Doc 1964:152

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

1 Nr 152

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statstjänstemannens löner under åren 196b och 1965 m. in.; given Stockholms slott den 23 april 196b.

Kungl. Maj :t 'vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels anta härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228); samt

2) förordning om ändrad lydelse av 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att en — under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande — träffad förhandlingsöverenskommelse om statstjänstemannens löner under åren 1964 och 1965 m. m. godkänns. I anslutning härtill underställs riksdagen för antagande vissa av överenskommelsen betingade förslag till ändringar i statens löneförordning och statens pensionslöneförordning.

För innevarande och nästkommande budgetår äskas särskilda anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. till följd av den sålunda träffade överenskommelsen.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 152

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj

1957 (nr 228)

Härigenom förordnas, att 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

3 §•

Grundlönetabeller

Tabell till löneplan A, ortsgrupp 3

Tabell till löneplan A, ortsgrupp b

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b 3

Tabell till löneplon A, ortsgrupp 5

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning

den 28 maj 1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

3 §•

6 inom. För annan — —---be-

räknade årslönen.

I fråga om beräkning av årslönen skall härvid gälla, dels att, om enligt anställningsvillkoren lönen i samma anställning skall höjas efter vissa på förhand bestämda tidsintervaller, hänsyn tages till de löneförhöjningar, som beräknas tillkomma efter längst nio år, dels att, om avlöningen bestämts att jämte pension enligt statliga pcnsionsbestämmelser motsvara månadslön enligt statens löneförordning, såsom lön må beaktas de sammanlagda förmånerna, dels ock att, om avlöningen delvis utgår i form av ersättning för tjänstgöringstillfälle och enhetliga grunder i fråga om denna ersättning gälla för den personalgrupp, till vilken anställningshavaren hör, ersättningen skall beaktas med det för personalgruppen genomsnittliga beloppet.

3 §•

6 mom. För annan---be-

räknade årslönen.

I fråga om beräkning av årslönen skall härvid gälla, dels att, om enligt anställningsvillkoren lönen i samma anställning skall höjas efter vissa på förhand bestämda tidsintervaller, hänsyn tages till de löneförhöjningar, som beräknas tillkomma efter längst nio år, dels att, om avlöningen bestämts att jämte pensionsförmån eller annan förmån motsvara månadslön enligt statens löneförordning, såsom lön må beaktas de sammanlagda förmånerna, dels ock att, om avlöningen delvis utgår i form av ersättning för tjänstgöringstillfälle och enhetliga grunder i fråga om denna ersättning gälla för den personalgrupp, till vilken anställningshavaren hör, ersättningen skall beaktas med det för personalgruppen genomsnittliga beloppet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1965

Utdrog av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 april

1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om statstjänstemännens löner under åren 1965 och 1965 m. m. samt anför härvid följande.

Inledning

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition (bil. 2, s. 1) lämnade jag en redogörelse för den allmänna lönenivån för statstjänstemännen samt vissa därmed sammanhängande frågor. Jag anmälde därvid bl. a., att några överläggningar med statstjänstemännens huvudorganisationer om storleken av totallönerna och om ev. förändring av pensionerna under 1964 ännu ej ägt rum. Jag förutsatte att ifrågavarande spörsmål senare skulle få underställas riksdagen.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (bil. 2, s. 6) nämnde jag vidare, att förberedande överläggningar skulle i januari upptas med personalorganisationerna angående s. k. B-frågor, d. v. s. förslag som beträffande vissa tjänster eller grupper av tjänster avser omprövning av normerna för lönegradsplaceringen, och att de slutliga förhandlingarna i ämnet syntes kunna äga rum tidigast under mars. Med hänsyn härtill framhöll jag, att det kunde bli nödvändigt att senare under riksdagen framlägga förslag till lönegradsändringar, som påverkade personalförteckningarna.

Mot vad som sålunda anmälts har riksdagen ej haft något att erinra (SU 14, rskr 14).

Förhandlingar i nyss angivna hänseenden samt om vissa ändringar av avlönings- och anställningsvillkoren i övrigt har nu förts med statstjänstemännens huvudorganisationer — St åt stj än ark ar teilen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion. Därvid har — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 17 april 1964 träffats en överenskommelse med

5 Kungl. Hlaj:ts proposition nr 152 år 196b

Statstjänarkartellen, Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion. Statstjänstemannens riksförbund härden 22 april 1964 anslutit sig härtill. Överenskommelsen har följande innehåll.

1. För 1961 höjs totallönerna för 1963 med 3,5 procent.

För 1965 höjs de vid utgången av 1964 gällande totallönerna med 4,8 procent.

2. Till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag omräknas i anslutning till totallönerna enligt punkten 1.

3. Av Kungl. Maj :t fastställd avlöning till arvodesanställd personal höjs för 196b med ungefär 3,5 procent och för 1965 med ytterligare ungefär 4,8 procent.

4. Den retroaktiva regleringen för 1964 av löneförmånerna sker enligt schablonmässiga grunder med beaktande endast av löneplanslönen för månad, C-avdrag samt B-avdrag vid längre tids ledighet.

5. Ändrad lönegradsplacering av tjänster m. m. genomförs i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomförs -— där ej annat särskilt anges — fr. o. m. den 1 juli 1964.

I fråga om tjänster, som föreslås till nedflyttning i lönegrad, skall nuvarande tjänstinnehavares lönegradsplacering ej påverkas.

6. Ändringar beträffande vissa avlöningsförmåner in. in. för personal inom undervisningsväsendet genomförs i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomförs — där ej annat särskilt anges — fr. o. m. den 1 juli 1964.

7. Ändringar av och tillägg till förteckningar över pensioneringsperioder in. in. sker i enlighet med vad som tramgår av vid överenskommelsen togad bilaga.

8. Ändringar beträffande vissa avlönings- och pensionsförmåner in. in. genomförs i enlighet med vad som framgår av vid överenskommelsen fogad bilaga. Förslagen genomförs — där ej annat särskilt anges -— fr. o. in. den 1 juli 1964.

9. Inom civildepartementet skall göras en översyn av tilläggsarvoden och särskilda ersättningar, översynen skall verkställas inom sådan tid, att av densamma föranledd arvodesreglering kan ske den 1 juli 1965.

10. Beträffande inverkan av retroaktivt lönetillägg på beräkning av personalpensioner samt förändring av bruttobelopp och särskilt pensionstillägg skall vad som föreskrivits härom i kungörelsen 1962: 228 äga motsvarande tillämpning, dock att bruttobeloppsförändring den 1 juli 1964 skall ske med 3,5 procent och den 1 januari 1965 med 4,8 procent.

11. Kristillägg, som utgår på lönerna till vissa befattningshavare, som överförts till indragningsstat eller enligt egen önskan kvarstår på gammal lönestat, eller som utgår i jämförliga fall, beräknas för 1964 och 1965 i anslutning till pensionshöjningarna enligt punkten 10.

12. Fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1966 års löner.

1 de efterföljande avsnitten om lönenivån m. in., om lönegradsändringar in. in. samt om vissa avlönings- och pensionsförmåner in. in. behandlas närmare den nu träffade överenskommelsen.

.lag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande ärende prövats vissa från verk och myndigheter eller personalorganisatio-

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1964

ner i särskilda framställningar framförda yrkanden om ändrad lönegradsplacering m. m.

Härefter anmäls vissa särskilda frågor, bl. a. om tjänstårsberäkning enligt SPR i vissa fall.

Lönenivån m. m.

överenskommelsen, som gäller för två år, innebär beträffande löneplanslönerna att för 1964 de för 1963 gällande lönerna höjs med 3,5 procent. För 1965 höjs de vid utgången av 1964 gällande lönerna med 4,8 procent. Utöver de nämnda höjningarna av löneplanslönerna innefattar överenskommelsen ändrad lönegradsplacering för ett antal tjänster samt vissa ändringar i allmänna anställningsförmåner. Vid bestämmande av de olika löneförbättringarna tillsammantagna har utgångspunkten varit att statstjänstemannen vid ingången av 1964 i förhållande till den allmänna arbetsmarknadens löneutveckling 1962 och 1963 har haft en eftersläpning av 4,7 procent. Den ifrågavarande eftersläpningen, värdet av löneuppgörelsen mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige och härutöver ett hänsynstagande till den standardhöjning som genom lagstiftning kommit den allmänna arbetsmarknadens arbetstagare till del anger den ram inom vilken statstjänstemännens löneökningar för 1964 och 1965 inpassats.

I anslutning till höjningen av löneplanslönerna skall omräkning ske av till statens löneförordning knutna tillägg, ersättningar och avdrag. Härmed avses en teknisk anpassning till månadslönebeloppen av dagiöne- och A-avdragsbeloppen, beloppen för övertids- och vikariatsersättning samt kallortstilläggen.

Liksom fallet varit de senare åren avses av Kungl. Maj:t fastställd avlöning för icke löneplansplacerad personal skola höjas i ungefär samma grad som totallönerna enligt löneförordningen.

Det har vid förhandlingarna förutsatts, att den retroaktiva regleringen av löneförmånerna för innevarande år till följd av den träffade överenskommelsen skall ske enligt schablonmässiga grunder. För månaderna januari- juni i år avses därför lönehöjningen skola uträknas med hjälp av särskilda tabeller, uppgjorda med beaktande endast av löneplanslönen för månad. C-avdrag och B-avdrag vid längre tids ledighet. Utbetalningen av schablontilläggen i juni har — på sätt gällde 1962 — förutsatts kunna äga rum vid den tidpunkt, som med hänsyn till omständigheterna kan befinnas lämplig, utan hinder av avlöningsreglementenas allmänna bestämmelser om den tidigaste tidpunkten för utbetalning av lön.

Vad angår pensionerna innebär överenskommelsen i princip en höjning med 3,o procent fr. o. m. den 1 juli 1964 samt en ytterligare höjning med 4,8 procent fr. o. m. den 1 januari 1965. Vad angår första halvåret 1964 sker

7 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 19(>4

icke retroaktiv omräkning. På motsvarande sätt som under åren 1960 ocli 1962 skall i stället utbetalas ett schablonmässigt beräknat särskilt pensionstillägg- „

Det kristillägg, som alltjämt utgår på lönerna till vissa befattningshavare,

som överförts till indragningsstat eller efter egen önskan kvarstår på gammal lönestat, eller som utgår i jämförliga fall, bestäms enligt beslut vid 1955 års riksdag av Kungl. Maj :t från fall till fall. Enligt överenskommelsen skall kristillägget för 1964 och 1965 uppräknas i anslutning till höjningen av pensionerna. Löneökningen för befattningshavare, som åtnjuter kristilllägg, bör liksom hittills beräknas så, att den icke överstiger den löneökning som tillkommer närmast motsvarande tjänsteman på reglerad lönestat.

I överenskommelsen har intagits att fredsplikt skall gälla intill dess förhandlingar upptas om 1966 års löner. Det har vid överläggningarna förutsatts, att denna fredsplikt skall anses ha i huvudsak samma innebörd som fredsplikten enligt lagen om kollektivavtal, Av denna fredsförpliktelse bör följa, att de särskilda tillägg, som enligt överenskommelsen skall läggas till grundlönerna enligt statens löneförordning, ej utgår till medlemmar i en organisation, som genom stridsåtgärd bryter mot den angivna fredsplikten. Kungl. Maj :t bör äga besluta om de undantag från tillämpningen av de särskilda tilläggen, som till följd härav kan komma i fråga. Även i andra fall torde emellertid Kungl. Maj:t liksom tidigare böra äga befogenhet att besluta, att ifrågavarande lönetillägg icke skall utgå. Härutinnan torde få hänvisas till vad som anförts i prop. 1955: 191 (s. 6).

Lönegradsändringar m. m.

De förslag till lönegradsändringar i den föreliggande förhandlingsöveren skom mel sen, som bör redovisas för riksdagen, har upptagits i en tabellsammanställning, vilken torde få såsom bilaga A fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. De förslag, soin ej medtagits i bilagan, avser i första hand vissa tjänster med avlöning från andra anslag under fjärde huvudtiteln än avlöningsanslag samt vissa tjänster i A 21 eller lägre lönegrader vid de affärsdrivande verken. Övriga i överenskommelsen ingående förslag, som inte redovisas i sammanställningen, avser lönegradsändring för vissa högre tjänster vid postverket, televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Dessa förslag har tidigare denna dag redovisats av chefen för kommunikationsdepartementet vid anmälan av proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken.

Vidare innefattas i överenskommelsen vissa förslag avseende lönegradsändringar för personal inom undervisningsväsendet. De förslag härutinnan, som är av natur att böra redovisas för riksdagen, har sammanställts i b Unga Bt vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Dessa

8 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år UXH

förslag avser bl. a. ändrad befordringsgång för vissa lärarkategorier samt ändrad Iönegradsplacering för vissa rektorer och lärare.

I anslutning till nu berörda förslag om lönegradsändringar ni. in. må anföras följande.

Vissa befordringsgångar m. m. Enligt bilaga A föreslås bl. a. ändrad befordringsgång för tjänstemän, som avses i 1 § kungörelsen den 30 juni 1947 (nr 436) angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst. Förslaget innebär, att befordringsgången för här avsedd personal skall omfatta, förutom som nu A 17 och A 19, även A 21 och att tiden för befordran från A 19 till A 21 skall vara 2 år. Enligt överenskommelsen skall detsamma gälla även beträffande befordringsgång för pastoratsadjunkter. I anslutning härtill föreslås ändrad Iönegradsplacering från A 19 till A 21 för kontraktsadjunkt, kyrkoadjunkt och stiftsadjunkt.

I anslutning till det här redovisade förslaget om ny befordringsgång föi de tjänstemän, som omfattas av bestämmelserna i förenämnda befordringskungörelse, har även överenskommits att rekryteringslönen för tjänsteman med avgångsexamen från teknisk högskola skall ändras från högst A 19 till högst A 21. I enlighet härmed skall det ankomma på vederbörande myndighet att inom ramen av högst A 21 fastställa lönegradsplaceringen i fall som här avses.

Såsom framgår av bilaga B föreslås en sådan ändring att befordringsgången skall omfatta även A 21 jämväl beträffande befordringsgången för vissa assistenter och amanuenser vid universitet och högskolor samt för sådana icke-ordinarie lärare vid olika skolformer, som med avseende på teoretisk utbildning är behöriga till lektors- eller adjunktstjänst ävensom för vissa icke-ordinarie ämneslärare vid folkhögskola.

I samband med de nu behandlade punkterna i förhandlingsuppgörelsen ■ull jag anmäla följande fråga. Enligt 4 § statens allmänna avlöningsreglemente (Saar) gäller bl. a. att extra ordinarie tjänster i Ae 20—27 inrättas och lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut medan andra extra ordinarie tjänster på löneplan A må med vissa inskränkningar inrättas och lönegradsplaceras av vederbörande myndighet. Dessa bestämmelser har i sak icke ändrats sedan tillkomsten av avlöningsreglementet år 1948. Under de femton år som därefter förflutit har betydande förskjutningar ägt rum i fråga om lönegradsplaceringen för enskilda tjänster eller grupper av tjänster. Redan detta förhållande motiverar en ändring av ifrågavarande bestämmelser därhän att lönegradsgränsen för myndigheternas befogenhet flyttas uppåt på löneplanen. Som framgår av den förut lämnade redogörelsen har överenskommelse nu träffats, som innebär att för stora grupper av icke-ordinarie tjänstemän befordran till Ae 21 skall ske enligt automatiskt verkande regler. Med hänsyn härtill vill jag föreslå, att 4 § Saar ändras så, att extra ordinarie tjänster i lägst Ae 22 inrättas och

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

lönegradsplaceras av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut. Förslaget föranleder motsvarande ändring av lönegradsgränsen i de under 4 § Saar intagna särskilda bestämmelserna för bankinspektionen. Under de särskilda bestämmelserna för statens affärsdrivande verk föreskrivs, att ordinarie tjänster i Ao 1—19 inrättas av Kungl. Maj :t. Jag föreslår, att bestämmelsen ändras att avse tjänster i Ao 1—21. De här föreslagna ändringarna i 4 § Saar bör träda i kraft den 1 juli 1964.

Härefter behandlas vissa andra förslag som avser befordringsgång m. in. för olika personalkategorier.

Befordringsgångarna för sådana icke-ordinarie lärare, som med avseende på teoretisk utbildning är behöriga till ämneslärarinne- eller ämneslärartjänst och för vissa ämneslärare vid folkhögskola skall omfatta även A 19.

Beträffande icke-ordinarie folk- och småskollärare finns f. n. befordringsgångar, vilka för folkskollärare omfattar A 12 och A 14 och för småskollärare A 9 och All. Vidare gäller, att dessa lärare efter i princip fem års anställning i slutlönegraden i befordringsgången äger erhålla förordnande i resp. Ae 16 och Ae 13, d. v. s. samma lönegrader som gäller för motsvarande ordinarie lärare. Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innebär, såvitt här är i fråga, att berörda befordringsgångar utsträcks att omfatta även sistnämnda lönegrader och att tiden för befordran till dessa lönegrader förkortas till i princip tre år.

För icke-ordinarie landskanslister och kanslister skall enligt uppgörelsen tillämpas följande befordringsgång, nämligen A 9 (1 1/2 år), A 11 (2 år), A 13 (2 år) och A 15. Förslaget innebär en påbyggnad av hittills gällande befordringsgång med A 15, varigenom icke-ordinarie landskanslist och kanslist efter viss anställningstid erhåller samma lönegradsplacering som gäller för ordinarie sådan tjänsteman. Såsom villkor för erhållande av tjänst som ordinarie kanslist i administrativ tjänst i Ao 15 gäller att vederbörande tjänsteman skall ha med godkända vitsord genomgått särskild utbildningskurs för kanslister vid centrala ämbetsverk m. in. samt därefter ha innehaft tjänst såsom kanslist i reglerad befordringsgång under minst två år. Enahanda villkor skall enligt den nu träffade överenskommelsen gälla för befordran till A 15 inom den nya befordringsgången för kanslister i administrativ tjänst.

Enligt 1 § kungörelsen den 6 juni 1962 (nr 434) angående reglerad befordringsgång m. in. för viss biträdespersonal i statens tjänst gäller kungörelsens bestämmelser i högst lönegrad A 5 anställda biträden för skrivoch kontorsgöromål och telefonister samt apoteks-, foto-, frökontroll-, institutions- och konserveringsbiträden. För dessa tjänstemän meddelas föreskrifter om befordringsgång omfattande A 2 (1 1/2 år), A 4 (1 år) och A 5. Vederbörande myndighet har dock möjlighet att under vissa förutsätt-

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

ningar tillämpa högre begynnelselönegrad eller förmånligare befordringsgång. Vidare föreskrivs om erhållande av personliga tjänster i A 7 efter 12 års anställning i A 5. Överenskommelsen innefattar, att bestämmelserna i nyssnämnda kungörelse skall gälla även biträden, tillhörande sjukvårdsoch ekonomipersonal. Härmed avses bl. a. avdelningsbiträden, ekonomibiträden, sjukvårdsbiträden samt tåg- och vagnsstäderskor. För dessa biträdeskategorier gäller f. n., att den som icke uppnått 19 års ålder skall vara placerad i A 2 och annat biträde i A 3 under tre anställningsår, varefter placering i A 5 erhålls. Genom förslaget att för dessa biträden skall tilllämpas ifrågavarande kungörelse kommer en betydande förbättring att äga rum i avlöningsvillkoren. Härtill kommer att enligt överenskommelsen för samtliga de personalgrupper, som blir omfattade av kungörelsen, tiden för erhållande av personlig tjänst i A 7 förkortas från tolv till sex år.

Sedan 1952 (prop. 14) tillämpas inom statsförvaltningen ett system med personliga ordinarie kontorsbiträdestjänster i Ao 5 för biträden för skrivoch kontorsgöromål, som kan tillgodoräkna viss anställningstid. Enligt överenskommelsen skall dessa bestämmelser upphöra att gälla den 1 juli 1964. Detta bör medföra att här avsedda tjänster i Ao 5 för kontorsbiträden icke skall nyinrättas fr. o. in. nämnda dag, även om sådant i annat sammanhang förutsatts eller beslutats. Dylika tjänster, som finns inrättade vid innevarande budgetårs utgång, torde få föras på övergångsstat.

Vissa tjänster inom sjukvårdsområdet m. m. De nu avslutade förhandlingarna har, som framgått av det föregående, omfattat frågan om lönegradsplaceringen av biträden tillhörande sjukvårds- och ekonomipersonal. Det har förutsatts, att förhandlingar sedermera skall upptagas angående lönegradsplacering m. in. för sådana tjänstemannagrupper, företrädesvis inom sjukvårdsområdet, beträffande vilka en anpassning av lönesättningen tidigare skett till vad som gällt för närmast motsvarande personalgrupper på den kommunala sektorn av arbetsmarknaden.

I prop. 1962: 195 redovisades en den 27 juni 1962 med TCO:s statstjänstemannasektion träffad tidsbunden förhandlingsöverenskommelse angående ändrad lönegradsplacering in. in. för sjuksköterskor vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet in. in. Överenskommelsen, som avsåg tiden 1 januari 1962—31 december 1963, bär den 30 maj 1963 uppsagts av TCO:s statstjänstemannasektion. Förhandlingar i ämnet har — i avvaktan på uppgörelser för sjuksköterskor inom det kommunala området — ännu ej upptagits. Dylika uppgörelser kan emellertid komma att träffas i sådan tid att förutsättningar föreligger att före ingången av budgetåret 1964/65 upptaga förhandlingar och träffa nytt avtal för den berörda sjuksköterskepersonalen vid bl. a. karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Med hänsyn härtill och då ett ev. nytt avtal på området bör få retroaktiv verkan fr. o. in. den 1 januari 1964 torde Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndi-

11 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 19tii

gande att under angivna förutsättningar träffa avtal, göra erforderliga ändringar i vederbörliga personalförteckningar samt vidtaga de åtgärder i övrigt soin erfordras för att lönesättningen för ifrågavarande personal skall kunna anpassas till vad som kan komma att gälla för motsvarande kommunalt anställd personal.

Vissa tjänster i A 8. Den träffade överenskommelsen innebär uppflyttning av ett relativt stort antal tjänster från A 8 till A 9. Sålunda föreslås att samtliga i A 8 placerade tjänster som vaktmästare uppflyttas till A 9. Dylika tjänster finns inrättade bl. a. vid statliga allmänna gymnasier, folkskoleseminarier samt statens blindskolor och dövskolor. Tjänsterna som värmeskötare vid statens fasta maskinanläggningar uppflyttas likaledes från A 8 till A 9. För förste förrådsmän, som nu är placerade i A 8, föreslås uppflyttning till A 9 och i anslutning härtill uppflyttas tjänster som förrådsförmän från A 9 till A 10. Vid statens vattenfallsverk finns tjänster som förrådsmän i A 8. Dessa ändras enligt överenskommelsen till tjänster som förste förrådsmän i A 9. Vid statens järnvägar skall lönegradsplaceringen vara A 9 för tjänster med benämningarna förste banbiträde, förste förrådsbiträde, förste maskinbiträde, förste motorman å tågfärja, förste trafikbiträde, lokbiträde och maskinvakt. Det har förutsatts, att här avsedda tjänstemän bibehålls vid rätten till nu utgående särskild ersättning enligt 35 § 1 mom. Saar vid tjänstgöring som tågklarerare. Totalt berörs av de överenskomna lönegradsuppflyttningarna i denna del omkring 7 000 tjänster.

Vissa tjänster vid försvaret. Det må framhållas att överenskommelsen beträffande försvaret, utöver vad som redovisas i bilagan A, berör ca 100 ickeordinarie tjänster, som avlönas från andra anslag än avlöningsanslag (s. k. sakanslag), i huvudsak vid arméns tygverkstäder, de centrala flygverkstäderna och flygflottiljernas materielavdelningar.

I detta sammanhang får jag anmäla att förslag upprättats även om lönegradsändringar beträffande vissa tjänster vid försvarets radioanstalt. Uppgifter i denna del torde få lämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

Vidare vill jag anmäla frågan om vissa rekryteringsfrämjande åtgärder för underbefäl vid försvaret. Vid 1952 års riksdag (prop. 120; SU 172; rskr 331) beslöts en omläggning av underbefälsorganisationen inom armén. Enligt nämnda beslut kan furir erhålla befordran till överfurir efter en tjänstetid vid armén av sex år. Motsvarande anordning tillämpas för underbefäl vid marinen (jfr prop. 1953: 110; SU 136; rskr 273). För flygvapnets del gäller enligt beslut vid 1955 års riksdag (prop. 110; SU 128; rskr 300), att furir, som fullgjort minst tre års praktisk tjänstgöring som furir, må befordras till överfurir, vilket innebär en tjänstetid vid flygvapnet av fem år. Efter samråd med chefen för försvarsdepartementet vill jag föreslå, att tiden

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1964

för befordran av furir till överfurir vid samtliga försvarsgrenar förkortas till fyra och ett halvt år. Med hänsyn till det stora antalet vakanser, som förefinns inom underbefälsorganisationen, erfordras icke nu något beslut om omvandling av furirsbeställningar till överfurirsbeställningar (högbåtsmannabeställningar). Fördelningen av de rustmästarbeställningar vid armén som för nästa budgetår skall tillkomma i utbyte mot beställningar för furir (prop. 1964: 1, bil. 6, s. 39) bör ske på sådant sätt att ojämnheter vid överfurirsbefordran icke uppkommer mellan olika truppförband och truppslag. Vid behov bör härvid, inom ramen för befintligt antal underbefälsbeställningar, beställningar för extra ordinarie furir få utbytas mot ordinarie beställningar för rustmästare.

Vissa rektorer och ämneslärare. Rektorstjänsterna i kommun, där grundskola eller folkskola med inbyggd realskollinje finns, är differentierade på fyra avlöningsgrupper. Inom grupperna varierar löneställningen efter innehavarens behörighet: för adjunkts- eller ämneslärarkompetens ABp 25, ABp 25, ABp 26 och ABp 27 samt för annan kompetens ABp 22, ABp 23, ABp 24 och ABp 26. Genom den nu träffade överenskommelsen ändras löneställningen för rektor, som icke är adjunkts- eller ämneslärarkompetent i avlöningsgrupperna III och IV från ABp 24 och ABp 26 till ABp 25 resp. ABp 27. överenskommelsen berör ca 280 rektorer i avlöningsgrupp III och ca 30 i avlöningsgrupp IV.

Överenskommelsen innebär vidare att samtliga rektorstjänster vid folkhögskolorna uppflyttas från A 26 till A 27.

Genom överenskommelsen uppflyttas ca 3 000 ordinarie ämneslärartjänster för folkskollärare, gymnasieingenjörer eller gymnasieekonomer med viss vidareutbildning från Ao 19 till Ao 21 vid grundskolor och yrkesskolor.

Vissa tjänster vid kommunikationsverken. De lönegradsuppflyttningar av vissa högre tjänster vid kommunikationsverken, varom överenskommelse nu träffats, redovisas — såsom förut framhållits — i annat sammanhang.

I fråga om tjänster i A 21 eller lägre lönegrader vid kommunikationsverken, vilka ej redovisas i bilaga A, innefattar överenskommelsen, utöver vad förut framhållits, bl. a. följande lönegradsändringar. För postverkets vidkommande föreslås ändrad lönegradsplacering för 100 kontrollörstjänster i A 17, vilka ändras till förste kontrollörstjänster i A 19. Vidare uppflyttas omkring 400 postförmän, utrikesexpeditörer, kupémästare och värdeexpedienter från A 12 till A 13, 500 överpostil joner från All till A 12, omkring 175 förste postiljoner från A 10 till A 11, omkring 200 förste postiljoner från A 9 till A 10 samt omkring 200 expeditionskassörer från A 8 till A 9.

Vid televerket ändras 115 tjänster som förste reparatör i A 11 till överreparatörstjänster i A 12 samt uppflyttas samtliga s. k. tvåspråkiga utlandstelefonister från A 9 till A 10. Vid statens järnvägar skall 150 busstrafikle-

13 Kungl. Ma j. ts proposition nr 152 år 196t

dare, byråassistenter, expeditionsföreståndare och underinspektörer uppflyttas från A 17 till A 19, varjämte tjänsterna som tågmästare (ca 450) uppflyttas från All till A 13.

Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innebär totalt lönegradsuppflyttning av omkring 35 000 tjänster.

Det torde slutligen få anmälas, att vid förhandlingarna enighet nåtts om vissa ändringar fr. o. m. den 1 juli 1964 i fråga om pensioneringsperioder och pensionsåldrar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att i denna del sätta uppgörelsen i kraft. Frågan härom torde få anmälas i annat sammanhang.

Vissa avlönings- och pensionsförmåner m. m.

I förenämnda bilaga B till statsrådsprotokollet i detta ärende redovisas, utöver de förslag om lönegradsändringar som förut behandlats, även vissa förslag som berör avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet. De förslag i övrigt rörande avlönings- och pensionsförmåner, som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen och är av natur att böra redovisas för riksdagen, har sammanställts i bilaga C, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

I anslutning till de i bilaga B redovisade förslagen må till en början anföras följande.

Vissa avlöningsförmåner till rektorer och lärare vid folkhögskolor. Genom överenskommelsen tillskapas för rektorer och ämneslärare i avdragsgrupp 2 vid folkhögskolor den möjlighet som nu finns för andra lärarkategorier, att vid tjänstledighet för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne efter vederbörande myndighets prövning åtnjuta lön med B-avdrag sammanlagt högst 360 dagar under loppet av tio på varandra följande år, dock högst 180 dagar av den tid, under vilken han innehar tjänst inom lönegrad med ett och samma ordningsnummer.

överenskommelsen innebär vidare, att rektorer och lärare vid här avsedda skolor må erhålla ersättning för flyttningskostnad på motsvarande grunder och villkor som framgår av 33 § Saar.

Arvoden till rektorer m. fl. vid universiteten och vissa högskolor. I anledning av vad som anförts i prop. 1964: 50 har prövning företagits av grunderna för beräkningen av arvode till bl. a. rektorer och prorektorer vid universiteten och vissa högskolor. Enligt förevarande överenskommelse skall årsarvode till rektor utgå med 5 100 kr. vid Uppsala och Lunds universitet, med 4 680 kr. vid Göteborgs, Stockholms och Umeå universitet, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196k

och Chalmers tekniska högskola samt med 1 920 kr. vid handelshögskolan i Göteborg och farmaceutiska institutet. Årsarvode till prorektor föreslås utgå med 1 500 kr. vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola samt med 500 kr. vid handelshögskolan i Göteborg och farmaceutiska institutet.

Lärarrekrvtering och lärarutbildning. I prop. 1964: 68 angående vissa frågor rörande lärarutbildning redovisas (s. 16 ff) en inventering av vidtagna eller tänkbara åtgärder mot bristen på behöriga lärare. Bland de redovisade uppslagen till åtgärder märks följande.

Ändamålsenliga former och förutsättningar i övrigt bör skapas för rekrytering av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig utbildning.

Utbytestjänsternas antal bör utökas och liberalare krav införas för behörighet till dylik tjänst.

Lärarna bör genom olika åtgärder stimuleras att snarast genomgå praktisk lärarutbildning.

Vid de nu avslutade förhandlingarna med vederbörande personalorganisationer bär i de hänseenden, varom bär är fråga, enighet uppnåtts om vissa i bilaga B redovisade åtgärder.

I syfte att skapa ändamålsenliga former och förutsättningar i övrigt för rekrytering av i andra yrken verksamma personer med en för lärarverksamhet lämplig utbildning föreslås skola inrättas särskilda extra ordinarie tjänster såsom alternativt lektor i Ae 27/25, adjunkt i Ae 23 eller ämneslärare i Ae 21.

Behörig till anställning på sådan tjänst skall vara dels den som med avseende å teoretisk utbildning (akademisk examen) är behörig till motsvarande ordinarie tjänst men som ej haft läraranställning såsom huvudsaklig sysselsättning utan i stället minst fem år efter examen varit yrkesverksam på annat område, dels den som jämlikt skolstadgans bestämmelser är, med avseende på teoretisk och praktisk utbildning, behörig till tjänst som lektor, adjunkt eller ämneslärare jämlikt stadgans 10 kap. 26 och 33 §§ och vilken tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare i läroämnen under ett år.

Den som anställs på särskild extra ordinarie lärartjänst utan att dessförinnan ha genomgått praktisk lärarutbildning skall, med bibehållen lön, omedelbart eller senast vid början av nästpåföljande läsår genomgå en termins praktisk lärarutbildning jämte handledd praktik under därpå följande termin. Om vederbörande inte genomgår angiven praktisk lärarutbildning eller gör det utan att erhålla godkänt betyg, skall anställningen på den särskilda extra ordinarie tjänsten upphöra. Det förutsätts, att här avsedd lärare skall ha samma rätt till avlöningsförmån vid tjänstledighet för teoretiska studier som andra lärare.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år W6i

15 Till skillnad från vad som åsyftas med de i det följande behandlade bristtjänsterna avses de särskilda extra ordinarie tjänsterna skola utgöra ett generellt användbart medel för åstadkommande av en förbättrad rekrytering av behöriga lärare.

Sedan år 1952 har funnits inrättade s. k. utbytestjänster samt bristtjiinster, vilka båda kategorier av extra ordinarie tjänster varit avsedda att underlätta lärarrekryteringen till skolor med särskilda svårigheter att erhålla lärare. Då ordinarie lärartjänst ej kunnat besättas, har sådan tjänst, efter medgivande av vederbörande överstyrelse, kunnat utbytas mot en motsvarande utbytestjänst, för vilken något liberalare behörighetsvillkor gällt. Skolor med utpräglad lärarbrist har därjämte kunnat av skolöverstyrelsen tilldelas bristtjänster, varmed avses adjunktstjänster i Ae 23. Dylika tjänster har sedan 1952 på personalförteckningen för statliga gymnasier och realskolor funnits inrättade till ett antal av 150. För behörighet till bristtjänst gäller samma behörighetskrav som till ordinarie adjunktstjänst. Enligt beslut av Kungl. Maj:t har skolöverstyrelsen bemyndigats utbyta bristtjänst mot utbytestjänst. Så har skett i stor utsträckning. Ifrågavarande tjänster har kommit att användas framför allt såsom ett medel att rekrytera lärare till glesbygderna.

De befintliga utbytes- och bristtjänsterna har bedömts otidsenliga både i fråga om gällande behörighetskrav och i fråga om föreskrivna former för deras ianspråktagande och tillsättning. Förslag till ändrade bestämmelser framläggs därför.

Nuvarande system med utbytes- och bristtjänster ersätts av ett nytt enhetligt system med extra ordinarie tjänster, som samtliga benämns bristtjänster. Med bristtjänst skall enligt förslaget förstås extra ordinarie tjänst såsom lektor, adjunkt eller ämneslärare i A 21 som inrättas i syfte att utnyttjas då motsvarande ordinarie tjänst inte kan besättas med behörig sökande, varvid beträffande ämneslärartjänst avses behörighet jämlikt skolstadgan 10 kap. 26 och 33 §§. För behörighet till bristtjänst förutsätts att liberalare villkor än till motsvarande ordinarie tjänst skall gälla.

I förenämnda prop. 1964: 68 lämnas en redogörelse för nuvarande kapacitet för praktisk-pcdagogisk utbildning av lärare i läroämnen dels vid lärarhögskolor, dels vid praktisk lärarkurs, varunder här innefattas även s. k. lärarutbildningsblock. Förslag framläggs om en utökning av utbildningskapaciteten, främst genom inrättande av en ny lärarhögskola samt utvidgning av befintliga lärarhögskolor. Sistnämnda utvidgning förutsätts kunna komma till stånd bl. a. därigenom att de på lärarhögskoleorterna befintliga lärarkursskolorna bringas att samverka med lärarhögskolorna samt genom att lärarkursskolornas kapacitet för lärarutbildning utnyttjas bättre än hittills. Den föreslagna ökningen av lärarhögskolekapaciteten står i över-

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

ensstämmelse med ståndpunkten att lärarna snarast efter sin akademiska examen skall genomgå praktisk lärarutbildning.

Frågan om åtgärder i syfte att stimulera blivande lärare att snarast genomgå praktisk lärarutbildning har övervägts vid förhandlingarna. Förslaget innebär, att genomgång av praktisk lärarutbildning dels skall medföra snabbare uppflyttning i den reglerade befordringsgången, dels skall utgöra villkor för uppflyttning i befordringsgången och för behörighet till ordinarie tjänst.

De föreslagna bestämmelserna påverkar inte innehavare av de särskilda extra ordinarie tjänster samt bristtjänster som berörts i det föregående. Ej heller påverkas villkoren för uppflyttning till Ae 19 beträffande vidareutbildad folkskollärare. För sådan folkskollärare skall dock för behörighet till ämneslärartjänst i Ao 21 och adjunktstjänst i Ao 23 fordras genomgång av praktisk lärarutbildning.

Föreslagna förmåner och villkor nödvändiggör en elasticitet i utbildningsorganisationen som gör det möjligt att för praktisk lärarutbildning motta varje lärarkandidat som söker sig till sådan utbildning. Det har därför bedömts nödvändigt att anpassa utformningen av och bestämmelserna om praktisk lärarkurs så, att denna utbildning kan bilda ett komplement till den lärarhögskolekapacitet, som maximalt kan åstadkommas. I stället för att, såsom hittills, förutsätta att lärarkandidat vid praktisk lärarkurs omfattande eu termin skall inneha extra ordinarie läraranställning, utgår förslaget från att praktisk lärarkurs normalt skall genomgås av lärarkandidat utan föregående lärartjänstgöring. Då således lärarkandidaterna nu avses normalt påbörja den praktiska lärarutbildningen utan föregående lärarerfarenhet, föreslås att den praktiska lärarutbildningen i likhet med lärarhögskolornas kortare ämneslärarutbildning påbyggs med en termins handledd praktik. Därvid bör också den detaljerade betygssättning, som nu förekommer vid praktisk lärarkurs, ersättas av det mindre differentierade system som används vid lärarhögskolornas kortare ämneslärarutbildning.

Den möjlighet som hittills förelegat att efter viss längre tids lärartjänstgöring erhålla dispens från genomgången praktisk lärarutbildning för erhållande av ordinarie tjänst föreslås avskaffad. I

I anslutning till de här redovisade förslagen har -— på grundval av en inom civildepartementet verkställd översyn — överenskommelse träffats om ändringar i ersättningsgrunderna i samband med lärarutbildning.

Ersättning för medverkan i lärarutbildning har hittills vid flertalet läroanstalter där lärarutbildning förekommer knutits till innehavet av lärartjänst vid läroanstalten och till stor del kommit att utgå i form av ett generellt arvode motsvarande timarvode för två veckotimmar eller i vissa fall ett annat årsbelopp. överenskommelsen innebär att vid de läroanstalter, som vid sidan av lärarhögskolor, seminarier och yrkespedagogiska institut anlitas

17 Klingl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

för lärarutbildning, dessa arvoden skall avlösas och omvandlas till ersättningar för fullgjord arbetsinsats med lärarutbildning. Därjämte skall för lärare vid dessa läroanstalter ävensom vid folkskoleseminarier, där egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare anordnas, bestämmelsen om nedsättning av undervisningsskyldigheten med en halv veckotimme slopas. Vidare skall

1 vissa fall särskild ersättning utgå till lärare som mottar auskultant. De angivna principerna om ersättning för arbetsinsatsen skall även få tillämpning beträffande föreståndare (i regel rektor) för ifrågavarande läroanstalter.

För lärarkandidaternas del innebär överenskommelsen, att bestämmelserna om ersättningar och arvoden vid praktisk lärarkurs till innehåll ansluts till de bestämmelser, som nu gäller vid lärarhögskolorna, vilket torde överensstämma med förslagen om att organisatoriskt vidga lärarhögskolornas utbildningslorm till att gälla även vid praktisk lärarkurs. Samtidigt har ersättningsbestämmelserna vidgats till att omfatta ett flertal andra kategorier lärarkandidater än blivande lärare i läroämnen.

Genom överenskommelsen har i avvaktan på kommande beslut om lärarutbildningens organisation en enhetligare reglering åstadkommits av bestämmelserna om ersättning åt såväl medverkande lärare som deltagande lärarkandidater.

Enligt överenskommelsen har vissa övergångsanordningar skapats innebärande undantag från här föreslagna ändringar i gällande bestämmelser för den som under läsåret 19153/64 innehaft anställning som lärare i läroämnen.

Förhandlingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag som framgår av bilaga B, förslag till ändringar i vissa avlöningsförmåner m. m., beträffande vilka det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Dessa förslag avser bl. a. vissa ändringar i timlärarkungörelsen, höjning av utgående ersättningar enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28 juni 1963 angående vissa tillfälliga åtgärder för avhjälpande av lärarbristen i matematik, fysik, kemi och tekniska ämnen, höjning av utgående särskild1 ersättning till lärare för aftonundervisning samt höjning av utgående särskild ersättning enligt

2 § andra stycket kungörelsen den 28 juni 1962 (nr 482) om avlöningsförmåner till vissa pensionsavgångna rektorer och lärare.

Ändringarna i timlärarkungörelsen innebär att timarvode enligt beteckning ÅT och BT höjs genom alt bråkdelen av årslönen för beräkning av dessa arvoden ändras till 1/735 resp. 1/840 för undervisningstimme och till 1/21 resp. 1/24 för veckotimme, att timarvode skall beräknas efter samma grunder oavsett läsårets längd vid skilda skolor, att timarvode enligt 5 § 1 mom. första stycket kungörelsen skall kunna utgå jämväl vid undervisning under ferietid (kursfri tid) samt att timarvode enligt 5 § 1 och 2 mom. kungörelsen skall kunna utgå till universitets- och högskolelärare samt präs-

2 Dihanij till riksdagens protokoll 19Gb. 1 samt. Nr 152

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

ter, som — utöver fastställd tjänstgöring i den tjänst de innehar eller med vikariatslöneförordnande uppehåller —- meddelar undervisning vid läroanstalt, som anges i 1 § 1 mom. kungörelsen.

I anslutning till föreslagen höjning av nu utgående särskild ersättning för aftonundervisning har väckts frågan om införande av rätt till dylik ersättning jämväl vid andra skolor med aftonundervisning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva sådana frågor.

Härefter övergår jag till att närmare behandla vissa i bilaga C upptagna förslag.

Vikariatsersättning under sjötjänst. Enligt de i 31 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret må vikariatsersättning ej utgå på grund av tjänstgöring i viss befattning ombord under sjötjänstgöring.

Överenskommelsen innebär, att nämnda föreskrift upphävs. Till följd härav blir de allmänna bestämmelserna om vikariatsersättning i 31 § Saar tillämpliga i här avsedda fall.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring. Enligt 32 § Saar och 16 § polislönereglementet må gottgörelse för övertidstjänstgöring icke, med mindre Kungl. Maj :t det medgiver, tillkomma den som innehar eller å förordnande uppehåller tjänst i högre lönegrad än den 17 :e eller aspirant tillhörande högre lönegrad än den 15 :e.

Gottgörelse för övertidstjänstgöring utgår i form av antingen ledighet från annan tjänstgöring eller kontant ersättning. Till grund för beräkningen av timbeloppet för övertidsersättning ligger en timlön motsvarande viss del av månadslönen i resp. löneklasser och ortsgrupper. På dylikt sätt fastställda timbelopp i löneklasserna 1—20 återfinns i de i statens löneförordning intagna grundlönetabellerna. Den kontanta övertidsersättningen bestäms vid övertidstjänstgöring i egen tjänst av den löneklass, efter vilken tjänstemannen åtnjuter lön och vid övertidstjänstgöring i högre tjänst av löneklassen närmast över den, efter vilken lönen utgår eller den högre löneklass som utgör lägsta löneklassen i den uppehållna tjänstens lönegrad. För övertidsarbete, som frivilligt utförts å lägre tjänst, må övertidsersättning icke utgå med högre belopp än som gäller för högsta löneklassen i den lägre tjänstens lönegrad. I intet fall må övertidsersättning utgå enligt högre löneklass än den 20 :e.

överenskommelsen innebär beträffande här avsedd gottgörelse att rätten härtill utvidgas till att omfatta även tjänstemän i 18 :e och 19 :e lönegraderna och aspiranter i 16:e och 17:e lönegraderna samt att den högsta löneklass, efter vilken den kontanta övertidsersättningen må utgå, alltså ändras till den 22 :a.

Då de i 3 § statens löneförordning intagna grundlönetabellerna nu icke

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

upptar några övertidsersättningsbelopp i löneklasserna 21 och 22, föranleder förslaget behov av ändringar i nämnda paragraf.

Sjötillägg. Enligt de i 35 § 2 mom. Saar meddelade särskilda bestämmelserna för försvaret äger beställningshavare under sjöljänstgöring uppbära sjötillägg med belopp för dag som framgår av en i bestämmelserna intagen tabell. Vid tjänstgöring å undervattensbåt utgår tillägget med dubbelt så stort belopp som vid tjänstgöring å annat fartyg. Vidare gäller bl. a., att den som kommenderas till sjötjänstgöring i viss befattning, som skall eller företrädesvis skall bestridas av beställningshavare i högre lönegrad, i fråga om rätt till sjötillägg likställs med beställningshavare i den högre lönegraden.

Överenskommelsen innebär, att nu utgående sjötillägg till personal inmönstrad å undervattensbåt eller motortorpedbåt höjs med 50 procent. Vidare skall rätten att i vissa fall uppbära sjötillägg enligt högre lönegrad än den vari beställningshavaren är placerad slopas. I anslutning härtill erinras om att, såsom tidigare anförts, gällande föreskrift att vikariatsersättning ej må utgå vid tjänstgöring i viss befattning ombord under sjötjänstgöring föreslås bli upphävd.

Lönetillägg till viss lotspersonal. Enligt överenskommelsen skall särskilt lönetillägg tills vidare utgå till lotspersonal. Tillägget skall till beloppet vara så stort, att summan för år räknat av detta tillägg och vad vederbörande lots ägt uppbära i form av lotslott och lotslottsersättning kommer att uppgå till 4 200 kr. Tillägget kommer sålunda att variera med hänsyn till lotsningsfrekvensen vid olika lotsplatser. För lotsar tjänstgörande vid lotsplatser, där inkomsten av lotslott understiger sagda belopp, innebär den träffade överenskommelsen en löneförbättring. Vid de större lotsplatserna, där inkomsten av lotslott för en helårsanställd lots regelmässigt överstiger 4 200 kr., kommer något lönetillägg av här avsett slag icke att utgå. Utgivandet av ifrågavarande lönetillägg utgör ett provisorium i avvaktan på resultatet av nu pågående översyn av vissa löne- och arbetstidsfrågor inom lots- och fyrväsendet samt för lotspersonalen vid Trollhätte kanalverk.

Arvode till organist för tjänstgöring som musiklärare. I 5 § 6 mom. avlöningsreglementet för kyrkomusiker meddelas bestämmelser om arvode till organist för tjänstgöring utöver 30 veckotimmar. Enligt dessa bestämmelser skall organist, som har fyllnadstjänstgöring och vars kyrkomusikaliska verksamhet motsvarar högst 30 veckotimmar, åtnjuta arvode för fyllnadstjänstgöringen med belopp som skulle ha utgått, om han varit musiklärare i motsvarande anställningsform. Om däremot tjänstgöring som musiklärare utöver 30 veckotimmar ej utgör fyllnadstjänstgöring, utgår timarvode enligt CT 14 eller CT 12 i timlärarkungörelsen.

Enligt överenskommelsen skall organist för all sådan tjänstgöring utöver 30 veckotimmar, som han fullgör såsom musiklärare vid läroanstalt,

20 Kungi. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

där lian enligt kyrkoniusikerstadgan kan vara skyldig fullgöra fyllnadstjänstgöring, erhålla arvode med belopp som enligt vad nyss sagts utgår vid fyllnadstjänstgöring.

Obekvämhetstillägg. Enligt bestämmelser i kungörelsen den 4 mars 1955 (nr 68) om obekvämhetstillägg utgår sådant tillägg med 2 kr. 25 öre för timme för arbetstid som infaller mellan kl. 14 och 24 å vardag, som omedelbart efterföljs av sön- eller helgdag, dock å dag före Långfredagen, Kristi Himmelsfärds dag eller Alla Helgons dag endast mellan kl. 19 och 24, å sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton eller julafton och mellan kl. 0 och 6 å vardag, som följer omedelbart efter sön- eller helgdag. Såsom förutsättning för att obekvämhetstillägg skall utgå för arbetstid mellan kl. 14 och 16 å vardag, som omedelbart efterföljs av sön- eller helgdag, gäller dock att tjänstemannen jämväl under någon del av tiden mellan kl. 16 och 24 fullgör tjänstgöring, som medför rätt till obekvämhetstillägg. För arbetstid, som infaller mellan kl. 19 och 6 å andra vardagar än nyss nämnts, utgår obekvämhetstillägg med 1 kr. för timme.

överenskommelsen innebär, att obekvämhetstilläggets belopp höjs från 2 kr. 25 öre och 1 kr. för timme till 3 kr. resp. 1 kr. 50 öre för timme. Vidare skall obekvämhetstillägg med det högre beloppet utgå jämväl för arbetstid, som infaller mellan kl. 6 och 14 å lördagar under tiden april—september. Nu gällande villkor för att obekvämhetstillägg skall utgå för arbetstid mellan kl. 14 och 16 å vardag, som omedelbart efterföljs av sön- eller helgdag, slopas. Ä lördagar, som infaller under annan tid av året än april— september, kommer sålunda obekvämhetstillägg att utgå för arbetstid, som infaller efter kl. 14, och tillägget för sådan arbetstid att utgöra 3 kr. för timme.

I anslutning till de ändringar, som föreslagits beträffande obekvämhetstillägget, har överenskommits en höjning av vissa lönetillägg, som i sig innefattar även ersättning för arbete å obekväm arbetstid. Dylika tillägg förekommer inom sjöfartsverket och försvaret.

Särskilt lönetillägg till personal i sjömätningstjänst. För personal, som deltar i sjöfartsverkets sjömätningsarbeten, har arbetstiden hittills varit oreglerad, vilket medfört att sådan personal icke varit berättigad till vare sig gottgörelse för övertidstjänstgöring eller ersättning för arbete å obekväm arbetstid enligt kungörelsen den 4 mars 1955, nr 68.

I anslutning till att arbetstidsreglering fr. o. in. den 1 januari 1963 genomfördes för viss militär och civilmilitär personal togs frågan upp om arbetstidsreglering även för personal i sjömätningstjänst. I samband med årets löneförhandlingar har med berörda personalorganisationer överenskommits, att arbetstidsbestämmelser av det innehåll som framgår av underbilagan till bilagan C skall utfärdas för här berörd personal med giltighet fr. o. in. den 1 april 1964.

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

På grund av sjömätningsarbetets natur och dess beroende av väderleksförhållandena har någon för längre tid planerad arbetstidsförläggning motsvarande den som gäller för annan personal inom statsförvaltningen ansetts icke böra föreskrivas. Arbetstidsbestämmelserna har vidare utformats så, att kompensation för övertidstjänstgöring enligt de regler, som finns intagna i 32 § Saar, icke heller kommer att utgå.

Såsom kompensation för dels de olägenheter, som följer av att arbetstiden icke kommer att planeras för längre tid i förväg, dels att eljest gällande regler om gottgörelse för övertidstjänstgöring icke blir tillämpliga, skall enligt överenskommelsen utgå särskilt lönetillägg. Storleken av detta tillägg framgår av punkten 8 i underbilagan. Det må framhållas att tillägget även innefattar kompensation för tjänstgöring på obekväm arbetstid.

Bostadsanskaffningslån. Enligt kungörelsen den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst m. m. kan sådan anställningshavare under vissa förutsättningar erhålla lån med statlig garanti för förvärvande av bostadsrätt inom bostadsrättsförening. Lånebeloppet må ej överstiga 10 000 kr.

Med hänsyn till den kostnadsstegring som skett på bostadsmarknaden sedan 1960 har en höjning av lånebeloppet till högst 15 000 kr. befunnits motiverad.

Pensionsbelopp från 67 års ålder. Ålderspension och andra egenpensionsförmåner höjs enligt 12 § 3 mom. SPR vid 67 års ålder. Denna åldersförhöjning har bestämts till ett belopp som för hel ålderspension från början utgjort 75 ler./mån. I fall då pensionsbelopp i övrigt undergått generell förhöjning har detta även gällt det nu ifrågavarande beloppet, såvitt gäller redan avgångna. Sålunda utgör det särskilda åldersförhöjningsbeloppet i nämnda fall f. n. ca 91 kr./mån. för dem som avgått 1959 och ca 78 kr./mån. för dem som avgått 1962.

Förhandlingsöverenskommelsen innebär att åldersförhöjningens belopp blir oberoende av avgångsåret. Hel ålderspension från 67 års ålder kommer sålunda att under år 1964 och 1965 utgå med ca 94 respektive 99 kr. högre belopp än motsvarande pension före 67 års ålder, överenskommelsen innebär härjämte, såvitt gäller pensionärer från 67 års ålder, en närmast för vissa familjepensionsfall av speciell art avsedd garanti mot pensionsminskning och en för yrkesskadade given garanti mot minskning av det på grund av yrkesskadan utgående särskilda beloppet.

Samordning med pensionsförmåner grundade på anställning hos församling m. m. I överensstämmelse med 1962 års förhandlingsöverenskommelse har bestämmelser meddelats om samordning med pensionsförmåner grundade på anställning hos kommun m. in. Den nu träffade förhandlingsöverenskommelsen utsträcker samordningen till att även avse pensionsförmåner

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

grundade på anställning hos församling, pastorat eller annan kyrklig samfällighet.

Vissa anställningsförmåner för partiellt arbetsföra. Anställningshavare, som är partiellt arbetsför med oviss prognos beträffande arbetshindret, är i regel icke berättigad till sjukpension enligt SPR förrän han uppnått minst en tredjedel av det antal tjänstår han normalt skulle uppnå vid kvarstående till pcnsioneringsperiodens nedre gräns. Den träffade uppgörelsen innebär att anställningshavare, från det han blivit underkastad SPR, tillförsäkras en viss rätt till sjukpension. Dennas belopp beräknas proportionellt i likhet med den sjukpension som en partiellt arbetsför nu kan vara tillförsäkrad.

I detta sammanhang vill jag anmäla fråga om viss ändring i gällande riktlinjer rörande val av anställningsform för partiellt arbetsföra, som vid anställningstillfället anses kunna fullgöra normal arbetsprestation. Härvidlag gäller för närvarande den begränsningen att extra anställning skall tillämpas för sådan partiellt arbetsför, för vilken prognosen beträffande föreliggande arbetshinder är oviss. Det förutsätts att för tjänsteman, som av dylik anledning erhållit extra anställning, frågan om förändrad anställningstorm skall upptas till prövning i samband med sådan periodiskt återkommande läkarundersökning, som enligt pensionsbestämmelserna skall ske såsom underlag för prövning av frågan om medgivande av reguljär pensionsrätt. De meddelade riktlinjerna innefattar härutöver att ordinarie eller extra ordinarie tjänst kan hållas vakant, så länge för motsvarande arbetsuppgifter en partiellt arbetsför är anställd med anlitande av annan anställningsform.

Statens nämnd för partiellt arbetsföra och medicinalstyrelsen har i särskilda skrivelser den 25 februari och den 23 april 1963 gjort framställningar om införande av möjlighet till annan anställningsform än extra anställning för partiellt arbetsför med oviss prognos. Medicinalstyrelsen har sålunda hemställt om sådan ändring i de meddelade riktlinjerna att jämväl möjlighet till ordinarie och extra ordinarie anställning öppnas. Nämnden för partiellt arbetsföra begränsar sig mot bakgrund av vässa överväganden beträffande avgångsskyldigheten från ordinarie tjänst till att förorda att jämväl extra ordinarie anställning skall kunna ifrågakomma. I båda framställningarna förutsätts att anställningarna skall bli förenade med sådan begränsad pensionsrätt, som i motsvarande fall tillämpas i extra anställning. Myndigheterna torde vidare avse att en vid förnyad läkarundersökning konstaterad förbättring av prognosen skall leda till beslut om reguljär pensionsrätt och — vad nämnden beträffar — jämväl, i förekommande fall, till beslut om ordinarie anställning.

Vid den tidpunkt, då gällande riktlinjer först utformades, förelåg relativt betydande skillnader mellan de förmåner som var förenade med å ena sidan

23 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

extra och å andra sidan extra ordinarie eller ordinarie tjänst. En utjämning av skillnaderna i förmåner har efter hand skett. Med denna utgångspunkt synes icke längre finnas skäl att upprätthålla nuvarande begränsning till extra anställningsform. Genom förenämnda i överenskommelsen innefattade förslag till ändring av normerna för den begränsade sjukpensioneringen kommer vidare alltid att finnas rätt till viss sjukpension i fall då förutsättningar för entledigande på grund av sjukdom m. m. föreligger enligt 5 § SPR. Enighet har också vid förhandlingarna rått om att ändringen i sjukpensioneringsföreskrifterna skall genomföras med den utgångspunkten att avgångsskyldighet för anställningsliavaren skall föreligga, därest nyssnämnda förutsättningar är uppfyllda. Därmed torde icke längre sådana betänkligheter böra möta mot ett medgivande till jämväl ordinarie anställning, som föranlett nämnden för partiellt arbetsföra att avstå från förslag härom.

Från angivna utgångspunkter finner jag sådan ändring böra ske i de gällande riktlinjerna för val av anställningsform för ifrågavarande partiellt arbetsföra att jämväl möjlighet till erhållande av extra ordinarie eller ordinarie tjänst öppnas. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela härför erforderliga föreskrifter.

Pensionsrätt för innehavare av personlig professur m. m. För innehavare av personlig universitetsprofessur, som i lönehänseende är jämställd med innehavare av professur upptagen på personalförteckning, skall enligt överenskommelsen SPR äga tillämpning utan hinder av att kommunal lön utgör en del av det sammanlagda arvodet. Detta föranleder ändring i 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning, i vilket sammanhang jämväl bör beaktas behovet att låta beloppet av pensionsreglerat arvode påverkas av statlig egenlivränta samt av kommunal pension m. m.

Förhandlingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag, som framgår av bilaga C, förslag till ändringar i vissa avlöningsförmåner m. m., beträffande vilka det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Dessa förslag avser bl. a. höjning av utgående ersättningar för beredskapstjänst, ändrade grunder för beräkning av de s. k. gardinpengarna i 6 § flyttningsersättningskungörelsen samt ändringar i vissa av Kungl. Maj :t utfärdade ar betstidsbestämmelser.

Vissa särskilda frågor

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla följande särskilda frågor.

Vissa tjänster på löneplan B m. m. Till skillnad mot vad som varit fallet under tidigare år innefattas i den förhandlingsöverenskommelse, för vilken jag redogjort i det föregående, förslag om ändrad lönegradsplacering

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

för vissa tjänster på löneplan B. Såsom framgår av bilaga A avser dessa förslag i flertalet fall uppflyttning från B 1 till B 3.

I anslutning till förhandlingarna har till prövning upptagits frågan om löneställningen för vissa verkschef stjänster. Jag föreslår, att följande överdirektörstjänster i B 5 med oförändrad anställningsform ändras till generaldirektörstjänster i B 6, nämligen överdirektörstjänsterna vid försvarets radioanstalt, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, skogsstyrelsen, Sveriges geologiska undersökning, statens provningsanstalt och statens skeppsprovningsanstalt. Vidare bör tjänsten som generaltulldirektör uppflyttas från Bp 6 till Bp 7 och riksantikvariens lönegradsplacering ändras från Bo 4 till Bo 5. Nu berörda förslag bör genomföras fr. o. m. den 1 juli 1964.

I detta sammanhang får jag vidare anmäla vissa frågor, som berör tjänsterna inom statsdepartementen. Med hänsyn bl. a. till arbetsförhållandena inom departementen föreslår jag att till innehavare av tjänst på löneplan B vid statsdepartement med undantag av utlandsrepresentationen skall, räknat fr. o. m. den 1 juli 1964, utgå särskilt arvode med 2 004 kr. för år. Förslaget innebär, att dylikt arvode skall utgå till kansliråd, byråchefer, avdelningschefer, expeditionschefer och statssekreterare (motsvarande). Med innehav av tjänst bör jämställas vikariatslöneförordnande eller förordnande att bestrida göromål, som ankommer på nämnda tjänstemän. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser om det här avsedda arvodet.

I prop. 1963: 157 redovisades en inom civil- och finansdepartementen företagen undersökning rörande rekryteringsförhållandena till amanuenstjänster i statsdepartementen. Med hänsyn till det vid denna undersökning påvisade läget på detta område förordades en förbättring av rekrvteringsoch befordringsförhållandena. Förslaget, som godkändes av riksdagen (SU 147; rskr 335), innebar bl. a. inrättande av ett antal ordinarie byrådirektörstjänster i A 25 och A 27 inom departementen. De nytillkomna tjänsterna i Ao 25 har i flera fall kommit att besättas med regeringsrättssekreterare i Ae 27, vilka således härigenom erhållit lägre ordinarie bottentjänst. Sistnämnda tjänster kommer därigenom att uppehållas av vikarier. Ett av syftena med tillskapandet av ordinarie byrådirektörstjänster var att för departementstjänst kunna förvärva lämpliga personer genom att erbjuda ordinarie tjänster. I betraktande härav och då det av olika skäl icke ansetts lämpligt att för regeringsrättssekreterare inrätta ordinarie tjänster, synes det erforderligt att skapa möjligheter för Kungl. Maj :t att föra över stat sådana tjänster för byrådirektör i Ao 25 vid statsdepartementen, vilka innehas av regeringsrättssekreterare, varigenom ifrågavarande ordinarie tjänster kan besättas med andra ordinarie innehavare. Jag föreslår att riksdagens bemyndigande härtill inhämtas.

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1965

Tjänstårsberäkning enligt SPR i vissa fall. Enligt 10 § 5 mom. SPR beror på prövning i den ordning Kungl. Maj :t föreskriver, om och i vad mån tid, varunder anställningshavare i eller utom statens tjänst innehaft anställning eller eljest fullgjort arbete eller uppdrag, må tillgodoräknas såsom tjänstår, där sådan tillgodoräkning ej sker enligt vad eljest är stadgat.

Den praxis som beträffande anställningshavare i allmänhet utvecklats i anslutning till nämnda stadgande och motsvarande bestämmelser i äldre pensionsreglementen har visat sig i vissa fall medföra svårigheter att för överståthållare och landshövding bevilja en ur allmänna synpunkter tillfredsställande pension. Större hänsyn till verksamhet utanför det statliga området bör därför kunna tas vid tjänstår sberäkningen än som gäller för befattningshavare i allmänhet. Bestämmelserna utesluter icke i och för sig att en gynnsammare tillgodoräkning av tjänstår sker för här avsedda ämbetsmän. Med hänsyn till den fasthet som praxis vid tillgodoräkning av tjänstår enligt förenämnda stadgande uppvisar kan likväl övervägas att för överståthållare och landshövding söka lösa förevarande spörsmål genom ett generellt stadgande om rätt till tillgodoräkning. Jag har emellertid funnit det vara att föredra att i stället utbilda en särskild praxis beträffande tjänstårsberäkning för här ifrågavarande ämbetsmän. Med hänsyn till frågans karaktär har jag ansett lämpligt att den anmäls för riksdagen.

Regleringen av förmåner vid lantbrukets yrkesskolor. I prop. 1963: 167 (SU 149, rskr 337) har i anslutning till överenskommelse den 19 april 1963 angående lönesättning m. m. för skolledare och lärare vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor förutsatts att fr. o. m. den 1 juli 1964 Saar jämte tilläggsbestämmelser bör gälla jämväl för skolledare och lärare vid först avsedda skolor. De förutsatta ändringarna i förmånssystemet torde emellertid tills vidare lämpligen böra ske inom ramen för det nu för ifrågavarande personalgrupper tillämpliga avlöningsreglementet för statsunderstödda folkhögskolor och lantbrukets statsunderstödda yrkesskolor. Häremot har vederbörande personalorganisation förklarat sig intet ha att erinra.

Förslagens genomförande

Jag förordar att överenskommelsen angående statstjänstemännens löner under åren 1964 och 1965, ävensom övriga av mig i det föregående redovisade förslag, vilka det ankommer på riksdagen att pröva, godtas och underställs riksdagens prövning.

Som jag tidigare anfört medför de framlagda förslagen behov av vissa ändringar i statens löneförordning och statens pensionslöneförordning. Inom civildepartementet har i anledning härav utarbetats förslag till förordningar om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

(nr 228) och 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286), vilka förslag torde underställas riksdagen för antagande.

Därest beslut om storleken av löner, pensioner och kristillägg för tid efter 1965 ej meddelats före utgången av nämnda år, torde provisoriskt få tilllämpas samma grunder som under 1965.

Vad angår den arvodesanställda personalen bör det få ankomma på Kungl. Maj :t att medge höjning icke blott av sådana arvoden, som bestämts av Kungl. Maj :t, utan även av arvoden, som fastställts av riksdagen.

Förslagen om lönegradsändringar och om ändringar av vissa avlöningsoch pensionsförmåner påkallar i vissa fall ikraftträdandebestämmelser och övergångsanordningar, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om. Vidare fordras ändringar i gällande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad som i årets statsverksproposition (bil. 2, s. 7) förordats, föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidta erforderliga ändringar i personalförteckningarna.

Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta av förslagen betingade ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats med stöd av riksdagens beslut.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av förslagen kan för generella löne- och pensionshöjningar uppskattas till ca 131 milj. kr. för budgetåret 1963/64 och ca 435 milj. kr. för budgetåret 1964/65. Av dessa belopp hänför sig ca 41 resp. 137 milj. kr. till de affärsdrivande verken samt ca 90 resp. 298 milj. kr. till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

Kostnadsökningen för lönegradsuppflyttning av tjänster fr. o. m. den 1 juli 1964 kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 54 milj. kr. Härav hänför sig ca 17 milj. kr. till de affärsdrivande verken samt ca 37 milj. kr. till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

För ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner fr. o. m. den 1 juli 1964 kan kostnadsökningen för nästa budgetår uppskattas till 66 milj. kr. Härav faller ca 31 milj. kr. på de affärsdrivande verken samt ca 35 milj. kr. på statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

De ökade kostnaderna vid ett genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter, som är maximerade av Kungl. Maj :t eller riksdagen. Beträffande de anslag och anslagsposter, som är maximerade av riksdagen, synes Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderliga överskridanden. I de fall, då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställs till förfogande. På grund härav och då kostnaderna torde böra komma till uttryck i budgeten bör under tolfte och fjärde huvudtitlarna upptas särskilda anslag för ändamålet. Merkostnaderna för de affärsdrivande verken bör bestridas i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bestrids.

27 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

På grund av det anförda torde under tolfte huvudtiteln för nästa budgetår böra upptas ett särskilt anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. med 300 milj. kr. För innevarande budgetår bör ett motsvarande anslag å 75 milj. kr. anvisas å tilläggsstat. Vad angår fjärde huvudtiteln föreslår jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att för nästa budgetår under denna huvudtitel uppförs ett särskilt anslag till täckning av beräknade merkostnader för löner med 70 milj. kr. För innevarande budgetår bör ett motsvarande anslag å 15 milj. kr. anvisas å tillläggsstat. Vid avvägningen av dessa anslag har beaktats vad chefen för försvarsdepartementet anfört i prop. 1061: 110 (s. 221).

Myndigheterna bör ej äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde böra erhålla bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall — från anslagen anvisa medel, då överskridande till följd av genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen ej lämpligen bör ske. På motsvarande sätt bör medel kunna anvisas till anslag och anslagsposter som maximerats av Kungl. Maj :t, då merbelastning ej lämpligen bör ske.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) anta förenämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § statens löneförordning den 31 maj 1957 (nr 228);

2) anta förenämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 6 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

3) godkänna den i det föregående redovisade överenskommelsen angående statstjänstemännens löner under åren 1964 och 1965 m. m.;

4) besluta att till de i statens löneförordning angivna grundlönerna skall, med de undantag varom Kungl. Maj :t kan finna gott förordna, under åren 1964 och 1965 läggas särskilda tillägg enligt de grunder, som anges i förenämnda överenskommelse;

5) besluta att pensioner och kristillägg skall höjas i enlighet med de grunder, som redovisats i det föregående;

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna grunder besluta om höjning av arvoden till befattningshavare i statlig eller statsunderstödd verksamhet;

7) bemyndiga Kungl. Maj :t att i överensstämmelse med vad som i det föregående anförts träffa avtal, göra erforderliga ändringar i vederbörliga personalförteckningar samt vidta de åtgärder i övrigt som erfordras för att lönesättningen för viss sjuksköterskepersonal skall kunna anpassas till vad som kan komma att gälla för motsvarande kommunalt anställd personal;

8) bemyndiga Kungl. Maj:t att fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare i enlighet med vad i det föregående förordats föra över stat vid statsdepartementen inrättad tjänst för byrådirektör i Ao 25, vilken innehas av regeringsrättssekreterare;

9) godkänna övriga i det föregående berörda förslag av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;

10) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar;

11) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta av förslagen be-

29 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

tingade ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar som utfärdats med stöd av riksdagens beslut;

12) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta i övrigt erforderliga åtgärder för förslagens genomförande ävensom meddela erforderliga övergångsbestämmelser;

13) bemyndiga Kungl. Maj ;t att för budgetåren 1963/64 och 1964/65 i enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridande av maximerade anslag och anslagsposter;

14) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 75 000 000 kr.;

15) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å riksstaten för budgetåret 1964/65 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.;

16) till Täckning av beräknade merkostnader för löner å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1963/64 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 15 000 000 kr.; samt

17) till Täckning av beräknade merkostnader för löner å riksstaten för budgetåret 1964/65 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. E. Sahlin

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196\

Bilaga A

Förslag till lönegradsändringar m. in.

För flera huvudtitlar gemensamma förslag A. Vissa befordringsgångar m. m.

1. Befordringsgången skall vara Af (Ag) 17 (11/2 år) — Ae (Ag) 19 (2 år) —- Ae (Ag) 21 för följande tjänstemän:

a) Tjänstemän, som avses i 1 § kung. den 30 juni 1947 (nr 436)).

b) Pastoratsadjunkter.

I anslutning härtill placeras kontraktsadjunkt, kyrkoadjunkt och stiftsadjunkt i Ae 21.

Övergångsbestämmelser till 1. Här avsedd tjänsteman i A 19, å vilken den nya befordringsgången vinner tillämpning den 1 juli 1964 eller senare, skall, där detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under hela anställningstiden.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl medgivande, som lämnats med stöd av 5 eller 7 § kungörelsen 1947: 436 eller eljest genom särskilt beslut.

Placering och uppflyttning i löneklass i högre tjänst, som erhållits genom förenämnda omräkning, bestämmes med tillämpning av gällande föreskrifter med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

2. Tjänsteman med avgångsexamen från teknisk högskola må enligt myndighetens bestämmande anställas i högst A 21.

3. För iclte-ordinarie landskanslister och kanslister skall tillämpas följande befordringsgång, nämligen Af (Ag) 9 (1 1/2 år) -— Ae (Ag) 11 (2 år) — Ae (Ag) 13 (2 år) — Ae (Ag) 15. I fråga om kanslister i administrativ tjänst skall gälla, att placering i A 15 endast skall ilrågakomma för den som med godkända vitsord genomgått särskild utbildningskurs för kanslister vid centrala ämbetsverk m. m. och som tjänstgjort såsom kanslist i reglerad befordringsgång under minst två år därefter.

Övergångsbestämmelser till 3. Här avsedd tjänsteman i A 13, å vilken den nya befordringsgången vinner tillämpning den 1 juli 1964 eller senare, skall, där detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad, som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under hela anställningstiden.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl medgivande, som lämnats med stöd av 5 eller 7 § kungörelsen 1947: 436 eller eljest genom särskilt beslut.

Placering och uppflyttning i löneklass i högre tjänst, som erhållits genom förenämnda omräkning, bestämmes med tillämpning av föreskrifterna i Saar med utgångspunkt i tidigare innehavd tjänst.

31 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196k

4. Kungörelsen den 6 juni 1962, nr 434, angående reglerad befordringsgång m. m. för viss biträdespersonal i statens tjänst skall erhålla följande ändrade lydelse.

1 §•

I kungörelsen---A 5 såsom

a) kontorsbiträde,

b) telefonist,

c) apoteks-, foto-, frökontroll-, institutions- eller konserveringsbiträde, tekniskt biträde eller

d) biträde, tillhörande sjukvårds- eller ekonomipersonal.

Med tjänst såsom biträde tillhörande sjukvårds- eller ekonomipersonal avses tjänst som avdelningsbiträde, biträde (vid laboratorium), effektvårdare, ekonomibiträde, sjukvårdsbiträde, städerska på tågfärja, tamburvakt, tågstäderska, vagnstäderska ävensom tjänst med annan benämning men med samma eller motsvarande arbetsuppgifter.

3 §.

Föreskrifterna i---avsedd tjänsteman.

Vidare skall iakttagas att den som tillträder i punkt 1 avsedd tjänst för lönegrads- och löneklassplacering skall äga tillgodoräkna

a) kommunal anställning med minst halvtidstjänstgöring och med arbetsuppgifter av motsvarande slag som avses i 1 § a)—d), ävensom sådan anställning vid vanföreanstalten i Stockholm eller Eugeniahemmet som om den varit statlig tjänst samt

b) statlig anställning med avlöning enligt kollektivavtal eller därmed likställd anställning i den utsträckning dylik anställning må tillgodoräknas för löneklassplacering enligt 23 § andra stycket b) statens allmänna avlöningsreglemente, dock att hänsyn icke må tagas till under a) eller b) angiven anställning efter vars från trädande tjänstemannen under en sammanhängande tid av tre år icke vid något tillfälle innehaft sådan anställning eller i statens allmänna avlöningsreglemente avsedd lönegradsplacerad tjänst.

Härutöver skall---— i tjänsten.

5 §•

Innehavare av tjänst i lönegrad A 5 äger, där ej annat följer av vad nedan sägs, med bibehållande av nämnda tjänst erhålla en personlig tjänst i lönegrad Ae eller Ag 7 vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det då han antingen under sammanlagt sex år innehaft tjänst i lägst lönegrad A 5, under förutsättning att han då uppnått eller uppnår tredje löneklassen i den innehavda tjänsten eller ock efter fyllda 17 år under sammanlagt åtta och ett halvt år innehaft statlig tjänst eller arvodesanställning eller kommunal tjänstemannaanställning.

Vid beräkning av förut avsedda tidsperiod av åtta och ett halvt år må såsom anställningstid tillgodoräknas endast kalendermånad, varunder tjäns-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

temannen fullgjort tjänstgöring i en omfattning, som kan anses motsvara minst hälften av den, vilken under en kalendermånad normalt åligger för heltidstjänstgöring anställd tjänsteman med motsvarande arbetsuppgifter. Med tid, varunder tjänstgöring fullgjorts, skall härvid likställas tid, varunder tjänstemannen åtnjutit semester eller ledighet med bibehållande helt eller delvis av lönen samt tid, varunder han såsom elev deltagit i utbildningskurs vid statligt verk och åtnjutit ersättning av statsmedel. Vid beräkning av anställningstiden må hänsyn icke tagas till anställning, som avses i första stycket, efter vars upphörande tjänstemannen under en sammanhängande tid av tre år icke innehaft dylik tjänst.

Den personliga---lönegrad Ag 7.

Innehar tjänstemannen---förhållande föreligger.

Övergångsbestämmelser till 4.

A. I 1 § a)—c) avsedd tjänsteman, som den 30 juni 1964 innehade tjänst i reglerad befordringsgång i någon av lönegraderna A 2, A 4 och A 5 enligt kungörelsen den 6 juni 1962, nr 434, angående reglerad befordringsgång m. m. för viss biträdespersonal i statens tjänst och å vilken bestämmelserna i denna kungörelse vinna tillämpning från och med den 1 juli 1964 skall, om detta är för honom förmånligare, från och med sagda dag placeras i lönegrad samt placeras och uppflyttas i löneklass i tjänst inom befordringsgången, som om bestämmelserna i 3 § i dess lydelse enligt denna kungörelse varit tillämpliga å tjänstemannen under hans anställning i statens tjänst.

B. I 1 § d) avsedd tjänsteman, som den 30 juni 1964 innehade tjänst i någon av lönegraderna A 2, A 3 och A 5 enligt Kungl. Maj :ts brev den 14 december 1962 angående lönegradsplacering m. m. av viss sjukvårds- och ekonomipersonal och å vilken bestämmelserna i denna kungörelse vinna tilllämpning från och med den 1 juli 1964 skall, om detta är för honom förmånligare, från och med sagda dag placeras i lönegrad samt placeras och uppflyttas i löneklass i tjänst inom befordringsgången, som om bestämmelserna i 3 § i dess lydelse enligt denna kungörelse varit tillämpliga å tjänstemannen under hans anställning i statens tjänst. Tjänsteman, som här avses, och som den 30 juni 1964 är placerad i lönegrad A 3, skall äga bibehålla denna lönegradsplacering intill dess han kan tillgodoräkna ett och ett halvt år i denna lönegrad, då uppflyttning till lönegrad A 4 sker.

C. Tjänsteman, som den 1 juli 1964 innehar eller därefter tillträder sådan tjänst i lönegrad A 5, som avses i 1 § denna kungörelse, skall anses ha erhållit resp. erhålla personlig tjänst i lönegrad A 7 enligt 5 § kungörelsen den 6 juni 1962, nr 434, samt i sådan tjänst placeras och uppflyttas i löneklass som om bestämmelserna i 3 och 5 §§ sagda kungörelse i deras lydelse enligt denna kungörelse varit gällande under tjänstemannens hela anställningstid.

33 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

D. Innehar tjänstemannen den 1 juli 1964 personlig tjänst i lönegrad A 7 enligt förenämnda kungörelse, nr 434, eller förenar han eljest med tjänst i lönegrad A 5 tjänst i högre lönegrad skall han, därest detta är för tjänstemannen förmånligare, från och med sagda dag i den högre tjänsten placeras och uppflyttas i löneklass med utgångspunkt i den löneklassplacering och rätt till uppflyttning i löneklass i lönegrad A 5 som följer av bestämmelserna i punkterna A och B ovan.

E. Lön enligt sådan högre löneklass, som må följa av omräkning enligt ovan meddelade övergångsbestämmelser, skall i intet fall utgå för tid före den 1 juli 1964.

Bilaga till kungörelsen 1962: b3b Tjänstebenämningar för personliga Tjänstebenämning

för--— tjänst förenas

Apoteksbiträde

Fotobiträde

Frökontrollbiträde

Institutionsbiträde

Konserveringsbiträde

Kontorsbiträde

Tekniskt biträde

Telefonist

tjänster i lönegrad A 7 Tj änstebenämning

för---A 7

Förste apoteksbiträde Förste fotobiträde Förste frökontrollbiträde Förste institutionsbiträde Konserveringsbiträde Kanslibiträde Tekniskt biträde Telefonist

För tjänst, som avses i 1 § d), skall tjänstebenämningen för den personliga tjänsten vara densamma som för tjänsten i lönegrad A 5.

5. Nu gällande bestämmelser angående personliga ordinarie tjänster i Ao 5 för biträden för skriv- och kontorsgöromål, som kunna tillgodoräkna en anställningstid av 4 år 6 månader i lönegrad A 5, skall upphöra att äga tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1964.

Dylika tjänster som inrättats eller föreslagits inrättade för budgetåret 1964/65 skall ej tillsättas av vederbörande myndigheter.

B. Vissa tjänster m. m.

1. I A 8 placerade tjänster som fyrvaktare (vid fyrar med större teknisk anläggning), förste förrådsman, vaktmästare och värmeskötare uppflyttas till A 9.

2. Tjänst som förrådsförman i A 9 uppflyttas till A 10.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 152

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

II huvudtiteln

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

1 Tjänsten tillsattes när en tjänst som ingenjör i A 17 vid resp. anstalt indrages i samband med uppkommen ledighet.

* Ungefärligt antal

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196i

Nuvarande

lönegrad tjänstebenämning

Ao, Ae, Förste yrkesmästare Ag 13

Ao, Ae 12 Ae 11 Ao, Ae 11

Befallningsman Befallningsman Skogsförman . .

Ao, Ae 11

Tillsynsman

Ao, Ae, Ag 11

Uppsyningsman

Ao, Ae, Ag 11

Yrkesmästare

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Verkmästare. Härnösand. Grovkonfektion (1), Långholmen. Tryckeri (1) och madrassindustri (1). Norrtälje. Träindustri (1) och mekanisk industri (1). Vångdalen. Mekanisk industri (1). Härianda. Finkonfektion (1). Tidaholm. Mekanisk industri

(1) och möbelsnickeri (1). Malmö. Konfektion (1). Hälsingborg. Läderarbeten (1). Kalmar. Småindustri (1). Karlstad. Konfektion (1). Sjöboda. Träindustri (1)

Singeshult, Sörbvn och Åby Skenäs

Ulriksfors, Älgberget, Bogesund, Gustavsström Förste tillsynsman. Skenäs (2), Uppsala (1), Hällby (2), Kristianstad (1), Mariefred

(2) , Nyköping (1), Roxtuna (2), Ystad (1), Västerås (1)

Förste uppsyningsman. Falun (1), Gävle (1), Hall (6), Hinseberg (3), Håga (2), Hälsingborg (3), Härianda (3), Härnösand (3), Jönköping

(1) , Kalmar (2), Karlstad (1), Linköping (1), Långholmen (15), Lärbro (2), Norrköping

(2) , Norrtälje (5), Skogome (2), Tidaholm (5), Tillberga (2), Ulriksfors (2), Vänersborg (1), Västervik (1), Örebro (1), Malmö (4), Mariestad (2)

Verkstadsförman. Hall. Tvätteri (4), småindustri (1). Halmstad. Arbetsdrift (1). Hinseberg. Småindustri (1). Hällby. Mekaniskt arbete (1), plastarbeten (1). Hälsingborg. Grovkonfektion (1), finkonfektion (2). Härianda. Träindustri (1), mekaniskt arbete (1). Härnösand. Träindustri (2). Karlskrona. Mattfabrikation (1), plastsömnad (1). Kristianstad. Plastindustri (1). Linköping. Konfektion (1). Luleå. Diversearbeten (1). Långholmen. Träindustri (3), mekanisk industri (1), kuverttillverkning m. m. (4). Lärbro. Pärmtillverkning (2), konfektion (2). Malmö. Mekanisk

Kungl. Maj.is proposition nr 152 år 196b

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

III huvudtiteln

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1964

39 IV huvudtiteln

Nuvarande

lönegrad

Ao, Ae 23 Ao 23

Ao, Ae 21

Ao 21 Ao 21

Ag 19

Ae 17

Tf A 11

Ao 9 Ao, Ae 9

Ao 7

Ae 7

Af 2— Ae 5

Ao 23

Ao 21 Ae 21 högst Ae 15 Ao 11

Ae 10 Ao 9

Ae 7

t j änstebenämning

Försvarets civilförvaltning Förste byråsekreterare ...

Kamrerare

Förste byråsekreterare.

Förste revisor Kamrerare ...

Byråassistent ..

Assistent......

Kansliskrivare ,

Förste expeditionsvakt Kontorist ............

Kanslibiträde.....

Bokbinderibiträde , Kontorsbiträde ...

Försvarets sjukvårdsstyrelse Förste byråsekreterare ....

Byråveterinär Byråläkare .. . Ingenjör .....

Antal

1 Före-

slagen

lönegrad

Ao, Ae 25

Ag 25

Ao, Ae 23

Ao 23 Ao 23

Ag 21

Ae 19

Tf A 13

Ao 11 Ao, Ae 11

Ao 9 Ae 9 Ae 7

Ao 25

Ao 23 Ae 23 Ae 17

Anmärkning ang. tj änstebenämning, placering etc.

Byrådirektör. Kanslibyrån, allm. sekt., juridiska byrån, allm. sekt.

Byrådirektör. Lönebyrån, avlöningscentralen. Tjänsten i Ao 23 skall ej uppehållas Kanslibyrån (2), lönebyrån (4), kameralbyrån (1), juridiska byrån (2)

Revisionsbyrån

Förste byråsekreterare. Kameralbyrån

Byråintendent. Lönebyrån, avlöningscentralen Byråassistent. Kameralbyrån, datacentralen

Kontorsskrivare. Lönebyrån, avlöningscentralen Expeditionsförman Kansliskrivare. Lönebyrån, lönesekt. (3), juridiska byrån, patenttekniska sekt. (1) Kontorist. Kameralbyrån, mob. det.

Kontorist. Kameralbyrån, kamrerarkont.

Kanslibiträde. Kameralbyrån, kamrerarkont.

Byrådirektör. Adm. sekt. 1 tjänst i Ag 25 indrages

Förste byråläkare Materielbyrån, utrustn. sekt.

Kansliskrivare

Desinfektör . . Kontorist

Kanslibiträde

1 Ao 13

2 Ae 13 Ao 11

1 Ae 9

Kontorsskrivare. Materielbyrån, förvaltningssekt. Hälsovårdsbyrån Kansllskrivare. Verkschefens sekr. (1), adm. sekt., exp. (1) Kontorist. Adm. sekt., exp.

Fortifikationsförvaltningen

Bo 1 Krigsråd...............

Ao 25 Byrådirektör...........

Ae 23 Förste byråintendent

Ae 19 Byråingenjör.......

1 Bo 3 Ae 27

1 Ae 25

2 Ae 21

Markbyrån och adm. byrån Adm. byrån, ckonomisekt. Tjänsten i Ao 25 skall ej uppehållas

Byrådirektör. Adm. byrån, org. kont.

Väg- och vattenbyggn. byrån (flygfältskontrollanter)

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Byråingenjör. Väg- och vattenbyggn. byrån (flygfältskontrollanter)

Väg- och vattenbyggn. byrån (flygfältskontrollanter)

Adm. byrån, kanslisekt. Byrådirektör. Materielbyrån, inköpssekt., livsmedelsbyrån, livsmedelssekt. Materielbyrån, centralsekt. (1), beklädnadssekt. (2) Materielbyrån, kontrollsekt. (2), livsmedelsbyrån, förplägnadsmaterielsekt. (1) Kansliskrivare. Verkschefens sekr.

Överingenjör. Driftbyrån

Avdelningsdirektör. Fordonsavd., specialtekn. sekt.

Driftbyrån, org. sekt., arbetsstudiesekt.

Fältarbetsbyrån, projektsekt., normaliebyrån, standardiseringssekt., adm. byrån, ekonomisekt.

Byrådirektör. 1. vapenbyrån, pjässekt., fordonsbyrån, bilsekt., telebyrån, anläggningssekt.

Byrådirektör. Fordonsavd., specialtekn. sekt.

Byrådirektör. Inköpsavd., inköpssekt.

Byrådirektör. Adm. byrån, kanslisekt.

Förste byråingenjör. Kontrollbyrån, mätdonssekt., fordonsbyrån, bilsekt., elektroavd., elkraftsekt.

Förste byråingenjör. Kontrollbyrån, infanterisekt. (1), provskjutningscentralen, skjutfältssekt. (1), fordonsbyrån, projektsekt. (1), fordonsavd., centralsekt. (1), telebyrån, anläggningssekt. (1)

Förste byråintendent. Normaliebyrån, beskrivningssekt.

Förste byråingenjör. Fältarbetsbyrån, flygsekt.

Fordonsavd., ritkont.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

44 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196k

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

46 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196t

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 152

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1065

V huvudtiteln

Kung!. Maj:ts proposition nr 152 år 100i

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

Kungl. Mnj:ts proposition nr 152 år l!)6'r

54 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196i

55 VI huvudtiteln

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Materialförvaltare

Vägbyrån, gatuavd.

Byggnads- och underhållsbyrån, geoteknik och vägbyggnad

Adm. byrån, kamerala sekt.

Vägbyrån, utredningsavd.

Byrådirektör. Trafikbyrån, trafikärenden

Byrådirektör. Byggnads- och underhållsbyrån, utbildningsärenden

Juridiska byrån, allm. avd.

Förste byråingenjör. Juridiska byrån, mark. avd.

Projektering. B, M, O, P, Y län Byrådirektör. B, M, O, Y, AC och BD län

Vägingenjör. Projektering

Byggande (2), vägunderhåll (1)

I och K län

Projektering

Kamrerare

Bokhållare. Förrådsrörelsen

B eredskapsplanläggning Färdskrivarfrågor m. m. En befattning med arvode motsv. lkl 23 utgår

Byrådirektör

Avdelningsdirektör. Byggnadsbyrån

Juridisk-sociala byrån Juridisk-sociala byrån Fyr- och elektrobyrån Kanslibyrån

Byrådirektör. Ekonomiska byrån (1), juridisk-sociala byrån (1)

Byrådirektör. Kanslibyrån Byrådirektör. Byggnadsbyrån, hamnbyggnad

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196i

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Byrådirektör. Kanslibyrån Byrådirektör. Ekonomiska byrån

Fyr- och elektrobyrån Ekonomiska byrån Fyr- och elektrobyrån (1), byggnadsbyrån, lokalkont. i Göteborg (1)

Ekonomiska byrån (1), fartygsbyrån (1)

Förste byråingenjör. Byggnadsbyrån

Förste byråingenjör. Byggnadsbyrån

Radionavigeringsstationer Kartredaktör. Sjökartebyrån Byråingenjör. Fartygsbyrån Byggnadsbyrån Byråingenjör. Byggnadsbyrån

Sjökartebyrån Kontorsskrivare. Sjökartebyrån Ritare

Kansliskrivare. Kanslibyrån, a vl öningsdetalj en Kanslibiträde

Kansliskrivare

Förste fartygsinspektör

Göteborg, Malmö Kansliskrivare. Göteborg Institutionstekniker. Göteborg (2), Malmö (1), Stockholm (1)

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1965

57 Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Förste radioassistent. Teleavd. Radioassistent. Teleavd.

Förste meteorologassistent Kansliskrivare. Väderleksbyrån, flygväderlekstjänsten Tekniker

Ritare. Flygväderlekstjänst

Avdelningsdirektör. Planbyrån, juridiska sekt.

Avdelningsdirektör. Adm. byrån, ombudsmannasekt.

Avdelningsdirektör. Utredningsbyrån, planbyrån, samordning och information.

2 tjänster som byrådirektör i Ao 27 skall ej uppehållas

Avdelningsdirektör. Planbyrån, övers, planläggn. (1), tekn. byrån, allm. avd. (1), tredje projekteringsbyrån (1)

Adm. byrån, allm. sekt. (1), utredningsbyrån, programmeringsavd. (1), intendentsbyrån, utrikesavd. (1), andra projekteringsbyrån, elektriska avd. (1), tredje projekteringsbyrån (2), byggnadsbyrån, entreprenad (1)

Byrådirektör. Intendentsbyrån, planerings- och upphandlingssckt.

Byrådirektör. Adm. byrån, ekonomiavd.

Byrådirektör. Adm. byrån, ombudsmannasekt. (1), intendentsbyrån, kansliavd. (1), första projekteringsbyrån, kansliet (1)

Byrådirektör. Fjärde projekteringsbyrån

Förste byråingenjör. Första projekteringsbyrån, elektriska avd. (1), intendentsbyrån, underhållssekt. 5 (1), planerings- och upphandlingssekt. (2)

Byrådirektör. Planbyrån, juridiska sekt. 1 tjänst som byrådirektör i Ag 25 skall ej uppehållas

Adm. byrån, pers. avd.

Intendcntsbyrån, planeringsoch upphandlingssekt.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196 i

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

59 VII huvudtiteln

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1964-

Kuiigl. Maj.ts proposition nr 152 år 196i

62 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år l!)6i

VIII huvudtiteln

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

64 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1961

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

5 Dihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 152

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Förste fotobiträde. Röntgendiagn. avd. (Lund) Laboratoriebiträde. Atomfysik

Djurvårdare. Bakteriologi (Lund)

Anatomi och fysiologi Förste instrumentmakare. Medicinsk kemi, klinisk fysiologi, klinisk kemi, radiofysik och medicinsk fysik Förste laboratorieassistent. Patologi

Förste fotograf. Kirurgi och universitetsbiblioteket Instrumentmakare. Vissa teoret. institutioner å med. fak.

Instrumentmakare, Anatomi, histologi, fysiologi, öronkliniken och zoofysiologi Laboratorieassistent. Anatomi, bakteriologi, histologi, fysiologi, kirurgi I, medicin IL patologi och radiofysik Fotograf. Patologi Institutionstekniker. Hygien

Förste instrumentmakare. Fysik

Materialförvaltare. Oorganisk kemi

Instrumentmakare. Fysik

Laboratorieassistent. Fysikalisk kemi och organisk kemi

Fotograf. Humanistiska fakultetens fotolab.

Institutionstekniker. Fysik

Institutionstekniker. Pedagogik och organisk kemi

Förste forskningsingenjör. Biokemi. Pers. tjänst för Å. Åkesson

Forskningsingenjör. Fysiologi

II

Laboratorieingenjör. Patologi (Karolinska sjukhuset). Pers. tjänst för L. Åkerman

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196A

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196i

IX huvudtiteln

Kungl. Maj:is proposition nr 152 år l!)6i

1 Ungefärligt antal

Anmärkning ang. tjänstebenämning, placering etc.

Fältkontrollavd., potatissekt.

Laboratorieassistent. Åkarp (Stora Råby)

Försöksledare. Botan. och zoolog, avd.

Överassistent. Botan. och zoolog, avd. samt resistensbiol. lab.

Försökstekniker

Försökstekniker

Laboratoriebiträde. Zoolog, avd.

Överbibliotekarie

Forskningsingenjör. Kem. analyslab.

Husdjurens utfodring och vård

Södra, östra, västra och norra jordbruksförsöksdistr. samt norra husdjursförsöksdistr.

Förste instrumentmakare. Finmek. verkstaden

Laboratorieassistent. Mikrobiologi

Förste laboratorieassistent. Husdjursfysiologi

Växtodling

Laboratorieassistent. Mikrobiologi och växtodling

Instrumentmakare. Lantbrukets arbetsmetodik och teknik

Genetik och växtförädl. (1), frukt- och bärodl. (1) samt köksväxt- och prydnadsväxtodl. (2)

Husdjurens utfodring och vård

Förste expeditionsvakt.

Adm., Ultuna

Kontorist. Köksväxtodl.. trädgårdssekt.

Institutionstekniker. Husdjursfysiologi och husdjursförädllng

Kanslibiträde. Adm., Ultuna

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

byrån

Kansliskrivare. Adm. byrån Kontorist. Adm. byrån

Län med stor skogsvårdsverksamhet

Biträdande länsj äg mästare

Jägmästare

Assistent

Skogsvårdskonsulent Biträdande skögsvårdskonsulent

Kansliskrivare

Försöksparkerna Skogsproduktion och skogstaxering

Skogsföryngring (3), skogsproduktion (2) och skogstaxering (4)

Skogstekniker. Skogsgenetik och skogsproduktion Institutionstekniker. Skogsproduktion

Maskinist

Stadsbyrån Mätningstekn. avd. Byråingenjör. Mätningstekn. avd. (2) och stadsbyrån (1)

Plac. enl. Kungl. Maj:ts bestämmande

Plac. enl. Kungl. Maj:ts bestämmande

Plac. enl. Kungl. Maj:ts bestämmande

Kansliskrivare. Distrikts- och specialenheter Kontorist. Länskont.

Avdelningsdirektör. Fotogramm. byrån (1), kartograf. bvrån (2) och adm. avd. (1)

Ungefärligt antal

72 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

Ungefärligt antal

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1965

73 X huvudtiteln

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 10(>5

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

75 XI huvudtiteln

76 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år l!)6b

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196i

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1965

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196b

80 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196i

XII huvudtiteln

Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 196k

81 Statens affärsdrivande verk

T

i r' i • .* » *’• J 1

6 liiliang till riksdagens protokoll 196b. i samt. Nr 152

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

Bilaga B

Förslag rörande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet

1. Lönegradsplaceringen för vissa rektorstjänster m. m.

a) Rektor vid särskola för psykiskt efterblivna.

Rektorstjänsterna vid särskolorna Nävertorpskolan, Fridhem och Möllevångshemmet uppflyttas från Ao 23 till Ao 25.

Rektorstjänsterna vid särskolorna Rickomberga, Ekhagen, Hallagården, Östra Hagaskolan och Ulleberg uppflyttas från Ao 21 till Ao 23.

b) Rektor i grundskolan och folkskolan m. m.

För rektor, som icke är behörig såsom ordinarie adjunkt eller ämneslärare, i kommun där grundskola eller folkskola med inbyggd realskollinje finnes, skall följande lönegradsplacering gälla: |

Avlöningsgrupp IV .................. ABp 27

» III................... ABp 25

» II .................. ABp 23

» I ............ ABp 22

c) Rektorstjänsten vid statens dövskola i Örebro uppflyttas från ABp 25 till ABp 26.

d) Till rektor vid konstfackskolan skall utgå avlöningsförstärkning med

4 140 kr. '

e) Till rektor vid socialhögskola skall utgå avlöningsförstärkning med

4 140 kr. ' !

f) Rektorstjänsterna vid de statsunderstödda folkhögskolorna uppflyttas från Ao 26 till Ao 27.

g) Till rektor tillika skolchef vid grundskolor och folkskolor skall utgå befattningsarvode med 2 760 kr. för år.

2. Lönegradsplaceringen för vissa lärartjänster m. m.

a) Tjänst som förskollärare för döva i Ae 12 ändras till förstadielärare för döva i Ae 15.

b) Rektor och ämneslärare vid folkhögskola, vilken tillhör avdragsgrupp 2, må vid tjänstledighet för studier för vinnande av högre lärdomsmeriter i visst ämne efter vederbörande myndighets prövning åtnjuta lön med B-avdrag sammanlagt högst 360 dagar under loppet av tio på varandra följande år, dock högst 180 dagar av den tid, under vilken han innehar tjänst inom lönegrad med ett och samma ordningsnummer.

c) Till rektor och lärare vid folkhögskola må utgå flyttningskostnadsersättning med motsvarande tillämpning av 33 § Saar.

83 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

d) Tjänst som lektor i specialundervisningens metodik placeras i Ao 24 eller Ao 21 (folk- resp. småskollärare).

e) Finskspråktillägg enligt 34 § Saar utgår till övningsskollärare i övningsskolan vid folkskoleseminariet i Haparanda.

f) Ordinarie ämneslärartjänster för folkskollärare, gymnasieingenjörer eller gymnasieekonomer med viss vidareutbildning vid grundskolor och yrkesskolor uppflyttas från Ao 19 till Ao 21.

g) Vid statens försöksskola i Linköping anställd lönegradsplacerad lärare skall åtnjuta lön enligt den löneklass, som med tre enheter överstiger den löneklass, i vilken läraren är placerad.

3. Lönegradsplaceringen för vissa lärare vid universitet och högskolor m. m.

a) Tjänst som lärare i klinisk farmakologi och i medicinsk fysik uppflyttas från Ae 25 till Ae 27.

b) Tjänst som lärare i kemi vid farmaceutiska institutet uppflyttas från Ae 21 till Ae 23.

c) Till proféssor, laborator (motsvarande) och universitetslektor som är prefekt vid institution med mer än tio ordinarie lärare skall utgå befattningsarvode med 2 760 kr. för år.

d) Universitetslektor, som förordnats att såsom ämnesföreträdare svara för organisationen av försöksverksamhet med alternativ studiekurs i läroämne ävensom ombesörja undervisning och förrätta examination i studiekurs, äger, därest vederbörandes undervisningsskyldighet frånsett nedsättning för betungande examination uppgår till vad som motsvarar 396 timmars lektorsundervisning för år, erhålla särskilt arvode med 2 760 kr. för år. (Möjligheten att i stället erhålla nedsatt undervisningsskyldighet upphör att gälla.) Samma arvode skall utgå till universitetslektor, som vid Umeå universitet svarar för ledningen av försöksvis anordnad lärarutbildning i engelska språket samt för universitetslektor, som handhar den omedelbara ledningen av den till tekniska högskolan i Stockholm förlagda lärarutbildningen.

e) Resekostnadsersättning och traktamente enligt allmänna resereglementet utgår vid resa för provföreläsning för professur eller laboratur (motsvarande). Provföreläsaren skall härvid hänföras till rese- och traktamentsklass B.

4. Ersättningar åt medverkande (lärare) inom lärarutbildning, m. m.

Systemet med fixerade anslagsbelopp per lärarkandidat slopas. Beträffande lärarhögskolas ämneslärarutbildning om tre terminer, såvitt gäller praklikterminen, skall dock högst 1 500 kr. per lärarkandidat utgå, att fördelas

84 Kungl. Maj. ts proposition nr 152 år 1965

av lärarhögskolans rektor. Vid handledd praktik skall ersättning alltjämt utgå med 2 400 kr. för lärarkandidat och ämne. . \

Nedanstående sammanställning upptar vissa ändringsförslag. Det förutsättes att nuvarande ersättningar och arvoden utgår oförändrade, därest de icke upptagits i sammanställningen. ,

A. Handledning vid övningsundervisning

Arvodet fastställes till • .. .

a) 800 kr. per serie vid

gymnasium (även handelsgymnasium), där egentlig lärarkurs anordnas, lärar utbildningskur ser för ingenjörer, gymnasium, som samverkar med lärarhögskola,

annan läroanstalt (utom folkskoleseminarium), som anlitas vid egentlig lä-

rarkurs eller lärarhögskolas ämneslärarutbildning, samt

läroanstalt (utom folkskoleseminarium), som ingår i lärarutbildningsblock;

Anm.: Vid ifrågavarande läroanstalter slopas bestäntmelsen om ersättning motsvarande timarvode med beteckning ÅT för två veckotimmar enligt 5 § timlärarkungörelsen och bestämmelsen om nedsättning i'underviSningsskyldigheten med en halv Veckotimme. Vad här sägs, skall dock icke gälla den som är pedagogisk ledare vid lärarutbildningsblock och som uppbär sådan ersättning. *:• ‘.o*v •' ; : , .

b) 400 kr. per serie vid

folkskoleseminarium, där egentlig lärarkurs anordnas för blivande ämneslärarc (avser även folkskoleseminarium ingående r lärarutbildningsblock);

Anm.: Vid ifrågavarande seminarier slopas bestämmelsen om nedsättning i underyisningsskyldigheten med en halv veckotimme.

c) 75 kr. per serie •

beträffande huvudhandledare inom lärarutbildningsblock. Härutöver skall utgå 75 kr. per serie, förlagd till annan skola än den, där huvudhandledaren tjänstgör som lärare. Anlitas huvudhandledare eller medbedömare vid egentlig lärarkurs, bestämmes arvodet åt denne av föreståndaren, varvid handledarens arvode minskas med motsvarande belopp;

d) 40 kr. per timme (lektion) vid

pedagogiska grundkurser för lärare vid lantbrukets yrkesskolor (adjunktskurser) samt

övriga kurser för blivande lärare i läroämnen inom yrkesutbildningen;

Anm.: Till annan lärare än lärare vid skolenheten i fråga skall dock för särskild pedagogisk handledning inom lärarutbildningen utgå timarvode med beteckning ÅT enligt 5 § timlärarkungörelsen.

e) 15 kr. per timme (lektion) vid

gymnasium, till vilket teckningslärarinstitutets provårskurs anknytes;

Kungl. Majsts. proposition nr 152 ér 1961 85

Anm.: Bestämmelsen, om ersättning till ordinarie teckningslärare med 520 kr. för läsår och ersättning till extra ordinarie teckningslärare med 17 kr. för en y^r av högst 30 veckotimmar slopas.

1 f) 15 kr. 'per timrné (lektion) vid ’ t ' ‘ ;

läroanstalt, till vilken musikhögskolans provår sundervisning anknytes;

Anm.: Bestämmelsen om ersättning till handledare med ordinarie anställning med 450 kr. per läsår och ersättning till handledare med extra ordinarie anställning med 15 kr. per veckotimme, dock sammanlagt högst 450 kr. per läsår, slopas. ’ •' ' : !

g) 15 kr. per timme (lektion) vid . ;

grundskola och folkskola, anlitad av folkskoleseminarier eller lärarhögskola i dess klasslärarutbildning,

slöjdlärarseminariet beträffande handledare, som icke är lärare vid se-r minariet,

- ft t TM • • . t. i)*» • > , > • ? t 4 ;' ■ • .

seminarium fö^ huslig utbildning beträffande, handledare, som icke är lärare vid seminariet,,, , ri( , , ä >. - ► ■

dövlärarseminarief (^ven beträffande övningsundervisning vid förskola), förskoleseminarium, , ... •

y t i ; ,. ; r 15: i • • ♦ - i i ., ? ’. . • /' .' t

blindlärarutbildningen samt

kurser inom yrkeslärarutbildningen (avser facklig resp. facklig och pedagogisk handledning); V

Anm.: Beträffande handledning av förskollärarkandidater vid övningsinstitution utanför förskoleseminarium förutsättes, att Kungl. Maj :t utfärdar erforderliga anvisningar efter, förslag av skolöverstyrelsen.

h) : 1 000 kr. per handledare och, lärarkandidat

beträffande lärarhögskolas klassläraruthildning, såvitt gäller praktikterminen.

•J * \ >

B. Åuskultaiioher

Auskultationsaryode skall r— oberoende av antalet närvarande auskultanter — utgå till samtliga lärare, som icke uppbär AT-ersättning.

, Arvodet skall utgå med 15 kr. per ausknltationstimme för lärare, som mottager auskultanter från praktisk lärarkurs,

lärarhögskola (ämneslärar- och speciallärarutbildningen),

lärarutbildningsblock,

dövlärarseminariet,

blindlärarutbildningen, :

vidareutbildningskurser för folkskollärare,

fortbildning,

lärarutbildningskurser för ingenjörer,

86 Kungl. Maj:Is proposition nr 152 år 196i

pedagogiska grundkurser för lärare vid lantbrukets yrkesskolor (adjunktskurser) samt

kurser för blivande lärare i läroämnen inom yrkeslärarutbildningen. Arvodet skall utgå med 10 kr. per auskultationstimme för lärare, som mottager auskultanter från

lärarhögskola (klasslärarutbildning), folkskoleseminarium (klasslärarutbildning), förskoleseminarium,

pedagogiska grundkurser för lärare vid lantbrukets yrkesskolor (yrkeslärarkurser),

övriga kurser för blivande lärare i yrkesämnen samt övningslärarutbildning.

C. Föreläsningar in. in.

Arvode för föreläsning fastställes till 75 kr, för timme och arvode för övningstimme till 37: 50 eller — där detta är till fördel för läraren — arvode för en veckotimme med beteckning ÅT enligt 5 § timlärarkungörelsen vid praktisk lärarkurs (dock under ferier 90 resp. 45 kr.), lärarhögskola (inberäknat speciallärarutbildning), folkskoleseminarium, dövlärarseininariet samt övningslärarutbildning.

1). Föreståndare m. fl.

I. Föreståndare vid gymnasium där egentlig lärarkurs är anordnad

Föreståndarskapet uppdelas i två funktioner: föreståndarens och bedömarens.

a) Arbetsuppgifter

1. Föreståndaren skall vara direkt ansvarig för utbildningens bedrivande. Hans arbetsuppgifter skall omfatta utväljande av handledare samt organisatorisk och administrativ ledning av den till skolenheten förlagda praktiska lärarutbildningen.

2. Redömaren skall i erforderlig utsträckning åhöra av lärarkandidat hållna lektioner, som ingår i serie, i anslutning till åhörd lektion diskutera lektionens uppläggning och genomförande med lärarkandidaten samt medverka vid betygsättning av lärarkandidaten.

b) Ersättning. För föreståndarefunktionen skall utgå ersättning med 30 kr. för serie och för bedömarefunktionen 75 kr. för serie. Därest rektor är både föreståndare och bedömare, skall dock ersättningen sammanlagt utgå med 80 kr. för serie.

Bestämmelserna i 15 kap. 4 § skolstadgan beträffande rektors undervisningsskyldighet skall alltjämt gälla.

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 87

II. Föreståndare (i regel rektor) vid skola som samverkar med lärarhögskola eller vid läroanstalt (utom folkskoleseminarium) som ingår i lärarutbildningsblock

a) Arbetsuppgifter. Föreståndaren skall biträda lärarhögskolas rektor eller utbildningsledare vid lärarutbildningsblock med att utvälja handledare, varjämte han skall handha den omedelbara organisatoriska och administrativa ledningen av den till skolenheten förlagda praktiska lärarutbildningen.

b) Ersättning. Föreståndaren skall uppbära ersättning med 30 kr. för serie.

III. Till rektor vid läroanstalt, där blivande klasslärare fullgör sin praktiktermin, skall arvode utgå med 50 kr. för lärarkandidat.

IV. Till rektor vid övningsskola vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö skall utgå årligt arvode med 2 000 kr.

Särskilda arvoden till vissa lärare vid lärarhögskolorna av 2 550 kr. eller 1 450 kr. skall höjas till 3 000 kr. resp. 2 000 kr.

Till rektorer och lärare vid lärarhögskolor utgående årsarvoden skall utgöra avtöningsför stärkning.

övergångsbestämmelser till 4. Den som före den 1 juli 1904 är innehavare av rektorstjänst eller ordinarie tjänst som lärare i läroämnen, med vilken är förenad avlöningsförstärkning motsvarande timarvode med beteckning ÅT för två veckotimmar enligt 5 § timlärarkungörelsen, dock högst enligt löneklass 24, skall, under fortsatt anställning på denna tjänst vid läroanstalt, där egentlig lärarkurs för blivande ämneslärare vid högre skolor är anordnad eller vid läroanstalt som samverkar med lärarhögskola, uppbära ersättning för medverkan i lärarutbildning enligt de nya bestämmelserna, dock lägst med belopp motsvarande vad han omedelbart före den 1 juli 1964 ägde uppbära i sådan avlöningsförstärkning.

5. Avlöningsförmåner åt deltagare (lärarkandidater) inom lärarutbildningen, m. m.

Nedanstående sammanställning upptar vissa ändringsförslag. Det förutsattes att nuvarande ersättningar och arvoden utgår oförändrade, därest de icke upptagits i sammanställningen.

A. Praktisk lärarkurs

1. Lärarkandidat, som är antagen i reglerad befordringsgång, skall under genomgång av praktisk lärarkurs åtnjuta avlöningsförmåner såsom om han innehade läraranställning med full tjänstgöring vid den läroanstalt, till vilken den egentliga lärarkursen är förlagd. Lärarkandidat, som ej är anta-

88 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

gen i befordringsgången, antas vid utbildningens början, om han är béhörig därtill.

II. Lärarkandidat, som innehar anställning som rektor eller lärare med lön enligt bestämmelser meddelade av Ivungl. Maj:t, skall vid tjänstledighet lör genomgång av praktisk lärarkurs äga åtnjuta ersättning för mistad lön, dock att sådan ersättning till annan lärare än den som är förordnad å särskild extra ordinarie lärartjänst icke må utgå med högre belopp än som motsvarar lön enligt 21 löneklassen.

1 id för genomgång av praktisk lärarkurs må tillgodoräknas för uppflyttning i löneklass. , •

bör lärarkandidat under I och II, som deltager i praktisk lärarkurs, skall bestämmelserna i Arr i princip gälla. För lärarkandidat under I skall därvid orten för den egentliga Järarkursén gälla som tjänsteställe. För lärarkandidat, som genomgår förberedande kurs i sin hemort, skall traktamente icke utgå under tid för denna kurs. I fall, då traktamente enligt Arr må utgå, skall till lärarkandidat, som har eget hushåll, traktamente under de första 90 dygnen utgå med belopp, som angives i kol. 2 och 3 av den i 7 § 1 mom. TB Arr intagna tabellen och under tid därefter med belopp, som angives i kol. 5 och 6 samma tabell. Till lärarkandidat, som icke har eget hushåll, skall endast nattraktamente utgå och med belopp, som angives i kol. 5 nämnda tabell. Under I avsedd lärarkandidat, som har eget hushåll på annan ort än orten för tjänstestället, skall vara berättigad till ersättning för kostnader för en resa från hemorten till orten för den förberedande kursen och en resa från orten för egentlig lärarkurs till hemorten. Lärarkandidat, som tullgör praktisk lärarkurs på två terminer, skall vara berättigad till ytterligare en resa fram och åter mellan hemorten och kursorten.

Lärarkandidat, som har eget hushåll och som omedelbart efter genomgången praktisk lärarutbildning fullgör en termins handledd praktik, skall om den handledda praktiken fullgöres å annan ort än hans hemort uppbära ersättning för fram- och återresa mellan hemorten och den ort, där denna fullgöres.

Lärarkandidat, som deltagit i praktisk lärarutbildning under vårtermin, skall vid tjänstgöring som avses i Saar 10 § B Särskilda bestämmelser, Skolor och lärarutbildningsanstalter uppbära de avlöningsförmåner som han uppburit under utbildningstiden.

Skolöverstyrelsen skall erhålla sådant bemyndigande som avses i 2 § 1 mom. tredje stycket Arr.

K. Lärarhögskola

Ersättning för ämneslärarkandidaters resa skall utgå i den omfattning som nu gäller, dock att bestämmelserna i Arr skall tillämpas.

Lärarkandidat, som har eget hushåll och som genomgår ämneslärarutbildning om en termin vid lärarhögskola skall, vid fullgörandet av hand-

89 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

ledd praktik under efterföljande termin, erhålla ersättning för en fram- och återresa mellan hemorten och orten där praktikskolan är förlagd.

Lärarkandidat på klasslärarutbildning skall under praktikterminen åtnjuta avlöningsförmåner som om han innehade läraranställning inom reglerad befordringsgång med full tjänstgöring på den ort, där tjänstgöringen fullgöres.

C. Lurarutbildningsblock

Ändringarna i bestämmelserna avseende praktisk lärarkurs genomföres i tillämpliga delar även för blockutbildningen.

D. Döv- och blindlärcirutbildningen

Lärarkandidat skall under utbildningen åtnjuta avlöningsförmåner såsom om han innehade läraranställning i Stockholm inom reglerad befordringsgång (för folk- resp. småskollärare) med full tjänstgöring.

E. Yrkeslärarutbildningen m. m.

För högskoleingenjör, som deltager i lärarutbildningskurs om en termin, samt för handelslärare och blivande handelslärare, som deltager i pedagogiska kurser om ca 15 veckor och som är behörig att antas i reglerad befordringsgång göres bestämmelserna avseende praktisk lärarkurs tillämpliga.

Gymnasieingenjör och gymnasieekonom, som deltager i lärarutbildningskurs om två terminer, skall under terminen för den praktisk-pedagogiska utbildningen åtnjuta avlöningsförmåner såsom om han innehade läraranställning med full tjänstgöring inom reglerad befordringsgång.

Lärare i yrkesämnen och blivande lärare i yrkesämnen skall vid genomgång av pedagogiska kurser och kompletteringskurser i fackämnen åtnjuta avlöningsförmåner såsom om han innehade läraranställning med full tjänstgöring med placering i lönegrad Ag 13. Motsvarande bestämmelser skall gälla för övriga ämneslärare och blivande ämneslärare i tekniska ämnen, såvitt gäller av KÖY anordnade pedagogiska kurser om ca 15 veckor samt övriga handelslärare och blivande handelslärare, såvitt gäller av KÖY anordnade pedagogiska kurser om ca 15 veckor och kompletteringskurser i fackämnen om högst 15 veckor.

För lärarkandidat, som genomgår adjunktskurs i pedagogiska grundkurser för lärare vid lantbrukets yrkesskolor, skall bestämmelserna avseende praktisk lärarkurs göras tillämpliga. Lärarkandidat, som genomgår yrkeslärarkurs, skall åtnjuta avlöningsförmåner såsom om han innehade läraranställning med full tjänstgöring med placering i lönegrad Ag 13.

Ersättning för resor skall utgå i den omfattning, som nu gäller, dock att Air skall tillämpas.

7 llihang till riksdagens protokoll 1!I6'i. 1 samt. Xr 1S2

90 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

6. Bristtjänster m. m.

A. Särskilda extra ordinarie lärartjänster

I. Förslaget omfattar

a) extra ordinarie tjänster såsom lektor, adjunkt eller ämneslärare i A 21 på grundskolan samt vid realskolor, högre kommunala skolor och gymnasier;

b) dels personer som har akademisk examen medförande teoretisk behörighet till motsvarande ordinarie tjänster men som inte valt lärarbanan utan i stället under minst fem år efter examen varit yrkesverksamma på annat område,

dels personer som jämlikt skolstadgans bestämmelser med avseende å teoretisk och praktisk utbildning är behöriga till tjänst såsom lektor eller adjunkt eller såsom ämneslärare jämlikt 10 kap. 26 och 33 §§ stadgan samt tjänstgjort såsom extra ordinarie lärare i läroämnen under ett år.

II. Förslaget innebär

att Kungl. Maj :t fastställer visst antal särskilda extra ordinarie lärartjänster, upptagna alternativt såsom lektorstjänster i Ae 27/25, adjunktstjänster i Ae 23 eller ämneslärartjänster i Ae 21, vilka ställes till skolöverstyrelsens förfogande att av överstyrelsen fördelas på landets länsskolnämnder,

att länsskolnämnd som tilldelats sådan tjänst på ansökan av skolstyrelse skall kunna medgiva att ordinarie tjänst ledigförklaras alternativt såsom särskild extra ordinarie tjänst,

att om behörig sökande till den ledigförklarade ordinarie tjänsten ej anmäler sig den särskilda extra ordinarie tjänsten i stället må tillsättas med behörig sökande till sådan tjänst, varmed avses person med kvalifikationer enligt I. b) ovan,

att vid konkurrens mellan olika sökande skall gälla vad som föreskrives i skolstadgan 25 kap. 36 §,

att om behörig sökande till ledigförklarad ordinarie alternativt särskild extra ordinarie tjänst ej anmält sig sistnämnda tjänst må tillsättas utan iakttagande av föreskrifterna i skolstadgan 25 kap. 37 och 38 §§,

att särskild extra ordinarie tjänst må, efter länsskolnämndens medgivande, ledigförklaras jämväl utan samband med ledigförklarande av ordinarie tjänst, samt

att beträffande tillsättning av tjänsten i dylikt fall skall gälla vad ovan sagts,

att lärare som anställes på särskild extra ordinarie lärartjänst, utan att dessförinnan ha genomgått praktisk lärarutbildning, med bibehållen lön omedelbart skall genomgå praktisk lärarutbildning omfattande en termins lärarhögskoleutbildning eller praktisk lärarkurs jämte en i direkt anslutning härtill följande obligatorisk termins lärartjänstgöring med handledd prak-

91 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1965

tik, vilken regelmässigt förlägges till den skola, där läraren är anställd, dock att skolstyrelsen, om rektor och läraren enas därom, må medgiva att den praktiska lärarutbildningen framflyttas längst till början av närmast påföljande läsår, att anställningen skall upphöra, om den praktiska utbildningen inte påbörjas senast vid nämnda tidpunkt, om den inte fullföljes eller om den genomgås utan godkänt betyg, samt att här avsedd lärare skall ha rätt till samma avlöningsförmån vid tjänstledighet för studier som andra lärare och att lärare som omedelbart vid anställningens början beviljats sådan tjänstledighet efter denna skall vara skyldig genomgå praktisk utbildning i enlighet med vad ovan sagts; i förekommande fall skall han efter genomgången teoretisk utbildning tilldelas den tjänst som han blivit behörig till.

III. Förslaget förutsätter

att Kungl. Maj :t fastställer (i vad avser statliga skolor efter bemyndigande av riksdagen att vidtaga ändringar i resp. personalförteckningar) det totala antalet särskilda extra ordinarie lärartjänster, med rätt dock för skolöverstyrelsen att, om med hänsyn till lärarrekryteringen i visst fall särskilda skäl härför prövas föreligga, besluta om inrättande av sådan tjänst utöver det av Kungl. Maj :t fastställda antalet.

B. Bestämmelser om bristtjänster

Nuvarande bestämmelser om utbytes- och bristtjänster slopas och ersättes av ett nytt enhetligt system med tjänster, vilka samtliga benämnes bristtjänster. För dessa föreslås följande skola gälla.

I. Grundläggande bestämmelser

a) Med bristtjänst förstås extra ordinarie tjänst såsom lektor, adjunkt eller ämneslärare, vilken inrättas och ledigförklaras för att ersätta ordinarie tjänst som lektor, adjunkt eller sådan ämneslärare i A 21 som avses i 10 kap. 26 § skolstadgan på grund av att denna inte kunnat eller befaras inte kunna besättas med behörig sökande.

b) Bristtjänsternas lönegradsplacering och för dem erforderlig kompetens framgår av följande sammanställning:

1 Lärarhögskola eller praktisk lärarkurs

92 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

c) Förordnande på bristtjänst meddelas tills vidare.

d) Innehavare av bristtjänst må ej medges ledighet för fortsatt utbildning. Doek äger sådan lärare rätt att efter två års tjänstgöring erhålla ledighet för genomgång av praktisk lärarutbildning.

II. Skolformer

Det nya systemet föreslås, liksom det nuvarande, omfatta grundskolans högstadium (och motsvarande), realskolor, högre kommunala skolor, gymnasier samt folkskoleseminarier. (I detta sammanhang bör observeras, att de nuvarande adjunktstjänsterna i Ae 23 vid de tekniska gymnasierna inte är bristtjänster i här avsedd mening och följaktligen inte heller är avsedda att omfattas av det nya systemet.)

III. Antal bristtjänster och fördelning av dem

a) Med utgångspunkt från det nuvarande antalet faktiska utbytestjänster och dessas fördelning ställer Kungl. Maj :t efter förslag av skolöverstyrelsen till dess förfogande ett antal bristtjänster, fördelade på olika skolformer och tjänster samt, såvitt avser lektors- och adjunktstjänsterna, på olika lönegrader (härvid förutsättes att en avvägning sker mellan å ena sidan önskemålet att läraren omedelbart efter avlagd examen genomgår praktisk lärarutbildning och å andra sidan behovet av attraktiva bristtjänster).

b) Flertalet av de bristtjänster, som sålunda ställes till skolöverstyrelsens lörtogande, tördelas av denna på de länsskolnämnder, inom vars område överstyrelsen bedömer behov föreligga av tillgång på sådana tjänster. Ett visst antal tjänster »behålles» av överstyrelsen för ändamål som anges under c) nedan.

c) Skolstyrelse, som antingen ledigförklarat ordinarie tjänst utan att ha lått behörig sökande eller som befarar, att sådan tjänst inte skall kunna besättas med behörig sökande, anhåller hos länsskolnämnden att få ledigförklara tjänsten såsom bristtjänst, i det senare fallet alternativt såsom bristtjänst.

Disponerar vederbörande länsskolnämnd över av skolöverstyrelsen tilldelad bristtjänst av ifrågakommande art, prövar nämnden skolstyrelsens framställning. Är så inte fallet men anser nämnden, att framställningen bör bifallas, anhåller nämnden hos skolöverstyrelsen att få ta i anspråk den där enligt b) ovan eventuellt kvarliggande »reserven» av bristtjänster. Är denna uttömd bör överstyrelsen, om den delar länsskolnäinndens mening, undersöka möjligheterna att från annan länsskolnämnd överföra tilldelad bristtjänst, som inte tagits eller beräknas komma att tagas i anspråk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964 93

7. Reglerad befordringsgång m. m.

.4. Vissa befordringsgångar in. m.

Med iakttagande av eljest gällande bestämmelser skall nedanstående reglerade befordringsgångar ändras på följande sätt:

I. För sådan assistent och förste amanuens vid universitet och högskolor, som avses i punkt 2 a) kbr 26 september 1958, skall tillämpas följande befordringsgång, nämligen Af (Ag) 17 under tre terminer (minst 1 1/2 år), Ae (Ag) 19 under fyra terminer (minst 2 år), varefter befordran till Ae (Ag) 21 sker.

I anslutning härtill placeras förste assistent vid skogshögskolan och veterinärhögskolan samt forskarassistent i Ae (Ag) 23.

Till de i punkt 2 a) förenämnda brev angivna examina fogas hortonomexamen.

I punkt 2 b) förenämnda brev angiven lönegrad Ag 13 ändras till Ag 15.

Punkt 4 i kbr 28 juli 1958 angående anställningsförhållandena in. m. för vissa assistenter och amanuenser vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska institutet, medicinska högskolan i Umeå och Stockholms högskola ändras så att arvode utgår till andre och tredje amanuens med belopp motsvarande 1/3 resp. 1/4 av lönen i 17 löneklassen, därest han avlagt akademisk examen, som angives i punkt 2 a) kbr 26 september 1958, och motsvarande 1/3 resp. 1/4 av lönen i 15 löneklassen, därest han icke avlagt dylik examen.

Övergångsbestämmelser till I sista stycket. Andre och tredje amanuens utan i punkt 2 a) kbr 26 september 1958 angiven akademisk examen, som under läsåret 1963/64 uppburit arvode motsvarande 1/3 resp. 1/4 av lönen i 17 löneklassen, äger vid fortsatt anställning i samma befattning jämväl efter den 30 juni 1964 uppbära arvode beräknat på motsvarande sätt.

Den, som utan i 2 a) kbr 26 september 1958 angiven akademisk examen före den 1 juni 1964 förordnats å befattning som andre eller tredje amanuens, äger, så länge han innehar densamma, uppbära arvode beräknat på enahanda sätt efter 17 löneklassen.

II. För i cirk. 8 maj 1953 avsedd icke-ordinarie lärare, vilken med avseende på teoretisk utbildning är behörig till lektors- eller adjunktstjänst, för lärare, vilken omfattas av i kbr 18 septemlier 1963 angiven befordringsgång för icke-ordinarie adjunkter vid lantbrukets och skogsbrukets yrkesskolor samt för i kbr 6 december 1963 avsedd lärare, vilken innehar anställning som icke-ordinarie lärare i läroämnen vid omskolningskurs och med avseende på teoretisk utbildning är behörig till lektors- eller adjunktstjänst, skall belordringsgången utgöra Af (Ag) 17 — Ae (Ag) 19 —- Ae (Ag) 21. För uppflyttning erforderlig korlaste anställnings- och tjänstgöringstid, ferietid frånräknad, skall utgöra till A 19 minst 378 resp. 302 dagar samt till A 21 ytterligare minst 532 resp. 425 dagar. Vid lantbrukets och skogsbru-

94 Kiingl. Maj. ts proposition nr 152 år 196i

kets yrkesskolor erfordras dock för uppflyttning till A 19 minst 440 resp. 050 dagar samt till A 21 ytterligare minst 588 resp. 470 dagar. Vid omskolningskurs, där arbetsåret omfattar helt år, skall för uppflyttning erforderlig anställnings- och tjänstgöringstid utgöra till A 19 minst 460 resp. 350 dagar samt till A 21 ytterligare minst 650 resp. 500 dagar.

Vid omskolningskurs må i reglerad befordringsgång endast förekomma extra läraranställning, där ej Kungl. Maj:t annorlunda förordnar.

Hl- För i cirk. 8 maj 1953 avsedd icke-ordinarie lärare, vilken med avseende på teoretisk utbildning är behörig till ämneslärarinne- eller äinneslärartjänst, för i kbr 30 juni 1959 avsedd icke-ordinarie ämneslärare med folkskollärarexamen, för i kbr 6 december 1963 avsedd lärare, vilken innebar anställning som icke-ordinarie lärare i läroämnen vid omskolningskurs utan att med avseende på teoretisk utbildning vara behörig till lektors- eller adjunktstjänst och på vilken förenämnda cirkulär eller brev skall gälla i tillämpliga delar samt för i kbr. 30 juni 1959 avsedd icke-ordinarie lärare i läroämne vid statens blindskolor och statens dövskolor skall befordringsgången utgöra Af (Ag) 15 — Ae (Ag) 17 — Ae (Ag) 19. För uppflyttning erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid, ferietid frånräknad, skall utgöra till A 17 minst 378 resp. 302 dagar samt till A 19 ytterligare minst 532 resp. 425 dagar. Vid omskolningskurs, där arbetsåret omfattar helt år, skall för uppflyttning erforderlig anställnings- och tjänstgöringstid utgöra till A 17 minst 460 resp. 350 dagar samt till A 19 ytterligare minst 650 resp. 500 dagar.

Vid omskolningskurs må i reglerad befordringsgång endast förekomma extra läraranställning, där ej Kungl. Maj :t annorlunda förordnar.

IV. För sådan icke-ordinarie ämneslärare vid statsunderstödd folkhöe-

o

skola som avses i punkt A 1 kbr 24 september 1954, skall befordringsgången utgöra Ag 17 — Ae (Ag) 19 — Ae (Ag) 21, varvid för uppflyttning erforderlig anställnings- och tjänstgöringstid skal! utgöra till A 19 minst 2 år resp. 280 dagar, varav minst 140 dagar med full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola, samt till A 21 ytterligare minst 3 år resp. 420 dagar, varav minst 140 dagar med full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola.

V. För sådan icke-ordinarie ämneslärare vid statsunderstödd folkhögskola, som avses i punkt A 8 kbr 24 september 1954, skall befordringsgången utgöra Ag 15 — Ae (Ag) 17 — Ae (Ag) 19, varvid för uppflyttning erforderlig anställnings- och tjänstgöringstid skall utgöra till A 17 minst 2 år resp. 280 dagar, varav minst 140 dagar med full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola, samt till A 19 ytterligare minst 3 år resp. 420 dagar, varav minst 140 dagar med full tjänstgöring vid statsunderstödd folkhögskola.

VI. För i kbr 28 juni 1963 avsedd speciallärare vid grundskolan och folkskolan och lärare i kunskapsämne vid statsunderstödd särskola skall be-

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

fordringsgången utgöra för lärare med folkskollärarexamen Af (Ag) 15 Ae (Ag) 17 — Ae (Ag) 19 och för annan lärare Af (Ag) 12 — Ae (Ag) 14 — Ae (Ag) 16, varvid för uppflyttning erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid, ferietid frånräknad, skall utgöra till A 17 och A 14 minst 678 resp. 302 dagar samt till A 19 och A 16 ytterligare minst 532 resp. 425 dagar.

VII. För sådan icke-ordinarie folk- och småskollärare, som avses i 1 § kbr 3 juni 1960, skall befordringsgången utgöra Af (Ag) 12 — Ae (Ag) 14 -— Ae (Ag) 16 resp. Af (Ag) 9 — Ae (Ag) 11 — Ae (Ag) 13, varvid för uppflyttning erforderlig kortaste anställnings- och tjänstgöringstid, ferietid frånräknad, skall utgöra till A 14 och All minst 378 resp. 302 dagar samt till A 16 och A 13 ytterligare minst 798 resp. 638 dagar.

Övergångsbestämmelser till I—VII. Icke-ordinarie lärare, å vilken någon av här avsedda befordringsgångar vinner tillämpning den 1 juli 1964 eller senare och som dessförinnan i nu gällande befordringsgång varit placerad i, beträffande punkterna I, II och IV, A 19, beträtfande punkterna III och V, A 17, beträffande punkten VI, A 17 resp. A 14 samt, beträffande punkten VII, A 14 resp. All, skall, där detta är till fördel för honom, placeras och uppflyttas i lönegrad som om den nya befordringsgången varit tillämplig å honom under hela hans anställningstid.

Vid sådan omräkning skall beaktas jämväl tidigare lämnade medgivanden om viss förmånligare tillgodoräkning.

Löneklassplacering i den lönegrad, som följer av omräkningen, skall ske med utgångspunkt i av läraren närmast före övergången innehavd, lönegradsplacerad tjänst.

B. För uppflyttning till Ae (Ag) 19 i den högre befordringsgången för vissa icke-ordinarie lärare i läroämnen, in. m. erfordras genomgång av praktisk lärarutbildning under en termin. Den som genomgått sådan utbildning placeras direkt i Ae (Ag) 19.

Vad här sägs skall icke medföra ändring av gällande bestämmelser angående reglerad befordringsgång om placering i lönegrad Ae 19 av lärare som innehar folkskollärartjänst i lönegrad Ao 16 eller är behörig att såsom folkskollärare anställas i lönegrad Ae 16.

Den som vinner första anställning som lärare i läroämnen från och med läsåret 1964/65 eller senare äger ej erhålla dispens av skolöverstyrelsen från krav på genomgång av praktisk lärarutbildning för erhållande av tjänst i Ao 23.

C. Beträffande uppflyttning av ämneslärare i befordringsgången från Af 15 till Ae (Ag) 17 skall gälla samma villkor som under B sagts beträttande uppflyttning till Ae (Ag) 19.

Den som vinner första anställning som lärare i läroämnen från och med läsåret 1964/65 eller senare äger ej erhålla dispens av skolöverstyrelsen

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 196b

från krav på genomgång av praktisk lärarutbildning för erhållande av tjänst i Ao 21.

Anm.: Kung. 1951: 578 skall ändras enligt följande:

Lärarkurs under en termin skall normalt genomgås utan föregående lärar tjänstgöring.

Efter lärarkursen skall följa en termins handledd praktik.

Betygsättningen vid här avsedd utbildning skall ske efter de normer, som gäller vid lärarhögskolas enterminsutbildning.

övergångsbestämmelser till B och C. För den som under hela eller del av läsåret 1963/64 innehaft anställning som lärare i läroämnen avseende minst halvtidstjänstgöring skall ej villkoret om genomgång av praktisk lärarkurs för uppflyttning till Ae (Ag) 19 resp. Ae (Ag) 17 gälla.

Här avsedd lärare som före den 1 januari 1966 genomgår praktisk lärarkuis må därvid åtnjuta avlöningsförmåner enligt bestämmelserna i kbr 8 maj 1953 angående avlöningsförmåner m. m. för deltagare vid praktisk lärarkurs, som avses i kung. 1951: 578.

Kungl. Maj:ts proposition nr 152 år 1964

97 Bilaga C

Förslag rörande vissa avlönings* och pensionsförmåner m. m.

1. 23 § b) Saar erhåller följande ändrade lydelse:

»Tjänstemannen placeras — — — anställningstid, nämligen

vid tillträde av tjänst med högst lönegradsnumret 11: tid utöver 6 år, dock högst 6 år;

vid tillträde av tjänst med lönegradsnumret 12, 13 eller 14: tid utöver 9 år, dock högst 6 år; samt

vid tillträde av tjänst med lönegradsnumret 15: tid utöver 9 år, dock högst 3 år.»

Övergångsbestäm mclser

För den, som den 1 januari 1961 eller senare tillträtt tjänst som ovan sägs från anställning med lön enligt kollektivavtal (motsvarande) och som den 1 juli 1964 kvarstår i denna tjänst, skall de fr. o. in. sagda dag gällande bestämmelserna anses ha ägt tillämpning vid tidpunkten för övergången till den lönegradsplacerade tjänsten; dock att högre lön icke härigenom skall utgå för tiden före den 1 juli 1964.

2. I 31 § B Saar under de särskilda bestämmelserna för försvaret intagen föreskrift, att vikariatsersättning icke utgår vid tjänstgöring i viss befattning ombord under sjötjänstgöring, slopas. Likaså slopas bestämmelserna i

35 § 2 mom. punkten 1 c) Saar näst sista stycket »Härutöver skall---

b) sagts.»

3. I 32 § Saar samt 16 och 19 §§ polislönereglementet angiven högsta lönegrad för rätt till övertidsgottgörelse resp. tjänstgöringstillägg ändras från A 17 (aspirant A 15) till A 19 (aspirant A 17). Den högsta löneklass enligt vilken övertidsersättning må beräknas höjes från 20:e till 22:a löneldassen.

4. Sista stycket av föreskrifterna om förflyttningsbidrag under de i 33 § Saar meddelade särskilda bestämmelserna för »Utrikesförvaltningen. Försvarsattachéer och biträdande försvarsatlachéer» ändras så att förflyttningsbidrag utgår till biträde för kontors- och arkivgöromål oavsett längden av förordnandet att tjänstgöra utomlands, dock att förflyttningsbidrag vid återresa till Sverige icke utan Kungl. Maj :ts prövning må utgå, om tjänstgöringen utomlands omfattat eu tid understigande 11/2 år.

5. Hemmatillägg enligt de särskilda bestämmelserna för »Utrikesförvaltningen. Försvarsatlachéer och biträdande försvarsattachéer» i 33 § B Saar skall — utan däri angiven prövning — utgå under högst 5 år.

6. Nu utgående sjötillägg till personal inmönstrad på undervattensbåtar och motortorpedbåtar höjes med 50 procent.

98 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1964

7. Till lotspersonal skall tills vidare utgå särskilt lönetillägg av sådan storlek att summan av detta tillägg samt uppburen lotslott och lotslottsersättning för helt kalenderår räknat uppgår till 4.200 kronor. Vid anställning kortare tid än helt år skall tillägget minskas i motsvarande mån.

8. 5 § 6 mom. avlöningsreglementet för kyrkomusiker ändras så att organist, som utöver full tjänst (30 veckotimmar) fullgör tjänstgöring som musiklärare vid läroanstalt, som avses i 13 § kyrkomusikerstadgan, för sådan tjänstgöring erhåller arvode med belopp, som enligt momentets nuvarande lydelse utgår vid fyllnadstjänstgöring.

9. Det högre beloppet för obekvämhetstillägget höjes från 2 kronor 25 öre för timme till 3 kronor för timme och det lägre beloppet från 1 krona för timme till 1 krona 50 öre för timme.

Ä lördagar under tiden 1/4—30/9 skall obekvämhetstillägg med det högre beloppet utgå jämväl för arbetstid, som infaller mellan kl. 6 och 14.

Nu gällande villkor för att obekvämhetstillägg skall utgå för arbetstid, som infaller mellan kl. 14 och 16 å vardag som omedelbart efterföljes av sön- eller helgdag, slopas.

10. Till skärmvakterna vid Ormo skall, så länge tjänstgöringslistan upptager en genomsnittlig veckoarbetstid av 53 timmar, utgå särskild ersättning med 5 kronor för varje fullgjort 12-timmarspass.

11. Enligt kbr 13.9.1963 utgående båtmanstillägg å resp. 90, 145, 160 och 195 kronor höjes till resp. 110, 175, 195 och 235 kronor.

12. Enligt kbr 13.9.1963 utgående lönetillägg till personal på tjänstefartyg in. in. å resp. 70, 105 och 170 kronor höjes till resp. 85, 125 och 205 kronor.

13. Enligt kbr 16.6.1961 utgående arvodestillägg till förste fyrvaktare och fyrvaktare höjes till 100 resp. 80 kronor.

14. Till sådan tjänsteman vid karolinska sjukhusets tvätteri, som ombesörjer sortering och räkning av smutstvätt, skall enligt närmare föreskrifter meddelade av Kungl. Maj:t utgå särskild ersättning med 3 kronor för dag.

15. Tjänsteman, som medgivits anstånd med omstationering, må efter utgången av den i 7 § 2 mom. TB Arr angivna tidsperioden av 90 dagar erhålla resekostnadsersättning enligt bestämmelserna för reseklass C i Anför en tur- och returresa per påbörjad 30-dagarsperiod mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna. Vistas tjänstemannens familj å annan ort inom riket än stationeringsorten och företages i stället resan till sådan annan ort, må tjänstemannen åtnjuta ersättning för densamma, dock icke med högre belopp än som motsvarar beräknad resekostnad för resa mellan tjänstgörings- och stationeringsorterna.

Därest tjänstemannen under viss månad erhållit resekostnadsersättning med stöd av bestämmelserna i 33 § 2 mom. Saar, skall han icke vara berättigad till ersättning enligt föregående stycke för under samma månad even-

Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1961 99

tuellt ytterligare företagen resa till stationeringsorten eller annan ort, där familjen vistas.

Vad ovan sägs skall äga motsvarande tillämpning beträffande tjänsteman, som förordnats eller beordrats att under längre tid än 60 dagar fullgöra tjänstgöring utom stationeringsorten och som därunder enligt bestämmelser, som meddelats av Kungl. Maj :t, uppbär antingen traktamente med lägre belopp än som utgår enligt Arr eller TB Arr eller förmåner av traktamentes natur. Såsom första 30-dagarsperiod skall härvid räknas den som infaller efter det tjänstemannen fullgjort tjänstgöring utom stationeringsorten under minst 60 dagar.

Vad i denna punkt sägs skall ej gälla i fall då tjänstemannen under förrättningen normalt tillbringar nätterna i hemmet.

16. Distriktsveterinär, som med ledighet från egen tjänst uppehåller tjänst som länsveterinär eller besiktningsveterinär eller annan statlig veterinärtjänst, skall därunder uppbära lön enligt lönegrad A 23 och med den placering i löneklass, som motsvarar hans löneklassplaeering i distriktsveterinärtjänsten. Vid tjänstgöring som länsveterinär skall därutöver utgå dagarvode med 35 kronor. Vid tjänstgöring som vikarie å annan statlig veterinärtjänst än länsveterinärtjänst eller distriktsveterinärtjänst, skall vikariatsersättning utgå enligt gällande bestämmelser med utgångspunkt i att distriktsveterinären skall anses vara placerad i lönegrad A 23.

17. Vissa arvoden

a) Avlöningsförstärkning till laboratorieläkare vid statens bakteriologiska laboratorium, statens rättskemiska laboratorium, statens farmacevtiska laboratorium och statens institut för folkhälsan skall utgå med 4 000 kronor för år.

b) Till laborator vid statens farmacevtiska laboratorium och farmaceutiska institutet skall utgå särskilt arvode med 4 140 kronor för år.

c) Befattningshavare vid statens veterinärmedicinska anstalt, som avlagt veterinärkandidatexamen eller innehar därmed jämställd utbildning och som anställes å tjänst som laboratorieveterinär i högst Ae 23, skall placeras i Ae 19, därest han tjänstgjort vid anstalten minst ett år. Har befattningshavaren fullgjort därmed likvärdig tjänstgöring under sammanlagt minst ett år, må han placeras i högst Ag 19 och eljest i högst Af 17.

d) Till vice ordförande å division i kammarrätten skall utgå ett årsarvode av 2 100 kronor.

e) Föreståndararvode vid statens institut för folkhälsan skall utgå med 4 800 kronor för år.

18. Arbetstidsbestämmelser utfärdas för personal i sjömätningstjänst att gälla fr. o. in. den 1.4.1964 i enlighet med förslag i underbilaga.

19. Högsta belopp för bostadsanskaffningslån med statlig garanti enligt kungörelsen den 30 juni 1960, nr 522, höjes från 10 000 kronor till 15 000 k ronor.

100 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1965

20. Personalpensions belopp från 67 års ålder.

a) Äldersförhöjning skall ske på så sätt att det i 12 § 3 mom. SPR avsedda beloppet a för avgångsår efter 1959 ändras i samma förhållande som generell bruttobeloppsförändring efter 1959. Vad här sagts skall äga motsvarande tillämpning vid bestämmande av egenlivräntas bruttobelopp i fall då avgång skett efter år 1964.

b) I fall då till någon utgår personalpension enligt SPR eller personalpension som samordnas med folkpension enligt 3 § kungörelsen 1959: 290 och till pensionären närmast före 67 års ålder även utgått inkomstprövad folkpension eller motsvarande i övergångsbestämmelserna till kungörelserna 1960:225, 1960:227, 1962:355 eller 1962:356 avsett belopp, skall personalpensionen från 67 års ålder samordnas med folkpension, så att sammanlagda beloppet vid i övrigt oförändrade förutsättningar inte blir lägre än närmast före 67 års ålder.

c) I fall då till någon utgår personalpension enligt SPR och till pensionären närmast före 67 års ålder även utgår yrkesskadelivränta som minskas vid nämnda ålder, skall från denna ålder personalpensionen samordnas så att det belopp av yrkesskadelivräntan, från vilket enligt särskilt meddelade föreskrifter skall bortses, vid i övrigt oförändrade förutsättningar inte blir lägre än närmast före 67 års ålder. 67-årsmånaden behandlas som tiden närmast därefter, såvitt gäller här avsedda sammanlagda förmåner.

21. Samordning skall ske med pensionsförmåner grundade på anställning hos kyrklig samfällighet. Teknisk översyn verkställes av bestämmelserna i SPR om samordning med kommunal pensionering m. m.

22. Bestämmelserna om rätt till sjukpension in. m. med proportionell beräkning för partiellt arbetsföra anställningshavare, underkastade SPR, utsträckes till att även gälla fall, då anställningshavarna icke uppnått nu erforderligt antal tjänstår.

23. SPR skall äga tillämpning på innehavare av sådan med kommunal anställning förenad personlig universitetsprofessur, vid vilken utgår arvode av statsmedel med belopp motsvarande skillnaden mellan lönen till innehavare av professur upptagen på personalförteckning och lönen i den kommunala anställningen.

Härvid skall som pensionslön beaktas den avsedda professorslönen och skall kommunal och statlig pensionsförmån tillsammans utgöra det belopp som i motsvarande fall skulle utgått om professuren varit upptagen på personalförteckning.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 152 år 196i

101 Underbilaga

Förslag till arbetstidsbestämmelser för personal inom sjömätnings-

verksamheten

Sjömätningsverksamheten förutsättes normalt bedrivas under helgfri Al—F.

1. Begränsningsperiod för arbetstidsberäkningen skall utgöra 4 veckor.

2. Arbetstidsmåttet under begränsningsperioden skall utgöra 7,5 timmar gånger antalet vardagar under perioden.

3. Arbetstiden räknas kollektivt då fråga är om tid då

a) sjövakt tillämpas,

b) sjömätning bedrives vaktvis,

c) sjömätning bedrives med hel besättning,

d) rutintid i hamn tillämpas för hela besättningen.

Arbetstid enligt a) och b) skall vid beräknande av fullgjord arbetstid under begränsningsperioden medräknas till hälften.

Därest enskild tjänstemans arbetstid i annat fall än i 4 a) avses helt eller delvis är förlagd till annan tid under dygnet än vad som gäller för övriga tjänstemän ombord skall han det oaktat under sådant dygn anses ha fullgjort tjänstgöring i en omfattning motsvarande den kollektivt beräknade arbetstiden för dygnet ifråga.

4. Arbetstiden räknas individuellt

a) då fråga är om tid, varunder enskild tjänsteman på grund av extraordinära skäl beordras fullgöra arbete under frivakt i fall som avses under punkt 3 a) och b) eller utöver rutintid i hamn enligt punkt 3 d) samt

b) i fråga om arbetstid — häri inräknad jämväl schablonberäknad arbetstid under beredskapstjänstgöring — som fullgöres under sådan dag i hamn eller sådan tid i övrigt under hamnvakt då besättningen i övrigt är tjänstefri.

5. Kollektivt intjänad arbetstid utöver arbetstid enligt punkt 2 må kollektivt kompenseras under begränsningsperioden genom tjänstebefrielse hel vardag, dock ej lördag. Varje sådan vardag skall anses motsvara en arbetstid av 9 timmar.

Kollektivt beräknad arbetstid skall i den mån den överstiger det för begränsningsperioden bestämda arbetstidsmåttet enligt punkt 2 och kompensation härför icke erhållits under begränsningsperioden avdragas arbetstidsmåttet för därpå följande begränsningsperiod.

Har på grund av särskilda förhållanden arbetstiden under viss 4-vcckorspcriod icke kunnat uttagas, skall ålerståcndc arbetstid efterskänkas.

102 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 1965

6. För begränsningsperioden fastställd arbetstid enligt punkterna 2 och 5 skall anses vara fördelad med minst 7 timmar varje helgfri M—F. Omfördelning av arbetstid från en arbetsdag till en annan arbetsdag eller till andra arbetsdagar under begränsningsperioden må dock ske men skall i så fall omfördelningen avse hela den på sådan dag belöpande arbetstiden. Till lördag eller sön- eller helgdag kollektivt omfördelad arbetstid må för varje sådan dag icke avse kortare tid än 7 timmar.

7. För individuellt beräknad arbetstid enligt punkt 4 äger tjänstemannen erhålla kompensation antingen i form av tjänstebefrielse eller i form av kontant gottgörelse.

Kompensation i form av tjänstebefrielse skall uttagas senast under sista begränsningsperioden. Om på grund av särskilda omständigheter tjänstebefrielse icke kunnat medgivas före utgången av sagda period må den förläggas till tiden omedelbart efter avmönstringen. I sistnämnda fall skall övergång till annan tjänst icke ske förrän tjänstemannen utfått den kompensation, vartill han är berättigad. Tjänstebefrielse skall medges i form av ledighet hel dag och skall varje sådan dag anses motsvara en arbetstid av 7,5 timmar. För överskjutande antal timmar skall utgå kontant ersättning med belopp motsvarande antalet sådana timmar gånger 1/187 av månadslönen enligt för tjänstemannen gällande löneklass och ortsgrupp.

önskar tjänstemannen att helt eller delvis utfå kontant gottgörelse, skall sådan ersättning utgå med belopp motsvarande antalet ej kompenserade timmar gånger på ovan angivet sätt beräknad timlön.

Har tjänsteman under tid för sjömätningsexpedition erhållit tjänstebefrielse för individuellt beräknad arbetstid, skall han under dag, då sådan befrielse åtnjutits, anses ha fullgjort samma arbetstid, som besättningen i övrigt.

8. För arbetstid på helgfri M—F utöver 7 timmar för dygn samt för arbetstid som uttages på lördag eller sön- eller helgdag utgår särskild ersättning. Ersättning utgör 3 kronor 50 öre per timme för sådan arbetstid, som infaller på helgfri M—F och för sådan arbetstid å lördag eller sön- eller helgdag, som fullgöres i vakttjänst eller som kan planeras senast vid utgången av närmast föregående vecka, och eljest 7 kronor per timme.

Här avsedd ersättning utgår ej för arbetstid, som enligt punkt 7 sista stycket skall anses fullgjord under dag då tjänstebefrielse åtnjutits.

9. Ersättning för beredskapstjänst skall utgå med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i Kungl. Maj :ts brev den 7 december 1962 angående ersättning för beredskapstjänst åt militär och civilmilitär personal.

10. Personal å vilken dessa bestämmelser äga tillämpning är icke berättigad till ersättning för arbete å obekväm arbetstid enligt kungörelsen den 4 mars 1955, nr 68, om obekvämhetstillägg.

11. För handläggning av frågor rörande tillämpning av bestämmelserna i detta brev skall finnas en särskild arbetstidsnämnd bestående av ordfö-

103 Kungl. Maj.ts proposition nr 152 år 196b

rande och två övriga ledamöter. Ordförande och övriga ledamöter förordnas av Kungl. Maj :t för en tid av ett år.

Anvisningar

Kollektivt intjänad arbetstid utöver arbetstid enligt punkten 2 skall om möjligt kompenseras under löpande begränsningsperiod och senast under den närmast därpå följande. Därest personalen så önskar och några olägenheter icke härigenom uppkommer för verksamheten må intjänad arbetstid, som här avses, överföras till en kommande begränsningsperiod i sådan omfattning att tjänstebefrielse kan medgivas under hel vecka.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 040303