Friluftslivet i Sverige

National Library of Sweden

Denna bok digitaliserades på Kungl. biblioteket år 2012

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964:47

So tt~

Kommunikationsdepartementet

FRILUFTSLIVET I SVERIGE DEL I UTGÅNGSLÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSER 1962 ÅRS FRITIDSUTREDNING

Stockholm 1964

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Kronologisk förteckning

1. I n d e x l å n . Del I. K i h l s t r ö m . 96 8. F i . 2. I n d e x l å n . Del n . K i h l s t r ö m . 526 s. Fl. 3. K o n s u m t i o n s m ö n s t e r p å b o s t a d s m a r k n a d e n . Esselte 212 s 1 4. E f f e k t i v a r e k o n s u m e n t u p p l y s n i n g . Esselte. 111 s. H. 5. B ä t t r e å l d r i n g s v å r d . Esselte. 121 8. S. 6. A l k o h o l r e k l a m e n . N o r s t e d t & Söner. 278 s. F l . 7. S t a t e n s s k o g a r och s k o g s i n d u s t r i e r . S v e n s k a R e p r o d u k t i o n s A B . 144 s. F i . 8. K a p i t a l u t v e c k l l n g e n i d e t s v e n s k a l a n t b r u k e t . Esselte. 88 s. J o . 9. A r b e t s t i d s f ö r k o r t n i n g e n s v e r k n i n g a r . Esselte. 216. s. S. 10. F ö r e t a g s i n t e c k n i n g . T i d e n - B a r n ä n g e n T r y c k e r i e r A B 149 S. J u . 11. Algfrågan.' N o r s t e d t & S ö n e r . 188 s. J o . 12. V e t e r i n ä r m e d i c i n s k f o r s k n i n g och u n d e r v i s n i n g . Del I I . Esselte. 302 s. J o . 13. Religionsfrihet. A B W i l h e l m s s o n s B o k t r y c k e r i . X X V I I I + 594 s. E. 14. S v e n s k n a m n b o k 1964. A B E G J o h a n s s o n s B o k t r y c k e r i , K a r l s h a m n . 227 s. J u . 15. U t l å t a n d e a v J u r i s t k o m m i s s i o n e n 1 W e n n e r s t r ö m a f f ä r e n . N o r s t e d t & Söner. 117 s. J u . 16. H i s t o r i s k ö v e r s i k t . K y r k o b e g r e p p . Almqvist & Wiksells B o k t r y c k e r i AB, U p p s a l a . 324 s. E. 17. R a p p o r t av p a r l a m e n t a r i s k a n ä m n d e n i W e n n e r s t r ö m a f f ä r e n . N o r s t e d t & S ö n e r . 46 s. J u . 18. ö v e r s ä t t n i n g a v f ö r d r a g a n g å e n d e u p p r ä t t a n det av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. Marcus. 187 s. H. 19. K o m m u n a l s k a t t e u t j ä m n i n g . K i h l s t r ö m . 419 s. Fi. 20. K r i g s m a k t e n s f ö r b a n d s s j u k v å r d . Esselte. 222 s. Fö. 21. B i l s k r o t n i n g . Esselte. 75 s. K. 22. F ö r b u d m o t u t f ö r s e l a v k u l t u r f ö r e m å l . K i h l s t r ö m . 67 s. E. 23. K r o n h j o r t s r e s e r v a t m. m . B e r l i n g s k a B o k t r y c k e r i e t , L u n d . 109 s. J o . 24. B e h a n d l i n g s f o r s k n i n g vid u n g d o m s v å r d s s k o l o r n a . Esselte. 270 s. S.

25. N y t t s k a t t e s y s t e m . Esselte. 827 s. Fi. 26. Offentliga b y g g n a d e r 3. E k o n o m i s k t b y g g a n d e . Esselte. 103 s. K. 27. L a g o m f ö r v a l t n i n g s f ö r f a r a n d e t . Esselte. 719 s. Ju. 28. B e r ä k n i n g av p e n s i o n s r e s e r v 1 pensionsstiftelse. H o l m q v i s t s k r i v b y r å & k o n t o r s t r y c k e r i . 39 s. J u . 29. K o n c e r n b i d r a g m. m. Esselte. 160 s. F i . 30. K r i s t e n d o m s u n d e r v i s n i n g e n . Esselte. 182 s. E. 31. S k a d e s t å n d II. Esselte. 170 + 62 s. J u . 32. F ö r t i d a t i l l t r ä d e , e x p r o p r i a t i o n s k o s t n a d m . m. M a r c u s . 118 s. J u . 33. ö v e r s ä t t n i n g av v i k t i g a r e f ö l j d f ö r f a t t n i n g a r till fördragen angående Europeiska ekonomiska gem e n s k a p e n och E u r o p e i s k a k o l - o c h s t å l g e m e n s k a p e n . M a r c u s . 521 s. H. 34. Ä k t e n s k a p s r ä t t I. F ö r f a t t n i n g s t e x t . M a r c u s . 96 s. J u . 35. Ä k t e n s k a p s r ä t t II. Motiv. M a r c u s . 597 s. J u . 36. ö k a t stöd till b a r n f a m i l j e r . Esselte. 148 s. S. 37. L a n t b r u k e t s strukturutveckllng. Esselte. 251 s. J o . 38. S a m m a n s t ä l l n i n g av r e m i s s y t t r a n d e n ö v e r förf a t t n i n g s u t r e d n i n g e n s förslag till n y f ö r f a t t n i n g . Del 3. K a p . 6 i förslaget till r e g e r i n g s f o r m . M a r c u s . 98 s. J u . 39. R a p p o r t o c h a r b e t s m a t e r i a l f r å n a r b e t s g r u p p e n för d e t k o m m u n a l a s a m b a n d e t j u n i 1964. M a r c u s . 179 s. J u . 40. M e n t a l s j u k v å r d s l a g . Esselte. 418 s. S. 41. B o s t a d s s t ö d för p e n s i o n ä r e r . Hseggström. 105 s. I . 42. K o m m u n a l m a r k p o l i t i k . Esselte. 117 s. I. 43. Social o m v å r d n a d av h a n d i k a p p a d e . Esselte 208 + 16 s. ill. S. 44. S k o l a n s f ö r s ö r j n i n g m e d l ä r a r e II. Esselte. 296 s. E. 45. S j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n I. G r u n d u t b i l d n i n g . Esselte 319 s S 46. S j u k s k ö t e r s k e u t b i l d n i n g e n I I . Vissa g r u n d l ä g gande undersökningar. Utkommer senare. 47. F r i l u f t s l i v e t i Sverige. Del I. U t g å n g s l ä g e o c h utvecklingstendenser. Svenska Reproduktions A B . 218 S. K.

A n m . Om s ä r s k i l d t r y c k o r t ej angives, ä r t r y c k o r t e n S t o c k h o l m .

S T A T E N S O F F E N T L I G A U T R E D N I N G A R 1964:47 Kommunikationsdepartementet

FRILUFTSLIVET I SVERIGE DEL 1 UTGÅNGSLÄGE OCH UTVECKLINGSTENDENSER 1962ÅRS F R I T I D S U T R E D N I N G

SVENSKA REPRODUKTIONS AB STOCKHOLM 1964

Illustrationer

Nu-reklam

Innehåll S k r i v e l s e till S t a t s r å d e t o c h c h e f e n f ö r k u n g l . k o m m u n i k a t i o n s d e p a r t e m e n t e t • •

5 K a p . 1. Utredningsuppdraget och arbetets 1.1. Utredningsuppdraget 1.2. Utredningsarbetets uppläggning

7 11

uppläggning

K a p . 2. Bakgrund och allmänna riktlinjer för de grundläggande inventeringarna och utredningarna 2.1. Allmänt om fritiden 2.2. Bakgrund och syfte 2.3. Tidigare undersökningar 2.3.1. Undersökningar rörande fritidsvanorna m. m 2.3.2. Undersökningar rörande fritidsbebyggelsens omfattning 2.4. Undersökning r ö r a n d e friluftslivet 2.4.1. Allmänt 2.4.2. Undersökningsvariabler 2.4.3. Undersökningspopulation och undersökningsenhet 2.4.4. Urval 2.4.5. Uppgiftsinsamlingen 2.4.6. Tabellframställningen 2.4.7. Felkällor 2.4.8. Definitioner :.,_.. 2.4.9. Materialets uppräkning '. .« 2.5. Inventering rörande fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering m. m. . . K a p . 3. Fritiden och friluftslivet 3.1. Fritidens utnyttjande 3.2. Friluftslivets omfattning och inriktning 3.2.1. Omfattningen av olika friluftssysselsättningar under sommar och vinter 3.2.2. Friluftslivets inriktning med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeförhållanden 3.3. Tätortsbefolkningens attityder rörande friluftsvanorna K a p . 4. Anläggningar för det rörliga friluftslivet 4.1. Utnyttjandet av anläggningar för det rörliga friluftslivet 4.2. Tillgång till och behov av anläggningar för det rörliga friluftslivet

....

12 15 16 20 23 23 25 25 26 27 27 28 29 30

32 38 38 45 51

58 65

K a p . 5. Semester och semesterförhållanden 5.1. Semestrar under 1963 5.2. Semestertid och semesterplats 5.3. Hur m a n bor på semestern 5.4. Semestersysselsättningar 5.5. ö n s k e m å l om utbyte av semestern 5.6. Semestercampingen 5.7. Planerade semestrar för 1964

73 74 81 84 86 87 88

K a p . 6. Fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering m. m. samt utvecklingstendenser 6.1. Inledning 6.2. Den nuvarande fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering och struktur 6.2.1. Fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering

92 93 93

6.2.2. Fritidsbebyggelsens struktur 99 6.2.2.1. Fritidsbebyggelsens fördelning på tätare bebyggelse och spridd bebyggelse 99 6.2.2.2. Antalet fritidshus på ofri grund m. m 100 G.2.2.3. Byggnader, tidigare använda som permanenta bostäder . . 102 6 3 . Fritidsbebyggelsens hittillsvarande utveckling 102 (i.4. Översikt av förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelsen 106 6.4.1. Översiktsplan 106 6.4.2. Detaljplaner 108 6.4.3. 1'tomplansbestämmelser 110 6.4.4. Aktuella planer på åtgärder för att reglera fritidsbebyggelsen . . . . 110 K a p . 7. Den nuvarande fritidsbebyggelsens utformning 7.1. Antal hushåll med tillgång till fritidshus 7.2. Avståndet permanenta bostaden—fritidshuset 7.3. Fritidshusets utnyttjande 7.4. Fritidsbebyggelsens standard, utrustning m. m 7.5. Förekomst av självverksamhet 7.6. Vissa orsaker till innehav av fritidshus

124 127 129 131 140 140

K a p . 8. Efterfrågan och önskemål rörande den framtida fritidsbebyggelsen 8.1. Önskemål beträffande innehav av fritidshus 8 2. Hushållens planer på köp av fritidshus 8.3. Önskemål beträffande läge och utnyttjande 8.4. Självverksamheten 8.5. Önskemål om standard och utrustning 8 6. Miljöfaktorer, som påverkar valet av fritidshusets läge 8.7. Fritidshusets funktion i friluftslivet

142 145 147 154 155 158 159

K a p . 9. Utredningens sammanfattande synpunkter 9.1. Allmänna synpunkter 9.2. Några karakteristiska huvuddrag i svenskt friluftsliv

160 160

Bilaga 1. Frågeformulär A: Frågor till urvalspersonen 169 Bilaga 2. Frågeformulär B: Frågor till hushållsföreståndaren 187 Bilaga 3. Frågeformulär angående fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering, utvecklingstendenser m. m 203 Bilaga 4. Antal fritidsbus per k o m m u n vid början av år 1963 samt nytillkommna hus 1960—1962 205 Bilaga 5. Medelfelsberäkningar 215 Kartbilaga 1. Fritidsbebyggelsens fördelning länsvis 1963. Kartbilaga 2. Översikt över fritidsbebyggelsens lokalisering 1963.

Till Herr Statsrådet

och Chefen för Kungl.

Kommunikationsdepartementet

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndiganden den 15 augusti och den 28 september 1962 uppdrog Herr Statsrådet den 8 oktober 1962 åt generaldirektören J. B. Lundgren, ordföranden i Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund 1. Carlsson, ledamoten av riksdagens andra kammare, lambrukaren N. O. Th. Fälldin, stadssekreteraren i Göteborg C. T. Henrikson, byggnadsrådet i byggnadsstyrelsen K. I. Jonsson, filosofie kandidaten Inga Löwdin, ledamoten av riksdagens andra kammare, distriktslantmätaren B. Turesson samt dåvarande ordföranden i folkpartiets ungdomsförbund O. Ullsten att såsom sakkunniga inom kommunikationsdepartementet verkställa utredning angående fritidsområden, fritidsbebyggelse och därmed sammanhängande spörsmål. Därjämte uppdrog Herr Statsrådet åt Lundgren att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete. Samtidigt förordnades ett antal experter åt utredningen, nämligen verkställande direktören i Reso J. G. R. Enocson, länsarkitekten i Uppsala län S. M. Erichs, överlantmätaren i Västernorrlands län N. R. Kvarby samt verkställande direktören i Svenska turistföreningen H. Sehlin. Slutligen förordnades byrådirektören i lantbruksstyrelsen N. C.-E. Norrbom att vara sekreterare åt de sakkunniga. Kretsen av experter har sedermera efter framställning av utredningen ytterligare utökats, nämligen genom beslut den 15 februari 1963 med medicinalrådet H. E. A. Bolin, överingenjören i sjöfartsstyrelsen S. F. Haggard samt länsingenjören i Örebro län S. C. E. Wetterhall, genom beslut den 4 juli 1963 med förste kanslisekreteraren P. J. Ö. Falken, genom beslut den 5 juli 1963 med direktören, juris kandidaten S. Annevall och genom beslut den 5 februari 1964 med revisionssekreteraren L. A. Delin. De sakkunniga har antagit namnet 1962 års fritidsutredning. Till utredningen har, för att tagas i övervägande vid fullgörande av utredningsuppdraget, överlämnats ett stort antal till Kungl. Maj:t inkomna framställningar. Utredningen har fortlöpande avgivit remissntlåtanden över åtskilliga betänkanden, motioner och framställningar.

6 Efter vederbörligt bemyndigande har utredningen företagit en studieresa till Danmark och den svenska västkusten. Med skrivelse den 5 september 1963 överlämnade utredningen dels PM med utredning och förslag rörande provisorisk höjning av statens stöd till småbåtshamnar m. m., dels PM med utredning och förslag rörande provisorisk höjning av fonden för friluftslivets främjande. — Det förstnämnda förslaget har redan i huvudsak genomförts genom beslut av 1964 års riksdag. Sedan vissa inledande delar av utredningsarbetet nu slutförts, får utredningen vördsamt överlämna betänkandet Friluftslivet i Sverige, Del I, Utgångsläge och utvecklingstendenser. Stockholm den 3 augusti 1964

Ingvar Carlsson Ivar Jonsson

Börje

Lundgren

T horbjörn

Fålldin

Torsten

Inga Löwdin

Bo

Henrikson Turesson

Ola Ullsten IClaes-Eric

Norrbom

KAPITEL

1 U t r e d n i n g s u p p d r a g e t och a r b e t e t s u p p l ä g g n i n g

1.1.

Utredningsuppdraget

I ett utlåtande till statsrådsprotokollet över kommunikationsårenden den 15 augusti 1962 anförde chefen för kommunikationsdepartementet följande motiv för en utredning angående fritidsområden, fritidsbebyggelse och därmed sammanhängande spörsmål: Den genomgripande strukturförändring, som ägt rum inom vårt samhälle under de senaste decennierna, har vissa särskilt dominerande drag. Ett av dessa är den i hastig takt fortgående urbaniseringen. Befolkningsomflyttningen från landsbygd till tätort har sålunda lett till att 75 °/o av landets folkmängd nu är bosatt i städer och andra tätortssamhällen. Samtidigt har inom vårt näringsliv skett en omdaningsprocess, som varit särskilt m a r k a n t i fråga om industrin och där resulterat i en alltmer rationaliserad produktionsapparat. Detta har medfört en högt uppdriven takt inom arbetslivet. Bilismens expansion har vidare lett till en mångdubbelt ökad trafikfrekvens och ett allt hetsigare tempo i trafiken, överhuvudtaget har vår tillvaro i många avseenden kommit att präglas av en intensitet helt utan motsvarighet för blott några årtionden sedan. Den forcerade taklen i det dagliga arbetet och den allmänt häftiga puls som kännetecknar livsrytmen, särskilt i storstaden, har i hög grad kommit att påverka den mänskliga livsföringen. Jäkt, bullerstörningar och andra sanitära olägenheter har skapat trängande behov av avkoppling och återhämtning i lugn och vederkvickande miljö. Det måste i dagens samhälle från allmän folkhälsosynpunkt anses såsom synnerligen önskvärt, att främst tätorternas befolkning beredes möjlighet till stärkande rekreation i annan miljö än vardagens, särskilt genom vistelse ute i naturen. Parallellt med den utveckling, som här skisserats, har inom samhällets olika sektorer skett ett betydande ekonomiskt framåtskridande, och en kraftig förbättring av det materiella välståndet har kommit individerna till del. Samtidigt har människorna tillförsäkrats en längre fritid. Den dagliga arbetstiden har undan för undan förkortats. Femdagarsveckan har blivit allt vanligare. Inom en nära framtid torde också fyraveckorssemestern vara en förmån, som tillkommer de flesta befolkningsgrupper. Den vidgade fritiden har blivit en mycket väsentlig och uppskattad del av standardhöjningen. Välståndsökningen kommer också mer och mer att skapa de individuella ekonomiska förutsättningarna för ökad valfrihet i fråga om fritidens utnyttjande. Den problematik, som vi ställts inför i dagens och än mer i morgondagens samhälle, blir därför denna: hur skall vi kunna få det bästa utbytet i olika avseenden av den ökande fritiden. Denna frågeställning involverar flera stora delproblem. Här vill jag närmast till behandling taga upp vissa mera konkreta problem, nämligen de som rör fritidsområden, fritidsbebyggelse och därmed närbesläktade spörsmål. önskemålet om större möjligheter att förlägga fritiden till en annan miljö än vardagens leder till växande anspråk på utrymme för fritidsrekreation. Efterfrågan på m a r k för sådant ändamål har tidigare i huvudsak riktats mot de större tätorternas närmaste omgivningar. Människorna har emellertid blivit betydligt rörligare i sina fritidsvanor. Främs-

<s ta anledningen är givetvis bilismens starka utveckling som revolutionerat resemöjligheterna för stora delar av vårt folk. Förbättringar i trafikapparaten i övrigt spelar också in. Resultatet har blivit en allt mer växande efterfrågan på fritidsbostäder och u t r y m m e för fritidsvistelse i andra former. I de större städernas närmaste omgivningar har redan tillgången på mark för fritidsä n d a m å l minskat kraftigt, och efterfrågan på sådan mark gör sig nu gällande inom större regioner. Kraven på upplåtelse av nya områden för detta ändamål, belägna längre bort från de större tätortsbildningarna, kan väntas öka inom en relativt kort tidrymd. Den i stort sett orörda landsbygdsnaturen torde kunna räknas som en av våra största tillgångar. För allas trevnad måste det därför vara en angelägen uppgift att tillgodose de växande kraven på ökad upplåtelse av markområden för fritidsändamål under hänsynstagande till alt så mycket som möjligt av ursprungsmiljön bevaras. Därför lämpade områden måste reserveras för gemensamt nyttjande, exempelvis för bad och såsom strövområden. Fritidsbebyggelsen i form av enfamiljshus ställer särskilt stora anspråk på markresurserna och måste ofta fogas in i en miljö, som är speciellt känslig för bebyggelse, ö k a d vikt måste därför fästas vid frågan hur denna fritidsbebyggelse i framtiden lämpligen bör ordnas. Systemet med en vinterbostad och en sommarbostad är ett utmärkande inslag i de svenska bostadsvanorna. Ofta förekommer det att hyreslägenhet och sommarstuga är ett alternativ eller en övergångsform till enfamiljshus som helårsbostad. Men även den egna villan kombineras ofta med innehav av särskild sommarstuga. Antalet sommarstugor i landet har uppskattats till omkring en kvarts miljon, och det torde f. n. byggas i runt tal 10 000 nya stugor per år. En så omfattande bebyggelse ställer betydande krav på planläggning. Vägar och parkeringsplatser måste planeras och byggas och sanitära anläggningar och serviceanordningar av olika slag skapas. De frågeställningar jag här belyst har berörts av Sverges socialdemokratiska ungdomsförbund i en den 21 januari 1961 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t om översyn av fritidsfrågorna. I skrivelsen framhålles hl. a. att samhället i tid måste planera för den utveckling av fritidsvanorna, som redan nu kan förutses, och den expansion, som kan väntas under det närmaste årtiondet. Det synes mig vara en viktig uppgift att som underlag för samhällsplaneringen söka få fram säkrare uppgifter om fritidsbebyggelsen och dess framtida utveckling. En prognos för åtminstone den närmaste tioårsperioden rörande den beräknade omfattningen av småhusbyggandet för fritidsändamål skulle underlätta ett bättre infogande av fritidsbebyggelsen i samhällsplaneringen. Detta gäller inte minst inom områden, där fritidsbebyggelsen ännu inte fått någon större omfattning. En dylik mera långsiktig prognos ger också anledning att i planeringssammanhang särskilt uppmärksamma, att fritidsbebyggelsen i form av enfamiljshus lar i anspråk mark på ett helt annat sätt och i en helt annan omfattning än andra anläggningar för fritidsändamål. En av orsakerna till olämplig fritidsbebyggelse är bristen på lämpligt belägna tomter. Att genom restriktioner av olika slag förhindra anskaffandet av egen tomt är icke någon lösning av problemet på längre sikt. Det måste tvärtom vara en angelägen uppgift att inom ramen för den översiktliga bebyggelseplaneringen anvisa välbelägna tomtområden för sommarstugor och liknande fritidsbebyggelse. I sammanhanget m å även erinras om att årets riksdag behandlat fråga om att avdela vissa medel ur domänverkets driftinkomster för att bestrida utgifter i samband med domänverkels natur- och fritidsverksamhet (prop. 39, Jo 8; Rskr. 237). Här avsedd verksamhet avser närmast att på domänverket tillhörig, för fritidsändamål lämplig mark •— vilken är särskilt omfattande i de norra delarna av landet — anordna camping-, parkerings- och rastplatser. Dylika åtgärder torde emellertid på längre sikt i ökad grad få kombineras med direkta upplåtelser av mark i allmän eller enskild ägo för olika slag av fritidsändamål. Frågan om statens och kommunernas befattning med vidare markupplåtelser bör dock behandlas i annat sammanhang.

9 Vissa för fritidsverksamheten väsentliga frågor är redan under utredning. Sålunda utreder särskilt tillkallad sakkunnig f. n. såväl naturvården som frågan om strandlagens verkningar. Markfrågorna har särskilt aktualiserats och kommer alt närmare övervägas bl. a. mot den här tecknade bakgrunden. I detta sammanhang är den inom arrendelagsutredningen pågående utredningen om s. k. sommarstugearrenden också av intresse. Vidare har konkreta åtgärder inom vissa områden kunnat genomföras med hjälp av de anslag, som står till Kungl. Maj:ls förfogande för bl. a. friluftslivets främjande. Vad gäller planeringen för fritidsbebyggelse har ett betydande antal detaljplaner upprättats på enskilt initiativ. Enligt en nyligen genomförd lagändring ankommer det emellertid på k o m m u n e r n a att laga ansvaret för denna uppgift. Takten i planeringen fyller emellertid icke behovet bl. a. till följd av brist på sakkunniga planerare. Vidare sker planeringen ofta utan stöd av översiktlig planläggning. Behovet av ökad kännedom om den framtida utvecklingen av fritidsbebyggelsen är synnerligen angelägen. Därjämte föreligger behov av samordning av olika åtgärder för att genomföra planerna. Av det anförda torde framgå, alt man har anledning vänta en betydande utveckling av fritidsbebyggelsen i vårt land och att denna utveckling kommer att medföra åtskilliga problem för de berörda statliga och kommunala myndigheterna. Hittills torde dessa myndigheter i viss utsträckning ha riktat in sig på att med olika medel förhindra tillkomsten av fritidsbebyggelse, som ansetts medföra olämpliga verkningar. Såsom jag tidigare uttalat, torde emellertid den framtida efterfrågan på m a r k för detta slag av bebyggelse få en sådan omfattning att mera aktiva åtgärder blir påkallade. Det gäller att kunna främja god lokalisering och utformning av olika slag av fritidsbebyggelse, som på en gång tillgodoser den byggande allmänhetens önskemål och hänsynen till olika allmänna intressen, såsom naturskydd, bebyggelsens anpassning till den naturliga miljön, trafiksäkerhet, hygien och brandskydd. För att kunna draga upp riktlinjer till ledning för myndigheternas handlande krävs emellertid mer ingående kunskaper bl. a. om efterfrågans inriktning på områden av olika natur och belägenhet, på olika hustyper samt olika möjligheter att hushålla med tillgänglig mark. Vidare är det önskvärt med en n ä r m a r e undersökning av tillgången på för skilda fritidsändamål lämpliga områden. För en sund utveckling av fritidsbebyggelsen på längre sikt krävs fördjupade kunskaper i här berörda avseenden. En utredning i delta syfte synes mig därför angelägen och bör nu k o m m a till stånd. De problem, som uppkommer i anslutning till en omfattande fritidshebyggelse, har delvis penetrerats i tidigare utredningar, t. ex. de skärgårdsundersökningar, som gjorts i Stockholms och Östergötlands län (Stockholms skärgård, 1956; Norra länsdelen, Stockholms län, befolkning, näringsliv, m. m., 1960; Kusthygd och skärgård i Östergötland 1960) och den strandutredning som verkställts i Hallands län (Fritidsbebyggelsen vid Hallandskusten, 1961). En bearbetning av dessa och andra liknande undersökningar i ett sammanhang horde kunna ge åtskilligt av värde både för planeringen i stort och för planeringen inom nuvarande och blivande områden för fritidshebyggelse. Utredningen bör föreslå de ändringar i nu gällande byggnadslag och andra författningar, som utredningen kan finna erforderliga för att tillgodose behovet av fritidsområden och för alt främja en sund utveckling av fritidshebyggelsen. Utredningen bör efter samråd med byggnadsstyrelsen och statens institut för byggnadsforskning söka angiva riktlinjer för en långsiktigare och genomtänkt planering av fritidsbebyggelsen. Effekten av en sådan planering synes böra prövas genom praktiska försök i erforderlig skala. Utredningen hör ävenledes — efter samråd med statens institut för byggnadsforskning — kunna ta upp frågan om lämpliga åtgärder från det allmännas sida för tillhandahållande åt allmänheten av ritningar till typhus samt råd och anvisningar i fråga om material, underhåll etc. En fråga som i detta sammanhang förtjänar att särskilt u p p m ä r k s a m m a s avser behovet och skötseln av gemensamhetsanläggningar inom ett fritidsområde. Det torde därför bl. a. få ingå i utredningens uppdrag att efter samråd med valtenvårdskommittén och de vat-

10 lenvårdande myndigheterna överväga åtgärder att effektivt inordna fritidsbebyggelsens vatten- ocb avloppsfråga i den långsiktiga planläggningen. Kommittén bör även överväga möjligheterna alt skapa sådana former för renhållningen inom fritidsområdena att sanitär olägenhet icke uppstår. Kommunens medverkan torde i regel erfordras såväl i sistnämnda avseende som när det gäller att effektivisera det vatten vårdande arbetet. En annan fråga av gemensamhetskaraktär för fritidsområdena tarvar likaledes vissa överväganden, nämligen behovet av gemensamma väg- och parkeringsanläggningar för att tillgodose den ökande bilismens krav. I allt väsentligt torde visserligen dessa frågor redan vara föremål för uppmärksamhet från de vägvårdande myndigheternas sida och 1960 års vägsakkunniga. Emellertid kan det övervägas att låta upprustningen av det allmänna vägnätet innefatta anordnandet av nya ur fritidssynpunkt välbelägna parkerings- och rastplatser vid eller i nära anslutning till detta vägnät. Ett annat problem utgör renhållningen utefter de allmänna vägarna, som nu ombesörjes av väg- och vatlcnbyggnadsverket. Frågan om ansvaret för denna renhållning torde k o m m a att prövas av 1960 års vägsakkunniga men bör även beaktas vid en utredning av fritidsbebyggelsen. Fritidsintressenas önskemål om renhållningen efter vägarna torde gå väsentligt längre än vad som ur de vägvårdande myndigheternas synpunkt kan anses rimligt. De spörsmål som här antytts synes mig vara av sådan vikt att de bör övervägas av utredningen i samråd med väg- och vattenbyggnadsslyrelsen och 1960 års vägsakkunniga. Härvid torde även i samråd med vägmyndigheterna böra upptagas till prövning spörsmålet om ytterligare markering utefter vägarna av rastplatser och utflyktsmål. Under senare år har i betydande utsträckning anlagts campingplatser av såväl kommuner som enskilda. Campingen har emellertid ökat i sådan omfattning att behovet av dylika platser ändock icke kunnat tillfredsställas. Hälsovårdsnämnderna i kommunerna har att utöva viss tillsyn över campingplatserna. Ur ordningssynpunkt förekommer också viss kontroll. Därutöver gör sig emellertid ett starkt behov gällande av bättre utrustning av campingplatserna i olika avseenden. Den fortgående standardstegringen och särskilt den starkt ökade omfattningen av bilcampingen har nämligen snabbt stärkt kravet på serviceanordningar av skilda slag inom campingplatserna. Med bilcampingen har följt ett ökat inslag av barnfamiljer och familjer i medelåldern. Denna utveckling inom campingen ställer nya och speciella krav på campingplatserna och deras utrustning. Mot bakgrunden av det anförda synes det mig angeläget att campingens omfattning undersökes och att förslag till åtgärder, som betingas av utvecklingen, läggs fram. Även med långtgående engagemang från det allmännas sida på här angivna områden, blir insatsen förfelad om inte människorna själva iakttar den varsamhet med flora och fauna som ytterst skapar de bestående värdena i vår natur. På samma sätt blir frilidsvärdena spolierade om fritidsområdets besökande genom nedskräpning och sanitär vårdslöshet gör platsen obrukbar för avsett ändamål. Här måste propaganda och uppfostran sättas in och kommittén bör undersöka lämpliga åtgärder härför. Likaså bör övervägas i vilken mån nedskräpning bör beivras. En annan med fritidsverksamheten sammanhängande fråga gäller möjligheterna att i önskvärd utsträckning anordna badplatser. P å en del håll är tillgängligt vattenområde till följd av vattenförorening icke lämpligt att bada i. P å andra håll finns icke naturliga badplatser inom rimligt avstånd. Det kan mot bakgrunden härav och med hänsyn till det ökade behovet av badplatser befinnas lämpligt att i större utsträckning än f. n. anordna utomhusbassänger. För simundervisningen skulle otvivelaktigt ett ökat antal sådana anläggningar komina att spela roll. Utredningen synes böra överväga de frågor, som samm a n h ä n g e r härmed. F ö r småbåtar av olika slag finnes nu oftast bryggor och uppläggningsplatser som anlagts och bekostats delvis genom kommunernas medverkan. Den kraftiga ökningen av antalet fritidsbåtar under de senaste åren har medfört behov av väsentligt ökade insatser på detta område. Särskilt må framhållas angelägenheten av att lämpliga tilläggsplatser tUbA-iapas vid eller i nära anslutning till fritidsområden eller områden, där allemansrätten

11 i brist på möjligheter att gå i land inte kan utnyttjas. En lämplig form härför torde vara den s. k. enkla gästhamnen. Tillgång till mera utspridda ankrings- och tilläggsplatser synes också böra eftersträvas. Utredningen torde böra ange riktlinjer för en ökad insats på detta område under k o m m u n a l medverkan. Oavsett hur organisationen av planväsendet i en framtid kan komma att utformas, synes utredningen böra vara oförhindrad framlägga de förslag till förstärkning av resurserna inom olika organ för samhällsplaneringen, vartill utredningen kan finna anledning. Utredningen bör n ä r m a r e ange de ekonomiska konsekvenser, som dess förslag för med sig. Utredningsarbetet bör bedrivas skyndsamt.

1.2.

Utredningsarbetets

uppläggning

Fritidsutredningens uppdrag är, såsom framgår av direktiven, i huvudsak koncentrerat till två dominerande företeelser inom svenskt friluftsliv, nämligen fritidsbebyggelsen samt anläggningar och områden av olika slag ägnade att befrämja det rörliga friluftslivet. Mellan dessa företeelser råder ett nära samband i olika hänseenden. Under sitt inledande arbete har utredningen funnit, att tillgängligt material för att bedöma friluftslivets utveckling i landet och medborgarnas önskemål och framtidsförväntningar varit helt otillräckligt med hänsyn till utredningsuppdragets vittgående syftning. Utredningen har på grund härav ansett det nödvändigt att verkställa vissa grundläggande undersökningar och inventeringar. Då detta omfattande och till stor del nya material har bedömts vara av intresse för myndigheter, organisationer och allmänhet och dessutom kunna komma till nyttig användning i den löpande verksamheten på inånga områden, har utredningen funnit lämpligt publicera materialet i ett särskilt betänkande, benämnt Friluftslivet i Sverige, del I, Utgångsläge och utvecklingstendenser. Utredningen har för avsikt att redovisa sitt återstående arbete i två särskilda betänkanden. I den närmast följande delen II kommer sålunda att behandlas lokalisering och översiktlig planering av fritidsbebyggelsen och de kollektiva friluftsanläggningarna samt fritidsbebyggelsens detaljutformning och utrustning, vissa kommunalekonomiska frågor samt av förslagen föranledda lagstiftnings- och organisationsfrågor. Detta betänkande beräknas vara färdigställt omkring årsskiftet 1964/65. I ett tredje betånkande, som beräknas vara färdigställt i slutet av 1965, avser utredningen att redovisa återstående frågor, bl. a. berörande utformning och utrustning av kollektiva anläggningar för friluftslivet, vissa spörsmål rörande allmänna och enskilda vägar, nedskräpningsfrågor m. m.

KAPITEL

2 B a k g r u n d och a l l m ä n n a riktlinjer för de g r u n d l ä g g a n d e i n v e n t e r i n g a r n a och u t r e d n i n g a r n a

2.1. Allmänt

om

fritiden

Den dagliga arbetstiden har undan för undan förkortats, femdagarsveckan blir vanligare och semestern allt längre. Utvecklingen innebär således, att människorna får allt mer fritid, som på olika sätt kan användas för att berika tillvaron. Förändringarna i riktning mot ökad fritid har möjliggjorts av den tekniska utvecklingen och den åtföljande produktivitetsstegringen. Med en ökad produktion per arbetstimme kan produktionsvolymen hållas uppe med en volymmässigt mindre arbetsinsats samtidigt som den enskilde kan nå en acceptabel inkomst med ett färre antal arbetstimmar. Parallellt med de ökade möjligheterna till mer fritid har också ett allt starkare behov härav kommit att framträda. Den strukturförändring, som ägt rum i samhället, har bl. a. lett till att ca 75 % av landets folkmängd nu är bosatta i städer och andra tätortsliknande samhällen. Den högt uppdrivna takten inom arbetslivet samt den inånga gånger ensidiga och pressande stadsmiljön har i sin tur nödvändiggjort att mer tid ägnas åt avkoppling och rekreation. Hur mycket fritid har då svenska folket? 1957 års arbetstidsreform innebär, att en ordinär arbetsvecka skall omfatta högst 45 timmar. Vissa grupper har emellertid redan nu en kortare arbetsvecka. Arbetstidslagstiftningen grundade sig tidigare på 1919 års lag om 48 timmars arbetsvecka, vilken reform i sin tur medförde en förkortning av arbetstiden med ca 8 timmar. Omkring sekelskiftet tillämpades i stort en arbetsvecka om 60 arbetstimmar. Införandet av 45 timmars arbetsvecka har lett till att man inom olika delar av näringslivet övergått till femdagarsvecka under hela eller under en del av året. Den dagliga arbetstiden har därvid i vissa fall kommit att uppgå till 9 timmar. Beträffande omfattningen av betald semester kan man spåra en likartad utveckling. Den första semesterlagen (1938) stadgade två veckors semester. Detta innebar en avsevärd ökning av den sammanhängande ledigheten. År 1919 beräknades omkring 113 000 arbetare ha en viss garanterad semester och 1937 hade siffran stigit till 575 000 eller tre fjärdedelar av alla avtalsberörda arbetare. Ca 60 °/o beräknades emellertid ha kortare semester

13 än sex dagar. År 1951 infördes treveckorssemestern och 1956 bestämmelser, enligt vilka den lagstadgade semestern skulle utgå i ett sammanhang, om ej annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare. Den nu gällande semesterlagen, som trädde i kraft den 1 juli 1963, stadgar att semester utgår med två dagar för varje kalendermånad av kvalifikationsåret, under vilken arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arhete å minst femton dagar; har arbetstagaren för arbetsgivarens räkning utfört arbete å minst åtta och högst fjorton dagar under en kalendermånad, utgår semester för den månaden med en dag, att arbetsgivaren h a r rätt att bestämma när semester skall utgå, men att, om arbetstagaren icke annat begär, semestern såvitt möjligt bör förläggas till sommartid; om inte annat överenskommes skall vidare semestern utgå i ett sammanhang. Fyraveckorssemestern skall vara fullt genomförd 1965. Den skisserade utvecklingen medför, att från 1952 och fram till 1965 arbetstiden förkortas med vad som motsvarar fem veckor om året. Den genomsnittliga arbetstiden per år omfattar idag 265 dagar eller ca 2 000 timmar. Sannolikt kominer alltjämt en betydande del av den fortskridande standardförbättringen att uttagas i form av ökad fritid samtidigt som femdagarsvecka blir vanligare. Redan i direktiven för 1956 års utredning om kortare arbetstid uppställdes 40 timmarsveckan som mål. Med hänsyn till önskemålet om en femdagarsvecka med 8 timmars arbetsdag, förhållandena i andra länder och det ekonomiska framåtskridandet synes utvecklingen gå mot denna kortare arbetsvecka. I direktiven till den år 1963 tillsatta kommittén med uppdrag att utreda frågan om en allmän arbetstidsförkortning framhåller socialministern, att tiden nu synes mogen att närmare undersöka frågan om en ytterligare allmän arbetstidsförkortning. Denna kommitté kommer således att undersöka i vilken utsträckning och takt en förkortning är möjlig. Som jämförelse kan framhållas, att i en amerikansk långtidsprognos man r ä k n a r med att arbetsveckan skall ha minskat till 36 timmar 1976 och 32 timmar år 2000. Fritiden användes dels till vila och avkoppling och dels för olika sysselsättningar. Valet av sysselsättning blir bl. a. beroende av intresseinriktning, allmän orientering, de mål individen önskar uppnå, inkomst- och familjeförhållanden osv., vilka alla skapar olika förutsättningar ifråga om dispositionen av fritiden. Det är alltså individens önskningar vid sidan av andra faktorer som exempelvis inkomst, information och priser som förklarar sysselsättningsvanorna. Med ökad fritid har behovet av vissa sysselsättningar blivit större. Fritiden tenderar att bli mer aktiv, varvid en allt större del förlägges utanför bostaden. Bland de allmänna tendenserna rörande fritidens användning kan i övrigt nämnas, att dagspressen, veckotidningar, radio och TV får en ökad utbredning. Medan vi 1955 hade endast 35 000 TV-licenser är motsvarande

siffra idag ca 1,9 milj. Utvecklingen av bilismen har också påverkat fritidsvanorna. År 19,39 fanns omkring 180 000 bilar, dvs. 1 bil per 36 personer, 1964 beräknades antalet bilar till 1,6 milj., dvs. 1 bil per fem personer. Studieverksamhet och föreningsliv ökar ständigt. Antalet medlemmar i åldern 9—25 år i olika ungdomsorganisationer har exempelvis beräknats till 1,6 milj. Därvid har antagits att varje ungdom genomsnittligt är medlem i 1,5 förening. Sport och friluftsliv har fått en allt vidare utbredning och kommit att spela en viktig roll som fritidssysselsättning. Detta innebär, att allt fler människor ägnar sig åt sommar- och vinteridrotter, sportfiske, camping m. m. eller skaffar sig naturkontakt genom att ha ett fritidshus. En växande skara människor förlägger sin fritid till annan miljö än vardagens. Turistströmmen från tätorterna är intensiv under semestertid, veckoslut och helger, vilket bl. a. avspeglas i att parkeringsplatserna kring omtyckta turistmål är hårt utnyttjade. Friluftsorganisationerna har utvecklats starkt under 1950-talet. Skidoch Friluftsfrämjandet, som har till uppgift att skapa möjligheter till friluftsliv åt flera människor, har ett medlemsantal av ca 30 000 medlemmar. Främjandet tar initiativ till att skapa anordningar av olika slag och till friluftsområden kring städer och tätorter och bereder på så sätt tillfällen till friluftsverksamhet för en bred allmänhet. Vidare anordnas utbildningskurser för friluftsledare etc. I samarbete med andra organisationer bedriver Skid- och Friluftsfrämjandet olika former av rikspropaganda och stimulerar genom olika märkesprov ett idrottsbetonat friluftsliv, Bland de olika verksamheterna kan nämnas Snöstjärnan, för vilket 1963 2,2 milj. prov avlades, och Skogsstjärnan med 46 000 prov 1962. Sveriges Riksidrottsförbund, som 1963 hade 1,4 milj. medlemmar, är fördelat på 44 specialförbund. Dessa specialförbund bedriver förutom tävlingsidrott en omfattande motionsidrottspropaganda och ledarutbildning. I den i samarbete med kommunerna bedrivna rikspropagandan »Sport 1960» deltog 885 kommuner, varvid nära 8 milj. prov avlades. Under »Sport 1961 —1962» avlades 5,6 milj. prov. I övrigt kan framhållas, att Gymnastikförbundet för säsongen 1962—63 hade 195 000 motionsgymnastcr och närmare 4 milj. övningsbesök. Genom Riksidrottsförbundets specialförbund avläggs årligen ett stort antal prov för olika märken — riksidrotts-, skidlöpar-, simmar-, orienteringsmärken etc. Svenska Korporaiionsidrottsförbundet arbetar för olika former av motionsidrott. Korpidrottens arbetsfält har från begynnelsen varit arbetsplatsen. Genom olika arrangemang har nya vägar öppnats för motionsidrottens utbredning, exempelvis motionsbetonad idrott bland familjer och pensionärer. För 1962 redovisade de olika lokalförbunden sammanlagt 1,7 milj. starter. Svenska Turistföreningen, som är Sveriges äldsta turistorganisation, har drygt 210 000 medlemmar. På de ca 250 vandrarhem, som föreningen har,

15 noterades närmare 500 000 övernattningar år 1962. Turistföreningens anläggningar i fjällen omfattar 15 turist- och fjällstationer, 54 fjällstugor och 2 300 km rösade leder. Reso bildades 1937 av främst de fackliga och kooperativa rörelserna inför den lagstadgade semesterns införande. Reso driver ett flertal hotell och semesteranläggningar, har resebyråer och informationskontor över hela landet och ordnar semesterresor och fritidsarrangemang inom och utom landet. Ett viktigt inslag i verksamheten är den s. k. bygdesemestern, som under 1963 redovisade 49 027 gäster med 589 203 gästdagar. Den till Reso knutna särskilda medlemsorganisationen räknar ca 50 000 medlemmar. Bland andra viktigare organisationer må nämnas: Motormännens Riksförbund Motorförarnas Helnykterhetsförbund KAK Sveriges Motorbåts Union Svenska Kryssarklubben Svenska Seglarförbundet Fiskefrämjandet Svenska Jägareförbundet

204 000 medlemmar 151 000 » 24 000 18 000 » 8 500 » 20 000 » 44 000 » 73 000 »

Verksamheten inom scoutorganisationerna, de kyrkliga ungdomsföreningarna, nykterhetsor'ganisationerna, de frivilliga försvarsorganisationerna etc. är också ägnad att stimulera till ett ökat friluftsliv. Även om åtskilliga fritidssysselsättningar redan h a r nått en betydande omfattning, synes det vara realistiskt att utgå ifrån att ett stort antal människor ännu icke hunnit anpassa sig till de nya förhållandena. Den fortgående anpassningen kräver ökade möjligheter till att utöva olika fritidssysselsättningar, dvs. en utökad fritidsservice.

2.2. Bakgrund

och syfte

I princip bör varje program för samhälleliga åtgärder på friluftslivets område så långt som möjligt grunda sig på kännedom om människans friluftsvanor, önskemål och ambitioner. Utöver de allmänna tendenser, som tidigare beskrivits, saknar vi emellertid en mera detaljerad kunskap om fritidsaktiviteten, bl. a. till följd av att den är en relativt senkommen företeelse i samhället. Då fritidsutredningen vid början av sitt arbete hösten 1962 gick igenom det material, som då fanns tillgängligt, ansåg sig utredningen således ej kunna få en tillräckligt klar och aktuell bild för att kunna beskriva utgångsläget. Uppgifter saknades inte bara om det svenska folkets friluftsvanor och de faktorer, som styr utvecklingen härvidlag, utan också beträffande fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering.

16 Utredningen, som enligt direktiven haft att arbeta dels med fritidsbebyggelsen, dels med det mångskiftande, rörliga friluftslivet, fann det därför nödvändigt att som en inledande åtgärd utföra en totalinventering av fritidsbebyggelsen för att därigenom skaffa underlag för bedömning av dess omfattning, lokalisering, inriktning ocb bit tillsvarande utvecklingslakt. Utredningen ansåg sig vidare böra skaffa sig kännedom om friluftslivet i stort, bl. a. friluftslivets omfattning ocb inriktning, individens rekreationsbehov samt värderingar ocb attityder rörande friluftslivet. En överblick bärav syntes nödvändig såväl för analys av nuvarande förhållanden och för studium av vissa utvecklingstendenser ocb behov av vissa åtgärder, bl. a. från samhällets sida, som för att skaffa fram ett konkret underlag för planering av friluftsområden ocb anläggningar. Fritidsutredningen utverkade därför bos chefen för kommunikationsdepartementet bemyndigande att genomföra en riksomfattande intervjuundersökning med sikte på följande frågeställningar: A. B. C. D.

Inriktningen av fritidslivet. Friluftslivets omfattning och inriktning. Utnyttjande och behov av anläggningar för det rörliga friluftslivet. Motiv, önskemål och värderingar beträffande utövande av friluftsliv.

E. F. G.

Semestervanor. Den nuvarande fritidsbebyggelsens utformning och standard. Efterfrågan och önskemål rörande den framtida fritidsbebyggelsen.

2.3. Tidigare

undersökningar

2.3.1. Undersökningar rörande fritidsvanorna

m.m.

Tidigare undersökningar rörande fritidsverksamheten i allmänhet är starkt begränsade. Bokutredningen (SOU 1952:23), som utförde en gallupundersökning rörande läsvanorna, upptog bl. a. vissa frågor rörande fritidssysselsättningarna i stort. Intervjupersonerna tillfrågades exempelvis, hur de tillbringade sin fritid. Undersökningsresultatet visar, att 70 °/o hade sin fritidssysselsättning förlagd till hemmet. Idrott, friluftsliv och promenader upptog ungefär 4 °/o av alla redovisade fritidssysselsättningar och motsvarande tal för olika slag av nöjen uppgick till 5 °/o. Bland de regionala undersökningar, som utförts må nämnas »Trivsel i söderort» av Edmund Dahlström (1951) och »Fritid i förort» av G. Ås värn och B. Mathsson (1954— 1956).

17 Bland fritidsundersökningar begränsade till visst företag kan framhållas en undersökning i Oxelösund och Guldsmedshyttan (1964) och en vid Åhlén & Holm AB (1964). I en undersökning inom två nya bostadsområden i Örebro har Lennart Holm m. fl. (1957—1958)1 utfört en intervjuundersökning rörande bostadsvanor och boendetrivsel, varvid även »fritidsförsörjningen» beaktats. Av undersökningen framgår bl. a. att husmödrar och män tillbringade ungefär var femte kväll utanför bostaden, de yngre barnen var sjätte och de äldre nästan varannan. En uppdelning på veckans olika kvällar visar en ganska jämn fördelning vad avser de vuxna, medan barn och ungdomar tillbringade framförallt lördags- och söndagskvällar utanför hemmet. Fördelas antalet utekvällar på olika sysselsättningar dominerar besök hos bekanta, utomhusvistelse och bio. I en undersökning i Malmö (1957) »Ett bostadsområde blir äldre» har fritid och grannkontakter penetrerats. Ungefär en tredjedel uppgav att de brukade besöka olika fritidslokaler inom området, men endast en fjärdedel deltog i någon form av fritidsverksamhet, som anordnades inom området. Beträffande nöjesfrekvensen besökte 60—80 °/o »nöjen» minst en gång i veckan. Semestervanorna undersöktes i begränsad utsträckning av 1949 års arbetstidsutredning (SOU 1950: 32). Omkring 7 200 medlemmar i LO samt 800 medlemmar i TCO redovisade i frågeformulär, hur semestern 1949 tillbringats. Frågor och svar framgår av nedanstående sammanställning. Frågor Tillbringade Ni semestern 1949 huvudsakligen: a) på annan ort hos släktingar eller bekanta b) på pensionat, semesteranläggning eller dylikt c) eget sommarnöje utanför hemorten d) på hemorten e) på annat sätt

Svar i °/o TCOLOanslutna anslutna 46,2 23,2 7,8 10,5 12,3

40,8 9,4 11,4 30,2 8,2

Vid en begränsad intervjuundersökning (1962), »Svenskars semestrar 1958 —1962» av G. Arpi tillfrågades ca 800 personer i åldern 25—60 år om semestervanorna. Av denna översiktliga utredning framgår bl. a. att över hälften år 1960 hade haft semester i en följd, medan en tredjedel uppgav sig ej ha haft sammanhängande semesterperiod. Av semestertiden tillbringades 80 °/o i Sverige under sommaren och 10 % under vintern, medan 10 % hänfördes till sommarsemester i andra länder. Sommarsemestern i Sverige tillbringades till 28 % hemma i bostaden, besök hos vänner 24 °/o, egen sommarstuga 1 8 % , hotell 7 % och tält 8 % . Vintersemestern uppgavs ha tillbringats hemma till 72 °/o. Av semesterdagarna inföll 88—90 °/o :

) Konsumentinstitutets meddelande: Hem, arbete och grannar, nr 4: 1958.

18 under perioden juni—augusti. Sommarsemestern i Sverige har enligt undersökningen i huvudsak tillbringats med att sköta villa m. m. 1 9 % , att häda 1 8 % , att hälsa på släkt 1 6 % samt att besöka turistattraktioner 1 3 % . Värderingen av fritiden har i viss utsträckning belysts i utredningen om kortare arbetstid (SOU 1956: 20). I undersökningen användes en rad frågor, som ställde en förkortning av arbetstiden mot ett bortfall av en inkomst som eljest skulle ha erhållits. Frågorna skilde sig inbördes dels ifråga om den tidpunkt valet avsåg och dels ifråga om storleken av den arbetstidsförkortning och därmed det inkomstbortfall som ifrågasattes. Svaren gav vid handen, att majoriteten icke omedelbart önskade en förkortning av arbetstiden mot priset av en minskad eller utebliven inkomstökning. När alternativen gällde vad man kan uppnå inom några få år, var intervjupersonerna mer positiva och då frågan ställdes på 10 års sikt var praktiskt taget alla intervjupersonerna ense om, att någon del av standardförbättringen borde tas ut i form av kortare arbetstid. Fritiden kan ur flera aspekter betraktas som en konsumtionsvara. Utvecklingen har gått i den riktningen, att en växande del av den privata konsumtionen anslås till fritiden. Konsumtionsutgifterna för fritidsvaror har varit föremål för vissa undersökningar. Betydande svårigheter föreligger givetvis att fastställa fritidskonsumtionens storlek, då det i och för sig innebär gränsdragningsproblem vid definition av vad som avses med fritid. Ur arbetsmaterial, som ställts till förfogande av Industriens utredningsinstitut, har nedanstående konsumtionsutgifter för fritidsvaror avseende år 1962 hämtats. Beräkningarna grundar sig på löpande statistik över produktion, export, import, omsättning i detaljhandeln o. d. Utgiftsnivåerna kontrolleras dessutom när tillfälle härtill erbjuds av specialundersökningar eller omfattande hushållsbudgetundersökningar av den typ som sist gjordes år 1958. Konsumenternas utgifter i löpande priser (uppgifterna är preliminära): Miljoner kronor

Miljoner kronor

Sportartiklar Böcker, papper Tidningar Nöjen Blommor Tippning, lotterier Fotografering Badioapparater TV-apparater Skiv- och bandspelare Badiolicenser

327 352 538 307 268 394 159 150 310 57 87

TV-licenser Musikinstrument m. m. Ur, guldsmedsvaror Skol- och kursavgifter Föreningsavgifter Nöjesbåtar Hotelltjänster Sommarstugor

149 144 362 118 380 235 165 1351)

S:a kultur och rekreation 4 637 745 Förtäring utom hemmet

*) I posten ingår räntor på lån, försäkringskostnader, underhållskostnader jämte h y r o r i förekommande fall.

10 Miljoner kronor

1 696 69611)) 7 78 2 1371) 70 MC, underhåll, drift ' 72 Mopeder, underhåll, drift 76 Körutbildning 106 Cyklar Bilar, nyinköp MC, nyinköp Mopeder, nyinköp

Miljoner kronor

Järnväg Spårväg Buss

307 180 414

Taxi ^Båt o, Bat Flyg

300 S:a resor

, OK 12o 101 5 750

Fritidsresorna med egna fordon skulle enligt de gjorda beräkningarna kunna uppskattas till 3 000 milj. kronor. Kultur och rekreationsgruppen — 4,6 miljarder kronor — utgör 10 % av de totala konsumtionsutgifterna. Beträffande förändringarna i utgifterna för rekreation visar gjorda beräkningar, att utgifterna för vissa varor ökat kraftigt, exempelvis sportartiklar, som volymmässigt ökat med 38 °/o mellan 1955 och 1962. Nöjeskontot har däremot under samma period minskat lika mycket bl. a. på grund av effekten av TV. Enligt gjorda prognoser skulle fritidskonsumtionen under slutet av 1960talet komma att öka mycket kraftigt. Posten sportartiklar och leksaker, böcker och papper, tidningar, nöjen, tippning och lotteri, radio, TV, musikinstrument, foto, båtar har således beräknats öka 1960—1970 med 56 °/o. Totalkonsumtionen har under samma tid beräknats öka med 50 °/o. Rekreationskontot skulle alltså framstå som en av de snabbast expanderande konsumtionsgrupperna. Bruttoomsättningen av svenskarnas semesterresor i eget land har i olika sammanhang uppskattats till en miljard. Samtidigt räknar man med att landet får ett valutatillskott genom utländska turister av ca 700 miljoner kronor årligen. Turistinkomsternas storlek behandlas i en rad lokala utredningar. Härvid har olika metoder kommit till användning: dels den s. k. inkomstmetoden, där alla företag och enskilda, som kan tänkas ha inkomster direkt från turister, intervjuas och ombedes uppskatta den beräknade storleken av dessa inkomster, dels utgiftsmetoden, där antalet övernattningar fördelas på inkvarteringssätt samtidigt som turisternas genomsnittliga dygnsutgifter beräknas. Nedanstående sammanställning visar turistinkomsterna framkomna enligt olika undersökningar. 1 ) Av nyinköpsposten är 360 milj. att hänföra till bilens användning till och från arbetet. Motsvarande siffra för underhåll och drift är 454 milj. kronor.

20 Miljoner kronor

Stockholms st£id Jämtlands län Gotlands län Öland Leksand

400,0 47,9 15,3 15,0 10,8

Miljoner kronor

Kalmar Kiruna Marstrand Vittsjö Ängelholm

8,3 8,1 4,6 2,3 7,5

I samhand med undersökningar av turistinkomsterna har även beräknats antalet turister m. m. I Kirunaundersökningen har det totala antalet turistövernattningar 1959 beräknats till ca 340 000. Dessa fördelas på följande sätt: Hotell och pensionat 17 700 Privatrum 11 200 Släkt och vänner 206 000 Tåghem och kryssnings10 600 tåg

Vandrarhem

4 700

Turiststationer

70 000

Stugor etc.

6 100

Camping

14 400

Motsvarande beräkningar för Jämtlands län 1960 visar nedanstående fördelning: På hotell, pensionat och turiststationer P å vandrarhem

649 273 15 703 4 071

27,6 % 0,7 % 0,2 °/o 4,1 % 11,8%

I fjällstugor Under skolresor 1 sportstugor (utomlänshor) I tält eller husvagn I Resos hygdesemesterområden I privatrum och stugor Hos släkt och vänner

95 463 279 800 94 898 45 226 70 486 1 100 000

4,0 %> 1,9 % 3,0 % 46,7 °/o

Summa

2 354 920

100,0%

2.3.2. Undersökningar rörande fritidsbebyggelsens omfattning Folk- och bostadsräkningarna har hittills icke beaktat den dubbla bosättningen i form av hemortsbostad-fritidsbostad med undantag för den mycket begränsade kontrollundersökningen vid 1960 års bostadsräkning, som redovisade nedanstående sekundära bostadsmöjligheter.

21 Ägda

Hyrda

Villa, sportstuga Vinterbonad Ej vinterbonad

106 000 97 000

21 000 8 000

Kolonistuga Vinterbonad Ej vinterbonad

4 000 10 000

3 000 2 000

Annan bostad Vinterbonad Ej vinterbonad

28 000 23 000

23 000 7 000

1957 års fastighetsskattesakkunniga angav antalet sommarstugor år 1957 till ea 180 000. Enligt vissa överslagsberäkningar, bl. a. med utgångspunkt från en undersökning utförd av konjunkturinstitutet, uppskattades år 1959 antalet fritidshus till 200 000 med en tillväxt av ca 10 000 per år. Enligt institutets undersökning skulle ca 7 °/o av bushållen äga fritidshus. Då fritidsutredningen påbörjade sitt arbete förelåg vidare uppskattningar om fritidsbebyggelsens omfattning från några enstaka län, nämligen: Stockholmsregionen (1956) Göteborgs och Bohus län (1957) Hallands län (1950)

45 000 23 500 15 000

Den s. k. resvaneundersökningen i Stockholm har undersökt antalet hushåll med fritidsbostad sommarhalvåret 1958. Av denna undersökning framgår bl. a. att 50 % av hushållen i Stockholms stad disponerade fritidsbostad, medan motsvarande siffra för Stor-Stockholmsområdet var 47 °/o och för förortsområdet 3 9 % . I Stockholms stad hade sålunda 1 9 % egen fritidsbostad, i Stor-Stockholm 1 7 % och i förortsområdet 1 2 % . Av invånarna i Stockholms stad hyrde ca 12 % fritidsbostad, medan 15 % hade haft tillgång till fritidsbostad genom att gästa släkt och vänner. Hälften av de hushåll, som hade tillgång till fritidsbostad, hade under det gångna året över huvud taget icke använt sig av den, och ca 20 % hade disponerat den enbart under semestern. Mer än hälften av hushållen med fritidsbosättning hade denna förlagd till Stockholms stad och län. Detta innebär, att av de 195 0001) bostadshushållen med tillgång till fritidshus skulle ca 100 000 hålla sig inom staden och länet. Fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering samt de problem som uppkommer i anslutning till fritidsbebyggelsen har delvis penetrerats i undersökningar som utförts länsvis och regionalt, t. ex. regionplaneutredningarna för Stockholmstrakten, Göteborg med omgivningar, Sundsvall med *) Här inkluderas olika former av hyrda fritidsbostäder vänner.

och vistelse hos släkt och

22 omnejd, Eskilstunabygden, örnsköldsviksorten, Kalmar-Nybroområdet och Umeåorten, skärgårdsnndersökningarna i Stockholms och Östergötlands län (Stockholms skärgård, Norra länsdelen, Stockholms län, befolkning och näringsliv m. m. I960, Kustbygd och skärgård i Östergötlands län 1960). den översiktliga strandutredningen för Hallands län (Fritidsbebyggelse vid Hallandskusten 1961) och Fritidsbebyggelsen på Gotland. Vidare har bl. a. HSB och Riksbyggen utfört utredningar till underlag för bedömanden av formerna och förutsättningar för dessa organisationers verksamhet för fritidsbebyggelse. Mer omfattande utredningar pågår f. n. bl. a. för Jämtlands och Gävleborgs län samt på Öland. Strandutredningen för Hallands län tillkom bl. a. mot bakgrunden av den tilltagande fritidsbebyggelsen utmed kusten och ett därvid uppkommet behov av lokalisering av denna bebyggelse samt en avvägning av markbehovet inom ramen för den allmänna byggnadsplaneringen. Man eftersträvade helt enkelt en mera planmässig utveckling av fritidsbebyggelsen och andra fritidsformer — camping, bilsemester o. dyl. I utredningen analyseras de faktorer, som påverkar fritidsbyggandet i dess olika former. Den inledande inventeringen upptar nuvarande markdispositioner och bebyggelse, kustens naturförhållanden, vackra landskapspartier, lämpliga badplatser etc. Utredningen omfattar vidare analyser och överväganden om den fortsatta utvecklingen samt utkast till markdisposition för kustbandet liksom allmänna riktlinjer för den fortsatta planeringen för fritidsbebyggelse och fritidsvistelse. »Kustbygd och skärgård i Östergötlands län» omfattar dels en näringsgeografisk undersökning av kustbygden och dels förslag till bebyggelsens ordnande i skärgården. Utredningen behandlar således dels förhållanden och utvecklingstendenser för jordbruk, fiske, industri och hantverk samt allmänna befolkningsförhållanden och arbetskraftstillgång, dels fritidsbebyggelsen och behovet av byggnadsreglerande föreskrifter i länets skärgård. De förslag till byggnadsreglerande föreskrifter, som utarbetats, grundar sig på att det ansetts angeläget att tillse, att inom skärgården tillräckligt utrymme lämnas för fritidsbebyggelsen, friluftslivet och turistnäringen men också att detta sker på ett sådant sätt, att det inte försvårar bedrivandet av de traditionella näringsgrenarna eller motverkar naturskyddet. I utredningen lämnas också anvisningar på mark, som kan vara lämplig för olika ändamål. Utredningen för Stockholms skärgård 1956 framlägger i översiktlig form vissa allmänna rekommendationer om markdispositionen i stort. Härvid har vikten lagts vid två huvudfrågor, nämligen dels den bofasta befolkningens utkomstmöjligheter och trivsel och dels naturskyddet och fritidsintresset. I det senare avsnittet har fritidsbebyggelsens omfattning och framtida markbehov kartlagts. Vidare har grunderna för avvägningen av

23 strövområden och andra obebyggda fritidsområden samt naturvårdsområden diskuterats. Den fortsatta bebyggelsen i förhållande till landskapet har således berörts relativt ingående. Mot bakgrunden av de riktlinjer efter vilka de fortsatta markdispositionerna i stort ansetts böra göras, har också olika åtgärder övervägts. Den år 1960 fastställda regionplanen för Stockholmstrakten bygger ifråga om kust- och skärgårdsområdena till väsentlig del på nämnda utredning. Det s. k. sportstugefrämjandet har inom ett begränsat exploateringsområde i Stockholms skärgård genomfört en intervjuundersökning 1962 i syfte att belysa vissa allmänna frågor sammanhängande med fritidsbebyggelsen. Sådana begränsade undersökningar har också genomförts i andra delar av landet. Vid geografiska institutionen i Lund har bl. a. utförts studier över sommarortsfälten för Malmö, Halmstad, Jönköping, Kalmar och Göteborg. En liknande utredning har även utförts för Stockholm. Syftet har här varit att främst kartlägga vart befolkningen flyttar under sommarmånaderna. För Hallandskusten har likaså studerats sommarstugeägarnas hemorter. Härvid framkom att av 10 600 stugägare ca 3 100 var hemmahörande i Göteborg, ca 1 700 i Halmstad, ca 930 i Falkenberg, ca 830 i Borås och ca 350 i Stockholm.

2.4. Undersökning

rörande

friluftslivet

2.4.1. Allmänt Planläggningen av intervjuundersökningen har skett i samarbete med Statistiska centralbyråns utredningsinstitut. Urval av undersökningsobjekt, uppgiftsinsamlingen samt den maskinella bearbetningen har omhänderhafts avsagda utredningsinstitut. Fritidsutredningen har själv svarat för analysen av materialet.

2.4.2. Undersökningsvariabler Undersökningen koncentrerades kring följande huvudtyper av undersökningsvariabler: A.

B.

Inriktningen av fritidslivet a) oftast utövad fritidssysselsättning b) grad av utövande av vissa fritidssysselsättningar Friluftslivets omfattning och inriktning a) oftast utövad friluftsaktivitet under sommar- resp. vinterhalvår

b) grad av utövande av vissa friluftsaktiviteter c) jämförelse mellan tid ägnad åt friluftsliv och tid ägnad åt vissa andra fritidssysselsättningar d) friluftslivets omfattning under vardagar, helger och semesterperioder samt vinter- och sommarhalvår e) utövande av friluftssysselsättningar tillsammans med familjemedlemmar C.

Motiv, önskemål och värderingar beträffande friluftslivet a) attityder beträffande omfattningen av det egna friluftsutövandel samt orsakerna till en eventuellt för liten friluftsaktivitet b) önskemål om att utöva vissa aktiviteter

1).

Anläggningar för det rörliga friluftslivet a) antal gånger vissa anläggningar utnyttjats b) inställningen till befintliga anläggningar c) önskemål om ytterligare anläggningar

E.

Semestrar under 1963 samt semesterplaner för 1964 a) tidpunkt, längd, plats, rörlighet, bostad och sysselsättning för varje semesterperiod om minst en vecka b) för personer som campat under semestern 1963: antal besökta cam pingplatser, längsta vistelse vid någon campingplats m. ni. c) attityder rörande vissa semestersysselsättningar

F.

Fritidsbebyggelsens nuvarande utformning (endast till personer som disponerat fritidshus under 1963) a) tillgång till fritidsbostad b) läge, restid samt utnyttjande av fritidshuset c) fritidshusets storlek, tomtstorlek, typ av fritidshus m. m. d) standard, utrustning, taxeringsvärde e) läge i förhållande till affärer, bad etc. f) attityder rörande fritidshusets standard, utrustning, läge, utnyttjande m. m.

G.

Planer rörande anskaffande av fritidshus (endast till personer som ej äger fritidshus) a) önskemål och planer rörande köp resp. förhyrning av fritidshus b) önskemål beträffande läge, standard, utrustning, utnyttjande m. m. c) orsaker bakom önskan om tillgång till fritidshus.

Formulär A (bilaga 1) innehåller de frågor angående friluftsaktivitet, semestervanor m. m. som ställts till urvalspersonerna och formulär B (bilaga 2) de frågeställningar, som berör fritidsbebyggelsen och vid vilka hushållsföreståndaren utgör intervjuperson. Analysen av undersökningens resultat har skett mot bakgrund av bl. a. följande bakgrundsvariabler.

25 För individredovisningen: ålder kön bostadsort inkomst familjetyp med hänsyn till civilstånd, ålder och barnens ålder. För redovisningen av inkomstenheter: hushållsföreståndarens ålder hushållsföreståndarens inkomst bostadsort typ av permanent bostad typ av inkomstenhet med hänsyn till civilstånd, ålder, antal barn och barnens ålder.

2.4.3. Undersökningspopulation

och undersökningsenhet

Då friluftsproblemet i mycket hög grad är ett problem för tätorterna, begränsades undersökningen till att omfatta städer och köpingar med mer än K) 000 invånare. Undersökningspopulationen avgränsades till åldersgrupperna 18—65 år för den del av undersökningen, som rör friluftsaktivitet, semestervanor m. m. För inkomstenheten sattes åldersgränserna till 20—05 år. Individen har använts som undersökningsenhet vid frågeställningar rörande friluftsliv, semestervanor m. m., medan hushållsenheten utgjort undersökningsenhet i samband med fritidsbebyggelse. Därvid har bushållsenheten avgränsats utifrån en inkomstenhet varmed avsetts a) gifta par och deras ev. hemmavarande barn under 20 år (födda 1944 eller senare), b) ej gifta personer i åldern 20 år eller däröver och deras ev. hemmavarande barn under 20 år. Intervjun har därvid skett med en bestämd representant för hushållet. I den fullständiga inkomstenheten (gift par med ev. barn) har mannen betraktats som hushållsföreståndare.

2.4.4. Urval Främst p. g. a. kostnadsramen begränsades urvalets storlek till 2 700 individer. Härvid togs hänsyn till att representativa skattningar för vissa undergrupper i populationen skulle kunna ges. Av tekniska skäl blev urvalets slutliga storlek något mindre, nämligen 2 690.

26 Som urvalsram användes 1963 års mantalslängder för berörda områden. De individer, som ingår i undersökningen rörande friluftsaktivitet, semestervanor m. m., uttogs medelst ett stratifierat slumpmässigt urval. Som stratifieringsvariabel användes bostadsortens storlek och geografiska läge. De inkomstenheter, som de på detta sätt uttagna individerna representerar, konstituerar urvalet av inkomstenheter. En fullständig inkomstenhet får härigenom dubbelt så stor sannolikhet att komma med i urvalet som en ofullständig inkomstenhet. Detta leder till en överrepresentation av gifta personer i urvalet, vilket emellertid medförde fördelen att undergruppen fritidshusägare blir överrepresenterad. Individurvalets fördelning pä olika strata och urvalssannolikheter. Stratum

Område

Urvalsstorlek

Urvalssannolikhet 1 1.270,6

1 Storstäder

2 Södra, mellersta Sveriges kustland, orter med över 35 000 inv.

1 574,2

Södra, mellersta Sveriges kustland, orter med under 35 000 inv.

1 551,6

Södra, mellersta Sveriges inland, orter med över 35 000 inv.

1 1.087,2

Södra, mellersta Sveriges inland, orter med under 35 000 inv.

1 1.069,2

Norra Sveriges kustland, orter med över 35 000 inv.

G2

1 535,8

Norra Sveriges kustland, orter med under 35 000 inv.

1 574,1

Norra Sveriges inland, orter med under 35 000 inv.

1 535,8

Totalt

2 690

2.4.5.

Uppgiftsinsamlingen

Insamlingen av materialet har skett genom intervjuer vid personliga besök. Intervjuperioden varade fr. o. m. 26 oktober t. o. m. 12 december 1963. Dessutom gjordes en uppföljning av bortfallet under de två första veckorna i januari 1964.

27 För testning av formulär genomfördes en mindre provundersökning i Stockholm under tiden 2/9—7/9 1963. Urvalet till denna provundersökning var ett slumpmässigt urval ur mantalslängderna för Stor-Stockholm och omfattade 60 individer.

2.4.6.

Tabellframställningen

Tabellframställningen har skett med hjälp av Statistiska centralbyråns utredningsinstituts standardprogram för undersökningar på EDB maskinen IBM 7070.

2.4.7. Felkällor Bortfall Vid den första intervjuperiodens slut visade sig vägrare samt ej anträffade personer uppgå till ca 7 °/o av antalet uttagna individer. Detta bortfall ansågs för stort och var orsaken till den uppföljning av bortfallet, som sedan verkställdes. Genom denna åtgärd minskades andelen vägrare och ej anträffade till knappa 5 °/o. Vid uppräkningen till totalnivå har hänsyn tagits till det totala bortfallet inom olika strata, så att varje enhet fått ett vikttillskott, som motsvarar bortfallets andel i varje stratum. Samplingsfel Genom att populationsvärdet uppskattats med ett stickprovsmedelvärde kan ett visst fel uppstå, samplingsfelet. Medelfelet är ett mått på slumpfelsvariationen. Ett 95 °/o-igt konfidensintervall heräknas som stickprovsmedelvärdet ± 2 gånger medelfelet. Sannolikheten att ett intervall, som konstrueras på detta sätt, kommer att innehålla populationsmedelvärdet, är ungefär 95 °/o. Precisionen för vissa skattningar har beräknats och framgår av bilaga 5. Endast vissa tabeller har valts ut för medelfelsberäkningar, varvid tillsetts att de vanligast förekommande variablerna samt de vanligaste procentuella frekvenserna inom dessa kommit att ingå. Som framgår har det erhållna stickprovets storlek varit tillräcklig för att tillförlitligheten skall kunna anses fullt tillfredsställande. Speciellt då små delpopulationer särredovisas, bör emellertid en viss försiktighet iakttagas vid tolkningen av resultatet eftersom precisionen i skattningen är mindre. Mätfel Man kan befara att vissa mätfel förekommer i undersökningen genom att de intervjuade medvetet eller omedvetet lämnat felaktiga upplysningar. De

28 medvetet felaktiga svaren är troligtvis rätt få i denna undersökning, eftersom frågorna sällan berör känsliga eller prestigeladdade frågeställningar. Undantag från detta skulle i så fall frågorna rörande inkomst, fritidshusets taxeringsvärde samt högsta årskostnad för ett planerat fritidshus utgöra. Jämförelsen mellan tid ägnad åt TV och friluftsliv utgör ytterligare ett exempel på en i inångas ögon prestigeladdad frågeställning, som kan ha gett medvetet felaktiga svar. Omedvetet felaktiga svar kan dock tänkas förekomma i något högre grad, främst beroende på vaga definitioner och minneseffekt. Minneseffekten kan göra att felaktiga svar ges i frågor som »Hur många gånger under det gångna året, dvs. 1963, har Ni ägnat hela dagen eller någon del av dagen åt skidåkning i hemorten?» Denna minneseffekt torde dock i stor utsträckning motverkas av den grova klassindelning av svaren, som förekommer i denna och liknande frågor.

2.4.8. Definitioner Fritiden har definierats som all den tid en person fritt förfogar (iver, dvs. som ej är bunden av arbete utom eller inom hemmet. Om en person av fri vilja ägnar mer tid åt sitt arbete än som krävs av honom eller henne, har detta räknats som en fritidssysselsättning. Till föreningsliv har räknats verksamhet i intresse-, politiska, religiösa, idrotts- och ideella föreningar. Med »läsa böcker» har ej avsetts läsning för studier och i arbete utan mer någon form av nöjesläsning. En semesterperiod har ansetts vara minst en vecka, kortare tidsperiod räknas som spridda semesterdagar. En hemmafru har i undersökningen betraktats åtnjuta semester, då mannen har ledigt, även om denna semester tillbringats i hemmet eller i fritidshuset. En studerande har ansetts ha semester under ferierna, då dessa inte ägnas åt förvärvsarbete. Med fritidshus har avsetts dels för fritidsändamål uppförd byggnad, dels byggnad, som tidigare utnyttjats såsom permanent bostad och haft produktiv användning i jordbruk, skogsbruk, fiske m. m. och som numera varaktigt disponeras för fritidsändamål. Tillfälliga övernattnings- och kolonistugor har icke medtagits. Med •»att hyra tillfälligt» har avsetts att huset hyrs för ett år eller kortare tid. Med kustlandet har avsetts kustkommun. För att hus skall anses ligga i grupp bör tomterna gränsa intill varandra eller området av andra skäl betraktas som en enhet.

29 2.4.9. Materialets

uppräkning

Vid uppräkningen från stickprovs- till populationsnivå av antalet personer i åldern 18—65 år, bosatta i städer och köpingar över 10 000 invånare, har erhållits 2,46 milj. individer. Enligt den officiella statistiken uppgår totalbefolkningen i städer och köpingar över 10 000 invånare till 3,84 milj. människor, vilket motsvarar 51 °/o av landets totala befolkning. Skillnaden motsvaras alltså av individer yngre än 18 år eller äldre än 65 år. Befolkningen i övriga städer och köpingar uppgår till 0,7 milj. människor. Fördelas rikets totala befolkning på tätorter och glesbygd, erhålles följande: tätorter över 1 000 invånare 4,9 milj., tätorter med 200—1 000 invånare 0,6 och glesbygd 2,0 milj. Det uppräknade antalet individer (2,46 milj.) fördelar sig på åldersgrupper enligt följande (avrundade tal):

18—25 år 26—35 år 36—45 år 46—55 år 56—65 år

Antal

Procent

470 000 460 000 560 000 520 000 450 000

19 19 23 21 18

Efter bostadsort fördelar sig den undersökta befolkningen enligt följande (avrundade tal): Antal

Stockholm, Göteborg, Malmö Södra och mellersta Sverige tätorter över 35 000 invånare tätorter under 35 000 invånare Norra Sverige 1 )

1 100 000 570 000 500 000 290 000

Uppräkningen av familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare visar 1,57 milj. hushållsenheter (inkomstenheter). Som jämförelse må nämnas, att antalet bostadshushåll i landet enligt folkräkningen 1960 uppgick till 2,58 milj. Av dessa fanns 1,36 milj., dvs. 5 3 % , i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Det i undersökningen använda hushållsbegreppet är något annorlunda utformat (jfr sid. 25), vilket resulterat i ett något större antal hushåll. Av nedanstående sammanställning framgår de undersökta hushållens fördelning efter vissa bakgrundsvariabler (avrundade tal): J ) Vid fördelning efter permanentbostadens geografiska läge har till n o r r a Sverige räknats Norrland och Kopparbergs län.

30 Hushållsföreståndarens ålder: Antal

Proce

380 000 300 000 370 000 370 000 150 000

24 19 23 24 10

Hushållets sammanlagda bruttoinkomst: komst: — 5 000 kr 120 000 5 000—10 000 kr 170 000 10 000—20 000 kr 630 000 20 000—30 000 kr 410 000 över 30 000 kr 220 000 Uppgift saknas 20 000

7 11 40 27 14 1

20—30 31—40 41—50 51—60 61—

år år år år år

Permanenta bostadens läge: Stockholm, Göteborg, Malmö Södra och mellersta Sverige tätorter över 35 000 inv. tätorter under 35 000 inv. Norra Sverige1) 2.5. Inventering

720 000 360 000 310 000 180 000

rörande fritidsbebyggelsens lokalisering m.m.

omfattning,

Inventeringen befanns böra utföras länsvis med kommunen som den primära undersökningsenheten. Fritidsutredningen tillskrev den 11 januari 1963 — efter överläggningar med byggnadsstyrelsen och lantmäteristyrelsen — länsstyrelserna med hemställan att dessa, under medverkan dels av berörda länsexperter (länsarkitekt, överlantmätare), dels av organ med lokal anknytning (byggnadsnämnd, distriktslantmätare, distriktsarkitekt, stadsingenjör och stadsarkitekt) kommunvis ville redovisa följande frågeställningar. 1. Förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelsen Uppgifter rörande översiktsplaner, detaljplaner och utomplansbestämmelser. 2. Fritidsbebyggelsens omfattning och inriktning Antalet fritidshus med fördelning på a) detaljplaneområden, annan tätare fritidsbebyggelse och övrig fritidsbebyggelse; ]

) Se not. sid. 29.

31 b) hus på egen grund, på arrenderad mark samt i form av fritidsbyn! eller enstaka hus för uthyrning; c) hus, som kan hänföras till kategorien f. d. permanenta bostäder. 3.

Utvecklingstendenser a) antalet nybildade fastigheter för fritidshus under vart och ett av åren 1960—1962; b) antalet hus, som tillkommit efter den 1 januari 1960 och före den 1 januari 1963.

4. Fritidsbebyggelsens lokalisering a) markering av områden med fritidsbebyggelse inom detaljplan; b) markering av områden med annan tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan. Inventeringen på länsplanet tillgick på så sätt, att länsstyrelsen tillställde varje kommun av utredningen utarbetade frågeformulär. Byggnadsnämnderna redovisade på dessa, i samarbete med nyssnämnda experter, dels fritidsbebyggelsens omfattning och inriktning, dels antalet hus, som tillkommit efter 1 januari 1960. Vidare angavs bebyggelsens utbredning på ekonomisk eller topografisk karta. Enligt anvisningarna skulle markeringen omfatta dels bebyggelse inom detaljplanerade områden och dels annan tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan. Lämpligen borde härvid en symbol anges för exempelvis vart tionde hus. De av kommunerna redovisade uppgifterna insändes sedan till länsstyrelsen, som med biträde av länsarkitekt och överlantmätare sammanställde uppgifterna och överförde dessa till en särskild för ändamålet iordningställd länsöversikt. Länslantmäterikontoret kompletterade därvid med uppgifter rörande antalet nybildade fastigheter för fritidshus. Den av kommunen gjorda kartmässiga redovisningen sammanställdes och schematiserades. För södra och mellersta Sverige redovisades bebyggelsen på översiktskartor i skala 1 : 250 000 och för landet i övrigt på översiktskartor i skala 1 : 300 000. Enligt uppställda definitioner har med fritidshus avsetts dels för fritidsändamål uppförd bostad (hus på egen grund, eget hus på arrenderad tomt, hyrt hus med eller utan tomt), dels f. d. permanent bostad, som tillhört eller tillhör jordbruk, skogsbruk, fiske m. m. och som numera varaktigt disponeras huvudsakligen för fritidsändamål. Tillfälliga övernattningsstugor och kolonistugor har icke inräknats. Med annan tätare bebyggelse har avsetts grupper av hus om minst 10 hus med en täthet av minst 1—2 hus per ha. Till översiktsplan har hänförts regionplan eller generalplan enligt byggnadslagen eller annan form av översiktlig dispositionsplan eller vägledande utredning.

KAPITEL 3

Fritiden och friluftslivet

3.1.

Fritidens

utnyttjande

I 2 kap. konstateras att fritiden är avsedd att skänka vila och avkoppling men också att bereda tillfälle till speciella sysselsättningar, som man önskar ägna sig åt. Vid sidan av att läsa tidningar, lyssna på radio, se på TV, vara tillsammans med familjen, idka umgänge med vänner etc. ägnar man sig åt hobbies, kulturella aktiviteter, friluftsliv osv. På olika sätt söker människorna få en meningsfull användning av fritiden. Valet av sysselsättning blir beroende av den enskilda individens intresseinriktning och de möjligheter som står till buds. För att få en grov uppfattning om friluftslivets betydelse såsom fritidssysselsättning och i övrigt en översiktlig kartläggning av fritidslivets omfattning och inriktning bland den vuxna tätortsbefolkningen ställdes i intervjuundersökningen inledningsvis några frågor rörande fritiden i stort. Någon ingående beskrivning av fritidens användning för andra sysselsättningar än " friluftsliv har icke eftersträvats. Utredningen har emellertid ansett det angeläget att kunna jämföra frekvensen av olika friluftssysselsättningar med omfattningen av vissa andra viktigare fritidsaktiviteter. Fritiden har härvid definierats som den tid en person förfogar över vid sidan av sitt normala arbete. Intervjun i denna del började med följande öppna fråga. »Vad sysslar Ni mest med på Er fritid?» Endast en aktivitet skulle anges. Motivet till frågan var att erhålla den spontana och direkta reaktionen. Svaren har vid bearbetningen hänförts till någon av de 14 kategorier fritidssysselsättningar som framgår av tabell 1. Drygt 20 % av tätortsbefolkningen har hobbyverksamhet av olika slag som den främsta fritidsaktiviteten, 13 % hem- och familjeliv, medan ca 15 °/o placerar läsning, att se på TV och lyssna på radio som den vanligast förekommande fritidsaktiviteten. Omkring hälften av tätortsbefolkningen skulle således ägna huvuddelen av sin fritid åt hem- och familjeliv, olika former av hobbyverksamhet, åt att läsa böcker eller veckotidningar samt att se på TV. Ungefär var fjortonde person har studiecirkel- och kursverksamhet samt föreningsliv som huvudsaklig fritidssysselsättning. Ca 20 % anser, att friluftsliv utgör den främsta fritidsaktiviteten. Arbete med villa och trädgård spelar också en betydande roll såsom fritidssysselsättning.

33 Tabell 1. Tåtortsbefolkningens fritidsvanor. Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter aktivitet, som uppgivits såsom huvudsaklig fritidssysselsättning. (Fråga 7, bilaga 1.) Aktivitet

Män

Kvinnor

Totalt

go/ /p

1 8 % '°

1 3 %

8 %

3 3 %

2 2 %

1 1L 0 / " /O

Q O/ * /O

Sett p å TV eller lyssnat pa radio

6 o /

50/ /O

50/ /o

Umgåtts med släkt eller vänner

-10/ /o

x

i 0/ /o

A

1 %

1 %

1 %

W

(\°f /O

2°/ * /O

å>°/ * /O

A0/ * /o

Ä

»0/ /o

00/ ° /o

3 %

1 %

2 %

1 9 %

6 %

1 2 %

JO

1 6 % JO

2 1 % JO

Utfärder med bil, motorcykel 0. d.

*> 0 / ° /O

0 0/ ° /O

O 0/ ° /O

(iått på idrottsevenemang som åskådare

l / o

^%>

®°/o

•X- •& #• -Jf -X- ö v i g t

3 %

3 %

3 %

Summa

100 Hem och familjeliv, vila hemsysslor, hushallsarbete Utövat någon form av hobbvverksamhet "(t. ex. handarbete, musikutövn.)

•dN-Hh-ZÄ

&£•& -WcAJ* Ä^4*

Läst skönlitteratur eller tidning

"

U^M

Gått på dans, bio, teater eller konsert Deltagit i studiecirklar, kursverksamhet eller överhuvudtaget studerat på fritiden

& A % fk wrnnrtvr ?^ 1

1 Ifgii *** dfe, ****

Deltagit i föreningsliv Utfört extraarbete, arbetat på övertid Arbetat med stuga, villa, trädgård eller bil Promenader, bärplockning, jakt, fiske vistelse vid fritidsbus, triluftsliv och sport i övrigt

J

JO

26%

/ 0

lfl°/ /O

A U

"i 0 / /o

' 3

!

34 För att utredningen skulle få en närmare uppfattning om omfattningen av vissa fritidsaktiviteter fick intervjupersonerna för ett antal aktiviteter ange, hur ofta aktiviteten ifråga utövats under senaste året: aldrig, någon enstaka gång, någon gång i månaden, någon gång i veckan eller varje dag. I tabell 2 anges i vilken utsträckning man under det gångna året ägnat sig åt resp. sysselsättning. Någon fullständig lista på fritidssysselsättningar har icke eftersträvats, utan här har endast upptagits sådana som bedömts såsom väsentliga. Vidare har aktiviteter inom olika sektorer medtagits, såsom hemmaaktiviteter, umgängesliv utanför hemmet, förströelsesysselsättningar, kulturella aktiviteter, friluftsaktiviteter, motionsidrott inomhus m. m. Tabellen ger klart utslag för vilka av fritidsaktiviteterna som är de vanligast förekommande. En mycket stor del av fritiden ägnas åt »hemmaaktiviteterna», exempelvis se på TV och läsa. Mellan 80 och 9 0 % ser på TV regelbundet — minst en gång i veckan. Drygt 60 °/o tittar på TV varje dag. Förvånansvärt många — ca 40 % — läser böcker regelbundet. I detta fall torde svaret i viss mån vara beroende av att frågan är prestigebetonad. En betydande del av fritiden ägnas åt att läsa veckotidningar. Drygt 65 °/o läser således veckotidningar regelbundet. Vad beträffar fritidsaktiviteter, som utövats utanför hemmet, framstår besök hos släkt eller vänner som den främsta. Ca 40 °/o av tätortsbefolkningen skulle enligt undersökningen minst en gång i veckan göra sådana besök. Ungefär 30 °/o har gått på bio, teater eller konsert mer än en gång i månaden under det senaste året. Omkring 25 °/o har över huvud taget icke varit på bio, teater eller konsert. Vad föreningsaktiviteten beträffar kan konstateras, att föreningsliv mera regelbundet har utövats av drygt 20 % . Ungefär lika många deltar regelbundet i studiecirklar och kursverksamhet. En relativt stor andel, 20—30 %>, utför extra arbete resp. tar arbete med hem minst en gång i månaden. Huvuddelen av tätortsbefolkningen ägnar en betydande del av fritiden åt någon form av friluftsliv. Mer än hälften har under året utövat någon fiiluftssysselsättning minst en gång i veckan, och ytterligare ca 17 % har uppgivit, att de ägnar sig åt friluftsliv någon gång i månaden. Ca 75 %> av den vuxna tätortsbefolkningen har alltså utövat någon form av friluftsliv minst någon gång i månaden, medan en fjärdedel icke alls eller i mycket ringa utsträckning bedrivit friluftsliv i någon form. Det bör i detta sammanhang påpekas, att friluftsliv här har setts i mycket vid bemärkelse och bl. a. innesluter vanliga motionspromenader. Däremot har icke kortare promenader till och från arbetet betraktats som någon form av friluftsliv. Dessa promenader har ju i regel ett annat syfte. Motivet är knappast att i första hand söka rekreation och avkoppling. -

Ganska få personer har ägnat sig åt motionsidrott inomhus. Omkring 25 % av tätortsbefolkningen har någon gång under året motionsidrottat momhus. Tävlingsidrott har utövats av ungefär var tionde person.

35 Tabell 2. Omfattningen au vissa fritidssysselsättningar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter frekvensen för skilda fritidsaktiviteter under 1963. (Fråga

9, bilaga

1.) Frekvens

Aktivitet Aldrig

å*i ""-MS

Besökt släkt eller vänner

\M

'l&llikV

»**i**

Någon Någon enstaka gång i gång månaden

21 Gått på bio, teater eller konsert

(iått på dans

25 U** Mrf»*

f

1*

WåwwiKÅ ti

**

** *t

VTT^-Ä ^T^fr

yfcf-ilfl

fM?t •5^1 ~~sc^r-;

ti^i

ra

Varje

Summa

dag

100 100 100

«l Sett på TV

1«*

Någon gång i veckan

100 Deltagit i studiecirklar eller kurser

74 Läst böcker

(Jått på bibliotek

100 Deltagit i föreningsliv

(Jått på idrottsevenemang som åskådare

100 Löst veckotidningar

57 Utfört extraarbete

100 Tagit arbete m. hem el. arb. på övertid Utövat någon slags tävlingsidrott Utövat motionsidrott inomhus Utövat någon form av friluftsliv Utövat någon annan hobbyverksamhet

Antalet uppräknade individer = 2,46 milj.

100 20

12 12

43 19

100 14

100 100

36 Intervjuundersökningen visar sammanfattningsvis, att fritiden till mycket stor del tillbringas i hemmet, där man ägnar sig åt vila och avkoppling, ser på TV, utövar hobbyverksamhet, läser och lyssnar på radio. Aktiviteterna utanför hemmet består huvudsakligen av umgängesliv med släkt och vänner och förströelsesysselsättningar, såsom att gå på bio, medan kulturella aktiviteter, såsom deltagande i föreningsliv, studiecirklar eller kursverksamhet är mindre vanligt förekommande. Många människor tillbringar i vissa avseenden en relativt passiv fritid. Friluftsliv i olika former upptar dock en betydande del av åtskilliga människors fritidsliv. Den vuxna tätortsmänniskan utnyttjar således fritiden i rätt stor omfattning för promenader, vistelse i naturen samt sport och annat friluftsliv. Betydande skillnader föreligger i fritidsvanorna dels mellan olika åldersgrupper, dels mellan män och kvinnor. Detta framgår såväl av tabell 1 som tabell 3. Skillnaderna i friluftsmönstret pekar här på olika intresseinriktningar. I tabell 3 anges den procentuella andelen individer inom olika åldersgrupper, som utövat viss aktivitet minst en gång i månaden. Tabellen visar, att ungdomen utövar vissa aktiviteter oftare än äldre. Detta är fallet beträfTabell 3. Sambandet mellan ålder och deltagande i vissa fritidssysselsättningar. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utövat resp. aktivitet minst en gång i månaden under 1963. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Åldersgrupper

Totalt

Aktivitet

Besökt släkt eller vänner. . Gått på bio, teater eller Sett på TV Deltagit i studiecirklar eller

Deltagit i föreningsliv . . . Gått på idrottsevenemang Utfört extraarbeten Tagit arbete med hem eller arbetat på övertid Utövat någon slags tävUtövat

18-25

26-35

36-45

46-55

56-65

68 50 88

31 11 93

20 5 95

20 4 92

12 2 85

30 14 91

23 61 25 21

26 58 20 20

21 52 18 25

14 52 15 24

10 59 14 21

19 56 18 23

31 86 23

25 72 25

23 68 25

18 70 20

10 72 14

22 74 21

motionsidrott

Utövat någon form av Utövat någon annan hob-

fande biobesök, dans, att läsa veckotidningar, gå på idrottsevenemang som åskådare, utöva tävlingsidrott, utöva hobbyverksamhet och motionsidrott. Vidare utövar ungdomen genomgående fler aktiviteter än de äldre, men ofta mer sporadiskt. Äldre personer synes många gånger ha ett mer invant mönster. Närmare 70 % av ungdomen har varit på bio minst någon gång i månaden, medan motsvarande tal för personer i åldern 36—45 år är 20 °/o. Motionsidrott inomhus har utövats minst en gång i månaden av var fjärde person i åldern 18—25 år och av var sjunde person i åldern 46—55 år. Friluftsliv däremot utövas i ungefär samma utsträckning av personer i åldern 18—55 år. En markant skillnad föreligger i antalet fritidsaktiviteter,, som personer i olika åldrar deltar i. Ser man till antalet fritidsaktiviteter som utövats minst någon gång i månaden, har ca 30 °/o av personerna i åldersgruppen 18—25 år ägnat sig åt mer än 9 av de aktiviteter som upptas i tabell 3, medan motsvarande tal för åldersgruppen 36—45 år är endast drygt 1 3 % . Det kan också noteras, att ogifta utövar fler aktiviteter än . gifta personer. Studerar man antalet fritidsaktiviteter hos personer boende i orter av olika storlek, finner man däremot inga betydande skillnader. Aktiviteten hos män resp. kvinnor företer flera intressanta skillnader. Männen deltar bl. a. i föreningsliv i större utsträckning än kvinnorna. Kvinnorna å andra sidan läser veckotidningar oftare än männen. De yngre männen går på bio oftare än kvinnorna i samma ålder. Ca 35 °/o av männen i åldersgruppen 18—25 år har således gått på bio minst en gång i veckan, medan motsvarande tal för de yngre kvinnorna är ca 25 °/o. Beträffande tävlingsidrott har ungefär 40 °/o av männen i åldern 18—25 år någon gång under året deltagit i någon form av tävlingsidrott. Motsvarande tal för kvinnorna i samma åldersgrupp är 7 °/o. De yngre männen deltar i motionsidrott inomhus oftare än kvinnorna. Således har ca 33 °/o av männen i åldern 18— 25 år motionsidrottat inomhus minst en gång i månaden. Motsvarande tal för kvinnorna i samma åldersgrupp är 22 °/o. I åldersgruppen 26—35 år är resp. tal 25 och 21 %. Regelbundet, dvs. någon gång i veckan, har motionsidrott utövats av ca 20 °/o av männen i åldersgruppen 18—35 år. I åldersgruppen 26—35 år har drygt 30 °/o av männen motionsidrottat inomhus någon gång under året. Kvinnorna utövar i samtliga åldersgrupper friluftsliv varje dag i större _ utsträckning än männen. Detta torde i huvudsak bero på att fler kvinnor än män har möjlighet att ta en daglig promenad. I stort sett synes dock friluftsaktiviteten vara lika bland män och kvinnor.

38 3.2. 3.2.1.

Friluftslivets

omfattning

och

Omfattningen av olika friluftssysselsättningar

inriktning under sommar och vinter

Friluftsliv förekommer i en mängd olika former. Det är därför vanskligt att principiellt avgränsa aktiviteter, som är att hänföra till friluftslivet. I regel torde man med friluftsliv mena sådana former av sport, t. ex. skidåkning, båtsport, cykling, bollspel, friidrott, orientering, terränglöpning och liknande, som inte bedrivs tävlingsmässigt, samt vidare bad, promenader, strövande i skog och mark, lägerliv etc. Arbete på tomt och i trädgård och arbete med fritidshuset etc. synes också böra betraktas som en form av friluftsliv. Utredningen har med hänsyn till sitt uppdrag eftersträvat att få en överblick av friluftslivet i vidaste bemärkelse, omfattande såväl de sportbetonade, mer eller mindre specialiserade aktiviteterna, som sådana, där man utan större fysisk ansträngning söker rekreation i det fria, exempelvis nöjesåkning med bil, promenader, båtutfärder, strövande i skog och mark, bad etc. Inriktningen och omfattningen av friluftslivet framgår av tabellerna 4—6. Materialet bygger här dels på den öppna frågan: »Vilken friluftsaktivitet utövar Ni mest under sommar- resp. vinterhalvåret?», dels på intervjupersonernas uppskattning av antalet gånger de utövat vissa angivna sysselsättningar. Dessa sysselsättningar har därvid exemplifierats enligt den tidigare angivna vida principen. Intervjupersonernas spontana reaktion på frågorna beträffande friluftsaktivitet under sommarhalvåret (tabell A) visar, att för 25 °/o av tätortsbe' folkningen är bad och simning den främsta friluftssysselsättningen och för lika många motionspromenader. Andra mer betydande aktiviteter som nämnts är arbete med villa och trädgård, skogspromenader, jakt och fiske, båtutfärder, cykelutflykter och bollspel. Även under vinterhalvåret (tabell 5) ~ dominerar motionspromenader. Andra viktiga friluftssysselsättningar under vinterhalvåret är skidåkning, skridskoåkning, bandy och ishockey. Även jakt och fiske spelar en betydande roll. Frekvensen av vissa friluftsaktiviteter återspeglar sig i tabell 6. För var och en av de upptagna sysselsättningarna har de tillfrågade individerna uppskattat antalet gånger, dvs. hela dagar eller del av dagar, som varje aktivitet utövats under en period av ett år. Bland de uppräknade friluftssysselsättningarna finns dels sådana som kräver utrustning och anläggningar av olika slag och dels sådana som kan utövas helt utan anläggningar. Man kan också urskilja mer idrottsbetonade friluftsaktiviteter. För att erhålla jämförelsematerial har även aktiviteter som är att hänföra till motionsidrott inomhus medtagits. Materialet ger vid handen, att de vanligaste aktiviteterna är bilutflykter med eller utan samband med utövande av sport och övrigt friluftsliv samt vidare bad, skogspromenader, andra motionspromenader

39 Tabell A. Tätortsbefolkningens friluftsvanor sommartid. Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter aktivitet, som uppgivits såsom huvudsaklig friluftssysselsättning under sommarhalvåret. (Fråga 8, bilaga 1.) Aktivitet

W". *

4*

•

^ ~ -

•

,.

s> V

XT'

V

WAv

é=^Mk ^ ^ •

Totalt

Bad, simning

25 Motionspromenader

24 Arbete med villa, trädgård

14 Skogspromenader

7 Fiske, jakt

7 Båtutfärder, rodd eller paddling

4 Cykelutflykter

4 Bollspel

4 Bilutflykter

2 Camping

1 Vistelse vid fritidshuset

1 Motionsidrott, orientering, gymnastik, friidrott etc.

övrigt

6 Summa

-

^^^.r*~i

•

Kvinnor

*

H3W-** ?'**4*« £Xtf(r£ W

Män

•

• * • * • & • &

och olika former av motionsgivande hobby. Ca 80 % av befolkningen i de större tätorterna har någon gång under året företagit bilutflykter, ca 85 % har promenerat i skogen och ca 30 % h a r gjort cykelutflykter. Beträffande regelbundenheten i utövandet framgår att ca 30 °/o skulle i genomsnitt minst en gång var fjortonde dag göra en bilutflykt och hälften av befolkningen minst en gång var fjortonde dag ta en motionspromenad. Skidåkning och fiske är andra mycket väsentliga friluftsaktiviteter. Ca 35 % har åkt skidor någon gång under året och ca 40 °/o fiskat. Av dem som åkt skidor har ca 50 °/o åkt 6—20 gånger och ca 20 °/o mer än 20 gånger. Bland de aktiviteter som kräver anläggningar av olika slag dominerar bad, camping, båtutfärder, skridskoåkning och bollspel. Ca 65 % har någon gång under året badat utomhus, ca 30 % har gjort båtutflykter, drygt 25 % har campat, drygt 20 °/o åkt skridskor och lika många har deltagit i någon form av bollspel. Studerar man personer som åkt skridskor, finner man att ca 35 °/o åkt 6—20 gånger och ca 2 0 % mer än 20 gånger. Mindre än 1 0 % har ägnat sig åt sådana aktiviteter som tennisspel, skytte, orientering, golf, gymnastik eller friidrott. Beträffande dessa aktiviteter kan man också konstatera, att relativt få personer, 1—2 °/o, deltagit i resp. aktivitet mer än 20 gånger, ö v e r huvud taget är det således relativt få personer som regelbundet ägnar sig åt sportbetonade friluftsaktiviteter. Bland inomhusidrotterna dominerar gymnastik och simning. Gymnastik inomhus har någon gång under året utövats av drygt 20 % , medan mindre än 10 % av tätortsbefolkningen deltagit i annan motionsidrott inomhus. I tabell 6 anges vidare totala antalet personer, som utövat var och en av de uppräknade sysselsättningarna. Härvid har antalet personer summerats inom varje frekvenskolumn med undantag av 0-kolumnen, dvs. personer, som över huvud taget icke utövat sysselsättningen. Beräkningarna, som främst syftar till att ge en ungefärlig volym visar, att av den vuxna befolkningen i de större städerna och köpingarna, 2,46 milj., har under året 0,65 milj. campat, 0,86 milj. åkt skidor, 0,54 milj. åkt skridskor samt 0,17 milj. deltagit i gymnastik eller friidrott. Som en jämförelse kan nämnas, att av den specialrapport som sammanställts inom Sveriges Riksidrottsförbund 1962,1) framgår att ca 850 000 män och ca 220 000 kvinnor utövat idrott m e r regelbundet. Dessa siffror fördelar sig enligt följande. Antal personer som utövat idrott regelbundet

Män

Antal utövare som 1962 deltagit i allmänna tävlingar

Över 25 år

12-24 år

7-11 år

Summa

Över 25 år

12-24 år

7-21 år

Summa

199 556 48 252

538 828 128 371

103 706 43 668

842 090 220 291

66 865 5 503

246 120 38 337

21493 4 205

334 478 48 045

*) Avser rikssiffror.

41 Tabell 5. Tätortsbefolkningens ffihlftsvanor vintertid. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter aktivitet, som uppgivit» såsom huvudsaklig friluftssgsselsättning under vinterhalvåret. (Fråga 8, bilaga 1.) Aktivitet

Miin

Kvinnor

Totalt

kk Ab &¥&

Motions-

40o/

64o/

5 2

Skidåkning

23%

17%

20%

S$

Skridskoåkning, bandy eller ishockey

7 %

2 %

4 %

Fiske, jakt

6%

1%

3 %

Skogspromenader

3 %

3 %

3 %

Arbete med villa, trädgård

no/ /o

J

Bilutflykter

1%

1 %

1 %

c^fe (wb

Cykelutflykter

1 %

0%

1 %

k**W

Motionsidrolt, orientering, bollspel, gymnastik etc.

2 %

0%

2 %

mmåA-

Vistelse vid fritidshuset

V

*

*

j^r& %

*

/O

/O

o/

/O

&

ir^fi*»

• #

promenader

• & • & • &

"i O/ - /o

no/ /o

i o/ /o

x

v

0°/ /O

Övrigt

15%

11%

13%

Summa

42 Tabell 6. Omfattningen av vissa friluftssysselsättningar bland tätortsbefolkningen. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter antal gånger vissa friluftsaktiviteter utövats under 1963. (Fråga 11, bilaga 1.) Antal gånger -rt.K.uvnei

Summa antal personer, som Summa utövat sysselsättningen

1-2

3-5

6-20

21-50

51-

1 960 000

1650 000

740 000

760 000

880 000

2 080 000

1850 000

Rodd eller paddling

470 000

Ridning

40 000

Skridskoåkning, bandy eller ishockey

540 000

Camping

650 000

Golf, ej miniatyrgolf

40 000

*£ \^00^

Tennisspel utomhus

140 000

Å.^&

Annat bollspel utomhus un72 der sommarhalvåret, t. ex. fotboll

690 000

Friluftssysselsåttningar Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv Bilutflykter i samband med utövande av sport och friluftsliv

<3^fe ^ R [ ) Cykelutflykter Utfärder med motor- eller segelbåt Utflykter på annat satt, t. ex. lJ%|^HW med buss eller tåg Skogspromenader, svampeller bärplockning Motionspromenader av annat slag

. 3

\

4#Ä» % <W •~ jV* -* ^

^ T . N. -

^ ^

"^ ''""'. . ^ W ^ . /

'JST *$»

^

A<^K

^^LH

9tk*^

A ntal gångt •r

Aktivitet 0

1-2

3-5

6-20

21-50

51-

Summu untal personer, som Summa utövat sysselsättningen

~ ^ f o ^ _ ^

Skytte

200 000

•fc^H»^

Simning utomhus

1 640 000

180 000

170 000

Skidåkning i hemorten

860 000

Skidåkning i fjällen

250 000

Fiske

1 010 000

Jakt

110 000

170 000

60 000

290 000

FT JT**

f*

l T

W*fl"i ^2^L"*^fe^ ^

'

^

^

-£S^i^^

®r#?#

Orientering eller terränglöpning Gymnastik eller friidrott utomhus

Motionsgi vande hobby, t. ex. trädgårdsarbete

**jh\ H'""jåh T lfVV— **y • Annan friluftsw vv W "TT verksamhet Idrott

inomhus

<Af^A $Y

1 240 000

Tenn isspel

Ä j%* Annat hollspel

V - * *

Gymnastik

550 000

nr

Annan motionsidrott

130 000

Simning

450 000

^Hfc

V ^ Ä ^ ^ J V - J L —

" T ' ^^.'t>

*•

Antalet nnpruknade individer = 2,46 milj.

44 Ser man till deltagarfrekvensen inom olika grenar så har sammanlagt 76 000 män och ca 32 000 kvinnor deltagit i friidrott. Härav hänför sig sammanlagt ca 8 000 personer till åldrarna över 25 år. I fotboll har deltagit sammanlagt 213 000 män, varav 40 000 i åldrarna över 25 år. Deltagarantalet i gymnastik var för män 56 000 och för kvinnor 90 000, varav sammanlagt 57 000 hänför sig till åldrarna över 25 år. I ishockey har deltagit 82 000 män, varav 9 300 i åldrarna över 25 år och i orientering 42 000 män och 11 000 kvinnor, varav sammanlagt 13 000 i åldrarna över 25 år. Antalet personer som campat uppgick 1963 enligt vissa beräkningar (jfr sid 62) till 840 000. Inriktningen och omfattningen av friluftslivet kan också studeras genom att se till antal sysselsättningar som varje individ deltagit i. Vad avser de mera sportbetonade friluftssysselsättningarna och vissa motionsidrotter inomhus (tabell 6) — paddling, ridning, skridskoåkning, camping, tennisspel utomhus, annat bollspel utomhus, golf, skytte, orientering eller terränglöpning, friidrott, skidåkning, gymnastik inomhus, motionsidrott inomhus, tennis och annat bollspel inomhus — har 40 % icke utfört någon av dessa aktiviteter med en omfattning av mer än 5 gånger under året. Ungefär lika många har deltagit i 1—2 aktiviteter och endast drygt 20 % utövat 3 eller fler aktiviteter, vardera mer än 5 gånger under året. Ca 80 °/o av tälortsbefolkningen har sysslat med tre eller fler av följande aktiviteter och därvid utövat varje aktivitet mer än 5 gånger under året: cykelutflykter, utfärder med motor- eller segelbåt, utflykter på annat sätt, simning utomhus, simning i simhall, skogspromenader, svamp- eller bärplockning, motionspromenader av annat slag, fiske, jakt och motionsgivande hobby, t. ex. trädgårdsarbete. I nedanstående sammanställning har tätortsbefolkningen fördelats efter antal sportbetonade 1 ) friluftsaktiviteter resp. övriga 2 ) friluftsaktiviteter. Varje aktivitet har utövats mer än 5 gånger under året. Andel personer, procent, som utövat aktiviteter

Sportgrenar övriga friluftsaktiviteter

Summa

1—2

3—5

6—9

10—

40 3

38 17

18 53

4 27

0 0

100 100

*) Rodd eller paddling, ridning, skridskoåkning, bandy eller ishockey, camping, tennisspel inomhus, annat bollspel inomhus, gymnastik inomhus, a n n a n motionsidrott inomhus, golf, ej miniatyrgolf, tennisspel utomhus, annat bollspel utomhus under sommaren, t. ex. fotboll, skytte, orientering eller terränglöpning, gymnastik eller friidrott utomhus, skidåkning i hemorten, skidåkning i fjällen och annan friluftsverksamhet. Jfr tabell 6. 2 ) Bilutflykter med eller utan samband med utövandet av sport och friluftsliv, cykelutflykter, utfärder med motor- eller segelbåt, utflykter på annat sätt, t. ex. med buss eller tåg, simning utomhus, simning i simhall, skogspromenader, svamp- eller bärplockning, motionspromenader av annat slag, fiske, jakt, motionsgivande hobby, t. ex. trädgårdsarbete.

45 Såväl vardagar som helger och veckoslut samt semestrar ägnas åt friluftsliv. Som framgår av tabell 7 utövas fritidssysselsättningar under vinterhalvåret främst under helger och veckoslut, medan under sommarhalvåret den ljusare årstiden medger ett betydande dagligt friluftsliv, exempelvis promenader, utflykter av olika slag och bad. Någon form av friluftsliv utövas regelbundet under sommarsemestern av närmare 90 % av den vuxna befolkningen i de större tätorterna.

Tabell 7. Utövandet av friluftssysselsättningar under vardagar, veckoslut och semestrar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 13, bilaga 1.) Andel personer, procent, som utövat friluftssysselsättningar Tidpunkt Aldrig

Under vinterhalvåret på vardagarna under helger och veckoslut under längre ledigheter . . . Under sommarhalvåret på vardagarna under helger och veckoslut under längre ledigheter . . .

Någon enstaka gång

Regel- Varje dag bundet eller näsmen ej tan varje varje dag dag

Summa

26 8 15

39 37 29

19 29 23

16 26 33

1001) 1001) 1001)

9 4 4

22 18 9

28 27 20

41 51 67

1001) 1001) 1001)

*) 2,46 milj. individer.

3.2.2.

Friluftslivets

inriktning

med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeförhållanden

Friluftslivets inriktning och omfattning varierar bl. a. med hänsyn till ålder, bostadsort och familjeförhållanden. Studerar man den procentuella andelen aktiva personer inom olika åldrar (tabell 8), finner man, att personerna i åldersgruppen 18—25 år nästan genomgående uppvisar en större friluftsaktivitet. Speciellt beträffande idrottsbetonade sysselsättningar, bl. a. skridskoåkning, camping och bollspel, sjunker aktiviteten avsevärt med stigande ålder. Även motionsidrott inomhus utövas i första hand av yngre personer. Skidåkning och simning sysslar man däremot med i samma utsträckning i åldrarna upp till 45 år. Intresset för jakt, fiske och skogspromenader verkar vara störst i åldersklassen 26—45 år. De äldres friluftsliv består främst av promenader, utflykter, bad och fiske.

46 Tabell 8. Sambandet mellan ålder och deltagande i vissa friluftssysselsättningar. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utövat resp. aktivitet tre eller flera gånger under året. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Åldersgrupper

Aktivitet

18-25 26-35 36-45 46-55 56-65

Totalt

Friluftssysselsättningar

A>9 t/K

^jBL»

$$fc (Wb BBL JJLVJL

S?M

Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv Bilutflykter i samhand med utövande av sport och friluftsliv

62 Cykelutflykter

26 Utfärder med motor- eller segelbåt

79 Utflykter på annat sätt, t. ex. med buss eller tåg Skogspromenader, svamp- eller bärplockning

px * * t

Motionspromenader av annat slag

•,-^J|, Ä ; ; ,

Rodd eller paddling

17 Ridning

-

-

1 Skridskoåkning, bandy eller ishockev

19 Camping

19 Golf, ej miniatyrgolf

1 Tennisspel utomhus

5 Annat bollspel utomhus under sommarhalvåret, t. ex. fotboll

26 Sky t te

^fl» ^flr ^

^

^

.

^

ii*

*t\**$p

^

f^S^^1

*^i« T

^

^>'i ^ _ ?

47 Aid ersgrupper Totalt 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65

Aktivitet

*-;>•

^A H

Xifll ^£L<*^ÅI^ ^

>

* • * • # • • *

Orientering eller terränglöpning

6 Gymnastik eller friidrott utomhus

6 Skidåkning i hemorten

32 Skidåkning i fjällen

9 Fiske

48 Tennisspel

2 Annat bollspel

11 Gymnastik

21 Annan motionsidrott

5 Simning

16 Jakt Motionsgivandc hobby, t. ex. trädgårdsarbete Annan friluftsverksamhet

inomhus

Af^A X * * •r-

* *

*V-Hr* •'

^

w*~mm Idrott

Simning utomhus

~*,*±\

48 Ett visst mått på aktiviteten kan erhållas genom att härleda den prccentuella andel personer inom olika åldersgrupper, som deltagit i 3 eller fler sportgrenar vardera mer än 5 gånger under året. Därvid erhålles följinde resultat:

Ålder

Andel personer, procent, som utövat 3 eller fler sportgrenar, vardera mer än 5 gånger

18—25 år 26—35 » 36—45 » 46—55 » 56—65 »

44 27 26 13 3

De yngre har alltså utövat betydligt fler sportgrenar 1 ) än de äldre personerna. Denna skillnad framträder däremot icke då man ser till de övriga friluftsaktiviteterna 1 ).

Ålder

Andel personer, procent, som utövat 3 eller fler friluftsaktiviteter, vardera mer än 5 gånger

18—25 år 26—35 > 36—45 » 46—55 » 56—65 i

85 86 88 83 57

Skillnaderna mellan män och kvinnor kan utläsas av följande saminanställning: Andel personer, procent, som utövat . . aktiviteter, vardera mer än 5 gånger

Sportgrenar män kvinnor övriga friluftsaktiviteter män kvinnor

0 31 47

1—2 37 39

3—5 25 13

6—9 7 1

15 19

51 54

31 23

10— 0 0

Männen är sålunda betydligt mångsidigare än kvinnorna i de sportbetonade aktiviteterna. *) Jämför not sid. 44.

49 Tabell 9. Andel personer, procent, inom olika regioner, som utövat viss sysselsättning tre eller flera gånger under året. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Bostadsort Stockholm, Södra och Göteborg, mellersta Malmö Sverige

INorra Sverige

Totalt

Friluftssysselsättningar Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv

73 Skogspromenader, svampeller bärplockning

79 Orientering eller terränglöpning

6 Gymnastik eller friidrott utomhus

6 Skidåkning i hemorten

32 Av\¥

Skridskoåkning, bandy eller ishockey

j£-*.ir

Bollspel utomhus under sommarhalvåret, t. ex. fotboll (ej tennis)

26 Simning utomhus

65 Simning

16 Gymnastik

21 Annan motionsidrott

5 Mm

t&faå

"^"ÄA QSÖÄäfe

fåB&^&t*.

•

•

9 Idrott inomhus

iäteSf wtf t #

#

•

•

*

#

•

50 Ser man till friluftsmönstret för personer inom olika bostadsorter 1 ), återfinns obetydliga skillnader (tabell 9). De skillnader, som i vissa fall uppträder, torde i första hand böra tillskrivas tillgången på anläggningar och geografiska förutsättningar. Däremot synes materialet icke böra tolkas på så sätt att skillnader i intresse föreligger. Friluftslivet är i stort sett av samma omfattning oavsett om familjen har barn eller inte. De ogifta personerna i åldern 18—45 år uppvisar däremot något större aktivitet än de gifta i samma åldersgrupp. Detta gäller speciellt de sportbetonade aktiviteterna. Med hänsyn till familjen väljer man för denna mer passande friluftssysselsättningar. Beträffande de gifta personerna visar tabell 10, att friluftsliv oftast idkas tillsammans med familjen i övrigt. Tabell 10. Utövandet av friluftsliv tillsammans med andra familjemedlemmar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 14, bilaga 1.) Andel personer, procent, som utövar friluftsliv tillsammans med andra familjemedlemmar

Icke barnfamiljer Ej gifta 18—45 år

Aldrig

Någon enstaka gång

Ofta

46—65 år Gifta

Nästan alltid

S u m m a , absoluta och relativa tal

12 000 100 5 000 100 173 000 100 404 000 100

18—45 år

46—65 år

543 000 100 633 000 100

1 770 000 100

Barnfamiljer

Totalt:

Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att det stora flertalet människor ägnar sig åt någon form av friluftsliv. 70—80 °/o av befolkningen har utövat ett relativt omfattande friluftsliv med tyngdpunkt på sådana populära aktiviteter som bad, motionspromenader, strövande i skog och m a r k och arbete med den egna stugan eller trädgården. Ca 60 °/o har utövat någon form av mer sportbetonat friluftsliv såsom camping, bollspel, orientering, terräng*) Definition sid. 29.

51 löpning, skridskoåkning, skidåkning eller annan motionsidrott. Friluftsliv i vidare bemärkelse är alltså en angelägenhet för praktiskt taget alla. Sådana aktiviteter som kräver relativt liten förberedelse och skicklighet dominerar, medan mer specialiserade aktiviteter, som ofta kräver fysisk ansträngning, kommer längre ned på skalan och utövas av ett färre antal personer. Valet av det personliga aktivitetsprogrammet påverkas av olika socioekonomiska förhållanden. Således är aktiviteten större inom de yngre åldersgrupperna, speciellt då vad gäller de mer specialiserade och sportbetonade grenarna av friluftslivet. Stigande ålder och familjebildning medför att man övergår till enklare och mindre ansträngande aktiviteter.

3.3.

Tätortsbefolkningens

attityder

rörande

friluftsvanorna

Som framgått av det tidigare materialet spelar friluftslivet för många människor en betydande roll som fritidssysselsättning. Flera verkligt rekreationsbefrämjande sysselsättningar förekommer emellertid i relativt begränsad utsträckning. En viktig fråga är därför, om man har anledning räkna med att den totala volymen av friluftslivet kommer att öka ytterligare. Avgörande härvidlag är i första hand den enskilda individens behov och önskemål och arten av de faktorer som hittills hindrat vederbörande att realisera dessa önskemål. Mot denna bakgrund tillfrågades intervjupersonerna, i vad mån de ansåg sig ägna för mycket tid, för litet tid eller tillräcklig tid åt friluftsliv. Materialet på denna punkt (tabell 11) ger vid handen, att ca 60 °/o av befolkningen i tätorter över 10 000 invånare själva anser, att de ägnar för litet tid åt friluftsliv, medan ca 35 % har bedömt, att de ägnar tillräcklig tid åt friluftsliv. I tabell 11 redovisas även bedömning av den tid make resp. maka ägnar åt friluftsliv. De som anser sig ägna för litet tid åt friluftsliv återTabell 11. Inställningen till den tid som ägnas ät friluftsliv. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Frågorna 15 och 17, bilaga 1.) Bedömning rörande den egna aktiviteten. Procent

Bedömning av makas resp. makes aktivitet. Procent

Ägnat för mycket tid åt friluftsliv

2 Ägnat för litet tid åt friluftsliv

52 Ägnat tillräcklig tid åt friluftsliv

44 Vet ej

2 Summa

finns i första hand bland sådana som inte utövat någon eller endast 1—2 sportgrenar. Detta tyder på att strävan hos den enskilde är att få ett rikt och stimulerande friluftsliv genom att utöva aktivare sysselsättningar som komplement till exempelvis bilutflykter, motionspromenader etc. Det blir då frågan om aktiviteter, som kräver speciella anläggningar eller områden. Vid intervjun ställdes vidare följande fråga: »Vilket ägnar Ni mest t!d åt: TV eller friluftsliv? Att läsa böcker eller idka friluftsliv? Nöjesliv eller friluftsliv? Hobbyverksamhet eller friluftsliv?» Den vuxna tätortsbefolkningens uppfattning framgår av tabell 12. TabelTabell 12. Andel personer, procent, som bedömt att de ägnar mer tid ät nöjen, TV, böcker resp. hobby än ät friluftsliv. Befolkning i åldern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10 000 invänare. (Fråga 10, bilaga 1.) Åldersgrupper, kön

sH iM É

Ta

*Hfe lm feta

ft

tt*

18-25

26-35

36-45

46-55

56-65

M

K

M

K

M

K

M

K

M

K

Totalt

Ägnar mer tid åt nöjen än åt friluftsliv

13 Ägnar lika mycket tid åt nöjen som åt friluftsliv

11 Ägnar mer tid åt TV än åt friluftsliv

49 Ägnar lika mycket tid åt TV som åt friluftsliv-

16 Ägnar mer tid åt böcker än åt friluftsliv

34 Ägnar lika mycket tid åt böcker som åt friluftsliv

13 Ägnar mer tid åt hobby än åt friluftsliv

26 Ägnar lika mycket tid åt hobby som åt friluftsliv

53 Tabell 13. Uppgiven orsak till att för litet tid ägnas åt friluftsliv. Procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 16, bilaga 1.) I första hand

I andra hand

I tredje hand

Brist på fritid Andra fritidsintressen överväger , Dålig hälsa , Brist på lämpliga anläggningar och områden i när heten Brist på utrustning Saknar intresse för friluftsliv Oföretagsamhet Uppgift saknas

65 7

12 20 7

15 4

6 2 1 10 1

19 9 3 20 10

13 13 4 25 18

Summa:

100 Orsak

Tabell 14. Andel personer, procent, som anser att de skulle ägna mer tid åt friluftsliv om vissa anläggningar resp. mer fritid fanns till förfogande. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 22, bilaga 1.) Åldersgrupper

J?Sk A

A4 i\K^

i Ffiw 4 mmrJS I l l i r v ^ . ^ ^ <a* aT/v

" ( ' r iordning-

1 11

UL*J| P

områden fanns

•?;-• f ' " " I " V»"' V y** y _ r <*' ^L gm

Skulle ägna mer tid åt friluftsliv om fler anläggningar

«e •» *l ^ T * M

f ö r s p o r l o c h fri

iuftsiiv fanns "

•By «jf in1**A J ^ F n f l H i ^3 • K AUj

Skulle idka mer friluftsliv om mer fritid fanns

r 4»™ n

llrHifl

36-45

46-55

56-65 Totalt

ål friluftsliv om

ställda frilufts-

Wi.

26-35

Skulle ägna mer tid

1""\\l mjjffir 1. 1 Staffli

18-25

54 Tabell 15. Andel personer, procent, som önskar utöva vissa friluftssysselsättniigar i större utsträckning. Befolkning i åldern 18—65 är i städer och köpingar med ner än 10 000

invånare.

(Fråga 12, bilaga 1.) Friluftssysselsåttningar

/tTT,

/YTT\

&f& (Wb

(maj Jiiii »••••i* 2 « c :

fMHKSff

wx *«$> r^&:ÄM*,y^v *Wr nÄ4

^

#-. ^Å*

O^HW

Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv

1 0 °/Q

Bilutflykter i samband med utövande av sport och friluftsliv

7 0/ /O

Cykelutflykter

8 %

Utfärder med motor- eller segelbåt

lft°/ /O

Utflykter på annat sätt, t. ex. med buss eller tåg

4,°/ /O

Skogspromenader, svamp- eller bärplockning

10°/ /O

Motionspromenader av annat slag

7 0/ ' /O

Rodd eller paddling

3 %

Ridning

6 %

Skridskoåkning, bandy eller ishockey

rj o / /O

Camping

8 %

^ r ** ^ w

Golf, ej miniatyrgolf

5 °/Q

p 5 ^ ^

Tennisspel utomhus

9 /Q

Annat bollspel utomhus under sommarhalvåret, t. ex. fotboll

«o/ /o

Sky t te

6 %

* *

&l» T^

^

^

'^ift ^_-f~

wt>«*i^> WRd * W ^

w**<*

A^dfe* ^

^

^

^

^S^B^. f^ffr-^W T&rMP" * • * • * • & # •

Simning utomhus

XI

/0

Orientering eller terränglöpning

3 /Q

Gymnastik eller friidrott utomhus

o 0/ ° /O

Skidåkning i hemorten

1 4 fQ

Skidåkning i fjällen

f0

Fiske

' 1 5 /Q

Jakt

4%

Motionsgivande hobby, t. ex. trädgårdsarbete

6°/ '°

Annan friluftsverksamhet

2 /Q

Tennisspel

ö /Q

Annat bollspel

^ %

Idrott inomhus

<kr^* 2Y

1 -

^

jfc*

* *

•V-^T*

Gymnastik Annan motionsidrott Simning

1 5 /Q i> / Q 1 Ä ^/Q

56 len visar att 30—50 % av ungdomarna ägnar mer tid åt nöjen än åt friluftsliv, att genomgående i de olika åldersgrupperna 50 °/o ägnar mer tid åt TV än åt friluftsliv, att man i regel ägnar mer tid åt friluftsliv än åt böcier och att man ägnar mer tid åt friluftsliv än åt hobbyverksamhet. Orsakerna till att i många fall relativt liten tid ägnas åt friluftsliv kan vara flera. Bl. a. torde följande faktorer påverka friluftsmönstret: brist på fritid andra fritidsintressen överväger dålig hälsa brist på lämpliga anläggningar och områden i närheten av bostaden brist på utrustning bristande intresse för friluftsliv oföretagsamhet. För att ge en uppfattning om dessa faktorers styrka, har intervjupersonerna fått ange förstahandsorsak, andrahandsorsak och tredjehandsorsak till att för litet tid ägnas åt friluftsliv. Resultatet har sammanställts i tabell 13. Av denna framgår att 65 % av tätortsbefolkningen ägnar för litet tid åt - friluftsliv beroende på att fritiden är begränsad. Vidare skulle var tionde person av ren oföretagsamhet avstå från ett friluftsliv, som h a n själv anser önskvärt. Andra orsaker som spelar in är, att andra fritidsintressen överväger, att hälsan är dålig, samt att det råder brist på lämpliga anläggningar och områden i närheten av bostaden. Även detta material tyder på att tätortsbefolkningen i stort har intresse för ett utökat friluftsliv. I verkligheten torde emellertid det begränsade friluftslivet i större utsträckning än vad - som framgår av tabellen bero på ren oföretagsamhet eller på att man saknar intresse för friluftsliv. Av prestigeskäl torde dessa orsaker icke kommit till fullt uttryck. Det finns alltså skäl att antaga, att fler personer skulle utöva ett mera omväxlande och rikt friluftsliv, om man hade mera fritid till sitt förfogande, om det fanns fler anläggningar för sport och friluftsliv och om det fanns iordningställda friluftsområden. Att så är fallet understrykes av tabell 14, som redovisar svaren på frågan: »Skulle Ni ägna mer tid åt friluftsliv, om det fanns iordningställda friluftsområden, fler anläggningar för sport och friluftsliv eller om Ni hade mer fritid?» Mellan 25 och 3 0 % skulle alltså ägna mer tid åt friluftsliv, om det fanns iordningställda friluftsområden eller anläggningar i större omfattning. Intresset för ett utökat friluftsliv koncentrerar sig uppenbarligen till personer i åldrarna 18—45 år. Inte mindre än - 75 °/o av de yngre personerna anser, att de skulle ägna mer tid åt friluftsliv, om de hade mer fritid till sitt förfogande. Även om det i detta ligger ett visst önsketänkande, har man uppenbarligen att räkna med att friluftslivet kommer att expandera mycket snabbt.

57 En mera detaljerad bild av vilka grenar av friluftslivet, som anses mest attraktiva vid en utvidgning av aktiviteterna, har slutligen erhållits genom att vid intervjuundersökningen ställts frågan, om det bland de sysselsättningar, som angivits i tabell 6 (sid. 42) fanns sådana, som man önskade utöva oftare eller hade lust att börja med. Dessa önskemål har sammanställts i tabell 15. Detta material kan sägas tyda på en ganska jämnt fördelad utvidgning av flertalet friluftsaktiviteter. Ett inslag av stort intresse är det starka önskemålet om skidåkning i fjällen. Denna företeelse beröres ytterligare i 5 kap. Vidare föreligger ett klart utslag för intresse för båtsport. Men även vissa företeelser, som nu är mycket vanliga, tenderar att öka ytterligare, exempelvis skogspromenader, bär- och svampplockning, simning, skidåkning i hemorten och fiske. Det bör emellertid samtidigt noteras, att det finns klara utslag för önskemål på inomhusidrottens område, särskilt gymnastik inomhus och simning i simhall.

KAPITEL 4

Anläggningar för det rörliga friluftslivet

4 . 1 . Utnyttjandet

av anläggningar

för det rörliga

friluftslivet

Såsom framgått av 3 kap. är åtskilliga friluftsaktiviteter beroende av tillgängen till särskilt iordningställda anläggningar och områden. Den aktuella situationen i fråga om anläggningar på en viss ort eller inom en region blir därmed bestämmande för friluftsvanorna. Friluftslivet varierar såväl beträffande former som rörelsefält. De anläggningar som efterfrågas kommer därvid att vara av vitt skilda typer. Den dagliga fritiden och veckoslutsledigheten kräver anläggningar i den permanenta bostadens närmaste omgivningar, s. k. näranläggningar, medan den årliga semestern, annan längre ledighet och till viss del även veckoslutsledigheten blir beroende av s. k. fjärranläggningar, dvs. anläggningar belägna utanför hemortsregionen. Många av anläggningarna, som utnyttjas för ett aktivt friluftsliv, är säsongbetonade och används antingen under sommar- eller vinterhalvåret. Därutöver finns det givetvis anläggningar, som är av sådan karaktär, att de k a n utnyttjas under hela året. För att erhålla en uppfattning om tillgången på anläggningar och deras utnyttjande har ett särskilt avsnitt av intervjuundersökningen ägnats åt dessa frågor. Även härvidlag har utredningen eftersträvat att få en bild av utnyttjandet av anläggningar i vidaste bemärkelse och därför i undersökningen medtagit sådana av vitt skilda slag. För jämförelsens skull har också medtagits vissa anläggningar för inomhusidrott. För att få ett grepp om utnyttjandefrekvensen ställdes inledningsvis frågan, hur många gånger de anläggningar, som specificerats i tabell 16, utnyttjats av intervjupersonen under året. Av tabellen framgår, att tätortsbefolkningen i första hand utnyttjar utomhusbad, rastplatser vid bilutflykter och friluftsområden. Friluftsgårdar, campingplatser, idrottsplatser, skidspår och isbanor utnyttjas även i betydande utsträckning. Ca 70 °/o av tätortsbefolkningen har utnyttjat utomhusbad, ca 40 °/o friluftsområden, 30 °/o friluftsgårdar och raststugor och ca 25 °/o campingplatser. Exempel på friluftsanläggningar, som utnyttjas av mindre än 10 % av befolkningen, är vandrarstugor i fjällen och fasta orienteringskontroller. Detta gäller också tennisbanor, golfbanor och skjutbanor. Slalombackar har utnyttjats av ungefär 15 % av befolkningen, dvs. i mindre omfattning än iordningställda skidspår men i ungefär samma omfattning som idrottsplatser, fotbollsplaner m. m .

59 Tabell 16. Tätortsbefolkningens utnyttjande av vissa friluftsanläggningar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter antal gånger vissa anläggningar utnyttjats under år 1963. (Fråga 18, bilaga 1.) Antal gånger

Totalt

O

1-2

3-5

6-20 21-50 51-

Friluftsgårdar och raststugor

100 Rastplatser vid bilut-

100 Friluftsanläggningar

. • . . • Jt

/-r-v

y&YRW*W

flykter Friluftsområden, fritidsreservat

£5£N*£4 Campingplatser

74 4

19 Utomhusbad

31 Iordningställda skidspår

100 Skid- och slalomback

100 Vandrarstugor i fjällen

100 Fasta orienteringskontroller

100 Idrottsplatser, fotbollsplaner

<^fr k

Tennisbanor

utomhus

100 JtA*

Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor

100 Isbanor

/* \ X [—. C1"*1 ~^~~~

/*•

/*-<• ^S!z?<~~>~~*<^uZ

**r#? _«jE» £ .^nt» J ^

&, ***

T&* ,-j» Skjutbanor *^m -*vJ->;ii*^W.

100 Andra friluftsanläggningar

100 Simhallar

100 Tennishallar

100 Idrottshallar

100 Anläggningar för inomhusidrott 1

I^F>^

* ""..."....I_J2S»

4kp&&" j | .

Antalet uppräknade individer = 2,46 milj.

60 Beträffande idrottshallar har dessa utnyttjats av drygt 10 fl/o av befolkningen och simhallar av ungefär 20 % . Beräknas utnyttjandegraden av olika anläggningar genom att se till antalet besök av de personer som över huvud taget utnyttjat resp. anläggning, framgår, att ca 4 0 % av den tätortsbefolkning, som över huvud taget besökt friluftsbad, har gjort detta i genomsnitt mer än 20 gånger under året. För idrottsplatser, tennisbanor och isbanor varierar motsvarande tal mellan 20 och 30 % . Även om endast en mindre del av den totala tätortsbefolkningen utnyttjar anläggningar regelbundet, är alltså denna användning ganska intensiv. I nedanstående sammanställning har den vuxna tätortsbefolkningen fördelats efter antalet anläggningar, som utnyttjats minst tre gånger under ett år. Som synes av tabellen har 1 3 % över huvud taget icke besökt någon anläggning i den angivna omfattningen. som besökts minst 3 gånger

0 1 2 3— 4 5— 7 8—12 13—18 Summa

Procent

13 19 17 28 17 6 0 100

I tabell 17 anges beräknat antal personer i tätorter med mer än 10 000 invånare, som besökt viss anläggning 1—5 och mer än 5 gånger. De absoluta talen är givetvis behäftade med avsevärd osäkerhet och skall främst användas som ett grovt mått på anläggningens relativa utnyttjandefrekvens. Av tabellen framgår, att utomhusbad någon gång besökts av 1,7 milj. människor, friluftsgårdar och raststugor av drygt 700 000, campingplatser av ca 600 000, idrottsplatser av 400 000 och friluftsområden av närmare 1 milj. människor. En mycket stor del av de personer, som utnyttjat olika anläggningar, har besökt dem högst 5 gånger under året. Därvid använder man sig av idrottsplatser regelbundnare än exempelvis av friluftsgårdar. Den faktiska besöksfrekvensen är naturligtvis avsevärt större än den i tabell 17 angivna, eftersom denna endast illustrerar utnyttjandet från de större tätorternas befolkning. Gör man ett försök att beräkna antalet besök vid de olika anläggningarna genom att multiplicera antalet personer som besökt anläggningen ifråga med det genomsnittliga antalet gånger anläggningen har utnyttjats, och härvid utgår ifrån ett något lägre tal än det som representerar klassmitten, skulle enligt detta beräkningssätt antalet besök mycket grovt kunna anges så som. framgår av sammanställningen å sid. 62. — Fortfarande avses endast utnyttjandet från invånarna i de större tätorterna.

61 Tabell 17. Antal personer som utnyttjat vissa friluftsanlåggningar (1963). ning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare.

BefolkAbsoluta

tal. (Fråga

18, bilaga

1.) Antal personer som ut- jaH^^R nyttjat resp, anläggning Totalt 1-5 gånger mer än 5 ggr

Anläggning Friluftsanlåggningar Friluftsgårdar och raststugor

455 000

245 000

700 000

Campingplatser

346 000

645 000

Utomhusbad

1698 000

'liéR.-X-.-C —*=5—r

Iordningställda skidspar

^

3 ^

SÉ£-<&

Skid- och slalombackar

192 000

174 000

é^jli

Vandrarstugor i fjällen

76 000

112 000

F S

\ ont° r olle n r teringS "

^

93 Idrottsplatser, fotbollsplaner

409 000

Tennisbanor utomhus

144 000

Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor

45 000

Isbanor

229 000

267 000

496 000

Skjutbanor

78 000

&&M

*r#rf fl

^

PXllffi *fik J^L tf fctråtSÖ^I

^^

M ^ » ^

Anläggningar inomhusidrott

°°°

^

<*»

Rastplatser vid bilut-

52QQQQ

,MWQ

1 4 3 4 ( m

Friluftsområden, tidsreservat

485 000

480 000

965 000

Andra friluftsanläggningar

187 000

97 000

284 000

Simhallar

216 000

493 000

Tennishallar

29 000

32 000

61000 Idrottshallar

284 000

fri-

för

»Jfq^^ J T | ^ ^

^

j | .

62 Friluftsgårdar och raststugor Campingplatser Utomhusbad Simhallar Iordningställda skidspår Skid- och slalombackar Vandrarstugor i fjällen Idrottsplatser, fotbollsplaner Tennisbanor utomhus Golfbanor, ej miniatyrgolf

4 — 4,5 milj. besök 5 —6 30 —35 5,5— 6,5 5,5— 6,5 3 — 3,5 0,5—• 0,7 5,5— 6,5 1,5— 2 0,5

Isbanor Skjutbanor Friluftsområden, fritidsreservat Andra friluftsanläggningar Teimishallar Idrottshallar

5 — 6 2 — 2,5 10 —12 2 —-2,5 0,5— 0,8 5 —6

Några statistiska uppgifter över antalet besök vid olika anläggningar finns med några få undantag f. n. inte att tillgå. Campingkommittén har för 1963 beräknat antalet campare till 840 000 och antalet övernattningar till 3,5 milj. Vid de ca 180 friluftsgårdarna som ägs av Skid- och Friluftsfrämjandet har antalet besök under 1963 uppskattats till ca 1 milj. Vad utomhusbaden beträffar innebär det beräknade antalet besök, att den vuxna tätortsbon i genomsnitt besöker ett utomhusbad 1,5 gång per vecka under en tioveckorsperiod under sommaren. Yngre personer utnyttjar anläggningar av olika slag betydligt oftare än äldre personer, vilket framgår av tabell 18. Detta sammanhänger givetvis med att de yngre personerna uppvisar ett mer specialbetonat friluftsliv såsom tidigare framgått av 3 kap. Friluftsgårdar och raststugor h a r använts minst 3 gånger av ca 3 0 % av personerna i åldersgruppen 18—25 år. Liknande är förhållandet beträffande campingplatser. I åldersgrupperna 26—35 och 36—45 år har 25 resp. 22 °/o av personerna använt dessa anläggningar minst 3 gånger. Beträffande idrottsplatser och fotbollsplaner föreligger en markant skillnad mellan de olika åldersgrupperna. Således har ca 35 % av personerna i åldersgruppen 18—25 år använt fotbollsplaner minst 3 gånger, medan motsvarande tal för personer i åldersgruppen 36—45 år endast är 11 °/o. Skid- och slalombackar har använts av ca 20 % av personerna i åldersgruppen 18—25 år och av ca 15 % av personerna i åldersgruppen 26— 35 år. Vad anläggningar för inomhusidrott beträffar, har idrottshallar använts av drygt 20 °/o av individerna i åldersgruppen 18—25 år 3 eller fler

63 Tabell 18. Sambandet mellan ålder och utnyttjande av vissa friluftsanläggningar. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utnyttjat resp. anläggning minst tre gånger under 1963.

Anl äggning

Åldersgrupper 18-25 26-35 36-45 46-55 56-65 Totalt

Friluftsanläggningar Friluftsgårdar och raststugor

20 Rastplatser vid bilutflykter

53 Friluftsområden, fritidsreservat

32 Campingplatser

v 13

$&£?&

Utomhusbad

r

Iordningställda skidspår

21 Skid- och slalombackar

12 Vandrarstugor i fjällen

3 Fasta orienteringskontroller

3 Idrottsplatser, fotbollsplaner

^-kf&t10

Tennisbanor utomhus

^JtÄW

Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor

1 Isbanor

17 Skjutbanor

5 Andra friluftsanläggningar

16 W0?Jt* $&&$%&

,^B>*£l ^tL-^ -r ^f££—<^

-:å£&t?§#**r#$ *.A * ^k

^flk

'Z^^m^s^-

*

*** i^-v^A Anläggningar inomhusidrott

för *-

^ ^ ,é"?s ,^ " "" 1 "'V*'.,;,,*..5*

Simhallar

^^sssa- j |

Tennishallar

^ SIF

Idrottshallar

>

-

2 1

64 gånger men endast av drygt 10 °/o av personerna i åldersgruppen 26—35 år. Även simhallarna har i första hand använts av yngre personer. Friluftsbad, rastplatser vid bilutflykter, friluftsområden och fritidsreservat synes i stort sett utnyttjas i samma omfattning inom alla åldrar. De yngre använder sig också av betydligt fler anläggningar i jämförelse med äldre personer, vilket framgår av tabell 19.

Tabell 19. Antal utnyttjade anläggningar (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter antal anläggningar, som utnyttjats inom olika åldersgrupper. (Fråga 18, bilaga 1.) Antal anläggningar som utnyttjats minst 3 gånger Ålder

Summa 0

3— 4

5—7

8—12

13—18

18—25 år 26—35 år 36—45 år 46—55 år 56—65 år

3 5 5 18 37

9 13 18 23 30

13 15 19 21 15

30 36 32 27 14

30 24 19 8 4

14 6 7 3

1 1

100 100 100 100 100

Totalt

100 Utredningen har även undersökt, om det föreligger skillnader i utnyttjandefrekvensen regionalt 1 ) eller i förhållande till tätortens storlek. Resultatet återfinns i tabell 20. Skillnaderna är emellertid så obetydliga, att några säkra slutsatser knappast kan dragas. I utnyttjandet av speciellt utomhusbad, isbanor och idrottsplatser uppvisar dock storstäderna en något lägre frekvens. Sammanfattningsvis visar intervjuundersökningen, att tätortsbefolkningen i första hand och då i betydande utsträckning utnyttjar anläggningar och replipunkter för friluftsaktiviteter av allmän karaktär. Utomhusbad och rastplatser vid bilutflykter har utnyttjats av 60—70 % av tätortsbefolkningen, friluftsområden och fritidsreservat av ca 40 % . Även anläggningar för mera specialiserade aktiviteter i närheten av tätorten (isbanor, skidspår och idrottsplatser) utnyttjas i betydande utsträckning eller av 20—25 % av befolkningen. Exempel på utnyttjande av en fjärranläggning är campingplatsen, som används av drygt 2 5 % av tätortsbefolkningen. Tätortsbefolkningens friluftsaktivitet synes i betydande grad vara beroende av tillgången på anläggningar. Speciellt anläggningar för sportbetonat friluftsliv utnyttjas i större utsträckning av yngre personer jämfört med övriga. J

) Definition sid. 29.

65 Tabell 20. Andel personer, procent, i olika bostadsorter, som utnyttjat vissa anläggningar minst tre gånger under 1963. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 18, bilaga 1.) Bostadsort Stock holm Göteborg, Malmö

Anläggning

Friluftsanläggningar Friluftsgårdar och raststugor . . Rastplatser vid bilutflykter . . . Friluftsområden, fritidsreservat Campingplatser Utomhusbad Iordningställda skidspår Skid- och slalombackar Vandrarstugor i fjällen Fasta orienteringskontroller . . . Idrottsplatser, fotbollsplaner . . Tennisbanor utomhus Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor Isbanor Skjutbanor Andra friluftsanläggningar

Södra och mellersta Sverige Under 35 000

Norra Sverige

Totalt

Över 35 000

20 46 34 15 60 18 11 3 2 12 4 1 15 4 7

22 59 34 23 69 24 13 2 3 14 6 2 18 4 7

16 61 33 25 71 15 8 2 3 16 4 1 18 7

23 52 24 19 63 39 19 6 3 20 5 0 18 7 11

20 53 32 19 65 21 12 3 3 14 5 1 17 5

20 2

15 2 12

9 2 11

19 2 10

16 2 10

Anläggningar för Simhallar Tennishallar Idrottshallar

inomhusidrolt

4. 2. Tillgång

till och behov av anläggningar

för det rörliga

friluftslivet

För att få behovet av anläggningar av olika slag närmare belyst ställdes följande fråga i intervjuundersökningen: »Är Ni i stort sett nöjd eller missnöjd beträffande anläggningar för sport och friluftsliv i Er hemort?» Som svarsalternativ angavs nöjd, missnöjd, likgiltig, vet ej. Svaren framgår av nedanstående sammanställning: nöjd missnöjd likgiltig, vet ej

58 °/o 23 °/o 19 °/o

Den vuxna tätortsbefolkningen synes alltså efterfråga ytterligare möjligheter för att idka ett aktivt friluftsliv. Som också tidigare framgått av 3 kap. är en av orsakerna till att för litet tid ägnas åt friluftsliv just bristen på lämpliga anläggningar.

66 För att erhålla en klarare uppfattning om bristerna efterfrågades lör var och en av de anläggningar, som finns angivna i tabell 16, i vad mån man ansåg hemorten tillfredsställande eller otillfredsställande försedd med resp. slag av anläggning. I det senare fallet angavs såsom svarsalternativ: anläggningarna är för få, anläggningar saknas helt, anläggningarna är otillfredsställande i (ivrigt. Resultatet har sammanställts i tabell 21. Beträffande friluftsgårdar har 30 % av den vuxna tätortsbefolkningen uttalat, att förhållandena i hemorten är otillfredsställande, dvs. att detta slag av anläggningar saknas eller al! det finns för få. Samma bedömning har gjorts i fråga om friluftsområden. De största bristerna synes föreligga beträffande utomhusbad, där drygt 4 0 % förklarat sig missnöjda, dels på grund av att bad saknas eller är för få och dels till följd av att befintliga bad är i dåligt skick. Medan tillgången på idrottsplatser och fotbollsplaner tycks vara relativt god— 13 °/o anser hemorten otillfredsställande försörjd — synes en betydande brist föreligga beträffande tennisbanor — 22 °/o bedömer situationen som bristfällig. Betydande brister föreligger också för viktiga anläggningar för vintersport, exempelvis skidåkning och skridskoåkning. 27 % saknar isbanor eller anser att det finns för få, och ca 3 0 % anser att tillgången till skid- och slalombackar är otillfredsställande. Vad anläggningar för inomhusidrott beträffar saknas sådana eller bedöms befintliga anläggningar vara för få i betydande utsträckning. Detta gäller såväl simhallar som tennishallar och idrottshallar, där 30—45 % förklarat förhållandena otillfredsställande. — Det bör observeras, att dessa uttalanden avser näranläggningar och icke fjärranläggningar. Av tabell 21 kan vidare utläsas andelen personer, som över huvud taget varit intresserade av anläggningar av skilda slag. Största intresset föreligger beträffande utomhusbad, simhallar och friluftsområden, där 7 0 — 8 0 % eller mer uttalat sin åsikt. Anläggningar såsom tennisbanor, golfbanor, skjutbanor, dvs. avsedda för specialiserade sportgrenar, synes sakna intresse för ungefär 4 0 % av tätortsbefolkningen. Det bristande intresset, dvs. att man förklarat sig likgiltig, beror givetvis på att man icke själv och icke heller någon annan inom familjen utnyttjar anläggningen ifråga. Då det kan förutsättas, att andelen likgiltiga är störst i de högre åldersgrupperna, bör resultatet tolkas mot bakgrunden av att 40 % av den undersökta tätortsbefolkningen finns i åldersgruppen 46—65 år. Bedömningen av de tillgängliga anläggningarna varierar i viss mån beroende av bostadsortens storlek och läge. (Tabell 22.) För ett antal viktiga typer av anläggningar har en specialbearbetning gjorts rörande befolkningens inställning i orter av olika storlek och läge, tabell 23. Tabellen ger vissa anvisningar om regionala skillnader i försörjningen av anläggningar, som bör kunna tjäna som utgångspunkt för detaljundersökningar. Några exempel må anföras.

67 Tabell 21. Tätortsbefolkningens åsikter om hemortens (inläggningar för det rörliga friluftslivet (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Andel personer, procent, som bedömt vissa anläggningar som tillfredsställande, otillfredsställande etc. (Fråga 20, bilaga 1.) Åsikt Tillfred^. •tällaade

Anläggning

Otillfredsställande °*™; •**!»§» antal

Dåligt »kick

Summa

Summa

LikS i U i «! vet ej

a

Friluft sanläggningar

M&ilfl j Ä J i J\

^W*^^r

Friluftsgårdar och raststugor

100 Friluftsområden, tidsreservat

fri-

'~J&&£-

Utomhusbad

-J^Ét~£-_£

Iordningställda skidspår

^ec~<é

Skid- och slalombackar

*Wfrtr«0 4:**

Fasta orienteringskontroller

100 Idrottsplatser, fotbollsplaner

100 Tennisbanor utomhus

100 Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor

•&k -^nt

Isbanor

; ^ >

Skjutbanor

100 Hamnar för båtsport

100 Simhallar

100 Tennishallar

100 Idrottshallar

c

*

^

^Aif .-j»

åéåäfefc Anläggningar för inomhusidrott 9 1

.

^-X~"t"»_.

f

* •* *

* * * * ' %

V

•* w

'3i

68 Tabell 22. Åsikterna bland befolkningen i olika orter om hemortens anläggningar för det rörliga friluftslivet (1963). Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Andel personer, procent, som bedömt vissa anläggningar som otillfredsställande. Bostadsort Anläggning

Stockholm, Göteborg, Malmö

Södra och mellersta Sverige Över 35 000 inv.

Under 35 000 inv.

Norra Sverige

Totalt

Friluftsanläggningar Friluftsgårdar och raststugor . . Friluftsområden, fritidsreservat Utomhusbad Iordningställda skidspår Skid- och slalombackar Fasta orienteringskontroller . . . Idrottsplatser, fotbollsplaner . . Tennisbanor utomhus Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor Isbanor Skjutbanor Hamnar för båtsport

25 30 41 17 28 9 14 27 26 30 11 29

27 31 45 13 27 6 12 17 11 21 5 17

41 34 42 22 39 18 12 18 40 31 7 33

35 43 54 12 29 9 16 23 35 24 9 34

30 33 43 16 30 10 13 22 27 27 8 28

Anläggningar för Simhallar Tennishallar Idrottshallar

38 28 34

39 22 25

58 35 42

53 36 53

44 29 36

inomhusidrott

Tillgång till anläggningar för simsport, simhallar och utomhusbad har ansetts vara mer otillfredsställande än några andra. Medan bristen på lämpliga utomhusbad är ganska jämnt fördelad över hela landet, anses bristen på simhallar särskilt framträdande i de mindre tätorterna i södra och mellersta Sverige och i norra Sverige (Norrland och Kopparbergs län). Den grupp anläggningar, som därnäst av ett stort antal personer, mellan 30 och 33 °/o, ansetts vara otillfredsställande, är friluftsområden och friluftsreservat, skid- och slalombackar samt friluftsgårdar och raststugor. Dessa anläggningar bör ses i ett sammanhang, då de ofta är inbördes beroende av varandra. Bristerna är även här någorlunda jämnt fördelade över landet men visar för den egentliga anläggningssidan en särskilt utpräglad brist för de mindre tätorterna i södra och mellersta Sverige. Idrottsplatserna företer, jämfört med övriga anläggningar, en gynnsam bild utan något påtagligt bristområde. För idrottshallar och golfbanor föreligger däremot en klar bristsituation, som är särskilt utpräglad i de smärre tätorterna och i norra Sverige. Materialet ger allmänt sett underlag för slutsatsen, att storstäderna och de större tätorterna lyckats bäst med att förse sin befolkning med näranläggningar för både idrotts- och friluftsliv.

69 Tabell 23. Andel personer, procent, i orter av olika storlek och olika geografiskt läge, som bedömt vissa anläggningar som tillfredsställande, otillfredsställande etc. (1963). Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Åsikt Bostadsort

Friluftsgårdar och raststugor Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Friluftsområden, fritidsreservat Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Utomhusbad Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Skid- och slalombackar Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Idrottsplatser, fotbollsplaner Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Tennisbanor utomhus Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige

Tillfredsställande

Otillfredsställande

Likgiltig, vet ej

32 38

41 35

27 27

45 36

34 43

21 21

52 39

42 54

6 7

29 49

39 29

32 22

71 65

12 16

17 19

52 39

18 23

30 38

forts.

forts, tab. 23 Åsikt Bostadsort

Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Isbanor Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Hamnar för båtsport Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Simhallar Stockholm, Göteborg, Malmö Södra. mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Tennishallar Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige Idrottshallar Stockholm, Göteborg, Malmö Södra, mell. Sverige, orter över 35 000 inv Södra, mell. Sverige, orter under 35 000 inv. . . . Norra Sverige

Tillfredsställande

Otillfredsställande

Likgiltig, vet ej

31 28

40 35

29 37

54 59

31 24

15 17

35 25

32 34

33 41

30 41

58 52

12 7

35 28

35 37

30 35

39 29

42 53

19 18

För alt få en allmän bakgrund för investeringspolitiken på anläggningsområdet har utredningen slutligen i intervjuundersökningen ställt frågan: »Ange högst tre slag av anläggningar för sport och friluftsliv, som Ni anser bör komma till stånd i Eder hemort.» Resultatet framgår av tabell 24. Vid ett studium av materialet bör till en början beaktas, att det endast belyser

71 Tabell 24. Uppgivet behov av anläggningar för friluftsliv i hemorten (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter önskad anläggning. (Fråga 21, bilaga 1.) Anläggning

I första hand I andra hand I tredje hand önskad anönskad anönskad anläggning läggning läggning

Friluftsgårdar och rast3 10 19 1

2 6 9 1

2 3 4 1

3 2 2 10

3 3 2 7

2 2 2 4

4 2 0

2 2 0

2 1 0

0 Ingen önskad anläggn.

0 1 0 3 3 10 27

0 1 0 3 3 8 47

0 1 0 2 2 3 69

Summa

100 Skid- och slalombackar Idrottsplatser, fotbollsTennisbanor utomhus. . Friluftsområden, fritids-

Iordningställda skidFasta orienteringsMiniatyrgolfbanor . . . . Andra friluftsanläggn. .

tätortsbefolkningens önskemål om nåranläggningar inom eller i omedelbart grannskap av tätorten. Behovet av fjärranläggningar för de längre ledigheternas friluftsliv, som är avsevärt, bör studeras i tabellerna 16 och 17 (sid. 59 o. 61). Av intresse är vidare att se, hur nära sambandet är mellan anläggningar för friluftsliv och anläggningar för olika slag av inomhusidrott. Det mest slående utslaget i tabellen torde vara önskemålet om fler anläggningar för simning. För såväl simhallar som utomhusbad redovisas höga värden för första- och andrahandsönskemål. Vidare framträder ett starkt intresse för skridskosport och motionsidrott i allmänhet i önskemålen om fler isbanor och idrottshallar. De anmärkta tendenserna kan också betraktas som en önskan att komplettera vinterhalvårets fattigare friluftsliv med vintersport eller inomhusmotion. Högt på listan kommer vidare önskemål om friluftsområden, fritidsreservat och andra friluftsanläggningar samt friluftsgårdar och raststugor, företeelser som ofta uppträder i kombination. De anmälda önskemålen om nya anläggningar kan var för sig betraktas som obetydliga. Summan av förstahandsönskemål om olika slag av anläggningar (73 °/o) är emellertid mycket hög jämfört med andelen personer, som icke önskat någon anläggning (27 °/o).

72 Materialet i tabell 24 bestyrker i stora drag tidigare redovisade bedömningar. Sammanfattningsvis ger intervjuundersökningen i denna del vid handen, att en stor del av tätortsbefolkningen saknar tillgång till en rad viktiga anläggningar och att det föreligger ett betydande behov av nya anläggningar för det rörliga friluftslivet. Efterfrågan belyses bl. a. av att 70 °/o uttalat önskemål om ytterligare anläggningar, att mer än 30 °/o ansett hemorten otillfredsställande försörjd med bl. a. friluftsgårdar, utomhusbad och isbanor och att i genomsnitt 60—80 °/o uttalat sitt intresse för hemortens försörjning med anläggningar av olika slag.

KAPITEL

5 S e m e s t e r och s e m e s t e r f ö r h å l l a n d e n

5.1.

Semestrar

under

1963 Semestern utgör den längre, samlade fritiden i form av ett avbrott i arbetsåret och är avsedd att skänka vila, avkoppling och rekreation. För att fysiskt och psykiskt tillgodogöra sig semestern ägnar man sig dels åt sådana aktiviteter som man är intresserad av, dels åt sådana som är konditionsbefrämjande, dvs. åt sådana sysselsättningar som den enskilde individen uppfattar som stimulerande och avkopplande. Resor, hobbies och friluftsliv i olika former dominerar semestersysselsättningarna. Den tilltagande biltätheten och den höjda levnadsstandarden har bidragit till att allt fler människor söker sig bort från bostadsorten under semestern. Behovet av anläggningar av god standard för att ta emot den semesterfirande allmänheten är utomordentligt stort. Många av dessa s. k. fjärranläggningar — hotell, campingplatser, friluftsbad, vintersportanläggningar etc. — blir starkt säsongbetonade och används endast under viss del av året. Utredningen har ur flera synpunkter funnit det angeläget att få närmare kännedom om semestervanorna, bl. a. boendeformer under semestern, plats där semestern tillbringas, semesterns längd, sysselsättning under semestern etc. Dessa förhållanden är nödvändiga att känna till för att kunna analysera semesterfirarnas efterfråge- och intresseinriktning, krav på anläggningar osv. Vidare har det ansetts önskvärt att få ett grepp om de faktorer, som är avgörande för folks val av semesterform. Inledningsvis efterfrågades i intervjuundersökningen, huruvida man haft semester 1 ) under 1963 och i så fall i vilken form. Som framgår av tabell 25 var det endast 10 % av befolkningen i de större tätorterna, som icke åtnjutit någon sammanhängande semester under 1963. Ca 70 °/o har haft en sammanhängande semesterperiod och ca 20 °/o två eller flera. Av dem som haft semester, har 23 % delat upp semestern på två perioder och 4 °/o på tre perioder. Sådana som icke haft semester återfinnes i första hand i grupperna 18—25 och 56—65 år. I båda dessa grupper har således beträffande de manliga ca 12 °/o icke haft någon semester mot ca 4 °/o i åldersgruppen 36—45 år. Detta har delvis sin förklaring i att den yngre gruppen bl. a. innehåller studerande i

) Definition av semester sid. 28.

74 Tabell 25. Tätortsbefolkningens semesterförhållanden 1963. Befolkning i åldern 18—65 ar i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Fördelning, procent, efter sammanhängande, delad eller ingen semester för män resp. kvinnor i olika åldrar. (Fråga 25, bilaga 1.) Typ av semester Kön/ålder

Män 18 — 25 år 26 —35 år

18 — 25 år 26 — 35 år 46 — 55 år

Totalt

Antal Procent

Ingen semester

En samman- Flera semeshängande terperioder semester

Spridda dagar

Summa

8 12 5 4 7 12

68 71 66 65 72 69

23 16 28 31 19 18

2 1

100 100 100 100 100 100

11 8 7 7 10 24

67 73 70 70 66 58

21 18 22 23 22 17

1 1 1 0 2 1

100 100 100 100 100 100

233 000 9

1 670 000 68

531 000 22

26 000 1

2 460 000 100

1 1 1

som arbetar under ferierna och den äldre åldersgruppen bl. a. personer som är pensionerade. Bland dem som icke haft semester torde vidare ingå relativt många fria företagare. Materialet tyder på att det föreligger en tendens till att dela upp semestern på flera perioder. Bland de manliga i åldern 36—45 år har ungefär var tredje person delat på semestern. Den s. k. rekreationsprincipen, vilken lett till att i semesterlagen intagits bestämmelsen om att semestern såvitt möjligt bör ullagas i ett sammanhang under sommaren, synes således icke längre vara allmängiltig. Diskussionen om semesterns spridning och förläggning av del av semestern till någon annan del av året har ju för övrigt åter aktualiserats i och med införandet av den fjärde semesterveckan.

5. 2. Semestertid

och

semesterplats

Den extrema ansamlingen av semestrar till viss tidpunkt på året framgår av tabell 26, som visar 1963 års semestrar fördelade efter årstid. Semesterperiod 1 betecknar här den längsta semesterledigheten. Tabellen visar, att icke mindre än 90 % av dem som haft semester förlagt den till perioden juni— <mgusti. Endast ca 5 °/o har haft den längre semestern under september—

75 Semester 1963 Semester

1963: ingen semester 9 °lo, en sammanhängande semester flera semesterperioder 22 °lo, spridda dagar 1 °/o.

68 °/o,

76 november och 2 °/o under tiden april—maj. Bland dessa torde i första band återfinnas sådana som rest utomlands. Flertalet av utlandsresenärerna synes dock även de välja juni—augusti. Semestrarnas förläggning sammanhänger givetvis med industrisemestrar, skollov etc. En sådan koncentration som den som f. n. faktiskt föreligger, ställer utomordentligt stora anspråk på näringslivet, trafikapparaten och anläggningar och områden för friluftsliv. Under tiden juni—augusti har således av den sammanlagda vuxna tätortsbefolkningen i städer och köpingar över 10 000 invånare (2,46 milj.) ca 2 milj. människor semester. Tabell 26. Semesterperioder år 1963 fördelade efter årstid, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 a, bilaga 1.) Tidpunkt för resp. semesterperiod

September—november .

Summa

Antal Procent

Semesterperiod l 1 )

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

92 5 1 2

38 19 23 20

33 26 25 16

2 200 000 100

510 000 100

90 000 100

De kortare semesterperioderna infaller även de i första hand under juni— augusti men är sedan jämnt fördelade under september—maj. Detta innebär, att av dem som delar upp semestern, har relativt många två ledigheter under sommaren. Tidpunkten för den andra och tredje semesterperioden blir dock i hög grad beroende av hur denna ledighet utnyttjas. Sålunda torde många som tar ledigt under perioden december—mars ägna sig åt vintersport, bl. a. skidåkning i fjällen. Semestrarnas längd redovisas i tabell 27. Den längre semesterperioden har för ungefär hälften av de personer som haft semester, omfattat tre veckor, 25 % har haft en—två veckor och lika många fyra veckor eller mer. De kortare semesterperioderna har i flertalet fall omfattat en vecka. I huvudsak torde det vara personer med mer än tre veckors semester som delar upp denna i två eller fler fristående semesterveckor. Uppenbarligen föredrar dessutom en del personer med tre veckors sammanlagd semester att dela sin semester, varvid man tar två veckor i en följd och sedan en vecka vid senare tidpunkt. Med införandet av fyra veckors semester kommer givetvis mönstret att ändras. För att få en uppfattning om semestrarnas regionala spridning, dvs. vart tätortsbefolkningen vanligen reser, frågades om var huvuddelen av semestern J

) Med semesterperiod 1 menas den längsta sammanhängande semestern.

77 Tabell 27. Semesterperioderna år 1963 fördelade efter längd, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 b, bilaga 1.) Semesterns längd

Mer än 1 vecka men högst 2 Mer än 2 veckor men

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

3 8

100 Mer än 3 veckor men Mer än 4 veckor men

Summa

tillbringats. Som alternativ angavs Götaland, Svealand, Norrland, Skandinavien, Sydeuropa, Centraleuropa och övriga utlandet. Förutom intresseoch efterfrågeinriktningén beträffande övernattningsmöjligheter och anläggningar för friluftslivet, dvs. konsumtionsbehovet i olika regioner, visar materialet också utlandssemesterns betydelse. Tabell 28 illustrerar semesterplats under olika semesterperioder, medan tabell 29 redovisar sambandet mellan vistelseort och tidpunkt för semestern. Beträffande den längre semesterperioden framgår av de båda tabellerna, att södra Sverige är en synnerligen attraktiv region för sommarsemestern. Bland dem som haft semester under juni—augusti, har 42 % uppehållit sig i Götaland, 32 °/o i Svealand och 12 °/o i Norrland. Av den undersökta befolkningen är 45 °/o bosatt i Götaland, 45 °/o i Svealand och 10 °/o i Norrland. Då semestern infaller under september—november framstår en helt annan regional fördelning. I detta fall har vad avser den längre semesterperioden 21 °/o uppehållit sig i södra Sverige, 23 °/o i mellersta Sverige och 12 °/o i norra Sverige. Under perioden december—mars har de som tillbringat semestern inom landet i betydande del uppehållit sig i norra Sverige, medan under perioden april—maj den regionala omfördelningen inom landet kan anses vara rätt ringa. Semesterperioderna 2 och 3 visar en annan regional spridning än semesterperiod 1. Genomgående är den regionala omfördelningen mindre, även om en intresseinriktning mot Norrland kan utläsas speciellt under december—maj. Beträffande utlandssemestrarna visar undersökningen, att under huvudsemestern har 6 °/o av den vuxna tätortsbefolkningen (tabell 28) rest till något skandinaviskt land, närmare 5 % till Sydeuropa och drygt 4 °/o till Centraleuropa. Detta innebär, att 1 5 — 2 0 % tillbringar huvuddelen av den

78 Tabell 28. Semesterperioderna 1963 fördelade efter huvudsaklig vistelseort, cent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 nare. (Fråga 24 c, bilaga 1.) , . aemesterplats r

Semester. , , period 1

Semester. , „ period 2

Semester. , 0 period o

Götaland

*>%

35%

22%

Svealand

31%

29%

44%

Norrland

%

20 Skandinavien

6%

5%

Sydeuropa

5 %

4 %

Centraleuropa

4%

6%

3%

ivriga

2%

1%

2%

2200000 100

510 000 100

9 0 000 100

c

f~&JL

m

J/ :!*feåE3fW$C TT .

« >:*'/»

^T-^T

^*<m " ^ J

" | g ^ l ? y ? ! .

- ^ n h # j L ^ ^

life A t M

proinvå-

% 24% 5%

<P Mi\

iflT • S,,m, " : '

Antal Proce.il

79 Tabell 20. Sambandet mellan semesterplats och semestertid. Semester under olika årstider, fördelad efter vistelseort, procent, (1963). Befolkning i åldern 18—65 är i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 a och 2A c, bilaga 1.) Semestertid Semesterplats

Juni — augusti

September — December — november mars

April — maj

Semesterperiod 1

Summa

42 32 12 6 3 4 1

21 23 12 4 20 5 15

21 8 29 7 16 7 12

25 22 9 4 24 11 5

45 30 12 3 3 6 1

44 23 15 5 5 7 1

18 34 27 10 3 6 2

27 26 33 3 5 5 1

100 Semesterperiod 2

Summa

längre semestern utomlands. Av dem som haft semester under april—maj, har ca 40 °/o rest utomlands, medan motsvarande tal för juni—augusti är ca 15 °/o. Utlandsresorna är också relativt vanliga under de kortare semesterperioderna oavsett årstid. Antalet personer i åldern 18—65 år, boende i de större tätorterna, som tillbringat huvuddelen av sin semester utomlands, framgår av nedanstående sammanställning. Semesterplats

Övriga utlandet Summa

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

135 000 103 000 95 000 46 000

25 000 20 000 31 000 5 000

5 000

379 000

81 000

9 000

2 500 1 500

Detta material representerar således endast de 2,46 milj. människor i åldern 18—65 år, som bor i städer och köpingar över 10 000 invånare, dvs. ungelär hälften av landets befolkning. I övriga städer och köpingar bor ytterligare 10 °/o. I tätorter över 1 000 invånare finns sammanlagt 65 %

80 av rikets folkmängd. Som jämförelse kan nämnas, att enligt material från statens utlänningskommission reste under 1963 674 000 svenskar till ickenordiska länder. I andra sammanhang har beräknats, att sammanlagt 3 milj. svenskar reser till de nordiska grannländerna. Beträffande det färdsätt som resenärerna till de icke-nordiska länderna begagnat sig av, har uppskattats, att ca 450 000 rest i egen bil, 150 000 använt charterplan och 100 000 rest individuellt med tåg, båt eller flyg. Av det sammanlagda antalet utlandsresenärer till icke-nordiska länder har 50 000—60 000 rest under vardera månaderna april, maj och september, 100 000—130 000 under vardera juni—juli och ca 80 000 under augusti. Italien framstår som det i särklass mest populära resmålet. Antalet svenska besök i Italien har beräknats för — 1962 uppgå till ca 330 000, medan antalet resenärer som besökte Spanien och Frankrike utgjorde 106 000 resp. 93 000. Tabell 30. Semesterperiod 1 fördelad efter årstid och huvudsaklig vistelseort, procent, (1963). Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Semestertid Semesterplats

Övriga utlandet

Juni — augusti 38 30 10 6 3 4 1

September — December — november mars 1 1 1 0 1 0 1

0 0 0 0 0 0 0

April — maj 1 1 0 0 1 0 0

Totalt

40 31 12 6 5 4 2 100

Studerar man samtliga som haft semester under 1963 och fördelar huvudsemestern med avseende på semestertid och semesterplats, tabell 30, finner man, alt 38 °/o har tagit ut sin semester i juni—augusti och uppehållit sig i Götaland, 30 % har tagit semester under samma tid och befunnit sig i Svealand, 10°/o bar förlagt sin semester till Norrland, och ca 1 4 % har haft utlandssemester under denna tid. Ungefär 1 °/o av samtliga personer, som haft semester under året, har förlagt denna till södra Sverige under tiden september—november och lika många till mellersta Sverige. 2 °/o har haft utlandssemester under denna tid. Vissa människor tillbringar en s. k. rörlig semester, andra reser till en ort och stannar där, medan andra återigen stannar hemma. I tabell 31 belyses dessa förhållanden. Hälften av semesterfirarna har alltså under den längre semestern rest till en ort och stannat där. Ungefär 15 °/o har rest till två— tre orter och ungefär lika många har tillbringat en alltigenom rörlig semester.

Kl De som rest till två—tre orter har alltså föredragit, att under kortare eller längre tid stanna på någon plats, där man badat, besökt släkt och vänner etc. Tabell 31. Andel personer, procent, som utnyttjat semestern under 1963 för resor. Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 d, bilaga 1.) Rörlighet

Stannat i bostaden . . . . Rest till 2 — 3 orter

. ..

Summa

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

16 54 14 15 1

26 60 6 8 0

26 63 5 6

100 Sammanfattningsvis visar materialet, att semestrarna i stor omfattning används till kortare och längre resor. Resandeströmmen går härvid i olika riktningar. Under sommaren går den starkaste strömmen till kusterna i södra och mellersta Sverige, men även mot mellersta och norra delarna av landet drar turisterna. Under vinterhalvåret framstår Norrland som ett attraktivare turistmål än andra delar av landet. Efterfrågeinriktningen blir här givetvis beroende av områdenas olika naturliga förutsättningar. Järnföres utlandssemestrar och semester i Sverige kan man vidare konstatera, att även om utlandssemestern tenderar att bli allt vanligare, är sommarsemestern i Sverige den helt dominerande.

5. 3. Hur man bor på

semestern

Uppgifterna om hur man bor under semestern är i många avseenden av stort intresse, då de bl. a. belyser speciella sidor av efterfrågan, exempelvis utnyttjandet av olika anläggningar. För att man skulle få en uppfattning om berörda förhållanden har intervjupersonerna fått uppge, hur de bott under större delen av semestern inom ramen för de i tabell 32 nämnda alternativen. Av svaren framgår, att semesterfirarna i mycket stor omfattning gästar släkt och vänner. Inte mindre än en fjärdedel har således bott på detta sätt under huvudsemestern. Ungefär lika många har bott i eget eller hyrt fritidshus. Tält och husvagn spelar, av allt att döma, en betydande roll såsom semesterbostad. Inte mindre än 13 % har föredragit att övernatta på detta sätt. Den grupp, som bott på hotell eller pensionat, är ungefär lika stor. x\nmärkningsvärt är, att hela 16 °/o stannat kvar i den egna bostaden. (i

82 Tabell 32. Semesterperioderna 1963 fördelade efter semesterbostad, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 e, bilaga 1.) Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

Bostaden

16%

26%

26%

Eget fritidshus

13%

8%

12%

Hyrt fritidshus

10%

6%

6%

Annat fritidshus

3%

2%

7%

24%

26%

18%

Hotell, pensionat

14%

2 3 %

24%

An#&#

Vandrarhem

i%

i%

fq^HiiW-

Tält, husvagn

13%

4%

Båt

1%

2%

Annan semesterbostad

4%

2%

Uppgift saknas

i%

o%

2200000 100

510 000 100

Semesterbostad MttHtlKHII 1*1 S3 II

£ •

Ärillr** rri^f i JSJTm

fiftlfc*"** •" J ^ B i

• •*"""V^, Hos släkt och

ånmfi SiHnrminmn

iA^

Antal Procent

4%

3%

90000 100

83 Dessa personer har givetvis i många fall gjorl kortare resor och utflykter. Boendetormen under de kortare semesterperioderna visar i viss mån ett avvikande mönster, bl. a. stannar betydligt fler (26 °/o) kvar i höstaden. Vidare utnyttjas hotell och pensionat i större omfattning, vilket bl. a. torde innebära, att sådana som bor i eget eller hyrt fritidshus under den längre semesterperioden eller stannar hemma, reser bort och hor på hotell eller pensionat under den kortare semestern. Valet av semesterbostadens art blir givetvis beroende av tidpunkten för semestern, tabell 33. Under sommaren väljer man i större omfattning än eljest fritidshus och tält. Medan 40—60 % bor på hotell och pensionat under september—maj, anlitar endast 11 °/o detta inkvarteringssätt under sommaren. Boendeformen måste dock i detta sammanhang även ses mot bakgrunden av semestersysselsättningen. Utlandsresenärerna är exempelvis i första hand hänvisade till hotell och pensionat. Tabell 33. Sambandet mellan semesterbostad och semestertid. Semester under olika årstider, fördelad efter semesterbostad, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 24 a och 24 e, bilaga 1.) Semestertid Semesterbostad

Semesterperiod 1 Bostaden Eget fritidshus Hyrt fritidshus Annat fritidshus Hos släkt och vänner Hotell, pensionat Vandrarhem Tält, husvagn Båt Annan semesterbostad Uppgift saknas Summa Semesterperiod 2 Bostaden Eget fritidshus Hyrt fritidshus Annat fritidshus Hos släkt och vänner Hotell, pensionat Vandrarhem Tält, husvagn Båt Annan semesterbostad Uppgift saknas Summa

Juni — augusti

September november

Decembermars

April maj

16 14 11 3 24 11 1 14 1 4 1

18 3 7 1 24 41

20 9 5

17 5 7

10 56

29 42

19 12 4 2 29 16 1 10 3 4 0

34 8 2 1 34 20

30 1 11 3 19 35

26 10 10 1 21 26

2 1 2 1

1 1 4

84 Återigen framgår att den kortare semesterledigheten (semesterperioderna 2 och 3), speciellt då den infaller under september—maj, i mycket stor omfattning tillbringas i bostaden. De semesterfirare som campar, bor hos släkt och vänner eller bor på hotell och pensionat, tillbringar en mer eller mindre rörlig semester vilket tidigare belysts i tabell 31.

5.4.

-

-

Semestersysselsättningar

Tidigare har framhållits, att semestern skall skänka stimulans och avkoppling samt vara konditionsbefrämjande. Ett annat krav som brukar uppställas är, att den dessutom skall öka sammanhållningen inom familjen, dvs. familjens olika intresseinriktningar skall tillgodoses. Utifrån dessa synpunkter ägnar sig den enskilde personen åt aktiviteter som han anser fyller dessa krav, dvs. man sysselsätter sig med hobbies, resor, idkar friluftsliv etc. För att närmare klargöra intresseinriktningar och värderingar i detta avseende har intervjupersonerna fått uppge i vad mån de aktiviteter, som anges i tabell 34, utövats eller icke utövats. Härvid bör observeras, att varje person har uttalat sig om varje aktivitet. Flertalet semesterfirare ägnar sig troligen åt flera aktiviteter. De vanligaste sysselsättningarna är besök hos släkt och vänner, bad, olika former av friluftsliv, men även resor ägnar man sig åt i betydande utsträckning. Av materialet framgår, att nästan varje semesterfirare utövat friluftsliv i någon form, att ca 80 % badat och att ca 60 °/o någon gång besökt släkt och vänner. Som främsta friluftsaktivitet framstår strövande i skog och mark. Fiske och båtutflykter är andra viktiga semestersysselsättningar. Sålunda har 40 °/o någon gång ägnat sig åt fiske. Även mera specialiserade friluftsaktiviteter förekommer i betydande utsträckning. I 3 kap. har bl. a. framhållits, att en stor del av friluftsaktiviteterna utövas just under semestern. Att ett betydande antal personer reser under sin semester framgår av att 40 °/o rest inom landet och 30 % rest utomlands någon gång under semestern. I tabell 28 har redan konstaterats, att 15—20 °/o förlägger hela eller större delen av sin semester utomlands. Skillnaden mellan här anförda uppgifter beror på att vissa personer, som tillbringar sin semester i Sverige, gör en kortare utlandsresa, vilket alltså här registrerats i form av semestersysselsättning men icke såsom semester utomlands. Sammanlagt skulle alltså 700 000—750 000 personer i åldern 18—65 år, som bor i tätorter med mer än 10 000 invånare, ha rest utomlands någon gång under året. Tabell 34 visar vidare i vilken utsträckning vissa anläggningar utnyttjats. Ungefär 25 °/o har campat någon gång under semestern. Flertalet har härvid

85 Tabell

34.

Tätortsbefolkningens 18—65 är i städer

semestersysselsättningar 1963. Befolkning och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga

25, bilaga

^ÉL%|L i

K

/é3^k $&

åldern

1.) Andel personer, som utövat resp. aktivitet, procent

Semestersysselsättningar

*Al

i

Reste och besökte släkt eller vänner

61%

Reste för att se sig omkring i Sverige

« %

Reste utomlands

30%

Besökte sevärdheter

41%

Badade

80%

Fiskade

43%

Åkte skidor

•%

Gjorde utfärder med segel- eller motorbåt

29%

Idkade annat

friluftsliv

89%

Besökte friluftsområden, fritidsreservat

32%

Besökte natur- eller nationalpark

2tf%

dampade

24%

86 besökt en eller flera campingplatser. Jämföres detta tal med vad som framgår av tabell 29, kan man dra den slutsatsen, att många semesterfirare, som bor hos släkt och vänner, på hotell och pensionat, eller i fritidshus eller den egna bostaden dessutom campat någon kortare tid. Som också kan utläsas av tabellen, utnyttjas områden och anläggningar för det rörliga friluftslivet i betydande omfattning under semestern. Ca 3 0 % har besökt friluftsområden och 25 °/o natur- eller nationalparker.

5 . 5 . Önskemål

om utbyte av

semestern

För att få en uppfattning om orsakerna bakom valet av olika semesterformer tillfrågades de som haft semester, huruvida de ansåg det väsentligt eller mindre väsentligt att under semestern ha möjlighet till nöjesliv, att se sig omkring, besöka sevärdheter, vara i lugn och ostörd miljö, få sol och bad eller utöva sport och friluftsliv. Svaren har sammanställts i tabell 35. 77 °/o Tabell 35. Värderingar av vissa semestersysselsättningar, procent. Befolkning i åldern 18—65 dr i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Endast personer som haft semester under 1963.) (Fråga 32, bilaga 1.)

Semestersysselsättning

Andel personer, procent, som bedömt resp. sysselsättning som

Summa

mindre väsentlig

mycket väsentlig

23 4 22

77 96 78

100 100 100

Se sig omkring, besöka Vara i lugn och ostörd Sport och friluftsliv . . .

uppgav som mycket väsentligt att få koppla av i lugn och ostörd miljö medan 96 °/o underströk vikten av att få sola och bada. Däremot uttalade endast 17 %, att det är väsentligt att ha tillfälle till nöjesliv. Rekreationsmönstret varierar klart med åldern, tabell 36. Sålunda avtar intresset för nöjesliv med åren. I viss mån finns samma tendens beträffande bad och friluftsliv. Önskan om att få tillbringa semestern i lugn och ostörd miljö tilltar däremot med stigande ålder.

87 Tabell 36. Andel personer, procent, i olika åldersgrupper, som bedömt vissa semestersysselsättningar såsom mycket väsentliga. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Åldersgrupper

Semestersysselsättning

Se sig omkring, besöka sevärdheter Vara i lugn och ostörd miljö Få sol och bad

Totalt

18-25

26-35

36-45

46-55

56-65

63 65 98 82

63 79 99 82

73 77 96 87

75 81 94 77

70 83 90 58

69 77 96 78

5. 6. Semester

campingen

Materialet har som tidigare nämnts givit vid handen, att ett betydande antal människor, 20—30 °/o av tätortsbefolkningen, campat någon gång under det senaste året. Med hänsyn till den starkt ökande campingen och det tilltagande behovet av ändamålsenliga campingplatser har några frågeställningar, som speciellt berör campingen, närmare penetrerats i undersökningen. Svaret på frågan, hur många campingplatser varje campare besökt, framgår av tabell 37. Som anges i tabellen har ca 15 % av camparna icke besökt någon campingplats utan campat fritt, 24 °/o har besökt en campingplats, medan -10 °/o har besökt fyra eller flera platser. Även om många ligger stilla på en plats, stannar dock huvuddelen endast en kort tid på varje ställe, dvs. camparna tillbringar i stor utsträckning en rörlig semester. Undersökningen visar vidare, att 4 0 % stannar en—två dagar, 35 °/o tre dagar — en vecka, 16 °/o en — två veckor samt 7 % två veckor eller längre. Tabell 37. Camparna fördelade efter <ntfal besökta campingplatser (1963). Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 29, bilaga 1.) Antal besökta campingplatser Procent

0 1 2 3 4 eller fler

15 24 12 9 40

Summa

100 Erfarenheterna visar, att en del av camparna någon tid bor på hotell eller övernattar på annat sätt inomhus. 1 intervjuundersökningen visade det sig,

88 att 61 °/o hela tiden bott i tält, 1 4 % någon gång på hotell och 2 2 % på annat sätt, t. ex. hos släkt och vänner. En fjärdedel av dem som bott på hotell har gjort det minst var fjärde natt. Skälen till att man bott på hotell uppgavs i första hand vara dåligt väder och i andra hand önskan att tå bättre komfort. Under den tid man campat har mathållningen ordnats på olika sätt. Drygt hälften av de campande har lagat all mat själva, en tredjedel har omväxlat med att äta ute, och ungefär 1 0 % har ätit samtliga mål på restaurang.

5.7. Planerade

semestrar för

1964 Det är sannolikt, att semestervanorna undergår successiva förskjutningar. För att i någon mån få utvecklingstendenserna belysta ställdes i intervjuundersökningen samma frågor rörande semesterplanerna för 1964 som tidigare redovisats för den faktiska semestern 1963. Resultatet har sammanställts i tabell 38. Ca 90 % har uppgivit att de planerar att ta semester under 1964, medan 4 % inte tänker ha semester och 8 °/o ännu inte bestämt sig. Vad avser tilltänkt semestertid önskar det stora flertalet sommarsemester. Endast 6 % har gjort upp definitiva planer på att ha den längre sammanhängande semestern under någon annan period än juni—augusti. Ca 16 % har dock ännu icke närmare tänkt på när de skall ha semester. Ungefär hälften av dem som planerat att dela sin semester avser att förlägga den andra semesterperioden till tiden december—mars. Här föreligger således en intressant tendens att komplettera sommarsemestern med någon veckas sammanhängande ledighet under vintern. Tabell 38. Planerade semesterperioder för är 1964, fördelade efter årstid, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 34 a, bilaga 1.) Semestertid

J u n i —augusti September —november. December —mars

Summa

Antal procent

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

78 2 2 2 16

18 15 45 11 11

18 21 40 21

2 177 000 100

400 000 100

43 000 100

-

89 Tabell 39 visar den planerade semesterns längd. Av materialet framgår att man tänker sig något längre semester under 1964 än under 1963, vilket är fullt i linje med införandet av fyraveckorssemestern. Ca 4 0 % planerar således en sammanhängande semester om fyra veckor eller mera, medan endast 15 % nöjer sig med en till två veckor. Vad den andra semesterperioden beträffar, vill ca 30 °/o ha två veckor i följd. Man önskar sig alltså"en lång ledighet för att få tillräcklig avkoppling och rekreation samt tillfälle att ägna sig åt familjeliv etc. Tabell 39. Planerade semesterperioder för år 196b, fördelade efter längd, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 34 c, bilaga 1.) Semesterns längd

Högst 2 veckor Högst 4 veckor Mer än 5 veckor Summa

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

3 12 39 29 4 6 7

65 29 3 2

81 12 1

0 1

3 3

100 På frågan om var man skall tillbringa semestern har endast 65 °/o uppgivit närmare planer, tabell 40. Ga 20 °/o har tänkt sig Götaland, 17 % Svealand, 1 0 % Norrland, medan ca 2 0 % avser att resa utomlands. Relativt många tänker sig till Syd- och Centraleuropa. För de kortare semesterperioderna, för vilka man givetvis inte planerar så långt i förväg, har man i betydande omfattning tänkt sig fjällsemester i Norrland. Då ett relativt Tabell 40. Planerade semesterperioder för år 1964 fördelade efter semesterplats, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 34 d, bilaga 1.) Semesterplats

Summa

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

22 17 10 5 7 5 2 32

17 20 30 3 5 4 2 19

23 27 16

90 stort antal personer icke uppgivit några semesterplaner, tillåter materialet knappast några slutsatser rörande förändringar i semestervanorna. Emellertid förefaller det som om en viss tendens finns till ökad utomlandssemester förlagd till Syd- och Centraleuropa och kanske någon mindre koncentration till södra Sverige. Vad de kortare semesterperioderna beträffar, synes utvecklingen gå emot en ökad vintersemester förlagd till Norrland. I tabell 41 redovisas hur man tänkt bo under den kommande semestern. Även i detta fall påverkas resultatet rätt betydligt av att åtskilliga personer ännu icke närmare bestämt hur de skall tillbringa semestern. Enligt tabellen skulle fler personer än tidigare komma att campa, hyra fritidshus eller bo på hotell och pensionat, dvs. färre stannar kvar i bostaden eller gästar släkt och vänner. Det är emellertid troligt, att man lätt överskattar sådana semesterformer som att bo på hotell och pensionat och hyra fritidshus, dvs. de tänkta eller önskade planerna kan av olika anledningar icke realiseras. Tabell 41. Planerade semesterperioder för är 1964 fördelade efter semesterbostad, procent. Befolkning i åldern 18—65 år i städer och köpingar med mer ån 10 000 invånare. (Fråga 34 f, bilaga 1.) Semesterbostad

Hos släkt och vänner . .

Båt Annan semesterbostad . Summa

Semesterperiod 1

Semesterperiod 2

Semesterperiod 3

5 12 9 2 17 16 1 11 1 2 24

17 7 10 2 14 28 1 2 1 2 16

27 5 10

13 13

Vad beträffar den tilltänkta semestersysselsättningen framgår av tabell 42, att man i betydande omfattning avser att ägna sig åt resor och olika former av friluftsliv. Närmare 30 °/o planerar således att resa utomlands, och dessutom lämnar ca 17 °/o denna fråga tills vidare öppen. Vid en jämförelse mellan planerna för 1964 års semester och förhållandena vid 1963 års semester bekräftas tendensen till ökad utlandssemester, men också resorna inom landet synes öka. Semestern tenderar alltså att bli allt rörligare. Planerna för 1964 års semester visar dock inga markanta skillnader i jämförelse med 1963 års semestervanor. Huvuddelen av befolkningen önskar sig en 3—4 veckors semester i Sverige under juni—augusti.

91 Tabell

42.

Planerade semestersysselsättningar för år 1964. Befolkning 18—65 år i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 35, bilaga 1.)

Semestersysselsättning

Andel perso- Andel personer, procent, ner, procent, som planerar som icke plautöva resp. nerar utöva aktivitet resp. aktivitet

Vet ej, procent

Resa och besöka släkt Resa för a t t se sig omIdka friluftsliv

44 29 90 23

41 54 6 67

15 17 4 10

i

åldern

KAPITEL

6 F r i t i d s b e b y g g e l s e n s o m f a t t n i n g , lokalisering m . m . s a m t utvecklingstendenser

6.1.

Inledning

Fritidsbebyggelsen omnämnes ofta som den dubbla bosättningen. En dubbel bosättning uppträdde i andra former mycket tidigt i vårt samhälle. Denna yttrade sig i att man, främst i norra och mellersta Sverige, under sommaren flyttade ut till brygghuset eller gårdens lillstuga. På samma sätt flyttade fiskarbefolkningen från vinterhuset till sommarhuset intill fångstplatserna. Sommarvistelsen i fäbodarna och skogskojorna var också en form av dubbel bosättning. Även i städerna uppstod tidigt en dubbel bosättning. Flyttningarna var dock i regel mycket korta, som t. ex. i Stockholm, där man flyttade ut till malmarna och i Göteborg till Örgryte, Gamlestaden och Slottsskogen. Den dubbla bosättningen fick så småningom en helt annan karaktär, innebärande en övergång från nyttobosättning till sommarnöje. Ur dessa aspekter blev den dubbla bosättningen föremål för stadsbornas intresse i slutet av 1800-talet. 1 och med att ångbåtslinjer öppnades började de s. k. grosshandlarvillorna och badortsvillorna att växa upp i anslutning till ångbåtsbryggorna i framför allt Stockholms och Göteborgs skärgårdar. Intresset för sommarvillor ökade alltmer omkring sekelskiftet, och i början av 1900-talet fanns exempelvis i Stockholms skärgård ett 1 000-tal villor. Sommarvillor började också uppföras i anslutning till övriga städer, såsom Malmö, Hälsingborg och Gävle. En annan form av fritidsbebyggelse, som tillkom under 1900-talets början, var kolonistugorna. Vidare förekom att stadsbefolkningen hyrde sommarnöjen hos jordbruks- och fiskarbefolkningen och då disponerade vinterhuset, som blev ledigt då den fasta befolkningen själv flyttade ut till gårdens lillstuga. Under 1920- och 1930-talen ändrade fritidsbebyggelsen på nytt karaktär genom att den enkla, billiga sportstugan kom i bruk. Genom den ökade busstrafiken, växande antal motorbåtar och bilar blev nya områden åtkomliga för stadsbefolkningen. Bättre ekonomiska villkor och åttatimmars arbetsdag bidrog vidare till att fritidsbebyggelsen utvecklades snabbt. På såväl ostkusten som västkusten togs skärgårdarna i allt större utsträckning i anspråk. Bebyggelsen började nu också sätta sina spår i landskapet. Fritidsbebyggelsens omfattning uppskattades i Stockholms skärgård år 1938 till 17 000 fritidshus. Den avflyttning från landsbygden, som började

93 i och med att industrin drog till sig alltmer folk, innebar att bostäder på landsbygden övergick från permanenta bostäder till fritidshus. Efter en stagnationsperiod under kriget har fritidsbebyggelsen etter kriget ökat mycket kraftigt, och nya områden har successivt tagits i anspråk. Fritidsbebyggelsen har vidare i olika delar genomgått en stark strukturförändring såväl byggnadstekniskt, planmässigt som socialt och ekonomiskt. Bakgrunden till denna utveckling är bl. a. den höjda levnadsstandarden, befolkningens allt starkare koncentration till städer och tätorter, ökad fritid, förbättrade kommunikationer m. m. I fortsättningen av detta kapitel lämnas en redogörelse för fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering m. m. enligt den av utredningen genomförda totalinventeringen.

6.2. Den nuvarande

fritidsbebyggelsens och struktur

omfattning,

lokalisering

6.2.1. Fritidsbebyggelsens omfattning och lokalisering Som framgår av tabell A3 uppgick antalet fritidshus vid inventeringstillfället — dvs. vid början av 1963 — till 297 000. Av länsstyrelsernas kommentarer framgår, att denna siffra torde vara något för låg, då bl. a. omfattningen av den okontrollerade bebyggelsen sannolikt är större än vad som uppgivits vid inventeringen. Enligt 1960 års folkräkning uppgick antalet privata hushåll till 2 645 014, varav bostadshushåll med föreståndare utgjorde 2 581 214. Antalet privata hushåll med gift samboende föreståndare redovisades till 1718 048. Av bostadshushållen fanns 1 583 167 i städer och köpingar, varav 1 360 099 i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Detta innebär alltså, att ungefär vart åttonde hushåll i landet har ett fritidshus. Om man sätter antalet hushåll i städer och köpingar i relation till den totala fritidsbebyggelsen, får man relationstalet 1 : 5. Överslagsmässigt torde man kunna utgå från att ungefär 1 milj. människor har tillgång till fritidshus. Variationerna mellan länen är mycket stora, vilket bl. a. framgår av kartbilaga 1. Största omfattningen har fritidsbebyggelsen — som man helt naturligt kan vänta sig — i Stockholms län, där antalet fritidshus beräknats uppgå till ca 65 000. För Göteborgs och Bohus län visar inventeringen 27 700 fritidshus, för Hallands län 23 600 och för Östergötlands län 14 600. Vidare har Södermanlands (11 800), Malmöhus (12 000), Älvsborgs (13 100), Kopparbergs (14 000), Gävleborgs (12 900) och Västernorrlands län (11 400) mer än 10 000 fritidshus. Värmlands, Norrbottens och Västerbottens län re-

94 Tabell A3. Antal fritidshus vid början au 1963 fördelade på planområden, annan tätare bebyggelse och spridd bebyggelse. Absoluta tal samt procentuell andel au den totala fritidsbebyggelsen. Inom planområden Antal hus

Inom annan tätare fritidsbebyggelse

Spridd bebyggelse

Summa

Län Summa

43 365 9 551 33 814 3 171 3 037 134 Södermanlands

3 851 2 961 890 Östergötlands 4 716 3 660 1 056 1 166 466 Kalmar (kustland) . . 3 160 1 075 1 634 8 1 626 kustland 4 705 705 4 000 7 990 822 7 168 19 879 509 19 370 Göteborgs och Bohus 14 545 4 644 9 901 4 717 1 842 1 729 1 835 2 201 2 056 Gävleborgs 2 167 366 1 801 Västernorrlands .... 2 618 143 2 475 Jämtlands 420 1 654 Västerbottens 186 inland 1 468 2 074 844 1 230

antal fritidshus

Därav inom gällande detaljplan

/o

40 883 8 704 32 179 2 770 2 636 134 3 309 2 453 856 4 490 3 494 996 606 376 2 284 845 992 8 984 3 634 578 3 056 6 227 658 5 569 15 908 450 15 458 11 811 3 645 8 166 4 236 923 853 911 1 446 318 1 658 70 1 588 1 677 35 1 642 200 606 108 498 294 24 270

68 62 69 51 58 14 33 37 24 32 33 30 18 13 41 34 43 3 46 60 27 76 67 30 77 84 26 90 53 52 53 36 40 18 22 33 15 17 5 29 23 4 31 9 17 5 24 23 24 21

Antal hus

/o

11 848 3 377 8 471 1 147 634 513 4 285 2 526 1 759 3 908 3 358 550 2 355 667 1 947 705 1 322

18 22 17 19 12 54 36 31 47 27 30 16 37 18 25 22 34

1 322 1 399 852 547 2 852 1 122 1 730 2 083 736 1 347 5 630 1 864 3 766 4 566 938 3 379 3 488 2 432 5 986 5 383 2 394 2 989 4 019 1 217 2 802 1 229 5 236 1 732 3 504 2 803 982 1 821

37 18 33 10 24 41 19 9 38 6 20 21 20 35 21 35 43 37 43 42 37 47 35 35 36 25 54 47 58 30 28 32

Antal hus

9 143 2 423 6 720 1 874 1 565 309 3 716 2 625 1 091 5 996 4 101 1 895 2 881 2 569 2 594 1 430 894 274 620 1 768 1 034 734 1 133 773 360 1 635 689 946 7 535 2 385 5 150 3 862 1 787 4 480 2 903 1 957 5 919 5 310 3 769 1 541 4 717 2 094 2 623 3 237 2 869 1 789 1 080 4 377 1 689 2 688

0/

/o

14 16 14 30 30 32 31 32 29 41 37 54 45 69 34

44 23 97 17 22 40 14 9 29 4 7 36 4 27 27 27 29 39 47 35 30 42 41 58 24 42 61 33 66 29 48 18 47 48 47

64 356 15 351 49 005 6 192 5 236 956 11 852 8 112 3 740 14 620 11 119 3 501 6 402 3 702 7 701 3 210 3 850 282 3 568 7 872 2 591 5 281 11 975 2 717 9 258 23 597 1 934 21 663 27 710 8 893 18 817 13 145 4 567 9 588 8 226 6 590 13 961 12 860 6 529 6 331 11 354 3 454 7 900 4 886 9 759 3 707 6 052 9 254 3 515 5 739

95 Inom planområden

Inom annan tätare fritidsbebyggelse

Spridd bebyggelse

Summa

Antal hus Län Summa

Norrland

Därav inom gällande detaljplan

133 036 107 257 43 868 32 732 89 168 74 525 8 933 4 435 437 1 959 3 998 6 974 58 208 50 490 23 370 17 321 34 838 33 169 65 895 52 332 18 539 14 974 47 356 37 358

antal fritidshus

/o

Antal hus

%

Antal hus

°/ /o

45 30 58 18 9 27 48 35 65 51 33 65

79 607 45 834 33 773 18 670 7 554 11 116 32 565 21 822 10 743 28 372 16 458 11 914

27 32 22 39 34 43 27 32 20 22 30 16

84 586 54 805 29 781 20 510 12 578 7 932 29 992 21 872 8 120 34 084 20 355 13 729

28 38 20 43 57 30 25 33 15 27 37 19

297 229 144 507 152 722 48 113 22 091 26 022 120 765 67 064 53 701 128 351 55 352 72 999

(lovisar 9 000—10 000 hus. Fritidsbebyggelsen har däremot en relativt ringa omfattning i Kronobergs (3 700), Blekinge (3 900), Skaraborgs (4 600) och Jämtlands län (4 900). Stockholms stad och län rymmer 17 °/o av rikets totala folkmängd, och samtidigt finns inom området 22 % av det totala antalet fritidshus (tabell 44). Detta tyder på alt en relativt hög andel av befolkningen skaffat sig fritidshus, vilket bl. a. bör ses mot bakgrunden av att 83 °/o av invånarna bor i städer och köpingar. 1 Hallands län, där 2,3 °/o av rikets folkmängd är bosatt, finns 8 % av fritidsbebyggelsen. Detta pekar i sin tur på att personer från andra län söker sig till den halländska kusten. Liknande tendenser kan utläsas beträffande exempelvis Södermanlands, Gävleborgs och Kopparbergs län m. fl. Studerar man Malmöhus, Kronobergs, Jönköpings, Kristianstads, Skaraborgs, Örebro och Västmanlands län framgår, att andelen befolkning är betydligt större än andelen fritidshus. Detta kan då bero på dels att befolkningen i relativt stor utsträckning bor i glesbygd eller i mindre städer, dels att man i viss utsträckning skaffat sig fritidshus i annat län. I kartbilaga 2 har ett försök gjorts att åskådliggöra fritidsbebyggelsens koncentration genom att sätta antalet fritidshus i relation till resp. kommuns landareal. Områden med mer än 26 hus per km 2 återfinns i Stockholms närmaste omgivningar, Göteborgsområdet, spridda områden utmed Hallandskusten, Ähusområdet i Kristianstads län, Falsterboområdet i Malmöhus län samt Nyköpingsområdet i Södermanlands län. Endast ett fåtal kommuner i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Södermanlands, Örebro, Östergötlands samt Göteborgs och Bohus län har mindre än ett hus per km 2 . Däremot framträder betydande områden med ingen eller mycket

96 ringa fritidsbebyggelse i Malmöhus, Kristianstads, Hallands, Kalmar, Kronobergs, Jönköpings, Skaraborgs, Värmlands och Kopparbergs län samt norrlandslänen. Tabell Ai. Totala antalet fritidshus vid början av 1963 samt den totala folkmängdens procentuella fördelning på län.

Län

Stockholms stad

Östergötlands

Göteborgs och Bohus. .

Hela riket

Andel av Antal lägenAndel av länets folkAndel av rikets folk- mängd boen- samtliga fri- Antal fritids- heter enligt Bostadsräkhus 1963 tidshus, de i städer mängd, ningen 1960 procent och köpingar, procent procent 10

< 6 l 17 4 6,8/ U^ 2,3 3,0 4,7 3,8 2,1 3,1 0,7 1,9 3,4 8,4 2,3 8,4 5,0 3,3 3,8 3,5 3,1 3,8 3,9 3,7 1,8 3,1 3,5

\83 4 57,5/ *6' 57,4 64,6 68,2 59,6 48,7 42,7 34,5 46,2 42,9 74,9 45,8 77,4 48,4 44,8 53,7 68,8 67,8 39,4 46,0 40,7 26,7 30,2 33,9

21,7/' 2,1 4,0 4,9 2,2 1,3 2,6 1,1 1,3 2,7 4,0 8,0 9,3 4,4 1,5 3,2 2,8 2,2 4,5 4,3 3,8 1,7 3,3 3,1

64 356 6 192 11 852 14 620 6 402 3 702 7 701 3 210 3 850 7 872 11 975 23 597 27 710 13 145 4 567 9 588 8 226 6 590 13 961 12 860 11 354 4 886 9 759 9 254

320 395 157 159 62 115 82 530 130 911 99 064 55 040 84 011 16 924 50 927 90 261 236 702 58 065 230 009 132 267 88 225 102 062 96 453 82 256 99 666 104 637 98 994 46 022 74 653 75 747

59,9

297 229

2 675 095

-1

Fritidsbebyggelsen är således i hög grad koncentrerad till våra storstadsregioner och då i första hand Stockholm och Göteborg. Lägger man tillsammans antalet fritidshus i Stockholms, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, uppgår antalet till ca 35 °/o av det totala antalet fritidshus. Göteborgs och Bohus, Hallands och Älvsborgs län svarar vidare för mer än 20 °/o av den sammanlagda fritidsbebyggelsen. Resultaten från inventeringen visar emellertid också att fritidsbebyggelsen har en relativt betydande omfattning i de mellansvenska inlandslänen och de norrländska kustlänen. Av den totala fritidsbebyggelsen är ungefär hälften belägen i kustkommuner. I Götaland är ca 60 °/o av bebyggelsen förlagd till kusten, medan motsvarande tal för Svealand är ca 4 5 % .

97 För kustlänen redovisas följande andel av bebyggelsen på kustkommuner Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Kalmar län 1 ) Gotlands län Blekinge län Kristianstads län

76 °/o 15 °/o 32 °/o 24 °/o 100% 100 °/o 93 % 67 %

Malmöhus län Hallands län Göteborgs o. Bohus län Gävleborgs län Västernorrlands län Västerbottens län Norrbottens län

77 °/o 92 °/o 68 °/o 49 % 70 °/o 62 °/o 62 °/o

För Stockholms län kan man vidare konstatera, att en mycket stor del av husen finns i Stockholms närhet. Kommuner inom ett avstånd av ca tre mil från stadens centrum har således ca 40 000 hus eller 60 % av det totala antalet fritidshus i länet. Av tabell 45 framgår frekvensen av fritidshus i de inventerade kommunerna. I Stockholms län har 42 °/o av kommunerna en fritidsbebyggelse, som överstiger 1 000 hus. Endast 7 av de undersökta kommunerna har mindre än 100 hus. I Hallands län har 41 % av kommunerna mer än 500 Tabell 45. De inventerade kommunerna, fördelade efter antal fritidshus (1963). Antal kommuner med ett antal fritidshus av

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus. Älvsborgs Skaraborgs Yärmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands . . . . Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket

over 3 0 0 0 - 1 0 0 0 5000 5000 3000

15 1 1 3

1 11 8 1 2 2 2

49 Endast kustkommuner har redovisats.

4 1 1 1 7 5 12 4 2 3 2 4 6 8 4 1

3 9 4 7 5 5 4 6 10 3 9 8 5 12 16 10 3 6 7 169

14 11 18 11 7 6 4

16 13 1 5 21 7 18 8 10 13 8 12 18

50100 1 6 6 7 10 15

Summa inventerade mindre kommuner än 50 6 2 4 8 18 13 4

52 25 39 44 54 42 24 14 21 57 70 39 42 63 56 51 31 27 47 39 39 34 33 30

3 3 10 4 3 3 13 11 14 7 3 6 4 7 7 5

6 24 40 15 7 14 33 7 4 5 8 3 4 5 6

98 hus. Motsvarande siffra för Göteborgs och Bohus län är 50 %, för Östergötlands 2 3 % , för Södermanlands 21 °/o, för Gävleborgs 21 °/o och för Västerbottens län 24 °/o. Ser man till totalsiffrorna för hela riket finner man, att av de 973 inventerade kommunerna endast 9 har mer än 3 000 hus per kommun, medan ca 400 eller ca 40 °/o har mindre än 100 hus. 43 °/o av de inventerade kommunerna har mellan 100 och 500 fritidshus. Detta innebär alltså, att en betydande del av landets kommuner har en relativt omfattande fritidsbebyggelse. Med hänsyn till fritidsbebyggelsens betydelse för den enskilda kommunen har utredningen redovisat antal fritidshus 1963 samt nytillkomna sådana åren 1960—1962 kommunvis i bilaga i. Den mest omfattande fritidsbebyggelsen inom resp. län finns inom följande kommuner: Län

Antal

Kommun

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands

5 992 1023 1350 2 200 450 340 880 700 500 709 3 300 2 800

österåker Upplands-Bro Kafjärden Norrköping Tenhult Annerstad Torslunda Stenkumla Gammalstorp Barkåkra Bäng Särö

Län Göteb. o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Antal

Kommun

3 400 2 240 825 720 1095 930 1520 862 1450 612 950 2 500

Torslanda St. Lundby N:a Kålland Hammarö Axbergs Kolbäck Mora köping Hille

Njurunda Tännäs Vilhelmina lk Nederluleå

Den spridda bebyggelsen förekommer i varierande landskapstyper och miljöförhållanden. Den tätare fritidsbebyggelsen däremot är i mycket stor utsträckning lokaliserad till kuster och sjöar i inlandet. Detta förhållande illustreras närmare av de schematiserade översiktskartorna utvisande fritidsbebyggelsens lokalisering i Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands, Södermanlands, Stockholms, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län (kartogram 1—11). Vad beträffar Blekinge, Hallands och Göteborgs och Bohus län framträder en mycket utpräglad koncentration av fritidsbebyggelsen till kustzonerna. I södra delen av Göteborgs och Bohus län har dock en viss spridning skett till vissa inlandskommuner. Fritidsbebyggelsen i Skaraborgs län finns i första h a n d utmed Vänern, i städernas omedelbara närhet samt kring de större sjöarna. Förhållandena är liknande i Värmlands län. I Östergötland grupperar sig fritidsbebyggelsen kring länets större städer och i anslutning till de större sjöarna. Någon markant tyngdpunkt i kustbygden kan således icke urskiljas. I Södermanlands län är fritidsbebyggelsen i stort spridd över hela länet,

99 dock med en tyngdpunkt utmed Mälaren och en annan utmed Östersjön. I såväl Stockholms som Gävleborgs län har fritidsbebyggelsen en relativt betydande omfattning i inlandskommunerna, även om koncentrationen till kustregionerna framträder starkt.

6. 2. 2. Fritidsbebyggelsens struktur 6. 2. 2.1. Fritidsbebyggelsens fördelning på tätare bebyggelse och spridd bebyggelse

Vid inventeringen har hehyggelsen klassificerats i följande tre grupper: a) bebyggelse inom detaljplanerat område, h) bebyggelse i form av annan tätare behyggelse, 1 ) c) spridd behyggelse. Huvuddelen av nuvarande fritidsbebyggelse finns i form av tätare bebyggelse dels inom planområden och dels utanför detaljplanerat område. Följande fördelning av de ca 300 000 husen framgår av tabell 43. Bebyggelse inom detaljplanerat område 133 000 45 °/o Bebyggelse i form av annan tätare bebyggelse 80 000 27 °/o Bebyggelse i form av spridd behyggelse 85 000 28 °/o Detta betyder att drygt 50 °/o av bebyggelsen är att betrakta som oreglerad. Betydande regionala skillnader föreligger. I Stockholms län finns exempelvis G8 °/o av bebyggelsen inom detaljplanerat område, 18 % i form av annan tätare bebyggelse och 14 °/o i form av spridd bebyggelse. Det bör i detta fall anmärkas, att bebyggelse inom detaljplanerade områden i första hand förekommer i Stockholms närhet. I Göteborgs och Bohus län har den spridda bebyggelsen något större omfattning, eller 27 % , medan bebyggelsen inom detaljplan utgör 53 °/o och tätare bebyggelse utanför sådan plan 20 °/o. I övrigt har följande län mer än 50 °/o av fritidsbebyggelsen inom detaljplanerade områden, nämligen Hallands, Malmöhus, Kristianstads och Uppsala län. Dessutom har Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Blekinge, Gotlands, Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands län mer än 30 °/o av bebyggelsen inom detaljplanerade områden. Tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan förekommer i betydande omfattning i bl. a. Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Blekinge, Värmlands, Örebro, Kopparbergs och Västmanlands län samt norrlandslänen. Detta tyder på att myndigheterna tillåter en relativt omfattande gruppbebyggelse utan att kräva detaljplan. J

) Se definition å sid. 31.

100 Med undantag av Stockholms, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västerbottens län omfattar den spridda bebyggelsen minst 30 °/o. Relativt sett har den spridda bebyggelsen (kartbilaga 1) sin största utbredning i län med liten fritidsbebyggelse, exempelvis Kronobergs, Jämtlands och Värmlands län.

6. 2. 2. 2. Antalet fritidshus

på ofri grund m. m.

Av inventeringen framgår vidare (tabell 46) att 60 °/o eller ca 180 000 av fritidshusen ligger p å egen grund, medan närmare 35 °/o eller 100 000 hus är belägna p å arrenderad mark. De regionala skillnaderna är relativt stora. Tabell 46. Antal fritidshus vid början av 1963 fördelade pä egen grund, arrenderad mark, fritidsbyar samt f. d. permanentbebyggelse. Absoluta tal samt procentuell andel av den totala fritidsbebyggelsen. H u s på egen grund

H u s på arrenderad mark

H u s i form av fritidsbyar eller enstaka hus för uthyrning

Antal

Antal

Län

Göteborgs och Bohus ....

Antal

%

55 126 13 146 41 980 4 017 3 715 302 5 099 3 272 1 827 7 366 5 088 2 278 2 519 2 122 4 097 1675 2 035 227 1 808 5 716 1 859 3 857 6 021 1609 4 412 13 073 1655 11418 20 649 6 400 14 249 8 934 2 042 3 732

86 86 86 65 71 32 43 40 49 50 46 65 39 57 53 52 53 81 51 73 72 73 50 59 48 55 86 53 74 72 76 68 45 39

5 127 1 531 3 596 1 618 1 104 514 6 035 4 452 1 583 4 985 4 401 584 3 532 1 344 2 779 1010 1 507 45 1462 1 880 693 1 187 5 416 855 4 561 9 832 274 9 558 6 332 2 317 4 015 3 919 2 384 5 503

/o 8 10 7 26 21 54 51 55 42 34 40 17 55 36 36 32 39 16 41 24 27 23 45 32 49 42 14 44 23 26 21 30 52 57

4 103 674 3 429 557 417 140 718 388 330 2 269 1 630 639 351 236 825 525 308 10 298 276 39 237 538 253 285 692 5 687 729 176 553 292 141 353

/o 6 ,4

l? i 9 f8 14 6 5 9 16 14 18 6 7 11 16 8 3 8 3 1 4 5 9 3 3 0 3 3 2 3 2 3 4

H u s , som kan hänföras ti11 kategorien f. c. permanenta bost. Antal

3 307 867 2 440 893 768 125 2 120 1 657 463 3 413 2 426 987 838 1 622 1410 830 601 198 403 959 471 488 915 374 541 383 166 217 2 707 439 2 268 1 289 495 1 538

% 5 6 5 14 15 13 18 20 12 23 22 28 13 44 18 26 16 70 11 12 18 9 8 14 6 2 9 1 10 5 12 10 11 16

101 Hus, som kan hänföras till kategorien f. d. permanenta bost.

Hus på egen grund

Hus på arrenderad mark

Hus i form av fritidsbyar eller enstaka hus för uthyrning

Antal

/o

Antal

/o

Antal

/o

Antal

/o

2 362 3 120 10 054 2 998 1 906 1092 7 312 1 867 5 445 3 113 3 229 1 370 1859 3 750 1419 2 331 180 161 81 531 98 630 20 402 9 675 10 727 83 510 39 401 44 109 76 249 32 455 43 794

29 47 72 23 29 17 64 54 69 64 33 37 31 40 40 41 61 56 65 42 44 41 69 59 82 59 58 60

5 617 3 031 3 577 9 358 4 378 4 980 3 825 1 546 2 279 1 256 6 232 2 127 4 105 5 330 2 053 3 277 101 429 55 939 45 490 26 001 11 360 14 641 30 508 24 815 5 693 44 920 19 764 25 156

68 46 26 73 67 79 34 45 29 26 64 57 68 58 59 57 34 39 30 54 51 56 25 37 11 35 36 35

247 439 330 504 245 259 217 41 176 517 298 210 88 174 43 131 15 639 7 037 8 602 1 710 1 056 654 6 747 2 848 3 899 7 182 3 133 4 049

3 7 2 4 4 4 2 1 2 10 3 6 1 2 1 2 5 5 5 4 5 3 6 4 7 6 6 5

1 156 934 3 613 1 205 837 368 1 299 622 677 378 411 236 175 660 361 299 32 976 21 285 11 691 3 953 2 434 1 519 13 561 10 533 3 028 15 462 8 318 7 144

14 14 26 9 13 6 11 18 9 8 4 6 3 7 10 5 11 15 8 8 11 6 11 16 6 12 15 10

Län

I många län är mer än hälften av fritidshusen uppförda på ofri grund, vilket framgår av nedanstående sammanställning, som utvisar procent fritidshus på arrenderad mark. Södermanlands län Jönköpings län Skaraborgs län Värmlands län

51% 55% 52% 57 %

Örebro län Gävleborgs län Västerbottens län Norrbottens län

68% 73% 64% 58%

Bebyggelse på ofri grund har tillkommit genom att staten, kommun eller enskild markägare upplåtit mark för bebyggelse. Motiven till denna form av upplåtelse är flera. De huvudsakliga skälen torde vara, att markägaren icke vill avhända sig marken, att ett fritidshus sätts upp mot villkor att det står kvar endast under kortare period eller att ägare och köpare vill undvika planläggning eller fastighetsbildningsprövning. Arrendeformerna växlar starkt. Sålunda förekommer mycket kortvariga, t. o. m. ettåriga arrenden, medan i andra fall avtal med maximal upplåtelsetid förekommer. Fördelar resp. nackdelar beror givetvis helt på villkoren för upplåtelsen.

102 Endast en mycket liten del av fritidsbebyggelsen, eller ca 5 °/o finns i form av fritidsbyar eller enstaka hus, avsedda för uthyrning. Denna form har sin största utbredning i Östergötlands, Gotlands, Kalmar, Uppsala och Jämtlands län. I vissa av dessa län har bl. a. fritidsbyar tillkommit i betydande omfattning under senare år. 6. 2. 2. 3. Byggnader, tidigare använda som permanenta

bostäder

Av de ca 300 000 fritidshusen har 11 % eller 33 000 hänförts till kategorien f. d. permanenta bostadshus. I regel har dessa byggnader tidigare tillhört jordbruk, skogsbruk och fiske. Övergången från permanenta bostadshus till byggnader för fritidsändamål får ses som ett utslag av de strukturförändringar, som försiggår inom sagda näringsgrenar och som kännetecknas av att små, ofullständiga jordbruk nedlägges i allt snabbare takt och att i samband härmed en betydande förskjutning i markanvändningen inträffar. Många av de bygder, där jordbruket viker, framstår som mycket attraktiva ur fritidssynpunkt — det må vara kustbygder, områden kring sjöar eller skogsbygder. Då mindre jordbruk läggs ned eller skogsarbetarbostäder överges och den i jord- och skogsbruket förvärvsarbetande befolkningen avflyttar, efterfrågas bostaden ofta för fritidsändamål. Denna förändring har under senare år skett i allt snabbare takt. F. n. beräknas att 5 000— 7 000 jordbruk per år läggs ned. Liknande är utvecklingen i våra fiskelägen, där fiskarbefolkningen avflyttar och bebyggelsen alltmer övergår till fritidsbostäder. Ser man till länssammanställningen (tabell 46), finner man, att i Södermanlands län 18°/o av bebyggelsen kan hänföras till kategorien f. d. permanenta bostadshus. Drygt 2 000 fritidshus skulle alltså tillhöra denna kategori. Under senaste tioårsperioden har antalet jordbruk i Södermanlands län minskat med ca 1 500. I Östergötlands län utgör den f. d. permanentbebyggelsen 2 3 % , i Kronobergs 4 4 % , i Kalmar 1 8 % , i Gotlands 2 6 % , i Värmlands 1 6 % och i Kopparbergs län 2 6 % av hela fritidsbebyggelsen. Minskningen i antalet jordbruk i Kopparbergs län uppgick för perioden 1951—1961 till ca 4 000.

6. 3. Fritidsbebyggelsens

hittillsvarande

utveckling

Enligt kommunernas bedömningar har antalet fritidshus (tabell A7) ökat med 45 000 från den 1 jan. 1960, dvs. i stort sett med 18 % under en period av tre år. Det årliga tillskottet har således under senare år varit ca 15 000 hus. Av de efter den 1 jan. 1960 nytillkomna husen hänför sig ca 19 800 till Götaland, 18 300 till Svealand och 7 800 till Norrland. Stockholms län redovisar ett årligt tillskott på ca 3 300, dvs. 10 200 under treårsperioden. Un-

103 Tabell 47. Utvecklingstendenser

rörande fritidsbebyggelsen

1960—1962.

Antal nybildade fastigheter för fritidshus Län

Stockholms inland kustland Uppsala inland kustland Södermanlands . . . inland kustland Östergötlands inland kustland Jönköpings Kronobergs Kalmar (kustland) Gotlands Blekinge inland kustland Kristianstads inland kustland Malmöhus inland kustland Hallands inland kustland Göteborgs o. Bohus inland kustland Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands . . . . Kopparbergs Gävleborgs inland kustland Västernorrlands . . inland kustland Jämtlands Västerbottens inland kustland Norrbottens inland kustland Hela landet inland kustland Norrland inland kustland

1962 Summa 1960-62

1 849

2 021

2 119

1 609

1 332

196 181 15 288 241 47 253 153 100 100 5 152 147 170 0 170 296 132 164 516 112 404 504 87 417

251 238 13 395 164 231 445 267 178 84 12 289 89 153 2 151 291 117 174 343 109 234 509 79 430

606 574 32 290 258 32 181 91 90 85 6 193 101 153 4 149 300 188 112 429 223 206 596 73 523

5 989 1099 4 890 1053

1 060

1 361

1 167

360 700 349 159 158 139 222 358 158 81 77 486 117 369 325 213 100 113 327 132 195

339 288 137 134 157 197 628 192 103 89 393 90 303 317 273 121 152 252 120 132

334 833 372 130 176 158 216 434 177 107 70 426 99 327 480 257 158 99 365 124 241

8 430 3 751 4 679 1 509

9 211 4 392 4 819 1427

9 417 4 460 4 957 1705

755 754

751 676

968 737

1 022

993 60 973 663 310 879 511 368 269 23 634 337 476 6 470 887 437 450 1 288

444 844 1 609

239 1 370 3 588 1 033 2 555 1 009

426 468 454 635 1 420

527 291 236 1305

306 999 1 122

743 379 364 944 376 568 27 058 12 603 14 455 4 641 2 474 2 167

forts.

104 forts. tab. 47. Antal nybildade fastigheter för fritidshus Län 1960

3 210 1 539 1 671 3 711 1457 2 254

3 783 2 207 1 576 4 001 1 434 2 567

3 999 1 986 2 013 3 713 1 506 2 2117

Summa 1960-62

Uppskattning av antalet hus som tillkommit 1960-1962

10 992 5 732 5 260 11 425 4 397 7 028

18 228 9 189 9 039 19 770 8 078 11692

gefär 20 °/o av dessa har tillkommit i inlandskommuner. Den snabbaste tillväxten inom detta län har varit i de norra kustkommunerna, medan uthyggnaden närmast Stockholm varit relativt liten. Götehorgs och Bohus län uppvisar den näst största tillväxten under perioden, 4 000, varav ca 1 400 i inlandskommunerna. I Hallands län har tillväxten varit starkt koncentrerad till kustkommunerna. Av de under perioden nybyggda 3 800 husen har 3 450 byggts i kustkommuner. Övriga län med en relativt snabbt expanderande fritidsbebyggelse och med ett årligt tillskott på mer än 500 fritidshus under senare år är Norrbottens (1 619 för treårsperioden), Västerbottens (1 618), Västernorrlands (1 611), Gävleborgs (1 672), Kopparbergs (2 104), Älvsborgs (1 614), Malmöhus (2 172), Kristianstads (1 804), Östergötlands (1 529) och Södermanlands län (1 603). Av intresse är att konstatera, att en mycket betydande del av fritidsbebyggelsen i Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kristianstads och Malmöhus län tillkommer i inlandet. Förhållandena är liknande i Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Den minsta tillväxten — mindre än 300 hus per år — redovisas i Jönköpings, Gotlands, Kronobergs, Skaraborgs och Örebro län. I de områden, där det redan finns en omfattande fritidsbebyggelse, sker tillväxten snabbast. Närheten till storstäderna, tillgången till skärgårdar, stränder, vattendrag och sjöar utövar en stark dragningskraft. Konkurrensen om mark för andra ändamål, inte minst för det rörliga friluftslivet, är stor i dessa typer av områden. Materialet visar emellertid, att exploateringstrycket icke endast riktas mot våra kuster i syd- och mellansverige, utan också i hög grad dels mot den norrländska kusten, dels mot inlandsområden i såväl syd- och mellansverige som norra Sverige. Denna utveckling av fritidsbebyggelsen får ses mot bakgrunden dels av den ökande bilismen, som medger större avstånd mellan huvudbostad och fritidsbostaden, dels önskan att nå ett mer avskilt läge och dels knappheten på m a r k i vissa områden, bl. a. Stockholms inre skärgård. Beräknar man den procentuella tillväxten inom de olika länen med avseende på nytillkomna hus efter den 1 jan. 1960 i förhållande till antalet fritidshus 1960, erhålles följande procenttal.

105 %

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs o. Bohus

19 26 16 12 16 11 18 35 36 30 22 19 17

°/o 14 14 17 9 17 18 15 17 34 20 21 18

Län Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Hela riket

Som framgår av tabell 48 har endast ett ringa antal kommuner en årlig tillväxt på mer än 50 hus. Ca 80 % av kommunerna har haft ett årligt nytillskott på mindre än 30 hus. Av tabell 47 framgår vidare antalet nybildade fastigheter för fritidshus. Sammanlagt har under perioden 1960—1962 nybildats 27 000 fastigheter. Detta innebär att ca 20 000 fritidshus uppförts på tidigare bildade fastigheter eller i form av hus på ofri grund. Som tidigare nämnts, kan ungefär 30 °/o av fritidsbebyggelsen hänföras till bebyggelse å arrenderad mark, där alltså i regel avstyckning av tomterna icke förekommit. Antalet nybildade fastigheter uppgår i Stockholms län till ca 6 000, Göteborgs och Bohus län till 3 600, Hallands län 1 600, Kopparbergs län 1 400, Västernorrlands län 1 300 och Malmöhus län 1 300. Betraktar man läget i enskilda kommuner så har följande kommuner haft den snabbaste tillväxten inom resp. län under perioden 1960—1962. Län

Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands

Antal nytillkomna hus 900 325 200 169 150 60 150 130 279 420 450 681

Kommun

Frötuna Upplands-Bro Vagnhärad Stegeborg Tenhult Annerstad Köpingsvik Klintehamn Gammalstorp Åhus köping

Rang Laholms Ik

Län

Göteb. o. Bohus Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Antal nytillkomna hus 490 110 90 115 70 186 190 150 200 190 180 300

Kommun

ö s t r a Orust St. Lundby Hasslerör Visnum Linde Nora Mora Ovansjö Säbrå Tännäs Sävar Gällivare Nederluleå

106 Tabell

4-8. De inventerade kommunerna liga årliga ökningen

Stockholms Uppsala Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Kristianstads Malmöhus Hallands Göteborgs och Bohus . . . Älvsbores Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs

6. 4. Översikt

genomsnitt-

Antal kommuner med en årlig ökning av antalet fritidshus med

Län

Jämtlands Västerbottens Norrbottens

fördelade med hänsyn till den av antalet fritidshus.

1-30

31-50

51-100

101-200

19 20 28 30 46 32 15 11 16 37 25 15 20 54 28 47 26 19 29 33 33 27 24 19

5 2 3 1 1

10 1 2 3

8 1

20041)

4 3 3 4 3 10 7 1

3 3 6

2 2 7 4 2 2 5 2

av förhållanden, 6.4.1.

2 1 2 1 1 3

vilka reglerar

1 1 22) 34)

1»)

Ej angivet 6 1 6 10 7 10 5 2 15 38 8 6 8 28 2 5 4 10 2 2 4 3 6

fritidsbebyggelsen

översiktsplan

Fritidsbebyggelsen regleras genom översiktlig planläggning, detaljplanering och utomplansbestämmelser. Förhållandena inom resp. län framgår närmare av tabell 49. Flertalet, eller ca 75 % av landets kommuner, saknar någon form av översiktsplan i form av regionplan, generalplan eller annan översiktlig dispositionsplan eller vägledande utredning. Av de undersökta kommunerna har 146 eller ca 1 5 % uppgivit sig ha översiktsplan för del av kommunen, medan endast 82 kommuner, dvs. 9 °/o, har översiktsplan för hela kommunen. I Göteborgs och Bohus samt Stockholms län har emellertid en betydande översiktlig planering ägt rum. I Göteborgs och Bohus län har således 60 °/o av kommunerna någon form av översiktsplan, medan motsvarande tal för Stockholms län är 50 °/o. Kommuner med översiktsplan för hela kommunens område förekommer i någon större 1

) Frötuna, Österåker, Värmdö, Djurö. ) Särö, Onsala. ) Laholms lk. 4 ) Skaftö, Hermansby, ö s l r a Orust.

107 Tabell 49. Översikt över vissa förhållanden som reglerar fritidsbebyggelsen (1963). Antal kommuner med översiktsplan, utomplansbestämmelser etc. samt andel kommuner i förhållande till antalet kommuner inom resp. lån som besvarat frågan. Utomplansbestämmelser

Översiktsplan

Iiän

Södermanlands . . . .

Kalmar (kustland). .

Göteborgs och Bohus

Västernorrlands . . . . Jämtlands

Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner där utom- där utomdär över- utan utom- plansbeAntal detaljplansbeKommuner där översiktsplan planer stämmelstämmelplansbeu t a n över- siktsplan finns för finns för ser finns ser finns stämmelsiktsplan hela del av för hela ser för del av kommunen kommunen kommunen kommunen

°//o Antal

/o

14 11 3 4 4

27 41 13 16 19

31 11 20 21 17 4

61 41 83 84 81 100

27 19 8 32 27 5 34 27 18 6 5 1 4 22 18 4 29 15 14 19 10 9 8 3 5 27 46 35 25 18 28 31 22 9 11 5 6 25 19 12 7

69 63 89 73 69 100 67 66 75 43 24 20 25 39 45 25 62 62 61 49 53 45 19 14 24 43 82 69 81 67 60 79 82 75 28 23 35 76 58 63 50

—

— —

4 4

9 10

17 10 2 1 14 4 10 26 19 7 11 4 7 15 5 10 31 16 15 23 3 14 1 5 8 5 2 3 11 3 8 1 2 1 1

33 24 8 7 67 80 63 47 48 44 23 17 30 38 26 50 74 76 71 36 5 27 3 18 17 13 7 25 28 13 47 3 6 5 7

Antal

/o

Antal

/o

Antal

/o

Antal

/o

Antal

26 19 7 21 18 3 29 24 5 39 34 5 44 39 12 12 17 5 12 45 35 10 34 23 11 26 18 8 17 10 7 41 46 39 23 25 39 35 25 10 21 17 4 33 29 17 12

51 70 29 84 86 75 74 80 56 89 87 100 86 95 50 86 81 100 75 80 88 63 72 96 48 67 95 40 41 48 33 65 82 76 74 93 83 90 93 83 54 77 24 100 88 90 86

13 4 9 3 2 1 9 6 3 5 5

26 15 38 12 9 25 23 20 33 11 13

12 4 8 1 1

23 15 33 4 5

6 5 1

12 18 4

4 2 8 2 2

8 5 33 14 9

2 9 5 4 8 1 7 5

12 16 12 25 17 4 30 13

5 17 7 10 10 10 8 8 2 4 2

25 40 33 48 16 18 16 26 7 8 5

2 5 1 4

— 3 2 1

31 37 11 18 21

— —

— —

12 11 1 8 8

—

—

—

2 2

13 4

2 5

12 11

5 8 1 7 8 4 4 12

22 20 5 35 19 19 19 19

—

—

4 2 2

9 5 7

17 13 5 23

13 4 9

33 18 53

- -

—

—

9 10 7

-

—

4 4 7 2

10 17 50 9

2 8 3 5 7 5 2 5 4 1 3 2 1 13 7 2 5 4 11 3 3

12 14 7 31 15 21 9 13 21 5 7 10 5 21 13 4 16 15 23 8 11

17 14 3 7 12 6 6

44 64 18 21 36 32 43

z

Gäl- Planlande förslag

forts.

805 155 650 64 59 5 59 42 17 127 90 37 20 15 78 75 35 1 34 57 33 24 48 14 34 285 34 251 378 112 266 134 35 54 40 41 18 30 4 26 54 3 51 19 12 1 11

210 38 172 27 23 4 53 42 11 19 13 6 19 17 38 17 30 30 43 12 31 53 19 34 132 12 120 164 44 120 40 30 45 78 27 84 34 20 14 74 18 56 23 93 18 75

108 forts. tab. 49. Översiktsplan

Län

Kommuner Kommuner Kommuner Kommuner där utom- där utomdär överdär över- Kommuner Antal detaljKommuner plansbeplansbesiktsplan siktsplan utan utomplaner utan överstämmelser stämmelser finns för finns för plansbesiktsplan finns för finns för del av hela stämmelser del av hela kommunen kommunen kommunen kommunen Antal

Norrbottens inland inland Norrland inland Svealand inland Götaland inland

Utomplansbestämmelser

%

Antal

/o

Antal

/o

Antal

17 5

90 50

2 5

10 50

—

—

591 123 140 109 31 202 187 15 372 295 77

83 54 81 91 58 75 80 41 75 82 56

83 63 17 5 12 47 34 13 82 44 38

12 27 10 4 23 17 14 35 16 12 27

39 43 16 6 10 22 13 9 44 20 24

5 19 9 5 19 8 6 24 9 6 17

126 37 55 42 13 40 38 2 68 46 22

/o

Antal

/o

Antal

/o

12 4

63 40

7 4

37 40

18 16 32 35 25 15 16 5 14 13 16

419 102 97 71 26 151 140 11 273 208 65

2 258

20 27

59 45 56 59 49 56 60 30 55 58 47

168 90 21 7 14 80 56 24 157 105 52

23 39 12 6 26 29 24 65 31 29 37

Gäl- Planlande förslag 14

1 13 2 497 925 1 572 129 28 101 1 081 409 672 1 287 488 799

46 70 1 466 668 798 340 125 215 524 337 187 602 206 396

omfattning endast bland kommuner i Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Västernorrlands län. Av inventeringen framgår således att en mycket betydande del av fritidsbebyggelsen lokaliserats utan översiktlig planering.

6. 4. 2. Detaljplaner Antalet detaljplaner för fritidsbebyggelsen uppgick för hela riket vid inventeringstillfället till ca 2 500 och planförslagen till ca 1 500. Det sammanlagda antalet detaljplaner — 4 000 — rymmer ca 45 °/o av fritidshusen. Av antalet detaljplaner hänför sig 1 000 eller 25 °/o till Stockholms län och ungefär lika många till Göteborgs och Bohus samt Hallands län. Hälften av alla detaljplanerade områden är samlade till Stockholms- och västkustregionerna. De ca 43 000 husen inoiu planområden i Stockholms län är fördelade på 1 000 planområden, dvs. i medeltal omfattar varje planområde 43 hus. I Göteborgs och Bohus län är ca 15 000 hus fördelade på ca 550 planområden. Motsvarande siffror är för Hallands län 20 000 hus och 420 planområden, för Östergötlands län 4 800 hus och ca 150 planområden.

109 I följande län finns mer än 100 detaljplaneområden. Stockholms Södermanlands Östergötlands Kalmar Kristianstads Malmöhus Hallands

Göteborgs och Bolins Älvsborgs Örebro Kopparbergs Västernorrlands Västerbottens Norrbottens

Planförslagen intar i förhållande till de gällande detaljplanerna en dominerande plats i Örebro, Kopparbergs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. De befintliga planområdena är, som kan utläsas av tabell 50, f. n. icke helt utnyttjade. Sammanlagt har för hela landet dessa områden beräknats kunna rymma ytterligare ca 82 000 fritidshus. Tabell 50. Antal fritidshus, som väntas tillkomma inom befintliga planområden (1963). Befintliga planområden Län

Södermanlands . . . .

Kalmar (kustland) .

Malmöhus

Göteborgs och Bohus

Inom gällande detaljplan

Planförslag eller planutredn.

8 189 2 074 6 115 1 047 946 101 1 101 850 251 1371 764 607 220 107 1 568 525 505 15 490 1041 367 674 1315 251 1064 9 383 32 9 351 2 863 911 1952

13 788 255 13 533 835 735 100 2 849 2 219 630 389 289 100 495 284 1 721 465 1 125 0 1 125 1863 712 1 151 3 074 729 2 345 6 344 226 6 118 3 264 707 2 557

Befintliga planområden Län

Västernorrlands . . .

inland

Norrland inland Svealand Götaland

Inom gällande detaljplan

Planförslag eller planutredn.

1331 509 312 537 321 367 379 31 348 754 8 746 327 206 36 170 277 20 257 34 555 10 336 24 219 1943 422 1 521 11 874 5 407 6 467 20 738 4 507 16 231

921 630 722 1 510 765 1 566 627 240 387 1 837 142 1 695 457 978 185 793 1 180 630 550 47 689 14 419 33 270 5 079 1 654 3 425 22 035 7 772 14 263 20 575 4 993 15 582

110 6.4. 3. Utomplansbestämmelser Ett relativt stort antal kommuner redovisar utomplansbestämmelser för hela kommunen (27%) eller för del av kommunen (56%). Av de drygt 900 inventerade kommunerna har endast 163 uppgivit sig över huvud taget icke ha utomplansbestämmelser. I kommuner, där efterfrågan på tomter för fritidshus är stor — speciellt kustkommuner — har utomplansbestämmelser antagits i större omfattning än i övriga kommuner. Som framgår av tabell 49 förekommer det relativt få kustkommuner utan utomplansbestämmelser. I Uppsala och Jönköpings län har samtliga av de inventerade kommunerna utomplansbestämmelser. I Hallands län saknar endast 5, dvs. 13 % av de inventerade kommunerna, utomplansbestämmelser. Motsvarande siffror är för Göteborgs och Bohus län 7 % och Södermanlands län 31 % .

6.4.4. Aktuella planer på åtgärder för att reglera fritidsbebyggelsen Av de upplysningar utredningen erhållit från kommunerna framgår otvetydigt, att en ökad aktivitet förestår i syfte att styra fritidsbebyggelsens fortsatta utveckling genom planering. Kommunerna har vid inventeringen lämnat uppgifter om i vilken utsträckning det är aktuellt med ytterligare översiktsplaner, detaljplaner och Tabell 51. De inventerade kommunerna fördelade efter kommunens planer på översiktlig planläggning, detalj planläggning eller införande av utomplansbestämmelser (1963). Län

Stockholms inland kustland Uppsala inland kustland Södermanlands . . inland kustland Östergötlands . . . inland kustland Jönköpings Kronobergs Kalmar (kustland) Gotlands Blekinge inland kustland

Antal kommuner där det är aktuellt

icke aktuellt

icke angivet

23 11 12 16 13 3 32 25 7 25 21 4 31 30 22 14 13 1 12

6 5 1 4 4

22 11 11 5 4 1 2 2

—

5 3 2 15 14 1 20 7 2

— 6 4 2

— 4 4

— — 4

— — 2

— 2

Ill Län

Kristianstads inland kustland Malmöhus inland kustland Hallands inland kustland Göteborgs och Bohus inland kustland Älvsborgs Skaraborgs Värmlands Örebro Västmanlands Kopparbergs Gävleborgs inland kustland Västernorrlands inland kustland Jämtlands Västerbottens kustland Norrbottens inland kustland Hela landet inland kustland inland kustland Svealand inland kustland Götaland inland kustland

Antal kommuner där det är aktuellt

icke aktuellt

icke angivet

33 24 9 34 17 17 27 10 17 31 14 17 37 15 36 29 16 32 31 21 10 26 14 12 21 22 10 12 22 12 10 618 440 178 122 78 44 184 162 22 312 200 112

17 12 5 13 7 6 12 9 3 11 7 4 21 30 15 2 6 13 8 6 2 13 8 5 7 7 6 1 7 7

6 4 2

247 213 34 42 34 8 51 48 3 154 131 23

5 11 5 2

5 4 3 1

77 60 17 9 8 1 36 24 12 32 28 4

utomplansbestämmelser. Ca 600 kommuner har därvid uppgivit, att det är aktuellt med planläggning i form av översiktsplaner eller detaljplaner. Fördelningen av kommunernas svar, länsvis, framgår av tabell 51, som visar att det i första hand är fråga om inlandskommuner. Detta får ses mot bakgrunden dels av att kustkommunerna till så stor del tidigare varit föremål för planläggning, dels av att fritidsbebyggelsen i allt större utsträckning sprider sig till inlandskommuner. Det är också av speciellt intresse att notera, att i län, där fritidsbebyggelsen hittills varit av ringa omfattning, exempelvis Kronobergs län, kommunerna nu har för avsikt

112 att utföra planering av olika slag, vilket får ses som ett uttryck för att man väntar sig en betydande bebyggelse inom den närmaste tidsperioden. Beträffande planeringen av den befintliga fritidsbebyggelsen visar inventeringen sammanfattningsvis, att allvarliga brister föreligger och att planeringen släpar efter. Man har alltså inte fått det grepp om fritidsbebyggelsen som lagstiftningen syftar till. Emellertid står idag ett stort antal kommuner beredda att sätta igång med planering i en eller annan form.

Kartogram

1 FRITIDSBEBYGGELSENS

113 LOKALISERING

I BLEKINGE LÄN 1963 (exkl. spridd

bebyggelse)

Ronneby

A?

»Sölvesborg

0 •

10 hus

•

-"-

•

-"-

Kartogram

114 1 fa

FRITIDSBEBYGGELSENS

2 LOKALISERING

I HALLANDS LÄN 1963 (exkl. spridd

Kungsbacka

Vorb«rg

Halmstad

bebyggelse)

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

115 LOKALISERING

I GÖTEBORGS OCH BOHUS LÄN 1963 (exkl. spridd

bebyggelse)

hus

•

-"-

• • A

100 500 100 0

-"-

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

4 LOKALISERING

I SKARABORGS LÄN 1963 (exkl. s p r i d d

bebyggelse)

.

10 hus

•

-'•-

•

-"-

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

117 LOKALISERING

I ÖSTERGÖTLANDS LÄN 1963 (exkl. spridd

bebyggelse)

»V»

•

•

50 -

•

1 00

•

500 -

hus

-

118 Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS I SÖDERMANLANDS (exkl. spridd

6 LOKALISERING LÄN 1963

bebyggelse)

•

•

-"-

•

- " -

•

-"-

hus

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

7 LOKALISERING

I STOCKHOLMS LÄN 1963 (exkl. sprfdd

bebyggelse)

120 Kartogram

8 FRITIDSBEBYGGELSENS I VÄRMLANDS

LOKALISERING

LÄN 1963

(exkl. spridd bebyggelse)

hamn

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS l

121 LOKALISERING

KOPPARBERGS LÄN 1963

(exkl. spridd

bebyggelse)

•

10 hus

•

-"-

•

-M -

/ ••

• ••

$ \

•••JIS.

•

••

••

A

Falun

•

il

Borlänge*»

122 Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

10 LOKALISERING

I GÄVLEBORGS LÄN 1963 (exkl. spridd

bebyggelse)

Kartogram FRITIDSBEBYGGELSENS

11 LOKALISERING

IORRLANDS LÄN pridd

bebyggelse)

KAPITEL 7

D e n nuvarande fritidsbebyggelsens utformning

7.1. Antal

hushåll med tillgång till

fritidshus

I 6 kap. har redogjorts för fritidsbebyggelsens omfattning enligt den av utredningen utförda totalinventeringen. I följande kapitel lämnas en redogörelse för fritidsbebyggelsens utformning enligt resultatet från intervjuundersökningen, som på väsentliga punkter eftersträvat att komplettera den omnämnda totalinventeringen. Härvid har alltså undersökts antal hushåll med tillgång till fritidshus, fritidshusets läge i förhållande till permanentbostaden, husets utnyttjande, standard, utrustning m. m. Med hänsyn till att materialet i denna del är begränsat bör tolkningen av de mindre procenttalen ske med försiktighet. Tabell 52. Tätortsbefolkningens tillgång till fritidshus eller annan fritidsbostad 1963. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter typ av fritidsbostad. Absoluta och relativa tal. (Fråga 3, bilaga 2.) Dispositionssätt Den permanenta bostadens läge

Stockholm, Göteborg, Malmö Tätorter i södra och mellersta Sverige . . tätorter över 35 000 invånare . . . tätorter under 35 000 invånare . . .

Hyr Hyr Disp. hus Hyr el. Summa Äger Disp. ej fritidshus disp. anfritidshus på annat fritidshus fritidshus stadignan fritillfälligt sätt varande tidsbostad Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Ant./Proc. Antal/Proc.

408 000 57

159 000 22

30 000 4

42 000 6

64 000 9

(13 000) 2

716 000 100

465 000 69

92 000 14

24 000 4

36 000 5

43 000 6

(11 000) 2

671 000 100

238 000 65

55 000 15

17 000 5

20 000 5

28 000 8

(7 000) 2

365 000 100

227 000 74

37 000 12

(7 000) 3

16 000 5

15 000 5

(4 000) 1

306 000 100

116 000 64

36 000 20

(2 000) 1

11000 6

12 000 7

(3 000) 2

180 000 100

989 000 63

287 000 18

56 000 4

89 000 6

119 000 7

27 000 2

1 567 000 100

Tätorter i norra

Totalt

Antal Procent

125 Tillgång till fritidshus (se tab. 52).

Disp. ej fritidshus 63 %

Äger fritidshus

Hyr fritidshus stadigvarande 4 %

18 %

Hyr fritidshus tillfälligt 6

I tabell 52 redovisas för tätorter med mer än 10 000 invånare det antal hushåll 1 ), som under 1963 i någon form haft tillgång till fritidshus. Undersökningen visar, att drygt vart tredje hushåll i de större tätorterna på ett eller annat sätt disponerat fritidshus eller fritidsbostad under året. — 18 % (ca 290 000 hushåll) ägde fritidshus, 4 °/o (ca 55 000 hushåll) hyrde fritidshus under längre tid, 6 °/o (ca 90 000 hushåll) hyrde tillfälligt och 7 °/o (ca *) Som hushåll räknas a) gifta par och deras (( v ) hemmavarande barn under 20 år b) ogifta personer i åldei n 20 år el. däröver och deras (ev.) hemmavarande barn under 20 år.

126 120 000 hushåll) hade på annat sätt tillgång till fritidshus, exempelvis disponerade föräldrars eller släktingars fritidshostad. 2 °/o (ca 25 000 hushåll) hyrde eller disponerade fritidsbostad, t. ex. lägenhet i villa etc. Systemet med en permanent och en sekundär bostad utgör utan tvekan ett betydande inslag i våra bostadsvanor. Tätortssamhällen skapar ett starkt behov för befolkningen att tillbringa en del av sin fritid i en lugn och vederkvickande landsbygdsmiljö. Materialet visar också, att befolkningen i de större städerna skaffat sig en sekundär bostadsmöjlighet i större omfattning än övriga. I de tre storstäderna äger 22 % av hushållen fritidshus, medan motsvarande tal för tätorter under 35 000 invånare i södra och mellersta delen av landet är 12 °/o. En direkt jämförelse mellan antalet fritidshus enligt totalundersökningen å ena sidan samt å andra sidan intervjuundersökningen är icke möjlig att göra, bl. a. beroende på att intervjuundersökningen endast avser hushåll i städer och köpingar med över 10 000 invånare och personer i åldern 20—65 år. Intervjuundersökningens syfte har varit just att kartlägga antalet hushåll med tillgång till fritidsbostad. Ett fritidshus kan helt naturligt disponeras under ett och samma år av flera hushåll. Främst torde detta gälla beträffande de hus som hyrs. Det torde också förekomma, att ägarna själva disponerar fritidshuset under viss del och hyr ut det under en annan del. Befolkningen utanför tätorter med mer än 10 000 invånare äger givetvis också ett betydande antal hus, som de hyr ut eller själva helt disponerar. Det torde vara realistiskt att uppskatta detta antal till minst 50 000. Antalet fritidshus enligt intervjuTabell 53. Sambandet mellan disposition av fritidshus, inkomst och ålder (1963). Fördelning, procent, efter dispositionssätt i olika inkomst- resp. åldersgrupper. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. Dispositionssätt Disp. ej Äger frifritidstidshus hus

Hushållets bruttoinkomst kr/år - 5 000 5 0 0 0 - 1 0 000 10 0 0 0 - 2 0 000 20 0 0 0 - 3 0 000 30 000— Hushållsföreståndarens ålder 20 — 30 år 31—40 år 41 — 50 år 51 — 60 år

Hyr el. Hyr fri- Hyr fridisp. antidshus tidshus Disp. hus på annat nan fristadigtilltidssätt varande fälligt bostad

Summa

75 77 71 56 36

3 6 14 23 40

2 2 5 9

5 6 5 7 6

14 8 6 8 7

3 1 2 1 2

100 100 100 100 100

70 61 55 61 74

4 17 28 26 15

1 4 7 3 3

7 8 4 5 5

16 7 5 4 1

2 3 1 1 2

100 100 100 100 100

127 undersökningen skulle således kunna beräknas till lägst 340 000. Enligt totalundersökningen var antalet vid årsskiftet 1962/63 300 000. Det torde dock finnas anledning att antaga, att denna uppskattning är något, ca 5 %, för låg. Beräknar man vidare, att nyproduktionen under sista året uppgick till ca 15 000 fritidshus, ger totalinventeringen vid årsskiftet 1963/64 ca 330 000 fritidshus. Tabell 53 visar sambandet mellan disposition av fritidsbostad och vissa socioekonomiska förhållanden, ålder och inkomst. Beträffande inkomstförhållandenas inverkan framgår, att även lägre inkomsttagare i betydande utsträckning skaffat sig fritidsbostad. Hushåll inom de högre inkomstklasserna äger emellertid fritidshus i större utsträckning än sådana med lägre inkomst. Likaså hyr personer med hög inkomst fritidshus stadigvarande oftare än övriga. Däremot förefinns inga skillnader inom kategorien som hyrt tillfälligt. Undersökningen visar också, att dispositionen av fritidshus varierar med hushållsföreståndarnas ålder. Hushållsföreståndare i åldersgruppen 40—50 år äger fritidshus i större utsträckning än de yngre, som i sin tur disponerar fritidshus på annat sätt eller hyr fritidshus tillfälligt oftare än äldre hushållsföreståndare. Innehav av fritidshus påverkas även av vissa familjeförhållanden, exempelvis antalet barn, vilket framgår av nedanstående sammanställning. Barnfamiljer äger fritidshus i större utsträckning än familjer utan barn, dalman dock hyr fritidshus i samma omfattning som barnfamiljer. Hos familjer med barn finns således en betydande strävan att skaffa sig en fast replipunkt för rekreation och friluftsliv. Att skaffa fritidshus är bl. a. ett led i omsorgen om familjen. För barnfamiljer är det ju inte lika lätt som för andra att exempelvis åka omkring under semestern. Antal hemmavarande barn

Andel hushåll som äger fritidshus, procent

0 1 2 3 eller fler

7.2. Avståndet

permanenta

14 24 26 21

bostaden -

fritidshuset

Var hushållen geografiskt disponerar sin fritidsbostad — ägd, hyrd eller på annat sätt disponerad — framgår av sammanställningen på sid. 128. Sammanlagt skulle således drygt 45 % av hushållen under 1963 ha disponerat fritidsbostad i Götaland och 40 °/o i Svealand. Som jämförelse kan nämnas, att totalinventeringen av fritidsbebyggelsen redovisade 43 °/o av husen i Götaland, 41 °/o i Svealand och 16 °/o i Norrland.

128 Ägd, procent

Tillfälligt hyrd,procent

Totalt, procent

19 4 7 17

30 5 10 6

20 4 7 15

18 22

16 14

17 23

5 7 1

2 12 3 2

5 7 2

100 Götaland

Svealand Norrland

Summa

Av hushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö har 23 % sina fritidshus på västkusten, 5 °/o på ostkusten i Götaland, 12 °/o i inlandet i Götaland, 30 °/o på ostkusten i Svealand och 20 °/o i inlandet i Svealand. Av antalet hushåll med tillgång till fritidsbostad på västkusten kommer 60 °/o från någon av storstäderna Stockholm, Göteborg eller Malmö. Hushållen i tätorter i södra och mellersta Sveriges inland har i stor omfattning (65 °/o) sina fritidshus i inlandet. I flertalet fall söker man få den sekundära bostaden inom ett rimligt avstånd från den permanenta bostaden. Studeras fritidshusets läge med fördelning på hyrt resp. ägt, framgår att av de hushåll, som äger fritidshusen, har 19 °/o hus på västkusten, medan 30 °/o av dem som hyrt tillfälligt, valt västkusten. Detta innebär, att då man önskar disponera en fritidsbostad enbart för några sommarmånader, föredrar man i stor utsträckning västkusten. Detta understrykes av att man över huvud taget icke hyrt i inlandet i samma utsträckning som utmed kusten. Den geografiska fördelningen innebär också, att huvuddelen av fritidsbostäderna återfinns i annan kommun än den egna. Endast 8 % av fritidshusen hänför sig till den egna kommunen. Avståndet mellan fritidsbostaden och den permanenta bostaden har studerats närmare, och resultatet framgår av tabell 54. Av de tätortshushåll som äger fritidshus, har i det närmaste 30 °/o det beläget inom ett avstånd av två mil från den permanenta bosladen, medan ca 20 °/o har det mer än tio mil bort. De hyrda fritidsbostäderna är oftast belägna mera avlägset, och således har drygt 30 °/o av de hushåll, som hyr fritidshus, mer än tio mil dit. För flertalet av dem som äger fritidshus, ca 80 °/o, understiger restiden två timmar. Närmare 60 °/o av fritidshusägarna når sin stuga på en timme. För att få en uppfattning om fritidshusägarnas inställning till avståndet frågades, huruvida man ansåg, a t f d e t tar för lång tid att komma till fritidshuset. Tre fjärdedelar förklarade sig helt nöjda. Bland dem som äger fritidshus beläget på ett avstånd av 10—30 mil, anser 65 °/o, att resan tar

129 Tabell 5A. Avstånd mellan fritidsbostaden och den permanenta bostaden (1963). Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 6, bilaga 2.) Andel hushåll, procent, med fritidshus beläget inom Dispositionssätt

Äger fritidshus 1111.1UOUUO i»6V,l

Totalt

2 mil

2-5 mil

5-10 mil

10-30 mil

30mil

29 17 23

37 28 32

14 23 19

10 12 11

10 20 15

Summa

100 100 100

för lång tid. Då reseavståndet överstiger 30 mil, tycker drygt 80 °/o, att restiden blir för lång. Man accepterar således två till tre timmars restid. De personer, som godtar en restid längre än tre timmar, torde främst vara sådana som i första hand utnyttjar fritidshuset under längre ledigheter. Utöver avståndet nämns trafikstockningar och dåliga allmänna kommunikationer som orsaker till att restiden blir för lång. Färdmedlet till fritidsbostaden framgår av tabell 55, som visar, att bilen genomgående är det vanligaste färdmedlet till och från fritidsbostaden. Allmänna kommunikationsmedel, buss eller tåg, används endast av var sjätte fritidshusinnehavare. Tabell 55. Färdmedel till fritidsbostaden (1963). Familjehus hål l i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 7, bilaga 2.) Andel personer, procent, efter använt färdmedel

Huvudsakligaste färdmedlet Bil Buss eller tåg Cykel, motorcykel eller mooed Bil i kombination med annat färdsätt . . . Kombination med andra färdsätt än b i l . .

68 15 3 1 5 6 2

Summa

7.3. Fritidshusets

utnyttjande

De följande frågeställningarna rörande utnyttjandet, utrustning, förekomst av självverksamhet, orsaker till innehav av fritidshus m. m. berör endast hushåll, som ägt fritidshus under 1963. En del personer utnyttjar fritidshuset enbart under sommarhalvåret, medan andra använder det oberoende av årstid. Enligt tabell 56 använder ungefär hälften av fritidshusinnehavarna fritidshuset året om. I första

hand är det givetvis de fritidshus som ligger i relativ närhet till den permanenta bostaden, som kan disponeras under olika delar av året. I vilken utsträckning man sedan använder sitt fritidshus framgår av nedanstående sammanställning. Utnyttjandet av fritidshuset under olika ledigheter

Procent

Enbart under semestrar Enbart under helger och veckoslut Helger, veckoslut och semestrar Permanent sommarbostad och för övrigt under längre ledigheter Summa

7 8 37 48 100

Materialet ger på denna punkt en antydan om att antalet dagar per år, som fritidshuset används, är betydande. Ungefär hälften av innehavarna har använt fritidshuset dels som permanent sommarbostad, dels under helger och veckoslut eller annan längre ledighet, och en tredjedel har utnyttjat huset under längre ledigheter samt under helger och veckoslut men alltså icke som permanent sommarbostad. För att sommarbostaden skall betraktas som permanent har krävts, att hela familjen eller en del av den använt fritidshuset som bostad under en längre sammanhängande period med undantag av semester. Relativt få personer har disponerat huset enbart under semestrar. Tabell 56. Andel hushåll, procent, som utnyttjat frtiidshuset året om (1963). Famdjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 22, bilaga 2.) Procent

Fritidshusets läge Götaland

30 47 53 54 Svealand 47 55 Norrland 51 45 Totalt

47 Fritidshusets utnyttjande sammanhänger till viss del med avståndet mellan fritidshuset och den permanenta bostaden, tabell 57. De fritidshus, som ligger nära bostadsorten, används till stor del dels under helger och veckoslut och semestrar året om, dels som permanent bostad under sommarhalvåret, medan de längre bort belägna fritidshusen disponeras huvudsakligen under längre ledigheter. Materialet ger här stöd för påståendet, att män-

131 niskorna är relativt rörliga i sina friluftsvanor. Fritidshusägarna accepterar exempelvis att under helger och veckoslut resa 10—30 mil för att komma till fritidshuset. I detta sammanhang kanske också bör påpekas att i vissa fall fritidshuset övergår till helårsbostad. Tabell 57. Sambandet mellan avståndet till fritidshuset och dess utnyttjande under olika ledigheter. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. Fördelning, procent, efter utnyttjande vid olika reseavstånd. (Fråga 23, bilaga 2.) Avstånd i mil

Fritidshusets utnyttjande

Enbart under semestern . . . Enbart under helger och

Totalt

-2

2-5

5-10

10-30

30-

utrustning

m. m.

Helger, veckoslut och Permanent sommarbostad, i övrigt under längre ledigSumma

7.4. Fritidsbebyggelsens

standard,

Fritidsbebyggelsens standard och utrustning varierar mycket starkt. Som ytterlighetsexempel kan nämnas »byschorna» utmed Hallandskusten och det stora exklusiva fritidshuset med alla moderna bekvämligheter och med flera tusen kvadratmeters tomt. För att få en uppfattning om storleken och utrustningen innefattade undersökningen vissa mera allmänna frågeställningar. Vid tolkningen av materialet bör hållas i minnet de stora variationer som förekommer just i dessa avseenden. Beträffande den nuvarande bebyggelsens bostadsyta visar materialet, att den övervägande delen av fritidsbebyggelsen har en yta understigande 50 m 2 . Den äldre bebyggelsen, dvs. f. d. permanentbebyggelsen, har i regel en större yta än övrig fritidsbebyggelse. Närmare 30 °/o av denna typ har en bostadsyta på mer än 80 m 2 , medan inom den större gruppbebyggelsen 30 °/o har en bostadsyta om mindre än 30 m 2 och drygt hälften 30—50 m 2 yta. Den fritidsbebyggelse, som ligger i mindre grupper, synes däremot vara något rymligare. De friliggande fritidshusen är ytterligare något större: ca 35 °/o har en yta om 30—50 m 2 , och lika många har en yta som är större

än 50 m 2 . Materialet pekar vidare på att personer med en inkomst av mer än 20 000 kronor har relativt sett större fritidshus än de som har lägre inkomst. Av fritidshusägare med inkomster på 10 000—20 000 kronor har således drygt 3 0 % fritidshus, som är mindre än 30 m 2 . Motsvarande tal för personer i gruppen över 30 000 kronor är 10 °/o. Fritidshusägarna har fått uttala sig om huruvida de anser sitt fritidshus tillräckligt stort eller ej. Av innehavarna av hus med mindre yta än 30 m 2 har hälften uppgivit, att denna yta är för liten. Drygt 15 % av ägarna till hus på mellan 30—50 m 2 anser, att detta är otillräckligt. Sammanlagt har 20—25 °/o uttalat, att fritidshuset har en alltför liten hostadsyta. Mycket talar således för att en tillbyggnad av de mindre husen är sannolik och att bostadsstandarden ökar. Tabell 58 anger tomtstorleken, som vanligen ligger mellan 1 000—4 000 m 2 Till ett betydande antal hus finns dock tomter med mer än 4 000 m 2 . Detta gäller främst den äldre bebyggelsen. Vad gruppbebyggelsen beträffar, har ungefär 20 % tomter understigande 1 000 m 2 .

133 Tabell 58. Tomtstorlek vid olika typer av fritidshus (1963), procent. Familjehushdll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 10, bilaga 2.) Tomtens storlek Typ av fritidshus

Huset f. d. permanent bostad Huset ligger i grupp om minst 10 hus Huset ligger i grupp om 2 — 9 Huset friliggande Totalt

mindre än 1 000 m 2

2 000 m

1 000-

2 000-

tomtens storlek ej best.

Summa

4 000 m 2

större än 4 000 m 2

18 14

41 25

33 27

3 25

5 9

100 100

7o

Totalt Summa 100 °,

134 Fritidshusägarna har även uttalat sin åsikt om storleken på tomterna. Härav framgår, att man genomgående är nöjd även då tomten är relativt liten. Då man väl vant sig, har man funnit även en liten tomt funktionsduglig och tillräcklig. Av dem som har tomter, som är mindre än 1 000 m 2 , anser ca 90 °/o, att denna storlek är tillräcklig. Krav på tomtens storlek sammanhänger ofta med önskan att vara ostörd. På frågan om grannar ökar eller minskar trivseln, har 35 °/o av fritidshusägarna uppgivit, att - trivseln minskar med grannar i närheten av fritidshuset. Många människor är således icke störda av att bo tätt tillsammans. Fritidshusägare inom fritidshusområden anser i mindre utsträckning än personer med friliggande hus att grannar minskar trivseln. Detta kan då givetvis bero på att dessa personer från början haft en positiv inställning till grannar och därför bosatt sig inom fritidsstugeområden, eller att de av erfarenhet lärt, att grannar ej är till någon nackdel. Andra personer anser kanske att de fördelar, som kan uppnås inom gruppbebyggelsen genom koncentrerad bebyggelseform, bättre standard, mer friytor och kontakt med andra människor uppväger vissa nackdelar. Beträffande den sanitära standarden har efterfrågats hur man löst vattenförsörjningen, avloppsfrågan och renhållningen. Tabell 59 visar, att drygt - hälften av fritidshusen saknar avlopp. Ca 20 °/o har avlopp enbart från kök och endast 10 °/o avlopp från kök, tvättställ och wc. Avsaknaden av avlopp torde bl. a. bero på att man tidigare i stor omfattning infört förbud mot anordnande av avlopp. Avloppsfrågan har lösts bäst vid den äldre bebyggelsen. Två tredjedelar av dessa hus har avlopp. Den mindre gruppbebyggelsen har en något sämre standard än den större gruppbebyggelsen, vilket torde bero på att det i senare fallet funnits bättre förutsättningar att anordna gemensamma anläggningar av olika slag. I många fall torde också exploatören av det större området ha tillsett, att avloppsfrågan lösts på ett mer tillfredsställande sätt. Av hus med avlopp har huvuddelen eller 85 °/o separat avlopp, medan endast 10 °/o har kommunalt avlopp, som i första hand förekommer vid den äldre bebyggelsen. Av de fritidshus som har avlopp, har två tredjedelar detta knutet till infiltrationsbrunn och en femtedel har avloppet knutet till slamavskiljare; ca 1 0 % har varken slamavskiljare eller infiltrationsbrunn. Av ägarna till hus, som helt saknar avlopp, har ungefär hälften förklarat sig missnöjda, medan i de fall där det finns köksavlopp man är tillfredsställd i betydligt större utsträckning; endast 20 °/o är missnöjda. Detta missnöje kan då vara förorsakat av att köksavloppet är dåligt eller av att man önskar avlopp även från tvättställ etc. Tendensen är alltså den, att man önskar att få avloppsfrågan ordnad. Man anser det med andra ord önskvärt, att fritidshuset förses med avlopp icke blott från kök utan även från tvättställ. Orsakerna till att avlopp från wc endast förekommer i begränsad

135 Tabell 59. Avloppsfrågans lösning vid olika typer av fritidsbebyggelse (1963), procent. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 15, bilaga 2.) Typ av avlopp Typ av fritidshus

Huset f. d. permanent bostad Huset ligger i grupp om minst 10 hus Huset ligger i grupp om 2 — 9 hus Huset friliggande Totalt

Avlopp saknas

Enbart Från kök, Annan Enbart från kök från kök och tvätt- tvättställ kombinaoch wc tion ställ

Summa

63 58

19 15

12 19

4 7

2 1

100 100

100 Enbart från kök och tvättställ 15 %

Från kök, tvättställ och WC

9 %

Annan kombination Totalt Summa 100 ° o

136 Tabell 60. Vattenförsörjningen vid olika typer av fritidsbebyggelse (1963). procent. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 14, bilaga 2.) Vattenförsörj ning

Typ av fritidshus

Egen Gemenbrunn sam på tom- brunn ten utan utan vatten- vattenledning ledning

Egen el. Gemengemensam sam brunn. Vatten Uppgift brunn. Vatten- på annat saknas Vatten- post vid sätt ledning tomtindragen gräns

Summa

Huset f. d. permanent 48

100 Huset ligger i grupp om 41

100 Huset ligger i grupp om 2 — 9 hus Huset friliggande

40 41

20 18

13 13

27 22

100 100

Totalt

omfattning torde bl. a. vara, att denna typ av avlopp i allmänhet anses innebära en icke oväsentlig merkostnad. Hur vattenförsörjningen ordnats anges i tabell 60, som bl. a. visar, att drygt 40 % har brunn på tomlen och 1 7 % vattenledning indragen. Inom den större gruppbebyggelsen förekommer egen brunn och gemensam brunn ungefär lika ofta. Även vattenfrågan har lösts bäst vid den äldre bebyggelsen. Därnäst verkar den större gruppbebyggelsen vara bäst tillgodosedd. Vad renhållningen beträffar visar materialet, att bortforslingen av sopor endast i en tredjedel av fallen sker genom kommunal försorg och i övrigt av ägarna själva. Den kommunala sophämtningen är då i första hand knuten till den större gruppbebyggelsen och i andra hand till den äldre bebyggelsen. En tredjedel av de fritidshusägare, som själva har att bortforsla sina sopor, har förklarat sig missnöjda. Då bortforslingen av sopor sker i kommunal regi, synes fritidshusägarna däremot vara i det närmaste helt nöjda. Beträffande standarden upptog frågeformuläret även frågor rörande uppvärmningsanordning, elektrifiering etc. Som framgår av nedanstående sammanställning är större delen av fritidshusen vinterbonade. Anspråken torde härvid i vissa fall ha varit relativt små, vilket bl. a. framgår av att uppvärmningen till mycket stor del endast sker genom öppen spis.

137 Vattenförsörjningen (se tab. 60),

Egen brunn på tomten utan vattenledning 42 %

1 Egen eller gemensam brunn • ni. vattenledning l indragen 17 % i Gem. v.post v. tomtgr. 4 %

r

• Vatten på annat sätt 15 % 1

i

Fritidshusets vinterutrustning Huset ej vinterbonat Huset vinterbonat och uppvärmning sker genom: öppen spis el.element värmeledning övrigt Summa

Procent

24 37 14 5 20

Töö

Även en del av de hus, som icke är vinterbonade, har uppvärmningsanordning. Sammanlagt har 85 °/o av fritidshusen någon form av uppvärmning.

138 Drygt hälften av fritidshusen är elektrifierade, och ungefär 70 °/o av de elektrifierade husen är utrustade med elektrisk spis eller platta. Hälften av dem som saknar elspis har gasolkök. Att standarden höjs successivt bekräftas av att uppvärmningsanordning och elektricitet installeras efter hand. I hälften av fallen har elinstallation skett efter det huset uppförts. Fritidshusägarna har tillfrågats, huruvida de är nöjda med fritidshusets utrustning och standard. Beträffande standarden och bekvämligheten har närmare en fjärdedel förklarat sig missnöjda, 34 °/o har ansett att avloppsfrågan är otillfredsställande löst, och 24 % konstaterar, att vattenfrågan icke lösts på ett tillfredsställande sätt. Bedömningarna i övrigt framgår avföljande sammanställning. Åsikt beträffande standard ni. m.

fritidshusets

Procentuell andel missnöjda

9 9 22 27 9 24 34 20

Husets utseende Omgivande bebyggelses utseende Standarden och bekvämligheten i huset De allmänna kommunikationerna till huset Framkomligheten med bil Lösningen av vattenfrågan Lösningen av avloppsfrågan Lösningen av renhållningsfrågan

Dessa samlade bedömningar visar otvivelaktigt en klar strävan till att nå en högre standard. Detta framgår också av att man på frågan, huruvida man var beredd att betala de anläggnings- och driftskostnader, som krävs för att få en högre standard vad gäller vatten, avlopp och renhållning, svarade jakande i stor omfattning, se tabell 61. Sistnämnda fråga ställdes endast till hushåll, som uttalat missnöje beträffande dessa förhållanden. Tabell 61. Inställningen till att betala de anläggnings- och driftskostnader, som krävs för att fä en högre standard. Hushåll som anser sig missnöjda med lösningen av vattenförsörjningen, avloppssystemet resp. renhållningen. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 31, bilaga 2.) Beredd att betala för att få högre standard, procent

Vattenf ör sörj ningen Avloppssystemet . . Renhållningen

Ja

Nej

Till viss del

17 24 17

56 48 57

20 22 21

Summa Vet ej 100 100 100

Bland sådana, som har vattenpost vid tomtgränsen, har 90 °/o av de med detta arrangemang missnöjda förklarat sig beredda att påtaga sig den kostnadsökning, som följer om vattenledning indrages.

139 Fritidsbebyggelsen kräver serviceanläggningar av olika slag. Tillgången till olika anläggningar i anslutning till fritidsbebyggelsen varierar starkt. I vad mån fritidshusägarna har tillgång till vissa anläggningar inom en kilometers avstånd från fritidshuset, framgår av följande. Andel fritidshus- Andel fritidshusägare, som är ägare, som saknar resp. anlägg- missnöjda bening inom en km, träffande tillgång till resp. anläggprocent ning, procent 16 5 21 14 12

44 74 24 65 68

Ungefär hälften av fritidshusägarna har alltså tillgång till livsmedelsbutik inom ett avstånd av 1 km. Tre fjärdedelar har badplats inom 1 km:s avstånd, medan däremot endast en tredjedel har tillgång till idrottsplats och lekplats för barn inom ifrågavarande avstånd. Av fritidshusägarnas åsikt om tillgången till de olika anläggningarna framgår, att man i stort sett är nöjd. Detta innebär, att många accepterar att ha längre än 1 km till exempelvis livsmedelsbutik. Av dem som saknar badplats inom 1 km från fritidshuset, har ungefär hälften sagt sig vara missnöjda. Tillgång till bad är visserligen väsentligt för flertalet av fritidshusägarna men ej ett absolut krav hos alla. En viss uppfattning om standarden kan erhållas genom att se till taxeringsvärdena å fritidsbebyggelsen, tabell 62. Tabellen visar, att huvuddelen av de fritidshus, som åsatts taxeringsvärde, har ett taxeringsvärde mellan Tabell 62. Taxeringsvärden å fritidsbebyggelsen 1963. Fördelning efter typ au bebyggelse, procent. Familjehus håll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, med eget fritidshus. (Fråga 36, bilaga 2.) Typ av fritidshus

Tax. värde ej åsätt

Taxeringsvärde kronor

Nyupp- För lågt - 4 999 värde fört

5 0009 999

10 0 0 0 - 20 000 — 30 0 0 0 19 999 29 999

F. d. permanent Hus i grupp om minst 10 hus. . . Hus i grupp om 2 —9 hus Friliggande hus . . Totalt

Vet ej

Summa

14 9

11 12

21 9

25 23

17 22

2 8

2 6

8 11

100 100

140 5 000—20 000 kronor. Ga 45 % av husen har ett lägre värde än 10 000 kronor. Speciellt beträffande den tätare fritidsbebyggelsen gäller vidare, att ett betydande antal icke åsatts taxeringsvärde eller har ett värde understigande 5 000 kronor. Beträffande fritidsbebyggelsens standard visar undersökningen sammanfattningsvis, att standarden varierar mycket starkt. Vidare framgår, att de nuvarande ägarna har ambitioner att successivt höja standarden. Många fritidshus blir från början eller så småningom genom standardhöjning likvärdiga med helårsbostaden. Sammanställes de uppgifter som framkommit i intervjuundersökningen mot det material som redovisas i 6 kap. rörande förekomst av oreglerad bebyggelse, framstår att inom många områden betydande saneringsproblem föreligger.

7.5. Förekomst

av

självverksamhet

Utredningen har ansett det betydelsefullt att få närmare klarlagt i vilken utsträckning ägaren aktivt medverkat vid tillkomsten av sitt fritidshus (fråga 12, bilaga 2). Resultatet framgår av följande sammanställning. Nuvarande ägarens medverkan vid uppförandet av fritidshuset

Procent

Byggt på egen hand Byggt delvis på egen hand Låtit bygga Köpt uppfört hus

27 16 9 48

Summa

100 I själva verket har givetvis fler fritidshus än vad som framgår av sammanställningen byggts helt eller delvis på egen hand. 1 vissa fall då fritidshuset köpts såsom ett uppfört hus, är det troligt att en tidigare fritidshusägare helt eller delvis byggt huset själv. I 15 °/o av de fall, där ägaren byggt på egen hand eller delvis på egen hand, har man köpt ett monteringsfärdigt hus. Självverksamheten vid fritidsbebyggelsen är alltså betydande. Man bygger uppenbarligen själv dels för att hålla kostnaden nere, dels för att ha fritidssysselsättning.

7.6. Vissa orsaker till innehav

av

fritidshus

Motiven till dubbelboendet är flera och mångskiftande — längtan ut till naturen, behov av annan miljö, avkoppling och omväxling etc. Detta berörs kortfattat i 8 kap. (avd. 7). Fritidshusets betydelse som semesterbostad framgår vidare av 5 kap.

141 Av speciellt intresse i detta avsnitt h a r varit att få en uppfattning om fritidshusets betydelse såsom replipunkt för familjens friluftsliv. P å frågan om fritidshuset kunde anses ha betydelse för familjesammanhållningen har de flesta fritidshusägarna svarat jakande, som framgår av nedanstående sammanställning.

Yngsta barnet

Andel hushåll med hemmavarande barn, där m a n anser fritidshuset väsentligt för familjesammanhållningen, procent

under 7 år 7—12 år 13—19 år

80 86 87

Totalt

84 Denna inställning kan väl närmast tolkas så, att det blir lättare att samla hela familjen, då man har en fast punkt att resa till under fritiden. I jämförelse med den permanenta bostaden erbjuder fritidshuset en mer isolerad miljö, vilket i och för sig medför att familjesammanhållningen ökar. Möjligheten att samla familjen till fritidshuset är givetvis beroende bl. a. av barnens ålder. Av svaret på frågan huruvida det är svårt att få alla familjemedlemmar med till fritidshuset framgår, att när det finns barn i åldern 12—19 år kan vissa svårigheter föreligga. Av denna grupp, dvs. de med barn i tonåren, har 2 0 % hävdat denna åsikt. Att fritidshuset är av väsentlig betydelse för möjligheterna till ett ökat friluftsliv understrykes av att 95 °/o av fritidshusägarna bedömt fritidshuset vara av stor betydelse i detta sammanhang. Fritidshuset ligger ju ofta i en lämplig miljö och i dess omgivningar har man möjligheter till promenader, skidåkning, båtutfärder, fiske eller mer specialiserade aktiviteter. Oftast kan familjemedlemmarna välja friluftssysselsättning allt efter intresseinriktning.

KAPITEL

8 E f t e r f r å g a n och ö n s k e m å l r ö r a n d e den framtida fritidsbebyggelsen

8.1.

Önskemål

beträffande

innehav

av

fritidshus

Människorna söker i allt större utsträckning förlägga fritiden till annan miljö än vardagens, varvid det blivit allt vanligare att vid sidan av den permanenta bostaden skaffa sig en sekundär bostadsmöjlighet. Många faktorer talar för en fortsatt sådan utveckling, bl. a. fortsatt urbanisering, ökad fritid, höjd levnadsstandard och bättre kommunikationer. De personer som vid undersökningstillfället icke innehade eget fritidshus tillfrågades, huruvida de önskade äga en fritidsbostad. Sådana som icke ansåg sig vilja äga något hus ombads vidare att ange huvudorsaken, som klassificerats enligt följande: föredrar att ej vara bunden; vill hellre investera pengar i annat; olika intressen inom familjen; föredrar att hyra fritidsbostad; får disponera annans fritidsbostad; över huvud taget ej intresserad eller i behov av fritidshus. Av det sammanlagda antalet hushåll i tätorter över 10 000 inv. (1,57 milj.) ägde 1963, enligt 7 kap., ca 300 000 hushåll fritidshus. Av de tätortshushåll, som icke ägde fritidshus (1,3 milj.), uppgav ca 65 °/o (0,85 milj.) att de skulle vilja äga ett. Som skäl till att de icke vill inneha frilidshus har ca 5 % uppgivit, att de får disponera annan persons fritidsbostad, 3 °/o att de föredrar att hyra, lika många att de vill investera pengarna i annat, ca 5 °/o att de föredrar en rörlig fritid framför att vara bundna vid ett fritidshus och 14 °/o att de över huvud taget ej är intresserade. De yngre har en starkare önskan än övriga att själva äga fritidshuset. Största intresset synes vara för handen i åldern 25—35 år, vilket bl. a. sammanhänger med familjebildning etc. Önskan att äga ett fritidshus är i viss mån beroende av inkomsten. De högre inkomsttagarna har uttryckt en något starkare önskan att äga ett fritidshus än övriga. Detta korresponderar även med nuvarande förhållanden, som visar att högre inkomsttagare äger fritidshus i större utsträckning än andra. Hushållsföreståndarens ålder

20—30 år 31—40 år 41—50 år 51—60 år 61— år

Andel hushållsföreståndare, procent, som önskar äga fritidshus

75 76 66 54 37

Önskemål om fritidshus: 65 °lo önskar äga, 35 °/o ointresserade — 5 °lo disponerar annans, 3 °/o hyr, 3 °/o andra sparmål, 5 °lo föredrar rörlighet, 14 °lo allmänt ointresserade, 5 °lo annan orsak. Bruttoinkomst kr/år

Andel hushållsförcståndare, procent, som önskar äga fritidshus

— 5 000 60 5 000—10 000 58 10 000—20 000 68 20 000—30 000 68 30 000— 63 Undersökningen visar vidare, att de som bor i flerfamiljshus önskar fritidshus i större utsträckning än sådana, som bor i villa. Vidare finner man, att barnfamiljer är angelägnare att skaffa sig fritidshus än familjer utan barn. Familjer utan barn önskar i 60 °/o av fallen ha fritidshus, medan familjer med tre barn eller fler önskar en sekundär bostad i 75 % av fallen.

144 Några direkta skillnader beträffande önskan att inneha fritidshus tycks inte förefinnas mellan stockholmare, göteborgare och malmöbor å ena sidan samt å andra sidan övriga tätortsbor. Med hänsyn till befolkningens geografiska fördelning finns drygt 40 °/o av de hushåll, som önskar sig ett fritidshus, i de tre storstäderna. Fördelas de hushåll, som uttalat önskan att äga fritidshus, efter bostadsort erhålles följande: Stockholm, Göteborg och Malmö 43 °/o Södra och mellersta Sverige 15°/o kustland 30% inland Norra Sverige (Norrland och Kopparbergs län) 7% kustland 5 % inland 100 °/o Summa Varför har då de som önskar skaffa sig ett fritidshus icke gjort det? Orsakerna torde vara flera, men några av de vanligaste kan antagas vara att man icke haft råd, ej funnit lämpligt hus, eller att man föredragit att investera pengar i annat. Intervjupersonerna har bland de faktorer, som upptagits i den följande sammanställningen, fått ange vilken orsak som varit den tyngst vägande. Huvuddelen av de hushåll, som ej skaffat sig men som önskar inneha fritidshus, har därvid uppgivit, att de ej haft råd. Framförallt har denna orsak framhållits av de lägre inkomsttagarna. Ett betydande antal hushåll anger som orsak: ej funnit lämpligt hus eller önskar investera pengar i annat. Sambandet mellan orsaken till att fritidshus ej förvärvats och bostadsortens läge är intressant. Svaret »Ej funnit lämpligt hus» dominerar således i storstadsområdena. Beträffande kustborna synes dessa tidigare ha varit tillfredsställda med att ha sin permanenta bostad i närheten av kusten, men nu vill de också skaffa sig ett fritidshus. I övrigt har följande huvudorsak angivits: Orsak till varför fritidshus ej köpts (endast hushåll som önskar äga fritidshus)

ej haft råd ej funnit lämpligt hus föredragit att investera pengar i annat hyr eller har hyrt får disponera annans fritidshus olika intressen inom familjen tidigare ej intresserad annan orsak Summa

Procent

58 9 7 3 6 1 8 8 100

145 Av dem som icke önskar förvärva eget hus uttalade 20 °/o önskemål om att hyra. Detta innebär, att utom de 800 000—900 000 hushåll, som önskar äga ett fritidshus, vill ca 90 000 hyra ett hus. På frågan om man absolut föredrar att äga fritidshuset uppgav den övervägande delen av dem som (inskar skaffa sig fritidshus, att de själva vill äga sitt hus, vilket framgår av nedanstående fördelning (avseende hushållsföreståndare, som önskar äga eller hyra fritidshus): föredrar ej absolut att äga fritidshuset » absolut att äga fritidshuset vet ej

13 % 82 °/o 5 °/o

Summa

100 %

Av dem som önskar äga fritidshuset föredrar ca 10 °/o att arrendera tomt framför att köpa sådan. Hushållsföreståndarens inställning till egen resp. arrenderad tomt framgår i övrigt av nedanstående: har redan köpt tomt eller förhandlar om inköp av tomt 4 % föredrar en arrenderad tomt 8 % föredrar att köpa egen tomt 78 °/o vet ej 10 °/o Summa

100 %

8.2. Hushållens

planer på köp av

fritidshus

För att få en närmare uppfattning om efterfrågeutvecklingen har utredningen sökt åstadkomma en kartläggning av hushållens planer på att köpa fritidshus. Hushåll, som icke ägde fritidshus men som uttryckt önskan att äga ett (0,85 milj. hushåll), h a r fått ange enligt de alternativ, som framgår av tabell 63, i vilken utsträckning man planerar att skaffa ett inom de närmaste fem åren. Av tabellen framgår, att 2 °/o av hushållen i städer och köpingar med över 10 000 invånare redan köpt tomt, och att 2 % förhandlar om inköp. 10 °/o letar efter lämplig tomt eller lämpligt hus, ytterligare 33 % har planer på att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren, medan 35 °/o anser, att de sannolikt inte kommer att köpa fritidshus inom den närmaste femårsperioden, och 14 % är säkra på att de icke kommer att köpa något fritidshus. Ett mycket stort antal människor i de större tätorterna är alltså inställda på att söka skaffa sig fritidshus. I volymmässigt avseende innebär det, att i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, där det idag bor ca 3,8 milj. människor, håller f.n. mellan 100 000 och 150 000 hushåll på att skaffa fritidshus eller tomt, och ytterligare mellan 250 000 och 300 000 hushåll räknar med att köpa hus inom de närmaste fem åren. Därest hälften av de sistnämnda realiserar sina planer, skulle nytillskottet under de närmaste 10

146 Tabell 63. Tätortsbefolkningens planer beträffande köp av fritidshus. Familjehushäll, bosatta i städer och köpingar med mer än JO 000 invånare, som önskar äga fritidshus. Fördelning, procent, inom olika åldersgrupper efter uppgivna planer. (Fråga 41, bilaga 2.) Hushållsföreståndarens ålder

Totalt 61år

20-30 år

31-40 år

41-50 år

51-60 år

17 000 2

87 000 10

Kommer troligen att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren

282 000 33

Kommer nog inte att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren . . .

300 000

Antal/Proc.

14 000 2

Förhandlingar om köp påLetar f. n. efter lämplig

35 Kommer absolut inte att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren. .

47 Vet ej

11 Summa

853 000 100

2%

10%

147.

47.

2%

337.

INOM 5 ÅR

357.

115 000 14 38 000 4

A?Ä

^K

#^ * mi

^~v

oo Jffi_ 99 i

i

•

fem åren bli ca 250 000 hus. Detta skulle då i sin tur innebära, att vart tredje hushåll i de större tätorterna skulle komma att äga ett fritidshus. För en uppskattning av den totala tillväxten, bör hänsyn tagas till dels att befolkningen i de större tätorterna växer genom inflyttning, dels att inkomststandarden höjs och dels att befolkningen i övriga tätorter skaffar sig fritidshus i ökad omfattning. I tätorter under 10 000 invånare bor idag ca 1,9

147 milj. människor. Mot bakgrunden härav torde tillväxten inom de närmaste fem åren komma att ganska väsentligt överstiga 300 000 hus. Intresset för och planerna på att skaffa ett fritidshus avtar något i åldern omkring 45 år. Undersökningen visar också, att familjer med små barn inte bara har uttryckt starkare önskan än övriga familjer att skaffa sig fritidshus utan också i högre grad än övriga har planer på att förvärva ett hus. Detta tyder då på att man till stor del skaffar fritidshus för att tillfredsställa familjens behov. Då barnen icke längre kan tänkas följa med, avtar intresset för att skaffa fritidshus. Sambandet mellan planer på köp av fritidshus och yngsta barnets ålder framgår av nedanstående. Procentuell andel, som köpt tomt eller troligen kommer att köpa fritidshus

inga barn barn under 7 år » 7—12 år » 13—19 år

39 59 59 52

Några större skillnader beträffande planerna föreligger icke mellan dem som bor i storstäderna och i övriga tätorter, vilket framgår av nedanstående sammanställning. Stockholm, Göteborg, Malmö

Södra och mel- Norra Sverige lersta Sverige över under

Procentuell andel, som köpt tomt 3 5 0 0 0 35 000 eller troligen kommer att skaffa inv. inv. fritidshus inom de närmaste fem åren 48 44 46 52 Till följd av befolkningens regionala fördelning finns huvuddelen av de hushåll, som i en eller annan form planerar att skaffa ett fritidshus, i våra tre storstadsregioner. Av dem som köpt tomt bor 56 % i Stockholm, Göteborg och Malmö, 2 8 % i södra och mellersta Sverige och 1 6 % i norra Sverige (Norrland och Kopparbergs län). Av dem som troligen kommer att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren finns 45 % i storstadsregionerna, 4 3 % i södra och mellersta Sverige och 1 2 % i norra Sverige. Efterfrågan på mark för fritidsbebyggelse i närheten av våra storstäder kominer således ytterligare att öka.

8.3.

Önskemål

beträffande

läge och

utnyttjande

Valet av fritidshusets läge blir beroende av en rad faktorer, bland vilka bl. a. må nämnas krav på miljö och avstånd mellan den permanenta bostaden och fritidshuset. Vidare torde många söka sig objekt i sin födelsebygd. Av tabell 6A framgår, att av de hushåll, som planerar att skaffa sig fritidshus, har ca 25 % i första hand tänkt sig västkusten och ca 30 % Svea-

148 Tabell 64. Önskemål beträffande det ägda fritidshusets läge. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga fritidshus. Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter önskat läge för ett ägt fritidshus. (Fråga 46, bilaga 2.) Fritidshusets önskade läge Permanenta bostadens läge

Svealand

Götaland

Norrland

Utlandet

Vet ej

Summa Antal/ Proc.

västkust

sydkust

ostkust

inland

ostkust

inland

ostkust

inland

Stockholm, Göteborg, Malmö

371 000 100

Södra och mellersta Sverige kustland

131 000 100 252 000 100

59 000 7

72 000 8

inland Norra Sverige kustland

Totalt

Antal Procent

193 000 23

39 000 5

62 000 103 000 150 000 136 000 12 16 17 7

5 000 1

58 000 100 41 000 100

34 000 853 000 4 100

149 land med ungefär lika fördelning på kust- och inland. Av dem som bor i södra och mellersta Sveriges inland vill 20 % ha sitt fritidshus på västkusten. I stor utsträckning synes man eftersträva att få fritidshuset i närheten av sin bostadsort, vilket bl. a. framgår av att de som bor i inlandet, till stor del också vill ha fritidshuset där. Relativt få, ca 10 °/o, anser det möjligt eller önskvärt att skaffa fritidshus i den egna kommunen. För sådana som önskar hyra fritidsbostad (tabell 65) framstår västkusten som ännu mera attraktiv jämfört med dem som planerar att köpa fritidshus. Om man endast skall ha en fritidsbostad under några semestermånader, vill man gärna ha den vid kusten och då i första hand på västkusten. Tabell 65. Önskemål beträffande det hyrda fritidshusets läge. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar hyra fritidshus. Hushåll i olika orter fördelade, procent, efter önskat läge för ett hyrt fritidshus. (Fråga 46, bilaga 2.) Permanenta bostadens läge

Stockkolm, Göteborg, Malmö

Fritidshusets önskade läge Summa Götaland Svealand

Norrland I utlandet

2 Vet ej

100 Södra och mellersta

Totalt

För att kunna utnyttja fritidshuset så många dagar under året som möjligt vill de som planerar köp av fritidshus ha så kort avstånd dit som möjligt. Avståndet blir dock beroende av faktorer som tillgång på m a r k och önskemålet om en lämplig miljö. Köparen måste otvivelaktigt göra vissa kompromisser. Tabell 66 visar, att huvuddelen av dem som önskar köpa eller hyra hus vill kunna nå det på en—två timmar. De som accepterar ett avstånd över 5 timmar torde vara sådana som vill utnyttja huset endast under semestrar eller annan längre ledighet och vidare sådana som önskar ha den i en speciell miljö, exempelvis utmed kusten eller i fjällen. Tidigare har konstaterats, att bilen utgör det väsentliga fortskaffningsmedlet till fritidshuset. Två tredjedelar av dem som önskar sig fritidshus anser, att man, skall ta sig dit med egen bil. Endast 20 % accepterar allmänna kommunikationsmedel. Många torde börja med att köpa bil men vill sedan ha ett fast utflyktsmål och skaffar sig då ett hus. I allt högre grad synes man sträva efter att kunna använda fritidshuset

150 året om som replipunkt för familjens friluftsaktivitet. Resultatet av intervjuundersökningen verifierar detta påstående. Tre fjärdedelar anser, att man bör kunna disponera ett eventuellt fritidshus året om (tabell 67). Önskemålet om åretruntanvändning är något starkare i storstäderna. Tabell 66. Önskemål rörande restid mellan den permanenta bostaden och fritidshuset, procent. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga eller hyra fritidshus. (Fråga 51, bilaga 2.)

UNDER 1 TIMME

1 - 2 TIMMAR

Restid

Procent

under 1 timme . . . 1 — 2 timmar 2 — 3 timmar 3 — 5 timmar över 5 timmar . . . .

22 39 14 9 13 3

Summa

14%

2 - 3 TIMMAR

9%

3 - 5 TIMMAR

UPIB

ÖVER 5 TIMMAR

VET EJ

3%

Tabell 67. önskemål beträffande fritidshusets utnyttjande under olika årstider Familjehus håll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga eller hyra fritidshus. (Fråga 49, bilaga 2.) Procent

Årstid

28 0 71 1

Enbart under sommarhalvåret Enbart under vinterhalvåret Året om Vet ej Summa

151 Av svaret på frågan under vilka ledigheter man avser att använda en egen eller hyrd fritidsbostad, där svarsalternativen varit de som redovisas i tabell 68, framgår, att närmare hälften önskar disponera fritidshuset såsom permanent sommarbostad. Ett fritidshus har ansetts utgöra en permanent bostad om hela familjen eller en del av den bott där under en längre sammanhängande period under året. En tredjedel anser det tillräckligt att kunna använda det under helger, veckoslut och semestrar, medan 8 °/o tycker att det är tillräckligt att kunna disponera fritidsbostaden endast under semestrar. Strävan är alltså att få en fritidsbostad, som man kan utnyttja ett relativt stort antal dagar om året. Önskan om en sekundär bostad, som kan användas som familjebostad under sommaren, tenderar att öka. Jämför man med nuvarande förhållanden (7 kap.) framgår det, att 47 % disponerar sitt fritidshus året om och vidare, att 48 % använder fritidshuset som permanent sommarbostad. De som önskar sig ett fritidshus vill alltså i högre grad än de nuvarande ägarna använda huset året om, dvs. den dubbla bosättningen framträder allt tydligare.

152 Tabell 68. önskemål beträffande utnyttjandet av fritidshuset under semestrar, helger och veckoslut eller som permanent sommarbostad. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga eller hyra fritidshus. (Fråga 50, bilaga 2.) Procent

Utnyttjande

8 5 38 Permanent sommarbostad, i övrigt unden helger och veckoslut eller annan 47 2 1

Vet ej Summa

** /o

Enbart helger oeh veckoslut 38% Helger, veckoslut och semestrar

Permanent sommarbostad, i övrigt under helger och veckoslut eller annan längre ledighet

1%

Vet ej

1 % Uppgift saknas

153 Vad beträffar önskemål rörande typ av fritidshus efterfrågades i vad mån man önskade köpa en äldre byggnad, dvs. en f. d. permanent bostad tillhörande jordbruk, skogsbruk eller fiske etc., ett för ändamålet uppfört fritidshus beläget inom ett fritidsstugeområde eller ett för ändamålet nyuppfört friliggande fritidshus, dvs. utan annan omgivande fritidsbebyggelse. Vidare avsåg frågan huruvida man önskade en tomt, som man själv kunde bebygga, belägen inom ett fritidsstugeområde, alternativt en friliggande tomt. Övervägande delen, 34 % av hushållen som önskar skaffa sig fritidshus, vill i första hand köpa ett för ändamålet uppfört fritidshus utan anslutning till annan bebyggelse, 30 °/o vill köpa en friliggande tomt, som de själva kan bebygga, 20 °/o önskar sig en äldre byggnad, dvs. en f. d. permanent bostad, medan endast ca 12 °/o antingen vill ha ett för ändamålet uppfört fritidshus inom fritidsstugeområde eller en tomt inom fritidsstugeområde. som de själva kan bebygga. Ser man till sambandet mellan önskemål beträffande typ av fritidshus och inkomstförhållanden, framträder inga större skillnader. Flertalet av dem som planerar att skaffa ett fritidshus, har således en inneboende önskan att köpa ett hus, som icke ligger inom tätbebyggt fritidsstugeområde. Här torde emellertid ett klart önsketänkande föreligga. Det är också troligt, att vissa personer uppfattat begreppet fritidsstugeområden såsom ett extremt tätbebyggt område. Vidare torde man icke ha gjort klart för sig nödvändigheten av att fritidsbebyggelsen koncentreras, bl. a. med hänsyn till en rationell markanvändning och möjligheterna till att anordna gemensamma anläggningar. Utvecklingen har gått mot en mer samlad fritidsbebyggelse i åtskilliga Irakier. Förutom den normala tätbebyggelsen, bestående av större eller mindre grupper av friliggande hus med tomter om 1 500—2 000 m 2 . förekommer även en mera koncentrerad fritidsbebyggelse med mindre tomter — typ kedjehus eller radhus. För att få en uppfattning om inställningen till den koncentrerade bebyggelsen ställdes följande fråga. »I framtiden kommer utvecklingen troligen att gå mot en mer koncentrerad fritidsbebyggelse, där å ena sidan utrymmet för den enskilde ej blir så stort — med andra ord, små tomter som har insyn men med skyddad uteplats — medan å andra sidan stora fördelar kan vinnas genom att olika gemensamhetsanläggningar — vatten, avlopp, renhållning, platser för bad, sport m. m. — kan anordnas på bättre sätt. Skulle Ni för egen del godta ett fritidshus inom ett sådant område?» Av svaren framgår, att ca 30 °/o accepterar en sådan koncentrerad bebyggelse. Storstadsbon synes här i något större utsträckning än övriga ha insett, att lösningen med mer koncentrerad fritidsbebyggelse är nödvändig och att det i inånga fall är en rationell lösning. I mycket stor utsträckning är det de relativt unga hushållsföreståndarna, som icke synes acceptera en

154 koncentrerad fritidsbebyggelse. Det synes då här sammanhänga med att de inte är tillräckligt medvetna eller upplysta om situationen. Förekomsten av en verkligt koncentrerad fritidsbebyggelse har ju för övrigt börjat utvecklas först under senare år. På frågan om grannar ökar eller minskar trivseln har drygt 40 % uttalat, att grannar skulle öka trivseln, medan ca 30 °/o ansett, att det skulle minska trivseln. Det föreligger ett klart samband mellan dem som önskar tomt inom fritidsstugeområde och dem som anser att grannar ökar trivseln. De som föredrar glesbebyggelse anser i högre grad än övriga, att grannar minskar trivseln. Man vill helt enkelt vara ensam. Sammanfattningsvis visar undersökningen, att man i stor utsträckning söker sig en fritidsbosättning så nära sin permanenta bostad, att man kan använda fritidshuset som en kompletterande bostad under hela året. Åtskilliga människor synes dock beredda att resa exempelvis 2—3 timmar, bl. a. för att nå en mer avskild miljö. En annan kategori människor är de som söker sig till en mer speciell miljö för friluftslivet, kusten eller fjällen. Beträffande den typ av bebyggelse man önskar sig föreligger stora variationer. En del människor vill ha ett hus med stor tomt, utan angränsande bebyggelse, andra finner den koncentrerade bebyggelseformen helt naturlig. I det senare fallet blir alltså utrymmet för den enskilde ej stort, men där finns tillgång till strövområden och där kan gemensamhetsanläggningar anordnas. Den enskildes åsikt beträffande dessa förhållanden torde emellertid vara relativt lätt påverkbar, vilket bl. a. innebär, att man utan större svårigheter anpassar sig till de aktuella förhållandena. Som tidigare redovisats i 7 kap. har ju huvuddelen av dem som bott inom gruppbebyggelse, förklarat sig nöjda med sin fritidsvistelse.

8.4.

Självverksamheten

Som framgår av 7 kap. är fritidshusägarna i betydande omfattning engagerade i uppförandet av fritidshuset. Önskemålen i detta avseende hos dem som tänker skaffa sig fritidshus, redovisas i tabell 69. Undersökningen visar, att drygt en tredjedel av dem som önskar sig fritidshus, vill ha en tomt att bygga på, ca 40 % av dessa hushåll vill köpa monteringsfärdigt hus och lika många vill bygga på egen hand. Det är alltså en betydande självverksamhet man önskar utveckla vid det egna fritidshuset. Bakgrunden är, att man önskar genomföra bygget på billigaste sätt samtidigt som man får tillfälle ägna sig åt en trevlig fritidssysselsättning.

155 Tabell 69. Önskemål att bygga själv. Familjehus håll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar köpa tomt för fritidshus. Fördelning efter grad av självverksamhet. (Fråga 44, bilaga 2.) Procent

Grad av självverksamhet Önskar bygga på egen hand Önskar låta bygga Önskar köpa monteringsfärdigt och komple ttera själv Vet ej Procent Antal

Summa

8. 5. Önskemål

om standard

och

38 15 39 8 100 309 000

utrustning

Undersökningen omfattade även vissa frågor rörande önskemål om standard. De som önskar skaffa ett fritidshus har således fått uttala sin åsikt om nödvändigheten resp. önskvärdheten av att fritidshuset är försett med viss utrustning. Som framgår av 3 kap. undergår den nuvarande fritidsbebyggelsen successivt en standardhöjning. Av tabell 70 kan utläsas, att de personer, som skulle vilja äga fritidshus, genomsnittligt har höga krav på sanitär standard. Flertalet vill ha vattenledning indragen, avlopp från kök, ordnad renhållning etc. Fyra femtedelar av hushållen anser, att vattenledning är nödvändig eller åtminstone önskvärd, och ännu fler betraktar avlopp från kök och tvättställ som mer eller mindre nödvändigt. Tre fjärdedelar anser det t. o. in. nödvändigt eller önskvärt med avlopp från wc. Avlopp från kök och tvättställ anses sålunda viktigare än indragen vattenledning. I hög grad önskar man, att kommunen ordnar gemensamhetsanläggningar av olika slag. Även om resultatet i viss mån kan ha påverkats av att man fäst alltför litet avseende vid kostnadernas storlek, framträder en mycket klar strävan mot en högre standard än den som utmärker den nuvarande fritidsbebyggelsen. Variationerna är givetvis rätt stora, och fortfarande finns det således människor, som önskar sig ett enkelt och mindre påkostat fritidshus. Utredningen har funnit det vara av intresse att få fram hur stor årskostnad de hushåll, som önskar sig ett fritidshus, är beredda att betala. Intervjupersonerna har därför fått ange detta med hjälp av de kostnadsintervaller, som framgår av tabell 71. Materialet visar, att 4 0 % av dem som önskar äga ett fritidshus, är beredda att betala högst 1 000 kronor/år i form av driftskostnader, amorteringar, räntor, reparationer och underhåll, och 67 °/o anser sig kunna acceptera en årskostnad på upp till 2 000 kronor, dvs. ca 170 kronor/månad. Vartannat hushåll i inkomstgruppen 10 000—20 000 kronor anser 1 000 kronor vara den maximala årskostnaden. Att så många

156 Tabell 70. Önskemål rörande fritidshusets standard. Familjehushåll, bosatia der och köpingar med mer än JO 000 invånare. Andel hushall, procent, som viss utrustning nödvändig resp. önskvärd. (Fråga 45, bilaga 2.)

i stäansett

Ängel ägenhetsgrad Utrustning

M^

Nödvändigt

ÖiiHkvärt

Mindre viktigt

Vattenledning indragen

16 Avlöp]) från kök och tvättställ

43 Avlopp från WC

39 Sophämtning anordnad av kommunen

25 Vattenförsörjning anordnad av kommunen

Vel e

J

»umm«

100 Avloppssystem anordnat av kommunen

100 Ordnad latrintömning om avlopp ej finns

100 Elektricitet

100 Uppvärmningsanordnine

100 Stugan vinterbonad

100 Telefon

$

éfcfc

^

M 'tA

liTiMiiKhnii

3 IA

h

ÄVtf

N

157 i inkomstgruppen mindre än 5 000 kronor accepterar en årskostnad upp till 2 000 kronor beror på att i denna inkomstgrupp finns en relativt stor andel personer med kapital. Den årshyra, som man är villig att betala, framgår av tabell 72. Ga 30 °/o av dem som önskar hyra anser, att 500 kronor är ett maximalt belopp, och ca 60 °/o accepterar högst 1 000 kronor/år.

Tabell 71. Årskostnad, som hushållet anser sig kunna lägga ned på ett ägt fritidshus. Familjehushåll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar äga fritidshus. Fördelning, procent, med avseende på inkomstförhållanden. (Fråga 55, bilaga 2.) Bruttoinkomst kr/år Årskostnad

— 500 kr 500 — 1 000 kr 1 000 — 2 000 kr 2 000 — 3 000 kr 3 000—4 000 kr 4 000— Vet ej Uppgift saknas Summa

- 5 000

5 00010 000

10 0 0 0 20 000

20 0 0 0 30 000

20 29 13 9 5 1 21 2

14 41 18 5 1 19 2

13 36 24 12 3 1 10 1

2 29 33 18 5 3 10 0

7 37 29 12 6 9

30 0 0 0 -

Totalt

10 31 26 14 4 2 12 1 853 000 100

Tabell 72. Årshyra, som anses kunna accepteras av hushåll som önskar hyra fritidshus. Familjehus håll, bosatta i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare, som önskar hyra fritidshus. Fördelning, procent, med avseende på inkomstförhållanden. (Fråga 55, bilaga 2.) Bruttoinkomst kr/år Årshyra

- 5 000

5 00010 000

10 0 0 0 20 000

20 0 0 0 30 000

30 0 0 0 -

4 Totalt

Vet ej

5 Uppgift saknas

26 000 29 25 000 28 12 000 13 4 000 4 8 000 9 15 000 17

90 000 100

— 500 kr 500 — 1 000 kr

1 000 — 2 000 kr 2 000-

Summa

158 8. 6. Miljöfaktorer,

som påverkar

valet av fritidshusets

läge

Faktorer, som påverkar valet av fritidsmiljö, är bl. a. tillgång till vacker natur, öppet och fritt läge, inbäddat läge i skogsnatur, ostört läge, tillgång till skog eller andra strövområden, hav eller sjö, bad, god service och goda gemensamhetsanläggningar, goda allmänna kommunikationer, samhälle inom räckhåll, livsmedelsbutik, nöjeslokaler, idrottsplatser eller bollplan, lekplats för barn och båtplats. De hushåll, som önskar sig ett fritidshus, har uttalat sin åsikt i vad mån man fäster avseende vid tillgång till de ovannämnda anläggningarna och miljöförhållandena. Härvid framgår, att de som önskar skaffa sig ett fritidshus, i första hand synes fästa avseende vid tillgång till vacker natur, strövområden, hav eller sjö och ostört läge. Däremot är kraven betydligt lägre beträffande tillgång till vissa serviceanordningar, vissa gemensamhetsanläggningar, goda allmänna kommunikationer och samhälle inom räckhåll. I tabell 73 anges inverkan av tillgången till strövområden på valet av plats för fritidshus.

Tabell 73. Inverkan av tillgången till strövområden på valet av plats för fritidshus. Familjehushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare. (Fråga 53, bilaga 2.)

Önskat läge för fritidshuset

Andel hushåll, procent, som ansett tillgång till strövområden som Summa nödvändigt

önskvärt

mindre viktigt

28 51

62 47

9 2

100 100

37 38

56 55

7 7

100 100

31 48

57 48

11 4

100 100

vet ej

Götaland Svealand Norrland

Totalt

Önskan att ha tillgång till strövområden i närheten av fritidshuset är mycket stark och sammanhänger givetvis bl. a. med att man vill ha fritidshuset som replipunkt för olika former av friluftsliv och med att grönområden ger den eftertraktade miljön. Framförallt är det personer, som vill ha ett fritidshus i inlandet, som lägger stor vikt vid tillgång till strövområde och skogsnatur. På frågan om det anses nödvändigt med hav eller sjö har 60 °/o angivit, att det är nödvändigt och 35 °/o, att det är önskvärt. Hälften av dem som tänker sig ett fritidshus i inlandet, anser tillgång till sjö nödvändig.

159 8. 7. Fritidshusets

funktion

i

friluftslivet

De faktorer, som hittills påverkat utvecklingen av den dubbla bosättningen, höjd levnadsstandard, ökad fritid, bättre kommunikationer, starkare koncentration av befolkningen till tätorter osv., synes komma att verka än starkare i framtiden. Intervjuundersökningen har också visat, att allt fler människor vill söka sig ut i naturen genom att skaffa sig ett fritidshus. Tillgång till ett fritidshus innebär, att man kan söka sig ifrån stadens jäkt och buller och få avkoppling i en vederkvickande landsbygdsmiljö. Vidare utgör fritidshuset en viktig replipunkt för det rörliga friluftslivet. Fritidshuset blir en plats, där familjen samlas och där familjemedlemmarna kan få utlopp för sin verksamhetslust, utöva sin hobby osv. I 7 kap. redovisas de nuvarande ägarnas bedömningar rörande fritidshusets betydelse som replipunkt för friluftslivet. För att därutöver ge en belysning av motiven till att man önskar sig ett fritidshus har de personer, som uttryckt önskan om att skaffa sig ett, ombetts att bland följande alternativ ange det motiv, som för dem framstår som det främsta: att komma ut i naturen, att få vila och avkoppling, att ha ett fast utflyktsmål, att få möjlighet att idka friluftsliv, att ha en fast plats att vara på under semestern, att ha en plats att vara på under helger och veckoslut, att ha en plats att samla familjen på. Att komma ut i naturen har av en tredjedel angivits som det viktigaste skälet. För lika många är tillfälle till vila och avkoppling det främsta motivet. Som andrahands- och tredjehandsskäl nämns, att man vill ha en plats att vara på under helger och veckoslut, att ha en plats att samla familjen pä, att ha en plats att kunna idka friluftsliv på och att ha ett fast utflyktsmål. Familjer med barn har i större utsträckning än familjer utan barn framhållit, att de vill ha fritidshuset att vara i under längre ledigheter. Med andra ord, utredningen visar i detta avseende, att motiven till dubbelboendet är mångskiftande.

KAPITEL 9

Utredningens sammanfattande synpunkter

9.1. Allmänna

synpunkter

Den av utredningen verkställda intervjuundersökningen har vissa betydelsefulla begränsningar. Den främsta ligger däri, att intervjuerna endast omfattat tätorter med minst 10 000 invånare. En annan är att urvalet begränsats till personer mellan 18 och 65 år. På grund av sistnämnda omständighet faller exempelvis skolungdomsaktiviteten delvis utanför undersökningen. Icke desto mindre torde undersökningen få anses representativ för en mycket betydande del av svenska folket. Man torde enligt utredningens erfarenhet kunna utgå ifrån, att befolkningen i övriga tätorter har i stort sett samma fritids- och friluftsvanor som den i de större. Som framgår av materialet finns heller inga avgörande skillnader i beteendemönstret i undersökta tätorter över eller under 35 000 invånare. En brist i undersökningen är givetvis, att den ej kunnat omfatta den egentliga glesbygdsbefolkningen. Inom denna finns bl. a. ett betydande inslag av egna företagare inom jordbruk och skogsbruk. Många av dessa torde fortfarande ha en mycket begränsad fritid men tillbringar i gengäld en stor del av arbetstiden med sysslor ute i skog och mark. Redan nu och i alltmer ökad utsträckning på längre sikt torde man emellertid få räkna med att glesbygdsbefolkningen närmar sig tätortsbefolkningens allmänna fritidsmönster, i varje fall för de längre ledigheternas friluftsliv.

9.2. Några

karakteristiska

huvuddrag

i svenskt

friluftsliv

Även om förhållandena varierar avsevärt framgår av undersökningen att friluftslivet redan nu har ansenliga dimensioner (3 kap.). Mer än hälften av tätortsbefolkningen utövar sålunda genomsnittligt någon friluftssysselsättning minst en gång i veckan och ytterligare ca 17 % någon gång i månaden (sid. 34). En femtedel placerar friluftsliv som sin främsta fritidssysselsättning. En fjärdedel av tätortsbefolkningen synes vara mer eller mindre likgiltig för friluftsliv. Ett annat mycket betydelsefullt drag i friluftslivet, som givetvis ligger bakom de angivna frekvensuppgifterna, är att såväl män som kvinnor i

161 praktiskt taget alla åldrar intresserar sig för någon form av friluftsliv. Man kan utan överdrift säga, att friluftsliv är en angelägenhet för alla — ungdomarna, barnfamiljerna, de ensamstående och t. o. m. åldringarna. Att befrämja friluftslivet blir därför ett allmänt samhällsintresse, icke ett gruppintresse. En av de intressantaste frågorna ur utredningens synpunkt är, om den nuvarande volymen av friluftsaktiviteterna är konstant, minskande eller ökande. Genom undersökningen får anses klarlagt att vi sannolikt står inför en allmän och avsevärd ökning. Det bästa allmängiltiga utslaget för denna tendens torde vara, att en majoritet av intervjupersonerna anser att de f. n. ägnar för litet tid åt friluftsliv och att de angivna orsakerna härtill är av den karaktär, att de successivt elimineras eller kan elimineras (tabellerna 11 och 13, sid. 51 och 53). På speciella områden är utvecklingstendensen särskilt stark. Detta gäller i synnerhet önskemålen att skaffa sig fritidshus (8 kap.). Där pekar undersökningen på en så hastig tillväxt under 60-talet, att man kan hysa allvarliga betänkligheter, hur det skall vara möjligt att tillgodose efterfrågan. Utredningen anser sig knappast på det nu föreliggande materialet kunna göra några uttalanden om hur stor volymökningen i friluftslivet totalt kommer att bli vid olika tidpunkter i framtiden. Denna ökning är nämligen intimt beroende av andra faktorer i samhällsutvecklingen, främst den allmänna välståndsökningen och den successivt ökande fritiden. Utvecklingen kommer naturligtvis även att påverkas av samhällets friluftspolitik och av de många ideella organisationernas insatser. Enbart den nu förutsebara ökningen av vårt personbilsbestånd — från 1,6 milj. år 1964 till 2,3—2,5 milj. år 1970 — medför med visshet en liknande tillväxt av friluftsaktiviteterna. I den 1962 publicerade amerikanska utredningen »Outdoor recreation for America» har en prognos framlagts om friluftslivets utveckling i USA. Den totala friluftsaktiviteten har där beräknats öka med närmare 60 °/o till 1970 och tredubblas fram till år 2000 jämfört med omfattningen år 1960. Pro gnosen bygger på en analys av en rad faktorer, som ansetts väsentliga för friluftslivet, bl. a. befolkningstillväxten, befolkningens lokalisering till tätorter, inkomstutvecklingen, arbetstidsförkortningen och den allmänna rörligheten. I dessa avseenden företer utvecklingen i Sverige många likheter med den i USA. Det är därför icke osannolikt, att vi här i landet kan emotse en liknande tillväxt av friluftslivet som den som förutspåtts i USA. De av utredningen verkställda undersökningarna ger en mycket klar bild av friluftslivets stora variationsrikedom. Den enskilde individen ägnar sig i regel åt en knippa aktiviteter, ej endast en (sid. 44). Man bör därför iaktta stor försiktighet gentemot alla standardiserande eller urvalsbegränsande åtgärder på detta område. 11

162 Friluftslivet har f. n. starka årstidsvariationer. Helt naturligt har friluftslivet sin höjdpunkt under sommarhalvåret, men är till följd av våra goda vintersportmöjligheter ingalunda obetydligt under vinterhalvåret. Man kan i vissa avsnitt av undersökningen (3 kap. och 5 kap.) se tendenser att utjämna skillnaden i aktivitet mellan sommar och vinter, exempelvis växande efterfrågan på vintersemester i fjällen, önskemål om fler isbanor, skidbackar m. m. i tätorternas närhet osv. Det förefaller vara en viktig uppgift att i framtiden med olika åtgärder befrämja en lämplig halans mellan sommarens och vinterns aktivitetsmönster. Särskilt sommarhalvåret, men även vinterhalvåret, uppvisar vidare starka variationer i friluftslivets intensitet heroende på ledighetens längd. Man kan sålunda tala om semestervanor, helg- och veckoslutsvanor och mönstret för det dagliga friluftslivet. Utredningen har lagt jämförelsevis stor vikt vid att erhålla en aktuell bild av svenska folkets semestervanor (5 kap.). Denna ger många utgångspunkter för olika slag av åtgärder för att ytterligare berika denna den längsta ledigheten. Här skall endast beröras några få av de mest karakteristiska dragen. Det mest iögonenfallande draget i tätortsbefolkningens semestervanor är den oerhört starka koncentrationen av semestrar till månaderna juni—augusti (tabell 26, sid. 76). Denna koncentration har naturligtvis flera orsaker. Förutom huvudskälet att dessa sommarmånader alltid ansetts vara de lämpligaste för bad och friluftsliv bidrar naturligtvis det nuvarande schemat för industrisemestrarna och — för barnfamiljerna — förläggningen av skolornas sommarferier. En alltför ensidig förläggning av semesterledigheten till mitten på sommaren medför emellertid även avsevärda olägenheter i form av toppbelastning av kommunikationsmedel, badstränder och friluftsanläggningar. Varje förlängning av semestersäsongen, vilket med hänsyn till själva rekreationsvärdet är fullt möjligt i åtskilliga delar av landet, skulle otvivelaktigt medföra fördelar för de flesta. Icke minst betydelsefull är den ekonomiska fördelen att vinna längre utnyttjandetider och därmed rationellare användning av våra friluftsanläggningar. En för utredningen central fråga är bosättningsformerna under långledigheterna. På denna punkt får den verkställda undersökningen anses ha gett värdefulla och delvis överraskande resultat (tabellerna 32—33, sid. 82—83). Det ojämförligt vanligaste sättet att lösa bostadsfrågan under semestern är att hälsa på släkt och vänner. Detta får väl närmast ses som ett utslag av strukturomvandlingen i samhället. Stora delar av befolkningen i våra större tätorter har nyligen flyttat dit eller bor där i första generationen och har fortfarande föräldrar eller släkt på landsbygden. Dessa möjligheter kommer dock sannolikt att successivt avta i takt med den fortgående nedläggningen av mindre företag i jordbruket och föranleda andra boendemönster.

163 En annan företeelse av intresse är att det fortfarande är en betydande grupp, som stannar hemma i sin vanliga bostad under semestern. Man torde få anta, att många av dessa gärna velat tillbringa semestern på annan ort, men saknat de ekonomiska möjligheterna härtill. Undersökningen gav vidare klart besked om campingens stora frammarsch under senare år. Under sommarmånaderna juni—augusti är sålunda de som begagnar sig av tält eller husvagn talrikare än de som utnyttjar hotell och pensionat (tabell 33, sid. 83). Över huvud tagel präglas det nutida semesterlivet av en mycket stor rörlighet (tabell 31, sid. 81). en självklar effekt av det växande personbilsbeståndet. Trots vårt redan mycket betydande bestånd av fritidshus (6 kap. och 7 kap.) och den mycket starka efterfrågan på nya fritidshus (8 kap.) bör man icke bortse från, att den del av svenska folket som nu och i framtiden av olika skäl föredrar att ägna sig åt ett rörligt friluftsliv är den ojämförligt större delen. För denna kategori spelar olika slag av kollektiva anläggningar en avgörande roll. Dessa är av mångahanda slag. Man kan bland dem urskilja anläggningar för boendet, exempelvis campingplatser, semesterbyar, raststugor osv., anläggningar för utövande av en viss aktivitet eller vistelse under dagen, exempelvis badstränder och friluftsbad, naturreservat eller nationalparker, fiskevatten osv. samt anläggningar som underlättar själva färdandet eller rastandet, såsom parkeringsplatser och rastplatser i anslutning till det allmänna eller enskilda vägnätet, småbåtshamnar osv. Alla dessa typer av anläggningar är givetvis i många fall av stort intresse även för ägarna av fritidshus; över huvud taget finns ingen skarp gräns i praktiken mellan de två huvudkategorierna. Bland friluftsanläggningarna kan man urskilja både typiska fjärranläggningar, exempelvis turistanläggningarna och raststugorna i fjällen eller campingplatserna pä västkusten och på Gotland, och näranläggningar, huvudsakligen frekventerade av invånarna i en närbelägen storstad, exempelvis friluftsbad eller golfbanor. Men i eller nära flertalet av våra större tätorter finns även anläggningar som skall tjäna en turistisk funktion, dvs. ta emot besökare från andra delar av landet eller utlänningar. På grund av rörligheten i friluftslivet är lokaliseringen av anläggningar av olika slag en särpräglad och komplicerad fråga. I den nu genomförda undersökningen har behovet av anläggningar i hemortens närhet studerats särskilt (avd. 4.2, sid. 65). Detta h a r gjorts bl. a. därför att det synes vara en förstahandsuppgift för våra kommuner att bereda sina invånare rimliga möjligheter till ett rikt och omväxlande dagligt friluftsliv. Då man studerar intervjusvaren får man goda belägg för variationsrikedomen i det kontinuerliga friluftslivet på hemorten. Av särskild vikt synes det utredningen vara att beakta det inbördes samband, som finns mellan vissa slag av anläggningar eller områden. Bland de tolv olika typer,

utredningen rört sig med (tabell 16, sid. 59), torde detta särskilt gälla olika slag av friluftsreservat, friluftsgårdar och raststugor, utomhusbad samt olika anordningar för skidsport. Såsom framgår av 4 kap. föreligger högst betydande önskemål om flera och bättre friluftsanläggningar inom bekvämt räckhåll för tätorternas invånare. Särskilt önskar man sig flera och bättre anläggningar för simsport, såväl friluftsbad som simhallar (tabell 24, sid. 71). Det framgår även av utredningen att vissa klassiska inslag i det svenska friluftslivet hävdar sig med överväldigande styrka. Dit hör att njuta av sol och bad, det enkla strövandet i skog och mark för att uppleva en vacker natur, sysslandet med den egna stugan samt vissa sportbetonade sysselsättningar i naturmiljö, såsom skidåkning, segling eller annan båtsport, fiske och jakt. Alla dessa aktiviteter har gammal hävd i Sverige och kan här utövas bättre än i många andra länder i Europa. Parallellt härmed och framför allt uppburna av den yngre generationen har växt fram andra aktiviteter, huvudsakligen baserade på specialanläggningar för sport. Till denna typ av anläggningar kan räknas våra välrustade simbad, isbanor och slalombackar. Enligt utredningens mening ger de verkställda undersökningarna en god ögonblicksbild av det svenska folkets friluftsvanor och önskemål för den närmaste framtiden. Man måste emellertid ha klart för sig, att undersökningen gäller ett område, som är statt i snabb utveckling och där hastigt nya beteendemönster kan växa fram. Den fritid, som nu flertalet svenskar disponerar och som möjliggör ett rikt friluftsliv för de flesta, har kommit så sent att några mer slutgiltiga vanemönster ännu icke hunnit utbildas. Vissa avsnitt av undersökningen visar en mångskiftande aktivitet i de yngre åldersgrupperna och relativt få intresseinriktningar hos de äldre. Detta torde icke i första hand böra tolkas så, att medelålders eller äldre människor av fysiska eller andra skäl skulle vara hänvisade endast till några få sysselsättningar. Det torde i stället förhålla sig så, att dessa personer icke efterfrågar sådana friluftsaktiviteter, som de icke haft tillfälle stifta bekantskap med i yngre dagar. Däremot är det sannolikt, att den yngre generationen, som fått helt andra möjligheter att pröva på olika slag av sport och friluftsliv än den äldre, bibehåller sitt intresse för en mångfald aktiviteter med stigande ålder. Man bör på grund härav enligt utredningens mening räkna med ett mångsidigare aktivitetsprogram på längre sikt än det som intervjuundersökningen i och för sig ger utslag för. 1 samma riktning verkar inkomstutvecklingen, som medger att allt fler ägnar sig åt olika slags sport, som tidigare av kostnadsskäl var förbehållna ett exklusivt fåtal, t. ex. segling, ridning, tennis och golf. Ett betydande utrymme i betänkandet ägnas åt fritidsbebyggelsen. Denna representerar kanske det mest typiska och traditionella draget i svenskt friluftsliv. Redan nu kan man utgå från, att fritidshusen utgör basen för

165 ungefär 1 milj. människors friluftsliv (6 kap., sid. 93, 7 kap., sid. 124). Don av utredningen verkställda inventeringen har otvivelaktigt givit ur flera synpunkter viktiga resultat. Bland annat erhålles en god bild av lokaliseringen och strukturen. Kartläggningen visar, att fritidsbebyggelsen i våra storstadsregioner och utmed kusterna redan nått sådan omfattning att naturvårdens och det rörliga friluftslivets behov av mark på många håll är allvarligt hotade. Undersökningarna påvisar också åtskilliga brister, i första hand den stora omfattningen av oreglerad tätare bebyggelse samt den anmärkningsvärda frekvensen av hus på arrenderad mark med i många fall mycket otillfredsställande lösningar för fritidshusägaren. Spridd bebyggelse och oreglerad tätbebyggelse omfattar ungefär hälften av den totala fritidsbebyggelsen (tabell 43, sid. 94), medan ungefär en tredjedel av husen ligger på ofri grund (tabell 46, sid. 100). Intervjuundersökningen har starkt understrukit behovet av en successiv sanitär standardhöjning. Huvuddelen av de hushåll, som har för avsikt att skaffa sig ett fritidshus, anser att vattenledning och avlopp från kök är nödvändigt (tabell 70, sid. 156). Önskemålen går vidare mycket klart ut på ett hus för året-runt-utnyttjande (tabell 68, sid. 152). Analysen av totalinventeringens och intervjuundersökningens material ger bilden av ett verksamhetsområde, där samhället haft ett betydande ansvar men resurserna icke varit tillräckliga. Denna situation får betraktas som särskilt allvarlig mot bakgrunden av den synnerligen stora efterfrågan, som framkommit genom intervjuundersökningarna och som pekar mot en fördubbling av antalet fritidshus under den närmaste 5—10 årsperioden (sid. 146). På grund av dessa förhållanden har utredningen bedömt denna del av utredningsuppdraget särskilt brådskande och angelägen. De verkställda undersökningarna riktar med stor skärpa uppmärksamheten på de punkter, där samhällets ansvar för att befrämja friluftslivet kommer in. I första hand anmäler sig uppgiften att lokalisera och dimensionera de arealer av land och vatten, som erfordras på längre sikt för det rörliga friluftslivet och för fritidsbebyggelsen. I detta sammanhang kan icke nog understrykas den betydelse, som stranden och vattnet har för friluftslivet och som får talrika utslag i undersökningarna. Det är också uppenbart, att här berörda uppgifter får en tyngdpunkt i våra storstadsregioner. Den stora rörligheten och aktionsvidden i friluftslivet ger upphov till mycket höga anspråk på våra trafikleder och kommunikationer, eftersom friluftslivet i så utomordentligt hög grad är bilburet. Men rörligheten innebär även organisatoriska och finansiella problem, eftersom dess yttringar endast till en del går att fånga inom ramen för våra sedvanliga administrativa förvaltningsenheter — län och kommuner.

Bilagor

Bilaga 1. STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET Fack, Stockholm 27

P 432

1962 års fritidsutredningsundersökning rörande friluftsvanor och fritidsbebyggelse A: Frågor till urvalspersonen

Loko nr Intervjutid från kl.

Intervju den

/

till kl

Glöm ej att Du innan intervjun börjar skall visa Ip Ditt legitimationskort och låta Ip läsa det. Detta bör Du göra även om inte Ip begär det av Dig.

Stansas i samtliga korttype r: Kol nr 1

korttyp

formulärtyp

pue nr

4—12

blanka

13—15

Ip nr

1 2

3 I korttyp 1 tillkommer des suto TI: 16—24

blanka

4 2 1

170 1

UPPGIFTER FRÄN' UB:

Korttyp 1

Födelseår

25—26

Kontrollera att Ip:s födelseår och civilstånd stämmer. Om fel, anteckna rätt födelseår och civilstånd nedan. Född år Civilstånd

KÖN OCH CIVILSTÅND:

1 Gift man

2 Ogift eller förut gift man

3 Gift kvinna

4 Ogift eller förut gift kvinna

Har NI bytt hemadress sedan Ni mantalsskrev Er den 1 november 1962? 1

Nej

2 Ja

» 3

I vilken kommun och församling är Er nya bostad? Om förflyttningen skett inom samma församling som enligt UB, ange endast »samma >. Kommun '-'8

för.Ui:

3 Församling:

Har Ni några hemmavarande barn födda 1944 eller senare? Om Up är gift: Tag skall också be att få uppgift om Er makes/makas födelseår. Gör i nedanstående tablå en förteckning över inkomstenhetens sammansättning. Ange för varje person i inkomstenheten, utom Up, dess födelseår. Födelseår Up Make, maka Barn 1 2 3 -l 5 6

När vi i fortsättningen talar om »Ert hushåll» menar vi Kr själv.

för l'i:

Räkna upp de personer sinn ingår i Up:s inkomstenhet.

171 Vad har Ni för huvudsakligt yrke eller sysselsättning? Yrke eller sysselsättning:

_

Beskrivning av arbetsuppgifter: för Ui:

Äger någon i Ert hushåll bil för privat bruk motorcykel eller moped för privat bruk motorbåt segelbåt fritidsstuga d. v. s. sommarstuga, sportstuga eller annan byggnad för fritidsändamål, ej kolonistuga Ange antalet i rutorna i marginalen. Svaret nej markeras med nolla.

Frågan ställs endast om hushållet äger motor- eller segelbåt enligt fråga 5. Har Ni tillgång till någon form av båtplats? Om nej: Har Ni behov av båtplats? Nej | Ja

)

~ +

7 Om ja: Har Ni båtplats på egen tomt, i båtklubb eller i. kommunal anläggning? på egen tomt (villatomt eller fritidsstugetomt) i båtklubb i kommunal anläggning annan båtplats Anm.:

Vad sysslar Ni mest med på Er fritid? Endast en sysselsättning anges. för Ui:

.,

172 Vi kommer i fortsättningen att fråga en del om Ert friluftsliv och med friluftsliv eller friluftsverksamhet menar vi exempelvis promenader, motionsidrott, hobbyverksamhet och dylikt som utövas ute i det fria. Vilken friluftsverksamhet utövar Ni mest under sommarhalvåret? för Ui

Endast en sysselsättning anges.

Och vilken friluftsverksamhet utövar Ni mest under vinterhalvåret? för Ui:

Endast en sysselsättning anges.

_

-

173 I vilken omfattning har NI under det gångna året il. v. s. 1963 ägnat Er åt följande sysselsättningar på Kr fritid? Skulle Ni vilja svara med något av de alternativ som finns på kortet här. överlämna kort 1 Läs upp en i sänder av nedanstående sysselsättningar och invänta svar enligt kortets svarsalternativ för var och on.

Aldrig

Någon enstaka gång

Någon gång i månaden

Någon gång i veckan

Varje dag

14 Besökt släkt eller vänner

(iått på bio, teater eller konsert

4fi

Gått på dans

o

47 Sett på TV

48 Deltagit i studiecirklar eller kursverksamhet

49 Läst böcker

50 Gått på bibliotek

öl

Deltagit i föreningsliv

52 Gått på idrottsevenemang som åskådare

53 Läst veckotidningar

54 Utfört extraarbeten

()

4 Tagit arbete med hem eller arbetat på övertid

56 Utövat någon slags täviingsidrott

57 Utövat motionsidrott inomhus

58 Utövat någon form av friluftsliv

4 Utövat någon annan hobbyverksamhet

Anm. för Ui: 60- Gl

TOTAL FRITIDSAKTIVITET

174 10

66 TV Börker Nöjesliv Hobbies

för Ui:

Vilket ägnar Ni mest tid åt: TV eller friluftsliv?

1 Och vilket ägnar NI mest tid åt: att läsa böcker eller idka friluftsliv?

1 Och vilket ägnar Ni mest tid åt: nöjesliv eller friluftsliv?

1 Och vilket ägnar Ni mest tid åt: hobbyverksamhet eller friluftsliv?

1 ÖVERFÖRES FRÄN FRÅGA 36

- 6

-

Friluftsliv

Lika myckel åt båda

Vet ej

11 HUr många gånger under det gångna året d. v. s. 1963 har Ni ägnat hela dagen eller någon del av dagen åt följande former av sport och friluftsliv? Läs upp en i sänder av nedanstående sysselsättningar och invänta svar fö var och en.

0 Korttyp 2 1. Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv

o

18—19

2. Bilutflyktcr i samband med utövande av sport och friluftsliv

20—21

3. Cykelutflykter

o

22—23

4. Utfärder med motor- eller segelbåt

o o

24—25

5. Utflykter på annat sätt t. ex. med buss eller tåg

26—27

6. Rodd eller paddling

28—29

7. Ridning

o

30—31

8. Skridskoåkning, bandy eller ishockey

o

32—33

9. Camping

o

34—35

10. Tennisspel inomhus

o

36—37

11. Annat bollspel inomhus

38—39

12. Gymnastik inomhus

40—41

13. Annan motionsidrott inomhus

42—43

14. Golf, ej miniatyrgolf

44—45

15. Tennisspel utomhus

46—47

16. Annat bollspel utomhus under sommarhalvåret, t. ex. fotboll

48—49

17. Skyttc

o

50—51

18. Simning utomhus

52—53

19. Simning i simhall

54—55

20. Skogspromenader, svamp- eller bärplockning

o

56—57

21. Motionspromenader av annat slag

o

58—59

22. Orientering eller tcrränglöpning

60—61

23. Gymnastik eller friidrott utomhus

o

62—63

24. Skidåkning i hemorten

64—65

25. Skidåkning i fjällen

66—67

26. Fiske

o

68—69

27. Jakt

70—71

28. Motionsgivande hobby t. ex. trädgårdsarbete

o

72—73

29. Annan friluftsverksamhet

0 Anm. för Ui: 74—75

TOTAL FRILUFTSAKTIVITET

Antal gånger | 1—2 | 3—5 | 6—20 |21—5o| 51-

Fråga

17(5

12 Finns det bland de sysselsättningar som just nämnts och som finns upptagna på detta kort något som Ni skulle vilja göra oftare eller som Ni har stor lust att börja med? överlämna kort 2 Nej

13 Ja Vilken eller vilka? Inför svaret i tablån i fråga 11 genom att ringa in ettan om Ip önskar utöva motsvarande sysselsättning oftare, i annat fall inringas nollan.

13 Skulle Ni vilja ange hur ofta Ni utövar friluftsliv på vardagar, under helger och veckoslut samt under längre ledigheter t. ex. semesterperioder och svara med ledning av de svarsalternativ som finns på kortet här. överlämna kort 3 lur ofta utövar Ni då friluftsliv aldrig

någon enstaka gång

regelbundet men ej varje dag

varje dag eller nästan varje dag

under vinterhalvåret på vardagarna

under helger och veckoslut

under längre ledigheter

och under sommarhalvåret på vardagarna

3 Korttyp 3

under helger och veckoslut

16—21

under längre ledigheter

14 Frågan ställs ej till ensamstående Ip. När Ni utövar friluftsliv gör Ni det tillsammans med någon i familjen? Händer det aldrig, någon enstaka gång, ofta eller nästan alltid? aldrig någon enstaka gång ofta nästan alltid

15 Tycker NI att NJ för närvarande ägnar för mycket eller för litet tid åt friluftsliv? för mycket

> 17

för litet

vet ej

J

Vilka av följande anser Ni vara de tre viktigaste orsakerna till att Ni ägnar för litet tid åt friluftsliv?

överlämna kort 4 Vill Ni ange de tre orsakerna i rangordning efter den betydelse de har för Er, den viktigaste först o. s. v. 1. Brist på fritid '2. Andra fritidsintressen överväger 3. Dålig hälsa 4. Brist på lämpliga anläggningar och områden i närheten 5. Brist på utrustning G. Saknar intresse för friluftsliv 7. Oföretagsamhet Ange i rutorna i marginalen de siffror som svarar mot de orsaker Ip anser komma i l:a, 2:a ocli 3:e hand.

Frågan ställs endast om Ip är gift.

17 Tycker Ni att Er make/maka ägnar fiir mycket eller för litet tid åt friluftsliv? för mycket för litet 3

lagom

vet ej

178 18

Hur många gånger under det gångna året cl. v. s. 1963 har Ni utnyttjat någon av följande anläggningar för sport och friluftsliv? Läs upp en i sänder av nedanstående anläggningar och invänta svar för vai och en. Antal ganger 0

| 1 2 | 3 5 | (> 20 [21—5o| 51—

28 Friluftsgårdar och raststugor

29 Campingplatser

30 Utomhusbad

31 Simhallar

32 Iordningställda skidspår

33 Skid- och slalombackar

34 Vandrarstugor i fjällen

35 Fasta orienteringskontroller

36 Idrottsplatser, fotbollsplaner

37 Tennisbanor utomhus

38 Golfbanor, ej miniatyrgolfbanor

39 Tennishallar

40 Idrottshallar

41 Isbanor

42 Skjutbanor

43 Kastplatser vid bilutflykter

44 Friluftsområden, fritidsreservat

45 Andra friluftsanläggningar

5 Anm.: för Ui: 46—47

TOTALT UTNYTTJANDE AV FRILUFTSANLÄGGNINGAR

19 Är Ni i stort sätt nöjd eller missnöjd beträffande anläggningar för sport och friluftsliv i Er hemort?

i

nöjd

missnöjd

likgiltig

vet ej p. g. a. nyinflyttning

-

-

179 20

Tycker NI det är tillfredsställande eller otillfredsställande här i orten och omgivningarna ined följande slag av anläggningar för sport och friluftsliv? Överlämna kort 5 Läs upp en i sänder av nedanstående anläggningar och invänta svar för var och en. Om frågan besvaras med otillfredsställande ställs direkt därefter följande fråga: Beror detta på att det finns för få sådana anläggningar, att sådana helt saknas eller att anläggningarna är dåliga på annat sätt? tillfredsställande

otillfredsställande för få

saknas

dåliga

likgiltig vet ej

49 Friluftsgårdar och raststugor

50 Utomhusbad

öl

Simhallar

52 Iordningställda skidspår

53 S k i d - och s l a l o m b a c k a r

54 F a s t a orienteringskontroller

5 Idrottsplatser, fotbollsplaner

56 Tennisbanor utomhus

57 Golfbanor, e j miniatyrgolfbanor

58 Tcnnishallar

59 Idrottshallar

5 GO

Isbanor

61 Skjutbanor

62 H a m n a r för båtsport

63 F r i l u f t s o m r å d e n , fritidsreservat

21 Skulle NI vilja ange högst tre slag av anläggningar för sport och friluftsliv som Ni anser bör komma till stånd i Er hemort (i Er stadsdel)? för Ui:

66- 67 68 - 69

-

180 22

Tror Ni att Ni skulle ägna mer lid at friluftsliv nej om det fanns fler iordningställda friluftsområden? om det fanns flor andra anläggningar för sport och friluftsliv? om Ni hade mer frilid?

liar Ni haft någon semester under 19(>;{? Nej

> 33

Om ja: Hade Ni en sammanhängande semester flera semesterperioder eller endast spridda semesterdagar? —

-

12 J:>

kanske vel ej

181 24

Ställ d e l f r å g o r n a a — e n e d a n för v a r j e s e m e s t e r p e r i o d o m m i n s t e n v e c k a för sig. S a m m a n f a t t a s v a r e n p å f r å g o r n a i t a b l å n n e d a n g e n o m a t t i n f ö r a d e n k o d s i f f r a s o m m o t s v a r a r I p : s s v a r . O b s e r v e r a a t t f r å g o r n a ä r f o r m u l e r a d e så a t t e n d a s t ett s v a r s a l t e r n a t i v f å r a n g e s för v a r j e d e l f r å g a . a. När inföll d e n n a

semesterperiod?

1 = juni, juli, augusti 2 = september, oktober,

november

3 = december, januari, februari, 4 = april,

mars

maj

b. H u r lång var d e n n a s e m e s t e r p e r i o d ? 1 = 1

vecka

2 = högst 2 veckor m e n längre än 1 vecka 3 =

»

4 =

,

5 =

»

»

»

J>

>

» 2

veckor

,

»

»

>

i

» 4

3 »

6 = längre än 5 veckor

c. Var tillbringade Ni största d e l e n av den s e m e s t e r p e r i o d e n ? 1 = södra

Sverige

5 = Sydeuropa

2 = mellersta

»

6 =

3 = norra

»

7 = i övrigt u t o m l a n d s

Centraleuropa

4 = annat Skandinaviskt land d. V i s t a d e s Ni största d e l e n av den s c m e s t e r p e r l o d e n på en ort eller reste Ni o m kring? 1 = f ö r e t o g e j n å g o n r e s a , d. v. s. v i s t a d e s i h e m m e t ( d a g s u t f l y k t e r r ä k n a s ej) 2 = f ö r e t o g r e s a / r e s o r till e n u p p e h å l l s o r t 3 = reste mellan 2—3 u p p e h å l l s o r t e r 4 = helt rörlig s e m e s t e r e. Hur b o d d e Ni s t ö r s t a d e l e n av den s e m e s t c r p e r i o d e n ? 01 = h e m m a i b o s t a d e n

06 = på h o t e l l e l l e r

02 = i e g e n f r i t i d s s t u g a

07 = på

03 = i h y r d

»

08 = i tält eller h u s v a g n

04 = i a n n a n

»

09 = p å b å t

05 = hos släkt eller v ä n n e r Korttyp 4

pensionat

vandrarhem

a. Tidpunkt

b. Längd

c. Plats

d. Rörlighet

10 = i a n n a n

e. Bostad

Semesterperiod

1(5—21

22—27

28—33

13 —

semesterbostad

Som semesterperiod 1 a n g e s d e n l ä n g s t a sem e s t e r p e r i o d Ip haft.

182 Har NI använt någon del av Er semestertid till a t t . . . ?

25 nej ja

Läs upp en i sänder av nedanstående sysselsättningar och invänta svar för var ocli en. Ringa in ettan om Ip utövat denna sysselsättning, i annat fall ringa in nollan.

resa och besöka släkt eller vänner

resa för att se Er omkring i Sverige

resa utomlands

bada

fiska

åka skidor

göra utfärder med segel- eller motorbåt

idka friluftsliv

besöka friluftsområden, fritidsreservat

besöka naturpark eller nationalpark

besöka sevärdheter t. ex. monument, museer

campa Om hushållet äger fritidsstuga enligt fråga 5:

arbeta med fritidsstugan

arbeta med villan eller tomten

Om Ip bor i villa: 34—47

Frågorna 2G—31 ställs endast om Ip campat enligt fråga 25.

26 Bodde Ni i tält eller husvagn hela tiden under den semesterperioden? 1

Ja

• 29

Om nej: Bodde Ni på hotell någon tid?

2 Nej

3 Ja

Bodde Ni på hotell oftare än var fjärde dag i genomsnitt?

27 1

49 Nej

2 Ja

3 Vet ej

Varför bodde Ni på hotell ibland?

>• 29

för att få bättre komfort

på grund av dåligt väder

-

-

183 29

Hur mänga iordningställda campingplatser besökte Ni? 0

i

3 4

4 eller fler

Hur lång tid stannade NI som längst på någon campingplats?

l

1—2 dagar

3 dagar—1 vecka

1—2 veckor

2 veckor eller mer

31 Hur skötte NI mathållningen? Lagade NI all mat själva eller åt Ni ute på matservering?

i

lagade all mat själva

åt ute ibland

ål alllid ute

32 Anser Ni att det är mycket väsentligt eller mindre väsentligt att under semestern ha möjligheter ? Läs upp en i sänder av nedanstående sysselsättningar och ringa in tvåan om Ip anser det är mycket väsentligt, i annat fall ringa in ettan.

mindre myckel

51 58

att utöva nöjesliv

att se sig omkring, besöka sevärdheter

att vara i lugn och ostörd miljö

att få sol och bad

att utöva sport eller friluftsliv

> 31

Kommer NI att ha någon sammanhängande semester eller ledighet om minst en vecka under 1964? i

Ja

2 Nej

) } Vet ej 1

> 36

—. -

-

a. När kominer Ni att ha semester? 1 = juni, juli, augusti 2 = september, oktober, november 3 = december, januari, februari, mars 4 = april, maj 9 = vet ej Om Ip nämner endast en tidsperiod ställs delfråga b. b. Kommer Ni att ta semestern i ett sammanhang eller uppdelad på flera perioder? Ställ delfrågorna c—f nedan för varje semesterperiod om minst en vecka för sig. Sammanfatta svaren på frågorna (ej b) i tablån nedan genom att införa den kodsiffra som motsvarar Ip:s svar. Observera att frågorna är formulerade så att endast ett svarsalternativ får anges för varje delfråga. c. Hur lång tror Ni att denna semesterperiod blir? 1 = 1 vecka 2 = högst 2 veckor men längre än 1 vecka 3=

»

4 =

»

»

2 veckor 3 4

G = längre än 5 veckor 9 = vet ej d. Var planerar Ni att tillbringa största delen av den semesterperioden? 1 = södra

Sverige

2 = mellersta

»

3 = norra

•

5 = Sydeuropa 6 = Centraleuropa 7 = i övrigt utomlands

4 = annat Skandinaviskt land

9 = vet ej

e. Kommer Ni största delen av den semesterperioden att vistas på en ort eller resa omkring? 1 = ej företa någon resa d. v. s vistas i hemmet (dagsutflykter räknas ej) 2 = företa resa/resor till en uppehållsort 3 = resa mellan 2—3 uppehållsorter 4 = helt rörlig semester 9 = vet ej f. Hur tror Ni att Ni kommer att bo största delen av den semesterperioden? 01 = hemma i bostaden

06 = på hotell eller pensionat

02 = i egen fritidsstuga

07 = på vandrarhem

03 = i hyrd

»

08 = i tält eller husvagn

04 = i annan

»

09 = på båt

05 = hos släkt eller vänner

10 = i annan semesterbostad 99 = vet ej

a. Tidpunkt

b. Längd

d. Rörlighet

Plats

c Bos tad

Semesterperiod 1 2 3

-

-

Som .semesterperiod 1 anges Ip:s längsta planerade .semesterperiod.

185 Tänker NI utnyttja någon del av Er semestertid till a t t . . . ?

35 Läs upp en i sänder av nedanstående s ysselsättningar och invänta svar föl var och en. nej

resa och besöka släkt eller vänner

vet ej

ja

1 1

resa för att se Er omkring i Sverige

1)

resa utomlands

bada

1)

fiska

3'J

åka skidor

»

göra utfärder med segel- eller motorbåt

idka friluftsliv

()

besöka friluftsområden, fritidsreservat

besöka naturpark eller nationalpark

besöka sevärdheter t. ex. monument, museer

campa

1 1

2 2

Om hushållet äger fritidsstuga enligt fråga 5: 0

arbeta med fritidsstugan

2 Om Ip bor i villa: 0

arbeta med villan eller tomten

36 Till gifta Ip:

r

Hur stor beräknar Ni att Er och Er makcs/makas sammanlagda årsinkomst före skatt blir under 1963? Lägg ihop Er egen inkomst innan skatten dragils med Er makes/makas inkomst innan skatten dragits. Itäkna även med inkomst av pensioner, räntor och liknande!

Hur stor beräknar Ni att Er sammanlagda inkomst före skatt blir under 1963? Käkna även med inkomst av pensioner, räntor och liknande!

l 'ill ej gifta Ip:

Överlämna kort 6

i

mindre än 5.000 kr

5.000—10.000 kr

10.000—20.000 kr

20.000—30.000 kr

mer än

30.000 kr

Bilaga 2. STATISTISKA CENTRALBYRÅN UTREDNINGSINSTITUTET Fack, Stockholm 27

P 432

1962 års fritidsutredningsundersökning rörande friluftsvanor och fritidsbebyggelse B: Frågor till hushållsföreståndaren

Loko nr Intervjutid frän kl.

Intervju den

/

till kl.

Glöm ej att Du innan intervjun börjar skall visa Ip Ditt legitimationskort och lata Ip läsa det. Detta bör Du göra även om inte Ip begär det av Dig.

Stansas i samtliga korttyper: Kol nr 1

korttyp

formulärtyp

.'(

pue, nr

4—12

blanka

l.'i—15

Ip nr

I korttyp 1 tillkommer dessutom 16^24

blanka

1 2

:

188 ÖVERFÖRES FRÅN FORMULÄR A: för Ui:

HUSHÅLLSFÖRESTÅNDARENS ÅLDER

Korttyp 1

ANTAL BARN

KÖN OCH CIVILSTÅND HUSHÅLLSTYP MED HÄNSYN TILL BARNENS ÅLDER

1 Frågan ställs ej om hushållsföreståndaren är densamma som Ip i formulär A. Vad har NI (hushållsföreståndaren) för huvudsakligt yrke eller sysselsättning? Yrke eller sysselsättning:

Beskrivning av

arbetsuppgifter:

30—31 för Ui:

32 Bor Ni i i

flerfamiljshus

2 3

rad- eller kedjehus

eller villa (en- eller tvåfamiljshus)?

Disponerade Ni fritidsstuga eller annan fritidsbostad under någon del av år 1963? Med fritidsbostad menar vi en bostad vid sidan av den vanliga bostaden oeh som används för fritidsändamål. Kolonistugor och tillfälliga ttvernattnlngsstugor räknas här inte som fritidsstugor. i

Nej

> 37

Om ja: Xger eller hyrde NI den eller på vad sätt disponerade NI denna fritidsbostad?

äger fritidsstugan

hyr fritidsstugan stadigvarande

hyrde fritidsstugan tillfälligt

disponerade fritidsstugan på annat sätt (t. ex. föräldrars sluga för personer som är 20 år och däröver)

disponerade annan typ av fritidsbostad

189 4

Var ur d e n n a fritidsbostad

belägen?

Ange k o m m u n e n s n a m n s a m t m a r k e r a ett av a l t e r n a t i v e n

nedan.

Kommun: . 1

Götaland, västkusten »

, sydkusten

(kustkommun)

»

, ostkusten

(kustkommun)

»

, inlandet

5 Svealand, ostkusten

G 7

»

i uiianciet

1 NejJa

3 Vet ej

> (*)'] i n i c i \ j u n

a\slutas

H u r långt är det m e l l a n Er vanliga bostad o c h fritidsbostaden? 1

m i n d r e ä n 2 mil

2 — 5 mil

5—10 m i l

10—30 m i l

m e r ä n 30 m i l

H u r färdas/färdades N i vanligen till Er fritidsbostad? 1

m e d bil

m e d b u s s eller tag

med båt, allmänna

med privat båt

m e d cykel, m o t o r c y k e l eller m o p e d

m e d bil i k o m b i n a t i o n m e d a n n a t

k o m b i n a t i o n e r m e d a n d r a f ä r d s ä t t ä n bil

kommunikationer

färdsätt

H u r l å n g tid tar/tog det m e d detta f ä r d m e d e l från Er vanliga bostad till fritidsbostaden? 1

(kustkommun)

, inlandet

»

Ligger fritidsbostaden i Er h e m o r t s k o m m u n ?

(kustkommun)

, inlandet

Norrland, ostkusten

8 34

(kustkommun)

mindre än 1 timme

1—2

timmar

2—3

timmar

3—5

timmar

mer än 5 timmar

-

-

190 Frågorna 9—36 ställs endast till Ip som äger fritidsstuga (alternativ 2) enligt fråga 3.

9 Hur stor ungefär är fritidsstugans bostadsyta? 1 2

mindre än 30 m 2

Korttyp 2

S

50—80 m 2

IG

mer än 80 m2

Hur stor är tomten som hör till fritidsstugan?

30—50 m 2

1 2

mindre än 1 000 m 2

2 000—4 000 m 2

större än 4 000 m 2

tomtens storlek ej bestämd

1 000—2 000 m 2

Är fritidsstugan före detta permanent bostad, där man bott året runt, eller en för fritidsändamål uppförd stuga?

före detta permanent bostad

för fritidsändamål uppförd stuga

Om före detta permanent bostad: Tillhör stugan (»verbliven bebyggelse inom jordbruk, skogsbruk eller fiske? 1

Nej

2 Ja Om för fritidsändamål uppförd stuga: Ligger stugan

i grupp om minst 10 fritidsstugor

i grupp om 2—9 fritidsstugor

eller friliggande?

Har Ni byggt fritidsstugan helt eller delvis på egen hand, låtit bygga den eller köpt ett redan uppfört hus?

byggt helt på egen hand

byggt delvis på egen hand

låtit bygga

köpt uppfört hus

erhållit stugan på annat satt t. ex. som gåva, arv J

Köptes huset montcringsfärdigt?

13 20

1 2

Nej Ja

^

191 14

21 Hur är vattenförsörjningen ordnad i fritidsstugan? l

egen vattenbrunn på tomten

gemensam vattenbrunn för flera tomter

vattenledning indragen i huset

vattenpost vid tomtgränsen

vattenförsörjning på annat sätt

22 Hur är det med avlopp? Finns det avlopp från kök, tvättställ och WC? i

inget avlopp

avlopp enbart från kök

avlopp från kök och tvättställ men ej WC

4 5

annan kombination.än 2—4

> 19

avlopp från kök, tvättställ och WC

Är avloppet i

separat för tomten

2 3

anslutet till avloppssystem anordnat av kommunen

eller anslutet till annat gemensamt avloppssystem för flera fritidsstugor?

Är infiltrationsbrunn knuten till avloppet? Med infiltrationsbrunn menas utledande av avloppsvattnet under markytan i stället för i vattendrag, dike eller liknande. i

24 Nej

2 Ja

3 Vet inte

>• 19

Xr slamavskiljare knuten till avloppet? Med slamavskiljare menas en brunn eller ett system av brunnar som avskiljer föroreningar.

i

Nej

2 Ja

3 Vet inte

26 Sker bortforslingcn av sopor i

i kommunens regi

av Er själv

eller på annat sätt?

- 5 -

192 20

Xr fritidsstugan utrustad med . . . ? Läs upp en i sänder av nedanstående typer av utrustning och invänta svar för var och en. Om frågan besvaras med ja ställs direkt därefter följande fråga: Installerades detta då huset byggdes eller senare? }»••

nej

cl; huset bi •ggdes

senare

vt; t ej :i

elcktrieitet

2 Om elektricitet: elektrisk spis

;{

gasolkök

kylskåp

uppvärmningsanordning

:$

murad skorstensstock

3 Är fritidsstugan vinterbonad?

21 Nej Om ja: Uppvärms den genom öppen spis eller kakelugn elektriska element värmeledning eller på annat sätt? Endast ett alternativ får markeras.

Används fritidsstugan

enbart under sommarhalvåret

enbart under vinterhalvåret

eller året om?

Används fritidsstugan enbart under semesterpcrioder, under helger och veckoslut också eller som permanent bostad under sommaren? enbart under semesterperioder enbart under helger och veckoslut under både helger, veckoslut och semesterperioder som permanent bostad under sommaren under sommaren som permanent bostad och för övrigt under helger och veckoslut

6 -

193 24

H:ir NI tillgång till följande anläggningar inom en kilometer frän

fritidsstugan?

Läs upp en i sänder av nedanstående anläggningar och invänta svar för var och en. ja Livsmedelsbutik

| (

nej »

vet ej 1

2 Nöjeslokal t. ex. biograf, dansbana. samlingslokal

1 Badplats

1 Idrottsplats eller bollplan

3G—40

Lekplats för barn

25 Anser Ni att det tar för läng tid att komma från Er vanliga bostad till fritidsstugan? i

Nej Om ja: Beror detta på

avståndet

3 4

dåliga allmänna kommunikationer eller trafikstockniugar? Endast ett alternativ får markeras.

26 Vad anser Ni om fritidsstugans storlek? Ar den

i

för liten

lagom

eller för stor?

27 Vad anser Ni om storleken på fritidsstugans tomt? Xr den

l 2

för liten

eller för stor?

lagom

Ligger fritidsstugan inom ett område där det finns byggnadsplan? l

Nej

2 Ja

3 Vet ej

2 2

194 29

Är Ni nöjd eller missnöjd beträffande tillgången till följande i närheten av Er fritidsstuga? 1 överlämna kort 1 | Läs upp en i sänder av nedanstående anläggningar och invänta svar för var och en nöjd

missnöjd

vet ej

3 Badplats

3 Idrottsplats eller bollplan

3 Lekplats för barn

3 Strövområden

4.V-Ö1

Om Ip svarat enligt alternativ 2 på fråga 28: Speciella grönområden

30 Är Ni nöjd eller missnöjd med följande när det gäller Kr fritidsstuga?

Livsmedelsbutik

1 Nöjeslokal

| Kort 1 |

nöjd

| missnöjd

Utseendet på stugan

2 Utseendet på omgivande bebyggelse

|

\et ej 3

3 Standarden, bekvämligheten i stugan

1 De allmänna

kommunikationerna

till stugan

3 Framkomligheten med bil

3 Lösningen av vattenfrågan

3 Lösningen av avloppsfrågan

52 -59

Lösningen av renhållningsfrågan

31 Är Ni beredd att betala de anläggnings- och driftskostnader som krävs för att få bättre . . . ? Läs upp de av nedanstående alternativ som Ip är missnöjd med d. v. s. som besvarats med alternativ 2 i fråga 30. nej

ja

till viss del |

vet ej

vattenförsörjning

avloppssystem

renhållning

195 32

Tycker Ni att det ökar eller minskar trivseln att ha grannar i närheten av en fritidsstuga?

i

ökar trivseln

minskar trivseln

likgiltig, vet ej

33 Frågorna 33—35 ställs endast till Ip ined hemmavarande barn ifråga 3, formulär A). Tycker Ni att fritidsstugan är väsentlig när det gäller familjesammanhullningen? i

04 Nej

2 Ja

3 Vet ej

34 Tycker Ni att fritidsstugan är väsentlig när det gäller att ge familjen möjligheter till friluftsliv?

l

Nej-

2 Ja

3 Vet ej

35 Tycker Ni det är svårt att få alla familjemedlemmarna med till fritidsstugan? 1

06 Nej

2 Ja

3 Vet ej

36 Är fritidsstugan åsätt taxeringsvärde? Om nej: Vad beror det på? i

stugan nyuppförd

stugan har för lågt värde Om ja: Hur högt är taxeringsvärdet för stugan och tomten?

— 4.999 kr

5.000— 9.999 kr

10.000—19.999 kr

20.000—29.999 kr

30.000 kr eller däröver

8 Vet ej >• (57) intervjun avslutas

196 37

Frågorna 37—56 ställs endast till Ip som ej äger fritidssluga enligt fråga 3. Önskar Ni att Ni ägde en egen fritidssluga? 1 2

Ja

I \ Vet ej j

> 39

Om nej: Varför vill Ni inte ha en egen fritidsstuga? 3

föredrar att ej vara bunden

vill hellre investera pengar i annat

olika intresse inom familjen

föredrar att hyra fritidsbostad

får disponera annans fritidssluga

Korttyp 3

överhuvudtaget ej intresserad eller i behov av fritidsstuga

IG

annan orsak, nämligen:

> 4C

Endast ett alternativ får markeras.

38 Skulle Ni önska att hyra fritidsstuga? 1 2

Nej

] / ' Vet ej J

y (»}') intervjun &vslut&s

Om ja: Skulle Ni i så fall vilja hyra en stuga stadigvarande år från år eller olika stugor för kortare perioder?

stadigvarande

för kortare perioder >

vet ej

• 4G

J

Varför har Ni inte skaffat Er en egen frititlsstuga? 1

har ej haft råd

har ej funnit lämplig fritidsstuga

har hellre investerat pengar i annat

hyr/har hyrt en fritidsbostad

får disponera annans fritidsstuga

olika intressen inom familjen

har tidigare överhuvudtaget ej varit intresserad eller i behov av fritidsstuga

annan orsak, nämligen: ..

Endast ett alternativ får markeras.

19 Föredrar Ni absolut att äga en fritidsstuga framför att hyra en? 1

Nej

2 Ja

3 Vet ej

- 10 -

197 41

Vilka planer har Ni för de närmaste fem åren när det gäller köp av egen fritidsstuga? Vilka av de svarsmöjligheter som finns upptagna på detta kort passar bäst in på Er? | överlämna kort 2 | l 2 3 4

20 Har redan köpt tomt ) K Förhandling om köp av tomt eller stuga pågår J Letar för närvarande efter lämplig tomt eller stuga

Har för närvarande ej bestämda planer, men kommer n o g att skaffa fritidsstuga inom de närmaste fem åren

5 Kommer n o g i n t e

att skaffa fritidsstuga inom de närmaste fem aren

6 j

Kommer a b s o l u t

inte

att skaffa fritidsstuga inom de närmaste fem åren

Vet ej

Vilket skulle NI föredra — att arrendera eller köpa egen tomt? l

^ 43

arrendera tomt

köpa egen tomt

vet ej

43 Vid köp av fritidsstuga, vilket skulle Ni i första hand vä ja av det som står på detta kort? | överlämna kort 3 | i

Före detta permanent bostad, där man bott året om

2 Stuga uppförd för fritidsändamål inom fritidsstugeområdc

3 Stuga uppförd för fritidsändamål utan direkt anslutning till

4 Tomt som kan bebyggas inom fritidsstugeområdc

5 6

Tomt som kan bebyggas utan direkt anslutning till annan bebyggelse

annan bebyggelse cl. v. s. friliggande stuga

23 Vet ej

>• 45

Skulle Ni helst vilja l

b

låta bygga

J'gg a på egen hand

3 4

eller köpa monteringsfärdigt men komplettera själv? Vet ej

- 11 -

198 Hur viktigt anser Ni det vara med följande utrustning och service när det gäller fritidsstugan? Skulle Ni på det följande vilja svara med ledning av le tre svarsmöjligheter som vi har här.

1 Överlämna kort 4 | Läs upp en i sänder av nedanstående typer av utrustning och invänta svar enligt kortels svarsalternativ för var och en. önskvärt

nödvändigt

mindre viktigt

vet ej

24 Vattenledning indragen

23 Avlopp från kök och tvättställ

20 Avlopp från WC

27 Sophämtning anordnad av kommunen

28 Vattenförsörjning anordnad av kommunen

29 Avloppssystem anordnat av kommunen

30 Ordnad latrintömning, om avlopp ej finns

31 Elektricitet

32 Uppvärmningsanordning

33 Stugan vinterbonad

31 Telefon

46 Var önskar Ni köpa/hyra fritidssiuga? Markera om möjligt ett av alternativen nedan, i annat fall ange Ip:s svar på raderna nedan. 01

Götaland, västkusten

»

, sydkusten

>

, ostkusten

»

, inlandet

04 05

Svealand, ostkusten »

00 07

35—3G

, inlandet

Norrland, ostkusten

»

09 I utlandet

, inlandet

99 Vet ej Svar:

Tror Ni att Ni skaffar/hyr fritidstuga i Er hemortskommun?

1 Nej

2 Ja

3 Vet ej

12 -

199 48

Vilka av följande anser Ni vara de tre viktigaste orsakerna till att NI önskar ha tillgång till egen fritidsstuga? | överlämna kort 5 | Vill Ni ange de tre viktigaste orsakerna i rangordning efter den betydelse de har för Er, den viktigaste först o. s. v. 1. Komma ut i naturen 2. Få vila oeh avkoppling l:a

3. Ha ett fast utflyktsmål

2.a

4. Få möjlighet att idka friluftsliv 5. Ha en plats att vara på under semestern

3:e

6. Ha en plats att vara på under veckoslut och helger

38—40

7. Ha en plats att samla familjen Ange i rutorna i marginalen de siffror som svarar mot de orsaker Ip anser komma i l:a, 2:a och 3:e hand.

41 Vill Ni kunna använda fritidsstugan 1 2

enbart under vinterhalvåret

eller året om?

vet ej

enbart under sommarhalvåret

Vill Ni kunna använda fritidsstugan enbart under scmestcrperioder, under helger och veckoslut också eller som permanent bostad under sommaren? 1 2

enbart under helger och veckoslut

undre hade helger, veckoslut och semesterperioder

som permanent hostad under sommaren

under sommaren som permanent bostad och för övrigt under helger och veckoslut

C

vet ej

enbart under semesterperioder

Vilken är den längsta restid Ni kan acceptera mellan Er bostad och en fritidsstuga? 1 2

mindre än 1 timme

2—.'! limmar

1—2 timmar

3—5 timmar

mer än 5 timmar

vet ej

-

-

Om Ni hade tillgång till en fritidsstuga, vilket färdmedel tror Ni då Ni skulle använda för att komma dit? bil buss eller tåg båt, allmänna kommunikationer privat båt cykel, motorcykel eller moped bil i kombination med annat färdsätt kombinationer med andra färdsätt än bil vet ej

53 Vad fäster Ni i övrigt stor vikt vid då det gäller att välja plats för egen eller hyrd stuga? Skulle Ni på det följande vilja svara med något av de svarsalternativ som står på detta kort. | Överlämna kort 4 | Läs upp en i sänder av nedanstående alternativ ocb invänta svar enligt kortets svarsalternativ för var och en. nödvändigt Tillgång till vacker natur öppet och fritt läge Inbäddat läge i skogsnatur Tillgång till skog eller andra strövområden Att stugan ligger ostört från annan bebyggelse Tillgång till hav eller sjö Tillgång till bad Tillgång till god service och goda gcmcnsamhetsanläggningar Tillgång till goda allmänna kommunikationer till stugan Tillgång till samhälle inom räckhåll Tillgång till livsmedelsbutik Tillgång till nöjeslokaler Tillgång till idrottsplats eller bollplan Tillgång till lekplats för barn Tillgång till båtplats

- 14 -

önskvärt

mindre viktigt

vet ej

201 54

60 Tycker NI att det skulle öka eller minska trivseln att ha grannar i närheten av fritiilsstugan? i

öka trivseln

minska trivseln

likgiltig, vet ej

55 Vilken är den högsta årskostnad/årshyra Ni anser Er kunna lägga ned på en fritidsstuga? Om Ip enligt fråga 37 önskar äga fritidsstuga: Med årskostnad avses driftskostnader, amorteringar, räntor, reparationer och underhåll, men däremot inte de eventuella extrautgifter i form av resor m.m. som kan uppkomma i och med att man köper fritidsstuga. Kan Ni ange beloppet i någon av de klasser som finns angivna här på kortet? | Överlämna kort 6 | i

mindre än 500 kr

500—1.000 kr

1.000—2.000 kr

2.000—3.000 kr

3.000—4.000 kr 4.000—5.000 kr

6 Cl

mer än

vet ej

5.000 kr

I framtiden kommer utvecklingen troligen att gå mot en mer koncentrerad fritidsbebyggelse, där å ena sidan utrymmet för den enskilde ej blir så stort — med andra ord små tomter, som har insyn men med skyddad uteplats — medan å andra sidan stora fördelar kan vinnas genom att olika gcmensamhetsanläggningar, vatten, avlopp, renhållning, platser för bad och sport m. m. kan anordnas på bättre sätt. Skulle Ni för Er egcu del godta en fritidsstuga inom ett sådant område?

i

Nej

2 3

Vet ej

57 Ja

INTERVJUN UTFÖRD MED:

Korltvp 2, kol 68

1 Gift man eller ej gift person

Korttyp 3, kol 63

2 Gift kvinna

Bilaga 3. 1962 års fritidsutredning adress: Kungl. lantbruksstyrelsen, Box 16307, Stockholm 16. Tel. 23 46 20.

Län Kommun

Frågeformulär angående fritidsbebyggelsens omfattning, lokalisering, utvecklingstendenser m. m. Frågorna besvaras med ett frågeformulär för varje kommun.

I. Förhållanden, vilka reglerar fritidsbebyggelsen. A. 1) Finns någon form av aktuell översiktsplan där fritidsbebyggelse ingår?

Nej

•

För del av kommunen D För hela kommunen

•

2) Hur stor del av den befintliga fritidsbebyggelsen innefattas?

B. 1) Finns det utomplansbestämmelser?

Nej

•

För del av kommunen

•

För hela kommunen

•

2) Hur stor del av den befintliga fritidsbebyggelsen innefattas?

C. Antal detaljplaner (till övervägande del avsedda för fritidsbebyggelse): 11 gällande 2) i form av planförslag eller planutredning D. Är det aktuellt med ytterligare översiktsplaner, utomplansbestämmelser eller detaljplaner?

204 I I . Fritidsbebyggelsens omfattning och inriktning. A. Uppskatta antalet fritidsstugor 1 ) med hänsyn till nedanstående fördelning. gällande a) Detaljplaneområden.*)

planförslag eller planutredning

1) Hur många fritidsstugor finns inom planområdena? 2) Hur många stugor kan ytterligare beräknas tillkomma inom planområdena?

b) Annan tätare fritidsbebyggelse ulanfor detaljplan. Hur många stugor finns?

c) Övrig fritidsbebyggelse (spridd bebyggelse). Hur många stugor finns?

B. Uppskatta antalet fritidsstugor med hänsyn till följande kategorier. a) Stugor på egen grund b) Stugor på arrenderad mark c) Stugor i form av fritidsbyar eller enstaka hus avsedda för uthyrning

C. Hur många av det totala antalet fritidsstugor kan hänföras till kategorin f. d. permanenta byggnader, som numera disponeras huvudsakligen lör fritidsändamål.

III.

Utvecklingstendenser.

A. Ange antalet nybildade fastigheter för fritidsstugar.

1) 19G0 . 2) 19G1 . 3) 1962 .

1?. Ange en grov uppskattning av antalet stugor, som tillkommit den 1 januari 1960 och före den 1 januari 1903.

(färdigställts)

efter

IV. Fritidsbebyggelsens lokalisering. Markera på karlbilaga a) områden med fritidsbebyggelse inom detaljplan; b) områden med annan tätare fritidsbebyggelse utanför detaljplan.

') färdigställda eller påbörjade den 1 januari 1963. ) enstaka fritidsbebyggelse inom detaljplaneområden avsedda för annan bebyggelse än fritidsbebyggelse hänföres icke till kategori a utan till kategori c. 2

Bilaga 4.

Antal fritidshus per kommun vid början av år 1963 samt nytillkomna hus 1960 —1962 *)

Kommun

Stockholms län Almunge Blidö Boo Botkyrka Danderyd Djursholm Djurö Ekerö Frötuna Färingsö Grödinge Gustavsberg Huddinge Häverö Järfälla Järna Knivsta Knutby Lidingö Ljusterö Lyhundra Märsta Nacka Norrtälje Nynäshamn Roslags-Länna Salem Saltsjöbaden Sigtuna Sjuhundra Skepptuna Sollentuna Solna Sorunda Stocksund Sundbyberg Södertälje Turinge Tyresö Täby Upplands-Väsby Vallentuna Vaxholm Väddö Värmdö 1

lk lk lk lk kp st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk lk st st st lk lk kp st lk lk kp st lk kp st st lk lk kp lk lk st lk lk

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

64 356

10 181

180 1 350 3 500 910 10

50 450 300 90

—

4 555 2 339 2 600 1 800 824 2 550 2 600 935 250 415 275 157 742 3 450 1 347 200 600 35 76 1 250 558 645 316 405 200 275

— —

696 150 900 150 120 430 350 232 10 70 60 50 10 500 306 20 10 5 1 450 50 90 58 100 200

—

—

— —

— —

1 090 325 308 3 265 1 653 245 630 1040 1 540 5 100 |

30 165 225 19 25 150 80 300 700

Kommun

Västerhaninge Öregrund Ösmo Osseby Österhaninge Österåker Östhammar

lk st lk lk lk lk st

Uppsala län Björklinge Bälinge Dannemora Enköping Håbo Hållnäs Lagunda Norra Hagunda Norra Trögd Oland Rasbo Söderfors Södra Hagunda Södra Trögd Tierp Tierp Upplands-Bro Uppsala Vaksala Vattholma Vendel Västland Åsunda Älvkarleby Österlövsta Södermanlands Bettna Björkvik Daga Enhörna Eskilstuna Flen Flöda Gnesta Hysby-Rekarne

lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp lk st lk lk lk lk lk lk lk

län

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

1401 530 1250 338 3 300 5 992 1 000

268 200 194 50 500 727 400

6 192

1 290

300 215 50 129 713 380 86 140 266 70 25 53 370 257 95 10 1023 577 525 85 110 138 137 241 197

40 100 5 4 230 60 15 35 70 40 5 4 25 10 20

11 852

lk lk lk lk st st lk kp lk

För kommuner med obetydlig fritidsbebyggelse redovisas icke antalet hus.

182 60 518 555 235 45 86 263 245

—

325 5 125 40 20 25 22 12 53

1 578 56

—

137 175 15 5 10 40 40

206 Kommun

Hällby Hölö Julita Jönåker Kafjärden Katrineholm Malmköping Mariefred Mellösa Nyköping Oxelösund Rönö Sköldinge Sparreholm Stallarholmen Stigtomta Stora Malm Strängnäs Svärta Torshälla Tosterö Trosa Tunaberg Tystberga Vagnhärad Vingåker Vårfruberga Västra Rekarne Åker Arla

lk lk lk lk lk st kp st lk st st lk lk lk lk lk lk st lk st lk st lk lk lk lk lk lk lk lk

Östergötlands län Alvastra Aska Aspveden Björsäter Boberg Borensberg Boxholm Finspång Folkunga Godegård Gryt Hällestad Hävla Kolmården Kvillinge Kärna Linköping Mjölby Motala Norra Kinda Norra Valkebo Norrköping Ringarum Skänninge Skärblacka Stegeborg

lk lk lk lk lk lk kp kp lk lk lk lk lk lk lk lk st st st lk lk st lk st lk lk

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

195 760 20 126 1 350 10 228 390 85 224 942 48 130 185 150 70 230 60 330 906 335 276 215 207 660 266 150 745 50 320

30 75

—

50 40

—

20 100 15 20 43 10 25 30 30 20 40 5 25 25

—

—

82 200 30

—

130 10 30

14 620

1 529

60 93 340 41 52 143 105 385 51 234 281 118 423 1 000 1 223 95 160 45 630 472

1 5 16 6

—

14 3 60 4 156 41 29 53 30 70

—

—

70 45

—

—

—

—

2 200 148 345 894

25 10

8 169

Kommun

Söderköping st Södra Göstring lk Södra Kinda lk Södra Valkebo lk Tjällmo lk Vadstena st Valdemarsvik kp Vifolka lk Vreta Kloster lk Vårdnäs lk Västra Kinda lk V:a Vikbolandet lk lk Ydre lk Åkerbo kp Åtvidaberg Odeshög lk Östgöta-Dal lk Östra Vikbolandet lk Jönköpings

län

Alseda Anderstorp Bankeryd Björkö Bodafors Bor Bredaryd Bredestad Burseryd Bäckahy Eksjö Forserum Forsheda Gislaved Gnosjö Gränna Hakarp Hjälmseryd Hullaryd Huskvarna Hylte Höreda Ingatorp Jönköping Klevshult Korsberga Lannaskede Lekeryd Linderås Malmbäck Mariannelund Månsarp Norrahammar Norra Mo Norra Sandsjö Nye Nässjö Reftele

lk kp lk lk kp lk lk lk lk lk st lk lk kp lk st lk lk lk st lk lk lk st lk lk lk lk lk lk kp lk kp lk lk lk st lk

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

25 277 99 220 50 9 3 144 557 838 153 578 330 786 135 10 120 748

7 20 10 50 8

— — —

60 98

53 90 160 30

—

34 74

6 402

45 20 75 160 17 118 30 105 23 61 137 40 149 127 150 157 27 40 117

5 2 3 10

—

20 7 10 4 24 10 5 29 10 35 25

—

8 20

—

78 302 70 404 90 21 20 280 89 121 12 80 36 60 115 162 340 58

—

2 30 10 5 10 1

—

50 30 20

— ,

10 1 20 35 10 25 5

207 Antal fritidshus 1963

Kommun

Rydaholm Skillingaryd Skärstad Solberga Sävsjö Södra Mo Tenhult Tranås Unnaryd Vaggeryd Vetlanda Vetlanda Villstad Visingsö Vrigstad Värnamo

lk kp lk lk st lk lk st lk kp lk st lk lk lk st

Kronobergs län Algutsboda lk Almundsryd kp Alvesta kp Annerstad lk Berga lk Bergunda lk Braås lk Ekeberga lk Göteryd lk Hamneda lk Hovmantorp kp Hälleberga lk Lammhult lk Lenhovda kp Lessebo kp Lidhult lk Linneryd lk Ljuder lk Ljungby st Markaryd kp Mellersta Kinnevald lk Moheda lk Nottebäck lk Rottne lk Ryssby lk Skatelöv lk Stenbrohult lk Södra Sandsjö lk Tingsryd kp Traryd kp Urshult lk Virestad lk Vislanda lk Väckelsång lk Västra Torsås lk Växjö st Åseda lk Åseda kpl 1

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

—

210 256 140 35 450 250 322 150 207

—

9 20 10 15 150 20 40 60 30

—

26 70 100 220

4 4 10 12

3 702 33 68 77 340 69 152 50 23 260 95 61 9 66 9 18 128 35 25 5 103

375 1

69 147 52 320 160 51 148 41 60 107 159 102 99 53 102 210 53

-

—

11 60 20 6 5 1 50 7 12 2 5

—

9 20

— —

15 12 7 36 8 3

—

8 3

—

15 10 6 6

—

5 12

-

) Endast kustkommuner redovisade.

Antal fritidshus 1963

Kommun

Älghult Älmeboda Älmhult Östra Torsås Kalmar

lk lk kp lk

län1)

Alsterbro Borgholm Döderhult Dörby Emmaboda Fagerhult Fliseryd Gamleby Gladhammar Gärdslösa Hallingeberg Hjorted Hultsfred Högsby Kalmar Kristdala Köpingsvik Ljungbyholm Locknevi Loftahammar Läckeby Lönneberga Madesjö Misterhult Mortorp Målilla Mönsterås Mörbylånga Mörlunda Nybro Oskarshamn Ottenby Ryssby Sevede Södermöre Söderåkra Södra Vi Tjust-Ed Torslunda Torsås Tuna Uknadalen Vena Vimmerby Virserum Vissefjärda Västervik Ålem Ölands-Åkerbo Överum

lk st lk lk kp lk lk lk lk lk lk lk kp lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp lk lk st st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk st lk lk lk

26 41 6 70

Uppskatta. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

5 2

—

7 701

1 173

232 335 390

20 21 75

— — —

— —

— — — —

— —

485 385 118

44 75 10

—

— — —

—

— —

415 40 570 4

— —

150 60

— —

— —

— —

— —

_

600 222

290 142 370

120 28

_

60 30

—

—

—

—

— — — — — — —

—

376 428 190 880

25 225 685

-

60 80

25 110

— — _ — — —

60 110

-

208 Kommun

Gotlands län Dalhem Fårösund Havdhem Hemse Hoburg Klintehamn Ljugarn Lärbro Romakloster Slite Stenkumla Stånga Tingstäde Visby

lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp lk lk lk st

Blekinge län lk lk lk lk lk lk lk lk lk st st lk lk lk lk lk lk kp st lk st

Asarum Bräkne-Hoby Fridlevstad Gammalstorp Hasslö Hällaryd Jämjö Jämshög Kallinge Karlshamn Karlskrona Kyrkhult Listerby Lyckeby Mjällby Mörrum Nättraby Olofström Ronneby Rödeby Sölvesborg Kristianstads

län

Araslöv Ausås Barkåkra Bjärnum Borrby Broby Bromölla Brösarp Båstad Degeberga Everöd Fj älkinge Förslövsholm Glemmingebro Glimåkra

lk lk lk lk lk lk kp lk kp lk lk lk lk lk lk

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

3 210

70 370 115 50 180 310 210 245 225 55 700 155 255 270

10 100 45 20 40 130 45 75 80 15 120 60 65 30

3 850

1 027

75 197 234 500 40 283 399 12 350 70 270 5 238 184 326 29 260 6 55 25 292

27 30 34 279 19 40 175

—

55 30 35 1

—

20 184 4 30 2 5 7 50

7 872

1 804

— —

— —

709 50 310 70 34 163 200 221

—

206 336 7 10

60 10 40 12 13 125 14 75

—

25 77 5 3

Antal fritidshus 1963

Kommun

lk Hammenhög Hjärnarp lk Hjärsås lk Hässleholm st lk Hästveda lk Ivetofta lk Kivik kp Klippan Knislinge lk Kristianstad st lk Kvidinge Loshult lk lk Löderup Munka-Lj ungby lk Nosaby lk Nä sum lk Onslunda lk Oppmanna och Vånga lk Osby kp Perstorp kp Riseberga lk Simrishamn st Skånes-Fagerhull ; lk Smedstorp lk Stoby lk Sösdala lk lk Tollarp Tomelilla kp Tommarp lk Träne lk lk Tyringe Vinslöv kp Vinslöv lk lk Vittsjö Vä lk lk Västra Bjäre kp Åhus kp Åstorp Ängelholm st Örkelljunga lk Örkened lk Östra Ljungby lk Malmöhus län Alstad Anderslöv Bara Billesholm Bjuv Bjärsjölagård Blentarp Bosarp Brunnby Bunkeflo Burlöv Dalby Dösjebro

lk lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk lk lk

10 78 70 145 150 58 134 50 3

—

106 5 225 131 10 16 10

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

_ 35 15 5 50 10 6 20

— —

30 2 40 50

—

—

158 75 90 120 77 82 10 47 250 120 1 8 30 125

—

—

—

—

—

—

— —

26 130

365 2 110 170 300 45 16

15 20 40 25 10 25 15 120 60

— —

12 25 10 50

100 420 100 15 10

11 975

2 172

— — — —

— — — — —

—

—

—

—

32 238

267 415 119 430

5 150 75 30 43 75

Kommun

Ekeby Eslöv Furulund Genarp Gislöv Harrie Herrestad Hälsingborg Härslöv Höganäs Hörby Höör Jonstorp Kattarp Klagstorp Kågeröd Kävlinge Landskrona Ljunits Lomma Lund Långaröd Löberöd Löddeköpinge Malmö Marieholm Månstorp Mörarp Norra Frosta Oxie Rydsgård Rang Rönneberga Röstånga Sjöbo Skanör med Falsterbo Skarhult Skegrie Skurup Snogeröd Staflfanstorp Svalöv Svedala Södra Sandby Teckomatorp Torn Trelleborg Vallåkra Veberöd Vellinge Vemmenhög Vollsjö Väsby Ystad Odåkra Östra Frosta Östra Färs

lk st kp lk lk lk lk st lk st kp kp lk lk lk lk kp st lk kp st lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp st lk lk kp lk lk lk kp lk lk lk st lk lk lk lk lk lk st lk lk lk

Antal fritidshus 1963

Uppskatta.

— —

— — —

av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

Antal fritids-

Kommun

1963 Hallands län 30 245

—

110 17 100

— —

100 520 50 795 65

—

—

— —

—

5 200 12

—

—

—

— — — —

—

20 17 540

— — — —

582 8 50 3 300 30 50 175

15 150

— — — —

180 2 30 450 16 10 150

—

— —

20 14 528 10

—

10 6

— — —

15 275 110 192 45 182 590 165 276 41

— — — — — — — — —

50 38

—

35 26 80 7 170

—

Eldsberga Enslöv Falkenberg Fj äras Getinge Halmstad Harplinge Himledalen Hishult Karup Knäred Kvibille Kungsbacka Laholm Laholm Lindberga Lindome Löftadalen Morup Onsala Oskarström Ränneslöv Simlångsdalen Särö Sön drum Torup Träslöv Tvååker Tölö Ullared Varberg Veddige Veinge Vessigebro Vinberg Våxtorp Värö Årstad Ätran

lk lk st lk lk st lk lk lk lk lk lk st lk st lk lk lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

23 597

3 784

258 70 1 900 180

—

—

—

— —

— —

—

—

—

—

1 890 1 285 68 36 1 202 49 1 161 727 1 120 1 870 800 2 080 20 99 2 800 1 690 40 610 900 320 4 1 000 403 10 32 5 36 500 407 25

15 120 45 60 150 30 15 230 20 681 150 135 300 100 310

5 15 400 150

—

100 150 50 1 150

—

5 6 5 31 200 150 5

Göteborgs o. Bohus län

27 710

4 006

Askim Bullaren Forshälla Göteborg Hermansby Inlands-Torpe Kode Kungälv Kville Kållered Landvetter Lane-Ryr Ljungskile Lysekil

2 000 44 669

35 11 96

—

—

lk lk lk st lk lk lk st lk lk lk lk lk st

1 528 454 2 207 57 567 160 1 834 37 595 526

—

279 8 210 5 300 20 50 130

210 Antal fritidshus 1963

Kommun

Marstrand Morlanda Munkedal Mölndal Partille Romelanda Råda Skaftö Skredsvik Smögen Stenungsund Strömstad Styrsö Stångenäs Svarteborg Säve Södra Sotenäs Sörbygden Tanum Tj ärnö Tjörn Torslanda Tossene Tuve Uddevalla Vette Ytterby Öckerö Östra Orust

st lk lk st lk lk lk lk lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk lk lk

Alvsborgs län Alingsås Angered Axelfors Bengtsfors Bjärke Björketorp Bollebygd Bolstad Borås Brålanda Brämhult Bäckefors Dals-Ed Dalstorp Flundre Fristad Fritsla Frändefors Färgelanda Gäsene Hemsjö Herrljunga Horred Högsäter Högvad

st lk lk kp lk lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp lk lk lk

68 895 245 161 525 266 714 900 1 117 37 1 120 7 1 000 447 13 205 427 32 930 560 940 3 400 347

—

150 555 85 356 1 530

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

115 60

—

70 50 75 350 138 1 180 60 125 7 25 80 11 185 110

—

220 74

—

10 95 6 15 490

13 145

1 614

365 205 33 25 200 754 261 91 520 236

30 5 3

—

15 50 52 82 400 25 235 92 150 296 15 56 21 29

65 90 65 15 30 50

— —

5 22 20 35 5 40 35 30 68 3 10 1

Antal fritids-

Kommun

1963 Hökerum Kindaholm Kinna Kroppefjäll Kungsäter Lelång Lerum Lilla Edet Limmared Lysjö Länghem Lödöse Mellerud Nödinge Redväg Sandhult Skallsjö Skene Skepplanda Skållerud Starrkärr Steneby Stora Lundby Svansjö Svenljunga Sätila Södra Väne Toarp Tranemo Trollhättan Tössbo Ulricehamn Viskafors Vårgårda Vänersborg Västra Mark Västra Tunhem Åmål Åsunden Ödeborg Örby

lk lk kp lk lk lk lk kp lk lk lk lk kp lk lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk kp lk lk lk lk st lk st lk lk st lk lk st lk lk lk

Skaraborgs län Amnehärad Ardala Binneberg Dimbo Essunga Falköping Fröjered Frökind Fågelås Grästorp Gudhem Götene Habo

lk lk lk lk lk st lk lk lk lk lk kp lk

240 66 20 120 40 195 700 10

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

—

2 10 5 15 35 3

—

—

—

—

—

—

360 120 131 210 166 115 301 495

155 140 130 155 2 240 50 485 97 122 75 160 345 35 260 200 80 88 520 40

70 40 11 7 19 20 18 75

40 14 30 20 110 8 70 30 18 15 20 35 2

—

20 50 30 50

—

— —

4 567

116 39 19

40 8 5

—

— — — — —

57 214

— — —

—

—

10 15

— — —

211 Antal fritids-

Kommun

1963 Hasslerör Hjo Hova Husaby Hökensås Järpås Karlsborg Kinnekulle Kvänum Kållands-Råda Larv Levene Lidköping Lugnas Lyrestad Mariestad Moholm Mullsjö Mölltorp Norra Kålland Ryda Saleby Skara Skultorp Skövde Stenstorp Tibro Tidan Tidaholm Timmersdala Tiveden Tun Töreboda Ullervad Undenäs Valle Vara Vartofta Vedum Vilske Vinninga Yärsås Örslösa

lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk st lk lk lk lk lk lk st lk st lk kp lk st lk lk lk kp lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk

Värmlands län Arvika st Brunskog lk Ed lk Eda lk Ekshärad lk Filipstad st Finnskoga-Dalby lk Forshaga kp Frykerud lk Fryksände lk Gillberga lk Glava lkl 14 a

271 83 75 170 46 3

—

40 12 3 15

_ —

72 73 20 80 395 650 825

—

—

120 260 66 10 10

—

53 15 2 15

—

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

90 10

—

15 5

_ — —

4 1

— —

24 5 5 30 50 77

— — — _

20 5 1

— —

20 12 2

—

192 178

34 40

— —

—

63 92 50 147

—

9 588

1 387

315 240 193 66 120 65 170 120 158 110 170 80

5 20 51 10 10 2 50 10 35 10 24 20

Kommun

Grava Grums Gräsmark Gunnarskog Gustav Adolf Hagfors Hammarö Holmedal Järnskog Karlstad Kristinehamn Kroppa Kola Lysvik Munkfors Nor Norra Ny Norra Råda Nyed Rämmen Sillerud Stavnäs Stora Kil Storfors Sunne Svanskog Säffle Töcksmark Ullerud Ullvättern Visnum Vitsand Vase Värmlandsberg Värmlandsnäs Årjäng Älgå Östmark Östra Fågelvik

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

72 120 80 61 190 98 720 229 45 550 630 10 25 81 20 257 60 220 418 49 82 200 230 50 337 85 449 102 285 345 437 7 456 232 123 75 88 40 223

20 16 22 14 10 10 80 19

lk kp lk lk lk st kp lk lk st st lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk lk lk kp kp lk st lk lk lk lk lk lk lk lk kp lk lk lk

15 5 8

Örebro län Asker Askersund Axberg Degerfors Ekeby och Gällersta Fellingsbro Frövi Glanshammar Grythyttan Hallsberg Hammar Hällefors Karlskoga Kumla Ku ml a

— 10 65 3 4 23 1 37 10 40 110 5 14 40 39 18 16 37 14 50 90 115 2 70 35 12 15 30 10 34

8 226

lk st lk kp

200 165 1095 165

50 15 40 8

lk lk kp lk lk kp lk kp st lk st

96 75 122 910 288 326 115 275 500 50

30 5 15 50 15 27 30 30 33

-

|

—

212 Antal fritidshus 1963

Kommun

kp lk lk lk st kp lk st lk lk lk lk lk lk lk st

Laxå Lekeberg Lerbäck Linde Lindesberg Ljusnarsberg Mosjö Nora Noraskog Ramsberg Sköllersta Stora Mellösa Svarta Tysslinge Viby Örebro Västmanlands

län

st Arboga Dingtuna lk Fagersta st Fjärdhundra lk Hallstahammar kp Kolbäck lk lk Kolsva lk Kung Karl lk Kungsåra Kungsör kp Köping st Medåker lk Munktorp lk Möklinta lk lk Nora Norberg kp Sala st Skinnskatteberg lk Skultuna lk Surahammar lk Tillberga lk lk Tärna lk Vittinge Västerfärnebo lk Västerlövsta lk Västerås st Ostervåla lk Kopparbergs län Avesta Bjursås Borlänge By Enviken Falun Flöda Folkärna Gagnef

st lk st lk lk st lk lk lk

60 230 495 220 25 300 30 10 275 129 70 420 400 90 60 1 030

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

10 20 25 70

—

— —

20 31 15 30 57 20 5 15

6 590

27 780 272 92 43 930 115 121 570 101 220 283 240 98 161 115 353 465 155 411 19 37 10 198 113 605 56

—

13 961

2 104

—

—

195 10 172 85 20 330 325 790

30 20 10 5 170 30

—

100 10 10 70 30 12 186

—

20 100 10 60

—

10 3 35 30 10 6

— —

—

150 60 67

Kommun

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

423 220 329 20 330 52 166 210

40 40 100

—

—

—

lk Grangärde Grytnäs lk lk Gustafs Hedemora st Hedemora lk lk Husby I dre lk lk Järn a kp Krylbo Leksand lk lk Lima st Ludvika lk Malung Mora kp lk Norrbärke lk Nås lk Ore lk Orsa lk Rättvik lk Siljansnäs Smedjebacken kp Sollerön lk Stora Kopparberg lk Stora Skedvi lk lk Stora Tuna lk Sundborn lk Svärdsjö lk Säfsnäs lk Sär na st Säter lk Söderbärke Transtrand lk lk Venjan Vika lk lk Våmhus lk Ål lk Älvdalen lk Äppelbo

882 240 135 500 1 520 288 18 99 910 333 350 1 136 604 120 1 130 308 220 99 35 210 356 285 239 180 267 90 660 69

Gävleborgs län

12 860

1 672

230 310 205 162 208 265 270 60 336 701 529 160 346 82 335 862 110

56 15 50 15 25 20 35 20 78 24 105 25 76 19 54 120

Alfta Arbrå Bergsjö Bjuråker Bollnäs Delsbo Forsa Färila Gnarp Gävle Hamrånge Hanebo Harmånger Hassela Hedesunda Hille Hofors

lk lk lk lk st lk lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk

50 20 40 30

125 70 20 100 190 40 8 10 90 55 65

—

52 60 20 125

— —

2 14 50 70 100 10 40 11

—

120 10

—

213 Antal fritidsKommun 1963

Hudiksvall Hälsingtuna Iggesund Järbo Järvsö Ljusdal Los Norrala Ockelbo Ovansjö Ovanåker Ramsjö Rengsjö Sandviken Skog Storvik Söderala Söderhamn Torsåker Valbo Årsunda Österfärnebo Västernorrlands Alnö Anundsjö Bjärtrå Björna Borgsjö Boteå Fjällsjö Gideå Grundsunda Haverö Helgum Härnösand Hässjö Högsjö Indals-Liden Junsele Kramfors Långsele Matfors Njurunda Noraström Nordingrå Nätra Ramsele Resele Selånger Själevad Skön Sollefteå Stöde Sundsvall Säbrå Timrå

st lk lk lk lk kp lk lk lk lk lk lk lk st lk kp lk st lk lk lk lk

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

345 752 545 140 450 232 60 660 419 730 250 25 85 400 255

40 113 30 15 50 50 16 90 52 150 35 5 20 10 70

_

—

400 481 270 664 477 49

30 40 40 40 35 4

län

11 354

lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk st lk lk lk lk st lk lk lk lk lk lk lk lk lk lk kp st lk st lk kp

890 135 174 50 75 35 130 42 340 80 94 317 370 107 226 150 265 129 450 1450 390 280 435 95 20 275 650 40 273 187

116 25 10 8 15

—

1 160 106

—

40 30 60 30 5 31 40 8 95 25 10 20 70 180 40 40 60 40 5 40 60 10 13 24

—

200 10

Kommun

Torp Trehörningsjö Tåsjö Ullånger Ytterlännäs Ådals-Liden Ange Örnsköldsvik Jämtlands

lk lk lk lk lk lk kp st

län

Alsen lk Berg lk Brunflo lk lk Bräcke Fors lk Frostviken lk Frösö kp Föllinge lk Hackas lk Hallen lk lk Hammerdal Hede lk Högdal lk Hotagen lk Kall lk lk Kälarne Lillhärdal lk lk Lit Mörsil lk Offerdal lk Oviken lk Ragunda lk Revsund lk Rätan lk Rödön lk Ström lk Stugun lk Sveg lk Sveg kp Tännäs lk Undersåker lk lk Åre Östersund st Övre Ljungadalen lk

Västerbottens län Bjurholm Bureå Burträsk Bygdeå Byske Degerfors Dorotea Fredrika Holmsund

lk lk lk lk lk lk lk lk kp

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

600 78 138 206 132 60

45 11 40 30 15 10

—

—

4 886

1 241

23 40 242 163 65 142 340 100 181 120 10 357 25 163 116 98 60 122 117 65 145 135 175 80 300 155 70 160

—

—

—

9 759

1 618

75 310 150 310 615 210 155 20 802

10 80 6 60 100 30 40 7 50

612 63 135 153 154

20 25 30 20 40 10 50 60 40

—

103 3 125 45

—

25 24 25 9 90 40 35 8 50 20 10 40

190 12 75 5 12

214 Kommun

Holmön Hörnefors Jörn Lycksele Lycksele Lövånger

Mala

Nordmaling Norsjö Nysätra Skellefteå Skellefteå Sorsele Stensele Sä var Tärna Umeå Umeå Vilhelmina Vilhelmina Vännäs Vännäs Åsele Örträsk

lk lk lk lk st lk lk lk lk lk

lk

st lk lk lk lk lk st lk kp lk kp kp lk

Norrbottens län Arjeplog Arvidsjaur

lk lk

Antal fritidshus 1963

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

31 675 50 237 33 348 80 514 375 115 530 382 226 60 485 800 810 125 950 6 140 32 70 38

7 60 5 50

—

51 40 96 100 15 60 87 60 15 180 120 70 1 150

—

—

30 8

9 254

100 140

— 40

Antal fritids-

Kommun

1963 Boden Edefors Gällivare Haparanda Hietaniemi Hortlax Jokkmokk Junosuando Karesuando Karl Gustav Kiruna Korpilombolo Luleå Nederkalix Nederluleå Nedertorneå Norrfj ärden Pajala Piteå Piteå Råneå Tärendö

Tore Älvsby Älvsbyn Overkalix Överluleå Övertorneå

st lk lk st lk lk lk lk lk lk st lk st lk lk lk lk lk lk st lk lk lk lk kp lk lk lk

Uppskattn. av antalet hus, som tillkommit 1960-1962

44 1000

6 300

25 450 224 25 10 10 830 25 320 450 2 500 470 310 40 450 249 310 85 230 137 49 30 700 41

15 75 65 5

—

5 170 10 30

—

300 100 90 5 150 25 50 28 20 15 10 90 15

Bilaga 5.

Medelfelsberäkningar Medelfelstabell

1. Fördelning, procent, efter frekvensen under 1963 (tabell 2) samt procenttalens

för skilda medelfel.

fritidsaktiviteter

Frekvens Aktivitet Aldrig

Någon enstaka gång

Någon gång i månaden

Någon gång i veckan

Varje dag

14 0,8 3 0,4

12 0,7 7 0,6

17 0,8 4 0,4

43 1,1 24 1,0

14 0,8 62 1,1

75 1,1

7 0,5

3 0,4

12 0,7

3 0,3

100 Utövat någon form av friluftsliv medelfel Sett på TV medelfel Utövat motionsidrott inomhus medelfel

Summa

Medelfelstabell 2. Andel personer, procent, inom olika åldersgrupper, som utövat resp. aktivitet under 1963 samt procenttalens medelfel.

Sett på TV medelfel Utövat motionsidrott inomhus medelfel

3.

18-25

26-35

36-45

46-55

56-65

8 1,4 2 0,7 61 2,4

11 1,7 2 0,7 71 2,2

11 1,5 1 0,5 75 2,0

16 1,8 3 0,8 82 1,8

26 2,3 6 1,3 88 1,8

Fördelning, procent, efter antal gånger vissa utövats (tabell 6) samt procenttalens medelfel.

friluftsaktivitcter

Antal gånger

Aktivitet

Skridskoåkning, bandy eller ishockey medelfel Skogspromenader, svamp- eller bärplockning medelfel Camping medelfel Bilutflykter utan samband med utövande av sport och friluftsliv medelfel

aldrig

Åldersgrupper

Aktivitet

Medelfelstabell

1-2

3-5

6-20

21-50

78 0,8

3 0,4

7 0,6

0,6

3 0,4

1 0,2

15 0,8 73 1,0

6 0,5 8 0,6

18 0,8 5 0,5

36 1,1 10 0,6

17 0,8 3 0,4

0,6 1 0,2

20 0,9

7 0,5

14 0,8

29 1,0

19 0,8

11 0,7

100 100 100

216 Medelfelstabell 4. Fördelning, procent, efter antal gånger vissa anläggningar nyttjats under dr 1963 (tabell 16) samt procenttalens medelfel. Antal gånger

Friluftsgårdar och raststugor . .

ut-

Summa

1-2

3-5

6-20

21-50

51-

71 1,0 74 1,1 31 1,0

9 0,7 7 0,6 4 0,4

10 0,7 7 0,6 10 0,6

9 0,7 10 0,7 27 1,0

1 0,2 2 0,4 19 0,9

0 0,0 0 0,2 9 0,6

Medelfelstabell 5. Fördelning, procent, efter utnyttjandet av friluftsgårdar raststugor i olika orter (tabell 16) samt procenttalens medelfel.

100 100 100

och

Antal gånger

Friluftsgårdar och raststugor Stockholm, Göteborg, Malmö

3-5

70 1,7

9 1,1

71 1,9 76 1,9

10 1,3 9 1,3

82 5,2 68 2,3

12 4,5 12 1,6

Södra och mellersta Sverige

Norra Sverige

Medelfelstabell

6.

Semesterperiod 1 år 1963 fördelad efter semesterbostad, (tabell 32) samt procenttalens medelfel. Semesterperiod 1

Semesterbostad

16 0,8 13 0.8 10 0,7 3 0,4 24 1,0 14 0,8 1 0,2 13 0,8 1 0,3 4 0,5 1 0,2

Båt

Summa

procent,

217 Medelfelstabell

7.

Hushåll i tätorter fördelade, procent, efter tillgång till (tabell 52) samt procenttalens medelfel.

fritidshus

Dispositionssätt Hyr Hyr fri- Hyr fri- Disp. Disp. ej Äger el. disp. tidshus tidshus hus på fritids- fritidsannan stadig- tillfälannat hus fritidshus varande ligt sätt bostad

Den permanenta bostadens läge

Stockholm, Göteborg, Malmö . . medelfel Södra och mellersta Sverige tätorter över 35 000 inv medelfel tätorter under 35 000 inv. . . . medelfel medelfel Totalt medelfel Medelfelstabell

8.

57 2,0

22 1,6

4 0,7

6 0,9

9 1,2

2 0,5

65 2,3 74 2,1 64 2,5

15 1,6 12 0,3 20 2,0

5 0,9 3 0,7 1 0,5

8 1,4 5 1,1 7 1,3

2 0,7 1 0,5 2 0,7

63 1,1

18 0,9

3 0,4

5 1,1 5 1,1 6 1,3 6 0,5

8 0,7

2 0,3

Fritidshusens

bostadsyta

Fritidshusets bostadsyta

Mer än 80 m 2 Summa Fördelning,

procenttalens

100 100

medelfel.

25 2,3 42 2,6 21 2,2 12 1,8

50 — 80 m 2

9.

samt

100 Procent

30 — 50 m 2

Medelfelstabell

Summa

procent, talens

efter fritidsbostadens medelfel.

läge samt

Samtliga, som disp. fritidsbostad 1963

Fritidsbostadens läge

Götaland 20 1,5 4 0,8 7 0,9 15 1,4 Svealand 17 1,4 23 1,6 Norrland 5 0,6 7 0,9 2 0,7 Summa

procent-

218 Medelfelstabell 10. Fördelning, procent, efter uppgivna planer pä att skaffa fritidshus (tabell 63) samt procenttalens och de uppräknade talens medelfel.

Köpt tomt medelfel Förhandlingar om köp pågår medelfel Letar f. n. efter lämplig tomt medelfel Kommer troligen att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren medelfel Kommer nog inte att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren medelfel Kommer absolut inte att skaffa fritidshus inom de närmaste fem åren . . . medelfel Vet ej medelfel Summa

Medelfelstabell

Procent

Antal

2 0,4 2 0,4 10 1,0

13 648 2 986 17 060 3 412 87 006 8 104

33 1,5

282 343 12 795

35 1,6

299 403 13 222

14 1,2 4 0,7

115 155 10 236 37 532 5 545

853 000

11. Hushåll i olika orter fördelade, procent, ett ägt fritidshus (tabell 64) samt procenttalens Fritidshusets önskade läge Götaland 23 1,4 5 0,7 7 0,7 12 1,1 Svealand 17 1,3 16 1,2 Norrland 7 0,7 8 0,9 1 0,3 4 0,7

Vet ej Summa

KUiMGL. B I 3 L .

i h QKT 1934 ' r oc*riOL ( VI

efter önskat medelfel.

läge för

Kartbilaga

c/) CO

LU : <

O —' O >- O CD 00 Z CD LLI

CD Z

CO -» Q LU — Q t CC Q£ . O

iWNIKWNKW1^g^^§gs

l

Kartbilaga "2

^ 00 UJ CD

c/) &> LU -J •" > LU O :0 CD Z! O — Q:

I- >

(T

x: OQ LLJ

—

£ UJm —C/). 01

en -*

LU g <

> E ^ :0 h- O

NORDISK UDREDNINGSSERIE (NU) 1964 1. Teknikerutbildning i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Del n . 2. Nordisk etterutdannelse i by- og regionplanlegging. 3. Nordiskt institut för elementarpartikelfysik. 4. Invaliditetsvurdering, erstatningsfastsettelse, tabellsystemer m. v. i yrkesskadetrydgene i Norden.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1964 Systematisk förteckning (Siffrorna inom klämmer beteckna utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen)

Finansdepartementet

Justitiedepartementet Företagsinteckning. [10] Svensk namnbok 1964. [14] Utlåtande av Juristkommissionen i Wennerströmaffären. [:(5] Rapport av parlamentariska nämnden i Wennerströmaffären. [17] Lag om förvaltningsförfarande^ [27] Beräkning av pensionsreserv i pensionsstiftelse. [28] Skadestånd II. [31] Förtida tillträde, expropriationskostnad m. m. [32] Familjerättskommittén. Äktenskapsrätt I. Författningstext. [34] Äktenskapsrätt n . Motiv. [35] Sammanställning av remissyttranden över författningsutredningens förslag till ny författning. Del 3. Kap. 6 i förslaget till regeringsform. [38] Rapport och arbetsmaterial från arbetsgruppen för det kommunala sambandet juni 1964. [39]

Värdesäkringskommittén 1. Indexlån. Del I. [1] 2. Indexlån. Del II. [2] Alkoholreklamen. [6] Statens skogar och skogsindustrier. [7] Kommunal skatteutjämning. [19] Nytt skattesystem. [25] Koncernbidrag m. m. [29] Ecklesiastikdepartementet 1958 års utredning kyrka-stat i n . Religionsfrihet. [13] IV. Historisk översikt. Kyrkobegrepp. [16] V. Kristendomsundervisningen. [30] Förbud mot utförsel av kulturföremål. [22] Skolans försörjning med lärare II. [44] Jordbruksdepartementet I960 års jordbruksutredning. 1. Kapitalutvecklingen i det svenska lantbruket. [8] 2. Lantbrukets strukturutveckling. [37] Älgfrågan. [11] Veterinärmedicinsk forskning och undervisning. Del II. [12] Kronhjortsreservat m. m. [23]

Försvarsdepartementet Krigsmaktens förbandssjukvård. [20] Socialdepartementet Socialpolitiska kommittén. 3. Bättre åldringsvård. [5] 4. Social omvårdnad av handikappade. [43] Arbetstidsförkortningens verkningar. [9] Behandlingsforskning vid ungdomsvårdsskolorna.

Handelsdepartementet Effektivare konsumentupplysning. [4] översättning av fördrag angående upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) och tillhörande dokument. [18] översättning av viktigare följdförfattningar till fördragen angående Europeiska ekonomiska gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen. [33]

[24]

ö k a t stöd till barnfamiljer. [36] Mentalsjukvårdslag. [40] 1962 års utredning ang. sjuksköterskeutbildningen I. Grundutbildningen. [45] II. Vissa grundläggande undersökningar. [46]

Kommunikationsdepartementet Bilskrotning. [21] Statens byggnadsbesparingsutredning 3. Offentliga byggnader. Ekonomiskt byggande. [26] Friluftslivet i Sverige. Del I. Utgångsläget och utvecklingstendenser. [47]

Inrikesdepartementet Konsumtionsmönster på bostadsmarknaden. [3] Bostadsstöd för pensionärer. [41] Kommunal markpolitik. [42]

SVENSKA REPRODUKTIONS AB STOCKHOLM 1964 . L.

i 4 OK] i. TIM*v.

i0u

>•)'" '

* 1