Utnyttjande och skydd av havet

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Statens offentliga utredningar 1 972 : 43 Industridepartementet

och

Utnyttjande

havet

skydd

av

Betänkande avgivet av Havsresursutredningen Stockholm 1972

ISBN 91-38-01302-9 Omslag: Roland Klang K L Beckmans Tryckexier AB, Stockholm 1972

Till Statsrådet och chefen för

industridepartementet

Genom beslut den 28 juni 1968 bemyndiga- Den 1 november 1970 förordnades byråde Kungl. Maj :t dåvarande konsultativa stats- chefen vid Sveriges geologiska undersökning rådet inom finansdepartementet Krister Erik Fromm och laboratorn vid försvarets Wickman att tillkalla en sakkunnig, experter Harald som forskningsanstalt Haegermark och sekreterare för att verkställa utredning experter. rörande uppläggningen av en långsiktig in- Brotzen och Zeilon entledigades på egen ventering av kontinentalsockelns naturtill- begäran från sina den 29 expertuppdrag gångar. Samma dag tillkallades dåvarande oktober 1970. Hessland entledigades på egen departementsrådet i finansdepartementet begäran den 31 december 1971. och numera verkställande direktören i Stock- Den 4 september 1968 förordnades holms Handelskammare Sven Swarting som fil. mag. Erik Vessby som sekreterare. Vesssakkunnig. by entledigades på egen begäran den 31 Den 18 oktober 1968 förordnades som augusti 1971. Den 8 november 1968 förordexperter dåvarande byråchefen iSveriges geo- nades dåvarande i departementssekreteraren logiska undersökning Otto Brotzen, kom- utbildningsdepartementet Bo Oscarsson att mendörkaptenen i marinen Bo Cassel, nume- vara biträdande sekreterare. Oscarsson entle-. ra avdelningsdirektören hos Sveriges meteo- digades på egen begäran den 29 oktober rologiska och hydrologiska institut Ulf 1970. Ehlin, professorn vid karolinska institutet Den 8 mars 1971 förordnades fil. lic. Erik Arne Engström, professorn vid universitetet i Moberg som sekreterare. Stockholm Ivar Hessland, professorn vid Utredningen har arbetat under benämuniversitetet i Göteborg Börje Kullenberg, ningen havsresursutredningen. avdelningsföreståndaren vid fiskeristyrelsens Den 1 januari 1969 överfördes utredhavsfiskelaboratorium Armin Lindquist, ningen från finansdepartementet till industriöveringenjören Sven Ljunggren, numera av- departementet. delningsdirektören vid Sjöfartsverket Anders Utredningen publicerade i maj 1969 i Thunberg samt dåvarande laboratorn vid stencilerad form Data om svensk havsforskförsvarets forskningsanstalt Jan Zeilon. - verkställd av ning Enkätundersökning Den 8 november 1968 förordnades som Havsresursutredningen. experter dåvarande generaldirektören och Som konsulter i olika har utredfrågor chefen för styrelsen för teknisk anlitat docenten utveckling ningen Lennart Arnborg, Martin Fehrm och docenten vid karolinska departementssekreteraren Göran Bäckstrand, institutet Hans Palmstierna. byrâdirektören Rolf Engwall, byrâdirektören Den 20 januari 1969 förordnades numera Rune Frisén, bitr. professorn Anders utrikesrådet Lennart Myrsten som expert. Martinsson, överingenjören Sven Rahmberg, Den 12 juni 1969 förordnades Jan Sundlöf byråchefen kaptenen och byrâdirektören hos statens naturvårdsverk Bertil Hawerman Peter Wide. som expert. Till havsresursutredningen har för yttran-

de överlämnats olika ärenden, som haft samband med utredningens arbete. Bl. a. har utredningen yttrat sig över kommerskollegiums hemställan av den 18 juni 1969 om sedimentundersökningar i Öresund. Resor som bedömts nödvändiga för utredningsuppdragets fullgörande har företagits. Bl. a. kan nämnas att den sakkunnige samt experterna professor Ivar Hessland och kommendörkapten Bo Cassel i februari 1969 deltog i konferensen Oceanology International l969 i Brighton, England. Havsresursutredningen får härmed vördsamt överlämna sitt betänkande. Utredningsuppdraget är därmed slutfört.

Stockholm ijuni 1972

Sven Swarting

Bo Cassel Ulf Ehlin

Arne Engström Martin Fehrm

Erik Fromm Harald Haegermark

Bertil Hawerman BÖYIe Kullenberg

Armin Lindquist Sven Ljunggren

Lennart Myrsten Hans Palmstierna

Anders Thunberg /Erik Moberg

Innehåll

Sammanfattning Kapitel 5 Haven som mineralkälla 74 Inledning . . . . . . . . . . . . . 74 Summary 16 Mineral i havsvattnet . . . . . . . . 76 Mineral i lösa avlagringar på havsbott- Kapitel l Utredningsuppdraget 23 nen . . . . . . . . . . . . . . . . 79 Mangannoduler, fosforiter, metall- Kapitel 2 Jordens havsområden 25 slam . . . . . . . . . . . . . . 79 Inledning . . . . . . . . . . . . . 25 Vaskfyndigheter . . . . . . . . . 83 Gränser, indelning och dimensioner 26 Sand och grus . . . . . . . . . . 84 Havsbottnen 26 Mineral i havsbottnens berggrund 87 Havsvattnet . . . . . . . . . . . . 28 Olja och naturgas . . . . . . . . 87 Havets samspel med atmosfär och rymd 29 Salter och svavel . . . . . . . . . 94 Havsområdena runt Sverige 34 Kol . . . . . . . . . . . . . . . 95 Malmkroppari berggrunden 96 Kapitel 3 Havsrättsliga regler 36 Förslag . . . . . . . . . . . . . . 97 Sjöterritoriet . . . . . . . . . . 36 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 97 Det fria havet, fiskezoner, miljöskydd 37 Arbetsprogram . . . . . . . . . 100 Havsbottnen . . . . . . . . . . . 0 40 Ett halvstatligt företag för sand- och Förslag 42 grusutvinning i havsområdena . 106 Information angående mineralutvinning till havs . . . . . . . . . 106 Kapitel 4 Haven som livsmedelskälla 43 Utvecklingsbistånd . . . . . . . . 107 Världshavens biologiska potential - en översikt . . . . . . . . . . . . . . 43 Kapitel 6 .Andra former för havens ut- Fisket - den hittills viktigaste använd- nyttjande . . . . . . . . . . . . . 108 ningen av havens livsmedelstillgångar 45 Inledning . . . . . . . . . . . . 108 Världsfisket - en översikt 45 Transporter . . . . . . . . . . . . 108 Det svenska havsfisket . . . . . o 51 Anläggningsverksamhet i havsområdena 113 Valfångst . . . . . . . . . . . . . 54 Havet som energikälla . . . . . . . . 114 Möjligheterna att öka utvinningen av Rekreation och fritidsverksamhet 115 livsmedel ur haven . . . . . . . . . Kulturminnesvård och arkeologi 116 Fångst i naturliga ekosystem Militär verksamhet . . . . . . . . . 1 16 Fiskodling, m. m. . . . . . . . . Sammanfattande bedömningar Kapitel 7 Havsföroreningar och havs- Förslag . . . . . . . . . . . . . . utnyttjande . . . . . . . . . . . . 118 Havsfiske . . . . . . . . . . . u Inledning . . . . . . . . . . . . . 118 Fiskodling . . . . . . . . . . . . Klorerade kolväten . . . . . . . . . 121 Utvecklingsbistånd Allmänt . . . . . . . . . . . . . 121

DDT och PCB . . . . . . . . . . 122 Frankrike . . . . . . . . . . . . l8l Olja . . . . . . . . . . . . . . . . 126 Allmän utveckling och inriktning l8l Biokemiskt syreförbrukande substans Organisation och resurser . 182 och närsalter . . . . . . . . . . . . 130 Japan . . . . . . . . . . . . . . 184 Tungmetaller och andra oorganiska för- Allmän utveckling och inriktning 184 oreningar . . . . . . . . . . . . . 133 Organisation och resurser . 185 Allmänt . . . . . . . . . . . . . 133 Förbundsrepubliken Tyskland . 185 Kvicksilver . . . . . . . . . . . 133 Storbritannien . . . . . . . . . . 186 Bly . . . . . . . . . . . . . . . 134 Canada . . . . . . . . . . . . . 187 Kadmium . . . . . . . . . . . . 134 Radioaktiva ämnen . . . . . . . . . 135 Kapitel ll Internationellt samarbete 188 Kemiska stridsmedel m. m. . . . . . 135 Allmänt . . . . . . . . . . . 188 . . . . . . . . . . 136 Förenta Nationerna . . . . . . 189 Kylvattenutsläpp Fasta föroreningar . . . . . . . . . 136 Mellanstatllga organ utanför FN 192 Förslag . . . . . . . . . . . . . . 136 Icke-statliga organ . . . . . . . . . 193 Nordiska samarbetsorgan . . . . . . 195 Förslag . . . . . . . . . . . . . . 196 Kapitel 8 Gemensamma funktioner . . . . . 138 Kapitel 12 Program, organisation och förflera utnytt/andeformer . . . . . . . . . . . . . 133 finansiering . . . . . . . . . . . . 197 Inledning Mät- och observationsverksamhet i Program . . . . . . . . . . . . . . 197 havsområdena . . . . . . . . . . . 138 Sammanställning av föreslagna pro- Allmänt . . . . . . . . . . . . . 138 grampunkter . . . . . . . . . . 197 Nuvarande verksamhet . . . . . . 138 Allmänna synpunkter på den långverksamhe- . . . . . . . 199 Brister i den nuvarande siktiga utvecklingen och finansiering 201 ten . . . . . . . . . . . . . . . 148 Organisation Förslag . . . . . . . . . . . . . 151 . . . . . . . 205 1 Sjömätning . . . . . . . . . . . . . 154 Bilaga Marin teknik i 1 . Övervakning, räddning och bärgning . 157 Inledning . . . . . . . . . . . . . 205 1 l 207 1 Havet som miljö för teknisk utrustning 1 I Tryck, salthalt och temperatur . 207 i 1 Kapitel 9 Forskning och utveckling Vågor, strömmar och is . . . . . . 209 samt utbildning . . . . . . . . . . . 159 Korrosion . . . . . . . . . . . . 210 Inledning . . . . . . . . . . . . . 159 Påväxt . . . . . . . . . . . . . 211 Forskning, utveckling och dokumenta- Utbredning av ljudvågor och elektrotion inom den offentliga sektorn . . . 159 magnetiska vågorivatten . . . . . . 211 Nuvarande resurser och verksamhet 159 Egenskaper hos ljudvågorivatten . 211 Synpunkter och förslag . . . . . . 173 Egenskaper hos radiovågor och mag- Forskning, utveckling och produktion netiska fältivatten . . . . . . . 215 inom näringslivet . . . . . . . . . . 174 Egenskaper hos optisk strålning i Utbildning . . . . . . . . . . . . . 175 vatten . . . . . . . . . . . . . . 216 Instrument för havsundersökningar . 217 Instrument för undersökning av Kapitel 10 Havsforskning utomlands 177 havsbottnen . . . . . . . . . . . 218 . ._ . . . . . . . . . . . 177 Instrument för undersökning av Inledning Amerikas förenta stater . . . . _ _ _ 177 havsytan och havsvolymen . 224 Allmän utveckling . . . . . . . . 177 Fjärranalysmetoder för havsunder- Inriktning och målsättningar . . . 178 sökningar . . . . . . . . . . . . 228 Organisation och resurser . . . . . 180 Teknik för sökning av föremål i havet 230

Fartyg, undervattensfarkoster och ytplattformar för havsforskning . . . . 231 Forskningsfartyg . . . . . . . . . 231 Undervattensfarkoster . . . . . . 233 Instrumentbojar m. m. . . . . . . 237 Borrplattformar . . . . . . . . . 238 Navigeringsutrustning . . . . . . . . 238 Radionavigeringssystem . . . . . 239 Satellitnavigering . . . . . . . . 239 Tröghetsnavigering . . . . . . . 239 Akustisk navigering . . . . . . . 240 Energiförsörjning för mätbojar, undervattensfarkoster m. m. . . . . , . . 240 Teknik för människans vistelse i havet 243 Dykeriteknik . . . . . . . . . . 243 Undervattensstationer . . . . . . 247

Förkortningsförklaringar

I betänkandet förekommer bl. a. nedanstående förkortningar.

FOA Försvarets forskningsanstalt OPAB Oljeprospektering AB SGU Sveriges geologiska undersökning SMHI Sveriges meteorologiska och hydro-

logiska institut

STU Styrelsen för teknisk utveckling SIDA Styrelsen för internationell utveckling SIPRI Stockholms internationella fredsforskningsinstitut

Sammanfattning

Havens naturresurser har tilldragit sig ett är av stor betydelse för våra egna möjligheter starkt ökat intresse över hela världen under att utnyttja haven, är det väsentligt att senare år. Det finns flera skäl till detta. försöka påverka utvecklingen i en för oss Många av de traditionellt utnyttjade råvaru- gynnsam riktning. tillgångarna på land har blivit knappa till Redan här kan nämnas att utredningen följd av exploatering, samtidigt som efterfrå- lägger fram förslag om en delegation för gan snabbt ökat. Modern teknik har också havsresurser, vilken föreslås få ett flertal gjort det möjligt att i en helt annan utsträck- funktioner i samband med svenskt havsutning än tidigare arbeta till havs för att där nyttjande. Bl. a. bör denna delegation bistå utvinna resurser. vid utformandet av de svenska ställningsta- Ett flertal länder har redan stora havsut- ganden som kommer att erfordras i samband forskningsprogram och bedriver omfattande med den av Förenta Nationernas generalförhavsexploatering. Stora havsforskningspro- samling beslutade internationella havsrättsgram genomförs i internationell regi. konferensen. Dessa förhållanden har varit bakgrunden I kapitlen 4, 5 och 6 redogörs för olika formen av havsutnyttjande och i anknytning till havsresursutredningens arbete. Av grundhar också därtill framläggs förslag. Ett förhållandevis läggande betydelse för utredningen exploateringsrättigheterna enligt 1958 års stort utrymme ägnas haven som livsmedels- Genêvekonvention om kontinentalsockeln källa och mineralkälla. varit. Den svenska kontinentalsockeln har en I kapitlet om ljvsmedelsutvinning (kapistorlek som motsvarar ungefär 40 procent av tel 4) ges en översikt över det nuvarande landets torra yta. Den för utredningen grund- världsfisket och det svenska fisket. Möjligheläggande frågan har gällt i vilken utsträckning terna att öka det globala uttaget av livsmedel - och på vilket sätt - Sverige kan och bör ur haven diskuteras. Utredningen konstaterar deltaga i exploateringen av havens resurser. att möjligheterna att öka uttaget av fisk ur Ett stort antal faktorer bestämmer vilka haven är starkt begränsade p. g. a. riskerna insatser för havens utnyttjande som från för överfiskning. Det finns emellertid även svensk sida kan görasi framtiden. Av uppen- andra möjligheter att öka havens bidrag till bar betydelse är bl. a. de rättsregler som jordens livsmedelsförsörjning. gäller för olika verksamheter till havs. Utred- En möjlighet är att i större utsträckning ningen ger därför i kapitel 3 en redogörelse utnyttja organismer i näringskedjornas börför de viktigare havsrättsliga reglerna. I jan, där den samlade mängden biomassa är samband därmed framhålls att havsrätten mycket större än mot kedjornas slut. Ett befinner sigi ett omdaningsskede. Sannolikt sådant förfarande är emellertid också förenat befinner vi oss i inledningen av en period med avsevärda problem. under vilken omfattande internationella reg- En annan möjlighet är att bättre utnyttja havet den fisk som för närvarande - framleringar kommer att vidtas beträffande fångas och havsbottnen. Eftersom denna utveckling för allt skulle det vara en stor vinst om man

kunde minska den andel som idag går till från kondenskraftverk utnyttjas. Utredfiskmjölstillverkning för att istället använda ningen föreslår därför att försöksodlingar denna fisk direkt som människoföda. Havsre- sätts upp. sursutredningen föreslår att forskning och Utredningen framhåller också att möjligteknisk utveckling som ökar möjligheterna heterna till svenskt u-landsbistând beträffanatt använda fisk direkt som människoföda de av livsmedel ur haven bör utvinning stimuleras. prövas. Beträffande den svenska utvinningen av I kapitlet om mineralutvinning ur haven livsmedel ur haven lägger utredningen fram (kapitel 5) ges en översikt över den nuvaranförslag mot bakgrund av bl. a. det svenska de globala utvinningen och denna utvinnings fiskets nuvarande situation. Ett av proble- i framtiden. Den nuvarande förutsättningar men för detta fiske är den kraftiga överfisk- utvinningen domineras värdemässigt mycket ningen i Nordsjön och Skagerack. Utred- påtagligt av olja och gas, och så kommer det ningen belyser problemen på olika sätt, bl. a. säkerligen att förbli åtminstone lång tid genom en redogörelse för fångstutvecklingeni framöver. En annan intressant mineraltyp, Nordsjön under senare år, och också genom som möjligen kan bli föremål för betydande en analys av produktivitetsförhållandena utvinning inom en icke alltför avlägsen framinom det traditionella svenska fisket. Vissa tid, är de s. k. mangannodulerna på de stora åtgärder föreslås för att förbättra situationen oceanernas djupbottnar. för det svenska fisket inom ramen för dess I övrigt kan nämnas att vissa mineral, nuvarande inriktning. vilka kanske inte har så stort sammanlagt Förslagen avser upprättandet av en ända- värde, nästan uteslutande utvinns ur havet. målsenlig fångststatistik, åtgärder för att Den alltmer omfattande av utvinningen hålla fiskarena löpande underrättade om färskvatten ur havet genom avsaltning upplämpliga fångstplatser, samt kartering av märksammas också i kapitlet. Den svenska sådana vrak och andra föremål på havsbott- mineralutvinningen ur haven består för närnen som utgör fiskehinder. Dessutom under- varande av mindre kvantiteter sand och grus. stryks starkt behovet av att uppnå interna- Hur omfattande den framtida svenska tionella överenskommelser om långtgående havsutvinningen av mineral kommer att bli restriktioner avseende sillfisket i Nordsjön är för närvarande omöjligt att ha någon och Skagerack. grundad uppfattning om. Bl. a. beror detta Med hänsyn till de trots allt mycket på vilka fyndigheter som finns inom det stora svårigheterna för fisket i Nordsjön och svenska kontinentalsockelområdet. Om detta Skagerack föreslår utredningen emellertid vet vi föga eftersom sockeln är mycket också vissa åtgärder som eventuellt kan leda ofullständigt geologiskt karterad. Med stor till en delvis förändrad inriktning av det sannolikhet kommer vi att utvinna mer sand svenska fisket. Utredningen föreslår att för- och grus i framtiden, men vad som därutöver utsättningarna för svenskt fiske i avlägsnare kommer att ske är det omöjligt att säga och mindre hårt exploaterade fiskevatten något om. undersöks, och även att förutsättningarna Den mest grundläggande förutsättningen för ett intensivare östersjöfiske undersöks. för att en mer omfattande mineralexploate- Bakgrunden till detta senare förslag är att ring i de svenska havsområdena skall kunna flera andra östersjöländer fiskar betydligt komma till stånd är att sockeln karteras mer i Östersjön än vad Sverige gör. geologiskt. Havsresursutredningen föreslår Även fiskodlingens diskute- därför en fullständig möjligheter sådan kartering. ras av utredningen. För vissa dyrbarare fisk- Karteringen avser lösa avlagringar, urberg sorter kan det enligt utredningens bedöm- och i viss bemärkelse också sedimentbergning finnas förutsättningar för ekonomiskt artsområden. motiverad odling i Sverige, om kylvatten Karteringen av de lösa avlagringarna sker

seismiska metoder. Kar- karta över områdena. En sådan med huvudsakligen geologisk teringen av hela det svenska sockelornrådet karta är bl. a. av ett betydande vetenskapligt beräknas ta omkring 15 år och kosta totalt intresse, varför utredningen föreslår att karär av stort tan framställs. Eftersom allt fältarbete blir drygt 30 milj. kr. Denna kartering intresse bl. a. därför att den ger upplysning utfört i andra sammanhang så beräknas om förekomsten av sand- och grusfyndighe- kostnaden för kartan uppgå till endast 1,2 ter. Eftersom möjligheterna att utvinna sand milj. kr. samtidigt Som redan nämnts kan utvinningen av och grus på land blir allt mindre, som efterfrågan så blir de av allt att sand och grus på kontinentalsockeln runt stiger, döma stora tillgångarna Sverige komma att bli betydande i framtipå svenska kontinentalsockeln allt intressantare. På sikt kan man den. En sådan utvinning är av stort kommerförutse en värdemässigt mycket betydande siellt intresse och den är förenad med utprägutvinning av sand och grus från våra havs- lade stordriftsfördelar. Bl. a. av dessa skäl bottnar. Även om den fullständiga karte- finner utredningen att etablerandet redan nu ringen beräknas ta 15 år, så bör de från sand- av ett företag för utvinning av sand och grus och intressantaste områdena inom havsområdena bör övervägas. Staten grussynpunkt kunna vara karterade efter 6 â 7 år. Karte- har stora intressen i verksamheten bl. a. som av de lösa avlagringarna skall ske koncessionsgivare och som miljöövervakare i ringen också med hänsyn till bl. a. eventuella vask- havsområdena. Erfarenhet av exploatering fyndigheter och s. k. noduler. och marknadsföring av sand och grus finns Även om karteringen av de lösa avlag- hos enskilda företag. Företaget skulle därför ringama motiveras väsentligen med hänsyn kunna göras halvstatligt. Det bör också till möjlig framtida mineralutvinning, så är betonas att marintekniskt utvecklingsarbete karteringen enligt utredningens bedömning av stort intresse bör kunna bedrivas i anknytav stort värde också från andra synpunkter. ning till sand- och grusutvinningen. Framför allt ger en ökad kännedom om de Utredningen framhåller i olika sammanlösa avlagringama också ökade kunskaper hang, både i mineralkapitlet och på andra om havets miljöförhållanden. ställen, att svenska insatser för utnyttjandet För den föreslagna karteringen av ur- av haven kan vara av skilda slag. Förutom att bergsområdena används bl. a. flygmagnetiska själva exploatera kan vi också utveckla och mätningar, gravimetermätningar och berg- tillverka exploateringsutrustning. Sådan utgrundsprovtagning. Mätningarna beräknas bli veckling och tillverkning kan bl. a. ske med utsträckta över en tid av ca 15 år. K-artering- siktet inställt på export. Denna aspekt är av en kostar totalt 8,3 milj. kr. De områden stort intresse inte minst inom mineralutvinsom sannolikast innehåller malmfyndigheter ningsområdet. bör karteras först. Hit hör bl. a. sockelornrå- För att sådan utveckling och tillverkning det i Bottenviken utanför Skelleftefältet. för olika marknader skall kunna ske med Sedimentbergartsområdena på den svens- framgång krävs god teknisk och ekonomisk ka sockeln är intressanta från mineralsyn- marknadsöversikt. Utredningen menar att punkt främst därför att de eventuellt kan den föreslagna delegationen för havsresurser innehålla olje- och gasfyndigheter. Olje- och bl. a. bör få till uppgift att sammanställa gasprospektering sker redan i dessa områden sådan marknadsinformation. Delegationen i OPABs regi. Havsresursutredningen före- skulle därigenom kunna ge en service av slår därför inte några ytterligare fältarbeten intresse för framför allt mindre och medelavseende sedimentbergartsområdena. stora svenska företag med marintekniska De geologiska primärdata avseende sedi- projekt. mentbergartsområdena som kommer fram Beträffande mineralutvinningen framhål- genom OPABZS arbeten och på annat sätt ler utredningen på samma sätt som beträfkan emellertid utnyttjas som underlag för en fande livsmedelsutvinningen - att möjlighe-

ll

terna till svenskt u-landsbistånd bör prövas. ningsprogram som utredningen föreslår i Efter kapitlen om livsmedelsutvinning olika sammanhang uppgår till 4 milj. kr i och mineralutvinning behandlas i kapitel 6 engångsinvesteringar plus driftkostnader på 2 andra verksamheter i havsområdena. Hit hör milj. kr per år. transportutnyttjandet av haven, anläggnings- Beträffande undervattensarkeologin framverksamhet i havsområdena, utnyttjandet av håller utredningen att det troligen finns ett havet som energikälla, utnyttjandet av havet stort antal välbevarade vrak på Östersjöns för rekreation och fritidsverksamhet, kultur- botten. Utredningen föreslår att ett register minnesvård och arkeologi avseende fornläm- över påträffade gamla vrak och andra fornningar i havet, samt militär verksamhet i lämningar på havsbottnen upprättas. havsområdena. När det gäller det militära utnyttjandet De flesta av de förslag som läggs fram i av haven har utredningen främst velat peka

kapitlet har anknytning till transportutnytt- på det stora undervattenstekniska kunnande

jandet av haven. Sålunda föreslår utredning- som finns inom marinen. Att detta kunnanen att den nuvarande sjömätningen i tungtra- de, som bl. a. innefattar hydroakustik, hydfikkorridorerna utvidgas till en yttäckande rooptik och dykeri, kommit fram sammanmätning. Bakgrunden till förslaget är att vi hänger med undervattenskrigföringens krav. fortfarande har en mycket dålig detaljkun- Detta marintekniska kunnande är emellertid skap om bottentopografin i våra havsområ- av största intresse också i civila sammanhang. den och att fartyg i olika sammanhang Utredningen menar därför att svenska maritvingas lämna tungtrafikkorridorerna. Ju mer nens erfarenheter inom dykeri och annan djupgående fartygen blir, desto större blir undervattensverksamhet bör utnyttjas i också problemen med -gamla vrak och andra framtida civil havsforskning och havsexhinder på botten. Utredningen markerar ploatering. Den föreslagna delegationen för därför behovet av förbättrad apparatur för havsresurser bör bli ett instrument för miliuppsökning av metallföremål på havsbott- tärt-civilt samarbete. nen. Eftersom fartyg ofta för I kapitel 7 behandlas frågor angående miljöfarliga laster så har dessa båda förslag, vid sidan sambandet mellan havsföroreningar och om en sjöfartsekonomisk aspekt, också en havsutnyttjande. Många former av havsutmiljöskyddsaspekt. Med hänsyn till de spe- nyttjande kräver rent vatten - detta gäller ciella problemen med sjöfarten i Östersjön, uppenbart livsmedelsutvinning ur haven, rebl. a. från miljöskyddssynpunkt, menar ut- kreations- och fritidsutnyttjandet osv. Å andredningen också att Sverige bör verka för att ra sidan leder åtskilliga former av havsutnytten internationell samarbetsdelegation avseen- jandet till att haven förorenas, eller till risk de östersjötillfarterna inrättas. för detta. Att recipientutnyttjandet av havet Beträffande rekreations- och fritidsverk- kan innebära förorening ligger i sakens natur, samhet framhåller utredningen hur väsentlig och oljeutvinning till havs är ett annat denna form av havsutnyttjande är. Med exempel på verksamhet som innebär risk för hänsyn till att frågor sammanhängande med föroreningar. Många fler exempel kan ges. detta utnyttjande täcks genom bl. a.›rikspla- För vårt eget vidkommande är t. ex. den nearbetet lägger emellertid utredningen inte utlösning av föroreningar ur sediment samt fram några mer omfattande förslag. Utred- erosion, som sand- och grusutvinning kan ningen föreslår dock att sjömätning för leda till, en sak att noggrant uppmärksamma. fritidsbåtarnas behov blir utförd. Förutom Utredningen betraktar det som självklart att detta skulle tillgodose ett behov hos att man vid uppkommande konflikter prioribåtsporten skulle det också medföra en terar det rena havet, dvs. söker bevara havet i avlastning av en del farleder där tyngre trafik dess naturliga, av komplicerade dynamiska går fram. jämvikter präglade tillstånd. De totala kostnaderna för de sjömät- I kapitlet ges en exemplifierande översikt

över olika typer av havsföroreningar. I flera flertal syften. Den kan gälla att få underlag sammanhang framhålls hur känslig Östersjön för miljövården, att i sjöfartens intresse är för föroreningar i jämförelse med många samla in data för meteorologiska och oceaandra havsområden. Detta sammanhänger nografiska prognoser och lägesöversikter, att bl. a. med den låga temperaturen i Östersjön, samla in data för grundforskningens behov, skiktningen av vattnet, och den mycket att i fiskerinäringens intresse samla in fiskerilångsamma vattenomsättningen. biologiskt intressanta data, att för försvaret Med hänvisning till bl. a. miljökontrollut- få fram data av intresse för undervattenskrigredningens arbete är utredningens förslag i föringen, osv. Myndigheter som på olika sätt detta kapitel relativt allmänt hållna. Utred- är engagerade i dessa verksamheter är bl. a. ningen framhåller att en effektiv miljökon- SMHI, fiskeristyrelsen, marinen, naturvårdstroll kräver bättre kunskaper om havsförore- verket, kustbevakningen, sjöfartsverket, uniningarnas spridning, uppträdande och effek- versiteten samt privata konsultföretag. ter än vad vi har idag. Utredningen betonar I kapitel 8 ges en översikt över nu därför vikten av att forskning bedrivs i sådan pågående mät- och observationsverksamhet. omfattning att effektiv miljökontroll möjlig- Det konstateras att verksamheten lider av görs. väsentliga brister både i organisatoriskt avse- Beträffande recipientutnyttjandet av ende och med hänsyn till vilka data som haven menar utredningen att avfall i princip insamlas. De senare bristerna sammanhänger bör behållas i land. Enligt utredningen är det till stor del med att fyrskeppen, vid vilka angeläget att utveckla metoder för att de- tidigare värdefulla mätningar utfördes, sucstruera och eventuellt nyttiggöra avfall i land. cessivt dragits in. Detsamma gäller vissa fyr- Med hänsyn till de stora oljeförorenings- och lotsstationer. problemen i svenska havsområden föreslår För närvarande pågår försöksverksamhet utredningen att den oljebekämpande verk- med regelbundna oceanografiska mätningar samheten intensifieras och ges större resur- från kustbevakningens fartyg. För att avhjälser. pa en del av de påtalade bristerna föreslår Utredningen pekar också på det nära utredningen att denna verksamhet utvidgas sambandet mellan olika former av havsut- och permanentas. Utvidgningen beräknas kränyttjande och föroreningsproblematiken. Ut- va investeringar i utrustning på 250 000 kr redningen menar mot den bakgrunden att samt driftkostnader på 100 000 kr per år. den föreslagna delegationen för havsresurser De mätningar som utförs från kustbevakbör ges vissa samordningsuppgifter i havsmil- ningens fartyg räcker emellertid inte för att jöfrågor. Det bör framhållas att flera förslag tillgodose existerande behov. För att tillgoockså i andra kapitel än kapitel 7 har en nära dose bl. a. sjöfartens intresse av oceanografisanknytning till miljöfrågorna. ka och meteorologiska prognoser krävs vissa För att havet skall kunna utnyttjas på mätningar som utförs med så hög frekvens önskvärt sätt krävs att ett antal grundläggan- som någon eller några gånger per dygn. För de förutsättningar är uppfyllda. Klimat-, detta erfordras automatiska stationer. väder- och strömförhållanden i havsområde- Vid SMHI pågår utvecklings- och förna måste t. ex. vara kända, liksom botten- söksverksamhet avseende sådana automatistopografin. En tillfredsställande räddnings- ka stationer. Utredningen föreslår att denna och bärgningsorganisation måste finnas osv. verksamhet intensifieras. På så sätt bör det Detta är grundläggande krav vars uppfyllan- vara möjligt att lägga grunden för ett framtide motiveras av ett flertal ytnyttjandefor- da system bestående av ett tiotal automamer. I kapitel 8 diskuteras hur sådana tiskt registrerande stationer i våra kust- och grundläggande krav skall tillgodoses. havsområden. Ett fullt utbyggt sådant sy; Den mät- och observationsverksamhet stem kan vara färdigt om ca tio år. som idag bedrivs i våra havsområden har ett Den fortsatta försöks- och utvecklings-

verksamheten med automatiska stationer be- Utgående från enkätundersökningen har räknas dra investeringar på ca l milj. kr och utredningen kommit fram till att de tolöpande utgifter på ca 300 OOO kr per år. Ett tala kostnaderna för havsutforskning i offentfärdigt system innehållande tio stationer lig regi för närvarande uppgår till ca 32 representerar en investering på 5-10 milj. kr milj. kr per år. i 1972 års penningvårde och beräknas dra I kapitel 9 diskuteras också särskilt driftkostnader på 1,5 milj. kr per år. havsforskningen. Utredningen finner att Eftersom sjöfarten anses vara huvudin- havsutnyttjandet kommer att öka i framtitresset i det föreslagna systemet menar ut- den, att skyddsaspekterna på havet blir redningen att 55 procent av kostnaderna bör alltmer betydelsefulla osv. Utredningen metäckas av sjöfarten, medan resten fördelas på nar att detta ökade utnyttjande, i kombinaövriga intressenter. tion med det betydande utnyttjande som I anknytning till genomgången av mät- finns redan idag, förutsätter att en relativt och observationsverksamheten föreslår ut- omfattande havsforskning äger rum. Svensk redningen också att en prognosberedskap, havsforskning bör därför enligt utredningen avseende utbrednings- och blandningsförlopp ges ökade resurser. Framför allt avser detta vid föroreningsutsläpp som kan framkalla forskningen vid universitet och högskolor. katastrofer, inrättas. Utredningen föreslår i det sammanhanget l kapitel 8 berörs även vissa sjömätnings- också att tillgången på forskningsfartyg förfrågor. Det framhålls att kunskap om botten- bättras och att forskningsstationer upprustopografin är av intresse inte bara för sjöfar- tas. Möjligheten att förlägga en helt ny ten utan även isamband med den geologiska forskningsstation till Gotland bör enligt utkarteringen av bottnen, i miljövårdssamman- redningen övervägas.

hang och även i samband med oceanografisk Wwl kapitel 9 framhåller utredningen också

forskning. Utredningen föreslår därför att att delegationen för havsresurser fortlöpande resurserna för sjömätning förstärks, så att bör följa utbildningsfrågorna inom sitt fält även andra angelägna sjömätningsbehov än och vid behov föreslå förändringar och uthandelssjöfartens kan tillgodoses. vidgning av utbildningen. I kapitel 8 ges slutligen en viss översikt .I kapitel 10 ges en översikt över havsöver nuvarande organisation för övervakning, forskning utomlands. räddning och bärgning. Utredningen finner I kapitel ll ges en översikt över det inte anledning att lägga fram några förslag i omfattande internationella samarbetet som det sammanhanget. bedrivs inom havsutforskningsområdet. Ut- I kapitel 9 ges en översikt över nuvaran- redningen menar att det finns ett starkt de svensk havsutforskning. Med havsutforsk- behov av att svenska insatser i olika internaning avses då sådan forsknings-, utvecklings tionella organ koordineras, både sinsemellan eller dokumentationsverksamhet som är av och med vår egen nationella verksamhet. intresse för utnyttjandet av havsområdena Utredningen föreslår att den internationella eller deras naturresurser. översikten är base- verksamheten i havsfrågor koordineras inom rad på en enkätundersökning som utfördes ramen för den föreslagna delegationen för av havsresursutredningen 1968/69. havsresurser. Den ekonomiska omfattningen av havs-. I kapitel 12 ”Program, organisation och utforskningen vid offentliga institutioner finansiering” görs inledningsvis en sammanoch myndigheter redovisas, och dessutom ställning av samtliga de förslag utredningen i ges en beskrivande översikt över verksamhe- olika kapitel lagt fram. Den samlade kostten inom olika ämnesområden och vid olika naden för förslagens genomförande under de institutioner. Dessutom redovisas sådan verk- första åren uppgår i den mån de kunnat samhet inom näringslivet som har anknyt- beräknas till 6,9 milj. kr per år. Ijämförelse ning till havsutforskning. med de beräknade kostnaderna för nuvaran-

de svensk havsutforskning innebär alltså det- vara ett forum för samarbete mellan myndigta ett påslag med drygt 20 procent. heter och näringsliv; den skall verka för Efter sammanställningen av programför- tekniskt utvecklingsarbete; den skallsamordslagen diskuteras frågan om havens utnytt- na svenska insatser i internationellt samarjande i ett längre tidsperspektiv. Olika alter- bete; och den skall samordna anskaffning nativ för den globala och den svenska ut- och utnyttjande av viss kostnadskrävande vecklingen antyds. havsforskningsutrustning. Utredningen föreslår därefter att en dele- Delegationen skall vara en självständig i gation för havsresurser bildas. Bakgrunden enhet. Den föreslås emellertid bli lokaliserad till förslaget är den ökade omfattning som i anknytning till STU, vars administrativa havsutnyttjandet väntas få i framtiden och resurser den då bl. a; kan utnyttja. Delegatiodet förhållandet att olika former av havsut- nen föreslås få ett mindre sekretariat. För nyttjande är starkt beroende av varandra. sekretariatsfunktioner, speciella utredningar Någon form av organisation för speciellt m. m., torde för delegationen behövas ett havsfrågor är därför angelägen. anslag av storleksordningen l milj. kr per år.

Delegationen skall vara regeringens rådgi- Bilagan om marin teknik innehåller en re-

vande organ i havsfrågor, den skall föreslå dogörelse för tekniska problem som uppstår närmare utformning av program för havets i samband med utforskandet av havet och ututforskande och exploatering, och den skall av havets resurser. Åtskilliga teknyttjandet planera för det långsiktiga utnyttjandet av niska frågor som behandlas summariskt i huhaven. Delegationen kan ansvara för genom- vudtexten ges en mer ingående behandlingi förandet av viss havsutforskning; den skall denna bilaga.

A

Summary

In recent years, the natural resources of the hearing on our own opportunities of exsea have attracted greatly increased interest ploiting the sea, it is important to try to throughout the world. Many of the tradi- influence development in a direction fational raw materials of the land areas have be- vourable to us. come scarce as a result of exploitation, while lt can be. mentioned even at this point demand has been rapidly rising. Also, mo- that the Commission proposes a special dern techniques have made it increasingly Delegation for Oceanic Resources, which it possible to work at sea for the purpose of is suggested should have a number of exploiting its resources. functions relating to Swedish exploitation of A number of countries already have the sea. Among other things, this delegation major oceanic research programmes, and should assist in drafting the Swedish stateexploit the sea on a large scale. Large ments that will be required in connection oceanic research programmes are being with the international conference on maricarried out under international auspices. time law U. N. General planned by the These factors have provided the back- Assembly. ground to the work of the Commission on Chapters 4, 5 and 6 present different Oceanic Resources. Of basic importance to forms of oceanic exploitation, and make the Commission were also the existing rights relevant proposals. Considerable space is of exploitation in accordance with the 1958 devoted to the sea as a source of foodstuffs Geneva Convention on Continental shelfs. and minerals. The Swedish Continental shelf comprises The chapter on the exploitation of the some 40 % of the countrys dry surface. The seas for food (Chapter 4) contains a survey basic question posed to the Commission has of present world and Swedish fisheries. The been how far-and in what way-Sweden can opportunities of increasing the global and should take part in exploiting the resour- outtake of foodstuffs from the seas are ces of the sea. discussed. The Commission observes that the Future Swedish efforts in this field will openings for an increased outtake of fish are be determined by a large number of factors. strictly limited, owing to risks of overfishing. Of obvious importance, for instance, are the However, other opportunities also exist to legal rules govering different operations at increase the contribution of the seas to the sea. ln Chapter 3, the Commission therefore worlds food supply. gives an account of the more important rules One possibility is to exploit to a greater of maritime law. It is observed that maritime extent the organisms at the beginning of law is in a process of transformation. We are nutritional chains, where the total amount probably entering a period in which compre- of biomass is much greater than at the ends hensive international regulation will be of chains, However, such a procedure also introduced in respect of the sea and sea-bed. presents considerable problems. Since this development will have a great Another is to exploit the fish possibility

now caught in a better way; in particular, it ers there to be a foundation for economiwould be a great gain if one could reduce cally viable cultivation in Sweden if the the proportion used at present for the manu- cooling water from condensing power plants facture of fishmeal, and instead use this fish is utilized. The Commission therefore prodirectly for human consumption. The Com- poses that experimental farms be created. mission proposes the stimulation of research The Commission states also that the and technical development work to increase possibilities should be considered of Swedish the opportunities of using fish directly as aid to the developing countries in the exploihuman food. tation of the seas for food. As regards Swedish exploitation of the The chapter on minerals (Chapter 5) sea for foodstuffs, the Commission presents offers a survey of present global exploitation proposals against the background of the of the seas for minerals, and future prospresent situation in Swedish fisheries etc. pects. By value, present operations are One of the problems is the marked over- markedly dorninated by oil and gas, and fishing of the North Sea and Skagerrak. The this will certainly continue to be the case Commission illustrates the problems in for many years at least. Another interesting various ways, reporting the development of type of mineral that may be the object of catches in the North Sea in recent years and considerable exploitation in the not too analysing the productivity of traditional distant future is the manganese nodules on Swedish fishing. the deep beds of the great oceans. Certain measures are proposed to improve from this it can be mentioned that Apart the situation of Swedish fisheries, within the certain the overall value of which minerals, framework of their present structure. almost may not be very great, are extracted These proposals cover the from setting up exclusively the sea. The chapter notes efficient statistics on catches, measures to also the increasing extraction of fresh water keep fishermen continuously informed on from the sea by desalination. Swedish suitable fishing grounds, and the charting of of the sea for minerals comexploitation wrecks and other objects on the sea-bed that only minor of prises at present quantities are obstacles to fishing. The Commission .sand and gravel. strongly emphasises the importance of It is impossible at present to form any achieving international agreements on far- well-grounded opinion as to the scale of reaching restrictions in respect of herring Swedish mineral exploitation of the sea in fishing in the North Sea and Skagerrak. future years. It will depend, among other In view, however, of the very great things, on the finds made within the Swedish difficulties involved in fishing in the North Continental shelf area. This is something we Sea and Skagerrak, the Commission proposes know very little about, since the shelf has certain measures that could in some respects been very imperfectly mapped geologically.

alter the structure of Swedish fisheries: The The basic condition necessary for the

Commission proposes that the possibilities mineral exploitation of Swedish waters on a of Swedish fishing in more remote and less larger scale is that the shelf should be severely exploited waters be investigated, mapped geologically. The Commission thereand that the possibilities of more intensive fore proposes a complete mapping of the Baltic fishing also be studied. The back- shelf. ground to this latter proposal is that several Maps will cover loose deposits, crystalline other riparian countries fish the Baltic to a basement rocks and to some extent also considerably greater extent than Sweden. sedimentary rock areas. The possibilities of fish farming are also Loose deposits will be mapped mainly by discussed. In the case of certain more expen- seismic methods. The mapping of the entire sive species of fish, the Commission consid- Swedish Continental shelf area is estimated

2- 17 &

to take about 15 years, and cost in all some utilized as a basis for a geological map of SKr 30 million. The project is of great these areas. The Commission proposes that interest, as it will provide information on the such a map be produced, largely because of existence of, for instance, sand and. gravel its considerable scientific interest. Since all deposits. As the openings for sand and gravel the field-work will be performed in other exploitation on land areas decline and de- contexts, the estimated cost of the map is mand increases, the resources on the Swed- only SKr 1.2 million. ish Continental shelf-which as far as can be As already mentioned, the extraction of judged are very large-will attract increasing sand and gravel from the Continental shelf interest. In the long term, one can foresee around Sweden will be of future importance. the extraction of sand and gravel from Such exploitation is of great commercial Swedish sea-beds on a financially consider- interest, and offers the marked advantages of able scale. Even if the complete mapping large-scale operations. For these and other project is expected to take 15 years, the reasons, the Commission finds that the most prospective sand and gravel areas establishment of a firm for the extraction of should have been covered within 6 to 7 sand and gravel from sea areas should be years. Loose deposits are to be mapped also considered. The state has a major interest in with a view, for instance, to possible depos- such activities, among other things as the its of heavy mineral sands and nodules. granter of concessions and as the environ- Even if the mapping of loose deposits is mental authority in the sea areas. Experience motivated mainly by the possibility of fu- of the exploitation and marketing of sand, ture mineral extraction, the Commission and gravel is available in private firms. The considers it of great value also from other proposed firm could thus be made a semiaspects. Above all, an increased knowledge state body. It should also be emphasised that of the loose deposits will improve our extremely interesting development work in knowledge also of environmental conditions the field of marine techniques should be in the sea. possible in connection with the extraction of The proposed mapping of crystalline rock sand and gravel. areas will involve e. g. aerial magnetic sur- The Commission states in various conveys gravity measurements and rock sam- texts, both in the chapter on minerals and pling. These surveys are expected to extend elsewhere, that Swedish efforts to exploit over a period of about 15 years. Mapping the sea could take various forms. Apart from will cost a total of SKr 8.3 million. Areas exploitation, we can also develop and manuwith good prospectivity for ore deposits facture the relevant Such develequipment. should be covered first. These include the opment and manufacture could for aim, shelf area in the Gulf of Bothnia outside the instance, at exports. This aspect is of great Skellefte field. l interest, particularly in the field of mineral The sedimentary rock areas on the Swed- extraction. ish shelf are interesting from the mineral For such development and manufacture standpoint, mainly because they may con- for different markets to be successfully tain oil and gas finds. Hydrocarbon prospec- realised, a good technical and economic ting is already taking place in these areas, overview of the market is needed. The under the auspices of Oil Prospecting AB Commission considers that the proposed (OPAB). The Commission therefore pro- Delegation for Oceanic Resources should be poses no further field work in respect of the requested to compile such market informasedimentary rock areas. tion. In this way, the delegation could However, the primary geological data on provide a service of interest above all to the sedimentary rock areas obtained from small and medium-sized Swedish firms OPABs operations and in other ways can be engaged in technical marine projects.

As regards the extraction of minerals, the sport, this would also make it possible to Commission states-as with exploitation for take the load from certain channels used by foodstuffs-that the possibilities of Swedish heavy traffic. aid to the developing countries should be The total costs of the sea measurement considered. programme proposed by the Commission in Following the chapters on foodstuffs and different contexts are SKr 4 million in initial minerals, Chapter 6 deals with other activi- investments, plus Operating costs of SKr 2 ties in the sea areas. These include trans- million per year. ports, construction work in the sea areas, On the subject of submarine archeology, exploitation as a source of power, recreation the Commission observes that there is and leisure activities, the preservation of probably a large number of well-preserved cultural monuments and marine archeology, wrecks on the bed of the Baltic. The and military operations at sea. Commission proposes the setting up of a The majoiity of the proposals presented register of old wrecks and other relics on the in this chapter relate to the use of the seas sea-bed. for transport. The Commission proposes that As regards the military use of the seas, the present sea measurement in heavily the Commission has been concerned to stress trafficated corridors be expanded to meas- the great know-how in underwater techurements covering the total area. The back- niques available within the Navy. This ground to this proposal is that we still have a know-how, which includes hydroacoustics, very poor detailed knowledge of the topo- hydrooptics and diving, has emerged with graphy of the sea-bed in our Waters, and that the demands of underwater warfare but it is ships are forced in various circumstances to of the greatest interest also in civilian conleave the main corridors. The greater the texts. The Commission considers that the draught of these vessels, the greater prob- experience of the Swedish Navy in diving lems are presented by old wrecks and other and other submarine activities should be obstacles on the sea-bed. The Commission utilised in future civilian oceanic research therefore notes the need for improved and exploitation. The proposed Delegation equipment for the tracing of metal objects for Oceanic Resources should be an instruon the sea-bed. Since vessels often carry ment for military and civilian collaboration. cargoes potentially dangerous to the environ- Chapter 7 discusses the connection bement, these two proposals are not only a tween pollution of the sea and its exmatter of shipping economics but relate also ploitation. Many forms of exploitation to environmental control. In view of the demand pure water: this applies, obviously, special problems of shipping in the Baltic to the extraction of foodstuffs, recreation (incl. from the standpoint of environmental and leisure purposes etc. On the other hand, control), the Commission also considers that many forms of exploitation involve pollu- Sweden should try to promote the setting up tion of the sea, or a risk of pollution. By the of an international delegation for coopera- very nature of the matter, the use of the sea tion in respect of the Baltic approaches. as a recipient can involve pollution. The As regards recreation and leisure ac- extraction of oil is another of an example tivities, the Commission stresses the impor- activity involving pollution risks. Many other tance of this form of utilisation. However, it examples could be offered. ln our own area, offers no major proposals since matters of for instance, the possible release of polluthis nature are covered, for instance, by tants from sediment and the erosion that can work on the national development plan. The be caused by the extraction of sand and Commission does, however, propose sea gravel demand careful attention. measurement to meet the needs of leisure The Commission takes it as self-evident craft. Apart from catering to boating as a that, when conflicts arise, priority should be

given to keeping the sea clean, i. e. that we must currents and the topography of the try to keep the sea in its original and natural sea-bed. A satisfactory rescue and salvage condition. organisation must exist, etc. These are basic The chapter contains a survey of different demands, the fulfilment of which is motitypes of sea pollution, with examples. In vated by several forms of surface use. Chapseveral contexts, it is emphasised how ter 8 discusses how these basic requirements sensitive the Baltic is to pollutants by are to be met. comparison with many other sea areas. This The measurements and observations peris due, among other factors, to the low formed in Swedish waters at present serve a temperature of the Baltic, the stratification number of purposes. It can be a question of of the water, and the very slow water obtaining a basis for environmental control, turnover. collecting data in the interests of shipping Referring to the work of the Commission for meteorological and oceanographic foreon Environmental Control, the Commission casts and situation briefs, collecting data for on Oceanic Resources contents itself with the needs of basic research, collecting biolofairly generally worded proposals. lt points gically interesting data for the fisheries, out that efficient environmental control obtaining data of interest to the defence for demands a better knowledge of the spread, submarine warfare etc. Authorities engaged behaviour and effects of water pollutants in different ways in such activities include than we possess at present. The Commission the Swedish Meteorological and Hydrological therefore emphasises the importance of Institute, the Board of Fisheries, the Royal research being performed on a scale that will Swedish Navy, the Nature Conservancy permit efficient environmental control. Administration, the Coast Guard, the Ship- As regards the use of the sea as a ping Administration, the universities, and recipient, the Commission considers that private consulting firms. waste should in principle be kept on shore. Chapter 8 includes a survey of current

The Commission considers it vital to develop measurement and observational activities. lt

methods for the destruction and possible use is noted that essential shortcomings exist of waste on land. both organisationally, and in respect of what In view of the great problems encoun- data are collected. The latter shortcomings tered with oil pollution in Swedish waters, are connected with the successive withthe Commission proposes that activities to drawal of the lightships, from which valuable combat oil be intensified, and that greater measurements were previously made. The resources be assigned to this purpose. same applies to certain beacon and pilotage The Commission also points to the close stations. connection between different forms of Regular oceanic measurements are at oceanic exploitation and the problematology present being made on an experimental basis of pollution. Against this background, the from ships of the Swedish Coast Guard. To Commission considers that certain co- eliminate some of the shortcomings menordinative duties in respect of the water tioned, the Commission proposes that these environment be assigned to the proposed activities be expanded and put on a per- Delegation for Oceanic Resources. It should manent basis. It is estimated that this would be emphasised that several proposals put require investments in equipment to a sum forward in other chapters than Chapter 7 are of SKr 250 000, plus SKr 100 000 per year closely related to environmental matters. in operating costs. A number of basic conditions must be However, the measurements made from met, if the sea is to be used in a desirable Coast Guard vessels are insufficient to meet manner. Climatic and meteorological condi- existing requirements. To meet the interest tions in the sea areas must be known, as of shipping etc. for oceanographic and

meteorological forecasts, measurements are reason to offer any proposals in this rerequired at as high a frequency as one or spect. more times per 24-hourpcriod. This means Chapter 9 contains a survey of Swedish automatic stations. marine research at present. By marine The Meteorological and Hydrological In- research is meant research, development or stitute is currently performing develop- exploration of interest for the exploitamental and experimental work on automatic tion of the sea areas of their natural stations of this kind. The Commission resources. This account is based on a proposes that such activities be intensified. questionnaire survey made by the Commis- This should make it possible to lay the sion on Oceanic Resources 1968/69. foundation for a future system consisting of The economic research scope of marine some ten automatic recording stations in our authorities and other by public institutes, coastal and sea areas. A fully institutions developed is reported, and a descriptive system of this kind could be ready in about survey is made of activities in different fields ten years. and at different institutions. An account is Continued experimental and develop- also given of activities in the business and mental work on automatic stations is cal- industrial sector which relate to marine culated to involve investments to a sum of research. approx. SKr l million, plus current ex- On the basis of the questionnaire survey, penditures of some SKr 300 000 per year. A the Commission finds that the total costs of complete system of ten stations would marine research under public auspices represent an investment of SKr 5-10 million amount at present to approx. SKr 32 million (1972 prices), and entail operating costs of per year. SKr 1.5 million per year. ln particular, Chapter 9 discusses oceanic Since shipping is considered to have the research proper. The Commission finds that main interest in the system proposed, the exploitation of the seas will increase in the Commission suggests that 55 % of the costs future, and that the protective aspects will be covered by the shipping sector, the become increasingly important. The Comremaining costs to be divided among other mission considers that this increased use, in interested parties. combination with the considerable level of On the subject of measurements and use already prevailing, presupposes fairly observations, the Commission further pro- large-scale oceanic research. In the Commisposes that a stand-by system be set up to sions opinion, increased resources should forecast the spread and mixing of pollution therefore be assigned to this end. This that could cause catastrophes; applies above all to research at universities Chapter 8 discusses also certain aspects of and colleges. In this context, the Commissea measurement. It is observed that a sion proposes also that the supply of ocean knowledge of the topography of the sea-bed research vessels be improved, and that is of interest not only to shipping, but also research stations be better The equipped. in connection with geological charting of the possibility of assigning an entirely new sea-bed for environmental control, and for research station to Gotland should be conthe purposes of oceanographic research. The sidered. Commission therefore proposes that in- In Chapter 9, the Commission states also creased resources be assigned for sea meas- that the Delegation for Oceanic Resources urement, so that other vital needs than those should follow matters relating to training of commercial can be met. within shipping its particular field, and if necessary Chapter 8 contains, finally, a brief changes and the further propose expansion account of the present organisation for resof such training. cue and salvage. The Commission finds no Chapter 10 contains a survey of oceanic

research abroad. The delegation is to be an independent ll contains a survey of the unit. It is proposed, however, that it be Chapter extensive international cooperation now located in connection with STU, Swedish established in this field. The Commission Board for Technical Development, the adconsiders it important that Swedish efforts ministrative resources of which it can then in different international bodies be co- use. It is proposed that the delegation be ordinated, both internally and with our own given a small secretariat. For the functions national activities. The Commission proposes of this secretariat and for special studies etc., that international activities in the marine the delegation is considered to need a grant sector be colordinated within the framework in the order of SKr l million per year. of the proposed Delegation for Oceanic The appendix on marine technology con- Resources. tains an account of the technical problems a- Chapter 12, “The programme, its organi- rising in connection with oceanic research, sation and financing”, starts with a summary and the exploitation of oceanic resources. A of all the proposals made by the Commission number of technical questions that are in previous chapters. ln so far as they can be briefly discussed in the main text are dealt calculated, the total costs of realizing these with in more detail in this appendix. proposals amount during the first few years to approx. SKr 6.9 million per year. This means an increase by over 20 % in relation to the estimated costs of present Swedish marine research. Following this summary of proposals, the Commission discusses use of the seas over a longer period of time. Different alternatives are outlined for both global and Swedish development. The Commission goes on to propose the setting up of a Delegation for Oceanic Resources. The background to this proposal is the increases scale of utilisation forecast, and the fact that different forms of utilisation are interdependent. Some form

strongly

of organisation for, above all, oceanic questions is therefore vital. The delegation would function as the Governmenfs advisory body on oceanic matters, propose the details of programmes for oceanic research and exploitation, and plan the long-term use of sea areas. The delegation can assume responsibility for realising a certain amount of marine research; it will provide a form for cooperation between the authorities and the business and commercial sector; it will promote technological development work; it will co-ordinate Swedish efforts in international cooperation; and it will co-ordinate the procurement and use of certain expensive equipment for _oceanic research.

l

Utredningsuppdraget

Utredningsdirektiven av den 28 juni 1968 sådana åtgärder som ändrar sedimenttransporten anger omfattningen och inriktningen av ut- och vattenföringen till havet. Intresset för olika former av oceanografiska redningsuppdraget. Utredningen har med undersökningar har på senare år starkt tilltagit runt hänsyn till dessa direktiv ansett sig böra göra om i världen. Som exempel kan nämnas att USA:s en relativt utförlig av alla de kongress i juni 1966 antog ett vidsträckt oceanogenomgång grafiskt program samt att USA i början av år 1968 frågor som har med havets utnyttjande att tog initiativ för att starta ett världsomspännande göra och som är av intresse från svensk och ämnesmässigt vittomfattande havsforskningssynpunkt. Ur utredningsdirektiven må föl- projekt under internationell styrelse. Vidare kan nämnas att den franska nationalförjande citeras. samlingen i slutet av år 1966 skapade en organisation för att samordna och genomföra ett omfattande oceanografiskt program. Det hävdvunna geologisk-geografiska begreppet Även privata företag bedriver ett omfattande kontinentalsockeln betecknar den förhållandevis oceanografiskt arbete. Förutom de verksamheter långsamt sluttande del av havsbotten, som är som sammanhänger med oljeletning och oljeutvinbelägen mellan stranden och början av den s. k. ning förekommer i betydande utsträckning andra kontinentalsluttningen, där bottenprofilen antar en aktiviteter med anknytning till utforskning och brantare lutning ned mot de stora havsdjupen. exploaterande av havstillgångar och då främst Övergången anses i allmänhet ske på omkring 200 sådana som står i samband med gruvbrytning. meters djup. Kontinentalsockelns bredd varierar I Sverige har Sveriges geologiska undersökning inom olika delar av världen från någon kilometer utfört flygmagnetiska mätningar inom delar av våra till många tiotal mil. De havsområden som omger havsområden och bearbetat de erhållna resultaten. Sverige torde få anses tillhöra kontinentalsockeln. Vidare har vissa seismiska mätningar gjorts i Öster- Kontinentalsockeln är i stort sett av samma sjön. Därvid framkomna data har tolkats geologeologiska uppbyggnad som näraliggande landom- giskt. Dessa undersökningar har gjorts främst för råden. Mineraltillgångar av samma slag som finns på att bedöma Östersjöns geologi med hänsyn till oljeland får därför förutsättas finnas inom kontinental- och gasprospektering. sockeln. Huvuddelen av de fyndigheter som nu Sjöfartsstyrelsen har genom sjömätning insamlat bearbetas på sockeln är dock lösa avlagringar. ett betydande mått av information om havsbottens Havsbottens topografi och beskaffenhet är i utseende. Väsentliga uppgifter därom finns även betydande utsträckning bestämmande för möjlighe- vid ett flertal universitetsinstitutioner. terna att anlägga farleder, broar och hamnar, för Vid sidan av nämnda myndigheter bedriver ett fisket samt för en bedömning av betingelserna för flertal institutioner inom det geovetenskapliga fälatt sänka avfall av olika slag eller för att lägga ut tet en verksamhet som är av intresse vid en tele- och elkablar etc. En brytning av undervattens- utforskning av kontinentalsockeln. Bl. a. kan täkter av grus, sand och andra jordarter kräver nämnas geologiska institutionen vid Stockholms ingående kännedom om avlagringarnas omfattning universitet, geologiska institutionen med avdeloch beskaffenhet, brytningens effekt på vatten- ningen för geofysikalisk malmletning vid Tekniska strömningar och på de morfologiska kustprocesser- högskolan i Stockholm, geologiska institutionen na (erosion, ackumulation etc.). vid Chalmers tekniska högskola och Göteborgs Havsbottens beskaffenhet påverkas av olika universitet, avdelningen för fasta jordens fysik vid mänskliga åtgärder. Framför allt kommer här ifråga Uppsala universitet, paleontologiska institutionen

vid Uppsala universitet och geologiska institutionen ningen av arbetet. För utredningen bör tillkallas en vid Lunds universitet. särskild sakkunnig. Vattenbalans, vattenföring, erosion och Den sakkunnige bör kartlägga de befintliga transport med vatten liksom andra hydrologiska resurserna för ifrågavarande forskning samt avgränfrågor behandlas vid de naturgeografiska institu- sa och beskriva forskningsområden I samband med tionerna vid Uppsala och Stockholms universitet, denna kartläggning bör en dokumentation av beinstitutionen för oceanografi vid Göteborgs univer- fintligt material och av pågående forskningsprojekt sitet och institutionen för vattenbyggnad vid Tek- göras. Mot bakgrund härav bör samordningsprobleniska högskolan i Stockholm, vidare vid Sveriges men granskas. Möjligheten att lösa dessa problem meteorologiska och hydrologiska institut, hydro- inom ramen för befintlig organisation bör undersögrañska avdelningen vid fiskeristyrelsens havsfiske- kas liksom möjligheten att samla undersökningsrelaboratorium samt vid statens vattenfallsverk. sultat och information om pågående undersök- Nämnas bör också att ett halvstatligt företag ningsprojekt till något eller några befintliga organ. inom en nära framtid förväntas få tillstånd att Den sakkunnige bör också utarbeta en långsiktig utföra en omfattande prospektering efter olja och plan för att inom ramen för befintliga resurser naturgas inom de svenska havsomrâdena. samordna forskningsinsatserna mot speciella pro- Mot bakgrund av intresset av att i framtiden jekt som kan bedömas ha hög prioritet. Den kunna exploatera olika naturtillgångar inom havs- allsidiga inventeringen bör inledningsvis omfatta områden bör en allsidig inventering av de svenska bedömning och tolkning av redan förefintliga data. delarna av kontinentalsockeln komma till stånd. Ett intresse bör därvid vara att i möjlig utsträck- Målsättningen för inventeringen bör vara att ning inom projekten integrera olika forskningsomklarlägga kontinentalsockelns uppbyggnad, sam- råden så att en så fullständig information som mansättning och förändring, att uppsöka ekono- möjligt erhålls. I den mån en samordning av de miskt intressanta förekomster av oorganiska råva- olika disciplinerna inte anses vara rimlig med ror och kolväten, att få fram sådana data, som kan hänsyn till optimal resursanvändning bör en långutnyttjas för att minska förorening och förstöring siktig planering av projekt med hög prioritet inom av kusterna, underlätta navigering och bidra till att resp. disciplin göras. skapa förutsättningar för att kustanläggningar skall Utredningsarbetet bör även innefatta en långkunna lokaliseras och uppföras på lämpligaste sätt, tidsplan för en successiv utbyggnad av inventeringsetc. Innan inventeringen påbörjas bör en utredning verksamheten. verkställas som kan läggas till grund för planlägg-

2 Jordens havsområden

Inledning vattnet bildats vid reaktioner mellan metalloxider och vätehaltiga molekyler, främst De enda oceaner vi känner till i vårt planet- kolväten, men detta förutsätter en relativt På den inre grannpla- hög temperatur i reaktionsregionerna. Fråsystem finns på jorden. neten Venus har vattenånga konstaterats i gan om havens ursprung är alltså sammanfläatmosfären, men temperatur och tryck på tad med frågan om vilken temperatur jorden planetens yta är sådana att flytande vatten hade under tiden närmast efter sin skapelse. omöjligen kan existera där. På planeten Om jorden hade ett varmt eller ett kallt närmast utanför oss, Mars, finns inget flytan- ursprung är inte klarlagt. de vatten men däremot vattenånga och Hur jordens kontinenter, som till sin möjligen is. På fotografier som tagits från geologiska sammansättning skiljer sig från den senaste Marinersonden har emellertid både havsbottnen och den underliggande erosionsmönster påträffats som av en del manteln, uppstod är likaledes oklart. De tolkats så att förhållandevis stora mängder hjmlakroppar vilkas yta vi närmare kunnat vatten tidigare funnits där. Oceaner betrakta, dvs. jorden, månen och Mars, har flytande kan alltså ha funnits under tidigare skeden i var och en unika drag i sin topografi. Detta planetens historia. Går vi bortom grannpla- underlättar inte förklaringen av hur jorden neterna är det svårare att säga något med fått sin speciella topografiska struktur. bestämdhet. l Jupiters atmosfär finns vatten- Om vi emellertid lämnar tiden för jordens är det så att huvuddelen av skapelse för ca 4,5 miljarder år sedan och i ånga. Möjligen finns stället betraktar havens utveckling under de planetsystemets vattenmängd på Jupiter. Om det någonstans i det okända under senaste hundratal miljoner åren så framträatmosfär der vissa mönster med större klarhet. Konytan av Jupiters finns några vattenär det emellertid omöj- tinentaldriftsteorin har under senare år fyllda havsbassänger att säga något om. Detsamma gäller framför allt genom s. k. paleomagnetiska ligt övriga planeter. Såvitt vi nu vet är jorden data - fått allt starkare stöd. Att Sydameriunik som havsbärande ka och Afrika en gång ingått i samma planet. Hur haven, atmosfären och kontinenterna kontinent är bara en del i detta pussel. Det uppstått har vi förefaller sannolikt att inte bara dessa två på jorden ursprungligen endast dimmiga begrepp om. Enligt vissa kontinenter utan dessutom bl. a. Antarktis, teorier har vattnet inte funnits med i flytan- Australien och Indien tillsammans utgjort de form från början utan kommit från bl. a. en kontinent för några hundra miljoner år jordens fasta material. En möjlighet är att sedan. Denna kontinent, kallad Gondwana-

land, låg långt söderut på södra halvklotet. är ofullständigt skilt från öppna oceanen Man har t. o. m. funnit räfflor efter is i genom halvöar eller ökedjor och därför står i centrala Sahara, liknande räfflorna efter in- god förbindelse med oceanen. Primära landsisen på våra egna berghällar, som kan bihav, vilka står i direkt förbindelse med en härröra från en tid då nuvarande norra öppen ocean, kan i sin tur ha sekundära Afrika låg under den antarktiska isen. bihav, Dessa teorier har mötts av ett omfattan- Det finns åtta primära medelhav, varav de, men därför inte fullständigt, accepteran- fyra är stora och benämns interkontinentala de. En av svårigheterna är att förklara vilka medelhav (Arktiska, Asiatiska, Amerikanska krafter som ligger bakom kontinentaldriften. och Romanska och små i medelhaven) fyra l. En tänkbar från existensen som benämnas intrakontinentala medelhav 1 förklaring utgår 4. . av konvektionsströmmar i jordman teln. Kon- (Hudson Bay, Röda havet, Östersjön och 1 l tinenterna flyter på den tyngre jordmanteln Persiska viken). Svarta havet är exempel på på samma sätt som brädbitar flyter på ytan i ett sekundärt medelhav. en vattenkastrull. Om man värmer vattnet i De elva randhaven, till vilka bl. a. Nordkastrullen underifrån - för att fortsätta sjön hör, kan vara både yt- och volymmässigt analogin - så börjar vattnet cirkulera mellan större samt djupare än de små medelhaven. kastrullens bottenskikt och ytskikt och bräd- Berings hav och Okhotska havet är exempel bitama rör sig över ytan. Den värme som på detta. behövs för att skapa konvektionsströmmar i Oceanema har ett djup som är kanske jordmanteln skulle kunna uppkomma vid förvånansvärt litet i jämförelse med deras sönderfall av radioaktiva ämnen. horisontella utsträckning. Om världshavets Mycket är oklart beträffande ursprunget yta representeras av ett A 4-ark så uppgår och utvecklingshistorien för de hav som idag dess medeldjup i denna skala till knappt finns på jorden. Lättare är att beskriva deras tjockleken av ett ordinärt flygpostpapper. nuvarande tillstånd och egenskaper, vilket sker i fortsättningen av detta och följande kapitel. Havsbo ttnen

Närmast kontinenterna sänker sig havsbott- Gränser, indelning och dimensioner nen så långsamt ut från kusten att den skulle uppfattas som en horisontell slätt om den Världshavet, som täcker drygt 70 procent av vore (se fig. 5.1). Denna del av torrlagd jordytan, indelas i tre oceaner: Stilla havet, havsbottnen kallas kontinentalsockeln. Lut- Atlanten och Indiska oceanen. Gränserna ningen är i genomsnitt 1:540. Vid ett mellan dem har delvis karaktären av överens- bestämt djup som sällan överstiger 200 m kommelser snarare än av naturligt betingade och har ett medelvärde av 135 m ökas skillnader i vattenområdenas karaktär och lutningen betydligt. Detta är sockelns yttersegenskaper. Ishavet liksom den s. k. Antark- ta gräns. I konventionen om kontinentaltiska oceanen har tidigare betraktats som sockeln skäl till förläggs gränsen av praktiska självständiga oceaner. På senare år har röster kurvan för 200 m djup. (Se s. 40 ff). höjts för att Ishavet skall återfå rangen av Sockelns bredd är i genomsnitt 70 km självständig ocean under namnet Arktiska men kan variera mellan ett par tiotal km och oceanen. över 1000 km. I är sockeln bred regel Till oceanerna hör bihav, av vilka det utanför låglänta och smal utanför höglänta finns två slag, medelhav och randhav. Skill- kuster. På sina håll, såsom utanför nordöstra naden är att ett medelhav har snäv förbindel- Sibirien, är sockeln en obruten slätt, men i se med sin ocean genom ett eller flera smala regel har den en relief liknande den som och relativt grunda sund, medan ett randhav förekommer land. Det kan på närliggande

förekomma höjdsträckningar, bassänger och bildning, en i ryggens riktning löpande djup och till och med vertikala klipp- sprickdal med 25-60 km bredd, vars botten dalgångar väggar försedda med grottor. ligger nära 2 000 m under de på ömse sidor På sockeln förekommer ofta djupa flodfå- liggande topparna. Från den oceaniska cens. k. submarina kanjoner. Även utanför tralryggen går flera sidoryggar in till kontiror, sockeln förekommer sådana bildningar. Ofta nentema. bildar av nu existe- Utmed vissa ökedjor och i en del fall kanjonerna fortsättning rande varför man tror att sockelns utmed kontinentalbranten förekommer långfloder, relief utformats ovan havs- sträckta, djupa depressioner med branta sihuvudsakligen då sockeln varit torrlagd. dor, s. k. djuphavsgravar, vilka kan ha djup på ytan under epoker, Den starkt sluttande del av havsbottnen, mellan 5 500 och l l 000 m. Deras längd kan som börjar vid sockelgränsen, kallas konti- överstiga 3 000 km. Det är i dessa djupgravar nentalbranten. Här är lutningen i genomsnitt och inte mitt ute i oceanerna som världshavens största av dem 1:15, och svagare i fotregionen än högre djup finns. Den djupaste är Marianergraven i Stilla havet med Challenupp. Kontinentalbrantens fot ligger i genomsnitt Detta betyder att gerdjupet, ll 033 m. År 1960 tog sig dr på 4 000 m djup. havsbottnen från kontinentalbrantens fot Jacques Piccard och löjtnant Dan Walsh- ner sig nära 4 000 m på en sträcka av i till detta djup med batyskafen Trieste. höjer genomsnitt 60 km. Med sin sammanlagda Den s. k. hypsografiska kurvan, som ger av 400 000 km är kontinentalbranten den statistiska fördelningen av nivåerna på längd därför tektoniska före- jordytan, visar klart att det finns två nivåjordytans väldigaste teelse eller deformationsstruktur. intervall som omfattar större arealer än alla Nedanför kontinentalbranten vidtar djup- andra. Det ena av dessa ligger i närheten av som i huvudsak omfattar djup- havsytan och motsvarar sockeln jämte låghavsslätten, intervallet 4 000-6 000 m. Från denna slätt slätterna på land, medan det andra, vilket bergsryggar, vil- motsvarar en större areal, motsvarar djuphöjer sig emellertid väldiga havsbassängerna. Detta visar att kontinentalkas toppar ibland når upp över havsytan och bildar öar. De områden som begränsas av sockeln morfologiskt tillhör kontinenterna. kal- Sockelkanten är i vissa sammanhang en mer dessa ryggar och av kontinentalbranten naturlig gräns mellan hav och kontinenter än las djuphavsbäcken eller -bassängeL är alltid - de den nuvarande Djuphavsryggarna långa kustlinjen. största av dem har planetariska mått. Det Havsbottnens fasta berggrund kan på sina förekommer smala ryggar med relativt bran- håll ligga blottad, men i regel är den täckt av ta sidor och breda ryggar med långsamt mäktiga lösa avlagringar. Från kontinentema sluttande sidor. Beträffande reliefens oregel- går en ständig transport av vittringsmaterial bundenhet kan ryggarna tävla med de största till havet, såväl från kusten som från det inre bergskedjorna på kontinenterna. Avståndet av kontinenterna. Hela skalan från de finaste från krönet upp till havsytan är vanligen lerpartiklar till stora block är representerad, mindre än 2 000 m. liksom salter vilka är lösta i strömmande Den största av ryggarna och samtidigt den vatten. väldigaste bergskedjan på jorden är den Transporten sker med vatten, med is eller oceaniska centralryggen, som går från Isha- med vinden. De grövre komen sjunker tärnlivet genom Norska havet och såsom ett gen snabbt till bottnen, blocken lägger sig väldigt S genom hela Atlanten varifrån den nära stranden och sanden ansamlas på fortsätter till Indiska oceanen och söder om sockeln, medan de finaste partiklarna kan Australien till södra och östra Stilla havet hålla sig svävande i ett par århundradenoch med en sammanlagd längd av över 60 000 därvid driva med strömmen till alla delar av km. världshavet. Även grovkomigare material kan På centralryggens krön ligger en märklig föras långt ut i havet med drivande is eller

med suspensionsströmmar, som uppstår ge- lansen och av vattenutbytet med oceanen nom att slambemängt vatten strömmar utför eller, vid sekundära bihav, av utbytet med en sluttande havsbotten med hög hastighet. det primära bihavet. Vid vattenbapositiv Relativt grova korn, med en diameter dvs. då summan upp lans, av tillrinning och till 0,2 eller 0,3 mm, kan föras långt ut på nederbörd är större än avdunstningen, har havet med vinden, särskilt från de stora bihavet lägre salthalt än närliggande del av öknarna. oceanen. Vid negativ vattenbalans förhåller Ett mycket viktigt, i många fall helt det sig omvänt. Exempel med på bihav dominerande, inslag i sedimenten utgör där- positiv vattenbalans är Östersjön och Svarta jämte fossil av i havet levande mikroorga- havet, som båda har låg salthalt. Ju snävare nismer, såsom formaminiferer, vilka givit förbindelsen mellan bihavet och oceanen är, upphov till hundratals meter tjocka lager av desto starkare gör sig vattenbalansen gällanmikroskopiska kalkskal, samt radiolarier och de. Detta illustreras av skillnaden mellan diatoméer, vilka sistnämnda särskilt omkring Östersjön och Skagerack, som båda har stor Antarktis men även i andra kalla områden positiv vattenbalans. har snäv för- Östersjön givit upphov till mycket tjocka lager av bindelse med oceanen och som följd härav kiselslam. exceptionellt har en låg salthalt. Skagerack I de djupare delarna av oceanbassängerna, mycket god förbindelse med oceanen och under omkring 4 500 m djup, anträffas en endast obetydligt lägre salthalt än närligganmycket kalkfattig röd eller brun lera. Medan de delar av Atlanten. kalk- och kiselsedimenten avlagras med en Av salterna är koksalt (natriumklorid) hastighet av 10 mm eller mer per tusen år, och magnesiumsulfat rikligast förekommanavlagras djuphavsleran med betydligt lägre de och är lösta i vattnet som positivt och hastighet, som kan gå ned till 0,5 mm per negativt laddade joner av natrium och magårtusende. nesium respektive klorid och sulfat. Havsvattnet består till 99,99 procent av tio joner och en nästan odissocierad mole- Havsvattnet kyl, borsyra. Dessa beståndsdelar förekommer i ganska oföränderliga proportioner Havsvattnet innehåller salter, gaser och orga- Överallt i världshavet. Iövrigt finns ett stort niskt material i lösning. Därjämte finns fast antal ämnen, som uppträder i mycket små material i suspension, vilket innebär att små koncentrationer och starkt varierande prokorn svävar i vattnet liksom dammkorn portioner. (Se vidare s. 76.) svävar i luften. Syre, kväve och koldioxid förekommer Den sammanlagda mängden i havet lösta lösta i havsvattnet liksom andra i atmosfären ämnen är mycket stor. Om världshavet av- förekommande gaser. Normalt gäller att ytdunstade skulle en 45 m tjock skorpa av vattnet är mättat med löst varefter syre, havssalt kunna täcka hela jordklotet. Salthal- syrehalten avtar till ett minimum några ten varierar inom vida gränser. Ett vedertaget hundra meter under ytan. Djupare ned ökar medelvärde för världshaven är 35 promille. åter syrehalten. Bottenvattnet på stora djup Salthalten i havets yta påverkas av neder- kan ibland ha lika hög syrehalt som ytvattbörd, issmältning och tillrinning från land, net. (Se vidare s. 130 ff.) som sänker salthalten, samt avdunstning och Havsvattnets täthet, dvs. dess massa per isbildning, som höjer salthalten. Beträffande volymsenhet, varierar främst med salthalt isbildningen beror detta på att den lämnar och temperatur. Tätheten är av största betystörre delen av saltet kvar i vattnet. Salthalts- delse för en vattenmassas rörelser. Havsvatfördelningen påverkas även av havsströmmar- tens täthet bestäms snabbast och noggranna och av blandning, särskilt i vertikal led. nast via salthalten som fås genom mätning av Salthalten i bihaven bestäms av vattenba- havsvattnets elektrolytiska ledningsförmåga.

Stora tabellverk ger havsvattnets täthet vid sett uppifrån. I mycket rent havsvatten alla förekommande salthalter och temperatu- absorberas det blå ljuset minst samtidigt som rer. det sprids mest. Detta är orsaken till de Djupvattnets och bottenvattnets salthalt i varma havens blå färg. Eftersom dessa hav de öppna oceanerna bestäms av ytvattnets har en mycket liten biologisk produktion salthalt i de kalla områdena på höga bredd- säges blått vara havets ökenfärg. I kalla och grader, från vilka djupvatten och botten- tempererade områden, särskilt nära kusterna vatten kommer genom att ytvattnet där och i bihav med stor sötvattentillrinning sjunker och strömmar mot lägre breddgra- förekommer s. k. gulämne, organiskt mateder. Salthalten på djupet av oceanerna är rial i lösning, i så stor mängd att havets färg därför relativt låg och varierar mellan påverkas och övergår från blått till grönt. mycket snävare gränser än i ytan. Dagsljusets intensitet avtar snabbt med Ytvattnets temperatur kan nå upp till djupet, särskilt i kustnära vatten. Gränsen 28°C i tropiska och subtropiska områden, för den s. k. eufotiska zonen, inom vilken men sjunker sedan med växande latitud. Till dagsljuset är tillräckligt starkt för växten början sker detta långsamt men från planktons fotosyntes, ligger i de renaste omkring 40° latitud snabbt till något över vattnen på något över 100 m djup och kan i eller under 0°C i arktiska och antarktiska mycket grumligt vatten ligga mindre än l m områden. I de största havsdjupen är tempera- under havsytan.

turen ungefär konstant på l,5-2°C.

Från ca 40° nordlig och sydlig latitud fraktar stora ytströmmar ett relativt kallt Havets samspel med atmosfär och rymd vatten mot ekvatorn vid oceanernas östra gränser, medan mot polerna gående ström- Växelverkan mellan havet, atmosfären och mar fraktar varmt vatten bort från ekvatorn rymden tar sig många uttryck. Havets ström-

vid oceanernas västra gränser. På grund härav mar, vågor, tidvatten och is år exempel på

har ytvattnet i de tropiska och subtropiska detta. zonerna en högre temperatur i de västra Strömdrivande krafter är (1) vindkraften, delarna av oceanerna än i de östra. Härtill dvs. vindens friktion i havsytan, (2) förändbidrar att passadvindama tvingar ytvattnet ringar av barometerståndet, (3) inre krafter, bort från västkusterna, varvid kallt vatten dvs. tryckskillnader p. g. a. täthetsvariationer väller upp från djupet. Detta fenomen har i horisontell led samt de tryckskillnader, som stor biologisk betydelse eftersom det upp- vållas av havsytans snedställning, och (4) vällande vattnet är rikt på närsalter. (Se tidvattenbildande krafter. Modifierande fakkapitel 4.) I de temporerade zonerna, sår- torer är jordrotationens avböjande kraft, skilt i norr, är förhållandet omvänt. Här kallad corioliskraften, och friktionen. Strömfraktar strömmarna ett relativt varmt vatten men påverkas också av kustlinjens utseende mot högre breddgrader i öster, såsom vid och av bottentopografin. norska kusten, medan synnerligen kalla Vinden är den viktigaste av de strömdriströmmar går mot lägre latituder i väster, vande faktorerna. I ett hav med litet djup såsom Labradorströmmen vid nordamerikans- driver den vattnet i vindriktningen, men i ett ka atlantkusten. hav med någorlunda stort djup är vindström- Av det ljus som träffar havsytan reflekte- men på norra halvklotet riktad snett framåt ras en del och en del tränger ned i vattnet. höger om vinden i havsytan för att under Det nedträngande ljuset försvagas genom ytan vrida sig åt höger och samtidigt försvaabsorption och spridning. Genom sprid- gas så att den praktiskt taget går ned till noll ningen kommer en del av dagsljuset att redan på 50-200 m djup, beroende på återvända till havsytan. Det är detta nedifrån vindstyrkan och latituden. Det sammanlagda kommande ljus som bestämmer havets färg, resultatet är att vindströmmen transporterar

vatten vinkelrätt mot vindriktningen, åt hö- Om barometerståndet i ett område ändger på norra och åt vänster på södra halvklo- ras, så ändras havsytans jämviktsläge i mottet, medan den transporterar lika mycket svarande grad. Om t. ex. barometerståndet vatten mot som ivindriktningen. Härigenom stiger med l millibar, sänker sig havsytans får havsytan en snedställning, som isin tur jämviktsläge med omkring l cm, och detta framkallar en ström i vindriktningen, och kan inte ske utan att vatten förflyttas. denna ström når i regel ned till betydligt Eftersom barometerståndet omväxlande stistörre djup än den av vinden direkt drivna ger och faller, åstadkommer förändringar av vindströmmen. Vindströmmens hastighet i barometerståndet ingen stadigvarande transhavsytan är något mer än en procent av port av vatten, inga permanenta strömmar. vindens hastighet 10 â 15 m över havsytan. Täthetsvariationer i vattnet i horisontell led medför s. k. inre krafter, horisontella tryckgradienter, beroende på att en vattenpelare från ytan ned till viss nivå framkallar ett större tryck i ett område med hög täthet än i ett område med låg täthet. Sådana Vindkraft. täthetsvariationer finns alltid och de ger genom tryckskillnaderna upphov till icke obetydliga strömningar i vattenmassan. Snedställning av havsytan vållas icke blott av vinden, både nära kusterna och i öppna havet, utan även av horisontella täthetsvariationer i havet. Havsytan står högre i ett område, där vattnet har låg täthet, än i ett område, där vattnet har hög täthet. Tidvattnet orsakas av månens och solens dragningskraft dels på jordklotet i dess helhet, dels på vattnet. De tidvattenbildande krafterna framkallar periodiska tidvattenströmmar, som oavbrutet ändrar riktning och hastighet och endast medför en måttlig stadigvarande transport av vatten. Två gånger om dygnet höjer sig havsytan vid flod och två gånger sänker den sig vid ebb. Vid nyoch fullmåne är höjningen störst (springflod) och vid halvmåne är den minst (nipflod). Lokalt kan en utjämning av tidvatteneffektema till enbart en höjning och en Genomsnittlig sänkning per dygn uppkomma p. g. a. en vattentransport mänd olika faktorer som komplicerat tidvattenbilden. l Nordsjön varierar tidvattenhöjden mellan 2 och 7 m och där är också Figur 2.1 När vinden går fram över något så när flodtiderna mycket olika på olika håll. djupt vatten så orsakar den - om förloppet äger Komplikationerna beror på att skilda tidvatrum på norra halvklotet - en ström i ytvattnet som tenvågor möts och reflekteras så att det går snett framåt höger om vinden. Strömriktningens awikelse från vindriktningen beror på jordrota- enhetliga mönstret störs. Det mycket låga tionen. Strömmen i ytvattnet åstadkommer i sin tidvattnet i Skagerack och Kattegatt, högst tur en ytterligare åt höger vriden ström i närmast 0,3 m beror på liknande förhållanden. Tidunderliggande vattenlager, osv. Mot större djup försvagas strömmen successivt. vattnet i Östersjön uppgår bara till några cm.

u 0 _. V.. . ..,nooç,.. _,.0--o..__. c .__ . .

Figur 2.2 Detalj av Golfströmmen, markerad av två isotermer, 15°c och 21°c, 8 juni 1950 (heldragna

linjer) och 21-22 juni 1950 (prickade linjer). Figuren visar att Golfströmmen bildar ett böjningsrnönster med s. k. meandrar (krökar), på samma sätt som en flod. Meandrama sig i strömriktningen och

flytztar

ändrar samtidigt form. Det avbildade området har en storlek av 220x630 km .

De vattenståndsvariationer man observerar bottenströmmen som med en temperatur av

där beror främst på ändringar i lufttryck och -l,3°C till +2,4°C tränger fram på

vindförhållanden. 4 000-5 000 m djup ända upp till i höjd Havsströmmarna är utsatta för störningar med New York. På motsvarande sätt går en som gör att de nästan ständigt ändrar rikt- något varmare mäktig djupström på en något ning och hastighet. En permanent ström sägs högre nivå från nordligaste Atlanten ned mot ha större eller mindre beständighet, beroen- Sydafrikas breddgrader. de på om enskilda dygnsmedelvärden visar Genom bl. a. vindens inverkan på havsysmå eller stora awikelser från långtidsmedel- tan alstras också vågor, som rör sig i vindens värdet. Även vid mycket beständiga perma- riktning. Det vågmönster man ser på havsnenta strömmar, såsom de stora ekvatorial- ytan är komplicerat och sammansatt av flera strömmarna, kan enskilda dygnsmedelvärden olika vågsystem. skilja sig mycket från årsmedelvärdet, och Vågor till havs når vanligen inte över ett momentanvärdena visar självfallet än större tiotal meter i höjd. Under onormala förhålavvikelser. strömmarna i haven runt Sverige landen, t. ex. vid orkaner eller undervattensär mycket mindre beständiga än ekvatorial- jordbävningar, kan dock över dubbelt så strömmarna, och man kan därför inte dra höga vågor uppstå. När vågorna når grunt några slutsatser rörande de permanenta vatten växer emellertid våghöjden på bekostströmmarna i dessa hav av ett litet antal nad av våglängden. Vågorna blir brantare och mätningar. till slut överfallande. De bryter, varvid s. k. Det finns både ytströmmar och djup- grundbrott eller bränningar uppstår. Dessa strömmar. Till de permanenta ytströmmarna vågors kraft är oerhörd. Det är den som hör de flesta av de välkända stora ocean- svarar för nedbrytningen av strändernas geoströmmarna, såsom Golfströmmen i Atlan- logiska och som kan rubba

i bildningar våg-

s ten, de västgående ekvatorialströmmarna och brytarblock på upp till ett tusental ton.

s s den väldiga, genom alla oceanernas södra Nybildade vågor är i allmänhet brantare delar mot öster gående s. k. västvinddriften. än de äldre vågorna, som när vinden avtar Ytströmmarnas hastigheter varierar mellan övergår i dyningar med lägre våghöjd men 5 10 och 100 sjömil per dygn. med stor våglängd.

i Till djupströmmarna hör den i västra När de allra största vågorna under extre-

i Atlanten från söder kommande

Antarktiska ma förhållanden reflekteras mot en brant

t

i

3l

i

Figur 2.3 Figuren visar en detalj av Golfströmmen, markerad med isotermerna ISOC och ZIOC, vid två tillfällen: (a) 16 juni 1950, (b) 19 juni 1950. Den streckade ytan markerar det kalla vattnet till vänster om strömmen. Mellan 16 och 19 juni har den smala meandern blivit avsnörd och uppträder 19 juni som en virvel runt ett område med kallt vatten. Virveln har en längd av över 200 km. En sådan virvel lever kvar i minst tre veckor, vilket demonstreras av en äldre virvel som förekommer i båda situationerna. När fenomenet observerades en gång under 182(Halet trodde man att fartyget kommit in ismältvatten efter ett isberg.

klippkust kan våghöjder på uppåt ett 50-tal värmen återförs till havet genom kondensam i vissa fall uppkomma. Abnorma våghöj- tion av vattenånga vid havsytan. der kan också uppträda om vågornas ut- Värmeutbytet mellan havet och atmosträckning i sidled tvingas minska, t. ex. sfären medför att det understa luftskiktet samma som inom avgränsade havsområden av typen bi- har nästan medeltemperatur hav, bukter eller vikar. En typ av långa havsytan, vilken i genomsnitt är icke fullt en vågor, som skapas genom seismisk oro på grad varmare än luften. havsbottnen, kallas med ett japanskt namn Det är som nämnts i det föregående i för tsunami. Dessa rör sig med stor hastighet, huvudsak vindarna som driver de stora ytca 700 km/tim., och vållar ofta stor förödel- strömmarna, och därigenom utövar atmosfäse när de träffar land. De är vanliga i Stilla ren ett stort inflytande på havet. Ytströmhavet. marna påverkar temperaturfördelningen i ha- Havet och atmosfären uppvärms genom vets yta genom att transportera varmt vatten solstrålning. Det sker också på olika vägar ett mot höga latituder och kallt vatten i motsatt betydande värmeutbyte mellan havet och riktning. atmosfären. Effekten av detta är mycket märkbari Viktigast är att havet avger en stor mängd norra Atlanten, där årsmedeltemperaturen är värme till atmosfären genom att vatten betydligt högre på den europeiska sidan än avdunstar. Denna värme är visserligen bun- på den amerikanska. Det varma vattnet i den, latent, men den stora vårmemängd, som nordöstra Atlanten uppvärmer luftmassorna även kall vattenånga innehåller, frigörs då på deras väg åt öster, vilket ger Västeuropa vattenångan senare kondenseras i atmosfären och särskilt Skandinavien ett betydligt miloch återvänder till havet i form av neder- dare klimat än det som i genomsnitt råder på börd, eventuellt via kontinentema. Dennai dessa breddgrader. vattenånga bundna värme spelar en stor roll Norr eller nordväst om den varma Nordför bl. a. uppkomsten av tropiska orkaner. atlantiska strömmen, vilken är en fortsätt- En liten del av den i vattenångan bundna ning av Golfströmmen, ligger kallt vatten

.. ___ _...__

Figur 2.4 l haven finns både På bilden ses den Antarktiska bottenström-

ytströmrgar och djugströmmar.

men som med en temperatur av - 1,3 C till + 2,4 C tränger fram på 4 000-5 000 m djup ända upp till i höjd med New York. Genom Romancherännan, som i höjd med ekvatorn genomtränger den atlantiska centralryggen, nå: bottenströmmen också den östra atlantdalen.

3-

från Ishavet. Detta skärper temperatur- Havsamrådena runt Sverige kontrasten i atmosfären och ger därmed upphov till en kraftig vind i högre luftskikt, i Det svenska fastlandet begränsas till en stort sett västlig över Atlanten och sydvästlig större del av hav än av land. Omkring fyra över nordvästra Europa. Detta påverkar i sin femtedelar av den svenska kusten vetter mot tur cyklonbanoma på ett för klimatet i Östersjön inklusive Bottenhavet och Bottennordvästra Europa likaledes gynnsamt sätt. viken. En femtedel vetter mot Västerhavet, Isbildning i salt havsvatten och i sötvatten dvs. Kattegatt och Skagerack.

sker på olika sätt. Eftersom sötvatten har sin Östersjön har en yta av 360 000 kmz, en största täthet vid 4°C, hämmas vertikalcirku- volym av 22 000 km3 och ett medeldjup av

lationen i en sjö under höstens avkylning så 60 m. P. g. a. sin snäva förbindelse med snart vattnet från ytan till bottnen avkylts Kattegatt och den stora tillrinningen är till denna temperatur. Därefter kan så små- Östersjön det mest utpräglade brackvattenningom ytvattnet avkylas till fryspunkten. havet på jorden. Ytvattnets salthalt är I havet är salthalten i regel så hög att knappt 10 promille i sydväst, 7 promille i vattnet har sin största täthet vid fryspunk- centrala Östersjön och 3 promille i Bottenten, såframt det inte underkyles. Ett någor- viken. Bottenvattnets salthalt varierar mellan lunda homogent hav med tillräckligt hög 9 och 13 promille i centrala Östersjön och salthalt kan därför inte frysa förrän allt går ned till 4 promille i Bottenviken. vatten i havet avkylts till fryspunkten. Där- Sötvattenöverskottet i Östersjön utgör för inträffar ytterst sällan isbildningi homo- omkring 470 km3 per år. Det är underkastat utom i extremt kalla områ- såväl långtidsvariationer som variationer från gent havsvatten den. år till år. Dess tidigare tämligen väl kända l skiktat vatten, där ett ytskikt med årstidsvariationer har på senare tid ändrats måttlig tjocklek överlagrar ett saltare vatten, på ett ännu ej helt utrett sätt genom att de berörs endast ytskiktet av vertikalcirkula- flesta älvar reglerats. Det årliga nettoutflödet tionen under höstens avkylningsskede. Detta från Östersjön är av samma storlek som skikt kan därför snabbt avkylas till fryspunk- sötvattenöverskottet. Emellertid strömmar ten så att ett istäcke bildas, trots att vattnet det också vatten från Kattegatt till Östernågra meter längre ned kan vara flera grader sjön, både genom en permanent bottenström varmt. Detta gynnar isbildning nära kuster- i Stora Bält och, vid västlig vind, genom en na, där skiktningen ofta är utpräglad och sydgående ytström i Öresund och Stora Bält. ytvattnets salthalt låg, vilket gör att frys- Kravet att lika mycket salt skall transportepunkten är högre än längre ut till havs. ras i båda riktningarna möjliggör en någor- Omvänt kan havsisens smältning i skiktat lunda säker beräkning av hur stor volym vatten ske överraskande snabbt genom att vatten, som årligen strömmar från Kattegatt

-ytskiktet bortföres av ström och det saltare till Östersjön. Resultatet är att 470 kma per

och varmare djupvattnet därigenom kommer år strömmar från Kattegatt till Östersjön och

i kontakt med isen. 940 kma per år från Östersjön till Kattegatt.

Medan sötvattensisen är hård och glasklar, Jämfört med Östersjöns volym är detta små har havsisen en porös konsistens, beroende vattenmängder, och Östersjöns vatten förpå att salt i större eller mindre mängd nyas därför långsamt. Om 25 år kommer innesluts i isen. En avsevärd del av saltet ungefär hälften av det vatten som nu fyller kvarstannar dock under isen i vattnet, som Östersjön att finnas kvar, om 50 år fjärdededärigenom blir tyngre och sjunker. Detta len, osv. Kattegatts volym är däremot så fenomen har som tidigare nämnts stor bety- liten att dess vatten byts fyra gånger per år. delse för nybildningen av bottenvatten i Östersjön består av ett antal djupa oceanerna. bäcken, skilda åt genom grundare partier. I de djupa bäckenen förekommer en perma-

nent och tämligen stark salthaltsskiktning. fördubblad. Trots sin stegrade salthalt har Saltsprångskiktet, haloklinen, ligger i större detta vatten en betydligt mindre salthalt och delen av egentliga Östersjön på 60 m. Mellan täthet än det vatten, som från norr tränger ytan och haloklinen är salthalten nästan ned i Kattegatt. Det från Östersjön kommankonstant. Temperaturen växlar emellertid de s. k. baltiska vattnet bildar därför ett kraftigt, särskilt under sommaren, då också ytskikt i Kattegatt, medan från norr komvissa salthaltsskillnader uppstår. Vattnet mande vatten bildar det undre skiktet. I ett under haloklinen uppvisar inga årstidsvaria- mellanliggande växer salthalteni språngskikt tioner, vare sig beträffande salthalt eller regel mycket snabbt med djupet. P. g. a. att temperatur. täthetsskillnaden mellan djupvattnet och yt-

Det ovan haloklinen liggande ytskiktet är vattnet är mycket stor, ca 10 kg per m3, är

mycket väl syrsatt eftersom hela Vattenmas- skiktningen i Kattegatt osedvanligt stabil och san blandas ytterst effektivt genom vertikala kan motstå hårda stormar. Skiktningen förströmningar under hösten. Under vinterhalv- svagas långsamt åt norr. Ytskiktets salthalt året vidmakthålles den goda syrsättningen växer från ett årsmedelvärde av omkring 18 utom då havet är isbelagt och inget syre i södra Kattegatt promille till 24 promille på tillförs från atmosfären. gränsen till Skagerack, men även i Skagerack Djupvattnet i Östersjöns bäcken omsätts råder en utpräglad salthaltsskiktning vid mycket långsamt. Förnyelse sker genom att svenska kusten, avtagande åt väster. Språngvatten med relativt hög salthalt strömmar in skiktets djup påverkas både i Kattegatt och från Kattegatt och p. g. a. sin höga täthet Skagerack av vinden varvid olika vindriktsänker sig till djuphålorna. Det inström- ningar har olika effekter. mande vattnet är i regel någorlunda väl Det från kommande vattnet Östersjön syrsatt, dock utan att alltid vara mättat med blandas vid utflödet i Kattegatt ytterligare syre. Det strömmar emellertid inte in i med från något större djup kommande vattillräcklig mängd för att kunna ersätta allt ten till en nordgående ytström, kallad Baltisdet syre, som under haloklinen förbrukas ka strömmen. Genom fortsatt av inblandning genom oxidation av organiskt material. Syre- djupvatten växer ytströmmens vattenmängd halten är därför alltid låg under haloklinen. ytterligare åt norr. l Skagerack torde denna (Se vidare s. 130 ff.) nordgående ström ha förhållandevis hög be- Strömmen är i regel svag i Östersjön nära ständighet, men dess läge varierar i förhållankusterna, eftersom den väsentligen drivs av de till kusten. Ibland ligger den nära land, den lokala vinden. Detta medför även att ibland längre ut. strömriktningen är mycket varierande. Års- I Kattegatt är den Baltiska strömmen medelvärdet av strömmens hastighet nära mycket beroende av vindförhållandena. Vid svenska kusten utan hänsyn till riktning väsentlig vind är strömmen i Kattegatt i regel torde vara av storleksordningen 10 cm per sydgående och har hög hastighet. Hårda sekund. Ytvattnets temperaturfördelning un- västliga stormar kan därför driva stora vatder sommaren och dess salthaltsfördelning tenmassor in i Östersjön och snabbt förnya hela året visar att det uppträder en cirkula- vattnet i dess djupbassänger. tion i Östersjön med nordgående ström i öster och sydgående ström i väster. Denna cirkulation är så svag att den döljs av ..vlad, då det ligger is på havet. Det saltfattiga vatten, som strömmar från Östersjön till Kattegatt, blandas i Bältsjön och i norra delen av Öresund med saltrikare vatten och får därigenom sin salthalt mer än

an,

.gww,.,_._wg_,,,,,_._, v_

__

Havsrättsliga regler

Sjöterritoriet års Genévekonferens antagna konventionen om territorialhavet och tilläggszonen (texten Mer än 100 stater gränsar till hav - men det och dess översättning till svenska finns som är bara en liten del av haven som står under bilaga i SOU 1965: l). 1 konventionen bedessa staters jurisdiktion. Den alldeles över- handlas sjöterritoriets rättsliga status och vägande delen av havsområdena utgörs av det gränser m. m. samt de särskilda rättigheter fria havet. kuststaten har inom den s. k. tilläggszonen. Havet indelas i rättsligt avseende i inre Med tilläggszonen avses enligt konventionen vatten, territorialhav och det fria havet. ett område av det fria havet omedelbart Dessutom förekommer s. k. tilläggszoner och utanför territorialgränsen på högst tolv sjöfiskezoner. Innebörden av dessa begrepp mils avstånd från baslinjerna, där kuststaten

åskådliggörs i figur 3.1. De inre vattnen och har rätt att utöva kontroll för att hindra och

territorialhavet bildar tillsammans kuststa- bestraffa överträdelser på sitt territorium av tens sjöterritorium. tull-, skatte-, immigrations- och hälsobestäm- Till inre vatten räknas - förutom insjöar, melser. vattendrag och »kanaler - vid kusten belägna En stat har överhöghet över sitt sjöterrihamnar, bukter och vikar samt vattenområ- torium liksom över sitt landterritorium. Meden innanför och mellan öar, holmar och dan denna överhöghet är oinskränkt över skär. Inre vatten förekommer vid kuster som landterritoriet och de inre vattnen är en den svenska, där kustlinjen är ojämn eller där kuststat skyldig att medge främmande fartyg öar ligger på mindre avstånd från den. Stater rätt till s. k. oskadlig genomfart genom sitt med en jämn strandlinje utan öar saknar territorialhav, dvs. genornfart som inte stör alltså inre vatten vid sin kust. Utanför kuststatens lugn, ordning eller säkerhet. Utkustlinjen eller de inre vattnen, där sådana ländska örlogsfartyg och andra statsfartyg finns, ligger territorialhavet. Gränsen mellan som används i annat än kommersiellt syfte de inre vattnen och territorialhavet utgörs av skall emellertid. enligt svenska bestämmelser de s. k. baslinjerna, dvs. räta linjer som göra anmälan, innan de går in på svenskt dragits mellan bestämda punkter på de längst territorialhav. Anmälningsplikten gäller dock ut mot havet belägna öarna, skären eller inte Öresund. uddama. Där territorialhavet slutar - vid Hur brett territorialhavet får vara har man territorialgränsen - vidtar det fria havet. inte kunnat ena sig om. De av Förenta De grundläggande folkrättsliga reglerna Nationerna sammankallade havsrättskonfeför territorialhavet m. m. finns i av 1958 renserna 1958 och 1960 misslyckades_ med

den

Nationellt Fritt hav

I-u-r-

sjöterritorium

i. Tilläggszon, :å: fiskezon

\I_-|-|-

Figur 3.1 Havsområdenas indelning i rättsligt avseende (principskiss).

att fastställa regler om territorialhavsbred- Det fria havet, fiskezoner, miljöskydd den. Tiden efter de båda konferensema har utmärkts av att ett antal kuststater hävdat en Konventionen om det fria havet, som antogs alltmer ökande bredd på sina territorialhav. vid FN :s havsrättskonferens i Genêve 1958, F.n. torde ett 40-tal stater hävda tolv definierar det fria havet som de havsområsjömils bredd och ungefär lika många ett den, vilka inte utgör någon stats territorialsmalare territorialhav. Ett drygt tiotal stater hav eller inre vatten. Även om Sverige inte gör anspråk på territorialhav med större tillträtt konventionen förtjänar dess huvudutsträckning än tolv sjömil från kusten, i bestämmelser att refereras, eftersom de i det några fall ända ut till 200 sjömil. väsentliga ger uttryck för grundläggande Sveriges territorialhav har en bredd av havsrättsliga principer. fyra nautiska mil (7 408 m), liksom Fin- Enligt konventionen är ingen stat berättilands, Islands och Norges. Danmark har tre gad att lägga någon del av det fria havet sjömil i likhet med Polen, Västtyskland, under sin överhöghet. Den omständigheten Östtyskland och Storbritannien. Sovjet- att en kuststat utövar suveräna rättigheter på unionen hävdar tolv sjömils territorialhav. kontinentalsockeln (se s. 40 ff) har inte någon inverkan på de rättsregler, som gäller för det överliggande vattnet såsom fritt hav. Varje stat har rätt att på det fria havet bedriva sjöfart och fiske, att där lägga undervattens-

«

kablar och rörledningar samt att flyga över Vid den tidigare nämnda 1958 års interdet, allt under skäligt hänsynstagande till nationella havsrättskonferens behandlades andra staters intressen. De nu nämnda rättig- även frågan om havets levande tillgångar. heterna anges särskilt i 1958 års konvention, Bl. a. antogs en konvention om fisket och men uppräkningen är inte uttömmande. Så- bevarandet av de levande tillgångarna i det lunda torde det fria havet också stå öppet fria havet. Denna konvention har dock enför exempelvis forskning. dast vunnit ringa anslutning. Vidare diskute- Även om det fria havet inte är underkas- rades vid konferensen 1960 förslag om att tat någon stats överhöghet har staterna rätt kuststater skulle ha rätt att inrätta särskilda till viss maktutövning där också mot andra fiskezoner av begränsad utsträckning utanför l fartyg än det egna landets - att ingripa mot de nationella sjöterritorierna. Någon överens-

i

fartyg som bedriver sjöröveri eller slavhan- kommelse kunde dock inte träffas. Däremot

i

del, att förfölja och uppbringa fartyg som kunde det efter konferensen knappast häv- i l l misstänks ha förbrutit sig mot kuststatens das att det skulle strida mot folkrätten om 1 i lagstiftning m. m. Konventionen ålägger vi- en kuststat förbehöll sig rätten till fiske I dare staterna att verka för sjösäkerheten och inom rimliga områden av det fria havet efter

i

för assistans till nödställda samt att förhind- överenskommelse med andra berörda stater. ra föroreningar av havet genom olja, på Vid en följande konferens i Stor- 1 grund av utsläpp från fartyg eller pipelines britannien med deltagande av samtliga eller som följd av verksamhet ihavsbottnen. EFTA- och EEC-stater samt Irland, lsland Dumpning av radioaktivt avfall skall också och Spanien antogs en fiskerikonvention den förhindras. Alla stater skall samarbeta med 9 mars 1964. Konventionen ger avtalssluvederbörande internationella organisationer tande stat ensamrätt till fisket inom en zon för att förhindra förorening genom radio- om sex sjömil utanför baslinjerna för dess aktivt material eller andra skadliga ämnen. territorialhav. l den utanförliggande zonen Som tidigare nämnts misslyckades mellan sex och tolv sjömil föreligger rätt till Genêvekonferenserna 1958 och 1960 med fiske för kuststaten samt för de andra att fastställa enhetliga regler om territorial- konventionsstater, vilkas fiskefartyg vanligen havets bredd. Bl. a. för att slutgiltigt avgöra bedrivit fiske i denna zon under åren denna fråga beslöt FN:s generalförsamlingi 1953-1962. Konventionen är sålunda av december 1970 att till tidigast 1973 sam- intresse framför allt för länder med förhålmankalla en ny havsrättskonferens. Konfe- landevis smalt territorialhav. rensen skall i första hand fastställa bestäm- l Kattegatt och Skagerack har Sverige inmelser för den internationella delen av havs- rättat fiskezon enligt 1964 års konvention. bottnen, ange dess gränser samt behandla lsland och Norge har inte tillträtt konvenhavsrätten i övrigt, främst rättsreglerna för tionen utan hävdar tolv sjömils fiskegräns. det fria havet, kontinentalsockeln, territo- Islands regering har nyligen beslutat utrialhavet (bl. a. frågan om dess bredd) och sträcka sin fiskezon till ett avstånd om 50 tilläggszonen samt fisket. Dessutom skall sjömil från kusten. Sverige har träffat ett man diskutera bevarandet av havets levande flertal speciella fiskeriöverenskommelser tillgångar, skyddet av den marina miljön och med sina nordiska grannländer. En del av vetenskaplig forskning. överenskommelserna ger rätt att fiska inom Det är inte bara genom att utvidga sjö- annan stats sjöterritorium och fiskezon. territorierna utöver hävdvunna gränser som Av kuststatema vid Östersjön har bara kuststatema har börjat göra intrång på det Polen inrättat en särskild fiskezon. För fria havet. Många stater har också vidtagit övriga stater sammanfaller fiske- och territoåtgärder för att tillförsäkra sig fisket utanför rialvattengränserna. Dessa gränser löper alltså territorialgränsen genom att upprätta fiske- för Sovjets del tolv nautiska mil utanför zoner av varierande utsträckning. baslinjen, hos Väst- och Östtyskland samt

hos Danmark tre nautiska mil utanför bas- Som förbjudna zoner räknas allt havsomlinjerna samt hos Finland och Sverige fyra råde inom ett avstånd av 50 sjömil från nautiska mil utanför baslinjema. närmaste land. Vissa havsområden utgör Även andra modifieringar av det fria förbjudna zoner fastän de sträcker sig mer än havets status än de som avser fisket har 50 sjömil från närmaste land. Till sådana aktualiserats på senare tid. Intresset att havsområden hör bl. a. Nordatlanten, Nordsina kustvatten i de arktiska områ- sjön och Östersjön. För att fartyg skall skydda dena från föroreningar föranledde Canada kunna göra sig av med oljerester och oljehalatt 1970 genomföra en lagstiftning som tigt barlast- och tankspolvatten skall enligt torde stå i strid med de hävdvunna reglerna konventionen mottagningsanläggningar finför det fria havet. l en kanadensisk lag om nas i vissa hamnar. skydd mot föroreningar av de arktiska far- Konventionsstaterna har förbundit sig att vattnen myndigheter juris- bestraffa överträdelser av de angivna förges kanadensiska diktion ända ut till 100 sjömil från kusten i buden. de arktiska områdena. Någon fullständig Under 1969 reviderades denna konvenöver dessa delar av det fria havet tion ännu en gång. Revisionen innebär i överhöghet är det dock inte fråga om. De kanadensiska princip att ett totalt förbud mot oljeutsläpp inskränks till att öppna möjlighet införs och att alltså de nu existerande s. k. anspråken för kanadensiska myndigheter att ingripa fria zonerna slopas. Undantag görs dock för mot den som förorenat dessa vatten och oljeförorenat tankspolvatten på visst avstånd även mot åtgärder som innebär en risk för en (50 sjömil) från land med starkt begränsad senare förorening. Det kan i sammanhanget kvantitet och utsläppshastighet. Även för nämnas att Islands regering förklarat sig barlastvatten samt s. k. rännstensvatten görs ämna hävda en 100 sjömil bred förorenings- särskilda undantag från det generella förbuzon kring ön. det. Undantagen har gett upphov till allvarlig Ensidiga, enligt traditionell folkrätt tvivel- kritik från skilda håll. aktiga åtgärder av detta slag hör emellertid Vid en internationell konferens i Bryssel än så länge till undantagen. Som regel söker 1969 fortsatte man på den inslagna vägen man sig i stället fram på multilateral väg. för att förhindra oljeskador. Konferensen Även om detta kan vara en långsam metod antog dels en konvention om ingripande på kan det senaste decenniet visa upp flera det fria havet vid olyckor som kan medföra framför allt pâ oljeskyddets om- oljeförorening, dels en konvention rörande framsteg, råde. civilrättsligt ansvar för oljeskador. Den förra av till konventionen ger varje kuststat rätt att på Olägenheterna oljeföroreningar havs behandlas internationellt främst i den det fria havet vidta nödvändiga åtgärder för mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisa- att undgå eller reducera sådana oljeskador på tionen (IMCO) och resulterade 1954 i en dess kust, som kan bli en följd av att en oljeskyddskonvention, vilken vid 1962 års sjöolycka inträffat. Den andra konventionen revision fick den lydelse som gäller för ålägger ägaren av fartyg, som förorsakat närvarande. Sverige har liksom ett fyrtiotal oljeskador på konventionsstats kust, skyldigandra stater ratificerat konventionen i 1962 het att betala skadestånd för skadorna. års lydelse. (Beträffande lMCO, se s. 192.) Ersättningsskyldigheten är dock begränsad. konventionen totalförbud Varken 1969 års revision av 1954 års Enligt gäller mot inom särskilt angivna s. k. oljeskyddskonvention eller de båda nyssoljeutsläpp zoner. Dessutom nämnda konventionerna har ännu trätt i förbjudna gäller i princip totalförbud mot från ”nya” fartyg kraft. Sverige har hittills inte ratificerat utsläpp om 20 000 ton eller mer även utanför de något av instrumenten. zonerna. Detta förbud är dock Slutligen kan nämnas att en konferens i förbjudna förenat med undantag. Oslo med deltagande av tolv stater, däribland

samtliga nordiska länder, i oktober 1971 Kuststaten utövar enligt Genêvekonvenantagit en konvention till förhindrande av tionen suveräna rättigheter över kontinentalhavsförorening genom dumpning från fartyg sockeln såvitt avser utforskandet av den och och luftfartyg. Konventionen öppnades för tillgodogörandet av dess tillgångar. De naturundertecknande i februari 1972 och har un- tillgångar som här avses är dels mineraliska derskrivits för Sveriges del. l Sverige har med och andra icke levande tillgångar på och i verkan från och med den l januari 1972 in- bottnen, dels de levande som organismer förts en lag mot dumpning av avfall i havet. tillhör sedentära (dvs. bottenlevande) arter. Enligt denna får i princip avfall inte dumpas Kuststaten har vidare rätt att på kontinentalpå Sveriges sjöterritorium från fartyg, luft- sockeln uppföra och driva sådana anläggfartyg eller annat transportmedel. Mot- ningar som erfordras för att den skall kunna svarande förbud gäller från svenskt fartyg utforska sockeln och tillgodogöra sig dess och luftfartyg på det fria havet. Kungl. Maj :t naturtillgångar. Omkring anläggningarna får kan medge undantag från förbudet, om säkerhetszoner upprättas. dumpning kan ske utan olägenhet från miljö- Kuststatens rättigheter inom sockelområskyddssynpunkt. det påverkar inte de rättsregler som gäller för det överliggande vattnet såsom fritt hav. Kuststaten får inte utan vidare hindra utlägg- Havsbo ttnen ning eller underhåll av kablar eller rörledningar på kontinentalsockeln. Utövandet av Vetenskapens och teknikens snabba utveck- kuststatens suveräna rättigheter får heller ling under och efter andra världskriget har inte på ett oberättigat sätt” försvåra sjöfarmedfört starkt ökade möjligheter att exploa- ten, fisket, bevarandet av havets biologiska tera havsbottnens naturrikedomar. Kuststa- tillgångar eller sådan vetenskaplig forskning, terna har därför sökt skaffa sig kontroll över vars resultat är avsedda att offentliggöras. dessa naturtillgångar. För att få till stånd en Konventionen förbjuder uppförandet av anreglering av staternas skiftande anspråk i läggningar i farvatten där de kan lända till fråga om kontinentalsockeln behandlades ett intrång i nyttjandet av sådana allmänna farav FN:s kommission för internationell rätt leder som är oumbärliga för den internautarbetat förslag till konvention vid 1958 års tionella sjöfarten”. havsrättskonferens i Geneve. Den 29 april Kuststatens medgivande fordras för alla 1958 antog denna en konvention om kon- undersökningar av kontinentalsockeln. Sätinentalsockeln (konventionstexten med dant medgivande bör dock i regel inte vägras, svensk översättning finns i SOU 1965: 66). när ansökan görs av en kvalificerad institu- Konventionen har biträtts av ett fyrtiotal tion och uteslutande avser vetenskapliga stater, däribland Sverige och våra grannlän- undersökningar av sockelns fysiska eller bioder Danmark, Finland, Norge, Polen och logiska egenskaper, under förutsättning att i Sovjetunionen. strandstaten ges möjlighet att delta i arbetet l Genêvekonventionen definieras konti- samt att resultaten offentliggörs. Dessa benentalsockeln som havsbottnen och dennas stämmelser har på många håll ansetts inneunderlag, i områden nära kusterna (”adja- bära inskränkningar i vad som gällde för cent to the coast) eller i anslutning till öar internationell havsbottenforskning innan utanför territorialhavet, intill ett djup av 200 konventionen trädde i kraft. meter eller det större djup på vilket exploa- Genêvekonventionen utgår från att gräntering av naturtillgångarna är möjlig. Det ser på kontinentalsockeln i första hand senare är naturligtvis av största intresse bestäms överenskommelser mellan genom eftersom det innebär att kontinentalsockelns berörda strandstater. Om sådana överensyttergräns blir beroende av teknikens utveck- kommelser inte träffats skall gränsen mellan ling. stater som ligger mittemot varandra, såvida

icke särskilda omständigheter föranleder sådana vattenområden innanför territorialannat”, utgöras av en mittlinje, på vilken gränsen som inte är i enskild ägo (s. k. varje punkt är belägen lika långt från de allmänt vattenområde). närmaste punkterna på de baslinjer varifrån Enligt kontinentalsockellagen (som inom territorialhavsbredden räknas. Gränsar de bå- allmänt vattenområde dock inte gäller mineda staterna till varandra skall ”gränsen be- ral som är inmutningsbara enligt gruvlagen) stämmas med tillämpning av principen om tillkommer rätten att utforska kontinentallika avstånd från de närmaste baslinjepunk- sockeln och utvinna dess naturtillgångar terna. svenska staten. Tillstånd för sådana verksam- Mittlinjeprincipen kan förefalla enkel och heter kan emellertid också ges till andra men klar. l praktiken torde den dock ofta kunna skall då avse ett bestämt område och en viss bli svår att tillämpa även för stater som tid samt innehålla de särskilda villkor, som biträtt konventionen, bl. a. beroende på att kan krävas från allmän synpunkt. Tillstånd den geografiska bilden kan vara komplicerad. behövs däremot i regel inte för bl. a. veten- Regeln i konventionen har inte heller gjorts skapliga undersökningar utförda av svenska absolut, eftersom principen inte skall tilläm- institutioner. Sådana skall undersökningar pas om ”särskilda omständigheter” ger an- dock anmälas till kommerskollegium innan ledning till annan gränsdragning. Vilka sär- de sätts igång. Kungl. Majzt kan föreskriva skilda omständigheter som kan komma i att säkerhetszoner inrättas runt anläggningar fråga redovisas inte i konventionen. FN:s för undersökning eller exploatering av havskommission för internationell rätt har emel- bottnen. Inom dessa zoner gäller i princip lertid i kommentaren till det förslag av svensk lag. kommissionen, som legat till grund för kon- Till skillnad från vad som gäller för ventionen, förklarat att avvikelser från mitt- kontinentalsockeln rådde till helt nyligen i linjeprincipen kan bli nödvändiga på grund stort sett ett rättsligt vakuum beträffande av kustens konfiguration, förekomsten av havsbottnen utanför sockeln. Detta har sin öar eller navigerbara kanaler. Detta kan förklaring i att den utveckteknologiska knappast anses vara en uttömmande redovis- lingen först under de allra senaste åren börjat ning utan får snarare betraktas som en göra ekonomisk och militär verksamhet möjexemplifiering. lig på de stora havsdjupen. Sverige har hittills träffat överenskommel- FN:s generalförsamling tillsatte 1967 på se om avgränsning av kontinentalsockeln initiativ av Malta en ad hoc-kommitte för att med Norge. Med övriga grannstater finns allt- studera frågan om att för uteslutande fredliså ännu inte några avtal. Som följd av detta ga ändamål reservera havsbottnen utanför aktualiseras för svensk del Genêvekonven- kontinentalsockeln och om att utnyttja tionens regel om att gränsen skall utgöras av djuphavsbottnens naturresurser i hela mänsken mittlinje mellan de berörda staternas bas- lighetens intresse. Kommittén avslutade sitt linjer. arbete genom att avge en rapport till 1968 l samband med Sveriges anslutning till års generalförsamling som beslöt att tillsätta Genêvekonventionen om kontinentalsockeln en ny, permanent kommitté - kommittén tillkom den svenska lagen om kontinental- för fredligt utnyttjande av havsbottnen utansockeln den 3 juni 1966. Lagen behandlar för kuststatemas (havsbottenjurisdiktion villkoren för att söka efter och tillvarata kommittén). Man gav i en resolution komnaturtillgångar inom den svenska delen av mittén i uppdrag att bl. a. överväga utarbesockeln. Det bör påpekas att begreppet tandet av rättsliga och principer normer, kontinentalsockeln i den svenska lagen har ägnade att främja internationellt samarbete en något vidare innebörd än i konventionen. vid utforskandet och utnyttjandet av havs- Av praktiska skäl har man nämligen låtit bottnen. När det visade i sig att enighet termen omfatta också havsbottnen inom denna fråga inte kunde nås inom kommittén,

tillställde dess ordförande 1970 års general- 1969 i nedrustningskonferensen (CCD) med församling en skrivelse, vid vilken fanns deltagande av 26 stater. Konferensen överfogat ett förslag till principer. Förslaget lämnade 1970 till FN :s generalförsamling ett antogs av generalförsamlingen med stor ma- förslag till fördrag om förbud mot placering joritet. De antagna principerna innehåller i av massförstörelsevapen (kärnvapen, biolohuvudsak följande. giska och kemiska vapen) på havsbottnen. Havsbottnen och dess underlag liksom Förslaget antogs av generalförsamlingen. naturtillgångarna där utgör mänsklighetens Eftersom fördraget, som har tillträtts av gemensamma arvedel (comm0n heritage of bl. a. Sverige, inte omfattar exempelvis de mankind”). Ingen får tillägna sig havsbott- strategiskt så betydelsefulla kärnvapenbärannen, ej heller får någon del av den underkas- de ubåtama och andra rörliga vapen eller tas någon stats överhöghet. konventionella installationer är det dock av Alla stater skall ha samma rätt att använ- begränsat faktiskt värde. da havsbottnen uteslutande för fredliga ändamål. Havsbottnen skall utforskas och dess naturtillgångar utvinnas till hela mänsklig- Förslag hetens välfärd, varvid särskild hänsyn skall tas till u-ländernas intressen och behov. Som framgår av vad ovan sagts befinner sig Internationella överenskommelser skall sna- havsrätten i ett omdaningsskede. En interrast ingås i syfte att på ett effektivt sätt nationell havsrättskonferens med en omfatgenomföra principen att havsbottnen uteslu- tande dagordning kommer att hållas inom de tande är avsedd för fredliga syften. De skall närmaste åren. Man har anledning anta att vi utgöra ett steg mot målet att undandra den befinner oss i inledningen till ett skede, från kapprustningen. under vilket omfattande internationella reg- Deklarationens principer skall utgöra leringar kommer att vidtas beträffande såväl grundvalen för en internationell ordning, havet som havsbottnen. Dessa torde i stor som skall för havsbottnen och dess utsträckning komma att bli avgörande för gälla resurser. För att genomföra denna ordning vilken rätt de olika staterna har till resurserskall ett internationellt administrativt organ na dessa områden. Havsrättens framtida

_i

?international machinery) upprättas ge- utformning kommer sålunda att få betydelse nom ett internationellt fördrag. för vilka havsresurser Sverige kommer att Det kan tilläggas att havsbottenkommit- kunna tillgodogöra sig. téns mandat väsentligt utvidgats genom beslut av 1970 års generalförsamling. Den har sålunda fått i uppdrag att verka som förbe- El Enligt utredningens uppfattning bär den redande kommitte för den förestående havs- delegation för havsresurser som föreslås i rättskonferensen. kapitel 12 verksamt kunna bistå vid utfor- Maltas ursprungliga initiativ i FN :s gene- mandet av de svenska ställningstaganden som ralförsamling 1967 syftade som nämnts kommer att erfordras i samband med den också till att reservera havsbottnen för ute- av Förenta Nationernas generalförsamling slutande fredliga ändamål. Även om en sådan beslutade internationella havsrättskonferenbegränsning av de framtida rustningsmöjlig- sen. heterna diskuterats såväl av generalförsamlingen som inom havsbottenkommittén, har frågan om demilitarisering av havsbottnen hittills koncentrerats till de vid sidan av det egentliga FN-arbetet stående allmänna nedrustningsdiskussionerna i Genêve, först inom IS-nationskommittén (ENDC) och fr. o. m.

4 Haven som livsmedelskälla

- Världshavens biologiska potential att allt liv ytterst är beroende av - eller drivs en översikt av - solenergin. Men det är endast växter med klorofyll som har förmåga att direkt Grunden för allt liv i haven är de - detta högre tillgodogöra sig solenergin gäller fysiologiska processer som äger rum i växt- både till lands och till havs. Alla andra plankton. Dessa planktonalger är encelliga organismer är därför på ett avgörande sätt och vanligen mikroskopiska. Genom att de beroende av växterna. innehåller klorofyll kan de genom fotosyntes Med sin stora sammanlagda yta tar världsbinda och omvandla solenergi till kemisk haven emot mycket mer solenergi än jordens energi. Det är denna kemiska energi som landytor. Så till vida är betingelserna för sedan utnyttjas av havens alla andra organis- produktion av organisk substans i haven Ändå är stora delar av haven att mer när dessa äter Växtplankton, eller äter goda. organismer som i sin tur ätit Växtplankton, betrakta som öknar i biologiskt avseende. osv. Huvudskälet är att de nödvändiga närsalter- För att Växtplankton skall kunna leva och na, t. ex. fosfater och nitrater, inte föreutvecklas i en vattenmassa krävs i första kommer i tillräcklig mängd. hand och koldioxid - detta är de Närsaltema är främst koncentrerade i solljus komponenter som tillsammans med vatten kustområdenas vatten till följd av tillförseln utnyttjas i fotosyntesen - men också s. k. från angränsande landområden. Dessutom nårsalter, framför allt fosfater och nitrater. förekommer höga koncentrationer av närsal- Även en del andra ämnen i mindre kvantite- ter i djuphavet, men eftersom solljuset inte ter är väsentliga. når igenom dit kan där inte ske någon För ett djurliv i haven krävs bl. a. orga- primärproduktion av organisk substans. På nisk substans som kan utnyttjas som föda, vissa håll i världshaven driver emellertid samt syre. Den organiska substans som kan havsströmmar upp de näringsrika bottenvatt- - och komma ifråga består just av Växtplankton nen till ytan där uppstår då mycket eller av djur som i sin tur ätit Växtplankton gynnsamma betingelser för biologisk produkosv. Syret utnyttjas för att bryta ner denna tion. Resultatet är att huvuddelen av havets organiska substans varigenom en del av dess levande organismer finns i de kustnära områkemiska energi frigöres och kan utnyttjas i dena över kontinentalsocklama och kontidjurens livsprocesser. Detta förlopp är alltså, nentalbranterna samt på en del andra ställen kan man säga, fotosyntesens omvändning. där bottenvattnet drivs upp till ytan. Sam- Det väsentliga i det förda resonemanget är manlagt utgör dessa områden omkring en

tiondel av jordens totala havsyta. Denna haven är alltså Växtplankton. Dessa organisbegränsning, plus det faktum att produk- mer befinner sig i början av de s. k. näringstionen i havens ekosystem för kedjorna och konsumeras av växtätare per ytenhet det mesta är lägre än ilandytans ekosystem, framför allt djurplankton - som i sin tur äts gör att den samlade produktionen av orga- av köttätare. Näringskedjoma bildar tillsamnisk substans är lägre i haven än på land. mans en komplicerad väv av producenter och Enligt relativt färska beräkningar skulle den konsumenter av föda av skilda ordningar. totala produktionen av organisk substans på Hela den biologiska produktionen bildar ett jordens landytor vara 25-50 procent högre sammanhängande dynamiskt system. Mot än produktionen av organisk substans i slutet av näringskedjorna finns bl. a. en del haven. Som produktionsmått i dessa sam- fiskar och valar samt sjöfågel. En stor del av manhang användes ibland mängden kol som havets liv befinner sig också under den zon i fixeras genom fotosyntes, eller ibland mäng- närheten av ytan som är upplyst av solljuset. den solenergi som förbrukas vid fotosynte- När ytzonens organismer dör sjunker deras sen. sönderfallsprodukter mot botten. Genom Men trots att havens produktion av bio- den på så sätt uppkomna näringstillförseln massa är lägre än landytornas, så har man på ett ständigt pågående regn av organiskt håll i världen mer och mer börjat material - liv många möjliggörs även i djupare intressera sig för den roll haven kan spela för vatteñ dit solljuset icke når. Levande djur jordens livsmedelsförsörjning. Havens pro- har fotograferats på större djup än 5 000 m. duktion av biomassa är ju trots allt mycket Men eftersom livet på djupare nivåer ytterst stor och för närvarande också ofullständigt är beroende av de ytligare vattnens växtexploaterad. Fisk står idag för bara 3 pro- plankton, och eftersom dessa plankton väcent av mänsklighetens totala direkta pro- sentligen förekommer över kontinentalteinkomsumtion. De vegetabiliska protei- socklama, så är det ändå i anslutning till nerna överväger starkt, och bland de animala socklama som havslivet ljusberoende eller proteinleverantörerna är det andra djur än inte - är rikligast. fisk som dominerar. Detta gäller trots att Ju närmare början av näringskedjorna ett en del av animalieproteinproduktionen led i dem ligger, desto större mängd levande också är indirekt baserad på fiskproteiner, biomassa innehåller ledet. Detta beror bl. a. vilka används för uppfödning av t. ex. fjäder- på att mycket stora förluster uppstår varje fä och svin. Konsumtionen av havsproteiner gång organisk materia övergår från ett led till har under senare år också ökat snabbare än ett annat. Antag t. ex. att vi har en fiskart jordens befolkning, vilket man inte torde som lever på djurplankton. För att produkunna säga om någon annan proteinkälla. cera en viss viktsmängd av den fiskarten går (Bortsett från de allra senaste åren.) För att det åt en mångdubbelt större mängd djurförbättra jordens proteinförsörjning och ge plankton. Förlusterna från ett.led till det en bättre sammansatt och mer varierad kost nästkommande i näringskedjorna kan ofta finns det all anledning att noggrant inventera vara större än 90 procent. Om en näringsde möjligheter haven ger. Detta gäller även kedja innehåller ett flertal steg är det alltså om också landytans proteinresurser idag bara uppenbart att den samlade levande biomasär marginellt utnyttjade. Som exempel kan san i de tidigare stegen måste vara drastiskt nämnas den stora reserven av bladprotein större än i de senare. För att producera ett hos alla växter. Trots att det existerar ton torsk krävs, för att ta ett exempel, något 150 000 landväxtarter så kommer idag 90 mellan 100 och 1 000 ton växtplankton. procent av alla växtlivsmedel från endast 12 Men detta är inte det enda skälet till att arter, vilka dessutom producerar förhållande- den samlade mängden biomassa i de högre vis lite protein och mycket stärkelse. djurarterna är en mycket liten del av havens Basen för den biologiska produktioneni totala biomassa. Dessutom inträffar ju i varje

=5..,nuou›u»-

Figur 4.1 Typiska näringskedjor i en kustzon av norra Östersjön (teckning Fredrik Wulff).

led av näringskedjorna att ett stort antal skattningar förekommer. Man har beräknat individer lever och dör så att säga i onödan, att den årliga produktionen av Växtplankton dvs. utan att någonsin bli uppätna av något i världshaven är 130 miljarder ton (våtvikt). annat djur. Den fisk människan årligen tar ur haven Näringskedjomas längd varierar från eko- (omkring 50 miljoner ton) representerar system till ekosystem. De längsta kedjorna alltså mindre än en halv promille av havens förekommer i det öppna havet där antalet produktion av Växtplankton. steg kan vara omkring fem. De kortare kedjorna finns i områden där näringsrikt bottenvatten tränger upp till ytan. Dessa Fisket - den hittills viktigaste användkorta näringskedjor är alltså en del av för- ningen av havens livsmedelstillgångar klaringen till det mycket goda fiske som på Världsfisket - en översikt] flera håll i världen förekommer i sådana områden. Mellanlånga näringskedjor - om- Fiskefångsterna ur haven har ökat snabbt kring tre och ett halvt steg - brukar före- ända fram till de senaste åren. Den hittills komma i kustvatten. Intressanta är bardva- största världsfångsten togs 1970 och uppgick

lama, som utgör slutsteget i en mycket kort till 69,3 milj. ton. Fångstvärdet har beräk-

näringskedja. De livnär sig nästan uteslutan- nats till omkring 40 miljarder kronor. I de på ett litet kräftdjur, krillen, som i sin tur siffran 69,3 milj ton ingår sötvattenfisk, som lever på Växtplankton. Från encelliga orga- emellertid inte utgör mer än drygt 10 pronismer till jordens största djur är avståndet cent. Även musslor och kräftdjur - samman- alltså bara två steg. lagt omkring 8 procent ingår. Den alldeles Den i detta sammanhang viktiga konse- övervägande delen av världens årsfångst utkvensen av det förda resonemanget är att det görs alltså av den egentliga havsfisken. Efter vid sidan om fisken, den havsprodukt som ständiga ökningar under en följd av år utnyttjas särklassigt mest, finns en mycket inträffade 1969 att världsfiskefångsten blev stor livsmedelsreserv i världshaven - både 2 procent lägre än föregående år. Ett brott i växter och djur. Just eftersom fisken kom- den uppåtgående trenden inregistrerades. mer in på ett sent stadium i näringskedjorna utgör den blott en mycket liten bråkdel av l havens samlade biomassa. Den följande framställningen är baserad på bl. a. Georg Borgström, Revolution i världsfisket, 1966, Hur mycket levande organismer som tooch Jørgen Møller Christensen, Haven som näringstalt finns i haven är okänt, men en del grova källa, 1968.

mov msN moo moN mNo Hmv mNN å.. omH mmv ä.. moN ooH

H H H H m N m H N N o 8 8

ä.. 8.. eNm mmH os vow oNm mom ooN Hvv Nwo sHm oom

H H H H w N H N N o

ä. oH vo

ovm omm som HoN moH mom mms mom vwH Nvm mvm mHm oov

H H H s N m H H N m

8 sm

NoN ovm Hmm m8 som ... som Hos Hvm mom vNs m8 mom oos

H H H 0 N s H H N m

mo mm

HHN Hsw oNm s omm m8 oHH moN moN svo msv msm oow

H H o H m H H N v

vo Nm

ä_ svm ovo omm än så âm mNH voH sss ssm ovm ooN

H H o H o H H N m

8 mv

mNH mos msm svm Hmm smm soH mmo Nsm NmN oom

.Hamann

S» S»

H o H o H H N m

No ov

smo moo oov

mÖnH

mHo Gm oHm oHs mNm HmN mä Hmm omN soN

H o H m H N m

Ho mv

aus» Hmm HoH oos NmH oow mvm mom må mom vHm Hmo vmN ooo

H o m H m N m

ov

:ou 8

vmo mso mms vom oNo msm mmm Nvs omm mms oow

:ecco

mNw å_ m8

H m m H N N N

mm om

H H

soo än voo än vom So Nvv So vvm Hmo mos HNo mmN ooN

H H m v H N N

mm mm

.vägarna

som mmm mmN Nms sov oNH mvs HHm sss msm mms Hmm NNN oom

smmH

H m m H N N Hm

magnus,

N .v

E.

22:a 2.2.8 0.35.25 :oHHEH avenue.: omuoz :gasa “gänga »minä 525»

§92. så. ...öm 9... mmm:

Ger denna nedgång i världsfisket en anty- bestämmer denna kvantitet. En typ av modan om att havens fiskbestånd börjar bli dell för fiskens populationsdynamik beskrivs alltför hårt ansträngda, eller har nedgången på s. 56 f. Här skall bara sägas att noggranna andra orsaker? Utan att direkt svara på studier av vad som bestämmer olika fiskfrågan kan sägas att bedömningarna av hur bestånds tillväxt är av största betydelse för omfattande exploatering fiskbestånden tål, att man skall kunna bedriva ett så stort fiske utan att återväxten äventyras, varierar starkt. som möjligt utan att återväxten spolieras. De finns, som hävdar att uttageti framtiden Det är när man tar ut för mycket fisk, med inte kan bli mer än 100 milj. ton per år, på sikt minskade fångster som följd, som medan andra menar att ett uttag på 500 milj. man talar om överfiskning. ton nog kan vara riskfritt. Vid dessa bedöm- Världens idag största fiskenation är Peru. ningar har man förutsatt ett fiske som är Från att i slutet av 1940-talet knappast ha inriktat mot nya fångstområden och mot en haft något fiske alls, har landet genom en del ännu ej exploaterade arter. Däremot explosionsartad utveckling kommit att inta tycks man inte ha räknat med någon syste- en klart markerad tätposition. Hela denna matisk eller artificiell stimulans av fantastiska - med säkerhet den odling utveckling tillväxten. I det senare fallet skulle uttaget snabbaste utvecklingen hos något fiske - är eventuellt kunna ökas ytterligare. baserad på en enda fiskart, anchovetan. Eftersom en total större världsfångst än Denna ca decimeterlånga ansjovisart har på den nuvarande tycks vara möjlig, är det kort tid blivit den mest fiskade av alla sannolikt att den nämnda nedgången i världs- världens fiskarter. Perus årliga anchovetafisket sammanhänger med en alltför hård fångst är för närvarande mer än 12 milj. ton, beskattning av just de fiskbestånd, som för dvs. nära 20 procent av det totala världsfisnärvarande exploateras. Således föreligger ket. det en internationell kris i sillfisket. Skilda Produktionen går i sin helhet till fiskmjöl arter av sillfamiljen, som står för mer än en och fiskolja, som exporteras till en del av av det totala världsfisket, har stor världens rika länder (USA, Europa, Japan) tredjedel reproduktionsförmåga och snabb tillväxt. för bl. a. svin- och fjäderfäuppfödning. I Trots detta är emellertid flera av världens spåren av anchovetafisket har en lång rad viktigaste bestånd hotade av, eller utsatta fiskmjölsindustrier, varv, säckfabriker, nätför, överfiskning. Detta gäller Perus anchove- industrier, mQm., vuxit upp. Hela denna ta, den nordatlantiska sillen och nordsjö- företagsamhet bär i högsta grad en internasillen. Sillfiskekrisen berör även Sverige i tionell prägel. Amerikanska, europeiska och högsta grad. Ser man istället exploateringen japanska företag äger t. ex. ett flertal fiskav havens livsmedelstillgångar från geografisk mjölsfabriker. Fiskebåtama däremot är väsynpunkt, så gäller att fiskevattnen på norra sentligen i peruansk ägo. Samtidigt som halvklotet på det hela taget blivit hårdare båtarna snabbt blivit allt fler har de genomexploaterade än fiskevattnen på södra halv- gått en teknisk utveckling. Till en början klotet (med undantag för Sydamerikas väst- byggdes de av inhemskt trä, därefter i större kust). Mycket hårt exploaterat är t. ex. norra utsträckning av ek som importerades från Stilla havet där japanska, ryska och ameri- USA, och ännu senare har också större kanska fiskare utsatt ett flertal fiskarter, stålbåtar blivit allt vanligare. Detta har lett även krabba, för mycket hårda beskatt- till bättre ekonomi i fisket och större möjligningar. Potentialen för ett utökat världsfiske heter att följa stimmen långt ut till havs när finns därför huvudsakligen på södra halvklo- så erfordras. Båtama är utrustade med den tet och i tropiska och subtropiska vatten. materiel som är karakteristisk för mycket av Även om det råder skilda meningar om det moderna fisket med inriktning på massvilken kvantitet fisk som kan tas ur haven är fiske, nämligen snörpvad och kraftblock. det möjligt att ange en del förhållanden som Anchovetafisket är helt baserat på den

kalla Humboldtströmmen som från områdena fram. intressant är emellertid att detta fiske i söder kring Antarktis för med sig stora har en mindre ensidig inriktning på anchovemängder näringsrikt vatten. Detta vatten tan än vad Perus fiske f. n. har. väller till när de förhärskande Världens upp ytan andra och tredje fiskenationer, sydostliga passadvindarna driver bort ytvatt- Japan respektive Sovjetunionen, har en innet utanför Sydamerikas västkust. I de beriktning på sitt fiske som klart skiljer sig från gränsade områden där Humboldtströmmens Perus visserligen oerhört omfattande men vatten når ytan råder en våldsam plankton- lokalt samtidigt begränsade och hårt specialiproduktion, som utgör grunden för de enor- serade fiske. Både det japanska och det ryska ma anchovetabestånden. De korta närings- fisket har genomgått en explosionsartad utkedjoma bidrar till den rikliga fiskproduk- veckling under Vad som efterkrigstiden. tionen. karakteriserar de båda ländernas fiske är en Periodvis ändrar Humboldtströmmen nå- tekniskt avancerad och globalt utbredd storgot sitt lopp varför de områden där ancho- drift som är inriktad mot ett mycket brett vetan uppträder också flyttas. Ibland måste sortiment av havens produkter. Denna satsdärför fisket bedrivas flera hundra sjömil ning på långdistansfiske - en av huvudtenutanför kusten, vilket ställer speciella krav denserna i det moderna fisket - har bl. a. på båtarna. Fiskeområdena kan också flyttas kommit att innebära att de tidigare relativt i nordsydlig riktning. oexploaterade tropiska och subtropiska vatt- Det kan för övrigt nämnas att en annan av nen blivit alltmer utnyttjade. detta områdes välkända exportprodukter, Japan var under mellankrigstiden världens guanon, också har den näringsrika Humboldt- ledande fiskenation, men under kriget uppströmmen som förutsättning. Den fågel- hörde fisket nästan helt. Därefter har emelspillning, som guanon utgörs av, kommer lertid fisket utvecklats på nytt i en fantastisk från skarvar och pelikaner som fiskar ancho- takt. Till en början exploaterade japanerna vetan. Framför allt exporterades guano un- sina gamla fiskeområden i Japanska havet der s. k. guanoboomen i slutet av 1800-talet, men råkade i svårigheter p. g. a. tvister med då man på ett fåtal decennier lyckades sälja grannländerna. Man sökte sig då allt längre bort nästan all då tillgänglig guano. bort, till Okhotska sjön, Berings hav och Vad man naturligtvis frågar sig idag är om övriga delar av norra Stilla havet. Men även den hårda exploateringen av anchovetan dessa vatten visade sig efter hand otillräckinnebär en liknande rovdrift. Hur länge liga för den krävande japanska livsmedelsförkommer det att vara att fiska i möjligt sörjningen. I en stort upplagd och nationellt nuvarande takt? Frågan är svår att definitivt styrd plan riktade man sina ansträngningar besvara, även om allt klarare tecken på mot övriga delar av Stilla havet, och mot än överfiskning börjar uppträda. Samtidigt kan avlägsnare områden. ldag finns det knappast emellertid sägas att en del av de fluktua- några fiskevatten i världen i vilka man inte tioner i anchovetafisket som ägt rum under ser japanska båtar. Parallellt med hela denna senare år helt enkelt har berott har emellertid vattnen på att de utveckling i Japans områden där fisken uppträtt förflyttats ut omedelbara närhet spelat en icke obetydlig till havs, varigenom fisket försvårats. Såväl roll, även om både överfiskning och förorefiskeindustrin som sjöfågeln har drabbats ningar efter hand skapar allt större svårighesvårt av detta. ter där. Efter Perus väldiga framgångar med Till viss del har japanerna arbetat efter anchovetafisket har även andra länder den av ryssarna givna modellen med stora framför allt Chile naturligt nog försökt moderfartyg - ofta också innehållande konfölja efter i samma spår. Stora investeringari servfabriker - med tillhörande mindre båtar, fiskmjölsfabriker, m. m. har gjorts i fångstfartyg. En viktig skillnad är emellertid Chile där ett alltmer omfattande fiske växer att medan ryssarna nästan uteslutande arbe-

i

i r i i i i l

Bild 1 och 2 Skal av marin kiselalg. Kiselalgerna, eller diatoméerna, är liksom en del andra mycket betydelsefulla sedimentbildare i haven. Den mindre bilden visar algens mikroorganismer bilden är kiselskal sett rakt uppifrån i ett vanligt ljusmikroskop i l 500 ggr förstoring. I den större skalet sett från sidan i svepelektronmikroskop i 3 600 ggr förstoring. Bilderna visar den ofta eleganta formen och regelbundna skalstrukturen hos dessa alger. (Foto: Urve Miller, Sveriges geologiska undersökning.)

i i

I

i

I

I

I

i

l Il | l

4 » .. Bild 3 Torskñske i Bohuslän. Inriktning på konsumtionsfisk och ett omsorgsfullt hanterande av fångsten är för det svenska fisket typiska drag. (Foto: Tio Fotografer, Stockholm.)

. . .- l d tt

Bild 4 och 5 Sillfxske med nngnot och kgaftbäcsck utgnfor Åleslâod NMS?-

töms hela fångsten ner i lastrummet och sxllen ar ofta 1 mycket dallg “Få V1 llggäåigflâåñâirâozêü: g -

kondition

Fotografer, Stockholm.)

a och 7 Det ryska östersjöfisket är betydande. På den ena bilden ses en uppankrad fiskeflottilj nde av ett ñsktransport- och moderfartyg, två fångstfartyg typ KASPI och åtta mindre trålare. På dra bilden ses ett fångstfartyg typ KASPI. Fartyget, som är byggt iÖsttyskland 197 0, är speciellt t på skarpsillñske med ljus och fiskpumpar. Fartygets längd är 66 m. (Foto: Försvarsstaben.)

;A s” i ,..

- Borrplattformen SEDCO 135 har ett deplacement på 3 527 ton, den erfordrar en bogserbåt med hk och den förankras med 9 ankare â 15 ton. Förläggningsutrymme finns för 52 man och asten (borrör) uppgår till l 500 ton. Möjligt vattendjup är 200 m och borrdjup 8 200 m. På bilden Vnyare version (SEDCO 135 K) som byggs i Texas för leverans till Nordsjön under senare delen av (Bild: BP.)

Bild 9 Oljeborrplattformarna används över hela världen och transporteras långa sträckor. 1966 bogserades plattformen Ocean Traveler av två holländska högsjöbogserare från Louisiana i USA till Stavanger i Norge. Den 5000 sjömil långa sträckan awerkades på 52 dygn med en genomsnittsfart av 4 knop.

i Bild 10 Stora mängder s. k. smutslager kan bildas “i då närsalter släpps ut i vattnet, t. ex. genom “ _ kommunala utsläpp. (Foto: Tio Fotografer, Stock- . holm.)

Bild 11 Svanar som fallit offer för oljedöden. Bilden tagen i Vaxholm i samband med London-Harmony-olyckan 1969. (Foto: Pressens Bild, Stockholm.)

Id 12 Sandsugning i havsområdena kan medföra risk för erosionsfenomen av skilda slag. Flygfotograsom är taget från 3 300 m höjd föreställer norra delen av Skanör-Falsterbo-näset. Vid pilen har under senaste åren intensiv sugning av framför allt glassand bedrivits. Prickarna utgör spår efter su gröret, 3 â 4 ;ters fördjupning har inträffat över ett område med ca 400 m ngd och 100 á 150 m bredd. Den :arkerade punkten är en baspunkt i det svenska baslinjenätet. Mojligheten finns att baspunkten genom osion förorsakad av sandsugningen försvinner under vattenytan. Inför den möjligheten har de

Bild v13 och 14 Fiskeristyrelsen utför omfattande oceanografiska mätningar i de svenska

ena visar arbete med en vattenhämtare ombord

Den bilden 19 liters på

?avsårnrådfena mngs artyget . kan tas upp fran olika djup. Den andra bilden visar

Skagerak Vattenprover

an ys av vattenprover 1 fartygets laboratoneutrymmen. oxå (Foto: Stig R Carlberg.)

Bild 15 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) utför recipientundersökningar i vattenområden där nä.: industrier kustlokaliseras. Kartläggning av temperaturförhållandena kylvattenutsläpp från kraftverk sker eller planeras är en sådan uppgift. Skär-planet på bilden drasi element en kabel efter ett fartyg på önskat vattendjup. I kabeln finns temperaturregistrerande (termistorer) som ger temperaturen på skilda djup mellan ytan och skärplanet. (Foto: Ulf Karström.)

16 Vid sjömätning utföres lägesbestämning med elektroniska eller optiska precisionsinstrument. För erfaldiga sjömätningskapaciteten används små motorbåtar i samverkan med den kvalificerade gsenheten s. k. parallellodning. Bilden visar sjömätningsfartyget ”Johan Månsson med rbåtar vid utsjölodning.

iId 1 7 Geologiska institutionen vid Stockholms universitet är specialinriktad på bl. a. maringeologi. På bilden ses undersökningsfartyget Admete med en seismisk ljudsändare vid sidan. (Foto: Tom Flodén.)

tat efter denna modelli sitt långdistansfiske, till i det närmaste 280 000 ton, medan så har japanerna också runt hela världen Sverige inte tog ut mer än knappt 60000

byggt upp ett stort antal fiskebaser med ton ur samma vatten. Till stor del utgjordes tillhörande m. m. Ofta har detta fabriker, de ryska fångsterna av skarpsill, eller vassbuk

skett i direkt med värdlankompanjonskap som den också kallas. Skarpsillen i Östersjön

det. Det japanska fisket bedrivs väsentligen har svenskarna knappast ägnat något intresse

av stora privata företag, men ramarna för alls. Även Polen och demokratiska Tyska dessa företags verksamhet ges av den statliga republiken fiskari betydande i utsträckning fiskeripolitiken. Genom den fastställs fiske- Östersjön.

kvoter, godkänns investeringar, osv. På så Skarpsillen är utmärktgod att äta färsk.

sätt samordnas fiskeansträngningarna ienlig- Eftersom den är -

så liten mindre än

het med den uppgjorda nationella planen. strömmingen - tar emellertid tillagningen Karakteristiskt för det japanska utnytt- lång tid. Som bekant förekommer skarpsillen jandet av havens näringsmedel är förmågan också i burkinläggningar - t. ex. ansjovis och

och fantasin i tillvaratagandet och tillredan- sardiner. Även som industrifisk är skarpsillen det av de mest skilda organismer. Inte bara användbar, även om den användningen

fisk av alla de slag utan också alger och ibland försvåras av att det också går strömmaneter utnyttjas, för att nämna två exem- i ming skarpsillsstimmen. Fångsterna får pel. Men trots denna bredd iverksamheten därigenom en ojämn storlekssammansättning är det intressant att konstatera att en av och kan bli svåra att hantera i fiskmjölsfabri-

huvudtendenserna har varit inriktningen på kema.

oceanernas tonfisk. För japanerna utgör fisk,

som blivit en oumbärlig del av folkhushållet, Tabell 4.2 Fångster i Östersjön i 1 000 ton.

64 procent av animalieproteinkonsumtionen. (Uppgifter från Tyska demokratiska republi-

Den ryska efterkrigsutvecklingen inom ken har ej funnits att tillgå.)

fisket kom igång något före den japanska. 1968 1969 Denna ryska utveckling har medfört att

havsfisket fått en allt större i Sovjetunionen betydelse jämförelse med det traditionellt Sill/strömming 124,6 119,0 viktiga ryska Torsk 43,6 41,6 inlandsfisket. Vid sekelskiftet utgjorde t. ex. Skarpsill 5 5 ,l 90,5

havsfisket bara en bråkdel av inlandsfisket. I Totalt 253,3 279,3 våra dagar är situationen omvänd med ett Polen havsfiske som är minst fem gånger så stort Sill/strömming 4 1,1 37,1 som inlandsfisket. Torsk 63,2 60,8 Det ryska havsfisket Skarpsill 14,7 17,3 som länge bedrivitsi

bl. a. Östersjön har successivt sträckt sig till Totalt 127,9 126,4

allt avlägsnare områden. En tyngdpunkt lig- Sverige ger vid de västra delarna av den ryska Sill/strömming 53,2 36,3 Torsk 18,5 16,7 ishavskusten. I detta område där kontinen- Skarpsill 0,1 0,1 talsockeln är mycket bred ligger en av världens största Totalt 84,6 58,9 fiskehamnar, .Murmansk. Därifrån har det ryska fisket expanderat i

olika riktningar, till Nordvästatlanten och Bakom den storartade utvecklingen av det

efter hand även till andra delar av Atlanten; ryska fisket ligger, liksom i det japanska

liksom från norra Stilla havet till allt större fallet, omfattande forskning inom olika vedelar avi världens havsområden även på den med tenskaper anknytning till havet. Ett

andra sidan klotet.

pionjärbetonat tekniskt utvecklingsarbete, Av speciellt intresse för Sveriges del är det inriktat t. ex. på metoder för konservering

stora ryska Östersjöfisket. 1969 uppgick det. till havs eller på fångstmetoder, har inte varit

4-

mindre betydelsefullt. Moderfartygen i de Viktig är naturligtvis frågan om världsfisfiskeflottoma är i realiteten stora och kets sammansättning med hänsyn till fiskarryska Stora delar av ter. Om man från siffran för det totala högeffektiva konservfabriker. världsfisket 1970 - dvs. 69,3 milj. ton fångsterna fryses direkt och innan dödsstelvilket drar bort dels sötvattenfisket och dels kräfthet inträder hos fisken, är väsentligt för De fiskefartyg djur, musslor, m. m., så finner man att fångsdet goda slutresultatet. ten av egentlig fisk ur haven uppgick till som arbetar i anslutning till moderfartygen även drygt 50 milj. ton. Bland havsfisken är har också de en högst ansenlig storlek, Här sillfiskama (sill, sardiner, ansjovis, anchoveta om de är mindre än moderfartygen. m. fl.), som lever i ytliga vatten, i särklass finns t. ex. stora moderna häcktrålare. stora fiske- viktigast. Deras andel av världsfisket var 1970 Ytterligare några av världens inte mindre än 21 milj. ton. Den näst nationer bör nämnas. På fjärde plats i fångstviktigaste fiskgruppen är torskfiskar (torsk, statistiken kommer Norge som rekordåret 1967 ton. kolja, kummel, m. fl.) som lever nära botten. tog upp sammanlagt 3,1 milj. total- Fångstkvantiteten av dessa fiskar 1970 var Flera år dessförinnan hade de norska varit kraftigt stigande, och dår- 10 milj. ton, men deras antal är avtagande. fångsterna till Makrillfiskar, inklusive tonfisk, stod för 4,7 efter började de kraftigt avta. Orsaken

uppgången före 1967 var införandet av det milj. ton. med Den i världshaven fångade fisken används nya högeffektiva fiskeredskapet ringnot kraftblock. Redskapen sattes in i allt större utsträckning för djuruppfödning. hjälpmedlet Orsaken Omkring hälften av världsfångsten omvandförst på sill och därefter på makrill. efter 1967 var sillbrist till las idag till fiskmjöl i detta syfte. Denna till nedgången följd av överfiskning. Dessa förhållanden är utveckling beklagas ofta av näringsfysiologer intresse och andra. Skälet är att en mycket stor andel av största för Sveriges del eftersom - kanske våra väsentligaste fiskevatten är desamma av fiskens proteininnehåll 90 pro-

som dem norrmännen utnyttjar. Under re- cent även om meningarna är mycket delade l967 ur Nordsjön på den punkten - försvinner i samband med kordåret tog norrmännen 341 100 ton sill och 866 500 omvandlingen till t. ex. svinkött eller broiler. och Skagerack har Mekanism_en är densamma som alltid vid ton makrill. Norrmännen betydande fisken också i Norska havet och i Barents övergången mellan två steg i en näringskedja.

Det är klart att denna proteinförlust framhav. På den senare platsen tas bl. a. stora fiskart tillhö- står som slöseri i den rådande globala födomängder av lodda, som ären ämneskrisen. Långt bättre hade det varit om rande laxfamiljen. i fiskeristatistiken fisken direkt konsumerades av människor. Först på femte plats Bland övriga trender beträffande fiskens kommer USA, som emellertid gör stora av omhändertagande kan nämnas att den andel ansträngningar för att öka sin utvinning som konserveras på burk är relativt konstant, livsmedel ur haven. Det kinesiska fisket har hittills inte medan den frysta fisken snabbt ökar och nu

beror att få ligger på omkring 12 procent. nämnts, vilket på svårigheter Den bild av de stora fiskenationernas fram uppgifter och inte på att detta fiske är vissa bedömningar kan fångster som givits i detta avsnitt har utgått betydelselöst. Enligt

det snarare vara så att Kina idag är världens från fångsternas vikt. En något annorlunda

största fiskenation. Det förefaller i alla hän- bild av vilka nationer som är betydelsefulla

delser klart att en mycket betydande upp- skulle man antagligen få om man i stället såg

och modernisering av det kinesiska till försäljningsvärdet. Sverige skulle t. ex. rustning under senare år. Det är i en sådan jämförelse eftersom vi fisket genomförts gynnas .också klart att det kinesiska fisket har en fiskar förhållandevis mycket konsumtionsbetydande omfattning - även om vi fisk (fisk som direkt används som människomycket föda) medan många andra länder fiskar inte vet exakt hur stor den är.

förhållandevis mera av den billigare industri- var fångstsiffran likvärdig med den som fisken (vilken efter fiskmjölstillverkning an- gällde vid ingången av l960-talet. l början av vänds för 1970-talet har siffrorna

djuruppfödning). sjunkit ytterligare.

En intressant parentes i detta sammanhang är att den största årsfångsten under den stora Det svenska havsfisket sillfiskeperioden i slutet av 1800-talet översteg 200 000 ton. Då gick sillen ända in till Det svenska fisket är med sin årsfångst på land och med landvadar och sättgam fiskade omkring 300 000 ton blygsamt i ett inter- man alltså upp nästan lika mycket som man nationellt perspektiv. Av världens samlade maximalt lyckats ta i våra dagar - med fiske utgör denna fångst ungefär en halv modernt och effektivt fiske över hela Nordprocent. Fångstvärdet 1970 var 21 l milj. kr, sjön och Skagerack. vilket är mindre än 0,2 procent av den Vad är det då som gör att man kan tala svenska bruttonationalprodukten. Men även om en kris för det svenska fisket trots att om det svenska fisket inte uppvisar några fångstsiffrorna är ungefär desamma som de stora kvantitetssiffror, så är det i flera varit under 1950-talet? Bortsett från en rad

avseenden kvalitetsinriktat. Sillfisket är t. ex. problem som mera direkt har med fiskets

i stor utsträckning inriktat på konsumtions- ekonomiska struktur att göra, så har också fisk i stället för på industrifisk. Och de fångstutvecklingen skapat svårigheter. Under svenska fiskarnas metoder att hantera fisken de gynnsamma åren i början och mitten av ombord är av hög internationell klass. Detta 1960-talet gjordes stora investeringar i båtar är av stor betydelse för den försålda slutpro- och annan utrustning. Dessa investeringar duktens kvalitet. skall nu göras räntabla samtidigt som fisk- På senare år har emellertid denna kvali- mängden p. g. a. överfiskning är allvarligt tetsinriktning blivit mindre markerad i och decimerad. Det problemet är svårlöst. Och med att andelen industrifisk i de svenska för framtiden någon ljusning kan man knapfångsterna ökat. (Se s. 69.) past heller se - åtminstone inte vad de Havsfisken dominerar kraftigt över insjö- närmaste åren beträffar. Även den framtida fisken i de svenska fiskefångsterna. Inom tillgången hotad. på sill är allvarligt havsfisket dominerar västkustfisket med om- Bakom sillens tillbakagång i Skagerack, kring 80 procent av fångstmängden - och Nordsjön och Nordostatlanten ligger till stor den klart betydelsefullaste delen av västkust- del senare års norska storfiske. Fram till fisket är sillfisket. Eftersom sillen och ström- av 1960-talet början tog norrmännen knapmingen också är betydelsefulla för syd- och past någon sill alls i Nordsjön och Skagerack, ostkustfiskena, så är det svenska fisket i men däremot desto mer i Nordostatlanten. väsentlig utsträckning ett sillfiske. Två tred- Detta ledde till varför

överfiskning där,

jedelar av de fångster som svenska fiskare ansträngningarna sedan riktades mot Nordlandar utgörs av sill. Det svenska fiskets och I detta senare fiske sjön Skagerack. nuvarande kris är också i väsentlig utsträck- inträffade en dramatisk förändring 1964 då ning en del i den internationella sillfiske- .norrmännen införde och håvade ringnoten krisen. upp nästan 200 000 ton sill. 1965 fortsatte Låt oss se lite mera›i detalj på den svenska den utvecklingen. Norge blev den största sillfiskestatistiken. Under 1950-talet låg sillfiskenationen i Nordsjön och .tog in inte fångsterna under en följd av år en bit under mindre än drygt 600 000 ton. Men därefter 100 000 ton om året. Därefter började korn tillbakagången i snabb takt även för fångsterna stiga tämligen kraftigt och 1964 Norges del. Sillen började uppenbarligen ta noterades den största svenska sillfångsten slut. Den slutsatsen stöds även av noggranunder detta århundrade, 244 000 ton. Sedan nare Tecknen är analyser. på överfiskning har fångsterna successivt sjunkit och 1969 tydliga. Bl. a. har man funnit att genom-

.W

Figur 4.2 För sillñsket och för den långsiktiga vården av ñskbestånden är det av stor betydelse att känna sillens vandringsvägar. Figurema visar vandringsvägar för norsk vårsill 1950-1968. Figurerna a-b visar vandringen från övervintringsområdet öster om Island till lekområdet vid norska kusten i januari-februari och vandringen till näringsområdet nordost om Island. Under 1963-1966 uppdelades sillen i två bestämd med bl. a. olika lekområden, övervintringsområden och näringsområden (ñg. c). 1967-1968 var sillen förenad i ett bestånd och vandrade enligt fig. d. (Efter Hans Ackefors, havsfiskelaboratoriet, 1970.)

snittsåldern hos sillen i de upptagna fångster- svårare genom att den nödvändiga arbetsinna sjunkit kraftigt. satsen för att få upp en viss kvantitet fisk har En annan faktor bakom Överfiskningen ökat drastiskt i takt med Överfiskningen. kan vara det danska fisket efter ungsill för Detta är också en del av förklaringen till den fiskmjölstillverkning i sydöstra Nordsjön. försämrade ekonomin i det svenska fisket. Detta fiske är direkt inriktat på de upp- Utvecklingen av sillfisket har av allt att växande bestånden. döma drabbat Sverige hårdare än andra För att på sikt få balans i nordsjöområ- sillfiskenationer som är beroende av Norddets sillfiske är kraftiga fiskerestriktioner sjön. Skälet är att Sverige traditionellt haft nödvändiga - det är biologerna i Nordsjöns en inriktning på den större konsumtionsolika fiskenationer överens om. Den totala sillen. Och ett av symptomen på Överfisknormalfångsten av sill i nordsjöområdet bör ning är ju just att de yngre - och mindre kunna bli omkring 800 000 ton per år, vilket årgångama av sillen får en större representakan jämföras med fångstutvecklingen under tion i fångsterna. För det fiske som är senare år (se tabell 4.3). inriktat på industrifisk betyder detta inte lika mycket. Till den ogynnsamma bilden för Sveriges Tabell 4.3 -Samtliga nationers sillfiske i del bidrar också att vi nu blivit utestängda Nordsjön och Skagerack. från områdena mellan 6 och 12 sjömil från norska kusten där vi fångade sill under År Ton l960-talet. 1965 1 425 000 Medan norrmännen under 1960-talet ut- 1966 l 040 000 rustade flera hundra båtar med ringnot och 1967 975 000 1968 998 000 kraftblock, så fortsatte de svenska fiskarna 1969 660 000 hela tiden att fiska med det redskap som 1970 618 000 man regelmässigt använt sedan början av 1950-talet, parflyttrålen. (Endast fyra För att återställa balansen i fisket - och svenska båtar har utrustats med ringnot.) alltså möjliggöra normalfångster på 800 000 Efter hand som Överfiskningen blev påtaglig i ton - föreslog biologema i ICES:s (se kapitel slutet av 1960-talet och sillen ej längre 9) arbetsgrupp 1969 att sillfångsterna under uppträdde i lika kompakta stim, förlorade en följd av år skulle begränsas till 400 000 ringnoten sin överlägsna effektivitet. Med ton. De sillfiskeförbud som infördes 1971 nuvarande struktur hos fiskbestånden är i och 1972 har emellertid en mycket mer själva verket parflyttrålen effektivare. begränsad effekt, varför ännu strängare re- Även andra svenska fisken än sillfisket har striktioner än 400 000 ton om året blir konfronterats med stora problem under senödvändiga i framtiden. På basis av nya data nare år. Räkfisket, som under början av har arbetsgruppen inom ICES senare före- 1960-talet var Sveriges näst största fiske med slagit att man från och med 1972 och tre år hänsyn till fångstens värde, rasade t. ex. framåt skulle fiska endast 300 000 ton sill senare under decenniet ner till mindre än om året. Mycket stränga restriktioner är hälften av tidigare omfattning. Orsakerna till alltså nu en absolut nödvändighet. Utan en denna nedgång är inte helt utredda, men internationell överenskommelse om sådana man tror att den kan ha haft ett samband restriktioner kommer varken Sverige eller med ändrade temperaturförhållanden i de andra länder att ha någon framtid värd att djupare delarna av Skagerack. Dessutom kan tala om i nordsjöfisket. det ha varit fråga om överfiskning. l alla Överfiskningen har lett till starkt minska- händelser har en viss återhämtning skett de fångster för alla nationer som fiskar sill i under de allra senaste åren. Nordsjön. Men dessutom har fisket blivit Den svenska internationella handeln med

fisk uppvisar - om man ser till vikten - ett Astra säger sig syfta till att alltmer tillexportöverskott. Om man däremot tar hän- verka FPC för människoföda i stället för syn till fiskens värde råder ett importöver- fiskmjöl för djuruppfödning. svårigheterna i skott. Dessa tendenser har dessutom för- det sammanhanget är påtagliga, men i den stärkts under senare år. Några aktuella siffror mån man lyckas är det av utomordentligt är följande. Det viktmässiga exportöver- stor betydelse (se s. 67). Astra förhandlar skottet som i slutet av 1950-talet var 5 000 med Chiles regering om anläggande av ton hade 1968 stigit till 114 000 ton. Ut- FPC-fabriker där. En ytterligare diskussion rikeshandelns värde hade i slutet av 1950- av det svenska fisket, bl. a. från ekonomiska talet ett importöverskott på 32 milj. kr, mot utgångspunkter, följer i detta kapitels för- 155 milj. kr 1968. Den ökade importen slagsdel. gäller främst dyrare produkter som beredda varor, skaldjur, m. m. Det förekommer också en ibland ganska långväga import till svensk Valfångxt konservindustri. Den väsentliga orsaken är behovet av kontinuerlig råvarutillförsel. Den De mest ohyggliga exemplen på överexploasvenska fiskexporten gäller billigare produk- tering av havsdjur ger valfångeriets historia. I ter som sill och industrifisk, till stor del två omgångar med kort tidsmellanrum har direktlandningar i Danmark. likartade utrotningsprocesser genomförts. Vid sidan om det traditionella svenska Den ena ägde rum under segelfartygens tid fisket bedriver numera även Astra (egentli- på 1700- och l800-talen och kanske en bit gen ett konsortium bestående av ett dotter- in på l900-talet. Den andra under tiden efter företag till Astra och ett norskt rederi) ett andra världskriget. Sammanlagt har detta lett omfattande industrifiske i Atlanten utanför till det nästan totala utrotandet av fyra stora Nordvästafrika. Med hjälp av ett tiotal norska valar: grönlandsvalen, nordkaparen, blåvalen ringnotsbåtar tar man där upp 150 000 ton och knölvalen. Dessa arters fortsatta existens fisk om året. Fisken behandlas på en fisk- är osäker även om jakten helt skulle uppmjölsfabrik som installerats i ett medföl- höra. De båda första arterna är möjligen jande före detta valkokeri. Detta fiske är redan helt utrotade. - ännu inte som synes av en betydande omfattning Under den tid då fångstfartygen viktmässigt utgör det ungefär hälften av det blivit motoriserade och harpunkanonen inte totala svenska fisket i övrigt. var uppfunnen var det endast vissa valarter Ännu så länge används Astras fiskmjöl som lät sig jagas. Eftersom de egentliga väsentligen som djurfoder, men -en mindre fångstbåtarna var roddbåtar från vilka harpudel av det förädlas till s. k. fiskprotein- nen kastades i valen, så kunde man endast ge

koncentrat (FPC). FPC skiljer sig från fisk- sig på valar som simmade relativt långsamt.

att fettet mjölet genom är borttaget Ett annat krav var att valen skulle flyta i produkten blir därigenom.hållbar - och icke dött tillstånd. De valar som med hänsyn till önskvärda lukt- och smakämnen är också dessa restriktioner kunde jagas var de stora borttagna. FPC kan därför användas som bardvalarna grönlandsval (på norra halvklomänniskoföda, t. ex. genom att man blandar tet) och nordkapare, samt dessutom den in det i soppor, bröd, pastor, osv. En mindre bardvalen gråval och slutligen kaskebrödskiva som är bakad av mjöl med en lotten, som är en tandval. tillsats av 10 procent FPC får ett proteinvär- Grönlandsvalen och nordkaparen decimede motsvarande en köttbit av brödskivans rades redan under denna valfångstepok så storlek. FPC ger alltså en möjlighet att kraftigt att det är oklart om det finns några utan proteinförluster utnyttja industrifisk exemplar kvar i våra dagar. Observationerna direkt som människoföda. Astras utveckling är mycket sällsynta. 1963 observerades t. ex. av FPC har skett i samarbete med Alfa-Laval. i närheten av Novaja Zemlja_ något som

Under 1960 enkelt inte blivit efterlevda. Både Sovjetmöjligen var en nordkapare. i antarktiska vatten. unionen och Japan, som tillsammans står för dödades tre exemplar av dessa djur 85 procent av världens valfångst, har varit Men även om enstaka exemplar återstår är det långt ifrån säkert att dessa är obenägna att ålägga sig några påtagligare restriktioner. Även andra nationer deltar i tillräckligt många för att arten i längden skall kunna överleva. den hårda beskattningen. decimera- Världens totala valfångst uppgick vid Även gråvalen, som är mindre, från 1950- till 1960-talet - den des kraftigt under denna tidigare valfångst- Övergången tid då jakten var mest omfattande och epok, men har sedan till viss del återhämtat Kaskelotten blev aldrig hårt mångdubbelt större än idag - till ungefär 2 sig. slutligen detta ton utgör alltså åtgången under skede i valfångeriets milj. per år. Valfångsten men är desto mera hotad i vår tid. blott en bråkdel av världsfisket. historia, Den andra stora utrotningen av valar har

väsentligen genomförts under tiden efter och mo- Möjligheterna att öka utvinningen av andra världskriget. Harpunkanoner tordrivna hade då funnits sedan livsmedel ur haven fångstfartyg och en omfattande valfångst utvecklänge, lades framför allt vid Antarktis. Den stora Fångst i naturliga ekosystem

krisen i denna fångst inträffade i början och är enorm mitten av 1960-talet. Fångsterna avtog Havens biologiska produktion

snabbt i storlek, och de fångade men ändå är det bara en mycket liten del av mycket blev allt mindre. Knölvalen (en bard- den producerade biomassan som vi idag valama utvinner för livsmedelsbruk. Kan haven i val) utrotades nästan helt på kort tid liksom arternas existens är nu i detta avseende utnyttjas bättre? Åtminstone blåvalen. Båda fara - i teorin finns ett flertal möjligheter som är uppenbar även om jakten på dem helt. väl värda att diskutera. Beskattningen av nya skulle upphöra När blåvalen blev allt fåtaligare sattes arter - och då avses inte bara fisk utan även i stället in först på mindre djur och växter - samt fiske i nya, fångstansträngningarna och därefter hittills oexploaterade vatten kan eventuellt sillvalen på sejvalen. Även dessa båda arter - bardvalar liksom blåvalen - är ge goda resultat. Förbättrad fiskeriteknik

nu. hotade, även om hotet inte är omedel- både när det gäller uppsökande och infångbart. Vad man nu framför allt fångar för- ande av fisken - är en annan möjlighet. Att

utom sillval och sejval är ett antal mindre med olika medel direkt påverka och styra

bardvalar samt kaskelotten. Denna senare är fiskproduktionen i havet eller i inhägnader,

enskilda dvs. fiskodling, är ytterligare ett alternativ. i själva verket den betydelsefullaste nu. Framtidsutsik- Med säkerhet kommer alla dessa metoder att arten i valfångsten just terna är därför osäkra även för denna art. En utnyttjas i framtiden, även om det är svårt

bedrivna rovdriften är att att säga i vilken omfattning. I detta avsnitt följd av den i Antarktis - av sär- diskuteras möjligheterna att hårdare beskatta valfångsten tidigare och i det klassig betydelse - har upphört att dominera naturliga ekosystem, följande

avsnittet behandlas odling av marina orgafångsstatistiken. har ett starkare behov än nismer i s. k. akvakulturer. Valfångsten En möjlighet att öka havens bidrag till kanske någon annan jakt till havs av internaöverenskomna Vissa livsmedelsförsörjningen är att fiska intensitionellt fångstkvoter. överenskommelser har träffats - så t. ex. är vare. Detta tycks emellertid, som vi tidigare

förbjuden över sett, inte kunna ge en fångst som är mer än jakten på blåval och knölval nästan hela världen - men överenskommel- högst några gånger större än den nuvarande

ineffektiva. De kan ha varit världsfångsten. För andra havsprodukter än serna har varit för kommit för sent, eller helt fisk är emellertid möjligheterna - åtminstobegränsade,

ne i teorin - större. är om mycket Frågan nismer närmare pyramidens topp. dessa möjligheter på ett ekonomiskt sätt kan Det antagligen mest diskuterade exemplet utnyttjas i praktiken. på en icke konventionell djurart som borde Dessa stora möjligheter kunna är den s_. k. krillen sammanhänger exploateras i de med det redan påtalade förhållandet att antarktiska vattnen. Krillen är en liten lysfisken befinner sig i slutet eller mitten av de räka - några cm lång - som utgör huvudnäringskedjor som i andra änden börjar med föda åt bardvalarna. Framför allt har ryssarväxtplankton. Fisken utgör därför bara en na intresserat sig för krillen. 1967 igångsattes mycket liten bråkdel av havens totala bio- arbeten på det ryska undersökningsfartyget massa. Den helt dominerande kvantiteten Akademik Knipovich för att utröna möjbiomassa befinner sig vid näringskedjornas lighetema att tillvarata krillen. är Fartyget början. Det är den biomassan som eventuellt försett med laboratorier och fabriksanläggskulle kunna utnyttjas. ningar. Rapporterna från projektet förefaller Den väsentliga svårigheten vid en sådan hittills gynnsamma. Ett av problemen är att exploatering är att ju närmare näringsked- upptäcka krillen när den uppträder så konjomas början en viss kvantitet biomassa centrerat att det är lönsamt att ta upp den. befinner sig, desto mer finfördelad brukar Det sågs emellertid vara möjligt att den också vara. (Större djur äter ju i allmän- nattetid direkt observera krillen p. g. a. det het mindre djur och växter.) Och den mer ljus den ger ifrån sig. Fångster på upp till 7 finfördelade och utspridda biomassan är ton i timmen har rapporterats. Andra profångstmässigt mycket svårare att komma åt. blem gäller - t. ex. att bli av beredningen Om man t. ex. ville skörda encelliga växt- med skalen och få krillen att hålla sig under plankton måste ju enorma Vattenmassor silas de långa transporterna. Omvandling av köttet med finmaskiga till och - välredskap. mjöl pastor enligt uppgift - har försökts. Årsfångster på 100 Är det under sådana förhållanden bäst för smakande människan att själv fånga den finfördelade milj. ton krill vid Antarktis är enligt vissa biomassan, eller skall man i stället låta de beräkningar möjliga - så man förstår att det

större fiskarna tillvarata

småorganismerna satsas på utvecklingen av detta fiske. En för att därefter fånga dessa fiskar? I det sådan skulle fångst ju vara större än det senare fallet får vi mycket arbete utfört nuvarande samlade världsfisket. gratis, men förlorar i gengäld stora mängder Vare sig man intresserar sig för fisk eller biomassa. Hur det optimeringsproblemets andra Vattendjur är det väsentligt att beskattlösning ser ut beror i hög grad på vilka ningen ej blir så hård att återväxten drabbas. fångstmetoder för småorganismer som kan Vi har tidigare sett att det råder skilda utvecklas. Men bortsett från dessa fångstme- meningar om den exakta storleken av den toder finns också andra problem förknippa- fisk man kan ta ur haven mängd med de med en exploatering av havets mindre bibehållen âterväxt. Men även om dessa organismer vid näringspyramidens bas. bedömningar varierar är det lätt att ange en Eventuellt kan dessa småorganismer inne- del förhållanden som bestämmer kvantitehålla giftiga ämnen, eller i varje fall vara ten. tämligen oaptitliga. Vi tar som exempel en viss fiskpopula- Detta plus de matsmältningsbesvär som tion, dvs. en bestämd fiskart inom ett en del av organismerna kan föranleda gör att avgränsat geografiskt område. Om födelseberedningstekniken blir av fundamental be- talet överskrider dödstalet så ökar populatydelse. Uppenbara ekologska risker är dess- tionens storlek. När populationen ökar kan utom förknippade med en systematisk be- det emellertid hända att dödstalet närmar sig skattning av dessa småorganismer. Ingreppet födelsetalet. Om detta sker därhän att de

kan ju - om det är dåligt planerat? få båda talen blir lika stora når populationen en

mycket stora konsekvenser för andra orga- maximal storlek, som ej överskrides.

Om populationen ej har denna maximala maximala uttagbara mängden för en fiskstorlek finns alltså en viss skillnad mellan det Emellertid population. kan marginalkostnastörre födelsetalet och det mindre dödstalet. dema för fiskeansträngningarna vara sådana Om man fiskar en kvantitet motsvarande att det från ekonomisk synpunkt är gynndenna skillnad förblir populationens storlek sammare att ta ut mindre än den maximala konstant. Ett jämviktstillstånd inträder. Mot uttagbara mängden. Om överfiskning inträfvarje värde på populationens storlek svarar far så blir resultatet inte bara att fiskpopulaalltså en viss fångstkvantitet som man kan ta tionerna efter hand minskar utan också, ut, utan att ändra populationens storlek. vilket är viktigt, att de nödvändiga insatserna Denna kvantitet betecknas den i kapital och arbete uttagbara för att få ut en given mängden. mängd fisk snabbt ökar. Vid maximal storlek hos fiskpopulationen Möjliga korrigeringar mot överfiskning är är alltså, inom ramen för de antaganden som t. ex. mindre insatser av fisketonnage, eller här gjorts, denna uttagbara mängd noll. utnyttjande av lämpliga redskap med t. ex. Minskas populationen något så ökar den större maskstorlek. I- det senare fallet kan uttagbara mängden. Å andra sidan är det man undgå att fånga de uppväxande och klart att för en mycket liten population mindre fiskarna i ett bestånd. I- vissa fall måste också den uttagbara mängden bli finns det mycket stora ekonomiska vinster mycket liten. Det finns alltså ett mellanlig- att göra på detta slags ingripanden mot gande värde på fiskpopulationen, kanske Restriktionema måste emelleröverfiskning. någonstans mellan 1/3 och 2/3 av maximi- tid samordnas vilket i viss internationellt,

i

värdet, vid vilket den uttagbara mängden har omfattning skett men i andra fall stött på ett maximivärde. Detta värde den

i

anger oöverkomliga svårigheter. Ett annat problem maximala årliga fångsten med bibehållen vid reglering av fångsterna är att ägarna av

i

biologisk jämvikt. Tar man ut mera så det kapital som ligger bundet i fiskeflottorna

i minskar - efter hand allt

populationen och annan utrustning naturligt nog söker snabbare - eftersom den uttagbara mängden göra detta räntabelt.

minskar med minskande population. Detta Men samtidigt som vissa bestånd drabbats är mekanismen bakom överfiskning. av överfiskning finns det säkert också be- Det finns mycket att tillägga om denna stånd som fram till nu är oexploaterade. Att modell, som är en grov förenkling även om vissa bestånd upptäckts - eller åtminstone den också innehåller en väsentlig del av börjat bli utnyttjade - först under senare år sanningen för vissa fiskpopulationer. I verk- illustreras ju vältaligt av t. ex. anchovetan, ligheten är det ett mycket stort antal fakto- eller av skarpsillen i Östersjön för att ta ett rer som i ett komplicerat samspel bestämmer oss näraliggande exempel. Japaner och ryssar storleken av en population.

i

Mycket viktiga har också under efterkrigstiden systematiskt i är t. ex. betingelserna för äggens och larver- och framgångsrikt sökt efter nya fiskbestånd l nas fortlevnad och utveckling. är

i Viktigt över hela jordklotet. På goda grunder kan

också att en fiskpopulation kan drabbas man anta att det finns

i ytterligare bestånd

indirekt genom att man fångar dess naturliga som på samma sätt fortfarande

i väntar på att

föda. Den starkt expanderande fångsten av bli exploaterade. Engelsmännen har t. ex. kungsfisk i Atlanten kan komma att drabba intresserat sig för kummel utanför Sydafrii torskfisket, eftersom den fullvuxna torsken kas västkust, det finns stora mängder ansjoofta äter kungsfisk. Att tobisen alltmer vis utanför Kalifornien, kungsfisk i Alaskautnyttjas som industrifisk kan på samma sätt tonfisk bukten, i Atlanten, och diverse botdrabba torsken och makrillen som livnär sig tenfiskar i Berings hav, för att nämna några bl. a. på tobis. exempel. Ännu viktigare är säkerligen de Det är naturligtvis väsentligt att så nog- stora fiskmängder, både torsk- och sillarter, grant som möjligt försöka bestämma den som finns på den breda kontinentalsockeln

utanför kust. är detta redskapssidan under senare år har varit ut- Argentinas Möjligen rikaste fiskevatten. Även i vecklingen av ringnoten. Denna kan beskrijordens på sikt flera andra fall ligger nya fiskemöjligheteri vas som en jättelik snörpvad med en längd på nära anslutning till de proteinfattiga u-län- 600 meter och ett djup på 150-200 meter. derna. Indiska oceanen är mycket ofullstän- Noten sätts ut runt ett observerat stim och I vattnen utanför Syd- dras därefter samman i botten samtidigt som digt exploaterad. arabien finns t. ex. stora tillgångar av ton- den halas in med hjälp av hydrauliska block fisk, räkor, hummer och sardiner. Ett pro- - också det en utveckling mot ett effektivt blem är emellertid svårigheten för u-länderna fiske. För att ta ombord fångsten från noten själva att utnyttja dessa tillgångar då de inte finns flera möjligheter, t. ex. att pumpa upp behärskar den nödvändiga tekniken och inte fisken med slangar som sticks ner i vattnet. kan göra de nödvändiga investeringarna. Ringnoten används för fångst av pelagisk har många gånger blivit att de rikare fisk, dvs. stimfisk som rör sig fritt i vatten- Följden länderna fiskar för eget behov vid de fattiga massan. Ett annat effektivt redskap för ländernas kuster. pelagisk fisk är flyttrålen, som förbättrats Vid exploateringen av alla dessa fiskbe- avsevärt under senare år. Parflyttrålen dras stånd är det av grundläggande betydelse att mellan två båtar som genom att anpassa förstå fiskens för att hastigheten och avståndet mellan sig kan populationsdynamik bestämma hur stora fångster som maximalt reglera trålens djup. l vissa sammanhang har kan tas ut utan risk för överfiskning. Ett det emellertid varit en nackdel att flyttråfiske som skall vara effektivt i det avseendet larna varit beroende av två båtar. Mycket kräver grundläggande kvalitativa och kvanti- arbete har därför lagts ner på konstruktion tativa studier av havens ekosystem, samt en av enbåtsflyttrålar, och en del typer har nått och kontinuerlig fiskeristatistik. Det en mera allmän uppskattning utomlands. utförlig kan i det sammanhanget f. ö. nämnas att en Även Sverige har bidragit med flera konallvarlig brist i det svenska fisket är att någon struktioner av enbåtsflyttrålar för mindre ändamålsenlig fångststatistik knappast före- båtar. En svårighet med alla flyttrålar har kommer. . varit att veta att de verkligen rör sig på Vid sidan om dessa grundläggande popu- önskat djup. Det problemet har man emellertid lyckats lösa med hjälp av den s. k. lationsdynamiska frågor spelar även fiskeritekniken en stor roll för världsfiskets fram- nätsonden, vilken är ett specialiserat ekolod tida utveckling. När man.väl bestämt hur som visar redskapets djup under vattenytan och över bottnen. Nätsonden ger också stor fångst som kan tas ut på ett visst ställe om trålens i vertikalär det ju angeläget att göra detta så effektivt upplysningar öppning som möjligt - dvs. med minsta möjliga insats led och visar t. o. m. hur fisken går in i En förbättrad trålen. Flyttrålarna har nu blivit allmänna.

av kapital och fiskemanskap.

fiskeriteknik bättre arbetsförhål- Även bottentrålningens teknik har utger också landen för fiskarna. Dessutom är en utveck- vecklats under senare år, bl. a. så att trålning ling av fångsttekniken för havens småorganis- på större djup möjliggjorts. I vissa fall kan mer, av skäl som tidigare redovisats, av man nu arbeta på ända ner till l 000 meters största intresse. djup. För att minska trålens friktion mot Fiskeritekniken utvecklas efter många lin- bottnen används rullar eller hjul, s. k. bobjer och utvecklingen gäller såväl själva fångst- bins. metoderna som olika metoder att söka upp Det finns alltså idag moderna och effekfisken. Av avgörande betydelse har också tiva fiskeredskap för fiske ivattenvolymens och framtagandet av nya alla djup, från ytvattnet till bottenvattnet. fartygsutvecklingen konserveringsmetoder som i stor skala kan Denna utveckling mot bättre fiskeredskap användas till havs varit. har också i hög grad underlättats av de En av de väsentligaste händelserna på syntetiska fibrerna, som revolutionerat nät-

Komb, enbåtstlyttrål och bottentrål Trålbord med fäste på bordets utsida (lost Kängor) Trälen drages av en eller tva båtar. Trålbordet kan ej förlora sin skärande verkan Vid dragning med två båtar skall det vara tyngder i stället törtrålbord och .. . .. Page i grann-d __ , 4,

en »s vare bår . .I . . . . . avgaser

trålbord, m1 / _ trålborø, nu trâlens fäste, “__, _ ø r fäste i båtens sk. tvånqs. trålvarp styrning ..- 4 i l Lekare

Stam: a. Oresten Goteborg STJÄRNTRÃL GTERNER PERSSONS $ KONSTRUKTION) rålbord 9d

Figur 4.3 Kombinerad bottentrål och enbåtsflyttrål av svensk konstruktion.

tillverkningen. Man får lättare, starkare ochi stim rakt under fiskefartyget har blivit stanvattnet mindre synliga nät, som fångar bättre dardutrustning. Ekolodet avslöjar inte bara och kan hanteras maskinellt. Underhållet är om det finns fisk eller inte, utan man kan i minimalt. vissa fall också utläsa arten på ekogrammet.

Utvecklingen av fartygen har gått paral- Detsamma gäller det instrument som kallas

lellt med utvecklingen av fångstredskapen. sonar. Exempel är de moderna häcktrålarna med en Sonarn kan beskrivas som ett ekolod med mycket stor trål, som hanteras från fartygets en i det närmaste horisontell sökriktning. akter, i stället för från dess sida, och Från en svängare under fartyget skickas maskinellt med en trålvinda. Resultatet har ljudvågor ut i vattnet från båtens sidor. blivit större trålar och mindre tungt arbete. Därigenom blir ett något eller några kilo- Till det yttre kan en sådan trålare likna ett meter brett område avsökt när båten rör sig valkokeri med det jättelika införselhålet i fram genom vattnet. lnstrumentet är uppenaktern. Men genom hålet bärgas i detta fall barligen ett utomordentligt effektivt hjälptrålen. Till fartygsutvecklingen måste natur- medel i jakten på pelagisk fisk över större ligtvis också räknas tillkomsten av långdi- djup. Det är också arbetsbesparande efterstansfiskets moderfartyg med konservfabri- som man inte tvingas sätta ut stora fiskeredker ombord. skap på vinst och förlust. Sonarn har varit Men det är inte bara metoderna att ta upp standard under flera år på t. ex. norska fisken ur vattnet som genomgått en snabb båtar. Däremot förekommer den ännu så utveckling under efterkrigstiden. Än viktiga- länge inte allmänt på svenska båtar. re är utvecklingen av metoderna att söka Även flyg har börjat användas i sökandet fisk, framför allt de akustiska metoderna. efter fisk. De ryska långdistansflottoma har Ekolodet som hjälpmedel att registrera fisk- t. ex. ibland med sig helikoptrar från vilka

vattenmassan genomsöks. För att en sådan man in all den fisk som samlat sig kring en optisk genomsökning skall vara framgångsrik ljuskälla under vattnet (eller strax ovanför krävs klart vatten och ibland också gynnsam- vattenytan). På detta sätt bedrivs ett mycket ma bottenförhållanden för kontrastens skull. omfattande ansjovisfiske i Kaspiska havet. Även vid valfångst används helikopter för att Även ryskt skarpsillsfiske iöstersjön bedrivs söka valen. I det peruanska anchovetafisket med ljus och pump. Vid det svenska skarputnyttjas helikoptrar. Flygspaningen efter sillsfisket på västkusten används ljus i kombifisk utnyttjar alltså ofta det vanliga dagslju- nation med snörpvad. set, men experiment med användning av Elektriskt fiske förekommer i flera forlaserljus pågår också. mer. Anodfiske utnyttjar det förhållandet I framtiden är det inte heller omöjligt att att fisk, som utsätts för ett elektriskt fält, den moderna fjärranalystekniken (remote tenderar att simma mot anoden (den positiva sensing) sätts in i fiskletandet. Möjligen polen). Detta leder alltså till en koncentrakan fiskolja från vissa fiskarter ibland upp- tion av fisken. Men strömmen kan också träda i vattenytan, t. ex. om fisken simmar användas för att genom chockverkan döda nära ytan. Ännu påtagligare effekter kan fisken. Detta kan ske i kombination med kanske uppträda om t. ex. tonfisk äter olje- anodfiske - men också iandra sammanhang haltiga sardiner. Om man kan bestämma genom att man helt enkelt sticker ner fiskoljeångornas absorptionsspektra kan man elektroder i fiskstim för att genom en kraftig kanske också registrera fiskolja på vatten- elektrisk impuls massdöda fisken. Östersjön ytan - och därmed fisk i vattnet - från ett kan tack vare sitt bräckta vatten eventuellt flygplan eller en satellit med spektrometerut- vara lämpad för elektrofiske. rustning. Trålfiske kan också utnyttja elektricitet. Vid sidan om dessa direkta metoder finns Vid trålning av en i Mexikanska bukten också indirekta metoder att söka fisk. Man förekommande räkart stöter man t. ex. på kan t. ex. fastställa temperatur eller salthalt i problemet att räkan ligger nergrävd i bottenvattnet, för att därifrån dra slutsatser an- dyn under dagtid för att komma fram först gående fiskförekomsten eller över huvud på kvällen. Därför kan man inte med frambedöma möjligheten att vissa arter kan vistas gång tråla under hela dygnet. Amerikanska i vattnet. En regelmässigt bedriven hydro- forskare har emellertid utvecklat en metod grafisk observationstjänst är naturligtvis av enligt vilken trålen, när den dras fram över stor betydelse i detta sammanhang. Man kan havsbotten, föregås av strömförande elektrokanske också - för att fortsätta med de der som skrämmer upp räkorna. På så sätt indirekta metoderna - se djur som är lätta kan de kammas in av trålen även under att upptäcka och som brukar förekomma dagtid. Experiment med denna metod har tillsammans med den fisk man söker. Välbe- utförts i Mexikanska bukten, även om detta kant är ju t. ex. att sjöfågel ofta uppträder ännu inte lett till någon kommersiell tillämppå samma ställe som makrillstim, helt enkelt ning. därför att makrillen och fåglarna äter samma Vid tonfiske förekommer att man skickar småsill. Givetvis kan indirekta sökmetoder en elektrisk genom linan och därmed impuls på olika sätt kombineras med direkta meto- dödar fisken när den nappat på kroken. der. Fiskens lidande förkortas och den blir lättare Bland fångstmetoder under utveckling att dra upp. På samma sätt kan man skicka bör också ljusfiske, elektriskt fiske och en impuls genom harpunlinan vid valfångst. akustiskt fiske nämnas. Ljusfisket är en Liksom fisken kan lockas av ljussignaler urgammal fiskmetod som genomgår en mo- och elektriska signaler, kan den också påverdern utveckling. Ryssarna har t. ex. kombi- kas av akustiska signaler. Ryssarna har t. ex. nerat ljusfiske med pumpfiske. Med hjälp av simulerat ljudet av ätande fisk för att locka en sugpump, som stickes ner ivattnet, suger fisk av samma art tiH en lämplig fångstplats.

Men liksom fisken kan lockas kan den lingstraditionen varit - och är - starkast i naturligtvis också skrämmas i önskade rikt- Asien, vilket till en del sammanhänger med ni_ngar. Försök har t. ex. gjorts att skrämma naturliga förutsättningar. sill till önskad plats genom att simulera Världens nuvarande årsproduktion av odljudet av en flock jagande tonfisk. lade vattenorganismer uppskattas till 4 milj. Det finns ytterligare metoder än de här ton vilket kan jämföras med det samlade berörda att styra fiskens beteende. Man kan världsfisket på drygt 60 milj. ton. Tre t. ex. spärra av vatten med bubbelridåer, fjärdedelar av dessa odlade djur är fisk eller elektriska ridåer, som fisken inte gärna medan resten är ostron och musslor. De tar sig igenom. Alla de beskrivna metoderna stora odlarnationema är Kina med 1,3 milj. att påverka kan också användas i ton per år, samt Indien och Japan med

fisken

kombination med mer traditionella fiskeme- vardera omkring 0,5 milj. ton. I den japanska toder. Man kan t. ex. med hjälp av elektriska siffran ingår även alger. I övrigt är det bara impulser eller ljusblixtar hindra fisk att Sovjetunionen, Thailand och Indonesien som simma ut ur underdelen av en ringnot innan producerar mer än 100 000 ton om året. Hos den är tilldragen. Kina och Indien gäller odlingen framför allt Det grundläggande för alla här beskrivna sötvattenfisk - den stora odlaren av havsormetoder är att man söker styra fiskens ganismer är Japan. beteende genom att med olika medel påver- Den japanska utvecklingen har under seka dess sinnen. Vidare forskning kring fiskars nare år varit snabb. 1955 odlades och skörsinnesfysiologi leder till förbättring av dessa dades i grunda havsvatten 154 000 ton mametoder. Det finns inom detta område rina produkter (ostron, fisk, alger m. m.). många grundläggande problem som ännu Detta utgjorde då 3,1 procent av Japans icke är lösta. Trots att man vet att fisk dras totala skördar av marina produkter, högsjötill ljus, så vet man t. ex. inte vad detta fisket inräknat. 1963 hade den siffran, trots egentligen beror på. en allmän stark expansion av fisket, ökat till 5,8 procent. I absoluta siffror innebar detta en ökning till 389000 ton. Havsodlingen Fiskodling m. m. hade alltså under perioden blivit omkring 2,5 gånger mer omfattande. Även senare har På landytan var det länge sedan människan utvecklingen varit snabb, även om den inte övergick från att enbart jaga villebråd till att varit snabbare än den allmänna utvecklingen också hålla husdjur för sin livsmedelsförsörj- av havsfisket. 1968 skördades 522 000 ton ning. När det gäller marina organismer har odlade havsprodukter, och dessa utgjorde då svårigheterna att bedriva en planerad odling fortfarande av det totala havs- 5,8 procent varit mycket större. Ännu i våra dagar spelar fisket. Eftersom odlingen är inriktad på jakten - dvs. det vanliga fisket - en ojäm- förhållandevis värdefulla arter är emellertid förligt mycket större roll än den av männi- dess värdemässiga andel större, eller omkring skan odlade fisken. Vissa former av odling 13 procent. Odlingen i sötvatten är mindre har emellertid förekommit under lång tid. I betydande och når för det mesta inte upp till Japan fanns lagstiftning beträffande ostron- en tiondel av havsvattenodlingen. odlingens former för redan ett par tusen år Men vid sidan om de nämnda exemplen sedan. Likaså förekom ostronodling i de förekommer havsodling på många andra håll och romerska kulturerna. I både i världen. Primitivare former grekiska av fiskodling Asien och Europa finns en gammal tradition t. ex. sådana där man helt enkelt stänger av att odla karp i sötvattendammar. På Java har laguner i vilka fisken på egen hand vandrat in saltvattenfisken Chanos chanos milk- - förekommer i ett flertal och (eng. tropiska fish), som är växtätare, drivits upp i dammar subtropiska länder. Mera vetenskapligt unsedan 1400-talet. Över huvud har fiskod- derbyggda försök att odla fisk och skaldjur

har på senare tid också startats i bl. a. USA, En annan svårighet är att fisk ofta är Storbritannien, Frankrike, Nederländerna, mycket känslig för parasiter och sjukdomar. Italien, Norge, Danmark och Sverige. Forskning kring dessa sjukdomar och deras Fiskodlingen kan nå en ännu mycket bekämpande är därför nödvändig i samband större omfattning i framtiden. FAO har med fiskodling. t. ex. beräknat att 550 000 kvadratkilometer För att förädling av den odlade fisken i södra och östra Asien skulle kunna avsättas skall vara möjlig krävs att fisken hålls i för fiskodling, utöver den yta som redan fångenskap under hela sin livscykel, och från används för ändamålet. generation till generation. Dessvärre är det Det kan synas egendomligt att övergången ofta svårt att få havsfisk att föröka sig i från jakt till kontrollerad odling genomförts fångenskap. En i detta sammanhang mycket så mycket fullständigare för landdjur än för viktig framgång är att japanerna nyligen havens djur. Från vissa synpunkter kan man lyckats få ål i fångenskap att lägga befrukttycka att odling borde löna sig bättre på den ningsbara ägg. Ålen har bedömts som spemarina sidan. Dels är ju fisk i sitt naturliga ciellt svår i detta avseende. Den japanska tillstånd ofta mycket utspridd och svår att bedriften gäller dock icke den atlan tiska ålen observera, vilket försvårar infångandet. Dels utan ett annat släkte. I den mån man lyckas har fisken, genom att varje hona hos många hålla fisken fången under hela livscykeln arter kan lägga hundratusentals ägg per år, en stöter man också på problemet att anpassa mycket stor fortplantningspotential. I den fiskens föda, samt dessutom vattnets salthårda naturliga miljön är det få av dessa ägg, halt, temperatur m. m., till vad fisken kräver eller de kläckta ynglen, som överlever. Man under sina skilda utvecklingsstadier. Detta borde, tycker man, kunna få högre överle- kräver helt naturligt omfattande fiskeribiolovandefrekvens under kontrollerade betingel- giska kunskaper. ser. Till dessa tänkbara fördelar kommer så Eftersom det är svårt att hålla fisken möjligheten att i samband med odling föräd- fången under hela dess livscykel förekommer la fisken. det många former av fiskodling där männi- Problemen är emellertid också stora och skan bara griper in under en viss period av sammanhängande med artemas lämplighet fiskens liv. I vissa fall fångar man kläckta för odling. En väsentlig fråga vid varje yngel i naturen för att därefter driva upp fiskodling är foderkostnaderna. Fisk är ofta dessa yngel till färdig fisk i inhägnader. I känsligare med hänsyn till födans art än andra fall kläcker man i stället äggen och t. ex. fjäderfä och svin. Om man har en driver upp ynglen i odling för att därefter köttätare skall fodret innehålla tillräckligt släppa ut den unga fisken i naturliga fiskevatmed djurprotein. Dessutom skall det ha rätt ten. Vad som kan ge lönsamhet varierar konsistens, osv. Fiskfodret skall så mycket naturligtvis från art till art, beroende på dess som möjligt likna den föda fisken äter under levnadssätt. Det gäller att identifiera och naturliga betingelser. Anskaffandet av sådan vidga de förekommande flaskhalsarna - båföda är dyrt. Ienlighet med de resonemang de i den naturliga produktionen av marina som förts tidigare i detta kapitel inser man organismer och i det traditionellt bedrivna att det går åt ett mycket stort antal kilo föda fisket. Av det sagda framgår också att det för att framställa ett kilo färdig fisk. Efter- knappast går någon skarp gräns mellan fisksom födan i det naturliga tillståndet också är odling å ena sidan och fiskevårdande åtgärmycket finfördelad är den svår att samla in der å den andra. på ett ekonomiskt sätt. Utvägar ur detta Av alla havets djur torde ostron vara dilemma kan finnas i de fall då födan också lättast att odla. Ett ostron producerar mer

går att odla eller kan tillverkas med industri- än 100 milj. romkorn vid ett enskilt rornlägg-

fisk som utgångsmaterial, och då den odlade ningstillfälle. Dessa utvecklas till små larver, fisken är en efterfrågad och dyrbar produkt. vilka efter någon tid sätter sig fast på en

till ägg. Räkodlingen och det till havs bedrivna tillgänglig ren yta för att där utvecklas ostron. Ostronodlaren tillhandahåller en räkfisket pågår sålunda parallellt. Under ododlingen byggs upp. lingens gång lever äggen, larverna och de lämplig yta på vilken Ytan kan vara stor och sammanhängande vuxna räkorna i successivt olika typer av och tillverkad av t. ex. keramiskt material. behållare och inhägnader. I odlingen ingår Traditionellt ser ostronodlingar ut på det också odling av Växtplankton (kiselalger) och viset. en del mindre djur som utgör föda åt de Men ytorna kan också utgöras av större uppväxande räkorna. Tillgången på föda som är fästade måste vara riklig för att kannibalism skall snäckskal i rader på lodrätt hängande snören. Denna teknik - en avse- undvikas. l senare utvecklingsstadier äter värd - har introducerats av räkorna bl. a.” malda musslor, fiskmjöl och förbättring år. Fördelarna är att majs. 100 ton odlade räkor skickas årligen japanerna på senare ostronens smak inte skadas av bottenslam, till Tokyo för försäljning på den stora att ostronen skyddas från sina naturliga fiskmarknaden. Framgången med den japansoch att de blir mer välnärda ka räkodlingen tycks emellertid inte enbart fiender, genom kommer bero på ett skickligt biologiskt och tekniskt att en större vattenmängd att passeunder dess livstid. Liknande utvecklingsarbete, utan också på att räkprira varje ostron fördelar har också norrmännen uppnått då serna är höga i Japan. de under senare år framgångsrikt odlat blå- I USA, England och Frankrike försiggår musslor i ett slags nätstrumpor av konstfiber försök med odling av andra räkarter. Franssom hänger ner i vattnet. männen räknar med att ha en lönsam pro- Mussel- och ostronodling ger i jämförelse duktionsprocess utvecklad om några fåtal år. med andra odlingar av havsorganismer en Engelsmännen har beräknat att det skulle gå hög avkastning mätt i kött per åt 5 kilo foder â 60 öre per kilo för att mycket och tidsenhet. Detta framgår av producera ett kilo räkor. Foderpriset för ett ytenhet nedanstående uppställning. Idag finns stora kilo räkor skulle alltså uppgå till tre kronor. över hela världen, Man räknar med att kunna för ostron- och musselodlingar sälja räkorna även om de kanske är vanligast i Asien. omkring l5 kr per kilo. Engelsmännen bedriver i Skottland och på Isle of Man en lovande försöksodling av

Djur- och odlingsslag Ton/kmz, år

flatfisk. Man har visat att äggen av rödspätta

Chanos (Taiwan, med fertilizer) Chanos (Indonesien, med kloak- Man har uppnått överlevnadsgrader som ligvatten) 500 ger långt över dem inaturen, och också över Japansk räkodling l 000 Ostron (Japan) 5 150C dem som uppnåtts i fiskodlingar i andra Ostron (Rhode Island) 6 2503 26 800° länder. Man har t. ex. lyckats producera en Andra musslor (Spanien) miljon rödspättor ur äggen från 20 rödspätts- 3 En saltvattenñsk honor. Eftersom Chanos är växtätare kan man öka Konstbefruktningen sker med en teknik produktionen genom gödsling av vattnet. I första hand får man då en ökad växtproduktion. liknande den som länge utnyttjats för sötvat- C Köttvikter tenfisk. Romkornen och mjölken pressas ur

könsmogna djur som fångats i havet. Beträfhar tagits upp av bl. a. japaner- fande tillämpningen av denna teknik på Räkodling en del fina resultat. havsfisk har för övrigt norrmännen gjort na, som åstadkommit Det är emellertid fråga om andra räkarter än väsentliga pionjärinsatser på torsk och flat-

de hos oss förekommande. Man har lyckats fisk. kläcka ägg från honor, som tagits i havsfis- En av vinsterna med de engelska odlingar-

ket. Varje hona lägger uppemot en miljon na består i att ynglen under sin första tid, då

de i den naturliga miljön är lätta offer för varma vatten är tillväxten däremot ständig. omvärldens faror, lever skyddat i odlingen. En flatfisk når därför fullvuxen storlek

Som yngel simmar rödspättan iytliiga vatten ungefär dubbelt så fort som inaturen (4 åri

och ser ut som en vanlig fisklarv. Efter någon stället för 7 för en rödspätta). tid börjar emellertid det vänstra ögat att Från svensk är

synpunkt de engelska

vandra över till högra sidan, som samtidigt fiskodlingsförsöken intressantare studieobblir gråfärgad och får röda prickar medan jekt än t. ex. de japanska fiskodlingarna. vänstersidan behåller sin vita färg. Efter Eftersom det brukar anses nödvändigt att denna omvandling övergår fisken till sitt använda uppvärmt vatten i fiskodlingar på vuxna bottennära liv. våra breddgrader för att odlingen skall ha en När rödspättan kommit förbi den första chans att bli lönsam, är ju de engelska farliga perioden i sitt liv kan fiskodlaren erfarenheterna intressanta. l vissa speciellt välja mellan olika tillvägagångssätt. En tanke avseenden är emellertid betingelserna för när de engelska försöken inleddes var att fiskodling i Sverige och i England också rödspättan skulle kunna sättas ut i naturliga skilda. I England finns ju t. ex. ett kraftigt fiskevatten för att där växa sig fullvuxen. tidvatten som skapar problem, men som Detta var emellertid förknippat med en del också orsakar en ibland önskad vattenomsvårigheter. Bortsett från att det är svårt att sättning. Beträffande lönsamheten har anhitta fisken igen så tycks också den i tytts att om man odlat en värdefullare fisk fångenskap födda rödspättan klara sig förhål- t. ex. tunga istället för rödspätta - så hade landevis dåligt i naturen. Ett av skälen är att verksamheten redan nu kunnat vara lönsam. de odlade rödspättoma ofta inte får någon Den i Sverige bedrivna fiskodlingen gäller grå pigmentering på sin högersida utan för- nästan uteslutande laxfiskarter. Betydelsefulblir vita, vilket man inte vet vad det beror last är laxodlingen, som i avseende på resulpå. Därför upptäcks spättorna lättare av sina taten anses stå i internationell särklass. Bakfiender. till denna grunden odling är vattenlagens Engelsmånnen har också försökt att sätta bestämmelse att vattenutbyggnad inte får ut spättorna i en avgränsad havsvik. Till en ske om fiskeri- eller annan näring av större början var man rädd för att måsar skulle

betydenhet lider väsentligt förfång”. Man

konsumera de små spättorna, men krabbor har därför varit att söka bevara tvungen visade sig vara en långt farligare fiende. Vid laxbestånden i älvar som utbyggts för kraftett senare försök fiskade man därför upp ändamål. Då t. ex. visade laxtrappor sig 25 000 krabbor ur viken innan spättorna otillräckliga för den har man uppgiften, sattes ut. Andra problem orsakades av några också börjat odla fisken. De fiskar som mycket kraftiga regnfall. När vattnet späddes för konstbefruktningen utnyttjas kan fångas ut av regnvattnet sjönk salthalten. Dessutom i naturen, men det har också visat sig möjligt förde regnet med sig stora mängder döda att få fram fiskar könsmogna i fångenskap. växtdelar från land, som bröts ner under Därför är det också att bedriva möjligt syreförbrukning i viken. Många spättor dog systematisk avel, vilket sker. därför av syrebrist. Ynglen från de kläckta romkomen drivs En tredje möjlighet, som också prövats i sedan i odlingsanstalter upp till utvandringsde engelska försöken är att sätta de små färdiga laxar - s. k. smolt - vilket tar två år. rödspättorna i speciella bassänger. Som vat- Odlingen är intensiv, dvs. man samlar ett ten har använts kylvatten från atomkraft- stort antal fiskar i en liten vattenvolym och verk, varigenom man kunnat hålla en tempe- utfordrar dem ständigt. När laxen blivit

ratur på omkring 20°C året runt. I sin drygt 15 centimeter lång och fått en vikt av

naturliga miljö växer flatfisken knappast alls 30-40 gram, sätts den ut i naturliga vatten. under vinterhalvåret då vattnet är förhållan- Den vandrar ut i Östersjön (eller Västerhadevis kallt. I odlingen med sitt regelbundet vet), tillväxer snabbt, och återfångas till viss

del som vuxen lax för konsumtion. odling för att tillgodose fritidsfiskets behov Även om huvudsyftet med laxodlingen - fisken sätts ut i vatten för vilka sportfiskaär att motverka den åderlåtning av laxbeståndet re kan köpa fiskerätt. Den i handeln föresom kraftutbyggnaden medför, så är deti kommande regnbågen är däremot till stor del detta också av intresse att - även om den sammanhang importerad till hundra betrakta odlingens ekonomi. Lönar sig od- procent är odlad. Från Danmark importerar lingen från strikt ekonomisk synpunkt? Här vi för närvarande 500 ton regnbåge om året. är några siffror som belyser den frågan. Det bör också nämnas att ålodlingsförsök Numera utsättes totalt 1,8 milj. smolt per i en liten skala startats inom Sydkraft. Detta âri Sverige. Den genomsnittliga produktions- kraftföretag har på olika sätt konfronterats kostnaden per styck har beräknats till tre med ålen och de möjligheter den ger. Dels kronor. Det totala produktionsvärdet av den har företaget enligt olika vattendomar skylutsatta smolten är alltså 5,4 milj. kr. dighet att transportera ålyngel som stoppats Eftersom laxen vandrar efter utsättandet vid kraftanläggningar till andra vatten. Dels kommer den att beskattas av flera länders får företaget en stor varmvattentillgång vid fiskare. Totalt tar dessa fiskare upp omkring Barsebäckskraftverket. Varmvatten är av inlO procent av den utsatta fisken.- Mest tar tresse i samband med ålodling dels därför att danska fiskare - svenskarna tar upp omkring ålen med fördel odlas iuppvärmt vatten och fyra av de tio procentenhetema. dels därför att glasålen söker sig till kraftver- Fångstvärdet av en fiskad lax (3 â4 kilo) kets varmvattenutsläpp och alltså kan fångas är ofta omkring 30 kr. Eftersom det går åt lätt där. Ålodlingen så att det i tillgår tio smolt â_-ca tre kronor för att producera vatten sätts naturliga fångade ålynglet i en fångad lax â 30 kr. så går affären så dammar eller bassänger där det utfordras till vida just jämnt ihop. Men tar man också och får växa till full storlek. hänsyn till att svenska fiskare bara tar upp I Sverige har även livsmedelsföretaget en mindre del av återfångsten - och också Abba AB, som är dotterföretag till Pripps, till att fiskarna inte betalar fiskodlingsanstal- långt framskridna planer på att tillsammans ten för den fisk de tar upp - så framstår det med utvecklingsföretaget Arbman develophela från svensk ekonomisk synpunkt som ment starta är i detta fall fiskodling. Syftet en klart dålig affär. primärt att tillgodose Abbas behov av fiskrå- Några ytterligare kommentarer till laxod- vara. Med till att den hänsyn naturliga lingens ekonomi är emellertid nödvändiga. sådan råvara bedöms tillgången på fullvärdig Till att börja med är det en mycket stor osäker, bl. a. beroende på föroreningarna i spridning på produktionskostnaden per havsområdena, utvecklas fiskodling med slutsmolt. Detta beror på sjukdomar som kan na vattensystem. Möjligheten att utnyttja drabba odlingama och på de mycket varie- avfall från bryggerinäringen som utgångsmarande kostnaderna för transporten från od- terial för fiskfoder beaktas också. lingsplats till utsättningsort. Dessutom är de Det finns många andra exempel på fiskodnuvarande produktionskostnadema högre än ling än de här nämnda. Sötvattenfisken har vad de skulle bli om huvudsyftet var laxod- vi hittills gått helt förbi, och vi skall också ling rätt och slätt. som ju Vattendomama, nöja oss med att nämna ett enda exempel. syftar till att återställa enskilda älvar i så Det är det mycket eleganta växelbruk som långt möjligt naturligt skick, innebär att kineser och även en del andra folk bedriveri speciella krav ställs på odlingen. Slutligen har sina risfält. Under en del av säsongen odlas produktionskostnaden per smolt under den där karp som livnär sig på resterna av gamla tid laxodling pågått varit sjunkande. risplantor, samtidigt som de gödslar fältet Förutom lax odlas i Sverige också havs- med sina exkrementer. Under en annan del öring (200 000 smolt per år), regnbågsforell av säsongen odlas ris på fälten. och röding. Till betydande del sker denna För att avgränsa en fiskodling finns

5- 65

än dammar med meka- Sovjetunionen lär avfallsbarr (bladproteiner) många andra metoder avgränsning. Man från skogsavverkning användas för kycklingnisk, och kanske vattentät, i havet med nät, Dessa exempel skulle kunna kan t. ex. omge en odling uppfödning. eller med elektriska bubbelridåer, mångfaldigas. För fiskodling har det nämnts barriärer, att man skulle kunna använda t. ex. visst eller kanske med system av ljusramper. håller fisken bryggeriavfall och avfall från skogs- och Sådana metoder på plats samtioch cellulosaindustrin. Generellt borde avfallet digt som man får en genomströmning från de kringliggande vatt- från livsmedelsindustrin ge stora möjligheter näringstillförsel kan också nämnas i detta sammanhang. Det är sannolikt att ett nen. I det sammanhanget kalla odlade foreller till medvetet utvecklingsarbete så småningom att japanerna lyckats med hjälp av ljudsignaler. Under kan ge ett avsevärt billigare fiskfoder. utspisning den tid fisken lär sig att reagera på ljudsigna- Sammanfattningsvis kan man peka på ett i antal intressanta utvecklingsmöjligheter för lerna hålls den i en stor nätinhägnad När detta tid är det marina odlingar. Få av dessa möjligheter är havet. pågått någon emellertid att helt plocka bort nätet ännu så länge förverkligade. Även om man i möjligt för att låta fisken fritt Vid fiskodlingsförsök stött på svårigheter, så har simma omkring. man ingenstans så att säga slagit huvudet i utspisning kommer den ,ändå på anrop. Att göra en samlad bedömning av fram- taket. Trots att många av dagens fiskodlingar tidsutsikterna av marina med finns det för odling organis- kämpar lönsamhetsproblem mer är svårt. Uppenbarligen finns stora därför anledning att överväga ett utvecklingssvårigheter t. ex. beträffande foderkostnader arbete inom detta område. och sjukdomsbekämpning. Hos oss tillkom- Tidigare nämndes att gränsen mellan fiskmer dessutom de svårigheter som ett kallt odling och fiskevård inte är skarp. Att driva klimat Å andra sidan finns också upp fiskyngel i odlingar för att därefter sätta skapar. utvecklingsmöjligheter. För att ut dem i naturliga fiskevatten är ju t. ex. ett uppenbara eliminera kylan finns ju en efter hand allt gränsfall. större på kylvatten från atomkraft- Ett annat sätt att främja havsfiskens

tillgång

verk, och för sjukdomsbekämpning ger na- tillväxt är att flytta fisk från ett havsområde turligtvis de medicinska vetenskapema efter till ett annat. Danskarna har t. ex. flyttat hand allt större möjligheter. rödspätta från Västerhavet till Bälten och Till detta kommer andra gynnsamma fak- Kattegatt (dock utan lönsamhet). Brittiska torer. Förädling bör i princip kunna drivas och holländska vetenskapsmän har flyttat lika långt som skett för andra husdjur. Men yngel av rödspätta från områden utanför har för fiskens del - kusten den utvecklingen holländska till Doggers Bank i Nordbortsett från karp - knappast startat. Emel- sjön. Resultatet var strålande så till vida att lertid finns en del uppmuntrande försöksre- fisken växte tre å fyra gånger så fort i sultat. Genom urval och hybridisering har Nordsjön som utanför Holland. Men dessman fått fram foreller som växer snabbare, värre var det fler nationer som fiskade på foreller som är mindre salthaltsberoende, Nordsjön än utanför Holland, och hollänflatfisk som är resistentare mot förändringar dama och britterna lyckades inte få någon i den yttre miljön, osv. ersättning för att de förbättrade nordsjö- Foderkostnadema är fortfarande ett avgö- fisket. Därför fullföljdes aldrig verksamheten rande problem, men även där tycks man i stor skala. kunna peka på intressanta utvecklingsmöjlig- Även ryssarna har visat intresse för dessa heter. För andra djur än fisk framställs ju metoder. De har transporterat lax från Stilla redan idag foder ur olika slags avfallsproduk- havet till Atlanten, flundra från Östersjön ter. Vid Cardo, moderbolag för bl. a. Socker- till Kaspiska havet, stör från Sibirien till bolaget och Felix, framställs ett proteinpre- Östersjön och strömming från Östersjön till parat ur resterna från potatisskalning, och i Aralsjön. I enstaka fall har dessa flyttningar

varit klara framgångar. Mycket lyckad har en halv promille. Ändå anses det inte möjligt också inplanteringen av havsborstmask i Kas- att fiska mer än 100-500 milj. ton per piska havet från Aralsjön varit. Eftersom år utan risk för En annan överfiskning. denna mask är viktig föda för stören har att öka fångsterna möjlighet är att exploastörfisket fått en utomordentligt livgivande tera de av havens organismer som befinner injektion. 65 000 exemplar av masken sattes sig i näringskedjomas början, t. ex. plankton, ut omkring 1940. Senare har man beräknat vars samlade biomassa är mycket större än att mängden mask i norra havet fiskens. Kaspiska En sådan exploatering stöter emelskulle uppgå till 150 000-200 000 ton. lertid på stora teknisk-ekonomiska problem. Ryssarna har också föreslagit inplantering av En djurgrupp som trots allt erbjuder vissa sill i de näringsrika vattnen kring Antarktis. möjligheter är den antarktiska krillen, av l Sverige har möjligheten att importera vilken man enligt osäkra bedömningar skulle ålyngel från England för inplantering i svens- kunna fånga 100 milj. ton per år. ka insjöar diskuterats. Utanför dammluckor- Omkring hälften av den fisk som för., na i de engelska flodema samlas nämligen närvarande tas ur världshaven omvandlas till mycket stora mängder ålyngel. fiskmjöl, vilket är ett våldsamt proteinslö- ”Ogräsbekämpning” till havs kan kanske seri. Vi kan grovt räkna med att det bara år också aktualiseras. Man vet t. ex. att havets den andra halvan - dvs. 30 milj. ton - som sjöstjärnor konsumerar mycket stora mängutnyttjas effektivt. 30 milj. ton fisk står der av sådant som annars skulle kunna alltså för 3 procent av mänsklighetens proutgöra fiskföda. Frågan är bara hur bekämp- teinkonsumtion. ningen skall gå till. Kan man lösa problemet att göra aptitlig Ett annat mellanting mellan odling och människoföda av den fisk som idag går till havsfiske är att genom näringstillförsel eller fiskmjölsfabrikema, så vore därför mycket uppvärmning förbättra livsbetingelserna för vunnet. I så fall - och under förutsättning av fisken i de naturliga fiskevattnen. Möjlighe- ett intensivare fiske skulle fisket och terna att med artificiella medel efterlikna krillfångsten sammantagna kunna ge 6,6-20 naturens uppvällande näringsrika bottengånger mer protein till världshushållet än det strömmar har också studerats. Ett förslag är nuvarande fisket (200 milj. ton respektive att atomkraftverk på havets botten skulle 600 milj. ton har dividerats med 30 milj. värma upp bottenvattnet och därigenom föra ton). det upp till ytan. När man tänker på den att öka livsmedels- Ytterligare möjligheter

l

utomordentliga biologiska produktionen i ur haven är att med artificiella utvinningen Humboldtströmmen utanför Peru förstår medel Öka fiskproduktionen. Odling av fisk man att metoder att bringa näringsrikt djup- inriktas emellertid i första hand på dyrbar vatten till ytan har en stark attraktionskraft. eftersom konsumtionsfisk, foderkostnaderna är höga. Möjligheten att med konstodlade medel föra upp näringsrikt bottenvatten till ytan för att stimulera havens biologiska Sammanfattande bedömningar har också diskuterats, produktion men ligger i alla händelser mycket långt ifrån ett tek- Det totala världsfisket, som idag uppgår till nisk-ekonomiskt förverkligande. nära 70 milj. ton per år, bidrar med omkring En annan möjlighet som ofta nämnts är 3 procent av de proteiner mänskligheten att i en större utsträckning än vad som redan konsumerar. Havsproteinerna är alltså inte av sker skörda havens större alger (tång) - och någon avgörande betydelse för jordens pro- också odla sådana havsväxter. Detta framstår teinförsörjning. Kan den situationen ändras? som en intressant därför att dessa möjlighet Av den per år nyproducerade biomassani växter befinner sig i näringskedjomas början

världshaven utgör det årliga världsfisket blott

och alltså representerar en stor sammanlagd

biomassa. l länder där sådana växter redan Förslag utnyttjas t. ex. Japan och Kina - skulle ju också en sådan odling anknyta till ett existe- Havsfiske rande konsumtionsmönster, vilket är av mycket stor betydelse. Å andra sidan är det I vilken utsträckning och på vilka sätt bör

viktigt att komma ihåg, när man diskuterar man från svensk sida delta i exploateringen

växtproteiner, att också landområdenas växt- av havens livsmedelsreserver? En grundlägproteiner är mycket ofullständigt utnyttjade. gande förutsättning för en sådan exploate- De livsmedel som kan tas ur haven är ring är att den skall vara lönande. Från den alltså, för att sammanfatta, inte av någon utgångspunkten kan man diskutera det stor i det nuvarande svenska fiskets nuvarande situation för att mycket betydelse världshushållet även om de är av stor bety- komma fram till eventuella förslag om fördelse för enskilda länder. Det förefaller inte ändringar. heller sannolikt att den situationen kommer Eftersom det svenska fisket hjälps upp att ändras i framtiden. kan man genom statliga stödåtgärder - även om man Visserligen havens livsmedelsresurser effekti- inte kan tala om direkta subventioner - är utnyttja vare än vad som sker idag. Det är möjligt att det svårt att bilda sig en uppfattning om man får fram teknik för att fånga och bereda lönsamheten. Det är möjligt att det nuvarande organismer som befinner sig i näringsked- de svenska fisket går ihop, men det är inte jomas början, och tekniska genombrott kan säkert) komma när det gäller att med konstlade Om vi inte hade något fiske i Sverige och medel stimulera den biologiska produk- stod inför valet att eventuellt bygga upp ett tionen i haven. Allt detta kan ändra den sådant, vore det självfallet riktigt att ta reda - men å andra sidan hade förutsättningar att gjorda bedömningen på om verksamheten hör det ju också till bilden att världens bli lönsam. Vi förutsätter emellertid i det befolkning snabbt växer. Det är också viktigt följande att ett svenskt fiske existerar och att påpeka att en drastisk ökning av livs- diskuterar istället frågan hur detta fiske skall medelsutvinningen ur haven kräver olika slag kunna göras så positivt som möjligt. av tekniska genombrott. Några mycket stora För att få en inblick i produktivitetsförosäkerheter om hur omfattande havens na- hållandena är det av intresse att göra en turliga biologiska produktion är torde inte jämförelse mellan det traditionella svenska råda. fisket å ena sidan, och det av Astra bedrivna Men man får naturligtvis inte heller un- industrifisket utanför Västafrika å den anddervärdera havens roll i livsmedelsförsörj- ra.

ningen. På många håll är fisket av stor lokal I det traditionella svenska havsfisket fång-

betydelse - t. ex. i Japan och över huvud i ades 1970 sammanlagt 284000 ton fisk, u-ländernas kustregioner. Fisket betyder vilket hade ett fångstvärde dvs. försäljningsmycket för att ge en mer varierad och pris vid förstahandsförsäljningen av 211 milj. näringsriktigare kost - t. ex. i avseende på kronor. För att ta upp denna fisk användes aminosyresammansättning. Det finns därför en produktionsapparat bestående av 5 000 all anledning att så långt det går utnyttja och yrkesfiskare samt båtar och redskap till ett vårda de livsmedelsresurser haven innehåller. beräknat återanskaffningsvärde av 600 milj. Men, som redan framhållits, det finns också kr. Möjligen har den senare siffran sjunkit anledning att varna för den ofta förekom- något under senare år till följd av försäljning mande föreställningen att världssvältens pro- ur riket av en del större västkustbåtar. blem relativt lätt skulle kunna hitta sin lösning i havsdjupen. Så förhåller det sig 1 inte. För fullständighetens skull bör nämnas att det norska fisket, och även flera andra länders fisken, bärs upp av mycket stora subventioner.

Industrifisken, inklusive den i detta sam- redskap för 15 milj. kr på Astra är 2,5 manhang jämförbara s. k. skrapfisken, upp- procent av motsvarande 600 milj. i det gick år 1970 till 132 795 ton och hade ett svenska fisket. Man torde med säkerhet fångstvärde av 29 357 000 kronor. Industri- kunna påstå att de andelar av det svenska fisken utgjorde sålunda 46,8 procent av det fiskets produktionsapparat som är engagesvenska fiskets vikt och 14,4 procent av dess rade i industrifisket är mycket mer än 2 respektive 2,5 procent. I industrifisket utfångstvärde. Astrafisket utanför Nordvästafrika drivs nyttjas ju till mycket stor del de stora och av ett dotterbolag till Astra tillsammans med nya båtarna på västkusten. ett norskt rederi.. Syftet är att få fram råvara Slutsatsen blir att det industrifiske som till fiskmjöl och fiskproteinkoncentrat. Fis- bedrivs inom ramen för det traditionella ken är sill- och makrillarter. svenska fisket förefaller ha en mycket låg I Astras fiskeflotta, som totalt represen- produktivitet. terar en investering av ca 40 milj. kr. ingår Men trots denna låga produktivitet föredels en fiskmjölsfabrik installerad ombord på faller industrifisket ändå vara den starkaste ett gammalt valkokeri och dels ett tiotal delen av det traditionella svenska fisket. Vi norska ringnotsbåtar vilka används som vet ju att andelen industrifisk i det svenska fångstfartyg. Sammanlagt sysselsätts 200 fisket ökar. Exporten avtindustrifisk har

man. För att kunna med ökat, medan importen av konsumtionsfisk av

göra jämförelsen det svenska industrifisket i övrigt måste högre kvalitet ökar. Det viktmässiga exportemellertid investeringar och arbetare i fisk- överskottet har Ökat även om en stagnering mjölsfabriken räknas bort. Den fiskande inträffat under senare tid till följd av att personalen på fångstbåtama uppgår då till flera av de trålare som varit engagerade i 100 man, och investeringarna i fångstbåtarna industrifisket sålts till Danmark. Det värdemed redskap uppskattas till omkring 15 milj. mässiga importöverskottet ökar. Detta pekar kr. på att situationen för konsumtionsfisket Med den produktionsapparaten tar Astra möjligen är än mer problematisk än situaupp 150 000 ton fisk om året - dvs. mer än tionen för industrifisket. hela det svenska industrifisket i övrigt. Efter- För att göra bilden något fullständigare som fisken går direkt till fiskmjölsfabriken bör man emellertid också skilja på olika slag inom samma företag finns det inget första- av konsumtionsfisk. Av allt att döma är det

handsförsäljningspris på den. Om man emel- den stora och dominerande del av konsum-

lertid räknar med samma pris som på övrig tionsfisket som varit inriktad på den stora svensk industrifisk, dvs. genomsnittligt 22 sillen som drabbats hårt under senare år. För öre per kilo, så blir fångstvärdet av Astrafis- annat konsumtionsfiske, t. ex. det som är ken omkring 33 milj. kr. inriktat på torsk och kolja, kan situationen För att jämförelsen mellan Astrafisket många gånger nog vara relativt gynnsam. och det övriga svenska fisket skall kunna Det svenska fisket har traditionellt varit genomföras fullt ut, så behöver vi också inriktat på konsumtionsfisk. Det har bl. a. siffror på hur stor del av den svenska varit i det omsorgsfulla hanterandet av fisyrkesfiskarkåren samt båtar och redskap, ken som svenskt ñske haft ett av sina som är engagerade i just industrifisket. Så- kvalitetsbetonade särmärken. Det är heller dana uppgifter är svåra att få fram eftersom inget tvivel om att fiskarna varit stolta över ju samma båtar och fiskare ofta är engage- just denna inriktning. Trots detta, och trots rade i både industrifiske och konsumtions- att det svenska fisket inte byggts upp med fiske. Man får därför nöja sig med följande tanke på industrifiske, förefaller alltså inkvalitativa resonemang. dustrifisket med alla sina svårigheter vara 100 fiskare på Astra är 2 procent av den livskraftigare delen av svenskt fiske. 5 000 svenska yrkesfiskare - och båtar och Den givna redogörelsen har pekat på flera

grundläggande problem för det nuvarande något slag, som de svenska fiskarna skulle svenska fisket. Tillgången på fisk i traditio- kunna deltaga i. nella fiskevatten har blivit allt knappare (se s. 51 ff). Industrifisket är förhållandevis starkt

trots att det svenska fiskets produktions- D Havsresursutredningen vill betona vikten

apparat icke är byggd för detta slags fiske. av åtgärder som syftar till att hälla fiskarna Andra fiskeformer än de traditionella före- underrättade om lämpliga fängstplatser. faller kunna ge avsevärt högre produktivitet. Mot denna bakgrund lägger havsresursut- Vrak på bottnarna i de traditionella fiskeredningen fram förslag som eventuellt kan bl. a. och vattnen, Kattegatt Skagerack, leda till en förbättring av situationen. åsamkar fisket stora redskapsförluster vid Till en början torde det finnas möjligheter bottentrålning. att i vissa avseenden förbättra villkoren för det traditionellt bedrivna fisket i Nordsjön och Skagerack. Ett grundläggande problem E] Enligt havsresursutredningens uppfattning är ju här överfiskningen. Mycket kraftigare vore det av stort värde om särskilda fiskekarrestriktioner än de för närvarande rådande är tor gavs ut på vilka kända vrak med sina nödvändiga om detta fiske skall kunna ge en Becca-positioner markerades. kontinuerlig och rimlig avkastning i framtiden. Vid sidan om försök att förstärka det Dessa restriktioner måste komma som ett nuvarande fisket skulle det också vara av resultat av internationella överenskommel- intresse att undersöka möjligheterna för ett ser. Överenskommelserna kan innehålla be- svenskt långdistansfiske. Som framgått tidistämmelser om kvotering av fisket mellan de gare i detta kapitel finns det ju många olika nationerna. Vilken kvotering man för- fiskevatten runt om i världen som ännu icke handlar sig fram till blir bl. a. beroende av de är fullständigt exploaterade. Ett flertal av de nuvarande fångstuttagen. Från bl. a. den stora nyanskaffade fiskebåtama på västkussynpunkten är det oroande att Sverige inte ten skulle också mycket väl kunna sättas ini har någon fångststatistik som talar om hur långdistansfiske. mycket fisk som fångas i vilka områden. För att ett långdistansfiske skall kunna bli effektivt krävs emellertid att det utförs i viss skala och samordnas. En åtgärd att överväga - EI Havsresursutredningen vill därför starkt som komplement till nuvarande stödåtför fisket - vore därför att staten stryka under behovet av att en ändamålsenlig gärder fångststatistik snarast påbörjas. stimulerade utvecklingen av ett långdistansfiske bl. a. genom att underlätta vissa nöd- Även andra åtgärder för att stödja det vändiga investeringar. l vissa fall skulle t. ex. nuvarande fisket är möjliga. Bl. a. finns moderfartyg kunna behövas, och

fångstbå-

utrymme för ökade insatser för att hitta tama skulle också kunna vara betjänta av fisken. Sillfisket i Nordsjön och Skagerack bättre utrustning. Visst långdistansfiske kan skulle gynnas av att något eller några fartyg antagligen också stimuleras genom att man utnyttjades för systematiska rekognoseringar helt enkelt skapar gemensamma stödfunkefter sill. En annan åtgärd vore att skapa en tioner: t. ex. för marknadsföring, för förserviceorganisation vars uppgift skulle vara handlingar (t. ex. besättningsanställningar), att dagligen hålla kontakt med utländska gemensam varvsservice, etc. trålare och med fiskehamnama runt Nord- Det är inget tvivel om att ett långsjön. Detta är betingat av behovet att snabbt distansfiske sådant som det föreslagna också kunna informera den svenska fiskeflottan är förknippat med åtskilliga Väproblem. om möjligheterna för ett givande fiske av sentligast är kanske att fiskaren vara tvingas

hemifrån- under långa perioder. Å andra långdistansfiske. Det bör i sammanhanget sidan är alternativet ofta det svåra och också nämnas att samtliga östersjöstater visat ekonomiskt ogynnsamma fisket i Nordsjön. ett starkt intresse för reglering av östersjö- Redan har ett flertal svenska fiskare i den fisket för att undvika överfiskning. Ett utsituationen försökt sig på fiske i avlägsnare tryck för detta intresse var det internationella vatten. möte som hölls i Stockholm i juni 1972 för

Ett annat problem är att allt fler stater att diskutera östersjöfiskets framtid. Initiativmed största sannolikhet efter hand kommer tagare var Sveriges fiskares riksförbund.

att hävda vidgad fiskerijurisdiktion. Detta behöver inte nödvändigtvis omöjliggöra långdistansfiske i dessa vatten, men kan ändå D Havsresursutredningen föreslår att möjförsvåra det bl. a. genom att t. ex. licensav- ligheterna till ett intensivare östersjöfiske gifter för fiske kan krävas. Det är inget tvivel närmare undersöks och prövas. om att svårigheterna av detta slag kan bli mycket stora i framtiden. Trots detta finns Ovan har olika möjligheter till förbättring emellertid för närvarande inte grund att helt av det svenska havsfiskets produktivitet disutdöma långdistansfiskets möjligheter. kuterats. Förbättring av fisket i Nordsjön och Skagerack samt utredningar om svenskt långdistansfiske och östersjöfiske har föresla- D Havsresursutredningen föreslår därför att gits. I samtliga dessa fall är det möjligt att förutsättningarna för ett svenskt långdistans- åtminstone en del av fisket blir inriktat på fiske undersöks. sådan fisk som brukar användas för fiskmjölstillverkning. Med hänsyn till att sådan En annan möjlighet till nyorientering av tillverkning innebär stort slöseri med den det svenska fisket kan eventuellt Östersjön dyrbara råvaran vill havsresursutredningen erbjuda. Som framgått av avsnittet ”Världs- starkt betona värdet av alternativa metoder - en fiskar andra länder för

fisket översikt” bearbetningen av denna fisk (se bl. a.

åtskilligt mer i Östersjön än vad svenska s. 67 f). En sådan möjlighet är att tillverka fiskare gör. Framför allt gäller detta ifråga fiskproteinkoncentrat som efter inblandning om skarpsillen. Förutom östersjöländerna i t. ex. bröd kan användas direkt som mänbörjar nu även andra länder visa intresse för niskoföda. östersjöfisket. Beredningsmetoder som gör det möjligt Det är inte omöjligt att även Sverige kan att direkt använda fisken som människoföda, utvidga sitt östersjöfiske. Detta kräver emel- istället för att tillverka fiskmjöl, är emellerlertid förundersökningar och försöksverk- tid som tidigare påpekats också av största samhet. Till att börja med är det oklart vilka generella betydelse, och icke enbart en angeavsättningsmöjligheter som finns för ett så- lägenhet för det svenska fisket. dant fiske. Tänkbart är att fiska med inriktning på burkinläggning eller för fiskproteinkoncentrattillverkning. Ett annat problem är El Havsresursutredningen föreslår därför att att vi vet mycket lite om vilken beskattning forskning och teknisk utveckling som ökar Östersjöns fiskbestånd tål. Här skulle därför möjligheterna att använda fisk direkt som havsfiskelaboratoriets fiskeribiologiska resur- människoföda stimuleras. ser kunna utökas för att undersöka dessa fiskbestånd. Ytterligare ett motiv för att mer intensivt Fiskodling engagera sig i Östersjöfisket är de svårigheter på sikt för det internationella fisket som Eftersom foderkostnaderna vid fiskodling berörs i diskussionen ovan om ett svenskt ofta är höga är det framför allt kvalitetsfisk

(delikatessfisk) som man kan tänka sig att blivit utsatt. Därför kan man räkna med att odla. Eftersom vissa fiskarter får en snabbare smolt av havsöring från svenska odlingar blir tillväxt i uppvärmt vatten utgör atomkraft- återfångade av svenska fiskare i långt större stationernas kylvatten en tillgång som bör utsträckning än smolt av lax. Detta talar för kunna utnyttjas. Arter som kombinerar att odlingen av havsöring kanske skall intenegenskaperna att vara delikatessvara och ha sifieras. snabbare tillväxt i uppvärmt vatten är bl. a. Beträffande den odlade laxen råder en ål, äkta tunga, räka, hummer, ostron och väsentlig skillnad mellan den smolt som sätts olika laxarter. ut i Östersjöns älvmynningar och den som Ett överslagsmässigt räkneexempel kan sätts ut på västkusten. Av den tidigare får belysa kostnaderna vid ålodling. Ålens fort- svenska fiskare bara en mindre del av återplantning sker i Sargassohavet och man har fångsten. För den senare finns uppgifter om ej lyckats få den att fortplanta sig i fången- att svenska fiskare tar upp den helt överväskap varför man vid ålodling arbetar med gande delen av återfångsten. Detta talar för naturligt födda ållarver, s. k. glasål. Denna ål att odlingen av lax på västkusten kanske fångas när den efter att ha drivit med skall intensifieras. Golfströmmen är på väg mot, eller redan Sammanfattningsvis finns alltså ett flertal befinner sig i, Europas floder. Ålen är då tre arter som vid odling kan tänkas ge ett år gammal, 6-7 cm lång, och väger några ekonomiskt utbyte; t. ex. ål, tunga, tångtiondels gram. Därefter placeras ålen i bas- räka, hummer, lax och havsöring. Havsresursmed vatten - tillväxten föreslår att de ekonomiska sänger uppvärmt utredningen beuppges vara maximal vid omkring 26°C. tingelserna för detta slags odlingar närmare Ålen kan då växa kanske mer än dubbelt så undersöks. Det förefaller emellertid uppenfort som i naturen. Efter kanske två år tas bart att en god skattning av odlingens ålen ur bassängen för konsumtion. ekonomi inte kan göras utan att försöksan- a ä Några intressanta priser i sammanhanget läggningar startas. Vissa av de berörda arter- 3 är följande. Glasålen har uppgivits kosta na (lax och havsöring) som redan idag odlas i omkring 40 kr per kilo, och ett kilo innehål- Sverige berörs inte av detta förslag. ler ca 2 500 ålar. Då man kan räkna med en överlevnadsfrekvens på ,kanske 80 procent i odlingen blir kostnaden för glasål som synes Cl Havsresursutredningen föreslår alltså att rent marginell i den totala odlingskostnaden. försöksanläggningar sätts upp för odling av Långt viktigare är foderkostnaden. Det har t. ex. ål, tunga, krabba, hummer, tångräka beräknats att den totala foderkostnaden för och ostron. att få fram ett kilo odlad ål skulle kiruna uppgå till kr 4:80 (Astra-Ewos). Den siffran De föreslagna försöksanläggningama skall är intressant att jämföra med fångstvärdet drivas med det -klart uttalade syftet att dvs. - för ål utröna för en kommersiell förstahandsförsäljningspriset betingelsema profångad av svenska fiskare. 1970 var det priset duktion. Det är viktigt att försöksverksarni genomsnitt kr 10:90 per kilo ål. Med heten bedrivs på ett sådant sätt att de hänsyn till att foderkostnaderna brukar be- betydande erfarenheter av fiskodling som dömas som en stor - kanske den största - finns inom landet i möjligaste mån nyttiggökostnaden vid fiskodling så antyder dessa res. siffror att ålodling väl kan bli en lönsam I samband med den föreslagna odlingen affär. av marina organismer bör också sådana Även beträffande laxfiskama finns intres- odlingars användbarhet för avfallsåtervinning santa att beakta. beaktas. möjligheter Havsöringen Pâ s. 66 har denna aspekt berörts. vandrar ej lika långt som laxen utan stannar istället i närheten av den älvmynning där den

D Havsresursutredningen betonar betydel- länder av allt att döma inom en nära framtid

sen av att den föreslagna odlingen av marina kommer att hävda avsevärt vidgad fiskeriju-i

organismer bedrivs med beaktande av möjlig- risdiktion. Många av dessa länder saknar heterna till avfallsåtervinning. tekniska resurser för “en rationell exploatering av fiskbestånden inom de vidsträckta territorialvattenområdena. Därigenom accentueras behovet av tekniskt bistånd inom Utve cklingsbistån d fiskeriområdet. Om Sverige i det samman-

hanget kan erbjuda tjänster som står sig i

Fisket spelar en väsentlig roll för försörj- jämförelse med vad andra i-länder kan åstadningen i åtskilliga u-länder, framför allt i komma, så bör det vara av intresse från kustregionema. I den mån Sverige kan ge biståndssynpunkt. bistånd inom fiskeriområdet är därför detta Vid sidan om bistånd för att fånga fisken av självklart intresse. Möjligheterna att ge finns också möjligheter till bistånd avseende sådant bistånd skall emellertid inte över- beredningstekniken. Kanske är detta med skattas, bl. a. beroende på att effektivt bi- hänsyn till Sveriges möjligheter väl så betystånd för det mesta förutsätter god känne- delsefullt. Den viktigaste aspekten inom dom om de lokala fiskevatten det i det detta område - men icke den enda - är det enskilda fallet är fråga om. Sådana erfaren- redan påtalade behovet _avatt kunna använda heter har svenska fiskare endast i mycket så mycket av fisken som möjligt direkt till begränsad utsträckning. människoföda och undvika fiskmjölstillverk- Samtidigt är det möjligt att svenska fis- ning (se bl. a. s. 67). kare tack vare en allmänt god yrkesskicklighet förhållandevis lätt kan skaffa de erfarenheter som behövs. Detta kan ske på olika I] Havsresursutredningen anser sålunda att sätt - kanske i samband med ett svenskt till möjligheterna svenskt utvecklingsbistånd långdistansfiske. för att underlätta u-ldndernas exploatering Det har redan tidigare nämnts att allt fler av havens livsmedelstillgångar bär prövas.

Haven som mineralkälla

Inledning av mineral från havsområdena Världsproduktionen 1969. (Efter Marine Science Affairs 1970.)

I människans ständiga jakt på mineralråvaror Värde Resurs har intresset alltmer kommit att riktas mot procent- milj./kr haven, vars totala mineraltillgångar är ofant- an el

liga. Men en exploatering av dessa förekoms- Från havster stöter också på stora tekniska svårigheter. vattnet

Efterfrågan på ett antal viktiga mineral har Koksalt 29 865 hittills ökat Det är denna Magnesium exponentiellt. (metall) 61 375 starkt ökade - i kombination Färskvatten 255 efterfrågan Brom 70 225 med efter hand allt bättre möjligheter att M nesiumarbeta till havs och utvinna resurser där - öreningar 6 205 Övriga 140 som lett till det starkt ökade intresset för Mineral på

exploatering Ilmenit, Rutil, fart - om man bortser från olja och natur- Monazit, att en snabbt ökande Zirkon, m. fl. 65 gas. För oljan gäller Diamanter mindre än 1 45 andel - idag närmare 20 procent - av den mindre än 1 20 Järn växande kommer från Mineral i världsproduktionen havsbottnens fyndigheter på kontinentalsocklarna. Efterberggrund som socklama i sin tur utgör 20 Olja och gas 16 30 500 ungefär Svavel 4 130 procent av jordens landområden innebär 1 675 Kol 2 detta att socklama räknat just Järnmalm mindre än l 85 per ytenhet

håller på att bli en viktigare oljeproducent än Totalvärde 35 355

landområdena. Men i övrigt har värdet av de

mineral som tas från haven varit lågt och

under ett flertal år praktiskt taget konstant. skilda mineraltillgångar är synnerligen varie-

är det dock så, vilket är en viktig rande. Det finns mineral lösta i vattnet, och Samtidigt nyansering, att den nuvarande världsproduk- det finns fyndigheter på och under botten

tionen av vissa mineral nästan uteslutande både i anknytning till djuphavsbottnama och

kommer från haven. till kontinentalsocklarna.

Den geologiska bakgrunden till havens I havsvattnet finns praktiskt taget alla i

sand och grus magnesium brom vaskforekomsler: tunga muneral diamanter tenn guld fosforiter \ M51?

kontinentalsockeln kontinentalbvanten

melallslam d|up I knumeter

djuphavsslänen 10

20 jordens mantel 30 olja och gas svavel 40

Figur 5.1 Havsbottnens geologiska uppbyggnad samt en del ihavsområdena förekommande mineral.

naturen förekommande grundämnen i rela- de tre stora oceanerna. Geologin hos bottnen tivt konstanta halter. tillförs vatt- - - är bl. a. starkt beroende Visserligen själv slutligen net ständigt nytt material genom erosion på av om det gäller djuphavet eller kontinentaljordens landytor, genom vulkanisk aktivitet socklarna. Till att börja med är sedirnenteni på land eller på havsbottnen, genom utflöde regel mycket tunnare i djuphavet (maximalt av material från de mittoceaniska bergsryg- några hundra meter) än på socklarna, där de garna osv. - men genom anrikningsprocesser kan ha mycket stora mäktigheter (åtskilliga som är biologiska eller kemiska tillförs bot- kilometer). Det är bl. a. detta som ligger tensedimenten också ständigt nytt material. bakom de stora förväntade tillgångarna av Det är fråga om ett ständigt pågående olja och gas på kontinentalsocklama och kretslopp. Ursprunget för mineral i konti- kontinentalbranterna. Dessutom är berggrunnentalsocklarnas och oceanbottnarnas berg- den omedelbart under sedimenten av annan grund är ofta osäkert. Ytterst sammanhänger karaktär i djuphavet än på kontinentalsockju dessa mineralkoncentrationers tillkomst lama. Den basaltrika djuphavsbotten är gemed oceanernas och kontinenternas utveck- nomsnittligt fattigare på koncentrationer av lingshistoria. Och beträffande dessa frågor är för människan värdefulla mineral än berg-

mycket - kanske det mesta - oklart även grunden i kontinentema och dess fortsätt-

om vetandet här förts framåt på ett närmast ningar i kontinentalsocklama. Jordskorpan fantastiskt sätt under de senaste femton å under djuphavsbottnen är också tunn (getjugo åren. nomsnittligt kanske knappt tio kilometer Av fig. 5.1 framgår i grova drag vilka medan den under kontinentema kan vara havets mineralfyndigheter är och kan förvän- 30-50 kilometer) och till sin sammansätttas vara. De i havsvattnet lösta ämnena, t. ex. ning förhållandevis homogen. metalljoner samt klorid- och sulfatjoner, Många av havens mineraltillgångar befinlämpar sig till viss del för exploatering. En ner sig ännu under gränsen för lönsam del ämnen har också fallit ut och avsatts på exploatering. Om exploateringen kan bli havsbottnen. Viktigast av dessa förekomster lönsam eller inte beror .naturligtvis till vä-

är antagligen de s. k. mangannodulerna som sentlig del på efterfrågeutvecklingen och på

förekommer rikligt på de djupa bottnarna av landtillgångarnas storlek. Men lönsamheten

beror också i hög grad v vilket är viktigt och sulfatjoner är en del av de väsentliga på utvecklingen av exploateringstekniken. beståndsdelarna i denna upplösta substans. Denna teknik är idag svår och dyrbar, men Av alla de ämnen som finns lösta ihavsvatteftersom den är ny och ännu ligger i sin linda net är det idag enbart koksalt, magnesium kan den komma att genomgå en mycket och brom som är föremål för kommersiell snabb utveckling. Om detta sker kan relativt exploatering. Dessutom utvinns sötvatten snabbt mycket stora mineraltillgån gar flyttas genom avsaltning. upp ovanför gränsen för lönsamhet. Att en Ett flertal av de övriga i vattnet lösta sådan utveckling är möjlig illustreras väl av ämnena är synnerligen värdefulla men åtminvad som hänt på oljesidan. Knappast någon stone för närvarande olönsamma att exploal trodde väl för ett par årtiondensedan att tera då de uppträder i alltför låga koncentrai oljeproduktionen till havs så snart skulle få tioner. För att en industri skall kunna i

behandlaten kubikkilometer vatten om året l

den omfattning den idag har. Bakom denna l oväntade expansion ligger bl. a. utvecklingen så måste den, förutsatt att den är igång hela av prospekteringstekniken och av plattfor- dygnet, behandla i det närmaste 2 000 kumarna för oljeborrning. Till detta kan fogas bikmeter vatten i minuten. Att detta blir att en exploatering av havens mineraltill- dyrbart inses lätt. Trots att det finns tio gångar inte enbart stöter på svårigheter. I miljoner ton guld i världshaven - för att ta vissa avseenden är haven mera lättarbetade ett exempel - så _talar allt för att det guldet än kontinenterna. Seismisk prospektering är får fortsätta att flyta omkring ivattnet utan t. ex. omkring tio gånger billigare till havs än att vi kan lägga oss till med det. Tyskarna på land. Mineral som utvunnits till havs kan gjorde emellertid under ett mellankrigstiden också fraktas på havet, den särklassigt billi- storstilat men misslyckat försök att ur havsgaste, transportleden. vattnet få fram guld för betalningen av sina krigsskulder. Utvinningen av koksalt ur havsvatten har Mineral i havsvattnet emellertid sedan urminnes praktiserats tider, och i många kulturer. Denna utvinning ökar Totalt finns på jordklotet omkring 1,5 mil- successivt och kan kombineras med avsaltjarder kubikkilometer havsvatten. I varje ning av havsvatten. Man får alltså salt och kubikkilometer finns upplöst i genomsnitt färskvatten på samma av det gång. Värdet 35 miljoner ton fasta ämnen (dvs. 3,5 årligen ur världshaven utvunna koksaltet viktsprocent). Metalljoner samt kloridjoner beräknas för närvarande vara 875 milj. kr. Metallen magnesium den har viktiga användningar bl. a. som legeringsmetall i Några grundämnens koncentration i havsvatten lättmetallegeringar, som reduktionsmedel vid ämne ämne framställning av zirkonium och titan, samt

ton/kma ton/km;

vid organiska synteser - har sedan 1930-ta- Klor 19 400 000 Rubidium 120 Natrium 10 800 000 Fosfor 88 let framställts ur havsvatten. Idag tas huvud- Magnesium 1 290 000 Jod 64 delen av världens magnesiumproduktion från Svavel 904 000 Indium 23 Calcium 411 000 Barium 21 havet. För att fälla ut magnesium ur havs- Kalium 392 000 Molybden 10 vattnet används bl. a. - vilket kan vara Brom 67 300 Nickel 6,6 intressant att notera - en annan Kol 28 500 Zink 5,0 havspro- Strontium 8 100 Jäm 3,4 dukt, nämligen ostronskal. Från dessa tas för Bor 4 450 Uran 3,3 Kisel 2 900 Arsenik processen nödvändig kalk. Även andra meto- 2,6 Fluor 1 300 Vanadin 1,9 der att. utvinna magnesiet (t. ex. med jonby- Kväve Aluminium . 1.0 (jonbundet) 670 Koppar 0,9 tare) utvecklas och kan antagligen förbilliga Argon 450 Tenn 0,8 framställningen. I Norge utvinns magnesium Litium 170 Mangan 0,4 ur havsvatten av Norsk Hydro.

Även brom framställs kommersiellt ur Den väsentliga svårigheten vid utnyttjanhavsvatten. Detta går bra trots att koncentra- det av mineral som är lösta i havsvattnet är tionen av brom i vattnet är så låg som att åstadkomma en anrikning på ekonomiskt 0,0067 viktsprocent. Som jämförelse kan rimliga villkor. Även om man för de flesta nämnas att magnesium har en koncentration metaller inte lyckats utveckla lönsamma på 0,13 procent och koksalt omkring 3,0. utvinningsmetoder så pekar följande synprocent. Brom har sin väsentligaste använd- punkter på att den situationen kanske kan ning som antiknackningsmedel i bensin, men ändras med tiden. Havet är som mineralråutnyttjas även inom den fotografiska indu- varukälla extremt homogent. Just denna strin och inom läkemedelsindustrin. 70 pro- egenskap gör att utvinningsprocessema med cent av världsproduktionen kommer idag fördel kan automatiseras. Med förbättrad från havsvatten. En modern anläggning för processteknik kan därför kanske utvinningen framställning av brom ur havsvatten kan förbilligas. Redan den nuvarande magnebehandla upp till ett par hundra kubikmeter siumutvinningen är exempel på en långt vatten i minuten. För en magnesiumfabrik är gången automatisering. Processerna för utsiffran vanligen ungefär hälften. vinning av mineral ur havsvatten är ocksåi Metallen uran har i havet en koncentra- allmänhet synnerligen energikrävande. Om tion i framtiden - t. ex. långt under gränsen för en idag lönsam energiprisema sjunker exploatering. Att utvinna uran ur havsvatten beroende på bridreaktorer eller så småninghar beräknats kosta mellan 20 och 100 om fusionsenergin - kan detta relativt sett dollar per pund ($/lb) urankoncentrat, vil- gynna mineralutvinningen ur havsvatten.

ket kan jämföras med dagensuranpris på 5 å För utvinning av havsvattnets mineral kan

6 dollar per pund. Åtminstone fram till man kanske också i vissa sammanhang ut- 1990-talet räknar man med att uranpriset, nyttja den mycket kraftiga anrikning av en uppskattat i dagens penningvärde, kommer del ämnen som sker i biologiska system. Det att ligga inom intervallet 5-15 dollar per är bekant att djur tar upp och anrikar ärrmen pund. som är väsentliga för deras fysiologiska Dessa ekonomiska förhållanden hindrar funktion - och t. ex. koppar, zink, järn emellertid inte att försök gjorts att utvinna vanadin. I en del djur, t. ex. sjöpungar, uran ur havsvatten. Engelsmännen arbetade uppträder vanadinkoncentrationer som är med en metod vilken utnyttjade att titan- 280 000 gånger högre än i det omgivande oxid binder havsvattnets uran. För att an- vattnet. Även andra ämnen än sådana som är vända metoden i stor skala tänkte man sig nödvändiga för livsuppehållandet - t. o. m. att använda ett avgränsat vattenutrymme, direkt giftiga ämnen - anrikas som bekant där tidvatteneffekten ständigt stod för nytill- successivt i näringskedjoma i biologiska syförseln. En av de svårigheter man stötte på stem. Det är därför naturligt att fråga om var att titanoxiden slets bort från underlaget också ämnen som är attraktiva för mänav det strömmande vattnet. En annan svårig- niskan anrikas i tillräcklig grad i några het i dessa sammanhang är att hitta metoder biologiska system. När det gäller metaller och platser - t. ex. utnyttjande av tidvatten kan man i vissa fall genom bakteriell lakning eller strömmar - som möjliggör bearbetning åstadkomma en sådan anrikning. Det är av mycket stora vattenmängder. Men möjli- också värt att påpeka att jod länge utvunnits gen kan dessa eller andra försök att utvinna ur de stora bmnalgema (den utvinningen har havens uran komma att tas upp på nytti emellertid nästan helt upphört), och kal- - kanske mot slutet av årtusen- ciumkarbonat ur snäck- och musselskal. I

framtiden

det. Ett av skälen till detta skulle i så fall dessa båda fall utnyttjas alltså redan den vara att uranpriset - den gång bridreakto- biologiska anrikningen. En kuriositet är att rerna kommit i bruk - har en förhållandevis engelsmännen under slutskedet av andra_ liten inverkan på energipriset. världskriget försökte exploatera sjöpungar-

nas vanadin för att få legeringsmetall till sina hos det utnyttjade vattnet. Förångnings- och kanoner. Det bör för övrigt påpekas att vi frysmetoderna däremot är mindre känsliga vet mycket lite om hur det går till när för salthalten. Dessa förhållanden pekar på levande organismer anrikar olika ämnen. att Östersjöns brackvatten i framtiden - när

Bl. a. en svensk forskargrupp arbetar emeller- tekniken för omvänd osmos utvecklats längtid med sådana frågor. Lär man sig mer om re - kan bli ett intressant utgångsmaterial detta så kanske det också blir möjligt atti för avsaltning.

mänskligt byggda anrikningsfabriker efter- Men redan med utgångspunkt i dagens likna dessa biologiska processer. teknik diskuteras flera avsaltningsprojekt i

Sverige och i vår närmaste omvärld. Ölands Den mest uppenbara mineralresursen i ökande behov av vatten kan havsvattnet är emellertid - om man tillåter tillgodoses - genom vattenledningar som dras över den sig att tänja begreppen något det rena nya Ölandsbron från Småland. Avsaltning vattnet i sig självt. Efter hand som vattenförenligt frysmetoden har dock beräknats kunsörjningsproblemen försvåras på allt fler platna ge vatten till jämförbara kostnader. Avsalser på jorden är det klart att möjligheten att tat vatten kan bli aktuellt för Gotlands deli avsalta havsvatten blir attraktiv. De kvantiteter havsvatten som avsaltas ökar snabbt för framtiden. För vattenförsörjningen i Helsingår. 1966 avsaltades totalt i världen fors skärgård har ett avsaltningsprojekt enligt varje frysmetoden diskuterats. Skånes vattenför- 200 000 m3 vatten per dygn, 1968 hade sörjning har temporärt lösts genom att konsiffran stigit till 440 000 m3 per dygn och cession givits på vattentransport från sjön 1970 till omkring 500 000 m3 per dygn. Allt Bolmen i Småland med 6 kubikmeter per talar för att produktionen av avsaltat vatten sekund. Innan koncession gavs studerades kommer att fortsätta att öka snabbt. Ett emellertid .möjligheterna till avsaltning av flertal principiellt skilda tekniker är föremål havsvatten. Den diskussionen kan bli aktuell för ett intensivt utvecklingsarbete. på nytt inom 20 eller 25 år när den De metoder som i dag bedöms komma till från Bolmen medgivna vattentransporten

användning är baserade på avdunstning, på inte längre kan täcka det skånska vattenbe-

förångning, på frysning av vattnet, på om- hovet. vänd osmos, på elektrodialys, eller på jon- Det bör också påpekas att avsaltningsbytesprocesser. Grovt gäller, att kostnaden kostnaderna kan bli om man inte lägre

för avsaltat vatten i dag är 1-5 kr/ma. kräver en total Och vatten med

avsaltning. Kostnaden beror på anläggningsstorlek, rå- är användbart låg salthalt i åtskilliga samvatten- och produktvattenkvalitet. I de störs- t. ex. för eller manhang, djuruppfödning ta förångningsanläggningarna är kostnaden konstbevattning. Att avsaltning av havsvat-

ca 1,5 kr/ma. ten får allt större omfattning påverkar för

Den i dag vanligaste avsaltningsmetoden övrigt också de ekonomiska kalkylerna för är förångning, och den metoden har också utvinning av metaller och andra mineral

givit de hittills bästa ekonomiska resultaten. direkt ur havsvattnet. Avsaltningen ger som

Förångningsanläggningar med en produk- avfallsprodukt ett vatten med högre koncen-

tionskapacitet på 29000 kubikmeter per trationer av i vattnen lösta fasta ämnen.

dygn har byggts. Emellertid talar mycket för Möjligen kan detta koncentrat bli utgångs-

att metoden omvänd - det i osmos på vilken punkt för en utvinning av metaller, som i dag i USA satsas mer utvecklingspengar än annat fall inte skulle varit lönsam. metoderna - kan Allt vatten - och alltså även havsvattnet på de andra ge lägre produktionskostnaderi framtiden. Dessutom - innehåller en liten andel vatten. tungt gäller att metoden omvänd osmos, liksom Ungefär en väteatom på 6 700 är en deute-

jonbytesprocesser och elektrodialys, ger riumatom. Tungt vatten används som modesjunkande kostnader med sjunkande salthalt ratorsubstans i atomreaktorer.

havsvattnets deute- - innehåller På sikt kan emellertid mörkfärgade klumpama höga rium få en långt större betydelse som ut- halter mangan, men också järn, nickel, kopgångsmaterial för fusionsenergi. De två pro- par, kobolt m. m., av vilka flera ju är viktiga cesser för utvinning av fusionsenergi som stållegeringsmetaller. syns lättast att förverkliga är att antingen Mangannodulerna har varit kända sedan låta deuterium- och tritiumatomer eller en- länge. Redan på 1870-talet, då engelsmännen bart deuteriumatomer förenas med varandra gjorde den berömda expeditionen över under bildning av helium, varvid energi världshaven med fartyget HMS Challenger, utvecklas. Beträffande båda metoderna gäller observerades mangannoduler. Men även om att det praktiska förverkligandet är avlägset, nodulerna varit kända sedan länge så är närmast beroende på svårigheterna att uppnå frågan om hur de bildas fortfarande i många de höga temperaturer som krävs för att få stycken obesvarad. En möjlighet tycks reaktionerna till stånd. Den process som är emellertid vara att järn och mangan faller ut baserad på deuterium och tritium förefaller som ett resultat av att havsvattnet vid emellertid vara något lättare att göra till rådande förhållanden är mättat på dessa praktisk verklighet än den andra. Om man joner. Manganet i sin tur kan tänkas härröra lyckas åstadkomma fusionsenergi ur deute- från floder som rinner ut i havet, från rium plus deuterium, så är jordens energi- undervattensvulkanism, från utflöden vid de resurser därmed i det närmaste outtömliga. mittoceaniska bergsryggarna osv. Det ut- En liter havsvatten skulle då ge samma fallande manganet och järnet bildar partiklar energimängd som 300 liter bensin. Om man som har förmåga att binda till sig även andra vill utvinna fusionsenergi ur tritium plus metalljoner, utan att vattnet är mättat i deuterium kan emellertid också havsvatten avseende på dessa senare. På så sätt kommer

användas, ehuru processen är omständligare. nodulerna, förutom järn och mangan, också

Tritium förekommer nämligen inte inaturen att innehålla en rad andra metaller. De utan måste framställas. genom kärnomvand- bildade partiklarna förenas i sin tur till de ling antingen av litium eller av deuterium. l större klumpar som själva nodulerna utgör. det senare fallet utgör världshavens deute- Medeldiametern är omkring 4 cm, men rium en nästan obegränsad tillgång. variationema är stora. Partikelansamlingen sker ofta kring någon kärna som t. ex. en stenbit eller en hajtand. Nya mangannoduler Mineral i lösa avlagringar på havsbo ttnen bildas ständigt. Mangannodulerna finns i stor mängd och Mangannoduler, fosforiter, metallslam med höga metallhalter på oceanbottnarna. De största koncentrationerna finns på djup Av alla de ämnen som finns lösta i havets från 3 500 till 6 000 m. Ännu så länge har vatten har en del nått mättnadsnivå och prospekteringen, som kan utföras med därför också till viss del fallit ut i fast form TV-kamera ehuru detta är en synnerligen på havsbotten. I dessa fall kan det ligga tidsödande process, bara genomförts mycket närmare till hands att samla upp mineralen ofullständigt. Man har därvid på djuphavspå havsbotten än att exploatera de låga botten funnit såväl områden med relativt koncentrationer som finns lösta i själva starka koncentrationer av noduler som sådavattnet. na utan noduler. Man har beräknat att det på Det mest diskuterade exemplet är de s. k. Stilla havets botten finns omkring 1500 mangannodulerna, som finns i avsevärda miljarder ton noduler, men väsentligt lägre mängder på botten av de tre stora ocea- siffror har också nämnts. Koncentrationen nema, Atlanten, Stilla havet och Indiska har uppgivits till maximalt 50 000 ton per Oceanen. Denna - beteck- kvadratkilometer havspotatis” (50 kg per kvadratmeter). ningen är träffande på de lite oregelbundna Hur mycket därav som är utvinningsbart är

ännu en öppen fråga. Tenneco, vilket visar att oljeföretag är ledan-

Nodulemas metallhalter kan vara höga de även när det gäller annan svår havsexploamen varierar starkt från ställe till ställe. Av tering än olje- och Denna gasutvinning. följande tabell framgår hur många ton rena aspekt behandlas ytterligare på s. 94. Deep metaller av olika slag som under vissa beting- Sea Ventures bildades just för att utveckla elser kan framställas ur en miljon ton nodu- exploateringen av mangannoduler till en ler. Som jämförelse kan nämnas att en lönsam verksamhet. Under juli och augusti högvärdig järnmalm innehåller 60-65 % 1970 prövade företaget en försöksanläggning järn. Tabellen som emanerar från det ameri- för att ta upp noduler från 800 meters djup. kanska företaget Deep Sea Ventures Inc. (se Genom ett rör med 24 cm diameter fraktanedan) avser vissa fyndigheter som bedömts des mellan 10 och 60 ton noduler i timmen lämpliga för kommersiell exploatering. Av upp till Företaget menar sig efter ytan. tabellen framgår också hur många viktpro- denna framgång kunna bygga ett system för cent av nodulerna de utvinningsbara metal- att i kommersiellt syfte ta upp noduler från lerna utgör, liksom hur många procent av nästan 5 000 meters djup. Iförsöksverksam-

nuvarande världskonsumtion de från en milj. heten ingår också en lakningsanläggning för

ton noduler producerade metallerna utgör. att utvinna metaller ur nodulerna. Lakningsprocessen anser man sig nu tekniskt behärs- Metallmängden i en miljon ton mangannoduler ka. Efter dessa inledande prov försöker Deep mängd viktprocent procent av värli ton av dens års- Sea Ventures Inc. bilda ett konsortium

nodulerna konsumtion (nu

för att bygga en fullskaleanläggning. Avsik- (l 97 0) ten är att anläggningen skall kunna varai

noduler pågår dygnet runt och under hela året så motsvarar en miljon ton om året 116 siffror ton per timme).

Dessa plus den tidigare uppgiften Investeringskostnaderna för

att det enbart på Stilla havets botten kan den totala alltså såväl utrustanläggningen, finnas l 500 miljarder ton noduler antyder ning för att hämta upp noduler till ytan som att världshavens noduler utgör en utom- har beräknats metallutvinningsanläggning, ordentligt stor mineralreserv. De metaller till l 000 milj. kr. Det tilltänkta utvinningssom kan bli ekonomiskt intressanta är fram- området ligger i Stilla havet mellan nord-

för allt koppar och nickel. amerikanska kontinenten och Hawaii.

De tekniska problem som är förknippade Den rättsliga sidan av Deep Sea Ventures med exploatering av mangannodulema gäller verksamhet är intressant. Genom en deklaradels själva upphämtandet av nodulerna och tion i FN:s generalförsamling 1970 förklaradels den därpå följande utvinningen av de des oceanbottnarna med sina naturtillgångar rena metallerna. P. g. a. nodulernas kemiska utgöra mänsklighetens arvedel. gemensamma uppbyggnad är man, vad beträffar det senare Detta innebär att ett företag icke har rätt att av dessa båda problem, tvungen att utveckla på egen hand exploatera t. ex. mangannodutekniker som är delvis annorlunda än de som ler. Någon form av internationellt tillstånd används för behandling av vanliga malmer. måste anses krävas. Hur formerna för detta Problemet att hämta upp nodulerna före- mera i detalj skall utformas är en av de saker faller vara avsevärt svårare. Längst i utveck- som FN:s kommande havsrättskonferens lingen synes det amerikanska företaget Deep skall diskutera. (Se närmare s. 41.) Sea Ventures Inc. ha kommit. Det bör framhållas att vissa bedömare är Karakteristiskt är att detta företag är ett skeptiska till uppgifterna från Sea Deep dotterföretag till olje- och naturgasföretaget Ventures Inc. och menar att det fortfarande

är osäkert om en lönsam exploatering kan komma till stånd. USA har ett strategiskt /\ havsytan intresse av exploateringen oavsett om den blir lönsam eller inte. USA saknar i stort sett inhemska tillgångar på mangan varför nodulernas mangan, som under normala förhållanden är mindre intressant än t. ex. nickeln och kopparn, kan få betydelse som strategisk råvara. framifrån

Om nodulexploateringen kan ge billigare metaller än utvinning till lands är det klart att marknaderna kommer att påverkas. Avsevärda mineralreserver skulle ju då lyftas upp över gränsen för lönsam exploatering. För att ta upp nodulerna från botten till skopor utritade ytan - ett tekniskt svårt problem i samband endast på en del - lg av slingan med exploateringen har olika metoder diskuterats. Deep Sea Ventures Inc. arbetar med den s. k. Air-lift-metoden. Nodulerna havsbottnen transporteras upp genom ett rör i vilket man Figur 5.2 Upptagning av mangannoduler med en i får en lyftkraft genom att pressa in tryckluft Japan utvecklad teknik. underifrån. Men även andra metoder är tänkbara. Japanema har gjort framgångsrika mätt till 15-20 procent och manganhalten försök att ta upp nodulerna i skopor som är till omkring 10 procent. Övriga metaller fästade vid en lång wireslinga (fig. 5.2). t. ex. nickel, kobolt och koppar - som är de Slingan går från båten ner till bottnen och från ekonomisk synpunkt intressantaste i upp igen, och drivs ständigt runt. Med denna oceannodulerna däremot uppträder på hit-

metod har det sagts vara möjligt att ta upp tills undersökta

ställen i mycket låga koncenomkring 200 ton noduler i timmen från trationer. Fosforhalten är emellertid högre 6 000 meter till en kostnad av mindre än 25 än i oceannodulerna. kr per ton. Vid sidan om amerikaner och Mängden noduler_ per ytenhet varierar japaner har även fransmännen - i samarbete också. De ställen där man uppmätt de högsta med japanerna börjat intressera sig för värdena är norra Finska viken kilo (20-30 exploatering av mangannoduler. Även det per kvadratmeter) och norra Rigabukten (l 6 västtyska företaget Metallgesellschaft har kilo per kvadratmeter). l ett l 000 kvadrat-

gått in på detta område. Det ryktas att också kilometer stort område i Bottenviken har

ryssarna intresserat sig för oceannodulerna, man uppskattat ett genomsnitt på 5 kilo per även om inga detaljer är kända om detta. kvadratmeter. Alla dessa siffror är emellertid Även i Östersjön finns metallhaltiga kon- avsevärt lägre än de 50 kilo per kvadratmeter kretioner som i vissa avseenden liknar oceansom uppmätts på vissa ställen i Stilla havet. bottnarnas noduler. Dessa östersjönoduler Utvinning av järn eller mangan ur östertorde emellertid kunna knappast bli bryt- sjönodulema kan inte bli någon intressant värda. Visserligen ligger de på mycket affär. Om grun- någon av de övriga metallerna dare vatten än nodulerna på oceanernas uppträder i högre koncentrationer kan djupbottnar, men å andra sidan är samman- emellertid bedömningen för dessa metaller sättningen av metallinnehållet mindre gynn- bli en annan. Det är bl. a. därför viktigt atti sam och mängden noduler per ytenhet är samband med en geologisk av den kartering också mindre. svenska delen av Östersjöns kontinental- Järnhalten har man på olika ställer. upp- sockel speciellt beakta nodulerna.

6-

En annan på havsbottnarna utfallen mine- raturer - vilka orsakas av värmeutflöde från är de s. k. fosforitkonkretionerna. den underliggande berggrunden gjordes raltillgång till sitt uppkomst- under den svenska Albatrossexpeditionen i Dessa kan vara oorganiska men kan också genom slutet av 1940-talet. Vattnet har också visat sätt, uppkomma biologisk anrikning och förekommer i form sig ha mycket höga halter av vissa metaller, av fosfathaltiga klumpar som är något mind- t. ex. 5 000 gånger mer järn än vanligt re och oregelbundnare än mangannodulema. havsvatten, 25 000 gånger mer magnesium och 30000 mer bly. Redan själva Fosforitema är ett möjligt utgångsmaterial gånger för framställning av bl. a. konstgödsel, fos- vattenmassan kan alltså på sina ställen möjoch andra industriprodukter. Fos- ligen utnyttjas för mineralexploatering. Men forsyra är lättare än under denna vattenmassa finns också det forittillgångama att exploatera eftersom omtalade metallrika slammet. På sina håll mangannodulema de ligger på kontinentalsocklama och kontinentalslutt- har dessa slamlager antagligen djup på åtistället minstone 20 meter. ningarna för på de djupa oceanbottnarna. Röda havets metallhaltiga slam finns i Stora fosforittillgångar är idag kända avgränsade bassänger på en centralt belägen utanför södra Kalifornien där man räknar rygg. Liknande bergsryggar men av större med en totalkvantitet på 1,5 miljarder ton. format finns i alla oceaner (ehuru inte alltid i Även utanför Mexiko, Peru och Chile har deras mitt) - i Atlanten t. ex. den mittatlanman funnit fosforiter liksom i Atlanten tiska ryggen - och vid sprickzonerna i dessa utanför USA och utanför Västafrika. Också bergsryggar sker en ständig nybildning av fosforiter. havsbottnen. Denna nybildning står för övvid Nya Zeeland förekommer Men trots den rikliga fosforittillgången rigt i direkt samband med den s. k. konti- Skä- nentförskjutningen vilken innebär att kontisker idag knappast någon exploatering. let är att fosfattillgångama i land ännu är nenterna rör sig i förhållande till varandra. relativt stora och lättbrutna. Den enda stora Så t. ex. ökar avståndet mellan Sydamerika och samma 3 ansats till exploatering av fosforiter som Afrika, som en gång tillhörde I 4 hittills gjorts - utanför Kalifornien 1961 - kontinent, med någon eller några centimeter i .I avslutades snabbt. skulle i fram- per år, och på samma sätt ökar bredden hos Möjligen tiden vissa fosforitförekomster kunna få Röda havet. (Röda havet kan alltså sägas lokal användning om de ligger i områden vara ett oceanbarn.) Det i detta sammanhang landfosfater. intressanta är att det väl kan finnas metalllångt från tillgängliga Ett starkt metallhaltigt slam på vissa rikt slam på andra ställen än i Röda havet. havsbottnar är en relativt nyupptäckt mine- Överallt där det finns avgränsade bassängeri raltyp, som på senare år tilldragit sig stor anknytning till havsbottnarnas bergsryggar uppmärksamhet. Framför allt har man fun- och sprickzoner kan man tänka sig att sådant nit sådana mineralfyndigheter i vissa avgrän- slam bildats. Det finns nu också fynd som sade djup på Röda havets botten. De metal- pekar på att så verkligen är fallet. Det ler som brukar finnas i detta slam är framför amerikanska forskningsfartyget Glomar

allt mangan, zink och koppar men Challenger har t. ex. vid borrningar funnit

järn, också bl. a. silver, bly och guld. sådant slam i anknytning till sprickzoner i Man har länge anat att vattnet i vissa Stilla havet. Mycket talar alltså för att detta djupare delar av Röda havet har höga salthal- slam är en mycket stor och på sikt utomorter, men det är först sedan mitten av dentligt intressant mineralfyndighet. Det är 1960-talet som man på allvar börjat detalj- tänkbart att de metaller som ingår i detta studera dessa områden. Upptäckterna har slam kommit från jordens mantel - dvs. de varit märkliga. Vattnet har i vissa avgränsade delar av jorden som ligger under jordskor- I de fall då metallerna ej binds i djup en temperatur på ända upp till 56° C. pan. sedimenten i avgränsade är det De första mätningarna av dessa höga tempe- bassänger

möjligt att de i viss utsträckning i stället sådana fyndigheter, för monazit är siffran 80 binds i de tidigare beskrivna mangannoduler- procent och för rutil och zirkon i det na. närmaste 100 procent. (De vaskfyndigheter Om och när det metallförande slammet från vilka dessa mineral tas ligger dock icke alltid under vatten - kan kan exploateras är det ännu för tidigt att ha vaskfyndigheter någon mera bestämd uppfattning om. Ex- även finnas ovanför strandkanten i landhöjploateringstekniken år inte alls lika långt ningsområden.) Exempel på metaller som - man får ur dessa mineral, utvecklad som för mangannodulerna för och exempel på att jämföra dessa två intressanta typer av metallernas användning, ges i följande tabell. mineralfyndigheter på djuphaven med varandra. Emellertid har en sudanesisk-ame- mineral metall exempel på användning rikansk-västtysk industrigrupp och en sudatitan Som färgpigmentet titanvitt i ilmenit nesisk-brittisk grupp börjat närmare under- bl. a. vit målarfärg. { järn söka exploateringsmöjligheterna i Röda harutil titan l svetselektroder samt för vet. framställning av ferrotitan och titanmetall. Den senare Några förutsättningar för exploatering av har en hâllfasthet som kvalimetallhaltigt slam i svenska havsområden tetsstål men en täthet som är finns inte. endast något mer än hälften av stålets. Viktig användning inom t. ex. flygindustrin. torium Begränsad användning nu. Kan Vaskfyndigheter bli ett viktigt kärnbränsle i framtiden. De hittills berörda mineralfyndighetema på monazit lantan Bestândsdel i optiskt glas. havsbotten är till stor del resultat av kemisk cerium Används bl. a. i tändstenar och inom halvledarteknilcen utfällning. Annorlunda förhåller det sig med samt för kemisk titrering de s. k. vaskfyndigheterna av skilda mineral och processteknik. - bland dessa finns en del tekniskt viktiga zirkon zirko- Mineralet används som gjuttungmetaller - som förekommer på stränder nium sand i gjuterier, metallen bl. a. som kapslingsmaterial för och havsbottnar i kustnära och grunda vat- bränsleelement i atomten. Dessa har bildats reaktorer. fyndigheter genom mekanisk anrikning. Vittring och erosion har resulterat i att motståndskraftiga mineralpar- Strandsand som innehåller dessa mineral tiklar frigiorts och sedan så småningom exploateras t. ex. längs Australiens, Ceylons, avsatts på havets botten. Bl. a. beroende på Indiens och Floridas kuster. Relativt stora är dessa minerals varierande täthet har en anrik- - ton zirkozirkonfyndighetema 1,5 milj. - utanför Östaustraliens ning skett. Den lättare kvartsen har t. ex. niumföreningar förts bort medan tyngre mineral stannat kust. Därifrån kommer nästan hela världskvar. produktionen av denna metall. Det finns många mineral avsatta i vask- I vissa vaskfyndigheter finns tenn, guld fyndigheter av detta slag. J ärnförekomster är och diamanter. I Sydvästafrika pågår diat. ex. inte ovanliga. I Ariakebukten utanför mantutvinning ur strand- och flodsediment Japan exploateras en järn-titansad på 40 både till havs och på land. Man anger där meters vattendjup. Verksamheten har produktionskostnaderna vara ca 4 ggr högre emellertid nyligen reducerats med hänsyn till till havs än på land - motsvarande uppgifter

dålig lönsamhet och skadeverkningar för från andra hålltalar om dubbla kostnader

fisket. För andra mineral gäller att- huvud- för muddring till sjöss. I Cornwall har man delen av världsproduktionen redan idag kom- sedan 2 000 år brutit tennmalm på land och mer från vaskfyndigheter. En tredjedel av utvinner idag tennsand ur gamla flodbottnar, världsproduktionen av ilmenit kommer från som delvis ligger utanför kusten eftersom det

är fråga om sänkningsområden. Det ekono- Sand och grus miska utbytet förefaller dock klent, men prospektering efter rikare tennsander pågår Sand och grus är från ekonomisk synpunkt utanför både Cornwalls och Bretagnes kus- en av havsområdenas betydelsefullaste mineter. På Malacka finns gamla flodbäddar med raltillgångar. Världens totala nuvarande uttennsand som utvinns dels utanför kusterna vinning ur haven av dessa mineral värderas på relativt grunt vatten och dels på fastlan- till omkring 500 milj. kr per år. Mycket talar det. Utanför Alaskas kust har man hittat för att den kvantiteten kommer att öka guldsand som kan komma att exploateras snabbt. Havsområdenas outnyttjade reserver under 1970-talet. av sand och grus är mycket stora samtidigt Det finns på olika håll i världen många som det bl. a. av naturvårdsskäl blir allt fler vaskfyndigheter än de här nämnda. svårare att ytterligare exploatera landtill- Dessutom pågår ett intensivt letande efter gångama. Av världens samlade konsumtion nya fyndigheter. Tyngden eller sprödheten av sand och grus kommer idag mindre än en hos vissa mineral gör att de aldrig återfinns procent från haven. från sitt långt ursprung i berggrunden Sand och grus används väsentligen i fölmedianavståndet för vaskguld anges till unge- jande sammanhang. 15 km, för tennsten till bara 5 km. - Som ballastmaterial vid anläggnings-

fär

Även i Sveriges närhet kan finnas vaskfyn- arbeten. Exempel är materialet i en vägbana. digheter. Emellertid tycks betingelserna för - Som ballastmaterial i betong. sådana fyndigheter vara sämre just på större - Som specialmaterial för byggnadsindudelen av kontinentalsockeln utanför Sverige strin och för keramiska, mekaniska och än i vissa andra delar av Östersjön, Väster- metallurgiska ändamål. Exempel är glassand, havet och Nordsjön. Detta beror på att de gjuterisand och slipsand. centrala och norra delarna av Sverige är De två första användningsområdena domiområden där en landhöjning pågått sedan nerar kraftigt kvantitativt och även värdesenaste istiden. Utanför Danmarks kuster mässigt. Den nuvarande svenska årskonsumdäremot, och utanför Västtysklands nordsjö- tionen inom dessa användningsområden är kust och Sovjetunionens östersjökust, där enligt vissa uppgifter omkring 80 milj. kubikhavsstranden under olika skeden legat under meter. Den siffran är emellertid osäker och den nuvarande stranden, är betingelserna kan vara högre. Beträffande fördelningen gynnsammare. Samma gäller även de svenska finns uppgifter om att ungefär 40 procent kusterna vid södra Halland, Skåne, Blekinge används som ballastmaterial i betong, medan och södra Öland. Västtyskarna har börjat resten är övrigt ballastmaterial. leta efter titan- och zirkonfyndigheter vid sin På allt material som hänför sig till de två Nordsjökust. Från Sovjetunionen har med- första användningsområdena ställs precisa delats att man i Östersjön funnit titan- och och ofta höga kvalitetskrav. (Enklare utfyllzirkoniummineral som antagligen kan brytas nadsmaterial som morän diskuteras inte här.) till lägre kostnader än ilandfyndigheter. Ex- Kvalitetskraven kan gälla komstorleksfördelploatering av dessa fyndigheter omedelbart ning, hållfasthetsegenskaper, kornytans kautanför Lettlands och Litauens kuster pla- raktär, frihet från skadliga beståndsdelar som neras. lera, organiskt material, rostbildningar och Möjligheten till vaskfyndigheter invid sulfider, osv. Det är alltså fråga om ett vissa svenska kustområden skall emellertid kvalificerat material, och det mesta av det inte uteslutas. l samband med en geologisk material som ingår i de nämnda 80 milj. kartering av de lösa avlagringarna på den kubikmeterna torde ha ett pris på 5-20 kr svenska kontinentalsockeln bör därför även kubikmetern fritt användningsplatsen. I möjligheten till vaskfyndigheter beaktas. mycket ungefärliga siffror har alltså den här branschen i Sverige en årlig omsättning på

uppemot l miljard kronor. första användningsområdena) i Sverige. Res- Exempel på priser är att sand och grus ten är krossmaterial. från grundet Disken i Öresund kostar 5 å 6 Trots utvecklingen på krossmaterialsidan

kr/m3 fritt Malmö hamn. Sand och grus av finns alltså anledning att se sig om efter

bästa kvalitet från landtäkter kostar 15 ytterligare källor för sand och grus. Dels är

kr/ma fritt Malmö. ju krossmaterialet ännu så länge inte använd-

Konsumtionen av ballastmaterial i Sverige bart i alla sammanhang, dels kan de uthar varit snabbt stigande under senare år. Till sprängda bergmassor som används för framstor del styrs konsumtionen av bostads- av krossmaterial ibland ha en oförställning byggandet, bl. a. eftersom bostäder alltmer varför delaktig belägenhet, transportkostnabyggs i betong. Bostadsbyggandet drar också derna blir höga. med sig väganläggningar och andra anlägg- En möjlighet är att utvinna sand och grus ningsarbeten. till havs. Tillgångarna där är av allt att döma Det blir emellertid allt svårare att till- stora. Redan mindre mycket idag utvinns godose behovet av ballastmaterial på tradi- kvantiteter i de svenska havsområdena. tionellt sätt, dvs. genom brytning i grustag. Denna utvinning sker i ett fåtal fyndigheter Detta beror bl. a. på naturvårdshänsyn. Rull- framför allt i farvattnen kring Skåne och där stensåsarna, som varit viktiga sand- och främst i Öresund (t. ex. vid grundet Disken) grusexploateringsobjekt, är väsentliga inslag i och Skanörområdet. Detta är den enda landskapsbilden och dessutom av största mineralutvinning som idag äger rum i svensbetydelse för grundvattentillgången och vat- ka havsområden, och dess sammanlagda tenförsörjningen. Framför allt gäller dessa fritt torde vara värde, närliggande hamn, synpunkter södra och mellersta Sverige. 5-7,5 milj. kr per år. l Mälaren exploateras Ett alternativ erbjuder det s. k. kross- dessutom under Enköpingsåsen vattenytan. materialet, dvs. krossat berg. Sådant material Trots att någon större och mera systemautvinns på flera håll i landet i fasta bergtäk- tisk prospektering vet vi aldrig genomförts ter. Stora bergmassor sprängs också bort vid att det finns stora icke exploaterade fyndigt. ex. tunnel- och bergmmsbyggen. Detta heter i våra havsområden. Viss inledande material måste man under alla förhållanden kartering har utförts av SGU och av maringöra något med om man inte vill låta det geologiska institutionen vid Stockholms förstöra landskapsbilden. Materialet kan där- universitet. Dessa undersökningar pekar på för utnyttjas, och utnyttjas till stor del, som att det eventuellt kan finnas 75 milj. kubikballastmaterial efter krossning. meter sand och grus inom IO-meterskurvan Det finns emellertid vissa gränser för vid Disken i Öresund. Vid Sandflyttan utankrossmaterialets_ användbarhet. Tidigare har för Falsterbo kan mängden uppgå till 260 detta material inte i större utsträckning milj. kubikmeter. I områdena norr om Gotanvänts i betong, men detta är på väg att land kan tillgångarna enligt vissa preliminära ändras. Det är i vissa fall möjligt att få bra resultat uppgå till 6 miljarder kubikmeter. betong trots en stor andel krossmaterial, Volymerna är emellertid inte kontrollerade eller ibland t. o. m. med ett ballastmaterial genom borrningar, varför ej heller kvalitetersom till 100 procent är krossmaterial. För na är säkerställda. av vilka Någon värdering samma hållfasthet blir emellertid sådan be- delar av fyndigheterna, som skulle kunna tong något dyrare än betong med en mindre utnyttjas utan alltför stora skador på exemandel krossmaterial. Att använda en mycket pelvis fisket har inte gjorts. Siffrorna ger stor andel krossmaterial är inte heller en dock en antydan om de betydande potentielännu så länge allmänt accepterad teknik. la möjligheterna för grus- och sandutvinning Enligt vissa bedömningar står idag natur- på havsbottnen. Även utanför västkusten ligt sand- och grusmaterial för drygt hälften och i Gävlebukten, för att nämna ytterligare av ballastmaterialkonsumtionen (alltså de två två exempel, är stora kvantiteter sannolika.

För att den förutsedda - och önskvärda bottenprovtagning och efterföljande mine- - ökade utvinningen av sand och grus från ralogisk och kemisk analys samt kornstorhavsområdena skall kunna komma till stånd, leksanalys av proven. krävs emellertid en systematisk geologisk Den marinseismiska tekniken grundar sig kartering av de lösa avlagringarna på den på att ljudvågor reflekteras mot skiktytor svenska kontinentalsockeln. En sådan karte- inom lagerserier i havsbottnen. Från ett ring föreslås också av havsresursutredningen i fartyg under gång sänds ljudpulser ner gedet följande. nom vattnet med kort tidsintervall. Pulserna reflekteras mot bottnen och dess inre lager- En grundläggande förutsättning i det för- gränser för att därefter tas emot av hydroda resonemanget är att miljöskadorna av en foner som släpas efter fartyget. Pulserna exploatering är mindre till havs än till lands. registreras på en skrivare och man erhåller en Så kan också vara fallet, men samtidigt profil över lagerseriema på i princip samma måste det framhållas att exploatering till sätt som när en ekolodapparat ritar en kurva havs kan leda till komplikationer om den är över havsbottnens konfiguration under fartyolämpligt genomförd. Den kan leda till gets gång. Ljudvågens penetrationsdjup i grumling av vattnet, särskilt om grus- och lagerseriema beror i första hand på pulsens sandlagren täcks av lera. I vissa lägen kan frekvens men också på dess effekt. Ju lägre erosion av strandavsnitt och bottenpartier frekvensen är desto djupare ner i havsbottutanför täktområdena uppträda. Täkten kan nen når ljudvågen. förstöra bottnar som är lekplats för fisk, För provtagningen i de lösa avlagringarna eller medföra att bottnar som innehåller utnyttjas olika slags borr och lod. Sådana överskott av tungmetaller eller svavelväte rivs system finns tillgängliga på den allmänna upp till skada för det biologiska livet, osv. marknaden. För att i möjligaste mån undvika dessa För att ta upp sanden och gruset - när så negativa konsekvenser är en bedömning av småningom kartering och prospektering geden planerade täktens ekologiska effekter nomförts - finns en lång rad olika metoder. nödvändig. Eftersom våra Mekaniska mudderverk och hydrauliska suoundgängligen om dessa effekter är bristfälliga gande mudderverk är två huvudtyper. Inom kunskaper krävs i det sammanhanget också en grundläg- detta område finns utrymme för ett omforskning. Viktigt är också att en fattande tekniskt utvecklingsarbete. Framför gande långsiktig och landsomfattande sand- och allt gäller detta metoder för exploatering grustäktsplan upprättas med utgångspunkt från större djup än ca 25 m. Dessa större i bl. a. den föreslagna geologiska karte- exploaterlngsdjup kan bli aktuella i Österringens resultat. Miljövårdsskäl talar för att sjön. Det bör också framhållas att olika utvinningen begränsas till ett fåtal stora upptagningsmetoder ger olika grad av vattenfyndigheter. grumling och utlösning av miljöfarliga ämnen En annan grundläggande förutsättning för och därmed olika risk för skadlig miljöpåversand- och grusexploatering till havs är natur- kan. ligtvis att utvinningen kan ske till kon- För att utvinningen skall bli framgångsrik kurrenskraftiga kostnader. Detta för oss in krävs också noggranna navigationsmetoder på själva utvinningstekniken. för att exakt bestämma ett mudderverks Till stor del finns effektiv och beprövad position ovanför en sand- eller grustäkt på teknik tillgänglig - även om tekniken natur- botten. kan utvecklas Även transporten av grusmaterialet från ligtvis ytterligare. Själva karteoch - för att upptagningsplatsen och lossningen i hamn rings- prospekteringsarbetet med den sidan av saken - utförs bör ägnas uppmärksamhet. börja med s.k. seismisk profilering. Sammanfattningsvis torde man kunna säväsentligen Dessa seismiska mätningar kompletteras med ga att det finns goda möjligheter att exploa-

tera havsbottnens sand och grus till konkur- Mineral i havsbottnens berggrund renskraftiga kostnader på närbelägna marknader. Men för att få ökad klarhet på den Olja och naturgas punkten är det nödvändigt att dels undersöka vilka möjligheter av exploa- En allt större andel av världens fortfarande utvecklingen snabbt ökande konsumtion av kolväten kom-

teringstekniken rymmer och dels att nog-

grannare uppskatta kvantitet och kvalitet mer från haven. För närvarande är den årliga hos fyndigheterna på den svenska kontinen- världskonsumtionen av olja ungefär 2,3 miltalsockeln. Generellt torde man kunna säga jarder ton (1970), och därav kommer 400 om utvinningen och om transporten att det milj. ton eller drygt 17 procent från finns betydande stordriftsfördelar. fyndigheter under haven. Eftersom jordens Sand- och grusexploateringen till havs är kontinentalsocklar utgör ungefär 20 procent av intresse inte enbart med hänsyn till våra av ytan hos jordens landområden innebär behov, utan också med hänsyn till detta också att kontinentalsocklarna per egna Det råder knapphet på ytenhet nu är en i det närmaste lika viktig exportmöjligheterna. ballastmaterial som landområden. både i England och på den oljeproducent jordens kontinenten. Men den jämförelsen ändrar sig snabbt till europeiska För att export skall kontinentalsocklarnas fördel. l slutet av bli möjlig måste emellertid transportpriserna kunna hållas nivå. Det är inte 1970-talet beräknas 30-40 procent av oljan på rimlig osannolikt att det kravet skulle kunna kunna komma från socklarna, och år 2000 uppkan siffran vara uppe i 40-50 procent. Av fyllas vid sjöburen export till de expanderande avnämarområdena vid Väst- och Nord- den globala naturgaskonsumtionen hämtas kuster. Det kan f. ö. nämnas att idag bara omkring 6 procent från havsområeuropas redan bl. a. vissa dena, men även den andelen kommer högst Sverige idag exporterar stenkrossfraktioner för asfaltändamål. När sannolikt att stiga avsevärt. det gäller högre sandkvaliteter är naturligtvis Att kontinentalsocklarna är så rika på transportkostnaderna vid export ett mindre kolväten är en konsekvens av det sätt på problem. Det är därför av intresse att deti vilket oljan och gasen bildas. Gemensamt för vissa områden av den svenska kontinental- alla kolväteförande sockelområden är de sockeln i södra delarna av Östersjön torde mäktiga sedimentlagren som avsatts i närhefinnas betydande mängder glassand. ten av fastlandsområdena, och det rikliga Om man i Sverige startar en mera om- organiska livet i vattnet. Sannolikt har kolväfattande utvinning av sand och grus från tena bildats genom att rester av marina havsbotten finns det anledning att parallellt organismer utsatts för kraftigt och långvarigt också försöka utveckla utvinningstekniken. tryck i bottensedimenten samtidigt som de Eftersom ju utvinningen av dessa mineraler varit isolerade från syretillförsel. Den under torde komma att öka på flera håll på årmiljonema på så sätt bildade oljan och kontinentalsocklarna runt världen så öppnar gasen vandrar sedan genom sedimenten. En sig efter hand exportmarknader för exploa- del har därvid trängt ut i vattnet och nått teringsutrustning. Men förutsättningen är då upp till ytan samt oxiderats och förflyktigats att teknikutvecklingsaspekten medvetet och i atmosfären. En annan del har emellertid noggrant bevakas i samband med vårt eget fastnat i fällor av skilda slag i sedimenten. utvinningsarbete, från kartering och framåt. Det är dessa fällor som utgör de eftersökta Det finns redan idag svenska forskar- och olje- och gasfyndigheterna. teknikergrupper som är verksamma inom De bergarter i vilka kolvätena ursprunglidetta område, bl. a. med stöd från STU. gen bildats brukar kallas ursprungsbergarter (eng. source rocks), de bergarter i vilka kolvätena så småningom lagras kallas magasineringsbergarter (eng. reservoir rocks), och

de bergarter slutligen som täcker och sluter återstående kvantiteter olja och gas än av till oljefällorna kallas täckbergarter (eng. cap t. ex. de återstående kvantiteterna kol. Detta rocks eller roof rocks). sammanhänger med att gasen och oljan Inte bara kontinentalsocklarna utan även varierande - från uppträder på mycket djup kontinentalbranterna är på sikt intressanta ett fåtal hundra meter och ner till något

med hänsyn till gas och olja. Detta beror på tiotal kilometer - och dessutom ofta uppträ-

att sediment förflyttas ned från socklama der i avgränsningar med en förhållandevis utefter branterna där mycket tjocka sedi- liten yta. Det krävs alltså ett mycket stort_ mentpackar kan uppstå. Dessa packar har antal hål, och kanske till stora djup, för att dessutom ofta en sådan struktur som kan man skall få ett grepp om befintliga olje- och innehålla oljefällor. gaskvantiteter i ett visst område. Har man Utanför nästan varje nation med havskus- gjort detta för något område - det större ter finns åtminstone möjligheter att finna område där en sådan genomsökning idag nått olja eller gas. Undersökningar lär idag försig- längst är USA - så får man sedan också vissa gå utanför mer än ett 70-tal nationer. 22 möjligheter att skatta oljetillgångarna i andra nationer har börjat, eller är på väg att börja, områden ej genomsökta med jämförbar geoproduktion av olja eller gas i sina havsområ- logisk uppbyggnad. Med sådana undersökden. ningar och resonemang kan man alltså till Men det är inte bara i direkt anslutning viss del förbättra skattningarna av jordens till kontinentalsocklarna som betingelserna olje- och gasreserver. för kolvätebildning är goda. Även i mindre En faktor av betydelse i sammanhanget är - dvs. mindre hur djuphavsbassänger djuphav många hål man genomsnittligt brukar som ligger nära kontinenterna - har man behöva borra för att hitta en ny fyndighet. stött på oljefyndigheter. Exempel Sådan statistik har förts sedan är_ Mexi- lång tid i kanska bukten där man vid djupbormingar USA. Den statistiken pekar på att man där från det amerikanska forskningsfartyget Glo- hittar och genomsnittligt olja gas alltmer mar Challenger funnit olja vid en saltdom i sällan vid provborrningarna. 1945 behövdes botten under 3 583 meters vattendjup. genomsnittligt 26 hål i ett nytt område för Hur stora är jordens totala tillgångar av att göra en upptäckt innehållande mer än en fossila bränslen? Den frågan, som naturligtmiljon barrels olja (l barrel = 0,16 kubikmevis är av intresse i detta sammanhang, kan vi ter), eller en motsvarande mängd gas. 1963 diskutera genom att speciellt se på oljan. hade den siffran stigit till 65 hål. Världens idag kända oljereserver, på land och Dessa siffror tyder alltså på att en knapptill havs, uppgår till 85 miljarder ton (1970). het börjar göra sig gällande. Andra sätt att Med nuvarande produktion 2,3 miljarder mäta ger liknande resultat. Ibland anges ton 1970 - skulle alltså tillgångarna räcka i t. ex. hur mycket olja man genomsnittligt 37 år. Den siffran kan inge oro, men å andra och per år hittar för varje provborrningsmesidan är det viktigt att komma ihåg att ter. Även den siffran har sjunkit med åren. oljeprospektering ständigt fortgår. Förhållan- Genom beräkningar och bedömningar sådet mellan kända tillgångar och senaste års dana som de redovisade har man kommit konsumtion har därför - och trots en hela fram till en del siffror. 1967 publicerades tiden snabbt ökande konsumtion - varit t. ex. en beräkning gjord vid Esso enligt vilken i stort sett oförändrat under de senaste 30 världens återstående oljereserv skulle utgöra åren. Frågan blir därför också vilka resultat omkring 300 miljarder ton. Den siffran är prospekteringen kan ge i framtiden. Den alltså 4 gånger så stor som de idag kända

frågan kan naturligtvis inte besvaras, men oljereservema. Återigen måste emellertid be-

vissa synpunkter kan ändå redovisas. tonas att siffror av detta slag är ytterligt Till att börja med anses det vara avsevärt osäkra. Nyligen har t. ex. beräkningar publisvårare att göra av jordens bestämningar cerats som pekar på potentiella oljereserver

på mer än 600 miljarder ton. Men det är en undersökning av Nordsjöns sedimentockså viktigt att framhålla, som många gång- bergarter också möjlig. De första seismiska

er gjorts, att även om reserverna är avsevärt undersökningarna kom igång 1962. Nu

större än 300 miljarder ton så tar de ändå (1971) har mer än 80 000 kilometer seismissnabbt slut om man förutsätter en fördubb- ka profiler utförts. De första provborrningling av konsumtionen vart tionde år. Det är arna startade 1965. den konsumtionsutvecklingen vi för närva- Frågan om hur Nordsjöns kontinentalrande har. sockel skulle delas upp mellan de olika Det är emellertid i många sammanhang en strandstaterna, dvs. Danmark, England, Nesmula ointressant att diskutera de totala derländerna, Norge och Västtyskland, löstes tillgångarnas storlek utan hänsyn till produk- i väsentliga delar 1964-1965. Uppgörelsen tionsekonomin. Oljeproducenternas problem baserades på 1958 års Genêvekonvention är i första hand att hitta tillgångar som har angående bl. a. kontinentalsocklarna. Vissa en sådan belägenhet att de med hänsyn till gränsdragningsfrågor, t. ex. frågan om hur bl. a. produktions- och transportkostnader långt ut i Nordsjön det västtyska avsnittet lönar - icke att finna skulle sträcka emellertid inte sin sig att utvinna olja sig, fick över huvud taget. Det är därför av intresse slutliga lösning förrän för något år sedan. (Se att produktionskostnaden för olja och gas även s. 40 f.) från havsbottnen ofta är mycket högre än Efter det att provbormingarna startade motsvarande kostnad för landfyndigheter. har rapporterna om stora kolvätefyndigheter Enligt en uppskattning (Shell) är kostnader- i Nordsjön varit många. De första fynden na för oljeproduktion på kontinentalsocklar- gjordes på brittiskt område i december 1965 na 3-6 gånger högre än för motsvarande och gällde gas. England har nu försetts med operationer på land. Därav är också givet att naturgas från Nordsjön i fyra år, och 1970 kraven på fyndens storlek är större inom uppgick nordsjöleveranserna till mer än 10 sockelområdena än till lands. miljarder kubikmeter, vilket utgör omkring 5 Av speciellt intresse för Sveriges del är procent av den totala brittiska energikonden olje- och gasprospektering samt utvin- sumtionen. De samlade investeringarna i oljening som pågår i vår närhet. Från den och gasletning samt utvinningsutrustning i synpunkten är det bl. a. av intresse att ge en den brittiska delen av Nordsjön hade i början redogörelse för händelserna i Nordsjön. av 1972 kommit upp i nära 4 miljarder kr. Fram till åtminstone början av 1960-talet De hittills upptäckta brittiska gasfälteni var Nordsjöns geologi i stora delar okänd. Nordsjön uppskattas tillsammans innehålla Men man förmodade ändå att där kunde omkring 850 miljarder kubikmeter gas. Fälfinnas mäktiga sedimentpackar, som kunde ten ligger förhållandevis nära kusten och vara olje- och gasförande. Bakgrunden var gasen iland genom rörtranstransporteras bl. a. de mycket stora fynd av naturgas som port. Detta rörtransportsystem byggs succesgjordes i Nederländerna (på land) i augusti sivt ut. 1972 kommer man att ta i bruk en

1959. Efter omfattande borrningar fann man 130 kilometer lång pipeline från det stora

där ett gasfält som då var ett av världens två s. k. Vikingfältet, vilket upptäcktes 1968. största _och som gjort Nederländerna till Detta blir världens längsta pipeline som världens till storleken femte naturgasprodu- arbetar på så stort vattendjup som det här är cent. 1966 påträffades emellertid mång- fråga om. Prospekteringen efter nya fyndigdubbelt större gasfält i Västsibirien. heter pågår naturligtvis fortfarande. De nederländska gasfynden ledde natur- Som bekant har också stora oljefyndigheligt nog till ett starkt intresse för den ter upptäckts i Nordsjön under de allra intilliggande Nordsjön. Genom den snabba senaste åren. 1970 påträffades på norskt utveckling som den marinseismiska tekniken område och efter långvarigt borrande det genomgick under 1950- och 1960-talen blev s. k. Ekofiskfältet som beräknats innehålla

o O I

x

-

,O Frigg

Shetlandsöarna l I l - . / I Orkncyöarna f / I I k \ \ Forties field \ 0 \ \ _ \\ D \| COD

W.Ekofisk \\ /z h ° CT z “se”

*i

/ \\

Ekåfrislg

0 /

; 1 \ \Eldfisk Au k “ \,

West Sole Q Viking

Indefatigablçg

Hewetto lime \

0 gasfyndighet

f oljefyndighet

Figur 5.3 Rättslig indelning av Nordsjöns kontiinentalsockel samt i slutet av 1971 kända större

olje- och gasförekomster i området.

150 miljoner ton utvinningsbar högvärdig s. k. Ekofiskkommittén - att dra en rörledsvavelfattig olja och dessutom betydande ning till England från Ekofisk och övriga kvantiteter naturgas. Senare har ytterligare närliggande oljefält i den norska delen av av betydande storlek påträffats Nordsjön. Kostnaderna för en sådan rörledfyndigheter på norskt område i närheten av Ekofisk. ning har uppskattats till ca 1 miljard kr. Det första stora brittiska oljefyndet i Det finns olika tänkbara modeller för Nordsjön gjordes av BP hösten 1970 - dvs. buffertlager till havs. En möjlighet är att ha några månader efter upptäckten av det stora flytande oljetankar. Under svåra yttre norska Ekofiskfältet. Denna fyndighet (For- betingelser, som på Nordsjön, anses emellerties field) som är belägen nordost om Aber- tid inte detta vara en lämplig lösning. I deen är av samma storleksordning som Eko- stället söker man placera lagringstankama på fisk. Därefter har ytterligare stora fynd havsbottnen där de är ostörda av stormvingjorts i närheten av Ekofiskfältet på den dar och vågor. I hela världen finns ännu så brittiska sidan av gränsen. länge bara ett större sådant bottenfast lag- Även i de danska och nederländska delar- ringssystem taget i bruk, nämligen utanför na av Nordsjön har olja påträffats. Dubai i Persiska viken. Vid Ekofiskfältet Det var alltså på norskt område som de byggs en jättelik tankanläggning med ett första stora oljefynden gjordes, och Norge är ytterhölje av betong. Diametern blir 100 också det land som först fört iland olja från meter och höjden 90 meter. Eftersom Nord- Nordsjön i kommersiella kvantiteter. I augus- sjön vid Ekofisk är omkring 75 meter djup så ti 1971 anlände den första tankern från kommer konstruktionen att nå från botten Ekofisk till Stavanger med över 30 000 ton och en bra bit upp över vattenytan. Innanför olja. Men detta är bara början. Den nuvaran- ytterhöljet av betong finns den egentliga de avtappningen av fältet uppgår till 5 600 oljetanken som skall rymma drygt 100 000 ton per dygn. Vid full produktion om några ton olja. Kostnaderna för lagringstanken har år väntas den siffran komma upp i 70 000 uppgivits till drygt 100 milj. kr. ton. Norge är alltså den första nation som Innan man kommer upp i den produk- utvinner olja ur Nordsjön. Nummer två kan tionen måste emellertid stora investeringar Danmark bli, som skall vara igång med göras - och dessa måste föregås av väsentliga provproduktion under 1972. Men den tekniska nykonstruktioner. Det svåraste pro- produktionen blir åtminstone till en början blemet gäller hur oljan skall föras iland. av långt mindre omfattning än den norska. Rörtransport till Norge är tekniskt mycket Avsikten är att utvinna 560 ton olja per svårt eftersom rörledningen måste passera dygn som direkt skall överföras till tankfardjupgraven utanför norska västkusten. tyg. Om resultaten blir lovande kan man Att direkt fylla tankbåtar ute vid fältet - senare dra en pipeline in till det danska det är det man för närvarande gör - är inte landet. Inte långt efter det att danskarna heller någon god lösning i det långa loppet kommit igång beräknas också engelsmän och eftersom det är svårförenligt med en önsk- holländare starta egen utvinning av nordsjövärd kontinuerlig oljeproduktion. olja. En möjlighet att uppnå kontinuerlig olje- Engelsmännen planerar att ta in oljan från produktion är att bygga ett buffertlager för det stora BP-fältet nordost om Aberdeen olja ute vid oljefältet. Ett annat är att föra med pipeline till Peterhead. I december 1971 iland oljan i England genom rörledning. Man förklarade BP att man i en första utbygghåller just nu på att bygga ett buffertlager, nadsfas, som skulle vara avslutad 1975, beräkmen av allt att döma blir detta bara en nade komma upp i en produktion av ca övergångslösning. Så småningom kommer 35 000 ton per dygn. Senare skall en utbyggman - åtminstone om man följer de rekom- nad till ca 60000 ton per dygn ske. De mendationer som nyligen uttalats av den beräknade kostnaderna för den första fasen

är ca 2 miljarder kronor. Kostnaden inklude- Nordsjöns olika delar Ca antal hål rar bl. a. produktionsplattformar och rörledning för ilandföring. brittiska 200 norska 60 De geologiska betingelsema för ytterligare nederländska 60 olje- och gasfynd i Nordsjön är, som redan danska 15 västtyska 15 nämnts, goda. De lager i södra Nordsjön och i Nederländerna som visat sig vara gasförande härrör från permtiden och är mer än 200 Allt pekar alltså på att olje- och gasexmilj. år gamla. Dessa lager har stor utbred- ploateringen i Nordsjön och angränsande ning och kan rymma mycket mer kolväten vatten ännu så länge bara haft sin början. än vad man hittills träffat som Norrmännen på. Oljan har t. ex. ännu inte gjort annat hittats längre norrut har ansamlats i betyd- än orienterande i områdena undersökningar ligt yngre bergarter. Dessa härrör från krit- norr om 62:a breddgraden. för Betingelserna och tertiärperioderna och är omkring 50 att hitta kolväteförekomster där bedöms milj. år gamla. Dessa lager har stora mäktig- som gynnsamma. Det nationella norska inslaheter och stor utbredning. De är också rika get i prospekteringen och den eventuella på strukturer som kan fungera som oljefäl- exploateringen i de områdena torde komma lor. Att de geologiska förhållandena i norra att bli större än vad det varit i de sydligare Nordsjön är gynnsamma för uppkomsten av delarna av det norska nordsjöområdet. Det stora, samlade oljeförekomster framkom kan i detta sammanhang också nämnas att först vid direkta undersökningar. De angrän- ryska geologer hyser stora förhoppningar om sande landområdenas (Skottland och Norge) oljeutvinning i de arktiska havsområdena geologiska byggnad gav ingen ledtråd i denna norr om Sovjetunionen. riktning. Inom Sveriges kontinentalsockelområden Allt detta innebär att prospekteringen kan eventuellt också finnas olja och gas. trots att den är ytterligt kapitalkrävande Ännu har inga kommersiellt exploaterbara kommer att fortsätta. Idag arbetar ett 20-tal men fyndigheter påträffats, prospektering oljeborrtorn på olika platser iNordsjön. Om pågåri det helsvenska och delstatliga OPAB :s något år beräknas 30 borrtorn vara i drift. (Oljeprospektering aktiebolag) regi. Prospek- Borrtomen representerar ofta en investering sker

teringen huvudsakligen i södra Sverige.

på 50-70 milj. kr. Det är i stort sett bara där som det Dygnskostnaden för ett arbetande borr- finns lämpliga sedimentära bergartsformatiotorn är omkring 150 000 kr. Ett hål som ner, vilket är en förutsättning för kolväteborras på en å två månader kostar därför 5 â förekomster. 10 milj. kr. För att hitta en oljefyndighet De lagerserier man kan knyta förhoppbrukar man emellertid behöva borra ett stort till finns ningar bl. a. i delar av Skåne och antal hål, och hälens djup och svårighetsgrad omgivande havsbotten. Där finns lager från kan naturligtvis variera starkt. På norska mesozoisk tid ålder (krita, jura, trias; sidan borrade man t. ex. 34 hål innan man 60-180 milj. år) med en sammanlagd mäkstötte på oljan vid Ekofisk. tighet av 1000-2 000 m, underlagrade av I slutet av 1971 var det totala antalet hål äldre sediment med delvis betydande mäktig- - inklusive produktionshål - som borrats i het. I motsvarande finns lager oljefyndig- Nordsjöns olika delar drygt 500. De hål som heter i norra Väst- och Östtyskland. borrats i samband med letning av olja eller Dessutom finns.i mellersta

Östersjön en

gas fördelade sig vid samma tidpunkt på svit av kambrosiluriska bergarter (ålder följande sätt: 400-600 milj. år). Dessa bildar en packe med mot sydost tilltagande mäktighet och går i dagen vid Kalmarsund samt på Öland och Gotland. På Gotland är de kambrosilu-

riska lagren drygt 500 m mäktiga. Inom betingelserna för oljefynd som goda i sockelsvenskt område är kolvätespår, främst gasi området väster om Balticum.

små mängder, kända från dessa lager. I de Kolväteexploateringen till havs är från

baltiska staterna finns några mindre oljefyn- flera synpunkter av utomordentligt stor bedigheter, vilka sannolikt härstammar från tydelse. Det är inte bara det att den värdekambrosiluriska lager. De för vår del mest mässigt representerar 86 procent av all mineintressanta områdena torde därför i huvud- ralutvinning till havs (1969), utan den är sak vara belägna söder om Gotland. också beroende av en ytterligt avancerad och I början av 1960-talet sökte OK och mångfasetterad teknik. Denna teknik utveck- Johnsonkoncernen koncession för undersök- las följaktligen i anknytning till kolväteexningar i huvudsak på landområden. Sedan ploateringen. staten genom SGU gjort inledande undersök- Oljeindustrins havsteknologi innebar till ningar bildades OPAB i april 1969. Staten en början väsentligen en överflyttning och trädde in med Vattenfall och LKAB som har utveckling av befintlig landteknik till marina 25 procent av aktierna vardera. Den andra förhållanden. De utlösande stegen i den hälften av aktieposten innehas av KF och snabba utvecklingen på detta område hänför OK, Johnsonkoncernen via Rederi AB sig framför allt till borrningsledet och den Nordstjernan och AB Nynäs-Petroleum, vida- marina seismiska undersökningstekniken. re AGA, ASEA och dess dotterföretag Vox- Den tunga marina seismikens utveckling nans Kraft AB, samt Boliden AB, KemaNord sköt fart först under 1960-talet och leddesi AB, Sydsvenska Kraft AB och Gränges AB. huvudsak av ett antal konkurrerande ameri- Enligt bolagsordningen skall OPAB ef- kanska företag. Beträffande djupgående, tersöka och utvinna olja och naturgas samt upplösningsförmåga och ekonomi har den nu driva därmed förenlig verksamhet”. Företa- blivit helt jämförlig och delvis överlägsen get hari koncessionsavtal med staten förbun- motsvarande teknik på land. Möjligheten att dit sig att under en femårsperiod tillskjuta härigenom snabbt och jämförelsevis billigt 100 milj. kr och därefter under de närmaste kunna kamma över stora havsområden utgör tre åren ytterligare 50 milj. kr om läget är en del av förklaringen till oljeindustrins gynnsamt. I den mån utvinningsbara fyndig- starka expansion på det marina området. heter påträffas ger avtalet möjlighet till Borrning till havs har däremot utvecklats utvinningstillstånd under 40 år. (Siffran 150 under en ganska lång period med början milj. kr under åtta år kan jämföras med bl. a. i Kaspiska havet vid uppföljningen av värdet av vår nuvarande årliga import av olja, oljefälten på land vid Baku, samt i Maracaivilket är 3 miljarder kr.) boviken i Venezuela. I båda fallen skedde Sammanlagt har OPAB hittills genomfört borrning från fasta plattformar. Senare har 27 500 km flygmagnetisk mätning, 800 km man i ökande grad gått ifrån den teknik som landseismisk mätning samt 6 300 km sjöseis- tillämpas på land. För djupare vatten har misk kombinerad med magnetiska och gravi- utvecklats, framför allt under de senaste tio metriska registreringar. åren, och i samband med seismikens fram- OPAB:s första borrning inleddes i maj steg, flytande plattformar. Numera sker 1971 en kilometer från Maglarps kyrka borrning från flytande plattformar rutinutanför Trelleborg. Kostnaden för det 2 000 mässigt pâ vattendjup på omkring 100 m. meter djupa hålet låg i närheten av 2 milj. kr. Utvecklingen av borrtekniken rör sig emeller- Därefter har borrningarna fortsatt - ännu så tid redan idag på långt större djup. länge dock utan några oljefynd. Så småning- Bland övriga utvecklingslinjer kan nämnas om kommer man också att borra till havs. en tydlig tendens att förlägga många aktivite- Även andra östersjöländer letar efter kol- ter direkt på havsbotten. Detta har medfört väten i Östersjön. Ryska geologer sägs t. ex. speciell utveckling av fjärrkontroll och -obefter noggranna undersökningar ha bedömt servation, dyk- och ubåtsteknik samt under-

vattensutrymmen för arbete och uppehåll. I BP-fältet nordost om Aberdeen order på dag står olje- och gasindustrin för 85 procent sammanlagt 25 milj. kr. Av detta belopp av beställningama till det kommersiella dy- avser 10 milj. kr materialorder, och l5 milj. keriet i USA. Den submarina anläggningstek- kr. färdiga konstruktioner. Dessa senare är niken expanderar snabbt. Andra centrala dels undervattensdelarna av två ben på en problem anknyter till själva tillvaratagandet, produktionsplattform (vikt 1000 ton per hanteringen och transporten av produkterna del) och dels tre stora flyttankar för uttransfrån oljekällor till havs. Också korrosions- porten av samma produktionsplattform (vikt och underhållsproblemen spelar en mycket 900-1 000 ton per tank). viktig ekonomisk roll för oljeutvinningen till Gränges-Hedlund utvecklar också tillsamhavs. I allt oljearbete till havs måste natur- mans med Vattenbyggnadsbyrån (VBB) ciligtvis även miljöfrågoma noga beaktas. (Be- sterner för undervattenslagring av oljeprodukträffande miljöproblemen se s. 126 ff.) ter. Utvecklingsarbetet påbörjades 1970. Olje- och gasexploateringen har en avse- Upphandlingen av lagringstanken till Ekovärd teknisk spin-off. Det har t. ex. visat sig fiskfältet skedde för tidigt - i början av att det i första hand är oljebolagen som haft 1971 - för att skulle kunna företagen ekonomiska resurser och kunskaper för att deltaga. Men företagens cisterner skall i utveckla metoder för annan krävande resurs- framtiden vara användbara i t. ex. Nordsjön. utvinning till havs, som t. ex. exploateringen Gränges-Hedlund tillverkar dessutom stålrör av mangannodulema. för pipelines. Alla dessa synpunkter sammantagna leder Bergvik och Ala AB (Ljusne-industrierna) till slutsatsen att det är av största betydelse har under flera år levererat kätting för att hålla sig â jour med och deltaga i kolväte- förankring av oljeborrplattformar (i början exploateringen till havs - i den mån det av 1972 till sammanlagt 28 plattformar). finns möjligheter. Detta beror inte enbart på Bulten-Kanthal (Ramnäs Bruk) tillverkar behovet att tillgodose egna kolvåtebehov. också förankringskätting till oljeborrplattfor- Minst lika viktigt är värdet av att deltaga i en mar. Nyligen fick företaget en order på ovanligt dynamisk teknisk utveckling som kätting för tre oljeborrplattformar i Norddessutom är sammanhållen av en entydig sjön. Ordem är värd 9 milj. kr. målsättning. Neptunbolaget är på Nordsjön engagerati Möjligheterna för svenska företag och diverse transporter som t. ex: bogsering av myndigheter att deltaga i olje- och gasex- oljeborrplattformar. Företagets intäkter av ploateringen till havs sammanhänger dels denna verksamhet var 1971 omkring 3 milj.

med -OPABsiverksamhet och dels med hur kr.

svenska företag kan sälja exploateringsutrust- Beträffande själva borrverktygen kan finning på olika marknader. Beträffande det nas en för svenska specialstålverk möjlig senare skall nämnas att ett svenskt varv, det marknad. Salénägda Finnboda, för närvarande har order på två borrplattformar för Nordsjön. Dessa plattformar är s. k. ”semisubmersibles”. Finnboda bygger hela stommama, Salter och svavel dvs. det mesta utom bostäder på däcket och borrtorn. Plattformarna är icke av Finnbodas En stor del av världens koncentrerade tillkonstruktion. Vardera plattformen kommer gångar av koksalt, gips, magnesiumsalter och att väga 6 000-7 000 ton, och vardera kaliumsalter har bildats genom att havsvatordern är värd 25-30 milj. kr. ten avdunstat från naturliga laguneri anslut- Även Grängeskoncernen har intresserat ning till forna grundhavsområden. Salttillsig för havsexploateringen av olja. Koncer- gångar som ursprungligen uppstått på detta nen har för installationerna vid-det stora sätt finns både till lands och begravda under

havsbottnarnas sedimentlager. Saltlagren har pad också för att utvinna svavel ur landibland när de täckts av mäktiga sedimentla- fyndigheter. l det speciella fallet utanför Louisiana har ger trängt upp genom dessa lager och bildat man för uppfordringen av svavlet byggt en s. k. saltdomer och saltpluggar. Saltstrukturema är av intresse därför att jättelik ö av stål ute i havet. När svavlet de kan utgöra fällor för olja och naturgas kommer dit rörtransporteras det, fortfarande och även binda svavelmassor till sig. Men i smält tillstånd, vidare in till land. saltdomerna kan i vissa fall också ha ett I dag känner man till svavelfyndigheter av Intresset detta slag i Mexikanska bukten på sammanegenvärde som mineraltillgång. gäl- 37 milj. ton. De totala ler emellertid då inte så mycket koksalt utan lagt exploaterbara snarare vilka för uppgår kanske till det mångkalisalter, bl. a. utnyttjas fyndigheterna finns framställning av konstgödsel. I samband med dubbla. En del av fyndigheterna

liksom vissa -

oljeletning brukar man alltid hålla ögonen oljefyndigheter på flera tusen meters i Mexikanska bukten. Med öppna också efter kalisalter. Även utvinning djup av magnesium från saltdomer i havsbottnen största sannolikhet finns svavelfyndigheter kan så småningom bli aktuell. ”Brytningen” av detta slag också på många andra håll i

av saltdomer sker med en relativt sett billig världen.

teknik (Fraschtekniken), som ursprungligen Dessa svavelfyndigheter var till för icke så utvecklats för svavel (se nedan). Mineralen länge sedan av stort intresse. Numera har löses upp och transporteras i vattenlösning emellertid deras betydelse avtagit på grund till ytan. av det stora svavelutbudet från avsvavlingsan- Av intresse i detta sammanhang är att läggningar för naturgas och olja. Framför allt danskarna bryter salt i lagerserier som kan ha kommer ett stort svavelutbud från rening av

en förlängning in mot de svenska delarna av sur naturgasi Alberta i Kanada.

Kattegatt. Denna danska saltpluggexploatering sker emellertid på land. Svavelfyndigheter till havs har en viss Kol betydelse. Vid borrningar efter olja i Mexikanska bukten har man i anslutning till Stenkol bildas genom kemiska processer som saltdomer också stött på stora svavelfyndig- liknar dem genom vilka olja och naturgas heter, som nu till viss .del bildas. I motsats till de gasformiga och exploateras. - som kan vandra genom Svavlet utgör på en av dessa fyndplatser flytande kolvätena,

utanför Louisiana - en stor homogen massa sedimenten, utgör dock stenkol de på grund-

med en utbredning av åtminstone någon ämnet kol anrikade, på den ursprungliga kvadratkilometer och en tjocklek av ungefär avlagringsplatsen kvarstannande resterna av 100 meter. Av USAs kända svavelfyndighe- organiskt material, främst växtrester från ter är denna den tredje i storlek. Den ligger forna kärr- och sumpområden. under ett 600 meter tjockt sedimentlager För närvarande sker underbottensbrytoch något mer än 10 kilometer från land. ning av kol i ett 50-tal strandnära gruvor i För att exploatera denna fyndighet, som Australien, Japan, England, Kanada, Turkiet idag lär stå för 20 procent av USA:s svavel- och på Formosa. I alla dessa fall är det produktion, utnyttjas en år 1891 av Herman emellertid fråga om brytning från gruvgångar

Frasch uppfunnen teknik. Svavlet smältes som är dragna från land ut till fyndigheterna.

med överhettad vattenånga som skickas neri I vilken utsträckning kolfyndigheterna längre svavelkroppen i ett rör. Inne i röret finns ut på kontinentalsocklama kan utnyttjasi ytterligare två rör koncentriskt placerade. I framtiden beror bl. a. på hur brytningstekdet innersta av dessa förs tryckluft ner för niken utvecklas. Framför allt år det möjligatt pressa upp det smälta svavlet i det heterna att öppna gruvschakt direkt på mellersta röret. Tekniken är allmänt tilläm- havsbotten i undervattensläge som spelar in.

(Beträffande brytningstekniken, se avsnittet urbergsområden till havs stöter på betydande Malmkroppar i berggrunden.) tekniska problem. Flygmagnetiska mätningar Jordens kolreserver är i avseende på ener- går ätt genomföra med samma teknik som giinnehåll mycket stora och möjligen mång- över land, men andra på land använda dubbelt större än reserverna av olja och gas. metoder är däremot ofta svåra eller omöjliga Kanske kan kolet därför få en framtida att använda i havsområdena. Till detta komrenässans som energikälla. Kolet kan också mer att man behöver åtskilliga borrhål för komma att användas i en större utsträckning att bedöma storleken av en malmfyndighet.

inom den kemiska industrin. Malmprospektering till havs är därför också

I Sverige finns förmodligen kolfyndighe- beroende av borrteknikens utveckling. ter till havs bl. a. nordväst om Höganäs och Även exploateringen av fasta malmkropsydost om Ystad. Dessa eventuella fyndighe- par till havs är förenad med stora tekniskter torde sakna ekonomisk ekonomiska betydelse. problem. För underbottensgruvor är täthets- och hållfasthetskraven mycket större än för motsvarande anläggningar på land. Som skydd mot plötsliga vatteninbrott Malmkroppar i berggrunden måste man kvarlämna ett bergtak, 30-100 m tjockt beroende på bergstyrkan och geo- Brytning av järnmalm i underbottensgruvor metrin, med den malm taket kan innehålla. har förekommit i både Finland (Jussarö Bergtaket måste sedan stödjas vilket antingutanför Hangö) och på Newfoundland (Waen sker genom att bara en del av malmen bana). I dessa fall skedde brytningen i bryts ut och resten kvarsätts som pelare tunnlar från land, men verksamheten har nu (normal 30-50 pelaravsättning %) eller gelagts ner på grund av bristande lönsamhet. nom att konstpelare successiv byggs genom Malmerna har i dessa fall varit av samma igensättning av de först utbrutna rummen typer som i malmstråk på angränsande land- med en så föga kompressibel massa att den områden och alltså inte utgjort någon för kan motstå bergtrycket (mager betong eller havsbotten speciell typ av förekomster. liknande). Det sistnämnda förekommer på Många grundhavsområden kan förutsättas ha land men kostnaderna kan bara bäras av rika en berggrund av samma typ som angränsande malmer med högt ”rotvärde. malmförande regioner på land. Det finns För den engelska kolbrytningen offshore bl. a. därför säkerligen gott om malmkroppar gäller skyddsregler som normalt anger 70 m av skilda - inte bara slag i havsbottnama bergtak och 40 % pelaravsättning. På större järnmalm. djup under bergytan lättar man något på I Sverige kan kontinentalsockelns urberg - som av reglerna. Järngruvan Wabana, tänkas innehålla intressanta malmtillgångar lönsamhetsskäl lades ner för några år sedan, på flera ställen. Skelleftefältet, som nu ex- hade 60 m bergtak och 40-50 % pelaravsättploateras till lands (av Bolidenbolaget och ning. staten), kan t. ex. ha en förlängning ut till Det finns givetvis också en gräns för hur havs. Eventuella malmtillgångar där kan i långt ut man kan gå från ett fastlands- eller gynnsamma fall vara brytvärda. Detsamma ö-baserat schakt innan transportkostnaderna gäller områden utanför den mellansvenska blir oöveroch/eller ventilationsproblemen Bergslagen och även sydligare, t. ex. utanför komliga (ventilationen torde kräva att till- Södermanland och Småland. Något säkert fartsorten drivs dubbel). Var den gränsen går om i vilka urbergsområden det kan finnas är svårt att bestämma och blir för olika

olika

värdefulla malmer vet man emellertid inte förhållanden, men gruvbrytning där utanför för närvarande. Kontinentalsockelns urberg måste ske med nedgång genom vatten. Detta bör därföri sin helhet karteras. torde i och för sig vara tekniskt möjligt på Geologisk kartering och prospektering i ned till åtskilliga tiotal meters vattendjup,

men skulle medföra kostnader som sannolikt utvecklingsarbete inom områden där Sverige blev höga. bör ha förutsättningar

utomordentligt Något egentligt att göra sig gällande. V

utvecklingsarbete på ny marin gruvbrytnings- För att närmare beskriva arbetsuppgifterteknik torde ännu inte förekomma någonstä- na är det nödvändigt att skilja på olika typer des i världen. av bottenbildningar. De tre huvudtyperna är lösa kvartära avlagringar, som täcker nästan hela bottenytan, samt närmast under dessa avlagringar antingen yngre sedimentära berg- Förslag arter eller s. k. urberg med kristallina bergarter och äldre sedimentära bergarter. Beträf- Allm änt fande möjliga råder vämineralfyndigheter sentliga skillnader mellan dessa bottenbild- Beträffande exploateringen av mineraliska ningar. Tekniken att kartera de olika bottentillgångar i havet föreslår havsresursutred- typerna varierar också, även om vissa metoningen ett relativt omfattande program, som der är gemensamma för alla bottentyper. i första hand syftar till en geologisk kartering Ungefärliga omfattningar av de olika områav de svenska havsbottnarna. Sveriges konti- dena framgår av följande sammanställning nentalsockelområde utgör ca 40 procent av där ytan är angiven i kvadratkilometer. Ytan landytan. Våra nuvarande kunskaper om av havsområdena är beräknad med utgångsdessa havsområdens mineralresurser är punkt i mittlinjeprincipen (se avsnittet 3.3). mycket ofullständiga. I huvudsak inskränker (Sveriges torra” 411 406 landyta utgör de sig till en grov översikt av de geologiska kmz.) förhållandena, samt till slutsatser grundade De lösa kvartära avlagringarna är lager av på mineralförekomsters uppträdande i anmorän och sediment, avsatta under och efter gränsande landområden. En geologisk karte- de kvartära nedisningarna. Överst ligger sediring av de svenska havsbottnarna är därför mentlager av varierande som avmäktighet synnerligen angelägen. Prospektering som är satts efter den senaste istidens slut för direkt inriktad på eventuella fyndigheter av 9 000-12 000 år sedan. Dessa avå omkring I l olja och naturgas bedrivs emellertid redan av lagringar består av lösa jordarter - bland r l l oljeprospekteringsbolaget OPAB. Några för- dem sand och grus - som ofta är av samma slag angående sådan kartering och prospekte- slag som på angränsande landområden.

ring lägger utredningen därför inte fram.I

” sammanhanget vill dock havsresursutredningen peka på de möjligheter ett svenskt delta- E1 Ham-utredningen föreslår en geologisk gande i olje- och gasprospektering utomlands kartering av de lösa avlagringarna. Resultatet - skulle kunna av denna innebära. kartering bör utnyttjas vid upp- Vilka är då utsikterna att den föreslagna rättandet av en långsiktig och landsomfattankarteringen skall leda till upptäckt av exploa- de plan för sand- och grusexpløatering. Det tervärda mineraltillgångar? Ett utförligare är därför viktigt att de från sand- och svar kan naturligtvis inte ges förrän karte- grussynpunkt mest intressanta områdena blir rings- och prospekteringsarbeten börjat av- snabbt färdigkarterade. Karteringen bör ocksätta resultat. Redan idag kan emellertid sa° vara inriktad vaskpå bl. a. eventuella sägas att omfattande förekomster av sand fyndigheter och noduler. och grus existerar, samt att brytvärda mineralförekomster i övrigt inte kan uteslutas. (Se bl. a. s. 85.) Även andra skäl än de som direkt sam- Den geologiska karteringen med evenmanhänger med mineralletning talar för den tuellt efterföljande prospektering och ex- I så skilda samman-

föreslagna karteringen.

ploatering ger också möjligheter till tekniskt hang som miljöövervakning, fiske och försvar

7- 97

Urbergets sedimentüra bergarter

Yngre sedimentöra bergarter

\ --- --

Ekvidistanslinje

Figur 5.4 Den svenska kontinentalsockehas geologiska uppbyggnad i grova drag (enligt geologiska institutionen vid Stockholms universitet).

Hela ytan Sedirnentbergartsområden Kristallint urberg (= lösa av- (gränserna för dessa omlagringar) rådens utbredning är delvis mycket osäkra)

Östersjön och Bottniska viken 150 000 100 000 50 000 Öresund och västkusten 15 000 6 000 9 000 De tre stora 8 600 700 7 900 sjöarna Sveriges större vattenområden 17 3 600 106 700 66 900

är kunskaper om havsbottnamas lösa avlag- Eftersom ljudutbredningen är starkt beroenringar av stor betydelse. de av bottenytans karaktär, så är det också Kännedom om jordarternas lagerföljd och av detta skäl angeläget att kartlägga de lösa utbredning på havsbottnen är en värdefull avlagringarna. Flera specialundersökningar komplettering till hydrografiska data vid med denna inriktning har f. ö. utförts i bedömning av havsområdenas recipientegen- samarbete mellan FOA och geologiska instiskaper. Avlagringama ger upplysningar om tutionen vid Stockholms universitet. sedimentationen, om den tidigare naturliga De yngre sedimentbergarterna har tillhydrografiska miljön och om strömmar, kommit under de senaste 600-700 årmiljoerosion och transport av material utmed nema. Dessa bergarter vilar på urberget. Det bottnen, allt av betydelse för dagens förore- starka intresse som knyter sig till sedimentningsproblematik. Genom att undersöka se- bergartsområdena beror på att de kan tändimentproppar från Östersjön kan man t. ex. kas innehålla olja och gas. I vissa sedimentfå en ökad klarhet i till vilken del den höga bergarter kan eventuellt också förekomma svavelvätehalt som observerats i Östersjöns kol, salt och svavel. Det är emellertid mindre djuphålor under senare år är ett under sannolikt att den svenska kontinentalsockeln årtusendena periodiskt återkommande feno- skulle kunna innehålla några brytvärda fynmen, respektive härrör från föroreningar. digheter av dessa senare mineral. (Se i övrigt Även från biologisk synpunkt är en när- avsnittet Mineral i havsbottnens bergmare kännedom om de lösa avlagringarna grund”.) betydelsefull. Det är t. ex. angeläget att veta Eftersom den direkta oljeletningen i Svevilka områden som är sådana att de kan rige ombesörjs av oljeprospekteringsaktiebofungera som lekplatser för fisk - eller vilka laget OPAB finns ingen anledning att här bottnar som, därför att de innehåller t. ex. närmare behandla dessa frågor. Vid oljeletsvavelväte eller överskott av tungmetaller, ningen erhålles emellertid en mängd material inverkar menligt på det biologiska livet. och data rörande den sedimentära berg- Bottnar av detta slag kan vara speciellt grundens byggnad. Dessa data hade inte farliga att riva upp, t. ex. vid grustäkt. Allt annars kunnat införskaffas utan stora kostdetta innebär att en kartering av de lösa nader och de har ett betydande praktiskt avlagringama är betydelsefull också med och vetenskapligt värde. Det är därför ett hänsyn till fisket. nationellt intresse att på bästa sätt tillvarata I militära sammanhang är det av största och bearbeta detta material utöver den vikt att känna havsområdenas ljudutbred- bearbetning som sker direkt för oljeletningningsegenskaper - framför allt gäller detta i en. Härvid är emellertid att märka att enligt samband med ubåts- och antiubåtskrigföring. koncessionsvillkoren får upplysningar om

undersökningsarbetena inte offentliggöras D Havsresursutredningen föreslår därför en förrän efter en längre tids förlopp, närmare geologisk kartering av den svenska kontinenbestämt två år efter det att undersöknings- talsockelns urbergsområden. tillståndet upphört resp. fem år efter att eventuellt utvinningstillstånd meddelats för Allmänt kan sägas att den kartering utredvisst område. Detta medför att tidpunkten ningen föreslår ej är att betrakta som en inte nu kan fastställas för offentliggörande exploateringsundersökning. För att ta exemp-

av en geologisk karta över större den av den let med sand och grus så skall karteringen

svenska kontinentalsockelns sedimentberg- endast ske med en sådan grad av noggrannartsområden. het att den anger var det finns sand- och Sammanlagt kommer OPAB så småning- grusförekomster och alltså kan ligga till om att ha utfört en gles seismisk profilering grund för en långsiktig sand- och grustäktsöver 60 000 av de sammanlagt ca 100 000 plan. Men innan exploateringen sedan kvadratkilometema sedimentbergartsområ- startar på en viss plats kommer att krävas de (profileringen sker i rutnät vars täthet mycket noggrannare undersökningar just varieras mellan 5x5 km till 10x20 km). Över där. Dylika exploateringsundersökningar indessa områden har då också flygmagnetiska går alltså icke i utredningens förslag. Snarare mätningar utförts samt vissa sjömagnetiska kan man tänka sig att dessa undersökningar i och gravimetriska mätningar. sinom tid finansieras av de företag som fåri Av intresse i detta sammanhang är också uppdrag att genomföra exploateringen. På att den föreslagna seismiska undersökningen samma sätt ingår beträffande urbergsområde-

av de lösa avlagringarna ger information om na ingen prospektering i egentlig bemärkelse ytskikten av de sedimentära bergartsområde- i den föreslagna karteringen. Finansieringen

na (sådan information får man inte isamma av prospektering kan överlämnas till evenutsträckning genom 0PAB:s arbeten). Geolo- tuellt berörda gruvföretag. vid Stockholms universi-

de föreslagna

giska institutionen Ansvaret för karteringarnas tet har också utfört seismiska profileringar i utförande lägges lämpligen på SGU.

området mellan Gotland och fastlandet som Av största vikt är att kartering: prospekte-

är av intresse i detta sammanhang. ring och eventuell exploatering utföres på ett sådant sätt - detta är en för havsresursutredningen grundläggande tankegång - att alla D föreslår därför att

Havsresursutredningen till tekniskt

möjligheter utvecklingsarbete de primärdata som erhålls i samband med tillvaratas. oljeletningarna, och i samband med den seismiska undersökningen av de lösa avlagringarna, utnyttjas för att framställa en D Karteringsarbetet bör bedrivas i nära samgeologisk karta över den svenska kontinenråd med bl. a. STU, näringslivet, FOA, sjötalsockelns sedimentbergartsområden. Tidfartsverket samt universitet och högskolor.punkten för offentliggörande-t av karteringen Ett lämpligt forum för detta samarbete är kan dock med hänsyn till koncessionsvillkoden i kapitel 12 föreslagna delegationen för ren för oljeprospekteringen ännu inte fasthavsresurser. ställas.

Denna kartframställning kräver alltså inga Arbetsprogram geologiska fältundersökningar utöver dem som ändå utföres i andra sammanhang. Trots att den föreslagna geologiska karte-

ringen år av intresse från ett flertal syn-

Urbergsområdena under kan even- punkter, har utredningen ansett det angelä-

havet

innehålla brytvärda malmer (se s. 96). get att i första hand de områden som är av

tuellt

Sjömätningarnas ålder i

Östersjön, Kattegatt och

Skagerrak 31 dec 1971.

Först efter 1948 har registrerdnde ekolod genomgåendeanvänts» vid sjömätning.

Utöver de redovisade områdena finns en del mindre lokala mätningar.

1907ochtidigare 1908- 1927

iIID

1928 B47 1948ochsenare

Iedovlenlngenlv elömuunlnguomrldene Ir generaliserad. O tockho .m

i?

J y . .) Å “* Norrköping \

1,.

Uddevalla /

46W

ø)

\ Göteborg Västervik

Halmstad

i J Karlskrona Hälsingborg

/J , ._ V I

› .

g

Sjöfartens utveckling och vunna erfarenheter

7,

tyder på att ej ens x alla »gula« områden kan anses å hydrografiskt helt tillfreds - ; ställande mätta.

Haparanda

Sjömätningarnas ålder i

Bottenviken och Bottenm* havet 31 dec 1971.

i

Först efter 1948 har registrerande ekolod genomgående använts vid sjömätning.

E 1869ochtidigare Skellelteå - 1870-1907 - 1900-1927 - 1923-1947 - 1948ochsenare

Utöver de redovisade områdena finns en del mindre lokala mätningar. Umeå Redovisningen av ujomltninguomrideno lr generellured. °›

Örnsköldsvik

Sjöfartens utveckling och vunna erfarenheter tyder på att ej ens alla »gulaa områden kan anses

V-

Härnösand helt tillfreds hydrografiskt t. ställande mätta. Sundsvall ñ/ I (7

Hudiksvall

-Botten och Slutresultat Karteringsmetoder Tidsplan Kostnad områden ca milj. kr a

kvartära av- karta i seismisk profilering, m. m., de från sand- och grustäktssyn- 30 lagringar skala från fartyg

punkt mest aktuella områdena

hela det I: 200 000 karterade efter 6 a 7 år svenska konti- bottenprover på utvalda nentalsockel- punkter samtliga områden karterade området efter ca 15 år

yngre sedimen- kartai primärdata från oljelet- arbetet samordnas med karte- 1,2 tära Igçrgarter skala ningen och från karteringen ringen av de lösa avlagringarna södra Ostersjön 1: 200 000 av de lösa avlagringama och med 0PAB:s geologiska samt delar av utnyttjas undersökningar Bottniska viken och ytterligare fältarbete tidpunkten för kartans offent- Kattegatt krävs inte liggörande kan ännu icke fast-

ställas p. g. a. koncessionsvillkoren för oljeprospekte-

ringen

urberg tolkningsflygmagnetiska den flygmagnetiska mätningen 8,3 huvuddelen av karta i mätningar tar 4,5 år Bottniska v_i_- skala

ken, norra Os- 1: 200 000 berggrundsprovden totala karteringen inklutersjön, delar tagning 4 v derande berggrundsprovtaga av Kattegatt ning och gravimetermätning bel samt gravirneter- . räknas slutförd efter ca 15 år i Skagerack mätningar .

a 1972 års penningvärde

intresse från mineralexploateringssynpunkt nisk fråga och påverkar ej arbetsuppläggning

blir karterade. Karteringen i de områden där och endast i ringa grad kostnaderna. I det

vi idag kan förutse eller förvänta förekoms- följande nämns därför endast skalan ten av exploateringsbara mineralfyndigheter 1:200 000. För de flygmagnetiska kartorna

bedöms kunna vara färdigställd inom 6 â 7 kan dock skalorna l: 50 000 och l: 100 000

år. Av flera skäl är det emellertid angeläget behöva tillgripas.

att därefter fullfölja karteringsarbetet till att Den föreslagna karteringen av de lösa omfatta hela kontinentalsockeln. Det har avlagringarna bör för undvikande av dubbelmer och mer visat sig betydelsefullt att arbete utföras,med hänsyn till vissa tidigare kunna följa geologiska och sammanhang gjorda undersökningar. I öresundsområdet

strukturer över stora sammanhängande omhar SGU karterat lösa avlagringar och i råden. Mineralletningen - både till havs och området mellan Gotland och Gotska Sandön till lands - kan genomföras med mera har sådana karteringar utförts av geologiska

systematik och framgång om man känner de institutionen vid Stockholms universitet. geologiska strukturerna också mellan platser- Dessa områden uppgår sammanlagt till omna för mineralfyndigheter. Den totala kartekring 30 OOO kvadratkilometer. ringen beräknas vara genomförd efter om- Ett av de angelägnaste målen för den

kring 15 år.

föreslagna karteringen är att fastställa de lösa

Med hänsyn till de krav som bör ställas på avlagringarnas mäktighet, vilket är av själv-

kartoma beträffande innehåll och klar betydelse för att t. ex. bestämma inne-

detaljrikedom bör en kartskala hållet av sand och grus. Ju lägre frekvens, l : 200 000-l : 250 000 väljas. Den förra anoch ju större effekt, den ljudsignal har som

sluter till SGU:s i översiktskartläggningar används vid seismiska undersökningar, desto

norra Sverige, den senare till Rikets allmänna djupare tränger ner i havsbottnen. signalen kartverks planerade översiktskarta. Valet av Den

utrustning som skall användas i det här

kartskala är närmast en reproduktionstekföreslagna karteringsprogrammet skall kunna

slag blir också kort - kortare än den isfria tränga genom de lösa avlagringama överallt, eller tiden. Det som sätter gränsen är bl. a. det och även ange kvalitet (t. ex. urberg omedel- genomsnittligt sämre vädret under höstarna sedimentbergarter) på berggrunden Däremot finns som stör de seismiska mätningarna och också bart under _avlagringama. fastställa de - t. ex. i händelse av hög sjö - omöjliggör inget behov av att genomgående - dvs. Den effektiva säsongen

sedimentära bergartemas mäktighet bottenprovtagning.

som förmår tränga kan därför sättas till 20 veckor. Dessa att ha en utrustning överallt. Den föreslag- beräkningar leder fram till resultatet 4 000 genom dessa bergarter na karteringen skall alltså genomföras med profilkilometer per år. för Om man ville påskynda karteringen skulle en utrustning måttligt låga frekvenser och relativt effekter. Den typ av man naturligtvis kunna tänka sig att utrusta måttliga båtar. Då krävs emellertid en motsvaextremt lågfrekvent, kraftig och dyrbar ut- flera av OPAB för att rande utökning av den stab geologer som rustning som används kartera de sedimentära bergarterna behövs utvärderar och bearbetar profileringsresultasom föreslås ten i land. Den tillgång på geologer som inte. Den seismiska profilering vilket beräknas detta kräver torde emellertid inte för närvabli utförd sker från fartyg, omkring 4000 kilometer per år rande finnas inom landet. profilera För att den färdiga Även andra undersökningar än den seis- (motivering nedan). kartan skall kunna utföras i ska- miska profileringen måste utföras. TV-bilder geologiska lan 1:200 000 bedöms ett avstånd mellan och fotografering av bottnen kan underlätta

2,7 kilometer den geologiska tolkningen. Genom en komprofileringslinjema på omkring vilket ansluter med s. k. dubbelsidigt svepande vara lämpligt, sig till det i vårt plettering land befintliga navigeringssystemet av typ sonar (dual side scan sonar) erhålles också en

Decca. föreslår därför detta bild av ytlagrets karaktär i ett band på ömse Utredningen Detta innebär att sidor om färdlinjen, och dessutom underlätgenerella linjeavstånd.

l0 800 kvadratkilometer (4 000x2,7) kan bli tas tolkningen av de seismiska registreringar-

na. Prover skall tas på utvalda punkter i seismiskt undersökta från en båt per år. För havsbottnen för kontroll och karakteristik av en total kartläggning av de 173 600 kvadrat- 16 de seismiskt indikerade avlagringarna. Mäktikilometerna skulle alltså krävas omkring bör provtas med vibraår. Eftersom vissa områden redan är profile- gare sandavlagringar reduceras tionsborr eller liknande utrustning, så att rade kan den siffran till lägst 13 år, sannolikt närmare 15 år. Prioriterade områ- uppgifter om mineralogisk sammansättning emellertid som ovan nämnts och kornstorlek kan erhållas. Vidare tillkomden skulle mer laboratorieundersökningar av provemai

kunna kartläggas på 6 â 7 år. Av praktiska

mätas färdigt innan land, samt självfallet bearbetning och utvärskäl bör ett helt kartblad Därför sammanfaller de prio- dering av mätresultaten, innan den färdiga nästa påbörjas. riterade områdena med kartbladsgränsema. kartan kan sammanställas. För kartering av de lösa avlagringama och Bakom siffran 4 000 profilkilometer per Av sedimentbergartsområdena har följande kostår och fartyg ligger följande resonemang. skäl bör fartyget framföras nadskalkyl upprättats. Fartyget (ett omkring mätningstekniska av 5-6 en 20 m långt träfartyg) beräknas med all med en hastighet knop. Eftersom del av tiden till löpande utrustning exklusive geologisk utrustning sjöss går åt till underhåll av mätinstrumen- kosta 1,2 milj. kr. Den geologiska utrustningoch reparationer

otjänligtåväder en (ekolod av olika frekvens, mellanfrekvent

ten, till stillaliggande p. g. a. som stör de akustiska mätningarna och seismisk utrustning för penetrering i kvartära

till resor från och måttligt lågfrekvent seismisk utomöjliggör provtagning, avlagringar, rustning för penetrering i djupa kvartära till hamn osv., kan man erfarenhetsmässigt och berggrund omedelbart under räkna med 20 effektiva profileringstimmar avlagringar av detta dubbelsidig sonar samt kamera- och per vecka. Säsongen för ett fartyg dem,

Förslag till kartläggning av de lösa bottenavlagringarna. Angclägonhorsgrad mod hänsyn till grus-och sandlillgângar

v . r 5

,lá Första prioritering \ \

\ Andra prioritering

Z / i

/ I . . / l

E Oprlorlterul ( |\

E *åxå

h \-§--\

9*

?z ø/ø/

Z

VÄ i

Figur 5.5 Förslag till planläggning av karta över de lösa bottenavlagringama. Bladindelningen är ett försök att så nära som möjligt täcká det svenska kontinqntalsockelområdet med rutor av lämplig storleki anslutning till Rikets allmänna kartverks indelningssystem i_ Gauss projektion och passande För skalan l: 200 000.

TV-utrustning för undervattensbruk) beräk- skall utföras. Man kan tänka sig att andra nas kosta 2,3 milj. kr. De samlade anskaff- myndigheter eller företag kunde vara intresningskostnadema för fartyget med all utrust- serade av att hyra båten för sådana tjänster ning blir således 3,5 milj. kr. utomlands under vinterhalvåret. Med tanke Med utgångspunkt i detta beräknas de på att förfrågningar om sådana tjänster årliga karteringskostnaderna till 2,1 milj. kr förekommit tidigare är detta ingalunda orea- (i 1972 års penningvärde) enligt följande. listiskt. Det förutsätts å andra sidan att den Milj. kr myndighet som får ansvar för karteringen noga överväger alternativa möjligheter att Avskrivningar och räntor på det i fartyget och dess utrustning nedlagda hyra fartyg och utrustning, samt att länma kapitalet 3,5 milj. kr. (10 års genomsnittlig ekon. livslängd, 8 % ränta.) 0,5 delar av undersökningsprogrammen på entre- Årliga driftkostnader för fartyget. 0,3 prenad. Undersökningar av nu behandlad art Årliga driftkostnader för instrumenteär en bransch i stark teknisk och kommerring 0c_h registrerin 0,1

Löner för 2 helårsaâställda (befäl- siell utveckling, och det är möjligt att förut-

havare och motorman), samt två däcksmän som är anställda enbart sättningarna om ett par år kan vara annorunder den del av året då mätningarna lunda än i dagens läge. till sjöss pågår. 0,2 Den föreslagna kartan över sedimentberg- Löner, sociala utgifter och traktamenten för fyra geologer som utför utvär- artsomrâdena föreslås bli framställd vid SGU dering och bearbetning av mätresul- beräknas i skala 1:200 000. Kostnaden till taten. 0,4 Teknisk personal i land, t. ex. ritare. 0 l ca 1,2 milj. kr för hela det berörda området Laboratoriearbeten i land, t. ex. ke-

(ca 100 000 km? ). Tidsmässigt bör arbetet

miska och mineralogiska analyser av bottenprover. 0,2 koordineras med färdigställandet av kartan Diverse overhead, samt tryckning av förutsatt att över de lösa avlagringarna, kartor. 0,3 OPAB:s undersökningar är tillgängliga vid Summa 2,1 den aktuella tidpunkten. En förutsättning för kostnadskalkylen är att SGU erhåller Den yta som man enligt de tidigare fortsatta anslag för oljegeologiska och stratiberäkningarna skulle kunna profilera per år grafiska arbeten, så att den erforderliga var 10 800 kvadratkilometer. Ett kartblad i vidarebearbetningen av oljeprospekteringens skala 1 : 200 000 med samma format som de geologiska resultat i stort sett kan utföras geologiska och topografiska kartbladen i inom denna ram. skala l : 50 000 uppgår till 10 000 kvadratki- Urbergsområden täcker omkring 60 000 lometer. Siffran 2,1 milj. kr är alltså en kvadratkilometer av den svenska kontinenapproximativ beräkning av produktionskost- talsockeln. För den geologiska karteringen av

naden för ett sådant kartblad (se kartan). dessa områden utnyttjas i första hand flyg-

Eftersom karteringen av de lösa avlag- magnetiska mätningar, men även gravimetringama i deras helhet beräknas ta omkring riska mätningar, provtagning i berggrunden femton år så blir totalkostnaden för den osv. föreslagna karteringen drygt 30 miljoner Vid flygmagnetisk kartläggning över land kronor i nuvarande penningvärde. används i Sverige en linjetäthet av 200 rn för Då den effektiva säsongen för båten är framställning av kartor i skala 1:50 000. kort - 20 veckor - frågar man sig om den Tidigare har det p. g. a. navigeringssvåriginte kan utnyttjas på annat sätt under resten heter varit svårt att arbeta med så hög

av året. En möjlighet är att utnyttja den för linjetäthet till havs. Moderna navigerings-

geologiska tjänster utomlands - t. ex. i system - t. ex. av Deccatyp - har emellertid samband med prospekteringar, eller för en så hög precision att 200 meters linjetäthet hamnanläggningsarbeten, eller över huvud numera är möjlig även till havs. när någon form av bottenundersökningar De alternativ som med hänsyn till detta

framför allt blir aktuella är kartor baserade skulle innebära en totalkostnad av ca 4,8 på 200 meters linjetäthet, och kartor basera- milj. kr och tiden 3 år. Utredningen bedömer de på 400 meters linjetäthet. Valet måste det sistnämnda fallet som i längden oekono-

träffas med hänsyn till att det är svårt att miskt p. g. a. de kompletteringsflygningar,

senare komplettera en mätning som är gjord delvis innebärande dubbelarbete, som då med 400 meters linjetäthet. Om man senare framdeles troligen skulle erfordras. vill ha noggrannare kartor baserade på 200 De flygmagnetiska undersökningarna bör meters linjetäthet blir man tvungen att göra påbörjas snarast så att resultaten kan ligga om hela mätningen i det aktuella området. till grund för fortsatt planering av övriga Detta sammanhänger med att mätningen i arbeten. ett 200-meterssystem och i ett 400-meterssy- Utredningen har övervägt huruvida magstem utföres på olika flyghöjd. net0me_terregistrering från fartyg bör göras i Utredningen har som huvudalternativ valt samband med den seismiska profileringen av en kombination av 200- och 400-metersalter- de lösa avlagringama. Värdet av den ytterlinativen. Därvid avses det tätare linjeav- som då skulle erhållas gare information ståndet användas dels inom sådana områden genom att mätningarna företas på en lägre där malmförekomster kan misstänkas (t. ex. nivå än flygmätningens - bedöms emellertid Skelleftefältets ev. fortsättning i Bottenvi- inte motivera merkostnaden, vilken uppskat-

ken), dels inom vissa kustnära skärgårdsom- tas nu minst 0,5 milj. kr för hela urbergs-

råden där samma utförande som på landom- programmet. rådena är önskvärd. Av de totalt 60 000 km2 I anslutning till flygmätningen bör bergsom skall mätas uppskattas 30 000 km: grundsprovtagningar göras på ett antal reprebehöva mätas med var och en av de två sentativa punkter. Utveckling av ny metodik linjetätheterna. Sammanlagt skulle då för detta pågår nu på flera håll och det är 225000 profilkilometer täcka de 60000 svårt att nu ange hur provtagningen skall kmz. Rimligen kan ungefär 50000 profil- utföras och vilken utrustning som skall kilometer utföras per år. Tiden för den användas. flygmagnetiska mätningen blir då 4,5 år. Provtagningen bör kunna utföras samti-

Vid SGU har man beräknat att kostnaden digt med att en gles gravimetermätning

per profilkilometer vid den aktuella pro- företas. det stor-

Erfarenhetsmässigt finns

duktionsvolymen bör bli 32 kr, varav 3 kr är strukturella drag i berggrunden som inte fasta utgifter och 29 kr löpande utgifter. kommer fram vid magnetiska mätningar. Ett

Årskostnaden för den flygmagnetiska under- värdefullt komplement ger gravimetriska

sökningen skulle alltså bli 1,6 milj. kr. mätningar. Dessa kan antingen utföras som Totalkostnaden för hela flygmätningspro- bottenmätningar med en mätpunkt per_ kvadgrammet blir 7,2 milj. kr. Denna kostnad ratmil-och i med berggrundsprov-

samband inkluderar även geologisk tolkning, kartrit- tagningen och kan då uppskattas kosta totalt

ning och tryckning av en mindre upplaga av 0,5 kr för_hela urbergsområdet, eller

kartan. Hyra av flygplan och Deccautrust- som mätningar från fartyg under gång och då

ning samt kostnader för portabla stationer utföras i samband med den seismiska profile-

för magnetiska markregistreringar m. m. be- ringen av de lösa avlagringarna. till en kost-

lastar projektet väsentligen iinledningsske- nad av l,5 milj: för hela urbergsprogramdet. met. I det förra fallet fårman ett betydligt

Ett konsekvent genomförande av hela glesare observationsnät än i det senare men

flygmätningsprogrammet med 200-meters högre mätnoggrannhet. Tills

_en betydligt linjetäthet skulle innebära att totalkostnaden vidare förutsätts att det kostnadsmässigt

steg till 9,6 milj. kr och tiden till 6 år. En lägre alternativet väljs men att därtill smärre

ambitionsminskning så att hela programmet områden kan behöva detaljmätas från fartyg. genomfördes med 400-meters linjeavstånd Kostnaderna för berggrundsprovtagning,

gravimetermätning, löpande kompletterings- i stor skala. Staten har stora intressen i arbeten, m. m., beräknas till 15 procent av verksamheten bl. a. som koncessionsgivare kostnaderna för den flygmagnetiska mät- och miljöövervakare i havsområdena. Erfaningen, dvs. irunt tal 1,1 milj. kr. renhet av exploatering och marknadsföring Berggrundsprovtagningen och gravimeter- av sand och grus finns hos enskilda företag. mätningarna, som beräknas ta fem år, bör Av dessa skäl finner utredningen att etableutgå från de flygmagnetiska indikationerna randet redan nu av ett halvstatligt företag för och alltså utföras efter den flygmagnetiska utvinning av sand och grus i havsområdena mätningen. Provtagning och gravimetermät- bör övervägas. Det bör också betonas att ning behöver inte vänta till dess all flyg- marintekniskt utvecklingsarbete av stort inmagnetisk mätning genomförts. Provtag- tresse bör kunna bedrivas i anknytning till ningen i ett visst område måste emellertid sand- och grusutvinningen. vänta till dess att den seismiska profileringen av de lösa avlagringarna i samma område utförts. Betydande delar av urbergsområdena E] Havsresursutredningen föreslår att etableingår icke i de med hänsyn till grus och sand randet av ett halvstatligt företag fär utvinm. m. enligt ovan prioriterade kartbladsru- ning av sand och grus i havsområdena torna. Man måste därför räkna med en övervägs. sammanlagd tid på 10-15 år innan urbergs- .karteringen blivit fullständigt genomförd. Resultaten publiceras dels såsom flygmagne- Information angående mineraltiska kartor, dels som tolkningskartor med utvinning till havs uppgifter om berggmndsstrukturer, bergartsobservationer, osv. Utredningen framhåller på flera ställen att Den totala kostnaden för urbergskarte- svenska insatser för utvinning av havens ringen beräknas till 8,3 milj. kr, vilket är rikedomar bl. a. kan bestå i utveckling och summan av kostnaderna för den flygmagne- tillverkning av exploateringsutrustning. Som tiska mätningen och kostnaderna för löpan- framgått på s. 94 är flera svenska företag på de kompletteringsarbeten, provtagning, detta sätt engagerade i olje- och gasutvinm. m. ning. För att utveckling och tillverkning av Karteringen av urbergsområdena bör inle- utrustning för olika exploatörer inom och das med den submarina fortsättningen av utom Sverige skall kunna ske med framgång Skelleftefältet. I den mån undersökningar i krävs emellertid god teknisk och ekonomisk detta område kommer till stånd i annan marknadsöversikt. Utredningen menar att ordning, bör dessa utföras i samma standard den i kapitel 12 föreslagna delegationen för som för den fortsatta karteringen av urbergs- havsresurser bl. a. bör få till uppgift att områdena. sammanställa sådan marknadsinformation. Delegationen skulle därigenom kunna ge en service av intresse för framför allt mindre Ett halvstatligt företag för sand- och och medelstora svenska företag med maringrusutvinning i havsområdena tekniska projekt på programmet.

Av tidigare avsnitt har framgått att sand- och

grusutvinningen i svenska havsområden kan D Utredningen föreslår att den i kapitel 12

bli betydande i framtiden. En sådan utvin- föreslagna delegationen för havsresurser ning är av stort kommersiellt intresse. Utvin- bl. a. skall sammanställa teknisk och ekononingen torde vara förenad med utpräglade misk marknadsinformation utbeträffande stordriftsfördelar. Dessa synpunkter talar för rustning till havs. för mineralutvinning att utvinningen drivs på ett affärsmässigt sätt

Utvecklingsbistånd

Kuststater bland u-länderna är liksom andra länder angelägna att tillgodogöra sig naturresursema utanför sina kuster. Ofta saknar emellertid u-ländema tekniska förutsättningar för exploatering. Om Sverige i det sammanhanget kan erbjuda teknik och utrustning för mineralexploatering som är med vad andra i-länder kan åstadjämförbar komma så bör möjlighet finnas att lämna utvecklingsbistånd.

E] Havsresursutredningen föreslår att möjligheter till svenskt utvecklingsbistånd för att underlätta u-Iändernas exploatering av havens mineraltillgångar prövas.

Andra former för havens

utnyttjande

Inledning väl antalet enheter som enheternas storlek. Mellan åren och 1965 fördubblades l95_l I tidigare kapitel har utnyttjandet av havens världens f artygstonnage, och expansionen har

livsmedelsresurser och mineralresurser samt fortsatt snabbt därefter. Främst är det fraktutnyttjandet av havet som recipient behand- farten som expanderat eftersom flyget överlats. Haven och havsområdena utnyttjas tagit stora delar av persontransporterna över i i x emellertid även på andra sätt. Dessa andra längre distanser. Speciellt påfallande är tank- i l former för havens utnyttjande behandlasi vilken l tonnagets utveckling, betingats bl. a. detta l kapitel. Vid sidan om en kortfattad av strävan att med bibehållen god transportbeskrivning av de olika utnyttjandeformerna, ekonomi kunna frakta råolja från Persiska och förslag i anknytning viken till därtill, redogörs Europa utan passage av Suezkaockså för hur de olika formerna är beroende nalen. Tanktonnagets utveckling framgår av av varandra. I samband därmed anges vilka tabellen nedan.

myndigheter som är berörda av de olika De största är idag beställda tankfartygen utnyttjandeformerna. Beskrivningen av de är väsentpå nära 500 000 dwt. I framtiden olika utnyttjandeformernas, och myndigligt större fartyg inte osannolika. heternas, beroende av varandra är av särskilt Svensk varvsindustri står för en betydanintresse med hänsyn till den delegation för de andel av världens vilket fartygsbyggande, havsresurser, som föreslås i kapitel 12. av tabell framgår _6.l. Under en följd av,âr Denna delegation avses nämligen bl. a. få en har Sverige varit världens andra skeppsviktig funktion som samordningsorgan för byggarnation med avseende på antalet promyndigheter som bedriver verksamheter med ducerade bruttoregisterton. Japan är dock anknytning till haven. klart ledande och står för ungefär hälften av

världsproduktionen. Förutom Sverige har också Västtyskland, Storbritannien, Spanien Transporter och Frankrike ett omfattande skeppsbyggeri.

De strukturella förändringarna inom sjö- Vid förflyttning av stora godsvolymer er- farten kustzonema med hamnarna påverkar

bjuder sjötransporten många gånger det enda - men även längre ut liggande områden där

ekonomiskt realistiska alternativet. terminaler för som inte kan byggs fartyg

Under de senaste tjugo åren har en radikal föras in till Beträffande

strandlinjen. omdaning av världshandelsflottans samman- hamnarna är tendensen till omlokalisering sättning skett. Omstruktureringen gäller så- och koncentration redan påtaglig. Detta på-

Antal tankfartyg i olika storlekar under senare år. Storleken angiven idwt mindre än 49 999

större än 140 000

verkar i sin tur industrins lokalisering på och etablera hamnar och

planera leder,

längre sikt. Av intresse i detta sammanhang säkerhetsanstalter för denna trafik. De svå-

är också tekniken att hantera det transpor- som framför righeter allt den tunga sjöfarten terade godset. Systemet med kombinerade ställs inför är av flera slag. Även om förut-

transporter (t. ex. tåg-fartyg-tåg) har lett sättningarna att anvisa sjötransporterna säkra i fram till ”roll on/roll off”-tekniken och ”lift som är finns vägar regel mycket goda, on/lift off-tekniken för gods i s. k. contai-

i anledning att i korthet beskriva de hinder

ners. som sjötransporterna kan möta.

I Sverige tillväxer västkusthamnarna snab- Som underlag för val av lämplig färdväg

bast i fråga om skeppat gods. Främst gäller ligger sjökortet. De källhandlingar som i l detta Göteborg, som tar drygt en fjärdedel till för av svenska ligger grund redigering av hela den svenska sjöfraktfarten. Även sjökort är mycket varierande i fråga om Skåne- och - t. ex. och sydkusthamnarna fullständighet noggrannhet. Sjömät- Helsingborg, Malmö, Trelleborg och Karls- ningens ålder i svenska havsområden framgår

krona - tilltari betydelse. av fig. 6.1 (kartorna på föregående sidor).

Som en följd av att handelsfartygens Beträffande täthet sjömätningens gäller att deplacement och djupgående drastiskt ökat halva ytan av Sveriges kontinentalsockel i

har världens sjöfartsadministrationer ställts Östersjön har ett avstånd mellan lodpunkter-

inför betydande problem då det gällt att na på 5 000-8 000 m. Att den idag existe-

rande sjömätningen är otillfredsställande

framgår också av att ett stort antal grund Tabell 6.1 Skeppsbyggerietisverige ochivärlden. Siffrorna under senare år upptäckts även i relativt avser bruttoregisterton, vilket beskriver lastkapaciteten och därför är ett lämpligt mått på vältrafikerade vatten nära svenska kusten. svensk varvsindustris bidrag till sjötransportväsen- Ett är det s. k. Nielsens i exempel grund det. Eftersom produktionskostnaden per lastvo- Gotska sjön på 15,4 m, vilket upptäcktes lymsenhet sjunker snabbt med växande fartygsstorlek ger emellertid siffrorna föga upplysning om det 1964 i ett område där man trodde djupet ekonomiska engagemanget. Uppgifter från Sovjet- vara 120-140 m. Ett annat exempel är unionen och Kinesiska folkrepubliken ingår ej i tabellen. upptäckten 1955 av grundet Sylen i Botten-

havet på 9,4 m i ett område som man Sverige Världen tidigare trodde ha ett allmänt djup på 35-45 1961 736 497 8 057 542 m. Båda dessa grund ligger ivatten där bl. a. 1962 859 558 8182 306 1963 969 290 9 028 210 tankfartyg går fram. Ytterligare ett exempel 1964 1 034 394 9 723 825 otillfredsställande är förpå sjömätning 1965 1265 683 11763 251 1966 1 129 927 hållandena öster om Gotska Sandön där 14105 450 1967 1361283 15 156 857 söker lä vid oväder. De senaste mätfartyg 1968 1 097 062 16 844 962 1969 1262 578 18 738 741 ningarna där utfördes 1832. Att sjömät- 1970 1539 429 20 979 977 är otillfredsställande i dessa vatten - ningen 1971 l 839 344 framgår även av fig. 6.2.

vu i “ m , m m \

E ua av . \ n, \ N :nu - H0 MI K / . \ \ 3 nu , /- I . I | \ . \ “ z m» ns m: n. av n 4, w - v M4 9! x »om v» :u 3 m w o s w - u. n, z, I e . “l --. . v51 ml.” v,l i 0 . _ \\\ “ 4,m n n ,u lim . MO min: |II|||I“ “J” . LU ut t m! m - saa m mr u., m 1.1.0 R5 m 7 u m

nu 1. C. nu v44 ln t . n (lila. . iñ ,gg M M ”a

1.::

u. u.: a.: o _ 16 nu vn.u,

u n.: n “

60 m V u r

n, rm _ u

n Lu. ^ _.= t, .g . . . . 01 .-

39” .

,. _Kau-mmarmsmxm ma. m u. m, u n, u n, m lull w “V J... u ts ao u. D7 J, u, Å 5 100LI. 55 -

u A _ V glø__ _ f* Anu .n 141.7 _ 9,,

I. w m .

7 L u å _ m: Il? la u» s »v m «

s: 32 .

1.: 7 U9 ”9 W \ av m sd . x.: 10 J . u ns.: n, - va

n z . m “ en 50,.” m i_ . m M4 “ N o . n v» m? mr W \ u DTHKA Hannu): . m

i ”J l” *5 nr. W 1.1.! .m › . rs :s: 4 101 n. , 4 _ A - . LA W A l 1:.- my 4: _ m: m. V i -› - Å m. w

?ös-

* M m0 l n . nu Lu. m, su. 194 * l m m m:

u m.: \ \ n I M7 n 4* n v: W mv v na

u w 042,170 m? “5 4 , x. . u; _ - . . . / -r nu ,h- . ° m i nu b. , u m: _ _

,u- . t ,rm 94

u vmu “

;j nu

. n 7 . a mv q f” m u: u. . M Im u_ . . _ .

V N 1.4.1.1 n: ,n

.n .lo m z- y m nä n, w n,

XR || Ii.sn-k n: M0 -_ s

ansa /,.-cu//.._,v 76I. g

s: n f “f la . 1 * . m;

m y w

i

.VLu m v: M0lan. 5 7 .yL m: M9 a; -. _ ,. ,. » .. . .u “ .,, m -

Sulman-fx :.19 M,-

3 a

lo ämm. ;

å s v

i u 1 vw

våren 1972 med sjömätningsfartyget Anders Bure i havsområdet Figur 6.2 Gles rekognoseringslodning

öster om Gotska Sandön och Fårön har resulterat i upptäckten av nya bottenformationer (de grövre

djupsiffroma). Avståndet mellan lodningsproñlerna är ca 6 000 m. Minsta djupet kan fastställas först efter

detaljerad undersökningslodning.

För att fortast möjligt kunna erbjuda hela sockeln. handelssjöfarten sjövägar fria från obehagliga Förekomsten av vrak inom vattenområöverraskningar i form av okända grund, har den med relativt små vattendjup innebär ett sjömätningsverksamheten under de senaste hot mot sjötransporterna. Av praktiska och 15 åren koncentrerats till ett system av s. k. ekonomiska skäl anses det inte möjligt att tungtrafikkorridorer (10 sjömil breda) i öpp- genom utbojning markera annat än de för na havet och till de viktigaste angöringsområ- sjöfartens säkerhet angelägnaste vraken. I dena och lotslederna. Detta arbete är ej många fall är kunskapen om ett vraks posiavslutat men beräknas kunna slutföras inom tion dålig och grundas enbart på den lägesden närmaste tioårsperioden under förutsätt- rapport som haveristen eller undsättande ning att mätningskapaciteten, dvs. fartyg fartyg kunnat lämna. I avsaknad av annan och båtar,i huvudsak kan bibehållas på 1968 information inritas i sjökorten vraksymboler och 1969 års nivå. (Se även s. 154.) på angivet läge. Inom svenskt sjökarteväsen- Sjöfartens att regelmässigt na- de saknas för närvarande specialutrustning möjligheter vigera inom tungtrafikkorridorema är van- för lokalisering av vrak eller andra metallligtvis goda, eftersom deccakedjor, radar, föremål på havsbottnen. l viss begränsad och andra elektroniska och optis- omfattning har utan kostnad för svenska radiofyrar ka hjälpmedel finns etablerade. Det är emel- statsverket sådan undersökning utförts av lertid ej ovanligt att fartyg av olika skäl Deutsches Hydrographisches Institut i Hamavviker från korridorerna. Under 1971 har burg, som förfogar över ett specialutrustat några flagranta exempel på felnavigering fartyg för detta ändamål. Denna kartläggning vilka slutat med haveri av vrakförekomst har bedrivits i södra Österförekommit, på kända grund. Denna typ av sjöolyckor torde sjön i de minsvepta ledema. I Sverige torde endast endast marinen liknande instrukunna påverkas genom bättre utbild- disponera Beträffande vrak som hinder för ning, skärpta regler för bryggtjänsten, ochi mentering. vissa fall radaröver- fiske se s. 70. trafikdirigering genom vakning från land. Avvikelse från rekommen- Kvarvarande minor utgör en betydande derad ledsträckning kan naturligtvis också fara för sjöfarten. För ett fåtal år sedan, då förorsakas genom haverier eller driftstör- frågan om utökat djupgående till Östersjön ningar i den teletekniska navigeringsutrust- först diskuterades, intog de med denna fara ningen. Vad som främst ger anledning till sammanhängande spörsmålen en mindre oro för sjöfarten är emellertid de meteorolo- framträdande roll. Fördjupade undersökgiska faktorernas utslagsgivande betydelse ningar har emellertid resulterat i att man för vintersjöfartens vägval. Genom drivisens idag ser betydligt allvarligare på detta prorörelser bildas kustråkar med öppet vatten, blem än tidigare. Dels beror detta på att vilka utnyttjas regelmässigt för sjöfart. Far- fartyg med större djupgående utsätter kvartygsmaterielen slits då mindre, och i många varande bottenminor för kraftigare mekanisfall erfordras ej heller isbrytarassistans. Ge- ka och magnetiska påkänningar, dels har nom att vintersjöfarten av dessa skäl rör sig minorna när de åldrats blivit mycket stötutanför tungtrafikkorridorema är den också känsliga till följd av en kristalliseringsprocess utsatt för de risker som okända grund i sprängämnet. Att lokalisera enstaka minor innebär. l hamnutredningens betänkande är svårare än att återfinna vrak. Forskning (SOU 1971: 63) rörande vintersjöfarten har och utveckling av förfinad apparatur för detta problem uppmärksammats. Den bris- uppsökande av metallföremål på ochi havstande kunskapen om de bottentopografiska bottnen är därför en angelägen uppgift.

formationerna kan avhjälpas endast genom Av i många fall avgörande betydelse för

en intensifierad sjömätning. På lång sikt bör ett fartygs möjligheter att trafikera havsomdärefter tungtrafikkorridorema successivt ut- -råden eller ledavsnitt där marginalen mellan vidgas till en yttäckande mätning avseende vattendjup och fartygets djupgående är ringa

lll

är fortfarande, all teknik till trots, de för Ovan har beskrivits olika svårigheter som tillfället rådande meteorologiska och oceano- sjöfarten konfronteras med. Bristfällig sjögrafiska förhållandena. Då fartyget framföres mätning, förekomsten a_v vrak och minor under ledning av lots, borgar lotsens på och bristande kännedom om meteorologiska erfarenhet grundade kunskap om de lokala och oceanografiska förhållanden hör hit. Att förhållandena för ett optimalt utnyttjande minska omfattningen av dessa svårigheter är av lotsleden. Inom större vattenområden - av stor från betydelse såväl sjöfartsekonot. ex. i det grunda havsområdet i södra misk- som miljöskyddssynpunkt. - att ankra i väntan Stora ekonomiska Östersjön tvingas fartyg vinster kan göras om på gynnsammare förutsättning för genomseg- man genom förbättrade leder, bättre proling. De faktorer som är av speciell betydelse gnosverksamhet osv. kan reducera fartygens vid bedömandet av situationen är: gångtider. Detta kan t. ex. innebära att man med utgångspunkt i prognoser anvisar - vattenståndet och prognoser för dess för- fartygen optimal väg, eller att stillaliggande ändring, till följd av otjänligt väder undviks. För att - strömförhållandena och prognoser för de- ge en uppfattning om storleksordningen av ras förändring, de belopp som kan sparas må nämnas att. havsvågornas storlek och vågspektrats kalkyler avseende tankfartyg i time-charter sammansättning och därav betingade san- (3 år) under 1971 resulterat i följande nolika djupgåendeförändringar för fartyg dygnskostnader. av olika storlek. Prognoser för sannolik förändring av vågspektra, Fartygsstorlek, dwt Dygnskostnad, kr. fartygets djupgåendeförändring på grund 30 000 30 000 av litet utrymme mellan fartygets botten 80 000 70 000 100 000 107 000 och havsbottnen (s. k. squat, vilket är en 255 000 130 000 sugeffekt), 350 000 166 000 siktförhållandena och deras utveckling. För Östersjöfarten tillkommer behovet av Uppgifterna kommer från OK och avser prognoser beträffande: charterkostnadema för det rede-

chartrande_

- av issituationen riet. Även om kostnaderna utvecklingen och sanno- kan variera, bl. a. likheten för bildandet av råkar med öppet beroende på marknadsförhållandena, så torvatten. de tabellens siffror ge en ihuvudsak rättvisande bild. Även på större vatten kan meteorologiska Under de senaste åren har antalet anlöp prognoser utnyttjas för val av färdväg. SMHI av fartyg på 40 000 bruttoregisterton eller har på senare tid startat försöksverksamhet mer till svenska östersjöhamnar varit följanmed fartygsvägledning vintertid över Nord- de. atlanten. Fartygen dirigeras härvid så att de i största möjliga utsträckning undviker hård Anlöp motvind och motsjö varigenom gångtiden 1968 O kan förkortas trots längre färdväg. Resulta- 1969 3 1970 15 ten av försöken har hitintills varit positiva. 1971 10 Det kan nämnas att liknande försök pågåri andra länder i större skala. Från t. ex. Sovjetunionen rapporteras stor framgång Att det är av stort ekonomiskt intresse att med genomsnittliga tidsvinster på ca 10 genom prognoser kunna bedöma möjlighetimmar vid gång över Atlanten vintertid. terna för ett tankfartyg att kunna gå in i (Beträffande meteorologisk och oceanogra- Östersjön framgår också av följande. Om fisk prognosverksamhet se även kapitel 8.) vattenstånd, vågspektra, m. m. är sådana att

fartyget måste dellossas i Göteborg, så kostar Myndigheter som i övrigt berörs av sjöfarten detta för ett 100 000 ton dw tankfartyg ca är bl. a. naturvårdsverket, statens planverk

170 000 kr. (Uppgiften från Tirfing.) och tullverket. Fråmmiljösynpunkt är det framför allt Sammanfattningsvis vill havsresursutredrisken för att fartyg med miljöfarlig last ningen framhålla följande beträffande sjöhavererar som är oroande. Risken gäller till transporter. stor del oljetankfartygen, men är ingalunda begränsad till dessa. Ett stort antal starkt D På sikt bör sjömätningen i tungtrafikkorrimiljöfarliga kemikalier, ett exempel är koldorerna utvidgas till en yttäckande sjömätsvavla, transporteras i våra havsområden och ning inom det svenska kontinentalsockelomi inlandsvattnen. Beträffande inlandsvattnen rådet. (Ett samlat förslag avseende sjömättillkommer i bedömningen bl. a. deras betyning läggs fram på s. 156. delse som vattentäkt. Att den allmänna debatten kring framtida leder och terminaler D Utveckling av apparatur för uppsökande för den tunga sjöfarten av metallföremâl på havsbottnen bör med lätt blir irriterad visar exemplet Brofjorden tanke på förekomsten av vrak och minor och lokaliseringen av OKs raffinaderi till stimuleras. denna plats. Frågeställningarna kring framtida sjötransporter till och från Östersjön, Finska D Den meteorologiska och oceanografiska viken, Bottenhavet och Bottenviken observations- och prognostjänsten bör förgenom Öresund och Stora Bält är om möjligt än mer komplicerade än vad som var falleti stärkas. (Förslag angående detta framläggs på s. 151 ff. Brofjorden. Vattendjupet på de för sjöfarten begränsande undervattenströsklarna är D Utrednings- och forskningskapacitet bör 17 m och det synes ej heller vara realistiskt att finnas för att kunna belysa de

företaga fördjupningsåtgärder över de fortlöpande

stora problem som oljetransporterna i Östersjön mycket ytor det är fråga om. Starka önskemål av att trafikera medför. östersjötillfartema med större djupgående än de 13,5 m, som D Av stor vikt är att östersjötillfartema.: för närvarande tillåts passera in i Östersjön, problem studeras och att lämpliga säkerhetshar rests från såväl svenskt industri- och åtgärder vidtas i avseende på dessa vatten. rederihåll som från andra östersjöstaters sida. De för närvarande Sverige bör verka för att en internationell största tankfartygen samarbetsdelegation inrättas, som har till som går i Östersjön är de finska ”Tiiskeri uppgift att ägna sig åt dessa frågor. I och ”Enskeri” på vardera 110 000 dwt. delegationen bör Östersjöns strandstater in- Dessa fartyg har fullastade ochi lugnt vatten ga. ett djupgående på 15,2 m. Det finska statsägda oljebolaget Neste OY, som äger dessa Anläggningsverksamhet i havsområdena båda fartyg, har hos japanska varv beställ-

ningar på ytterligare två tankfartyg på Anläggningsarbeten i havet får en allt större vartdera 144 000 dwt. och kräver omfattning i många fall speciell Med hänsyn till de allt större problem teknik. Fyrar, hamnar, broar och undervatsom tankfartyg i Östersjön kommer att tenstunnlar är exempel på detta. Den högsta medföra är det angeläget att upprätthålla bropelaren hos Ölandsbron, som blir Europas erforderliga utrednings- och forskningsresur- längsta bro, kommer att ha 25 meter av sin ser avseende detta problemkomplex. .längd under havsytan, varav 1 1 meter nere i Statliga myndigheter som i olika avseen- havsbottnen. Tunnlar och ledningar för att

den betjänar sjöfarten är bl. a. Sjöfartsverket, släppa ut avloppsvatten långt utanför kusten

statens skeppsprovningsanstalt och SMHI. är aktuella. Malmö stads industriområde har

8- 113

i stor utsträckning byggts på mark som Det sagda innebär att en lång rad statliga erhållits genom utfyllnad av grunda strand- myndigheter kan bli berörda eller anlitade i nära områden av Öresund. Telegrafkablar samband med anläggningsarbeten. Exempel och elenergikablar byggs i stor omfattning. är SGU, SMHI, tullverket, naturvårdsverket, Aktuella områden är gotlands- och ålands- statens planverk, STU och fiskeristyrelsen. kablarna för högspänd likström. Rörled- Viktig är dessutom marinen som står för för olje- och gastransport byggs på väsentliga delar av det dykeritekniska kunningar många håll i världen, och kan bli aktuella nandet och den dykeritekniska utvecklingen även för vår del. Det kan gälla ledningar både ilandet. från eventuella egna fyndigheter och för import av t. ex. naturgas. Bottenfasta oljecisterner byggs vid oljefyndigheter till havs. ElMed hänsyn bl. a. till krav som ställs i Terminaler och hamnanläggningar till havs samband med anläggningsarbeten till havs blir allt vanligare. Det har t. ex. diskuterats vill havsresursutredningen förorda att reom inte en sjöterminal skulle kunna vara ett surserna för meteorologisk och oceanogragott alternativ till en ny storhamn för olja på fisk observations- och prognosverksamhet västkusten. Tanken att bygga en vägbank förstärks. (Förslag om detta läggs fram på över Kvarken har framförts. Ytterligare ex- s. 151 ff.) empel på anläggningsarbeten till havs är följande. Flytande flygfält kan byggas i kustvatten för att avlasta ett tätortsområde; Havet som energikälla atomkraftverk till havs har diskuterats för att avlasta trycket på kustregionerna; olja Havet kan utnyttjas för energiproduktion på .a l kan lagras i tankar i undervattensläge. skilda dels direkt i principiellt sätt, nämligen l Alla dessa anläggningsarbeten för med sig genom att man utvinner energi ur de proces- -l problem och reser krav. Mest uppenbart är ser som pågår i havet och dels indirekt kanske att många anläggningar - t. ex. olika genom att man tillvaratar ämnen - t. ex. system för oljehantering utgör förore- uran eller tungt väte ur havsvattnet och olja, torium från havsbottnen ningsrisker. Bl. a. för att nedbringa dessa gas, kol eller risker, men också för att anläggningar (t. ex. vilka sedan används i energiproduktionen. kablar) inte skall löpa risk att skadas, Dessa senare former av energiutvinning har måste anläggningsarbetena kringgärdas av en berörts i kapitel 5. Den direkta energiutlång rad andra verksamheter. Det äri många vinningen ur haven beskrivs kortfattat nesammanhang viktigt att man känner våg- och dan. strömförhållandena (t. ex. maximala ström- Världshavets Vattenmassor befinner sig för hållfasthetsberäkningar), att ständigt i rörelse p. g. a. tidvattencykeln med hastigheter man känner bottentopografi och andra egen- ebb och flod, ständiga strömmar, dyningar, som t. ex. erosionsförhållandena hos vågor etc. Möjligheten att utnyttja dessa skaper den botten på vilken man skall bygga något, rörelser för energiproduktion har länge disatt man känner de hydrografiska förhållan- kuterats. Längst har man kommit med tiddena i vattenmassan för att kunna bedöma vattenkraften. Världens ännu så länge enda dess recipientegenskaper i den händelse en tidvattenkraftverk liggeri Frankrike vid floanläggning skulle gå sönder, osv. den Rances mynning i Engelska kanalen. Det är.i flera av de nämnda samman- Därifrån förses det franska elektricitetsnätet att behärska teknik med ungefär en halv miljard kWh om året. hangen också nödvändigt för att arbeta under vatten - ofta med hjälp Nyttiggörandet av tidvattenenergin är förav dykare. Detta gäller både vid byggandet knippat med stora teknisk-ekonomiska av anläggningar och i samband med senare problem. - dvs. reparationsarbeten och löpande underhåll. Geotermisk energi värmeenergi

som är ackumulerad i jordens inre - har man svarar mot handelssjöfartens behov av intreslänge utnyttjat till lands. Islands heta källor se, vilket berör sjöfartsverket. Motsvarande är ett exempel på detta, och i Italien är inte gäller också meteorologiska prognoser. Vid mindre än 6 procent av all elektricitet som utarbetandet och rapporterandet av väderproduceras i landet omvandlad geotermisk prognoserna bör hänsyn tas till båtsportens energi (1962). På senare år har det klarlagts säkerhetsbehov. För fritidsfisket är utsättatt också havens geotermiska energi är ning av t. ex. odlad havsöring av stort intresmycket omfattande. Framför allt är utledse. Detta berör statens vattenfallsverk, fiskeningen av värme kraftig från de mittoceanisristyrelsen., och laxforskningsinstitutet. För ka bergsryggarna. kustområdenas friluftsliv i allmänhet är na- I svenska havsområden är kommersiell basresurser turligtvis såsom vägar, hamnar, utvinning av tidvattenenergi och geotermisk bätförbindelser osv. av betydelse. energi utesluten. Olika aspekter av kustområdenas friluftsliv har berörts i utredningar under senare tid. Bl. a. kan man peka på naturvårdsutred- Rekreation och fritidsverksamhet ningens betänkande (SOU 1962: 36), fritidsutredningens betänkande (SOU 1964: 47, Vårt lands kust- och havsområden har en 1965: 19), (SOU fritids-fiskeutredningen utomordentligt stor betydelse som fritids- 1968: 13), lantmäteristyrelsens utredning och rekreationsområden. Allmänt friluftsliv, rörande fritidsbebyggelse (Meddelande nr båtsport, bad, fiske, sportdykning, skridsko- 2: 1968). Under 1969-1970 har också staåkning, m. m., hör allt hit. Detta havsutnytt- tens planverk utfört en kustinventeringi en jande kommer med säkerhet att få en starkt 100 meter bred strandzon runt Sveriges ökad betydelse i framtiden. kuster för att få en bild av den svenska Svenska kust- och havsområden har en för havsstrandens ändamålsenlighet för bad och europeiska förhållanden sällsynt mång- friluftsliv i dess olika delar. Resultatet av skiftande uppbyggnad. De erbjuder detta arbete framlades 1971 möjlig- (Rapport heter till ett ovanligt variationsrikt utnytt- 14: 1971). Av största betydelse är naturligtjande för rekreations- och fritidsverksamhet. vis förarbetena för den fysiska riksplane- Utnyttjandegraden inom skilda kustavsnitt ringen, som redovisades i december 1971 är emellertid mycket olika. Behovet att (SOU med mark och 1971:75, Hushållning utnyttja kusterna för rekreation och frilufts- vatten). För närvarande arbetar också en liv ökar, samtidigt som konkurrerande intres- fritidsbåtsutredning. sen för områdenas användning växer fram allt starkare. LlHavsresursutredningen vill starkt betona En grundläggande förutsättning för att den synnerligen stora betydelse havsomkust- och havsområdena skall kunna utnyttrådena har för rekreation och fritidsverksamjas för rekreationsändamål är att de hålls het. Detta talar för en långsiktig rena. Såtillvida har naturvårdsverket och planering för kustområdenas utnyttjande så att tullverket ett uppenbart ansvar i detta samvärdefulla partier hålls tillgängliga för bad

manhang. Fritidsutnyttjandet kräver också

och friluftsliv. en långsiktig planering för kustområdenas utnyttjande så att värdefulla partier hålls Utöver denna allmänna synpunkt framför tillgängliga för bad och rörligt friluftsliv. Detta faller inom ansvarsområdet havsresursutredningen följande förslag. för riksplanearbetet. Friluftsverksamheten är också betjänt av El Siömätning speciellt för fritidsbâtarnas andra samhälleliga insatser. För båtsporten behov bör komma till stånd. (Beträffande är vissa fall en sjömätning utöver den som detta förslag se vidare s. 154 ff.)

Kulturminnesvård och arkeologi alla gamla vrak och andra fornlämningar på havsbotten blir registrerade. Sand- och grus- Undervattensarkeologi är en relativt modern exploatering, eller andra arbeten på havsbotverksamhet som började i blygsam skala ten, får inte ske utan hänsyn till förekomunder detta sekels första decennier. Mer mande fornlämningar. omfattande undersökningar kunde dock inte påbörjas förrän på 1950-talet när lätta dybörjade användas. Ett stort El Havsresursutredningen föreslår att ett rekarutrustningar antal vrak samt några sjunkna städer och gister över påträffade gamla vrak och andra hamnanläggningar på olika håll i världen har fornlämningar på havsbottnen upprättas. hittills varit föremål för denna typ av arkeologiska studier. Militär verksamhet Östersjön är av ett speciellt intresse för undervattensarkeologer därför att borr- De aspekter av den mycket omfattande musslan (skeppsmask), som i saltare hav militära verksamheten till havs som vi framförstör allt trävirke, inte förekommer i för allt har anledning att intressera oss för Östersjöns bräckta vatten. Östersjön har varit har med undervattensteknik och undervatlivligt trafikerad under minst l 000 år och tensarbete att göra. Inom dessa områden många sjöslag har utkämpats på dess yta. Det finns ett stort militärt kunnande av intresse finns troligen ett stort antal välbevarade vrak även i civila sammanhang. Framför allt sampå Östersjöns botten. manhänger detta med den centrala roll som I juli 1967 trädde en lag i kraft som ubåtskrigföring spelar i militär strategi och skyddar gamla vrak och andra historiska taktik. I stormaktsstrategin är ju de robotbälämningar på havsbotten från okontrollerad rande atomubåtarna av största betydelse, exploatering. Den undervattensarkeologiska vilket sammanhänger med önskemålet att verksamheten leds av statens Sjöhistoriska hemlighålla robotarnas position så att deras museum som samarbetar med andra myndig- oskadliggörande försvåras. I Sveriges försvar heter såsom marinen och tullens kustbevak- spelar konventionella ubåtar en betydelsefull ning. För en del undersökningar av vrak på roll. Detta sammanhänger återigen med mindre museet även sportdykar- ubåtens stora möjligheter att anfalla fartyg djup anlitar klubbar. ur okända positioner. Få gömställen är Det hittills förnämsta exemplet på Öster- bättre än havsdjupen. sjöns att bevara gamla vrak är Ubåtarnas betydelse har i sin tur lett till förmåga regalskeppet Wasa. Bärgningen 1961 var en ett behov av antiubåtsvapen. Ubåtsjaktbevärldssensation som livligt uppmärksamma- hoven har medfört en mycket omfattande des av hela världens press och TV. Bärg- utveckling av tekniken för att se och framför var i allt höra vatten och ningen en prestation som är unik genom (hydrooptik historia. Av intresse är att hydroakustik). Naturligtvis är denna teknik bärgningskonstens en del av marinens dykarutbildning inlem- betydelsefull också för attackubåtarnas egen mades i bärgningsarbetet. Wasa är redan på verksamhet, liksom för möjligheterna att sin nuvarande provisoriska uppställningsplats från ytan ståi kontakt med ubåtar, osv. ett kulturminnesmärke som saknar mot- Hydrooptik och hydroakustik är båda stycke någon annanstans i världen, vilket betydelsefulla i civila sammanhang. Exempel framgår inte minst av de imponerande be- på detta är sökandet efter fiskstim vid fiske, sökssiffror som Wasavarvet kan uppvisa. sökandet efter föremål under vatten vid Den framtida utforskningen av havet bärgning, geologisk kartering av havsbottnen kommer att blotta många andra vrak av stort med seismiska metoder, problemet att hålla värde för forskningen. Även om någon mer en flytande borrplattform i en bestämd

bärgning inte blir aktuell, så är det viktigt att position över havsbottnen vid borrning,

problemet för dykare att se arbetsstycket vid med tanke på ev. kommande undervattensundervattensarbete osv. I alla dessa samman- stationer för forskning m. m. Mättnadsdykhang är det inget tvivel om att ett nära ning, dvs. dykning under ett flertal dygn, har samarbete med försvaret kan bli mycket även prövats för att utröna möjligheterna för fruktbart. (Se teknikbilagan.) dykare att arbeta och vila längre tidsperioder Frågan om fasta militära installationer på under ständigt tryck och under de förhållanhavsbottnen har aktualiserats genom bl.a. den med mörker och kyla som råder i våra nedrustningsförhandlingama i Geneve. Vissa farvatten. Den praktiska delen av dessa sådana installationer, t. ex. kedjor av botten- dykningar har utförts från Belos, marinens hydrofonstationer eller bevakningsslingor dykeri- och ubåtsräddningsfartyg (i tjänst som registrerar passage av fartyg, förekom- 1963, 950 tons deplacement), som fortfaranmer redan idag, liksom fast navigationsut- de hör till de modernaste bland västerländsrustning på botten, m. m. Under senare år ka mariners dykerifartyg. har också möjligheten att på havsbotten Marinen planerar att bygga en modernt anlägga avskjutningsramper för interkonti- utrustad dykericentral vid Hårsfjärden som nentala robotar diskuterats i stormaktsstrate- beräknas bli färdig 1976. Vid denna skall gin. Om Sverige kan ställa teknisk kunskap bedrivas teknisk och medicinsk målforskning till förfogande i samband med konstruktio- för utveckling av ny materiel och nya dyknen av avtal som förbjuder militära installa- metoder. Centralen kommer att dimensionetioner på havsbotten, eller i samband med ras för framtida behov och bedömes bli av kontrollen av ett sådant avtals efterlevnad, så stort värde även för civilt dykeri och forskär naturligtvis det av stort intresse. (Beträf- ning. fande förhandlingsläget för sådana avtal se Marinen har under en följd av år haft ett s. 42.) Även de skyldigheter Sverige har som gott samarbete med olika svenska medicinsneutralt land ger ett incitament att utveckla ka institutioner och industrier under utvecksådan kontrollteknik. lingsarbetet med det moderna dykeriet. Ett omfattande utbyte av erfarenheter med ut- El Havsresursutredningen finner det angelä- ländska mariners dykeriorganisationer har get att behovet av teknik för att kontrollera pågått och pågår. militära installationer på havsbottnen särskilt Det bör dessutom nämnas att mer allmänt beaktas. användbar marin teknik i väsentlig utsträckning har utvecklats som en konsekvens av Den marinmilitära verksamhet som från svåra militära bärgningsarbeten under senare civil synpunkt är av störst intresse är dyke- år, både i Sverige och utomlands. Det mest riet och den därmed ofta förknippade slående exemplet på detta är bärgningen från utvecklingen av system för sökning, lokalise- 2 500 m djup av resterna av den amerikanska ring och bärgning. Det har i flera tidigare atomubåten USS Thresher i mitten av avsnitt framhållits att undervattensarbeten 1960-talet. Ett svenskt exempel är bärgningsmed dykare kommer att behövas inom olika arbetena i samband med helikopterolyckani grenar av havsforskningen. Den svenska Stockholms ytterskärgård 1968. Djupet var marinen har under det senaste decenniet drygt 100 m. utvecklat ett dykeri av hög standard även internationellt sett. Under de senaste åren E] Havsresursutredningen föreslår att svenska har en dykmetod med andningsgasen helium- marinens erfarenheter inom dykeri och syre ökat dykdjupet till 100 meter, och annan undervattensverksamhet utnyttjas i målsättningen är att om några år med dykare framtida civil havsforskning och havsexploakunna nå 150 meters djup. Metoden har i tering. Den i kapitel 12 föreslagna delegaförsta hand utvecklats för att kunna rädda tionen för havsresurser är ett lämpligt instrubesättningen i en sjunken ubåt men också ment för militärt-civilt samarbete.

7 och

Havsföroreningar havsutnyttjande

Inledning om recipientutnyttjande av haven. Dessa intressen måste ofta mötas med samordnade Möjligheterna att på olika sätt utnyttja internationella insatser, om några effekter haven och deras naturresurser står i ett nära skall kunna påräknas. samband med havens föroreningssituation. Å Bakgrunden till att havet ter sig attraktivt ena sidan utnyttjas haven i betydande ut- som avfallsrecipient är följande. Den modersträckning som avfallsrecipient - den ekono- na industrimänniskan producerar allt större miska betydelsen av detta slags havsutnytt- mängder avfall. Problemet hur avfallet skall jande är avsevärd även om den är svår att kontrolleras och hanteras blir därför också skatta exakt. Å andra sidan kommer reci- allt större. Naturligtvis är processteknik, som pientutnyttjandet, som i många fall innebär leder till mindre avfallsproduktion, och skaatt vattnet förorenas, lätt i konflikt med av slutna pandet processer som möjliggör andra former av havsutnyttjande. Exempel- återanvändning av avfall, det eftersträvansvis kräver livsmedelsutvinning ur haven och värda. Det är angeläget att sätta in stora fritidsutnyttjande av haven ju en viss renhet resurseri utvecklandet av sådan teknik. Hur hos vattnet. länge det dröjer innan en utveckling efter Det torde allmänt anses naturligt och sådana linjer i väsentlig utsträckning förverksjälvklart att vid uppkommande konfliktsi- ligats beror främst på det tryck som utövas tuationer prioritera det rena havet, dvs. att på förorenarna att lösa problemen. Under söka bevara havet i dess ursprungliga och viss tid kommer vi emellertid att tvingas att naturliga tillstånd. Att göra denna priorite- helt enkelt kasta bort merparten av vårt ring till praktisk verklighet är emellertid avfall. Problemet är att välja ut de lämpligasförenat med avsevärda svårigheter. Våra kun- te platserna - de platser där avfallet föranleskaper om havens föroreningssituation äri der minsta skada. En möjlighet i det sammånga avseenden ytterst bristfälliga. Detta manhanget är havet. gäller bl. a. föroreningamas omfattning, de- Havet har en påtaglig men dock begränsad ras spridningsvägar, och deras effekter. Vi recipientkapacitet. De mekanismer som lighar också ofullständiga kunskaper om vad ger till grund för denna kapacitet är synnerlisom verkligen är havens naturliga tillstånd. gen varierande. I vissa fall är det fråga om Till dessa svårigheter i föroreningsbekämp- ren kemisk nedbrytning av en skadlig föroreningen, som sammanhänger med ofullständi- ning till oskadliga beståndsdelar, i andra fall ga kunskaper, kommer de ibland mycket kan nedbrytningen ske genom biologiska starka intressen som ligger bakom önskemål system. Det förekommer också att aktiva

mineralkom, som svävar i Fartygsdumpningen av industriavfall i de ytor på t. ex. vattnet, absorberar skadliga ämnen; eller att öppna havsområdena har nått en betydande föroreningar begravs och oskadliggörs under omfattning och betraktas nu som ett mycket växande sedimentlager. l andra fall återigen allvarligt problem. l vår närhet är det fram- - t. ex. beträffande stora fasta förore- för allt som utvecklats till en Nordsjön ningar som gamla bilar, fartyg m. m. - betydande avstjälpningsplats för de kringligbestår recipientkapaciteten helt enkelt i att gande ländernas industrier. Internationella havet döljer och osynliggör föremålen i konventioner och lagstiftning i enskilda länfråga. der mot dumpningen till havs börjar emeller- Men även om havens recipientkapacitet är tid nu efter hand träda i kraft. uppenbar är den också begränsad och varie- Haven tillförs emellertid föroreningar rande. Den är begränsad t. ex. i så måtto att också på andra sätt än genom medvetna det finns gott om ämnen som inte bryts ner. avfallsutsläpp. Att stora utsläpp inträffari Och den varierar från havsområde till havs- samband med fartygshaverier är välkänt, område beroende på lokala förutsättningar. liksom att tankfartyg och även andra fartyg Östersjöns recipientkapacitet är t. ex. för- har ett reguljärt spill av betydande omfatthållandevis låg - orsakerna till detta diskute- ning. De olagliga utsläppen från bl. a. tankras i slutet av avsnittet. Den svåra frågan är fartyg kan också vara betydande (se närmare

därför var gränsen för ett utnyttjande av s. 126 ff). Föroreningar som på olika sätt

haven som avfallsrecipient går. Att den sprids över jordens landområden når också i gränsen lätt överskrids, och många gånger betydande omfattning förr eller senare haven, har överskridits, behöver inte utesluta ett Transporten kan ske genom luftburet stoft, ansvarsfullt utnyttjande av havets recipient- genom regn, genom den ständigt pågående kapacitet. Havets användning som avfallsre- vattenavrinningen från landområdena osv. cipient måste således grunda sig på goda Vilken betydelse alla dessa transportvägar kunskaper om vad havet tål, och om vilka har för olika föroreningar är till stor del andra föroreningar än regelrätta avfallsut- outforskat. Viktigt är emellertid att havet släpp som tillförs havet. vilken väg föroreningarna än går - ofta är Medvetna avfallsutsläpp i haven sker på slutstation. Haven är därigenom speciellt många sätt. Industriutsläpp från fabriksan- utsatta för föroreningar, och i speciellt beläggningar vid kusten, kommunala avloppsut- hov av skydd. Spridningsvägar diskuteras släpp som ibland kan gå genom långa rörled- ytterligare i samband med beskrivningen av

ningar ut till havs, dumpning av industriav- de olika föroreningstyperna nedan.

fall från speciella fartyg osv., är olika De sätt på vilka havsföroreningarna utexempel. Självklart är också att industriut- övar sin verkan är högst varierande. Vissa släpp och kommunala utsläpp som går uti föroreningar kan skada genom att beröva floder till viss del så småningom når havet. vattnet dess syre, andra genom direkt giftl Sverige är framför allt cellulosaindu- verkan, andra åter genom att göra vattnet

strins utsläpp av biokemiskt syreförbrukande grumligt och därigenom bl. a. försvåra växt-

substans mycket omfattande. Dessa industri- planktons fotosyntes. Varmvattenutsläpp utsläpp har på senare år minskat något i kan genom att de rubbar den ekologiska omfattning, trots att cellulosaindustrins pro- balansen utgöra en förorening. En del fast duktion ökat betydligt. Fortfarande utgör avfall på grundare vatten kan också ha direkt emellertid denna utsläppsmöjlighet en mekaniska skadeverkningar, t. ex. genom att mycket stor ekonomisk tillgång för cellulosa- utgöra hinder för fiskebåtars trålar och för industrin, även om det är svårt att exakt sjöfarten. De orsakssammanhang som ligger skatta dess betydelse. Naturligtvis förekom- bakom föroreningarnas verkan är icke sällan mer det i Sverige även andra industriutsläpp i komplicerade. Ibland kan föroreningar tillhavet än cellulosaindustrins. sammans ge skadliga effekter som är starkare

än summan av effekterna av de enskilda av havsbottnen, t. ex. vid utvinning av sand föroreningarna. Omfattningen av detta feno- och grus, kan ge ekologiska störningar. men - synergism - är ofta svårbedömbar. Ibland kan detta bero på att havsbottnen En annan komplikation är skadeverkningar- utnyttjas av fisk för lek, ibland kan det na av vissa föroreningar som upptäcks först kanske sammanhänga med att bottnens mikmycket långt efter det att de börjat upp- roorganismer har en väsentlig del i det träda. Ett bra exempel är det klorerade kemiska kretsloppet, ibland kan kanske gruskolvätet PCB, som använts sedan 1890-talet, utvinningen initiera skadliga erosionsförlopp och som trots långvarig och troligen allvarlig som även_kan påverka landområden ovanför skadeverkan i naturen inte avslöjades förrän vattenytan. En ytterligare komplikation in- 1966. träffar i de fall då den botten som rivs upp Vissa typer av föroreningar uppträder innehåller tidigare utsläppta föroreningar, med fördröjd utlösning. Kryssaren t. ex. kvicksilver. Blücher, som sänktes i Oslofjorden 1940, Ytterligare en typ av föroreningar” som har först under senare år börjat läcka olja, börjat diskuteras under senare år är Överljudoch stridsgaser som dumpats i Östersjön har i flygplanens ljudbangar. Dessa kan på olika vissa fall tagit många år på sig innan de sätt tänkas påverka både sjöfågel och fisk. börjat läcka ut ur sina behållare. Så kan även Den samlade bilden av havens förorefallet vara med ämnen som först sedimente- ningsproblematik är sålunda mångfasetterad, rat men som sedan av en eller annan anled- och i väsentliga delar också oklar. På nuvaning läcker ut igen. rande kunskapsnivå är det därför väsentligt Bedömningen av havens föroreningssitua- att utnyttjandet av haven som recipienter tion försvåras också av att de naturliga sker med stor försiktighet, i all synnerhet halterna av ett flertal ämnen - både i vattnet som de föroreningar som kastas ut i haven och i olika organismer - är okända. Det är oåterkalleligt ligger där och kan komma att därför svårt att fastställa nettoresultatet av cirkulera i de levande systemen mycket just den mänskliga påverkan. Kvicksilver, för länge. I praktiskt taget alla fall är det svårt att ta ett exempel, tycks föras ut i havet lika eller omöjligt att plocka upp föroreningarna mycket på naturlig väg som genom männi- igen om det skulle visa sig behövligt. Förskans försorg. I vissa fall kan därför kvicksil- oreningsutsläppen leder till en bestående och verhalter i fisk tänkas vara naturligt höga kanske ödesdiger förändring. Även andra till skillnad från t. ex. vissa fåglars höga verksamheter till havs som t. ex. transporter, kvicksilverhalter. Men i vilken utsträckning mineralutvinning osv. måste naturligtvis utså är fallet vet man inte heller. Många fler övas under hänsynstagande till de ekologiska exempel kunde ges på detta problem att störningar de kan åstadkomma. skilja en naturlig förorening från en Östersjöns känslighet för föroreningar är mänsklig sådan. Har t. ex. den nuvarande större än de flesta andra havsmycket stor, syrebristen i Östersjöns djupbäcken väsentli- områdens, och dess kapacitet som avfallsgen ett naturligt eller mänskligt ursprung? recipient är förhållandevis låg. Detta beror Vissa kvartärgeologiska data tyder på att på ett flertal samverkande faktorer. Österdenna syrebrist till åtminstone en del kan sjöns vattenomsättning är långsam det vara ett återkommande naturligt fenomen. beräknas att halva vattenmängden byts ut på Antagligen har människan förvärrat den tidi- 25-30 år. Den vertikala vattenomsättningen gare periQdiskt återkommande syrebristen, försvåras dessutom av kraftigt utbildade som därigenom också blivit frekventare. språngskikt. Att vattentemperaturen är låg När man diskuterar problemet att bibe- medför att nedbrytningen av ämnen som hålla haven i deras naturliga och ursprungliga tillförs vattnet tar längre tid, vilket ger en tillstånd har man även annat än föroreningar högre ackumulation av ämnena. Man kan i snäv bemärkelse att ta hänsyn till. Påverkan också peka på att Östersjön avvattnar ett i

förhållande till sin storlek mycket betydande insektsbekämpningsmedel, sprids de direkt i landområde. Ett vältaligt uttryck för Öster- naturen av människan. I andra fall, t. ex. sjöns stora känslighet är_de siffror på klore- PCB i elektriska installationer, kan förorerade kolväten i djur i olika havsområden som ningen läcka ut när installationen åldras och ges på s. 126. Man ser där att halterna kan går sönder. Det förekommer också att man vara tio gånger högre hos Östersjöns djur än försöker bränna produkter som innehåller hos samma djur i Västerhavet. Men denna PCB, vilket då ångar bort och faller ner stora känslighet hos Östersjön är icke begrän- oförstört på andra ställen. De klorerade sad till klorerade kolväten utan gäller gene- kolväten som utgör direkta industriavfall har rellt föroreningar som diskuterasi det följan- bl. a. spridits genom dumpning från fartyg i de. öppna havet. 1 det följande beskrivs några väsentliga Ett flertal industrier har t. ex. dumpat avfalls- och föroreningstyper. Det bör beto- behållare med förorenat diklorpropan i nas att framställningen är långt ifrån fullstän- Nordsjön. Den uppmärksammade incidenten dig, utan snarast exemplifierande. Varje av- med det holländska _dumpningsfartyget snitt avslutas med en redogörelse för de ”Stella Maris” sommaren 1971 gällde också speciella problemen i vattenområdena runt klorerade kolväten. Fartygets last, som aldrig Sverige. dumpades p. g. a. kraftig opposition från ett flertal länder, bestod just av s. k. polyklorerade alifatiska kolväten. K lorerade kolväten I samband med en stor industridumpning av klorerade kolväten i Nordsjön 1970 utför- Allmänt des vissa undersökningar av ett norsk-svenskt forskarlag. Man fann då bl. a. stora mängder Klorerade kolväten är, som framgår av nam- förgiftade djurplankton av arter som tillhör net, kolväteföreningar med någon eller några den pelagiska fiskens väsentliga föda. kloratomer direkt bundna till kolatomerna. Våra kunskaper om de klorerade kolvä- Den mest kända av dessa föreningar torde tenas förekomst i naturen, deras spridningsvara DDT, som används för bl. a. insektsbe- mekanismer och deras effekt på ekologiska kämpning. Andra exempel på klorerade kol- system är fortfarande ganska ofullständiga. väten är PCB, vilket används inom elektrisk Mera systematiska mätningar av ämnenas och kemisk industri, och pentaklorfenol eller förekomst har emellertid förekommit i bl. a. PCP, vilket används bl. a. inom trä- och USA, Storbritannien, Sverige, Nederländermassaindustrin för bekämpning av mikroor- na, Frankrike och Sovjetunionen. Konganismer. De klorerade kolvätena är ofta centrationerna av DDT och dess metaboliter synnerligen resistenta, lätt spridbara och samt PCB är ofta så låga att de inte låter sig skadliga för biologiska system. Dessa egen- mätas direkt i vattnet. Detta beror på att de i kombination skaper gör dem till mycket är hydrofoba och lipofila de fastnar påtagliga miljöfaror. omedelbart i fetter i främst levande varelser. Miljöhotet från de klorerade kolvätena Vanligare är att man mäter halterna i djur härrör emellertid inte bara från de föreningar som fångats i de vatten man är intresserad som tillverkats för speciella syften, som de av. Från den uppmätta koncentrationen i ovan nämnda, utan också från vissa avfalls- djur försöker man sluta sig till halten i produkter från den kemiska industrin. Till- vattnet. Att mäta koncentrationerna i djur är -

verkning av polyvinylklorid en typ av ofta också lämpligt helt enkelt därför att det

- är de halterna plastmaterial ger t. ex. klorerade kolväten man är primärt intresserad av. som avfallsprodukt. Tekniken att mäta klorerade kolväten går De klorerade kolvätena sprids i naturen snabbt framåt. sker i proces- Förbättringar på olika vägar. I vissa fall, t. ex. vad gäller sens olika steg, vilka är skilda slag av

av fettvävnad och DDT. Nedbrytningsproduktema DDD och provtagning, isolering fastställande av föroreningskoncentrationen i DDE har biologiska effekter som liknar dem fettvävnaden med t. ex. gaskromatografi. De hos DDT och halveringstider av samma kemisk-analytiska teknikerna är dock gemen- storleksordning. Den stora stabiliteten hos samma för så gott som samtliga berörda DDT och dess metaboliter gör att 2/3 av all områden. l Sverige finns en avancerad mätut- producerad DDT fortfarande beräknas cirkurustning bl. a. i naturvårdsverkets specialana- lera i biosfären, antingen som DDT eller som lytiska laboratorium samt på FOA och i DDD och DDE. I det följande används DDT Studsvik. Automatiserade mätningar av klo- som sammanfattande benämning på DDT rerade kolväten förekommer alltmer och och dess metaboliter. metoderna blir allt selektivare. Av den DDT som årligen förbrukas når betydande mängder haven på relativt kort tid. Den viktigaste transportvägen går sanno- DDT och PCB likt genom luften. Mer än hälften av den DDT som utnyttjas för att behandla t. ex. Det mest kända och mest använda av alla ett sädesfält avdunstar enligt nyligen gjorda klorerade kolväten är DDT. Ämnet upp- beräkningar från fältet inom några månader. täcktes och beskrevs redan i slutet av Denna DDT faller därefter till stor del ut 1800-talet, men det var först 1939 som med regn. När DDT sprayas från flygplan når schweizaren P. Müller upptäckte ämnets sällan mer än en tredjedel målet. Det tycks verkningar på insekter. För detta erhöll han också som om avsevärda mängder kvantiteter 1948 års nobelpris i fysiologi och medicin. DDT lufttransporteras med stoftpartiklar av DDT användes bl. a. mot klädlöss vid en skilda slag. DDT når också haven genom fläcktyfusepidemi i Neapel 1943-1944 avrinning från landområdena. Totalt beräksamt mot malariamygg i tropikerna under nas 25 000 ton DDT tillföras haven per år. I andra världskrigets slutskede. vattnet fortsätter spridningen med havs- Under 1940- och 1950-talen knöts strömmama. mycket stora förhoppningar till DDT p. g. a. Spridningen av DDT förefaller mycket dess förmåga att slå ut jordbrukets skadein- effektiv. Ämnet finns idag i kroppsvävnadersekter, att förgöra malariamyggen, gula fe- na hos pingviner i Antarktis, hos isbjörnar i bem, tse-tse-flugan, osv., i tropikerna. Fattig- Arktis, i fiskar som lever långt ute till havs dom och sjukdom i de underutvecklade på stora djup osv. Ämnet anrikas i länderna hade i DDT - det var den allmänna fettvävnaderna hos djur som befinner sig i uppfattningen - fått en verkligt slagkraftig näringskedjornas slut. Totalt beräknar man fiende. att det idag skall finnas minst 20 000 ton DDT används fortfarande i mycket stor DDT upplagrat i marina organismer. skala, även om vissa väsentliga reduktioner Ett annat uttryck för hur effektivt DDT genomförts under senare år. I flera länder sprids med luften är beräkningen att det har DDT förbjudits, ochi USA halverades finns ungefär fyra gånger mer DDT i svenska konsumtionen i stort sett under l960-talet. jordar än vad som rimligen kan vara ett Den nuvarande årliga förbrukningen är resultat av vår egen DDT-förbrukning. Den 100 000-200 000 ton och den totala produ- har avdunstat i varma länder och fastnat på cerade mängden sedan DDT började an- våra kallare landytor. Halten stiger mot norr. vändas på 1940-talet är ca 2 Mton. Den i DDT används alltså idag i stor skala, och naturen under åren utspridda DDT-n stannar många anser denna användning oundgänglikvar mycket länge p. g. a. ämnets stora gen nödvändig. Samtidigt har emellertid stabilitet. Även om stabiliteten varierar med DDT alltmer börjat framstå som ett synnerlimiljön så kan man kanske räkna med en gen allvarligt miljöhot. Vissa skadeeffekter medelhalveringstid på omkring 10 år för av DDT är odiskutabla, som t. ex. äggskals-

förtunning hos en del fåglar. Andra allvarliga utan DDT åter hade 2,5 miljoner malariaskadeeffekter är bevisade men okända till sin sjuka människor. storleksordning. Detta gäller t.ex. DDT:s Förespråkama för kraftiga restriktioner reduktion av växtplanktons förmåga till mot användningen av DDT pekar dels på att fotosyntes. Samtidigt som dessa och andra ämnet successivt förlorar en del av sin verkan negativa effekter av den storskaliga DDT- genom att insekterna utvecklar resistens och användningen aktualiserats alltmer, så har dels på DDT:s skadliga ekologiska effekter. också DDT mist en del av sin insektsdödande Att insekter på flera håll utvecklat resiförmåga genom att insekter på allt fler stens är påtagligt och har belysts i regionala ställen utvecklat resistens mot preparatet. undersökningar, bl. a. från norra Sydamerika DDT framstår alltså som ett i vissa avseen- och Centralamerika. Första gången fenomeden utomordentligt nyttigt och värdefullt net påträffades var i Alunda i Uppland 1948 preparat, och i andra avseenden som ett där husflugor blivit resistenta. Den höga mycket farligt miljöhot. Detta har lett till en stabiliteten hos DDT gynnar uppkomsten av intensiv DDT-debatt i åtskilliga länder, kan- resistens. De restmängder DDT och dess ske främst i USA och i u-ländema. Framför metaboliter som finns kvar i miljön under allt har debatten gällt i vilken utsträckning lång tid upprätthåller ett effektivt och kon- DDT skall förbjudas. Debatten har inte blivit tinuerligt selektionstryck i riktning mot remindre intensiv av att starkt divergerande sistenta stammar. uppfattningar om både nyttan och skadan av De skadliga biologiska effekterna av DDT DDT har hävdats. manifesterar sig på olika sätt hos en mång- Bland för en fortsatt om- fald - ofta förespråkarna organismer är mycket låga fattande användning av DDT finns bl. a. koncentrationer tillräckliga. Det har visats 1970 års fredspristagare, veteförädlaren Nor- att fotosyntesen hos encelliga Växtplankton man Borlaug. l flera uppmärksammade utta- kan störas av DDT. Eftersom dessa växtlanden under hösten 1971 framhöll han att plankton är basen för allt övrigt liv i haven, förbud mot DDT skulle få katastrofala effek- och också därför att dessa Växtplankton står ter för jordens livsmedelsförsörjning. Skade- för grovt räknat hälften av jordens syreproinsektemas härjningar på grödor och boskap duktion, är naturligtvis detta ett utomorskulle leda till mångdubbelt höjda livsme- dentligt allvarligt hot. Även om man ännu delspriser eller i värsta fall hungerkatastrofer. inte känner till omfattningen av DDT:s Borlaug har också hävdat att om DDT påverkan på havens Växtplankton finns det förbjöds i de rika länderna, t. ex. USA, så all anledning att noggrant observera och följa skulle detta bli exempelbildande för de detta fenomen som direkt riktar sig mot en länderna i där DDT- av livets fattiga tropikerna grundläggande förutsättningar användningen är så mycket angelägnare. fotosyntesen. Om det inte är tillräckligt bra för era Det har också konstaterats att vissa småändamål, så kommer dom att resonera, då organismer kan förhindras i sin utveckling av skall det inte användas i våra länder heller. DDT för vilket de är extremt känsliga. Resultatet kommer att bli katastrofalt. Larverna av vissa planktonkräftdjur kan inte Ett annat intressant exempel på ett utta- utvecklas om vattnet innehåller 10 mg lat starkt DDT-behov ger Ceylon, och flera DDT/IOOO ton, ostronlarvers storlekstillväxt liknande fall skulle med lätthet kunna anfö- påverkas vid en koncentration av 0,1 mg/ton ras. På Ceylon igångsattes 1969 en mycket i vattnet. Även här är alltså organismer som omfattande användning av DDT, till stor del ligger nära näringspyramidens bas angripna inomhus. Dessförinnan hade man sedan med konsekvenser för alla andra djur som är 1966 försökt undvika användning. Bakgrun- beroende av dem som föda. den är att Ceylon 1966 blivit praktiskt taget Man vet dessutom att DDT liksom många malariafritt, medan man 1969 efter tre år andra ämnen anrikas i näringskedjoma. Ef-

tersom DDT är lättlöslig i fettämnen men Några motsvarande resultat beträffande össvårlöslig i vatten har den också en tendens tersjölaxen föreligger inte ännu. Däremot har att anrikas i djur med mycket fettvävnad. man vid laxodlingsanstalten i Älvkarleö Sjöfåglar, som ju befinner sig i slutpunkten konstaterat att det klorerade kolvätet PCB av havens näringskedjor, har i vissa fall kan döda laxrom. I utländska laboratoriefördrabbats mycket hårt. I Stockholms skärgård sök har man visat att laxöringsägg som har man i avlidna - uppenbarligen förgiftade innehåller 5 mg DDT/lit. inte kan utvecklas. - havsömar funnit så höga sammanlagda En annan påverkan är att inlärningsförmågan halter av DDT och PCB i kroppsfettet som hos bäckforell minskar redan vid mycket 3,9 procent. Dessutom betraktas en synergis- låga DDT-halter. tisk samverkan mellan PCB och DDT som DDT återfinns också hos många högre tänkbar. djur. I fettvävnaden hos sälar har t. ex. Från många håll i Europa och Nordameri- mycket höga DDT-halter observerats. Speka finns liknande rapporter. På öar utanför ciellt utsatta är sälungama som via den feta Kaliforniens kust har pelikankolonier drab- modersmjölken får i sig mycket stora bats fruktansvärt av bl. a. DDT. Detsamma DDT-mängder. Även i människans modersgäller pelikaneri Mississippis delta. Hos dessa mjölk har DDT spårats. I vissa u-länder fåglar är det framför allt fortplantningen med omfattande insektsbekämpningsprogram som utsatts för kraftiga störningar. I vissa överstiger dessa halteri modersmjölken kraffall har äggen helt enkelt krossats under tigt det av Världshälsoorganisationen angivna ruvande fåglar därför att DDT, även i högsta acceptabla värdet för vuxenföda. Om mycket låga koncentrationer, åstadkommer DDT:s verkningar på högre djur vet man äggskalsförtunning. I andra fall då äggskalen bl. a. att möss som utsatts för preparatet gör klarat sig har fågelembryot ändå dött av sämre resultat i inlärningsprov. Hos männi- DDT före kläckningen. Det anses också att skan har man påvisat hormonrubbningar DDT påverkar fåglarnas beteende på ett sätt liknande dem hos fåglar som beskrivits ovan. som försvårar eller omöjliggör häckning. Det redan omtalade förhållandet att DDT Genom vilka mekanismer DDT stör livs- vandrar och succesgenom näringskedjoma funktionerna är till stor del outforskat, även sivt anrikas har också den viktiga konsekvenom vissa sammanhang är klarlagda. Just när sen att vissa maximikoncentrationer ännu det gäller äggskalsförtunningen har man inte är uppnådda. Man har t. ex. beräknat att t. ex. funnit följande. om man idag började dra ner världens I fågelns lever produceras ett enzym som DDT-konsumtion i en sådan takt att den helt kontrollerar mängden av östrogen och andra upphörde år 2000, så skulle maxirnikoncenkönshormon i kroppen. Man har visat att trationerna i fisk ändå inte nås förrän 1980. DDT påverkar produktionen av detta enzym Maximikoncentrationerna i fiskätande fågel - och dessutom har man visat att fåglarnas som t. ex. pelikan, grissla och havsörn skulle kalkomsättning, som ju är väsentlig för inte nås förrän ännu senare. Dessa fåglar kan äggskalsbildning, påverkas av könshormo- alltså drabbas av DDT i framtiden på ett mer nen. Slutresultatet är att ökande DDT- påtagligt sätt än för närvarande, även om mängder leder till sjunkande könshormon- DDT-förbrukningen skärs ned kraftigt. nivåer, som i sin tur leder till bl. a. tunnare En grundläggande förutsättning för att äggskal. Vad som händer när ett pelikan- konsumtionen av DDT skall kunna gå ner är embryo i ett ägg med helt skal dödas av DDT att alternativa metoder för insektsbekämpär emellertid fortfarande outrett. ning utvecklas. Bland möjliga alternativa Även fisk kan drabbas av DDT. Det har metoder finns sådana som utnyttjar insekterrapporterats från Kanada att kläckbarheten nas kemiska signalsystem, sådana där man hos laxrom markant försämras när romen är med t. ex. gammastrålning steriliserar insekutsatt för DDT, även i mycket låga halter. ter för att förhindra dem att fortplanta sig,

metoder som med hormonella ingrepp påver- toppar vars ursprung var svårt att spåra. kar insekten under larvstadiet, eller metoder Först efter ett avancerat kemiskt detektivsom utnyttjar insektspatogena mikroorganis- arbete blev det klart att det som åstadkom mer. Men även om flera av dessa alternativa topparna var just PCB. Den som gjorde bekämpningsmetoder på sikt kan te sig denna upptäckt av PCB-spridningen var kelovande, så kommer de kemiska bekämp- misten Sören Jensen. ningsmetodema, av vilka DDT är en, att Men även om PCB har användningsområanvändas ytterligare. Även inom denna den som vitt skiljer sig från DDTzs, så är dess grupp av bekämpningsmetoder sker emeller- egenskaper och verkningar i naturen i stort tid en utveckling, och det är kanske den sett desamma som DDTas. PCB sprider sig utvecklingen som åtminstone på kort sikt är lätt genom vatten och luft och är utomormest lovande. Man har t. ex. funnit att en dentligt resistent. PCB är också mycket del organiska fosforföreningar har stark ver- svårlösligt i vatten och förhållandevis lättlöskan mot insekter samtidigt som de till ligt i fett. Det anrikas därför i naturen skillnad från DDT bryts ner förhållandevis framför allt hos fettrika djur på samma sätt snabbt i naturen, och också kan vara mindre som DDT. Ämnet påverkar också hormonfarliga för varmblodiga djur. Dock kan en del nivåer hos olika djur. Hos fåglar kan detta av dessa medel vara riskabla för dem som som beträffande DDT - leda till äggskalsförarbetar med dem. Av intresse är också tunning. Ofta tycks det emellertid krävas möjligheten att utnyttja i naturen förekom- något större d0serav PCB ån av DDT för att mande insektsgifter, liksom de försök som åstadkomma en likvärdig verkan. pågår med s. k. repellenter vilka genom Hösten 1969 inträffade en fruktansvärd doftverkan stöter bort skadeinsekter. massdöd bland grisslor (Uria aalge) i Irländs- PCB (polyklorerade bifenyler) är en ka sjön. Mer än 12 000 döda fåglar flöt iland grupp klorerade kolväten som framställs på stränderna och sammanlagt beräknas industriellt och som har sin huvudsakliga 50 000-100 000 fåglar ha dött. Det fullstänanvändning inom plast- och färgindustrin diga orsakssammanhanget bakom denna hänoch den elektriska industrin. I färger används delse har inte kunnat utredas. Men det tycks PCB för att förbättra färgens mekaniska som om den avgörande dödsstöten kom från egenskaper men också för att ge vissa färger, PCB. Fåglarna hade höga halter av PCB i t. ex. fartygsbottenfärger, en giftverkan. I- levern och också vävnadsskador av det slag används PCB som mjukmedel. Inom som är typiska för PCB i både lever och

plaster

den elektriska industrin används PCB som njurar. Detta exempel år intressant inte bara ett icke eldfarligt isoler- och kylmedel i därför att det visar farligheten hos PCB i och transformatorer och kondensatorer samt i för sig, utan också därför att det visar hur ett småmotorer. Ämnet används även i värme- främmande gift som PCB plötsligt kan få en växlare för höga temperaturer. onormalt stor verkan i en av andra skäl - PCB-ämnen har varit kända och indu- t. ex. undemäring och svårt väder hårt striellt använda sedan slutet av 1800-talet men stressad djurpopulation. fick icke någon större industriell betydelse Men även om PCB är ett allvarligt miljöförrän på l930-talet. Det är emellertid först hot så är hotet mindre problematiskt än i på de allra senaste åren man fått klart för sig fallet DDT. Skälet är att PCB är lättare att att ämnena utgör ett miljöhot. En förklaring undvara än DDT. Till yttermera visso är det till detta år naturligtvis att ämnena till just de farligaste anvåndningarna av PCB som skillnad från DDT - icke systematiskt och är de minst angelägna. För färgtillverkning är medvetet sprids i naturen. PCB-faran blev det fullt möjligt att utan större förluster inte uppdagad förrän 1966 och då i samband avstå från PCB. Beträffande PCB i elektriska med att man studerade gaskromatogram från installationer är meningarna om ämnets DDT-prover. I dessa kromatogram fanns oundgänglighet visserligen delade, men å

andra sidan är denna användning sluten och ägg med förtunnade skal hos sillgrisslan i bör därför också kunna kontrolleras. Östersjön. I England och Nordamerika har det ame- Ser man på utbredningen av DDT inom rikanska företaget Monsanto Chemicals Ltd i Östersjön finner man att halterna sjunker det närmaste monopol på tillverkning och från söder mot norr. De högsta DDT-halterförsäljning av PCB. Efter det att PCB-faran na i de vatten som omger Sveriges kuster blev uppenbar i slutet av 1960-talet beslöt finns alltså i södra Östersjön. I Stockholms sig Monsanto för en rigorös kontroll av sin skärgård har man gjort den intressanta obser- PCB-försäljning. Brev skickades ut till Mon- vationen att DDT-halten i huvudsak stiger. santos kunder i vilka förklarades att PCB för när man rör sig från Stockholm och ut mot icke kontrollerbart bruk (det vill säga för havet, medan förhållandet för kvicksilver bruk utanför det elektriska området) icke och PCB är det omvända. Dvs. dessa föroreskulle levereras efter l september 1970 i ningar avtar när man går från Stockholm och USA och Kanada, och icke efter l mars utåt. Detta antyder att PCB och kvicksilver 1971 i Storbritannien. En av världens ledan- är föroreningar med väsentligen lokalt urde PCB-tillverkare hade alltså tagit initiativet sprung, medan DDT ev. främst distribueras till en begränsad och kontrollerad använd- genom långväga transporter. ning av PCB. Av intresse är att Monsanto l Sverige råder sedan januari 1970 parkontrollerar i stort sett hela marknadernai tiellt DDT-förbud. Före detta förbuds till- USA och England, medan den svenska komst var årsförbrukningen 50-60 ton. För PCB-marknaden delas mellan Monsanto och närvarande är det också förbjudet att sälja västtyska företag. torsklever från Östersjön p. g. a. dess höga Östersjön har ett mycket allvarligt DDT- DDT-halter. I Sovjetunionen har DDT-föroch PCB-problem. Från svensk sida har bud möjligen införts. I Danmark råder parmätningar utförts av halterna hos olika tiellt förbud. I Östtyskland och Polen anorganismer. Det har visat sig att DDT-halter- vänds emellertid DDT i betydande omfatt-

na är mångdubbelt högre än motsvarande ning. Östtyskland är dessutom en av stortill-

halter hos Västerhavets och Nordsjöns verkarna av DDT. Beträffande djur, PCB gäller i vilket framgår av nedanstående tabell. Tabel- förbud Sverige partiellt sedan januari 1972. len anger halten av DDT och dess metabo- Förbudet riktar sig framför allt mot annan liter.. användning än den inom den elektriska industrin. Antydningar om dumpningar av Organism Utanför väst- Södra industriavfall innehållande klorerade kolväku sten Öster sjön ten i Östersjön har förekommit. m g/kg kropp s- mg/kg kropps-

ange utsläppens totala storlek. Det torde dock röra sig om flera miljoner ton olja per år redan från fartyg. Utsläppen Ett av de hotade djuren är alltså sillgriss- kommer från flera typer av källor. lan. Denna fågel är speciellt utsatt genom att Enligt vissa beräkningar torde de frivilliga, den till stor del lever på fet fisk. I grissleägg dvs. avsiktliga, utsläppen från tankfartygens på Stora Karlsö har man funnit mycket höga lasttankar vara ca l milj. ton per år. Dessa halter av klorerade kolväten. Såvitt bekant utsläpp har formen av oljehaltigt spol- och har man emellertid inte ännu funnit några barlastvatten. Därtill kommer en antagligen

minst lika stor kvantitet olja från maskin- den mån oljan har ett skadligt inflytande på rummen, främst oljeslam och sediment efter havens ekosystem är detta illavarslande, efseparering av brännolja för framdrivnings- tersom ju också livet i haven är koncentrerat maskineriet. Smärre kvantiteter smörjolja till områdena närmast kusterna och kontikommer också ut. I allt betyder detta att nentalsocklarna. troligen minst 2 milj. ton olja släpps ut per Vid bedömningen av oljans skadeverkår från oljetankers. ningar är det viktigt att ta hänsyn till att Även från andra fartyg än oljetankers petroleumprodukter från kemisk synpunkt förekommer betydande utsläpp, även om är synnerligen komplicerade och sammanstorleken av dessa är svår att uppskatta. satta. Det finns ett brett spektrum av mole- Detsamma gäller spill från raffinaderier. Till kyler med molekylvikter från 16 (metan) till detta kommer olycksfallsutsläpp t.ex. över 20 000. Molekylerna kan ha skiftande sådana som vid Torrey Canyon-katastrofen. former med raka, förgrenade och ringforma- Andra olycksfallsutsläpp kan uppstå i sam- de komponenter i olika kombinationer. band med borrningar efter olja på havsbott- Bl. a. denna mångfald av möjligheter gör att nen - Santa Barbara-olyckan utanför Kali- olika petroleumprodukter får varierande fornien i januari 1969 är ett exempel. Ett egenskaper och beter sig på skilda sätt när de annat är en olycka i Mexikanska bukten kommer ut i havet. En del olja klumpas ihop 1970. I Kaspiska havet har omfattande för att därefter omkring eller sjunka. flyta skador uppstått till följd av den långvariga Annan olja avdunstar efter hand, eventuellt oljeutvinningen. Vattenmassan är förorenad efter att ha oxiderats till oljesyror av luftens och på bottnen ligger lager av asfaltliknande eller vattnets syre, eller ha brutits ner av fraktioner. Detta torde vara en av orsakerna bakterier. Antagligen bryts den större delen till störfiskets kraftiga tillbakagång. Det är av den utspillda oljan ner på detta sätt och stor risk att oljeolyckoma blir vanligare i förs ut i atmosfären av vågbrytning och framtiden i samband med att oljeutvinningen vindar. Avdunstningen blir effektivare med till havs ökar i omfattning. stigande vattentemperatur. Naturliga utsläpp av olja i haven från Detta faktum, att vissa fraktioner av oljan oljekällor i havsbottnen kan också förekom- relativt snabbt bryts ner, gör att oljeutsläpp ma- och har säkert förekommit under till stor del är ett lokalt och regionalt miljoner år. problem. Det är när ett katastrofartat ut- När det gäller oljeutsläpp från tankfartyg släpp - t. ex. en tankerolycka - leder till att råder en viktig skillnad mellan fartyg enligt stora mängder olja koncentreras i tid och ”load-on-top”-systemet och andra. Fartygen rum som man får de stora och välkända med detta system står för ca 70 procent av oljeproblemen: död sjöfågel, nersmetade världens råoljetransporter och är betydligt stränder, osv. Detta hindrar emellertid inte mindre miljöskadliga än andra tankfartyg. att vissa delar av oljan, framför allt de tyngre ”Load-on-top”-systemet innebär följande. och ofta toxiska fraktionerna, kan spridas Oljan i det vatten som under fartygets långt och inkorporeras i levande varelser. ballastresa användes för tankrengöring avskil- Oljeutsläppen är därför också ett allvarligt jes under inverkan av gravitationskraften långsiktigt problem, och ett problem även i (settling). Först därefter hälls vattnet i havet, de öppna havsområdena. medan den avskilda oljan, som för större Bland oljans möjliga skadeverkningar fartyg (200 000 ton) kan uppgå till 500 ton märks Vissa - t. ex. följande. organismer kvarstannar i tankarna. musslor som silar stora vattenmängder - kan Den geografiska spridningen av oljeut- eventuellt utsättas för en direkt giftverkan. släppen är naturligtvis starkt knuten till Andra, t. ex. larver av olika organismer, kan oljetransportlederna över haven. I betydande skadas av den direkta kontakten med oljan utsträckning följer dessa leder kusterna. I och nersmetningen. Sådan nersmetning drab-

bar även sjöfågel svårt. I andra fall är det tekniska förbättringar i oljehanteringen. Viktänkbart att oljan leder till ökad känslighet tigt i detta senare sammanhang är att hamför infektionssjukdomar, att den stör fiskar- narna förses med mottagningsanordningar nas kemiska signalsystem, eller att den kan- för olja som fartygen vill göra sig av med. Ett ske t. o. m. har cancerogena effekter på problem är emellertid att dessa anläggningar marina organismer. ofta har liten kapacitet samt att rederierna Från Italien har rapporterats att olja som menar att de för närvarande är för dyra och legat på vattenytan i kustnära områden vid långsamma att anlita. kraftig pålandsvind drivits upp från vatten- Oljebekämpningsarbetet efter en oljeytan och in över land där den förstört träd olycka innebär bekämpning av olja både så och annan växtlighet över milslånga kust- länge den befinner sig till havs och när den sträckor. flutit i land. En annan effekt är att de tunna oljefilmer För bekämpningen av olja till havs finns som bildas vid oljeutsläpp över mycket stora flera metoder. Vanligt är t. ex. att man vattenytor möjligen kan påverka utbytesför- använder kemiska emulgeringsmedel, s. k. hållanden mellan atmosfär och hav i olika detergenter. En del av dessa är emellertid avseenden. Även om flera av oljeproblemen toxiska och kan ha skadligare effekter än är störst i närheten av kuster, så bör alltså oljan själv, vilket framgick bl. a. i samband

inga nämnvärda utsläpp tillåtas heller på det med ›To_rrey Canyon-katastrofen. Allmänt

öppna havet. kan man säga att detergentema är förhållan- Av intresse i detta sammanhang är den devis skadliga för livet i havet, medan oljan i oljeläcka som uppstod utanför Santa Barbara sig själv hårt drabbar bl. a. sjöfågel. l många i januari 1969 i samband fall är det emellertid att med oljeborrning. ändamålsenligast Olyckan tycks ha berott på en kombination samla in oljan med rent mekaniska metoder, av naturligt övertryck, förekomst av sprickor om detta är möjligt. i bottenbildningarna samt direkt slarv med Ett flertal sådana metoder förekommer

säkerhetsanordningarnas förankring i havs- eller är under utveckling. Den utspillda oljan

bottnen. Olyckans omfattning förstorades kan t. ex. täckas med torvströ, varefter olja genom att motåtgärdema måste sättas in på och torvströ tillsammans samlas in på mekarelativt stort vattendjup. Emellertid lyckades nisk väg. Ytterligare typer av metoder föreman genom att lokalisera och cementinjek- kommer. Oljan kan ibland brännas på vattentera sprickoma, samt samtidigt sänka över- ytan. Man kan sprida ut sand som drar oljan trycket genom selektiv pumpning av de olje- med sig ner i djupet. Sanden är specialpreoch gasförande sandskikten, kraftigt .reduce- parerad så att oljan lätt fäster vid den. Även ra oljeläckaget. I januari 1969 beräknades andra pulverformade bekämpningsmedel har läckaget till 80 m3 per dygn, under perioden utformats för att verka på samma sätt, men mars-juni till 5 m3 per dygn, och i septem- kan p. g. a. sin vikt vara svårhanterliga i ber 1969 till knappt 2 m3 per dygn. kraftig vind. Den sänkta oljan läcker emeller- Skadorna efter olyckan var betydande tid ofta upp igen. Försök att bekämpa olja och drabbade bl. a. sjöfågel, plankton och med bakteriella förekommer också.

metoder

benthos. Dessutom skadades musselodlingar Oavsett vilken av de uppräknade metoderöver stora områden allvarligt, och likaledes na som kommer till användning så underlätstora strandområden smetades ner. Det bör tas arbetet påtagligt om oljans utbredning betonas att skador av oljeläckor kan bli ännu kan förhindras med s. k. länsor. Viktigt är mycket större i oss närliggande vatten p. g. a. också att kunna göra prognoser på oljans

de avsevärt lägre vattentemperaturerna. drift och utbredning i övrigt. Beträffande

Det förebyggande oljeskyddet består både detta senare problem se kapitel 9! av åtgärder som syftar till att nedbringa Några användbara metoder för att bekämriskerna för olyckor av olika slag och av pa olja på öppna havet vid sjögångfinns inte.

EJ FORORENAT FÖRORENAT

LGRÖNALGSBÄLTET lBRUNALGSBÄLTET 3. HAVSGRÄSUGGA (MÄRLKRÄFTA iSNÄCKA a PUNGRÄKA zsronsmcc BHAVSBORSTMASK QÖSTERSJÖMUSSLA 10. FJÄDERMYGGLARV ILABBORRE 12:COROPHIUM

Figur 7.1 Abborrens tillgång på föda påverkas starkt av föroreningssituationen i vattnet (teckning Bengt-Owe Jansson).

Bekämpning av olja.som flutit i land på fjärranalys (remote sensing). stränder stöter på delvis andra För att identifiera till ett

naturligtvis ursprunget

problem, men även här är mekaniska meto- utsläpp kan man tänka sig olika slags teknik. der i regel att föredra. Vid s. k. ”active tagging” märker man oljan Efter London-Harmony-olyckan i närhe- på något sätt, t. ex. med en karakteristisk ten av Vaxholm ijanuari 1969 gjordes en del radioaktiv isotop. Om sedan oljan spills ut så undersökningar av rengöringsmetodernas kan man genom att ta reda på vilken effekter. Även där klargjordes att de kemiska radioaktiv isotop den innehåller också fastbekämpningsmedel som hade använts hade ställa dess ursprung. Dessa metoder tycks en stark giftverkan, bl. a. på märlkräftan som emellertid till viss del ha avförts från diskusär en viktig fiskföda. Vid koncentrationen sionen. Skälet är den stora praktiska svårig-

100 mg/lit. i vattnet dog märlkräftan, men heten att blanda in isotopen något så när

redan vid mycket lägre koncentrationer (0,1 jämnt i en stor oljemassa. För närvarande till 10 mg/lit.) sattes fortplantningsmekanis- arbetar en av chefen för kommunikationsmen ur funktion. Det kan även nämnas att departementet tillsatt utredning med frågan saneringen efter London-Harmony-olyckan om märkning av olja. kostade över 5 miljoner kronor. Vid de metoder som är baserade på s. k. En annan väsentlig del av oljebekämp- man istället ”fingerprinting” utnyttjar någon ningsproblematiken är att upptäcka oljefält eller några egenskaper som är karakteristiska på drift och att identifiera källa. för utsläppets oljan i sig själv. Varje olja har t. ex.

Inom detta område finns flera metoder att genom sin av ett flertal

sammansättning tillgå, men också svåra återstående problem. fraktioner en särpräglad karaktär. Genom att Att upptäcka oljan i tid kräver en omfattan- bestämma denna karaktär - och för detta de observationsberedskap, även om inte ens finns metoder som utvecklats inom oljebolaen sådan löser alla problem. Framför allt är gen - kan man få indikationer beträffande

det för närvarande närmast att En

omöjligt oljans ursprung. av nackdelarna med upptäcka oljeutsläpp som sker nattetid. Möj- denna metod är emellertid att de fraktioner ligen kan detta problem på sikt lösas med av oljan som är mest lättanalyserade också är

9- 129

de som avdunstar snabbast från vattenytan. Stockholm, Norrköping, Malmö, Helsingborg fingeravtryck blir därför snabbt sud- och Göteborg. I ytterligare 22 svenska ham- Oljans digt. nar finns enklare anordningar för sådant En annan mer lovande metod är att omhändertagande, t. ex. med tankbil. I de fastställa vilka spårmetaller som ingår i oljan. ryska hamnarna finns avancerad utrustning Det förhåller sig nämligen så att varje olja för obligatorisk uppsamling av slagvatten och innehåller en karakteristisk uppsättning me- andra oljerester. taller som är mycket fast bundna till oljan. Ansvaret för oljebekämpning i svenska Med hjälp av s. k. neutronaktiveringsanalys vatten har tullstyrelsen. kan dessa metallhalter fastställas. Denna typ Riskerna för svåra utsläpp i samband med av aktiveringsanalys har utvecklats mycket oljeborrning i Östersjön bedöms som små långt i bl. a. Shells utvecklingslaboratorium. beroende på att höga övertryck hos den

Shell har emellertid avstått från att själv eventuella oljan inte förväntas. I Nordsjön

använda metoden för att slippa avslöja kon- har emellertid höga övertryck påträffats varkurrenter. för situationen där är annorlunda. Denna på aktiveringsanalys baserade me- Under 1971 registrerades 319 oljeutsläpp tod ter sig för närvarande som den mest från fartyg i svenska kustområden. Enligt lovande metoden att fastställa ursprunget för tullstyrelsens statistik innebär detta en viss Om det är fråga om råolja med 1970. Eftersom utett oljeutsläpp. minskning jämfört från en källa bör det gå att med hjälp av släppens storlek ej preciserats är det emellersannolikhetskalkyl binda ett visst fartyg vid tid svårt att säga om situationen förbättrats Om man har att göra med bland- eller ej. Utsläppen härrörde från både tanutsläppet. . ningar av olika råoljor, eller med destillerade kers och andra fartyg. Sammantaget har och eventuellt krackade oljekvaliteter blir utsläppen orsakat avsevärda skador på bademellertid identifieringen svårare både med stränder, fiskeredskap och levande organisdenna och med andra metoder. Det är mer, särskilt sjöfåglar. snart kom- nuvarande tillstånd med hänangeläget att aktiveringsanalysen Östersjöns mer ut i praktisk tillämpning. syn till oljeföroreningar har till viss del internationella strävandena att komma kartlagts av framför allt ryska forskare.

De

till rätta med oljeföroreningsproblematiken Enligt deras undersökningar skulle hela Ös-. finns omnämnda på s. 39 och s. 192. tersjöns ytskikt innehålla olja i halter från Beträffande oljeföroreningsriskerna i vatt- 0,3 till l mg/lit. Även på djup överstigande nen runt Sverige finns återigen anledning att 100 meter har man funnit oljehalter på 0,3

oreningar. Detta sammanhänger med den låga vattentemperaturen och den långsamma vattenomsättningen. Den bakteriella nedbryt- Biokemiskt syreförbrukande substans ningen äv olja, för att nämna en faktor av och närsalter betydelse i sammanhanget, kan man knappast alls räkna med vid vattentemperaturer Under vissa förhållanden kan organiskt mateunder l5°C. Östersjöns årsmedeltemperaturi rial som tillförs havsvatten orsaka en kraftig, de övre vattenlagren är omkring 6°C. Risken kanske fullständig, reduktion av vattnets för oljeskador beroende på fartygshaverier är syreinnehåll. Organiskt material bryts nämli-

till viss del behandlade på s. 112 f. gen med tiden ner och för nedbrytningen

För att underlätta för tankfartygen att åtgår syre. Nedbrytningen kan ske på många göra sig av med oljeförorenat vatten efter skilda sätt, t. ex. genom högre djurs ämnes-

ballastning i oljeförorenade tankar eller efter omsättning, genom bak_teriell verksamhet.,

tankrengöring skall enligt svensk lag mottag- eller genom en ren oxidation. Syre åtgår i ningsanordningar för olja finnas i Luleå, dessa reaktioner som är energiavgivande och ,,

mA_«as›..-r:.u›:.;

ger slutproduktema vatten, koldioxid och utan att detta medför någon skada; istället är diverse andra oorganiska nedbrytningspro- denna närsalttillförsel högst nyttig. Produkdukter. Nedbrytningsreaktionema är alltså tionen av biomassa - bl. a. anchoveta - blir att betrakta som fotosyntesens omvändning. fantastisk, och någon reduktion av syrehal- Typen av förorening - dvs. organiskt mate- ten inträffar inte. Människans tillförsel av rial vars ”förorenande” effekt består i syre- närsalter till väl ventilerade kustområden förbrukning - brukar kallas biokemiskt syre» eller till öppna havet kan ha en för fisket förbrukande substans. positiv effekt. I våra kustvatten gynnas t. ex. I vissa fall kan också närsalter - framför antagligen den uppväxande strömmingen på allt fosfater och nitrater - som i sig själva detta sätt. Det kan nämnas att Rigabukten, inte orsakar någon syrereduktion ändå in- som har ett mycket intensivt strömmingsdirekt åstadkomma en sådan. Närsalterna fiske, också är recipient för stora kulturbekan nämligen stimulera produktionen av tingade utsläpp, bl. a. från Riga. Växtplankton - denna process kallas eutro- Om man istället ser på skadeverkningama fiering och när växtplanktonen i sin tur av utsläpp av organiskt material, eller närsaldör och bryts ner så förbrukas syre som är ter, så illustrerar följande exempel från löst i vattnet. Indien naturens möjligheter att så att säga Graden av syrereduktion sammanhänger skada sig själv. Under monsunperioden förs emellertid också med vattnets cirkulations- betydande mängder näringsämnen från fastförhållanden. Vid tillräckligt kraftig vertikal landet ut till kustvattnet av det avrinnande cirkulation kommer djupvattnet att kunna regnvattnet. Denna gödsling leder till ökad tillgodogöra sig det syre som ständigt tillförs planktonproduktion, som i sin tur medför ytvattnet genom kontakten med atmosfären kraftig syreförbrukning. Det sägs att denna och genom växtplanktons fotosyntes. Därför process vid många tillfällen orsakat massdöd är det framför allt när den vertikala cirkula- bland fisk. Beträffande skadliga effekter av tionen är svag - t. ex. när det finns en utsläpp av organisk substans och närsalter markant skiktning, s. k. språngskikt i vatten- hänvisas till beskrivningen av Östersjön nemassan - som risken för syrebrist i djupvatt- dan. nen blir stor. Går syretäringen tillräckligt Närsalterna har också en negativ effekt i långt bildas också svavelväte som så småning- de fall de leder till grumligare vatten p. g. a. om förgiftar vattnet och förvandlar djupom- ökad planktonproduktion. Även om ytvattrådet till livlös ”havsöken. Svavelvätet kom- net i sådana fall inte blir dött, utan tvärtom mer från anaeroba svavelbakterier. Ett kanske får en större total biomassa, så blir extremt exempel är Svarta havet vars vatten det estetiskt mindre tilltalande och inte lika är helt syrefritt och innehåller höga koncen- trevligt att bada i. Det kan också inträffa att trationer svavelväte från något över 150 m ekosystemet ändrar karaktär. Abborre, gädda djup och ner till bottnen - största djupet är och gös, som i viss utsträckning uppskattar 2 244 m. Denna situation är naturligt upp- grumligt vatten, kan öka i antal. Om grumkommen och sammanhänger med den bris- lingen fortskrider ytterligare tar emellertid tande vertikala vattenomsättningen. Svarta andra fiskar överhanden som t. ex. mörten havets djupvatten tillförs i mycket långsam och dess släktingar. Tendenser av detta slag takt från Medelhavet genom en underström i finns i Stockholms skärgård. Bosporen. Under senare år har förhållandena i Öster- Såväl organisk substans som närsalter kan sjöns djupregioner uppmärksammats alltmer. alltså tillföras haven både av naturen själv Bakgrunden till detta är att syrgasmätningar och av människan. I båda fallen gäller att det sedan seklets början visat att syrgashalten ibland kan vara skadligt, ibland inte. Utanför successivt avtagit, framför allt i Östersjöns Sydamerikas västkust tillförs t. ex. ytvattnen djuphålor. I slutet av 1960-talet inträffade

enorma mängder närsalter från djupvattnen dessutom samtidigt en mycket snabb utbred-

ning av svavelväte i dessa djupare Östersjö- För närvarande (mars 1972) har 15 procent delar. Denna utveckling är alarmerande och av tätortsbefolkningen sådan rening. De en utredning av orsakerna angelägen. 1969 kommunala utsläppen av fosfor beräknas inträffade en tillfällig förbättring genom att 1975 ha kommit ner till ungefär hälften av saltvatten från Västerhavet sköljde in i Öster- nuvarande omfattning. och ersatte det svavelvätehal- Det bör också nämnas i detta sammansjöns djuphålor tiga vattnet med syrsatt vatten. Därefter har hang att vissa bakterie- och virussjukdomar emellertid börjat sjunka. sprids från avloppsvatten till människan, syrehalten på nytt Orsakerna till dessa förändringar är till ibland via havsdjur. Badmöjligheter kan förstor del okända. Det är t. ex. inte klart i störas och havsdjur kan bli otjänliga som vilken utsträckning förändringarna beror på föda. mänskliga föroreningsutsläpp och i vilken Den biokemiskt syreförbrukande substans utsträckning det är fråga om helt naturliga som av människan tillförs Östersjön kommer fenomen. Man vet att stagnationsperioder däremot, till skillnad från vad som är fallet med mer eller mindre uttalad syrebrist före- med fosforutsläppen, väsentligen från inkommit sedan länge i Östersjön och ej haft dustrin. Och framför allt från skogsindustrin. samband med kulturinflytande. Men det är Det har beräknats att det går åt 370 000 ton ändå möjligt att den låga syrehalten i Öster- syre om året för att bryta ner de organiska sjön under de två senaste decennierna kan ha produkter som släpps ut från skogsindustrin. förstärkts av näringsrika eller syreförbrukan- Som jämförelse kan nämnas att det krävs de utsläpp från tätorter och industrier. Av 50 000 ton syre för att bryta ner de orgastor vikt i sammanhanget kan emellertid niska delarna av det kommunala avfallet, och också ha varit att vattnets stabilitet ökat, 10 000 ton syre för nedbrytningen av alla och alltså vattencirkulationen minskat, till övriga industriutsläpp. De angivna siffrorna följd av att Östersjöns salthalt successivt är beräknade med utgångspunkt i s. k. stigit under senare decennier. En ökad syre- BS7-värden, som anger syreåtgången vid sju konsumtion har även främjats av att djup- dagars bakteriell nedbrytning i laboratorium vattnets temperatur stigit. av det aktuella avfallet. Den verkliga syreåt- Med hänsyn till det möjliga sambandet gången är i själva verket flera gånger högre. mellan syretillgången i Östersjön och de Den svenska skogsindustrins utsläpp av bioföroreningar som här diskuteras, så är en kemiskt syreförbrukande substans har emelredogörelse för storleken av dessa utsläpp av lertid minskat de senaste åren trots stigande intresse. Den största mängden fosforutsläpp i produktionssiffror. Denna gynnsamma ut- Östersjön, 70-90 procent, kommer från veckling är ett direkt resultat av processtekkommunala utsläpp (fekalier, urin, tvätt- och niska förbättringar och reningsförfaranden. diskmedel, etc.), medan industrin står för Eftersom sammansättningen av kommuresten. Utsläppen av fosfor i våra vattenom- nala utsläpp och industriutsläpp varierar med råden har ökat starkt fram till de allra hänsyn till biokemiskt syreförbrukande subsenaste åren och på något tiotal år tredubb- stans och närsalter så är det av intresse att lats. Denna ökning kan skrivas på de synte- veta var den ena eller den andra utsläppstytiska tvättmedlens konto. Under de två pen dominerar. I den egentliga Östersjön, senaste åren har emellertid kurvan brutits Finska viken och i Kattegatt har man ungeneråt och fosforutsläppen börjat minska. fär lika mycket industriutsläpp som kommu- Detta beror bl. a. på att tvättmedlen nu nala utsläpp. I Bottenhavet och Bottenviken innehåller lägre fosfathalter och på den dominerar industriutsläppen starkt, beroensnabba utbyggnaden av reningsverken. Allt de på skogsindustrin, medan de kommunala fler kommunala reningsverk förses nu i utsläppen dominerar i Öresund och Bälten. snabb takt med kemisk rening, varvid utfäll- Framför allt är de mycket stora orenade ning av avloppsvattnets fosfater äger rum. utsläppen från bl. a. Köpenhamn ett allvar- .

.mmghwwni

ligt problem. Beträffande bly är en sådan höjning helt Ungefär hälften av den biokemiskt syre- klar. Kvicksilverproblemet förefaller till stor förbrukande substans som släpps ut i Öster- del vara lokalt och regionalt snarare än sjön beräknas komma från Sverige. globalt, men därför inte mindre allvarligt. Att det finns kvicksilverproblem också i de öppna havsområdena demonstreras emeller- Tungmetaller och andra oorganiska tid av att Kanada lagt ner hela sitt fiske av föroreningar bl. a. tonfisk och svärdfisk just därför att dessa fiskar kan innehålla för mycket kvick- Allmänt silver. Den form av kvicksilver som är av intresse Ett stort antal oorganiska produkter kan på i föroreningssammanhang är framför allt olika sätt förorena havsvatten. Nitrater och metylkvicksilverföreningar, men också en del fosfater nämndes redan i föregående avsnitt, andra organiska kvicksilverföreningar. Det men utöver dessa ämnen finns också ett stort är därför av intresse att mycket av det antal metaller och metallföreningar som i kvicksilver som tillförs haven förr eller senavissa fall kan ha toxisk verkan. Flera av dessa re kan omvandlas till metylkvicksilver i - t. ex. bly, kadmium, kvicksilver, vanadin, bakteriella processer. krom, mangan och koppar - har tilldragit sig Organiska kvicksilverföreningar anrikas starkt intresse. Cyanidjoner, arsenik, m. m. som många andra föroreningar i näringskedhör också till de oorganiska föroreningarna. jorna. De fysiologiska effekterna av dessa för- Kvicksilverföreningarnas verkan på högre oreningar är ofullständigt kända. I vissa fall djur är av flera slag. Föreningarna är mutagehar föroreningarna redan orsakat svåra pro- na och kan därigenom åstadkomma genetisblem, i andra fall framstår de mer som ka förändringar. Andra verkningar är att möjliga framtida hot. Japan har t. ex. redan människor drabbats av tal- och hörselsvårighaft ett par svåra kvicksilverkatastrofer och heter, svårigheter att äta, och över huvud har ett allvarligt problem med kadmiumför- svårigheter att koordinera rörelser. Synfältet oreningar som ger svåra njurskador och ben- kan också begränsas. I svåra fall får kvicksilsjukdomar. Beträffande andra metaller som verförgiftning dödlig utgång. t. ex. vanadin är det närmast fråga om De otäckaste exemplen på verkningarna farhågor inför framtiden. Arsenik har tidiga- av kvicksilverföroreningar i havsområden torre dumpats i Bottenviken, men några skadli- de vara Minamata- och Niigatakatastroferna i ga verkningar av dessa nu avslutade dump- Japan. ningar har inte påvisats. De hittills mest I Minamata blev under 1950-talet lll uppmärksammade metallföroreningama tor- personer dödade eller svårt invalidiserade av de vara kvicksilver, bly och kadmium. metylkvicksilver från fisk eller skaldjur. Därefter har ytterligare offer för denna katastrof registrerats. Befolkningen i Minamata har en Kvicksilver utpräglad fiskdiet. Bland offren fanns åtminstone 19 bam som fötts invalidiserade Människan beräknas föra ut omkring 5 000 och vilkas mödrar under graviditeten ätit ton kvicksilver i haven om året, och utöver kvicksilverhaltig fisk. Metylkvicksilvret kom detta finns en naturlig tillförsel som förmo- från ett industriutsläpp. das vara av ungefär samma omfattning.- Det I Niigata blev under 1960-talet omkring mänskliga utbudet kommer till stor del från 30 människor svårt skadade av kvicksilverindustriutsläpp. En lätt allmän höjning av förgiftning och några avled. Även i detta fall kvicksilvernivån i haven till följd av industri- var det fråga om industriutsläpp och kontaaliseringen har man möjligen observerat. minerad fisk.

I Sverige finns, och har framför allt Bly funnits, ett betydande kvicksilverproblem, även om det icke haft samma dimensioner Blyföroreningen av haven uppfattas allmänt som i Japan. Några skador på människor till som ett allvarligt hot med global utsträckav kvicksilver i den yttre miljön har ning. Liksom många andra metaller anrikas följd inte observerats i Sverige. Som jämförelse bly i de biologiska systemens näringskedjor. kan nämnas att den högsta kvicksilverhalt I mycket starka doser leder bly till akut hos någon hos människan. Bly kan störa man uppmätt i kroppsvävnader förgiftning svensk uppgick till ungefär en tiondel av vissa enzymers funktion och i övrigt påverka halten hos ett av dödsoffren i Minamata. metabolismen hos levande organismer. Land- Den halten fanns hos en 60-årig fiskare som växters celldelning påverkas av bly. Även om var bosatt vid Vänern och som hade-en blyets biologiska effekter till mycket stor del extrem fiskdiet. ännu är okända finns all anledning att vara lndustriutsläppen av kvicksilver i svenska rädd för spridningen av bly i haven. l all och kustområden har varit bety- synnerhet som denna spridning tycks ske insjövatten dande. Idag kommer kvicksilverutsläppen mycket snabbt. främst från kloralkaliindustrin. Ändå är ut- Världsproduktionen av bly är idag 3,5 från denna industri, trots en stor- miljoner ton årligen. Det årliga utsläppet i släppen leksmässigt oförändrad användning, bara 10 haven - till icke oväsentlig del från blybenprocent av vad de varit tidigare. I skogsindu- sin - beräknas vara omkring 10 000 ton. strin har kvicksilverpreparat använts för att Åtskilliga tecken tyder på att den nuvamotverka röt- och mögelangrepp på slipmas- rande blyhalten i haven är mångdubbelt sa och för att förhindra slembildning. Även i högre än den naturliga halten, samt stiger läderindustrin har kvicksilver utnyttjats i snabbt. Man uppskattar att blyhalterna i mindre omfattning. Kvicksilver förekommer ytvattnen av norra hemisfärens hav på många också i eltekniska produkter. Sedan l febru- håll uppgår till fem å tio gånger den naturliga ari 1966 är emellertid användningen av nivån. Samtidigt skall emellertid sägas att fenylkvicksilverhaltiga slembekämpnings- nivåerna är mycket varierande (0,07 mikromedel förbjuden och l oktober 1967 för- gram/liter till 0,4 mikrogram/liter). Dessa bjöds användningen av fenylkvicksilverhal- höga koncentrationer har uppstått trots att tiga impregneringsmedel i slipmassa. Dispens den normala uppehållstiden för bly iytliga medgavs dock i vissa fall intill utgången av år vatten är blott två år. Mätningar som gjortsi 1968. bl. a. Grönlands inlandsis pekar på att höj-

För närvarande (1972) är ett flertal vat- ningen av blyhalten i hydrosfären började

tenområden svartlistade på grund av hög sätta in så tidigt som 1750 vid den industrielkvicksilverhalt i fisk. Härav är några kustom- la revolutionens början. Man kan t. o. m. i ett område utanför Harm- Grönlandsisen påvisa en lätt förhöjd blyhalt i råden, nämligen ångeråns mynning, delar av Gävlebukten, de skikt som hänför sig till tiden för Romar- Stockholms skärgård, vissa fjärdar vid Söder- riket. Romarna använde mycket bly bådei tälje, Bråviken, Pukaviksbukten och Lund- sin teknologi och i vardagsvaror. åkrabukten. Svartlistning sker efter prövning Om det finns några för svenska havsomav livsmedelsverket och tillämpas på vatten- råden speciella blyproblem har, såvitt områden där kvicksilverhalten i fisk översti- bekant, inte undersökts i nämnvärd utsträckger 1,0 mg/kg våtvikt. Försäljning och över- ning. lämnande av fisk fångad inom dessa områden är med undantag för vissa arter förbjuden. Kadmium

Kadmium är en metall som förekommer tämligen sparsamt i naturen - mest uppträ-

der den i samband med zinkförekomster. handskar och apparatdelar som använts vid Metallen utnyttjas emellertid industriellt hantering av radioaktivt material. inom ett flertal områden, som t. ex. elektrisk Risken för att reaktorer och andra anläggindustri, färgindustri, en del ytbehandlings- ningar drabbas av olyckor och därigenom industri i övrigt, som komponent i vissa åstadkommer utsläpp av radioaktivt material metallegeringar, osv. finns också. Denna risk gäller självfallet även Det är välkänt att kadmium ansamlar sigi fartygsreaktorer. njurarna hos däggdjur, och alltså även män- l alla länder som omger Östersjön och niskan. För att spåra effekter av kadmium Västerhavet är säkerhetsföreskriftema för har man därför speciellt uppmärksammat hanteringen av radioaktivt material stränga. sjukdomar som följer av sämre njurfunk- Någon dumpning av radioaktiva restproduktioner. Förhöjt blodtryck är en av dem, ter förekommer inte inom de svenska havs-

vilket kan leda till för tidig död. Ett annat områdena.

sjukdomstecken är att njurarna läcker pro- Vid de kontrollundersökningar som uttein, vilket betyder allvarlig försvagning av förs i havet utanför AB Atomenergis forskden drabbade. ningsstation i Studsvik har några effekter av Vid de undersökningar som ännu så länge utsläppen på fauna och flora ej kunnat utförts i svenska vattenområden har man konstateras. Eftersom den mätteknik som träffat på kadmium i Vänern i anknytning används har mycket stor känslighet, har man till Vargöområdet samt utanför Oskarshamn. kunnat spåra nuklider som ingår i utsläppen På det senare stället har man träffat på upp till ett avstånd av ca 10 km från förhöjda halter i musslor. Några motsvarande utsläppspunkten. På detta avstånd är konförhöjda halter hos fisk har ännu inte kon- centrationema så låga att de ligger vid den staterats. Problemet måste fortsättningsvis mycket låga detekteringsgränsen. uppmärksammas.

Kemiska stridsmedel m. m. Radioaktiva ämnen Tyskland hade efter andra världskriget reste- Förorening av haven med radioaktiva ämnen rande lager av kemiska stridsmedel som är ett problem som ändrat karaktär med uppskattats till ca 62 000 ton. Hälften av tillkomsten av det partiella provstoppsavta- detta var senapsgas, en fjärdedel nervgaser, let. Före detta avtal stod kärnvapenproven för och ytterligare en fjärdedel andra typer av en betydande del av de radioaktiva förore- kemiska stridsmedel. ningama. Nu är det istället den snabbt Av dessa lager sänktes uppskattningsvis ökande atomenergiproduktionen som even- 20 000 ton, mest senapsgas, i Östersjön efter tuellt kan skapa problem. kriget. Sänkningama som sannolikt genom- Till att börja med förekommer reguljära fördes 1947 skedde huvudsakligen öster om utsläpp från anläggningar för upparbetning Bornholm. av atombränslen. Dessa utsläpp innehåller ett Ämnena har varit inkapslade i behållare, flertal radioaktiva isotoper. Det är angeläget men dessa har efter hand börjat läcka. att genom processtekniska ingrepp eliminera 1947 och 1948 inträffade ett flertal dessa utsläpp. Dessutom har man ett vissti olycksfall; bl. a. drabbades fiskare. Även allmänhet ringa spill från atomreaktorer som senare - t. ex. 1969 - har flera incidenter ofta är kustlokaliserade. Detta spill bör inträffat. genom tekniska anordningar kunna innehål- I svenska havsområden har under åren las praktiskt taget helt och hållet. betydande mängder konventionell ammuni- Visst lågaktivt och skrymmande radio- tion dumpats. aktivt avfall dumpas till havs. Exempel är Beträffande minor, se s. 111.

Kylvattenutsläpp djupvattnet, och på andra platser kan det utsläppta kylvattnet förstärka skiktningen En typ av förorening som efter hand får allt med motsvarande effekt som följd, Omvänt större omfattning är de stora kondenskraft- kan varmvattnet, om det släpps ut på rätt verkens kylvattenutsläpp. Framför allt är det sätt, leda till bättre vattenomsättning och naturligtvis de planerade mycket stora kärn- därigenom bättre syrsättning. Ökad växtkraftverkens utsläpp som är intressanta i också planktonproduktion ger genom sammanhanget. fotosyntes och så länge planktonen lever - Kraftverket tar in sitt kylvatten från ett syretillskott. Andra möjliga effekter av havet vid den kust där det är beläget, och varmvattenutsläppet är förändringari fiskbesläpper sedan ut det igen 8-10 grader ståndets sammansättning, snabbare tillväxt varmare. Vattenkvantitetema är stora. Som hos vissa fiskar, påverkan på vandringsfiskars exempel kan nämnas att Ringhals kraftsta- vägval osv. tion, som enligt nuvarande planer skall få en Beträffande fritidsutnyttjandet inses lätt elektrisk effekt av 3 000 MW, fullt utbyggd att varmvattnet ger varmare bad på sommakommer att släppa ut omkring 150 m3 ren och mindre möjligheter till skridskouppvärmt vatten per sekund. Forsmarks åkning på vintern. Särskilt under höst och kraftstation har i ett första stadium planerats vinter kan dimfrekvensen öka. få samma storlek, men möjligheterna att leder sålunda till ett Varmvattenutsläpp avsevärt bygga ut den diskuteras. Undersök- stort antal skilda effekter. Om totalverkan ningarna avseende stationens inverkan på skall betraktas som positiv eller negativ är kustvattenområdet har bl. a. omfattat ett det f. n. omöjligt att säga något generellt om. utbyggnadsstadium motsvarande 9 000 MW, Det beror i hög grad på förhållandena i det innebärande en kylvattenmängd av 450 enskilda fallet och den utsläppsteknik som m3 / sek. med temperaturförhöjningen används. Beträffande möjligheterna att ut- 8-l0°C. Runt Sveriges kuster kan man nyttja varmvattnet för fiskodling se s. 64 och räkna med 4 kärnkraftverk före 1980, nämli- s. 71 f. gen vid Ringhals, Barsebäck, Oskarshamn och Forsmark. Temperatureffekterna av varmvattenut- Fasta föroreningar är förhållandevis lokala - vattensläppen temperaturen i Östersjön i dess helhet torde Ett flertal typer av fasta föremål som t. ex. icke komma att påverkas. Hur stora områden vrak och minor kan utgöra hinder för sjöfarsom lokalt påverkas beror på bl. a. rådande ten, för fiskebåtars trålar, osv. Beträffande topografi. 1 fallet Forsmark beräknas till denna problematik hänvisas till s. 70 och l l l. exempel hela Öregrundsgrepen bli påverkad vid en utbyggnad till 9 000 MW och få en vattentemperatur som ligger minst en grad Förslag över den naturliga nivån. Varmvattenutsläpp leder till åtskilligt fler Som framhållits i detta kapitels inledning effekter än enbart temperaturhöjning. Med råder ett nära samband mellan havets förtemperaturen höjs t. ex. den takt i vilken oreningssituation och möjligheterna till havsorganiskt material bryts ner och därigenom utnyttjande. Det är därför av största betydelsyreförbrukningen i vattnet. Denna tendens se att hålla föroreningssituationen under kan ytterligare förstärkas av att värmen kontroll. Detta kräver bl. a. administrativa stimulerar produktionen av organiskt mate- ingripanden av olika slag - t. ex. förbud mot allt växtplankton. I naturligen rial, framför vissa typer av utsläpp och dessutom en starkt täthetsskiktade recipienter kan detta ständig övervakning av miljösituationen. leda till speciellt svåra syrebristsituationeri Denna problematik behandlas av miljökon-

trollutredningen, varför havsresursutred- att förstärka övervakningen, bl. a. flygöverningen begränsar sig till vissa mera allmänt vakningen, över havsområdena för att direkt hållna synpunkter. kunna konstatera oljeutsläpp undersöks. An- För att miljökontrollen skall bli effektiv läggningar i hamnar för omhändertagande av krävs bättre kunskaper om havsföroreningar- oljeförorenat vatten från fartyg bör byggas nas spridning, uppträdande och effekter än ut. Parallellt med sådan utbyggnad bör fartyvad vi har idag. gen genom lagstiftning åläggas att befria sig från sådana oljerester i samband med hamnanlöp. El Havsresursutredningen vill därför betona Utöver vad som framförts i detta kapitel betydelsen av att sådan havsforskning som är finns i andra delar av betänkandet förslag inriktad på miljöproblematiken bedrivs i en som har samband med havens föroreningssiomfattning som möjliggör effektiv miljökon- tuation. Detta gäller förslaget angående den troll. Forskningen bör bl. a. inriktas på internationella havsrätten i kapitel 3, förslasådana föroreningar som anrikas i närings- get angående fiskodling i kapitel 4, förslagen kedjorna. angående geologiska undersökningari kapitel 5, förslagen angående vrak- och minletningi kapitel 6, förslagen angående sjömätning i Beträffande recipientutnyttjandet av ha- kapitlen 6 och 8, samt förslagen angående vet menar havsresursutredningen att avfall i mät- och observationsverksamhet i kapitel 8. princip bör behållas i land. Det är angeläget Detta illustrerar väl hur olika typer av att utveckla metoder för att destruera och havsutnyttjande är kopplade till föroreningskonvertera avfall för att återföra det till problematiken. Det markerar också behovet produktionen när så är möjligt. Ett nät av av en vidare samordning. centraler för omhändertagandevav riskabelt avfall bör

byggas.

El Havsresursutredningen finner därför att den i kapitel 12 föreslagna delegationen för Cl Havsresursutredningen betonar betydelsen havsresurser bör ges vissa samordningsuppgif av att teknik och organisation för omhänder- ter i havsmiljöfrågor, både på det nationella tagande av avfall och för återföring av avfall och det internationella planet. till produktionen utvecklas.

Oljeföroreningarna i svenska havsområden är som framgått ovan ett betydande problem.

El Havsresursutredningen föreslår därför att den verksamhet som bedrivs för att skydda havsmiljön mot oljeföroreningar in tensifieras och ges större resurser.

Metoderna för identifiering av oljeutsläpp, bl. a. den s. k. neutronaktiveringsanalysen, bör utvecklas. Detta bör ske med utnyttjande av bl. a. Studsviks resurser. Utredningen föreslår vidare att möjligheterna

8 Gemensamma funktioner för flera

utnyttjandeformer

Inledning forskningens behov, att i fiskerinäringens intresse samla in fiskeribiologiskt intressanta I tidigare kapitel har olika former av havsut- data, att för försvaret få fram data av nyttjande föreslagits. För att havet skall intresse för undervattenskrigföringen osv. kunna utnyttjas på önskvärt sätt krävs emel- Myndigheter som på olika sätt är engagelertid att vissa grundläggande förutsättningar rade i dessa verksamheter är bl. a. SMHI, är uppfyllda. Klimat-, väder- och strömför- fiskeristyrelsen, marinen, naturvårdsverket, hållanden i havsområdena måste t. ex. vara kustbevakningen, Sjöfartsverket, universite-

kända, och detsamma gäller bottentopogra- ten samt privata konsultföretag.

fin. En tillfredsställande räddnings- och bärg- Den för närvarande bedrivna mät- och måste osv. Allt observationsverksamheten är emellertid inte ningsorganisation finnas, detta är grundläggande i alla avseenden tillfredsställande. Bl. a. är krav vars uppfyllande motiveras av ett flertal före- verksamheten från organisatorisk av de tidigare synpunkt I detta alltför splittrad. Även om mätningarna är av slagna utnyttjandeformerna. kapitel diskuteras krav skall ett flertal slag och har skilda syften så skulle hur dessa grundläggande tillgodoses. en samordning av viss mätverksamhet med fördel kunna ske. Därmed skulle också ansvarsförhållandena i samband med mät- Mät- och observationsverksamhet i ningamas utförande bättre klargöras. Ett havsområdena annat problem är att vissa mätningar av vilka det finns ett starkt behov ej alls utförs idag. I väsentlig utsträckning sammanhänger detta Allmänt med att fyrskeppen samt fyr- och lotsstatio- En betydande mät- och observationsverk- ner, vid vilka tidigare utfördes en rad värdesamhet bedrivs i våra havsområden. Mät- fulla mätningar, nu till stor del dragits in. ningarna och observationerna gäller en lång Samtidigt har behovet av detta slags mät-

rad fysikaliska, kemiska och biologiska stor- ningar ökat.

heter. De kan vara mer eller mindre regelbundna och de tjänar vitt skilda syften. Det Nuvarande verksamhet kan gälla att få underlag för miljövården, att isjöfartens intresse samla in data för meteoro- I det följande beskrivs den nuvarande mätlogiska och oceanografiska prognoser och och observationsverksamheten med utgångslägesöversikter, att samla in data för grund- punkt i engagerade myndigheter.

Fiskeristyrelsens havsfiskåelaboratorium nationella Östersjöexpeditionen 1964 som

utför regelbundna oceanografiska mätningar anordnades av de baltiska oceanograferna i Västerhavet, Östersjön och Bottniska viken. och i vilken alla östersjöländer utom Dan- Mätningarna görs med undersökningsfar- mark deltog; den internationella Skageracktygen ”Skagerak” och Thetis, ibland expeditionen 1966 som organiserades av även ”Eystrasalt, i huvudsak på det öppna hydrografiska kommittén inom ICES för att havet på ett-stationsnät som delvis även klarlägga de hydrografiska förhållandena i besöks av andra länders undersökningsfartyg. Skagerack och ivilken 5 länder med 7 fartyg Stationsnätet med ett 60-tal stationer fram- deltog; samt det s. k. Baltiska året 1969/70 går av fig. 8.1. Vissa stationer har besökts då fartyg från alla östersjöländer under 164 sedan mer än ett halvt sekel. Det insamlade månader avlöste varandra på ett stationsnät materialet bildar underlag för bedömning av som täckte hela den egentliga Östersjön. Det

storskaliga förändringar i havet; Stationerna baltiska året organiserades huvudsakligen av

besöks minst 4 gånger per år. I flera fall är havsfiskelaboratoriets hydrografiska avdelbesöken avsevärt tätare och materialet ut- ning. ökas genom _de nämnda utländska mät- Förutom mätningarna på det öppna havet ningarna. På varje punkt mäts temperatur, utför fiskeristyrelsen också liknande regelsalthalt, syrgashalt och i förekommande fall bundna mätningar med undersökningsfarsvavelväte, fosfatfosfor, pH, alkalinitet tygen i fjordarna på västkusten; ca 6 gånger m. m., på ett flertal djup ända ner till per år på varje station (se fig. 8.1). Även bottnen. På särskilt viktiga stationer mäts dessa mätningar har visat sig betydelsefulla. även kväveföreningar, silikat, primärproduk- Vid recipientundersökningar i samband med tion m. m. Ofta kombineras oceanografiska industribyggande på västkusten har de långa provtagningar med tagning av planktonprov mätseriema varit ett värdefullt referensoch bottenprov, varigenom arbetet ytterliga- material. re förlängs. Varje oceanografisk expedition Havsfiskelaboratoriet har också utfört tar i Östersjön ca 2-3 veckor med arbete och utför vissa regionala oceanografiska undygnet runt; i Västerhavet något kortare tid. dersökningar i bl. a. Idefjorden, Byfjorden, Omfattande observationer - Göteborgsregionen, Hanöbukten och Västeroceanografiska dock i allmänhet endast beträffande tempe- viksregionen. Alla dessa områdesundersöksalthalt - till för fisket ratur, och syregashalt görs även i ningar har haft anknytning samband med fiskeribiologiska och allmänt viktiga föroreningsfrågor. biologiska arbeten till sjöss. Dessa observa- Havsfiskelaboratoriet utför vidare dagliga tioner ger en värdefull komplettering. oceanografiska mätningar vid Bornöstatio- Havsfiskelaboratoriets mätningar är av nen. Dessutom utföres regelbundna mätstor betydelse. Det var genom dessa långa ningari Kosterfjorden, Gullmarens mynningz observationsserier på det öppna havet som vid Vinga, Fladen och vid Hållsundsudde. den avtagande syrgashalten och den i Öster- Talrika fiskare har också på uppdrag gjort sjöns djupbassänger stigande svavelvätehalten månadslånga temperaturmätningar runt våra först observerades. Även_ avkylningen av Ska- kuster. geracks djupvatten under 1960-talet fram- Observationsmaterialet från havsfiskegick av de långa serierna. (Beträffande kon- laboratoriet regelbundna mätningar publicesekvenserna för räkfisket se s. 53.) ras fortlöpande i havsfiskelaboratoriets pu- De oceanografiska expeditionerna - alltså blikationsserie. Även resultaten från de icke expeditioner som går till det beskrivna sta- regelbundna mätningarna publiceras i regel. tionsnätet .- är som nämnts inordnade i Förutom genom publicering sprids informainternationellt samarbete. Vid behov har det tion genom att koncentrerade listor över internationella samarbetet ytterligare utvid- befintligt material sänds till hydrografiska gats. Från senare år bör nämnas den inter- byrån vid ICES i Köpenhamn _för vidare

Figur 8.1 Havsñskelabotatotiets oceanogtañska :J 55,30 mätningar.

Buüku 5-6 mvprår

a. 2a I | 610

40- d - so _ _

u

i

59- _ _ - 59

. _ u - se

57- _ - 51

ss- _ - se

55- . _ - ss

w h : 54° q _

1 xO 1 | | I. | | 1 L. | I | | I J 1 | 1 1 r 1 I 1 n L | n J T r 4 F lo n n ns u m n 2a 20

befordran till World Data Center. rott på svårigheter att anordna automatiska Fiskeristyrelsen har i samarbete med ma- stationer på fasta plattformar eller bojar till rinen utfört försök med automatiska ström- havs.

mätare, huvudsakligen vid Hållö på västkus- Från de stora havsområdena_ på längre

ten men även i Östersjön. Försöken ingick i avstånd från Sverige inhämtar SMHI väderfiskeristyrelsens tidigare planering av ett data från ett 50-tal svenska fartyg, som automatiskt registrerande system i svenska enligt överenskommelse gör regelbundna obvatten. servationer. Stationema utrustas av SMHI De tidigare oceanografiska mätningarna som också instruerar personalen. Motsvaranvid fyrskeppen administrerades av fiskeristy- de verksamhet sker endast i begränsad och relsen. Vid Falsterborev - det sista fyrskep- sporadisk omfattning i de svenska vattnen. - denna verksamhet fram till pet fortgår Sverige medverkar dessutom inom ramen för hösten 1972. ett omfattande internationellt program till- SMHI utför ett stort antal mätningar och sammans med Norge i finansieringen av två observationer i havs- och kustområdena. stationära observationsfartygi Nordatlanten, I kustområdena utföres meteorologiska Polarfront I och II, från vilka erhålls bl. a. observationer vid ett 70-tal observationssta- väderdata. Någon från väderdatainsamling tioner. Av dessa är ungefär hälften synoptis- kust- och havsområden av betydelse utöver ka observationsstationer, dvs. stationer som den nämnda sker inte i svensk regi. utför och rapporterar observationerna ett De observationer som utnyttjas för väderflertal gånger per dygn, de övriga via det meteorolo-

medan prognoser inrapporteras

utgöres av klimatstationer som utför dagliga giska telekommunikationsnätet till SMHI:s observationer och rapporterar månadsvis. telekommunikationscentral. En stor del av Det totala antalet meteorologiska observa- de svenska observationerna vidarebefordras

tionsstationer i landet (hav och land) är ca till de övriga nordiska länderna och en

900. Huvudsakligen utgörs observationssta- betydande del utsändes även till vädertionerna i kustområdena av de återstående tjänsterna i övriga europeiska länder. Ett bemannade fyr- och lotsstationerna och ob- mindre antal distribueras även till alla länder

servatörer år i regel personal från sjöfarts- på norra halvklotet. Samtidigt mottager

verket. Observationer som bortfaller genom SMHI från andra länder ett stort antal att observatören avflytfar från platsen, t. ex. observationer per dygn. En stor del av det

i samband med att fyr- och lotspersonal till institutet inkommande observationsmate-

bortrationaliseras, ersätts i första hand ge- rialet överföres från telecentralen direkt till nom nyanställd observatör som ej tillhör institutets dator, där det bearbetas och utgör Sjöfartsverket. Så har t. ex. skett vid Svenska underlag för bl. a. numeriska väderprognoser Högarna och Bjurö Klubb. samt lagras på magnetband. Det globala Endast när detta är omöjligt, som i utbytet av meteorologiska observationer påsamband med observationsstationer på fyr- går dygnet runt över det telenät som ingår i kassuner, uttnyttjas automatiska vädersta- World Weather Watch, WWW. (Se vidare tioner. Dessa ger emellertid ännu så länge kapitlet ”Internationellt samarbete”.) I nätet endast en mindre del av den totala informa- ingår ett stort antal världs-, regionala och tionsmängden från en bemannad station. För nationella datacentra, vilka som regel är helt närvarande finns sex sådana automatiska automatiserade med hjälp av datorer. SMHI kuststationer idrift, nämligen vid Västra får under 1972 tillgång till sådan anläggning. Banken, Stavsnäs, Almagrundet, Östergarn, SMHI utför även oceanografiska mät- Ven och Väderöarna. Bortsett från Västra ningar. Till stor del är dessa mätningar Banken finns ej några fasta meteorologiska koncentreradetill kustområdena och till de observationsstationer i de Sverige omgi- stora sjöarna. I det senare fallet är beteck-

vandeöppna havsområdena vilket bl. a. be- ningen egentligen hydrologiska mätningar.

För vattenståndsmätningar har SMHI runt Vid sidan om egna oceanografiska obkusterna elva mareografstationer. Mät- servationer har SMHI också tillgång till data ningarna utnyttjas bl. a. för landhöjningsbe- som är upptagna genom andra länders förräkningar samt för sjökortsframställning och sorg. Ett betydelsefullt exempel är satellitvattenbyggnadsteknisk projektering och pla- bilderna. För närvarande mottager SMHI längs kusterna, t. ex. för hamnar, signaler för bildframställning direkt från nering broar, atomkraftvcrk m. m. I samband med amerikanska satelliter flera gånger per dygn. byggnation och liknande är det ofta extrem- Dessa satellitbilder utnyttjas dels för vädervärden som är intressanta. Vattenståndsmät- prognoser och dels för beskrivning i stort av ningarna är också av betydelse vid planeran- isläget. Vädersatelliterna kan emellertid inte det och utnyttjandet av farleder i kustfar- helt ersätta isutkikstationema med israpvattnen. Sjöfarten har intresse av aktuella porteringen p. g. a. att de endast ger inforvattenståndsuppgifter, vilket endast i mindre mation om isläget i stora drag och ej lämnar omfattning tillhandahålls idag, och vatten- upplysning om istyp eller istäckets finstrukståndsprognoser, vilket inte tillhandahålls tur. Dessutom begränsar större molnmängder idag. Förutom de exaktare mareografsta- möjligheterna att utnyttja satellitbilderna. tionerna finns ett antal enklare registrerande De enda oceanografiska prognoser SMHI peglar (vattenståndsmätare). f. n. gör regelbundet är 5-10 dygnspro-

Vattnets yttemperatur mäts av SMHI på gnoser för islägets utveckling samt korttids-

knappt tjugo platser runt kusterna. Den prognoser (l dygn) för nedisningsrisker. vanligaste frekvensen är två mätningar per Prognosunderlag är det aktuella isläget, ytvecka. Dessutom mäts yttemperaturen från vattentemperaturen samt såväl manuellt

vissa handelsfartyg och färjor. Temperatur- som daforframställda väderprognosen Is-

mätningar från kustbevakningens fartyg be- prognoserna delges isbrytarledningen och skrivs nedan. I Vänern mäts vattentempera- nedisningsprognosema meddelas i radions turen 2 ggr/månad. Vattentemperaturdata är väderutsikter för sjödistrikt. För långav för - krävs betydelse vissa väderprognoser siktigare isläggningsprognoser goda framför allt dimprognoser vilke är väsentliga långtidsprognoser för vädret och vattentemför - från flera djupnivåer. sjöfarten och flyget och för islägg- peraturer ningsprognoser. För att kunna bistå i samband med SMHI utför isobservationer, vilka är av katastrofartade föroreningsutsläpp till havs stor betydelse för framför allt sjöfarten. har SMHI på försök organiserat en beredskap Israpporteringsnätet utgöres av ett antal is- för utarbetandet av prognoser över spridning observatörer runt kusterna, huvudsakligen och utspädning av föroreningar under inverrekryterade bland lots- och fyrpersonal. Ob- kan av bl. a.- vind- och strömförhållanden. servationema är huvudsakligen begränsade Sådana prognoser erfordras som underlag för till den del av kustområdet som kan över- beslut om lämpliga motåtgärder och har blickas fyr- och lotsplatser. För när- aktualiserats i samband med diskussioner av

från varande engageras efter hand privatpersoner i beredskapen mot oljeskador. Underlag för

denna verksamhet i samband med att sjö- prognoser av detta slag bör vara väderprofartsverket rationaliserar sin verksamhet. gnoser samt kunskap om aktuella väder- och Isobservationerna, som utförs dagligen vattenförhållanden såsom vind, ström och under issäsongen, intelefoneras till telegraf- vattentemperatur. stationema och sänds därifrån på telex till Vid sidan av den reguljära oceanografiska SMHI. Israpporter erhålls dessutom från observationsverksamheten utför SMHI på svenska och finska isbrytare samt från en del uppdragsbasis recipientundersökningari samhandelsfartyg. Alla dessa rapporter ligger till band med industrilokalisering, planering av grund för den isberättelse som dagligen sänds lokala och regionala avloppsvattenutsläpp

ut från SMHI. samt undersökningar i samband med plane-

ring för farlederÄOmfattande recipientunder- flyttbara automatiska strömmätare, samt ett sökningar har bl. a. utförts vid Brofjorden, tjugotal likaledes automatiska registrerande Stenungsund, Ringhals, Barsebäck, Karls- temperaturmätare. Dessutom bedriver instihamn, Simpevarp, Marviken, Trosa, Landsort tutet sedan några år vid fyren Trubaduren och Forsmark. SMHI bedriver för närvarande utanför Göteborg en försöksverksamhet med undersökningar inom ett 20-tal områden en telemetrerande automatisk oceanogralängs kusterna och i de stora sjöarna. Vissa fisk observationsstation (se fig. 8:2). Mätav undersökningarna har varit mycket om- ningarna avser vattenstånd, vattentemperatur fattande, t. ex. i Gävlebukten och Lands- vid fem djupnivåer, salthalt vid tre djuport-Trosa-området. Avsikten med undersök- nivåer, och strömhastighet vid två djupningarna är att kartlägga förhållandena i nivåer. Erfarenheterna har varit värdefulla utnyttjade och tilltänkta recipienter så att även om de också i viss utsträckning till en effekten av utsläpp av föroreningar från början var negativa. Instrumenten har vid industrier och kommuner och värme från några tillfällen skadats genom påsegling och värmekraftverk kan bedömas och lämpligaste korrosion. platser och utsläppssätt väljas. Vid undersök- SMHI bedriver försöksverksamhet med ningarna, som oftast sträcker sig över flera ytterligare två automatiska stationer, vilka år, mäts strömhastighet och strömriktning, mäter vattnets temperatur, elektriska ledtemperatur, grumlighet, salthalt, syrehalt, ningsförmåga, syrehalt och pH. Verksamhesvavelvätehalt m. fl. storheter. Vattenutbyte ten är delvis finansierad av naturvårdsverket. och blandningsförhållanden studeras med SMHI förbereder ett eventuellt svenskt hjälp av spårämnesteknik. i ett internationellt - Undersökningarna deltagande projekt utför SMHI som opartiskt sakkunnigorgan Integrated Global Ocean Station System, på uppdrag av bl. a.” vattendomstolar, kon- IGOSS - vilket bl. a. innebär att oceanogracessionsnämnden för miljöskydd och naturfiska och meteorologiska observationer görs vårdsverket. Att undersökningarna blivit så till havs från fartyg och bojar och förmedlas omfattande beror på de bristande kun- via det internationella meteorologiska teleskaperna om de fysikaliska och kemiska kommunikationsnätet. Detta drivs projekt förhållandena i våra kustvatten. Recipient- av IOC och WMO. De svenska gemensamt undersökningsverksamheten har i dag i jäm- möjligheterna att delta i projektet ökar förelse med övrig oceanografisk verksamhet i avsevärt när SMHl:s nämnda autotidigare

landet en mycket betydande omfattning. matiska telekommunikationsväxel tas i drift

SMHI samarbetar i flera avseenden med 1972. (Se även kapitlet Intemationellt samdet finska havsforskningsinstitutet. Bl. a. på- arbete.) går gemensamma studier av vattentrans- För att förbättra den svenska oceanograporterna mellan Bottenhavet och Botten- fiska observationstjänsten bedriver Fiskeriviken genom Kvarken, och utbyte av ADB- styrelsen och SMHI i samarbete med Tullverrutiner för stora oceanografiska dataserier ket en försöksverksamhet innebärande att skér. oceanografiska observationer utförs av kust-

De av SMHI insamlade observationerna bevakningens fartyg och personal. Tullverket

publiceras i institutets årsböcker, och beträf- har för en försöksperiod om två år lovat fande uppdragsverksamheten i rapporter till utföra observationer på ett antal platser uppdragsgivama. längs den svenska kusten. För närvarande är Av intresse beträffande SMHI är också att tio kustbevakningsstationer engagerade i desinstitutet skaffat sig erfarenhet av automa- sa mätningar (se fig. 8.3). Från varje station tiskt registrerande oceanografiska instru- går en båt till en observationspunkt nära ment. Tidigare har nämnts de sex automa- stationeringshamnen en gång per vecka och tiska telemetrerande väderstationerna i regul- till en observationspunkt i utsjövatten en jär drift. SMHI äger även ett hundratal gång i månaden. Några kustsstationer de-

TRUBADUREN tolcmotrerande hydrogntisk mätstation

Abärboj, 200 Kp Iyhkvalt nano kondukrivitouuivuc (Kamouon)

qulvaniurad win, 7 mm o

- 5“"" MW ° 77/2 kabel nu aauovmonngscmuau

omm: ej rlalcnhga

i

*Medium

Figur 8.2 SMHI:s automatiska försöksstation vid fyren Trubaduren utanför Göteborg. Vid stationen mäts vattenstånd, vattentemperatur, salthalt och strömhastighet.

lar” dock utsjöpunkt varför det bara är fråga ning egen mät- och observationsverksamhet om åtta utsjöpunkter. Vid observavarje genom sina men

undersökningslaboratorier,

tionsplats mäts vattentemperaturen och tas agerar i övrigt väsentligen genom att bekosta

prover för bestämning av salthalt

och syre- annan sådan verksamhet. I anknytning till de halt. De kustbevakningsstationer som medegna undersökningslaboratoriema har verket verkar är

Örnsköldsvik, Grisslehamn, Nynäs- bildat en mindre fältorganisation för huvud--

hamn, Oxelösund, Slite, Karlskrona, Karls- sakligen fiskeribiologiska undersökningar. hamn, Ystad, Skallahamn och Göteborg. Behovet av denna organisation uppstod i Försöksverksamheten med

kustbevaknings- samband med sakkunniguppdrag i vattenmål.

båtarna finansieras av naturvårdsverkets Naturvårdsverket disponerar från 1971 det forskningsnämnd. egna undersökningsfartyget Ancylus” av- De av kustbevakningsbâtarna utförda vat- sett för framför allt inlandsvatten.

tentemperaturmätningama .inrapporteras Av naturvårdsverket bekostade regelbundomedelbart per radio och telefon till SMHI na undersökningar kan förutom den ovandär de utnyttjas i det ovannämnda prognos- nämnda mätverksamheten genom tullverket arbetet beträffande isläget,-nedisni.ngsrisker nämnas några s. k. biologiska peglar. Peglaroch dimförhållanden. Dessa data torde även na är positioner i vilka ett antal biologiska vara aktuella för vidarebefordran via det

storheter mäts någon eller några gånger per

internationella nätet i sammeteorologiska år. Sådana peglar finns i närheten av Umeå band med ett eventuellt svenskt deltagande i utförs (mätningarna av Umeå universitet), IGOSS. Askö (Stockholms universitet), Hanöbukten Naturvårdsverket bedriver i viss utsträck- (Lunds universitet) och vid Kristineberg på

10-

10° 15° 20° 25° 1

f

56° O

o O

ö”

/\ 42

Örnsköldsvik o. Högbonden

62°

Ålands hav

. oo

Grisslehamn 0

60°

FX Nynäshamn Oxelösund O Landsortsdjupet

Hållöo 58° .

:Göteborg 05?

7 Eâgüâçdsdlupets

ájaden

Q Skallahamn r

43 Karlshamn

56° ,ffñKarlskrona

J

w

O Hanöbukten

E i

k Arko adgupet

W?

J

Figur 8.3 Observationspunkter för de oceanograñska mätningar som utförs med kustbevakningens båtar.

västkusten (Kristinebergs Zoologiska sta- utbredningen. Inom detta område avses stution). Ytterligare några biologiska peglar dier påbörjas. bekostas av naturvårdsverket. Naturvårdsver- Försöksverksamhet med mätbojar som ket står också för en liten del av kostnaderna automatiskt registrerar temperatur, salthalt, för havsfiskelaboratoriets regelbundna mät- strömriktning och strömhastighet på olika ningar till havs. djupnivåer står också på marinens program. Vid sidan om denna regelbundet bedrivna Försöksverksamheten syftar till ett mätoceanografiska och marinbiologiska mät- och system för krigsbruk innebärande att ett observationsverksamhet bekostar naturvårds- antal bojar läggs ut i havsområdena relativt verket också forskning avseende havsområde- kustnära och telemetrerar data till mottagnas ekologi och föroreningsproblematik. ningscentraler. Man avser inte att låta bojar- Marinens oceanografiska mätningar utförs na ligga permanent ute under fredstid. Inom väsentligen med tanke på ubåtskrigföringens ramen för försöksverksamheten pågår under behov. Vid all strid där ubåtar är inblandade 1972 prov utanför Stockholms skärgård med har man det största intresse av att känna en telemetrerande boj. ljudutbredningsförhållandena i vattnet. Det- Den militära vädertjänsten har egna mätta beror på att övervattensfartyg lokaliserar stationer för vattentemperaturen. Observaubåtar med hjälp av aktiva hydrofoner (sonar, tionema används bland annat för att bedöma asdic), som sänder ljud vilket reflekteras i överlevnadstiden för människor som hamnat form av eko, och ubåtar lokaliserar övervat- i vattnet vid olyckor, samt för prognoser tensfartyg genom att inlyssna buller. Ljudets beträffande radarräckvidd. hastighet i vattnet påverkas framför allt av Institutet för vatten- och luftvårdsforskvattnets temperatur och salthalt, varför det ning (IVL) utför fysikaliska, kemiska och främst är dessa storheter man är intresserad biologiska observationer i industrirecipienter av. Dessutom är strömhastighet och ström- för att utröna föroreningsutsläppens effekt. riktning intressanta från navigatorisk syn; Privata konsultföretag utför oceanografispunkt. I fredstid utför marinen en stor del av ka och hydrologiska undersökningar i kustsina mätningar ombord på fiskeristyrelsens områdena och i de stora sjöarna på uppdrag fartygi samband med att dessa är engagerade av bl. a. industrier och kommuner. i fiskeristyrelsens mätningar. Förutom de Förhållandevis stor omfattning har de resultat som direkt kommer ur fiskeristyrel- observationer som i samband med recipientsens egen verksamhet utför marinen med undersökningar utförs av Stockholms gatuförhyrda fartyg också täta mätserier avseen- kontor samt Göteborgs vatten- och avloppsde salthalt och temperatur; en observation verk. [Stockholms och Göteborgs recipienter varannan timme under kanske tio dagar och i görs regelbundna observationer på fasta stasamma punkt är t. ex. vanligt. Mätningarna tioner av oceanografiska storheter i samband

görs på flera djupnivåer ända ned till bottnen med recipientundersökningar. Göteborgs vat-

och inkluderar strömriktning och strömhas- ten- och avloppsverk beställde hösten 1971 tighet. en automatisk mätstation för placering i Denna fredstida verksamhet är till stor del Göteborgs hamn. Stationen mäter grurnligav forskningskaraktär. Bl. a. vill man under- het i vattnet, vattentemperatur, salthalt, pH, söka väderlekens inverkan på de förhållansyrehalt och redoxpotential. I samband med den i vattnet som bestämmer ljudutbredning- planerandet och projekterandet av nya aven. Syftet är att man ikrigstid med utgångs- loppsutsläpp får storstädernas undersökningpunkt i långsiktiga väderprognoser också ar förhållandevis stor omfattning. Som exskall kunna göra prognoser avseende ljudut- empel kan nämnas undersökningen utanför bredningsförhållandena i större havsområ- Göteborgs skärgård för den planerade Höden. Ett annat väsentligt problem är hur nö-tunneln och undersökningen utanför vattnets s. k. interna vågor inverkar på ljud- Landsort avseende ett samlat avloppsutsläpp

SOU 1972:43 147

Den sistnämnda av Sedan 1960 har ett 25-tal från Stockholmsregionen. gena förhållanden. dessa undersökningar utfördes gemensamt av Väderstationer i kustområdet måst läggas ned naturvårdsverket och SMHI. Data från un- och av dessa har 15 kunnat kompenseras av denna sammanställs med nya. Inom en snar framtid nedläggs dersökningar typ till vattendomstolar och ytterligare ca 10 stationer av vilka 2 har .vanligen i rapporter andra myndigheter. kunnat ersättas. Kravet på god meteorolo- Statens skeppsprovningsanstalt har tidvis gisk observations- och prognostjänst i kustgjort vågobservationer på några platser längs och havsområdena ökar i takt med den svenska kusten. mänskliga_ aktiviteten på och i havet - dvs. Universitetsinstitutioner utför fysikaliska, sjöfart, fiske, dykning, byggnadsverksamhet kemiska och biologiska observationer och m. m. De indragna observationsstationerna mätningar i havsområdena i anknytning till bör därför snarast ersättas på ett sådant sätt aktuella att en förbättrad meteorologisk observaforskningsprojekt. tions- och prognostjänst erhålles i kust- och havsområden. Brister i den nuvarande verksamheten Från sjöfartens sida finns ett starkt intresse för observationer och prognoser avseende Bristerna i den nuvarande måt- och observa- oceanografiska förhållanden samt för utökationsverksamheten sammanhänger dels med de meteorologiska observationer och prognoatt ett flertal viktiga typer av mätningar icke ser. Ivåra vatten torde den största ekonomisalls utförs eller utförs i ringa omfattning, ka betydelsen ligga i observationer och proär rörande och dels med det sätt på vilket verksamheten gnoser isläggnings-, nedisningsorganiserad. För att närmare klargöra dessa isdriftförhållanden. Framför allt gäller detta förhållanden är det nödvändigt att redogöra norrlandssjöfarten. Utöver väderprognoser för vilka behov av mätdata som finns och och en utökning av den nuvarande isobservaicke är tillgodosedda. Redan inledningsvis tionstjänsten kräver detta regelbundna mätkan emellertid konstateras att bristen på ningar med hög frekvens av vattentemperavissa typer av mätdata till stor del samman- tur och strömförhållanden. De långsiktigare hänger med att fyr- och lotsplatser samt isläggningsprognoserna kräver goda långtidsfyrskepp vid vilka mätningar tidigare utför- prognoser beträffande vädret samt vattendes har dragits in. temperaturuppgifter även från större djup.

För all meteorologisk verksamhet är vä- Mätningar av det slag det här är frågaoom

derobservationerna oundgängliga, ty endast är svåra att utföra vintertid inom områden genom dessa kan meteorologen erhålla kän- med drivis. På större djup kan man emellernedom om atmosfärens tillstånd, om vädret tid använda automatisk mätutrustning även och dess verkningar såväl vid ett enstaka under ettistäcke, och i övrigt bör mätningar tillfälle som i genomsnitt över längre tidspe- kunna upprätthållas till omedelbart före rioder. Antalet observationsstationer vid isläggningen. kusterna har under senare år minskat och Även andra oceanografiska företeelser än kommer att minska ytterligare p. g. a. att isen är av intresse för sjöfarten. Med de allt fyrarna automatiseras och vissa lotsstationer större och snabbare och alltmer djupgående dras in. Detta leder till stora svårigheter för fartygen blir i stigande grad strömförhållanvädertjänsten och försämrar möjligheterna den, vattenstånd och vågförhållanden av att beskriva och följa variationernai klima- betydelse. Framför allt gäller detta i vissa tet, dels till havs, dels i övergångszonen grunda och/eller trånga farleder som t. ex. mellan havs- och inlandsklimat. I denna Öresund, leden genom Stora Bält förbi Gedövergångszon där gradienten för de flesta ser Rev, samt i inloppen till hamnar och i element är störst behövs ett tätare observa- själva hamnbassängerna. Prognoser för dessa tionsnät än över områden med mera homo- oceanografiska förhållanden, liksom till-

ståndsbeskrivningar, är av betydelse för val av mätdata är naturligt nog stort. Som av fartygslastens storlek, val av färdväg och tidigare nämnts har ett antal stora recipienthamnar i de fall alternativ finns, men också undersökningar utförts i kustområdena unav mera allmän betydelse för att minska der senare år. Sådana undersökningar komhaveririskema för t. ex. tankfartyg. För att mer att utföras även i framtiden. oceanografiska prognoser skall kunna tillhan- För att denna typ av intensivundersökdahållas för sjöfarten krävs bl. a. oceanogra- ningar - ett visst område undersöks ingåenfiska observationer omfattande temperatur, de under en period av kanske något eller ström, vågor och vattenstånd och en oceano- några år - skall ge tillfredsställande resultat grafisk prognostjänst omfattande personal, är det nödvändigt att ha tillgång till referensdator m. m. för prognosframställningen. En data. Man måste ha möjlighet att ställa utförligare redogörelse för sjöfartens behov intensivundersökningens resultat i relation av oceanografiska prognoser finns på s. 112. till mätserier av vissa grundläggande storhe- Från försvarets synpunkt är en utökad ter över långa tidsperioder. Utan sådana oceanografisk observationsverksamhet också referensmöjligheter är det svårt att bedöma av intresse. Under fredstid vore detta en representativiteten hos en recipientundersöktillgång bl. a.: för den hydroakustiska forsk- nings mätresultat. ningen (se s. 147). Under krigstid är behovet Vissa sådana referensdata insamlades tidiav en omfattande mätverksamhet uppenbart. gare vid bl. a. fyrskeppen. Därifrån finns Det är därför av stor betydelse för försvaret mätserier av vattnets temlånga ovärderliga att man någonstans inom landet under freds- peratur och salthalt på olika djup och i vissa tid skaffar erfarenheter angående oceanogra- fall och strömriktning strömhastighet på fisk mätteknik. ytan. Dessa variabler är av en i detta sam- Anläggningsarbeten i havsområdena äri manhang grundläggande betydelse. Mätninghög grad betjänta av en utökad mät- och arna utfördes med relativt hög frekvens. observationsverksamhet. Brobyggnad, kabel- Mätserisema är nu avbrutna och icke ersatta utläggning, resandet av oljeborrplattformar med andra jämförbara mätningar. (under alla förhållanden torde prospekte- Från denna synpunkt finns alltså behov ringsborming i Östersjön bli aktuell), byg- av ett antal stationer för mätningar av gandet av hamnanläggningar, oljeterminaler, strömhastighet och strömriktning, temperafyrar. m.m., hör allt hit (se s. 113 f). Vid dessa tur och salthalt i våra havsområden. Detta arbeten är det ofta av stort värde att ha behov föreligger trots att vi från vissa områväderprognoser och oceanografiska progno- den - och i samband med recipientunder- - få fram data som kan ser, t. ex. avseende våg- och strömförhållan- sökningar börjat den, för de perioder i byggandet då vissa utnyttjas som referensvärden för undersökkritiska moment genomförs. Detsamma gäl- ningar även i andra områden. Som exempel ler svåra transporter till havs, som t. ex. kan nämnas Marvikenområdet, där observabogseringar. tioner påbörjades 1959 och där en automa- Det är emellertid inte bara vid anlägg- tisk mätstation för vattenstånd, vattentemningsarbetenas utförande som kännedom om peratur och vattnets grumlighet med vissa de oceanografiska förhållandena är väsentli- avbrott varit i drift sedan 1964. Mätserier av ga. För anläggningarnas dimensionering och detta slag finns emellertid inte från ett konstruktion i övrigt är det av största vikt tillräckligt antal platser, och icke heller från att känna de påfrestningar den färdiga an- alla -typer av platser som t. ex. det öppna läggningen kan komma att utsättas för. havet. Kostnaderna för den nämnda Marvi- Kännedom om extremvärden för vindar, kenstationen har bestridits av Statens vattenvattenstånd, våghöjder, strömhastigheter, fallsverk och SMHI. m. m. är därför väsentlig. Behovet av mätstationer har accentuerats Miljökontrollens och miljövårdens behov i samband med utbyggnaden av större indu-

strianläggningar längs kusterna. De recipient- grundläggande fysikaliska processer men undersökningar som utförs i samband med också om kemiska och biologiska processer i tillståndsbehandlingen enligt miljöskyddsla- havsområdena. Bristen på kunskaper gör att gen behöver kunna refereras till långa mät- man för närvarande ofta saknar förutsättserier från permanenta mätstationer, vilka ningar att bedöma effekterna av olika miljöbeskriver vattenförhållandenas variationer vårdande åtgärder. Miljökontrollen är därför över längre tidsperioder. Detta förutsätter på ett avgörande sätt beroende av grundlägatt lämpliga referensstationer finns att tillgå. gande oceanografisk forskning. Denna i sin Motsvarande sådana bedömanden av tur och tillämpningen av dess resultat kan i gäller olika kustområden som skall göras i samband många fall vara beroende av långa och täta med fysisk riksplanering. Man kan inte till- meteorologiska och oceanografiska observafredsställande bedöma ett visst vattenområ- tionsserier. des recipientegenskaper med utgångspunkt Med hänsyn till fisket är en grundlägganuteslutande i observationer under en kortare de oceanografisk observationsverksamhet av- - hur omfattande och ingående seende strömförhållanden, temperatur, salttidsperiod dessa observationer än är. och syrehalt av stor betydelse; djurlivets Även i andra sammanhang än re cipientun- utbredning är starkt beroende av den oceadersökningar har miljövården intresse av nografiska miljön. Allmänt gäller t. ex. att

grundläggande oceanografiska mätningar såväl mängden biomassa i havet som antalet

som inte utförs idag. Den framtida utvin- arter minskar med minskande salthalt under ningen av sand och grus från havsbottnen i övrigt lika förhållanden. Överlevnadsbetingkräver regelbundna mätningar av bl. a. elserna för fiskägg, vilka naturligen starkt strömförhållanden - av är både för planering påverkar fiskpopulationemas storlek, täkten och när utvinning pågår. starkt beroende av de fysikaliska betingelser- I händelse av miljöhotande olyckshändel- na i vattnet osv. ser till havs - t. ex. tankfartyg som springer Även när det gäller fiske och biologisk läck - är det av stor betydelse att omedel- miljökontroll är täta mätningar av intresse. bart få överblick över rådande strömförhål- Livet i havet påverkas ju inte bara av de landen. Endast härigenom kan man avgöra under längre tider rådande genomsnittliga hur föroreningen sprids - vilket är nödvän- förhållandena, utan också i högsta grad av digt för att kunna sätta in motåtgärder på plötsliga och kortvariga förändringar i t. ex. rätt sätt. Regelbundna strömmätningar med temperatur eller salthalt. hög mätfrekvens på permanenta stationer Universiteten.: och högskolornas oceanoutförs inte idag. Det provisorium man måste grafiska forskning, vare sig den har en nöja sig med är därför att beräkna sannolika fysikalisk, kemisk eller biologisk inriktning, strömriktningar med utgångspunkt i till- har ett klart intresse av långa och täta gängliga vindobservationer. Med hänsyn tidsserier av grundläggande meteorologiska bl. a. till att transporterna av miljöfarligt och oceanografiska data. material ökar (se s. l 13) och att Östersjön är De organisatoriska brister i mät- och speciellt känslig för föroreningar är detta observationsverksamheten som tidigare provisorium otillfredsställande. Om det visar nämnts sammanhänger till stor del med sig finnas olja i Östersjön kan oljespill uppstå bristerna på vissa typer av mätdata vilka i vid oljeborrning. Även temperatur- och salt- viss utsträckning är orsakade av genomförda haltsmätningar är av värde i dessa samman- rationaliseringar inom fyr- och lotsverksamhang då densitetsförhållandena styr förore- heten. Det kan nämnas att Sjöfartsverket ningarnas uppträdande och blandningspro- genom ersättning av de bemannade fyrstatiocessemas intensitet. nerna med automatiska fyrar gör icke ovä- För en effektiv miljökontroll är det också sentliga inbesparningar. nödvändigt med bättre kunskaper om främst De nämnda bristerna i mät- och observa-

tionsverksamheten har tvingat fram organisa- första hand innebära att fler kustbevakningstoriska som t. ex. att naturvårds- stationer med sina fartyg medverkade, provisorier verket bekostar en av kustbevakningen delvis medan antalet mätturer för varje fartyg hölls

skött mätverksamhet som i övrigt admini- oförändrat.

och Permanentningen av verksamheten bör

streras av SMHI fiskeristyrelsen. medföra att den samordnas av en myndighet. Skälet till detta är den förbättrade överskåd- Förslag och de samordningsfördelar som därlighet av en utökad mät- och observations- är detta en Behovet igenom skulle uppstå. I synnerhet verksamhet är mångfasetterat. Ofta har flera tillgång när verksamheten byggs ut. Ett nytt intressenter ett behov av att frnansieringssätt bör också skapas. Det är gemensamt blir utförd. Detta att som för närvarande finansiera

någon viss _mätverksamhet olämpligt

talar för att samordnade lösningar eftersträ- denna rutinbetonade verksamhet med naturvas vid utbyggnad av mätverksamheten. En vårdsverkets forskningspengar, vilka ju egent-

rad olika observationsnät förekommeri de ligen är avsedda för forskning. Exempelvis l framtiden skulle verksamheten kunna finansieras över svenska kust- och havsområdena. observationsnät den samordnande myndighetens budget. Fråtorde ytterligare upprättas. förhållanden om och finansiering av Liknande råder i de stora sjöar- gan samordning och oekonomiskt verksamheten bör så snart som möjligt tas na. Det synes orationellt om de olika observationsnäten ej samordnas. upp inom den i kapitel 12 föreslagna delega-

Denna samordningssynpunkt accentueras tionen för havsresurser.

också av att det ofta helt enkelt är omöjligt för någon viss enskild intressent att ensam

El Havsresursutredningen föreslår att för-

bekosta en viss mätverksamhet. Samordsöksverksamheten med oceanografiska måtningsbehovet gäller för inte bara datainsam- som med kustbevakningen.: ningar, utförs lingen utan även lagringen av data. fartyg och personal, byggs ut och permanen- En annan synpunkt av intresse vid plane- till tas så långt det år möjligt med hänsyn ringen av den framtida mät- och observakustbevakningens resurser. tionsverksamheten är att vissa mätningar och bedrivs och finansie- Den nuvarande försöksverksamheten har observationer lämpligen medan andra krävt vissa inledande investeringar i instruras som uppdragsverlsamhet, samhällsintresse att de ment, m. m. på 165 000 kr. Därefter har är av ett så allmänt varit 56 000 kr/år. Den här bör finansieras över statsbudgeten. driftanslaget Den tidigare beskrivna försöksverksamhe- föreslagna permanentningen och utvidgningten med oceanografiska mätningar från kust- en av verksamheten beräknas kräva ytterliga-

bevakningens fartyg svarar mot flera intres- re investeringar i utrustning på ca 250000 senters behov. Miljövården och miljökon- kr, samt dessutom ett tillskott för de årliga

forskningen, försvaret och driftkostnaderna på ca 100 000 kr. trollen, fisket, har alla mer eller mindre starkt Genom permanentning av mätverksamhesjöfarten intresse av denna verksamhet. Som tidigare ten med kustbevakningens båtar blir en del är emellertid verksamheten för av behovet av långa, regelbundna mätserier framhållits av försökskaraktär. Med hänsyn tillgodosett. I flera sammanhang - framför närvarande erfarenheterna bör denna allt för prognosändamål - har man emellertill de positiva verksamhet Då dess omfatt- tid behov av mätningar som utförs med permanentas. med andra tidigare indragna avsevärt högre frekvens, kanske någon eller ning i jämförelse för mätningar är ringa, bör den även byggas ut. några gånger per dygn. En förutsättning att sådana mätresultat skall kunna erhållas Detta är möjligt genom att det finns kustbevakningsstationer som ännu ej engagerats i från mer avsides belägna platser och vid hårt verksamheten. skulle sålunda i väder är att mätningarna utförs automatiskt. Utbyggnaden

Ett system av automatiska stationer och havsområden. kan komma att Systemet representerar en avsevärd investering. Det är omfatta ett tiotal mätstationer (se fig. 8.4). därför av stor vikt att klarlägga vilka behov av stationsnätet Planeringen bör så långt som som finns av ett sådant system. Kostnaderna möjligt ske i samarbete med övriga strandkan därefter fördelas med utgångspunkt i stater kring de Sverige omgivande haven. De behovsbilden. Enligt havsresursutredningens oceanograñska storhetema bör mätas på uppfattning är sjöfarten för närvarande den flera djup och med en frekvens som tillgodoklara huvudintressenten i detta slags system. ser de krav som ställs med till hänsyn Dessutom finns ett antal. andra intressenter. materialets utnyttjande för prognosåndamål. Denna utredningens uppfattning tar sig ut- Ansvaret för mätstationernas drift läggs natryck i den nedan föreslagna kostnadsfördel- turligen på SMHI.

ningen. Sjöfarten bär enligt detta förslag mer Stationerna telemetrerar data direkt in till än hälften av kostnaderna. land och förbinds med telenåtet Finansieringen så att data kan exempelvis ske genom sjöfartsavgifterna via SMHI:s telekommunikationscentral kan

(tidigare fyr- och båkavgifter). till institutets överföras dator. I möjligaste Ett system med automatiska stationer mån bör stationerna. byggas i anslutning till kräver förberedande tekniskt utvecklingsar- kassunfyrar och mareografstationer. Alla stabete. tioner kan emellertid inte byggas på detta sätt eftersom det är angeläget att få vissa

stationer placerade i områden med stort ElHavsresursutredningen föreslår att den utvecklings- och försöksverksamhet med vattendjup,_ medan kassunfyrar står på grunt vatten. Därför krävs även bojar. Om möjligt kombinerade automatiska meteorologiska bör några mätstationer placeras så att en och oceanografiska stationer som bedrivs vid och som fortsättning på redan existerande mätserier SMHI, bl. a. tagit sig uttryck i från fyrskeppen erhålles. Stationerna bör försöksstationen vid Trubaduren, intensifieras. Denna fortsatta verksamhet bör bl. a. vara sådana att man efter hand kan bygga på

avse försök med en automatiskt givare för fler storheter, t. ex. vattnets grumregistrerande boj. lighet, pH osv., allt eftersom mättekniken utvecklas och behoven uppstår. Snarast möj- Kostnaden för den föreslagna utökade ligt bör t. ex. det nuvarande behovet av försöksverksamheten med automatiska sta- vågobservationer beaktas. Givare för metetioner beräknas enligt följande. Under några storheter orologiska skall där så är lämpligt år krävs investeringar i utrustning, framför monteras på stationerna. allt kostnaderna för en automatisk boj. Med hänsyn till erforderligt utrednings- Sammanlagt kan dessa investeringar komma och utvecklingsarbete kan ett färdigt system att uppgå till ca l milj. kr. Dessutom med automatiska stationer inte vara i bruk tillkommer löpanderutgifter för försöksverk- förrän om tio at. kanske De totala insamheten på ca 300 000 kr/år. Dessa pengar vesteringskostnadema för systemet kan beår väsentligen lönekostnader m. m. för de räknas till 5-10 kr i.l972 års penning-

tekniker som engageras i projektet. Försöksvärde, och den årliga driftkostnaden (persoverksamheten i de här föreslagna formerna na1-, underhålls-, ersåttnings, bearbetningskan behöva pågå 5 â 10 år. En exakt siffra år och pubnceringskostnader) till ca

1,5“milj.

svår att ange eftersom försöksverksamheten kr. efter hand övergår i arbetet fullt på det Havsresursutredningen har övervägt utbyggda stationssystemet. frågan rörande lagring av meteorologiska och Verksamheten med automatiska instru- data i oceanograñska insamlade svenska ment vid SMHI bör alltså kunna kust- och

lågga havsområden. Eftersom miljö-

grunden för ett framtida system med auto- för närvarande

kontrollutredningen utreder

matiskt registrerande stationer i våra kust- till samordnad möjligheterna lagring av data

r

58° _

i

W

b

I

r

Qdmø

Figur 8.4 Möjlig placering av de kombinerade automatiska oceanograñska och meteorologiska stationer som havsresursutxedxxingen föreslår.

av miljökaraktär har utredningen emellertid även på djupare vatten med tanke på ubåtsinte ansett det påkallat att genom några krigföringen. För båtsporten och handelssjö-

miljökontrollutredningens farten är det ett gemensamt intresse att

förslag föregripa resultat. . speciella leder för fritidsbåtar uppmätes. v Som framgått av det föregående är sjöfar- Småbåtarna som nu uppträder i allt större för och ten huvudintressent i de automatiska mät- omfattning i de leder-som upprättats som det finns ett utnyttjas av de större handelsfartygen kunde stationerna, samtidigt flertal andra intressenter. Med hänsyn härtill då avledas. För geologisk kartering och - till föreslås denna mätverksamhet såväl ut- prospektering är sjömätningen mycket som investeringarna i god hjälp. I miljövårdssammmanhang - bl. a.

vecklingsarbetet det

totala och dess drift - betalas för att. bedöma cirkulationsförhållanden i systemet olika - är kännedom om

enligt följande fördelning. Det bör betonas havsbassänger

att detta fördelningsförslag enbart är att bottentopografin av stor betydelse. Anläggbetrakta i havet är självfallet av som utgångspunkt för ytterligare ningsarbeten betjänta överväganden i frågan. sjökarteringen. Den nuvarande kunskapen om botten- Procent i de svenska havsområdena är topografin otillfredsställande. Väsentligen sammansjöfarten 55 milj övården 15 hänger detta med att våra kunskaper om SMHI 15 havsbottnens utseende inom stora områden marinen 7 ,S Fiskeri styrelsen 7 ,5 är bristfälliga samtidigt som behovet av goda universitet s- och kunskaper ökar efter hand som handelsfarhögskoleforskningen 5 tygens djupgående tilltagit. Sjömätningarnas vid ålder i de svenska havsområdena framgår av Prognosberedskapen föroreningsutsläpp innebärande katastrofrisker i kust- och fig. 6.1. Beträffande under senare år nyupphavsområdena är som tidigare nämnts inte täckta grund se s. 109 och fig. 6.2. tillfredsställande. som Sjöfartsverket för Den vid SMHI organiserade Den sjömätning prognostjänsten är provisorisk. närvarande prioriterar gäller de s. k. tungtrafikkorridorerna. Med hänsyn till att resurserna för är knappa, har andra EI Havsresursutredningen föreslår att vid sjömätning SMHI snarast organiseras en permanent sjömätningsbehov måst eftersättas. Trots det prognosberedskap, avseende utbredning.:- stora behovet av sjömätning har sjömätningsoch blandningsförlopp vid föroreningsut- prestationen sjunkit under en följd av år, släpp som kan framkalla katastrofer. Denna vilket framgår av nedanstående tabell. Variaskall vara funktionsduglig tionerna i antalet lodningskilometer beror prognosberedskap med mycket kort varsel dygnet runt. dels på olika yttre förutsättningar (vind, sjöhävning, sikt) från det ena âret till det Kostnaden för denna permanenta proandra, dels på maskinhaverier och på att viss gnosberedskap är väsentligen en personalfartygsmateriel av åldersskäl måste utkostnad och beräknas till ca 100 000 kr/år. rangerats under 1970 och 1971. (Se ñg. 8.5.)

Sjömätning År antal kilometer lodningslinjer Kunskaper om havsbottnens allmänna topo- 1965 108 000 grafi - dvs. djupförhållandena i havet - är 1966 75 000 i flera sammanhang. Mest 1967 77 000

av_ stor betydelse

1968 140 00.011

uppenbart är kanske handelssjöfartens behov 1969 131 0004

av en tillförlitlig och detaljerad sjökartering. 1970 80 000 197 1 63 000 (Se s. 109.) Försvaret har intresse av speciell sjömätning bl. a. i skärgårdsområdena och a Mycket gynnsamma väderleksförhållanden

s ä

å_§§s§§g§§§§§ä§åga

åêåêiêåêåêååâêåiâ? 2:52?

E å

Vid sidan om det behov av sjömätning att kunskap om bottentopografin är väsentsom dikteras av sjöfartens intressen vill lig för förståelsen av vattnets strömförhållanhavsresursutredningen framför allt framhålla den. Det finns sannolikt trösklar av olika slag följande behov. på bottnen inom våra kust- och havsområden Vid geologisk kartering av havsbottnen, som påverkar de lokala strömförhållandena som ju föreslagitsi kapitel 5, är en detaljerad och som vi för närvarande inte känner till. sjömätning till mycket stor hjälp. Visserligen Med hänsyn till bl. a. de recipientundersökfår ett geologiskt karteringsfartyg som mäter ningar som utförs i kustområdena motiverar de lösa avlagringarna automatiskt också en detta ökade sjömätningsinsatser. Ett exem-

profil av bottenytan, men dessa profiler är pel som är illustrerande även om det inte

mycket glesare (2,7 km) än de som sjömät- gäller kustområdena kan hämtas från naturningen ger över stora områden (25 eller 50 vårdsverket vänerundersökningar. När verket meter). Genom att bearbeta de rådata i form under 1972 satte in sitt nyanskaffade av ekoloddiagram som sjömätningen ger, får forskningsfartyg Ancylus i undersökningar man en mycket detaljerad bild av bottento- som gällde Vänerns recipientegenskaper var pografin. På Sjöfartsverkets sjökarteavdelning man tvungen att först använda fartyget för har utvecklats ett system för dator-bearbet- omfattande sjömätningsarbeten. Anledning av sjömätningens rådata. Bearbetningen ningen var bl. a. att Vänerns bottentopografi resulterar i ett radskrivartryckt djupkarte- var så dåligt känd att man utan sjömätningen manuskript som manuellt överarbetas till en inte kunde få ett grepp om vattencirkuladefinitiv djupkarta. Sådana djupkartor gör tionsförhållandena.

det möjligt att effektivare än annars tolka

den information som den geologiska seismis- CJ Havsresursutredningen föreslår att resurka karteringen ger. Kartor över bottentoposerna för sjömätning förstärks, så att även grafin gör det t. ex. möjligt att följa utbredandra angelägna sjömätningsbehov än hanningen av rullstensåsar på havsbottnen. Vid delssiöfartens kan tillgodoses. SGU:s undersökningar av de lösa avlagringarna i Öresund - för att ta ett exempel - fick Sammanfattningsvis innebär utredningens man ett väsentligt klarare grepp om geologin förslag om sjömätning i kapitel 6 och i när de geologiska undersökningsresultaten kapitel 8 att en yttäckande sjömätning inom kompletterades med Sjöfartsverkets storskali- det svenska kontinentalsockelområdet skall ga sjömätningsmaterial över området. utföras. Detta motiveras dels med handels- Även vid urbergskarteringen är den sjöfartens behov och dels med andra angelägbottentopografiska kartan av största betydel- na sjömätningsbehov. Dessutom föreslås att

se. Geologisk kartering av urbergsområden sjömätning speciellt för fritidsbåtarna utförs.

utförs bl. a. med magnetometer- och gravi- För dessa förslags genomförande räknar metermätningar. Mycket står att vinna om utredningen med följande kostnader. För 4 dessa mätningar kan kompletteras med en milj. kr kan ett lämpligt sjömätningsfartyg detaljerad bottentopografisk bild, ur vilken med 4 mätningsmotorbåtar anskaffas. Driftberggrundsstrukturer och sprickteknik kan kostnaderna för den yttäckande mätningen utläsas som ett viktigt stöd för den geolo- blir 1,5 milj. kr per år och för mätningen för giska kartbilden. fritidsbåtarna 0,5 milj. kr per år. Om Fritidsbåtarnas behov av speciella leder - investeringskostnaderna fördelas över 10 år både från båtsportens och från handelssjöfar- skulle alltså detta grovt räknat innebära tens synpunkt - har redan betonats. årskostnader på 2,4 milj. kr. Kostnaderna för Även från miljökontrollsynpunkt och den nuvarande sjömätningsverksamheten är från allmän oceanografisk forskningssyn- 10 milj. kr per år. punkt är det av vikt att ha en_ klar bild av Det föreslagna sjömätningsfartyget med bottentopografin. Detta sammanhänger med de fyra parallellodande båtarna skulle kunna

156 .

genomföra den önskvärda yttäckande mät- tet. Civila flygplan utnyttjas efter framställningen på ca 15 år om avståndet mellan ning hos luftfartsverket. Sjöfartsverket, som lodlinjerna är 250-300 m. skall samordna sjöräddningsarbetet, förfogar I samband med sjömätningen finns också över personal, sjöräddningsbåtar och landanledning att ifrågasätta den nu gällande baserade raketutrustningar. principen att sjöfarten genom avgifter be- Av speciellt intresse är dykeriolycksfallen. talar den totala sjömätningens kostnader, Om en dykare drabbas av tryckfallssjuka exklusive den sjömätning som utförs för (dykarsjuka) eller embolier efter t. ex. en försvarets räkning. Möjligen kunde en del av lungsprångning är snabb transport för vård i kostnaderna för sjömätningen betalas med rekompressionskammare enda räddningsmöjskattemedel, eller med avgifter som debiteras ligheten. Endast ett fåtal civila institutioner andra sjömätningsintressenter än sjöfarten. (lasaretten i Lund och Boden samt Karolinska institutet) förfogar över i detta sammanhang erforderliga resurser. Marinen och Övervakning, räddning och bärgning försvarets fabriksverk har emellertid sådana resurser på ungefär 10 platser. Våra havsområden, skärgårdar och större Att Sjöräddningen berör alla fonner av inlandsfarvatten står under kontinuerlig verksamhet i havsområdena är uppenbart. övervakning. Denna bedrivs främst genom 1970 tillsattes av chefen för kommunikatullverket, Sjöfartsverket, marinen, sjöpolisen tionsdepartementet en utredning för översyn och flygvapnet. Tullverkets övervakning av- av sjöräddningens organisation. ser gräns- och skyddsområdeskränkningar, Bärgning av föremål till sjöss kan gälla allt kontroll av införsel av varor till landet, från stora sjunkna skeppsvrak och demolerakontroll av fiske (i samverkan med fiskeri- de byggkonstruktioner till små men värdefulstyrelsens uppsyningsmän), bekämpning av la föremål. Syftet kan vara att röja undan löskommen olja, bevakning av fornminnen, föremål som utgör hinder för sjöfart, eller m. m. Marinen har under fredstid bered- att ta upp saker för deras värdes skull. De skapsuppgifter för att bl. a. kunna avslöja svenska resurserna för bärgning är fördelade överraskande stridshandlingar. Utan att vara på statliga militära och civila myndigheter ålagda bestämda övervakningsuppgifter har samt privata bolag. också personal inom den civila och militära Marinens bärgningsresurser är främst avsjöfarten och luftfarten skyldighet att in- sedda för det egna fredstida bärgningsberapportera till sjöss gjorda iakttagelser av hovet. För bärgning av större föremål måste intresse för samhället. Ett problem är att den emellertid hjälp anlitas från civila företag permanenta optiska övervakningen av havs- som specialiserat sig på sådant arbete. Militär områdena försämrats kraftigt under senare år assistans för civil bärgning kan därför inte i takt med att lotsplatser, bemannade fyrar normalt lämnas. och fyrskepp dragits in. Tullverkets båtar är inte- lämpade för Räddningsverksamheten till sjöss bedrivsi bärgningsuppgifter. De kan emellertid utform av sjöräddning, ubåtsräddning och flyg- nyttjas som plattform för dykare. Kustberäddning. Sjöräddningen bedrivs genom sam- vakningen får årligen ca 10 bärgningsdykare verkan mellan sjöfartsverket, tullverket, luft- utbildade av marinen. De är användbara för fartsverket, rikspolisstyrelsen, chefen för all sorts bärgning av smärre föremål i kustmarinen, chefen för flygvapnet och sjörädd- nära vatten elleri skärgård. ningssällskapet (Svenska Sällskapet för Hamnmyndigheterna i de större hamnar- Räddning af Skeppsbrutne). Vidare deltar na, som har problem med blockerande föreenligt bestämmelserna i det internationella mål i farleder och hamnbassänger, har egen sjövägsreglementet alla fartyg i det aktuella bärgningsutrustning. området - oberoende av fartygens nationali- En väsentlig verksamhet hos de privata

bärgningsbolagen är bärgning av värdefullt gods i form av drivande haverister på öppna havet samt grundstötta eller sjunkna fartyg. De har i vissa fall mycket stora resurser och utför bärgningar inklusive allt förberedande arbete (områdesbevakning, dykeri m. m.). Någon organiserad samverkan mellan olika myndigheter och företag vad gäller bärgning till sjöss finns inte 1 Sverige. De tillämpade program som havsresursutredningen föreslagit tidigare i betänkandet innebär i jämförelse med t. ex. sjöfarten och försvarets verksamhet ett relativt litet tillskott av personal och utrustning i våra havsområden. Havsresursutredningen ser därför ingen anledning att nu lägga fram förslag avseende övervakning, räddning och bärgning. Rent allmänt vill emellertid utredningen betona vikten av att övervaknings-, räddnings- och bärgningsorganisation successivt anpassas efter den totala omfattningen av alla verksamheter i havsområdena.

Forskning och utveckling samt utbildning

förutom om forskning och utveckling också Inledning om dokumentation. Detta senare begrepp

har förslag om används som en sammanfattande beteckning I tidigare kapitel framlagts havens rutinbetonade undersökningar, dataåtgärder för att bättre utnyttja på Alla insamling, sammanställande av observationsresurser. dessa förslag har varit direkt eller former av material osv.

inriktade på någon några

Som en sammanfattande beteckning på havsutnyttjande. kräver emellertid också forskning, utveckling och dokumentation Havsutnyttjande avseende haven används idetta kapitel ordet - i all synnerhet som det är nödvändigt att = anlägga ett långsiktigt perspektiv - grund- havsutforskning. I beskrivs översiktligt lan-

om havsområdenas natur detta kapitel

läggande kunskaper

kemiskt avseen- dets nuvarande resurser för havsutforskning.

i fysikaliskt, och biologiskt är risken för Därefter _framläggs förslag om i vissa avde. Utan sådana kunskaper i olika avseenden seenden förstärkta insatser. överexploatering påtaglig. Vidare finns risken att man ej till fullo

utnyttjar vad som skulle kunna utnyttjas. Våra nuvarande kunskaper om havsom- Forskning, utveckling och dokumenrådena är emellertid ofullständiga. Endast tation inom den offentliga sektorn forskning kan dessa kunskaper förgenom bättras. Nuvarande resurser och verksamhet Hur mycket forskning vi behöver, och vilken den skall ha, är självfallet I detta avsnitt beskrivs först svensk havsut-

inriktning

för bedöm- omfattning och inriktning. Redosvårt att ange. En utgångspunkt forsknings ningen måste emellertid vara forskningens görelsen är baserad på en enkätundersökning nuvarande situation. som havsresursutredningen utförde 1968/69. I ett som detta är det Därefter följer en redogörelse för den svenssammanhang att vid sidan också ka organisation och lämpligt om forskning havsutforskningens är då fram- struktur. Den följande inventeringen av tala om utveckling. Forskning förekommande utrustning tar upp större tagande av ny kunskap, medan utveckling innebär att befintlig kunskap utnyttjas för utrustningsenheter, speciellt forskningsbestämda Det kan vara fartyg, samt fältstationer. Slutligen beskrivs att uppnå syften. av metoder, av appara- den svenska havsutforskningen med utgångsfrågan om utveckling av teknik osv. I det följande talar vi punkt i ämnesområden och institutioner. tur,

Den nämnda riktaenkätundersökningen med en gemensam beteckning för institude sig till myndigheter, institutioner, o. d. tioner. Enkätsvaren bearbetades under våren 1969 och redovisades den 22 maj 1969 under Den svenska lzdvsutforskningens omfattning titeln Data om svensk havsforskning. Då och., inriktning. I enkätundersökningen tillredovisades även en industrienkät vilken frågades sammanlagt 175 institutioner om beskrivs i avsnittet 9.4. De uppgifter som huruvida de bedrev någon verksamhet med lämnas i det följande är väsentligen baserade anknytning till havsresurser. Denna verksampå de inkomna, enkätsvaren. Även om fler- het kunde vara av forsknings-, utvecklingstalet sifferuppgifter sålunda är ett eller dokumentationskaraktär. par år En fråga avsåg] gamla, torde de i huvudsak gälla också pågående eller nyss avslutade inom projekt dagens förhållanden. det avsedda området. Sammanlagt fanns vid Institutionsenkäten avsåg all forskningsg de tillfrågade institutionerna 281 sådana urvecklings- och dokumen tationsverksamhet, Dessutom redovisades projekt. 93 planerade som bedömdes vara av direkt intresse för projekt. utforskandet eller utnyttjandet av havsområ- En fördelning av de 281 projekten på

dena eller deras naturresurser/ Undersök- skilda ämnesområden som

ger det resultat ningen innefattade statliga myndigheter och vänstra kolumnen i tabell 9.1 visar. verk, forskningsadministrerande och forsk- Projektfördelningen är emellertid av beningsrådgivande medelsfördelande organ, un- gränsat intresse eftersom storlek projektens dersökningsanstalter, helt eller delvis statliga är synnerligen varierande. Ofta är kostnadsforskningsinstitutioner, osv. Såväl civil som fördelningen intressantare. Lönekostnaderna militär verksamhet innefattades. De av en- ämnesområde i per år för varje redovisas käten berörda organen kallasi fortsättningen mellersta kolumnen i tabell 9.1. Den högra

Tabell 9. 1

Antal Lönekostn/âr Löneko stn/ år projekt 1 000-talkr procentuell fördelning Fysisk oceanografi och hydrofysik 35 2 561,00 15 Kemisk oceanografi och hydrokemi 24 1 631,60 10 Marin biologi och fiskeribiologi 96 3 075,20 19 Marin geologi och geofysik . 60 2 039,10 12 Sjömätning och positionsbestämnxeknika 3 198 ,40 1 Marin kommunikations- r- (sambands)teknik 8 26,10 1 Marin transport- och för-

.mammas

Marint tillämpad databehandlingsteknik 5 44,60 1

.n-E4.(-;|_J4;›nå/.

Juridik och ekonomi av- _ seende havsonuådena 4 0,00 1 «_. . Övrigt (huvudsakligen nu. navalmedicin) 26 1 134,20 7 -,-. .v» Summa 281 16 474,30 100

a Sjöfartsverkets reguljära sjökartläggning, som budgetåret 1969/70 omfattade ca 85 årsverken, exklusive Värnpliktig fartygspersonal, och som drog en lönekostnad av drygt 9 milj. kr har icke inräknats.

160 SOU 1972343

Tabell 9.2 Uppgifter om svensk havsforskning. Vid en internationell torde jämförelse siffrorna i kolumnen institutioner med havsforskning som huvudsaklig inriktning ge den mest rättvisande bilden.

Samtliga Institutioner tillfrågade med havsforskinstitutioner ning som huvudsaklig inriktning

Lönekostnader, milj. kr 16,5 4,2 Årsverken, antal 330 84 sammanlagda värdet av dyrbarare utrustningsenheter, milj. kr 44 18 Årliga utgifter för materialförbrukning och ersättningsanskaffning av utrustning, milj. kr 2,5 1,3

kolumnen anger lönekostnademas procentu- nadema till 4,2 kr. Med samma milj. ella fördelning. Lönekostnadema avser all som svarar detta beräkningsgrund tidigare personal som på ett eller annat sätt medver- mot 84 årsverken. kar vid de olika projektens genomförande. Vid en internationell jämförelse torde de Den mellersta kolumnen kan alltså sägas siffror som hänför sig till denna begränsade ge ett mått på svensk havsforsknings totala uppsättning havsforskande institutioner ge omfattning. Avrundad blir lönesumman 16,5 en mera rättvisande bild av den svenska milj. kr. Om genomsnittslönen antas vara havsforskningens omfattning. 50 000 kr så innebär detta att 330 årsverken Det värdet sammanlagda av dyrbarare uträttas inom området. med en kostnad av minst utrustningsenheter Vissa skäl talar emellertid för att dessa 10 000 kr/styck var för samtliga tillfrågade siffror är alltför att få fram institutioner höga. Ett försök 44 milj. kr. För institutionerna mer rättvisande siffror har gjorts på följande med enbart eller huvudsakligen marin inriktsätt. Av alla de redovisade 281 projekten har ning var motsvarande siffra 18 milj. kr. En de plockats ut som bedrivits vid naturveten- utförligare beskrivning av utrustningen följer

skapliga institutioner med enbart eller hu- nedan. vudsakligen marin inriktning. Dessa institu- För samtliga institutioner kostnauppgick tioner bedömdes vara följande derna för och ersättmaterialförbrukning ningsanskaffning av utrustning till 2,5 milj. - Fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium kr och för de huvudsakligen havsforskande - SMHI:s oceanografiska avdelning institutionerna till 1,3 milj. kr. - Oceanografiska institutionen vid Göte- De hittills presenterade siffrorna sammanborgs universitet fattas i tabell 9.2. - Marinbotaniska avdelningen vid Göte- Den svenska havsutforskningens ämnesborgs universitet mässiga inriktning framgår av tabell 9.1. Av - laboratoriet Maringeologiska i Göteborg intresse är också att veta hur den fördelar sig - Askölaboratoriet vid Stockholms universi- på forskning, utveckling och dokumentation. tet Detta är svårare att ge en bild av, bl. a. - Maringeologiska avdelningen vid Stock- därför att de olika verksamheterna är svåra holms universitets geologiska institution att klart avgränsa från varandra. En mycket - Kristinebergs Zoologiska station grov bild är dock möjlig att ge.

Lönekostnadema inom de två första Vid dessa institutioner uppgick de under ämnesområdena av tabell 9.1, dvs. fysisk de redovisade projekten fallande lönekostoceanografi och hydrofysik” samt kemisk

ll- l6l

och uppgår till Tabell 9.3 Källor för havsutforskningens oceanografi hydrokemi sammanlagt drygt 4 milj. kr. Dessa pengar lönemedel. används till mycket stor del till oceanografisl 000-tal Procent ka mätningar för miljövårds- och planerings- kr ändamål. Endast 5-10 procent av lönekostlnstitutionernas ornaderna går till ren forskningsverksamhet. dinarie budget ll 078,90 66 Verksamheterna inom de två följande Statliga forskningsråd, fonder, ämnesområdena, dvs. marin biologi och 22 stipendier 3 7 1 1,50 samt marin och Annan finansiering 2 l 12,20 12 ñskeribiologi” geologi geofysik är däremot till dominerande delen Summa 100 16 902,60 av forskningskaraktär. Lönekostnaderna inom dessa områden uppgår sammanlagt till havsutforskning inom den offentliga sektorn drygt 5 milj. kr. De förhållandevis stora lönekostnaderna har utredningen förfarit på följande sätt. inom området marin transport- och för- 1968/69 var lönekostnadema för nämnda flyttningsteknik” beror på den stora omfatt- havsutforskning 16,5 milj. kr och kostnaderningen av verksamheten vid de tre institutio- na för materialförbrukning och ersättnerna statens skeppsprovningsanstalt, marin- ningsanskaffning 2,5 milj. kr. Om vi lägger materielförvaltningen och skeppsbyggnads- ihop dessa siffror och dessutom tar hänsyn tekniska sektionen (numera sektionen för till inflationen finner vi att motsvarande maskin- och skeppsteknik) vid Chalmers aktuella utgifter för havsutforskning sannotekniska högskola. Denna verksamhet som likt är ca 22 milj. kr. I denna siffra är alltså tar mer än 5 milj. kr i lönekostnader emellertid inte sjömätningens kostnader inrepresenterar till mycJcet stor del tekniskt räknade. Summan av nuvarande årliga driftutvecklingsarbete. Detsamma gäller en stor kostnader och kapitalkostnader för sjömätdel av den dryga miljon kronor som finns ningen är 10 milj. kr. Totalt skulle alltså den under rubriken övrigt. Här är det fråga om nuvarande havsutforskningen inom den ofdykeriteknisk utveckling. fentliga sektorn kosta ca 32 milj. kr per år. Av de ifrågavarande 16,5 milj. kr i lönekostnader går grovt räknat ungefär en Svensk havsutforsknings organisation och tredjedel till forskning, ungefär en tredjedel struktur. Den svenska havsutforskningens till utveckling och ungefär en tredjedel till organisatoriska struktur är splittrad och svårdokumentation. Forskningen har sin tyngd- överskådlig. Som framgår av tabell 9.4 påverinom det biologiska området. Utveck- kas utforskandet och utnyttjandet av havspunkt lingsarbetet har sin tyngdpunkt i skepps- områdena av ställningstaganden inom flera byggnad och dykeri. Dokumentationen, dvs. statsdepartement. Några särskilda former för den mera rutinmässiga undersökningsverk- samordning mellan departementen av ärensamheten har sin tyngdpunkt ioceanografis- den rörande havsområdena och deras naturka mätningar för naturvårds- och planerings- resurser finns inte. ändamål. Förutom de i tabell 9.4 nämnda statliga Ett visst ljus över den berörda fördel- och statsstödda organen tar också vissa ningsfrågan kastar också tabell 9.3 som anger länsstyrelser och kommunala institutioner i varifrån havsutforskningens lönemedel kom- olika sammanhang befattning med undersökmer. Ytterligare uppgifter om penningför- ningar av havsområdena. På länsplanet sköter delningen finns bl. a. under rubriken exempelvis länsstyrelsemas naturvårdssek- ”Svensk havsutforsknings organisation och tioner och länsarkitektorganisationen frågor struktur. om utnyttjandet av kustområdena. På det För att komma fram till en uppskattning kommunala planet är olika organ engageraav totalkostnaden för nuvarande svensk de, i Göteborg och Malmö exempelvis

Tabell 9.4 Departementstillhörighet för institutioner av intresse för havsforskning.

Departement Institution Verksamhet

Statsråds- Forskningsberedningen Forskningspolitisk vägledning beredningen Justitie- Vattenöverdomstolen Behandling av överklaganden av utslag i landets departementet sex vattendomstolar Utrikes- SIDA Utvecklingshjälp bl. a. betr. fiske departementet SIPRI Utredningsarbete betr. havet som rustningsbas och kontliktanledning Försvars- Chefen för marinen Marinstaben har enheter för dykeri och hydrodepartementet grafi samt studerar marinstrategiska frågor. Dykarutbildning sker inom flottan Försvarets materiel- Marinmaterielförvaltningen sköter anskaffandet verk av utrustning för marinens behov FOA Forskning rörande bl. a. hydroakustik, hydrooptik, tjärranalys och manipulatorer Försvarsmedicinska Finansiering av dykerimedicinsk forskning forskningsdelegationen Kommunikations- Sjöfartsverket Farleder och säkerhet för sjöfarten, sjökartdepartementet läggning Sveri es meteorolo- Undersökningar och pro nostjänst avseende gis a och hydrolo- väder- och vattenförh anden giska institut Statens oljeskyddsrâd Rådgivning för att förhindra uppkomst av oljeskador Finans- Generaltullstyrelsen Kustbevakningen sköter övervakning till havs departementet och bekämpning av oljeutsläpp där Statistiska central- Framtagning och redovisning av statistik bl. a. byrån betr. Fiskeri och forskning Utbildnings- Universitetskans- Havsforskning vid universitet och högskolor departementet lersämbetet Naturvetenskapliga Finansiera: havsforskning och är remissorgan forskningsrådet betr. IOC-samarbetet Internationella Forskning betr. maritim meteorologi meteorologiska inst. i Stockholm (Vetenskaps- (Förestår en marinbiologisk forskningsstation i akademien) Fiskebäckskil och medverkar i nationellt och internationellt havsforskningssamarbete) Naturhistoriska Forskning och dokumentation rörande marin miljö riksmuseet nu och förr Statens sjöhisto- Undervattensarkeologiska undersökningar riska museum Jordbruks- Fiskeristyrelsen Forskning inom fiskeribiologi och marin biologi departementet vid havsfiskelaboratoriet. Undersökningar och utveckling för att stödja fisket. Hydrograñska undersökningar i svenska och angränsande farvatten.

Naturvårdsverket Undersökningar och forskningi egen och annans regi om vattenföroreningar Miljövårdsbered- Miljövårdspolitisk vägledning ningen Institutet för Vattenvârdsundersökningar i samarbete mellan vatten- och luft- staten och industrin vårdsforskning Koncessionsnämnden Tillståndsfrâgor för bl. a. utsläpp i havet för miljöskydd Handels- Kommerskollegium (Tillstånd rörande täkt på och utforskande av departementet kontinentalsockeln bereds av kommerskollegium men meddelas från industridepartementet) Civil- Rikets allmänna Framställning av kartor över kusttrakterna, departementet kartverk flygfotografering, tyngdkraftsmätning Statens planverk Handlägger frågor rörande bl. a. utnyttjande av kustområdena Industri- Statens vatten- Undersökningar betr. anläggnin av kraftverk departementet fallsverk vid kusterna, finansiering av orsknin om varmvattenutsläpp via en fond för m jövårdsforskning, laxodling Sveriges geologiska Kartläggning av havsbottnen undersökning

Tabell 9. 4 forts.

Departement institution Verksamhet Industride- Statens skeppsprov- Hydromekanisk forskning partementet ningsanstalt Styrelsen för tek- Finansiellt stöd till havsteknisk utveckling nisk utveckling (lngenjörsveten- (Medverkan till nationell utveckling och interskapsakademien) nationellt samarbete inom havstekniken)

vatten- och avloppsverken, hamnstyrelserna den s. k. forskningskommittén för marin och museerna. Stockholms gatukontor utför miljö ca 815 000 kr för budgetåret 1971/72. omfattande recipientundersökningar i Stock- Av denna kommitté fördelas vidare ca holms skärgård. Verksamhet av motsvarande 500000 kr som under samma tid avses slag som i storstadsregionerna bedrivs för användas för undersökningar i Västerhavet. övrigt i de flesta kustkommuner, om än i Andra specialkommittéer under forskningsmindre skala. nämnden förfogar vidare över ca 310 000 kr De planerande och styrande organ som för ekologisk och fiskeribiologisk biocidfinns inom havsutforskningsområdet arbetar forskning, 100000 kr för oljeskyddsväsentligen tvärs över ämnesgränserna. Hit forskning och 140000 kr för övrig marin hör på forsknings- och utbildningssidan forskning, främst avseende Östersjön. Totalt främst universitetskanslersämbetet. Detta anslår alltså naturvårdsverket närmare 1,9 har emellertid inga speciella funktioner på milj. kr till havsforskning budgetåret just havsområdet och diskuteras därför inte 1971 /72. vidare här. Styrelsen för teknisk utveckling har ett Statens naturvetenskapliga forskningsråd flertal nämnder och grupper för olika ämnesställer 1971/72 ca 1,2 milj. kr till förfogande områden. Bland dessa finns den s. k. havstekför havsforskning. Beloppet utgör anslag som nikgruppen (som numera ingår i naturresursbeviljas för tjänster och utrustning vid olika nämnden). Gruppen initierar och stöder forskningsinstitutioner. Huvuddelen, om- forsknings- och utvecklingsprojekt och förkring l milj. kr, avser biovetenskaplig forsk- delar medel till dessa projekt inom ett ning oclr endast ca 200 000 kr geovetenskap- ramanslag på 600000 kr för budgetåret lig sådan. Under forskningsrådet finns också 1971/72. Dessutom har den allmänna nämnen speciell kommitté för IOC (se kapitel l l). den vid STU delat ut anslag till vissa Kommittén har till uppgift att åt forsknings- verksamheter av havsutforskningskaraktär. rådet planera och samordna svenska IOC- Under Kungl. Vetenskapsakademien finns en svensk kommitté för SCOR (se kapitel program och övriga internationella projekt inom havsforskningen i vilka rådet tar del, 11), som har rådgivande uppgifter vad gäller samt att svara för rådets kontakter med IOC. deltagande i internationellt havsforsknings- För dessa verksamheter har kommittén samarbete. Ledamöterna i SCOR-kommittén 1971/72 ett anslag från rådet på 37 400 kr. ingår även i den ovannämnda IOC- Statens naturvårdsverk fördelar genom sin kommittén under naturvetenskapliga forskforskningsnämnd medel till väsentliga delar ningsrådet. För SCOR-kommitténs verksamav havsforskningen i Sverige. För att invente- het anslås budgetåret l971/72 drygt 5 000 ra och samordna den pågående forsknings- kr, varav huvuddelen är statsbidrag. Vetenoch undersökningsverksamheten rörande för- skapsakademien delar vidare ut ca 20 000 kr ä. orening av Östersjön samt initiera ytterligare av egna medel som stipendier för havsforskerforderlig sådan verksamhet anslog stats- ning. Under akademien har inrättats en makterna 700 O00 kr för budgetåret nationalkommitté för oceanografi. (Akade- 1970/71. För samma ändamål disponerar miens station på västkusten för marinbiolo-

gisk forskning behandlas nedan.) Oftast deklarerade är samarbetspartner Svenska havsforskningsföreningen har se- följande institutioner i nämnd ordning: fiskedan 1967 årligen anordnat havsforskarmöten ristyrelsen med havsfiskelaboratoriet, naturav symposieform. vårdsverket, oceanografiska institutionen vid Enligt de uppgifter som framkommit Göteborgs universitet och medan FOA, genom utredningens irrstitutionsenkät be- avdelningen för marin botanik vid Göteborgs drevs år 1969 i en eller havsutforskning universitet, SGU och Sjöfartsverket förekomannan form av sammanlagt 88 olika offentli- mer lika många gånger vardera. Samarbete ga institutioner. Av dessa var emellertid 13 som inte avser helt eller delvis statliga av immateriell karaktär, såsom administra- institutioner förekommer också i ett flertal

tiva, medelsbeviljande eller samordnande fall. organ. De 75 återstående institutionerna Samarbetsstrukturen är framför allt bilautgjordes av 53 universitets- och högskole- teral men multilaterala förbindelser anges för institutioner och 22 övriga institutioner, en fjärdedel av projekten. myndigheter etc. Endast 46 av de aktuella institutionerna Utrustning. I enkätundersökningen studerahar publicerat några allmänt tillgängliga des också förekomsten av särskilt dyrbara resultat av intresse för utforskandet av våra inom utrustningsenheter havsutforskningen havsområden i stencilerad eller tryckt form vid tiden 1968/69. De utrustningsenheter under femårsperioden 1964-1968. som speciellt uppmärksammades var sådana De allra flesta projekten inom havsut- med ett nyanskaffningsvärde överstigande forskningsområdet drivs med mycket liten 10 000 kr och som huvudsakligen användes, personalinsats. Det för ämnesom- eller kunde samtliga användas, för havsutforskning. råden - utom den marina transport- och Antalet sådana enheter var 157. Som tidigare förflyttningstekniken - medelgemensamma nämnts uppgick deras sammanlagda värde till värdet är 3 årsverken per projekt. För den 44 milj. kr. Enheternas fördelning på olika marina transport- och förflyttningstekniken av tabell utrustningskategorier framgår 9.5. är medeltalet 13 årsverken per projekt. Hur kostnaderna för utrustningsanskaff- Samarbetet mellan de olika institutioner- ningen bestrids framgår av tabell 9.7. Det na i fråga om olika forskningsprojekt belyses kan tilläggas att universitetsinstitutionerna av följande. Av de 281 identifierade projek- betalar mer än hälften av sina utrustningsten är 172 förbundna med en eller flera kostnader med råds- och fondmedel. Att så samarbetspartner utanför den egna institu- mycket som 75 procent trots detta kommer tionen. Vad avser den geografiska inrikt- från institutionernas budget beror på att de ningen av samarbetet kan nämnas att för- statliga myndigheterna, som har huvuddelen bindelserna i 18 procent av fallen hänför sig av den dyrbarare betalar denna utrustningen, till utlandet. med regulj ära anslag.

Tabell 9.5 Svensk havsutforsknings dyrbarare utrustningsenheter. Den reguljära sjökartläggningens utrustning är ej medtagen.

Tabell 9.6. Finansiering av redovisad utrust- Fiskeristyrelsen kommer inom de närmasning. te åren att få ett nytt fiskeriundersökningsfartyg genom att Kungl. Maj :t beviljat medel 1 OOO-tal Procent som för detta ändamål. Det nya fartyget, kr ersätter nuvarande Skagerak, byggs som

Via forskningsråd Via andra källor 3 967 9 milj. kr. Summa 44 148 100 Ytterligare bör nämnas att i landet byggts en liten, enmans forskningsubåt, som inköpts av styrelsen för teknisk utveckling och Eftersom mer än hälften av investerings- som tills vidare provas vid Askölaboratoriet. kostnaderna för havsutforskningsmateriel är Beträffande fältstationer för havsforsktill väsentli- ning kan fiskeristyrelsens havsfiskelaboratohänförlig transportutrustning, gen fartyg och båtar, är det av intresse att rium i Lysekil och Kristinebergs zoologiska närmare för forskningsfartygen i station vid Fiskebäckskil själva tjäna som redogöra landet. är uppräknade i tabell 9.7. fältstationer. I övrigt finns följande statio- Fartygen Som framgår av tabellen finns de flesta av ner: fartygen vid institutioner med marinbiologis- - Stockholms universitets Askölaboratorika eller fiskeribiologiska huvuduppgifter inom havsforskningen. Fiskeristyrelsens far- um - universitets station Klubban vid tyg utnyttjas emellertid också till viss mindre Uppsala del för andra typer av havsforskning. Flerta- Fiskebäckskil - En mycket liten station vid Öregrund som let fartyg är gamla, och inga är oceangående. disponeras av växtbiologiska institutionen Den största enheten har icke sådan sjövärdighet att verksamhet på Nordsjön och arbete vid Uppsala universitet förhållanden - universitets station Tjärnö vid under svårare på Västerhavet Göteborgs

och i Östersjön är möjligt. Det kan också Strömstad

- Havsfiskelaboratoriets stanoteras att landets enda helt havsforsknings- hydrografiska inriktade universitetsinstitution, nämligen tion Bornö i Gullmarsfjordens innersta oceanografiska institutionen i Göteborg, inte del - Stationen vid Rickleå och provisoriska förfogar övernågot eget fartyg.

Tabell 9.7 Svenska forskningsfartyg. De minsta enheterna är ej medtagna, liksom ej helfinns ler marinens och Sjöfartsverkets fartyg eller privata fartyg. Utöver de nämnda fartygen några fartyg i enskild ägo som disponeras av vissa universitetsinstitutioner.

Ancylus 5 8 24 1940 Sagitta Kristinebergs zoologiska station Carolina Lunds univer- 44 19 1957 sitet (zoologiska _ inst.) 1 0 1906 Sven Loven Kristinebergs zoologiska station

lokaler vid Järnäs utanför Nordmaling, bl. a. vid institutionen för analytisk kemi vid som båda tillhör Umeå universitet. Göteborgs universitet. Vid institutionen studeras metoder för bestämning av havs- Ämnesområden och institutioner. Marin vattnets pH och olika beståndsdelar. Vidare meteorologi och klimatologi. Allmän mete- studeras karbonatsystemet och andra jonorologisk och klimatologisk forskning be- jämvikter i havsvatten samt kustvattenvårdsdrivs vid de meteorologiska universitetsinsti- problem i Byfjorden. Institutionen förfogar tutionerna i Uppsala och Stockholm, vid över modern analysutrustning, som delvis är internationella meteorologiska institutet i datoriserad. Bristen på lokaler kommer att Stockholm, samt vid SMHI. Forskning med hävas när andra etappen av kemihuset blir särskild marinmeteorologisk inriktning före- färdigställd. kommer endast i mycket liten omfattning Hydrokemisk forskning förekommer dessvid det sistnämnda verket. utom vid institutionen för oorganisk kemi Oceanografi. Forskning om havsvattnets vid tekniska högskolan i Stockholm, vid fysikaliska och kemiska egenskaper bedrivs Umeå universitets kemiska institution, förvid Göteborgs universitets oceanografiska svarets forskningsanstalt, institutet för vatinstitution. Då institutionen har fått ökade ten- och luftvârdsforskning samt isotoptekutbildningsuppgifter, främst vid universitetet niska och ytkemiska laboratoriema i Stockmen också vid Chalmers tekniska högskola, holm. har en relativt begränsad del av dess resurser Fiskeristyrelsen skall inom det hydropå senare år kunnat disponeras för forskning. grafiska omrâdet enligt sin instruktion ut- Totalt ett tiotal personer, varav hälften föra praktiska och vetenskapliga undersökakademiker, arbetar dock med forsknings- ningar . . . på fiskets område samt . . . däruppgifter inom företrädesvis den fysikalisk- vid bl. a. anordna, leda och övervaka hydrodynamiska men också inom den kemiska grafiska observationer och mätningar i den oceanografin. Bland institutionens mera be- mån sådana icke utförs av annan institutydande utrustningsenheter märks en prov- tion. ränna och en atomabsorptionsspektro- Den hydrografiska och därmed sammanfotometer. Institutionen saknar i likhet med hängande verksamheten sköts inom fiskerimånga andra forskningsinstitutioner tillgång styrelsen av havsfiskelaboratoriet. Detta är till undersökningsfartyg. med sina 33 anställda (1971) den största Hydrodynamisk processforskning bedrivs organisatoriska enheten inom fiskeristyrelsen i varierande omfattning - förutom vid den och tillika den största havsforskande instituoceanografiska institutionen och vissa av de i tionen i landet (ca 75 årsverken). Laboratoridet följande närmare behandlade institution- ets hydrografiska och oceanografiska verkerna med väsentligen hydrografisk inriktning samhet utgörs av observationer och mätning- - också håll i landet. Här kan ar från både fasta stationer och undersökpå andra nämnas meteorologiska institutionen vid ningsfartyg, samt bearbetning av det insam- Stockholms universitet, de vattenbyggnads- lade materialet och därmed sammanhängantekniska institutionerna vid de tekniska hög- de forskning. Studier av teoretiskt dynamisk skolorna, institutionerna för skeppshydro- natur och studier inom den kemiska oceanomekanik och för tillämpad termodynamik grafin bedrivs. (Beträffande laboratoriets och strömningslära vid Chalmers tekniska mät- och observationsverksamhet, se kapitel högskola, institutionen för teknisk hydro- 8.) mekanik vid Kungl. tekniska högskolan, in- Havsfiskelaboratoriet har en hydrografisk stitutionen för mekanik vid samma högskola, och en biologisk avdelning. I detta sammanförsvarets forskningsanstalt samt statens hang är främst den hydrografiska avdelningskeppsprovningsanstalt. en aktuell, även om också den biologiska Hydrokemisk forskning förekommer avdelningen samlar in hydrografiskt observa-

tionsmaterial (den biologiska avdelningen samarbete med fiskeristyrelsen. Inom maribeskrivs senare i detta avsnitt). nen diskuteras möjligheter att - eventuellt Den hydrografiska avdelningen har 13 tillsammans med andra forskningsintressenpersoner anställda (1971), varav 4 akademi- ter inom försvaret - utrusta den hydrografisker. Vid avdelningen är dessutom en hydro- ka detaljen med ett mindre fartyg, något grafassistent från marinstabens hydrografiska som detaljen tidigare (1952-1957) förfogat detalj placerad. Havsfiskelaboratoriets hyd- över. (Marinens mät- och observationsverkrografiska observationsmaterial bearbetas vid samhet beskrivs utförligare i kapitel 8.) den hydrografiska avdelningen, som också Marin geologi. Sveriges geologiska undertjänstgör som svenskt nationellt kontakt- sökning, som är central förvaltningsmyndigorgan rörande havsdata. Förutom sina loka- het för ärenden om landets geologiska beler i Göteborg har hydrografiska avdelningen skaffenhet har fr. o. m. budgetåret 1970/71 en fältstation på Bornö i Gullmarsfjorden. fått medel att göra bl. a. geologisk kartering Stationen upplåts också till universitets- och inventering av Öresunds botten och institutioner för fältkurser och konferenser. stränder med särskild hänsyn till täktverk- Sveriges meteorologiska och hydrologiska samhetens förutsättningar och konsekvenser. institut (SMHI) i Stockholm har bl. a. som SGU har för övrigt gjort vissa av de biostratiinstruktionsmässig uppgift att anordna och grafiska och geofysiska förundersökningar övervaka . . . hydrografiska mätningar vid avseende de svenska havsområdenas geologi Sveriges kuster”. SMHI utför genom sin som bL a. ansågs motivera bildandet av hydrologiska byrå merparten av de hydro- AB. Detta innebär att man . Oljeprospektering grafiska och hydrologiska undersökningarna förfogar över flygmagnetiska och seismiska i svenska kustområden och inlandsvatten. profiler, borrkärnor, bottenprover och gravi-

..,-s.=ean›;-.u-..-.g.m

Större delen av detta arbete utförs inom metriska data från Östersjöområdet. SGU

byråns oceanografiska avdelning som svarar har nu till uppgift att geologiskt följa upp

för undersökningarnas genomförande samt 0PAB:s arbeten.

.L*›\gg

, bearbetning och redovisning av datamaterial. SGU har ingen särskild maringeologisk Avdelningen bestod i januari 1972 av 34 avdelning, varför geologiska arbeten om personer, varav 14 akademiker. havsbottnen hänförs till allmänna byråns Byrån har också en hydrofysikalisk avdel- sektioner för kvartär- och hydrogeologi samt ning. Denna arbetar med inköp, testning och stratigrafi och paleontologi. Ifrâga om mateservice av mätinstrument, utprovning av mät- riel har SGU endast lättare provtagningsutmetoder för de ovan nämnda undersökning- rustning. Öresundsundersökningarna utförs arna, samt vattenanalyser. Avdelningen sys- med hjälp av marinseismisk utrustning, selsätter 15 personer inom det här aktuella m. m. som hyrts från Stockholms universivarav 4 akademiker. tet. Även det utnyttjade fartyget kommer området, De båda nämnda avdelningarna finansie- därifrån. ras helt med uppdragsmedel (beträffande Däremot har SGU vid geofysiska avdel- SMHI:s verksamhet hänvisas i övrigt till ningen egna resurser för bl. a. flygmagnetiska kapitel 8). mätningar, som kan utnyttjas även över Marinstabens hydrografiska detalj insam- havsområden. Denna utrustning utnyttjades lar och bearbetar data om de oceanografiska vid de ovan nämnda förberedande arbetena förhållandena i vattnen runt Sverige. Arbetet för Oljeprospektering. är framför allt inriktat på ubåtskrigföringens De svenska forsknings- och utvecklingsarbehov. Den hydrografiska detaljen består av betena avseende marin geologi bedrivs främst en stabshydrograf och fyra hydrograf- vid universitet och högskolor. assistenter, av vilken en är stationerad vid Vid universitetet i Stockholm finns inom fiskeristyrelsens hydrografiska avdelning i den geologiska institutionen en avdelning för Göteborg. Detaljens fältarbete sker i nära marin geofysik och en avdelning för geo-

mikrobiologi och kemisk sedimentologi. In- Bergens universitet och USA ett omfattande om den förra avdelningen har verksamheten studium i Norska havet - Polarhavet. Desspågått sedan tidigare delen av 1960-talet. utom bedrivs vid laboratoriet kartering av Den har i stor utsträckning varit inriktad på Skagerack-Kattegattsbottnama med avseenatt utveckla som lämpar sig för de på giftnivå och bottnarnas nuvarande och apparatur undersökningar av den svenska kontinental- kommande kondition. Laboratoriet svarar sockeln. Fältundersökningama har därjämte för geologisidan i Byfjordsgruppen och i resulterat i geologiska kartor över berggrund kontrollgruppen i Brofjorden samt skall deloch kvartära avlagringar inom delar av Öster- ta i motsvarande för Oslofjorden och Nordsjön. Undersökningar har också utförts av sjön. Laboratoriet har en egen båt. havsbottnen i Västerhavet och Norska havet Vid geologiska institutionen vid Chalmers samt i vissa svenska insjöar. Avdelningen tekniska högskola/Göteborgs universitet beförfogar över två specialutrustade fartyg för drivs forskning avseende provtagningsteknik maringeofysikaliska undersökningar och och vidareutveckling av metoder för faststälprovtagningar av havsbottnen, apparatur för lande av de lösa sedimentens lagermäktighet kontinuerligt registrerande reflektions- och utbredning samt bottentopografi. I seismik, ett sonobojsystem för refraktions- forskningsprogrammet ingår också kartläggseismiska mätningar samt apparatur för prov- ning av shelf-sedimenten på västkusten och tagning och submarin bildupptagning. deras sedimentpetografi. Vid den geomikrobiologiska avdelningen Vid universitetet i Uppsala finns en avdelpågår forskning över hur kemisk sedimenta- ning för fasta jordens fysik där man utfört tion, inte minst med avseende på tunga seismiska, magnetiska och gravimetriska armetaller, under inflytande av bakteriell verk- beten rörande Östersjön. Vid den paleobiosamhet kommer till stånd. Forskningen på logiska avdelningen, som tidigare tillhörde detta område har konsekvenser i olika hän- den paleontologiska institutionen, bedrivs seenden bl. a. för naturvård och ekologi. biostratigrafisk forskning avseende en stor Laboratorieforskningen sker huvudsakligen del av Östersjöområdet. Vid den paleontolomed hjälp av en för geovetenskaperna unik giska institutionen studerar man bl. a. bildapparatur för kontinuerlig bakterieodling, i ningssättet hos unga marina sediment och vilken produktionen av metallsulfider kan arbetar dessutom med frågor rörande kontiske under strängt kontrollerbara förhållan- nentaldriften och Atlantens uppkomst. Den den. Ett fältlaboratorium för studier av det naturgeografiska institutionen har ett geokemiska utbytet mellan havsvattnet och morfologiskt laboratorium där erosion och bottnen är inrymt på en husbåt som tillhör sedimenttransport studeras experimenellt. avdelningen. Denna verksamhet är knuten Vid lantbrukshögskolans institution för till Askö-laboratoriet. För vissa utsjöunder- marklära har bl. a. Östersjösedimentens halsökningar förfogar avdelningen över en ter av tungmetaller och biocider undersökts. snabbgående motorbåt. Vid institutionen för vattenbyggnad på Vid universitetets kvartärgeologiska insti- tekniska högskolan i Lund studeras och tution har de lösa avlagringama i Kattegatt utvecklas metoder för att utvinna lösa avlagstuderats ingående. ringar från havsbottnen. Vidare arbetar man I Göteborg finns ett maringeologiskt labo- där med problem rörande bottentransport av ratorium, finansierat genom medel från na- sediment. Vid universitetets geologiska institurvetenskapliga forskningsrâdet, riks- tution behandlas frågor rörande strandförbankens jubileumsfond och statens natur- skjutningar vid Blekingekusten och atlantisvårdsverk. Vid laboratoriet bedrivs forskning ka djuphavssediment. rörande djuphavssedimentens kemi, isotop- Bland övriga institutioner vilkas forskning kemi, mineralogi, mikropaleontologi och är eller kan bli av betydelse för förståelsen av stratigrafi. Vidare sker i samarbete med havsområdenas bottenförhållanden kan näm-

nas laboratoriet för isotopgeofysik vid Upp- gästforskare. Huvuddelen av forskningen vid sala universitet, naturgeografiska institutio- stationen utförs av gästforskare, vilka brukar nen vid Stockholms universitet, geologiska uppgå till 80 â 90 per år. Övriga arbeten institutionen vid Kungl. tekniska högskolan, rör i huvudsak lângsiktigare faunaundersökrikets allmänna kartverk och statens vatten- ningar och biologiska recipientstudier. På fallsverks vattenbyggnadslaboratorium. stationen är fortlöpande 6 â 8 akademiker Marin biologi. De statliga insatserna ifråga plus ett 10-tal personer med biträdande om fortlöpande, regelbundna undersökning- uppgifter verksamma. Till stationen hör ar för att främja utnyttjandet av havens bl. a. tre undersökningsbåtar av mellan 10 biologiska resurser är koncentrerade till och 25 meters längd. ñskeristyrelsen. Denna är dels central för- Marinbiologisk forskning bedrivs vidare valtningsmyndighet för ärenden angående vid samtliga landets universitet. Akademiska fiske och fiskerinäring, dels chefsmyndighet topptjänster med marinbiologisk inriktning för statens lokala fiskeriadministration. Sty- finns emellertid endast vid universitetet i relsen skall beakta såväl yrkesfiskets som Göteborg, där det finns en professurimarin fritidsfiskets intresse och samarbeta med mikrobiologi och en biträdande professur i lantbruksnämndema. marin botanik. Vid avdelningen för marin Den biologiska avdelningen vid fiskeri- mikrobiologi studeras marina svampar, saltstyrelsens havsfiskelaboratorium sysselsätter tolerans och Oorganisk kvävemetabolism. 20 personer (1971) varav 8 akademiker. Vid Forskningen vid den marinbotaniska avdelavdelningen utförs främst långsiktiga under- ningen är inriktad på olika alggrupper (fastsökningar av fisk- och skaldjursbestând med sittande och plankton) samt marina svampar hjälp av märkningar, provfisken, och bakterier. Forskningen är av systema-

rasanalyser,

studier av dygnsrytm, ägg- och larvföre- tisk, ekologisk och fysiologisk inriktning. komst, allmännare ekologiska studier, m. m. Algernas praktiska betydelse och användbar- Vid havsfiskelaboratoriet görs också mät- het behandlas också. Stor aktualitet har ningar av primärproduktionen i havet och pågående undersökningar över primärproallmänna planktonundersökningar. Man sö- duktionen och över omsättningsstörningar ker vidare kartlägga vissa skärgårdsområdens förorsakade av rniljöförändringar, t. ex. gebiologiska förändring till följd av mänskliga nom vattenföroreningar. aktiviteter såsom utsläpp av föroreningar och Vid universitetets zoologiska institution sandsugning. Dessutom bedrivs försök med bedrivs forskning rörande ekologin inom fiskeredskap samt undersökningar av fångs- vissa hårdbottensamhällen samt rörande ternas beroende av fiskeansträngningen. fiskars fysiologi och toxikologi med särskild Fiskeristyrelsens tre fiskeriundersöknings- hänsyn till vattenföroreningsaspekter. Vid fartyg med l4 befäl och 18 ombordanställda institutionen för medicinsk kemi arbetas i administreras av styrelsens administrativa by- begränsad omfattning med förhållandet melrå. lan proteinproduktion hos plankton och Beträffande fiskeristyrelsens arbeten hän- fiskars reproduktionskapacitet. visas i övrigt till beskrivningen av hydro- Till Göteborgs universitet hör en fältstagrafiska avdelningen i detta avsnitt, redo tion på Tjärnö söder om Strömstad. Statio- v görelsen i kapitel 8 för mät- och observa- nen används huvudsakligen för utbildningstionsverksamheten samt redogörelsen i kapi- ändamål. tel ll för den internationella verksamheten. Vid Uppsala universitets växtbiologiska Kristinebergs Zoologiska station i Fiske- institution studeras vegetationsutbredning i bäckskil, som ägs av Vetenskapsakademien, svenska kustvatten samt den regionala förutnyttjas främst för marinbiologiska forsk- delningen av närsalter och dessa ämnens ningsändamål. Dess uppgift är dels att inverkan på marina växtsamhällen. Vid fysiosjälv bedriva forskning, dels att ge service åt logiskt-botaniska institutionen studeras till-

170 ›.v-

växtsubstanser insti- Avdelningen dishos alger; vid Zoologiska hög grad interdisciplinära. tutionen livscyklar hos marina evertebrater ponerar över en mycket god elektronmikrosamt marina faunors förhållande till recipi- skopisk utrustning (svepelektron- och transvid zoofysiologiska institutionen rnissionsmikroskop). Institutionen är huvudentmiljöer; de fysiologiska verkningarna av förgiftat sakligen utnyttjare av universitetets ombygg- Växtbiologiska institutionen da men relativt moderna räktrålare på drygt avloppsvatten. har tillgång till ett forskningsfartyg i enskild 40 bruttoregisterton. institutionen disponerar Vid limnologiska institutionen behandlas ägo. Zoologiska Klubbans biologiska station vid Fiskebäcks- problem rörande makro- och mikrofytvegekil och en båt för fältstudier. Vid zoofysiolo- tationen i marin miljö, särskilt Öresundsgiska institutionen finns ett fluviarium för regionen. arbeten. Kemiska institutionens biokemiska avdelexperimentella I Uppsala ligger också lantbrukshögskolan ning medverkar i undersökningar av funktiov med institutionerna för genetik och växtför- nella egenskaper hos proteinprodukter utädling samt växtfysiologi, vid vilka man vunna ur marina råvaror. arbetar med biokemi och cytologi avseende Vid Stockholms universitet med fältstahavsfisk tionen Askölaboratoriet i Trosa bedrivs en samt gör vissa biologiska recipientundersökningar med biocidstudier. omfattande marinekologisk forskning. Vid Lunds universitets marinbiologiska Forskningsprogrammet är sedan ett år tilllaboratorium (institutionen för systematisk baka (l juli 1971) centrerat till det första och ekologisk botanik) studeras den bentiska ekologiska storprojektet i Sverige, benämnt algflorans sammansättning och ekologi, dess ”Energiflöden genom Östersjöns ekosystem reaktion på ändrade omvärldsfaktorer (salini- vilket i huvudsak är finansierat genom medel tet, fosfor, kväve, spårelement, energiförhål- från Statens naturvetenskapliga forskningslanden, toxiska substanser) och ackumula- råd. Projektets motivering är bl. a. bottention av toxiska substanser. Vidare studeras vattnets syresituation, kustområdenas nedfytoplankton ur kvalitativa och kvantitativa smutsning samt biociders och tungmetallers aspekter och reaktionen på ändrade naturliga höga koncentrationer i fisk från Östersjön. och av människan orsakade förhållanden. Målet är uppbyggandet av en ekolo- Även den marina svampflorans förändring i gisk modell av Östersjön med ett sådant vid ökad föroreningsbelast- informationsinnehåll att prognoser för den sammansättning för undersökningar. Under- framtida utvecklingen av systemen kan utning är föremål är södra Östersjön, Öre- föras med hjälp av simuleringsteknik. Askösökningsområden sund och Kattegatt. laboratoriet deltar också i den av statens institutionens ekologiska av- naturvårdsverk finansierade ”Östersjöunder- Zoologiska delning har sin huvudinriktning på limniska sökningen med avsikt att kartlägga långsikoch terrestra problem, men vissa undersök- tiga förändringar i Östersjön. Undersökningav faunaförändringar i samband med arna bedrivs året om och för närvarande ningar i Öresund förekommer. Vid avdel- arbetar ett 25-tal forskare vid Askölaboragrustäkt ningen för strukturell zoologi är den huvud- toriet, representerande zoologi, botanik, geosakliga forskningsinriktningen studier av hor- logi, kemi, mikrobiologi och hydrodynamik. organ samt sinnesorgan De moderniserade lokalerna omfattar bâtmonproducerande foto- och kemosensoriska) hus, mäss, förråd och bostäder. Under labo- (huvudsakligen och deras adaption till olika biotoper. I- ratoriets 10-åriga tillvaro har nybyggnader samband med det senare projektet planeras skett av större bâthus och bostäder. Laboraett under flera år pågående forskningspro- toriet förfogar över två snabbgâende plastgram om den bentiska och epibentiska fau- båtar för provtagning med lättare utrustning nan i Norska havet. Dessa undersökningar samt en enmans ubåt. För närvarande byggs kommer dock att få vidare aspekter och blii också ett 16-meters undersökningsfartyg.

Laboratoriet disponerar dessutom en omfat- hållande, särskilt i Östersjön. Vid svenska tande och modern apparatur för provtag- institutet i Göteför konserveringsforskning ningar och laboratorieundersökningar. Askö- borg studeras tisk frân konsumtionssynlaboratoriet kan idag betraktas som centrum punkt. för svensk marinekologisk östersjöforskning. Navalmedicin. Den navalmedicinska I Stockholm finns också statens natur- forskningen i vårt land har länge varit inrikvárdsverk, vars forskningsnämnd bekostar en tad mot frågeställningar som aktualiserats vid betydande del av svensk marinbiologisk dykning och ubåtstjänst inom flottan. forsknings- och undersökningsverksamhet (se Grundläggande navalmedicinsk forskning likovan). Naturvårdsverket utför emellertid som tillämpad forskning bedrivs vid vissa universitets också på egen hand vid sitt undersöknings- medicinska forskningsinstitulaboratorium vissa marinbiologiska tioner. arbeten, främst mikrobiologisk analys av vattenprover 1954 inrättades under flyg- och navalfrån förorenade kustavsnitt. medicinska nämnden en navalmedicinsk Vid Umeå universitets biologiska institu- forskargrupp, som 1963 överfördes till stattion bedrivs metod- och instrumentutveck- ens medicinska forskningsråd och utgör den ling för planktonundersökningar och under- navalmedicinska avdelningen vid karolinska vattensljusmätningar. Följande prototyper institutet. Vid avdelningen studeras inverkan har utvecklats: av höga atmosfärtryck och på respirations- kvantspektrometer för mätning av ljusets cirkulationsfysiologiska funktioner ivila och spektrala sammansättning under muskelarbete, gasutbyte i lungor och - indikator - för Växtplankton partiklar vävnader samt psykofysiologiska funktioner färgade lösta ämnen i övertrycksmiljö. Man förfogar över tryck- - för klorofyllfluorescensapparat mätning kammaranläggningar och apparatur för konav primärproduktionskapacitet tinuerlig och automatisk insamling och bear- - och remote-sensing-apparat (synligt ljus betning av fysiologiska data samt moderna IR-området). och ändamålsenliga lokaler. Undervattensla- Dessutom bedrivs vissa studier av marina boratorium saknas. ekosystem, bl. a. med utgångspunkt i lokaler Vid flyg- och navalfysiologiska laboratoi J ärnäs utanför Nordmaling. riet inom institutionen och för fysiologi Vid kemiska institutionen bedrivs elek- medicinsk fysik vid Lunds universitet arbetar trodutveckling och studier över partiklars man främst med problem rörande skadeverkljusspridning. ningarna av tryckförändringar såsom tryck- Förutom de undersökningar och den fallssjuka (eller dykarsjuka), lungbristning grundläggande forskning rörande havets or- och balansstörningar. Metoder att motverka ganismer som hittills omtalats förekommer och behandla dessa skadeverkningar utnärbesläktad naturvetenskaplig verksamhet Vidare studeras prövas. frågeställningar röockså på andra håll. Vid Naturhistoriska rande olika gasblandningar som andningsriksmuseet undersöks kemiskt analytiskt medium för dykare samt vätskeandning och ackumulation av biocider hos insamlade ormycket höga trycks inflytande på organisganismer från Östersjön och Västerhavet. men. Arbete görs för att medicinskt tekniskt Vid riksmuseet bearbetas vidare allmänt - utveckla andningsapparatur och tryckkamliksom iviss utsträckning även vid Göteborgs mare för Vid laboratoriet finns dykare. ä naturhistoriska museum och Malmö museum avancerad tryckkammarutrustning och där-

i

- av marin j: samlingar fauna ur andra mera till ansluten mätapparatur. Lokalerna är hårt

i

speciella aspekter. Vid laxforskningsinstitu- utnyttjade. tet i Älvkarleö, som är delvis statligt finan- En omfattande tillämpad forskning och sierat genom vattenfallsverket, arbetar man avseende bedrivs av utveckling dykning med frågor rörande laxbeståndets marinen. Inom upprätt- marinens dykerikontor

tjänstgör både militär och civil personal, den sektion för simulering av fartygsmanövresenare avlönad genom den försvarsmedicinska ring, fartygsrörelser, m. m. forskningsdelegationen. Vid försvarets forskningsanstalt bedrivs Till navalmedicinen kan även hänföras forskning inom flera marintekniska områdfrågor beträffande ubåtshygien och toxikolo- en. Inom området - inom hydroakustik gi som studeras inom marinen. Beträffande vilket f. ö. knappast någon annan forskning marinens dykeriutveckling se även avsnittet än den vid FOA bedrivs inom landet - 6.7. arbetar ett 20-tal personer. Vid FOA bedrivs Marinteknisk forskning. Marinteknisk också hydrooptisk forskning, forskning avseforskning med skiftande inriktning bedrivs ende styr- och reglerteknik, manipulatorpå flera platser i landet. Redan tidigare har teknik, spridning av radioaktivitet i bl. a. nämnts utvecklingen av provtagningsteknik vatten, navigeringsteknik, mät- och datam. m. avseende lösa avlagringar vid Chalmers teknik och fjärranalysteknik. tekniska högskolas och Göteborgs universitets gemensamma geologiska institution. Utveckling av metoder för att utvinna lösa avlagringar från havsbottnen vid tekniska Synpunkter och förslag högskolan i Lund har likaledes nämnts. Som framgått tidigare bedrivs också hyd- De nuvarande totala kostnaderna för svensk rodynamisk processforskning vid bl. a. de havsutforskning inom den offentliga sektorn tekniska högskolorna. har på s. 162 beräknats till ca 32 milj. Vid de tekniska högskolorna i Göteborg kronor per år. Det är av intresse att ställa och Stockholm bedrivs forskning och utbild- dessa kostnader i relation till värdet av det ning inom områden med anknytning till svenska havsutnyttjandet. Förstahandsförskeppsteknik. Speciellt kan nämnas institu- säljningsvärdet av den svenskfångade fisken tionen för skeppshydromekanik vid är drygt 200 milj. kronor och värdet av den Chalmers tekniska högskola. Institutionens sand och det som vi tar från grus upp forskning är inriktad på problem avseende havsbottnen är mellan 5 och 7,5 milj. kronor fartygs motstånd mot framdrivningen, pro- per år. Redan detta ekonomiskt mätbara pellrar och andra framdrivningsorgan, samt havsutnyttjande har alltså ett värde som stabilitets- och sjöegenskaper hos fartyg. klart överstiger 200 milj. kronor om året. Institutionen disponerar bl. a. en försökssta- Till detta kommer de mycket stora, men tion i Långedrag i Göteborg. Institutionen svåruppskattade, värden som ligger i framför har nyligen också fått ett nytt laboratorium allt transportutnyttjandet, recipientutnyttinne på chalmersområdet där bl. a. en mind- jandet och fritidsutnyttjandet av havet. re släpränna skall installeras. I framtiden kommer havets betydelse att Den mest omfattande skeppstekniska ytterligare öka. Utredningen har föreslagit forskningen i landet bedrivs emellertid vid att den svenska kontinentalsockeln karteras Statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg geologiskt. Skyddsaspekterna på havet blir (se nedan). Forskningen avser skrov och alltmer betydelsefulla. Vi kan sålunda se skrovformer, framdrivningsmetoder, kavita- fram emot ett ökat utnyttjande av och ett tionsproblem, styr- och manövreringspro- ökat intresse för haven. blem, fartygs rörelse i sjögång (inkluderande Det är enligt havsresursutredningens bevägspektra m.m.). Vid skeppsprovningsan- dömning klart att detta ökade utnyttjande,i stalten arbetar nära 100 personer varav kombination med det betydande utnyttjanungefär en tredjedel är akademiker. I anstal- det som redan idag finns, förutsätter att en tens forskningsresurser ingår bl. a. ett mo- relativt omfattande havsforskning äger rum. dernt kavitationslaboratorium, en stor Det synes av dessa skäl klart att den svenska skeppsprovningsränna samt en väl utbyggd havsforskningens omfattning bör öka.

El Havsresursutredningen finner det sålunda containers och dessutom extra personalutmotiverat att svensk havsforskning ges ökade rymmen för ett 10-tal personer. Sammanlagt

resurser. Framför allt gäller detta forskning- kan 30 personer bo ombord sommartid.

en vid universitet och högskolor. Även forskningsstationerna bör förstärkas. Både utrustning av existerande stationer Nya, icke nu förutsebara frågeställningar och anläggandet av nya stationer kan bli kommer att väckas när de föreslagna karte- aktuellt. Havsresursutredningen vill peka på rings- och mätningsprogrammen börjar ge- behovet av förstärkta resurser vid Askölanomföras. Frågor angående omfattning och boratoriet, beträffande både laboratorieinriktning av havsutforskningen måste suc- utrustning och fartyg. Möjligheten att förlägcessivt avgöras efter hand som havets resur- ga en helt ny forskningsstation till Gotland ser på olika sätt utnyttjas i framtiden. bör övervägas, med hänsyn till det centrala Havsresursutredningen anser det därför inte läget i Östersjön. En sådan station kan på meningsfullt att nu specifikt ange vilka sikt bli av stor betydelse för flera länders belopp, forskningstjänster osv. som bör östersjöforskning. Av intresse är också möjsatsas på olika sektorer. Det bör ankomma ligheten att utnyttja resurserna vid Atompå den i kapitel 12 föreslagna delegationen energis forskningsstation i Studsvik för havsför havsresurser att fortlöpande följa utveck- forskning, bl. a. radiokemisk och strålbiololingen av havsutnyttjandet och i samband gisk forskning. därmed föreslå forskningsinsatser. Av stor betydelse vid planeringen av de Det finns inom svensk havsforskning ett framtida forskningsresurserna är också det starkt behov av bättre forskningsfartyg. förhållandet att Sjöfartsverket och SMHI Framför allt gäller detta de delar av havs- inom en snar framtid flyttar till Norrköping. forskningen som icke har en biologisk Detta möjliggör ett nära samarbete-mellan inriktning. Frågan om hur fartygssituationen dessa båda myndigheter och Linköpings skall kunna förbättras bör utredas av den tekniska högskola och universitet liksom

föreslagna delegationen för havsresurser. med forskningsstationerna i Studsvik. Detta

Med hänsyn till de långa projekteringstiderna är av betydelse med hänsyn både till för forskningsfartyg bör detta arbete påbör- forskningsfartyg och forskningsstationer, jas så snart som möjligt. men också i ett vidare sammanhang. Av intresse i det sammanhanget är att Här bör också nämnas att frågan om man vid styrelsen för teknisk utveckling, huvudmannaskapet för Kristinebergs zooloinom den havstekniska fram giska station är under utredning i annat gruppen, tagit konstruktionsritningar för ett forskningsfar- sammanhang. tyg. Detta har skett med utgångspunkt i de bedömda forskningsbehoven. Fartyget är E! Havsresursutredningen föreslår att till-

av containertyp, dvs. laboratorier för olika gången pa forskningsfartyg förbättras och att

discipliner finns inrymda i containers som forskningsstationerna upprustas i samband kan bytas ut. På vissa expeditioner är med en allmän förstärkning av svensk havsfartyget genom sin containerlast sålunda forskning. En ny forskningsstation på Gotutrustat för zoologisk forskning, på andra land bör övervägas. Ansvaret för dessa expeditioner för geologisk forskning osv. åtgärder bör läggas på den z kapitel 12 Även andra alternativa eller komplette- föreslagna delegationen för havsresurser. rande möjligheter bör beaktas i fartygsfrågan. I många fall kan det vara lämpligt att Forskning, utveckling och produktion r. hyra fiskebåtar. Möjligheten att sommartid inom näringslivet hyra Sjöfartsverkets nya vänerisbrytare och förse den med laboratoriecontainers finns Havsresursutredningen har som tidigare

dngaøtzsnpkánøcøanwøznaø

också. Denna isbrytare har platser för två nämnts utfört en enkätundersökning avseen-

de forskning och utveckling inom industrin. görs i landet kan nämnas laserutrustningar Undersökningen, som redovisas nedan, utför- för positionsbestämningar, hydrografiska des 1968/69 och är därför inte i alla stycken och kemiska registrerings- och analysinstruaktuell. En del svenska industriprojekt redo- ment, ekolod och utrustning för telefoni, visas emellertid också i kapitlen 4 och 5. Där television och foto under vatten. finns till viss del färskare uppgifter. l Sverige tillverkas också andningsappara- Enkäten riktades till 135 företag. Fiskare- ter med luft för lätta dykare. Materielen är na företräddes av sin Centralorganisation och internationellt sett av god kvalitet och ingick alltså inte med enskilda företag. utvecklingsarbeten avseende en universal- Totalt redovisade 67 företag l 12 projekt där apparat för både luft- och nitroxdykning man engagerade sig i, eller planerade att pågår. Av internationellt intresse i dykeriengagera sig i, verksamhet som särskilt gäller sammanhang kan också vara att en relativt havsområdenas utnyttjande. Endast 5 pro- enkel och billig s.k. konstantvolymdräkt cent av projekten var emellertid av utpräglad framtagits i landet. forskningskaraktär. Dränkbara pumpar för stora djup, under- Inga enstaka företag eller bolagskonstella- vattenskablar, fiskeredskap samt rör och tioner föreföll utöva ett dominerande infly- cisterner för transport och lagring av olja och tande över vad som skulle kunna karakteri- gas förekommer också bland de svenska seras som en havsforskningsindustriell sek- företagens produkter. Ett uttalat intresse hos tor. Tvärtom syntes stor splittring råda på flera företag finns för tillverkning av tyngre området där de mest olika typer av företag utrustning för exploatering av mineraltillmed helt skilda ägarintressen och omsätt- gångar till havs, okonventionella forskningsningar varierande från några tusental kronor farkoster, olika slags djupdykningsutrusttill miljardbelopp uppträdde. ning, m. m. Av företagens ovannämnda 112 projekt Förutom genom fiske exploaterar svenska rörande havsforskning och havsutnyttjande företag havsområden dels genom att tillvaraavsåg 33 procent uppdragsverksamhet, 26 ta lösa avlagringar, väsentligen sand, dels procent tillverkning av materiel och utrust- genom att använda havet som recipient för ning och 21 procent exploatering av havsom- avloppsvatten. Dessutom är flera företag rådenas naturtillgångar. I övriga fall gällde engagerade i den nystartade svenska prospekengagemanget väsentligen stöd åt eller anli- teringen avseende olja och gas, medan andra tande av andra företag. använder sig av havet för provtursverksamhet Den aktuella uppdragsverksamheten ut- och instrumenttestning. görs främst av avlopps- och recipientundersökningar. På prospekteringssidan företas El Havsresursu tredningen föreslår att ett nära geofysiska undersökningar av olika slag av samarbete etableras mellan den föreslagna flera företag. Bogserings- och bärgningsverk- delegationen för havsresurser och näringssamhet samt dykeriarbeten är andra upp- livet i frågor som teknisk utveckling, exploadragsområden av mer än perifert intresse. tering m. m. Tillverkningen av produkter för användning vid havsområdenas utforskande och utnyttjande omfattar till största delen far- Utbildning tyg, fyrar, kommunikationssystem, navigationsutrustningar m. m. En nödvändig- förutsättning för ett fram- Ubåtar och utrustning för sådana spelar gångsrikt havsutnyttjande är naturligtvis att här en stor roll. Utveckling av sterlingmo- tillräckliga och ändamålsenliga utbildningstorer, som bör kunna vara användbara för möjligheter finns inom området. undervattensfarkoster, pågår. Havsresursutredningen har inte sett som Bland de många instrumenttyper som sin uppgift att lägga fram detaljerade förslag

angående utbildningens uppläggning, studie- statliga myndigheter med inriktning på havsplaner m. m. Däremot kan vissa allmänna utnyttjande. Former bör skapas som gör det riktlinjer anges. möjligt för denna personal att vid behov Av stor betydelse för utbildningens kvali- delta i lämplig universitetsundervisning. Omtet är att också forskning bedrivs vid de vänt har också studenter vid universiteten institutioner där utbildningen sker. Från den ofta glädje av att kunna delta i den synpunkten är de förslag angående forsk- verksamhet som bedrivs vid de nämnda ningens förstärkning som framlagts tidigare i myndigheterna. Här finns ett ömsesidigt detta kapitel väsentliga också för utbild- intresse hos universitet och myndigheter av ningen. att kunna utnyttja varandras resurser. Denna Havsresursutredningen vill också betona fråga bör särskilt beaktas i samband med att att grundläggande naturvetenskapliga och Sjöfartsverket och SMHI förläggs till Norrtekniska kunskaper är en nödvändig förut- köping. Dessa båda myndigheter förlorar sättning för en eventuell specialinriktning på därvid en del av kontakterna med universitet havsforskning eller havsteknik. och högskolor i Stockholm, men nya kon- Under senare år har en frivillig kurs i takter bör istället kunna etableras med undervattensteknologi för blivande civil- tekniska högskolan och universitetet i Liningenjörer hållits vid Chalmers tekniska hög- köping. skola. Denna och liknande kurser svarar mot ett klart behov och bör enligt havsresursut- EI Havsresursutredningen menar att den i redningens uppfattning ges även i fortsätt- kapitel 12 föreslagna delegationen för havsningen. resurser fortlöpande bör följa utbildnings- Havsresursutredningen vill också ta upp frågorna inom sitt fält och vid behov föreslå frågan om fortbildning av personal vid förändringar och utvidgning av utbildningen.

å:

l

a

Havsforskning utomlands

Inledning tion internationellt sett i fråga om utveckling av teknisk utrustning för marin forskning I flera länder har under 1960-talet anslagen och exploatering. för tillämpad havsforskning och marin tek- Det har inte varit att i den möjligt nologi ökat markant. Föroreningsproblem följande redogörelsen få med uppgifter från och utnyttjandet av havet för transporter, statshandelsländerna. födoämnesförsörjning och mineralexploatering har tagit en betydande del av insatserna. Mycket stora insatser har också gjorts för att Amerikas förenta stater utveckla militär marin teknik. Samtidigt har större resurser ställts till förfogande för Allmän utveckling grundläggande forskning i syfte att öka kunskaperna om havsmiljön. Betydande resurser har sedan länge tilldelats Resursökningarna har varit särskilt havsforskningen i USA. Särskilt den ameriiögonenfallande i USA. Anslagen till havs- kanska flottan har på bred front främjat forskning har också kraftigt ökat under Flottan forskning på området. är fortfarande senare år i

b1._a. Frankrike, Japan, Förbunds- den ojämförligt största anslagskällan för de

republiken Tyskland, Storbritannien, Canada marina vetenskaperna. Dess roll markeras av och Sovjetunionen. l flera länder har anatt den svarar för ca 50 % av de amerikanska skaffningen av forskningsfartyg upptagit en havsforskningresurserna.

väsentlig del av resursökningarna. En bety- Vid mitten av 1960-talet ökade de federa-

dande del av havsforskningen bedrivs av la myndigheternas intresse för marin vetenmilitära myndigheter. och teknisk starkt. Havsskap utveckling Parallellt med de stora statliga insatsemai blev forskningen livligt debatterad under vissa länder har den enskilda industrins 1964 och 1965. Bl. a. ägde flera kongressintresse för havsforskningsteknik ökat. Särhearings rum angående de amerikanska insatskilt vissa stora amerikanska har företag serna för att öka kunskaperna om haven och under de senaste åren arbetat intensivt på att påskynda utnyttjandet av havens resurser i utveckla marinvetenskaplig apparatur, såsom ekonomiskt syfte. Industrikommittéer tillinstrument av olika slag för registrering och sattes för att granska förutsättningarna för mätning, borrutrustning, pumpsystem m. m. havsteknisk utveckling och exploatering. I Vid sidan av amerikansk industri 1965 tillsattes vidare förefaller maj en arbetsgrupp japanska företag inta en framskjuten posi- inom presidentens kommitté i rådgivande

12-

forskningsfrågor. Gruppen lade påföljande år exploateringen av havets tillgångar hög priofram en rapport med rekommendationer till ritet i budgeten år 1966. De federala anslaatt formulera ett långsiktigt gen för havsforskning i USA beräknades då presidenten amerikanskt havsforskningsprogram (Effec- till ca 1700 milj. kr. (Beloppet utgjorde tive Use of the Sea. Report of the Panel on detta år knappt 2 procent av de totala Presidents Science Advisory federala utläggen för forskning och utveck- Oceanography. Committee, June 1966). Kommittén före- ling.) Anslagen höjdes påföljande år till drygt ett brett federalt havsforsk- 2 000 milj. kr. Ökningen av den amerikanska slog upplagt som innebar en fördubbling havsforskningsbudgeten har sedan dess fortningsprogram, av resurser för havets fredliga utnyttjande satt. 1972 uppgår de federala anslagen för under den kommande femårsperioden samt havsutforskning (Marine Science and

en väsentlig ökning även av flottans forsk- Technology) till 3 100 milj. kr. Gruppen föreslog vidare att ningsutgifter. existerande civila myndigheter med havsforskning på sina program skulle samman- Inriktning och målsättningar föras i en ny federal myndighet med ansvar

för marin forskning och utveckling. Det amerikanska havsforskningsprogrammet Genom ett kongressbeslut år 1966 stad- innefattar betydande insatser på snart alla fästes ett förslag om en betydlig förstärkning grenar av forskningsfältet. Programmet kan av organisationen för havsforskning (Marin beskrivas som ett trestegsprogram, som inne-

Resources and Engineering Development fattar förstärkta resurser för: Act). Beslutet innebar en uppmaning till

presidenten att utveckla ett långsiktigt grundforskning, baserad på de klassiska nationellt forskningsprogram med biträde disciplinerna fysik, kemi, geologi och av ett nationellt planeringsorgan, National biologi: Council on Marine Resources and Engineering Development, vanligen benämnt Marine utveckling av erforderliga tekniska Sciences Council, under vicepresidentens hjälpmedel för forskning och utveckling ordförandeskap. Samtidigt tillsatte presidensamt serviceåtgärder, såsom utbildning, ten en permanent nationell kommission, datainsamling och informationsspridning, Commission on Marine Science, Engineering, kartläggning av naturresurser etc: and Resources, som bl. a. skulle tjäna som rådgivande expertorgan till det nationella kommersiell exploatering. av resurserna rådet. för att tillgodose samhällsbehoven inom Planeringsrådet, Marine Sciences Council, t. ex. försvar, transporter, mineral- och har sedan dess årligen framlagt rapporter oljeutvinning, miljövård och livsmedels- (Marine Science Affairs) som redovisar läget försörjning. inom havsforskningen i USA och presenterar riktlinjer för den framtida utvecklingen. Rådets koordineringsuppgifter har sedan över- Planeringen följer sedan 1966 allmänna tagits av den år 1970 inrättade National riktlinjer i den ovannämnda Marine Resour- Oceanic and Atmospheric Administration ces and Engineering Development Act. I

(NOAA, se nedan). Commission on Marine kongressens mandat till presidenten 1966

Science, Engineering, and Resources ladei konkretiserades målsättningen ytterligare. januari 1969 fram ett förslag till nationellt Kongressen rekommenderade ökad upp-

handlingsprogram inom havsforskningen märksamhet på bl. a. följande frågor: (Our Nation and the Sea). - och ökat Parallellt med att organisationen effektivi- ökade kunskaper om havsmiljön serades gav presidenten havsforskningen och utnyttjande av havets resurser; . ._ a. . 178 ...i ..

KIL-Aüânnråyøøuü

främjandet av privata investeringar i ut- gram. Detta gäller bl. a. den rättsliga regleforskning av havsmiljön, teknisk utveck- ringen av havets utnyttjande. Det erfordras, ling, handel och ekonomiskt utnyttjande konstaterar en internationell man, havslag, av havets tillgångar; A Legal Regim for the Deep Ocean Sea-

bed. Långsiktiga planer måste vidare upp- förbättrad utbildning inom de marina rättas för att utforska havet i internationell

vetenskaperna; regi. Större gemensamma resurser härför

erfordras. utveckling av teknisk utrustning och in- Utvinning av födoämnen ur havet ägnas strument att använda inom havsforsk- stort i det amerikanska utrymme programningen; met. För att stärka det kommersiella fisketi

landet finns ett särskilt program, Food ett effektivt utnyttjande av havsforsk- from the Sea Program. Bakgrunden är att ningsresurserna i det amerikanska samhäl- USA från 1956 till 1966 fallit ned från andra lets tjänst samt samarbete mellan skilda till sjätte plats bland världens fiskenationer. myndigheter och enskilda institutioner Största delen av resurserna för programoch företag för att undvika dubbelarbete; met skall användas till att insamla data med

vars hjälp man kan kartlägga fiskens levnads- samarbete med andra länder när detta finna rationella betingelser, fångstmetoder ligger i nationens intresse. samt insamla information som bl. a. övrig kan ligga till grund för internationella avtal Dessa riktlinjer har sedermera följts upp om högsjöfiske. lntensifierad för forskning av det nationella planeringsrådet för havs- att komma fram till bättre marknadsmässiga forskning. För att ge en uppfattning om produkter är en annan stor del i programinnehållet i programmen för olika sektorer met. Ett är att öka och utveckla projekt presenteras i det följande rådets rekommen- framställningen av fiskproteinkoncentrat dationer rörande internationellt samarbete, (FPC). Den intensifierade forskningen på att utvinning av födoämnen och icke levande förbättra extrakt från mindre användbara resurser ur havet samt utbildning. fiskar, exempelvis hajar, skall fortsättas. Ut- I fråga om internationellt samarbete veckling av förbättrade fångstmetoder, konstaterar rådet bl. a., att grunden för fångstredskap och fartyg ingår också i prosträvandena att vidga de internationella kongrammet. takterna utgörs av bl. a. följande premisser Den intensifierade utforskningen av havsför USA :s politik och program på området. omrâdenas icke levande naturresurser syftar Kunskapen om havet och dess resurser är bl. a. till att förstärka den inhemska gruvännu mycket begränsad. Erfarenheter och och metallindustrin. Det federala programkapacitet på havsforskningens område finnsi met innehåller i huvudsak följande: många länder, varför ett ömsesidigt utbyte kan vara fördelaktigt för alla parter. Ett service till industrin i fråga om kartering, intensifierat sökande efter nya resurser krävs meteorologiska studier, viss forskning och för att möjligheter skall finnas att föda instrumentutveckling, särskilt på det geojordens befolkning. Detta fordrar i sin tur ett logiska området; bättre utnyttjande av all tillgänglig teknologi geologiska undersökningar görs i federal för exploatering av resurserna och betydande regi för att analysera havsbottnen och mi-

kapitalinvesteringar. neraltillgångar på kontinentalsockeln Mot bakgrund härav och vad man hittills uppnått av internationella kontakter måste fullständiga marknadsstudier över ett enligt rådet uppmärksamheten alltmer riktas åttiotal mineral: alternativa källor för mot långsiktiga internationella samarbetsproutvinning analyseras, utveckling av nya

undersökningsförfaranden och ny gruv- Oceanic and Atmospheric Administration, teknik följs upp osv. NOAA.

Ett annat stort och mycket viktigt områ- Organisation och resurser de i detta program är studier över färskvattenresurser. Här ingår forskning rörande av- Ledningsorgan för havsforskningen i USA saltningsprocesser som ett stort projekt, men har som nämnts varit det år 1966 inrättade även undersökningar av sötvattentillgångar nationella planeringsområdet, Marine Scienunder havsbottnen har medtagits. ces Council. Vid dess sida har en rådgivande Utbildning av kvalificerad vetenskaplig expertkommission arbetat, Commission on och teknisk personal utgör en viktig del av Marine Science, Engineering, and Resources. det amerikanska havsforskningsprogrammet. Såväl rådets som kommissionens upp- För att möta det växande personalbehovet gifter har numera övertagits av den i oktober har nya kurser, universitetsinstitutioner och 1970 nyinrättade centrala myndigheten Naäven helt nya utbildningsanstalter skapats. tional Oceanic and Atmospheric Administra- Antalet studerande har under senare år ökat tion (NOAA) under Department of Cornstarkt. Forskarutbildningen inom de marina merce och ett fristående miljövårdsorgan, vetenskaperna har expanderat imotsvarande Environmental Protection Agency (EPA). grad. Inom NOAA har huvuddelen av den 1966 antogs National Sea Grant College civila, federala havsforsknings- och havsunand Program Act”. Programmets målsättning dersökningsverksamheten sammanförts i en är att öka utbildningen av sådan specialiserad organisation. NOAA skall genom nationella arbetskraft som behövs inom industrin och program leda forskningen och utvecklingen den statliga verksamheten, att understödja inom de marina och atmosfäriska vetenskatillämpad forskning för att kunna utnyttja perna samt samordna sina egna tekniska och de marina resurserna samt att förmedla vetenskapliga resurser med dem som finns

kunskaper och information om den marina vid andrastatliga och privata institutioner.

utvecklingen till alla intresserade inom na- NOAA är organiserat på sex större operationen. tiva enheter: I utredningen ”Our Nation and the Sea, - National som framlades i januari 1969 av Commission Ocean Survey on Marine and Resour- National Weather Service Science, Engineering, ces rekommenderas en stark resursökning för National Marine Fisheries Service att främja grundforskning och utveckling av Environmental Data Service tekniska hjälpmedel vid exploatering av National Environmental Satellite Service havets resurser. Bl. a. företogs en snabb Environmental Research Laboratories. utveckling av tekniken för att möjliggöra arbete under längre perioder på ett djup National Ocean Survey omfattar bl. a. av 2 000 fot. i kustområ- den and Geodetic Survey och

Miljöproblemen tidigareCoast

dena kräver enligt kommissionen betydande gör geodetiska, oceanografiska och maringeo- . forskningsinsatser. För att främja nyttig- logiska undersökningar. Man gör också pro- - . . görandet av kontinentalsockelområdenas gnoser rörande tidvatten, strömmar och resurser föreslog kommissionen att ett antal havsvågor orsakade av jordbävningar. speciallaboratorier skulle inrättas, ”Conti- National Weather Service utfärdar bl. a.

...ilk..-;-uz.zn.-.xrd.ansoznscxuauq

nental Shelf Laboratories. Enligt kommis- varningar och prognoser rörande orkaner, sionen erfordrades vidare ett nationellt led- stormar samt väder-, våg- och isförhållanden ningsorgan för att samordna och finansiera till havs och i de stora sjöarna. Man är alltså havsforskningen. Därför föreslogs inrättan- där bl. a. ansvarig för väderobservationerna

es...-

det av den nya myndigheten National från båtar och kuststationer.

Räkna-it.

National Marine Fisheries Service (inklu- delen av grundforskningen på området är derar en avdelning för sportfiske m. m.) koncentrerad till ett tiotal ledande universibedriver bl. a. biologisk forskning på ekono- tetsinstitutioner. miskt viktiga arter av marina organismer, Förenta staternas totala havsutforskningsanalyserar fiskeriinsatserna, söker utveckla budget för 1971 uppgick till 2 595 milj. kr. bättre fångstmetoder och agerar i interna- Detta belopp fördelade sig i milj. kr på olika tionella fiskerifrågor. Enheten har nära 30 ändamålskategorier enligt följande: större laboratorier och regionala centra samt milj. kr över 50 mindre, lokala kontor. Man förfogar Allmän oceanografisk forskning 520 över en flotta på 29 forskningsfartyg. Försvarsändamål 5 l 0 Environmental Data Service består av tre Undersökning och kartläggning av nationella centra för klimatologiska, oceano- havsbottnen 365 grafiska och geofysiska data. Dessa centra in- Fiskerinäring och födoämnesförsörjning 255 samlar, behandlar, arkiverar, publicerar och Undersökning och utveckling inom

Environmental Research Laboratories be- utbildning, hälsofrågor, nationella driver genom specialinriktade forsknings- datacentra) 130 laboratorier på olika håll i Förenta staterna grundläggande forskning i syfte att öka kunskaperna om särskilt de fysikaliska pro- Frankrike cesserna i naturmiljön. Vid sidan av de nämnda sex huvuden- Allmän utveckling och inriktning heterna inom NOAA finns även andra enheter för speciella uppgifter. En av dessa En betydande satsning på havsforskning inenheter administrerar environmental leddes i Frankrike under l960-talet. I det systems”, och styr därigenom det nationella franska plankommissariatets fjärde plan för data-bojprojektet, ett nationellt centrum för forskningsutvecklingen 1962-1965 föreslogs oceanografisk instrumentering, och ett en avsevärd förstärkning av resurserna för centrum för marin mineralteknologi. geologi och angränsande forskningsområden En annan av de administrativa enheterna, samt för fysisk och kemisk oceanografi och Office of Sea Grant, har till uppgift att marin biologi. I planen underströks särskilt ekonomiskt stödja forskning, utbildning och behovet att samla havsforskningen till ett teknisk service inom de marina vetenskaper- mindre antal stora institutioner samt att na. Stöd lämnas till ett stort antal institu- förstärka resurserna för teknisk utrustning, tioner och personer främst vid universitet särskilt forskningsfartyg. Vidare framhölls och högskolor. Budgeten för NOAA:s totala nödvändigheten av att samordna verksamheverksamhet (marina och atmosfäriska pro- ten inom havsforskningen till stora teknisk-vegram) uppgår 1972 till l 660 milj. kr. tenskapliga utvecklingsprogram. l den femte Den viktigaste anslagskällan för grundläg- planen, för åren 1966-1970, gavs marin gande havsforskning är National Science forskning och utveckling fortsatt hög priori- Foundation, (NSF). Ett stort antal universi- tet. Resurserna skulle koncentreras på antet, statliga och enskilda laboratorier och skaffning av ny utrustning samt havstekniska akademier erhåller genom NSF federalt fi- utvecklingsprogram i samarbete mellan statlinansiellt stöd för havsforskning. Den största ga institutioner och näringslivet, s. k. actions

concertées. Antalet forskare området - utforskade av den franska kontinentalpå förutsattes öka väsentligt. sockeln - Programmet inom ramen för femte pla- bekämpning av havsföroreningar nen har framför allt inneburit - havets inverkan förhålbetydande på meteorologiska insatser på miljöområdet samt forskning för landen och klimat. att utvinna havets resurser. Avsevärda insatser har således gjorts inom fiskeriområdet, Inom varje huvudområde har CNEXO som i Frankrike utgör en betydande närings- angivit ett stort antal delprojekt. Som led i gren med ett förädlingsvärde som år 1964 förverkligandet av målsättningarna ingår beuppgick till omkring 2 % av bruttonational- tydande insatser för att utbilda vetenskaplig produkten. I samband med det ökade intres- och teknisk personal, samt inrättandet av set under senare år att exploatera olja, gas nya institutioner för havsforskning. och mineral ur havet utanför franska kusten I den femte planen förutsattes, som påpehar prospekteringstekniken utvecklats. En kats ovan, de statliga resurserna till havs-

del av forskningsverksamheten har vidare forskning öka väsentligt. Senare har denna

ägnats åt problem i samband med utvinning plan reviderats och ambitionsnivån höjts av energi ur havet. Frankrike intar en ledan- ytterligare. Den dåvarande franske forskde ställning beträffande utnyttjandet av tid- ningsministern presenterade sålunda i sepvattenenergin för elkraftproduktion. tember 1968 ett program för den franska Huvudlinjen i den senaste utvecklingen på havsforskningen, som gjorts upp inom havsforskningens område i Frankrike har CNEXO och innebar en investeringsvolym av varit att resurserna koncentrerats till forsk- ungefär l miljard kr för sexårsperioden efter nings- och utvecklingsprogram, som kan för- 1970. utses ge ekonomisk utdelning. Med de ökade insatserna för havsteknisk utveckling och exploatering har emellertid också följt ökade Organisation och resurser anslag till grundforskning såväl på det geovetenskapliga området som inom den marina l linje med förslagen i utvecklingsplanerna biologin. Frankrike har för övrigt sedan under 1960-talet att koncentrera havsforsklänge intagit en framträdande position inom ningen till ett mindre antal större organisahavsforskningen. Här kan erinras om arbeten tioner inrättades i början av år 1967 det som orts av franska forskare inom djup- ovan nämnda nationella ledningsorganet för havsforskning och dykeri samt inom den havsforskning, Centre National pour marina biologin. PExploitation des Océans (CNEXO). I det senaste franska programmet för CNEXO var då direkt underställt premiärmihavsforskning (Programme dorientation nistern och fick till huvuduppgift att dra upp Océan), som framlades hösten 1968 av den riktlinjer för att koordinera det framtida centrala myndigheten för havsforskning, nationella programmet för havets utforsk- Centre National pour lExploitation des ning och exploatering. I detta syfte skulle Océans (CNEXO), prioriteras den målinrikta- CNEXO i samråd med berörda departement de forskningen. Programmet omfattar i granska utvecklingsprogram inom olika delar första hand tiden fram till 1976 och kon- av havsforskningen och ge råd ifråga om centreras till fem huvudteman, nämligen fördelningen av anslag, fungera som rådgivande organ till regeringen i internationella samarbetsfrågor och representera Frankrike i nyttiggörande av havets levande orga- internationella projekt, planera för och lämnismer na förslag om anskaffning av tung utrustning - av mineral och fossila bränsnyttiggörande för havsforskningsändamål samt planera och len följa utbildningen på området.

/Azblik

-

1969 inordnades CNEXO under det då och flera företag har börjat utveckla produkinrättade ministeriet för industriell och ve- ter, som passar in i det nationella forskningstenskaplig utveckling. Ledningen av CNEXO programmet. De företag som har beslutat att utövas av ett administrativt råd med ett s. k. engagera sig i utvecklingen har bildat en egen regeringsråd (Conseiller dEtat) som ordfö- sammanslutning, Association Scientifique et rande och i övrigt innehållande representan- Technique pour PExploitation des Océan ter för olika departement och myndigheter (ASTEO). ASTEOZS syfte är bl. a. att studera som är engagerade i havsforskning. Rådet den franska industrins möjligheter inom föreslår forskningsprogram samt beslutar om havsexploateringen, stimulera samarbete CNEXO:s större investeringar och organisa- mellan franska företag samt mellan dessa och tion. utländska firmor, etablera kontakter mellan Det administrativa ansvaret för CNEXO myndigheterna, universitetsforskningen och vilar som till sitt industrin samt verka för att förse fransk på en generaldirektör, förfogande har en rådgivande expertkom- industri med information om utvecklingen mitté bestående huvudsakligen av tekniker inom havsforskningen. och vetenskapsmän. Under generaldirektören Bland franska havsforskningsinstitutioner finns vidare en avdelning för ledning av bör även nämnas Institut Scientifique et undersökningsprogrammets fem olika teman Technique des Péches Maritimes (ISTPM). samt serviceenheter för bl. a. tekniska hjälp- Inom detta institut bedrivs bl. a. fiskeriforskmedel, internationella förbindelser och infor- ning, hydrografisk forskning, fiskodling, mation. Under generaldirektören står vidare föroreningsundersökningar, bakteriologisk den i forskning och konserveringsförsök. Institutet nyinrättade havsforskningsstationen Brest, Centre Océanologique de Bretagne. som är förlagt till Nantes har en budget på ca Som nationellt ledningsorgan inom fransk 12 milj. kr och förfogar bl. a. över 5 större havsforskning ansvarar CNEXO för arbetet forskningsfartyg. på att koncentrera forskningsresursema lik- Resurserna för havsforskning i Frankrike som för anskaffning och skötsel av tyngre är ännu fördelade på ett stort antal enheter, utrustning. Redan i femte planen beslöts att av vilka många finansieras med såväl statliga ett nationellt havsforskningscentrum skulle som privata medel. Splittringen av resurserna byggas i Brest vid atlantkusten. Byggnadsår- gör det svårt att överblicka de totala medlen betena för stationen påbörjades av CNEXO för havsforskning och deras fördelning på sommaren 1968 och en successiv utbyggnad olika marina forskningsgrenar i Frankrike. har därefter skett. 1972 arbetar ca 200 Ca 4 % av det franska forskningsministeriets personer där, och tre år senare beräknas den budget synes dock ha gått till havsforskning siffran ha fördubblats. Breststationen år av- under senare hälften av 1960-talet. Härtill sedd som nationellt centrum för såväl mate- kommer stora resurser för havsforskning riel och utrustning som vetenskaplig infor- bl. a. i den militära förvaltningen. Man kan mation och dokumentation inom havsforsk- därför uppskatta att havsforskningen under ningen. Forskningen innefattar geologiska nämnda tid fått ca 6 % av de totala franska vetenskaper, fysisk och kemisk oceanografi, resurserna för forskning och teknisk utveckmarin biologi samt utveckling av teknisk ling. utrustning för forskningsändamål. Stationen Havsforskningsanslagen för 1969 fördelatjänar som bas för forskningsfartyg. des i stort enligt följande:CNEXO 50 milj. kr, De senaste årens program för havsforsk- franska marinen 30-40 milj kr, övriga instiningen i Frankrike har gjorts upp med sikte tutioner såsom universitet och högskolor på industriella tillämpningar. Den statliga 40-50 milj. kr. CNEXO:s anslag fördelades satsningen intresserar därför givetvis också på tre ungefär lika stora fonder: 1) för den franska industrin. Denna har under forskningskontrakt, 2) för byggande av farsenare år granskat sina resurser på området, tyg, bojsystem och annan tyngre utrustning

samt 3) för byggandet av ett oceanologiskt gram för 1971-1975 intar framställningen av centrum i Brest. För 1970 omfattade en topografisk och geologisk karta över

CNEXO:s budget ca 75 milj. kr och 1971 ca 7 300 000 kmz av havsomrädena runt Japan

90 milj. kr. en framskjuten plats. Den grundläggande havsforskningen, till Japan är världens största skeppsbyggarvilken här inte räknas industriella och militä- nation. Arbeten på att utveckla nya fartygsra utvecklingsprogram, engagerar enligt en typer bedrivs intensivt. Den teknologi man beräkning av CNEXO mellan 1300 och byggt upp på detta område har utgjort en 1 500 personer varav nära 500 är forskare god grund för konstruktion av jättetankers, och kvalificerade tekniker. Den marina bio- borrtorn och avancerade ubåtar liksom havslogins starka ställning i Frankrike markeras forskningsutrustning av olika slag. av att nära 40 % av personalen inom fransk industrialiseringen och -urbaniseringen i havsforskning är verksam på detta område. stora områden av Japan har medfört svåra Frankrike har ett 50-tal forskningsfartyg; vattenproblem. Avsaltning av havsvatten är 6 av dessa är större fartyg. Det nyaste och därför ett viktigt forskningsområde. Japan mest välutrustade forskningsfartyget, som intar en framskjuten position inom avsaltblev operationsklart 1965, är på 2 200 ton ningsteknologin. och tillhör CNEXO. Vidare har CNEXO Stora skador på liv och egendom i bl. a. bl. a. forskningsubåtar, t. ex. ett s. k. dy- Japan åstadkoms ofta genom tyfoner, kande tefat” för 3 000 m djup, tillsammans stormar och tsunamis (se s. 32). Forskning, med franska petroleuminstitutet en forsk- som kan leda till bättre prognoser och

ningsubåt för 600 m dykdjup samt tillsam- därmed kan skapa möjligheter att minska

mans med franska marinen ett djuphavs- dessa naturkatastrofers skadeverkningar, tillbatyskop Archimêde. mäts därför största betydelse både för Japan och för hela Stillahavsregionen i övrigt. I Japan har man tidigt sökt göra havet Japan attraktivt för turister. Ett led i detta är att man planmässigt skyddar ett flertal kustom- Allmän utveckling och inriktning råden från exploatering. I vissa av dessa områden har man velat underlätta för all- I Japan har fiskeriforskningen hög prioritet. mänheten att studera havets miljö och bl. a. Intensifierad forskning beträffande högsjöfis- byggt observationstorn under vatten. ke har inletts under senare år. På grund av Det nationella rådet för marin vetenskap ökande arbetskostnader söker man därvid få och teknik (se nedan) har utarbetat ett fram nya fångst- och lokaliseringsmetoder förslag till femårsplan för den japanska o. d. Vidareförädling av fiskeprodukterna havsforskningen för perioden 1969-1973. ingår också i forskningsprojekten. Förslaget ledde bl. a. till att ett nationellt De icke levande resurserna i havet har inte program för den marina utvecklingen senare exploaterats av japanerna i samma omfatt- utformades. Detta program hade följande ning som de levande resurserna. Manhar fem huvudpunkter: dock höga förväntningar på exploateringen av mineralförekomster till havs - särskilt kartläggning av den japanska kontinentalolja och naturgas - och prospektering har sockelns samlade naturtillgångar pågått längs japanska kusten sedan 1956, studier av den marina miljön med datadock hittills utan några mera betydande insamling och informationsöverföring i resultat. J apanema har också börjat utveckla havet teknik för exploatering av mangannoduler på oceanemas djupbottnar. I det japanska utveckling av metodik och teknik för transportministeriets havsundersökningspro- akvakultur

utveckling och konstruktion av fjärr- för den interdepartementala samordningen manövrerad oljeborrningsutrustning för av de olika marina aktiviteterna. Detta organ brukihavet har en departemental ställning och är liksom Defence Agency - sidoordnat de - av metodik och För utveckling teknik för egentliga departementen. att leda gevistelse och arbete under havsytan och på nomförandet av det utvecklingsprogram, stora djup (undervattensfarkoster m. m.). som refererats i föregående avsnitt, tillsattes 1969 också en särskild interdepartemental Förutom dessa huvudpunkter utpekades kommitté under Science and Technology också vissa ytterligare områden som särskilt Agency. Ansvaret för arbetena med vissa värda ökat studium, nämligen delar av utvecklingsprogrammet lades sedan av kommittén ut på närmast berörda depar- avsaltning av havsvatten tement. Samtidigt som styrningen av den statliga utnyttjande av oexploaterade levande na- marina utvecklingen reorganiserades ökades turresurser i havet med särskild hänsyn också anslagen till verksamheten. Från att till proteinförsörjningen 1968 ha legat på ca 25 milj. kr var anslagen 1970 uppe i omkring 85 milj. kr. Det är att förläggning av skrymmande anläggningar märka att detta belopp enbart avser forsk- (flygplatser, fabriker, kärnkraftverk etc.) ning och utvecklingsarbete och att privata till havet. intressenter bidrar med ungefär dubbla detta belopp. Det kan också nämnas att det i Japan finns ett 30-tal havsforskningsfartyg Organisation och resurser (varav ett för 32 vetenskapsmän) och 4 forskningsubåtar. Den japanska havsforskningen behandlas De japanska företagens stora engagemang sedan 1961 inom det nationella rådet för i den marina utvecklingen förtjänar att uppmarin vetenskap och teknik. I detta rådgi- märksammas. Ca 200 företag är aktiva inom vande organ, som är underställt premiärmi- det havstekniska fältet och 44 av dem har nistern, ingår medlemmar från universitet, särskilda organisatoriska enheter för verkstatliga verk och privata industrier, som på samhet på detta område. I Japan Association ett eller annat sätt är engagerade ihavsforsk- of Underwater Technology ingår företagen ning. I rapporter år 1967 och 1969 poängte- som medlemmar. Sju stora företagsgrupper rade rådet betydelsen av koordinering av eller konsortier för havsteknisk utveckling forskningsresurserna och rekommenderade har bildats. I var och en av dessa grupper upprättandet av en nationell plan för utveck- ingår ett flertal företag med specialinriktling av marin vetenskap och teknologi. Rådet ningar mot vitt skilda branscher. framhöll också behovet av ökat internationellt samarbete mellan havsforskare. För detta ändamål har en särskild organisation Förbundsrepubliken Tyskland inrättats med uppgift att koordinera landets internationella aktiviteter. Regeringen i tyska förbundsrepubliken antog Fram till 1969 administrerades det statli- 1969 ett program för marin forskning och ga stödet till utvecklingen inom marin veten- marinteknisk utveckling. Programmet avsåg skap och teknik helt av ett flertal skilda perioden 1969-1973. statsdepartement. Mot bakgrund av rekom- Programmet utarbetades i den tyska kommendationerna från rådet för marin veten- missionen för oceanografi, vilken bildats skap och teknik övertog emellertid samma år inom forsknings- och utbildningsdeparte- ”Science and Technology Agency ansvaret mentet som regeringens rådgivande organ i

havsfrågor. Programmet avser arbeten vid uppe i 240 milj. kr. Dessutom kommer federala forskningsinstitutioner, universitet, medel från delstatema. andra forskningsinstitut, federalt betald I tyska förbundsrepubliken finns för närforskning och utveckling inom industrin, varande 7 forskningsfartyg, varav 2 industriosv. För närvarande utarbetas en ny version ägda, för expeditioner med global omfattav programmet för perioden 1972-1975. ning. Dessutom finns 10 mindre fartyg för Programmets huvudområden är följande: arbeten i Östersjön och Nordsjön. Byggandet av ytterligare fartyg övervägs. - Grundläggande forskning .inom områdena fysisk oceanografi, marin meteorologi, marin biologi, kemisk oceanografi, och Storbritannien marin geologi och geofysik. Den brittiska havsforskningen och marintek- - Tillämpad forskning i syfte att undvika niska utvecklingen koordineras inom det och bekämpa havsföroreningar. Bl. a. är naturvetenskapliga området av Natural Endenna forskning inriktad på problemen i vironment Research Council och inom det Nordsjön och Östersjön. tekniska området av Committee on Marine Technology. Den senare kommittén är för- - i syfte att möjliggöra lagd till statsdepartementet för handel och Tillämpad forskning effektivare utnyttjande av havets mineral- industri. Kommittén har till huvuduppgift resurser. För närvarande är bl. a. det att biträda olika användare av marin teknik metallhaltiga slammet i Röda havet, såväl staten som industrin - genom att mangannoduler och vaskfyndigheter före- analysera behov och rekommendera forskmål för intresse. nings- och utvecklingsprogram för att tillgodose behoven. - Tillämpad forskning i syfte att möjliggöra Kommittén för marin teknologi har reökat utnyttjande av havets levande natur- kommenderat att kommande marinteknisk

resurser. Hit hör bl. a. undersökningar av forskning. otch utveckling i Storbritannien

fiskebestånd vid Sydamerikas kuster, i skall koncentreras till följande fyra huvud- Antarktis och i västra Indiska oceanen; områden: Dessutom utvecklas fiskeriteknik, och forskning avseende akvakulturer bedrivs. Utrustning, och system för fiske och fiskbehandling - - Tillämpad forskning för att förbättra skyd- Teknik och utrustning för utvinnande av det av kustregionen. Hit hör utveckling olja och gas i havsområdena av meteorologisk och oceanografisk pro- Tekniska system och utrustning för fargnosteknik, bl. a. i avseende tidvatten. tyg, bl. a. för navigering - Teknik, systern och utrustning för under- - Tillämpad forskning i syfte att nyttiggöra vattensarbeten kunskaperna om samspelet mellan luft och hav. De medel som 1971-72 avsattes över den statliga budgeten till marinteknisk forskning I anknytning till de olika program- och utveckling uppgick till 190 milj. kr. . _ bedrivs marintekniskt punkterna utvecklings- Vad särskilt angår kontinentalsockeln arbete. understödjer Natural Environment Research Anslagen över den federala budgeten till Council maringeologiska undersökningar av havsforskning och marinteknisk utveckling ytligare lösa avlagringar och av berggrunden,

vAmmua-.aøiuaag.__..re..u..;;t..ua..z..n..

var 1971 120 milj. kr. 1972 har siffran stigit samt undersökningar av erosion, ackumulatill 160 milj. kr och 1975 beräknar man vara tion och sedimenttransport utmed kusten

och på havsbottnen. Det senare sker med of Georgia. The Strait of Georgia är hänsyn till även sjöfartens intressen. vattenområdet omedelbart utanför Vancouver i vilket Fraserfloden rinner ut. Detta område är av intresse från flera synpunkter: Canada behovet av att utnyttja området för rekreation blir allt större, i området finns en stor 1971 presenterades en rapport innehållande och betydelsefull hamn, området är en viktig riktlinjer för Canadas framtida verksamheter transportled för timmer, fisket är betydelsei havsområdena. Rapporten hade författats fullt, eventuellt kan olja komma att utvinnas av en kommitté under det s. k. ”Science i området i framtiden, men området är också Council of Canada, vilket i sin tur är starkt föroreningskänsligt. Det beskrivna rådgivande gentemot regeringen i vetenskap- projektet går just ut på att styra utveckliga frågor. lingen i området på ett sådant sätt att det l rapporten föreslås att en National verkligen låter sig utnyttjas i de nämnda Board on Marine Activity” med representan- hänseendena. ter från förvaltningen, industrin och universiteten bildas för att bli regeringens direkta rådgivare i havsfrågor. l rapporten framhålls också det nödvändiga i att Canada koncentrerar sina ansträngningar att utnyttja haven till ett begränsat antal väldefinierade områden. Följande tre programpunkter föreslås.

- av marin teknik Utveckling för utforskande och exploatering av havsresurser. För att denna utveckling skall bli framgångsrik föreslås att den samordnas av en nyinrättad ”Canadian Ocean Development Agency. Denna organisations budget har sagts kunna bli omkring 250 milj. kr per år. Från exploateringssynpunkt är det sedan länge bedrivna fisket av stor betydelse för Canada. På mineralsidan kan man framför allt peka på olja och gas, som man nu börjat hitta på olika håll. De totala mängderna olja och gas kan komma att visa sig mycket stora.

- Kontroll av istäcket i Sankt Lawrencebukten. Detta program sägs syfta till att ställa isförhållandena i Sankt Lawrencebukten delvis under människans inflytande. Projektet innehåller ett element av klimatkontroll. Lyckas man är detta av intresse bl. a.” för sjöfarten och för oljeexploatörer i området. De vunna erfarenheterna kan eventuellt senare appliceras i arktiska områden.

- och Utnyttjande skydd av the Strait

11 Internationellt samarbete

Allmänt skapliga organ med internationella kontakter. I och med att havsforskningens resursbehov

Ett stort antal multilaterala samarbetsorgan successivt ökat har emellertid de informella på global och regional nivå har inrättats vetenskapliga kontakterna i många fall avunder 1900-talet för att främja det interna- lösts av samarbete med mer officiell prägel, tionella marinvetenskapliga samarbetet. (Se organiserat av internationella, mellanstatliga tabell 11.1). Det internationella utbytet har organisationer med betydande statligt stöd till stor del organiserats av vetenskapsmän- från respektive medlemsländer. nen själva, via akademier och andra veten-

Tabell 11.1 Betydelsen av förkortningar för vissa internationella samarbetsorgan och

-projekt av intresse från havsforskningssynpunkt.

ACMRR Advisory Committee on Marine Resources Research (FAO) AGOR Advisory Group on Oceanic Research (WHO) CERC Coastal Engineering Research Council ClG Comité International de Géophysique (ICSU) CMG Commission on Marine Geology (IUGS)

CMM Commission on Maritime Meteorology (WMO) COFI Committe on Fisheries (FAO) ECAFE Economic Commission for Asia and the Far East ECE Economic Commission for Europe ECOR Engineering Committee on Oceanic Resources

ECOSOC United Nations Economic and Social Council EEC European Economic Community FAGS Federation of Astronomical and Geophysical Services (ICSU) n. FAO Food and Agricultural Organization of the United Nations .-. GARP Global Atmospheric Research Program (ICSU-WMO)

GELTSPAP Group of Experts on the Long-Term Scientific Policy and Planning (IOC) GESAMP Joint Group of Experts on Scientific Aspects of Marine Pollution (IMCO) lABO International Association of Biological Oceanography (IUBS) IAEA :i

International Atomic Energy Agency a

IAPSO international Association for the Physical Sciences of the Ocean ,s i i IAWPR International Association of Water Pollution Research á s [BP International Biological Program (ICSU-UNESCO) i ICES International Council for the Exploration of the Sea . lCSU lntemational Council of Scientific Unions IGOSS Integrated Global Ocean Station Systems (lOC-WMO)

International Hydrographic Bureau international I-Iydro1ogicalDecade (UNESCO) IMCO Intergovernmental Maritime Consultative Organization IOC Intergovernmental Oceanographic Commission (UNESCO) ITU InternationalTelecommunication Union IUBS International Union of Biological Sciences (ICSU) IUGG International Union of Geodesy and Geophysics (ICSU) IUGS International Union of Geological Sciences (ICSU) LEPOR Long-Term and Expanded Program for Oceanic Research (IOC) MAB Man and the Biosphere (UNESCO) NEAFC North-East Atlantic F isheries Commission ODAS Ocean Data Aquisition System (IGOSS) OECD Organization for Economic Cooperation and Development SCAR Scientific Committee on Antarctic Reasearch (ICSU) SCOPE Scientific Committee on Problems of the Environment (ICSU) SCOR Scientific Committee on Oceanic Research (ICSU) UNDP United Nations Development Program UNESCO United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization WDC World Data Center WMO World Meteorological Or anization WWW World Weather Watch MO)

Fören ta Nationerna som avses hållas under något av de närmaste åren, eventuellt redan 1973. (Se kapitlet Under efterkrigstiden har FN:s organisation Havsrättsliga regler?) FN:s konferens om förstärkts väsentligt för att stimulera det den mänskliga miljön i Stockholm 1972 förvetenskapliga utbytet inom havsforskningen. bereddes av en särskild kommitté. Det in- De olika aktuella FN-organens ställning ledda samarbetet rörande miljöproblem av framgår av figur 1 l.l . internationell betydelse väntas allmänt för-

Generalförsamlingen har ansvaret för ar- bättras genom att konferensens förberedan-

betet inom två kommittéer, vars arbete är av de kommitté efterträds av en permanent betydelse för havsforskningen. Havsbotten- nriljökommitté. Såväl i _havsbottenkomkommittén förbereder en havsrättskonferens rnitténs som i den kommande miljökom-

ECOSOC Generalförsamling sekretariat

FN :s re- FNs sär- Havs- Miljö- Resources gionala skilda botten» kommitten and UNDP ekonomiska fond kommitten Transport kommis» Division sioner

|AEA

i l

FAO WHO

LUNESCO | P WMO] I IMCO] J [ J

l [Act/HH

noc

|coF|

CMM AGOR

W

GELTSPAP

GESAMP

Figur 11.1 De från havsforskningssynpunkt viktigaste FN-organen. Centralorganisationen överst och fackorganen underst. Betydelsen av förkortningarna framgår av texten och av tabell 11.1.

mitténs arbete intar havsföroreningsproble- - av information för att utbyte främja men en framskjuten plats. utvecklingen av moderna forskningsmetoder

Inom centralorganisationen, FNzs sekre- och modern industriell inom havsutrustning tariat i New York, är det främst enheten för forskningen ekonomiska och sociala som har - bistånd till nationella frågor och regionala havsbetydelse för havsforskningen. Enheten har forskningsinstitutioner en särskild avdelning för naturresurser och - inom utbildning de marina vetenskaperna transporter, Resources and Transport Divi- - drift av IOC:s sekretariat och finansiellt

sion, som innefattar sektioner för bl. a. stöd till internationella havsforskningsexkartering, geologi och gruvdrift, vattenresur- peditioneri IOC:s regi. ser, transporter och turism. Avdelningens ar- UNESCO:s program inom de marina bete är främst mot u-ländemas

inriktat

vetenskaperna täcker sådana fält som fysisk problem. Med stöd från bl. a. FN:s särskilda och kemisk oceanografi, marin fond har man företagit biologi, karteringar längs vissa och bedrivit marin geologi, geomorfologi och geofysik. utvecklingsländers kuster vissa Den totala ekonomiska omslutningen av prospekteringsarbeten. Man har också stude- UNESCO:s utbildningsprogram inom havsrat tekniska metoder för att utnyttja havet forskningen utgjorde 1969 nära 5 milj. kr. för olika ändamål, t. ex. transporter. Härtill kommer ett ungefär lika stort belopp, Till FN:s ekonomiska och sociala råd bestående av sammanlagda kostnader för (ECOSOC) är knutna en mångfald verksam- IOC-sekretariatet, för informationsutbyte heter som berör utforskandet av havsomoch för tekniskt bistånd till laboratorier i rådena. Hit hör de arbeten som bedrivs inom enskilda medlemsländer. rådets regionala kommissioner, t. ex. Economic Commission for Asia and the Far East Den mellanstatliga oceanografiska kommissionen eller lntergavernmental Oceano- (ECAFE) som har en särskild kommitté för graphic Commission i marin prospektering och Economic Commis- (IOC) upprättades samarbete med UNESCO 1960. För närsion for Europe (ECE). Stora ekonomiska resurser förmedlas varande är 72 stater anslutna till IOC. också via FNzs utveck- Kommissionens uppgift är bl. a. att främja lingsprogram (UNDP), som är underställt ECOSOC, till utvecklingsprojekt inom t. ex. havsforskningen och utbytet av vetenskaplig fisket. till information i syfte att öka kunskaperna om Anslagen dessa utvecklingsprohavet och dess resurser. IOC:s hittills största gram är av samma storleksordning som alla projekt har varit ett antal internationella övriga internationella marina program inom FN tillsammans. forskningsexpeditioner, bl. a. till Indiska Bland FNs oceanen, karibiska vattnen, Medelhavet, Jafackorgan med intresse i havsforskningen märks främst panska sjön och mellersta Nordatlanten. organet för utbildning, vetenskap och kultur (UNESCO), IOC får stöd från UNESCO för sin admisom inte bara har egna marinvetenskapliga nistration. Kostnaderna för de projekt som program utan också utövar ett inflytande på IOC initierar betalas däremot direkt av medandra internationella lemsländerna. Den årliga budgeten för IOC:s

samarbetsorgan.

UNESCOS marinvetenskapliga program leds vetenskapliga expeditioner, serviceverksamav en särskild avdelning, Office of Oceano- het m. m. uppgår till nära 100 milj. kr.

graphy. Avdelningen fungerar samtidigt som IOC samarbetar med andra intematiosekretariat för den mellanstatliga oceanogra- nella, mera specialinriktade organ inom havsfiska kommissionen (IOC, se nedan). Genom forskningen. sin breda vetenskapliga UNESCO:s verksamhet inom havsforsk- förankring och kontakterna med olika speningen: kan schematiskt fördelas har IOC blivit på följande cialorgan ett viktigt centrum områden: för behandling av havsforskningsfrågor av

mera allmän eller ämnesövergripande karak-

nsnmeute

tär. lOC har härigenom fått en internatio- inom fiskeriområdet. Vidare finns under nellt ledande ställning inom havsforskningen. FAO - liksom utanför FN-familjen - flera Med det växande intresset för internationellt fiskerikommissioner, som inrättats för teksamarbete inom havsforskningen kan IOC:s niskt och ekonomiskt samarbete inom olika betydelse väntas öka under de närmaste havsregioner. I samband med FAO:s verkåren. Till IOC:s aktuella uppgifter hör att samhet på fiskeriområdet kan slutligen nämorganisera genomförandet av ett långsiktigt, nas att Världsbanken, i vissa fall i samråd brett upplagt, internationellt program för med FAO, givit långfristiga lån till uppbygghavsomradenas utforskande, (Longterm and nad av fisket i utvecklingsländer. Expanded Program for Oceanic Research, Bland organ inom FN med mera betydan- LEPOR), som FNs generalförsamling beslu- de intressen i havsforskningen bör vidare tat om. För den vetenskapliga planlägg- nämnas World Meteorological Organization ningen av detta program finns inom IOC en (WMO). WMO insamlat, bearbetar och sprisärskild rådgivande grupp, GELTSPAP der meteorologiska observationer från haven. (Group of Experts on the Long-Term Scien- Inom organisationen finns en Commission tific Policy and Planning). on Maritime Meteorology (CMM). Det interl Sverige finns under statens naturveten- nationella meteorologiska informationssysteskapliga forskningsråd en särskild kommitté met har expanderat mycket starkt under med rådgivande funktion beträffande IOC- senare år inom ramen för programmet World ärenden. Weather Watch - en världsplan för meteoro- Food and Agriculture Organization logisk forsknings-, observations-, databe- (FAO) har sedan länge ägnat stort intresse at handlings- och servicetjänst, som växt fram havets levande resurser. Särskilt gäller detta inom WMO:s ram. Sverige är anknutet till de fiskeriområdet. Ett stort antal underorgani- internationella meteorologiska informationssationer på global eller regional nivå har systemen genom SMHI. bildats för samverkan inom detta område. WMO verkar även på andra sätt inom FAO har sedan 1960 en fiskeribyrå havsforskningen. Ett världsomspännande (Fisheries Department) med två avdel- observationsnät planeras inom ramen för det ningar, Fishery Resources and Exploitation s. k. Integrated Global Ocean Station System Division och Fishery Economics and Pro- (IGOSS), ett projekt som är gemensamt för ducts Division. Båda avdelningarna bedriver IOC och WMO och i vilket ingår även bearutredningsarbete, understödjer utbildnings- betning och distribution av data om havet. program, sammankallar expertkonferenser För snabb insamling och spridning av meteooch vetenskapliga symposier samt sprider rologiska observationer har WMO vidare uppteknisk-vetenskaplig information inom fiske- rättat ett globalt telekomtmunikationssystem rinäringen. Ett intensivt samarbete sker med i samarbete med Internationella telekomandra FN-organ, särskilt UNESCO. munikationsunionen (ITU). Vidare finns inom FAO sedan 1961 en I samband med planeringen av World rådgivande kommitté i havsforskningsfrågor, Weather Watch-programmet och det när- Advisory Committee on Marine Resources stående globala atmosfäriska forskningspro- Research (ACMRR), med uppgift bl. a. att grammet (GARP) har WMO i samarbete med

utvärdera forskningsresultat rörande havets bl. a. ICSU (de vetenskapliga unionernas

levande resurser och underlätta internationella råd - se närmare avsnittet spridning och utnyttjande av sådana resultat. Mellanstatliga organ utanför FN”) och 1966 bildades inom FAO en ny kommit- IOC även planerat ett mera grundläggande te, fiskerikommittén COFI on marint särskilt för att

(Committee forskningsprogram,

Fisheries), vilken bl. a. skall fungera som öka kunskapen om samspelet och energiöverrådgivande organ till FAO:s fiskeribyrå samt föringen mellan atmosfären och havsytan. verka för att stärka det vetenskapliga utbytet För detta ändamål har WMO inrättat en

Advisory Group on Oceanic Research kallat flera tekniska och juridiska expert- (AGOR). grupper vilka avlämnat rapporter. För att Intergovernmental Maritime Consultative främja fortsatta vetenskapliga undersök- Organization (IMCO) behandlar förutom sjö- ningar av de radioaktiva avfallsproblemen fartsfrågor framför allt havens förorenings- har IAEA medverkat till att upprätta ett problematik. Metoder för att förhindra och internationellt institut för ändamålet, Interkontrollera oljeföroreningar har under senare national Laboratory for Marine Radioår stått på organisationens program. Särskilt activity. Organisationen har vidare underefter Torrey Canyon-katastrofen har man stött forskning i medlemsländerna kring inom IMCO fört förhandlingar om inter- dessa problem. nationella rättsfrågor i samband med olje- IAEA medverkar även i internationella skador (se s. 39). projekt för att studera användningen av IMCO tar även upp andra föroreningspro- atomenergi för avsaltning av havsvatten. Orblem samt frågor beträffande säkerhetsåt- ganisationen har i viss utsträckning fungerat gärder på fartyg, borrtorn, bojar etc. Under som rådgivande organ till medlemsländer IMCO bildades 1969 i samarbete med fem som påbörjat egna forskningsprojekt på detandra FN-organisationer (IAEA, FAO, ta område. I samband med studiet av avsalt- UNESCO, WHO och WMO) en Joint Group ningsanläggningar och atomkraftverk har of Experts on Scientific Aspects of Marine IAEA vidare uppmärksammat de miljöpro- Pollution (GESAMP), som speciellt skall blem som uppkommer genom kylvattenutägna sig åt marina miljöförstöringsproblem släpp. och möjligheterna att mäta förekomst av i detta sammanhang viktiga substanser. Miljöförstöringen i haven har också tagits upp inom världshälsoorganisationen ( WHO), som bl. a. intresserat sig för havet som Mellanstatliga organ utanför FN rekreationsmiljö. Organisationen har bl. a. initierat en undersökning av hur människans Ett stort antal samarbetsorgan har sedan hälsa påverkas av föroreningar vid havskus- länge funnits även utanför FN-familjens orterna. WHO ger vidare ekonomiskt bistånd gan för att inom geografiskt avgränsade till ett antal länder för studier av vatten- havsområden studera och reglera fångsterna föroreningskontroll. I sammanhanget bör av ekonomiskt betydelsefull fisk. lntemationämnas att det inom WHO - liksom i andra nella fiskerikommissioner finns sålunda re- - finns ett för flera olika delar av världshaven. organ planer på att upprätta gionalt globalt indikatorsystem för att påvisa miljö- Det förekommer också ämnesmässigt avgränförstörande substanser. Ca 700 provtagnings- sade kommissioner för t. ex. laxfiske, tonstationer för vatten skulle ingå. WHO under- fiske och valfångst. Av största intresse för stöder vidare utbildning av miljöteknikeri svensk och nordisk del är emellertid den utvecklingsländer. nordosta tlan tiska fiskeriko m mission en En speciell form av vattenföroreningar, (NEAFC), genom vars arbete bl. a. en reglenämligen radioaktivt avfall och annan radio- ring av sillfisket i Nordsjön har kunnat aktivitet, behandlas inom Internationella åstadkommas. (Se även kapitlet Haven som atomenergiorganet (IAEA). Vid FN:s havs- livsmedelskälla.) rättskonferens 1958 fick IAEAi uppdrag att Med NEAFC:s medlemsländer som uti samråd med andra internationella organ gångspunkt har en särskild regional organisac vidta åtgärder för att effektivare kontrollera tion bildats för att administrera den konven-

A.\›på_lilhhç4p

radioaktivt utsläpp i haven, samt att formu- tion som undertecknades i Oslo den 15 lera regler för att förhindra sådana förore- februari 1972 och enligt vilken dumpning i 4... ningar. Organisationen har därför samman- haven av vissa giftiga och svåmedbrytbara s.

192 i

substanser förbjuds. (Se kapitlet Havsrätts- formellt inte är ett mellanstatligt organ, liga regler?) syftar främst till att koordinera hydrogra- Bland de större och mera allmänt marin- fiska undersökningar i Östersjön. Ett särskilt vetenskapligt inriktade organen utanför FN miljöforskningsprogram - det s. k. Baltiska bör nämnas Internationella havsforsknings- året - har genomförts 1969-1970 med rådet (ICES, International Council for the deltagande av samtliga kuststater. Baltic Ma-

Exploration of the Sea). Rådet har sedan sin rine Biologixts är en motsvarande grupp för tillkomst 1902 huvudkontor i Köpenhamn samordning av biologisk metodik och verkoch räknar f. n. 17 medlemsländer (såväl samhet vid undersökningar i Östersjön. väst- som östländer), däribland de nordiska. En annan av de äldsta internationella Reglerna för rådets verksamhet har succes- utanför FN havsforskningsorganisationema sivt förändrats. Arbetet har dock huvudsakli- och samtidigt, vad gäller anslutningen, en av gen varit inriktat mot problem som rör norra de mest omfattande är Internationella hydatlantregionen. Sveriges medverkan i ICES- rografiska byrån IHB-samarbetet in- (IHB). arbetet har i första hand skett genom fiskeri- leddes länder medverkar. 1919; ett fyrtiotal styrelsen. Numera deltar även naturvårdsver- Organisationen har sitt sekretariat i Monaco, ket. dit en konferens sammankallas vart femte år. ICES:s uppgifter är främst att stimulera IHB verkar för samarbete mellan de sjöhavsforskningen, och då särskilt sådan forsk- mätande institutionerna i medlemsländerna, ning som behandlar havets levande resurser, i syfte bl. a. att främja den tekniska utvecksamt att föreslå och i samråd med medlems- lingen inom sjömätningsområdet samt för att länderna organisera forskningsprojekt och nå internationell enhetlighet ifråga om sjöverka för spridningen av vetenskapliga resul- kort. IHB bedriver en omfattande publikatat. Rådet har upprättat permanenta inter- delvis i samarbete med tionsverksamhet, nationella kommittéer på flera forsknings- berörda F N-organ. områden, huvudsakligen inom fiskeriforsk- Förutom inom de ovannämnda organiningen. sationerna behandlas havsforskningsfrågor En av ICES:s viktigaste uppgifter är att också inom flera andra internationella organ vara vetenskapligt rådgivande organ åt den med mera allmänna, vetenskapliga och teknordostatlantiska fiskerikommissionen. niska sitt samarbetsfrågor på program. ICES:s och dess expertkommittéers möten OECD har exempelvis behandlat fiskerifråstår öppna även för observatörer från icke gor i viss utsträckning. OECD och Europamedlemsländer och från sådana inter- rådet har vidare berört havsforskningspronationella organ med vilka rådet samarbetar. blem i samband med behandlingen av miljö- Genom sin bredd ger dessa konferenser problem och allmänna forskningspolitiska värdefulla kontakter mellan och Även grundforskning forskningsorganisatoriska frågor. och mera praktiskt orienterat inom ramen för EECrs strävanden forsknings- att skapa och utvecklingsarbete på det marina områ- ett ökat teknisk-industriellt samarbete i det. Europa har havsforskningen uppmärksam- ICES har sedan sin tillkomst insamlat och mats. Även icke EEC-anslutna stater har spritt hydrografiska data från norra och därvid inbjudits att delta i utvecklingspromellersta Atlanten och härigenom fungerat jekt, bl. a. på det havstekniska området. som ett regionalt datacentrum. På detta område samarbetar ICES med World Data Centres” för oceanografi. Icke-statliga organ Baltic Oceanographers är en ICES närstående som består av vetenskaplig grupp, De vetenskapliga unionernas internationella enskilda forskare från samtliga länder med råd, (ICSU) är den ojämförligt största av de kust mot Östersjön. Gruppen, som alltså internationella vetenskapliga organisationer,

l3- 193

som inte har nationer som medlemmar. nellt samarbete kring aktuella vetenskapliga klassificerade Även under IUBS finns ett stort ICSU består av 16 unioner, problem. Härtill kommer ett antal vetenskapliga sällskap. Bl. a. finns en efter olika discipliner. antal kommit- grupp för biologisk oceanografi, Internatiostort speciella vetenskapliga som bl. a. behandlar tvärvetenskapliga nal Association of Biological Oceanography téer, frågor. Resursema för organisationens verk- (IABO). samhet kommer till största delen från olika Inom IUGS finns bl. a. en internationell i före- kommission för marin geologi, Commission forskningsanknutna myndigheter men även från internationella on Marine Geology (CMG). Ett mycket trädda stater främst UNESCO. ICSU-samarbete inom havsforskorgan, De vetenskapliga betydande unionemas medlemmar vid utses av vetenskaps- ningen äger rum inom specialkommittéer akademier eller motsvarande i de sidan av de ordinarie unionerna. En av de organ nationerna samt av inter- mest aktiva specialkommittéerna är den s. k. representerade

nationella Ledamöter i spe- SCOR (Scientific Committee on Oceanic

organisationer. cialkommittéerna utses av nyssnämnda organ Research). SCOR, som bildades 1957, har på samt av berörda unioner. ICSU bildades många sätt framträtt som ett viktigt instru- 1919. Närmare ett nittiotal länder är nu ment för oceanografiskt samarbete. Bland de Huvudorganisationens syfte mest uppmärksammade SCOR-projekten unrepresenterade. är bl. a. att samordna unionemas arbete. der senare år är den internationella havsmedverkar genom Kungl. Veten- forskningsexpeditionen till Indiska oceanen Sverige i ICSU:s samtliga unioner. och den första internationella havsforskskapsakademien På det nationella planet finns som regel en ningskongressen. SCOR har vidare upprättat nationalkommitté för varje union. ett antal mindre arbetsgrupper för att stu- De ICSU-unioner som närmast har an- dera viktiga metodologiska frågor inom havs- En central uppgift för SCOR knytning till havsforskning (se figur 11.2) är forskningen. har sedan 1961 varit att fungera som vetenunionen för geodesi och geofysik (IUGG), rådgivande organ till UNESCO och unionen för biologiska vetenskaper (IUBS) skapligt IOC beträffande havsforskning. UNESCO är och unionen för geologiska vetenskaper samt till dessa unioner anknutna SCORs viktigaste finansieringskälla. (IUGS) SCOR-kommittén består av 28 medlemsällskap och kommittéer. Under IUGG sorterar inte mindre än 17 mar, som utses av nationella vetenskapliga internationella säll- organ i lika många medlemsländer, i Sverige autonoma, vetenskapliga samman- av Kungl. Vetenskapsakademien, samt tio skap. Ett av de viktigaste i detta medlemmar som utses av ICSU och dess hang är Internationel Association of Physical Sciences of the Ocean (IAPSO). Det arrange- berörda unioner. rar vetenskapliga konferenser, publicerar ma- Under ICSU har vidare en speciell vetenkommitté för miljöproblem SCOPE terial från dessa och organiserar internatio- skaplig (Scientific Committee on Problems of the Environment) tillkommit hösten 1970, inom SCOR ICSU SCOPE vars arbete havsföroreningsfrågor kommer ...mi att inta en central plats. Andra specialorgan inom lCSU-0rganisationen med anknytning till havsforskning är |UBS IUGS IUGG för antarktisk exempelvis specialkommittén en specialkommitte för forskning (SCAR), det internationella biologiska programmet lABO CMG |APSO (IBP, som nu går mot sin avslutning, är ett av Figur 11.2 De från havsforskningssynpunkt vikti- federade största ICSU-projekten hittills), gaste lCSU-organen. Betydelsen av förkortningarna tionen för astronomisk och geofysisk service framgår av texten och av tabell 11.1.

(FAGS), som bl. a. har en enhet för insam- Nordiska samarbe tsorgan ling och spridning av vissa oceanografiska observationsdata samt internationella kom- Det nordiska samarbetet inom havsforskmittén för geofysik (CIG), som upprättades ningen har byggts upp huvudsakligen genom som interunionell kommitté inom ICSU år informella kontakter mellan vetenskapsmän 1959 med syfte att samla och sprida infor- vid universiteten och andra forskningsinstitumation från internationella geofysiska året tioner i de nordiska länderna. I fråga om samt att planera framtida internationellt tillämpade studier eller teknisk utveckling geofysiskt samarbete. för havsforskningsändamål har samarbetet ICSU och dess underorgan har bildats för däremot inte nått någon större omfattning. samarbete på det rent vetenskapliga planet. Ett undantag är fiskeriforskningen och den Däremot har inte denna organisation i någon fysiska och kemiska oceanografin, där det större utsträckning behandlat problem som sedan ca 60 år tillbaka pågår samverkan rör havets utnyttjande. För samarbete inom mellan de nordeuropeiska staterna inom tillämpad havsforskning, marin teknik och ramen för internationella havsforskningsråhavsexploatering finns ett antal starkt specia- det (ICES, se avsnittet Förenta Natioliserade fackorganisationer bland vilka föl- nerna). Detta samarbete har också stimujande kan nämnas: lerat de nordiska länderna till kontakter utanför ICES-programmen, såsom inom nor- - Coastal Research Council Engineering diska skaldjurskommissionen m. fl. (CERC) Nordforsk är en samarbetsorganisation - International Association of Dredging för teknisk-naturvetenskapliga forskningsråd Companies (IADC) och motsvarande samt ingenjörsvetenskaps- - International Association of Hydraulic akademier i de fem nordiska staterna. Nord- Research (IAHR) i forsk har ett särskilt miljövårdssekretariat - International Association of Water Pollu- Helsingfors. tion Research (IAWPR) Av intresse i mera speciella sammanhang - Permanent International Association of är vidare den nordiska oljeskyddsunionen Navigation Congresses (PIANC) och nordiska institutet för sjörätt i Oslo. - World Dredging Association (WDA) havs- Nordiskt samarbete beträffande - World Petroleum Congress (WPC). forskningen bedrivs emellertid främst genom I övrigt finns det flera liknande organisa- de s. k. kollegierna för marin biologi och för tioner för skeppsbyggnad, bogsering etc. Det fysisk oceanografi, som inrättats inom Norbör emellertid framhållas att ett nytt icke- diska rådets ram, och genom den nordiska statligt organ, Engineering Committee on maringeologiska kommissionen. Oceanic Resources (ECOR), som i många Nordisk maringeologisk kommission är sammanhang torde komma att företräda ett kontaktorgan som uppkom ur den s. k. ovannämnda organisationer, har börjat arbe- Östersjö-kommissionen, konstituerad 195 1. ta från år 1970. En nära samverkan med Till en början medverkade endast danska och främst UNESCO och IOC eftersträvas av svenska vetenskapsmän. Finland inträdde år ECOR, som avses samordna alla ingenjörs- 1955. Norge anslöt sig 1963 i samband med vetenskapliga intressen på havsexploaterings- att kommissionens undersökningsverksamhet området. utsträcktes till Kattegatt. Samtidigt ändrades Sammanslutningarna av havsforskare i namnet till Nordisk maringeologisk komöstersjöstatema (baltiska oceanograferna och mission. baltiska marinbiologerna) har omnämnts Kommissionen utgörs av cheferna för de redan i föregående avsnitt i samband med geologiska undersökningarna i de fyra norredogörelsen för ICES. diska ländema och ett antal representanter från andra institutioner med intressen i

maringeologisk forskning. Verksamheten be- ningssamarbetet inom UNESCO- och IOCstår främst i att anordna nordiska möten organisationernas ramar. Samarbetssträmed företrädare för de geologiska undersök- vandena avser dels försök att i möjligaste ningarna och vetenskapliga institutioner. mån åstadkomma ett gemensamt nordiskt Kommissionen har stimulerat fältsamarbete agerande utåt i internationella sammanhang, mellan nordiska maringeologer och har här- dels försök att genom de nationella organen vid särskilt verkat för att samordna utnytt- få till stånd utökad internordisk samverkan i jandet av de nordiska ländernas resurser, form av bl. a. samnordiska forsknings- och såsom fartyg och annan utrustning. undersökningsprojekt. En samordning av re- Under senare år har kommissionen strävat guljär, kvalificerad marinvetenskaplig utbildatt uppnå en mera officiell status - even- ning i Norden hör också till de frågor som tuellt i anknytning till Nordiska rådet - i aktualiserats. likhet med motsvarande organ för fysisk oceanografi och marin biologi. Nordisk kollegium för marin biologi kon- Förslag stituerades hösten 1956 efter en utredning inom Nordiska kulturkommissionen. Kolle- Enligt havsresursutredningens mening finns giet fungerar som samarbetsorgan för de ett starkt behov av att svenska insatser i marinbiologiska forskningsstationerna i Hel- olika internationella organ koordineras, både singör (Danmark), Tvärminne (Finland), sinsemellan och med vår egen nationella Espegrend (Norge) och Kristineberg (Sve- verksamhet. En lösning av problemet kan rige). Kollegiets verksamhet, som understöds knappast åstadkommas utan vissa organisatogenom bidrag från statsbudgeten i de nor- riska förändringar. diska ländema, omfattar bl. a. utdelande av stipendier för utbildning och forskning, utarbetande av fauna- och floraförteckningar El Utredningen förslår att den internatiovid forskningsstationerna samt anordnande nella verksamheten i havsfrågor koordineras av nordiska kurser i marin biologi. Det inom ramen för den i kapitel 12 föreslagna svenska bidraget till kollegiets verksamhet delegationen för havsresurser. uppgick 1970/71 till närmare 60 000 kr. Nordisk kollegium för fysisk oceanografi bildades år 1965 i syfte att stimulera anordnandet av nordiska konferenser samt stipendiat- och forskarutbyte inom den fysiska oceanografin. Kollegiet anordnar nordiska symposier och Sommarkurser, som i regel inordnasi de berörda forskningsinstitutionernas seminarieverksamhet. Det personella utbytet består dels i stipendiatutbyte, dels i att forskare från ett nordiskt land ges möjlighet att delta i forskningsexpeditioner företagna av ett annat land. Kollegiet förmedlar vidare utlåning av instrument och söker stimulera gemensamma nordiska undersökningar. Svenska statens bidrag till kollegiets verksamhet utgjorde 1970/71 88 000 kr. Under 1969 och 1970 har initiativ tagits för att intensifiera det nordiska havsforsk-

Program, organisation och finansiering

Progra m att förutsättningarna för svenskt fiske i avlägsnare och mindre hårt exploaterade Sammanställning av föreslagna fiskevatten undersöks (kapitel 4) programpunkter att förutsättningarna för ett intensivare svenskt östersjöfiske undersöks (kapitel 4) För att ge en Överblick över de förslag att forskning och teknisk utveckling som havsresursutredningen lagt fram, och över ökar möjligheterna att använda fisk direkt kostnaderna för dessa förslags genomföran- som människoföda stimuleras (kapitel 4) de, presenteras nedan en sammanställning av att försöksanläggningar för odling av förslagen. I en första del har samtliga förslag t. ex. ål, tunga, krabba, hummer, tångräka och rekommendationer som förekommer i och ostron sätts upp. Möjligheterna till tidigare kapitel medtagits. Förslagen är upp- avfallsåtervinning i samband med fiskodling förda i den ordning i vilken de uppträderi bör beaktas (kapitel 4) betänkandet. att möjligheterna till utvecklingsbistånd avseende livsmedelsutvinning till havs prövas Havsresursutredningen föreslår (kapitel 4) att delegationen för havsresurser bistår att de lösa avlagringarna på Sveriges konvid utformandet av svenska ställningstagantinentalsockel karteras (kapitel 5) den som kommer att erfordrasi samband med att en karta över sedimentbergartsområden av Förenta Nationemas generalförsamdena på Sveriges kontinentalsockel tas fram ling beslutade internationella havsrättskonfe- (kapitel 5) rensen (kapitel 3) att urbergsområdena på Sveriges kontiatt vissa åtgärder vidtages för att förbättra nentalsockel karteras (kapitel 5). situationen för det svenska fisket inom att det geologiska karteringsarbetet, som ramen för dess nuvarande inriktning. Försla- kan utföras av t. ex. SGU, bedrivs i nära samgen avser upprättandet av en ändamålsenlig råd med bl. a. STU, näringslivet, FOA, sjöfångststatistik, åtgärder för att hålla fiskarena fartsverket samt universitet och högskolor så löpande underrättade om lämpliga fångst- att möjligheterna till tekniskt utvecklingsarplatser, samt kartering av sådana vrak och bete tillvaratas (kapitel 5). andra föremål på havsbottnen som utgör att etablerandet av ett halvstatligt företag fiskehinder. Behovet av internationella re- för sand- och grusutvinning till havs övervägs striktioner avseende sillfisket i Nordsjön och (kapitel 5) Skagerack betonas starkt (kapitel 4) att delegationen för havsresurser får till

uppgift att sammanställa information avseen- stationer intensifieras. Bl. a. bör försök göras de marknaderna för mineralexploateringsut- med en automatisk boj (kapitel 8) rustning (kapitel 5) att ett nät med automatiska oceanografisatt möjligheterna till utvecklingsbistånd ka och meteorologiska stationer inrättas i avseende mineralutvinning till havs prövas svenska havsområden när den ovan nämnda (kapitel 5) utvecklingsverksamheten fortskridit tillräck-

ligt långt (kapitel 8) att den nuvarande sjömätningen i tungtraatt en permanent prognosberedskap avsefikkorridorerna utvidgas till en yttäckande ende transport- och blandningsförlopp vid sjömätning (kapitel 6) katastrofhotande utsläpp organiseras vid att utveckling av apparatur för undersök- SMHI (kapitel 8) ning av metallföremål på havsbottnen stimuatt resurserna för sjömätning förstärks så leras (kapitel 6) att även andra sjömätningsbehov än sjöfaratt forsknings- och utredningsbehovet betens kan tillgodoses (kapitel 8) träffande oljeföroreningsproblem iÖstersjön beaktas (kapitel 6) att svensk havsforskning ges ökade resuratt Sverige verkar för att en internationell ser. Framför allt avser detta forskningen vid samarbetsdelegation avseende östersjötillfar- universitet och högskolor (kapitel 9) terna inrättas (kapitel 6) att tillgången på forskningsfartyg förbättatt sjömätning för fritidsbåtarnas behov ras och att forskningsstationerna upprustas. utförs (kapitel 6) En ny forskningsstation på Gotland bör att ett register över gamla vrak och andra övervägas. Ansvaret för dessa åtgärder bör fornlämningar upprättas (kapitel 6). läggas på delegationen för havsresurser (kaatt behovet av teknik för att kontrollera pitel 9) militära installationer på havsbottnen särskilt att ett nära samarbete etableras mellan debeaktas (kapitel 6) legationen för havsresurser och näringslivet i att svenska marinens erfarenheter inom frågor som teknisk utveckling, exploatering dykeri och annan undervattensverksamhet m. m. (kapitel 9) utnyttjas i framtida civil havsforskning och att delegationen för havsresurser fortlöhavsexploatering (kapitel 6) pande bör följa utbildningsfrågorna inom sitt fält och vid behov föreslå förändringar och att forskningen avseende havsmiljöfrågor utvidgning av utbildningen (kapitel 9) bedrivs i sådan omfattning som krävs för effektiv miljökontroll. Forskningen bör in- att den svenska internationella verksamriktas bl. a. på sådana föroreningar som heten i havsfrågor koordineras inom ramen anrikas i näringskedjorna (kapitel 7) för delegationen för havsresurser (kapitel att utvecklingen av teknik för avfallsåter- ll) vinning stimuleras (kapitel 7) För att få översikt över kostnaderna för att den verksamhet som bedrivs för at-t de framlagda förslagens genomförande har skydda havsmiljön mot oljeföroreningar inen tabell gjorts över de förslag som är direkt tensifieras och ges större resurser (kapitel 7) kostnadskrävande (tabell 12.1). Rekommenatt delegationen för havsresurser ges vissa dationer och förslag om organisatoriska åtsamordningsuppgifter i havsmiljöfrågor på gärder är sålunda icke medtagna. det nationella och internationella planet Som framgår av tabellen blir de omedelba- (kapitel 7) ra kostnaderna för förslagens genomförande att försöksverksamheten med oceanogra- enligt de gjorda beräkningarna 6,9 milj. kr fiska mätningar från kustbevakningens fartyg per år. Detta kan jämföras med de nuvarande (kapitel 8) kostnaderna för svensk havsutforskning som byggs ut och permanentas att försöks- och utvecklingsverksamheten beräknats till 32 milj. kr (se s. 162.) Utredvid SMHI med automatiska oceanografiska ningens förslag innebär sålunda en ökning av

svensk havsutforsknings resurser med drygt Allmänna synpunkter på den lång-

20 procent. siktiga utvecklingen

Flera förslag som finns medi ovanstående är inte med i tabellen trots att I tidigare kapitel har ett antal åtgärder för uppräkning deras genomförande är förenat med kostna- att främja havsutnyttjandet föreslagits. Åt-

är alla konkreta och omedelbara. der. Att förslagen i dessa fall inte finns med i gärderna tabellen med att kostnaderna Utöver dessa förslag är det av intresse att sammanhänger inte varit möjliga att precisera. skaffa sig en uppfattning om svenskt havsut-

nyttjande i ett längre perspektiv.

Den nuvarande svenska exploateringen Tabell 12.1 Beräknade kostnader för havsav havsresurser har en liten omfattning. Vi resursutredningens förslagi 1972 års penningtar upp fisk för något över 200 milj. kr. per värde. Kostnaderna för den nuvarande svensår och sand och grus för drygt 5 milj. kr. per ka havsutforskningen har beräknats till 32 år. Dessutom exporterar svenska företag i milj. kr. Utredningens förslag innebär alltså viss utsträckning tjänster och utrustning till en ökning av resurserna med drygt 20 proutländska havsexploatörer. De svenska siffcent. Vissa av utredningens förslag är icke rorna kan jämföras med den globala exploamedtagna i tabellen trots att deras genomföteringen. Världsfisket har ett fångstvärde av rande är förenat med kostnader. Att förslaca 40 miljarder kr. per år och den globala gen i dessa fall inte finns med beror på att rnineralutvinningen från haven är ca 35 milkostnaderna inte kunnat preciseras. jarder kr per år, varav olja och gas utgör nära

90 procent. Milj. Antal år Total- Svenska insatser för att exploatera hakr/år för ge- kostnad nomfö- milj. kr vens naturresurser kan vara av principiellt randet olika karaktär. Vi kan själva exploatera

Kartering av lösa havets och havsbottnens tillgångar inom omavlagringar 2,1 15 31,5 råden över vilka vi själva har jurisdiktion,

Framtagande av eller utanför dessa. Men det är också möjligt karta över sediatt deltaga i havsexploateringen genom att mentbergartsområdena (1) 0,2 6 1,2 utveckla teknik och tillverka utrustning för

exploatörerna. Detta kan ske på kommersiell Kartering av urbergsomrâdena: basis eller i form av u-landsbistånd. -flygmagnetiska ur haven Vår egen livsmedelsutvinning mätningar 1,6 4,5 7,2 -gravimetermät- har en osäker framtid. Fiskets nuvarande ningar, bottenprover, m.m.°(2) 0,1 ll 1,1

Utvidgning av den Förklaringar till tabellen oceanografiska mätverksamheten med (1) Den beräknade totalkostnaden på 1,2 milj. kr. är skönmässigt utslagen över 6 år. kustbevakningens (2) Den beräknade totalkostnaden på 1,1 milj. kr. fartyg (3) 0,1 verksamheten löpande är skönsmässigt utslagen över 11 år. Försöks- och ut- (3) Kapitalkostnaderna är så små att de utslagna över en längre tidsperiod inte nämnvärt pâvervecklingsarbete med automatiska kar siffran 0,1 milj. kr. per år. stationer (4) 0,4 10 4 (4) Verksamheten har antagits pågå ungefär 10 âr. Kapitalkostnaderna jämnt fördelade över de tio Sjömätning (5) 2,4 15 34 åren. (5) Kapitalkostnadema fördelade över endast 10 Summa av de 15 år verksamheten beräknas kräva. Siff- 6,9 rorna avser alla utredningens sjömätningsförslag Inrättandet av sammanslagna. ett nät av auto- (6) Kapitalkostnaderna uppskattade till 10 milj. kr. matiska mätstationer och fördelade över 10 år. Verksamheten börjar (6) 2,5 verksamheten löpande inte förrän om ca 10 år, varför den inte räknats samman med övriga föreslagna verksamheter.

svårigheter, som berörts i kapitel 4, samman- sådana insatser aktualiseras beror naturligtvis hänger bl. a. med överfiskning i fiskevatten bl. a. på hur omfattande den globala utvinsom traditionellt utnyttjas av svenska fiska- ningen av havsresurser blir i framtiden och re. Utöver dessa svårigheter måste vi också ta på vilka förutsättningar det finns i Sverige hänsyn till den nuvarande trenden att kust- för utveckling av exploateringsteknik. statsjurisdiktionen över angränsande vatten Den framtida globala utvinningen av vidgas alltmer. naturresurser från haven beror bl. a. på Mineralutvinningen inom våra kontinen- efterfrågeutvecklingen och på mängden och talsockelområden inskränker sig idag till tillgängligheten av motsvarande landresurser. mindre kvantiteter sand och grus. Vi vet att På livsmedelssidan kan man dessutom det finns avsevärda kvantiteter sand och grus konstatera att möjligheterna att öka världspå våra havsbottnar, samtidigt som de ex- fisket är klart begränsade. Några mycket ploaterbara fyndigheterna på land blir allt stora osäkerheter om hur stor världshavens knappare. Utvinningen av sand och grus från samlade biomassa är råder inte, och denna havet kommer därför med stor sannolikhet biomassa är redan vad beträffar fisken hårt att öka. Denna utvinning kan bli omfattande beskattad i flera betydande havsområden. och möjligen också till en del inriktad på Vad som skulle kunna leda till en mera export. Vilka mineralfyndigheter vår konti- påtaglig ökning av livsmedelsutvinningen ur nentalsockel innehåller förutom sand och haven är därför framför allt tekniska genom- . grus vet vi inget om. Om detta kan endast brott när det gäller att fånga organismeri geologiska undersökningar ge besked. Möjlig- näringskedjornas början till rimliga kostnaheten att svenska företag i framtiden på ett der och beträffande beredningstekniken. Av eller annat sätt deltar i mineralexploatering speciellt intresse är teknik som gör det utanför den svenska kontinentalsockeln kan möjligt att använda större mängder fisk inte uteslutas. direkt som människoföda samt teknik för Om vi sammanfattar bedömningama an- att bereda aptitlig föda ur organismer i gående vår egen livsmedelsexploatering och näringskedjornas början. mineralexploatering i haven så blir resultatet När det gäller världshavens mineralreserföljande. Ett minimialternativ är att vår ver är osäkerheten om deras totala omfattframtida utvinning av havsresurser består av ning mycket större än beträffande mängden rätt avsevärda kvantiteter sand och grus plus biomassa. Att mineralreserverna är mycket l v en fiskfångst som ligger en bra bit under den stora är säkert, men hur stora finns idag inga i nuvarande. Maximialternativet är av naturli- möjligheter att bedöma. Det är ju t. o. m. så i ga skäl svårare att yttra sig om men innehål- att man ännu så länge bara börjat ana i á ler förutom sand och grus också olja och gas, existensen av vissa typer av mineral, som på en del övriga mineral från t. ex. urberget och sikt kan visa sig synnerligen intressanta. Ett havsvattnet och eventuellt från områden exempel på detta är sprickzonernas metallutanför svenska kontinentalsockeln, samt slam. Till denna osäkerhet kommer - liksom fisk och dessutom organismer från närings- beträffande livsmedelsutvinningen - att utkedj_ornas början i sammanlagt avsevärt stör- vecklingen av marknaderna och av exploatere kvantiteter än det nuvarande fisket. Att ringstekniken påverkar den framtida utvinidag yttra sig mera exakt om var i detta ningens omfattning. intervall det är sannolikt, eller önskvärt, att Osäkerhetema i en bedömning av den vi hamnar är omöjligt. framtida mineralutvinningen ur haven är Svenska havsexploateringsinsatser kan alltså betydande. Det förefaller emellertid emellertid förutom egen exploatering också troligt att denna utvinning kommer att få bestå i utveckling av havsexploateringstek- avsevärt större omfattning än den har idag. nik och tillverkning av utrustning för ex- Av intresse är också att den teknik som krävs ploatöremas behov. I vilken utsträckning för exploateringen i betydande utsträckning

sannolikt kommer att utvecklas i nära an- kan ske på kommersiell grundval eller som knytning till den nuvarande olje- och gasut- u-landsbistånd. vinningen ur havsbottnarna. Olje- och gasutvinningen är alltså i detta avseende av central betydelse. Organisation och finansiering Dessa allmänna bedömningar ger vissa uppfattningar om marknaderna för havsex- I tidigare kapitel har förslag till åtgärder ploateringsutrustning i framtiden. Samtidigt inom havsutnyttjandet och havsforskningen måste man naturligtvis komma ihåg att det framlagts. Vi har också påvisat det nära kan finnas delmarknader som är små i det ömsesidiga beroendet mellan olika till havs globala perspektivet, men av stort intresse bedrivna aktiviteter. Men hänsyn till detta för svensk industri. ömsesidiga beroende, och till att svensk Förutsättningarna för svenska insatser på havsverksamhet med de förslag som här dessa skilda marknader sammanhänger med framlägges får en större omfattning, uppstår den allmänna kompetensen hos svensk indu- ett behov av samordning. stri. Naturligtvis är det till stor hjälp om Eftersom utnyttjandet av haven i framtiteknikutveckling och tillverkning av utrust- den kan bli en avsevärt betydelsefullare ning kan ske i nära anknytning till våra egna verksamhet än idag, både hos oss och interexploateringsinsatser. Vår egen exploatering nationellt, är det också viktigt att ett organ i r bör enligt havsresursutredningens mening för de med havsutnyttjandet sammanhängl l c medvetet utnyttjas för framtagning av ex- ande frågorna inrättas. Detta behov markeras ploateringsutrustning med sikte på att sådan ytterligare av att det för närvarande är svårt utrustning därefter även skall kunna exporte- att säga vilken inriktning och omfattning det ras. framtida havsutnyttjandet kommer att få. Även utanför den rena resursexploate- Ett behov av ständig uppföljning av utveckringens område finns flera möjligheter att lingen, och av möjligheter till initiativtaganutveckla och tillverka utrustning. Av speci- de, föreligger därför. ellt intresse i ett långsiktigt perspektiv är Det internationella samarbetet i havsfråautomatiska oceanografiska instrument. gor är omfattande och betydelsefullt. Sverige Framför allt gäller kanske detta mätgivare deltar på många sätt i detta arbete, som kan för kemiska och biologiska storheter. Detta väntas få allt större omfattning. De nuvaraninnebär att teknikutvecklingsaspekten är vä- de svenska internationella insatserna är emelsentlig också i samband med de förslag som lertid föga koordinerade. Bättre samordning lagts fram i avsnittet mät- och observations- är därför av grundläggande betydelse för den verksamhet i havsområdena. internationella verksamheten. Utveckling av teknik för främmande Havsresursutredningen har diskuterat ett intressenters behov har också en u-lands- flertal alternativ för att tillgodose de ovan aspekt av intresse. Kuststater bland u-länder- nämnda samordningsbehoven. Ett verk av na blir - liksom andra länder - allt angeläg- traditionell typ skulle enligt utredningens nare att tillgodogöra sig naturresurserna bedömning vara en alltför stor organisation utanför sina kuster. Trenden mot vidgad med hänsyn till den ringa omfattning det kuststatsjurisdiktion medför att deras natio- svenska havsutnyttjandet idag trots allt har. nella havsresurser ökar. Samtidigt gäller att En grupp med bl. a. representanter för statliu-länderna i allmänhet saknar tekniska förut- ga myndigheter med havsanknuten verksamsättningar att exploatera sina havsresurser. het som sammanträder för att diskutera och Om Sverige i det sammanhanget kan erbjuda eventuellt lösa vissa samordningsproblem teknik och utrustning som är jämförbar med skulle å andra sidan inte få den auktoritet vad andra i-länder kan åstadkomma så bör vi och den stadga som krävs för att klara de ha möjligheter att göra oss gällande. Detta föreliggande uppgifterna.

konstruktionen bedöms ledamöter bör lämpli- Den lämpligaste Kungl. Maj :t. Antalet mot den givna bakgrunden vara en delega- gen vara högst tio. Möjlighet att adjungera tion med tillhörande sekretariat. ledamöter för speciella frågor bör föreligga. Delegationen bör ha ett sekretariat till sitt förfogande. Då den definitiva utform- DfHavsresursutredningen föreslår att en DE- ningen av detta blir beroende av statsmakter- LEGA TION FÖR HA VSRESURSER bildas nas inställning till det framlagda programmet och att denna delegation ges en central plats görs här endast en skiss av det tänkta inom statsförvaltningen. organet. sekretariatet bör ha arbetsuppgifter inom områdena planering, bl. a. med utgångspunkt i fortlöpande naturresursstudier, för havsresurser skall teknisk utveckling och internationella kon- Delegationen takter. Sekretariatsresurserna kan byggas upp genom en lämplig kombination av anl. Vara regeringens rådgivande organ i Föreslå närmare utformning av ställd personal och personer som engageras havsfrågor. program för havets utforskning och exploate- för speciella uppgifter. ring. Planera för det långsiktiga utnyttjan- Delegationen är en självständig enhet. det av haven. Bl. a. med hänsyn till att enheten är förhål- 2. Ansvara för genomförandet av sådana landevis liten - sekretariatet kan inledningsprogrampunkter för vilka delegationen erhål- vis bestå av kanske tre fyra personer - torde ler anslag. det vara lämpligt att samförlägga den med en av sådana pro- befintlig myndighet vars administration 3. Följa genomförandet för vilka andra m. m. den i viss utsträckning skulle kunna grampunkter myndigheter erhåller utnyttja. De myndigheter som framför allt anslag. 4. Vara ett forum för samordning och diskuterats i utredningen är naturvårdsverket och för teknisk utveckling. Med samarbete mellan myndigheter i frågor om styrelsen mellan verk- hänsyn till den betydelse utredningen tillmägränsdragning myndigheternas vara ett remissorgan i havs- ter det tekniska utvecklingsarbetet för havssamhetsområden, osv. utnyttjande har utredningen stannat för att frågor, 5. Vara ett organ för samarbete mellan föreslå anknytning till styrelsen för teknisk myndigheter och näringsliv i havsfrågor. utveckling. 6. Verka för tekniskt utvecklingsarbete inom havsutforsknings- och havsexploatebl. a. i samband med vår egen El Havsresursutredningen föreslår således att ringsomrädet, delegationen för havsresurser lokaliseras i havsexploatering. 7. Samordna de svenska insatserna i det anknytning till styrelsen för teknisk utveckinternationella samarbetet i frågor som rör ling. havet och havsbottnen. för och samordna anskaff- innebär att delegationen lo- 8. Ansvara Anknytningen och av viss kostnadskrä- kalmässigt förläggs till STU, att delegationing utnyttjande nen utnyttjar STU:s administrativa resurser vande utrustning, som t. ex. forskningsfartyg samt att har möjlighet att och forskningsstationer. delegationen utnyttja STU:s kontaktnät. Delegationens ledamöter föreslås emellertid bli skild från Delegationens bör vara repre- budget sentanter för de viktigaste av de civila STU:s budget. statliga myndigheter som bedriver verksam- Ett huvudansvar för de s. k. tillämpade het med anknytning till haven, för marinen, program som föreslagits i tidigare kapitel bör för den grundläggande havsforskningen och anförtros delegationen. Det praktiska geför näringslivet. Ledamöterna tillsätts av nomförandet bör däremot ankomma på den

organisation som i varje situation bedöms lämplig. I många fall torde detta leda till att uppgifterna läggs ut på existerande statliga myndigheter. Den i kapitel 5 föreslagna geologiska karteringen kan sålunda lämpligen läggas på SGU, det i kapitel 8 föreslagna automatiska mätsystemet på SMHI, osv. I dessa fall torde det då också vara lämpligt att medel för verksamheterna ingår i respektive myndighets budget och begärs i dess petita. Detta sker efter samråd i delegationen för havsresurser. Delegationens budget torde, åtminstone inledningsvis, böra i huvudsak begränsas till medel för delegationens egen verksamhet, dvs. för sekretariatet, vissa utredningar och ev. vissa förundersökningsprogram. Delegationens budget blir således beroende av statsmakternas ställningstagande till det totala havsutforskningsprogrammet. För sekretaiiatsfunktioner, speciella utredningar m.m. torde dock behövas anslag av storleksordningen l milj. kr per år.

l

Bilaga Marin teknik

Inledning så tacksam att göra i andra avseenden. I båda fallen ingår ett starkt inslag av teknik utnytt- Under det senaste decenniet har man under Vijad för väsentligen vetenskapliga syften. samlingsnamn av typen marin teknik, under- dare placeras den därför nödvändiga mätutvattensteknologi, ocean technology och rustningen i bärare eller plattformar som t. o. m. hydronautics sammanfört sådan tek- ofta utgör mycket stora investeringsobjekt nik som används vid utforskandet och och som kräver en stor teknisk utvecklingsinexploateringen av havets resurser. Däri ingår sats i sig själva. Tillförlitlighetskravet är bl. a. mät- och datateknik för olika slags uppdrivet. Bemannade forskningsubåtar eller undersökningar av havsvolymen och dess rymdfarkoster ställer samma slags krav på begränsningsytor, havsytan och havsbottnen, slutna system för energiförsörjning och livsvidare olika slags plattformar och farkoster uppehållande funktioner. Den främmande såsom borrtorn, instrumentbojar och system för att inte säga ”icke-jordiska” miljö, där av bojar, forskningsfartyg och -ubåtar, ut- utrustning skall verka i båda fallen ställer

rustning som medger människans vistelse och extrema krav på konstruktionsmaterialens

verksamhet i havet för kortare eller längre I båda fallen ingår starka inslag egenskaper. tid, dvs. olika slags dykerisystem samt s. k. av det mera generellt syftande betraktelseundervattensstationer eller -habitat. Däremot sätt som kallas systemteknik och som firat så ingår vanligen inte så väsentliga områden för stora triumfer just i rymdtekniken. En direkt havsresursutnyttjande i vid mening som samverkande funktion mellan de två områdeskepps- och varvsteknik annat än vad avser na finns också då flygplan eller satelliter bär forskningsfartyg. mätutrustning som syftar till kartläggning av I flera fall är detta tekniska utvecklings- stora land- eller havsarealer inte minst med fält som bearbetas sedan lång tid. Att sam- miljövårdens behov för ögonen. Även denna lingsnamn nu uppstår sammanhänger med teknik har fått sitt samlingsnamn nämligen det allmänt ökade intresset för ett havsre- remote sensing eller fjärranalysteknik. sursutnyttjande. Det kan väl heller inte Av denna skiss framgår att havstekniken uteslutas att en del av de mera färgstarka utgör ett tvärområde med inslag från de namnen tillkommit som säljande argument i flesta traditionella tekniska fack. Inom de avsikt att associera till rymdtekniken. Om nationella havsforskningsprogrammen bedetta vittnar också uttryck som the inner space. 1 Bilagan har utarbetats av experten i utred- En jämförelse med rymdtekniken är ock- ningen Harald Haegermark.

traktas den som en speciell post. Siffror är i de totala forsknings- och utvecklingsinhärvid inte helt rättvisande, eftersom det satserna. t. ex. ofta inte uppges hur stor del som faller För svenskt vidkommande framgår det av inom den militära ramen. De torde inte betänkandet i övrigt att möjligheterna till heller ta full hänsyn till de utvecklingsin- teknisk utveckling inom de föreslagna satser som görs inom olje- och gasindustrin. programmens ram tillmätts stor betydelse. Den amerikanska Commission on Marine Därutöver föreslås också vissa punktinsatser Science, Engineering and Resources anger av teknisk natur. Däremot föreslås inget följande kostnadsuppskattningar för specifikt tekniskt utvecklingsprogram. Några 1970-talets program i sin översikt Our allmänna synpunkter på svensk havsteknisk Nation and the Sea. utveckling kan dock anges. Den teknikutveckling man kan överblicka

ningen föreslår. För många delområden gäl- Speciella tekniska program 124 182 ler visserligen att sådan teknik är tillgänglig Grundläggande 130 utomlands i högre grad än i Sverige men att teknologi 210 den inte nödvändigtvis är anpassad till svenska förhållanden i fråga om behovspro- Redan den mera grundläggande tekno- fil, kostnader och tekniska miljöförhållanlogin omfattar alltså ca 20 % av den totalt den, där t. ex. Östersjöns grunda och bräckta planerade insatsen. Den väsentliga ökningen vatten kan medföra att annan eller modimellan den tidigare och senare hälften av fierad utrustning krävs. Det är också fullt l970-talet visar också uppbyggnadskarak- möjligt att en sådan utveckling kan vara av tären. Denna betingas säkerligen till dels av intresse för andra mindre nationer med den brist på lämpligt utbildad personal som liknande behov, kännetecknar tvärgående områden. Utbild- Utredningens program syftar till att klarningslinjer i undervattensteknologi finns nu lägga de närmare förutsättningarna för en vid universitet och högskolor i flera av de svensk havsexploatering i större skala och i stora länderna på området bland vilka USA, andra former än tidigare. Vare sig en sådan Frankrike, Japan, Sovjetunionen, Canada, exploatering kommer till stånd eller inte är England och Västtyskland kan nämnas. det ändå klart att det nu finns en interna- Nämnas kan också den ökande floran av tionell marknad för havstekniska produkter speciallitteratur såväl i bok- som tidskrifts- av olika teknisk komplexitetsgrad. För den form som uppstått under senare delen av närmaste framtiden domineras denna av oljel960-talet. och gasindustrins behov. På längre sikt kan Vid ett studium av den moderna havs- mineralutvinning och livsmedelsframställning tekniken domineras intrycket lätt av de i nya former växa sig starka. Inom en sådan ekonomiska satsningar som stora länder har marknad inryms de två andra möjligheterna 1 1 4 möjlighet att göra och av skalan på de till svensk teknisk utveckling. v projekt som dessa satsningar medger. l den För många tekniska komponenter i de följande redogörelsen spelar därför de stora anförda sammanhanget gäller det att deras amerikanska och franska insatserna en stor framställning innebär ett överförande av en roll. Man kan dock i förbigående notera att allmänteknisk erfarenhet till en ny miljö och hur stora de amerikanska insatserna än kan att kravet på förstahandskunskap om de te sig från ett litet lands utgångspunkt är de speciella förhållandena i havet är mindre ändå relativt små jämförda med andra poster uttalat. Det finns också flera exempel på att

svensk industri hävda sig i interna- bärare har varit snabb särskilt beträffande lyckats tionell konkurrens med produkter av den forskningsubåtar för olika ändamål och dyktypen. djup. Navigeringshjälpmedlen spelar stor roll torde det också vara så, vilket vid t. ex. prospektering och kartläggning. Slutligen av erfarenhet från andra områden, Utöver förbättringar av sådana radionavibestyrks att även om den internationella satsningen geringssystem som Decca och Loran har nya stor och täckande kom- akustiska metoder för undervattensnakan synas mycket till tillkommit. För t. ex. automatiska mer det ändå att uppträda möjligheter vigering där ett befint- bojsystem är tillgången på kompakta och utveckling på specialområden, ligt eller genom utveckling inom nationella uthålliga energikällor väsentlig. Utvecklingen program förvärvat specialistkunnande på det inom dykeri och annan teknik som möjliggör havs- eller undervattensteknologiska området för människan att vistas och verka i havet kan nyttiggöras. har också varit snabb. Till de mera spekta- För att det skall vara möjligt att identi- kulära dragen hör experimenten med underfiera, klarlägga och informera om möjlighe- vattensstationer sådana som de amerikanska ter av de två senare typerna krävs att det Tektite och Sealab, vilka kanske å andra finns former att samla den expertis som sidan skymt bort en icke mindre väsentlig finns i landet och som både har en egen utveckling rörande mera konventionellt verksamhet på området och en nära kontakt dykeri. med den internationella utvecklingen. Man kan här peka på verksamheten i STU:s nämnder och på det förslag som framförs i Havet som miljö för teknisk utrustning utredningen om marknadsbevakning för den lilla och medelstora industrins Principer, konstruktion och materialval för räkning. för havstekni- havsteknisk utrustning påverkas givetvis i Den följande redogörelsen ken eftersträvar endast att ge en kortfattad större eller mindre grad av havets speciella av några drag i den nuvarande och varierande egenskaper i fysikaliskt, beskrivning utvecklingen. Den sträcker sig delvis utanför kemiskt och biologiskt avseende. Utöver den de områden som berörs av de föreslagna belysning som dessa egenskaper fått i olika eftersom en mera allmän orien- delar av betänkandets huvudtext kan det programmen Huvudvikten därför vara av intresse att kortfattat peka på tering synes vara av intresse. som utnyttjas i av speciellt teknisk behar lagts på sådan teknik några förhållanden forsknings- och explorativa sammanhang då tydelse. detta utgör den större delen av havstekniken och samtidigt pekar framåt mot kommande behov. Efter en inledning om de allmänna Tryck, salthalt och temperatur egenskaper hos havet som är av betydelse

för tekniken följer en redogörelse för akus- Trycket ökar ungefär med l kp/cmz per 10

tiska och elektromagnetiska vågors utbred- rn djupökning. Redan vid måttliga djup som är av betydelse för medför detta tekniska konsekvenser för ningsegenskaper informationsöverföring i vid mening i havet. dykeriutrustning. Mät- och instrumentteknik för undersökning De mycket stora trycken på de stora av havets olika delar, bottnen, vatten- havsdjupen har lett till att okonventionella volymen och ytan, följer därefter. Fjärrana- material behövt utnyttjas iundervattensfarlysmetoderna (remote sensing) som väntas få koster. Detta kan illustreras på följande sätt. stor betydelse inom många delar av havs- Den geometriska form på ett tryckslcrov som forskningen ägnas därvid särskild uppmärk- ger den största tryckhållfastheten för en samhet. Utvecklingen av olika bemannade given innesluten volym är en sfär. Om sfären och obemannade farkoster och instrument- utföres i ett kvalitetsstål med brottgränsen

...äcmgaso

.E

E9... nä_ _

.mmEcton

m..

o.:

._xo__ dum.

.E

Aamann?

.E

nå_

:men:

E.

cu=mxm=o

.maten

m_

:§00

EE

nån

uääcosxauoi

.meo_ø=

å:

u:_..:..ono._n_

:oo .to E

:mzkxgao

w

mEcton :Eek E3230... 8.2.8_ 353.000

.oxo mGLou_ _oo_ mom_ å: m8. så coon

_

.wwmp

mmo

.23 .amg u: ::__:

.nEonoam

BE

Loucåmzo

_uoE

...__›_.. E

om?

:mczxcmi

å

.82

..=a=_E=_..

comc_cxmuco_a._oom

mao:

cotioaxumêavam

m _

:emeâscuumm

dä.

EE

mc_$_›u›o.._

.E .E

.mmscxøöu :axöâöå

.E

.S35 uc_cm._wn :aan oomn m:_5_n_ 89% :Søotk:

:om: .to 02. 00mm

Z_

.82

.väns-Gu

...än

_ __

...zmzizoowmm

.moop dä.

.PZMZFZOOWEL

_mom_ 5:2:

.mcoåwioucb

am

m._.:.v_m._. k._._m<.._

E: .E

.ocowcua

.E .E

o. m_ 8_ mm_ E05

EOUWuEO

:m: GMEO

namn:

m

comciväuøuwcuumø.

.32

29:6

mmm. ma

m8_

:omøuxoeå:

.E ›m .E

8 5:3_

:øumpaøuâcxeøu

8a

nä_ uni

.mcåwsu/x mciaåmu:

då:

E .E

.rain v.58 8.96. ...ago :o.§_›n_

EDC_

om :t com

uoâocsw:

\\

.ouwê

\\

L180_

ån_

lloooo_

_

mümz

N

UBIUBJQ euJan§|s BUJBABJB

Ȥ5

ueuAq |e1ueug1uo| qezueugauox »s/xeqdngq -sneqdnla

208 SOU 1972 :43

f; .Åçj

än ,mm räv»

...U ä wetêr.z$t§f°*i.ii ..

lä 19 En röd (t. v.) och en grön laserstråle fotograferade i den hydrooptiska försöksbassängen vid

lsvarets forskningsanstalt. Endast det undre strålparet är verkligt ljus medan det övre utgör reflexer i

_ltenytan Den stora rektangeln är ett anståndsmärke som också speglar sig ivattenytan. Bilden är tagen

ett observationsfönster i bassängen. (Foto: FOA.)

iom

för seismiska en

d 20 Tryckluftsändare eller PAR-sändare undersökningar.. Sändaren innehåller

luft från en Vid oppnas en

yringskammare som fylls med komprimerad kompressoranlaggnmg. skottet

til för luften som då expanderar ut i vattnet och alstrar en akustisk tryckvag. Tåyckvågens

Denna kan vara mellan 20 cm och 20 l. rgiinnehåll och spektrum varierar med kammarstorleken. no: Tom Flodén.)

N

O

Bild av Lödde å i Bilden är tagen med flygburen kamera arbet

_21 Varmehild inlopp Luommabukten.

med ljus. partier framtrader ljusare än kalla. Åns vatten är varmare än vattnet

mfrarott Varma

bukten. Langre ut framtrader en front av kallare vatten, som förmodligen av strömmar tvingats up ytan från större djup. (Foto: FOA.)

» MS 1512 M

Bild 22 Den amerikanska forskningsbåten ”Alvin” för 2 000 m dykdjup och 2 mans besättning. Ubi sjönk 1968 genom en olyckshändelse och bärgades 1969. Man planerar nu en ombyggnad varvid AE

skall få ett skrov i titan vilket beräknas medge dykdjup ned till 3600 m. (Foto: Woods i

5 Oceanographic Institution.)

Bild 23 Slussning av dykare från den amerikanska forskningsubåten Beaver Mk IV. (Foto: North American Rockwell Corpoxation.)

Bild 24 Ubåt försedd med två manipulatorer. På bilden utförs arbete på ett s. k. Christmas Tree över ett borrhål för olja. (Foto: General Dynamics Corporation, USA.)

d» *iida* Bild 25 Räddningsubåt typ DSRV ansluten till en atomubåt. (Foto: Förenta staternas Informationstjänst, Stockholm.)

Mjgk . 4 . WW* .n Bild 26 Kabelstyrd mobil plattform för submarin forskning utrustad med 3 steglöst reglerbara drivmotorer, TV-kamera, fárgbildskamera, strålkastar- och biixtbelysning samt navigeringsutrustning. Hydraulisk provtagningsapparatur är under utveckling. (Konstruktion och foto: Boris Wintherhalter, Finland.)

Bild 27 Amerikansk flytande plattform för meteorologiska och hydrometeorologiska observationer. (Foto: Förenta Statemas Informationstjänst, Stockholm.)

Bild 28 Den amerikanska plattformen FLIP i vertikalläge. Plattformen fortsätter som en cylinder 90 munder vattenytan. (Foto: Honolulu Advertiser

29 och 30 Dykeritekniskt utveckirbete ombord på marinens ubåtsiingsfartyg Belos. Syftet ä: att få ett system och en teknik som ;er rutinmässigt dykeriarbete på 120 up. På den ena bilden går dykaren sin Helioxutrustning in i dykarzan. På den andra bilden ses dykartan och till vänster dess tryckfasta itning till rekompressionskammaren

Prd.

g a

*4“°“

y.s,,,i,,,i...,

Bild 31 Den amerikanska undervattensstationen SEALAB III byggd för 180 m djup. Stationen innehåller dykarsluss, utrymmen för vetenskapliga observationer samt vistelseutrymmen för 8 mans besättning. Experimenten med denna station påbörjades 1969, men avbröts efter en dödsolycka i inledningsskedet. (Foto: IPS.)

32 Projekt BOTTOM FIX, en amerikansk konstruktionsritning av en djupvattensstation för 3 600 m

Bild

djup. (Foto: General Electric Missile and Space Division.)

100 kp/mmz kan den motstå vattentrycket tydelse för undervattensfarkoster. För att

på 6 000 m djup. Skall den användas på kompensera flytkraftsvariationerna måste större djup måste väggtjockleken ökas varvid dessa utrustas med regleringstankar där vatsfärens vikt kommer att överstiga dess vikts- ten kan pumpas ut och in. Djupberoendet deplacement och den sjunker till botten. hos salthalt och temperatur leder till att

Eftersom skrovet förutom sin egen vikt skall också ljudhastigheten varierar med djupet.

kunna bära någon nyttolast reduceras an- Detta ger upphov till avböjningsfenomen hos vändningsdjupet. För användning på de ljudvågor och bidrar därmed till att ge dessa maximala havsdjupen är därför i samman- synnerligen varierande utbredningsegenhanget nya material av intresse, t. ex. titan skaper. eller glas som har hög tryckhållfasthet. Skroven måste på dessa djup också i allmänhet förses med arrangemang som ger extra Vågor, strömmar och is tlytkraft. Salthalten bestämmer bl. a. fryspunkten Havsvågornas storlek och våglängd har en och den elektriska ledningsförmågan. Den uppenbar betydelse för framkomligheten hos relativt höga ledningsförmågan har den vä- farkoster och för påkänningar på fartyg och sentliga tekniska konsekvensen att dämp- vattenbyggnader, men de inverkar också på ningen för praktiskt taget hela det elektro- helt andra förhållanden som t. ex. ljud- och magnetiska strålningsspektrum är mycket radiovågors reflektion i vattenytan. stor. Undantag från detta finns i spektrums Havsvågornas egenskaper beror på ett båda ändlägen. Mycket långa vågländer resp. stort antal faktorer såsom vindstyrkan och

vissa våglängdsområden i den optiska delen vindens varaktighet, vattenområdets storlek

kan överföras över avstånd av storleksord- och bottendjupet. .ningen något tusental resp. några tiotal Den vetenskapliga behandlingen av hitmeter. Detta har inneburit att man vid allt hörande problem är komplicerad från både slags trådlös informationsöverföring i vatten, teoretisk och experimentell synpunkt, varvid såsom vid tal- och datakommunikation, lo- särskilt de mättekniska svårigheterna kan kalisering, djupbestämning, fjärrmanövrering framhållas. I Sverige har Statens Skeppsprovetc. i stor utsträckning utnyttjar ljudvågor. ningsanstalt utfört sådana undersökningar De hydroakustiska vågorna har fördelaktiga- som underlag för att bedöma fartygsrörelser. re utbredningsegenskaper än de elektro- Vind och våghöjd relateras ofta till magnetiska men skiljer sig också från dessai varandra i olika empiriska skalor, t. ex. den flera väsentliga avseenden, vilket behandlas tolvgradiga Beaufortsskalan. Enligt denna närmare nedan. motsvarar 6 m/sek. en medelvåghöjd av 0,6 Låg temperatur tillsammans med _en vä- m och en våglängd av 18 m. Den högsta sentligt högre värmeledningsförmåga i vatten klassen representeras av orkan med vind-

än i luft leder .till tekniska problem vid ut- hastigheter av 30-35 m/sek. och våghöjden i

formningen av isolerade dykardräkter m. m. genomsnitt mer än 25 m. De oerhörda Densitet, temperatur, salthalt och tryck energimängderna i orkanvågor medför också är beroende av varandra. Energiflödet från omfattande skadegörelse. solen och olika utbytesmekanismer med

Skadegörelse medförs också av s. k. tsu-

atmosfären och inom havsvolymen gör också namis, som med seismisk sammanhänger havet till ett komplicerat dynamiskt system. aktivitet på havsbotten. Dessa vågor är mer

De nämnda storheterna varierar därför i tid än orkaner

sällsynta men rör sig snabbare och rum i ett brett spektrum av skalor. och är därför svåra att varna för i mycket Densitetsvariationer i djupled är av intresse förväg. för den vertikala stabiliteten hos en vatten- Partikelrörelse och som tryckändringar massa, men har också en rent teknisk be- sammanhänger med vågrörelsen avtar med

14- 209

djupet. Verkan sträcker sig väsentligen några detta sätt är olika stor hos olika metaller och våglängder nedåt. legeringar beroende på deras plats i den Strömmarna i havet som kan medföra elektrolytiska spänningskedjan. I legerade vattenhastigheter på flera knop medför av- material, t. ex. mässing med hög zinkhalt, drift för farkoster, försvårar eller omöjliggör kan detta leda till s. k. selektiv korrosion, simmande dykares förflyttning och ger varvid zinken som är mest reaktionsbenägen mekaniska påkänningar på kablar och under- kan korrodera till stor del och kvarlämna vattenskonstruktioner. Kännedom om nästan ren koppar. strömmarna är också väsentlig för bedöm- I många fall bildar reaktionsprodukten, ning av föroreningsspridning. metalloxiden, en ytfilm som hindrar fortgå- I svenska farvatten har isbildning vintertid ende korrosion. Detta är funktionen hos s. k. betydelse för sjöfarten både därför att den beständiga metaller och legeringar, t. ex. hindrar framkomligheten och p. g. a. risken rostfritt stål, vissa aluminiumlegeringar, titan för nedisning. och krom-nickellegeringar. Om syretillför- Ubåtsoperationer under isen i arktiska seln är dålig till följd av att vatten är farvatten har genomförts sedan l95Ö-talet instängt, eller i övrigt genom dålig cirkulaoch tillmäts stor vikt av både USA och tion, förhindras utbildandet av filmen och Sovjetunionen. Detta har också medfört ett lokala korrosionsangrepp uppstår. Detta är intresse för olika vetenskapliga undersök- också förklaringen till varför konstruktioner ningar av istäckets egenskaper och en utveck- i vissa material som blir angripna i stillaståenling av speciella tekniska hjälpmedel för de vatten inte blir det i strömmande. I andra navigering under is. Det har t. ex. visat sig att sammanhang, t. ex. för vissa stålsorter, gäller den arktiska havsisen kan tillväxa två å tre m det omvända förhållandet, dvs. att strömöver en vinter och att gammal packis kan nå ningen för bort reaktionsprodukterna, varvid ända till 30 m under ytan. ingen film utbildas. Upptäckten av olja i norra Alaska har S. k. spänningskorrosion kan uppträda också medfört ett intresse för arktiska för- om materialet utöver vattnets påverkan är hållanden från industrins sida. Ett tecken på utsatt för påkänningar genom belastning, detta intresse är den resa som det amerikan- svetsning eller värmebehandling. En liknande ska isbrytande tankfartyget ”Manhattan” form som uppträder vid stål med stor hållgjorde genom nordvästpassagen 1969. fasthet är s. k. vätesprödhet, där väte som i sin tur alstrats genom korrosion eller genom s. k. katodiskt skydd (se nedan) pressas in i Korrosion håligheter i materialet och bygger upp höga tryck som spränger materialet inifrån. Speci- Korrosion i metallkonstruktioner är ett all- ellt de stålkvaliteter som kommer till anvarligt och komplicerat problem inom havs- vändning för undervattensfarkoster för stora tekniken varför metoder för korrosions- djup är känsliga för denna form av korroskydd är av största intresse. sion. Korrosion i havsvatten kan förenklat upp- Höga påkänningar och värme ökar hastigt fattas som en elektrokemisk process där korrosionen. Den fördubblas för var tionde metall oxideras på ett ställe (anoden) i en grad över 20°C. konstruktion. Samtidigt alstras en elektrisk Motåtgärderna mot korrosion är i första ström i metallen och omgivande vatten som hand materialval, ytbehandling och målning. verkar reducerande på andra ställen (ka- S. k. katodiskt skydd innebär i princip att toden), varvid vattnets syre bildar hydroxyl- man till en konstruktion i någon viss metall joner och vätejonerna bildar väte. Vid eller legering galvaniskt ansluter en mera anoderna förstörs metallen successivt. reaktionsbenägen metall. Korrosionsangrep- Benägenheten att reagera med vatten på pet inträffar då i första hand på den senare

som bildar anod i den elektrolytiska kretsen den kan vara till hinder för konstruktionens medan det skyddade föremålet bildar katod. funktion. Till de vanliga givarmaterialen hör zink och vissa aluminiumlegeringar. Från den sålunda tillförda anoden flyter en elektrisk ström Utbredning av I/udvågor och genom skyddsföremålet och vattnet. Skyddselektromagnetiska vågor i vatten verkan kan därför ökas på elektrisk väg.

Trådlös informationsöverföring i vatten erfordras för samma slags behov som på land. Informationsöverföring uppfattas då i Påväxt vidaste mening, t. ex. tal» och dataöverföring, navigeringshjälpmedel, olika former av lokali- Föremål i hav, sjöar och dammar blir efter och avbildande serande,ekosökande system, en tid täckta av organismer tillhörande vatt- m. m. fjärrstyrning nets flora och fauna. Detta fenomen kallas som behoven är likartade är Samtidigt här påväxt; andra vanliga benämningar är dock de allmänna betingelsema mindre goda. beväxning eller det från engelskan lånade De flesta av de uppräknade behoven tillgodofouling”. Alger, havstulpaner och blåmuss- ses på land med av elektroanvändning lor är exempel på vanliga påväxtorganismer, magnetiska vågor inom radio-, radar- och som på olika sätt kan sätta sig fast -vid ett ljusvåglängdsområdena. Som framgått av inunderlag, t. ex. en fartygssida. Växterna är ledningen till denna bilaga medför bl. a. det beroende av ljus för koldioxidassimilationen salta havsvattnets relativt höga ledningsföroch förekommer endast relativt nära vatten- att måga elektromagnetiska vågor dämpas ytan, ner till 30-40 m vid Nordatlantens Detta utesluter användmycket kraftigt. kuster, 100-150 m i Medelhavet, som har ningen av en stor del av det normala

i mycket klart vatten. Den motståndsökning frekvensområdet med för dels

l undantag som påväxten på fartyg ger är ett väsentligt extremt .låga frekvenser, dels för vissa vågekonomiskt problem. för Detta har längdsområden synligt ljus. Det vanligaste sättet att skydda fartyg medfört att akustiska vars utbredvågor, och annan materiel i vattnet är att måla dem är mera utningsegenskaper fördelaktiga, med s. k. antifoulingfärger. Dessa färger in- nyttjas för de flesta av de angivna behoven. nehåller giftiga metallsalter (ofta koppar- Dessa vågors egenskaper skiljer sig i flera salter), arsenik e. d. Ämnena går långsamt i avseenden från de elektromagnetiska, och för lösning i vattnet och dödar påväxten. Deras att fortsätta med tekniska jämförelsen möjverkan är tidsbegränsad och färgen får van- ovanför ligheter vattenytan kan man säga att ligen förnyas ca l gång per år för att ge de inte heller ger en fullgod ersättning. någorlunda skydd åt underliggande yta. Andra former som prövas är att tillföra enzymer och hormoner som ändrar livsbe- Egenskaper hos ljudvågor i vatten tingelserna i olika stadier av påväxtens utbildande. Ljudvågor i vatten utbreds med en hastighet För t. ex. undervattenskonstruktioner av ca 1 500 m/sek. alltså betydligt lägre än och som skall användas de 3 ° 108 m/sek. som gäller för elektroinstrumentgivare stationärt under en längre tid finns det för magnetiska vågor i luft. En talöverföring på närvarande inget effektivt ett avstånd av en landmil tar 7 sek. i skydd mot påväxt. Det begränsade djup där en rikligare överföringstid. Informationstakten i den påväxt kan förekomma tillåter emellertid är därför att dyka- meningen låg. Dämpningsför-re kan utnyttjas för att avlägsna den på hållandena för ljudvågor eller snarare för sådana ytor och konstruktionsdetaljer där kompressionsvågor medför att det frekvens-

område som kan utnyttjas är ca 1 Hz-l stor uteffekt skall erhållas från sändaren MHz, dvs. det omfattar områden såväl ne- fordras också ofta att den arbetar i resonans, danför som framför allt ovanför det normalt vilket innebär att den är mest effektiv i ett hörbara. Motsvarande våglängder sträcker sig begränsat frekvensområde, sändarens bandfrån ca 1,5 km till ca 1,5 mm vilket till bredd. Denna bandbredd ökar med ökande skillnad från frekvensområdet överensstäm- frekvens. Detta har betydelse i olika hydromer ungefär med det radiofrekventa området akustiska analogier till radar såsom ekolod iluft. och s. k. aktiva hydrofoner som används i så Bland de förhållanden som bestämmer olika tillämpningar som ubåtsjakt och fiskmöjligheterna till informationsöverföring sökning. En stor bandbredd hos sändaren spelar dämpningen, dvs. ljudvågornas av- medger då en hög upplösning i avstånd, dvs. tagande intensitet från sändaren en väsentlig goda möjligheter att särskilja detaljer. Upproll. Dämpningen beror på flera faktorer. lösningsegenskaperna hos olika ekosökande Dels absorberas ljudenergi i vattnet då den system såväl i avstånds- som i vinkelled övergår i andra energiformer. Dels avtar förbättras därför med ökande frekvens hos ljudintensiteten med avståndet från ljus- sändaren samtidigt som räckvidden avtar. källan därför att ljudeffekten fördelas över Refraktion av ljudvågor inträffar i en större och större ytor. Den närmare karak- vattenmassa i vilken ljudhastigheten inte är tären av denna fördelning påverkas dels av konstant. Ljudhastigheten varierar med hur ljudet reflekteras i vattenytan och havs- temperatur, salthalt och tryck som varierar bottnen och dels av hur ljudet refrakteras med djupet och tiden. Detta medför att (avböjs) i vattenmassan. Här nedan behand- ljudstrålarna inte går fram rätlinjigt utan böjs las första absorptionen. av eller refrakteras mot områden med lägre ljudhastighet. Om t. ex. ljudhastigheten avtar Absorptionen innebär att ljudenergin med djupet - detta kan bero på att ytvatt-

genom olika molekylära fenomen övergår i

net är varmare än vattnet längre ner - och andra energiformer. Absorptionen ökar med frekvensen och med ökande salthalt. Öster- vattendjupet är stort, så uppträder s. k. skuggzoner till vilka ingen direktstråle kan sjön som har låg salthalt uppvisar därför en nå fram från en given sändarpunkt. I detta mindre absorption än oceanema. För högre fall försvåras alltså ljudutbredningen av refrekvenser ger absorptionen ofta det domifraktionen. (Se fig. 3.) nerande dämpningsbidraget. Man kan därför få en uppfattning om räckviddsklassen för Ett annat ljudutbredningsfenomen, som olika frekvenser genom att ange det avstånd också sammanhänger med refraktionen men för vilket enbart absorptionen ger en sänk- som leder till förbättrad inljudutbredning ning av intensiteten med en lämplig faktor. träffar i s. k. ljudkanaler. Förutsättningarna Detta har angivits i fig. 2 där också vågläng- för detta är att har ett ljudhastigheten den och några typiska tillämpningar angivits. minimum på ett visst djup i vattenmassan. I Imånga tillämpningar önskar man koncentre- oceanema ett sådant minimum på uppträder ra den utstrålade effekten till ett litet vinkel- ca 1 500 m djup. Ovanför minimipunkten är område. På samma sätt kan man önska att ljudhastigheten avtagande med ökande djup mottagaren endast skall vara känslig för p. g. a. att temperaturen avtar; under miniljudvågor som infaller i ett liknande område. mipunkten ökar den därför att trycket ökar. Detta fordrar att dimensionerna på de ljud- Ljudstrålar som utsändes från en källa i omvandlararrangemang som användes är åt- närheten av minimipunkten kommer att minstone några våglängder stora. För att en växelvis avböjas uppåt och nedåt men väsent-

Frekvens våglängd Räckvidds- Användning Hz m klass km

1.O00.00O-1-0:a015 |

0.04T | Akustiska

kameror l sektorsökande sonar l Sidtittande . sonar : l D I °°° m 100.000--o,o15 0.7- | I

- I Pmgers och | l transoonunder. I

l ders for

Vattens- BVIQBYWQ . 10.000 __ 20 __ telefoni 0,15 | och _tele_ l metri | l | I l Biologisk liudalstring

I 1.000--1,5 2000- |

I

Räckvidden . .. begrän_ Ljudsandare, deto- | nationer m m for sas av l under-

10o__15 andra seismiska l

fakta_ sokmngar l rer l I I

- :

L I

10- 150 I

Figur 2 Översikt av det hydroakustiska våglängdsområdet och några exempel på dess civila användningsmöjligheter. Räckviddsklassen är angiven som det avstånd där enbart absorptionsdämpningen fram och åter i ett ekosökande system nedsätter effekten med en faktor 104.

ligen hållas kvar i ett skikt omkring en linje I grunda vatten, t. ex. större delen av de

genom denna punkt (se fig. 4). Denna vatten som omger Sverige, uppträder liknan-

ljudkanal kallas ofta SOFAR-kanalen (SOnic de om än ej fullt så utbildade fenomen. Den

Fixing and Ranging) efter ett system för största dämpningen uppträder här sommar-

fjärrlokalisering. Liknande ledskiktsfenomen tid och vid så små vattendjup att ljudhastig-

med låg dämpning uppträder f. ö. också för heten avtar ända till bottnen. Den direkta

t. ex. mikrovågor i luft. Som exempel på strålen från en sändare som framföres nära

dessa fördelaktiga ljudutbredningsförhållan- ytan böjs då nedåt och kan träffa bottnen

den i vatten kan nämnas att man med efter endast några hundra m. Eftersom ljud-

mottagare vid Berrnudaöarna lyckats upp- strålningen också reflekteras i bottnen upp-

fatta detonationer som utförts i havet utan- träder ingen egentlig skuggzon, men intensi-

för Australiens kust. teten minskar ändå eftersom reflexionen

Liudhustighøt mluk I .420 l .J60

Figur 3 Principskiss av skuggzonsbildning. Under sommartid avtar temperaturen i ytskiktet med djupet. Därmed avtar också ljudhastigheten med djupet. Ljudvågorna böjs då av mot bottnen och en skuggzon uppstår som inte bestrålas av direkta strålar. Eftersom skuggzonen endast träffas av reflekterad strålning blir dämpningen högre. (Ur FOA orienterar om_hydroakusti_k.)

medför I grunda vatten frekvenser påviss tillsatsdämpning. undersökningsmetoder. Högre kommer därför att verkas huvudsakligen av det översta lagrets utbredningsbetingelserna utöver refraktionsförhållandena också bero såväl av sammansättningen som egenskaper,

av bottenbeskaffenheten. Detta samman- av topografien. En ojämn botten ger näm-

också med frekvensen ligen en diffus reflexion medan en plan hänger på så sätt att ned i bottnen verkar speglande. låga frekvenser tränger djupare och därför av sådana faktorer som Olika ljudkanaleffekter finns också i grunpåverkas bottnens och de mekaniska da vatten; Vintertid ökar t. ex. ljudhastigskiktning egenhos de olika skikten. Dessa egen- heten i ytskiktet med djupet eftersom skaperna utnyttjas för övrigt i olika seismiska temperaturen där ökar med djupet. Ljudskaper

Ljudhastighet m/sek

1460 1500 10 20 30 40 50 60 70 80 km J

1000-

2000-

3000-

4000-

Djup rn

4 Principskiss av ljudkanal, den s. k. SOFAR-kanalen, i oceanerna. Ljudhastigheten har ett mini- Figur mum på 1000-1500 m djup beroende på den kombinerade inverkan av temperatur och tryck. strålarna från en ljudkälla på detta djup böjs växelvis av uppåt och nedåt. Ljudet kan då ledas över mycket långa sträckor.

Ljudhastighet m/sek 1-400 1-440 l l I | I i I 0 1 0 20 30 40 50 G0

Djup m

Figur -5 Principskiss av en s. k. vinterkanal. Temperaturen och därmed ljudhastigheten ökar med djupet i ytskiktet. Ljudstrålarna böjs periodiskt av mot ytan som under vissa betingelser är en god reflektor varför dämpningen är låg. (Ur FOA orienterar om hydroakustik.)

strålar från en sändare i ytskiktet kommer då Egenskaper hos radiovågor och att böjas uppåt mot vattenytan, reflekteras, magnetiska fält i vatten böjas upp igen och reflekteras i ett cykliskt mönster men väsentligen hållas kvar i yt- Som tidigare nämnts har elektromagnetiska skiktet. Detta exempel visar också vatten- vågor normalt endast en ytterst begränsad ytans betydelse för ljudutbredningen. En framkomlighet eftersom de absorberas till plan vattenyta utgör en i det närmaste följd av vattnets ledningsförmåga. Nedanståperfekt reflektor medan en vågig yta tillför ende tabell ger en uppfattning om tillsatsdåmpning. storleksordningen uttryckt som avståndet när Väsentligt för all hydroakustisk teknik är intensiteten gått ned med en faktor l0 000, möjligheterna att alstra och mottaga ljudvå- dvs. samma faktor som i fig. 1 för ljudvågor. gor. Lj udomvandlarna kan indelas i reversibla, dvs. sådana som både kan som Frekvens Våglängd Avstånd utnyttjas Hz sändare och mottagare och icke-reversibla, km m km m som endast utnyttjas som sändare. Den 103 50 40 senare kategorin utnyttjas bl. a. vid seismiska 1.6 1.2

och kan bestå av sprängladd- 10 50 40 undersökningar 105 1.6 1.2 ningar av olika storlekar samt av olika pneumatiska och elektromekaniska organ, som beskrivs närmare i avsnittet om teknik Det bör understrykas att dessa siffror för bottenundersökningar. endast gäller vid transmission genom vatten. I de reversibla omvandlarna omvandlas De elektromagnetiska vågornas utbredning elektrisk energi till akustisk och omvänt. påverkas liksom de akustiskas av gränsytor- Vanligen användes den magnetostriktiva eller na, i första hand av vattenytan. Om både den piezoelektriska principen, dvs. egenska- sändare och mottagare befinner sig nära ytan perna hos vissa material att en mekanisk är det t. ex. möjligt att upprätthålla förbinpåverkan i form av ett tryck alstrar ett delse över större avstånd än vad tabellen magnetiskt eller ett elektriskt fält eller om- anger. Utbredningen sker då väsentligen i vänt. luften och den kraftiga vattendämpningen inverkar endast på en sträcka motsvarande antenndjupen.

Ett exempel är långvågskommunikation vars räckvidd visserligen är tämligen liten till ubåtar som inte behöver ha sin mottagar- men ändå under goda betingelser är av antenn över ytan. ungefär samma storleksordning som för de Magnetiska fält som i detta sammanhang högsta akustiska frekvenserna är då ett väkan betraktas som härrörande från extremt sentligt komplement till den akustiska teklågfrekventa elektromagnetiska vågor har niken. Instrument baserade på optisk strålstor betydelse för såväl grundläggande geo- ning är också viktiga hjälpmedel för att fysikaliska studier som för .sökning efter undersöka föroreningar. objekt och för malmprospektering. Instru- Ljusets intensitet avtar med avståndet ment och mätteknik för detta ändamål från källan genom absorption och spridning. diskuteras närmare i avsnittet om botten- Absorptionen i de radiofrekventa delarna av undersökningar. Rent allmänt kan sägas att det elektromagnetiska spektrum bestäms av de aktuella fälten kan variera i rummet med vattnets ledningsförmåga, men inom det väsentligt olika längdskalor från de globala optiska området av molekylära förhållanden variationerna i jordens magnetfält till stör- i vattnet och i löst och uppslammad materia. ningar av liten utsträckning orsakade av Detta medför att absorptionen minskar betillfälligt förekommande magnetiska materi- tydligt inom begränsade våglängdsområden. al. Fälten avtar tämligen kraftigt med avstån- Närvaron av partiklar och inhomogeniteter det till källan och i princip kraftigare ju samt varierande salthalt och temperatur inmindre längdskalan är. Bogserade magneto- nebär också att ljuset bryts, reflekteras eller metrar måste därför framföras allt närmare sprides till andra riktningar än den ursprungbottnen ju större detaljrikedom som efter- liga, vilket minskar intensiteten. Spridning strävas. och absorption tillsammans medför att Havsytan utgör en god reflektor för dämpningen är minst vid våglängder omkring elektromagnetiska vågor. Detta förhållande 0,5 pm, dvs. i det blågröna till gulgröna utnyttjas i fjärranalystekniken. Radarmät- området. ningar från flygplan kan t. ex. ge informa- Till följd av båda dessa orsaker avtar tion om havsvågornas egenskaper. ljusintensiteten exponentiellt med ökande avstånd. Avtagandet karakteriseras vanligen med den s. k. dämpningslängden som är det Egenskaper hos optisk strål- avstånd där intensiteten fallit med en faktor ning i vatten l/e dvs. till ca 37 %. Siktavståndet anges ofta som fyra dämpningslängder. Dämpningsläng- Inom den optiska delen av det elektro- den beror bl. a. av våglängd och föroreningsmagnetiska strålningsspektrum finns vissa grad och kan variera inom vida gränser. våglängdsområden, s. k. fönster, där strål- Följande genomsnittsvärden kan anges: ningen har en viss framkomlighet i vatten. Bortsett från den allmänna betydelse detta Meter har för livsbetingelserna i havet, är den Våglängd Dest Ocean- Kusttekniska användningen därav väsentlig. Un- vatten vatten vatten

en mångfald dykeriarbeten som fordrar optisk sikt. För identifieringsändamål i sambland med kartläggning-sökning och bärg- För ocean- och kustvatten kan variationen ningsarbeten är den grad av detaljrikedom röra sig om en faktor l,5-3 uppåt och nedåt som kan erhållas med akustiska hjälpmedel från dessa genomsnittsförhållanden. ofta inte tillräcklig ens med utnyttjande av Kvalitet och räckvidd vid avbildning beror mycket höga frekvenser. Optisk utrustning av objektets egenskaper och utbredningsför-

hållandena, vilka är givna i en given situation, Den utveckling inom undervattensoptiken hos räckvidden har samt av ljusstyrka hos källan, känslighet som syftar till att förbättra lobvinklar hos dessa samt deras svåra naturliga begränsningar att kämpa mot mottagaren, vilka fak- av dämpningens exponentiella kainbördes geometriska arrangemang, på grund raktär och den kontrastförsämrande verkan torer i princip kan påverkas. har av spridningen. Detta kan illustreras av att en Ljusspridningen betydelse på flera sätt i detta i ökning av ljusstyrkan hos en ljuskälla med en sammanhang. Spridningen minskar upplösningen i faktor 10 medför att räckvidden hos ett framåtriktningen Den del av den mot objektet infallan- maximalt ökar ca en bilden. avbildningssystem återkas- De potentiella vinster som de strålningen som genom spridning dämpningslängd. alstrar en bakgrundsnivå trots detta kan göras med användning av tas mot mottagaren

som försämrar kontrasten. Eftersom sprid- modern optisk teknik är dock ingalunda

inte är likformig kan den oväsentliga. Laserns möjligheter i sammanningen vanligen senare effekten minskas lämpliga ter sig lovande men är ännu inte genom hanget kan t.ex. utsändas i geometriska arrangemang. klarlagda. Laserljuset Solen är av intresse som primär ljuskälla extremt korta pulser vilket inte är möjligt och som alstrare av bakgrundsstrålning. l med konventionella ljuskällor. Om mottagaklart väder och högt solstånd lämnar solen ren hållas stängd till en tidpunkt som svarar av ca l Av detta mot fram och åter till

en effekt kW/kmz havsyta. pulsens gångtid

ca 95 % ned i vattnet. 95 % av detta kommer bakåtspridningens effekt tränger objektet, i rent oceanvatten inom skiktet att minska väsentligt eftersom den då endast absorberas kommer från störreflexer i objektets närned till 80 m djup. För den andel av solljuset faller inom det området är maste omgivning. Metoden som kallas som synliga med fotomultiplika- eller gated viewing anses i siffran 90 %. Mätningar range-gate utvecklad form kunna öka siktavståndet med torer på 600 m djup har visat att ljusstyrkan där är av samma storleksordning som den en faktor 2-3. Ett annat sätt att minska verkan av som råder en mulen natt utan månljus. därefter artificiell är att alstra mycket smala I många fall erfordras bakåtspridningen vid undervattensavbildning. ljusstrålar som sveps över objektet. Mottagarbelysning och med hög lobens rörelser synkroniseras med sändarens Speciella glöd- båglampor effekt och högt ljusutbyte och med en stor så att endast en liten yta av objektet andel av ljuset förlagt till det intressanta betraktas i taget. våglängdsområdet har utvecklats. Såväl typer med kontinuerligt spektrum lämpade för färgåtergivning som med linjespektrum läm- Instrument för havsundersökningar pade för svart-vit film eller TV förekommer. Mätteknik och instrumentering för havs- Som mottagare vid avbildning utnyttjas film- särskilt omspänner ett mycket brett speciella och TV-kameror, låg- undersökningar samt icke minst det mänskliga fält i flera avseenden vilket också framgår av ljus-TV, ögat. är väl lämpad även för utredningens kap. 8. För det första är de Ögats känslighet förhållandena i vatten. Vattnets brytnings- inriktade på många olika ämnesområden index till olika slags avbild- varav en del som t. ex. meteorologi och ger dock upphov även om betraktaren befinner sig hydrografi, djupmätning m. m. har en relaningsfel inne i en observationsfarkost. Föremål i tivt lång mätteknisk utvecklingshistoria me-

blickfältets centrum förstoras då ca 1,3 ggr. dan andra behov som t. ex. analys och kart- Förstoringen ökar mot blickfältets kant. läggning av föroreningar är betydligt nyare försämras. Är ögat i och mättekniken betydligt mindre utveck- Avståndsbedömningen direkt kontakt med vatten försämras också lad. Ändamålet år också varierande såsom forskningsverksamhet, rutindess fokuseringseffekt. grundläggande

mätning, övervakning och exploatering. Mät- under l960-talet. Detta tillsammans med ning av samma storhet kräver ofta helt olika den heterogenitet som kännetecknar fältet mätnoggrannheter för olika ändamål. Den gör att den följande redogörelsen för olika teknologi som utnyttjas är i första hand instrument endast eftersträvar att genom elektronisk mätteknik varvid huvudparten av exemplifieringar ge ett allmänt intryck. utrustningen inte skiljer sig avsevärt från varje annan form av sådan teknik, men där själva mätgivarens princip och konstruktion Instrument för undersökning av erbjuder specifika problem, betingade av havsbottnen havsmiljön. Elektriskt baserad mätteknik är inte bara en lämplig teknik i sig själv utan De väsentliga objekten för bottenundersökunderlättar också väsentligt möjligheten att ningar är bottnens topografi för t. ex. sjööverföra mätvärdena antingen i kabel eller mätningsändamål, dess ofta skiktade geolotelemetriskt från radiobojar eller med giska struktur för t. ex. prospekteringsändaakustisk länk i vatten. Sammanställning, mål och slutligen dess geologiska sammanbehandling och det vidare utnyttjandet av de sättning. Den mätteknik som användes baseförhållandevis stora datamängder som er- rar sig i första hand på akustik och seismik hålles sker i icke liten utsträckning på men också på magnetism, gravitation och datorer på forskningsfartyg, där den tekniska optik. Provtagnings-, djupborrnings- och exmiljön erbjuder speciella problem. ploateringsteknik för mineral på och i havs- Åtskilliga undersökningar kan av olika bottnen har också visat en snabb utveckling. skäl inte utföras in situ. Provtagningsutrust- Hydroakustiska och seismiska metoder. ningar för såväl havsvatten som botten- Ekolodets princip är känd och utnyttjad material erfordras då. Den djupborrningstek- sedan länge. I korthet innebär den att en nik som utvecklats och som användes på det utsänds från ljudpuls en ljudomvandlare i amerikanska forskningsfartyget Glomar bottnen på ett fartyg eller från en bogserad Challenger, vilket beskrivs i avsnittet Ut- kropp. Pulsen reflekteras mot bottnen och rustning för provtagning och borrtagning i gångtiden_ fram och åter mäts i ekolodets havsbottnen” är ett avancerat Detta sker tillsammans exempel. mottagare. med pre- Beroende på mätstorhet och mätplatt- sentationen av resultatet på så sätt att den form växlar tekniken från rena observationer reflekterade signalen påverkar svärtningen i och mer eller mindre manuella mätningar till en pennskrivare som på ena axeln har löpanen högt driven grad av automatik såsom i de tid dvs. fartygets förflyttning längs underbojsystem. Det senare ställer mycket rigorö- sökningsprofilen och på den andra axeln har sa krav på säkerhet, underhållsfrihet och låg ekots gångtid fram och åter, dvs. djupet. energiförbrukning. Plattformarna såsom Tolkningen av sådana s. k. ekogram erbjuder forskningsfartyg, undervattensfarkoster och flera svårigheter. Vid noggranna mätningar bojar samt flygplan och satelliter behandlasi måste hänsyn tas till ljudhastighetsvariaandra avsnitt. tionerna i djupled som kan uppgå till några Mätmetoderna kan också indelas i när- procent. Ekon kan också uppstå från skiktoch fjärrverkande. Närrnetoden innebär att ningar i bottnen, särskilt om lågfrekventa sensorn står i omedelbar kontakt med mät: ekolog användes. objektet såsom vid temperatur- och salthalts- Den ursprungliga reflekterade pulsen mätning. Fjärrmetoderna utnyttjar någon reflekteras också i vattenytan och därefter form av strålning eller kraftfält såsom vid en eller flera i bottnen ytterligare gånger olika akustiska eller optiska instrument vilket orsakar resp. s. k. spökbilder. Pulstakten magnetiska eller gravimetriska metoder. begränsas därigenom och därmed också upp- Utvecklingen på det mättekniska området lösningen längs mätfartygets kurs. Upplöshar varit mycket snabb och omfattande också ningen begränsas av att energin ofta

Tillräckligt avstånd Fartyg för att minimera störningen

under gång :ECaSm V

från fartygsbullret

V /I/I/I///I//I///l///I/llllz 7//1///1/1; ,, i I

.i ZX-;J - w,t\ undervattens- Gnistgap 1 L Gnistgap och mottagare 1 till 1,5 m mikrofon _ bogseras akter om fartyget. under vattenytan.

Havsbottnen

Figur 6 Schematisk bild av strålgången vid kontinuerlig registrering av retlektionsseismisk profilering.

utsändes och i ett förhållandevis terats och refrakterats i de olika skikten mottages vid sidan vilket i princip bestämning av såväl stort vinkelområde. En upphöjning medger dels som liggan- som för ett antal av fartyget uppfattas därför ljudhastighet tjocklek dels som varande skikt. utföres med ett flertal de rakt under fartyget, lägre Mätningen än i verkligheten. Pulsen utgörs vanligen av avstånd mellan sändare och mottagare. ett avsnitt av en sinusformad signal. Med Sändaren bäres av ett fartyg, medan mottafrekvens hos denna en större kan vara ett fartyg eller en eller flera lägre följer garen i bottenmaterialen men också en bojar utrustade med undervattensmikrofon inträngning sämre i bestämning av skikt- och radiosändare som överför mätvärden till noggrannhet tjockleken. Beroende på användningsområde registreringsutrustning på sändarfartyget.

ligger frekvenser för kommersiella ekolod i Ljudkällan kan vara sprängladdningar av

området 3-200 kHz. olika storlekar beroende på avstånd och För flertalet studier av bottnens skiktning eftersträvad inträngning i bottnen. Laddm. m. i stället marinseismisk tek- ningsviktema kan röra sig från något gram utnyttjas nik. Den reflektionsseismiska tekniken har i upp till några hundra kg. Vid sidan därav har stort sett samma karaktär som ekolodsprin- ett stort antal typer av speciella lågfrekventa men utnyttjar vanligen separata ljud- ljudsändare utvecklats, såsom den s. k. sparcipen omvandlare för och mottagning. kern. Den består av ett kondensatorbatteri sändning Kombinationen och en tyngd- som till en hög spänning, ofta av hög effekt uppladdas realiseras flera kV. Den upplagrade energin, vars storpunkt vid låga frekvenser nämligen lättare med andra omvandlarprinciper än de leksordning är ca 500-100 000 Ws, urladdas som i ekolod. Reflexionsseismik genom ett bogserat elektriskt gnistgap, varutnyttjas fordrar kännedom om i de vid en kraftig tryckvåg utsändes. Liknande ljudhastigheten olika skikten för att tjockleken skall kunna principer utnyttjas i ”thumpern, där -urladdbestämmas. I s. k. refraktionsseismik mäts ningen genom magnetfält påverkar en kolv. för som både reflek- Tryckluft utnyttjas i den s. k. PAR-sändaren gångtiderna signaler

10 till 40 km

Radiovågor Sonobojar

Explosion

Li udvågor

Havsvolymen

Sedimentära bergarter

Kristallint underlag

Illllllllllll

Figur 7 Schematisk bild av strålgången vid refraktionsseismik. Vanligen användes två fartyg: ett för sändning och ett för registrering. Avståndet mellan dessa uppgår i regel till åtskilliga kilometer. I föreliggande fall sker såväl sändning som registrering på samma fartyg. De refrakterade signalerna upptas i apparatur i ett system av bojar, varifrån de överföres till fartygets registreringsapparatur medelst radio.

(Pressurized Air Release) som innehåller en bottenmaterialet uppgå till tusen åtskilliga kammare med en reglerbar kolv. Då kolven meter. öppnas expanderar tryckluften ut i vattnet Väl så väsentligt i sammanhanget är motoch åstadkommer en akustisk signal. I ytter- tagarens känslighet och förmåga att diskrimiligare andra principer alstras tryckvågen nera mot olika störningar, i första hand genom detonationer i explosiva gasbland- mätfartygets buller. Mottagare i bojar är ett ningar. Sändare av dessa typer kan utföras i sätt att uppnå sådan diskriminering. Ett olika storlekar varför och annat är att mottagaren består signalamplitud av en lång frekvensinnehåll kan väljas inom vissa grän- slang innehållande ett stort antal mikrofoner ser och därmed de motstridiga kraven på som sammankopplats, varvid god riktverkan inträngningsdjup och mätnoggrannhet opti- kan erhållas även vid de låga frekvenser som meras för en given situation. är aktuella. 4 . Med de starka signaler som står till buds Den s. k. sidtittande hydrofonen för botl l med olika medel 4 kan inträngningsdjupet i tenkartläggning (dubbelsidigt svepande l

å ö.. “§35

_uâcåm .âovoå

.nanoämüøu

mm

.åwääå

.oswcåê

muuosccsox

:uuonwbmunmømü

.acuocosuEuoumtumuun

mcoaozmøuøumunüuon

xx :än:

:ansåg:

.aauocoswêom

mm

32_äo›_==

å.

ovzoømâw

wctøxää

nu??

E0 ou

mazoåooam

UOE _ UOE üwâzo:

uoswtmasmamm

.Eoum

väøwiaox

_uoä u?

E05

5.5.3552_ uauømiuoxo uEowEcxo

?imorn SEO xåñüom

.äExommøouåum

”E095 m. ”§30 23:2

mxmüâoøm muEommâFn_

.SME

C_._x<._._mxO..._O3<m.

Azmaozå .zuäozå

...zuammmoznxwwgwm

cos §9

2205020 zaamixz<dwz zzamzâamoz:

g§<x 2:_u_oozo 2225. 2225..

§3

sonar, ”dual side sonar”) bygger också på provkropp innehållande destillerat vatten. ekoprincipen men utnyttjar den på annat De i vattnet ingående protonernas magnesätt än i ekolodet. I ett utförande är ljudom- tiska moment orienteras i ett starkt pålagt vandlarna för sändning och mottagaren sam- magnetfält. När detta fält borttages utför manbyggda i en bogserad kropp, men de kan protonerna en precessionsrörelse runt det också monteras på fartyg eller forsknings- jordmagnetiska fältets riktning. Frekvensen i ubåtar. Energi sänds ut likformigt tvärs rörelsen är direkt proportionell mot det rörelseriktningen men i ett smalt område totala jordmagnetiska fältet och kan avkän-

längs denna (ca 0,5°-1°). På så sätt kan nas på elektrisk skillnad från den

väg. Till stråk om ca 500 m på båda sidor om fartyget föregående metoden är denna metod absoundersökas. Ljudpulsens bärfrekvens är rela- lut. är av samma storleksord- Känsligheten tivt hög (l00-400 kHz). Upphöjningar inom ning, ca O,5-l 7. stråket ger både reflexer och skuggor som oscillatorer baserade Elektrooptiska på avbildas på skrivare och ger ett närmast helium eller har rubidiumånga utnyttjats reliefartat intryck. som extremt känsliga magnetometrar, Metoder baserade på magnet och gravita- känsligheten är ca 0,001 7. Detta erfordras tionsfält. Undersökningar av det jordmagne- som regel icke för marina undersökningar. tiska fältets variationer i tid och rum har dels Utrustningarna är också mer ömtåliga än de ett betydande geofysikaliskt intresse, som tidigare typerna. t. ex. visats under vissa faser av kontinental- Den höga känslighet som således är möjlig driftsteorins utveckling, dels utgör de en medför också att stor hänsyn måste tas till väsentlig prospekteringsteknik och slutligen olika störningar, som kan härröra t. ex. från kan de användas för lokalisering av föremål. magnetiskt material eller elektrisk utrustning Det jordmagnetiska fältet har dels en i mätplattformen. Beroende bl. a. på den storskalig variation över jordytan där ett önskade detaljrikedomen kan denna vara ett typiskt värde på den totala fältstyrkan är ca flygplan eller ett fartyg, som bogserar en 5 50 000 y (1 y = gauss). De avvikelser släpkropp innehållande själva sensordelen, från detta huvudmönster som är av intresse eller en ubåt. I fallet ubåt eller flygplan för t.x. prospektering är dock väsentligt monteras sensorn ofta på ett spröt för att mindre, i vissa fall ned till en bråkdel av en öka avståndet till störkälloma och därmed 7. minska deras inverkan. Flera mycket känsliga typer av magneto- Havsbottnens sammansättning kan även metrar förekommer. I den s. k. fluxgate- undersökas för bl. a. prospekteringsändamål magnetometern utnyttjas spolar lindade på genom de variationer i gravitationen som ett högpermeabelt material. Magnetfältet i orsakas av densitetsskillnader i bottenmatedessa består dels av en pålagd växelspänning, rialet. Dessa variationer ligger normalt i dels av det yttre fält man önskar mäta. Det området en hundramiljondel till en miljonyttre fältet påverkar spolens funktion i en del av den normala gravitationen där den elektrisk krets och avvikelsen kan registreras. lägre siffran representerar gränsen för Eftersom spolen reagerar för fältet längs modern mätteknik. Olika mätprinciper är

axeln erfordras tre spolar för att bestämma t. ex. svängande pendlar eller noggrann mät-

fältets komponenter. Anordningen måste ka- ning av förskjutningen hos en upphängd vikt. libreras i ett känt filt och är dessutom Vanligen mäts inte gravitationens absoluta känslig för elektrisk drift varför kalibre- värde, utan variationen relativt en referens-

ringen måste upprepas relativt ofta. Den punkt. Samma metoder utnyttjas i princip

praktiska känsligheten är ca 0,5-l 7. både för land- och sjömätningar, men under- Olika fenomen på atomär eller kvant- sökningar till sjöss besväras av flera störkälmekanisk nivå har också utnyttjats. En lor t. ex. de accelerationer som vågorna ger. protonprecessionsmagnetometer består av en På senare år har flera undersökningar därför

utförts med en forskningsubåt som platt- är av intresse både för geologiska och bioloform. giska syften finns en stor mängd typer av Gravimetri efter sådana linjer omfattar skopor, trålar m. m. som kan vara mer eller vanligen begränsade områden. För den mera mindre tekniskt komplicerade. allmänna kunskapen om jordens gravitations- Små nedsänkbara bergborrar som kan fält har rymdtekniken medfört väsentliga användas även från småfartyg har utvecklats förbättringar t. ex. genom möjligheterna att på senare tid för provtagning i berggrund. En utföra noggranna mätningar av satellitbanor. typisk utrustning innefattar diamantborrar, Utrustning för provtagning och borrningi ackumulatorer, motorer, styranordningar havsbottnen. De hittills beskrivna metoderna och TV-kameror för övervakning och styrför bottenundersökning har alla en mer eller ning och ryms i en volym på ca 1 m3 samt mindre översiktlig karaktär. Detta är ofta väger ca 200 kg. Borrkärnorna har ca l cm inte tillräckligt vare sig för vetenskapliga diameter och 25 cm längd. syften eller som förberedelser för anlägg- Oljeborrning m. m. från fasta eller stabila ningsarbeten. Den teknik som då kommer plattformar på mindre vattendjup har en till användning i form av fotografering, olika relativt lång tradition. En väsentlig del av direkta mätningar in situ på bottenmaterialet sådan exploatering görs fortfarande på djup samt provtagning och borrning har givetvis om några tiotal meter. Utvecklingen går ett nära samband med exploateringsteknik dock snabbt i riktning mot allt större djup. för olja, gas och mineral. En väsentlig del av Borrning från fartyg på de större havsdjupen denna teknik är själva borrplattformarna har hittills huvudsakligen utnyttjats för rent som behandlas i ett särskilt avsnitt. vetenskapliga syften. Under de senaste åren Ett av de tidigare provtagningsinstrumen- har i National Science Foundations regi i ten bestod helt enkelt av ett ihåligt och USA genomförts ett stort antal sådana borrinfettat lod. I samband med sjömätningar ningar med specialfartyget Glomar Chalkunde man därmed få en grov uppfattning lenger. Borren löper genom fartygets botäven om bottenmaterielet. Sedan dess har ett ten och består av borrstål och relativt korta stort antal typer av anordningar för upptag- rör som fogas samman i längder om några ning av sedimentproppar utvecklats, t. ex. av tiotal meter. De sammansatta rören lyfts Kullenberg i Sverige. I princip består de av sedan i en ca 45 m hög dävert midskepps där ett rör som medelst ballasttyngder av stor- de skarvas till borren. Hanteringen är i stor leksordningen ett ton drivs ned i bottnen. utsträckning automatisk. Med denna teknik Dessutom innehåller rören ventiler som med- har det varit möjligt att utföra borrningar på ger att vattnet släpps ut i den övre änden och ca 6 000 m bottendjup och med borrhål ca lock eller andra arrangemang i den undre 750 m ned i sediment och berggrund. vilka slutes då röret dras upp. Röret styrs till Fartyget hålls på plats över borrstället provstället genom lodlinor eller roder. genom ett styrsystem som dels innehåller I lod av Kullenbergstyp finns inne iröret propellrarna och därutöver drivanordningari en kolv, som hålls fixerad på havsbottnens fören och aktern som styr fartyget i sidled. nivå medan provtagningsröret tränger ned i Styrinformationer till dessa kommer från ett bottnen. Denna provtagare är avsedd främst akustiskt system, som består av fyra mikroför lösare sediment (lera, djuphavsslam foner på fartyget och en sändare på bottnen. m. m.) och kan ge sammanhängande prover Fartygets drift relativt sändaren medför att på upp emot 20 m längd. gångtiden till de olika mikrofonerna ändras. För grövre sediment (sand och grus) På basis av sådana tidmätningar och efteranvänds provtagare där tyngdkraften vid följande beräkningar i en dator erhålles rörets neddrivning kompletteras med en vi- styrsignaler till de olika framdrivningsanordbrator. ningarna. För provtagning på själva bottenytan som Ett gemensamt problem för alla dessa

Förvarings- och hopfogninçutrymme för borr

i f/ a

å? Sidopropellrar Sidopropel I rar

E Hydrofqner L

Figur 9 Principskiss av forskningsfartyget Glomar Challenger. Fartyget bär en djupborrningsutrustning som möjliggör borrning på bottendjup ner till 6 000 m. Borrhålet kan därutöver vara 750 m djupt ner i sediment och berggrund. Fartyget hålls på plats över borrhålet med hjälp av sidopropellrar och ett akustiskt styrsystem.

provtagningsinstrument är att bevara provets Instrument för undersökning av ursprungliga egenskaper. Dessa kan ändras havsytan och havsvolymen både som en följd av ren mekanisk påverkan och på grund av ändrade yttre betingelseri Behoven av mät- och undersökningsverksamfråga om t. ex. tryck och fuktighet när het rörande förhållanden i havsytan och provet tagits upp till ytan. I vissa fall är det havsvolymen har diskuterats i kap. 8. Syftet möjligt att genom tekniska åtgärder i själva kan t. ex. vara att studera samspelet mellan provtagningsutrustningen bevara provets havsytan och atmosfären, vattenmassans ciregenskaper. l andra fall krävs en mätning in kulation såväl inom begränsade områden situ, vilket innebär att mätgivare och i de som inom hela oceaner, livsbetingelser i flesta fall dataöverföringsutrustning placeras havet betingade av kemiska och biologiska på bottnen. En mångfald instrument har faktorer, föroreningar och deras spridning utvecklats de senaste åren och är under m. m. utveckling enligt dessa principer. Sålunda Några väsentliga drag i den pågående kan t. ex. direkta bestämningar av ljudhastig- tekniska utvecklingen som är inriktad på het, termisk och elektrisk ledningsfönnåga dessa problem är sensorteknik för in utnyttjas för att härleda sådana egenskaper situ-mätningar av ett stort antal parametrar, som porositet och kornstorlek i bottnen. uppbyggnaden av automatiska bojsystem Bl..a. i Sverige har s. k. aktiveringsanalys som möjliggör koordinerade mätningar i ett utvecklats vilket innebär att en neutronkälla större eller mindre vattenområde (själva bobestrålar bottnen. Därvid ombildas kompo- jarna behandlas i avsnittet Instrumentbojar nenterna i bottenmaterialet till nya isotoper m. mf”, utnyttjandet av s. k. fjärranalysmesom i sin tur avger en registrerbar karakteris- toder med flygburen utrustning m. m. Lagtisk gammastrålning. ring, överföring, sammanställning och tolk-

av de stora datamängder som alstras varav djupet kan bestämmas. Mätsignalen ning i kräver också en stor teknisk insats. överföres elektriskt i tråden som är mycket tunn. Den spolas ut från magasin både i Sensorteknik. Utvecklingen rörande sensor- mätkroppen och i fartyget, vilket minskar teknik illustreras väl av de studier som påkänningarna. utförts inom det s. k. National Data Buoy Även andra former av resistansändring Project i USA, vilket syftar till ett system av med temperaturen utnyttjas, t. ex. i platinamed automatisk mätut- och kopparsensorer. Mycket noggranna mätobservationsbojar Under de inledande diskussionerna ningar kan utföras med kvartskristaller som rustning. inom detta projekt önskemål om ingår som frekvensbestämmande element i uttrycktes automatisk mätning av inte mindre än 113 elektriska oscillatorer. Temperaturen på- Detta antal har dock sedermera verkar kristallens resonansfrekvens. Nogparametrar.

minskat till ca 20. Dessa är huvudsakligen av grannheten är 0,001 -0,0001°c. Principen att

meteorologisk och fysiskt oceanografisk överföra en mätstorhet till en frekvenskaraktär, vilket delvis är ett uttryck för att ändring återkommer i flera sammanhang. utvecklingen rörande automatisk in situ-mät- Den ger flera fördelar både i fråga om ning syns ha kommit längre på dessa områ- dataöverföring och presentation. Att In situ-bestämningar av salthalten, av vilden än på de kemiska och biologiska. väsentliga insatser görs för att minska denna ka -bl. a. densiteten kan bestämmas, bygger skillnad framgår å andra sidan av en mera vanligen på mätningar av ledningsförmågan. rörande sensorteknik som Denna beror utom av salthalten även av allsidig inventering utförts som en delstudie i projektet. Mät- temperaturen och trycket, varför samtliga principer och sensorteknik som skall utnytt- mätningar måste göras även av dessa storheavsedda att ligga ute under ter. Två huvudprinciper förekommer. I den jas i bojsystem lång tid måste också uppfylla mera rigorösa ena utnyttjas två induktivt kopplade spolar krav ifråga om driftsäkerhet och stabilitet i där havsvattnet utgör kopplingsmedium. prestanda och kalibrering än motsvarande är inneslutna i en provkropp. I den Spolarna utrustning för forskningsfartyg. Bland många andra utnyttjas elektroder av känd storlek

problem i det sammanhanget kan nämnas och med känt inbördes avstånd. En signal.

påväxt. påföres ett elektrodpar och den resulterande Bland de fysiskt oceanografiska faktorer- spänningen över ett annat par ger ett mått på na är särskilt temperatur, salthalt och ström- ledningsförmågan. Noggrannheten med dessa

hastighet av intresse. metoder är av storleksordningen 0,05och dess beroende av bl. a. 0,1°/bo för salthalter mellan 20 och 40°/oo.

Temperaturen Därutöver kan salthalten bl. a. bestämmas djupet är dels av intresse i sig själv, dels kan den användas för att härleda andra storheter. kemiskt genom titrering eller optiskt genom vilka metoder dock Ett exempel på en direktvisande termometer brytningsindexändringar, är den s. k. bathytermografen, som består av fordrar analys av upptagna vattenprov. en nedsänkbar mätkropp innehållande tem- Mätningar av strömhastighet och riktning och Dessa givare är kan bl. a. utföras med propellrar eller andra peratur- tryckgivare. mekaniskt förbundna med en spets som ritar rotorer, resistansändringar i s. k. varmtrådsgisambandet - vare eller med elektromagnetiska temperatur djup på en glas- givare där skiva. En utveckling av detta är den s. k. det ledande havsvattnets rörelser i ett magne- Expendable Bathythermograph. Denna be- tiskt fält inducerar mätbara spänningar, står också av en mätkropp som innehåller en rörelsen hos radioaktiva spårpartiklar m. fl. termistor, dvs. ett temperaturberoende mot- metoder som väsentligen mäter strömvaria-

stånd, samt ett trådmagasin. Kroppen kastas tioner i en punkt. Givare enligt dessa princi-

ut från ett mätfartyg och har en sådan form per kan inrymmas i en Denna kan

mätkropp.

att i vatten är känd, orienteras i strömriktningen med en dess sjunkhastighet antingen

15- 225

HAVSVATTE NSLINGA .--. x”, \ \ 1 l ø

L_ u T TR ANSFORMATORER 0

0 OSCILLATOR ° A FÖRSTÄRKARE

“ml __J

.J 0 DETEKTOR /na RB MOTSTÄND Figur 10 Principskiss av salthaltssond baserad på konduktivitetsmätning (ur Havsforskning i dag, Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande 159).

fena eller också utnyttjas samtidigt två eller stämmas in situ. En syrediffusionselektrod tre givare för att ge strömkomponenterna. består i princip av en guldkatod, en silver- Strömmätningar kan utföras med en nog- anod och en gelelektrolyt i ett slutet kärl grannhet av storleksordningen 0,05 m/sek. anslutet till havsvattnet genom en tunn Den geografiska inriktningen erhålles från en polyetenhinna. Syret i vattnet diffunderar magnetkompass. Givarnas mätsignaler om- genom hinnan in i den elektrolytiska cellen vandlas ofta till en signal med varierande varvid strömmen ändras genom elektrolyten frekvens som kan registreras på t. ex. en i proportion till syrekoncentrationen. Membandspelare inrymd i mätkroppen. branelektroderna ingår också i elektrolytiska Särskilt vid undersökningar av större havs- kärl och står därvid i direkt kontakt med strömmar har s. k. Swallow-tlottar använts. havsvattnet. Genom att välja dessa material Dessas flytkraft kan varieras så att de flyter lämpligt kan man uppnå att endast vissa på ett förutbestämt djup och deras rörelse typer av joner är rörliga i elektroden, som kan därefter följas från ett mätfartyg därför ofta kallas genom jonspecifik. Spänningst. ex. akustisk fallet signalering. över den elektrolytiska cellen ger då Utöver dessa exempel på. teknik inom det ett mått på jonkoncentrationen. Båda typerfysikaliskt oceanografiska området finns na av sensorer kräver noggrann hantering och också mätteknik efter skilda linjer för bl. a. frihet från föroreningar, t. ex. påvåxt. Dessutvågegenskaper, ljudhastighet, olika optiska om kräver syrediffusionselektroden kompletförhållanden m. m. terande mätningar av temperatur. De lämpar Tekniken för att göra in situ-bestämningsig därför huvudsakligen för användning från ar av havsvattnets kemiska . sammansättning forskningsfartyg. är under stark utveckling bl. a. i Sverige Ett mellan mellanting mätningar in situ liksom teknik för automatisk analys av och kemisk analys av vattenprov är ett vattenprov ombord på forskningsfartyg. amerikanskt system en s. k. uppbyggt kring Med s. k. diffusions- och membranelek- Vatten från ned till 300 m Autoanalyser. troder kan bl. a. syrehalten, och

pH-värdet, djup pumpas kontinuerligt upp i en slang till

halterna av vissa joner, t. ex. natrium-, kal- den fartygsburna I denna leds analysatorn. cium-, ldorid-, tluorid- och sulfidjoner, be- vattnet in i ett där det antal_ provceller

T tunn teflonhinna E elektrolyt (mättad KCI)

K guldkatod: 02 + 2H2O + 4e-›4OH

A silveranod: 4Ag + 4C|-›4AgCI + 4e I mikroamperemeter

Figur 11 Clarkelektroden för in situ-mätning av syre (ur Havsforskning idag, Ingenjörsvetenskapsakademiens meddelande 159).

reagerar med tillsatta kemikalier som ger i vatten). För studier av fiskmigration har. färgade reaktionsprodukter. Genom kolori- mycket små akustiska sändare utvecklats, metrisk jämförelse med en referenscell kan vilka kan fästas på fiskar. Vikten i vatten är därefter halterna av olika beståndsdelar be- ca 10 g, uthålligheten några veckor och stämmas. Systemet har bl. a. använts föru räckvidden l å 2 km. kontinuerlig analys av mikronäringsämnen såsom nitrat och fosfat samt för nitrit och silikat. Provtagningsinstrumen t. Åtskilliga undersök- Livsbetingelserna på olika stadier i nä- ningar av främst kemiska och biologiska ringskedjan sammanhänger intimt med ett förhållanden i havet kommer även med flertal fysikaliska och kemiska förhållanden hänsyn till utvecklingen inom sensorteknivars mätteknik diskuteras tidigare, såsom ken att fordra laboratoriemässiga analyser av temperatur, ljusstyrka och syrehalt. Utöver upptagna vattenprov. film- och TV-kameror synes den optiska Ett av de tidigaste exemplen på provtagtekniken erbjuda flera mättekniska möjlig- ningskärl är den s. k. Nansenflaskan. Denna heter av intresse även för mera direkta sänkes i en lina till ett önskat djup, varefter biologiska syften. Instrument för mätning av en vikt får glida ned efter linan. Vikten optisk transmission och spridning inom ett utlöser en spärr som sluter flaskan. Den eller flera våglängdsområden kan användas utnyttjas bl. a. tillsammans med s. k. omför mätning av partikel- och klorofyllhalt. vändningstermometrar. Fluoroscenseffekter hos Växtplankton kan Ett väsentligt problem är att bevara proregistreras på optisk-elektronisk väg. Bland vets karaktär i olika avseenden. Provtagningsarbetena inom STUs havstekniska gmpp kärlet måste t. ex. ofta vara terrniskt isolerat ingår flera projekt efter dessa linjer. Uppsök- från omgivningen. Med tanke på de ofta ning av fisk med ekolod eller mera speciella mycket små halter av olika beståndsdelar sonarutrustningar är ett exempel på den som skall undersökas måste det både ha hydroakustiska teknikens möjligheter (se tillräcklig volym och bestå av material som även avsnittet Teknik för sökning avföremål inte påverkar provets kemiska och biologiska

karaktär osv. Sådana krav har givit upphov aktiv radar- och laserenergi som sänds ut från till utveckling av ett stort antal typer för ett flygplan där den reflekterade strålningsolika ändamål. energin sedan registreras. Såväl aktiva som För studiet av näringskedjans olika led passiva metoder har undersökts med flyganvänds ett stort antal typer av nät, trålar, plan, medan man i satelliter hittills endast planktonsamlare osv., ofta kompletterade utnyttjat passiv registrering på grund av med sensorer för indikering av djup, tempe- begränsningar i det möjliga medförda energiratur, vattentlöde m. m., vilka data överföres förrådet. i kabel eller i vissa fall med akustisk tele- För de temperaturer som råder på jordmetri. ytan har den elektromagnetiska utstrålningen sitt maximum i det infraröda området. Mätbara energier förekommer dock även vid de betydligt längre våglängderna i Fjärranalysmetoder för havsunder- mikrovågsområdet. Solstrålningens maxisökningar mum inträffar i mitten av det visuella området. Fjärranalysmetoder har i ordets egentliga Aktiva och passiva fjärranalysmetoder utbetydelse utnyttjats länge inom den oceano- nyttjar flera olika våglängder inom ett grafiska mättekniken, där bl. a. de akustiska mycket brett område, som sträcker sig från området

och magnetiska prospekteringsmetoderna ungefär 0,3 pm i det ultravioletta

kan utgöra exempel. Under senare år har till omkring l r_n för de mest långvågiga dock begreppet och dess engelska förlaga radarmetoderna. Spridning, absorption ”remote sensing kommit att utgöra ett m. m. i atmosfären medför att transmissio-

samlingsnamn för de olika mätmetoder, vars nen av strålningen varierar med våglängden

gemensamma drag är att man med flyg- eller och med betingelserna i form av mörker, satellitburna utrustningar mäter elektro- dimma, regn, partikelhalt etc. För infraröd magnetiska strålningsegenskaper hos jord- strålning är t. ex. gasabsorptionen liten i och havsytorna. Exempel såsom flygfoto- våglängdsområdena 3-5 um och 8-13 pm. grafering eller flygmagnetisk prospektering De varierande transmissionsbetingelserna kan anger att inte heller detta innebär någon också utnyttjas mättekniskt så att man t. ex. principiell nyhet. Vad som gör att området genom mätningar vid flera våglängder kan få nu särskilt uppmärksammas är de möjlig- ett mått på luftfuktigheten. Fig. 12 visar heter som modern rymd-, flyg-, data- och översiktligt inom vilka våglängdsområden sensorteknik ger för synoptisk kartläggning olika instrumenttyper används. och följning av förlopp över stora arealer. Undersökningar av havsytans temperatur

Ett väsentligt drag som förekommer är

ofta är väsentliga för bl. a. studiet av havsström-

att flera delar av det elektromagnetiska mar, iskartläggning, förutsättningar för biospektrum utnyttjas samtidigt med s. k. m. m. Infraröda scanners logisk produktion multisensorteknik. Bland de områden där och mikrovågsradiometrar är de vanligaste tekniken väntas få stor betydelse och som sensorerna vid sådana undersökningar. _har anknytning till havet kan man nämna IR-scannern består av en mekaniskt

vridbar

oceanografi, meteorologi, upptäckt av för- spegel och en detektor i form av en kyld oreningar, biologisk produktion m. fl. Det halvledarkristall. Då spegeln roterar erhålles bör dock påpekas att tjärranalystekniken vä- en successiv avsökning av stråk vinkelräta sentligen ännu befinner sig på ett avancerat mot färdriktningen. Detektorsignalen kan utvecklingsstadium. lagras på magnetband för senare analys och Analysen kan baseras antingen på passiv bildalstring eller överföras telemetriskt till en registrering av havets terrniska utstrålning markstation. Det är på det viset möjligt att samt av reflekterat eller spritt ljus eller på mäta temperaturskillnader i havsytan på ca

Frekvens (perioder per sekund) 1019 1013 1015 1014 1012 10° 103 102 l 1 I l I I l I J l á i

i : -

an on lnfn review Radio o TV

ng i E;

= V) SX1O-7 10-5 410-7 104 1 3X10° Våglängd (meter)

J i . x

\\ \§“s§ \\ ,,,, ,e _a,, \ _.- *.§ ° med å med Foloteknik med infraröd känslig Radarteknik, Elektroriknaro, foto olika typer av film, nnlvledardetoklorer i scanna och magnetisk y-spektrometmr r , u och . * radiomotrar pulsteknik fototeknik med film av olika spektralkänslighet

Figur 12 Översikt av våglängdsområden och instrumenttyper s0n1 utnyttjas i fjärranalystekniken (ur Forskning och Framsteg, 1969, nr 5).

som

0,l° när. Absoluta mätningar av temperatur måste mätas separat. Radarstrålning

kräver korrektion för atmosfärens inverkan infaller mot en vågig yta reflekteras i större och i vissa fall kalibreringsjämförelser med eller mindre grad i alla riktningar. På basis av en sensor i vattenytan. Det värde som fördelningen därav kan sjötillståndet upp- Y erhålles utgör ett medelvärde i rummet över skattas. en zon som bestäms av utrustningens öpp- Den biologiska produktionen är bl. a. ningsvinkel och flyghöjden. För en satellit beroende av temperaturförhållandena i ytan. kan denna zon uppgå till 1-100 km2. Därutöver kan t. ex. planktonförekomst Eftersom översidan på moln är väsentligt studeras med fotografisk och spektroskopisk kallare än havsytan kan även lätt molnighet teknik. Aktiv laserstrålning i det gröna ominom denna zon ge betydande fel. rådet har en viss genomtränglighet i vatten. Den termiska strålningsenergin i mikro- Växtplankton alstrar då en viss fluorescenvågsområdet är väsentligt lägre än i IR-om- strålning som kan registreras och som ger en rådet och beror också mera av ytans egen- om planktonförekomst även uppfattning skaper. Å andra sidan tränger sådan strålning under själva ytan. lättare genom viss molnighet varför denna Olje- och varmvattenutsläpp kan indikeras metod utgör ett värdefullt komplement till med infrarödteknik. Lågflygande flygplan IR-tekniken. med detekteringsutrustning för ultraviolett Sjötillstånd och våghöjd kan analyseras strålning har också använts med gott resulmed flera olika metoder. Fotografering med tat. På grund av atmosfärdämpningen torde film- och TV-kameror av solreflexerna i det senare dock inte bli aktuellt från satellihavsytan sam_t fotometrisk analys därav ger ter. ett mått. Passiv mikrovågsradiometri kan Dessa och andra exempel på användutnyttjas eftersom mikrovågstrålningen är ningen av fjärranalysteknik har undersökts i beroende av ytegenskaperna. Laser- och ra- ett stort antal experiment varvid huvuddelen

darhöjdmätare i flygplan har gett goda resul- utförts från flygplan. Under 1972 planeras i

tat varför flygplanets egenrörelser dock USA efter mångåriga förberedelser uppskjut-

16- 229

ningar av den första speciella satelliten för vändas såsom ytfartyg med bogserade instrudetta ändamål, den s. k. ERTS (Earth mentbehållare eller specialubåtar med mani- Resource Technological Satellite). Denna pulatorer. Inom det djupområde där dykare kommer innehålla TV-kameror för tre arbetar krävs ett större eller mindre

att uppbâd

våglängdsområden inom det synliga spekt- av utrustning och stödfunktioner beroende rum, en s. k. multispektral scanner med fyra på det aktuella djupet. Navigeringshjälpmedsamtidiga kanaler i det synliga området och len både på och under vattenytan är väsentlidet kortvågiga IR-området, videobandspelare ga i flera avseenden. svårighetsgraden i det och datatransmissionsutrustning. sammanhanget kan illustreras av de förhål- Fjärranalysteknikens hittillsvarande ut- landen som rådde vid den amerikanska veckling har varit inriktad på sensorer, ubåten Threshers förlisning 1963. Utgångslädatalagring och datatransmission samt på get_ kunde då inte anges närmare än till en explorativa undersökningar. De stora pro- kvadrat med l0 sjömils sida trots att blemen sammanhänger nu med att säkrare Thresher åtföljdes av ett ytfartyg med tillrelatera strålningsmätningar t_ill de faktorer gång till radionavigeringsmedel. De akustiska som är av primärt intresse. Sålunda kräver och magnetiska informationsorganen som t. ex. den relativt stora atmosfärdämpningen bogserades nära bottnen på 2 500 m djup av ultraviolett och blått ljus som innehåller sökte av stråk med bredden några hundra information om havets färg, bioluminiscence meter. Indikationer från dessa undersöktes m. m. att multisensormetoder utvecklas som närmare med filmkameror ibogserkroppen. medger att egenskaperna i dessa våglängds- Kamerornas synfält rörde sig om något tiotal områden korreleras med förhållandena i meter. Eftersom kamerornas var filmmagasin andra områden med bättre transmission. starkt vid den tiden begränsade måste bog- Ett generellt problem som gäller fjärrana- serkroppen ofta hissas upp. Att därefter åter lysteknik i allmänhet och där utveckling föra tillbaka kameran till en viss punkt på krävs är hantering, bearbetning och delgiv- bottnen med den noggrannhet som den ning av de mycket stora datamängder som optiska sikten krävde, utgjorde en väsentlig kommer att alstras vid en fortsatt uppbygg- Söktekniken har utvecklats avsesvårighet. nad av tekniken. För ERTS har sålunda värt sedan den tiden, vilket t. ex. kan illu-

angivits att datacentralenlpå marken kom-

streras av de framgångsrika bärgningarna av mer att leverera 310 000 bilder och 1 350 färdskrivare utanför Los Angeles i samband databand per vecka. med två flygolyckor 1969. Något förenklat kan man säga att denna utveckling mera varit inriktad på metoder Teknik för sökningav föremåli och anpassning mellan olika tekniska hjälphavet medel än på drastiska ökningar av räckviddsprestanda för sökorganen, Erfarenheterna Tekniken att uppsöka och bärga föremål på från Thresher visar å andra sidan att även havsbottnen som inte minst aktualiserats av måttliga förbättringar av relationerna mellan flera ubåtsolyckor under 1960-talet är ett sådana prestanda och navigeringsprecisionen tydligt exempel på den systemkaraktär som har stor betydelse för hela systemets kapaciofta kännetecknar undervattensteknologiska tet. problem. För- och nackdelarna hos akustis- Andra väsentliga sökobjekt i havet är fisk ka, magnetiska och optiska informationsor- och fiskstim. Sökningen sker då främst med gan av den typ som tidigare beskrivits i vanliga ekolod från fiskefartyg men även avsnittet Instrument för undersökning av med mera speciella hydroakustiska metoder i havsbottnen måste utnyttjas optimalt. Be- forskningssammanhang. De reflekterande roende bl. a. på det aktuella vattendjupet egenskaperna hos fisken härrör från simkan olika slags instrumentplattformar an- blåsan, ryggbenet och även vävnaden. Den

luftfyllda simblåsan avviker starkt från vat- I frekvensområdet 500 kHz-l MHz dvs. ten i akustiskt avseende och är den domi- där den akustiska våglängden är 1,5-3 mm, nerande ekobildaren vid lägre ekolodsfre- talar man om akustisk avbildningsteknik kvenser. Om bottendjupet är stort så att de eftersom de små våglängderna medger hög starka bottenekona inte maskerar det svaga detaljrikedom. Tekniken är också av mera fiskekot kan ett eko motsvarande en enstaka optisk karaktär med sådana komponenter fisk av en torsks storlek upptäckas på 300 ä som akustiska linser, ultraljudkamerarör som 500 m djup. Bottennära fiskar är väsentligt påminner om TV-kameror m. m. Räcksvårare att upptäcka. I princip kan situatio- viddsklasserna är av samma storleksordning nen förbättras genom att utnyttja ekolod som för goda optiska betingelser, dvs. något med smalare lober och kortare pulser, men tiotal meter, även om bildkvaliteten är sämdetta kräver stabiliseringsanordningar för att re. Avsikten med den utveckling som pågår minska påverkan från fartygsrörelserna. Av är att åstadkomma ett komplement vid dålig detta skäl förekommer det också att eko- sikt. Den s. k. akustiska optisk holografin lodsskrivaren låses i tiden till bottenekot så som ännu befinner är. sig på forskningsstadiet att ekot tecknas stillastående. en av intresse inom detta ny möjlighet Ekolodet söker rakt under fartyget. För område. framriktad sökning används andratyper av aktiva hydrofoner eller sonar. I enklaste fall utgörs dessa i princip av framåtriktade och Fartyg, undervattensfarkoster och mekaniskt vridbara ekolod. Även här_är ökad ytplattformar för havsforskning vinkel- och avståndsupplösning av stort intresse. Eftersom gångtiden för de akustiska Inom havsforskningen och exploateringen av vågorna är relativt lång, ca 1,4 sek. för ett havsresurserna intar själva bärarna av utrustobjekt på l 000 rn avstånd, är principen att ning en central plats. Dels är deras prestanda söka av en riktning i taget för långsam. Detta i olika avseenden avgörande för mät- och

problem aktualiserades först i samband med undersökningsresultats kvalitet, dels .utgör

marinmilitära frågeställningar såsom minsök- deras investerings- och driftkostnader vanning. En därvid använd princip är att sända ligen en väsentlig del av en total projektkostut en ljudpuls av en hög frekvens (150-300 nad. Inom begreppet bärare ryms numera en kHz) i en relativt bred sektor och att stor typflora som här indelats i fartyg, därefter med snabb elektronisk vridning av ubåtar, fordon för arbeten på botten, bojar en stillastående smallobig mottagare söka av och ytplattformar samt undervattensstationdenna sektor, s. k. scanning sonar. Avstånds- er eller -habitat, där de senare medger att upplösningen kan då drivas upp till någon människan kan vistas i havet under längre meter eller mindre både i sida och avstånd tid. Eftersom såväl ändamålet som de teknismed räckvidder om ca 500-l 000 m. Denna ka frågorna rörande habitaten nära sammanoch även andra möjligheter som den moder- hänger med dykeritekniska och medicinska na akustiska tekniken kan erbjuda har av till frågor har redogörelsen för dem hänförts kostnadsskäl inte utnyttjats i någon större avsnittet Teknik för människans vistelse i utsträckning inom fiskeflottorna. Modern havet. elektronik, t. ex. integrerade kretsar,anses dock kunna sänka kostnaderna. Det stora intresse som finns kan illustreras av att Forskningsfartyg Havsforskningsinstituttet i Bergen nyligen utrustat ett fartyg G.O. Sars” med fyra Alla eller medverkar till fartyg utnyttjar ekolod och två framåtriktade hydrofonut- av havsresurser i någon mening. utnyttjandet rustningar för studier av akustiska möjlig- Det är också klart att den väsentliga del av heter att upptäcka och klassificera fisk. havstekniken som skeppsbyggnadstekniken

utgör har haft en mycket stark utveckling till rar mellan några tiotal ton och några tusen följd ifråga om fartygsstorlek, utformning för ton. speciella behov, tekniska hjälpmedel m. m. Den moderna utvecklingen innehåller farnedan begränsas emellertid till tyg både för allmänna syften och för starkt Redogörelsen forskningsfartyg på grund av denna bilagas specialiserade uppgifter. Utrymmesskäl och allmänna inriktning på teknik för havsut- divergerande önskemål kan medföra att ett forskningsändamål. allmänt inriktat fartyg blir en mindre lyckad Begreppet forskningsfartyg är inte skarpt kompromiss. En princip som bl. a. studerats definierat. Havsforskning som en deluppgift i Sverige är att ta ombord hela laboratorieför fartyg i allmänhet har gamla anor och containers på ett lämpligt utformat basfarkommer även i framtiden att svara för en tyg. väsentlig del av observationsverksamheten Typfloran bland de speciellt inriktade för sådana ändamål som sjökartering samt fartygen är mycket varierande. Djupborrvissa meteorologiska och oceanografiska un- ningsfartyget Glomar Challenger har tididersökningar. Under århundradena har t. ex. gare beskrivits liksom Deep Sea Miner som den brittiska flottan under sina expeditioner använts vid den hittills relativt försöksmässiinsamlat data om bottendjup och botten- ga uppfordringen av manganmoduler. Det beskaffenhet. De observationer av vatten- svenska sjömätningsfartyget Johan Månstemperatur och salthalt som utfördes från de son som i sin öppna akter kan ta ombord svenska fyrskeppen är ett ovärderligt bidrag de småbåtar som ombesörjer mätningarna är genom observationsseriernas längd. Ett annat ett annat uppmärksammat exempel. Det exempel från modern tid är det amerikanska amerikanska USNS Mizar” är avsett för systemet med s. k. ”ships of opportunity” sökoperationer. Det har medverkat vid sökenligt vilket fartyg kontrakteras för att ningarna efter de förolyckade amerikanska utföra och rapportera observationer under och franska ubåtarna samt vid bärgningen av reguljär trafik. Att utnyttja ett befintligt och en vätebomb utanför den spanska kusten. modifierat fartyg enbart för havs- Utöver har det också en möjligen sökutrustningen forskningsändamål har också förekommit kvalificerad navigeringsutrustning som medsedan länge, såsom under den brittiska fre- med småubåtar. Ett av de ger samverkan

gatten ”Challengers expedition 1872-1876 första exemplen på användning av katama-

eller den svenska Albatrossexpeditionen ranprincipen, dvs. att två åtskilda skrov 1947-1948. byggs ihop med en överbyggnad, var ett Fartyg som redan från början utformats moderfartyg för forskningsubåten Alvin. för forskningsändamål är en modernare före- Ubåten tas upp mellan de två skroven. teelse. Till de speciella krav som då ställs Principen har flera andra fördelar såsom märks bl. a. att sjö- och manöveregenskaper goda betingelser för att sänka ned utrustning inte minst i låg fart måste vara goda, vilket och en större vändbarhet än enkelskrovsibland kräver särskilda åtgärder i form av båtar. Den har använts i flera amerikanska stabilisatorer och styrbara propellrar. Bog- forskningsfartyg t. ex. USNS Hayes” som sering av tunga instrumentbehållare på stora färdigställts nyligen. djup fordrar specialvinschar och tillräckliga Laboratorierna på fartygen utrustas för däcksutrymmen för iordningställande. Me- en alltmer fullständig bearbetning av obsertoden att sänka sensorer och provtagningsut- vationerna redan till sjöss. Ett ökande antal rustning över fartygssidan är ofta riskabeli fartyg har sålunda datorer ombord. Navigehårt väder. Det förekommer därför att detta ringsutrustningen är särskilt för de oceangåkan göras genom fartygets botten. En mått- ende fartygen av avancerat slag. lig storlek såväl på fartyget som på den Statistiska om antalet forsk-

uppgifter

erforderliga besättningen är faktorer av stor ningsfartyg i världen är osäkra beroende på ekonomisk betydelse. Fartygsstorleken varie- att begreppet är vagt definierat. Enligt en

undersökning 1968 i Undersea Technology Energiförsörjningen kan ske genom medför- Directory fanns omkring 500 fartyg förde- da förråd eller genom särskilda ledningar. En .lade på 50 länder, varav dock endast en del speciell grupp vid sidan av den stora grupp torde vara avsedda enbart för havsforskning. ubåtar är olika slags bottenfordon. En annan Detta antyds bl. a. av att USA enligt under- speciell kategori är fasta bemannade undersökningen har 303 och Sovjetunionen 20. vattenstationer, vilka behandlas i avsnittet Sedan dess har en icke oväsentlig nybyggnad Teknik för människans vistelse i havet. Storockså ägt rum. leken, utrustningens omfattning och komplexitet är andra karakteristika med stor variation.

Undervattensfarkoster Bemannade farkoster. Tekniken för under- För såväl rent vetenskapliga ändamål som för vattensfarkoster i allmänhet och för bemanolika undervattensarbeten såsom anläggning, nade sådana i synnerhet har hämtat väsentreparation och bärgning har ett stort antal liga drag från de militära ubåtama som speciella undervattensfarkoster utvecklats. hittills dominerat. Till de tidigare exemplen hör bl. a. Under de ca 60 år som ubåten spelat en Beebe”s batysfär, ett stålklot fäst vid en väsentlig roll i krigföringen har den genombärlina till ett ytfartyg som gått en stark i fråga om fart,

l934.uppnådde utveckling

ca 1000 m dykdjup. Batyskafen Trieste I uthållighet, vapenlast och uppnåeliga dykgjorde 1960 en dykning till Challengerdjupet djup. Framdrivningen baserades redan tidigt i Stilla Havet som med sina 11 033 m är det på att ubåten under vattnet drevs av en hittills största kända havsdjupet. Under elmotor, matad av medförda ackumulator- 1960-talet har inom olika statliga program batterier, och på ytan av dieselmotorer. Detta såsom det franska CNEXO och den ameri- medgav endast en begränsad uthållighet i kanska flottans DSSP (Deep Sea Submer- undervattensläge. Under andra världskriget gence Project) satsats stora resurser som bl. a. började snorkeln användas. Snorkeln är en gått till farkostutveckling, t. ex. av DSRV automatisk luftventil som monteras på en (Deep Submergence Rescue Vehicle) för höj- och sänkbar mast och som medger att undsättning av ubåtsbesättningar. Flera in- dieselmotorerna kan köras även på peridustrier har varit engagerade i dessa projekt skopsdjup. Därmed ökade uthålligheten väoch därtill kommer att de i många fall sentligt. Elmotorn behölls dock fortfarande bedrivit en egen utveckling för att möta den eftersom dess tystare gång minskade faran förväntade ökningen av havsexploateringen. för fientlig hydroakustisk spaning. Med s. k. Denna farkostutveckling har i en del fall slutna maskineriet behöver ubåten inte ha varit snabbare än som motsvarar marknadens kontakt med ytan. Om energikällan dessbehov i synnerhet när det gäller bemannade utom har ett högt förhållande mellan energi-

ubåtar med kvalificerad utrustning avsedda innehåll och vikt eller volym, kan uthållig-

för stora djup, medan billigare farkoster för heten ytterligare ökas. Tillkomsten av atomkontinentalhylledjup nu synes ha en ökande drivna ubåtar på 1950-talet var ett väsentligt användning. Utöver i USA och Frankrike har utvecklingssteg i det sammanhanget, men farkoster också utvecklats i Canada, Eng- även andra principer har diskuterats och

land, Japan, Sovjet, Västtyskland m. fl. län- prövats både före och efter detta, inte minst

der. Den vida typflora som sålunda uppstått med tanke på atomdriftens kostnader och - enbart i USA finns åtminstone 50 olika På senare tid är bränsleceller utrymmeskrav. typer av ubåtar - kan indelas på olika sätt. och Stirlingmotorn exempel på sådana disku-

Farkosterna kan vara bemannade eller terade principer. Atomdriften ger t. ex. de

obemannade, självgående eller bogserade. amerikanska Polarisbärande ubåtama möjlig-

heter att genomföra undervattensexpedi- het för de civila farkoster som är avsedda för tioner under flera månader. Farter och djup stora dykdjup gäller detta bl. a. skrovform som publiceras är 20-30 knop respektive samt viktregleringsprinciperna. Den tryck- 300-500 m. Deplacementet är ca 8 000 ton fasta delen av skrovet består vanligen av en vilket kan jämföras med ca 800 ton för en eller flera sfärer eftersom denna form föresvensk konventionellt driven ubåt. nar hög hållfasthet med stort deplacement Utöver framdrivningsmetoder m.m. har eller lyftkraft. Förekommande tryckskrovsden militära ubåtstekniken också lämnat material är stål och aluminium, akrylplast väsentliga bidrag till konstruktionsprinciper och glas. Glasets goda tryckhållfasthetsegenoch material för tryckskrov, till system för skaper är av stor betydelse även för sådana luftförsörjning och luftrening och till övriga väsentliga funktioner som observationsrutor hjälputrustningar. Det kan i detta samman- m. m. Helt genomskinliga tryckskrov i akrylhang också vara värt att påpeka att svenska plast har kommit till användning åtminstone marinens ubåtar i en väsentlig omfattning i farkoster avsedda för djup om ca 300 m. konstruerats Ökande fordrar ett utvecklats, och byggts av svensk dykdjup kraftigare industri. och tyngre utförande av sfären. Beroende på Som transportmedel har ubåtar använts materialegenskaper m. m. finns en djupgräns endast i mycket begränsad omfattning. Ett där lyftkraften inte längre motsvarar egenexempel är handelsubåten Deutschlands vikten. atlantresa under första världskriget. Tanken För kvalitetsstål är denna gräns ca 6 000 har dock framförts många gånger senast i m. Utöver egenvikten tillkommer utrustning samband med transporter från oljekällornai och besättning vilket minskar djupgränsen Alaska. Ett amerikanskt förslag föreligger på ytterligare. För att möjliggöra större djup för en ca 300 m lång tankerubåt på 170 000 ton vertikala förflyttningar och för att kompenoch med 18 knops fart för detta ändåmål. sera deplacementsändringar genom densitets- Utöver djupdykningen med ”Trieste I” ändringar i det omgivande vattnet måste som tidigare omnämnts har flera andra ve- ubåten ha ett viktregleringssystem. För små tenskapliga och undervattensteknologiska dykdjup utföres detta så att vatten pumpas framsteg möjliggjorts genom tillgången till ut och in i ballasttankar, vilket inte är bemannade forskningsubåtar. Till de mera möjligt på större djup på grund av begränsomskrivna hör Ben Franklins expedition ningar hos pumpar. under en månad i Golfströmmen sommaren I ”Trieste II” erhålls extra lyftkraft 1969. Ubåten drev med strömmen och genom en stor sektionerad bensintank byggd medförde sex forskare som dels utförde kring den tryckfasta sfären. Bensin har ca marinvetenskapliga observationer, dels fysio- 70 % av vattnets densitet men är också logiska och psykologiska experiment rörande ungefär dubbelt så kompressibelt som vatmänniskans förmåga att existera under dessa ten. Lyftkraften minskar därför med ökande extrema förhållanden. I bärgningen av den dykdjup. Detta kompenseras i sin tur med amerikanska vätebomben utanför Palomares att järnballast släppes. Luftfyllda aluminiumi Spanien 1966 deltog forskningsubåtarna sfärer och små glaskulor inbäddade i plast- Alvin och ”Aluminaut”. ”Alvin sjönk material, s. k. syntactic foam, har också sedermera på ca l 500 meters djup genom en använts för lyftkraftsalstring. olyckshändelse utanför amerikanska öst- Den sfäriska skrovformen har en del kusten och bärgades genom insatser av bl. a. nackdelar med hänsyn till besättningens Aluminaut ett år senare. bekvämlighet och inredningsmöjligheterna. Även om väsentliga delar av teknologin Aluminaut, som är konstruerad för ett så för forskningsubåtar är hämtad från det stort djup som 4 500 m, har ett cylindriskt militära området finns också betydande skill- tryckskrov i aluminium. Detta skrov är också nader i konstruktionsprinciperna. l synner- mindre kompressibelt än vattnet, vilket inne-

Höjd: 3,| m Tryckskro . Material HV100. Diameter: främre när 2,1 m bakre :far 1,7 m, cylinder 0,85 rn, skrov/tjock lek |3 mm Max arbendiup: 600 m Besättning: 2man, max 8man Lin support: 180 man - limmar Vikt: 12,5 ton Hlllighcl: 2,5 knop Motorer: Tro individuellt vridban Ackumulatorer: utvändigt monterade blyackumulstorer 45kWh. Figur 13 Principskiss av den amerikanska forskningsubåten Beaver Mk IV med utslussningsmöjlighet för dykare. (Teckning Ingenjörsñrma Håkan Lans.)

bär att lyftkraften ökar med ökande djup. är att farkosterna inte kan sväva ovanför ett Viktregleringen kan därför tillgå så att far- objekt av intresse. Det finns också exempel kosten ballastas på ytan och därefter får på farkoster med eget framdrivningsmaskinesjunka till det djup där tyngd och lyftkraft ri men där energiförsörjning och kommuniär i balans. kation sker genom en kabel till ett ytfartyg. Forskningsubåtarnas skrovform är relativt Den amerikanska ”Guppy” med 1,8 tons ogynnsam från hydrodynamisk synpunkt. torr vikt och för två mans besättning har en Framdrivningen sker vanligen med elmoto- maximal kabellängd på 900 m. rer. För de självförsörjande farkosterna lagras Utrustningen kan bl. a. omfatta akustisk elenergin i ackumulatorer, som är skrym- apparatur för sökning, kommunikation och mande och tunga. En väsentlig del av energin navigering, TV- och filmkameror samt strålåtgår också för utrustning och olika livsuppe- kastare och varierande oceanografisk mätuthållande funktioner för besättningen. Farten rustning samt magnetometrar och gravimetoch uthålligheten är därför vanligen relativt rar. Ofta förses farkosterna också med yttre begränsade och rör sig om 2-7 knop respek- gripverktyg i form av både enkla skopor och tive 0,5-2 dygn (jfr dock Ben Franklins komplicerade manipulatorer. en månad). Andra framdrivningsmetoder har En manipulator utför i princip på mekaockså använts. 1969 sjösattes t. ex. den nisk, elektronisk och hydraulisk väg ett antal första atomdrivna forskningsubåten, den av den mänskliga handens och armens funkamerikanska NR- 1. tioner, dvs. den kan gripa, lyfta, vrida och Flertalet bemannade undervattensfarkos- förflytta objekt. Ursprungligen utnyttjades ter är av den självgående och självförsörjande denna teknik vid hantering och bearbetning typen. Bogserade observationsplattformar av radioaktivt material i kärnfysiklaboratoför dykare eller i vattentätt utförande före- rier. Den har sedan fått tillämpningar på kommer dock. Detta medger högre farter (ca undervattens-, protes- och industrirobotom- 10 knop) vid relativt små djup. Använd- rådena. En manipulator för undervattensningen är trålforskning och bottenundersök- bruk skall kunna lyfta relativt tunga objekt ning. En nackdel i det senare sammanhanget (ca 50 kg lyftkraft är inte ovanligt) samtidigt

som den skall kunna gripa så löst om andra farkoster. Med hänsyn därtill, till förbättrad föremål att dessa inte skadas. Den skall teknik för informationsöverföring och till att också kunna hantera linor och wirar och välutrustade stödfartyg vanligen ändå krävs eventuellt vissa verktyg. Dess komplexitet har värdet av den bemannade farkosten för begränsas dels av kostnaden, dels av utrym- vissa ändamål ibland ifrågasätts - en debatt meskravet för styr- och reglerutrustning inne som starkt påminner om den som förts i tryckskrovet. Kostnaden för en kvalificerad rörande bemannade och obemannade månmanipulator är relativt hög, ca 0,1 -l milj. kr. färder. Det finns exempel på att redan denna Obemannade farkoster finns nu inom hela utrustningsdetalj svarat för en tredjedel av skalan från enkla, lätta, bogserade instruubåtens totala kostnad. mentbehållare till självgående, självförsörjan- Flera forskningsubåtar förses också med de och fjärrmanövrerade farkoster för rela- möjligheten att slussa ut och in dykare tivt stort djupgående och med rikhaltig t. ex. den franska Argyronête som skall få i form av mät-, observations- och utrustning plats förfyra dykare. provtagningsinstrument samt manipulatorer. Forskningsubåtarnas storlek ökar med Till den senare hör t. ex. Sea Drone dykdjupet, besättningsstorleken och utrust- som är konstruerad för 6 000 m djup. ningens omfattning. Den s. k. torra vikten Farkosten är ca 4 m lång, uppbyggd av två sträcker sig från några ton för mindre far- tryckfasta aluminiumsfärer åtskilda av utkoster avsedda för kontinentalhylledjup upp rymmen för batterier och flyttankar. Den till några hundra ton för de avancerade kan dels förprogrammeras, dels styras med farkosterna för stort djup. akustiska signaler från ytan över avstånd upp Ubåtarna kräver i allmänhet någon form till sex sjömil. av stödfartyg. Både enkelskrovsfartyg och En speciell form av informationsöverkatamaranliknande fartyg förekommer för föring används i CUTLINK (Cableless det ändamålet. För de mindre ubåtarna finns Underwater Television Link). Farkosten bär lyftanordningar medan de större bogseras. en TV-kamera och kan själv förflytta sig och Självfallet erbjuder dock hantering till sjöss ankra ovanför en observationsplats på bottredan av vikter på några ton avsevärda nen. Bildöverföringen sker på akustisk väg problem i hårt väder. Ett speciellt system över avstånd upp till ca 5 000 m. Informaanvänds i räddningsubåten DSRV som kan tionstakten är dock relativt låg. En dockas såväl vid den undsatta ubåten som 200-linjers bild fordrar en minuts omkring vid en moderubåt på vilken den också kan överföringstid. transporteras kortare sträckor. Även för obemannade farkoster kan kom- Kostnaderna för forskningsubåtar varierar munikation och

energiöverföring ske via

med prestanda, utrustning m. m. och kabel. US Navy har utvecklat farkosterna sträcker sig från några milj. kr upp till flera CURV l, II och III (Cable controlled Underhundra milj. kr för de mycket avancerade water Recovery Vehicle) med 600 m, 750 m typerna. Dessutom tillkommer kostnaderna och 2 100 m djupgående respektive. De är för stödfartyg och hjälputrustning som vid ursprungligen avsedda för torpedbärgning förhyrning kan utgöra över hälften av den men har även använts för andra bärgningsartotala kostnaden. beten och bottenundersökningar. Farkosterna har propellrar för horisontella och verti- Obemannade farkoster. Luftförsörjning och kala förflyttningar, passiv och aktiv akustisk övriga livsuppehållande funktioner samt icke sökutmstning samt optisk apparatur och minst säkerhetskraven vid sjösättning och griparmar. Mer eller mindre likartat utrustaombordtagning av undervattensfarkoster sva- de farkoster av denna typ finns i bl. a. rar för en väsentlig del av de tekniska Frankrike, i Finland ”TELENAUTEÅ problemen och kostnaderna för bemannade PHOCAS och under studier i Västtysk-

land, Dornier SF I. plattformen ”FLIP, som kan sägas vara en Till denna grupp hör i princip också vissa bojbåt, är ett sätt att komma över dessa bottenfordon, t. ex. en i Japan utvecklad svårigheter. Den är 108 rn lång och förflyttas bulldozer, vilken styres från en pråm på ytan till observationsplatsen i horisontellt läge. Där och skall kunna arbeta på 60 meters djup. ballastas den och tippas över i vertikalt läge och har då 9l m djupgående. Den stora undervattenskroppen och en skrovforrn som m. m. smalnar av mot vattenytan medför att dess Instrumentbojar rörelser i vertikalled till följd av sjögången avsevärt i nedfällt Rörelsen Oceanografiska och meteorologiska mätbojar dämpas läge. tiH ca 10 % av våghöjden. Övervatär instrumentplattformar som gör det möj- uppgår tensdelen ett laboratorium med ligt att följa förlopp under längre tider eller rymmer över stora ytor. En väsentlig förutsättning plats för tre forskare. därför är de möjligheter som den moderna Ett liknande bojlaboratorium (La Bouée), mättekniken ger för automatisk insamling, användes av det franska CNEXO och låg lagring och överföring av data vilket delvis förankrat ca 100 kilometer söder om Marbeskrivits tidigare. Begreppet boj uppfattasi seille. Bojen var 60 m lång, hade en diameter detta sammanhang relativt vidsträckt och varierande mellan 1,8 och 3 m och vägde omfattar förankrade eller drivande bojar som 250 ton. Ett nytt bojlaboratorium är under antingen ligger i ytan eller är helt nedsänkta i utveckling. vatten. En korsning mellan drivande och fast boj Det tekniska utförandet av bojen beror på är den amerikanska SKAMP (Station typ och ändamål, på de sjötillstånd som kan Keeping and Mobile Platform). Den har en förekomma och på arten och omfånget av egen datorstödd navigeringsutrustning samt den utrustning som bojen skall bära. Detta segel och roder. Den kan själv både förflytta gäller i många fall även bojar för mera sig till en given observationsplats och därefkonventionella syften som navigering, ut- ter uppehålla sig där upp till ett år. prickning etc. För studiet av havsströmmar på olika Det breda spektrum som finns i dessa djup utnyttjas flottar av aluminium, glas avseenden har också givit upphov till bojar m. fl. material. Konstruktionen utföres så att

av vitt skilda storlekar och former. Inom den den är mindre kompressibel än vattnet.

militära undervattensspaningen användes Genom ballast kan flotten fås att sjunka till t. ex. sonobojar, dvs. relativt små bojar som ett förutbestämt jämviktsdjup där den rör sig kan fällas från flygplan. Bojarna är omkring fritt i horisontalled. l m långa och bär en mikrofon i en kabel För ytbojarna kan dataöverföringen ske samt förstärkare, radiosändare och antenn per radio eller kabel, för drivande undervatsom överför bullret från ubåtar till mottagar- tensbojar sker den på akustisk väg med låg stationer i land eller i flygplan. datahastighet. Radioöverföringen erbjuder Väsentligt större och mera utrustade är de åtskilliga tekniska problem. Sändareffekten bojar för oceanbruk som utvecklas på flera och totala sändningstiden under bojens livshåll för att ingå i världsomspännande obser- längd begränsas av batterierna. Antennhöjvationsnät. En talande benämning har den den är låg och avståndet till land ofta stort. amerikanska s. k. ”Monster Buoy med 12 Kortvågsförbindelser kan upprätthållas över m diameter, med en ballastad vikt på 100 några tusen sjömil men signalstyrkan varierar ton och vars utrustning innefattar en dator. med tid på dygnet, och datatakten är relativt Dessa konstruktioner, vilkas stora dimen- låg. VHF och UKV-förbindelser är stabilare, sioner bl. a. sammanhänger med krav på och medger högre datatakt men är i stort stabilitet och Sjösäkerhet, medför givetvis sett begränsade till horisontavstånd. Det är hanteringssvårigheter. Den amerikanska vanligt att data lagras på bandspelare i bojen

17- 237

och intermittent överföres t. ex. var tredje plattformar, vars form kan illustreras av eller sjätte timme. Viss databearbetning kan SEDCO 135”, vilar på ett antal pontoner. då också ske så att endast avvikelser från Från dessa går vertikala pelare som bär upp normalvärden rapporteras. En speciell sådan däcket. intermittent överföring sker via satellitför- Totalhöj den till däcksnivå exklusive själva bindelse, vilket medger mycket stora räck- tornet är vanligen ca 50 m, och däcksytan ca vidder. 100 x 100 m2. Plattformarna har ett djupgående på 5 å 10 m under förflyttning. På borrplatsen ballastas de ned så att däcks- Borrplattformar höjden över vattenytan blir 10 å 20 m varefter de förankras. l samband med de Tekniken för oljeutvinning_ till havs faller norska borrningarna bogserades en sådan strängt taget utanför ramen för denna redo- plattform Ocean Traveller” från Mexigörelse för havsundersökningsteknik. Den kanska Golfen till Stavanger under 52 dygn. utgör dock samtidigt ett starkt expanderan- Det anses vara tekniskt möjligt att använda de utvecklingsfält inom havstekniken, inte förankrade borrplattformar ned till 300 m minst inom den del som sammanhänger med Borrning har utförts på 200 m djup djup. själva plattformarna. Med hänsyn till detta med våghöjder upp till 8 m med konvenoch till att relativt komplicerade strukturer tionell ankringsteknik. ofta erfordras redan i en undersöknings- och För stora och för djup provborrning provborrningsfas kan det vara av intresse att användes vanligen specialfartyg där den tidiåtminstone kortfattat belysa denna utveck- gare omnämnda Glomar är ett Challenger ling. exempel. Borrtorn som står på ben direkt Kostnaderna för på en borrplattform för bottnen på grunt vatten har utnyttjats sedan produktion stiger brant med djupet. För 15 relativt länge. Plattformar och fartyg försed- rn djup rör sig investeringarna om 5 å 10 da med nedsänkbara och ställbara ben som milj. kr, för 200 m om ca 60 milj. kr och för anbringas på platsen är en fortsättning på 300 m om ca 125 milj. kr (1970). I första denna princip som kan användas på vatten- hand amerikansk industri har därför börjat djup ned till ca 100 m. Den franska intressera sig för produktionssystem upp- Neptune I” med 76 m långa ben och byggda kring undervattensstationer och -fardäcksytan 61 x 51 m2 är ett exempel. koster. På basis av sådana system som nått Flera drag i den pågående borrtornsut- ett framskridet utvecklingsstadium kan vissa vecklingen, t. ex. utvecklingen av förankrade kostnadsjämförelser göras. Vissa tillverkare och flytande plattformar, sammanhänger anser att undervattenssystem kommer att med att oljekällor på allt större djup blir av ställa sig ekonomiskt fördelaktigare än ytintresse. Plattformarna måste ha tillräcklig redan från 100 â 200 rn djup. plattformar däcksarea för att medge alternativa placeringar av borren, tillräckliga utrymmen för verkstäder, förläggningar, landningsplatser för helikoptrar m. m. Däcket måste ligga Navigeringsu trustn ing högt för att vara skyddat för sjön. Undervattensdelen för en flytande plattform måste Kartering, prospektering och sökning till vara tillräckligt djup för att ge plattformen havs fordrar goda navigeringsmöjligheter båstadga. Plattformen skall slutligen utformas de på och under vattenytan. De metoder så att den kan bogseras eller gå för egen som då används är radionavigering i olika maskin till borrplatsen. Flytande borrtorn former inklusive utnyttjandet av speciella har börjat användas i större utsträckning satelliter, tröghetsnavigering samt - på senaförst under den_ senaste tioårsperioden. Dessa re- tid - akustiska system.

Den utstrålade effekten från sändaren är ca 1 Radionavigeringssystem kW. Flera nät av radionavigeringsstationer med För många behov inom havsforskningen stor täckning har byggts upp eller är under är dessa noggrannheter inte tillräckliga. För Decca Navigator täcker bl. a. relativt kustnära operationer finns ett flertal uppbyggnad. skandinaviska och västeuropeiska farvatten, mindre och mobila system som t. ex. kan delar av amerikanska öst- och västkusten, sättas upp tillfälligt. Bland dessa märks bl. a. Persiska Viken, Sydafrika och Japan. Loran de s. k. RAYDIST, Hi-Fix och Sea Fix. De som har större räckvidd täcker större delen arbetar med höga frekvenser i området 2-4 av Nordatlanten, Stilla Havet och Medelha- MHz, sändareffekter mellan 1 W (Sea Fix) skall W Räckvidden är vet. Omega-systemet i utbyggt skick och 10-40 (Hi-Fix). med åtta stationer täcka hela världen. F. n. 30-300 km och felet under goda betingelser är fyra stationer i bruk varav två i USA, en så lågt som 2 m. på Trinidad och en i Norge. Systemen bygger på samma princip men skiljer sig i fråga om radiofrekvens och Satellitnavigering täckningsavstånd. Principen, som kallas hyperbolisk, är att två landstationer sänder ut U.S. Navys s. k. NNSS (Navy Navigational samma radiosignal i samma ögonblick. Gång- Satellite System) utvecklades ursprungligen tidsskillnaden eller den elektriska fasskillna- för de amerikanska Polarisubåtarnas behov den mellan dessa signaler mätes upp i en men är sedan några år tillgängliga även för mottagare på fartyget. Man vet då att farty- annan sjöfart. Systemet medger positionsbeget befinner sig någonstans på en bestämd stämning ungefär en gång i timmen överallt med stationerna som bränn- på världshaven med en noggrannhet av ca hyperbelbåge punkter. Förfarandet upprepas sedan med 200 m. Det kräver dock bl. a. en dyrbar två andra stationer. Skärningspunkten mel- mottagare och datorutrustning på fartyget lan de två hyperbelbågarna bestämmer posi- varför det hittills huvudsakligen använts på tionen. I praktiken består systemen av grup- forsknings- och undersökningsfartyg, t. ex. per av stationer där en är huvudstationen. De Gulfs fartyg Gulfrex. Detta fartyg har mottagna signalerna måste därför korrigeras också en s. k. Dopplersonar (se nedan) för med hänsyn till den kända gångtiden mellan mellan satellitpassager. noggrann navigering stationerna. Med det sammansatta systemet eftersträvas Noggrannheten i positionsbestämningen en noggrannhet på 120 m överallt på världsberor bl. a. på avståndet till stationerna, haven. stationernas inbördes geometn och vågutbredningsförhållandena. Typiska data för de olika systemen framgår av nedanstående Tröghetsnavigering tabell. Fas respektive puls innebär fasmätmåtning av gångtidsskillnad Tröghetsnavigering bygger på noggrann mätning respektive mellan pulssignaler. ning av accelerationen som efter integration Den låga frekvensen hos Omegasystemet ger hastighet och förflyttning. Positionsfelet kräver antenner med en längd av flera km. ökar med tiden vilket kräver att systemet

System Princip Frekvens Räckvidd Noggrannhet kHz MHz sjömil m Decca Navigator Fas 100 250 10- 450 Loran A Puls 1,9 600 l 800-3 600 Loran C Fas o. Puls 100 1 200 450 Omega Fas 10,2 överallt l 800-3 600

måste stöttas med andra metoder. Felet beräknas. För ningen navigering i trånga beror också på noggrannheten i start- passager och för tilläggning med stora tankpunktens läge. Systemet har huvudsakligen fartyg förekommer det att dessa utrustas använts på örlogsfartyg, särskilt Polaris- med ljudsändare och mottagare i fartygets ubåtar, samt på specialfartyg. båda ändar. Positionsfel av storleksordningen 0,5-2 % av tillryggalagd väg anges för vattendjup med till 200 m. I svenska farvatten Akustisk navigering har systemet utnyttjats vid Brofjordenförsöken. Akustisk navigering används för att styra och lokalisera instrumentplattforrnar och undervattensfarkoster inom begränsade områden Energiförsörjning för mätbofar, för utprickning i samband med undervattens- undervattensfarkoster m. m. arbeten m. m. Den s. k. Dopplersonarn används därutöver för ytnavigering. storlek och den effekt som. Energiförrådets En grupp av system är de s. k. kortbas- det kan utveckla är av väsentlig och ofta av system som bl. a, utnyttjas av ”Glomar gränssättande betydelse för självförsörjande Challenger och sökfartyget USNS Mizar. undervattensfarkoster och mätbojar. Ut- Principen har tidigare beskrivits i avsnittet hålligheten respektive livslängden för dessa om provtagning och borrning i havsbotten. begränsas av den tillgängliga energin. Topp- Sändaren kan vara placerad på bottnen eller i farten för en undervattensfarkost beror bl. a. en undervattensfarkost. Den kan antingen på den uttagbara effekten. och Energikällan sända periodiska pulser eller vara en trans- framdrivningsmaskineriet upptar vidare en ponder, dvs. sända på kommando från mät- avsevärd vikt och volym. Lyftkraften eller fartyget. I det senare fallet ger gångtiden ett deplacementet för en boj eller undervattensdirekt mått på avståndet. Positionsfelet är farkost måste vara tillräcklig för att bära upp minst då fartyget är rakt över sändaren och bl. a. dessas vikt. Den som volym energi beror på noggrannheten i mikrofonernas lagrad i tryckskrovet kräver inkräktar på det läge, ljudhastigheten m. m. Felets storleks- tillgängliga deplacementet. Vissa batterityper ordning är 15-50 m. kan dock förvaras även under inflytande av De s. k. långbassystemen använder ett det omgivande Sammanfattvattentrycket. antal _transpondrar med olika signaler place- ningsvis bör därför en lämplig energikälla ha rade på inbördes avstånd som kan röra sig hög energi- och effekttäthet beräknad både mellan några hundra meter och några tusen per vikts- och volymsenhet. Dessa s. k. specimeter. Transpondrarna sänder på kommando fika storheter anges också för att karakterisefrån t. ex. en undervattensfarkost. De olika ra olika batterityper, bränslen etc. Är energi-

gångtiderna ger sedan ett mått på avstånden källan dieselolja och den slutliga energifor-

till transpondrarna. Positionsfelet är varie- men elenergi inkluderas också dieselmotor, rande men kan under goda betingelser vara generator och kringutrustning i beräkningen. så lågt som några meter. Liknande synpunkter har givetvis stor

En Dopplersonar består av ljudsändare betydelse i många andra tekniska samman-

och -mottagare i fartygets botten. Signalen hang. Det ökande intresset för elbilar bereflekteras i havsbotten tillbaka mot fartyget tingas bl. a. av tillgången till nya, kompakta och uppfattas genom Dopplereffekten med strömkällor som också är väsentliga för en viss frekvensändring som registreras i undervattenstekniken. Okonventionella enermottagaren och som är proportionell mot gikällor som solceller och bränsleceller har fartygets hastighet. Hastigheten såväl längs använts ibåde rymd- och havsteknik. Bränssom tvärs fartygets längsriktning kan på det lecellen har därutöver fördelen att vatten är sättet mätas och därav kan även förflytten restprodukt, vilket kan bidraga till vatten-

försörjningen i undervattensstationer och Termoelektrisk energi Solceller rymdkapslar. Mekanisk energi De olika energikällor som kommer till användning kan rent allmänt indelas på Batterier i olika utföranden är den mest följande sätt: utnyttjade typen av energikälla. Utöver de allmänna önskvärda egenskaperna tillkom- Elektrokemisk energi Ackumulatorbatterier mer här önskemål om spänningskonstans Bränsleceller under urladdningstiden samt om ett stort Termokemisk energi Förbränning av kol- antal cykler av upp- och urladdningar, goda väten prestanda vid låga temperaturer m. m. Förbränning av me- Följande tabell ger några ungefärliga data taller för förekommande uppladdningsbara batteri-

Blyackumulatorn är den vanligaste typen Bränsle och oxidator, t. ex. vätgas och syri. ubåtar trots sin vikt och volym. Batteriet gas, tillföres porösa elektroder. Elektrolyten kan också förvaras utanför tryckskrovet var- kan vara kaliumhydroxid. Genom en elektrovid kontakterna isoleras från havsvattnet lytisk process alstras elektrisk energi och med hjälp av olja. Silver-zinkbatteriet an- förbrukas syre och väte som omvandlas till vänds då vikt och volym är kritiska, vatten. Andra bränsle-oxidatorkombinanickel-kadmiumbatteriet då lång användning tioner har också provats, t. ex. hydrazin-väutan tillsyn är väsentlig. Zink-syrebatteriet teperoxid, ammoniak-syre m. fl. har utöver en hög specifik energi även positiv Bränslecelltekniken befinner sig i stor flytkraft. Zinkelektroderna förbrukas under utsträckning på utvecklingsstadiet även om urladdningen och måste utbytas vid uppladd- vissa kommersiella typer finns tillgängliga för ning. undervattensbruk. Principen har provats i En speciell batterityp som bl. a. använts forskningsubåten STAR I. Bränslecellens förför torpeddrift har havsvattnet som elektro- delar ligger i att den är lätt och kompakt. lyt.- Det kan förvaras inaktivt under längre Den specifika energin är högre än ibatterier, tider, men blir aktivt då havsvattnet tillåts ett typiskt värde är 350 Wh/kg för en enhet passera mellan elektroderna, vilka består av på några kW. Verkningsgraden är högre än i magnesium och silver- eller kopparklorid. termiska maskiner. Nackdelarna är dels den Batteriet lämpar sig för intermittent bruk höga kostnaden samt de problem som saminom en begränsad tidrymd och har relativt manhänger med hanteringen av väte och hög specifik energi (ca 70 Wh/kg). Nackde- syre. De typer som hittills kommit fram

larna är att det inte är laddningsbart och fordrar att omgivningstrycket ligger nära

relativt dyrt. atmosfärtrycket. Vid användning iundervat- Bränslecellen är uppbyggd på likartat sätt tensfarkoster måste de därför förvaras innei som ett vanligt batteri i så måtto att det tryckskrovet. Gasförrådet kan antingen laginnehåller två elektroder och en elektrolyt. ras i gasform eller nedkylt i flytande form.

Det sistnämnda kräver mindre utrymme men batterier med stor livslängd för instrumentmedför hanterings- och läckageproblem. och navigeringsbojar, dels i atomreaktorer Priset på ett bränslecellaggregat rör sig om ca för ubåtsdrift. 10 000 kr/kW för aggregat i storleksord- De hittills utvecklade isotopbatterierna ningen 1-10 kW. innehåller ett radioaktivt material, strontium Förbränning av kolväten i dieselmotorer 90, som har en halveringstid på 28 år. utnyttjas både i mätbojar och i snorklande Materialet avger värme till ett termoelektubåtar. För mera djupgående farkoster där riskt element av halvledartyp, som direkt varken lufttillförsel eller avgasutsläpp kan alstrar elektrisk energi. Den elektriska effeklösas på detta sätt har speciella dieselmotorer ten i nuvarande typer, t. ex. den ameriundersökts drivna av medförda svavelfattiga kanska SNÅP-serien (System for Nuclear kolvätebränslen och komprimerad eller fly- Auxiliary Power) är 10-50 W, men väsenttande syrgas. En del av avgaserna avkyls och ligt större effekter anses möjliga. Batteriets används för kylning av motorn för att fördelar är den långa livslängden som är minska de extremt höga temperaturer som åtskilliga år och underhållsfriheten. Nackdeannars skulle uppkomma. Resterande avgaser len är den höga investeringskostnaden, som som huvudsakligen består av koldioxid kom- är av storleksordningen 0,l-0,5 milj. kr. primeras och släpps därefter ut. Dieselaggre- Atomreaktorer för ubåtsdrift har nästan gat av denna typ har en specifik energi av uteslutande använts i militära sammanhang. storleksordningen l30_300 Wh/kg med ut- Detta beror i första hand på att den nuvaranhålligheten ca 10 timmar. de reaktorteknologiens vikt- och volym- Av samma skäl har ett stort antal speciella krav samt kostnader gjort den mindre attraktermiska maskiner och bränslen studerats, tiv för mindre farkoster. Den amerikanska bl. a. för ubåts- och torpeddrift. Allmänt sett NR-l är den enda forskningsubåten hittills kan de delas in i direkta och indirekta typer som framdrivits av en reaktor. Den är på ca beroende på om förbränningsgas av hög 400 ton, dvs. väsentligt större än forskningstemperatur och högt tryck direkt deltar i ubåtar i allmänhet. den mekaniska processen eller om deras I automatiska bojar har försök gjorts med energi via värmeväxlare indirekt förs över till att ladda upp vanliga ackumulatorer med

ett sekundärt, slutet framdrivningssystem. energi från solceller. omvandlingen av sol-

Bland de speciella bränslena och oxidato- energin görs i paneler bestående av ett stort rerna i det sammanhanget kan nämnas kolvä- antal kiseldetektorer. En panel med dimenten och väteperoxid. Reaktioner mellan vat- sionerna 0,5 x 0,5 m2 och vikten 5 kg ten och metaller, såsom magnesium, alumini- lämnar effekten 9 W. um och litium är teoretiskt mycket energi- Direkt omvandling mellan mekaniska rika. De tekniska problemen är dock avsevär- energiformer har bl. a. använts för att driva da. en borr för bottenprovtagning. Borren är Stirlingmotorn är ett exempel på den ansluten till en hydraulisk motor som drivs indirekta typen av maskin som väckt intresse av skillnaden mellan det omgivande vattenför ubåtstillämpningar. Det slutna systemet trycket och lufttrycket i en gascylinder, som innehåller t. ex. heliumgas som har energiut- från början är av atmosfärtryck. I denna byte med ett systern av brännkammare, tillämpning med intermittent drift anses värmeväxlare och kylare. Indirekta maskine- systemet kunna vara åtminstone likvärdigt rier kan också få sin energi från värrnebat- med elektrisk drift i vikt- och volymhänseterier. Batteriet innehåller då ett smält salt, ende. vars värmekapacitet och smältvärme utnyttjas. Kämenergin har kommit till användningi undervattenstekniken dels i form av isotop-

Teknik människans vistelse i fysiologiska problem av betydelse för det för havet tekniska utförandet av dykarapparater. Ett flertal gaser ger upphov till skadeverk- De flesta stora länderna ningar om deras partialtryck i lungorna på det undervattensområdet har i dag nationella överstiger kritiska gränser. Detta gäller i teknologiska program som syftar till att klarlägga och första hand de normala andningsgaserna syre förbättra möjligheterna för människan att och kväve men även andra gaser som kan vistas och verka i havsmiljö ned till kontinen- förekomma som föroreningar. Ren syrgas talhylledjup, dvs. 200-300 m. Denna forsk- kan därför inte utnyttjas längre än till ca 10 har bl. a. omfattat experiment med m dykdjup. Vid ökande djup måste därutning olika undervattensstationer såsom de ameri- över någon annan gas tillföras för att hålla kanska SEALAB och TEKTITE och den trycket inne i lungorna i balans med det franska PRECONTINENT-serien. Samtidigt yttre trycket. Kväve ger berusningseffekter och delvis i skuggan av dessa program sker med ökande tryck vilket t. ex. förhindrar också en fortlöpande utveckling inom mera användning av komprimerad luft för större konventionellt dykeri. Det kan i samman- djup än ca 70 m. Bl. a. på grund av dekomatt mellan 80 och 90 % av all (se nedan) förekommer hanget påpekas pressionseffekter ned till också andra s. k. dykning i Sverige äger rum på djup kväve-syre-blandningar, 40 m. Nitrox-blandningar med högre syrehalt äni luft i detta område. För större djup ersätts kvävet med helium, s. k. Heliox-blandning eller kväve och helium. Helium är relativt Dykeriteknik i framställning. Genom heliums höga dyrt utformas ger Heliox också det Dykeriteknisk utrustning måste värmeledningsförmåga till ett antal problemet att en dykare avkyls inifrån. med hänsyn fysikaliska, fysiolooch bioteknologiska fak- De gaser som inandas löser sig i kroppsgiska, psykologiska vätskorna och diffunderar in i vävnaderna. torer som sammanhänger med vattentrycket, förlust av en stor del av informa- Om trycksänkningen vid uppstigning sker för kylan, tionen från tillvaro i viktlöst snabbt finns risk för att gasen går ur lösning i sinnesorganen, tillstånd m. m. form av bubblor vilket kan orsaka mer eller - ivärsta fall livshotande - De direkta verkningarna av trycket ger mindre allvarliga inte upphov till så stora problem åtminstone fall av dykarsjuka. Tidiga symptom därpå är inte till djup om några hundra meter. Vid ett -ledsmärtor och illamående. Om detta inträfsimuleringsförsök i tryckkammare måste mycket snabbt behandlas

engelskt far dykaren

har kunnat vistas i i en tryckkammare. Den erforderliga tiden försökspersoner tryck motsvarande om 450 m i 10 timmar för återgång till atmosfärtryck beror bl. a. djup och vid franska försök med getter har 900 m på djup och expositionstid och anges i s. k. uppnåtts. I båda dessa fall är det dock dekompressionstabeller. På grund av indiviproblem rörande tillförseln av andningsgas duella variationer i benägenhet för dykarsom satt fundamental gräns både dykare emellan och för en viss gränsen. Någon sjuka satt kan inte säkert vid olika tillfällen innebär användav trycket i sig självt dykare ståndpunkt. Kroppens ning av tabeller alltid ett visst risktagande. anges på nuvarande

förmåga att uthärda större tryck än atmo- De tabeller som används i Sverige beräknas

beror kan ett fall av dykarsjuka på ungefär 200 sfärtrycket på att den väsentligen ge betraktas som en vattenfylld säck som alstrar dykningar. Gasfyllda delar, främst lungorna, Som exempel på de tider som är aktuella mottryck. måste dock tillföras andningsgas av samma kan nämnas atten dykning till 45 m under som det omgivande vattnet. Tillförsel 40 min. kräver uppstigning under 1,5 timme. tryck av andningsgas under tryck leder till flera Tiden ökar väsentligt med djupet. En timme

på 90 m kräver sålunda en dekompressions- beskrivs närmare nedan. Rent allmänt kan tid av ll timmar. Tidsekonomin vid dykeriutrustningen indelas i lätt och tung. Vid lätt arbeten på stora djup blir därför mycket dykning rör sig dykaren fritt och bär på sig dålig. En väg ur detta dilemma är den s. k. all utrustning. Vid tung dykning står han i mättnadsdykningsprincipen. Denna baserar kontakt med havsytan för försörjning med sig på att när dykaren vistats på ett visst djup andningsgas och för kommunikation. Rörligunder tillräckligt lång tid har hans vävnader heten är begränsad och arbetet sker väsentlimättats med gas. Dekompressionstiden är gen på bottnen. därför väsentligen oberoende av expositions- förlorar Dykaren en väsentlig del av infortiden. Om dykaren därför under ett längre mationen från sina sinnesorgan. även Sikten, arbete kan vistas under tryck även under i klart vatten och med hjälpljuskällor, är inte viloperioder kan effektiviteten i tid ökas mer än något tiotal meter och kan vara långt väsentligt. Ett sådant dyksystem kräver till- mindre om t. ex. dykaren under arbetet rör gång till en undervattensstation eller till en upp bottenslam. Bristen på naturliga oriendykarklocka och tryckkammare på ett stöd- teringspunkter måste ibland hjälpas upp med. fartyg. akustiska markeringsorgan. Talkommunika- Eftersom andningsgasens täthet ökar med tion med dykare försvåras av att talet fördjupet ökar också andningsarbetet och svå- vrängs på olika sätt vid andning under tryck. righeten att ventilera lungorna. Detta sätter Detta är speciellt uttalat vid heliumandning. en gräns för det arbete en dykare orkar Helium har högre ljudhastighet än luft vilket utföra. Eftersom tätheten för helium är ca medför att karakteristiska frekvenser i talet en sjundedel av kvävets erbjuder helium förskjuts uppåt. Resultatet har fått den fördelar även i detta avseende. Försök har målande benämningen Kalle Anka-effekt. även gjorts med väte som utspädningsgas Det förekommer på många håll en utveckling (s. k. Hydrox-blandningar) vilket har hälften där man på teleteknisk väg försöker återstälav heliums täthet. En sådan blandning kan la talet. synas ytterst riskabel med hänsyn till explo- Eftersom dykaren vanligen är avvägd så sionsrisken. Dessbättre är dock den erforder- att han svävar fritt i vatten eller har en liten liga syrehalten i andningsgasen så låg på de övervikt, dvs. att han existerar i ett nära aktuella djupen att den risken huvudsakligen viktlöst tillstånd, ändras hans rörelseschema föreligger vid beredning och hantering. och arbetsförmåga väsentligt relativt landför- Utformningen av andningsutrustningen hållanden. Detta förhållande påverkar givetmåste också ta hänsyn till ytterligare några vis starkt konstruktionen av dykarutrustning faktorer. Lika väsentlig som tillförseln av och verktyg för olika undervattensarbeten rätt syrehalt är ventileringen av koldioxid, samt arbetsmetoderna. vilken i många utrustningar sker i särskilda filter. Speciellt vid dykning på stora djup Dyksystem och djupgränser. Den noggranna ställs hårda krav på andningsgasens renhet på arbetsplanering som erfordras, säkerhetsfrågrund av de toxiska verkningarna under gorna, möjligheterna att ta hand om dykaren tryck som många gaser har. De tillåtna under dekompression m. m. och att behandkoncentrationerna är ibland la eventuella utomordentligt fall av t. ex. dykarsj uka medför små vilket medför svåra analys- och regleratt alla dykerioperationer i hög grad fordrar tekniska problem. En annan konsekvens är ett av samverkande system komponenter. att deltagarna i experimenten med under- i detta ökar starkt Komplexiteten med ökanvattensstationer fått nöja sig med relativt de dykdjup. I översiktlig framställning är enkel kost eftersom t. ex. stekning inte varit följande drag typiska. tillåten. Den tekniska utformningen av andningsutrustning och värmeisolerande dräkter

m är Möjligen måste t. ex. andning- 0-40 Dekompressionstiderna korta. ut- en understödjas aktivt. Dekompressionen föres eventuellt så att dykadvs. Den ökande med ökande ren gör etappuppstigning, komplexiteten kvarstannar i vattnet djup medför givetvis också ökande kostnapå ett eller flera mindre djup än der. Mycket ungefärligt kan man säga att Inom djup mindre relativt system kan användas ned till dykdjupet. billiga än 10 m och för korta dyk- 40 m. För djup mellan 40 och 70 m är ningar inom hela området er- kostnaderna ca 10 gånger högre och för djup fordras över 70 m ca 20 gånger högre än i det ingen dekompression. V Utvecklingen går mot dyk- grundare området. Utvecklingen av dykmateriel med variening till 20 m djup med obe- Den rande målsättningar förekommer i de flesta gränsad expositionstid. delen av allt dy- marina nationer, t. ex. i USA, England, övervägande i Frankrike och Västtyskland. Som keriarbete i Sverige utförs Sovjet, exempel på prestanda kan nämnas: detta område. är re- U.S. Navy har bl. a. utvecklat Mark I DDS 40-70 m Dekompressionstiderna som levererades i lativt långa. Dekompressionen (Deep Diving System) via 1969. Systemet har kapacitet för två utförs genom att dykaren januari en mötande dykare till 225 m. Det är flygburet och kan tryckkammare i två transportflygplan. USN förs över till en dekompres- transporteras sionskammare Mark [I DDS har kapacitet för två grupper på stödfartyg eller genom att dykning sker om fyra dykare till 255 m. Det var ursprungfrån en undervattensfarkost. Sealab ligen avsett för undervattensstationen Andningsgasen är luft eller III som skulle medge arbete på 180 m djup. l Nitrox. ett längre perspektiv ingår systemet i projek- 70-150 m är tet LOSS (Large Object Salvage System) som Dekompressionstiderna långa. Dekompressionen ut- skall kunna bärga föremål på l 000 ton på föres som i det förra fallet. ett djup av 255 m. Andningsgasen är Heliox eller På den civila sidan kan förutom forskning Den praktiska djup- kring mättnadsdykning nämnas systemet Hydrox. från ytan Cachalot med kapacitet för tre gränsen för dykning Westinghouse sätts av säkerhetskrav och tor- grupper om två dykare till 255 m. de röra sig om 120-150 m. Den franska utvecklingen som drivs bl. a.

150-300 m Dekompressionstiderna är av CNEXO innehåller ett avancerat projekt,

långa. Dekompression forskningsubåten ARGYRONETE som skall mycket utförs direkt i en undervat- kunna operera med en besättning på sex man tensfarkost eller -station och fyra dykare. (habitat), vilken måste innehålla Den snabba utdekompressionskamma- Personlig dykarutrustning. re och sluss. Med hänsyn till vecklingen av dylika dyksystem har medfört rör sig dykareni att det numera finns mycket avancerade olycksrisken allmänhet i farkostens ome- dykarutrustningar vad avser andningsapparadelbara närhet. Andningsgas tur och dräkter för såväl lätt som tung är Heliox eller Hydrox. dykning. mer än 300 m Skillnaden mot föregående är Andningsapparater för lätt dykning kan väsentligen att dykapparater- vara av tre olika slag nämligen med öppna, na måste vara andningsfysio- halvslutna eller slutna gassystem. Gasförlogiskt bättre utformade. rådet inryms i en, två eller flera behållare av

varierande volym, som totalt rör sig om timmar. fyra Speciellt för Helioxblandning några tiotal liter. kan vara Behållartrycket är detta väsentligt eftersom helium är förhål- 150-300 atmosfären landevis dyrt. Grundläggande för dessa apparaters ut- med slutet Andningsapparater system har formning och för deras uthållighet är syrebe- i princip samma uppbyggnad som de halvhovet. Vid normal andning i atmosfärtryck slutna. Skillnaden är att de endast tillförs ren intages ungefär 8 liter luft per minut. Syret syrgas i en mängd som svarar mot dykarens utgör därav ca 1,5 liter. Av detta utnyttjas förbrukning. Aktionstiden kan därför bli så dock endast en femtedel, vilken ersätts med lång som 3 till 6 timmar. Någon gas avgår koldioxid i utandningsluften. Vid stor inte heller från apparaterna. kroppsansträngning och under kort tid kan Friheten från bubblor är en väröjande dock syreförbrukningen stiga till 4 liter per fördel både i militär sentlig attackdykning minut. med slutna syrgassystem och vid civil marin- I ett öppet dyksystem får dykaren and- biologisk forskningsverksamhet vilken nyli-

ningsgasen direkt från behållaren via en i samband gen betonats med Tektite-experireduceringsventil. Utandad gas cirkulerar menten. inte utan går ut i vattnet. Eftersom inand- Dykardräkter kan indelas i våta och torra

ningsgasens tryck måste balansera det yttre dräkter samt konstantvolymdräkter. Den våtrycket ökar gasförbrukningen med ökande ta dräkten är en tätt åtsittande dräkt av djup. Detta kan i viss mån kompenseras cellgummi. Den är inte helt tät varför en del genom att andningsgas tillföres en vatten läcker in. genom Detta uppvärms dock slang från ytan. Det medförda snabbt gasförrådet av kroppen. Den används vid all medger en total dyktid på ca 60 min. på 10 normal dykning på djup mellan 0 och 20 m. m djup och 30 min. på 40 m djup. De lätta Med ökande dykdjup sammanpressas den i

andningsapparaterna med öppet system an- cellgummit ingående gasen vilket gör dräkten vänds vid Sportdykning och vid yrkesmässig tunnare och minskar dess isoleringsförmåga. dykning av kortare varaktighet på djup Olika försök har gjorts att förbättra den mellan O och 40 m. våta dräkten i isoleringsavseende. I en typ Det halvslutna systemet innebär att dykautnyttjas inkompressibla celler vilket dock ren återandas en del av den gamla gasen gör dräkten styv att hantera. l en annan har samtidigt som han tillföres en del gas från ersatts gasen i cellerna med isolerande olja. gasförrådet. Gasen passerar först en reduce- På grund av produktionssvårigheter har inte ringsventil och förs därefter till en andningsdenna dräkt fått större spridning. säck från vilken dykaren andas. Dit går också Den torra dräkten är en helt tät dräkt av

utandningsgasen sedan den först passerat en gummerad väv försedd med ett underställ av koldioxidrenare. En viss mängd gas går också ylle eller nylonpäls. Den isolerar väl men är hela tiden ut i vattnet genom en övertrycks- mindre i vatten smidig eftersom den inneventil. Tillförseln av gas kan ske efter två slutna gasvolymen varierar med djupet och metoder. l den ena är gasen färdigblandad i försvårar dykarens avvägning. givna proportioner syrgas och utspädnings- Konstantvolymdräkten är en utveckling gas. Varje sådan blandning lämpar sig endast av den torra dräkten som försetts med en för ett visst djupintervall. Enligt den andra utrustning som håller den inneslutna gasvolymetoden regleras blandningen automatiskt i men konstant. Isoleringsförmågan kan ökas förhållande till djupet. De tekniska om dräkten proble- ytterligare förses med särskilda men att åstadkomma en tillräckligt robust underställ för avpassade uppvärmning med och driftsäker automatblandare är ännu inte varmvatten, elektricitet eller med kemiska helt lösta. Den bättre gasekonomi som erhål- metoder, les i ett halvslutet system innebär att varak- Utrustningen för tung dykning skiljer sig i tigheten för gasförrådet rör sig om en till flera avseenden från den lätta. Den är princi-

Detta utgör piellt uppbyggd för gasförsörjning från ytan. undervattensstation (habitat).

en liten basen för de ca 40 experiment med sådana Den tunga dykarhjälmen utgör

i vilken man blåser in andnings- stationer som utförts med flera syften under dykarklocka den senaste tioårsperioden. De fysiologiska gas. Dykaren förflyttar sig gående på bottoch faktorer som sammannen. psykologiska

i trånga utrymmen ien Konstruktionsprincipen daterar sig från hänger med existens

atmosfär av förhöjt tryck kan visserligen mitten av 1800-talet. Den väsentliga nyheten

skedde delvis simuleras i tryckkammare men kräver ligger i gasförsörjningen som tidigare

som nu också undersökningar i realistisk miljö. Att med hjälp av handpumparr men

som automa- ha en undervattensstation som bas för expe-

utföres i ett högtryckssystem

till aktuellt ditioner av frisimmande dykare har också tiskt avpassar gasblandningen

robusta för t. ex. marinbiologisdykdjup. Utrustningarna är mycket gett nya möjligheter

ka undersökningar eftersom man på det till sin utformning och medger relativt tungt

sättet är mera oberoende av väder och vind arbete under svåra- förhållanden.

Den tunga utrustningen utvecklas mot än då dykaren skall återvända till ett stödfar-

och mot större dyk- tyg efter avslutat arbete. längre expositionstider kommer till* an- En helt annan typ av undervattensstadjup där Helioxblandningar tioner är de som har normalt atmosfärtryck vändning. Med optimala Nitroxblandningar

på djup inne i stationen. Dit hör bl. a. det tidigare kan mycket långa dyktider uppnås

nämnda produktionssystemet för djupa oljener till 20 m. undervattensobservationer särskilt för Den tunga utrustningen lämpar sig för källor,

mera arbete inom ett begränsat mycket stora djup m. m. långvarigt från Undervattensstationer av den första typen område. Den har också stora fördelar

inne i började användas 1962 med det första av tre säkerhetssynpunkt eftersom dykaren

i den franska CONSHELF- eller befinner sig i en relativt skyddad experiment hjälmen och i USA med med etappuppstigning PRECONTINENT-serien miljö. Dekompression av SEALAB I Man in the Sea som följdes i vatten kan göras utan att man_har så stora som och II. Proven med SEALAB III som bygges problem med köld och obekvämlighet för 1969 men avmed lätt utrustning. 180 m djup påbörjades

bröts efter en dödsolycka under inlednings- Dräkterna för tung dykning är mycket

skedet. Försöken har därefter inte återuppkraftigt utförda i gummerad väv. Då det är av nedskärningar i i dräkten kan flera lager tagits bl. a. på grund gott om plats medelstilldelningen. I USA har dessutom underställ användas vilket minskar behovet

TEKTITE l och II utförts. av separat uppvärmning. Vid djupa dyk- experimenten

Dessa tre serier (PRECONTINENT, SEALAB med Helioxblandningar uppstår dock ningar och TEKTITE) är de mest omskrivna, men eftersom helium är en uppvärmningsproblem undervattensstationer har också byggts i relativt god värmeledare.

Västtyskland, Italien, Cuba, Sovjet, Bulga-

rien, Polen, Rumänien m. fl. länder.

De flesta har ägt rum på relativt små djup, Undervattensstationer ca 30 m eller mindre, där andningsgasen kan

ut- utgöras av Nitroxblandningar. Större djup Mättnadsdykningsprincipen är ett viktigt

har också förekommit såsom i människans möjligheter att

vecklingssteglför

verka under vatten eftersom man därmed PRECONTINENT III (1965 100 m) i Frank-

relativa rike och HABITAT II (1970 156 m) iUSA. kan minska dekompressionstidens

kräver Vid dessa djup måste Helioxblandningar andel av hela arbetstiden. Principen

vistas under även för vila användas. Den tid som en och samma besättatt dykaren tryck

vilket kan ske antingen i ning har vistats i stationer har i allmänhet och rekreation,

eller i en varierat mellan några dagar och några veckor. tryckkammare på stödfartyget

uppstigningsk/acka

ba//asttank

/uft- och syrgastuber

ba//asttank

uppstigningsk/ocka sov- och förrådsutrymme

pantaner

Figur 14 HABITAT Il, en undervattensstation på en katamaran (teckning efter foton från Makai Range, Inc., Hawaii).

Den längsta tiden hittills, 59 dygn, uppnåd- på att förenkla Den väststödorganisationen. des i TEKTITE I 1969, som låg på 15 rn stationen tyska UWL HELGOLAND som är djup. byggd för 100 m djup försörjs från en boj på Nedsättning och upptagning av stationer- ytan. Bojen innehåller en dieselgénerator för

na, deras försörjning med elkraft och andkraftförsörjning och andningsgasförråd i flasningsgas samt säkerhetshänsyn kräver en stor kor samt radioantenn. Bojen är förbunden

basorganisation. Under försöken med med stationen med ett antal kablar och SEALAB II förankrades t. ex. Efter avslutade stödfartyg slangar. operationer tas dymed 100 mans över stationen. besättning karna upp i en dykarklocka under tryck till Detta bidrar givetvis starkt till att göra ett stödfartyg utrustat med dekompressionsexperiment med undervattensstationer myc- kammare.

ket dyra. Försöken med PRECONTINENT Som såkerhetsåtgärd vid akuta sjukdomslII under vilka sex män tillbringade tre och olycksfall som kan tvinga en dykare att veckor på 100 m djup 1965 kostade sålunda lämna stationen under pågående experiment ca 3,5 milj. kr. är denna också utrustad med en trycksatt Det är då också förståeligt att man vid kapsel i vilken den skadade kan flyta upp till flera tillfällen genom ett samordnat utnytt- ytan. Kapseln bärgas sedan av en helikopter. jande försökt minska kostnaden per delpro- Liknande kapslar, s. k. PTC (Personnel jekt. l försöken med TEKTITE II som Transport Capsule) har också förekommit i pågick under sju månader vid Jungfruöarna bl. a. SEALAB-försöken. deltog ett femtiotal forskare från 25 indu- Det närmare utförandet av en undervatstrier och akademiska fördelade

institutioner tensstation kan exemplifieras av HABITAT

på 10 lag, varav ett helt kvinnligt. De direkta II (se fig. 14) eller AEGIR, som den också

driftskostnaderna för hela försöksperioden kallas. Den har utvecklats vid Makai Underuppskattas till ca 10 milj. kr. sea Test Range på Hawaii under ledning av En viss utveckling har också varit inriktad den svenska G. dykeriexperten Fahlman.

Figur 15 Principskiss av Lockheeds system för arbeten i anknytning till oljekällor i havsbottnen.

Den har som tidigare nämnts provats på 156 De hittills gjorda experimenten har haft m djup. Dess kostnads- och arbetsutrymmen en ren forskningsbakgrund och då gett goda består av en sfär med 3 m diameter som på resultat men syftar i ett längre perspektiv till två sidor är förenade med två 5 m långa att möjliggöra stora undervattensarbeten. På Sfären innehåller också utsim- senare år har dock en viss kritik mot denna cylindrar. ningsluckor för dykarna. Stationen bogseras metod kommit fram. En av föregångsmäntill försöksplatsen och flyter då på ett nen på området, amerikanen Edwin A. Link, katamaranskrov bestående av två pontoner. sade vid IVA:s jubileumskonferens i under- När stationen sedan sänks vattenfylls dessa vattensteknologi 1969 att han betvivlade en och utgör huvudballasttankar. Dessutom kan utveckling mot bosättning på havsbottnen extra ballast tas in i andra tankar. under långa perioder. Han påpekade också Andningsombord att utvecklingen av forskningsubåtar utrustagasen förvaras i flaskor på stationen. Vid bestod atmosfären av de med dykarslussar t. ex. .den franska ARdjupdykningen

91% kväve och 1,8% syre. GYRONE\TE och den amerikanska BEAVER

helium, 7,2% MARK IV minskar behovet av stationer. Till utrustningen hör också två uppstigningsklockor. Stationen försörjs med elkraft via Relativt få undervattensstationer har utkabel från ett stödfartyg men har också vecklats för forskningsändamål i vilka besättbatterier av säkerhetsskäl. ningen verkar i en atmosfär av normalt

lufttryck. Tillgången till forskningsubåtar för till en boj på ytan. Wiren kopplas därefter olika djup synes vara en bidragande orsak till till den bemannade komponenten i systemet, detta. I Amerika har dock några sådana den s. k. UC (Utility Den består av Capsule). stationer föreslagits och delvis utvecklats. en trycktät sfär som innehåller kontroll- och NEMO (Naval Experimental Manned Ob- kommunikationsutrustning och via kabel

servatory) har ett skrov bestående av en helt står i förbindelse med ett stödfartyg. Sfären

genomskinlig sfär i akrylplast med tjockle- är via en lucka förbunden med en cylindrisk ken ca 65 mm och diametern 1,70 m. Den är del som är öppen i botten och bl. a. innehålavsedd att rymma två man och skall kunna ler en vinsch. Vinschen används förstför att vinschas upp och ned och förankras på 180 via wiren dra ned UC-delen till WHC-delen. m djup. Uppbyggnadstekniken för skrov i Anslutningen sker genom den cylindriska plast av den typen har också börjat användas delen. Denna pumpas sedan ur varvid hela i forskningsubåtar. systemet är trycktätt. Oljekällan kopplas Ett mera långsiktigt projekt är stationen därefter in på WHC-delens rörsystem vilket BOTTOM FIX (se bild) som föreslogs i helt följer landbaserad teknik, varefter mitten av 1960-talet och då beräknades vara vinschen används för att dra in oljeslangen. färdigt omkring 1980. Stationen är avsedd Källan år då klar för produktion. Delar av att placeras på bottnen av Atlanten på 3 600 förloppet upprepas i omvänd ordning och m djup. Den tänkes bli uppbyggd av ett antal personalen återvänder till ytan i UC-delen. sinsemellan förenade sfärer, som inrymmer I allmänhet borras flera hål relativt ,nära bostäder, laboratorier etc. Utvecklingen hit- varandra. Systemets vidare utveckling innetills har huvudsakligen omfattat materialex- håller undervattenskomponenter som samlar periment med glas-keramik och titan. in flödet från flera WHC, separeringsanord- En speciell form av undervattensstation ningar m. m. Planer finns också på att ge med atmosfärtryck ingår i ett av Lockheed UC-delen viss manövermöjlighet så att den Petroleum Services utvecklat produktions- kan förflytta sig mellan borrhål utan att system för oljekällor på stora djup. Bakgrun- först återgå till ytan. Systemet föreligger den till systemet är bl. a. att produktions- f. n. i prototyp som genomgått till prov kostnaderna med gängse plattformar ökar sjöss. snabbt med djupet och att personalen skall kunna vara oljetekniker utan specialutbildning i dykeri. Det anses kunna bli ekonomiskt överlägset den konventionella tekniken för vattendjup större än 100 m. Det kan också tjäna som illustration till den avancerade systemteknik som utvecklas inom oljeoch gasindustrin. Systemet (se fig. 15) används för iordningställande av rör och slangar sedan själva borrningen och rördragningen i bottnen genomförts från en plattform eller ett fartyg. Det består av två delar varav en kallas WHC (Well-Head Cellar). Denna sänks ned längs linor från borrplattformen och ansluts till en rörmynning i bottnen. WHC-n är sluten och trycktät och innehåller nödvändiga rör, ventiler och speciellt utformade genomföringar för oljeslangar till uppsamlingsplatser på ytan eller bottnen. En wire från WHC-n går

Statens offentliga utredningar 1972

Kronologisk förteckning

1. Ambetsansvaretll. Ju. 2. Svensk möbelindustri. l. 3. Personalför tyg- och intendenturförvaltning. Fö. 4. Säkerhets-och försvarspolitiken. Fö. 5. CKR (Centralakörkortsregistret). K. 6. Reklam l. Beskattningav reklamen.U. 7. Reklam ll. Beskrivning och analys. U. 8. Reklamlll. ställningstaganden och förslag. U. (Utkommer senare.) 9. Reklam lV. Reklamensbestämningsfaktorer. U. (Utkommer senare.) 0 . Godsbefordran till sjöss. Ju. 1 . Förenklad löntagarbeskattning. Fi. 2 . SkadeståndIV. Ju.

...aaagda

3 . Kommersiellservice iglesbygder. ln. l 4 . Revision av vattenlagen. Del 2. Ju. l 5 . Ny regeringsform o Ny riksdagsordning. Ju . i 6 . Ny regeringsform - Ny riksdagsordning. (Följdförfetti ningar) Ju. 17. Nomineringsförfarande vid riksdagsval - Riksdageni pressen.Ju. i 8. Norge och den norska exilregeringen under andra 1 världskriget. Ju. x 19. Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. U. 20. Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier.U. 21. Svävarfartslag.K. 22. DomstolsväsendetlV. Skiljedomstol. Ju. 23. Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiska kalkyler. U. 24. Vägfraktavtalet II. Ju. 25. Naturgas i Sverige. l. 26. Förskolan 1. S. 27. Förskolan 2. S. 28. Konsumentköplag.Ju. 29. Konsumentupplysningom försäkringar.H. 30. Bostadsanpassningsbidrag.In. 31. Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Jo. 32. Kommunaltsamlingsstyreeller majoritetsstyre?C. 33. Förhandlingsrättför pensionärer.In. 34. Familjestöd.S. 35. Skogsbruketsfrö- och plantförsörjning. Jo. 36. Samhälleoch trossamfund.slutbetänkande. U. 37. Samhälleoch trossamfund. Bilaga 1-19. U. 38. Samhälle och trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfunds ekonomi. U. 39. Abortfrágan. Remissyttranden.Ju. 40. Konkurrensi bostadsbyggandet.In. 41. Familj och äktenskapl. Ju. 42. Vägtrafikbeskattningen. Fi. 43. Utnyttjande och skydd av havet. I.

Statens offentliga 1972 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Handelsdepartementet Äml- ^ svaret ll. [1] Konsumentupplysningom försäkringar. [29] Godsbefordrantill sjöss. [10] SkadeståndIV. [12] lnrikesdepartementet Revision av vattenlagen. Del 2. [14] Grundlagberedningen. 1. Ny regeringsform o Ny riksdags- Kommersiellservice iglesbygder. [13] ordning. [15] 2. Ny regeringsform v Ny riksdagsordning Bostadsanpassningsbidrag.[30] (Följdförfattningar) [16] 3. Nomineringsförfarande vid Förhandlingsrättför pensionärer.[33] riksdagsval - Riksdagen i pressen. [17] 4. Norge och Konkurrensibostadsbyggandet. [40] den norskaexilregeringenunder andra världskriget. [18] DomstolsväsendetlV. Skiljedomstol. [22] Vägfraktavtaletll. [24] Civildepartementet Konsumentköplag.[28] Kommunaltsamlingsstyreeller majoritetsstyre?[32] Abortfrågan. Remissyttranden.[39] Familj och äktenskapI. [41] lndustridepartementet Försvarsdepartementet Svenskmöbelindustri. [2] Naturgasi Sverige. [25 1 Personal för tyg- och intendenturförvaltning. [3] Utnyttjande och skydd av havet. [43] Säkerhets-och försvarspolitiken. [4]

Socialdepartementet 1968 års barnstugeutredning. 1. Förskolan1. [26] 2. Förskolan 2. [27] Familjestöd.[34]

Kommunikationsdepartementet CKR (Centralakörkortsregistret). [5] Svävarfartslag.[21]

Finansdepartementet Förenkladlöntagarbeskattning.[11] Vägtrafikbeskattningen.[42]

Utbildningsdepartementet

Reklamutredningen.1. Reklaml. Beskattning av reklamen. [6] 2. Reklamll. Beskrivningoch analys. [7] 3. Reklam Ill. ställningstaganden och förslag. [8] (Utkommer senare). 4. Reklam lV. Reklamens bestämningsfaktorer. [9] (Utkommersenare.) Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen. [19] Läs- och bokvanor i fem svenska samhällen. Litteraturutredningens Iäsvanestudier.[20] Högre utbildning - regional rekrytering och samhällsekonomiskakalkyler. [23] 1968 års beredning om stat och kyrka. 1. Samhälle och trossamfund. slutbetänkande. [36] 2. Samhälle och trossamfund. Bilaga 1-19. [37] 3. Samhälleoch trossamfund. Bilaga 20. Andra trossamfundsekonomi. [38]

Jordbruksdepartementet Lag om hälso- och miljöfarliga varor. [31] Skogsbruketsfrö- och plantförsörjning. [35]

Anm.- Siffrorna inom klemmer betecknar iska förteckningen.

varav men ara Em

252 - SOU 1972:43 5 SEP 1972

QTQ

Havens naturresurser har starkt tilldragit sig ett ökat intresse över hela världen under senare år. Bakgrunden är att många traditionellt land utnyttjade råvarutillgångar på blivit knappa till av följd exploatering parallellt med att efterfrågan ökat. Samtidigt har modern teknik gjort det möjligt att i en helt annan än arbeta utsträckning tidigare till havs för att där utvinna resurser. l vilken” utsträckning kan och bör Sverige delta ieixploateringen av haven? Detta har varit den grundläggande frågan för l havsresursutredningen; betänkandet behand» las ett flertal former för och havsutnyttjande förslag till» åtgärder läggs fram. stort Speciellt_ utrymme ägnas åt möjligheterna att utnyttja haven som livsmedelskälla och i i som mineralkälla. i haven kan iframtiden a Utnyttjandet av bli en avsevärt verksamhet -i betydelsefullare än idag både hos oss och internationellt; Havsresursutredningen föreslår_ därför att en svensk delegation för havsresurser inrättas.