Turism och rekreation i Sverige : huvudbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

urism oc

i

Sverige

etänkande av kommittén för Ianering av turistanläggningar och iluftsområden

Statens offentliga utredningar l 973 :5 2 Jordbruksdepartementet

Turism

och rekreation

i

Sverige

Huvudbetänkande avgivet av kommittén för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. Stockholm 1973

ISBN 91-38-01645-1 Göteborgs Offsettryckeri AB, Stockholm 73.2 960 S

Till Statsrådet och chefen förjordbruksdepartementet

Fredén dåvarande pla- Genom beslut den 13 juni 1969 bemyndi- (fr. o. m. 24.4.1970),

numera byråchef Sven

chefen för jordbruksdepar- neringsdirektören

gade Kungl. Maj :t Rune Frid 13.7.1970), redaktör att tillkalla sju sakkunniga (fr. o.m. tementet högst rörande George Ganneby (fr. o. m. 18.3.1972), för att verkställa utredning planering

friluftsområden ingenjör Axel Gunneriusson (fr. o. m. av turistanläggningar och Åke

m. m. 18.3.1972), departementssekreterare

(fr.o.m. 18.3.1972), direktör Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande Hjalmarsson

S. B.E. Gert Karlsson, departementssekreterare

tillkallades som sakkunniga riksdagsman ditillika ordförande, dåva- Lennart Lindgren (fr. o. m. 18.3.1972), Arne Pettersson,

numera in- rektör Ingvar Mattsson (fr. 0. m. 29.5.1972),

rande departementssekreteraren

W. Bernt Carlsson, lektor E. Anders Nordlund samt renägare Per ternationelle sekreterare

Sven M. Dahlin Henrik Omma. utredningssekreterare Till sekreterare åt de sakkunniga förordna- (t. 0. m. 18.6.1971), riksdagsman Thorbjörn Nils Jeansson och 12.11.1970), redaktör K. des aktuarie E. Ragnar Fälldin (t. o.m. som biträdande sekreterare dåvarande kansli- Göran Holmberg, dåvarande departements-

Ulf R. Lönn- sekreteraren numera departementssekrete-

sekreteraren numera kanslirådet

.lan Palm rare Karl Olov Öster (fr. o. m. 2.9.1969).

qvist, departementssekreterare

har arbetat under benämsamt dåvarande plane- De sakkunniga (fr. 0. m. 1.11.1972) för planering av turistnumera byråchef Hans Åker- ningen Sakkunniga ringsdirektören G. och friluftsområden m. m.

lund. Såsom experter tillkallades byrâchef anläggningar

får härmed överlämna sitt Bertil Burman, dåvarande avdelningsdirektö- Utredningen

Erik Casten Carlberg slutbetänkande.

ren numera byråchef

marknadschef Arne Till utredningen har fogats särskilda yttran- (fr. o. m. 19.1.1971), den av ledamöterna Holmberg och Palm samt Elleforss 18.3.1972), dåvarande (fr. 0. m. E. experten Omma. byrådirektören numera avdelningsdirektör

Gerhard H. Ericson, byrådirektör Jan Fager Stockholm i december 1973

direktör J. Arne Flad- (fr. o. m. 18.3.1972),

direktör Erland vad (fr.o.m. 13.7.1970),

Arne Rettersson

Göran Holmberg Ulf Lönnqvist

Bernt Carlsson

Jan Palm Hans Åkerlund

/Nils Ragnar Jeansson

SOU 1 9 7 3 :5 2

Innehåll

luftsliv . . . . . . . . . . . . . . 32 . . . . . . . . . . . . . . 9 Sammanfattning Kommunala 35 2.8 befogenheter

2.9 . . . . .. 36

I Utredningsarbetet Semesterspridning

. 36 2.10 Den fysiska riksplaneringen

1 Utredningsuppdraget och arbetets 3 Sammanfattning av kommitténs . . . . . . . . . . . . . . 17 uppläggning . . . . . . . . 38 17 tidigare betänkanden 1.1 Utredningens direktiv . . . .

3.1 Åre- utvecklingsplan för ett

1.2 Till kommittén överlämnade 38 svenskt rekreationsområde . remisser och skrivelser 19

3.2 Arbetsgruppen för Åre-pro-

1.3 Definitioner och avgränsning 40 jektet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 20 av utredningsarbetet Vindelälvsområdet - För- 3.3 23 1.4 Arbetets uppläggning slag till utvecklingsprogram för rekreationslivet . . . . . . 42

2 Tidigare utredningar och riksdags- till

3.4 Statligt lokaliseringsstöd

beslut inom turist- och rekrea- 47 rekreationsanläggningar . . . tionssektorn . . . . . . . . . . . . . 27 3.5 Huvudmannaskapet för

2.1 Den statliga rekreationspoli- i . 48

vandringsleder üällvärlden

tiken och turismen . . . . . . 27

2.2 1948 års turisttrafikutred-

. . . . . . . . . . . . . . . 28

ning II Inledande redogörelse

2.3 1962 års fritidsutredning .. 28

-

2.4 1967 års riksdagsbeslut

4 Fritidens och reselivets framväxt det nya naturvårdsverket, och utveckling . . . . . . . . . . . . 51 förstärkning av friluftsfon- 4.1 fram till den . . . . . . . . . . . . . . . . 30 Utvecklingen 1930-talet . . . . . . . . . . . 51 2.5 1964 års turisttrañkutred- 31 4.2 Den ökade fritiden under ning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 51 2.6 betän- 1900-talet Idrottsutredningens Resandetivärlden . . . . .. 54 4.3 kande - förslag till omstruktill idrott 4.4 Utomnordiska resor till Norturering av stödet . . . . . . . . . . . 55 och friluftsliv . . . . . . . . . 31 den/Sverige

- re- 4.5 Det svenska resandet till ut-

2.7 1970 års riksdagsbeslut

landet . . . . . . . . . . . . . . 57

gionalpolitiken, ny anslags-

4.6 för struktur för idrott och fri- Sverige som semestermål

den egna befolkningen 59 7.5 Svenska Turisttrafikförbun-

det- STTF . . . . . . . . . . 145 K araktáristiska drag och allmänna 7.6 Regionala turistorganisatiostrukturproblem i det svenska re- ner . . . . . . . . . . . . . . .. 148 selivet . . . . . . . . . . . . . . . . . . 60 7.7

Övriga riksorganisationer

5.1 Rekreationsresandet och och kommersiella intressen-

hushållets ekonomi 60 ter . . . . . . . . . . . . . . .. 150 5.2 Bilens betydelse i det sven- 7.8 Hittillsvarande utvecklingsska rekreationsresandet . . . 62 tendenser . . . . . . . . . . .. 158

5.3 Boendeanläggningarnas be-

tydelse i det svenska rekrea-

tionsresandet 65 Kommitténs överväganden och 5.4 Svenska folkets rekreations-

förslag . . . . . . . . . . . . . . . .. 163

resande i intervjuundersök-

ningar . . . . . . . . . . . . .. 65 8 Mål och medel

5.5 for utvecklingen

Kommitténs intervjuunderinom svensk turism och rekreasökning 69 tion . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 163

8.1 Faktorer som påverkar det

Mottagningsapparaten: Anlägg-

framtida rekreationsmönningar, områden och aktiviteter . 80 stret . . . . . . . . . . . . . .. 163 6.1 Samhällets ekonomiska en- 8.2 Bristerna i de nuvarande forgagemang i

anläggningar,

merna för turism och rekreaområden och aktiviteter 80 tionsliv . . . . . . . . . . . .. 165 6.2 . . . . . . . . .

Inkvarteringen 83

8.3 för en svensk tu-

6.3 Målsättning

Serveringsanläggningar 100

rist- och .

6.4 och rekreationspolitik 168 Sysselsättning omsätt-

8.4 Medel för att

. . . . . . . . . . . . . . . 101 förverkliga

ning

6.5 rekreationspolitiken . . . . . 170

Kommunikationerna 102 8.5 Friskvârdens roll i turist- 6.6 Nuvarande

efterfrågestruk-

och

tur på . . . . . . rekreationspolitiken 172

inkvartering 108

6.7 Det aktuella utbudet av pro-

ducerade 9 resor och arrange- Kommitténs förslag till nya orga-

mang och dess omfattning . 113 nisationsformer av turism och

6.8 för friluftsliv rekreation . . . . . . . . . . . . . ..

Anläggningar 174

och rekreation . . . . . . . . . 122 9.1 Allmänna synpunkter på ad-

ministration och organisa- De nuvarande organisationsfor- tion av turism och rekreamerna för turism och rekreation . 130 tion . . . . . . . . . . . . . . .. 174 7.1 Internationella exempel på 9.2

Sveriges Turistråd . . . . .. 175

turistorganisationer som är 9.3

Samarbetsdelegationen för

av särskilt intresse för fråge- turist- och

rekreationsfrågor 177

ställningen 130 9.4 Naturvårdsverket och turis- 7.2 Turism och rekreation inom men . . . . . . . . . . . . . .. 178 den statliga administratio- 9.5 Kungl. Majzt och turismen 179 nen 141 9.6

Marknadsföringsavgift på

7.3 Kommunernas organisation

boendeanläggningar . . . . . 179

av turism och rekreation 144 9.7 Kommitténs förslag till

7.4 Landstingens av

organisation till 1966

komplettering års

turism och rekreation . . . . 145

hotellförordning . . . . . .. 180

kal nivå . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

10 Sveriges T uristrâds uppbyggnad,

Formerna för uttagandet av och finansiering . 181 Bilaga2

arbetsuppgifter 251

boendeavgift samt statistikproduktion. 10.1 Förslag till verksamhetsform för Bilaga3 Svenska kommunförbundets och huvudmannaskap

. . . . . . 181 och Svenska landstingsförbundets syn-

Sveriges Turistråd punkter på den regionala organisatio- 10.2 Samarbetet mellan Sveriges och de nen av turism

Turistråd regionala

. . . . 181

turistorganisationerna

10.3 De huvudsakliga funktionerna inom verksamhetsområdet . . . . . . . . . . . . . . . . 182

10.4 Samverkan mellan Sveriges

Turistråd samt producenter

och konsumenter . . . . . . . 186

10.5 Kostnader för Sveriges Tu-

ristråd samt verksamhetsbe- . . . . . . . . . . . . 187 skrivning . . . . . . . . . . 189 10.6 Finansiering

ll Primára områden för rekreation . . . . . . . . . . . . . . . 192 och turism . . . . . 192 11.1 Allmän målsättning 1 1.2 Krav och definitioner på primära rekreationsområden 193

11.3 Riktlinjer för inventerings- . . . . . . . . . . . . . . 195 arbetet . . . . . 195 11.4 Inventeringsarbetet 11.5 Kommitténs förslag till primära rekreationsområden 214

11.6 om de primära

Uppgifter

rekreationsområdena 217

11.7 Utvecklingen av rekreationslivet i de primära rekreationsområdena . . . . . . . . 218

. . . . . . . . . 225

IV Särskilda yttranden

. . . . . . . 225 1 Av ledamoten Holmberg Palm . . . . . . . . . . 226 2 Av ledamoten Omma . . . . . . . . . . 227 3 Av experten

V . . . . . . . . . . . . . . . . . 233

Bilagor

Bilaga 1 Sveriges Turistråds arbetsuppoch förslag till samarbetsformer gifter riksnivå samt och lo-

mellan regional

Sammanfattning

l Frâgeställningarna om man i betydelsen även inlägger att det är

och levnadsstandar- en aktivitet i vilken alla kan delta oberoende Utvecklingen av fritiden

resor av ekonomiska, sociala eller fysiska hinder. den har medfört att för nöjen och Kommittéarbetet har kommit att inriktas rekreation kraftigt ökat under de senaste

har emeller- sedan flera tilläggsdecennierna. Denna utveckling på sex huvudområden, direktiv meddelats. l) lnventera landet på tid medfört olika problem: anläggningar och för turism och rekreation har inte lämpliga större områden som lämpar sig för områden

de krav som resenärer- det fjärrinriktade rekreationslivet (s. k. ”pri-

alltid kunnat uppfylla 2) Utveckla en na numera ställer och samtidigt har anlägg- mära rekreationsområden).

nämliinte haft tillfredsställande belägg- översiktlig plan för ett sådant område, ningarna Olika har också visat gen Åre-området. 3) Utarbeta ett översiktligt ning. undersökningar inte har för turism och friluftsliv inom Vinatt stora delar av befolkningen program och delälvsområdet. former för det till riktiga semestermöjligheter 4) Föreslå tillgång till turist- och att en allt för stor del är helt utestängd från statliga lokaliseringsstödet

Samti- 5) Utarbeta ett förrekreationsanläggningar. att göra resor för rekreationsändamål. för vandringsleder i konstateras att samhället stöder turis- slag till huvudmannaskap digt

men och rekreationen med avsevärda belopp, fjällvärlden. 6) lämna förslag till en ny orga-

nisation för marknadsföring av turism och såväl från stat, kommun och landsting.

Kommittén tillsattes i juni 1969 med di- rekreation i Sverige.

som bedrivits i flera olirektiv att föreslå åtgärder som väsentligt Utredningsarbetet

har utmynnat i flera delutskulle förbättra svenska folkets möjligheter ka arbetsgrupper

och som att semestra i sitt eget land. Samtidigt skulle redningar som tidigare publicerats

behandlar Åre-projektet, Vindelälvsområdet,

kommitténs förslag leda till att nya arbetsdet lokaliseringsstödet till rekreatillfällen skapades. statliga huvudmannaskapet för Kommitténs arbetsområde har utgjort den tionsanläggningar,

samt en undersökning om delen av resandet som sker för rekreations- vandringsleder kommitténs be- svenska folkets semestervanor och attityder ändamål. Därför benämns

tänkande ”Turism och rekreation i Sverige”. till semesterresor.

har resul-

Med turism avses enligt kommitténs uppfatt- De tidigare utredningsförslagen

terat i att det statliga lokaliseringsstödet till minst en överning det resande som innebär utanför hemorten. turistanläggningar fått ungefär den inriktning nattning Kommitténs anser att begreppen turism som det lokaliseringsstöd som ges till in-

kan användas dustrianläggningar. Ett särskilt projekterings-

och turist även fortsättningsvis

bolag för att förverkliga Åre-utredningens

Den genomsnittliga beläggningen på svenförslag har bildats och 1973 års vårriksdag ska hotell har sjunkit under de senaste åren.

har beviljat 2 milj. kr. till verksamheten i Den kommersiella delen av transportsektorn detta bolag. har inte heller fullgod beläggning.

Tidigare utredningar har i olika samman- Sedan kommittén konstaterat att produhang behandlat frågor om turism och rekrea- centsidan arbetar under otillfredsställande tion. Av de utredningar som fått betydelse villkor nödgas kommittén också konstatera märks särskilt 1948 års turistutredning, 1962 att även bilden av konsumenternas turism

års fritidsutredning, 1964 års turisttrafrkut-

och rekreation också uppvisar många otill-

redning, idrottsutredningen samt utredningar fredsställande drag. Som särskilt

allvarliga om lokaliseringspolitiken. Som resultat av brister framstår för den enskilde svårigheten dessa utredningar har olika åtgärder för att konsumenten att få riktig information om utveckla turismen eller rekreationslivet kom- det existerande utbudet av resemöjligheter, mit att vidtas. Denna utredning är emellertid svårigheten att finna anläggningar som är

den första som helt ägnats åt efter

frågeställning- anpassade såväl kraven på utformning

arna turism och rekreation. som i det rätta prisläget samt de långa och

dyra transporterna. Såväl kommitténs som 2 Huvuddragen i den nuvarande utveckling- övriga intervju-

en undersökningar visar att en stor grupp, om-

kring en fjärdedel av svenska befolkningen i Kommittén har sökt kartlägga de väsentliga aktiva åldrar, inte gör några rekreationsresor

dragen inom svensk turism och rekreation. under semestern. Även bland dem som gör Denna har hämmats av den

kartläggning rekreationsresor finns också många otill-

allvarliga brist på statistik och andra uppgif- fredsställande drag såväl på boende, trans-

ter som råder inom sektorn. port och aktivitetssidan som på marknads-

En omfattande intervjuundersökning har föringssidan. Konsumenterna hänvisas

angenomförts för att kartlägga svenska folkets tingen till för enkla inkvarteringsfonner eller

semestervanor och attityderna till semester också för dyra. Campingen utgör för stora

och längre ledighet. Kommittén har också grupper ett acceptabelt semesteralternativ

försökt få ett grepp om och standarden

produktionsappara- på campingplatserna har ock-

ten dvs. för boende och aktivi-

anläggningar så höjts väsentligt under de senaste åren.

teter och transportapparaten samt det paket- Trots detta ökar inte antalet gästdygn per år utbud av svenska resor som erbjuds i och till på landets campingplatser nämnvärt. Bristen

Sverige. på som

inkvarteringsformer komfortmässigt

En genomgång av tidigare genomförda in- ligger över campingen men utan stadshotel-

tervjuundersökningar har kompletterat kom- lens serviceutbud är påtagligt stort. Denna

mitténs bild av turismen och rekreationen i har i alltför efterfrågan liten utsträckning landet. mötts med byggandet av s. k. stugbyar. Kartläggningen visar att landets samman- Kommittén gör den bedömningen att ett

lagda inkvarteringskapacitet på kommersiella avsevärt tillskott

måste skapas i relativt billi-

boendeanläggningar uppgår till ca 350 000 ga men kvalitativt tillfredsställande

boendebäddar varav 100000 på hotell, 18000 i med anläggningar en låg grad av service. stugbyar, 9 000 på vandrarhem och 225 000 Detta har bl. a. kommit till uttryck i Årepå campingplatser (förutsett att varje tält- planen.

plats kan hysa 3 personer). Men byggandet av nya

boendeanläggning- Utredningsarbetet visar också att de nu-

ar är endast en av många viktiga åtgärder för varande anläggningarna har betydande svårig- att få en bättre styrning av landets turism

heter särskilt på grund av att inte utnyttjas och rekreation. Bristerna uppträder inte en-

tillräckligt.

dast på anläggningssidan utan är i hög grad

Kommittén pekar på för den övervägande delen av svenska folket

också organisatoriska.

vilket klart bekräftas av 1969 års hushållsbehöver ett att den statliga administrationen

bättre samråd mellan departement och verk i budgetundersökning.

Personer med höga inkomster har genomolika frågor om turism och rekreation. bättre möjligheter att orga- Det kan konsteras att stora belopp årligen gående betydligt

nisera ett givande rekreationsliv och är för satsas på anläggningar, områden och organi-

utan att utbytet kan övrigt också de enda som numera har råd att sationen av turismen

anses motsvara insatserna. Satsningen sker skaffa sig ett eget fritidshus.

utan målsättning, samoftast övergripande

manhållande målmedgrepp eller tillräcklig 3 Samhällets turist- och rekreationspolitik

ofta med

vetenhet. Åtgärderna genomförs

anser att den viktigaste fönit- Kommittén stora insatser av samhällsmedel. inte för att landets turism och rekreaförmår sättningen De befintliga organisationerna tion skall få en riktig utveckling är att tillräcklig information och försäljsprida samhället har uttryckt en bestämd målsättsom redan ningskunskap kring den kapacitet inom sektorn. Denna finns. Detta resulterar i en onödigt låg be- ning för sin verksamhet

måste komma till användning när prishöjningar och politik

läggningsgrad, ytterligare

samhället ställs inför krav på åtgärder och ännu större svårigheter att sälja utbudet.

medel och vara vägledande vid

i rim- ekonomiska Utbudet av rekreationsanläggningar

att kom- samhällets bedömningar av hur de offentliga

liga prisklasser är så pass begränsat medlen till turist- och rekreationssektorn mittén har kunnat konstatera att den över-

folket inte skall kanaliseras och vilka typer av anläggdelen av det svenska vägande En boende vid sina ningar och åtgärder som skall prioriteras. utnyttjar kommersiellt bor uttalad har hittills saknats och kom-

rekreationsresor inom landet. l stället politik

mittén söker därför att formulera vissa viktihos släkt och vänner under seman oftast

mesterresor. ga drag i en sådan.

Ett övergripande mål i en statlig rekrea- Denna kategoris möjlighet att fungera som

svenska folkets tionspolitisk målsättning bör enligt kommit-

inkvarteringsresurs vid vara att de offentliga medel semestrar verkar emellertid att avta alltefter- téns uppfattning

och rekreation skall fortsätter från de äldre och som används för turism som inflyttning allmän-

stora bostäderna glesbygden till lägenhe- satsas på ett sådant sätt att en bred

på de anläggningar och områter i tätorter. Det kan således konstateras att het kan utnyttja

folkets vid den som byggs med allmänt stöd.

svenska inkvarteringsmöjligheter

minskar från år till år om Särskilt viktigt är det att de grupper som i rekreationsresor svårigheter att få rekreatillkommer. dag har betydande inga nya boendemöjligheter har dessaförsäm- tion såsom handikappade, låginkomsttagare I begränsad utsträckning eller barnrika får väsentligt förbätttill rekreationsresor inom familjer rade möjligheter rade möjligheter till rekreationsresor. landet kunnat ersättas av utlandsresandet. bör aktivt medverka till att att Samhället Detta har nu antagit sådana proportioner och med-

boen- förbilliga transportmöjligheterna

antalet svenska gästdygn på utländska verka till att rekreationslivets krav på marki deanläggningar tycks vara större än motsvamed andra intressen kan tillvarakonkurrens rande svenska gästdygn på svenska boende-

Men kommittén kan emellertid tas bättre, än vad som nu sker. anläggningar. Erfarenheter från bl. a. Åre-planeringen konstatera att turistresor till utlandet inte på

visar att knappast i någon ort i landet kan något sätt kan utgöra den slutliga lösningen

turismen vara den enda utkomstmöjligheten. för de flesta svenskars semesterproblem.

av ensta- inom ramen för lokali- Trots ett utbud Satsningar på turism

uppseendeväckande

måste därför ses som ett

seringspolitiken

ka lågprisresor ligger de flesta utlandsresorna

komplement till andra åtgärder. Sysselsätti en sådan prisklass att de inte är tillgängliga

ll

ningsaspekten får inte enligt kommitténs mellan riksnivå, regional och lokal nivå av-

uppfattning vara enda avgörande faktor för seende turistorganisationernas verksamhet.

satsning på områden eller för

anläggningar Ett onödigt dubbelarbete med dålig genom-

turism och rekreation. Inte heller anser komslagseffekt kan konstateras, inte minst på mittén att satsningar på turism och rekreautlandsmarknaden som kan bli föremål för tion bör göras enbart av valutaskäl. Anlägg- åtgärder från såväl den centrala som de

ningar och områden för turism och rekrea- och lokala regionala organisationerna. Beartion bör framför allt utformas så att de betningen av marknaden sker med ett mycattraherar stora delar av svenska folket. Så-

ket bristfälligt underlagsmaterial bl. a. saknas

dana anläggningar kommer emellertid alltid den

inkvarteringsstatistik som förekommer i

att vara attraktiva för många utländska bealla andra OECD-länder.

Bearbetningsmeto

sökare särskilt då från de nordiska grannlän- derna inriktar sig i allt för hög grad på att derna men även från andra länder. framställa trycksaker som senare inte kan

Viktiga marknadsföringsátgärder bör sät-

spridas till konsumenterna på grund av bristas in även på vissa utländska marknader dels tande kunskap om marknaden. De samlade för att få ett tillfredsställande underlag för kostnaderna för de olika

marknadsföringsåt-

anläggningar och områden men också för att gärderna är däremot betydande. Kommittén tillföra landet sociala och kulturella värden. har uppskattat

framställningskostnaderna för

För att den av kommittén

förverkliga de lokala broschyrerna

till ca 8 milj. kr. per formulerade turist- och

rekreationspolitiken år. De sammanlagda kostnaderna för mark-

måste två viktiga styrmedel införas: ett antal av svensk turism nadsföring och rekreation lämpliga områden måste byggas ut på ett har av kommittén bedömts ligga i storleks-

sådant sätt att de passar den breda publikens ordningen 110-130 milj. kr. per år.

krav på semestermöjligheter och en helt ny Den centrala

organisationen för marknadscentral organisation för turism och rekreaföring av svensk turism, Svenska Turisttra-

tion med bättre förankring och ekonomiska

fikförbundet (STTF) bildades 1902 och har resurser än det nuvarande Svenska Turistunder sin verksamhet i huvudsak arbetat som

trafikförbundet måste tillskapas. Därutöver

informationsorgan för svensk turism utom-

behöver samrådet mellan olika statliga myn- lands och särskilt för

trañkföretagen som var

digheter i frågor som berör turism och rekde viktigaste stiftarna. Under de senare åren reation utökas. Detta föreslås ske i form av har

trafikföretagen i allt större utsträckning en statlig samarbetsdelegation. själva övertagit marknadsföringen av sina

egna tjänster och ett urval av svenska turist-

4 Kommitténs produkter. De medel som till förslag till organisation av anslagits STTF :s verksamhet turism och rekreation har inte varit tillräcldiga

för en offensiv

marknadsföring.

De nuvarande organisationsformerna för I organisationens verksamhetsområde har

marknadsföring av landets turism och organi- inte ingått att produktutveckla det svenska

sation fungerar inte tillfredsställande sortimentet enligt av turistmöjligheter. Verksamhekommitténs Verksamheten

bedömningar. är ten har till största delen riktats mot utlandet

splittrad på många olika organisationer med men under de senare åren har bl. a. med skilda och där ansvarsför-

huvudmannaskap särskilda

anslag en inriktning på hemmahållandena inte är klarlagda. Många gånger marknaden gjorts med den uppmärksamma-

sker det en överlappning av olika åtgärder de Sverige-Nu-kampanjen.

inom av svenska

marknadsföringen turist- Kommitténs förslag innebär att STTF av-

möjligheter. Den statliga administrationen vecklas och ersätts av en ny organisation har ingen samlad bild av turism vilket försvå- med bättre ekonomiska resurser, mera ren-

rar bedömningar och övergripande åtgärder. odlat huvudmannaskap och med ansvar inte

Det förekommer heller ingen samordning bara för information utan också produktut-

turism och rekreation. diska men även det övriga

veckling av svensk grannländerna

utlandet kommer att spela en viktig roll i Den som får namnet nya organisationen den verksamhet inte Turistråd blir den centrala turist- nya organisationens Sveriges minst därför att de utländska besökarna organisationen i landet.

för de an- Kommittén anser sig inte kunna förorda medför ett betydande underlag

som är väsentliga för att allmäntillskapandet av något statligt verk för turism läggningar

och rekreation. Landets kommuner och heten skall få tillgång till goda semesterrnöj-

viktig roll för ligheter. landsting spelar en mycket och måste beredas Den nya organisationen får två avdelningrekreationslivet möjligstatistik och heter att aktivt medverka vid den framtida ar, en för planering, rådgivning,

samt en andra avdelning för och den övriga mark- utredningar

produktutvecklingen

av turismen. Den önskvärda marknadsföring och som arbetar med pronadsföringen reklam, information och av de statliga aktiviteterna kan duktutveckling, samordningen

åstadkommas enklare genom att en särskild säljstödjande åtgärder.

för turism och rekrea- Kostnaderna för den nya organisationen samarbetsdelegation

tion bildas mellan de statliga myndigheter beräknas uppgå till ca 23 milj. kr. per år.

som mest behandlar frågor inom sektorn, Finansieringen av den nya organisationen

statens naturvårdsverk, arbetsmark- föreslås ske dels genom ett statsbidrag på 12 nämligen statens samt Sveriges milj. kr. dels genom att en marknadsförings-

nadsstyrelsen, planverk

boende. Turistråd. Kanslifunktionen förläggs till sta- avgift påförs allt kommersiellt

får föreslås bli 50 tens naturvårdsverk. Sveriges Turistråd Marknadsföringsavgiften

Som och beräknas tillföra ca den juridiska formen av en stiftelse. öre per övernattning

stiftare föreslås att ingå utöver staten, Sven- 10 milj. kr. per år.

ska kommunförbundet, Svenska landstings-

förbundet, LO, TCO samt de ideelt verksam- 5 Kommitténs till primära rekreaförslag för reselivet RESO och ma organisationerna tionsomráden

Svenska Turistföreningen. visar att turism och skall förutom stiftarna även Olika undersökningar I styrelsen

för det turistiska boen- rekreation ställer mycket stora krav på samingå representanter markarealer dels därför att en det nämligen Sveriges Hotell- och Restau- manhängande

samt stor del av de aktiviteter som äger rum i

rangförbund Sveriges Campingvärdars

anslutning till anläggningarna är ytterst areal- Riksförbund. krävande dels också för att det behövs Den nya organisationen skall i samarbete

mellan rekreationsområden och leda skyddszoner med de regionala turistorganisationerna

av turism andra aktivitetsområden. och samordna marknadsföringen Under arbetet med att kartlägga landets och rekreation i Sverige samt i de nordiska

för turism och rekreation har länderna. turistråd skall dessutom möjligheter Sveriges i andra kommittén kunnat konstatera att de nuvaleda och samordna marknadsföringen rande områdena och anläggningarna allt för länder. Verksamheten vid den nya organisa-

att kon- ofta blivit lokaliserade och metionen skall få en sådan inriktning slumpmässigt

sumenternas behov kraftigt skall påverka de ra sällan planerats i avsikt att ge ett samlat

som kommer att behöva sättas in. utbud av aktiviteter, transportmöjligheter,

åtgärder aktivt delta vid samt inkvarterings- och serveringsmöjlighe- Bl. a. skall Sveriges turistråd

ter. Skall den fortsatta utbyggnaden av lanutformningen av utbudet av rekreationsmöj-

dets komma den inte minst genom att skaffa sig ett rekreationsmöjligheter ligheter om marknadsför- största delen av svenska folket till nytta betydligt bättre kunnande

kommitténs uppfattning, en hållandena. måste, enligt

skalli del av denna utbyggnad ske inom

Åtgärderna inom marknadsföringen väsentlig

ramen för samordnade åtgärder i områden första hand sättas in i Sverige och de nor-

som har lämpliga förutsättningar för turism Mellersta Sverige:

och rekreation. Kommittén kallar sådana Norra Bohusläns skärgård områden för primära rekreationsområden. Värmlands och Dalslands sjöområde Kommittén har genomfört en omfattande Tiveden kartläggning av landets möjligheter att in- Sörmlands skärgård rymma primära rekreationsområden. delar av Mälaren Med denna

kartläggning som gmnd har F ryksdalen

kommittén föreslagit 23 områden i olika Siljansbygden delar av landet som enligt kommitténs behar de bästa Norra Sverige:

dömningar förutsättningarna att

på sikt kunna del av Ljusnans dalgång fungera som primära rekreationsområden. Dalañällen Härjedalsfjällen

I den tidigare publicerade Åre-planen har

Åre-området kommittén beskrivit för hur ett principerna område Nordingrå primärt skall kunna utvecklas. Korn- Vindelälven mitténs ställningstagande till vilka områden som Tärna-Graddis fjällvärld kan betraktas som primära områden Norrbottens skärgård innebär inte att alla områden ens på sikt

behöver Abisko-Kebnekajsetjällen byggas ut i någon större omfattning.

I områdena behöver däremot Den sammanlagda ytan av de 23 föreslagavsättas de markområden som är nödvändiga för tu- na områdena uppgår till ca 9 % av landets rismens och rekreationens behov och själva totala areal. Nära 5 milj. inv. i landet beräkutbyggnaden i områdena kan därefter nas kunna nå åtminstone ett primärt rekreagenomföras i den omfattning som det all- tionsområde inom en timmas resa från hemmänna marknadsläget orten. berörs 72 kommuner

medger. Sveriges Tu- Sammanlagt av

ristråd förutsätts svara för att det finns goda de primära rekreationsområdena. Utöver de Översikter över de allmänna marknadsförut- föreslagna områdena räknar kommittén ock-

sättningarna. så med att de tre storstadsområdena och De föreslagna primära rekreationsområde- deras omgivningar i viss utsträckning bör na är relativt stora, vanligen 300-800 kvad- kunna betraktas som primära rekreationsomratkilometer i södra och mellersta råden även om de fortsatta Sverige möjligheterna till och upp till flera tusen kvadratkilometer i utvecklingen av utomhusrekreation är benorra Sverige. gränsade. I de föreslagna primära områdena Urvalet av områdena grundar och i deras närmaste sig på analy- omgivningarna samt i ser av många samverkande faktorer såsom de tre storstadsområdena finns mer än två

transportlägen, de naturgivna resurserna och tredjedelar av landets

inkvarteringskapacitet.

förekomsten av befintliga

anläggningar och Av de 23 föreslagna områdena ligger 15

andra investeringar. inom det allmänna stödområdet och 8utan-

Enligt kommitténs för. En viss del av kostnaderna förslag föreslås följan- för utbyggnade områden bli primära rekreationsområden: den av landets framtida

rekreationsmöjlig-

heter kommer att kunna falla inom ramen

Södra Sverige: för de lokaliseringspolitiska

åtgärderna. Sydskånes sjö- och åslandskap Kommittén anser dessutom att sysselsätt- Östskåne ningsläget på enstaka platser utanför det Kullaberg-Hallandsåsen allmänna stödområdet skulle kunna förbätt-

Åsnen-Listerlandet

ras genom att särskilda medel anslås till Öland statens naturvårdsverk för att bekosta vissa Gotland basinvesteringar. Gryt-St. Anna skärgård l de föreslagna primära rekreationsområ-

SOU 197352

dena behöver betydande arealer avsättas för rekreationsändamål men detta utesluter ingalunda att andra aktiviteter såsom industrier och tätorter också utvecklas i omrâdet. Stora krav måste emellertid ställas på planeringen inom områdena. Detta av markanvändningen

föreslås ske genom upprättandet av en s. k.

för markanvändningen i vart och huvudplan ett av de föreslagna primära rekreationsområdena. I de fall endast en kommun berörs av ett område kan planeringen av markanvändningen ske inom ramen för den kommunala l de fall flera kommuner

generalplaneringen.

berörs av samma primära rekreationsområde ske i samverkan mellan kombör planeringen munerna och med länsstyrelsen som samordnare. av områdena bör inte bara Utbyggnaden ske efter en bestämd fysisk planering utan också med ledning av en turistisk helhetsplan. En särskild organisation för projektebör tillskapas och senaring av utbyggnaden re bör även driftbolag samordna aktiviteterna i området. Utbyggnaden bör planeras i olika och med realistiska och sametapper ordnade marknadsbedömningar som grund. förutsätts aktivt medverka Sveriges Turistråd vid tillkomsten av marknadsbedömningarna. Samhällets intresse för andra typer av rekreationsområden än de primära får enligt kommitténs mening inte skjutas i bakgrunden. Utöver de 23 föreslagna primära områdena ñnns det ett mycket stort antal områden turism och som också lämpar sig för friluftsliv. Förekomsten av en överrörligt för primära rekreationsområden siktsplan innebär emellertid att samhället får en vägledning till hur medel för turism och rekreation kan kanaliseras. Kommittén anser sig däremot inte kunna bedöma vilken andel av de totala tillgängliga resurserna som de primära rekreationsområdena bör få.

›. i 1 i -:

i i l J 4

I Utredningsarbetet

l Utredningsuppdraget och arbetets uppläggning

l .l . Utredningens direktiv syftar till att öka utlandets intresse för Sve- Chefen för jordbruksdepartementet medde- rige som turistland. lade direktiv för kommittén i anförande till För att främja sysselsättningen ger staten statsrådsprotokollet den 13 juni 1969: lokaliseringsstöd till uppförande av turistan- ”1964 års turistrrafikutredning framhöll i Detta stöd har i betydande utläggningar. betänkandet H 1966:2) att förut- till en utbyggnad av tu-

(Stencil sträckning bidragit

för en. expansion av turismen i stödområdena. Härtill kommer sättningarna ristnäringen Vid ständigt ökar till följd av ökad fritid, längre de statliga garantilånen för hotellbyggen. semester och bättre ekonomiska resurser. En ingången av budgetåret 1968/69 uppgick de är stigande krav på utestående hotellgarantilånen till 9,4 milj. följd av denna utveckling

utbyggnad av turistanläggningar. Åtgärder kr.

till turism inom Från fonden för friluftslivets främjande för att främja möjligheterna landet har därför kommit att framstå som en lämnas bidrag till olika slag av friluftsanläggallmän angelägenhet av största vikt. ningar. För budgetåret 1969/70 har 5,5 milj. framhöll i sina betän- kr. anvisats till fonden. Medlen är i första Fritidsutredningen

kanden 1964:47, 1965:19 och 1966: hand avsedda för anläggningar som uppförs

(SOU med kommun som huvudman. Det största 33), att behovet av lämpliga friluftsområden för det rörliga friluftslivet stödet till friluftsanläggningar utgår och anläggningar statliga stort. I prop. 1967:59 uttalade emellertid från anslagen till beredskapsarbeär mycket

dåvarande chefen för jordbruksdepartemen- ten som disponeras av arbetsmarknadsstyrel-

som friluftslivet sen. Under budgetåret 1968/69 lämnades tet att den stora betydelse motiverar att från detta anslag till anläggningar för har i det moderna samhället bidrag såväl staten som kommunerna engagerar sig friluftsliv med ca 20 milj. kr. l detta belopp till friluftsliv åt så också bidrag till vissa idrottsanläggför att skapa möjligheter ingår ningar. Särskilda bidrag utgår till byggande många som möjligt. Statligt stöd till turism utgår bl. a. genom av småbåtshamnar. För budgetåret 1969/70 de medel som under X huvudtiteln anvisas finns en bidragsram på 4 milj. kr. för detta som svarar ändamål. De statliga insatserna för turism till Svenska turisttrafikförbundet,

för den med statsmedel finansierade verk› och friluftsliv är alltså betydande. Självfallet

samheten för att söka öka de utländska är det av vikt att de anslagna medlen används som möjligt. Inte minst väsentturistströmmarna till Sverige. De statliga bi- så effektivt dragen till turisttrafikförbundet uppgår bud- ligt är att insatserna görs på ett sådant sätt de kommer så många människor som getåret 1969/70 till 5,4 milj. kr. Detta stöd att

möjligt till del och att olika konsumenters blivit disponibla för andra ändamål. Komönskemål tillgodoses. Det är vidare angeläget mittén bör om den nuvarande överväga att insatser för turism och friluftsliv sätts in av områden marknadsföringen och anlägginom områden, där de kan bli ett värdefullt ningar är effektivt och i annat fall upplagd

komplement i ansträngningarna att förbättra lägga fram förslag om erforderliga föränd-

sysselsättningen. ringar. Särskilda sakkunniga bör nu tillkallas med De sakkunniga bör bedriva sitt arbete i uppgift att utarbeta och successivt nära samarbete lägga med berörda statliga myndigfram förslag rörande lokalisering och utform- heter, kommuner och organisationer. F Örslaning av anläggningar och områden för turism gen bör läggas fram successivt. och friluftsliv. l sitt arbete bör de sakkun- Kommittén fick för att tilläggsdirektiv niga särskilt sträva efter att skapa arbetstill- utreda formerna för det statliga lokaliserings-

fällen inom sysselsättningssvaga regioner. De stödet till rekreationsanläggningar. Dessa di-

sakkunnigas arbete bör därför särskilt avse rektiv meddelades av chefen för jordbruks- Norrland och i största möjliga utsträckning i ett anförande till statsräds-

departementet

inriktas av arbetsintensiva på tillskapandet protokollet den 27 maj 1970: projekt. I sammanhanget bör framhållas att ”Statligt lokaliseringsstöd utgår som lån denna del av landet har många värdefulla och, om särskilda skäl föreligger, bidrag till vildmarksområden av stort intresse för såväl den, som utövar eller ämnar utöva verksamsvenska som utländska turister. heten inom turistnäringen, vid ny-, till- eller De sakkunniga bör inventera vilka områ- ombyggnad av turistanläggning i de delar av den som kan anses lämpliga för anläggningar landet som utgör stödområde. Som turistanför turism och friluftsliv. Det är därför vik- räknas läggningar hotellbyggnader, större tigt att olika åldersgrupper kan få behovet av campinganläggningar, och skidsemesterbyar rekreation och motion tillgodosett. Särskild liftar. av Fråga om lokaliseringsstöd prövas vikt bör läggas vid att underlätta för äldre eller i vissa fall av arbetsmarknadsstyrelsen och handikappade att utnyttja friluftsområ- Kungl. Majzt. Stöd till turistanläggningar kan den och anläggningar. lämnas också i form av lånegaranti. Fråga om kan avse såväl mark som inventeringen sådan garanti prövas av kommerskollegium. redan säkerställts för friluftsändamål - t. ex. I den hittills bedrivna försöksverksamhenaturreservat av social karaktär - som annan ten med lokaliseringsstöd har lokaliseringsbilämplig mark. drag inte i något fall beviljats för investe- I de sakkunnigas uppgift bör också ingå ringar i turistanläggningar. Endast lån har att undersöka huruvida befintliga hotellanbeviljats. Stöd till turistanläggningar har lämläggningar kan anses tillräckliga eller om nats också i form av beredskapsarbeten. nybyggnader i vissa fall bör ske. Som ut- har hittills Lokaliseringsstöd inte beviljats gångspunkt skall gälla att anläggningarna har till campinganläggningar och endast i begrän-

möjlighet att fungera på ekonomiskt riktiga

sad utsträckning till semesterbyar och skidgrunder. Olika former för De hittillsvarande

huvudmannaskap liftar. insatserna i fråga om

för områden och anläggningar bör undersölokaliseringsstöd till turistanläggningar har i kas. hög grad koncentrerats till fjällkommunerna De sakkunniga bör - utöver de åtgärder inom stödområdet. Under 1960-talets senare som här nämnts - kunna pröva även andra del har till sådana anläggningar årligen utgått uppslag som kan väntas öka möjligheterna genomsnittligt 5 milj. kr. såsom lokaliseringsför turism, friluftsliv och rekreation. Härvid lån och 1,5 milj. kr. såsom lånegarantier. bör bl. a. undersökas möjligheterna att sti- 1968 års

lokaliseringsutredning tog i sitt mulera fritidsbebyggelse och den fortsatta friluftsanlägg- förslag rörande lokaliseringspo-

ningar inom sådana glesbygder där mark och litiska stödverksamheten (SOU 1969:49) inbyggnader genom jordbrukets rationalisering te upp frågan om stöd till turistanläggningar

m. m. 1 prop. 1970:75, som avsåg den fort- det till turistnäringen.

stödverksamheten, be- Ytterligare utredningsuppdrag har därefter satta regionalpolitiska

handlades därför inte denna fråga. tillagts de sakkunniga

av lokaliserings- dels den 6 februari 1970 att utreda huvud- Vid remissbehandlingen betänkande framhölls emeller- mannaskapet för vandringslederna i fjällvärlutredningens tid från flera håll att lokaliseringsstödet till den däri inbegripet övernattningsanlägg-

broar, rösning m. m. Vidare skall de turistnäringen bör utredas. Jag delar denna ningar,

för utreda hur uppförandet, under-

uppfattning. Efter samråd med chefen sakkunniga

förordar hållet och driften m. m. av lederna och därtill inrikesdepartementet jag att frågan hörande anläggningar skall finansieras. Länsutreds inom ramen för det utredningsupp-

de sakkunniga för pla- styrelsens i Norrbottens län förslag rörande drag som anförtrotts och friluftsom- skall överarbetas av de nering av turistanläggningar nya vandringsleder

sakkunniga, som därvid bör pröva angelägenråden m. m. ar- av de olika nya lederna. Vid Som utgångspunkt för de sakkunnigas hetsgraden endast får av ovannämnda uppdrag - som bete bör gälla att lokaliseringsstöd fullgörandet

av sysselsättningsmöjlighe- bör utföras skyndsamt - skall de sakkunniga

utgå då en ökning bl. a. samråda med lantbruksstyrelsen, som terna eller serviceunderlaget på en ort beförutsätt- har att höra rennäringsnämnden, samt med döms som angelägen. Ytterligare

vara att anläggningar- naturvårdsverket och vederbörande länsstyningar bör naturligtvis få en tillfredsställande lön- relser. Sedan uppdraget fullgjorts skall de na kan bedömas inkomma till Kungl. Maj :t med samhet och att de planeras inom områden sakkunniga

med för turism. De förslag, goda förutsättningar undersöka om stöd dels den 3 april 1970 att - vad som kunde sakkunniga bör särskilt

bör lämnas till enklare och billigare anlägg- föranledas av riksdagens beslut (rskr 1968:

av typ stugbyar 0. d., dvs. anlägg- 392) - utarbeta ett program för turism och ningar från friluftsliv inom Vindelälvsomrâdet och att ningar som bättre motsvarar efterfrågan Vidare bör de därefter inkomma med förslag till Kungl. bredare befolkningsgrupper. till Maj rt. Uppdraget skall fullgöras med förtur. A sakkunniga pröva om stöd också bör utgå som är av sådana gemensamma anläggningar,

betydelse för turismens utveckling positiv 1.2. Till kommittén överlämnade remisser

inom de här avsedda områdena. och skrivelser De sakkunniga bör vidare pröva huruvida

skäl att i särskilda fall medge 1969 föreligger även till turistanläggningar 17.11 Remiss från Jordbruksdepartementet: lokaliseringsstöd Även Länsstyrelsens i Norrbottens hemutanför det allmänna stödområdet. låne- ställan om bemyndigande att få samordningen mellan lokaliseringsstöd, samt övrigt upprusta befintliga och anlägga nya garantier och beredskapsarbeten bör ses vandringsleder i Norrbottens fjällstatligt stöd till turistanläggningar värld över av de sakkunniga. 2.12 Motion 1121017 av herr Ullsten m. fl. Vid sina överväganden i fråga om stödets beakta inom de svenska form och storlek bör de sakkunniga ang. naturvärden

de konkurrenseffekter som stöd till nya tu- fjällområdena

kan få i förhållande till an- 1970 ristanläggningar 22.1 Motion 112255 av herrar Thylén och läggningar som tillkommit tidigare. Oskarsson om en generalplan för På grund av det anförda hemställer jag att

åt de sakkunniga för utveckling av det svenska turistlivet Kungl. Majzt uppdrar och frilufts- 23.1 Motion 11:330 av herr Holmberg m. fl. planering av turistanläggningar turisområden m. m. att utreda frågan om utform- ang. åtgärder för att stimulera

ningen m. m. av det statliga lokaliseringsstö- men i Sverige

6.2 med

Jordbruksdepartementet: över- 2) Statens planverk: 5, del

rapport lämnande av länsstyrelsens i Norr- 10, Västkusten

bottens län framställning om be-

3) Statens planverk: rapport 16,

myndigande att upprusta befintliga Havskust för arbete och fritid

och anlägga nya i vandringsleder 1972

Norrbottens fjällvärld 4.7 för

Expertgruppen regional utred-

13.3 Jordbruksdepartementet: med över-

ningsverksamhet (ERU): Regional-

lämnande av utredningen ”Ölands- politisk forskning och stödverksam-

bron och turismen” het 1965-1971

(Ds In 1972:14)

3.4 Riksdagens skrivelse 1968:392 i anled- 4.9

Industridepartementet: infordrande av

ning av motioner om särskilda nayttrande över SOU 1972:43 ”Ut-

turcentra vid Vindelälven för forsknyttjande och skydd av havet”

ning och turism, om vissa stödåtgär- (Havsresursutredningen)

der inom Vindelälvsområdet samt 27.10 Riksdagens skrivelse 1972:74 om stöd

om en plan för Vindelälvsområdets till för i jordbruket investeringar användning för friluftsliv och rek- vissa

rekreationsanläggningar m. m.

reation 1973

30.4 Industridepartementet: infordrande av 2.2 Jordbruksdepartementet: överlämnan-

remiss över Vattenfalls utredning de av utredning med förslag till

över 1970-talets

vattenkraftutbygg- utvecklingsplan för rekreationsom-

nad i Norrland råde på norra Öland.

27.5 Jordbruksdepartementet:

utredning

om det statliga

lokaliseringsstödet

1.3 Definitioner

och avgränsning av till turistnäringen

utredningsarbete! 1.9 lnrikesdepartementet: med överläm-

nande av skrivelse från Svenska tu- 1.3.1 Begreppet turism och rekreation

risthotellens riksförbund betr. ho- Med turist avses enligt OECD:s definitiotellgarantilån

ner en besökare

1971 tillfällig i annat land som

stannar minst 24 timmar och där resan har

7.4 Försvarsdepartementet: infordrande

något av följande ändamål: av yttrande över Försvarets fredsor-

ganisations delbetänkande nr 6 1. Fritid, rekreation, semester, studier,

Förutsättningar för att förlägga ett

religion och sport

nytt förband i norr, del 2” i 2. Affärer, släktbesök, sammanträden,

4.6 Riksdagens skrivelse 1971:168 i anled- kongresser.

ning av motion om ett hälsocent- Kommittén anser sig inte kunna använda rum i Vindeln 29.9 samma definitioner på turism som den som

Handelsdepartementet: infordrande av

används inom OECD. Den yttrande över betydelse som

kommerskollegieut-

OECD lägger i turist

redningens betänkande Näringspo- begreppet bör enligt

- kommitténs kunna

litiken ny verksorganisation uppfattning översättas

med utlandsturist.

21 .12 Jordbruksdepartementet: infordrande En mycket stor del av

rekreationsresandet är inhemskt, inte minst i av yttrande över Nordiska rådets

presidiums A 347/t Sverige och detta resande måste även kunna

Medlemsförslag

rubriceras som turism. om ökat turistsamarbete i Norden

1 föreliggande kommer

kommit- 22.12 Civildepartementet: infordrande av utredning

yttrande över 1Se bl. a. International Tourism and tourism 1) SOU 1971:75 med

Hushållning Policy in OECD member countries 1973. OECD

mark och vatten Paris 1973

turist för att det korttidsresande för rekreationsändamål tén att använda begreppet lämnar sin som förekommer (exempelvis veckoslutsrebeteckna en person som tillfälligt och i samband sandet) inte kunna komma med i en sådan hemort mer än 24 timmar med denna även företar minst beteckning. förflyttning

hemmet. I begreppet rekreation har kommittén lagt

en övernattning utanför den övervägande vikten vid utomhusrekrea- Kommittén har kommit till den uppfatt-

arbetet exempel- tionen. ningen att resor som sker i I begreppet rekreation kan mera allmänt vis affärsresor inte skall tas upp till behandavkoppling och fritidsakling i utredningen. Indirekt har givetvis detta sägas ingå motion, resande även en stor betydelse för det egent- tiviteter av olika slag. att det också På samma sätt som kommittén endast liga rekreationsresandet därför behandlar en del av turismen, nämligen skapar ett underlag på boendeanläggningar av behandlas endast en del av

och transportmedel som kan utnyttjas nöjesresande,

rekreationsresandet. rekreationen. Rekreation brukar ibland indelas i närrek- Kommitténs arbetsfält ligger däremot inom den delen av turistresandet som görs reation och fjärrekreation. I det föregående

mar- fallet avses sådan rekreation som kan utövas för rekreationsändamål. För att klart

med den egna bostaden som utgångspunkt

kera att kommitténs arbetsområde hänger har korn- under det att fjärrekreation endast utövas i samman med rekreationsresande samband med resor och övernattning. Ibåda mittén valt att benämna sitt betänkande fallen kan däremot aktivitetsmönstret vara Turism och rekreation i Sverige. Turism och rekreation markerar således detsamma och de anläggningar som kommer

och till användning vara likartade. Många gånger resande som sker för rekreationsändamål där den resande stannar borta från sin van- kan anläggningar som används för fjärrinrikmer än 24 timmar och därmed tad rekreation även spela en viktig roll för liga bostad för vad också företar minst en övernattning. Denna närrekreationen. En gränsdragning

övernattning kan ske såväl på en kommersiell som är en anläggning för fjärrekreation resp. såsom hotell, camping- närrekreation kan därför vara svår att göra boendeanläggning plats el. dyl. som i någon annans privat- och är också många gånger ur utredningens bostad besök hos släkt och vän- synpunkt mindre meningsfull. exempelvis Kommitténs intresse för närrekreationsanner. kanske kommer till uttryck endast då Själva begreppet turist kan upp- läggningar i sådana även kan komma att användas för fattas som kontroversiellt då det tidigare den allmänna turismen. Detta kan vara fallet med många uppfattningen många gånger mellan besö- av de anläggningar som tillkommit för en antydde stora sociala skillnader Försök till andra kommuns egna invånare exempelvis simkarna och de besökta. motions- och idrottsbenämningar av turism har gjorts: I Norge bassänger, elljusspår, i stäl- men också anläggningar med och Danmark har begreppet ”reseliv” anläggningar let kommit till användning. kulturell inriktning som muséer, teatrar och

ett bibliotek. Om man i begreppet turism innefattar Eftersom ett stort och varierat utbud av rekreationsresande som är öppet för alla bör även aktiviteter en viktig förutsättning för enligt kommitténs mening begreppet utgör turism och rekreation kan det många gånger kunna accepteras i fortsättningen. och rek- vara lämpligt att söka kombinera anlägg- Möjligheten att benämna turism reation ”semesterresandd” kan också över- ningar och områden på ett sådant sätt att de är definitionen kan utnyttjas för både det när» och fjärrinvägas. Emellertid på semester i olika internationella en sam- riktade rekreationslivet. sammanhang I samband med turism och rekreation manhängande period på minst fem dygn och med en sådan beteckning skulle mycket av kommer ofta begreppet friskvård in i bilden.

Med friskvård har man oftast menat ett ning, nämligen att utbyggnaden av områden

mycket brett register av aktiva samhällsåtgär- och anläggningar underlättas genom förbätt-

der för att förbättra hälsotill-

befolkningens rad fysisk och annan planering och bättre

stånd alltifrån aktivering av fullt friska mänstyrning och samordning av ekonomiska biniskor i avsikt att ge dem bättre kondition drag inom ramen för nu gällande bestämmeloch därmed minska den framtida belastser samt att informationen och marknadsningen på sjukvården till eftervård av konva- föringen av de svenska semestennöjlighelescenter med ett stort vårdande terna avsevärt förbättras. inslag och därmed insats sammanhängande av sjuk- Direktiven anger ytterligare ett viktigt vårdspersonal och sjukvårdsresurser. ändamål med kommitténs arbete nämligen

Gränsdragningen mellan sjukvård och frisk- att skapa nya arbetstillfällen.

vård har oftast varit diffus i diskussionerna De medel som utredningen bl. a. har haft om friskvården. Eftersom det rör sig om att beakta i sitt arbete har varit förslag som stora skillnader i för innebär att

huvudmannaskapet statliga medel som satsas på

olika vårdåtgårder är det viktigt att friskvår- turism och rekreation skall användas så

den klarare avgränsas från den egentliga sjuk- effektivt som möjligt. Dessutom har kom-

vården. mittén kunnat

i _ föreslå att lokaliseringsbidrag

Kommittén anser för sitt vidkomman- har kunnat komma till användning i större de att begreppet friskvård är en verksamutsträckning än hitills. het som inte ställer krav på de ekonomiska Kommittén är av den uppfattningen att

eller personella resurser som den redan

landstings- en uppstramning av de tidigare bi-

kommunala sjukvården förfogar över. Med dragsformerna och en mera planmässig utfriskvård har kommittén förstått av områden

samtliga de byggnad och anläggningar kom-

åtgärder som görs för att vidareutveckla den binerad med förbättrad och

marknadsföring

friska individens såväl information

rekreationsmöjligheter innebär avsevärda förbättringar

på det fysiska som det psykiska planet. av möjligheterna till ett inhemskt rekrea- Som framgår av betänkandet är behovet tionsresande.

av sådana verksamheter synnerligen stort och En av

förutsättningarna har också varit att

kommittén har

den uppfattningen att ett de anläggningar som föreslås måste sedan de

fortsatt samhällsstöd till en utökad eventuellt fått uppbygg- det bottenstöd som de olika nad av av-

rekreationsanläggningar möjliggör statliga bidragsformerna tillåter därefter skall sevärda förbättringar av individens kunna

psykiska fungera efter företagsekonomiskt rikoch fysiska hälsotillstånd. Denna utbyggnad _ tiga grunder. bör ske både inom ramen för turism och De anvisningar för den fortsatta utveckrekreation och också för att tillgodose närlingen av turism och rekreation som föreslås rekreationens krav på av kommittén

anläggningar. bör kunna ligga till grund för

Enligt kommitténs

uppfattning kan prak- en turist- och rekreationspolitik för sam-

tiskt taget likhetstecken sättas mellan friskhället. Avsaknaden av en sådan politik har vård och rekreation.

många gånger försvårat bedömningar av olika

projekt eller förslag som inneburit stora stat-

1.3.2 liga engagemang.

Utredningens arbetsinriktning

Direktiven och tilläggsdirektiven med-

Kommittén har som sin förde

huvuduppgift sett att utredningsarbetet inriktades efter

att föreslå åtgärder som markant förbättrar sex olika huvudpunkter nämligen

för svenska folket möjligheterna att kunna 1. Inventering av områden som lämpar sig

göra rekreationsresor i sitt eget land i pris- för s. k. primära rekreationsområden

lägen som är överkomliga för de flesta. 2. Förslag till utvecklingsplan för ett för- Kommitténs direktiv anvisar de åtgärder sta primärt område: Åre som främst bör kunna komma till använd- 3. Förslag till ny organisation för mark-

och 1.4.1 Åre-utredningen (Ds Jo 1971:5)

av turism och rekreation nadsföring

därmed sammanhängande förslag till föränd- med kommitténs

Projektet organiserades

i den administrationen av och ett antal

ringar statliga sekretariat som projektledare

turism och rekreation nedanstående sammandelutredare enligt 4. Utarbetande av ett program för turism ställning: och rekreation i Vindelälvsområdet för vand- K-konsult utarbetade den fysiska plane- 5. Förslag till huvudmannaskap till backar, leder och liftar, ringen, förslag

ringsleder i fjällvärlden

för boendeformer, vissa trafik-

6. Föreslå former för det statliga lokalise- principstudier beräkning av anläggningskostnader,

till turist- och rekreationsanlägg- frågor, ringsstödet utförvissa arbetskraftsfrågor m. m. Arbetet ningar. och kontor i Stockholm des vid företagets med direktör Arne Fladvad som Östersund

1 .4 Arbetets samt ingenjör Thore

uppläggning uppdragsansvarig

arkitekt Hellgren och arkitekt

Öhman, Örjan De många olikartade utredningsuppdragen

än Laila Ahlund. hade inte kunnat med mindre

genomföras i Jämtlands län genomförde

att arbetet lades ut på ett flertal arbets- Länsstyrelsen med förslag till och konsulter. naturvårdsinventeringen grupper naturvårdsplan och studerade frågor angåöversikt redovisas hur arbetets I följande

ende regionalpolitik och sysselsättning.

fördelning har organiserats. För att följa arbetet med Åre-projektet

Åreplanens delutredningar

Utförd av Delutredning

Naturvårdssektionen, Länsstyrelsen i Jämtlands Naturvårdsinventering i västra Jämtlands fjälltraklän ter

Länsñskeavdelningen, Östersund Fisket i Västjämtland

vatten på Lappväsendet, Östersund Redogörelse för fisket i kronan tillhöriga renbetesijäll Jaktvårdskonsulent S. Swahn, Östersund Möjligheter att jaga för turister i Västjämtland institut för rörligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska Utredning över klimatförutsättningar friluftsliv i västra Jämtland

i Landsantikvarien i Jämtlands län Förteckning över antikvariskt intressanta platser västra Jämtland

K-konsult, Östersund Backar och liftar i Åre och Duved samt Bydalen Innsbruck och Ingenjör Hubert Spiess, Granskning av föreslaget system för backar liftar

K-konsult, Stockholm Betesdjur och landskapsvård

för turistiska boendeformer K-konsult, Stockholm Principstudier Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge Marknadsanalys för Åre-projektet Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge Driftorganisation för Åre-projektet

Åke Sundelin, Rönninge

Transporter till Åre-regionen Turistkonsult

K-konsult, Östersund Underlag för beräkning av driftkostnader

Socialstyrelsen Yttrande över utbyggnaden av friluftsliv och turism

i västra Jämtland

Kommitténs sekretariat Arbetsmaterial område 1.1

Program för utvecklingsplanen

tillsatte samarbetsnämnden

i Järpens kom- Utredningen som

organiserades ett promunblock en särskild med föl-

referensgrupp jektarbete med kommitténs sekreterare som

jande representanter:

projektansvarig. Projektledare var byråchef

Ledamot Erik Casten

Suppleant Carlberg, statens planverk. Som

biträde till utredningen arbetade

Jämtlands läns pol.mag.

Roland Olsson. Länsarkitekterna i Väster-

_ landsting P.M. Jönsson N.G. Åsling

bottens och Norrbottens län biträdde Hallens kommun F. Fredriksson 0. Wiklund utred-

Kalls kommun K.E. ningen och praktisk medverkan av arkitekt

Sundberg I. Larsson

Torsten och bitr. länsarkitekt

Mörsils kommun T. Åhman C. Edh Lundberg Märt

Saarm. Dessutom medverkade Undersåkers turistchef

Lars Florin och assistent Göran kommun L. Skult G. Nilsson Lindgren,

Västerbottens Turisttrafikförbund. En sär- Åre kommun O. Blomé G. Brenne

skild referensgrupp

Jämtlands turist- med representanter från

de berörda kommunerna bildades också.

förening L. Häggkvist U. Boberg

Arbetet bedrevs med kontakter till Väster-

Turistnäringen R. Geijer T. Hising

bottens läns om-

H. Österlund turistplaneringskommitté

C.A. Durling fattande företrädare för kom-

landstinget,

munförbundets

länsavdelning, turisttrañk-

1.4.2 förbundet samt länsstyrelsen. Dessutom Statligt stöd till rekreationshade utredningen kontakt med

anläggningar (Ds Jo 1971:7) VINA-

gruppen (Vindelälven-Nationalparkerna) be-

Utredningen genomfördes av den i kommit- stående av företrädare

för bl. a. naturvetentén förordnade experten byråchefen Sven institutioner

skapliga vid Umeå universitet,

Rune Frid, Länsstyrelsen, Karlstad. och statens naturvårdsverk. Under arbetets Ett antal sammanställningar genomfördes gång kontakter också togs med Tärna-

av personal vid arbetsmarknadsstyrelsen och Graddisgruppen bestående av företrädare för länsstyrelsen i Jämtlands län. statens naturvårdsverk, länsstyrelserna/lapp-

väsendet i Norrbottens och Västerbottens

län. I arbetet ingick även överläggningar med

1.4.3 Semester och längre ledighet - attity- de berörda samebyarna.

der och vanor (Ds Jo 1972:1)

I avsikt att få fram ett bättre

sifferunderlag

beträffande svenskars semesterresande och 1.4.5

Huvudmannaskapet för vandringsleder

annat rekreationsresande en in-

genomfördes i fjällvärlden (Ds Jo 1973:8) tervjuundersökning. Undersökningen planerades vid kommitténs sekretariat Utredningsarbetet genomfördes av den i

med biträkommittén förordnade direktör de av turistkonsult Åke Sundelin som också experten Erland Fredén, Norrbottens

svarade för tabellplaner och analyser. Under- företagarföre-

ning, Luleå samt en särskild

sökningsarbetet genomfördes av utrednings- arbetsgrupp

inom kommittén bestående

institutet vid statistiska under av byråchef

centralbyrån

Hans Åkerlund, Erik

ledning av byråchef Casten Carlavdelningsdirektör Joachim

berg samt avdelningsdirektör Gerhard

Vogel. Ericson.

Arbetet bedrevs i samarbete med r.atur-

1.4.4 Vindelälvsområdet: vårdsenheterna på länsstyrelserna i de berör-

Utgångsläge samt förslag till första åtgärder da länen och enligt direktiven har även lant- (Ds Jo 1971:2)

bruksstyrelsens rennäringsdelegation hörts i Förslag till Jo

utvecklingsprogram (Ds frågan.

1972:4).

SOU 19352

1.4.6 Arbetsgruppen för Åre-projektet 1.4.7 Marknadsföringsgruppen

(Ds Jo 1972:7) I avsikt att ta fram ett material för bedöm-

Utanför men inom ning om marknadsföringsproblematiken själva kommittéarbetet ramarna för kommitténs sekretariat arbetade bl. a. inom ramen för arbetsgruppen för Åre-

även en särskild arbetsgrupp som tillsattes av projektet (se 1.4.6) organiserades en särskild för att se över den ur- bestående av:

jordbruksministern arbetsgrupp

sprungliga Åre-utredningen. Arne Marknadsdirektör Elgqvist, Sveriges Arbetsgruppen hade följande sammansätt- centrala restaurantbolag Marknadsdirektör Ingvar Mattsson, Svenska ning: Turisttrafrkförbundet kanslirådet Ulf Lönnqvist, J ordbruksdeparte- Turistkonsult Åke Sundelin, Rönninge mentet, ordförande Arne Jämtlands läns redovisade sitt arbete i marknadschef Ellefors, Arbetsgruppen som senare inarbetats i Årelandsting konceptform Jan Fager, Inrikes- rapporten och som också i valda delar har

departementssekreterare

kommit till användning efter bearbetning i departementet direktör Arne Fladvad, K-konsult kommitténs slutbetänkande. informationschef George Ganneby, RESO Axel Gunneriusson, Järpens komingenjör 1.4.8 Huvudbetänkandet och det egentliga munblock kommittéarbetet Åke Hjalmarsson,

departementssekreterare

Arbetet med att färdigställa kommitténs Finansdepartementet aktuarie Nils Jeansson, Kommittén huvudbetänkande har skett vid kommitténs Ragnar för av turistanläggningar och sekretariat jämsides med de tidigare nämnda planering

friluftsområden arbetsuppgifterna. För att färdigställa huvud-

Lennart betänkandet har tidvis vid sekretariatet varit departementssekreterare Lindgren, knutna marknadsdirektör Ingvar Mattson, Jordbruksdepartementet

Följande delutredningar genomfördes:

Delutredning Utredare Projektansvarig

K-konsult Arne Fladvad Vägstudier Marknadsföringsplan Marknadsdirektör Arne lilgqvist George Ganneby

Turistkonsult Åke Sundelin Marknadsdirektör Ingvar Mattsson Öhrlings revisionsbyrå, Stockholm Åke Hjalmarsson Företagsekonomisk analys Kommunalekonomisk analys Kommunalekonomiska avdelningen vid Åke Hjalmarsson Svenska kommunförbundet Marknads- och aktivitetsbedömning Turistkonsult Åke Sundelin Nils Ragnar Jeansson

Turistkonsult Åke Sundelin och Nils Ragnar Jeansson Fjärrtransporter berörda transportföretag K-konsult Nils Ragnar Jeansson Lokaltransporter K-konsult Jan Fager Sysselsättningseffekter PoLmag. Kjell Steen, Lennart Lindgren Konsekvenser för rennäringen Lantbruksstyrelsen Arbetsgruppens sekretariat Lennart Lindgren Fiskefrågor

STTF och sekreterare Tomas Svegrell, Svenska kommunförbundet. För vissa särskilda

utredningsuppdrag har även under olika

perioder arbetat ñl. kand. Anders Ahlin, fil. kand. Ulf Bergendahl samt p0l.mag. Roland Olsson.

Kommittén har under arbetets gång haft kontakt och samråd med andra statliga kommittéer som behandlat frågor som haft betydelse för kommitténs ställningstaganden. Kommittén har genomfört ett antal studieresor i olika delar av landet samt dessutom en studieresa till Frankrike. Delar av kommittén eller kommitténs sekretariat har bl. a. under utredningsarbetets

gång besökt samtliga av de föreslagna pri-

mära rekreationsområdena bl. a. i samband med överläggningar med lokala, regionala eller näringens representanter. Kommitténs ordförande och sekreterare har dessutom besökt centrala turistmyndigheter i Helsingfors. Kommitténs sekreterare har dessutom besökt och cen-

arbetsmarknadsmyndigheter

trala turistmyndigheter i Oslo.

och inom

utredningar riksdagsbeslut

2 Tidigare

turist- och rekreationssektorn

hinder mot ett fritt resande som kvarstod 2.1. Den rekreationspolitiken och statliga efter kriget. Slopandet av visum och valutaturismen bestämmelser och av Geneve-

upprättandet

och rekreation har sedan länge spelat konventionen rörande vägtrañk 1949 torde Fritid

en roll i de Redan under vara de viktigaste resultaten.

statligaövervägandena.

eko- Ett andra vidtog som

förkrigsperioden engagerade sig staten utvecklingsstadium

nomiskt i dåvarande Svenska Turisttrañkför- innebar att turismen i första hand uppfatta-

verksamhet ett riksdagsbe- des som ett medel att få in utländsk valuta bundets genom

slut 1934. Redan tidigare hade statliga medel främst då dollar till det egna landet.

indirekt till denna verksamhet genom En särskild turistkommitté hade bildats utgått

ett till Statens Järnvägar. redan 1948 inom dåvarande OEEC. Ungefär

bemyndigande

Två âstadkoms bildade de nationella turistorgaviktiga statliga åtgärder samtidigt

1930-talet: beslut om 1938 års se- nisationerna Travel Commission. under European

mesterlag och 1939 inrättandet av ett statligt ETC, med uppgift att gemensamt marknads-

den s. k. Fritidsnämnden, föra de europeiska ländernas turistiska möjrådgivningsorgan, att fördela medel ur fonden för

med uppgift ligheter i USA.

fritidslivets Medlen i denna fond l Sverige kom denna utveckling sig till

främjande.

för att främja tillkoms- främst tillsättandet av 1948 avsågs att disponeras uttryck genom

ten av bl. a. fritidsreservat, semesteranlägg- års turisttrafikutredning.

för husmödrar. Denna inriktning kom också att medföra ningar och semesterhem av 1930-talet arbetade vidare en att en stor del av de regionala och centrala I slutet om bl. a. ut- turistorganisationerna kom att särskilt intresfritidsutredning, vars förslag turisters resande i den

av tipsmedel som anläggningsstöd sera sig för utländska

nyttjandet och husmoderssemester aldrig kom att för- egna regionen.

ut- I och med den stigande levnadsstandarden verkligas beroende på andra världskrigets i de västeuropeiska länderna började allt fler brott. att göra åtminstone koria- Sedan tiden efter andra världskriget har att få möjligheter

länderna kun- re rekreationsresor i det egna landet. Starka man i de flesta västeuropeiska reseav inställningen till krav började att uppstå på att landets nat spåra en förändring Denna kan anses ha livsmöjligheter skulle ges en sådan inriktning turismen. förändring så att det skulle vara tillgängligt för landets passerat tre skeden. Det första skedet upp-

då Ett tredje skede inom den

stod omedelbart efter andra världskriget egna invånare.

i första hand inrik- turistpolitiska utvecklingen i efterkrigstidens

regeringarna i Västeuropa inledas som innebär att åtde formella Europa började tat sig på att försöka undanröja

gärder i första hand inriktas på att tillgodose och verksamhet föreslog utredningen att varde behov av aktiviteter och information som je till turisttrafikförbundet ansluten

förening

den inhemska kräver.

befolkningen av läns- eller landskapskaraktär får en helav-

Parallellt med denna utveckling har också lönad turistintendent som samtidigt fungerar en allt tydligare mellan

sammanlänkning som förbundets ombud. En landsomfattande

utomhusaktiviteter och det turistiska resan-

turisttrafikorganisation skulle i hög grad bi-

det kunnat förmärkas. dra till att arbetet med turisttrafikens främ-

jande kunde bedrivas långt mer effektivt och

rationellt än tidigare. 2.2 1948 års

turisttrafikutredning

Efterhand tillkom helårstjänster för turist- Huvudorganisationen för av intendenter

marknadsföring vid de olika regionala och vissa

svensk turism Svenska Turisttrafikförbundet lokala turisttrañkförbund, men någon lands- STTF (se avsnitt 7.5) kom att alltmer i sin omfattande turisttrafikorganisation kom inte

huvudsakliga inriktning arbeta med att spri- till stånd. De regionala och lokala förbunden

da kännedom

om Sverige och svensk kultur i förblev självständiga enheter.

främmande länder. Flera försök att åstadkomma en samord- 1944 hade Svenska Institutet bildats som ning av turistintressena har på riksplanet med sin allmänkulturella inriktning, sina ut- gjorts. 1948 års utredning förordade att ett

landsrepresentationer och verksamhet via statens turistråd inrättades vid sidan

av ambassader kom att överta STTF. Detta uppgiften från råd avsågs utöva viss samord- STTF att sprida kännedom nande om Sverige och verksamhet. Förslaget avstyrktes svensk kultur utomlands. emellertid av flertalet remissinstanser och

1948 års turistutredning föreslog att den kom inte till utförande.

centrala turistorganisationen borde Både Svenska

ges en Turistföreningen och STTF

sådan att den med kraft försökte under

utformning och 50-talet initiera till bildandet

målmedvetenhet kunde bedriva olika former av centrala

samordningsorgan. Med undantag

av turistpropaganda i utlandet. av en s. k. centralkommitté som fungerade

Utredningen föreslog dessutom en ome- under en kort period i början på 60-talet har

delbar

sammanslagning av Svenska Institutet de olika planerna aldrig realiserats på grund och Svenska Turisttrañkförbundets utlands- av otillräcklig anslutning från organisationer

organisation. både på riks- och regional nivå.

Detta 1948

förslag fullföljdes inte och Svenska års utredning föreslog en finansie-

Turisttrañkförbundet och Svenska Institutet ringsmetod för turisttrafikförbundet i vilken korn att bearbeta samma staten skulle komma

arbetsuppgifter och att svara för huvudpar-

planera likartade publikationer. Institutet ten av anslag och bidrag. Metoden skulle kom även att konkurrera om bidrag från i garantera en stabil ekonomi för den adminisprincip samma medlemmar som STTF. trativa delen och volymen av den operativa 1948 års turistutredning rekommenderade verksamheten skulle komma att bestämmas

vidare att STTF borde söka erhålla utfástel- av intresset från de enskilda bidragsgivarna.

ser om flerårigt fastställda

bidrag samt att ett

grundbelopp borde ingå i förbundets statsan-

2.3 1 962 års

slag. ;fritidsutredning För upplysnings- och propagandaverksam- 1962 års fritidsutredning redovisade sitt arhet borde disponeras de belopp som ställs till bete i tre separata betänkanden? Den första

förfogande av enskilda och

bidragsgivare

1 (SOU 1951:49) med hänsyn till att dessa är relativt blygsam- 2 1962 års fritidsutredning. [Jriluftslivet i Sve

ma, därjämte ett statligt bidrag som bestäms rige, del I: Utgångsiäge och utvecklingstendenser till två gånger de enskilda. (SOU 1964:47), del II: Friluftslivet i samhällsplaneringen (SOU 1965:19), del Ill: Anläggningar för

Angående lokalföreningarnas finansiering det rörliga friluftslivet m. m. (SOU 1966:33).

funktioner samt de ekonomiska resurserna redovisningen var en analys av förutsätt-

och utvecklingstendenserna för för att stödja utvecklingen av anläggningar ningarna friluftslivet. Fritidsutred- - med utgångspunkt från friluftsliv för det rörliga svenskt

riksomfattande intervjuundersökningar på ningen drog bl. a. följande slutsatser.

i åldrarna Samhället bör inom ramen för sin överstickprovsbasis bland befolkningen och i sina dispositioner av 18-65 år i tätorter med minst 10 000 invå- siktsplanering

resurserna verka för en yttre miljö så beskafnare. Utredningen gjorde bl. a. följande iaktfad att den ger ett maximalt antal individer tagelser. för ett rikt friluftsliv. Detta Friluftslivet har redan ansenliga proportio- förutsättningar

för får betraktas som en del av den förebygganner och kan sägas vara en angelägenhet

invånare i Sverige utövar de hälsovården. alla. En miljon

till sina fritidshus. En I samhällsplaneringen är det speciellt vikfriluftsliv i anslutning

och vattnets betydelse för allmän avsevärd ökning av friluftsaktiviteter- tigt att strandens

na är sannolik - friluftsutövandet kan beräk- friluftslivet beaktas. Den stigande rörligheten

nas bli fördubblat under en och aktionsvidden ställer bl. a. mycket höga

10-årsperiod.

förutsätter flera anspråk på trafikleder och kommunikatio- Men kraven på variation

och bättre Stora behov ner. friluftsanläggningar. De kommunala insatserna bör samordnas av mark för friluftsliv kommer att föreligga.

indikerar klara konflikter - i första hand inom resp. primärkommuna- Kartläggningen la enheter, men också genom ett effektivare mellan den permanenta fritidsbebyggelsens

De institu-

krav och anspråken från det rörliga frilufts- planläggningarbete på länsplanet.

tionella förutsättningarna för en ökad komlivet och naturvärden.

är för mer munal aktivitet kan förbättras genom detalj- Bad, simning och promenader t. ex. i och i

än hälften av urvalsbefolkningen huvudsaklig förändringar byggnadslagen sommartid. Vintertid expropriationslagen.

friluftssysselsättning redovisar nära tre fjärdedelar Genom lämpliga åtgärder bör kommuner-

promenader

för vissa kostnader och och skidåkning som viktigaste friluftsaktivi- na ges täckning

dessutom finns motiv för en förbättring av tet. Den undersökta befolkningen anger spe-

det finansiella stödet till uppförande av friciellt skidåkning i fjällen, skogspromenader

av samt utfärder med motor- eller segelbåt som luftsanläggningar, bl. a. genom utökning

verksamheter den vill ägna mer tid åt. Men anslagen till friluftsfonden. och sim- tredje delarbete var en inockså fiske, gymnastik, skidåkning Utredningens

av tillgången på anläggningar för ning framträder som attraktiva fritidssyssel- ventering deras standard och det rörliga friluftslivet, sättningar. men också en diskussion och Den undersökta befolkningens åsikter om lokalisering,

för det rörliga fri- redovisning av konkreta lösningar. hemortens anläggningar

luftslivet är relativt Tillgången på Fritidsutredningen drog i slutbetänkandet entydiga. och resultatet blev bl. a.

badmöjligheter - både utomhusbad och sim- ut perspektiven

hallar är otillfredsställande: mellan 40 och följande överväganden och slutsatser.

hade den uppfatt- Det föreligger f. n. betydande kvantitativa 50% av de intervjuade

Antalet idrottshallar och antalet brister hos det rörliga friluftslivets replipunkningen. i storstadsområdena. Antalet

Strövområden bedöms som otill- ter, speciellt

lämpliga friluftsanläggningar av typen friluftsgårdar räckliga av ca en tredjedel inom urvalsbefolkskulle behöva fördubblas fram och raststugor ningen. andra delarbete be- till mitten av 1970-talet. Det senare behovet Fritidsutredningens är störst i södra och mellersta Sverige, och handlade friluftslivet i samhällsplaneringen.

av de sam- framförallt i de större tätorternas omgiv- Betänkandet var en kartläggning

hälleliga organens möjligheter att utnyttja ningar.

och Den enskilda anläggningen saknar som re- . sina förvaltningsrättsliga planerande

gel tillräckliga Strövområden. Anspråken gör att täcka kapitalkostnaderna. För att under-

sig gällande både i närheten av tätorterna

lätta en angelägen konsolidering bör villko-

och i svårtillgängliga och orörda Vildmarks- ren för hotellgarantilänen förbättras genom områden. För att helhetsresultatet av de nya att amorteringstiden sträcks ut till högst 15

anläggningarna skall bli så gott som möjligt år och genom att amorterings- och räntebe-

måste varje lokalisering av en

friluftsanlägg- frielse skall kunna medges upp till 5 år.

ning föregås av en översiktlig planering och Den ovanstående av fritidsredovisningen en samordning av markdispositionen för de utredningens och slutsatser är överväganden olika ändamålen. självfallet ofullständig. Kommittén har på Kommunen bör i princip vara huvudman detta stadium endast velat ge konturerna. för Stöd till frilufts-

friluftsanläggningarna. Fritidsutredningens slutsatser återkommer

organisationerna kan med fördel koncentredelvis vid behandlingen av sakfrâgorna i and-

ras till sådana med riksomfattande verksam- ra avsnitt av betänkandet.

het som också har möjligheter att lämna

allmänheten - inte bara organisationens egna medlemmar - service 2.4 1 96 7 års riksdagsbeslut - det nya naturpå friluftslivets område. várdsverket, förstärkning av _friluftsfonden

Det statliga ekonomiska stödet till frilufts- 1965 års riksdag beslutade om inrättande av anläggningar har hittills varit ett centralt otillräckligt. statligt organ med ansvar både

Bidragen har i vissa fall varit så obetydliga för naturvärden och för de åtgärder

att de knappast varit

avgörande för anlägg- när det gäller friluftslivet som fri-

ningarnas tillkomst. Det kan vidare ifråga- skisserat

tidsutredningen i sitt andra delbe-

sättas om bidragen utgått till anläggningar tänkande. På basis av utredningens över-

där behovet varit störst eller i övrigt med väganden och slutsatser om behovet av nya

beaktande av ekonomiska och bättre

anläggningarnas friluftsanläggningar i tredje delbeförutsättningar. tänkandet, och efter en särskild

organisa- Motiv för ytterligare bidrags- och lånefor- tionsutredning utförd inom Statskontoret, mer inte - däremot

föreligger krävs en an-

avgjorde statsmakterna två år senare den nya passning av reglerna för de stödformer som och utökade verksamhetens olika detaljer. redan existerar och en gemensam bedöm- På grundval av dessa beslut bildades den l

ningsgrund för

anläggningarnas lokalisering juli 1967 Statens naturvårdsverk

(SNV) ge-

och utformning samt stödets storlek

i jäm- nom sammanförande av en rad redan etable-

förbara situationer. rade miljövårdande organ - statens vatten-

Några generella stödgrunder kan knappast inspektion, väg- och vattenbyggnadsstyrel-

tillämpas för olika

typer av anläggningar. sens vatten- och statens luft-

avloppsbyrå,

Stödbehovet varierar i de enskilda fallen med vårdsnämnd och statens naturvårdsnämnd. hänsyn till de yttre betingelser som tar sig Samtidigt inordnades

länsingenjörskontoren

uttryck i besöksfrekvens,

intäktsmöjligheter i länsstyrelserna som en särskild naturvårds-

eller extraordinära

anläggningskostnader, sektion.

Naturvårdsverket, den centrala mynt. ex. för att kravet på en hög sanitär stan- digheten, blev ansvarig för samhällets nuva-

dard skall tillgodoses. Som en riktpunkt för rande och nya uppgifter inom natur-, vatten-

handläggningen av konkreta ärenden avseen-

och luftvården. Verket skulle också - med de bidrag ur friluftsfonden bör en ungefärlig hänsyn till uppgifternas nära samhörighet och

bidragsandel preciseras. beroende av varandra svara för planering För vissa bl. a. turist-

fjärranläggningar, och samordning av statliga och kommunala

hotellen, är hotellgarantilånen och lokaliseåtgärder när det gäller friluftslivet, bl. a. den

ringsstödet tillräckliga stödformer. Nya an- statliga ekonomiska stödgivningen för uppläggningar har i initialskedet betydande svå- förande av enskilda

friluftsanläggningar och

righeter att skapa tillräckliga överskott för driftbidragen till organisationerna inom fri-

förlades till Svenska Turisttrafrk-

luftslivet. Dessa uppgifter hade på ämbets- avdelning,

förbundet med att svara för

av statens frilufts- uppgifterna

verksplanet handlagts allmän samordning, utredningar och statisnämnd, som avvecklades genom den nya

tik, information samt utbildning. Samtliga organisationens tillkomst. underströk behovet av ett vann också gehör hos remissinstanser Fritidsutredningen centralt organ för samordning på det inrikesstatsmakterna för sina förslag till ändrade från frilufts- turistiska området, men från flera håll pådetaljregler för bidragsgivningen att marknadsföring borde

en pekades samtidigt

fonden. De nya reglerna skulle möjliggöra

bättre vara en huvuduppgift för det nya organet.

mer flexibel stödverksamhet, anpassbeaktades såtillvida att inrikesavdel-

bar till förutsättningarna och behoven i det Detta

bestå av tre sektioner: allningen föreslogs enskilda fallet än tidigare. Bidrag borde som män samordning, information och utbildning som kunde göras regel inte utgå till enheter var kostsamt marknadsföring. Avdelningen

ekonomiskt självbärande. Självfrnansierings-

till 0,5 milj. kr. Med inte medföra sådana nadsberäknad drygt kravet skulle emellertid

för en kortare försöksperiod inom för tillträde att det uppstod ekono- undantag

avgifter med en kraftigt nedbantad inrikesför dem som önskade utnyttja STTF miska hinder funktion från samhällets sida inga Stödbeloppet borde vara vidtogs anläggningarna. än med anledning av 1964 års utred-

av rikskaraktär åtgärder högre för tjärranläggningar

En bidragande orsak vara miss-

i tätorternas närhet. Liksom ningsförslag.

för anläggningar tron till att en central instans skulle kunna av fritidsutredningen underströks i riksdags-

samordna verksamheten inom turistsektorn

beslutet behovet av preciserade bidragsnor-

för olika stödändamål i syfte att nå för landets alla kommuner. mer

större likformighet och konsekvens i stödgiv-

betänkande ningen än tidigare. 2.6 Idrottsutredningens för-

En annan mening än fritidsutredningen av stödet till idrott slag till omstrukturering har statsmakterna däremot i fråga om takten

och friluftsliv

i den kommande Det bedöm-

utbyggnaden. att räkna med en så snabb Idrottsutredningen* hade till uppgift att prö-

des inte realistiskt för friluftsliv som va inriktningen av statens stöd till idrotten expansion av anläggningar de frågorna som hör

Riksdagen be- och organisatoriska

den fritidsutredningen angett. med detta. Idrott deñnierades som till friluftsfonden samman slutade om en avsättning - alla fysiska aktiviteter för att människornas på 4,5 milj. kr. för budgetåret 1967/68 nå ett visst resultat, få motion eller en fysisk året innan hade beviljats 3,5 milj. kr. Båda rekreation. Utredningen fann att aktiv beloppen var lägre än det av fritidsutredidrott och ”friluftsliv” i allt högre grad ningen beräknade behovet, 10 milj. kr. för växt samman till en odelbar helhet, som det - med successiv ökning till 12,5 1967/68 ur synpunkt var ointressant utredningens milj. kr. de närmast följande budgetåren. och rent av felaktigt att skilja på. Samhälls- Fritidsutredningens förslag om en förbättoch den kommunala planeringen borbl. a. stödet ring av villkoren för hotellgarantilånen,

föranledde de, menade utredningen, ges en sådan utmöjligheter till räntebefrielse, formning att idrott kunde erbjudas alla män-

inga beslut av statsmakterna. niskor och över ett så brett och differentie-

rat fält som möjligt.

2.5 1964 års turisttrafikutredningl idrottsutredningens redovisning ut-

Enligt

stödet till idrott i bred

tillsattes år 1964 för gjorde det statliga

En särskild utredning

verkatt komma med förslag till samordnad

samhet för den inrikes turisttrafiken. I sitt 1 Ds H 1966:2.

betänkande två år senare föreslog utred- 2 Idrottsutredningen, Idrott åt alla (SOU 1969:

att en central enhet, en s. k. inrikes- 29). ningen

bemärkelse budgetåret 1969/70 90

drygt anläggningar förbättras

och förses med ny

milj. kr. teknisk utrustning för omfattande belopp.

De primärkommunala insatserna år 1969 Stora markområden förvärvas och iordning-

uppskattades till 400 kr. och landsmilj. ställs för rekreationsändamål. Många tidigare

tingens bidrag till ca 3 milj. kr. Det statliga föreningsägda anläggningar har överlåtits

på ekonomiska stödet anvisades under sex olika kommunerna, och i de fall en sådan över-

huvudtitlar i riksstaten. Denna splittring för- låtelse inte kommit till stånd har kommuner-

svårade enligt de sakkunnigas mening en na ofta förbundit sig att svara för idrottsan-

nödvändig överblick. Utredningen föreslog i läggningarnas drift och underhåll.

syfte att öka effektiviteten - bl. a. var det De statliga anslag som beviljats till byggan-

angeläget att integrerade rekreaktionsanlägg- de av idrottsanläggningar av traditionellt

ningar för olika slag av friluftsaktiviteter

slag, konstaterade idrottsutredningen, har

kunde bedömas i ett ä att sammanhang inte kunnat ökas i den takt som svarar mot

huvuddelen av statsstödet skulle sammande allt större behoven inom detta område.

föras under en huvudtitel och till ett enda

Utredningen föreslog att statsbidrag inte

reservationsanslag. Centralt stöd till idrot- skulle längre utgå för dessa

idrottsanlägg-

ten, men uppdelat på två anslagsposter: en ningar, utom i särskilda fall, t. ex. till komför organisationsstöd m. m., en för anlägg- muner med ett stort antal studerande eller

ningsstöd m. m. till

förbättring och ombyggnad av mindre Idrottsutredningen föreslog, att till an- anläggningar som av idrottsför-

uppförts

slagsposten anläggningsstöd m. m. borde fö- eningar eller jämförbara sammanslutningar. ras

Idrottsutredningen behandlade därutöver

en rad andra idrottsfrågor och föreslog bl. a. a) anslaget till fonden för idrottens främjan-

de som utnyttjades förbättringar i fråga om organisationsstruk-

som anläggningsstöd,

b) anslaget till fonden för friluftslivets främ- turen, idrottsforskningen och ledarutbild-

jande som användes som anläggningsstöd el- ningen samt rekommenderade ökat stöd till

ler till anläggningsservice, fritidsgrupperna, handikappidrotten och

c) anslaget åtgärder för fritidsbåttrafiken studerandeidrotten. under kommunikationsdepartementets huvudtitel.

Den betydande till 2.7 1970 års riksdagsbeslut - regionalpoli-

anslagsgivningen

idrotts- och tiken, ny anslagsstruktur för idrott och fri-

friluftsanläggningar från inrikesdepartementets huvudtitel för luftsliv

sysselsätt-

ningsfrämjande åtgärder skulle enligt utred- 1970 års riksdag beslutade om en väsentlig

ningens ställningstagande inte rubbas vid förförstärkning av regionalpolitiken, huvudsak-

ändringen av anslagsstrukturen.

ligen i linje med 1968 års lokaliseringsutred- Enligt idrottsutredningens mening fanns

nings förslag. De regionalpolitiska instrudet inte några skäl att revidera reglerna för menten utökades och

effektiviteten i de det stöd till som

anläggningar utgått ur äldre förstärktes. Det statliga lokaliserings-

friluftsfonden. Däremot hade förutsätt- stödet avsknvnings- och amorteringslån ningarna för stödet ur idrottsfonden delvis utvidgades till att omfatta även industrilik-

förändrats. Utredningen konstaterade att nande verksamhet och

och drift industriserviceföretag.

byggande av idrottsanläggningar i En ny geografisk differentiering av det regio-

traditionell mening efter hand så gott som nalpolitiska stödet infördes genom uppdelhelt blivit en kommunal Norangelägenhet. ningen av det allmänna stödområdet i ett malt anläggs varje år hundratals nya idrotts- inre och ett yttre stödområde. Statsmakterplatser och liknande De sportanordningar. na beslutade

inte om någon begränsning av

sammanlagda kostnaderna uppgår till mer än

100 milj. kr. samtidigt som en rad äldre 1 Landstingens stödgivning avsåg år 1968.

det allmänna stödområdet i den sydligaste enligt tidigare tillämpade principer.

till åtgärder delen. Utredningen vann å andra sidan gehör ldrottsutredningens förslag

av stödområdet för en effektivare stödverksamhet när det för sitt förslag till utvidgning och friluftsliv behandlades också i Värmlands och Kopparbergs län? Utveck- gäller idrott i det inre stödområdet - Norrlands av 1970 års riksdag som i allt väsentligt lingen utredningen. Det innebar bl. a. att inland och de norra delarna av Kopparbergs följde

för idrottens främjande, län - skulle utöver vad de generella medlen anslagen till fonden till fonden för friluftslivets främjande och medgav stimuleras genom sysselsättningspretill för fritidsbåttrañken, tillsammier för nyanställd arbetskraft. Den nu gäl- åtgärder

lande stödområdesavgränsningen framgår av mans med ersättningar som tidigare utgått

till vissa fritidsorganisationerz för service-

karta 2.7.1. förstärktes inom verksamhet i samband med deras anlägg- Stödet till utbildning hela det s. k. allmänna stödområdet och ningar, sammanfördes i ett gemensamt anslag

under jordbruksdepartementets huvudtitel,

dessutom infördes särskilda bidrag som flytt-

arbetskraft Stöd till idrotten: anläggningsstöd m. m.

ningsstöd för den kvalificerade som ett eller företag Några större förändringar i bidragsbestämnyetablerat utvidgat melser eller praxis beslutades inte - utom inom stödområdet måste rekrytera från and-

För att underlätta anskaf- för idrottsanläggningar i traditionell mening ra delar av landet. fandet beslutade som med de undantag idrottsutredningen av rörelsekapital riksdagen kunna inte skulle erhålla bidrag i fortsättvidare att statlig lånegaranti skulle angett Fritidsbåttrañken förutsattes bli fötecknas för högst 50% av det erforderliga ningen.

i samband med utvidgning remål för en särskild utredning3 med uppgift

kreditbeloppet när det Särskilda in- att klargöra utvecklingstendenserna eller etablering. transportbidrag och för att samhället effektivt skulle gäller fritidsbåtarna, frågan om registrering fördes, och kunna företagens val av lokalise- av vissa slag av båtar samt omfattningen påverka aviserades ett system med s. k. loka- finansieringen av det statliga stödet till bl. a. ringsort industrier i bâthamnarna. Innan ställning tagits till den-

liseringssamråd för expanderande

storstadsområdena. na utrednings förslag borde det ekonomiska

stödet till fritidsbåttrañken utgå enligt tidi- 1968 års lokaliseringsutredning tog som

framhållits inte ställning till hur lokalise- gare normer.

borde ut- Statens naturvårdsverk utsågs i riksdagsringsstödet för turistanläggningar Flera remissinstanser beslutet till att administrera det reorganiseraformas i fortsättningen. de i nära samverkan med

yrkade emellertid på att även principerna anläggningsstödet

borde revide- berörda organisationer och intressenter. för den delen av stödgivningen kr. anvisades som

ras. I sin anslagsframställning för budgetåret Sammanlagt 16,5 milj.

för budgetåret 1970/71.

1970/71 föreslog arbetsmarknadsstyrelsen anläggningsstöd

vissa förändringar, bl. a. att lokaliseringsstöd Detta var en milj. kr. mindre än vad idrotts-

kunna stödområdet utredningen föreslagit i sitt betänkandef skulle utgå även utanför

och att stöd till turistanläggningar skulle

kunna lämnas även som bidrag. Departe- 1 Genom beslut av 1971 års riksdag har senare även Gotland och Öland tillförts det allmänna mentschefen erinrade i statsverkspropositiostödområdet. nen 1970 om att andra stödformer komplet- 2 RESO, Svenska turistföreningen, Riksorganisa-

terade för turist- tionernas campingkommitté och Sveriges fritidslokaliseringsstödgivningen ñskares riksförbund. och friluftsändamål och att kommittén för 3 Fritidsbåtutredningen, tillkallad 29.7.1970. planering av turistanläggningar och frilufts- 4 Riksidrottsförbundet skulle svara för handlägg-

områden m. m. avsåg att pröva dessa frågor. ningen av den andra delen av stödet till idrotten, nämligen organisationssrädet och dess fördelning Riksdagen beslutade om att statligt lokalisepå ändamål, specialförbund m. m. För organisaringsstöd till turistnäringen i avvaktan på tionsstödet anvisades 40,4 milj. kr., en ökning med

resultaten av kommitténs arbete skulle utgå 7,8 milj. kr. jämfört med budgetåret 1969/70.

_-1_ gräns för det allmänna stödområdet .. gällande gräns i Kopparbergs län s ______ -. gräns för det inre stödområdet

Karta 2.7.1. Den geografiska avgränsningen av det allmänna stödområdet enligt 1970 och 1971 års riksdagsbeslut

från

Men det var också en ökning på 6 milj. kr. drog sig någon särskild uppmärksamhet Kommittén pekade i detta sammanhang

jämfört med de sammanlagda anslagen för som skett och som motsvarande ändamål budgetåret 1969/70. på den välståndsökning i en ökning av friti- Det skall framhållas att riksdagen med hän- delvis tagit sig uttryck

till ackumulerade reservationer under den. Fritidsresandets utveckling påverkar besyn - en hovet av förbättrad naturvård, av vidgade anslaget åtgärder till fritidsbåttrafiken möjligheter för fritidsfolket att röra sig i rad kommuner som beviljats bidrag till smånaturen och av fler anläggningar för boendet båtshamnar hade haft svårigheter att genomi och för olika fritidsaktiviteter. Som framgår föra sina planer i den takt som förutsågs betänkande har det besluten - beviljade endast ett formellt be- av fritidsutredningens

enskilda initiativet inte räckt till för att kr. för budgetåret 1968/69. lopp på 1000 i an- täcka Förklaringen till anvisade årsvisa beloppen det verkliga behovet. De tidigare

till bl. a. småbåtshamnar ut- detta torde vara den snabba efterfrågeök-

läggningsstöd

ningen kombinerad med de lönsamhetspro-

orde ca 4 milj. kr. och anläggningsökningen

mindre än vad de 6 blem som enligt fritidsutredningen tämligen var i realiteten väsentligt allmänt är förenade med driften av fritidsanmilj. kronorna motsvarade.

läggningar. Kommittén konstaterade därefter att

2.8 Kommunala befogenheter inom överblicken av den kommunala verkligheten

turistväsendet och de uttalanden som gjorts om lämplig-

fick den 5 mars heten av kommunal verksamhet på turismens Kommunalrättskommittén

område tillsammans ger ett starkt stöd för en 1965 i uppdrag att se över reglerna om

m. m. utvidgning av de kommunala befogenheter-

borgerlig pnmärkommuns kompetens

berördes na. Den omfattning i vilken turismen och I de direktiv som därvid lämnades att friluftslivet nu berör alla folklager talar för bl. a. frågan om kommuns befogenhet

att det bör vara en angelägenhet för såväl

anordna och driva semesterbyar, turisthotell,

linbanor och liknande turistanläggning. Den- stat som kommun att främja tillgången på

turistanläggningar i de delar av landet som är na typ av kommunala åtaganden hade tidiga-

Kommunal- attraktiva för turismen. re inte stöd i kommunallagen. denna Det samhälleliga intresset av turistanläggrättskommittén särbehandlade fråga

i betänkandet ningar hänför sig främst till sådana anläggoch redovisade uppdraget

inom turistväsen- ningar som är ägnade att sänka kostnaderna

”Kommunala befogenheter för fritidsresandet och som därmed främjar det”.1 den breda turismen. Turismens behov av Kommittén konstaterade att det rörliga är emellertid starkt differentiefriluftslivet under senare år tilldragit sig ökat anläggningar att rat. Vid fortsatt välstândsökning kan man intresse. Det har blivit allt vanligare

söker dessutom räkna med att allt fler människor människan under sin fritid sig bort kommer att efterfråga anläggningar som tillfrån hemorten och i en främmande kommun Den efterfråga fritidsanläggningar av olika slag. godoser större anspråk på bekvämlighet.

kommunala befogenheten bör därför enligt Efter att ha sammanfattat den ståndpunkt

kommitténs mening omfatta såväl enklare som har intagits i rättspraxis i fråga om

att vidta åtgärder anläggningar som anläggningar av högre stankommuns befogenhet dard. kommittén bör kommunens inom detta område anförde kommittén att Enligt insatser kunna få som ägt rum under ekonomiska på området den samhällsutveckling mark-

de senaste årtiondena har fört med sig att form av långivning, borgensåtagande,

förändrats ef- anskaffning, medverkan i enskilda företag den kommunala kompetensen då fritidslivet eller drift eller kom-

ter 1948 års kompetensreform genom egen förvaltning

och turismen inte hade tillnärmelsevis sam-

som nu och heller inte till- 1 SOU 1967:50. ma omfattning

munalt företag. Kommitténs förslag om vid- 2.10 Den fysiska riksplaneringen

gad kompetens för kommunerna i samband

med Arbetet med en fysisk för och drift riksplanering uppförande av turistanläggningar ledde till en Sverige påbörjades 1966 efter ett initiativ av

lagändring. Från den 1

dåvarande kommunikationsministern. I sam-

juli 1968 medger således kommunallagen att

band med en departementsreform 1968 kommuner uppför och driver turistanläggöverfördes arbetet med den fysiska riksningar.

planeringen till

civildepartementet. I juni 1969 publicerades en första materialredovis-

2.9 Semesterspridning

ning som 1971 följdes av en utförlig prome-

1964 års moria Hushållning med mark och vatten semesterspridningsutredning kon-

staterade vissa tendenser (SOU 1971:75). till ökad spridning Promemorian och därefter av semestrarna. Men även om ett system med senare publiceintern vinner rade tillägg innehöll inventeringar av olika semesterspridning terräng anspråk

måste man enligt utredningen räkna med att på mark och vatten, planövervägan-

industrin den om vissa naturresurser, till lag-

under överskådlig framtid kommer förslag

att stiftning samt förslag till hur det fortsatta

tillämpa gemensam semester i samband

med arbetet skulle bedrivas.

driftsstopp. Resultatet av detta blir en

Den proposition som

kraftig koncentration av semestrarna. För att (prop. 1972:111)

motverka följde promemorian detta krävs dock en plan för sprid- antogs i allt väsentligt av riksdagen i december 1972.

ningen av företagens driftsstopp. Utred-

ningen har dock funnit att de skäl som De inventeringar och överväganden som är

talade för en spridning inte var så starka att av särskilt intresse för turism och rekreation

berör den

de motiverade ett komplicerat vetenskapliga naturvärden, kultur-

fortlöpande

planeringsarbete med därtill hörande minnesvården, friluftsliv, enskild fritids-

intrång

i de enskilda bebyggelse, stugbyar, camping, rekreationsföretagens bestämmanderätt.

verksamheter samt och utveck-

Utredningen fann att ett väsentligt hinder planerings-

lingsbehov avseende för en semesterspridning rekreation och miljövar arbetstagarnas vård. Den som kommit

egen inställning. Majoriteten av dem ville ha lagstiftning till stånd

i

sin semester under högsommaren trots de anslutning till den fysiska riksplaneringen

och som är av intresse för turism och olägenheter som är förenade med denna rekreation berör koncentration. reglering av spridd bebygtill detta gelse, generalplan som ett instrument i den Anledningen kan enligt utred-

ningen bottna i ett fysiska planeringen, ersättning till markägare

irrationellt slentrianoch inlösen av mark samt av

tänkande. Utredningen fann det dock svårt lokalisering

miljöpåverkande industri. att mot arbetstagarnas egna intressen föreslå De i samband genomgripande åtgärder för att få till stånd med den fysiska riksplane-

redovisade en semesterspridning.

För att ändra denna ringen inventeringarna har i

attityd många fall varit till god hjälp vid kommitténs såg utredningen det naturligt att tu-

ristnäringens organisationer genom upplys- bedömningar och överväganden vilket bl. a. ningsverksamhet verkade för en sådan änd- framgår i kapitel 11 där förslag till primära

ring. rekreationsområden i landet presenteras.

Man fann Arbetet med den fysiska

således inom utredningen inte riksplaneringen

tillräckliga motiv för att genom det allmänna har efter riksdagens godkännande gått vidare

direkt engagera sig för att få till stånd en i nästa fas som innebär att länsstyrelser och

kommuner utarbetar semesterspridning. program för den fysiska i kommunerna.

planeringen Detta pro-

1 SOU 1967:61 Semesterspridning.

skall vara avslutat den 1 juli

gramarbete

1974. I detta program skall redovisas vilken planering och andra åtgärder som bör komma till stånd för att säkerställa den fysiska riksplaneringens intentioner. Programmen skall underställas Kungl. Maj :ts prövning. till översikt och kon-

De nya möjligheter

troll av markresurserna som blivit resultatet av arbetet med den fysiska riksplaneringen innebär betydligt större möjligheter att kunna förverkliga turismens och rekreationens krav på välbelägna och välplanerade rekreationsområden.

.3 Sammanfattning av kommitténs

tidigare

betänkanden

3.1 Åre utvecklingsplan för ett svenskt utnyttja och transportmöjligheter anlägg-

rekreationso mräde (Ds Jo 1 9 71 .5) Därför

ningar. tillbringar man semestern an-

tingen hemma eller improviserar resor till Kommittén har enligt sina direktiv haft att släkt och vänner.

överväga generella åtgärder som befrämjar

av turism 4. Miljömässiga och medicinska skäl samt utvecklingen och rörligt friluftsliv. inte minst talar för att

Kommittén skulle järnlikhetssynpunkter

i detta sammanhang sären måste åstadkommas.

skilt beakta turismens förändring Enligt

och det rörliga frikommitténs mening kan en sådan förändring luftslivets möjligheter att skapa sysselsättinte åstadkommas spontant utan kräver en ning och då speciellt i regioner med sysselrad samlade åtgärder från samhällets sida. sättningssvårigheter. Kommitténs inledande arbete kom således att omfatta Sådana åtgärder hör i första hand inrikta sig en kartläggpå att skapa billigare transportmöjligheter ning av nuvarande förhållanden i landet

till lämpliga rekreationsområden samt att

inom verksamhetsområdet turism-fritid. Kommitténs slutsatser dessa planeras och utrustas på ett sådant sätt om den nuvarande att kostnaderna för att utnyttja området utvecklingen sammanfattades på enligt följande: sikt blir överkomliga för alla. l. Den största delen av det svenska folket För att motverka bristen använder inte på anläggningar

några hyrda boendeanlägg-

och områden utformade så att alla oberoenningar för rekreation. de av ekonomiska eller sociala skrankor skall 2. De som har fritidsbostäder har betydkunna utöva ett meningsfullt rekreationsliv ligt bättre möjligheter att vistas i rekreationsanser kommittén att helt om nya grepp

områden. Intervjuundersökningen visar dess-

planeringen av rekreationslivet måste tillutom att denna kategori använder sig av komma. Detta för att skapa prisbilliga och

kommersiella boendeanläggningar i minst funktionsdugliga rekreationsområden. Precis

lika stor utsträckning som övriga. som inom andra samhällssektorer uppstår 3. Olika utredningar preliminära upp- för rationell

förutsättningar uppbyggnad och gifter från låginkomstutredningen, kommit- drift

först vid en stor skala i

tillräckligt téns egen intervjuundersökning, konsument-

uppbyggnaden.

teknikutredningen, hushållsbudgetundersök- De fördelar som tillvaratas

vid en satsning ningen samt en av kommittén gjord genompå stora rekreationsområden är många. Av

gång av den nuvarande kostnadsstrukturen de viktigare är de som anges nedan:

på resor och uppehälle i samband med fjärr- 1. Ett stort utbud i olika prisklasser på

- visar entydigt att inriktat rekreationsliv

boendeanläggningarna kan åstadkommas

det helt enkelt är för dyrt för de flesta att inom ett begränsat område.

2. Ett variationsrikt system av aktiviteter statliga stödåtgärder.

kan Det allmänna och övriga intressenter har som tillfredsställer de flesta människor

område. således redan investerat betydande belopp i organiseras inom ett begränsat kommunika- området. 3. Billiga och täta kollektiva är negativ men kan åstadkommas till och från områ- Befolkningsutvecklingen tioner kan kanske delvis hållas tillbaka med insätdet.

tandet av sysselsättningsbefrämjande åtgär-

4. Området kan bygga upp en omfattande

der inom turismen, vilket är i linje med de och enhetlig marknadsföring. åstad- krav som ställs i kommitténs direktiv. 5. Ett nytt utbud av arbetsplatser

till området kan lätt kommes. Transportsystemet

kan or- utvecklas till billiga kollektiva transporter 6. Utbildningen för detta område

från mellersta och södra Sverige. ganiseras i ett sammanhang. I utvecklingsplanen föreslår kommittén 7. Förutsättningar skapas för att avsätta för rekrea- att Åre-regionen som omfattar Järpens komordentligt tilltagna markområden munblock bäddar utbyggs med ca 6 000 nya tion och naturvård. så att sammanlagt omkring 9 000 besökare 8. Stora kostnadsbesparingar kan göras

och omkring ll 000 besökare på

och utbyggnad av på vintern

vid en enhetlig planering sommaren i området. Detta innebär även att samhällets på en gång kan bo området. föreslås ske i en turistisk cen-

reduceras för varje arbetstill- Utbyggnaden

basinvesteringar Stortralort, Åre, och fyra mindre områden: falle eller gäst. Vålådalen samt Bydalen. Dessa för- lien, Kall,

Kommittén anser att dessa uppenbara mindre orter ges en specialinriktning avpas-

än de nackdelar delar väger betydligt tyngre sad efter ortens särskilda förhållanden.

som uppbyggnaden av ett stort rekreations-

denna Åre-området som omfattas av Järpens område skulle innebära. Det är mot kommunblock i västra Jämtland är till ytan

som riktlinjerna för Åre-plane-

bakgrund taget lika stort som Stockholms

praktiskt

ringen dragits upp. län. Sammanlagt finns ca 9 800 invånare.

arbetstillfällen minskar snabbt. En Antalet Orsaker till att Åre-omrâdet utvaldes stark avflyttning äger rum f. n. och denna

som lämp- kommer att öka om inga lokaliseringsåtgär- Kommitténs val av Åre-regionen

för rekreationslivet der vidtas.

ligt utbyggnadsområde

för

avgörande lokalise- För att få fram ett planeringsunderlag

grundar sig på en lång rad är av och val av typ för olika ringsfaktorer av vilka bl. a. följande dimensionering

kommittén tillsam-

särskild vikt: anläggningar genomförde

kort avstånd mans med Statistiska centralbyrån en om- Åre-regionen har ett relativt

med väl fattande avseende

till ett större befolkningscentrum intervjuundersökning

svenskarnas vanor och attityder till semester

utbyggd samhällsservice, lasarett, polis-

samt deras inställning till anläggningar och

central, terminal för flygtrañk och sovvagnsi fjällvärlden.

trañk m. m. service på en rekreationsort

som tu- Resultatet av denna undersökning visar att

Årebygden har en lång tradition man i första hand efterfrågar prisbilliga an-

vilket redan medfört erfarenhet ristområde med aktiviteter som ej och kunskapsnivå hos befolkningen vad gäl- läggningar många

kräver särskilt dyrbara investeringar men ler handhavandet av turism.

som däremot är arealkrävande. Undersök-

Området är delvis redan uppmärksammat visar också att över en fjärdedel av

marknadsföringsåtgärder. ningen genom tidigare den vuxna inte lämnar sin bohar landets hittillsvarande största befolkningen Området

för turism och stad för att göra rekreationsresor. koncentration av anläggningar av friluftsliv. Dessa har inte minst de En mycket stor satsning på olika typer rörligt omfattande aktiviteter är en förutsättning för att projeksenaste åren tillkommit genom

tet skall kunna lyckas. Kommittén fäste stor Skiss till finansieringsplan

vikt vid att aktiviteterna skulle kunna ut- Statliga medel nyttjas av alla oberoende av eller

handikapp Lokaliseringsstöd

ekonomiska och sociala skrankor. Motion Bidrag 16 milj. kr.

Lån 24 milj. kr.

och sportaktiviteter får en framskjuten posi-

tion. Ett Beredskapsarbeten 32 milj. kr. omfattande system av liftar och Anläggningsstöd till backar för skidåkning föreslås. Liftarna plaidrotten 10 milj. kr.

neras i sammanhängande liftkaruseller sär- Vattenregleringsmedel 1 milj. kr.

skilt Speciella anslag 18 milj. kr. 101 milj. kr. omkring Åreskutan. Tyngdpunkten i Kommunala medel 25 milj. kr. detta systern blir en stor kabinbana från Åre Privata medel 25 milj. kr. centrum till Åreskutans topp som skall vara

igång såväl vinter som sommar. Total kostnad I Åre plane- 151 milj. kr.

ras stora inomhusutrymmen för olika grenar

av motion och idrott. Åre centrum föreslås Skissen har karaktär av principschema -

dessutom få konferenslokaler, restauranger, tanken är att utbyggnaden av andra stora

diskotekutrymmen, informationscentral med rekreationsområden

med i stort sett samma

naturvisnings- och ñskecentrum. De övriga

förutsättningar skall kunna finansieras efter

utbyggnadsorterna föreslås få mindre cen- samma mall.

tralanläggningar med en del av dessa funk-

De principer som ligger bakom upprättan-

tioner. det av skissen till

finansieringsplanen redo-

Kommittén bedömer det som angeläget visas i kommitténs delbetänkande Statligt att goda kommunikationer utvecklas både till

lokaliseringsstöd rekreationsanläggningar

inom området och till området.

(Ds Jo 1971:7). Fjärrtransporterna föreslås lösas dels ge-

Om projektet realiseras efter de riktlinjer

nom ett ökat utnyttjande av chartertåg men som dragits upp i utvecklingsplanen kommer

också genom insättande av istor

charterflyg det att få en avsevärd effekt på regionens

skala. Kostnaderna för flygcharter till Öster-

sysselsättningsförhållanden.

sund och vidarebefordran med buss till Åre Kommittén har i sitt arbete sökt ta tillvara

ligger i stort sett i paritet med de aktuella möjligheterna till en

säsongförlängning. Protågcharterprisema och kommer att innebära jektets förverkligande innebär således ett vä-

avsevärda För att ta emot

tidsbesparingar. tillskott

sentligt av permanenta arbetstill-

den ökade civila flygtrañken måste en utfállen i regionen.

byggnad av Östersunds flygfált ske.

Investeringskostnaderna för hela projektet

beräknades 3.2 Arbetsgruppen för

till ca 151,5 milj. kr. inkl. pro- Åre-projektet

(Ds Jo 19 72:7)

jekteringskostnader. I stora drag fördelar sig

kostnaderna på följande poster: Efter av kommitténs

remissbehandlingen för-

slag av utbyggnad av Åre-området tillsattesi

mars 1972 särskild for att

en arbetsgrupp

utreda vissa delfrågor som aktualiserats av Milj. kr.

remissinstansema.

Mark och sanering 11 I arbetsgruppen ingick representanter från

Boendeanläggningar 56 finans, inrikes- och

jordbruksdepartementen

Restauranger o. dyl. 5 samt från Jämtlands Inomhusaktiviteter (bl. a. simhall) 22 läns landsting, Järpens

Utomhusaktiviteter (bl. a. liftar) 21 kommunblock, RESO och K-konsult.

Vägar, vatten, avlopp m. m. 25

Arbetsgruppen konstaterade att en ut-

Utbyggnad av Östersunds flygfält 9

byggnad av Åre-regionen för

Diverse och oförutsett 2 en utvidgad

turism kräver

Totalt 15 1 förbättringar av regionens

kommunikationer. En genomgång av väg-

gjordes i samråd med be- med i genomsnitt 185 per år till totalt 6 975

byggnadsbehovet

rörda Från turistsynpunkt år 1985. Den sammanlagda sysselsättningsvägmyndigheter.

av en väg mellan Åre effekten beräknas uppgå till ca 680 helårsansågs en nybyggnad

den arbetande sedan projektet är fullt utbyggt. och Fäviken mest angelägen eftersom Av dessa beräknas 230 arbetstillfällen tillbl. a. kommer att öppna ett nytt värdefullt Vidare komma som föreslås i för turisterna. ansågs en på de nya anläggningar

fjällområde

utvecklingsplanen. Den indirekta ökningen ombyggnad av vägsträckan Staa-Tännforsen i de av arbetstillfällen har beräknats till 390 heloch nya eller förbättrade lokalvägar

årsarbeten. Om den genomsnittliga belägg-

olika orterna angelägna. och lokal- kan ökas med ca 2 veckor kan man Beträffande fjärrtransporter ningen

funnit att nå- dessutom räkna med en ökning av 60 helårszransporter har arbetsgruppen anläggningar. Till inte behöver befaras. arbeten på redan befintliga

gon kapacitetsbrist

detta skall läggas de arbetstillfällen som an- De företagsekonomiska och kommunalger upphov till och som ekonomiska analyserna har varit centrala ut- läggningsarbetena motsvara ca 1 740 årsverken redningar för arbetsgruppen. Den företags- uppskattats

visade bl. a. att om (dvs. 174 helårsarbeteni 10 år). ekonomiska utredningen

En viktig funktion i Åre-planen är mark-

hela den i utvecklingsplanen föreslagna invid Arbetsgruppen framhöll att kan verksamheten nadsföringen.

vesteringen genomförs

aktiviteter som marknadsföringen bör påbörjas omedelbart en beläggning för samtliga efter ett eventuellt beslut att genomföra med ca 25 % överstiger dagens väntas ge ett resultat utan subven- någon del av projektet och därvid ges nödekonomiskt godtagbart vändiga ekonomiska resurser. tioner. Med en kapitalsubvention på ca 40 % fann den marknadsbedömning som arav investeringsbeloppet arbetsgruppen Enligt med den beräknade rela- låtit utföra kommer en totalutatt verksamheten betsgruppen endast att ta i

tiva beläggningen skulle gå ihop. byggnad enligt Åre-planen

Genom att låta vissa uppenbart olönsam- anspråk knappt 1 % av det årliga totala

ökade semesterresandet i landet. Detta innema investeringar utgå eller senareläggas och skall

genom en lämplig etappindelning och ut- bär att någon risk för att Åre-regionen

kan förlustriskerna kunna konkurrera ut andra svenska turistombyggnadstakt begränsas

och det ekonomiska utbytet sannolikt avse- råden inte föreligger.

värt förbättras i förhållande till totalkal- Ett genomförande av utvecklingsplanen

kommer sannolikt inte att behöva medföra kylen. irenskötseln i de aktuel- Enligt den kommunalekonomiska analy- någon inskränkning

sen väntas den primärkommunala utdebite- la samebyarna.

1985 17:00 kr. Detta Arbetsgruppen konstaterade att de statliga ringen ha stigit till stödåtgärderna till Järpens kommunblock

gäller om Åre-projektet inte genomförs. Om

hittills varit betydande. Under perioden

en utbyggnad genomförs och folkmängdsut-

blir den därvid och de 1959-1971 anvisades ca 83 milj. kr. som vecklingen antagna

till beredskapsarbeten. Detta har

investeringssatsningar och de driftkostnader statsbidrag falla faktiskt lett till investeringar för totalt ca 102 milj. som antagits på kommunen motsvarar de beräknade, skulle utdebite- kr. Det årliga statliga stöd som kan komma

kunna ifråga vid ett genomförande av projektet

ringen antas uppgå till 16:50 kr. Om

som legat till grund väntas inte ställa krav på större statliga satsinte de förutsättningar för den kommunalekonomiska analysen upp- ningar än vad som f. n. utgår till området.

Ett fortsatt stöd till området bör kunna för kommufylls kan kostnadsutvecklingen målinriktas olika delar av nen bli en annan. på att förverkliga

Folkmängden i Järpen-blocket var den 1 den föreslagna Åre-planen.

inte Arbetsgruppen fann att det av flera skäl

januari 1972 9 420. Om en utbyggnad

torde vara nödvändigt att genomföra Åresker beräknas invånarantalet årsvis sjunka

projektet etappvis. Arbetsmarknadsskäl, ansåg arbetsgruppen att de invändningar som

marknadsskäl och samhällsekonomiska skäl på olika sätt kom fram i anslutning till det

talar för detta. Arbetsgruppen fann att en ursprungliga förslaget har undanröjts. uppdelning i sex stora etapper kunde göras. Arbetsgruppen har också visat att kost-

Principen för en etappindelning är att varje naderna för semestervistelse i Åre-regionen

etapp skall vara en oberoende enhet som inte betydligt understiger de för vissa populära nödvändigtvis kräver en omedelbar fortsätt- utländska turistorter. _ning. om

Arbetsgruppens utredning Åre-utbygg- I etapp 1 föreslog arbetsgruppen en ut- naden resulterade

i en proposition som anbyggnad i Åre samt dessutom och vägar togs av vårriksdagen 1973 och som innebar andra

basinvesteringar i regionen. Etapp l att staten inträder tillsammans med kommu-

innebär bl. a. utbyggnad av en kabinbana till nen, landstinget och näringen i ett projekte- Åre-skutans topp samt liftar för att göra ringsbolag som skall realisera den första ut- Hackare terrängavsnitt tillgängliga för i första i projektet. an-

byggnadsetappen Riksdagen

hand barnfamiljer. Antalet bäddar ökas med slog 2 milj. kr. som statligt bidrag till projek- 1400 framför allt i billiga, bekväma och teringskostnaderna.

familjevänliga boendeformer. Vissa enkla utomhusanläggningar föreslås byggas ut, i

3.3 Vindelälvsomrâdet första hand Förslag till en simbassäng och en isbana.

utvecklingsprogram för rekreationslivet Satsningarna i Åre kräver samtidigt följdin-

(Ds Jo 19 72:4) vesteringar i bl. a. gator, parkeringsanlägg-

vatten och ningar, avlopp och promenad- 3.3.1 Allmänt

vägar. I etapp 1 utförs också de två turist- - en runt Den 3 april 1970 fick kommittén för planevägarna Åre-skutans östra delar ring av turistanläggningar och friluftsområoch en förbättrad väg till Tännforsen. Vid - Tännforsen en besöks- och service- den tilläggsdirektiv att vad som kunde uppförs föranledas av riksdagens beslut (rskr 1968: byggnad. Upprustning av vandringsleder in- 392) - utarbeta ett program för turism och går också, liksom en upprustning av Sylarnas friluftsliv inom Vindelälvsområdet och att tjällstation. därefter inkomma med förslag till Enligt finns Kungl.

arbetsgruppens bedömningar

i slutet Maj zt. Uppdraget skulle fullgöras med förtur. förutsättningar av etappen att eventuellt av en centrum- Den 25 maj 1971 överlämnade kommittén påbörja uppförandet ett delbetänkande avseende programarbetets byggnad i Åre som planeras innehålla bl. a.

första etapp Delbetänkandet redovisade ett

restaurant, konferensutrymmen, biograf och ett besökscentrum. utförligt bakgrundsmaterial beträffande Vin-

delälvsområdets förutsättningar och utmyn-

Kostnaderna för att förverkliga det första

nade i förslag till genomförande av ett antal segmentet i etapp 1 avseende kabinbanan, två liftar lokalt och regionalt förankrade som och 600 bäddar i semesterlägen- projekt, heter beräknades kommittén ansåg kunde genomföras utan att uppgå till 36 milj. kr. Av

dessa skulle staten föregripa programmets mer slutliga ställ-

genom lån och bidrag

ningstaganden. Dessa förslag har inarbetats i

svara för 23 milj. kr. varav ca 14 milj. kr.

utvecklingsprogrammet.

skulle kunna utgå i form av beredskapsmedel

Kommittén fann inledningsvis det angeenligt nu gängse regler och praxis. Resteran-

läget att betona, att utvecklingsprogrammet

de belopp förutsätts tillskjutas av kommun, för Vindelälvsområdet inte skulle betraktas landsting och övriga intressenter. Fullföljansom en färdig plan. Programmet avser att det av etapp 1 beräknas medföra investe-

tjäna till ledning för den regionala och lokala ringar för ca 23 milj. kr. varav ll milj. kr. i planering som krävs för att den

form av statliga lån och bidrag. förverkliga

Genom den 1 Ds Jo 1971:2.

föreslagna etappindelningen

tänkande rörande lokaliseringsstöd till turistallmänna målsättning för områdets utveck-

eller tillfällen akanger. näringen eljest vid skilda ling, som programmet kommitténs mening är de natur- tuella statliga stödformer. Enligt

för rekreationsaktivigivna förutsättningarna

teter utomordentligt goda inte minst i Vin- 3.3.3 Stöd till marknadsföring och produkt-

delälvsområdets fjällkommuner. Enligt förar- i norra Norrland utveckling till bebetena den fysiska riksplaneringen Turismen i norra Norrland karakteriseras dömde naturvårdsverket och riksantikvarie-

mönster av Vindelådalen vara av riksintresse för bl. a. av ett synnerligen splittrat ämbetet mindre en förhållandevis stor naturvärden, det rör- anläggningar, såväl den vetenskapliga andel rörlig bilturism och avsaknad av större liga friluftslivet som kulturminnesvården.

koncentrerade turistområden med differen- Kommitténs grundmålsättning var att för

tierat utbud. kommmitténs mening är en bred rekrea- Enligt publik skapa stimulerande och att underlätta Norrbotten och Västerbotten i många av-

tionsmöjligheter upplevel-

seenden att betrakta som ett enhetligt turistsen av Vindelälvens och Tärna-Graddis-

Kommittén område. fjällens natur- och kulturvärden. kommitténs mening borde statligt inriktade sina förslag så att åtgärder kunde Enligt

stöd under en försöksperiod ges till en melvidtas för att skapa kompletterande syssel-

lokala befolk- lan länen samordnad aktivitet i fråga om för den

sättningsalternativ

reklam och information

produktutveckling,

ningen i områdena. samt bokning och försäljning. Enligt kommitténs mening bör den närma- Kommittén utav rekreationsanläggningar ansåg att ett gemensamt re utformningen för Norrbotten och Västeri Vindelälvsområdet vecklingsorgan och rekreationsprogram botten borde bildas och föreslog att staten anförtros åt områdets regionala och lokala

anvisar totalt l milj. kr. under en 3-årsperiod planerande organ. Utvecklingsprogrammet

den i form av driftbidrag.

anger för den närmaste tioårsperioden

Kommittén framhöll att förslaget om statsom utbyggnaden av reallmänna inriktning av turismen i i området enligt korn- ligt stöd till marknadsföringen kreationsanläggningar norra Norrland inte innebar att kommittén

mitténs mening bör ges.

bundit sig för ett generellt marknadsförings-

stöd till turismen inom stödområdet. För-

3.3.2 Vindelälven och Tärna-Graddistjällen av Vindelälvsslaget bör ses mot bakgrund - rekreationsomrâden särskilda och kommitprimära omrâdets betydelse

att en förbättrad och mellan re- téns bedömning Kommittén har sökt ange de naturgivna

de två nordliga länen samordnad produktutsurser som enligt kommitténs mening i första och marknadsföringsinsats är en för fort- vecklings-

hand bör tjäna som utgångspunkt

förutsättning för ett riktigt utav rekreationsanläggningar i nödvändig satt utbyggnad av Vindelsälvsområdets rekrea- Vindelälvsområdet. Dessa re- nyttjande

grundläggande

av två områden, dels ett av- tionsresurser. surser utgöres

snitt av nedre Vindelådalen utmed den fors-

rika älvsträckan mellan Holmfors och Sand-

3.3.4 Stöd till lokalt planeringsarbete Tärna-Graddistjällen innefattan-

sele, dels av källflöden. Det är angeläget att den kommunala fysiska de Vindelälvens och Laisälvens

områden kommitténs planeringen i de viktiga rekreationsområdena Dessa bör, enligt

betraktas som från rikssynpunkt svarar mot rimliga anspråk och att kvaliteten mening, och till

rekreationsområden. Vid uppbygg- är god på detaljplaner projektplaner

primära Berörda kommuner naden av rekreationsanläggningar i områdena rekreationsanläggningar.

i Vindelälvsområdet har små ekonomiska bör de särskilda statliga stödformer kunna

resurser till sådana Kommittén

i kommitténs be- uppgifter.

utnyttjas, som föreslagits

ansåg därför att ett statligt stöd borde utgå på de hårt utnyttjade fjällområdena viid Abis-

till berörda kommuner under en övergångs- ko-Kebnekaise och de känsliga områdtena vid

period. Sarek och Padjelanta fann kommittén det

I

utvecklingsprogrammet föreslogs ett angeläget att åtgärder vidtas för att avsevärt statligt stöd till planerings- och utrednings- öka Tärna-Graddistjällens attraktivitet.

arbeten om totalt 1,5 milj. kr. Kommittén ansåg att ansträngningar bor-

de göras för att effektivisera de kolllektiva

3.3.5 transporterna till Be-

Vindelälven nedanför fjällvärlden Tärna-Graddisfjällen. tydande förbättringar i förhållande till nu-

Landskapet kring Vindelälven i dess sträckläget borde gå att ordna genom bekväma tåg-

ning genom det vidsträckta skogslandet från och

expressbussarrangemang, såväl sommar-

Sorsele till Stornorrfors och utloppet i Ume- som vintertid.

älven har inga unika kvaliteter i jämförelse kommitténs Enligt mening bör Tärnabymed områdena kring övriga norrländska stor- Hemavan och Arjeplog betraktas som basälvar. Det som gör Vindelälven märklig och orter för turismen på den svenska sidan

intressant för turismen är enligt kommitténs liksom Mo i Rana och Bodö är det på den

mening i hög grad riksdagens beslut att älven norska sidan. Andra av beutbyggnadsorter inte skulle byggas ut för kraftproduktion tydelse på den svenska sidan är Ammarnäs

och det stora intresse som i det allmänna vid Vindelälven och

Vouggatjålme/Polcirkeln

medvetandet

knyts till den fria, oreglerade vid Graddisvägen.

Vindelälven. Kommittén föreslog att en vägförbindelse Enligt kommitténs mening erfordras gans- öppnas över fjällområdena mellan Tärnaby

ka omfattande åtgärder för att göra mer och Ammarnäs, som knyter an Vindelälvens

omfattande rekreationsaktiviteter vid Vin- övre

lopp till det utvecklade turistområdet i

delälven lockande för en större allmänhet. Tärna. Enligt kommitténs kommer mening Tyngdpunkten i kommitténs förslag i detta

Tärna-Ammarnäsvägen att utgöra en bety-

område ligger i åtgärder i ett avsnitt av dande attraktion för turismen med sin Vindelådalen utmed den forsrika älvsträckan sträckning över kaltjällsområden med vida mellan l-lolmfors och Rusksele. En kombinautblickar och sin till

anslutning Överstjuktan tion av bevarandeåtgärder och aktiva insatser som

utgör tjällområdets viktigaste fritidsfor att främja

rekreationslivet borde göra fiskeresurs.

detta område till karaktärsområde för den Enligt kommitténs mening bör den befintfrån kraftutbyggnad fredade älven. liga sträckningen av Kungsleden mellan Am- I centralorterna Vindeln och Sorsele bör marnäs och Adolfström utnyttjas som en del

bl. a. välutrustade campingplatser anläggas så av en vandringsled som för längs Laisälvens

att samhällena kan fungera som basorter för och Vindelälvens

övre lopp, Vindelälvs-

turismen i Vindelådalen. leden”, och som tillsammans med en del av

Vindelådalens turistbäddar föreslås öka den nya Kungsleden erbjuder möjligheter till

från ca 250 till ca 1000 under en l0-års- vandringar om en å två veckor med start och

period. Tillskottet utgöres av stugby- och mål i Ammarnäs eller Adolfström.

campingplatsbäddar. Drygt 40 % av programmets bäddtillskott

föreslogs lokaliserade till Hemavan under

3.3.6 IO-årspenoden. Enligt kommitténs mening

Tärna-Graddisfjällen

är Hemavan den ort i området som under

Kommitténs förslag avser att underlätta för har de bästa

perioden förutsättningarna att

turister att kvaliteter i

uppleva tjällvärldens utvecklas till en allsidigt utrustad turistort anslutning till som är Tärna-Graddisfjällen med verkligt differentierade aktivitetsmöjlig-

Sveriges sydligaste stora vildmarksområde. heter såväl sommar- som vintertid.

Med hänsyn till behovet att avlasta trycket I Tärnaby, som är servicecentrum i Täma-

Norrbottens och Västerbottens län, som utfjällen, föreslog kommittén att en fjällinforcentralt i sam- reder om ett naturreservat i Tärnamationsanläggning uppförs frågan

hället vid foten av Laxfjället, där kvalificerad Graddistjällen. av natur- och kultur- Förslagen berör områden där renskötseln

visning fiällområdets

har en stark ställning. Kommittén har därför värden kan erbjudas till den stora turistpubli-

ken vid Blå vägen. Endast en begränsad sökt samråd med berörda samebyar och även

föreslås under inhämtat lantbruksstyrelsens allmänna synutbyggnad av bäddkapaciteten på åtgärdernas inverkan på rensköt- 10årsperioden. punkter Kommitténs förslag i Ammarnäs har sin seln.

tyngdpunkt i ortens uppgift som utgångs-

punkt för tjällvandringar och säte för forsk-

3.3.7 Kostnader och sysselsättningseffekter

ningsaktiviteter kring den oreglerade Vindelälven. Efter Tärna-Ammarnäsvägens utbygg- Utvecklingsprogrammet innehåller förslag

nad föreslog kommittén en begränsad ut- om investeringar på ca 150 milj. kr. under en tioårsperiod, varav knappt 50 milj. kr. vid byggnad av bäddkapaciteten. Polcirkeln/Vouggatjålnie har i kommitténs Vindelälven nedanför üällvärlden och drygt

två huvudsakliga uppgifter, dels att 100 milj. kr. i Tärna-Graddistjällen. Sysselprogram till ca 1 800 fungera som utgångspunkt för fjällvandringar sättningseffekten uppskattas

vilket under uppbyggnadsperio-

längs den nya Kungsleden, dels att fungera årsverken, som anhalt och servicestation för bilturister den skulle motsvara ca 180 heltidssysselsatta

på Graddisvägen. Orten ligger geografiskt per år. Bodö Kommit- Enligt kommitténs mening är åtgärder mitt emellan och Arjeplog. inom rekreationssektom inte tillräckliga för téns förslag innebär utbyggnad av bäddkapaför att svara att nämnvärt påverka den allmänna utveckcitet och aktivitetsmöjligheter i Norrlands inland. Inom de relativt

mot dessa uppgifter. lingen

bör kommitténs mening begränsade lokala områden, inte minst i fjäll- Arjeplog enligt världen, som har särskilt goda förutsättäven efter Graddisvägens tillkomst fungera torde dock som huvudsaklig bas för turismen i Arje- ningar för rekreationsaktiviteter, av den art som kommittén haft i plogsfjällen och därför kompletteras med åtgärder Kommittén an- stor beökad bäddkapacitet. föreslog uppdrag att pröva, vara av mycket av ett välutrustat friluftsbad i tydelse. Kommittén vill dock betona, att det läggandet vatten. även i dessa områden är nödvändigt med centralorten med tempererat Campbör En fjällinforma- aktiva regionalpolitiska insatser för att något ingplatsen utbyggas.

bör utföras i anknytning till differentiera sysselsättningstillfallena.

tionsanläggning som för Tärna-Graddisfjällens Av förslaget utgöres ca 65 % eller ca 95 Silvermuseet, kvalificerad infor- kr. av infrastrukturinvesteringar och norra del ger motsvarande milj. som kommittén förutmation som den föreslagna Tärnabyanlägg- bevarandeåtgärder där- sätter i stor utsträckning kommer att genomningen avses göra. Kommittén föreslog föras med statligt huvudmannaskap. Komutöver utbyggnad av två flygbaserade fiskemittén har bedömt att ca 25 % av de totala läger i Arjeplogsfjällen. att Tärna-Graddis- investeringarna, vilket motsvarar ca 30 milj. Programmet innebär, turistbäddar ökar med ca 2 500 till kr., utgörs av sådana rekreationsanläggijällens slut. där räntabilitetskrav bör ställas, varav drygt 6 000 bäddar vid 10årsperiodens ningar, bäddtillskott fördelas på ca 30 milj. kr. i Tärna-Graddisfjällen och 8 milj. Programmets kr. i Vindelådalen. l betänkandet har kom- 1 600 stugbybäddar, ca 750 bäddar i campmittén riktlinjer rörande huingstugor och ca 200 vandrarhemsbäddar. givit allmänna Kommitténs har upprättats i sam- vudmannaskap, organisation och finansiering förslag råd med den arbetsgrupp med företrädare av dessa anläggningar. i Kommittén har i form av ett räkneför naturvårdsverket och länsstyrelserna

Utvecklingsprogrammet för Vindelälvsområdet - en översikt

Kostnad Sysselsättmilj. kr. ningseffekt årsvcrken

A. Projekt där särskilda statliga anslag förutsätts 1. Statligt stöd till marknadsföring och produktutveckling av turismen i Norrbotten och Västerbotten. Försöksperiod om tre år. 1,0 - 2. Fjällvägen Ammarnäs-Tärnaby, nybyggnad 15-20 200-250 (Sorsele och Storumans kommuner) 3. Nya Kungsleden Hemavan-Ammarnäs-Vouggatjålme/Polcirkeln 4,0 50 (Sorsele. Storuman och Arienlogs kommuner) 4. ”Forsarnas väg (väg 363 Rusksele-Holmfors) ombyggnad 23,5 290 (Sorsele och Lycksele kommuner) 5. Statligt stöd till vissa planerings- och utredningsarbeten inom berörda kommuner och länsstyrelser 1,5 -

Summa

B. Infrastrukturprojekt, som i huvudsak förutsätts förverkligade inom ramen för den ordinarie sysselsättningspolitiken 1. Väg 363 Mårdsele-Strycksele, ombyggnad 7,5 100 (Lycksele och Vindelns kommuner) 2. Vägen Ammarnäs-Sorsele, ombyggnad 15,0 195 (Sorsele kommun) 3. Vägen Sorsele-Slagnäs-Arjeplog, ombyggnad 4,0 52 (Sorsele och Arjeplogs kommuner) 4. Tekniska anläggningar, övriga vägar, flygstråk m. m. 18,7 195 (De fem berörda kommunerna) 5. Bevarandeåtgärder 5,7 77 (De fem berörda kommunerna)

Summa 50,9 619

C. Projekt till rekreationsanläggningar som förutsätts erhålla stöd genom tillgängliga anslag (lokaliseringsstöd, idrottsfonden, naturvårdsfonden m. m.) _

exempel redovisat sin bedömning av de var- motsvara 385

helårssysselsättningstillfallen.

aktiga sysselsättningseffekterna av sina för- Den lokala i de berörda

befolkningen områslag. Räkneexemplet har genomförts för Tär-

dena uppgår till ca 2 500 personer. Sysselna-Graddisfjällen utom Arjeplog, där turistsättningseffektema är i realiteten fördelade näringen har en avgörande betydelse för på ett stort antal personer. ekonomi och sysselsättning. Beräkningarna

visar att turistinkomsterna i området efter

programmets genomförande kan komma att

ristnäringen eller eljest vid skilda tillfällen 3.3.8 Sammanfattning aktuella och lämpliga statliga stödformer. Kommittén sammanställde en översikt över

för rekreationslivet i sitt utvecklingsprogram i 3.4 Statligt lokalieringsstöd till rekreations- Vindelälvsområdet. Projekten indelades

anläggningar (Ds Jo 1 9 71 :7/

tre kategorier:

A. Projekt som bör genomföras med förtur En genomgång av de olika stödorganens pri-

och där särskilda statliga anslag förutsätts märmaterial visade att det statliga anlägg-

B. infrastrukturprojekt som i huvudsak förningsstödet till friluftsliv och turism budget-

utsätts förverkligade under den närmaste omfattat samåren 1959/1960-1969/70

tioårsperioden inom ramen för den ordimanlagt 176 milj. kr., fördelat på sju olika

narie sysselsättningspolitiken samt

stödformer: friluftsfonden, bidrag till fritidssom C. Projekt till rekreationsannläggningar båttrafiken, hotellgarantilän, lokaliserings-

bör genomföras successivt under den när- stöd, beredskapsarbeten, vattenreglerings-

maste tioärsperioden och som förutsätts medel och höjt bidrag till skogshuvudvägar.

erhålla stöd genom tillgängliga anslag (lo- Av beloppet har nära l20 milj. kr. beviljats

till

kaliseringsstöd, anläggningsstödet för finansiering av anläggningar i första hand

idrotten, naturvårdsfonden m. m.). avsedda för fjärrekreation. Något mer än 135

milj. kr. har utgått i form av bidrag, 40 milj. Kommittén hemställde sammanfattningsvis: kr. som lån eller lånegarantier. De totalt kr. anvisas till de regionala att 1,0 milj.

som statligt stöd genomförda investeringarna perioden

turistorganisationerna

och 1959/60-1969/70 uppgår till 435 milj. kr.

till samordnade marknadsförings- Stödets årsvisa storlek har ökat från 4 i Norrbottens

produktutvecklingsinsatser

av redovisningsperioden till och Västerbottens län, under en försöks- milj. kr. i början

med de 25 å 30 milj. kr. under de senaste åren. period om tre år och i enlighet Totalt 55 milj. kr. ibidrag till lån/lånegaranallmänna riktlinjer som ges i detta pro-

tier har utnyttjats för ny-, om- och tillbygggram., nad av turisthotell med deras serviceanordatt 1,5 milj. kr. anvisas till berörda kommusom statligt stöd till ningar. Småbåtshamnar har tagit i anspråk ner och länsstyrelser de särskilda och projekterings- 30 milj. kr. och stugbyarna 20 milj. kr. I planeringshar endast Skidbackar med liftar samt arbeten som anges i detta program, övrigt

badanläggningar krävt investeringar på mer att särskilda anslag ges åt naturvårdsverket

med för- än 10 milj. kr. Merparten, drygt 90 milj. kr.,

och vägverket för genomförande

rörande den av det totala har beviljats för tur av kommitténs förslag stödbeloppet

i Jämtlands, Västerbottens och Kungsleden genom Tärna-Graddis- anläggningar nya Norrbottens län.

fjällen, nybyggnad av fjällvägen mellan

I utredningen föreslås att stödet till re- Ammarnäs och Tärnaby samt ombyggnad

Rusksele-Holmfors i nedre kreationsanläggningar även i fortsättningen av väg 363 bör med utnyttjande av de finansie- Vindelådalen i enlighet med de allmänna utgå som hittills brukats. Detta förutsom anges i detta program, ringsformer riktlinjer en fortsatt rationaatt staten medverkar till genomförande. inom sätter enligt utredningen

för av de lisering och förenkling av anslagsstrukturen.

ramen sysselsättningspolitiken

Liksom hittills kan detta ske genom att övriga infrastrukturprojekt som anges i

stödgivningen från de olika anslagen i största detta program samt specialiseras efter anatt vid i enlighet med detta möjliga utsträckning

uppbyggnaden

de och ändamål. program av rekreationsanläggningar läggningstyper Det ekonomiska stödet till resärskilda statliga stödformer får utnytt- statliga

be- borde enligt utredjas, som föreslagits i kommitténs kreationsanläggningar

till tu- även i fortsättningen lämnas som tänkande rörande lokaliseringsstöd ningen

anläggningsstöd. ningar föreslogs endast om särskilda utgå I betänkandet framfördes förslag om att skäl föreligger.

kommunala organ skulle kunna göra anspråk Ett sådant skäl kan vara om behov anses

på statliga finansiella resurser ur samma stödföreligga för att uppföra billiga inkvarteringsformer som andra intressenter för jämförlig former, exempelvis semesterbyar.

verksamhet.

Statligt lokaliseringsbidrag till rekreations- Principiella överväganden i början av lo- anläggningar föreslogs

ges med ett belopp

kaliseringsverksamhetens försöksperiod motsvarande

högst 35 % av investeringarna i 1965/66*1969/70 resulterade i en rekom-

byggnad(er) om statligt lokaliseringslån mot-

mendation till de stödbeviljande organen att svarande återstoden upp till högst 2/3 av det

stödet borde koncentreras till hotellanlägg- sammanlagda stödunderlaget, dvs. de gemen-

ningar belägna i första hand inom landets samma kostnaderna för byggnad(er) och/ fjällkommuner. Det var på ett sätt naturligt eller maskiner. Statlig medverkan vid anskaf-

med hänsyn till det norra stödomrâdets om- fande av rörelsekapital bör ske genom kre-

fattning. Kommittén ansåg att det för re- med andel av ditgaranti stödunderlaget som kreationsanläggningama fanns goda förut- anges från fall till fall.

sättningar för en stödgivning i lämpliga for- Kommittén underströk i detta samman-

mer även utanför det allmänna stödområdet. hang att förslagen till ändringar i villkoren En avgörande förutsättning för en utvidgning för samtliga i delbetänkandet behandlade

av

lokaliseringsstödgivningen genom punkt- stödformer tar sikte en

på att möjliggöra visa insatser till orter utanför det allmänna

finansiering av de utpekade turistområdenas

stödområdet var att den tidigare bristen på utbyggnad lika väl som en finansiering av

en riksomfattande helhetssyn av investefortsatta punktvisa insatser i olika delar av

ringarna inom fritidssektorn nu kunde un- landet.

danröjas genom kommitténs och andra stat- konstaterade

Avslutningsvis kommittén liga organs samlade planeringsöverväganden. vikten av att åstadkomma

samordning. Inte Kommittén föreslog en vidgad användning minst det i delbetänkandet skisserade försla-

geografiskt sett av lokaliseringsstödet - efget till totalfinansiering av mer omfattande

tersom insatserna i ökad utsträckning skulle etablerings- och utbyggnadsarbeten kommer

kunna motiveras från allmänt att fordra sysselsättnings- ingående gemensamma överväganpolitiska synpunkter (det gäller bl. a. syd- den och

ställningstaganden av alla berörda

östra Sverige) och en sådan utvidgning också parter.

skulle vara i linje med en bredare användning

av lokaliseringsstödet i framtiden. Kommit-

tén var å andra sidan angelägen att framhålla Huvudmannaskapet för vandringsleder

i

att det för rekreationsändamål liksom fjällvärlden { Ds Jo 1 9 73:8) i fråga

om industriella projekt för åtgärder utanför Kommittén

har utgått från en kartläggning

det allmänna stödområdet måste bli fråga som utförts i med de berörda

samarbete

om ett nyanserat av lokaliseutnyttjande länsstyrelserna, Svenska

Turistföreningen

ringsstödet. Det innebar enligt förslaget att och domänverket.

stödet för de kommersiella borde Denna

projekten kartläggning visar dels omfattning-

begränsas till de särskilt utpekade rekrea- en av de

befintliga vandringslederna av turis-

tionsområdena. tisk betydelse med tillhörande anläggningar,

För att undvika

risker för snedvridning av dels en bedömning av erforderliga

upprustkonkurrensen mellan företagen föreslog nings- och under den

nybyggnadsåtgärder

kommittén att lokaliseringsstöd i det ennärmaste 5-årsperioden. denna kart- Enligt skilda fallet kunde beviljas enbart för gemen- läggning kan det bestående lednätets längd

samhetsanordningar.

uppskattas till omkring 7 000 km. F. n. finns

Lokaliseringsbidrag till boendeanlägg- 80 omkring övernattningsanläggningari fjäll-

världen alltifrån enkla övernattningsstugor Kommittén har förutsatt att statens naturtill fjällstationer med en sammanlagd kapaci- vårdsverk tillförs medel för fjällvandringstet av l 700 bäddar. verksamheten via ordinarie anslag och att de Kommittén har beräknat nyanskaffnings- kommunala åtgärderna beträffande det lokavärdet av befintliga leder, broar och stugor la lednätet baseras på finansiering med komtill ca 43 milj. kr. och de årliga kostnaderna munala medel och i viss utsträckning från

för drift och underhåll av anläggningar och statens naturvårdsverks anslag för stöd till

leder till ca 3 milj. kr. idrotten. lnvesteringsåtgärder torde beträf-

Av uppgiftslämnarna föreslagna investe- fande vandringsleder och anläggningar som

och nyanläggningar av finansieras ringar i upprustning hittills i betydande utsträckning leder, broar och stugor under den närmaste som beredskapsarbeten via arbetsmarknadsfemårsperioden beräknas till ca 20 milj. kr. styrelsen. av vilka drygt hälften faller på Norrbottens I samband med statens naturvårdsverks län. De uppskattade arbetsinsatserna för des- för vandpetita bör frågor om anläggningar sa arbeten uppgår till omkring 63 000 dags- ringsleder behandlas i samråd med den av verken motsvarande något över 300 års- kommittén föreslagna Samarbetsdelegationen verken. för turistfrågor. I de överläggningarna bör För utveck-

fjällvandringsverksamhetens även statens planverk medverka

att samhället fonnule- Sedan erhöll uppdraget att ling är det nödvändigt utredningen rar de ramar inom vilka verksamhetens egen utreda huvudmannaskapet för vandringsleder planering kan ske. Dessa ramar uttrycks i fjällvärlden har i vissa delar av landet bl. a. i samhällets fysiska planering och i från skilda lokala organisatiogenom initiativ ekonomiska beslut hos stat och kommun. ner börjat planeras och utföras med statliga Kommitténs överväganden beträffande hu- medel längre vandringsleder av i princip samvudmannaskapet har lett till att ansvaret för ma karaktär som i fjälltrakterna (ex. Sörmhuvudleder och sekundärleder bör vila på landsleden). Kommittén anser det väsentligt staten statens naturvårdsverk medan att statens naturvårdsverk och länsstyrelsergenom ansvaret för lokala leder och spår bör vila på na redan på ett tidigt stadium griper in och kommunerna. Kommittén anser vidare att samordnar denna verksamhet dock utan att det bör ankomma på statens naturvårdsverk för den skulle motverka de ideella organisaoch länsstyrelserna att svara för att erforder- tionernas engagemang och önskemål att liga åtgärder vidtas för verksamhetens plane- medverka i arbetet. och drift samt för information om ring tillgängliga produkter. Kommittén har vidare förutsatt att huvudmännen svarar för att

lämpliga entreprenörer utses för åtgärder av

löpande natur och att samhällsorganens egen insats koncentreras till ledning och samordning av verksamheten. Beträffande huvudleder och sekundärleder föreslår kommittén att statens naturvårdsverk bemyndigas att ta upp förhandlingar med de nuvarande ägarna för att sluta erforderliga avtal. I frågor rörande verksamhetens planering och marknadsföring föreslår kommittén att statens naturvårdsverk i samråd med berörda parter tar upp överläggningar med det av kommittén föreslagna Sveriges Turistråd.

H Inledande redogörelse

4 Fritidens och reselivets framväxt och utveckling

4.1 Utvecklingen fram till 1930-talet under 1920- och 1930-talen började några

former av den folkliga turismen att ut- Rekreationsresor har i och för sig funnits i

vecklas. Arbetarnas bildningsförbund hade

flera sekler i landet men det är först från och efter engelsk förebild börjat anordna resor, med senare hälften av 1930-talet när en särskilt avsedda och prissatta för de lägre lagstadgad semester för anställda träder i inkornsttagama. År 1937 bildade folkrörelkraft som utvecklingen börjar anta en viss serna med Landsorganisationen och Koopestorleksordning. rativa förbundet i spetsen en egen reseorgani- Redan under 1600-talet förekom ViJO- och sation, RESO. Ett av ändamålen med bilhälsoresor till kurorter såväl inom som utom dandet av RESO var att tillhandahålla ett landet. I mitten av 1800-talet tillskapades de utbud av folkliga resmöjligheteri av 1800- organiserat första havsbadorterna, och i slutet och med att 1938 års lag om semester trädde talet började fjällturismen att växa fram. ikraft. Tillväxten av de nya kommunikationerna Fler gavs möjlighet att resa i Sverige även och ett ökat välstånd efter industrialismens på andra tider än midsommar, men på grund genombrott blev två avgörande faktorer för av semestems placering blev ansarnlingen av utvecklingen men en annan viktig faktor var turister under juli månad mycket markant. också framväxten av organisationer och före-

som verkade för ett ökat reseliv. ningar Idrotts- och scoutrörelserna stimulerade rek- 4.2 Den ökade under 1900-talet

fritiden

reationsresor. Tillkomsten av Svenska turist- En förutsättning för att rek-

och Skid- och friluftsfrämjandet grundläggande

föreningen reationsresandet skulle komma att anta innebär också att intresset för resandet krafnågra proportioner och spridas till allt fler i tigt ökade. samhället har varit tillgången till semestertid Gruppresor, framförallt resor för skolungoch till annan ökad fritid. dom började organiseras. Sommarkolonier

för barn och vissa former av husmoders-

semestrar kom också till stånd. 4.2.1 Semester Trots alla dessa initiativ var det fortfa-

ett fåtal av landets som Utvecklingen de senaste decennierna kännerande befolkning rekreationsresor. Brist tecknas av en omfattande reformverksamhet hade möjligheter till

tid och inte minst ekonomiska för att öka medborgarnas fritid. Omkring på ledig resurser var fortfarande 1900 bestod fortfarande arbetsveckan av ca avgörande hinder för

övervägande delen av befolkningen. Först 60 timmar och semester förekom knappast.

1937 beräknades tre fjärdedelar av alla av- Närmare hälften av alla som hade semester talsberörda arbetare ha en viss garanterad under 1970 uppgav att den hade tagits ut i semester men av dessa hade 60% kortare två eller flera perioder om minst 5 dagar.

semester än sex dagar. 1938 kom den första Med ledning av undersökningens material

som två veckors finner kommittén semesterlagen stadgade det troligt att en ytterlisemester. År 1951 infördes tre veckors lag- förlängning av semestern kommer att gare stadgad semester. 1956 kom en särskild be- leda till att det kommer att uppstå flera stämmelse enligt vilken den lagstadgade se- semesterperioder un der året. mestern skulle utgå i ett sammanhang om ej annat överenskommits mellan arbetsgivare 4.2.2

Arbetstidsförkortning

och arbetstagare. Den nu gällande semesterlagen Parallellt trädde i med ökningen av den längre ledigkraft 1.7.1963 och stadgar i stora drag att heten har även den kortare ökat ledigheten semester utgår med två dagar för varje kalen- markant, särskilt efter andra världskriget. dermånad under vilken arbetstagaren utfört Den 60 timmar arbetsveckan förlånga arbete. Detta innebär en semester på fyra kortades genom 1919 års till 48

arbetstidslag

veckor. timmar. 1957 års arbetstidsreform reduce- 1971 års överenskommelse om rade arbetsveckan till 45 timmar. 1966 sänkstatstjänamas arbetsförhållanden innebar tes arbetsveckan att grup- till 42,5 timmar och 1971 kollektivanställda med pen jämställdes blev den lagstadgade arbetsveckans längd 40 gruppen tjänstemän avseende anställningsför- timmar. Som en följd av de allt färre arbetshållanden. Detta medförde att stora grupper timrnarna under veckan kunde 5-dagars arfick semestern förlängd från fyra till fem betsvecka successivt införas under 1960veckor. talet. I kommitténs av- Den hittillsvarande

intervjuundersökning utvecklingen talar för

seende svenska folkets semestrar (se avsnitt att den ökade levnadsstandarden också med-

5.5.) tillfrågades de personer som hade för- för ett ökat fritidsuttag.

värvsarbete och som enligt överenskommelse Men utvecklingen pekar däremot inte lika

med arbetsgivaren hade rätt till semester hur entydigt mot att lördag/söndag blir de enda lång denna var. Svaren fördelade sig på föl- två dagarna i veckan då veckoledigheten tas

jande semesterlängd. ut. En viss

omfördelning av de lediga dagarna

på andra veckodagar kan förväntas inte Procent minst på grund av det alltmer ökade skiftesarbetet 1 vecka eller mindre som även börjar uppträda i samhälls- 2 veckor sektorer där det inte förekommit tidigare. 3 veckor De alltmer ökande

U1U)\O\OI\Jl\)›-

investeringskost- 4 veckor 7

naderna per arbetsplats kommer att medföra

5 veckor 6 veckor att dessa sannolikt kommer att vara beman- Mer än 6 veckor nade under betydligt längre tid under arbetsveckan än hittills. En möjlig utveckling är Av svaren kunde utläsas att endast 2 % av exempelvis två skift under alla dagar i arbetarna hade mer än 4 veckors semester veckan. Denna utveckling kan inte bara förmot 30 % av tjänstemännen. Längre semester utses inom processindustrin utan även inom hade framför allt arbetstagare med högre administrationen: kommer i stabsyrkena utbildning och högre inkomst. större utsträckning att knytas till datorer. I

Undersökningen visade också att det blir samband med dessa nya arbetstider kommer

allt vanligare att dela på semestern i flera även andra servicefunktioner att behöva funperioder särskilt om man har längre semester gera under en större del av arbetsveckan än än 4 veckor. nu. Ett sådant exempel är den kommersiella

och och dessutom att efterfrågan

servicen. arbetsplats

kommer också att typer av service tar längre tid att Kommunikationerna på olika tillfredsställa. mellan

behöva med annan dygns- och Långa pendlingsavstånd

fungera än hittills. Resor till arbets- bostäder och arbetsplatser är visserligen utveckorytm märkande för storstadsregionerna men föreservicetillfållen och rekreationsplatsen, med en kommer också i ökande omfattning utanför kan komma att företas möjligheter annan om det sker förändringar i dessa.

periodicitet

kan arbetstidernas förläggning på dygnet eller i Även den längre veckoslutsledigheten

finns redan nu oftast inte odelat För veckan. inom vissa sektorer ägnas åt avkoppling.

drift. den enda möjen tendens till dygnetrunt Detta gäller många heltidsarbetande utgör

vårdyrken. Vårdyrken kan för- ligheten att få viktiga servicebehov tillgodoexempelvis sedda. Lördagsledighet måste exempelvis i väntas bli en av de mest expansiva sektorerna de när- viss utsträckning ägnas till butiksbesök, vård när det gäller antalet arbetsplatser

maste decennierna. av hem, bil osv.

att Tendensen att en avsevärd del av vecko- Denna skissade utveckling kommer

medföra att slutsledigheten måste ägnas åt icke rekreativ efterfrågan på rekreationstilloch verkar snarare att förstärkas fallen uppstår med annan periodicitet sysselsättning allteftersom avstånd mellan bostäder och ibland också vid andra tillfällen än vad som

sannolikt att servicemöjligheterna ökar. nu är fallet. Krav kommer och områden för Även avståndet mellan bostaden och möjuppstå på att anläggningar där avkoppling kan det rörliga friluftslivet skall vara öppna och liga rekreationsområden fås under den kortare ledigheten tenderar att under betydligt längre delar av tillgängliga öka allteftersom tätortsregionerna växer och året. Dessa får då också en betydligt bättre

av rekreationsakti- andelen av landets invånare i dessa regioner

nyttjandegrad. Utbudet

är inte blir allt större. Användningen av bilen - på viteter och kulturevenemang i dag efter de som har sitt arbete förlagt lördagen för inköp och annan service på anpassat rekreatill mera arbetstider. Skiftesarbe- söndagen för att söka uppnå lämpliga ovanliga att tionsområden innebär att den yrkesarbetande har i dag begränsade möjligheter

besöka bio, teatrar, idrottsevenemang och tande knappast under en veckoslutsledighet

till mera rekrea-

besöka anläggningar som endast fungerar har möjlighet avkopplande

under tider med En tion. hög besöksfrekvens. skissas här l den av landets hushåll där bil

utveckling efter de linjer som fjärdedel

skulle kunna medföra att rekreationsmöjlig- saknas betyder denna brist i många fall också

under en ytterligare då de kollektiva

heterna kommer att vara tillgängliga påfrestning

kommunikationerna i allmänhet inte helt betydligt längre tider under veckan eller på

tillfredsställer de krav på rörelsefrihet som dygnet. Den nuvarande utvecklingen av levnads- ställs.

detta mönster hör dessutom att standarden innebär för de flesta att möjlig- Till

sin fritid till resor för hushåll har begränsade ekonomiska

heterna till att utnyttja många ökar. till bilförflyttningar under den rekreation, motion och avkoppling möjligheter

Med semester, veckoslutsledighet och lång- kortare ledigheten trots tillgång till bil. Den

f. n. om- framtida utvecklingen av fritiden tycks leda

helger har de flesta yrkesarbetande

att öka kring 135-140 lediga dagar per är. till att alla typer av fritid kommer

De kortare veckosluten utgör den största såväl under en arbetsdag, under veckosluten

i viss och semestrar. Sannolikt är den nuvarande delen av fritiden. Den måste emellertid

användas till andra ändamål än tvådagarsledigheten för kort för att verkligen

utsträckning

innebära ett fullständigt avkopplingsalter-

till rekreation och avkoppling.

har mot- nativ. Förkortningen av arbetsdagen Stora krav måste därför ställas på den verkats av allt längre restider mellan bostad

längre ledighetens möjligheter att verkligen Det dåliga statistiska underlaget gör det ge människorna den rekreation och inte

avkopp- möjligt att skilja mellan affarsresandet

ling som de så väl behöver. och rekreationsresandet. De siffror som här En närmare analys av hur den ökade visas återspeglar sannolikt i stor utsträckning fritiden kommer att förläggas i framtiden resor som görs av andra motiv än semester. saknas f. n. Den internationella turismen är i mycket Kraven ökar stor på att den längre ledigheten utsträckning koncentrerad till Europa kommer med säkerhet att göra sig gällande vilket bl. a. sammanhänger med den stora

mot bakgrunden av den utveckling som här befolkningstätheten, hög levandsstandard

antytts. och hög frekvens av riksgränser som över- En ökning av den längre ledigheten be- skrids även vid kortare resor. höver emellertid inte betyda att den tas uti I brist på sifferrnaterial som belyser rek- .V en sammanhängande lång följd. Tendensen reationsresandet vare sig detta går över riksfinns redan nu i kommitténs undersökningsgräns eller ej får dessa siffror ändå ge en viss material att efter 4 veckor den 5:e

förlägga bakgrund. Av intresse är den genomsnittliga

och eventuellt den 6:e veckan till andra årliga ökningstakten av omkring 9 % för allt perioder på året än den längsta delen av internationellt resande som framkommer av semestern. dessa siffror. I IUOTO:s rapport framgår även att turistinkomsterna ökat med över 4.3 Resandet i världen 10 % per år under motsvarande period.

Det mesta rekreationsresandet sker sannolikt innanför det egna landets gränser men på Ett mått på den inhemska graden av rek-

grund av otillräcklig statistik är det svårt att reationsresande kan erhållas ur OECDfå någon uppfattning om det totala semester- statistiken avseende den inhemska utnyttjan-

resandet. degraden av ett lands För

turistanläggningar.

I den översikt av världstu- år 1970 var denna

preliminära beläggning i procent av

rismen, som sammanställts av International totala antalet besökare: Union of Official Travel Organisations (IUOTO), beräknas det totala antalet an-

jämfört med 1970. De totala turistin- Norge 6 2 komsterna i främmande valutor (exkl. trans- Danmark 5 9

Portugal 54 portkostnader) skulle samtidigt ha stigit med

framgår av följande tabell:

Tabell 4.3.1 Antal ankomster i internationell turisttrañk 1968-1971. Miljoner ankomster.

Till 1968 1969 1970 1971 Genomsnittlig årlig ökning %

4.4. Utomnordiska resor till Norden/Sverige

OECD:s turiststatistik som utvisar utveck-

av turisttrafiken mellan 11 OECDlingen Till skillnad mot de flesta andra länder har

länder visar att resandet mellan dessa länder

Sverige inte någon total inkvarteringsstatistik

ökade med omkring 8 % vardera under åren som

så att de enda officiella uppskattningar

1969 och 1970. och

kan göras är SCB: fartygs/fárjestatistik

som visar andelen

Sverige saknar statistik Luftfartsverkets flygplatsstatistik angående

inhemska besökare. Flera länder i Medelhavs- till och från samt stadirekttrañk Sverige

området som uppfattas som utpräglade turist- tens invandrarverks statistik om den totala

länder använder således huvuddelen av sin

persontrafiken till det nordiska passkontroll-

inkvarteringskapacitet för landets egna inomrâdet.

vånare. redovisas Att inresandet från Västtyskland

För många länder har det gjorts undersök- delen separat beror på att den övervägande än som ningar som ger något bättre underlag av tyskars inresande i Skandinavien gäller

framkommer i den internationella stati- Hur dagsbesök över dansk-tyska gränsen. 28 % av den stiken. 1969 gjorde i Österrike inresor det är som kan

stor del av västtyska

totala semesterresor. I Frankbefolkningen hänföras till turistresor är mycket

egentliga

rike visar en undersökning att 44,6 % av svårt att uppskatta. Svenska turisttrañkför-

landets totala befolkning orde en semester-

bundet i sin verksamhetsberät-

uppskattar

resa under sommarmånaderna. Under 1970 telse för ,år 1968 siffran till drygt en miljon, 46 % av den totala befolkningen i

orde alltså ca 12% av det totala tyska inresandet.

Holland semesterresor mot 43 % året innan. I övrigt framgår att den internationella per- Ett utred-

genomgående drag i de spridda till och från

sontrafiken i hög grad ökat som kommer fram är att de flesta ningar Skandinavien.

människor sernesterreser i sitt eget land, att Detta är helt i överensstämmelse med den mån söker utnyttja bil och man i möjligaste vilket framgår av ne-

globala utvecklingen,

undvika kommersiella inkvarteringsanläggdanstående tabell hämtad från International förhållanden helt ningar och att ekonomiska års- Union of Official Travel Organisations avgör om man överhuvudtaget kan göra sereview of world tourism bok, Economic mesterresor. Befolkningen i de större tätorts-

1972. koncentrationema gör förhållandevis betyd-

i mot- Hur stor del av de icke endagarsresande

ligt fler semesterresor än befolkningen

till det nordiska kontrollområdet som kan svarande eller mindre tätorter.

glesbygd

1967-1972 (Danmark, Finland,

Tabell 4.4.1 Inresor till det nordiska passkontrollområdet

Norge, Island och Sverige)

Relativ för- Relativ för- År Antal gräns- Antal gräns- Antal gränsankomster ändring jäm- ändring jämankomster ankomster exkl. Västtysk- fört med före- fört med föi milj. från Västtyskland imilj. gående år, gräns- regående år, land imilj. ankomster, totalt exkl. Väst-

Källa: Sammanfattning av statens invandrarverks statistik.

Tabell 4. 4.2 Internationella turistankom- Urvalet gjordes på basis av 1969 års övernatt-

ster, antal miljoner. ningsstatistik, så att det och

tidsmässigt

Å: geografiskt motsvarade den faktiska fördel- Turistan- Index Årlig komster ningen av de utländska turisterna i Danmark, tillväxt, % ökning vad beträffar hotell-, och camping- stugfrån turister. Ca 9.000 svar erhölls, vilka represen-

föreg. år terade över 27.000 gäster. Av antalet över-

av de icke-nordiska resenärerna som ankom-

mer till Skandinavien också reser in i Sverige hänföras till rekreationsresor av en blir

framgår statistiken än mer komplicerad och

av Danmarks statistiks och Danmarks Tuosäker. Svenska turisttrafikförbundet

ristråds nyligen om publicerade utredning (STTF) sökte fram t. 0. m. 1970 att bedöma

utländska turister i Danmark. andelen inresor till vissa Sverige medelst Ett frågeformulär utsändes till ett urval vägningstal utifrån år 1958, det sista året då

övernattningsställen under 3 veckor 1970 man hade passtvång i Norden. Resemönstret

fördelade på juli, och har dock augusti september. blivit allt mer olikartat jämfört

Tabell 4.4.3

År Sverigebesök från Sverigebesök från nordiska icke-nordiska länder länder

1967 1,3 milj. 2,6 milj. 1968 1,4 milj. 3 milj. 1969 1,55 milj. 3 milj. 1970 1,75 milj. 3-4 milj. 1971 Inga bedömningar

Tabell 4.4.4 Direkttrañken från utomnordis ka länder till Sverige 1971 och 1972. Utländska

passagerare per båt och flyg.

Inresor från Totalt Relativ Totalt Relativ 1971

Källa: Statens invandrarverk

så numera har man Tabell 4.5.1 har sammanställts utifrån med 1958, övergett

har STTF ur statens invandrarverks uppgifter och avser

denna uppskattning. Samtidigt

sökt till nordiska passkontrollområdet återvän-

bl. a. tillgänglig flyg- och rederistatistik en grov bedömning av de nordiska dande svenskar. göra turisternas Av tabellen ökat inresor i Sverige. framgår att utlandsresandet 4.4.3 har sarnmanfattats ut ma- drygt 125 % under de senaste 8 åren. Den

Tabell

terial från ST TF:s verksamhetsberättelser. har dock varierat under årliga tillväxttakten Säkrare än dessa om inresandet En trend år att direkttrafiken till uppgifter perioden. till även utorrmordiska länder ökat kraftigt under se- Sverige ger direkttrafrkstatistiken om denna blott ger en delbild av totalvoly- nare år. Av ñg. 4.5.1 framgår hur charter-

men. Tabellen avser 1971 (Tabell 4.4.4.). utvecklats under perioden 1969-

flyget 1972. Till de 812000 resenärer som läm- Som synes har resandet ökat för samtliga med 1972 skall länder och reseformer jämfört med tidigare nade Sverige chartertlyg 150-200 000 resenärer som utom för Storbritannien som har en nedgång vidare läggas 1971-1972. sina resor i Danmark. Totalt kan påbörjat således antalet charterflygresenärer 1972 beräknas till ca 1 miljon. (1950 var antalet 4. 5 Det svenska resandet till utlandet charterflygpassagerare ca 4 000 och 1960 ca

Omfattningen av det svenska utlandsresandet 66 000). är internationellt sett mycket stor. Kommit- En markant trend är att utlandsresandet visade att 18 % av ökar mest för de månader som icke inneténs intervjuundersökning befolkningen i aktiva åldersgrupper till- fattas av den traditionella semesterperioden i ut- bringade sin längsta semesterperiod juni augusti. landet. Det totala svenska resandet enbart Av tabell 4.5.2 framgår att tilltill utomnordiska länder beräknas växten av utlandsresandet fått en ökad uppgå till omkring 2 milj. resor per år. En del av detta spridning över året. Som framgick i fig. 4.5.1 resande är affärs- och studieresand.e. Genom är dock charterflygresandet fortfarande konatt passfrihet råder vid inom centrerat till sommarhalvåret.

gränsövergången

Norden kan inga exakta beräkningar av antalet resor till de nordiska grannländerna anges. Enligt beräkningar sammanställda inom STTF kan dock antalet gränsöverländerna beräknas till Tabell 4.5.2 Till nordiska passkontrollomgångar till de nordiska 3-4 rådet återvändande svenskar milj. per år.

1970 1971 1971 + %

Tabell 4.5.1 Det svenska utlandsresandet Januari 97 980 113 624 + 15,0 Februari 85 339 110 006 + 29,0 Antal svenska re Relativ Mars 128 314 129 076 + 0,6 År sande till utom- förändring April 121457 187 598 + 54,5 nord. länder i från före- Maj 174 866 198 824 + 13,1 1 000-tal gående år, % Juni 147 597 195 892 + 32,7

Antal passagerare 1 000-tal

1970 .l / 1969

10 -

o I “ | I n I I 1 | I I I jan febr mars april maj juni juli aug sept okt nov dec

Relativa förändringar 1969 - 1970 4.5 % 1970- 1971 24,0% 1971-1972 24_3 % Källa: Luftfartsverket, Stockholm

Figur 4.5.1 Antal charterflygresenärer 1969-1972 som flugit från Sverige.

andel av Tabell 4.5.4 Svenska turistinkomster och Tabell 4.5.3 Sommarmânadernas

att sommarmånaderna juni 1964 704 man konstatera - har haft följande andel av åter- : augusti

vändande svenskar”. (Tab 4.5.3.) 811 1 606 _ 795

1967 1704 - 844 Resandet till och från Sverige såväl utan- 1968 860

det nordiska

i

för som innanför passkontroll- :l

området medför et-t in- resp. utflöde av 1971 1533 3045 _1512

valutor. Trots avsaknaden av ett effektivt Källa: Sveriges Riksbank kan utan vidare konstaregistreringssystem teras att Sverige har ett större utflöde än

inflöde av valutor. Hur stort detta utflöde är 4.6 Sverige som semestermâl för den egna i förhållande till inflödet är svårt att fastbefolkningen ställa av att posten resevaluta i på grund även omfattar transak- Sverige är trots det intensiva utlandsresandet betalningsbalansen tioner som inte avser resor. Som exempel det viktigaste semestemiålet för övervägande

kan nämnas illegal valutautförsel i samband andelen svenskar. Ca 80% av befolkningeni

med narkotikasmuggling och brott mot va- landet gör överhuvudtaget inte några utom-

lutabestämmelserna i samband med över- nordiska resor. 26% av landets befolkning

från Sverige till utlandet. rekreationsresor föring av kapital gör överhuvudtaget inga Vidare i posten resevaluta den utan måste få sin rekreation på hemorten. registreras utländska arbetskraftens sändande av pengar Dessa siffror har framkommit vid kommit-

till sitt hemland. téns intervjuundersökning som redovisas när-

I tabell 4.5.4 redovisas av mare under avsnitt 5.5. omfattningen resevalutans in- och utförande från 1955- Möjligheterna att till en lägre kostnad

i utlan-

1971. Siffrorna inkluderar i princip trans- kunna köpa en ”högservicesemester”

till och från En stör-

portkostnaderna Sverige. det är begränsade för låginkomsttagare,

indikation på att de senaste årens utflöde på re familjer, de som bori avlägsnare glesbygder

mellan 1 och 1,5 miljarder kr. kan vara för eller i övre Norrland, där transportkostna-

beräknade visar SCB:s hushållsunder- dema till upptagningsorterna för charterhögt sökning (stat. medd. P 19719). I den under- flyget utgör en kraftig ekonomisk spärr. de svenska hushållen att Det svenska inrikesresandet går inte att sökningen uppgav i någon offentlig statistik utan de sammanlagt lagt ut 1,6 miljarder kr. på dokumentera utrikes resor. Användes dessa siffror för att den kunskap kommittén har kunnat skaffa

beräkna valutautflödet 1969 blir underskot- om denna form av resande har främst fram-

tet 409 kr. mot redovisade 921 kommit vid analys av intervjuundersök-

miljoner miljoner kr. ningar.

5 Karaktäristiska och allmänna

drag struktur-

problem i det svenska reselivet

5.1 Rekreationsresandet och hushållets vill understryka att förekomsten av sådana ekonomi starkt uppgifter underlättar den översiktliga

planeringen av det svenska rekreationsresan-

Utgifter för rekreation det. Ett delvis mycket detaljerat material om Genom att jämföra konsumtionsförändsvenska hushållens konsumtionsmönster

ringen mellan 1968 och 1969 har fördelningföreligger i den av SCB utförda hushållsbud- en av den privata konsumtionsökningen getundersökningen 1969. Tyvärr har sam- 1969 kunnat

räknas fram (fig. 5.1.1). Som och

manställning redovisning av olika poster synes i figuren lägger hushållen över en

genomförts på ett sådant sätt att det inte är tredjedel av inom

konsumtionsökningen fri-

möjligt att ur materialet få .fram exakta tidssektorn

(res0r+ford0n+rekreati0n). Vida-

uppgifter om det totala rekreationsresandet. re utnyttjas konsumtionstillskottet i stor

Dessa uppgifter skulle med relativt små för- omfattning till att förbättra boendestandar-

kunna ändringar tas fram i den nästföljande den. Det kan vidare konstateras att hushållen

hushällsbudgetundersökningen. Kommittén varken äter, dricker eller röker upp det

Fördelningen av den totala Fördelningen av den privata privata konsumtionen konsumtionsökningen 1.969 1969

Fiesor+ fordon Fiesor+ fordon Livsmedel

Livsmedel

16 % Rekreation

Sprit + tobak Bostad + inventarier

Kläder+ hygien Bostad Övrigt + inventarier Övrigt Figur 5.1.1.

ekonomiska tillskottet i någon större omfatt- Tabell 5.1.2.

ning. Antal hushåll Utlandsresor Sammanräknad Ur har föl- kr.

hushållsbudgetundersökningen nettoinkomst 1 000-tal

kunnat urskiljas som direkt. jande poster

miljarder kr. på utlandsresor. Det gör i ge- 40 000-49 50 000-59 999 173 892 nomsnitt 504 kr. varierande per hushåll, 60 000- 226 1 815 mellan 154 kr. i inkomstklassen 10-14 000 Samtliga 3 092 504

kr. och 1 815 kr. i högsta inkomstklassen,

60 000 kr. eller mer. Då omkring var fjärde

svensk tar utlandssemester, kan man beräkna

att kostnaden för dem som faktiskt reser ut

som skall kr. per person och år. ten att avgöra vilka kostnadsposter ligger på i runt tal 800 tabell, häm- medtas. Som framgår av nedanstående saknar Vill man komma fram till de faktiska

tad ur hushållsbudgetundersökningen,

kostnaderna i samband med svenskarnas svenska hushåll utan hårda i dag många förutsätt- semester- och fritidsresande, måste man räkekonomiska prioriteringar reella na in en del utgifter även för utrustning och ningar att företa utlandsresor. inkvartering. De direkta reseutgifterna upp-

tas till större delen av kostnader för egna

Resor i Sverige anfordon, som till ungefär två tredjedelar

vänds för fritidskörning. Transportkostna- Kostnaderna för resor i Sverige kan inte derna för svenskarnas fritidsresor i det egna redovisas lika entydigt på grund av svårighelandet kan därmed beräknas till i runt tal 6,5

miljarder kr. eller drygt 2 000 kr. per hushåll

Tabell 5.1.1. och år. Enbart inköp och drift av fritidsbåtar

kostar ca 650 milj. kr. om året. Husvagnar Huvudgrupper: I genom- % Totala snitt/ konsum- köps för närmare 90 milj. kr. per år.

hushåll tionen Den upprustning i övrigt (exkl. kläder och

kr. imilj. kr. som kommer till användhushållsartiklar)

5 670:41 24 17 536 ning vid sådana resor förnyas med uppskatt- Mat och dryck Kläder 11816217 8 5 617 ningsvis 500 rnilj. kr. per år. Skor 334:89 1 1 036 Utgifterna för inkvartering i samband med Bostad, fritidshus 4 108138 17 12 705 semester- och fritidsresor ligger enligt under-

inventarier och i storleksordningen 250 milj. kr. sökningen husgeråd l 817164 8 5 621 per år (exkl. kostnader för egna fritidshus, Hälso- och

543:25 2 1 680 campingavgifter, vandrarhem etc.).

sjukvård Transporter, kom- för hela posten rekreation och Utgjftema munikationer 3 483:23 15 10 772

nöjen” (innefattande bl. a. båtar, sportut-

Rekreation, nöjen, utbildning 2 173268 9 6 722 rustning, kameror, musikinstrument, radio, Utlandsresor 504:46 2 l 560 idrotts- TV, leksaker, teater- och biobesök, Div. varor och etc. 2 1l4:35 9 6 539 evenemang, blommor, böcker, tidningar tjänster Alkoholhaltiga men ej restaurang- och kafébesök) låg under

drycker och tobak 1 091:28 5 3 381 1969 på totalt 6,4 miljarder kr. eller närmare Totalt 23 657:74 100 73 169 2 100 kr. per hushåll.

Tabell 5.1.3 Svenskarnas resekostnader.

Utdrag ur Hushållsbudgetundersökningen 1969.

Total kostn. Genomsnittl. Andel av (milj. kr.) kostnad per hushållens hushåll (kr.) nettoink. (%)

I Resor Utlandsresor 1 560 504 :46 2,13 Inrikes sällskapsresor 40 13:21 0,06 Andra inrikes resor (ej lokalresor) 445 144:21 0,61 2 046 661 :88

Summa 2,80

Il Fordon Inköp av bilar (nya+beg.) 2 837 9l7:52 3,88 Övr. transportmedel (husvagnar,

12,63 III Reseu trustning (urval)

0,68 1 Vlnkvartering

0,34

På tillfälliga restaurangbesök omsatte de

sökningar som utförts av Statens Vägverk svenska privathushållen 436 kr. eller milj. ligger trafiken på grund av rekreationsresor 141 kr. per hushåll. ca 200-300 % högre än under vintern. Detta

Sammantaget kan de svenska privathushå- kan exempliñeras av nedanstående

diagram. len beräknas ha lagt ned omkring 9 miljarder Toppen på sommaren är ytterst markant

kr. - i genomsnitt ca 2 800 kr. per hushåll - trots att en stor del av arbetsresoma ligger i samband med semester- och andra fritidsnere under denna period. (Fig. 5.2.1.) resor under 1969, utöver nöjen, mat, hus- Förhållandet kan också belysas av siffror hâllskostnader m. m. Därav går större delen,

som visar volymen av drivmedeldetaljhan-

över 7 miljarder kr., till fritidsresor inom

delns försäljning månad under åren

per Sverige. 1968-1972.

Sammanställningen har utförts

av SCB.

(Fig. 5.2.2). Siffrorna kan sägas

utgöra en enkel indikator på hur rekreations-

resorna med bil utvecklas 5.2 Bilens betydelse i det svenska men medger inte

rekreationsresandet några djupgående analyser beträffande ök-

ningstakt 0. d. då många komplicerade fak- Bilen roll vid semesterspelar en väsentlig torer samverkar till den absoluta ökning som resori Sverige. Enligt trafikintensitetsunder- framkommer i diagrammet.

Källa: Kungl Väg- och Vatten- Ål Antal bilar/dygn passerade räknepunkt i byggnadsstyrelsen (Statens Väg- Kristianstadslän 1965 verk) PM av projekt 6504 20 000 -

15000 -

Flekreationsresor

10 000 -

.|IIII... .-"-

n o_ ._

u o .v ..

1 f.

un Arbetsresor . n 5 000 - “ t i \ : Q-Id

-..._.. ..-.,__|n-nn:-lu,gi

\ f lnköpsresor ä. g

0 1 I l n l i l I I I | Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec Jan Feb Mars Apr Maj

Figur 5.2.1.

som av Ur materialet kan också utläsas att benä-

I en undersökning genomförts

semesterresor är

i maj 1971 (Hur bilen genheten att använda bil på

Svenska vägföreningen används - arbete och fritid) konstaterades liten ilägre inkomstklasser:

att: i ett statistiskt urval av svenska hushåll Hushållsinkomst Bilsemester 1970/ 71

60 %. Barnfamiljer använder bilen i mycket

67 % av de Kommitténs egen intervjuundersökning

hög grad för semesterresor: bekräftar att bilen används i denna omfattintervjuade barnfamiljema som har tillgång visat att bilen antill bil har också använt denna för bilsemes- ning men har dessutom

mindre vid andvänds i betydligt omfattning ter. Undersökningen påpekar att bilen även

ra eller tredje semesterperioden om man har

spelar en viss roll för hushåll som inte äger

mer år. 1970 i icke-bilhushåll har än en semesterperiod varje bil: 1/5 av medlemmarna 46 % av de intervjuade att de hade haft bilsemester, 35 % av alla svenskar har uppgav

mer än en semesterperiod om fem dagar.

åkt med andra på bilsemester under de senas-

Den korta tiden som de övriga semesterte åren.

Försäljning milj. kr

Källa: SCB och STTF

350 _ 1972 A 1

n

o \ x. \ / \

o s

/ o \ o 300 _ ...uno

0/ \

n _ . _ . / s o . ._ . _. u 1971 ,

O... l

. / U I

250 - / 1970

/ l

/

1969 oococc .

.vå .f

,M \\ z” 1968

I 200 -u / .° / . . . . . . ..

,I

i a

.ø

150 -

100 -

50 -

u | n I I I n I I l I l ” J F M A M J J A S O N D månad

Figur 5.2.2 Dctaljförsäljning av drivmedel per månad 1968-1972.

perioderna brukar vara är ett hinder för 1970 1971 Relativ föranvändandet av det relativt långsamma transändring, % portsättet som bilresandet innebär. Stockholm 76 65 -ll % Rekreationsresandet i Sverige består Göteborg 73 69 - 9 % främst av bilresor i samband med camping Malmö 63 61 - 2 %

eller besök hos släkt och vänner. Södra och västra Sverige 53 54 + 1% Mellersta Sverige 56 53 - 3 %

mare analys av utvecklingen inom rekrea-

tionssektorn. Svenska turistföreningen för I Stockholm var drygt 51 % av hotellgäsdock statistik över beläggningen vid vandrarterna utlänningar, varav nordbor 12 %, arnehemmen. År 1969 redovisades ca 433 000 rikanare 12 % och våsttyskar ca 6 %. I Göteövernattningar. 1970 ökade antalet med 4 % borg var ca 44% utlänningar, varav 14% till ca 451 000. För 1971 redovisades ingen nordbor, 7 % amerikanare, 6 % engelsmän ökning. och 5 % västtyskar. Campingstatistiken, sammanställd av Riks- Boendeformer under den längsta och näst organisationemas Campingkommitté, utgör vid stationär semeslängsta semesterperioden ytterligare en av de få källor som ger besked ter:

om det inrikes turistresandet. Under 1971

registrerades totalt 5,7 milj. gästnätter på de Boendeform Procentuell fördelning av auktoriserade mot svaren svenska campingplatsema

5,4 milj. 1970. Störst frekvens uppvisade Längsta Näst längsta i följande sydsvenska regio- semester- semestercampingturismen

Markanta ökningar registrerades framförallt i Uppsala län (+ 61 %), i Värmlands län (+ 32 %), i Kopparbergs län (+ 24 %), i

Blekinge län, i Östergötlands län och i Söder- rekreationsresande

5.4 Svenska folkets

manlands län (+ ca 20 %) medan Stocki intervjuundersökningar holmsregionen och Gotlands län fick vidkän- 5.4.1 Allmänna synpunkter nas en minskning med omkring 20 %.

Bristen och andra kvantitativa på statistik uppgifter beträffande rekreationsresandet Hotell påtalas på flera ställen i detta betänkande. Det kan i sammanhanget vara av intresse att Denna brist är besvärande för alla typer av notera att hotellbeläggningen i Sverige under översiktlig planering inom hela rekreationssektorn. I brist på tillgänglig offentlig stati- 1971 visar en genomgående vikande tendens enligt uppgifter från Sveriges Hotell- och stik som förekommer i andra näringsgrenar, Restaurangförbund. Följande tabell anger industri, jordbruk m. m. har flera utredningsi olika instanser fått kostsamma den genomsnittliga rumsbeläggningen tillgripa intervju- 1970 och 1971. av engångskaraktär och med delar av landet undersökningar

små möjligheter till uppföljning. Sannolikt iordningställda anläggningar och områden. äts de kostnadsbesparingar upp som samhäl- Undersökningen gav vid handen att en stor let f. n. gör genom att inte föra kontinuerlig del av tätortsbefolkningen saknade tillgång statistik över rekreationslivet, av att många till en rad viktiga anläggningar och att det utredningsinstanser måste söka infonnation behov förelåg ett betydande av nya anläggmed andra metoder än enkel bearbetning av ningar för det rörliga friluftslivet. kontinuerligt förd statistik. Kommittén I USA har utomhusrekreationen beräknats framlägger ett förslag till en regelmässig sta- öka trefaldigt fram till år 2000. Sportbetonatistikinsamling och redovisning bilaga 2. de aktiviteter, t. ex. camping, fiske, simning,

En viss uppfattning om hur storleksord- båtsport, vattenskidåkning beräknas öka ning och inriktning av svenska folkets rekrea- mer än tre gånger under perioden. Man kan tion och fritidsresande utformar enligt fritidsutredningen förutspå en likartad sig kan erhållas genom en genomgång av de befintliga utveckling i Sverige och enligt data från år utredningar som gjorts under det senaste 1962 utövade 50 % av befolkningen någon decenniet och också den särskilda form av friluftsaktivitet i veckan, därav fler genom som kommittén låtit män än kvinnor. intervjuundersökning genomföra. Den sistnämnda redovisas i av- 26 % av männen och 16 % av kvinnorna friluftsliv som huvudsaldig fritidssyssnitt 5.5 och övriga undersökningar av intres- uppgav se för kommitténs arbete redovisas i avsnitt selsättning. Som jämförelse kan nämnas att 5.4. l % av männen och 0 % av kvinnorna uppgav besök på idrottsevenemang som åskådare såsom huvudsaklig fritidssysselsättning och 5.4.2 1962 års fritidsutredning att 8 % av männen och 33 % av kvinnorna Fritidsutredningens uppdrag avsåg att belysa uppgav hobbyverksamhet som huvudsaklig samt fritidssysselsättning. Under sommarhalvåret

fritidsbebyggelsen anläggningar och

områden av olika dominerar simning och motionspromenader. slag ägnade att befrämja det friluftslivet. Under vintern dominerar motionspromenarörliga Fritidsutredningen ansåg det nödvändigt att verkställa vissa der och skidåkning (tabell 5.4.1.). Procentför-

grundläggande undersökningar och invente- delningen anger den del av befolkningen som en viss aktivitet såsom huvudsaklig ringar. Dessa avsåg en totalinventering av uppgett

fritidsbebyggelsen samt en friluftssysselsättning under vinter- och som-

undersökning med syfte att skaffa kännedom om frilufts- marhalvåret. livet i stort. Genom intervjuer skaffade man sig en uppfattning om friluftslivets betydelse såsom

fritidssysselsättning hos den vuxna tätortsbe-

folkningen. Undersökningen visade att en Tabell 5.4.1 Procentuell fördelning av humycket stor del av fritiden ägnas åt hemma-

vudsakliga fritidssysselsättningar sommar-

aktiviteter såsom att se på TV och låsa. och vintertid. Fritiden utnyttjades dock även i stor omfattning för promenader, vistelse i naturen samt Sommar Vinter sport och annat friluftsliv. Man fann likaså 25 Bad, simning 62 Motionspromenader att betydande skillnader föreligger i fritids- 24 20 Motionsprome- Skidåkning vanor dels mellan olika åldersgrupper, dels nader 4 Skridskoåkning mellan 14 Sköta trädgård 3 Skogspromenader män och kvinnor. Utredningen på- 7 Skogspromenader 3 Fiske och jakt pekade vikten av att söka ta reda på vilka 7 Fiske och jakt 1 Sköta trädgård fonner av förändringar som skulle kunna 4 Båtutllykter, cykel, stimulera ökad fritidsverksamhet. bollspel

Åtskilliga

friluftsaktiviteter beror av tillgång till särskilt Källa: Friluftslivet i Sverige, del I SOU 1964:47

de hushåll i landet hade ett fritidshus. Härtill Fritidsutredningen upptog frågan om fritidsaktivitetens inbördes hos kom att många hyr fritidshus tillfälligt eller nivågradering En femtedel fn- Undersökningen utsade, att de intervjuade. placerade stadigvarande. luftsliv som sin främsta sysselsättning. En drygt vart tredje hushåll i städer och köpingar med mer än 10 000 invånare disponerar fjärdedel av tätortsbefolkningen syntes emelmer eller mindre för fritidshus eller fritidsbostad under året. Valertid vara likgiltig friluftsliv. av intervjupersonerna riationen mellan länen var stor. Fritidsbebyg- Majoriteten till våra uppgav att de skulle ägna mer tid åt frilufts- gelsen var i hög grad koncentrerad storstadsregioner och i första hand Stocklivet om fritiden ökade och om det fanns lämpliga anläggningar och områden i närhe- holm och Göteborg. Fritidsutredningen konstaterade, att tillten av bostaden. växten av fritidsbebyggelsen gick snabbast i Önskemål om olika typer av näranläggde områden, där det redan finns en omfatför friluftsändamål framkom även i ningar tande fritidsbebyggelse. Närheten till storstäfritidsutredningen, i första hand simhallar därefter isbanor och derna liksom tillgången till sjöar och vattenoch utomhusbad,

drag utövade en stark dragningskraft. Man

idrottshallar, 73 % angav simhall som första pekade även på att den ökade bilismen biönskemål. dragit till att fördela exploateringstrycket Fritidsutredningen fann det angeläget få närmare kännedom om semestervanoma i mera jämnt över hela Sverige. Detta bedömdes Av undersökningen framgår hur nödvän- Sverige. som nödvändigt digt det är att styra fritidsbebyggelsens fortbl. a. för att kunna analysera semesterfrrarsatta utveckling genom planering. Störst är nas efterfråge- och intresseinriktning. Utredfann att en tendens till uppdelning av behovet av sådan planering for inlandskomningen semestern på flera perioder förelåg, samtidigt munerna, beroende dels på att inlandskomsom en extrem av semestrar till munema tidigare i stor utsträckning icke ansarnling perioden juni-augusti kunde förmärkas. Ut- varit föremål för planläggning men även på

redningen påpekade att semesterns förlägg- fritidsbebyggelsens spridning till inlandskommed industri- munerna. ning i hög grad sammanhängde semestern, skollov etc. Resandeströmmen

gick i olika riktningar. Utredningen uttalade, 5.4.3 Låginkomstutredningen (LU) att den starkaste strömmen gick till kusterna i södra och mellersta Sverige under somma- Utkast till kap. 11 Fritid och rekreation

ren medan Norrland utgjorde ett attraktivt (Allmänna Förlaget 1971). turistmål under vinterhalvåret. Ungefär 15- Låginkomstutredningen har undersökt

20 % av semesterñrarna tillbringade sin läng- omfattningen av svenska folkets stugvistelser re semester utomlands. och resor under 1967. Undersökningen visa- Valet av semesterbostadens art blev, enligt de att totalt hade 36% av befolkningen

utredningen, beroende av tidpunkten för vistats i stuga någon gång under 1967. De liksom boendeformen även måste största andelama hade vistats där mellan semestern, ses mot 0-4 veckor. var bakgrunden av semestersysselsätt- Fördelningen på veckoslut konstaterade att inte mindre än där drygt hälften hade till-

ningen. ,Man något jämnare,

0-4 veckoslut i stuga och hälften en fjärdedel av semesterfirarna gästade släk- bringat tingar och vänner under huvudsemestern me- mer än 4 veckoslut i stuga. dan 16% stannade kvar i sin bostad. En När det gällde antalet i befolkningen som

boendeform var likaså utnyttjandet av inte vistats i stuga borde det alltså noteras viktig för av den vuxna befolkning inte eget eller hyrt fritidshus. Vid tidpunkten att majoriteten inventeringstillfället uppgick antalet fritids- vistats i stuga under 1967, dvs. ungefär 3,8

hus till 297 000, vilket enligt fritidsutred- milj. individer. ningen skulle innebära att ungefär vart åtton- I socialgrupp Ill hade 72 % ej haft någon

stugvistelse. l de fall där stugvistelsen före- semesterresande vad avser inkvarteringsfor-

kom i socialgrupp III var denna vistelse och inforrnationskanaler. mer, färdsätt kortare än i de övriga socialgrupperna. Skill- I tabell 5.4.2 redovisas och semestertyp nadema i vistelsens längd var systematisk inkvarteringsformer. och följde det välbekanta mönstret med Det tal, med vilket procentsumman översocialgrupp I som den mest gynnade gruppen stiger 100, anger den andel semestrande och socialgrupp III som den minst gynnade. 39 resp. 25% - som valt mer än ett av

Beträffande resor konstaterade LU att ovanstående semesteralternativ. Även om

48 % av befolkningen inte orde någon resa i detta avseende mellan 1969

förändringen alls under 1967. 52 % reste inom eller utom och 1971 i någon mån minskar jämförbar- Sverige. De nordiska länderna besöktes av heten mellan de båda serierna, är tendensen 12 % av befolkningen. Utomnordiska länder mot semesterforrner under 1971 billigare besöktes av 14 % av den svenska befolkning- märkbar. Det oförrninskade utlandsresandet

en. har förskjutits till förmån för de nordiska Knappast en tredjedel i socialgrupp I hade grannländema. ej gjort någon semesterresa under 1967. Mer I samband med 1969 års undersökning än två tredjedelar hade gjort resa eller resor. tillfrågades de intervjuade om hur de kunde I socialgrupp II var motsvarande siffror 44 % tänkas 1971 års semester. tillbringa Svaren resp. 53 %. gav vid handen att de som stannade hemma I socialgrupp lll hade drygt hälften ej eller besökte släkt och vänner i stor utsträck-

gjort någon semesterresa överhuvud och ning önskade en semester på egen hand knappast hälften hade gjort någon form av antingen genom resor i Sverige eller i utlanresa av semester eller rekreationstyp.

44% i socialgrupp I hade gjort minst en

utomnordisk resa mot 27 % i socialgrupp II.

Nära 2,5 gånger så stora andelar hade ort Tabell 5.4.2 Semestertyp/inkvarteringsformer

inomnordisk resa i socialgrupp I som i social- 1969 resp. 1971.

grupp III där 18 % ort inomnordisk resa.

Ännu större noteras socialgruppsskillnader Procentuell fördelning för utomnordiska resor. 1969 1971

I socialgrupp I har 32% företagit utom-

nordiska resor medan endast 8 % av social- Sverige-semester: - hemma i bostaden 23 20 grupp III gjort motsvarande resor. - ieget fritidshus 14 17 I LU har vidare undersökts hur många - i hyrt fritidshus/

som saknar de attribut stugby 7 9 i form av bil, båt och - på h0tell/motell/

stuga som förknippas med rekreation. LU

pensionat 5] 4 fann att 40% av den vuxna befolkningen - på vandrarhem/hyrt

saknar såväl bil, båt som stuga. Detta motsva- privatrum 3 - i tält/husvagn] rar knappt 2,4 milj. individer.

5.4.4 Svenska Turisttrañkförbundets Utlandssemexter semestervaneundersökningar 1969 och 1971 - inom Norden 10 13 - utom Norden 15 13 I samband med att Svenska Turisttrafrkför- Summa procent 123 133 bundet under senare år ökat sin aktivitet för Ingen semester 9 17 att stimulera ett inrikesresande har ett par mindre 1 undersökningar genomförts for att Uppgifterna beträffande inkvartering på hotell/ motell/pensionat resp. vandrarhem/privatrum är ej kartlägga svenskarnas semesterbeteende. Syfdirekt jämförbara på grund av ändrad kategoriintet har varit att få uppgifter om svenskarnas delning mellan 1969 och 1971.

Skillnaderna vid val av semesterform 5.5 Kommitténs intervjuundersökning det. 1969 med 1971 (tab. 5.4.2.) var har jämfört De utredningar som tidigare refererats emellertid inte särskilt stora. Detta visar att tyvärr inte kunnat täcka det kunskapsunderde som önskade eller avsåg att ändra semes- ansett sig behöva för att lag som kommittén terform endast i ringa omfattning gjorde för den fortsatta rekreadra upp riktlinjerna detta. Anledningen kan naturligtvis ligga på eller för att utarbeta förslag tionspolitiken

det privatekonorniska planet. En annan för-

till utformning av primära rekreationsområ-

är dock att utnyttjandegraden av

klaring den. svenska rekreationsanläggningar under se- for

För att få ett bättre kunskapsunderlag

mesterperioden är så stor att den inte med- och särskilt för att kunrekreationsplanering förändringar i svenskarnas lät korn-

ger några större na utforma det s. k. Åre-projektet

val av semestertyp och inkvarteringsforrner. under hösten 1970 genomföra en rnittén Med undantag från stadshotellen och exklu- för att

omfattande intervjuundersökning

sivare turisthotell är den svenska inkvarte- semestervanor och kartlägga svenska folkets för semestrande maximalt ringskapaciteten attityder till semester och längre ledighet. utnyttjad under de perioder det stora flerta- har redovisats som en sepa- Undersökningen let svenskar har semester. -

rat rapport (Semester och längre ledighet

I fråga om använt fárdmedel under semes- avgiven av kommittén för planering Rapport tem är bilen helt dominerande. Enligt och friluftsområden, av turistanläggningar har ingen förändring skett STTFZS uppgifter Stencil Jo 1972:1).

under senare år som kunde tyda på att andra

fárdmedel börjat konkurrera med bilen.

i % av färdmedel för dem,

Fördelningen 5.5.1 Intervjuundersökningens syfte

som gjort längre eller kortare semesterresori och uppläggning

Sverige var följande: Undersökningen avsåg belysa följande fråge-

ställningar. egen bil 61

släkt/vänners bil 12 5 Nuvarande förhållanden buss 6 av 1970 års tåg l. Omfattning och inriktning 2 flyg semester 4

Önskemål Beträffande den turistinformation som verksam- Semestertidens förläggning vid nuvarande producerats av olika organisationer ma inom området kan konstateras att ca och förlängd semester Svenska turistorters utformning, särskilt 20 % av den semestrande svenska befolkning-

en under l97l fått del av informationen fjällen före eller under semestern. De av Val av semesterort antingen som överhuvudtaget Boendeform under semestern den övriga befolkningen Val mellan semester i eget fritidshus och fått någon information som påverkat semestervalet har fått denna i första hand genom vid turistanläggning Önskemål beträffande fárdmedel till Åreartiklar och annonser i dags- och veckopress området samt från program i radio och TV.

Val av alternativ för uttagande av längre senterade i undersökningen, dels att begrepledighet i framtiden. pet fritidsbostad vara detsamma ej behöver

Undersökningspopulationen omfattade som fritidshus samt slutligen också att de

mantalsskrivna personer i Sverige födda hittillsvarande inventeringama underskattat 1901-55 (15-69 år). Som urvalsrarn använ- det faktiska antalet fritidshus.

des Statistiska Centralbyråns över register

rikets totalbefolkning. Urvalets storlek be-

5.5.3 Svenska folkets semestrar tingas främst av kravet på

undersöknings-

resultatens precision samt kostnaderna. Med

Den större delen av befolkningen i de aktiva

dessa

hänsynstaganden ansågs ca 1 000 per- åldrarna har en semester 4

på omkring soner utgöra lämplig urvalsstorlek. Efter veckor dvs. den Men

lagstadgade längden.

bortfall kvarstod 904 svarsindivider. Interdenna bild uppvisar många variationer och vjuundersökningarna genomfördes under peundantag. De intervjupersoner som hade fast rioden 23.11-2.12.1970. anställning uppgav följande längd på sin rätt till semester:

5.5.2 Innehav av bil, fritidsbostad

och fritidsbåt Tabell 5.5.1

För att en intervjuperson skall registreras Rätt till semester såsom ägare av fritidsbåt har kravet ställts att

båten skall vara värd minst 3 000 kr. Frågan Veckor 0- l 2 3 4 var så formulerad Procent l 2 2 att det kunde vara personen själv eller annan person i hushållet som

var ägaren. Undersökningen visar att av hus-

hållen äger: Den faktiska semestems längd fördelar sig

på antal veckor enligt följande uppställning:

46,8 % enbart bil

2,8 % enbart fritidsbostad Semestems längd

1,1 % enbart fritidsbåt Veckor ingen 134 2 5 66- 4,0 % bil, fritidsbostad och fritidsbåt Procent 1368941 9 4 9 17,6 % bil och fritidsbostad

3,6 % bil och fritidsbåt Inte mindre än 13 % av den vuxna befolk- 0,9 % fritidsbostad och fritidsbåt ningen i landet hade

23,2 % varken bil, fritidsbostad eller överhuvudtaget ingen fritidsbåt. semester eller längre ledighet år 1970.

Framförallt lågavlönade och arbetare hade

kortare Detta innebär att totalt: semester än högavlönade och tjänste-

män. 72,0 % äger bil Det blir allt vanligare att dela upp semes- 25,3 % äger fritidsbostad tem på mer än en period. Detta är särskilt 9,6 % äger fritidsbåt. påtagligt om semestems längd överstiger 4 Andelen hushåll som uppger sig äga fri- veckor.

tidsbostad är högre än vad som hittills anta- Nära varannan som har semester person gits. Om siffran skrivs upp till rikstal motsva- uppger att de har mer än en semesterperiod.

rar det ett antal av ca 750 000 fritidsbostä- Den andra semesterperioden är oftast av

der i landet. av lantmäteri- Inventeringarna ungefär en veckas längd och tas ofta ut på

styrelsen 1967 och senare skattningar pekar vintern. Av nedanstående uppställning fram-

mot ett ungefärligt antal av ca 500 000 går att två veckors längd eller längre på den fritidshus. Skillnaden kan bero dels på att andra eller tredje semesterperioden är rela-

tlerpersonshushållen blivit något överrepre- tivt ovanligt:

Tabell 5.5.5 Tabell 5.5.2

Längsta Näst Tredje Antal semesterperioder om minst fem dagar semestersemester- längsta 3 4- period semester- period Perioder 0 l 2 l 53 39 12 5 period Procent

Endast stationär 73 87 85 semester Endast rörlig semester 7 10 12 Tabel15-5-3 Både stationär och rörlig Tre längsta semesterperiodemas längd, procent semester - - Vk ec or 011234566 AW” 782 372 131 2 9 21 23 33 4 1 e Längsta perioden Näst längsta 5 68 23 3 1 0 O 0 perioden 13 79 8 0 O 0 0 O Tredje perioden Tabell 5.5.6 Vistelseort under semestern.

Längsta Näst

semester- längsta Utöver de 13 % av samtliga intervjuade semesterperiod har period som uppgav att de inte alls har semester

dessutom 13 % uppgivit att de visserligen har Stationär semester semesterledigt men att det under denna pe- Bostaden 38 34

för dem att lämna bosta- 5 8 47 riod inte är möjligt Sverige Utomlands 18 12 den. Av de som intervjun hade

följdfrågor

att ekonomiska förhållanden ofta Rörlig semester

ställning visar detta samband:

Under semestern väljer den övervägande

delen av de intervjuade billiga boendeformer.

Tabell 5.5.4 Fördelning på inkomstklasser Under den längsta stationära semesterperioav de som uppgivit att hela semestern tillden väljer endast var femte semesterñrare bringats i bostaden: form av kommersiell boendeanläggnågon

1-15 000 kl 18 % mng. 000 kr 24 % _15 000-30 Över 30 000 kr. 9 %

Boendeformer vid stationär se- Tabell 5.5.7

mester. Även de som reser på semestern tillbringar 38 % Näst ofta någon del av semestern i bostaden. Längsta

har stannat hemma minst 5 dagar under den seme ster- längsta period semester-

längsta semesterperioden. period

De som reser på semester reser i stor

där 7 2 utsträckning till en plats och stannar Hyrt fritidshus 2 2 15 under hela eller en del av semestern (statio- Eget fritidshus 7 3 Tält/husvagn när semester). 26 26 Släk t/ vänner 12 10 Den stationära och rörliga semesterns för- Hotell, semesterbyar Vandrarhem 2 l framgår av föl-

delning på Sverige/utlandet 3 8 34

Bostaden jande uppställning:

Även när det gäller val av fárdmedel till 5.5.4 Preferenser vid semesterval ett semestennål dominerar de billigaste färd-

särskilt Undersökningen har försökt

medlen, den egna bilen. Den relativt kartlägga de vik-

tigaste orsakerna som påverkar valet av sehöga andelen flygresor hänger samman med mestervistelse i utlandet charterresor till utländska resmål - trafikfly- och i Sverige. Vid

val av semestennål utomlands get spelar däremot en ytterst obetydlig roll. har följande

orsaker haft

Inte mindre än hälften av alla intervjuper- betydelse (Svar har avgetts av

soner samtliga intervjuade som uppgett att de tillanser att de själva har möjlighet att

för hela semestern. bringade semester utomlands 1970): välja tidpunkt

Krav och Önskemál på ett svenskt rekreationsomrâde i fjällen Tabell 5.5.8 Färdmedel under stationär se-

mester. Inte mindre än 24 % av samtliga tillfrågade

har varit på semester i de svenska Längsta Näst längsta fjällen under den senaste Särskilt

semesterperiod semesterperiod femårsperioden.

de som bor i Norrland eller som är i åldrarna Personbil 38 35 25-44 år återfinns oftare Tåg 8 l 1 i denna kategori.

måste det kunna vara viktigt att bedöma vilket intresse

Jämtlandstjällen har hos all-

mänheten. De intervjuade ställdes inför tre

vinteralternativ och fyra sommaraltemativ Tabell 5.5.9 Möjlighet att själva välja tid- till vilka en resa i samtliga fall skulle uppgå

punkt för semester. Procent. till 500 kr. för en vecka med

helpension. (Se tabell 5.5.1 1.)

inomhus- och utomhusaktiviteter de bedömer

vara viktiga vid vistelse på en svensk rekrea-

tionsort i fjällvärden.

Tabell 5.5.10 Preferenser vid semesterval.

Betydelse

Tabell 55 1 I Stor Viss Ingen

Bättre väder 28 17 55 Pmcent

Bättre badmöjligheter 20 16 64 .

Mer omväxlande nöjesliv 14 17 69 Vinter. ..

46 ,

Billigare semester än i Kanaxieomna

Sverige 19 25 56 28

9.“°“k° ..

Besökte släkt och vänner 23 5 72 Jamtlmdsüanen 25 _. . . Bättre skidtenäng 3 3 94 Ingendera 2 (namndes ej som alternativ)

Ville se främmande miljöer 54 28 18 Sommar

Reste med andra personer 25 24 51 Gotland 31

Möjlighet att tala främ- Jämtlandstjällen 27 mande språk 15 23 62 Mallorca 24 Renare luft 12 17 71 Västkusten 17 VaCkIaIe natur 23 ll 66 Ingendera 1 (nämndes ej som alternativ)

om boendeformer redovisasi Tabell 5.5.12 Önskemålen

tabell 5.5.l2. Boendeform Procent Efterfrågan på hur olika typer av nöjen Sommar Vinter och underhållning kommer att utnyttjas

framgår av tabell 55.13. Hotell med helpension 16 31

innehöll även en Hotell med halvpension 3 6 Intervjuundersökningen Hotell, enbart frukost 1 1 kartläggning av de typer av aktiviteter som Semesterby + en huvudmåltid 23 25

människor helst skulle vilja ägna sig åt under Semesterby, självhushåll 14 18

28 18 sin vistelsetid på en rekreationsort i fjällen. Friliggande stuga, självhushåll

Tält Resultaten av frågorna redovisas i de två

följande diagrammen. bostad eller fritidsbåt reser bort flitigare vid veckosluten än andra. Särskilt ägare av fri- 5.5.5 Veckoslutsresandet tidsbostad har hög resefrekvens.

Den vanligaste övemattningsformen vid I utredningen ingick ett frågeavsnitt som veckoslutsresandet är släkt/vänner. Den är en avsåg att belysa intervjupersonernas veckoutnyttjad boendeform än den slutsresande. Som veckoslutsresa registrera- något flitigare egna fritidsbostaden. De resor som går till des kortare eller längre utflykter med översläkt/vänner är jämnare fördelad över året än nattning. resor till den egna fritidsbostaden. Under Undersökningen visar att ungefär två tredvad av de intervjuade har gjort någon juli, som är den största semestennånaden jedelar hos släkt/vänner, är i veckoslutsresa. Endast drygt 20 % har före- gäller semesterbesök år veckoslutsresandet till dessa minst

tagit mer än 10 veckoslutsresor under gengäld

1970. vanligt. att man reser till

Det är främst de yngre som har ort ett Det är mycket vanligt

fritidsbostaden under våren, sommaren och större antal veckoslutsresor. De intervjuperhösten vid veckoslutsresor. Betydligt mera soner som närmar sig eller är inne i pensionssällan vistas man i sin fritidsbostad under åldern uppvisar mycket låg resefrekvens. Svaren visar också att ägare till bil, fritids- vinterhalvåret.

Tabell 5. 5. I 3 Efterfrågan på nöjen och underhållning. Procent.

Biograf eller annan filmvisning 18 37 55 20 25 45 Teater 9 19 28 26 46 72 Konserter

Roulette och spelautomater Diskotek 8 14 22 15 63 78 8 21 29 17 54 71 Bingo

Gudstjänster Antal intervjuade: 898

Vinter 10 20 30 40 50 60 70 80 100%

n

Bastu

Promenader

Bassängbad

Turåkning

Slädutflykter

Vinterfiske

Skridsko

Bussutflykter Ishall

Utförsåkning Snöskoter

Snövessla

Bordtennis

Motionsprogram

Badminton

Skidskola

Kälkâkning

Tennis

Bowling

Biljard

ja ja nej nej absolut kanske knappast absolut inte

Figur 5.5.1 Proeentuell fördelning av svar som utvisar sannolikheten för att vissa aktiviteter utnyttjas under en vintcrsemester i svenska fjällvärlden

Mellan olika åldersgrupper kan man iaktta Ökad inkomst eller längre fritid

differenser i utnyttjandet av de olika boen- Frågan som ställdes löd: deformerna. I åldrarna 15-24 år samt25-44 ”Om tio år antas våra inkomster vara 20 % år framstår släkt/vänner som en betydligt högre än nu, även med hänsyn till vanligare än vid tagen övernattningsforrn hög

penningvärdeförsämringen. I framtiden kom-

ålder? mer dessutom allt fler Veckoslutsresandet blir att själva kunna välja vanligare ju högre en kortare arbetstid familjeinkomst individen har. ökar med något lägre inkoms- Speciellt frekvensen för ter, t. ex. genom kortare arbetsdag, kortare övernattning i egen fritidsarbetsvecka eller längre semester. Skulle Ni

stuga vid ökad familjeinkomst.

vilja ta ut hela eller någon del av inkomstförbättringen genom längre fritid?” 5.5.6 Fritiden i framtiden

I

undersökningen ingick frågor som avsåg att

1 Eftersom det totala veckoslutsresandet är så kartlägga inställningen till fritiden i framtimycket lägre i åldern 65-69 år blir även delsiffrordens samhälle. na för de olika boendeformema lägre.

40 50 60 70 80 90 100% 0 10 20 30 I l I J Sommar l l I l l l I 1 I I I I I l l I I i

Bad i sjöar Promenader Bastu Naturutflykter Korta fjällvandringar Bassängbad Fiske Bussutflykter Motionsstigar Rodd Motorbåtsfärd Cykelutflykter Minigolf Långa fjäiivandringar Badminton Motionsprogram Bordtennis Següng Ishall Kanotfärder Tennis Jakt Fotoutflykter Bowling Ridning Vattenskidåkning Seglarskola Fiskesko Ia Golf Sommarslaiom Biljard ja ja nej nej absolut kanske knappast absolut inte Proccntuell för att vissa aktiviteter utnyttjas Figur 5.5.2 fördelning av svar som utvisar sannolikheten under en sommarsemestcr i svenska tjällvärlden.

Helt Kortare ökad fritid arbetsdag

n Kortare Delvis Lagr? arbetsvecka ökad fritid pensionsålder

Helt ökad inkomst

Sabbatsår Figur5.5.3 Val mellan ökad inkomst och ökad Längre semester fritid. Procentuell fördelning.

Figur 5.5.4 Önskad form för arbetstidsförkortning. Procentuell fördelning bland intervjupersoner som helt eller delvis önskar en standardförbättring genom arbetstidsförkortning.

De svar som intervjupersonerna lämnade för man de yrkesverksamma fingrupperna fördelade sig procentuellt enligt följande: ner man den högsta önskan efter ökad in-

komst hos de egna medan arbe-

Helt ökad fritid 23 företagarna

Delvis ökad fritid 48 tarna lägger största vikten vid ökad fritid.

Jämför man med dem som har Helt ökad inkomst 29 fyra veckors semester eller mer finner man starka- Man kan tolka materialet så att hos ca re önskemål om ökad fritid hos dem som har

70 % av individerna föreligger en önskan att kortare semester medan

önskemålet om helt eller delvis ta ut en högre standard i ökad inkomst som alternativ blir starkare ju form av ökad fritid. Å andra sidan är det ca längre semester man redan har. 80% av individerna som helt eller delvis När man jämför inkomstldassema bör den önskar ta ut den i form av högre lön. Helt främst jämförelsen göras mellan de båda klart är också att hälften vill ha både ökad högre inkomstklasserna eftersom en stor del fritid och högre lön. av personer med högst 15 000 kr. i årsin- Skillnaden mellan olika är

åldersgrupper komst icke är yrkesverksamma hela året.

stor när det gäller val av form för standard- Man finner att det är fler som önskar hela

stegring. För de yngre är det viktigare att få förbättringen i form av högre lön i den

ökad fritid än För de äldre

inkomsthöjning. högsta inkomstklassen.

Detta kan bero på att är kraven omvända.

höginkomsttagama ofta har en semester-

Vissa andra intressanta iakttagelser kan

längd över genomsnittet, varför ytterligare

man göra utifrån materialet. Bl. a. framgår ledighet inte bedöms lika angeläget. att det är vanligare bland män än bland Till sist kan man konstatera att med ökad kvinnor att man helt önskar ta ut förbättrad ofta

skolutbildning följer att större vikt läggs

standard i form av ökad fritid. Vidare vid utökad synes fritid. ökad fritid betyda avsevärt mer i de tre

storstädema än i övriga ortsgrupper. Inom de

Arbetstid och fritid

senare önskar ca 30 % ta ut hela standardför-

bättringen genom ökad fritid. Kortare arbetstid och längre fritid kan kom- När man jämför olika sysselsättningskate- bineras på ett flertal olika sätt. De intervju-

gorier är bilden varierande. Den mest avvi- som i

personer undersökningen uttalat sig

kande gruppen är pensionärerna, där önskan för att en helt eller del-

standardförbättring

om högre inkomst är mycket stark. Jäm- vis skulle uttas i form av längre fritid fick

att resa mer och välja mellan fem olika alternativ och ange stuga eller om de föredrog

vilket av dessa de föredrog. Den procentuella då bo på hotell eller andra turistanläggning-

ar. Som en förutsättning nämndes att deras fördelningen av de erhållna svaren blev: ekonomi i framtiden skulle tillåta detta val.

Procent Den fördelningen av svarsin-

procentuella

djvidernas önskemål var:

Sex timmars arbetsdag 13 Ägare av Ej ägare Samt- (kortare arbetsdag) Fyradagarsvecka fritid s- av fritid s- liga 37 bostad bostad (kortare arbetsvecka) Tre månaders semester 19 (längre semester)

semester (sabbatsår) Pensionsâldern sänkt med fem år 24 (lägre pensionsålder) 622 hälften av de tillfrågade önskar Antal intervjuade Drygt således bo i någon form av turistanläggningär att siffran för denna Man kan konstatera att spridningen av ar. Anmärkningsvärt önskemål boendeform nästan är lika stor bland ägare önskemålen är rätt stor. Något som flertalet enats om finns inte. Den största av fritidsbostad som icke-ägare.

Bland ägare av fritidsbostad är det främst gruppen, drygt en tredjedel, önskar kortare Resultaarbetsvecka. En annan stor grupp önskar de yngre som valt turistanläggning.

lägre pensionsålder. Relativt få önskar ett ten pekar alltså på att de yngre som nu bori

sabbatsår. fritidshus hellre skulle vilja välja annat alter-

visar att ju yngre nativ.

Utredningsmaterialet

krav har man Bland är det arbetarna man är desto starkare på fritidshusägama kortare arbetsvecka och som helst vill tillbringa sin semester i fritidskortare arbetsdag, man icke fritidsbostad f. n.

längre semester. Med kraven om lägre pen- bostaden. Äger

förhåller arbetarna som helst skulle sionsålder det sig tvärtom. Ungdo- är det fortfarande men är endast lite intresserad att få sänkt önska den semesterformen, medan egna före-

medan det för de två äldsta föredrar annan semes-

pensionsålder tagare och tjänstemän

åldersgruppema framstår som det viktigaste terform. inom de två önskemålet. Sålunda vill över hälften av pen- Jämför man fritidshusägama medan stu- finner man

sionärerna ha lägre pensionsålder, högre familjeinkomstgruppema

derande fást avse- största önskan att bo i fritidshus i den lägre i ytterst ringa omfattning Denna önskan är ende vid detta alternativ. Studerande, arbeta- av dessa inkomstklasser. vill fram- ännu mera markerad bland icke-fritidshusre m. fl. sysselsättningskategorier

förallt ha kortare arbetsvecka. ägare i nämnda inkomstklasser. Framförallt individer med hög skolutbild- 1962 års fritidsutredning gjorde år 1963 en i vilken man bl. a.

ning önskar sabbatsår. Vid lägre skolutbild- intervjuundersökning

nästan sökte belysa i vilken utsträckning icke ägare

ning är önskan om lägre pensionsålder

av fritidsbostad önslika stark som önskemålet om kortare arbets- någon gång i framtiden

vecka. kade skaffa sig ett eget fritidshus. Frågeställningama liksom bearbetningen

av primärmaterialet avvek i fritidsutredning-

5.5.7 Semester i egen fritidsstuga eller en avsevärt från motsvarande i föreliggande i turistanläggning skick. En viss avmattning vad gäller önskan

om de att skaffa eget fritidshus kan dock konstate- Samtliga intervjupersoner tillfrågades ras sedan denna utredning ordes. Fritidsutville tillbringa sin semester i en egen fritids-

redningen faim att bland tätortshushållen flera semesterperioder på 2-3 veckor. En-

(över 10 000 inv.) var det 69 % som önskade dast i juli finner man något större intresse

eget fritidshus. I har för en semester

föreliggande utredning omfattande fyra veckor.

motsvarande andel befunnits vara 41 %. Vid Mindre än en veckas semester är det ytterst

ytterligare jämförelser mellan de båda utred- få som accepterar.

ningarna finner man att den största förskjut- De ca 900 svarsindividema har tillsam-

ningen i attityden till fritidshus skett i in- mans haft att fördela 5 213 semesteiveckor.

komstgruppen över 30 000 kr. Härvid har de ytterst få individer som önskar

semester omfattande mindre än en vecka ej

medräknats. Av semesterveckoma ligger: 5.5.8 Tidsmässig av ökad

förlängning

semester 33 % i juli

Av intresse är att 15 %i augusti få en inblick i hur en eventuell av nuvarande 13 % ijuni

förlängning semester

7 % i februari kan komma att disponeras. Intervjupersonerna ombads 7 % i mars därför ta ställning till när de

skulle vilja ta ut sin semester under årets Mellan 4 och 5 % har forlagts till januari,

olika månader om de fick två veckors längre april, maj, september och december.

semester än de f. n. hade. De framkomna

Man finner vid förlängd semester att det

svaren fördelade sig procentuellt på årets främst är de yngre som önskar semester

månader enligt tabell 5.5.14. omkring julen, dvs. i december och januari. Juli synes även i framtiden bli den popu- Av

undersökningen framgår vidare, att indi-

läraste semestermånaden. Till den månaden vider med högre utbildning har en betydligt

önskar 71 % förlägga sin semester om semesstörre spridning på sin semester än grupper tern förlängs. Oftast vill man ha antingen två med lägre utbildning. eller fyra veckors semester i juli. Samtliga hushållstyper anser juli vara den Näst populäraste semestennånaden är un- bästa semestermånaden. I de större hushållen

der de nämnda förutsättningarna augusti, då

önskar mellan 75-80 % ta ut semester i 41% vill ha semester. I juni vill 36 % ha juli. semester. Såväl i augusti som juni väljer man Vid en om hur intresset för

undersökning

oftast två veckor. vinter- resp. sommaraktiviteter vapåverkar Det är vanligt att man under året vill ha let av semestermânad, finner man en mycket

Tabell5.5.]4 Önskemål om av semestern om den

förläggande förlängs med två veckor.

Procenttal.

Månad Ingen Mindre än 1 vecka 2 veckor 3 veckor 4 veckor Summa semester 1 vecka

klar tendens beträffande vinteraktivitetema. större del av sin Man vill lägga en betydligt semester till vintern om man är intresserad och turåkning. Tendensen är av utförsåkning inte lika klar när det gäller sommaraktivitetema. Dock vill de som har störst intresse för bad förlägga en större del av sin semester till juli. Observeras bör dock att denna kategori

har högre siffror än för januari-april.

För de ñskeintresserade finns en tydlig semestertopp i juli.

De som har stort intresse för fjällvandringar låter inte synbart detta intresse påverka

valet av semestertid. Denna kategori har, förutom under sommahög semesterfrekvens för vilket

ren, även höga siffror januari-april

kan bero samma personer även är på att starkt intresserade av Vintersport.

6 Mottagningsapparaten: Anläggningar, områden

och aktiviteter

6.1 Samhällets ekonomiska i engagemang Genomsnittssumman för tioårsperioden anläggningar, områden och aktiviteter 17,6 milj. kr. per år ligger betydligt högre för

Samhällets de senare åren. ekonomiska engagemang i rekrea- Friluftsfonden har ersatts av ett tionsutbyggnaden är betydande. Bristen på nytt anslag benämnt Stöd till idrotten, anläggöversiktlig statistik har hittills inte gjort det ningsstöd m.m. som 1969/70 till möjligt att få en överblick över hur pass stort uppgick 16,5 milj. kr., 1970/71 16,5 milj. kr. 1971/ engagemanget i verkligheten är. Kommittén 72 22 milj. kr., 1972/73 har med ledning av den officiella statistiken, 23,6 milj. kr. samt

kommunförbundets 1973/74 24,2 milj. kr.

undersökningar och det

material Direkta satsningar pä objekt för rekreasom redovisas i delbetänkandet om tionslivet särskilt då det fjärrinriktade redo-

lokaliseringsstödet försökt klarlägga om-

visasi tabell 6.1.2.

fattningen av samhällets ekonomiska insat-

ser. Utvecklingen pekar mot en fortsatt kraftig ökning av den direkta statliga satsningen på fjärrekreationen. 6.1.1 Direkta statliga åtgärder för det fjärrinriktade rekreationslivet 6.1.2 Statliga investeringar i objekt som Det statliga finansiella stödet till turismen indirekt används i samband med fjärrekreation och friluftslivet framgår av nedanstående tabell. Statliga investeringar antingen över budgeten eller inom ramen för verksamheten inom de

statliga affärsdrivande verken som berör Tabell 6.1.1 Totalt 1959 statligt stödbelopp -69 fjärrekreationen är av betydligt större om-

fattning.

Stödform 1959-1969 Den största delen av sådana indirekta in- _Milj_ kr.

vesteringar görs på vägar. Vägplanutredning-

Bidrag friluftsfonden 25,6 Bidrag fritidsbåtstrafiken en (SOU 1969:57) visade att 61% av alla 28,6 Vattenregleringsmedel resor med bil inte skedde i arbetet eller till

(bidrag) 19,2 och från arbetet.

Uppenbarligen spelar re-

Hotellånegarantier 16,9 kreationsresandet Lokaliseringsstöd (lån) per bil en utomordentligt 23,7 Beredskapsarbeten (bidrag) 60,5 stor roll. Under budgetåret 1969/70 investe-

Bidrag till turistiskt rades totalt ca 1,3 miljarder kr. av statliga nyttjade skogsbilvägar 1,5 1 Totalt 176,0 Statligt lokaliseringsstöd till rekreationsanläggningar (Stencil Jo 1971:7).

Tabell 6.1.2 Direkt statligt stöd 1969/70 under det att många av landstingens andra

åtgärder som indirekt riktar sig till fjärrek- Milj. kr. reationen är av stor betydelse. Bidrag till Svenska Turist- De direkta insatserna består av årsanslagen trañkförbundet 4,1 AMS beredskapsarbeten inom till regionala turistorganisationer och uppturism och fritid 16,7 till 3,2 milj. kr. gick 1970 sammanlagt Anläggningsstöd m. m. (statens De indirekta satsningarna bestod främst av na tu rvård sverk) 16,5 Markförvärv för naturvårdsända- anslag till flygtrañk och anläggning av flygmål 4,9 fält för totalt ca 184 milj. kr. Vattenregleringsmedel 3,0 Av dessa var 180 milj. kr. anvisadei 1971 Ersättning för bildande av naturreservat m. m. 2,5 års budget för Stockholms läns landstings deltagande i utbyggnaden av Arlanda och Summa direkta bidrag 47,7 Malmöhus läns landsting 2,5 milj. kr. i utmedel i vägbyggnader, varav ca l miljard på byggande av Sturups flygfält. Övriga lands- Vägverkets anslag. I övriga transportapparater ting anslog totalt ca 1,4 milj. kr. på åtgärder investerade SJ 335 milj.kr. i fasta anlägg- för flygtrañk. ningar, rullande material, färjor och bussar, Landstingen satsade 2,9 milj. kr. på årsanidrott och friluftsliv. Till SAS och Linjeflyg 112 milj. kr., luftfarts- slag för gymnastik, verket muséer och hembygdsgårdar satsades 5,4 32 milj. kr. och övriga statliga transportföretag 6 milj. kr. Sveriges centrala res- milj. kr., teater, konst m. m. 3,6 milj. kr. och taurant investerade och säkerställandet AB och dess dotterbolag på åtgärder för naturvård av fritidsområden 4,4 milj. kr. 31 milj. kr. i boende- och utspisningsanlägg- Bortsett från satsningarna på Sturup och ningar. Även statliga åtgärder inom kultursektorn Arlanda som är av engångskaraktär uppgick kommer fjärrekreationen till godo. de övriga insatserna till ca 21 milj. kr. AMS fördelade 1969/70 28 milj. kr. på Ehuru inte jämförbara med andra poster

kultur- och fornminnes- som visar satsningar på det fjärrinriktade

natur-, landskaps-, vård i form rekreationslivet kan det i detta sammanhang av speciella beredskapsarbeten. Via betalade sta- vara av intresse att se landstingens kostnader Utbildningsdepartementet ten ca 130 milj. kr. till teater, opera, konser- för konvalescentvård och vård av sjuka ut-

och andra/kulturella ändamål. omlands. Vård av svenska patienter vid ut-

ter, Skansen ländsk uppgick under året till För budgetåret 1973/74 uppgår motsvarande anläggning kostnader till ca 200 milj. kr. ca 6 milj. kr. och anslag till egna och främ- Totalt svarade staten för kostnader mande konvalescenthem samt kontrakterade på

till 24,5 milj. kr. Årsanslagen till

omkring 2 miljarder kr. under budgetåret på platser eller aktiviteter brunns- och badanstalter till 4,7 anläggningar som spelar vä- uppgick sentlig roll för utövandet av det fjärrinrikta- milj. kr. Konvalescentvården uppgick således de rekreationslivet. Det är tyvärr inte möjligt till ca 35 milj. kr.

att i denna totala summa urskilja den andel

som enbart var motiverad av _rekreationsut-

6.1.4 Kommunernas åtgärder för det fjärrövande i samband med längre resor, ej heller inriktade rekreationslivet

hur mycket av detta som enbart utnyttjas av

andra resandeformer än rekreationsresor. Kommunerna är den klart dominerande ekonomiska intressenten inom fritids- och rekreationssektorn både vad gäller uppförandet 6.1.3 Landstingens åtgärder för det fjärroch driften av olika typer av anläggningar inriktade rekreationslivet och aktiviteter. Under 1960-talet har komdirekta munerna ökat sina insatser för ett aktivt Landstingens satsningar på turism är inte särskilt stor av fritiden mycket kraftigt. År och annan fjärrekreation utnyttjande

1960 uppgick kommunernas utgifter för kostnaderna som är direkt hänförbara till denna sektor till ca 60 milj. kr. År 1971 var rekreationslivet låter sig ej göras. Man kan denna summa uppe i ca 950 milj. kr. dvs. en endast konstatera att en betydande del av ökning på över 1 500 %. Under de fem sista kommunernas åtgärder inom fritidssektorn åren har nettoutgifterna ökat med ca 160 % vänder sig mot både kommunens egna ineller med 32 % årligen. 1971 svarade drifts- vånare och gäster utifrån. Ett rimligt antautgifterna för 74 % och kapitalutgifterna för gande kan vara att ca hälften av kommuner- 26 % av nettoutgiften. Utvecklingen av kom- nas åtgärder utgör sådana som kommer en munernas kostnader för fritidssektom bredare än kommunens publik egen till del. 1964_71 framgår av 6.1.1. av de verksamheter som definitivt Några Att med utgångspunkt från kommunernas vänder sig till rekreationssökande i allmänhet redovisningssystem hur stor del av finns avgöra i många fall inte redovisade i den

Mil] kr

1200 - 1120 1100 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 _,› 100 -r I 1 964 1966 1 968 1970 1971 År -n--i Bruttoutgifter, totalt -u - - -c Nettoutgifter, totalt Driftkostnader, netto Kapitalutgifter, netto Figur 6.1.1 Utvecklingen av kommunernas kostnader för fritidssektorn 1964-71.

rekreationslivet har komkommunala budgeten under rubriken sport, det fjärrinriktade Kommittén mittén nuvarande anläggningars anbad och friluftsliv. syftar då på kartlagt etc. Transporter i kommunernas engagemang i stugbyar, hotell tal, kapacitet, lokalisering som förvaltas un- samband med ijärrinriktad rekreation beoch större friluftsområden der andra former än kommunal förvaltning. 1 handlas också i detta avsnitt. omfattning utgör stiftelser och Då boendet måste anses vara den primära stigande de verksamhetsformer under vilka funktionen i samband med re-

aktiebolag fjärrinriktad

driver sin utåtriktade rekrea- kreation har inventeringarna koncentrerats till kommunerna tionsverksamhet. denna funktion. Beskrivningen av utvecklingoch kostnaderna för denna en inom verksamhetssektorn sker således Omfattningen verksamhet har kom- från olika former av indel av kommunernas med utgångspunkt Vid De typer av inkvartering som mittén ej haft möjlighet att kartlägga. kvartering. kommunala kommer att belysas är: Hotell inkl. pensionat sidan av i fig. 6.1.1 redovisade kostnader för fritidssektorn, har kommuner- och motell, semesterbyar, campingplatser, för den lokala ”Turistinforma- vandrarhem och uthyrningsverksamhet av na kostnader fritidshus etc. tionen” och övriga marknadsföringsåtgärder privatrum, lägenhet, annonsering etc.). Genom en (trycksaker, enkät till kommunerna har kommittén för- 6.2.2 Hotell sökt beräkna hur stort belopp som årligen De olika sätt Det totala bäddantalet på hotell, pensionat läggs ner på denna verksamhet. bedriver sin informa- och motell uppgick till ca 100 000 år 1972. på vilka kommunerna försvårar bedöm- Dessa bäddar fördelade sig på drygt 1700 tion och marknadsföring av enkätsvaren. Mot av anläggningar. Av tabell 6.2.1. framgår att ningen bakgrund lämnade kan kommittén endast enbart Stor-Stockholm svarade för drygt uppgifter redovisa ett minimibelopp som ligger i stor- l1 500 bäddar, dvs. 11,5 % av landets totala 20-25 Koncentrationen av antalet leksordningen milj. kr. för den lokala bäddkapacitet. verksamheten. Vidare satsar kommunerna bäddar till de större orterna i landet är 3-4 kr. i form av bidrag till regionala ganska markant. 43% av bäddkapaciteten milj. - finns i tätorter med mer än 25 000 invånare. turisttrafrkförbund föreningar. ett i dessa tätorter är dess- För kommunernas del finns ytterligare Hotellanläggningarna för vilket utom avsevärt större än i de mindre tätorterstort verksamhetsområde inga sekan redovisas. Kommittén na. I storstadsområdena Stockholm, Göteparata kostnader

kommunerna är den genomsnittliga kapa-

syftar då på alla de kostnader borg och Malmö citeten drygt 130 bäddar, ådrar sig i samband med fritidsbebyggelsen. per anläggning och äldre områ- medan orter med mindre än 5 000 invånare Både inom nyexploaterade den har under senare år ställts kraftigt ökade endast har 45 bäddar per anläggning i ge-

nomsnitt. krav på åtgärder i form av renhållning, väghållning, vatten och avlopp. Kommittén kan Den regionala fördelningen av bäddkapacikonstatera att de avgif- teten utanför storstadsområdena visar att i detta sammanhang ter som tas ut av den enskilde fritidshusäga- Kopparbergs och Jämtlands län i orter med ren inte motsvarar de kostnader som drabbar mindre än 5 000 invånare ensamma svarar

kommunerna. för ca 30 % av bäddkapaciteten. Övriga län

med bäddkapaciteten koncentrerad till

mindre orter är Norrbottens, Västerbottens, Värmlands, Kristianstads och Gotlands län. 6.2 Inkvarteringen Koncentrationen av bäddar till mindre orter 6.2.1 Allmänna synpunkter i dessa län visar var den nuvarande hotellan- Till och knutna är lokaliserad. I uppgrund för en analys av tillgången turistnäringen för saknas dock två områden med behovet av olika typer av anläggningar räkningen

till fritid och rekrea- Jämtlands län finns _ traditionell anknytning 59 % resp. 68 % av det tion, nämligen Göteborgs och Bohus län totala antalet anläggningar i de två lägsta samt Kalmar län. Detta kan bl. a. förklaras storleksklasserna. Då av nyproduktionen

av att norra Sveriges hotellanläggningar (inkl. hotellanläggningar i de mindre storleksklas-

i Värmlands län) har två säsonger medan serna är av mycket liten omfattning samsödra Sverige enbart har en säsong. Detta har tidigt som renoveringstakten är låg saknar gjort att både Göteborgs och Bohus län och vanligen flertalet av nuvarande anläggningar Kalmar län i stället byggt ut sin mottagar- rum med WC, varmt vatten, dusch eller bad. kapacitet på campingplatser och för Kalmar län även i semesterbyar. Dessa båda län svarar för ca 30% av landets totala bäddkapacitet på campingplatser. För att kunna bedöma nuvarande hotellsituation har en länsvis

fördelning av anlägg-

ningarna efter storlek gjorts (tab. 6.2.2). Av tabellen framgår av 73 % av landets hotell har mindre än 65 bäddar. Det totala bäddantalet i dessa anläggningar uppgår till ca 40 000. Hotell med mindre än 20 bäddar svarar för ca 7 % av den totala bäddkapaciteten samtidigt som de utgör 28 % av totala antalet hotell. De stora hotellen i landet, dvs. de som har 160 bäddar eller flera svarar tillsammans för drygt 25% av det totala bäddantalet. Dessa anläggningar är till antalet ganska få och representerar endast 5 % av totala antalet hotell.

Vid en analys av den regionala fördelning-

en av ”storhotell” framgår det att dessa helt naturligt är lokaliserade till storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö. Hälften av landets hotell med mer än 160 bäddar är lokaliserade dit. I övrigt är de mycket väl spridda över landet. Av statens pris- och kartellnämnds hotell-

branschundersökningar 1969 och 1972 fram-

går att 36% av landets bäddkapacitet tillkommit under perioden 1960-1972. Den största tillväxten har skett i storstadsområdena och då i form av ”storhotell. I storleksklassen 9-20 bäddar har endast 7 % tillkommit och i storleksklasserna 21-64 och 65- 159 bäddar har 16 % resp. 32 % av bäddarna tillkommit efter 1960. Antalet anläggningari de två lägsta storleksklasserna överstiger 75 % av totala antalet anläggningar i län som Kalmar, Kristianstads, Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens. I Hallands och

14 _ 4 4 _ 44 54 04 4H _ au 0410 m. _ 20A -fl l - I i

Karta 6.2.1 Inkvarteringskapa- .nn

citet vandrarhem 31 på hotell, vw och stugbyar. 30 \ - k “ ^\ 29

v

I.

ä x II

Inom 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter kan

nås:

03 minst 200 bäddarihotell _,,, .

I eller semesterbyar. m

L” minst 900 bäddarihotell _ u, i i i 4* *F* v › H I› 94 u eller semesterbyar -W .

v.

v vw wv ww om

ange w.

m o v

m mw wv ow om wm mm om mm

.Eu

»m ä ww wm mm s. om w_ mm _v 0_ wm w_

.âxoioato

å w.

v o n o w

m Z vw om w_ wm vw 0m wm mm ww w_ v_ ww w_ wv om mm wm w_

52:a.

.ä

850_

o w

x _ wm S vm R mv vw ww vm E o_ mm vm om om ov om 0h om om 0o 0w ww R

m

En mww __ m! wo0 _w_ 0wv 0mw mvm EN m8 Sw m5 am www mvw wmo Sw oww Em vmo ww0 .S Em o__

kanns_

_ m v v m m _ m v w m w m m m m _ u m m n m m m_

00_

.Em

:wizåoh

0v vw E. ww ww m: wm vw mo mv ww ww mw vw vw wv ow ow ww mw

v__ 0__ _w_ mm_ m2

4:4... _

I I | I I I I 1 I I I | I t I I I | x I |

wwv 0mw SN wvm

:såå

m w __ 0m

^_00

.En

I I u I I I I I | I I I I I I I I x I I |

mw ww wm

00m 4:4. mw_

nä.

å I

...S NS Em _mw wo_ wow m8 mow wow SN wm_ wvm ___ m0o ow_ www m0» mm_ www _w_ ms m2 :w m2

.såå

000 m _ m _ _ _ _ _ _

mm

vässa

00mI_00

.En

v w o I p w w w

ww

:än

v_ m_ m_ mm

dä.

.m m_ m_ w_ m_ w_ m_ o_ 0m __ 0_

wm _mw

I

En mmm vww ovw wmw www mmw vww

åsxza

_ov vw_ 0mw En m2 m_w w_w _0o _mv om0 _w_ wmv www wow 0wo _.ww

_anåm

_ _ _ _ _

000 n_

.Eu

§25_

wmI_00

u w n u w I

o_ mm z _m w_ _m v_ __ w_ mm 2 __ vw 2

4:4.

R 2 v_ 0m

w :m

.Nosa

ovm wow www omo wvw woo oww owo mvo

_o

w0w w_w mv0 vv_ a: o? 0v_ w_m _ww www __v vwm 0_m mvv

En_

kunna_

_ _ _ _ m _ _ _ _ w w _ m

_Søm

om

5=_

:oo .En

mm ww w

_m _m wm om wv w_ __ ww om w_ ww wm mm mw mm

.u:

_m mm _v mw

mv wo_ m0_ m;

êammaäzaom

E:

å_ E:

220m

å_ å_ E:

cm_ å_ _ an_ E:

:i:

å_ E: E: _å_ E: .o å_

muassaeauam

.N å_ å_ å_ å_ .w

:wissåooä

å_

mmaasamou mucszocaoaä

å_

nä:

xozeêo åsâomuxmo mmaaoäâ mmsnococ_ .âmucasoo mnsâacns_ mannen: mäonoso mmuonâa_ êonüsa mucsazä muâaaeumxø êoøosmo musâøå mâzonsum 25:09:02

:gå añmmqb §53_ mässa massa: 0.520 :SoH

86 SOU 1973 :52

Tabell 6.2.2 1972 länsvis fördelad efter hotellstorlek (antal bäddar) Hotellkapaciteten

l ll Ill IV Totalt antal anläggn. Antal anläggningar/ län

antal bäddar 9-20 21-64 65-159 160-

15 47 30 25 114 Stockholms 13% 40% 26% 21% 100% relativ fördelning

12 23 3 2 40 Uppsala 30% 58% 8% 5 % 100% relativ fördelning

18 30 5 2 54 Södermanlands 33% 55 % 9% 3% 100% relativ fördelning

15 40 18 8 78 Östergötlands 19% 49% 22% 10% 100% relativ fördelning

18 30 14 3 66 Jönköpings 28% 46% 22% 4% 100% relativ fördelning

24 23 6 2 55 Kronobergs 44% 43% 11% 4% 100% relativ fördelning

28 33 13 3 78 Kalmar 36% 43% 17% 4% 100% relativ fördelning

12 10 - 25 Gotlands 3 12% 48% 40% 100% relativ fördelning

7 18 8 1 34 Blekinge 21% 53% 24% 2% 100% relativ fördelning

28 43 16 3 92 Kristianstads 31% 48% 18% 3% 100% relativ fördelning

31 36 36 8 110 Malmöhus 28% 32% 32% 8% 100% relativ fördelning

6 18 14 3 42 Hallands 15% 44% 34% 7% 100% relativ fördelning

10 35 26 16 86 Göteborg o. Bohus l 1% 40% 30% 19% 100% relativ fördelning

ll 29 13 2 56 Älvsborgs 20% 53% 24% 3% 100% relativ fördelning

19 21 9 2 52 Skaraborgs 37% 41% 18% 4% 100% relativ fördelning

30 37 17 1 84 Värmlands 35 % 44% 20% 1% 100% relativ fördelning

13 27 12 3 54 Örebro 49% 22% 5 % 100% relativ fördelning 24%

20 16 6 2 45 Västmanlands 45 % 36 % 14 % 5 % 100% relativ fördelning

33 80 38 2 151 Kopparbergs 22 % 52% 25 % 1% 100% relativ fördelning

relativ fördelning

24 34 10 1 69 Västernorrlands 49% 14% 2% 100% relativ fördelning 35%

24 59 35 4 123 Jämtlands 20% 48% 29% 3 % 100% relativ fördelning

31 20 14 1 66 Västerbottens 47% 30% 21% 2% 100% relativ fördelning

31 38 10 4 83 Norrbottens 37% 46% 12% 5% 100% relativ fördelning

476 772 377 98 1 726 Totala antalet 28% 45 % 22% 5 % 100% anl. i resp. grupp

7 200 33 200 33 200 26 400 100 000 Antal bäddar

6.2.3 Semesterbyar sättningar; utvecklingen pekar dock mot att byar i attraktiva lägen försöker expandera Begreppet semesterby till ca 40 stugor eller ca 200 bäddar. Stor- Någon allmänt accepterad definition av be-

leksordningen 200 bäddar anges ofta som ett

greppet semesterby finns inte. I detta sam- minimital för att gästunderlaget skall vara manhang avses med semesterby en gruppvis tillräckligt för att fâ lönsamhet på de aktivisamlad och homogen bebyggelse för kort- teter som byggs ut i anslutning till anlägg-

tidsuthyrning per vecka eller annan kortare ningen. Storleken på semesterbyarna fördela-

period. Semesterbyn skall vidare ha en ge- de efter kust, inlands- och fjällsemesterbyar

mensam förvaltnings- och

uthyrnings- framgår av diagram 6.2.1-6.2.3. organisation. Som minimistorlek har 5 stu- Som

framgår av diagrammen är kustbyar-

gor alt. 20 bäddar satts. Med stugor jämstäl- na större än övriga grupper. Medianvärdet les även samlade lägenheter i gemensam ligger på nära 25 stugor per by. För inlandsbyggnad, varje lägenhet räknas i detta fall var medianstorleken byar något under 15 som en stuga. stugor och för fjällbyarna ca 10 stugor per by.

Utvecklingen av sem esterbyar i Sverige

Semesterbyns roll som rekreationsanläggning

är en ung företeelse i vårt land. Utvecklingen

började försiktigt under femtiotalets första

år för att med accelererad hastighet öka under sextiotalet. I slutet av sextiotalet och början

av sjuttiotalet sker dock en förändring i

utvecklingsmönstret. Nyetableringstakten

när det gäller antalet nya byar sjunker medan utbyggnadstakten vid befintliga byar stiger. 1969 var den totala

bäddkapacitéten

vid landets ca 150 semesterbyar omkring 14 300 bäddar. 1972 har antalet bäddar ökat till 18500 fördelade på ca 180 semesterbyar. Utbyggnaden av antalet byar under femtio- och sextiotalet har skett ganska snabbt. 1955 fanns det 21 semesterbyar i landet. 1960 ca 50 st., 1965 ca 105 st. och 1969 ca 150 och 1972 ca 180. 180 semester-

byar. (Se karta 6.2.2.)

Trots den höga uppbyggnadstakten och

den snabba efterfrågeökningen

på semesterbyn som logiforrn under semestern och längre ledigheter karaktäriseras utvecklingen fram till idag som mycket spontan och utan enhetligt mönster. och dimen-

Lokalisering

sionering av semesterbyarna utifrån mark-

nadsmässiga och driftsekonomiska förutsätt-

ningar kan inte alltid sägas ha varit fallet. För detta talar att storlek och standard varierar starkt obeaktat ovan nämnda förut-

Beskrivning av tillväxtfärloppet stiftelser och bolag.

Från lokaliseringssynpunkt är kommuner- (karta 6.2.2) nas engagemang i semesterbyar ganska intres- Fram till 1955 var som tidigare nämnts sant. Som framgår av kartor och tabeller har antalet semesterbyar mycket litet. Av de 21 av de kommuner som traditionellt många som då fanns 6.2.1) hade byar (se karta anses vara av intresse ur fritids- och rekreakommunerna uppfört 16. och tionssynpunkt en ganska låg etablerings- Deras fördelning över landet var ojämn. tillväxttakt. På Gotland t. ex. har ingen ny Flertalet av dem var typiska sommarsemes- tillkommit sedan 1966. Vid den instugby lokaliserade till våra traditionella seterbyar Fritidsutredningen gjorde för att ventering mesterorter Sverilängs södra och mellersta beräkna av semesterbyar i mitutbyggnaden Södra Halland, Kalmar-kusten, ges kuster. ten av sextiotalet fanns det planer på att Öland, Gotland och Stockholms skärgård bygga ytterligare 9 stugbyar på Gotland. märks främst. 1 norra Sverige fanns redan då Fram till 1972 har således inget av de planeett par privata inlandsbyar. Vid tidpunkten rade projekten förverkligats. De första semesterbyarna byggdes således fanns för Fritidsutredningens inventering på samma ställen som där den övriga turis- i landet. Vidare fanns det 125 semesterbyar men och fritidsbebyggelsen ägde rum och för 95 byar. utbyggnadsplaner ytterligare det var kommuner med traditionellt engage- Vid utgången av år 1972 hade endast drygt

turismen som gjorde de första

mang inom 55 % förverkligats, de flesta i norrlandslänen.

stora satsningarna. _ 1 antal bäddar räknat har en ökning på ca

1961 har antalet byar ökat till 49 varav 40 4 000 bäddar skett från 1969 till 1972. För kommunala. Av dessa byar hör 20 till inhela riket beräknas den totala bäddkapacite- Under sextiotalet sker en förlandsgruppen. till 18 400 bäddar 1972. ten i semesterbyar som ändring i etableringsmönstret samtidigt totala antalet byar ökar snabbare. Den ny-

som sker lokaliseras främst till etablering

skogsområden och till fjällvärlden.

sjörika Som framgår av kartan (1969) har nytillskot-

tet av byar medfört att antalet byar i norra

delarna av landet ökat kraftigt. Det bör dock

observeras att det här ofta är fråga om

ganska små enheter med låg bäddkapacitet.

1969 fanns det i landet ca 150 byar varav ca

100 i kommunal regi. Läget 1972

uppförda

visar att norra Sverige fortfarande har den

Det är även i

högsta nyetableringstakten.

denna del av landet som expansionen inom

redan etablerade stugbyar går snabbast. är vidare att kustområ- Anmärkningsvårt dena i Södra och på Öland och Sverige inte har fått nämnvärt till- Gotland något skott vare sig vad beträffar antal byar eller

av antalet bäddar i befintliga semesökning Även under senare år intar kommuterbyar. nerna den centrala rollen som initiativtagare

av semesterbyar. Av de ca till utbyggnaden

180 semesterbyarna som fanns 1972 är drygt

110 st ägda av kommuner direkt eller genom

O = Kommunägda O = Privatägda

1972 Karta 6.2.2 Semesterbyar i Sverige.

Stugornas storlek och standard

Helârsöppna semesterbyar

Stugornas storlek kan rent generellt sägas 70 procent av landets semesterbyar är helårs-

vara på ca 30 m2. öppna. Dessa är företrädesvis lokaliserade i l vissa äldre byar förekommer dock stugor skogs- och sjörika områden med kuperad på ända ner till 10 m2. Vad gäller standard terräng över hela landet, samt i fjällen. Antaavses här tillgång på vatten, avlopp, WC, TC, let uthyrningsveckor varierar starkt dock

varmvatten och dusch. Skillnaden istandard utan att någon avgörande skillnad mellan mellan olika byar fördelade efter in- inlandskust, och fjällbyar kan förmärkas. De lands- och fjällregioner är stor. Sålunda är semesterbyar som uppvisar det flesta antalet

endast ca 20 % av kustbyarna utrustade med uthyrningsveckor är dock lokaliserade

i fjällovan angivna faciliteter medan ca 35 % av världen. En av landets största och bäst utrus-

inlandsbyarna och ca 60 % av fjällbyarna var tade semesterby både vad beträffar boende-

utrustade med samtliga bekvämligheter. standard och antalet aktiviteter har för 1972

redovisat en

beläggning på knappt 31 veckor.

För semesterbyar i allmänhet den Uthyrningens sásongförlággning och antal ligger

uthyrningsveckor genomsnittliga beläggningen på 15-17

veckor. Generellt kan sägas att det finns ett Genom avsaknaden av enhetlig statistik har positivt samband mellan antalet belagda en noggrannare säsongkartläggning ej kunnat veckor och byarnas storlek, standard och göras. En uppfattning om säsongens längd utbud på aktiviteter. Detta gäller alla semesoch variation över året kan man emellertid få oavsett terbyar om de endast är tillgängliga genom att analysera det genomsnittliga anta- under sommaren eller om de är

helârsöppna.

let uthyrningsveckor.

Tabell 6.2.3 Antal bäddar i semesterbyar

1972 Sommarsâsongsbyar

Län Antal Antalet med enbart semesterbyar sommar-

säsong uppgår till ca 30 % av totala antalet. Stockholms 1 020

Dessa byar är i de flesta fallen förlagda till Uppsala -

Södermanlands 370 kusten. sommarsäsongsbyarna har ofta en väl Östergötlands 400 avgränsad säsong med mycket god belägg- Jönköpings 500 ning. Under 8-10 veckor under Kronobergs 120 perioden Kalmar 2 200 juni, juli och augusti uppnås en 100-procen- Gotlands 1 300

tig beläggning. Övrig tid under året sker en Blekinge

700 uthyrning av rent marginell karaktär. Bland Kristianstads 250 Malmöhus 370 sommarsäsongsbyarna finns dock en växande

utdragen säsong med full beläggning

Värmlands 500 uppemot 13 veckor. Skillnaden mellan dessa Örebro 290 byar och kustbyarna är att de genom ett mer Västmanlands 140

Kopparbergs 2 300

utbyggt aktivitetsprogram och en högre stan-

Gävleborgs 490 dard kunnat behålla konkurrenskraften un-

Summa 18 460

auto

_Huuul_

-om

oømävâu

.Hull

mean

C

mmøm

.zånaoaoEoåmam

mssouågs

m

m2.:

.ensam mama.

...c_c_ouxx.x

m:

mi..

_8c SME 32.53

.

:.50

Hlu|._

mm?

o ouâuvuøm

o.

mném

ä›n=oäuEommn=u_:_

mm

m2:

...omåm m=_=§:o..s\a

mssouzwwx

NNG

mvm

S

_mE .SME gosa:

.8 .Sao

HEM*

mmém

ouåocuâ

mm? wasuexue»

?E

mån

m.

ugfoäoEowuwøx

.så

mnøm

E Ev_

m

m3_

nu

.äsc

.owaä Tmd

03:0:

mm

m3

_mE SME

6.2.4 Campingplatser An tal anläggningar

Under 1950- och 60-talen har ett betydande Enligt Campingkommittén (ett organ för att antal campingplatser tillkommit. Landets all- främja campingeni landet bestående av re-

männa välståndsökning med ett alltmer utpresentanter från M, KAK, Svenska Turistbrett bilinnehav samt förlängd semester utföreningen, Reso, Cykel- och Mopedfrämjangör avgörande bakgrundsfaktorer. Camping- det, Skid- och och Svens-

friluftsfrämjandet

ens utveckling beror även på att samhället och ka Turisttrañkförbundet) finns det för när-

enskilda intressenter ställt till utrymmen varande ca 800 campingplatser i landet. camparnas förfogande. Genom att erbjuda Mellan 200 och 300 av dessa är emellertid

campinggästerna ur hygienisk- och trivselsyn- av sådan beskaffenhet att de inte utan avse-

punkt väl fungerande områden har dels värda upprustningar uppfyller socialstyrelcampingen som boendeform gjorts attraktiv sens krav och därmed knappast kan betraksamtidigt som den vilda” campingen kun- tas som Den campingplatser. förteckning nat stävjas till fromma för allmänna natur- över antalet campingplatser i landet som

vårdsintressen. Den utveckling som förutsågs Campingkommittén funnit äga sådana kvaliunder 50-talet har på senare år starkt ändrat téer att de kunnat klassificeras upptar ca karaktär. Campingen som den bedrivs för 500 platser. Vid sidan av dessa platser har tillfället har utvecklats till en semesterform ett som väl ytterligare tjugofemtal platser av stationär karaktär. Standarden på person- fyller Campingkommitténs normer registrelig utrustning och har på campingplatsen rats. Att dessa inte upptas iCampingkommitatt likheterna gjort med stug- och semester- téns förteckning beror på att klassificeringen

byboendet blivit På många av de uppenbara. är frivillig. Det bör i detta sammanhang nuvarande campingplatserna har utbyggna- observeras att tillståndsgivningen för camden av serviceanordningar både ur hygienisk- ping är en kommunal angelägenhet med resp. och kommit trivselsynpunkt så långt att kommuners hälsovårdsnämnd som kontroll

campingplatserna fungerar som självständiga och verkställighetsorgan. enheter för att tillgodose campinggästernas Fördelningen av antalet campingplatser i behov av rekreation och avkoppling. Ett landet framgår av tabell 6.2.4. Av denna växande antal av landets campingplatser kan tabell framgår att tillgången på campingplatnumera vid sidan av tält- och husvagnsplatser ser i de olika länen varierar starkt. Räknat i

även enkla erbjuda stugor som logiform. antalet disponibla tält, husvagnar och cam-

Campingens snabba tillväxt under sextiotalet intar Kalmar län och Götepingstugeplatser från ca 3 miljoner gästnätter till ca 6 miljo- borgs och Bohus län en dominerande roll.

ner gästnätter i slutet på sextiotalet har som Dessa två län svarar tillsammans för knappt tidigare nämnts sin förklaring i den allmänna 30% av den totala kapaciteten på landets

välståndsökningen. Den i absoluta tal ganska campingplatser. Malmöhus läns och Hallands

ringa utbyggnaden av andra logiformer har läns stora kapacitet visar södra Sveriges klart naturligtvis varit en bidragande orsak. Vidare dominerande vad beträffar ställning kapaciär campingen den enda semesterform vid teten av antalet campingplatser. En viss konsidan av fritidsbåten som stått under påver- centration av campingplatser kan även förkan av en under senare år väl fungerande märkas i Kopparbergs län, Norrbottens län

marknadsföringsapparat för försäljning av och i Stockholms

län. Som framgår av tabelskilda produkter anpassade för presumtiva len har de övriga länen en ganska likartad campare. Under planeringen av sin semester kapacitet. Huvudparten av länen har således överhopas konsumenterna idag av lockande en kapacitet som varierar mellan l 500 och erbjudanden av produkter som till sin huvud- 2 500 campingenheter dvs. antalet tält, hussakliga inriktning är avsedda att utnyttjas för vagnar och campingstugeplatser. Den lägsta

camping eller annan form av självhushåll i

kapaciteten i landet finns i Uppsala, Kronosamband med längre ledigheter och semester. bergs, Jönköpings och Skaraborgs län. Totalt

m m _ N w m N N N w N m N v N. v w N v N. n N m |

mass.:

s_

.ECM

_uomouaxämä

N w N N N I g w | n | _ I N N m N N m

vm

:Nää

I 1 1 l n

3:a..

-mEmENo

I w

com owe

ow oo

omm oow wNm wNN ooN cow omw wNw wNw mä wNN wNw m5.

.nøoowâm

m: m:

-mcwwâaz

o.: o.:

om:

w E.. s»

_ _ m _ N a _

_ w _ m mm

.o

Neubau

m m _ N w v v v w m m N v n w w N. w m w | 2 S

:§2

m: m2

m .EN

N v m m m N m g s m w N w w N w w _ m v v S o_ o_

.Eox EEE

NZ

_uomøuaxâwøw

_ m N. N w

:sin

I I | _ N _ m H N m I w I u w | I u mw

oN

wccoocummi

:SE

.mEmENo

w w

oov

N 2 2

ooo oov ca wNm ms oow owo ms omm 8a m? o! 8_

.nzoomsu

wNw wNN 80 8.. ?N

.mcwuäan

SN E.. w E.

a _ N a

3:4.

A v w wN

.o

mEWuSEEOumMFJQENU

NoEwUw

N m m m N m w w w N w a w w v v E 2 wN o_ 2 3 Na 2

:z

N _S= .Ed

v m w w m v v m w v N N v N w m m N N N m w w

.Eox än.:

I 8_

Sån

towoüiuøwx

_ H m N N

.gin

H N N N N w _ _ _ N w . _ w I N | 2 Z S.

onåovkå

nå_

-många

w

wNv mNm som m: www cov nä ooN ocv oov m2 oww ooN m2 8.. nä.. cow wwv owN cow ovw

.mammans .søoowâm

m? m: NN

m5: M M _aucøv

2 .o

Nowuåmmimêmo

2:a w m v m N m w w

v v › w w w v w w NH o_ v_ .am o_ 3 2

13:4..

2 S:

_ .En

. .SoH

woäwcø. Wacom

.o

muszaaccouom

mucmzwåøao musâsswu muszsweä aanâaog woâEoåowwmvø mcosoanzmw

:unna E3 maaiøoä añmmmb aaamäo. aaâäøc_ .aERM 35500 »Naxos msåeaz massa: 92.23 êonâå aspåå musssåø 0.520 âänozmo museums: 20:02.02

SOU 197 3:52

för hela landet beräknas antalet campingen- koncentrationer av campingplatser, det gäller heter uppgå till ca 75 000. Med imedeltal 3 i synnerhet den norrländska där fjällvärlden personer i varje enhet kan antalet ”bäddplat- klimat och kort utomhussäsong kan bidra till ser” inom organiserade campingplatser be- att camping inte används lika ofta som överräknas till 225 000. Som nämnts tidigare nattningsform i samband med rekreationsrebedömer och klassificerar sor.

Campingkommit-

tén campingplatser. har

Campingplatserna

indelats i tre klasser: enkla men godtagbara campingplatser (l stjärna), välordnade campingplatser (2 stjärnor) och mycket välordnade campingplatser Av (3 stjärnor). de av

Campingkommittén klassifice-

rade platserna (se tabell har 6.2.4) 36% ansetts som l-stjärniga, 36 % som 2-stjärniga och 28 % som 3-stjärniga. Vid en jämförelse med

fritidsutredningens inventering avseende

denna kan konstateras att stan-

klassificering

darden på våra campingplatser höjts under senare år. 1965 fördelade sig de 431 klassificerade campingplatserna enligt följande: 45 % l-stjärniga, 27 % 2-stjärniga och 26 %

3-stjärniga. Standardförbättringen beror dels

på ökade krav på sanitära anordningar från samhällets sida och dels på att den ökade

tillströmningen av antalet campare gjort det

ekonomiskt möjligt att öka standarden. En annan anledning till den förbättrade standarden är att kommunerna i ökad utsträckning börjat bygga och driva campingplatser. 1973 ägdes 65 % av samtliga campingplatser av kommunerna. Av de 3-stjärniga campingplatserna ägdes 75 % av kommunen. Lokaliseringen av de klassificerade campingplatserna framgår av karta 6.2.3.

Inkvarteringskapaciteten pâ auktoriserade campingplatser 1 9 70

Den geografiska utbredningen av större cam-

pingkapacitet i landet återspeglar tydligt de nuvarande rekreationsområdenas utbredning vad avser områden för sommarbruk. Stora koncentrationer uppträder längs västkusten, ostkusten och Öland. Genom de relativt små investeringar per plats som krävs för anläggandet av en campingplats har campingplatserna i viss utsträckning anpassats efter den geografiska efterfrägestrukturen. Vissa omräden som är stora turistomräden saknar större

704 _ u om E l 1xa›“T_icCT_T5T› c |_ nål 54 sl » au a am nu Karta 6. 2.3 Inkvarteringskapacitet på auktoriserade cam- 21 -uec pingplatser.

Inom 30 km från regelbundet utplacerade mätpunkter kan nås

minst 900 bäddar på campingplats -m oz , minst 200 bäddar på cam- A _ 4 g 5 _ow 115) 4x› (F) › 7H› n 9 › n› pingmats

6.2 .5 Vandrarhem tid förvaltar

föreningen ytterligare 14 anlägg-

ningar. I övrigt intar kommunerna den domi- Svenska Turistföreningen har sedan 1933 nerande rollen som anläggningsägare. Samdrivit s. k. vandrarhemsrörelseL Vandrarmanlagt 92 anläggningar ägs av kommunerhemsrörelsen kan för svenskt vidkommande na.

Ägandet av de övriga anläggningarna är

sägas ha startat redan 1909 då Turistförspritt mellan ideella or-

hembygdsföreningar,

eningen började driva den s. k. skolreseloganisationer, landsting, bolag och privatpergin”. Ursprungstanken med vandrarhemmen soner. Det bör i detta sammanhang påpekas var att de skulle lokaliseras så att vandrande att vandrarhemmen i många fall inrymts i och cyklande ungdomar på lämpliga avstånd byggnader av kulturhistoriskt intresse och kunde erhålla natthärbärge. Detta innebar därmed spelat en viktig roll med hänsyn till att ett relativt stort antal vandrarhem kom

bevarandeaspekter.

till under 1930- och 40-talen. Antalet vand- Trots har vissa grund-

moderniseringar

rarhem kulminerade under mitten av fyrtioprinciper från rörelsens början bibehåltalet. 1947 fanns 292 vandrarhem i landet lits. Logipriset är t. ex. fortfarande mycket med en kapacitet av omkring 10 000 bäddar. lågt. Vidare har principen att utnyttjandet av Bilismens genombrott i början av 1950-talet anläggningen endast får omfatta en begränkom att ändra vandrarhemsrörelsens karaksad tid bibehållits. Detta gäller dock endast tär. Antalet vandrarhem började decimeras då efterfrågan är större än kapaciteten. samtidigt som anläggningarnas struktur för- Som framgår av tabell 6.2.5 är antalet ändrades. Bäddantalet på hemmen ökades, bäddar på vandrarhem väl fördelat över hela sovrummen anpassades efter den bilande landet. På samma sätt som beträffande

familjen med små rumsenheter med 4-5

bäddar i varje. Kraven på komfort och goda

Sanitära arrangemang steg också. Att karak- Tabell 6.2.5 Vandrarhem 1972. tären på vandrarhemmen förändrades hastigt

visar följande siffror. 1948 använde 55 % av Län Antal Antal gästerna på vandrarhemmen cykeln som anlägg- bäddar transportmedel medan bilen användes av enningar dast 12% av gästerna. Sex år senare 1954

354 des av 12 %. Bilen är i dag det helt domine- E Östergötlands 11 577

F 7 rande transportmedlet för gästerna på vand- Jönköpings 367 G Kronobergs 8 403 rarhem. H Kalmar 14 630 Vandrarhemmens mot större I Gotlands 5 244 utveckling K Blekinge 5 244 och färre anläggningar fortsätter. 1965 fanns L Kristianstads 4 195 det 231 vandrarhem med ca 10 000 bäddar. M Malmöhus 9 587 1971 har ett fyrtiotal anläggningar fallit N Hallands 2 85 O Göteborgs och Bohus 9 667 bort, trots detta har de 192 kvarvarande

Trots att ägandet av anläggningarna är U Västmanlands 3 193

fördelat på ett flertal händer administreras W 8 Kopparbergs 514

ovan redovisade vandrarhem av X Gävleborgs 8 354 samtliga

står Turistföreningen som ägare till 14 an- Total 192 9 220 läggningar och genom dispositionsrätt på viss

98 SOU 197 3:5 2

mmv mmm mmm mmm mmm vom omo mmm mmm mmv mmo mmm mmm mmm mmm vmm mom omm m8 mvm vmm mmo mmm voo mmm

.mumnmåom mommoanax

m m m m m m m m m m mm mm

om mm mm om mm

mmm

mm mm ov mm mm mv S

vmm mmm omm

mm

mmm omm vmm mmm mmm mov omm vvm vvm mmm mmm mmm omv mmm mmv mmm mmm En vmm mmv vmm

...owmumnuumn

.såå

m

m

Eommmmåam

m

E2308

m m m m m

-mmm_=

m m m m m m m v m m m vm om mm mm mm

mmm

mm vm

me:

.så 825mm..

_

:E

.o

.asså

momâmmømmømwo

oom omm omm oom oom mmm oom mmm mmm mom omm mvm mmm

mmm omm oom mmm mmm oom omm mmm mmm mmm mmv m2

äcmaäs:

m v m m m m m m v m m m m v m m m m mm mm 2

vmm

§5..

om mm mm Emm

_Eommmäøcmä

moäummmcmmmcao

.nu

_Näää_

m mm om om mm om om mm mm mm mm

:§2

mv mm mm mm mm mm mv R

mmm

mm mm om mm mm

:oo

mommmmmmcmmcao

o o

omo omm oov oom omm oom oom oom omm omm omm omv omm oom omm ovm oom omv omv oom oov omm omv

.avgå

m m m m m m m

13:a

mm

muñmwmom

mavøsaommoêom

m m m v m

-§22

m m v m m m m m m v m I

.mmmnömmoêow

I mm mm mm mm

mmm

mm mm

»En

.wømcbøås

mmmm

.moxm

.mmomomm

mmm omv omm mvm mmm mom mmm mmo mmm mmm mvm mmm mmm vmm vmm mmo mmm mom ooo mmm mmo mmm än

mmm.m moâå

mmm.mm

m m m m m m m m m m m m m m m m m m

33mm

m v v v

oom

mammmvmmmmm

ma

ämm mmmm

smala

mm mv mm mm mm vm vm mv mm mm mm mm

mmm mmm

ov vm mm mm mm mm mm vm

vmm omm m2

:Som -mmmzê

mommommmvmmmcmmotuoøxcm

mi;

m

common.

S00

mEEå

Eäuaañmü

å

2.53.

mosuåm

m .o

ozmzmumxm

.Nm

uasâaauâ mansmmnxmo nswawsum mäêmoêoummø

eöåosm minnas. »spoaoå vässar: wanøåwz asnoöo mspeamm o=s=å wspsaaøv_ »snomâo ucusaä :osoeoêcø :ozoanoz

.SEN

“§95 §53. uâzoo 022mm ...sin män?? 0.235

m

:nanm :mm

camping har Göteborgs och Bohus och Kal- väsentlig faktor. Tillgången på ett varierat mar län de flesta bäddarna. En viss koncen- utbud av restauranger, barserveringar och katration kan även förmärkas till Norrbottens, féer utgör ett viktigt inslag för den fjärrinrik- Jämtlands och Malmöhus län. Lägsta antalet tade rekreationen. Någon analys av nuvaranbäddar noteras för Hallands, Örebro, de med

Upp- förplägnadssituation utgångspunkt

sala och Västmanlands län. enbart från den fjärrinriktade rekreationen kan knappast göras. Förplägnadssidan är en typisk företeelse för hur sambandet mellan

6.2.6 Övrig uthyrningsverksamhet

lokala behov av restauranger, barer etc. kan Att närmare precisera av ut- kombineras med externa behov från fritidsomfattningen hyrningsverksamhet som ej omfattar hotell, resenärer och personer på tjänsteresor. semesterbyar, camping och vandrarhem har Av föreliggande material (se tabell 6.3.1) ej varit möjligt. Anledningen till detta är att har kommittén inte ansett sig kunna dra det saknas statistiska uppgifter. Verksam- några långtgående slutsatser. Avsikten har i heten är spridd på många händer. Den om- främsta hand varit att beskriva ett nuläge. Ur fattar tabellen rumsuthyrning, stugförmedling, bond- kan trots allt utläsas att den regionagårdssemester, Resos bygdesemester, etc. la fördelningen av antalet verksamhetsställen och har en sådan omfattning att den utgör uppvisar en likartad profil som den beträf-

en väsentlig del av landets totala inkvarte- fande hotellbäddkapaciteten.

ringskapacitet. Detta har bl. a. framkommit vid de som semestervaneundersökningar gjorts under senare år. Vid sidan av kommitténs semestervaneundersökning för år 1970 har Svenska Turisttrañkförbundet genom- Tabell 6.3.1 Antal serveringsanläggningar fört undersökningar avseende semestervanorna hos svenskar. Genom att iaktta i vilken Län Antal % av Antal per riket 1 000 inv. omfattning uthyrningsverksamheten utnyttjas och vid vilka tidpunkter detta skett har Stockholms 1 054 22,3 0,7 man från Svenska Turisttrañkförbundets Uppsala 113 2,3 0,5 sida uppskattat antalet bäddar i denna verk- Södermanlands 96 2,0 0,4 Östergötlands 211 4,5 0,6 samhet till mellan sextio- och åttiotusen.

har på senare år en organiserad uthyrnings- 0,9

Blekinge 73 1,5 0,5 verksamhet Även byggts upp. om uthyr- Kristianstads 187 4,0 0,7

Malmöhus 444 ningsverksamheten börjat ske i organiserad 9,4 0,6

Hallands 126 2,6 0,6 form uppvisar verksamheten ett mycket Göteborgs o. Bohus 541 11,4 0,8 splittrat mönster. Vid sidan av ett par privata 203

het (Resos verksamhet omfattar ca 17 000

Västmanlands 122 2,5 0,5 bäddar) har ett antal lokala och regionala Kopparbergs 133 2,8 0,5 Gävleborgs 154 3 ,3 0,5 turistorganisationer på senare år börjat be- Västernorrlands 137 2,9 0,5 driva uthyrningsverksamhet. Jämtlands 89 1,8 0,7

Västerbottens 102 2,2 0,4 Norrbottens 154 3,3 0,6

6.3 Serveringsanlággningar Hela riket 4 727

100,0 0,58

För det tjärrinriktade rekreationslivet är vid Källa: SCB Antal verksamhetsställen inom Res-

sidan av inkvartering förplägning en mycket taurang o kafébranschen 1971.

även Gotlands, Kopparbergs och Jämtlands 6.4 Sysselsättning och omsättning län. För delar av landet är variationerövriga 6.4.1 Antalet årsarbeten inom inkvarterings- till totalbefolkna i antal anställda i relation och serveringssektorn 1971 ning ganska liten.

På samma sätt som i tidigare inventeringsav-

snitt redovisar kommittén de för hela verk- sektorn 6.4.2 Beräknad omsättning inom samhetsfaltet gällande siffrorna. Vad som är för Beräknad omsättning inom rekreationssekanläggningstyper speciellt anpassade rekreation eller inte kan dock tom framgår av tabell 6.4.2. Siffermaterialet

ljärrinriktad kommitténs inte särskil- är baserat på en av kommittén uppskattad

enligt uppfattning Antalet årsarbeten och den länsvisa för- beläggning för olika former av inkvartering jas.

av tabell 6.4.1. Som fram- samt en skattad dygnskostnad per inkvarte-

delningen framgår ca 51 500 årsar- Inkvartering hos släkt och vänner går av tabellen producerades ringsgäst. och för- samt i egna fritidshus har inte medtagits i beten inom sektorerna inkvartering Hotellinkvarteringen avser all plägnad. beräkningarna. att stor- dvs. inte enbart turistisk. Av sammanställningen framgår inkvartering, ett relativt sett 20 % av den totala omsättningen återfinns stadsomrâdena har högre och i de länen: Norrbotten, Västerantal årsarbeten inom hotell, restaurang nordligare Jämtland och Västernorrland. kaférörelser än landet i övrigt. Detta gäller botten,

Tabell 6. 4.1 Antal årsarbeten inom restaurang- och kaférörelser samt inom hotell, pensionat-

och campingrörelser 1971

Hotell- och Camping- Total Antal årsarbeten Län Restaurang-

Uppsala Södermanland 598 408 2 1 008 4,0

1 087 836 9 1 932 5,0 Östergötland 578 1 093 3 1 674 5,5 Jönköping 258 469 1 728 4,6 Kronoberg

Blekinge

Göteborgs 0. Bohus 857 657 13 1 527 3,8 Älvsborg 594 - 996 3,9 Skaraborg 402

669 697 2 1 368 4,9 Värmland Örebro 580 557 1 1 138 4,1

706 536 7 l 249 4,8 Västmanland 491 1 169 4 1 664 6,0 Kopparberg 473 753 2 1 228 4,2 Gävleborg 679 576 4 1 259 4,6 Västernorrland

Källa: SCB

Tabell 6.4.2 Beräknad omsättning som de olika inkvarteringsformerna genererar inom resp. län Beräknad hotell dygnskostnad: 70 kr., semesterbyar 40 kr.,Camping: 25 kr. samt övrig inkvartering 35 kr.

viktigaste transportmedlet för rekreations- Kommunikationerna spelar en avgörande roll för turist- och rekreationslivets resor inom landet. Förverkligas utbyggnaden

utvecklingsav ett antal stora rekreationsområden i olika möjligheter i landet. De efter europeiska delar av landet kommer emellertid kraven på förhållanden ovanligt stora avstånd som föreden kollektiva kommer inom landet mellan fjärrtrañken att öka betydligt.

befolknings-

Den nuvarande kollektiva fjärrtrafiken för centra och områden som lämpar sig för det rekreationsresor har sin tyngdpunkt fjärrinriktade rekreationslivet medför att på tåg och buss, under det att inte

stor vikt måste inrikesflyget

läggas vid transportplaneringen. spelar någon stor roll. Flera omständigheter

talar för att förändringar kommer att ske i

Kommittén kan enligt sina direktiv inte detta mönster. är inte föreslå några konkreta avseende Järnvägens kapacitet åtgärder särskilt flexibel och kan inte utan stora

tjärrtransporter. Kommitténs förslag till satsinvesteringar ökas. Charterflyg kommer utan

ningar på större anläggningar och områden tvekan att få en helt annan betydelse som skapar emellertid ett betydligt bättre undertransportmedel till rekreationsområden. lag för att kunna åstadkomma billiga kollektiva kommunikationer. I följande översikt ges en kortfattad redo-

görelse för transportapparatens nuvarande Benägheten att använda olika av typer struktur. transportmedel i samband med rekreations-

resor varierar med transportavståndet, semes-

Total

169,2

1 timmes resväg utmärkts detal- 6.5.1 Flygtransporter ligger inom

2-timmarszon jerat och en mera schematisk och under varande

De befintliga byggnad har också markerats i Norrland.

för trafikflyg samt restidsområ- kan flygplatserna Med ledning av utländska erfarenheter

dena kring dessa redovisas i karta 6.5.1. man dra slutsatsen att relativt långa tider kan

Kartbilden avser läget omkring den 1 ja- om bara den accepteras för marktransporter nuari 1973 sedan nya flygplatser vid Gävle initiala flygcharterresan innebär en avsevärd

och Sollefteå På kartan har dessöppnats. tids- och kostnadsbesparing. Flera av skid-

utom Torslanda ersatts av Landvetter (farorterna i Alperna ligger på upp till 4 timmars

digt 1977). i Genêve eller Münresväg från flygplatserna Kartan visar läget av befintliga flygplatser chen.

och dessutom Gunmed reguljärt trafikflyg Kartan visar att en mycket stor del av

i Västerbotten som f. n. inte narns flygplats landets totala areal redan ligger inom ca 2

har reguljära flygförbindelser men där ban- trafik-

timmars resväg från en i bruk varande förhållandena i och för sig skulle kunna flygplats.

medge detta. Man kan emellertid två zoner i urskilja Kartan omfattar däremot inte mindre landet som avstånd från ligger på längre där endast lättare används i flygfält plan flygplatser: exempelvis Lycksele och Strömlinjetraflk sund. 1. Norra Dalarna och västligaste Härje-

har de områden som dalen. Det sistnämnda området ligger emel- Kring flygplatserna

1 m Å °° U m i Karta 6.5.1 Trafiktlygplatseri s g e -

Sverige. 3. 3. Siffrorna anger flygplanstyp -mø ” som kan använda flygplatsen ,o - ,o enl. följande: I Twin Otter, 2 _ i Nord 262, 3 Metropolitan, 4 F I, n 28 Fellowship, 5 DC-9, 6 _mu 5 m* DC-8, 7 B 747 (Jumbo Jet).

27 *YUI 16

15 -nm 24

13 -mø 12

21 11 -m m.- 20 20 _ H 19 ÖRNSKÖLDSVIK 5 19 “m” A7 SOLLEFTEÅ m* 7 1a

17 09W* 16

H

13 07W* 12

H m_ 10

09 m_ D N

07 m, 06

i 05 »nu .mä

0-1 timmes restid gmmøsnp i

- t 04

från flygplatsen _ v 2 °|N°5W° ) .. nouusav 03 1-2 timmars restid 5 s mä

från flygpmsen xmsruânsrAo

(Endast i norra Low m s srunur v g 5 Sverige) 445) 5(FI 4 › 71m m 9u› om nu › “

Anm. Härryda benämns numera Landvetter. Sollefteå och Gunnarn har f. n. ingen trafik. Vid tidsberäk-

ningarna har även hänsyn tagits till terminaltid.

b Sundsvall

Göteborg

Halmstad Ängelholm Malmö Karta 6.5.2 lnrikesflyget. Nätet sommaren 1972.

lertid inom mindre avstånd från Röros i Tabell 6.5.1. Norge vilket dock inte markerats på denna karta. Persontransporter med linjeflyg Antal 2. De inre delarna av Västerbotten och Ijänsteresenärer 500 000 södra och mellersta Norrbotten. I detta om- Familjer med barn 330 000 råde har en ny flygplats diskuterats i sam- Grupper, semesterresenärer, veckoslutsresenärer 170 000 band med upprättandet av ett fredsförband i Ungdomar 90 000 Arvidsjaur. Om detta flygfält kommer till Vämpliktiga 80 000 och lokaliseras Pensionärer 20 000 uppförande så långt västerut Idrottsmän 20 000 som möjligt kommer en stor del av detta Handikappade lO 000 tomma område att täckas av 2-timmarszonen. Ytterligare större flygplatser blir ur Källa: Det svenska reguljära inrikesflyget, Linjedet fjärrinriktade rekreationslivets synpunk- flyg 18/4 1972. ter knappast nödvändiga. Skall transportresurser sättas in borde i stället en uppsnabb- fritidskörning enligt Vägverkets beräkningar.

ning av landsvägstransporterna i samband Man kan emellertid konstatera att bilens

med transfer-trafik mellan flygplatser och betydelse för fjärrekreationen inte är fullt så primära rekreationsområden sättas in: snab- stor som vid närrekreation. att Benägenheten bare bussar och bättre vägar. använda bilen avtar ganska markant när av-

Omfattningen av det nuvarande nätet av ståndet överskrider 300-400 km. Orsaken

inrikes flyglinjer redovisas 6.5.2. på karta att bilen används vid längre transportavstånd Ytterligare en förbindelse mellan Stockholm är vanligen att resenärerna har gott om tid i och Östersund beräknas tillkomma. samband med längre semester exempelvis på Resandet med reguljära flyget beräknas sommaren eller att andra resealternativ är emellertid att växa något långsammare än dyrare. hitills. Om resepaket med charterflyg kom- Särskilt vid kortare semesterperioder på mer att organiseras i större omfattning korn- vintern är obenägenheten ganska stor att mer givetvis flyget att få en mycket stor använda bilen för i samband

fjärrtransporter

betydelse för rekreationsresandet särskilt på med rekreationsresor. Pâ avstånd intill

de längre avstånden. Olika undersökningar 500-600 km kan även långfárdsbussar

visar att billiga flygresor får en avgörande komma till användning och erbjuder f. n. de betydelse vid resor över 500-600 km:s av- billigaste möjligheterna till fjärrtransporter. stånd. I samband med att Linjeflyg infört Bussarnas begränsning ligger i en relativt låg jet-flyg har en tydlig ökning av resandefre- medelhastighet. F. n. finns en viss överkapakvensen kunnat noteras. citet när det gäller antalet bussar. Antalet Tabell 6.5.1 visar Linjeflygs persontrans- bussar i landet redovisas i nedanstående porter fördelade efter olika typer av resenä- tabell: rer är 1971:

Tabell 6.5.2 Transporter? Bussar för yrkes-

6.5 .2 Vägtransporter trafik och turisttrañk Vägtransporter är den absolut viktigaste formen för resande även vid rekreationsresor. Cirkatal

Vägtransporternas andel av det totala per- Totala antalet bussar för yrkessontrafikarbetet uppgår till ca 90 % och har trafik 8 000 av beräknats Totala antalet bussar i lokal

långtidsutredningen öka ytter-

trafik 3 000 ligare något. Ungefär 2 hushåll av 3 dispo- Totala antalet bussar för kombinenerar egen bil. Den övervägande delen av rade långfärder och förortstrafik 2 5 00 Totala antalet helturistbussar bilarnas sammanlagda körsträcka används för 3 700

I ^ - \ (I \\ | *J x \. \ I

I Kiruna 1

/ I. H \ ( ) \ \ // j / I

z {

_IJ Haparanda

Boden

r

Skellefteå

Härnösand

Oslo

arlskrona

Karta 6.5.3 Viktigare järnvägar

6.5.3 Järnvägstransporter

Tabell 6. 6.1 Beräknat antal semesterdygn

Längden järnvägar har de senaste decennierna minskat På det bestå- milj. dygn mycket kraftigt. ende järnvägsnätet beräknas emellertid det 1 den egna bostaden 49 medellånga resandet på medellånga distanser I eget fritidshus 24 Hos släkt och vänner 21 300-600 km kunna öka. Det bestående Annan semester i Sverige 28 järnvägsnätet redovisas på karta 6.5.3. Kar- Utomlands 19 tan redovisar endast linjer som är av större Summa semesterdagar 141 intresse för det fjärrinriktade rekreationslivet.

tera att materialet enbart omfattar hur svens-

På de mycket långa avstånden exempelvis mellan södra och norra Sverige torde järn- karnas semester och längre ledigheter fördelas mellan olika boendeformer. vägstransporterna inte kunna spela någon Inkvarteringavgörande roll vid en eventuell framtida ut- en i samband med veckoslutsresandet, affärs-

byggnad av flera primära rekreationsområ- och tjänsteresandet samt konferenser avses den i Norrland. således inte i detta Tabell En av orsakerna till detta är sammanhang. den långa resetiden som märks särskilt tyd- 6.6.1 visar i grova drag hur boendeformerna i samband ligt vid 1-veckasresorna och en annan orsak med semester och längre ledigheter för svensken fördelar

de svårigheter som föreligger att bygga ut sig under 1970/71.

Av tabellen framgår att ca 35 % av antalet järnvägskommunikationema för stora och i

tid korta belastningar. semesterdagar som tas ut i landet tillbringas i

SJ :s hemmet. Vidare framgår att 33 % av det nuvarande vagnpark redovisas i tabell 6.5.3. totala antalet semesterdagar tillbringats utanför den egna bostaden, eget fritidshus eller hos släkt och vänner. I vad kommittén avser 6.6 Nuvarande efterfrâgestruktur pâ inkvar- med kommersiella dvs.

boendeanläggningar

tering hotell, vandsemesterbyar, campingplatser, 6.6.1 Allmänt rarhem, Resos bygdesemester och övrig organiserad uthyrningsverksamhet, hade 10 % av Den tidigare påtalade bristen på statistik när det totala antalet Fördeldagar tillbringats. det gäller det fjärrinriktade rekreationslivet mellan ningen de olika inkvarteringsformerär stor. Få uppgifter finns samlade om hur na framgår av tabell 6.6.2. de olika inkvarteringsformerna utnyttjas här För att erhålla den korrekta bilden av i landet. I samband med kommitténs semesbeläggningen skall ovanstående tabell komp-

tervaneundersökning och de letteras undersökningar med de utländska gästerna. På hotell

Svenska Turisttrañkförbundet i sam- svarar den gjort utländska publiken för ca band med Sverige Nu-kampanjen 1970 och 1971 har dock de stora dragen i utnyttjandet av de olika inkvarteringsformerna kunnat Tabell 6.6.2 Antal gästdvgn på svenska boenkartläggas. Kommittén vill emellertid poäng-

deanläggningar

Tabell 6.5.3 Järnvägskapaciteten. milj gästdyg

_ _ Hotell SJ :s persontrafik 5,0 Kapacitet Semcsterbyar 1,0 Ser Sittvagnar II klass 70 000 sittplatser

I 3:21: :Åjrghâl: gg

Sittvagnar klass 9 000 sittplatser

II klass Resos bygdesemester -r - 0C]

Motorvagnar 50 000 sittplatser . . Ovng Organisera uthyrning d Sovvagnar 168 vagnar ca 5 000 bäddar -l--7--- Liggvagnar 33 vagnar ca 1 600 bäddar Tma 143

svarar 6.6.2 Hotellanläggningar 900 000 gästdygn. Campingplatserna

för ca 1,5 milj. utländska gästdygn. Vandrar- Avsaknaden av inkvarteringsstatistik för hohem för ca 150 000 gästdygn. För ytterligare tellsektorn som helhet försvårar en generell 350 000 utländska gästdygn svarar gemenbeträffande nuvarande efteroch bedömning samt semesterbyar, Resos bygdesemester utnyttjande av frågesituation resp. faktiskt

övrig uthyrningsverksamhet.

kan konstateras att befintlig bäddkapacitet. Sammanfattningsvis Kommittén har efter kontakter med sakde kommersiellt inriktade formerna för se-

inom hotellbranschen beräknat anmesterboende svarar för ca 18 milj. gäst- kunniga

talet övernattningar på samtliga hotellanläggdygn. till 15-16 inklusive det ickesemesterboende avser ningar milj. Med kommersiellt

turistiska boendet. kommittén de inkvarteringsformer som fort-

Genom att indela hotellbranschen i tre bedrivs i förvärvssyfte inkl. den löpande kategorier har möjligheter skapats att närma-

organiserade uthyrningsverksamheten.

l tabell 6.6.1 redovisades antalet gästdygn re analysera nuvarande efterfrågan på inkvar-

i samband med semester i under rubrik ”Annan semester i Sverige” till tering på hotell

relation till hotellanläggningens huvudsakliga 28 milj. Av dessa 28 milj. gästdygn kan som funktion. Kommittén har mot bakgrund av framgått av ovanstående ca 15 milj. gästdygn

detta indelat hotell i tre grupper: Turisthohänföras till kommersiella boendeforrner.

för- tell inkl. pensionat. Stadshotell och Stor- Hur återstående 13 milj. övernattningar

kan stadshotell”. delar sig på olika typer av inkvartering Kommit- Som turisthotell har klassats medlemmar i kommittén inte närmare precisera.

i Svenska Turisthotellens Riksförbund mottén kan enbart konstatera att inkvartering

Vidare svarande ca 20000 bäddar. Enligt denna fritidsbåtar hör till denna restpost.

motsvarar 20 000 bäddar 75skall till denna post föras den omfattande organisation

80 % av den totala kapaciteten turisthotells-

rent privat bedrivna uthymingsverksamhe-

som bäddar i landet. Kommittén utgår således ten. Den omfattande lägerverksamhet

från denna bedömningar av för de ideel- organisations pågår varje sommar inom ramen hör också bäddantalet och beräknar det totala antalet la organisationernas verksamheter

turisthotellbäddar till 25 000 varav hälften till denna restpost. övernattningar av spontan

Den genomsnittliga beläggkaraktär i tält, stugor och kåtor i samband helårsöppna.

ningsgraden för dessa anläggningar har beräkmed fjällvandringar hör också hit.

nats ligga omkring 35 %. Då 75 % av antalet Evenemang av typ ”Kiviks marknad”,

antas efterfrågas i popfestivaler, motortävlingar etc. är ytterli- gästdygn på turisthotell

i rekreativt syfte kan det totala antalet gästgare exempel på var spontan inkvartering

etableras i samband med semester företrädesvis tält och husvagnar dygn på turisthotell

utanför de kommersiella boendeformernas och längre ledigheter beräknas till ca 2 milj.

ram. Resterande antal gästdygn vilka uppgår till 3

av hur nuvarande milj. som utnyttjats i samband med semester Mot bakgrund anlägg-

till ”Stadsför det rekreationslivet har förlagts antingen gruppen

ningar fjärrinriktade

hotell” eller ”Storstadshotell”. Hur fördelhar kommittén funnit det angeläutnyttjas dessa två kategorier ser ut har de olika inkvarteringsformer- ningen mellan get att studera var för sig. kommittén inte haft möjlighet att avgöra. nas speciella efterfrågestruktur

för detta är bl. a. att strukturen Kommittén har endast kunnat konstatera Motivet

både beträffande lokalisering, service och att de ca 35 000 bäddar som avses i gruppen

för de olika inkvar- ”Stadshotell” har en årsbeläggning på 40priser är så divergerande av 50% av den totala De 35 000 teringsformerna att en samlad bedömning kapaciteten.

bäddar under ”Storefterfrågan sannolikt skulle bli missvisande. som inryms kategorin

stadshotell” däremot kan uppvisa en årsbe-

läggning kring 60 % av kapaciteten. mot bakgrund av tidigare refererade intervju- Av ovanstående har kommittén kunnat undersökningar och diskussioner med sakdra vissa slutsatser beträffande nuvarande inom kunniga branschen. Därvid har framefterfrågan på inkvartering Det kommit att på hotell. drygt 1 milj. gästnätter tillväsentligaste enligt kommitténs mening är bringas i landets vilket motsemesterbyar, att 60% av det totala antalet i svarar l5-20% gästdygn beläggning. Då uthyrningen samband med semester tillbringats på andra företrädesvis sker på veckobasis kan den anläggningar än vad som allmänt betraktas inkl. som besökt publik utlänningar semessom turistiska. Anledningen till detta kan ses terbyar uppskattas till knappt 200 OOO permot bakgrund av flera faktorer. Målgruppen soner. Nuvarande efterfrågan på logi i semes- ”hotellgäster” har andra motiv i samband terbyar är mycket koncentrerad i tiden. med sin semester än att tillbringa sin tid i Under 6-8 veckor under sommaren och 4-6 vad som traditionellt betraktas som en att- veckor under vintern vid byar lokaliserade i raktiv miljö. områden lämpade för vinteraktiviteter kan

En ökad efterfrågan på hotellinkvartering nuvarande kapacitet inte tillgodose annat än

isamband med semester har börjat förmärkas en mindre del av efterfrågan. Det utnyttjani urbaniserade områden med hög servicegrad. de som sker vid sidan av dessa perioder beror Den urbana människans tillgång på hög sam- kommitténs

enligt uppfattning på resp. se-

hällsservice och hennes krav på ett varierat särskilt

mesterbys goda förutsättningar i

utbud av aktiviteter och attraktioner i samform av lokalisering, ledning och väl utbyggd band med semester och längre ledigheter har allmän service inkl. aktiviteter och arrangemedfört att hon inte längre självklart kan mang. förmås att tillbringa sin ledighet i den rela-

Mot bakgrund av bl. a. fritidsutredningens

tivt isolerade miljö de flesta av våra turistantaganden om utbyggnadsbehovet av semeshotell kan erbjuda. terbyar kan nuvarande efterfrågan och kapa- Beträffande inefterfrågan på inkvartering citet synas förvånansvärt liten. Fritidsutredom hotellsektorn i samband med rekreation ningen bedömde det som realistiskt att räkna kan konstateras att stor

sammanfattningsvis med ett behov av stugor i semesterbyar

efterfrågan råder i stora delar av landet uppgående till ca 50 OOO stugor alt. 200 000 under traditionellt betraktade bäddar. säsongstoppar Detta mot bakgrund av efterfrågani som nyår, sportlov, påsk och midsommar. mitten av sextiotalet. Att utvecklingen inte Under

resten av året synes överkapaciteten gått som fritidsutredningen räknat med

på hotellbäddar vara stor. För hotellframgår av att antalet stugor i semesterbyar branschen som helhet, dvs. inkluderande 7 år senare uppgår till drygt 4 500. Det böri affärs- och tjänsteresandet samt konferenser detta sammanhang observeras att alternativa kan nuvarande efterfrågan ej täcka befintlig boendeformer ej tillkommit under senare år. kapacitet. I storstäderna kan dock efterfrå- Kommittén anser att ett stort

efterfråge-

gan på inkvartering måndag-fredag ej till- överskott beträffande inkvartering i semesgodoses under stora delar av året. terbyar endast föreligger under vissa begränsade tider av året. Som påpekades i samband med avsnitt 6.2.2 6.6.3 Semesterbyar har urbaniseringen och därmed kraven på service och förströelser

Tidigare påtalad brist på för landet enhetlig förändrat förutsättningarna i samband med

inkvarteringsstatistik gäller även semesterutvecklingen av semesterbyar. Kortfattat kan

byar. Efterfrågans fördelning över året blir det inte

sägas att längre är fråga om att därför ganska svår att bedöma. Kommitténs erbjuda en bäddplats alt. en stuga. Vad som i bedömning av utnyttjandet och efterfrågan dag efterfrågas är funktionen ”fritid och av semesterbyar som boendeform under se- rekreation” i för ändamålet väl fungerande mester och längre ledigheter har därför skett serviceenheter med breda utbud på aktivite-

ter och attraktioner samt en inkvartering av 6.6.4 Campingplatser

hög standard. I samband med att Riksorganisationernas

Kommittén anser att den utveckling av lanbörjade klassificera

campingkommitté

antalet semesterbyar som skett fram till i dag dets campingplatser startades ocksâ en regist-

trots sin relativa höga tillväxttakt, i absoluta

rering av hur resp. campingplats utnyttjas.

tal måste betraktas som blygsam. Den stora Av tabell 6.6.3 framgår hur antalet gästdygn

allmänheten har fortfarande inte kommit i utvecklats sedan 1964.

på campingplatser

kontakt med semesterbyn som boendeform i Tillväxten i antal gästdygn under senare

samband med rekreation. Nuvarande efterdelen av sextiotalet kan vara orsakad av flera

frågan måste således bedömas med utgångs- och faktorer. Vid sidan av långa ledigheter

från att verksamheten endast befinner urskilpunkt förbättrad ekonomi kan två faktorer

hos konsumenter-

sig på accepteringsstadiet standarden och övriga

jas. Den hygieniska na. Den egentliga tillväxttakten måste be- väsent-

anordningar har på campingplatserna

dömas ligga framåt i tiden. Att semesterbyn under senare år. Vidare har ligt förbättrats befinner sig i början av ett innovationsför- ändrat den enskilda camparens utrustning

lopp visar sig inte bara på själva ”produkten” tält med separata

karaktär. Dagens moderna

semesterbyn. sov- och vistelseutrymmen har skapat förut-

På det organisatoriska planet saknas fort- att campa även vid otjänlig vädersättningar farande riktlinjer for verksamhetens bedri-

lek. Enligt uppgift från Campingkommittén

vande. Detta gäller både semesterbyarnas har tillkomsten av campingstugor, ökningen

lokalisering, ekonomiska förututformning, av antalet husvagnar på campingplatserna sättningar samt hur byarnas marknadsföring ökade standard och tältens gjort att ca 40-

och försäljningsåtgärder skall organiseras. Se- är mer eller mindre

50 % av campinggästerna mesterbyarnas utformning kan inte ske efter oberoende av väderleken. ett enhetligt mönster. Regionala förhållan- Som också framgår av tabellen har utnyttden både vad beträffar natur och klimat och kring 5-6 milj. gästdygn jandet stabiliserats måste vara avgörande för hur efterfrågan med små avvikelser beroende på fina eller

skall utrustas och drivas. Att dessa byarna dåliga somrar. frågor ej uppmärksammats och åtgärdats i stan-

Den under senare år mycket påtagliga

tillräcklig omfattning har utgjort starkt häm- har

dardförbättringen av campingplatserna

mande faktorer för hela verksamhetens utmedfört att den till Västkusten och Kalmar

Kommitténs uppfattning om efter-

veckling.

län mycket påtagliga efterfrågekoncentratio-

frågan på semesterbyboende med hänsyn till av nen börjat förändras. Den upprustning verksamhetens nuvarande struktur kan såsom vidtagits i ett flertal campingplatser ledes inte enbart ligga till grund för framtida

Det är kommitténs uppfattning att åtgärder. Tabell 6. 6.3 Antal gästdygn på svenska camdet finns en stor latent efterfrågan på semes-

att fram- pingplatser

terbyboende under förutsättning

tida semesterbyar lokaliseras och anpassas i År Milj. gästdygn

storlek så att ekonomiska förutsättningar

1964 3,6 och attrakskapas för service och aktiviteter 4,4 1965 tioner som dagens medborgare kräver. 5,2 1966

För att den enskilda konsumenten skall 1967 5,2

1968 5,3 komma i åtnjutande av utbudet på semester- 1969 6,1 krävs vidare en till verksamheten väl byar 1970 5,4

och försäljningsorganisa- 1971 5,7 anpassad marknads- 1972 6 0 tion.

kommuneri norra Sverige har medfört att en enhet avsevärt

förlängts medan tillväxten i

ökad efterfrågan förmärkas i denna antal börjat campare varit relativt måttlig. Mot del av landet. av detta vill kommittén bakgrund ifrågasätta Trots att campingen är den mest utnyttja- om åtgärder för att förbättra enbart camde logiformen av alla i samband med semes- standard pingplatsernas får ett publikt sett ter och rekreation kan kommittén konstatebredare utnyttjande som effekt. ra att nuvarande kapacitet på campingplatser

synes motsvara efterfrågan. Visserligen är 6.6.5 Vandrarhem utnyttjandet av campingplatserna mycket koncentrerad i tiden. Över 50% av belägg- Trots att vandrarhemmen fått en ökad stanningen är koncentrerad till juli månad. Trots dard och en förändrad struktur av gäster har detta får det anses höra till undantagen att kommittén inte kunnat observera någon ge-

någon inte kan beredas plats inom det om- nerell efterfrågeökning under senare år. De

råde vederbörande planerat att tillbringa sin vandrarhem som genomfört genomgripande ledighet i. Vid kontakter med Sveriges cam-

standardförbättringar har dock fått en ökad

pingvärdars riksförbund har det vidare frambeläggning. Det gamla mönstret med kortkommit att dagens vistelsetid

efterfrågestruktur på kvarstår. Den genomsnittliga vis-

campingen som logiform börjat ändra karak- telsetiden uppgår till 1,4 dygn. Beläggningstär. Kvalitén på den personliga utrustningen statistik från 1971 visar att 450000 gästbåde på tält och husvagnssidan har skapat nätter tillbringats på vandrarhem. För 1970

för

förutsättningar camparen att tillbringa redovisas samma antal gästnätter. Vandrar-

längre tid borta från hemmet. Detta i kombi- hemmen är den inkvarteringsform som har nation med att de flesta det största antalet utländska campingplatserna gäster. 1971 idag kan ge en hög allmänservice har gjort att registrerades utlänningar för 30 % av samtlicamparen tenderat att bli mera stationär. Att ga gästnätter. inkvartering på vandrar- Denna utveckling har emellertid medfört att hem inte ökat nämnvärt under den senaste kraven på varierande utbud av aktiviteter 10-årsperioden visas bl. a. av att antalet utoch attraktioner har accentuerats. På samma ländska gästnätter endast ökat med 7 % sätt som tidigare beskrivits för både hotell under hela perioden. Bortsett från enstaka

och semesterbyar har boendet kommit att efterfrågetoppar och vissa lokala variationer i inta en sekundär ställning. Trivsel och miljö i efterfrågan på inkvartering i vandrarhem be-

kombination med ett rikligt utbud av för- dömer kommittén att nuvarande kapacitet ströelseformer har även för camping kommit väl täcker behoven. i förgrunden.

Denna utveckling har emellertid ej inne-

6.6.6 Övrig uthyrningsverksamhet

burit att publikunderlaget för camping ökat nämnvärt. I början av sextiotalet beräknades Då uthyrningsverksamheten av enskilda stuantalet campare i landet till ca uppgå gor och privatrum f. n. är uppdelad på ett 650 000 i tätorter överstigande 10 000 invå- stort antal

förmedlingsorganisationer har

nare. Nuvarande antal har beräknats helt uppgå någon tillförlitlig kartläggning av nutill ca 800 000 för hela landet. Tillväxten av varande och utnyttjande efterfrågan inte antalet campare har således varit ganska liten. kunnat göras. Med ledning av bl. a. kommit-

Detta med hänsyn till att invånare i tätorter téns intervjuundersökning kan antalet

gästunderstigande l0 000 även måste antas utdygn i stugor och privatrum uppskattas till öva camping. Under motsvarande period har ca 2,5 milj. däremot antalet campingdygn nära nog för- Vid kontakter med representanter för utdubblats. De senaste årens utveckling av hyrningsverksamheten har kommittén kuncampingplatserna har således fått som främs- nat konstatera att verksamhetens omfattning ta konsekvens att vistelsetiden och per camping- efterfrågan på stugor och rum är i

Bl. a. beroende dardkraven bl. a. beträffande sanitära förhålstigande. på det förtroendefulla samarbete som lokala och regionala landen både från den enskilde gästens och samhällets sida kan komma att medföra att turistorganisationer och RESOS bygdesemester kunnat etablera med värdarna för uthyr- delar av nuvarande utbud i framtiden inte har antalet bäddar i denna kommer att vara attraktivt. ningsobjekten, verksamhetsform börjat anta ansenliga pro- l takt med att anläggningar bättre anpassade till nuvarande och framtida krav och portioner. Kommittén denna uthyrnings- önskemål tillkommer antar kommittén att uppfattar verksamhet som ett väsentligt inslag i dagens uthyrningen av enskilda stugor och rum som rekreationsmönster. Utan egentliga kostna- inte har en godtagbar standard kommer att der för samhället kan en tidigare inte till- minska. gänglig bäddkapacitet ställas till förfogande för de semestrande. Samtidigt betyder denna 6.7 Det aktuella utbudet av producerade uthyrningsverksamhet ett inte oväsentligt resor och arrangemang och dess omfattning tillskott till den enskilda stugvärdens privatekonomi. För en stor grupp av människor Redogörelsen för det utbud, som presenteras betyder denna biinkomst att möjligheter ska- marknad, gör inte på svensk och utländsk stanna kvar i områden där övriga anspråk på att vara komplett. Dels är utbupas att arbetstillfällen är vikande. det så diversiñerat och handläggs av så Kommittén vill emellertid betona att stan- många olika instanser och dels saknas ett

Tabell 6.7.1 Sverige Antalet på marknaden presenterade produkter eller researrangemang, geografiskt indelade. (1972)

Jämtland/Härjedalen Västernorrland 4 0 4 56 O 56

0 1 1 0 19 19 Gävleborg

Uppsala

Östergötland 1 1 2 21 19 40 Jönköping 1 0 1 54 O 54 Kronoberg

Blekinge 5 2 7 104 16 120 Skaraborg/ Älvsborg 10 0 10 94 0 94 Göteborg o. Bohus Halland 4 0 4 34 0 34

Kristianstad 1 0 1 22 0 22

Malmöhus 4 0 4 74 0 74

Summa 296 323 619 3 589 4 473 8 062

Antalet = antalet x antalet erbjudna veckor per arrangemangsveckor arrangemang

arrangemang.

flertal betydelsefulla uppgifter exempelvis i publik samt de hotell, vandrarhem samt seform av omsättning räknat i kronor eller i mesterbyar, som finns i landet. Som ytterantal besökare. ligare källmaterial har svenska och utländska Sammanställningen behandlar först det turarrangörers program använts. s. k. utbudet eller de arrangemang i form av Ett mindre avsnitt behandlar sevärdheter, resepaket, som finns tillgängliga för bokning evenemang, besöksobjekt i Sverige. Dessa är

eller köp. I första hand redovisas av intresse för existerande Be-

arrange- reseprogram. mangen för svensk marknad samt därefter de sök vid intressanta sevärdheter ingår ofta i som är avsedda för vissa utlandsmarknader resepaketen. sevärdheterna m. m. indikerar (Tyskland, England, Holland, Belgien, även en viss existerande potential vad beträf- Frankrike och USA). far framtagning av nya arrangemang. Mate- Huvudsakligt källmaterial för samman- rialet bygger på en rapport från Civildeparteställningen har varit: STTF :s ”Handbok för mentet av den 19.7.7l ”Förarbeten för fyproffsen, 1971. Denna sammanställning sisk riksplanering. Inventering av sevärdtäcker det utbud, som presenteras för svensk heter. Av sammanställningen över de olika typerna av produkter (tabell 6.7.2) framgår, att Tabell 6.7.2 Sverige Antalet -på marknaden den övervägande delen utgöres av aktivitetspresenterade produkter, typgrupperade. utbud i någon form, exempelvis fiske, mo- (1 972) tion, curling. Ligga-stilla-former existerar, likaväl som semesterformer för speciella Sommarsásong grupper ex. mamma-barn, pensionärer. Men den kraftigaste tillväxten av produkter åter- Typ av produkt/ arrangemang Antalet Antalet finns inom området aktivitetserbjudanden. arrange- arrangemang mangsveckor Tabell 6.7.3 Sverige. Antalet på markna-

Län

Fiske

T Go|f Jakt Herrgårdsemester i I | I v | I | | I I Bad N Övriga orter heI/halvp. Fiske I I I l I I I I I I I › Bad " M Hei/Hawpens- utflykter Övriga orter heI/Halvp.

I v I I I I | I I | | B d a L I I v v u I i I | I “Om Palma

____ 253%

K Övriga orter hei/halvp. A - Midsommar I I I I V V I I V Bad HeI/Halvpens. utflykter .___ _ 0 - ------ - 399“9 Övriga orter heI/halvp. | | I I I I I | I I |

Bad .

---- --== ---------- ›-- Hel/Halvpen. utflykter Övriga orter hei/halvp. l l I Fiske Övriga orter heI/Halvp. E

I V I I I I V - I I . V V Flora Fauna _______________________ _FÃSÖE_ Y Pensionärsveckor

. . . . . . . - . . v

Ridninâ) - Övriga orter heI/halvp. p Midsommar I I I I V V V I V I

Ridning R Hel/Halvpens. utflykter

l U I I I V - A Bad he” H Weekendrewr

gäüåâååä.:

Midsommar ÅLTTÅA* Motion Segling I I l I l | | I 7 4 Pensionärsveckor D

____ __.___._______'__...__'_____'

F

l I I I

Hei/Halvpension, utflykter

AB Weekendresor v v 1 n r | I | I I I __ A

U Weekendresor

i l I l | I | | n | | A

Övriga orter heI/halvp. G

| I I I | I I I I | i

Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Maj

Figur 6. 7.1:1 Produkternas tillgängligheW under året. Sverige.

Län

S Fiske

Flora Fauna

IW

Herrgårdssemester

Kanot Rdnng l i ---------------- -- _ ---_----_ HeI/Halvpens. utflykter

Vildmarkssafari _ Midsommar Vandring l | I 1 I l I I I l ,W Fiske

Fjäll

Motion

Ridning _ . Midsommar j?? Vlmmmkssâfa Övriga orter hel/haI_vpens.

Vintersport HeI/Halvpension .E Midsommar

Mamma/Familjeveckor Måltid + Stuga/Lägenhet

Vintérsport I I

Illel/Halvbension

AC Fiske U Fjäll

Flora Fauna Kanot MOHO

Mamma/FaE-iljevecär Vildmarkssafari

Herrgårdssemester Övriga orter hel/halvp Vandring klättring Semester med färg -_ i I x | I I I I I | | l j??? BD Fiske

______?_j_ Golf Övriga orter hel/halvp Vildmarkssafari Fiske j???

vimersp°rt __ Vandring klättring Hel/halvp _ Skidskoia Midnattsol

Utförsåkningsveckor ___ Semester med färg

l l l I l l l Jan Febr Mars April Juni Juli

Mai Aug Sept Okt Nov Dec

Figur 6. 7.1:2 Produkternas tillgänglighet” under året. Sverige.

Län

Flora Fauna Kanot Motion Pensionärsveckor _ idning Vildmarkssafari _. _.._. Vandring/ l Semester med färg

Vintersport Hel o halvpension

Bridgeveckor

Mamma/Familjeveckor

Motionsveckor

Måltid + Stuga/Lägenhet

Mamma/Familjeveckor SkidskoIa/Utförsåkningsvec kor kendresor Mars Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec Jan Febr April Maj Figur 6. 6.1.1? Produkternas tillgänglighet under året. Sverige.

Tendenserna är desamma även till förmån vintertid, betydelse för tåg, buss eller flyg. om ligga-stilla-utbudet i form av stugboende Tabell 6.7.1 visar ganska tydligt att utetc. tycks dominera. Men bakom denna ut- vecklingen endast på arrangemangssidan budsform döljer sig en aktiv verksamhet Individens målmedvetenhet börjat. och låga under vistelsen, exempelvis skidåkning. i samband med vintersemestern har rörlighet

(Tabell 6.7.3).

möjliggjort en snabb utveckling för vinter- Produkternas tillgänglighet på den svenska säsongen. Däremot har sommararrangemangmarknaden framgår av diagram 6.7.l:1-3. borde en, vars volym kraftigt överstiga an- Med undantag för vissa året-om-erbjudanden talet vinterutbud, inte fått samma genomåterfinns utbudet under två perioder: juni till slag, trots att man under denna period har en september samt mitten av december till mit-

ten av maj. Öppethållandet är med utgångs-

punkt från dessa värden relativt tillfredsstäl- Tabell 6. 7.4 Antal sevärdheter, länsvis gruplande. Men det bör samtidigt noteras, att perade.

2-säsongserbjudanden i princip enbart åter- Studieobjekt (industri, konsthantverk)

finns inom områden: med

följande Norrbotten, arrangemang för grupper eller indivi- Västerbotten, Jämtland/Härjedalen samt Da- duella personer.

lama. Evenemang (konserter, utställningar, Det redovisade siffermaterialet över anta- marknader i olika län etc) som anordnas let produkter eller arrangemangsveckor ger i under 1972. viss mån endast halva sanningen. Materialet

är en bruttoredovisning över vad som presen- Län/ mot sv. Antal Antal Antal

sevärd- evene- studieteras i trycksaker och annan reklam och heter mang objekt information till svenskarna. Siffrorna ger ingen indikation om hur Norrbotten 142 22 4 Västerbotten 100 36 mycket som egentligen har sålts eller konsu- Jämtland 1 3 3 9 0 merats. För fortsatt arbete med marknads-

är det av stor vikt att en redovisning Kopparberg Örebro 4 8 32 10 av omsättningen i form av antalet sålda Västmanland 29 17 30 produkter kommer till stånd. Värmland 8 3 65 3 3 hälften Skaraborg/ Älvsborg 127 74 29 Drygt av det sälj- eller boknings-

ka turistområdena Dalarna och Värmland,

En

förklaring till denna nordliga dominans Blekinge 36 12 23

är helt naturligt avståndet till de intressanta Malmöhus/Kristianstad 1511 60 29

tätbefolkade områdena i mellersta och södra 1 Gäller sevärdheter utanför Storstadsområdena. Sverige, vilka genererar besökare. För att få Sevärdhet: Materialet bygger på en rapport från flera besökare till de norra länen och till Civildepartementet av den 19.7.71. Förarbete för fysisk riksplanering. Inventering av sevärdheter. Dalarna och Värmland har man tvingats till Sevärdheterna är indelade i följande grupper: att paketera aktiviteter, boende, mat samt 1. Det moderna Sverige 2. Kultur och kulturhistoria transporter i lämpliga researrangemang. Det- 3. Natur och naturhistoria ta behov accentueras ytterligare under vin- 4. Friluftsliv och rekreation tern, då bilen som transportmedel minskar i 5. Nöjen och arrangemang

grupperade efter arran- Tabell 6. 7.5 Sverige Antalet på marknaden presenterade produkter,

gör (grossist). (1972)

Antal arrangemang Antal arrangemangsveckor Arrangör Summa Sommar Vinter Summa Sommar Vinter

Dala Tour AB

Gotlandsresor AB Jämtland/Härjedalen Resor

M

RESO

Övrigal 623 3 750 4 527 8 277 Summa 290 333

Domänverket, 1 Här ingår bl. a. följande researrangörer: Turistflyg, Arjeplog, Norrlandsflyg, Gällivare, Erma-

Sorsele, Stockholms TTF, AB Svenska, Fjällbuss, Stockholm, Ullångerljärdens Touristsightseeing, Svenska Navigationsresor, Stockholm, Normarkens Kanot & Turist Center, Resebolaget, Stockholm, Fritidsbuss, Stockholm, Västerviks turistoch Seglarskolan, Göteborg, Karlskrona Sjösportsskola, Kalmar Yrkesskola/Carlbergsskolan, Arkösunds Hotell, Eskilstuna nämnd/ Svenska korporationsförbundet, Stock- Turistbyrå, Säffle Rese Service, Press-resor, Göteborg, Aronsons, Vänersborg, City Sightseeing,

holm, Club Continental, GDG Resecentrum, Åmåls-Resor

f. n. helt omöjligt att få bredare publik, som sannolikt har en högre ningar m. m. Det är detta slag semesterbudget och borde därför ett grepp om hur många resor av disponibel som anordnas och till vilka resmål.

vara betjänt av prisbilliga arrangemang.

en anledning till övervikten av i de södra och Ytterligare Tillgången på attraktioner av tabell researrangemang till norra Sverige är att söka mellersta delarna av landet framgår som turistorganisationer och och i det intresse, 6.7.4 Bland sevärdheter, evenemang en enskild näring visat i dessa delar. Observera företag/organisationer för besök återfinns

för exempelvis den ledande roll, som Jämtlands

avsevärd potential för researrangemang

i och Härjedalens TF :s säljbolag uppvisar dessa delar av landet. dessa attraktio- egenskap av turarrangör (tabell 6.7.5).

Jämföres ”o-paketerade

ner i södra och mellersta Sverige med till-

till i samma delar av gången inkvartering

landet (tabell 6.2.6) understryks ytterligare eller Utbudet researrangemangen på vissa det faktum, att utvecklingen av produkter utlandsmarknader

enbart är påbörjad.

det största Helt naturligt anordnas flertalet resor, bå- England och Tyskland uppvisar

de individuella och i grupp, till företagen, antalet turarrangörer eller grossister som in-

och sevärdheten. Bakom de tresserar sig för Sverige som resmål. evenemangen mer resorna ligger olika tidning- Rundresor med buss, flyg eller tåg domi-

organiserade

Det kan

pensionärsföre- nerar bilden bland typen av utbud.

ars resetjänst, bussföretag,

vara av intresse att notera det stora antal marknader redan under

april/maj och pågår

campingerbjudanden på den engelska markt. o. m. september. naden. Även i detta sammanhang måste påpekas, Mälarområdet med framför allt Stock- att det presenterade materialet avser det holm utgör det klart förhärskande resmålet, utbud, som finns tillgängligt på resp. marknågot som också verifierats av STTF :s under-

nad. Underlag för bedömning av hur mycket

sökning bland bilturister, ”Bil-71”. Endast som de facto konsumerats finns inte tillgängett mindre antal berör norra arrangemang ligt. delarna av landet. De långa transportavstån-

den och de små möjligheterna att anordna

charterresor till Norrland är några faktorer som hämmar resandet norrut.

Det är förvånansvärt att Skåne och Ble-

kinge tycks spela en sådan relativt blygsam roll som mottagare av utländska resgrupper.

De redovisade produkterna en uppvisar tillfredsställande säsonglängd. Med undantag för Tyskland och Frankrike t. o.m. (juni augusti) sätter resandet igång från övriga

Tabell 6.7.6 Svenskt utbud på olika utlandsmarknader i utländska turarrangörers egna

säljprogram

Land Tyskland England Frankrike Belgien Holland USA

Antal arrangörer (grossis-

29 Totala antalet arrangemang-

veckor (ung. tal) 825 2 200 440 36 - 790 Beskrivning av utbudet

Resor med båt (kryssning) 14 5 7 1 - 6

5 Campingprogram

Län som berörs av programmen

SOUl973:52

Jan Febr Mars Juni Juli Aug Sept Okt Nov Dec April Maj

- under Figur 6. 7.2:1 Arrangemang i utländska turarrangörers egna program Tyskland. Tillgänglighet årets månader.

Juni Juli ”Okt Nov Dec Jan Febr Mars April Mai Aug Sept

egna program - England. Tillgänglighet under årets Figur 6. 7.2:2 Arrangemang i utländska turarrangörers månader.

HOLLÅND

USA

BELGIEN

FRANKRIKE

Jan Febr Mars April Maj Juni Juli Aug Okt Nov Dec Sept

Figur 6. 7.2:3 Arrangemang i utländska turarrangörers egna program - Frankrike, Belgien, Holland, USA. Tillgänglighet under årets månader.

6.8 Anläggningar för friluftsliv och södra Sverige är det endast

Göteborgs-, rekreation Borås- och Jönköpingsområdena som har 6.8.1 Liftkapaciteten någon märkbar kapacitet. Som framgår av karta l1.4.1 över topografiska drag kan denna Statistik saknas på den sammanlagda liftbrist inte enbart förklaras med brist på höjdkapaciteten i landet. Som ett provisoriskt skillnader utan även andra omständigheter mått på den installerade kapaciteten har här spelar in såsom kort och kanske snösäsong använts längden gånger höjden, i också ett annat uttryckt beteendemönster hos bemeter.

folkningsgrupperna i södra Sverige. Liftkapa-

I sammanställningen som bygger på upp- citeten återfinns inte alltid i direkt anslutgifter från STTF och STF ingår såväl replif- ning till boendekapaciteten vilket tyder på tar som egentliga liftar. direkta brister i den översiktliga planeringen Såväl *nedanstående tabell som kartan av turistanläggningar. En betydligt bättre visar en överväldigande koncentration av lift- samplanering av boende- och aktivitetsresurs kapaciteten till Norrland. De 7 nordlänen › blir sannolikt följden av planering i primära svarar för 82 % av antalet liftar i landet och rekreationsområden. för 95 % av installerad längd x höjdskillnad. Bristen på liftkapacitet är särskilt framträdande i Stockholmsregionen och Mälarregionen. Av de större tätortsregionerna i

SOU 197 3:52

I IH II) Oil) 11L (M MN n HB _ ( 5(F _ bl

Karta Liftkapaciteten §41 å i

lnom 30 km från regelbundet mätpunkter kan x . V utplacerade °* °*

nås liftar med längd x nivå- _ i 0 °° v j ” “

* * skillnad i 1 000 meter i_ o: \_ en. w W*

- 50-149 02 B W imln d d X “ m › ö;

-150

OCh ÖVGT M u 1 › 1 9 ›

Tabell 6.8.1 Liftar i Sverige år 1970

Län Antal liftar Total längd Total nivå- Längd x nivå-

skillnad skillnad, m.

Stockholms 6 970 281 145 475 Uppsala 3 300 75 51 750 Södermanlands 4 420 91 20 100

antalet badanläggde många av dessa anläggningar har byggts ningar kraftigt i Sverige. Denna utveckling under år 1970. accentuerades ytterligare år 1970.

År 1970 var antalet inomhus» och utom-

husanläggningar med en om 25 bassänglängd

m Tabell 6.82 Badanläggningar (in0m- och eller mer 257. Av dessa anlades drygt

utomhus) med en bassänglängd om 25 m

23 % under år 1970, medan endast 14 % var

eller mer, fördelade efter år för färdigställananlagda före år 1960. Främst inomhusanläggdet. ningarna har omstrukturerats från att inrym-

ma relativt små bassänger till att i allmänhet Byggnadsår Inomhus Utomhus omfatta 25-meters bassänger.

I norra Sverige är antalet få Antal % Antal % anläggningar utom i Norrbotten. I övriga delar av landet 1970- 34 27,6 26 19,4 föreligger en stark koncentration av anlägg- 1965-69 41 33,3 70 52,2 ningar framför allt till Stockholms län och 1960-64 19 15,5 29 21,7 -1959 29 de två länen i Skåne. I Skåne finns omkring 23,6 9 6,7

20% av landets Totalt 123 100,0 134 100,0

badanläggningar. Många av

1 ( 41 ( 61 lH U OlKl 1(L _ 2(M N Karta 6 8 2 Kommunala M a J .i . I u i å

badanlaggnmgar .cm 3

31 _Mu ma 30

19 , -mo II

17 -IW 16

25 -nw 14

IJ *i 12

21 --YM 10 V 19 -nnn 1|

17 -m 16

15 -un 14

13 -øm 11

11 \

w xiü

ID; i 7 n g *73 IIII J onun n n coon 10 10 & ° u annan vän x ; _ “ nu . : g Qf Å i? a: * ° m

g N to m-

_ ñ nun d/uo 00° ° o OI

°7 .lnomhusbassänger u... o 50 m o, _ 25-49 m 05 ° 16-24 m w* 04 “ Utomhusbassänger 03 o 50 m m_ a o n lwln m m o 9 › › › a 16-24 m

s0L1973:52

6.8.3 Golfbanor

I Sverige finns f. n. 113 golfbanor, vilka samtliga är drivna av enskilda golfklubbar. Golfbanorna är främst lokaliserade till södra och mellersta Sverige. Här en kon-

föreligger

centration av anläggningar till de tre storstadslänen framför allt vad gäller de större

golfbanorna. Beaktas det befolkningsunder-

lag de olika anläggningarna inom resp. län har att betjäna, förändras bilden vad gäller storstadsbornas möjligheter att utöva

golf-

sporten. Per 100 000 invånare finns i Stockholms län mindre än 1 medan

golfanläggning

motsvarande tal för Malmöhus län och riket som helhet är 2.1 resp. 1.4.

Karta 6.8.3 Golfbanor

u 27-36 hål 0 18 hål A 9-12 hål

6.8.5 Konstisbanor År 1971 fanns i Sverige 234 konstisbanor. I begreppet konstisbana innefattas såväl konst-

frusen bana för ishockey, bandy,-curling som

hastighetsåkning. Konståkningens verksam-

het samordnas med nämnda aktiviteters. Antalet konstisbanor för olika aktiviteter år 1971:

ny företeelse svensk idrott. Närmaste tiden efter anläggandet av de första konstisbanorna på 1930talet gick utvecklingen mycket långsamt. Först under l960-talet väcktes intresset för konstisbanor på allvar. I det närmaste 90 % av Sveriges konstisbanor i dag har tillkommit efter år 1960. Anläggningarna representerar betydande investeringar men har haft avgörande betydelse för berörda verksamheters utveckling. En stor del av de svenska konstfrusna

anläggningarna är belägna i storstadslänen.

Merparten utgör utomhusbanor. Med beaktande av de olika länens behovsutrymme är antalet inomhushallar i storstadslänen exceptionellt litet jämfört med de flesta andra

läns. Utifrån detta kriterium har Västernorr-

lands och Kristianstads län den bästa till-

gången pâ inomhusanläggningar.

Karta 6.8.5 Konstisbanor A inomhus A utomhus

7 De nuvarande organisationsfonnerna

för turism och rekreation

7.1 Internationella exempel på tunstorgani- 7.1.1 Några allmänna drag i OECD-länderna sationer som är av särskilt intresse för fråge- i början av 1970-talet ställningen Ett flertal av OECD:s medlemsländer har Kommittén har studerat vissa utländska tu- under 1970-talet sina turistoromorganiserat ristorganisationer och de förutsättningar un- ganisationer. En genomgående linje har varit der vilka dessa vuxit fram i sådana länder där att få en decentralisering av verksamheten. förhållandena kan anses vara delvis likartade Detta arbete har skett med en parallellt de svenska., I -det följande avsnittet redovisas utbyggnad av det regionala nätet av turistorganisationerna i Skandinavien, Tyskland, organisationer, samtidigt som man försökt Holland, Storbritannien och Eire. utveckla ett effektivt koordinerande och Kommittén har däremot inte funnit anled- konsulterande ”maskineri” för aktiviteter ning att närmare redogöra för andra länders mellan central och regional administration. turistorganisationer då förhållandena i dessa Ett annat genomgående drag har varit att få länder och för att utveckla till stånd ett utökat

förutsättningar samarbete och samspel

turismen klart avviker från förhållandena i mellan turism och annan samhällsplanering. Nordeuropa. Turismens representanter kan numera i allt Allt fler länder har börjat lägga tyngd- i ekonomiska högre grad diskutera näringen punkten på inrikes rekreationsresor. Man har tenner och avancerade och effektivare metoupptäckt att den största marknaden finns i der för marknadsföring och ledarskap har

eget land samt att hemmapubliken utgör ett börjat användas.

utmärkt underlag för resandet under lågsä- På regional nivå finns en allmän tendens song, under veckoslut etc. Med hjälp av att förbättra och utveckla inkvarteringsmöj-

hermnapubliken kan en bättre infrastruktur ligheter av olika

slag. Än så länge saknas och mottagarservice bli lönsam att satsa på. dock en mer systematisk och samtidig ut- Som exempel på denna utveckling kan näm- veckling av aktiviteter inom områden för nas Norge där man har utgått från den egna satsning på inkvartering. behov och önskemål om en

befolkningens Man satsar mer på yrkesutbildning inom

mer innehållsrik semester och fritid och med de olika medlemsländerna. Men en motsvaledning av detta formulerat en allmän turist- rande satsning på högre utbildning kan inte politik som avses att behandlas av stortinget skönjas vilket medför brister på vissa persohösten 1973. nalkategorier. Inom marknadsföringsområ-

det förstärker turistorganisationerna sina sta- ringar bör i huvudsak ske på lönsamhetsmäsav Huvudmålsättningen för rese-

ber med fler medarbetare specialisttyp. siga grunder.

bör vara att täcka väsentliga Med några få undantag har någon mer livsnäringen ännu inte servicefunktioner i ett modernt samhälle och

omfattande prognosverksamhet i

och främja friluftsliv och repåbörjats, vilket är till förfång för marknads- att tillgodose kreation för den norska samt

planering av långtidskaraktär och kampanjer befolkningen

att användas för att upprätthålla ett önskat av skilda slag. Under år har allt mer medel an- boendemönster. gångna vänts för att utveckla anläggningar för året Speciell vikt läggs alltså vid den norska Vid sidan av denna befolkningens behov av ferie och rekreation runt användning. prooch att dessa blir tillgodosedda. Kommittén duktutveckling har målinriktade kampanjer för ökat resande under lågsäsong genom- konstaterar samtidigt att det föreligger goda Detta till trots har man inte kunnat möjligheter att utveckla Norge som semesterförts. och rekreationsland för europeisk reseförmärka några större framsteg med detta

resande. OECDlrekOmmenderar därför ökad publik. Man är dock inte helt säker på att en

ekonomisk tillväxt natur-

prisdifferen- genom att utnyttja

ansträngning på att ytterligare resurserna kommer att skapa någon större tiera utbudet. trivsel och välfärd för landets invånare. Utredningen föreslår dock att medel sätts 7.1.2 Norge in för att dra till sig delar av den utländska och då i första hand sådana

Under 1960-talet och början av 1970-talet resepubliken

som har likartade preferenser som har flera utredningar om reselivets och turis- grupper de norska invånarna. Det är idetta sammanmens utveckling och organisation publicerats. En särskild turist- och reselivskommitté hang av vikt att slå fast konkurrensprofilen. var i verksamhet åren 1961-1968 och lade

fram förslag till nya organisationsformer för

Utbyggnad av olika områden turismen i landet. Kommittén ansåg att den största svårigheten var frågan om ñnansie- Man bygger ut inom många områden i landet föreslog i första hand för att skapa sysselsättning. ring av verksamheten. Utredningen och finansiellt Och konstaterar också att man kan rikta in. en delning av finansieringen skulle eftersom de noransvar som innebar att turistnäringen sig på enklare anläggningar kostnaderna och stat/ ska är inriktade på dylika.

svara för de operativa preferenserna

kommun för de administrativa kostnaderna. Ansvarsfördelningen mellan samhälle och nämed- att samhället bör En viss oenighet hos remissinstanserna ringen föreslås få lösningen förde att den nya organisationen har kommit försöka lägga förhållandena till rätta på så i funktion först under 1973. Redan 1971 sätt att näringen kan arbeta ekonomiskt utvidgades verksarnhetsområdet för riksorga- försvarbart. Ställer sen det allmänna krav på nisationen för norsk turism, Landslaget för att näringen skall anpassa sig till huvudmålatt inrikesresandet fogades som det allmänna fonnulerat och Reiseliv, genom sättningen till dess verksamhet. 1971 publicerade Rådet denna går längre än vad som är ekonomiskt för Turistnaeringen inom Samferdseldeparte- försvarbart, måste staten bära den ekonornisrnentet ka tillskottsbördan. mellan ett förslag till offentlig reselivspolitik Uppdelningen i Norge. det allmännas och näringens ansvar kan alltså Grundläggande förutsättningar för en formuleras så att näringen i första hand bör svara för den rent näringsmässiga delen och offentlig turistpolitik är att reselivsnäringen i samhällets och att de offentliga myndigheterna svara för utbör inlemmas helhetssyn av olika områden, bevaka naturen utbyggnad av tillgångarna bör ske på basis byggnad av rådande rnarknadssystem, dvs. grundas på vårdsfrågor, miljöfrågor samt resursdisponeförhållandet Investe- Landets resurser måste distillgång och efterfrågan. ring i allmänhet.

poneras planmässigt. Områden för friluftsliv vara obligatorisk. Några detaljer beträffande och rekreation bör

ses i ett sammanhang denna avgifts utformning har utredningen

med områden för reselivet och dess resursinte tagit upp. Genom att samla in medel på anspråk. Man rekommenderar också att hela detta sätt skulle man kunna bygga upp en den statliga administrationen för aktivt ut- stark organisation med tillräcklig slagkraft. nyttjande av natur och landskap för fritid

och rekreation samlas under ett departement. Kommunal- Organisation och arbeidsdepartementet

synes f. n. utgöra den bästa lösningen för en Landslaget för reiseliv avses bli det exekutiva

dylik placering. organet. Landslaget skulle tilldelas mer statli- Utredningen föreslog att ett offentligt or- än vad nu är fallet för att kunna

ga medel

gan för rådgivning och forskning bör byggas fullgöra de föreslagna samhällsmässiga upp-

upp. Inom detta skulle som berör frågor gifterna.

nyetableringar, lånemöjligheter, sakfrågor rö- Ett speciellt inom kontor/avdelning

rande resursdisponering, naturvård, kommu- Landslaget skulle bildas för att svara för

nikationer etc. handläggas. inlandsresandet.

Forskningsupp-

gifterna bör riktas in mot driftsekonomiska Bland organisationens arbetsuppgifter kalkyler, insamling och analys av basma terial skulle enligt och

förslaget ingå rådgivning

m. m. kontroll inom och till näringen och att ut-

veckla det sociala resandet genom att skapa

Marknadsföring aktiviteter, som ger bästa möjliga personliga

tillfredsställelse för låginkornsttagare, äldre

I princip bör näringen själv svara för och och m. fl. samt att utveckla

handikappade genomföra sin egen marknadsföring. Men till trañksidan

med särskild hänsyn till fritidstradetta måste läggas en del väsentliga uppgifter ñkens krav på snabba och bekväma transpor-

för den centrala instansen såsom att tillgodo- ter.

se det ökade norska behovet av ferie och

Utredningen föreslog slutligen att Rådet

rekreation samt att svara för en bättre inforfor Turistnaeringen blir det koordinerande mation och service till den norska allrnänheorganet som lägger fram förslag och utarbeten. tar riktlinjer för statens intressen och politik Man ser inom kommittén arbetet med att inom området. Rådet bör få en utredningsmedverka till en ökad trafik från utlandet

apparat till förfogande samt dessutom tiller-

som en näringens uppgift helt och hållet. Det kännas en rättmä tig status. allmänna skall dock svara för att en rationell

organisation byggs upp som svarar för rese- 7.1.3 Finland livets skilda uppdrag.

Turismens centrala organisation har varit fö-

Finansiering remål för utredningar och omorganisationer

under 70-talet. Verksamheten, som det hel- Sannolikheten för att på

frivillig väg kunna statliga Finlands Turistråd svarade för, över-

samla in tillräckligt med medel för gemen- togs av en byrå inom Handels- och Industri-

samma åtgärder från alla som har nytta av departementet i början av 1971. Denna byrå

resetrafik är ganska låg. Kommittén föreslår ombildades i början av 1973 till ett ämbets-

därför att rmn går fram för

lagstiftningsvägen verk, Centralen Turistfrämjandet, vilket

för att få in med medel. Man

tillräckligt sorterar under Handels- och Industrideparte-

föreslår en avgift efter samma system som i mentet. Styrelsen för Centralen är samman-

Österrike (Pflichtmitglied), dvs. den tas ut

satt av representanter från Handels- och lnav alla företagare med utbyte av turismen. dustridepartementet (0rdf.), statsrådets

Avgiften inkasseras som skatt och skall alltså kansli, Utrikesministeriet, Inrikesministeriet,

Finansministeriet och Trafikministeriet. Cen- För allmänt främjande och utvecklande av turismen och därtill ansluten näring samt för tralen skall verka för att främja finska medatt turista samarbetet i branschen tillsätter statsrådet borgares möjligheter i eget land. Dessutom skall centralen bedriva informa- för tre år i sänder en delegation för och annan verksam- turistärenden, som består av ordförande, tions-, marknadsföringshet utomlands för att öka turistresandet till vice ordförande och högst 20 medlemmar. Finland. För att underlätta detta inforrna- Medlemmarna i delegationen skall väljas så att åtminstone på trafikens, tions- och säljarbete i Finland och utomlands sakkunskapen skall centralen med ekonomiska stödåtgär- inkvarterings- och förplägnadsnäringens, der via rådgivning i forsknings- och utbild- handelns, resebyråernas, turistorganisationerav och för- nas och -bolagens, det kommunala turistväningsfrågor påverka utvecklingen utsättningarna för turistprodukter. Centralen sendets, den sociala semesterverksamhetens, kommer att vara remissinstans i ärenden som planläggningens och miljövårdens områden av turism. Centralen skall samt i fråga om finansieringsfrågor inom angår främjandet vidare upprätthålla kontakt med de instanser turistbranschen är företrädda i delegationen.

som är ansvariga för turismen i kommunerna och delta i det internationella samarbetet i 7.1.4 Danmark branschen. av den centra- Danmarks Turistråd bildades 1967 och Vid sidan av organisationen i Finland har ett flertal ersatte därmed Turistforeningen for Danla turistinstansen

Behovet av mark vars tidigare verksamhetsuppgifter

undersökningar genomförts. inom turistindustrin har överfördes till Turistrådet. yrkesutbildningen Under 1972 har man Detta innebär att Turistrådet tillsammans kartlagts under 1971. inkl. med turistorganisationer, turistnäring, kultustuderat tillgången på turistanläggningar och försökt bedöma efter- rella institutioner och offentliga myndighedessas kapacitet från detta har ter skall arbeta för att främja turismen i och frågan. Med utgångspunkt till Danmark. man lagt fram förslag till en långsiktig turist- Damnarks Turistråd är sammansatt av 17 policy, som bl. a. syftar till att öka finländarmedlemmar, varav Handelsministeriet svarar nas möjligheter att resa i eget land. Vidare verka för att öka utländs- för ordföranden samt ytterligare tre medlem-

skall turistpolicyn

rmr. och näringens ka besök i landet, som därigenom positivt Turistorganisationer landets valutabalans. Genom en olika företag och organisationer utser via ett påverkar

långsiktig turistpolicy förutsätts turismen representantskap de övriga medlemmarna.

Turistrådet med sitt kansli och utlands-

även verka som ett medel i regionalpolitiken. Bland de konkreta kontor har sin verksamhet upplagd efter tre

förslag som väckts märks

förslag om en utvidgad inkvarteringsstatistik huvudlinjer: produktutveckling, propaganda gällande all avgiftsbelagd inkvartering inkl. och service. camping. Vidare föreslås att man via lagstift- Med produktutveckling avses att skapa,

en avgiftsbeläggning för vidmakthålla och utveckla bästa möjliga ning kan möjliggöra utländska övernattningar i speciella turistom- betingelser för en ändamålsenlig mottagråden. Utlänningars möjligheter att fritt cam- för turism. Arbetet inriktas på ningsapparat att begränsas samtidigt som spe- statistik, utredningar och utbildning. Turistpa föreslås

cialtillstånd avses krävas för införandet av rådet bevakar turismens intressen-i planfrå-

medhavda och båtar. Turis- samt lämnar råd och anvisningar till terrängfordon gor mens utvecklingsfond AB:s ekonomiska re- myndigheter och enskilda avseende övernattoch transport. Turistrådet

surser för utbyggnaden av anläggningen före- ning, förplägnad

slås ökas. För att utveckla föreslås bevakar dessutom utvecklingen av olika camping aktivitetsbehov för turister, såsom sightvidare att möjligheten att grunda ett statligt campingbolag utreds närmare. seeing, mässor, utställningar, festspel, sevärd-

SOU 197 3:52 133

heter mm. tande inventeringar och marknadsundersök- Danmarks Turistråds huvudsakliga

uppgift ningar som ligger till grund för långtidsplane-

är att bedriva propaganda i utlandet. Detta resulterar

ringen. Marknadsundersökningarna

utföres via egna turistkontor i Norden, i meddelanden och handböcker för egen

övriga Västeuropa, USA och Japan. Några

personal samt för näringens representanter. kontor är med de gemensamma övriga På grund av den snabba utvecklingen inom nordiska ländemas turistorganisationer. Tu- har kommit

näringen standardiseringsfrågor

ristrådet framställer som själv det material att bli allt mer väsentliga. Sektom utarbetar används för informationen utomlands och standards och normer för olika produktgruparbetar efter fleråriga

marknadsföringspla- per.

ner. Verksamheten som avser att få danskar- En nationell har bildats konferensbyrå na att resa i eget land har hänförts till inom Irish Tourist Board. Man bedömer

regionala och lokala turistorganisationer. konferens- och incentivemarknaderna vara Till funktionen service räknas verksamhe- särskilt = belöbetydelsefulla. (incentiveresa ten vid de lokala informationsbyråerna. ningsresa som bekostas av företag.) Dessa drivs av lokala instanser men Dan- Hemmamarknaden har kommit alltmer i nnrks Turistråd svarar för uppläggningen av centrum för verksamheten. Men detta beror information och service samt konsultation. mindre och på grund av sociala bedömningar för Danmarks Turistråd under Budgeten mer av att man söker kompensation för den första verksamhetsåret 1967 var 4 milj. skr. vikande kraftigt resepubliken från England Den har ökat kraftigt under senare tid och och norra Irland. Samtidigt konstaterar man uppgår till ca 14 milj. skr. för budgetåret att ett ökat hemmaresande förlänger säsong- 1973/74. Staten svarar för 99 % av budgeten en samt att utländska besökare får större utmen betraktar Turistrådet som en självstänbyte av sina besök om fler irländare frekvendig icke-statlig organisation. En utredning terar anläggningarna.

tillsattes 1968 inom handelsdepartementet Man konstaterar att irländare

vidare, for att utarbeta en dansk

övergripande (liksom fömiodligen landsmän av alla kateturistpolicy. gorier) anser att det är dyrt och tråkigt att

semestra i eget land. Man konstaterar vidare 7.1.5 Irland att resebyråbranschen endast svarar för 10 %

av försäljningen av Irland till hemmapubli-

År 1971 infördes en ny organisation för Irish ken. En av anledningarna är att säljbara Tourist Board. Linjeorganisationen delades saknas. produkter in i 4 sektioner: och för verksamheten Undersökningar Målsättningen på hem-

planering, Marknadsföring, av marnarknaden

Utveckling är att arbeta för en säsongförturistområden, Administration. att utveckla längning, fler weekendarrange- Bland de faktorer som låg bakom och andra mang prisbilliga utbud och att

tillskapandet av den nya organisationen var satsa på information och försäljning. uppfattningen att turismen är beroende av Inom den administrativa sektorn införs

en stark hemmamarknad och av en jämn nya metoder, exempelvis Management by investering i nya anläggningar och aktivitets- Objectives, dvs. en långt gången, fördelad program Dessutom kunde konstateras att och kontrollerad inom ansvarsfördelning

långtidsplanering (5-årig) blir allt mer väsent- Vidare

organisationen. införs programbudgelig för en målinriktad och flexibel marknads- tering. föring och att medlen för reklam och information behövde ökas. Det förelåg också Regional organisation stort behov av fler aktiviteter på turistorter.

Arbetsuppgifter för organisationen består En klar arbetsfördelning kombinerad med

av undersökningar, planering samt omfat- sarnarbetsvilja föreligger mellan nationell och

134.

intresse för resor till Storbritannien. regional organisation. Antalet inkommande turister ökade has- År 1964 indelades landet i 8 turistregio-

men den övervägande delen besökte ner. Inom instiftades en tigt varje region

endast London. Mottagningskapaciteten på

turistorganisation i bolagsforrn.

hotellsidan samt även inom andra sektorer Den primära målsättningen för organisa-

befanns vara dålig. Myndigheterna beslöt sig tionen är att på bästa möjliga sätt ta hand för att satsa mer på turism och när de väl anlänt till Irland. då om turisterna konstaterade att skulle något resultat kunna Irish Tourist Board svarar för all utlandsverk-

erhållas så måste dels en ny organisation samhet. sammanband verksamhe- Bland är skapas, som bättre

de viktigare arbetsuppgifterna

ten i hela landet och dels medel ställas till dvs. utvecklingen av

produktutvecklingen,

de nationella eller förfogande för investeringar på hotellsidan. infrastrukturen enligt

framförallt in sig År 1969 presenterades den nya turist-

lokala planerna. Man siktar i ett lagförslag. Detta förslag

på produkter för lågsäsongen. De regionala policyn

av skall även inventera turist- omfattade en ny organisation, finansiering organisationerna klassificering av hotell och formulera långsiktiga planer hotellutvecklingen, tillgångarna

lämna ekonomiskt stöd till m m. samt prisindikationer.

för utveckling,

anordna aktiviteter organisationer är helstatliga.

kommersiella projekt, Samtliga

sådana saknas och vara beredda att är likställda och har enligt där Organisationerna

inarbetat till i lagen likartade uppgifter, överlämna ett projekt någon skrivningen

kommersiell handläggare på sikt. Dessutom nämligen:

och distribueras regionala och

- att främja utlandsturismen

produceras till och inrikes-

lokala säljs turisthandböcker och

trycksaker, turismen i landet

och drivs I-byråer, vilka godkända souvenirer - att utveckla övernattningsställen och mot-

arbetar med bokning av olika inkvarterings- och kvabåde kvantitativt tagarapparaten och annat utbud. Man utbildar anläggningar litativt

dessutom guider och informationspersonal.

BTA skall dock i första hand svara för

verksamheten avseende Storbritannien me-

7.1.6 Storbritannien dan ETB,* STB och WTB har motsvarande

funktion avseende Skottland och

bildades 1929 England,

British Tourist Association Wales. l innebär detta att BTA

Målsätt- praktiken

som en halvstatlig organisation. ”överlämnar” en utländsk besökare till fler dollarturisningen kom att bli att skaffa i och med respektive inhemsk organisation ter till landet. De inhemska organisatiointe gränsövergången. Fram till 60-talets början betraktades att nerna är även enligt lagen förhindrade framförallt England som något turistland, utanför landets bedriva någon aktivitet

inte av engelsmännen själva. Detta påverkade av

gränser, såvida den inte är sanktionerad både samhällets och näringens syn på

BTA. marknadsföring och

gemensam turistpolicy, som

och l lagen beskrivs även vilka funktioner, infomiation, gemensam organisation Under 60- skall prioriteras: bidragsgivning överhuvudtaget.

att växa - att svara för publicitet talet började dock en ny ”profil”

London” blev - att svara för reformation och rådgivningsfram Begrepp som ”Swinging

verksamhet aktuella. Bl. a. beroende på the Beatles samt - att understödja och undersök-

i genomföra

Englands ledande ställning bland ungdomen

Dessutom hade Heathrow ningar fråga om mode.

kommit att utvecklas till en av de-mest 1 ETB = English Tourist Board

i Europa. Pundets STB = Scotish Tourist Board flygintensiva platserna WTB = Wales Tourist Board devalvering kom också att bidra till ett ökat

ORGANISATION utländska marknader »come to Great Britain»

»come to Wales» _ »come to Scottland»

* WTB 4 STB

3 turist- 4

regioner tflfist

GENOM »come to England»

ETB

Channel A

Norra Islands 11 turistreg Irland

lokala org. 4 hotell, camping

Figur 7.1.1 Organisationsschema för British Tourist Authority.

SOU 197352

- att etablera kommittéer för olika verksam- det återkommande omnibusundersökningar.

och lämna råd och anvisningar Dessutom genomförs specialundersökningar

hetsgrenar marknader inkl. England. Allt intill dessa kommittéer på olika - att bidra till eller svara för kostnaderna kommet och bearbetat material dokumente-

motsvarande akti- ras i en faktabok för internt bruk. För för annan organisations externt bruk iordningsställs analyserat och viteter enligt ovan. komprimerat material. Man anser undersök-

vara en mycket viktig del ningsprogrammet Finansiering av nya hotell m. m. av BTA:s arbete. I konsekvens med detta har

Staten utlovar att svara för upp till 25 % av man också budgeterat 1,2 milj. skr. för

kostnaderna för ny- eller ombyggnad av undersökningar. hotell som pågår under perioden från början inom BTA är indelad Linjeorganisationen av 1971 till början av 1973. Dessutom av- i 4 huvudavdelningar.

sätts garantisummor för fritidscentra. som svarar för den Långtidsplanering: beräknas bli närmare 700 taktiska och av

Satsningen planeringen genomförandet

milj. skr. långtidsplanerna. Produktionsgruppen: som producerar

handböcker, cirkulär m. m. i Registrering trycksaker, första hand på beställning från marknadsfö- Obligatorisk registrering av samtliga hotell ringsgruppen. och övriga inkvarteringsställen skall genom- och Slutligen kansliet för administration föras i hela riket. Klassificering och system

personalfrågor.

för enhetlig prissättning kan även komma att BTA har dessutom ett stort antal införas. kommittéer tillsammans med näringens re-

Dessa arbetar i första hand presentanter.

Arbetsuppgifter för BTA med produktutvecklingsfrågor i egenskap av

Man arbetar för ett ökat inhemskt resande rådgivande instans.

samt för att få utlänningar att förlägga en Budget: ökad del av sin vistelse i England utanför Totalt varav 25 milj. för 50 milj.skr., London-området. Detta kräver bl. a. kamsjälva annonsering, trycksaker och annat en ökad information men även en kraftig panjmaterial. upprustning av infrastrukturen. är och

ETB, STB och WTB uppbyggda

arbetar i stort sett enligt samma principer.

BTA:s verksamhet Målsättning: Utomlands är verksamheten i hög grad att få britterna att res mer i eget land samt

inriktad på distributionsledet, dvs. reseby- att förmå utländska besökare att resa

råer, bilklubbar m. fl. Säljkonferenser samt utanför Stor-Londonområdet. studieresor för resebyråagenter utgör väsent-

liga instrument. Arbetsuppgifter:

försöker man styra Produktion av trycksaker samt ansvaret Så långt som möjligt infonnationen via massmedia enligt fram- for I-byråema.

diskuterad marknadsföringsplan. Genomförande av informationskampan-

Inom området styrd information har man jer, avsedda för britterna själva.

få en enhetlig av alla

lyckats uppläggning

Informationsplatserna eller I-byråerna kan och lokal nivå. trycksaker på riks-, regional delas in i tre kategorier: Undersökningar: Omfattande intervjuun- dersökningar genomförs i samband med pass- dels polis och annan lokal servicepersonal.

kontroll samt genom deltagande i regelbun- Dessa utbildas beträffande eget distrikt.

4 137

- dels I-byråer i stad eller motsvarande. Målsättningen är att med av en

hjälp

Svarar för information om egen stad och fordelardator och terminaler hos resebyråer kringliggande område. m. fl. kunna existerande utnyttja samtliga dels I-byråer på strategiska platser, ex. bokningssystem START skall även kunna

flygplatser och fárjeställen. Dessa fullser- lämna infonnation om flyg- och tågförbin-

vice-byråer kan lämna information om delser, researrangemang, svara för biljettuthela Storbritannien. skrift, avräkning, statistik osv.

Systemet, helt utbyggt, kommer att i innebära en effektivare och säkrare handlägg- Regional indelning ning av existerande rutiner inom aktuellt England har indelats i 11 regioner. Som område. grund för indelningen ligger ekonomiskt har för Projektet tyskt vidkommande försvarbara enheter vad beträffar områdets kostnadsberäknats till 35-45 milj. skr. per år storlek, och en relativt för entydig profil och beräknas bli självfinansierat.

varje region. En representant från direktionen sitter

med i styrelsen för resp. regional organisa- 7.1.8 Holland tion och godkänner budget och har vetorätt

vid tillsättandet av chefstjänsteman. Under de senaste två åren har en speciell

arbetsgrupp ingående studerat olika system

för bokning av framför allt hotellrum i 7.1.7 Tyskland landet. Gruppen har varit sammansatt av Tyskland har tvâ separata organisationer för representanter för holländska turistorganisa-

utlands- och inlandsverksamheten. Dessutom tionen (NTO), hotell- och restaurantförbunfinns regionala och lokala

organisationer det, resebyråföreningen samt representanter

vilka är självständiga. för departement och statliga myndigheter.

Utlandsorganisationen finansieras i huvud- konstaterar att

Gruppen kommersiella sak med statliga medel. Inlandsverksamheten av internationellt

bokningsorganisationer

finansieras med medlemsavgifter, vars storlek har slag etablerat sig i Europa och står i proportion till eller omsättning annorstädes. En del är kortlivade och

beräknad beläggning på skilda inkvarterings- äventyrar under sin korta verksamhetsperiod

anläggningar. ekonomin för anslutna

hotellföretag och

Man inriktar delvis den inhemska verksamlämnar mycket övrigt att önska beträffande heten på ökad familjesemester. Den inhems- kontinuiteten. Andra internationella data-

ka organisationen, Deutscher Fremden-

bokningsorganisationer begränsar sig till de

verkehrs Verband (DFV), har tillsammans större hotellen och anser inte ha sig med resebyrå- och hotellorganisationerna ekonomiska möjligheter att hantera bokutvecklat ett bokningssystem för hotellen. ningen för mindre enheter. Gruppen konsta- Med hjälp av ett trettiotal variabler har terar vidare att i landet alltför starkt förankrumsbeståndet indelats i tre kvalitetsklasser. rade internationella organisationer kan även- En

dylik klassificering är nödvändig för tyra landets allmänna turistpolicy beträffan-

bokning och för en varudeklaration samt en de planering, investering och marknadsförbättrad information till allmänheten och föring. resebyråsektorn.

Arbetsgruppen rekommenderar en natio-

Även en samordning av de olika boknings- nell och neutral bokningsorganisation för

systemen håller på att ske, det s. k. Holland. skulle täcka både affärs- Systemet

START-projektet. Bakom detta utvecklings- resande och turistresande av långtidsplanerad

arbete ligger tyska järnvägarna, karaktär Lufthansa, samt impulsresandet.

några större reseföretag samt tyska staten. Systemet skulle vara öppet för all typ av

Andra har refuserat förslaget. Frågan vilar hotellinkvartering och dänned kunna erbju-

f. n. i Sverige. da rum i skilda prisklasser. IUOTO och det WTO torde ha

Eftersom ett infört system skulle medföra planerade

och konfronterande sin största betydelse för de många utvecken mer omfattande som har funnit ett intresse i kommer belägg- lingsbara länder,

tillgâng/efterfrågestruktur

att att etablera en turistnäring. ning enligt de holländska bedömningarna

öka och även fördela sig jämnare över

veckans olika dagar samt över olika säsonger. för Europe of

The regional Commission Holländarna räknar med att börja med ett 1 UOTO manuellt system som senare etappvis över- Inom IUOTO finns ett flertal (se ovan) förs på data. autonoma organisationer, såsom regionala

the Commission for Europe of Regional IUOTO Denna organisation har 34 (RCTE).

7.1.9 internationella samarbets- medlemmar. Viktigare behandlar i första hand organisationer inom turistsektorn Organisationen

turistpolitiska frågor och samarbetsfrågor på The International Union of official Travel

ett mer teoretiskt plan. Organizations - I UOTO IUOTO önskar betrakta RCTE som ett

och ETC som det

IUOTO bildades år 1925 i Haag som en policyskapande organ

för olika nationella kommersiella serviceorganet för de nationelmedlemsorganisation Organisationen har f. n. la turistorganisationerna i Europa. turistorganisationer. från 109 län- Om IUOTO/RCTE övergår till att bli nationella turistorganisationer medlemmar samt 88 konstaterar vederbörande organider som fullvärdiga helstatliga

och internationella sationer att behovet av en internationell, nationella organisationer turistorganisation i form av ETC

av allmän eller privat karaktär som associera- europeisk

de medlemmar. kommer att öka.

huvudmålsättning är att Organisationens

främja och utveckla turismen till gagn för ett Turistkommittén inom OECD ekonomiskt, socialt och kulturellt framåt-

skridande i alla länder. Denna kommitté med säte i Paris har bl. a.

FN att erkänna IUOTO som att sammanställa statistiska

År 1963 beslöt uppgift

för Översikter över resetrafikens utveckling insom sitt huvudsakliga samarbetsorgan

nanför OECD-länderna. Kommittén påpekar turistfrågor. arbete består i att den markanta skillnaden mellan det statistis- IUOTO:s viktigaste och ka materialet från olika länder och rekomstudera reseforrnaliteter organisationsav turist- menderar att OECD-statistiken koordineras. frågor, samt forskning, planering

Kommittén är rådgivande till medlemslän-

områden samt promotion.

IUOTO anordnar symposier och regel- dema när det gäller turistpolitiska spörsmål.

samt ger ut ett Av denna anledning har en analys av den bundna möten i turistfrågor för turismen inom de flertal och bulletiner. statliga målsättningen

publikationer

olika medlemsländerna påbörjats. I denna IUOTO håller konstitupå att ändra sin och i rekommendationerna från tion från att vara en turistorganisationernas analys

i huvudsak OECD belyses exempelvis i vilken grad det sammanslutning och finansierad allmänna bör ta del av utvecldingen inom med statliga me del till att bli en helt statlig samt formaliteterna för samarbetsdelegation. Den nya organisationen reselivsnäringen

kommer att benämnas World Tourism gränspassager.

har OECD en årlig rapport beträf- Ett flertal länder publicerar Organization (WTO). fande turisttrafik och reselivsnäring och

ratificerat det nya organisationsförslaget.

utvecklingen av medlemsländernas turist- och Italien.

policy. Den omfattar gäststatistik, NTTK behandlar vid sidan av anlägg-

planering

ningskapacitet och dess utveckling, valuta- och administration beträffande gemensamma

intäkter samt värdering av den framtida utkontor, även kampanjer, broschyrer och an-

vecklingen. nat gemensamt informationsmaterial. Kom-

mittén samarbetar med SAS och vissa rede-

Europeiska samarbetsorganisationen inom rier i dessa frågor.

turistomrâdet European Travel Commission NTTK diskuterar även gemensamt skandi- - ETC naviskt uppträdande i internationella organisationer. ETC bildades efter andra för att

världskriget

ta till vara Planering och diskussioner av gemensamde gemensamma europeiska intressena ma NTTK-frågor utförs av de regelbundet att öka turistströmmarna från återkommande direktörsmötena samt fast- USA och därmed dollarinflödet till Europa. ställs vid de årligen återkommande plenar- Organisationen har i dag 22 medlemmar i mötena. Verksamheten av NTTK-

form av nationella handläggs

turistorganisationer från sekretariatet. Ansvaret för detta sekretariat de västeuropeiska länderna. åvilar någon av de nordiska turistorganisatio-

Huvudarbetsuppgifterna är att verka för

en ökad nerna under en treårsperiod i taget. turistström till under

Europa

Diskussioner pågår dels inom de olika

lågsäsongen september till maj från framför

allt Nordamerika samt mellan de turistorganisationerna inkl. ansvariga statliga olika departement samt dels inom Nordiska medlemsländerna. De engelska och irländska Rådets trañkkommitté om för

turistorganisationerna har ned målsättningen

lagt ett den samnordiska turistverksamheten. omfattande arbete inom ETC inom område- En särskild ämbetsmannakommitté för na och

marknadsundersökningar forskning

nordiskt turistiskt samarbete tillsattes av de

resp. övrig marknadsföring.

nordiska turistministrarna i 1973. maj Kommittén skall belysa de restriktioner som Turistorganisation inom den Europeiska fortfarande finns för olika former för Gemenskapen intemordiskt reseliv och föreslå åtgärder som

Under senare år har medlemmarna inom den reducerar eller undanröjer dessa restriktio-

Europeiska Gemenskapen EG diskuterat ner. Den skall också undersöka förutsätt-

bildandet

av en egen turistorganisation på ningarna för ett fördjupat samarbete mellan

statlig nivå. Hur denna organisation kommer de nordiska länderna avseende marknads-

att orienteras i förhållande till övriga interna- för-ing och ett ökat utbyte av information

tionella samarbetsorgan inom turistsektorn särskilt på större avlägsna marknader. Den

är inte känt. skall också slutligen formerna för pröva samarbete och utbyte av ömsesidig informa-

Nordiska tion. Kommittén skall avge i juni

Turisttrafikkommittén (N TTK) slutrapport

1974. NTTK är den gemensamma organisationen Trañkkommittén inom Nordiska Rådet för de nordiska turisttrafrkförbunden i rekommenderar exempelvis att den på Danmark, Finland, Island, Norge och Sve- försök inrättade

samarbetsgruppen för nor-

rige. disk

turistforskning (SNTF) permanentas Kommitténs målsättning är i första hand

som ett underorgan till NTTK. att stimulera utländska turisters besök i de p Bland NTTK:s medlemsorganisationer har nordiska länderna. även framförts önskemål om en utvidgad Kommittén svarar för gemensamma turistverksamhet omfattande bl. a. konkreta diskontor i USA (öst- och västkust) samt fram kussioner om målsättningar för de olika

till 1973 för gemensam verksamhet i Schweiz ländernas turistverksamhet, samplanerad

rationellare nor- vuxit fram gradvis under olika betingelser forskning och utbildning, i USA med ökad tyngd inom olika sektorer av förvaltningen. disk representation kontoren Denna utveckling har ytterligare förstärkts för de gemensamma skandinaviska samt ett NTTK-sekretariat i i och med att samhället engagerar sig hårdare permanent inom av de sakområden som berör Skandinavien. många turismen - inte minst gäller detta samhällsoch sociala frågor. l planering, miljövård 7.2 Turism och rekreation inom den statliga hur turist-

följande uppställning redovisas

administration i Sverige behandlas av olika och rekreationsfrågor Ett anknyt- statliga myndigheter och övervakande depar-

genomgripande drag i turismens

är att den tement. ning till den statliga förvaltningen

Myndighet Departement Frågor/ärenden

Inrikes Lokaliseringsstöd och beredskapsarbeten Arbetsmarknadsstyrelsen till anläggningar till idrotten. Markför- Statens naturvårdsverk Jordbruks Anläggningsstöd värv för rekreationsändamâl. och utrednings- Statens naturvårdsverk Jordbruks Övervakning, utveckling verksamhet inom rekreationssektorn Kommerskollegium Handels Hotellånegarantier Kommerskollegium Handels Resegarantifrågor Information av Svenska Turisttrafik- Handels och marknadsföring svensk turism förbundet kommuner m. m. Statens naturvårdsverk, Civil Fysisk riksplanering, Statens planverk Statens planverk Civil översiktliga planfrågor Fiskeristyrelsen Jordbruks Fritidsfiskefrågor Lantbruksnämnderna

Jordbruks Fritidsfiskefrågor i fjällvärlden Lantbruksstyrelsen Lantbruksstyrelsen Jordbruks Fjällvärldens övriga utnyttjande Luftfartsverket Kommunikations Flygtransporter och luftfartspolitik till turistan- Länsstyrelserna Civil Vattenregleringsmedel läggningar . . . . . Kommunikations Trafikpolitik, persontransporter Handels Kontakter med mellanstatliga organisa- STTF tioner utomlands Svenska Institutet Handels/Utrikes/ Sverigeinformation Sveriges exportråd Utbildnings Sveriges Radios utlandsprogram UD:s informationsbyrå STTF

Statistiska centralbyrån Finans Statistikfrågor inom turistsektorn Skolöverstyrelsen Utbildnings Utbildning hotell och övervakning av Polismyndighet Justitie

Behörighet

hotellstadgan

Utöver administrativa ärenden kommer som en särskild intressesfär. Som framgår i även statliga intressen in i frågor som berör ett senare avsnitt anser inte kommittén att

den kommersiella verksamheten. Den statliga man ur allmän administrativ synpunkt bör sektorn är synnerligen omfattande och ut turismen ur de institutionella bryta och

inbegriper bl. a. följande större företag: administrativa ramar som långsamt etablerats

under en följd av år utan att de eventuella Statliga hotell- och restaurangkedjan: olägenheter som systemet kan medföra i Sveriges centrala restaurangbolag stället undanröjs genom en bättre informa- Statens järnvägar: med bl. a. tionsprocess och samverkan mellan de berör- Trafikrestauranger da myndigheterna.

SJ-resebyråkedja

Om kritik skulle kunna riktas mot de nu Rederiverksamheten gällande administrativa formerna för turis- 3/14 av SAS: med bl. a. men Vingresor gäller den just frågan om samverkan

mellan olika handläggande och övervakande Nyman & Schulz resebyräkedja andelar i andra reseföretag: Globetrotter, myndigheter i turistfrågor.

En sådan finns f. n. knappast på central

Stjärnresor nivå utom i det praktiska samarbetet mellan 1/2 av Linjeflyg

arbetsmarknadsstyrelsen och statens natur-

Domänverkets aktivite-

turistanläggningar, vårdsverk. På den regionala nivån anser

ter och administration av nationalparker. däremot kommittén att samverkan sker Andel i rederiverksam-

Gotlandsbolagets inom ramen för länsstyrelsernas behandling

het. av turistfrågor. Postverkets diligenslinjer. En i viktig svaghet det nuvarande Handlingsmönstret för det statliga finan- administrativa systemet av turismen är

siella stödet till friluftsliv och turism framgår således att medan det sker en samverkan på av ñg. 7.2.1. den regionala nivån i turistfrågor saknas en

Kommittén har tidigare (Ds Jo 1971:7) sådan på central nivå. Denna situation kan

föreslagit en som innebär att leda till att relativt

förändring stora regionala skiljaktighandläggning av hotellånegaranti även bör heter i turisrne ns kan komma utformning att göras av berörda länsstyrelser. Detta förslag utvecklas. har tillstyrkts vid den fortsatta behandlingen av delbetänkandet (prop. 1973:50).

7.2.2 Statens naturvårdsverk En sammanfattande kommentar till den

bild av den statliga administrationen av Statens naturvårdsverk bildades år 1967 och turistfrågor är att den vid första anblicken då de funktioner övertog som tidigare hafts förefaller väl splittrad. Det bör dock av statens naturvårdsnämnd som tillkom anmärkas att många frågor av turistisk som ett resultat av 1960 års naturvårdsutredkaraktär även innehåller andra intressesfárer. ning. Bland

dessa kan nänmas allmän näringspoli- Verket är central förvaltningsmyndighet tik, den allmänna rekreationspolitiken, trans- för ärenden om naturvård, däri inbegripet

portpolitik, samefrågorna och miljövården, luftvärd Vattenvård, och renhållning utom-

sysselsättningspolitik. isoleras andra sektorer hus, samt om och

rörligt friluftsliv, jakt inom näringsliv eller administration är det viltvård, allt i den mån sådana ärenden ej troligt att man kan finna en liknande ankommer på annan statlig myndighet. uppdelning på många olika handläggande Utöver andra funktioner inom miljövârdsinstanser.

bevakningen har verket vidare till uppgift att

De olika turistfrågorna har sorterats leda och upp främja företrädesvis målinriktad

efter dessa tunga intressesfärer och inte efter naturvärdsforskning och undersökningsverk-

en medveten strävan att gruppera turismen samhet inom naturvârdsområdet.

:u E0

...Son

.vuxna .EEE Ez

äEEox

.Emm

ä: 850

.öuEwnEmkwmuwâvc

5:05_

cm:

.muñâmoxm ,auuwmüm

...EEE

LoSn .cøm:_::m 23.05:

:ovcøñcåunuamcwq

EEE

u EE

,, m v z

.wiøåå

å /

//

:EE

.o

ins_

.ezcaesox .wrmnoumcot

mñqxåauøw

:ä

mn

C353: 3:3. SEoE

Junqzøaoumuucnciåa

acw..

§52

...mEEAEQmN

Å

üEkoacmEa_

l

_wcsv_

onzoomäm

main ä

:z

0525352 .ocseeox

.S93

.mmmâäåz ...u:m .MGEÃKQ

»tå

:arton 23:a

:unzoâ

:i

:wuzwâ

:oo

Joåoâuamtsaø:

:a :ü

Små .§22 :.32

.m

mzääv

aäøånumaxmau

acw.. :SESG mmxoo _23_ E56_

Euououmwiczmtouwamü

I .Bh

grusväg_

.aoncznxuwcsEEox

. å

:z

E8

ä.

w

.øoüaoiou

8:5: .E22

oøcâåmous

mm

.öucåcumouaou

avgå :äwrozrñ

.EEE

.u_mo.êuzn _ouoêmozt .cmøöøcâ .øs:ñvå_ .møzâoum

E.

vmmEaEEnm

m.v: :E559 :Sååå: .ucuz

Sw om

_wcsx

:oo :oo :oo

mmuocoman

5._

:om w :mc

Emiå

:o :c .v

:F2

3:03

.oxo

uomuåñ

noE

_

:øcozømâoo

.Saga

:aEuEEwm

.wms=§_=

:U

hvåååmc

.ovcsøaâmauoâxmuox

:avgå

z

vøømmuc.:

_

:satsa

+

un: _5596_ acw.. _.- 222m u...? .E _mcsv_ :char

u

393m

_ouoEâoäi

aoiammsw_

Å :S

ma...?

:m En

øusazäEo

zmvzåwøvmuaumrwxmøwäaoN

.

.äautüøm :mamma .xznbzzzk

5:05_

.save

.n mn

azøaøaiw

.55

e.: E0

.wamxmvoöm :axzåø aøzxâmw

ooo

:minä

|||||||

;Socsomâon

men...

BEES_

:ovcmå

ll SE

uwzää :mamman

omm

u_

.Eozmâcawuomuoazêum

u m 1

Su äEE noE

mänEcvontwå

msEmioå

oucaazuon

.xaszuaå

acouoêummøxwnokon

.comczzovaow

åäoucêwc

.mcEmiuio

.muunämcmq

ä:

ckrouøt.:

mm

zmcoño.. ._N._%UN:

:nunnan

:B

uxoaøo

:m

|I _

Euäommmaø

l.. Eo

Små

I ä:

öäcwêmmcmcwwqzuøu:

umcEmzoåw .äzEmtoå

. n _ _ IJ

Saco

:Få

:ämm E8

.mmztmuixoq .uuuwxtE :Sonata:

Eoêøtå

_. n ü

53.935 233m 3.”. .§90

coxoäammumcxuaEäonäx

_|

un: acw.. _ I _mcax .oc BE

_. _

EåmozoxäoEEov_

I :e _.

E:

.cocozamsoo

.socnauamiamâvmmmx

:øzoäâmmcwg :omñbâmmzwq

uucmuoäs

.emma

C

acämäkåwmcw_

TNN

Siam

:Swaxåmån

_

i

.ücwzwuoI mcøxcmnmxä .mSEEox

o

.mmEEouå

m

E=_.mo_.ox

_ m m v

SME :e: a...?

o

...E28 .oycox

SOU 197 3 :52

Bland de som

arbetsuppgifter åligger getåret 1972/73 disponerade verket samman-

verket ingår följande som har direkt lagt 13 milj. kr. för detta ändamål. Inom

betydelse för det rörliga friluftslivet: ramen för bidrag till ersättning för bildande

arbeta av naturreservat har SNV bistått flera av de för att verksamheten inom verkets

regionala stiftelser för fritidsområden som

förvaltningsområde ordnas och utvecklas än-

finns i många delar av landet. Verket har

damålsenligt från kulturella och vetenskapli-

också successivt förvärvat områden för social ga synpunkter samt med hänsyn till behovet

av områden för rekreation och friluftsliv. och vetenskaplig naturvård.

utnyttja resultaten av naturvårdsforsk- SNV spelar också en aktiv roll för skötsel

ningen samt annan och undersök- av och upplysning kring fritidsområdena.

forskning

ningsverksamhet inom verkets

förvaltnings-

område, 7.3 Kommunernas av turism organisation bevaka naturvårdsintresset vid bebyggelse- och rekreation

och annan

samhällsplanering,

Kommunernas organisation av turism och

följa kulturlandskapets utveckling och

rekreation uppvisar mönster. verka för att stränderna skyddas, inget enhetligt

Bakgrunden till detta är att kommunernas leda arbetet med att inventera

planmässigt

verksamhet inom fritidssektorn är helt och välja ut områden som bör avsättas

oreglerad. Detta betyder att varje kommun särskilt, leda arbetet själv bestämmer verksamhetens omfattning med

planeringen av åtgärder

och inriktning efter en egen

för det rörliga friluftslivet, kommunalpolitisk bedömning. I många kommuner är den

utarbeta råd och anvisningar i fråga om kommunala fritids- och turistverksamheten

åtgärder inom verkets förvaltningsornråde,

förhållandevis ny och har därför inte funnit biträda länsstyrelserna i ärenden inom verkets sin slutliga form

förvaltningsområde.

Olikheter i de lokala i

förutsättningarna Det löpande arbetet med uppgifterna för fråga om naturresurser, befolkningssamman-

det rörliga friluftslivet vilar på naturvårds- sättning, ekonomiska resurser, kommunstor-

byrån som är uppdelad på fem sektorer: lek osv. är naturliga skäl till att kommuner-

.

landskapsvård, naturvårdsområden, jakt och nas verksamhet i viss utsträckning kommer

viltvård, idrott och friluftsliv

samt en nyin- att variera. Utvecklingen pekar dock mot

rättad enhet för fram- större

utredningsverksamhet, enhetlighet beträffande den service i

förallt med

anknytning till den fysiska riks- form av anläggningar och aktiviteter som planeringen. kommunerna

kan lämna. Utvecklingen pekar

Till SNV har också knutits en delegation vidare mot att allt fler kommuner integrerar

som beslutar

om bidrag till anläggningar för alla de verksamheter som berör fritid och

idrott och friluftsliv. rekreation till en nämnd. Ungdoms-, idrotts-,

Av särskilt intresse är SNV, som har turistoch parknämnder håller i allt större

ansvaret för en

statsbidragsform benämnd omfattning på att sammanslås till en

Stöd till idrotten,

anläggningsstöd. Från gemensam nämnd. Beträffande kommuner-

detta anslag utgår till nas verksamhet statsbidrag anlägg- för den fjärrinriktade rekrea-

ningar för motion och rekreation, t. ex. tionen kan rent generellt konstateras att den

motionsanläggningar, raststugor, fjällstugor, f. n. är organiserad efter två huvudprinciper.

semesterbyar,

campingplatser. bassängbad Den ena principen är den att anläggningars

och småbåtshamnar samt för utvecklingsar- och aktiviteters uppförande och drift an-

bete. Budgetåret 1972/73 anvisades 23,6 tingen sorterar under facknämnd typ milj. kr. till anläggningsstödet. En annan idrotts-fritidsnämnd eller att verksamheten verksamhet av stort intresse för rekreationsbedrivs i företagsform och stiftelse eller livet är markförvärvsverksamheten. För bud-

aktiebolag. Den andra principen är den att

de kommunala åtagandena för den utåtrikta- föring inom ramen för de regionala turist-

de verksamheten för informations-PR och trafikförbunden har kommittén kunnat

under konstatera att rörande turism och marknadsföring är organiserad direkt frågor eller via turist- rekreation även får sin bevakning hos

kommunstyrelsen speciella

nämnder. I vissa kommuner inom landstingen via de näringsråd alt. nämnder speciellt

de s. k. traditionella turistområdena svarar landstingen har. Kopparbergs läns landsting

lokala för både information utgör ett exempel på där landstinget turistföreningar samt för att sig i och tagit det ekonomiska och marknadsföringsfrågor engagerat fungerar. Dessa före- ansvaret för en boknings- och försäljningsmottagarapparaten finansieras i första hand organisation mot bakgrund av landstingets ningar genom

intresse för turismen ur näringssynpunkt.

kommunala bidrag. Näringens representanter

främst handeln och inkvarteringssektorn

bidrar även till finansieringen av verksamhe- - STTF 7.5 Svenska Turisttrafikförbundet ten. - fastställda kommunala aktiviteten inom STTF skall enligt sina stadgar Den ökade av Kungl. Maji i december 1948 och senare turism och rekreationssektorn gör att komdelvis ändrade med Kungl. Majfts godkänmunernas ekonomiska engagemang i de nande - resandet från utlandet till också ökat. Utveck- främja lokala turistföreningarna och inom Sverige och i detta syfte bedriva lingstendensen är den att kommunerna på samt verka för ut-

sikt övertar lokala ansvaret för verksamheten upplysningsverksamhet

av landets turistväsende. Svenska även i områden med en turistnä- veckling

utpräglad

Turisttrafrkförbundet bildades år 1902. rrng. Bland stiftarna återfanns ett hundratal

representanter för järnvägsbolag, rederier,

7.4 Landstingens organisation av turism och hotell och restauranger, resebyråer, indurekreation strier och andra producenter av tjänster

i Västman- inom turistsektorn. Man producerade plan-

Med undantag för landstinget lands län har landstingen kartor och ordnade redan år 1903 med en ingen organiserad verksamhet för information och marknads- direktdistribution av 68 000 vykort till

föring av länet med utgångspunkt från den tänkbara besökare från kontinenten.

rekreationen. Ansvaret för Ett utlandskontor eller en resebyrå

fjärrinriktade

verksamhet tillsam- i Berlin år 1909 tillsammans med

denna har landstingen öppnades

mans med kommuner och enskild näring Statens Järnvägar. I början av 20-talet fanns

de turisttrañkför- vid sidan av Berlin-kontoret resebyråer i överlåtit på regionala bunden. i Västmanlands län har Paris, London och New York. Landstinget nämnd natur- STTFs verksamhet kom från starten att

via en speciell ”landstingets

dels få en stark kommersiell inriktning och vårds- och fritidsnämnd” övertagit funktionen som regionalt samordningsorgan verksamheten finansierades i hög grad via

och dels från medlemmarna, bland vilka de för information och marknadsföring bidrag och från Statens Järnvägar kom börjat anordna och driva fritidsområden årliga bidragen

anläggningar av regionalt intresse. Även att utgöra en ekonomisk ryggrad. Denna mer

andra läns kommersiella uppläggning av verksamheten landsting exempelvis Uppsala och år 1924 genom en fritidsstyrelse och de tre skåne- kom dock gradvis att förändras

förbundet, varvid rese-

landstingen genom en stiftelse har engagerat omorganiserades

av Statens Järnvägar. Den sig i uppförandet och driften av fritidsanlägg- byråerna övertogs intresse. Även om förändrade synen på förbundets arbetsinriktningar av regionalt medverkar i deklarerades tydligt i samband med landstingen enbart passivt ning turisttrafrkförbundets 25-årsjubileum. Man egenskap av delñnansiär i den regionala av information och marknads- konstaterade då att definitionen enligt samordningen

SOU 197 3:52

stadgarnas § 1 ej var tillfyllest: statliga andelen förblev procentuellt sett re- ”l lativt konstant fram till 60-talet, då den börsjälva verket förhåller det sig så, att Svenska Turisttrafikförbundets syfte ej i jade öka och uppgår f. n. till ca 90 % av förförsta rummet är ett ekonomiskt självända- bundets Bakom detta ett budget. ligger mål, uteslutande inriktat på dess medlemvikande intresse från näringens och de regiomars gagn, Svenska Turisttrafikförbundet nala turisttrañkförbundens sida att bidra till strävar framför allt mot ett ideellt och fosterländskt Svenska Turisttrafikförbundets verksamhet. mål - att sprida kännedom om vårt land, vårt folk och vår kultur i Man ser denna som en statens angelägenhet. främmande länder. En annan markant orsak är de enskilda före- Regionala och lokala turisttrañkförbund tagens inkl. regionala och lokala turisttrafikeller -föreningar hade efter hand bildats för förbunds intresse att själva bearbeta olika olika områden i landet. 1948 års turistutred- marknader, framför allt utomlands, och därnings förslag att dessa regionala och lokala med göra det egna företaget, den egna transturistorganisationer skulle förses med hel- portkapaciteten eller den egna hembygden tidsavlönade turistintendenter samt att en vida känd. Svenska Turisttrañkförbundet har landsomfattande alltså kommit att få karaktären turisttrafikorganisation av ett statligt

skulle komma till stånd. Det senare realisera- inforrnationsorgan mer än som ett närings-

des inte utan de regionala och lokala livsorgan. förbunden förblev självständiga enheter. STTFIS verksamhet var i första hand

Ytterligare en utredning, 1964, föreslog inriktad på en bearbetning utomlands.

en samordnad verksamhet för den inrikes Antalet svenska turistkontor i utlandet växte turisttrafiken. rekommenderade till ett maximum av åtta kontor

Utredningen (Amsterbl. a. att en central, en s. k. inrikesavdelning dam, Frankfurt, Helsingfors, Köpenhamn,

förlades till Svenska Turisttrafikförbundet. New York, London, Oslo och Paris) och tre

Med undantag för att en kraftigt nedbantad samnordiska (Los Angeles, Rom och Zürich).

inrikesfunktion inrättades på försök vid Verksamheten vid utlandskontoren består STTF under senare delen av 60-talet, vidtogs huvudsakligen i tillhandahållande av efterfråinga ytterligare åtgärder för en ökad gad sverigeinformation. Sålunda informerar

samordning. En bidragande orsak var miss- STTF allmänheten med hjälp av trycksaker

tron till att en central instans skulle kunna och genom personlig rådgivning; massmedia samordna verksamheten inom turistsektorn förses med underlag för artiklar och för hela landets kommuner och landsting, fotografier; resebyråer förses med lämplig innan dessa tillsammans med sina information; studieresor, och resp. utställningar förbund till seminarier tagit ställning det egna engage- anordnas. manget eller framtida policyn beträffande l. mitten av sextiotalet beslöt STTF att fritid och turism delvis ändra

arbetsinriktning. För att uppnå

Det statliga ekonomiska engagemanget i maximal effekt av satsade medel koncentreturisttrañkförbundets rade förbundet verksamhet fanns allt- så långt möjligt dessa till fyra så med redan från starten. Från början kom målinriktade Till-

informationskampanjer. dock det statliga stödet via ett bemyndigan- sammans med kommersiella intressenter och

de för Statens Järnvägar att bedriva resebyrå- turistorganisationer valde STTF Danmark, verksamhet och allmän turistinformation Storbritannien via Finland, och Västtyskland till och i samarbete med turisttrañkförbundet. kampanjländer. Kampanjema i Danmark och Först under budgetåret 1934/35 beviljade Finland pågår fortfarande medan motsvaran- Kungl. Maj :t ett till de verksamhet i de två övriga länderna reservationsanslag turisttrañkförbundet och kom då att svara upphörde i och med budgetåret 1971/72. för 40% av budgeten (totalt 405 000 kr.). Förbundet har i stället valt och fått sanktion Tillsammans med bidraget från Statens Järnför att satsa de statliga medlen på säljstöd till vägar blev den statliga andelen 60%. Den de kommersiella intressenter som bearbetar

i Tabell 7.5.2 i Tabell 7.5.1 Satsningen på 5 års kampanjer Satsningen på 4 års kampanjer

Danmark, England, Finland, Tyskland Sverige 1969/70-1971/72

1967/68-1971/72 STTF 1 700 000

Kommersiella och övr. intressenter 1 382 000 STTF 2 285 000 varav Kommersiella och övr. intressenter 2 747 000 632 000 Regionala TTF varav l 044 000 Kommersiella intr. inom turist- Regionala TTF 587 000 440 000 näringen Hotell och övr. inkvartering 163 000 1 105 000 Övriga intressenter Transportföretag Övriga 158 000 3 082 000 Total kampanjsatsning

Total kampanjsatsning 5 032 000

både utomlands och inom landet

uppgifter

har förbundet undan för undan byggt upp olika utlandsmarknader.

finansierades till hälften sin organisation efter marknadsföringsmässi- Kampanjema Förbundet har exempelvis med statliga medel och i övrigt med pengar ga principer.

som satsades av intresserade genomfört ett visst undersökningsprogram.

organisationer med svenskar angå-

och företag. Statens samt de olika sektorer- Intervjuundersökningar

ende semestervanor, effektivitetsundersöknas inom turistnäringen satsning på dessa av kampanjerna samt intervjuer med under 1967/68 t. o. m. ningar

kampanjer perioden

utländska bilister har genomförts. Produkt- 1971/72 framgår av tabell 7.6.1.

var annonser i utvecklingen har ägnats allt större uppmärk-

Enheterna i kampanjerna

samhet av STTF. Det har skett genom att TV eller press, broschyrer, handböcker,

seminarier och studieresor samt PR. Genom man på olika sätt deltagit i skapandet av nya

dessa åtgärder kunde volymen av inforrna- produkter.

En av arbetet på vissa tion ökas i fyra länder och omläggning kraftigt utlandsmarknader har också påbörjats, först budskapet förmås att spela en mer aktiv roll

i Nederländerna och Storbritannien. Den i konsumenternas inför kombeslutsprocess verksamhet som hittills har bedrivits via eget mande semesterresor. kontor, har överförts till annan svensk I slutet av 1960-talet fick hemmamarkna-

Press- och PR-verkden ökad betydelse i STTF:s arbete. 1969 utlandsrepresentation.

samhet sköts av vid resp.

fattades beslut om och förbere- pressattachén påbörjades

Med ambassad. En särskild person, stationerad på delserna för Sverige Nu-kampanjerna.

i ambassaden i London och vid en särskild sin långa erfarenhet av sverigeinfonnation

informationsbyrå i Amsterdam svarar för inutlandet fick STTF i uppdrag att ”sälja” Sveformationen till allmänheten, resebyråer och till svenskarna. Bakom rige som turistland bilklubbar. l Nederländerna koncentreras denna väsentliga utökning av STTF:s verk-

dessutom bearbetningen av enskilda resebysamhet ligger vetskapen om att Sverige utgör

marknaden för den svenska tu- råer och allmänhet via vissa generalagenter. den största Svenska Turisttrafikförbundet sorterar unoch att allmänheten har svårt att ristnäringen der och har som överblicka vad fritidssverige erbjuder. Men handelsdepartementet

har varit den ökade aktiva medlemmar landsting och kommuner de avgörande faktorerna

kommit att få för svens- via och lokala turisttrafrkförbund,

betydelse fritiden regionala

och föreningar samt som passiva ken, samt att andra motiv än de rent ekono- företag

medlemmar enskilda personer. Medlemmarmiska kommit att påverka statens och kom-

munernas Även na utser ett råd som sammanträder en gång satsning på turistsektorn.

finansieras med STTF :s årsmöte. dessa kampanjer med statliga me- per år i samband

Förbundets angelägenheter handhas av en del samt med bidrag från intresserade företag

Denna består av 13 ledamöter och

och organisationer. (Tabell 7.6.2.). styrelse.

för 12 suppleanter. Kungl. Majft utser ordföran- För att skapa ökade förutsättningar

STTF att ta på sig ytterligare samordnings- de samt 6 ledamöter och 6 suppleanter.

Arbetet inom förbundet utförs av dess nala länsförbund i alla utom två. Olika

huvudkontor och 6 egna utlandskontor, 3 finns som medlemmar organisationer i 11

samnordiska kontor samt 2 infonnationsregionala turistorganisationer.

platser vid ambassader och motsvarande. Hotell och andra turistanläggningar finns

Huvudkontoret har följande organisation: som medlemmar i 16 organisationer, andra

Direktion, marknadsavdelning, utredningsav- i 14. l 11

företag organisationer finns delning och kansli. Totalt anställda: vid enskilda medlemmar, största antalet i Jämthuvudkontoret 25 personer, vid utlandskon- lands TF (511), Gotlands TF (500), toren och motsvarande 22 personer. TF

Härjedalens (211) och Gästriklands TTF

Förbundets intäkter och kostnader för I flertalet (142). övriga är antalet enskilda

budgetåret 1971/72 framgår av följande medlemmar litet.

sammanställning:

Intäkter 8 127 000 Styrelse och arbetsutskott varav

ordinarie och Variationema Statsanslag, i såväl antal styrelseledamöter

övriga 6 064 000 som styrelsernas sammansättning är avsevär- Medlemsavgifter och bidrag l 066 000 da. Antalet styrelseledamöter varierar från 5 Övriga intäkter 997 000 till 30 â 35. Länsstyrelserna är representera-

Kostnader 8 l 17 000 de i 12 organisationers styrelser, ofta genom varav för att

Administration landshövdingen är styrelsens ordförande.

och personal 4 952 000

Landstingen finns representerade i de allra

Verksamheten 3 165 000 flesta styrelser, undantagen är I fyra. Kostnademas fördelning på Sverige och utomlands samtliga organisationsstyrelser med undantag

av Västmanland finns kommunala representanter. och

utomlands Organisationer företag är repre-

Sverige Administration och senterade i något mer än hälften av

personal 2 135 000 2 817 000 organisationerna.

Verksamheten 1 920 000 l 245000 Verksamheten vid de regionala turistorga-

nisationema har kartlagts en av genom

kommittén särskild anordnad enkät till 7.6 Regionala turistorganisationer

samtliga organisationer.

Totalt finns 24 regionala turistorganisationer. Oftast kallas de turisttrañkförbund eller Verksamheten

-föreningar (TTF), fem benämns dock turistföreningar (TF). Följande uppgifter om verksamhet har

Den organisation som har största antalet länmats:

medlemmar är Jämtlands TF (931 medlem-

Eget kontor 24 organisationer mar), följt av Gotlands TF och Västkustens TTF. Fem har under 50 Turistbyrå 12 organisationer organisationer

medlemmar. Broschyrutgivning 24 organisationer sammansättningen är mycket varierande. Västmanlands läns Annonsering 23 organisationer landstings

fritids- Studiebesök till regionen 24 organisationer och naturvårdsnämnd skiljer sig helt

från att det är ett rent Förme dlingsverksamhet 16 organisationer övriga genom

landstingsorgan. Dessutom

har sex regioner uppgivit annan

En översikt över de regionala turistorgani- form av verksamhet. Kommersiell verksam-

sationema och huvudmän redovisas i tabell het redovisas av följande:

7.6.1.

Västergötlands TTF Landstingen är medlemmar i alla utom i Västmanlands läns

landstings fritids- och tre organisationer, kommuner eller kommu- naturvårdsnämnd

TF kommuner kr 7 360 000 kr. Gotlands Av anslagen svarar landstingen för ca 55 % Härjedalens TF Dalarnas TTF och kommunerna för ca 45 %.

TF utom Gotlands Jämtlands Samtliga organisationerna

Värmlands TTF TF som saknar eget landsting har anslag från

Med undantag av Västmanland har Alla eller så gott som alla organisationer landsting.

kommunerna medel till samtliga har alltså uppgivit att man har eget kontor, anslagit

och Beloppen vabroschyrutgivning, bedriver annonsering regionala turistorganisationer.

studiebesök i regionen. Totalt har rierar avsevärt. Sex landsting har anslagit arrangerar 130 broschyrer. 300000 kr. eller mer medan fyra anslagit uppgivits att man utgivit mindre än 100 000 kr. Som framgår av den följande ekonomiska verksamhetsåret har kommit i fonn av redovisningen som avser Övriga inkomster

l97le72 är för flertalet bidrag, t. ex. medlemsavgifter, från näringsannonseringen livet (kr. 526 000), genom turistavgifter (kr. organisationer av liten omfattning.

Även den kommersiella verksamheten 213 000) eller från egen rörelse (490 000

TTF har en 193 000 har erhållits för särskilda varierar avsevärt. Västergötlands kr.). Kr.

ändamål eller särskild del av verksamheten. omfattande utställningsverksamhet på Läckö

slott och samt kioskrörelse och Torpa

av Läckö slott. I Västmanland finns visningar

en komme rsiell verksamhet med en omsätt- Utgifter ning på 314 000 kr. omfattande broschyrutav och Som har totalt redovisats kr.

givning med erbjudande stugor utgifter

8603 000. Detta understiger inkomsterna paketresor. med 2% vilket kan förklaras med att vissa Motsvarande finns även hos de fem övriga

Där bedrivs den medel som erhållits för speciell verksamhet

i förteckningen ovan.

inte redovisats som utgifter och att mindre

kommersiella verksamheten i högre eller

mindre grad skild från övrig verksamhet, överskott har uppstått. Ca 62 % av utgifterna

ibland i bolagsfonn, och delvis i samarbete har angivits gå till administrationskostnader.

Endast använder mer med andra intressenter. Den redovisas därför sju organisationer

medel till åtgärder än till administrationsunder resebranschen.

kostnader. Lönema exkl. sociala kostnader

Anställda till närmare 40 % av de totala uppgår

utgifterna.

Totalt finns 86 anställda på helår och heltid Bland aktiva medel används största delen till vilket kommer 128 personer anställda del Endast eller närmare hälften till broschyrer. av året eller på deltid. Största antalet ca 15 % används till annonsering, drygt 20 % anställda har Stockholms TTF (21 + 85

till annan propaganda.

och Västkustens TTF (11 + 8 anställda) utomlands har

Kostnader för propaganda

anställda). Den enda organisationen utan redovisats särskilt i svaren på kommitténs heltidsanställd är TF.

personal Hälsinglands

enkät och upptagits till 525 000 kr. En rätt har endast en Fyra av organisationerna stor osäkerhet råder dock eftersom beloppen heltidsanställd, sju har två heltidsanställda. Av oftast har beräknats genom uppskattning. Relationerna mellan antalet anställda och lämnade framgå att

uppgifter synes också

storlek om

budgetens ger en viss uppfattning inte inräknat

man från flera organisationer verksamhetens art. broschyrer på främmande språk ikostnader-

na för utlandsbearbetning trots att så var

Inkomster verksamhetsåret 1 9 71 - 72

avsikten. En mer riktig uppgift torde därför

vara 700-800 000 kr., alltså närmare en Totalt redovisas inkomster på 8 782 000

av alla ”aktiva” medel.

kr. varav i form av anslag från landsting och fjärdedel

Tabell 7.6.1 Regionala turistorganisationer. Antal huvudmän, medlemmar och dessas fördel-

ning på grupper.

Organisation Lands- Kom- Organi- Företag Totalt

ting mun sation n __ Hotell Ovrigt Ensk. Ovrigt

person

Stockholms TTF 1 20 - 97 178 l - 297 Uppsala läns TTF 1 12 - 9 43 - - 65

309 Västergötlands TTF 2 47 - 50 20 7 42 119 Värmlands TTF 2 21 12 200 8 3 - 235 Örebro läns TTF 1 11 4 100 - « - 116 Västmanlands landstings fritids- och natur-

13 Västernorrlands TTF 1 18 l _ _ .. _ 20 Jämtlands TF 1 20 - 164 256 51 l - 931

4 334 1 Kommunförbundet.

7.7 Övriga riksorganisationer och kommer-

ras av att föreningen svarar för närmare 200 siella intressenter vandrarhem och bedriver gästhamnsverksam- 7.7.1 het.

Svenska Turistföreningen

STF har också traditionellt haft en

Svenska Turistföreningen (STF) bildades år

planeringsfunktion för turistlivet, särskilt i 1885 och har från början haft till ändamål fjälltraktema, innan stat och kommun i att underlätta turistväsendet inom vidare Sverige omfattning tagit upp sådant arbete, och sprida kännedom om land och folk”. samt ett utvecklingsarbete för friluftsanord- Fjäll och vandringsturer i fjället är fortfaran- ningar. Föreningen lämnar som remissinstans

de ett väsentligt intresseområde för före- fortlöpande sina synpunkter på planarbetet.

ningen men verksamheten har en spridning STF är en med över

medlemsorganisation

över hela landet och STF försöker därvid 200 000 medlemmar. I servicen till medlemuppfylla mottot Känn Ditt Land. marna årsskrift och sex nummer av ingår

Inriktningen på fjällen har bl. a. tagit sig tidningen ”Turist” årligen. uttryck i att föreningen STF svarar för en omfattande informa-

äger ett stort antal anläggningar i fjälltrakterna samt att man tionsverksamhet till medlemmar och övriga. anlagt ett omfattande Informationen

ledsystem. Sprid- består exempelvis av annonseningen över hela landet kan bl. a. exempliñe- ring, affischering, broschyrproduktion, före-

flertal och även en bildvisningar, informationsaftnar, egna anläggningar läsningar, Verksamheten var relativt centralt utgivning av resehandböcker 0. dyl. resebyrå.

Bland kan nämnas STF:s styrd. Numera har man avvecklat samtliga

publikationerna

egna anläggningar. De tre största (Storlien,

vandrarhem, Fjäll 73 och bland gratisbro-

Hemavan och har överförts till

m. m. gästhamnsbroschyr, Stug- Lapplandia)

schyrema Hotell AB medan andra anlägg-

semester i sommar- resp. vinterupplaga, Fjällkedjans

försålts eller överförts till lokalavdel- Sommar- och vinterreseprogram, Lägersko- ningar Men även beträffande lokalavdeloch studieresor samt Vintersport- ningar. lor, Skol-

har man försökt bedriva en politik

ningarna

resor för ungdom. Total produktion uppgår

överförs till till närmare 300 000 exemplar. Några bro som syftar till att anläggningarna

stiftelser eller till resp. kommun. l stiftelserschyrer om resor och fjällturer utges också på na är oftast kommunerna företrädda. tyska och engelska. Det centrala kansliet är numera begränsat Bland resehandböckerna kan nämnas har överoch den egentliga verksamheten Svenska Vägboken och Hotell och pensionat ett förts till lokalavdelningarna vars antal uppgår i Sverige. Sammanlagt utger föreningen till ca 380. 30-tal olika publikationer årligen i 1,5 milj. arbetar framförallt för en Främjandet

exemplar (1972).

ökad rekreation under fritiden, dvs. inom På kartområdet har STF främjat tillkoms-

sektorn närrekreation. Speciella program

ten och deltagit som utgivare av turistkartor och arrangeras runt om i landet för barn- resp. av olika slag, t. ex. Svenska fjällkartan ex. och

Svenska turistkartan. ungdomsgrupper, Skogsmulleskola

i Håll-i-form. För vuxna anordnas STF har en egen resetjänst genom egna ungdom och Håll-i-forrn Snöstjärnan, Motionsresebyråer i Stockholm och Göteborg program,

filialkontor i Malmö, Helsingborg och skolor etc.

svarar vidare för en omfattan- Östersund. Förutom försäljning av resepaket Främjandet

STF för en de ledarutbildning och har drygt 13000 och individuella resor svarar

omfattande verksamma ledare. rådgivning. har omkring 43 000 centralt För de resor som föreningen anordnar, Främjandet

medlemmar samt 130 000 barn-

särskilt vandringar och skidturer i fjälltrak- registrerade

och vid

terna, organiseras en fárdledarutbildning ungdomsmedlemmar registrerade

särskilda kurser och efterföljande lokalavdelningarna. genom De totala intäkterna under 1971/72 var

fortbildningsverksamhet.

kr. varav drygt hälften var Totala kostnader för olika reklamåtgärder 2,9 milj.

av medlemsavhar beräknats till ca 500000 kr. i Sverige statsbidrag. Övrigt utgjordes

m. m. samt ca 100 000 kr. på utlandet (1972). gifter, kursavgifter turistvärvande verksamhet Total omsättning för STF är ca 24 milj. Någon central

bedrivs inte av Skid- och friluftsfrämjandet kr. (1972). med undantag för vissa reklamåtgärder för Under de senare åren har förhandlingar

förts mellan Svenska och Håll-i-forrn-semester. Turistföreningen

Skid- och om ett sam- Flertalet anläggningar ägda eller förvaltade Friluftsfrämjandet av lokalföreningar eller motsvarande bedriver gående mellan de båda organisationerna. verksamhet. Några Förhandlingarna har emellertid inte lett till själva en turistvärvande

anläggningar bedriver också egen turistpropanågot resultat.

ganda på Västkusten.

7.7.2 Skid- och friluftsfrämjandet

7.7.3 RESO Skid- och friluftsfrämjandet har under det

i RESO startade 1937 som en följd av den senaste årtiondet förändrat sin verksamhet

tvåveckorssemestern. Folkrörel-

mycket hög grad. Tidigare ägde man ett lagstadgade

SOU 197352

ser av olika slag, inte minst de stora RESO bedriver en aktiv

marknadsföring löntagarorganisationerna, ville genom ett av sina och I anläggningar arrangemang. engagemang i den ökade ledigheten gemen- detta ingår bl. a. hotellbroschyrer på svens-

samt satsa på olika

fritidsarrangemang. ka, engelska och tyska, broschyrer om Ursprunget till RESO kom från ABF, som

bygdesemestem på samma språk, ett omfatredan tidigare hade sysslat med enklare form tande semesterprogram för resor inom

av utflyktsresor och studiebesök. l stadgarna Norden och en semesterhandbok för utlands-

för RESO finns inskrivet att har resor.

föreningen

till ändamål att medlemmarnas

främja Särskilda Skandinavienprogram

utges på ekonomiska intressen genom att anordna engelska, tyska, italienska, japanska och semester, studie- och andra resor. Vidare franska.

skall föreningen

främja utvecklingen av rese-, Den totala kostnaden för

marknadsföring

fritids-, turist- och semesterverksamhet. (exkl. administration m. m.) av resor inom

Huvudintressenter i RESO är idag LO och Sverige var 550 000 kr. och av resor till

LO-förbunden, TCO och TCO-förbunden kr. Sverige 400000 I den senare summan

samt kooperationen (KF, OK inte Folksam, ingår kostnader för representation i m. fl.). Bland andelsägarna finns också Västtyskland och Danmark och inte heller

Sparbanksrörelsen, Lantbrukskooperationen, for RESO:s kontor i USA. STF samt Cykel- och Mopedfrämjandet. Förutom dessa centralt

utgivna program RESO:s har ca

medlemsorganisation m m. produceras särskilda distriktsprograrn.

43 700

individuellamedlemmar.

Medlemmarna erhåller förutom rabatter

Internationella engagemang på semestervistelser och resor tidskriften

Utflykt som utkommer med 10 nummer RESO är internationellt ansluten till några

årligen. organisationer, varav här endast nämns de RESOIS verksamhet är uppdelad två som bildats på fyra enbart för

folkrörelseägda

sektorer: marknadssektor, resesektor, hotellrese- och seme sterorganisationer.

sektor och administrativ sektor. Total

omsättning 338 milj. kr. varav

(1972)

Nordisk Folke-Reso hotellsektom svarar för 110 milj. kr. RESO

har en egen resebyråkedja med 69 försälj- Medlemmar är

ningsställen. Dessutom finns 25

upplysnings- Dansk Folke-Ferie, Danmark

ställen. RESO:s bygdesemester uthyr fritids- Lomalütto r.y., Finland

bostäder för självhushåll. För denna förmed-

Matkarengas, Finland

ling har i

upprättats bokningscentraler Norsk Folke-Ferie, Norge

Växjö, Visby, Falun och Östersund samt i RESO, Sverige.

Stockholm RESO:s billogi förmedlar privat- Verksamheten är upplagd för utbyte av eller hotellrum för bilister och har för detta

erfarenheter på nordisk basis och samarbete upprättat 259 kontaktställen, varav 132

utomlands. kring turism och rekreation.

Nordisk Folke-Reso avhåller en RESO är årligen

delägare i Stjärnresor, av de skandinaviska generalförsarnling med deltagare från resp.

resebyråerna och SAS samägt

organisationers styrelser och företagsledbolag för produktion av flygsällskapsresor

samt huvudintressent i ningar. RESO-DAN, ett

nordiskt samarbete av kring produktion IFPTO resor och service för inkommande turism.

Resesektorn svarar för produktion av säll- står för International Federation of Popular

skapsresor, bilpaketresor, specialresor, in- Travel och

Organisations har medlemmar kommande turism, m. m.

kongresstjänst från 30-talet länder.

SOU 1973 52

hälften tillhör IFPTO har väsentligen ägnat organisa- ningarna är familjeföretag,

åt information och kontakt- organisationer som STF och RESO. tionsapparaten Förbundet har initiativ till flera skapande verksamhet mellan medlemsorgani- tagit sam- där en stor del av

sationerna och andra internationella specialerbjudanden,

med gemensamma intressen. medlemmarna deltar. Till dessa hör ”Bilpenmanslutningar förbindelselänk sion”, Pensionärsveckor” och en samman- IFPTO utgör vidare en internatio- av konferensmöjligheter. Turistmellan resp. ägarorganisationers ställning hotellens Riksförbund har också gjort nella verksamhet. i enkäter bland sina medlemmar, sammanställt IFPTO samlas årligen till överläggningar för branschen aktuella uppgifter om aktiviteter och miljö, barnvänfrågor på internationell nivå. lighet m m. Förbundet har deltagit i STTF:s

med sammanlagt 13 000 kr. Generalsekretariatet är förlagt till Bryssel. kampanjer under senaste året. Anläggningarna har enligt

uppgifter till förbundet i medlemsavgifter,

intressenter inom i olika aktioner m. m. betalt kr. 7.7.4 Kommersiella deltagande boendesektorn 80 000 till regionala turistorganisationer. Sveriges Centrala Restaurang AB (Riks- Hotell och serveringsstállen

bolagen) hade år 1971 en omsättning på 357

Totalt beräknas hotell- och milj. kr. Av detta föll något mindre än 10 % restaurangbranschens 3 Totala reklamkostnaderna omsättning uppgå till närmare på hotelldelen. miljarder kr. per år, varav den egentliga under året var 4,5 milj. kr. för det rent turismen beräknas svara för 15-20 %. För speciella reklamåtgärder till turistiska boendet har använts 600000 kr.

Sveriges hotell- och restaurangförbund,

vilken flertalet i branschen är Den största insatsen har gällt en aktion för anläggningar

har beräknat att de anslutna veckoslutsbeläggning (Lev lat och lyxig”).

anslutna, företagen i genomsnitt använder 2,5-3 % av Riksbolagen har deltagit i STTF :s kampanjer

sin dvs. 70-90 milj. kr. för med 39 000 kr. och i regionala åtgärder med budget Dessa kan i princip 30 000 kr.

marknadsföringsåtgärder.

marknadsfö- Esso Motor Hotell har en omsättning vid vara av två slag, dels hotellens hand sker på fjärrmarkna- sina anläggningar på ca 100 milj. kr. Ungefär ring som i första som till övervägan- 25 % av omsättningen beräknas gälla egentlider, dels restaurangernas Den helt i första hand under tiden de del torde ske på närmarknader. ga turistresor, l5.6-l5.8, medan 20% gäller konferenser, övervägande delen av marknadsföringsåtgärderna sker av anläggningarna själva. Dock kurser o. dyl. Resterande gäller kommersiellt

resande. sker samverkan i gemensamma kampanjer inom sär- har framställt en broschyr där t. ex. inom hotellorganisationer, Företaget eller i samarbete man fönitom sina anläggningar relativt skilda grupper av företag Större delen av utförligt presenterar de orter där dessa finns. med turistorganisationer.

avser annonse- Uppgifterna gäller sevärdheter, utflyktsmål marknadsföringskostnaderna

m. m. ring i dags-, vecko- eller fackpress. Hotellsektorn inom RESO svarar för

Sveriges .Hotell- och Restaurangförbund

eller medverkat i vissa särskilda driften av RESO:s stadshotell, semesterhotell har initierat och Total för försäljningskampanjer, t. ex. ”Familjelogi”, semesterstugor. omsättning 1971 var 109 milj. kr. RESO producerar billighetsutbud av typen ”Njut i veckoslut”,

”Njut i sommar” osv. Dessutom medverkar speciella hotellbroschyrer på svenska, engels-

förbundet i STTF:s kampanjer. ka och tyska.

Svenska Turisthotellens Riksförbund har

190 turisthotell som medlemmar represente-

rande 20000 bäddar. Hälften av anlägg-

Semesterbyar och privathus kunnat bli förhållandevis omfattande fram-

Ett flertal för allt genom att förbundet tillförts relativt

organisationer, företag, kommu-

stora medel genom Campingkortet. Detta ner och enskilda svarar för

marknadsföringen

beräknas ge ca 1/2 milj. kr. i intäkter. av denna inkvarteringsform. Bland

företag

Förbundet har en informations- och utbildoch organisationer kan nämnas RESO med sin ningsverksamhet för sina medlemmar. För- Bygdesemester, Svensk Stuguthyrning, bundet STF, Inter med enbart svarar för undersökningar av olika

Holiday försäljning

olika rederier slag, bevakar campingplatsernas frågor visavi på utländska marknader, samt flertalet och lokala olika myndigheter m. m. regionala turisttrañkför- Totalt använder förbundet 75-100 000 bund eller -föreningan

kr. årligen till olika marknadsföringsåtgärder.

Dessutom har man deltagit i marknadsföring

Vandrarhem av camping t. ex. genom deltagande i STTF:s

STF svarar för kampanjer inom och utom Sverige.

marknadsföringen av vandrar-

hem i Sverige samt utomlands. Föreningen

utger en vandrarhemsförteckning samt har

7.7.5 Kommersiella intressenter inom transutvecklat speciella

vandrarhemspaket.

portsektorn

Med bil Camping

När det gäller semesterresor inom Sverige är För finns camping två organisationer, en bilen det helt dominerande transportmedlet. representerande konsumentintressen och en Ungefär 75 % av svenskarna har tillgång till producentintressen. bil. Ca 50% av alla bilhushåll gör semesterresor med bil och ca 72 % av alla svenskar i

åldern 15-74 år gör utflykter med bil. Detta Riksorganisationemas Campingkommitté innebär att en stor del av omsättningen inom

Riksorganisationernas Campingkommitté bil- och oljebranschen emanerar från turist-

kan betraktas som en

konsumentorganisa- och fritidsresande. Så har exempelvis bensin-

tion. De anslutna

organisationerna är Cykel- handelns merförsäljning på grund av semes-

och Mopedfrämjandet, RESO, KAK, MHF, tertrafik under beräknats till juni-augusti M, Främjandet, STF, STTF samt Svenska 254 milj. kr.

Kommu nförbundet. Trots att en så stor del av bil- och Kommittén utger årligen Campingboken oljebranschens omsättning gäller fritid och

(upplaga 25 000 ex.) som innehåller en

semester, synes endast mindre belopp

förteckning och över landets beskrivning användas för turistisk marknadsföring.

auktoriserade Kommittén campingplatser. De flesta av oljebranschens företag produ-

svarar för denna auktorisation. cerar eget kartmaterial med turist- och Kommittén bedriver även en konsult- och fritidsinformation. Enskilda bensinstationer

informationsverksamhet och sammanställer lämnar lokal turistinformation.

en årlig statistik över beläggningen.

Några av bensinbolagen har även deltagit Kommitténs budget är 150 000 kr., vilka med mindre

belopp i STTF:s kampanjverk-

medel erhålls från de deltagande organisatio- samhet och i vissa fall har även mindre

nerna och genom statligt stöd. ekonomiska bidrag lämnats till regionala

organisationer.

Konsumenternas egna organisationer, M, Sveriges Campingvárdars Riksförbund KAK och MHF har byggt upp en relativt

Campingvärdarnas Riksförbund är anlägg- omfattande turistinformation

till egna med-

ningarnas organisation. Verksamheten har lemmar samt övriga. I de egna medlemstid-

förslag till olika resor Med flyg

ningarna publiceras

och artiklar om Sverige. SAS hade 1971/72 följande

passagerartrañk

Motormännens Riksförbund, M, exempel- i

omfattning passagerarkilometer:

vis har egna resebyråer. 1= vissa fall svarar för dessa resebyrå- Internationell trafik 3 461 milj. lokala turistföreningar De har turer och Europa och Mellanöstern 1 891 milj. tjänster. egna eget Inrikes Danmark 141 milj. stugprogram Norge 450 milj.

Sverige 363 milj.

Med tåg 953 milj. 6 305 milj.

2 630 Vid sidan av SAS svarar Linjetlyg SJs totala omsättning var är 1971/72 kr. för drygt hälften av kr. Av detta föll 677 milj. på Aktiebolag (LIN) milj. inrikestrañken. Se nedan. resandetrañken med tåg och färja (ca 123

147 kr. SAS har försäljningsfunktioner som täcker milj. kr. förortstrafik), milj. på

busstrafik. Privatresor 73 länder över hela världen. Sammanlagt på järnväg beräknas ha trafikeras 96 städer. Totalt finns 125 gett intäkter på ca 400 milj. kr. SJ har genom olika rabattformer bidragit utlandskontor.

Till detta räknar För turistinformationen utomlands har till att öka turistresandet. SAS stor En undersökning av man semesterbiljett, 67-kort, studrabatt, betydelse. charter- och förfrågningar i

lokala sportbiljetter, weekendresor, informationsspridningen

51 länder gav följande resultat (antal vagnar m. m. SJ har en egen resebyråkedja som fram till 1 000/ år) :

1973 svarat för egen produktion av resor och

arrangemang genom sin arrangemangcentral

Kanal Antal Antal förfrågningar vars program och rörande SJ-Resor, omsättning, tryckredovisas under rubriken Rese- saker _ åtgärder Han- Tu- Öv- Totalt

branschen nedan. del rism rigt Totalt har SJ under budgetåret 1971 /72

l 700 0 269 9 278 satsat ca 3 milj. kr. exkl. SJ-Resor på reklam Turistorgan Handelsorgan 13 8 l 20 5 7 132 för tågresor, exempelvis: Ambassader l 158 105 5 3 195 35 3

SAS 7 930 75 142 62 279

Allmän tågresereklam ca 2,5 milj. kr. Totalt 10 926 300 469 273 1 042

Studerande, ungdom ca 120 000 kr. 7 3 25 3 3 2 3 2 7 SAS i % 67-kort ca 50 000 kr. (Ur Skandinavisk gemenskap världen runt) Tåg-bil ca 300 000 kr.

Den totala reklamsatsningen för turist- SAS spelar särskilt stor roll för turismen i

länder där svenska turistkontor inte finns

resor inom Norden inkl. SJ-Resors produk-

eller där dessa endast täcker en begränsad del tion har varit ca 610 000 kr. SJ har i STTF:s kampanjer av ett land. deltagit SAS arbetar i första hand för Skandina- 1971-72 i Sverige och utomlands med samvien som resmål medan man tonar ner de ett manlagt 65 000 kr. SJ har även bedrivit skilda länderna. Man beräknar sina reklaminaktivt arbete utomlands bl. a. genom egna Berlin satser för Skandinavien till ca 15 milj. kr. per resebyråer i Köpenhamn, London, år. Särskilt omfattande är SAS arbete i USA. och Hamburg (tillsammans med DSB). Rese- Genom sina handböcker och annat material

upphörde med sin verk-

byrån i Köpenhamn som distribueras till reseföretag över en stor samhet hösten 1972 och resebyrån i London del av världen sprider SAS en omfattande ibörjan av 1973.

information. Givetvis betraktas SAS av sjöfart var samma år 20 milj. kr. resebranschen som specialist på de skandina- Rederierna svarar för en mycket omfat-

viska ländema varför

man ofta vänder sig dit tande marknadsföring av de tjänster man

med

förfrågningar av olika slag. erbjuder i egenskap av transportföretag. Men

Men även flertalet andra som under

flygbolag senare år har ett allt större inslag i

beflyger Skandinavien har en motsvarande denna

marknadsföring kommit att bli

service. De flygbolag som har till turistresor till och linjer i Sverige samt olika Sverige pekar på att Sverige ingår som en eller arrangemang utbud, som exempelvis

naturlig del i deras marknadsföring. bilrundturer eller inkvartering, weekend-

Linjeflyg Aktiebolag (LIN) trafikerar 23 arrangemang. av landets 25 flygplatser för linjetrafik. LlN En del av rederierna utger mycket svarar för de kortare inrikeslinjerna, medan omfattande

egna Sverigeprogram. Andra

SAS trafikerar de samverkar längre direktlinjerna. med researrangörer och medver- Linjeflyg svarade år 1971 för 57% av kar i deras

uppläggning av program.

passagerartransporten i Sverige. Detta mot- Dessa reseprogram stöds av bl. a. en

svarar ca 882 000 resenärer. SAS transpor- omfattande annonsering. Rederierna har terar ca 658000

inrikespassagerare. Drygt vidare egna försäljare som besöker researran-

50% av av

Linjeflygs passagerare utgjordes görer och resebyråer på aktuella marknader.

tjänsteresenärer. 11% av passagerarna var Kostnaderna för denna totala marknadsfö-

familjer medan semester- och veckoslutsrese- till 7-8 ring har uppskattats milj. kr. och närer samt grupper svarade för 17% av fördelar sig i första hand pâ de länder passagerarantalet. Linjeflygs budget för varifrån direkta till linjer Sverige finns,

marknadsföring uppgick till 1,8 milj. kr.

exempelvis Danmark, Finland, Holland, verksamhetsåret 1972/73. Storbritannien och Västtyskland. Storleks-

ordningen av insatta åtgärder ligger mellan Med buss 0,5 till 2 milj. kr. per land. Dessutom satsas

mindre

belopp på sådana länder som Belgien,

Ungefär 1 200 bussar av totalt ca 8 000 Frankrike och Norge. beräknas vara för turist-

heltidsengagerade

verksamhet med en beräknad omsättning på 100-120 milj. kr. Utlandsresandet svarar för 7.7.6 Kommersiella intressenter inom reseendast några få procent därav. branschen

l regel ställs bussarna till förfogande av

Företag anslutna till Svenska Resebyrâförebussägarna till olika researrangörer vilka kan ningen vara företag inom resebranschen, lokala rese-

och utflyktsarrangörer, Svenska är resetidningar, föreningar Resebyråföreningen (SRF)

osv. Den totala kostnaden för detta resande byråers och researrangörers samarbetsorganiberäknas till 200-300 sation. Till

milj. kr. En integra- föreningen var den 31.12.1971

tion mellan bussägare och resebranschen har anslutna 92 företag, fördelade med 51 på

börjat förekomma under senare år och torde resebyrågrupper och 41 på arrangörsgrupper.

kunna väntas öka. sammanlagda antalet försäljningsställen var

304.

Med utgångspunkt från en enkät bland Med båt föreningens medlemmar har 19 medlems-

Enligt SCB var de svenska passagerarfarty- företag förklarat att man har en detaljförsälj-

av utrikes gens intäkter sjöfart 350 milj. kr., ning av svenska arrangemang. Denna detaljvarav intäkter från försäljning utgör dock en mindre del av passagerarfrakt uppgick till 264 milj. kr. och från 86 företagens totala För ll av

kryssningar försäljning.

milj. kr. Motsvarande intäkter av inrikes företagen svarade försäljningen av svenska

arrangemang för mindre än 3% av total anslutning till regionala turistorganisationer.

Reomsättning. För endast 4 företag utgjorde Dessa är följande: Jämtland-Härjedalen

sor AB, Östersund (betecknas JHR nedan), den mer än 25 %. 10 medlemsföretag utger Deras totala gemen- ägs av Jämtlands och Härjedalens turistföreegna Sverige-program. Verksamheten har bedrivits i ca 14 samma omsättning ligger på ca 50 milj. kr. 5 ningar.

har dock en egen omsättning år. Gotlandsresor AB, Visby (GR), ägs av av företagen Gotlands Turistförening. Nuvarande föreunder 1 milj. kr. De 10 researrangörerna

22 olika trycksaker i en total tagsform endast ett par år gammal men

producerade

utkom i verksamheten har bedrivits under ca 10 år. upplaga av 600 000 ex. Ett program Dala Tour AB, Falun (DT), ägs av Dalarnas en upplaga om mer än 100 000 ex. exkl. Turisttrañkforbund, Dala Airport AB och De totala säljkostnaderna personal har beräknats Dalarnas Det nuvarande och administration till drygt 2 Bussägareförening.

har bedrivit sin verksamhet milj. kr., dvs. ca 4 % av total omsättning. företaget Den totala broschyrproduktionen kostade fr. o. m vintersäsongen 1972 men utgör en

den fortsättning och aktivering av tidigare drygt 0,7 milj. kr., sammanlagda kr. samt verksamhet under namnet Dalaresor. Värmannonseringen 1,2 milj. övriga lands Turisttrafikförbund, Karlstad (VTTF). säljfrämjande åtgärder 0,2 milj. kr. 19 företag (inkl. researrangörer- Någon särskild kommersiell organisation Samtliga lönsamhetsfrågan vara den i finns ännu inte men en sådan planeras. na) ansåg särklass faktorn som Provisoriskt har turistbyrån i Karlstad

viktigaste påverkar

som Västerbotintresset för att producera och sälja resor till fungerat bokningscentral.

inom faktorer av tensresor, Umeå (VBR). Sedan ca 5 år

och Sverige. Övriga

denna verksamhet som kan sägas betydelse och i rangordning var: lätthanterlig bedrivs

bra samarbete med an- fullgöra bokningsfunktionen för de försälj-

bokningsprocedur,

läggningarna, prisbilden, kundens intresse ningsprogram som utges av Västerbottens

samt samarbetet med turistorganisationerna. TTF. Bokningen handläggs av SJ Resebyrå i

De eller arrangemang som Umeå. Örebro läns TTF, Örebro (ÖTTF). produkter och säljled bedömdes vara Verksamheten bedrivs sedan ett par år och är enligt producentknuten till förbundet. Dessutom har mest intressanta var stugsemester (sommar direkt

med hotellinkvarte- Norrbotten-Nordkalott Resor bildats och och vinter), Vintersport samt rund- att sammanföra de lokala ring, arrangemang i fjällvärlden pågår diskussioner

turer med buss. stug- och produktfönnedlingsorganisationer-

10 företag arbetar med inkommande nai Kalmar län till en enhet.

vinter-

trafik och bearbetar Norden, England, Stugsemester, pensionärsveckor,

Frankrike/ med hotellinkvartering

Tyskland/Österrike/Schweiz, sportarrangemang

Holland/Belgien, USA samt Japan. samt olika aktivitetsprogram ingår i produkt-

utger egna utländska pro- sortimentet. Några företag andra bearbetar via utländska samargram, eget program Försäljningsvolymen på betspartner. kr.) (1 000-tal 7 av företagen har angett sina kostnader 1971 1972

och försäljningsvolym, vilka sammanlagt Jämtland-Härjedalen 3-4 milj. kr. uppgår till drygt 400 000 resp. Resor AB 3 000 3 700

Gotlandsresor AB 1 530 1 690

Värmlands TTF 50 Regionala researrangörer Västerbottensresor 271 258 En speciell grupp reseföretag har samman- 98 Örebro läns TTF 92 förts under regionala resebeteckningen Härmed avses de försäljnings- Dessutom har dessa regionala säljbolag arrangörer”. drivs i nära en viss utlandsbearbetning. Marknaoch bokningsföretag som vidtagit

De åtgärder man vidtagit på svensk marknad har varit: JHR GR DT VTTF ÖTTF Antal utgivna broschyrer 3 l 2 3 l Total upplaga 160 000 27 000 30 000 15 000 Kostnader för broschyrer, reseprogram m. m. 155 000 30 000 80 000 3 000 40 000

130 000 12 000 116 000

der, som bearbetats, överensstämmer med de län deltar detaljhandeln med medel i de som redovisats för företagen anslutna till regionala turistorganisationernas arbete och Svenska

Resebyråföreningen. Samtliga före- några av varuhuskedjorna har deltagit med

tag har bearbetats genom utländska samar- begränsade belopp i STTF:s kampanjverkbetspartners. Totala säljkostnader har beräk- samhet. nats till ca 60 000 kr. Däremot torde detaljhandeln på många orter bedriva en visavi

marknadsföring

turisterna inom närområdet.

7.7.7. Kommersiella intressenter inom Det sker genom

annonsering i broschyrer, tidningar m. m., detaljhandeln genom skyltar, särskilda priserbjudanden, En mycket stor del av turistemas utgifter går Flera skyltningar. varuhuskedjor har under till detaljhandeln. I verket torde själva senare år kraftigt ökat sin turistinfonnation handeln tillföras en större del av turistemas med speciella och med uppskyltningar pengar än någon annan del av näringslivet. I avdelad

informationspersonal.

”Vart går turistemas pengar?” (STTF 1972) ”Hej har de senaste

Norrland”-kampanjen

finns några för skilda branscher

beräkningar åren bedrivits i samverkan mellan Konsum

enligt följande. Under juni-augusti beräknas och Norrbottens och Västerbottens Turist-

livsme delsbranschen ha en

merförsäljning på trafikförbund.

955 milj. kr. och merförsäljningen av sprit

och vin beräknas till 213 milj. kr. Produk- 7.7.8 Kommersiella intressenter inom områtionsvärdet på sport- och fritidsvaror beräkdet aktivitet och service nas till 425 milj. kr. i

Omsättningen

detaljhandelsledet för fritidsvaruhandeln be- utanför

Marknadsföringsåtgärder den egna

räknas till 1650 milj. kr., för cykel- och orten för aktiviteter, sevärdheter, servicean-

sporthandeln till 470 milj. kr. och för läggningar o. dyl. torde tillhöra undantagen. jämhandeln till 870 milj. kr.

Merförsälj- Några anläggningar av rikskaraktär, t. ex.

ningen under juni-augusti beräknas för Kolmårdens Djurpark, bedriver dock sådan fritidsvaror till 126 milj. kr., för cykel och

marknadsföring av sin anläggning. Däremot

sport till 57 milj. kr. och för järnvaror till 61 torde denna typ av anläggningar ibland milj. kr. bedriva en inriktad

marknadsföring på de Merförsäljningen under samma tid i turister som besöker stationärt eller

orten, fotohandeln beräknas till 53 milj. kr. och för

på genomresa. Åtgärderna består i annonse-

tobaks- och tidningshandeln

till 87 milj. kr. ring i lokala broschyrer, afñschering, skylt-

Några egentliga riksomfattande marknads- ning, vägvisning etc.

föringsinsatser beträffande turism träffar man ytterst sällan inom detaljhandeln. När 7.8 Hittillsvarande utvecklingstendenser det gäller utlandsmarknader bedriver dock

varuhus som exempelvis NK en annonsering Kommittén har gjort ett försök till sammanav relativt betydande omfattning. I några få fattning över de nuvarande totala kostnader-

av eller nationella turistorganisationer avseende

Tabell 7.8.1 Uppskattad storleksordning

för svensk olika områden. marknadsföringskostnaderna

turism 1971, milj. kr. Någon övergripande plan för hur distribu-

tionen av detta informationsmaterial skall nå

l Sverige I ut- ut till allmänheten finns inte utarbetad.

lan- Resebyråsidan har inte intresserat sig för det de svenska turistprodukterna i någon större

1,9 1,2 En enkät bland resebyråföre- Svenska T uristtrafik förbundet utsträckning.

3,9 0,8 ningens medlemmar pekar på några faktorer Regionala och lokala TTF som påverkat byråernas inställning. Dålig Riksorganisationer Svenska turistföreningen 0,5 0,1 lönsamhet vid försäljning av Sverige-resor,

RESO 0,6 0,4

bristen på en lätthanterlig bokningsprocedur,

Boendesektorn samarbetet med turistanläggningarna samt

Enskilda hotell och serve- har som hämmande prisbilden angivits ringsställen inom Sveriges 70-9013 faktorer för ett ökat engagemang från Hotell & Rest. förbund

Sveriges Centrala Restaurang resebyråemas sida. Detta har också resulterat AB 0,62 i att vissa resebyråkedjor, såsom RESO, Sveriges Campingvärdars Riksförbund 0 ,l 2 SJ-Resor, STF har byggt upp egna produk-

tionsenheter, som svarar för direktkontakten Dansportsektorn Statens Järnvägar 3,0 med de enskilda företagen och områdena. 15 SAS (avser Skandinavien) Även andra mellan

7-8 integrationssträvanden

Rederier och områden har vuxit fram. företag Resebranschen att Hotellkedjor har bildats med uppgift Företag anslutna till Svenska 2,0 0,4 marknadsföra de enskilda anläggningarna i Resebyråföreningen 0,5 0,1 utomlands.

Regionala researrangörer Sverige och Transportföretag,

Totalt ca 90-110 25-26 direkt framför allt rederierna har öppnat

fram- 1 Avser marknadsföring av boendefonnen som samarbete med enskilda anläggningar,

sådan. för allt semesterbyar. 2 Summan avser både Sverige och utlandet. Riksorganisationerna inom inkvarterings-

sektorn, exempelvis Svenska Campingvärdar-

nas Riksförbund, Sveriges Centrala Restauna för marknadsföring av den svenska turis-

De Svenska Turisthotellens Riksför-

men inom och utom landet. uppskattade rang AB,

bund, har ökat sin verksamhet för att kostnaderna redovisas i tabell 7.8. l. samordna de enskilda anläggningarnas aktivi- I de beräknade kostnaderna har inte per-

och genom utveckling av sonal eller administration medtagits. teter i kampanjer

Men trots detta torde 110-130 milj. kr. om inkvarteringsarrangemang. Sammanlagt arbetar dock de olika företagen i stor året användas svensk på att marknadsföra egen hand med sina turism. utsträckning på

och olika områden ansträngningar att öka beläggningen. Allt fler enskilda företag De nämnda har i

har under senare år ökat sina försäljnings- integrationssträvandena

första hand rum inom sektorer av och informationsinsatser i Sverige och ägt

Endast i viss omfattning har turistnäringen. utomlands för att uppnå en bättre beläggför att samordna de ansträngningar gjorts ning, en ökad besöksfrekvens. Huvudparten olika sektorerna för aktiviteter, inkvartering, av dessa ansträngningar är i stor utsträckning

till allmänheten framför allt transport och förplägnad. Exempel på detta riktad direkt är de researrangörer som har med Sverige i inom landet och även i viss mån utomlands. sina samt de regionala rese- Annonser utförda av det enskilda företaget säljprogram

införs arrangörerna. i pressen. Trycksaker produceras av de Den nuvarande informationen till allmänenskilda företagen eller av lokala, regionala

område

I 5 f \ \ I \ \ »Råvaran»

l \|

\ \ . \ 4 \

ää_ I \ 0 o

»Förädling» Produktutvecklare- Grossister l

»FÖFSå_i|inin9» Grossist A Grossist B Grossist C Grossister = resebyråkedjor

»Försäljning» Detaljist = resebyrå, bilklubb

Konsumenter

Figur 7.81 Principskiss för säljkontakter mellan konsument och producent via resebyråsidan enligt nuvarande situation

heten utföres av en mångfald olika insatser Gotlands-Resor AB, Dala Tours AB. Inom och med undantag för vissa samordningssträ- praktiskt taget varje län i landet pågår vanden i form av Sverige-Nu-karnpanjer (se diskussioner om att bilda dylika regionala samt motsvarande från produktutvecklings- och bokningsorganisa- STTF) åtgärder regionalt eller lokalt håll, uppvisar den totala tioner. informationen en oenhetlig och splittrad bild. Det är svårt för konsumenten att få någon uppfattning om vad som finns tillgängligt i landet. Försäljningsverksamheten uppvisar i stort sett samma splittrade bild. Kommittén har sökt illustrera detta förhållande i diagram 7.8.1. ”Råvaran” inom ett område, bestående av enskilda anläggningar för camping, hotellinkvartering, barserveringar, utomhusaktiviteter etc. förädlas i viss utsträckning av resebyråkedjors produktutvecklingsenhet, regionala researrangörer eller organisationer för inkvartering. Denna ”förädling” innebär att reseutbud, säljpaket eller motsvarande produceras. Detta förs sedan vidare till säljdelen inom resebyråorganisationerna. Försäljning eller bokning av researrangernangen eller enbart inkvartering kan sedan ske vid en resebyrådisk. Men de enskilda anläggningarna bearbetar dessutom allmänheten direkt eller via enskilda resebyråer. Den nuvarande uppläggningen medför att det är svårt för grossisterna inom säljsidan att finna ett lämpligt produktutbud. Det blir svårt att få lönsamhet för verksamheten bl. a. därför att bokningen blir komplicerad. När de egna anläggningarna som finns i eget sortiment är slutsålda föreligger små möjligheter för säljsidan att kunna överföra beställningar på andra likvärdiga anläggningar i grannskapet eller på annat håll i landet. Valmöjligheterna för konsumenten att finna lämpliga inkvarteringsfonner och aktiviteter är begränsad. För att i viss mån råda bot på denna bristsituation pågår f. n. strävanden inom olika delar av landet att skapa regionala produktutvecklingsorganisationer. Bakom dessa strävanden står regionala och/eller lokala turisttrañkförbund, landsting och vissa kommuner samt enskild näring. Några organisationer har verkat i ett flertal år, exempelvis Jämtland-Härjedalens Resor AB,

ll

III Kommitténs överväganden

och förslag

8 Mål och medel för utvecklingen inom

svensk turism och rekreation

sin befintliga fritid med meningsfyllda

8.1 Faktorer som påverkar det framtida fylla

aktiviteter eller rekreationsresor behöver avrekrearionsmönstret inte alltid innebära att ökad fritid vägningen 8.1.1 Inledning På sikt måste man går före en löneökning. emellertid räkna med att den längre ledig- Många faktorer som i dag gör sig gällande i heten kommer att öka dels i form av flera samhällslivet kommer att påverka utformsemesterveckor, kortare arbetsveckor och av det framtida rekreationslivet. Beningen

ar- dels i form av sänkt pensionsålder. En amefolkningsutvecklingen, urbaniseringen,

rikansk (Wiener-Kahn: År betstidsförkortningen och ett med det övriga framtidsprognos 5-8 semesterveckor om- Europa alltmer integrerat samhälls- och kul- 2000) pekar mot och år 2000 och sammanlagt 150-200 turliv kommer att bidra till förändringar kring i den nuvarande formen för lediga dagar om året. förskjutningar former detta framtida Med de stora investeringar som måste rekreationsliv. Vilka

rekreationsmönster kommer att få kan inte göras inom processindustrin och även på sikt

med nuvarande bristande framskrivnings- inom administration (datasystem m. m.) kan

metoder förutses. En del av de viktigaste krav andel kontinuerlig drift på en större studeras. komma att resas. Sådana krav betyder att faktorerna kan däremot Några av i stora av befolkningen kommer att dessa tas upp till en närmare granskning grupper detta avsnitt. vara lediga resp. arbeta på tider som inte helt stämmer överens med det nuvarande inruta-

Fritid och arbetstid de 7-dagarsmönstret. 8.1.2 Fritidens utveckling i 3kan mycket väl komma att uppträda

En avgörande faktor för hur rekreations- och eller 4-dagars perioder. semestermönstret kommer att utvecklas blir Ett annat inslag i det kommande fritids-

den ökade fritiden. F. n. saknas ett tillförlit- mönstret blir den stora ökningen av aktiva

som utvisar den fram- pensionerade i samband med att pensions-

ligt prognosmaterial

av fritid. Vissa huvudlinjer åldern sänks. tida utvecklingen som före- Ökad fritid kan också komma till stånd kan dock skönjas i den utveckling länderna. att behovet av arbetskraft trots en kommit i de flesta industrialiserade genom ökad produktion minskar. Detta bortfall av Avvägning mellan ökad fritid eller ökat uttag i form av bättre löneför- arbetstid kan om det sker inom ramen för en av standardökning ske konti- effektiv arbetskraftsplanering resultera i måner kommer sannolikt behöva mera fritid för den aktiva arbetande befolknuerligt. Mot bakgrunden av att många fortresurser för att som alternativ till arbetslöshet för farande saknar ekonomiska ningen

vissa grupper. En sådan utveckling skulle sannolikt att fortsätta eftersom de spridda leda till att goda inkomster också skulle följa boendeformerna ger allt mindre utkomst-

den ökade fritiden och i sin tur starkt öka möjligheter för sina invånare. Med en ökad

efterfrågan på rekreationsmöjligheter. urbanisering ökar också såväl inkomster som

rekreationsresandet. Möjligen kan decentrali-

8.1.3 seringssträvandena förskjuta en del av folk-

Befolkningsutvecklingen

ökningen från de allra största tätortskoncen-

År 1970 uppgick Sveriges befolkning till ca 8 trationerna till mellanstora regioner. milj. invånare. SCB:s befolkningsframskriv- medför

Urbaniseringen ett rörelsemönster ning med antagande om en nettoinvandring och ett markanvändningsmönster som

om 20.000 personer per år i

fortsättningen successivt ökar efterfrågan på områden för leder till att 1980 uppgår befolkningen till ca veckosluts- och fjärrekreation

genom knapp- 8,5 milj invånare och omkring 1990 till 9 het på närrekreationsområden och besvärliga milj. Ett utmärkande drag i denna framskriv- resor inom de urbaniserade till regionerna ning är att invandringen svarar för en icke sådana närrekreationsområden.

oväsentlig del av folkökningen. De nya in- utanför

Urbaniseringsprocessen Sveriges vandrarna

kan i så fall komma att resa på ett gränser har också en stor omfattning och den

annorlunda sätt under semestrar och annan övervägande delen av Europas befolkning

längre ledighet exempelvis återbesök i det kommer att bo i tätorter före år 2000.

tidigare hemlandet. Antalet boende

utlänningar i Sverige upp-

8.1 .S i åldersstrukturen

gick 1971 till ca 400 000 personer dvs. 5 % Förändringar av landets totala befolkning.

Till följd av den allt högre genomsnittsâldern

Den totala folkmängden i de europeiska och de stora

årskullar som föddes efter länderna förväntas öka från ca 450 milj. år första världskriget kommer Sveriges befolk- 1970 till ca 530 milj. invånare år 2000 ochi ning enligt de som

befolkningsframräkningar

Nordamerika från 230 milj. år 1970 till ca gjorts av SCB att få ett allt större inslag av 330 milj. invånare år 2000. under resten av 1900-talet.

åldringar Ande-

len personer över 70 år som år 1970 utgjorde

8.1.4 8,6 % av den totala beräk-

Befolkningsomflyttningen befolkningen

nas öka till över 11% redan före 1990. På ett halvt sekel har den övervägande delen Samtidigt med denna sker det utveckling

av Sveriges_ befolkning flyttat om från lands- däremot inte några större förändringar med bygden till tätorter? F. n. pågår dessutom en befolkningen i de aktiva åldrarna 15-69 år omflyttning från mindre samhällen till större eller barn 0-14 år. Sammanställningen i

tätorter. tabell 8.1.1 visar den förväntade utveckling-

Omflyttningen från glesbygd och mindre en i absoluta tal:

tätorter till större kommer tätortsregioner Denna utveckling kommer att leda till att

Tabell 8.1.1 Beräknad befolkning i

åldersgrupper.

Totalt 8 004 377 8 303 372 8 522 244 8 712 051 8 891618 Källa: SCB:s framräkning av folkmängden den 21.12.1969 med antagande om en årlig nettoimmigration om 20 000 personer. Stat. Medd. Be 1970:2.

de äldre kommer att bli en mycket nadskostnader. viktig av Denna även i grupp att ta hänsyn till vid planeringen omständighet återspeglas och friluftsområden. den av kommittén företagna intervjuunderrekreationsanläggningar Parallellt med denna sker också 13 % av de tillfrågade hushållen utveckling sökningen. en successiv sänkning av pensionsåldern och hade visserligen längre ledighet men lämnade ett förbättrat hälsotillstånd bland de äldre. inte bostaden under semestern. En stor del i de av dessa uppgav ekonomiska orsaker till

Antalet personer aktiva pensionsåldrarna

65-74 år som 1950 var 480 000 personer, detta. 1970 till nära 700 000 och beräknas Utjämningen av inkomstnivån genom omuppgick fördelning är fortfarande en viktig förutsättuppgå till ca 825 000 år 1985. för att stora grupper verkligen skall ning kunna utnyttja sin längre ledighet till rekrea- 8.1.6 Förskjutningar i yrkesstrukturen och tionsresor. Utredningens material pekar på

utbildningen oftast

att det är de grupper som egentligen bäst behöver rekreation och avkoppling som Omstruktureringen av den yrkesverksamma befolkningen från de agrara näringarna till saknar möjlighet att resa på semester. Detta

industri och serviceyrken har i stort sett tycks särskilt gälla flerbarnsfamiljer, lågavlömellan 1850 och 1950. nade inom industri och serviceyrken istörre präglat utvecklingen Under senaste decennierna sker en alltmer och i synnerhet ensamståtätortsregioner omfattande till följd av ende med barn samt vissa grupper av äldre. ny omstrukturering automationen och datastyrning. Antalet sysselsatta inom tillverkningsindustrin som ökat

8.2 Bristerna i de nuvarande formerna för

fram till 1960 har nu börjat minska och turism och rekreationsliv

denna utveckling kan beräknas fortgå. Sam-

inom ser- Mot bakgrund av gjorda inventeringar och tidigt ökar antalet yrkesverksamma observationer beträffande svenskarnas rekvicenäringarna mycket kraftigt. En större del av den aktiva reationsvanor kan kommittén konstatera att betydligt befolkningen kommer att vara sysselsatt det finns vissa avgörande utvecklingstendeninom de renodlade ser i det nuvarande rekreationsmönstret. servicenäringarna på Trots att resandeströmmen totalt sett ökat längre sikt. Ett annat drag i en framtida arbetsmark- har utnyttjandet och efterfrågan av befintnad torde som i landet inte ökat i vara de snabba förändringar liga turistanläggningar inträffar och som ställer den omfattning som hittillsvarande standardpå arbetsplatserna kunnat till. krav på omskolningar och vidareutbildning. utveckling ge anledning Den ökning i resandevolymen som noterats under senare âr är fortfarande koncen- 8.1.7 lnkomstutvecklingen trerad till en begränsad del av den totala lnkomstutvecklingen skapar ett allt större befolkningen. Detta gäller också den omfat- Olika undersökningar tande utlandsreseverksamheten som kunnat köpkraftsunderlag. visar att sedan de viktigaste utgifterna för observeras. livets har täckts är posterna för Med det bristfälliga sifferunderlag som i uppehälle rekreation en mycket viktig marginalutgift. kan inte utvecklingen mätas i dag föreligger Utgifterna för rekreationen ökar i snabbare exakta termer med det förefaller på de upptakt än utgifter för normala levnadsomkost- gifter som bl. a. framkommer genom OECD:s nader. turiststatistik som om antalet svenska gäst- Låginkomstutredningen konstaterade att dygn på utländska turistanläggningar är ungestora grupper i samhället fortfarande inte när fär lika stort som på svenska anläggningar och upp till en sådan inkomstnivå att utgifterna att den förra kategorin av gästdygn tenderar kan disponeras till annat än elementära lev- att öka snabbare.

Samtidigt som anläggningar av traditionell dig förutsättning. turistisk karaktär föråldras och inte längre Kommittén anser sig ha fastställt att ingen alltid kan anses motsvara fritidskonsumenav de parter som förekommer i reselivet i ternas krav har dessvärre bara ett otillräckligt landet idag känner sig helt ansvarig för att antal nya semesteranläggningar vuxit fram genomföra en mer långt gående samverkan, som bättre svarar mot moderna krav. Kom- även om bristen på en sådan ofta påtalas av mittén är av den att denna

uppfattningen framförallt representanter för turistnäringen.

situation kan förändras till det bättre om Kommittén anser sig därför kunna konstasamhället och turistnäringen med gemensam- tera att endast en helt ny neutral, rikstäcma ansträngningar försöker förändra struktu- kande och samhällsförankrad organisation ren och målinriktningen på nytillkommande kan lösa dessa samordningsproblem. Det är särskilt anläggningar. viktigt att nya Dagens låga lönsamhet inom rekreationsanläggningar tillkommer i ett sådant antal sektorn innebär att man inte har ekonomiska och i ett sådant prisläge att så många som resurser att kunna strukturera om anläggmöjligt kan utnyttja dem. För att få till ningarna och verksamheten för att möta stånd en sådan utveckling måste mera sam- kraven från dagens konsumenter. Utan ett lade grepp om nya områden och samarbete har man int-e anlägg- betydligt utvidgat till. ningar komma resurser att bygga ut vare sig försäljning eller Informationen om fritid och rekreation

marknadsföring för att därigenom spåra nya

handhas av de med allmänna medel under- krav och önskemål. Ett utvidgat samarbete stödda

turistorganisationerna på riks-, regio- är en nödvändig förutsättning för att pro

nal- samt lokalnivå. Till detta kommer den skall kunna leda verksam-

duktutvecklingen

verksamhet som bedrivs inom kommunernas heten framåt. fritidsnämnder eller motsvarande organisa- Samhället har stora ekonomiska åtagantioner. Samtliga dessa organisationer har den inom rekreationssektorn och bör verka

egna styrelser och egna mer eller mindre för ett organiserat samarbete mellan olika klart formulerade målsättningar för sin verk- intressenter och en effektiv marknadsföring samhet. Någon mer omfattande samordning för att man skall kunna komma ur det mellan dessa var för sig enheter

självständiga ogynnsamma läge som delar av landets turist-

förekommer inte med undantag för vissa ge- näring f. n. befinner sig i. mensamma

informationskampanjer i Sverige Fritidskonsumenten efterfrågar olikartade

och utomlands. Man kan också finna vissa produkter och ställer krav på Ökade valmöjlokala eller regionala samarbetsfonner vilka ligheter mellan resmål. Av denna lämpliga på några håll i landet har resulterat i bolag allt mer komplicerade efterfrågestruktur kan för och utläsas

marknadsföring försäljning. Men att erbjudna fritidsmöjligheter så

trots dessa företeelser är av som bör

helhetsintrycket långt möjligt bestå av lämpliga Sveriges turistiska marknadsföring att det kombinationer av attraktioner

(aktiviteter

saknas en gemensam planering. och sevärdheter), inkvartering och förpläg-

Kommittén anser att det på marknadsnad samt transport. Efterfrågan gäller inte föringssidan sker ett omfattande dubbel- bara de fysiska företeelserna utan också de arbete med dålig genomslagskraft trots rela- funktioner och fördelar som dessa kombinativt stora insatser av pengar och personal. tioner av egenskaper kan erbjuda. För den egentliga inkl. Kommittén

marknadsföringen anser att tillgången på paketförsäljningen av resor i Sverige svarar i till resor inom landet

möjligheter inte på huvudsak

boendeanläggningar, transportföre- långa vägar motsvarar den potentiella efter-

tag samt några reseorganisationer. Mellan frågan på sådana möjligheter. Efterfrågan dessa skilda sektorer kan man skönja vissa kommer att öka allt efter som flera får försträvanden till en samverkande marknads- bättrade resurser att resa. Bristen på en cenföring. Ett utvidgat samarbete är en nödväntral organisation som initierar eller stimule-

SOU 197352

är re- den nuvarande organisationen samt en förrar till svenska paketresearrangemang av samhällets möjligheter att bevadan och kommer att stärkning

nu mycket påtaglig

rekreationslivet är nöd-

förstärkas om inte motåtgärder ka, följa och initiera

ytterligare vändiga förutsättningar för att en avgörande sätts in. och nödvändig förändring av dessa förhållan- Utvecklingen av landets turist- och rekrea-

för- den skall kunna komma till stånd. tionsmöjligheter har i stor utsträckning

Utveckling av landets rekreationsmöjligsvårats genom den bristande samstämmig-

heter hitills kan av kommittén sammanfattas heten mellan inom turistnäplaneringen

ringen och samhällsutvecklingen i övrigt. på följande sätt:

Ett avgörande skäl till att rekreationslivet 1. Stora belopp satsas årligen på anlägg-

i olika

sällan kan göra sina anspråk gällande av turism

ningar, områden och organisation

konkurrenssituationer om ekonomiska insatutan att utbytet kan anses motsvara

medel eller markresurser är den ringa tyngd har skett utan övergriserna. Satsningen Andsom rekreationslivet anses representera. målsättning, sammanhållande grepp pande ra intressen såsom industriutveckling, tät-

eller med tillräcklig målmedvetenhet. Åtgärortsutveckling eller energiutbyggnad går näs- ofta med stora insatser av derna genomförs

före rekreationslivet vid tan undantagslöst samhällsmedel. Ur allmän rättvisesynpunkt

prioriteringar av olika slag. bör det vara otillfredsställande att anläggning-

Starkt orsaker till detta är att av alla

bidragande ar för turism och rekreation bekostas

rekreationslivets egentliga värde sällan beak- men bara kan utnyttjas av en mindre del av

tas i olika förhandlingssituationer. Det torde befolkningen. att rekreationslivet faktiskt vara obestridligt förmår inte 2. Befintliga organisationer stora värden, såväl representerar mycket information och försäljsprida tillräcklig materiella i form av investeringar i turistankring den kapacitet som redan

ningskunskap

som omätbara men viktiga vär-

läggningar Resultatet av detta är

finns på boendesidan. som ett väl den i form av de positiva effekter och åtföljande svårig-

en låg beläggningsgrad

rekreationsliv tillför såväl indivifungerande heter avseende driftskostnader. Detta med-

den som samhället. Kommittén har emelleroch svåverkar till en ytterligare prishöjning att det inte enbart räcker tid uppfattningen righeter att sälja utbudet. med att konstatera att rekreationslivet har i 3. Utbudet av rekreationsanläggningar

värden som är jämförbara med andra är så tunga rätta prisklasser och med rätt inriktning sektorer i samhället utan att för att rekreapass begränsat att den övervägande delen av

tionslivets intressen rätt skall kunna tillvara- kommerdet svenska folket aldrig använder tas i förhandlingssituationer krävs att dessa siellt drivna boendeanläggningar för sin fjär-

intressen blir bättre företrädda än i dag. En rekreation. stark som representerar turism organisation för - från lågin-

och rekreation är en första förutsättning Olika utredningar uppgifter

att sektorns intressen bättre skall kunna till- komstutredningen, kommitténs egen inter-

i rekreationssek- konsumentteknikutred-

varatas. Bristen på tyngd vjuundersökning,

mellan samt

torn har bl. a. lett till att sambandet ningen, hushållsbudgetundersökningen rekreation och samhällsplaneringen i övrigt en av kommittén ord genomgång av kost-

i sam-

inte har beaktats tillräckligt. nadsstrukturen på resor och uppehälle

rekreationsliv - visar

för att en önskvärd band med fjärrinriktat

En viktig förutsättning

av rekreationsmöjligheter entydigt att det helt enkelt är för dyrt för de utveckling nya

komma till stånd är således att flesta att utnyttja de kommersiella transportskall kunna Detta är banden mellan samhället och turismen för- möjligheterna och anläggningarna.

anser att en en starkt orsak till varför man i stärks på olika vis. Kommittén bidragande

och rek- semestern

organisation för turism så stor utsträckning tillbringar

ny central än hemma eller hos släkt och vänner. Den sistreation med bättre samhällsanknytning

nämnda möjligheten avtar dessutom med gerande system av

rekreationsmöjligheter

åren allteftersom till tätorterna

inflyttning anser kommittén som en självklarhet i ett

fortsätter. land som på så många andra områden anses

4.

Höginkomsttagare har betydligt bättre vara en föregångare när det gäller omsorgen

möjligheter än andra att organisera ett givan- om den enskilde individen.

de rekreationsliv. Således har flera intervju- En klart formulerad turistpolitisk målsätt-

undersökningar visat att exempelvis ägare av ning är ett nödvändigt redskap när samhället fritidsbostäder använder sig av kommersiella ställs inför kraven att vidta inom åtgärder

boendeanläggningar och andra rekreations- rekreationssektorn.

Några av de viktigaste

möjligheter i minst samma utsträckning som frågorna som kan täckas in ien sådan mål-

de som saknar egna fritidshus. sättning är: Hur skall de stora investeringarna

av medel kanaliseras?

offentliga Vilka typer

av och områden bör dessa inves-

anläggningar

inriktas 8.3 Målsättning för en svensk turist- teringar på? Vilken publik skall åt-

och rekreationspolitik gärderna i första hand rikta sig mot?

De stora i samhället har

förändringarna

Samhället spelar numera en allt större roll under de senaste decennierna lett fram till för att skapa för

förutsättningar utveck- att nära nog hela landets har

befolkning lingen av rekreation och turism. I avsnitt 6.1

tidsmöjlighet att efterfråga olika fritidsaktianges storleksordningen av de årliga sats- viteter. Den ökade fritiden

har åstadkommits

ningarna från stat, landsting och kommuner att en del av genom standardökningen har

för att bereda landets egna invånare rekrea- tagits ut i form av minskad arbetstid och är

tionsmöjligheter. Satsningarna är såväl direk- alltså ett resultat mellan olika önskemål hur ta som indirekta. Redan de direkta

satsning- standardökningen skall tas ut. arna är av betydande storleksordning. Kra-

Ett övergripande mål i en rekreationspoli-

ven på samhällets i reselivets engagemang tisk målsättning är enligt kommitténs upp-

utveckling är så pass omfattande att man att de

fattning offentliga medel som används

måste konstatera att stat, och kom- för turism

landsting och rekreation

för turistanläggmuner

fortlöpande avkrävs beslut, ställnings- ningar och måste rekreationsanläggningar

taganden och ekonomiska medel att använsatsas på ett sådant sätt att en bred allmän-

das inom rekreationssektorn.

Satsningarna het kan utnyttja dessa anläggningar och om-

på rekreationssektorn sker många gånger råden. Särskilt viktigt är att de grupper som i med andra motiv än rent rekreationspoli- dag har betydande svårigheter att få rekrea-

tiska. Härvid har man inte alltid beaktat tion såsom

handikappade, låginkomsttagare

rekreationens speciella villkor och ekonoeller barnrika

familjer får väsentligt förbättmiska förutsättningar. Kommittén finner det

rade möjligheter att utnyttja sin längre ledig-

helt nödvändigt att fortsatta samhällsåtgärder het till rekreation.

Detta övergripande mål i inom denna mycket starkt växande sektor en medför tre delmål som

rekreationspolitik

sker mot bakgrunden av en målmedveten vilja är väsentliga: områden för rekreationslivet att bygga upp ett rekreationsliv som är öppet måste ligga spridda över landet så att de kan, för alla. Ingen skall hindras att vare sig av nås av alla, satsningen på områdena måste ha

ekonomiska, sociala eller fysiska skäl få den en sådan

omfattning att prisutbudet blir lågt nödvändiga rekreationen i samband med se- samt att anläggningarna ges en sådan teknisk

mester eller längre ledighet. Samhällets fort- så att

utformning handikappade eller andra satta satsningar på och omkring anläggningar eftersatta med lätthet

grupper kan utnyttja för rekreationslivet mäste utformas så att man anläggningarna.

skapar rekreationsmöjligheter anpassade för Samhällets insatser

spelar en avgörande att tillgodose allmänhetens behov av avkopp- roll för hur trafikmedlen utvecklas. Detta och stimulans.

ling Ett väl utbyggt och fun-

sker bl. a. genom satsningar på vägar, järn-

etc. Det sker också i form av talet nytillskapade arbetsplatser inte räcka vägar, flygfält stort allmänt i tra- till för att på sikt kunna upprätthålla det ett mycket engagemang Särskild vikt måste fästas vid nuvarande befolkningstalet och den befintfrkföretagen. på turism inom möjligheterna att få till stånd billiga trans- liga servicenivån. Satsningar ramen för lokaliseringspolitiken måste därför porter mellan de stora befolkningskoncentrationerna och de områden i landet som har de ses som komplement till andra lokaliserings-

bästa utvecklingsmöjligheterna för det åtgärder. Sysselsäztningsaspekten får enligt rekreationslivet. Trafikarbetets kommitténs förmenande inte vara enda avgöfjärrinriktade

rande faktor för satsning pâ områden eller

nuvarande spridning på många olika organianläggningar för det fiárrinriktade rekreasationer gör att det inte går att få till stånd effektiva utan tionslivet. och billiga kommunikationer Enligt kommitténs direktiv måste de anomfattande samordningsåtgärder. som föreslås byggas upp ha möj- Markanvändningen är en grundläggande läggningar att fungera på ekonomiskt riktiga beståndsdel för utvecklingen av en lämpligt lighet rekreation. Detta har varit en viktig bärande inriktad Tillgång till och lämplig grunder. vand- vid kommitténs förslag exempelvis i lokalisering av stora Strövområden, grund

ringsleder, fiskevatten och andra areella till- Åre-projektet.

för att De stödformer som kommittén föreslagit i gångar är avgörande förutsättningar skall kunna få en sitt tidigare delbetänkande avviker inte från turism och rekreation

denna viktiga princip (Ds Jo 1971:7).

riktig utveckling. Dessa tillgångar måste sam- När det gäller beredskapsarbeten bör inte hället säkerställa och skydda. Å andra sidan rekreationslivets krav dessa heller användas som stöd åt turistnämåste på mark noga utan i stället stimulera inawägas mot vetenskapliga naturvårdsintres- ringen i allmänhet frastruktur och andra typer av basinvestesen och andra ytmässiga krav. Rekreationslivets krav på stora och skyd- ringar som kan förbättra en orts eller regions

hävda lämplighet för det fjärrinriktade rekreationsdade arealer måste kunna sig i den stora konkurrens om arealer för livet. lämpliga som förekommer i olika ändamål som redan kraftigt kan för- Ingen av de stödformer

märkas i vissa delar av landet. dag tar således sikte på att utgöra ett närings- Den förväntade av stöd till turismen. kraftiga ökningen utomhusrekreationen kommer att leda till En svensk turistpolicy bör enligt kommit-

ett intensivare om- téns uppfattning inte rekommendera någon tryck på många känsliga råden, form av direkt näringsstöd till turistnäringen vägar och andra begränsade resurser. från utländska turistområ- utan i stället komma till rätta med bran- Många exempel den visar att ett otillräckligt samhällsengage- schens nuvarande problem genom en bättre av verksamheten. Förekomsten mang i utvecklingen av områden och anlägg- organisation för rekreationslivet kan leda till svåra av en riktigt arbetande turistnäring bedöms ningar med av naturen och av kommittén som en nödvändig förutsättproblem nedslitning otrivsel som Kommittén anser att ning för att landet skall kunna få ett rikt följd. om samhället varierat utbud av rekreationsmöjligheter. dessa följder kan undvikas utvecklar I sitt arbete har kommittén utgått från att de lämpliga styråtgärdema. medel för landets in- Turism som ett regionalpolitiskt skapa rekreationsmöjligheter förekommit i diskussionerna om vånare som i förvånansvärd utsträckning inte har ofta utvecklingssvaga områdens ekonomi. Kom- har ett utbud av sådana möjligheter idag. Vid

kan konstatera att turismen ensam utvecklandet av sådana nya rekreationsmittén kan vara den möjligheter spelar de utländska besökarna knappast på någon ort i landet enda för befolkningen. dock en icke oväsentlig roll. En avgörande

utkomstmöjligheten

Till och med i Åre-området skulle efter den möjlighet för rekreationsanläggningarna är

an- och lönsamhet och i de fall denna stora satsning som kommittén föreslagit, beläggning

kan förbättras genom utländska besök sär- gande värdering i en statlig turist- och rekreaskilt på tider då inte svenskar helt belägger tionspolitik är att landets och egna behov anläggningarna är detta en för såväl anlägg- önskningar skall komma i första hand vid som de inhemska besökarna ningarna avgö- prioriteringar av olika statliga åtgärder inom rande fördel. En särskilt intressant rekreationssektorn. målgrupp Dessa målsättningar har

är de utlänningar som attraheras avanlägg- formulerats i kommitténs direktiv och har

ningar och områden som utformats för en också kommit till uttryck vid de första bred svensk publik. Besök av utländska turis- planeringsåtgärderna som kommittén företer i Sverige tillför landet många sociala och slagit och där ett klart ställningstagande förekulturella värden och spelar en framträdande ligger som visar att anläggningar och områroll vid Sveriges kontaktutbyten med andra den för rekreation och turism måste utforländer. Därför är det angeläget att turist- mas på ett sådant sätt att ingen skall vara näringen ges möjligheter att upprätta goda utestängd på grund av sociala, ekonomiska relationer med utländska besökare och rese- eller fysiska orsaker. företag. En mycket stor del av turistresandet är Valutabalansen och önskemål om ökad internordiskt. Kommittén anser att anlägginförsel av valutor tas ofta till intäkt för ningar och åtgärder som riktar sig mot en ökade satsningar på turistnäringen för att svensk publik även kommer att attrahera en stimulera turistströmmen från utlandet. Det publik från övriga nordiska länder, främst på är kommitténs uppfattning att detta ej är ett av de stora likheterna grund i språk, beterelevant motiv för satsningar på turistnä- endemönster, och levintresseinriktningar

ringen i Sverige, ej heller att värdet av ett nadsstandard. Åtgärder som ökar det inter-

utländskt resande till Sverige ligger på detta nordiska resandet bör således eftersträvas plan. Medel för att öka inflödet av utländska särskilt om man därvid försöker utnyttja valutor måste sökas inom andra skillnader näringar. i semesterperioder mellan de nor- Satsningar på turistnäringen skall främst ske diska länderna. för att svenskarnas och nordbornas

stimulera I detta sammanhang bör noteras att Nor-

resande. Detta har sedan möjligen en effekt av diska Ministerrådet tillsatt en ämbetsmannaminskat utflöde av turistvaluta. kommitté som arbetar med att förbättra

Åtgärder bör enligt kommitténs mening förutsättningarna för ett ökat internordiskt

sättas in i första hand för att underlätta den reseliv. typ av utländskt resande på svenska turistmål som tids- och kostnadsmässigt passar in i det svenska rekreationsmönstret. Detta kan 8.4 Medel för att förverkliga rekreationspolitiken inte genomföras med mindre än att de för svenskt vidkommande aktuella målgrupperna För att rekreationslivet i landet skall kunna blir föremål för kartläggning och marknads- ledas in i en tillfredsställande utveckling

föringsåtgärder av en mera målinriktad anser kommittén

typ det nödvändigt att två vikän vad som nu förekommer. införs. För det första måste tiga styrmedel Några särskilda anläggningar eller områden ett antal lämpliga områden byggas ut för att enbart avpassade för en exklusivare utlands- den breda krav tillmötesgå publikens på turism bör enligt kommitténs uppfattning semestermål. Dessa områden kallas i fortsättinte få komma till stånd med samhällsstöd. rekreationsområden. ningen för primära Den utländska turism som redan i dag Det andra viktiga styrmedlet är bildandet förekommer i de större städerna och i vissa av en helt ny central organisation för turism

typiska andra turistiska resmål bör givetvis och rekreation med bättre och

förankring stimuleras till fortsatta resmöjligheter genom större ekonomiska resurser än det nuvarande förbättrad information och marknadsföring. STTF. Kommittén anser således att en grundläg- Dessa två medel bildar i kärnpunkterna

företrädare för utländska resmål för fram till kommitténs förslag. för att det svenska folket. Kommittén har dock En mycket viktig förutsättning konstaterat att enbart åtgärder på det infordessa två medel skall kunna få full verkningsfår mativa inte kan åstadkomma önskkraft är att den statliga administrationen planet förbättrade resurser för att följa och styra värda förändringar.

av turism och rekreation. Det andra viktiga medlet för att utveckla utvecklingen landets reseliv är bildandet av en helt ny Dessutom är det också viktigt att de olika central organisation som kan ta sig an utveckstatliga sektorer som i dag på ett eller annat av resor inom och till vis är engagerade inom rekreationssektorn ling och marknadsföring och som verkar med samma effek-

knyts samman i olika former för ökad sam- Sverige

tivitet som de större researrangörer som verkan. anordnar till utländska resmål. I avsikt att få fram slagkraftiga alternativa gruppresor anser kommittén det För att denna organisation skall bli slagkraf-

rekreationsmöjligheter

håll i landet förses med kraftnödvändigt att det på olika tig krävs inte bara att den full resurser tillskapas ett antal stora välplacerade områ- ledning och goda ekonomiska av aktiviteter och utan också att den får en fast förankring hos den med ett brett utbud boendeformer. de huvudmän som föreslås ligga bakom organisationen. Den bör dessutom få verka med Kommitténs avsikt är inte att landets fortenbart skall betydligt vidare direktiv än vad den nuvaransatta rekreationsmöjligheter komma i dessa primära rekrea- de organisationen STTF har fått göra. till utveckling för den tionsområden utan att dessa skall bilda stom- En mycket viktig förutsättning organisationens möjligheter att men i det viktiga system som det framtida föreslagna rekreationsutbudet kommer att bilda. kunna verka effektivt är att den bereds

av både till som i Motiven för detta är betingat möjligheter informationssökning

och ekonomiska skäl. Genom sin tur förutsätter ett större samhällsengagenaturmässiga att avsätta s. k. primära rekreationsområden mang än hittills när det gäller insamling av

kan fritidssektorns rättmätiga krav på natur- statistik och andra uppgifter. än vad som är förutsätts också

resurser definieras tydligare Den nya organisationen fallet f.n. Stora och enhetligt planerade kunna bedriva samarbete med resebran-

områden kan bättre tillgodose individens schens större intressenter dock utan att de

skiftande krav och önskemål isamband med sistnämnda behöver vara engagerade i organi-

kortare och längre ledigheter. Med en stor sationen på ägarsidan. samlad till ett område förutsättes också kunna inkvarteringskapacitet Organisationen för ett brett utbud av marknader som beskapas både underlag agera på de utländska kan för de aktiviteter samtidigt som transporterna döms viktiga med tanke på underlaget som gjor- svenska Denna utländska förbilligas. De kostnadsberäkningar anläggningarna. des inom för Åre-projektet verksamhet förutsättes till och med bli bearbetsgruppen omfattande både resa, förplägnad och in- tydligt mer omfattande än vad den är i sats- men formerna för utkvartering visade att en koncentrerad dagens organisation kan landsverksamheten kommer att bli helt ning på utbyggnad av turistanläggningar åstadkomma annorlunda: framför allt måste bearbetningsbilligare priser än de som normalt förekommer inom researrangörsbran- metoderna för de olika marknaderna grundschen för utländska resor. Koncentrerade ligt förändras till mera aktiva och uppsö-

också förutsättningar för kande verksamhetsformer. satsningar skapar skäl inte minst miljömässiga, medien effektivare marknadsföring av Sverige Olika Kommittén är av cinska och talar för att

som semesteralternativ. jämlikhetssynpunkter

om det avsevärda måste komma till den uppfattningen att informationen förändringar stånd för att hela svenska folket skall kunna

svenska utbudet av rekreationsmöjligheter

som få tillgång till fullgoda rekreationsmöjliginte förmått hävda sig mot de produkter

heter under sin semester och längre ledighet. av motion om ett hälsocentrum i Vindeln

Kommittén är medveten om att de tvâ medel samt

Jordbruksdepartementets skrivelse till

som föreslås i detta betänkande inte är till- kommittén den 2 februari 1973 med överräckliga för att målet uppnås att hela svenska lämnande av utredning med förslag till utfolket får semestermöjligheter. Kommittén för vecklingsplan rekreationsområde på

vill peka på att ytterligare ett medel borde norra Öland). Från kommitténs utgångs-

kunna ha införts för att målen

förverkliga punkt har det inte varit möjligt att ta upp men att detta inte varit möjligt genom kom- dessa skrivelser till behandling eftersom båda

mittédirektiven. förslagen innehåller av hälsoviktiga moment Kommittén anser att det skulle ha varit och sjukvård. Kommittén har inte den sammotiverat att samhället lämnade någon form att mansättningen sjukvårdsfrågor kan beav semesterbidrag till de som bäst skulle handlas inom dess ramar. behöva rekreationsresor men i dag saknar Kommittén vill dock betona att det föreekonomiska möjligheter att göra sådana. ligger ett växande behov av att rehabilitera

Låginkomsttagare, barnrika och inte nedslitna människor familjer eller att ge konvalecent-

minst ensamstående med barn verkar av vård efter den egentliga sjukvårdsbehandolika att utredningar döma, vara grupper lingen. som är starkt

missgynnade när det gäller Behovet av sådana anläggningar finns

Ett semesterstöd semesterresemöjligheter. redan i dag och flera utvecklingstendenser i borde kunna ges olika former såsom trans-

samhällsutvecklingen pekar dessvärre mot att

portbidrag, bidrag till semesterboendet eller behovet av sådana anläggningar med tiden

kontantbidrag att användas på vissa villkor. kommer att öka. Det torde därför

vara en Semesterbidragen skulle givetvis kunna skapa angelägen fråga att utreda hur sådana anläggytterligare underlag för svenska semester- bör kunna ningar utformas och lokaliseras. anläggningar som i sin tur då får möjligheter Enligt kommitténs

uppfattning bör regering-

till bättre driftsekonomi och därmed sam- en i samråd huvudmännen för sjukvården manhängande prissänkningar. låta utreda frågan vidare. Frågan om semesterbidrag kommer sanno- Kommittén vill emellertid deklarera att likt att kunna aktualiseras vid ett senare det är angeläget att det akuta behovet av tillfälle när den allmänna

synen på rekrea- rehabilitering och institutionellt bedriven

tion och semesterresor hälsovård ytterligare mognat. kan tillgodoses i avvaktan på att konkreta planer växer fram för hur hälsocentra skall organiseras och bedrivas. Kom- 8.5 Hälso- och friskvârdens roll i turist- och mittén rekreationspolitiken kan med ett exempel från Koppar-

bergs län visa att det akuta behovet av an-

Ett särskilt delproblem inom fritids- och rek- läggningar kan kompenseras genom att ut-

reationspolitiken utgör frågan om att sam- nyttja den överkapacitet de flesta turistordna konvalescentvård

med det vanliga rek- hotellanläggningar har under större delen av

reationslivet. Flera till kommittén överlämåret. I Kopparbergs län har landstinget sedan nade skrivelser har aktualiserat detta 1967 arrenderat pro- huvudbyggnaden på Sälens blem. Kommittén har dörför bedömt det under högfjällshotell perioden maj--septemnödvändigt att inom ramen för det rekrea-

ber. Dit skickas patienter med handikapp i

tionspolitiska avsnittet även behandla denna att få rekreation. syfte Avsikten är att särskilda problematik. patienterna genom vistelsen skall kunna bi- Till kommittén har under arbetets behålla gång den status den medicinska rehabiliteöverlämnats två skrivelser angående förslag ringen givit dem. Genom mycket begränsade till utbyggnad av s. k. hälsocentra, dels i Vin- insatser har kunnat

anläggningen göras god-

deln i Västerbottens län dels på norra Öland.

tagbart handikappvänlig. F rånsett ett begrän- (Riksdagens skrivelse 1971:168

i anledning sat antal specialfunktioner utnyttjas hotel-

lets ordinarie personal för verksamheten. Även om målsättningen med ett hälsocentrum kan avvika från den som bedrives i Sälen förutsätter kommittén att de anläggkraven för att bedriva hälso ningstekniska centrumsverksamhet inte kan avvika i större omfattning från de som ställes i Sälen. Samsom de miljömässiga faktorerna som tidigt eftersträvas vid ett hälsocentrum knappast kan bli bättre har de flesta hotellanläggskaffat en viss basutrustning för ningarna friskvârdande ändamål. I avvaktan på en närmare precisering av frisk- och hälsovårdens krav på utformning av anläggningar kan ekonomisk och därigenom sysselsättningssynpunkt många fördelar vinnas genom att förtill etablelägga hälsocentrumverksamheten rade hotellanläggningar. I detta sammanhang vill kommittén däremot peka på att det även i Västerbotten borde finnas samma möjligheter som i län att kunna utnyttja stora Kopparbergs och dåligt utnyttjade befintliga hotellanläggformer av frisk- och ningar för kombinerade sjukvård. Kommittén vill framhålla vikten av att anläggningar som planeras och byggs för det rörliga friluftslivet i allmänhet bör vara utrustade så att de kan utnyttjas av de som har olika former av fysiska handikapp. Inte minst är det viktigt att de primära rekreationsområdena därvidlag utrustas på ett tillfredsställande sätt. Vid projektering av nya för turism och rekreation bör anläggningar att kunna utnyttja dem allmöjligheterna sidigt särskilt studeras och i möjligaste män utnyttjas.

SOU 197352

9 Kommitténs till

förslag nya organisations-

former av turism och rekreation

9.1 Allmänna Därför synpunkter pá administration måste stor vikt fästas vid att ut-

och organisation av turism och rekreation vecklingen av det svenska rekreationslivet

bygger på en omfattande medverkan från Den bild av den statliga administrationen regional och lokal nivå. I den analys av

och den svenska turismen som tecknats i nuvarande av områden och

marknadsföring

avsnitt 7.2 är relativt Olika komplicerad. anläggningar som utförts har kommittén delar av den statliga

förvaltningsapparaten kunnat konstatera att avsevärda insatser i

eller de affärdrivande statliga verken arbetar form av personal och pengar används för med turistoch rekreationsfrågor dock utan denna verksamhet. Bakom verksamheten står

tillräcklig kontakt med varandra och i avsakett flertal organisationer och företag i vilka nad av en gemensam helhetsbild eller målin- stat, och kommuner har omfatlandsting riktning. Sett ur mera övergripande rekreatande engagemang. Dessa företag och organi-

tionspolitisk synpunkt medför emellertid sationer arbetar normalt var för sig och med denna vittomfattande uppdelning av turistskilda varför den samlade

målsättningar

frågorna många praktiska problem. effekten av reselivet i och på utvecklingen Denna splittrade bild har föranlett flera till Sverige blir reducerad.

förslag i olika sammanhang om att söka cen- Kommittén kan konstatera att det före-

tralisera frågorna till en enda myndighet. Så- ligger ett starkt behov av samordnade åtgärlunda har man exempelvis diskuterat statligt der för utvecklingen av reselivet till områden turistverk efter den förebild som förekomoch anläggningar i Sverige. Denna utveckling

mer i många länder med omfattande interna- bör ledas av det allmänna i samarbete med

tionell turism. Kommittén avvisar ett sådant de organisationer som redan besitter ett kun-

förslag till lösning och konstaterar att den nande inom detta område. Det kraftigt exförekommer endast i länder med en starkt panderande rekreationsresandet och kraven centraliserad administration ofta i kombinapå samhällets medverkan att underlätta detta tion med stora satsningar rekreationsresande på utlandsturis- måste lösas genom tillskamen. En sådan kan av flera orsaker

lösning pandet av nya och effektivare organisations-

anses vara olämplig i Sverige. Kommuner och former. Dessutom behövs ett ökat kunnande

landsting intar en betydligt roll i viktigare och en utbyggd rådgivning om företeelser,

det svenska samhället än vad som förekom- beteenden och tekniker av vikt för reselivets mer i länder med starkt centraliserad statlig utveckling.

administration. Kommittén föreslår därför att följande

som en form av näringsstöd till turismen. administrativa

åtgärder genomförs på det

Flera som staten tillav de styrelseplatser planet: till företrädare för andra Nuvarande Svenska Turist- sätter har givits organisation, avvecklas och i stället bildas intressenter, således har Kungl. Majzt utsett trafikförbundet för turism och representanter från bl. a. Svenska Kommunen ny central organisation SJ, Reso, Hotellnäringen, SAS rekreation. Denna organisation föreslås få förbundet,

namnet Sveriges Turistrâd - samarbetsorga- och Linjeflyg.

STTF:s verksamhet har främst bestämts av nisation för utveckling av turism och rekreade behov som uppkommit hos turistnätion i Sverige. samarbets- Däremot har verksamheten inte i lika Vidare föreslås att en särskild ringen.

för turist- och rekrea- stor utsträckning byggt på förutsättningen delegation tillskapas statens naturvårdsverk, att konsumenternas behov i första hand skall tionsfrågor mellan

arbetsmarknadsstyrelsen och Sveriges Turist- tillgodoses.

behand- Samhället har förutsatt att berörda parter råd. l de fall Samarbetsdelegationen skulle kunna bidra till bör även statens inom näringen

lar fysiska planeringsfrågor

av den övergripande turist-

planverk medverka inom delegationen. frnanansieringen

organisationen. Detta bidrag har dock korn-

mit att bli allt mindre på grund av kostnads- 9.2 Sveriges Turistrâd utveckling och allmänhetens ökade krav på

9.2.1 Avvecklingen av den nuvarande inom ett varierat utbud av fritidsaktiviteter organisationen, Svenska Turisttrañkförbundet Trots ramen för ett samhälleligt åtagande.

STTF har varit verksamt i över 70 år med att bidragen från näringen successivt minskat

från sida i turistfrämjande säljåtgärder, främst reklam har inflytandet turistnäringens

STTF i stort sett bibehållits. Knappheten på och PR för Sverige som resmål i utlandet.

under de senaste åren har verksam- ekonomiska resurser har för STTF :s del inne- Först burit att en orimligt stor andel av intäkterna heten styrts in på att göra reklam för Sverige då inom måste användas till täckandet av fasta kostsom resmål för svenskar särskilt

nader såsom lokaler, löner och andra icke

ramen för den s. k. Sverige-Nu-kampanjen.

av STTF:s verksamhet har påverkbara utgifter. Relativt små belopp har Finansieringen kunnat avsättas för den operativa verksamunder årens lopp så att gradvis förskjutits staten svarar numera för den överväldigande heten.

Kommittén anser att det föreligger avsedelen av anslagen. Vissa delar av STTF:s för en verksamhet har varit beroende av frivilliga värda svårigheter att finna finansiärer

som utan riktigt förankrat influtit i beräknad organisation bidrag men när dessa inte blivit huvudmannaskap skulle arbeta för en inforstorleksordning har olika verksamheter

att inskränka. Värdet av de frivil- mation om turstnäringen i Sverige.

nödvändiga

har dessutom reducerats genom Turistnäringens egen brist på ekonomiskt liga bidragen i STTF:s verksamhet pekar tydde stora arbetsinsatser som ligger bakom engagemang

insamlingen av det frivilliga bidraget. ligt på att isolerade marknadsföringsåtgärder

för inte är tillräckliga för att klara den besvärliga Det nuvarande huvudmannaskapet som turistnäringen befinner sig

STTF återspeglar organisationens tillkomst problematik

i. Den nuvarande inriktningen hos STTF kan och vidareutveckling. Många av huvudmändvs. inriktad på

nen bakom organisationen återfinns i produ- sägas vara producentinriktad

och att i första hand tillvarata intressena hos de centledet, främst inom trafikföretagen

som turistiska tjänster: andra sektorer av turistnäringen. Den statliga företag producerar

medverkan har dels bestått i att upprätthålla transport- och boendeföretag.

till- Kommitténs avser att andra den en insyn i verksamheten och dessutom förslag

som främst inriktning från att varata en statlig målsättning nya turistorganisationens vara till att bli konsu-

inneburit att organisationen skall fungera producentinriktad

mentinriktad dvs. verksamheten skall i första till Sverige blir reducerad. Kommittén konhand inriktas på ett sådant sätt att konsu- staterar därför att det föreligger ett starkt menternas dvs. turisternas krav på utveckling behov av samordnade åtgärder för utveckling och av

marknadsföring anläggningar kan till- av reselivet till områden och i anläggningar

godoses. En sådan förutsätter en

förändring Sverige.

ny sammansättning av

huvudmannaskapet Kommittén understryker också behovet

där samhället och konsumentintressena får av ett ökat kunnande och en utbyggd rådgiven betydligt starkare ställning. I en sådan ning om företeelser, beteende och teknik av organisation är det också väsentligt att pro- vikt för reselivets utveckling.

duktutvecklingen och ut- Kommittén marknadsföringen föreslår därför att en organisa-

vecklas tillsammans. tion bildas med stat, kommuner och lands- Kommitténs förslag innebär så pass djup- ting samt näring och konsumentföreträdande

gående förändringar i verksamheten för en

organisationer. Denna nya organisation förecentral turistorganisation att den nuvarande slås bestå av en central stiftelse som benämns organisationen inte kan behållas. Föränd- - Sveriges Turistråd samarbetsorganisation

ringarna gäller såväl huvudmannaskap som för av turism

utveckling och rekreation i arbetsuppgifter. Ett genomförande av kom- Sverige.

mitténs förslag måste innebära att STTF

Sveriges Turistråd måste enligt kommitavvecklas. Denna bör ske samtiaweckling téns förmenande ges mera vittgående och

digt som den nya organisationen tillskapas. tydligare målsättningsdirektiv än de som i

Det är härvid att de resurser som väsentligt dag gäller för Svenska Turisttrañkförbundet STTF för närvarande

förfogar över i möjli- resp. för de regionala turisttrafikföre-

gaste mån tillvaratas och överförs på den nya ningarna.

organisationen. Den nya bör organisationen få en god

Detta gäller i synnerhet det praktiska kun- politisk förankring genom att Kungl. Maj :t

nandet hos den nuvarande personalen,

övriga ges ett tillräckligt stort antal styrelseposter

resurser samt till de lokaler som

tillgång och inflytande i organisationen. STTF nu förfogar över. De fonder som finns Kommittén

förutsätter att Sveriges Turistf. n. samt Stiftelsen för Turisttrañk föreslås råd kommer att arbeta i nära samförstånd också föras över till den nya organisationen. med de regionala turistorganisationerna.

Kommittén förutsätter att övergången Den nya organisationen skall i samarbete sker under de former som kommer till an-

med stat, kommuner, landsting och berörda

vändning i liknande fall med bl. a. förhand- sektorer inom näringen utgöra den plattform

lingar med de anställdas organisationer. från vilken samhället och näringslivet gemen-

samt kan arbeta med att öka möjligheterna

9.2.2 för ett rekreationsresande i Sverige. Förslag till en Centralorganisation för Sveriges Turistråd skall samordna och ututveckling av turism och rekreation i Sverige

veckla marknadsföringen inkl. informationen

I den analys av nuvarande av av svensk turism

marknadsföring och rekreation i frågor av

områden och anläggningar som utförts har allmän och gemensam karaktär. Den skall kommittén kunnat konstatera, att avsevärda också medverka till att utvecklingen av rekinsatser i form av personal och pengar an- reationsmöjligheterna i Sverige blir i möjli-

vänds för denna verksamhet. Bakom står ett

gaste mån anpassad till efterfrågestrukturen.

flertal och

organisationer företag i vilka stat, De målgrupper som organisationens verksamlandsting och kommuner har omfattande het kommer att inrikta

sig på blir i första engagemang. Dessa företag och organisatio- hand de stora svenska

befolkningsgrupperna,

ner arbetar normalt var för sig och med i andra hand övriga nordiska målgrupper.

skilda målsättningar, varför den samlade

Organisationen bör dessutom bilda sig en effekten på utvecklingen av reselivet i och

uppfattning om vilka målgrupper i de utom-

nordiska länderna som kan tänkas vara in- statliga medlen inom rekreation, lokalise-

tresserade av resor till Sverige. Lämpliga rings- och arbetsmarknadspolitik, frågor av dessa övervakande karaktär samt det internatioåtgärder bör sättas in för att stimulera nella samarbetet inom olika mellanstatliga målgruppers intresse för resor till Sverige. För att uppfylla dessa mål förutsätts att organisationer. arbetar i nära samverkan Kommittén anser att huvuddelen av dessa Sveriges Turistråd med berörda och lands- uppgifter kan lösas inom ramen för de nuvastatliga, kommunala samt med rande administrativa formerna. Kommittén tingskommunala myndigheter bedömer bl. a. det väsentligt att de funktioturistnäringens organisationer och företag. Sveriges Turistråd skall aktivt verka för att ner som i dag finns i statliga myndigheter det svenska utbudet av fritids- och rekrea- och i departementen ligger kvar i dessa. Det och att det vore felaktigt att bygga nya kadrar av myntionsmöjligheter görs attraktivare digheter och experter utanför de befintliga blir känt i alla grupper i samhället. Turistråds arbets- institutionerna. Sveriges huvudsakliga kan således sammanfattas med föl- Den kritik som främst kan riktas mot det uppgifter nuvarande systemet riktar sig mot avsaknajande punkter: den av en helhetsbild av turism och rekrea- Planering: tion som skulle kunna komma till använd- Utredningsverksamhet och statistikbearbet- av olika frågor. Detta ning vid bedömning ning har lett till att många statliga åtgärder som Rådgivning sätts in för att underlätta rekreationslivet inte samverkar utan kan ge splittrade resultat Marknadsföring: varandra. som till och med kan motverka Inventering, produktutveckling. Kommittén anser att dessa problem bör Information och reklam kunna övervinnas genom att bättre kanaler Säljstödjande åtgärder för information och samverkan skapas mel- Bokning av anläggningar och arrangemang lan de myndigheter som handlägger turist- Dessa funktioner presenteras utförligt i och rekreationsfrågor. bilaga 1. En styrning av de olika statliga åtgärderna förefaller kommittén angelägen inte minst på och lånesidan. Kommittén finner bidrags- 9.3 Samarbetsdelegationen för turist- sker meldet nödvändigt att en samordning och rekreationsfrågor lan å ena sidan de lokaliseringspolitiska stöd-

Många av de arbetsuppgifter som i vissa åtgärderna och å andra sidan de bidragsåtgärländer åvilar de helstatliga turistorganisatio- der som kan föranledas av rekreationspolinerna föreslås Turistråd tiska skäl. I ett tidigare delbetänkande om läggas på Sveriges

som kommer att samla de intressenter som statligt lokaliseringsstöd till rekreationsan-

bedöms vara väsentliga för rekreationslivets läggningar har kommittén pekat på en löskommuner och landsting att en särskild samarbetsutveckling: staten, ning som innebär samt vissa sektorer av de kommersiella in- delegation bildades mellan arbetsmarknadstressenterna. styrelsen och statens naturvårdsverk. I den som detta betänkande, Sedan många av de viktiga arbetsuppgif- proposition följde terna inom turism och rekreation överförts prop. 1973:50 lämnades förslaget om en på denna organisation återstår emellertid frå- sarnarbetsdelegation tills vidare utan åtgärd. som måste behand- Kommittén finner nu anledning att återgor inom rekreationslivet las inom den statliga administrationen. Till komma till denna fråga i och med att andra denna sfär hör bevakandet av och frågor inom turism och rekreation får förslag statliga fortlöpande översyn av samhällets rekrea- till lösningar. av de Tillkomsten av Sveriges Turistråd med tionspolitik, frågor om prioriteringar

mera direktiv än de nuvarande vittgående som ingår i den får en gemensam syn på organisationerna kommer att starkt kunna lokaliseringen och utformningen av det framunderlätta de olika bedömningar som föregår tida svenska rekreationslivet. statliga beslut om stödåtgärder till rekreationsanläggningar. Kommittén föreslår där- 9.4 Naturvårdsverket och turismen för att en samarbetsdelegation bildas mellan arbetsmarknadsstyrelsen, statens naturvårds- Som kommittén har satstidigare påpekat verk och Sveriges Turistråd med huvudsaklig ningen på skilda turistanläggningar inte skett uppgift att bedöma grunderna för den fort- med önskvärd målmedvetenhet från samhälsatta statliga stödgivningen till anläggningar lets sida. och områden för det fjärrinriktade rekrea- Kommitténs innebär att statens förslag tionslivet. naturvårdsverk får ökade bland uppgifter Statens planverk förutsättes medverka i annat genom att kanslifunktionen i den ovan delegationens arbete när planfrågor kommer nämnda Samarbetsdelegationen föreslås förupp till behandling och när utvecklingsplaner läggas till naturvårdsverket. Vidare föreslår för de primära rekreationsområdena behand- kommittén i särskilt betänkande att naturlas. vårdsverket blir central huvudman för vandbör behandla vikti- Samarbetsdelegationen ringsleder och anläggningar i fjällen. Bevak-

gare frågor om lokaliseringsbidrag och bered- ning och uppföljning av friluftsaspekten

skapsarbeten för större projekt inom rekrea- inom turism och rekreation kan antas öka tionssektorn. väsentligt liksom av frågor om samnyttjande Delegationen bör dessutom vara viktig anläggningar och områden för när- och fjärrrådgivare till de övriga samhällsinstanser som rekreation. blir för uppbyggnad, ansvariga utformning Frågor om statsbidragsgivning till skilda och av anläggningar och om- former

dimensionering av turistanläggningar och friluftsområ-

råden för det fjärrinriktade rekreationslivet. den kommer att spela en allt viktigare roll Detta gäller särskilt instanser som länssty- om utvecklingen av landets rekreationsliv får relser, kommuner och statliga verk och myn- den av kommittén bedömda omfattningen. digheter. De frågor som kan komma att Statens naturvårdsverk bedriver också behandlas kan exempelvis vara olika

utformning utvecklingsarbeten angående anlägg-

av primära rekreationsområden, ansökningar ningar för turism och rekreation. De ökade till till idrotten anläggningsstödet för upp- kraven på ett sådant utvecklingsarbete som byggnad av turistiska och utanläggningar blir följden av kommitténs förslag bör kunna

formningen av viktigare vandringsleder och mötas genom ett intimt samarbete mellan

anläggningar kring dessa. Sveriges Turistråd och statens naturvårdskanslifunktion Samarbetsdelegationens verk. Även i detta sammanhang kan kraven

föreslås förläggas till statens naturvårdsverk. ge upphov till en nödvändig förstärkning av

Frågor om statligt stöd till rekreationsanlägg- statens naturvårdsverks utredningsresurser. ningar bör förberedas och handläggas inom Kommittén föreslår att verksinstruktionen det verk eller den myndighet som för närva- för statens naturvårdsverk får ett sådant rande har dessa funktioner. Sveriges Turist- att verket blir rustat att möta de tillägg räds medverkan i Samarbetsdelegationen be- ökade krav som föranleds av kommitténs döms av kommittén som väsentlig dels för förslag. Detta innebär också att verket bör att kunna delge sina kunskaper om nuläget för att klara arges administrativ kapacitet och utvecklingen dels också för att mark- betsuppgifterna. nadsföringsfrågor skall kunna beaktas i samarbetsdelegationens arbete. Arbetet inom den föreslagna samarbetsdelegationen bör också leda till att de parter

9.5 Kungl. Majst och turismen boendeanläggningarna i många fall bekym-

mersam inte minst därför att beläggningen Kommitténs förslag till nya organisationspå anläggningarna är för låg. former av turism och rekreationsliv leder till Konkreta åtgärder för att utveckla rekreaatt Kungl. Maj :ts arbetsuppgifter kommer att tionsresandet i landet påverkar omedelbart få ökad betydelse för den fortsatta utveckboendesektorn och först i andra hand övriga lingen inom turist- och rekreationssektorn. sektorer inom näringen. Kommittén har Kungl. Maj :t blir liksom för närvarande den kommit till den uppfattningen att boendeviktigaste huvudmannen för Centralorganisasektorn måste medverka i nära samarbete tionen för turismen. Enligt kommitténs med de centrala marknadsföringsåtgärderna mening bör det dessutom ankomma på som sker inom ramen för Sveriges Turistråds Kungl. Majzt att övervaka och i förekomverksamhet. mande fall överarbeta den gemensamma mål- att en marknads- Kommittén föreslår sättningen för samhällets turistpolicy samt föringsavgift uttas per gästdygn på samtliga att tillse att en sådan policy också följs av för turistiskt boende. anläggningar Avgiften berörda statliga verk och myndigheter. föreslås få storleken 50 öre per bädd resp. Kungl. Majzt bör därvidlag också verka för campingenhet och dygn. Avgiftsredovisning att alla parter hålls välinformerade om en och statistiksammanställning föreslås bli sådan målsättning för utvecklingen av rekreasammanförda till rutiner vars detaljer redotionslivet. Målsättningen bör givetvis succesvisas i bilaga 2 till betänkandet. sivt anpassas efter de nya krav som den Mot kommitténs förslag till en allmän tekniska, sociala och ekonomiska utveckmarknadsföringsavgift kan resas den invänd-

lingen medför. att allt boende ningen på hotellanläggningar Det bör ankomma på Sveriges Turistråd inte är betingat av rekreationsresande. att lämna förslag till Kungl. Maj :t om lämp- till trots att det Kommittén finner detta liga åtgärder. Sveriges Turistråd bör också är rimligt med en allmän marknadsföringsför Kungl. Maj :t redovisa sitt arbete avseende som avgift även om marknadsföringsåtgärder

utvecklingen av adekvat statistikproduktion,

initieras av den nya organisationen endast inkvarteringssidan, trañkutveckling, semesleder till en ökning av det turistiska boendet. tervanor samt utvecklingen av internationell Den ökning som åtgärderna medför, ökar och nordisk turism. den tidigare beläggningen och ger en betyd- Kommittén anser att den verksamhet som ligt högre marginaleffekt än den vanliga beberör reselivet inom ramen för kommerskolläggningen. legiums arbete, främst frågor om resegaran- Boendeanläggningarna blir enligt kommittier för resebyråer och researrangörer, klart téns förslag skyldiga att uppge såväl antalet bör hållas åtskild från den övriga turist- och motsvarande avgästnätter som att redovisa rekreationsverksamheten. Dessa frågor kan gifter. Avgiften bör bli en avdragsgill kostnad således kvarligga hos kommerskollegium och för företagen. bör inte medtas i samarbetet mellan Kungl. Kommittén föreslår att riksskatteverket

Maj :t och Sveriges Turistråd. för uttaxering blir handläggande myndighet

och övervakning av den föreslagna marknads-

Eventuella förändringar av

föringsavgiften.

9.6 Marknadsföringsavgi ft på boende- före-

avgiftens storlek eller andra ändringar anläggningar slås endast kunna genomföras av Kungl.

sedan Turistråd med Som har framgått av tidigare ställningstagan- Majzt Sveriges ingått

den av kommittén i detta betänkande spelar särskild framställning om detta eller om

i landet en avgörande utvecklingen vara

boendeanläggningarna Kungl. Maj :t själv bedömt

roll för det fiärrinriktade rekreationslivet. sådan att en ändring av avgiften är motive-

Samtidigt är situationen för de nuvarande rad.

9.7 Kommitténs förslag till komplettering inte beröras av förslaget så länge det rör sig till 1966 års hotellförordning om internt anordnade kurser men däremot om kapaciteten har utbjudits och sålts på Enligt 1966 års hotellförordning (SFS 1966 den öppna marknaden. nr 742) utövar polismyndigheten tillsyn och meddelar tillstånd för hotellverksamheten. Enligt förordningen är hotell och pensionat med mer än 5 rum resp. 9 gäster skyldiga att begära tillstånd för att bedriva

verksamhet_

Anläggningarna har också uppgiftsskyldighet beträffande gästers namn och nationalitet till polismyndigheten. Tidigare förhållanden som bl. a. reglerade brandskydd och andra krav på anläggningarna som föreskrevs i

1917 års hotellstadga har förts över till

byggnadslagstiftningen. Bakom hotellförordningen ligger tanken att hotell- och pensionatsverksamhet måste bedrivas under lagliga och ordningsmässigt tillfredsställande förhållanden. I prop. 1966: 124 som föregick förordningen påpekades även att förandet av ett gästregister starkt underlättade polisens efterspaningar och annat spaningsarbete. Kommittén finner ingen orsak att ändra

på förutsättningarna för 1966 års hotellförordning men anser att även den uppgifts-

skyldighet som enligt kommitténs förslag skall åvila anläggningar till riksskatteverket och statistiska centralbyrån även skall inskrivas i förordningen. Mot bakgrund av den tekniska utvecklingen på boendesidan anser kommittén också att samtliga typer av kommersiellt turis-

tiskt boende bör tillföras hotellförordningen.

F. n. förs semesterbyar och liknande anläggningar genom definition till hotellförordningen men även campingplatsen bör inrym-

mas i förordningen enligt kommitténs

upp-

fattning.

Tillståndet att bedriva hotellverksamhet kan nu indras om tillståndshavare upprepade gånger funnits skyldig till brott mot hotell-

förordningen (§ 19). Kommittén föreslår att

tillståndet skall kunna dras in vid uraktlåtenhet att lämna uppgifter till riksskatteverket

eller om medvetet felaktiga uppgifter läm-

nas. Kursgårdar och liknande anläggningar bör

10 Sveriges Turistråds uppbyggnad, arbetsuppgifter

och finansiering

och hu- Andra sektorer för svensk fritid

10.1 Förslag till verksamhetsform väsentliga

vudmannaskap för Sveriges Turistrád och rekreation förutses få inflytande på

verksamheten dels genom styrelserepresenta- Som framgår av föregående kapitel föreslår tion, dels genom de av Sveriges Turistråd kommittén att en ny central organisation för samordnade för främjandet av åtgärderna turism och rekreation bildas. Organisationen turism och rekreation. får namnet Sveriges Turistråd och bildas som

en stiftelse.

10.1.2 Styrelsen för Sveriges Turistråd

10. l .1 Huvudmannaskap för Sveriges från diskussionen om hu- Med utgångspunkt

Turistråd för stiftelsen förordar komvudmannaskapet

mittén en styrelse sammansatt av 13 ledamö- Kommittén förordar att staten, kommu-

nerna Svenska kommunförbundet ter. genom Kungl. Maj:t utser ordförande, vice ordsamt landstingen genom Svenska landstingsförande samt två ledamöter. Svenska komförbundet bildar stiftelsen Sveriges Turistmunförbundet utser två ledamöter och råd. Som stiftare föreslås även ingå LO och Svenska landstingsförbundet en ledamot. LO TCO samt de ideellt verksamma organisatiooch TCO svarar för vardera en ledamot och nerna för reselivet RESO och Svenska Turist- RESO och Svenska Turistföreningen för varföreningen. dera en ledamot. Inkvarteringssidan svarar Med undantag för de båda sistnämnda för två ledamöter varvid kommittén förordar föreslås de övriga stiftama ingå i stiftelsen med att dessa utses av Sveriges Hotell- och Ressatsning av ett Kommittén vill

grundkapital.

taurangförbund resp. Sveriges Campingvärdock inte ta ställning till storleksordningen dars Riksförbund. eller de juridiska formerna för ett sådant

Ledamöterna förses med personliga supp-

stiftelsekapital. leanter. Kommittén förordar en 3-årig man- Genom en sådan konstruktion vill komdatperiod för styrelsens ledamöter. mittén markera samhällets ansvar och konsu- Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott menternas betydelse för verksamheten. Där-

på fem personer. med understryks också den klara förändring

från den nuvarande producentinriktade tu-

ristorganisationen till en konsumentinriktad 10.2 Samarbetet mellan Sveriges Turistrád central turistorganisation. Först i och med och de regionala turistorganisationema detta skapas betydligt bättre förutsättningar

och möjligheter för flera svenskar att få Landet täckes f. n. av 23 regionala turist-

trañkförbund med kommuner, landsting och attraktiva turist- och rekreationsmöjligheter.

l8l

näring som huvudmän. Dessa förbund skall Genom att etablera samarbete mellan enligt sin nuvarande målsättning svara för Sveriges Turistrâd och de regionala turistmarknadsföring och information om det organisationema bl. a. baserat på turistegna länet eller landskapet. Beträffande nu- rådets ekonomiska möjligheter att biträda varande verksamhet se vidare 7.6. regionerna i dessas utåtriktade verksamheter Svenska kommunförbundet och Svenska kommer tillgängliga medel att kunna utnyttlandstingsförbundet har framlagt förslag till jas effektivare än tidigare. Kommittén är ändrad verksamhet och ändrat huvudmanna- emellertid av den uppfattningen att de nuskap för turismens regionala varande regionala organisationerna ur markorganisation. Dessa redovisas i bilaga 3. nadsföringssynpunkt representerar för små De intentioner som Svenska kommunför- enheter. Ett medel att överbrygga detta bundet och Svenska landstingsförbundet problem kan vara att Turistrådet samordnar har framfört avser att vidga samhällsinfly- den utåtriktade verksamheten mellan regiotandet och förbättra förutsättningarna för ner där praktiska samarbetsmöjligheter finns. effektiva organisationer för svenskt rekrea- Kommittén förordar emellertid att tionsliv. De båda förbunden har framfört Sveriges Turistråd omedelbart upptar förnödvändigheten av ett intensifierat handlingar med berörda parter om en fastare regionalt samarbete för att inordna rekreationslivet organisation för samarbetet regionerna inom ramen för kommunernas och lands- emellan. tingens ordinarie arbetsuppgifter. För att få ett fastare samarbete med de Huvudsakliga arbetsuppgifter regionala turistorganisationema föreslår kommittén att Sveriges Turistråd förses med Sveriges Turisträd skall i samarbete med de en regional kontaktsektion. regionala turistorganisationema leda och Kommittén kan däremot inte inom ramen samordna marknadsföringen i Sverige samt i för de givna direktiven behandla frågan om de nordiska länderna. Sveriges Turistråd skall hur kommunernas och turist- dessutom leda och samordna marknadsfö-

landstingens och rekreationsorganisationer skall samord- ringen i övriga länder.

nas men vill rekommendera att Sveriges Tu- De regionala turistorganisationema förutristråd omgående efter bildandet sättes medverka till att lämpliga arrangemang gör en gemensam översyn av denna fråga tillsammans eller produkter för turism och rekreation utmed Svenska kommunförbundet och Sven- vecklas inom resp. område samt förutsättes ska landstingsförbundet. att i samarbete med kommuner och nä- Sveriges Turistråd får därigenom bättre ringens representanter bygga upp och tillhanmöjligheter att kanalisera de medel som kan dahålla ett sortiment av produkter. ställas till förfogande för samplanerade åtgärder för den utåtriktade verksamheten för de

olika länen. 10.3 De huvudsakliga funktionerna inom

verksamhetsområden* Kommittén fäster stor vikt vid att ett samarbete etableras mellan de regionala tu- Verksamheten för turism och rekreation ristorganisationema och Sveriges Turistrâd. kommer under en viss tid framöver att bedri- Dels därför att turistorganisationema med vas på riks-, regional och lokal nivå utan att kommuner samt landsting som huvudmän ett samband integrerat organisatoriskt och i samarbete med näringen är direkt etableras. De nackdelar som ett delat huvudansvariga för tillgångarna inom rekreations- mannaskap innebär både med tanke på prosektorn och deras utveckling, och dels därför

duktutveckling och ansvarsfördelning kom-

att Sveriges Turistråd kommer att förses med mer att kunna avhjälpas om funktionsfördelutökade medel för att informera konsumen- ningen mellan de olika nivåerna klart definieterna om dessa tillgångar. ras. Med den arbetsfördelning mellan de

10.3.2 Marknadsvetande, utredningar och olika nivåerna som kommittén förordar

resurser statistik kommer inte bara egna ekonomiska att kunna effektivare utan sam- för inutnyttjas Den nuvarande bristen på statistik arbetet med den enskilda näringen kommer samt kvartering och övrig fritidskonsumtion också att underlättas. svårigheterna i dagens av en mer insikt i avsaknaden fullständig mellan turistorganisation och en- krav och samspel fritidskonsumenternas önskemål, skild näring bottnar bl. a. i att det funktio- vid besluts-

innebär att planeringsunderlaget

nella samarbetet mellan de olika nivåerna nuvarande fattandet nivåer inom på olika varit oklart eller saknats. organisationer är mycket bristfälligt. Med hänsyn till arten av de olika funktio- Detta medför allvarliga konsekvenser för nerna kommer vissa att enbart handhas av och marknadsden nuvarande informationen medan andra kommer att Sveriges Turistråd, föringen som måste arbeta med ettåriga plaskötas av hela organisationen, dvs. Sveriges ner och basera verksamheten på en relativt

och Turistråd, regionala turistorganisationer stor portion osäkerhet. Än allvarligare ter sig

lokala/kommunala organisationer. Rent ge- för de mer denna brist på marknadsvetande nerellt kan sägas att det i första hand är de och investeringsprolångsiktiga planeringssom eller planerande och rådgivande funktionerna jekten avseende enskilda anläggningar förläggs till Sveriges Turistråd. Den operativa större fritids- och rekreationsområden, efter-

eller utåtriktade verksamheten blir däremot saknas. som adekvat beslutsunderlag föremål för ett samarbete mellan olika ni- för att

En grundläggande förutsättning

våer. Detta goda möjligheter för nä- intentioner är öppnar kunna förverkliga kommitténs ringens enskilda företag eller organisationer en av funktionen marknadsve-

uppbyggnad

att, vid sidan av egen marknadsföring, knyta tande. Detta bedömer kommittén vara en av

an sin verksamhet till de av Sveriges Turist- under det

de viktigaste arbetsuppgifterna råd samplanerade funktionerna.

inledande skedet. Med hänsyn till den bety- De huvudsakliga funktionerna kan samdelse ett ökat marknadsvetande har för pla-

manfattas enligt följande: förut-

nerings- och investeringsverksamheten

sätts att ett nära samarbete sker med statens Planering: Marknadsvetande naturvårdsverk. Detta gäller även beträffande

statistikbear- turistrâdets inventerings- och produktut- Utredningsverksamhet och

vecklingsarbete. betning Sveriges Turistråd skall granska resultaten Rådgivning av marknadsutredningar i Sverige och i andra

Marknadsföring: som länder samt genomföra undersökningar

Inventering, produktutveckling visar konsumenternas behov och önskemål

Information och reklam för att kunna välja ut lämpliga målgrupper

Säljstödjande åtgärder och för att kunna analysera tenden-

Bokning av anläggningar och arrangemang ser och smakförskjutningar. Sveriges Turistråd skall vidare granska beläggnings- och