Gymnastikförbundet. Inom övriga slag av organisationer är den manliga andelen större bland parlamentariskt valda än bland anställda ledare. Fritidsgruppsledarna har genomgående den största andelen kvinnor. Undantag utgör nykterhetsorganisationerna som har procentuellt fler kvinnor bland ordförandena på lokalplan än bland fritidsgruppsledarna.

1960 var delade på separata kvinnliga och manliga förbund (SOU 1966:47) och att de lokala kårerna allfort ofta är delade på manliga och kvinnliga kårer. Fördelning på specialförbund och slag av kommun Fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna kan vi fördela på specialförbund och ledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten på slag av kommun, tabellerna 9 och 10. Tabell 9 visar att de kvinnliga fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna huvudsakligen hör hemma inom Svenska Gymnastikförbundet, som har 41 % kvinnliga fritidsgruppsledare. Alla tre slagen av kommuner synes

4.2 Ledarens ålder Av tabellerna 11—16 framgår att ledarna inom valda kategorier huvudsakligen utgöres av personer i vuxen ålder.

Tabell 11. Parlamentariskt valda ledare inom idrottsorganisationer fördelade på kön och ålder.

Ålder

Sekr. SF

Ordf. SF

Sekr. SF

Ordf. SF

M n22

M n21

M n 57

M n 51

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Kv n 1 f

Omb.m. Ordf. SF DF

Sekr. DF

M n26

M nlO

M n 12

% f

Ordf. I M n 177

% f

Kv n 7

20 11 — ( - ) 1 5 2 4 1 2 1 (100) —24.... 5 10 — — — — 40 23 2 (29) 2 5 — 3 4 . . . . — — 2 10 4 7 7 14 — — 12 46 1 10 3 25 61 25 1 (14) j 3 14 7 33 20 35 19 37 — — 35—44 5 19 4 40 7 58 43 24 2 (29) 45—54.... 9 41 9 43 24 42 17 33 — — 4 15 5 50 2 17 13 7 — ( - ) 8 36 2 10 : 7 12 7 14 — — 55—64 : 2 9 — — ' — — — — — — — ; — — — — — — — 2 (29) 65— ! . . . . 39,2 (49,5) 48,8 54,5 41,2 45,5 43,7 45,1 Median . . . 53,4 —

37 got över 50 år. För resterande idrottsle darkategorier ligger medianåldern på omkring 40—50 år. Lägsta medianålder, något under 40 år, har de manliga ordförandena på lokalplan. Går vi till övriga slag av organisationer, finner vi enligt tabell 12 att medianåldern genomgående ligger 8 å 14 år lägre än hos idrottsledarkategoriernas ordförandegrupper. Även här sjunker medianåldern från riksplan till lokalplan, vilket gäller för såväl män som kvinnor.

4.2.1 Parlamentariskt valda ledare Inom idrottsorganisationerna har på vart organisationsplan för sig ordförandena något högre medianålder än sekreterarna och ombudsmännen, tabell 11. Hos ordförandena och sekreterarna var för sig finns också en tendens till högre mediantal med högre organisationsplan. Inom distriktsidrottsförbunden har dock såväl ordförandena som sekreterarna högre medianålder än specialförbundens ordförande och sekreterare på riksplan. Ordförandena inom specialförbunden på riksplan och inom distriktsidrottsförbunden har båda medianålder på nå-

4.2.2 Anställda ledare

Högst på åldersskalan ligger högsta tjänstemännen på riksplan och de båda kommunala ungdomsledarkategorierna,

Tabell 12. Parlamentariskt valda ledare inom övriga slag av organisationer fördelade på kön och ålder. Ordförande Riksplan Ålder

Distriktsplan

Lokalplan

n 19

n 2

n 62

n 11

n 243

n 77

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

7 5 5 2

Median

ao.K

37 26 26 11

1 1

(50) (50)

6 10 23 37 8 13 17 27 7 11 1 2 in n

(^A. K.\

f 1 3 3 4

( 9) (27) (27) (36)

74 65 57 40 4 3

31 27 23 16 2 1

32 18 15 11 1

42 23 20 14 1

(—) (-)

»u

>"/

'><J>

ic>ji

Tabell 13. Anställda ledare på riksplan fördelade på kön och ålder. Högsta tjm, ö Ålder

Andra tjm, Ö

n 15

n 16

n59

n 16

f —24.. 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

Instruktörer, Ö

% 1 2 7 5

7 13 47 33

% 1 1 1

(-) (33) (33) (33) (-rf)

(-)

(%Q W

% 2 7 6 1 QQ 1 'f-

13 44 38 6

f 4 1

(-)

5 27 13 8 4 2

8 46 22 14 7 3

(80) (20)

(-) (—) (-) V«/v i,\j)

»"

% 5 6 4 1

*«1,0

31 38 25 6

38 Tabell 14. Anställda ledare på distriktsplan

M nl2

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

f 10 1 1

n38

n 5

n 19

83 8 8

6 20 8 3 1

16 52 21 8 3

1 1 2 1

(20) (20) (40) (20)

4 9 6

21 47 32

Tabell 15. Anställda

Ungdomsg.f., K

Ungdomsg.f., ö

n29

n 9

n 1

4 17 7 1

14 59 24 3

30,7

% 7

(78)

(-) (—) 1 1

(11) (11)

(22,7)

vilka alla tre för de manliga ledarna h a r en medianålder på omkring 40 år. Se tabellerna 13—15. Hos de anställda ledarna inom övriga slag av organisationer sjunker medianåldern från riks- till lokalplan.

4.2.3 Fritidsgruppsledare

Tabell 16 visar att inom idrottsorganisationerna har manliga fritidsgruppsledare något högre medianålder än kvinnliga, 32,9 mot 30,8 år. Inom de båda andra kategorierna är förhållandet däremot omvänt. Inom övriga slag av organisationer har de kvinnliga fritidsgruppsledarna en medianålder på 34,8 år mot männens 32,6 år. Inom den kommunala ungdomsverksamheten är

6 2 1

32,0

67 22 11

1 Kv

40,6

(37,0)

ledare på lokalplan fördelade på kön och ålder.

Tjänstemän, Ö

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

(—) (—)

31,0

30,5

Ålder

Kons., K

Tjm., ö

Kons., I Ålder

fördelade på kön och ålder.

n 49

(—) (—)

1 15 18 11 4

2 31 37 22 8

(100)

(-) (—)

39,2

% (-) 4 4

(—) (50) (50)

(—) (44,5)

kvinnornas medianålder 40,4 år och männens 34,5 år. Inom idrottsorganisationerna tenderar de manliga fritidsgruppsledarna att vara sex—sju år yngre än ordförandena på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer är fritidsgruppsledarna däremot både bland männen och kvinnorna några år äldre än ordförandena på lokalplan. 4.2.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Märkbara åldersdifferenser förekommer mellan ordförandena på lokalplan inom olika slag av organisationer, vilket framgår av tabell 17. Av de manliga

39 Tabell 16. Fritidsgmppsledare

fördelade på kön och ålder.

Fritidsgruppsledare inom I

Ålder

Median

n 324

n 40

n 154

n 81

n 86

n 49

f —24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

66 114 99 39 6 320

20 35 31 12 2

15 8 12 4 1

38 20 30 10 3

47 37 35 25 8 2

31 24 23 16 5 1

f 28 12 19 12 10

sn s

39 A

Q/I Q

ledarna h a r scoutordförandena den högsta medianåldern, 42,5 år, och ordförandena inom nykterhetsorganisationerna den lägsta, (22,8 å r ) , en differens på nära 20 år. Jämförelsevis låg medianålder, 23,8 år, har också de manliga ordförandena inom politiska organisationer. Inom scoutorganisationerna och de religiösa organisationerna är de kvinnliga ordförandena i genomsnitt betydligt yngre än de manliga. Inom scoutorganisationerna är medianåldersdifferensen sju år och inom de religiösa organisationerna 15 år. Fritidsgruppsledare Som framgår av tabell 18 får vi även bland fritidsgruppsledarna betydande åldersolikheter. Av de manliga fritidsgruppsledarna finner vi den högsta medianåldern, 41,0 år, inom de religiösa organisationerna, den näst högsta, 37,0 år, inom organisationsslag X. Därnäst kommer de kommunalt verksamma fritidsgruppsledarna med en medianålder på 34,5 år. Lägsta medianålder, 27,0 år, h a r de manliga fritidsgruppsledarna inom nykterhetsorganisationerna och den näst lägsta, 28,1 år, ledarna inom de politiska organisationerna.

35 15 24 15 12

12 31 22 15 4 2

8 10 11 15 5

16 20 23 31 10

34,5

14 36 26 17 5 2

40,4

Av de kvinnliga fritidsgruppsledarna har de kommunalt verksamma ledarna den högsta medianåldern, 40,4 år, närmast följda av ledarna inom de religiösa organisationerna, 38,3 år. Lägsta medianålder h a r ledarna inom scoutorganisationerna och näst lägsta ledarna inom de politiska organisationerna. Inom idrottsorganisationerna, de religiösa sammanslutningarna och scoutförbunden är männens medianålder något högre än kvinnornas. Inom politiska organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet blir förhållandet omvänt. Scoutorganisationerna h a r en bimodal ålderskurva både bland män och kvinnor, vilket tyder på en yngre och en äldre ledargrupp. Den yngre omfattar åldrarna upp till 25 år och den äldre i första h a n d åldrarna 35—44 år. Tendens till en bimodal åldersfördelning återfinns också hos de kvinnliga ledarna inom idrotts- och religiösa organisationer. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer fördelade på specialförbund Samtliga i tabell 19 redovisade specialförbund uppvisar i stort sett samma medianålder. De kvinnliga ledarna inom gymnastikförbundet tenderar ändå att i medeltal vara något yngre.

40 17. Parlamentariskt

Tabell

valda ledare på lokalplan

inon

Ordförande på Se

Ålder

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

n 177

n32

n23

n 75

20 40 61 43 13

11 23 35 24 7

2 1 2

(-) (29) (14) (29)

(—)

8 10 13 1

25 31 41 3

3 8 5 7

13 35 22 30

17 16 24 13 3 2

23 21 32 17 4 3

(29)

36,4

35,5

42,5

(49,5)

39,2

Tabell 18. Fritidsgmppsledare

inom olika sla<

Fritidsgruppsledare

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65— Median

Ålder M

n 324

n40

n37

n28

n41

n 18

66 114 99 39 6

20 35 31 12 2

15 8 12 4 1

38 20 30 10 2

15 6 12 3

41 16 32 8

12 4 6 2 4

43 15 21 7 14

2 12 10 13 4

5 29 24 32 10

4 2 8 3 1

22 11 44 17 6

1 32,9

Fritidsgruppsledare ungdomsverksamhet av kommun

30,8

inom kommunal fördelade på slag

Av tabell 20 framgår att de manliga fritidsgruppsledarna i Stockholm h a r något högre medianålder än motsvarande ledare inom kategorin andra kommuner. Skillnaden är dock inte större än knappt tre år.

4.2.5 Fördelning på kön Vid studium av tabell 21 kan man se att proportionen män och kvinnor är något olika inom olika åldersklasser. Hos ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer är den kvinnliga

3 30,3

26,5

41,0

38,3

andelen av ledarna störst i åldersklassen under 25 år. Inom den gruppen är 30 % av ordförandena kvinnor medan de utgör omkring 20 % av ordförandena inom resterande åldersklasser. Hos fritidsgruppsledarna både inom övriga slag av organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet är den manliga dominansen särskilt påtaglig i åldersklassen 25—34 år, där männen utgör tre fjärdedelar av ledarstyrkan. Kvinnorna är procentuellt talrikare för e t r ä d d a i övriga åldersklasser, speciellt i den lägsta och högsta. I åldersklassen —24 år består 37—40 % av ledarna av kvinnor och i åldersklassen 55—64 år tenderar kvinnorna att bli fler än männen.

41 lika slag av organisationer fördelade på kön och ålder. lokalplan inom

R Kv

n 16

n 12

n 9

n 75

n 14

A M n36

Kv n 15

10 4 1 1

63 25 6 6

8 3 1

(67) (25) (8)

(56)

42 29 4

56 39 5

11 3

(79) (21)

7 7 13 8

19 19 36 22

3 3 6 2 1

20 20 40 13 7

(—) 3 1

(-) (—) (-)

21,2

(33) (11)

(—) (-)

(22,8)

(23,9)

23,8

(20,5)

3 37,6

37,0

v organisationer fördelade på kön och ålder. inom

n 19

8 6 3

42 32 16

1 1

5 5

27,0

1 1 1

M n29

Kv n22

n 18

n 10

n 86

n 49

(-) (-)

12 7 5 4 1

42 24 17 14 3

9 4 3 4 2

41 18 14 18 9

4 4 4 5 1

22 22 22 18 6

3 2 1 2 2

(33) (20) (10) (20) (20)

12 31 22 15 4 2

14 36 26 17 5 2

8 10 11 15 5

16 20 23 31 10

(33) (33) (33)

(-) (49,5)

(-) 28,1

29,5

Kommentarer Folkräkningen 1960:111, tabell 2, anger att den ålder där hälften av en årsklass kvinnor h a r hunnit gifta sig ligger vid 23 år. Den förhållandevis ringa andelen kvinnor främst bland fritidsgruppsledarna i åldersklassen 25—34 år kan således hänga samman med att en stor del av kvinnorna i de åren h a r hunnit gifta sig och bli bundna av familj och småbarn. 4.2.6 Sammanfattning

Undersökningen visar att ungdomsorganisationerna i stort sett leds av personer i vuxen ålder. Medelvärdet för valda ledarkategoriers medianålder lig-

37,0

(34,5)

34,5

40,4

ger på omkring 40 år, något högre för ledarkategorierna på riksplan och något lägre för ledarkategorierna på lokalplan. På lokalplan är det endast inom nykterhetsorganisationerna och de politiska organisationerna, som vi finner ledarkategorier med medianålder på 25 år eller därunder. Inom flertalet ledarkategorier är spridningen i åldershänseende påtagHgMer preciserat kan sägas: att medianåldern är något högre inom idrottsledarkategorierna än inom motsvarande ledarkategorier inom övriga slag av organisationer; att ordförandena på riksplan inom spe-

42 Tabell 19. Fritidsgruppsledare Bordtennis Ålder

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

inom idrottsorganisationer kön och ålder. Gymnastik

Fotboll

specialförbund,

Ishockey

n49

n33

n 23

n 54

n 151

10 12 12 3

27 32 32 8

5 24 14 4 2

10 49 29 8 4

6 12 12 3

(18) 36 36 9

31.fi

32.fi 7

f 8 6 7 2

35 26 30 9

11 17 17 9

20 32 32 17

34 49 44 20 4

23 32 29 13 3

33.9 Stockholm Ålder

M n 20 f

n 13

—24 25—34 35—44 45—54 55—64 65—

5 4 5 4 2

Median

36.5 Göteborg M

25 20 25 20 10

3 6 3 1

(-)

3 1 2 4

(23) (46) (23) (8)

(—) 7

n 8

3 1

(30) (10) (20) (40)

2 2

(—) (—) raojft 7 '

C40.3,i

Andra kommuner

fördelade på slag

n 10

7 Tabell 20. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet av kommuner, kön och ålder.

n 56

n 28

(38) (13)

4 26 15 7 2 2

7 46 27 13 4 4

(—) (25) (25)

(—) (34.5">

33.7 Ordf. på lokalplan inom

5 6 5 10 2

18 21 18 36 7

7 Tabell 21. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer och kommunal samhet. Fördelning på kön och ålder.

organisationer. ungdomsverk-

Fritidsgruppsledare inom

—24 25—34 35—44 45—54 55—64

Annat

n 37 f

Median

fördelade på

n 240

n 77

n 152

n 81

n 233

n37

106 83 72 51 5

70 78 79 78 80

30 22 21 22 20

75 49 54 37 18

63 7.6 65 68 44

37 24 35 32 56

20 41 33 30 9

60 76 67 50 44

°/ /o

40 24 33 50 56

43 cialförbunden och distriktsidrottsförbunden har medianålder på över 50 år; att ordförandena inom specialförbunden och distriktsidrottsförbunden i regel är några år äldre än sina sekreterare och ombudsmän; att medianåldersdifferensen från rikstill lokalplan inom idrottsorganisationerna är nära 15 år; att medianåldersdifferensen från rikstill lokalplan bland de manliga ordförandena inom övriga slag av organisationer är ca åtta år; att medianåldersdifferensen mellan högsta tjänstemännen på riksplan till tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer är omkring 10 år; att det är förhållandevis stora medianåldersdifferenser mellan ledarna inom olika slag av organisationer både hos ordförandena på lokalplan och bland fritidsgruppsledarna; att ordförandena på lokalplan i regel är något äldre än fritidsgruppsledarna. Inom nykterhetsorganisationerna och de religiösa organisationerna är förhållandet däremot omvänt; att både manliga och kvinnliga fritids-

gruppsledare inom scoutorganisationerna företer bimodal ålderskurva med jämförelsevis få ledare i åldersklassen 25—34 år; att den manliga dominansen bland fritidsgruppsledarna är särskilt stor inom åldersklassen 25—34 år, vilket kan sammanhänga med att en stor del av kvinnorna då hunnit gifta sig och få barn, vilket kanske binder dem vid hemmet; att fördelningen på män och kvinnor, åtminstone bland fritidsgruppsledarna, synes nå en viss utjämning inom de högsta åldersklasserna. 4.3 Civilstånd Redovisningen begränsas till att gälla parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare. Av ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer är enligt tabell 22 57 % av männen gifta mot 44 % av kvinnorna. Fritidsgruppsledarna tenderar att genomgående ha något högre procent gifta och ungefär samma procent för män som kvinnor utom inom kommunal ungdomsverksamhet där 72 % av männen är gifta mot 53 % av kvinnorna.

Tabell 22. Fördelning pa civilstånd. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fritidsgruppsledare. Ålder t. o. m. 64 år. Ordförande p å lokalplan inom Civilstånd

M n240 f Ogift Gift Tidigare gift

Fritidsgruppsledare inom K

n 77

n 324

n40

n 152

n 81

n 84

n49

103 43 137 57

41 34

53 44

102 32 211 65

14 25

35 63

61 89

40 59

31 47

38 58

17 60

20 72

14 26

29 53

44 Tab. 23. Kvinnliga ledare på lokalplan fördelade på ålder Kvinnl. ordf. på lokalplan Ålder

16 20 5

100 59 14 20 20

41 80

7 7

(100) 47

f 8 17

(-)

15 12 4

94 50 11

1 12 34

6 50 89

2 8 4

(100) 57 6 17 20

(-)

53 100

43 83

randena förvärvsarbetar 47 % av kvinnorna medan en fjärdedel studerar och något större del sköter hem. Hos fritidsgruppsledarna förvärvsarbetar 51 % av ledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten, 40 % av ledarna inom idrottsorganisationerna och 43 % inom övriga slag av organisationer medan omkring 40 % av samtliga kvinnliga fritidsgruppsledare sköter hem. Det är genomgående något större procent kvinnor än män som studerar. Vid specialstudium av åldersklassen under 25 år inom övriga slag av organisationer, finner man, enligt tabell 25, att det alltfort är procentuellt fler kvinnor än män som studerar. Hur fördelar sig då kvinnornas huvudsysselsättningar om man tar hänsyn till både ålder och civilstånd? Av kvinnliga ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer för-

Kvinnliga ledare fördelade på ålder och civilstånd I tabell 23 har de kvinnliga ledarna fördelats på ålder och man kan nu se, att de kvinnliga ordförandena har något lägre procent gifta än fritidsgruppsledarna även inom en och samma åldersklass. 4.4

Ö Og

—19 20—34 35—64

Kvinnliga fritidsgruppsledare

Huvudsysselsättning

Även här begränsas redovisningen till parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare. Enligt tabell 24 förvärvsarbetar flertalet av de manliga ordförandena och fritidsgruppsledarna. De kvinnliga ledarna delas på två huvudgrupper, en som förvärvsarbetar och en som sköter hem. En tredje och mindre grupp studerar. Bland ordfö-

Tabell 24. Fördelning på huvudsysselsättning och kön. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fritidsgruppsledare. Ålder t.o.m. 64 år. Ordförande på lokalplan inom Huvudsysselsättning

Fritidsgruppsledare inom

[

n240

n 77

n324

n40

n 152

n 81

n84

n49

f /o Förvärvs84 arbetar. . . . 202 Studerar.. 32 13 Sköter hem — — 6 3 Annat . . . .

36 19 22

47 25 29

291 90 28 9

16 7 17

40 18 43

127 84 22 14

35 16 29 1

43 20 36 1

80 3

95 4

25 4 19 1

51 8 39 2

— —

— — 5

— —

— — 3

— — 1

45 Tabell 25. Fördelning på huvudsysselsättning och ålder. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer. Ålder — 24 år Ordförande

Huvudsysselsättning

Förvärvsarbetar Studerar Sköter hem

Fritidsgruppsledare

n 74

n 32

n47

n28

38 31

51 42

14 15 3

44 47 9

25 19

53 40

11 16 1

39 57 4

7 Tab. 26. Fördelning på huvudsysselsättning, ålder och civilstånd. Kvinnliga parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer Kvinnliga ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer Ålder och civilstånd

Huvudsysselsättning

Förvärvsarbetar..

— 19

20—34

nl6

n —

4 12

25 75

35—64

Og n20 /o

Sköter hem Annat

nl4

n20

10 6 4

50 30 20

(71)

(29)

% 5

% 6

(100)

Tabell 27. Fördelning på huvudsysselsättning ålder och civilstånd. Kvinnliga fritidsgruppsledare Kvinnliga fritidsgruppsledare inom I, ö och K Ålder och civilstånd

Huvudsysselsättning

Förvärvsarbetar.. Sköter hem Annat

— 19

20—34

35—64

n24

n27

n26

7 17

29 71

( —) ( —)

16 10 1

59 37 4

13 1

50 4

(100)

( —)

värvsarbetar eller studerar, enligt tabell 26, huvudparten av både gifta och ogifta kvinnor i åldersklassen 20—34 år medan 70 % av de gifta kvinnorna i åldersklassen 35—64 år sköter hem. Svaren fördelar sig ungefär likadant bland kvinnliga fritidsgruppsledare, ta-

Og n8 f

n71

(88)

(12)

bell 27. Avvikelserna gäller främst åldersklassen 20—34 år inom vilken 46 % av de gifta kvinnliga fritidsgruppsledarna förvärvsarbetar och 50 % sköter hem. Tillsammans visar tabellerna 26 och 27 att de kvinnliga ordförandena på

64 år förvärvsarbetar omkring 30 % av alla gifta ledare medan omkring 70 % sköter hemmet.

lokalplan och fritidsgruppsledarna tenderar att domineras av gifta hemmakvinnor och ogifta förvärvsarbetande kvinnor men att det ändå finns en relativt stor procent kvinnliga ledare som både är gifta och förvärvsarbetar.

4.5 Yrkesställning Samtliga förvärvsarbetande i undersökningen har ombetts att ange yrke så utförligt som möjligt. Vid kodifieringen har Folkräkningens alfabetiska yrkesregister 20.3.61 följts. Med hjälp härav har enkätpersonerna fördelats på yrkesställning, egen företagare, tjänsteman, arbetare, enligt Folkräkningen 1960. Eftersom alla anställda ledare är att betrakta som tjänstemän, har i tabell 28 endast medtagits parlamentariskt valda och fritidsgruppsledare. Tabellen visar att det är en stark dominans av tjänstemän inom flertalet ledarkategorier. De egna företagarna och tjänstemännen är procentuellt talrikast på riks-

Sammanfattning Mellan 84 och 95 % av de manliga ledarna förvärvsarbetar och mellan 4 och 14 % studerar. Av de kvinnliga ledarna är det mellan 40 och 50 % som förvärvsarbetar och mellan 8 och 25 % som studerar medan resten sköter hem. Inom en och samma åldersgrupp är det relativt större procent kvinnor än män som studerar. Vid fördelning av de kvinnliga ledarna på ålder och civilstånd framkommer att i åldersklassen 20—34 år förvärvsarbetar flertalet ogifta kvinnor och ungefär hälften av de gifta fritidsgruppsledarna. Inom åldersklassen 35—

Tabell 28. Förvärvsarbetande parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare fördelade på kön och yrkesställning. Ledarkategorier

Eg en företagare

Antal M

_ — —

_ — (-)

— — — — — — — — 11 21 —

(-) — — — (-)

66 5 (100) 61 30 86

45 28 50 25

(100) 14

54 13 65 29 60 22

119 41 35 28 29 36

3 5 3

19 15 12

82 95 78

—

57 50 26 10 12 53

Lokalplan Ordförande, I Ordförande, ö

160 5 202 35

9 28

6 14

(-) —

106 124

Fritidsgruppsledare Fritidsgr. L, I Fritidsgr. 1., ö Fritidsgr. 1., K

291 16 127 34 80 25

15 10 3

5 8 4

— — — — — —

157 82 48

— (-) — — — — — — — — — 2 17 — — 3 8 15 — ( - )

5 6

18 20 14

Distriktsplan Ordförande, SF . . . Sekreterare, SF . . . Ombudsmän, SF . . Ordförande, D F . . . Sekreterare, D F . . . Ordförande, ö

12 8 16

— — — — — 1 3 17 — ( - ) 7 4 4

22 21 18

n Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF . . . Sekreterare, SF . . . Ordförande, ö

Arbetare

Tjänsteman M

45 79 37 74 16 64 10 100 10 83 34 64

1 (100)

— — —

3 (100)

81 85 88

1 1

5 9 9 18 5 20

47 plan och fåtaligast på lokalplan. Mellan 78 och 95 % av de manliga ledarna på riksplan är tjänstemän mot mellan 61 och 66 % av de manliga ordförandena på lokalplan. De manliga fritidsgruppsledarna har mellan 54 och 65 % tjänstemän. På lokalplan består 25—28 % av de manliga ordförandena av arbetare. Bland fritidsgruppsledarna blir motsvarande procenttal i vissa fall något högre. De kvinnliga fritidsgruppsledarna har endast 12—19 % arbetare. På samtliga organisationsplan har de manliga ordförandena inom idrottsorganisationerna procentuellt fler tjänstemän än övriga slag av organisationer. Bland de manliga fritidsgruppsledarna är förhållandet omvänt.

Högsta andel arbetare har kategorin andra slag av organisationer med 43 %, närmast följda av de politiska organisationerna med 38 %. Fritidsgrupp sledare Tabell 30 visar att tjänstemännen är procentuellt talrikast inom de religiösa organisationerna, 82 %, och inom organisationsslag X (71 % ) . Den största andelen arbetare bland fritidsgruppsledarna har scoutorganisationerna med 44 %, därnäst idrottsorganisationerna med 41 %. Inom de religiösa organisationerna utgör arbetarna endast åtta procent. Inom flertalet organisationsslag är fördelningen på tjänstemän och arbetare i stort densamma hos ordförande och fritidsgruppsledare. Man kan möjligen utläsa en viss tendens till större andel arbetare bland fritidsgruppsledarna. Inom scoutorganisationerna är denna tendens definitiv.

4.5.1 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt plan

valda ledare på lokal-

Det framgår av tabell 29 att scoutorganisationerna har den största procenten tjänstemän med 91 % och därnäst de religiösa organisationerna med 74 %. Tabell 29. Yrkesställning.

4.5.2 Fördelning på ålder och yrkesställning

Yrkesställning brukar samvariera med ålder. Detta visar också Folkräkningen

Manliga parlamentariskt valda ledare på lokalplan på slag av organisation.

fördelade

Ordförande på lokalplan inom Yrkesställning

Egen f ö r e t a g a r e . . . Arbetare

n 160

n 32

n 61

n 30

9 106 45

6 66 28

29 3

91 9

8 45 8

13 74 13

12 26 23

20 43 38

4 13 13

13 43 43

Tabell 30. Yrkesställning.

Manliga fritidsgruppsledare I

Yrkesställning

n291 f Egen företagare Tjänsteman Arbetare

n27

15 5 157 54 119 41

1 14 12

fördelade på slag av organisation

n 39

n 15

n 25

n 14

n 80

4 52 44

4 32 3

10 82 8

3 8 4

20 53 27

1 15 9

4 60 36

1 (7) 10 (71) 3 (21)

3 48 29

4 60 36

48 1960: IX, tab. 4, vars uppgifter vi i tabell 31 omräknat till procenttal. Tabell 31 låter oss förstå, att tjänstemännen är överrepresenterade inom valda ledarkategorier jämfört med förvärvsarbetande befolkning i hela riket. Underrepresenterade är först och främst arbetarna men inom åtminstone flertalet ledarkategorier också de egna företagarna. För en mer exakt jämförelse med Folkräkningen 1960 kan vi dela upp manliga ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare efter ålder och yrkesställning. I förhållande till Folkräkningen 1960 visar tabellerna 32—36: att tjänstemännen är överrepresenterade i varje åldersklass medan framför allt arbetarna är underrepresenterade. Egna företagarna är något överrepresenterade i de lägsta åldersklasserna inom övriga slag av organisationer, främst bland ordförande och fritids-

gruppsledare. Däremot är de genomgående något underrepresenterade i de högsta åldersklasserna. 4.5.3. Sammanfattning Sammanfattningsvis kan sägas: att i jämförelse med Folkräkningen 1960 företer samtliga ledarkategorier en betydande överrepresentation för yrkesställning tjänstemän. Procenttalen är omkring 2—3 gånger högre än Folkräkningens; att både de egna företagarna och tjänstemännen är procentuellt talrikast på riksplan och fåtaligast på lokalplan, varvid lägsta procenttal gäller för fritidsgruppsledarna; att i första h a n d arbetarna är underrepresenterade bland valda ledarkategorier, i synnerhet på riks- och distriktsplan; att även efter fördelning av manliga ordförande på lokalplan och fri-

Tabell 31. Manlig förvärvsarbetande befolkning i hela riket efter ålder och yrkesställning enligt Folkräkningen 1960. Ålder

Yrkesställning

Egen företagare Tjänsteman.... Arbetare

-24

25—34

1 21 78

9 33 58

35—44

17 33 50

Totalt 45—54

55—64

23 25 52

28 21 51

16 27 57

Tabell 32. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationer fördelade på ålder. Ordförande på lokalplan inom I Ålder

Yrkesställning

Egen företagare Tjänsteman.... Arbetare

Totalt

—24

25—34

35—44

45—54

55—64

n38

n61

n43

n 12

nl60

(-)

10 61 29

5 67 28

5 70 26

(-)

6 66 28

(50) (50)

(75) (25)

49 Tabell 33. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer fördelade på ålder. Ordförande på lokalplan inom ö Ålder

Yrkesställning

Tabell 34. Yrkesställning.

Totalt

—24

25—34

35—44

45—54

55—64

n 38

n 63

n57

n40

n 4

8 47 45

19 56 25

18 70 12

5 70 25

(25) (75)

14 61 25

(—)

Manliga förvärvsarbetande fritidsgruppsledare organisationer fördelade på ålder.

n 202

inom idrotts-

Fritidsgruppsledare inom I Ålder

Yrkesställning

Egen företagare Tjänsteman

Totalt

—24

25—34

35—44

45—54

55—64

n 36

n 111

n 99

n 39

n 6

n 291

42 58

5 58 38

8 54 37

5 51 44

(67) (33)

(-)

5 54 41

Tabell 35. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande fritidsgruppsledare slag av organisationer fördelade på ålder.

inom övriga

Fritidsgruppsledare inom ö Ålder

Yrkesställning

Egen företagare

Totalt

—24

25—34

35—44

45—54

55—64

n 25

n34

n 35

n 25

n 8

n 127

°//o

4 44 52

12 82 6

3 63 34

12 60 28

(13) (74) (13)

8 65 28

Tabell 36. Yrkesställning. Manliga förvärvsarbetande fritidsgruppsledare nal ungdomsverksamhet fördelade på ålder.

inom kommu-

Fritidsgruppsledare inom K Ålder

Yrkesställning 25—34

35—44

45—54

55—64

n 9

n 30

n 22

n 16

n 80

(-)

3 60 37

5 64 31

6 75 19

(—)

4 60 36

(33) (67) 4—614759

Totalt

—24

(33) (67)

50 tidsgruppsledare på ålder, är tjänstemännen överrepresenterade och arbetarna underrepresenterade inom varje åldersklass medan de egna företagarna är något överrepresenterade i de lägsta åldersklasserna inom övriga slag av organisationer men underrepresenterade för övrigt; att vid uppdelning på slag av organisation är tjänstemännen bland ordförandena på lokalplan särskilt talrika inom scout- och religiösa organisationer, arbetarna förhållandevis många inom politiska och kategorin andra slag av organisationer, att tjänstemännen hos fritidsgruppsledarna är talrikast inom religiösa organisationer och organisationsslag X och arbetarna inom scoutoch idrottsorganisationerna och därnäst inom kategorin andra slag av organisationer och kommunal ungdomsverksamhet; att indelning på yrkesställning tyder på att det inom scoutorganisationerna är olika slag av personer som är ordförande och fritidsgruppsledare; att tendens i den riktningen också finns inom idrottsorganisationerna.

4.6 Nuvarande

bostadsort

Ledarna h a r ombetts att uppge nuvarande bostadsort, dess kommun och län. Med hjälp härav h a r personens bostadsort klassificerats på agglomerationsnivå, varvid Neymarks 1 indelning varit vägledande: 1. Den egentliga landsbygden (mindre än 50 % tätortsbefolkning) 2. Den agglomererade landsbygden (minst 50 % tätortsbefolkning) 3. Städer upp till 10 000 invånare

4. Städer med 10 001—30 000 invåare 5. Städer med 30 001 invånare eller flera 6. Stockholm, Göteborg, Malmö. Det bör observeras, att boende i t. ex. någon av de närmaste grannkommunerna till Stockholm, enligt denna indelning, kan ha sin dagliga vistelse i Stockholm men ändå kodifieras för vilken som helst av kolumnerna 1—5. Som frågan ställts, behöver bostadsort ej vara identisk med mantalsort. Intervjupersonen h a r också själv fått avgöra vilken tidsutsträckning som ska läggas in i begreppet »nuvarande». Kodifiering på agglomerationsnivå har skett med Folkräkningen 1960 :VI, tabell 1 som källa. 4.6.1 Parlamentariskt valda ledare

Det framgår av tabell 37 att ledarnas agglomerationsnivå sjunker från rikstill lokalplan. På riksplan är två tredjedelar av ledarna eller fler bosatta i städer mot knappt hälften av ledarna på lokalplan. Av riksplanets ordförande inom idrottsorganisationernas specialförbund är 59 % bosatta i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Det är 38 % av specialförbundens sekreterare på riksplan och 24 % av ordförandena på riksplan inom övriga slag av organisationer. Men av de sistnämnda är lika stor andel bosatt på agglomererad landsbygd. Även n ä r vi kommer till distriktsplan är den övervägande delen av ledarna inom samtliga kategorier bosatta i städer, men det är övervägande medelstora och större städer. Av ordförandena på lokalplan är omkring 30 % bosatta på egentlig landsbygd och 26 % på agglomerad landsbygd. 1

Neymark: Selektiv rörlighet. Stockholm 1961.

51 Tabell 37. Nuvarande

bostadsort. Parlamentariskt

valda ledare.

Landsbygd

Städer

Ledarkategorier

Invånarantal

00 00

18 5 24

18 5 34

—10 000 0/

9 10 14

14 48 24

59 38 24

82 96 67

30 29 27 30 25 23

32 29 35 20 50 19

7 12 8

12 10 4 10 8 7

17 5

81 80 74 60 100 54

53 56

5 7

21 16

11 13

11 9

48 45

22 21 21

Dislriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, D F Sekreterare, D F Ordförande, ö

57 52 26 10 12 73

4 8 12 10

16 13 15 30

20 21 27 40

21 Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

184 320

27 30

26 26

På alla tre organisationsplanen tenderar ordförandena inom idrottsorganisationerna att ha högre agglomerationsnivå än ordförandena inom övriga slag av organisationer. 4.6.2 Anställda ledare

På riksplan är drygt 60 % av de anställda ledarna bosatta i städer. Tabell 38. Därav är omkring hälften bosatta i

någon av städerna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Men mellan ungefär en fjärdedel och en tredjedel av ledarna är bosatta på agglomererad landsbygd. På distriktsplan är 83 % av idrottskonsulenterna bosatta i städer och 79 % av de kommunala ungdomskonsulenterna mot 59 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer.

Tabell 38. Nuvarande bostadsort. Anställda Landsbygd 3 C O

00 E eo 00

Städer Invånarantal

ca c/5

—10 000

n Riksplan Högsta tjm, Ö Instruktörer, Ö Andra tjm, Ö

18 21 75

28 38 24

39 38 35

Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, Ö Konsulenter, K

12 43 19

17 21 21

17 42 21

Lokalplan Tjänstemän, ö Ungdomsg.f., ö Ungdomsg.f., K

38 10 57

ledare.

8 5

Sthlm, Ggb, Malmö

Ledarkategorier

a c/5

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

3 oo.ä 10 001— 5 ja « 30 000 30 001— o o O å

°/ /o

14 12

22 19 16

39 29 37

61 62 65

33 28 16

42 19 47

7 16

83 59 79

48 100 40

10 001— 30 000 30 001—

19 54

92 100 94

52 Tabell 39. Nuvarande bostadsort.

Fritidsgruppsledare, Städer

Landsbygd

«3

364 235 135

17 18 2

23 29 8

40 47 10

6 3

19 21 16

21 17 23

14 12 51

60 53 90

Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K

Invånarantal t/i

Idrottskonsulenterna är till största del bosatta i medelstora och större städer, dock inte i någon av storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö. Nära hälften av de kommunala ungdomskonsulenterna är bosatta i större städer och 16 % av dem i någon av storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö. På lokalplan är nästan samtliga anställda ledare bosatta i städer, främst större städer. Av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna är något över hälften bosatta i Stockholm, Göteborg eller Malmö.

10 001— —10 000 30 000 30 001—

Sthlni, Gbg, Malmö

.HP

« 73

ledarna finner vi, att de sistnämnda inom såväl idrottsorganisationerna som övriga slag av organisationer är proportionellt fler i städer, inklusive storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö, medan ordförandena är proportionellt fler på landsbygd. Om det är så att ledarna mestadels bor på samma ort som där de h a r sina ledaruppdrag, skulle våra resultat tyda på att antalet fritidsgrupper per ordförandeburen lokal enhet (förening) är fler i städer än på landsbygd. Differensen gäller främst större städer och storstäder.

4.6.3 Fritidsgruppsledare

I förhållande till ordförandena på lokalplan är fritidsgruppsledarna i större utsträckning bosatta på agglomererad landbygd och i Stockholm, Göteborg eller Malmö och större städer. Totalt erhåller fritidsgruppsledarna därigenom högre procent bosatta i städer än ordförandena, vilket framgår av tabell 39. De kommunalt verksamma fritidsgruppsledarna är till 59 % bosatta i Stockholm, Göteborg eller Malmö och till 23 % i större städer, överensstämmelsen i bostadsort med de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna är märkbar. 4.6.4 Kommentarer

Jämför vi de parlamentariskt valda ledarna på lokalplan med fritidsgrupps-

4.6.5 Nuvarande bostadsort efter fördelning på slag av organisation

Största andelen bosatta i städer bland ordförandena återfinns, enligt tabell 40, inom kategorin andra slag av organisationer och därnäst inom scoutorganisationerna. Av alla organisationsslag har scoutorganisationerna den största andelen bosatta i någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Ordförandena inom de politiska och nykterhetsarbetande organisationerna har det procentuellt lägsta antalet bosatta i någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. De h a r i gengäld den högsta andelen bosatta på egentlig landsbygd, där omkring hälften av ordförandena inom de politiska organisationerna bor och 43 % av ord-

53 Tabell 40. Nuvarande

bostadsort. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom olika slag av organisation. Ordförande på lokalplan inom

Nuvarande bostadsort

n 184

n55

n 91

n 21

n 89

n 51

Egentlig landsbygd Agglomererad landsbygd

27 26

20 29

22 31

43 10

51 18

18 29

Landsbygd summa

47 Städer med —10 000 inv Städer med 10 001—30 000 inv Städer med 30 001— inv Sthlm, Göteborg, Malmö

5 21 ' 11 11

4 20 11 16

8 13 15. 11

29 14 5

9 11 8 3

8 17 16 12

Städer summa

förandena inom nykterhetsorganisationerna. Vi har tidigare funnit att fritidsgruppsledarna i större omfattning än ordförandena är bosatta i städer. Detta gäller även efter fördelning på slag av organisation, tabell 41. Undantag utgör dock religiösa organisationer, inom vilka förhållandet är omvänt. Jämte nykterhetsorganisationerna har de religiösa organisationerna också den av alla organisationsslag lägsta andelen Tabell 41. Nuvarande

fritidsgruppsledare bosatta i Stockholm, Göteborg eller Malmö. Av de kommunalt verksamma fritidsgruppsledarna är 90—95 % bosatta i städer. De kommunala fritidsgruppsledare som har sina ledaruppdrag i Stockholm eller Göteborg är till ca 90 % bosatta i dessa städer. 51 % av de ledare som har sitt ledaruppdrag i annan kommun är likväl bosatt i storstad. Anledning till detta sista kan vara stor andel ledare med uppdrag i Malmö.

bostadsort. Fritidsgruppsledare sation.

fördelade på olika slag av organi-

Fritidsgruppsledare inom I

n364

n65

n59

n 22

n 51

n28

Sthlm n33

Gbg n 18

Ak n84

Egentlig landsbygd Agglomererad landsbygd .

17 23

9 35

25 36

9 36

22 23

21 7

2 8

Landsbygd summa

10 Städer med —10 000 inv. Städer med 10 001—30 000 inv. . . . Städer med 30 0 0 1 — inv. Sthlm, Göteborg, M a l m ö . .

6 19

3 19

5 22

2 12

4 35

21 14

23 11

7 5

27 5

16 25

21 11

6 88

23 51

Städer summa

90 Nuvarande bostadsort

54 Tabell 42. Nuvarande

bostadsort. Fritidsgruppsledare cialförbund.

inom idrottsorganisationers

spe-

Fritidsgruppsledare inom Nuvarande bostadsort

Bordt.

Fotb.

Gymn.

Ish.

n 39

n 49

n 56

n55

Egentlig landsbygd Agglomererad landsbygd

38 18

20 31

20 21

17 27

Landsbygd summa

44 Städer med —10 000 inv Städer med 10 001—30 000 inv. Städer med 30 001— inv Stockholm, Göteborg, Malmö

5 13 16 10

14 23 12

7 20 25 7

9 24 14 9

Städer summa

56 Inom organisationsslag X är 71 % av fritidsgruppsledarna bosatta i städer och inom idrottsorganisationerna 60 %. Fritidsgruppsledare nisationer fördelade

inom idrottsorgapå specialförbund

Inom bordtennis- och fotbollförbundet är drygt hälften av fritidsgruppsledarna bosatta på landsbygd. Bordtennisförbundet h a r därtill särskilt stor andel bosatt på egentlig landsbygd. Tabell 42. Bordtennis- och fotbollförbundet har icke förty större andel fritidsgruppsledare än de båda andra specialförbunden bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö. Gymnastik- och ishockeyförbundets ledare synes till stor del vara bosatta i medelstora och större städer. 4.6.6 Sammanfattning Parlamentariskt

valda

för ordförandena högsta procenttal för Stockholm, Göteborg, Malmö; att ledarna på distriktsplan till övervägande del är bosatta i medelstora större städer; att ledarna på lokalplan till övervägande del är bosatta p å landsbygd; att ledarna inom idrottsorganisationerna genomgående h a r högre agglomerationsnivå som bostadsort än ordförandena inom övriga slag av organisationer. Anställda

ledare

Hos anställda ledare visar undersökningen: att ledarna på riksplan i större omfattning än ledarna på distriktsplan är bosatta i Stockholm, Göteborg eller Malmö; att de anställda ledarna på lokalplan till över 90 % är bosatta i städer, i synnerhet större städer.

ledare

Agglomerationsnivån för ledarkategoriernas bostadsort sjunker märkbart från riks- till lokalplan. Det innebär i korthet: att av ledarna på riksplan är två tredjedelar eller fler bosatta i städer, med

Fritidsgruppsledare Det framgår: att fritidsgruppsledarna i större omfattning än ordförandena är bosatta i städer; att de kommunala fritidsgruppsledarna

55 främst är bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö och därnäst i större städer. Fördelning

på slag av

organisation

Undersökningen avser härvidlag ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare. Resultaten anger: att märkbara differenser föreligger mellan slag av organisation vad avser ledarnas bostadsort; att ordförandena även inom varje organisationsslag för sig har flertalet bosatta på landsbygd, men att scout- och gruppen andra slag av organisationer utgör undantag härifrån; att ordförandena inom nykterhets- och politiska organisationer av alla organisationsslag h a r lägsta andelen ledare bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö; att fritidsgruppsledarna inom varje organisationsslag för sig i större utsträckning än ordförandena är bosatta i städer med undantag för fritidsgruppsledarna inom religiösa organisationer;

Tabell 43. Skolutbildning.

att nykterhetsorganisationerna tillsammans med de religiösa organisationerna av alla organisationsslag h a r lägsta andelen ledare bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö; att de kommunala fritidsgruppsledarna till största delen är bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö; att fritidsgruppsledarna inom bordtennis- och fotbollförbundet till större del än ledarna inom gymnastik- och ishockeyförbundet är bosatta på landsbygd. 4.7

Skolutbildning

Endast högsta angivna skolutbildning har medtagits. Frågan h a r innehållit följande svarsalternativ. (I tabellerna används förkortningar angivna inom p a r e n t e s . ) : Folkskola, enhetsskola, grundskola, yrkesskola eller motsvarande (Fsk) Folkhögskola (Fhsk) Realskola, flickskola, lägre ingenjörsexamen eller motsvarande (Rsk) Studentexamen eller motsvarande (St.-ex.)

Parlamentariskt

valda ledare.

Skolutbildning

Ledarkategorier Fsk

Fhsk

Rsk

St. ex.

Ak.st.

46 24

28 14

41 29 43

5 5

25 26 23 50 33 22

16 10 8 10 17 6

19 14 23 10 8 12

7 12

16 25

16 18

13 8

n Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, Ö

22 21 21

14 14 24

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, D F Sekreterare, D F Ordförande, ö

57 52 26 10 12 73

37 43 46 10 42 33

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

184 320

48 37

4 6 20

56 Akademiska studier (Ak.st.) Annan skolutbildning, ange vilken (An).

4.7.1 Parlamentariskt valda ledare

Av tabell 43 ser vi att ledarna på riksplan tenderar att ha högre skolutbildning än ledarna på lokalplan. På riksplan har över 40 % av ordförandena akademiska studier bakom sig. Inte mindre än 87 % av ordförandena inom idrottsorganisationernas specialförbund på riksplan har studentexamen eller däröver. Tar vi enbart hänsyn till akademiska studier eller enbart folkskola, sjunker utbildningsnivån även från distriktstill lokalplan, om vi jämför ordförandegrupperna med varandra. Undantag beträffande akademiska studier utgör ordförandena inom distriktsidrottsförbunden. Av alla ledare från riks- till lokalplan har över hälften en skolutbildning som överstiger enbart folkskola. På distrikts- och lokalplan har 18— 35 % en skolutbildning motsvarande studentexamen eller däröver.

4.7.2 Anställda ledare

Tabell 44 anger anställda ledarnas skolutbildning. Genomsnittligt sett högsta skolutbildning h a r ledarna på riksplan med omkring 25—40 % som har lägst studentexamen. Lägsta skolutbildning av riksplanets tre ledarkategorier h a r instruktörerna. På distriktsplan har 25 % av idrottskonsulenterna lägst studentexamen och 42 % enbart folkskola. Tjänstemännen inom övriga slag av organisationer uppvisar endast 7 % som h a r lägst studentexamen och 51 % med enbart folkskola. De kommunala ungdomskonsulenterna har 21 % med studentexamen eller mer och 32 % med enbart folkskola. På lokalplan h a r tjänstemännen inom övriga slag av organisationer genomsnittligt något högre skolutbildning än sina kolleger på distriktsplan. Men av ungdomsgårdsföreståndarna h a r 65— 79 % enbart folkskola. Om man jämför ordförande och anställda ledare inom samma organisationsgrupp och inom vardera riks-, distrikts- och lokalplan, framgår att ordförandena genomgående har något

Tabell 44. Skolutbildning.

Anställda

Skolutbildning

Ledarkategorier

Riksplan Högsta tjm, ö Instruktörer, Ö Andra tjm, ö

ledare.

Fsk

Fhsk

Rsk

St.ex.

Ak.st.

°//o

18 21 75

11 29 20

17 29 11

28 19 31

17 19 17

22 5 20

42 51 32

8 26 16

25 16 32

8 2 5

17 5 16

29 70 65

21 20 21

8 10 2

1 Distriktsplan Tjänstemän, ö Lokalplan Ungdomsgårds!., ö Ungdomsgårds!., K

10 57

57 högre utbildningsnivå ledarna.

än de

anställda

har fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna, därnäst inom den kommunala ungdomsverksamheten.

4.7.3 Fritidsgruppsledare F r i t i d s g r u p p s l e d a r n a , t a b e l l 45, t e n d e r a r att h a lägre skolutbildning än ordf ö r a n d e n a p å lokalplan. 50—65 % av f r i t i d s g r u p p s l e d a r n a h a r e n b a r t folks k o l a o c h 10—20 % h a r l ä g s t s t u d e n t examen. Största

andel med

enbart

folkskola

4.7.4 Fördelning på slag av organisation V i d j ä m f ö r e l s e m e l l a n t a b e l l e r n a 46 o c h 47 k a n m a n k o n s t a t e r a , att d e t ä v e n i fråga o m högsta skolutbildning föreligger klara differenser mellan olika slag av o r g a n i s a t i o n e r m e n också att det i n o m ett o c h s a m m a s l a g a v o r g a n i s a -

Tabell 45. Skolutbildning.

Fritidsgruppsledare. Skolutbildning

Fritidsgruppsledare inom Fsk

Fhsk

Rsk

3 11 10

18 16 21

n 364 235 135 Tabell

46. Skolutbildning.

64 51 59

St. ex.

14 6

Parlamentariskt valda ledare på lokalplan av organisation.

Ak.st.

6 6 3

1 2 1

fördelade

på

slag

Ordförande på lokalplan inom Skolutbildning

Folkskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Akademiska studier Annan skolutbildning Tabell

47. Skolutbildning.

n 184

n 55

n 91

n 21

n 89

n 51

°//o

48 7 16 16 13

27 4 35 16 16 2

19 21 28 25 8

57 19 14 10

45 10 18 19 8

55 10 24 8 4

Fritidsgruppsledare

— fördelade

på slag av

organisation.

Fritidsgruppsledare inom Skolutbildning

Folkskola Folkhögskola Realskola Studentexamen Akademiska studier Annan skolutbildning...

n364

n 65

n 59

n 22

n 51

n 28

n 135

64 3 18 8 6 1

55 5 19 15 3 3

34 20 9 17 15 5

59 12 20 10

43 7 29 14 7

59 10 21 6 3 1

9 9

58 tion är differenser mellan ordförande och fritidsgruppsledare. De senare tenderar att inom alla jämförbara organisationsslag ha lägre utbildningsnivå. Differensen i skolutbildning mellan ordförandena och fritidsgruppsledarna är särskilt påtaglig inom scoutorganisationerna. Medan medianen för ordförandena ligger vid realskola, ligger den för fritidsgruppsledarna vid folkskola. Av ordförandena har ledarna inom scout- och de religiösa organisationerna genomsnittligt den högsta skolutbildningen och ledarna inom nykterhetsorganisationerna den lägsta. Av fritidsgruppsledarna h a r ledarna inom de religiösa organisationerna den relativt högsta skolutbildningen och ledarna inom nykterhetorganisationerna den lägsta. Överensstämmelsen med ordförandena är märkbar. Folkhögskola som högsta skolutbildning förekommer i nämnvärd omfattning egentligen endast inom de religiösa organisationerna, där denna utbildningsnivå både hos ordförandena och fritidsgruppsledarna anges av omkring 20 %, Märkas bör dock att också 19 % av ordförandena inom nykterhetsorganisationerna angett folkhögskola som högsta skolutbildning. Men av fritidsgruppsledarna inom nykterhetorganisationerna h a r ingen angett folkhögskola som högsta skolutbildning. 4.7.5 Kommentarer

I direktiven anmodas utredningen att undersöka »möjligheterna att utnyttja folkhögskolornas resurser för ledarutbildning». En aspekt på denna fråga är naturligtvis folkhögskolornas integrering i samhället, enkannerligen relation till ungdomsorganisationerna. Vi har i denna undersökning funnit att endast 7—8 % av ledarna inom idrottsorganisationerna och något större

procent inom kommunal ungdomsverksamhet h a r folkhögskola som högsta skolutbildning. Men de största andelarna återfinns inom övriga slag av organisationer, särskilt inom de religiösa organisationerna och i någon m i n d r e utsträckning nykterhetsorganisationerna. Även bland anställda ledare återfinns största procenten med folkhögskola som högsta skolutbildning inom övriga slag av organisationer: instruktörer 29 %, tjänstemän på distriktsplan och lokalplan, båda 26 %. Åtminstone inom moderpopulationen för de båda tjänstemannagrupperna (kapitel 2.2.5) tillhör förhållandevis många av ledarna religiösa organisationer. Resultaten skulle således kunna tyda på att det är relativt fler från religiösa sammanslutningar än från andra organisationsslag, som h a r utbildningsnivå folkhögskola. Orsakerna till att så skulle kunna vara förhållandet har inte undersökts. Men funnen samvariation bör kanske ändå observeras vid bedömning av folkhögskolornas möjlighet att i större skala administrera ungdomsledarutbildning. 4.7.6 Sammanfattning

I fråga om skolutbildning visar undersökningen: att ledarna på riksplan procentuellt h a r högre skolutbildning än ledarna på distrikts- och lokalplan; att tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer i motsats till vad som sagts i ovanstående att-sats, tenderar att ha högre skolutbildning än ledarna på distriktsplan; att de parlamentariskt valda ledarna i regel har något högre skolutbildning än de anställda ledarna; att inom somliga grupper omkring en tredjedel av de anställda ledarna

59 h a r studentexamen eller däröver; att fritidsgruppsledarna h a r lägre skolutbildning i genomsnitt än motsvarande kategorier bland ordförande och anställda på lokalplan; att differensen i skolutbildning mellan ordförandena och fritidsgruppsledarna är särskilt framträdande inom scoutorganisationerna; att av ordförandena på lokalplan ledarna inom scout- och de religiösa organisationerna har den relativt högsta skolutbildningen och ledarna inom nykterhetsorganisationerna den lägsta; att av fritidsgruppsledarna ledarna inom de religiösa organisationerna h a r den högsta och ledarna inom nykterhetsorganisationerna den lägsta skolutbildningen; att folkhögskola som högsta skolutbildning främst förekommer inom gruppen övriga slag av organisationer och, åtminstone på lokalplan, bland dessa främst inom de religiösa organisationerna. 4.8

Inkomst

Ledarna h a r tillfrågats om deras totala bruttoinkomst under år 1963. Skatten ä r således inte fråndragen. I bruttoinkomsten ingår inte bara lön från huvudarbetsgivare eller inkomst från eget företag utan också eventuella extrainkomster. Den ställda frågan lyder: Hur stor var Er totala inkomst 1963? Räkna med bruttoinkomsten, innan skatten var dragen.

under dvs.

Tabell 48. Manliga inkomsttagare i hela riket med 3 000 kr eller mer i inkomst under år 1962 efter åldersgrupp och medianinkomst. Källa SÅ 1964, tabell 374. Ålder —24

25—44

45—66

8 803

16 579

14 940

En utförlig redovisning av de olika ledarkategoriernas svar finns i bilaga 1 e, tabellerna 1—9. Nedan redovisas endast manliga ledares inkomst. För att kvinnliga ledares inkomst ska bli jämförbar behöver den ställas i relation till huvudsysselsättning. Men därmed får vi för kvinnornas del alltför små tal att arbeta med. Inkomst brukar också stå i samband med ålder. De manliga ledarna delar vi på följande åldersklasser: —24 år 25—44 » 45—64 » F ö r dessa åldersklasser redovisar vi medianinkomst för manliga ledare med 2 001 kronor eller mer i inkomst. Statistisk Årsbok 1964 anger i tabell 374 manliga inkomsttagare år 1962 efter inkomstklass och åldersgrupp. Med hjälp därav h a r vi i tabell 48 räknat fram medianinkomst för manliga inkomsttagare med 3 000 kronor eller mer i inkomst för angivna åldersklasser. Med uppgifterna ur SÅ som bakgrund presenterar vi nu medianinkomst för olika ledarkategorier.

Till frågan gavs svarsalternativen: 2 001-- 1 0 000 » 10 001-- 2 0 000 » 20 001-- 3 0 000 » 30 001-- 4 0 000 » 40 001-- 5 0 000 » 50 001 kr eller mer

4.8.1 Parlamentariskt valda ledare

Tabell 49 anger att ledarkategoriernas medianinkomst överstiger normalpopulationens inom varje åldersgrupp. Ledarna på riksplan h a r medianinkomster som överstiger normalpopulationens

60 Tabell 49. Medianinkomst. Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. parlamentariskt valda ledare fördelade på ålder.

Manliga

Ålder Ledarkategorier

—24

45—64 Md

25—44 Md

Md Riksplan Ordförande, SF. Sekreterare, SF. Ordförande, ö .

( -) (15 001) ( -)

3 9 12

(52 501) 35 001 27 501

17 11 6

52 273 35 001 35 001

Dislriktsplan Ordförande, SF. . Sekreterare, SF. . Ombudsmän, SF. Ordförande, DF. Sekreterare, DF. Ordförande, ö . .

( 6 001) ( 6 001) ( -) ( —) ( -) (10 001)

24 26 17 1 3 31

28 751 23 334 23 751 (15 001) (25 051) 16 765

31 24 9 9 9 24

29 501 24 546 23 751 38 751 27 501 26 667

13 334 9 260

100 120

25 532 19 286

56 44

24 769 23 751

Lokalplan Ordförande, I. Ordförande, ö

12 49

två till tre gånger och i något fall t. o. m. drygt detta. Lokalplanets ledare har medianinkomst som överträffar normalpopulationens med två till tio tusen kronor. Ovan gjorda exemplifiering säger också, att medianinkomsten är påtagligt högre hos ledarna på riks- än på lokalplan. Distriktsplanets ledare intar ett mellanläge. Det bör i sistnämnda fall ändå observeras att ordförandena inom övriga slag av organisationer på distriktsplan h a r något lägre medianinkomst än ordförandena på lokalplan inom åldersgruppen 25—44 år. Inom idrottsledarkategorierna ligger ordförandena högre i medianinkomst i medeltal än vad sekreterare och ombudsmän gör. Ordförandena inom idrottsorganisationerna h a r genomgående högre medianinkomst än ordförandena inom övriga slag av organisationer, på såväl riks- som distrikts- och lokalplan inom var åldersgrupp för sig. 4.8.2 Anställda ledare Hos de anställda ledarna finner vi enenligt tabell 50 medianinkomster, som

ligger märkbart lägre än de parlamentariskt valda ledarnas. Inom åldersklassen 25—44 år h a r de anställda inom övriga slag av organisationer både på distrikts- och lokalplan lägre medianinkomst än normalpopulationen. Inom övriga slag av organisationer h a r ledarna på riksplan högre medianinkomst än ledarna på distrikts- och lokalplan. Idrottskonsulenternas medianinkomst överstiger något högsta tjänstemännens inom övriga slag av organisationer. De kommunala ungdomskonsulenterna synes befinna sig i ett inkomstläge, som rätt väl sammanfaller med de sist nämndas. De kommunala ungdomsgårdsföreståndarna har högre medianinkomst än tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

4.8.3 Fritidsgruppsledare Som framgår av tabell 51 har de manliga fritidsgruppledarna inom alla tre åldersklasserna högre medianinkomst än den manliga normalpopulationen (tabell 48).

61 Tabell 50. Medianinkomst.

Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. anställda ledare fördelade på ålder.

Manliga

Ålder Ledarkategorier

—24

Riksplan Högsta tjm, ö . . .. Instruktörer, ö Andra tjm, ö Distriktsplan Konsulenter, I. . . . Tjänstemän, ö . . . . Konsulenter, K. . . Lokalplan Tjänstemän, Ö . . . . Ungdomsgårdsf., Ö Ungdomsgårds!., K

1 2 4

(15 001) (15 001) (10 001)

8 13 40

22 001 17 223 22 381

—

(

11 28 13

23 889 14 762 22 501

1 3 6

(25 001) (15 001) 30 001

23 8 33

15 001 14 286 17 858

1 1 15

(25 001) (15 001) 22 501

—)

(13 751)

—

(

(10 001)

—

(

Fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna, övriga slag av organisationer och kommunal ungdomsverksamhet har ungefär lika stor inkomst. Det är endast i den högsta åldersklassen, som några större olikheter framträder. Inom denna har fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer den lägsta medianinkomsten. 4.8.4 Sammanfattning Tabellerna 49—51 visar: att flertalet ledarkategorier inom var åldersklass för sig har en medianinkomst som ligger klart över vad Statistisk Årsbok 1964 anger för normalpopulationen inom samma åldersgrupper;

45—64

25—44

—)

(10 501)

27 501

—)

25 715

att de parlamentariskt valda ledarna på riksplan h a r en medianinkomst som överträffar normalpopulationens två till tre gånger, i något fall till och med gott och väl; att det hos parlamentariskt valda ledare är en sjunkande inkomstnivå från riks- till lokalplan; att idrottsorganisationernas ordförande på vart organisationsplan och inom varje åldersklass för sig har högre medianinkomst än ordförandena inom övriga slag av organisationer; att ordförandena inom idrottsorganisationerna har högre medianinkomst än sekreterarna och ombudsmännen; att de anställda ledarna h a r lägre me-

Tabell 51. Medianinkomst. Inkomsttagare med 2 001 kr eller mer i inkomst. fritidsgruppsledare fördelade på ålder.

Manliga

Ålder Fritidsgruppsledare inom n I Ö K

40 24 10

—24

25—44

45—64

11251 11429 12 001

212 71 53

18 645 18 473 18 667

45 33 19

27 501 18 847 25 556

62 dianinkomst än de parlamentariskt valda, om vi jämför ledarna på samma organisationsplan och inom samma slag av organisation; att idrottskonsulenter, kommunala ungdomskonsulenter och högsta tjänstemän och kategorin andra tjänstemän inom övriga slag av organisationer har ungefär lika stor medianinkomst och samtidigt har högsta inkomstläget av de anställda ledarna; att undersökningens enda ledarkategorier med medianinkomst under normalpopulationens är grupperna an-

ställda inom övriga slag av organisationer på distrikts- och lokalplan; fritidsgruppsledarnas medianinkomst tenderar att vara något lägre än ordförandenas på lokalplan; fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer, kommunal ungdomsverksamhet och övriga slag av organisationer har ungefär lika stora inkomster, frånsett inom den högsta åldersklassen, där ledarna inom övriga slag av organisationer har märkbart lägre.

KAPITEL 5

Ledaruppdraget

F r å g o r n a i detta kapitel har endast ställts till de parlamentariskt valda led a r n a och till fritidsgruppsledarna. Av de förstnämnda tar vi i tabellerna nedan endast med ordförandena.

Tabell 52. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Manliga ordförande på riksplan efter ålder. Ledarkategorier Antal timmar

5.1 Tid ägnad åt

uppdraget

Ställd fråga lyder: Om angivet uppdrag kan avse innevarande höst, hur många timmar har Ni då under de senaste Ii dagarna genom förberedelser, möten eller annat ägnat åt angivet uppdrag? Därest uppdraget ej avsett innevarande höst, h a r markering härför kunnat ske i särskild svarsruta. I tabellerna nedan h a r endast medtagits svar från dem, som haft uppdraget »innevarande höst». 5.1.1 Parlamentariskt valda ledare Riksplan Tabell 52 visar att av ordförandena inom idrottsorganisationernas specialförbund på riksplan har hälften ägnat 21 timmar eller flera åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Endast fem procent har ägnat uppdraget så kort tid som 10 timmar eller mindre. Det gäller åldersklassen 35—64 år. Inom kategorin ordförande på riksplan inom övriga slag av organisationer är försökspersonerna mycket få. Vi kan ändå skönja en klar tendens till att dessa ägnat uppdraget betydligt

0— 5 6—10 11—15 16—20 21— Summa

Ordf., SF Ålder

Ordf., ö Ålder

35—64 n 20

20—34 n 7

35—64 n 11

5 25 20 50

(-) (43) (14) (14) (29)

(18) (27) ( 9) (45)

(—)

(100)

mindre tid än specialförbundens förande.

ord-

Distriktsplan Av tabell 53 framgår att båda ordförandegrupperna på distriktsplan tenderar att ha ägnat uppdraget klart mindre tid än ordförandegrupperna på riksplan. Av specialförbundens ordförande inom den högsta åldersklassen h a r omkring två tredjedelar ägnat uppdraget högst 10 timmar under de senaste 14 dagarna. Går man till ordförandena inom övriga slag av organisationer ser man att 72 % inom den högsta åldersklassen h a r ägnat uppdraget högst 10 timmar under den angivna tiden och över 40 % h a r endast använt 0—5 timmar åt uppdraget. Även på distriktsplan h a r således

64 Tabell 53. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Manliga ordförande på distriktsplan efter ålder. Ledarkategorier Antal timmar

Ordf., Ö Ålder

Ordf., SF Ålder

2 0 - 3 4 3 5 - 6 4 20—34 35—64 n 6 n51 n20 n28

0— 5 6—10 11-15 16—20 21Summa

(17) (33) (17)

15 55 25 5

(33)

23 43 10 8 16

—

43 29 11 7 11

(100)

(-)

idrottsorganisationernas ordförande i regel ägnat uppdraget mer tid än övriga organisationers ordförande. Inom övriga slag av organisationer har ordförandena i den yngre åldersklassen ägnat något mer tid åt uppdraget än ordförandena i den äldre åldersklassen. Lokalplan Tabell 54 utvisar att i varje fall idrottsorganisationernas ordförande på lokalplan tenderar att ha ägnat mindre tid åt uppdraget än vad vi i de två närmast föregående tabellerna funnit att specialförbundens ordförande gjort.

Motsvarande tendens erhåller vi hos ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer, om vi håller oss till åldersklass 20—34 år. Inom åldersklassen däröver förefaller dock lokalplanets ordförande att i medeltal ha ägnat uppdraget mer tid än åtminstone distriktsplanets ordförande. Inom en och samma åldersklass finns en svag tendens till att ordförandena inom övriga slag av organisationer i medeltal h a r ägnat m e r tid åt uppdraget än ordförandena inom idrottsorganisationerna. Vid konstanthållande av ålder framkommer att kvinnorna inom övriga slag av organisationer i medeltal synes ha ägnat något fler timmar åt uppdraget än männen. 5.1.2 Fritidsgruppsledare

Enligt tabell 55 har fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna i medeltal ägnat mer tid åt uppdraget än fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer. Minsta tiden h a r i medeltal de kommunala fritidsgruppsledarna ägnat uppdraget. Så har t. ex. 42—45 % av idrottsorganisationernas manliga ledare inom de två högsta åldersklasserna ägnat 11

Tabell 54. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Ordförande på lokalplan efter kön och ålder. Ledarkategorier

Antal timmar

0— 5 6—10 11—15 16—20 21— Summa

Ordf., Ö Ålder

Ordf., I Ålder 20—34

35—64

35- - 6 4

20—34

—19

n38

n92

n 18

n 89

n24

n77

n 26

42 34 13 11

41 32 14 6 7

50 22 11 6 11

36 37 16 5 7

25 38 21 8 8

23 39 16 6 16

19 19 19 19 23

99 Kv

65 Tabell 55. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna.

Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom Antal timmar

0— 5 6—10 11—15 16—20 21— Summa

Ålder

—19

20—34

35—64

20—34 35—64

—19

M Kv

46 32

fKv M — 26

30 24

% %

(65) (29)

(40) 21 (20) 38 (-) 28 (20) 7 (20) 7

(46) 18 (39) 37 (15) 19 ( - ) 13 (—) 13

—19

20—34

35—64

(47) (40) (13)

(42) (40) 29 (14) 39 22 ( - ) ( - ) 54 (67) 47 50 (25) (30) 46 (71) 39 53 (100) (—) 23 (33) 23 17 (-) (17) (20) 14 (7) 7 6 ( - ) (—) 8 (—) 17 13 (—) 9 (-) (-) (8) ( - ) 13 (—) (—) 4 (—) 3 4 (6) (8) (10) 3 (7) 15 6 (—) (—) 12 (—) 10 17 (—) (100) (100) 101 (100) 100 (100) (100) (100) 101 (99) 100 100 (100) ( - ) 101 (100) 100 101

timmar eller flera åt uppdraget mot 22—26 % inom övriga slag av organisationer och 24—30 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Av de kommunala fritidsgruppsledarna har omkring hälften endast ägnat högst fem timmar åt uppdraget. I fråga om kön och ålder föreligger inte några entydiga differenser.

der de senaste 14 dagarna visar tabell 56 att 75 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna h a m n a r i den gruppen, 73 % av ordförandena inom de politiska organisationerna, 69 % av ordförandena inom de religiösa organisationerna, 59 % av ordförandena inom kategorin andra slag av organisationer och 52 % av scoutordförandena. Av de sistnämnda h a r en femtedel ägnat 21 timmar eller flera åt uppdraget.

5.1.3. Fördelning på slag av organisation

Vi gör här inte någon uppdelning på kön och ålder.

Fritidsgruppsledare Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Enligt tabell 57 är största andelen som endast ägnat uppdraget högst 10 timmar i nämnd ordning fritidsgruppsledarna inom religiösa organisationer

Om vi undersöker hur många som använt högst 10 timmar åt uppdraget un-

Tabell 56. Antal timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation. Ordförande på lokalplan inom Antal timmar

0— 5 6—10 11—15 16—20 21— Summa 5—614759

n 137

n46

n 62

n 16

n 71

n 41

42 33 13 5 7

17 35 17 11 20

27 42 10 8 13

37 38 19 6

45 28 21 3 3

27 32 15 10 16

66 Tabell 57. Antal

timmar ägnade åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. gruppsledare efter slag av organisation.

Fritids-

Fritidsgruppsledare inom Antal timmar

n285

n41

n43

n 12

n 31

n 18

n88

25 37 21 8 9

27 46 13 7 7

33 56

(42) (33)

23 39 23 3 13

33 39 17 11

50 24 11 3 11

0— 5 6—10 11—15 16—20 21— Summa

5 6

89 %, nykterhetsorganisationer (75 % ) , kommunal ungdomsverksamhet 74 %, scoutorganisationer 73 %, organisationsslag X 72 %, idrottsorganisationer och kategorin andra slag av organisationer, båda 62 %. Av de kommunala fritidsgruppsledarna h a r hälften endast ägnat uppdraget 0—5 timmar under de senaste 14 dagarna. Inom samtliga organisationsslag, inklusive den kommunala ungdomsverksamheten, finns det ändå de som ägnat 21 timmar eller flera åt uppdraget.

5.1.4 Sammanfattning Materialet visar en klar tendens till att ordförandena på lokalplan ägnar uppdraget mer tid än fritidsgruppsledarna och att den tid som ägnas åt uppdraget ökar med högre organisationsplan. Undantag från denna tendens utgör övriga organisationers manliga ordförande på distriktsplan inom den högsta åldersklassen, vilka ägnat uppdraget mindre tid än motsvarande ordförandegrupp på lokalplan. Av ordförandena på lokalplan ägnar speciellt scoutordförandena uppdraget jämförelsevis mycken tid. Några entydiga differenser mellan män och kvinnor, yngre och äldre ledare i fråga om antal timmar som ägnas åt uppdraget föreligger inte.

(—) (17) (8) (100)

5.2 Inkomst

på

uppdraget

Frågan h a r endast riktats till parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare. Uteslutna är också de, som haft något av n ä m n d a uppdrag kombinerat med anställning, t. ex. som instruktör, konsulent, sekreterare, ungdomsgårdsföreståndare eller liknande i den angivna organisationen. Försökspersonen h a r själv fått avgöra huruvida uppdraget kan sägas ha varit förenat med anställning. Därmed h a r vi ingen möjlighet att avgöra, om antalet personer, som svarat på frågan är relevant. Den fråga som ställts lyder: Har eller hade Ni inkomst på Ert i fråga 6 angivna uppdrag, utöver ersättning för omkostnader? Därtill ställts:

har

följande

tilläggsfråga

Om »ja», hur hög har denna inkomst varit under senaste hela månad, under vilken verksamhet pågått eller — om inkomsten varit utslagen på längre tid, dock högst tre månader — hur stora skulle de rätteligen ha blivit under senaste månad? Det är möjligt, att vi trots tilläggsfrågans formulering inte kunnat undgå att få efterrationaliseringar i svaren.

67 Tabell 58. Inkomst på uppdraget under senaste hela månad. Parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare, vilka ef haft uppdraget i kombination med anställning. Inkomstens storlek i kronor Ledarkategorier

Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Distriktsplan Ordförande, SF

1—5

6—25

26— 100

101— 300

301 —w

91 75

4,5 5

4,5 15 5

94 96

6 4

Lokalplan 99 96

0,5 1

84 81 12

1 2

6 2 6

8 9 24

1 Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare., K

Har ledaren haft års- eller halvårsvis utbetalda arvoden, är det osäkert hur svaret har lämnats. Har hela beloppet utbetalats under den aktuella tidsperioden, kan angivet belopp för senaste hela månad ha blivit för högt. Har beloppet däremot utbetalats för mer än tre månader sedan, kan angiven inkomst för senaste hela månad ha blivit för låg. Av de parlamentariskt valda ledarna har flertalet, 75—99 % beroende på ledarkategori, inte haft någon inkomst på uppdraget. Av dem som haft inkomst, är det endast inom övriga slag av organisationer, som några få procent haft 101 kronor eller mera under »senaste hela månad». Bland fritidsgruppsledarna är det något högre procent, som haft inkomst. Inom idrotts- och övriga slag av organisationer har dock drygt 80 % av ledarna ingen inkomst på uppdraget mot 12 % inom den kommunala ungdomsverksamheten. Av fritidsgruppsledarna inom idrotts-

2 6 38

2 18

organisationerna har 8 % haft 26—100 kronor under »senaste hela månad». Ingen har haft 301 kronor eller däröver. Inom övriga slag av organisationer har 9 % av fritidsgruppsledarna haft 26—100 kronor och 2 % 301 kronor eller mera. Av de kommunalt verksamma fritidsgruppsledarna har. 24 % uppgett 26—100 kronor, 38 % 101—300 kronor och 18 % 301 kronor eller mera under »senaste hela månad». 5.3 Utgifter på uppdraget Också i denna fråga har endast parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare tillfrågats, vilka därtill inte haft uppdraget i anslutning till anställning. Nyttjad frågemetod lider av samma svagheter som frågan om inkomster på uppdraget. Frågan lyder: Har eller hade Ni utgifter som följd av Ert i fråga 6 angivna uppdrag (t. ex. för resor, materiel, lokalhyra etc) för

68 Tabell 59. Utgifter på uppdraget under senaste månad. Parlamentariskt valda ledare och fritidsgruppsledare, vilka ef haft uppdraget i kombination med anställning. Utgifter i kronor Ledarkategorier 1—5

26— 100

9 25

14 5

27 Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Ordförande, ö

22 20

41 60

Distriklsplan Ordförande, SF Ordförande, ö

52 69

48 54

17 28

23 11

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, Ö

173 289

60 50

21 27

9 16

Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare, 1 Fritidsgruppsledare, Ö Fritidsgruppsledare, K

360 223 122

68 67 56

16 18 27

11 7 13

vilka Ni ej får eller fått ersättning? Tilläggsfråga: Om »ja», hur stora har dessa utgifter varit under senaste hela månad, under vilken verksamhet pågått, eller — om utgifterna varit utslagna på längre tid, dock högst tre månader — hur stora skulle de rätteligen ha blivit under senaste hela månad? Enligt tabell 59 har 41—60 % av de parlamentariskt valda ledarna inte haft några utgifter på uppdraget under »se-

101— 301300 w

6—25

naste hela månad». F ö r övriga h a r utgifterna mestadels stannat vid 6—100 kronor. Av ordförandena inom specialförbunden på riksplan h a r ändå 27 % haft utgifter på 301 kronor eller mera. Bland fritidsgruppsledarna h a r mellan 32 och 44 % — med högsta procent för de kommunalt verksamma — haft utgifter på uppdraget. Utgifterna ligger för samtliga tre ledarkategorier mestadels på 6—25 kronor.

KAPITEL 6

Ledarens utbildning

6.1 Genomgången bildning

kvantitativ

ledarut-

Ungdomsorganisationer, folkhögskolor och kommuner administrerar årligen ett stort antal kurser för ungdomsledare. Hållna kurser varierar emellertid i synnerligen hög grad både i längd och innehåll. Några värderande aspekter på olika slag av utbildningskurser är därför idag svåra att lägga. Vi får nöja oss med att ange om ledarna har genomgått ungdomsledarutbildning eller ej. Därtill skiljer vi på längre och kortare kurser och i sistnämnda fall också på antal kurser. 6.1.1 Definitioner De två frågor som ställts lyder: 1. Genomgår eller har Ni genomgått någon längre kurs eller skola för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dglikt? Längre kurs h a r definierats som kurs eller skola, som i ett och samma utbildningsprogram haft: a. minst 80 timmars sammanhängande undervisning (t. ex. 4-veckorskurser med i genomsnitt minst 4 lektionstimmar p e r dag eller kvällskurser med minst 40 sammankomster och 2 lektionstimmar per sammankomst eller kombination av dags- och kvällskurser) ; b. korrespondensundervisning eller studiecirkel, som omfattar minst 20 brev;

c. kombination av lektions- och korrespondensundervisning, som i ett och samma utbildningsprogram kan anses ha krävt minst 80 timmars sammanhängande undervisning eller 80 studietimmar. 2. Genomgår eller har Ni genomgått kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? Kortare kurs h a r således definierats som alla kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än vad som under punkt 1 angetts för längre kurs. F ö r att om möjligt undvika efterrationaliseringar h a r IP ombetts att för längre kurs bl. a. ange kursens eller skolans huvudman, kursort och utbildningsår. För kortare kurs h a r IP ombetts att lämna motsvarande uppgifter för den senast genomgångna kursen. Antal kortare kurser h a r försetts med svarsalternativen: 1— 3 kurser 4—10 » 11 kurser eller flera. E n ä r det visat sig att relativt få personer genomgått 11 kurser eller flera, skiljer vi i redovisningen endast på dem som genomgått 1—3 kurser och dem som genomgått 4 kurser eller flera. F ö r överskådlighetens skull redovisas längre och kortare kurser i en och samma tabell.

70 Tabell 60. Genomgången ledarutbildning.

Inga kurser

Ledarkategorier

Parlamentariskt

valda ledare.

Enbart kortare kurser

Både Enbart kortare längre och längre kurser kurser

1—3

4 eller flera

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, Ö

22 21 21

68 57 29

14 24 19

14 14 33

5 14

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, Ö

57 52 26 73

33 37 50 18

19 31 39 58

30 23

14 5

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, Ö

184 320

61 24

21 62

6 12

6.1.2 Parlamentariskt valda ledare

6.1.3 Anställda ledare

Av tabell 60 framgår att det inom vardera organisationsplanet är relativt färre ledare inom idrottsorganisationerna än inom övriga slag av organisationer som genomgått ungdomsledarutbildning. På riksplan saknar 68 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna ungdomsledarutbildning mot 29 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer. De lägsta procenten för inga kurser, 18—50 %, h a r ledarkategorierna på distriktsplan. De kurser man genomgått är inom alla ledarkategorier främst enbart kortare kurser, hos ordförandena på distrikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer mestadels högst tre sådana kurser. Genom att summera procenten i de två kolumnerna längst till höger i tabellen framkommer att 3—25 % av ledarna genomgått längre kurser. Högsta procenten h a r ordförandena inom övriga slag av organisationer, i synnerhet på distriktsplan.

Tabell 61 visar att 83—100 % av anställda ledare h a r genomgått ungdomsledarutbildning. 17 % av högsta tjänstemännen p å riksplan och 16 % av de kommunala ungdomskonsulenterna har dock inte genomgått några ungdomsledarkurser. Av dem som genomgått enbart kortare kurser har flertalet genomgått 4 eller flera kortare kurser. Inom flertalet ledarkategorier är det större procent som genomgått längre kurser än det är som genomgått enbart kortare. Längre kurser h a r mellan en och två tredjedelar av de anställda ledarna genomgått. Lägsta procenten h a r i nämnd ordning de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna, högsta tjänstemännen på riksplan och de kommunala ungdomskonsulenterna. 6.1.4 Fritidsgruppsledare Inom idrottsorganisationerna och den kommunala ungdomsverksamheten h a r omkring hälften inte genomgått någon ungdomsledarutbildning. Tabell 62. In-

71 Tabell 61. Genomgången ledarutbildning.

Inga kurser

Ledarkategorier

E n b a r t kortare kurser

44 33 20

39 67 49

8 9

42 33 42

8 2 5

42 54 37

16 23

24 33

11 4

42 33

8 12 43 19

Lokalplan Tjänstemän, Ö

2 16 8 7

Tabell 62. Genomgången ledarutbildning.

Inga kurser

Fritidsgruppsledare inom

Fritidsgruppsledare.

Enbart kortare kurser 1—3

1 Ö K

0/ /O

364 235 135

47 35 50

35 26 25

om övriga slag av organisationer gäller detta ungefär en tredjedel av ledarna. Genomgångna kurser består mestadels av enbart 1—3 kortare kurser. Längre kurser h a r 7—17 % av ledarna genomgått.

Både kortare och längre kurser

21 Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, Ö Konsulenter, K

Enbart längre kurser

4 eller flera

17 Instruktörer, Ö

ledare.

1—3

Riksplan

Anställda

4 eller flera

Enbart längre kurser

Både kortare och längre kurser

11 24 7

2 3 4

5 12 13

därför med att enbart beskriva h u r stor procent som genomgått kortare kurser. Vi kan av tabellerna ovan också se, att h ä r berörda ledarkategorier mestadels endast genomgått 1—3 kortare kurser.

6.1.5 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt lokalplan

valda ledare

på

Av tabellerna ovan h a r det framgått, att det av ordförandena på lokalplan och av fritidsgruppsledarna är relativt få, som genomgått längre ungdomsledarutbildning. De som genomgått enbart längre ungdomsledarutbildning är bara en och annan procent. I denna del av undersökningen nöjer vi oss

Tabell 63 visar att scoutordförandena h a r högsta procent — 84 % — som genomgått kortare kurser. Närmast kommer ordförandena inom religiösa organisationer med 77 %. Lägsta p r o centen h a r ordförandena inom idrottsorganisationerna, vilka med sina 37 % har endast omkring hälften så stor an-

72 Tabell 63. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt lokalplan fördelade på slag av organisation.

valda ledire på

Ordförande på lokalplan inom Genomgått kortare kurser

n 184

n 55

n 91

n 21

n 89

K 51

°//o

37 63

84 16

77 23

71 29

69 31

75 25

Ja Nej

del, som ordförandena inom politiska organisationer, vilka h a r den näst lägsta procenten.

nisationsslag för sig lägre procent fritidsgruppsledare än ordförande på lokalplan, som genomgått kortare kurser. Undantag utgör idrottsorganisationerna, inom vilka vi får högre procent bland fritidsgruppsledarna. Hos både ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna erhålles förhållandevis höga procent inom kategorin andra slag av organisationer och scoutorganisationer och låga inom idrottsorganisationer.

Fritidsgruppsledare Högsta procent ledare som genomgått kortare kurser uppvisar, enligt tabell 64, fritidsgruppsledarna inom organisationsslag X, 75 %, närmast följda av ledarna inom kategorin andra slag av organisationer, 73 %, och ledarna inom av Stockholms stad driven ungdomsverksamhet, 70 %. Därnäst kommer scoutorganisationernas ledare med 68 %. Lägsta procenten som genomgått kortare kurser uppvisar ledarna i av Göteborgs stad driven ungdomsverksamhet, 22 %, följt av ledarna inom av andra kommuner driven ungdomsverksamhet, 40 %, och av ledarna inom idrottsorganisationer, 51 %. Genom jämförelse mellan tabellerna 63 och 64 finner man inom vart orga-

6.1.6 Relation mellan kön, ålder och att ha genomgått ungdomsledarutbildning

Även i detta fall inskränkes undersökningen till ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare. Med hänsyn till att förhållandevis få ledare inom dessa kategorier genomgått längre kurser eller skolor för ungdomsledarutbildning eller liknande, räknar vi nedan endast med kortare kurser.

Tabell 64. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare slag av organisation.

fördelade på

Fritidsgruppsledare inom Genomgått kortare kurser

Ja Nej

n364

n 65

n 59

n22

n 51

n 28

Sthlm n 33

Gbg n 18

Ak n84

0' /O

51 49

68 32

59 41

73 27

75 25

70 31

22 78

40 60

73 Tabell 65. Genomgått kortare kurser för ungdomsledarutbildning. Manliga på lokalplan inom idrottsorganisationer efter ålder.

ordförande

Ålder —24

Genomgått kortare kurser

25—44 25—34 n 40

n 20

Ja Nej

35—44 n 61

S:a n 101

45—64

Totalt

n 56

n 177

0/ /O

55 45

38 62

30 70

37 63

Tabell 66. Genomgått kortare kurser för ungdomsledarutbildning. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer efter kön och ålder. Ålder Genomgått kortare kurser

25—44

—24 M

25- - 3 4

n 74 n 3 2 /o

Ja Nej

Parlamentariskt plan

69 31

35—44

45- - 6 4

S:a

Totalt

M Kv M Kv M Kv M Kv M Kv n 65 n 18 n 57 n 15 n 122 n 33 n 44 n 12 n 240 n 77

75 25

(78) (22)

79 21

(87) (13)

77 23

82 18

70 30

(92) (8)

valda ledare på

lokal-

Tabell 65 visar att 55 % av manliga ordförande under 25 år inom idrottsorganisationer genomgått kortare kurser inot 38 % inom åldersklassen 25—44 år och 30 % inom åldersklassen 45— 64 år. Inom övriga slag av organisationer synes ålder hos manliga ordförande inte spela samma roll. Av manliga ledare under 25 år har, enligt tabell 66, 69 % genomgått kortare kurser mot 77 % i åldersklassen 25—44 år och 70 % i åldersklassen 45—64 år. Hos kvinnliga ordförande inom övriga slag av organisationer ökar dock andelen som genomgått kortare kurser med högre ålder. Det är också inom var åldersklass något fler kvinnliga än manliga ord-

73 27

81 19

förande inom övriga slag av organisationer som genomgått kortare kurser. Fritidsgruppsledare Inom idrottsorganisationer har omkring hälften av manliga fritidsgruppsledare under 45 år genomgått kortare kurser mot 44 % i högre ålder, vilket framgår av tabell 67. Totalt har ungefär lika stor procent manliga som kvinnliga ledare genomgått kortare kurser. Inom övriga slag av organisationer har, enligt tabell 68, 72 % av de manliga fritidsgruppsledarna under 25 å r genomgått kortare kurser mot 67 % i åldersklassen 25—44 år och 52 % i åldersklassen 45—64 år. Trenden är inte lika påtaglig bland kvinnliga ledare. Totalt har 64 % manliga ledare genomgått kortare kurser och 61 % kvinnliga. Inom kommunal ungdomsverksamhet

74 Tabell 67. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare organisationer efter kön och ålder.

inom idrotts-

Ålder 25—44 —24

Genomgått kortare kurser

45—64

Totalt

n 66 n 15 n 114 n 8

n99

n 12 n 213 n 20 n 45

Ja Nej

S:a

35—44

25—34

n 5 n 324 n 40

49 51

(73) (27)

43 57

(50) (50)

64 36

(42) (58)

53 47

45 55

44 56

(20) (80)

Tabell 68. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare av organisationer efter kön och ålder.

51 49

53 47

inom övriga slag

Ålder 25—44 —24

Genomgått kortare kurser

25- - 3 4

35—44

S:a

n 47 n 28 n 37 n 12 n 35 n 19 n 72 n 3 1

Totalt

n 33 n 2 2 n 152 n 81

°/

72 28

64 36

62 38

(42) (58)

71 29

(79) (21)

67 33

65 35

52 48

50 50

64 36

61 39

Ja Nej

45—64

Tabell 69. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare nal ungdomsverksamhet efter kön och ålder.

inom

kommu-

Ålder

Ja Nej

25—44

—24

Genomgått kortare kurser

25—34

35—44 M

Totalt

n 11 n 53 n 21 n 19 n 2 0

n84

n 49

43 57

67 33

(42) (58)

30 70

45 55

n 12

n 8

n 31 n 10 n 2 2

(58) (42)

(25) (75)

39 61

(60) (40)

50 50

(73) (27)

visar tabell 69 att 50 % av de manliga fritidsgruppsledarna i åldersklassen 35 —44 år h a r genomgått kortare kurser, men endast 43 % om vi tar med hela gruppen 25—44 år. Ungefär samma procenttal erhålles för åldersklassen 45—64 år. Av kvinnorna har 67 % i åldersklassen 25—44 år genomgått kortare kurser mot 30 % i åldersklassen 45—64 år.

45—64

S:a M

Totalt h a r lika många män som kvinnor, i båda fallen 45 %, genomgått kortare kurser. Sammanfattning Ungefär lika stor del manliga som kvinnliga ledare h a r genomgått kortare kurser. En svag tendens kan skönjas till att något större procent yngre ledare än

75 äldre h a r genomgått kortare ledarutbildningskurser. Men tendensen är inte genomgående.

nivå realskola har högsta andelen 45 %, och gruppen med akademiska studier lägsta, 25 %, som genomgått kortare kurser. Även inom övriga slag av organisationer ligger ordförandena med realskola högst, 81 %, och ordförandena med akademiska studier lägst, 65 %, enligt tabell 71.

6.1.7 Relation mellan skolutbildning och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser

Vi undersöker samma ledarkategorier som i närmast föregående avsnitt. Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokalFritidsgruppsledare

Tabell 70 visar att ordförandena inom idrottsorganisationer med utbildnings-

Som framgår av tabell 72 är det bland fritidsgruppsledarna inom idrottsorga-

Tabell 70. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Manliga

ordförande

Skolutbildning Genomgått kortare kurser

Ja Nej

Folkskola n 89

Folkhögskola n 13

Realskola n29

Studentexamen n29

Akad. studier n24

°/

39 61

(39) (61)

45 55

35 65

25 75

Tabell 71. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Ordförande på

Skolutbildning Genomgått kortare kurser

Folkskola n 119

Folkhögskola n 39

Realskola n 79

Studentexamen n 56

Akad. studier n 26

°/

73 27

74 26

81 19

73 27

Tabell 72. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. inom idrottsorganisationer.

65 35

Fritidsgruppsledare

Skolutbildning Genomgått kortare kurser

Ja Nej

Folkskola n232

Folkhög skola n 22

Realskola n 65

Studentexamen n29

Akad. studier n23

50 50

36 64

43 57

55 45

65 35

76 mönster. Möjligen kan man konstatera att båda ordförandekategorierna h a r högsta procenttalen för gruppen utbildningsnivå realskola och lägsta för gruppen akademiska studier. Men tendensen gäller inte fritidsgruppsledarna.

nisationer främst ledare med akademiska studier och därnäst med nivå studentexamen, som genomgått kortare kurser. Lägsta andelen h a r gruppen med högst folkhögskola, 36 %, och därefter gruppen med högst realskola, 43 %. Inom övriga slag av organisationer har, som tabell 73 visar, fritidsgruppsledare med folkhögskola och med studentexamen i högre grad än övriga genomgått kortare kurser, 81 % och 73 %. Ledare med högst realskola h a r lägsta andelen, 55 %. Bland kommunala fritidsgruppsledare framstår enligt tabell 74 inget klart mönster i relation skolutbildning och att ha genomgått kortare kurser.

6.2 Har organiserat eller undervisat ungdomsledar utbildningskur ser

Längre och kortare ledarutbildningskurs h a r definierats i överensstämmelse med vad som angivits i moment 6.1.1. Åsyftande längre kurs, lyder ställda frågor: Har Ni organiserat kurs eller skola av art som åsyftas i fråga 13? Har Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurs eller skola av art som åsyftas i fråga 13? Åsyftande kortare kurs, lyder ställda frågor: Har Ni organiserat kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av

Sammanfattning Ledarkategorierna uppvisar vissa skillnader i andel som genomgått kortare kurser med hänsyn till skolutbildning. Men det framstår inte något enhetligt

Tabell 73. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. inom övriga slag av organisationer.

Fritidsgruppsledare

Skolutbildning Genomgått kortare kurser

Ja Nej

Folkskola n 120

Folkhögskola n26

Realskola n38

Studentexamen n 33

Akad. studier n 13

56 44

81 19

55 45

73 27

Tabell 74. Genomgått kortare ledarutbildningskurser. Skolutbildning. inom kommunal ungdomsverksamhet.

(62) (38)

Fritidsgruppsledare

Skolutbildning Genomgått kortare kurser

Ja Nej

Folkskola n 79

Folkhögskola n 14

Realskola n28

Studentexamen n 8

44 56

(57) (43)

46 54

(25) (75)

Akad. studier n4

% (50) (50)

77 kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? Har Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? F r å g o r n a h a r endast kunnat besvaras med ja eller nej. Vid jakande svar har IP ombetts att ange huvudman för senast åsyftad kurs, år denna kurs hölls och antal timmar IP ev. undervisat vid denna kurs. Dessa följdfrågor har emellertid inte bearbetats. Vi kan därmed inte heller uttala oss om, ifall senast åsyftad kurs hölls före eller efter det att IP tillträdde sitt i fråga sex angivna uppdrag. I tabellerna nedan förekommer dubbelsvar. 6.2.1 Parlamentariskt valda ledare

Av de parlamentariskt valda ledarna h a r enligt tabell 75 betydligt större del organiserat eller undervisat i kortare kurser än i längre. Inom idrottsledarkategorierna på riksplan har hälften av ordförandena och något över hälften av sekreterarna

organiserat och ungefär lika stor del undervisat i kortare kurser. På distriktsplan h a r omkring 60 % av ordförandena, drygt 40 % av sekreterarna och ungefär en fjärdedel av ombudsmännen organiserat kortare kurser. Grovt räknat h a r lika stora andelar undervisat i kortare kurser. På lokalplan h a r ca 10 % av ordförandena organiserat och lika många undervisat i kortare kurser. Jämfört med ordförandena inom idrottsorganisationerna är det på vart organisationsplan för sig större procent av ordförandena inom övriga slag av organisationer som h a r organiserat och som h a r undervisat i kortare kurser. På riksplan h a r 71 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer organiserat och 90 % undervisat i kortare kurser. På distriktsplan har 68 % organiserat och 59 % undervisat i kortare kurser. På lokalplan h a r omkring 30 % organiserat och lika många undervisat i kortare kurser. 6.2.2 Anställda ledare

På riks- och distriktsplan har mellan 81 och 100 % av de anställda ledarna

Tabell 75. Har organiserat eller undervisat i kortare eller längre Parlamentariskt valda ledare.

ledarutbildningskurser.

H a r org. Har underv. i H a r org. Har underv. i kortare kurs kortare kurs längre kurs längre kurs

Ledarkategorier n

°/

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

22 21 21

50 57 71

50 52 90

9 14 29

14 29 43

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, Ö

57 52 26 73

63 42 23 68

60 46 27 59

16 8 8 4

16 6 12 12

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, Ö

184 320

11 27

10 30

2 2

3 7

78 Tabell 76. Har

organiserat

eller undervisat i kortare eller längre kurser. Anställda ledare.

Har org. Har underv. i Har underv. i H a r org. kortare kurs kortare kurs längre kurs längre kurs

Ledarkategorier

Riksplan Högsta tjm, Ö

89 100 81

94 100 88

44 19 19

61 52 41

100 86 89

100 91 95

19 32

17 23 37

55 40

68 51

13 9

13 12

Distriktsplan

Lokalplan Ungdomsg.f., K

organiserat kortare kurser och ungefär lika stor del h a r undervisat i sådana. Detta framgår av tabell 76. Av högsta tjänstemännen har 44 % organiserat längre kurser mot 32 % av de kommunala ungdomskonsulenterna och 19 % eller därunder av ledarna inom övriga kategorier. Mellan 41 och 61 % av led a r n a på riksplan har undervisat i längre kurs mot mellan 17 och 37 % av led a r n a på distriktsplan. På lokalplan har 55 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer organiserat och 68 % undervisat i kortare kurser men endast 13 % h a r organiserat och lika många undervisat i längre kurser. Av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna h a r 40 % organiserat och 51 % undervisat i kortare kurser.

6.2.3 Fritidsgruppsledare Av tabell 77 framgår att endast ett fåtal av fritidsgruppsledarna h a r organiserat eller undervisat i ledarutbildningskurser. Den största andelen finner vi inom övriga slag av organisationer, där 18 % h a r organiserat och 21 % undervisat i kortare kurser. 6.2.4 Sammanfattning Det är genomgående betydligt fler som organiserat och/eller undervisat i kortare än i längre kurser. Kortare kurser h a r 80—100 % av de anställda ledarna på riks- och distriktsplan organiserat eller undervisat i, 40 —70 % av de anställda ledarna på lokalplan, 50—90 % av de parlamentariskt valda ledarna på riksplan, något

Tabell 77. Har organiserat eller undervisat i kortare eller längre Fritidsgruppsledare.

ledarutbildningskurser.

Har org. Har underv. i Har org. Har underv. i kortare kurs kortare kurs längre kurs längre kurs

Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K

ledarutbildnings-

364 235 135

9 18 6

9 21 10

1 3 4

5 6 6

79 lägre andel av motsvarande ledare på distriktsplan och betydligt färre av desamma på lokalplan. Men den procentuella andelen sjunker ytterligare, när vi kommer till fritidsgruppsledarna.

Hos ordförandekategorierna ligger procenten mestadels något högre inom övriga slag av organisationer än inom idrottsorganisationerna.

KAPITEL 7

Ledarfcrnas rörlighet

7.1 Antal nisationen

år ledaren varit med i orga-

Följande fråga h a r ställts: Vilket år kom Ni första gången med i den i fråga 6 angivna riksorganisationens eller kommunens verksamhet? Den riksorganisation eller kommun som ledaren enligt undersökningens urval tillhör h a r angetts i fråga 6. Som frågan ställts h a r hänsyn inte tagits till om ledaren varit borta från organisationen eller kommunens verksamhet eller ej sedan ledaren först kom med. Ledaren h a r själv fått ange debutåret. I några fall h a r den tillfrågade uraktlåtit att ange årtalet eller sagt sig ej minnas. I de fallen h a r svaren kodifie-

rats som »vet ej», »minns ej». Angivna årtal h a r vid kodifieringen klassindelats och räknas om till antal år. De fem närmast liggande åren har delats upp på mindre klassbredder.

7.1.1 Parlamentariskt valda ledare Ordförandena på riksplan tenderar enligt tabell 78 att i medeltal ha varit med i organisationen fler år än ordförandena på distriktsplan, som i sin tur har varit med fler år än ordförandena på lokalplan. På riksplan h a r 55 % av ordförandena inom idrottsorganisationernas specialförbund varit med i organisationen 16 år eller längre, 41 % h a r varit med 26 år eller längre. Inom övriga slag av

Tabell 78. Antal år IP varit med i organisationen.

Parlamentariskt

valda ledare.

Antal år Ledarkategorier

0—5 0—1 2—3 4—5 S:a

Lokalplan Ordförande, I ...... 184 Ordförande, Ö Ö...... 320

Vet ej

% % %

°//o

9 10 5

18 24 10

27 48 15

5 19 10

14 14 10

9 5 14

5 5 19

23 10 14

— 19

— —

7 11 15 7

16 17 27 14

19 27 19 23

16 13 19 21

16 10 23 18

16 14

—

7 13 4 10

9 6

7 4 12 4

2 2

12 11

12 16

26 29

18 23

15 13

16 14

8 7

n °/ Riksplan /o Ordförande, SF .. . . 22 — /o Sekreterare, SS FF . . . 21 14 Ordförande, Ö Ö . . . 21 — Distriktsplan Ordförande, SF .... . 57 Sekreterare, SS F . . .. 52 Ombudsmän, S F . .. 26 Ordförande, Ö Ö . . . . 73

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 31

• — •

14 2 2

—

2 8

—

5 7

5 1

81 organisationer h a r 66 % av ordförandena varit med 16 år eller längre och 33 % 26 år eller längre. Av sekreterarna inom specialförbunden h a r endast 20 % varit med 16 år eller längre. På distriktsplan h a r 48 % av ordför a n d e n a inom specialförbunden varit m e d i organisationen 16 år eller längre och 16 % har varit med 26 år eller längre. Inom övriga slag av organisationer h a r 43 % av ordförandena varit med i organisationen 16 år eller längre och 22 % 26 år eller längre. Av sekreter a r n a h a r 43 % och av ombudsmännen 27 % varit med i organisationen 16 å r eller längre. På lokalplan har 37 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna varit med 16 år eller längre och 13 % 26 år eller längre. Inom övriga slag av organisationer h a r 35 % av ordförandena varit med 16 år eller längre och 14 c/o 26 år eller längre.

trikts- och lokalplan, vilket framgår av tabell 79. På riksplan h a r 56 % av högsta tjänstemännen varit med i organisationen 16 år eller längre och 17 % 26 år eller längre. Av instruktörerna h a r 44 % och av kategorin andra tjänstemän 45 % varit med i organisationen 16 år eller längre. På distriktsplan h a r 50 % av idrottskonsulenterna varit med i organisationen 16 år eller längre och 17 % 26 år eller längre. Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer h a r 24 % och av de kommunala ungdomskonsulenterna 1 6 % . varit med 16 år eller längre. På lokalplan h a r 39 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 2 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna varit med 16 år eller längre. Av de sistnämnda h a r 44 % endast varit med högst tre år. 7.1.3 Fritidsgruppsledare

7.1.2 Anställda ledare

Fritidsgruppsledarna tenderar att i medeltal ha varit med i organisationen färre år än ordförandena på lokalplan. Tabell 80.

Av de anställda ledarna h a r ledarna p å riksplan i medeltal varit med i organisationen fler år än ledarna på dis-

Tabell 79. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala samheten. Anställda ledare.

ungdomsverk-

Antal år Ledarkategorier

0—5 0 - 1 2—3 4—5 S:a

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 3 1 —

Vet ej

°//o

n % Riksplan Högsta tjm, ö . . . . 18 Instruktörer, ö . . . 21 Andra tjm, Ö 75

°//o

6 14 9

17 14 3

23 28 12

6 14 29

17 14 13

11 29 12

28 10 16

17 4

5 13

Distriktsplan Konsulenter, I . . . . 12 Tjänstemän, ö . . . . 43 Konsulenter, K . . . 19

8 12 5

26 26

16 45 31

8 16 53

25 16

33 12 5

5 11

16 12

5 33

24 77

26 16

11 5

18 2

8 7

Lokalplan Tjänstemän, Ö . . . 38 3 Ungdomsg.f., K . . . 57 32 G—614759

18 3

82 Tabell 80. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala samheten. Fritidsgruppsledare.

ungdomsverk-

Antal år Fritidsgruppsledare inom

0—5 0—1 2—3 4—5| S:a

1 Ö K

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 3 1 —

Vet ej

% % % %

364 235 135

52 29 59

21 29 26

8 13 8

5 9 2

4 6 1

3 4 1

2 8

5 2 2

— 4

27 16 39

21 13 16

Inom idrottsorganisationerna h a r 14 % av fritidsgruppsledarna varit med i organisationen 16 år eller längre och hela 52 % h a r endast varit med i högst fem år, medan 27 % har varit med högst tre år. Inom övriga slag av organisationer h a r 27 % av fritidsgruppsledarna varit med i organisationer 16 år eller längre och 29 % har varit med högst fem år. Inom den kommunala ungdomsverksamheten h a r endast 4 % varit med 16 år eller längre, 59 % högst fem år och 39 % högst tre år.

7.1.4 Fördelning på ålder Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare fördelar vi på ålder dels för att se relationen mellan ålder och antal år som ledaren

—

varit med i organisationen och dels för att undersöka åldersfaktorns ev. inverkan på de relationer vi ovan funnit mellan ledarkategorierna i fråga om ledarens medlemstid i organisationen. Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Det framgår av tabell 81 att av ledarna i den yngsta åldersklassen h a r mellan 90 och 95 % av ordförandena p å lokalplan varit med i organisationen högst 10 år, mellan 54 och 60 % h a r varit med högst fem år. I åldersklassen 25—44 år h a r mellan 35 och 48 % varit med högst 10 år och i åldersklassen 45—64 år mellan 25 och 26 %. Ju äldre ledaren är, desto längre tenderar han med andra ord att ha varit med i organisationen. Men man kan också se, att ett flertal ledare kommit med i or-

Tab. 81. Antal år IP varit med i organisationen. Fördelning på ålder. valda ledare på lokalplan

Parlamentariskt

Antal år 0—10

Ålder

Idrottsorganisationer 24 45

övriga slag av organisationer 24 25—44

11—20

21—30

31—

35 22 8

95 48 25

5 39 30

12 30

1 15

36 16 19

90 35 26

10 43 18

19 24

3 32

0—5

6—10

S:a

20 100 53

60 26 17

106 153 54

54 19 7

83 ganisationen först vid relativt hög ålder. I åldersklassen 45—64 år h a r t ex minst en fjärdedel av ledarna kommit med i organisationen tidigast vid 35 års ålder. Inom var åldersklass för sig råder en svag tendens till att ordförandena inom övriga slag av organisationer i medeltal h a r varit med i organisationen längre tid än ordförandena inom idrottsorganisationerna. Inom åldersklassen u n d e r 25 år h a r t ex 45 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer varit med sex år eller längre mot 40 % inom idrottsorganisationerna. Inom åldersklassen 25—44 år h a r t ex 65 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer mot 52 % inom idrottsorganisationerna varit med 11 år eller längre. Inom åldersklassen 45—64 å r är motsvarande tal för dem som varit med 21 år eller längre 56 % och 45 %. Fritidsgruppsledare Tabell 82 visar att yngre fritidsgruppsledare tenderar att ha varit med i organisationen eller den kommunala ung-

domsverksamheten kortare tid än äldre ledare. Inom idrottsorganisationerna h a r t ex alla ledare i åldersklassen u n d e r 25 år varit med i organisationen högst 10 år mot 74 % i åldersklassen 25—44 år och 53 % i åldersklassen 45—64 år. Inom övriga slag av organisationer är motsvarande tal 80, 55 och 44 % och inom den kommunala ungdomsverksamheten 100, 90 och 74 %. Samtidigt kan vi se att en relativt stor andel av de äldre ledarna kommit med först i vuxen ålder. Tar vi åldersklassen 45—64 år h a r t ex minst 53 % av ledarna inom idrottsorganisationerna, minst 44 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och minst 74 % av ledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten kommit med i organisationen tidigast vid 35 års ålder. Studerar vi var åldersklass för sig finner vi att fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer i medeltal h a r varit med i organisationen längre tid än ledarna inom idrottsorganisationerna. Ledarna i den kommunala ungdomsverksamheten h a r i medeltal varit med den kortaste tiden. Denna

Tab 82. Antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala heten. Fördelning på ålder. Fritidsgruppsledare

ungdomsverksam-

Antal år Ålde

0—10 11—20

21—30

31-

17 18

9 16

80 55 44

20 25 20

16 13

4 22

100 90 74

0—5

6—10

Idrottsorganisationer —24 25—44 45—64

80 218 49

80 51 31

20 23 22

100 74 53

övriga slag av organisationer —24 25—44 45—64

74 99 54

37 31 22

43 24 22

Kommunal ungdomsverksamhet —24 20 25—44 72 45—64 38

80 69 34

20 21 40

S:a

84 tendens mellan övriga slag av organisationer, idrottsorganisationer och kommunal ungdomsverksamhet framstod redan före fördelning p å ålder och har således inte försvunnit med konstanthållande av ålder. 7.1.5 Sammanfattning Ledarna på riksplan h a r i allmänhet varit med i organisationen längre tid än ledarna på distriktsplan, som i regel varit med längre tid än ledarna på lokalplan. De parlamentariskt valda ledarna på lokalplan h a r i medeltal varit med längre tid än fritidsgruppsledarna. Av de parlamentariskt valda ledarna tenderar idrottsorganisationernas ordförande att ha varit med i organisationen längre tid än sekreterarna och ombudsmännen. På riksplan h a r t ex 69 % av de förstnämnda mot 34 % av sekreterarna varit med i organisationen 11 år eller längre. Av de anställda ledarna tenderar de högsta tjänstemännen p å riksplan inom övriga slag av organisationer och idrottskonsulenterna att ha varit med i organisationen längst och de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och konsulenterna den kortaste tiden. Av idrottskonsulenterna h a r t ex 75 % varit med 11 år eller längre medan endast 16 % av de kommunala ungdomskonsulenterna varit med så länge. Av fritidsgruppsledarna tenderar IP inom övriga slag av organisationer att ha varit med den längsta tiden och IP inom den kommunala ungdomsverksamheten den kortaste. Av de förstnämnda h a r t ex 40 % varit med i organisationen 11 år eller längre och av de sistnämnda 12 %. Efter fördelning p å ålder framkom att äldre ledare i regel varit med i organisationen längre tid än yngre. Men inom åldersklassen 45—64 år h a r lik-

väl minst en fjärdedel av ordförandena på lokalplan kommit med i organisationen tidigast vid 35 års ålder. Samma sak gäller minst 44—74 % av fritidsgruppsledarna inom den angivna åldersklassen. Av de parlamentariskt valda ledarna på lokalplan tenderar ordförandena inom övriga slag av organisationer att inom var särskild åldersklass ha varit med i organisationen längre tid än ordförandena inom idrottsorganisationerna. Denna tendens är ännu mer framträdande bland fritidsgruppsledarna.

7.2 Antal år ledaren innehaft

uppdraget.

Ledarrärligheten För att undersöka huruvida olika ledarkategorier kan tänkas inneha sina uppdrag olika lång tid har följande fråga ställts: Vilket år erhöll Ni det i fråga 6 angivna uppdraget? Ledarna h a r själva fått ange årtal. Med hjälp härav h a r antalet år framräknats som IP innehaft uppdraget. Antal år h a r klassindelats i enlighet med vad som skedde i avsnitt 7.1. Även här har ett fåtal personer avstått från att svara eller sagt sig ej minnas. Dessa personers svar h a r kodifierats som »vet ej», »minns ej». Ledarinventeringen och urvalet byggde på senast tillgängliga uppgifter, vilket — enligt framställningen i kapitel 2 — i regel innebär att vi fått med personer, som innehade sina uppdrag våren 1964. I några fall kan uppgifterna h ä r r ö r a från hösten 1963. Däremot bör vi inte mer än i undantagsfall fått med personer, som erhöll uppdraget först under hösten 1964. Det betyder att andelen ledare som från årsskiftet 1964 —1965 räknat innehaft uppdraget högst

85 O—1 år blir underrepresenterad, genom att den väsentligen inte inkluderar dem som tillträdde uppdraget under årets senare hälft. Med ledarrörlighet avser vi i denna undersökning den andel ledare, som under ett visst antal år tillträtt ett bestämt uppdrag. I Ungdomens förenings- och fritidsliv (SOU 1966:47, sid. 51) framhålls att idrottsorganisationernas medlemstal ökar med 7—8 % p e r år. Härav skulle man möjligen våga anta att även idrottsorganisationernas ledarantal h a r samma procentuella ökning. Antalet ledare som under en begränsad tid tillträtt skulle därmed väntas bli större än antalet som frånträtt ett angivet slag av u p p d r a g inom idrottsorganisationerna. Inom de ungdomsorganisationer där medlemsantalet årligen minskar skulle vi p å analogt sätt kunna vänta oss att antalet ledare som frånträder ett uppdrag är större än antalet som tillträder. Dessa omständigheter h a r vi emellertid inte kunnat ta hänsyn till i denna undersökning vid definition av ledarrörligheten.

7.2.1 Parlamentariskt valda ledare

Mellan 44 och 74 % av de parlamentariskt valda ledarna h a r haft uppdraget fem år, mellan 18 och 37 % 6—10 år. Ytterst få ledare h a r haft uppdraget 21 år eller längre. Detta framgår av tabell 83. På vart organisationsplan för sig tenderar idrottsledarna att i medeltal ha haft uppdraget den längsta tiden. På riksplan h a r 59 % av ordförandena inom idrottsorganisationernas specialförbund haft uppdraget högst fem år och 18 % högst tre år. Av sekreterarna inom specialförbunden h a r 58 % haft uppdraget högst fem år och 29 % högst tre år. Inom övriga slag av organisationer har 66 % av ordförandena haft uppdraget högst fem år och 52 % högst tre år. På distriktsplan h a r 48 % av specialförbundens ordförande haft uppdraget högst fem år och 30 % högst tre år. F ö r sekreterarna är motsvarande tal 44 och 29 %, för ombudsmännen 58 och 27 %, för ordförandena inom övriga slag av organisationer 74 och 55 %. På lokalplan h a r 59 % av ordföran-

Tabell 83. Antal år IP innehaft uppdraget. Parlamentariskt

valda ledare.

Antal år Ledarkategorie r

0—5 0—1 2—3 4—5 S:a n

% % % %

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 3 1 — 0/

59 58 66

23 19 29

9 10

—

9 14 5

18 15 31 19

48 44 58 74

37 37 27 18

7 4 12 7

7 14 4 1

— —

20 17

59 72

21 18

10 5

7 3

1 1

.—.

Riksplan Ordförande, SF . Sekreterare, SF . Ordförande, ö ....

22 — 21 — 21 14

18 29 38

41 29 14

Distriktsplan Disiriktsplan Ordförande, S F . . Sekreterare, S F . Ombudsmän, SF Ordförande, ö ....

57 4 52 6 26 — 73 10

26 23 27 45

Lokalplan Ordförande, II...... 184 7 Ordförande, ö .... 320 17

32 38

Vet ej

% %

— —

5,0 — — — 3,4

—

5,1

— —

5,7 6,3 4,9 3,3

1 1

4,6 3,3

—

1 1

86 dena inom idrottsorganisationerna haft uppdraget högst fem år och 39 % högst tre år. Inom övriga slag av organisationer blir motsvarande tal för ordförandena 72 och 55 %.

männen inom övriga slag av organisationer haft uppdraget högst fem år och 56 % högst tre år. Motsvarande tal för de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna är 80 och 62 %.

7.2.2 Anställda ledare

Kommentarer

Relativt få av de anställda ledarna h a r haft uppdraget så lång tid som 11 år eller längre. Endast inom två kategor i e r går andelen upp till 10 % eller något däröver. P å riksplan h a r 61 % av högsta tjänstemännen haft uppdraget högst fem år och 50 % högst tre år. Av instruktör e r n a h a r 86 % haft uppdraget högst fem år och 67 % högst tre år. Inom kategorin andra tjänstemän blir motsvarande tal 80 och 64 %. P å distriktsplan har ingen av idrottskonsulenterna haft uppdraget över fem år, 83 % h a r haft det högst tre år och 50 % högst ett år. Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer h a r 84 % haft uppdraget högst fem år och 54 % högst tre år. Av de kommunala ungdomskonsulenterna h a r endast 37 % haft uppdraget så kort tid som fem år, 53 % h a r haft det 6—10 år. På lokalplan h a r 67 % av tjänste-

De exceptionellt få år som idrottsledarkonsulenterna i medeltal innehaft sitt uppdrag bör ses mot bakgrund av att konsulentbefattningarna inom idrottsorganisationerna ännu vid tiden för undersökningens genomförande från arbetsgivarhåll betraktades som tillfällighetsuppdrag med en normal anställningstid på ca tre år. Numera är dock anställningstiden i p r i n c i p inte längre maximerad. Det kan ha sitt intresse att något närmare studera de båda ledarkategorierna högsta tjänstemän inom övriga slag av organisationer p å riksplan och de kommunala ungdomskonsulenterna. Båda har nått en position, varifrån de inte kan avancera till nämnvärt högre befattningar utan att lämna ungdomsarbetsfrågorna. I åldershänseende är de två kategorierna tämligen lika. Båda har, enligt tabellerna 13 och 14, en medianålder

Tabell 84. Antal år IP innehaft uppdraget. Anställda

ledare.

Antal år Ledarkategorier

0—5 0—1 2—3 4—5 S:a

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 3 1 —

% % %

61 86 80

28 10 11

6 5 5

17 100 30 84 21 37

9 53

2 5

11 18

24 14

5 7

n % Riksplan Högsta tjm, Ö . . . 18 11 Instruktörer, Ö . . 21 5 Andra tjm, ö 75 11

39 62 53

11 19 16

Distriktsplan Konsulenter, I . . 12 50 Tjänstemän, ö . . . 43 7 Konsulenter, K . 19

33 47 16

Lokalplan Tjänstemän, Ö . . . 38 16 Ungdomsg.f., K . . 57 23

40 39

67 80

°//o

5 3

Vet ej

% % 1

3,5 2,9 2,9 1,5 3,4 6,8 3,2 2,9

87 på drygt 40 år. Men i båda fallen finns det dock inte någon, som är 55 år eller däröver. Trots denna likhet i åldershänseende ä r rörligheten nästan dubbelt så hög hos kategorin högsta tjänstemän. Högsta tjänstemännen h a r märkbart högre skolutbildning. Av tabell 44 framgår t ex att 39 % av högsta tjänstemännen h a r lägst studentexamen mot 21 % av de kommunala ungdomskonsulenterna. T a r vi utbildningsnivå enbart folkskola, blir procenttalen 11 och 32. Med högre skolutbildning skulle vi i och för sig ha kunnat vänta oss en lägre rörlighet. Rundblad 1 h a r i sin undersökning av arbetskraftens rörlighet i Norrköping bl a påvisat, att en av anledningarna till att tjänstemännen h a r lägre rörlighet än arbetarna är de förstnämndas högre yrkesutbildning, vilken för arbetsgivaren gör dem svår a r e och dyrbarare att ersätta. Bland anställda ungdomsledare h a d e man kunnat vänta sig att högre skolutbildning skulle ha gett motsvarande effekt. Det är också möjligt att den gör, även om det inte framgår vid jämförelsen mellan de kommunala ungdomskonsulenterna och högsta tjänstemännen inom övriga slag av organisationer. Effekten kan vara dold av andra faktorer, t ex inkomst, trygghet i anställningen, befordringsmöjligheter, anställningspartens krav på en viss rörlighet. Ser vi på inkomst i tabell 50, finner vi att de kommunala ungdomskonsulenterna, även efter konstanthållande av ålder, h a r den högre medianinkomsten av de två. Detta är mest iögonfallande inom åldersklassen 45—64 år. Men lönedifferenserna är ä n d å rätt måttliga, 500 kronor inom den lägre och 2 500 k r o n o r inom den högre åldersklassen. Slutligen kan vi sammanfatta våra iakttagelser till två hypoteser. Enligt

den ena är de kommunala ungdomskonsulenternas exceptionellt låga rörlighet en följd av att de trots förhållandevis låg skolutbildning ändå erhållit en jämförelsevis hög inkomst och därför inte vill r ö r a på sig. Den andra hypotesen är att de kommunala ungdomskonsulenterna genom sin låga skolutbildning utsätts för mindre »sug» från den omgivande arbetsmarknaden än kategorin högsta tjänstemän. Men det är också möjligt att de kommunala ungdomskonsulenterna h a r större befordringsmöjligheter inom befattningens r a m än vad högsta tjänstemännen har. 7.2.3 Fritidsgruppsledare

Inte i någon av de tre ledarkategorierna i tabell 85 h a r så stor del som 10 % av ledarna haft uppdraget över tio år. Mellan 70 och 75 % av fritidsgruppsledarna h a r haft uppdraget högst fem år och mellan 50 och 56 % högst tre år. En svag tendens finns till högsta rörlighet inom idrottsorganisationerna och lägsta inom kommunal ungdomsverksamhet. 7.2.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Betydande differenser föreligger mellan slag av organisation, vilket framgår av tabell 86. Högsta rörligheten föreligger inom de politiska organisationerna, där 92 % av ordförandena på lokalplan h a r haft uppdraget högst fem år och 79 % högst tre år. Den näst högsta rörligheten h a r nykterhetsorganisationerna med 76 % som innehaft uppdraget högst fem år och 57 % högst tre år. Lägsta rörligheten h a r scoutorganisationerna inom vilka hälften haft uppdraget sex å r el1

Rundblad (1964): Arbetskraftens rörlighet.

88 Tabell 85. Antal år IP innehaft uppdraget. Fritidsgruppsledare. Antal år Fritidsgruppsledare inom

0—5 0—1 2—3 4—5 S:a

1 Ö K

Vet ej

6—10 11—15 16—20 21—25 26—30 3 1 —

364 235 135

9 9 8

41 46 48

25 17 14

75 72 70

19 16 21

4 6 6

1 2 1

1 1

1 Md

% 1 1

3,5 3,3 3,2

ka 77—79 % har haft uppdraget högst fem år och 61—63 % högst tre år. Lägsta rörligheten har ledarna inom de religiösa organisationerna med 63 % som haft uppdraget högst fem år och 48 % högst tre år. Jämförelsevis hög rörlighet har vi således inom nykterhetsorganisationerna funnit hos både ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna.

ler längre och 38 % högst tre år. Därnäst kommer idrottsorganisationerna med 59 % som haft uppdraget högst fem år och 39 % högst tre år. Sätter man måtten på rörlighet i relation till ålder, tabell 17, ser man att den låga rörligheten hos ordförandena inom scoutorganisationerna korresponderar med hög medianålder, 42,5 år hos männen, och att den höga rörligheten hos ordförandena inom de politiska organisationerna svarar mot låg medianålder, 23,8 år bland männen.

7.2.5 Sammanfattning

Fritidsgruppsledare Differensen i ledarrörligheten från ett organisationsslag till ett annat är mindre framträdande hos fritidsgrupp sledarna, tabell 87, än hos ordförandena på lokalplan. Högsta rörligheten bland fritidsgruppsledarna finner vi inom nykterhetsorganisationerna och kategorin andra slag av organisationer inom vil-

I medeltal synes ledarna ha haft sina uppdrag mellan tre och fem år. De parlamentariskt valda ledarna har i regel haft uppdraget den längsta tiden och de anställda ledarna den kortaste. Av de parlamentariskt valda ledarna tenderar idrottsledarkategorierna att på vart organisationsplan för sig ha lägre rörlighet än ledarna inom övriga slag av organisationer. Av de anställda ledarna har idrottskonsulenterna särskilt hög rörlighet

Tabell

Parlamentariskt

86. Antal

år IP innehaft

uppdraget.

valda

ledare på

lokalplan.

Antal år Ordförande på lokalplan inom

1 Sc R N P A

0—5

6—10 11—15 16—

Vet ej

0—1

2—3

4—5

S:a

184 55 91 21 89 51

7 7 13 14 31 14

32 31 34 43 48 33

20 11 17 19 13 21

59 49 64 76 92 68

21 33 19 14 7 18

10 7 8 5

10 11 9 5

4,6 5,6 3,8 3,2 2,3 3,8

89 Tabell

87. Antal

dr IP

innehaft

uppdraget.

Fritidsgruppsledare.

Antal år Fritidsgruppsledare inom

1 Sc R N A X K

0—5

6—10 11—15 16-

Vet ej

0—1

2—3

4—5

S:a

°//o

364 65 59 22 51 28 135

9 9 7 4 10 11

41 42 41 59 51 43 48

25 20 15 14 18 18 14

75 71 63 77 79 72 70

19 15 24 9 12 18 21

1 6 5 4,5 4 3 3

o c h de k o m m u n a l a u n g d o m s k o n s u l e n t e r n a s ä r s k i l t l å g . H ä l f t e n a v d e förstn ä m n d a h a r h a f t u p p d r a g e t h ö g s t ett å r o c h 63 % a v d e s i s t n ä m n d a i ö v e r fem år. Av f r i t i d s g r u p p s l e d a r n a h a r m e l l a n 50 o c h 56 % h a f t u p p d r a g e t h ö g s t t r e å r . Vid fördelning p å slag av organisation framstår märkbara differenser i r ö r l i g h e t e n b l a n d o r d f ö r a n d e n a p å lokalplan men betydligt m i n d r e bland fritidsgruppsledarna. Hos ordförandena på lokalplan framträder den högsta rörligheten inom politiska organisationer och därnäst inom nykterhetsorga-

4,5 4 7 6

4,5 2

3,5 3,5 3,8 3,0 3,1 3,3 3,2

nisationer och lägsta rörligheten inom s c o u t o r g a n i s a t i o n e r . I n o m de t v å förstn ä m n d a h a r 79 o c h 57 % h a f t u p p d r a get h ö g s t t r e å r o c h i n o m d e t s i s t n ä m n d a o r g a n i s a t i o n s l a g e t h a r 38 % h a f t uppdraget högst tre år. 7.3

Differens

varit

med

kommunala antal

mellan i

antal

år som

organisationen

eller

den

ungdomsverksamheten

år som IP

innehaft

och

uppdraget

R e d a n g e n o m ett h a s t i g t s t u d i u m a v tab e l l e r n a 88—90 k a n m a n s e a t t l e d a r n a i regel varit m e d i o r g a n i s a t i o n e n eller

Tabell 88. Medeltalsskillnader mellan antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år IP innehaft uppdraget. Parlamentariskt valda ledare. Med i org. antal år

Innehaft uppdr. antal år

Medeltalsskillnad

Mt—M2

Riksplan Ordförande, S F . Sekreterare, S F . Ordförande, ö . .

19,82 13,24 20,14

6,41 7,05 5,14

13,41 6,19 15,00

Distriktsplan Ordförande, S F . Sekreterare, SF . Ombudsmän, SF Ordförande, ö . .

16,21 15,02 10,92 15,67

6,95 7,71 6,08 4,78

9,26 7,31 4,84 10,89

Lokalplan Ordförande, I . . , Ordförande, ö . .

13,63 13,22

6,87 5,56

6,76 7,66

Ledarkategorier

90 den kommunala ungdomsverksamheten längre tid än de innehaft uppdraget. Vi ska nedan beskriva h u r lång tid det i genomsnitt tar inom olika ledarkategorier från det att ledaren första gången kommer med i organisation och till dess det aktuella uppdraget erhålles. Vi h a r för detta ändamål nedan räknat fram medelvärdena både för den tid som gått sedan ledaren första gången kom med i organisationen och för den tid uppdraget innehafts. Personer för vilka sådana uppgifter saknas h a r ej medtagits. 7.3.1 Parlamentariskt Tålda ledare Det framgår mycket klart av tabell 88 att medeltalsskillnaden är störst för ordförande och att den hos dessa sjunker från riksplan till lokalplan och att den är större hos ordförandena inom övriga slag av organisationer än hos ordförandena inom idrottsorganisationerna på ett och samma plan.

än vad som t o m gällde för specialförbundens ordförande på riksplan. Medeltalsdifferenser på över tio år uppvisar också högsta tjänstemännen och kategorin andra tjänstemän på riksplan. Vid jämförelse mellan ordförandena och tjänstemännen inom övriga slag av organisationer h a r de förstnämnda på vart plan för sig något större medeltalsdifferens än de sistnämnda. De kommunala ungdomskonsulenterna h a r särskilt liten medeltalsskillnad, 1,32 år. Även de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna h a r låg differens, 2,99 år. Kommentarer Inom övriga slag av organisationer h a r det i regel tagit något längre tid för ordförandena än för de anställda ledarna att nå sina befattningar. Men även de anställda ledarna synes mestadels ha vuxit upp med sin organisation, eller med andra ord »gått den långa vägen».

7.3.2 Anställda ledare Tabell 89 visar en förhållandevis hög medeltalsskillnad för idrottskonsulenterna, drygt 14 år. Det är något högre

7.3.3 Fritidsgrnppsledare Vid jämförelse mellan tabellerna 88 och 90 finner man att fritidsgruppsledarna

Tabell 89. Medeltalsskillnader mellan antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år IP innehaft uppdraget. Anställda ledare. Ledarkategorier

Med i org. antal år

Innehaft uppdr. antal år

Medeltalsskillnad

M x —M 3

Riksplan Högsta tjm, Ö. Instruktörer, ö Andra tjm, ö . .

16,33 12,76 16,60

5,78 3,95 4,93

10,55 8,81 11,67

Distriktsplan Konsulenter, I. Tjänstemän, ö . Konsulenter, K

15,92 13,93 8,53

1,83 4,40 7,21

14,09 9,53 1,32

Lokalplan Tjänstemän, ö . Ungdomsg.f., K

12,61 7,39

5,63 4,40

6,98 2,99

91 Tabell 90. Medeltalsskillnader mellan antal år IP varit med i organisationen eller den kommunala ungdomsverksamheten och antal år IP innehaft uppdraget. Fritidsgruppsledare. Med i org. antal år

Innehaft uppdr. antal år

Medeltalsskillnad

Mx—Ma

I Ö K

7,99 12,13 6,18

4,57 5,48 5,07

3,42 6,65 1,11

i medeltal varit med i organisationen kortare tid innan de erhöll uppdraget än ordförandena på lokalplan. Förhållandet är särskilt framträdande inom idrottsorganisationerna. Inom övriga slag av organisationer h a r fritidsgruppsledarna en differens på 6,65 år. Hos de kommunala fritidsgruppsledarna är motsvarande skillnad 1,11 år.

tionen och år uppdraget erhölls är hos ordförandena inom idrottsorganisationerna 13,41 år på riksplan, 9,26 år på distriktsplan och 6,76 år på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer är skillnaden 15,00 år på riksplan, 10,89 år på distriktsplan och 7,66 år på lokalplan. Som synes är olikheterna större inom övriga slag av organisationer.

Fritidsgruppsledare inom

7.3.5 Sammanfattning Den tid som förflyter från ledarens debut i organisationen till dess att uppdraget erhålls är längst hos ordförandena, därnäst hos de anställda ledarna och kortast hos fritidsgruppsledarna. Hos ordförandena minskar antalet år från riks- till lokalplan. Differensen mellan första gången med i organisa-

Bland de anställda ledarna är nämnd differens särskilt stor hos idrottskonsulenterna, 14,09 år, och särskilt liten, 1,32 år, hos de kommunala ungdomskonsulenterna. Hos fritidsgruppsledarna är skillnaden inom övriga slag av organisationer 6,65 år, inom idrottsorganisationerna 3,42 år och inom den kommunala ungdomsverksamheten 1,11 år.

KAPITEL 8

Föreningstillhörighet och -engagemang

8.1 Antal föreningar

ordförandena på distriktsplan, som i sin tur är med i fler än ordförandena på lokalplan. På riks- och distriktsplan är ordförandena inom idrottsorganisationerna i medeltal med i något fler föreningar än ordförandena inom övriga slag av organisationer. På riksplan är de förstnämnda i medeltal med i 5,0 föreningar och de sistnämnda i 4,9. På distriktsplan är motsvarande medeltal 4,0 och 3,7. På lokalplan är däremot ordförandena inom idrottsorganisationerna i medeltal med i 2,6 föreningar under det att ordförandena inom övriga slag av organisationer är med i 2,7 föreningar. Inom idrottsorganisationerna är ordförandena i medeltal med i fler föreningar än sekreterarna och ombuds-

ledaren är med i

Den fråga som ställts lyder: Är Ni f. n. med i någon annan förening (frågan inbegriper föreningar och organisationer av alla slag utom fackföreningar och ekonomiska föreningar) ån den i fråga 6 åsyftade? Vid jåkande svar h a r IP ombetts att ange föreningens eller föreningarnas namn. I tabellerna nedan h a r även den i frågeformulärets fråga 6 åsyftade föreningen medräknats. 8.8.1 Parlamentariskt valda ledare Såväl inom idrottsorganisationerna som inom övriga slag av organisationer är, enligt tabell 91, ordförandena på riksplan i medeltal med i fler föreningar än

Tabell 91. Antal föreningar IP är med i. Parlamentariskt

valda ledare.

Antal föreningar Ledarkategorier

Riksplan Ordförande, SF

18 14 19

18 24 5

14 24 19

9 14 10

19 5

5 5

14 15 8 29

19 25 19 14

21 23 23 15

11 17 23 10

12 8 12 11

4 2

4 4

36 33

28 24

14 20

5 12

7 5

4 3

2 2

Ordförande, ö

21 Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, S F . . . .

57 52 26

Lokalplan Ordförande, ö

2 8 3 2

1 2 1

1 M

5,0 3,2 4,9

5 4 4 6

4,0 3,4 3,9 3,7 2,6 2,7

93 männen. På riksplan är t. ex. sekreter a r n a i medeltal med i 3,2 föreningar medan ordförandena är med i 5,0. På riksplan är 18—19 % av ordförandena med i endast en förening. Sak samma gäller 33—36 % av ordförandena på lokalplan. Men på såväl riks- som lokalplan finns det också ordförande som är med i nio eller fler föreningar.

med i 2,7 föreningar, vilket är något färre än vad vi fann hos tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer. De kommunala ungdomskonsulenterna är i medeltal med i 4,0 föreningar. Det betyder att de är med i lika många föreningar som högsta tjänstemännen på riksplan. De kommunala ungdomsgårdsföreståndarna är i medeltal med i 2,6 föreningar, vilket är något fler än vad tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer är med i. Inom övriga slag av organisationer är 11 % av högsta tjänstemännen på riksplan med i endast en förening, vilket även gäller 16 % av tjänstemännen på distriktsplan och 47 % av tjänstemännen på lokalplan. Inom kategorin andra tjänstemän på riksplan är 43 % med i endast en förening. Av idrottskonsulenterna är 25 % med i enbart en förening och av de kommunala ungdomskonsulenterna 26 % och av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna 35 %.

8.1.2 Anställda ledare

Inom övriga slag av organisationer är tjänstemännen, tabell 92, i medeltal med i färre föreningar än ordförandena. På riksplan är högsta tjänstemännen i medeltal med i 4,0 föreningar och ordförandena i 4,9. På distrikts- och lokalplan är motsvarande tal 3,1 mot 3,7 och 2,2 mot 2,7. De angivna medeltalen visar att även tjänstemännen får högsta medeltal på riksplan och lägsta på lokalplan. På riksplan är högsta tjänstemännen i medeltal med i fler föreningar än instruktörerna och ledarna inom kategorin andra tjänstemän. Största skillnaden föreligger mellan högsta tjänstemännen, som är med i 4,0 föreningar i medeltal, och instruktörerna, som är med i 2,4 föreningar. Idrottskonsulenterna är i medeltal Tabell

92.

Antal föreningar

8.1.3 Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare, tabell 93, är i medeltal med i färre föreningar än ordförande på lokalplan. IP

är med

Anställda ledare.

Antal föreningar

Ledarkategorier 1

°/ /o

11 29 43

17 43 19

11 10 9

22 5 9

17 10 7

6 5 1

25 16 26

42 14 5

17 35 26

26 11

8 5 5

2 5

47 35

18 25

13 16

11 9

5 9

5 4

n Riksplan Högsta tjm, ö Instruktörer, ö Andra tjm, ö

18 21 75

Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, ö

12 43

Lokalplan Tjänstemän, ö Ungdomsg.f., K

38 57

°/ /o

6 1

4,0 2,4 2,8

2 5

2,7 3,1 4,0

8 5

2,2 2,6

94 Tabell 93. Antal föreningar IP är med i.

Antal föreningar

Fritidsgnippsledare inom 1

1 Ö K

364 235 135

55 43 48

24 29 27

11 12 10

6 6 7

2 5 2

1 2 3

1 1

valda ledare på

lokal-

Ordförandena inom religiösa organisationer h a r det högsta medeltalet medlemskap i föreningar, 2,9, i tur och ordning följda av ordförandena inom kategorin a n d r a slag av organisationer, 2,8, idrottsorganisationer, 2,6, politiska organisationer, 2,5, scoutorganisationer, 2,3, och slutligen nykterhetsorganisationer, 1,9. Tabell 94. Mellan 26 och 45 % av ordförandena är med i endast en förening. Lägsta procenttal h a r ordförandena inom kate-

% 1 1

% %

10 M

1,9 2,3 2,1

1 1

gorin andra slag av organisationer närmast följda av ordförandena inom religiösa organisationer. Högsta procent h a r ordförandena inom scoutorganisationer, närmast följda av ordförandena inom nykterhetsorganisationer. Fritidsgnippsledare Inom flertalet organisationsslag är fritidsgruppsledarna — enligt tabell 95 — i medeltal med i 2,1—2,2 föreningar. Ledarna inom idrottsorganisationerna är dock i medeltal med i färre och ledarna inom kategorin andra slag av organisationer i fler. Mellan 28 och 55 % av fritidsgruppsledarna är endast med i en förening. Lägsta procent kommer på ledarna inom kategorin a n d r a slag av organisationer och näst lägsta, 36 %, på ledarna inom nykterhetsorganisationerna. Inom resterande slag av organisationer varierar den procentuella andelen mellan 48 % och 55 % med högsta procent för ledarna inom idrottsorganisationerna.

föreningar IP är med i. Parlamentariskt

Ordförande på lokalplan inom

1 Sc R N P A

8.1.4 Fördelning på slag av organisation

Tabell 94. Antal

Fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer är i medeltal med i fler föreningar än fritidsgruppsledarna inom kommunal ungdomsverksamhet och idrottsorganisationer. Medeltalen för de tre kategorierna är 2,3, 2,1 och 1,9. Mellan 43 och 55 % av fritidsgruppsledarna är med i endast en förening.

Parlamentariskt plan

Fritidsgnippsledare.

valda ledare på

lokalplan.

Antal föreningar 1

% %

184 55 91 21 89 51

31 45 30 43 33 26

28 16 19 13 25 35

14 20 23 19 18 16

5 6 11 5 18 8

7 9 8

4 4 4

3 4

1 6

2 2

3 4

12 M

2,6 2,3 2,9 1,9 2,5 2,8

95 Tabell 95. Antal föreningar IP är med i.

Fritidsgmppsledare.

Antal föreningar

Fritidsgruppledare inom

1 Se R N A X K

364 65 59 22 51 28 135

55 46 49 36 28 54 48

24 31 27 32 33 18 27

11 12 10 14 8 18 10

6 2 2 9 18 4 7

2 5 7 9 4 4 2

Fritidsgruppsledare fördelade på cialförbund och slag av kommun

1,9 2,1 2,1 2,2 2,8 2,1 2,1

spe8.1.5 Medeltal föreningsmedlemskap efter kön och ålder

Fritidsgruppsledarna inom fotbollförbundet är som synes av tabell 96 i medeltal med i något färre föreningar än ledarna inom a n d r a specialförbund. Av de kommunalt engagerade fritidsgruppsledarna h a r ledarna i Stockholm det lägsta medeltalet medlemskap, 1,5, närmast följda av ledarna i Göteborg med 1,9. Högsta medeltalet, 2,3, har ledarna inom kategorin andra kommuner.

Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Inom både idrottsorganisationerna och övriga slag av organisationer tenderar de äldre manliga ordförandena att i medeltal vara med i något fler föreningar än de yngre. Tabell 97. Inom övriga slag av organisationer är de manliga ledarna i medeltal med i fler föreningar än de kvinnliga. Skill-

Tabell 96. Antal föreningar i medeltal som IP är med i. Fritidsgruppsledare specialförbund och slag av kommun. Specialförbund

Antal föreningar i medeltal

inom

Slag av kommun

Bordt n 39

Fotb n49

Gymn n 56

Ish n 55

Sthlm n33

Gbg n 18

Ak n 84

1,7

1,3

1,9

1,8

1,5

1,9

2,3

Tabell 97. Antal föreningar i medeltal som IP år med i. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och ålder. Ordförande på lokalplan inom I

Ålder

15—24 25—44 1 45—64

20 101 56

2,6 2,6 2,8

74 122 44

2,4 2,9 3,0

32 33 12

1,9 1,8 (3,3)

96 att ledarna på riksplan vanligen är med i fler föreningar än ledarna på distriktsplan som i sin tur är med i fler än ledarna på lokalplan. Ordförandena inom specialförbunden på riksplan är exempelvis i medeltal med i 5,0 föreningar och ordförandena inom idrottsorganisationerna på lokalplan i 2,6. Manliga ledare förefaller att vara med i fler föreningar än kvinnliga ledare och äldre ledare h a r vanligen fler föreningsmedlemskap än yngre. Vid fördelning av ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare på slag av organisation märker man att både ordförande och fritidsgruppsledare inom kategorin a n d r a slag av organisationer i medeltal är med i fler föreningar än ledarna inom resterande organisationsslag. Studerar vi enbart ordförandena framstår de flesta föreningsmedlemskapen i medeltal hos ledarna inom religiösa organisationer.

nåden är särskilt stor i åldersklassen 25—44 år. Fritidsgruppsledare De manliga fritidsgruppsledarna tenderar i varje åldersklass att i medeltal vara med i fler föreningar än de kvinnliga ledarna, tabell 98. Inom varje åldersklass synes såväl de manliga som kvinnliga fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer att i medeltal vara med i fler föreningar än manliga och kvinnliga fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer och kommunal ungdomsverksamhet. Äldre ledare förefaller att vara med i fler föreningar än yngre. De manliga fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna h a r dock sina flesta medlemskap i åldersklassen 25—44 år. 8.1.6 Sammanfattning De flesta föreningsmedlemskapen i medeltal h a r de parlamentariskt valda ledarna, därnäst de anställda och slutligen fritidsgruppsledarna. På lokalplan är de parlamentariskt valda ledarna inom idrottsorganisationerna i medeltal med i 2,6 föreningar och inom övriga slag av organisationer i 2,7. Bland fritidsgruppsledarna är motsvarande medeltal 1,9 och 2,3. Vid jämförelse mellan ordförande och sekreterare var för sig finner man

8.2 IPs andra

ledaruppdrag

Följande fråga h a r ställts: Har eller har Ni haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom Det har därvid underförståtts att frågan åsyftat andra uppdrag än vad som angetts i formulärets fråga 6.

Tabell 98. Antal föreningar i medeltal som IP är med i. Fritidsgruppsledare. ning på kön och ålder.

Fördel-

Fritidsgruppsledare inom

65 213 45

1,8 2,0 1,6

15 20 5

(1,6) 1,7 (4,2)

46 72 33

2,1 2,3 3.0

15—24 25—44 45—64

Ålder

28 31 22

1,8 2,1 2,3

12 53 19

(1,8) 2,2 (2,8)

8 21 20

(2,0) 1,6 1,6

97 A n d r a u p p d r a g eller a n s t ä l l n i n g a r Kan d ä r e m o t m y c k e t v ä l v a r a f ö r l a g d a till s a m m a f ö r e n i n g , o r g a n i s a t i o n e l l e r k o m m u n , s o m a n g e t t s i f r å g a 6. A n d r a u p p d r a g eller anställningar kan också avse fritidsverksamhet utanf ö r f ö r e n i n g a r o c h o r g a n i s a t i o n e r , t. e x . inom skolor, feriekolonier etc. Den ställda frågan i n k l u d e r a r även f ö r f l u t e n t i d . R i s k f i n n s e m e l l e r t i d för att I P k a n s k e h a r s v å r a r e a t t m i n n a s u p p d r a g , som ligger långt tillbaka i t i d e n ä n de s o m a l l t f o r t i n n e h a s .

8.2.1 Har eller har haft »andra uppdrag» Ledare, alla kategorier T a b e l l 99 v i s a r a t t m e l l a n 60 o c h 100 % av l e d a r n a h a r eller h a r haft » a n d r a uppdrag», som berört föreningsarbete eller a n n a n fritidsverksamhet bland ungdom. Lägsta p r o c e n t e n h a r ledarna på lokalplan jämte o m b u d s m ä n n e n inom i d r o t t s o r g a n i s a t i o n e r n a . Det är p r o c e n t u e l l t n å g o t fler o r d f ö r a n d e o c h frit i d s g r u p p s l e d a r e i n o m övriga slag av organisationer än inom idrottsorgani-

Tabell 99. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar, arbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Jämförelse kategorier.

Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, Ö

som berört föreningsmellan olika ledar-

Nej

22 21 21

90 100

—

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, ö

57 52 26 73

91 88 73 77

9 12 27 23

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

184 320

64 73

36 27

18 21 75

94 100 85

—

12 43 19

100 93 95

7 5

38 57

76 75

24 25

364 235 135

61 66 60

39 34 40

Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, ö Instruktörer, ö Andra tjänstemän, ö Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, ö Konsulenter, K Lokalplan Tjänstemän, ö Ungdomsgårdsföreståndare, K Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare, 1 Fritidsgruppsledare, ö Fritidsgruppsledare, K 1—614759

,,,

6 15

98 sationer som h a r eller har haft »andra uppdrag». På distrikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer är det en något större del av tjänstemännen än av ordförandena som h a r eller h a r haft »andra uppdrag». Både inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer är det procentuellt fler ordförande på lokalplan än fritidsgruppsledare som h a r eller har haft »andra uppdrag». 8.2.2 Antal IP som har eller har haft »andra uppdrag» fördelade på slag av organisation

Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Inom de religiösa organisationerna har, enligt tabell 100, 85 % av ordförandena på lokalplan, nu eller tidigare haft »andra uppdrag». Samma sak gäller 64—69 % av ordförandena inom resterande organisationsslag. Tabellen kan också kommenteras så, att 15—36 % av ordförandena till tiden för enkäten aldrig haft annat än i fråga 6 angivet ledaruppdrag, som avsett förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom.

Tabell 101. Andel IP som har eller har haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation. Fritidsgruppsledare inom

»Har eller har haft» andra uppdrag n

364 65 59 22 51 28 135

61 62 68 68 65 68 60

% I Se R N A X K

andra än i fråga 6 åsyftade uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Sådana uppdrag har angetts av 68 % av ledarna inom de religiösa organisationerna, nykterhetsorganisationerna och organisationsslag X. Lägsta andelen h a r ledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten.

Fritidsgruppsledare

8.2.3 Antal IP som har eller har haft »andra uppdrag» fördelade på kön och ålder

Tabell 101 visar att 60—68 % av fritidsgruppsledarna har eller h a r haft

Parlamentariskt plan

Tabell 100. Andel IP som har eller har haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation.

Ordförande på lokalplan inom

Har eller har haft »andra uppdrag» n

184 55 91 21 89 51

64 67 85 67 69 65

% I Se R N P A

valda ledare på

lokal-

Idrottsorganisationer

Tabell 102 visar att 85 % av de manliga ordförandena inom idrottsorganisationernas yngsta åldersklass h a r eller h a r haft »andra uppdrag» men endast 62— 63 % inom de båda högre åldersklasserna. b. övriga slag av

organisationer

Inom övriga slag av organisationer är det 65 % av de manliga ordförandena i åldersklassen u n d e r 25 år men 80 % inom de båda högre åldersklasserna som h a r eller h a r haft »andra uppdrag». Tabell 103.

99 Tabell 102. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar. Manliga parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom idrottsorganisationer. Åldersfördelning. Andel som Ordförande har eller har på lokalplan haft »andra uppdrag»

Ålder

—24 25—44 45—64 Totalt

20 101 56

85 62 63

65 Tabell 104. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer. Fördelning på kön och ålder.

Ålder

—24 25—44 45—64 Totalt

Tabell 103. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och ålder.

Ålder

Ordförande på lokalplan

Andel som har eller har haft »andra uppdrag»

°/

—24 25—44 45—64 Totalt

74 122 44

32 33 12

65 80 80

72 55 (67)

64 Bland kvinnliga ordförande erhålles den lägsta procenten i åldersklassen 25—44 år. I åldersklassen under 25 år är det procentuellt fler kvinnor än män som har eller h a r haft »andra uppdrag». I de båda a n d r a åldersklasserna ä r det tvärtom. Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare

Andel som har eller har haft »andra uppdrag»

66 213 45

15 20 5

47 69 67

(40) 35 (20)

drag». Tabell 104. Det är betydligt större del manliga än kvinnliga ledare som angett »andra uppdrag». Övriga slag av

organisationer

Tabell 105 visar att inom övriga slag av organisationer är det 62 % av de manliga fritidsgruppsledarna i åldersklassen under 25 år mot 71—76 % i de båda högre åldersklasserna som h a r eller h a r haft »andra uppdrag». Bland de kvinnliga fritidsgruppsledarna erhåller vi 64 % i den lägsta åldersklassen och 55—59 % i de båda högre. I den lägsta åldersklassen är det procentuellt något fler kvinnor än män som h a r eller h a r haft »andra uppTabell 105. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer. Fördelning på kön och ålder.

Ålder

Fritidsgruppsledare

Andel som har eller har haft »andra uppdrag»

Idrottsorganisationer

Av manliga fritidsgruppsledare inom idrottsorganisatjioner är det 47 % i åldersklassen under 25 år men 67— 69 % i de båda högre åldersklasserna som har eller har haft »andra upp-

47 72 33

28 31 22

62 71 76

64 55 59

—24 25—44 45—64 Totalt

100 Tabell 106. Har eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet. Fördelning på kön och ålder. Fritidsrupp äledare

Andel som har eller har haft »andra uppdrag»

12 53 19

8 21 20

(67) 60 (84)

(25) 52 55

drag». I de båda högre åldersklasserna är det tvärtom. Kommunal

dena inom resterande slag av organisationer. Bland fritidsgruppsledarna är det 68 % inom religiösa organisationer, nykterhetsorganisationer och organisationsslag X som h a r eller h a r haft »andra uppdrag» jämfört med 60—62 % inom resterande organisationsslag. Efter att ha fördelat ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna på kön och ålder framkommer att manliga äldre ledare i större utsträckning än yngre h a r eller h a r haft »andra u p p drag». Bland de kvinnliga ledarna finner vi den största andelen som har eller h a r haft »andra uppdrag» inom åldersklassen under 25 år. Inom åldersklasserna 25—44 och 45—64 år är det större procent män än kvinnor som har eller h a r haft »andra uppdrag».

ungdomsverksamhet

Tabell 106 tillåter knappast mer ingående kommentarer än konstaterandet att det är procentuellt fler manliga än kvinnliga fritidsgruppsledare inom den kommunala ungdomsverksamheten som h a r eller h a r haft »andra uppdrag».

8.2.4 Sammanfattning Inom samtliga ledarkategorier h a r 60 % eller fler av ledarna uppgett att de h a r eller h a r haft »andra uppdrag» än det i enkätformulärets fråga 6 angivna, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom.» Det är procentuellt fler ledare p å riks- och distrikts- än på lokalplan, som h a r eller h a r haft »andra u p p drag». Ordförandena på lokalplan har i större omfattning än fritidsgruppsledarna angett »andra uppdrag». Vid fördelning av ledarna på slag av organisation framgår att 85 % av ordförandena på lokalplan inom religiösa organisationer h a r eller h a r haft »andra uppdrag» mot 64—69 % av ordföran-

8.3 Art av »andra

uppdrag»

I anslutning till frågan om IP h a r eller h a r haft »andra uppdrag» eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom, h a r frågats efter art av »andra uppdrag». F ö r att exemplifiera olika arter av uppdrag, har frågan försetts med följande kompletterande text: Ange uppdragets art: ordförande, sekreterare eller kassör i styrelse, kommitté eller n ä m n d ; annan medlem i styrelse, kommitté eller n ä m n d ; gruppledare, lärare, instruktör, konsulent, socialassistent, förbundssekreterare, redaktör och dylikt. Svarsutrymme h a r endast givits för fem olika uppdrag. Om IP h a r eller h a r haft fler än fem olika uppdrag, h a r vederbörande ombetts att ange de fem, som han anser h a r betytt mest för hans utveckling till och insatser som ledare för förenings- eller annan verksamhet bland ungdom.

101 Svaren h a r kodifierats enligt följande schema: 1. Ordförande i styrelse, kommitté eller nämnd. (Ordf.) 2. Sekreterare/kassör i styrelse, kommitté eller nämnd. (Sekr./kass.) 3. Annan medlem i styrelse, kommitté eller nämnd. (Annan medlem) 4. Gruppledare. (Grl.) 5. Lärare. (Lärare) 6. Instruktör, konsulent, socialassistent. (Instr.) 7. Förbundssekreterare, redaktör. (Fbs) 8. Annat u p p d r a g (t. ex. söndagsskollärare, simlärare). (Annat) 9. Två eller flera arter av uppdrag. (Två eller flera) Det bör anmärkas, att tabellerna inom kapitlet 8.3 endast anger vilka olika arter av uppdrag IP h a r eller h a r haft och inte h u r många uppdrag av en och samma art. Att IP t. ex. h a r ordför a n d e u p p d r a g kan således innebära att I P endast h a r ett sådant men också att IP har flera sådana.

8.3.1 Parlamentariskt valda ledare

Tabell 107 visar att mellan 39 och 86 % av ledarna h a r två eller flera olika arter av »andra uppdrag». En antydan finns om lägre procenttal på lokalplan än på riks- och distriktsplan. Eftersom det förekommer dubbelmarkeringar i tabellen kommer summa procent olika arter av »andra uppdrag» att kunna överstiga 100 %. Högsta summa, 248 %, h a r sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationerna. Lägsta summa, 117 %, har ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationerna. De båda ledarkategorierna på lokalplan h a r lägre procentuell summa än ledarkategorierna på riks- och distriktsplan. De procentuellt flesta ledarna med ordförandeuppdrag återfinns på riksplan, därnäst på distriktsplan och slutligen på lokalplan. Hos ordförandegrupperna är dock minskningen mycket knapp från riks- till distriktsplan. Inom idrottsorganisatio-

Tabell 107. Art av »andra uppdrag». Parlamentariskt valda ledare. Samtliga goriers procentuella medeltal angivet i tabellhuvudet.

Ledarkategorier

AnSekr/ nan Ordf kasmedsör lem

Grl

Fbs

Annat

9 19

149 248 178

46 86 71

21 17 15 14

202 206 162 175

70 71 84 64

1 2

9 8

117 145

39 50

22 21 21

68 86 48

27 48 67

36 71 43

9 10 10

Distriktsplan Ordförande, SF

46 56 46 40

39 44 27 30

12 12 15 25

2 8 6

21 23 12 10

23 27

26 33

14 32

3 7

10 5

Ombudsmän, SF Ordförande, ö

26 73

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

184 320

31 31

S:a »and- Två ra el. upp- flera drag»

LärInstr are

Parlament ariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

63 48 39 47

ledarkate-

14 5

102 nerna h a r 68 % av ordförandena på riksplan andra ordförandeuppdrag, 63 % av ordförandena på distriktsplan och 31 % av ordförandena på lokalplan. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer är motsvarande tal 48 %, 47 % och 31 %. För sekreterar- och kassörsuppdrag blir det endast delvis sjunkande procent från riks- till lokalplan. Inom idrottsorganisationerna är det större procent sekreterare än ordförande som h a r eller h a r haft »andra» sekreterareller kassörsuppdrag. Annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd visar ungefär likartad fördelning mellan ledarkategorierna som sekreterar- och/eller kassörsuppdragen. Av ordförandena och sekreterarna på riksplan h a r endast 9—10 % någonsin haft ett gruppledaruppdrag. På distrikts- och lokalplan gäller samma sak 12—15 % av ledarna inom idrottsorganisationerna och 25—32 % av ord-

förandena inom övriga slag av organisationer. Instruktörsoch konsulentuppdrag h a r främst angetts av ledarna inom idrottsorganisationerna, 14 % av sekreterarna på riksplan och 23 % av sekreterarna på distriktsplan. Begreppet »instruktör» tolkas ofta olika inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Medan de förstnämnda med »instruktör» i regel avser personer med uppgift att träna eller instruera a n d r a i speciella idrottsgrenar, avser de sistnämnda mest anställda personer som h a r konsultativa uppdrag, h a n d h a r ledarutbildning eller i övrigt allmänt främjar ungdomsarbetet.

8.3.2 Anställda ledare

Av tabell 108 framgår att mellan 54 och 92 % av ledarna h a r eller h a r haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag». Lägsta procenten h a r ledarna

Tabell 108. Art av »andra uppdrag». Anställda ledare. Samtliga ledarkategoriers procentuella medeltal har angetts i tabellhuvudet.

Ledarkategorier

AnSekr/ nan Ordf kas- medsör lem

Grl

LärInstr are

Fbs

Annat

S:a »and- Två ra el. upp- flera drag»

Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, ö

56 71

28 48

39 43

22 29

50 38

33 14

11 33

239 281

72 91

Andra tjänstemän, ö

50 58 63

58 40 47

42 35 37

33 35 16

17 2 5

50 21 26

5 21

17 14 26

267 210 241

92 72 90

32 32

24 30

32 21

40 33

26 14

13 10

175 147

58 54

Distriktsplan

Lokalplan Ungdomsg.f., K

103 på lokalplan. Högsta procenten har idrottskonsulenterna. Den procentuella summan olika arter av »andra uppdrag» varierar från 147 % till 281 %. Ledarna på lokalplan h a r den lägsta procenten. Högsta procenten h a r instruktörerna på riksplan och därnäst idrottskonsulenterna. Ordförandeuppdrag h a r angetts av 32—71 % av anställda ledare med lägsta procent för ledare på lokalplan. 24— 58 % h a r nämnt sekreterar- eller kassörsuppdrag. Andra uppdrag i styrelse, kommitté eller nämnd är procentuellt vanligast bland ledarna på riks- och distriktsplan medan gruppledaruppdragen dominerar bland ledarna på lokalplan. Av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer h a r 40 % uppgett att de h a r eller har haft »andra uppdrag» i form av gruppledaruppdrag. Hälften av högsta tjänstemännen på riksplan och av idrottskonsulenterna h a r eller har haft instruktörs- eller konsulentuppdrag.

tioner och lägsta procenten för ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet. Summa procent olika arter av »andra uppdrag» varierar från 96 % hos de kommunala fritidsgruppsledarna till 132 % hos ledarna inom övriga slag av organisationer. Ordförandeuppdrag h a r innehafts av 23 % av ledarna inom idrottsorganisationerna, 26 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och 16 % av ledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten. Sekreterar- och kassörsuppdrag h a r framhållits av 27 % av ledarna inom idrottsorganisaitioner, av 28 % inom övriga slag av organisationer och av 16 % inom kommunal ungdomsverksamhet. För annat u p p d r a g i styrelse, kommitté eller n ä m n d är motsvarande andelar 20, 21 och 8 %. För samtliga styrelse-, kommitté eller n ä m n d u p p d r a g är de procentuella andelarna vanligen något lägre bland fritidsgruppsledare än bland parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Andra gruppledaruppdrag h a r angetts av 14 % av ledarna inom idrottsorganisationer, av 27 % inom övriga slag av organisationer och av 25 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Instruktörsoch/eller konsulentuppdrag h a r nämnts av 14 % av ledarna inom idrottsorganisationer, av 9 % in-

8.3.3 Fritidsgruppsledare 32—46 % av fritidsgruppsledarna h a r enligt tabell 109, nu eller tidigare haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag». Högsta procenten föreligger för ledarna inom övriga slag av organisa-

Tabell 109. Art av »andra uppdrag». Tillsatta eller utnämnda ledare. Samtliga kategoriers procentuella andel är angivet i tabellhuvudet.

Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K

Sekr/ Annan Ordf kas- medsör lem

ledar-

Grl

Lärare Instr Fbs

An nat

S:a »and- Två ra eller upp- flera drag»

9 13 15

111 132 96

37 46 32

364 235 135

23 26 16

27 28 16

20 21

14 27 25

14 9 10

% 1 1

104 om övriga slag av organisationer och av 10 % inom kommunal ungdomsverksamhet. 8.3.4 Art av »andra uppdrag» efter kön och ålder

Vi undersöker h u r arten av »andra uppdrag» fördelas på kön och ålder. Kön Bland ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer är det, enligt tabell 110, 51 % av männen mot 17 % av kvinnorna som h a r eller h a r haft två eller flera arter av »andra uppdrag». Bland männen är det procentuellt fler inom övriga slag av organisationer än inom idrottsorganisationer. Motsvarande förhållanden framstår vid studium av summa procent »andra uppdrag». I synnerhet ordförandeuppdrag men också annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd h a r inom övriga slag av organisationer angetts av procentuellt fler män än kvinnor medan kvinnorna är procentuellt fler i fråga om sekreterar- eller kassörsuppdrag och gruppledaruppdrag. Vid jämförelse mellan de manliga

ledarna inom idrottsorganisationer och inom övriga slag av organisationer h a r de sistnämnda något högre procent för alla tre arterna av styrelse-, kommittéoch nämnduppdrag. Gruppledaruppdrag h a r nämnts av 30 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer men endast av 14 % av ordförandena inom idrottsorganisationer. Som framgår av tabell 111 är det bland fritidsgruppsledarna större p r o cent män än kvinnor som har eller h a r haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag». Samma sak gäller summa procent olika arter av »andra uppdrag». Både bland de manliga och kvinnliga ledarna förekommer i regel de högsta procenten inom övriga slag av organisationer och de lägsta inom den kommunala undomsverksamheten. Ordförandeuppdrag h a r 24—35 % av männen angett mot 2—7 % av kvinnorna. De manliga ledarna h a r också högre procent i fråga om övriga slag av uppdrag i styrelse, kommitté eller nämnd. Gruppledaruppdrag h a r däremot inom övriga slag av organisationer angetts av 33 % av de kvinnliga ledarna mot 23 % av de manliga ledarna. Inom idrottsorganisationer och kom-

Tabell 110. Art av »andra uppdrag». Parlamentariskt ning på kön.

valda ledare på lokalplan.

Fördel-

Ordförande på lokalplan inom Art av »andra uppdrag»

I M nl77

M n243

Kv n77

Ordförande i styrelse Sekreterare/kassör i styrelse Annan medlem i styrelse Gruppledare Lärare Instruktör, konsulent Förbundssekreterare Annat uppdrag

32 23 25 14 3 11 1 10

40 26 37 30 6 6 1 9

16 31 21 38 9 4 3 6

Två eller flera »andra uppdrag»

119 40

155 51

128 17

105 Tabell

111. Art

av »andra

uppdrag».

Fritidsgruppsledare.

Fördelning

på

kön.

Fritidsgruppsledare inom Ö

Art av »andra uppdrag» M n324

Kv n40

Ordförande i styrelse Sekreterare/kassör i styrelse . . . Annan medlem i styrelse Gruppledare Lärare Instruktör, konsulent Förbundssekreterare Annat uppdrag

25 30 21 14 3 12 1 9

5 5 10 15 10 13

35 31 26 23 6 9 1 16

Summa »andra uppdrag» Två eller flera »andra uppdrag»

115 39

66 25

147 55

munal ungdomsverksamhet h a r ungefär lika stor del m ä n som kvinnor angett gruppledarupp drag.

I n o m i d r o t t s o r g a n i s a t i o n e r n a är, enligt t a b e l l 112, a n d e l e n ordförande på lokalplan s o m h a r e l l e r h a r h a f t t v å e l l e r flera olika a r t e r av » a n d r a u p p d r a g » ungefär lika i alla tre å l d e r s k l a s s e r n a

112. Art

av »andra

Kv n 81

M n86

Kv n49

7 21 11 33 9 9 3 7

24 19 9 26 7 14

2 10 8 24 2 2

100 30

116 40

58 18

15—24, 25—44 och 45—64 år. I n o m övriga slag av o r g a n i s a t i o n e r h a r åld e r s k l a s s e n 15—24 å r l ä g r e p r o c e n t ä n de b å d a a n d r a . I n o m åldersklasserna 25—44 och 45—64 å r h a r o r d f ö r a n d e n a i n o m övriga slag av organisationer högre procent än ordförandena inom idrottsorganisationer. S u m m a p r o c e n t o l i k a a r t e r av » a n d r a uppdrag» är inom idrottsorganisatio-

Ålder

Tabell

M n 154

uppdrag». Parlamentariskt delning på ålder.

valda ledare på lokalplan.

För-

Art av »andra uppdrag» Ålder Ordf

Sekr/ Annan medkassör lem

S:a »andra Två Annat eller uppdrag» flera

Grl

Lärare

Instr

Fbs

140 109 122

40 37 42

111 164 155

39 57 54

n Ordförande på lokalplan inom I 15—24 25—44 45—64

20 104 60

25 28 38

35 20 23

15 26 28

20 13 12

10 3 2

20 11 7

15 8 10

Ordförande på lokalplan inom ö 15—24 25—44 45—64

106 155 56

9 39 46

23 31 23

33 36 27

33 30 32

5 8 9

3 8 2

1 2 2

4 10 14

106 i det närmaste lika stor andel inom alla tre åldersklasserna. Andelen fritidsgruppsledare som h a r eller h a r haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» är, enligt tabell 113 något lägre inom åldersklassen 15 —24 år än inom de båda a n d r a åldersklasserna. Summa procent olika arter av »andra uppdrag» visar liknande mönster. Antal som uppgett ordförandeuppdrag ökar procentuellt inom alla tre ledarkategorierna med högre ålder. Inom idrottsorganisationerna finner man den största andelen som angett sekreterar- och/eller kassörsuppdrag i åldersklassen 25—44 år och den lägsta i åldersklassen 15—24 år. Inom övriga slag av organisationer förekommer den högsta procenten inom åldersklassen 25—44 år och inom den kommunala ungdomsverksamheten inom åldersklassen 15—24 år. Inom både idrottsorganisationerna och övriga slag av organisationer sjun-

nerna högst inom åldersklassen 15—24 år. Samma åldersklass h a r lägsta procenten inom övriga slag av organisationer. Andel ledare som h a r eller h a r haft andra ordförandeupprag ökar med högre ålder, ökningen är mest påtaglig inom övriga slag av organisationer. Inom idrottsorganisationerna har åldersklassen 15—24 år största procenten med sekreterar- och/eller kassörsuppdrag. Övriga slag av organisationer uppvisar den högsta procenten i åldersklassen 25—44 år. Andelen som har eller h a r haft annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd ökar inom idrottsorganisationerna med högre ålder. Inom övriga slag av organisationer uppvisar åldersklasserna 25—44 och 15—24 år de högsta procenten. Inom idrottsorganisationerna avtar andelen som h a r eller har haft gruppledaruppdrag med högre ålder medan övriga slag av organisationer uppvisar

Tabell 113. Art av »andra uppdrag». Fritidsgruppsledare.

Fördelning på ålder.

Art av »andra uppdrag»

Ordf

Sekr/ kassör

Annan medlem

Grl

Ålder

Lärare Instr

Fbs

Annat

S:a Två »andra eller uppflera drag»

n Fritidsgruppsledare inom I 15—24 80 25—44 233 45—64 50

°/

11 25 30

19 30 28

10 22 26

15 15 8

2 4 2

6 15 10

1 1

4 9 14

68 121 118

28 40 40

Fritidsgruppsledare inom ö 15—24 74 25—44 103 45—64 55

20 25 33

26 30 25

22 20 20

32 26 20

4 9 9

5 11 11

3 1

8 15 16

120 137 134

39 50 47

Fritidsgruppsledare inom K 15—24 20 25—44 74 45—64 39

10 18 18

20 15 13

5 10 10

25 20 36

15 4 5

10 11 10

10 14 21

95 92 113

30 32 33

107 ker andelen som nämnt skap med högre ålder.

gruppledar-

8.3.5 Sammanfattning Andel ledare som h a r eller h a r haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» liksom procentuell summa olika arter av »andra uppdrag» är lägst på lokalplan och lägre hos fritidsgruppsledare än hos ordförande på lokalplan. Bland ordförande sjunker andelen som h a r eller h a r haft »andra uppdrag» i form av ordförandeskap från rikstill lokalplan. Ordförandena på lokalplan har likväl högre andel än fritidsgruppsledarna. Bland både parlamentariskt valda och anställda ledare är det i regel procentuellt färre på lokalplan än på riksoch distriktsplan som h a r eller h a r haft sekreterar- och/eller kassörsuppdrag eller annat medlemskap i styrelse, kommitté eller nämnd. Det är procentuellt färre ledare på riks- än lokalplan som nämnt gruppledarskap. Vid fördelning på kön framkommer att de manliga ledarna genomgående h a r högre summa procent olika arter av »andra uppdrag» än de kvinnliga ledarna. Märkbart större procent män än kvinnor h a r eller h a r haft ordförandeuppdrag medan kvinnorna tenderar att uppvisa den största procenten med gruppledaruppdrag. Relativt stor andel kvinnor har också angett sekreteraroch/eller kassörsuppdrag. Vid fördelning på ålder finner man att andelen som h a r eller har haft ordförandeuppdrag ökar med högre ålder. Lägsta procenten som h a r eller h a r haft två eller flera olika arter av »andra uppdrag» liksom summa p r o cent olika arter av »andra uppdrag» är lägst inom åldersklassen 15—24 år.

8.4 Andel IP med »andra uppdrag» förlagda till riksplan, distriktsplan etc. Därest IP har eller h a r haft a n d r a uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom, än det genom urvalet åsyftade, h a r vederbörande ombetts ange om uppdraget legat på lokalt, kommunalt, distrikts-, riks- eller internationellt plan. Vid bearbetningen av svaren h a r hänsyn endast tagits till antal olika plan IP angett och inte till antal uppdrag som varit förlagda till ett bestämt plan. Med hjälp av tabell 114 gör vi nedanstående presentationer. Antal IP med »andra uppdrag» till internationellt plan

förlagda

Förhållandevis få ledare h a r angett uppdrag som är förlagda till internationellt plan. Högsta andel, 23 % h a r ordförandena på riksplan inom idrottsorganisationer. Närmast kommer högsta tjänstemännen på riksplan inom övriga organisationer med 11 % och sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationer med 10 %. Andel IP med »andra uppdrag» da till riksplan

förlag-

Mellan 32 och 57 % av de parlamentariskt valda ledarna på riksplan har eller har haft »andra uppdrag» förlagda till riksplan mot 6—10 % av de parlamentariskt valda ledarna på lokalplan och 3—6 % av fritidsgrupp sledarna. Av anställda ledare har uppdrag på riksplan nämnts av hälften av högsta tjänstemännen på riksplan och av 32 % av de kommunala ungdomskonsulenterna.

108 Tabell 114. Plan för »andra uppdrag». Har »andra uppdrag»

Ledarkategorier

Jämförelse

olika

ledarkategorier.

Plan Int.

22 21 21

86 90 100

23 10 5

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, ö

57 52 26 73

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

mellan

Riks

Distr Komm Lokal

S:a

% 178 153 220

32 38 57

41 29 67

23 10

59 76 81

91 88 73 77

14 15 15 14

40 44 31 40

19 21 19 19

63 69 46 63

136 149 115 136

184 320

64 73

6 10

17 31

13 9

54 63

92 114

18 21 75

94 100 85

50 19 31

72 76 44

67 91 69

200 191 155

Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, ö Konsulenter, K

12 43 19

100 93 95

17 12 32

42 53 63

42 21 21

92 74 63

193 160 184

Lokalplan Tjänstemän, Ö Ungdomsg.f., K

38 57

76 75

11 2

32 19

5 12

68 67

116 100

Fritidsgruppsledare I Ö K

364 235 135

61 66 60

15 22 10

9 9 14

57 59 50

84 97 78

Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, ö . . . Instruktörer, ö Andra tjänstemän, ö . . .

Andel

IP med

»andra

till

distriktsplan

uppdrag»

förlagda

Ordförandena på riksplan h a r något högre procent ledare med »andra uppd r a g » f ö r l a g d a till d i s t r i k t s p l a n ä n v a d ordförandena på distriktsplan har. Lägsta procent h a r ordförandena p å lokalplan, som ändå h a r något högre procent än fritidsgruppsledarna. Av a n s t ä l l d a l e d a r e h a r p r o c e n t u e l l t fler p å r i k s - ä n p å l o k a l p l a n n ä m n t » a n d r a u p p d r a g » f ö r l a g d a till d i s t r i k t s p l a n . Så h a r t. e x . i n o m ö v r i g a s l a g av

Ej svar

organisationer dylika u p p d r a g angetts a v 72 % a v h ö g s t a t j ä n s t e m ä n n e n p å r i k s p l a n o c h a v 32 % av t j ä n s t e m ä n nen på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer förefaller de a n s t ä l l d a i s t ö r r e omfattn i n g ä n d e p a r l a m e n t a r i s k t v a l d a led a r n a h a eller h a haft » a n d r a u p p d r a g » f ö r l a g d a till d i s t r i k t s p l a n . Andel

IP med

till

kommunplan

»andra

uppdrag»

förlagda

I n o m i d r o t t s o r g a n i s a t i o n e r n a h a r 23 % av o r d f ö r a n d e n a p å riksplan angett

109 »andra uppdrag» förlagda till kommunplan. Näst högsta andelen, 19—21 %, uppvisar ledarna p å distriktsplan. Av ordförandena på lokalplan h a r 9—13 % nämnt »andra uppdrag» förlagda till kommunalt plan. Högsta procent bland de anställda ledarna finner vi hos idrottskonsulenterna med 42 %, därnäst hos tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer och hos de kommunala ungdomskonsulenterna, vilka båda uppvisar 21 %. Andel IP med »andra uppdrag till lokalplan

förlagda

Mellan 46 och 92 % av ledarna anger att de h a r eller h a r haft »andra uppdrag» förlagda till lokalplan. Bland de parlamentariskt valda led a r n a h a r 59 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna och 81 % inom övriga slag av organisationer på riksplan nämnt sådana uppdrag jämfört med 54 och 63 % inom vardera organisationsslaget på lokalplan. »Andra uppdrag» förlagda till lokalplan h a r framhållits av 92 % av idrottskonsulenterna och 91 % av instruktör e r n a på riksplan. Mellan 50 och 59 % av fritidsgruppsl e d a r n a h a r angett »andra uppdrag» förlagda till lokalplan.

8.5 Ledarens

organisationstillhörighet

Genom det i kapitel 2—3 beskrivna urvalet h a r IP klassificerats som h ö r a n d e till visst slag av organisation. Detta orgationsationsslag nämner vi i fortsättningen ledarens »eget», oavsett vilket slag av organisation ledaren själv främst anser sig tillhöra. Vid besvarandet av frågeformuläret h a r IP vid tre olika tillfällen ombetts ange de organisationer han tillhör eller

i vars ungdomsarbete han deltar. Första gången sker det i anslutning till frågan om IP h a r eller h a r haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom än vad som angivits i fråga 6 i frågeformuläret. Därvid h a r frågats: inom vilka organisationer eller — i händelse av kommunalt uppdrag — kommuner har IP haft dessa andra uppdrag? Om IP är med i annan förening (varvid frågan inbegripit föreningar och organisationer av alla slag utom fackföreningar och ekonomiska föreningar) än den i nämnda fråga 6 åsyftade, h a r IP ombetts att för varje förening ange slag av förening: idrotts-, scout-, religiös, motor-, nykterhets-, politisk eller annan. F ö r varje angiven förening h a r IP också ombetts ange om han har uppdrag, såsom ledamot i styrelse, kommitté eller liknande i denna förening eller ej. Sammanlagt h a r vi på detta vis fått fyra olika uttryck för IPs organisationstillhörighet: 1. Genom urvalet angiven organisations- eller kommuntillhörighet. (Nedan sammandraget till »eget» slag av organisation, kommun.) 2. Slag av organisation eller kommun inom vilka IP h a r eller har haft »andra uppdrag» eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom, än det i fråga 6 i frågeformuläret åsyftade. (Nedan nämnt slag av organisation, kommun för a/ h a r eller h a r haft »andra uppdrag» bland ungdom.) 3. Slag av organisation eller kommun för de a n d r a än i angiven fråga 6 åsyftade föreningar, organisationer, sammanslutningar som IP är med i. (Nedan rubricerat slag av organisation, kommun för b/ är »med i».) 4. Slag av organisation eller kommun

110 för de andra än i nämnd fråga 6 åsyftade föreningar, organisationer, sammanslutningar som IP både är med i och h a r uppdrag i. (Nedan nämnt slag av organisation, kommun för c/ uppdrag i samband med »med i».) Vid svarens bearbetning h a r hänsyn tagits till olika slag av organisation eller kommun IP angivit. Vi h a r med andra ord inte intresserat oss för h u r många gånger IP nämnt en och samma slag av organisation. Mellan punkterna 2—4 r å d e r viss »overlapping». Man kan ändå se att punkt två till skillnad från övriga kan inkludera andra än i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag i »egen» förening. Punkt två skiljer sig vidare från punkterna tre och fyra genom att ha en stram inriktning på förenings- eller fritidsverksamhet bland ungdom. Punkt två avser därtill både förfluten och innevarande tid medan punkterna tre och fyra endast omfattar innevarande tid. För att framställningen ska bli meningsfull, behöver vi konstanthålla »eget» slag av organisation. Bland ledarkategorierna på riks- och distriktsplan kommer vi därför delvis att få så små tal att en presentation saknar intresse. Vi begränsar därför redovisningen nedan till ordförande på lokalplan och till fridtidsgruppsledare. I bilaga 1 e, tabellerna 10—15, ges en utförlig beskrivning av ledarnas organisationstillhörighet för: a/ »andra uppdrag» bland ungdom, b/ andra föreningar IP är »med i» och c/ andra föreningar som IP både är »med i» och h a r »uppdrag i». Nedan gör vi utdrag ur nämnda tabeller.

8.5.1 »Eget» slag av organisation

Många ledare har angett »eget» slag av organisation också för »andra upp-

drag» och andra föreningar IP är »med i» och/eller h a r »uppdrag i». I tabellerna nedan h a r dels angetts h u r stor procent av ledarna som nämnt »eget» slag av organisation och inom parentes dels i vilken ordning »eget» organisationsslag därvid kommit i förhållande till resterande slag av organisationer. Parlamentariskt plan

valda ledare

på

lokal-

Tabell 115 visar att inom samtliga ordförandegrupper h a r de procentuellt flesta ledarna angett »eget» slag av organisation för »andra uppdrag». Ordförandena inom de religiösa organisationerna uppvisar den högsta andelen 66 %, för »eget» slag av organisation. Närmast kommer ledarna inom nykterhetsorganisationerna med 43 % och ledarna inom idrottsorganisationerna med 42 %. Lägsta andel, 28 %, h a r ledarna inom kategorin andra slag av organisationer. Hos ordförandena inom de religiösa och idrottsliga organisationerna kommer »eget» slag av organisation

Tabell 115. Procentuell andel parlamentariskt valda ledare på lokalplan, vilka angett »eget» slag av organisation för a) »andra uppdrag» och b) »med i». Inom parentes rangordnas från 1—5, i vilken ordning »eget» slag av organisation har kommit i förhållande till alla andra slag av organisationer. Ordförande på lokalplan inom

I Se R N P A

H a r eller har haft »andra uppdrag»

Är »med i»

42(1) 33(1) 66(1) 43(1) 38(1) 28(1)

42(1) — (5) 40(1) 14(2) 11(3) 16(4)

Ill på främsta plats även för »med i». Ingen av scoutordförandena har däremot i detta sammanhang nämnt »eget» slag av organisation.

sationer, av 32 % inom organisationsslag X och av 22 % inom religiösa organisationer. Inom scoutorganisationerna h a r ingen angett »eget» slag av organisation.

Fritidsgruppsledare Inom scoutorganisationerna och organisationsslag X h a r den näst största andelen av fritidsgruppsledarna angett »eget» slag av organisation för »andra uppdrag». Resterande ledargrupper h a r samtliga den högsta procenten för »eget» slag av organisation. Inom nykterhetsorganisationerna h a r 59 % av ledarna angett »eget» slag av organisation, inom de religiösa organisationerna 51 % och inom idrottsorganisationerna 50 %. Närmast därefter kommer ledarna inom kategorin andra slag av organisationer med 35 %. Inom idrottsorganisationerna och organisationsslag X h a r de procentuellt flesta ledarna angett »eget» slag av organisation också för »med i». »Eget» slag av organisation h a r nämnts av 33 % av ledarna inom idrottsorganiTabell 116. Procentuell andel Fritidsgruppsledare inom respektive slag av organisation, vilka angett »eget» slag av organisation för a) »andra uppdrag» bland ungdom och b) »med i». Inom parentes anges från 1—8 i vilken ordning »eget» slag av organisation kommit i förhållande till resterande slag av organisationer. Fritidsgruppsledare inom

I Se R N A X K

H a r eller har haft »andra uppdrag» a

Är »med i» b

50(1) 17(2) 51(1) 59(1) 35(1) 14(2) 22(1)

33(1) — (8) 22 (2) 18(3) 10(4) 32(1) 4(5)

8.6 Offentliga

och fackliga

uppdrag

Även erfarenhet från offentliga och fackliga uppdrag kan ge ledaren värdefull erfarenhet av förenings- eller organisationsarbete. Uppdragen kan därtill skänka för ungdomsarbetet viktig inblick i statlig och kommunal förvaltning och orientering i aktuella samhällsfrågor. Följande frågor h a r ställts: 1. Har Ni uppdrag i någon fackförening (hit räknas även SAF och RLF) eller dess huvudorganisation? Frågan h a r kunnat besvaras jakande eller nekande. 2. Har Ni, Er maka eller make, far eller mor, haft något av nedanstående uppdrag? I riksdag eller landsting I stads- eller kommunalfullmäktige I lokal nämnd eller styrelse Nej, inte i något Frågan h a r kunnat besvaras separat med avseende på IP själv, maka eller make, far och mor. I några fall h a r IP undvikit att besvara fråga två. Uteblivna svar h a r i dessa fall likställts med nej-svar. Det är därför troligt att svaret »nej, inte i något» också får tolkas som uttryck för osäkerhet, vet ej. 85—100 % av de personer som uppgett att de h a r fackliga uppdrag h a r också sagt sig ha offentliga uppdrag. Svaren på frågorna ett och två h a r därför utan att nämnvärd information gått förlorad, kunnat sammanställas i en tabell med följande svarsalternativ: 1. Offentliga/fackliga uppdrag 2. Offentliga u p p d r a g

112 a. I riksdag, landsting b. I stads-, kommunalfullmäktige c. I lokal nämnd, styrelse 3. Enbart fackliga uppdrag

Offentliga uppdrag i stads- eller kommunalfullmäktige h a r inom övriga slag av organisationer en tredjedel av ordförandena på riks- och knappt en fjärdedel på distriktsplan. Inom idrottsorganisationerna h a r 18 % av ordförandena på riksplan och 9 % på distriktsplan dylika uppdrag. Även när vi kommer till offentliga u p p d r a g i lokal nämnd och/eller styrelse återfinns de högsta procenten hos ordförandena. Från riks- till lokalplan h a r 45, 40 och 36 % av ordförandena inom idrottsorganisationer sådana uppdrag och 62, 40 och 33 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer. E n b a r t fackliga u p p d r a g h a r relativt få av ledarna. Största andel, 14— 15 %, h a r idrottsledarna på distriktsplan.

8.6.1 Egna uppdrag

Parlamentariskt

valda

ledare

Mellan 24 och 67 % av de parlamentariskt valda ledarna har enligt tabell 117 offentliga och/eller fackliga uppdrag. Inom idrottsorganisationerna har ordförandena något högre procent än sekreterarna och ombudsmännen. Ordförandenas procent ligger på omkring 50. Inom övriga slag av organisationer varierar andelen för ordförandena från 67 % på riksplan, 49 % på distriktsplan och till 38 % på lokalplan. Offentliga uppdrag i riksdag och/ eller landsting har 5 % av ordförandena på riksplan inom idrottsorganisationerna, inom övriga slag av organisationer 10 % av ordförandena på riksplan och 6 % av ordförandena på distriktsplan.

Tabell 117. Offentliga/fackliga

Anställda

ledare

Av de anställda ledarna h a r 29—68 % offentliga och/eller fackliga uppdrag, vilket framgår av tabell 118. Högsta procenten h a r de kommunala ungdoms-

uppdrag. Parlamentariskt

valda ledare.

Offentliga uppdrag i Off uppdrag i el. Off/fackl. ut. komb. Stads-/ Lokal uppdrag Riksdag/ med fackl. komm.nämnd/ landsting styrelse uppdrag fullm.

Ledarkategorier

Enbart fackl. uppdrag

n Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

22 21 21

50 24 67

45 19 67

18 5 33

45 19 62

5 5

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, ö

57 52 26 73

54 44 46 49

40 29 31 43

9 8

14 15 15 7

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, ö

184 320

48 38

37 33

11 5

40 29 31 40

7 5

36 33

113 Tabell 118. Offentliga/fackliga

uppdrag. Anställda

ledare.

Offentliga uppdrag i Off. uppdrag i el. Off/fackl. Stads-/ Lokal uppdrag ut. komb. Riksdag/ med fackl. komm.nämnd/ landsting uppdrag fullm. styrelse

Ledarkategorier

21 75

56 38 33

56 33 30

56 33 29

5 3

50 49 68

50 44 58

8 5 5

50 44 58

5 10

29 30

26 23

3 7

Riksplan Instruktörer, ö Andra tjm, ö

Enbart fackl. uppdrag

Distriktsplan

Lokalplan Ungdomsg.f., K

konsulenterna, därnäst högsta tjänstemännen på riksplan. Vid jämförelse mellan högsta tjänstemännen på riksplan och tjänstemännen på distrikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer finner man att andelen sjunker från 56 % på riksplan till 29 % på lokalplan. Offentliga uppdrag i riksdag/landsting förekommer endast hos 6 % av högsta tjänstemännen och hos 1 % inom kategorin andra tjänstemän på riksplan. Offentliga uppdrag i stads- eller kommunalfullmäktige h a r 11 % av högsta tjänstemännen på riksplan, 8 % av idrottskonsulenterna och färre procent inom resterande ledarkategorier.

Tabell 119. Offentliga/fackliga

Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K —614757

58 % av de kommunala ungdomskonsulenterna h a r uppdrag i lokal n ä m n d och/eller styrelse. Sak samma gäller 56 % av högsta tjänstemännen på riksplan och 50 % av idrottskonsulenterna. Lägsta andel h a r de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna med 23 %. Enbart fackliga u p p d r a g har 10 % eller därunder av ledarna. Fritidsgruppsledare Det framgår av tabell 119 att 27 % av fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer, 25 % inom idrottsorganisationer och 15 % inom kommunal ungdomsverksamhet h a r offentliga och/eller fackliga uppdrag. Det är för uppdrag.

Fritidsgruppsledare.

Offentliga uppdrag i Off uppOff/fackl. drag i el. ut. komb. Stads-/ Lokal uppdrag med fackl. Riksdag/ komm.- nämnd/ landsting uppdrag fullm. styrelse

Enbart fackl. uppdrag

19 22 11

6 5 4

364 235 135

25 27 15

19 22 11

°/ /o

2 5 1

114 de två f ö r s t n ä m n d a g r u p p e r n a lägre p r o c e n t ä n vi t i d i g a r e f a n n h o s o r d förandena på lokalplan. U p p d r a g i riksdag och/eller landst i n g h a r a n g e t t s a v e n d a s t 1 % av led a r n a i n o m övriga slag av organisat i o n e r och inte av någon i n o m de båda andra ledargrupperna.

s t y r e l s e h a r 22 % a v l e d a r n a i n o m ö v r i g a s l a g a v o r g a n i s a t i o n e r , 19 % i n o m i d r o t t s o r g a n i s a t i o n e r o c h 11 % i n om kommunal ungdomsverksamhet. E n b a r t f a c k l i g a u p p d r a g h a r 4—6 % av ledarna.

U p p d r a g i stads- eher kommunalfullmäktige h a r 5 % av l e d a r n a i n o m ö v r i g a slag av o r g a n i s a t i o n e r o c h färre i n o m de b å d a a n d r a g r u p p e r n a .

Det framgick av tabellerna 117—119 a t t m y c k e t få l e d a r e h a r f a c k l i g a u p p d r a g u t a n att s a m t i d i g t h a offentliga u p p d r a g . S a m m a f ö r h å l l a n d e gäller d e n ä r m a s t a n h ö r i g a s u p p d r a g . Vi i n s k r ä n -

Uppdrag

Tabell

lokal

nämnd

och/eller

120. Far har eller har haft

8.6.2 Fars offentliga uppdrag

offentliga uppdrag. kategorier.

Jämförelse

mellan

olika

Nej

22 21 21

36 29 76

64 71 24

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, Ö

57 52 26 73

7 27 23 51

93 73 77 49

Lokalplan Ordförande, I Ordförande, Ö

184 320

42 48

58 52

18 21 75

50 52 39

50 48 61

Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, ö Konsulenter, K

12 43 19

25 42 16

75 58 84

Lokalplan Tjänstemän, ö Ungdomsg.f., K

38 57

34 12

66 88

364 235 • • • 135

21 32 22

79 68 78

Ledarkategorier

Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

Anställda ledare Riksplan Högsta tjänstemän, ö Instruktörer, ö Andra tjänstemän, ö

Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare, I Fritidsgruppsledare, Ö Fritidsgruppsledare, K

ledar-

115 ker därför redovisningen av deras uppdrag till att enbart gälla offentliga uppdrag. Av de närmast anhöriga är det dessutom endast far, som i någon betydande omfattning visat sig ha eller ha haft offentliga uppdrag. De andra har eller har haft sådana i alltför ringa omfattning för att en närmare presentation skall vara motiverad. I fråga om far anger vi därtill endast om offentliga uppdrag förekommit eller ej. Lämnade svar i fråga om fars offentliga u p p d r a g är andrahandsuppgifter. Sådana är ofta osäkra. En stickprovsmässig bläddring i formulären visar också att det inom somliga ledarkategorier är ända upp till 24 % av ledarna, som undvikit att svara på frågan. Det kan tolkas som att de varit osäkra på vad de bort svara. Enligt tabell 120 är det hos de parlamentariskt valda ledarna högre procent inom övriga slag av organisatio-

ner än inom idrottsorganisationer som framhåller att far h a r eller h a r haft offentliga uppdrag. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer sjunker andelen från 76 % på riksplan till 48 % på lokalplan. Hos ordförandena inom idrottsorganisationerna är motsvarande andelar 36 och 42 %. Av de anställda ledarna har instruktörerna och högsta tjänstemännen på riksplan de högsta andelarna »ja»-svar, 52 och 50 %. Lägsta andelarna har de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och ungdomskonsulenterna, 12 och 16 %. Jakande svar h a r lämnats av 32 % av fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer, 22 % inom den kommunala ungdomsverksamheten och 21 % inom idrottsorganisationerna. P r o centen är lägre än de vi tidigare fann hos ordförandena på lokalplan.

KAPITEL 9

Ledarens informationskällor

9.1 Föreningstidningar

Flertalet av ledarnas organisationer utger tidningar och tidskrifter. Många av dessa är facktidningar för ungdomsoch föreningsarbete. Andra berör på ett mer övergripande sätt organisationens totala verksamhet. Främsta uppgifterna för åsyftade tidningar och tidskrifter får sägas vara att förmedla information och kunskap om den egna organisationen och med den förenat ungdomsarbete, att ge instruktion i konkreta ting och att väcka och förmedla opinion i frågor, som centralt berör organisationen och dess ungdomsarbete. Kommunernas publikationer i liknande frågor utgöres i regel av smärre

duplicerade blad, ofta i rent informativt syfte. F ö r att sålla bort tidningar och tidskrifter, som allmänt kan anses som ovidkommande för ungdomsarbete, har frågan ställts: Läser Ni några tidningar och tidskrifter, vilka är att betrakta som organ för förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom? IP har också ombetts att ange publikationens namn och utgivande organisation eller kommun. Vid bearbetning av svaren intresserar vi oss dels för om I P läser dylika tidningar eller ej och dels för om lästa tidningar ges ut av »eget» slag av organisation eller ej. Som »egen» organisation räknar vi

Tabell 121. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan parlamentariskt valda ledare

Ledarkategorier

Riksplan Ordförande, SF. Sekreterare, SF. Ordförande, ö . . Distrikisplan Ordförande, SF. Sekreterare, SF. Ombudsmän, SF Ordförande, ö . . Lokalplan Ordförande, I . . . Ordförande, ö . .

Läser fören. tidn.

Antal tidn., abs. och i medeltal

Föreningstidningar »Egen» Ej »egen» org. org.

22 21 21

86 91 95

54 46 65

2,45 2,19 3,10

76 72 65

24 28 35

57 52 26 73

95 96 92 84

111 107 52 161

1,95 2,06 2,00 2,21

98 88 92 71

2 12 8 29

184 320

67 89

220 611

1,20 1,91

89 85

11 15

117 då även »egen» huvudorganisation och därmed jämförbar organisation. 9.1.1 Parlamentariskt valda ledare Som framgår av tabell 121 läser flertalet ledare föreningstidningar. Lägsta andel uppvisar ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationerna med 67 %. Inom övriga ledarkategorier ligger procenten på 84—96. Ordförandena inom övriga slag av organisationer läser fler tidningar i medeltal än ordförandena inom idrottsorganisationerna. Inom övriga slag av organisationer läser ordförandena på riksplan i medeltal 3,10 tidningar, ordförandena på distriktsplan 2,21 och på lokalplan 1,91. F ö r ordförandena inom idrottsorganisationerna är motsvarande medeltal 2,45, 1,95 och 1,20. De flesta lästa tidningar är utgivna av »egen» organisation. Det gäller i synnerhet de tidningar som läses av ledarna på lokalplan och av idrottsledarna på distriktsplan.

9.1.2 Anställda ledare

Tabell 122 framhåller att 75 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndar-

na och 91—100 % av övriga anställda ledare läser föreningstidningar. Högsta tjänstemännen på riksplan läser i medeltal 3,83 tidningar, de kommunala ungdomskonsulenterna 3,79 och de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna 1,84, vilket är det lägsta medeltalet. Inom övriga slag av organisationer läser högsta tjänstemännen på riksplan, tjänstemännen på distriktsoch lokalplan fler tidningar i medeltal än ordförandena på motsvarande plan. De tidningar som läses av de anställda ledarna ges i 51—69 % ut av »egen» organisation. Lägsta andel tidningar från »egen» organisation uppvisar de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna, därnäst de kommunala ungdomskonsulenterna och därefter högsta tjänstemännen på riksplan.

9.1.3 Fritidsgruppsledare Inom övriga slag av organisationer läser 75 % av fritidsgruppsledarna föreningstidningar, vilket framgår av tabell 123. Inom idrottsorganisationerna är motsvarande tal 54 % och inom den kommunala ungdomsverksamheten 40 %.

Tabell 122. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan anställda ledare Läser fören. tidn.

Ledarkategorier

Riksplan Högsta tjm, Ö. Instruktörer, ö . Andra tjm, ö . . Distriktsplan Konsulenter, I. Tjänstemän, ö . Konsulenter, K. Lokalplan Tjänstemän, Ö. Ungdomsg.f., K

Antal tidn., abs. och i medeltal

Föreningstidningar »Egen» Ej »egeni org. org.

69 76 265

3,83 3,62 3,53

57 68 65

43 32 35

100 100 100

36 123 72

3,00 2,86 3,79

67 63 53

33 37 47

92 75

124 105

3,26 1,84

69 51

31 49

18 21 75

100 91 93

12 43 19 38 57

118 Tabell 123. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom

I Ö K

364 235 135

Ledarna inom övriga slag av organisationer läser i medeltal 1,57 tidningar, ledarna inom idrottsorganisationer 0,92 och inom kommunal ungdomsverksamhet 0,74. Inom idrottsorganisationerna är 88 % av lästa tidningar utgivna av »egen» organisation, inom övriga slag av organisationer 73 % och inom kommunal ungdomsverksamhet 70 %.

9.1.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Det framgår av tabell 124 att 67 % av ordförandena inom idrottsorganisationerna på lokalplan läser föreningstidningar jämfört med 86—87 % inom kategorin a n d r a slag av organisationer

Läser fören. tidn.

Antal tidn., abs. och i medeltal

Föreningstidningar »Egen» org.

Ej »egen» org.

54 75 40

336 370 100

0,92 1,57 0,74

88 73 70

12 27 30

och de politiska organisationerna och 91-—96 % inom resterande slag av organisationer. Högsta procenttalen har ordförandena inom scoutorganisationerna. Ordförandena inom scoutorganisationer läser i medeltal 2,24 tidningar. Närmast i medeltal kommer ordförandena inom religiösa organisationer med 2,14. Lägsta medeltalet h a r ordförandena inom idrottsorganisationer med 1,20 och näst lägsta ordförandena inom nykterhetsorganisationerna med 1,52. 78—89 % av lästa tidningar ges ut av »egen» organisation. Högsta procent här har ordförandena inom idrottsorganisationer och religiösa organisationer. Lägsta procent har ordförandena inom nykterhetsorganisationer och politiska organisationer.

Tabell 124. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan parlamentariskt valda ledare på lokalplan, fördelade på slag av organisation

Ordförande på lokalplan inom

n I Se R N P. A

184 55 91 21 89 51

Läser fören. tidn.

% 67 96 92 91 87 86

Antal tidn., abs. och i medeltal

Föreningstidningar »Egen» Ej »egen» org. org.

220 123 195 32 159 78

1,20 2,24 2,14 1,52 1,79 1,53

89 87 89 78 79 82

11 13 11 22 21 18

119 Fritidsgruppsledare Läser föreningstidningar gör 82 % av fritidsgruppsledarna inom scoutorganisationerna, nykterhetsorganisationerna och kategorin andra slag av organisationer, 75 9o av ledarna inom religiösa organisationer, 54 % inom idrottsorganisationer, 43 % inom organisationsslag X och 40 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Se tabell 125. I medeltal läser ledarna 0,74—1,73 tidningar. Högsta medeltal h a r ledarna inom kategorin andra slag av organisationer och lägsta medeltal ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet. 88 % av de tidningar som ledarna inom idrottsorganisationer läser ges ut av »egen» organisation. Hos ledarna inom scoutorganisationer är motsvarande del 80 c/c inom religiösa organisationer 79 %, inom kommunal ungdomsverksamhet 70 %, inom kategorin andra slag av organisationer 68 %, inom nykterhetsorganisationer 67 % och inom organisationsslag X 35 %.

tidningar skiljer sig åt i upplaga, antal utgåvor per år, prenumerationsavgifter etc. Det är också möjligt, att organisationerna något olika betonar betydelsen av att ledarna läser föreningstidningar. Dessa kan också variera i kvalitet och stoff och därmed appelera mer eller mindre till IP. 9.1.5 Fördelning på kön, ålder, skolutbildning och »andra uppdrag»

Vi undersöker i vilken mån läsning av föreningstidningar varierar med kön, ålder, skolutbildning och att ha eller ha haft »andra uppdrag». Fördelning

på kön

Inom övriga slag av organisationer läser 96 % av de kvinnliga ordförandena på lokalplan föreningstidningar mot 87 % av de manliga ordförandena. Tabell 126. Bland fritidsgruppsledarna är tendensen oklar. Differenserna mellan andelarna män och kvinnor som läser föreningstidningar är också mycket små.

Kommentarer Erhållna resultat är troligen avhängiga en rad faktorer som vi inte kunnat kontrollera, t. ex. att olika organisationer ger ut olika antal tidningar, att

Fördelning

på ålder

Vi använder oss av åldersindelningen —24, 25—44 och 45—64 år. Som framgår av tabell 127 minskar

Tabell 125. Procent ledare som läser föreningstidningar. Antal tidningar IP läser, absolut och i medeltal. Tidningarnas huvudman. Jämförelse mellan fritidsgruppsledare på slag av organisation

Fritidsgruppsledare inom

I. Se R. N. A. X K

Läser fören. tidn.

Antal tidn., abs. och i medeltal

Föreningstidningar »Egen» org.

Ej »egen» org.

364 65 59 22 51 28 135

54 82 75 82 82 43 40

336 111 98 36 88 26 100

0,92 1,71 1,31 1,64 1,73 0,93 0,74

88 80 79 67 68 35 70

12 20 21 33 32 65 30

120 Tabell 126. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade på kön. valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare.

Parlamentariskt

Läser föreningstidningar

Ledarkategorier M Ordförande på lokalplan inom: I Ö

177 243

67 87

7 77

(86) 96

324 154 86

53 76 41

40 81 49

60 73 39

Fritidsgruppsledare inom:

r ö K

Tabell 127. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter ålder. tariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare.

Parlamen-

Läser föreningstidningstr Ledarkategorier

Ålder 24

25—44

45- - 6 4

Ordförande på lokalplan inom: I Ö

°//o

20 106

75 84

104 155

71 91

58 56

57 95

Fritidsgruppsledare inom: I Ö K

81 75 20

48 75 35

233 103 74

55 75 42

50 55 39

56 75 38

hos ordförandena inom idrottsorganisationerna procenten som läser föreningstidningar med högre ålder. Inom övriga slag av organisationer är förhållandet motsatt. Hos fritidsgrupp sledarna är andelarna som läser föreningstidningar ungefär lika i alla åldrar.

Fördelning

på

skolutbildning

Vi skiljer på IP som har folkskola eller folkhögskola som utbildningsnivå och IP som h a r realskola eller däröver. För alla ledarkategorier visar tabell 128 en svag tendens till att ledare med

Tabell 128. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter skolutbildning. Parlamentariskt valda ledare pä lokalplan och fritidsgruppsledare. Läser föreningstidningar Ledarkategorier

Skolutbildning Högst folkskola

Lägst realskola

102 158

60 86

82 162

77 93

Fritidsgruppsledare inom: I Ö K

244 146 93

50 73 39

120 89 42

61 78 43

Ordförande på lokalplan inom: I

121 Tabell 129. Procent ledare som läser föreningstidningar fördelade efter att ha/ha haft »andra uppdrag» och ef. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare. Läser föreningstidningar Ledarkategorier

Har/har haft »andra uppdrag» Ja

Ordförande på lokalplan inom: I Ö

Nej

118 233

75 94

66 87

53 77

222 155 81

63 79 56

142 80 54

39 66 17

Fritidsgruppsledare inom:

Ö K

högre skolutbildning har större procent som läser föreningstidningar. Fördelning på andelar IP som har eller har haft »andra uppdrag» IP som h a r eller h a r haft »andra uppdrag» kan väntas att i större omfattning än andra komma i kontakt med föreningstidningar och därför i större utsträckning läsa sådana. Det framgår av tabell 129 att IP som h a r eller h a r haft »andra uppdrag» också i betydligt större omfattning än andra läser föreningstidningar. 9.1.6 Sammanfattning Föreningstidningar betecknar i detta sammanhang alla slag av tidningar eller tidskrifter som är att beteckna som organ för förenings- eller annan fritidsverksamhet för ungdom. Flertalet ledare läser föreningstidningar. De procentuella andelarna ligger oftast på 90—100 %. Märkbart lägre ligger ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationerna med 67 %, de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna med 75 % och fritidsgruppsledarna med 40—75 %. Inom både idrottsoch övriga slag av organisationer är det procentuellt fler ordförande på riks- än på lokalplan, som läser föreningstidningar.

Ordförandena på riksplan läser i medeltal fler tidningar än ordförandena på distriktsplan, som i sin tur i medeltal läser fler än ordförandena på lokalplan. Ordförandena inom övriga slag av organisationer läser därtill i medeltal fler tidningar än ordförandena inom idrottsorganisationer. Inom övriga slag av organisationer läser högsta tjänstemännen på riksplan och tjänstemännen på distrikts- och lokalplan i medeltal fler tidningar än ordförandena på motsvarande plan. Huvudparten av lästa tidningar ges ut av »egen» organisation. Hos de p a r lamentariskt valda ledarna gäller detta 65—98 % av alla åsyftade tidningar. Hos de anställda ledarna är motsvarande andelar 51—69 % med lägsta procent för de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och ungdomskonsulenterna. 70—88 % av de tidningar fritidsgruppsledarna läser ges ut av »egen» organisation. Procent ledare som läser föreningstidningar varierar något med organisationstillhörighet. Bland ordförande på lokalplan läses föreningstidningar t. ex. av över 90 % inom scout-, religiösa och nykterhetsarbetande sammanslutningar och av 67 % inom idrottsorganisationer. Av fritidsgruppsledarna läser 75—82 % föreningstidningar i n o m

122 scout-, nykterhets-, kategorin andra slag av och de religiösa organisationerna mot 40—54 % inom den kommunala ungdomsverksamheten, organisationsslag X och idrottsförbunden. Kön och ålder synes inte nämnvärt inverka på andelen läsare av föreningstidningar. Däremot ökar andelen med högre skolutbildning och med att ha eller ha haft »andra uppdrag».

9.2 Viktigaste källmaterial informationskanaler

och

Infomationer, kunskaper och idéer för sitt u p p d r a g kan IP tänkas få från många olika håll, t. ex. från handböcker, facktidningar, cirkulärskrivelser, ledarkolleger, kurser, konferenser och egna erfarenheter. Vilka hjälpmedel, informationskällor och informationskanaler bedömer IP själv som de viktigaste för sitt uppdrag? Följande fråga h a r ställts: Varifrån får eller fick Ni i första hand Era värdefullaste informationer, kunskaper och idéer för angivet uppdrag? Kommer dessa från böcker, cirkulärskrivelser, möte med instruktörer, kurser eller annat? (Angivet uppdrag åsyftar det i frågeformulärets fråga 6 nämnda.) Frågan h a r försetts med tillägget: Står böcker, cirkulärskrivelser o. s. v. genom utgåva, anställning eller på annat sätt: a) i direkt kontakt med den egna organisationen eller — i händelse av kommunalt uppdrag — den egna kommunen; b) ej i direkt kontakt med den egna organisationen eller kommunen. Frågan h a r försetts med svarsalternativen: Böcker Tidningar, tidskrifter (Tidningar)

Förbundsbrev, cirkulärskrivelser (Förbundsbrev) Ledarträffar, enskilda ledarkolleger (Ledarträffar) Konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda tjänstemän (Konsulenter) Kurser, konferenser, läger eller liknande (Kurser, konferenser) Egna erfarenheter Annat, ange vad (Annat) Det är åtta svarsalternativ. Men eftersom varje svar antingen kan syfta på egen organisation, kommun eller annan organisation, kommun, blir det inalles 16 svarsmöjligheter. För att få fram de källor och informationskanaler IP själv bedömer som värdefullast för sitt uppdrag, har IP ombetts att ange högst fem svar. Det står IP fritt att efter eget gottfinnande fördela svaren på a- och b-alternativen. Utebliven markering i ett av alternativen h a r i tabellerna nedan angetts som inget svar. Svaren kan vara avhängiga flera olika faktorer, t. ex.: 1. Verkligen existerande källmaterial och informationskanaler inom de olika organisationerna och kommunerna; 2. I vilken mån förefintliga källor och kanaler når ut till I P ; 3. Ledaruppdragets relevans till olika hjälpmedel och informationer; 4. Ledarpersonligheten och därmed ledarens intresse för och ambition att söka reda på och bruka de källor och kanaler som finns. Det råder overlapping mellan uppräknade faktorer, vilket försvårar eventuella tolkningar av svaren. 9.2.a Källmaterial och informationskanaler från egen organisation, kommun

9.2.a.l Parlamentariskt valda ledare I medeltal h a r de parlamentariskt valda ledarna lämnat 1,9—3,3 svar, som av-

123 Tabell 130. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation, kommun, för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare.

n Riksplan Ordförande, S F 22 Sekreterare, S F 21 Ordförande, ö 21

°/ /o

62 39 59

3,0 1,9 2,8

18 10 19

50 14 48

23 10 24

73 52 57

14 10 43

23 29 62

82 57 29

—

154 153 74 242

2,7 2,9 2,9 3,3

12 8 19 18

39 38 35 53

37 42 65 48

51 62 54 53

26 29 31 41

40 48 35 66

60 54 42 48

5 14 4 4

12 4 12 8

184 379 320 1027

2,1 3,2

8 27

36 50

27 43

42 58

16 36

21 62

53 43

3 2

23 7

Distriktsplan Ordförande, SF 57 Sekreterare, SF 52 Ombudsmän, SF 26 Ordförande, Ö 73 Lokalplan Ordförande, I Ordförande, ö

FörKonBöck- TidLedarbundssu- Kurser Egna Annat Inget er ningar träffar erf. svar brev lenter

Antal svar

Ledark ategori er

ser källmaterial och informationskanaler emanerande från egen organisation, tabell 130. Högsta medeltalet h a r ordförandena på distriktsplan och därnäst ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Lägsta medeltal har sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationerna. Bland ordförandena inom idrottsorganisationerna förekommer det högsta medeltalet på riksplan och det lägsta på lokalplan. Av idrottsorganisationernas ordförande på lokalplan har emellertid 23 % inte lämnat något svar. Inom idrottsorganisationerna är »egna erfarenheter» det oftast förekommande svaret hos alla ledarkategorier utom två, sekreterarna och ombudsmännen på distriktsplan. Egna erfarenheter har markerats av 82 % av idrottsorganisationernas ordförande på riksplan, av 60 % på distriktsplan och 53 % på lokalplan. På riks- och distriktsplan har ordförandena inom idrottsorganisationerna högre procent än sekreterarna och ombudsmännen.

5 Det näst vanligaste svaret hos flertalet av idrottsorganisationernas ledargrupper är ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Detta h a r nämnts av 73 % av ordförandena på riksplan, 51 % av ordförandena på distriktsplan och av 42 % på lokalplan. Det är därtill det svar som nämnts av den största andelen av sekreterarna på distriktsplan och av den näst största andelen av ombudsmännen på distriktsplan. Hälften av idrottsorganisationernas ordförande på riksplan h a r nämnt tidningar, tidskrifter. På distrikts- och lokalplan h a r samma svar angetts av 35—39 % av ledarna inom idrottsorganisationerna. Förbundsbrev, cirkulärskrivelser h a r framför allt stor del av ombudsmännen — 65 % — och av sekreterarna — 42 % — på distriktsplan framhållit. Kurser, konferenser h a r nämnts av 35—48 % av idrottsorganisationernas ledare på distriktsplan men av betydligt färre på riks- och lokalplan. Inom övriga slag av organisationer

124 är det dominerande svaret kurser, konferenser, läger eller liknande vilket nämnts av 62—66 % av ordförandena. Ledarträffar, enskilda ledarkolleger har 53—58 % av ordförandena angett. Tidningar, tidskrifter h a r nämnts av omkring 50 %. Egna erfarenheter har angetts av 29 % av ordförandena på riksplan, av 48 % på distriktsplan och av 43 % på lokalplan. Lika eller ungefär lika andelar som angett egna erfarenheter h a r framhållit förbundsbrev, cirkulärskrivelser. Konsulenter, instruktörer eller andra anställda tjänstemän har nämnts av omkring 40 % av ordförandena på alla tre planen. 9.2.a.2 Anställda

ledare

De anställda ledarna h a r i medeltal lämnat 2,1—3,9 svar. Tabell 131. Relativt höga medeltal h a r tjänstemännen på distrikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer och idrottskonsulenterna medan de kommunala ungdomskonsulenterna och ungdomsgårdsTabell 131. Källor, kommunikationskanaler uppfattar som värdefullaste informationer,

Ledarkategorier

föreståndarna och högsta tjänstemännen på riksplan har relativt låga. Av idrottskonsulenterna har 83 % angett kurser, konferenser och lika många ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda tjänstemän h a r nämnts av 75 % och egna erfarenheter av 58 %. Inom övriga slag av organisationer h a r 63—81 % nämnt kurser, konferenser, läger eller liknande. Drygt 60 % — inom kategorin andra tjänstemän på riksplan dock endast 49 % — h a r framhållit ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Svarsalternativet konsulenter, instruktörer och/eller a n d r a anställda tjänstemän h a r endast markerats av 17 % av högsta tjänstemännen på riksplan men av 53—62 % av övriga ledare. Tidningar och tidskrifter har i första h a n d markerats av ledarna på distrikts- och lokalplan och detsamma gäller svaret förbundsbrev, cirkulärskrivelser. Av de kommunala

ungdomskonsulen-

från »egen» organisation, kommun, för vad ledaren kunskaper, idéer för angivet uppdrag. Anställda ledare.

FörKonBöck- TidLedarInget su- Kurser Egna Annat bundsträffar erf. svar er ningar lenter brev

Antal svar

f n Riksplan Högsta tjm, Ö 18 49 Instruktörer, ö 21 69 Andra tjm, ö 75 233

°//o

2,7 3,3 3,1

17 29 31

33 33 45

6 24 27

61 62 49

17 62 55

78 67 63

50 52 37

— 4

10 9

Distriktsplan Konsulenter, I 12 45 Tjänstemän, ö 43 169 Konsulenter, K 19 39

3,8 3,9 2,1

17 26 32

17 63 16

33 58 5

83 63 37

75 56 11

83 81 47

58 44 47

8 2 11

— — —

3,8

—

2,7

—

Lokalplan Tjänstemän, Ö 38 144 Ungdomsgårdsf. , K 57 155

°/

—

125 terna h a r 47 % framhållit kurser, konferenser, läger eller liknande. Lika många har angett egna erfarenheter. Kurser, konferenser h a r nämnts av 61 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna medan ledarträffar, enskilda ledarkolleger liksom svaret egna erfarenheter markerats av 58 %. Kommentarer F ö r anställda IP kan svarsalternativet ledarträffar, enskilda ledarkolleger innehållsmässigt få samma betydelse som alternativet konsulenter, instruktörer och/eller a n d r a anställda tjänstemän. Detta blir en logisk följd av att IP själv är anställd. 9.2.a.3

Fritidsgruppsledare

Bland fritidsgruppsledarna har, vilket framgår av tabell 132 ledarna inom övriga slag av organisationer de i medeltal flesta markeringarna, 2,9. Inom idrottsorganisationerna h a r ledarna 2,2 och inom den kommunala ungdomsverksamheten 2,1. Inom idrottsorganisationerna har 48 % av ledarna framhållit egna erfarenheter, 46 % ledarträffar, enskilda ledarkolleger och 25 % h a r nämnt kurser, konferenser, läger och liknande.

Av fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer h a r 61 % markerat alternativet ledartäffar, enskilda ledarkolleger, 54 % alternativet kurser, konferenser, läger eller liknande och 45 % egna erfarenheter. Hos de kommunalt verksamma fritidsgruppsledarna avser de flesta markeringarna svaret egna erfarenheter, vilket angetts av 39 % av ledarna. 9.2.aA Fördelning tion Parlamentariskt plan

på slag av

organisa-

valda ledare på

lokal-

De i medeltal flesta markeringarna h a r enligt tabell 133 gjorts av ordförandena inom scoutorgar^isationerna med 3,8 och inom religiösa organisationer med 3.6. Lägsta medeltal h a r ordförandena inom idrottsorganisationer med 2,1. Inom idrottsorganisationer h a r 53 % av ordförandena markerat egna erfarenheter och 42 % ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Inom scoutorganisationer h a r 69 % av ordförandena framhållit kurser, konferenser, läger och liknande. 66 % har nämnt ledarträffar, ledarkolleger, 56 % tidningar, tidskrifter, 53 % förbundsbrev, cirkulärskrivelser, 50 % böcker.

Tabell 132. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation, kommun, för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K

364 235 135

Antal svar

787 684 281

2,2 2,9 2,1

Böck- Tid- För- Ledar- KonInget su- Kurser Egna er ningar bunds- träffar lenter erf. Annat svar brev o/ /O

13 27 16

20 38 15

17 25 13

46 61 34

23 27 30

25 54 31

48 45 39

22 12 27

126 Tabell 133. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag. Jämförelse mellan parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom olika slag av organisation.

n 1 Sc R N P A

184 55 91 21 89 51

KonFörBöck- Tid- bunds- Ledar- su- Kurser Egna Annat er ningar brev träffar lenter erf.

Antal svar

Ordförande på lokalplan inom

379 206 323 61 239 165

2,1 3,8 3,6 2,9 2,7 3,2

°/ /o

8 50 37 10 15 18

36 56 62 24 48 47

°/ /o

Inom religiösa organisationer har 68 % av ordförandena markerat ledarträffar, enskilda ledarkolleger, 66 % kurser, konferenser, läger och liknande och 62 % tidningar, tidskrifter. Inom nykterhetsorganisationerna h a r 71 % av ordförandena svarat kurser, konferenser, läger och liknande, 52 % egna erfarenheter och 48 % konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda tjänstemän. Inom politiska organisationer h a r 50 % angett ledarträffar, enskilda ledarkolleger, 49 % kurser, konferenser,

27 53 37 38 38 50

42 66 68 43 50 53

16 40 35 48 27 47

21 69 66 71 49 65

53 40 46 52 40 37

0/ /o

— 3 5

— 6

Inget svar

23 4 3 14 10 8

läger och liknande och 48 % tidningar, tidskrifter. Inom kategorin andra slag av organisationer h a r 65 % av ordförandena framhållit kurser, konferenser, läger och liknande, 53 % ledarträffar, enskilda ledarkolleger och 50 % förbundsbrev, cirkulärskrivelser. Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledarna, tabell 134, h a r i medeltal färre antal svar än ordförandena på lokalplan. Bland fritidsgruppsledarna h a r le-

Tabell 134. Källor, kommunikationskanaler från »egen» organisation, kommun, för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare fördelade på slag av organisation.

n 1 Sc R N A X K

364 65 59 22 51 28 135

FörKonEgna Böck- TidLedarAnnat su- Kurser bundser ningar brev träffar lenter erf.

Antal svar

Fritidsgruppsledare inom

f 787 203 170 61 149 42 281

M 2,2 3,1 2,9 2,8 2,9 1,5 2,1

% 13 34 36 9 26 11 16

20 34 56 27 35 18 15

°/

17 28 22 36 31 4 13

46 72 61 41 67 36 34

Inget svar

23 26 22 32 35 18 30

25 62 53 59 57 25 31

48 54 36 68 39 36 39

3 3 3 5 2 4 3

— — — — — 27

127 darna inom scoutorganisationerna det högsta medeltalet, 3,1, medan ledarna i organisationsslag X h a r det lägsta, 1,5. Inom idrottsorganisationerna har 48 % av fritidsgruppsledarna markerat egna erfarenheter och 46 % ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Inom scoutorganisationerna har 72 % svarat ledarträffar, enskilda ledarkolleger, 62 % kurser, konferenser, läger och liknande och 54 % egna erfarenheter. Inom religiösa organisationer h a r 61 % av fritidsgruppsledarna markerat ledarträffar, enskilda ledarkolleger, 56 % tidningar, tidskrifter och 53 % kurser, konferenser, läger och liknande. Inom nykterhetsorganisationerna har 68 % av fritidsgruppsledarna framhållit egna erfarenheter och 59 % kurser, konferenser, läger och liknande. Inom kategorin andra slag av organisationer har 67 % markerat ledarträffar, enskilda ledarkolleger och 57 % kurser, konferenser, läger och liknande. Inom organisationsslag X har 36 % framhållit vardera av svaren ledarträffar, enskilda ledarkolleger och egna erfarenheter. Inom den kommunala ungdomsverksamheten h a r 39 % av fritidsgruppsledarna svarat egna erfarenheter. 9.2.a.5

Sammanfattning

Medeltal svar varierar något mellan ledarkategorierna. Höga medeltal — 3,0 eller däröver — h a r ordförandena inom övriga slag av organisationer på distrikts- och lokalplan, av de anställda ledarna flertalet ledarkategorier inom övriga slag av organisationer. Låga medeltal — 2,5 eller därunder •— h a r sekreterarna på riksplan och ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer, vidare de kommunala ungdomskonsulenterna och slutligen fri-

tidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer och kommunal ungdomsverksamhet. Ordförandena på lokalplan h a r oavsett organisationsslag i medeltal något fler markeringar än vad fritidsgruppsledarna har. Hos flertalet idrottsledarkategorier avser de flesta markeringarna svaret egna erfarenheter. Det är också det svar som oftast eller näst oftast angetts av ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet. Inom idrottsorganisationerna har 82 % av ordförandena på riksplan och 60 % av ordförandena på distriktsplan angett svaret egna erfarenheter. Det inom idrottsorganisationerna näst vanligaste svaret synes vara ledarträffar, enskilda ledarkolleger, vilket nämnts av 83 % av idrottskonsulenterna och 73 % av ordförandena på riksplan. Inom övriga slag av organisationer är det hos flertalet ledargrupper oftast förekommande svaret kurser, konferenser, läger eller liknande. Procenttal på över 60 är vanliga. Ledarträffar, enskilda ledarkolleger h a r framhållits av knappt 60 % av ordförandena och av drygt 60 % av huvudparten anställda ledare och av fritidsgruppsledarna. Vid fördelning på slag av organisation framkommer, att bland både ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna h a r över 60 % av ledarna inom scoutorganisationer och religiösa organisationer m a r k e r a t ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Svaret tidningar, tidskrifter h a r i regel nämnts av omkring hälften av ledarna, men dock endast av 38 % av fritidsgruppsledarna. Inom de religiösa organisationerna får vi däremot också hos fritidsgruppsledarna procenttal på över 50.

128 Förbundsbrev och cirkulärskrivelser liksom egna erfarenheter h a r angetts av 43 och 48 % av ordförandena på lokal- och distriktsplan men av betydligt färre på riksplan. Svaret konsulenter, instruktörer och/eller andra anställda förekommer till omkring 40 % hos ordförandena men endast hos 27 % av fritidsgruppsledarna.

Inom kommunal ungdomsverksamhet har 47 % av konsulenterna angett egna erfarenheter och lika många kurser, konferenser, läger eller liknande. Dessa svar h a r framhållits av 58 och 61 % av ungdomsgårdsföreståndarna, varav 44 % också markerat svaret ledarträffar, enskilda ledarkolleger. Hos fritidsgruppsledarna inom den kom-

Tabell 135. Källor och kommunikationskanaler, som ej kommer från »egen* organisation, kommun, för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag. KonFör Egna LedarBöck- Tid bunds- träffar su- Kurser erf. Annat ningar er lenter brcv

Antal svar

Ledarkategorier

0,9 1,7 1,3

9 10 48

32 14 29

5 10 5

14 52 5

9 10 5

9 29 14

9 57 24

—

50 24 18 43

0,9 0,5 0,7 0,6

12 2 12 12

12 4 27 21

5 4 8 3

11 12 4 6

5 4 4

—

9 6 4 4

28 15 12 11

Lokalplan Ordförande, I 184 153 Ordförande, Ö 320 189

0,8 0,6

13 15

17 14

1 1

11 7

6 4

7 5

Anställda ledare Riksplan Högsta tjm, ö 18 Instruktörer, Ö 21 Andra tjm, 0 75

31 22 81

1,7 1,1 1,1

44 29 29

44 29 25

6 5 3

17 5 7

6 10 12

Distriktsplan Konsulenter, I 12 Tjänstemän, ö 43 Konsulenter, K 19

13 15 43

1,1 0,4 2,3

25 21 26

25 2 37

— —

8 5 37

17 Lokalplan Tjänstemän, ö 38 Ungdomsg.f., K 57

20 43

0,5 0,8

16 18

5 14

—

Tillsatta eller utnämnda ledare Fritidsgr.l., I 364 341 Fritidsgr.l., ö 235 173 Fritidsgr.l., K 135 161

0,9 0,7 1,2

11 14 19

16 13 25

6 2 1

n Parlamentariskt valda ledare Riksplan Ordförande, SF 22 Sekreterare, SF 21 Ordförande, ö 21

19 36 28

Distriktsplan Ordförande, SF 57 Sekreterare, SF 52 Ombudsmän, SF 26 Ordförande, ö 73

16 Inget svar

°/ /o

5 5

— —

— — 3

58 73 69 67

25 12

4 2

60 63

28 19 16

22 14 12

6 5 4

39 43 44

17 2 42

8 5 11

—

— 11

25 74 26

3 4

5 7

8 9

8 19

3 5

66 60

11 7 13

12 6 10

12 12 16

25 17 32

1 3 3

58 66 48

129 munalt drivna ungdomsverksamheten avser de flesta noteringarna egna erfarenheter och därnäst ledarträffar, enskilda ledarkolleger. 9.2.b Källmaterial och informationskanaler, ej från egen organisation, kommun

Många av de tillfrågade ledarna h a r inte gjort någon markering för b)-alternativet. Det gäller 60 å 70 % inom ledarkategorierna på distrikts- och lokalplan. Det ter sig mot denna bakgrund enklast att behandla alla ledarkategorier i en och samma tabell. Det är av intresse att se om ledarna erhåller några av sina värdefullaste informationer, kunskaper och idéer för uppdraget från annat håll än egen medlemsorganisation. Medeltalet svar tenderar att vara störst hos ledarkategorierna på riksplan. Men det totalt sett högsta medeltalet, 2,3, h a r ändå de kommunala ungdomskonsulenterna. Lägsta medeltalet, 0,35, har tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer. Genom att summera medeltalen svar

2—614759

för både a ) - och b)-alternativet, kan man konstatera, att ledarna i regel inte utnyttjat alla fem tillåtna svarsmarkeringarna. Det mest iögonenfallande vid närmare studium av tabell 135 är kanske de ofta höga procenten för de kommunala ungdomskonsulenterna och därnäst för idrottsorganisationernas sekreterare på riksplan. Men det är kanske troligt att åtminstone kommunernas ungdomskonsulenter i hög grad är hänvisade till organisationslivet och andra kommuner för att erhålla sina värdefullaste informationer, kunskaper och idéer för uppdraget. De källor och informationskanaler som de olika ledarna i första h a n d synes komma i kontakt med utanför den »egna» organisationen, kommunen, är böcker, tidningar och tidskrifter samt kurser, konferenser, läger och liknande. Inom övriga slag av organisationer har 48 % av ordförandena på riksplan och 44 % av högsta tjänstemännen på riksplan angett böcker från andra håll än »egen» organisation som en av de värdefullaste informations- och kunskapskällorna.

K A P I T E L 10

Uppgifter och svårigheter

10.1.

Viktigaste

uppgifterna

I stadgarna har organisationerna sina arbetsmål nedskrivna. Dessa kan bestå av huvudmål och delmål. Därtill kan organisationerna ha etappmål, som troligen inte återfinns i stadgar men som stundom finns angivna i programförklaringar. Organisationerna kan också h a ett flertal bisyften, som oftast inte alls är nedskrivna. För ledare och medlemmar kan ytterligare en rad mål och syften med verksamheten förekomma. Vad den enskilde ledaren uppfattar som organisationens viktigaste uppgifter kan vara påverkat av empirisk kunskap, genomgången ledarutbildning, kommunikationer inom organisationen, ledarskapet och dess miljö, strömningar i samhälle m. fl. ting. När vi därför frågar vad ledarna uppfattar som viktigaste uppgifter för det ungdomsarbete de deltar i, erhåller vi en beskrivning av ungdomsarbetets mål, sett från olika ledares horisont. Möjligheten att på förhand ha kunnat sätta sig in i vilka olika svar ledarna skulle vilja ge har varit minimala, varför vi fått lov att ställa öppen fråga. Den lyder: Vad anser Ni vara de viktigaste uppgifterna för det ungdomsarbete, som Ert i fråga 6 angivna uppdrag är hänfört till? IP h a r tillåtits att lämna obegränsat antal svar. Efter att ha granskat svaren i

75 slumpmässigt valda frågeformulär har nedanstående kodifieringsschema utarbetats till frågan. Uppräkningarna under rubrikerna återger nyckelord och formuleringar, som återfunnits i formulären och som därmed förtydligar vad rubrikerna t ä c k e r :

1. Påverka, fostra ideologiskt, idrottsligt eller för det som i övrigt är organisationens eller resp. ungdomsarbetes idé. Evangelisation Opinionsbildning Fostra . . . till viss livssyn Identifikation med målsättning Skola, fostra ideologiskt, politiskt, andligt, fysiskt, intellektuellt Göra medlemmar och andra medvetna om . . . Skapande av normer 2. Fostra till, främja vissa

beteenden

Aktivt samhällsarbete Respekt och hänsyn Samarbetsförmåga Ansvarstagande Självständighet Flit, idoghet Ha god moral Goda samhällsmedborgare Världsmedborgare Nykterhet Gott uppträdande, sportsligt u p p trädande Personligt u p p t r ä d a n d e , stil

131 3. Aktivera, fostra, vårda i största allmänhet (utan speciell ideologisk styrning eller uttalad förankring) Allmän ungdomspreventiv verksamhet Social träning Ge fritiden ett fostrande och berikande innehåll Program, aktivitet i största allmänhet Sy sina kläder, sköta garderoben Etikett, h u r arrangera fest, bjudning Förhållandet till andra könet Musik, rita, måla Yrkesvägledning Kroppsvård Tävlingsverksamhet, idrotta, bättre idrottsprestationer Bjuda, skapa atmosfär, som är allmänt sund Bjuda ungdomen någonstans att vara 4. Vidgad ter, större

gemenskap, helhetssyn

vidgade

8. Förnya, reformera handlingsprogram och tänkesätt för att bättre och mer tidsenligt kunna förverkliga organisationens eller verksamhetens idé 9.

Metodfrågor

Grupparbete, organisation av föreningsarbetet 0. Skaffa medel som gör det lättare att bedriva ungdomsarbetet Ekonomi Lokaler, anläggningar x. Annat eller tveksamt y. Vet ej, inget svar

kontak-

Kontakt mellan föreningar, mellan föreningar och andra organisationer, myndigheter etc. Ekumenik, kyrklig enhet Stärka gemenskapen Internationella kontakter, universell syn överbrygga olikheterna i program mellan skilda åldrar och ökad kontakt mellan olika arbetsgrenar Kontakt med ungdomen 5. Rekrytera medlemmar, tande, väljare ...

7. Utbilda, i synnerhet ledare men även medlemmar. Instruera, informera, ge kunskap om den egna organisationen, dess verksamhet, program, målsättning etc.

deltagare,

rös-

till den egna organisationen eller verksamheten eller för dess idé, program, aktivitet Bilda nya grupper, avdelningar Söka upp föreningslös ungdom 6. Intressera, inspirera, väcka ansvar och respekt för det organisationen eller verksamheten arbetar med. Gäller både bland egna medlemmar och a n d r a

10.1.1. Parlamentariskt valda ledare

Som man kan utläsa av tabell 136 varier a r den totala svarsprocenten lämnade svar från omkring 100 till 170 med högsta procenten för ledarna på riksplan. Många olika svar per person kan tyda på att IP har en relativt mångfasetterad syn på sitt uppdrag. Hos idrottsledarna finns inte något entydigt mönster för var man lägger huvudvikten. Olika ledarkategorier anger något olika uppgifter för vad man anser som viktigast. På riksplan har likväl både ordförandena och sekreterarna, i synnerhet de förstnämnda, oftast angett uppgiften att intressera, väcka ansvar och respekt för det organisationen arbetar med. Av ordförandena har 36 % angett detta svar och av sekreterarna 29 %. Metodfrågor h a r nämnts av 27 % av riksplanets ordförande och 24 % av sekreterarna. Men lika stor andel av sek-

132 gg Cu u

2 ac

m co TJ< o

m co

00 TJ< o> CO

00 CM

•<* lO 00 CO

CN CM •* i c

m co

rtlMW*

r}< CO

c « >>

£ ~J

ed . c« C3 fc. « :c« *» — ö »*

< 2. «« c -T "c « « C .-« C « o> o) 4J :c3 "C t » »Ö

5 , £ ^ i j +-> <<3 ' UD U Q, CS O t ) "

r-H . _

•O

C €-1

C/3 [ f l O

cJ" oT of

c/3 _ fr, fri c/3 . O

C/2 Ö CJ

., C

<B :rt

C C 2 C

to 5 a

C ^ fl) fl Q, :0 a) :<0

3 2

^ »0 a -ö '«

fl)

csoc/so

Cl-Ö

cJ" af

§ C C

3 :C5 A

•2 ca ni

to "O •M I i v: 0 0

-y T3 "Ö

C/ —1

SS M

t/i

O h

133 r e t e r a r n a har angett svaren aktivera, fostra i största allmänhet och vidgad gemenskap, större helhetssyn. På distriktsplan är det vanligast förekommande svaret hos ordförandena inom idrottsorganisationerna att aktivera, fostra, vårda i största allmänhet (utan speciell ideologisk styrning eller uttalad förankring), vilket h a r angetts av 35 %. Att utbilda, instruera, informera ge kunskap om den egna organisationen h a r 25 % av n ä m n d a ordförande framhållit och 18 % h a r svarat att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Idrottsorganisationernas sekreterare och ombudsmän på distriktsplan har lägsta procentuella summa svar av alla kategorier parlamentariskt valda ledare. Av sekreterarna h a r 23 % uppgett svaret aktivera, fostra i största allmänhet. Av ombudsmännen h a r 23 % svarat att intressera, väcka ansvar för och lika många att utbilda. På lokalplan har 29 % av ordförandena inom idrottsorganisationer angett att aktivera, fostra i största allmänhet, 23 % att fostra till, främja vissa beteenden. Hos alla tre ordförandegrupperna inom övriga slag av organisationer är det oftast återkommande svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Av riksplanets ordförande har 67 % angett detta svar men endast omkring 30 % av ordförandena på distrikts- och lokalplan. På riks- och distriktsplan är det näst oftast återkommande svaret att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Detta svar har nämnts av 29 % av ordförandena på riks-, 21 % på distrikts- och 27 % på lokalplan. Förhållandevis många har också framhållit uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet. Svarsandelen är störst på lokalplan — 30 % — och lägst på riksplan — 19 %.

10.1.2 Anställda ledare

Summa procent svar varierar mellan ledarkategorierna från omkring 140 till 210 %. Högsta tjänstemännen och instruktörerna på riksplan h a r de högsta summorna. Lägsta har de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Låg p r o centsumma har också kategorin andra tjänstemän på riksplan. Tabell 137. På riksplan h a r 44 % av högsta tjänstemännen svarat att intressera, väcka ansvar för, 33 % har angett att fostra till, främja vissa beteenden och lika många att utbilda, instruera, informera. Av instruktörerna h a r 52 % angett som främsta uppgift att utbilda, instruera, informera, 33 % att fostra till, främja vissa beteenden, 29 % att rekrytera och lika många att intressera, väcka ansvar för. Den största andelen —• 27 % — av a n d r a tänstemän på riksplan h a r svarat att intressera, väcka ansvar för, 22 % metodfrågor och 20 % att utbilda, instruera, informera. På distriktsplan har inte mindre än 58 % av idrottskonsulenterna angett som viktigaste uppgift att utbilda, instruera, informera och 42 % att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Dessa är de två helt dominerande svaren bland idrottskonsulenterna. Hos tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer förekommer inte någon särskild inriktning av svaren. 28 % har angivit att fostra till, främja vissa beteenden, 21 % att ge vidgad gemenskap, större helhetssyn, vidgade kontakter. Hos de kommunala ungdomskonsulent e r n a h a r 42 % angett metodfrågor som viktigaste uppgift, 3 7 % att ge vidgad gemenskap, vidgade kontakter och störr e helhetssyn och lika många att skaffa

*-> c c

•< 68

iH (O 00 I H H ^ 1 CM CM i-H

( 0 ( 0 0 (omoi rtiHiH

umm procent

Vet ej, Summ proinget cent svar

t>- CM co r f rtrl

0 s -

00 t » CM 00 r f CO

l o

et ej nget »var

C/3

I m

vP o~~

O 00 CO

co I H n<

>-* •»-> 1 W W

00 CM

Hincn

| CM r < 1 oo

c c

«< « T!

eo 1 1

CM TH TH

C/3 C

C/3

C3 9

o*»

00 r f CM CM T H CM

00 CSS CM H ^

I-I

(Ofl) eo

i> m m

1 w m

•a 0s"

«°2

CM CO TH

Förnya, reformera

as* i - i es t- « s •••o ^ g <u

1 1"

fcc»E 81 eo CM o eo m CM

oo ess CM m i-i eo

2 I-H CM CN

ess ess ess

+•>

Intressera, väcka ansvar för

P rf rf

CSS t > CM CM

CM CSS i-H r f rH T H

Ä •> ^ fe £ « * > fa

CO CM r i r t

er-

o o T H ess T H CM T H

•5 "> > § C3 .ös oo m 1 1

l-H I - H 1-H l-H

r^oeo r l r t r l

i > TH i > i H CM OO

oo-* i-H

H i f

i > ess i-t

i-c CM

I - H T-H

CM m r f CO

eo eo er eo eo i -

oo oo m CM

i-i os CM

1 CN 1

CSS r f CM

Q. Q,

^2 O

I H m CN l-H 1-

1 ii 1

CN i—

1 -

C3 *J

i C

.-H

m r- r f m m m

mja ssa eenen

«M

CM ess o CM T H CM

\° o^-

CM t - CO

rf in m co eo eo

o +-:« •? tJ -Ö xä

« «j S £ ^

> 2 •" o °°

o« ™ t I O h S Q. C8 o >Ö M ^ - < —i OC

9 •a

stra

Fostra Akti- Vidgad Påvertill, vera, gemenka ideofrämja fostra skap, logiskt, vissa i största större idrotts- beteen- allmän- helhetsligt het den syn

s s

Vidgad gemenskap, större helhetssyn

co os r f CN

Akti vera [ostr störs llmä het

^2 —^ Q)

9! i n

l-H

CO CM T H

c JU

0) t-,

-o v

ÖD OS *J

a O)

1—

2 E

X *• 3 «

c 5. ^ i D H J "C

c c

>-H

ft;X

C tC 4 e

S-

. 2 «. S t «> •

It Q*

.« c

Lokalplan Tjänstemän, ö. Ungdomsg.f., K

a h

ft ft 3 h

OD tn

-o +J

fe J^

135 medel samt 21 % att aktivera, fostra i största allmänhet. På lokalplan h a r 42 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer svarat att aktivera, fostra i största allmänhet, 29 % att påverka ideologiskt och 21 % att fostra till, främja vissa beteenden och lika många att utbilda, instruera, informera. Av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna har 39 % angett metodfrågor och 35 % att aktivera, fostra i största allmänhet.

Procentuella medeltal

Viktigaste uppgifter Aktivera, fostra i största allmänhet Intressera, väcka ansvar för . Fostra till, främja vissa beteenden Utbilda Metodfrågor Vidgad gemenskap, större helhetssyn Skaffa medel Påverka ideologiskt, idrottsligt Rekrytera Förnya, reformera

27,35 23,15 21,75 17,90 17,60 11,55 7,65 7,25 6,05 3,25

10.1.3 Fritidsgruppsledare

Tabell 138 visar att den procentuella summan svar varierar mellan ledarkategorierna från 132 till 147 %. Omkring 55 % av ledarna inom vardera kategorin h a r angett att aktivera, fostra i största allmänhet som främsta uppgift. Både svaren att fostra till, främja vissa beteenden och att intressera, väcka ansvar för h a r angetts av ca 20 % av ledarna. I förhållande till ordförandena på lokalplan h a r fritidsgruppsledarna i märkbart högre omfattning nämnt att fostra till, främja vissa beteenden och aktivera, fostra i största allmänhet medan ordförandena inom övriga slag av organisationer i större utsträckning än fritidsgruppsledarna angett svaren att fostra till, främja vissa beteenden att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. 10.1.4 Sammanfattning

Vad olika ledarkategorier uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete varierar rätt mycket. Ändå kan man se att somliga svar förekommer långt oftare än andra. Detta framgår bäst genom en rangordning av svaren efter ledarkategoriernas procentuella medeltal utifrån tabellerna 136—138 enligt n e d a n :

För att tydligare se vilka ledarkategorier som svarat vad, rangordnar vi nedan ledarkategorierna efter procent för olika svar. Därvid anger vi ledarkategorins organisationsplan medelst: 1 = Riksplan 2 = Distriktsplan 3 = Lokalplan

Aktivera, fostra i största allmänhet Ledarkategorier

Fritidsgruppsledare, ö . . . Fritidsgruppsledare, I . . . . Fritidsgruppsledare, K . . . Tjänstemän, ö Ungdomsgårdsföreståndare, K Ordförande, SF Ordförande, ö Ordförande, I Sekreterare, SF Instruktörer, ö Sekreterare, SF Konsulenter, K Ordförande, Ö Ordförande, Ö Tjänstemän, Ö Konsulenter, I Högsta tjänstemän, ö . . . . Andra tjänstemän, ö . . . . Ordförande, SF

Organisa- Protionsplan cent 3 3 3 3

57 55 54 42

3 2 3 3 1 1 2 2 2 2 1 2 2 1 1 1

35 35 30 29 24 24 23 21 20 19 19 19 17 11 8 5

136 Intressera väcka ansvar för Ledarkategorier

Högsta tjänstemän, ö . . . . Konsulenter, I Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö Instruktörer, ö Andra tjänstemän, ö . . . . Ordförande, Ö Ombudsmän, SF Ordförande, ö Fritidsgruppsledare, ö . . . Fritidsgruppsledare, K . . . Tjänstemän, ö Fritidsgruppsledare, I. . . . Ordförande, SF Ordförande, I Tjänstemän, ö Ungdomsgårdsföreståndare, K Konsulenter, K Sekreterare, SF

Metodfrågor Organisa- Protionsplan cent 1 2

3 2 2 3 3 2 3 2 3 3

44 42 36 29 29 29 27 27 23 21 21 19 19 18 18 15 13

3 2 2

12 11 10

Ledarkategorier

Konsulenter, K Ungdomsgårdsföreståndare, K

Organisa- Protionsplan cent 2

39 Vidgad gemenskap, större helhetssyn Ledarkategorier

Organisa- Protionsplan cent 2

Konsulenter, K

37 Skaffa medel Ledarkategorier

Konsulenter, K

Organisa- Protionsplan cent 37

2 Fostra till, främja vissa beteenden Ledarkategorier

Ordförande, ö Högsta tjänstemän, ö . . . . Instruktörer, ö Ordförande, ö Ordförande, ö Tjänstemän, ö Ordförande, I Fritidsgruppsledare, I . . . . Tjänstemän, ö Fritidsgruppsledare, K . . . Fritidsgruppsledare, ö . . . Sekreterare, SF Andra tjänstemän, ö . . . . Ordförande, SF Ordförande, SF Sekreterare, SF Ungdomsgårdsföreståndare, K Konsulenter, I Konsulenter, K

Organisa- Protionsplan cent 1 1 1 3 2 2 3 3 3 3 3 2 1 1 2 1

67 33 33 31 30 28 23 22 21 20 19 19 19 18 16 14

3 2 2 2

9 8 5

Utbilda Ledarkategorier

Konsulenter, I Instruktörer, ö Högsta tjänstemän, ö . . . . Konsulenter, K

Organisa- Protionsplan cent 2 1 1 2

58 52 33 32

10.1.5 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Ordförandena inom olika slag av organisationer är, som framgår av tabell 139, rätt samstämmiga i vad som är att betrakta som viktigaste uppgifter. Drygt hälften av ordförandena inom religiösa organisationer h a r likväl framhållit uppgiften att fostra till, främja vissa beteenden. Det svar som kommer närmast i ordning är uppgiften att p å verka ideologiskt, vilket angetts av 16 % av nämnda ordförande. Även av scoutordförandena har r ä t t många — 38 % — angett som viktigaste uppgift att fostra till, främja vissa beteenden. Men nästan lika många inom denna grupp — 36 % — har framhållit uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet. Ordförandena inom kategorin a n d r a slag av organisationer och inom nykterhetsorganisationer uppvisar största a n delarna — 45 och 43 % — som angett

137 c« -g C

c. C/3

\ 0 O^

l > 00 r f O O CM CM r f CN r f CO TT H H H T H r l r l

^ O^

CM CM T * CM CM T 1 H r l

-.o

c/3

Vet ej, inget svar

Vet ej, inget svar C C

*->

^p o^

oo T I m t > co oo CM CO r f CO r f r f r f CO

•sfl o~^

^.o

CO CM

3sS

I CM r f

rf Ti

r f r f CM l > CD Ti Ti Ti

T I

CD CM CO O r f CD CM T i

*->

1 CM

1 rf

ca —•

si c/3

03 —i ^o cN

COTfrt

1 CM Ä ^ O!

^o O^

TH TH O r l r l r <

1 C5 00 | Ti

1 Förnya, reformera

S ">£

c* >>£

•vp O^

ers i n co o rTi TH

v o

m oo o ers i > TH T I T I T I CM r f CO

in rf

c •a

1 CM

1 Ti

2 P

+->

Intressera, väcka ansvar för

fe c £ £

b •o

1 CO CM

^p on>

0 0 O P » 0 0 O CM CT> T i CM T i T i CM CO T I

^5 0s»

co o m Ti

oo oo Ti

B o

TH co m TH

\P o^

<j> CD r f co o m CM CO T-i r f CO r f

Vidgad gemenskap, större helhetssyn

o TH

CS CS - H

v£> o^

co oo CM r f i n CM CM CO i n CM T I CM

\ p O^

T I i n CD O TH CM Ti Ti

oo m Ti

1 rf

l fl

Akti vera fostr störs llmä het

Påver- Fostra Akti- Vidgad till, vera, gemenka ideofostra skap, logiskt, främja vissa i största större idrottsbeteen- allmän- helhetsligt het syn den

£ ^p o~^

i n os T I o m m m m

r» T I r f CD CD m

r-V.

g * _, C i*i S Oo fl)fl » i« l fl? B) a

S.O

o^-

CM O i n 0 0 r f r f O CM CM CM T I T I T I CM

£ t > i* i

CM oo

O f

fe *J -a i j -*J > 2 •- o ^ •s _ a i i i 5 P* j * 2 2

CM 0 0 CD r f r f r f CO rf T I

i n 0 5 CM T I 0 0 i n

co co m CO

CM m

CM co Ti

c o

•g. H o

S-4

-9 <U 1»

•«a p.

CJ Tj

fl 3

1% O, 3 i i

ÖC CA

•Q

u ••o

o H

-; a pi z «i >< ^

138 svaret att aktivera, fostra i största allmänhet. Av ordförandena inom de politiska organisationerna har 47 % framhållit som viktigaste uppgift att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Vidare har 31 % av ordförandena inom gruppen andra slag av organisationer och 29 % av ordförandena inom nykterhetsorganisationer pekat på denna uppgift. Fritidsgruppsledare Tabell 140 visar att inom vart organisationsslag för sig har minst 50 % av fritidsgruppsledarna angett som viktigaste uppgift att aktivera, fostra i största allmänhet. Högsta andel — 67 % — h a r fritidsgruppsledarna inom kategorin andra slag av organisationer. Samma organisationsslag hade även bland ordförandena på lokalplan högsta andelen — 45 % — för detta svar. Till skillnad från ordförandena h a r av fritidsgruppsledarna inom religiösa organisationer tämligen få, endast 25 %, angett svaret att fostra till, främja vissa beteenden, men i gengäld hela 46 % framhållit uppgiften att påverka ideologiskt. Frånsett att åtskilligt fler av fritidsgruppsledarna betonar uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet är det påtaglig överensstämmelse mellan fritidsgruppsledarnas och ordförandenas svar inom ett och samma slag av organisation.

Intressera, väcka ansvar för -— P 47 %, A 31 %, N 29 %, Se 18 %, I 15 % o c h R 10 %. Motsvarande sammanfattning bland fritidsgruppsledarna ger: Aktivera, fostra i största allmänhet — A 67 %, X 61 %, Se 59 %, I 55 %, K 54 % , R 5 1 % och N 50 %. Intressera, väcka ansvar för — X 32 %, Se och A 20 %, K 19 %, I och N 18 % och R 17 %. Fostra till, främja vissa beteenden — R 25 %, I 22 %, Se och K 20 %, N 18 %, A och X 14 %. Påverka ideologiskt, idrottsligt — R 46 %, N 14 %, Se 8 %, K 6 %, A och X 4 % , I 2 %. 10.1.6 Relation mellan Tad ledaren uppfattar som -viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete och olika bakgrundsfaktorer

Man kan tänka sig att vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete är betingat av faktorer som kön, ålder, skolutbildning, organisationstillhörighet och den tid som uppdraget innehafts. Att det också föreligger differenser beroende på vilket slag av organisation personen tillhör, har vi redan tidigare konstaterat. (Kapitel 10.1.5.) Vi undersöker nu närmast ev. olikheter som kan sammanhänga med övriga u p p r ä k n a d e bakgrundsfaktorer.

Sammanfattning

Jämförelse mellan manliga och kvinnliga ledare i vad de uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete

Bland ordförandena på lokalplan h a r främst nedan uppräknade svar n ä m n t s : Fostra till, främja beteenden — R 52 %, Se 38 %, N 24 %, I 23 %, A 22% och P 15 %. Aktivera, fostra i största allmänhet — A 45 %, N 43 %, Se 36 %, P 30 %, I 2 9 % o c h R 14 %.

Tabell 141 visar att det i fråga om totala svarsprocenten inte är några entydiga skillnader mellan män och kvinnor. Lika litet kan vi i något av de enskilda svaren se några klara differenser mellan män och kvinnor. Tabellen måste snarast tyda på att undersökta manliga och kvinnliga ledare ser det angivna

139 Tabell 141. Jämförelse mellan manliga och kvinnliga ledare i vad de uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan inom övriga slag av organisationer samt fritidsgruppsledare. Ordförande inom

Fritidsgruppsledare inom

Viktigaste uppgifter

M n 214

Kv n 65

5 4 29 8 3 12 1 4 7

Summa

valda ledare på

°//o

M n 73

Kv n 40

6 27

9 35

16 16

19 19

2 24

3 15

7 23

5 15

2 2 16

2 2 19

3 18 27 15

14 2

6 4 17 9 1 7 2 2 10 139

i vad upp-

För erhållande av största möjliga antal personer inom var åldersgrupp, delar vi varje samspel endast i två delar, åldersklasserna 15—34 år och 35—54 år. Parlamentariskt plan

K Kv n 34

ungdomsarbetets uppgifter ungefär likartat. Jämförelse mellan åldersgrupper ledaren uppfattar som viktigaste gifter i angivet ungdomsarbete

Kv M n 63 n 299

°/

% Påverka ideologiskt, idrottsligt.. . Fostra till, främja vissa beteenden Aktivera, fostra i största allmänhet Vidgad gemenskap, större helhetssyn Rekrytera Intressera, väcka ansvar för. . . Utbilda Förnya, reformera Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar

M n 125

lokal-

Som framgår av tabell 142 finns en tendens till att äldre ordförande procentuellt lämnar fler svar än yngre. Liknande tendens i skillnaden mellan svaren från de yngre och de äldre återfinns inom båda organisationskategor i e r n a beträffande fem av punkterna. Sålunda har de äldre en svag tendens att oftare än de yngre framhålla vidgad

10 148

3 3

10 19 11 1 6 1 1

15 5 3 8

5 5

gemenskap och större helhetssyn, rekrytering, utbildning och att skaffa medel. De båda yngre grupperna betonar mer vikten av att intressera och väcka ansvar även om tendensen inom idrottsorganisatinerna är mycket svag. I stort visar dock tabellen att det inte tycks föreligga några större skillnader i uppfattning mellan yngre och äldre inom de båda organisationskategorierna.

Fritidsgruppsledare Totala svarsprocenten är ungefär densamma inom båda åldersklasserna för varje organisationskategori för sig, tabell 143. De äldre inom samtliga organisationskategorier h a r oftare än de yngre hävdat betydelsen av att fostra till, främja vissa beteenden och att aktivera, fostra i största allmänhet. De yngre har å sin sida genomgående en svag tendens att mer än de äldre framhålla

140 Tabell 142. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som viktigaste gifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan.

upp-

Ordförande på lokalplan inom

Summa

143.

Ålder

15—34

35—54

15—34

35—54

n 59

n 79

n 184

n 95

2 17 31 5 3 19 7 2 14 5 9 10

1 23 29 6 6 17 11 1 14 9 5 13

5 31 26 3 2 34 6 2

10 24 37 10 4 17 11 3 16 3 5 4

144 Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden Aktivera, fostra i största allmänhet Vidgad gemenskap, större helhetssyn Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar

Tabell

()

I Ålder

Viktigaste uppgifter

Jämförelse mellan åldersgrupper i vad uppgifter i angivet ungdomsarbete.

ledaren uppfattar som Fritidsgruppsledare.

viktigaste

Fritidsgruppsledare inom K Ålder

Viktigaste uppgifter

Ålder

15—34 35—54 15—34 35—54 15—34 35—54 n 193 n 140 n 116

% Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden Aktivera, fostra i största allmänhet Vidgad gemenskap, större helhetssyn Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar Summa

3 20 50 7 5 19 11 1 7 2 2 13

1 27 62 4 6 18 7 1 6 2 2 4

14 13 60 3 2 20 10

n 72

n 61

n 52

°//o

22 24 64

10 18 56 3

2 23 60 6

17 14

18 5 3 7 2 2 7

1 13 6

16 2

141 betydelsen av att intressera, väcka ansvar för och metodfrågor. Även denna tabell uppvisar ändå en påtaglig samstämmighet i uppfattning mellan yngre och äldre inom en och samma organisationskategori. Sammanfattning Inom de undersökta ledarkategorierna föreligger påtaglig överensstämmelse i uppfattning mellan åldersklasserna i avgivna svar. En tendens kan möjligen skönjas att äldre ledare i större utsträckning än yngre anger de båda svaren att fostra till, främja vissa beteenden samt att aktivera, fostra i största allmänhet. Tendensen bryts dock i det första fallet av ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer och i det a n d r a fallet av orförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer. De yngre framhåller, ehuru tendensen är svag, genomgående oftare än de äldre

betydelsen av att intressera, väcka ansvar för. Jämförelse mellan IP med olika skolutbildning i vad IP uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete Vi delar materialet på IP som har folkskola och/eller folkhögskola som högsta skolutbildning och IP som har realskola eller däröver. Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Tabell 144 ger en svag antydan om högre procentuell svarssumma hos ledarna med högre skolutbildning. Framför allt inom idrottsorganisationerna är det procentuellt fler av ledarna med högre skolutbildning som angett svaret att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Även i fråga om att fostra till, främja

Tabell 144. Jämförelse mellan IP med olika skolutbildning tigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt

i vad IP uppfattar som vikvalda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom Ö

Viktigaste uppgifter

Högst folkhögskola n 75

Lägst realskola n 63

Högst folkhögskola n 136

Lägst realskola n 143

1 24 32 7 1 11 11 1 12 5 4 15

2 16 27 5 10 25 8 2 16 10 10

6 23 30 6 3 26 10 2 12 2 4 9

7 34 29 5 3 30 6 2 10 1 4 4

142 vissa beteenden skiljer ledare med olika skolutbildning sig från varandra men avvikelserna går åt olika håll inom I och ö. I övrigt råder stor överensstämmelse i uppfattning mellan dem som har lägre och dem som har högre skolutbildning.

angivet, att ledare med högre skolutbildning i större omfattning anger uppgiften att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Hos fritidsgruppsledarna har procentuellt något fler IP med högre skolutbildning framhållit svaret att utbilda, instruera, informera.

Fritidsgmppsledare Tabell 145 antyder att ledare med högre utbildning procentuellt lämnar fler svar än ledare med lägre utbildning. Ledare med högre skolutbildning h a r procentuellt fler än andra som svarat att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med och att utbilda, instruera, informera. Sammanfattning Undersökta ledarkategorier visar att ledare med högre skolutbildning tender a r att i medeltal lämna fler svar än andra. Det finns också mer eller mindre klart

Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete För att få så stor tidsutsträckning som möjligt men ändå relativt många försökspersoner inom vardera jämförelsegruppen, delar vi den tid uppdraget innehafts på klassbredderna 1—5 år och 6—10 år. Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Tabell 146 visar en svag tendens till att ge högre procentuell summa för dem som innehaft uppdraget kortare tid.

Tabell 145. Jämförelse mellan IP med olika skolutbildning i vad IP uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Fritidsgmppsledare. Fritidsgmppsledare inom I

Viktigaste uppgifter

Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden. .. Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn. Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar

Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst folk- real- folk real- folk- realhögsk. skola högsk. skola högsk. skola n 222 n 111 n 117 n 71 n 79 n 34

2 21 55 5 5 17 7 1 7 3 2 10

2 27 55 6 5 21 14

15 15 62 1 3 13 6

20 20 62 3

4 23 56 5

12 15 62 3

—

— —

— 7

16 8 3 8 1 3 8

3 8

24 11

11 3

21 12

— 3 6

143 Tabell 146. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Ordförande på lokalplan inom Ö

Viktigaste uppgifter

Antal år 6—10 1—5 n36 n 102

°/

2 25 29 2 6 19 10 1 11

Summa I P som innehaft uppdraget 1—5 år h a r högre procent än övriga som svarat att fostra till, främja vissa beteenden och att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Fritidsgruppsledare Antal år uppdraget innehafts förefaller enligt tabell 147 inte att särskilt inverka på totala svarsprocenten. Inte heller inom de enskilda svaren verkar det som om antal år uppdraget innehafts spelar in. Sammanfattning Antal år uppdraget innehafts förefaller inte att ha entydig relation vare sig till antal lämnade svar eller till enskilt svar.

10.2 Största svårigheterna men

Antal år 6—10 1—5 n 224 n 55

och proble-

Vilka problem h a r ledaren att brottas med? Skulle dessa kunna avhjälpas genom bättre stöd från organisation och

12 133

31 17 3 14 8 3 22 6 3 11

5 29 29 7 3 29 7 2 12 1 4 7

11 27 31 2 22 9 4 5

samhälle? För att få en första aspekt på frågor som dessa har följande öppna fråga ställts: Vad anser Ni vara de största svårigheterna eller problemen i Ert enligt fråga 6 (i frågeformuläret) angivna uppdrag? Även på denna fråga har IP kunnat lämna obegränsat antal svar. Frågan efterlyser endast IPs subjektiva uppfattning av problemen och svårigheterna. Denna föreställning kan var a färgad av olika faktorer. Somliga svårigheter upplever IP kanske som genanta och nämner därför inte t. ex. problem av disciplinär natur. Det kan finnas svårigheter som IP väl förnimmer men inte lyckas analysera och därför har svårt att uttrycka. IP kan vidare vara inlärd att registrera speciella svårigheter. Trots sina brister bör frågan ändå kunna ge en viss förnimmelse av vilka svårigheter eller problem I P upplever. Efter

granskning

svaren

144 Tabell 147. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter i angivet ungdomsarbete. Fritidsgruppsledare. Fritidsgruppsledare inom O I Antal år Antal år 1—5 6—10 1—5 6—10 n l 5 6 n32 n267 n66

Viktigaste uppgifter

Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden Aktivera, fostra i största allmänhet Vidgad gemenskap, större helhetssyn Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar Summa slumpmässigt valda formulär har nedanstående kodifieringsschema utarbetats till frågan. Även i detta fall utgör uppräkningarna under rubrikerna nyckelord eller uttryck som återfunnits i frågeformulären. 1. Bristande

egen tid till

Att hinna med arbetet Planering Kontakter Information Att ge service Att genomföra idéer

anläggningar

Ej ändamålsenliga lokaler expeditionen

15 18 63 2 2 17

25 13 56

12 1

10 148

19 9

o/ /o

7 2 2 10

3 27 62 5 9 9 8 2 5 2 3 5

2 22 53 6 4 19 10

21 56 4

18 64 5

19 9 1 7 2 6

14 9 5 5 5 5 14

5. Brist på ledare Ledarbrist Svårt att få tag på ledare, instruktörer, konsulenter Brist på medarbetare Svårt att få kunniga, kompetenta ledare, ledare med stor arbetskapacitet Svårt att få folk att åta sig u p p d r a g egen utbildning,

fortutbild-

7. Svårt att klara av medlems- och ledarvård samt utbildning av medlemmar och ledare

2. Brist på pengar

4. Bristande

°/

6. Bristande ning

Att få ekonomin att gå ihop Kan ej verkställa på grund av brist på pengar 3. Brist på lokaler, hallar,

°/

K Antal år 1—5 6—10 n91 n22

kapacitet

För få kontorsanställda Föråldrad eller bristande expeditionen utrustning

Att få med sig medlemmar, ledare Att få medlemmar, ledare att anamma nya metoder Att väcka föreningskänsla Att få medlemmar och styrelsemedlemmar att ta ansvar, bli aktiva Att behålla medlemmar Ordnings- och disciplinfrågor 8. Svårigheter

att få ut

Möter motpropaganda

budskapet

145 Sekularisering Konkurrens med a n d r a ideologier, intressen, sysselsättningar Ungdomens splittring Svårt att samla, intressera, nå ungdomen Svårt att få medlemmar till sammanträden och möten 9. Svårigheter som hänger samman med program, arbetsmetoder och organisationsformer Hur erhålla åldersriktiga program Program för barn och ungdom övergångsproblem från en arbetsform till en annan Otympligt, invecklat organisatoriskt mönster, splittrad verksamhet och organisationsstruktur 0. Obekväma

arbetstider

För mycket kvällsarbete För mycket lördags- och söndagsarbete För mycket resande x. För mycket

skrivbordsarbete

För mycket okvalificerat kansli- och expeditionsarbete Expeditionsarbetet tar för mycken tid y. Annat, vet ej, inget

svar

10.2.1 Parlamentariskt valda ledare

Den procentuella summan lämnade svar varierar mellan ledarkategorierna från 148 till 188 %. Men då har också svarsalternativet »annat, vet ej, inget svar» medräknats. Tabell 148. Det hos idrottsledarna oftast förekommande svaret är brist på pengar. Särskilt många av ordförandena h a r framhållit detta, t. ex. 61 % av ordförandena på distriktsplan och 55 % av ordförandena på riksplan. Det därnäst vanligaste svaret är brist på ledare. Återigen är det främst ordförandena som står för svaret. Det har 10—614759

angetts av 58 % av ordförandena på distriktsplan och av 50 % av ordförandena på riksplan. Ett av relativt många upplevt problem synes vara bristen på lokaler, hallar och anläggningar. Det har angetts av 29 % av sekreterarna på riksplan och av 27 % av ombudsmännen och av något färre inom övriga idrottsledarkategorier. Tämligen många har framhållit svårigheten att få ut budskapet, att vinna gehör för det man vill plädera för eller som organisationen arbetar med. Svaret har angetts av 28 % av ordförandena på lokalplan och av något färre inom övriga idrottsledarkategorier. Nyssnämnda fyra svar dominerar även bland ordförandena inom övriga slag av organisationer. Brist på ledare har framhållits av 37—38 % av ordförandena. Procenttalen ligger lägre än hos ordförandena inom idrottsorganisationerna. Brist på pengar har angetts av 33 och 34 % av ordförandena på riks- och distriktsplan men endast av 18 % av ordförandena på lokalplan. Svårigheten att få ut budskapet synes vara kännbart framför allt på lokal- och distriktsplan. Svaret har nämnts av 43 % av ordförandena på lokalplan och av 34 % på distriktsplan. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har angetts av 15 % av ordförandena på lokalplan och av ännu färre på distriktsoch riksplan.

10.2.2 Anställda ledare

Det framgår av tabell 149 att den procentuella summan lämnade svar, inklusive »annat, vet ej, inget svar», är 136— 239 med det högsta procenttalet för högsta tjänstemännen på riksplan och det lägsta för tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

146 cs

e g

„ £<

r f oo oo I > 00 r f

e o N o o » M n m c

•^o

m os o )

TH T H

C i CM T H T H r l M r n

, _ , TH TH

to m m CD TH T H

i H TH T H 1-H

nnat, et ej, nget svar

C/3

•a

00 »1 T-l TH

< *.fe - * . 2 "O «J 'O > o > ,C t- j u a fe * O g » A El

1 1 1- - 1

* H-1

Obeväm; rbets tider

#111

Program, arbetsmetoder, organisationsformer

A-

T-l T H

2? x i •£ M 2 V i j XJ c8

I O O 1 TH TH

v.o

C35 T f O l

o--

N n

1 00

CM OS

CO CO ^ f CM CM CM CO

0 0 CO CM r f

I 1

CM " •

I rf

1 CM

1-1 CO

CM O

Medlemsoch ledarvård, utbildning

^o o^

i i o2«i .2 fcn"Ö C 0 S0 Äs •cCD c8 a> *•» C

--5

I I I

Irist på dare

< +-> -3

s. o

oo m Oi oo m co i-i co

\0 o^

CM CM | CO

3 Brist på lokaler, hallar, anläggningar

m -O ?5 2 5 "Ö

ä 3 £1.3 "3

rCM CO CD

1 B 1

1 co m

co os m

CM CM

rH I > I > O r l r l N H

si0 O^

m 0 0 CO I C r f CO

H l> C C * CD CO r f CO

T-l

\ P

" ^ *d* 0 5

T-l

O CM

CM T H

u .!2 °cs oo c Q, q

O 00

Bristande egen tid

t. "Q

a m

c •"

O TH

CM CM T i CM

N *. S CM OJ CN

l > CM t D CO m m CM r>

[fa U- EL C/3 _ 00 C/D „ C C .... C K

rf O 0 0 CM T H CO

o C O 00 v

<> -

t C/3 C/3*CL

M T3

„ a.

Ä <u OJ

h-1

•o

fet

c c £ c

C C3 5 c< —• E ^S t 0.:0

CO :C

^ •~

vj T a> U

-O (4

ft;o«c )

53 H

O ~ .. a> 0

CO <D :c« a

- »o *o

•s.'gSfl'i 5 » «TJ "

§ C CTJ CC8 •Cj Q, M M

.«s "Ö ^

~ " : 0 :0 a <M * H J«; T-. -Ö

SO H £4 U5 *• 4 ; H 4J H ^ i «-H (4 j Q <4i*

g XJ

Qi M

t- ,

q o w o c)

»IOO

147 CS

s a

(35 i-H CO M

0 0 CM CO CO 0 0 O l r l H r t

CO T-l

I > Tj< T H r l r t N

00 00 CN

,11

co 1

1 I.?

|CN

co m

ProMedgram, lemsFör arbets- ObeAnnat, och Att få mycket meto- kväma ledar- ut budskriv- vet ej, der, or- arbetsvård, skapet bords- inget ganisa- tider svar utbildarbete tionsning former

3 i5

CM -ct< O CN T - < CN

CD m

i m eo

oo a OJ CN CN I - H

1 ( N CO I 1-H 1-1

C O T C O

i> t» oo

oo -^ 1H 1-H

CN CN

CO CN CN

T* "# m

1 *" 1

CO • *

•22 •« § a c <H c e c a • 03 «* « * j c

•É I f l ås 03 * £-2 ^ o +J

i l u OC b

S ^ Js c3 5c 3, •H

"w r 3 ^

.X* 0C

m ^ ^ S es -2 .5 hM

<-i H

.22 °cs »c 03

.22 "g 5 xJ iS 35 <aoS 03 <u •*

\ rf© S m ., S cs • * S- w <_ s-

O* q*i

C C J" fcT

C O) C 4) ~ ~ 4_< :cS * - > c c

• 5"

« fll w L 91 c2

u »

~ c c •2 o :« o

§ :cS DC ~w

r; H

t/3

Q.+-> O

H D

148 Riksplan Bland de högsta tjänstemännen inom övriga slag av organisationer förefaller bristen på egen tid och bristen på pengar att upplevas starkt av särskilt många. Vardera svaret har angetts av 44 %. Svårigheten att få ut budskapet har framhållits av 33 %, bristen på ledare av 28 %, och svårigheter rörande program, arbetsmetoder, organisationsformer likaledes av 28 %. Av instruktörerna inom övriga slag av organisationer har 52 % nämnt brist på ledare, 29 % svårigheter som sammanhänger med program, arbetsmetoder, organisationsformer, 24 % har angett svårigheter som rör medlems- och ledarvård, att utbilda och lika många svårigheten att få ut budskapet. Inom kategorin andra tjänstemän har 25 % betonat brist på ledare och 24 % brist på pengar. Distriktsplan Hälften av idrottskonsulenterna anger brist på pengar och lika många brist på ledare. Brist på lokaler, hallar, anläggningar namnes av 25 %. Av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer anger 42 % brist på pengar, nästan lika många — 40 % — brist på ledare och 37 % svårighet att få ut budskapet. Hos de kommunala ungdomskonsulenterna har 53 % nämnt brist på ledare och lika många svårighet att få ut budskapet. Lokalplan Det oftast förekommande svaret hos tjänstemännen inom övriga slag av organisationer är svårigheten att få ut .budskapet, vilket framhållits av 24 %. Av de kommunala ungdomsgårdsföre-

ståndarna har 35 % nämnt bristen på ledare och 25 % pekat på svårighet att få ut budskapet.

10.2.3 Fritidsgruppsledare

Den procentuella svarssumman är 147% hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna, 145 % inom övriga slag av organisationer och 124 % inom kommunal ungdomsverksamhet. Av nämnda summor avser 19—24 % »annat, vet, ej, inget svar». Tabell 150. I förhållande till ordförandena på lokalplan synes fritidsgruppsledarna i regel ha lämnat något färre svar per IP. Inom idrottsorganisationerna är även här det oftast förekommande svaret brist på pengar, vilket angetts av 32 % av fritidsgruppsledarna. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har framhållits av 30 % och brist på ledare av 21 %. Svårigheten att få ut budskapet har däremot angetts endast av 11 %, vilket är en låg siffra i förhållande till ordförandenas. Inom övriga slag av organisationer h a r 24 % av fritidsgruppsledarna betonat svårigheten att få ut budskapet, 2 1 % brist på ledare och 20 % brist på lokaler, hallar, anläggningar. Av de kommunala fritidsgruppsledarna har 26 % angett svårigheten att få ut budskapet och 19 % brist på lokaler, hallar, anläggningar.

10.2.4 Fördelning på slag av organisation

Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Inom idrottsorganisationerna har, enligt tabell 151, 40 % angett brist på pengar. Övriga ordförandegrupper har märkbart lägre procent. Svårigheten att få ut budskapet har nämnts av 28 %. För detta svar har övriga ordförandegrup-

149 03

£ £

0 c "

r» m

T}<

T»

TJ<

£ 3

i—1 i - l

TH TH

\ 0 0s"

v. O

H r l H

cc r» co

d c 9

v. O O^

Tj< CO r H O I O l

d B ^J

tu \ 0 O^

ifl!0 H r l H

•Q C

a, \ 0

TH CM T-l

0 d

•fl

s q 9

g»

o ^

o «e CS

CM CM

Öl

"3 *» ^o

1 O

1 CO

•c ^

•^p

ca io to

vO O^

te C"

3 ProMedgram, BrislemsFör arbetsObetande och Att få mycket Annat, metokväma egen ledar- ut budskriv- vet ej, utbild- vård, skapet der, or- arbets- bords- inget ganisa- tider svar ning utbildarbete tionsning former

M O ) rf Ca r-c CM

Brist Brispå tande Brist lokaler, expedi- Brist på på hallar, tioneli pengar anlägg- kapa- ledare ningar citet

\ 0 O -

Bristande egen tid

Brist Brispå tande Brist lokaler, expedi- Brist på på hallar, tionen pengar anlägg- kapa- ledare ningar citet

ProMedgram, BrislemsFöiarbetsObetande och Att få mycket Annat, metokväma egen ledar- ut budskriv- vet ej, utbild- vård, skapet der, or- arbets- bords- inget ganisa- tider svar ning utbildarbete tionsning former

C/2

\o s

0 -

H N r l

o*.

-^P

ca ca ->* a> © co

7-1 Ti

\ P N

0 0 i - l T f 0 5 0 5 CO

ca co LO ca rf co

i1 f

I TH

I ca

rl W rl •*

TH T-l

TH co T-i m ra oo

sp o^

CO CO TH -rf" o CO ca t^. co ca ca T*

-.o

TH ca TH

\P °^

co o os | o < * ca CM 1 ca

1 i ca

OtOO^OlOO

TT TH T H TH T H c a

•vp

o~-

TH ca ca IM TH TH

TJI TJI

-rji m

CO TH

oo r- ca •*< co ca

o s t o CO

TH TH 0 5 T H

o G

C cs

y u

-c

• ^

•a

5 s

a 5*

u. W>

2 Q, M o •a

v •O

:0 •O

fe >— C

oo m © CM oo m

in CC £ CU <!

150 per högre procent. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har framhållits av 23 %. Ordförandena inom scoutorganisationerna har den största andelen — 73 % — som nämnt brist på ledare. 31 % har betonat svårigheten att få ut budskapet och 29 % bristen på lokaler, hallar, anläggningar. Scoutorganisationernas ordförande har den av alla ordförandegrupper högsta procenten för sistnämnda svar. Inom de religiösa organisationerna återfinns den procentuellt största andelen — 54 % — som nämnt svårigheten att få ut budskapet. Brist på ledare har framhållits av 31 %. Av ordförandena inom de politiska organisationerna har 49 %, vilket är den hos ordförandegrupperna näst högsta andelen, pekat på svårigheten att få ut budskapet. Inom kategorin andra slag av organisationer har 43 % nämnt brist på ledare. Högre procent för detta svar har endast scoutordförandena. Svårigheten att få ut budskapet har 33 % angett och brist på lokaler, hallar, anläggningar 24 %. Fritidsgruppsledare Tabell 152 visar att inom idrottsorganisationerna har 32 % av fritidsgruppsledarna angett brist på pengar. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har framhållits av 30 %. Ungefär samma procenttal återfinner vi hos ytterligare två ledargrupper. Inom scoutorganisationerna har 26 % påtalat svårigheten att få ut budskapet och 23 % bristen på ledare. Inom de religiösa organisationerna har 29 % nämnt svårigheten att få ut budskapet. Högre procentuell andel för detta svar har ingen av de andra fritidsgruppsledarkategorierna. Brist på ledare har nämnts av 25 %.

Hos nykterhetsorganisationerna h a r 32 %, d. v. s. lika stor andel som inom idrottsorganisationerna, angett brist på pengar och lika många brist på lokaler, hallar, anläggningar. Brist på ledare har nämnts av 27 %, vilket är den högsta siffran bland här berörda ledargrupper. Av kategorin andra slag av organisationer har 31 % omtalat bristen på lokaler, hallar, anläggningar och 24 % svårigheten att få ut budskapet. Inom organisationsslag X h a r 29 % anfört svårigheter r ö r a n d e program, arbetsmetoder, organisationsformer. Det är den största andelen bland fritidsgruppsledarna för detta svar. Bland de kommunala fritidsgruppsled a r n a har 26 % anfört svårigheten att få ut budskapet. Sammanfattningsvis kan sägas att ordförandegruppernas svar var sinsemellan mer olika än fritidsgruppsledarnas. Ändå finns tydliga likheter mellan ordförandenas och fritidsgruppsledarnas svar inom samma organisationsslag. Så betonas t. ex. inom idrottsorganisationerna brist på pengar, brist på lokaler, hallar, anläggningar och inom religiösa organisationer svårigheter att få ut budskapet och inom kategorin andra slag av organisationer bristen på lokaler, hallar, anläggningar.

10.2.5 Sammanfattning

De inom flertalet ledarkategorier oftast förekommande svaren är i nämnd ordn i n g : Brist på ledare, brist på pengar, svårighet att få ut budskapet och brist på lokaler, hallar, anläggningar. Brist på ledare har påtalats särskilt av ledarna på riks- och distriktsplan, bland de parlamentariskt valda speciellt av specialförbundens ordförande, bland de anställda i första h a n d av de kommunala ungdomskonsulenterna och instruktör e r n a på riksplan.

151 CS

<P 4>

S£

.fe .* £ -ö "S

a; £ -Q : «

0 i

*" ÖS ,'„ uj

°° cs G -o OO4^ •«

£-2 « Ö -a ca

< *^ ^s ^

T3 ° « j q -H

%M°x>

.S3 12 § S3 c

i <M i

Nt^iH

t- g 00 ja -a

.22 «s

i-* H

» t i ao 03

2 O lO <3» iO 00

I l>

ÄcQZ*:**

152 Brist på pengar är det för alla idrottsledarkategorier oftast förekommande svaret, speciellt på riks- och distriktsplan. Lägsta procentuella andelarna för detta svar uppvisar de kommunalt verksamma ledarna. Svårigheten att få ut budskapet har framhållits av över hälften av de kommunala ungdomskonsulenterna och därnäst av en stor del av ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer, särskilt inom religiösa och politiska organisationer, samt av tjänstemännen på distriktsplan och kategorin högsta tjänstemän på riksplan, båda inom övriga slag av organisationer. Brist på lokaler, hallar, anläggningar har påtalats framför allt av idrottsledarkategorierna, främst fritidsgruppsledarna. Även inom övriga slag av organisationer h a r fritidsgruppsledarna högre procent för detta svar än ordförandena på lokalplan, som i sin tur har högre än ordförandena på distrikts- och riksplan.

10.2.6 Jämförelse mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problem i angivet uppdrag och olika bakgrundsfaktorer

Ett flertal olika bakgrundsfaktorer kan tänkas inverka på vad ledaren uppfattar som största svårigheter eller problem i angivet uppdrag. Närmast till hands ligger kanske faktorer som kön, ålder, skolutbildning och tid som uppdraget innehafts.

att svaret brist på pengar angetts av något större procent män än av kvinnor inom samtliga undersökta ledarkategorier. I gengäld har de kvinnliga ledarna genomgående något högre procent för svaret program, arbetsmetoder, organisationsformer. I övriga svar följs män och kvinnor åt.

Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag IP h a r fördelats på åldersklasserna 15—34 år och 35—54 år. Parlamentariskt lokalplan

valda ledare på

Tabell 154 visar att de äldre ordförandena h a r högre total svarsprocent än de yngre. Inom båda ordförandekategorierna h a r procentuellt något fler av de äldre angett svaren brist på ledare, brist på pengar samt brist på lokaler, hallar, anläggningar. De yngre h a r procentuellt något fler som framhållit svårigheten att få ut budskapet. Fritidsgruppsledare Tabell 155 synes inte kunna visa att ledarna i de olika åldersklasserna skiljer sig nämnvärt åt i sina svar. Sammanfattning

Jämförelse mellan manliga och kvinnliga ledare i vad ledaren uppfattar som största svårigheter och problem i angivet uppdrag Någon genomgående skillnad i total svarsprocent mellan manliga och kvinnliga ledare förekommer inte enligt vad tabell 153 utvisar. Däremot kan man se

Bland ordförandena på lokalplan finner man somliga olikheter i svar mellan äldre och yngre ledare, vilket man inte gör bland fritidsgruppsledarna. Hos ordförandena tenderar de äldre att ha högre total svarsprocent än de yngre. Av de äldre h a r procentuellt något fler angett svaren brist på ledare,

153 Tabell största

153. Jämförelse mellan manliga och kvinnliga svårigheterna, problemen i angivet uppdrag. lokalplan inom övriga slag av organisationer

ledare i vad de uppfattar som de Parlamentariskt valda ledare på samt frilidsgruppsledare.

Ordförande inom

Fritidsgruppsledare inom

Största svårigheter, problem

ö M n 214

Kv n 65

M n 125

Kv n 63

M n 73

10 18

14 10

22 1 21 1

22 18 3

19 1 7 1

20 5 3 3

°//o Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditionen kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar Summa

K Kv n 34

M n 299

Kv n 40

21 20

17 15

10 36

14 1 35 1

14 2 34 14

21 2

7 41

10 11

21 9

15 20

18 24

19 25

15 20

6 1 1 19

12 3

15 1

11 1 4 26

13 P»

1 1 13 163

Tabell 154. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Ordförande på lokalplan inom Största svårigheter, problem

Ålder

Aide

15—34 n 59

35—54 n 79

% Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditionen kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer. . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar Summa

12 42 22 3 19

15—34 n 184

35—54 n 95

% 13 48 27

23 24 22 2 54 3 5 31 6

35 1 1 24 4 1 1 13

18 16 10 1 25 4 8 47 11 1 1 13

7 29 2 2

154 Tabell

155. Jämförelse mellan åldersgrupper i vad ledaren uppfattar som största heter, problem i angivet uppdrag. Fritidsgruppsledare.

svårig-

Fritidsgruppsledare inom Största svårigheter, problem

Ålder

Åldt

15—34 35—54 15—34 35—54 15—34 35—54 n 193 n 140 n 116 n 72 n 61 n 52

% Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få u t budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

10 28 29

Summa

brist p å pengar samt brist på lokaler, hallar, anläggningar. Av d e y n g r e h a r å a n d r a s i d a n p r o c e n t u e l l t n å g o t fler p e k a t p å s v å r i g h e t e n att få u t b u d s k a p e t .

Jämförelse mellan IP med olika bildning i vad IP uppfattar som svårigheter, problem i angivet

skolutstörsta uppdrag

Vi s k i l j e r p å I P s o m h a r f o l k s k o l a o c h / eller folkhögskola som högsta skolutb i l d n i n g o c h I P som h a r realskola eller högre skolutbildning.

Parlamentariskt

valda

ledare

på

lokal-

plan I P m e d realskola eller d ä r ö v e r h a r högr e total svarsprocent än IP m e d enbart folkskola och/eller folkhögskola. Tabell 156. D e t ä r p r o c e n t u e l l t fler I P m e d h ö g r e än m e d lägre skolutbildning som framhållit brist p å ledare samt svårighet att

16 2 12 9 8 1 2 25

°//o

10 5 20 3

9 38 36 1 26 1 10 14 6 1

11 21 21 1 21 2 18 22 18

13 6 24

2 26

8 6 19 2 2 4 21 23 14 2 4 27

18 1 13 19 15 1

15 23 12

få u t b u d s k a p e t . I ö v r i g t r å d e r s t o r s a m stämmighet i uppfattning mellan de två utbildningsgrupperna i lämnade svar.

Fritidsgruppsledare Av t a b e l l 157 f r a m g å r a t t t o t a l a s v a r s procenten är högre hos IP med den högre skolutbildningen. Hos de kommunala fritidsgruppsledarna kan man emellertid inte tala om någon skillnad. Svaret brist p å ledare h a r angetts av p r o c e n t u e l l t fler i n o m k a t e g o r i n m e d högre skolutbildning, i synnerhet hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorgan i s a t i o n e r n a o c h övriga slag av o r g a n i sationer. I övrigt r å d e r stor likhet i svaren mellan dem som har högre och dem som h a r lägre skolutbildning. Sammanfattning Ledare med högre skolutbildning har i n o m idrotts- o c h övriga slag av organisationer något högre total svarsprocent än a n d r a .

155 Tabell 156. Jämförelse mellan IP med olika största svårigheter, problem i angivet uppdrag.

utbildningsnivåer Parlamentariskt

i vad IP uppfattar som valda ledare på lokalplan.

Ordförande på lokalplan inom Ö Största svårigheter, problem

Högst folkhögskola n 75

Lägst realskola n 63

Högst folkhögskola n 136

Lägst realskola n 143

°//o Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditionen kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

13 47 24

11 44 25 3 32 2 5 32 5 3 2 16

Summa

180 Tabell

25 3 21 1

157. Jämförelse mellan IP med olika utbildningsnivåer största svårigheter, problem i angivet uppdrag.

17 18 13

22 19 15 2 41 2 8 47 9 1

28 6 6 35 10 1 14

i vad IP uppfattar Fritidsgruppsledare.

som

Fritidsgruppsledare inom Ö K Högst Lägst Högst Lägst Högst Lägst folkreal- folk- real- folkrealhögsk. skola högsk. skola högsk. skola n 222 n 111 n 117 n 71 n 79 n 34:

Största svårigheter, problem

°/

%\ 3 6 12 6 6 3 18 24 15 3 32 128

Bristande egen tid. . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

9 31 32

12 35 31

6 15 21

19 1 9 12 7

15 1 15 15 16 1

1 22

23 2 16 10 7 2 2 17

11 5 23 1 5 1 18 23 11 1 3 24

Summa

21 15 24 1 28 3 17 31 18

156 IP med realskola eller däröver har procentuellt fler än andra som framhållit brist på ledare. Skillnaden mellan de två utbildningsgrupperna framträder dock inte hos de kommunala frilidsgruppsledarna. Inom ordförandegrupp e r n a h a r IP med högre skolutbildning också procentuellt fler som nämnt svårighet att få ut budskapet. I övrigt råder mestadels stor samstämmighet i uppfattning mellan de två utbildningsgrupperna.

tid och IP som haft uppdraget längre tid. Däremot förefaller de senare inom båda ordförandegrupperna att i större omfattning betona bristen på ledare.

Fritidsgruppsledare

Vi delar materialet på två klasser, I P som innehaft uppdraget 1—5 år och I P som innehaft uppdraget 6—10 år.

Hos fritidsgruppsledarna föreligger enligt tabell 159 en tendens till högre total svarsprocent då uppdraget innehafts längre tid. De som innehaft uppdraget längre tid synes till något större del ha angett svårigheter rörande program, arbetsmetoder, organisationsformer. Även brist på ledare har framhållits av procentuellt fler av dem som innehaft uppdraget längre tid. Hos de kommunala fritidsgruppsledarna finns däremot inte sistnämnda differens.

Parlamentariskt plan

Sammanfattning

Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad IP uppfattar som största svårigheter och problem i angivet uppdrag

valda ledare på

lokal-

I total svarsprocent föreligger, enligt tabell 158, inte några entydiga olikheter mellan IP som haft uppdraget kortare

Hos samtliga undersökta ledarkategorier utom ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer ökar den totala

Tabell 158. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts och vad ledaren uppfattar som största svårigheter, problem i angivet uppdrag. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Ordförande på lokalplan inom Största svårigheter, problem

Antal år 1—5 6—10 n224 n 55

°//o

°/

Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer. . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar Summa

I Antal år 1—5 6—10 n 102 n 36

13 47 25 2 27 4 30 3 2 1 15 169

31 3 6 14 3

18 19 12 1 30 5 8 41 11

17 149

13 158

42 22

25 16 22 55 2 42 4 2

157 Tabell

159. Jämförelse mellan antal år uppdraget innehafts som största svårigheter, problem i angivet uppdrag.

och vad ledaren uppfattar Fritidsgruppsledare.

Fritidsgruppsledare inom Största svårigheter, problem

Antal år

1—5 6—10 n 267 n 66

1—5 6—10 n 156 n 32

Bristande egen tid Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditionen kapacitet Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning Att få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer. Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

18 1 12 10 6 1 2 23

Summa

s v a r s p r o c e n t e n m e d att u p p d r a g e t i n n e hafts längre tid. I n o m alla l e d a r k a t e g o r i e r m e d u n d a n t a g för d e k o m m u n a l a f r i t i d s g r u p p s l e darna, har de som innehaft u p p d r a g e t längre tid i större omfattning än reste-

10 30 30

9 42 38 2 30 3 8 14 11

1—5 n 91

6—10 n 22

°/

°//o

10 16 23 1 19 1 14 22 15 1

19 9 16 22 3 25 16 25 19 154

10 3 16 2 5 2 18 24 12 2 3 27 124

5 14 32 5 5 18 18 14 23 134

r a n d e a n g e t t s v å r i g h e t e n att få l e d a r e . Bland fritidsgruppsledarna h a r de som haft u p p d r a g e t l ä n g r e t i d o c k s å s t ö r r e procent som framhållit svårigheter sammanhängande med program, arbetsmetoder, organisationsformer.

K A P I T E L 11

Relationer mellan a t t ha genomgått ledarutbildningskurser och IPs föreningsengagemang

Vi undersöker nedan eventuella relationer mellan att ha genomgått vad som i kapitel 6 nämndes kortare ledarutbildningskurser och en rad faktorer som kan sammanföras under rubriken föreningsengagemang. Dessa faktorer är att ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurser, antal år IP varit med i organisationen, antal år IP innehaft uppdraget, läsning av föreningstidningar, källor och kanaler för värdefullaste kunskaper, idéer och informationer för angivet uppdrag, viktigaste uppgifter för egen organisation och slutligen största svårigheter eller problem i angivet uppdrag.

J U Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs 11.1.1 Parlamentariskt valda ledare Enär vi i synnerhet på riksplan h a r mycket små sampel, blir det efter fördelning av IP på att ha genomgått kortare kurser eller ej, stundom mycket små tal att räkna procent på. Men trots detta visar tabell 160 att de som genomgått kortare kurser i större omfattning än övriga också har organiserat eller undervisat i sådana.

Tabell 160. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Parlamentariskt valda ledare.

Parlamentariskt valda ledare

Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej Nej Ja gegenomg. nomg. Har underv. Har org. Har underv. Har org. kort. kort. kortare kurs i kortare kurs kortare kurs i kortare kurs kurs kurs Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja

°//o

16 12 7

100 78 71

36 31 12 58

21 21 14 15

Lokalplan Ordförande, I 184 69 Ordförande, Ö 320 238

115 82

n Riksplan Ordförande, SF 22 Sekreterare, SF 21 Ordförande, ö 21

6 9 14

Distriktsplan Ordförande, SF 57 Sekreterare, SF 52 Ombudsmän, SF 26 Ordförande, ö 73

°/

69 58 29

31 50 71

69 50 29

33 33 7 47

67 67 93 53

29 38 21 47

71 62 79 53

3 6

97 94

3 10

97 90

22 29

100 56 100

31 42 71

81 48 42 74

19 52 58 26

78 52 33 62

22 48 67 68

25 34

75 66

22 37

78 63

159 utsträckning än andra också h a r ganiserat och undervisat i sådana.

11.1.2 Anställda ledare

Av de anställda ledarna h a r flertalet genomgått kortare ledarutbildningskurser. E n ä r stickproven därtill stundom är små, får vi mycket få personer i jämförelsens ena led. Tabell 161 visar ändå att IP som genomgått kortare kurser i märkbart större utsträckning än övriga organiserat och undervisat i kortare kurser.

or-

11.1.4 Sammanfattning

Ledare som genomgått kortare kurser har i större omfattning än andra också organiserat eller undervisat i kortare kurser.

11.1.3. Fritidsgruppsledare

11.2 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och antal år IP varit med i »egen» organisation

Tabell 162 visar att fritidsgruppsledare som genomgått kortare kurser i större

Det vore naturligt om de ledare, som varit med i »egen» organisation många

Tabell 161. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Anställda ledare.

Anställda ledare

Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej Ja geNej genomg. nomg. Har org. Har underv. Har org. Har underv. kort. kort. kortare kurs i kortare kurs kortare kurs i kortare kurs kurs kurs Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej

n f Riksplan Högsta tjm, Instruktörer och andra tjm inom ö 114 102 Distriklsplan Tjänstemän, ö 43 Konsulenter inom I och K 31 Lokalplan Tjänstemän, ö 38 Ungdomsg.f., K 57

°/

°//o

(58)

(42)

(92)

(8)

(50)

(80)

(20)

(100)

(—)

31 51

7 6

68 41

32 59

81 39

19 61

(—) (—)

(100) (100)

(14) (17)

(86) (83)

Tabell 162. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurs och att själv ha organiserat eller undervisat i kortare ledarutbildningskurs. Fritidsgruppsledare. Har genomgått kortare ledarutbildningskurs Har Har ej geJa Nej geFritidsgruppsledare nomg. nomg. inom Har org. Har underv. Har org. Har underv. kort. kort. kortare kurs i kortare kurs kortare kurs i kortare kurs kurs kurs Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej n 1 Ö K

364 235 135

f 185 146 61

f 179 89 74

11 27 11

89 73 89

14 31 20

°/

86 69 80

6 4 1

°//o

94 96 99

4 6 1

96 94 99

160 år, i större omfattning hunnit gå igenom kurser för utbildning av ungdomsledare än de som endast varit med få år. Vi utgår därvid från att ledarutbildningskurserna inte bara tjänstgör som en introduktion till ett ledaruppdrag utan kanske i första hand vänder sig till hela kadern av verksamma ledare och tänkbara ledaraspiranter inom organisationen. Det h i n d r a r inte att kurserna ändå med hänsyn till innehåll och metodisk uppläggning kan vända sig till särskilda kategorier ledare eller aspiranter. Ju längre man varit med i en organisation, desto fler gånger skulle man således ha nåtts med inbjudan att delta i en ledarutbildningskurs. Vi undersöker nämnda relation hos ordförandena på lokalplan och fritidsgruppsledarna. I kapitel 7 redogjordes för det antal år IP varit med i »egen» organisation. Vi kompletterar nedan den redovisningen genom att dela in även de IP som varit med i organisationen 31 år eller längre i femårsklasser. I beskrivningen i kapitel 7 fanns också med ett mindre antal IP, som antingen uraktlåtit att uppge när de första gången kom med i organisationen eller noterat att de inte minns. Ett h ä r icke redovisat specialstudium av dessa IP visar att de i medeltal är i ålder 45—54 år och har innehaft ledaruppdraget i regel något längre än övriga. Det är därför troligt, att de mestadels också varit med i organisationen något längre än de andra. På det hela taget är dessa personer dock så få, att de knappast menligt kan inverka på resultaten.

11.2.1 Parlamentariskt valda ledare, lokalplan

Av tabell 163 som beskriver ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer, kan utläsas, att de som genomgått fyra kortare kurser eller flera i medeltal har varit med i »egen» organi-

Tabell 163. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter antal år IP varit med i organisationen. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer. Med i organisationen antal år

Antal kurser 0

1—3

4—

n 115

n 42

n 27

1— 5 . . . 6—10... 11—15... 16—20... 21—25. . . 26—30... 31—35... 36—40. . . 41—45... 46—50...

29 21 19 19 5 9 5 1 1

25 18 17 17 4 8 4 1 1

11 9 4 6 6 2 1 1

26 21 10 14 14 5 2 2

7 3 4 4 3 4 2

26 11 15 15 11 15 7

Medeltal . Vet ej . . .

13,9 6

13,8 2

15,9

—

sation 15,9 år, vilket är ungefär tre år längre än övriga. Däremot föreligger inte någon skillnad i nämnda avseende mellan dem som genomgått 1—3 kortare kurser och dem som inte genomgått några. Man kan också läsa tabell 163 så, att över hälften av dem som inte genomgått några kortare kurser ändå varit med i organisationen elva år eller längre. Av samtliga inom ledarkategorin utgör de 34%. Tabell 164 beskriver ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Av tabellen framgår, att de som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal varit med i »egen» organisation 16,3 år. Det är ungefär fyra år längre än övriga. Däremot finns inte heller här några skillnader mellan dem som genomgått 1—3 och dem som inte genomgått några kortare kurser. Av IP som inte genomgått några kurser har över 40 % varit med i organisationen elva år eller längre. I förhållande till hela ledarkategorin utgör den gruppen dock endast 11 %.

161 Tabell 164. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter antal år IP varit med i organisationen. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Med i

Antal kurser 0 n 82

tionen antal år

1—3 n 118

4— n 120

Med i organisationen antal år

Antal kurser 0 n 179

1—3 n 141

4n 44

37 33 12 16 7 5 2 2 2

31 28 10 14 6 4 2 2 2

22 25 20 17 10 14 6 4 2

18 21 16 14 8 12 5 3 2

56 17 10 5 3 3 1

72 37 7 8 6 1 2

51 26 5 6 4 1 1

— — —

—

18 9 3 3 4 5 1 1

41 21 7 7 9 11 2 2

—

1— 5 . . . 100 6—10... 31 11—15... 18 16—20... 8 21—25... 6 26—30... 5 31—35... 2 36—40... — 41—45... — 46—50... —

—

Medeltal . Vet ej . . .

7,9 8

1—5... 6—10... 11—15... 16—20... 21—25... 26—30. . . 31—35... 36—40... 41—45... 46—50...

32 14 11 11 4 2 2 5

39 17 13 13 5 2,5 2,5 6

— —

—

— —

Medeltal . Vet ej . . .

12,7 1

16,3

12,1 2

—

11.2.2 Fritidsgruppsledare

Tabell 165 visar att de fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal varit med i »egen» organisation 12,4 år eller ungefär fyra år längre än övriga. Inte heller i denna tabell erhåller man någon skillnad i medeltal år mellan dem som genomgått 1—3 och dem som inte genomgått några kortare kurser. Knappt en fjärdedel av dem som inte genomgått några kurser har likväl varit med i organisationen elva år eller längre. Av hela ledarkadern utgör de 11 %. Inom övriga slag av organisationer har, enligt tabell 166, de fritidsgruppsledare som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal varit med i »egen» organisation 15,9 år. Det är tre år längre än de som genomgått 1—3 kurser, vilka i sin tur varit med i medeltal omkring tre år längre än de som inte alls genomgått några kortare kurser. 11—614759

Tabell 165. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter antal år IP varit med i organisationen. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisatio-

8,0 9

12,4 6

—

Tabell 166. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter antal år IP varit med i organisationen. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer. Med i organisationen antal år

Antal kurser 0

1—3

4—

n 89

n 69

n 77

1— 5 . . . 6—10... 11—15... 16—20... 21—25... 26—30... 31—35... 36—40. . . 41—45... 46—50... 51—55... 56—60...

39 22 15 3 2 3

44 25 17 3 2 3

17 25 8 5 5 2 2 2 2

25 36 12 7 7 3 3 3 3

13 21 8 12 6 5 6 4

17 27 10 16 8 7 8 5

1 Medeltal . Vet ej . . .

9,6 3

12,9 1

15,9 2

3 Mellan en fjärdedel och en tredjedel av dem som inte genomgått några kurser h a r varit med i organisationen elva år eller längre. Totalt av hela ledarkadern utgör de 11 %.

162 I tabell 167 beskrivs fritidsgruppsledarna i det kommunala ungdomsarbetet. De som genomgått fyra eller flera kortare kurser har i medeltal varit med i kommunalt ungdomsarbete 8,8 år, vilket är ca två år längre än de som genomgått 1—3 kortare kurser. De som inte genomgått några kurser alls h a r i medeltal varit med 6,0 år. Även i det kommunala ungdomsarbetet finns det ett flertal ledare, som varit med tämligen många år utan att ha genomgått någon kortare kurs. Elva år eller längre har dock endast 6 % av hela ledarkadern varit med utan att ha genomgått kortare kurs. 11.2.3 Sammanfattning

Inom samtliga undersökta ledarkategorier har IP som genomgått fyra eller flera kortare kurser varit med i »egen» organisation fler år i medeltal än övriga. Med undantag för fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisa-

Tabell 167. IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser fördelade efter antal år IP varit med i organisationen. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet. Med i kommunalt ungdomsarbete antal år

Antal kurser 0

1—3

4—

n 74

n 42

n 19

°//o

1— 5 . . . 6—10... 11—15... 16—20... 21—25... 26—30. . . 31—35... 36—40. . . 41—45... 46—50...

46 17 6 1 1

62 23 8 1 1

23 14 2 2 1

55 33 5 5 2

10 4 3

53 21 16

11 Medeltal . Vet ej . . .

6,0 3

tioner och inom kommunal ungdomsverksamhet har däremot IP som inte genomgått några kortare kurser och IP som genomgått 1—3 kortare kurser varit med i »egen» organisation i medeltal lika många år. Av idrottsorganisationernas ordförande har 34 % varit med i »egen» organisation elva år eller längre utan att ha genomgått kortare kurser. Inom resterande undersökta ledarkategorier är motsvarande tal endast 11 %, hos de kommunala fritidsgruppsledarna 6 %.

11.3 Relation mellan genomgångna kortare ledarutbildningskurser och antal år IP i medeltal innehaft i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag I tabell 168 presenteras endast medeltalen år uppdraget innehafts, varvid de få personer, för vilka sådan uppgift saknas frånräknats. Tabellen visar, att det relativt stora antal som inte genomgått några kortare kurser ändå innehaft uppdraget i medeltal från knappt fem till drygt sju år beroende på ledarkategori. Lägsta medeltalet, 4,8 år, har fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer. Högsta medeltalet, 7,4 år, har ordförandena på lokalplan inom idrottsorganisationer. Med undantag för ordförandena inom idrottsorganisationer har IP som genomgått fyra eller flera kortare kurser innehaft uppdraget längre tid i medeltal än övriga. Det är däremot endast hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer som vi får skillnad i medeltal år uppdraget innehafts mellan IP som genomgått noll kurser och IP som genomgått 1—3 kurser. Sammanfattning

6,8 4

—

8,8

—

Det föreligger en svag tendens till att IP som genomgått fyra kortare ledar-

163 Tabell 168. Relation mellan medeltal år uppdraget innehafts och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare. Medeltal år uppdraget innehafts Antal genomgångna kortare kurser

Ledarkategorier

1—3

4—

113 81

7,4 5,7

42 117

7,3 5,6

27 120

7,2 6,6

Fritidsgruppsledare inom: I Ö K

176 87 74

4,8 5,4 5,6

141 68 42

5,2 6,1 5,2

43 77 19

5,6 6,5 6,4

Ordförande på lokalplan inom: I

utbildningskurser eller flera innehaft uppdraget längre tid än övriga. Däremot är tendensen oklar mellan dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som genomgått 1—3 sådana.

11.4 Relation mellan genomgångna kortare ledarutbildningskurser och att ha haft »andra uppdrag» än som angetts i fråga 6 i frågeformuläret

Tabell 169. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Har/har haft »andra uppdrag»

11.4.1 Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Tabell 169, ordförande på lokalplan inom idrottsförbund, visar att ju fler kortare kurser IP genomgått, desto större procent av IP har eller h a r haft »andra uppdrag». Även hos ordförandena på lokalplan inom övriga slag av organisationer råder, enligt tabell 170 positiva förhållanden mellan att ha genomgått många kortare kurser och att ha eller ha haft »andra uppdrag». 11.4.2 Fritipsgruppsledare

Av tabell 171, fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationerna, framgår att med fler genomgångna kortare kurser växer andelen som har/har haft »andra uppdrag». Men det är en blygsam

Ja Nej

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 115

n 42

n 27

51 49

76 24

100 Tabell 170. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Har/har haft »andra uppdrag»

Antal genomgångna kortare kurser 0 n 82 0/

Ja Nej

52 48

1—3

4—

n 118 n 120 /o

76 24

83 17

164 Tabell 171. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

Tabell 173. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att ha/ha haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet.

Antal genomgångna kortare kurser

Har/har haft »andra uppdrag»

1—3

4—

n44

n 74

n 42

n 19

°//o

°/

°/ /o

72 28

80 20

41 59

79 21

4—

n 179 n 141

°/ /o

Ja Nej

47 53

ökning från att ha genomgått 1—3 kortare kurser till att ha genomgått fyra eller flera. Den stora skillnaden föreligger mellan dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som h a r det. Inom övriga slag av organisationer är det enligt tabell 172, med fler genomgångna kortare kurser större andel som h a r / h a r haft »andra uppdrag». Av tabell 173 framgår att andelen IP inom kommunal ungdomsverksamhet som h a r / h a r haft »andra uppdrag» ökar med antal genomgångna kortare kurser. Tabell 172. Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att hajha haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

Har/har haft »andra uppdrag»

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 89

n 69

n 77

°/

°/ /o

61 39

84 16

Ja Nej

54 46

Har/har haft »andra uppdrag»

1—3

0 Ja Nej

95 5

11.4.3 Sammanfattning Både hos ordförandena på lokalplan och hos fritidsgruppsledarna råder en entydig positiv relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att h a / h a haft »andra uppdrag» avseende föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Ju fler kortare kurser IP genomgått, desto större procent av IP har eller har haft »andra uppdrag».

11.5 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att läsa föreningstidningar I kapitel 9.1 h a r vi konstaterat, att ledare som har eller har haft »andra uppdrag» har större andel som läser föreningstidningar än ledare som inte har eller har haft »andra uppdrag». Vi h a r i närmast föregående avsnitt också funnit, att de som har eller har haft »andra uppdrag» till större procent än andra har genomgått kortare ledarutbildningskurser. För undersökning av relationen att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och att läsa föreningstidningar konstanthåller vi därför faktorn att h a / h a haft »andra upp-

165 drag». Yi eliminerar därigenom berörda faktors inverkan på resultaten. I tabell 174 har vi endast redovisat IP som h a r eller har haft »andra uppdrag» och som läser föreningstidningar. Av tabellen framgår att ju fler kortare kurser IP genomgått, desto större blir andelen som läser föreningstidningar. I tabell 175 har vi endast redovisat IP som ej h a r eller har haft »andra uppdrag» men som ändå läser föreningstidningar. Det framgår av tabellen att IP

som genomgått kortare kurser har procentuellt fler som läser föreningstidningar.

11.5.1 Sammanfattning Både bland IP som har eller har haft »andra uppdrag» och IP som ej har eller har haft sådana finner vi att ju fler kortare ledarutbildningskurser IP genomgått desto större blir procenten IP som läser föreningstidningar.

Tabell 174. Relation mellan att läsa föreningstidningar och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare, vilka har/har haft »andra uppdrag». Har/har haft »andra uppdrag» Läser föreningstidningar Antal genomgångna kortare kurser

Ledarkategorier

0 Ordförande på lokalplan inom I Ö Fritidsgruppsledare inom: I Ö K

1- - 3

59 43

64 79

32 90

84 96

27 100

89 99

85 48 30

54 69 37

102 42 33

62 81 58

35 65 18

89 86 83

Tabell 175. Relation mellan att läsa föreningstidningar och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan och fritidsgruppsledare, vilka ef har/har haft »andra uppdrag». Har ej haft »andra uppdrag» Läser föreningstidningar

Ledarkategorier

Antal genomgångna kortare kurser 0

4—

1—3

°//o

Ordförande på lokalplan inom: I Ö

°//o

56 39

52 69

10 28

(60) 86

80 Fritidsgruppsledare inom: I Ö K

94 41 44

34 44 16

39 27 9

46 89 (22)

(56) (92)

12 1

(—)

166 11.6 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och källor, kanaler från »egen» organisation för vad IP uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag 11.6.1 Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Idrottsorganisationer Det framgår av tabell 176 att totala svarsprocenten ökar med antalet genomgångna kortare kurser. De som genomgått fyra eller flera kortare kurser h a r procentuellt gjort nästan dubbelt så många markeringar som de som inte genomgått några kortare kurser. Den procentuella ökningen gäller i första h a n d svaren: kurser, konferenser, läger och liknande med en ökning från 9 till 67 procent; Tabell 176. Relation mellan källor och kommunikationskanaler från »egen» organisation för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer. Källor, kanaler från »egen» organisation för värdefullaste information . . .

Böcker Tidningar, tidskrifter Förbundsbrev, cirkulär, skrivelser . . Ledarträffar, ledarkolleger Konsulenter, övriga anställda Kurser, konferenser, läger Egna erfarenheter. . . Annat Summa

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 115

n 42

n27

°//o

tidningar, tidskrifter rörande ungdomsarbete eller liknande med ökning från 28 till 63 procent; förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 27 till 44 procent; ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 32 till 56 procent; egna erfarenheter med ökning från 47 till 67 procent. Övriga slag av

organisationer

Tabell 177 visar att totala svarsprocenten ökar med antalet genomgångna kortare kurser, ökningen är likväl inte fullt så kraftig som den som ordförandena inom idrottsorganisationerna uppvisade. Den procentuella ökningen avser främst svaren: kurser, konferenser, läger och liknande med ökning från 28 till 83 %; Tabell 177. Relation mellan källor och kommunikationskanaler från »egen» organisation för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Källor, kanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer . . .

Antal genomgångna kortare kurser 1—3

n 118 n 120

°//o

28 32 2 230

64 51 2 336

83 42 3 370

°/ /o

Böcker Tidningar, tidskrifter Förbundsbrev, cirkulärskrivelser . . . . Ledarträffar, enskilda ledarkolleger Konsulenter, övriga

4—

0 n 82

23 38 34

Kurser, konferenser, 9 47 3 172

24 60 2 227

67 67 7

Egna erfarenheter. . . A.nnat

326 Summa

167 tidningar, tidskrifter för ungdomsarbete eller liknande med ökning från 38 till 57 °/o; konsulenter, övriga anställda med ökning från 24 till 45 % ; ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 49 till 67 %.

Övriga slag av

organisationer

Det föreligger, enligt tabell 178 en svag ökning av totala svarsprocenten med ökat antal genomgångna kortare kurser. Den procentuella ökningen gäller i första hand svaren: Kurser, konferenser, läger och liknande med ökning från 11 till 50 %; konsulenter, övriga anställda med ökning från 21 till 30 % ; böcker med ökning från 11 till 21 %.

Enligt tabell 179 ökar totala svarsprocenten med antal genomgångna kortare kurser, ökningen är mer påtaglig än hos idrottsorganisationernas fritidsgruppsledare. Den procentuella ökningen är mest framträdande inom svaren: kurser, konferenser, läger och liknande med ökning från 26 till 83 %; förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 15 till 33 % ; konsulenter, övriga anställda med ökning från 18 till 36 % ; tidningar, tidskrifter rörande ungdomsarbete eller liknande med ökning från 29 till 48 % ; ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 54 till 71 % ; egna erfarenheter med ökning från 38 till 53 %.

Tabell 178. Relation mellan källor och kommunikationskanaler från »egen» organisation för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

Tabell 179. Relation mellan källor och kommunikationskanaler från »egen» organisation för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

11.6.2 Fritidsgruppsledare

Idrottsorganisationer

Källor, kanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer . . .

Böcker Tidningar, tidskrifFörbundsbrev, cirkulärskrivelser . . . . Ledarträffar, enskilda ledarkolleger. . . Konsulenter, övriga anställda Kurser, konferenser, läger Egna erfarenheter. . . Annat Summa

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

n 179 n 141

4— n44

°//o

°/

11 50 1 176

50 41

35 48 2116

224 Källor, kanaler från »egen» organisation för värdefullaste informationer . . .

Tidningar, tidskrifter Förbundsbrev, cirkulärskrivelser . . . . Ledarträffar, enskilda ledarkolleger. . . Konsulenter, övriga anställda Kurser, konferenser, läger Egna erfarenheter. . . Annat Summa

Antal genomgångna kortare kurser 1—3

4—

n 89

n 69

n 77

°/ /o

26 38 2 206

57 43 4 288

83 53 3 357

168 Kommunal

ungdomsverksamhet

16.6.3 Sammanfattning

Tabell 180 visar att det är förhållandevis få personer som genomgått fyra kortare kurser eller flera. Det ringa antalet motiverar att vi i första hand låter jämförelsen gälla dem som inte genomgått några kortare kurser och dem som genomgått 1—3 sådana. Vi kan då se, att de som genomgått kortare kurser har högre total svarsprocent än övriga. Den procentuella ökningen avser i första h a n d svaren: kurser, konferenser, läger eller liknande med ökning från 18 till 48 %; ledarträffar, enskilda ledarkolleger med ökning från 24 till 43 %; förbundsbrev, cirkulärskrivelser med ökning från 5 till 21 % ; tidningar, tidskrifter rörande ungdomsarbete eller liknande med ökning från 11 till 19 %. Tabell 180. Relation mellan källor och kommunikationskanaler från »egen» kommun för vad ledaren uppfattar som värdefullaste informationer, kunskaper, idéer för angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet. Källor, kanaler från »egen» kommun för värdefullaste informationer . . .

Böcker Tidningar, tidskrifter Förbundsbrev, cirkulärskrivelser . . . . Ledarträffar, enskilda ledarkolleger.. . Konsulenter, övriga anställda Kurser, konferenser, läger Egna erfarenheter. . . Annat Summa

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 74

n42

n 19

(21)

(53)

(21)

18 30 4 138

48 57 2 238

(47) (37)

(-)

(221)

Den totala svarsprocenten ökar kontinuerligt med fler genomgångna kortare ledarutbildningskurser. För samtliga studerade ledarkategorier har en klar procentuell ökning gällt svaret kurser, konferenser, läger eller liknande. För flertalet ledarkategorier avser de procentuella ökningarna också svaren: tidningar, tidskrifter för ungdomsarbete eller liknande; förbundsbrev, cirkulärskrivelser; ledarträffar, enskilda ledarkolleger; konsulenter, instruktörer och/eller a n d r a anställda ledare. Observerade procentuella ökningar är så markanta att de inte helt torde k u n n a tillskrivas ev. differenser i kön, ålder, skolutbildning, den tid ledaruppdraget innehafts och organisationstillhörighet.

Kommentarer Samvariationen mellan höga svarsprocent och att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser kan ses så, att ju fler kortare kurser IP genomgått desto mer hemmastadd är IP i ledaruppdraget och med sin organisation och h a r lättare att finna rätt på och orientera sig i förefintligt kommunikationssystem och tillgodogöra sig informationer. Men man kan också säga att IP som är väl förtrogen med sin organisation och dess kommunikationssystem är samma IP som nås av inbjudan till kortare ledarutbildningskurser och därför kommer att delta i sådana. Men funna relationer kan också ha sin förklaring i andra här inte konstanthållna variabler t. ex. i personlighetsfaktorer, så att den som är aktiv på ett område också är det på ett annat.

169 11.7 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och vad IP uppfattar som viktigaste uppgifter för det ungdomsarbete som i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag är hänfört till 11.7.1 Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Hos idrottsorganisationernas ordförande synes, enligt tabell 181, IP som genomgått kortare kurser inte ha nämnvärt högre total svarsprocent än övriga. IP som genomgått 1—3 eller flera kortare kurser har ungefär dubbelt så hög procent än övriga för svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Inte heller hos ordförandena inom övriga slag av organisationer har, enligt tabell 182, IP som genomgått kortare

Tabell 181. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för angivet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Viktigaste uppgifter . . .

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 115

n42

n 27

4 4

2 5

7 7

5 10 5 10 5 5 12

19 11

Annat Vet ej, inget svar.. . .

18 9 2 11 9 6 17

11 7 4 11

Summa

148 Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden . . . Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn. . Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera. . . Metodfrågor

2 Tabell 182. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för angivet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Viktigaste uppgifter . . .

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

n 82

n 118 n 120

4—

5 5

9 2

3 2

Utbilda Förnya, r e f o r m e r a . . . Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar.. . .

28 7 1 13 4 5 13

28 6 1 9 1 3 3

24 9 4 9 1 4 3

Summa

135 Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden . . . Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn.. Rekrytera Intressera, väcka

kurser nämnvärt högre total svarsprocent än andra. Av IP som genomgått kortare kurser h a r procentuellt fler angett svaren att fostra till, främja vissa beteenden och att aktivera, fostra i största allmänhet. Några påtagliga procentuella skillnader föreligger däremot inte mellan IP som genomgått 1—3 och fyra eller flera kortare kurser.

11.7.2 Fritidsgruppsledare

Hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna antyder tabell 183 en svag ökning av den totala svarsprocenten med ökat antal genomgångna kortare kurser. Svaret att fostra till, främja vissa beteenden ökar procentuellt med antal ge-

170 Tabell 183. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för angivet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

Viktigaste uppgifter . . .

Antal genomgångna kortare kurser 1—3

4—

n 179 n 141

n 44

Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden . . . Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn. .

5 3

7 6

2 7

16 10

22 6

Vet ej, inget svar.. . .

10 2 3 13

5 1 1 9

16 16 5 5

Summa

143 Utbilda Förnya, reformera... Metodfrågor Skaffa medel

Viktigaste uppgifter . . .

2 Intressera, väcka

Tabell 184. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för angivet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden . . . Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn . .

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 89

n 69

n 77

°/

nomgångna kortare kurser, ökningen är störst från gruppen som genomgått noll kurser till gruppen som genomgått 1—3. Tabell 184 antyder att fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer har ungefär samma totala svarsprocent oavsett antal genomgångna kortare kurser. Svaren att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med och att fostra till, främja vissa beteenden ökar procentuellt något svagt med antal genomgångna kortare kurser. För fritidsgruppsledarna inom kommunal ungdomsverksamhet uppvisar tabell 185 en svag ökning av den totala svarsprocenten från IP som inte genomgått några kortare kurser och till IP som genomgått 1—3 kortare kurser. ökningen avser främst svaren att in-

14 20 55 4

3 Intressera, väcka Utbilda Förnya, reformera. . . Metodfrågor Skaffa medel

18 6

19 13

9 1

Vet ej, inget svar.. . .

16 1 1 4

Summa

7 151

26 9 1 13 1 8 151

tressera, väcka ansvar för och att fostra till, främja vissa beteenden. 11.7.3 Sammanfattning IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser förefaller inte att ha lämnat procentuellt fler svar än andra. Inom samtliga undersökta ledarkategorier har IP som genomgått kortare ledarutbildningskurser större procent än övriga som svarat att fostra till, främja vissa beteenden. Men differensen är mycket liten hos fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer och kommunal ungdomsverksamhet. Hos de två sistnämnda ledarkategorierna är det totalt sett relativt få som angett nämnda svar. Fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer och kommunal

171 Tabell 185. Relation mellan vad ledaren uppfattar som viktigaste uppgifter för angivet ungdomsarbete och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom kommunalt drivet ungdomsarbete.

Viktigaste uppgifter . . .

Påverka ideologiskt, idrottsligt Fostra till, främja vissa beteenden . . . Aktivera, fostra i största allmänhet . Vidgad gemenskap, större helhetssyn . . Rekrytera Intressera, väcka ansvar för Utbilda Förnya, reformera... Metodfrågor Skaffa medel Annat Vet ej, inget svar.. . . Summa

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 74

n 42

n 19

/o /o

5 5 14 19 57

(11) (47) (42)

55 4 12 16 7 1 3 1 3 11

24 10 2 12

(—) (—) (16) (16)

(—) (5)

(—) (142)

ungdomsverksamhet h a r hos dem som genomgått kortare kurser större procent än andra som svarat att intressera, väcka ansvar för.

11.8 Relation mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och vad IP uppfattar som största svårigheter, problem i frågeformulärets fråga 6 angivna uppdrag 11.8.1 Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

Totala svarsprocenten är hos idrottsorganisationernas ordförande, enligt tabell 186, något högre hos dem som genomgått fyra eller flera kortare kurser än hos övriga. Differensen framträder främst inom svaren:

Tabell 186. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom idrottsorganisationer.

Största svårigheterna, problemen

Bristande egen tid. . . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli k a p a c i t e t . . . Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning.. . A t t få ut budskapet Program, arbetsmetoder, organisationsformer Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar Summa

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 115

n 42

n 27

°/

9 41

16 29

22 56

2 24

7 26

4 33

1 3 27

2 1

1 4

20 149

153 21

bristande egen tid med ökning från 9 till 22 % ; brist på lokaler, hallar, anläggningar med ökning från 18 till 37 % ; brist på ledare med ökning från 24 till 37 % ; brist på pengar med ökning från 41 till 56 %; svårigheten att få ut budskapet med ökning från 26 å 27 till 33 %. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer ökas totala svarsprocenten med ökat antal genomgångna kurser, vilket framgår av tabell 187. De procentuella ökningarna märks i första hand i svaren:

172 Tabell 187. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Ordförande på lokalplan inom övriga slag av organisationer.

Största svårigheterna, problemen

Antal genomgångna kortare kurser

Summa

Största svårigheterna, problemen

4—

1—3

n82

n 118 n 120

°//o

12 11

21 17

24 23

— 29

2 37

1 43

6 35

6 42

8 49

—

181 Bristande egen tid. . . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli k a p a c i t e t . . . Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning.. . Att få ut budskapet. Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej,

Tabell 188. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom idrottsorganisationer.

brist på ledare med ökning från 29 till 43 %; svårigheten att få ut budskapet med ökning från 35 till 49 % ; bristande egen tid med ökning från 12 till 2 4 % ; brist på pengar med ökning från 11 till 23 %.

11.8.2 Fritidsgruppsledare

Tabell 188 visar att totala svarsprocenten hos fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna ökar med antal genomgångna kortare kurser. Den procentuella ökningen framträder främst i svaret:

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 179 n 141

n 44

°//o

°/

9 26

9 36

18 43

1 21

2 18

13 9

9 13

16 16

1 Bristande egen tid. . . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli kapacitet.. . Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning.. . A t t få ut budskapet. Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

14 Summa

2 Brist på pengar med ökning från 26 till 43 %. En svag procentuell ökning föreligger också för svaren: brist på lokaler, hallar, anläggningar med ökning från 29 till 32 % ; bristande egen tid med ökning från 9 till 18 % ; svårigheten att få ut budskapet med ökning från 9 till 16 %. Bland fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer, h a r som framgår av tabell 189, IP som genomgått 1—3 kortare kurser, högsta totala svarsprocent. Procentuell ökning märks i svaren: brist på ledare med ökning från 13 till 27 %;

173 Tabell 189. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom övriga slag av organisationer.

Största svårigheterna, problemen

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 89

n 69

°/

Tabell 190. Relation mellan vad ledaren uppfattar som största svårigheterna, problemen i angivet uppdrag och genomgångna kortare ledarutbildningskurser. Fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet.

Största svårigheterna, problemen

Antal genomgångna kortare kurser 0

1—3

4—

n 77

n 74

n42

n 19

°/ /o

4 7

10 5

(16) (5)

(11)

1 7

5 5

(5) (5)

(5)

12 24

17 33

(32) (16)

(16)

Bristande egen tid. . . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditionen kapacitet.. . Brist p å ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning.. . Att få ut budskapet. Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, Summa

5 13

12 17

18 16

1 13

—

17 32

16 19

13 21

—

21 Bristande egen tid. . . Brist på pengar Brist på lokaler, hallar, anläggningar Bristande expeditioneli k a p a c i t e t . . . Brist på ledare Bristande egen utbildning Medlems- och ledarvård, utbildning.. . Att få ut budskapet. Program, arbetsmetoder, organisationsformer . . . Obekväma arbetstider För mycket skrivbordsarbete Annat, vet ej, inget svar

146 Summa

bristande egen tid med ökning från 5 till 18 %. Av tabell 190 framgår, att de fritidsgruppsledare inom kommunal ungdomsverksamhet som genomgått 1—3 kurser har högre total svarsprocent än de som inte genomgått några kurser. T a r man även med de relativt få personer som genomgått fyra eller flera kortare kurser är det endast för två svar man erhåller en kontinuerlig procentuell ökning med ökning av antal genomgångna kortare kurser nämligen för: medlems- och ledarvård, utbildning med ökning från 12 till (32 % ) ; bristande egen tid med ökning från 4 till (16 %).

(-)

1 3

(-)

(26)

(137)

Resultaten är emellertid osäkra med hänsyn till de få svarspersonerna i kolumnen »fyra eller flera kortare kurser». 11.8.3 Sammanfattning Ledarens uppfattning av vilka de största svårigheterna och problemen i angivet uppdrag är förändras inte helt entydigt från ledarkategori till ledarkategori med ökat antal genomgångna kortare ledarutbildningskurser. En tendens finns ändå till att de som genomgått kortare kurser har högre total svarsprocent än de som inte genomgått några sådana. Det förefaller också tydligt att inom de två ordförandekategorierna, med från noll till fyra eller flera genom-

174 gångna kortare kurser, återfinns en procentuell ökning för åtminstone följande svar: Bristande egen tid Brist på pengar

Brist på ledare Svårigheten att få ut budskapet. Hos fritidsgruppsledarkategorierna är det däremot svårare att finna någon klar tendens.

K A P I T E L 12

Ämnesområden som I P själv anser bör ingå i en yrkesinriktad ledarutbildning

Frågan har endast ställts till anställda ledare och har haft följande lydelse: Vad anser Ni att en yrkesinriktad utbildning för just det uppdrag, som Ni enligt fråga 6 angetts ha eller nyligen har haft, främst bör behandla för ämnesområden? a. Ange de viktigaste ämnesområdena. b. Om Ni anser att så behövs, förtydliga genom att kortfattat räkna upp vad ämnesområdet främst bör ta u p p . Frågan har varit öppen. Frågan kan ha sin begränsning i att den närmast efterfrågar en attityd och ej konkret vilka ämnen i en ev. erhållen, bestämd, utbildning de haft största nyttan av i sin verksamhet eller vilka ämnen de mest saknat. Efter att ha bläddrat igenom 75 slumpmässigt valda formulär och noterat lämnade svar har med hjälp därav följande kodifieringsschema utarbetats till frågan: 1. Psykologi,

socialpsykologi,

Barn- och ungdomspsykologi Vuxenpsykologi Inlärningspsykologi Försäljningspsykologi Ledarskapspsykologi Gruppsykologi, -metodik Mänskliga problem Själavård Mentalvård

psykiatri

Pedagogik

Undervisning Kurs- och konferensteknik Mötesteknik AV-medel Yrkesvägledning 3. Filosofi,

etik, livsåskådning,

religion

Teologi och bibelkunskap Livsåskådningsfrågor Målsättningsfrågor Etik Sexualfrågor Estetik Personligt uppträdande 4.

Sociologi

Samhällsförändringar Nutidssamhället Skola Hem och familj Fritid Alkoholfrågan Brott Ungdomsproblem Uppfostran Stadsplanering Byggnation PB 5. Stats- och

samhällskunskap

Socialpolitik Socialvård Kommunal förvaltning och politik

176 Organisationslivet, historia och nuläge Bidragsfrågor Föreningskunskap Barnavårdslagen Våra sociala förmåner 6. Personal

och

administration

Arbetsledarskap Personalvård Kontorsorganisation Företags- och föreningsekonomi Bokföring, ekonomisk planering Resefrågor Planering Förhandlingsteknik Maskinkunskap 7. Metodik,

program,

praktik

Program Arbetsformer ö p p e t ungdomsarbete Praktik, övningar och tips 8. Fysiologi och

anatomi

Tabell 191. Ämnesområden som IP själv anser bör behandlas i en yrkesinriktad ledarutbildning. Anställda ledare på riksplan Högs- In- Andra ta tjm strukt. tjm Ämnesområden

Psykologi, socialpsykologi, p s y k i a t r i . . . Pedagogik Filosofi, etik, livsSociologi Stats- och samhällskunskap Personal och administration Metodik, program, praktik Fysiologi och anatomi Scouting och friluftsliv Svenska språket . . . . Varia Vet ej, inget s v a r . . . . Summa procent

Kroppsvård Rationell träning Kroppens byggnad

12. Vet ej, ej besvarat

9. Scouting

Riksplan

10. Svenska

och

friluftsliv

språket

Muntlig framställning Föredragning Ansökningar Att hålla föredrag 11. Varia Språk (engelska, tyska . . . ) Juridik Statistik, databehandling Journalistik Internationellt, u-frågor Motor och trafik Historia Trä och metall, hobby Allmänbildning, kultur

Ö n 18

Ö n 21

Ö n 75

100 56

81 62

72 47

33 67

38 43

27 35

6 17 33

10 14 33 5 428

4 23 41 7

375 Det framgår av tabell 191 att ämnesområdet psykologi, socialpsykologi, psykiatri angetts av 72—100 % av de anställda ledarna på riksplan. Högsta tjänstemännen svarar därvid för de högsta procenten. Ämnesområdet stats- och samhällskunskap har angetts av 72 % av högsta tjänstemännen, 57 % av instruktörerna och 53 % av kategorin andra tjänstemän. Ämnesgruppen pedagogik har nämnts av 56 % av högsta tjänstemännen, 62 % av instruktörerna och 47 % av andra tjänstemän. Sociologi har 67 % av högsta tjänstemännen angett, 43 % av instruktörerna

177 och 35 °/o av ledarna inom kategorin andra tjänstemän. Metodik, program, praktik h a r nämnts av 44 % av högsta tjänstemännen, 57 % av instruktörerna och 27 % av ledarna inom kategorin andra tjänstemän. Relativt få av ledarna, 10 % eller därunder, har önskat att det ska ges undervisning i fysiologi och anatomi eller i scouting och friluftsliv. Övriga ämnesområden har nämnts av mellan 14 och 41 % av ledarna. Distriktsplan Enligt tabell 192 har ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri nämnts av 92 % av idrottskonsulenterna, 81 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 68 % av de kommunala ungdomskonsulenterna. Tabell 192. Ämnesområden som IP själv anser bör behandlas i en yrkesinriktad ledarutbildning. Anställda ledare på distriktsplan Kon- Tjäns- Konsulent. temän sulent. Ämnesområden

Psykologi, socialpsykologi, psykiatri . . Pedagogik Filosofi, etik. livsSociologi Stats- och samhällskunskap Personal och admi-

I nl2

Ö n 43

K n 19

92 67

81 33

68 63

8 50

5 53

83 50

Metodik, program, praktik Fysiologi och anatomi Scouting och friluftsliv Svenska språket Varia Vet ej, inget s v a r . . . Summa procent 12—614759

25 58

47 54 33 30 7

33 25

16 42 12

367 Denna ämnesgrupp har därmed fått de högsta procentuella andelarna inom vardera ledarkategorin även på distriktsplan. Stats- och samhällskunskap h a r angetts av 83 % av idrottskonsulenterna, 54 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna. Pedagogik har framhållits av 67 % av idrottskonsulenterna men endast av 33 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna. Sociologi har angetts av omkring 50% inom vardera ledarkategorin. Personalärenden och administration har 50—53 % av de båda konsulentgrupperna nämnt och 33 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer. Fysiologi och anatomi h a r 58 % av idrottskonsulenterna angett.

Tabell 193. Ämnesområden som IP själv anser bör behandlas i en yrkesinriktad ledarutbildning. Anställda ledare på lokalplan Tjäns- Ungtemän domsg.f. Ämnesområden

37 5

Psykologi, socialpsykologi, psykiatri Pedagogik Filosofi, etik, livsåskådning. Sociologi Stats- och samhällskunskap. Personal och administration Metodik, program, praktik .

5 11 42

Scouting och friluftsliv Svenska språket Varia

63 53

405 Summa procent

Ö n38

K n 57

82 45 55 24 50 8 66 3 5 11 50 8

67 16 4 30 37 28 47 4 3 18 35 24

178 Lokalplan Även på lokalplan erhåller, vilket framgår av tabell 193, ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri högsta procenttalen inom vardera ledarkategorin. Ämnesområdet har nämnts av 82 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 67 % av kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Metodik, program, praktik h a r angetts av 66 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 47 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Stats- och samhällskunskap har önskats av 50 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 37 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Sociologi har nämnts av 24 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och av 30 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Filosofi, etik och livsåskådning h a r angetts av 55 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer men en-

dast av 4 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Personalärenden och administration har däremot nämnts av 8 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer men av 28 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Sammanfattning Inom samtliga ledarkategorier är den oftast nämnda ämnesgruppen psykologi, socialpsykologi, psykiatri, vilket angetts av mellan 67 och 100 c/o av ledarna. Relativt allmänt omfattande är också ämnesgrupperna stats- och samhällskunskap, pedagogik, sociologi. Metodik, program, praktik framhålles av procentuellt särskilt många på riksoch lokalplan, i synnerhet på lokalplan. Personalärenden och administration h a r nämnts främst av idrottskonsulenterna och de kommunala ungdomskonsulenterna. Ämnesområdet filosofi, etik och livsåskådning har tämligen höga procenttal inom några ledarkategorier men låga inom andra.

K A P I T E L 13

Intressen och fritidsaktiviteter

13.1 Läsning

dagstidningar

Allmänt anses pressen spela en viktig roll som nyhetsförmedlare i vårt samhälle. I Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning 1 skriver Rune Persson att det får tas som självklart att pressen också har stor förmåga att bilda opinion och påverka våra åsikter, även om dessa påståenden kan vara besvärliga att leda i bevis. Uttryck som »pressen den tredje statsmakten» och diskussionerna om »pressens frihet» visar ändå att man uppmärksammat pressens roll som opinionsbildare. Både Persson och Elvander 2 framhåller att flertalet organisationer (underförstått vuxen- och intresseorganisationer) är m å n a om att erhålla god press och att själva komma till tals både i dagstidningar och övrig massmedia. Troligtvis gäller detta förhållande i lika hög grad ungdomsorganisationer. Som dagstidningar räknas i denna undersökning nyhetstidningar som kommer ut två eller fler gånger per vecka. Dagstidningar kan delas in efter många olika kriterier. Vi väljer att skilja på storstads- och landsortstidningar, morgon- och kvällstidningar. Storstädernas morgontidningar bru1

Dahlström: Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning, Kap. 12. Stockholm 1965. 2 Elvander: Intresseorganisationerna i dagens Sverige. Lund 1966.

kar i förhållande till landsortstidningar ofta anses ha mer text, mestadels ha högre standard på sina ledare, ge allmänt utförligare belysning — ofta av egna r e p o r t r a r —• av riks- och utlandsfrågor och vara mer engagerade i den riksomfattande kulturdebatten. Landsortstidningar anses å andra sidan ge proportionellt större utrymme åt lokala frågor. Storstädernas kvällstidningar sägs präglas av lättläst stoff, kraftiga rubriker och kort text. Storstädernas tidningar h a r i regel en mer riksomfattande spridning än landsortstidningar. Vi ska nu undersöka vilka av nämnda slag av tidningar IP främst läser och vad IP läser i dagstidningar. 13.1.1 Slag av dagstidningar Följande fråga har ställts: Vilka dagstidningar brukar Ni läsa? (Namnge tidningarna)

vanligen

Som storstadstidningar har räknats: Morgontidningar: Dagen Dagens Nyheter Ny Dag Stockholms-Tidningen Svenska Dagbladet Arbetartidningen Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning Göteborgs-Posten Arbetet

180 Skånska Dagbladet Sydsvenska Dagbladet Kvällstidningar: Aftonbladet Expressen Göteborgs-Tidningen Kvällsposten. Hur svaren i övrigt kodifierats framgår av tabellerna nedan. Det är möjligt att det kan anses mer prestigeladdat att läsa storstads- än landsortstidningar och att IP av det skälet letts att något i överkant ange storstadstidningar. IPs bostadsort bör rimligen inverka p å val av dagstidning. Vi h a r ändå inte tagit hänsyn till denna faktor, bl. a. på grund av den relativt lilla andel av IP som är bosatt i storstad.

13.1.1.1. Parlamentariskt

valda

ledare

Det stora flertalet, 75 % eller däröver, av de parlamentariskt valda ledarna b r u k a r vanligen läsa storstadstidningar. Tabell 194.

På riksplan läser samtliga ledare storstadstidningar. Inom idrottsorganisationerna läser omkring tre fjärdedelar av IP endast storstadstidningar, av ordförandena 46 % endast storstädernas morgontidningar. Omkring hälften av sekreterarna läser både storstädernas morgon- och kvällstidningar. Av ordförandena inom övriga slag av organisationer läser två tredjedelar både storstads- och landsortstidningar. På distriktsplan läser 62—82 % av ledarna både storstads- och landsortstidningar, 9—16 % läser enbart storstadstidningar. Största andelen läsare av enbart landsortstidningar har ordförandena inom övriga slag av organisationer med 22 %. På lokalplan läser 59—64 % både storstads- och landsortstidningar, 16— 21 % läser enbart storstadstidningar, 14—24 % enbart landsortstidningar. Även nu är det ordförandena inom övriga slag av organisationer som har de procentuellt flesta läsarna av landsortstidningar.

Tabell 194. Vanligen lästa dagstidningar.

Parlamentariskt

valda ledare.

Slag av dagstidningar Storstad — Landsort — Storstad — en eller flera en eller flera morgon- och kvällsmorgontidningar tidningar tidningar

Ledarkatcgorier

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, Ö

22 21 21

46 29 19

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, Ö

57 52 26 73

4 6 12 5

Lokalplan Ordförande, I Ordförande, Ö

184 320

13 11

Storstadsoch landsortstidningar

32 48 14

23 24 67

9 8 8 22

5 10 4 11

82 75 78 62

14 24

8 5

64 59

Enbart kvällstidningar 0/

1 1

181 Endast en och annan av de parlamentariskt valda ledarna läser enbart kvällstidningar. 13.1.1.2. Anställda

ledare

Praktiskt taget alla anställda ledare på riksplan läser, enligt tabell 195, storstadstidningar, 53—61 % enbart storstadstidningar. Den stora andelen läsare av enbart storstadstidningar bör ses mot bakgrund av att förhållandevis många av de anställda ledarna på riksplan är bosatta i storstäder. Se tabell 38. På distriktsplan läser 75 % av idrottskonsulenterna både storstads- och landsortstidningar. Sammalunda gör 58 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer och 53 % av de kommunala ungdomskonsulenterna. Största andelen läsare av enbart storstadstidningar uppvisar de kommunala ungdomskonsulenterna med 42 %. På lokalplan läser 68 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer både storstads- och landsortstid-

ningar. Samma sak gör 30 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Av IP inom sistnämnda kategori läser 61 % enbart storstadstidningar. Av anställda ledare är det ingen som läser enbart kvällstidningar. E n b a r t landsortstidningar läses av några få IP, främst på distrikts- och lokalplan.

13.1.1.3 Fritidsgruppsledare Flertalet av fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer läser både storstads- och landsortstidningar, 58 % av de förstnämnda och 54 % av de sistnämnda. Tabell 196. Andelarna är något m i n d r e än hos motsvarande ordförandekategorier på lokalplan. Analogt därmed är det något fler av nämnda kategorier fritidsgruppsledare som läser enbart landsortstidningar. Av de kommunala fritidsgruppsledarna läser en tredjedel både storstads- och landsortstidningar och 60 % enbart storstadstidningar. Drygt hälften av de

Tabell 195. Vanligen lästa dagstidningar.

Anställda

ledare

Slag av dagstidningar Storstad — Storstad — en eller flera Landsort — morgon- och en eller flera morgonkvällstidningar tidningar tidningar

Lcdarkategorier

Riksplan Högsta tjm, Ö . . . 18 Instruktörer, Ö . . 21 Andra tjm, Ö 75 Distriktsplan Konsulenter, I . . . 12 Tjänstemän, Ö . . . 43 Konsulenter, K . . 19 Lokalplan Tjänstemän, Ö . . . 38 Ungdomsgårdsförest., K 57

Storstadsoch landsortstidningar 0/ /O

28 5 24

33 48 35

39 48 37

8 14 26

8 19 5

8 9 16

75 58 53

Enbart kvällstidningar /o

182 Tabell 196. Vanligen lästa dagstidningar.

Fritidsgruppsledare.

Slag av dagstidningar Fritidsgruppsledare inom

1 Ö.. K

Storstad — Landsort — Storstad — en eller flera en eller flera morgon- och kvällsmorgontidningar tidningar tidningar

Storstadsoch landsortstidningar

Enbart kvällstidningar

364 235 135

9 8 27

16 27 7

16 11 33

58 54 33

kommunala fritidsgruppsledarna är bosatta i Stockholm, Göteborg, Malmö (enligt tabell 39.) 13.1.1.4. Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Det kanske mest anmärkningsvärda i tabell 197 är att så många som 48 % av ordförandena i nykterhetsorganisationer läser enbart landsortstidningar. Relativt stor procent läsare av enbart landsortstidningar uppvisar också ordförandena i religiösa organisationer. Lägsta andelen läsare av enbart landsortstidningar har idrottsorganisationernas ordförande med 14 %. Men de har den näst högsta andelen, 64 %, som lä-

ser både storstads- och landsortstidningar. Den allra högsta andelen, 71 %, h a r ordförandena i de politiska organisationerna. Påpekade differenser mellan organisationernas ordförande har inte motsvarigheter i olikheter i bostadsort. Jämför tabell 40. Fritidsgruppsledare Av tabell 198 framgår att de procentuellt flesta läsarna av enbart landsortstidningar även bland fritidsgruppsledarna i nämnd o r d n i n g återfinns inom nykterhetsorganisationer, 36 %, och inom religiösa organisationer, 31 %. Idrottsorganisationer h a r näst kommunal ungdomsverksamhet den lägsta andelen, 16 %. Inom samtliga organisationsslag

Tabell 197. Vanligen lästa dagstidningar. Parlamentariskt valda ledare på fördelade på slag av organisation

lokalplan

Slag av dagstidningar

' 1 ! Se : R N P A

Storstad — morgon- och kvällstidningar

Storstadsoch landsortstidningar

14 15 29 48 20 20

8 9 2

Storstad — en eller flera morgontidningar

Landsort — en eller flera tidningar

184 55 91 21 89 51

13 16 17 14 5 6

Ordförande på lokalplan inom

3 10

64 60 53 38 71 61

183 Tabell 198. Vanligen lästa dagstidningar. Fritidsgruppsledare av organisation

fördelade på olika slag

Slag av dagstidningar Fritidsgruppsledare inom

1 Sc R N A X K

Storstad — Storstad — Landsort — en eller flera morgon- och en eller flera morgonkvällstidningar tidningar tidningar

Storstadsoch landsortstidningar

Enbart kvällstidningar

0/ /o

364 65 59 22 51 28 135

9 8 12 5 10 7 27

16 25 31 36 27 18 7

16 8 9 9 18 11 33

58 60 49 50 45 61 33

-— med undantag för kommunal ungdomsverksamhet — är ändå det vanligaste att man läser både storstads- och landsortstidningar. Inte heller bland fritidsgruppsledarna motsvarar differenserna mellan organisationsslagen olikheter i bostadsort. Se tabell 41.

13.1.1.5.

Sammanfattning

Flertalet IP läser både storstadsoch landsortstidningar. Enbart storstadstidningar är dock det vanligast förekommande hos idrottsorganisationernas ledare på riksplan, de anställda ledarna på riksplan, de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och de kommunala fritidsgruppsledarna. Idrottsorganisationernas ledare tend e r a r att ha större procent läsare av storstadstidningar är ledarna inom övriga slag av organisationer. Detta kan sammanhänga med idrottsledarnas intresse för storstadstidningarnas sportoch idrottssidor. En minoritet av IP läser enbart landsortstidningar. Största andelen läsare av sådana tidningar finner vi bland ledarna på lokalplan, särskilt inom nykterhetsorganisationer och religiösa organisationer.

3 1

Enbart kvällstidningar läser endast en och annan IP. Skillnader mellan ledarkategorierna i andel som läser storstadstidningar kan till en del förklaras med olikheter i bostadsort. Speciellt stor del bosatt i storstad har — enligt vad som framgår av kapitel fyra — somliga ledarkategorier på riksplan, kommunala ungdomsgårdsföreståndare och kommunala fritidsgruppsledare. 13.1.2 Ämnesval vid läsning av dagstidningar

Vi ska nu undersöka vad olika ledarkategorier helst läser i dagstidningar. Vid analys av svaren kan det vara värt att veta att »amerikanska undersökningar har visat att läsvanor h a r samband med ålder, kön, utbildning och socialgrupp på så sätt att det politiska och kulturella materialet skulle läsas mer av dem som har högre utbildning, av de bättre situerade, av männen och av de högre åldersgrupperna, övriga grupper skulle intressera sig mera för sådant som brukar kallas 'human interest', dvs. brott, olyckor och vissa reportage.» 1 I fråga om läsvärdeundersökningar är metoderna vanskliga. Ställda frågor bru1

Dahlström: Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning. Kap. 12. Stockholm 1965.

184 08

"ä

lå

C/3

r- m co rr

r l f f l O 0 o> 0 CO CM CO

a> o C3 0

O C l O C l CM OJ M CM

CM CN

4->

c c

^°

1 1

1 1 1

0 ^

* H CO

0 0 0 0 <M

co co

1 IM

c O

^°

lO r f

T I

T-t

<: .**Ö

fe0* .2 Ä

~^5 0^

» 1 1

CM O

T ? CO

r» m co

0 ^

i > 02 co

m 0

o> TH 00 r r

O O

T* rf

•M~4J O

S «

••O V

Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater

K/1 :CS

+ J

'5b ft "o "ös g a 00-0 u 3 » g PC b «

"c/3

rr 0

o*-

i n 1

11 s

0 ^

10 1 rl

in TH

co r f cc CM T I l >

m 0 0 t> CM r l CM CO

(M m cc H r l r l

0 CM

r f 00

r f CO

'*-<

=3 S :« b ä rt c c ^ ft

åserier följetonger

g *

0 ^

T I

• 12 1

0 s

» <a h

• *o

^ 0 0"^

CO CM t 00 10 t>

• n r f CO CC O r f • * CC

T- 00 rr. rT

v O 0^-

TH 10 i r fflOff

CC O CO LO 0 0 O J 0 c"

IO rT 0 0

^ 0 0 ^

IO r f c T i T-

rf Ti Ti

- O 1-0 T-l T i

N H r CM CM O

1 > CM CO C 0 i n M t>

rr 0

•J

u 9

•g

*-J

O 0

1 1

(H ft

T-l

c/3 c/3 =C

„ J u c

,3 (-1

-a

• : fe

fe fe' | "5, •3 öS

<u :C

*-1

fl ***

*Ö ^d T SI O *-

O10C

C Ö

ft fo C/3 „ C/3 C/3 Jw

H O

<x>

PI .. C O :cS C

J 2 «w tn . Q « -

« « 5 er;

qowoc

plan rand rand

(-. ti

•iklspl örand eterar udsm

Om adioh TVogram

A! -Q -a O Ui •-, klOO

185 kar ge något för höga värden, vilket speciellt gäller ledare, kulturartiklar, politiska översikter m. m. som anses ha prestigevärde. 1 Den ställda frågan lyder: Vad läser Ni helst i

dagstidningarna?

För att få fram förstahandsintressen har IP ombetts att markera högst tre av elva möjliga svarsalternativ. Vilka dessa är, framgår av tabellerna nedan. 13.1.2.1. Parlamentariskt

valda

ledare

I regel har IP utnyttjat tillåtna tre svarsalternativ, vilket framgår av sunimakolumnen i tabell 199. Nyheter läses helst av 86—96 % av de parlamentariskt valda ledarna. Tidningsledare har angetts av 7 1 — 86 % av ordförandena på riksplan, av 61—66 % av ordförandena på distriktsplan och av 41—48 % av ordförandena på lokalplan. Hos sekreterarna och ombudsmännen crhålles 44—52 % för nämnda svar. Idrott, sport h a r nämnts av 77—95 % av ledarna inom idrottsorganisationer och av 33—41 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer. Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater har framhållits främst av ordförandena inom övriga slag av organisationer, av 76 % på riksplan, 37 % på distriktsplan och 34 % på lokalplan. Hos ordförandena inom idrottsorganisationer är motsvarande tal 23, 25 och 16 %. 13.1.2.2. Anställda

ledare

De anställda ledarna, tabell 200, har liksom de parlamentariskt valda i nästan samtliga fall utnyttjat möjligheten att 1

Dahlström: Svensk samhällsstruktur i sociologisk belysning, Kap. 12. Stockholm 1965.

lämna tre svar, vilket framgår av summakolumen. Nyheter har nämnts av 84—95 % av de anställda ledarna. Tidningsledare har 100 % av högsta tjänstemännen, 95 % av instruktörerna och 69 % av kategorin andra tjänstemän p å riksplan framhållit samt 84 % av de kommunala ungdomskonsulenterna, 79 % av tjänstemännen inom övriga slag av organisationer på distriktsplan och 67 % av idrottskonsulenterna. Idrott, sport har samtliga idrottskonsulenter angett, 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna, 58 % av d e kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och 33—43 % inom övriga ledargrupper med undantag för högsta tjänstemännen på riksplan för vilka vi endast erhåller 6% . Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater har markerats av 78 9o av högsta tjänstemännen på riksplan, 58 9o av de kommunala ungdomskonsulenterna och av 32—50 % inom övriga ledargrupper utom idrottsledarkonsulenterna för vilka vi får 8 %. Religiös uppbyggelse h a r nämnts av 29 % av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer. 13.1.2.3.

Fritidsgruppsledare

I det närmaste samtliga fritidsgruppsledare har utnyttjat tre svarsmöjligheter. Tabell 201. Drygt 90 % av alla ledare har noterat nyheter. Ledare har däremot endast markerats av 26 % av idrottsorganisationernas, 32 % av övriga slag av organisationers och 35 % av den kommunala ungdomsverksamhetens fritidsgruppsledare. Kulturartiklar läses helst av 14 % av ledarna inom idrottsorganisationerna, 40 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och 44 % av den kommunala ungdomsverksamhetens ledare.

186 58 " g -

r l H h O O Os CO CO CN

CM l > OS Os Os o s CM CM CM

OS " * 0 0 OS CM CM

0 0 CN

m |

3 t-, V) P H 4->

c c «j

2 *-

v p-

rtOOC

1 CM 1

CO OS

TH 1-H

1 rH

tsmis

i i> m

co t>

i> oo co m

i O" "

< ,«'-Ö V

4> —

* 0

^3 C 5S

4> SH

us :cS

ös

I ös ö

co co

"•* CO

CO CO

:2 • Ä a 4 » CO

6 UO P < 0) CS

ao 3o. oc-c M g

"-5

I2" 9

oo co os i> co -tf

oo i n oo co m

12 1

l m

co m

CM 1

5? 58

Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater

ev.

co co co ÖS

fa ~

m co

TJ» TH

•

»WIS

.2 • Ö

•vP o^

1 co

tf OS (1 58

amilj nytt, nsän darpalte

a> J

m os

OS CD

t > os T * CO I > 0 0

m o m co

" * i - i CM CS OS OS

CM i n Tt< OS OS 0 0

-rj< r H

"*•£ o^

CO - ^ OS rH

M / 3 TH

1 1

m oo

0 0 -rH m r H CM C -

CM CO OS r H T f TH

00 l > co m

C»

<X> 4->

00 os

o p,

c (4

_o«

:* *

5 ö

+-1 4-* ^

^- t-T - T s-T 53 <D C <U ~ - p :tS + J

a. e Ö c

C "58 _ , :58 ÖD C fi Bl

8 B •— as G

Lokalp Tjänst Ungdo

S 3 .

•O

>-)

oä

°e

1 Distrikt Konsul» Tjänste KonsuL

+-> 58

Rikspl Högst: Instru Andra

Om adiohTVogram

187 a -g o m i>

g 3

OJ OJ CJ

§ o 3 £

o i O M o n a O J o O J O J OJ O J <N CO CS CM CN <N

00 Q,

\o<^=

T - I M I N

1 CO • *

< a o a q BO <j

ö^

„ <& o o

.••o

.2 o or*

—

4_>

:0 , » J "5b &i"3 CB O 3 DC fl ^H

•v1 t* • «

O ÖJ

•«

g *J

-3

co •>* oo oo

« 3 » C rc >> fl CO

o o o m M I > H OJ CO CM •<* • * m

o +J

:fl

TJ.es u >a >» i» fl w

« s ay

er»

:2 ' 42 5 s o f t O fl

3-SS i-S S

o °a a. g

»ii OT

(M 00 I > i-i co

1 CM 1 1 1

CO CO T H CO i - i CO T H CO " ^ • * CM - *

—

Familj nytt, insän darspalte

ÖS

„*J

9 Q.

as 3

Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater

oo o

c^o

o. o, OJ

CO CO CD O) H N T-H CM CM ^-i

•s? o^

5 g

T H H M

*NP

•5 a »s te

*tf I >

Ä ofl «M q

co co i > co Tfi o T-l r-i i-H CO CM CM

1 iO CM CO

CV.

»9

äj

.c;

« £>> -3

«3J

i >

Om adiohTVogram

- o r g

i-i CO 1> •<# l > OJ r f LO rj< T4 lO r f

m oo CM o co o

CO CO OJ OJ M CO r l r t r l H r l r l

h o

ts OJ

•sfl o^

° 2-S S co co co

fl 01

U h O &,

• ^ m TH TH O J TH oo m O J CM co m TH

fl o -A g Cl* o SJ g *3 C 3

fl fcn

•O

•a

o H-IO*

_; £ £ £ PH «$

188 Inom idrottsorganisationerna svarar 95 % av ledarna att de helst läser idrott, sport. Samma svar uppger 49 % av ledarna inom övriga slag av organisationer och 47 % av de kommunala fritidsgruppsledarna. Familjenytt, insändarspalter har angetts av 26 % av ledarna inom övriga slag av organisationer.

13.1.2.4. Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokalplan Även inom vardera organisationsslaget har ordförandena på lokalplan i regel angett tre olika svar. Se tabell 202. Preferenserna fördelar sig däremot något olika mellan ordförande tillhörande olika slag av organisationer. Tidningsledare har i nämnd ordning främst angetts av ordförandena inom politiska organisationer, 57 %, scoutorganisationer, 53 % och kategorin andra slag av organisationer, 49 %. Lägsta svarsandel har ordförandena inom nyklerhctsorganisationer, 14 %. Idrott, sport har framhållits av 90 °fo av ordförandena inom idrottsorganisationer, av 51 % inom kategorin a n d r a slag av organisationer och 47 % inom politiska organisationer. Lägsta andel uppvisar ordförandena inom religiösa organisationer med 25 %. Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater anges av 43 % av ordförandena inom nykterhetsorganisationer och inom kategorin andra slag av organisationer och av 41 % inom religiösa organisationer. Lägsta andel, 16 %, h a r ordförandena inom idrottsorganisationer. Religiös uppbyggelse, andakt h a r sin högsta svarsandel, 37 %, hos ordförandena inom religiösa organisationer. Familjenytt, insändarspalter har 33 % av

ordförandena inom nykterhetsorganisationer nämnt. Inom sistnämnda ordförandegrupp har 29 % framhållit annonser.

Fritidsgruppsledare Enligt i tabell 203 angiven procentuell summa lämnade svar har huvudparten av fritidsgruppsledarna inom varje slag av organisationen lämnat tre svar. Nyheter framhålls av 86—95 % av alla ledare. Tidningsledare har noterats, av 26—37 % av alla IP. Differenserna mellan ledare tillhörande olika slag av organisationer är för dessa svar relativt små. Idrott, sport h a r nämnts av 95 % av ledarna inom idrottsorganisationer och av 64 % av ledarna inom nykterhetsorganisationer och organisationsslag X. Lägsta andel, 27 %, h a r IP inom religiösa organisationer. Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater h a r nämnts av 57 % av ledarna inom organisationsslag X, av 49 % av ledarna inom kategorin andra slag av organisationer, 44 % av ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet. Lägst ligger ledarna inom idrottsorganisationer med 14 %. Religiös uppbyggelse, andakt har 34f/e inom religiösa organisationer framhållit. Lika stor andel av IP inom scoutorganisationer h a r angett familjenytt, insändarspalter. Sistnämnda svar har också framhållits av 27 % av IP inom nykterhetsorganisationer. 13,1.2.5.

Sammanfattning

Praktiskt taget alla I P h a r använt sig av möjligheten att ge tre svar. Nyheter h a r omkring 90—95 % av alla ledare nämnt. Tidningsledare h a r hos ordförandena erhållit största svarsandelarna på riks-

189 es -g O I > O CO r f O l I > O O i O O ) O ! CO O i CM CM OJ CM CM CM CM

s Eft

C/3

v^O

r l

1 IO

1 1

1 r f CM

1 Ö O U

N sp 0 "

CO i-H (M r f tM r f CO r l r l r l r l r l CM

6s"

C5 1> I > 00 OJ I > IO T-l rlrl

vp o^

i nCT5I > r f CO r f l > O) lO M CO i i CO r f

< »•Ö *-< CO

S-, Q

S 5-

cfl o +->1

+- "t^

§1

!_, wft -O « O +j : 0 . in T> ÖC ft 0) 03 S ft Ö0T3

0s-

1 1

1TfiON 1 CO

1 TH 1

Kultur artikla litteratur, konst, musik teater

i t . ,

r f C3 O CM O t > r f iH CM CO CO r f LO r f

•^2

r f r f r f 1> cM r f O TH CO CM CM CM iH TH

erier, ljenger

er»

amilj nytt, nsändarpalte

a> m

o°

CM C5 CM 1 CD 1 I >

as5 ^ cp h

os T3

er-

CO 00 t > I > CO CM m CM CM CO CM CO CO CO

»2 t-, 09

*CD -> Ä > £>

- o

o-»

CM IO CO CO CO CO TH C5 Ol Oi 00 O0 Oi CT>

vO o^-

r f IO IO 00 Oi r f CO CNrt rtrHCNHCN

r f m C l CM T* 00 m CO CO IO CM IO CM CO CO rl

1 r*

<- ö £ * és O

(J J o O U O ft

s o c u H OJ

•3 o t/3

ft |

feb C/J •9 * J

H M « Z < ^

190 plan, därnäst på distriktsplan och slutligen på lokalplan. Inom övriga slag av organisationer utgör svarsandelarna 71, 66 och 48 %. Inom både idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer har ordförandena på lokalplan högre svarsandel än fritidsgruppsledarna. Av anställda ledare h a r samtliga högsta tjänstemän på riksplan angett nämnda svar, 79 % av tjänstemännen på distriktsplan och 55 % på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Idrott, sport har i första hand nämnts av idrottsledarkategorierna. Relativt höga procent h a r också ledarna anställda inom kommunal ungdomsverksamhet. Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater har främst noterats av ledare inom övriga slag av organisationer. Relativt många av de kommunala ungdomskonsulenterna h a r också angett detta svar. Religiös uppbyggelse, andakt har främst angetts av IP inom religiösa organisationer.

13.2 Tid för

Televisionen h a r expanderat kraftigt i Sverige under senare år. Den 1 januari 1965 var antalet TV-liccnser 2 000 000 (Dahlström 1965). Fritidsutredningen (SOU 1964:47) redovisar ett regelbundet TV-tittande — minst en gång i veckan — för 80—90 % av befolkningen i åldern 18—65 år i tätorter med mer än 10 000 invånare. Enligt Sveriges Radios publikundersökningar 30/63 ser i genomsnitt 80 % av TV-innehavarna på TV en vardag, 83 % en lördag och 86 % en söndag. För dem som inte har TV är motsvarande siffror 13, 29 och 22 %.

13.2.1 Antal timmar för TV Följande fråga h a r ställts: Hur många timmar har Ni de senaste 7 dagarna tittat på TV? I frågan angivna svarsalternativ framgår av tabellerna neelan. Svaret bru-

Tabell 204. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. riskt valda ledare

Parlamenta-

Antal timmar Ledarkategorier 0 0/

1—5

6—10

11—

Summa

Riksplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ordförande, ö

22 21 21

5 10 24

68 43 52

27 42 24

Distriktsplan Ordförande, SF Sekreterare, SF Ombudsmän, SF Ordförande, ö

57 52 26 73

28 33 42 33

14 7

12 4

51 60 39 53

100 100 100 100

Lokalplan Ordförande, 1 Ordförande, Ö

184 320

5 12

47 55

40 25

8 8

100 100

—

100 100 100

191 kar ej se på TV, h a r dock nedan sammanförts med svaret noll timmar. E m e d a n både glömska och prestigehänsyn kan ha inverkat på svaren, är det svårt att säga hur tillförlitliga dessa är. Troligen har nämnda faktorer samverkat till att ge något för låga värden. 13.2.1.1. Parlamentariskt

valda

sationer är andelarna från riks- till lokalplan 27, 42 och 48 %, inom övriga slag av organisationer 24, 43 och 33 %. Högsta andel som inte brukar se på TV eller som inte sett på TV något under de senaste sju dagarna återfinns bland ordförandena på riksplan inom övriga slag av organisationer, 24 %.

ledare

Tabell 204 tyder på att ledarna på riksplan tenderar att ha sett minst på TV, därnäst ledarna på distriktsplan medan ledarna på lokalplan har sett mest. Inom idrottsorganisationerna har ordförande sett m i n d r e på TV än sekreterare och ombudsmän. Det är endast några få procent av de parlamentariskt valda ledarna som sett på TV elva timmar eller mera. Sett på TV sex timmar eller mera förekommer hos 49 % av ombudsmännen, 48 % av ordförandena på lokalplan och 47 % av sekreterarna på riksplan inom idrottsorganisationer. Andelarna som sett på TV sex timmar eller mera ökar i allmänhet från riks- till lokalplan. Hos ordförandena inom idrottsorgani-

13.2.1.2. Anställda

ledare

Endast en och annan procent av de anställda ledarna har sett på TV elva timmar eller mer, vilket framgår av tabell 205. Det vanligaste är att man sett på TV 1—5 timmar. Sex timmar eller mera har nämnts av 42 % av de kommunala ungdomskonsulenterna, 29 % av instruktörerna och 27 % av ledarna inom kategorin andra tjänstemän på riksplan inom övriga slag av organisationer. Av högsta tjänstemännen på riksplan h a r 78 % sett på TV 1—5 timmar. Samma tidsangivelse har framhållits av 67 % av idrottskonsulenterna, 65 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och 63 % av tjänstemännen på

Tabell 205. Antal timmar ägnade ät att se pä TV under de senaste 7 dagarna. ledare

Anställda

Antal timmar

Ledarkategorier 1—5

6—10

Il-

Summa

Riksplan Högsta tjm, Ö Instruktörer, Ö Andra tjm, Ö

18 21 75

5 33 16

78 38 57

17 29 23

100 100 100

Distriktsplan Konsulenter, 1 Tjänstemän, Ö Konsulenter, K

12 43 19

25 16 5

67 63 53

8 19 37

100 100 100

Lokalplan Tjänstemän, Ö Ungdomsgirdsförest., K

38 57

31 10

50 65

16 23

100 100

192 distriktsplan inom övriga slag av organisationer. Mellan 5 och 33 % säger sig aldrig bruka se på TV eller i varje fall att inte ha sett på TV något under de senaste sju dagarna. Högsta procent har instruktörerna på riksplan. Högsta tjänstemännen på riksplan och de kommunala ungdomskonsulenterna har de minsta relativa andelarna.

organisationer h a r 46 %, enligt tabtell 206, sett på TV sex timmar eller meira, 37 % av ledarna inom övriga orgamisationsslag och 45 % av de kommunialt verksamma ledarna. Såväl fritidsgruppsledarna som orrdförandena på lokalplan inom övriiga slag av organisationer har sett på TW i genomsnitt färre timmar än motsvarsande kategorier inom idrottsorganisatiionerna.

Kommentarer Tid ägnad åt att se på TV kan hänga samman med arbetsförhållanden. Många av de anställda ledarna har kvällsarbete i form av sammanträden, resor, möten etc. och har av de skälen kanske små möjligheter att se på TV. 13.2.1.3.

Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledarna förefaller att se på TV ungefär lika mycket som ordförandena på lokalplan. Av fritidsgruppsledarna inom idrotts-

13.2.1.4. Fördelning på slag av orgamisation Parlamentariskt valda ledare på lokcalplan Andelarna som inte sett på TV är, cenligt tabell 207, hos de lokala o r d f ö r a n dena inom flertalet organisationssllag ca 10 %. Inom de religiösa o r g a n i s a tionerna h a r dock 19 % inte sett på TV och inom idrottsorganisationerrna 5 %. Det vanligaste är att man sett på r TV

Tabell 206. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. gruppsledare

Fritiids-

Antal timmar Fritidsgruppsledare inom

1 Ö K

1—5

l i -

Surairn

364 235 135

2 11 8

52 52 47

11 9 11

1000 1000 1000

Tabell 207. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. Parlamemtariskt valda ledare på lokalplan fördelade på slag av organisation Antal timmar Ordförande på lokalplan inom

I. .. Se. . R. . N. . P... A...

1—5

6—10

11—

Summna

/o .

184 55 91 21 89 51

5 9 19 10 9 10

47 48 58 71 61 41

40 27 22 19 22 35

8 16 1

1000 1000 1000 1000 1000 1000

— 8 14

193 1—5 timmar. Inom kategorin andra slag av organisationer har ändå praktiskt taget hälften sett på TV 6 timmar eller mera. Det gäller också idrottsorganisationerna. Inom de religiösa organisationerna har däremot knappt en fjärdedel av ordförandena sett på TV så många timmar. Fritidsgruppsledare Av tabell 208 framgår att procenttalen för dem som inte sett på TV inom flertalet organisationsslag är något lägre hos fritidsgruppsledarna än hos ordför a n d e n a på lokalplan. Obetydligt högre ä r de inom de religiösa organisationerna och nykterhetsorganisationerna. Även hos fritidsgruppsledarna är det inom samtliga slag av organisationer vanligast att man sett på TV 1—5 timmar. Inom idrottsorganisationerna och den kommunala ungdomsverksamheten har 45 % av fritidsgruppsledarna likväl sett på TV sex timmar eller mera. 13.2.1.5 Sammanfattning Inom övriga slag av organisationer förefaller de anställda ledarna att ha sett på TV betydligt färre timmar i genomsnitt än de parlamentariskt valda ledarna och fritidsgruppsledarna. Av de parlamentariskt valda ledarna har de två ordförandegrupperna på

riksplan i genomsnitt sett minst på TV, ca tre fjärdedelar inom vardera gruppen har endast sett på TV högst fem timmar under de senaste sju dagarna. Hos ordförandena på lokalplan är motsvarande delar 52 % inom idrottsorganisationer och 67 % inom övriga slag av organisationer. Av de anställda ledarna h a r 83 % inom kategorin högsta tjänstemän på riksplan sett på TV högst fem timmar under den aktuella tiden, av idrottskonsulenterna 92 %, av tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer 79 %, av de kommunala ungdomskonsulenterna 58 %, av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer 81 % och av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna 75 %. Av fritidsgruppsledarna har 54 % inom idrottsorganisationerna, 63 % inom övriga slag av organisationer och 55 % inom den kommunala ungdomsverksamheten sett på TV högst fem timmar. Vid fördelning på slag av organisation visar det sig att såväl ordförandena på lokalplan som fritidsgruppsledarna inom idrotts- och scoutorganisationerna samt ordförandena på lokalplan inom kategorin andra slag av organisationer och fritidsgruppsledarna inom den kommunala ungdomsverksamheten i

Tabell 208. Antal timmar ägnade åt att se på TV under de senaste 7 dagarna. gruppsledare fördelade på slag av organisation Antal timmar

Fritidsgruppsledare inom 1—5

Se R N A X K 13-614759

Fritids-

364 65 59 22 51 28 135

°//o

2 8 20 14 4 11

52 52 44 50 61 54 47

6—10

11—

Summa

35 31 31 23 23 21 34

11 9 5 13 12 14 11

100 100 100 100 100 100 100

°/ /o

194 genomsnitt har sett på TV något fler timmar än motsvarande grupper inom resterande organisationsslag.

Det är troligt att sådana program, som det kan anses vara förenat med viss prestige att se, erhållit prioritering.

13.2.2 Val av TV-program

13.2.2.1. Parlamentariskt

Enligt Sveriges Radios publikundersökningar är intresset för dokumentärt stoff och för utrikespolitiska program större i högre utbildningsgrupper. Det populäraste programmet är »Aktuellt», som ses av nära två tredjedelar av dem som brukar se på TV (PUB 11/63 och 2 5 / 63). Vilka program som blir uppskattade beror mycket på sändningstiden.

Inom flertalet ledarkategorier har IP nyttjat alla tre svarsmöjligheterna, vilket framgår av summaraden i tabell 209. Ombudsmännen inom idrottsorganisationerna och ordförandena på riksplan inom övriga slag av organisationer förefaller däremot att ha lämnat något färre svar i medeltal. De som inte brukar se på TV är förhållandevis få, inom somliga kategorier noll procent och inom andra tio procent eller något däröver. »Aktuellt» attraherar mellan 73 och 90 % av ledarna, övriga mest uppskattade program är för flertalet ledarkategorier i tur och ordning idrott, utrikespolitiska översikter och liknande utrikesprogram, inrikespolitiska över-

Frågan lyder: Vilka TV-program

ser Ni helst?

Angivna svarsalternativ framgår av tabellerna nedan. Vid besvarandet av denna fråga h a r IP anmodats att markera högst tre svar. Tabell 209. Vilka TV-program

ser Ni helst? Parlamentariskt

Brukar inte se på TV Nyheter (»aktuellt») TV-teater, film (ej detektiveller kriminalfilm) Detektiv- eller kriminalfilm Idrott (reportage, referat). . Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem Gudstjänst, andakt Artist- och liknande underhållningsprogram Annat Summa procent

ledare

valda ledare Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan

Ser helst

valda

Ordf., Sekr., Ordf., Ordf., Sekr., Omb.- Ox-df., Ordf., Ordf., Ö I SF m., SF Ö SF SF Ö SF n 21 n 57 n 52 n26 n 73 n 184 n 320 n 2 2 n21

10 86

14 81

1 77

12 73

4 85

2 87

7 79

9 23 64

24 5 81

29 33

23 21 90

17 12 98

15 23 73

25 16 41

29 14 88

32 17 35

29 19

17 2

47 16

22 2

32 18

18 9

19 5

44 6

11 7

26 2

2S 1

195 sikter och jämförbara inrikesprogram, artist- och liknande underhållningsprogram samt TV-teater eller film. Idrott (reportage, referat) har markerats av flertalet IP inom idrottsledarkategorierna, lägsta andel h a r ordförandena på riksplan med 64 %, högsta sekreterarna på distriktsplan med 98 %. En tredjedel eller något däröver av ordförandena inom övriga slag av organisationer h a r markerat idrott. Varken inom idrottsledarkategorierna eller de a n d r a tre ordförandegrupperna kan skönjas någon tendens med avseende på riksplan och lokalplan. Utrikespolitiska översikter och liknande utlandsprogram har angetts av en sjunkande andel ledare från riks- till lokalplan. Således har ordförandena inom idrottsorganisationerna från riks- till lokalplan andelarna 41, 26 och 22 %, inom övriga slag av organisationer 57, 36 och 31 %. Sekreterarna inom idrottsorganisationerna h a r på riksplan 33 %, på distriktsplan 14 %, Inrikespolitiska översikter och liknande inrikesprogram har inom idrottsorganisationerna nämnts av procentuellt något fler ordförande än sekreterare och ombudsmän. Däremot föreligger inte någon klar tendens i ledarnas svar från riks- till lokalplan eller mellan ordförandena inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer. Totalt högsta svarsandel har ordförandena p å distriktsplan inom övriga slag av organisationer, 47 %. Lägsta andel h a r ombudsmännen inom idrottsorganisationer, 15 %. Artist- och liknande underhållningsprogram har nämnts av 44 % av sekreterarna och 28 % av ordförandena p å distriktsplan inom idrottsorganisationerna och av 26 och 28 % av de båda ordförandegrupperna på lokalplan. TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminalfilm) h a r markerats av 9—32 %

av ledarna. För idrottsorganisationernas ordförande är andelarna från rikstill lokalplan 9, 23 och 29 r/o. Motsvar a n d e tal för ordförandena inom övriga slag av organisationer är 29, 25 och 32 %. 13.2.2.2. Anställda

ledare

De anställda ledarna t e n d e r a r att i medeltal ha lämnat något färre svar än de parlamentariskt valda ledarna. Det överväldigande flertalet h a r trots detta lämnat tre svar. Tabell 210. De oftast återkommande svaren är desamma som hos de parlamentariskt valda ledarna. Ordningsföljden svaren emellan blir däremot en annan. Trots detta kommenterar vi dem nedan i samma ordningsföljd som tidigare. »Aktuellt» har nämnts av flertalet inom samtliga ledarkategorier. Idrott har markerats av samtliga idrottskonsulenter, 63 % av de kommunala ungdomskonsulenterna, omkring 45 % av de två ledarkategorierna på lokalplan och sedan med lägre procent för ledarkategorierna p å högre organisationsplan. Utrikespolitiska översikter har markerats av 56 % av högsta tjänstemännen på riksplan, 49 % av tjänstemännen på distriktsplan och 32 % av tjänstemännen på lokalplan inom övriga slag av organisationer. Ingen av idrottskonsulenterna har angett detta svar men däremot 21 % av de kommunala ungdomskonsulenterna och 32 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna. Inrikespolitiska översikter och liknande inrikesprogram h a r hos flertalet ledarkategorier erhållit något fler markeringar än utrikespolitiska översikter. Högsta tjänstemännen på riksplan har största svarsandelen, 56 % och idrottskonsulenterna lägsta, 25 ?c. Inom övriga slag av organisationer sjunker svarsandelen från riks- till lokalplan.

196 Tabell 210. Vilka

TV-program

ser Ni helst? Anställda Distriktsplan

Riksplan

Ser helst

ledare Lokalplan

UngKonHögsIndomsAndra Kon- Tjäns- sulen- Tjäns ta struksulen- temän teman, gårdsfötjm, törer, tjm, ter, Ö restånter, I Ö Ö Ö K Ö dare, K n 19 n 38 n 18 n 21 n 75 n 12 n 4 3 n 57

% Brukar inte se på TV Nyheter (»aktuellt») TV-teater, film (ej detektiv- el ler kriminalfilm) Detektiv- eller k r i m i n a l f i l m . . . . Idrott (reportage, referat) Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem Gudstjänst, andakt Artist- och liknande underhållningsprogram Annat Summa procent

6 72

19 76

22 6 17

38 5 19

11 79

11 82

12 74

26 16 63

32 5 45

21 7 47

42 19

29 32

14 2

14 92 25 9 32

33 17 100

77 19 33

56 17

52 14

45 25

28 280

261 Artistoch liknande underhållningsp r o g r a m h a r f r a m h å l l i t s a v 28 % a v h ö g s t a t j ä n s t e m ä n n e n p å r i k s p l a n , 25 % av i d r o t t s k o n s u l e n t e r n a , 23 % a v d e kommunala ungdomsgårdsföreståndarna o c h av l ä g r e p r o c e n t i n o m r e s t e r a n d e ledarkategorier. TV-teater, film (ej d e t e k t i v - e l l e r k r i minalfilm) h a r angetts av 19—38 % av ledarna. Högsta p r o c e n t e n h a r instrukt ö r e r n a på riksplan och lägsta h a r tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av o r g a n i s a t i o n e r , Gudstjänst, andakt h a r e n d a s t m a r k e r a t s a v l e d a r e i n o m ö v r i g a s l a g av o r g a nisationer. Tjänstemännen på lokalplan h a r s t ö r s t a s v a r s a n d e l e n , 32 %. 13.2.2.3.

Fritidsgruppsledare

T a b e l l 211 f r a m h å l l e r att s a m t l i g a frit i d s g r u p p s l e d a r e b r u k a r se p å T V . H u vudparten h a r lämnat tre svar.

23 2 279

»Aktuellt» h ö r till d e t p r o g r a m s o m c a 80 % i n o m v a r d e r a k a t e g o r i n h e l s t ser. Idrott h a r m a r k e r a t s a v 92 % a v fritidsgruppsledarna inom idrottsorganis a t i o n e r n a o c h a v o m k r i n g 45 % i n o m de b å d a a n d r a kategorierna. Utrikespolitiska översikter och därmed jämförbara utlandsprogram har m a r k e r a t s av 16 % a v i d r o t t s o r g a n i s a t i o n e r n a s f r i t i d s g r u p p s l e d a r e , a v 24 % i n o m ö v r i g a slag av o r g a n i s a t i o n e r o c h a v 39 % i n o m d e n k o m m u n a l a u n g domsverksamheten. För de två förstn ä m n d a organisationsslagen är p r o c e n t talen lägre än hos ordförandena p å lokalplan. Inrikespolitiska översikter o c h likn a n d e inrikesprogram h a r likaledes lägre procenttal hos fritidsgruppsledarna än hos ordförandena på lokalplan i n o m s a m m a slag a v o r g a n i s a t i o n .

197 Tabell 211. Vilka TV-program ser helst? Fritidsgruppsledare

Fritidsgruppsledare inom Ser helst

I Ö K n n n 364 235 135

TV-teater, film (ej detektiveller kriminalfilm) Detektiv- eller kriminalfilm. Idrott (reportage, referat) . . Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem. . Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem. . Gudstjänst, andakt Artist- och liknande underAnnat Summa procent

Artist- och liknande underhållningsprogram har markerats av 44 % inom idrottsorganisationerna och av ca 30 % inom de båda andra. TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminalfilm) har markerats av mellan 23 och 42 % beroende på ledarkategori. Inom en och samma organisationsgrupp är det ungefär samma procenttal som hos ordförandena på lokalplan.

23 15 92

35 12 45

42 16 47

13.2.2.4. Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt valda ledare på lokalplan

29 16

27 3

44 2

29 2

30 1

Med hjälp av tabell 212 kommenterar v i endast det för ordförandena på lokalplan inom olika slag av organisationer mest framträdande, Idrott har förutom av idrottsorganisationernas ordförande också markerats av en stor del av ordförandena inom nykterhetsorganisationerna.

289 272 284

Tabell 212. Vilka TV-programser Ni helst? Parlamentariskt fördelade på slag av organisation

valda ledare pä

lokalplan,

Ordförande på lokalplan inom Ser helst

Brukar inte se på TV Nyheter (»aktuellt») TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminalfilm) Detektiv- eller kriminalfilm Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem Gudstjänst, andakt Artist- och liknande underhållningsprogram Annat Summa procent

I n 184

Se n 55

R n 91

N n 21

P n 89

A n51

O' /O

0/ /O

2 87

4 91

13 73

5 71

7 78

6 78

29 14 88

38 16 35

28 14 25

43 29 52

25 21 35

51 12 39

22 2

27 16

29 51

19 5

35 2

26 2

9 1

33 2

198 Utrikes- såväl som inrikespolitiska översikter och därmed liknande program h a r markerats främst av ordförandena inom de politiska organisationerna. Artist- och liknande underhållningsprogram h a r framhållits av 48 % av ordförandena inom nykterhetsorganisationerna men endast av 9 % inom religiösa organisationer. Gudstjänst, andakt h a r omkring hälften av ordförandena inom religiösa organisationer markerat. Fritidsgruppsledare Vi kommenterar också nu bara de mest framträdande dragen för ledarna inom respektive slag av organisation. Tabell 213. Idrott har de största svarsandelarna hos ledarna inom idrottsorganisationer, därnäst ledarna inom nykterhetsorganisationer. Utrikespolitiska översikter etc. h a r erhållit särskilt få markeringar inom nykterhetsorganisationerna, 9 %.

Inrikespolitiska översikter och likn a n d e inrikesprogram h a r markerats av särskilt många, 49 %, inom kategorin a n d r a slag av organisationer. Lägsta procenten har fritidsgruppsledarna inom de religiösa organisationerna och inom idrottsorganisationerna, 15 och 16 %. Artist- och liknande underhållningsp r o g r a m har fått de procentuellt flesta markeringarna inom idrotts- och scoutorganisationerna. Gudstjänst, andakt h a r i stort sett endast markerats av ledarna inom religiösa organisationer, 51 %. 13.2.2.5

Sammanfattning

Genomgående h a r flertalet ledare nyttjat möjligheten att lämna tre svar. »Aktuellt» har noterats av ungefär lika stor andel inom samtliga kategorier. Idrott hör till de populäraste programmen inom samtliga idrottsledarkategorier, men är populärt också inom nykterhetsorganisationerna och hos de kommunala ungdomskonsulenterna.

Tabell 213. Vilka T V-program ser Ni helst? Fritidsgruppsledare organisation

fördelade på slag av

Fritidsgruppsledare inom Ser helst

I n364

Se n 65

R n 59

% Brukar inte se på TV Nyheter (»aktuellt») TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminalfilm) Detektiv- eller kriminalfilm Idrott (reportage, referat) Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem Gudstjänst, andakt Artist-och liknande underhållningsprogram Annat Summa procent

N n22

A n 51

X K n 28 n 135

6 85

12 80

14 68

14 82

23 15 92

37 14 46

31 7 36

32 5 64

45 14 35

32 11 61

42 16 47

23 3 42 2

15 51 14 5

23 5 32

49 6 37

32 4 11

27 3 30 1

44 2 289

199 av sammankomster, institutioner och annat, som de under sin fritid (d. v. s. vanligen efter tjänstens, skolans eller hemgöromålens slut för dagen eller tillfället) varit på under de senaste 14 dagarna. Av tabellerna nedan framgår vilka svarsalternativ, som förenats m e d frågan.

Utrikespolitiska översikter och liknande utrikesprogram kommer högt på preferensskalan inom de politiska organisationerna, men tenderar i övrigt att få sina högsta procenttal på riksplan och lägsta på lokalplan. Inrikespolitiska översikter och därmed jämförbara inrikesprogram förefaller likaledes att värderas högt inom de politiska organisationerna. I övrigt tenderar svaret att erhålla sina högsta procent hos de anställda ledarna. Gudstjänst, andakt nämns nästan endast av ledare inom religiösa organisationer.

13.3.1 Parlamentariskt valda ledare

Fritidsdktiviteter

Intervjupersonerna h a r ombetts markera vilka av ett antal uppräknade slag

Tabell 214 visar att praktiskt taget alla ledare inom respektive kategori h a r varit på föreningssammankomst, inklusive föreningssammanträde. En svag tendens föreligger till lägre procenttal hos de två ordförandegrupperna på lokalplan. Biograf h a r besökts av 4—29 % av ledarna. På både riks-, distrikts- och

Tabell 214. Varit på under de senaste 14 dagarna. Parlamentariskt

Lokalplan

Distriktsplan

Riksplan Varit på

valda ledare

Ordf., Sekr., Ordf., Ordf., Sekr., O m b . m Ordf., Ordf., Ordf., SF SF SF SF Ö SF I Ö Ö n 22 n 2 1 n 21 n 57 n 52 n 26 n 7 3 n 184 n 320

% Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträde) 96 91 Biograf 9 29 9 14 Café eller konditori Dans- eller nöjestillställning Bibliotek Studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med föreningssammankomst) 19 5 Teater, konsert eller annat musikevenemang 48 27 Restaurang (ej skol- eller kontorslunch) 52 59 Idrottstävling (ej som åskådare), idrotts- eller mo57 41 tionsträning Idrottstävling (endast som 27 33 åskådare) 5 27 Gudstjänst, andakt 10 9 Annat Ingen uppgift Summa procent 323 | 363

95 24 10 5 10

91 7 14 1 23

94 10 19 12 17

100 4

85 21 8 11 32

72 13 15 14 16

81 19 20 22 25

10 52 19

46 18 5

40 12 8

31 15 12

12 40 15

36 14 4

10 53

354 | 355

200 lokalplan har i regel ordförandena inom idrottsorganisationerna lägre procent än ordförandena inom övriga slag av organisationer. Besök på bibliotek visar likaledes lägre procent för ordförandegrupperna inom idrottsledarkategorierna än inom övriga slag av organisationer både på riks-, distrikts- och lokalplan. Samma tendens gäller deltagande i studiecirkel, lektioner, kurser, vilka ej varit i samband med föreningssammankomst. Ordförandena inom övriga slag av organisationer h a r högre procenttal än ordförandena inom idrottsorganisationer på ett och samma organisationsplan. Differensen är tämligen påtaglig. Mot 43 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer svarar fem procent av idrottsorganisationernas ordför a n d e på riksplan. På distrikts- och lokalplan är olikheterna mindre men ändå iögonfallande. Tendensen från de närmast ovan relaterade svaren återfinner vi också i fördelningen av dem som besökt teater, konsert eller annat musikevenemang. Ordförandena inom övriga slag av organisationer har procentuellt fler besök än ordförandena inom idrottsorganisationer på vardera planet. Inom båda slagen av ordförandegrupper är procenttalen högst på riks- och lägst på lokalplan. Besök på restaurang (ej i samband med kontors- eller skollunch) är procentuellt vanligast på riksplan och därnäst på distriktsplan. Idrottsledarkategorierna — i synnerhet på riks- och distriktsplan — har högre procent än ordförandegrupperna inom övriga slag av organisationer. På riksplan har 59 % av idrottsorganisationernas ordförande besökt restaurang jämfört med 29 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer.

Deltagit i idrottstävling, idrotts- eller motionstränat har långt större del av idrottsledarkategorierna än ordförandena inom övriga slag av organisationer. Hos de förstnämnda förefaller aktiviteten vara störst på distriktsplan. Av idrottsorganisationernas ordförande på distriktsplan har 74 % deltagit i sådan aktivitet, 73 % av deras sekreterare men endast 14 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer på distriktsplan. Att som åskådare ha besökt idrottstävling visar likartad svarstendens som att aktivt ha utövat idrott. Olikheten mellan idrottsledarkategorierna och övriga ledarkategorier är dock mindre. Gudstjänst, andakt har däremot bevistats av procentuellt åtskilligt fler ordförande inom övriga slag av organisationer än ordförande, sekreterare eller ombudsmän inom idrottsorganisationer vid konstanthållande av organisationsplan. På riksplan har t. ex. 52 % av den förstnämnda ordförandegruppen bevistat sådan aktivitet mot 27 % av idrottsorganisationernas ordförande. På lokalplan blir differensen ännu större.

13.3.2 Anställda ledare

Besökt föreningssammaiikomst eller -sammanträde h a r mellan två tredjedelar och tre fjärdedelar av de organisationstillhöriga ledarkategorierna. De båda kommunalt verksamma ledargrupperna har något lägre andel. Tabell 215. Både i fråga om att ha varit p å bibliotek, teater, konsert eller annat musikevenemang och deltagit i studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med föreningssammankomst) företer de kommunala ungdomskonsulenterna de högsta frekvenserna, 42 7o för biblioteksbesök, 58 % för studiecirkel etc. och 53 % för teater, konsert.

201 Tabell 215. Varit på under de senaste 14 dagarna. Anställda Riksplan Varit på

ledare

Distriktsplan

Lokalplan

InKon- Tjäns- Kon- Tjäns- UngHögs- struk- Andra sulendomssulenta tjm, törer, tjm, ter, temän ter, temän, gårdsföÖ Ö Ö rest. Ö I Ö K K n 18

n21

n 75

Restaurangbesök är vanligast hos ledarna på riksplan. Deltagande i idrottstävling, idrottseller motionsträning liksom att i egenskap av åskådare ha varit på idrottstävling redovisas av G7 och 50 % av idrottskonsnlenterna. Men även de kommunala ungdomskonsulenterna h a r höga frekvenser, 42 och 32 %. Ett stort antal av ledarna inom samtliga kategorier inom övriga slag av organisationer h a r bevistat gudstjänst eller deltagit i andakt, 56 % av högsta tjänstemännen på riksplan och 68 % av tjänstemännen på lokalplan. 13.3.3 Fritidsgruppsledare De tendenser som framkommit främst hos de parlamentariskt valda ledarna,

n43

0/ /o

% Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträde) 78 67 Biograf 22 24 Café eller konditori 17 14 Dans- eller nöjestillställning.... 5 Bibliotek 24 17 Studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med föreningssammankomst) 17 43 Teater, konsert eller annat musikevenemang 17 33 Restaurang (ej skol- eller kontorslunch) 28 29 Idrottstävling (ej som åskådare) idrotts- eller motionsträning.. 24 Idrottstävling (endast som åskådare) 5 6 Gudstjänst, andakt 48 56 Annat 17 14 Ingen uppgift 11 Summa procent 286 | 330

n 12

n 19

n38

n57

58 16 16

53 9 11 2 29

70 16 9 12 33

63 26 13 3 29

3 49

5 37 2

32 16 16

18 68

21 7 11

304 | 301

73 16 17 1 31

67 17 25 17

går igen hos fritidsgruppsledarna. Tabell 216. Idrottsorganisationernas ledare h a r höga frekvenser för aktiv idrottsutövning, 72 %, och för att som åskådare besöka idrottstävling, 51 %. Ledarna inom övriga slag av organisationer h a r högre relativ frekvens än ledarna inom idrottsorganisationerna i fråga om de kulturella aktiviteterna, biblioteksbesök, att delta i studiecirkel, lektioner e t c , att ha varit på teater, konsert och på gudstjänst eller deltagit i andakt. I uppräknade kulturella aktiviteter intar de kommunala fritidsgruppsledarna en mellanställning utom ifråga om teaterbesök där de har det högsta procenttalet.

202 Tabell 216. Varit på under de senaste 14 dagarna. Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare inom

Varit på

I Ö K n n n 364 235 135 0/

Föreningssammankomst (inkl. föreningssamman65 65 43 träde) 21 21 27 Biograf 15 18 10 Café eller konditori Dans- eller nöjestillställning 22 21 18 15 26 24 Bibliotek Studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med fö18 36 21 reningssammankomst) . Teater, konsert eller annat 12 22 28 musikevenemang.... Restaurang (ej skol- eller 14 6 16 kontorslunch) Idrottstävling (ej som åskådare), idrotts- eller mo72 26 27 tionsträning Idrottstävling (endast som 51 20 23 åskådare) Gudstjänst, andakt 7 37 14 4 5 6 Annat 4 5 10 Ingen uppgift Summa procent 320 308 267

13.3.4 Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Ordförandena inom nykterhets- och de politiska organisationerna h a r de högsta procenten i fråga om de mer nöjesinriktade aktiviteterna som besök på biograf, café eller konditori och dans- och nöjestillställning. Tabell 217. Det bör kanske ses mot bakgrund av att nämnda ordförandegrupper har lägre medianålder än övriga. Se Tabell 17. Besök på bibliotek har varit procentuellt vanligast hos ordförandena inom de religiösa organisationerna, som näst ordförandena inom kategorin andra slag av organisationer också h a r högsta pro-

centtalet för att ha deltagit i studiecirkel, lektion, kurs. Restaurangbesök har varit vanligast hos ordförandena inom de politiska organisationerna. Ordförandena inom idrottsorganisationer h a r de markant största andelarna som utövat idrott eller bevistat idrottstävling som åskådare. Praktiskt taget samtliga ordförande inom religiösa organisationer har bevistat gudstjänst eller deltagit i andakt. Det har också över hälften av ordförande inom scoutorganisationerna.

Fritidsgruppsledare Tabell 218 antyder att föreningssammankomst eller -sammanträde är procentuellt något sparsammare förekommande hos fritidsgruppsledarna än hos ordförandena på lokalplan inom ett och samma organisationsslag. Biograf har ungefär var tredje fritidsgruppsledare inom scoutorganisationerna besökt men endast fem procent av ledarna inom de religiösa organisationerna. Största andelarna som besökt bibliotek och som besökt teater, konsert finns inom organisationsslag X. Ledarna där har också bland de högsta procenten som deltagit i studiecirkel, lektion och kurs. Även ledarna inom de religiösa organisationerna, men framför allt inom kategorin a n d r a slag av organisationer, har stor andel som deltagit i studiecirkel, lektion, kurs. Som vanligt är ledarna inom idrottsorganisationerna de som till största del h a r utövat idrott och bevistat idrottstävling. När det gäller gudstjänst, andakt skiljer sig ledarna inom de religiösa organisationerna från de a n d r a genom sin höga procent.

203 Tabell

217.

Varit

på under senaste 14 dagarna. Parlamentariskt på slag av organisation

valda

ledare

fördelade

Ordförande på lokalplan inom Se n 55

I n 184

Varit på

R 91

N n 21

P n 89

°Å Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträdc) Biograf Café eller konditori Dans- eller nöjestillställning Bibliotek Studiecirkel, lektion, kurs (ej i samband med föreningssammankomst) Teater, konsert, eller annat musikevenemang Restaurang (ej skol- eller kontorslunch) Idrottstävling (ej som åskådare) idrotts- eller motionsträning Idrottstävling (endast som åskådare) Gudstjänst, andakt Annat Ingen uppgift

Tabell

218.

Varit

A n 51

72 13 15 14 16

76 9 7 4 16

82 11 20 4 32

76 38 29 29 29

80 35 27 56 24

82 12 20 16 28

36 14 4

2 55 13

9 99 9

10 43

15 27 6

12 16

Summa procent

på under

14 dagarna. Fritids gruppsledare av organisation

fördelade

på slag

senaste

Fritidsgruppsledare inom Varit på

I n 364

59 N n 22

O' .0

Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträde) Biograf Café eller konditori Dans- eller nöjestillställning Bibliotek Studiecirkel, lektion, kurs (ej i samband med föreningssammankomst) Teater, konsert eller annat musikeveneRestaurang (ej skol- eller kontorslunch). . . Idrottstävling (ej som åskådare), idrottseller motionsträning Idrottstävling (endast som åskådare) Gudstjänst, andakt Annat Ingen uppgift

Summa procent

A n 51

65 21 15 22 15

72 32 19 25 19

61 5 17 2 22

73 18 14 32 32

69 22 16 24 26

46 21 21 25 46

43 27 10 18 24

12 14

11 5

17 3

46 4

28 16

72 51 7 4 4 320

28 20 28

14 12 81 3 7 281

41 23 9 9 9 302

24 24 26 2 4

43 29 14 7 4

27 23 14 6 10

204 d e r a r I P i n o m ö v r i g a s l a g av o r g a n i s a t i o n e r att h a större del än idrottsl e d a r k a t e g o r i e r n a s o m v a r i t p å biograf, b i b l i o t e k , d e l t a g i t i s t u d i e c i r k e l , lektion, k u r s , varit p å teater, konsert, bevistat gudstjänst, andakt.

13.3.5 Sammanfattning O m k r i n g två tredjedelar eller d ä r ö v e r av l e d a r n a h a r varit på föreningssamm a n k o m s t eller -sammanträde u n d e r d e s e n a s t e 14 d a g a r n a . Idrottsledarkategorierna har genomgående m ä r k b a r t högre procent som u t ö v a t i d r o t t eller s o m å s k å d a r e besökt idrottstävling än resterande ledarkategorier. De k o m m u n a l a ungdomskonsul e n t e r n a i n t a r h ä r v i d l a g en mellanställning.

De religiösa organisationerna h a r både bland o r d f ö r a n d e n a på lokalplan och bland fritidsgruppsledarna procentuellt få s o m v a r i t p å b i o m e n m å n g a s o m bevistat gudstjänst eller deltagit i andakt.

Bland de parlamentariskt valda ledarna har besök på restaurang förekommit procentuellt talrikare hos idrottsledark a t e g o r i e r n a än hos o r d f ö r a n d e n a i n o m övriga slag av organisationer vid kons t a n t h å l l a n d e av organisationsplan. B å d e h o s d e p a r l a m e n t a r i s k t v a l d a led a r n a och h o s fritidsgruppsledarna tenTabell

219. Har hobby? Främst

13.4 Hobby

Följande fråga h a r ställts: Har Ni någon

hobby?

F r å g a n h a r k u n n a t b e s v a r a s j a k a n d e ell e r n e k a n d e , v a r p å n e d a n s t å e n d e följdfråga ställts:

vad för hobby?

Parlamentariskt

valda

ledare

Ledarkategorier Riksplan Hobbies

Distriktsplan

Ordf., Sekr., Ordf. SF SF Ö n n n 22 21 21

% Friluftsliv, fiske, jakt Tomt och trädgård Slöjd, stickning, keramik, silversmide etc Målning, skulptur, utöva musik, spela teater Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater Foto, smalfilmning Läsa litteratur, s t u d e r a . . . . Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) Samlarhobby, t ex frimärken, silver, porslin Motorer, mekaniska och tekniska intressen Schack, bridge och liknande Annat Summa, procent, hobby Har ej hobby

46 23

57 14

43 14

Lokalplan

Ordf., Sekr., Omb.- Ordf.. Ordf. SF SF m., SF Ö I n n n n n 52 57 26 73 184 /o

54 30

69 35

46 27

44 21

65 29

8 Ordf., Ö n 320

45 18

27 14 46

14 43 38

24 14 76

25 16 30

15 27 17

15 12 27

25 22 44

21 17 22

13 26 24 32

5 18 9 244

10 5 10 234

5 5 256 5

9 19 5 248 5

4 12 15 249 2

12 4 12 209

10 14 263

17 7 234 7

12 6 8 248 5

205 Om »ja», främst vad för

hobby?

Av tabellerna nedan framgår vilka strukturerade svar som lämnats till frågan. I P har ombetts markera i högst tre svarsrutor. 13.4.1 Parlamentariskt valda ledare Tabell 219 anger att nästan alla ledare h a r hobby. Vanligaste hobbies är friluftsliv, inklusive fiske, jakt; läsa litteratur, studera; föreningsliv; tomt och t r ä d g å r d ; lyssna till musik, sång, se eller höra på teater. Friluftsliv, fiske, jakt har sina procentuellt flesta utövare bland idrottsorganisationernas ledare, speciellt bland sekreterarna. Hos ordförandena inom

idrottsorganisationerna är andelen utövare på riksplan 46 %, på distriktsplan 54 % och på lokalplan 65 %. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer är motsvarande andelar 43, 44 och 45 %. Mellan 17 och 76 % av ledarna har som hobby att läsa litteratur, studera. Den procentuella andelen avtar från riks- till lokalplan och är högst hos ordförandena inom övriga slag av organisationer. Föreningsliv som hobby h a r 27— 46 % av ledarna. Inom idrottsorganisationerna har svaret angetts av 46 % av ordförandena på riksplan, av 40 % av ordförandena på distriktsplan och av 27 % på lokalplan. Hos ordförandena

Tabell 220. Har hobby? Främst vad för hobby? Anställda

ledare

Ledarkategorier Riksplan Hobbies

Distriktsplan

Lokalplan

UngIns- Andra Kon Kon- Tjäns- domsHögs- trukTjänssulengårdsta tjm, törer, tjm, sulenter, temän ter, temän föreståndare, Ö Ö Ö I K K O O n 18 n 21 n 75 n 12 n 43 n 19 n38 n 57

% Friluftsliv, fiske, jakt Tomt och trädgård Slöjd, stickning, silversmide, ke ramik etc , Målning, skulptur, utöva musik, spela teater Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater Foto, smalfilmning Läsa litteratur, studera Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) Samlarhobby, t ex frimärken, silver, porslin Motorer, mekaniska och tekniska intressen Schack, bridge och liknande.... Annat Summa procent, hobby Har ej hobby

33 22

48 14

49 17

28 33

38 24 57

31 23 55

17 17

5 10

67 11 6 6 11 245

5 10 254

56 9

68 26

53 13

58 28

11 23 42 33

53 21 53

24 37 42

35 25 21

7 3 3

14 5 7

3 3 13 245 3

19 11 7 253 2

239 7

25 183 17

241 5

252 5

206 inom övriga slag av organisationer förekommer inte någon n ä m n v ä r d skillnad i procent mellan riks- och lokalplan. Tomt och trädgård h a r angetts av 14—35 % av IP. Ordförandena inom idrottsorganisationer har något högre procent än ordförandena inom övriga slag av organisationer. Lyssna till musik, sång, se eller hörn på teater gör 21—27 % av ordförandena och 14—15 % av idrottsorganisationernas sekreterare och ombudsmän.

13.4.2 Anställda ledare

Flertalet anställda ledare har enligt tabell 220 hobby. Vanligast förekommande hobbies är friluftsliv, fiske, jakt; läsa litteratur, studera; lyssna till musik, sång, se eller höra på teater; foto, smalfilmning. Två tredjedelar av idrottskonsulenterna och lika många av de kommunala ungdomskonsulenterna har nämnt friluftsliv, fiske, jakt som hobby. Minsta andel utövare — 33 % — har högsta tjänstemännen på riksplan. Läsa litteratur, studera har 67 % av högsta tjänstemännen på riksplan som hobby, 55—57 % av övriga ledare på riksplan, 53 % av de kommunala ungdomskonsulenterna men endast 21 % av de kommunala ungdomsgårdsföreståndarna och 17 % av idrottskonsulenterna. Något över hälften av de kommunala ungdomskonsulenterna har som hobby att lyssna till musik, sång, se eller höra på teater. Inom resterande ledarkategor i e r varierar andelen utövare mellan 23 och 38 %, utom hos idrottskonsulenterna där den är 8 %. Foto, smalfilmning h a r 17—42 % av ledarna angett som hobby. Högsta andel h a r tjänstemännen på distriktsplan inom övriga slag av organisationer.

13.4.3 Fritidsgruppsledare

Det framgår av tabell 221 att också flertalet av fritidsgruppsledarna har hobby. Ledarna inom övriga slag av organisationer och inom den kommunala ungdomsverksamheten h a r i medeltal något fler hobbies än ledarna inom idrottsorganisationerna. Drygt hälften av fritidsgruppsledarna inom idrottsorganisationerna har friluftsliv, fiske, jakt som hobby mot ca 40 % av ledarna inom de båda andra kategorierna. Lyssna till musik, säng, se eller hörn på teater h a r 38 % av de kommunalt verksamma ledarna som hobby, 35 % axledarna inom övriga slag av organisationer och 25 c/o av ledarna inom idrottsorganisationer. Tabell 221. Har hobby? Främst vad för hobby? Fritidsgruppsledare Fritidsgruppsledare inom Hobbies

I Ö K n n n 364 235 135 0/ /O

41 19

39 21

35 21 28

38 17 36

11 7 7

8 7 4

13 10 10

55 Friluftsliv, fiske, jakt Tomt och trädgård Slöjd, stickning, silversmide,

22 Målning, skulptur, utöva

9 Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater

8 25 18 22

Läsa litteratur, s t u d e r a . . . . Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) Samlarhobby, t. ex. frimär-

Cl ' /O

Motorer, mekaniska och tekSchack, bridge och liknande. Summa procent, hobby

219 250 248 8

207 Läser litteratur, studerar gör 36 % av ledarna inom kommunal ungdomsverksamhet, 28 % inom övriga slag av organisationer och 22 % inom idrottsorganisationerna. Föreningsliv som hobby h a r drygt 30 % av ledarna inom idrottsorganisationerna och övriga slag av organisationer mot 13 % av de kommunalt verksamma ledarna.

hos 24 % av ordförandena inom religiösa organisationer. Föreningsliv som hobby h a r 43 c/o av ordförandena inom nykterhetsorganisationer, 37 % av ordförandena inom politiska organisationer och 27—33 % av övriga ordförandegrupper. Av ordförandena inom nyktcrhetsoch politiska sammanslutningar h a r särskilt få — 5 % — nämnt tomt och trädgård som hobby.

13.4.4. Fördelning på slag av organisation Parlamentariskt plan

valda ledare på

lokal-

Tabell 222 visar att vid fördelning av ordförandena p å lokalplan på slag av organisation förekommer friluftsliv, fiske, jakt som hobby hos 75 % av ordförandena inom scoutorganisationer, hos 65 % av ordförandena inom idrottsorganisationer och —• sparsammast —

Kommentarer Det är möjligt att somliga hobbies är nära förenade med ålder. Så kan de få IP inom nykterhets- och politiska organisationerna som uppgett tomt och trädgård som hobby sammanhänga med att nämnda ordförandegrupper har särskilt låg medianålder, vilket framgår av tabell 17.

Tabell 222. Har hobby? Främst vad för hobby? Parlamentariskt

valda ledare pä lokalplan

fördelade pä slag av organisation Ordförande på lokalplan inom

I n 184

% Friluftsliv, fiske, jakt Tomt och trädgård Slöjd, stickning, silversmide, keramik etc Målning, skulptur, utöva musik, spela teater Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater Foto, smalfilmning Läsa litteratur, studera Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) Samlarhobby, t ex frimärken, silver, porslin Motorer, mekaniska och tekniska intressen Schack, bridge och liknande Annat Summa procent, hobby Har ej hobby

Se n55

R n 91

n 89

n 51

o/ /o

N n21 0/

G5 29

75 27

24 31

48 5

52 5

43 10

21 17 22

14 27 31

30 34 37

29 24 19

24 15 34

29 22 29

8 17 7 234 7

4 6 4 265 4

14 10 10 255 5

20 9 10 242 5

18 12 6 245 5

— 11 244 6

•208 Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater h a r nämnts av 53 % av ledarna inom kategorin andra slag av organisationer, av 43 % av ledarna inom organisationsslag X och 38 % av de kommunalt verksamma ledarna. Slöjd, stickning, silversmide, keramik etc. har 46 % av ledarna inom scoutorganisationer angett.

Fritidsgruppsledare Enligt tabell 223 har fritidsgruppsled a r n a inom socutorganisationer noterat de i medeltal flesta olika slagen av hobbies och ledarna inom idrottsorganisationer de i medeltal fåtaligaste. Friluftsliv, fiske, jakt h a r angetts av hälften eller något däröver av ledarna inom idrotts- och scoutorganisationer och organisationsslag X. Resterande grupper har betydligt lägre procent. Föreningsliv som hobby har angetts av 46 % av ledarna inom nykterhetsorganisationer, 40 % av ledarna inom scoutorganisationer och inom kategorin andra slag av organisationer och av 13—31 % inom resterande grupper. Att läsa litteratur, studera har nämnts av 43 % av ledarna inom organisationsslag X och 36 % av ledarna inom religiösa organisationer och kommunal ungdomsverksamhet och av 18—28 % inom övriga grupper.

13.4.5 Sammanfattning Av ledarna har 90 % eller däröver hobbies. I regel har man angett 2—3 hobbies. Det finns en antydan om att ordför a n d e och fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer i medeltal angett fler olika hobbies än motsvarande ledargrupper inom idrottsorganisationer. Idrottskonsulenterna och därnäst ombudsmännen inom idrottsorganisationer förefaller att i medeltal ha särskilt få angivna hobbies. Friluftsliv, inklusive fiske, jakt, är

Tabell 223. Har hobby? Främst vad för hobby? Fritidsgruppsledare

fördelade på slag av

organisation Fritidsgruppsledare inom Hobbies

Friluftsliv, fiske, jakt Tomt och trädgård Slöjd, stickning, silversmide, keramik etc. Målning, skulptur, utöva musik, spela tea ter , Lyssna till musik, sång, se eller höra på teater Foto, smalfilmning, Läsa litteratur, studera Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) Samlarhobby, t ex frimärken, silver, porslin Motorer, mekaniska och tekniska intressen Schack, bridge och liknande Annat Summa procent, hobby Har ej hobby

I Se n 364 n 65

R n 59

N n 22

A n 51

X K n 28 n 135

55 22 9

51 19 46

34 20 25

27 18 18

35 16 37

50 29 18

39 21 27

25 18 22

28 17 28

27 25 36

27 27 18

53 20 18

43 11 43

38 17 36

4 11 7 7 219 8

3 8 3 6 268 2

2 5 2 5 228 3

14 14 5 9 241

7 4 11

4 13 10 10 248 4

—

10 12 1 255 10

— 255 7

209 inom flertalet ledarkategorier den vanligaste förekommande hobbyn. Den är speciellt allmän hos ledarna inom idrottsorganisationer och scoutorganisationer. Näst vanligaste hobby är i regel att läsa litteratur, studera. Denna hobby har framför allt angetts av ledarna inom övriga slag av organisationer och av de kommunala ungdomskonsulen-

Ii—614759

terna. Den procentuella andelen utövare minskar oftast från riks- till lokalplan. Föreningsliv som hobby har särskilt angetts av de parlamentariskt valda ledarna. De anställda ledarna tenderar att ha största spridningen av hobbies på olika slag av aktiviteter.

KAPITEL 14

Sammanfattning

Utredningsdirektiven talar om ungdomsledare främst i betydelsen av fritidsgruppsledare. För att beskrivningen av fritidsgruppsledarens bakgrund och föreningsengagemang ska bli så belysande som möjligt, har undersökningen också inkluderat ett antal andra ledarkategorier. Det blir därigenom möjligt att studera fritidsgruppsledaren i förhållande till olika ledargrupper, bl. a. ordföranden på lokalplan. Undersökningen har således kommit att inbegripa parlamentariskt valda ledare, anställda ledare och fritidsgruppsledare. De två förstnämnda ledargrupperna har fördelats på riks-, distriktsoch lokalplan. Vidare har ledarna inom idrottsorganisationerna skilts från ledarna inom övriga slag av ungdomsorganisationer och från kommunal ungdomsverksamhet. Inom övriga slag av organisationer har ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare mestadels också fördelats på ytterligare slag av förbund, t. ex. religiösa sammanslutningar, scout- och nykterhetsorganisationer. Av parlamentariskt valda ledare har endast medtagits ordförande och idrottsorganisationernas sekreterare. Inom övriga slag av organisationer är sekreterarna ofta ersatta av anställda ledare, varför en direkt jämförelse mellan sekreterare inom idrottsorganisationer och övriga slag av organisationer hade blivit missvisande. Denna rika uppspaltning av ledarna

har ansetts behövlig för att erhålla någotsånär homogena grupper att undersöka. Undersökningen har gjorts på slumpmässiga urval inom varje ledarkategori. Detta har förutsatt en inventering av det totala antalet ledare inom vardera kategorin. Efter vissa sammanslagningar skulle följande ledarantal finnas: 1. Parlamentariskt valda ledare Ordförande och idrottsorganisationernas sekreterare 30 377 Enbart ordförande på lokalplan 27 940 2. Anställda ledare 1 156 3. Fritidsgruppsledare 43 700 Det är möjligt att många ledare, t. ex. ordförande på riks- och distriktsplan, inte alltid betraktar sig själva som ungdomsledare. Men deras i ledarskapsrollen ådagalagda värderingssystem och beteende kan ändå väntas ha ett relativt stort inflytande på organisationen och därmed också på de underställda ledarna, vilka kanske har mer direkt kontakt med ungdomsgrupperna. De organisatoriska och administrativa ledarna, eller de som enbart leder förhandlingar, är därför långt ifrån ovidkommande vid ett studium av de ledare som står längre ned i hierarkin.

Ledarnas bakgrund

Hur ser då de olika ungdomsledarna ut? I korthet kan de samfällt beskrivas som manliga tjänstemän, mestadels nå-

211 got u n d e r 40 år, i regel välutbildade och med goda inkomster. De parlamentariskt valda ledarna överträffar i andelen män, ålder, utbildning och inkomster oftast de anställda ledarna och fritidsgruppsledarna. Vidare överträffar ledarna på riksplan vanligen ledarna på lägre plan. De kvinnliga ledarna är genomgående relativt få, i synnerhet inom idrottsorganisationerna. Kvinnorna är procentuellt färre på riks- än på lokalplan, bland ordförande än bland fritidsgruppsledare. Inom idrottsorganisationerna finns t. ex. inga kvinnor bland ordförande och sekreterare på riksplan men väl 4 % bland ordförandena på lokalplan och 11 % bland fritidsgruppsledarna. Inom övriga slag av organisationer utgör kvinnorna 10 % av ordförandena på riksplan, 24 % på lokalplan och en tredjedel av fritidsgruppsledarna. De kvinnliga ledarna består främst av ogifta förvärvsarbetande kvinnor och av gifta hemmakvinnor. Men icke så få är både gifta och förvärvsarbetande. En viss orsak till de få kvinnliga ledarna torde hänga samman med att många kvinnor efter giftermål lämnar sina led a r u p p d r a g till förmån för hem och familj. Ett visst stöd för sistnämnda tanke finner man i att de kvinnliga ledarna är proportionellt talrikare i åldersklassen under 25 år, där de utgör 37—40 % av fritidsgruppsledarna inom övriga slag av organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet. Ledarnas ålder beskrivs enklast genom att ange manliga ledares medianålder. Inom idrottsorganisationerna ligger ordförandenas medianålder på riksplan vid 53,4 år och på lokalplan vid 39,2 år och hos fritidsgruppsledarna vid 32,9 år. Inom övriga slag av organisationer är motsvarande medianåldrar 39,5 år, 31,0 år och 32,6 år. De kommunala

fritidsgruppsledarna har en medianålder på 34,5 år. Spridningen i åldershänseende är inom flertalet ledarkategorier rätt stor. Trots att medianåldern exempelvis för fritidsgruppsledarna ligger under 35 år är 14—24 % av dem 45 år eller äldre. Omkring 80 % av manliga ordförande på riksplan har yrkesställning tjänsteman mot 61—66 % av manliga ordförande på lokalplan och 54—65 % av manliga fritidsgruppsledare. Den procentuella framräkningen har gjorts enbart på förvärvsarbetande ledare. Uppgifterna bör ses mot bakgrund av andelen tjänstemän i hela riket. Enligt Folkräkningen 1960 utgör tjänstemännen 27 % av manlig förvärvsarbetande befolkning i hela riket. Till och med bland fritidsgruppsledarna är tjänstemännen således gott och väl procentuellt dubbelt så många som bland landets manliga förvärvsarbetande befolkning i dess helhet. Underrepresenterade bland ungdomsledarna är i synnerhet arbetarna. Inom alla ledarkategorier finns ledare med studentexamen eller högre skolutbildning. Inom flertalet kategorier finns det t. o. m. ledare som har akademiska studier bakom sig. Flertalet ordförande har en skolutbildning över enbart folkskola. På riksplan har 43—82 % studentexamen eller däröver. Även anställda ledare har i regel högre utbildning än enbart folkskola. På riksplan har 24—39 % studentexamen eller mer. Av fritidsgruppsledarna har 51—64 % enbart folkskola och 9—20 % studentexamen eller högre utbildning. Medianinkomst redovisas för manliga ledare med 2 001 kr eller mer i total årsinkomst. Inom åldersklassen 25—44 år erhålles en medianinkomst på 27 500 —52 500 kr för ordförandena på riksplan och på 19 286—25 532 kr för ord-

212 förandena på lokalplan. De anställda ledarnas medianinkomst är för angiven åldersklass 17 223—22 381 kr på riksplan och 14 286—17 858 kr på lokalplan. Fritidsgruppsledarna har en medianinkomst på omkring 18 500 kr. Enligt Statistisk Årsbok 1964 hade manliga inkomsttagare i hela riket med 3 000 kr eller mer i inkomst år 1962 en medianinkomst inom åldersklassen 25 —44 år på 16 579 kr. Flertalet ledarkategorier har följaktligen betydligt högre medianinkomst än huvudparten manliga inkomsttagare i landet. Lägre medianinkomst har endast anställda ledare på distrikts- och lokalplan inom övriga slag av organisationer. Dessa två ledarkategorier har därmed också lägre medianinkomst än fritidsgruppsledarna. Likaledes har de anställda ledarna på riksplan klart lägre medianinkomst än ordförandena på riksplan. De anställda ledarnas lägre inkomster motsvaras inte av t. ex. lägre skolutbildning. Ledaruppdraget

Hur mycken tid ägnar då ledarna åt uppdraget? Bortsett från de anställda ledarna har flertalet ledare ägnat 6—10 timmar åt uppdraget under de senaste 14 dagarna. Men många har också använt högst fem timmar och åtskilliga minst 21 timmar. Ordförandena på riksplan ägnar mestadels något längre tid åt uppdraget än ordförandena på lokalplan, som i sin tur ägnar fler timmar åt uppdraget än fritidsgruppsledarna. Om man fortfarande frånräknar de anställda ledarna är det endast de kommunala fritidsgruppsledarna, som mer allmänt kan sägas ha någon inkomst på uppdraget. Av dessa har 24 % under senaste hela månad erhållit 26—100 kr och 38 % 101—300 kr. Ungefär hälften av de parlamentariskt valda ledarna och en fjärdedel av fri-

tidsgruppsledarna h a r däremot haft utgifter på uppdraget under senaste hela månad. Men för flertalet har utgifterna ej överstigit 100 kr. Rätt många av ordförandena på riksplan inom idrottsförbunden har däremot haft över 300 kr i utgifter.

Genomgången ledarutbildning

Kurser avseende ungdomsledarutbildning kan delas på längre och kortare. Alla kurser med 80 eller fler sammanhängande undervisningstimmar har kallats längre kurser och alla andra kortare kurser. Med angiven uppdelning visar undersökningen att mellan en och två tredjedelar av de anställda ledarna genomgått längre kurser men endast 4—25 % av övriga ledare. Åtskilligt fler h a r däremot genomgått kortare kurser. Inom idrottsorganisationerna har 28 % av ordförandena på riksplan genomgått sådana mot 32 % av ordförandena på lokalplan och 46 % av fritidsgruppsledarna. Inom övriga slag av organisationer har 52 % av ordförandena på riksplan genomgått kortare kurser mot 62 % av ordförandena på lokalplan och 50 % av fritidsgruppsledarna. Av de kommunala fritidsgruppsledarna har 32 % genomgått kortare kurser. De ledare som genomgått kortare kurser har i regel endast deltagit i 1—3 sådana. Relativt många ledare har inte genomgått några ledarutbildningskurser alls. Så är inom idrottsorganisationerna fallet med 68 % av ordförandena på riksplan, 61 % av ordförandena på lokalplan och 47 % av fritidsgruppsledarna. Inom övriga slag av organisationer svarar frekvensen mot 29 % av ordförandena på riksplan, 24 % av ordförandena på lokalplan och 35 % av fritidsgruppsledarna. Hälften av de kommunala fri-

213 tidsgruppsledarna saknar ledarutbildning i här åsyftad bemärkelse. Vid n ä r m a r e studium av ledare på lokalplan finner man en tendens till att yngre ledare i något större utsträckning än äldre genomgått åtminstone kortare kurser. Man kan också konstatera att ledare som genomgått fyra eller flera kortare kurser i medeltal både varit med i organisationen och haft uppdraget fler år än övriga. Däremot kan inte någon sådan tendens skönjas mellan ledare som deltagit i 1—3 kortare kurser och de som inte deltagit i några. Det förefaller således vara andra faktorer än medlemstid och antal år som uppdraget innehafts, som inverkar på om ledaren ska ha genomgått noll eller 1—3 kortare kurser. Ledarrörligheten

Rörligheten — mätt i antal år uppdraget innehafts — är lägst bland ordförandena och högst bland de anställda ledarna. Hälften av ordförandena inom idrottsorganisationerna har haft uppdraget högst 4,6—5,7 år. Inom övriga slag av organisationer har hälften av ordförandena haft uppdraget högst 3,3 —3,4 år. Av fritidsgruppsledarna har hälften haft uppdraget högst 3,2—3,5 år, 41—48 % har haft det 2—3 år. E n rörlighet som innebär att nära hälften av alla ordförande på lokalplan och fritidsgruppsledare ska nytillsättas inom en treårsperiod måste ofrånkomligen ställa mycket stora krav på organisationernas förmåga att rekrytera och utbilda ledare. Beaktar man därtill att de ledarkategorier, som kanske främst har att svara för rekrytering och utbildning, också själva har förhållandevis hög rörlighet, framstår kravet i ännu större vidd. Ledarens informationskällor

Flertalet organisationer ger ut tidningar eller tidskrifter, vilka är att betrakta

som organ för förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Dessa publikationer förefaller att läsas av flertalet ledare. Av ordförandena säger sig 67—95 % bruka läsa sådana tidningar. Ännu större procent uppvisar de anställda ledarna medan andelen läsare av föreningstidningar stannar vid 40— 75 % hos fritidsgruppsledarna. Högsta procenten erhålles genomgående bland ledarna inom övriga slag av organisationer. Inom idrottsorganisationerna har mellan 36 och 50 % av ordförandena och 20 % av fritidsgruppsledarna angett föreningstidningar som en av de källor, varifrån de anser sig hämta sina värdefullaste informationer, uppslag och idéer för sitt ledaruppdrag. Föreningstidningar har i detta avseende nämnts av omkring hälften av ordförandena inom övriga slag av organisationer och av 38 % av fritidsgruppsledarna inom dessa sammanslutningar. De flesta ledarna inom idrottsorganisationerna menar sig annars hämta sina värdefullaste idéer och uppslag från egna erfarenheter men många anger också ledarträffar och enskilda ledarkolleger som värdefulla källor för informationer och uppslag. Hos ordförandena inom övriga slag av organisationer är kurser och konferenser det oftast förekommande svaret. Men nästan lika många nämner ledarträffar och enskilda ledarkolleger. Även fritidsgruppsledarna har oftast framhållit dessa två svar men i omvänd ordning. Bland de kommunala fritidsgruppsledarna är återigen egna erfarenheter det vanligaste svaret. Men det följs tätt av ledarträffar, enskilda ledarkolleger och kurser, konferenser. En summering av svaren på några av de frågeställningar, som presenterats ovan, tyder på att ledarna inom idrottsorganisationerna i högre grad än ledar-

214 na inom övriga slag av organisationer är hänvisade till sig själva i sitt uppdrag eller att de i större utsträckning förlitar sig på sig själva. De läser i mindre omfattning än andra ledare föreningstidningar, de h a r procentuellt färre som genomgått ledarutbildning men fler som anger egna erfarenheter som främsta källa till informationer, kunskaper och idéer för uppdraget. Uppgifter och svårigheter

Den egna organisationens viktigaste uppgifter bedöms inom idrottsorganisationerna något olika av ordförandena på riks- och lokalplan. Av de förstnämnda anser 36 % att det för organisationen viktigaste är att intressera, väcka ansvar för det organisationen arbetar med. Men det tycker endast 15 % av ordförandena på lokalplan, varav i stället 29 % anger som viktigaste uppgift att aktivera, fostra i största allmänhet. Samstämmigheten är något större hos ordförandena inom övriga slag av organisationer. På både riks- och lokalplan erhålles högsta procenten för svaret att fostra till, främja vissa beteenden. Men på riksplan anges detta svar av 67 % av ordförandena och på lokalplan endast av 31 9c. Praktiskt taget lika många, 30 %, av ordförandena på lokalplan framhåller uppgiften att aktivera, fostra i största allmänhet. Det helt dominerande svaret bland fritidsgruppsledarna — oavsett organisation — är att aktivera, fostra i största allmänhet, vilket nämnts av omkring 55 %. Största problemen och svårigheterna i uppdraget anser ordförandena inom idrottsorganisationerna vara bristen på pengar. Men på riks- och distriktsplan framhåller nästan lika många — 50— 58 % — bristen på ledare. På riks- och lokalplan anger 23 % bristen på lokaler, hallar och anläggningar. Av fritids-

gruppsledarna h a r omkring 30 % noterat bristen på pengar och på lokaler, hallar och anläggningar. Brist på ledare har nämnts av ca 38 % av ordförandena inom övriga slag av organisationer och brist på pengar av en tredjedel av ordförandena på riksplan men endast av 18 % av lokalplanets ordförande, varav i stället de flesta — 43 % — anger svårigheter att få ut budskapet, att få kontakt med deltagarna i verksamheten eller att vinna gehör för det organisationen arbetar för. Svårigheten att få ut budskapet är också det vanligaste svaret bland fritidsgruppsledarna — påpekat av ungefär en fjärdedel — både inom övriga slag av organisationer och inom kommunal ungdomsverksamhet. Båda de två senaste frågeställningarna har presenterats för ledarna som öppna frågor, vilket innebär att de själva fått formulera sina svar. Dessa h a r strukturerats och rubriksatts i efterhand. I bägge frågorna förekommer därtill dubbelsvar. Det är möjligt att ledarna vid besvarandet av frågan om de viktigaste uppgifterna inte alltid skilt på organisationens och det egna ledaruppdragets uppgifter. Relationer mellan att ha genomgått kortare ledarutbildningskurser och förenings- eller organisationsengagemang

I en rad avseenden kan man finna att ledare som genomgått kortare ledarutbildningskurser avviker från andra. Så har t. ex. de som genomgått kortare kurser i märkbart större utsträckning än andra också organiserat eller undervisat i kortare kurser. De h a r större andel som har eller har haft andra uppdrag, än det i frågeformuläret nämnda, som avser förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. De har större procent som läser föreningstidningar, även om man håller faktorn

215 »andra uppdrag» under kontroll. De har av naturliga skäl i större omfattning än andra nämnt kurser och konferenser som viktigaste källor för informationer, uppslag och idéer men de tenderar också att ha större procent som nämnt föreningstidningar, förbundsbrev och cirkulärskrivelser med flera svar. Som vanligt i dylika situationer är det omöjligt att fastställa orsak och verkan. Men funna samvariationer behöver därför inte sakna sitt intresse.

Ledarens intressen och fritidsaktiviteter

Slutligen kan nämnas att ledarnas intressen och fritidsaktiviteter delvis kompletterar men i mycket understryker den bild som studiet av bakgrundsdata gav åt de olika ledarkategorierna.

Kompletteringen består kanske främst i att idrottsledarnas intressen och aktiviteter i mycket högre grad än övriga ledares är koncentrerade till några få och markant präglas av att läsa och höra om, att se och utöva idrott och friluftsliv. Inom övriga slag av organisationer intar de kulturella aktiviteterna en större plats. Det har i denna sammanfattning inte varit möjligt att ge full rättvisa åt alla i undersökningen medtagna ledarkategorier. Framför allt har de ofta mycket stora differenser i svar mellan ledare inom religiösa, politiska, nykterhetsarbetande och a n d r a organisationer inte framhållits. Men för dylika mer inträngande studier hänvisas till undersökningens olika avsnitt.

Del II

ELEVERS YRKEN ELLER HUVUDSYSSELSÄTTNINGAR E F T E R GENOMGÅNGEN LÄNGRE UNGDOMSLEDARUTBILDNING

219 K A P I T E L 15 Frågeställningar och definitioner

I kapitel 1 citerade delar av direktiven för 1962 års ungdomsutredning framhålls bl. a. betydelsen av att medelst undersökningar få en analys av verkan av olika former av ledarutbildning. Det sägs också att »en viktig aspekt på denna utbildning är frågan i h u r hög grad de utbildade utnyttjas i fortsatt ungdomsarbete och för vilka arbetsuppgifter». Redan ett ytligt studium av existerande ungdomsledarutbildning visar att denna är synnerligen heterogen. Vi kan t. ex. skilja mellan kurser som endast pågår några få dagar eller veckor och de som pågår flera m å n a d e r eller år. Somliga kurser h a r karaktär av studiecirkel och andra av formell skolgång. I flera statliga betänkanden r ö r a n d e samhällets stöd åt ungdomsorganisationer, t. ex. SOU 1963:67, talas om centrala kurser omfattande 6—12 dagar och med deltagare från hela riket och om regionala kurser omfattande 2—5 dagar och med deltagare från viss landsdel. I den undersökning som redovisas i detta och följande tre kapitel ska vi främst uppmärksamma kurser som mer eller mindre syftar till att yrkesutbilda ungdomsledare. Mycket talar för detta val av forskningsuppgift. För närvarande finns omkring 1 150 anställda ungdomsledare, enligt den ledarinventering vi redogjorde för i kapitel 2. Skolöverstyrelsen beräknade 1963, med uppgifter från ungdomsorga-

nisationerna, att antalet anställda ungdomsledare skulle öka med 50 % fram till 1970. Trots det förhållandevis stora antal personer som är anställda i ungdomsarbete finns ännu ingen officiell och allmänt godtagen utbildning av yrkesverksamma ungdomsledare, önskan om en sådan utbildning h a r likväl aktualiserats många gånger under senare år, bl. a. i Skolöverstyrelsens planeringskommitté 1959 för de stora årskullarna. Däremot finns ett flertal institutioner, vilka för vissa begränsade syften eller i kombination med annan utbildning också vill ge yrkesinriktad ledarutbildning. Skolöverstyrelsens planeringskommitté nämner som exempel h ä r p å KFUMs ungdomsledarinstitut och säger att »kvalificerad» ungdomsledarutbildning förekommer vid ett flertal folkhögskolor. Sedan 1955 bedriver Skolöverstyrelsen årligen en försökskurs på högst tre månader för utbildning av ungdomsledare. Den aktualitet som frågan om ett officiellt utbildningsinstitut för anställda ungdomsledare länge haft i vårt land motiverar ett studium av den mer eller mindre yrkesinriktade ledarutbildning som för närvarande äger rum, i synnerhet som en sådan undersökning tidigare aldrig tycks ha gjorts. Men även om vi således på goda grunder begränsar undersökningen till mer eller mindre yrkesinriktad ledarutbild-

220 ning, så torde det redan ha framgått att också denna kan ha mycket olika uppläggning och syften. I ett fall har vi t. ex. att göra med en försökskurs på tre månader med skolöverstyrelsen som huvudman, i andra fall med folkhögskolor, som sinsemellan visar sig ha olika kursplaner, huvudmän och syften med utbildningen. I några fall står vi inför institut vars främsta uppgift är att utbilda ledare för den egna organisationen. Det är under dessa premisser relativt svårt att exakt kunna mäta »verkan av olika former» av yrkesinriktad ledarutbildning. Vi h a r få möjligheter att kunna hålla inverkande faktorer under kontroll. De betingelser varunder undersökningen har att genomföras torde inte heller motivera att vi skapar experimentella utbildningsinstitutioner, i vilka vi kan konstanthålla önskade faktorer. Vi föredrar i denna situation att välja en deskriptiv undersökningsmetod och avstå från att försöka mäta »verkan» av den ena eller andra utbildningsformen. Som primär frågeställning anger vi följande: Vilka relationer förefinns mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar? Härtill ställes följande sekundära frågor: Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och: a. den tid elever efteråt har ungdomsarbete eller liknande uppgifter som yrke eller huvudsysselsättning? b. elevers senare yrken eller huvudsysselsättningar närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande? c. elevers efterföljande medlemskap i föreningar? Ett problem som hänger nära sam-

man med yrkesutbildade ungdomsledares senare anställningar är frågan om ledarna i relativt stor omfattning redan efter få års anställning i ungdomsarbete går över till andra yrken och varför de i så fall gör det. Som ytterligare sekundär problemställning anger vi därför: Orsaker till anställda ungdomsledares övergång till andra yrken. Vid bearbetning av de data som efter hand kom att samlas in visade sig elevunderlaget emellertid vara alltför litet för genomförandet av denna ytterligare sekundära forskningsuppgift. Vi lämnar därför den frågeställningen utan ytterligare beaktande i denna forskningsrapport. Några av de begrepp som använts vid precisering av frågeställningarna behöver närmare definieras.

Definitioner 1. Yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

Det förekommer ett växande antal skolor och institut i vårt land, vilka i sina prospekt framhåller att de ger ungdomsledarutbildning. Inom somliga skolor är denna utbildning uttalat yrkesinriktad medan den inom andra är mer allmänt hållen och stundom också förenad med annan, ofta socialt och kurativt inriktad, utbildning. Åsyftade utbildningsinstitutioner utgöres av särskild årskurs vid vissa folkhögskolor, av organisationer ägda och ledda skolor och institut, av kommunala skolor och av skolöverstyrelsens årliga ungdomsledarkurs på tre månader. Vid tiden för undersökningens planläggning fanns bestämda folkhögskolor, som enligt skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå bedrev i viss mån yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Flertalet av dessa skolor hade utbildning som

221 omfattade hel vinterkurs. Men hos ett p a r var utbildningen sammandragen till endast några få veckor. Ytterligare en skola visade sig vid granskning av årsredogörelser och prospekt inte bedriva ungdomsledarutbildning av här åsyftad karaktär. Vid förfrågan hos ungdomsorganisationerna var det enbart KFUM och RKU (Riksförbundet Kyrklig Ungdom) som hade egna skolor eller institut, som både var kända av skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå och efter studium av årsredogörelser och prospekt kunde sägas bedriva yrkesinriktad ungdomsledarutbildning omfattande en tid av minst tre månaders sammanhängande dagundervisning. E n d a kommun som vid denna tid bedrev yrkesinriktad ungdomsledarutbildning var Stockholms stad. F ö r undersökningens vidkommande definierar vi i fortsättningen yrkesinriktad ungdomsledarutbildning som den utbildning, vilken uppfyller nedanstående tre villkor: a. Utbildningsinstitutionen ska av skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå ha angetts som skola eller institut för utbildning av ungdomsledare. b. Studium av institutionens årsredogörelser och prospekt ska styrka uppfattningen att utbildningen avser ungdomsarbete och i någon mån kan sägas vara yrkesinriktad. Bedömningen måste i sista hand bli subjektiv. c. Utbildningen ska i regel omfatta minst tre månaders sammanhängande dagundervisning.

2. Elever

Som elever räknas endast personer vilka, enligt uppgift från utbildningsinstitutionens ledning, erhållit intyg, diplom eller liknande på genomgången utbildning.

3. Yrke eller huvudsysselsättning

Med denna rubrik avser vi vad intervjupersonen vid förfrågan själv uppger som sitt yrke eller sin huvudsysselsättning. Angivet arbete har fördelats på yrke eller huvudsysselsättning efter särskilt kodifieringsschema (bilaga 2 b ) , som konstruerats med stöd av Folkräkningens yrkeskod och alfabetiska yrkesregister 20.3.61. 4. Efterföljande, senare

Begreppen efterföljande och senare h a r aspekt på den tid undersökningen omfattar. I många fall är det en fördel om undersökningen omspänner ett stort antal år. Förhållandevis många elever hinner genomgå yrkesinriktad ledarutbildning och man får möjlighet att följa en och samma elev under ett flertal år. Det finns också nackdelar med en sådan undersökning. Utbildningsinstitutionerna får tid att ändra karaktär, kanske även syfte. Anställningsförhållandena i ungdomsarbetet kan tänkas bli andra. Utbildningsmöjligheter och arbetsmarknadsläge kan hinna förändras. De omständigheter under vilka undersökningen ska genomföras tillåter inte heller att vi följer samma elev flera år framåt i tiden. Däremot finns det en möjlighet att gå bakåt i tiden, men då blir vi tvingade att lita på intervjupersonens förmåga att minnas. Ju fler år bakåt vi går, desto större blir riskerna för minnesfel. Ett ställningstagande till angivna föroch nackdelar h a r fått oss att begränsa undersökningen till elever som genomgått yrkesinriktad ungdomsledarutbildning under åren 1955—1964. Begreppen efterföljande och senare hänför sig således till tiden inom den angivna tidsramen.

K A P I T E L 16

Beskrivning av institutioner för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

Enligt den definition som i kapitel 15 gavs på »yrkesinriktad ungdomsledarutbildning» lär sådan ha förekommit någon gång under läsåren 1955—1964 vid följande skolor och institut: Birkagårdens folkhögskola Bosöns idrottsfolkhögskola Brunnsviks folkhögskola Folkhögskolan i Mellansel Grimslövs folkhögskola Karlskoga folkhögskola KFUMs ungdomsledarinstitut Medlefors folkhögskola Biksförbundet Kyrklig Ungdoms (BKUs) ungdomssekreterareutbildning S:t Sigfrids folkhögskola Skolöverstyrelsens försökskurs för kvalificerad ungdomsledarutbildning Stensunds folkhögskola Stockholms stads ungdomsledarinstitut Valla folkhögskola Wendelsbergs folkhögskola Utan att fylla de villkor som angetts för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning har i undersökningen även medtagits Sveriges Socialdemokraters Ungdomsförbunds (SSUs) distrikts- och kretsledarkurs på sex veckor vid Bommersvik.

16.1 Normer för institutionernas fördelning efter syfte med utbildningen Uppräknade institutioner för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning skiljer sig åt i ett flertal hänseenden. Om vi inte ställer alltför höga krav på skarpa gränser och strikt åtskillnad förefaller det ändå möjligt att sammanställa somliga institutioner så att man erhåller ett mindre antal grupper. Vi väljer därvid att gruppera institutionerna med hänsyn till officiellt syfte med utbildningen, utbildningens syfte enligt kurs- och ämnesplaner och slutligen utbildningens syfte enligt inträdesfordringar. 1. Officiellt syfte med utbildningen

Institutionernas officiella syfte med utbildningen framgår i regel av prospekt och årsredogörelser. Studiet av dessa kompliceras dock av att skolorna och instituten stundom uttrycker sina ändamål vagt och inte definierar begrepp som ungdomsledare, föreningsliv, fritidsverksamhet och organisationer. Läsaren vet därför inte alltid när det är ungdomsarbete eller något annat som åsyftas och när avsikten är ungdomsledarskap som yrke eller som fritidssyssla. Företagna ändringar av syfte med ledarutbildningen under åren 1955—

223 1965 h a r likaledes skapat vissa olägenheter. F ö r att i möjligaste mån övervinna nämnda problem h a r studiet av kursprospekt och årsredogörelser kompletterats med samtal med kursledningen, i regel med institutionens rektor. Med hjälp av erhållna uppgifter h a r institutionerna rangordnats från klart angivet syfte till vag antydan om att ge yrkesinriktad ledarutbildning. 2. Utbildningens syfte enligt kurs- och ämnesplaner

Vi h a r valt att notera förekomsten av följande undervisningsämnen: Ungdomsarbetets metodik Auskultationer eller praktik i ungdomsarbete Psykologi, främst ungdomspsykologi Socialpsykologi Sociologi och samhällskunskap I synnerhet förefintligheten av de två förstnämnda ämnena har bedömts markera utbildningens inriktning mot ungdomsarbete. Både existensen av uppräknade ämnen och deras relativa del av antalet undervisningstimmar har antecknats. Även denna granskning har varit förenad med svårigheter. Ämnesplan inom en och samma utbildningsinstitution h a r ofta ändrats från ett läsår till ett annat, ämnen h a r tillkommit, tagits bort eller sammanslagits u n d e r ny gemensam rubrik. Ämnesterminologin h a r därtill inte varit enhetlig, varför det i somliga fall varit svårt att avgöra om två institutioner avsett samma ämne fast de använt olika rubriker eller ej. Mätningarna h a r av nämnda skäl fått lov att kompletteras med subjektiva bedömanden. Institutionerna har rangordnats från enligt kurs- och ämnesplaner klart yr-

kesinriktad ledarutbildning till mer enbart allmänorienterande ledarutbildning. 3. Utbildningens syfte enligt inträdesfordringar

Vi har endast beaktat krav på erfarenhet av ungdomsarbete eller liknande för inträde vid skolan. Därest sådana krav förekommit h a r de i regel angetts i kursprospekt. Men institutionerna kan ha varit olika stränga i tillämpningen av kraven. F ö r att vi för vårt ändamål ändå ska få en så enhetlig bedömning som möjligt, h a r därför också kursledningen, i regel institutionens rektor, kontaktats. Institutionerna har rangordnats från höga krav på erfarenhet av ungdomsarbete till praktiskt taget inga sådana krav. 16.2 Institutionernas tregradig skala

fördelning

efter

Vi har ovan redogjort för tre metoder att rangordna institutionerna med hänsyn till syfte med utbildningen. Men oavsett institutionerna rangordnats med hänsyn till officiellt syfte med utbildningen eller enligt någon av de andra två metoderna har vi erhållit ungefär samma rangordning mellan institutionerna. Enligt vardera metoden har en och samma utbildningsinstitution tenderat att komma högt eller lågt på skalan. Det ter sig därför rimligt att slå samman de tre skalorna till en gemensam. Denna nöjer vi oss därtill med att göra tregradig i fråga om syfte, nämligen i hög grad yrkesinriktad, i någon grad yrkesinriktad och i ringa grad yrkesinriktad. Inom vardera av skalans tre delar h a r sedan ytterligare uppdelningar skett, där så ansetts befogat. Den tregradiga skalan h a r konstruerats på basis av de tre ursprungliga. Vissa

224 jämkningar mellan dessa har därvid fått lov att företas, så att när en utbildningsinstitution fått olika placeringar på de tre ursprungliga skalorna h a r största hänsyn tagits till syfte enligt inträdesfordringar och därnäst till syfte enligt kurs- och ämnesplaner. Institutionernas placering på de tre ursprungliga skalorna såväl som på den slutgiltiga tregradiga har företagits av två av varandra oberoende bedömare. I de få fall dessa kommit till skilda slutsatser, har institutionen slutgiltigt placerats först efter samråd dem emellan. 16.2.1 Institutionernas fördelning efter tregradig skala

Den slutgiltiga tregradiga skalan betecknar vi som »grad av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning» och skiljer på i hög grad, i någon grad och i ringa grad yrkesinriktad. Vi anger nedan kort vad som kännetecknar varje grupp av utbildningsinstitutioner och börjar med de syften vi tagit hänsyn till vid konstruktion av skalan och slutar med några ord om utbildningens nivå, tidslängd och institutionens huvudman.

lighet för professionellt ungdomsledarskap. Inom KFUMs ungdomsledarinstitut är utbildningen sedan 1964 tvåårig, tidigare ettårig. RKU-kursen är ettårig. Minimikrav på teoretiska förkunskaper är för båda kurserna realexamen, tredje årskurs vid folkhögskola eller liknande. b. Stockholms institut

Stads

Ungdomsledar-

Institutet syftar till att ge »kvalificerad yrkesutbildning åt ungdomsledare». Utbildningen sägs också kunna vara en »värdefull merit» för »personal med närbesläktade uppgifter inom ungdomsvård» och för »befattningshavare med personalvårdsuppgifter». Kursplanen ger rikligt utrymme åt ungdomsarbetets pedagogik och metodik, p r a k t i k i barn- och ungdomsarbete och samhällsvetenskapliga ämnen. F ö r inträde fordras »erfarenhet av ungdomsverksamhet, förvärvad genom aktivt engagemang som ungdomsledare» styrkt med minst två referenser. Utbildningen är ettårig och förutsätter genomgången nioårig grundskola eller motsvarande.

1. I hög grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

c. Skolöverstyrelsens försökskurs för kvalificerad ungdomsledarutbildning

a. KFUMs ungdomsledarinstitut och RKUs ungdomssekreterareutbildning

Utbildningens syfte är att »meddela kvalificerad ungdomsledarskolning». Ungdomsarbetets metodik och framför allt de samhällsvetenskapliga ämnena — med särskild aspekt på ungdomens situation — intar en dominerande ställning i kursplanen. För inträde fordras »intyg rörande erfarenhet av ungdomsarbete» och rekommendationer från riksorganisation eller kommun. Utbildningen h a r i regel omfattat t r e m å n a d e r : somliga år kortare tid, minst nio veckor.

Båda institutionernas klart uttalade syfte är att yrkesutbilda ungdomsledare, i regel kallade sekreterare, i första h a n d för den egna organisationen. Kursplanerna ger förhållandevis stort utrymme åt ungdomsarbetets metodik och praktik och åt de samhällsvetenskapliga ämnena. För inträde fordras vitsordad erfarenhet av ledarskap i ungdomsarbete och personliga referenser som kan intyga den sökandes lämp-

225 2. I någon grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

Skolans huvudman är Sveriges Riksidrottsförbund.

a. Birkagårdens Folkhögskola, lövs folkhögskola, Stensunds skola och Valla folkhögskola

3. I ringa grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning

Grimsfolkhög-

Uppräknade folkhögskolor syftar alla till att utbilda elever för hel- eller deltidsanställning i ungdomsarbete eller för fritidsarbete i förening, ungdomsgård och annan fritidsverksamhet. Samtidigt vill skolorna ge en allmänorienterande utbildning. Ämnesplanerna upptar bl. a. ungdomsarbetets metodik, några veckors praktiktjänstgöring i ungdomsarbete och samhällsvetenskapliga ämnen. Dokumenterad erfarenhet av ungdoms- eller fritidsarbete krävs för inträde. Vid Birkagårdens, Grimslövs och Stensunds folkhögskolor är ledarutbildningen förlagd till tredje årskursen, omfattande 30—34 veckor. Vid Valla folkhögskola är utbildningen identisk med första och/eller a n d r a årskursen, vilka vardera pågår 33 veckor. Huvudman är för Birkagårdens folkhögskola ABF, för Grimslövs folkhögskola Kronobergs läns landsting, för Stensunds folkhögskola Svenska Frisksportförbundet och för Valla folkhögskola Riksförbundet Sveriges 4 H. b. Bosöns

idrottsfolkhögskola

Skolan syftar till att utbilda ungdomsledare och instruktörer i idrott både för lekmanna- och professionella sysslor. Skolan vill också ge allmän medborgarbildning. I ämnesplanen ingår ungdomsarbetets metodik, teori och praktik i idrott, fysiologi, anatomi och samhällsvetenskapliga ämnen. För inträde fordras »god idrottslig färdighet och viss erfarenhet av ledarskap». Utbildningen är förlagd till a n d r a årskursen och omfattar 30-—34 veckor. 15—614759

a. Brunnsviks folkhögskola Karlskoga folkhögskola

och

Vid Brunnsviks folkhögskola syftar undervisningen till att utbilda blivande studie-, ungdoms- och föreningsledare i första h a n d för fackföreningsrörelsen både för lekmannauppdrag och anställningar. I ämnesplanen ingår ungdomsarbetets metodik, organisationskunskap och samhällsvetenskapliga ämnen. Erfarenhet av arbete inom folkrörelser och ungdomsorganisationer eller kommunal ungdomsverksamhet räknas som meriter vid inträdesansökan. Vid folkhögskolan i Karlskoga är syftet med ledarutbildningen att ge kunskap och erfarenhet för att »kunna leda och förstå samspelet i en grupp». Utbildningen sägs gälla ungdoms- och fritidsverksamhet både som fritids- och yrkesbefattningar. Tyngdpunkten i undervisningen ligger på ungdomsarbetets metodik och praktik. Erfarenhet av ungdoms- eller fritidsarbete är inte villkor men anses önskvärd. På Brunnsvik ingår ledarutbildningen som speciallinje i andra årskursen. I Karlskoga läser eleverna folkhögskolans allmänna tredje årskurs med ämnena i ledarutbildningen som tillval. Huvudman för Brunnsviks folkhögskola är ABF och för Karlskoga folkhögskola Svenska Missionsförbundet. b. Folkhögskolan i Mellansel, Medlefors folkhögskola, S:t Sigfrids folkhögskola och Wendelsbergs folkhögskola Syftet med utbildningen är främst att »väcka, informera, träna och anpassa» eleverna för olika sammanhang bl. a.

226 Tablå 1. Läsår under vilka yrkesinriktad ungdomsledarutbildning angivna institutioner under den tioårsperiod undersökningen

förekommit inom omfattar

Läsår 54/55 55/56 56/57 1. 1 hög grad yrkesinriktad a. KFUM xx-xx RKU b. Stockholms stad c. Skolöverstyrelsen XX

57/58

59/60

60/61

61/62

62/63

XX-XX

XX-XX XX-XX

XX-XX

63/64

XX-XX XX-XX

2. I någon grad yrkesinriktad b. Birgakården Grimslöv Stensund Valla c. Bosön 3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik Karlskoga b. Mellansel Medlefors S:t Sigfrid XX-XX

58/59

XX-XX

XX-XX XX-XX

XX-XX XX-XX XX-XX XX-XX XX-XX

XX-XX XX-XX XX-XX

XX-XX

xx-xx

XX-XX

Wendelsberg 4. Utom ramen av yrkesinriktad ledarutbildning, SSU ledarskap i föreningsliv och fritidsverksamhet. Samhällsvetenskapliga ämnen förekommer i undervisningen liksom »föreningskunskap» eller liknande, ofta som tillvalsämnen eller studiecirkel vid sidan om ordinarie kurs. F ö r inträde på skolan fordras ingen erfarenhet av ungdomsarbete eller liknande men flertalet elever sägs ändå h a sådan. I Mellansel och Medlefors är ledarutbildningen förlagd till tredje årskurs. Vid S:t Sigfrids folkhögskola är den speciella ledarutbildningen sammandragen till första årskursens sista månader. Vid Wendelsberg förekommer ledarutbildningen som studiecirkel vid sidan om årskurserna ett och två. Huvudman för folkhögskolan i Mellansel är Evangeliska Fosterlandsstiftelsen, för Medlefors folkhögskola ABF, för S:t Sigfrids folkhögskola Växjö

stift och för Wen delsbergs folkhögskola NTO. 4. Utanför ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning 4. Som fjärde grupp, utanför ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning, faller SSUs sexveckorskurs på Bommersvik för utbildning av distrikts- och kretsledare inom den egna organisationen. Sysslorna får betraktas som kvalificerade lekmannauppdrag. Utbildningen h a r karaktär av fortbildningskurs.

16.3 År under vilka de olika institutionerna bedrivit yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Beskrivning av utbildningsinstitutionerna kompletterar vi med att i tablå 1 ange under vilka läsår yrkesinriktad

227 ledarutbildning förekommit. Läsår inbegriper höst- och vårtermin. Tablå 1 ger en åskådlig bild av h u r antalet institutioner med yrkesinriktad

ledarutbildning har ökat under tioårsperioden. År 1954/1955 fanns (med KFUM) endast tre mot fem 1958/1959 och 14 1963/1964.

KAPITEL 17 Undersökningens genomförande

17.1 Population,

urval och

svarsprocent

Populationen består av elever, som enligt uppgift från utbildningsinstitutionerna erhållit diplom, intyg eller liknande på under åren 1955—1964 genomgången yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. Hela populationen, inklusive elever från SSU, består enligt tabell 224 av 1 183 personer. Tabellen visar också hur dessa fördelar sig på olika slag av utbildningsinstitutioner.

Namn, adress, utbildningsinstitution och -år h a r insamlats på hela populationen. Beroende på populationens storlek inom institutionerna har i medeltal varannan eller var fjärde elev valts slumpmässigt. Urvalet har därmed kommit att bestå av 343 personer. Under undersökningens gång har ett bortfall på 55 personer ägt rum d. v. s. 16,0 % av urvalet. Av dem som fallit bort har en rapporterats som avliden, en bosatt utomlands och till fem h a r adress ej

Tabell 224. Population, urval, sampel och svarsprocent fördelade på slag av utbildningsinstitutioner Stickprov Utbildningsinstitutioner

1. I hög grad yrkesinriktad a KFUM R K U

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla

Population

Urvalsprocent

73 26 256

Antal svar

50 50 25

36 13 59

27 11 49

75,0 84,6 83,1

106 120

50 25

54 31

52 26

96,3 83,9

86,5

81,0

79,3

84,0

3. I ringa grad yrkesinriktad b. Mellansel,

Medlefors,

S:t

4. Utom ramen av yrkesinriktad domsledarutbildning SSU

Svarsprocent

Tillfrågade

Sigfrid, ung-

Totalt

1 183

229 gått att finna. Två formulär h a r fått läggas åt sidan som ofullständigt besvarade. En tillfrågad har vägrat svara. Urval och svarsprocent för olika grupper av utbildningsinstitutioner framgår av tabell 224. För svarsgrupperna 1 a, 3 b och 4 är bortfallet så stort att extra försiktighet krävs vid bedömningen av resultaten. Inom 1 a och 4 föreligger de största bortfallen för läsåren 1955—1959 och inom 3 b för läsåren 1960—1962.

17.2 Frågeformulär

och

datainsamling

Undersökningen har genomförts som postenkät. Utprovning av frågeformuläret skedde under nyåret 1965 på 50 slumpmässigt valda elever, vilka kvarstod sedan tidigare beskrivna urval ägt rum. Det slutliga formulärets utformning framgår av bilaga 2 a. Datainsamlingen skedde från 10 juni till 1 augusti 1965.

K A P I T E L 18

Resultat

18.1 Relationer mellan olika former av yrkesinriktad undomsledarutbildning och elevers efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar Av naturliga skäl är vi extra intresserade av att se i vilken mån elever efteråt erhåller ungdomsarbete som yrke eller huvudsysselsättning. Begreppet ungdomsarbete kan emellertid vara mångtydigt. Den beskrivning vi ovan gjort av institutioner för yrkesinriktad ungdomsledarutbildning visar också att dessa stundom håller gränsen mycket flytande mellan uppdrag i ungdomsoch andra ideella organisationer, kommunal ungdoms- och fritidsverksamhet och personaladministrativa, sociala och kurativa tjänster. I denna undersökning ämnar vi dock främst fästa uppmärksamheten vid administrativa, pedagogiska, litterära och konstnärliga uppdrag inom ungdomsorganisationer, kommunal ungdomsoch fritidsverksamhet och ideella vuxenorganisationer, inklusive studieförbund. Vuxen- och folkbildningsorganisationerna tar vi med, emedan de administrativt och ideellt ofta står ungdomsorganisationerna mycket nära. Yrken eller huvudsysselsättningar har kodifierats enligt särskilt schema, som finns angivet i bilaga 2 b. Detta h a r konstruerats med stöd av Folkräkningens yrkeskod 1960 och alfabetiska yrkesregister 20.3.61.

Som exempel på administrativa, pedagogiska, litterära eller konstnärliga yrken inom ungdomsorganisationer kan nämnas: förbundssekreterare, ungdomsinstruktör, ombudsman, redaktör, PRchef, idrottskonsulent. Exempel på motsvarande funktioner inom kommunal ungdoms- och fritidsverksamhet ä r : intendent, konsulent, instruktör, ungdomsgårdsföreståndare. Medräknade sysselsättningar inom ideella vuxenorganisationer är exempelvis föreståndare, ombudsman, redaktör, studierektor, pastor, konsulent. Ställd fråga lyder: Vad har Ni fr. o. m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar? I svaret har IP ombetts att ange yrke eller huvudsysselsättning, år och månad denna började och slutade och — ifall det varit fråga om anställning eller studier -— arbetsgivarens, företagets, skolans eller institutionens namn och postadress. Genom att också redovisa elevernas yrken eller huvudsysselsättningar innan kursens början, kan vi få information om elevernas byte av yrke eller huvudsysselsättning i anslutning till utbildningen. Vi h a r dock endast inhämtat uppgifter som daterar sig fr. o. m. 1955. Det betyder att vi kanske kommer att sakna information om yrke eller huvudsysselsättning före utbildningens början för elever som 1954—1955 ge-

231 nomgick skolöverstyrelsens försökskurs och S:t Sigfrids folkhögskola. Tidigare och efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar definierar vi som den längsta sammanhängande huvudsysselsättning eleven haft under tolvmånadersperioden närmast före och efter utbildningen. Tillfällighetsuppdrag eller nyligen tillträdda befattningar liksom longitudinell rörlighet lämnas således utan beaktande.

18.1.1 Både manliga och kvinnliga elever

Utförliga tabeller över yrkes- eller huvudsysselsättningsrörlighet i anslutning till ungdomsledarutbildningen ges i bilaga 2 c. Här nöjer vi oss med en sammanfattningstabell, som endast skiljer yrke eller huvudsysselsättning inom ungdomsorganisationer, kommunal ungdoms- och fritidsverksamhet och ideella vuxenorganisationer från alla andra slag av yrken och huvudsysselsättningar. Genom att i tabell 225 jämföra summakolumnen före och efter genomgången yrkesinriktad ungdomsledarutbildning, kan man avläsa de förskjutningar i yrke eller huvudsysselsättning, som inträffade i anslutning till kursen. Men vi jämför enbart procent IP — oavsett om det är samma IP eller ej — som före och efter kursen återfanns inom någon av sysselsättningarna administrativt, pedagogiskt, litterärt och konstnärligt arbete inom ungdomsorganisation, ideell vuxenorganisation och kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Det är enligt tabell 226 en större del av IP som efter än före kursen är anställda som ledare i ungdomsorganisationer, ideella vuxenorganisationer och i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Största ökningen — 63,0 % —

företer elever från KFUMs ungdomsledarinstitut och RKUs ungdomssekreterareutbildning. Därnäst kommer elever från skolöverstyrelsens försökskurs med 24,5 %, från folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla med 16,0 %, från Brunnsvik och Karlskoga med 12,6 %, från Stockholms stads ungdomsledarinstitut med 9,1 % och från folkhögskolorna Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wendelsberg med 1,5 %. Elever från Bosöns idrottsfolkhögskola företer varken ökning eller minskning. Elever från SSUs sexveckorskurs uppvisar en ökning med 8,6 %. Av tabell 20 i bilaga 2 c framgår att 3,9 % av eleverna från Bosöns idrottsfolkhögskola före kursen var anställda i »annat pedagogiskt arbete» mot 69,2 % efter kursen. Annat pedagogiskt arbete är i detta fall gymnastiklärarbefattningar. Enligt skolans rektor kan ordinarie gymnastiklärartjänster i statsunderstödda skolor endast beviljas personer som genomgått Gymnastiska Centralinstitutet. Elever från Bosöns idrottsfolkhögskola kan däremot få tjänst som vikarierande gymnastiklärare. Som vi längre fram (tabell 35 i bilaga 2 c) ska se, är det vanligt att Bosöelever förenar gymnastiklärartjänster med feriearbete som kommunal idrottsinstruktör och simlärare eller liknande. Tabell 17 i bilaga 2 c visar att 9,1 % av eleverna från Stockholms stads ungdomsledarinstitut före utbildningen var anställda inom sjukvård, socialt eller kurativt arbete mot 36,4 % efter kursen. En relativt stor del — 22,2—44,9 % — av eleverna (tabell 226) från institutioner, som betecknats som i hög grad yrkesinriktade, var redan före utbildningen anställda som ledare i ungdomsorganisationer, ideella vuxenorganisa-

©CO oo eo

©^00 (cm

I I

T3 GC 'Ml C '

in a T - ^

tic cs

o, c P Ä

©_oo IN CO

©,» oo oo"

CN CO

fc r 2

3 O

T3 . CD ÖJ3 C *-!

P0 tiD as P

Jjp •HPH

Si <Ä

£ c

« Ol

2 +J u ? J " 8 "

C/J C/J

•n :0 C O .s S ra e M" C ca °c 2 .S3 "C 5 « o oj cS

& £ o 8 oS% •~ C s

u CJ +j ,y

^?2P

a c ~ cAi

ö - 3 «

233 Tabell 226. Andel IP som före och efter kursen hade administrativt, pedagogiskt, rärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsorg., ideell vuxenorg. och kommunal doms- eller fritidsverksamhet. Manliga och kvinnliga elever Utbildningsinstitutioner

Före

Efter

ökning

Minskning

n 1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, R K U b. Sthlm stad c. Skolöverst

27 11 49

22,2 36,4 44,9

85,2 45,5 69,4

63,0 9,1 24,5

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla b. Bosön

50 26

2,0 3,8

18,0 3,8

16,0

12,6

1,5

17,3

8,6

3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg 4. Utom ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning SSU

litteung-

8,7

tioner eller kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Högsta procent tillkommer skolöverstyrelsens försökskurs och lägsta KFUMs ungdomsledarinstitut och RKUs ungdomssekreterareutbildning. Tabell 225 upplyser oss om att flertalet av de anställningar vi h ä r främst intresserar oss för — både före och efter utbildningen — främst gäller ungdomsorganisationer och kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Av KFUM- och RKU-eleverna var samtliga 22,2 % före och 85,2 % efter anställda i ungdomsorganisationer. I vart fall var anställningen därtill inom egen organisation. Från Stockholms stads ungdomsledarinstitut var 18,2 % av eleverna innan kursen anställda i ungdomsorganisationer och lika många i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet mot 9,1 och 36,4 % efter kursen.

22,4 % av eleverna från skolöverstyrelsens försökskurs var före utbildningen anställda i ungdomsorganisationer och 18,4 % i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet jämfört med 34,7 och 24.5 % efter kursen. 18.1.2 Enbart manliga elever

Genom att jämföra summakolumnerna i tabell 227 med varandra erhålles tabell 228. Största ökningen återfinns hos de manliga eleverna från KFUM- och RKU-kurserna, vilka enligt tabell 228 ökat med 61,1 %. Närmast kommer eleverna från skolöverstyrelsens försökskurs med 25,5 %, eleverna från Brunnsviks och Karlskoga folkhögskolor med 18,2 %, från folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla med 12.6 % och från folkhögskolorna Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wendelsberg med 2,4 %.

i> co m"in

co co co in

X 3

u O

00 OC

00 CS

ft C

^ fe •c;

o tu (-.

<" Q öv

£|

> 9

-C

•

«.s TH

5 Ö •£2

co in

in oo

b X UJ. t-, 3 o

X) . OD c eo

fe P ° OD CS

a c P CS

i o

IS t . to OC

t. K/ 31 P "3 "->

"O c o «

y-i cs to O " t o CJ

min

-Q

: ^ S 0

_, °C3 : ©

°o 73 -fe o 3 £ c- . 3 Si X CS O

C/3 C/3

CS'

S 3,_r « 3* .a. > BP « *-• 'C « 2

cs co m +J »y

cq^SScÄ^

a» g

C C 23 3 -

fe So 5 .2 fe S C/3

235 Tabell 228. Andel manliga IP som före och efter kursen hade administrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsorg., ideell vuxenorg. eller kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet Utbildningsinstitutioner n 1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, R K U b. Sthlm stad 2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla b. Bosön

Före

Efter

ökning

Minskning

°/

18 8

32 19

27,8 50,0 46,6

88,9 37,5 72,1

3,1 5,3

15,7 5,3

12,6

61,1 12,5 25,5

3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg

18,2

2,4

4. Utom ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning SSU

21,1

10,6

10,5

Eleverna från Bosöns idrottsfolkhögskola visar oförändrat 5 , 3 % , d. v. s. varken ökning eller minskning. Från Stockholms stads ungdomsledarinstitut företer eleverna en minskning med 12,5 %. Man bör vid betraktande av sist nämnda resultat beakta att antalet undersökta elever endast är åtta. Bland de manliga eleverna från SSUs sexveckorskurs erhåller vi en ökning med 10,6 %. När man jämför tabellerna 226 och 228 ser man att ökningen är ungefär densamma för enbart de manliga eleverna som för de manliga och kvinnliga tillsammans. Enda mer påtagliga skillnad förekommer hos eleverna från Stockholms stads ungdomsledarinstitut, bland vilka det tydligen är de kvinnliga eleverna som förorsakar ökningen av andel IP som går till ungdomsarbete enligt tabell 226.

18.2 Yrke eller huvudsysselsättning vid olika lång tid efter genomgången yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Vid precisering av forskningsuppgiften har vi bl. a. angett följande sekundära frågeställning: Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och den tid elever efteråt har ungdomsarbete eller liknande uppgifter som yrke eller huvudsysselsättning? Frågan besvarar vi med att ange IPs längsta sammanhängande yrke eller huvudsysselsättning under tredje, femte och tionde kalenderåret efter det kalenderår, under vilket den yrkesinriktade ledarutbildningen avslutades. Som jämförelse upprepar vi från mom. 1 i detta kapitel IPs yrke eller huvud-

236 sysselsättning under tolvmånadersperioden närmast efter avslutad kurs. Vid jämförelse mellan de olika tidsperioderna tar vi med samtliga elever i materialet, vilka under åren 1955— 1965 hunnit vara ute i förvärvslivet angivna antal år efter utbildningen. Det blir därför av naturliga skäl betydligt fler elever, som hunnit förvärvsarbeta t. ex. tre än tio år. Behövliga data erhålles från den redan ovan presenterade frågan: Vad har Ni fr. o. m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar? Utförliga svar presenteras i tabellerna 24—30 i bilaga 2 c. Här nöjer vi oss med att i sammanfattningstabeller ange procent elever vilka under de nämnda tidsperioderna — som yrke eller huvudsysselsättning — haft administrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom ungdomsorganisation, ideell vuxenorganisation eller kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet.

18.2.1 Både manliga och kvinnliga elever

Tabell 229 visar att största procent anställda inom ungdomsarbete eller liknande också under tredje och femte året efter utbildningen är att finna bland elever som genomgått i hög grad yrkesinriktad ledarutbildning. Totalt högsta andelar h a r KFUM- och RKUelever med 86,7 och 100,0 % närmast följda av elever från skolöverstyrelsens försökskurs med 68,3 och 56,7 %. F ö r samtliga slag av utbildningsinstitutioner är det ungefär lika stor p r o cent elever anställda i ungdomsarbete eller därmed jämförbart under tredje som under första året efter utbildningen. För femte och tionde året är underlaget för litet för att vi ska kunna utläsa någon tendens.

18.2.2 Enbart manliga elever

Tabell 230 för enbart manliga elever tenderar att i två avseenden avvika något från tabellen över både manliga och kvinnliga elever. För det första finns en svag antydan om att det bland de manliga eleverna är något större procent, som under tredje, än under första året efter utbildningen är anställda i ungdomsarbete eller liknande. För det andra förefaller däremot en uttunning ha skett till det femte året.

18.3. Yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande Vår andra sekundära frågeställning lydde: Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers senare yrken eller huvudsysselsättningar närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande? Vi försöker besvara frågan genom att undersöka elevernas yrke eller huvudsysselsättning närmast efter första anställning i ungdomsarbete eller liknande efter genomgången utbildning. Vi tar ingen hänsyn till h u r lång tid d e n n a första anställning varat. Därmed inkluderar vi tillfälliga eller säsongbetonade anställningar t. ex. som simlärare eller idrottsinstruktör sommartid. Data erhålles från den ovan presenterade frågan: Vad har Ni fr. o. m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar? Tabellerna 31-—38 i bilaga 2 c visar vilka byten som elever från olika slag av utbildningsinstitutioner gjort. H ä r gör vi en sammanfattningstabell i vil-

5X1 CS

ft C

ft.*

6 0 CS

ft c

ft.* ^

H • Of l

a > -, TI

ea Gf to t. C

,*o t.

•

se to Tji

3 g*H

ti UD CS

ft C

ft,*

!Z) >—'

O CO

oo" eo

6 0 CS

p. c

ft.* *-*

t/3

1 I i "« "£ ~i

M ÖS

"§•3

1 O

^ |

ö s » - 1 , 3 . •-<

*! .

a c

>v" + 2 r S Ä C/2 C/D

T3 .-3 -c « CB o

3 O) U3

fn O

1J1I1

*- c c • S S 2 p •2 b -=> °2

ös

g 60 « ft C

fe g fe C

fe E § 60 «

I i

a c

ft.* 1

•w

71 *-'

•2 t .

•o c

- a

•Q «2ä o

fe s "2 ^r ^ CO

ti v JS .c; cl

•a

° si TD

c/5

60 T3

-a

a* o c

c tn

a "M

C O

ft C

ft*

A u 9

60 05

s "3

Q 0

l > CO

io"m"

XJ B!

OO ca

ft c

ft* »—'

i" ""i

fe"5>

>~ fe & fe> g> o u -g t;

"C! Cl

Öl

O rt g « ej "

.ts -C « "3 o •*= 5 3-3 "2 _ m Ocfl>m .

Ä ifl (fl

o a * fe C B a

<M r-«

C 'K 60 i i

•gåS»S rt

D O 4-1

c S>

? ts .g

_c ESSp 5 C -S cfl Ö.5

239 ken vi skiljer på män och kvinnor men inte p å slag av utbildningsinstitution. Efter anställning i ungdomsorganisation går enligt tabell 231 en tredjedel av de manliga eleverna till a n n a t naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt eller kameralt och kommersiellt arbete — enligt bläddring i frågeformulären visar det sig dock att i samtliga fall gälla kamerala arbeten — och en femtedel går till ideell vuxenorganisation och lika många till hälso- och sjukvårdsarbete, sociala eller kurativa arbeten. Av de kvinnliga eleverna går nära

hälften efter anställning i ungdomsorganisation tillbaka till studier, praktik eller liknande som ej är att hänföra till förvärvsarbete. En dryg femtedel går till annat pedagogiskt arbete och lika många till hälso- och sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete. F r å n anställning inom kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet går ungefär hälften av både manliga och kvinnliga elever till annat pedagogiskt arbete. Av tabellerna 31—38 i bilaga 2 c framgår att alla berörda manliga och flertalet kvinnliga elever kommer från Bosöns idrottsfolkhögskola. En bläddring i berörda elevers frågeformulär

Tabell 231. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning arbete eller liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

i ungdoms-

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. VuxenKomm. org. org. org. org. org. org. n 25 n 4 n33 n — n 8 n 9 n 24 n 17 n 4

°/ /o Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation.. . b) Ideell vuxenorganisation 20,8 c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet 4,2 Annat ped. arbete Hälso- o. sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete 20,8 Annat nat.vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kam. o. kommersiellt arbete.. . 33,3 Lantbruks- o. skogsarbete 4,2 Transp.- o. kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruv4,2 o. stenbrytning Servicearbete Militärt arbete Ej förv.arbete, studier, praktik 8,3 Hemmafru 4,2 Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent 100,0

°/

25,0

°/ /o

25,0

4,0

15,2 12,5 25,0

52,9

22,2

50,0

3,0 6,1

23,5

22,2

12,5

21,2

20,0

27,3 3,0

4,0

3,0

4,0

25,0

11,1

52,0

12,5 5,9

25,0

11,8

25,0

5,9

100,0

44,4

99,9

—

12,5 100,0

18,2

25,0

12,0

3,0

25,0

4,0

100,0

240 visar att Bosö-eleverna varit ferieanställda i kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet och därefter återgått till gymnastiklärararbete. Nära en fjärdedel av de manliga eleverna och något färre av de kvinnliga går efter kommunala ungdoms- eller fritidsledaruppdrag till hälso- och sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete. Omkring tolv procent av både manliga och kvinnliga elever återgår till studier eller liknande.

18.4. Föreningsmedlemskap vid utbildningens början och efter dess slut Som tredje sekundär forskningsuppgift hade vi angett: Vilka relationer föreligger mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers efterföljande medlemskap i föreningar? Föreningsmedlemskap definierar vi som IPs vetskap om att vara med i förening, organisation, sammanslutning av alla slag utom fackliga och ekonomiska föreningar, även besök eller uppdrag på ungdomsgård. Med »efterföljande» avses medlemskap i förening någon gång u n d e r kalenderåret närmast efter utbildningens avslutningsår. Vi vidgar frågeställningen till att också gälla medlemskap i förening vid utbildningens början och avser då medlemskap i förening någon gång under det kalenderår då utbildningen börjar. Medlemskapet kan således ha blivit en verklighet först efter det att utbildningen börjat. Följande fråga har ställts: Är eller har Ni sedan 1955 varit med i någon förening, organisation, religiös sammanslutning? Vid jåkande svar har IP ombetts ange

namn på föreningen, sammanslutningen, dess riksorganisation, slag av förening (t. ex. idrotts-, scout-, religiös, motor-, nykterhets-, politisk eller annan) och under vilka år IP varit med. F ö r samtliga elevgrupper var föreningstillhörigheten relativt hög, enligt tabell 232, redan under året för utbildningens början. Hos SSU-eleverna uppgick den både hos männen och kvinnorna till 100,0 %. Samma höga procenttal uppvisar de manliga Bosöeleverna och de kvinnliga eleverna vid KFUM- och RKU-kurserna. Männen har i regel högre procent föreningsmedlemskap än kvinnorna såväl vid utbildningens början som efteråt. Bland KFUM- och RKU-eleverna har dock kvinnorna högre procent medlemskap i föreningar än männen både vid kursens början och efter dess slut. De manliga och kvinnliga SSU-eleverna uppvisar lika höga procent. Förskjutning i procent föreningsmedlemskap från kalenderåret för kursens början till kalenderåret efter dess slut framgår av tabell 233. Tabell 233 visar att vi för två grupper av utbildningsinstitutioner -— KFUM, RKU och SSU — varken hos män eller kvinnor får någon förskjutning i procent föreningsmedlemskap från kalenderåret vid kursens början till kalenderåret efter dess slut. Oförändrad andel medlemskap i föreningar mellan de två tillfällena uppvisar också de manliga eleverna från Stockholms stads ungdomsledarinstitut och Bosöns idrottsfolkhögskola och de kvinnliga eleverna från Skolöverstyrelsens försökskurs, folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla och folkhögskolorna Brunnsvik och Karlskoga. Eleverna från folkhögskolorna Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wendelsberg företer bland männen och bland männen och kvinnorna tillsam-

241 *0-> E c °r3

«5ä

••<-)

<*-M3 -3 • - >

3 3

-o . CNI>

£ «

ä -0' 5 H 3 ">

§w>3g> t-.

3 CD CD IO 00

5S *J 0

n —£ 5 5 g) <g

w 3 "

so *H 1

ri 0

M u -c .3 A a 0 >2 BP 00 S3 <=o

-3 «S « ed

•ii

T3 T3 Öl

g g

<-,

:©

<*> *» OJ

u G

3 C/3

tJO 3

*->

*> ' C

b O

r-H

1/3

£ -Ö i,-

"to Ö

03 ja

•¥

"*•> K/1 "'i ~ ^ » C/2 C73 TH

16— 614759

•3 ec en-X5«

•5 G co 3 (0

•O •0

„

fc. —«

•a c >

SJj .-8

£ BP £ G O

03 t/3

03 - o «>

ö>^ G : °

.3 "? 13 tN 03 « O

a G G >=D C 3 33 ^

242 Tabell 233. Förskjutning i procent elever med föreningstillhörighet från vid utbildningens början till kalenderåret efter dess slut Män Utbildningsinstitutioner n

1. I hög grad yrkesinriktad a. KFUM, R K U b. Sthlm stad c. Skolöverstyrelsen

18 8 43

2. I någon grad yrkesinriktad a. Birkagården, Grimslöv, Stensund, Valla b. Bosön

32 19

3. I ringa grad yrkesinriktad a. Brunnsvik, Karlskoga.. b. Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid, Wendelsberg... 4. Utanför ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning SSU

Minskning

Ökning

Minskning

33,4

4,6

9 3 6

9,4

18 7

14,2

22 Båda könen

Kvinnor

Ökning

9,1

Ökning

Minskning

27 11 49

9,1 4,1

50 26

6,0 0,9

6,3

10 27

kalenderåret

11,2

13,2

14,6

mans de största förskjutningarna i procent föreningsmedlemskap med ökningar på 14,6 och 13,2 %. E n d a minskningen i procent för-

eningsmedlemskap finner vi hos de manliga eleverna från Brunnsvik och Karlskoga. Minskningen uppgår till 9,1 %.

K A P I T E L 19

Sammanfattning

Följande frågeställningar

har

angetts:

1. Vilka relationer förefinns mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och elevers efterföljande yrken eller huvudsysselsättningar? 2. Vilka relationer förefinns mellan olika former av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning och a) den tid elever efteråt h a r ungdomsarbete eller liknande uppgifter som yrke eller huvudsysselsättning? b) elevers senare yrken eller huvudsysselsättningar närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande? c) elevers efterföljande medlemskap i föreningar? Som yrkesinriktad ungdomsledarutbildning har vi definierat den utbildning som fyller följande tre villkor: 1. Utbildningsinstitutionen ska av Skolöverstyrelsens folkbildningsbyrå ha angetts som skola eller institut för utbildning av ungdomsledare. 2. Studium av institutionens årsredogörelser och prospekt ska styrka u p p fattningen att utbildningen avser ungdomsarbete och i någon mån kan sägas vara yrkesinriktad. Bedömningen måste i sista hand bli subjektiv. 3. Utbildningen ska i regel omfatta minst tre månaders sammanhängande dagundervisning. Utbildningsinstitutionerna h a r grupperats efter tregradig skala enligt nedan: 1. I hög grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning.

a) KFUMs ungdomsledarinstitut och RKUs ungdomssekreterareutbildning. b) Stockholms stads ungdomsledarinstitut. c) Skolöverstyrelsens försökskurs. 2. I någon grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. a) Folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla. b) Bosöns idrottsfolkhögskola. 3. I ringa grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. a) Folkhögskolorna Brunnsvik och Karlskoga. b) Folkhögskolorna Medlefors, Mellansel, S:t Sigfrid och Wendelsberg. 4. Utom ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning SSUs sexveckorskurs på Bommersvik. Moderpopulation utgör samtliga elever som under åren 1955—1964 genomgått ungdomsledarutbildning vid någon av de uppräknade utbildningsinstitutionerna. Bland eleverna h a r ett slumpmässigt urval (OSU) gjorts, som gett en undersökningssampel på 343 personer. Data h a r insamlats genom postenkät, varvid ett bortfall på 16,0 % uppstod. Med ungdomsarbete eller liknande som yrke eller huvudsysselsättning avses administrativt, pedagogiskt, litterärt eller konstnärligt arbete inom a) ungdomsorganisation, b) ideell vuxenorganisation och c) kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet. Enligt given definition var 22,2—

244 44,9 % av eleverna från utbildningsinstitution med i hög grad yrkesinriktad ledarutbildning redan under tolvmånadersperioden närmast före utbildningen anställda i ungdomsarbete eller liknande. Inom övriga utbildningsinstitutioner uppgick motsvarande del till högst 3,8 %. En förskjutning i riktning mot anställning i ungdomsarbete eller liknande skedde till tolvmånadersperioden närmast efter utbildningen inom samtliga slag av utbildningsinstitutioner utom Bosöns idrottsfolkhögskola, där andelen var oförändrad 3,8 %. Bland elever från KFUM- och RKU-kurserna skedde en ökning med 63,0 %, vilket medförde att praktiskt taget alla elever efter utbildningen v a r anställda i ungdomsarbete eller därmed jämförbart. I realiteten var nästan samtliga anställda som sekreterare i den organisation som stod som utbildningens huvudman. F r å n Skolöverstyrelsens försökskurs skedde en ökning med 24,5 %, från folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla med 16,0 %, från Brunnsvik och Karlskoga med 12,6 %, från Stockholms stads ungdomsledarinstitut med 9,1 %, från Bommersvikskursen med 8,6 % och från folkhögskolorna Medlefors, Mellansel, S:t Sigfrid och Wendelsberg med 1,5 %. Ännu under tredje kalenderåret efter

utbildningsåret var 86,7 % av eleverna från KFUM- och RKU-kurserna anställda i ungdomsarbete eller liknande, 68,3 % av eleverna från Skolöverstyrelsens försökskurs och betydligt lägre andel från övriga utbildningsinstitutioner. Närmast efter anställning i ungdomsarbete eller därmed jämförbart h a r 52 % av eleverna (till nästan uteslutande del Bosö-elever, som feriearbetat som simlärare eller idrottsinstruktörer inom kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet) gått till annat pedagogiskt arbete, 27,3 % till annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt, kameralt eller kommersiellt (främst kameralt) arbete, 21,2 % till hälso- och sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete och 18,2 % till fortsatta studier. Under kalenderåret vid utbildningens början var 54,4—100,0 % av eleverna med i föreningar av något slag med undantag för fackliga och ekonomiska föreningar. Under kalenderåret närmast efter kursens avslutningsår u p p g i c k de föreningsanslutna till 67,6—100,0 %. Största förskjutning uppåt ägde r u m bland elever från folkhögskolorna Medlefors, Mellansel, S:t Sigfrid och Wendelsberg. Men de hade likväl efter kursen den lägsta procenten föreningsanslutna.

Del III

ATTITYDFÖRÄNDRINGAR SOM FÖLJD AV DELTAGANDE I UNGDOMSLEDARUTBILDNING

K A P I T E L 20

Inledning

20.1.

direktiven

Utredningsdirektiven framhåller att »undersökningar r ö r a n d e ungdomsledarutbildning» bl. a. bör »inriktas på att analysera verkan av olika former av ledarutbildning. Därvid bör såvitt möjligt studeras inte endast den effekt, som utbildningen h a r på deltagarna själva utan också på den fritidsgruppsverksamhet, som kan ställas i samband med ledarutbildningen.» 20.2. Utbildningens attityder

effekt på

elevers

Vid mätning av utbildningseffekt vill man vanligen utgå från ett angivet syfte med utbildningen för att undersöka om detta i någon mån har nåtts eller ej. Vad organisationerna anger som sina mål bör återspegla sig i ämnesval och attityder i utbildning av organisationens ledare. I sitt första delbetänkande 1 behandlar utredningen de svar ungdomsorganisationerna lämnat på en serie frågor »om h u r de själva ser på sina aktuella uppgifter och problem». Det sägs i betänkandet »att organisationerna är väl medvetna om sin dubbla funktion: den allmänt fostrande och aktiverande — att samla ungdomen kring de mål och uppgifter som respektive organisationer betraktar som sina; och den mer profylaktiska — att genom vettiga, aktiva fritidssysselsättningar förebygga alko-

holism, kriminalitet och allmän hållningslöshet». Utredningen själv anser att ungdomsorganisationernas »samhällsaktiverande medborgarfostrande» uppgift är den viktigaste av de två funktionerna. Utredningen säger vidare att ungdomsorganisationerna »självfallet också h a r en viktig personlighetsfostrande uppgift». Men inför så allmänt formulerade och mångtydiga mål är det inte möjligt att finna undersökningsmetoder, som kan ge entydiga svar på preciserade frågeställningar. Vi saknar mätinstrument med vars hjälp vi kan fastställa ungdomsledares »samhällsaktiverande medborgarfostrande» insatser och egen allmänna personlighetsdaning och h u r dessa beteenden och egenskaper återverkar på fritidsgruppsverksamhet. Däremot är det möjligt att undersöka ledarnas attityder, intressen och föreningsengagemang och sätta dem i relation till varandra och till erhållen ledarutbildning. En väsentlig forskningsuppgift synes således vara att undersöka om attitydförändringar äger r u m hos elever som deltar i ledarutbildningskurser och att ställa registrerade förändringar i relation till ett antal bakgrundsvariabler. Vi skulle därigenom kanske också kunna få viss vetskap om under vilka betingelser attitydförändringar kan tänkas äga rum. 1

SOU 1963:67

248 20.3.

Problemställning

Vid studier av attityder är det i regel inte nöjaktigt att endast undersöka den enskilde individen eller ett antal personer som tillsammans kan sägas utgöra en grupp. Man måste i stället »söka analysera hela den process av interaktioner som utspelas mellan individen och ett antal influerande faktorer i den yttre miljön». 1 Av särskilt intresse för oss är de olika utbildningskurserna. Dessa kan variera i syften, antagna normer och värderingar, längd, ämnen, undervisningsmetoder, lärares personlighet och attityder, elevantal, inkvartering av elever etc. Att göra en ingående analys av alla dessa faktorer skulle i detta skede leda för långt.Vi får nöja oss med att hålla de olika kurserna isär. Undersökningen kommer i första hand att uppmärksamma längre kurser. Många av dessa är årligen återkommande och institutionaliserade. Vi kan därför i fortsättningen tala om olika utbildningsinstitutioner. Exempel på dylika är KFUMs ungdomsledarinstitut, ungdomsledarlinjer vid folkhögskolor, skolöverstyrelsens försökskurs för kvalificerad ungdomsledarutbildning. I andra undersökningar 2 har kamratgrupp, hemmiljö, utbildning, intelligens och den yttre miljöns allmänna tryck visat sig ha stor inverkan på attityder och deras förändring. I denna undersökning avser vi bl. a. att ta reda på elevernas ålder, kön, skolutbildning, föreningstillhörighet, föräldrars och bästa väns föreningstillhörighet och se i vilken mån de uppräknade är med i samma slags organisation, som den utbildningsinstitutionen närmast tillhör. Dessa bakgrundsvariabler ämnar vi variera på ett systematiskt sätt för att

studera vars och ens partiella inflytande. Tidsförhållanden nödvändiggör emellertid att en bearbetning av bakgrundsvariablernas inverkan på attityderna tills vidare får anstå och att vi nu endast undersöker om attitydförändringar över huvud taget äger r u m eller inte, i vilken riktning eventuella förindringar går och vid vilka utbildningsinstitutioner de äger rum. 20.4.

Tolkningsproblem

Undersökningens genomforar.de förutsätter att två mätningar görs :'ör att sedan se vilka attitydförändrhgar som äger rum mellan de två observationerna. Orsaker till elevers tänkbaia skillnader i attityder vid första och andra mättillfället blir omöjligt att fastställa. Framträdda skillnader kan sammanhänga med utbildningsinstitutionernas ideologiska hemvist, lärarnas inflytande, gruppbildningar bland eleverna, hur pass fast eleverna sedan tidigare sitter i sina attityder, föräldrars påverkan och elevernas yrkesplaner n. fl. faktorer. Vi har således inte underhg för att tolka våra resultat så att oi utbildningsinstitution skulle vara ner effektiv än en annan. Men isämållandet av institutionerna gör det kaiske ändå lättare att se om attitydförindringar äger rum hos eleverna under pågående kurs. Genom att åtminstone hålla de olika kurserna under kontrdl ä r det också möjligt att vi kan få värdefull information för framtida mej inträngande analys av ungdomsleiarutbildningen. 1 s

SOU 1960:42 Krech och Crutchfield (1962): Ilements of Psychology. New York.

KAPITEL 21

U n d e r s ö k n i n g e n s u p p l ä g g n i n g och g e n o m f ö r a n d e

Undersökningen ingår i ett större forsk21.1. Undersökningsplan ningsprogram, vilket presenterats i kapitel 1. Studien har därigenom kommit att bedrivas parallellt med övriga undersökningar. Detta har föranlett att den dragits ut över längre tid än som i och för sig behövts men också att materialinsamlingen, på grund av den tidsdisposition som fått göras mellan de olika undersökningarna, har nödgats ske u n d e r en relativt begränsad tid. F ö r att avläsa verkan av en viss manipulation företar man i regel en mätning före densamma och en efter och avläser sedan resultatet som differens mellan de två observationerna. Analogt härmed skulle vi vilja förlägga den ena mätningen omedelbart före kursen och den andra genast efter. De kurser vi ämnar studera är emellertid olika långa. Flertalet pågår en höst- och en vårtermin, men några endast del av vårtermin. I denna situation h a r krav på tidsbesparingar nödgat oss att förlägga båda våra mätningar till en och samma termin, varvid vi valt vårterminen 1965. Så långt möjligt har vi försökt hålla ett tidsavstånd på sex veckor mellan de två mätningarna. Valet av just detta tidsintervall är mer praktiskt än teoretiskt betingat. Följden h a r blivit att mätningarna i regel kommit att infalla u n d e r kursens senare hälft och endast i några få fall vid dess början och slut.

Uppmärksamhet h a r i första hand rik21.2. Val av utbildningsinstitutioner tats på längre kurser, i regel med tre eller fler månaders sammanhängande dagundervisning. Men också några kortare kurser har tagits med. Val av utbildningsinstitutioner har främst skett med hänsyn till vilka längr e ungdomsledarkurser som existerade under vårterminen 1965. De är knappast representativa för allt ungdomsarbete men representerar kanske ändå rätt väl förefintlig längre ungdomsledarutbildning. Kurserna företräder även olika slag av organisationer som religiösa, politiska och idrottsutövande. I några fall, när det inte funnits någon särskild grupp eller slag att hänföra organisationen till, har organisations- eller förbundsnamnet angetts. Som följd av särskilt visat intresse från kursledningen inom SSU har ett p a r veckokurser inom SSU tagits med. De kanske också kan ge viss belysning åt frågan om attitydförändringar hinner ske på t. o. m. kortare utbildningskurser än de som pågår sex eller flera veckor. Medtagna utbildningsinstitutioner och kurser framgår av tablå 2. De h a r där presenterats efter samma system, som vi tillämpat i del II, Elevers yrken eller huviidsysselsättningar efter genomgången längre ungdomsledarutbildning. Termen »yrkesinriktad» baserar sig därvid på en operationell definition och får

250 Tablå 2. I effektundersökningen ingående utbildningsinstitutioner och de slag av organisationer de företräder. I fortsättningen används inom parentes angivna institutionsbeteckningar. Organisation eller Organisationsslag

Utbildningsinstitution 1. I hög grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning a. KFUMs ungdomsledarinstitut (KFUM) R K U s ungdomssekreterarutbildning (RKU) b. Stockholms stads ungdomsledarinstitut (Stockholm) c. Skolöverstyrelsens försökskurs för kvalificerad ungdomsledarutbildning (SÖ) 2. I någon grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Birkagårdens folkhögskola, årskurs tre (Birkagården) Stensunds folkhögskola, årskurs tre (Stensund) Valla folkhögskola, årskurs ett (Valla 1) Valla folkhögskola, årskurs två (Valla 2) 3. I ringa grad yrkesinriktad ungdomsledarutbildning a. Brunnsviks folkhögskola, årskurs två (Brunnsvik) Karlskoga folkhögskola, årskurs tre (Karlskoga) b. S:t Sigfrids folkhögskola, årskurs ett (S:t Sigfrid) 4. Utom ramen av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning Lillsveds folkhögskola (Lillsved) SSU sexveckorskurs, Bommersvik (SSU 6 v) SSU sexdagarskurs, Bommersvik (SSU 6 d) SSU femdagarskurs, Bommersvik (SSU 5 d)

inte tolkas så att alla u p p r ä k n a d e utbildningsinstitutioner även själva anser sig bedriva yrkesinriktad ungdomsledarutbildning. 21.3.

Materialinsamling

Undersökningen har förutsatt två olika mätinstrument, ett med attitydskalor och ett med frågor rörande bakgrundsvariabler. Instrumenten har konstruerats och utprovats under läsåret 1963/ 1964. Materialinsamlingen har skett under våren 1965. Utbildningsinstitutionerna har därvid besökts två gånger. Vid första besöket besvarades först attitydformuläret och omedelbart därefter formuläret med bakgrundsvariabler. Formulären besvarades under lektionstid utan att eleverna fick möjlighet att korrespondera med varandra och tog vardera 30—45 min. i anspråk. Efterhand eleverna fyllt i båda formulären fick de lämna klassrummet. Andra mät-

Religiös Religiös Kommunal Statlig ABF Svenska Frisksportförbundet Riksförbundet Sveriges 4 H Riksförbundet Sveriges 4 H Facklig Religiös Religiös Idrottsutövande Politisk Politisk Politisk

ningen utfördes i regel sex veckor senare. Denna gång besvarades endast attitydformuläret, som hade exakt samma lydelse som vid första mätningen. För att vid bearbetningen kunna ställa de olika instrumenten i relation till varandra ombads eleverna att skriva sina initialer eller namn på formulärens framsida. Eleverna informerades om att detta var angeläget endast u r bearbetningssynpunkt och att deras anonymitet ändå helt skulle skyddas. Undersökningens syfte tillkännagavs kursledningen samtidigt som tillstånd att få genomföra enkäterna inhämtades. Däremot delgavs varken kursledning eller lärare vilka attityder som skulle bli föremål för mätning. Datum för formulärens besvarande framgår av tabell 234 liksom u n d e r vilket skede av utbildningen undersökningen inföll. F ö r 13 av utbildningsinstitutionerna h a r det gått i medeltal 42 dagar (sex veckor) mellan de två

251 Tabell 234. Datum för de båda mättillfällena och skede i utbildningen när undersökningen infaller. Datum 1965 för mättillfälle

Institutionsbeteckning

Intervall i dagar

Skede av utbildningen

2 KFUM RKU Stockholm SÖ

9/2 19/2 5/2 23/4

2/4 1/4 19/3 3/6

52 41 42 41

Senare delen Senare delen Senare delen Första hälften

Birkagården Stensund Valla 1 Valla 2

8/3 2/3 4/3 5/3

27/4 13/4 21/4 21/4

50 42 48 47

Senare delen Senare delen Senare delen Senare delen

Brunnsvik Karlskoga S:t Sigfrid

24/3 29/3 19/4

11/5 7/5 20/5

48 39 31

Senare delen Senare delen Senare delen

Lillsved SSU 6 v SSU 6 d SSU 5 d

26/3 9/3 28/2 7/2

28/4 14/4 6/3 12/2

33 36 6 5

Senare delen Början och slutet Början och slutet Början och slutet

Tabell 235. Antal elever, närvaro och bortfall vid de två mättillfällena. Elevantal Institutionsbeteckning

Mättillfälle Totalt

1 Totalt 2

Bortfall Kvar

Delt.

Bortf.

Delt.

Bortf.

Antal

Procent

KFUM RKU Stockholm SÖ

20 17 24 24

18 14 23 24

3 3 3

17 14 21 24

2 3 1

5 6 4

25,0 35,3 16,7

15 11 20 24

Birkagården. . . Stensund Valla 1 Valla 2

18 9 24 8

12 9 23 8

17 9 22 8

44,4

12,5

10 9 21 8

Brunnsvik

12 9 36

11 9 36

2 1 6

10 8 30

3 1 6

25,0 11,1 16,7

9 8 30

26 22 28 26 303

26 22 28 26 289

26 22 27 25 280

3,8

2 1 40

7,1 3,8 13,2

25 22 26 25 263

S:t Sigfrid SSU 6 v SSU 6 d SSU 5 d

2 1 26

252 mätningarna medan det för två kurser gått endast 5—6 dagar. I regel h a r båda mätningarna inträffat under senare delen av utbildningen, vilket automatiskt blivit fallet för kurser, som sträckt sig över både höst- och vårtermin. I ett fall har första mätningen kommit i början av kursen och den andra ungefär mitt i. I tre fall har mätningarna kommit i början och slutet. 21.4. Elevantal

och bortfall

Kursernas totala antal elever, närvarofrekvens vid vardera mätningen och bortfallets storlek framgår av tabell 235. Bortfallet utgörs dels av elever som varit frånvarande vid båda mätningarna, dels av dem som endast varit borta vid det ena tillfället och slutligen av elever, vilka besvarat något eller flera av formulären ofullständigt. Det är av

nämnda skäl förklarligt att man vid u p p r e p a d e mätningar får tämligen stor a bortfall. Det har i vårt fall ändå begränsats till 13,2 % eller 40 elever av 303 möjliga. Av elever som räknats som bortfall h a r tre närvarit vid båda mätningarna men besvarat formulären ofullständigt. Enär det totala antalet elever är förhållandevis litet, speciellt inom somliga utbildningsinstitutioner, betyder några få personers frånvaro eller ofullständigt besvarade formulär ett procentuellt stort bortfall. Så är t. ex. förhållandet inom institutionerna Birkagården, RKU, KFUM och Brunnsvik. Representativiteten för kursen måste i dessa fall ifrågasättas. I andra grupper är elevantalet i sin helhet så litet att resultatens tillförlitlighet blir osäkert. I fortsättningen h a r resultaten i dylika fall satts inom parentes.

K A P I T E L 22

Mätinstrument och bearbetningsmetoder

Som redan framhållits avser vi dels att undersöka elevernas ålder, kön, skolutbildning, föreningstillhörighet med flera bakgrundsdata och dels elevernas attityder. För ändamålet behöver vi ett frågeschema upptagande bakgrundsvariabler och ett attitydschema.

22.1. Enkätformulär bakgrundsvariabler

med frågor

Formulär med bakgrundsvariabler utarbetades under hösten 1964. En provundersökning företogs samma höst på två olika utbildningskurser. Formuläret har senare korrigerats i smärre avseenden som följd av de erfarenheter som provundersökningen gav.

22.2.

Attitydschema

För att undersöka elevernas attityder h a r ett särskilt attitydtest av Likert-typ utarbetats. Efter samråd med en expertgrupp på drygt tio anställda högsta tjänstemän på riksplan företrädande olika ungdomsorganisationer beslöts att låta testet uppta items, som mätte attityder till följande nio variabler, som ansågs beröra för ungdomsarbetet väsentliga frågor: 1. Demokrati 2. Uppfostran 3. Lag och rätt 4. Brott och straff

5. Moral: Ansvar Hederlighet Moraliskt mod Sexualetik G. Gruppen utanför 7. Andra könet 8. Generationsrelationer 9. Alkohol och tobak Till varje variabel sammanställdes åtta till tio frågor. På så sätt erhölls 91 påståendesatser. Uppslag till dessa påståenden hämtades från tidigare använda attitydformulär men flertalet påståenden nykonstruerades. Uppgifterna genomdiskuterades vid ett flertal tillfällen både med representanter på hög nivå för ungdomsorganisationer och med pedagogisk expertis. Frågorna prövades på ett antal ledarkurser, varvid oklara uppgifter förkastades och uteslöts. Därefter återstod 80 items. Här återges några exempel på dessa: l.-f+ + 0 — För att ungdomarna skall lära sig att de inte får göra som de vill, är det nödvändigt att hålla hårt på ordning och disciplin. 2. + + + 0

3. + + + 0

Vår tids ungdom har i allmänhet inte tillräcklig respekt för samhällets lagar och förordningar. Pojkar har lättare

254 att samarbeta än flickor. 4. -f-f + 0 — Skall man komma framåt i livet, får man inte vara alltför noga med metoderna. 5. + + + 0 — I sin organisation h a r ungdomsledaren bara ansvar för sin egen avdelning. Ställningstagande till påståendena sker i en femgradig skala från helt accepterande ( + + ) över tvekan (0) till helt förnekande ( ) med poängsättningen 5, 4, 3, 2 och 1 för positivt formulerade frågor och omvänt 1, 2, 3, 4 och 5 för negativt formulerade frågor. I förstnämnda fall har markering kring ( + + ) varit identiskt med fem poäng och i sistnämnda fall med ett poäng. Utvärdering av frågorna skedde på elever vid olika ledarkurser och på medlemmar i ungdomsorganisationer, sammanlagt 400 försökspersoner representerande olika slag av ungdomsorganisationer, t. ex. idrottsutövande, scout, religiösa och nykterhetsarbetande sammanslutningar. Men bland de tillfrågade fanns också en grupp på ca 125 personer, vilka inte var med i något ungdomsarbete. 22.2.1 Likertskala enligt Edwards metod

För att få fram de items, som bäst förmår diskriminera mellan höga och låga attitydpoäng, h a r vi enligt E d w a r d s (1957) metod skiljt gruppen med extremt höga attitydpoäng från den med extremt låga genom att särskilja fjärde och första kvartilen i totalpoängfördelningen. Vi h a r därefter tagit reda på medelvärdet för varje fråga inom vardera kvartilen, Mh och M,. Sedan har Mh—M, framräknats och signifikanstestats med hjälp av t-fördelning enligt formel:

Xh-Xi

Js (xh - ~xhy + Z(Xi - xjf V

n (n - 1) (Edwards 1957)

Som slutgiltig skala har vi tagit de 20 items, som erhöll de högsta t-värdena. Denna skala består nu av de påståenden som visat sig ge de största medelvärdesskillnaderna mellan hög- och lågpoängsgrupperna. För samtliga 20 påståenden är medelvärdesdifferenserna klart signifikanta på 5 %-nivån. Hög poäng i denna skala kommer att betyda positiv attityd till det skalan mäter medan låg poäng innebär negativ attityd. Exempel på items som ingår i skalan är: Ungdomsledaren bör inte lägga sig i om hans ungdomar dricker alkohol. Man får inte ta lag och rätt alltför bokstavligt. Det gäller att kunna utnyttja kryphål. Det är viktigare att män får god utbildning än att kvinnor får det. Ungdomsorganisationerna behöver inte ha något ansvar för den samhällsbesvärliga ungdomen. Ett rus då och då gör ingenting. I skalan ingår sju av de variabler vi från början ställt upp. Mellan 20 av de 28 gruppkombinationer, på vilka skalans utvärdering skedde, ger skalan signifikanta medeltalsdifferenser på 5 %-nivån enligt formel: M1-M2

Den erhållna skalan företräder således någotsånär de variabler vi h a r velat få med och förefaller också att kunna framhålla attityddifferenser mellan grupper som tillhör olika slag av organisationer. Skalans realibilitet prövades med split-half-metoden. Samvariationen mel-

255 lan skalhalvorna fastställdes med formel för produktmomentkorrelation och justering med Spearman-Brown's P r o p h e r y Formula:

_ 2rH Härigenom erhölls en reliabilitetskoefficient på 0,83, vilket med hänsyn till skalans flerdimensionalitet får anses fullt tillfredsställande. Det förfaringssätt vi tillämpat h a r gjort att de påståenden som ingår i skalan kommit att hopa sig kring en för skalan gemensam faktor men på ett sådant sätt att de ändå återspeglar också de faktorer, som de för skalans konstruktion nyttjade variablerna gett upphov till (Lindzey 1954). Skalans gemensamma faktor har efter samråd med psykologisk och pedagogisk expertis ansetts mäta konventionalism. Skalan med tvärden är återgiven i bilaga 3 e.

22.2.2 Faktoranalys

Den tidigare beskrivna attitydskalan har konstruerats med utgångspunkt från nio tänkta variabler. Skalan får därför anses vara flerdimensionell. Det har senare även ansetts önskvärt att få fram mer homogena skalor. De frågor som legat till grund för beskriven attitydskala h a r därför också underkastats en faktoranalys enligt av K. G. Jöreskog och Sten Henrysson (1962) vid Lärarhögskolan i Stockholm utarbetat program för faktoranalys på IBM 7090. Tetrakoriska korrelationer beräknades mellan formulärets 80 påståendesatser. På den faktormatis som därigenom erhölls utfördes den preliminära faktoranalysen på datamaskin varvid den högsta korrelationen i varje kolumn användes som skattning på kommunaliteten. Rotation av sex extraherade faktor e r utfördes enligt varimas-metoden.

Resultaten av de roterade faktorerna har lett till utvärdering av fyra faktorer, vilka vi med hänsyn till påståendesatsernas innehåll rubricerat konservatism, intolerans, auktoritär inställning och moralisk relativism. De påståendesatser som ingår i vardera av faktorerna I—IV återfinns i bilagorna 3 a—d. I bilagorna h a r också faktorladdningarna presenterats. Exempel på påståenden som ingår i de olika faktorerna ges n e d a n : Faktor I.

Konservatism

Det bör vara fler män än kvinnor i styrelser. Det finns ingen anledning att hjälpa personer som avbrutit en utbildningskurs att återuppta den igen. Vid fester är det i första h a n d flickorna som bör koka kaffet. Det är de högsta ledarnas sak att avgöra om det behöver göras några ändringar i arbetets uppläggning. Ungdomar under 15 år är inte tillräckligt mogna för att k u n n a vara med och bestämma i ungdomsarbetet. Faktor II.

Intolerans

Det borde vara rökförbud i allt ungdomsarbete. En ungdomsledare bör aldrig dricka alkohol. I ungdomsarbetet skulle det ges mer upplysning om tobakens skadlighet. Alkoholfrågorna borde behandlas mer ingående i ungdomsledarutbildningen. En ungdomsledare skall inte röka. Faktor III. Auktoritär

inställning

I de flesta fall skulle det vara nyttigt med litet större föräldraauktoritet. Vår tids ungdom h a r i allmänhet inte tillräcklig respekt för samhällets lagar och förordningar. Flertalet av vår tids ungdomar har alltför lös sexualmoral.

256 Ungdomar som ar ovilliga att arbeta bör inte få socialt understöd med mindre än att de utför ett arbete. Våldsdåd, såsom rån och misshandel, borde bestraffas h å r d a r e än som sker. Faktor IV. Moralisk

relativism

Man får inte ta lag och rätt alltför bokstavligt. Det gäller att kunna utnyttja kryphål. Det är bättre att ljuga litet grand än att riskera ett gräl. Det betyder inte så mycket om en pojke eller flicka ibland för sina föräldrar bakom ljuset. Om det går är det fullt tillåtet att söka kringgå lagen. »Ärlighet varar längst» kan nog vara b r a att ha som regel, men i det praktiska livet kan den sällan tillämpas.

22.3.

Bearbetningsmetod

Vid en experimentell studie av elevers attitydförändringar under pågående kurs skulle det vara möjligt att medelst olika former av matching-förfarande bilda ekvivalenta grupper, som var direkt jämförbara i för undersökningen avgörande variabler. I vårt fall h a r detta inte varit möjligt, emedan vi haft att utgå ifrån ett relativt begränsat antal kurser med stundom tämligen få elever och stora differenser i syfte, pedagogisk uppläggning, elevsammansättning etc. I detta läge har vår framkomstväg varit att tillgripa statistiska bearbetningsmetoder, som gör det möjligt att erhålla upplysande och tillförlitliga resultat, trots att de undersökta gruppernas utgångslägen varierar i olika avseenden. Kovariansanalys är en bearbetningsmetod som uppfyller nämnda villkor. 1 »Med hjälp av kovariansanalys blir det möjligt att studera utvecklingsresultat i grupper med skilda initialvärden,

därför att olika undersökningsgruppers medelvärden i sluttestet genom korrigering kan modifieras så att de blir helt jämförbara.» 2 Vid studiet av attitydförändringar under pågående utbildning kommer vår bearbetningsmetod således att bli kovariansanalys. Men för att kovariansanalys ska kunna tillämpas på ett meningsfullt sätt bör materialet uppfylla vissa villkor. Två av dessa är särskilt viktiga. 1) Insamlade data bör vara fördelade så att de inom varje grupp närmar sig normalkurvan med så homogena varianser som möjligt. 2) Regressionen i de olika jämförda grupperna bör vara lika. 3 För att tillmötesgå kravet på normalfördelning h a r vi överfört poängen på de olika attitydskalorna till niogradig normalfördelad skala, s. k. stanineskala. Detta har också varit önskvärt emedan våra skalor innehåller olika antal items. Kravet på regression mellan jämförda grupper h a r vi möjlighet att kontrollera genom att för kovariansanalysen använda oss av det program för varians- och kovariansanalys på IBM 650. som utarbetats vid Stockholms lärarhögskolas pedagogisk-psykologiska institution av Sten Henrysson, Bengt-Olov Ljung och Nils-Eric Svensson (1960). I detta program finns kontroll av regressionslikheten intagen. 1

Garrett (1958): Statistics in psychology and education. New York — Londoi — Toronto. Garret anför: »Covariance analysis is expecially useful to experimental psychlogists when for various reasons it is impossible or quite difficult to equate control and experimental groups at the star!» (s. 295). 2 SOU 1960:42 (s. 43). För den tekniska sidan av bearbetningen hänvisas till statistiska hardböcker av Garrett (1958), Lindquist (1953), Mc Nemar (1955), Ferguson (1966) m fl. 3 Lindquist (1953): Design and analysis of experiments in psychology and education. Boston.

K A P I T E L 23

Attitydförändringar under pågående längre ledarutbildning

Förekomsten av eventuella attitydförändringar u n d e r p å g å e n d e ledarutbildning, företrädesvis längre sådan, ska vi mäta med hänsyn till fem olika faktorer, representerade i var sin attitydskala. Med hänsyn till de påståendesatser, som ingår i skalorna, har vi försett faktorerna med följande r u b r i k e r : Faktor I. Konservatism Faktor II. Intolerans Faktor III. Auktoritär inställning Faktor IV. Moralisk relativism Faktor V. Konventionalism Faktor V är den genom E d w a r d s metod utarbetade Likertskalan. I attitydformuläret h a r såväl skalorna som deras påståendesatser blandats om v a r a n d r a och kompletterats med nio fyllnadsfrågor varigenom det sammanlagt har blivit 60 items för eleverna att besvara.

23.1. Attityddifferenser ningsinstitutionernas

mellan utbildelevgrupper

I programmet för kovariansanalys ingår också en variansanalys av resultaten från vardera mättillfället. Med variansanalys kan vi avgöra om skillnaderna mellan uppmätta medeltalspoäng för de olika elevgrupperna vid ett och samma mättillfälle är så stora att det med viss sannolikhet kan sägas att elevgrupperna i sina attityder företräder olika populationer eller ej. 1 11—614759

I tabellerna 236—245 har vi angett medeltal och spridning för olika elevgrupper vid första och andra mättillfället. Vi har samtidigt skilt mellan manliga och kvinnliga elever. Omedelbart under tabellhuvudena h a r vi angett variansanalysens F-kvoter och medelst symboler markerat om signifikanta skillnader föreligger mellan elevgruppernas medeltal eller ej. Olika symboler h a r nyttjats för olika grader av signifikans. Således betecknar en punkt under F kvoten att sannolikheten är större än 5 % att erhållna medeltalsdifferenser kan ha uppstått av en slump. En stjärna anger att sannolikheten är större än 1 % men inte större än 5 % och två stjärnor markerar att sannolikheten är högst 1 % att olikheterna mellan elevgruppernas medeltalspoäng ska ha uppstått av en slump. Resultaten av variansanalysen visar att vi för både manliga och kvinnliga elever erhåller signifikanta medeltalsskillnader på minst 5 %-nivån mellan elevgrupperna i samtliga fem undersökta faktorer. I flertalet fall är skillnaderna t. o. m. signifikanta på 1 %nivån. E n d a undantag härifrån utgör de kvinnliga eleverna vid första mätningen inom faktorerna I, IV och V och vid andra mätningen inom faktor II. Vi bör också observera att vi inom särskilt många kvinnliga elevgrupper h a r mycket få antal elever, vilket givetvis h a r bidragit till att öka slumpeffekten. 1

Lindquist (1953), Fergusson (1966) m fl.

258 Vi h a r i n t e h a f t i n t r e s s e a v a t t r ä k n a fram mellan vilka elevgrupper de signif i k a n t a s k i l l n a d e r n a f ö r e l i g g e r . Men för var faktor h a r elevgrupperna o r d n a t s efter s t i g a n d e m e d e l t a l s p o ä n g m e d d e n elevgrupp överst, som h a r högsta medeltalspoäng. De signifikanta s k i l l n a d e r n a bör därför i första h a n d finnas mellan e l e v g r u p p e r n a ö v e r s t i k o l u m n e n i förh å l l a n d e till d e m l ä n g s t n e d . Men självklart k a n vi m e d erhållna resultat inte n å l ä n g r e ä n till att s t ä l l a v i s s a h y p o teser om den attityduppsättning, som generellt kan väntas hos elever inom de o l i k a u t b i l d n i n g s i n s t i t u t i o n e r n a . Vi v e t nämligen inte h u r pass representativa i a t t i t y d a v s e e n d e u n d e r s ö k t a e l e v e r ä r för s i n a i n s t i t u t i o n e r . N ä s t a k u r s k a n få elever med annan attityduppsättning. Inom

Tabell

n å g r a elevgrupper v a r också bortfdlet förhållandevis stort, vilket v i tidijare angett. Att e l e v g r u p p e r n a s i g n i f i k a n t s k l j e r sig åt i s i n a a t t i t y d e r får ä n d å sägas T a r a ett u t t r y c k f ö r a t t m ä t i n s t r u m e n t e t l y c k a t s f å n g a för å t m i n s t o n e s o m l i g t m g domsarbete angelägna faktorer. Vid j ä m f ö r e l s e m e l l a n d e t v å mättillfällena k a n m a n se att elevgrupperna i sina attitydpoäng sinsemellan intar ungefär s a m m a p o s i t i o n vid v a r d e r a n ä t ningen. De g r u p p e r som vid första n ä t n i n g e n t. e x . e r h ö l l l å g a p o ä n g i förhåll a n d e t i l l ö v r i g a g r u p p e r , t e n d e r a r att få d e t ä v e n v i d a n d r a m ä t n i n g e n . Korr e l a t i o n e n m e l l a n f ö r s t a o c h a n d r a mätningen är likaledes tämligen hög. Eiligt d e v ä r d e n vi erhåller genom kovarcans-

236. Faktor I. Konservatism. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Manliga elever.1 II F - 2,31

F = 2,60

Utbildningsinst.

Brunnsvik... Valla 2 Stockholm... SSU 6 v Karlskoga.. KFUM RKU Valla 1 SÖ Stensund... SSU5d Lillsved S:t Sigfrid.. Birkagården, SSU 6 d Samtliga

7 10 21 4 10 7 12 15 6 14 14 15 1 18

3,25 3,57 3,70 4,38 (4,50) 4,60 4,86 4,92 4,93 5,17 5,71 5,79 5,87 (6,00) 6,28

1,03 2,57 1,83 1,77 (1,00) 1,71 1,86 2,11 1,58 0,75 2,49 1,89 1,92

5,00

1,97

162 Brunnsvik. . , SSU 6 v Stockholm.. , Valla 2 Karlskoga.. RKU SÖ KFUM Stensund..., Valla 1 SSU 5 d Lillsved.... SSU 6 d S:t Sigfrid.. Birkagården

(-)

1,64

Samtliga

Som symboler för P vid olika grader av signifikans gäller: P < .05

Utbildningsinst.

P ^.05

P ^ .01

21 10 7 4 7 15 10 6 12 14 11 18 15 1

3,13 3,57 3,60 4,00 (4,25) 4,29 4,33 4,60 5,00 5,17 5,29 5,29 5,83 6,40 (7,00)

1,25 1,99 1,90 1,91 (1,71) 2,21 2,61 1,90 1,41 2,41 2,43 2,70 2,01 2,06

4,75

2,28

r™ = 0,79

(-)

259 Tabell 237. Faktor I. Konservatism. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Kvinnliga elever. II

F = 2,45

F = 1,93

Utbildningsinst.

SSU 6 d KFUM.. Valla 2 RKU Valla 1 Birkagården Lillsved SÖ S:t Sigfrid Brunnsvik SSU 6 v . . . SSU 5 d Samtliga

Utbildningsinst.

8 5 1 4 4 10 9 9 3 11 9 15 1 1 11

3,38 3,80 (4,00) (4,50) (4,50) 4,50 4,56 4,67 (5,33) 5,46 5,89 5,93 (6,00) (6,00) 6,55

1,30 1,30 (1,73) (1,73) 2,01 2,19 2,40 (1,15) 1,37 1,27 1,62

5,11

1,90

(-)

(-) (-)

1,92

8 9 5 1 1 1 9 9 3 10 4 11 15 4 11

2,88 3,56 3,80 (4,00) (4,00) (4,00) 4,11 4,44 (4,67) 4,70 (5,00) 5,09 5,47 (5,50) 6,46

1,25 1,24 1,64

2,42 1,81 (0,58) 1,77 (1,15) 1,30 1,36 (1,73) 2,16

4,70

1,83

SSU 6 d Valla 1 KFUM Valla 2 SSU 6 v SÖ Karlskoga Lillsved S:t Sigfrid RKU SSU 5 d Samtliga

(-) (-) (—)

rxv=0,71

Tabell

238. Faktor II. Intolerans. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Manliga elever. II F = 3,47

F = 2,92 Utbildningsinst.

SSU 6 v Brunnsvik... SSU5d SSU6d Stockholm... Valla 1 KFUM Karlskoga... S:t Sigfrid... Valla 2 RKU Birkagården. Lillsved SÖ Stensund.... Samtliga

Utbildningsinst. N

21 8 14 18 10 12 10 4 15 7 7 1 14 15 6

3,52 3,63 4,21 4,22 4,30 5,08 5,10 (5,25) 5,53 5,57 5,71 (6,00) 6,00 6,00 6,67

1,25 1,68 2,19 1,77 1,64 2,11 1,52 (1,89) 2,36 1,90 1,60

4,91

2,01

(-)

1,88 1,81 2,42

SSU 6 v Brunnsvik SSU 5 d Stockholm SSU 6 d Valla 2 S:t Sigfrid Valla 1 KFUM Karlskoga SÖ Lillsved RKU Stensund Birkagården Samtliga

21 8 14 10 18 7 15 12 10 4 15 14 7 6 1

3,14 3,63 4,07 4,30 4,67 4,71 4,93 5,17 5,40 (5,50) 5,73 6,00 6,00 6,17 (7,00)

1,15 2,00 1,27 1,70 1,28 0,49 2,28 2,33 1,08 (1,29) 2,12 1,96 1,00 2,93

4,82

1,91

^=0,74

(—)

260 Tabell

239. Faktor II. Intolerans. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Kvinnliga elever. I

II F = 3,30

SSU 6 d Valla 2 Brunnsvik SSU 6 v Karlskoga SSU 5 d Stockholm KFUM Valla 1 RKU SÖ S:t Sigfrid Lillsved Samtliga

F = 2,16

Utbildningsinst.

8 1 1 1 4 11 10 5 9 9 4 3 9 15 11

2,38 (3,00) (3,00) (3,00) (4,00) 4,18 4,70 4,80 5,00 5,22 (5,25) (5,33) 5,67 6,00 6,64

1,06

(2,45) 1,54 2,36 1,48 1,58 2,05 (0,96) (1,53) 1,94 1,07 1,57

4,99

1,92

(-)

(—)

(-)

8 1 1 1 10 9 11 3 4 9 5 4 15 9 11

2,50 (3,00) (3,00) (4,00) 4,40 4,56 4,64 (5,00) (5,00) 5,22 5,40 i (5,78) i 6,00 *6,22 i 6,27

1,31

2,17 2,24 2,38 (2,00) (3,37) 1,39 2,07 (0,96) 1,77 1,64 1,79

5,08

2,10

SSU 6 d Valla 2 SSU 6 v Stockholm SSU 5 d Valla 1 KFUM RKU S:t Sigfrid SÖ Lillsved Samtliga

(-) (-)

(—)

rxy = 0,70

Tabell 240. Faktor III. Auktoritär atlitydpoäng. Variansanalysens

inställning. F-kvoter.

Medeltal och spridning för olika gruppers Mättillfälle I och II. Manliga elever. II

F = 5,14

Birkagården. Brunnsvik.. SSU 6 v Stockholm.. Valla 2 Valla 1 KFUM Stensund SSU 5 d SSU 6 d Karlskoga.. SÖ Lillsved S:t Sigfrid.., RKU , Samtliga

F = 4,37

Utbildningsinst.

21 10 7 12 10 6 14 18 4 15 14 15 7

(2,00) 2,13 3,38 3,60 4,00 4,17 4,20 4,67 4,93 5,33 (5,50) 5,60 5,79 6,00 6,43

1,46 1,75 1,51 1,63 1,53 2,15 0,82 1,86 1,24 (1,73) 1,24 1,93 2,00 2,15

4,70

1,96

(—)

Birkagården Brunnsvik SSU 6 v Stockholm KFUM Valla 1 SÖ Valla 2 Stensund Karlskoga SSU 6 d SSU 5 d Lillsved S:t Sigfrid RKU Samtliga

21 10 10 12 15 7 6 4 18 14 14 15 7

(2,00) 2,50 2,81 3,40 3,80 4,08 4,13 4,14 4,17 (4,50) 5,17 5,21 5,43 5,80 6,00

1,20 1,54 1,95 1,40 2,15 1,85 1,95 1,17 (1,91) 1,62 1,25 1,65 2,40 1,73

4,36

1,98

/xj/ = 0,76

(-)

261 Tabell 241. Faktor III. Auktorilä Tinställning. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Kvinnliga elever. I

II F = 4,65

F = 4,65

Utbildningsinst.

Stockholm SSU 6 d KFUM Valla 1 Valla 2 SÖ Karlskoga SSU 5 d Stensund Lillsved S:t Sigfrid RKU SSU 6 v Brunnsvik Samtliga

Utbildningsinst.

10 8 5 9 1 9 9 4 11 3 11 15 4 1 1

3,60 3,75 4,00 4,11 (5,00) 5,11 5,56 (6,25) 6,46 (6,67) 6,73 6,93 (7,00) (7,00) (8,00)

1,43 1,03 2,12 1,45 (—) 2,98 1,24 (0,50) 1,86 (0,58) 1,55 1,10 (1,41) (—)

5,55

2,00

(-)

1 1 10 8 3 1 9 9 5 9 4 15 11 11 4

(2,00) (3,00) 3,10 3,50 (3,67) (4,00) 4,11 4,56 4,60 5,11 (5,25) 6,33 6,36 6,64 (7,00)

(-) (—)

5,08

SSU 6 v Stockholm SSU 6 d Stensund Valla 2 SÖ Valla 1 KFUM S:t Sigfrid Lillsved SSU 5 d RKU Samtliga

0,99 0,93 (1,53)

(-)

1,62 1,33 1,67 2,57 (1,71) 1,68 1,86 1,50 (1,63) 2,02

r w =0,66

Tabell 242. Faktor IV. Moralisk relativism. Medeltal och spridning för olika grupper s attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Manliga elever. II

F = 3,72

F - 2,31

Utbildningsinst.

RKU KFUM Karlskoga Valla 2 Brunnsvik Stockholm S:t Sigfrid SÖ Lillsved Valla 1 SSU 6 v Stensund SSU 6 d SSU 5 d Samtliga

Utbildningsinst.

7 10 4 7 1 8 10 15 15 14 12 21 6 18 14

3,43 3,50 (4,50) 4,57 (5,00) 5,00 5,00 5,07 5,13 5,14 5,33 5,48 6,00 6,22 6,50

2,15 1,72 (1,73) 1,51 (—) 1,31 2,26 1,44 2,10 1,96 1,87 1,66 1,26 1,70 1,95

5,23

1,90

RKU KFUM Valla 2 SÖ Stensund Lillsved SSU 6 v Valla 1 SSU 5 d S:t Sigfrid SSU 6 d Samtliga

7 10 7 4 15 6 10 14 21 12 8 14 1 15 18

3,00 3,80 4,14 (4,50) 4,53 4,83 5,00 5,07 5,43 5,50 5,75 5,93 (6,00) 6,40 6,72

1,53 1,32 2,04 (0,58) 2,03 0,75 1,76 1,27 1,86 1,38 1,49 1,69

5,28

1,86

/xj,=0,67

(-)

2,16 1,53

262 Tabell 243. Faktor. IV. Moralisk relativism. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Kvinnliga elever. II

F = 3,29

F = 1,96

Utbildningsinst.

KFUM RKU S:t Sigfrid Birkagården Lillsved Stockholm SÖ Valla 1 Stensund SSU 6 d Karlskoga Brunnsvik SSU 6 v SSU 5 d Valla 2 Samtliga

Utbildningsinst.

5 4 15 9 11 10 9 9 3 8 4 1 1 11 1

2,20 (3,25) 4,20 4,33 4,55 4,70 4,78 4,89 (5,00) 5,13 (5,25) (6,00) (6,00) 6,36 (7,00)

0,45 (1,71) 1,86 1,66 1,63 2,11 1,72 1,45 (1,73) 1,36 (1,71)

4,71

1,90

(-) (-)

2,42

(-)

4 5 1 9 4 9 15 9 1 11 3 10 8 1 11

(2,00) 2,40 (3,00) 4,00 (4,25) 4,33 4,33 4,44 (5,00) 5,09 (5,33) 5,40 5,75 (6,00) 6,82

(1,41) 0,55

4,73

RKU KFUM Valla 1 Birkagården S:t Sigfrid SÖ SSU 6 v Lillsved Stensund SSU 6 d Valla 2 SSU 5 d Samtliga

(-) 1,00 (2,22) 1,80 1,05 2,13

(-) 1,87 (0,58) 2,46 1,91

(-)

1,72 1,97

rxy=0,69

Tabell 244. Faktor V. Konventionalism. Medeltal och spridning för olika gruppers attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Manliga elever. I

II F = 2,89

SSU 5 d SSU 6 d Brunnsvik SSU 6 v Lillsved S:t Sigfrid Valla 2 SÖ Valla 1 Karlskoga Stockholm Stensund RKU KFUM Samtliga

F = 3,29

Utbildningsinst.

1 14 18 8 21 14 15 7 15 12 4 10 6 7 10

(2,00) 3,64 3,67 4,50 4,62 4,64 4,73 5,00 5,20 5,25 (5,25) 5,50 6,00 6,57 6,70

( —) 1,91 1,97 0,93 1,69 2,10 1,49 2,08 1,78 1,96 (1,89) 2,01 0,89 1,51 1,64

4,87

1,92

SSU 6 d S:t Sigfrid SSU 6 v Valla 2 Lillsved SSU 5 d Brunnsvik Valla 1 Karlskoga KFUM SÖ Stensund RKU Samtliga

18 15 21 7 14 14 8 12 1 4 10 15 10 6 7

3,72 3,73 3,76 4,29 4,36 4,50 4,63 4,67 (5,00) (0,25) 5,40 5,60 5,80 6,00 6,71

1,78 2,02 1,55 2,06 1,55 1,65 1,06 1,83 ( - ) (0,50) 1,58 1,24 1,62 1,79 1,25

4,65

1,78

r TO =0,70

263 Tabell 245. Faktor V. Konventionalism. Medeltal och spridning för olika attitydpoäng. Variansanalysens F-kvoter. Mättillfälle I och II. Kvinnliga

gruppers elever.

II F = 2,99

F = 2,27

Utbildningsinst.

Utbildningsinst. N

11 1 9 9 1 1 4 8 3 9 10 11 15 4 5

3,64 (4,00) 4,89 4,89 (5,00) (5,00) (5,00) 5,38 (5,67) 5,78 5,90 6,00 6,13 (7,25) 7,60

5,53

SSU 5 d Valla 2 Birkagården SÖ SSU 6 v Brunnsvik Karlskoga SSU 6 d Stensund Valla 1 Stockholm Lillsved S:t Sigfrid RKU KFUM Samtliga

2,06

( —) 1,45 1,27

( -) ( -) (1,41) 0,92 (1,53) 1,99 2,33 1,26 1,96 (2,06) 0,89 1,88 |

SSU 5 d Valla 2 SSU 6 v Lillsved Karlskoga Brunnsvik Stockholm Birkagården.... Stensund SÖ SSU 6 d KFUM S:t Sigfrid Valla 1 RKU Samtliga |

11 1 1 11 4 1 10 9 3 9 5 15 9 4

3,00 (4,00) (4,00) 4,73 (4,75) (5,00) 5,10 5,22 (5,33) 5,44 5,50 5,80 6,33 6,56 (7,00)

5,32 | r

analysen som gruppernas gemensamma korrelation mellan de två mätningarna, ( r x y ) , ä r d e n n a för s a m t l i g a s k a l o r o c h f ö r b å d e m ä n o c h k v i n n o r o m k r i n g 0,70. K o r r e l a t i o n e n ä r a n g i v e n l ä n g s t n e d till höger i tabellerna 236—245. 23.2. gående

Attitydförskjutningar

under

på-

ledarutbildning

D e t h a r r e d a n k o n s t a t e r a t s att d e t f ö r e ligger skillnader mellan olika g r u p p e r s b e g y n n e l s e v ä r d e n . O r s a k e n till d e s s a differenser är en v a r i a b e l som vi inte h a f t u n d e r k o n t r o l l . Vi k a n d ä r f ö r i n t e genom direkta jämförelser mellan begynnelse- och slutvärden avgöra om det ä r d e n p å v e r k a n e l e v e r n a utsatts för mellan m ä t n i n g a r n a som resulterat i eventuella förändringar i attitydpoäng. Men m e d l e d n i n g av regressionen mell a n f a k t i s k a b e g y n n e l s e v ä r d e n o c h slutv ä r d e n k a n m a n b e r ä k n a j u s t e r a d e slutmedelvärden1 som anger de finalvärden

2,00

( —) ( - ) 1,42 (1,26)

( - ) 1,97 1,48 (2,31) 1,74 0,76 1,30 1,54 1,67 (1,83) 1,84

-=0,68

olika g r u p p e r skulle h a erhållit om de h a f t ett o c h s a m m a i n i t i a l v ä r d e . K o r r i g e r i n g e n h a r m e d a n d r a o r d frigjort slutvärdena från den okontrollerade v a r i a b e l n s l i n e ä r a effekt. Kovariansanalysens F-kvot upplyser o s s o m e v e n t u e l l a s k i l l n a d e r m e l l a n faktiska o c h f ö r v ä n t a d e medeltal. F ö r att p r ö v a signifikansen av differenser mellan justerade medelvärden måste dock för v a r s å d a n jämförelse ett t - v ä r d e beräknas.2 I tabellerna 246—250 h a r elevgruppernas justerade slutmedelvärden och kovariansanalysens F-kvoter angetts. De sistnämnda återfinns i tabellhuvudet, 1

För beräkning av justerade slutmedelvärden har följande formel använts Myjust.

-My

—

byx(M

Mx Tot)

Lindquist (1953, s. 321) t =

M Vijust. — M.yjust. ådiff Lindquist (1953, s. 327)

264 d ä r vi m e d s y m b o l e r n a p u n k t e r och stjärnor också angett om signifikanta olikheter existerar mellan de justerade m e d e l v ä r d e n a . R å d e r s i g n i f i k a n t a skilln a d e r p å t. e x . 5 % - n i v å n k a n m a n d ä r av d r a s l u t s a t s e n att s o m l i g a e l e v g r u p p e r k o m m i t a t t s k i l j a sig s å m y c k e t f r å n a n d r a s e d a n f ö r s t a m ä t n i n g e n att d e s s a o l i k h e t e r m e d 95 % s a n n o l i k h e t i n t e ä r s l u m p m ä s s i g a . D e b ö r v a r a e n följd a v påverkan under pågående ledarutbildning. Den v e r k s t ä l l d a analysen visar att int r ä f f a d e a t t i t y d f ö r ä n d r i n g a r i n o m faktorerna I och II inte är tillräckligt stora för a t t v a r e s i g m a n l i g a e l l e r k v i n n l i g a e l e v g r u p p e r s i g n i f i k a n t s k a skilja s i g å t på 5 %-nivån. Signifikans på angiven nivå u p p t r ä d e r inte heller mellan man-

Tabell

246.

Faktor

liga e l e v g r u p p e r i n o m f a k t o r I I I m e n däremot mellan kvinnliga elevgrupper inom faktor III — auktoritär inställning — och mellan både manliga och kvinnliga g r u p p e r i n o m f a k t o r e r n a I V — m o ralisk relativism — och V — konvent i o n a l i s m . I u p p r ä k n a d e fall råder t. o. m . s i g n i f i k a n s p å 1 % - n i v å n , u t o m m e l l a n k v i n n l i g a e l e v g r u p p e r i n o m fakt o r IV. J u högre medeltalspoäng en g r u p p h a r desto m e r positiv ä r den i sin attit y d till d e t s k a l a n m ä t e r . I t a b e l l e r n a h a r v i m e d ett h o r i s o n t e l l t s t r e c k m a r k e r a t v i l k a g r u p p e r s o m h a r ett j u s t e r a t s l u t m e d e l v ä r d e som ligger lägre eller högre än det g e m e n s a m m a initialvärdet. Att v i k u n n a t g ö r a s å , b e t y d e r a t t g r u p perna förändrats i olika riktning mellan

Konservatism. Kovariansanalysens F-kvoter. medelvärden. Förändringarnas riktning.1

Män

F = 1,70

Utbildningsinst.

Utbildningsinst. N

Valla 1 Valla 2 S:t Sigfrid.. Birkagården. Samtliga |

slut-

Kvinnor F = 1,08

SSU 6 v . . . SÖ RKU Lillsved... SSU 5 d . . . Brunnsvik. Karlskoga. SSU 6 d . . . Stockholm. Stensund.. KFUM

Justerade

M just.

Riktning

21 15 7 14 14 8 4 18 10 6 10

4,12 4,39 4,41 4,59 4,66 4,68 Mindre (4,69) 4,70 4,75 4,85 4,95 M initial 5 > 0 0 12 5,24 7 5,27 15 5,63 Mer 1 (6,12) 162 4,75

N SSU 6 v Brunnsvik. . Valla 1 SÖ SSU 6 d . . . . Birkagården, Stensund. . . KFUM Valla 2 Lillsved S:t Sigfrid.. Stockholm.. Karlskoga. SSU 5 d . . . RKU Samtliga

*) Som symboler för P vid olika grad av signifikans gäller: P > .05

P^.05

P^.01

•

M just.

1 1 9 9 8 9 3 5 1 11 15 10

Riktning

(3,44) (3,44) 3,90 3,95 3,96 4,38 Mindre (4,53) 4,62 (4,69) 4,87 4,96 5,08 Af initial 5 ' 1 1 4 (5,38) 11 5,56 Mer (5,88) 4 101

4,70

265 Tabell

247. Faktor

II. Intolerans. Kovariansanalysens värden. Förändringarnas

F-kvoter. riktning.

Män

Justerade

Kvinnor F = 0,57

F = 1,38 Utbildningsinst.

Utbildningsinst. N

SSU 6 v Valla 2 Brunnsvik SSU 5 d S:t Sigfrid Stockholm

21 7 8 14 15 10

SÖ Stensund Valla 1 SSU 6 d KFUM Karlskoga Lillsved RKU Birkagården

15 6 12 18 10 4 14 7 1

just. 4,03 4,29 4,45 4,52 4,54 4,69

Samtliga

slutmedel-

162 Riktning

Mindre

initial 4,91 5,04 5,05 5,06 5,11 5,28 (5,29) 5,31 5,49 (6,31)

Mer

SSU 6 d . . . . Birkagården. Valla 2 Brunnsvik. . Stockholm.. Stensund...

9 1 1 10 3

Lillsved. . . Valla 1 . . . . SSU 5 d . . . S:t Sigfrid. SSU 6 v . . , KFUM.... RKU Karlskoga. SÖ

11 9 11 15 1 5 4 4 9

5,09 5,21 5,22 5,28 (5,42) 5,54 (5,56) (5,71) 5,73

5,08

4,82

4,37 4,40 (4,42) (4,42) Mindre 4,61 (4,76) M initial 4 . 9 9

Tabell 248. Faktor III. Auktoritärinställning. Kovariansanalysens F-kvoter. slutmedelvärden med ev. signifikanta yttervärden mellan grupperna angivna. ringarnas riktning. Män

Mer

Justerade Föränd-

Kvinnor F = 1,58

F = 3,50

Utbildningsinst.

Utbildningsinst. N

just.

SÖ SSU 6 v Karlskoga Birkagården KFUM Stensund Stockholm Brunnsvik Valla 1 Valla 2 Lillsved

15 21 4 1 10 6 10 8 12 7 14

SSU 6 d RKU S:t Sigfrid SSU 5 d

18 7 15 14

4,71 4,75 4,86 5,04

4,36

Samtliga

Riktning

just.

Riktning

3,48 3,76 (3,92) (3,95) 4,16 4,19 Mindre 4,19 4,35 4,46 4,64 4,64 M: initial 4 > 7 0 Mer

just.

Riktning

Brunnsvik SSU 6 v Stensund SÖ Stockholm Valla 2 SSU 6 d Karlskoga Birkagården Valla 1 S:t Sigfrid

1 1 3 9 10 1 8 4 9 9 15

(0,48) (2,10) (2,98) 4,11 ' 4,31 ! (4,34) Mindre 4,62 (4,82) 5,39 5,46 5,48 M, initial 5 ' 5 5

KFUM Lillsved SSU 5 d RKU

5 11 11 4

5,56 5,63 Mer 6,08* (6,10)

5,08

Samtliga

266 Tabell 249. Faktor IV. Moralisk relativism. Kovariansanalysens F-kvoter. Förändringarnas riktning. Signifikanta differenser mellan yttergruppers justerade slutmedelvärden. Kvinnor

Män

F = 2,23

F = 2,85

Utbildningsinst. N

just.

4,07* 4,37* 4,53 4,59* 4,83 (4,93) Mindre 5,12 5,14 5,17 5,28 M initial **> 23 12 5,44 8 5,89 18 6,13* Mer 1 (6,14) 15 6,49*

7 6 7 15 10 4 14 10 14 21

RKU Valla 2 . . SÖ KFUM.. . Stockholm SSU 5 d SSU 6 v Valla 1 SSU 6 d S:t Sigfrid Samtliga

Utbildningsinst. Riktning

Brunnsvik RKU Valla 1 Karlskoga KFUM SSU 6 v SÖ Birkagården Valla 2 S:t Siafrid

1 4 9 4 5 1 9 9 1 15

(2,20) (2,90) 3,89* (3,92) 3,95 (4,20) Mindre 4,40 4,57 (4,59) 4.65

Stensund Lillsved

3 11 10 8 11

just.

SSU 6 d SSU 5 d Samtliga

5,28

Riktning

imuai

4 71 •

(5,15) 5,19 Mer 5,41 5,49 5,80* 4,73

Tabell 250. Faktor V. Konventionalism. Kovariansanalysens F-kvoter. Signifikanta differenser mellan yttergruppers justerade slutmedelvärden. Förändringarnas riktning. Kvinnor

Män F = 3,07

F = 2,32

just.

S:t Sigfrid SSU 6 v Valla 2 KFUM Valla 1 SSU 6 d Lillsved

Samtliga

Riktning

3,82 3,92 4,21 4,25 Mindre 4,43 4,48 4,50 M initial 4 ' 8 7 8 4,86 4 (5,06) 14 5,27* 6 5,29 Mer 15 5,39* 10 5,40* 7 5,64* 1 (6,81)

15 21 7 10 12 18 14

Brunnsvik Karlskoga SSU 5 d Stensund SÖ Stockholm RKU Birkagården

Utbildningsinst.

4,65

N SSU 5 d SSU 6 v Lillsved KFUM Stockholm Valla 2 Karlskoga Stensund Brunnsvik SSU 6 d Birkagården SÖ RKU S:t Sigfrid Valla 1 Samtliga

M just.

Riktning

4,16 ! (4,32) 4,44 : 4,53 4,87 Mindre (4,94) (5,07) (5,24) (5,32) Af initial 5 ' 5 ^ 8 5,59 9 5,61 9 5,83 Mer 4 (5,95) 15 5,96* 9 6,41 * 11 1 11 5 10 1 4 3 1

5,32

267 de två mätningarna. Några grupper h a r t. ex. blivit mer konservativa, andra mindre och åter a n d r a förändrats endast föga. Över strecket h a r vi placerat de grupper som blivit mindre positiva till det skalan mäter och under de som blivit mer positiva. Signifikanta differenser bör främst uppstå mellan grupper vars justerade slutmedelvärden ligger längst från varandra. Reservation måste dock göras för den inverkan som gruppernas numeriska storlek kan ha. När grupperna är så små att all signifikansprövning ansetts omotiverad h a r poängvärdena satts inom parentes. För att slippa signifikanstesta alla resterande grupper mot varandra har vi endast ställt grupper över strecket för det gemensamma initialvärdet mot grupper under detta och i tabellerna angett vilka grupper som enligt detta förfaringssätt på 5 t e nivån signifikant skiljer sig ömsesidigt från varandra. Någon skarp gräns h a r därmed inte dragits mellan signifikant skilda och inte signifikant skilda grupper. Eftersom det är främst grupper med extremt låga och extremt höga korriger a d e slutvärden som är signifikant åtskilda, blir det i första h a n d också de grupperna som på ett signifikant sätt kan förmodas ha avlägsnat sig från initialvärdet medan de grupper vars slutvärden ligger nära markeringen för initialvärdet troligen inte signifikant förändrats. I tablå 3 har en översiktlig sammanställning gjorts för att visa vilka grupper som på 5 %-nivån signifikant ömsesidigt skiljer sig från v a r a n d r a på de olika skalorna. Signifikans på angiven nivå har nu angetts med + om gruppen mellan mätningarna h a r blivit mer positiv till det skalan mäter och med — om den blivit mindre positiv. Av tablån framgår att manliga och

Tablå 3. översiktlig sammanställning av inträffade attitydförändringar inom olika faktorer. Markering har endast gjorts för grupper vars justerade slutmedelvärden på minst 5 %-nivån signifikant ömsesidigt avviker från varandras. Manliga och kvinnliga elever redovisas separat. När gruppen sedan första mätningen erhållit högre [värde i angiven faktor har det markerats med + . Förändring i riktning mot lägre värde har angetts med - .

Utbildningsinst. III

Män

Kvinnor

Faktor

KFUM RKU Stockholm SÖ

III

+ + +

Birkagården Stensund.... Valla 1 Valla 2 Brunnsvik.. Karlskoga... S:t Sigfrid...

+ + +

+ +

SSU 6 v SSU 6 d SSU 5 d

+ +

kvinnliga elever inte alltid följs åt. Inom S:t Sigfrids folkhögskola h a r t. ex. de manliga eleverna på skala V erhållit extremt låg slutmedelpoäng medan de kvinnliga eleverna fått extremt hög slutpoäng. Liknande gäller SSUs 5-dagarskurs, fast det nu är omvänt förhållande så att männen fått de höga poängen och kvinnorna de låga på skala V. Inom faktor III, auktoritär inställning, har låga slutpoäng nåtts hos kvinnliga elever inom institutionsbeteckningarna Stockholm och SÖ och höga inom Lillsved och SSU 5 d. Inom faktor IV, moralisk relativism,

268 har hos manliga elever låga slutvärden nåtts inom RKU, SÖ, Stensund och Valla 2, höga inom Brunnsvik, S:t Sigfrid och SSU 6 d. Hos kvinnliga elever återfinns låga slutvärden hos KFUM och Valla 1 och höga hos SSU 5 d. Inom faktor V, konventionalism, erhåller vi för manliga elever låga slutvärden inom S:t Sigfrid och SSU 6 v och höga inom RKU, Stockholm, SÖ, Stensund och SSU 5 d. Hos de kvinnliga eleverna får vi låga värden inom KFUM, Lillsved och SSU 5 d och höga inom Valla 1 och S:t Sigfrid. Intressant är att attitydförändringar också hunnit äga rum inom de två veckokurserna SSU 6 d och SSU 5 d. Detta tyder på att också förhållandevis korta kurser kan hinna resultera i attitydförändringar. I övrigt kan konstateras att väsentliga attitydförändringar ägt rum inom praktiskt taget samtliga undersökta kurser, åtminstone inom någon faktor. För undvikande av missförstånd bör kanske betonas att de etiketter vi försett attitydfaktorerna med är subjektivt valda, även om valen skett med hjälp av expertis. Det är möjligt att andra experter satt andra rubriker och att det inte råder full kongruens mellan innehållet i påståendesatserna och rubrikerna. Vidare krävs ytterligare forskning för att avgöra om det vi här t. ex. kallat moralisk relativism h a r hög korrelation med vad vi i övrigt vill ange som moralisk relativism. Vi h a r inte heller undersökt korrelationen mellan våra skalor och andra med liknande namn. Våra etiketter får därför tills vidare främst gälla som arbetsbeteckningar.

23.3 Slutord Den viktigaste frågeställningen i denna undersökning h a r varit om attitydförändringar äger rum under pågående ungdomsledarutbildning. Den frågan verkar nu kunna besvaras jakande. Vi vågar t. o. m. säga, att förändringar i attityder synes ske u n d e r hela kursens gång, oberoende av när i utbildningen vi går in och gör våra mätningar. Förskjutningar i attityder förefaller t. o. m. hinna ske under kurser som endast pågår 5—6 dagar. Däremot har attitydförändringar inte skett inom alla undersökta faktorer. Orsakerna härtill vet vi inte. Det är möjligt att kurserna inte nämnvärt berört dessa faktorområden. Men man kan också anta att attityderna sedan tidigare aimer befästa på angivna områden och svårare att rubba. Men beträffande resultaten i deras helhet kan vidare sägas att vi ännu inte vet vad som förorsakat eller förhindrat förändringar i attityder.Det återstår att undersöka t. ex. speciell inverkan av undervisning, lärarpersonlighet, kamratgrupper, intelligens, ålder, hemmiljö m. fl. faktorer. Först därefter kan vi med någotsånär säkerhet säga under vilka betingelser attitydförändringar är att vänta på olika skalor och i vilken riktning de kan förmodas gå. Till dess får vi också vänta med att uttala oss om den effekt som olika kurser kan ha på elevernas attityder. Ännu en väsentlig uppgift är att undersöka hur länge attitydförändringar sitter i och under vilka omständigheter de blir bestående.

269 BILAGA l a

Idrottsorganisationer Vid tiden för undersökningens planläggning — våren 1964 cialförbund (SF) anslutna till Sveriges Riksidrottsförbund:

Svenska Badmintonförbundet Svenska Bandyförbundet Svenska Basketbollförbundet Svenska Bilsportförbundet Svenska Bobsleighförbundet Svenska Bordtennisförbundet Svenska Bowlingförbundet Svenska Boxningsförbundet Svenska Brottningsförbundet Svenska Bågskytteförbundet Svenska Castingförbundet Svenska Curlingförbundet Svenska Cykelförbundet Svenska Dragkampförbundet Svenska Fotbollförbundet Svenska Fri-idrottsförbundet Svenska Fäktförbundet Svenska Golfförbundet Svenska Gymnastikförbundet Svenska Gångförbundet Svenska Handbollsförbundet Svenska Ishockeyförbundet Svenska Judoförbundet Svenska Kanotförbundet Svenska Konståkningsförbundet Svenska Minigolfförbundet Svenska Motorcykelförbundet Svenska Orienteringsförbundet Svenska Racerbåtförbundet Svenska Roddförbundet Svenska Rugbyförbundet Svenska Seglarförbundet

var följande spe-

Svenska Simförbundet Svenska Skidförbundet Svenska Skolidrottsförbundet Svenska Skridskoförbundet Svenska Skridskoseglingsförbundet Svenska Sportskytteförbundet Svenska Tennisförbundet Svenska Tyngdlyftningsförbundet Svenska Varpaförbundet Svenska Vattenskidförbundet Svenska Volleybollförbundet Sveriges Militära Idrottsförbund övriga

slag av

organisationer

Motororganisationer Motorförarnas Helnykterhetsförbunds ungdomsklubb Svenska Motorklubben Sveriges Motorfederation, Svenska Motorcykelförbundet (Svemo) Nykterhetsorganisationer Nationaltemplarordens Juniorförbund Nationaltemplarordens Ungdomsförbund Nykterhetsorganisationen Verdandi Sveriges Blåbandsungdom Sveriges Godtemplares Ungdomsförbund Politiska ungdomsorganisationer Centerns Ungdomsförbund Folkpartiets Ungdomsförbund

270 Högerns Ungdomsförbund Sveriges Socialdemokratiska förbund

Kommuner Ungdoms-

Religiösa ungdomsorganisationer Ansgarsförbundet av kyrkliga juniorer Evangeliska Fosterlandsstiftelsens Ungdomsförbund Frikyrkliga ungdomsrådet Frälsningsarméns Ungdom Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor Kristliga Föreningen av Unge Män Metodistkyrkans Ungdomsförbund Riksförbundet Kyrklig Ungdom Svenska Alliansmissionens Ungdomsförbund Svenska Baptisternas Ungdomsförbund Svenska Missionsförbundets Ungdom Örebromissionens Ungdom Scoutorganisationer Frälsningsarméns Scoutförbund IOGT:s Scoutförbund K F U K : s och KFUM:s Scoutförbund NTO:s Scoutförbund Svenska Scoutförbundet Andra

ungdomsorganisationer

Förbundet Vi Unga Hantverkarnas Ungdomsrörelse Ridfrämjandets Ungdomsnämnd Riksförbundet Sveriges Ungdoms- och Hemgårdar Riksförbundet Sveriges 4 H Skid- och Friluftsfrämjandet Svenska Frisksportförbundet Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur Sveriges Fältbiologiska Ungdomsförening Sveriges Schackförbunds ungdomsverksamhet Sveriges Unglottor Unga Örnars Riksförbund Ungdomens Fredsförbund Ungdomens Röda Kors

Under senare år har ett flertal kommuner bedrivit eget ungdomsarbete. Det har också blivit allt vanligare a t t kommuner anställt konsulenter för a t t administrera kommunens service till ungdomsorganisationerna och för organiserandet av kommunens egen ungdomsverksamhet. Våren 1964 hade skolöverstyrelsens folkbildningsrotel namn- och adressförteckning på 44 kommunala ungdomskonsulenter fördelade på följande kommuner: Boo Borås Danderyd Eskilstuna Gustavsberg Gävle Göteborg Hälsingborg Järfälla Jönköping Karlskoga Karlskrona Kungälv Linköping Lund Malmö Mölndal Nacka Norrköping Nässjö Oxelösund Partille Skövde Sollentuna Solna Stockholm Sundbyberg Södertälje Trollhättan Tyresö Täby Uddevalla

271 Skolöverstyrelsens sammanställning per 30 juni 1964 av från olika kommuner redovisade antal fritidsgrupper

Uppsala Vänersborg Västerås Örebro

Kommunala huvudmän

Den k o m m u n a l a ungdomskonsulentverksamheten är under utbyggnad. D e t är därför t ä n k b a r t a t t det våren 1964 fanns ytterligare någon k o m m u n m e d anställd ungdomskonsulent u t a n att skolöverstyrelsen hade vetskap därom.

Asarums Fritidsnämnd Danderyds Fritidsnämnd.. . . Dannemora Barnavårds-

Fritidsgrupp

Ungdomsstyrelsen Gällivare.. Göteborgs Barnavårdsnämnds

erksamhetens

redovisningsinstitutioner

och

huvudmän

E n stor del av ovan u p p r ä k n a d e ungdomsorganisationers och kommuners ungdomsarbete utgöres av fritidsgrupper. För organisationslivets vidkommande redovisas dessa till något av de statsbidragsberättigade studieförbunden för erhållande av statsbidrag.

Eskilstuna

stads

Antal grupper

Barnavårdsnämnden, Eslöv. . Gustavsbergs kommun, Ung-

Halmstads Skolstyrelse Huddinge kommuns FritidsHälsingborgs stads Ungdomsstyrelse Skolstyrelsen, Hässleholm . . . Järfälla Fritidsnämnd Skolstyrelsen i Järpås kom-

Karlstads stads Ungdomssty-

Antal grupper

Fritids- och Kulturnämnden,

3 130

Kävlinge Ungdomsråd Landskrona stads Fritids-

Frikyrkliga studieförbundet. . Godtemplarnas studieförbund K F U K s och KFUMs studieLiberala s t u d i e f ö r b u n d e t . . . . Studieförbundet

110 1 819 18 2 096 1 320 252 1 182 872

Skolstyrelsen, Lidköping Linköpings Ungdomsråd Lunds stads Ungdomsstyrelse Malmö stads Ungdomsstyrelse Norrköpings stads Fritids-

159 23 22 2 33

12 8 28 8 46 43 44 51 526 38 148

kommuns

Fritids13

603 Smedjebackens köpings Skol3 453 24 843 245 40 489

Den kommunalt drivna fritidsgruppsverksamheten redovisas direkt till skolöverstyrelsen för erhållande av statsbidrag.

31 Lidköpings stads Barnavårds-

Partille

studieför-

Summa

400 21

546 Sveriges riksidrottsförbund . . Tjänstemännens bildningsför-

3 27

Nyköpings stads Idrotts- och

medborgar-

Svenska landsbygdens studieSveriges kyrkliga

89 2

13 Studieförbundens sammanställning av antal fritidsgrupper våren 1964

Arbetarnas bildningsförbund. Blåbandsrörelsens studieför-

4 4

Ungdoms-

Skolstyrelsen, J ö n k ö p i n g . . . . Karlskoga stads Ungdomssty-

Studieförbund

1 28

2 Solna stads Fritidsstyrelse . . . Barnavårdsnämndens Fritidsavdelning, Stockholm Sundbybergs stads FritidsBarnavårdsnämnden, Sundsvall Södertälje stads Fritidsnämnd Trelleborgs stads Ungdoms-

46 880 19 17 47 35

272 Kommunala huvudmän Tyresö kommunala Fritidsstyrelse Täby Fritidsnämnd Umeå stads Ungdomsstyrelse Uppsala stads Ungdomsstyrelse Kommunala Ungdomsstyrelsen, Varberg Visby stads Idrotts- och Fritidsnämnd Visingsö Skolstyrelse Skolstyrelsen i Vissefjärda kommun Vårgårda Skolstyrelse Växjö stads Ungdomsstyrelse Ölands Skolstyrelse Örebro Barnavårdsnämnd . . . Summa

Antal grupper 48 1 12 62 1 38 2 2 4 35 7 72 3 211

273 BILAGA l b

Frågeformulär till ungdomsorganisationerna den 28 febr. 1964

Genom nedanstående frågor önskar vi få vetskap om vilka personer, som inom de olika organisationerna handhar ungdomsarbetet samt vilken administrativ uppbyggnad organisationen har för detta arbete. Den ungdomsorganisation, som står i nära relation till eller på ett eller annat sätt är samordnad med en huvudorganisation, bör således endast lämna svar gällande ungdomsarbetet. Saknar organisationen huvudorganisation men ändå har åtskild administration för ar1.

4. 5.

bete bland vuxna och unga, bör svaren endast avse den sektor, som handhar ungdomsarbetet. H a r organisationen ingen administrativ uppdelning mellan v u x n a och unga men ändå en betydande verksamhet bland vuxna, får svaren gälla organisationen som helhet. För a t t vi ska veta mot vilken bakgrund svaren är avgivna, ställer vi nedan en särskild fråga rörande organisationens struktur i nämnda avseende.

Ungdomsorganisationens namn: adress: telefon: Till vilken av nedan angivna kategorier är er ungdomsorganisation att hänföra? (Sätt x i tillämplig ruta) • ungdomsorganisation, förenad med eller i nära relation till en huvudorganisation G ungdomsorganisation, utan huvudorganisation, men ändå med åtskild administration för arbete bland vuxna och unga • ungdomsorganisation, utan huvudorganisation, men ändå med betydande arbete både bland vuxna och unga utan att detta medfört skild administration • ungdomsorganisation, ulan huvudorganisation, och med arbete enbart eller nästan enbart bland ungdom mellan 7/8—25 år. "Vem är ordförande i den för organisationens ungdomsarbete centrala styrelsen (förbundsstyrelsen etc) i landet? Titel och namn: Bostadsadress: Bostadstelefon: Är ovan nämnde ordförande också den, som bland de förtroendevalda inom er organisation har det högsta ansvaret för ungdomsarbetets planering och utformning? • Ja • Nej Om nej på fråga 4, vem bland de förtroendevalda inom organisationen har då detta ansvar och vilken funktion (syssla) har vederbörande inom organisationen? Titel och namn: Bostadsadress: Bostadstelefon: ~ Funktion inom organisationen:

18— 614759

274 6 a. Har organisationen på riksplan någon hel- eller deltidsanställd tjänsteman för ungdomsarbetet? • J a , på heltid; • Ja, på deltid; • Nej b. Om ja, vem är då på tjänstemannasidan organisationens högste ansvarige för ungdomsarbetets planering? Titel och namn: Bostadsadress: Bostadstelefon: 7.

Om organisationen för sin ungdomsverksamhet har statliga instruktörsbidrag, vilka är då de anställda instruktörerna och vad har de för arbetsuppgifter?

Titel och n a m n

Arbetsuppgift

Finns det inom det för landet centrala sekretariatet (förbundsexpeditionen, kansliet etc) för ungdomsarbetet ytterligare på hel- eller deltid anställda personer, vilka är i så fall dessa och vad har de för uppgifter? (Medtag all personal, även kontorsbiträden, vaktmästare etc). (Om svarsutrymmet nedan ej räcker, använd egen bilaga).

Titel och namn

Bostadsadress

Arb.-uppgifter

Heltid

Deltid

Har ungdomsorganisationen även andra personer riksanställda på hel- eller deltid än ovan nämnda instruktörer och de personer, som ingår i sekretariatet (förbundsexpeditionen, kansliet etc), vilka är då dessa personer och vad har de för uppgifter? (Här medtages t ex instruktörer, konsulenter o s v för vilka ej statliga lönebidrag utgår, förutsatt att dessa personer ej medräknats i sekretariatet. Här kan också upptas centralt anställda föreståndare för kursgårdar lägerplatser med flera personer, som ej direkt varit a t t hänföra till sekretariatet.)

275 Titel och namn

Bostadsadress

Arb.-uppgifter

Heltid

Deltid

10 a. Har organisationen någon distrikts- eller regionindelning? • Ja • Nej b. Om ja, vem är ordförande i styrelsen eller motsvarande organ på distrikts- eller regionplanet för organisationens ungdomsarbete?

Distr./region

Titel och namn

Bostadsadress

I l a . Är ovan nämnda ordföranden också de, som bland de förtroendevalda inom er organisation har det högsta ansvaret för ungdomsarbetets planering på distrikts- eller regionplanet? D Ja • Nej • Växlar inom olika distrikt, regioner b . Om nej i något fall, vem bland de förtroendevalda inom resp. distrikt eller region har då detta ansvar och vilken funktion (syssla) har vederbörande inom distriktet, regionen? Distr./region

Titel o. namn

Bostadsadress

Funktion

12 a. Har organisationen på distrikts- eller regionplan någon hel- eller deltidsanställd tjänsteman för ungdomsarbetet? D Ja, inom samtliga distrikt • Ja, inom något eller några distrikt • Nej, inte inom något distrikt

276 b. Om ja, vem är då inom resp. distrikt eller region organisationens högste ansvarige tjänsteman för ungdomsarbetets planering och utformning?

Distr./region

Titel och namn

Bostadsadress

Heltid

Deltid

13 a. Vem är det vanligen på lokalt plan (för enskild förening, avdelning etc), som är förtroendevalda till att ha det högsta ansvaret för ungdomsarbetets planering och utformning? • alltid eller i regel ordföranden • alltid eller i regel annan person än ordföranden b. Om annan person än ordföranden, vilken funktion eller syssla har då denne? 14 a. Finns det inom det för landet centrala sekretariatet namn- och adressuppgifter på de personer, som på det lokala planet är förtroendevalda till att ha det högsta ansvaret för ungdomsarbetets planering och utformning?

• Ja

• Nej

b. Om ja, hur många är dessa personer sammanlagt? stycken c. Om nej: 1) Hur många är dessa personer uppskattningsvis? stycken 2) Hur lång tid anser det centrala sekretariatet sig allra minst behöva för att införskaffa namn- och adressuppgifter på dessa personer? dagar Har organisationen på lokalt plan (för enskild förening, avdelning etc) hel- eller deltidsanställd tjänsteman, som, jämte eller under förtroendevald person, är satt att ha högsta ansvaret för ungdomsarbetets planering och utformning? • J a , inom flertalet lokala föreningar, • Ja, inom någon eller några lokala föreningar, avdelningar etc avdelningar etc • Nej, inte inom någon lokal förening, avdelning etc Om ja, finns det inom det för landet centrala sekretariatet namn och adressuppgifter på dessa hel- eller deltidsanställda tjänstemän? • Ja • Nej Om ja, hur många är sammanlagt dessa personer? stycken Om nej: 1) hur många är dessa personer uppskattningsvis? stycken 2) Hur lång tid anser det centrala sekretariatet sig allra minst behöva för att införskaffa namn- och adressuppgifter på dessa personer? dagar Hur många fritidsgrupper, som blivit statligt godkända, redovisade organisationen för hösten 1963? stycken Har ungdomsorganisationens centrala sekretariat namn- och adressuppgift på den huvudansvarige ledaren för var och en av dessa fritidsgrupper? • Ja • Nej

277 b. Om nej, hur lång tid skulle det allra minst ta för sekretariatet att införskaffa namn- och adressuppgifter på dessa personer? dagar 18.

Vilka av nedan uppräknade kanaler använder ungdomsorganisationens centrala sekretariat sig av för löpande information till distrikt, föreningar och medlemmar? a.

Tidningar • tidningar och/eller tidskrifter som huvudorganisation är utgivare av • tidningar och/eller tidskrifter som huvudorganisation tillsammans med ungdomsorganisationen är utgivare av • tidningar och/eller tidskrifter som ungdomsorganisationen ensam är utgivare av

b. Duplicerade medlemsblad • duplicerade medlemsblad och därmed jämförbart, som huvudorganisationen är utgivare av • duplicerade medlemsblad och därmed jämförbart, som huvudorganisation tillsammans med ungdomsorganisationen är utgivare av • duplicerade medlemsblad och därmed jämförbart, som ungdomsorganisationen ensam är utgivare av c. Regelbundna cirkulärskrivelser • regelbundet utkommande cirkulärskrivelser, såsom förbundsbrev och dylikt, som huvudorganisation sänder ut • regelbundet utkommande cirkulärskrivelser, såsom förbundsbrev och dylikt, som huvudorganisation tillsammans med ungdomsorganisationen sänder ut • regelbundet utkommande cirkulärskrivelser, såsom förbundsbrev och dylikt, som ungdomsorganisationen ensam sänder ut d. Sporadiska cirkulärskrivelser • sporadiska cirkulärskrivelser som huvudorganisation sänder u t • sporadiska cirkulärskrivelser som huvudorganisation tillsammans med ungdomsorganisationen sänder ut • sporadiska cirkulärskrivelser som ungdomsorganisationen ensam sänder u t e.

Annat • annat, såsom

19 a. Därest huvudorganisationen ger ut tidningar och/eller tidskrifter som också tjänstgör som ungdomsorganisationens språkrör, vad heter dessa olika organ, till vilka vänder de sig, hur stor är deras upplaga och med hur många nummer utkommer de per år? Organets namn

Vänder sig till

Upplagans storlek

Antal nr per år

b. Vem är chefredaktör för dessa organ? Chefredaktör Organets namn Titel och namn

Bostadsadress

278 20 a. Därest ungdomsorganisationen själv eller tillsammans med huvudorganisation är utgivare av tidningar och/eller tidskrifter, vad heter dessa olika organ, till vilka vänder de sig, hur stor är deras upplaga och med hur många nummer utkommer de per år?

Organets namn

Upplagans storlek

Vänder sig till

Antal nr per år

b. Vem är chefredaktör för dessa organ?

Chefredaktör Organets namn Titel och namn

Bostadsadress

c. Vilka var inkomsterna och utgifterna 1963 för ungdomsorganisationen och/eller tidskrifter?

Inkomster Organets namn

21.

Annonser

övr.

för dessa tidningar

Utgifter Tryckkostn.

Övr.

överskott

Underskott

Vilka av i fråga 20 a upptagna tidningar och/eller tidskrifter är ungdomsorganisationen (utan samverkan med huvudorganisation eller liknande) utgivare av?

Organets namn

ensam

279 BILAGA 1 c

Ungdomskonsulenten

Hösten 1963 tillskrev vi Dig och bad om några uppgifter avseende ungdomsgårdar. För genomförande av vår ledarundersökning måste vi emellertid ännu en gång vädja om Din hjälp. Det har visat sig att vi behöver kompletterade och nu giltiga uppgifter om ungdomsgårdsföreståndarna. Får vi därför besvära Dig med ifyllande av bifogade svarsblankett(er), är vi tacksamma. Uppgifterna ska avse samtliga inom kommunen under vårterminen 1964 verksamma föreståndare på ungdomsgård med kafé, klubbrum och öppen verksamhet. Vi emotser tacksamt svaren senast den 1 sept. Med vänlig hälsning Stockholm den 30 juli 1964 Olle Halidén

Olle Sjögren

280 Uppgifter rörande samtliga inom komunen under vårterminen 1964 verksamma föreståndare på ungdomsgård med kafé, klubbrum och öppen verksamhet

Kommunens namn: Ungdomsgårdens namn: Ungdomsgårdens huvudman: Föreståndarens titel: namn: adress: tel.: Föreståndarens tjänsteförhållande: Frivillig (ev. med »mindre» arvode) Deltidsanställd Heltidsanställd

den

(uppgiftslämnarens namn)

281 BILAGA 1 d

1962 års ungdomsutredning 1

/ angdäget ärende På uppdrag av Ecklesiastikdepartementet utför 1962 års ungdomsutredning en rad undersökningar i syfte att ge ökade kunskaper om svenskt ungdomsarbetes omfattning, uppgifter och innehåll. Undersökningarna avser att bli vägledande för utredningens kommande arbete och till stor hjälp för ungdomsarbetets fortsatta planering och utformning såväl inom ungdomsorganisationer som kommuner. Denna undersökning, som är av mycket stor betydelse, avser ungdomsarbetets ledning. Ur vetenskaplig synpunkt är det ytterst angeläget, att alla för undersökningen tillskrivna personer medverkar och besvarar formulärets frågor så utförligt som möjligt. Om Ni av någon anledning inte skulle vara istånd att besvara formuläret, är vi tacksamma för att omgående få det i retur med motivering. Var annars vänlig besvara frågorna snarast och sänd formuläret i bifogat kuvert (frankering behövs ej) åter till utredningen senast 14 dagar efter poststämpelns datum.

Ni behöver icke skriva Ert namn på formuläret. Numret längst ned ger oss alla de uppgifter vi behöver för att kunna bearbeta materialet. Er anonymitet är därför helt skyddad. Vid besvarande av vissa av formulärets frågor, bör Ni ha i åtanke, att Ni utvalts att delta i denna undersökning i egenskap av: (Om Ni på grund av flera ledaruppdrag ev. skulle erhålla mer än ett formulär, var då vänlig besvara vart och ett av de erhållna formulären.) När Ni besvarar frågorna, följ hänvisningarna inom rutorna. Skriv Era svar på prieklinjerna eller kryssa för i tillämplig svarsruta. Siffror framför svarsrutorna eller i höger marginal, behöver Ni ej ta notis om. De är satta endast för att underlätta bearbetningen. Läs först igenom hela formuläret. Besvara sedan varje fråga. Kontrollera slutligen att alla frågor blivit fullständigt och noggrant besvarade. November 1964. Olle Halidén Olle Sjögren

I stort sett har identiska frågeformulär sänts till de parlamentariskt valda och de anställda ledarna och till fritidsgruppsledarna. Avvikelserna har varit a t t i for-

muläret till de anställda ledarna har ej ingått frågorna 20—22. Däremot har fråga 37 tillagts.

282 1. a. Vilket år är Ni född?

År

a. Kol. 11-12

b. Kön? 1. Q Man 2. • Kvinna

b. Kol. 13 1 2

c. Civilstånd? 1. • Ogift 2. • Gift 3. • Tidigare gift (skild, make eller maka död)

c. Kol. 14 1 2 3

d. Nuvarande bostadsort?

d. Kol. 15 1

e. Kommun?

2 3 4

Län? 5 6 Ev. kommentarer:

2. Vad har Ni för yrke eller huvudsysselsåttning för närvarande? 1. • Förvärvsarbetar Ange yrke så utförligt som möjligt:

Kol. 16 1 2 3

2. •

Studerar Ange skola, klass eller universitet etc.

3. • Sköter hemmet 4. • Annat, ange vad:

Kol. 17 1 2 3

Ev. kommentarer: 3. Vilken skolutbildning har Ni? 1. • Folkskola, enhetsskola, grundskola, yrkesskola eller motsvarande 2. • Folkhögskola 3. • Realskola, flickskola, lägre ingenjörsexamen eller motsvarande 4. • Studentexamen eller motsvarande 5. • Akademiska studier 6. • Annan skolutbildning, ange vilken:

Kol. 18 1 2 3 4 5 6

4. Har Ni utöver ovan angiven skolutbildning någon yrkesutbildning (utom vad avser utbildning till ungdoms- eller idrottsledare) i form av kurser, special-, yrkes- eller fackskolor eller liknande? 1. • Nej, inga kurser eller skolor av yrkesutbildande slag 2. • J a , skolor eller kurser med högst 4 månaders sammanhängande under visning eller med högst 20 korrespondensbrev. Dessa skolor eller kurser skall dessutom vara tillgängliga direkt från folkskolenivån, ev. efter påbyggnad i ett eller annat ämne 3. • J a , skolor eller kurser med mer än 4 månaders sammanhängande undervisning eller mer än 20 korrespondensbrev. Dessa skolor eller kurser skall dessutom vara tillgängliga direkt från folkskolenivån, ev. efter påbyggnad i ett eller annat ämne. 4. • J a , skolor eller kurser, som kräver realexamen eller motsvarande förkunskaper. 5. • J a , skolor eller kurser, som kräver studentexamen eller motsvarande förkunskaper. Ev. kommentarer:

Kol. 19

283 5. H u r stor var Er totala inkomst under 1963? Räkna med bruttoinkomsten, dvs. inman skatten är dragen. 1. • 0 — 2 000 kr 2. • 2 001—10 000 »> 3. • 10 001—20 000 » 4. • 20 001—30 000 »> 5. • 30 001—40 000 » 6. • 40 001—50 000 » 7. • 50 001 kr eller mer Ev. kommentarer:

Kol. 20 1 2 3 4 5 6 7

6. Som framgår av formulärets framsida, har Ni ombetts att delta i denna undersökning i egenskap av: Uppdraget, som antingen avser vår- eller höstterminen 1964, innehades eller innehas inom: Ev. kommentarer: 7. Vilket år erhöll Ni det i fråga 6 angivna uppdraget?

Kol. 21 1 2 3 4 5

År Ev. kommentarer: 8. Är eller var uppdraget att betrakta som: 1. • Heltidsanställning 2. • Deltidsanställning 3. • Ej anställning 10. Vilket år kom Ni första gången med i den i fråga 6 angivna riksorganisationens eller kommunens verksamhet? År Ev. kommentarer: 11. H a r eller har Ni haft andra uppdrag eller anställningar, som berört föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom? 1. Q J a 2. • Nej Ev. kommentarer:

Kol. 22 1 2 3 Kol. 24 1 2 3 4 5 6 Kol. 25 1 2

12. Om »ja» på fråga 11, vilka andra uppdrag har eller har Ni haft? Inom vilka riksorganisationer eller — i händelse av kommunalt uppdrag — vilka kommuner och under vilka år har Ni haft dessa andra uppdrag? a. Ange uppdragets art; ordförande, sekreterare eller kassör i styrelse, kommitté eller nämnd; annan medlem i styrelse, kommitté eller nämnd; gruppledare, lärare, instruktör, konsulent, socialassistent, förbundssekreterare, redaktör och dylikt

a. Kol. 26

b. Ange på vilket plan uppdraget låg: lokalt, kommunalt, distrikts-, riks- eller internationellt plan

b. Kol. 27

c. Ange riksorganisationens namn

eller — om kommunalt uppdrag —

kommunens

d. Ange under vilket eller vilka år, Ni hade dessa uppdrag Om fler än fem uppdrag, ange då de fem, som ni anser har betytt mest för Er utveckling till och Era insatser som ledare för förenings- eller annan verksamhet bland ungdom.

c. Kol. 28

284 Uppdragets C.

a. Art (enligt a ovan)

b. Plan (enligt b ovan)

d. Riksorganisationens Under år eller kommunens namn (enligt d ovan) (enligt c ovan)

d. Kol. 29

* « 4 K

Ev. kommentarer: 13. a. Genomgår eller har Ni genomgått någon längre kurs eller skola för utbild- a. Kol. 30 ning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt? Med »längre» menas här kurs eller skola, som i ett och samma utbildningsprogram haft: 1. minst 80 timmars sammanhängande undervisning (t. ex. 4-veckorskurser med i genomsnitt minst 4 lektionstimmar per dag eller kvällskurser med minst 40 sammankomster och 2 lektionstimmar per sammankomst eller kombination av dags- och kvällskurser); 2. korrespondensundervisning eller studiecirkel, som omfattat minst 20 brev; 3. kombination av lektions- och korrespondensundervisning, som i ett och samma utbildningsprogram kan anses ha krävt minst 80 timmars sammanhängande undervisning eller 80 studietimmar.

1. Q Ja 2. •

Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 14!) Om »ja», besvara nedanstående frågor:

b. Vilken riksorganisation, kommun eller institution, stod som kursens eller skolans huvudman? (Om flera kurser eller skolor, räkna upp huvudman för var och en av dem med angivande av endast en på varje rad)

c. På vilken ort eller — om internationell kurs eller skola — i vilket land hölls kursen eller skolan? (Ange ort resp. land för var kurs eller skola för sig)

1 2 d. Under vilket eller vilka år hölls kursen eller skolan? (Ange år för var kurs eller skola för sig)

b. Kol. 31

c. Kol. 32

1 2

d. Kol. 33

3 4 5 Ev. kommentarer:

14. a. Har Ni organiserat kurs eller skola av art som åsyftas i fråga 13?

1. • Ja 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 15!) Om »ja», besvara nedanstående frågor! Om fler än tre kurser eller skolor, ange de tre s e n a s t e

a. Kol. 34 1 2

285 b. Vilken riksorganisation, kommun eller institution stod som kursens eller skolans huvudman? (Om flera kurser eller skolor, räkna upp huvudman för var och en av dem med angivande av endast en på varje rad) 1 2 3 Ev. kommentarer:

c. Under vilket eller under vilka år hölls kursen eller skolan? (Ange år för var kurs eller skola för sig)

c. Kol. 36

15. a. H a r Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurs eller skola av art som åsyftas i fråga 13? 1. • J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 16!) Om »ja», besvara nedanstående frågorl O in fler än tre kurser eller skolor, ange de tre s e n a s t e b. Vilken riksorganisation, kommun eller institution stod som kursens eller skolans huvudman? (Om flera kurser eller skolor, räkna upp huvudman för var och en av dem med angivande av endast en på varje rad) 1 2 3 Ev. kommentarer:

b. Kol. 35

c. Under vilket eller under vilka år hölls kursen eller skolan? (Ange år för var kurs eller skola för sig)

a. Kol. 37 1 2

b. Kol. 38

c. Kol. 39

16. a. Genomgår eller har Ni genomgått kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? 1. • J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 17!)

a. Kol. 40

Kol. 41 1 2 3

Om »ja», hur många? 1. • 1 — 3 kurser 2. • 4—10 » 3. • 11 kurser eller flera Ev. kommentarer:

c. Kol. 42 För den senaste kursen, besvara följande frågor! c. Vilken organisation, kommun eller institution stod som kursens huvudman?

d. Vilket eller vilka år hölls kursen?

e. Hur många lektionstimmar, eller i händelse av korrespondenskurs, brev omfattade kursen LektionsBrev? timmar?

d. Kol. 43

17. a. H a r Ni organiserat kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionärer eller dylikt som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? 1. D J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 18!)

a. Kol. 45

e. Kol. 44

Ev. kommentarer:

286 b. Om »ja», hur många? 1. • 1 — 3 kurser 2. • 4—10 » 3. • 11 kurser eller flera Ev. kommentarer:

b. Kol. 46 1 2 3 c. Kol. 47

För den senaste kursen, besvara följande frågor! c. Vilken organisation, kommun eller institution stod som kursens huvudman?

d. Vilket eller vilka år hölls kursen?

d. Kol. 48

18. a. Har Ni som lärare, föreläsare eller instruktör undervisat i kurser för utbildning av ungdomsledare, föreningsfunktionär eller dylikt och som varit av kortvarigare natur än som åsyftas i fråga 13? 1. • J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 191)

a. Kol. 49

Ev. kommentarer:

b. Om »ja», besvara nedanstående frågorl Hur många lektionstimmar?

1 2 b. Kol. 50

Om flera kurser, ange för den s e n a s t e Ni medverkat i 1. • 1—• 3 lektionstimmar 2. Q 4—10 » 3. • 11 lektionstimmar eller flera Ev. kommentarer:

1 2 3 c. Kol. 51

Vilken organisation, kommun eller institution stod som kursens huvudman?

d. Vilket eller vilka år hölls kursen? d. Kol. 52

Ev. kommentarer: 19. a. Är ni f. n. med i någon annan förening (frågan inbegriper föreningar och organisationer av alla slag utom fackföreningar och ekonomiska föreningar) än den i fråga 6 åsyftade? 1. • J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 201) Om »ja», besvara nedanstående frågor, b—e. b. Vad heter förening- c. Vad heter dess riks- d. Vad är det för slag e. Har Ni uppdrag i ?™? organisation? av förening? denna förening, så(Om flera förening(Ange om möjligt (Ange för varje fösom ledamot i styrelar, ange endast en för varje förening) rening: idrotts-, se, kommitté eller på varje rad) scout-, religiös, moliknande? tor-, nykterhets-, politisk eller annan) Ja Nej

I- •

1. •

{ 6 . i X $ l o ,n

2. • 3. • 4. Q 5. • 6- • 7. Q 8- • 9 - •

2. • 3. Q 4. • 5. • 6. • 7. • 8. Q 9- •

i. ,

io. •

io. n

Ev. kommentarer: a. Kol. 53 1 2 b. Kol. 54 d. Kol. 55 1 3 4 5 7 8 9 e. KoL 56 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 0 f. Kol. 57 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

287 20. Frågorna 20—22 besvarar Ni e n d a s t om Ert i fråga 6 angivna ordförandeuppdrag ej är förenat med anställning som präst, pastor, instruktör, konsulent, sekreterare eller liknande i den angivna organisationen. a. Har eller hade ni inkomst på E r t i fråga 6 angivna uppdrag, utöver ersättning för omkostnader? 1. • J a 2. Q Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 21!)

a. Kol. 58

b . Om »ja», hur hög har denna inkomst varit under senaste hela månad, under vilken verksamhet pågått eller — om inkomsterna varit utslagna på längre tid, dock högst tre månader — hur stora skulle de rätteligen ha blivit under senaste månad? 1. • Högst 5 kr 2. • 6— 25 » 3. • 26—100 » 4. • 101—300 » 5. • 301 kr eller däröver Ev. kommentarer:

b. Kol. 59

21. a. Har eller hade Ni utgifter som följd av E r t i fråga 6 angivna uppdrag (t. ex. för resor, materiel, lokalhyra e t c ) , för vilka Ni ej får ersättning? 1. • J a 2. • Nej (Om »nej», gå direkt vidare till fråga 22!)

a. Kol. 60

b. Om »ja», hur stora har dessa utgifter varit under senaste hela månad, under vilken verksamhet pågått, eller — om utgifterna varit utslagna på längre tid, dock högst tre månader — hur stora skulle de rätteligen ha blivit under senaste månad? 1. • Högst 5 kr 2. Q 6— 25 » 3. • 26—100 » 4. • 101—300 » 5. • 301 kr eller däröver Ev. kommentarer:

b. Kol. 61

22. Om i fråga 6 angivet uppdrag kan avse innevarande höst, hur många timmar har Ni då under de senaste 14 dagarna genom förberedelser, möten eller annat ägnat åt E r t i fråga 6 angivna uppdrag? 1. • Uppdraget avser ej innevarande höst 2. • 0 — 5 timmar 3. Q 6—10 » 4. • 11—15 » 5. • 16—20 » 6. • 21 timmar eller däröver Ev. kommentarer:

Kol. 62

1 2

1 2 3 4 5

1 2

1 2 3 4 5

1 2 3 4 5 6 Kol. 10 2

23. Läser Ni några tidningar och tidskrifter, vilka är a t t betrakta som organ för förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom? 1. D J a 2. • Nej Ev. kommentarer:

Kol. 11 1 2

24. O n »ja» på fråga 23, vad heter dessa tidningar eller tidskrifter och vilken organisation eller kommun ger ut dem?

Kol. 12

Om flera organ, ange endast ett på varje rad. Om fler än fem organ, ange de för Er fem viktigaste.

a. Kol. 13

288 a. Tidningens eller tidskriftens namn

b. Organisation eller kommun som står som utgivare

1 2 3 4 5 Ev. kommentarer:

b. Kol. 14

25. Varifrån får eller fick Ni i första hand Era värdefullaste informationer, kunskaper och idéer för E r t enligt omslaget angivna uppdrag? Kommer dessa från böcker, cirkulärskrivelser, möte med instruktörer, kurser eller annat? Står böcker, cirkulärskrivelser osv. genom utgåva, anställning eller på annat sätt: a) i direkt kontakt med den egna organisationen — eller i händelse av kommunalt uppdrag — den egna kommunen; b) ej i direkt kontakt med den egna organisationen resp. kommunen. Markera i sammanlagt högst fem rutor

Från den egna b. EJ från den organisationen egna organisa tionen eller eller komimunen kommunen Böcker 1. • 1. • Tidningar, tidskrifter 2. • 2. • Förbundsbrev, cirkulärskrivelser 3. Q 3. • Ledarträffar, enskilda ledarkolleger 4. • 4. • Konsulenter, instruktörer och/eller 5. Q 5. Q 6. Q 7. • 8. Q

6. • 7. • 8. Q

andra anställda tjänstemän Kurser, konferenser, läger eller liknande Egna erfarenheter Annat, ange vad:

a. Kol. 15 1 2 3 4 5 6 7

b. Kol. 16 1 2 3 4 5 6 7 8

Ev. kommentarer: a. Kol. 17

26. Denna fråga besvaras endast om Ni har fästmö eller fästman, maka eller make, eller egna barn i eller över skolåldern. Vad tror ni att Er fästmö eller fästman, maka eller make, eller Era egna barn i eller över skolåldern har för inställning till Ert uppdrag? Tror Ni att de gillar eller inte gillar det eller vet Ni inte om de gillar eller inte gillar? b. Gillar 1. •

Gillar ej 4. •

Vet ej 7. •

2. Maka eller make 2. • 3. Egna barn (i eller över skolåldern) 3. •

5. Q 6. Q

8. • 9. •

1. Fästmö eller fästman

1 2 3 b. Kol. 18 1 2

Ev. kommentarer: 27. Har Ni uppdrag i någon fackförening (hit räknas även SAF och RLF) eller dess huvudorganisation? 1. • J a 2. • Nej Ev. kommentarer:

Kol. 19 1 2

289 28. Om »ja» på fråga 27, vad för uppdrag? 1. • Ordförande, sekreterare, kassör i styrelse 2. • Annan styrelsemedlem 3. • Kommitté-, sektions-, avdelningsuppdrag, revisor 4. • Redaktionellt arbete 5. • Annat, ange vad:

Kol. 20 1 2 3 4 5

Ev. kommentarer:

29. H a r eller har Ni, Er maka eller make, far eller mor, haft något av nedanstående uppdrag? Uppdrag

a. J a g själv b. Maka/make c. Far

d. Mor

I riksdag eller landsting

1. •

I stads- eller kommunalfullmäktige

2. •

I lokal nämnd eller styrelse

3. Q

3. •

Nej, inte i något

4. •

Ev. kommentarer: _ 30. Vilka dagstidningar brukar Ni vanligen läsa? Namnge tidningarna!

Ev. kommentarer:

31. Vad läser Ni helst i dagstidningarna?

a. Kol. 21 1 2 3 4 b. Kol. 22 1 2 3 4 c. Kol. 23 1 2 3 4 d. Kol. 24 1 2 3 4 Kol. 25 1 2 3 4 5 6 7 8 9

Kol. 26

Markera i högst tre rutor 1. • Om radio- och TV-program 2. • Nyheter 3. Q Ledare 4. • Kåserier, följetonger 5. • Familjenytt, insändarspalter 6. • Kulturartiklar, litteratur, konst, musik, teater 7. • Religiös uppbyggelse, andakt 8. • Idrott, sport 9. • Serier, korsord 0. • Annonser x. • Annat, ange vad: Ev. kommentarer: 19—614759

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 x

290 32. Vilka TV-program ser Ni helst?

Kol. 27

Markera i högst tre rutor 1. • 2. • 3. • 4. • 5. • 6. • 7. • 8. • 9. • 0. •

Brukar inte se på TV Nyheter (»aktuellt») TV-teater, film (ej detektiv- eller kriminalfilm) Detektiv- eller kriminalfilm Idrott (reportage, referat) Utrikespolitiska översikter, utlandshändelser, utlandsreportage om samhällsfrågor och sociala problem Inrikespolitiska översikter, inrikeshändelser, inrikesreportage om samhällsfrågor och sociala problem Gudstjänst, andakt Artist- och liknande underhållningsprogram Annat program, ange vilket:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

Ev. kommentarer:

33. H u r många timmar har Ni under de senaste 7 dagarna t i t t a t på TV: 1. • 0 timmar 2. • 1 — 5 » 3. • 6—10 » 4. • 11—15 i 5. • 16 timmar eller flera Ev. kommentarer:

Kol. 28 1 2 3 4 5

34. Här räknar vi upp en rad sammankomster, institutioner och annat, som man kan besöka. Var god markera vilka av nedan Ni under Er fritid (dvs. vanligen efter tjänsten, skolans eller hemgöromålens slut för dagen eller tillfället) varit på under de senaste 14 dagarna? 1. • Föreningssammankomst (inkl. föreningssammanträde) 2. • Biograf 3. • Café eller konditori 4. • Dans- eller nöjestillställning 5. • Bibliotek 6. • Studiecirkel, lektioner, kurser (ej i samband med föreningssammankomst) 7. • Teater, konsert eller annat musikevenemang 8. • Restaurang (ej skol- eller kontorslunch) 9. • Idrottstävling (ej som åskådare), idrotts- eller motionsträning 0. • Idrottstävling (endast som åskådare) x. • Gudstjänst, andakt y. • Annat, ange vad:

Kol. 29

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 x y

Ev. kommentarer:.

35. Är eller har Ni varit aktiv idrottsman eller 1. • J a 2. D Nej Ev. kommentarer: _

36. a. Har ni någon hobby? 1. Q J a 2. • Nej b. Om »ja», främst vad för hobby? Markera i högst tre rutor

idrottskvinna?

Kol. 30 1 2

a. Kol. 31 1 2 b. Kol. 32

1. • Friluftsliv, fiske, j a k t 2. • Tomt och trädgård 3. • Slöjd, stickning, keramik, silversmide eller annan hobby i form av tillverkning 4. • Målning, skulptur, utöva musik, spela teater 5. • Lyssna till musik, sång se eller höra på teater 6. • Foto, smalfilmning 7. • Läsa litteratur, studera 8. • Föreningsliv (ej då det är lika med det egna jobbet) 9. • Samlarhobby, t. ex. frimärken, silver, porslin 0. • Motorer, mekaniska och tekniska intressen x. • Schack, bridge och liknande y. • Annat, ange vad:

1 2 3 4 5 6 7 8 9 0 x y

Ev. kommentarer:

37. Vad anser Ni a t t en yrkesinriktad utbildning för just det uppdrag, som Ni enligt fråga 6 har eller nyligen har haft, främst bör behandla för ämnesområden? a. Ange de viktigaste ämnesområdena. b. Om Ni anser att så behövs, förtydliga genom att kortfattat räkna upp vad ämnesområdet främst bör ta upp. a. Ämnesområde b. Bör ta upp (Ange för vart ämnesområde särskilt) 1 2 3 4 5 6 7

Kol

Ev. kommentarer:

38. Vad anser Ni vara de viktigaste uppgifterna för det ungdomsarbete, som E r t enligt fråga 6 angivna uppdrag är hänfört till?

Ev. kommentarer:

Kol

292 39. Vad anser Ni vara de största svårigheterna eller problemen i E r t enligt fråga 6 angivna ledaruppdrag?

Kol. 35

Ev. kommentarer:

I formuläret till fritidsgruppsledarna

har fråga 6 haft denna lydelse:

6. Som framgår av formulärets framsida, har Ni ombetts att delta i denna undersökning i egenskap av: fritidsgruppsledare (fritidsgruppens ämne)

(redovisat medeltal antal deltagare)

Uppdraget, som avser vårterminen 1964, innehades inom: Ev. kommentarer:

Därtill har fråga 9 tillkommit: 9. Hur hög var medelåldern på deltagarna i den i fråga 6 åsyftade fritidsgruppen 1. • 12—13 år 2. Q 14—16 » 3. Q 17—19 » 4. • 20—25 » Ev. kommentarer:

Kol. 23 1 2 3 4

Formuläret besvarat: den

1964.

(bostadsort) Läs noga igenom hela formuläret en gång till och se efter att ingenting har blivit bortglömt t HJÄRTLIGT TACK FÖR ER BEREDVILLIGA MEDVERKAN!

293 BILAGA 1 e Tabell 1. Parlamentariskt valda ledare på riksplan efter kön och inkomst

Riksplan

Ordf., Sekr., SF SF M M n22 n21

°/

Tabell 3. Parlamentariskt valda ledare på på lokalplan efter kön och inkomst Ordf., I

Ordf. Ö M nl9

°/ /o

10 38 19 24 10

5 21 26 26 11 11

M nl77

M n243

Kv n77

°/ /o

5 7 31 38 11 5 3

11 15 37 24 9 3 1

39 25 26 10

0— 2 000 2 001—10 000 10 001—20 000 20 001—30 000 30 001—40 000 40 001—50 000 50 001 kronor el. mer

5 14 9 9 64

Tabell 2. Parlamentariskt

Distriktsplan

0— 2 000 kronor. . . .; 2 001—10 000 » ... 10 001—20 000 » 20 001—30 000 » 30 001—40 000 » 40 001—50 000 » 50 001 kronor eller mer

Ordf., U

Lokalplan

0— 2 000 2 001—10 000 10 001—20 000 20 001—30 000 30 001—40 000 40 001—50 000 50 001 kronor el. mer

valda ledare på distriktsplan

— — —

efter kön och inkomst

Ordf., SF M n 57

Sekr., SF M n 51

Omb.m., SF M n26

Ordf., DF M n 10

Sekr., DF M n 12

Ordf. Ö M n62

°/ /o

2 2 19 33 30 9 5

2 31 45 16 4 2

4 35 35 8 8 11

10 10 40 20 20

7 11 40 21 11 7 3

75 17 8

Tabell 4. Anställda ledare på riksplan efter kön och inkomst

Riksplan

0— 2 000 kronor 2 001—10 000 » 10 000—20 000 » 20 001 30 000 » 30 001 40 000 i 40 001—50 000 » 50 001 kronor eller mer

Högsta tjm., Ö

Instr. Ö

M n 15

M n 16

M n 59

Kv n 16

°//o

69 25 6

2 8 31 47 7 3 2

6 31 44 19

33 53 13

Andra tjm., ö

294 Tabell 5. Manliga distriktsplan

anställda ledare på efter inkomst

Tabell 6. Manliga anställda ledare på lokalplan efter inkomst

KonKonTjänssulensulentemän ter ter K I Ö M M M n 12 n 38 n 19

Distriktsplan

0— 2 000 kr. . . 2 001—10 000 l . . 10 001—20 000 » . . 20 001—30 000 i . . 30 001—40 000 » . . 40 001—50 000 » . . 50 001 kr. eller mer .

8 8 83

3 13 74 8

— — —

— — 3

Tjänstemän

— 26 47 21 5

—

Ordförande

0— 2 000 kronor 2 001—10 000 » 10 001—20 000 » 20 001—30 000 » 30 001—40 000 » 40 001—50 000 » 50 001 kronor eller mer

M n 29

M n 9

M n49

°//o

V. /o

. 14 72 14

11 89

— 57 33 10

.— — ,—. —

— — —

.—. —

efter kön och inkomst

Tabell 8. Manliga parlamentariskt

Tabell 7. Fritidsgruppsledare

0— 2 000 kronor 2 001—10 000 » 10 001—20 000 » 20 001—30 000 » 30 001—40 000 » 40 001—50 000 » 50 001 kronor eller mer

Lokalplan

0— 2 000 kr. . . 2 001—10 000 »> . . 10 001—20 000 » . . 20 001—30 000 » . . 30 001—40 000 » . . 40 001—50 000 » . . 50 001 kr. eller m e r . .

Undomsgårdsf.

M n324

Kv n 40

M n 154

Kv n 81

M n 86

°//o

8 8 47 32 4

50 25 18 7

16 14 42 24 5

51 28 15

2 7 51 34 4 2

33 43 22 2

Kv n 49

valda ledare på lokalplan efter slag av och inkomst

organisation

I n 177

Se n 32

R n 75

P n 75

A n 36

°/

13 25 45 15 1

14 17 33 25 6 6

5 7 31 38 11 5 3

22 38 25 9 6

15 9 35 25 12 1 3

295 Tabell

Fritidsgruppsledare

inkc mst

organisation och

fritidsgruppsledart efter slag av

9. Manliga

I n324

Se n37

R n 41

N n 19

A n 29

X n 18

K n86

8 8 47 32 4

22 16 35 27

7 7 42 29 15

21 16 58 5

21 10 45 24

— —

— — —

11 17 28 33 11

2 7 51 34 4 2

0— 2 000 kronor . . . 2 001—10 000 » 10 001—20 000 » 20 001—30 000 » 30 001—40 000 » 40 001—50 000 i 50 001 kronor eller m e r . . .

— 1

— — —

— —

— •

— • — •

—

Tabell 10. Slag av organisation för a) IP:s »andra uppdrag» som avser förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Ordförande på lokalplan inom Slag av org. för »andra uppdrag»

I n 184

Se n 55

R n 91

N n 21

P n 89

A n 51

I Se R M N P A X K

42 5 2 0,5 8 4 3 16 9

11 33 15

3 10 66

10 10

16 2 10

5,5 5,5 2 9 9

4 8 2 20 21

43 5 10 5

9 9 5 1 6 38 5 19 12

8 14 28 18 10

Summa procent Andel IP som har/har haft »andra

89,5

65 Tabell 11. Slag av organisation för b) annan förening IP är »med i». valda ledare på lokalplan.

Parlamentariskt

Ordförande på lokalplan inom »Med i» slag av org.

N n 21

P n 89

A n 51

10 5,5 40 1 16,5 14 5,5 33

14 10 5

25 8

22 2 6

125,5 70

76 57

I n 184

Se n 55

R n 91

I Se R M N P A X K

41 5 3 5 9 11 9 27 0,5

15 5,5 15 5,5 4 31 5,5

Summa procent Andel I P som är »med i»

110,5 64

94,5 55

14 19 14

3 5 11 9 43 2

12 18 16 45

106 67

121 75

296 Tabell 12. Slag av organisation för c) uppdrag i annan förening IP är »med i». Parlamentariskt valda ledare på lokalplan. Slag av org. för uppdrag i annan förening I P är »med i»

Ordförande på lokalplan inom I n 184

Se n 55

R n 91

N n 21

P n 89

A n 51

°/ /o

°/

°/ /o

14 6

8 2

1 1 6 5 17 1

4 10 8 24

I Se R M N P A X K

4 7 2 16 0,5

Summa procent

59,5

24 4 2

7 11 2 4 2 9 5,5 40,5

3 2 34 4 4 2 13 62

10 5 5 5

Kommentarer En restgrupp organisationer, föreningar och sammanslutningar, som vi tidigare i undersökningen inte närmare kunnat presentera, h a r vi betecknat med bokstaven X. I beskrivningen av ungdomsarbetets huvudmän — kapitel 2 -— har vi endast kunnat säga att vi med organisationsslag X avser sammanslutningar som erfarenhetsmässigt inte brukar benämnas ungdomsorganisation men som ändå visat sig bedriva ett mer eller mindre omfattande ungdomsarbete. När vi nu undersökt vilka slag av or-

ganisationer IP har eller har haft »andr a uppdrag» i och/eller är »med i», märker vi, enligt tabellerna 10—12 i bil. 1 e, att organisationsslag X kommit att inta en framskjuten ställning. Genom att bläddra i frågeformulären har vi möjlighet att i anslutning till frågorna om IP :s organisationstillhörighet studera vilka föreningar och sammanslutningar, som i dessa frågor fått representera organisationsslag X. Ett 10 %-igt slumpmässigt urval av formulären för ordförandena på lokalplan ger följande provkarta:

a) »andra uppdrag» i

b) »med i»

1. P s I 2. Musikkåren Bollstabruk 3. -nämndens ungdomsråd 4. Studiecirkel inom eget företag 5. SH 70 6. Shell 7. Tornedalskommitténs förbund

1. Solviks kamratförbund 2. Folkrörelsernas konstfrämjande 3. Sörabykretsen av Inomeuropeisk mission 4. Svenska Naturskyddsföreningen 5. Bollsta-Väja blåsorkester 6. Svenska Röda Korset 7. Svenska Landsbygdens Studieförbund 8. Långeruds Röda Kors 9. Svenska Naturskyddsföreningen 10. Rädda Barnen 11. Dalarnas skogskarlars klubb 12. Tärendö hembygdsgille 13. Säffle Lions club 14. Skövde Sportskytteklubb 15. Odd Fellow Orden

297 Tabell 13. Slag av organisation för a) IP:s »andra uppdrag» som avser förenings- eller annan fritidsverksamhet bland ungdom. Fritidsgruppsledare. Fritidsgruppsledare inom Slag av org. för »andra uppdrag»

I n 364

Se n 65

R n 59

N n 22

A n 51

X n 28

K n 135

°//o

I Se R M N P A X K

50 3 1

6 17 6

14 4 4

28,5 3,5

19 2 4

2 10 12

29 3 5 12 5

7 7 51 2 3 10 14

5 14 18

2 8 35 16 16

3,5 11 14 14 11

4 6 5 22 22

Summa procent Andel I P som har/har haft »andra uppdrag»

85,5

60 Tabell 14. Slag av organisation för b) annan förening IP är »med i». ledare.

Fritidsgrupps-

Fritidsgruppsledare inom »Med i» slag av org.

I n364

Se n 65

R n 59

N n 22

A n 51

°//o

°/

I Se R M N P A X K

33 1 1 1 3 3 4 17 1

36 Summa procent Andel IP som är »med i» . .

64 45

X n 28

K n 135

25 4

22 2

22 2 14 9 6 29

10 3 3 24

18 5 5 32

6 29 10 47 2

7 7 32

80 54

69 51

96 64

118 73

75 46

Kommentarer I likhet med vårt förfaringssätt med ordförandena på lokalplan ska vi också för fritidsgruppsledarna undersöka vad

3 2 5 3 7 27 3 74 52

sorts föreningar och sammanslutningar, som representerar organisationsslag X. Ett 10 %-igt slumpmässigt urval av fritidsgruppsledarnas enkätformulär ger följande provkarta:

298 a) »andra uppdrag»

b) »med i»

1. Sveriges Arbetares Sångarförbund 2. Svenska Träindustriarbetarförbundet 3. östra Grevie Folkhögskola 4. KSAK 5. De vanföras riksförbund 6. Sveriges Amatörmusikers riksförbund 7. Svenska Korporationsidrottsförbundet

Tabell

15. Slag av organisation

Slag av org. för uppdrag i annan förening I P är »med i»

1. Ankarsrums musikkår 2. Manskören Cantus 3. Rotary 4. Studieförbundet Medborgarskolan 5. Malmö stads brandkårsförening 6. Svenska Ungdomsringen 7. SAP 8. Svenska Röda Korset 9. Rotary

för c) uppdrag i annan gruppsledare.

förening

IP är »med k.

Fritids-

Fritidsgruppsledare inom I n 364

Se n 65

R n 59

N n 22

A n 51

X n 28

K n 135

10 2

14 4

I Se R M N P A X K

21 1 1 1 1 10 1

5 5 2 12

2 19

Summa procent

5 18

2 12 6 22

4 7 18

2 1 2 2 5 17 2 45

299 BILAGA2a 1 9 6 2 års u n g d o m s u t r e d n i n g

En viktig

undersökning

Denna undersökning avser personer som 1955 eller senare genomgått minst 3 månaders sammanhängande ungdomsledarutbildning. Bland ett slumpmässigt urval av dessa genomföres denna undersökning, som väntas bli av stor betydelse för utredningens arbete. Undersökningens tillförlitlighet är bl a beroende av försökspersonernas villighet a t t medverka. Därför vädjar vi till E r a t t bistå på bästa sätt genom att uppriktigt och noggrant besvara ställda frågor och därefter returnera formuläret till utredningen i bifogat lösenkuvert senast 14 dagar efter poststämpelns datum.

1. Vilket år är Ni född?

Undersökningen är konfidentiell, vilket innebär a t t varken E r t namn eller E r a individuella svar i något sammanhang kommer a t t utlämnas. Det är endast sammanställningar av hur grupper av människor svarat, som efterhand kommer a t t presenteras. När ni besvarar frågorna, följ hänvisningarna inom rutorna. Skriv E r a svar på pricklinjerna eller kryssa för i tillämpliga svarsrutor. Siffror framför svarsrutor eller i höger marginal, behöver Ni ej t a notis om. De är s a t t a endast för a t t underlätta bearbetningen. Maj 1965

År

Olle Halidén

Olle Sjögren

2. Kön? 1. • Man 2. • Kvinna

Kol. 6 Kol. 7 1 2

3. Civilstånd? 1. • Ogift 2. • Gift 3. • Förut gift (skild, maka eller make död)

Kol. 8 1 2 3

4. a. Om gift: Har Ni egna barn? 1. Q J a 2. D Nej

Kol. 9

. Om »ja»: Vilka år är de födda? Född år 1. 2 3. 4. 5

Ev. kommentarer:

Kol. 10 6. 7. 8. 9. 10.

300 5. a. Nuvarande bostadsort?

Kol. 11 1 2

b. Kommun?

3 4

c. Län?

5 6

Ev. kommentarer:

6. Vilken skolutbildning har Ni och vilket år påbörjades och avslutades den? a. Skolutbildning

b. Påbörjades år

c. Avslutades år

1. • Folkskola, enhetsskola eller motsvarande 2. • Folkhögskola 3. • Realskola, flickskola eller motsvarande 4. • Gymnasium, lägre ingenjörsexamen eller motsvarande Obs! Yrkesinriktad skolutbildning markeras i fråga 7. Ev. kommentarer:

b. Kol. 13 c. Kol. 14

7. a. H a r Ni utbildat Er ytterligare t. ex. genomgått yrkesskola, husmodersskola, lärarseminarium, ungdomsledarinstitut, universitet, högskola, tekn. studier, brevskola, kurser? 1. Q J a 2. Q Nej Om »ja» besvara frågorna b—d.

skolform eller slag av kurs Ni genomgått

a. Kol. 15

b. Kol. 16 c.

a. Kol. 12 1 2 3 4

Utbildningen

påbörjades år

avslutades år

Utbildningen var tillgänglig från

sturealfolkdent exaskoleexamensnivån mensnivån nivån

1. 2. 3. 4. 5. 6. Innan Ni går vidare, kontrollera att alla tillämpliga kolumner och rutor blivit ifyllda. Ev. kommentarer:

c,. Kol. 17

c,. Kol. 18

d. Kol. 19

301 8. Vad har Ni fr. o. m. 1955 haft för yrken eller huvudsysselsättningar? Under vilka tidsperioder har dessa varat? Arbetsgivares, företags eller skolas, institutions namn och postadress? Lämna Era svar i kolumnerna nedan! c. Om anställning eller studier, ange arbetsgivarens, företagets, skolans, institutionens

a. Yrke, huvudsysselsättning

b. Tidsperiod

Om anställning, ange anställninens art, t. ex. ungdomsinstruktör, folkhögskollärare, personalkonsulent.

Sysselsättning (anställning, hemmafru, studier m. m.)

Om egen företagare, ange rörelsens art, t. ex. handelsträdgård.

bj Började

Om annat, ange t. ex. hemmafru, militärtjänst, studier, sjukskriven.

År

Mån

b 2 Slutade År

Namn

Postadress

Mån

1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. Kol. 20 a. Kol. 21 b r Kol. 22 b 2 . Kol. 23 b 3 . Kol. 24 b 4 . Kol. 25 c. Kol. 26 Innan Ni går vidare, kontrollera a t t denna fråga blivit fullständigt besvarad, a t t alla tillämpliga kolumner blivit ifyllda. Ev. kommentarer: 9. Om Ni år 1955 eller senare har b y t t eller lämnat yrke, anställning eller vad Ni i övrigt bedömt vara Er huvudsysselsättning, ange nedan åter närmast föregående huvudsysselsättning o c h nuvarande. Närmast föregående huvudsysselsättning, som jag lämnat:

302 Nuvarande

huvudsysselsättning:

Ev. kommentarer: 10. a. Vad kom Er att lämna närmast föregående huvudsysselsättning? 1. • Avslutade studier, tidigare arbete upphörde, permittering, erhållen uppsägning. 2. • Medveten önskan om att lämna tidigare huvudsysselsättning. 3. • Fick kännedom (t. ex. genom annons, bekanta etc) om ny huvudsysselsättning, utan att jag dessförinnan haft särskild tanke på att lämna tidigare huvudsysselsättning. 4. • Annan orsak, ange vilken:

b. Om Ni markerat i flera svarsrutor, vilken markering anser Ni vara viktigast? Markering i svarsruta nr:

Ev. kommentarer: 11. a. Om Ni hade haft tanke på eller önskan om att lämna Vad som i fråga 9 angavs som närmast föregående huvudsysselsättning, vilka var i så fall orsakerna härtill?

b. Om flera orsaker: Vilken anser Ni vara den viktigaste?

Kol. 27 1 2 3 4

Kol. 28 1 2 3 4 a. Kol. 29

b. Kol. 30

Ev. kommentarer:

12. a. Om E r t i fråga 9 angivna byte av huvudsysselsättning var helt frivilligt: Kände Ni ändå tvekan inför bytet?

a. Kol. 31

1. • Ja

2. • Nej

b. Om »ja»: Vad kom Er att känna denna tvekan?

b. Kol. 32

Ev. kommentarer:

13. Om Ni enligt svar på fråga 9 för närvarande har anställning, hur fick Ni kännedom om den nya huvudsysselsättningen? 1. • Annons eller annan information genom pressen, inkl. den egna org. pressen

Kol. 34 1

303 2. • Arbetsförmedling 3. • Förmedling genom medlems- eller intresseorganisation eller fackförening 4. • Kolleger, släkt, vänner, bekanta informerade 5. D Egen förfrågan hos arbetsgivaren 6. • Arbetsgivaren kontaktade, frågade 7. • Annat, ange vad:

2 3 4 5 6 7

Ev. kommentarer:

14. Om det i fråga 9 angivna bytet av huvudsysselsättning inneburit märkbara förändringar till det bättre eller sämre för Er: I vilka avseenden?

a. förbättringar;

a. Kol. 35

b. försämringar;

b. Kol. 36

Ev. kommentarer:

15. Hur stor var Er totala inkomst under 1964? Räkna med bruttoinkomsten, d. v. s innan skatten är dragen 1. • 0 — 2 000 kr 2. • 2 001—10 000 kr 3. • 10 001—20 000 kr 4. • 20 001—25 000 kr 5. • 25 001—30 000 kr 6. • 30 001—35 000 kr 7. Q 35 001—40 000 kr 8. • 40 001—45 000 kr 9. • 45 001—50 000 kr 0. • 50 001 kr eller mer Ev. kommentarer:

16. a. Är eller har Ni sedan 1955 varit med i någon förening, organisation, religiös sammanslutning? (Frågan inbegriper föreningar, organisationer, sammanslutningar av alla slag utom fackföreningar och ekonomiska föreningar, även besök eller uppdrag på ungdomsgård.) 1. J a • 2. Nej •

Om »ja»: Besvara nedanstående frågor b—f.

Kol. 37 1 2 3 4 5 6 7 8 9 0

b. Namn på föreningen, sammanslutningen. c. Namn på dess riksor(Ange endast en på ganisation. varje rad.)

Slag av förening, c. Under vilka år sammanslutning. (Ange t. ex.: idrotts-, scout-, religiös, motor-, nykterhets-, po- e Började e Slutade x 2 litisk eller annan.)

1. 2. 3. 4. 5. 6. a. Kol. 38 1 2 b. kol. 39 d. Kol. 40 e r Kol. 41 e 2 . Kol. 42 f.

Vilken av ovan uppräknade föreningar, sammanslutningar har Ni under det senaste året besökt oftast? Ev. kommentarer:

17. a. H a r eller har Ni haft uppdrag, såsom ledamot i styrelse, kommitté eller liknande, i någon av de föreningar, organisationer eller sammanslutningar som Ni uppgett i fråga 16? 1. • J a 2. • Nej Om »ja»: Besvara frågorna b—d! b. Namn på föreningen, sammanslutningen

c. Ange uppdragets art, t. ex. ordf. i styrelse, ledamot i kommitté

1 2 3 4 5 6 Ev. kommentarer:

1 2 Kol. 44

d. Innehar Ni uppdraget f. n. b. Kol. 45 <*i

Nej 1. • 2. • 3. • 4. • 5. • 6. •

1. D 2. • 3. • 4. Ö 5. Q 6. Q

2 Om Ni för närvarande har yrke eller anställning, som berör föreningsarbete eller annan fritidsverksamhet bland ungdom, besvara frågorna 18—21! 18. Har Ni 1960 eller senare genomgått någon ungdomsledarutbildning med minst sex veckors sammanhängande undervisning, t. ex. vid folkhögskola, ungdomsledarinstitut? 1. D J a 2. D Nej Om »ja»: Besvara frågorna 19—21! 19. Var och när fick Ni denna ungdomsledarutbildning (om flera, den senaste)? (Skola, utbildningsinstitution)

a. Kol. 43

(År)

c. Kol. 46 dv Kol. 47 cl,. Kol. 48

305 20. Vad i denna ungdomsledarutbildning har Ni haft särskild n y t t a av i E r t nuvarande arbete?

Kol. 49

21. Vad har Ni för Ert nuvarande arbete saknat i denna utbildning?

Kol. 50

Ev. kommentarer till frågorna 20 och 21:

Frågorna 22 och 23 besvaras endast om Ni är gift. 22. Vilken skolutbildning har Er maka/make? 1. • Folkskola, enhetsskola, yrkesskola eller motsvarande 2. • Folkhögskola 3. • Realskola, flickskola eller motsvarande 4. • Gymnasium, lägre ingenjörsexamen eller motsvarande 5. • Akademiska studier 6. Q Annan skolutbildning, ange vilken

Kol. 51 1 2

3 4 5 6

Ev. kommentarer: 23. Hur stor var Er makas/makes totala inkomst under 1964? 1. • 0 — 2 000 kr 2. • 2 001—10 000 kr 3. • 10 001—20 000 kr 4. Q 20 001—25 000 kr 5. • 25 001—30 000 kr 6. • 30 001—35 000 kr 7. Q 35 001—40 000 kr 8. • 40 001—45 000 kr 9. • 45 001—50 000 kr 0. • 50 001 kr eller mer Ev. kommentarer:

20— 614759

Kol. 52 1 2 3 4 5 6 7 8 9

3Ö6

BILAGA 2b

Kodifieringsschema till frågor rörande yrke eller huvudsysselsättning (Utarbetat med stöd av 1960 års Folkräknings yrkeskod)

1. Administrativt, pedagogiskt, litterärt, konstnärligt arbete inom: a) Ungdomsorganisation Ex.: Förbundssekreterare Idrottskonsulent Ombudsman PR-chef Redaktör Sekreterare Ungdomsinstruktör Ungdomspastor Ungdomssekreterare b) Ideell vuxenorganisation (motor-, nykterhets-, politisk, facklig, religiös eller a n n a n ) , inklusive folkbildningsorganisation (ABF, SKS, TBV, SLS, SFM, FS, IOGT, JUF, LIS, NTO, KFUK/KFUM, BSF) Ex.: Förbundssekreterare Föreståndare Konsulent Ombudsman PR-chef Präst, pastor Redaktör Studierektor Studiesekreterare

c) Kommunal ungdoms- eller fritidsverksamhet Ex.: Assistent Föreståndare Instruktör Intendent Kommuninstruktör Konsulent 2. Annat pedagogiskt arbete än som nämnts under punkterna a)—c) 3. Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete 4. Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt arbete än som nämnts under punkterna a)—c) samt kameralt och kommersiellt arbete 5. Lantbruks- och skogsarbete 6. Transport- och kommunikationsarbete 7. Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning 8. Servicearbete 9. Militärt arbete (yrkesmässigt) 0. Ej förvärvsarbete, studier, aspirant- och praktiktjänstgöring, tjänstledighet och dylikt x Hemmafru y Militärtjänst R Ingen uppgift

BILAGA 2c Tab. 16—23. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ungdomsledarutbildning 1. I hög grad yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 16. a) KFUM, RKU. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioäen närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarutbildning Kvinnor

Män

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a. Ungdomsorganisation b. Ideell vuxenorganisation c. Kommunal ungdoms- el. frit.v.. Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt samt socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommnnikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

n 9

n 18

Yrke eller huvudsysselsättning

Båda könen n 27

Före utb.

Efter utb.

Före utb.

Efter utb.

Före utb.

Efter utb.

°/

27,78

88,89

11,11

77,78

22,22

,85,19

5,56

11,11

—

7,41

—

5,56

—

11,11

—

7,41

«*-

—

33,33

11,11

11,11 3,70

3,70

5,56

—

38,89

5,56

22,22

11,11

33,33

7,41

5,56 5,56

— 11,11

3,70 7,41

—

5,56

100,03

100,01

99,99

100,00

99,99

100,00 i

5,56

3,70

. .

3,70 j

308 Tab. 17. b) Stockholms der tolvmånadersprioden

stads närmast

ungdomsledarinstitut, Yrke eller huvudsysselsättning före och efter genomgång av yrkesinriktad utbildning Män

Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a. Ungdomsorganisation b. Ideell vuxenorganisation c. Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt s a m t socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrat i v t samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

Kvinnor

n 8 Efter

Före

37,50 12,50 37,50

12,50 12,50

n 11 Efter

Före

25,00 25,00

Båda könen

Före

33,33

18,18

33,33

18,18

33,33

9,09

12,50

9,09 9,09

12,50

9,09

12,50

66,67

100,00

100,00 | 100,00

unledar-

27,27

99,99

Efter

309 Tab. 18. c) Skolöverstyrelsens försökskurs. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarutbildning Män Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a. Ungdomsorganisation b. Ideell vuxenorganisation c. Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift

Kvinnor

Båda könen n 49

n 6

n 43 Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

23,26 4,65

37,21 11,63

16,67

22,45 4,08

34,69 10,20

18,60 2,33

23,26

16,67 16,67

33,33

18,37 4,08

24,49

2,33

2,04

6,98

6,12

2,04 4,08

4,08

2,33

4,08

2,04

11,63 2,33 2,33

6,98 2,33

10,20 2,04 2,04

6,12 2,04

11,63

6,98

16,33

10,20

2,33 4,65

2,33

4,65

16,67

50,00

33,33

8,16

9,30 100,02

100,03

100,01

100,00

99,99

99,98

310 2 . I någon grad yrkesinriktad Tab. 19. a) Birkagården, under tolvmånadersperioden

ngdomsledarutbildning

Grimslöv, närmast

Stensund, Valla. Yrke eller huvudsysselsättning före och efter genomgång av yrkesinriktad ledar^ utbildning Kvinnor

Män Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation b) Ideell vuxenorganisation c) Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Annat pedgogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt ek kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arb. . Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

n 32

Båda könen

n 18

n 50

Före

Efter

Före

Efter

Före

o,' ,0

°//o

16,67

9,38

5,56

2,00 4,00

5,56

10,00

22,22 11,11

11,11 5,56

14,00 20,00

3,13 3,13

6,25 3,13

5,56

12,50

9,38

9,38 25,00

15,63 9,38

6,25

4,00

21,88 3,13 3,13

6,25

27,78

14,00 12,00 2,00

9,38

25,00

27,78

55,56

16,00

100,01

100,02

100,00

15,63 3,13 100,04

2,00 100,03

311 Tab. 20. b) Bosön. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden före och efter genomgång av yrkesinriktad ledarutbildning Män Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation b) Ideell vuxenorganisation c) Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

Kvinnor

n 19

närmast

Båda könen

n 7

n 26

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

°/ /o

5,26

5,26 68,42

14,29

71,43

3,85 3,85

3,85 69,23

5,26

42,86

28,57

19,23 3,85

11,54

10,53 5,26

26,32 10,53 15,79

19,23 7,69 5,26 11,54

10,53

15,79

5,26

100,01

99,99

42,86

19,23 11,54

100,01

100,00

100,01

3,85 7,69 3,85 100,01

312 3 . I ringa grad yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 21. a) Brunnsvik och Karlskoga. Yrke eller huvudsysselsåttning dersperioden närmast före och efter genomgång av yrkesinriktad

Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation b) Ideell vuxenorganisation c) Kommunal ungdoms- el. fritids verksamhet Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikations arbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

under tolvmånaledarutbildning

Män

Kvinnor

Båda könen

n 22

n 10

n 32

Före

Efter

Före

—

9,09 9,09

—

4,55

18,18

4,55

4,55 13,65

4,55

—

10,00

Efter

Före

20,00

3,13

20,00

6,25 3,13 15,63

22,73 4,55 54,55

31,82

9,10

4,55

100,03

90,00

60,00

65,63 6,25

100,00

100,02

313 Tab. 22. b) Mellansel, Medlefors, sättning under tolvmånadersperioden

S:t Sigfrid och Wendäsberg. Yrke eller närmast före och efter genomgång av ledarutbildning

Yrke eller huvudsysselsättning

Män

Kvinnor

Båda könen

n 41

n 27

n 68

Före

Efter

% Adm., ped., litt., konstn., arbete inom: a) Ungdomsorganisation b) Ideell vuxenorganisation c) Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanis tiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikations arbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik etc Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

huvudsysselyrkesinriktad

Före

Efter

Före

3,70

1,47

2,44 4,t

7,32

3,70

18,52

4,41

12,20 9,76

12,20 4,88

25,93 7,41

14,81 3,70

17,65 8,82

7,32

4,88

9,76

7,32 2,44

3,70 11,11

3,70

21,95

51,22

14,81

48,15 3,70

2,44 29,27

4,88 2,44

29,63

3,70

1,47 29,41

100,02

99,99

99,98

4,41

2,44

7,35 4,41 1,47 19,11

314 4. Utom ramen av yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 23. SSU. Yrke eller huvudsysselsättning under tolvmånadersperioden närmast före och efter genomgäng av sexveckorskursen pä Bommersvik Män Yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn., arbete inom: a) Ungdomsorganisation b) Ideell vuxenorganisation c) Kommunal ungdoms- el. fritidsverksamhet Annat pedagogiskt arbete Hälso- och sjukvårdsarbete, socialt el. kurativt arbete Annat naturvetenskapligt, tekniskt, socialvetenskapligt, humanistiskt, konstnärligt, administrativt samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- och skogsarbete Transport- och kommunikationsarbete Tillverkningsarbete samt gruv- och stenbrytning Annat servicearbete Militärt arbete Ej förvärvsarbete, studier, praktik

Båda könen

n 4

n 23

Före

Efter

Före

Efter

Före

Efter

°/ /o

10,53

15,79 5,26

8,70

13,04 4,35

5,26

10,53

4,35

75,00

13,04

21,74

5,26

4,35

68,42 5,26

47,37

56,52 4,35

39,13

10,53

5,26

13,04

8,70

Militärtjänst Ingen uppgift. Summa procent

Kvinnor

n 19

25,00

5,26 100,00

99,99

4,35 100,00 | 100,00

100,00

100,01

315 ti 3

1111 1

1 1 1 1 1 1 1 11

1 II 1 1

S 11 *

• PH

C •J-4

C»

S eö

bfi

CN bi

1 I I 1O

O T-C

1 O O

SIM

* 1

M I M I " O

11 1 111 111 1

•< C

o fl

t-,

9 TJ

• rl

u o c c

b£)

' ed' - fl3 • PH

CÖ

fl T» •g be fl A P

1 II 1

11 II

55 Ii il 1

I III

I I I 1 QO

Sill

1 111 311 1

1 II

1 III

1 II 1

1 ••

1 III

1 II

1-H

i) T i •Ti o;

fl fl fl

o" -5 2 a

4-i

1111 1

•PH

ÖJ

31 55

£|

O O O

21 m. ••t

1 CD O O

•—1

ak. 5

q CO r H (-1

•-1

•Kl

C S -a •S § a° a •~ c •O

fl > fl .fl

r»

1 III

+•> :eö

INI

•0 <s

ös

bfi

0" 0

III

C :0

,_l

I 1 II

1 IM

II0

•a

o "O

1-H 0 0

III

1 II

1 "l'l" O

a B

•

i2 c 1H a c £ (O

•1

<! I >u i.

i 1* .Q

»1

4>' „

•St

as CO

—

i S3 a

Tillverkn. arbete samt gruv-

*-"

Lantbruks- o. skogsarbetare Transp.- 0. kommunikations-

-a:

0 0

Annat nat.yetensk., tekn., soc.-vetensk., hum., konstn., adm. samt kameralt och kommersiellt

g 3

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorgänisation c) Komm. ungd.- el. frit.v.

3 . X . a .

. a • u • a>

'. '•$ •

3 —1

. 4-»

«> "

* A X3 A

cl =

4C c

\ 3

G <u 0

: g , 0: o-

5 3

i C s 0 £J C

> 60i

•< c

•d 3 60

•si

fl "

oB CO

b, N

•< c

bi CO

< c o

co ta

^ oo oo

^ £§§ 1 2 " | MSN II II

O CO O l > O - ^ O i O

Cl N I

T i i <N

N C O C O

555 jf | m

CO CO

16,7 66,7

6,7

10,0

3,3 13,3

o CO I>" I I | | TJ< •>*

10,2

10,0

•< c

CO oo" |

I I1

C O O C O

t > >c

16,7 16,7

1 I

6,1 2,0

2,0

rf N

T* ©"

33,3

M i l l

4,1

6,1

23,3 16,7 16,7 N N

Ej förv. arb., studier, praktik

T-I

25,0

16,7

CO CO TH

Tillverkn. arbete samt gruvo. stenbrvtn

c (4

lONflCä CO* N O? TT" CO TH r l

33,3

l O CO

^o O^

50,0

16,7

34,7 10,2 24,5

••o

25,0

50,0

25,0

°/

O -^

33,3

16,7

T-l C5

25,0

> CO T-H

16,7

u o 11

°/

o <t PQ

iO O co

e 10 a

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. frit.v. Annat ped. arbete Hälso- o. sjukv. arbete, soc. el. kurativt arbete Annat nat.vetensk., tekn., soc.-vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete. . Transp.- o. kommunikations-

316 o o o

1 N

1 M

•

1 1 | |

c c

< c

1 1

o> of

1 1 1 II 1 II II 1 1-H

T-l

o o" o

o Ti

o o" o

T-l

©" ©

o" o

T-l

o" « | rf rf> | rf L 1 1 o

rti

iH CN co u

C/3

1ii

16,7

1111 1 11 1 111 111 1

I | I I 1 II 1 111 111 11

55,6

37,5

25,0

12,5 12,5

7,1 21,4

55 | | 11 1 11 1 111 111 11

5? 1111 1 11 1 111 111 11

)

s X

a 8

>(- i c

10,0

28,6

7,1

co o o

111 111 11

21,4

7,1

36,0

| C»

4,0

14,0 8,0

8,0

I 1I 1

15,6

25,0

CO CO

6,3

55 1

n stpnhrvtnine

11,1 5,6

2 1 55

Tillverkn.arbete samt gruv-

m 00

33,3

15,6 9,4

Lantbruks- o. skogsarbete . . Transp.- o. kommunikations-

co oo u °< 3

12,5

u °«5 c

5,6

9,4

u °< 3

1 1 1 1II

6,0 2,0

pl knmtivt arhe.t.p.

£ C

1 111 1

12,0

Annat nat.vetensk., tekn., soc.-vetensk., hum., konstn., adm. samt kameralt och kommersiellt

m O

Hälso- o. sjukv. arbete, soc.

> u o C c <

ä*

5,6

T-t

16,7

l-r

6,3 3,1

CO •**

16,7

M £

16,7

u -< 3

9,4

O 1 T-I 1

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. frit.v.

1 II 1

T-l

o o

•< s

•3 3

-O v>

+- t i u E B e P

4->

\ + o X5 C

a 3

T-l

o" o

T-l

o* o

X «E O,

+-> 3 o o o

ic S

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 11 1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 1 11 1 1

co oo u •< C

et i i i

II "8

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 11 1 1 1

1 1 1 1 1

1 1 1 1 1 1 11 1 1 1

M i l l

1 IIR

c ev C :0

1 M "O <m CQ

00 (N

2 I, u

*1 o C

i rf i

«5

i i i i o" o

00 CO

C 1 1 4 il *»_ ^ I * I ef

CO CNJ (1

o M M o"

1 III

1—1

1 M M oo 1-1

2| u

II II

II 1 1 1

31 1 I

1 f~8

1 1 1 II 1 II II 1

t-.

-< C

co co u

1 III

co T*

1 1 S" 1 1 o" II 1 O

* |

1 Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. frit.v. Annat ped. arbete Hälso- o. sjukv.arbete, soc. el. kurativt arbete Annat nat.vetensk., tekn., soc.-vetensk., hum., konstn., adm. samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbr uks- o. skogsarbete. . Transp -o. kommunikationsarbel e Tillverl

ft OJ

-O 3

CL> C

^ f

—oT +-> o

c u •g

>« fl c eac — c > > 0. Stf

!-<_

a! bi

S a 89

1 1 ^ 2 1 ^ 1 o" O

3 u GD

« SL

MM 1

•—

o X.

3 C

.a & S :0

C *

C3 * -

a* C cu a

B B

3 c/3

319 E K.

S1 u <

"g K

11 1

111,1 to

•2

cu B :0 J*

h o

1 CO

1 1 1 11

o CM

11 A i £

^p o^

o o <o i n d I in ,_, | ,-H

o d

o o K

to to i co

oo"

oT"oT

O* O

ä1 i

\fei- t i \ \

o o il

i |

1-H

CO CO

o | uo ] | 1

o in* i i i A I I 1

o o o

1*^1

® 1^ 1

o* o

«2L tu

Ti tu

tN CO

1-1

1-H

ef CO b.

2 |

•o

Öl

•< c

«1 ö o ^

co c

111 11

1 II

o 1 1 1 1

o o*

I H

L o 3 c

1-1

1-H

'> rt

co • * bi

n i i l

i i i i 11 i i o*o 1-H

i% 1-H

*: •«

°< s ty

.*""

CO Öl :o

»^ °C Öl

Si ti

S1 bl

iiii 1

11 i i i i 11 i i o*o

1111 i

S" 1 S"

111 11

1 S 1 S" 1 1 oo1 1-H

s co o u •< C

ÖS O AS

»2

i-H CN tM

coin

(DN

| 00

o \

1 <0

in* I

1 I

i-H

1 CM

1-H

I-^ I-H oT o *

~^o

in i

CM oo*

TI*

into

m 1 ^ 1

T I * co*

c»

o o m 1 "^

s to

3 co > c

k, 3

>- SJ

—«\

O *rt —. co

"3 o O

•Q

:.2 >

to AS

C/3

?*>

o o

S *4

_£

_,_.

-f

Trt

rt§ rtcub rt^^

co .'£3 '3 "" *tuJ a, j a *o .22 C D ~ b, 4, s s§ ~• 3 £ , a. g) C "O o. ^ b tu _ . C S - h » » i •^ * C 3 •_• g wo x s b o ^ C B -

*§ s > . O* 4-> CD t ;

•b\ > > en •— + J « C

. «

» f l 3 rt " £J 3

O rt ri O

« SS co CD

3 S

o ^

e B

E -e p 2 * « o

< = S b.« ~ i •3 «• 3 _ ic ^

^ g b E rt CT: rt

-J H

3, b? tu

-3

co CU*

t % - •o rt i >

ii 1 ii i ?

tu cc

rt "g cu C

fl* P

b CD

b c V

b :0

B :r 0

—«M —

1t?

— 3:

'CD

CU CJ

o b

a 3 QC

2 ä

42,9

^ co

18,8 8,3

2,1

"-IP^ o in" CM

14,3 31,3 6,3

co oo"

4,2 2,1

28,6 16,7

14,3

°/

O I>

8,3

320 o' o

°/

m oo a 6 a •e

2,1

~< a CM

Q O

°< a

AS;

c3 °ca CQ

co o CO

°< s TH

00 CO

r» T-T i I

co i oo 1

^ P . com"

^ ^ o"oo" i | CO 1 1

\P o^

mm i i TH TH" 1 1

oo TH" T-i

cN-* n \ " T*

CÄ ci

•«# o> Tf c i 1 1

o i n o^ OT a» o " r-T o f o f 9> m

^9 o"-

IM I i I l I C N"

II II

1 1

II II I I

1 t«1

v^> o^

i in" i in" 1 1

of ei

CN" I M 1

| 1

I I I 1 1 1

ef ef ei ei

o o o

Ml00"00"

sfv ^

1 " 1 S S 1 1oTH

i i | co I I I

T)«"co TH

1 co 1 1 1

O "* TH

o 1 1I 1

-< a m oo U

u o

°< a

co m

a a

H •< C

o o

oo TH

1 |

o" o TH

| | 1 1

o" o TH

o_ o"

TH l >

o o" o

v.o o^

oo"co" I CO •* 1

o» o» C2

•< a o co u •< m

1113 3

| | jS

-^o

S> c o c o o f 1 1 co oo"

o c o

o CO

0»

11 i i 11 1111 ofo r> o

£S

™ *"*' 1 S M I

r^ co

' ro? Oi

°< a

:C3

co m CO

T H r ^ c O T f o ^ hio oo H"N |

co >* 1

C N 0 5 0 C O - * of-**" •* i>ef

CN o^-tf^ TH" i TjTef

o" o

T3 3 *>

> .£

£«

?! a> £

"* 1 ^ 1

*"*

Adm., ped., litt., konstn. arbete inom: a) Ungdomsorganisation.... b) Ideell vuxenorganisation. c) Komm. ungd.- el. frit.v. . Annat ped. arbete Hälso- o. sjukv. arbete, soc. el. kurativt arbete Annat nat. vetensk., tekn., soc- vetensk., hum., konstn., adm. samt kameralt och kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete. . Transp.-o. kommunikationsarbete

TH TH

3 u W

°.c

)

« Ö l -r - i a.

~ —CL 4) er t > >-

3 P

t/J

1 Ej förv.arbete, studier, praktik

< a 0» of o

*. 0 oo SJ

•s • B :c:, c

«-'

= £ \i 5

c 3 ej i SJ 3 c c/3

< fl m •<* u

< c co co i> in

u < C •ö K

o co co"-*

T-l CO CM

< a

2 | u °< m <

fl i l G

CO I M

H << C

•r-l - t f U

< fl

2 I "a

u °<

3 3

-5

oo co_ in in •<!

• fl •

i1 ? o os •SS «i •a I > ss

Ss • f l <=o 3

(2D

fri

.fl

t/5

a ÖO

o fl

& 3 fl "" fl

5 T3 rf.

21—614759

B P " •*

I— 1

>—i

're'.O

tt _IS.O cS

.af» tJ Ä

2 c J> C O si 3

C. 1/

fl *z£5 2 ja

tfl ,-Ä

i-,

hJH

•s :™ sa

flf

H> w , y :03 _fn C + j : 0 ^s t * " i «-i S 3

G C C

<u ra

a> 13

to *J "-

322 Tab.

31—38. Yrke eller huvudsysselsättning n ä r m a s t efter anställni i ungdomsarbete eller liknande

1. J hög grad yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 31. a) KFUM, RKU. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eder liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideel vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. VuxenUngd. VuxenUngd. VuxenKomm. Komm. org. org. org. org. org. org. Kom n — n3 n — n — n 3 n — n — n 6 n -

°//o

33,3 Hälso- o. sjukvårdsarbete, socilt eller kurativt arbete Annat nat.vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete Transp.- o. kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruvo. stenbrytning Servicearbete Militärt arbete Ej förv.arbete, studier, praktik Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

66,7

33,3

66,7

16,7 33,3 100,0

16,7

—

100,0 33,3

100,0

—

323 32 b) Stockholms stads ungdomsledarinstitut. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till ^rke eller huvudsysselsättning

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. VuxenKomm. org. org. org. org. org. org. n — n — nl n — n — n — n — n — n 1 /o

1m., ped., litt., konstn. arb. inom: Ungdomsorganisation.. . Ideell vuxenorganisation Komm. ungd.- cl. fritidsverksamhet

0/ /O

älso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete m a t nat. vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt 100,0 arbete mtbruks- o. skogsarbete 'ansp.- o. kommunikationsarbete 11 verkn.arbete samt gruvo. stenbrytning rvicearbete ilitärt arbete förv.arbete, studier, praktik emmafru ilitärtjänst igen uppgift

0/ /O

—

100,0

- 1 -

100,0 |

324 Tab. 33. c) Skolöverstyrelsens försökskurs. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till yrke eller huvudsyssel j sättning

Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. VuxenUngd. VuxenUngd. VuxenKomm. Komm. org. org. org. org. org. org. Kom n 13 n2 n 1 n2 n — n 14 n 3 n 2 n5 /o

50,0 7,7

33,3

38,5

0/ /O

50,0

35,7 50,0

7,1

50,0

33,3 Hälso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arAnnat nat. vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete Transp.- o. kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruvo. stenbrvtning Servicearbete Militärt arbete Ej förv.arbete, studier, praktik Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift

100,0

23,1

33,3

20 21,4

23,1

21,4

7,7

7,1

Summa procent. . • . . . . k . . i n n i II m n . n l

100,0

7,1

mnnl mnnl '

1 QQO

99,8 |

100,0 |

100,

325 2. I någon grad yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 34. a) Folkhögskolorna Birkagården, Grimslöv, Stensund och Valla. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

dm., ped., litt., konstn. arb. inom: i Ungdomsorganisation... ) Ideell vuxenorganisation Komm. ungd.- el. fritids-

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. org. org. org. org. org. org. n 3 n — n 6 n — ni n4 n — n2 n 2

0/ /O

:älso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt ar-

33,3

50,0 n n a t nat.vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt antbruks- o. skogsarbete ransp.- o. kommunika-

16,7

50,0

66,7

100,0

'illverkn.arbete samt gruv-

2j förv.arbete,

studier,

100,0 |

100,0

50,0

—

100,0

100,0 |

—

33,3

50,0

l 100,0 | 100,0 |

—

100,0

326 Tab. 35. a) Bosöns idrottsfolkhögskola. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmas efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. VuxenUngd. VuxenUngd. VuxenKomm. Komm. org. org. org. org. org. org. K o n n — n — n 10 n 1 n — n 4 n — n 1 n 1 0/ /O

Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet

90,0 Hälso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete Annat nat.vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete Transp.- o. kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruvo. stenbrytning Servicearbete Militärt arbete Ej förv.arbete, studier, praktik Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

°A

8£

75,0 100,0

25,0

10,0

7 100,0

mn n I mo n '

—

m n ' n 1i m n n 1 '

1 QQ

327 3. I ringa grad yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 36. a) Folkhögskolorna Brunnsvik och Karlskoga. Elevers yrke eller huvudsysselsättning nämast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komm. org. org. org. org. org. org. n — n 1 n 2 n — n — n — n — n 1 n 2 o'

Ldm., ped., litt., konstn. arb. inom: ) Ungdomsorganisation... ) Ideell vuxenorganisation ) Komm. ungd.- el. fritids-

lälso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt aru m a t nat.vetensk., tekn., soc.vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt

100,0

100,0 „antbruks- o. skogsarbete "ransp.- o. kommunikarillverkn.arbete samt gruv-

Ej förv.arbete,

studier,

100,0

50,0

100,0

—

100,0

—

328 Tab. 37. b) Folkhögskolorna yrke eller huvudsysselsättning

Till yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet

Mellansel, Medlefors, S:t Sigfrid och Wendelsberg. Elevers närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. VuxenKomm. Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. Vuxen- Komr org. org. org. org. org. org. n 1 n — n — n 3 n — n — n 1 n — n 3 0/

°/ /o

0 ' /O

—

Hälso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arAnnat nat. vetensk., tekn., soc. vetensk., hum., konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete Transp.- o. kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruvo. stenbrytning Servicearbete Militärt arbete Ej förv. arbete, studier, praktik 100,0 Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift Summa procent

33,3

100,0

33,3

mn n I '

33,:

—

99,9 |

33,2 I

—

I 100,0

1 QQ O M)U

nn n

*J*J9<J

329 4. Utom ramen av yrkesinriktad

ungdomsledarutbildning

Tab. 38. SSUs sexveckorskus. Elevers yrke eller huvudsysselsättning närmast efter anställning i ungdomsarbete eller liknande

Till yrke eller huvudsysselsättning

Adm., ped., litt., konstn. arb. inom: a) Ungdomsorganisation... b) Ideell vuxenorganisation c) Komm. ungd.- el. fritidsverksamhet

Män

Kvinnor

Båda könen

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Från adm., ped., litt., konst. arb. inom

Från adm., ped., litt., konstn. arb. inom

Ungd. Vuxen- Komm. Ungd. VuxenUngd. VuxenKomm. Komm. org. org. org. org. org. org. n — n — n — n — n3 n — n — n — n3

°/

Hälso- o. sjukvårdsarbete, socialt eller kurativt arbete Annat nat. vetensk,. tekn., soc. vetensk., hum., /o konstn., adm., samt kameralt o. kommersiellt arbete Lantbruks- o. skogsarbete Transp.-o.kommunikationsarbete Tillverkn.arbete samt gruvo. stenbrytning Servicearbete Militärt arbete Ej förv. arbete, studier, praktik Hemmafru Militärtjänst Ingen uppgift 100,0 100,0

0/ /O

100,0

—

| 100,0

—

330 BILAGA 3

Attitydskalor

Faktor I.

Konservatism Roterade faktormatriser med sex faktorer

Item nr 6 13 16 23 24 28 31

35 36

38 43 55 56 62 64 77

Item Det bör vara fler män än kvinnor i styrelser Det finns ingen anledning a t t hjälpa personer som avbrutit en utbildningskurs a t t återuppta den igen. . . Vid fester är det i första hand flickorna som bör koka kaffet Det är de högsta ledarnas sak a t t avgöra om det behöver göras några ändringar i arbetets uppläggning . . . Det är kvinnornas egen sak att se till a t t de får lika rättigheter som mänH a r man väl en gång sagt nej åt en deltagare i gruppen, så måste man under alla förhållanden hålla fast vid detta Även om flickor på grund av tidigare utveckling är intelligentare än pojkar, så är ändå män intelligentare än kvinnor En person som dömts för lagbrott är därmed olämplig som ungdomsledare Eftersom man kan förvänta att idrottspubliken hellre vill se herr- än damidrott, är det helt i sin ordning att tävlingsidrotten domineras av herrar Sina vänner bör man i första hand söka bland dem som har samma politiska och religiösa uppfattning som man själv har Kan man genom en bortförklaring komma ifrån kritik bör man gripa den möjligheten Ungdomar under 15 år är inte tillräckligt mogna för att kunna vara med och bestämma ungdomsarbetet. . . . Man bör aldrig rikta kritik mot sin egen organisation Man har ingen anledning att ställa i ordning efter andra I styrelser bör pojkarna få bestämma. Man får överse med skolungdom om den anser sig litet förmer än förvärvsarbetande ungdom Det är viktigare a t t män får god ut-

III

— 18

— 00

— 02

— 11

— 06

— 02

— 04

27^ — 03

— 01

— 06

— 01

— 06

— 08

— 01

— 11

— 13

— 01

— 07

— 00

— 07

—24

48 67

05 03

01 11

24 36

13 08

— 10 03

— 04

331 Faktor II.

Intolerans Roterade faktormatriser med sex faktorer

Item nr S 34 59 68 71 79

Item

Det borde vara rökförbud i allt ung10 domsarbete I ungdomsarbetet skulle det ges mer upplysning om tobakens skadlighet. — 18 Alkoholfrågorna borde behandlas mer ingående i ungdomsledarutbildningen — 13 22 En ungdomsledare skall inte röka . . . . Alla borde helt avstå från att dricka sprit 15 En ungdomsledare bör aldrig dricka 32 alkohol

III

— 20

— 21

— 15

— 05

— 19

— 06 16

— 12

Auktoritär

— 21

— 19 13

76 Faktor III.

— 25 01

— 02

— 25

inställning Roterade faktormatriser med sex faktorer

Itemnr

Item

1 För a t t ungdomarna skall lära sig att de inte får göra som de vill, är det nödvändigt a t t hålla hårt på ordning

"Vår tids ungdom har i allmänhet inte tillräcklig respekt för samhällets la-

15 Flertalet av vår tids ungdomar har

18 Vid skolmåltiderna skall eleverna alltid

32 Föräldrar och ungdomar bör i större utsträckning umgås tillsammans även

33 Våldsdåd, såsom rån och misshandel, borde bestraffas hårdare än som sker Det är inte mer än r ä t t , om alla som överträder lagen får kännas vid

51 57 69 74 75

III

— 18

— 11

— 12

— 31

— 18

— 20

— 25

— 05 I de flesta fall skulle det v a r a n y t t i g t med litet större föräldraauktoritet.. — 02 Numera ges ungdomen alltför stor fri31 het Flickor har numera lika goda utbild— 03 Ungdomar som är ovilliga a t t arbeta bör inte få socialt understöd med mindre än a t t de utför ett a r b e t e . . . 02

— 07

— 11

— 13

— 18

— 01

— 08

— 10

— 04

— 13

332 Faktor

IV.

Moralisk

relativism Roterade faktormatriser med sex faktorer

Itemnr

10 21 26 40 50 53 54 60 61 72 78

Item Skall man komma framåt i livet, får man inte vara alltför noga med metoderna Man får inte t a lag och r ä t t alltför bokstavligt. Det gäller att kunna utnyttja kryphål De lagar som förhindrar legal abort bör väsentligen mildras Om det går är det fullt tillåtet a t t söka kringgå lagen »Ärlighet varar längst» kan nog vara bra a t t ha som regel, men i det praktiska livet kan den sällan tillämpas . . Det betyder inte så mycket om en pojke eller flicka ibland för sina föräldrar bakom ljuset Människor som alltid håller på lag och r ä t t är ofta tråkiga När någon berättar oanständiga histo rier, bör man av artighet ändå lyssna Det är bättre a t t ungdomsorganisationerna konkurrerar med varandra än att de samarbetar Ungdomsorganisationerna behöver inte ha något ansvar för den samhällsbesvärliga ungdomen P å fritiden behöver ungdomarna komma ifrån sina föräldrar A t t kika i boken under ett läxförhör är egentligen fusk, men ändå inte värre än att det kan försvaras Det är bättre a t t ljuga litet grand än att riskera ett gräl

III

-42

— 02

-28

— 08

-37

-15

— 00

— 01

-22

— 06

-09

— 15

— 05

-25

— 16

— 09 — 07

-06

— 06

-14

-13

06 I

08 — 12 01

— 12

42 «; f

-13

•24

— 03

16 — 02

— 18

— 04

03 — 00

333 Den slutliga Likertskalan med angivna t-värden

Faktor

Itemnr 20 7 77 60 80 4 6 64 36 29 21 72 71 31 53 79 78 56 16 22

Konventionalism

Item Ungdomsledare bör inte lägga sig i om hans ungdomar dricker alkohol Man får inte t a lag och r ä t t alltför bokstavligt. Det gäller att kunna utnyttja kryphål Det är viktigare att män får god utbildning än a t t kvinnor får det Ungdomsorganisationerna behöver inte ha något ansvar för den samhällsbesvärliga ungdomen E t t rus då och då gör ingenting Skall man komma framåt i livet, får man inte vara alltför noga med metoderna Det bör vara fler män än kvinnor i styrelser Man får överse med skolungdom om den anser sig litet för mer än förvärvsarbetande ungdom Eftersom man kan förvänta att idrottspubliken hellre vill se herr än damidrott, är det helt i sin ordning a t t tävlingsidrotten domineras av herrar Även en ungdomsledare bör kunna ta sig en snaps ibland . . . . Om det går är det fullt tillåtet att söka kringgå lagen A t t kika i boken under ett läxförhör är egentligen fusk, men ända inte värre än att det kan försvaras Alla borde helt avstå från att dricka sprit Även om flickor på grund av tidigare utveckling är intelligentare än pojkar, så är ändå män intelligentare än kvinnor När någon berättar oanständiga historier, bör man av artighet ändå lyssna En ungdomsledare bör aldrig dricka alkohol Det är bättre att ljuga litet grand än a t t riskera ett gräl Man har ingen anledning a t t ställa iordning efter andra Vid fester är det i första hand flickorna som bör koka kaffet.. Män, som begår sexualbrott mot minderåriga flickor, borde steriliseras

°CKHO V

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1966 1. La Cooperation internordique 4. Nordisk skattekonference i Kobenhavn

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen) Justitiedepartementet Lagberedningen. 1. Utsökningsrätt IV. [7] 2. Utsökningsrätt V. [38] Hyreslagstiftningssakkunniga. 1. Ny Hyreslagstiftning. [14] 2. Undersökning angående hyressplittringen. [15] Arbetspromemorier i författningsfrågan. [17] Decentralisering av naturalisationsärenden m. m. [20] 1963 års markvärdekommitté. 1. Markfrågan I. [23] 2. Markfrågan II. Bilagor. [24] Atomansvarighet III. [29] Vägfraktavtalet I. [36] Offentlighetskommittén. 1. Offentlighet och sekretess. [60] 2. Offentlighet och sekretess. Bilagor. [61] Utkommer senare. Rikets vapen och flagga. [62] Fastighetsregistrering. [63] Luftförorening, buller och andra immissioner. [65]

Finansdepartementet 1965 års långtidsutredning 1. Svensk ekonomi 1£966— 1970. [1] 2. Export och import 1966—1970. Bilagga 1. [2] 3. Tillgången på arbetskraft 1960—1980. Biilaga 2. [8] 4. Handelns arbetskrafts- och investeringsbehov fram till 1970. Bilaga 3. [10] 5. Utvecklingstendenser inom undervisning, hälso- och sjukwård samt socialvård 1966—1970. Bilaga 6. [13] 6. F r a m tidsperspektiv för svensk industri 1965—1980. Bilaga 4. [51] 7. Remissyttranden över 1965 års låångtidsutrednings huvudrapport. [59] Ny myntserie. [4] Ny folkbokföringsförordning m. m. [16] Statliga betänkanden 1961—1965. [19] Oljebranschen. [21] Konsumtionskrediter i Sverige. [42] Värdesäkring av trafiklivräntor. [53]

Ecklesiastikdepartementet Utrikesdepartementet Internationellt fredsforskningsinstitut 1 Sverige. [5]

Yrkesutbildningen. [3] Arbetspsykologisk verksamhet. [40] 1962 års ungdomsutredning. 1. Ungdomens föreniingsoch fritidsliv. III. [47] 2. Ungdomsledare. IV. [66] Skolgång borta och hemma. [55]

Försvarsdepartementet Tygförvaltningens centrala organisation. [11] 1965 års försvarsutredning. 1. Strategi i väst och öst. [18] 2. Svensk säkerhetspolitik. [56] Skeppsholmens framtida användning. [27] Militärsjukvården. [35] Militärtandvården. [58]

Socialdepartementet Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården. [6] Omsorger om psykiskt utvecklingshämmade. [9] Läkemedelsförmånen. [28] Kommunerna och ungdomen. [32] De statliga undervisningssjukhusens organisation. [37] Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. [43] Aktiv åldringsvård och handikappvård. [45] Smittskyddslagstiftning. [50] Yrkesskadeförsäkring. [54] Kommunikationsdepartementet Friluftslivet 1 Sverige. Del III. Anläggningar för del rörliga friluftslivet m. m. [3S] Luftfartsverkets ekonomi och organisation. [34] Fordonskombinationer. [41] Utkommer senare.

Jordbruksdepartementet Renbetesmarkerna. [12] Bostadsarrende m. m. [26] 1960 års jordbruksutredning. 1. Den framtida j o r d brukspolitiken. A. [30] 2. Den framtida jordbrukspolitiken. B [31] Jaktstadgan m. m. [46] Lantbruksnämndernas nya organisation m. m. [49] Skoglig forskning. [52] Handelsdepartementet liiggstlftnlngsutredningen, l. Lagstiftning mot: radiostörningar. [22] 2. Lagstiftning om elektrriska anläggningar. [39] Sällskapsresor. [25] Prissamverkan och konkurrens. [48] Inrikesdepartementet Bostadspolitiskt kreditstöd. [44] Statens och kyrkans marköverlåtelser. [64] Civildepartementet Centralt statligt personalutbildningsorgan. [57]

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966