Semesterspridning

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

?GU

i 9 H; F?

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:61

Socialdepartementet få*

SEMESTERSPRIDN IN G

BETÄNKANDE AV KOMMITTEN FÖR SEMESTERSPRIDNING

Stockholm 1967

STATENS

OFFENTLICA UTREDNINCAR 1967

Kronologisk förteckning

Kommunal bostadstörmediing. Heggström. I. 34. Kompensation i vissa fail för bensinskatt som Allmänna arvsionden. Esselte. Ju. utgår vid användande av motorsåg och snö-

99??

Utsökningsrått VI. Esselte. Ju. skoter. Berlingske boktryckeriet. Lund. Fi. Ny domkretsindelning för underrätterna. . Firmaskydd. Esselte. Ju. Esselte. Ju. . Nykterhetsvárdens läge. Dei I. Esselte. S. Statlig publicering. Norstedt 8: Söner. Fi. . Nykterhetsvárdens läge. Del II. Bilagor. . Finansiella Esselte. Fi. Esselte s.

F°9

långtidsperspektiv. Den framtida jordbrukspolitiken. svenska . skoglig yrkesutbildning. n. Esselte. Jo. Reproduktions AB. Jo. . Samhällets barntillsyn, barnstugor och tamiijeo 9 Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. Barnolycks- daghem. Esselte. s. tall. Kihlström. S. . Företagareioreningamas cramtida organisation Rikskonserter. Esselte. E. och verksamhet. Kihlström. I. . Linköpings högskola. Del I. Victor Petterson. E. . Narkotikaproblemet. Del II. Baggström. S.

Ev??

F4 Del i. Esselte. Fi. . Utsädesbetningens effekter. Isaac Marcus. Jo. . Programbudgetering. Programbudgetering. Dei II. - Studier och tör- . Miljövardstorskning. Del I. Forskningsområden sök. Esselte. Fi. Kihlström. Jo. D4 9 Programbudgetering. Del III. - En samman- . Miljövardsfcrskning. Del II. Organisation och fattning Esselte. Fi. resurser. Kihlström. Jo. skolans arbetstider. Esselte. E. . 1958 års utredning kyrka-stat. IX. Kyrklig or- Esselte. F6. och förvaltning. Beckman. E.

i-Ihdhl

inom krigsmakten. ganisation

99!”

Tjånstestälinlng 1958 års utredning kyrka-stat. VII. Folkbokfö- . 1958års utredning kyrka-stat. X. Kyrklig egenringen Beckman. E. dom. skattefrågor. Prästerskapets privilegier. r-o “7 . 1958 ars utredning kyrka-stat. VIII. Esselte. E. fakulteterna. 8: Wiksell, . Lärarutbildning för folkhögskolan. Esselte. E. De teologiska Almqvist E. . Yrkesutbildningen. III. Haeggström. E. Uppsala räken- . invandringen. Esselte. I. . Förslag till lag om skyldighet att föra . statens stöd till ungdomsverksamhet. Esselte. E. skaper, m. m. Norstedt 8: Söner. Ju. . Den statliga lånstörvaitningen. I. Norstedt . Kommunala befogenheter inom turistväsendet. 8: Söner. K. Esselte. K. . Den statliga iänstörvaitnlngen. II. Bilagor. Läkares grundutbildning och vidareutbildning. Norstedt 8: Söner. K Esselte. S. . Skatteförvaitningen. Norstedt & Söner. K. . Barnbidrag och tamiljetillägg. Esselte. S. . Länsindeiningsutredningen. Victor Petterson. K. . Kommunerna och den sociala omvårdnaden. . Lag om Skatterätt. Baggström. Fi. Esselte. S. . Narkotikaprobiemet. Dei 1. Baggström. S. . Fasta förbindelser över Öresund. Esselte. K. . Partieil törtattningsreform. Esselte. Ju. . Linköpings högskola. Del II. Esselte. E. . Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. . Svenska Institutet. Esselte. U. Esselte. Ja. . Adoption av utländska barn. Victor Petterson. . Tryckfrihet och upphovsrätt. Berlingske bok- S. tryckeriet, Lund. Ju . Enhetllg kommuntyp. städernas auktionsmono- . Transportkostnaderna i Gotlandstranken. pol m. m. Beckman. K Esselte K . Förundersökning. Beckman. Ju. . Höga eller låga hus? Esselte. I. .Bättre hjälpmedel för handikappade. . Filmens inflytande pá sin publik. naggströmJl. Esselte. S . Vänern- och Vätterns iörbindelse med väster- . semesterspridning. Esselte. s. havet. Esselte. K. . Vänerns och Vätterns förbindelse med västerhavet. Bilagor. Esselte. K

Anm. Om särskild tryckort ej anges. lr tryckorten Stockholm.

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1967:61

Socialdepartementet

SEMESTERSPRIDNING

B ETÃNKAND E AV KOMMITTEN FÖR SEMESTERSPRIDNING

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1967

Innehåll

Skrivelse till departementschefen . . . . . . . . .

1 kap. Utredningsuppdraget och dess bakgrund Utredningsdirektiven m. m. . . . . . Regler om semesterns längd och förläggning . Semesterspridningsirågans tidigare behandling . Förarbetena till 1938 och 1945,års semesterlagar Semesterplan inom verkstadsindustrin . Svenska arbetsgivareföreningens semesterplan Förarbetena till 1951 års lagstiftning Förarbetena till 1963 års lag . . . . . Frågans behandling efter genomförandet av 1963 års semesterlag .

N) kap. Semesterspridningsfrâgan i andra länder Storbritannien . . . . . .

Västtyskland . . . Nederländerna . . . . . . . . . Norge . Danmark Finland . i kap. Râdande semesterförläggning . Semesterförläggningen inom industrin . . . Semesterförläggningen inom statsförvaltningen .

kap. Semesterförläggningens betydelse för turistnäringen och trafiken .

kap. Intern semesterspridning . Massa- och pappersindustrin . Järnbruken . Oxelösunds jämverk

. överläggningar med arbetsmarknadsorganisationer

. överläggningar med företag m. fI. Telefon AB L. M. Ericsson ASEA . . . . . AB Svenska metallverken . Alfa-Laval AB . AB Götaverken AB Volvo . . . . AB Bolinder-Munktell

Râdande situati0nm.m. . . . . . . . . . . . . . . . 52

. Kalkylmodell för bedömning av semesterspridningens lönsamhet ur företagsekonomisk synpunkt 96

Till

Herr Statsrådet och

Chefen för Socialdepartementet

Med stöd av :ts den 30 december 1964 tillkallade Kungl. Maj bemyndigande chefen för den 2 februari 1965 f. d. justitierâdet Bengt Socialdepartementet numera direktören Lars-Gunnar Alhåge, ombudsmannen Nils Erics- Hult, direktören Halvar Sehlin och numera förhandlingschefen Ingvar Sereson, för om av semestgard såsom utredningsmän utredning av frågan spridning rarna över Hult därvid att vara utredningsmännens längre tidrymd. utsågs ordförande. Vidare förordnades sistälnnda dels numera hovrättsassessorn Anders dag Knutsson att såsom biträda utredningsmännen, dels hovråttsfiskaexpert len Johan Lind till sekreterare åt Knutsson har deltagit utredningsmännen. i i samma omfattning som utredningsmännen. utredningsarbetet Numera biträdande direktören Nilsson samt numera professorn San- Stig dor förordnades den 20 1965 den 26 januari 1966 Asztély april respektive att såsom biträda De har därvid fullgjort vissa experter utredningsmännen. speciella uppgifter. har namnet kommittén för semesterspridning. Utredningsmännen antagit Utredningsmännen får härmed vördsamt framlägga betänkande i frågan. Stockholm den 15.11.1967

Hult

Bengt

Lars-Gunnar Nils Ericsson Albåge

Halvar Sehlin Ingvar Seregard

/Anders Knutsson

Johan Lind

KAPITEL 1

och dess bakgrund Utredningsuppdraget

mester samtidigt under juli månad varje

Utredningsdirektiven m. m.

år. Flertalet övriga arbetstagare har också

sin semester förlagd till sommaren. Även Genom beslut den 30 december 1964 beom den period varunder deras semestrar Kungl. Maj :t chefen för so- också myndigade uttages är något längre, förekommer

att tillkalla högst fem här en koncentration till juli månad. cialdepartementet om Sedan åtskilliga år har i skilda sammanutredningsmän för att utreda frågan att den nu rådande konav semestrarna över hang framhållits, spridning längre centrationen av semestrarna till ett fåtal tidrymd. Departementschefen yttrade innebär åtskilliga olägenhögsommarveckor därvid till statsrådsprotokollet: heter främst för semesterfirarna själva.

Man har påpekat, att med nuvarande ord- Enligt lagen den 17 maj 1963 (nr 114) om när turist- och transportapparaten behösemester äger arbetsgivaren bestämma ning ver dimensioneras för en resandeström, semestern skall utgå, *men semestern bör såom som förekommer blott under en liten del vitt möjligt förläggas till sommaren, av året. De :semestrande nödgas i allmänhet arbetstagaren inte begär wannat. Semestern själva bära kostnaderna för de anläggningskall en-ligt huvudregeln utgå i ett sammanom annan ar och den transportapparat, som krävs till hang, om inte överenskommelse av den belastningen. Den ordning träffas med arbetstagaren. följd ojämna De allra flesta inom industrin, kortvarigt våldsamt stegrade efterfrågan företag har kan för övrigt inte alltid tillgodoses, bl. a. .särskilt företag med många anställda, därför att man inom *de berörda branschersedan åtskilliga år funnit mest förenligt med sina intressen och även med önske- na måste ta hänsyn till att den egna per-

sonalen i stor utsträckning också vill ta ut målen hos många anställda att avbryta driften under en tidrymd på sommaren sin semester under högsäson-gen. Högre se-

motsvarande den lagstadgade semestern, mesterkostnader, praktiska olägenheter, flertalet an- och irritation bland semesterfivarunder alla eller det stora trängsel rarna är ofta omvittnade följder av att så ställda samtidigt får lut -sin semesterledighet. Den period av sommaren, som dessa många semestrar samtidigt. brukar för semesterstäng- att åstadkomma en störföretag utnyttja Möjligheterna treveckors- av semestrarna har diskutening, är kort. Den har under re spridning semesterns tid normalt omfattat blott fyra rats ganska länge. Tidigare försök att på-

verka utvecklingen i denna riktning har -fem veckor med tyngdpunkten förlagd till de tre sista veckorna i juli. inte varit särskilt framgångsrika. Svårig-

Inom behöver driften på- heterna sammanhänger främst med att fomånga företag fall under retag inom en och samma prodiuktionskedja gå under hela året eller i varje dvs. som- eller inom ett och ;samma geografiska omhela den vanliga rsemestertiden, Detta är det normala råde av skilda anledningar inte ansetts maren. exempelvis och den kemiska in- böra stänga för semester vid inom parppersindustrin lämpligen inom lantbruket och handeln. På olika tider. Det kan emellertid antagas, att dustrin, av överenskommelser brukar i så- även förhållandevis oansenliga förskjutgrundval dana branscher de enskilda arbetstagarnas ningar i tiden av semestrarna med en viss

av toppfrekvensen skulle kunsemestrar delas upp och spridas ut över en utjämning na ileda till betydande fördelar, vilka i längre period än själva högsommaren. av landets alla kostnads- och triv-selhänseende skulle ko.m- Omkring tre fjärdedelar induvstrianställda torde emellertid ha se- ma de semestrande till godo och även gagna

samhället. Hithörande problem är värda TW Utredningsarbetet inriktades til] en en förnyad granskning. Mycket skulle vara vunnet början på en undersökning av den fakom den tidrymd, till vilken huvuddelen av semestrarna tiska semesterförläggningen under 1965. förläggas, kunde utsträckas exempelvis från fem till åtta Undersökningen verkställdes av Svens-

veokor. Inom en sådan ram påverkas se- ka arbetsgivareföreningens statistiska mestermöjligheterna inte heller av skolorbyrå under ledning av vår binas sommarferier. Man expert kan exempelvis tänka _- trädande direktören Stig Nilsson. sig tre större semesterperioder Byen från mitten råns till av juni till mitten av juli, rapport oss över undersöken omfattande juli och en från mitten av har vid ningen fogats betänkandet som juli till mitten av augusti. bilaga 1. Riksdagen har (rskr. 1964: 10) givit Kungl. känna Professorn vid i Maj :t till vad statsutskottet Handelshögskolan anfört (SU 10) i fråga om semestcrtidens Sandor Göteborg Asztély har i egenskap

säsongmässiga disponering m. m. I motio- av vår expert gjort en undersökning av ner hade framställts yrkande om att 1962 års de företagsekonomiska förutsättningarfritidsutredning måtte erhålla uppna för genomförande av spridning av drag att genom samråd och överläggningar med vissa intressentgrupper söka klarläg- semestrarna internt inom ett företag.

ga prognoserna i fråga om särskilt semes- Utlåtandet över undersökningen bifogas tertidens säsongmässiga och disponering betänkandet som bilaga 2. de praktiska möjligheterna för en ökad ,sä- Vi har under utredningsarbetet haft songspridning. Slpörsmålet syntes utskottet vara av den betydelse att det tarvade en när- samråd med 1962 års fritidsutredning

mare Det borde undersökning. ankomma och med skolarbetstidsutredningen. Vi-

på Kungl. Maj :t att avgöra huruvida detta dare har överläggningar ägt rum med »borde ske genom 1962 års fritidsutredning företrädare för väg- och vattenbyggeller i annan ordning.

nadsstyrelsen, Sveri- Jag vill föreslå, att :frågan om spridning rikspolisstyrelsen, av semestrarna göres till föremål för sär- ges meteorologiska och hydrologiska in-

skild med uppgift utredning att framlägga stitut, statens järnvägar, postverket, förslag till praktiska lösningar, varvid särskilt Järnbruksförbundet, Pappersmassefören viss förskjutning «i tiden för semellan skilda bundet, Svenska byggnadsindustriförmesterstängming räjonger bör övervägas. De förslag och synpunkter, bundet, Sveriges verkstadsförening,

som i olika sammanhang framförts på frå- Svenska arbetsgivareföreningens all-

gan under senare år, bör samman-ställas männa grupp, Handelns arbetsgivareoroch bearbetas. Intresse bör särskilt ägnas de försök ganisation, Svenska pappersindustriaratt lösa hithörande problem, som i början av 1950-talet gjordes av Svenska betareförbundet, Svenska byggnadsarbe-

arbetsgivareföreningen efter överläggning- tareförbundet, Svenska metallindustriar med Landsorganisationen. Utredningen Svenska fabriksararbetareförbundet, bör samråda med 1962 års fritidsutredning betareförbundet, Handelsanställdas föroch med skolarbetstidsutredningen. Genom med olika bund, Kooperativa förbundet, Eskilstuöverläggningar intresseorganisationer och andra av frågan berörda bör ut- na fabriksförening, Svenska turisthotel-

redningen inhämta önskemål ooh synpunk- lens riksförbund och Folkrörelsernas ter angående semesterns spridning. Utred- rese- och RESO. semesterorganisation ningen bör med utgångspunkt från semes- Vid överläggningarna med arbetsmarkterlagens regler om fyra veckors samman-

hängande semester utarbeta rekommenda- nadsorganisationer har organisationer

tioner beträffande semestrarnas som företräder och arbetsförlägg- arbetsgivare ning. Det får därefter ankomma på arbets- inom samma avtalsområde deltatagare marknadens parter att på lämpligt sätt git samtidigt. Vi har besökt Oxelösunds söka åstadkomma en önskvärd av spridning semestrarna. järnverk, ASEA, AB Svenska Metallver-

ken, AB Bolinder-Munktell, Korsnäs-

Marina AB, Pripp-Bryggerierna AB, AB veckorna skulle utgå i ett sammanhang, Götaverken, AB Volvo, Borås Wäfveri om inte parterna kom överens om an- AB, Telefon AB L. M. Ericsson och Alfa- nan ordning. I sådana fall då arbets- Laval AB och där haft överläggningar tagaren hade rätt till längre semester än med representanter för företagen och de tre veckor fick dock arbetsgivaren föranställda. lägga den överskjutande perioden till Vi har efter remiss avgivit utlåtan- annan tid än semestern i övrigt. den över 1962 års fritidsutrednings be- Den 17 maj 1963 infördes den nu gältänkanden »Friluftslivet i Sverige» lande lagen om semester. Genom denna del I-III (SOU 1964: 47, 1965: 19 och lag har den årliga semestern utsträckts 1966: 33), skolarbetstidsutredningens till fyra veckor. Enligt lagen skall sebetänkande »Skolans arbetstider» mester utgå med två dagar för varje (SOU 1967: 14) och ett inom Nordiska kalendermånad av kvalifikationsåret, rådet väckt förslag om skapande av en under vilken arbetstagaren utfört arbenordisk semesterstad i u-land. te för arbetsgivarens räkning i minst 15 dagar. Kvalifikationsår är som regel året före det år under vilket se-

om semesterns längd och Regler

mestern utgår. För månad då arbets-

förläggning

tagaren utfört arbete minst 8 och högst Lagstadgad rätt till semester infördes 14 dagar beräknas en dags semester. Ari vårt land lagen om semester betsgivaren får bestämma när semesgenom den 17 juni 1938, vilken trädde i kraft tern skall utgå. Om inte arbetstagaren den 1 juli samma år. Genom denna lag begär annat, bör dock semestern såvitt tillförsäkrades i princip alla arbetsta- möjligt förläggas till sommartid. Semesgare rätt till två veckors samman- tern skall utgå i ett sammanhang, såhängande semester varje år. Även en- vida inte överenskommelse om annan ligt lagen den 29 juni 1945 om semes- ordning träffats mellan parterna. Om ter, som fr. 0. m. den 1 januari 1946 er- semestertiden överstiger 24 dagar kan satte 1938 års lag, omfattade den årliga dock semestern delas upp i två periosemestern två veckor. Genom en lag- der, av -vilka den ena skall omfatta dock semester- minst 24 dagar. Arbetsgivaren skall unändring 1946 förlängdes tiden till tre veckor för vissa katego- derrätta arbetstagaren om tidpunkten

rier dels dem för semestern i god tid, om möjligt en

arbetstagare, nämligen som inte hade fyllt 18 år och dels vissa månad och minst 14 dagar i förväg. gruvarbetare, nattarbetare och mörk- Bestämmelser om semester finns i rumsarbetare. Samtidigt infördes regler många kollektivavtal. Bortsett från avom sex veckors semester för arbetstaga- talen för statliga och kommunala tjänsre med radiologiskt arbete. temän innebär dessa bestämmelser i re- Genom lag den 25 maj 1951 förläng- gel inte att de anställda tillförsäkras des den lagstadgade semestern till tre längre semester än lagen föreskriver. veckor för alla av semesterlagen om- Däremot förekommer ofta regler om fattade arbetstagare. I samband därmed uppdelning av semestern och om semesfick arbetsgivaren rätt att dela upp se- terns förläggning. mestern i två delar, varav den ena skul- Som nyss nämnts skall enligt lagen le omfatta minst två veckor. Denna re- semestern utgå i ett sammanhang, sågel upphävdes genom lag den 1 juni vida ej annat överenskommes. Åtskilli- 1956, i vilken det föreskrevs, att de tre ga kollektivavtal innehåller stadganden

som lämnar de enskilda parterna frihet plan skulle göras upp företagen emelatt träffa sådana överenskommelser, lan, så att semestrarna fördelades lika men det är också vanligt att deras av- över sommarmånaderna. Som motivetalsfrihet inskränks på visst sätt. Så- ring för förslaget hänvisades till den lunda stadgas i många avtal, att 18 da- stora belastningen på trafikföretag, hogar av semestern alltid skall utgå i ett tell och pensionat under denna del av sammanhang, medan överenskommelse året. får träffas om att förlägga återstående Departementschefen anförde i propodel till annan tid. De flesta avtal för sitionen (s. 176), att det visserligen inte tjänstemän och arbetsledare inom indu- torde vara möjligt att i en lag om sestrin innehåller sådana bestämmelser, mester meddela bestämmelser om skyloch detsamma gäller avtal för arbetare dighet för arbetsgivarna att komma inom exempelvis textil-, konfektions-, överens sinsemellan om viss fördelning skinn- och skoindustrierna. I kollektiv- av semestertiden men att det otvivelavtalet för bryggeriarbetare föreskrivs aktigt skulle vara till praktiskt gagn, uttryckligen, att semestern skall upp- om åtminstone de större företagen viddelas i två perioder, den ena - i regel tog åtgärder till förekommande av att 18 dagar »- förlagd till sommaren och semestrarna för deras anställda i alltden andra till annan årstid. Flera kol- för stor utsträckning koncentrerades lektivavtal för arbetare är så formule- till viss tidpunkt. rade, att de i princip ger arbetsgivaren Sedan 1938 års semesterlag hade trätt rätt att efter eget bestämmande förläg- i kraft om semestrarnas togs frågan ga den fjärde semesterveckan till annan i en skrivelse spridning upp på nytt tid än semestern i övrigt. Sådana avtal hösten 1938 av järnvägsstyrelsen och en förekommer bl. a. inom gruvindustrin, därvid av chefen för fogad promemoria byggnadsämnesindustrin och livsme- statens järnvägars resebyrå. Styrelsen delsindustrin. framhöll, att lagen otvivelaktigt skulle Kollektivavtalen innehåller ofta be- medföra väsentlig ökning av antalet restämmelser om till vilken tid semestern sande och att det därför var nödväneller dess huvuddel skall eller bör för- att semestertrafiken blev föremål digt läggas. I enstaka kollektivavtal är den- för viss reglering. styrelsens me- Enligt na tid inskränkt till månaderna juni- ning var det önskvärt, att semesterreaugusti, men i allmänhet ingår också sorna fördelades över så lång tid av maj och september. året som möjligt. Chefen för resehyrån påpekade, att arbetsmarknadens organisationer var överens om att en semesterplan måste upprättas. Han hem-

Semesterspridningsfrågans tidigare

ställde, att Kungl. Majzt tog initiativ

behandling

härtill genom att tillsätta en delegation För-arbetena till 1938 och 1945 års semesterlagar eller kommitté med för representanter Redan i samband med förarbetena till arbetsgivare och arbetstagare samt för 1938 års semesterlag berördes frågan trafikföretag och hotell. om spridning av semestrarnaÖChe/*en Järnvägsstyrelsens skrivelse överlämför statens järnvägars resebyrå föreslog nades till den kommitté, som tillsatts i en promemoria, som gavs in till so- 1942 för översyn av semesterlagen. I cialdepartementet, att bestämmelser sitt betänkande anförde kommittén härom skulle införas i lagen (prop. 1938: (SOU 1944:59 s. 165), att syftet med 286 s. 174). Förslaget innebar, att en styrelsens framställning ej kunde till-

Spörsmål av nisationen en plan för semestrarnas förgodoses lagstiftningsvägen. av järnvägs- under åren 1950--53. Planen detta slag borde behandlas läggning

i samråd med organisationer- avsåg arbetsställen med minst 100 arstyrelsen där tillna på arbetsmarknaden. betstagare semesterstängning

lämpades. Den omfattade hela Götaland

och Svealand samt Gästrikland. Dessa

delar av landet uppdelades i 87 distrikt, Semesterplan inom verkstadsindustrin vilka sammanfördes i fyra huvudgrup- Sveriges verkstadsförening och Svensper. Härvid försökte man se till, att var ka metallindustriarbetareförbundet höll och en av de olika huvudgrupperna kom 1946 överläggningar om förläggningen att innehålla orter från olika delar av av semestrarna. Verkstadsföreningen landet och att grupperna blev ungefär förklarade sig därvid vara villig att likvärdiga med avseende på antalet armedverka till att semestern 1946 spreds betstagare. Med början vid midsommar över en längre tidsperiod. I detta syfte delades sommaren in i fyra tvåveckorsdelades landet i fem distrikt. I fyra av perioder, och varje huvudgrupp anvisadessa skulle - anmodan från enligt des en sådan för period utläggningen verkstadsföreningen till dess medlemav sina semestrar. Grupperna tilldelamar _ semestern börja resp. den 1 des olika semesterperioder för vart och juli, den 15 juli, den 29 juli och den ett av de fyra år som planen omfatta- 12 augusti, under det att företagen inom

de. Det totala antalet arbetare som be-

det femte och nordligaste distriktet fick rördes av planen uppskattades till ungeförlägga semestern vid valfri tidpunkt. fär 265 000. Planen tillhandahölls före- Avvikelser kunde emellertid göras, om tagen utan någon särskild rekommendet var nödvändigt med hänsyn till lo- dation från arbetsgivareföreningens kala förhållanden. Företag som tidigare sida. inte haft driftsstopp för semester utan För att undersöka i vilken utsträcktillämpat intern semesterspridning kunning den tillhandahållna semesterplade fortsätta med det. Man kunde vidare nen hade följts gjorde arbetsgivareförbehöva ta hänsyn till att medlemmar eningen efter sommaren 1950 en rundav samma familj som arbetade inom fråga till alla de företag som omfattaolika industrier borde få samtidig se-

des av planen. Frågan hesvarades av

mester. 75 % av företagen, representerande cir- En liknande semesterplan beslöts ka 209 000 arbetare. Av dessa företag även 1947 efter överläggningar mellan hade 47 %, motsvarande 46 % av arbede båda organisationerna. 1948 meddetarna, följt planen. De företag som hade lade dock verkstadsföreningen, att den tilldelats någon av de båda mellersta inte vidare kunde rekommendera sina semesterperioderna hade följt planen medlemmar att sprida semestrarna. Det bättre än övriga företag. Av de företag hade då visat sig, att 1946 och 1947 års som hade tilldelats den sista perioden semesterplaner inte lett till tillfredsstäl- (7-19 augusti) hade bara 3 %, reprelande resultat. senterande 1 % av arbetarna, följt pla-

nen. Då det gällde den första semes-

terperioden (midsommarveckan och Svenska arbetsgivareföreningens semesterplan första veckan i juli) hade planen följts

Svenska arbetsgivareföreningen utarbe- av 41 % av företagen. Dessa företag var

tade 1949 efter samråd med Landsorga- huvudsakligen lokaliserade till landets

sydligare delar, medan de företag inom denna grupp som var belägna längre För-arbetena till 1951 års lagstiftning

norrut bara undantagsvis hade följt on1 införande av tre veckors Förslag planen. De företag som inte hade följt semester lades fram 1950 i ett betänplanen hade i allmänhet förlagt se- kande av (SOU arbetstidsutredningen mestrarna kring mitten av juli. 1950:32). I detta betänkande diskute- Som skäl för att de avvikit från pla- rades också de olägenheter som konnen åberopade ungefär hälften av före- centrationen av semestrarna till en kort tagen önskemål från de anställdas sida. under sommaren innebar. Utperiod Övriga företag hänvisade till omstän- redningen för redogjorde arbetsgivaredigheter av teknisk art (varmt arbete, föreningens semesterplan och övervägvärmckänslig produktion, svårigheter de, om denna plan borde utvidgas gemed elkraftförsörjningen, reparations- nom inrättande av ett särskilt semesoch ombyggnadsarbeten) eller ekono- terråd. Ett sådant fanns i Norge. organ misk art (orderanhopning, tillverk- Det var sammansatt av företrädare för ningssäsong 0. d.). staten och olika organisationer och I rundfrågan begärdes vidare besked hade till uppgift att genom propaganda om företagets egen, arbetarnas och och på annat sätt verka för spridning tjänstemännens inställning till planen. av semestrarna över så lång tid som Företagens egen inställning var över- möjligt. Arbetstidsutredningen anförde vägande positiv, men bland de anställ- i betänkandet bland annat följande da dominerade en passiv attityd. Arbe- (s. 80 ff). tarna var i ganska stor utsträckning di- Införes i vårt land allmän tre veckors rekt negativt inställda. nsemester blir det av stor betydelse att semestrarnas samordning ägnas tillräcklig Sedan hela den fyraårsperiod som seuppmärksamhet. Det är t. ex. nödvändigt, mesterplanen omfattade hade gått till att inom sådana näringsomráden, där geända, gjordes en ny rundfråga till samt- mensamhetssemester undvika förekommer, liga berörda företag. Av denna fram- att ett flertal mera betydande företag på. gick att planen hade följts i mindre ut- en gång nedlägga verksamheten. För att få för vart till stånd en något ökad spridning av sesträckning och ett av de fyra mestrarna böra semesterplaner utarbetas, åren. Av de 478 företag som besvaraså att fördelningen av semestertiderna blir de rundfrågan hade 197 följt planen så rättvis som möjligt. En grupp arbets- 1950 men bara 126 1953. Som skäl för tagare, som ett år fått en mycket förmånlig hade -semestertid, bör ett följande år få semestern att planen inte följts åberopades på en icke fullt så uppskattad tid. Detta framför allt hänsyn till andra företag synes utredningen nödvändigt, om vi icke på orten och till leverantörer och kunskola riskera att 3-veckorssemestern blir en der samt säsongmässig tillverkning. 40 % besvikelse. av företagen ansåg att en ny plan borde Vid bedömandet av förevarande fråga upprättas, medan 60 % intog motsatt bör ihâgkommas, att det här icke enbart gäller intressen, som beröra arbetsgivare ståndpunkt. och arbetstagare. Skall en verklig plane- Föreningen beslöt sedermera att inte ring komma till stånd, måste även sådana förnya semesterspridningsplanen. För- intressen beaktas som kommunikationsväeningen rekommenderade emellertid fö- sendets, hotell- och restaurangnäringens att försöka inom m. fl. Vidare måste hänsyn tagas till skolretagen begränsade barnens sommarresor och till förläggningen geografiska områden ordna efter förhålav husmoderssemestrarna. Här öppna sig landena lämpad förläggning av semest- Utan tvivel problem av betydande räckvidd. rarna. tala många skäl för att tillskapa ett sär-

skilt organ, ett semesterråd, där samtliga erkände visserligen, att det vid en 3-vecberörda intressen bli företrädda. Detta 0r- korssemester bleve nödvändigt att ägna gan skulle sedan söka att genom överens- större uppmärksamhet åt de frågor, som kommelser få till stånd lämpliga semester- sammanhänga med semestrarnas fördelplaner, som i stora drag skulle ange den ning. Detta vore emellertid ett spörsmål, lämpligaste semesterfördclningen. Semes- som de berörda parterna själva kunde lösa terrådet skulle endast ha rådgivande be- på förhandlingsvägen. fogenheter. Utredningen vill framhålla, att samhäl- Utredningen har icke ansett motiv före- let självt har vissa intressen att tillvarataga ligga att i detalj ange, hur ett dylikt organ och att dessa icke torde bli företrädda vid skulle vara sammansatt och arbeta. Den dylika mera informella överläggningar. Utvill i det följande endast allmänt skissera redningen ifrågasätter även, om det icke tvenne vägar på vilka man skulle kunna gå föreligger större förutsättningar för att uppfram. nå verkliga resultat, om ett organ inrättas En tänkbar lösning är att göra organet för diskussion av de förevarande frågorna. rent statligt. Då man av många .skäl icke Skäl tala emellertid emot att inrätta ett bör göra det till ett självständigt organ, scmesterråd, innan erfarenhet vunnits om dvs. tillskapa ett nytt ämbetsverk, uprp- verkningarna av den förlängda semestern. ställer sig frågan till vilket av de förefint- En bidragande orsak till att inta en avliga verken, man lämpligen borde knyta vaktande hållning är att något intresse för rådet. Man torde här ha att välja mel- saken icke för närvarande synes föreligga lan arbetsmarknadsstyrelsen och arbetar- hos de organisationer, som skulle erhålla skyddsstyrelsen. Då semesterlagen är en ett mycket avgörande inflytande i det ifråtypisk skyddslag, framstår det såsom na- gasätta organet. turligast att välja det senare verket. Till ar- Utredningen har därför icke ansett sig betarskyddsstyrelsen .skulle kunna knytas böra föreslå inrättandet av ett .särskilt seen delegation, i vilken de berörda parterna mesterråd. voro representerade. I delegationen skulle Då utredningen intagit denna ståndpunkt, finnas företrädare för svenska arbetsgi- har detta skett från den förutsättningen, att vareföreningen och vissa andra av de stör- de berörda parterna själva komma att göra re utanför svenska arbetsgivareföreningen en insats för -att på ett för samhället godstående arhetsgivarorganisationerna. Vida- tagbart sätt lösa de problem. som sammanre borde företrädare finnas för landsorga- hänga med semcsterfördeln-ingen. Utrednisatiouen, tjänstemännens centralorgani- ningen förutsätter, att om de farhågor som sation, järnvägsstyrelsen och socialstyrel- utredningen uttalat skulle visa sig bli besen. Som ordförande skulle arbetar-skydds- sannade, initiativ kommer att tagas för att styrelsens chef fungera. För arbetet inom i någon form få till .stånd en rationell lösdelegationen bonde verkets befattningsha- ning av de förevarande problemen. vare tagas i anspråk. Eventuellt finge man I yttrande över arbetstidsutredningöverväga att något förstärka verkets personal. ens betänkande beklagade RESO (prop. En annan lösning är .att låta de intresse- 1951:72 s. 71), att utredningen inte harade parterna själva bilda ett organ med de funnit anledning att föreslå inrätde arbetsuppgifter som ovan .skisserats. Det tande av ett semesterråd. Andra remissskulle arbeta fullt självständigt och självt anställa erforderlig personal. Kostnaderna instanser förklarade sig emellertid anse finge bestridas genom anslag från staten Socialutredningens bedömning riktig. och genom bidrag från de i organet före- och Svenska styrelsen turistföreningen trädda organisationerna. förordade propaganda och fortsatt sam- För att utröna på vad sätt man såg på de här förevarande har utred- verkan mellan arbetsmarknadens parproblemen ningen haft en överläggning med företrä- ter, reseföretag och turistorganisationer dare för arbetsgivareföreningen, Landsorga- i syfte att komma till rätta med de pronisationen, tjänstemännens centralorganiblem som koncentrationen av semestsation och hotell- och restaurangnäringen. de företrädda rama till högsommaren innebar. Samtliga parterna voro eniga om, att behov icke förelåg av ett organ för Departementschefen delade utredhandläggande av här berörda frågor. Man ningens att särskilt semening något

mesterråd inte borde inrättas. Han hop- temet som lämpligt med hänsyn till tekpades att man skulle kunna lösa pro- niska förhållanden och säsongvariatioblemen genom samarbete mellan berör- ner i tillverkningen. Andra företag hade da parter. Först om detta inte lycka- snarast betraktat den tillämpade 0rddes borde mera vittgående åtgärder ningen som ett nödvändigt ont med hänövervägas (s. 78). Liknande synpunkter syn till svårigheterna att skaffa ersättanfördes av vederbörande riksdagsut- ningsarbetskraft under sommaren. Man skott (LZU 1951: 28 s. 22). hade också funnit det dyrbart och administrativt komplicerat att bygga upp ett avbytarsystem under semesterpe- För-arbetena till 1963 års lag rioden. På vissa håll hade befarats att I 1960 års semesterkommittés betänbyte av befattningshavare skulle störa kande (SOU 1962: 44) berördes ånyo arbetsrytmen och produktflödet. Härproblemet om semestrarnas spridning vid hänvisades till att utbyte av med- (s. 168 f). Kommittén hänvisade till vad lemmar i arbetsgrupper och lag sänkte arbetstidsutredningen hade anfört och den gemensamma prestationen med påpåpekade, att spörsmålet inte syntes ha följd att dels produktionsapparaten utkommit nämnvärt närmare en lämplig nyttjades sämre och dels ackordsarbelösning. Enligt kommitténs mening bortarnas förtjänst minskades, vilket skade hithörande frågor bli föremål för pade irritation. Arbetsgruppen förklaraundersökningar och försök till lösningdelsig ha frapperats av hur litet arbete ar av arbetsmarknadens parter. företagen hade lagt ned på att försöka mäta den ekonomiska effekten av pro- Frågans efter genomförandet av duktionsbortfallet vid semesterstopp. I 1963 års semesterlag stor utsträckning torde företagen ha av den se- följt branschens lösning utan att närma- Förlängningen lagstadgade re undersöka, om detta varit ekonomiskt mestern till fyra veckor har gett seak- riktigt eller ej. mesterspridningsproblemen förnyad tualitet. I oktober 1963 framlade Stu- I de fall då företag hade valt ett dieförbundet näringsliv och samhälle annat system för semesterförläggningen en av en särskild arbetsgrupp utarbetad berodde detta genomgående på den särrapport (Industrin och semestrarna. skilda verksamhetens krav. Det var frå- Stockholm 1963, stenc.). I rapporten re- ga om företag vilkas produktion, såsom dovisades resultatet av en rundfråga till inom de s. k. processindustrierna, inte ett antal företag, vilken gav vid handen tillät produktionsavbrott eller vilkas att det övervägande flertalet tillämpa- verksamhet av hänsyn till kunderna

de ett system med gemensam semester måste hållas i gång kontinuerligt, t. ex.

i samband med driftsstopp. kraftalstrande företag och transportfö- Arbetsgruppen konstaterade, att sys- retag. I somliga företag var kapitalisetemet med semesterstopp i allmänhet ringsgraden så hög att det var ekonomotsvarade arbetstagarnas önskemål, miskt nödvändigt att driva verksamhevilka hade fått stöd i lagstiftningen, och ten med en hög grad av kontinuitet, att företagen på grund av de goda kon- och vid vissa företag inom livsmedelsjunkturer som hade rått under 1950- branschen kunde driften inte avbrytas talet inte hade stimulerats till motstånd under sommaren av hänsyn till promot dessa önskemål. Härtill kom att duktionens samband med växtlighetssämånga företag själva hade bedömt sys- songer. p

framhöll för del, lan bland andra arbetsmarknadens par- Arbetsgruppen egen att många av de företag, som dittills ter, skolmyndigheterna, turistorganisahade semester- tionerna, trafikföretagen och företrädatillämpat gemensamt ur re för olika typer av turistanläggningar. stopp, företagsekonomisk synvinkel hade att sin semes- Turistföreningens framställning reanledning ompröva Den tekniska -utvecklingen mitterades till bland andra järnvägsstyterpolitik. hade lett till en allt högre grad av ka- relsen, skolöverstyrelsen, kommerskoli produktionsapparaten, och legium, statens avtalsnämnd, de tre pitalisering det var angeläget att utnyttja detta ka- kommunförbunden, arbetsmarknadens pital rationellt. Det syntes arbetsgrup- organisationer, Sveriges industriförpen viktigt att företagen grundade sina bund, Sveriges hantverks- och industribeslut rörande semesterförläggningen organisation, Sveriges köpmannaförpå riktiga ekonomiska överväganden. bund, Kooperativa förbundet och ett an- För kunde det ofta tal organisationer som företrädde olika reparationsarbeten vara tillräckligt med ett kortare drifts- sidor av turistnäringen. Förslaget om stopp än fyra veckor. Ett så långt utredning av semesterspridningsproblekunde medföra betydande met avstyrktes inte i något yttrande. driftsstopp distributions- och lagertekniska pro- Flerstädes framhölls, att ökad spridning blem och även omöjliggöra effektivt ut- av semestrarna skulle medföra bättre av elkraftsresur- utnyttjande av transportapparaten och nyttjande tillgängliga ser och transportmedel. Semesterersät- de fasta frilufts- och semesteranläggtarproblemet borde kunna delvis be- ningarna samt att detta skulle lända även mästras att man i grad de semestrande själva till fördel. Emelgenom högre anlitade och pensionärer lertid påpekades också att problemet skolungdom som semestervikarier. Även de anställda var svårlöst, och på många håll, bl. a. borde vara intresserade av att semest- i yttrandena från Svenska arbetsgivarerarna spreds, vilket skulle möjliggöra föreningen och statens avtalsnämnd, utett bättre utnyttjande av fritiden. Från talades tveksamhet beträffande möjligmedicinsk synpunkt skulle en uppdel- heterna att åstadkomma någon påtaglig av semestern med en del därav förbättring. Även arbetstagarorganisaning till vinterhalvåret närmast vara tionerna visade tämligen ringa intresse förlagd en fördel. för saken och framhöll, att spörsmålet I oktober 1963 anordnade Svenska i första hand borde behandlas vid överen konferens om sam- läggningar mellan arbetsmarknadens tnristföreningen hället och fritiden, varvid bland annat parter. Turistnäringens organisationer industrins var genomgående mycket positivt insemesterspridningsproblem behandlades. överlämnade ställda till den föreslagna utredningen. Föreningen sedermera det referatet från Semesterspridningsproblemet var fötryckta konferensen (Turismen och samhället. remål för viss uppmärksamhet vid 1964 Stockholm 1963) till års riksdag. I ett par motioner (I: 543 Kungl. Maj :t med hemställan om utredning av frågan om och II: 665) påpekades, att en starkare bättre spridning av medborgarnas se- spridning av semestrarna skulle medmestrar under året. Föreningen hade föra stora fördelar från olika synpunkfunnit detta alltför komplice- ter men att det var förenat med vissa problem rat för att kunna utredas genom för- praktiska svårigheter att genomföra en Det en rad del- sådan ordning. Frågan var enligt moeningens försorg. rymde frågor, som måste lösas i samråd mel- tionärernas mening närmast ett pro-

blem för arbetsmarknadens organisatio- dagen uttalade sig med anledning av ner. Arbetsmarknadsparternas inställ- motionerna för att en undersökning röning var emellertid av betydelse för vil- rande prognoserna i fråga om särskilt ka åtgärder på området som borde vidtas semestertidens säsongmässiga disponefrån samhällets sida. Motionärerna an- ring och de praktiska möjligheterna för såg därför att man borde försöka ska- en ökad säsongspridning borde komma pa klarhet om vilken ståndpunkt man till stånd (SU 10 s. 29 f, rskr. 10). intog i saken på arbetsmarknaden. Riks-

KAPITEL 2

i andra länder

Semesterspridningsfrågan

Frågan om spridning av semestrarna livsmedels-, dryckesvaru- och tobakshar ägnats uppmärksamhet i flera and- industrin utgjorde andelen företag med ra länder. Trots att förhållandena utom- semesterstängning bara 20 %, inom den lands många gånger skiljer sig ganska kemiska industrin 35 % samt inom den avsevärt från situationen i Sverige har grafiska industrin och varvsindustrin vi ansett det vara av intresse att lämna 50 %. Inom metallindustrin i övrigt tillen redogörelse för hur frågan behand- lämpade ungefär 85 % av företagen selats i en del västeuropeiska länder. Av mesterstängning och inom textil-, konsärskilt intresse är då givetvis vad som fektions- och skoindustrin mer än 95 %. skett i våra nordiska grannländer. Semesterstängningsperioderna var Den redogörelse som lämnas i det starkt koncentrerade till slutet av juli följande bygger på material som ställts och början av augusti. Näst sista veckan till vårt förfogande främst av social- i juli ingick i semesterstängningsperioattachéerna i London och Bryssel men den för knappt 20 70 av företagen, sista även av Svenska arbetsgivareförening- veckan i juli för ungefär 60 %, första en. I fråga om förhållandena i Danmark veckan i augusti för drygt 60 7a och och Norge har vi fått upplysningar från andra veckan i augusti för drygt 25 %. vederbörande ministerium i resp. land. Bara 3 % av företagen förlade någon del av stängningsperioden till juni och mindre än 1 % till september. Storbritannien Mer än 90 70 av de företag som stäng- 1960 genomfördes en statistisk under- de för semester i juli eller augusti försökning rörande semestrarnas förlägg- klarade, att det skulle vara svårt att ning vid brittiska industriföretag med förlägga semesterstängningsperioden till minst 100 anställda. För flertalet ar- annan tid. Som skäl härför hänvisades betstagare var semesterns längd två vec- framför allt till lokal sedvänja och hänkor. syn till skolferierna. Företag som an- Vid undersökningen konstaterades, litade kvinnlig arbetskraft i stor utatt närmare 3/4 av företagen tillämpa- ofta som en särskild sträckning angav de ett system med gemensam semester svårighet att gifta kvinnor gjorde anför arbetarpersonalen i samband med språk på att få semester samtidigt med driftsstopp. För tjänstemannapersona- sina män. len tillämpade 1/3 av företagen ett så- I juli 1963 publicerades en officiell dant system. Betydande olikheter kun- rapport, Staggered Holidays (Her Made iakttas mellan olika branscher. Inom jestys Stationery Office), där proble- 2-714865

met med koncentrationen av semestrar- tiden 15 juli--15 september. Familjerna diskuterades från olika na vill nämligen ta semester just unsynpunkter. de nackdelar som der sommarlovet. Sedan ett år I rapporten påpekas par denna koncentration innebär dels för tillbaka har semesterspridningsfrågan och handlagts av Comité National pour hotell, restauranger transportföreall- PAménagement des temps de travail tag och dels för den semesterlediga mänheten i form av bl. a. trängsel, tra- et des temps de loisi.r, vilken är direkt och Häref- underställd konseljpresidenten. Komfiksvårigheter höga priser. ter diskuteras olika möjligheter att mittén har vidtagit följande åtgärder. åstadkomma bättre spridning av se- Skol- och universitetsloven har spritts mestrarna. Bl. a. framhålls som önsk- att landet indelats i en nordgenom värt att företagen i större utsträckning lig och en sydlig sektor med skilda sina semestrar både internt och tider för loven. Propaganda har förts sprider sinsemellan. Vidare behandlas tänkbara för att förmå arbetsgivarna inom en och turistnäringens viss given region att sinsemellan spriåtgärder på skolans områden. är endast avsedd da tiderna för semestrarna. Man har Rapporten och de- även sökt förmå innehavare av turistsom grundval för kommentarer och det framhålls att anläggningar att lämna rabatter under batt, uttryckligen flertalet tid utanför 15 juli-l oktoav de åtgärder som kan komma perioden i fråga huvudsakligen ligger utom ra- ber. Man har funnit, att arbetstagarna men för verksamhet. endast så småningom kan förmås att regeringens ändra sina semestervanor, och då fordras ingående informationer till allmänheten. Frankrike De franska myndigheterna anser, att Semestern skall enligt lag förläggas un- inte kan lösemesterspridningsfrågan der tiden 1 maj-Bl oktober, om inte sas genom dekret. I stället måste man den anställde har gått med på att ta få arbetsgivarna att frivilligt gå med semester under annan tid. Flertalet fö- på extern semesterspridning på det reretag tillämpar driftsstopp under semes- gionala planet. Arbetsministern har den tern. Driftsstoppet förläggs vanligtvis 30 juni 1964 utfärdat ett cirkulär, i vilunder tiden 15 juli-31 augusti. Detta ket han anmodar les Inspecteurs Dihar ansetts medföra vissa ekonomiska visionnaires du Travail et de PEmploi nackdelar för arbetsgivarna samt olä- m. fl., att på olika sätt, främst genom genheter för de anställda _genom träng- övertalning, söka förmå arbetsgivarsel på semesteranläggningar m. m. 1949 och arbetstagarorganisationer att verka rekommenderade arbetsministern före- för semesterspridning. Det framhålls tagscheferna att övergå till intern se- också, att man kan tänka sig delning mesterspridning. Denna rekommenda- av semestern inom de avtalsområden, tion förnyades varje år, men man har där de anställda tillförsäkrats fyra vecsenare även förordat extern semester- kors semester. En del av semestern spridning under tiden 1 maj-l okto- skulle då kunna förläggas till vinterber, eftersom intern spridning inte all- halvåret. Slutligen kan tilläggas, att man tid är möjlig. i mars 1963 genom myndighets försorg Det främsta hindret för spridning av en broschyr med propaganda för utgivit semestrarna har ansetts vara, att skolor semesterspridning och förslag till hur och universitet har sommarlov under sådan skall kunna komma till stånd.

Förslagen går ut på 1) delning av se- sättningen kan man inte få tag i remestern; 2) ökad intern semestersprid- servarbetskraft. Specialister kan överning; 3) ökad extern semesterspridning huvudtaget inte ersättas, och vana arregionvis; 4) spridning av skolloven re- betslag bör inte brytas sönder. De angionvis; 5) propagandakampanj och ställda vill också ha semester på somandra för att utsträcka så- maren skollovet. Ofta blir före-

åtgärder under

songen vid semesterorterna. tagen bundna till en viss tid för sin semesterförläggning på grund av bindningar till kunder och leverantörer. Små företag måste av hänsyn till önskemål

Västtyskland

från de anställda lägga ut semestern vid Enligt Bundesurlaubsgesetz har arbets- samma tid som storföretag i orten; antagarna rätt till semester under minst nars kan inte familjemedlemmarna få 15--18 arbetsdagar. Arbetsgivaren får semester samtidigt. Säsongmässiga skäl bestämma förläggningen av semestern anses spela mindre roll för semesterförmen kan i princip inte besluta, att se- läggningen. På arbetsgivarhåll tycks mestern skall delas. Arbetsgivaren är man mena, att semesterstängning med skyldig att ta viss hänsyn till arbetsta- koncentration av semestrarna till tiden garnas önskemål om förläggningen av för skolornas sommarlov har fördelar semestern. Om det vid företaget finns från både företagens och de anställdas ett - Betriebsrat - har företagsråd synpunkt. detta enligt Betriebsverfassungsgesetz Kommunikationsväsendet samt hotellmedbestämmanderätt i fråga om upp- och pensionatsnäringen önskar få störgörande av semesterplaner. re spridning av semestern. Under 1965 Augusti är den mest eftertraktade se- gjorde mer än 40 % av befolkningen en mestermånaden. Därnäst kommer juli semesterresa. Genom koncentrationen och september. De som har längre se- av semestrarna till sommarlovet uppstår mester än genomsnittet vill ofta ta ut trängsel och otrevnad. Man anser det en del av semestern vid jul och nyår. dock utsiktslöst att kunna lägga indu- Enligt vissa beräkningar får ungefär en strisemestern på annan tid än skolortredjedel av arbetstagarna på den pri- nas sommarlov. Man har därför inrikvata arbetsmarknaden semester i den tat sig på att söka sprida dessa. Såvitt formen, att arbetsgivaren tillämpar se- känt har myndigheterna inte på annat mesterstängning under en tid av 2--3 sätt sökt verka för semesterspridning. veckor på sommaren i samband med skolornas sommarlov. Denna form av semesterförläggning synes ha blivit van- Nederländerna ligare under senare år. Mest förekommer den inom mindre och medelstora Sedan ett femtontal år tillbaka har en företag. På arbetsgivarhåll tycks man kommitté med representanter för tuanse, att vissa ekonomiska, personella ristnäringen och arbetsmarknadens oroch tekniska skäl talar för semes- ganisationer försökt få till stånd regioterstängning. Produktionen påverkas nal spridning av semestrarna genom reogynnsamt av att en stor del av de an- kommendationer till skolor, kommuner ställda är borta under kanske en så och företag. Ansträngningarna har inte lång tid som fyra till fem månader. lett till några betydelsefulla resultat, Vid den hittills rådande fulla syssel- främst på grund av skolornas motstånd.

att genom rådgivning verka för ett På uppmaning av regeringen yttrade gift och sociala rådet bättre av semestern. Rådet sig det ekonomiska utnyttjande 1964. bestod av företrädare för staten, arbetsi semesterspridningsfrågan i juli Rådet rekommenderade marknads-, turist- och reseorganisatioföljande åtgärder: inriktad ner. Under andra världskriget kom rå- 1) propaganda på att försom inte har barn i skol- dets verksamhet att lamslås, men den må personer åldern att förlägga sin ledighet utan- 27 februari 1948 tillsattes ett nytt ferieför råd. Rådet skulle verka för att folket den mest utnyttjade tiden; 2) samråd inom industrin för att undvika att fick bättre möjligheter att utnyttja sina semes- semestrar, och bland dess första uppde viktigaste industrigrenarnas sammanfaller; 3) förskjutning gifter skulle vara att söka åstadkomma terstopp av skollov och industrisemestrar mot bättre spridning av semestern. Det ankollision att det var ogynnsamt början av juli för att undvika sågs nämligen, med turistströmmen från vil- för produktionen att scmestrarna konutlandet, ken framför allt sätter in mot slutet centrerades till en kort period på somav månaden. maren. Dessutom skulle en semestersom fann rådets rekom- spridning medföra, att kommunikatio- Regeringen, mendationer beslöt i decem- ner och inkvarteringsanläggningar kunlåmpliga, ber 1964 att dels anslå medel till årliga de utnyttjas mer rationellt. kampanjer, riktade till dem som hade Rådet inledde 1948 sin verksamhet att ta semester utanför den med att sammanträda med ett antal armöjlighet mest utnyttjade tiden, under mottot betsmarknadsorganisationer. Dessa var »Tag semester i juni», dels uttala sig eniga om att semestern borde spridas till förmån för en förskjutning av skol- över flera sommarmånader. Rådet relovens början i riktning mot den 1 juli, kommenderade då berörda organisatiodels uppdra åt ett särskilt organ att ver- ner att verka för det. Rådet sökte på ka för av industrisemestrar- olika sätt informera allmänheten om spridning na och samordna erforderliga åtgärder. vilka nackdelar som följde av semes- Man har sedermera en terkoncentrationen. Man försökte även lyckats upprätta för regional spridning utverka rabatter på transportmedel och godtagbar plan av de viktigaste industriernas semestrar turistanläggningar för dem som tog seöver tre fjortondagarsperioder med bör- mester utanför högsäsongen. Man åstadjan omkring den 1 juli. Däremot har kom också, att extra skollov skulle ges det hittills inte varit möjligt att i till- åt barn, vilkas föräldrar tog semester fredsställande förmå sko- tid än under det vanliga skolutsträckning på annan lorna att anpassa sina lovtider efter en lovet. Alla dessa ansträngningar gav motsvarande plan. Med anledning här- dock små resultat. av har arbets- och undervisningsmi- Då förordnandena för rådets ledamönistrarna tillkallat en särskild kommitté ter löpte ut 1958 ansåg vederbörande med uppgift att överväga hur en bättre departement, att rådet de sista åren haft samordning mellan industrisemestrar så få ärenden att behandla, att det var och skollov skall kunna genomföras. mest praktiskt att låta styrelsen för det s. k. Feriefondet överta arbetet med att semestrarna. Feriefondet har sprida

Norge

emellertid ansett, att det inte är någon Genom resolution den 20 mars med att fortsätta med ett arkunglig mening 1939 tillsattes Statens ferieråd med upp- bete som gett så dåligt resultat.

en av skolornas sommarlov försvarade Danmark försöken att sprida semestrarna. Udval-

arbetsministeriet ett därför kontakt med undervis- I maj 1948 tillsatte get tog med att råda för att söka utverka en »ferieudvalg» uppgift ningsministeriet ministeriet rörande den s. k. av sommarlovet. 1954 medi frågor förlängning ålades också att delade detta ministerium, att man kunferiefonden. Udvalget riktad de överväga att förlänga sommarlovet ha uppmärksamheten på möjligav se- till 8 veckor för vissa skolformer men heterna att få bättre spridning inte för andra. Udvalget fann då, att mestrarna. kan ud- man på detta område inte kunde uppnå Enligt gällande semesterlag som mer betydelsefulla resultat. valget kräva av en arbetsgivare, några vill att han De förhandlingar udvalget hade fört tillämpa semesterstängning, skall ansluta fast- med Dansk och sig till en av udvalget arbejdsgiverforening ställd Innan be- Landsorganisationen De samvirkende semesterplan. planen stäms, skall samråda med ar- fagforbund ledde till att dessa 1948 träfudvalget fade en överenskommelse om semesterbetsmarknadsorganisationer. om Enligt denna överenskom- Spörsmålet semesterspridning spridning. strax efter det att udvalget melse, som hade karaktären av rekomtogs upp hade tillsatts. I diskussionen mendation till medlemmarna, skulle sepekades orsaker till att semestrarna mestrarna spridas över en period på på följande koncentrerats. åtta veckor första månda-

med början

1. Skolornas sommarlov var gen efter 15 juni. Det förutsattes även, förlagt att ytterligare spridning skulle ske untill högsäsongen. der tiden 2 maj-30 september. Där se- 2. De flesta ansåg, att juli på grund den bästa se- mesterstängning tillämpades, skulle föav det varma vädret var retagen ingå i en särskild cirkulationsmestermånaden. för semes- som skulle göras upp av en kom- 3. De företag som stängde plan, vil- mitté gemensam för de båda organisater ville följa majoritetens önskemål, till tionerna. Vederbörande ministerium beket ledde till att semestern förlades gärde, att ett antal arbetsgivarorganisajuli. tioner som stod utanför arbejdsgiver- Udvalget sökte genom propagandaåtforeningen skulle följa överenskommelgärder få folk att ta semester på annan tid. Man framhöll att vädret sen. Det visade sig emellertid i praktidärvid, kunde vara bra från ken, att det var svårt att få arbetsgivare semestersynpunkt även vid annan tid och arbetstagare att följa överenskomän i juli samt att melsen. De var inte intresserade av den, det fanns möjligheter att få förmånligaoch den föll snabbt i glömska. re priser och slippa trängsel, om semestern 1952 lyc- Efter det att en ny semesterlag antatogs vid annan tidpunkt. vid de 1953 begärde överkades udvalget utverka en rabatt gits udvalget nya danska läggningar i frågan med arbejdsgiverstatsjärnvägarna på semesterbilför tiden och landsorganisationen. Arjetter 1 maj-lö juni och 20 foreningen I februari 1955 bejdsgiverforeningen förklarade, att fråaugusti-30 september. meddelade emellertid borde behandlas vid ett statsjärnvägarna, gan lämpligen att rabatten skulle sammanträde mellan udvalget och de upphöra. Under sina överläggningar med ar- båda organisationerna. Landsorganisa-

hade ud- tionen meddelade, att man inte ville betsmarknadsorganisationerna fått klart för sig, att utformning- vägra att delta i förhandlingar om fråvalget

gan men att möjligheterna till framgång för spridning av semestrarna, togs fråsyntes vara små, bl. a. därför att skol- gan upp även i Finland. Man planeramyndigheterna inte ville medverka till de att gruppera industriföretagen och förlängning eller förskjutning av som- tilldela de olika grupperna alterneranmarlovet. de semestrar. Några praktiska åtgärder Innan förhandlingar igångsattes på kom dock aldrig till stånd. 1963 genomallvar, ville udvalget söka skaffa sig förde Finska metallindustrins arbetsgikännedom om i vilken utsträckning se- vareförbund en enkät bland medlemsmesterstängning faktiskt förekom. En- företagen angående semesterns genomligt en i anledning härav företagen sta- snittliga längd och tiden för dess förtistisk undersökning hade 28 % av före- läggning. Av svaren framgick, att drygt tagen under 1955 semesterstängning, en fjärdedel av arbetarna och något 6 % partiell semesterstängning och 66 % mindre än hälften av tjänstemännen iningen semesterstängning. Udvalget fann, om metallindustrin hade rätt till en måatt det inte på denna undersökning nads semester. Vid närmare två tredjekunde grunda något beslut om att en delar av arbetsplatserna inställdes procirkulationsplan skulle införas, och se- duktionen under semesterperioden. Vid dan udvalget i april 1957 haft ytterli- mer än 90 % av dessa arbetsplatser la-

gare överläggningar i frågan med de des semestern ut med början under sis-

två huvudorganisationerna, anmälde det ta veckan i juni eller någon av de två till socialministeriet, att man tills vida- första veckorna i juli. re borde inställa strävandena att få till Enligt uppgift har en 1960 införd stånd spridning av semestrarna. Social- regel, att alla som varit anställda minst ministeriet anslöt sig till denna upp- 10 år vid ett företag skall ha en måfattning. nads semester, lett till att företagen in- Udvalget har härefter vid ett par till- ställer produktionen under en tid av fällen tagit upp vissa problem i fråga minst tre veckor. I allmänhet är det likom semesterspridning. Bl. a. har man giltigt för arbetsgivarna när under somundersökt möjligheterna att förmå bygg- maren produktionsstoppet skall äga nadsarbetare att i större utsträckning rum. Man rättar sig därför efter de anta semester under vinterhalvåret. Ud- ställdas önskemål, vilket leder till anvalgets verksamhet har dock inte gett hopning av semestrar från midsommar några praktiska resultat. till mitten av augusti. Inom kapitalkrävande processindustrier försöker man sprida semestrarna internt, något som ofta är förenat med svårigheter. Såvitt Finland känt har några mer betydande initiativ Sedan Svenska arbetsgivareföreningen för att få till stånd spridning av seefter hörande av Landsorganisationen mestrarna inte vidtagits från det alli början av 1950-talet framlagt en plan männas sida.

KAPITEL 3

Rådande semesterförläggning

att skilja mellan två olika semesterför-

Semesterförläggningen inom industrin

tidslokaliserad semester läggningstyper, den av Svenska och ej tidslokaliserad semester. Till Syftet med arbetsgivastatistiska tidslokaliserad semester har hänförts reföreningens byrå genomvar att få en bild fall, då en grupp av arbetstagare fått förda undersökningen inom industrin för- gemensam semesterperiod eller gemenav hur semestrarna under 1965. be- samma semesterperioder. Ej tidslokalilagts Undersökningen rörde endast som var anslutna serad semester omfattar strösemester, företag, Den d. v. s. fall då semestern delats upp i till Svenska arbetsgivareföreningen. metall- och verk- ett flertal kortare perioder, och semesavsåg gruvindustri, och inom företagsenheten, instadsindustri, jord- stenindustri, terspridning träindustri, massa- och pappersindustri, tern semesterspridning. Vid undersökningen framkom bl. a.

grafisk industri, _livsmedelsindustri,

och tobaksindustri, textil- följande. dryckesvaruoch sömnadsindustri, läder-, hår- och Beträffande tidslokaliserad semester gummivaruindustri samt kemisk och kemisk-teknisk industri. a) tre fjärdedelar av arbetstagarna utfördes som en hade tidslokaliserad semester, vanligen Undersökningen Därvid förlagd till samma period eller perioder skriftlig rundfråga. tillfrågades med mer än 200 an- för alla eller det stora flertalet anställsamtliga företag ställda. Beträffande mindre företag gjor- da pâ samma arbetsplats, des ett urval så att vart tredje företag b) drygt 60 % av arbetarna och drygt med mellan 101 och 200 anställda och 40 % av tjänstemännen hade odelad se-

vart tionde företag med mellan 11 och mester om 4 veckor, med semester - 2 + 2 veckor el- 100 anställda tillfrågades. Företag c) delad 10 anställda och därunder lämnades helt ler 3 + 1 vecka -- tillämpades för om-

utanför. I uppräknat skick baseras un- kring 10 % av arbetarna och 5 % av tjäns-

dersökningen på rapportenför 5 600 fö- temännen, (arbetsplatser) med inal- d) semesterförläggningen 3 veckor+ retagsenheter

les 501 000 arbetare och 187 000 tjänste- strödagar tillämpades för cirka 10 % av

män inkl. arbetsledare. På grundval av både arbetare och tjänstemän.

en jämförelse med antalet arbetare som Beträffande ej tidslokaliserad semester omfattas av arbetsgivareföreningens lönestatistik har repre- a) strösemester och semesterspridundersökningens sentativitet till 90 %. hela året förekom för 7 % av uppskattats drygt ning under Vid bearbetningen av undersöknings- arbetarna och 15 % av tjänstemännen, materialet visade det sig vara lämpligt b) semesterspridning under en del

av året tillämpades för 10 % av midsommar och bara drygt 27 % den 12 juli arbetarna och 25 % av tjänste- eller senare. drygt I göteborgsområdet var semännen. 10 % av mesterspridningen något större. Intern semesterspridning förekom i arbetarna med odelad semester börjasärskilt stor inom livsme- de sin semester redan utsträckning den 21 juni och dels- och och dryckesvaruindustrin 19 % först den 19 juli. massa- och pappersindustrin. Även in- Driftsstopp i anslutning till semester om vissa andra kapitalkrävande förekom pro- enligt undersökningen vid cessindustrier (gruvindustri, och jord- 3 600 företag med 384 000 arbetare och stenindustri, gummi-, kemisk och ke- 126 000 tjänstemän. 76 % av arbe- Drygt misk-teknisk industri) in- tarna tillämpades och drygt 67 % av tjänstemännen tern semesterspridning i större omfatt- var alltså anställda vid företag som haft ning än genomsnittet. Inom läder-, kon- under semestern. driftsstopp Omkring fektions- och textilindustri förekom in- 900 av dessa företag utförde reparatern i mycket tionssemesterspridning ringa och översynsarbeten under minst

grad. hälften av driftsstoppet, under det att Semestern förlades framför allt till cirka 1100 inte alls använde företag juli månad. Av det totala antalet ar- för sådana arbeten. driftsstoppet betstagare med tidslokaliserad semester Flertalet av de företag, som hade tillhade mer än 80 % semester under de lämpat driftsstopp, angav att önskemål veckor som började den 12 och den 19 från de anställda var avgörande för sejuli. I fråga om arbetstagare med delad mesterförläggningen. Åtskilliga av des-

semester kunde man märka två olika sa företag åberopade också hänsyn till semestertyper, nämligen dels en med kunder. Behov av driftsstopp för repaden första semesterperioden i rationer anfördes som skäl särskilt förlagd inanslutning till påsk, första maj eller om massa- och men pappersindustrin Kristi himmelfärdsdag och den andra totalt sett endast av omåberopades perioden under sommaren, dels en med en sjundedel kring av de tillfrågade föen första period under sommaren och Bland retagen. de företag, som inte tillen andra under tiden mellan och jul lämpade driftsstopp, var hänsyn till nyår. Den starka koncentrationen till kunder i första hand avgörande för sejuli månad var särskilt märkbar inom mesterförläggningen. textil-, konfektions- och Iäderindustrier- Av sammanlagt 3 603 företagsenheter, na men mindre påfallande inom de vid vilka driftsstopp ägde rum, uppgav branscher som kännetecknades av mer 1 051 att semestern företagsenheter, genomförd intern semesterspridning. skulle kunna till annan tid än förläggas Uppgifterna om den tidslokaliserade den som tillämpats. 619 företag med

semestern har också uppdelats på olika 130000 arbetare sammanlagt omkring geografiska områden. Denna uppdel- uppgav, att man att ändra övervägde ning utvisade, att semestern var särskilt visasemesterförläggningen. Företagen starkt koncentrerad i stockholmsområ- de särskilt intresse för att få till stånd

det, där drygt 85 % av arbetarna med av semestern, så att den uppdelning odelad semester började sin ledighet semesterveckan kunde fjärde förläggas den 5 eller den 12 juli. I öresundsom- vid skollovet i februari, vid påsk- eller rådet förlades semestern något eller mellan tidiga- pingsthelgerna jul- och nyre; 37 % av arbetarna med odelad se- årshelgerna.

mester där sin vid började ledighet På arbetstagarsidan var önskemålen

Genomsnittliga antalet

Om sâäâäâäüêggiâtâäââti

Myndighet ledigäetspenoder

kortare ledighetsperioder minst 7 dagar än 7 dagar

Postverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,77 3,88 Statens järnvägar . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,09 12,65 Vattenfallsverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,88 12,77 Polisväsendet . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,70 6,29 Militära förband . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,92 8,10 Statens skolor för barna- 0. ungdomsvård. . . ._ .. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1,76 3,86 Fångvårdsanstalterna . . . . . . . . . . . . . . 1,88 4,30 Övriga statliga myndigheter . . . . . . . . 2,27 7,83

om ändrad semesterförläggning föga förbanden, statens skolor tillhörande framträdande. Sålunda uppgavs, att så- barna- och ungdomsvården, statens vårddana önskemål framförts frän arbetar- anstalter för alkoholmissbrukare, fångna vid 286 företag med knappt 40 000 vårdsanstalterna samt ett antal myndigarbetare och av tjänstemännen vid 377 heter som i undersökningen rubricerats företag med cirka 22000 tjänstemän. »övriga statliga myndigheten. Dessa är Allmänt kan sägas att de anställda in- riksförsäkringsverket, generaltullstyreltog en ganska konservativ attityd. Ar- sen och tullstaten, väg- och vattenbyggbetarna ville i allmänhet ha hela semes- nadsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, tern förlagd till juli månad. Bland tjäns- statens personalpensionsverk, patenttemännen förekom däremot ganska och registreringsverket, försvarets forskmånga som ville ha tre veckors semes- ningsanstalt, statens bakteriologiska later under sommaren och den fjärde boratorium, Sveriges meteorologiska och veckan i anslutning till helger eller ef- hydrologiska institut, byggnadsstyrelter individuella önskemål. sen, statistiska centralbyrån och rikets I rapporten från Svenska arbetsgiva- allmänna kartverk. Undersökningen vireföreningens statistiska byrå uttalas sar, att uppdelning av semestern är synavslutningsvis att man av undersök- nerligen vanligt förekommande inom ningen kunde dra den slutsatsen, att statsförvaltningen. Detta belyses bland de särskilda förhållandena vid de olika annat av ovanstående sammanställning. företagen spelar betydande roll för se- Semestrarna sprids i ganska stor utmesterförläggningen. sträckning över året i statsförvaltningen. I undersökningen lämnas vissa uppgifter om semesterbeläggningen per vecka i procent av totala semesterutinom

Semesterförläggningen

taget för 1965. Procentsiffrorna för

statsförvaltningen

samtliga myndigheter återges i avrun- Efter samråd med vederbörande perso- dade tal i följande tabell. nalorganisationer har statens avtalsverk utfört en statistisk av- Januari . . . . . . . . . . . (vecka 1- 5) 3,6 % undersökning Februari . . . . . . . . . . ( n 6- 9) 4,0 % seende semester, som intjänats under Mars . . . . . . . . . . . . . . ( » 10-13) 4,4 % 1965. Undersökningen omfattade sam- . . . . . . . . . . . .. ( › 14-17) 5,5 % April 113 000 statsanställda Maj . . . . . . . . . . . . .. ( » 18-22) 9,2 % manlagt vid post- Juni . . . . . . . . . . . . . . ( » 23-26) 10,4 % verket, vattenfallsverket, vissa delar av Juli . . . . . . . . . . . . . . . ( › 27-31) 30,0 % televerket, polisväsendet, de militära Augusti . . . . . . . . . . . ( › 32-435) 12,5 %

September . . . . . . . . . ( › 36-39) 5,9 % helt förlades under tiden 1 juni-31 Oktober . . . . . . . . . .. ( . 40-44) 6,2 % förklarade augusti. Några myndigheter November . . . . . . . . . ( › 45-48) 3,3 % › att semestern kunde tas ut helt under December . . . . . . . . . ( 49-52) 5,0 % tiden 1 maj-30 september, under det

Slutligen må omnämnas, att samtliga att andra uppgav, att hela året måste

tillfrågade myndigheter hävdade, att tas i anspråk för semesterförläggningen.

verksamheten inte tillät, att semestern

KAPITEL 4

för och trafiken

Semesterförläggningens betydelse turistnäringen

Som bakgrund till våra överväganden 20 augusti kan man knappast få kvalirörande semesterspridningsprohlemet ficerad personal att stanna kvar. Inte har vi ansett det önskvärt att inhämta heller skolungdom finns att tillgå som vissa upplysningar om ett par olika arbetskraft under senare delen av säsektorer av samhällslivet som kan an- songen i samma utsträckning som tiditas hli påverkade i särskilt hög grad gare. Under senare år har tendensen av semestrarnas förläggning, nämligen gått mot ökad koncentration av semestturistnäringen och trafiken. rarna, vilket medför stora svårigheter för turisthotellen då det gäller att täcka 4 Beträffande förhållandena inom tu- de fasta kostnaderna. Ökad spridning ristnäringen har vi haft överläggningar av semestrarna skulle vara av stor bemed Svenska turisthotellens riksför- tydelse för turisthotellen, särskilt om förbund och RESO, vilka uppgivit i den ledde till att semestrarna i större huvudsak följande. utsträckning började redan vid midsom- Svenska turisthotellens riksförbund: mar. Sommarsäsongen vid svenska turist- RESO: Skolornas sommarlov har stor hotell var längre i början av 1950-talet betydelse på det sättet, att det är nästan än vad den är nu. Som exempel kan omöjligt att få personal till de fasta nämnas att AB Tylösands Havsbad 1947 semesteranläggningarna på annan tid öppnade den 15 maj och höll öppet till än under sommarlovet. Konkurrensen slutet av augusti med relativt god be- från billiga utlandsresor har gjort det läggning men nu öppnar först vid mid- svårt att sälja helpension i Sverige utansommar och stänger den 20 augusti med för högsäsongen i juli månad. Även full endast under 9/7 RESO:s s. k. - uthyr-

beläggning tiden bygdesemester

-9/8 Turisthotellen tar av - koncentra- (avser 1964). ning stugor uppvisar en stor del av sin personal från restau- tion till juli. ranger och hotell i städerna och måste De sålunda lämnade upplysningarna öppna till midsommarhelgen, då belägg- bekräftas av vad som har framkommit ningen är ganska god. Efter helgen vid en inom Svenska turisttrafikförbunminskar beläggningen kraftigt och går det i mars 1966 utförd undersökning upp först efter första veckoskiftet i juli. rörande kapacitetsmarginalerna vid tu- Turisthotellen måste under 10-14 da- ristanläggningar i olika delar av landet. gar efter midsommar ha fulltalig perso- Undersökningen gav vid handen att nal trots den dåliga beläggningen. I bör- turistanläggningarna på Gotland och jan av augusti minskar beläggningen Öland hade fullständig eller i det närsuccessivt men samtidigt börjar även maste fullständig beläggning under juli personalen vilja bryta upp. Efter den månad. Även augusti var en ganska god

säsong med beläggningssiffror motsva- jämn och från ekonomisk synpunkt rande i genomsnitt drygt 3/4 av kapaci- nästan idealisk. SJ har inga svårigheteten. I juni låg däremot genomsnitts- ter att bemästra denna trafik. Även unbeläggningen under hälften. I dessa der de två veckorna närmast efter midlandskap inriktades därför intresset av sommar och under de två första veckorsäsongförlängning mot juni månad. I na i augusti är resandefrekvensen hög. Bohuslän hade förhållandena vid ett par SJ har inga önskemål att genom rabathotell studerats. Där uppvisade tiden ter o. dyl. söka styra över en del av från midsommar till och med första vec- persontrafiken till någon av dessa två kan i juli svag beläggning, medan be- perioder. SJ:s godstrafik i hög påverkas läggningen därefter till slutet av augusti grad av industrins semesterförläggning. var god _ under senare hälften av den- Företagens intresse av att effektuera lena månad på grund av stor tillström- veranser före semestern leder till en ning av brittiska gäster. En semesterby markant ökad efterfrågan på godsvagmed 35 stugor (210 bäddar) i Kungälv nar under en tid av 4-6 veckor före var i slutet av mars 1966 helt fullbokad semesterperioden. Ibland kan en besväför tiden midsommar-mitten av augus- rande Under semesvagnsbrist uppstå. ti. För midsommarveckan och veckan minskar till den terperioden efterfrågan före midsommar samt senare hälften av att under en tid av cirka två vecgrad augusti återstod några få lediga stugor. kor endast l/a av det normala antalet Även på andra håll visade med är stugor godsvagnar i gång. Detta gör det självhushåll hög beläggning under en svårt för SJ att härbärgera det stora ganska lång säsong. vagnsöverskottet, och kostnader för ej I de norra delarna av landet varie- önskvärd tomdragning av godsvagnar rade beläggningen under olika delar av uppkommer. Efter semesterperioden året med den bästa säsongen under ti- uppträder ånyo en period med vagnsden från mitten av februari till och med brist vilken som regel varar under seppåsken. Under juni och augusti var be- tember månad. En jämnare utlastning läggningen ganska svag. Enligt under- under sommarhalvåret skulle uppenbarsökningen skapade de stora säsongväx- ligen bidraga till bättre transportstanlingarna vid turistanläggningarna ar- dard.

betskraftsproblenLDet antogs bli svårt Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

att i fortsättningen få personal som var samt rikspolisstyrelsen: Under semesatt anställas villig säsongvis. Den dåliga tertiden i juli sker en omfördelning av beläggningen på västkustanläggningar- trafiken. Så t. ex. avtar trafikintensitena i juni medförde svårigheter att be- ten på vägarna kring Stockholm, under hålla personalen, eftersom inkomsterna det att en väg som europaväg 6 på sin under denna tid blev ganska låga. sträckning genom Halland får starkt ökad belastning. Sådana förhållanden För att få olika aspekter på trafik- nödvändiggör, att polisövervakningen situationen belysta har vi haft överlägg- omfördelas. En fördelning av jämnare ningar med statens järnvägar, trafiken skulle bättre traväg- och möjliggöra vattenbyggnadsstyrelsen samt rikspolis- fikövervakning. Väderleksförhållanden styrelsen. De har uppgivit i huvudsak kan betyda Om sommarvädret mycket. följande. är dåligt vid västkusten, kan det leda Statens järnvägar: Under sommaren till att trafiken mot övre Norrland ökar är resandefrekvensen ganska hög och starkt. Under sommaren är trafikinten-

siteten leder till ökat spreds på sätt antyds i direktiven för givetvis hög. Detta antal i absoluta tal räknat. Där- kommittén. I detta sammanhang kan olyckor emot är antalet olyckor i förhållande också framhållas, att antalet olyckor till antalet fordonskilometer i stort sett börjar sjunka då trafiken blir så intensiv konstant under tiden april-augusti. att framfarten hämmas. Sammanfatt- Under hösten stiger antalet olyckor i ningsvis anser väg- och vattenbyggnadsförhållande till antalet fordonskilome- styrelsen och rikspolisstyrelsen, att den ter beroende på mörkret och sämre väg- rådande koncentrationen av semestrar lag. Att folk kör mycket bil på sommar- till juli månad inte vållar några större halvåret beror väderleksförhållan- problem från trafikövervaknings- och på dena, och det kan inte antagas att tra- trafiksäkerhetssynpunkt. fiken skulle minska, om semestrarna

KAPITEL 5

Intern

semesterspridning

Intern semesterspridning torde ha före- jer som tillämpas vid kontinuerlig och kommit sedan ganska lång tid tillbaka intermittent drift, d. v. s. man skulle aninom olika områden, där driften av skil- vända fast anställd personal som ersätda skäl måste hållas i gång året runt. tare under semesterledigheten. Man Sålunda torde denna form av semester- skulle lägga ihop semesterdagar och spridning ha tillämpats under åtskilliga andra ledighetsdagar till en »pott», år i t. ex. detaljhandeln och livsmedels- som sedan skulle spridas över hela året. industrin. Inom statlig verksamhet är Enligt ingenjörsbyrån uppnås den i frådet regel, att intern semesterspridning ga om arbetskraft minst krävande ordsker. I det följande vill vi redovisa bl. a. ningen vid kontinuerlig drift, om man vissa undersökningar av problematiken låter 13 arbetare dela på 3 befattningar som gjorts under senare år. i treskiftsgång. Med utgångspunkt från detta kan man bygga upp skiftscheman för perioder innehållande ett dagantal jämnt delbart med 13. Antalet samman-

Massa- och pappersindustrin

hängande ledighetsdagar är beroende av När fyraveckorssemestern skulle infö- periodens längd. Som exempel kan nämras, ställdes bl. a. massa- och pappers- nas, att man vid tillämpning av en proindustrin inför problem av samma slag duktionscykel på 91 dagar får en längsta som då arbetstiden förkortades från 48 sammanhängande ledighet på 22 dagar. till 45 timmar. Om den nya fjärde se- Systemet medför, att det traditionella mesterveckan skulle innebära ytterliga- sättet för arbetsledning med fasta skiftre en veckas driftsstopp, skulle detta lag kring förmannen måste brytas. Varmedföra ett produktionsbortfall, som je avlösare måste utbildas i två eller beräknades till omkring 100 milj. kr. Ett t. o. m. tre yrken, eftersom de måste utsådant produktionsbortfall måste enligt nyttjas i flera befattningar. Därmed blir företagarnas uppfattning undvikas. Sve- det svårare att bemästra personalförriges pappersbruks.förbund och Pap- ändringar, frånvaro på grund av sjukpersmasseförbundet uppdrog därför åt dom o. dyl. Ingenjörsbyrån utarbetade Revemans Ingenjörsbyrå AB i Örebro ett stort antal scheman för att belysa att utarbeta förslag till hur detta skulle hur systemet skulle komma att fungera. kunna ske. Det s. k. Revemans system torde inte I en rapport till de båda förbunden tillämpas i någon större utsträckning föreslog ingenjörsbyrån, att det med inom industrin. Ett i viss mån liknanden interna semesterspridningen sam- de system tillämpas emellertid vid M0 manhängande semesterersättarproble- och Domsjö Aktiebolags cellulosafabrik met skulle lösas efter samma riktlin- i Husum. Där har införts indelning i

fem och drift även under de branschen. Av intresse är att kommittén skiftlag Den inte ansåg sig kunna rekommendera Res. k. storhelgerna. genomsnittliga för en arbetare i driften vemans Systemet medförde ökat årsarbetstiden system. blir då 1 585 timmar, under det att det behov av utbildning och ansågs kunna drift inom mas- lätt komma i olag på grund av anställvanliga vid kontinuerlig är 1 922 timmar år. Av das sjukdom m. m. Systemet var enligt saindustrin per - 337 timmar - kommitténs uppbyggt för mellanskillnaden går uppfattning 168 timmar åt för arbete som semes- att passa industrier, som huvudsakligen tervikarie. De resterande 169 timmarna tillämpar kontinuerligt treskiftsarbete, används för arbete med vilket företagen inom Järnbruksförbunreparationer och transporter 0. dyl. samt för ersättar- det inte gör. arbete vid sjukdom och annan frånvaro. Om intern semesterspridning skall Arbetstidsschemat innebär, att ett skift- kunna komma till stånd fordras, att arbetar ett åttatimmarsskift per man har tillgång till ersättare för selag först under sedan är ledigt mestrande Kommittén andygn 13 dygn, arbetstagare. 3 dygn, så arbetar ett skift per dygn gav följande kategorier av tänkbara erunder 7 och är ledigt sättare: nyanställda som inte ännu fördygn slutligen under 12 dygn. På det sättet fortgår ar- värvat rätt till semester, kvinnor utan betet året runt med den skillnaden, att ordinarie yrkesarbete, svenska och ututsträcks ländska feriearbetande de långa ledighetsperioderna praktikanter, till 14 dygn under sommarmånaderna, studerande och pensionärer. I samband som de korta härmed underströk kommittén också samtidigt ledighetsperioderna förkortas till ett dygn. Samman- behovet av att utbilda den fasta persoskiftlaget 10,4 långa ledighets- nalen så att den kan klara även andra lagt har perioder per år men med skyldighet arbetsuppgifter än de ordinarie. Man att under dessa den extra framhöll vidare, att tiderna för skollofullgöra - Det ven och semesterförläggningen för andtjänstgöringen på 337 timmar. har från framhållits att ra familjemedlemmar har betydelse för arbetsgivarhåll detta system måste ses mot bakgrund av genomförandet av intern semesterspridsom arbe- kommittén borde de anatt det är fråga om ett företag ning. Enligt ställda så tidigt som möjligt underrättar med mycket stora fasta kostnader. tas om semesterspridningsplanen. Kommittén var däremot mera skeptiskt inställd till att ge särskilda förmåner till J ärnbruken de anställda för att underlätta genomförande av semesterspridning. Om så- Inom Järnbruksförbundet färdigställdes om semester- dana förmåner gavs, borde man försäki maj 1965 en utredning Den kommit- ra sig om att de verkligen stimulerade spridning vid järnverken. betrak- till semesterspridning. Från denna synté, som gjorde denna utredning, var det bättre att ett företag t. ex. tade frågan i första hand från rent fö- punkt Kom- bygger stugor i fjällen för de anställda retagsekonomiska utgångspunkter. att förutsätt- än att företaget finansierar ett semesmittén betonade starkt, terhem vid västkusten. ningarna för att en semesterspridning skall kunna företas med lönsamt resul- Kommittén behandlade fyra huvudaltat varierar från till fö- ternativ för semesterförläggningen vid kraftigt företag är ett företag. Dessa var: 1) fyra veckors retag. Nyttan av semesterspridningen också beroende av konjunkturen inom sammanhängande driftsstopp; 2) semes-

terstopp i 3+1 veckor; 3) semester- Om så ej är fallet, kan den färdiga varan

spridning inom en hel produktionsked- lagerläggas inom företaget?

Frånvaron av ett semesterstopp om fyra ja och 4) semesterspridning inom en veckor innebär ett produktionstiliskott av trång sektion. Med »trång sektion» avupp till 10 % av årspvroduktionen. Om den-

sågs då, att den fysiska produktionsut- na merproduktion skall levereras under

oavsett andra halvåret .innebär det en ökning av rustningen, personalens storlek, utlastningen med ca 20 %. Kan de ordinahar mindre kapacitet än som erfordras. rie kunderna ta emot denna ökade pro- Vid valet mellan de fyra olika alternaduktion, resp. kan företagets egen utlastning tiven måste man enligt kommittén ta klara den ökade kvanttitetcn under samma

hänsyn till försäljningsplanering, un- tidsperiod?

derhåll och reparationer, produktions- Reparationer och underhåll och lagerplanering samt investeringar. Vad styr intervallet mellan avställning- Kommittén gjorde upp följande förteck- arna för reparation?

ning över frågor ett företag bör ställa Hur långt behöver intervallet vara från

teknisk synpunkt? sig inför valet av semesterförläggnings- Kan avställning för reparation ske utan alternativ! hänsyn till föregående eller efterföljande

operationer, t. ex. där flera likartade en-

Frågor vid val av körningsaltemativ heter finns inom samma produktionsav-

snitt? Trånga sektioner Om den enhet som skall avställas är sty- Är efterfrågan av företagets samtliga rande för eller föregående efterföljande produkter större än produktionen? produktionsenhet, t. ex. vid varma flöden,

Är efterfrågan på någon eller några av kan då reparationstiden till och tidpunkt företagets produkter .större än nuvarande fastställas i samband längd med produkproduktion? tionsplanens upprättande? Kan produktionen ökas genom ökad be- Kan erforderliga i av reparationer manning eller skiftgång? varandra beroende produktionsenheter sam-

Tillverkas de produkter, där efterfrågan ordnas till tidpunkt och längd? ej kan täckas, i ett flöde som är avskilt Kan reparationsberedskapen utbyggas så från övriga produkters flöde? att av reparationsstilleståndet inom Är någon del av .flödet trång sektion? Vil- varandra beroende produktion-savsnitt kan

ken? uppgå till mindre än fyra veckor? Kan den trånga sektionen vidgas genom Måste den trånga sektionen eller efter-

a) lönsam investering? följande sektioner ställas av för längre b) beställning av legotillverkning? sammanhängande reparationsvperiod under

Om den trånga sektionen kan vidgas, var någon del av året? Hur länge?

uppstår då nästa trånga sektion? Planering och lager

Semesterspridning Finns det möjlighet att bygga upp till- Är det tekniskt möjligt att utan sermester- stort .framför räckligt lager efterföljande stopp köra produktionsenhet vid reparationsstillestånd a) företaget som helhet? under av helt långkörning produktionsb) en hel produktionskedja? flöde?

c) en del av en produktionskedja? Kan lager av utgångsmaterial byggas upp

d) endast en trång sektion? i erforderlig utsträckning före den trånga Kan erforderlig personal anskaffas? sektionen?

Hur lång tid tar lageruppbyggnaden? Marknad och produkter Kan efterföljande operationer i produk- Utgöres den merproduktion som erhåltionsflödet också köras eller blir resultatet les genom körning utan semesterstopp av en lageruppbyggnad efter den trånga sekstandard lager-produkter eller måste den tionen? Kan i det senare fallet den normala ske mot fasta order?

Kan den erhållna merproduktionen le- 1 Utdragen ur kommitténs rapport har gjorts vereras i obruten takt? med J ärnbruksförbundets medgivande.

kapaciteten i efterföljande tempon ökas den mellan intäkter och rörliga särkostnaoch hur lång tid tar i så fall nedarbetandet der för de ökade leveranserna (TB I) av lagren till normal nivå? minskad med övriga ådragna utgifter för l-lur stor är risken för inkurans om man semesterspridningen exklusive sådana för bygger upp lager av mellan- eller färdig- investeringar (TB ll). produkter? För en korrekt bedömning av lönsamheten är det mycket viktigt att endast rörliga Personal särkostnader medtages i beräkningen, efter- Hur många semesterperioder kan tillämpas? som de föreslagna metoderna bygger på stu- Hur många ersättare under personalens dier av förändringar i betalningsströmmarsemester måste anställas och kan

dessa na. En varning kan därför vara befogad

anskaffas och utbildas? mot att okritiskt använda från redovisning- Finns erforderlig arbctsledande och ad- en direkt hämtade data. Speciellt gäller detministrativ personal för körning utan ta vid företag som tillämpar :självkostnadsstopp? redovisning, men även vid tillämpning av Kommittén vissa varianter av särkostnadsredovisning ägnade stor uppmärksamär en viss försiktighet motiverad vid fasthet åt den företagsekonomiska aspekten relevanta ställandet av för kalkyleringen l på semesterspridning. Kommitténs ut- data. talanden härutinnan anser vi vara av 4= illustrerar Diagram de begrepp som här sådant intresse definierats och - överdrivet - hur de ekoatt de bör återges här. nomiska konsekvenserna av semester- Utredningen innehåller i denna del fölspridning kan tänkas bli under vissa, enkla jande. förutsättningar. I det följande användes begreppen in- Kalkylmodell för beräkning av lönsamheten av betalningar-intäkter och utbetalningar-

semesterspridning kostnader på ett skenbart inkonsekvent Vissa förutsättningar sätt. Blandningen kan verka förvirrande, För att utarbeta modeller för lönsamhets- men är i själva verket ett uttryck för, att olika det i första hand är effekten på företagets kalkyler enligt spridningsalternativ att betalningsströmmar som skall studeras, kräves, samtliga konsekvenser av .seoch att i de flesta fall intäkten resp. kostmesterspridning för ett företag är kända. Eftersom detta inte naden är en för praktiska fall tillräckligt är fallet, presenteras här endast god approximation av förändringarna i en generell modell med vans effekten dessa. Dessa uttryck har därför behållits hjälp av semesterspridning kan beräknas genom att de i modellen -ingåen- för att mer anknyta till -gängse terminologi de variablerna ändras. i de fall missförstånd inte kan uppstå.

Denna modell, som är uppbyggd enligt Beskrivning av metod allmänt kända och accepterade företagsekonomiska får endast betraktas som Under det första förmodligen relativt principer, orealistiska att investeett exempel, som kan varieras beroende på antagandet inga i det enskilda ringar erfordras är semesterspridningen företaget tidigare tillämpade metoder och befintlig erfarenhet. lönsam så länge Utöver själva modellen kommer i det e följande även några exempel på olika variablers inverkan att diskutera-s. För en mer fullständig exemplifiering hänvisas till Att formeln är uppställd så att den anplaneringsavsnittet. beger nuvärdena av täckningshidragen ror på, att den skall kunna användas vid Generell metod för lönsamhetsbedömning en jämförelse med ett alternativ innefattan- Definitioner de en investering. Om detta icke är aktuellt Ekonomiska konsekvenser av semester- är det givetvis tillräckligt att endast konstaspridning uppstår på i princip två sätt. tera, om de årliga täckningsbidragen är Dels i form av ändrade årliga täckningsbi- positiva. drag genom ökade leveranser dels even- Om emellertid investeringar blir nödtuellt genom utgifter för investeringar. vändiga måste problemet behandlas som Med täckningsbidrag (TB) avses .skillna- 3 Se s. 34.

3-714865

Kronor Försäljning

Driftsresultat fär-e långkörning

Övriga kostnader

2 Tillskott till övriga kostnader

Bör-liga sörkpstnoder-

/

Aktuello leveransen volgm Leveranstillskott pg u löngkörning

en investeringskalkyl. Flera olika metoder leken på denna bedömd enligt subjektiva är därvid tänkbara att använda, men här kriterier avgör, om semesters-pridningen är föreslas den s. k. nuvärdemetoden, bl. a. lönsam eller ej. därför att den är relativt enkel att tilllämpa. Detta gäller i synnerhet om man vill göra sådana känslighetsanalyser som Diskussion av i formlerna ingående variabler omnämnes i punkt 1142.3 Intäkter Lönsamhetskriteriet kan därvid uttrycsätt Vid beräkningen av täckningshidragcn kas på följande måste beaktas, att det är förändringarna i e It-Ut R hetalningsströummarna, som skall bedömas. _ N ° + (2) enkla

,§1

1 +0: 1+z°›e Dessa är vid given kvantitet relativt att fastställa för värdet av xproduktionsök- Svårigheter kan dock uppstå, om II vid tidpunkten t ningen. Löpande inbetalningar ll t man måste sälja en marginalkvantitet och Löpande utbetalningar vid tidpunkten

wI-nâg:

Il Ekonomisk livslängd därvid använda priset som konkurrensme- II Kalkylräntefot del. ll Restvärde vid slutet av ekonomiska livs- Om detta s-kulle bli fallet, kommer det längden att innebära, att .i diagrammet kurvan över 2 = Nuvärde av investeringsutgifter kommer att böja av nedåt försäljningen för de volymer, *som ligger bortom den, I de fall någon fastställd kalkylränta icke som gäller före lângkörningen. finns, kan det värde på i i (2) sökas som ger det vänstra ledet=O. Man erhåller då den 3 Hänvisningen avser punkten »Begränss. k. internräntan på investeringen. Storningar i metoden» s. 36.

Marginalkosinader de utredningar, eftersom man inte bara

svårare att be- .måste bedöma merkostnaden av för tidigt Det är däremot betydligt eftersom gjorda reparationer utan även - vid sedöma de ökade utbetalningarna - förlorade dessa skall motsvara marginalkostnaderna nareläggning täckningsbidrag

för de ökade leveranserna plus de övriga genom tappad produktion på grund av den kostnader som orsakas ökade risken för haverier. av semestersprid- Även den direkta lönen kan påverkas. ningen. Om t. ex. en stor del av arbetskraften utsvårigheterna i detta avseende är främst göres av praktikanter, kan detta medföra hänförliga till bedömningen av de kostatt lönekostnaderna blir -större än vad de nadsslag som skall beaktas vid beräkningen skulle bli med van arbetskraft. av täckningsbidrag I dvs. ändringen i mar- Även för förrådshållningen kan konseginalkostnader. Ofta är nämligen ej redokvenser uppstå av denna anledning. Detta visningen upplagd på ett sådant -sätt, att behandlas under avsnittet investeringar. marginalkostnaderna för företagets pro- Det måste även beaktas, att denna effekt dukter direkt framgår, utan ett omfattande för att fastställa i så fall uppstår på hela produktionen och analysarbete erfordras med icke bara på den del som tillkommer på dem. Detta gäller speciellt företag grund av semesterspridning. Den totala självkostnadsredovisning. kostnadsändringen på grund av samtliga Dessutom kan vissa kostnadsslag, som bedessa åtgärder måste således bedömas. Detdömes ingå li marginalkostnaderna, ändras ta innebär, för att referera till diagram 4, till sin karaktär genom införande av seatt kurvan »rörliga särkostnader» får en mesterspridning, så att det ur redovisningannan lutning i mer eller mindre hela sin en hämtade värdet ej direkt kan användas. längd och icke enbart, som vid sänkningen Ett par exempel *härpå torde klargöra av försäljningspriset på marginalkvantiteproblemställningen. Ofta anses reparations- från och med den aktuella ten, produkkostnader ingå i marginalkostnaden. Den tionens storlek. Av denna anledning är det kostnad, som därvid belastar produkten, fördelaktigt, om storleken av varje påverär givetvis ett uttryck för det sätt på vilkat kostnadsslag kan beräknas för sig. ket reparationsverksamheten är organiserad Även materialkostnaden kan undergå och bedriven. Genom semesterspridning kan förändringar. Om man t. ex. av olika anemellertid den effekten uppstå att reparaledningar icke kan använda egentillverkationsverksamheten effektiviseras på olika de halvfabrikat utan måste köpa utifrån, vägar. Detta ändrar i sin tur hela kostfår detta en speciell effekt på särkostnanadsstrukturen. Det kan sålunda förväntas, derna och därmed de totala utbetalningatt reparationsarbete utfört under normaarna, som måste beaktas. Detta påverkar la betingelser, vilket bl. a. innebär vanlig däremot endast den del av kurvan som ligtillsyn av arbetsledningen, utföres effekger bortom den aktuella volymen. tivare än om improvisationer måste vid- x

tagas i samband med semesterstängning. ofta övriga avdragsposter Vidare uppstår en fördyring av ar-

beten utförda under semestertid på grund Exempel på andra kostnader, som bör

av att de delvis utföres med inhyrd arbets- behandlas ,som negativa poster vid beräk-

kraft. Om de i stället göres av egen per- ningen av tåckningsbidragen är utgifter för

sonal med jämn spridning under året, kan ökad bemanning på grund av omställ-

de bli billigare. Denna effekt är emeller- ningströghet;

tid icke självklar, utan förhållandena i personalplanering, rekrytering och ut-

det enskilda fallet måste noggrant under- bildning; _

sökas. semesterspridningsstimulerande åtgärder.

Slutligen kan man, om man icke är bun- Genom att minska täckningsbidrag I med

den till bestämda perioder, utföra repara- dessa kostnader erhålles således täcknings-

tionerna enligt en naturlig txidscykel på bidrag II.

så sätt, att man närmare kan ansluta dem I diagrammet medför detta som synes

till den optimala tidpunkten. Detta är gi- en parallellförskjutning av kurvan »övriga

vetvis mer ekonomiskt än att som regel re- kostnaden. Tänkbart är givetvis att flera

parera antingen för tidigt eller för sent. parallellförskjutningar kan förekomma, be-

Att beräkna de kostnadsmässiga konsekven- roende på volymändringens storlek.

serna av detta kräver emellertid omfattan- Den första av de ovannämnda tre fakto-

rerna till av, att en viss en av investeringens lönsamhet bygger på uppstår följd av arbetskraften är ofrånkom- tillkommande in- och utbetalningar bör obdubblering lig under en tidsperiod såväl före som efter serveras, att även ökningarna av lager och Före densam- rförråd skall värderas till rörlig särkoøstscmesterspridningsperioden. ma måste semestervikarierna utbildas, och nad. efteråt kan de icke omedelbart fristållas, De ökade kundfordringarna står givetvis utan detta får ske successivt. i direkt samband med de utökade leveranserna och kan lätt beräknas genom till- För de andra uppräknade kostnadspozsterav företagets genomsnittliga krena torde icke någon ytterligare redogörelse lämpning behövas. dittid för försäljningen i fråga. För samtliga att de lämpligen be- I vissa fall kan semesterspridning medgäller, räknas till sina årsbelopp och subtraheras föra ett tidigareläggande av investeringar. från differensen mellan intäkterna från Därvid kan investeringarna ha betydligt de ökade leveranserna och marginalkostna- *större kapacitet än som i och för sig är erderna för dessa. Detta är vforderligt för att genomföra själva semesförfaringssätt därför att de -tre nu behandlade terspridningen. Under sådana förhållanden lämpligt, icke kan förväntas stå i skall semesterspridningen endast belastas kostnadstyperna samband med ändringarna i med den del av investeringen som är ornågot direkt storlek. Detta kan emeller- sakad av densamma. Detta innebär, att införsäljningens tid som ovan påpekats även vara fallet för vestering i överkapacitet skall belasta seandra slag av kostnader. mesterspridningen så länge den ej normalt kan utnyttjas. I praktiken torde man få lösa detta problem så, att man åsätter investe- Investeringar ringen ett restvärde vid tiden för när den Tänkbara investeringar kan vara av tre skulle under alla förhållanden ha gjorts. slag; i anläggningstillgångar, omsättnings- Formeln är “uppställd så, att detta sedan tillgångar eller förluster under initialskekan beaktas i beräkningarna. det. I vissa fall att inkörkan det tänkas, Investeringar .i anläggningstillgångar kan kan uppstå och a-tt man därningsproblem dels bestå i utrustning dels i lagerutrym- förluster av semesför planerar på grund men. De sistnämnda erfordras på grund av terspridningen under något eller några år. att produktion kommer a-tt pågå under Dessa förluster bör i så fall beräkningsmäsen relativt lång period, under vilken många .sigt behandlas som investeringar. kunder icke har någon möjlighet att ta

emot leveranser. Investeringar i omsättningstillgångar och alternativ Övriga beslutsunderlag kan förväntas få äga rum i xform av lagerför råvaror, halv- och helfabri- Andra alternativ ökningar kat, ökning av förrådshållning av reserv- Om någon eller några avdelningar är delar m. m. samt ökade kundfordringar. trånga sektioner inom företaget, kan na- Lageruppbyggnaden är dels temporär i turligtvis en ninvestering -i enbart dessa vara anslutning till själva den traditionella se- ett alternativ till Forvsemesterspridning. mesterperioden på grund av gardering mot meln (2) kan -g-ivetvis användas även vid uteblivna leveranser från leverantörer och detta fall. Det alternativ skall i så fall välsvårigheten att få många kunder att ta jas som ger det största värdet på uttrycket. emot leveranser dels konstant eller nästan konstant Begränsningar i metoden genom den :totalt sett större produktionen, och det förhållandet, att upp- Med den :föreslagna metoden kan *i pninbyggnaden av lager resp. avvecklingen cip alla faktorer beaktas. I praktiken är därav kan ta en relativt stor del av året i det emellertid mycket svårt att sätta ett anspråk. värde på alla faktorer, som påverkas av en Genom att de större reparationerna tids- semesterspridning. Här skall bara nämnas unässigt icke alltid kan planeras in i till- svårigheten att värdera t. ex. risken för inräckligt god tid utan ibland måste utföras kurans på grund av ökade lager och förråd .som akuta fall måste troligen även förrå- samt den effekt på kostnaderna som en den av vissa reservdelar samt halvfabrikat eventuell omläggning av reparationsverkökas. samheten medför. Med tanke på att formeln för beräkning- Lönsamhetsbedömningen kan därför bara

vara ett av de beslutsunderlag som beaktas göras med omkring 0,5 milj. kronor per

vid det slutgiltiga ställningstagandet, även att reparationer och underår genom om det är ett av de viktigare, därför att hållsarbeten kunde spridas över hela trots allt en ganska ingående bedömning året och utföras av egen personal. har måst göras av de olika påverkande faktorerna, .innan de satts in i formlerna. Under juli månad har i allmänhet En möjlighet att få ytterligare besluts- kunder för semester. järnverkets stängt underlag är genom att undersöka känslig- kunde endast om- Enligt beräkningar heten av de kritiska värdena i på vissa månads för kring hälften av denna produkberäkningen. Detta innebär att man, sådana variabler som man är osäker .tion levereras till kunderna. En inte på och som man bedömer kan komma att på- oväsentlig lagerökning måste därför förverka resultatet, sätter in andra tänkbara utses. värden t. ex. ett optimistiskt och ett pessiinforma- Järnverket sysselsatte, då den nya semistiskt och som kompletterande skulle genomföras, tion genomför beräkningarna även för des- mesterförläggningen sa. omkring 2 900 personer, vilket innebär

att frånvaron på grund av semester mot- I anslutning härtill bör nämnas, att vi svarar cirka 250 årsanställda. Med hänuppdragit åt vår expert professorn syn bl. a. till att vissa arbeten kunde Asztély att utarbeta en kalkylmodell för koncentreras till andra delar av året än bedömning av den interna semestersemestertiden och till möjligheterna att spridningens lönsamhet från företagsflytta personal mellan avdelningarna ekonomisk synpunkt. Asztélys utredning beräknades dock det faktiska ersättarhar fogats vid detta betänkande som behovet motsvara endast 150 årsanställbilaga 2. da. Den semesterspridningsplan som be-

slutades innebar, att man satte in ett

femte skiftlag och förlade semestern un-

Oxelösunds järnverk

der fem på varandra följande 4-veckors-

Oxelösunds järnverk har relativt nyli- perioder från mitten av maj till slutet

under se- av Hela skiftlag inklusive gen gått över från driftsstopp september. mestern till intern semesterspridning. arbetsledare skulle ta semester samti-

Vi har ett studiebesök vid järn- digt. Denna plan förutsatte, att man utgjort verket och vill här redovisa av bildade anställda så att de några âtskilliga de problem järnverket mött vid denna kunde användas som ersättare på and-

ra poster än sina vanliga bl. a. som aromställning. Ett vid betsledare. Planen innebar att ersättarpar anläggningar järnverket måste för översyn un- behovet under semestertid skulle täckas årligen avstängas der cirka tre veckor. Semesterspridning genom omflyttningar, 50 man, utökning

kunde alltså inte genomföras helt utan av antalet fast anställda, 100 man, kort-

att dessa anläggningar dubblerades, vil- tidsanställningar av bl. a. anställda vid

ket skulle kosta mer än 20 milj. kronor. Oxelösunds hamn, 50 man, praktikan-

En sådan skulle emellertid ter från högskolor, praktikanter från dubblering ändå ske vid en planerad senare ut- yrkesskolor och skolungdom, 130 man.

byggnad av var- Semesteruttaget och därmed ersättarbe-

produktionsapparaten,

för semesterspridningskalkylen endast hovet var minst under maj och septem-

behövde belastas med kostnaden för ber. Åt dem som fick semester då gav

att tidigarelägga denna investering med vissa förmåner i form av rejärnverket ett par år. I fråga om övriga anlägg- sestipendier och rabatter på utlandsre-

ningar fann man att besparingar kunde sor.

Genom att semesterstoppet elimine- retaget driver för övrigt ett skolbarnsrats har järnverket beräknats få en pro- internat under dessa två månader. duktionsökning motsvarande 14 dagars Under hösten 1966 genomfördes en produktion. Vinsten har då ansetts bli sociologisk undersökning bland de anså stor, att det skulle vara motiverat ställda vid järnverket. Genom denna unatt gå över till intern semestersprid- dersökning framkom bl. a. följande. Inte ning. Från järnverkets sida har under- mindre än 72 % av samtliga anställda strukits, att möjligheterna att genom- ville helst ha 1967 års semester i juli föra den nya semesterförläggningen va- månad. Denna inställning var särskilt rit helt beroende på de speciella för- markant bland de driftsanställda. Framhållandena vid järnverket. förallt var det anställda med barn i Från järnverket har på våren 1967 skolåldern, som ville ha semestern förupplysts, att det nya semestersystemet lagd till högsommaren. Det vanligaste slagit väl ut. Företaget har inga svårig- motivet för dem som ville 11a julisemesheter att få tag i ersättningsarbetskraft. ter var vädret och värmen. Av dem som För maj anställs finska praktikanter, för tidigare fått vär- eller höstsemester utseptember österrikiska och för mellan- talade ungefär hälften, att det inte var perioden svenska. En svårighet har va- förenat med några speciella svårigherit att klara arbetsledningen under se- ter att ha semester på annan tid än unmestermånaderna men genom ökad ut- der sommaren. Beträffande frågan om bildning av förmännen har man kun- delning av semestern visade det sig, att nat i större utsträckning sätta in dem 57 % av de anställda obetingat ville få på kvalificerade arbetsledande uppgif- ut hela semestern i ett sammanhang. ter under denna tid. Företaget har myc- 17 % kunde tänka sig en delning men ket goda erfarenheter av sitt system inte om företaget skulle få bestämma med resestipendier för resor till varma- tidpunkten. Som jämförelse kan nämre länder. Det har enligt företagets upp- nas, att enligt en undersökning som fattning visat sig, att de som får semes- genomfördes vid järnverket 1963 36 % ter i maj eller i september oftast kan då ville ha odelad semester och 63 % lämna bort sina barn till släktingar el- delad. Dessa svar avsåg den då föreler vänner och delta i dessa resor. Fö- stående 4-veckorssemestern.

KAPITEL 6

med

Överläggningar arbetsmarknadsorganisationer

Vi har kontakt med av de semesterveckan läggs ut efter individutagit några största inom ella önskemål. På senare år har företaarbetsgivareförbunden Svenska arbetsgivareföreningen samt gen blivit alltmer ovilliga att ge särskil-

dessas motparter på arbetarsidan. da förmåner till dem som tar semester

inom industrin re- på annan tid än sommartid. Däremot Tjänstemannasidan presenteras huvudsakligen av Svenska förekommer det, att företagen arrangeoch Sve- rar utlandsresor åt de anställda. Försöindustritjänstemannaförbundet arbetsledareförbund, och dessa ket 1946-1947 med en semesterspridriges har i avtal medgett se- ningsplan för Verkstadsindustrin missorganisationer Då av kommittén verk- främst därför att planen förmesterspridning. lyckades ställda undersökningar dessutom visar svårade för de anställda att ta gemen-

att väsentligt större sam semester med familjemedlemmarsemesterspridning na. Det stora hindret för större föreligger för tjänstemän än för arbeta- spridhar särskild kontakt med ning av semestrarna består i att de anre, någon tjänstemannaorganisationerna ej ansetts ställda har den uppfattningen, att juli

Vid med månad är den bästa semestermånaden. erforderlig. överläggningar har bl. a. an- Problemet kan inte lösas utan propaövriga organisationer förts ganda för ändrade semestervanor. Nåföljande. Semester- got centralt semesterspridningsråd bör Sveriges verksiadsförening: inom Verkstadsindustrin inte inrättas. Semesterförläggningen förläggningen bestäms lokalt helt utanför de centrala måste avgöras lokalt.

I bestäms se- Svenska metallindustriarbetareförbunorganisationerna. regel inom det: Allt flera arbetare inse, att mesterförläggningen ett företag ef- börjar ter med verkstads- och semestern inte nödvändigtvis behöver överläggningar och underhands- förläggas till samma tid för alla. Någon tjänstemannaklubbarna med andra större spridning kan man dock knapkontakter företag på orten. Mellan som tillhör samma kon- past få till stånd utan att man på något företag cern förekommer sätt gör det attraktivt för arbetarna att också viss samordning. Om ett företag är dominerande på en ta tidig eller sen semester. Man får nog

viss kommer att be- också från att flertalet verkstadsort, det företaget utgå or- - trots att det finns tendenser stämma semesterförläggningen på företag till intern - komten. Verkstadsindustrin har blivit allt- semesterspridning mer vilket in- mer att stänga för semester under överkapitalkrävande, jämte förandet av 4-veckorssemestern har lett skådlig tid framöver. till Svenska allatt man på sina håll börjat med in- arbetsgivareföreningens

tern semesterspridning. Det förekom- männa grupp: Semesterförläggningen mer ofta i vid åtskilliga företag, att den fjärde avgörs helt av företagen själva,

samråd med de anställda utan några ler 2 + 2 veckor. Semesterperioderna rekommendationer från de centrala or- sprids oftast internt inom företagen unganisationerna. Inom den kemiska in- der en 10-veckors- eller lö-veckorsdustrin hålls produktionen ofta i gång En av de största period. svårigheterna året runt, ibland med viss reduktion vid tillämpning av detta system är att få under sommaren. Reducerad drift med- tag i skolad som ersättningsarbetskraft, för emellertid ibland fördyringar. Även kan rycka in under semesterperiodermånga andra företag skulle vilja ha pro- na. I Mo och Domsjös fabrik i Husum duktionen i gång hela året. Det är emel- har man infört ett system med 5-skift, lertid svårt att skaffa Semestervikarier, vilket ger överskott av driftsarbetstid och oftast kan man ej låta mer än 1/3 av och sålunda möjliggör, att ersättningsarbetsstyrkan vid en avdelning bestå av arbetskraften kan tas inom den egna vikarier. Många företag har mycket fabriken. Ett sådant system har emellerkvinnlig arbetskraft, vilket försvårar så- tid också vissa nackdelar. Bl. a. medför väl intern som extern semestersprid- det att personal som med tanke på erning. De anställda vill, att alla familje- sättarbehovet utbildats för kvalificerade medlemmar skall ha sin semester vid tidvis får arbetsuppgifter sysselsättas samma tid, och tidpunkten för man- med okvalificerat arbete. Vidare kan det nens semester blir avgörande för hela innebära, att arbetslagen inte kan hållas familjens semester. Företagen är myc- samman. Semesterförläggningsfrågorna ket beroende av varandra. En sprid- är ett lokalt problem; produktionsförning av semestrarna medför stora svå- hållanden o. dyl. kan nämligen variera righeter med leveranser och lagring av avsevärt från företag till företag. Det produkter. Detta torde vara en viktig kan dock tänkas, att ett centralt rådanledning till den rådande koncentra- givande organ skulle ha en viss. funktionen av semestrarna. Det torde dess- tion att fylla. En extern semesterspridutom knappast vara möjligt att i större ning bör mellan nog först genomföras utsträckning förlägga semestrarna utan- storföretagen. Man måste därvid tänka för skolornas sommarlov. Koncentratio- på att det för den enskilde arbetstaga-

nen av semestrarna till juli månad har ren är mycket viktigt att hela familjen

förmodligen ökat under senare år. kan få gemensam semester. Svenska fabriksarbetareförbundet: Svenska pappersindustriarbetareför- Enligt förbundets mening måste man bundet: Arbetarna vill helst ha hela selocka med favörer av olika slag för att mestern i ett sammanhang under juli de anställda skall gå med på semester- eller augusti. Arbetarna har emellertid spridning i större skala. Förmodligen tvingats inse, att starka företagsekonoskulle det dessutom fordras, att det miska skäl talar emot detta och har fanns något råd eller liknande som såg därför gått med på viss delning av setill att spridningen av semestrarna ej mestern samt spridning under tiden ” avstannade. maj-september. Vissa företag har läm- Pappersmasseförbundeti: Massa- och nat ekonomisk gottgörelse åt dem som pappersindustrin är mycket fått semester i början eller i slutet av kapitalkrävande. Man är därför denna skulle medav företagsekono- period. Antagligen miska skäl tvungen att i största lemmarna inte ha några allvarligare inmöjliga utsträckning hålla driften i gång Inom industrin delas se- 1 Numera sammanslaget med Sveriges papkontinuerligt. persbruksförbund till Sveriges pappersindumestern i allmänhet upp i 3+1 el- striförbund.

vändningar mot en spridning av se- Svenska byggnadsarbetareförbundet: mestrarna under tiden 15 juni-slutet Förbundet instämmer i huvudsak i vad av augusti. Ett semesterspridningssys- byggnadsindustriförbundet uppgivit. I tem måste växa fram så småningom. själva verket finns en ganska god re- På grund av de lokala förhållandenas gional semesterspridning inom byggstora betydelse torde ett centralt råd nadsfacket under tiden midsommaricke ha någon funktion att fylla. mitten eller slutet av augusti. Vid många Svenska byggnadsindustriförbundet: arbetsplatser förekommer det, att pro- De lokala organisationerna på arbets- duktionen stoppas under tre veckor vargivar- och arbetstagarsidan brukar över- efter den fjärde semesterveckan läggs lägga om tiden för semestern och där- ut individuellt. efter rekommendera viss semesterför- Handelns arbetsgivareorganisation: läggning. Beslutanderätten tillkommer Stängning för semester förekommer de enskilda arbetsgivarna, men de bru- knappast inom handeln. Inom detaljkar i allmänhet följa rekommendatio- handeln är det vanligast att semestern nerna, vilka även iakttas av byggmäs- delas i 3 + 1 vecka med treveckorspetare, som inte är anslutna till bygg- rioden förlagd under skolornas sommarnadsindustriförbundet. Valet av semes- lov. Detsamma gäller grosshandeln, interperiod beror ofta på den domine- om vilken dock spridningen är något rande industrin på orten. Med hänsyn mer accentuerad och sker under tiden till att vissa byggnadsarbeten ofta skall maj-september. Under semesterperioutföras under industrins driftsstopp den tar företagen oftain skolungdom brukar byggnadssemestern börja någon som ersättningsarbetskraft. Semesterförvecka senare än detta driftsstopp. I läggningen bestäms lokalt i allmänhet stockholmsområdet förekommer dock av varje företag för sig utan samråd ej överläggningar om semesterförlägg- med andra företag på orten.

Organisa-

ningen mellan de lokala organisationer- tionerna får mycket sällan behandla sena, vilket leder till att en viss lokal se- mesterförläggningsfrågor. Handelsföremesterspridning uppkommer i Stock- tagen skulle vara intresserade av att holm. I landet i övrigt medför systemet ökad spridning av semestrarna inom inmed lokala överläggningar, att man får dustrin kommer till stånd. en viss semesterspridning mellan olika Handelsanställdas förbund: Det kan räjonger. Intern semesterspridning på ej alltid ordnas så att en inom handeln en byggnadsplats kan av produktions- arbetande kvinna får semester samtitekniska skäl inte genomföras. Många digt med sin make. I allmänhet får de underleverantörer och serviceföretag anställda framföra sina önskemål om såsom åkerier förlägger sin semester till förläggningen av semestern, och därefsamma tid som byggnadsindustrin på ter bestämmer arbetsgivaren. Det är orten. De lokala förhållandena är av- ganska vanligt, att den fjärde semestergörande för semesterförläggningen. Ett veckan tas ut på vårvintern eller vid centralt råd torde därför vara olämp- påsken. ligt.

KAPITEL 7

med m. H.

överläggningar företag

Efter det att vi haft överläggningar med mesterspridning. I och för sig skulle anflera arbetsmarknadsorganisationer, tagligen koncernen kunna förlägga sekunde vi konstatera, att dessa normalt mesterstoppet när som helst under tiinte sysslar med semesterförläggnings- den midsommar-mitten av augusti, frågor. Dessa spörsmål behandlas i stäl- men de anställda skulle säkert motsätta let vid varje företag för sig. Vi ansåg sig ändring av semesterförläggningen. det därför erforderligt att besöka ett Lokala förhållanden kan också medföra antal större företag för att med dem särskilda problem. Som exempel kan och företrädare för de anställdas orga- nämnas att koncernen har en fabrik i nisationer diskutera problemen. Detta Katrineholm med ett stort antal kvinnskedde under hösten 1966 och i början liga anställda. I samma ort har SKF av 1967. Vad som därvid förekom re- en stor fabrik med huvudsakligen mandovisas i det följande jämte vissa upp- liga anställda. Dessa båda fabriker bör gifter som lämnats av Kooperativa för- av hänsyn till familjerna förlägga sina bundet, statens järnvägar och postver- semestrar samtidigt. Även i övrigt har ket. de anställdas önskemål om att familjen skall kunna ta gemensam semester starkt bidragit till den rådande semes- AB L. M. Ericsson

Telefon

terförläggningen. Omkring 30 procent Företaget: Koncernen sysselsätter un- av de anställda är kvinnor. Frågan om gefär 20 000 arbetstagare, därav cza förläggningen av semestern skall avgö- 6000 i Stockholm. I Stockholm läggs ras lokalt; direktiv från centralt håll produktionen ned för semester under bör undvikas. en tid av tre veckor i juli månad. Den Verkstadsklubben: Det är inte ovanfjärde semesterveckan kan tas ut ome- ligt att man hör klagomål på att det delbart före eller efter denna period rått trängsel under semestern. .Arbetareller också på annan tid efter överens- na vill emellertid inte gå med på några kommelse. Detta system anses bättre än förskjutningar av den gällande semesett system med fyra veckors stopp. Vid terperioden. De flesta arbetarna tar ut övriga koncernföretag tillämpas ungefär den fjärde veckan i anslutning till de samma ordning som i Stockholm. På tre övriga. Vid ett möte inom klubben grund av sambandet mellan de olika 1967 tillfrågades de närvarande, om de företagen kan deras semestrar inte gär- kunde gå med på att semestern under na avvika mer än någon vecka i för- det första året skulle börja vid midsomhållande till varandra. En undersökning mar, nästa år första veckan i juli, tredje har utvisat, att det skulle bli alltför året andra veckan i juli och det fjärkomplicerat att gå över till intern se- de året ånyo vid midsommar o. s. v. En-

dast omkring 20 % av de närvarande olika företagen inom ASEA-koncernen kunde tänka sig att gå med på ett så- har någotsånär samma semestertid. I dant system. stort sett är det för ASEA likgiltigt om Tjänstemannaorganisafionerna: De semestern börjar vid midsommar eller flesta tjänstemän vill ha semester i juli först i slutet av juli. ASEA brukar unmen man kanske kan acceptera varia- der hösten bestämma sin semesterförtioner inom perioden midsommar-bör- läggning för det kommande året. Detta jan av augusti. sker utan att kontakt tas med andra företag. Problemet om gemensam familjesemester har hittills inte berett ASEA några större svårigheter för ASEA i Semestern f. n. i ett Västerås. Detta beror nog delvis på att Företaget: uttages de andra företag i staden som tillämpar sammanhang och förläggs till juli. Förei stor se- semesterstängning brukar välja samma taget tillämpar utsträckning tid som ASEA. mesterstängning men en del avdelning- ASEA skulle kunna följa centralt utar måste vara i gång även under semestern. Detta beror färdade rekommendationer om semesbl. a. på att man måste kunna hålla med utländska kun- terförläggningen under förutsättning att kontakt der. Vidare förekommer viss rekommendationerna kom mycket tiombyggnads- kanske redan i augusti. Något cenoch reparationsverksamhet under digt, sommaren tralt råd för omhänderhavande av sepå företagets egna anläggmesterspridningsfrågan bör knappast ningar. Andra företag, som skall genomföra sådana arbeten under sitt drifts- inrättas; det räcker med nu befintliga

stopp, kan också ställa anspråk på le- organisationer. veranser från ASEA. Man har hittills Verkstadsklubben: De flesta arbetarutan större hålla den na vill ha semester i juli men det är svårigheter lyckats verksamheten möjligt att denna ståndpunkt börjar förerforderliga i gång under semestertiden. skjutas något. Det kanske skulle vara Omkring 10 % av tjänstemännen bra att flytta något på semestern. Att är i tjänst under juli månad och 10 % av arbetarna har fått sin börja redan vid midsommar skulle vara omkring semester av före- för tidigt; första halvåret innehåller ju förskjuten på initiativ ASEA många helger till skillnad mot andra taget. har nyligen infört ett system som innebär att de anställda halvåret. själva SIF-klubben: Man kan märka en trend kan välja att ta ut den fjärde semestertill mer varierande semesterförläggning veckan för sig. Denna fjärde vecka kan Cza beroende på det ökande antalet utlandsockså tas ut i form av strödagar. 13 % av arbetarna resor. Det kan knappast ha någon avhar utnyttjat detta erveckan görande betydelse för tjänstemännen om bjudande och förlagt den fjärde till annan tid få semestern förskjuts en eller ett par vecän juli. Företaget vill till stånd överenskommelse om att den kor före eller efter nu konventionell

fjärde veckan generellt skall förläggas semesterperiod. till vinterhalvåret. Detta skulle nämligen vara fördelaktigt för produktionen. AB Svenska metallverken ASEA är inte i någon högre grad beroende av andra företag då det gäller Företaget: Företaget är uppdelat på fyra att bestämma förläggningen av semes- olika förvaltningar, Västerås-, Fintern. Däremot är det angeläget att de spång-, Skultuna- och Väsbyverken med

sammanlagt cza 5 500 anställda. I prin- skulle inte kunna delta i ett system med har man semester med »rullande» semester mellan olika föcip gemensam vid alla förvaltningarna. Se- retag. Det kan däremot tänkas, att föredriftsstopp mestertiden och arbetstidsförläggningen taget skulle i viss utsträckning kunna brukar bestämmas för nästkommande år tillämpa intern semesterspridning. vid ett möte i november-december. Arbetstagarorganisationerna: F. n. Västerås- och Väsbyverken har 4 vec- finns en stark önskan hos de anställda kors semester i ett sammanhang under att få ut semestern i juli månad. Möjjuli månad. Väsbyverken skulle vilja ligen skulle man kunna pröva att sprida dela semestern i 3 + 1 vecka. Västerås- semestern under perioden midsommar verken är beroende av ASEA och måste -15 augusti. ändra sin semesterförläggning, om ASEA skulle ändra sin. Väsbyverken levererar en stor del av sin produktion AB

till Volvo och kan sig mer Alfa-Laval

ej avlägsna än en vecka från Volvos semesterperiod. Inom koncernen finns cza Företaget: Skultunaverken har två semesterpe- 18 000 av vilka anställda, omkring rioder på vardera 4 veckor, som läggs 10 000 arbetar i Sverige. 5540 sysselut under sommaren under en period på sätts 2100 i Tumba-Tuli Olofström, sex veckor, d. v. s. driftsstopp råder en- 350 linge, 660 i Lund, 660 i Eskilstuna, dast under två veckor. Detta system har Ulvsunda och i Södertälje, 350 i Lingbo, mötts med blandade känslor hos de an- Tum- Tureberg samt 265 i Katrineholm. ställda och har försvårat gemensam fa- har 4-veckorsba-Tullinge 1967 förlagt miljesemester. Skultunaverken levererar semestern till månad. Det är bäst juli mycket till Volvo och är dessutom be- efatt stoppa all produktion samtidigt, roende av Finspångverken. tersom inte bör produktionsapparaten Finspångverken tillämpar en uppdel- köras för halv maskin. I Tumba-Tulning av semestern enligt systemet 3 + 1 finns utländska arbetare, linge många med rätt till individuell förläggning av som vill som möjha så lång ledighet den fjärde veckan. Detta system har i resa till sitt hemland. ligt för att kunna någon mån minskat de anställdas behov Det händer, att italienska och spanska av permission. Finspångverken brukar arbetare är borta i 5--6 veckor, ibland samråda med den andra stora industrin ännu längre. I och för sig borde nog i orten, STAL-Laval, så att de båda fö- semestern från företagets synpunkt förretagen förlägger sin semester till sam- läggas litet senare in i augusti. Detta ma tid._ möter emellertid motstånd hos de an- Allmänt kan sägas att Metallverken ställda. Även Södertäljeverken skulle har starka bindningar utåt. Företaget är vilja ha sen semester, eftersom verkens en stor leverantör till verkstads- och produkt, mjölkningsmaskiner, säljs föbyggnadsindustrin och kan därför ej reträdesvis under första halvåret. Söavlägsna sig mycket från dessa indu- dertäljeverkstäderna är dock beroende striers semesterperioder. Från admini- av Tumba-Tullinge. Det är möjligt, att strativ synpunkt och av hänsyn till sam- företaget så småningom måste tänka om bandet mellan de olika förvaltningar- i semesterförläggningsfrågan. Utvecknas produktion är det också angeläget lingen går mot att maskinutrustningen att dessas semesterperioder inte avvi- blir allt dyrbarare. Så småningom blir ker i högre grad sinsemellan. Företaget man kanske tvungen att försöka med

för att bättre under tiden 3/1-14/9 1966 börintern semesterspridning hög; och slutautnyttja produktionsapparaten. jade 22,5 % av arbetsstyrkan av produktionsstoppen de 25 %. Företaget vill f. n. (hösten 1966) En spridning kan inte ske inom en ort. Kraven från anställa ytterligare 0:a 460 arbetare men bristen arbetskraft gör det de anställda på gemensam familjesemes- på ter det. Spridning mellan omöjligt. omöjliggör olika kommer att försvåras Vid företaget läggs semestern ut i ett regioner bland annat av organisatoriska pro- sammanhang under sommaren. Av hänblem. är ofta beroende av var- till kunderna har företaget infört Företag syn andra. Detta har b1.a. sin grund i att en semesterjour på reparationsavdelalla företag numera av företagsekono- ningarna. Där läggs semestern nämligen miska skäl söker pressa ned sin lager- ut för halva arbetsstyrkan åt gången. hållning så mycket som möjligt och Tidigare hade de tre varven i Göteborg därmed blir mer beroende av täta leve- saxat sina semestrar sinsemellan så att ranser vid exakta En semes- något av dem alltid skulle kunna ta emot tidpunkter. terspridningsplan omfattande ett fåtal reparationsarbeten, men Götaverken har storföretag kan medföra svåra problem nu lämnat denna externa semesterspridför mindre industrier och företag som ning för att i stället tillämpa den nyss kanske har bindningar åt flera olika beskrivna interna formen. Den förut håll. Till sist kan tilläggas att frågan tillämpade ordningen innebar, att repaom semesterns förläggning knappast är rationsverksamheten avbröts för semesför vare sig industrin ter. Detta medförde vissa svårigheter att något problem eller de anställda. En annan sak är frå- effektivt utnyttja produktionsapparaten av semestern. närmast före och efter semestern, efgan om delning Verkstadsklubben: Arbetarna vill ha tersom alla inneliggande arbeten måste semestern delad så att tre veckor tas avslutas före semestern och några nya ut under sommaren, helst i juli månad, inte kunde tas emot förrän därefter. Inoch den fjärde veckan individuellt. Den tern semesterspridning i större skala fjärde veckan skulle då likväl få utta- blir kanske aktuell i framtiden för att gas i anslutning till de tre andra vec- anläggningarna skall kunna utnyttjas korna. Företaget har dock inte velat gå bättre. Först gäller det dock att anställa med på någon individuell semesterför- arbetskraft i den omfattning som svaläggning. rar mot anläggningarnas kapacitet och SIF-klubben: Tjänstemännen skulle därefter att i större utsträckning tillinte ha så mycket att invända mot att lämpa 2- och 3-skift. tiden för semestern växlar något år Produktionen vid Götaverken är såfrån år förutsatt att man fick förlägga dan att den kan påverka semesterför- -den fjärde semesterveckan efter indi- Man låter t. ex. inte arbeläggningen. viduella önskemål. tarna gå på semester då ett nytt fartyg är nästan färdigt, utan först måste i ett sådant fall göras klart för fartyget leverans. Företaget planerar ett par år AB Götaverken i förväg när beställda fartygsbyggen Vid Götaverken med Aren- skall vara klara och anpassar semest- Företaget: dalsvarvet finns 0:a 5000 arbetare, rarna därefter. Den planeringen kan 1 300 och 400 arbetsledare. hållas på en eller ett par dagar när. tjänstemän Omsättningen på arbetskraft är mycket Företaget är inte särskilt starkt be-

roende av sina leverantörer när det gäl- lar av arbetsstyrkan och då ha reduler semesterförläggningen, eftersom cerad produktion. man har goda lagringsmöjligheter. Arbetstagarorganisationerna: Det är nog ganska uteslutet att få till stånd en AB Bølinder-Munktell uppdelning av semestrarna. Arbetarna vill ha 4 veckor sammanhängande i Vid Företaget: företagets anläggningar juli. Tjänstemännen är dock mer bered- i Eskilstuna finns cza 1 000 tjänstemän da att godta en uppdelning på 3 + 1. och 2 000 arbetare. Företaget tillämpar f. n. i viss utsträckning två-skift och har odelad semester med driftsstopp. Viss verksamhet, framför allt underhållsar- AB Volvo beten och utlastning, hålls dock i gång Företaget: Vid företagets anläggningar med cza 250 arbetare, som ej är berättii Göteborg sysselsätts ungefär 5 700 ar- gade till semester. En alltmer ökad aubetare och 3 300 tjänstemän och arbets- tomatisering med åtföljande anskaffledare. Företaget har f. n. odelad semes- ning av dyrbara maskiner har lett till ter på fyra veckor som läggs ut 15/7- att företaget vill söka få till stånd över- 15/8. Under semestern ligger produk- enskommelse om uppdelning av semestionen nere. En ganska stor personal- tern enligt systemet 3+1. En vecka styrka, cza 1000 arbetare, är dock i skulle då kunna läggas ut under vintertjänst med underhållsarbeten m. m. Det halvåret, exempelvis vid jul- och nyär här framför allt fråga om personal årshelgerna, då företaget ändå behöver som ännu inte har tjänat in full semes- göra vissa reparationer. Övriga reparater. Kapitalkostnaderna per anställd är tioner kan klaras på 14 dagar under inte så höga att man har anledning att sommaren. Företaget har börjat utreda gå över till intern semesterspridning. möjligheterna att införa intern semes- Härför skulle f. ö. fordras mycket om- terspridning. En sådan semesterspridfattande nyrekrytering av personal. Så ning är en av flera möjliga vägar att som arbetet är upplagt skulle det vara mer effektivt utnyttja produktionsappasvårt att bedriva det med reducerad raten. En annan väg skulle vara att i personalstyrka. Volvo vill ha så lång större utsträckning tillämpa tvâ-skift, försäljningssäsong som möjligt på vå- något som de anställda dock inte gärna ren och lägger därför ut semestern gans- vill vara med om. ka sent. Tidigare har det t. o. m. talats Företaget har åtskilliga bindningar om att lägga semestern i september. utåt. Motorer levereras från England Volvo kan inte lägga upp några stora och från Volvo-Skövdeverken. Plåt komlager. Volvo och dess underleverantö- mer från Olofström. I fråga om större rer måste därför ha semester delen av produktionen är företaget hårt samtidigt. Företaget har velat dela semestern, men bundet vid sitt moderbolag Volvo, vilde anställda vill inte gå med på det. ket brukar förlägga sin semester ganska Det nuvarande stoppet är väl långt med sent. Företaget måste förlägga sin sehänsyn till kundernas önskemål. mester till samma tid som Volvo, möj- Arbetstagarorganisationerna: Arbets- ligen kan man tänka sig en förskjutning tagarna tycker att semestern kommer på en vecka. Förläggningen av semesalltför sent. Det borde vara att tern och arhetstiden för nästkommande möjligt ha olika semesterperioder för olika de- år bestäms av företaget efter överlägg-

ningar med hela Volvokoncernen i no- sinsemellan. Detta beror huvudsakligen vember månad i samråd med personal- på företagsekonomiska skäl. Aug. Stenorganisationerna. Vid semesterförlägg- man AB tillverkar lås, beslag m. m. och ningen måste man också tänka på att har byggnadsindustrin som förnämsta man helst bör ha samtidig semester i avnämare. Företaget vill därför förlägga hela orten, annars kan det uppkomma sin semester så tidigt att produktionen problem då familjemedlemmar arbetar är i gång när byggnadsverksamheten vid olika företag. Företaget anger s. a. s. börjar på nytt efter semesteruppehåltonen i Eskilstuna för semesterförlägg- let. Detta innebär att semestern inte bör ningen, men det är inte fråga om någon sluta senare än i början av augusti. fullständig styrning. Även Svenska Siemens AB, som tillver- Av det anförda framgår, att företaget kar belysningsarmatur och ställverk, leicke kan medverka i något system med vererar till byggnadsindustrin och har semesterperioder som växlar från år till intresse av att förlägga sin semester tiår. Företaget vill ha permanent sen se- digt. För armaturer är hösten högsämester, helst i augusti, då de utländska song och tillverkningen bör därför komföretag med vilka Bolinder-Munktell ma i gång omkring den 1 augusti. Ställstår i förbindelse lägger ut sin semester. verk levereras i stor utsträckning just I Hallsberg har Bolinder-Munktell en före industrisemestern, eftersom de fabrik för tillverkning av skördemaski- skall installeras då. Företaget har velat ner. Efterfrågan på dessa maskiner är börja semestern vid midsommar, fnen särskilt stor under försommaren och detta har mött visst motstånd från aräven för Hallsbergsfabriken är det där- betstagarna, som till stor del utgörs av för att för- gifta kvinnor, vilkas män arbetar vid angeläget semesterstoppet läggs under den senare delen av som- andra industrier i staden. C. O. Öberg maren. & C0:s AB säljer största delen av sin För- produktion till utlandet och önskar med Arbetstagarorganisalionerna: läggningen av semestern är en stor och hänsyn härtill förlägga sitt driftsstopp känslig De flesta anställda vill till den senare delen av sommaren, helst fråga. ha semester i juli. Enligt en nyligen augusti månad. Detta möter emellertid verkställd undersökning vill 96 % av ar- motstånd från de anställdas sida med betarna ha odelad semester. Bland tjäns- hänsyn särskilt till de komplikationer temännen är däremot hälften det skapar för familjerna. Även Nyby ungefär positivt inställda till en uppdelning i bruks AB är ett exportföretag och har 3 + 1 veckor. Det är antagligen lättare intresse av att förlägga semesterstoppet att få de anställda att acceptera en se- sent. Företaget tillämpar en viss form mester som vid midsommar än av semesterspridning. De anställda debörjar att ha en som är till las upp i två grupper, av vilka den ena förlagd augusti månad. börjar sin semester två veckor före den andra. Under den tid då båda grupperna har semester ligger driften nere, och denna tid utnyttjas för reparationsar-

Eskilstuna fabriksförening

beten m. m. När halva arbetsstyrkan har är ett för semester upprätthålls driften i begrän- Föreningen samarbetsorgan industrierna i Eskilstuna med omnejd. sad omfattning. Härvid utnyttjas också När det gäller semesterns praktikanter. Företaget har vissa beförläggninghar medlemsföretagen ganska olika intressen gränsade möjligheter att ta hänsyn till

individuella önskemål angående semes- der tiden 30/5-11/9. Den fjärde vecterförläggningen. AB Bolinder-Munktell kan fick tas ut individuellt om ersättär som tidigare nämnts vid sin semes- arfrågan kunde lösas. Som semesterterförläggning beroende av Volvo, som vikarier utnyttjades bl. a. personal från alltid brukar ha sen semester. Alfa- en avdelning som stängdes för ett par Laval AB:s fabrik i Eskilstuna är ock- månader. I övrigt anlitades bl. a. praktiså bunden till sin koncern. Mer än 60 % kanter och skolungdom som semesterav produktionen levereras inom koncer- vikarier. Det är ganska svårt att få nen, och eskilstunafabriken kan med lämplig personal. Vid en avdelning, en hänsyn till lagringssvårigheter inte för- klorfabrik, som har kontinuerlig drift, skjuta sin semester mer än en vecka i får arbetarna i allmänhet två veckors förhållande till den tid som gäller för semester på sommaren och två veckor koncernen i övrigt. under resten av året. De flesta förläg- Trots att företagen i och för sig har ger en av dessa veckor till hösten och intresse av att förlägga sina semestrar den andra till våren. Arbetet i klortill olika tider försöker föreningen, fabriken är förenat med vissa hälsorisfrämst av hänsyn till önskemålen om ker och det är därför lämpligt att ta gemensam familjesemester, verka för en flera ledighetsperioder under året. De viss enhetlighet. Föreningen utfärdar arbetare vid som tar ut seföretaget varje år rekommendationer angående mester under tiden oktober-mitten av tidpunkten för semester. Vid valet av maj får viss ekonomisk ersättning per

tidpunkt måste man givetvis göra en dag och har dessutom att få

möjlighet kompromiss mellan de olika företagens resebidrag från företagets sociala fonintressen, men det är naturligt att Bo- der. 1966 tog 570 arbetare ut en veckas linder-Munktell som den största indu- semester före den 15 maj. strin i staden väger tungt i detta sam- Med den nuvarande inneordningen manhang. Föreningens rekommendatio- här juli månad en stor topp i semesterner brukar visserligen inte följas strikt, Detta stora för uttaget. skapar problem men företagen avviker sällan mer än Senast sulföretaget. 1969, då ett nytt någon vecka från den rekommendera- fatverk tas i bruk, måste denna topp ha de tiden. minskats med 50 %. Idealet skulle vara jämn semesterspridning över hela året, som Mo och Domsjö har i sin sulfatfabrik i Husum. Den rådande bristen Korsnäs-Marma AB på arbetskraft i gävleområdet hindrar Företaget: Vid företagets anläggningar dock företaget från att gå över till 5i Gävle finns ca 1 100 arbetare. 1966 skift, vilket skulle erfordra nyanställ- . tillämpades där vid flertalet avdelning- ning av cirka 100 man. ar fyra veckors driftsstopp för semes- Semesterförläggningen bestäms på ter. Driftsstoppet förlades för några av- hösten. Arbetarna vill helst ha semesdelningar till en sammanhängande pe- tern i juli. Från företagets synpunkt riod i juli och i övrigt med en vecka i är juli månad inte någon riktigt lämplig till och tre veckor tid för anslutning påsken ett driftsstopp, eftersom det är i juli. Vid vissa avdelningar upprätt- svårt att få reparations- och underhållshölls driften hela sommaren och perso- arbeten utförda då. Företaget har haft nalen_ bereddes tre veckors samman- att klara om gesvårigheter problemet hängande semester i olika perioder un- mensam familjesemester.

Fackföreningen: De flesta arbetare Företaget kommer antagligen att utvill ha semester i särskilt då de öka driften genom arbete på lör- och juli, äldre. En viss omsvängning håller dock söndagar innan man på allvar tar upp på att äga rum, och de yngre har ofta frågan om intern semesterspridning. emot att dela semestern för att Arbetstagarorganisationerna: Det inget resa utomlands. Bolagets semesterpre- överväldigande flertalet arbetstagare mier har här haft ganska stor effekt. vill ha semester i juli och motsätter sig ändringar härvidlag. Skulle ändringar vara oundvikliga vill man i andra hand ha semestern under tiden 15/6--15/7.

Borås Wäfveri AB

Företaget: Tillverkningen är uppdelad på tre enheter, spinneri, väveri och be-

Pri pp-Bryggerierna AB

redning. Dessa tre enheter är mycket beroende av varandra och kan icke vara Företaget: Företaget är en typisk sästängda vid olika tider. Lagringsmöj- songindustri med tyngdpunkten av proligheterna är nämligen mycket begrän- duktionen på sommarhalvåret. Hälften sade. Därtill kommer att produktionen av årsproduktionen sker under tiden är i hög grad modebetonad vilket gör maj-augusti. Arbetarna får tre veckors att man vill undvika lagring. F. n. har sammanhängande semester under tiden företaget stängt för semester fyra vec- 15/5-31/8. Den fjärde veckan läggs kor i juli. Stängningsperioden är för ut under annan del av året med i möjlisärskilt med tanke på modevaror- gaste mån jämn spridning över hela lång, na, och bolaget skulle vilja dela semes- denna tid. Vissa premier utgår om viss tern i 3+1, vilket de anställda mot- del av semestern tas ut under vintersätter sig. halvåret. Arbetarna har visat förståelse Experten har blivit av allt större be- för bolagets speciella situation; ett brygtydelse, och företaget skulle därför gär- geri måste naturligen hållas i gång unna vilja semestern mot augusti. der sommaren. Ibland har det dock vaskjuta Ä andra sidan är företaget också leve- rit svårt att få arbetarna att acceptera rantör till den svenska konfektionsin- semester redan i maj. Problemet om gedustrin, som vill börja sin semester i mensam familjesemester är ocksåen anslutning till midsommar. Problemet ständig stötesten. skulle eventuellt kunna lösas genom in- Arbetarna får skriftligen anmäla sina tern semesterspridning, t. ex. genom att önskemål om semester. Semesterförlägglåta endast en del av spinneriet, väve- ningen bestäms i januari-februari. Föriet resp. beredningen ha stängt under retagets möjligheter att ta hänsyn till sommaren. Företaget måste ta hänsyn individuella önskemål är begränsade, till hur de andra industrierna i orten eftersom man inte kan avvara alltför förlägger sin semester. Om företagets många arbetare samtidigt. Vissa arbedriftsstopp avviker från den tid som tare utbildas på olika arbetsuppgifter andra företag tillämpar medför detta en för att kunna tjänstgöra som semestermärkbar extra frånvaro under vikarier. Under sommaren måste extra tydligt tiden för dessa företags semester. Det- personal anställas. Det är ganska svårt ta sammanhänger med att det är myc- att få lämplig sådan personal. Företaket vanligt att man och hustru arbetar get har ganska stor omsättning av pervid olika företag. sonal, vilket gör att en del av arbets- 4--714865

inte har intjänat någon semes- undantag för en kortare tids driftsstopp styrkan ter och därför kan utnyttjas hela som- för reparationer. Företaget beslöt då att maren. subventionera utlandsresor upp till 50 % för att locka arbetarna att ta semester på icke konventionell tid. Försöket slog inte så väl ut, och fackföreningen för-

Kooperavtiva förbundet ( KF ) att man kontanta bi-

klarade, föredrog KF - som har cirka 60000 anställ- drag framför subventioner av resor, efda - har kollektivav- tersom vissa anställda inte kunde utenligt gällande tal rätt att förlägga semestern under nyttja denna förmån. 1963 gavs därför tiden maj-september. Den anställde 500 kronor till den som tog minst två skall ha besked om semesterförläggning- veckors semester under tiden septem- KF har en- Detta av en senast 14 dagar i förväg. ber-april. erbjudande antogs dast inom rätt att en- omkring 30 av de cirka 540 anställda. bageribranschen besluta om delning av semestern. 1966 tillämpades driftsstopp under två sidigt I praktiken låter man de anställda fram- veckor i augusti. Arbetare, som tog seföra önskemål om förläggningen av se- mester utanför sommarmånaderna, fick mestern. 400 kronor i kontant ersättning. Om- 25 % av arbetskraften I detaljhandeln vill KF helst ej för- kring tog hela sesemestern till då för- mestern under tiden september-april, lägga maj-juni, 25 % tog hälften av semestern under den säljningen är god, utan först till juliseptember. De anställda vill dock ej tiden, och 50 % tog hela semestern 11nta semester och ef- der sommaren. anser, att segärna i september, Företaget tersom KF har många kvinnor anställ- mesterspridningen f. n. är ganska god, da i detaljhandeln tenderar det till att och den har också varit av stor ekonobli en koncentration till misk betydelse för företaget. Under juli månad, d. v. s. till industrisemestern. sommaren anställs studerande och pen- Familjerna vill under semestern. sionärer som vikarier. ju hålla ihop Beslut om semesterförläggningen fattas av varje företag för sig. Under semestern anställer man inom detaljhandeln

Statens järnvägar (SJ)

ofta skolungdom som vikarier, vilket fungerar ganska bra. SJ har 55 000-60 000 anställda. De an- Konsum Stockholm kan oftast ej ge ställdas semestrar bestäms genom en de anställda odelad semester under ti- semesterplan, som normalt skall fastden midsommar-början av augusti men ställas före den 1 januari. Målsättningen erbjuder i stället sina anställda att ta inför 1966 års semester var, att semestre veckor under den tiden och den terdagarna skulle läggas ut på plan fjärde veckan på annan tid. I Stockholm under normalt tre perioder under tiden har på senaste tid märkts en viss ten- vecka 5-47, d. v. s. i stort sett februari dens till att folk tar tidig eller sen se- _novemben Om möjligt skulle sommarmester för att fara utomlands. semester omfattande femton vardagar Vid KF:s wallboardfabrik i Karl- tilldelas inom perioden vecka 21--37, holznsbruk i norra Uppland fann fa- d. v. s. ungefär 20 maj-lö september, briksledningen 1962, att man av före- med koncentration mot skolfritid. Dentagsekonomiska skäl var tvungen att na semesterförläggning har kunnat ske hålla produktionen i gång hela året med utan större problem. Genom industrins

koncentration av semestrarna har SJ:s ter under vintermånad, medan de äldanställda kunnat tilldelas allt fördelakti- sta skulle ha sin semester under tiden gare semester, och under 1966 kunde juni-augusti. Vid tilldelandet av scpersonalen i stort sett få en semester- mester skulle tillses, att cirkulation period på två till tre veckor under som- mellan tjänstemännen inom semestermaren. SJ undersöker möjligheterna till grupperna ägde rum. Detta semesterytterligare koncentration av sommar- system har väckt stort missnöje bland semestrarna. de anställda. Det har även försvårat rekrytering av arbetskraft och t. o. m. förorsakat, att anställda slutat. Sedan Postverket överläggningar i semesterfrågan hållits Det finns omkring 47 000 personer an- 1962 med personalorganisationerna, iställda vid postverket, av vilka omkring gångsattes en särskild utredning röran- 6000 sysselsätts vid postbanken. Post- de möjligheterna att generellt förbättra verket har omkring 4000 arbetsplatser bestämmelserna om semestercirkulai landet. 17 000 av de anställda finns i tion. Utredningen har publicerats i Pos- Storstockholm; det råder överhuvudta- tala meddelanden 1965 nr 1. Efter denget en stark koncentration av de an- na utredning har 1947 års anvisningar ställda till storstadsområdena. Indust- modifierats. Man försöker nu väsentligt rins koncentration av semestrarna till i största möjliga mån semesförlägga juli månad gör, att personalen på post- tern till juni-augusti. Poststyrelsen har anstalterna i städerna kan minskas. inte heller något att invända mot att Postverket har däremot inte ansett sig tjänsteman delar upp sin semester, såkunna stänga vissa postanstalter under vitt semestern inte styckas i alltför små sommaren. På typiska semesterorter delar. Den nya semestertilldelningen måste å andra sidan postanstalterna har lett till att så gott som varje anställd tillföras extra personal. Sommartid an- kan få 10--14 semester på somdagars ställs 4-5 000 Skolungdomar som vika- maren. Det har ofta varit svårt att ge rier i distributionen eller på postgirot. kvinnliga anställda denna ledighet på Postverket har för sin del inte något samma tid som den då deras män seintresse av en allmän spridning av se- mestrar. önskemålet om gemensam semestrarna. Detta skulle nämligen för- mester med mannen är mycket starkt svåra strävandena att bereda postver- från den kvinnliga personalens sida, kets egen personal åtminstone någon och frågan är synnerligen känslig och tids semester under sommaren. Det är viktig. semestrarna bestäms lokalt på dock uteslutet, att alla anställda inom arbetsplatserna med ledning av de anpostverket skall kunna få hela semes- ställdas önskemål. Semesterplan skall tern förlagd till sommaren. 1947 utfär- fastställas senast den 15 februari och dades särskilda anvisningar, enligt vilka insänds därefter till postdirektionerna semestern skulle tas ut under tiden feb- för att de skall kunna bedöma vikarieruari-november, De anställda indela- behovet. Definitivt besked om semester des i olika semestergrupper efter lev- skall lämnas såvitt möjligt en månad nadsålder. De yngsta fick ta sin semes- före semesterns början.

KAPITEL 8

Kommitténs

överväganden

nad. Undersökningen omfattade emel- Rådande situation m. m. lertid inte alla grenar av den statliga Av vår statistiska fram- verksamheten. Vidare bör beaktas att undersökning går tydligt, att semestrarna inom indu- semestern ofta är längre i statlig verkstrin under 1965 var starkt koncentre- samhet än inom industrin. Antalet anrade till en kort period under högsom- vända semesterdagar i juli månad kan maren, i huvudsak juli månad. Bilden följaktligen antas vara högre än vad den torde ha varit ungefär densamma 1966 jämförelsevis låga procentsiffran i försoch 1967. Undersökningen omfattade tone kan tyckas ge vid handen. Trots

inte byggnadsverksamheten. Det är detta måste man dock säga, att semes-

emellertid allmänt känt och har be- tersituationen i statlig verksamhet är, kräftats vid våra med sett från semesterspridningssynpunkt, överläggningar arbetsmarknadens parter, att man på betydligt gynnsammare än inom indudetta område avbryter arbetet för se- strin. Vi har ansett oss kunna dra den mester under en sammanhängande fyra- slutsatsen, att några åtgärder för att öka veckorsperiod mitt i sommaren. För- spridningen av semestrarna inom statläggningen av denna period är inte en- lig verksamhet redan av detta skäl f. n. hetlig över hela landet utan växlar inte kan anses pâkallade, åtminstone beroende förhållanden. Bygg- om man bortser från industriell och på lokala nadssemestern brukar anpassas efter liknande verksamhet som staten bedriindustrins semester, och det vanliga är ver i företagsform. Beträffande den att den förläggs något senare än semes- kommunala verksamheten har någon tern för den dominerande industrin på särskild undersökning icke utförts. I orten. Vad beträffar handel, samfärdsel viss mån torde förhållandena här likna och serviceverksamhet av olika slag de statliga, eftersom åtskilliga grenar av torde förhållandena variera, men ten- verksamheten måste hållas i gång året densen att i möjligaste mån koncentrera runt, låt vara med en viss avmattning

semestrarna till en jämförelsevis kort under sommaren. Detta gäller exempel-

period under sommaren är även här vis den kommunala förvaltningen, vatfullt klar. ten-, gas- och elkraftförsörjningen, ren- Vad angår offentlig verksamhet tycks hållningen och sjukvården. Inom underbilden vara något avvikande. Av avtals- visningen ligger verksamheten i stort verkets statistiska undersökning rö- sett nere hela sommaren. Vi anser oss rande de statsanställdas semestrar fram- kunna lämna även den kommunala går bl. a., att endast 30 % av det totala verksamheten därhän i detta sammansemesteruttaget ägde rum under juli må- hang.

om kunde sprida sina fasta företagen

Olägenheter förknippade nized nuvarande

kostnader över längre perioder. Vidare

semesterförläggning är det ofta inte att under

möjligt högsäsongen på en fullbelagd anläggning få Den starka koncentrationen av semest- den service som skulle kunna erbjudas rarna medför av skilda under en något mindre hårt belastad olägenheter Särskilt är de svårig- tid. slag. påtagliga heter som uppstår för turistnäringen. De korta semestersäsongerna och an- Från turisthotellens synpunkt är det i hopningen av folk på semesterorter första hand ett angeläget önskemål att medför att orter med en mycket liten semestrarna i större utsträckning för- fast befolkning måste vara rustade inte läggs till tiden närmast efter midsom- bara med hotell och restauranger utan marhelgen, då det erfarenhetsmässigt också med butiker och olika slag av förekommer en viss svacka i belägg- serviceinrättningar som kan tillgodose Det är emellertid uppenbart, att en mångdubbelt större befolknings beningen. av semestersäsongens hov under en kort period om kanske varje utsträckning är ägnad att medföra fördelar för bara några veckor. längd turistnäringen. Ju längre den period är, Allt detta medför sannolikt vissa oläunder vilken en turistanläggning kan genheter för de semestrande, bl. a. i utnyttjas, desto längre blir också den form av ökade priser. Å andra sidan får period, över vilken de fasta kostnader- man inte förbise, att den stora tillströmna för anläggningen kan fördelas. Blir ningen av semestrande i juli på många perioden mycket kort föreligger allvar- orter har stor ekonomisk betydelse för lig risk för att dessa kostnader över ortsbefolkningen. Det är inte säkert, att huvud taget inte kan täckas. Särskilt ortsbefolkningen och näringslivet på de gäller detta naturligtvis när de fasta typiska semesterorterna vid ökad spridkostnaderna, t. ex. för räntor och av- ning av semestrarna skulle få samma skrivningar på anläggningarna, är stora. ekonomiska utbyte av att sälja varor Som förhållandena nu är, torde det och tjänster till de seinestrande som knappast löna sig för en företagare att f. n. är fallet. Det kan ju t. ex. tänkas, uppföra en ny turistanläggning på en att utlandssemester då skulle bli vanliort, där man inte kan räkna med att få Vi anser det inte möjligt att ta gare. gäster annat än under sommarsäsongen. någon bestämd ställning till om ökad De nya anläggningar som har kommit är önskvärd eller semesterspridning till under senare år har också i huvud- inte från den nu berörda synpunkten. sak varit lokaliserade till sådana delar Semesterkoncentrationen medför en av landet där det är möjligt att hålla del problem för viss offentlig verksamhet. verksamheten i gång under en förhål- Polismakten måste t. ex. förstärkas på landevis lång säsong. semesterorterna liksom även postver- De ekonomiska svårigheter som de kets personal. Postverket har f. ö. att korta medför för turistnä- bemästra ett speciellt problem i samsäsongerna ringen är givetvis till nackdel inte bara band med semestrarna, nämligen efterför denna som sådan och de per- sändning av post. Denna postens verknäring soner som sysselsätts där. Den allmän- samhet har enligt uppgift ökat varje het som utnyttjar anläggningarna drab- år, och misstag förekommer ibland bas också av återverkningar. Priserna beroende på att postverket under somblir högre än vad som skulle behövas, maren måste anställa orutinerad extra-

personal. Semesterperioden medför ock- gets produktion avse varor, som mest så påfrestningar på läkare och sjukhus säljs under viss säsong. Företaget vill i närheten av frekventerade semester- då givetvis inte förlägga tiden för driftsorter. stoppet så att det förkortar försäljnings- För en del år sedan ansåg sig statens säsongen. Dessa skäl för ändrad tid för järnvägar ha stort intresse av att få till driftsstoppen tycks dock i allmänhet stånd ökad spridning av semestrarna. inte på företagarhåll anses ha sådan Situationen har nu i viss mån föränd- tyngd att man är beredd att gå emot rats. Med hänsyn till persontrafiken arbetstagarnas ofta bestämda mycket föreligger inte några önskemål om önskemål att få semester i juli månad. spridning av semestrarna. Däremot Det har många gånger framhållits, att uppstår vissa svårigheter i fråga om den rådande koncentrationen av segodstrafiken. Vi har dock fått det in- mestrarna medför allvarliga olägenhetrycket, att dessa svårigheter inte be- ter från trivselsynpunkt. Den leder till traktas som alltför allvarliga. När det trängsel på badstränder och campinggäller landsvägstrafiken, medför semes- platser, i hotell, vandrarhem, matservetertiden en avsevärd omfördelning av ringar och butiker på de svenska semestrafiken. På vissa vägar kan besvärliga terorterna. Det finns, har det sagts, en stockningar uppstå. Detta är ganska betydande risk för att semestern därframträdande beträffande färjelederna igenom inte ger den rekreation som vamellan Sverige och utlandet, särskilt i rit avsikten. anslutning till de tidpunkter då många För att i någon mån kunna bedöma, semestrar och slutar. Å andra sibörjar hur allvarliga dessa nackdelar är, måste dan blir trafiken också mindre på vägar man ha en uppfattning om hur folk tilloch i orter, som inte besöks i större ut- bringar sin semester. 1962 års fritidsutsträckning av semestrande. Den ökning redning lät genomföra en intervjuunderav den sammanlagda personbilstrafiken sökning, där bl. a. dessa spörsmål besom otvivelaktigt äger rum under se- rördes. år 1963 Undersökningen avsåg mestersäsongen kompenseras i viss mån och omfattade 18-65 åldersgrupperna

av att godstransporterna minskar under år i städer och köpingar med mer än

samma tid. Det tycks inte finnas någon 10000 invånare. Resultatet av undergrund att anta, att olycksfrekvensen i denna del redovisas i utsökningen skulle bli avsevärt mycket lägre, om betänkande »Friluftslivet redningens semestrarna spredsunera över sommari Sverige» del I (SOU 1964: 47 s. 73 ff). månaderna. En spridning av semest- vistades 15- Enligt undersökningen rarna tycks alltså knappast vara av stor 20 % av den vuxna tätortsbefolkningen betydelse för kommunikationsväsendet. utomlands under huvuddelen av sin Vid våra kontakter med arbetsmark- semester. 16 % tillbragte semestern i nadsorganisationer och med enskilda den egna bostaden. Dessa båda kategoföretag har vi fått den uppfattningen rier saknar större intresse i detta samatt man inom en del företag anser sig manhang. Av undersökningsrapporten ha anledning att ändra tiden för semes- framgår vidare, att en fjärdedel av seterstoppen. Företag som säljer en stor mesterfirarna under sin huvudsemester del av sin produktion till utlandet kan bodde hos släkt och vänner. Ungefär vilja förskjuta semesterstoppet mot au- lika många bodde i eget eller hyrt frigusti månad, då semester tas ut i många tidshus. De som tillbringar semestern europeiska länder. Ibland kan företa- i Sverige på detta sätt får väl ofta känna

som semesterkoncentra- semestermånaden är det svenska klimaav den trängsel därav tet. Juli månad anses nog allmänt vara tionen medför. Olägenheterna till den vackraste och varmaste månaden. minskas dock genom de möjligheter rekreation som det huset Detta är dock inte helt riktigt. Sommarostörd egna vädret i vårt land kännetecknas av att och den egna tomten ger. Av undersökatt ungefär försommaren ofta är torr, medan högningen framgår ytterligare eller under sommaren och eftersommaren är mera 13 % bodde i tält husvagn huvuddelen av semestern och ungefär regniga. Antalet soltimmar är vanligen eller De högre i juni än i juli. Åtminstone för lika Inånga på hotell pensionat. dem som vill ägna semestern åt annat som tillbringar sin sommarsemester på detta kommer i allmänhet friluftsliv än bad kan därför en tidig sätt i Sverige semester vara att föredra från klimati särskilt hög grad att utsättas för träng- Temperaturen i vattnet är sel och därmed förknippade olägenhe- synpunkt. ter. Emellertid är det inte att emellertid högre i juli och augusti än i säkert, och eftersom bad enligt fritidsutalla upplever trängseln som något ode- juni, att många är en lat negativt. Det kan tänkas, redningens intervjuundersökning av dem som tillbringar sin semester på utomordentligt vanlig semestersysselsättdetta sätt gör det för att få kontakt med ning, torde denna omständighet väga andra människor. De vill inte komma tungt till förmån för juli eller augusti till utan de attrak- som semestenmånad. Mot talar ett halvbelagt hotell augusti tioner, som kan vid full be- bl. a. de mörka kvällarna. De allt störerbjudas läggning. Många kanske också finner en re grupper som tillbringar sin semester mindre loc- utomlands borde kunna finna det förglest belagd campingplats kande av att en annan tid än än en fullbelagd. På grundval delaktigare välja både i den nyssnämnda intervjuundersökning- högsommaren, då temperaturen en anser vi oss kunna luften och i vattnet kan vara än anta, att trängseln högre i själva verket knappast är något allvar- vad en nordbo finner behagligt. för av de se- Sammanfattningsvis vill vi uttala, att ligt problem majoriteten mestrande. Detta antagande bestyrks flera olägenheter uppkommer som följd också av det faktum, att särskilt arbe- av koncentrationen av semestrarna till

tarna men även tjänstemännen vill ha juli månad. Åtskilliga av dessa olägensemester just i juli månad, trots att de heter kan dock inte betraktas som spevet, att de flesta får sin ciellt allvarliga. Mest påtagliga är oläarbetstagare semester då. Vid våra för turistnäringen, som har överläggningar genheterna med för de starkt av att semestrarna sprids företag och representanter intresse anställda vid dem har vi fått den be- i större utsträckning. Inom vissa branstämda uppfattningen, att det är ett scher och för vissa företag kan företagsstarkt önskemål hos de anställda att få ekonomiska faktorer ibland tala starkt behålla Denna för att semesterspridning införs. Detta julisemestern. inställning kan förklaras annat berörs närmare i följande avsnitt. knappast på något sätt än att de anställda inte upplever trängselproblemet som verkligt allvarligt. Säsongpriserna tycks inte heller

Olika metoder för semesterspridning

avskräcka folk i större utsträckning från att ta julisemester. Om man vill åstadkomma ökad semes- En starkt orsak till att terspridning är olika vägar tänkbara. bidragande månad har blivit den dominerande Man kan sprida semestrarna internt juli

inom ett företag, antingen genom att med påföljd att totalstoppets längd bede anställda delas upp i olika grup- gränsas till två veckor. per som tilldelas var sin semesterperiod semesterspridning internt inom föreeller genom att semestrarna förläggs taget har sedan gammalt förekommit i individuellt och sprids över en längre många verksamhetsgrenar, där det av eller kortare tidrymd. När det gäller olika skäl framstår som uteslutet att företag som tilldelar alla eller flertalet helt lägga ned verksamheten under viss av de anställda gemensam semesteri tid. Som exempel på sådana verksamsamband med driftsstopp kan man hetsgrenar kan nämnas handel, kommutänka sig en spridning av de olika före- nikationer och andra servicenäringar, tagens driftsstopp inbördes. Vare sig ett större delen av den offentliga verksamföretag tillämpar intern semestersprid- heten, kraftproducerande företag samt ning eller ger alla anställda gemensam vissa industrigrenar, särskilt inom födosemester är det möjligt att uppnå en ämnesindustrin. viss semesterspridning genom delning För vissa typer av industriell produkav de anställdas semestrar i två eller tion talar starka tekniska skäl för att flera Vi vill i fortsättningen driftsavbrotten perioder. bör vara så få som möjnärmare behandla dessa olika metoder Här sådana där ligt. åsyftas industrier, för semesterspridning. produktionen sker i en kontinuerlig process som inte kan avbrytas utan kostnader och tekniska svårigheter. Som exempel på sådana industrier kan näm- Intern

semesterspridning

nas pappers- och massafabriker och Den mest utpräglade formen av intern vissa typer av kemisk industri. I vissa semesterspridning skulle vara en jämn speciella anläggningar kan förhållanspridning av semestrarna över hela året. dena vara sådana, att ett driftsstopp En sådan ordning skulle innebära, att inte kan genomföras utan direkt förstöantalet arbetstagare i tjänst relse av materiel, exempelvis på grund ständigt höll sig på samma nivå utan att extra- av att ugnar som begagnas i produktiobehövde anlitas. nen blir förstörda om de kyls av. Inpersonal Ett system av denna typ gäller för driftsarbetarna vid dustriföretag av nu aktuell art tillämpar M0 och Domsjös sulfatfabrik i Husum. regelmässigt kontinuerlig skiftgång, och Även inom statlig verksamhet förekom- det ligger i linje härmed att också förmer spridning av semestrarna över hela söka undvika driftsstopp i samband året. Ett så långt drivet semestersprid- med semestern. ningssystem hör emellertid till undan- Även inom sådana industrigrenar där tagen. Vanligare är att semestrarna ett avbrott i driften inte är förenat med sprids över ett antal veckor under som- några tekniska svårigheter kan det från marhalvåret som t. ex. vid Oxelösunds företagsekonomiska synpunkter finnas järnverk, där arbetsstyrkan delas upp starka skäl, som talar för att man bör i fem grupper, som får semester på undvika driftsstopp i samband med

olika tider. _Vid andra företag begränsas semestern eller åtminstone begränsa

antalet grupper till två eller tre. Vi har stopptiden så mycket som möjligt. Ett också sett exempel på att olika grupper fyra veckor långt driftsstopp innebär delvis har gemensam semester, exempel- att anläggningarna inte kan utnyttjas vis så att av två grupper den ena börjar under denna tid. Under förutsättning sin semester två veckor före den andra att avsättningsmöjligheterna för ett före-

tags produkter är goda kan företagets och så lång tid som fyra veckor behövs lönsamhet i betydande grad förbättras, inte annat än undantagsvis. om produktionssäsongen kan utökas Systemet med översynsarbeten förmed några veckor genom att man und- lagda till semesterperioden är för övrigt viker scmesterstopp. Särskilt gäller det- i och för sig förenat med vissa olägenta när företagets fasta kostnader är heter. När många företag förlägger desstora. Det ekonomiska avbräck ett sa arbeten till samma tid kan det på driftsstopp om fyra veckor medför kan grund av stor efterfrågan från olika för övrigt bli större än vad som direkt håll bli svårt att få lämplig personal för föranleds av produktionsbortfallet un- ändamålet. Vissa leverantörer och serder denna tid. Företaget kan tvingas att viceföretag kanske själva har semester avböja order på grund av att leverans- och kan i så fall inte utnyttjas. Systemet tiden skulle bli längre än kunden kan innebär vidare, att översyn av alla magodta. Vidare kanske man å ena si- skiner kommer att äga rum med i stort dan måste forcera viss verksamhet när- sett 12 månaders mellanrum. Det är

mast före semestern med omfattande emellertid inte alls säkert att just denna

uttag av övertidsarbete, medan man å intervall är den för varje maskin lämpandra sidan inte kan starta verksamhe- ligaste. Vissa maskiner kanske borde ten på alla avsnitt i full omfattning ses över med 8 eller 10 månaders melomedelbart efter semesterperiodens slut. lanrum, medan andra maskiner utan I vissa fall kan stora ekonomiska för- olägenhet kan användas 15 eller 18 mådelar vinnas genom att en begränsad nader mellan översynerna. Ett företag del av företagets produktion hålls i som håller driften i gång under semesgång medan verksamheten i övrigt lig- terperioden har större möjligheter att ger nere. Det kan förhålla sig så, att ka- förlägga översynsarbetena till de tekpaciteten inom en viss sektion av pro- niskt sett lämpligaste tidpunkterna. Föduktionskedjan är begränsad av tek- retaget kan också planera dessa arbeten niska skäl, medan produktionsappara- så, att en fast anställd kår av reparatöten i övrigt är så dimensionerad att rer kan hållas sysselsatt vid företaget. produktionen där utan svårighet skulle Härigenom kan man undvika att anlita kunna intensifieras. Företagets totala utomstående arbetskraft. kapacitet skulle då kunna ökas avsevärt Av det anförda torde att det framgå, genom att driftsstopp undviks på denna från företagsekonomisk synpunkt ofta trånga sektion. finns mycket som talar för att drifts- De olägenheter för företagen som är stopp för semester bör undvikas. Emelförenade med semesterstängningssyste- lertid kan det också föreligga faktorer met har givetvis blivit mer framträdan- som talar i motsatt riktning. Om markde allteftersom semesterns längd har naden är sådan att ett produktionstillökats. Ett kortare driftsstopp under skott inte kan säljas med vinst, bortsommaren kan ofta synas lämpligt, ef- faller givetvis ett starkt motiv för att tersom det ger tillfälle till översyn och undvika driftsstopp. Om det föreligger reparationer på anläggningarna och till brist på arbetskraft så att anläggningens sådana ändringsarbeten som kan be- fulla kapacitet inte kan utnyttjas ens höva utföras i samband med omställ- när alla anställda är i tjänst, kan det ningar av produktionen. I allmänhet vara olämpligt att reducera den tjänstförslår emellertid ett driftsstopp om en görande arbetsstyrkan ytterligare geeller ett par veckor för sådana arbeten, nom att sprida semestrarna. För många

företag kan det vara svårt att underlåta den tid då skolferierna pågår och utdriftsstopp, om inte deras kunder och gör troligen inte någon reserv att räkleverantörer gör likadant. Om leveran- na med i detta sammanhang. Pensionätörerna stänger för semester, kan det rernas villighet att inträda som semesföretag som vill hålla driften i gång tervikarier minskas av att de i så fall nödgas lägga upp större lager än nor- skulle kunna nå upp till sådana inmalt av råvaror eller halvfabrikat. Detta komster att de gick miste om inkomstinnebär att kapital måste bindas i själva prövade pensionsförmåner. I viss mån lagret och nödvändiggör kanske också torde det dock vara möjligt att förmå investeringar i lagerutrymmen. Motsva- exempelvis pensionerade förmän att tillrande gäller om företagets kunder på fälligt rycka in i sina gamla befattgrund av semester inte kan ta emot le- ningar. veranser. Ett system som innebär att Den grupp företagen framför allt anreparations- och översynsarbeten äger litar som semesterersättare är de sturum medan driften i övrigt är i gång derande. För studerande vid olika tekkan också göra det nödvändigt att lägga niska utbildningsanstalter ingår i regel g upp buffertlager på olika punkter i pro- en tids praktik i industriellt arbete som duktionskedjan för att inte produktio- ett led i utbildningen. Vid de tekniska nen i övrigt skall behöva avbrytas, när högskolorna krävs inom flertalet avdelen maskin eller en avdelning tas ur ningar minst sex månaders praktik före drift för reparation och översyn. Praktiken, som delvis avgångsexamen. För ett företag som vill hålla driften kan äga rum före inträdet vid skolan, i gång under tid då en del av arbets- skall i huvudsak vara fullgjord inom styrkan har semester uppstår vidare resp. avdelnings område. I övrigt upppersonaladministrativa problem. Ersät- ställs inte några särskilda krav beträf-

tare måste anskaffas för lediga arbets- fande tjänstgöringens art. Om man räk-

tagare, och i den mån sådana ersättare nar med att den obligatoriska praktiken tas bland den ordinarie delas upp på tre somrar kan antalet personalen måste dessa i sin tur ersättas. Det upp- praktiksökande per år inom denna kastår alltså behov av att tillfälligt an- tegori beräknas uppgå till 6 600 år 1968 ställa extra personal under semester- och cirka 8500 i början av 1970-talet. perioden. Behovet växlar naturligtvis Vid det nya gymnasiets tekniska linje beroende på sådana förhållanden som krävs 12 veckors praktik i företag. i vilken omfattning driften skall upp- Praktiken bör ansluta till valet mellan rätthållas och hur lång tid semestrarna de fyra tillgängliga grenarna mekanik, skall spridas över. En annan faktor som bygg, el och kemi. Den torde normalt påverkar behovet av extra personal är bli förlagd med hälften var till sommarhur stor del av den fasta personalen ferierna efter den andra och den tredje som utgörs av nyanställda, vilka ännu årskursen. Antalet praktiksökande kan inte förvärvat rätt till semester. från 1969 och framåt beräknas till när- I ett samhälle där full mare 11 000 per år. Vid den tekniska sysselsättning råder är man i huvudsak hänvisad till fackskolan slutligen krävs minst 9 måatt rekrytera semestervikarier bland de naders praktik mellan den första och icke yrkesverksamma, t. ex. hemma- den andra årskursen. Här utnyttjas alltfruar, pensionärer och studerande. så ett helt läsår för praktik. Som se- Hemmafruarna torde i allmänhet vara mesterersättare under sommaren torde föga benägna att åta sig arbete under därför fackskoleeleverna inte vara att

räkna med i någon större mån. Syftet möjligheterna att utnyttja denna arbetsmed gymnasie- och fackskoleelevernas kraft. De studerandes användbarhet som praktik vid företag är framför allt att semestervikarier är dock givetvis bege eleven inblick i arbetsförhållandena gränsad av olika skäl. De saknar i alli produktionen och praktiska erfaren- mänhet erfarenhet av liknande arbete heter av arbctarpersonalens uppgifter tidigare. I fråga om dem som är under och tänkesätt. Praktiken bör därför ut- 18 år kan arbetarskyddslagens bestämgöras av s. k. miljöpraktik, som helst melser om minderåriga arbetstagare bör i arbetarbefattning. Prak- medföra vissa problem. Vidare är tillfullgöras tikanten bör delta i egentligt på arbetssökande begränsad till yrkesar- gången bete och inte huvudsakligen placeras på skolferierna. Dessutom varken vill eller hjåilparbetcn. Avsikten är att en ganska bör de studerande ägna hela sina somkraftig styrning av praktiken från sko- marferier åt förvärvsarbete. Detta gör lans sida skall äga rum. Skolan skall att anställningsperioderna blir korta. I godkänna praktikplatsen och ett visst viss mån är det möjligt att förlänga samarbete skall förekomma mellan sko- den säsong under vilken feriearbetanlan och praktikarbetsgivaren. De krav de studerande kan utnyttjas som sesom uppställs från skolans sida synes mestervikarier genom att sådan arbetsi och för sig väl kunna tillgodoses ge- kraft rekryteras från utlandet, där somnom att praktikanten utnyttjas som er- marferierna ofta är förlagda till annan sättare för semesterledig personal. En- tid än i Sverige. ligt uppgift från arbetsförmedlingshåll Vare sig semestervikarierna hämtas kan det stundom vara svårt att placera bland fasta personal eller företagets alla dem som skall fullgöra obligatorisk bland tillfälligt anställda uppstår behov praktik. Med hänsyn härtill kan man av utbildning på det arbete som vikainte ställa alltför krav vid sin rlen skall sköta. Detta medför kostnader stränga granskning av de erbjudna praktikplat- för företaget. Vidare är det svårt att serna! undvika att arbetsresultatet blir både Vid sidan av de praktiksökande finns kvantitativt och kvalitativt sämre när varje år ett stort antal unga studerande arbetet utförs av orutinerad personal. som söker feriearbete. Vid arbetsför- Ingår personalen i arbetslag kan sammedlingarna anmäldes för sommaren arbetet inom laget försvåras om lagets 1966 ungefär 100 000 sådana arbetssö- sammansättning ändras, vilket också kande. En mycket stor del av dessa sök- kan påverka produktionsresultatet i nete industriarbete. Arbetsförmedlingar- gativ riktning. Slutligen medför omplana har, bl. a. på grund av semester- ceringarna administrativt merarbete. stängningssystemets utbredning, myc- Det hittills anförda har rört semesterket svårt att placera dessa arbetssökan- spridningsproblemet sett från företade och brukar inte kunna anvisa mer gens synpunkt. På arbetstagarsidan syän ungefär hälften av dem arbete. Sär- nes inställningen till semesterspridning skilt svårt är det att placera dem som i stort sett vara ganska negativ. Som tiär under 18 år. digare nämnts har vi vid överläggningar Av det nu anförda framgår att det med olika arbetstagargrupper inte fått finns ett kvantitativt mycket betydande utbud av extra arbetskraft under som- 1 En närmare redogörelse i praktikantfrågor lämnas i en stencilerad rapport som en av marmånaderna. En vidgad tillämpning Svenska arbetsgivareföreningen tillsatt praktiav intern semesterspridning skulle öka kantkommitté presenterade i mars 1967.

x för att det skulle föreligga något önskvärt. Eftersom man av rättviseskäl belägg mera utbrett missnöje med den trängsel inte konsekvent kan tilldela föräldrar som blir en följd av semestrarnas kon- med skolbarn semester Linder skollovet centration. Den helt dominerande in- och förlägga övriga anställdas semester ställningen, i synnerhet bland arbetar- till annan tid, blir en semesterspridning na, är att man önskar få hela semestern som går utöver gränserna för skolornas förlagd till en sammanhängande period sommarlov ofrånkomligen förenad med under sommaren, helst i juli. De arbets- olägenheter från den synpunkt som här tagare som nu har en sådan ordning är berörts. benägna att betrakta även ganska obe- I detta kan omnämnas, sammanhang tydliga avvikelser därifrån som mycket att vi i vårt yttrande över skolarhetsväsentliga förändringar till det sämre. tidsutredningens betänkande »Skolans Ett exempel härpå utgör den i kapitel 7 arbetstider» framhållit, att en förlängredovisade inställningen hos medlem- ning av skolåret till 40 veckor med motmar i verkstadskluhben vid L. M. Erics- svarande förkortning av sommarlovet son. En mycket stark majoritet förkla- skulle för företagen att göra det svårare rade ju att även en förhållandevis intern införa semesterspridning. obetydlig ändring av julisemestern var Önskemål från medlemmar av samma Oacceptabel. Å andra sidan är det påfal- att få semester är svåra familj samtidigt lande, att arbetstagarna inom branscher att tillgodose, om man skall tillämpa och vid företag där långtgående semes- Om båda makarna semesterspridning. terspridning faktiskt tillämpas inte be- arbetar inom samma och detta företag traktar denna ordning som någon mer har intern är risken semesterspridning påtaglig nackdel. Kanske förhåller det stor för att makarna tilldelas semester sig så att arbetstagare som saknar er- vid olika tider. Om den ena maken arfarenhet av semesterspridning är be- betar hos en annan och arbetsgivare nägna att överdriva nackdelarna med vid där är tvungen att ta ut sin semester ett sådant system. Den negativa inställ- en bestämd kan det också lätt tidpunkt, ningen på arbetstagarsidan är dock ett inträffa att makarnas semesterperioder faktum som man måste ta hänsyn till inte alls eller bara delvis sammanfaller. _ när man överväger att införa intern Ofta finns väl vissa möjligheter att, semesterspridning. exempelvis genom omflyttningar, till- Bortsett från den allmänna motviljan individuella önskemål rörande godose mot semester på annan tid än den tra- är semesterförläggxiingen. Möjligheterna ditionella möter man när det gäller de dock och åtminstone vid begränsade, anställdas förhållanden framför allt två mera avancerade former av intern seproblem i samband med spridning av mesterspridning torde man inte kunna semestrarna, nämligen skolferiernas för- alla dem som vill ha semestillmötesgå läggning och samordningen mellan olika ter_ samtidigt med sin make. I detta samförvärvsarbetande medlemmar av sam- vill vi påpeka att denna konmanhang ma familj. sekvens av semesterspridningen kan Det är naturligt att föräldrar med göra gifta kvinnor mindre benägna att barn i skolåldern i regel vill ta ut sin söka sig ut i förvärvslivet. semester under tid då skolan har ferier Emellertid har arbetstagarna i en hel för att kunna tillbringa ledigheten till- del fall faktiskt accepterat även mycket sammans med barnen. Att så sker fram- långt gående intern semesterspridning. står även från allmän synpunkt som Ibland har de väl gjort det därför att

der. På vissa håll har man bedömt dem systemet tillämpats i många år och därmedan man igenom fått traditionens helgd, t. ex. som ganska verkningslösa, former verksam- håll ansett att de haft påtaglig inom olika av statlig på andra arbets- effekt. Från arbetsgivarhåll har vidare het. Även i dessa fall har dock ibland fått känning av motstånd påpekats, att arbetsgivaren i och för sig givaren sida. Sålunda har t. ex. har rätt att ensam bestämma tidpunkten från personalens år till av för semesterns förläggning och därför postverket under senare följd an- saknar att ge de anställda särsvårigheter att rekrytera arbetskraft anledning ändra semes- skilda förmåner beroende på hur han sett sig tvingat att söka alla anställda utövar denna bestämmanderätt. Skall terförläggningen så, att

semes- sådana förmåner ges bör de enligt den-

kan få åtminstone en del av till sommarmånaderna. na uppfattning under alla omständighetern förlagd från de anställdas sida mot ter vara begränsade till vad som kan be- Motståndet semestrarna dock traktas som kompensation för de särspridning av tycks vara förhållandevis litet inom de om- skilda kostnader semesterförläggningen fö- för med resebidrag till råden där intern semesterspridning sig, exempelvis tid. Tro- dem som måste fara utomlands för att rekommit under någon längre kunna en till annan årstid än ligen förhåller det sig så, att anställda utnyttja att finna sommaren förlagd semester. vid ett företag är beredda sig i vissa om dessa framstår Intern semesterspridning utgör ett olägenheter, som motiverade av hänsyn till företa- sätt att mer effektivt utnyttja produk-

förhållanden. Som kan tionsapparaten. En sådan effektivisegets exempel för oss kan naturligtvis åstadkommas även nämnas, att Prippbryggerierna ring att de anställda att sätt. Är det t. ex. fråga om ett uppgav, accepterar, på andra ett bryggeri måste vara i gång på som- företag, som inte tillämpar skiftgång,

maren, och därför inte allvarligt mot- torde det många gånger vara lämpligast

sätter för företaget att först gå över till skiftsig semesterspridning. gång, innan man försöker sig på att in- En utväg att intressera arbetstagarna för som föra intern semesterspridning. Frågan semesterspridning prövats på om intern semesterspridning kan med vissa håll är att bevilja dem som får semester under annan tid än sommaren visst fog sägas ingå i problemkomplexet om införande av en mer flexibel arbetssärskilda förmåner. I vissa kollektivav- Det ligger emellertid tal, t. ex. på det statliga området, finns tidsförläggning. utom ramen för vårt uppdrag att beregler som berättigar sådana arbetstaga- På andra håll handla detta spörsmål. re till viss extra ledighet. ekonomiska som- Det material som står till vårt förhar man infört bidrag; har också särskilda semes- fogande visar entydigt, att förutsättliga företag för de anställda. Vidare för att införa intern semesterteranläggningar ningarna resor till utländska se- varierar från företag till förehar man ordnat spridning mesterorter och och även mellan olika branscher. på förmånliga villkor, tag för att Att lösa frågan genom någon form av man har också vidtagit åtgärder ta hand om barn till föräldrar som får centrala rekommendationer anser vi

semester under skolterminerna. Vid vå- helt utsiktslöst. Frågan måste behandlas

ra med lokalt vid företagen. Den enda insats, överläggningar representanter för och har som kan komma i fråga från centralt arbetsgivare arbetstagare olika åsikter framförts om effekten av håll, är att informera om förutsättning-

sådana arna för intern semesterspridning. Efspridningsstimulerande åtgär-

tersoxm frågan är ganska komplicerad, är på annan tid än semestern i övrigt, en det säkerligen av värde, att de undersök- ordning som sedan länge varit tillåten ningar som gjorts blir publicerade. Ge- enligt kollektivavtalen på tjänstemannanom vårt betänkande kommer detta området. Det har vid våra överläggdelvis att ske. Det får antas, att arbets- ningar med företrädare för arbetsmarkmarknads- och branschorganisationer naden anförts, att även inställningen bringar betänkandet till sina medlem- bland arbetarna torde mot gå i riktning mars kännedom. åt- större intresse Några ytterligare för uppdelning av semesgärder i frågan från det allmännas sida tern. Det har sagts, att arbetstagarna anser vi inte vara för när- efter att några påkallade är ha fått pröva på en varande. sammanhängande fyraveckorssemester i allt större kommer att utsträckning kunna konstatera, att de kan få större utbyte av den fjärde veckan, om den

Delning av semestern

förläggs till annan tid. I viss mån är Enligt 10 § semesterlagen skall semes- detta naturligtvis en ekonomisk fråga, tern - med visst - i eftersom undantag utgå en separat semestervecka, om ett sammanhang, om inte överenskom- den skall utnyttjas för rekreation på melse om annan ordning träffats med annan ort, är förenad med särskilda arbetstagaren eller semestertiden över- kostnader. Man har emellertid iakttagit stiger 24 dagar. Under vårt arbete har alltmer ökat intresse exempelvis för en från arbetsgivarhåll flera gånger fram- veckas vintersemester. Föräldrar med hållits, att man skulle vilja ha möjlighet barn i skolan tar ofta ut denna vecka i att förlägga den fjärde semesterveckan samband med skolornas mitterminslov till annan tid än semestern i övrigt. och den tillsammans med tillbringar Härigenom skulle man kunna minska barnen I vissa på någon vintersportort. driftsstoppet på sommaren till tre vec- delar av landet är intresset för ledighet kor, samtidigt som man fick möjlighet vid tiden för stort och älgjakten på att antingen förlägga ett kortare drifts- andra håll vill man gärna ha några dastopp till någon från företagets syn- gars extra ledighet på våren för att göra punkt lämplig tid under den övriga de- i ordning sina båtar. arbetsta- Många len av året, exempelvis i anslutning till gare som har sitt hem på annan ort än

någon helg, eller sprida den återstående t. ex. finländare, vill ha arbetsplatsen, semestern över en så lång period att en längre sammanhängande ledighet vid några allvarligare driftsstörningar inte jul och nyår för besök på hemorten. skulle behöva uppstå. önskemål av sådana som här slag När det gäller frågan om uppdelning nämnts kan tillgodoses genom ett sysav semestern, är inställningen ganska tem med delad semester, åtminstone om olika bland olika arbetstagarkategorier. den semestern kan föröverskjutande Arbetarna är i allmänhet in- efter negativt läggas arbetstagarnas val. Ett såställda till ett sådant system, medan dant förekommer också vid en system tjänstemännen ofta är beredda att godta del Från sida företag. arbetstagarnas det. En orsak härtill torde vara, att torde erinran inte riktas mot en någon tjänstemännen åtminstone tidigare hade ordning, som innebär att den fjärde längre semester än arbetarna och att det veckan efter överenskommelse med den faktiskt kom att bli ganska att enskilde vanligt arbetstagaren kan förläggas till le fick ut en mindre del av sin semester annan tid än semestern i övrigt och att

sålunda får välja mester sent, eftersom man därigenom arbetstagarna själva mellan delad och odelad semester. Även uppnår bättre överensstämmelse med

en rätt för arbetsgivaren att besluta om semesterförhållandena på de utländska av semestern i exempelvis Inarknaderna. Företag, vilkas produkter uppdelning 3 veckor + 1 vecka torde ofta godtas, i säljs direkt till allmänheten, har anledfall om den överskjutande delen ning att ta hänsyn till säsongmässiga varje kan efter individuella önske- växlingar i efterfrågan. Sålunda är bilförläggas mål. industrin intresserad av sen semester, Socialmedicinska skäl torde i viss eftersom våren och försommaren utgör mån tala för att den semester- goda försäljningssäsonger. Motsvarande fjärde veckan förläggs till annan del av året gäller i än högre grad sådana produkter än huvudsemestern. För skulle som lantbruksmaskiner. För konfekmånga det vara om den tionsindustrin är det av vikt att starta antagligen nyttigt, semesterveckan förlades till vår- verksamheten tidigt efter semestern för fjärde vintern, då behovet av vila och rekrea- att tillräckliga mängder av varor skall tion är särskilt stort. kunna levereras inför den efterfrågeök- En sådan delning av semestern skul- ning som uppstår när höstsäsongen börle innefatta en form av jar i september. Företag som levererar otvivelaktigt sina produkter till andra industrier är semesterspridning. Enligt gällande lagär detta emellertid en förhand- beroende av hur dessa förlägger sina stiftning semestrar. Om konfektionsindustrin förlingsfråga och enligt våra direktiv skall om sin semester kan de delar vi utgå från semesterlagens regler lägger tidigt, veckors semes- av textilindustrin som tillhandahåller fyra sammanhängande ter. Vi har emellertid ansett oss böra tyger till konfektionsfabrikerna få anframföra att förlägga sin semester ännu vissa synpunkter på frågan. ledning något tidigare. Företag som tillverkar

byggnadsmateriel av olika slag kan behöva förlägga sin semester så tidigt, att

Spridning av driftsstoppen

produktionen är i gång innan byggnadsverksamheten startar på nytt efter se- Vid de företag där semestern förläggs mesteruppehållet. Som exempel på en till en gemensam period för huvuddelen bransch, där förhållanden som har samav arbetsstyrkan i samband med driftsde anställda band med råvaruförsörjningen påverstopp är det av hänsyn till kar semesterförläggningen kan nämnas knappast tänkbart att förlägga denna konservindustrin, vilken har att anpasperiod till annan årstid än sommaren. sa sig till tiderna för exempelvis grön- Enligt 10 § semesterlagen bör också inte saksskörden och sillfisket. semestern, om arbetstagaren begär såvitt till som- Företag som tillhör samma koncern annat, möjligt förläggas martid. Inom denna ram kan emellertid önskar i regel förlägga sin semester ofta och likartade till samma tid, även om det inte föreföretagsekonomiska faktorer anvisa viss period som särskilt ligger sådant samband i produktionshänseende mellan koncernföretagen att lämplig. Bland faktorer av nu nämnt slag är i samordning är nödvändig på grund första hand att nämna förhållandet till därav. Från koncernledningens synkunder och leverantörer. som punkt är det givetvis administrativt för- Företag för export har som tidigare delaktigt att ha de olika koncernföreproducerar nämnts intresse av att förlägga sin se- tagens driftsstopp enhetligt förlagda.

Vi har fått den uppfattningen att så- rier, detaljhandelsföretag och hantverdana samband mellan leverantörer och kare. De får ju minskat underlag för kunder och mellan olika koncernföre- sin verksamhet när ett stort industritag som här berörts år utomordentligt företag ställer in driften och dess anvanliga och betydelsefulla. Vissa större ställda lämnar orten. För sådana föreföretag kan genom sin förläggning av tag blir därför det stora företagets sesemesterstoppet påverka semesterns för- mesteruppehåll en från ekonomisk synläggning för ett mycket betydande an- punkt lämplig tid för förläggningen av tal andra företag på flera olika orter de anställdas semestrar. i landet. Som ett belysande kan exempel Förläggningen av ett driftsstopp kan nämnas Volvo. Volvokoncernen har to- också av ekonomiska faktopåverkas talt närmare 25 000 anställda på en rad rer som inte har särskilt samnågot olika orter. Koncernföretagen är i be- band med andra Som ett exemföretag. tydande utsträckning knutna till var- kan nämnas att man när det pel härpå andra i fråga om produktionen, fram- att bestämma semestertider vid gäller för allt som underleverantörer till bil- Götaverken anser se till, att sig böra fabrikerna i göteborgsområdet. Viss del semestern inte börjar vid en tidpunkt av de olika företagens produktion sak- då ett fartyg är i det närmaste färdigt nar dock samband med koncernens för leverans. Med hänsyn till det stora övriga verksamhet. Till Volvo är som som är investerat i en sådan kapital underleverantörer och återförsäljare produkt föredrar man att avsluta utknutna företag med ungefär lika många så att fartyget kan lerustningsarbetet, anställda som koncernen. Åtminstone de vereras före Det är semesteruppehållet. av företag som levererar huvud- att semesterförläggningen även

dessa_ möjligt

delen av sin produktion till Volvo kan för andra företag som producerar myci praktiken _- av det mycket ket stora och varor på grund dyrbara kan påexakt samordnade produktionsprogram- verkas av liknande

bedömningar. Dland

met _- sitt drifts- andra faktorer som kan knappast förlägga påverka valet stopp till annan tid än detta företag. av tidpunkt för ett driftsstopp kan näm- Resultatet av de olika bindningar som nas större vilka ombyggnadsarbeten, sålunda föreligger blir att den semes- bör placeras in vid en viss tidpunkt av tertid som bestäms för de mellan 5 000 till hänsyn produktionens planering, och 6 000 anställda vid Volvos fabriker samt maskinhaverier och andra olycksi göteborgsområdet faktiskt kommer händelser som gör fortsatt drift omöjlig att på avgörande sätt påverka semes- för en längre tid. tern för flerdubbla antalet arbetstagare kan att Sammanfattningsvis sägas, i andra delar av landet. olika faktorer av företagsekonomisk och Då ett stort företag som är domine- liknande art mycket ofta leder till att rande på sin ort beslutar om tid för en viss tidpunkt framstår som den för semesterstängning påverkar detta ofta företaget lämpligaste, när det gäller fören hel del mindre företag på orten, läggningen av ett driftsstopp för semesäven sådana som inte har affärsförbin- ter. Däremot torde det vara svårt att delser direkt med det stora företaget. leta fram några sådana skäl, som talar Detta gäller särskilt företag som har för att ett företag som led i en plan till ändamål att tillhandahålla service omfattande flera företag förlägger sitt av olika slag antingen åt andra företag driftsstopp till olika tider olika år eneller åt allmänheten, exempelvis åke- ligt ett visst periodiskt system.

Vad beträffar arbetstagarnas inställ- stopp på olika tider måste, om den skall till valet av tid för semesterstop- ha förutsättningar att kunna genomning pet kan vi i huvudsak hänvisa till vad föras, ta hänsyn till dylika faktorer. som har anförts i avsnittet om intern Såsom framgår av det föregående ta- De anställda vill i lar beträffande vissa företag företagsekosemesterspridning. till nomiska skäl för att semestern - alldeallmänhet ha semestern förlagd juli månad. Under alla omständigheter tor- les bortsett från hur andra företag görde det av hänsyn till dem som har barn förläggs till en viss del av sommaren. i skolåldern vara mycket svårt att för- Dessa företags val av semesterperiod lägga ett semesterstopp till tid som lig- kan påverka andra företag, som är bundger utanför skolornas sommarlov. Hän- na till dem i egenskap av exempelvis synen till de familjer där båda makarna underleverantörer. Alla nu åsyftade har förvärvsarbete talar för att man bör företag bör undantas från tillämpningssträva efter att förlägga driftsstoppen området för en semesterspridningsplan, vid de företag som är belägna som går ut på att semestrarna skall förenhetligt på samma ort. En sådan strävan kan, läggas till olika tider olika år. Undantag såsom framgår av vad tidigare anförts, måste också göras för de företag, som är komma i konflikt med företagsekono- belägna på samma ort som åtminstone miska intressen, eftersom vissa företag mera betydande företag, vilka på detta på grund av exempelvis koncernbind- sätt är bundna till viss semesterperiod. eller kundförhållanden kan 11a in- Det finns anledning att befara, att de ning tresse av sen semester, medan för andra undantag som sålunda måste göras komliknande synpunkter kan tala mer att bli mycket omfattande, särskilt företag för att semestern bör förläggas tidigt. som man i stort sett torde få godta Även dessa företag tvingas emellertid företagens egen bedömning. Ett företag ofta av hänsyn till de anställda att ge som av företagsekonomiska skäl anser avkall på sina Önskemål om förlägg- sig förhindrat att delta i en semesterning av semestern. Behovet av samord- spridningsplan av åsyftad innebörd ning olika företag emellan framträder torde nämligen avstå från att delta däri, särskilt starkt på orter, där det finns även om goda skäl skulle kunna anföras ett stort antal förvärvsarbetande kvin- för motsatt bedömning. nor. Ett belysande exempel på en så- Om man skall göra upp en semesterdan ort är Borås, där en spridning av spridningsplan för de företag som står driftsstoppen mellan olika industrier kvar efter det att vissa företag uteuppgivits medföra betydande extra slutits av nyss berörda skäl, blir det frånvaro bland de gifta arbetstagarna. närmast fråga om att dela upp företa- Ett försök att sprida företagens se- gen i grupper, som skall tilldelas olika mesterstopp sinsemellan genomfördes i semesterperioder. Vid denna uppdelbörjan av 1950-talet inom Svenska ar- ning måste olika faktorer beaktas. Ett betsgivareföreningens område. Detta företag som levererar huvuddelen av sin försök misslyckades emellertid. En vä- produktion till ett visst annat företag sentlig orsak härtill torde ha varit, att bör normalt placeras i samma grupp systemet inte tog hänsyn till de före- som detta. Likaså bör företag som tillfaktorer s0n1 bestäm- hör samma koncern i möjligaste mån tagsekonomiska mer vilken semestertid som är lämp- hänföras till samma grupp. Vidare bör ligast för det enskilda företaget. En i regel alla företag på en ort eller inom plan för fördelning av företagens drifts- ett distrikt sammanföras i en grupp. Det 5--714865

är dock inte säkert att detta skall gälla centralt håll i angelägenheter, som bättäven mycket stora distrikt som exem- re kunde lösas genom överläggningar pelvis stockholms- och jgöteborgsområ- på lokalt plan, och att detta skulle meddena. De skäl som talar för att företag föra obenägenhet att rätta sig efter plapå en ort bör förlägga sin semester till nen. Vi anser oss med hänsyn till det nu samma tid, nämligen hänsyn till familjer anförda inte kunna rekommendera, att med flera förvärvsarbetande medlem- semesterspridningsproblemet angrips på mar och till servicenäringarna på orten, detta sätt. är inte tillämpliga i lika hög grad på I detta sammanhang kan också påsådana områden som på mindre orter. pekas, att problemet om spridning av Rent allmänt ter sig också en ordning semesterstoppen ägnats uppmärksamhet som innebär, att i princip alla arbets- på flera håll utomlands. Såvitt vi har tagare i Stockholm resp. Göteborg skall kunnat finna, tycks de ansträngningar ha semester samtidigt, knappast som som gjorts för att öka denna spridning uttryck för någon mera genomtänkt i varje fall inte ha lett till några mera semesterspridning. avsevärda framgångar. De erfarenheter Av det nu anförda torde framgå, att som gjorts i Danmark och i Norge pekar det kräver åtskilligt arbete och mycket tvärtom på att ingripanden från det komplicerade undersökningar att upp- allmännas sida genom direktiv eller rådrätta en semesterspridningsplan, som givning från någon central myndighet med fog kan göra anspråk på att kunna för att sprida semestrarna inte kan följas av så gott som alla företag den antas leda till framgång. omfattar. Härtill kommer, att flera av Vi har övervägt om det inte skulle de faktorer som påverkar planens ut- vara möjligt att uppnå praktiskt betyformning är av den beskaffenheten att delsefulla resultat på enklare sätt genom de kan ändras snabbt. En en gång upp- att inskränka sig till att försöka få till rättad plan måste därför kontinuerligt stånd en överenskommelse om spridses över mot bakgrund av utvecklingen, ning av driftsstoppen mellan ett besärskilt med avseende på bindningar gränsat antal mycket stora företag. De olika företag emellan. Om så ej sker kan stora företagen väger tungt i detta samen ursprungligen väl avpassad semes- manhang redan genom sitt stora antal terspridningsplan redan efter några år anställda. Härtill kommer, att ett stort visa sig olämplig för många företag. företags semester har avgörande infly- Även om det rent teoretiskt skulle tande på semesterns förläggning för en vara möjligt att upprätta och vidmakt- mångfald andra företag, som tillhör hålla en allmän semesterspridningsplan, samma koncern eller som är undersom i så stor tar leverantörer till det stora utsträckning hänsyn företaget till alla berättigade önskemål att den särskilt om detta ligger långt fram i utan skulle kun- - eller som är beegentliga olägenheter produktionskedjan na följas av praktiskt taget alla berörda lägna på samma ort som detta eller nåföretag, synes det oss uppenbart, att de got av de företag som är knutna till fördelar en sådan plan skulle med- det. Om man kunde sprida semestrarna föra inte skulle uppväga det arbete som mellan ett litet antal stora företag, planen skulle kräva. Det kan för övrigt skulle därför detta få till praktiskt reinte uteslutas, att planen av vissa före- sultat en semesterspridning som betag och arbetstagargrupper skulle upp- rörde ett avsevärt antal arbetstagare. En fattas som ett oberättigat intrång från sådan plan skulle kunna ta med även

som av särskilda skäl behöver verksamheten skulle leda till positiva företag, ha sin semester förlagd till samma tid resultat efter vårt bedömande är mycskulle då tillde- ket har vi inte ansett oss böra varje år. Dessa företag ringa las denna år och antingen föreslå någon sådan verksamhet. Vi vill period varje »kvittas» mot andra för vilka emellertid påpeka, att det kan finnas företag, semestern alltid förlades till viss annan möjlighet att inom vissa regioner åstadtid, eller beaktas sätt när sprid- komma semesterspridningssystem av på annat detta slag genom samarbete mellan två ningsplanen gjordes upp. Även mot ett system av nu skisserad eller flera företag, men anser att detta art kan emellertid invänd- lämpligen bör bero av lokala initiativ. allvarliga riktas. Det är till en På skäl som nu har anförts anser vi ningar början hur många av de stora företagen oss inte kunna göra några särskilda ovisst, som har att för- rekommendationer beträffande spridverkligen möjlighet lägga sin semester till vilken del av ning av företagens driftsstopp.

sommaren som helst. Några ekonomiska skäl för företagen att följa en plan av

skisserad innebörd kan inte åberopas. Sammanfattning och slutsatser

Även om företagen själva skulle visa och vara beredda att lo- Den särskilt inom industrin rådande samarbetsvilja följa planen, är det osäkert hur de starka koncentrationen av semestrarna jalt anställda skulle ställa Om dessa till en kort period under sommaren, sig. framför önskemål om annan semester- framför allt juli månad, är förenad kan det vara svårt för med vissa nackdelar. Det skulle från förläggning, att uteslutande mot flera vara önskvärt att få företaget av lojalitet synpunkter den uppgjorda planen vägra att till- till stånd ökad spridning av semestrardessa önskemål. skul- na. Särskilt skulle detta vara av värde mötesgå Systemet le alltså bli mycket sårbart. Vidare tor- för turistnäringen. de det inte kunna undvikas, att ett Vi har under vårt arbete ansett oss särskilt måste för att ad- kunna spåra vissa tendenser i riktning organ skapas ministrera systemet, låt vara att detta mot ökad spridning av semestrarna. organ kan få tämligen blygsam organisa- Systemet med intern semesterspridtion. - ning, som sedan länge har tillämpats i vi har haft med vissa i livsme- De överläggningar branscher, exempelvis vissa och deras anställda har dels- och massaindustrin, har visat sig företag att förut- vara föremål för starkt intresse även ingett oss den uppfattningen för att ett semestersprid- inom andra branscher. På flera håll sättningarna av nu berört skulle har man under senare år gått över till

ningssystem slag

kunna genomföras är små. Denna upp- någon form av intern semesterspridframför På andra håll överväger man ändfattning bygger allt på det mot- ning. stånd mot semesterspridning som finns ringar i denna riktning. Ett system med Något bestämt ut- intern semesterspridning är ofta ägnat på arhetstagarsidan. talande i saken kan dock inte att förbättra en anläggnings lönsamhet. givetvis i prakti- I sådana fall kan det ligga i arbetsgöras utan att systemet prövats ken. En försöksverksamhet skulle emel- givares och arbetstagares gemensamma lertid kräva omfattande undersökningar intresse att sprida semestrarna internt och Med hänsyn och att övervinna det motstånd mot en noggrann planering. härtill och till att utsikterna för att sådan ordning som kan finnas på ar-

betstagarsidan. Vi har fått det bestäm- Resultatet härav blir en kraftig konda intrycket att utvecklingen, huvud- centration av semestrarna. För att motsakligen på grund av de företagsekono- verka denna koncentration skulle man miska faktorernas inverkan, går mot behöva en plan för spridning av förevidgad tillämpning av intern semester- tagens driftsstopp inbördes. Det är spridning. emellertid på grund av den mängd olika Även om systemet med intern semes- faktorer, som man måste ta hänsyn till, terspridning vinner terräng, måste man tveksamt om det över huvud är möjligt dock räkna med att under överskådlig att utarbeta en funktionsduglig sådan tid framåt flertalet industriföretag kom- plan. Vi har i vart fall inte funnit, att mer att tillämpa gemensam semester de skäl som talar för ökad spridning av i samband med driftsstopp. Ett så långt semestrarna är tillräckligt starka för driftsstopp som fyra veckor bedöms dock att motivera det komplicerade fortfrån företagsekonomiska synpunkter i och de inlöpande planeringsarbete allmänhet som olämpligt, och företagen grepp i företagens bestämmanderätt har därför intresse av att förkorta den- som en sådan skulle kräva. plan na tid. Detta kan ske genom att över- Ett väsentligt hinder mot semesterenskommelse träffas kollektivt eller in- spridning utgörs av arbetstagarnas egen dividuellt om delning av semestern, av dem vill ha inställning. Majoriteten exempelvis så att en vecka förläggs till sin semester under högsommaren, trots annan tid än semestern i övrigt. Sådana de olägenheter som är förenade med överenskommelser är redan nu ganska den starka koncentrationen av semestvanliga, och vi har också här fått den rar till denna tid. Visserligen finns det uppfattningen att det pågår en utveck- utan tvivel många arbetstagare som ling mot ökad användning av sådana gärna skulle se att deras semester försystem för Litläggningen av semestrarna. lades till annan tid. Eftersom företa- Om den fjärde semesterveckan bryts ut gens möjligheter att ta hänsyn till inoch förläggs till annan årstid än som- dividuella önskemål i regel är begränmaren, innebär detta givetvis att kon- sade, kommer dock majoritetens inställcentrationen av semestrarna till denna ning att få avgörande betydelse. årstid minskar. Möjligen kan den allmänna förkärle- När det gäller att bestämma tiden för ken för semester i juli månad i viss ett driftsstopp för semester blir det för mån sägas vara irrationell och bottna arbetsgivaren ofta fråga om att göra i slentriantänkande. Den gör det dock en avvägning mellan å ena sidan fak- svårt att under hänvisning till de setorer av företagsekonomisk art, exem- mestrandes egna intressen genomföra pelvis marknadsförhållanden, och å åtgärder för en mera kraftig spridning andra sidan de anställdas önskemål. av semestrarna. Härför torde krävas Vi har funnit att, om företagen enbart att den allmänna attityden till frågan skulle beakta de renodlat företags- om den lämpligaste semestertiden ändekonomiska faktorerna, en inte oväsent- ras. Det är en naturlig uppgift för turistlig spridning av driftsstoppen ofta skulle näringens organisationer att genom uppkomma. Eftersom de anställda i all- upplysningsverksamhet av olika slag mänhet är inriktade på semester i juli verka för en sådan ändring. Vi anser leder emellertid avvägningen nästan all- däremot inte att det finns tillräckliga tid till att driftsstoppet till sin huvud- skäl för det allmänna att direkt engasakliga del förläggs till denna månad. gera sig i verksamhet med detta syfte.

Kampanjer av sådant slag torde, 01n nas som de centrala organisationernas

de skall få avsedd effekt, behöva be- att påverka denna utveckmöjligheter drivas med en viss intensitet och, fram- ling, med hänsyn till den betydelse 10för allt, med jämna mellan- kala förhållanden har i sammanhanget, upprepas rum. praktiskt sett är mycket små samt anser vi oss kun- att de skäl som i övrigt talar för ökad Sammanfattningsvis na konstatera, att en viss utveckling, semesterspridning inte har tillräcklig framför allt av företagsekono- tyngd för att motivera att det allmänna betingad miska faktorer, mot användning vare sig direkt eller genom rekommenpågår av semesterförläggningssystem som in- dationer till arbetsmarknadens parter nebär ökad allmän av semest- försöker åstadkomma styrning av sespridning rarna, att emellertid såväl det allmän- mestrarnas förläggning.

BILAGA l

Industrins 1965

semesterförläggning

Rapport från Svenska arbetsgivareföreningens statistiska byrå

På uppdrag av 1964 års kommitté gruvindustri för semesterspridning har Svenska ar- metall- och Verkstadsindustri betsgivareföreningens statistiska byrå jord- och stenindustri gjort en utredning om semesterförlägg- träindustri ningen 1965. Undersökningen har be- massa- och pappersindustri rört de till föreningen anslutna företag, grafisk industri som är att hänföra till egentlig industri. livsmedelsindustri Bland de frågor, som upptagits till be- dryckesvaru- (och tobaks)industri handling, kan nämnas: hur semestern textil- och sömnadsindustri är förlagd, med uppdelning på arbetare läder-, hår- och gummivaruindustri resp. tjänstemän inkl. arbetsledare; i kemisk och kemisk-teknisk industri vilken utsträckning som driftsstopp Utanför undersökningen faller sålunförekommer; de huvudsakliga skälen da bl.a. byggnads- och anläggningstill den aktuella semesterförläggningen; verksamhet. om företaget eller de anställda övervägt I avsikt att erhålla ett mer lättarbetat ändringar 1966 samt vilka möjligheter statistikmaterial har utredningen uppsom föreligger att förlägga semestern lagts som en samplingsundersökning. till annan än nu konventionell tid, dvs. Ur föreningens företagsregister har huvudsakligen under juli månad. - vad gäller de arbetsgivareförbund, vilkas medlemmar branschmässigt är att hänföra till den egentliga industrin och tre

Uppläggning omfattning uttagits företagsgrupper, nämligen

1. företag med minst 201 anställda Undersökningen avser förhållandena 1965 - och i vissa även 2. företag med 101-200 anställda avseenden 3. företag med 11-100 anställda 1966 - vid de till Svenska arbetsgivare-

föreningen anslutna företag, som är att Med anställda avses här summan av

hänföra till egentlig industri. arbetare +tjänstemän inkl. arbetsleda- Med egentlig industri avses i princip re. de branscher, som ingår i den officiella Företag med 10 anställda och därav Statistiska centralbyrån utarbetade under ingick ej i undersökningen. industri- resp. lönestatistiken. Defini- Inom den första företagsgruppen (201 erat i anslutning till den officiella ter- anställda och däröver) har blanketter minologin innebär detta, att utredning- utsänts till samtliga företag. Vad gäller en avser förhållandena inom följande de två andra grupperna har urval gjorts branscher: på så sätt, att vart tredje resp. vart tion-

blan- -- kan nämnas, att antalet arde företag erhållit motsvarande ej ingår

betare i föreningens arbetarlönestatistik kettmaterial.

företa- till 550 000-560 000 år Till vart och ett av de uttagna har uppskattats

utsändes un- 1965. Då antalet arbetare i semesterutgen inom de tre grupperna

var till något mer än der juni 1965 blanketter avseende redningen uppgår

500 000, kan representativiteten uppoch en av dessa företags arbetsplatser.

härav att ett skattas till drygt 90 %. Innebörden är, företag,

lämnar Utanför undersökningen faller de som endast har en arbetsplats,

som inte tillhör Svenska arbetsuppgift för detta arbetsställe. Ett företag företag

som huvudsakligen stat- (delägare enligt den terminologi givareföreningen,

och företag. Som ett används inom Svenska arbetsgivare- liga kooperativa

mått härav kan nämnas, föreningen) däremot som har två eller på betydelsen

att SAF:s lönestatistik brukar svara för flera arbetsplatser, avger lika många

fristående som antalet arbets- ej fullt 90 % av det uppgiftsmaterial, rapporter den statliga, officiella lönestatiplatser. varpå

I tablån nedan statistikmassan stiken baseras. anges

med fördelning på de tre företagsgrup-

i fråga o1n de företag, som inkom-

perna Efterfrågade uppgifter

mit med redovisning. För de grupper,

redovisas dels de Vid av de blanketter där urval tillämpats, uppläggningen

som utsänts till företagen, anslogs relaursprungliga siffrorna, dels de uppräk-

tivt mycket utrymme till kartläggning nade.

i tablån av sättet och omfattningen av det fak- Som framgår av summaraden

baseras (i tiska semesteruttaget 1965. Med uppdelundersökningen uppräknat

inkl. skick vad gäller den andra och tredje ning på arbetare resp. tjänstemän

avseen- arbetsledare ombads företagen att dels företagsgruppen) på rapporter

de 5600Vföretagsenheter (dvs. arbets- fördela personalstyrkan på olika grup-

med inalles 501000 arbetare per efter typ av semesterförläggning, platser)

inkl. arbetsleda- dels för varje sådan grupp ange datum och 187 000 tjänstemän

ett förhållandevis antal för första Vid re. Endast ringa resp. sista semesterdagen.

delad semester (t. ex. 3 + 1 vecka, 1 + 3 företag har ej inkommit med uppgifter.

Som vid av veckor eller 2 + 2 veckor) skulle datumbakgrund bedömningen

-- lämnas för var och en av seundersökningens representativitet uppgifter

varvid dock bör till att mesterperioderna. För arbetstagargruphänsyn tagas

och därunder vilkas semestrar spreds över hela företag med 10 anställda per,

Antal

.. . Företagsgrupp

tlaâljáåâårâäzxâl

företagsenheter arbetare

1 735 369 316 135 645 Företag med minst 201 anställda . . . . . . . Företag med 101-200 anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 211 14 330 4 784 ursprungligt 633 42 990 14 352 uppräknat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Företag med 11-100 anställda . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 322 8 878 3 718 ursprungligt 3 220 88 780 37 180 uppräknat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 588 501 086 187 177 I allt: uppräknat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

året, behövde datumuppgifter inte läm- gällande förhållandena med avseende nas. Detsamma gällde strösemester, var- på arbetsmarknadssituation, konjunkmed åsyftades sådana fall där den an- turläge samt kunder och leverantörer ställdes semester var uppdelad på ett ombads företagen att ange, om semesflertal kortare perioder under året. terperioden skulle kunna till förläggas I fråga 2 på blanketten ombads före- annan än nu konventionell tid, dvs. tagen att redovisa, vid vilka tider drifts- huvudsakligen under juli månad. Svastopp ägt rum i samband med semes- ren på denna fråga bör bedömas som tern, samt att genom kryssmarkering relativt osäkra. ange, i vilken utsträckning tiden hade Vid bearbetningen av uppgifterna använts för reparations-, översyns- eller uppdelades materialet indupå följande dylika arbeten samt om de nämnda ar- strigrupper: betena skulle ha kunnat utföras under gruvindustri tid då företaget var i verksamhet. järn-, stål- och metallverk Driftsstopp, som ej hade samband med Verkstadsindustri

semestertid: skulle däremot ej redovisas. jord- och stenindustri

Beträffande de avgörande skälen till träindustri

resp. arbetsplats semesterförlâggning massa- och pappersindustri

1965 uppställdes följande svarsalterna- pappersvaru- och grafisk industri

tiv: livsmedels- och dryckesvaruindustri behov av driftsstopp för reparation, textilindustri översyn eller liknande konfektionsindustri säsongvariationer i tillverkningen el- läderindustri ler försäljningen gnmmi-, kemisk och kemisk-teknisk hänsyn till leverantörer industri till kunder Denna hänsyn uppdelning har gjorts med ledhänsyn till andra företag på orten ning av de i SAF:s företagsregister inönskemål från anställda satta koderna över industrigrupp och annan anledning -bransch, vilka i sin tur på grundats Det ligger i sakens natur att svaren den statliga lönestatistikens indelning på denna fråga bör bedömas som rela- av företagen efter produktionsinrikttivt osäkra. I många fall har företagen ning. ej angett endast ett utan flera alternativ Delvis avviker denna branschgruppesom samtidigt avgörande. från den som tillämpas i den offiring I svaren på fråga 4 i blanketten skulle ciella industristatistiken (se sid. 70). företagen söka precisera om företaget Sålunda har gummiindustrin sammanövervägt ändrad semesterförläggning, förts med kemisk och kemisk-teknisk eller om de anställda (med uppdelning industri. härtill är, att Anledningen på arbetare resp. tjänstemän inkl. arbets- kommittén bedömt det som värdefullt ledare) uttryckt önskemål om ändrad att erhålla viss anknytning till den föresemester/förläggning. I båda fallen skulle fintliga organisationsuppdelningen på svaren avse förhållandena 1966 eller och arbetsgivar- arbetstagarsidan. följande år. Härutöver kan påpekas att grupperna Som sista punkt på blanketten upp- i ovanstående delvis uppställning getts togs även en fråga om det skulle vara annan beteckning än motsvarande på möjligt att öka semesterspridningen. sid. 70 utan att någon innehållsmässig Med utgångspunkt från de under 1965 skillnad förefinns. Som kan exempel

nämnas att grupperna järn-, stål- och sjöbaden, Sollentuna, Stocksund, Täby, metallverk samt Verkstadsindustri till- B00, Huddinge och Järfälla samt Uppsammans helt svarar mot den på sid. 70 sala och Södertälje. angivna gruppen metall- och verkstads- Göteborgsområdet: industri. De företag inom den officiella Göteborg, Mölndal, Råda, Torslanda, industrigruppen dryckesvaru- och to- Tuve och Partille. baksindustri som ingår i undersök- Öresundsområdet: - dvs. och därtill Landskrona, Lund, Malningen bryggerier Hälsingborg, hörande vatten- och läskedrycksfabri- mö och Trelleborg. ker - har sammanförts med livsmedels- övriga städer med mer än 35 000 industrin. invånare: I tablån nedan redovisas statistik- Borås, Eskilstuna, Gävle, Halmstad, materialet (i uppräknat skick) med Jönköping, Karlskoga, Karlstad, Linkösom ping, Norrköping, Sundsvall, Trollhätfördelning på de industrigrupper, angivits i det föregående. tan, Uddevalla, Västerås och Örebro. I anslutning till tablåns uppgifter om Riket i övrigt. antal arbetare och tjänstemän inkl. ar- I anslutning till ovanstående ortsinbetsledare kan nämnas, att siffrorna är delning kan nämnas, att specificeringsavrundade till hundratal. Då varje möjligheterna begränsats genom de »post» i tabellen avrundats för sig, uppdelningar, som i annat syfte föreöverensstämmer summan av två avrun- legat vid uppläggningen och bearbetdade antalsuppgifter ej alltid med mot- ningen av uppgifterna på SAF:s föresvarande direkt framräknade, för sig tagsplâtar. Den ortskodifiering, som tillavrundade summa. lämpas där, avser nämligen ej varje Vidare har en geografisk uppdelning stad eller landskommun, utan möjlighet gjorts i följande områden: till specificering föreligger endast i Stockholmsområdet: fråga om städer med ett invânarantal Stockholm, Djursholm, Lidingö, Nac- över 15 000. ka, Solna, Sundbyberg, Danderyd, Salt-

Antal Antal arb. + tjm

torâtzâgsen-

Industrigrupp tjänstemän arbetare inkl. arbets- inkl.

(an) _:l::ser) ledare arb.-led

Gruvindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 78 12 000 3 400 15 400 Järn-, stål- och metallverk . . . . . . . . . 328 67 800 20 400 88 200 Verkstadsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 959 193 700 98 200 291 900 Jord- och stenindustri . . . . . . . . . . . . . 471 24 700 7 000 31 700 Träindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 739 34 300 7 800 42 200 Massa- och pappersindustri . . . . . . . . 134 41 600 8 600 50 200 Pappersvaru- och grafisk industri. . . 381 14 900 5 800 20 800 Livsmedels- och dryckesvaruindustri 587 30 300 11 300 41 600 Textilindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 263 27 500 4 800 32 400 Konfektionsindustri . . . . . . . . . . . . . . . 210 17 900 3 000 20 900 Läderindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 118 7 300 1 500 8 800 Gummi-, kemisk och kemisk-teknisk _ industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 320 29 000 15 300 44 300 I allt 5 588 501 100 187 200 688 300

av 1965 ej varit möjligt att i detalj redovisa tids-

Typ semesterförläggning

uppgifter i anslutning till varje särskild De olika semesterförläggningstyperna grupp. har i sådana fall sam- Företagen har i denna utredning primärt uppdelats manfört hela personalstyrkan till en i två huvudbegrepp, tidslokaliserad och grupp och angett mellan vilka ändtidej tidslokaliserad semester. punkter semestrarna varit förlagda. Med tidslokaliserad semester avses I nedanstående tabell de presenteras att resp. semesterperioder i företagens olika semesterförläggningstyperna med rapporter angetts med datum för första uppdelning på arbetare och tjänstemän resp. sista semesterdagen. Hit har alltså inkl. arbetsledare för samtliga industrihuvudsakligen hänförts sådana fall, då grupper i hela riket. en grupp arbetstagare fått hela eller Med utgångspunkt från uppgifterna större delen av sin semester förlagd till i tabellen kan bl. a. följande karakterisen gemensam period eller gemensamma tiska drag konstateras: vare denna om- - Tre perioder, sig grupp fjärdedelar av samtliga arbetsfattat hela arbetsstyrkan vid företaget tagare har tidslokaliserad semester. eller blott en del därav. Av primäruppgifterna framgår, att Till ej tidslokaliserad semester har denna semester vanligen är förlagd hänförts strösemester och semester- till samma period för alla eller det spridning hela eller viss del av året. övervägande flertalet anställda på sistnämnda term bör ses både som ett arbetsplatsen.

redovisningsmässigt sammanfattnings- Strösemester och semesterspridning

begrepp, som befunnits användbart i förekommer i betydligt större utdenna utredning, och som en beteck- sträckning bland tjänstemännen och ning för en viss semesterförläggnings- arbetsledarna än bland arbetarna. typ. I vissa fall har nämligen företagets Den vanligaste semesterförläggningspersonalstyrka visat sådan splittring i typen är odelad semester med 4 semesterförläggningsavseende, att det veckor. Denna form tillämpas för

Typ av semesterförläggning. Hela riket. Samtliga industrigrupper

Tjänstemän Arbetare + Arbetare inkl. tjänstemän inkl. Semestertyp arbetsledare arbetsledare Antal % Antal % Antal %

A. Tidslokaliserad semester . . . . . . . . . . . . . . 408 300 81,5 109 500 58,5 517 700 75,2 4 veckor + strödagar . . . . . . . . . . . . . . . . 900 0,2 4 700 2,5 5 600 0,8 4 veckor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 303 300 60,5 77 000 41,1 380 300 55,3 2 + 2 veckor el. 2 veckor + strödagar 1 700 0,3 1 000 0,5 2 700 0,4 3 + 1 vecka el. 1 + 3 veckor . . . . . . . . . 49 200 9,8 8 600 4,6 57 800 8,4 3 veckor + strödagar . . . . . . . . . . . . . . . . 53 100 10,6 18 200 9,7 71 300 10,4 B. Ej tidslokaliserad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 800 18,5 77 700 41,5 170 500 24,8 strösemester . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 14 600 2,9 11 500 6,1 26 000 3,8 semesterspridning: viss del av året. . . . . 55 500 11,1 49 700 26,5 105 200 15,3 hela året . . . . . . . . . . . 19 400 3,9 16 400 8,7 35 700 5,2 övrig (semesterpermittering m. m.)1. . . . 3 400 0,7 200 0,1 3 600 0,5 I allt 501 100 100 187 200 100 688 300 100 1 Med denna term (semesterpermittering) avses sådana anställda, som ej intjänat semester men som blivit permitterade under företagets semesterstopp.

60 % av arbetarna och drygt mesterspridning uppvisar läder- samt drygt 40 fo av tjänstemännen och arbets- konfektions- och textilindustrierna.

ledarna. - Delad semester i form av 2 +2

veckor eller 3 + 1 resp. 1 + 3 veckor av tidslokaliserad semester

Fördelning

gäller för ca 10 % av arbetarna och

på olika veckor

ca 5 % av tjänstemännen inkl. arbetsledarna. Den tidslokaliserade semesterns för- - Som en mellanform mellan den ode- läggning under året framgår av tabellen lade och den delade semestern fram- på sid. 77. Av utrymmesskäl har veckorstår förläggningstypen 3 veckor + na mellan den 18/1 och 3/4 resp. 30/8 och 18/12 sammanförts i tabellen. Uppströdagar. Ovanstående avser hela in- gifterna i kol. 5 (antal arbetstagare med uppgifter dustrin utan En semester per angivna veckor) har av branschuppdelning. de olika industri- bearbetningstekniska skäl beräknats ensåirredovisning på visar i vissa fall väsentliga ligt följande approximativa metod: grupperna olikheter, bl. a. vad gäller förekomsten _- Arbetstagarna har fördelats på olika kalenderveckor efter den första seav semesterspridning. I tablån på sid. 76 har an- mesterperiodens första dag. semesterförläggningsformerna med - Till antalet sådana ungivits fördelning på de grupper, arbetstagare som redovisats der varje vecka har adderats antalet på sid. 72. Vad de mera väsentliga olik- anställda med delad semester, som gäller heterna mellan industrigrupperna kan påbörjade sin andra semesterperiod konstateras, att förhållandevis stor se- den ifrågavarande veckan. Det såförekommer inom livs- lunda framräknade antalet anges i mesterspridning medels- och dryckesvaruindustrin. Det- kol. 2 i tabellen. Eftersom arbetsta gäller både den spridningsform, som tagare med delad semester räknats rubricerals som semesterspridning hela två gånger, överstiger summan i denåret, och semesterspridning under viss na kolumn det totala antalet arbetsdel av året. Tidslokaliserad semester tagare med tidslokaliserad semester. för mindre - Det har förutsatts att arbetstagarnas tillämpas än en tredjedel av arbetarna område, medan ge- semesterperioder under sommarmåpå detta nomsnittet för hela industrin är drygt naderna hade en genomsnittlig var- 80 %. Pâ i viss mån likartat sätt är aktighet av tre veckor. För varje fallet inom massa- och vecka under sommaren har därför pappersindustrin, där mindre än hälften av arbe- det totala antalet arbetstagare med tarna har tidslokaliserad semester. semester antagits motsvara summan Även andra av de arbetstagare som påbörjat en kapitalkrävande processinsåsom och semesterperiod under samma eller dustrier, gruvindustri, jordstenindustri (framför allt byggnads- någon av de två närmast föregående ämnesindustrin) samt gummi-, kemisk veckorna. Uppgifterna i kol. 5 i taoch kemisk-teknisk industri karakteri- bellen har framräknats genom att seras av större semesterspridning än talen i kol. 2 ackumulerats i enlig- - avvikelserna är dock het härmed. - Denna ackumulegenomsnittet ej livsmedels- och har endast använts i lika påtagliga som inom ringsmetod samt massa- om sommarveckorna. För övdryckesvaru- och pappers- fråga industrierna. Särskilt av se- riga veckor har beräkningarna i huringa grad

Fördelning av tidslokaliserad semester. Hela industrin

Antal arbetstagare fördelat efter resp. Antal semesterpermds forsta vecka Datum för mån- arbetstagare Procentuell dagen i kalender- .. med semester fördelning darav med delad semester veckan per angivna av kol. 5 totalt Veckorl 1:a perioden 2:a perioden

Kol. 1 2 3 4 5 6

Arbetare 4/1 . . . . . . . . . . . . . . .. 2 114 1 634 2 110 0,2 11 /1 . . . . . . . . . . . . . . . . 18/1 (-3/4) . . . . . . . . .. 1 209 1 085 1 210 0,1 5/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 6 6 12/4 . . . . . . . . . . . . . . .. 7 210 7 161 7 210 0,6 19/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 6 909 6 909 6 960 0,5 450 450 500 26/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 3/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 4 087 4 063 4 090 0,3 10/5 . . . . . . . . . . . . . . .. 912 750 910 0,1 17/5 . . . . . . . . . . . . . . .. 731 441 890 0,1 24/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 7 128 6 897 7 580 0,6 31/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 043 1 534 2 580 0,2 7/6 . . . . . . . . . . . . . . .. 2 382 1 050 6 3 120 0,2 14/6 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 292 385 5 180 0,4 21/6 . . . . . . . . . . . . . . .. 7 931 691 178 12 600 1,0 28/6 . . . . . . . . . . . . . . .. 50 521 1 729 2 118 60 740 4,8 5/7 . . . . . . . . . . . . . . . . 178 372 5 203 9 794 236 820 18,6 12/7 . . . . . . . . . . . . . . .. 110 003 6 591 16 385 338 890 26,6 19/7 . . . . . . . . . . . . . . . . 43 471 1 777 3 484 331 850 26,1 5 602 121 666 159 080 12,5 26/7 . . . . . . . . . . . . . . . . 2/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 5 765 220 614 54 810 4,3 9/8 . . . . . . . . . . . . . . .. 1 808 30 139 13 010 1,0 206 31 6 170 0,5 16/8 . . . . . . . . . . . . . . .. 23/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 268 43 1 490 0,1 . . . . . . . . 2 799 2 506 2 800 0,2 30/8(-18/12) 20/12 . . . . . . . . . . . . . . . 27/12 . . . . . . . . . . . . . .. 12 763 12 763 12 760 1,0 I allt (456 982) 48 727 48 727 (1 273 380) (100)

Tjänstemän inkl. arbetsledare 4/1 . . . . . . . . . . . . . . . . 162 162 160 11 /1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 82 70 80 18/1(-3/4) 5/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 27 27 30 1 417 1 417 1 420 0,4 12/4 . . . . . . . . . . . . . . .. 793 788 790 0,2 19/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 26/4 . . . . . . . . . . . . . . . . 64 64 70 3/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 447 445 450 0,1 10/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 240 200 240 0,1 17/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 263 222 300 0,1 24/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 158 1 063 21 1 240 0,4 31/5 . . . . . . . . . . . . . . . . 665 282 800 0,2 7/6 . . . . . . . . . . . . . . . . 660 304 1 140 0,3 14/6 . . . . . . . . . . . . . . . . 182 20 1 220 0,4 21/6 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 673 65 42 2 520 0,7 10 876 249 30 12 730 3,8 28/6 . . . . . . . . . . . . . . . . 5/7 . . . . . . . . . . . . . .. 46 380 718 2 143 58 930 17,5 12/7 . . . . . . . . . . . . . . . . 31 383 2 250 1 981 88 640 26,3 19/7 . . . . . . . . . . . . . . .. 13 055 246 710 90 820 26,9 26/7 . . . . . . . . . . . . . . . . 2 509 12 92 46 950 13,9 2/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 1 563 22 42 17 130 5,1 9/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 647 30 4 700 1,4 16/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 123 4 2 290 0,7 23/8 . . . . . . . . . . . . . . . . 137 37 830 0,2 30/8(-18/12) . . . . . . . . 414 329 410 0,1 20/12 . . . . . . . . . . . . . . . 27/12 . . . . . . . . . . . . . .. 3 165 3 165 3 160 0,9 I allt (118 085) 8 626 8 626 (337 060) (100)

1 Avrundat till 10-tal. - Se i övrigt texten sid. 75.

Arbetslagarnas semeslerförläggning 1.965. Hela industrin % ARBET ARE 30-

TJÄNSTEMÄN INKL ARBETSLEDARE

O _- 4 18 12 26 10 24 7 21 5 19 2 16 30 27 11 5 19 3 17 31 14 2812 26 9 23 20 Jan

April Maj Juni Juli Aug Dec

Kommentar: Ovanstående uppgifter avser att belysa fördelningen i % av antalet arbetstagare, som var semesterlediga under olika kalenderveckor 1965. Veckorna är angivna genom datum för måndagen i resp. månad. Veckan 18 januari avser tiden mellan 18/1 och 3/4. På samma sätt gäller i fråga om veckan 30/8, som omfattar perioden 30/8-18/12. I övrigt hänvisas till texten å sid. 75, där närmare angetts hur uppgifterna uträknats och vilka arbetstagare, som redovisningen baserats på.

vudsak grundats på de direkta tids- första eller andra semesterperiod den uppgifter, som angetts i statistik- 5 juli; under de följande två veckorna materialet. var motsvarande antal 110 003 resp. Till belysning av det sagda kan följan- 43 471. Uppgiften i kol. 5 om hela ande exempel anföras. Enligt kol. 2 i ta- talet arbetare, som var semesterlediga bellen påbörjade 178 372 arbetare sin den vecka som började den 19/7

(331850) har erhållits genom summe- tagarnas ej förvärvsarbetande familjering av talen 178 372 + 110 003 + 43 471, medlemmar och därvid förutsättes, att dvs. i allt 331 846 som i tabellen av- dessa ansluter sig till de förvärvsarberundats till 331 850. tandes semesterförläggning, kan grovt I kol. 6 har det ovan antalet räknat uppgifterna om antalet semesterangivna i kol. 5 fördelats i procent. lediga varje vecka fördubblas. Enligt arbetstagare I diagrammet på sid. 78 har uppgif- 1960 års folkräkning uppgår nämligen terna i kol. 6 i tabellen illustrerats i de ej förvärvsarbetande familjemedlemform. marna till nära nog samma antal som grafisk de i förvärvsarbete perso- Som framgår av uppgifterna i kol. 5 engagerade och 6 i tabellen nerna. på sid. 77 är semestern framför I detta sammanhang må ytterligare allt förlagd till juli månad och där särskilt till de mittersta framhållas, att undersökningen avser veckorna, dvs. mellan blott en del av arbetsmarknaden. Även 12/7 och 24/7. Vid studium av tabellen hör beaktas, andra arbetstagare än de industrianhur i kol. 6 framräknats ställda torde liksom stora grupper föreprocenttalen avseende sid. 75 i det före- tagare ha sina semestrar förlagda före- (se i detta och att de mer kan trädesvis till högsommaren, om ock i gående) sägas belysa antalet semesterveckor än antalet något mindre mån än de grupper undersökningen omfattar. arbetstagare. Tidsfördelningen av semestern är i stort överensstämmande både vad gäller arbetare och tjänstemän inkl. arbets- Tidslokaliserad semester inom olika .ledare.

industrigrupper

I fråga om arbetstagare med delad semester är två typer märkbara, nämligen På motsvarande sätt som angivits ovan dels en semesterperiod i anslutning till för hela industrin har uppgifter framhclgveckorna under första hälften av räknats om antalet arbetstagare med året (påsken 18/4, första maj och Kristi semester inom de olika industrigruphimmelfärdsdag 27/5) och en ytter- perna. Dessa uppgifter framgår av taligare period under sommaren, dels en bellerna på sid. 80 och 81. Av utrymförsta period under sommaren och en messkäl har redovisningen för varje insenare med huvudsaklig förläggning dustrigrupp inskränkts till den procentill de s. k. mellandagarna mellan jul tuella fördelningen, dvs. samma uppoch nyår. gifter som angivits i kol. 6 i tabellen för Påpekas bör att uppgifterna om anta- hela industrin. let arbetstagare per semestervecka är att Förhållandena inom de olika indubetrakta som minimisiffror. Härtill bör strigrupperna uppvisar i stort sett samnämligen läggas dels arbetstagare med ma bild som ovan konstaterats för hela semesterspridning hela året, dels såda- industrin, nämligen stark koncentration na som har strösemester. Vidare bör av semestern till juli månad. Detta gältill uppgifterna adderas arbetstagare ler framför allt för textil-, konfektionsmed s. k. semesterspridning viss del av och läderindustrierna. Något mindre året. Semesterförläggningen för sist- anhopning av semesteruttag till juli månämnda an- nad representeras av de branscher, som typ kan i viss utsträckning tas ansluta sig till den allmänna tids- enligt tidigare avsnitt kännetecknas av förläggningen. mer genomförd semesterspridning, Om hänsyn dessutom tas till arbets- exempelvis massa- och pappersindu-

Arbetstagarnas semesterförläggning 1965 (Se kommentar på sid. 78) GRUVI NDUSTR| 30

JÄRN-, STÅL- o METALLVERK 30

VERKSTADSI NDUST RI

4 18 12 26 10 24 7215192 16 30 27 11 5 19 3› 17 3114 2812 26 9 23 20 Jan April M91 Juni Juli A09 Dec

Arbetstagarnas semesterförlâggning 1965 (Se kommentar på sid. 78) JORD- O STENINDUSTRI 30

TRÄINDUSTR! 30

MASSA- O PAPPERSINDUSTR! 30

4 18 12 26 10 24 2151 9216 30 27 11 5 19 3 17 142812 26 9 23 20

Jan Apri 1 Mai Juni Juli Aug Dec

Arbetstagarnas semesterförläggning 1965 (Se kommentar på sid. 78) PAPPERSVARU- O GRAF|SK INDUSTRl 30

I_ LIVSMEDE LS- O DRYC KESVARUI NDUSTRI 30

ox. TEXT|L| NDUSTRI 30

4 18 12 26 10 24 7 21 5 19 2 16 30 27 11 5 19 3 17 31 14 28 12 26 9 23 20

Jan April Mai Juni Juli Aug Dec

Arbeistagarnas semester-förläggning 1965 (Se kommentar på sid. 78) KONFEKTlONSlNDUSTkl 20

L.- LÄDERINDUSTRI 20 10

. I

GUMMI-, KEMISK O KEMISK-TEKNISK INDUSTRI 30 20

4 18 12 2610 247 215192 163027 H 5 19 3 17 31 14 2812A26 9 23 20

Jan Mai Juni Juli Aug Dec

April

strin samt kemisk och kemisk- arbetare gummi-, och 187 000 tjänstemän inkl. ar-

teknisk industri. har betsledare, 3 600 företag med 384 000 Även härvidlag bör beaktas att upp- arbetare och 126 000 inkl. tjänstemän gifterna ej avser samtliga arbetstagare arbetsledare uppgivit förekomst av utan endast de vilkas semester i denna driftsstopp i anslutning till semestern.

utredning kunnat lokaliseras till olika I tablån nedan redovisas antalet ar-

veckor. vid med semesterbetstagare företag I diagrammen på sid. 82--85 har tids- driftsstopp i % av motsvarande totala

lokaliseringen illustrerats inom de olika antal.

industrigrupperna. Uppgifterna avser Av de företag, som har driftsstopp hela antalet arbetstagare, dvs. arbetare under använder ca 950 semestertiden, +tjänsten1än inkl. arbetsledare. företag denna tid (helt eller till minst

hälften) för reparations- och översyns-

Tidsløkaliserad semester inom olika arbeten. 1 100 företag har uppgivit, att

stopptiden ej används för sådana arbe-

geografiska områden

ten. På fråga om reparations- och över-

Uppdelningen av materialet på de olika synsarbetena skulle ha kunnat utföras

geografiska områden som angivits på under tid, då företaget var i drift, har

sid. 73 ger bl. a. följande resultat: -› Semestern var särskilt starkt koncentrerad i där Antal arbetare och Stockholmsområdet, tjänstemän inkl. drygt 85 % av alla arbetare med arbetsledarevidföretag odelad semester började sin ledighet med semester-drifts-

den 5 eller stopp i % av motsva- 12 juli. rande antal arbetsta- - I öresundsområdet förlades semes- Industrigrupp gare vid samtliga

tern något tidigare; 37 % av arbe- företag

tarna med odelad semester började Tjänstedär sin ledighet vid midsommar och män inkl- Arbetare blott arbetsle- 27 % den 12 juli eller senare. - dare I Göteborgsområdet var spridningen

något större. Sålunda började se- Gruvindustri . . . . . . 47,3 35,2 mestern för 10 % av arbetarna med Järn-, stål- o. meodelad semester tallverk . . . . . . . . 85,4 79,3 redan den 21 juni Verkstadsindustri . 83,0 71,4 och för 19% den 19 juli. Denna Jord- 0. stenindu-

spridning beror framför allt att stri . . . . . . . . . . . . 74,2 56,8 på Träindustri . . . . . . . 87,2 78,0 ett par större förverkstadsföretag Massa- o. papperslagt sina semestrar till dessa tider industri . . . . . . . . . 47,8 42,3 (se sid. 95). Pappersvaru- och grafisk industri. . 89,7 88,1 I övrigt avspeglar den geografiska Livsmedels- o.

uppdelningen i huvudsak de tendenser, dryckesvaruinsom dustri . . . . . . . . . . 27,1 22,3 tidigare konstaterats gälla för de Textilindustri. . . . . 95,1 89,6 särskilda branscherna. Konfektionsindu-

stri . . . . . . . . . . . . . 100 100 Läderindustri. . . . . 98,5 97,5

Driftsstøpp i till semestern Gummi-, kemisk 0.

anslutning

kem.-tekn. indu- Av den uppräknade massan, avseende stri . . . . . . . . . . . 65,1 55,2

5 600 företagsenheter med inalles 501 000 I allt 76,7 67,4

om ww ww

amw mom

m»

m2 .än e; a; CH

uommuouom

än

§53_

:ä

s:

m

052m

mv wa m a

Sn mo»

;wøøw

. å_

xx

E8

.couoaämzzmuøxøc

:En

m

wm mm cw om mm ow Hm mm

wmc

:w

_ _e_ :ü om_

uocuaøommauouoc

ä

m_ cw cc Hm Hm ä ow om om cw

:oo ä: S; m2.

å

13:a

-m2

.mås

n n

ww mm ow 8 3 wa n. mm

www

när:

s. S:

22mm_

.än

mco

a.

En oS än wa... ...om »ma SN Sn m3 2:

...s

:o n m

.zswtüåum

.

v;

u mao m ww wm 8 5 2 ä ww mm S

En mä

Momo”.

m

z.: ä

c

.. .u N

53:a

mm 2 om m» 8 om om

.o w? www cco

autonoma:

m. ä_

a

E3

:oswuwcou

.. w H o

.S wm c ww mc ch m» s.

omm

wh

-Uwmao

w

o Em mä

n

m.

o .Su

mmâmâbuü

._ www m w a

o om m» wm mo ww mm mm ow

än

_acw_

_ a

nu.: a =

m

om ow mm wa E hw

wcm

wa 8 F 8

oü

?min

ä.

com com o? cco 2: cco 8_ com cow ooc cow cow o.:

...“Mmmm

.våunyn

H w c m m m w m n w .. 3 o»

. om”

Gwvnsäøac

235m com cow cco com occ ocm

och cco cow oom cco cco ocw

m r w n.

om 2 ü om 5 B

www

hm m:

om:

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. -oE . ... . . aoo :oo . . . . En

. . . . -än . . . . . H

-øvizoom

. . . . . . .

-xåaâeox

_upäwñ

. . . . .

xâåox

:oo . . . .

.Emês

.

. :oo

mmsamiomswå

_åsusmuacmxhowø

.Eäøsaom -øbarmoxoåo

.

-E3

.Eäøszsxøe

.

.zasuø3sac -zugâunmmm -mcosxowøox _huâuøzoumq

:oo

.xäâs .E265 A526.:

.Eâcsmke -âouoñmñq

xåâm

.AEEDO

45m :oo v3:

.-.Emo -nach -ummaå

N w m m

HN 8 m... NH ww mm

ooN o.: En

.mäns

NH

mwøxaw

:Havanna H m » H o

mâøvoHøm

HH wH m» NH ow HH mH

o.:

2.: Såå

mååwnmza Hwñømwmwnmuuoumoñum

mN Nm å ä o»

wmH m8 c»H wmm wNH owH HwH »mo

Haiwxwøc muwâåmøu

oH

N

..

.H :S

wanna

Hmmm

:etc

w m

mauøgå

o w» HN Nm wH om om

:zman:

mN

»HN mNH ooH mo»

Qaåwmümav

:S ua

oUHHNHwwVN

w

oH NH mm mm 3 mm

oHH oNm HmH mmm »wH www

.HovHHmHx

w

Eøøra:

:S:

.. H

.äte

.musa m. w H H m

ovâouuâ

» mm Nm mm mN

:zman:

NN

.H83

mwH »Hm

-EWHPSH

:E

un.:

wwuogau

o m

.HmHuczmmmcHwamk

mw ww mm

-mmomam

o 8 »m Nm oH å Hm

www

Mmmüwü

..

:BEN

u .H8 .v

.o H

cm om ow wn mm ww om

-mäta

m »w 8 oH

å..

?Eon

cm

nå: .goa

3:23.23»

Hw N»

HmN o»H mmN wNo oHN woH mmH

.HoHoHEo

»om »NH HNN m8

-mwauøucu

w

13:4 :_33

H m

.EE ooN ooN o.: ooo o.: cow ooH oem. som So oow cow ooH

-oäzmmH -mamman

m

052.2 H w o m m N w m H m

3 o»

wNH

:awaits

:mi

.uzmzmumzgmkauHuwEww

H 0.3 oo» så oem com 08 oâ oow . ooN coN com ooN com com

o N m w »

_atå

n »m wH mN NH mH wN »H wH

ä ä: www

. . . . . . . .

. . . . .. . . . .

. . . . . -BH :Ha

-HHEoE xmaupm Hbmsøi

2.:

-..sååå

. H . . . . . . .o

mmotmwøê

. . . . . .

. . . . . .

_HHmEäEBm

. . . .

»En

. .o

-maommwm

.o . . . .

xåEux

. . . .o

.

.Emsusmmsozzøuzox

.. .

. .

.Eåwzamswâ

H

_swsuswømwwäo

.Eännñåâr

EE.. .

xmaxoáxmms

.Ewåêsxob

å:

.iäscaaoumq

.o

_bâuaäøho -Egmämmam -mHovoEwZH

.Emacs

.o

mvzusâaww

_5265

_.sm=u=_mr»

där,

?ååh .-.ann -Eon -ummaå 55:50

.4

S.

NS ä ä ä E å om om

än Sö., m3

S

.

m S. S S

mm S Så 5

mmm

S

SS

m m

Sa S å S mm Su S

än SS .så Sön

m

S S S S S S. S 5

m3 Nä

m m SS ä S SS S å

En mS mä mä Sm

N

S S S S S

mmm

Sn

.SSomESSmmmrSwfoSmoEom

SS

m m S m

Sn mm ä mm

SSS S8

.S3

m. m o S. S o S S E

än

uunaåwâw

S.. 5 n... E. ä S

S» ES SS så SS mä än

S m E8 _mxm

8a SN ooS 80 SSS som o? Sw .SS Sw oS 8a .So

m S. m S w w u å s :m

ES

.SE

som oâ Sw OS OS o? oc... oS SSS oS oS Sw oS

Saomcu

o o S. w S S

mm Sn mm S

SS Son

. . . . a:

.. . . . .

. . . . -om :R :Sw

xmcwum

... .

-E305

. . . .

St_

-moxoäc Sämsta_

. . . H H

mmâøåmuw

. .a . . . . . . . . m .

-øêoaâå

.

_Samzucwäpm

mmuouma

. .o .o . + .o

A283_

.SSSwSSuSSSmvwSwxSoSø

.Sbwsuiøamxy

:S:

xmixouáâñ

-SSS .o

.Euåuciowma

tm

.wümsuørøsuø -øbüräonmwm -mSoUoEmSSSA .SSSSSESSSEVSSSH

.o

.rsmsuåmuh

mêwêh .-.:ma -vän -ammøå ÃEESSÖ 252%

S .m

m o

S. Hw ww Hm wm Hm oH wm

omm

mnaxam

HuH nmH

AE: :a oH

-woâä

wauoâ:

vaggan

zaåuüEwm

ww Ho ow mw oo

mo: mH mmm Sw mwm mww wcm HwH owH oHw

m

En_

.Ska

onacoH

E0

z.: .EE ocm cow oom ooo coH ocH cow ooH ooH com ooo

-Sonya oäuoH

wH

âsouswc.

cH oH

Haåoxmzo

å. E.:

H m H w

ozáosomzc

wH mH HH mm om mH wH oH

.mmm moH wmm

mâawmwüamüuoomoêom

L

üüzbä

m H. w

mm

mmnxum

Hw Hm om »H oH mm

wow

w

nwH mcH

-äs

...:m mH

maoämu

muzmomsw

»w wc mw

omm wwm www

Ho

så En woH coH woH Hoo

naâamobaw

HH

mo:

m

Human

øumconâw

av . oow oow oow oom ooH com oom oow o? oow ocm och ooo

0.233,3

cH m H m w m H

cH mw

:S: .EE l.

m H. w w w

wH mm mw

.anwa

o E. wH wH wH

.H -nmumw wcm

m w w

“BE

om mm

manxam

w ...m Hm 2 HH mH

owH HoH www

-ams

:ä

939::

owm݊o

ww

m=_=mmm_5zo§=.om

omm

mw mo ww co

mo: H. wow wwm mww Hwm woH ooH won

aåuzcuâcwnawx

m

:Saw

uownaouou

o oow 08 cow ccH o? ooo cow com ocH cow ooo cow com

euauonä

m m u c m m m w H o

wm cw

, mHH

a_

wa

.Ham

vuuvøm

m

m mw Hm ww ww ow wH ww mm wH

.maa

Hw

3 nmH nom

-w

wøosåaqø

.Ho wa Hw

wmm wmc

m»

u w Hom ouH Em hmH Hmm oHm wcH owH wcc

238.

n

H§=

H w

S88

:o

w ocm ocm ocH ooo ccH ooo coH com oow ccc cow oow ccH

-oomømme -moves

än.:

H w c w m m w w H w

å.: .EE oH E. cmH

13:a..

.mzozmmåumfuowuzsum

och ooo cow cow ooo ooo cow ocm oom ooo com ooo oow

opwaonua

m m w n

hm wH om oH wH mm pH wH

coH www

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

. . . ... .Sw . . . . . :oo . :Hm

-oxå LSE

.

-E305

. . . . . . . . H . . . . . . . .

...samman

. . . . . . . . . .

mmâawücå

. . . . . . .

.Euscaäocm

.

vuozå

. . . . :oo . . . .

xmHEux

. . . . :oo . . :oo . . . . . . .

mnsamiomzvzH

.záauaaaosgåaom

H . . .

.vsäwssuamox

diem_

åøxofümaov_

.

.Emaosauâmxhowø

. .

HE §5 . :oo .

-az

.zäsuazsxos

.

.Emauazszø

:oo

.Emsâzmke -Eåøäocnnm -mHowoEmZA Emsuzioumq

.Ewan

,

.stack

?_5550

.En

mcouaoh .Lima -ammmå

J...?

-Eon

.

o H

nH mm wH ä S. mm

mmm mmH oom wwo

H

Hm Hm 8 ww å s. oH

m: mmH wcm mmH än m3

H v

oom ooo oom oov ooo cow

H H Hm

H H v oH .

vmH m: En

w

Hm 8 Hm wm om HH mm

com mHH En owo

wm mH w» mm oH

omm

ä ä Hm

En mmH Hmm mmw

H v

coH ooo ooH OS oov ooH oom coH coH com så

H H H H H o

om

H H m m H m

om oH Hw mw

owm

m H

mH mm mH oH ä mH

coH mcH mom own

mn Hm mw mm mm HH. oH

En :H Sa coH ä.. owH

H w

cow ooo ooo com ooo cow com

ocwm

2:. ooh

H H .H m 3

mmH

m. o H. w S. mH HH Hm

mHH ms

hm »m mc oH

own

E.

oov

a.

E_ m: HwH mwo wwm

H m

com ocH ooo ooo cow com cow ocm

oomv

o? o? ooH

m m H v w c

wm Ho

hwH

oow cow com coH coH ooH oow

oooo

os. os. o.: os. ocH

o o v H H

mm Hm mm oH

oHH Hon

. . . . . . . . . . . . . . . .

. . . .Em . . . . :oo ... :Ha :Ha

-oxå -sus

.

-E305

. . . . . . . H . . . . . . . . . H

nueoâoä .Empomnmm

. . . . . . . m . . . . . . .

.Emøusäzm

. . . :oo . . .

+

xmHESH

. . . .

:oo

...xkxø

.

§0 . . . . .

.

Janson_

.

.Hbmsuñåmåox

.Eäuåmumowxhooø

.

xmExSaEEov_

.

:E: :oo

-..Sw

.

.Emsnøzeumq

.

.Em=u=_?.o _gamzäåsxoe

:oo

.Emsssâs -Ewåuummmâ -mHoooEmZuH

.E26

PHEEsU

.rä

ozäåh

än

:Enn -Haga -mmmmå

.m

ej fullt 400 företagsenheter svarat ja Antal företag fördelade och ca 650 nej. För ungefär 750 föreefter avgörande skäl tagsenheter har uppgivits att arbetena till semesterförlägg- Avgörande skäl uu skulle ha kunnat medan ningen delvis utföras, semestervar i drift. förläggningen företaget företag företag med utan Som framgår av den branschfördeladriftsstopp driftsstopp de tabellen på sid. 87 är förhållandena

relativt likartade inom de olika bransch- Behov av driftserna. Även i detta sammanhang är det stopp för reparadock tion 0. d . . . . . . . . 495 57 möjligt att särskilja de speciella Säsongvariationer . 455 196 förhållanden, som karakteriserar pro- Hänsyn till levecessföretag med relativt stor kapitalut- rantörer . . . . . . . . 318 232 och Hänsyn till kunder 1 384 965 rustning. Inom gruppen massa- Hänsyn till andra pappersindustri använder praktiskt ta- 763 169 företag på orten . get alla företag semesterstoppet för re- Önskemål från anställda . . . . . . . . . 2 037 667 parations- och översynsarbeten. På del- Annan anledning. . 196 157 vis samma sätt är fallet inom gruv- saknas.. . . 576 526 Uppgift industrin samt - i viss utsträckning

inom jord- och stenindustrin samt gum- på denna sida kan nämnas att företagen

mi-, kemisk och kemisk-teknisk indu- i betydande utsträckning angivit mer

stri. Karakteristiskt är även att företa- än ett skäl som avgörande för semester-

gen inom dessa fyra industrigrupper förläggningen. förklarat att reparations- och översyns- I tabellen på sid. 88-89 lämnas upp-

arbetena till stor del ej skulle kunna gifter, som belyser förhållandena inom

utföras under perioder, då driften på- de olika industrigrupperna.

gick.

Planer på ändrad semesterförläggning A vgörande skäl till semesterförläggningen

Av sammanlagt 5600 företag har 620

Vid besvarandet av frågan om avgöran- företag med inalles drygt 130 000 arbe-

de skäl har tare övervägt planer på ändrad semestill semesterförläggningen flertalet företag som tillämpade drifts- terförläggning 1966 eller efterföljan-

stopp nämnt önskemål från de an- de år. ställda som avgörande skäl för sitt val Från de anställdas sida föreligger inte

av semesterförläggningssystem. Många lika starka önskemål om ändrad semes-

har också hänsyn till terförläggning. Sådana önskemål har företag åberopat kunder, medan behov av driftsstopp för uttalats av arbetarna vid 290 företag än - 40 000 arbetare) och reparationer 0. d. ej anförts av mer (avseende ej fullt t inkl. arbetsledarna vid en sjundedel. tjänstemännen För de företag som icke tillämpade 380 företag (ca 22 000). I tabellen på

driftsstopp var i första hand hänsyn sid. 90-91 kompletteras bilden genom

till kunder avgörande. Inom livsmedels- uppgifter om antal arbetare resp. tjäns-

industrin var även hänsyn till leveran- temän vid de företag, där företagsled-

törer av stor betydelse. Också inom ningen resp. endera av arbetstagarkate-

denna åberopade ett stort antal gorierna uttryckt önskemål 0111 ändrad grupp företag önskemål från de anställda. semesterförläggning. I anslutning till siffrorna i tabellen I anslutning till uppgifterna i tabel-

r len kan erinras om att önskemålen om Även om tendenserna ej alltid är fullt

ändrad bör ses i Överensstämmande, uppvisar de jakande

i semesterförläggning

relation till det aktuella 1965 vid svaren på denna fråga visst samband läget - både i de med de semesterspridningsförhållanden det ifrågavarande företaget fall har koncentrerad, odelad som f. n. gäller inom vissa branscher. företaget semester och då semesterspridning i nå-

gon form förekommer. Med denna utgångspunkt kan konsta- önskemål med avseende

Konkreta på

teras att ändringsbenägenheten är mest

semesterförläggning

framträdande vad gäller företagsledmarkant om I till svaren på fråga 4 ningen och minst ifråga anslutning arbetarkategorin. (planer på ändrad semesterförläggning 1966) och fråga 5 (möjligheter till ökad semesterspridning) har företagen läm-

nat vissa kompletterande upplysningar. an semestern till

Möjlighet förlägga kart-

Dessa är av sådant art, att viss annan än nu konventionell tid läggning kan göras med avseende på till drifts- såväl den konkreta utformningen av de I fråga om svaren på den riktade om se- aktuella planerna på önskad semesterstoppsföretagen frågan mestern kunde till annan än förläggning 1966 som de skäl som framförläggas nu konventionell tid (dvs. främst juli för allt varit avgörande för bestämning- - av ne- en av resp. företags nuvarande förläggmånad) gäller såsom framgår danstående tabell -- att mer än 1/4 av av semestern. Även om svaren fullt ning detta vara av de speciella förhåldessa företag ansett möjligt. naturligt präglas Det bör dock betonas - som nämnts landen, som gäller för de olika företagen »- att svaren fråga med hänsyn till produktionsinriktning, tidigare på denna av olika skäl bör bedömas som relativt arbetsplatsens lokalisering och arbetsosäkra. sammansättning, är det dock styrkans

Därav med svar på frågan: Antal Kan semestern förläggas till annan än nu konventionell tid?

Industrigrupp fåârråtâatgi-

totalt

ja nej :Elprgáfst

Företag med driftsslopp Gruvindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 41 31 7 3 291 86 141 64 Järn-, stål- och metallverk . . . . . . . . . Verkstadsindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . 1 170 293 590 287 Jord- och stenindustri . . . . . . . . . . . . . 293 113 127 53 Träindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 624 202 235 187 . . . . . . . . 72 45 14 13 Massa- och pappersindustri 307 43 212 52 Pappersvaru- och grafisk industri. .. Livsmedels- 127 44 48 35 och dryckesvaruindustri Textilindustri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 221 59 136 26 Konfektionsindustri . . . . . . . . . . . . . . . 210 61 101 48 Läderindustri . . . . , . . . . . . . . . . . . . . . 108 49 26 33 Gummi-, kemisk o. kemisk-teknisk industri . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 139 25 76 38

I allt 3 603 1 051 1 713 839

möjligt att nä fram till vissa gemen- manhängande unperiod pâ 3 veckor samma drag med avseende på önske- der sommaren och den 4:e veckan förmålen liksom även förklaring till de spelagd i anslutning till helger eller efter ciella förläggningstyper, som karakteri- individuellt önskemålen uttag, synes serar vissa industrigrupper. från arbetarnas sida i allmänhet vara I fråga om planerna se- att få hela semestern på ändrad i en följd oclrmed mesterförläggning 1966 är det förhål- huvudsaklig till juli månad. lokalisering landevis karakteristiskt, att företagen Mot av ovanstående allbakgrunden visar relativt stort intresse för ökad se- männa redovisas attityder i det följanmesterspridning. Detta gäller framför de vissa karakteristiska från olika drag allt beträffande inplaceringen av den industribranscher.

fjärde semesterveckan. Synnerligen ofta föreslås att denna vecka utläggs i an- Företag med processtillverkning och slutning till s. k. hål- eller med betydande kapitalutrzzstning klämdagar. De tidpunkter, som därvid diskuteras, Till denna kategori kan hänföras icke är skollovsveckan i februari samt påskendast järn-, stål- och metallverk, massahelgen, pingsthelgen och dagarna mel- och pappersindustri, kemisk gummi-, lan jul och nyår. I flera sammanhang och kemisk-teknisk industri utan även betonas dessutom att från rent produk- vissa inom textil- och livsmeföretag tionstekniska och delsindustrin. företagsekonomiska De planer på ändrad sesynpunkter skulle kunna för- som redovisas företagen mester, av dessa företag, lägga semestern till vilken period som karakteriseras ofta av önskan att minshelst under året men att man för de ka semesterstopptiderna och sprida seanställdas skull måste i huvudsak loka- mestern eller i varje fall förlägga den lisera semestern till sommartiden. Ett semesterveckan fjärde på så sätt, att annat karakteristiskt drag, som ofta produktionsstopp undgâs. präglar svaren, har varit att 1965 bedömts som ett övergångs- eller försöks- Företag som är beroende av viss år och att det fulla införandet av den ensartad konsument

fjärde semesterveckan gjort företagen Hit kan exempelvis räknas delar av trämer medvetna om situationen än under industrin och byggnadsämnesindustrin, tidigare år. som i betydande förklarar

utsträckning

De anställdas attityd mot förändring- vara beroende av sig byggnadsinduar i semesterförläggningen i strins och därför präglas semesterförläggning allmänhet av viss konservativ inställ- måste anpassa sig efter den s. k. byggning. Detta gäller inte bara när före- nadssemestern. På delvis samma sätt är tagen har koncentrerad, odelad semes- fallet inom textilindustrin, som uppgiter under juli månad och vill införa vit vara av sig avhängig efterfrågan någon form av semesterspridning utan från vilken - se konfektionsindustrin, även inom de branscher nedan -- har sin (exempelvis semester under juli livsmedelsindustrin), där man sedan månad. gammalt förlagt semestern fördelad över året. En viss skillnad dock Säsongindustrier synes föreligga mellan tjänstemännen och ar- Som en karakteristisk företrädare för betsledarna å ena sidan och arbetarna denna kan nämnas konfektionsgrupp å andra sidan. Under det att den första industrin, Flertalet företag inom denna kategorin i många fall förordat en sam- grupp anger sin semesterförläggning

vara beroende av framför allt två fak- Ett annat exempel är textilindustritorer, nämligen dels den rådande sä- företagen i Borås, vilka påpekat i sina songvariatioxien med en högsäsong på svar att man sökt ordna gemensam våren och en på hösten samt en låg- semester med andra företag på orten. säsong under sommaren, dels att flertalet anställda är vilka Livsmedelsindustrier med semestergifta kvinnor, önskar få sin semester till sam- spridning hela året förlagd ma tid som inom de industrier, där de- Inom ovanstående industrier har man ras makar arbetar. Ett annat exempel är anpassat sin semester med hänsyn till konservindustrin, som anpassat sin se- konsumtionsefterfrågan på så sätt att mester till tidpunkterna för grönsaks- man traditionellt haft en långt gående skörden. semesterspridning. Av betydelse i detta sammanhang är även den korta lag- Vissa exportindustrier för de olika ringstiden produkterna, Inom vissa verkstadsföretag, som i be- exempelvis öl. tydande utsträckning arbetar på export, har Industrier med »varmt arbete» semesterförläggningen anpassats efter förhållandena i utlandet. Eftersom Flera företag, där produktionen eller augusti månad är den dominerande delar av denna bedrivs i anslutning till perioden i vissa andra länder, har de ugnar eller i övrigt under värmemässigt svenska företagen sökt förlägga sin se- pressande förhållanden, har påpekat mester till denna månad. vikten av att semestern för arbetstagare i sådana lokaliteter förläggs till den

Industrier, där semestern förlagts efter varma dvs. månad.

årstiden, juli överenskommelse med andra företag på orten Som karakteristisk exponent för denna I övrigt kan som allmän sammanfattkan nämnas i Gö- ning om företagens olika konkreta nogrupp skeppsvarven För teringar och önskemål framhållas, att teborg. att undgå de nackdelar, som industrins semesterförläggning ej kan är förenade med en gemensam stängbedömas efter generella utgångspunkter ning för semestern, har Eriksberg, Götaverken och Lindholmen kommit över- utan att särskilda förhållanden spelar betydande roll. En annan slutsats, som ens om följande semesterförläggning: 1964: 22.6.-12.7. Lindholmen kan dragas, är att semesterförläggning- 2.7.-26.7. en kan ses som ett nätverk, där varje Eriksberg företags förläggning är mer eller mindre 20.7.- 9.8. Götaverken 1965: sammanvävd med en rad olika faktorer, 21.6.-18.7. Eriksberg 5.7._ 1.8. Götaverken såväl inom som utanför företagen. 19.7._15.8. Lindholmenl 1 Jfr dock sid. 45 ovan.

BILAGA 2

för av lönsamhet ur

Kalkylmodell bedömning semesterspridningens företagsekonomisk synpunkt

Au professor Sandor Asztély

Sedan den lagstadgade semestern ökat tid, då också leverantörer och kunder från tre till fyra veckor har det blivit har semester, skulle leda till mycket uppenbart att semesterspridning i en besvärliga planeringsproblem på tilleller annan form skulle medföra vissa verknings-, lagrings- och försäljningsfördelar. De anställdas möjligheter till området samt medföra påfrestningar för vila och rekreation skulle förbättras företagets likviditet. om semesteranläggningar och trafik- Det vore en stor fördel, om någon medel inte togs i anspråk av alla på en enkel regel kunde uppställas, en formel gång, samtidigt som turistindustrins eller ett diagram konstrueras, med vars lönsamhet och därmed dess möjlighet hjälp det individuella företaget snabbt att tillhandahålla sina tjänster skulle kunde konstatera den ungefärliga storöka. Också samhällsekonomiskt sett leken av de ekonomiska fördelar, som måste ett bättre kapacitetsutnyttjande semesterspridningen skulle kunna medav befintliga produktionsresurser be- föra. Företagsledningen kunde sedan traktas som en fördel. Ehuru även före- på grundval av en sådan grovkalkyl betagens lönsamhet i många fall kunde döma, huruvida det skulle löna sig förväntas bli bättre då anläggningarna att göra en grundligare utredning och utnyttjas bättre, framgår det av en upprätta detaljerade kalkyler, baserade enkät, utförd av Studieförbundet nä- på det individuella företagets speciella ringsliv och samhälle, att många företag förhållanden. valt seniesterstopp utan noggrannare Uppdraget avser sålunda ett ställ-

studium av alternativa lösningar. Utan ningstagande till kalkyler för lönsam-

att stödja sig på närmare kalkyler hyser hetsbedömning ur det enskilda föreman ofta den uppfattningen, att semes- tagets synpunkt av sådana former av seterstopp är den billigaste lösningen. mesterspridning, som medför att driften Man utgår ifrån att lokaler och maski- eller del av densamma upprätthålles unnell utrustning är i behov av drift- der hela eller någon del av den lagavbrott för reparation och underhåll, att stadgade semestertiden av fyra Veckor. man i tider av knapphet på arbetskraft För att kunna ta ställning till ovan bör tillmötesgå personalens önskemål omskrivna kalkylfråga har underteckatt ta ut semester under juli månad, att nad först velat skaffa sig närmare oriendet skulle medföra mycket stora svå- tering i sakfrågan och studerat följande righeter att rekvirera kvalificerade er- skrifter: sättare under den ordinarie personalens Turismen och samhället, utgiven av semestertid och att driften under den Svenska turistföreningen, Stockholm

1963, Industrin och semestrarna, rap- t. o. m. obligatoriska enligt semesterport från en arbetsgrupp inom SNS, lagen. En policyändring av denna typ utgiven av Studieförbundet näringsliv kan _knappast företagas ideligen med och samhälle, Stockholm, oktober 1963 sikte på de aktuella avsättningsmöjlig- (dupl.), Semesterspridning vid järnver- heterna utan måste m. h. t. en naturlig ken, utredning utförd inom Järnbruks- konservatism hos de anställda ske för förbundets forskningsverksamhet, utgi- en längre tidsperiod. Frågan om perioven av Järnbruksförbundet, Stockholm, dens längd, dvs. om valet av planeringsmaj 1965 (dupl.), Semesterspridning horisont, skall behandlas längre fram. vid Oxelösunds järnverk, sammanfatt- Det förutsättes vidare att andra åtgärning av en rapport från år 1963, utgiven der, avseende bättre kapacitetsutnyttav Svenska arbetsgivareföreningen, jande, såsom övertids- eller Skiftarbete, Stockholm, december 1964, jämte PM resp. kontinuerlig drift redan blivit unbetr. långkörning (dupl.), Företagseko- dersökta och antingen vidtagna eller nomiska föreningens sammanträde den med hänsyn till bristande lönsamhet 2 dec. 1965 om »Industrins semester- förkastade. frågor», referat i tidskriften Affärseko- Den väsentliga fördelen med bättre nomi nr 2/1966 sid. 87 ff. kapacitetsutnyttjande sammanhänger Den första förutsättningen ur det in- med företagens kostnadsstruktur. Större dividuella företagets synpunkt för att tillverknings- och försäljningsvolym någon lönsamhetskalkyl skall upprättas medför endast ökning av vissa kostnaär att försäljaingsmöjligheterna der, de s. k. särkostnaderna, medan

den,

överstiger den produktmängd, som kan andra, för hela företaget, för en rörelsetillverkas vid fullt semesterstopp och gren, avdelning eller produktgrupp geatt en sådan merförsäljning medför en_ mensamma kostnaderna eller samkostförbättring av företagets totalresultat. naderna inom vissa volymintervaller Det gäller således en marginalkalkyl; förblir oförändrade. Bättre kapacitetsmerintäkterna till följd av att företaget utnyttjande har således till följd, att det ej iakttar totalt semesterstopp under totala täckningsbidraget, bidrag från de fyra veckor, skall överstiga de därav sålda produkterna till täckning av samförorsakade merkostnaderna. Denna kostnaderna och vinst, ökar. Den inledlönsamhetsbedömning bör inte ske en- ningsvis ifrågasätta beslutsregeln skall dast för det närmaste året utan för en därför möjliggöra för företagsledningen planeringsperiod omfattande flera år. att snabbt kunna beräkna bidragstill- Företaget har kanske nyligen utvidgat skottet vid semesterspridning, som fölsin kapacitet, varvid man med sikte på jer med ett bättre utnyttjande av been förväntad expansiv efterfrågeutveck- fintliga tillverkningsresurser. ling för till Semesterspridning kan i princip medföretagets produkter tagit i överkant. övergång till semestersprid- föra att företaget överhuvudtaget inte ning innebär en väsentlig förändring har något driftsstopp, men det torde av vara vanligare att man överväger att företagets personaladministration. Tidsenlig personalvård förutsätter över- begränsa driftavbrottet till en del av de enskommelse med personalen. Då se- lagstadgade 4 veckorna. Semesterspridmedför en delning av ningen kan avse hela företaget eller mesterspridning

4-veckorsperioden (t. ex. 3 veckor på enbart en Verksamhetsgren, ett drift-

sommaren och 1 vecka på vintern) är ställe, en avdelning. Den mest påtagliga förhandlingar med arbetstagarparten lönsamhetsförbättringen torde i regel 7-714865

följa med att man med hjälp av partiell ningar (t. ex. på aktieinnehav), fondsemesterspridning avlägsnar någon el- avsättningar, utgiftsräntor, emissionsler några trånga sektioner i produk- kostnader och allmänna förvaltningstionskedjan och därigenom bättre kan kostnader. Det på så sätt beräknade toutnyttja produktionsapparaten i övrigt tala täckningsbidraget i relation till det året runt. beräkning totala försäljningsvärdet utgör ett Bidragstillskottets skall således grundas på precisa anta- närmevärde för bidragsprocenten. Denganden om vad semesterspridningen na procentsats, beräknad på den genom avser i tiden och i rummet. semesterspridning förväntade försälj- Då det gäller ett företags hela verk- ningsökningen ger det approximativa samhet, kan grovkalkylen för beräkning bidragstillskottet före skatt. Denna reav det approximativa bidragstillskottet trograda beräkning är av flera skäl grundas på företagets vinst- och förlust- approximativ. De totala samkostnaderräkning. Man ökar den redovisade års- na överstiger i verkligheten säkert sumvinsten med vinstberoende skatter (ej man av de kostnadsposter, som lagts till fastighetsskatt) och minskar den med den justerade årsvinsten före skatt. Därdriftfrämmande eller ej driftberoende emot kan utgiftsräntorna till någon del intäkter av typen utdelnings- och ränte- vara rörliga, om företaget åtnjuter inkomster, royalties, realisationsvins- checkräkningskredit och det ianspråkter. Till detta belopp lägges sedan så- tagna lånebeloppet till följd av semesdana kostnadsposter, som i huvudsak teravbrottet minskar under en del av är oberoende av verksamhetsvolymen. året. Även den del av avskrivning på De viktigaste posterna av denna typ är anläggningar, som är uttryck för föravskrivningar, förändringar av varu- slitning, är en av verksamhetsvolymen lagerreserven samt andra nedskriv- beroende kostnad. Töckningsbidrag och sumkostnoder i tkr tänkt linjär resp. / avböjd bidrags- / utveckling / V / / - » bidrugstillskott ;Lister-ad nettovinst

före ska* l//i

I

vinstbemende skott / / / / förvoltningskostnuder // l. utgiftsröntor // / nedskrivningor 4 /// / fondovsü-ttningar / // / avskrivningar

Aktuell planerad Försäljning verksamhetsvolgm i tkr

Bidragsutvecklingen är knappast lin- ka exempel har ej tagits hänsyn till jär mellan nollpunkten och ett fullt ut- ifrågavarande förhålföretags specifika nyttjande av produktionsapparaten, landen och därberäkningarna fyller som den raka streckade linjen i figuren för ej kraven på noggrannhet och giltigpå sid. 98 visar. Den beräknade bidrags- het, som kan ställas i ett aktuellt fall. procenten gäller strängt taget endast för Exemplen skulle endast illustrera been punkt, motsvarande den aktuella räkningstekniken. verksamhetsvolymen. Det beräknade bidragstillskottet visar Det kan hända, att den ökade produk- hur stor den ekonomiska fördelen kan tionen inte kan avsättas till oförändrade bli, om industrisemestern över sprides priser och en prisreduktion är nödvän- en längre period och driftavbrottet redig eller att försäljnings- och produk- duceras är väsentligt. Bidragstillskottet tionsökningen inte motsvarar genom- ett bruttobelopp, som skall jämföras med snittet av företagets hela varusortiment de utgifter som semesterspridningen för- (olika produkter ger olika täcknings- väntas medföra. Skillnadsbeloppet är bidrag) eller dess genomsnittliga kund- underkastat Om det inkomstbeskattning. struktur (parti- och detaljhandelskun- förväntade är av den bidragstillskottet der, export, försäljningsdistrikt med storleksordning, att semesterspridning olika På grund av förefaller lönsamt transportkostnader). ur företagsekonomisk att ovan arbetskraft måste anlitas som synpunkt, skall en mera utdetaljerad ersättare, kommer också lönekostnader- redning sättas som bl. a. avser igång, na att stiga. Bidragsutvecklingen karak- nödvändiga driftavbrott, föranledda av teriseras då bättre av en avböjd kurva reparationsbehov, rekryteringsmöjlighe- (se figuren). ter för ersättare och semesterspridning- Ju brantare kurvans för den ens specifika De senare lutning merutgifter. tänkta bidragsutvecklingen i intervallet skall diskuteras fram. Grovkallängre mellan aktuell och planerad verksam- kylen förbättrar sålunda företagsledhetsvolym är, ju större blir bidragstill- ningens förutsättningar att snabbt och skottet under i övrigt lika förhållanden. utan nämnvärda utredningskostnader För att ytterligare belysa det sagda föl- bilda sig en första uppfattning om sejer nedan några exempel avseende för- sannolika hemesterspridningsfrågans hållandena i olika industrier år 1965 tydelse för företaget. i tabellform (alla belopp i mkr).1 Ut- Då företagets verksamhet omfattar gående från att årsförsäljningen mot- flera rörelsegrenar och produktgrupper, svarar 11 månaders produktion och att eller då verksamheten bedrives på flera semesterspridningen m. h. t. nödvändi- driftställen och semesterspridningen ga reparationsavbrott, ovan arbetskraft m. h. t. avsättningsförhållanden eller (ersättare) m. m. av försiktighetsskäl rekryteringsmöjligheterna endast är akhögst kan leda till ett bidragstillskott tuell för en del av företaget, kan bimotsvarande en halv månads produk- dragstillskottet ej erhållas med hjälp av tion, har bidragsprocenten i dessa sche- en retrogad beräkning, grundad på matiska vinstexempel tillämpats på 1/22 av och förlusträkningen, utan måste årsförsäljningen. Siffran för årsförsälj- beräknas direkt på grundval av sifferningen måste justeras i alla de fall då material, som hämtas ur företagets införskjutningar i varulager och produk- terna statistik och driftredovisning. Detter i arbete ägt rum mellan räkenskapsårets början och slut. I dessa schematis- 1 Se sid 100.

7*_714865

. Kemisk Träför- .. Mekan. Livsmedel Jamverk industri ädling verkstad

Årsförsäljning . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 130 370 165 610 260 Redovisad årsvinst . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 12,1 8,2 13,2 6,6 + inkomstskatt . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. 1,9 14,3 2,2 6,0 6,6 1,9 26,4 10,4 19,2 13,2 - driftfrämmande intäkter . . . . . . . . . . . 1,3 4,5 15,5 11,0 2,5 transport . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0,6 21,9 -- 5,1 8,2 10,7 + avskrivningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1,6 11,1 19,4 63,6 4,8 + avsättningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - 0,4 1,5 6,5 2,5 0,2 +/- ökning resp. minskning av varu- - 6,6 3,0 36,3 3,0 lagerreserven . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 0 - - - + övriga nedskrivn . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2,8 + utgiftsräntor . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 2,8 3,1 14,2 3,0 + emissionskostn . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . - - 0,9 0,6 0,9 + allm. förvaltningsk . . . . . . . . . . . . . . . . 2,8 4,0 3,1 6,6 + diverse . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .. - 0,5 - - totalt täckn-bidrag . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5,6 47,2 34,6 128,5 29,2

bidragsprocent . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4,3 12,7 21,0 21,1 11,2 bidragstillskott före skatt, motsvarande 1/22 av årsförsåljningen mkr . . . . . . . . 0,3 2,1 1,6 5,9 1,3

ta kan medföra komplikationer m. h. t. derår. Man kan då i medelstora och stora att driftbokföringen i regel inte är upp- företag jämnt sysselsätta egna reparatölagd på sådant sätt, att dess sifferma- rer och behöver ej anlita dyrare utomterial direkt kan läggas till grund för stående fackmän under rusnings- och Detta gäller även, semestertid. Har man tidigare klarat dylika beräkningar. då semesterspridning endast avser en sig med ett driftavbrott av 3 veckor för eller några avdelningar eller maskinstäl- reparationer och underhåll, är också len, som utgör trånga sektioner i pro- ett till 4 veckor förlängt uppehåll onö- Grundprincipen är att digt. Den allmänna rusningen efter ett duktionskedjan. alla bidragsberäkningar skall vara mar- begränsat antal montörer och reparaginalkalkyler, att merintäkterna, d. v. s. törer kan naturligtvis leda till väntetiökad försäljning möjliggjord genom se- der, som eljest skulle varit obehövliga. mesterspridning, skall jämföras med de Den ekonomiska fördelen med en ratiosålda produkternas direkta merkostna- nellare reparations- och underhållsruder. tin är visserligen påtaglig, men dess be- Ökade totala täckningsbidrag utgör räkning kan stöta på svårigheter. Det den viktigaste men ingalunda den enda behövs både tekniska beräkningar och ekonomiska fördelen med semester- statistisk bearbetning av erfarenhetsmaspridningen. Ytterligare en fördel be- terial avseende reparationsfrekvensen, står däri, att och underhåll då dessa arbeten ej koncentreras till

reparation

av byggnader och maskinell utrustning sommarsemestern. Det kan omnämnas ej behöver koncentreras till samma se- att de årliga besparingarna i samband mesterperiod utan kan planeras året runt med att underhåll och reparation plaefter en av tekniska synpunkterbetingad neras året runt av Oxelösunds järnverk kortare eller längre cykel än ett kalen- uppskattas till 0,5 mkr.

De specifika merutgifter, som sam- ministrationen blir hårdare belastad och manhänger med semesterspridningen kräver förstärkning, då komplicerade och som utgör tillskottsproduktionens semesterplaner skall göras och följas gemensamma utgifter, är dels årligen upp och på grund av nödvändigheten återkommande, dels engångsutgifter av att rekrytera och lära upp praktikaninvesteringsnatur. Årligen återkomman- ter, skolungdom eller pensionärer, som de utgifter sammanhänger med plane- i tider av full sysselsättning kan ifrågaring, lagerhållning, rekrytering och upp- komma som ersättare. lärning av ersättarpersonal, dubblering Engångszztgifter av investeringsnatur, av viss personal under några dagar före som förorsakas av semesterspridning, och efter den ordinarie personalens se- kan vara utgifter för ökade lagerlokaler mestertid, samt stipendier och resebi- och transportanordningar, som kommer drag till dem, som tar ut semester un- att behövas till följd av att lageranhopder en föga eftertraktad årstid. De va- ningar blir aktuella under en del av ror, som tillverkas under högsomma- året. Utgifter för uppbyggnad av en ändren, då eljest semesterstopp skulle ha rad organisation inom planering och rått, kan kunderna ofta inte genast ta personaladministration, liksom utgifter emot på grund av semester hos dem. för initialreklam för att introducera och Detta leder till en onormal lageranhop- popularisera semesterspridningsidén ning under viss tid. Om endast någon bland de anställda, är också av engångslänk i produktionskedjan, som utgör en natur. trång sektion, är igång under ordinarie Det kan hända, att vissa delar av den semestertid, måste mellanlagret före maskinella utrustningen måste dubbledenna avdelning under en längre tid ras om man till fullo vill utnyttja sebyggas upp till behövlig storlek och mesterspridningens fördelar. Ifrågavadet krävs också en längre tid, till dess rande utrustnings periodvis återkommotsvarande mellanlager efter ifråga- mande översyn och reparation kan till varande avdelning reduceras till det följd av behövlig svalningstid eller av normala. Då reparation och underhåll andra skäl, ta så pass lång tid i anspråk, sker året runt kräver detta i regel ökat att motsvarande moment i produktiogenomsnittligt reservdelsförrâd. Alla nen blir till trång sektion, som hindrar dessa av semesterspridning föranledda ett rationellt utnyttjande av semesterökningar av förråd samt halvfabrikat- spridningen. Det kan också hända att och färdigvarulager innebär att i ge- en sådan dubblering av viss utrustning nomsnitt mera kapital är bundet i la- ändå varit påtänkt enligt en långsiktig ger. Detta medför ökade ränteutgifter investeringsplan, men att semestersamt förorsakar också Ökade inkurans- spridningen nödvändiggör ett tidigareförluster samt ökade hanteringskostna- läggande, samt ev. vissa modifikationer, der i förråd och lager. som innebär fördyring. I rapporten om Försäljning, lagerhållning och till- semesterspridning vid Oxelösunds järnverkning, liksom reparation och under- verk omnämnes t. ex. att en investering håll måste planeras noggrannare, så att belöpande på 26 mkr blev nödvändig, inte all verksamhet stannar av på en gång men att 20 mkr därav endast avsåg ett på grund av semester. Den minutiösare par års tidigareläggande. planeringen kräver mera ev. bättre kva- Kalkylen, som skall ligga till grund lificerad personal samt ökade kontors- för beslutet om semesterspridningens tekniska hjälpmedel. Även personalad- införande kommer att ha olika utform-

ning, beroende på om de specifika mer- Ifallet, då ett tidigareläggande av en

utgifter, som förorsakas av åtgärden, är för senare tid påtänkt investering är

årligen återkommande eller av engångs- ,aktuell, är något mera komplicerat än

natur. de hittills behandlade fallen. Av denna

Är endast återkommande ut- skall en precisering årligen anledning av förgifter aktuella, är semesterspridning ur utsättningarna föregå modelldiskussio-

företagsekonomisk synpunkt fördelak- nen. Dä man utgår ifrån ett årligt bi-

tig om och så länge dessa årliga utgif- dragstillskott jämte en besparing genom ter (U) ej överstiger bidragstillskottet rationellare räknar reparationsrutin, (B) jämte besparingarna till följd av man med denna fördel tills vidare un-

förbättrad reparationsrutin (R), der obestämd tid framåt, eller t. o. m.

underförstått allt framgent. Man inför U S Br + R1 därmed implicit ett oändlighetsperspek-

eller, då B + R betecknas med a, tiv. Då den aktuella investeringens eko-

nomiska livslängd uppgår till ett änd- U __ a (1) ligt antal år T, måste lönsamhetsbedöm-

ningen ske med utgångspunkt från en Endast då man måste räkna med vakedja av investeringar, som regelbundet rierande årliga bidragstillskott under ersätter varandra vart Tzte år. Den tiden fram till planeringshorisonten första värde är investeringens då G, man räknar med en expansiv efterfråden andras, med hänsyn till tidsfakgeutveckling eller i största allmänhet

med vissa konjunkturella fluktuationer torn, ett nuvärde , den tredjes - måste

man ta hänsyn till tidsmönst- _Pl-Hy_

ret och införa ett diskonteringsförfaran- G de för a 0. s. v. i all oändlighet.

att göra inkomster och utgifter (1+i)2T

för olika år sinsemellan jämförbara. Betecknas med Dessa värden bildar tillsammans en planeringshorisonten (N) och de enstaka åren med t= oändlig geometrisk serie, vars kvot

1, 2, . . ., N, samt kalkylräntan, uttryckt i decimaler med (i), modifieras kalkylvarför serien är konver-

modellen (1) enligt följande: WL

N N och det sökta nugent seriesumman, U- 4

:1

+1) g

+ 0- 2) värdet av samtliga investeringsutgifter,

l=1 t=1

. .. (1 + OT blir ett and Jgt tal, G l. _ j_ Vid Vid tillkomsten av engångsutgifter av _ 1 (1 _i_ ÖT investeringsnatur måste även investe-

ringens ekonomiska livslängd (T) beak- måste emellertid intidigareläggandet tas. Om man väljer T som planerings- vesteringen i nuet (G,,) reduceras med

horisont (N: T) och betecknar inves- den om eljest påtänkta investeringen teringsutgiften med (G), modifieras (n) år som därmed Om (G,,), sparas. kalkylmodellen ytterligare enligt föl- den ekonomiska i båda fallivslängden jande: len antages vara 10 år, blir nuvärdet

T T av den behövliga investeringen (V)

skillnaden mellan värdet av två kedjor,

U-:1+i›-

G+

gZa.1+i›-

3) t=1 t=1 varav den ena skulle företagas vid bör-

jan av åren 0, 10, 20... och den andra Semesterspridningen skulle i detta fall t. ex. vid början av åren 2, 12, 22 0. s. v. vara ekonomiskt fördelaktigt, då Lönsamhetskravet för semestersprid- ningen i detta fall lyder sålunda att års- 1,54 3,5 + 0,5 1,2 d. v. s. 2,8 mkr. förräntningen av skillnadsbeloppet skall skillnaden En egendomlighet skall omnämnas, (i - V) ej överstiga då den har samband med valet av kalmellan å ena sidan årligt bidragstillskott och besparingar genom rationel- kylräntefoten. Oändlighetsfaktorn, lare reparationsrutin, å andra sidan år- 4 T återkommande merutgifter (a-

_§27_

ligen har den egenskapen, att dess (1+l) -1 U) :

o n - värde minskar, då kalkylräntefoten

z-V=1-[(G0 ,+0,1

ökar. Då räntan är noll blir dess värde stort för att vid höga

(1 +i)T . oändligt mycket

°(1+i)TT1:|

Sa U (4) räutesatser närma ett. Värdet av sig den negativa faktorn inom parentesen Om man i enlighet med det tidigare Omnämnda fallet antar att G,=26,0,

_EL sjunker däremot, då räntefoten

G.. =20,0, R= 0,5 mkr, n=2 och T: (1 + 1) 10 år och om man vidare antar att och mkr samt stiger och värdet av hela uttrycket inom B=3,5 U=1,2 kalkylräntekravet är 10 % (i=0,1) erhåller parentesen ökar från 6,0 (i = 0) till man efter insättning i formel (4)1 26,0 (i zoo) .Förräntning av investeringens nuvärde (i - V) vid en räntefot, som - 4 i- V = 0,1 -

[26,0

(20,0

0,8264)] varierar från 4 till 25 %, framgår av föl-

2,594 jande tabell: - = 0,1 - 9,472 - 163 = 1,54 mkr. 1,594

20,0 20,0 (1 + 01° V i_ V i 26 0 _ › (1 + 0= (1 + 02 (1 + z)1°-1

0 20,0 6,0 oo oo 0 0,04 18,5 7,5 3,08 23,1 0,82 0,06 17,8 8,2 2,23 18,3 1,10 0,10 16,5 9,5 1,63 15,4 1,54 0,12 15,9 10,1 1,49 14,9 1,79 0,15 15,1 10,9 1,36 14,8 2,22 0,18 14,3 11,6 1,24 14,4 2,59 0,20 13,9 12,1 1,19 14,4 2,88 0,25 12,8 13,2 1,12 14,8 3,93 oo 0 26,0 1,00 26,0 oo

I detta konkreta fall således neringshorisonten ökar osäkerheten avupphör semesterspridningen att vara lönsam seende antagandena om bidragstillskott närmar m. m. Man kan med då kalkylräntekravet sig 20 %. mycket kraftigt. Oändlighetsperspektivet är föga realistiskt. Då man ökar avståndet till 1 pla- Diskonteringsfaktorer enligt tabell.

(04

fördel göra lönsamhetsbedömningen ge- te i stället nuvärdemetoden enligt fornom att fråga hur många år som behövs mel (3) användas. för -att den behövliga investeringen vid tidigareläggande skall den minskas med den eljest påtänkta investeringens

- Sammanfattning

nuvärde skall betala sig genom skillnaden mellan förväntat årligt bidrags- Den av kommittén för semesterspridtillskott och andra besparingar samt ning efterlysta beslutsregeln, som skall årligen återkommande merutgifter, allt underlätta företagens bedömning av semed hänsyn tagen till gällande kalkyl- mesterspridningens lönsamhet, kan räntekrav. Man frågar efter investering- sammanfattas i följande IO-punktsproens ålerbetalnings- eller pay-off-tid gram: (tp) genom att beräkna kvoten 1. Undersök avsättningsmöjligheterna för ett ev. produktionstillskott för 0,. G° en planeringsperiod omfattande 3-5 år. 1 + 0 5) 2. Gör en summarisk av beräkning a - U det tänkbara bidragstillskottet, grundad på företagets vinst- och förlusträkning och söka i en annuitetstabell för eller på driftbokföring och statistik. 3. Besluta om detaljutredning, om reefter det antal år, som

[.____.._(1+i)tp_ 1]

sultatet av (2) förefaller vara gynnsamt. l(1+i)“p 4. Undersök om lämplig ersättningsmotsvarar kvoten vid det aktuella kal- personal kan rekryteras. . kylräntekravet. - 5. Bestäm, på grundval av resultatet

I föreliggande fall och vid ett kalkyl- från (1), (2) och (4), vilka delar av företagets verksamhet som skall berö- 9;) räntekrav av i: 0,1 blir kvoten = ras av semesterspridningen. Beakta i synnerhet aktuella trånga sektioner. 3,4, vilket motsvarar en återbetalnings- 6. Undersök förutsättningarna för en tid av 4-5 år. Innan man fattar beslut ändrad reparations- och underhållsruom införande av semesterspridning fråtin, som inte menligt påverkar driftgar man, huruvida man rimligen kan beredskapen. Den kostnadsmässiga räkna med ett årligt nettoöverskott av skillnaden (ev. besparingen) mellan 2,8 under denna tid. denna och den tidigare rutinen skall Den behövliga återbetalningstiden ökar uppskattas. med stigande kalkylräntekrav. Vid i: 7. Uppgör en detaljerad beräkning av 0,18 är kvoten det förväntade bidragstillskottet, utgå- 11,6 . . .. ende från förutsätt- = 4,15, vilket innebar en återbe- företagets specifika _ä_ ningar samt resultatet från (5) och

talningstid av 8-9 år, en tidsperiod (6).

som ligger mycket nära investeringens 8. Beräkna de årligen återkommande förväntade ekonomiska livslängd, T: merutgifterna utöver de direkta pro- 10 år. duktkostnaderna, som förväntas följa Pay off-metodens användbarhet för- med semesterspridningen. utsätter konstanta bidragstillskott år ef- 9. Beräkna investeringsbehovet resp. ter år. Då prognosen lyder på varieran- behovet av ev. tidigareläggande av påde (t. ex. stigande) bidragstillskott mås- tänkta investeringar, som blir aktuella

beslutet om gen till förväntade bidragstillskott, ev. genom semesterspridning. Ta till om ekonomisk besparingar genom bättre reparationsställning frågan rutin och årligen återkommande merlivslängd. Då bidragstillskottet förväntas 10. Upprätta lönsamhetskalkyl genom utgifter. att efter för variera med tiden, tillämpa nuvärdefråga återbetalningstiden behövliga investeringar med hänsyn ta- metoden.

NORDISK UDREDNINGSSERIE 1967

(NU)

. Nordiskt im-tltut för samhällsplanering. . Nordiskt samarbete inom forskningens och den högre undervlsningens område. . Mellanriksvag Klruna-Nordnorge. . Internordisk verkställighet med anledning av beslut rörande vårdnad om barn m m. . Nordisk Institut for vidareuddanneise l havekonst og landskabsplanlagnlng. Dansk, norsk og svensk presses indhold at nordisk stoi. . Jagt- og vlltvårdskonference. Nordiska bestämmelser för skeppsapotek. . Nordisk skolmatematlk. F* . Matematik och ingenjörer.

STATENS

OFFENTLICA UTRE DNINCAR 1967

Systematisk förteckning

(sim-orm inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologiska förteckningen)

Justitiedepartementet Fasta förbindelser över Öresund. [54] städernas auktionsmonopol m. m.

Allmänna arvstonden. [2] låcäxlmuntyp.

Utsökningsrått VI. [3] Ny domkretsindelning för underråtterna. [4] Finansdepartementet Partieli författningsreiorm. [26] Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval. [27] Statlig publicering. [5 Tryckfrihet och upphovsrätt. [28] Finansiella iångtidsperspektiv. [s] Statskontorets programbudgetutrednlng. i. Pro- i Firmaskydd. [35] Förslag till lag om skyldighet att föra räkenska- grambudgetering. Del I. [11] 2. Programbudgete- . per, m. m. [49] ring. Dei II - studier och försök. [12] a. Program- . Förundersökning. [59] budgetering. Del III - En sammanfattning. [13] . Lag om Skatterätt. [24] Kompensation i vissa tall för benslnskatt som ut- Utrikesdepartementet går vid användande av motorsåg och snöskoter. . svenska Institutet. [56] [34]

Försvarsdepartementet Ecklesiastikdepartementet

Tjanstestallning inom krigsmakten. [15] Rikskonserter. [9] Organisationskommittén för anordnande av högre Socialdepartementet utbildning i Linköping: Subkommittén för teknisk högskola i Linköping. 1. Linköpings hög- Barnolycksfall. skola. Del I. [10] 2. Linköpings högskola. Del II. i Barnstugor. Barnavårdsmannaskap. [55] Medicinaistyrelsens narkomanvárdskommltté. 1. Skolans arbetstider. [14] Narkotikaproblemet. Del I. [25] 2. Narkotikapro- 1958 års utredning kyrka--statz VII. Folkbokföblemet. Del II. [41] ringen. [16] VIII. De teologiska takulteterna. [17] 1964 års nykterhetsvárdsundersökning. 1. N kter- IX. Kyrklig organisation och förvaltning. [45] X. hetsvårdens läge. Del I. [36] 2. Nykterhetsv rdens Kyrklig egendom. skattefrågor. Prästerskapets läge. Del II. Bilagor. [37] privilegier. [46] barnstugor och familjedag- 1962 års ungdomsutredning. Statens stöd till ung- i barntiusyn,

samhällets] hem. [39 domsverksamhet V. [19]

Läkares grundutbildning och vidareutbildning. [51] Filmens inflytande på sin publik. [31] Barnbidrag och tamiljetillêtgg. [52] Lärarutbildning för folkhögskolan. [47] Handikapputredningen. 1. Kommunerna och den Yrkesutbildningen. III. [48] sociala omvårdnaden. [53] 2. Bättre hjälpmedel för handikappade. [60] Adoption av utländska barn. [57] Jordbruksdepartementet semesterspridning. [61] Den framtida jordbrukspolltiken. [7] Skogug yrkesutbildning. II. [38] Kommunikationsdepartementet 1964 års naturresursutredning. 1. Utsädesbetningens effekter. 42] 2. Miljövárdstorskning. Dei I. Forsk- Länsiörvaitningsutredningen. 1. Den statliga läns- ningsomr det. [43] a. Miljövårdsiorskning. Del n. törvaltningen. I. [20] 2. Den statliga länsiörvalt- Organisation och resurser. [44] ningen. II Bilagor. [21] [44] Utkommer senare. skattetörvaitningen. [22] Länsindelningsutredningen. [23] Transportkostnaderna i Gotlandstratiken. [29] Inrikesdepartementet Kanaitratikutredningen. 1. Vänerns och Vätterns törbindelse med Västerhavet. [32] 2. Vänerns och Kommunal bostadstörmedling. [1] Vätterns förbindelse med Västerhavet. Bilagor. invandringen. [18] [33] Höga eller låga hus? [30] Kommunalrättskommittén. IX. Kommunala beto- Företagaretöreningarnas iramtida organisation och genheter inom turistviisendet. [50] X. Enhetllg verksamhet. [40]

ESSELTE AB. STOCKHOLM 1967