Doc 1965:79

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

1 Nr 79

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa frågor rörande lärarutbildning, given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehall

Propositionen behandlar arbetsmarknadssituationen i fråga om amneslarare, klasslärare, speciallärare, förskollärare, övmngslarare samt lärare vid yrkesundervisningen. Vidare behandlas fortbildningen av skilda lärarkategorier. Redogörelse lämnas för den kraftigt ökade kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare. Förslag framläggs om ökad kapacitet för utbildning av klasslärare, speciallärare, förskollärare samt lärare vid yrkesundervisningen. Förslag framläggs vidare om en viss förändring av speciallärarutbildnmgens utformning samt om anordnande av sådan utbildning även vid lararhogskolan i Malmö. Ett förskoleseminarium föreslås bli inrättat i Umeå. En förstärkning av forsknings- och undervisningsresurserna vid GCI föreslås. Slutligen framläggs förslag

om en betydande ökning av resurserna för fortbildning.

I jämförelse med innevarande budgetår föreslås anslagshöjningar for lararutbildningsändamål med sammanlagt 47 milj. kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt Nr 79

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven- Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, vissa frågor rörande lärarutbildning och anför därvid följande.

Vid anmälan av punkten F 1 i bilagan 10, ecklesiastikdepartementet, i årets statsverksproposition anförde jag, att avsikten var att föreslå Kungl. Maj:t att senare för riksdagen framlägga särskild proposition angående lärarutbildning. Beträffande samtliga nuvarande anslag under avsnittet F. Lärarutbildning föreslogs, att de borde uppföras med preliminärt beräknade belopp. På min hemställan har sålunda Kungl. Maj:t under punkterna F 1—F 39 i nämnda bilaga föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna

till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag av 15 620 000 kr., till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 075 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 220 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar ett förslagsanslag av 14 950 000 kr., till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 160 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 340 000 kr.,

till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar ett förslagsanslag av 13 050 000 kr., till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader ett förslagsanslag av 775 000 kr., till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 570 000 kr., s

till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 715 000 kr., till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader ett förslagsanslag av 228 000 kr., till Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 355 000 kr., B

till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 30 930 000 kr., till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 2 865 000 kr., till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av 1 000 000 kr., till Förskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 905 000 kr.,

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

till Förskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 585 000 kr., till Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 210 000 kr.,

till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning ett reservationsanslag av 300 000 kr.,

till Särskilda lärarutbildningsåtgärder ett reservationsanslag av 7 390 000 kr., till Avlöning åt medverkande och deltagare i praktiska lärarkurser m.m. ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.,

till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning ett föislagsanslag av 850 000 kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar ett förslagsanslag av 1 523 000 kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader ett förslagsanslag av 296 000 kr.,

till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag av 91 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar ett förslagsanslag av 7 010 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader ett förslagsanslag av 740 000 kr.,

till Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m.m. ett reseivationsanslag av 195 000 kr.,

till Slöjdlärarseminariet: Avlöningar ett förslagsanslag av 509 000 kr., till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader ett förslagsanslag av 83 000 kr., till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m.m. ett reservationsanslag av 40 000 kr.,

till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett reservationsanslag av 2 985 000 kr.,

till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen ett förslagsanslag av 7 530 000 kr.,

till Lärares fortbildning m. m. ett reservationsanslag av 17 535 000 kr., till Utbildning av lärare vid folkhögskolor ett reservationsanslag av 188 000 kr., till Bidrag till Ericastiftelsen ett förslagsanslag av 320 000 kr., till Kurser för personal m.fl. vid skolor för blinda och döva ett reservationsanslag av 62 000 kr.,

till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Sedan beredningen av frågorna rörande ökad lärarutbildning m.m. ävensom rörande nyss nämnda medelsanvisningar numera avslutats, anhåller jag att ånyo få anmäla desamma.

till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag av 650 000 kr„

4 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

I. Utbildning av ämneslärare

A. Lärarbehov och lärartillgång

Redogörelser för ämneslärarsituationen har lämnats i de tre senaste årens lararutbildnmgspropositioner (prop. 1962:106, 1963:111 och 1964:68) Några väsentliga förändringar i denna situation eller i bedömningen av den framtida utvecklingen har inte inträtt. Den statistik och de prognoser på vilka de tidigare edomnmgarna grundade sig har emellertid efter hand kompletterats med nytt material. Sålunda har 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 4 september 1964 framlagt betänkandet Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44), vilket innefattar dels en detaljerad undersökning av den föreliggande lärarsituationen, dels beräkningar av lkrarbehovets utveckling fram till år 1989. Statistiska centralbyrån har framlagt sin lärarstatistik för hösten 1963, vilket ger möjligheter till direkta jämförelser med motsvarande statistik avseende hösten 1960 och hosten 1961. (Färdigställandet av 1963 års statistik har gått före färdigställandet av 1962 ars statistik.) Vidare har den snabbundersökning av lärarsituationen hosten 1963 som gjordes av ecklesiastikdepartementet i en något förenklad form upprepats hösten 1964. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse för de uppgifter angående lärarsituationen som framkommit genom de nya undersökningarna.

Det av lärarutbildningssakkunniga framlagda betänkandet Skolans försörjning med lärare är ett led i planeringsarbetet beträffande den framtida lärarutbildningsorganisationen och dess omfattning. Betänkandet redovisar i tre huvudavsnitt vissa av lärarutbildningssakkunnigas undersökningar rörande det nuvarade laget och den framtida utvecklingen i fråga om lärarsituationen. Eftersom detta betänkande är en del av det underlag på vilket de sakkunniga skall grunda små överväganden och förslag i sitt kommande huvudbetänkande, skall jag här endast mycket summariskt antyda betänkandets huvudinnehåll.

I del I redovisas lärarsituationen under åren 1960—63. Denna redovisning skiljer sig med avseende på bedömningen av läget inte från den redovisning som lamnades i prop. 1964: 68 (s. 5). Betänkandet redovisar dock avsevärt grundligare och mer exakt, hur behönghetssituationen ter sig i varje enskilt ämne och i olika delar av landet. Av betänkandet framgår att följande andelar av undervisningen läsåret 1961/62 bestreds av lärare med angiven behörighetsgrad.

Minst 2 betyg Minst 1 betyg

Renodlade högstadier ..................... 26 % 51 %

Realskoleorganisationen ................... 55% 70 %

Båda skolformerna tillsammantagna........ 46 % 64 9"

Minst 3 betyg Minst 2 betyg

40 % 83 %

Gymnasiet

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Anledningen till den låga behörighetsgraden anges vara, förutom bristen på utbildade lärare, även det förhållandet, att lärare med vederbörlig teoretisk utbildning bestrider undervisning i ämnen, i vilka de saknar utbildning.

I del II av betänkandet redovisas en specialundersökning över lärarnas undervisningsvolym hösten 1962. I anslutning härtill har lärarnas verksamhetsgrad och avgången ur yrket analyserats.

De förutnämnda beräkningarna följs upp i del III, i vilken examinationsbehovet av olika kategorier av lärare beräknas. I denna del görs dels en reviderad bedömning av lärarbehovet fram till år 1970, dels beräkningar av lärarbehovet för tiden 1970—1989. Sistnämnda beräkningar utgår från antagandet att lärarbristen skall vara hävd år 1970. Detta antagande underbyggs med tre alternativa kalkyler av rekryteringsbehovet för tiden 1962—1970, vilket — med utgångspunkt i 60-procentsalternativet i fråga om högstadiets lärarför sörj ning — anges till 9 100—11600 heltidstjänster, inberäknat ett utbytesbehov i utgångsläget svarande mot 3 900 heltidstjänster. Detta rekryteringsbehov jämförs med ämneslärarprognosens lärartillskottsantaganden för samma period, vilka höll sig inom värdena 7 600—12 600 lärare. — Beträffande perioden efter år 1970 skall här endast noteras, att betänkandet från nyss angiven utgångspunkt räknar med ett årligt rekryteringsbehov av ca 760—1 120 lärare exklusive lärare i tekniska och merkantila ämnen samt av ca 930—1 390 lärare inklusive lärare i nämnda ämnen.

Genom statistiska centralbyråns lärarstatistik för hösten 1963 har, som nämnts, möjligheter erhållits till direkta jämförelser med motsvarande statistik för tidigare år. Sådana jämförelsemöjligheter har förut saknats, på grund av att företagna undersökningar utgått från olika definitioner av lärarbristen samt dessutom insamlats och sammanställts på olika sätt.

I följande redovisning av centralbyråns lärarstatistik anges till en början lärarbristen i allmänna läroämnen som undervisning meddelad av personer som inte avlagt svensk eller utländsk akademisk examen, examen vid högre lärarinneseminarium eller förvärvat adjunktskompetens för folkskollärare. Vederbörandes kompetens i respektive ämne beaktas däremot inte i denna definition. De skolformer, som omfattas av denna statistik, är grundskolans högstadium, realskolor, flickskolor, fackskolor, folkhögskolor och hela gymnasiet (inklusive fackgymnasier och specialkurser) men inte lärarutbildningsanstalter, yrkesskolor, vuxengymnasier och sjöbefälsskolor.

Brist på lärare i läroämnen uttryckt i heltidstjänster

Amu. 00 %-alternativet innebiir att 40% av undervisningen på grundskolans högstadium skal! handhas av vidareutbildade folkskollärare.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande uppställning visar fördelningen av lärarbristen på ämnesgrupper läsåret 1963/64.

Ma fy ke bi Mod. språk Övr. ämnen S:a

60 %-alt................ 2 259 474 694 3 427

100 %-alt................ 3 313 1 230 1 725 6 268

Anges lärarbristen som undervisning meddelad av personer som, vad beträffar undervisning vid grundskola, realskola, flickskola, folkhögskola och fackskola, mte har minst ett betyg i undervisningsämnet eller inte avlagt examen vid högre lärarinneseminarium och, vad gäller gymnasium och folkskoleseminarier m. m., inte har minst två betyg i undervisningsämnet, erhålls högre lärarbristtal. Lärarbristen enligt denna definition för 1961/62 och 1963/64 visas av följande uppställning. De skolformer som ingår är desamma som nyss med den förändringen att även folkskoleseminarier nu medtagits.

Brist pa ämneslärare med minst 1 resp. 2 betyg i sitt undervisningsämne

visning av lärarbristen bygger, liksom de närmast föregående, på statistiska centralbyråns lärarstatistik.

Ecklesiastikdepartementet har hösten 1963 och hösten 1964 låtit utföra undersökningar med syfte att belysa lärarsituationen i skolväsendet. Den 1963 gjorda undersökningen redovisades utförligt i prop. 1964: 68. Den hösten 1964 gjorda undersökningen fick en delvis förenklad uppläggning jämfört med 1963 års undersökning och det är av denna anledning svårt att göra direkta, säkra jämförelser mellan de båda undersökningarnas resultat. Det torde vara tillräckligt att här konstatera, att lärarsituationen inte synes ha förbättrats sedan hösten 1963.

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1966

B. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare

Vid behandlingen i prop. 1964: 68 (s. 34) av frågan om dimensioneringen av resurserna för praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare framhöll jag som särskilt viktigt, att utbildningsresurserna på lärarhögskoleorterna synnerligen noggrant tillvaratogs. Gjorda undersökningar hade visat, att man genom lampliga åtgärder i detta syfte kunde öka lärarhögskolornas utbildningskapacitet i inte obetydlig omfattning. I anslutning till vad som anfördes i nyssnämnda avseende meddelade jag vidare, att frågan hur man skulle kunna öka blivande lärares benägenhet att snarast efter sin examen genomgå praktisk lärarutbildning övervägdes. Även frågan om lärarrekryteringen beaktades i detta sammanhang.

I prop. 1964:152 (s. 15) framlades förslag angående ändrade bestämmelser om reglerad befordringsgång för lärare i läroämnen samt angaende ändrade grundel för ersättning till medverkande i praktisk lärarutbildning. Förslagen bifölls sedermera av riksdagen (rskr. 1964:272).

De nya bestämmelserna om reglerad befordringsgång innebär i korthet, att genomgång av praktisk lärarutbildning medför en snabbare uppflyttnmg an tidigare i befordringsgången samtidigt som den utgör villkor för uppflyttning i befordringsgången och för behörighet till ordinarie tjänst.

De nya grunderna för ersättning till medverkan i praktisk lärarutbildning innebär, att ersättningens storlek ställs i direkt relation till omfattningen av fullgjorda lärarutbildningsinsatser.

För att uppnå erforderlig elasticitet i utbildningsorganisationen har bestämmelserna om praktisk lärarkurs utformats så, att denna utbildning kan bilda ett komplement till den lärarhögskolekapacitet, som maximalt kan åstadkommas. I stället för att som tidigare förutsätta, att lärarkandidat vid praktisk lärarkurs omfattande en termin skall inneha extra ordinarie läraranställning, förutsätts nu, att praktisk lärarkurs normalt skall genomgås av lärarkandidat utan föregående lärartjänstgöring. Med hänsyn härtill har den praktiska lärarkursen i likhet med lärarhögskolornas kortare ämneslärarutbildning påbyggts med en termins handledd praktik. Detta gäller dock inte det övergångsvis ganska stora antal lärarkandidater med föregående lärartjänstgöring, som genomgår praktisk lärarkurs.

Resultatet av strävandena att öka utbildningskapaciteten visas av följande tablå.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Antalet utbildningsplatser per läsår för ämneslärare fördelat på olika utbildnings former

Som framgår av tablån har platsantalet ökat mycket kraftigt, särskilt vid lärarhögskolorna. Denna ökning förutsätter ett effektivt ianspråktagande av tillgängliga resurser för undervisningsövningar, auskultationer och handledd praktik.

I prop. 1964: 68 (s. 26) konstaterades att lärarhögskolornas kapacitet dittills utnyttjats till fullo. Antalet sökande hade varit större än antalet utbildningsplatser och antalet intagna därför lika med antalet utbildningsplatser. — Bortfallet av lärarkandidater efter intagningen torde ha varit av ringa omfattning.

Vid skolor med praktisk lärarkurs kunde däremot konstateras, att tillgången på utbildningsplatser de senaste åren något överstigit efterfrågan.

I fråga om läsåret 1964/65 finner man, att ett inte obetydligt antal lärarkandidater bortfaller efter intagningen vid lärarhögskola eller praktisk lärarkurs. Trots detta är antalet lärarkandidater som innevarande läsår genomgår praktisk lärarutbildning mycket stort, vilket framgår av följande tablå (s. 9).

Som jämförelse kan nämnas att av den för läsåret 1963/64 beräknade kapaciteten om totalt 1 075 platser togs 918 i anspråk, därav 377 vid lärarhögskolorna och 541 vid lärarkursskolor. Hänsyn har därvid inte tagits till eventuellt bortfall efter intagningen.

Kungl. May.ts -proposition nr 79 år 1965

9 I skrivelse den 1 februari 1965 bär skolöverstyrelsen föreslagit en minskning av undervisningsskyldigheten för lärare som i anslutning till utbildning vid lärarhögskola fullgör handledd praktik under en termin. Sådan lärare benämnd »praktiklärare», skall enligt gällande bestämmelser förordnas sasom lärare vid praktikskolan med full tjänstgöring, dock att undervisningsskyldigheten för honom skall minskas med två veckotimmar, avsedda för auskultation. Överstyrelsen framhåller, att motsvarande tjänstgöringsskyldighet för lärarkandidat, som genomgår treterminsutbildning vid lärarhögskola, uppgår till 12—16 vec otimmar under praktikterminen.

Hittills vunna erfarenheter av handledd praktik visar enligt skolöverstyrelsen, att nedsättningen av undervisningsskyldigheten för praktiklärare är for liten. Med den omfattning hans tjänstgöring har är möjligheterna att auskultera hos handledarna alltför begränsade. Skolöverstyrelsen framhåller, att den i fråga om undervisning ovane praktikläraren dessutom behöver god tid för små förberedelser av lektioner, särskilt om han skall kunna genomföra grupparbetsuppgifter och individualiserade arbetsuppgifter i sin undervisning.

överstyrelsen föreslår, efter samråd med vederbörande lärarorganisationer, att undervisningsskyldigheten för lärarkandidater vid handledd praktik faststalls att omfatta 14—16 veckotimmar fr. o. m. läsåret 1965/66.

C. Departementschefen

Under den snabba expansion som sedan åtskilliga år ägt rum pa skolväsendets område har frågan om skolans förseende med lärare varit ett centralt och svarbemästrat problem. Lärarbristens uppkomst och tillväxt sammanhanger som tidigare framhållits, givetvis med skolväsendets kraftiga utvidgning. Under tioårsperioden 1953—1963 har ämneslärarbehovet — beräknat enligt 60procentsalternativet - ökat med ca 7 000 heltidstjänster. De., däremot

10 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

svarande lararbnsten har under samma period ökat med 3 000 tjänster. Lärartillskottet har således varit av en omfattning som räckt till att täcka dels ersättningsbehovet av lärare under perioden, dvs. ca 2 000 heltidstjänster, dels ca 4 000 heltidstjänster av utvidgningsbehovet. Beaktar man, att den genomsnittliga bruttoverksamhetsgraden för ifrågavarande lärare utgör omkring 90 % kan den totala rekryteringen av ämncslärare under den angivna tioårsperioden beräknas till inemot 7 000 personer.

Alltjämt pågår en mycket snabb ökning av lärarbehovet och denna ökning kan vantas fortsätta. Vid en bedömning av den framtida utvecklingen måste beaktas, inte endast den lärarbehovsökning som föranleds av grundskolans och de gymnasiala skolformernas utvidgning, utan också den ökning av lärarbehovet soin hanfor sig till utbyggnaden av vuxenutbildning, universitetsutbildning samt icke-akademisk postgymnasial utbildning. Behovet av lärare kan således väntas bil mycket stort. Av denna anledning finns det starka skäl att ta fasta på lärarutbildnmgssakkunnigas uttalande att de undersökningar, som redovisats i betänkandet om skolans försörjning med lärare, trots noggrant underbyggda antaganden och slutsatser skall betraktas som en teknisk utredning. Bedömningar och slutsatser återstår för de sakkunniga att göra.

Samtidigt som utvecklingen på behovssidan således ger anledning till stor försiktighet i framtidsbedömningen, har man anledning att hålla i minnet den synnerligen kraftiga ökning av akademikerutbudet som den pågående och förestående universitetsexpansionen kommer att föra med sig. Frågorna om och när behovet av och tillgången på lärare kommer att svara mot varandra — kvalitativt och kvantitativt — är emellertid beroende av många svårbedömbara faktorer och kan därför idag inte besvaras.

I prop. 1964: 68 (s. 16) lämnades en systematiskt uppställd redogörelse för tankbara åtgärder mot lärarbristen. Beträffande åtskilliga av dessa konstaterades, att deras genomförande krävde lång tid och eventuellt också omfattande utredningsarbete. Flertalet av dessa åtgärder ingick för övrigt såsom led i gällande utbyggnadsprogram eller pågående utredningsarbete. Många förslag till kortsiktiga åtgärder hade emellertid också framkommit. Dessa åtgärder har numera till en del vidtagits eller börjat förberedas. Bland vidtagna åtgärder bör namnas inrättandet av de rekryteringstjänster som fått beteckningen särskilda extra ordinarie lärartjänster, en omfattande information om läraryrket samt anordningar som ökat blivande lärares benägenhet att genomgå praktisk lärarutbildning. Effekten av de förstnämnda två åtgärderna är det ännu för tidigt att yttra sig om. Säkert torde emellertid vara, att de utgör ett viktigt led i främjandet av rekryteringen till läraryrket. Vad beträffar genomgång av praktisk lärarutbildning, har eu redogörelse för hittills uppnådda resultat lämnats i det öregaende. Jag vill till det nu anförda foga följande synpunkter och förslag.

Både ökningen av kapaciteten för praktisk lärarutbildning och ökningen avantalet lararkandidater, som genomgår sådan utbildning måste anses betydande och enligt min mening betecknas som en mycket tillfredsställande utveckling. Särskilt tillfredsställande är att notera det stora antal lärarkandidater, som kan

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

få utbildning vid lärarhögskola. Dessa lärarkandidater har inte alls eller i endast ringa utsträckning tjänstgjort som lärare före sin praktiska utbildning och utgor därför ett nytillskott av lärare. Därtill kommer ett femtiotal lärarkandidater som genomgå praktisk lärarkurs jämte efterföljande handledd praktik och som aven de utgör ett tillskott av nya lärare. Den genomförda kapacitetsökningen har således givit bättre möjligheter än tidigare att mäta tillskottet av nya lärare och beträffande läsåret 1964/65 kan konstateras, att detta tillskott uppgår till mer än 900 lärare. Då lärarhögskolornas faktiska kapacitet inte fullt utnyttjats, vill jag understryka vikten av att åtgärder vidtages för att så skall ske. Det bor provas, om inte lärarkandidater som eljest skolat utbildas vid praktiska lararkurs

kan överföras till lärarhögskola. .

Den uppnådda kapacitetsökningen vid lärarhögskolorna har möjliggjorts, förutom genom ett effektivare utnyttjande av utbildningsorternas skolvasen för den praktiska utbildningen, genom ett omfattande lanspråktagande av timarvoderade lärare och extra lärare. I anslagsäskandena för nästa budgetar föreslås nu de förstärkningar av lärarhögskolornas resurser i fråga om larartjanster och anslagsbelopp, som krävs för att åstadkomma en anpassning till det redan föreliggande faktiska läget. Härtill återkommer jag i det följande.

De skäl skolöverstyrelsen anfört som stöd för sitt förslag om en sänkning av undervisningsskyldigheten för de lärarkandidater, som fullgör handledd praktik, föranleder ingen invändning från min sida. Utöver de pedagogiska skal överstyrelsen redovisat talar också organisatoriska skäl för den åtgärd överstyrelsen föreslår. Som jag framhöll redan i prop. 1963:111 (s. 80) nedläggs ett betydande arbete på att uppnå största möjliga utbildningseffekt också av terminen med handledd praktik. Med den omfattning som lärarutbildningen nu fatt ar det förenat med stora svårigheter att på ett tillfredsställande sätt ordna en fullgod handledd praktik för alla lärarkandidater. Den föreslagna sänkningen av undervisningsskyldigheten skulle minska dessa svårigheter. Jag finner det anförda motivera en omprövning av tidigare gjorda ställningstaganden i denna fråga och tillstyrker skolöverstyrelsens förslag.

Den åsyftade åtgärden bör givetvis avse även dem som genomgår handledd

praktik i anslutning till praktisk lärarkurs.

Sluligen vill jag anmäla, att frågan om ett fortsatt bedrivande av s.k. tvaterminsutbildning vid lärarhögskolorna nu bör underställas riksdagen. Da mitt i prop. 1962: 106 framlagda förslag om anordnande av sådan utbildning bifölls, utgick riksdagen från att denna utbildning inte skulle behöva anordnas längre an till dess att lärarhögskoleorganisationen hunnit utbyggas eller eventuellt andra jämförliga utbildningsformer anordnats, dock längst under tre läsår eller t. o. m. läsåret 1964/65 (SäU 1962: 4 s. 46, rskr 330). Jag vill nu föreslå, att denna form av ämneslärarutbildning skall vara anordnad tills vidare, intill dess att amncslärarutbildningcn, sedan lärarutbildningssakkunniga framlagt sina förslag, kan få en mera slutgiltig utformning. Mina i det följande framlagda förslag beträffande anslag för budgetåret 1965/66 till lärarhögskolorna grundar sig på förutsättningen.. alt nämnda utbildningsform bibehålls.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

II. Utbildning av folk- och småskollärare

A. Lärarbehov och lärartillgång

1. Nuläge

I prop. 1964: 68 lämnades en redogörelse för klasslärarsituationen 1963/64. Av denna redogörelse framgick att av de personer som tjänstgjort som folkskollärare saknade 889 helt klasslärarutbildning medan 277 hade småskollärarexamen. Av de personer som tjänstgjorde som småskollärare saknade 594 helt klasslärarutbildnmg medan 93 hade folkskollärarexamen. Dessa uppgifter byggde på en undersökning av lararsituationen som ecklesiastikdepartementet utfört hösten 1963 i samverkan med lansskolnämnderna. Undersökningen genomfördes snabbt och relativt schematiskt, varför de angivna siffrorna kan sägas ha haft karaktären av preliminära uppgifter.

Statistiska centralbyrån håller nu på att färdigställa sin lärarstatistik för hösten 1963, som kan sägas vara väsentligt mera genomarbetad. Av vad som kunnat mhamtas beträffande uppgifterna i denna statistik förefaller det som om de bristsiffror som framkommit genom departementets undersökning skulle varit nagot för låga. Avvikelserna är dock mycket måttliga. Antalet såsom folkskollärare tjänstgörande utan klasslärarutbildning anges sålunda av statistiska centralbyrån till 97a i stallet för 889 och antalet såsom småskollärare tjänstgörande utan klasslärarutbildning till 680 i stället för 594.

Ecklesiastikdepartementet har i samarbete med skolöverstyrelsen utfört en motsvarande snabbundersökning av lärarsituationen hösten 1964. Enligt vad som framkommit genom denna undersökning har klasslärarsituationen försämrats ej obetydligt. Av de personer som tjänstgjorde som folkskollärare saknade 1 547 helt klasslärarutbildnmg medan 399 hade småskollärarexamen. Av de personer som tjänstgjorde som småskollärare saknade 1 027 helt klasslärarutbildning medan 123 hade folkskollärarexamen. Folkskollärarbristen utgjorde således (1 547 — 123=) 1 424 lärare och småskollärarbristen (1 027 — 399=) 628 lärare

Även om de nya siffrorna i likhet med föregående års bör betraktas såsom preliminära förefaller det helt klart, att klasslärarsituationen försämrats mellan hosten 1963 och hösten 1964. En förklaring till försämringen torde för folkskolararnas del vara den starka utveckling av grundskolans högstadium som skett samtidigt som en avsevärd brist på ämneslärare rått. Till denna omständighet kommer att, enligt vad som klarlagts genom en av skolöverstyrelsen nyligen genomförd undersökning, medelantalet elever per klass såväl på lågstadiet som på mellanstadiet ligger inte oväsentligt lägre än som förutsatts i den klasslärarprognos som tidigare redovisats för riksdagen (prop. 1963:111 och 1964:68).

13 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

2. Prognoser

Till grund för de senaste årens beslut om dimensionering av klasslärarutbildningen har legat 1960 års lärarutbildningssakkunnigas betänkande Klasslärarbehovet samt examinationsbehovet av folk- och smaskollärare (Ecklesiastikdepartementet 1962:1). I prop. 1963:111 och 1964:68 har redogörelser lämnats för detta betänkande. Den 4 september 1964 har lärarutbildningssakkunniga framlagt ett nytt betänkande Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44). I detta betänkande har klasslärarbehovet samt rekryteringsbehovet av klasslärare för tiden 1971—90 justerats med hänsyn till en ny befolkningsprognos som statistiska centralbyrån framlade år 1963. Denna befolkningsprognos gav något högre födelseårskullar än vad som förutsattes i 1962 års klasslärarprognos, vilken stödde sig på en äldre befolkningsprognos som utförts av statistiska centralbyrån år 1960.

Sedan lärarutbildningssakkunniga framlagt sitt nyssnämnda nya betänkande har det emellertid visat sig, att den år 1963 framlagda befolkningsprognosen väsentligt underskattat antalet levande födda 1963 och 1964. Statistiska centralbyrån har därför gjort en snabbrevision av sin befolkningsprognos från år 1963. De olika befolkningsprognoserna redovisas i det följande tillsammans med siffror över det verkliga antalet levande födda 1963 och 1964.

Antalet levande födda

Eftersom den revision av 1963 års befolkningsprognos som statistiska centralbyrån utfört har gått mycket snabbt, har tiden inte medgivit någon egentlig analys av orsakerna till att antalet födda 1963 och 1964 överträffat den tidigare prognosens antaganden. I den nya prognosen har statistiska centralbyrån emellertid angivit ett intervall mellan ett maximi- och ett minimialternativ, inom vilket antalet levande födda med stor sannolikhet kan förväntas hålla sig.

För att få en ny utgångspunkt för dimensioneringen av klasslärarutbildningen har inom ecklesiastikdepartementet gjorts en beräkning av examinationsbehovet av klasslärare utifrån statistiska centralbyråns nya befolkningsprognos. Därvid

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

har antagits följande antal levande födda för åren 1965—1969. Dessa födelseårskullar har sedan framskrivits till 7—12 års ålder enligt en förenklad metod.

1965 1966 1967 1968 1969

124 000 130 000 134 000 139 000 142 000

Behovet av folk- och småskollärare för tiden 1970—1976 har beräknats genom att kvoten mellan antalet 7—9-åringar respektive 10— 12-åringar enligt de nya beräkningarna å ena sidan och enligt klasslärarprognosen å andra sidan multiplicerats med det behov av folk- respektive småskollärare som framräknats i sistnämnda prognos. Detta är samma korrigeringsmetodik, som använts i betänkandet Skolans försörjning med lärare (SOU 1964: 44). Examinationsbehovet 1967— 1976 har därefter beräknats enligt samma metod som i klasslärarprognosen men med den här gjorda förenklingen att lika stor examination antagits ske varje år.

Den gjorda beräkningen resulterar i ett årligt merexaminationsbehov jämfört med klasslärarprognosen av 355 småskollärare och 306 folkskollärare för perioden 1967—1976. Det genomsnittliga examinationsbehovet per år utgjorde enligt sistnämnda prognos 792 småskollärare och 844 folkskollärare för perioden fram till 1970. För tiden därefter utgjorde examinationsbehovet per år 535 småskollärare och 918 folkskollärare.

Det bör understrykas att denna nya inom departementet gjorda beräkning endast utgör en överslagsmässig kalkyl. Det är givetvis angeläget, att en mer grundlig revision av klasslärarprognosen med hänsyn till de nya förutsättningarna kommer till stånd. Att en sadan revision är nödvändig antyds även av vissa preliminära beräkningar inom skolöverstyrelsen, som visar att lärarbehovet för de närmaste åren på grund- och folkskolans låg- och mellanstadium torde komma att öka utöver vad man tidigare räknat med, därför att den genomsnittliga klasstorleken för närvarande sjunker och förefaller fortsätta att sjunka. Till följd av bl. a. denna sänkta klasstorlek var antalet klasser och därmed lärarbehovet 1963/64 något större än man räknat med i hittillsvarande prognoser.

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten budgetåret

1965/66

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 konstaterar skolöverstyrelsen, att antalet folkskoleseminarier budgetåret 1964/65 är 20. Av dessa kommer dock Annedals folkskoleseminarium i Göteborg att vara avvecklat i och med utgången av budgetåret 1964/65. Beträffande intagningen befinnes att den budgetåret 1964/65 omfattar, på tvaarig folkskollärarlinje 24 avdelningar, på fyraårig linje 4 avdelningar samt på småskollärarlinjerna sammanlagt 29 avdelningar varav 10 på treårig linje och 19 på tvåårig linje.

Skolöverstyrelsen föreslår, att examinationen anpassas efter det i klasslärar-

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

prognosen framräknade behovet men med samtidigt hänsynstagande till den föreliggande bristsituationen. Överstyrelsen säger sig i detta avseende ha beaktat de i prop. 1964: 68 (sid. 38) redovisade undersökningarna angående den i oktober 1963 föreliggande lärarsituationen. Överstyrelsen anför vidare.

Intagningen budgetåret 1965/66 på den tvååriga folkskollärarlinjen fastställer examinationen av folkskollärare vårterminen 1967. Vid lärarhögskolorna examineras 1967 3 X 96 = 288 folkskollärare. På folkskoleseminariernas fyraåriga linje examineras 6 X 24 = 144. Den redan fixerade examinationen vårterminen 1967 uppgår alltså till 288 + 144 = 432 folkskollärare. Det genomsnittliga examinationsbehovet beräknas enligt klasslärarprognosen till 844. Behov skulle alltså föreligga av en intagning läsåret 1965/66 av 844 — 432 = 412 lärarkandidater på tvåårig linje. Detta motsvarar 17 intagningsavdelningar (17 X 24 = 408). Överstyrelsen föreslår emellertid med hänsyn till den i propositionen 1964: 68 redovisade bristen på folkskollärare samt med hänsyn till att behovet av lärare på högstadiet kan beräknas bli större än tidigare uppskattats en oförändrad intagning av 24 X 24 = 576 lärarkandidater på tvåårig linje. Härigenom skulle examinationen 1966 komma att uppgå till ca 900 folkskollärare, vilket med diygt 60 överstiger det av lärarutbildningssakkunniga beräknade genomsnittsbehovet. Överstyrelsen vill i detta sammanhang anknyta till departementschefens uttalande i" prop. 1964: 68 att det är mycket väsentligt att med hänsyn till den nuvarande lärarsituationen den befintliga utbildningskapaciteten vid seminarierna utnvttjas i så hög grad som möjligt.

På fyraårig linje föreslår överstyrelsen en intagning av två avdelningar.

Beträffande småskollärare beräknas examinationen läsåret 1966/67 vid lärarhögskolorna till 168 lärare. På folkskoleseminariernas treåriga linjer examineras då 240 småskollärare. Den examination vårterminen 1967, som redan nu kan anses fixerad, är alltså 168 + 240 = 408. Lärarutbildningssakkunniga beräknar examinationsbehovet till 792. För att nå detta antal fordras alltså en ytterligare intagning av 792 — 408 = 384. Detta motsvarar 16 klasser. Överstyrelsen föreslår dock med hänsyn till att den på grundval av nu redan fattade beslut beräknade examinationen ligger något över det i prognosen beräknade behovet en intagning av 14 klasser på den tvååriga linjen. På den treåriga linjen föreslås en intagning av 7 klasser.

Intagning på vidareutbildningslinjc för småskollärare föreslås i likhet med föiegående budgetår ske vid Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg.

Överstyrelsen konstaterar, att seminarieorganisationen enligt dess förslag budgetåret 1965/66 kommer att omfatta sammanlagt 135 klasser mot 157 under budgetåret 1964/65, alltså en minskning med 22 klasser.

C. Departementschefen

Till grund för dimensioneringen av folk- och småskollärarutbildningen har de båda senaste åren legat den av lärarutbildningssakkunniga år 1962 framlagda klasslärarprognosen. Vid sidan av denna prognos, som innefattade mycket grundliga beräkningar av klasslärarbchovct fram till läsaret 1980/81, gjordes

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

hösten 1963 genom ecklesiastikdepartementets försorg en undersökning av den då föreliggande lärarsituationen och en motsvarande undersökning har gjorts även hösten 1964.

Bland annat pa grund av den genom 1963 års undersökning konstaterade bristen på folk- och småskollärare samt ovissheten i fråga om utvecklingen av högstadiets lärarsituation, har utbildningen i vad det gäller både folk- och småskollärare varit större än det i klasslärarprognosen beräknade genomsnittliga årsbehovet av klasslärare under 1960-talet. Utvecklingen har emellertid bedömts olika för folkskollärare å ena sidan och småskollärare å andra sidan. Beträffande folkskollärarna har sålunda utbildningsbehovet bedömts tills vidare böra ligga på en oförändrat hög nivå. I fråga om småskollärama har däremot gjorts den bedömningen, att utbildningsbehovet efter hand kommer att minska. Nu föreliggande uppgifter rörande födelsetalen synes emellertid nödvändiggöra att utbildningskapaciteten också beträffande småskollärare under överblickbar tid hålls på hög nivå.

I klasslärarprognosen framhölls vikten av att de gjorda beräkningarna fullföljdes, så snart omständigheterna talade för att det på skolans verksamhetsområde inträtt sådana förändringar, som kunde förväntas på ett avgörande sätt påverka förutsättningarna för den framlagda prognosen. I anslutning till den redogörelse för prognosen, som lämnades i prop. 1963:111, underströk jag betydelsen av att så skedde (s. 82). Någon fullständig revidering av den gjorda prognosen har dock hittills inte företagits och detta skulle heller knappast varit meningsfullt, Vad som däremot kontinuerligt sker är dels en uppföljning av den barnantalsprognos som ingick som basmaterial i klasslärarprognosen, dels en årlig kontroll av lärarsituationens utveckling. Vidare har genom skolöverstyrelsens försorg företagits nya beräkningar av antalet klasser och antalet elever per klass, faktorer som självfallet har en avgörande betydelse för lärarbehovets storlek.

De framkomna uppgifterna om födelsetalens utveckling nödvändiggör en revidering av tidigare barnantalsprognoser och därmed också av hittills gjorda bedömningar av lärarbehovets utveckling. Visserligen påverkar inte de ändrade födelsetalen omedelbart lärarbehovet, men konsekvenserna därav ligger ändå så relativt nära i tiden, att en omedelbar ökning av utbildningens omfattning är nödvändig.

För en ökning av utbildningskapaciteten talar också de uppgifter om lärarsituationen som framkommit genom de 1963 och 1964 gjorda undersökningarna. Av dessa framgår, att bristen på klasslärare ökat mellan de båda undersökningsåren. Det stora antalet folkskollärare med tjänstgöring på högstadiet synes inte utgöra hela förklaringen till denna försämring, enär detta antal inte förändrats mer avsevärt från det ena året till det andra. Därjämte torde en förklaring till försämringen kunna ligga i den utveckling i fråga om klasstorlek och klassantal, som skolöverstyrelsen påvisat och som avviker från vad som antagits i klasslärarprognosen. I vilken mån därutöver lärarnas verksamhetsgrad kan

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

spela in är ovisst. Det är givetvis betydelsefullt, att även denna faktor hålls under fortlöpande kontroll.

Med anledning av vad som framkommit genom de nya beräkningarna har klarlagts, dels vilka möjligheter som finns att öka utbildningskapaciteten vid lärarhögskolorna och folkskoleseminariema, dels vilka ytterligare resurser som fordras för att genomföra den önskade ökningen. Av den undersökning som företagits framgår, att intagningen av folkskollärare bör kunna ökas från 960 intagna lärarkandidater läsåret 1964/65 till 1 200 intagna läsåret 1965/66 och intagningen av småskollärare från 840 intagna läsåret 1964/65 till 1 032 intagna läsåret 1965/66. Hur denna ökning fördelar sig på olika lärarhögskolor och seminarielinjer framgår av följande tabell.

Intagning av klasslärarkandidater

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 sand. Nr 79

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Som framgår av tabellen synes det vara möjligt att öka lärarhögskolornas kapacitet för klasslärarutbildning ganska väsentligt. Gränsen för vad som härvidlag är möjligt sätts av utbildningsorternas tillgång på skolklasser, som kan användas för övningsundervisning samt av lärarhögskolornas lokalsituation, däri inbegripet möjligheterna att anskaffa ytterligare lokaler. Ett genomförande av den kraftiga ökningen vid lärarhögskolan i Göteborg förutsätter en mycket nära samverkan mellan lärarhögskolan och Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg.

Enligt min uppfattning är det nödvändigt, att klasslärarutbildningen får den angivna omfattningen under nästa budgetår. Det bör emellertid, liksom tidigare år, ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut om intagningens storlek.

Jag avser att i det följande föreslå de personal- och anslagsförändringar som fordras för att genomföra mina förslag.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att utbildningen av folk- och småskollärare under budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

19 III. Utbildning av speciallärare

A. Nuvarande förhållanden

På grundval av ett av 1960 års lärarutbildningssakkunniga den 11 oktober 1961 framlagt betänkande (stencilerat) framlades i prop. 1962:106 förslag om speciallärarutbildningens utformning och organisation. Det beslut riksdagen i överensstämmelse med dessa förslag fattade innebar, att en särskild speciallärarlinje fr. o. m. budgetåret 1962/63 skulle anordnas vid de båda lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg. Vid dessa speciallärarlinjer har sedan nämnda budgetår utbildning bedrivits av skilda speciallärarkategorier, dels på olika ettåriga utbildningslinjer och dels i form av fortbildningskurser med en längd av tre till åtta veckor.

Den nuvarande utbildningskapaciteten, oförändrad sedan budgetåret 1962/63, framgår av följande tabell.

Kurstyp

Ettårig speciallärarutbildning: Stockholm

Hjälp- och observationsklasslä

Särskollärare ..........

Talpedagoger (logopedassisten

Hörselklasslärare ...........

Cp-lärare ..................

Göteborg

Summa deltagare

Fortbildning:

Stockholm

Läsklasslärare ..........................•••_••••

Lärare för den särskilda observationsundervisningen Skolmognadsklassernas lärare ...................

Göteborg

Läsklasslärare .................................

Synklasslärare .................................

Skolmognadsklassernas lärare ....................

Summa deltagare 157

Behörig att intagas på speciallärarlinje är folk- och småskollärare samt särskollärare, som har fullgjort allmän lärartjänstgöring under minst tre år. Även

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

övningslärare och ämneslärare kan under samma förutsättning antagas som deltagare. Arbetsområdet för folkskollärare, som genomgått ettårig speciallärarutbildning omfattar årskurserna 4—9 och för småskollärare med motsvarande utbildning årskurserna 1—6.

Den utbildningsorganisation och utbildningskapacitet som skapades genom 1962 ars beslut om speciallärarutbildningen grundade sig på beräkningar som lärarutbildningssakkunniga företagit rörande tillgången på utbildade speciallärare samt det aktuella och framtida behovet av sådana lärare. Lärarbehovsberäkningama avsåg dels behovet av lärare för undervisning i specialklasser, dels behovet av lärare för den särskilda specialundervisningen. Vidare avsåg beräkningarna behovet av lärare inom särskolan och vissa specialinstitutioner för handikappade barn. Om de gjorda beräkningarna uttalades i förutnämnda proposition att de vore att anse såsom försiktiga och närmast hållna i underkant. De lades emellertid till grund för den omedelbara dimensioneringen av utbildningen samtidigt som det framhölls, att detta borde betraktas endast såsom en första utbyggnadsetapp.

Vad utbildningens utformning beträffar underströks betydelsen av att ge de blivande speciallärarna en relativt brett upplagd utbildning. Härför ansågs tala både den moderna specialpedagogikens helhetssyn på barn med handikapp och önskvärdheten av att öka lärarnas användbarhet på olika områden.

I fråga om fortbildningskursernas längd gjordes, med anledning av att vissa remissmyndigheter funnit dessa kurser alltför korta, den bedömningen, att skäl visserligen kunde tala för en förlängning av utbildningstiden för vissa lärargrupper men att det dock vore mest angeläget att snabbt öka antalet utbildade lärare för specialklasserna. Efter hand gjorda erfarenheter finge senare läggas till grund för en omprövning av utbildningstiderna.

Åt överstyrelsen för yrkesutbildning uppdrogs att i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen, skolöverstyrelsen och företrädare för lärarhögskolornas speciallärarlinjer skyndsamt utreda frågan om utbildning av yrkeslärare för tjänstgöring i specialklasser och särskola.

För forskning inom framför allt specialundervisningens område har vid lärarhögskolan i Göteborg inrättats en professur i praktisk pedagogik med specialpedagogik fr. o. m. den 1 juli 1964.

B. Skolöverstyrelsens förslag till utvidgad speciallärarutbildning

1. Inledning

I samband med sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 har skolöverstyrelsen framlagt förslag dels om vissa förändringar i fråga om speciallärarutbildningens utformning, dels om en betydande utökning av utbildningskapaciteten. De av skolöverstyrelsen framlagda förslagen bygger på en utredning som överstyrelsen låtit verkställa genom därtill utsedda sakkunniga. Yttranden över

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

utredningen har av överstyrelsen inhämtats från lärarhögskolornas rektorer samt berörda lärarorganisationer. Bortsett från vissa erinringar, som skolöverstyrelsen i sitt förslag beaktat, mot den av de sakkunniga föreslagna utformningen av utbildningen i innehållsmässiga avseenden är yttrandena över utredningen så gott som genomgående positiva.

Skolöverstyrelsen har, i avvaktan pa resultatet av 1961 ars blind- och dövskoleutredning, avstått från att i sina anslagsäskanden föreslå någon ändring i organisationen av utbildningslinjerna för hörselklasslärare och talpedagoger.

2. Speciallärarutbildningens utformning

Skolöverstyrelsen föreslår, att ettårig utbildning för alla speciallärarkategorier, sålunda även de kategorier som hittills utbildats endast genom kortare fortbildningskurser, anordnas inom tre olika huvudlinjer. Samtidigt föreslår skolöverstyrelsen beträffande hittills anordnade typer av fortbildningskurser, att dessa skall anordnas även i fortsättningen för att tillgodose de behov av dylik fortbildning som allmänt föreligger bland såväl klasslärare som ämneslärare. Nu anordnade fortbildningskurser om åtta veckor för utbildning av synklasslärare föreslås dock bli slopade och helt ersatta ev en ettårig utbildning. Utöver nu förekommande slag av fortbildningskurser bör enligt överstyrelsen på försök anordnas terminskurser om 18 veckor för övnings- och yrkeslärare med tjänstgöring i specialklasser eller särskolor.

Den av överstyrelsen föreslagna anordningen med tre huvudlinjer för utbildning av speciallärare innebär, främst i vad gäller linje 1, att utbildningen i ökad utsträckning görs gemensam för olika slag av speciallärare. Angelägenheten av en i väsentliga avseenden gemensam utbildning för olika speciallärarkategorier underströks, som framgått av vad tidigare anförts, redan i de förslag som låg till grund för den nuvarande utbildningen. Överstyrelsen anser skäl tala för att vtterligare åtgärder i denna riktning vidtas.

De av skolöverstyrelsen föreslagna huvudlinjerna för utbildning av speciallärare är följande.

Linje 1: Utbildning av speciallärare för hjälp-, skolmognads-, läs- och observationsklasscr. Dessa klasser och sålunda även denna utbildningslinje täcker enligt överstyrelsen ca 95 % av det totala antalet specialklassei.

Inom linje 1, ehuru med erforderlig specialinriktning av den praktiska utbildningen, föreslås utbildning ske också av särskollärare samt de lärare som behövs för syn- respektive cp-klasser. Det lärarbehov, som hänför sig till de båda sistnämnda klasstyperna, bedöms såsom mycket ringa.

Linje 2: Utbildning av hörsel- och talpedagoger. Enligt överstyrelsens mening bör fyra platser årligen reserveras för särskollärares utbildning till talpedagoger.

Linje 3: Specialutbildning av förskollärare för särskolan m. m. Här avsedda speciallärare avses enligt överstyrelsen skola tjänstgöra inom nio olika special-

22 Kungl. Maj:t$ proposition nr 79 år 1965

områden, nämligen särskolans förskola, försöksklass i särskola, praktiska avdelningar i särskola, hemundervisning i enskilda hem med psykiskt efterblivna barn, vårdhem för barn, förskolor för psykiskt sjuka barn, förskolor för barn med anpassningssvårigheter, förskoleundervisning för barn på sjukhus och förskolor för cp-barn.

Den av skolöverstyrelsen föreslagna uppläggningen av speciallärarutbildningen innebär, som redan framhållits, en förlängning av utbildningstiden för de kategorier av speciallärare som hittills utbildats endast genom fortbildningskurser, nämligen lärare i skoimognadsklass (nu 3 veckors utbildning), lärare i läsklass eller läsklinik (nu 6 veckors utbildning) och lärare i synklass (nu 8 veckors utbildning). Som motivering för en förlängning av utbildningstiden för dessa kategoiier av speciallärare anför överstyrelsen — utöver de förut redovisade skälen för en gemensam utbildning för skilda speciallärarkategorier — att det, jämsides med skolmognadsproblemen, läs- och skrivsvårigheterna samt den nedsatta synförmågan, ofta uppträder andra fysiska och/eller psykiska störningar som kräver kvalificerade insatser av både pedagogisk och mentalhygienisk natur från lärarnas sida. Enligt överstyrelsens mening låter sig utbildningen av de tre nyssnämnda speciallärarkategorierna utmärkt väl inpassas i en med hjälp- och observationsklasslärarna gemensam utbildning. Vad särskilt angår synklassorganisationen och behovet av utbildade lärare härför framhåller överstyrelsen, att antalet synklasser och synklasslärare även framgent måste komma att vara mycket begränsat men att a andra sidan alla speciallärare bör vara utbildade för att kunna ta hand om synretarderade barn.

Inom linje 1 tänker sig skolöverstyrelsen en viss differentiering, så att speciallärarkandidaterna sammanförs till dels avdelningar för ett kompetensområde avseende årskurserna 1 6 och dels avdelningar för ett kompetensområde avse-

ende årskurserna 4—9. För de senare förutsättes efter en termin uppdelning ske i en språklig gren med ämnesfördjupning i svenska med fonetik samt engelska, och en naturvetenskaplig gren med ämnesfördjupning i ämnena biologi, fysik och kemi. Ämnesfördjupning i samhällskunskap avses ske oberoende av linjevalet och omfatta även de förstnämnda avdelningarna, vars ämnesfördjupning i övrigt tänkes inriktad dels på mellanstadiets ämnen, dels på inskolningspsykologi med förskolekontakt.

I fråga om speciallärarutbildning för övnings- och yrkeslärare anför skolöverstyrelsen följande.

Enligt intagningsbestämmelserna kan övningslärare få utbildas vid speciallärarlinjerna. Hittills har emellertid detta skett endast i ett enstaka fall. Övningslärare i tätorter får ofta ett relativt stort antal timmar med tjänstgöring i specialklass. Inom särskolorna finns omkring 100 heltidsanställda övningslärare. huvudsakligen i ämnena slöjd och hemkunskap. Särskilt i dessa fall är speciallärarutbildningen av stor betydelse. Samma problem som övningslärarna har i sitt arbete inom skolan gäller också för yrkeslärarna. Den ettåriga utbildningen är dock ej avpassad för övnings- och yrkeslärare. De behöver en egen utbildning

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

inriktad på att informera om den allmänna arbetssituationen i specialklass och särskola, om elevernas intellektuella svårigheter, deras emotionella särdrag och deras viljestörningar. En sådan undervisning kan organiseras gemensam för olika slag av övnings- och yrkeslärare och bör omfatta en termin (18 veckor). D praktiska utbildningen bör givetvis differentieras. Antalet deltagare bor ej överstiga 48 (2 avdelningar). För att vinna ytterligare erfarenhet föreslår överstyrelsen att här skisserad fortbildning anordnas som försöksverksamhet under 2 ar. Utbildningen bör förläggas till speciallärarlinjerna i Stockholm och Goteborg.

3. Speciallärarutbildningens dimensionering

I fråga om de beräkningar som låg till grund för speciallärarutbildningens nuvarande dimensionering torde få hänvisas till prop. 1962:106 (s. 82). Har skall endast erinras om vissa allmänna och grundläggande bedömningar, som gjordes i samband med den aktuella frågans behandling i nämnda proposition.

I propositionen konstaterades att rekryteringen, utbildningen och fortbildningen inte hållit jämna steg med specialklassorganisationens utvidgning och att bristen på utbildade lärare utgjorde ett av de svåraste hindren för specialundervisningens utbyggnad. Beträffande den föreliggande omfattningen av specialundervisningen kunde den iakttagelsen göras, att landsbygden jämfört med tätorterna företedde en betydande eftersläpning. Den ökning av resurserna for specialundervisning som sålunda borde eftersträvas framför allt för landsbygdens del skulle komma att innebära en kraftig ökning av speciallararbehovet. Därtill kom det merbehov av lärare som föranleddes av högstadiets successiva utbyggande. Vid bedömningen av lärarbehovet måste hänsyn tas dels till behovet av lärare för specialklasser, dels till behovet av lärare för den särskilda specialundervisningen. I fråga om de lärare som fullgjorde endast en del av sin tjänstgöring inom specialundervisningen, närmast den särskilda specialundervisningen, förutsattes att utbildningen i första hand skulle ske genom fortbildningskurser dimensionerade för en årlig intagning av 150 ä 200 lärare. I fråga om de inom särskild specialundervisning heltidstjänstgörande lärarna liksom beträffande huvuddelen av de inom specialklasserna tjänstgörande lärarna räknades däremot med att utbildningen skulle ske vid ettåriga utbildningslinjer. Dessa linjer dimensionerades för en sammanlagd årlig intagning av ca 160 lärare, vilket utgjorde den största omfattning utbildningen med hänsyn till de begränsade resurserna, främst i fråga om handledare, ansågs kunna erhålla. Såsom tidigare angivits betraktades den beslutade utbildningsorganisationen såsom en forsta utbyggnadsetapp.

Skolöverstyrelsen grundar sitt förslag till utökad speciallararutbildnmg pa samma grundmaterial som 1962 års beslut med de kompletteringar och justeringar som föranletts av senare tillkommande uppgifter. Det totala rekryteringsbehovet i fråga om speciallärare uppskattas på denna grund till inemot 350 lärare per år.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

. Betraffande särskolan konstaterar överstyrelsen, att denna under de gångna aren haft rekrytenngssvårigheter och att ett stort utbytesbehov föreligger Enigt överstyrelsens bedömning bör ca 50 särskollärare årligen utbildas, vartill kommer ett behov av att utbilda tills vidare 24 förskollärare årligen för de tidigare redovisade specialområdena inom särskolan.

För att uppnå erforderlig utbildningskapacitet och för att inte överbelasta specialklasserna i Stockholm och Göteborg föreslår skolöverstyrelsen, förutom en oknmg av utbildningen på dessa båda orter, att speciallärarutbildning förläggs aven till lärarhögskolan i Malmö.

Skolöverstyrelsen föreslår, att det vid lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg och Malmö, med den fördelning, som framgår av följande uppställning, årligen utbildas sammanlagt 412 speciallärare, därav 340 speciallärare för grundskolan 48 lärare för särskolan och 24 förskollärare för specialområden inom särskolan ’

mover den kapacitet för ettårig utbildning som skolöverstyrelsen sålunda föreslår, raknar överstyrelsen, såsom tidigare angivits, med en fortbildningsverksamhet vid lärarhögskolorna i Stockholm och Göteborg omfattande följande

1. Terminskurs för övnings- och yrkeslärare, elever eller särskolelever.

som skall handha specialklass-

2. Följande befintliga fortbildningskurser som tills vidare bör bibehållas:

a) 6-veckorskurs för lärare för barn med läs- och skrivsvårigheter (även för ämneslärare),

b) 3-veckorskurs för skolmognadsklassernas lärare,

c) 3-veckorskurs för lärare för den särskilda observationsundervisningen (aven för ämneslärare).

4. Kostnadsberäkningar in. ni.

I anslutnmg till små förslag om utvidgning och organisation av speciallärarutbudnmgen redovisar skolöverstyrelsen förslag till timplaner för de olika ut-

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

bildningslinjerna och fortbildningskurserna. Pa grundval av dessa samt sitt förslag rörande utbildningens dimensionering beräknar överstyrelsen behovet av lärare i olika ämnen för de skilda linjerna. De salunda gjorda beräkningarna utmynnar dels i förslag om inrättande av erforderliga lärartjänster m. m., dels i beräkningar av kostnaderna för den föreslagna utbildningen. Skolöverstyrelsens förslag beträffande tjänster och medelsanvisningar redovisas i det följande under respektive lärarhögskolors avlönings- och omkostnadsanslag. Skolöverstyrelsens beräkningar, i fråga om vilkas detaljer hänvisning torde få ske till anslagsäskandena, utmynnar i följande sammanfattande uppställning över de av förslagen föranledda merkostnaderna. De såsom omkostnader upptagna beloppen avser rese- och traktamentsersättning till deltagare i terminskurser för övnings- och yrkeslärare.

C. Yttranden

Över skolöverstyrelsens förslag har utlåtanden inhämtats från statskontoret och medicinalstyrelsen.

Statskontoret finner i sitt den 2 februari 1965 avgivna utlåtande, att en förstärkning av utbildningsverksamheten för speciallärare i enlighet med de av skolöverstyrelsen förordade riktlinjerna synes väl ansluta sig till statsmakternes intentioner härutinnan. Vid antagandet av 1962 års reform gavs nämligen uttryck åt den uppfattningen, att reformen finge beaktas som en första utbyggnadsetapp. Mot de i ärendet redovisade beräkningarna rörande utbildningsbehovet har statskontoret inte funnit anledning till erinran. Skäl föreligger således enligt statskontorets uppfattning för att utbildningsorganisationen erhåller den i förslaget förutsatta kapaciteten, innebärande mer än en fördubbling i förhållande till nuläget. Statskontoret utgår från att det framtida utbildningsbehovet på detta område kommer att bli föremål för fortlöpande prognoser.

I fråga om den föreslagna förlängningen av utbildningstiden för lärare i skolmognads-, läs- och synklasser erinrar statskontoret om att frågan om utbildningstidens omfattning vid de för dessa lärare avsedda fortbildningskurserna var föremål för ingående överväganden i samband med utbildningsverksamhetens reformering år 1962. Därvid bedömdes som mest angeläget att snabbt få till stånd en ökning av antalet utbildade lärare för specialklasserna och man stannade därför vid att fortbildningskurserna tills vidare borde ha den längd de sakkunniga förordat.

Statskontoret erinrar vidare om att det vid statsmakternas beslut år 1962 om reformering av den obligatoriska skolan förutsattes, att skolmognadsprövningcns

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

metodik skulle bil föremål för fortsatta vetenskapliga och praktiska försök. Det raknades vidare med att utbildningen och fortbildningen av lågstadiets lärare skulle inriktas pa att ge dem större förutsättningar att individualisera undervisningen. Statskontoret ifrågasätter, om tillräckliga skäl föreligger att överväga en omläggning av utbildningen för skolmognadsklasslärarna, innan resultatet föreligger av den under skolöverstyrelsens ledning pågående försöksverksamheten rörande skolmognadsprövningens metodik.

Beträffande de föreslagna fortbildningskurserna om en termin för övnings- och yrkeslärare framhåller statskontoret, att den i prop. 1962:106 (s. 126) förutsatta utredningen av frågan om utbildning av yrkeslärare för tjänstgöring i specialklasser och sarskola samt denna utbildnings lämpliga anknytning till annan speciallararutbildning för närvarande verkställs inom skolöverstyrelsen och att förslag i ämnet torde kunna förväntas inom en nära framtid. Ett genomförande av den föreslagna försöksverksamheten torde emellertid, såvitt statskontoret kunnat utröna, inte komma att föregripa ett slutligt ställningstagande till utredningsresultatet. Statskontoret utgår från att rekrytering av fast anställd personal inte skall ifragakomma i anledning av försöksverksamheten.

Medicinalstyrelsen uttalar i ett den 19 februari 1965 avgivet utlåtande stor tillfredsställelse med det framlagda förslaget.

Medicinalstyrelsen anför vidare följande.

Otvivelaktigt innebär det en betydande fördel att få fram lärare med ett på detta satt vidare kompetensområde än man tidigare haft. Samtidigt måste den som startat fortbildningskurser för lärare rörande läs- och skrivsvårigheter tacksamt notera att man föreslår att dessa kurser liksom motsvarande kurser för skolmognadsklassernas och observationsklassernas lärare skall bibehållas. Under annu lang tid framåt torde dessa kortare kurser vara ofrånkomliga

När det gäller den föreslagna ettåriga första utbildningslinjen ställer man sig !?°ck Iagan om aret Pa tillfredsställande sätt verkligen kommer att utnyttjas. Man far av tim- och kursplaner en känsla av att året tynges av lektioner i diverse ämnen, som redan ingått i lärarnas grundutbildning och att den praktiska utbildningen mest består i auskultationer och klasslärarövningar. Hur viktig denna pedagogiska sida av undervisningen än må vara är det viktigt att special ararna inriktas på och får utbildning rörande de faktorer, som betingar avvikelserna sa att förståelsen för de avvikande barnen blir så riktig som möjligt, t betankandet möter man ingenting som pekar på att undervisningen rörande enskilda barn skall ske i konferensform med deltagande av specialister på de olika områden som bär bör vara företrädda: pedagoger, psykologer, pediatriker, barnpsykiater och barnpsykiatriska kuratorer samt skolsköterskor. En direkt anknytning av utbildningen till skolornas mentalhygieniska verksamhet respektive skolpsykiatn skulle bl. a. ge möjligheter för lärarkandidaterna att deltaga i de utredningar som föregår barnens placering i specialklasser. I varje fall blir man fundersam nar den praktiska utbildningen endast omfattar 160 av årets »SO eievtimmar.

Den tredje utbildningslinjen som avser förskollärarnas fortbildning för olika uppgifter bland handikappade är utomordentligt betydelsefull inte minst för sarskoiornas förskolor, försöksklasser och praktiska avdelningar. När det gäller utbildningens langd har medicinalstyrelsen dock ej blivit övertygad av de sak-

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

kunnigas argumentering för två terminers utbildning. Förskollärarna har visserligen en utbildning för »normala» barn men den är ändå av den arten att den ar mycket lätt att applicera på de olika typer av barn och vårdområden det har gäller. Enterminskurser av övervägande praktisk natur synes böra provas.

De kurser som föreslagits för övnings- och yrkeslärare samt skoladministratörer är svåra att bedöma men synes under alla förhållanden bora komma till stånd.

Skånska skolstyrelseförbundet uttalar i en ingiven skrift sin anslutning till förslaget om anordnande av speciallärarutbildning vid lärarhögskolan i Malmö.

I en särskild skrivelse den 21 november 1964 har skolöverstyrelsen efter samråd med 1961 års blind- och dövskoleutredning föreslagit, att medel beräknas för anordnande av ettårig utbildning av 12 hörselklasslärare vid lärarhögskolans i Göteborg speciallärarlinje. Denna utökning förutsättes, med hansyn till att det visat sig svårt att få ett tillräckligt antal behöriga sökande till de redan disponibla platserna vid hörselklasslärarlinjen i Stockholm, komma till stand endast om antalet sökande till hörselklasslärarutbildning blir större an som kan mottagas i Stockholm. Kostnaderna för en sådan utökning beräknas till 79 000 kr., varav 61 000 kr. för avlöningar, 15 000 kr. för resekostnader och traktamenten och 3 000 kr. för materiel.

Som motivering för detta förslag åberopar skolöverstyrelsen att, enligt vad som framkommit vid kontakt med nyssnämnda utredning, denna avsag att föreslå, att hörselklassorganisationen fördubblas under åren 1965—70 och att ett antal s. k. hörselkliniker inrättas. Vidare hade framkommit att det finns ca 1 000 hörselskadade barn, som av läkare rekommenderats att tillhöra hörselklass, men att endast ca 400 av dessa är placerade i sådan klass. Åtskilliga lämnar därför skolan med torftigt språk och med artikulationsfel. Sådana barn får i allmänhet svaga kunskaper i skolans ämnen, vilket leder till att deras yrkesval blir synnerligen begränsat.

Antalet hörselklasslärare, som antingen genomgått ettårig speciallärarutbildning eller i anställnings- och avlöningshänseende jämställts med sådan lärare, beräknar överstyrelsen den 1 juli 1965 vara 75—80. Överstyrelsen har vid denna beräkning inte tagit hänsyn till att en del av dessa lärare då arbetar endast bland vuxna hörselskadade. Om 140 specialutbildade lärare fordras för att undervisa 1 000 barn, skulle vid samma tidpunkt en brist på minst 60 hörselklasslärare föreligga. Överstyrelsen anser det därför naturligt att redan nu överväga, om inte den nuvarande kapaciteten på utbildningslinjen för hörselklasslärare bör

ökas.

Riksdagen har (rskr. 1963: 406) givit till känna, vad statsutskottet i utlåtande 1963: 213 anfört rörande ökad utbildning av talpedagoger. Utskottet hade, i anledning av motioner i ämnet, funnit önskvärt att åtgärder vidtogs för att oka kapaciteten för utbildning av talpedagoger.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Styrelsen for Hörselpedagogernas förening har i en ingiven skrift hemställt om åtgärder för en ökning av kapaciteten för utbildning av hörselklasslärare samt for en förbättring av rekryteringen till sådan utbildning.

Föreningen Läspedagogema har i en ingiven skrift anfört synpunkter på de lasretarderade barnens problem samt formerna för behandling av sådana barn. Föreningen anser angeläget, att åtgärder vidtas för att i ökad utsträckning ge dessa barn den hjälp de måste anses berättigade till.

D. Departementschefen

Frågan om specialundervisningens syfte, verksamhetsformer och förutsättningar inom grundskolan behandlades av 1957 års skolberedning i dess huvudbetänkande^ (SOU 1961:30 kap. 22 s. 386). Skolberedningen, vars synpunkter pa dessa frågor biträddes i 1962 års proposition angående reformering av den obligatoriska skolan m. m. (prop. 1962: 54 s. 291), hävdade, att anordnandet av specialundervisning utgjorde ett viktigt led i skolans strävanden att skapa betingelser for en studiegång, avpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Skolberedningen konstaterade att, enligt modern forskning rörande handikappade barn, många av dessa har förutsättningar att förvärva betydande kunskaper och färdigheter samt att utvecklas till välanpassade och dugliga samhällsmedlemmar, om de tidigt tas om hand av välutbildade lärare. Viktigt vore att aven lärare i vanliga klasser finge viss utbildning för ifrågavarande uppgifter. Samtliga larares utbildning borde därför förstärkas i fråga om undervisning av elever med anpassningssvårigheter respektive läs- och skrivsvårigheter.

I nära anslutning till grundskolepropositionen framlades genom prop 1962 106 de förslag som resulterade i den nu gällande organisationen för utbildning av speciallärare. De överväganden och ställningstaganden som gjordes i sistnämnda sammanhang var följaktligen nära förbundna med de nyss antydda överväganden i frågan som gjordes i samband med förslaget till grundskolereform. Skolans forseende med välutbildade speciallärare har sålunda av statsmakterna ansetts utgöra en viktig del av frågan om tillhandahållandet av de resurser som fordras, för att grundskolan skall kunna förverkligas och dess målsättning komma alla barn till del efter måttet av deras förutsättningar.

Den år 1962 föreliggande situationen i fråga om utbyggnaden av skilda former for specialundervisning samt i fråga om bristen på utbildade lärare för sådan undervisning föreligger i sina huvuddrag alltjämt, även om givetvis en viss kvantitativ förändring av läget i dessa båda hänseenden ägt rum. Alltjämt gäller därför den ar 1962 gjorda bedömningen i fråga om den då beslutade dimensioneringen av speciallärarutbildningen, nämligen att denna borde betraktas, inte såsom slutgiltig utan såsom en första utbyggnadsetapp. Jag vill följaktligen ansluta mig till skolöverstyrelsens uppfattning i fråga om behovet av att nu genomföra en utökning av den befintliga kapaciteten för speciallärarutbildning.

29 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 79 år 1965

Till grund för gjorda bedömningar av utformningen och dimensioneringen av speciallärarutbildningen ligger beräkningar och överväganden rörande omfattningen av den undervisning som sker respektive framdeles kan beräknas ske dels inom specialklasser av olika slag och dels i form av s. k. särskild specialundervisning. Vidare har i sammanhanget beaktats det behov av fortbildning på ifrågavarande område som föreligger för alla kategorier av lärare, med hänsyn till att de i den vanliga skolundervisningen möter problem som är likartade med dem som i förstärkt form kännetecknar specialundervisningen. Avvägningen mellan de olika formerna av specialundervisningsinsatser — specialklass, särskild specialundervisning och omhändertagande helt inom den ordinarie klassen rymmer en svår och mycket viktig problematik, som jag förutsätter att skolöverstyrelsen har sin uppmärksamhet noga riktad på. Jag vill framhålla som särskilt viktigt, att skolöverstyrelsen tillser, att bestämmelserna om upprättande av specialklasser inte tillämpas schablonmässigt så, att hjälpklasser och skolmognadsklasser anordnas intill rekommenderat maximiantal utan en ingående prövning av behovet av varje sådan klass. Grundskolans tillkomst måste nämligen innebära ett nytt principiellt synsätt också på denna fråga och det ar angeläget, att en anpassning till detta synsätt äger rum. Eftersom individualiserad undervisning är ett normalt inslag i grundskolans verksamhet måste särskiljandet av elever till hjälpklasser och skolmognadsklasser bedömas på något andra grunder än tidigare. Betydligt ökad uppmärksamhet måste ägnas de möjligheter den särskilda specialundervisningen ger. När jag här i huvudsak ansluter mig till överstyrelsens förslag om en utbyggnad av speciallärarutbildningen grundar sig detta på den bedömningen att en betydande brist på utbildade speciallärare föreligger och att en väsentlig förstärkning av de organisatoriska och personella resurserna för specialundervisning måste komma till stand. Det innebär däremot inte något ståndpunktstagande i fråga om den framtida avvägningen mellan de olika former för specialundervisning, inom vilka de utbildade^ speciallärarna skall kunna utnyttjas. Den sistnämnda frågan måste bli föremål för en kontinuerlig allsidig prövning, varvid de rön som inhämtas genom forskning, försöksverksamhet samt den reguljära specialundervisningen och ett ökat omhändertagande av elever med skilda svårigheter inom »normalundervisnmgen» bör bilda underlaget för kommande överväganden och praktiska åtgärder. Denna uppgift ankommer pa skolöverstyrelsen.

Vad överstyrelsen föreslagit i fråga om sammanförande av olika slag av speciallärarutbildning till tre huvudlinjer samt i fråga om dessa linjers dimensionering kan jag i huvudsak ansluta mig till. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag . fråga om förläggning av en speciallärarlinje till lärarhögskolan i Malmö. Likaledes finner jag mig böra tillstyrka skolöverstyrelsens kompletterande förslag om beräkning av medel för utbildning av hörsclpcdagoger vid speciallärarlinjen i Göteborg. Sistnämnda utbildning bör komma till stånd, om det visar sig finnas ett tillräckligt antal sökande, oavsett om motsvarande kurs i Stockholm blir fullt utnyttjad. Skolöverstyrelsen bör göra de rekrytcrmgsinsatser som är möjliga i syfte att vinna ett tillräckligt antal sökande till båda kurserna.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I likhet med statskontoret samt några av de remissinstanser, vilkas yttrande skolöverstyrelsen inhämtade över den till grund för dess förslag liggande utredningen, anser jag det mycket tveksamt, om utbildningen av lärare för skolmognadsklasser bör förlängas till att omfatta ett år. Enligt min uppfattning bör en dylik atgard anstå i avvaktan på kommande ställningstagande till småskollararutbildningens utformning samt i avvaktan på resultatet av den under skolöverstyrelsens ledning pågående försöksverksamheten rörande skolmognadsprövningens metodik. Även om givetvis åtskilliga av de lärare som genomgår den forsta utbildningslinjen torde få anses komma att förvärva kompetens för tjänstgöring också li skolmognadsklass bör följaktligen utbildningen av lärare för sistnämnda typ av undervisning alltjämt primärt ske i form av fortbildningskurser.

Det bor ankomma på Kungl. Maj:t att senare, i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag har förordat, ta närmare ställning till storleken av intagningen på olika linjer och kurser vid de tre aktuella lärarhögskolornas speciallärarlinjer I det sammanhanget bör bl. a. prövas, hur ett bibehållande av nuvarande form för utbildning av skolmognadsklassemas lärare inverkar på dimensioneringen av den ettariga utbildningslinje, på vilken de enligt skolöverstyrelsens förslag skulle ha utbildats, liksom på dimensioneringen av de fortbildningskurser genom vilka utbildning enligt mitt förslag alltjämt bör ske. Det bör likaledes ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa timplaner för utbildningen och att i det sammanhanget prova fragan, huruvida utbildningstiden på den föreslagna tredje huvudlinjen bör begränsas till en termin.

Det bör vidare ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga övergångsbestämmelser.

Skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för den föreslagna utökningen av speciallärarutbildningen anser jag böra godtagas. Mina närmare ställningstaganden i detta hänseende liksom i frågan om erforderliga personella förstärkningar m. m. redovisar jag i det följande i samband med min behandling av därav berörda anslag.

De ökade anspråk pa lokaler som uppkommer genom utvidgningen av speciallärarutbildningen har förutsatts bli tillgodosedda genom förhyrning.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att speciallärarutbildningen fr. o. m. budgetåret 1965/66 skall organiseras och dimensioneras i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

31 IV. Utbildning av förskollärare m. m.

A. Skolöverstyrelsens förslag rörande förskoleseminariernas utbildningskapacitet 1965/66

Förskoleseminariema har under senare år utvidgats betydligt, vilket framgår av följande uppställning, som också redovisar den av skolöverstyrelsen föreslagna omfattningen av förskoleseminariema budgetåret 1965/66.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Till grund för skolöverstyrelsens förslag om en ytterligare utvidgning av förskoleseminariernas kapacitet ligger gjorda beräkningar av det nuvarande och framtida behovet av förskollärare. Enligt dessa beräkningar, som redovisades i prop. 1964:68 (s. 51), krävs en betydande ökning av utbildningskapaciteten, för att behovet av förskollärare skall kunna täckas. Bristen på lämpliga praktikinstitutioner och praktikhandledare försvårar emellertid den önskade utvidgningen. Sålunda har skolöverstyrelsen hittills endast i Stockholm funnit praktikresurserna tillåta inrättandet av tre parallellklasser vid därvarande seminarium för en utbildning i överensstämmelse med den vid förskoleseminariema gällande normala läroplanen, enligt vilken sammanlagt hälften av den tvååriga utbildningstiden skall ägnas åt praktisk utbildning vid praktikinstitution. Med utgångspunkt i denna uppläggning av utbildningen krävs enligt skolöverstyrelsen ca 30 handledare vid ett tvåparallelligt seminarium och 40—45 handledare vid ett treparallelligt.

Med hänsyn till den rådande akuta bristen på förskollärare har på försök antalet intagningsklasser vid det förut tvåparallelliga seminariet i Göteborg ökats till tre läsåret 1964/65. För att detta skulle kunna genomföras med tillgängligt antal övningsinstitutioner och handledare, har för två av de tre intagningsklasserna omfattningen av den gängse formen för praktisk lärarutbildning i barngrupp under förskollärares ledning reducerats till hälften. De båda klasserna belägger sålunda tillsammans vissa övningsinstitutioner under samma tid, som annars en klass skulle ta dem i anspråk. Den övriga tid, som respektive klass därigenom disponerar för utbildning på annat sätt, används främst för auskultationer och observationer i barnstugor, som inte är övningsinstitutioner, t. ex. därför att förskolläraren inte uppfyller behörighetskraven for handledare. En

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sådan anordning för två seminarieklasser kräver ca 15 bamstugeavdelningar för praktik. Detta innebär således, konstaterar överstyrelsen, en besparing F fråga om ovningsmstitutioner men förutsätter, att andra bamstugeavdelningar finns tillgängliga på orten.

Skolöverstyrelsen har ansett det önskvärt, att ett förskoleseminarium inrättas i mellersta Norrland och har därför undersökt möjligheterna att förlägga ett sådant seminarium till Sundsvall eller Umeå. Därvid har konstaterats att resurser harfor annu inte finns i Sundsvall. Skolöverstyrelsen finner det emellertid så angelaget med ett seminarium i Norrland, att enligt överstyrelsens mening mvcket talar för att den i Göteborg prövade anordningen med reducerad praktik bor försökas. Överstyrelsen har funnit, att det med en sådan anordning vore mojhgt att budgetåret 1965/66 inrätta ett tvåparallelligt förskoleseminarium i Umea, och överstyrelsen anser det såväl från geografisk synpunkt som med hansyn till önskvärdheten av samverkan med annan lärarutbildning synnerligt lämpligt att förlägga förskollärarutbildning dit.

Överstyrelsen föreslår således, att ett nytt förskoleseminarium upprättas i Umea fr. o. m. budgetåret 1965/66 och räknar med att detta tills vidare skall omfatta två paralleller. Vidare föreslår överstyrelsen, att ytterligare en intagningsklass mrattas vid vartdera seminariet i Jönköping, Luleå och Malmö. Sammanlagt skulle följaktligen, enligt överstyrelsens beräkningar, tillkomma fem nya mtagmngsavdelmngar, motsvarande en ökning med 150 intagna, budgetåret 1960/ 0G- Beträffande seminariet i Göteborg bedömer överstyrelsen det möjligt att, med bibehållande av tre intagningsklasser, återgå till den normala formen tor praktisk utbildning fr. o.m. läsåret 1965/66.

Skolöverstyrelsen anser det lämpligt att den anordning, som prövas vid förskoleseminariet i Göteborg 1964/65, under 1965/66 begränsas till att gälla dels de tva klasser som på detta sätt påbörjat sin utbildning i Göteborg och dels det föreslagna nya seminariet i Umeå, där detta är en förutsättning för seminariets start 1965. En mera omfattande tillämpning av anordningen eller eventuellt annan omläggning av den praktiska förskollärarutbildningen bör enligt överstyrelsens mening anstå, till dess någon erfarenhet vunnits av den nu prövade anordningen och till dess den av pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet pågående undersökningen avseende en analys av kraven på utbildningen av förskollärare blivit slutförd.

B. Skolöverstyrelsens förslag om upprättande av ett fritidsledarinstitut

Skolöverstyrelsen konstaterar, att förskollärare i första hand utbildas för att ta hand om barn under skolåldern. Överstyrelsen framhåller vidare, att det ar av stor betydelse att även den personal som tar hand om skolbarn i fritidshem har en god pedagogisk utbildning. Eftersom en adekvat och reguljär utbildning or ifragavarande verksamhetsområde saknas har inom överstyrelsen verkställts utredning angående utbildning av ledare för fritidshem in. m. På grundval

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965 33

därav bär inom överstyrelsen upprättats en promemoria, som sänts på remiss till berörda intressenter.

Beträffande fritidshemmens uppgifter citerar skolöverstyrelsen socialstyrelsens Råd och anvisningar nr 163 år 1963, varav här följande återges.

Då de flesta förvärvsarbetande föräldrar lämnar hemmet redan innan barnens skoldag börjar och i många fall återvänder från arbetet först under senare eftermiddagstimmar, kan de icke ge barnen den tillsyn, omvårdnad och fostran de behöver under den skolfria delen av dagen. Här har fritidshemmet sin uppgift. Att det fyller den väl, så att föräldrarna kan känna sig trygga för barnen under dagen, utgör en icke oviktig förutsättning för att de själva skall kunna prestera ett fullgott arbete. Till fritidshemmets uppgift hör att i en hemliknande miljö ge barnen tillfälle såväl till vilsam avkoppling och måltider efter skolarbetet som till arbetsro för läxläsning. Det är vidare viktigt, att barnen under pedagogisk ledning far utlopp för sin verksamhetslust i sport, utomhuslekar och, när så kan ske, genom turer i skog och mark.

I samband med måltiderna bör både pojkar och flickor fa hjälpa till med husliga sysslor, förbereda enkla fester och medverka i samkväm för föräldrarna.

I fritidshemmet bör heller ingen möda sparas, när det gäller att väcka och stimulera skolbarnens intresse för fritt skapande med skilda material och för andra slag av utvecklande fritidssysselsättning.

Ålderssammansättningen i en avdelning måste göras från fall till fall. Om man kan intressera de äldre barnen för att hjälpa sina yngre kamrater, bör det icke vara uteslutet att i en och samma grupp samla barn i åldern 7—14 år och därmed ge deras samvaro en mera familjär karaktär.

För fritidshem behövs, utöver pedagogiskt kvalificerad föreståndare, en eller flera avdelningsledare, helst med förskollärarutbildning, samt slöjdlärare.

Skolöverstyrelsen framhåller, att behov av fritidshemsplatser i första hand föreligger för barn i åldrarna 7—10 ar men att erfarenheterna givit vid handen, att ett motsvarande behov föreligger också för barn i åldrarna 11 14 år.

Beträffande personalsituationen vid fritidshemmen konstaterar skolöverstyrelsen, att personalen vid fritidshemmen i april 1963 till 50 % bestod av förskollärare (sammanlagt 122 st), till 10 % av barnsköterskor och till 40 % av personer utan utbildning. Åtta timanställda slöjdlärare fanns vid denna tidpunkt. Av fritidshemmen saknade 28 % pedagogiskt utbildad personal, dvs. förskollärare.

Skolöverstyrelsen uttalar, att det är synnerligen betydelsefullt att den personal som tar hand om barnen i fritidshemmen har god pedagogisk utbildning. Överstyrelsen konstaterar, att en adekvat utbildning för närvarande saknas för denna personal. Med hänsyn härtill och till behovet av utökad fritidshemsverksamhet anser skolöverstyrelsen, att åtgärder omedelbart bör vidtagas för att anordna lämplig utbildning för pedagoger med tjänstgöring i fritidshem. Som stöd för denna bedömning åberopar skolöverstyrelsen förhållandena i Danmark, där fritidshemsverksamheten nått eu ganska stor omfattning och där eu tvåårig utbildning av fritidsledare bedrivs, också med sikte pa annan fritidsverksamhet än inom fritidshemmen.

3 _ Bihang till riksdagens ■protokoll 10Gf>. 1 samt. Nr 79

34 Kungi. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen framhåller, att utbildningen av fritidsledare här liksom i Danmark maste tillgodose även andra behov än dem som fritidshemmen representerar. Detta gäller enligt överstyrelsen främst behovet av utbildad personal för ledning av den lekplatsverksamhet som, särskilt i de större städerna, börjar få en betydande omfattning.

Med utgångspunkt i ett av familjeberedningen beräknat behov av 5 000 platser vid fritidshem år 1970 beräknar överstyrelsen fritidshemmens behov av fritidsledare vid samma tidpunkt till 700. Därtill kommer ett inte närmare angivet behov av fritidsledare för lekplatsverksamhet m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att utbildning av fritidsledare för fritidshem, parkleksverksamhet och annan liknande fritidsverksamhet för skolbarn anordnas fr.o.m. budgetåret 1965/66 vid ett statligt fritidsledarinstitut. Utbildningen föreslås omfatta tva ar, varav ungefär halva tiden ägnad åt undervisning i läro- och övningsämnen och halva tiden åt praktisk utbildning, dvs. samma omfattning och uppläggning i stort som förskollärarutbildningen har. För budgetåret 1965/66 räknar överstyrelsen med att intagning vid det föreslagna institutet skall ske i fyra intagningsklasser med 30 elever vardera.

I särskild skrivelse föreslår skolöverstyrelsen, att fritidsledarinstitutet förläggs till Stockholm. Som motivering härför anför överstyrelsen, att Stockholm erbjuder de bästa förutsättningarna för den praktiska utbildningen avfritidsledare.

Remissyttrandena över skolöverstyrelsens förslag är allmänt sett övervägande positiva. Behovet av en utbyggd fritidshemsverksamhet vitsordas, likaså behovet av utbildad personal härför. Vissa remissinstanser anser överstyrelsens beräkningar av dessa behov tilltagna i underkant. Detta gäller såväl fritidshemsverksamheten som lekplatsverksamheten. Mot utbildningens utformning redovisas inga allvarliga invändningar. Däremot hävdas att även andra utbildningsvägar, exempelvis ledarutbildning vid folkhögskolor och inom ungdomsorganisationer samt även meriterande praktisk verksamhet, bör kunna leda fram till samma yrkeskompetens. Vidare framhålles att den nya utbildningen inte bör leda fram till kompetens för en alltför trång verksamhetssektor.

C. Departementschefen

Som framgår av den i det föregående intagna uppställningen över förskoleseminariernas utbyggnad har en mycket kraftig ökning av utbildningskapaciteten ägt rum på detta område. Denna ökning har ännu inte hunnit resultera i någon mer avsevärd tillväxt av det årliga tillskottet av utbildade förskollärare. De budgetåret 1963/64 nyintagna, till antalet omkring 470, utexaminelas innevarande var. Den stora brist pa förskollärare som i tidigare sammanhang påvisats har därför inte kunnat reduceras. I själva verket balanseras den pågående utökningen av förskoleseminariemas kapacitet av en samtidigt pågående utbyggnad av de institutioner inom vilka förskollärare avses tjänstgöra. Ett fullt

35 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tillgodoseende av förskollärarbehovet är därför en uppgift på ganska lång sikt och en uppgift som kräver ett effektivt tillvaratagande av tillgängliga resurser.

Med hänsyn till det anförda anser jag angeläget, att den av skolöverstyrelsen föreslagna utbyggnaden kommer till stånd. Jag tillstyrker således, att ett nytt förskoleseminarium upprättas i Umeå. Jag tillstyrker också den av skolöverstyrelsen föreslagna utökningen av befintliga seminarier med tre nya intagningsklasser men förutsätter samtidigt, att det bör ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsklasser. Därvidlag kan det, såsom skolöverstyrelsen ansett, vara riktigt att iaktta återhållsamhet beträffande utnyttjandet av avvikande och relativt oprövade former för utbildning av förskollärare, innan utbildningskraven och erfarenheterna av en försöksverksamhet kunnat övervägas närmare. Å andra sidan synes det svårt att bygga några säkra omdömen på en så tillfälligt och i en sa liten skala prövad anordning som den tidigare beskrivna uppläggningen av utbildningen vid två semina rieklasser i Göteborg. Beträffande seminariet i Göteborg räknar skolöverstyrelsen med att nästa läsår återgå till den normala uppläggningen av utbildningen. Den avvikande utbildningsformen avses i stället prövas — för att möjliggöra utbildningens igångsättande — vid det nya seminariet i Umeå. Enligt min mening synes två skäl tala för att i något större omfattning pröva ifrågavarande anordning, nämligen dels betydelsen av att få ett tillräckligt underlag för en senare bedömning, dels önskvärdheten av att öka utbildningskapaciteten. I vilken mån det kan vara lämpligt att i något större omfattning än överstyrelsen räknat med pröva den här berörda anordningen torde få övervägas i samband med Kungl. Maj:ts ställningstagande till antalet intagningsklasser.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det vara viktigt att fritidshemmens verksamhet liksom andra former av organiserad fritidsverksamhet bland barn och ungdom bedrivs under ledning av därtill lämplig och utbildad personal. Som överstyrelsen framhåller saknas för närvarande en adekvat och reguljär utbildning för detta område. Vissa redan befintliga former av utbildning, vilka, såsom i några yttranden över skolöverstyrelsens promemoria hävdats, borde kunna ge kompetens för ifrågavarande verksamhet, är som grund för rekrytering av behövlig personal helt otillräckliga. En annan form för rekrytering och utbildning av sådan personal måste därför skapas.

Av det föregående har framgått att det råder stor brist på förskollärare och att utbyggnaden av förskollärarutbildningen hämmas av brist pa resurser i fråga om främst övningsinstitutioncr. Vidare är förskollärarna utbildade för syftet att ta hand om barn i åldrar under skolåldern. Från dessa synpunkter är det enligt min uppfattning väl befogat att söka andra former för utbildning av personal för fritidshem och lekplatsverksamhet m. m. Om detta bör ske genom inrättande av ett statligt institut eller seminarium för en tvåårig utbildning av sådan personal finner jag däremot tveksamt. Vad först utbildningens utformning beträffar är detta enligt min uppfattning något som man inte bör ta mer definitiv stånd-

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

punkt till, innan man på grundval av gjorda erfarenheter klarlagt på vilka vägar rekryteringen av denna personal bör och kan ske. Utbildningens uppläggning och omfattning liksom även dess organisation måste anpassas efter bl. a. de utbildnings- och erfarenhetsmässiga kvalifikationerna hos dem som man kan rekrytera till utbildningen.

Vad beträffar huvudmannaskapet för utbildningen anser jag, med hänsyn till vad jag i det föregående anfört, att detta bör ligga hos yrkesskolornas huvudmän. Härigenom kan enligt min bedömning snabbast uppnås den rekryteringsoch utbildningskapacitet som fordras för att utbildningsbehovet i landets skilda delar skall bli tillgodosett. Med en sådan anordning bör man också kunna vinna ökade möjligheter att anpassa utbildningens uppläggning, omfattning och organisation efter de förutsättningar i fråga om rekrytering och utbildningsresurser m. m. som föreligger. Det kan nämnas, att en utbildning av ifrågavarande slag, främst med inriktning på utbildning av lekplatsledare, innevarande budgetår anordnas av Stockholms stad med statsbidrag enligt för yrkesutbildning gällande grunder.

Det ankommer på skolöverstyrelsen att främja en utveckling enligt här antydda riktlinjer.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att förskollärarutbildningen under budgetåret 1965/66 skall utbyggas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag förordat.

Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

37 V. Utbildning av övningslärare

A. Inledning

Till gruppen övningslärare hänföres i första hand gymnastiklärare, teckningslärare, musiklärare, slöjdlärare samt lärare i hemkunskap och lärare i barnavård.

Utbildningen av övningslärare är förlagd till ett flertal, i förhållande till varandra fristående lärarutbildningsanstalter, nämligen: gymnastiska centralinstitutet, teckningslärarinstitutet vid konstfackskolan, musiklärarlinjen vid musikhögskolan samt musikkonservatoriema i Göteborg och Malmo, slojdlararseminariet i Linköping ävensom seminarierna för huslig utbildning.

Av nämnda utbildningsanstalter för övningslärare lyder konstfackskolan, slöjdlärarseminariet och seminarierna för huslig utbildning under skolöverstyrelsen. Av dessa betraktas emellertid administrativt och budgetmässigt endast seminarierna såsom lärarutbildningsanstalter, vilka alltså är hänförda till budgetavsnittet Fb). Konstfackskolan betraktas i dessa hänseenden såsom yrkesskola och hor alltså strängt formellt inte hemma under den del av budgeten, som i forsta hand avses med denna proposition. Så är däremot fallet med gymnastiska centralinstitutet, som emellertid, i likhet med musikhögskolan, icke tillhör skolöverstyrelsens ämbetsområde utan sorterar direkt under Kungl. Maj:t.

Den splittring, som sålunda kan konstateras i fråga om övningslärarutbildningens organisation och centrala ledning, har bidragit till att forsvara överblicken över övningslärarutbildningens situation i dess helhet. Den fortsatta framställningen i denna del avser att i görligaste mån ge en sådan samlad syn på denna form av lärarutbildning.

B. Behov av och tillgång på övningslärare

Genom utredningar, som under de senaste åren verkställts av arbetsmarknadsstyrelsen rörande flertalet av de i det föregående angivna övningslärargrupperna, har nu vunnits ett bättre underlag för en bedömning av tillgång och behov i fråga om övningslärare än vad tidigare varit fallet.

För innehållet i den första av här avsedda utredningar, en prognos rörande det framtida utbildningsbehovet av lärare, som utbildas vid seminarierna för huslig utbildning, redogjordes i 1964 års statsverksproposition (bil. 10 s. 584- 585). I det följande kommer denna utredning därför att beröras endast i den omfattning som krävs för att ge den samlade överblicken över Iärarsituationen.

Av allra största intresse i sammanhanget är en av arbetsmarknadsstyrelsen helt nyligen framlagd undersökning rörande »det framtida utbildningsbehovet av lärare i gymnastik, musik och teckning». Utredningen, som i preliminärt skick remitterades till skilda organ, bl. a. skolöverstyrelsen, redovisas i det följande kortfattat, lärarkategori för lärarkategori.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

^• Gymnastik-, musik- och teckningslärare

Gymnastiklärare

Gymnastiklärare utbildas som nämnts vid gymnastiska centralinstitutet (GCI) i Stockholm. För inträde krävs att ha avlagt studentexamen på latin-, real- eller allmän linje. Formell behörighet ger även folkskollärarexamen, samt, på vissa villkor realexamen eller normalskolekompetens. På grund av konkurrensen har under senare år nästan uteslutande sökande med studentexamen antagits. Studierna omfattar 4 terminer och avslutas med gymnastiklärarexamen, som berättigar till titeln gymnastikdirektör.

Antalet sökande till och antagna vid GCI under den senaste 10-årsperioden framgår av följande sammanställning.

Fr. o. m. läsåret 1964/65 har intagningen ökats med 50 till 75 manliga och 75 kvinnliga per år.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens förenämnda prognos rörande gymnastiklärarbenovet inhämtas bl. a. följande.

I utredningen konstateras att det f. n. råder eu avsevärd brist på behöriga gymnastiklärare. Hösten 1962 bestreds ca 25 % av undervisningen av icke behöriga lärare. Hela undervisningsvolymen motsvarade ca 1 800 tjänster, medan bristen motsvarade ca 450 tjänster.

Behovet av gymnastiklärare inom skolväsendet i dess helhet har beräknats för läsåren 1972/73 och 1980/81. Tillgångsberäkningarna utgår från tre alternativ beträffande utbildningskapaciteten. Det första innebär oförändrad intagning for gymnastiklärarutbildning, dvs. 150 elever per år. I det andra och i det

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tredje alternativet räknas med en intagning av 200 respektive 250 elever fr. o. m.

höstterminen 1965. ,

Resultatet av dessa beräkningar framgår av följande sammanställning:

Lärarbehov

1972/73 ...........

1980/81 ...........

LärartiUgång Vid en intagning av:

1) 150 elever ......

2) 200 elever ......

3) 250 elever ......

Manliga lärare Kvinnliga lärare Summa

Såsom framgår av sammanställningen medför en oförändrad utbildningskapacitet (alternativ 1) betydande underskott såväl 1972/73 som 1980/81. Detta gäller främst i fråga om de kvinnliga gymnastiklärarna, vilket sammanhänger med att dessa har en avsevärt lägre yrkesverksamhetsgrad an de manliga

lärarna.

Musiklärare

Musiklärare utbildas vid musikhögskolan samt vid musikkonservatorierna i Göteborg och Malmö.

Studierna för musiklärarexamen, högre organistexamen och högre kantorsexamen omfattar en kurstid av vardera 3 år, inberäknat en pedagogisk kurs med provtjänstgöringar vid Stockholms skolor. Denna senare kurs tar 1-2 år, i undantagsfall ned till 1 termin, beroende på avlagda förtentamma och tidigare musikpedagogiska meriter. Studiet för samtliga dessa tre examina kan i ett sammanhang slutföras på omkring 6 år. Den som avlagt musiklärarexamen erhåller titeln musikdirektör. .

För inträde vid musikhögskolan kräves av blivande musiklärare minst realexamen som teoretisk skolunderbyggnad. Dessutom krävs vid anordnade prov visad musikalisk begåvning samt tillräckliga förkunskaper i musik. Totalantalet studerande för musiklärarexamen får ej överstiga 120. Vid musikkonservatoricrna i Göteborg och Malmö uppgår antalet studerande för musiklärarexamen till sammanlagt ett femtiotal. Av de sökande till musikhögskolans musikläraroch organistklasser under de senaste 10 åren har endast mellan en tredjedel och hälften av de sökande blivit antagna.

Ur arbetsmarknadsstyrelsens prognos rörande musiklärarbehovet inhämtas

bl. a. följande. . „

I prognosen konstateras, att det för närvarande råder en omfattande brist pa

behöriga lärare i musik.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Behovet av musiklärare har beräknats för läsåren 1972/73 och 1980/81. Det understryks emellertid, att beräkningarna bör ses mot bakgrunden av svårigheterna att bedöma elevernas val av ämnen och utbildningsvägar.

Prognosens resultat sammanfattas i följande tablå.

Lärarbehov

Lärartillgång

1972/73 1980/81

1 413 1 668

Utbildningskapacitet: 1972/73 1980/81

Oförändrad ...................... 396 4g4

Fördubblad ...................... 596 1 00,

Tredubblad ...................... 796 i 649

Prognosen visar alltså, att en väsentlig ökning av utbildningskapaciteten fordras for att tillgodose behovet av musiklärare. I hög grad sammanhänger detta med att eu stor del av de utbildade musiklärarna beräknas komma att ägna sig åt annan verksamhet än läraryrket.

T ecltning slärare

Utbildning av tecknmgslarare sker vid Teckningslärarinstitutet, som är en avdelning av Konstfackskolan i Stockholm. Utbildningstiden är tre år. Före inträdet vid teckningslärarinstitutet skall den studerande ha genomgått en förberedande kurs vid Konstfackskolans Konstindustriella dagskola (1-årig kurs) eller aftonskola (2-årig kurs). Formellt kompetenskrav för tillträde till den förberedande kursen är realexamen, 9g eller motsvarande samt goda konstnärliga anlag. Den sökande skall insända omkring tjugo arbetsprover i form av teckningar, målningar eller dylikt. I följande tabell lämnas uppgifter om antalet sökande och antagna till den förberedande kursen och till teckningslärarinsti-

tuten. Som synes är konkurrensen för tillträde till den förberedande kursen mycket hård.

År

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 41

Ur arbetsmarknadsstyrelsens prognos inhämtas bl. a. följande rörande teckningslärarbehovet.

För närvarande råder en viss brist också på teckningslärare. Denna är emellertid inte lika besvärande som bristen på gymnastik- och musiklärare.

Det framtida behovet av teckningslärare inom skolväsendet i dess helhet har — liksom för gymnastik- och musiklärare — beräknats dels för läsåret 1972/73 och dels för läsåret 1980/81. Tillgången på lärare har bedömts med utgångspunkt i två alternativ beträffande utbildningskapaciteten, det ena avseende en oförändrad kapacitet och det andra en fördubblad kapacitet. Resultatet av beräkningarna framgår av följande sammanställning. Också beträffande denna lärargrupp gäller, att reservationer måste göras pa grund av svårigheterna att föutse elevernas val av ämnen och utbildningsvägar.

2. Lärare i slöjd och husliga ämnen

Slöjdlärare

Lärare i trä- och metallslöjd utbildas vid slöjdlärarseminariet i Linköping. För inträde krävs lägst grundskolekompetens i vissa ämnen jämte utbildning i yrkesskola. Utbildningstiden omfattar ett läsår. Vid seminariet intages årligen 120 elever.

Lärare i textilslöjd utbildas vid de husliga seminarierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Umeå och Uppsala. För inträde krävs lägst grundskolekompetens jämte utbildning i yrkesskola. Utbildningen är 3-årig. Vid de nämnda seminarierna intogs läsåret 1964/65 sammanlagt ca 170 elever för textillärarutbildning. I sin 1963 verkställda, i det föregående omnämnda prognos uppskattade arbetsmarknadsstyrelsen intagningsbehovet för textillärarnas del vid mitten av 1960talet till ca 140 elever.

Lärare i hemkunskap

Lärare i hemkunskap utbildas vid seminariernas för huslig utbildning hushållslärarlinje — Stockholm, Göteborg, Umeå och Uppsala. För inträde krävs

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

lägst grundskolekompetens jämte utbildning vid yrkesskola. Utbildningen är 3-årig. Läsåret 1964/65 intogs sammanlagt ca 160 elever, vilket tal svarar mot det av arbetsmarknadsstyrelsen i 1963 års prognos beräknade behovet.

Bamavårdslärare

Barnavårdslärare utbildas vid seminarierna för huslig utbildning i Stockholm, Göteborg och Malmö. För inträde krävs lägst grundskolekompetens jämte utbildning vid yrkesskola. Utbildningen är 3-årig. Läsåret 1964/65 intogs sammanlagt ca 40 elever, vilket understiger det av arbetsmarknadsstyrelsen till ca 50 elever bestämda behovet.

C. Förslag rörande övningslärarutbildningens kapacitet läsåret 1965/66

Vederbörande anslagsäskande myndigheter har för läsåret 1965/66 inte föreslagit någon utvidgning av gymnastik-, musik- och t-eckningslärarutbildningens kapacitet.

Beträffande övriga i det föregående omnämnda kategorier övningslärare framgår skolöverstyrelsens förslag till utbildningens dimensionering av följande sammanställning.

Överstyrelsens förslag innebär i stort sett oförändrad intagning läsåret 1964/65. Till grund för beräkningarna har legat den tidigare omnämnda prognosen rörande textil-, hushålls- och barnavårdslärare. Beträffande sistnämnda grupp uppnås ej det beräknade intagningsbehovet, ca 50 elever. Anledningen härtill är svårigheterna att bereda eleverna praktikplatser. Främst gäller detta seminariet i Stockholm. Den dit förlagda intagningen om 12 elever per läsår föreslås därför fr. o. m. nästa läsår bli överflyttad till seminariet i Umeå.

Skolöverstyrelsen framlägger också ett på längre sikt inriktat utbildningsprogram för seminarierna för huslig utbildning. Enligt programmet, vars genom-

43 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

förande förutsätter nybyggnader i Stockholm och Uppsala samt tillbyggnad i Umeå, skulle seminariernas kapacitet för utbildning av textil-, hushålls- och barnavårdslärare komma att få denna omfattning:

D. Departementschefen

De av arbetsmarknadsstyrelsen under de båda senaste åren framlagda prognoserna rörande dels textil-, hushålls- och barn a vård slärare, dels gymnastik-, musik- och teckningslärare är av betydelse i det fortsatta arbetet med dimensioneringen av övningslärarutbildningen.

Av prognoserna att döma skulle den nuvarande utbildningskapaciteten vara i stort sett tillfredställande, såvitt avser lärare i ämnena slöjd, hemkunskap och barnavård. Skolöverstyrelsens program för den till seminarierna för huslig utbildning förlagda utbildningen av dessa lärargrupper finner stöd i prognosen rörande dem. Emellertid vill jag understryka vikten av att barna vårdslärarutbildningen ges en utvidgad kapacitet, vilket även har stöd i prognosen. Jag tillstyrker, att en ny barnavårdslärarlinje inrättas vid seminariet i Umeå och förutsätter, att den planerade utbildningen av barnavårdslärare vid seminariet i Göteborg snarast möjligt utbyggs till maximal omfattning.

Om sålunda utbildningen av lärare i slöjd, hemkunskap och barnavård inte för den närmaste framtiden förefaller att medföra några mera betydande problem — sett till kvantiteten av utbildningen — tyder arbetsmarknadsstyrelsens senast framlagda prognos, vilken avser gymnastik-, musik- och teckningslärare, på ett rakt motsatt förhållande i fråga om dessa lärargrupper. Svårigheterna att bedöma, hur eleverna i grundskolan, fackskolan och gymnasiet kommer att välja ämnen och utbildningsvägar, gör visserligen, att prognosen maste tolkas med försiktighet. Oaktat denna reservation råder emellertid knappast någon tvekan om att det är mycket angeläget att snarast skapa förutsättningar föi eu ökad gymnastik-, musik- och teckningslärarutbildning.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

VI. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. m.

A. Utbildningens nuvarande utformning och kapacitet

Med lärare vid yrkesundervisningen förstås i detta sammanhang såväl lärare i yrkesämnen som lärare i tekniska eller merkantila läroämnen. Utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen omfattar alltså ett flertal lärarkategorier vid både grundskolan, yrkesskolan, fackskolan och gymnasiet.

Utbildningsverksamheten leds fr. o. m. den 1 oktober 1964 av skolöverstyrelsen (tidigare av överstyrelsen för yrkesutbildning). Den är förlagd till yrkespedagogiska institut i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Sundsvall och Umea. Till instituten är knutna fyra lektorer och fem adjunkter i psykologi och pedagogik. Tjänsterna är emellertid uppförda på skolöverstyrelsens personalförteckning och avlöningskostnadema för dessa belastar överstyrelsens avlöningsanslag. Utbildningsverksamheten administreras av överstyrelsen i samverkan med den lokala ledningen för respektive institut.

Utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen omfattar innevarande budgetår följande kursverksamhet (inom parentes anges för varje kurstyp det belopp som beräknats för ändamålet).

1. Pedagogiska kurser (11 kurser för totalt 360 deltagare) om 33 veckor för yrkeslärare, dvs. lärare i yrkesskolkurser med inriktning på industri och hantverk samt lärare i tekniskt-praktiska ämnen på grundskolans högstadium (11 X 95 000 = 1 045 000 kr.).

2. Pedagogisk kurs (för 16 deltagare) om 8 veckor för yrkeslärare i specialklasser (60 000 kr.).

3. Pedagogisk kurs (för 25 deltagare) om 8 veckor fördelade på tre terminer för lärare vid företagsskolor (60 000 kr.).

4. Pedagogisk kurs (för 15 deltagare) om 15 veckor för ämneslärare vid yrkesskolor (53 000 kr.).

5. Lärarutbildningskurser (3 kurser med totalt 36 deltagare) om två terminer för gymnasieingenjörer; (3 X 68 000 = 204 000 kr.).

6. Pedagogiska kurser (2 kurser för totalt 32 deltagare) om en termin för civilingenjörer (2 X 40 000 = 80 000 kr.).

7. Pedagogisk kurs om 5 veckor för lärare vid tekniska gymnasier (15 000 kr.).

8. Pedagogiska kurser (7 kurser för totalt 105 deltagare) om 15 veckor för handelslärare (7 X 53 000 = 371 000 kr.).

9. Ämneskurs för gymnasieekonomer som bedrivs i förening med korrespondensstudier (50 000 kr.).

45 Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

10. Allmän yrkespedagogisk kurs om 5 veckor (37 000 kr.).

11. Pedagogisk kurs (för 25 deltagare) för ADB-lärare (120 000 kr.).

12. Fortbildningskurser (1 200 000 kr.).

B. Överstyrelsernas förslag för budgetåret 1965/66

Förslag angående utbildning av lärare vid yrkesundervisningen budgetåret 1965/66 har framlagts dels av tidigare överstyrelsen för yrkesutbildning i dess anslagsäskanden, dels av skolöverstyrelsen, som under anslaget Särskilda lararutbildningsåtgärder föreslagit anordnande av lärarutbildning om tva terminer för gymnasieekonomer och dels av skolöverstyrelsen i skrivelse den 22 oktober 1964 angående anslagsbehovet för de yrkespedagogiska instituten.

I sina anslagsäskanden framför överstyrelsen för yrkesutbildning följande förslag beträffande kursverksamhetens omfattning: (sifferbetecknmgama 1—12 ansluter till den tidigare lämnade redogörelsen för kursverksamheten under innevarande budgetår och inom parentes anges den kostnadsforandrmg som överstyrelsen räknat med).

1. Pedagogiska kurser för yrkeslärare: höjda kurskostnader (11 X 3 000 = + 33 000 kr.) och ökat antal kurser (2 V* X 98 000 = + 245 000 kr.).

2. Pedagogiska kurser för yrkeslärare i specialklasser: ytterligare en kurs om 15 veckor (-{- 100 000 kr.).

3. Pedagogisk kurs för lärare vid företagsskolor (+ 60 000 kr.).

4. Pedagogisk kurs för ämneslärare vid yrkesskolor: förlängning av kurstiden

från 15 till 18 veckor (+ 15 000 kr.) och ytterligare 3 kurser (+ 114 000 kr.

— jfr. p. 5).

5 Lärarutbildningskurser för gymnasieingenjörer: den pedagogiskt mnktade

' andra terminen föreslås bli utbruten och ersatt av den kurstyp, som avses under p. 4.

6. Pedagogiska kurser för civilingenjörer 2 X 10 = 20 deltagare i stället för

2 X 16 = 32 (— 10 000 kr.).

7. Pedagogisk kurs om 5 veckor för lärare vid tekniska gymnasier: höjda kostnader (-)- 5 000 kr.).

8. Pedagogiska kurser för handelslärare: förlängning av kurstiden från 15 till 18 veckor samt »något» fler deltagare (+ 70 000 kr.).

9. Ämneskurs för gymnasieekonomer: ytterligare två kurser (+ 100 000 kr.).

10. Allmän yrkespedagogisk kurs: oförändrad.

11. ADB-lärarkurs: inga kostnader beräknas för denna kurs (—120 000 kr.).

46 Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 är 1965

12. Fortbildningskurser: ökning av antalet kurser (-)- 1 545 000 kr.).

13. Ämneskurser för yrkeslärare: ny kurstyp (-)- 240 000 kr.).

14. Höjda arvoden till medverkande lärare m. fl. i kursverksamheten (+ 430 000 kr.).

Ur överstyrelsens for yrkesutbildning motiveringar för de framlagda förslagen mhamtas bl. a. följande (sifferhänvisningarna ansluter till den tidigare framställningen).

n n ~'ln^*Ör de Pedagogiska kurserna för yrkeslärare är mycket stort. Budgetaret U63/64 anmalde sig ca 2 500 sökande till de då disponibla ca 300 platserna Å andra sidan uppfyllde ett mycket stort antal av de sökande ej intradesfordnngarna. Framför allt gällde detta i fråga om praktik och yrkesteore-

hertt kHSltPer In?m ,V1SSa yrke“ har av denna anledning förekommit svårigheter att rekrytera till kurserna. De nyligen skärpta behörighetskraven för rätt til! ordinarie yrkeslarartjanst kommer sannolikt att öka efterfrågan på pedago-

flis ““ iTuin “f ,v denna anle<l",ns bör näsla kurser

r"2' T lnOIU overstyrelsen pågår på uppdrag av Kungl. Maj:t en utredning rörande foimerna för utbildning av lärare med tjänstgöring i specialklasser8 Jämsides harmed bednves viss försöksverksamhet. Det är än så länge svårt att uttala sig om den definitiva utformningen av denna utbildning men det föreligger ett starkt behov av fortsatt och utvidgad kursverksamhet. Förutom den nu\ arande kursen om atta veckor bör därför nästa budgetår anordnas vtterhgare en kurs, som bor ges eu omfattning av 15 veckor och i första hand inrikdtnna lararfc.“e<! m(;ra ^gränsad lararverksamhet. Den kortare kursen är under i specialklassen111118 ^ f°rbehållas lärare med minst två års tjänstgöring

sknlo7"cr^inmfirS °m ^ VoCk°r f°r Pedagogisk utbildning av lärare vid företagsskobr genomföres under varen och hösten 1964 samt våren 1965 med kurstiden

salunda fördelad pa tre terminer och kombinerad med enskilda studier under mellanperioderna. Eftersom intresset för kursen visat sig vara mycket stort, °I ytierllgare CI1 sadan kurs anordnas med början hösten 1965.

4 och 5 — Lararutbildningskurserna för gyrnnasieingenjörer (p. 5) omfattar sam.ordnade terminer varav den första ägnas åt huvudsakligen ämnesinliktad vidareutbildning och den andra åt pedagogisk utbildning. Det är emellertid andamalsenligt, att den amnesmässiga utbildningen skiljes från den pedagogiska och att denna kombineras med den nuvarande pedagogiska kursen för

Sr cyv,kef k° °a (P' 4),’ Varigenoni antalet sådana kurser ökas från en till fyra. Samtidigt bor denna kurstyp förlängas från 15 till 18 veckor.

. Kurserna för lärarutbildning av civilingenjörer har rönt ett betydligt löS n IT8»6 Und1oafuSenane tfmin°rna- Vid de kurser, som anordnats hösten kunnat beredas p,att. ^ “ " " **

7‘ ~ Kursen om 5 veckor för pedagogisk utbildning av lärare vid tekniska =.er ager rum under ferierna och uppdelas på två somrar. Under mellan ggande läsår har deltagarna att självständigt studera anvisad litteratur. Behov föreligger av ytterligare kurser av detta slag.

~ De. Pedagogiska kurserna för handelslärare har expanderat kraftigt undelning^ ar’ V1 ket framgar av Oljande sammanställning över deltagarnas för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

47 Summa

440 Behovet av lärare vid handelsgymnasier är emellertid ännu inte täckt. Detsamma gäller lärare i handelsämnen vid grundskolan. Aven om det salunda föreligger en bristande tillgång på pedagogiskt utbddade hand^ grund av svårigheter att anskaffa lämpliga skolor och lärare för utbddningsverksamheten på de orter, till vilka denna ar förlagd, inte möjligt att nasta budget^ utöka antalet kurser av ifrågavarande slag. Emellertid bor tiden for dessa

videas från. 15 till IB veckor. # . i

9. _ De numera skärpta kraven för behörighet till tjänst som gymnasiee o-

nom-ämneslärare motiverar, att det nästa budgetår anordnas tre i stallet for en

kurs för ämnesmässig vidareutbildning av gymnasieekonomer.

11. _ Den kurs för ADB-lärare, som planerats för innevarande budgetai har av skilda anledningar måst uppskjutas och kommer att anordnas forst under nästa budgetår. Medel för denna kurs har reserverats

13 j)e för lärare i yrkesämnen ändrade behörighetsvillkoren goi det bl. .

angeläget att bereda denna lärarkategori möjligheter till ämnesmässig vidareutbildning. Detta motiverar, att en ny kurstyp — amneskurser for yrkeslara

—linfores^ed anledning av de höjda arvoden till medverkande vid utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen, som beslutats i anslutning till 1964 ars^for handlingar med berörda personalorganisationer krävs hojd medelsanvisning for detta ändamål.

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden under anslaget Sarskdda lärarutbildningsåtgärder, att det nästa budgetår anordnas två kurser (med deltagare i vardera) avsedda speciellt för lärarutbildning av gymnasieekonomer. Kurserna föreslås få samma uppläggning som de nuvarande kurserna for gymnasieingenjörcr. De skulle sålunda omfatta två terminer, varav den forsta med huvudsakligen ämnesinriktad vidareutbildning och den andra med pedagogis utbildning. Kostnaderna beräknas till 95 000 kr. per kurs, varav 20 000 kr. till utrustning av institutioner. Härutöver räknas med deltagarersattn.ngar pa 125 000 kr. per kurs, varför den totala kostnaden per kurs beraknas till -20 000 kr. eller för de två föreslagna kurserna tillhopa 440 000 kr.

I den förenämnda skrivelsen angående de yrkes pedagogiska instituten framläggcr skolöverstyrelsen förslag, som syftar till att ge instituten en mera själv-

48 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

ständig ställning. De avses därigenom få möjlighet att avlasta skolöverstyrelsen huvuddelen av kursadministrationen. Förslaget innebär i stort, att medel till verksamheten skall utgå från särskilda på riksstaten uppförda anslag och att de nu i personalförteckningen för skolöverstyrelsen upptagna men till de yrkespedagogiska instituten knutna lektors- och adjunktstjänstema i psykologi och pedagogik skall uppföras på en särskild personalförteckning för de yrkespedagogiska instituten. Vidare föreslås bl. a., att det vid flertalet av instituten inrättas rektorstjänster och tjänster som kanslibiträden liksom att medel för den kursverksamhet, som omfattas av det nuvarande anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, beräknas under de föreslagna nya anslagen avseende de yrkespedagogiska instituten.

C. Departementschefen

Såsom tidigare framhållits innefattar benämningen lärare vid yrkesundervisningen ett flertal skilda lärarkategorier. De huvudgrupper av lärare som den ifrågavarande lärarutbildningen inriktar sig på är dels lärare i yrkesämnen, dels lärare i tekniska och merkantila ämnen. Det är givetvis synnerligen viktigt, att dessa lärare liksom lärarna i allmänna ämnen får en tillfredsställande utbildning för sin verksamhet.

Den långsiktiga bedömningen av ifrågavarande utbildningsbehov är i hög grad beroende av vissa pågående utredningar, främst 1960 års lärarutbildningssakkunnigas och 1964 års yrkesutbildningsberednings pågående arbete. Det synes sannolikt, att resultatet av dessa båda utredningar kommer att påverka organisationen och utformningen av den framtida lärarutbildningen även i vad avser lärare vid yrkesundervisningen. Jag anser detta förhållande motivera viss försiktighet vid bedömningen av förslag om mera betydande förändringar i nuvarande läge i fråga om organisationen av denna lärarutbildning. Det är givetvis angeläget, att skolöverstyrelsen snarast möjligt kartlägger lärarbehovet och larartillgången samt lärarnas faktiska utbildning, så att ett bättre underlag än hittills erhålls för kommande anslagsäskanden och förslag i samband därmed.

Med hansyn till det anförda är jag inte nu beredd tillstyrka den förändring av de yrkespedagogiska institutens ställning, som skolöverstyrelsen föreslår. Den förstärkning av instituten som kan vara nödvändig, för att instituten skall kunna svara för den växande utbildningsverksamheten och dessutom överta vissa arbetsuppgifter som hittills åvilat vederbörande överstyrelse, bör i stället ske på samma sätt som hittills, dvs. genom ianspråktagande av erforderliga medel under anslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen (p. 2).

De förslag beträffande kursverksamhetens omfattning, som framlagts av överstyrelsen for yrkesutbildning och skolöverstyrelsen, föranleder följande ställningstaganden från min sida.

Det framstår såsom uppenbart, att en utökning av antalet pedagogiska kurser för yrkeslärare är motiverad (p. 1). Jag tillstyrker därför att ytterligare två

49 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sådana kurser anordnas nästa budgetår och beräknar härför en anslagshöjning med 190 000 kr. Antalet sådana kurser kommer därmed att uppgå till tretton budgetåret 1965/66 mot elva innevarande budgetår.

I ett föregående avsnitt har jag tillstyrkt, att kurser om en termin försöksvis anordnas för övnings- och yrkeslärare, som skall handha specialklasselever eller särskolelever. Eftersom behovet av specialutbildning för dessa lärare torde vara stort och tills vidare torde få tillgodoses även genom kortare kurser beräknar jag för sistnämnda ändamål ett belopp av 60 000 kr. under anslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen (p. 2).

Jag finner inte anledning att beräkna någon anslagshöjning för ett upprepande av den kurs för lärare vid företagsskolor, som innevarande budgetår anordnas inom ramen för tillgängliga medel (p. 3).

För behörighet till ordinarie ämneslärartjänst för gymnasieingenjör eller gymnasieekonom gäller numera enligt skolstadgan bl. a. krav på genomgång av lärarutbildning omfattande två terminer. För gymnasieingenjörer har sådan utbildning funnits anordnad sedan budgetåret 1958/59 och enligt min uppfattning föreligger inte anledning att nu ändra uppläggningen i stort av denna utbildning. Därför kan jag inte tillstyrka det förslag härom som överstyrelsen för yrkesutbildning framlagt. Någon förlängning av kurstiden är jag inte beredd tillstyrka, inte heller i fråga om den pedagogiska kursen för ämneslärare vid yrkesskolor. Jag räknar därför med oförändrad medelsanvisning för dessa ändamål (p. 4 och 5), bortsett från den anslagshöjning som jag i det följande förordar med hänsyn till inträffade löne- och arvodesstegringar.

Vad beträffar enterminskurserna för pedagogisk utbildning av civilingenjörer, har överstyrelsen för yrkesutbildning föreslagit en begränsning av antalet deltagare per kurs från nuvarande 16 till 10 deltagare (p. 6). Med hänsyn till vad överstyrelsen själv anfört om det ökade intresset för denna lärarutbildning och det stora behovet av lärarutbildade civilingenjörer anser jag mig inte kunna tillstyrka detta förslag. Det må framhållas, att det under såväl föregående som innevarande budgetår visat sig föreligga ett sådant intresse för ifrågavarande lärarutbildning, att speciella åtgärder ansetts befogade för att tillmötesgå detta intresse. Någon minskning av utbildningens omfattning pa detta område finns det med säkerhet för överskådlig framtid inte anledning att räkna med. Tväitom torde den pedagogiska utbildningen av civilingenjörer böra öka i omfattning. Bland annat av den anledningen har de nya bestämmelserna om praktisk lärarkurs för lärare i läroämnen utformats sa, att de öppnar möjlighet också föi civilingenjörer att genomgå denna form av praktisk lärarutbildning.

Det senast anförda gäller också civilekonomer, som önskar bli lärare. Såsom framgått av det föregående har dessa hittills fått sin lärarutbildning vid samma pedagogiska kurser som övriga kategorier av handelslärare. Också för civilekonomernas del finns det anledning att eftersträva eu ökning av utbildningens omfattning, vilket efter hand bör kunna ske genom lärarutbildning i samma form som för lärare i allmänna läroämnen.

4 — Bihnng till riksdagens protokoll 19G5. 1 samt. Nr 79

50 Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

Enterminskurserna för handelslärare bör, såsom överstyrelsen för yrkesutbildning föreslår, drivas med oförändrad kapacitet under nästa budgetår (p. 8). Någon förlängning av utbildningstiden räknar jag inte med. Jag vill därutöver tillstyrka skolöverstyrelsens förslag, att särskilda tvåterminskurser, liknande dem som anordnas för gymnasieingenjörer, anordnas för ämnesmässig och pedagogisk utbildning av gymnasieekonomer och jag beräknar för detta ändamål medel i enlighet med överstyrelsens förslag. Eftersom det inte synes motiverat att samtidigt med införandet av denna nya kurstyp öka antalet ämneskurser för gymnasieekonomer, beräknar jag inte medel för en sådan ökning (p. 9).

För den speciella kursen för utbildning av ADB-lärare (p. 11) vilken, såsom tidigare framhållits, måst uppskjutas till nästa budgetår, har medel till kurskostnader och deltagarersättningar beräknats för innevarande budgetår. Från reservationsanslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen kan således för nästa budgetår avräknas det belopp som beräknats för själva kurskostnaden, dvs. 120 000 kr. Kostnaden för ersättningar till kursdeltagarna täcks däremot inte av någon reservationsmedelsbehållning utan kommer att belasta förslagsanslaget till ersättning till deltagare med ett beräknat belopp av 454 000 kr., vilket på nytt måste tas med vid beräkningen av detta anslag. Medel för fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen beräknar jag under anslaget Lärares fortbildning m. m. (p. 12). Ämneskurser för yrkeslärare torde, i den utsträckning skolöverstyrelsen finner erforderligt, få anordnas med ianspråktagande av medel ur sistnämnda anslag (p. 13).

För höjda arvoden till lärare m. fl., som medverkar i utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen (p. 14) räknar jag med en anslagsökning för nästa budgetår av 300 000 kr.

Slutligen beräknar jag för utbildning av instruktionsgymnaster och instruktionsarbetsterapeuter dels kurskostnader om sammanlagt 275 000 kr., dels kostnader för ersättning till deltagare om sammanlagt 300 000 kr. Motsvarande kostnader har för innevarande budgetår beräknats under anslaget E 40. Sjukgymnast- och arbetsterapeututbildning m. m., vilket anslag inte förutsatts kvarstå i riksstaten för nästa budgetår.

Jag avser att i det följande föreslå anvisande av medel under vederbörliga anslag i anslutning till vad jag i det föregående anfört och förordat.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att utbildningen av lärare vid yrkesundervisningen under budgetåret 1965/66 skall ha i huvudsak den omfattning som jag förordat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

51 VII. Fortbildning av lärare

A. Inledning

Medel för lärares fortbildning utgår innevarande budgetår ur i första hand två anslag, nämligen anslaget Lärares fortbildning m. m. och anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Det förstnämnda anslaget avser i sin helhet lärarfortbildning och är huvudsakligen avsett för fortbildning av klasslärare och lärare i allmänna läroämnen. Av det senare anslaget är — såsom framgått av det föregående — endast en del disponibel för lärares fortbildning. Med lärare vid yrkesundervisningen förstås i detta sammanhang dels lärare i yrkesämnen, dels lärare i tekniska eller merkantila läroämnen. I viss utsträckning torde också de på lärare i allmänna läroämnen inriktade fortbildningsmöjligheterna redan stå öppna för lärare i de fackinriktade läroämnena. Budgetmässigt är emellertid de båda lärarkategorierna från fortbildningssynpunkt helt åtskilda. Detta sammanhänger i första hand med att skolöverstyrelsen intill den 1 oktober 1964 svarat för fortbildningen av klasslärare och lärare i allmänna läroämnen och överstyrelsen för yrkesutbildning för fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Numera lyder all lärarfortbildning under skolöverstyrelsen, vilket motiverar, att kostnaderna härför i fortsättningen bör bestridas från ett för sådan verksamhet gemensamt anslag. Eftersom skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning i skilda anslagsäskanden avgivit förslag beträffande fortbildningsverksamheten budgetåret 1965/66 redovisas emellertid de båda överstyrelsernas förslag i det följande var för sig.

B. Skolöverstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66

Den fortbildning som bekostas ur anslaget till lärares fortbildning m. m. bedrivs huvudsakligen av skolöverstyrelsen, länsskolnämnderna och fortbildningsinstituten.

Av skolöverstyrelsen administreras kurser och konferenser av rikskaraktär samt kurser av speciell art, såsom kurser rörande tal- och röstrubbningar, kurser för skolläkare och skolsköterskor, kurser för elevhemspersonal m. fl.

Fortbildningsinstituten är fem till antalet och anknutna dels till lärarhögskolorna i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala, dels till allmänna gymnasiet i Umeå. Institutens främsta uppgift är att svara för huvudparten av feriekursverksamheten. De leds av föreståndare, anställda pa halvtid, och har till sitt förfogande de biträdesresurser som erfordras för kursverksamhetens administration.

Till länsskolnämnderna är knutna fortbildningsledare, som har att organisera och leda länsskolnämndernas fortbildningsverksamhct, samt fortbildningskonsulenter och biträdcspersonal. Konsulenterna, sammanlagt 120, är anställda på

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

halvtid och fullgör därutöver halv lärartjänstgöring. Konsulenttjänsterna inrättades i samband med grundskolereformen, varmed sammanhänger att de nu anställda konsulenterna har till huvudsaklig uppgift att verka för fortbildning av grundskolans lärare.

Totalt har i riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats 9 880 000 kr. under anslaget Lärares fortbildning m. m. Anslagets disposition framgår av följande uppställning, i vilken även redovisats skolöverstyrelsens respektive mina förslag till anslagsförändringar för budgetåret 1965/66.

Dispositionen av anslaget Lärares fortbildning m. m. budgetåret 1964/65 samt föreslagna anslagsförändringar för budgetåret 1965/66

De centrala ändamål som berörs av de av skolöverstyrelsen föreslagna anslagsförändringarna och de belopp till vilka dessa uppgår framgår av följande

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sammanfattande uppställning. I denna liar, i anslutning till respektive andamal, angivits numren på däremot svarande, i den detaljerade uppställningen angivna

poster.

1. Fortbildning för lärare vid gymnasier och fackskolor (1:1 och

2, II: 3 delvis) ..................................... •••••■

2. Annan lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi (11.1,

2 och 3 delvis)............................. • ........'

3. Uppbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen (111:2

och 3) ..................................................

4. Övriga ändamål (I: 3—8, II: 3 delvis, III: 1 och 4, IV-1 ?) • •

Summa kr. 9 471 000

+ 3 500 000

+ 2 164 000

+ 2 930 000 + 877 000

Det bör observeras, att den av skolöverstyrelsen för budgetåret 1965/66 föreslagna höjningen av ifrågavarande anslag med avseende på här angivet huvudändamål 1, dvs. fortbildning av lärare vid gymnasier och fackskolor, kommit till stånd redan innevarande budgetår genom riksdagsbeslut om anslag pa tillaggs-

stat. . ,

I det följande lämnas en redogörelse för skolöverstyrelsens överväganden oc

förslag med avseende på vart och ett av de angivna huvudändamålen.

1. Fortbildning för lärare vid gymnasier och fackskolor

Det på tilläggsstat I för innevarande budgetår anvisade anslaget av 3 500 000 kr. för särskild lärarfortbildning i anslutning till gymnasie- och fackskolereformen är, enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter, disponerat på följande sätt:

1. Kvantitativ och kvalitativ analys av fortbildningsbehov och utbildningskompletteringsbehov i samband med reformen, i forsta hand i form av dels en enkät bland berörda lärare, dels planeringssymposier under sommaren 1964 ............................ 225 000

2. Förberedelser för och genomförande av studiedagar under vårterminen 1965, omfattande allmän introduktion och behandling av 14 undervisningsämnen i gymnasiets och fackskolans årskurs 1 . .

3. Utbildningskompletteringskurser under maj—juni 1965 omfattande 7—20 dagar för sammanlagt ca 700 lärare..............

4.

6.

20—25 feriekurser om 8 dagar i juni 1965 med i genomsnitt 30

deltagare per kurs ..........................................

Informationskonferenser för rektorer och vissa lärare vid berörda

utbildningsanstalter ........................................

Produktion och tillhandahållande av studiematerial m. m. ......

575 000

75 000 650 000

Summa kr. 3 500 000

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 framhåller skolöverstyrelsen, att den speciella fortbildningsverksamhet, som överstyrelsen anser nödvändig för ett framgångsrikt genomförande av gymnasie- och fackskolereformen, under de 4—5 närmaste åren kommer att kräva årliga ekonomiska insatser av samma storlek som innevarande budgetar. I anslutning härtill begär överstyrelsen också för budgetåret 1965/66 medel för detta ändamål med tillhopa 3 500 000 kr., att användas i huvudsak pa sätt som framgår av följande sammanställning:

1. Fullföljande av analys- och planeringsarbete .................. 200 000

2. Förberedelser för och genomförande av studiedagar i 11 undervisningsämnen ............................................... 570 000

3. Utbildningskomplettering under maj—juni 1966, omfattande kurser om 7—20 dagar för tillhopa ca 900 lärare.................. 1 575 000

4. Feriekurser i juni 1966 av samma omfattning som i juni 1965 ____ 575 000

5. Informationskonferenser för rektorer och vissa lärare.......... 80 000

6. Produktion och tillhandahållande av studiematerial m. m....... 500 000

Summa kr. 3 500 000

Skolöverstyrelsen anger som sin uppfattning, att den övervägande delen av den här avsedda fortbildningen skall administreras av fortbildningsinstituten. Överstyrelsen framhåller emellertid, att viss del av verksamheten måste komma att drivas i direkt regi av överstyrelsen. Den lämpliga fördelningen av de äskade medlen mellan överstyrelsen och fortbildningsinstituten anser överstyrelsen emellertid ännu inte kunna fastställas, varför överstyrelsen förbehåller sig att få återkomma i detta avseende.

2. Annan lärarfortbildning i fortbildning sinstitutens regi

Huvuddelen av de för lärarfortbildning i fortbildningsinstitutens regi anvisade medlen används för feriekursverksamhet. Denna verksamhet har, uttalar överstyrelsen, under sommaren 1964 kunnat inriktas på aktuella och nödvändiga områden samt har kunnat inpassas som ett led i ett långsiktigt planerat fortbildningsprogram, vars övriga delar utgörs av konsulenternas skolbesök, insatser på studiedagar och en omfattande kurs- och studiecirkelverksamhet under läsåret. Enligt överstyrelsen motsvarar emellertid feriekursverksamhetens omfattning varken det av överstyrelsen bedömda behovet eller det av lärarna visade intresset. Av totalt 18 000 sökande till kurserna har ca 5 000 kunnat antagas. Överstyrelsen siktar på att fr. o. m. sommaren 1967 kunna erbjuda alla lärare möjlighet att genomgå en fortbildningskurs om en vecka vart fjärde år. En utbyggnad till denna standard beräknas fordra en årlig höjning under tre år av anslaget till den reguljära feriekursverksamheten med något över 2 milj. kr. För budgetåret 1965/66 beräknar skolöverstyrelsen vidare en kostnadsökning för fortbildningsinstitutens verksamhet med sammanlagt 2 164 000 kr. därav 2 milj. kr. för kursverksamhet och 164 000 kr. för ökade administrationskostnader. Av

55 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sistnämnda belopp hänför sig 25 000 kr. till beslutade generella lönehöjningar och återstoden till heltidsanställning av föreståndare för fortbildnmgsinstituten i Göteborg och Malmö, anställning av ytterligare skrivbiträdespersonal v.d samtliga institut samt ökade expenskostnader.

3. Uppbyggnad av fortbildningskonsulentorganisationen

Organisationen med fortbildningskonsulenter har enligt skolöverstyrelsen helt visat sig motsvara de förväntningar man fäst vid densamma. De för innevarande budgetår till fortbildningskonsulenter anvisade medlen rymmer ersättning t 120 konsulenter. Detta antal anser överstyrelsen emellertid otillrackhgt. Enligt skolöverstyrelsens ursprungliga planer skulle den på grundskolans lärare inri tade konsulentorganisationen bestå av 375 konsulenter.

Överstyrelsen föreslår, att ytterligare 70 konsulenter anstalls budgetare 1965/66, varigenom det totala antalet konsulenter skulle komma att bil 190, dvs. ungefär hälften av vad överstyrelsen ursprungligen planerat.

Därutöver föreslår skolöverstyrelsen, med hänsyn till den beslutade gymnasieoch fackskolereformen, att särskilda konsulenter anställs för att framja fortbildningen bland de till dessa skolformer knutna lärarna. Överstyrelsen raknar med att det kommer att krävas i genomsnitt tre konsulenter per lan med specie inriktning på det gymnasiala stadiet. Av dessa bör enligt överstyrelsen 25, dvs.

en per län, förordnas fr. o. m. nästa budgetår. . ......

Av den för ersättningar till fortbildningskonsulenter äskade höjningen hanfoi sig 208 000 kr. till generella lönehöjningar för de redan mrattade konsulentbefattningarna. Återstående höjning (2 292 000 kr.) utgör de beräknade kostnaderna för skolöverstyrelsens tidigare behandlade förslag om utökning av antalet konsulenter Till denna föreslagna utökning hänför sig också den begärda höjningen av posten till reseersättningar med 430 000 kr. Totalt äskas sålunda for utvidgning av konsulentorganisationen 2 722 000 kr.

4. Övriga ändamål

Beträffande de av skolöverstyrelsen för övriga ändamål föreslagna uppräkningarna med sammanlagt 877 000 kr. av skilda poster under detta anslag inhämtas av handlingarna bl. a. följande. Nummerbeteckningarna ansluter till de nummerbeteckningar, som använts i den tidigare intagna tablan over dispositionen av anslaget Lärares fortbildning m. m.

I- 5 — Den föreslagna höjningen, 36 000 kr., är avsedd dels för utökad kursverksamhet för elevhemsföreståndare (16 000 kr.), dels för anordnande av eu särskild kurs för biträdespersonal vid specialskolornas elevhem (20 000 kr.).

1-7. — Ifrågavarande belopp (60 000 kr.) utgör en överföring från anslaget Länsskolnämnderna: Omkostnader (D 5) och motsvarar den delpost darav som för innevarande budgetår anvisats för kursverksamhet avseende skolpsykologer.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I. 8. Det för utbildning av skolbibliotekarier äskade beloppet (350 000 kr ) ar avsett att användas dels för kurser i syfte att utbilda lärare till skolbibliote- J;ar;er’ ,dds St,pendicr ti!1 skolbibliotekarier och lärare för studiebesök vid darfor lampade skolbibliotek. Av den förstnämnda delen utgör 90 000 kr en överföring från anslaget Bidrag till folkbibliotek (B 65) och motsvarar vad som for innevarande budgetår anvisats till kurser för utbildning av skolbibliotekarier.

II. 3. — Forutom den tidigare behandlade höjningen av anslaget till feriekurser med 2 000 000 kr. ingår i den under denna punkt äskade höjningen dels

RnnnoTS k°Stnaderna för konferenser med fortbildningskonsulenter med 60 000 kr., dels ett med 105 000 kr. höjt belopp till praktisk-pedagogiska kurser som anordnas för blivande lärare av Sveriges yngre läroverkslärares förening och Kursverksamheten vid Stockholms universitet. Beträffande sistnämnda urser föreslås, att de knyts till fortbildningsinstituten och att i anslutning därtill den nuvarande delposten IV: 2 utgår.

IIL ~ ^en föreslagna höjningen av denna post är i sin helhet betingad av generella lönehöjningar.

... 7 D,Cn f°r detta andamaI äskade höjningen är avsedd att ställas till

lansskdnamndernas förfogande, med 6 000 kr. per län, för i första hand en intensifierad kurs- och studiecirkelverksamhet.

IV: 3. — Den föreslagna höjningen motiveras av att Dalcroze-seminariet utvidgat sill verksamhet till att omfatta samtliga avsedda tre årskurser samt av bristen pa rytmiklärare.

IV: 4 och 5. — De föreslagna höjningarna är helt betingade av löne- och prisstegringar. ^

JY; 6- ~ Den beSärda höjningen kombineras med önskemålet att möjlighet att erhalla stipendium bör utvidgas till att gälla också andra lärarkategorier än spraKiarare.

C. Överstyrelsens for yrkesutbildning förslag för budgetåret 1965/66

Den fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen som hittills bedrivits har praktiskt taget helt administrerats av överstyrelsen för yrkesutbildning. Verksamheten har i huvudsak omfattat ämnesmässig fortbildning i olika former Däremot har den rent pedagogiska fortbildningen för dessa lärarkategorier fått en tämligen ringa omfattning.

Fortbildningen har bedrivits dels genom kurser av olika längd anordnade av överstyrelsen, dels genom kurser anordnade av organisationer och företag och dels genom stipendieunderstödda yrkesstudier och studieresor.

Den av överstyrelsen anordnade verksamheten har under senare år haft den

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

omfattning, som framgår av följande sammanställning. I varje kurs har deltagit genomsnittligt ca 20 lärare.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Överstyrelsen för yrkesutbildning anger inte närmare, på vilket sätt de äskade höjningarna är avsedda att disponeras. Rent allmänt framhålls, att det knappast låter sig göra att nu fixera fortbildningsverksamhetens uppläggning i framtiden. Härjämte framhålls, att verksamheten bör i högsta grad kännetecknas av rörlighet och anpassning till behov som kan uppstå inom yrkesutbildningen. Överstyrelsen räknar vidare med att fortbildningen skall komma att behandlas av 1964 års yrkesutbildningsberedning.

D. Departementschefen

I flera tidigare sammanhang har jag understrukit den stora betydelse jag tillmäter lärarfortbildningen. Det är naturligt, att denna kommer att intaga en alldeles särskilt framskjuten position i ett skede som för närvarande, då undervisningsväsendet genomgår väsentliga förändringar.

Senast har i detta hänseende inträffat, att beslut fattats om en reformerad gymnasial utbildning. Denna reform förutsätter för sitt förverkligande en temporärt kraftigt intensifierad fortbildning med speciell inriktning på dessa skolformers lärare. Jag tillstyrker därför skolöverstyrelsens förslag, att det för budgetaret 196o/66 anvisas 3,5 milj. kr. för detta ändamål, att disponeras i stort enligt de av överstyrelsen angivna riktlinjerna.

Denna särskilda fortbildningsinsats bör naturligtvis inte inverka menligt på utvecklingen av den fortbildning, som i första hand vänder sig till lärare vid andra skolformer, främst då grundskolan och yrkesskolan. Å andra sidan kommer den omfattande fortbildningsverksamheten med sikte på gymnasium och fackskola att kräva mycket betydande pedagogiska och organisatoriska insatser. Eftersom utbildningsväsendets resurser är begränsade måste en avvägning ske i fi aga om de resurser som därutöver kan avsättas för den i och för sig svnnerligen viktiga lärarfortbildningen. Efter övervägande av de olika omständigheter till vilka hänsyn måste tas vid bedömningen av denna fråga, har jag funnit det nödvändigt att något dämpa den av skolöverstyrelsen föreslagna utvecklingstakten på fortbildningens övriga områden.

Jag anser mig sålunda böra förorda en mer begränsad anslagshöjning än vad skolöverstyrelsen föreslagit för utvidgning av fortbildningsinstitutens feriekursverksamhet. Denna är inte, såsom fortbildningskonsulentorganisationen, särskilt till för grundskolans lärare utan riktar sig redan nu också till gymnasielärare. Mot denna bakgrund och med hänsyn till det avsevärda belopp, som jag förordat för speciell fortbildning av denna lärarkategori, anser jag det för nästa budgetår tillfredsställande, om den reguljära feriekursverksamheten kan ökas med ca 20 %, vilket motsvarar en kostnadshöjning med 400 000 kr. Det ter sig naturligt att i första hand utnyttja denna utvidgning för fortbildning av grundskolans lärare. Beaktas den av mig i det föregående tillstyrkta medelsanvisningen för fortbildning av gymnasielärare, kan för budgetåret 1965/66 redovisas en utomordentligt kraftig höjning av de medel, som sammanlagt föreslås an vi-

59 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

sade för fortbildningskurser. För arvoden till personal vid fortbildningsinstituten tillstyrker jag en höjning med 100 000 kr. och för expenser en höjning med 25 000 kr.

Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört tillstyrker jag, att antalet fortbildningskonsulenter nästa budgetår ökas med 50, dvs till sammanlagt 170. Därvid förutsätter jag, att dessa engageras för fortbildning av i första rummet grundskolans lärare. För fortbildning av lärare vid gymnasier och fackskolor har jag i det föregående tillstyrkt en medelsanvisning av 3,5 milj. kr., vilket belopp avses rymma bl. a. kostnaderna för den personal, som medverkar i denna fortbildning. Jag finner därför inte anledning att beräkna särskilda medel för 25 fortbildningskonsulenter med speciell inriktning på det gymnasiala stadiet. Kostnaderna för den av mig föreslagna ökningen av antalet fortbildningskonsulentei beräknar jag till 1 459 000 kr., reseersättningar inberäknade.

Beträffande de av skolöverstyrelsen i övrigt framförda förslagen tillstyrker jag dem, som avser kurser för elevhemsföreståndare m. fl. (I: 5), skolmåltidspersonal (1:6) och skolpsykologer (1:7). Däremot kan jag inte förorda den äskade ökningen för utbildning av skolbibliotekarier (1:8) utan raknar i detta avseende med ett oförändrat belopp av 90 000 kr., vilket dock bör överföras från anslaget Bidrag till folkbibliotek (B 65), där det nu står uppfört, till detta anslag. För konferenser med fortbildningskonsulenter beräknar jag en höjnmg med 30 000 kr. och för vissa praktisk-pedagogiska kurser ett oförändrat belopp a\ 65 000 kr„ vilka båda belopp inberäknas i anslagsposten II: 3. Anslagsposten IV: 2 av anslaget för innevarande budgetår bör i samband därmed utgå. I fråga om återstående av skolöverstyrelsen framlagda förslag hänvisas till de ställningstaganden, som framgår av den i det föregående intagna tablån.

Vad angår fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen, finner jag det naturligt, att medel härför i fortsättningen beräknas under samma anslag som medel för annan lärarfortbildning. Från anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen bör således till anslaget Lärares fortbildning m. m. överföras samma belopp som för innevarande budgetår beräknats för fortbildning av ifrågavarande lärare, dvs. 1,2 milj. kr.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår föreslagit en kraftig höjning av nämnda belopp, nämligen till 2,75 milj. kr. Såsom jag anförde i anslutning till behandlingen av överstyrelsens förslag på ifrågavarande punkt för innevarande budgetår, betraktar jag också fortbildningen av lärare vid yrkesundervisningen såsom en central fråga. Emellertid ser jag mig nu, liksom föregående år, nödsakad begränsa de föreslagna höjningarna, eftersom det alltjämt saknas ett tillfredsställande underlag för ett ställningstagande rörande denna lärarfortbildnings organisation och omfattning. Det ankommer på skolöverstyrelsen att i samband med anslagsäskandet för budgetåret 1966/67 redovisa ett sådant underlag, varvid bör iakttagas de synpunkter jag i detta avseende framförde i fiiregåcnde års statsverksproposition, (s. 599 600).

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I avvaktan härpa förordar jag, att till fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1965/66 beräknas ett belopp av 1,7 milj. kr., vilket bör ge möjlighet till en inte oväsentlig utvidgning av denna fortbildning.

Jag avser att i det följande föreslå anvisande av medel i anslutning till vad jag i det föregående anfört och förordat.

Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

61 F. Lärarutbildning

a) Klass- och ämneslärarutbildning

F 1. Lärarhögskolan i Stockholms Avlöningar

Anslag

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

6 926 000 9 650 000 10 050 000 15 410 000

Nettoutgift

7 819 580 9 846 469

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret 1965/66 höjs med 5 260 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lönekostnadsökning, av följande under A—E redovisade förslag och beräkningar, upptagna under den del av lärarhögskolan till vilken de helt eller huvudsakligen hänför sig.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna for den i det föregående föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med ytterligare 24 folkskollärarkandidater per termin uppgår till 265 000 kr. Merkostnaderna betingas av de behov som redovisas i det följande under rubriken F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

A. Klass- och ämneslärarlinjema

1. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Fyra lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Fvra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

4. Tre extra metodiklektorstjänster i Ag 25.

5. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

6. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

7 En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

8. Ökning av kostnader för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. på grund av ökning av antalet ämneslärarkandidater.

9. Ersättning för mistadc avlöningsförmåner åt handledare vid handledd praktik under konferensdagar vid lärarhögskolan.

B. Speciallärarlinjen

10. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

11. Fem lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

12 En kontoristtjänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

13.' ökade kostnader för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar och

handledare.

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

14. En personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi.

15. Ersättning till Stockholms stad i samband med utbildning av talpedagoger.

C. Den pedagogiska institutionen

16. En docenttjänst i Ae 25 i praktisk pedagogik.

17. Ytterligare 1 000 assistenttimmar.

18. Ytterligare skrivhjälp, motsvarande en kanslibiträdestjänst.

19. Ordinariesättning av en kanslibiträdestjänst.

20. Överföring av vissa kostnader till av skolöverstyrelsen föreslaget provinstitut.

D. Övningsskolan

21. Inrättande av en befattning som studierektor vid övningsskolan.

22. Ytterligare skrivhjälp, motsvarande en kontorsbiträdestjänst.

23. Inrättande av en räkneklinik i övningsskolan.

E. Administration, bibliotek

24. Ordinariesättning av en bibliotekarietjänst i Ae 23.

25. Ordinariesättning av en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7.

26. En biblioteksassistenttjänst i Ae 13.

27. En vaktmästartjänst i Ae 9.

28. En kontorsbiträdestjänst (telefonist).

29. Medel för ytterligare skriv- och expeditionshjälp samt till bättre översyn och vård av materiel.

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning

30. Två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

31. En lektorstjänst i Ag 23 i mellanstadiets metodik.

32. En övningsskollärartjänst i Ao 20.

33. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

I en inledande motivering för sina anslagsäskanden upptar överstyrelsen vissa för samtliga lärarhögskolor gemensamma frågor, däribland frågan om grunderna för beräkning av lärarhögskolornas behov av lärare för klass- och ämneslärarutbildmngen. Överstyrelsen hänvisar härvidlag till prop. 1964: 68 angående vissa frågor rörande lärarutbildning vari framhållits betydelsen av att kommande föi slag om en fortsatt utökning av lärarhögskolornas resurser, framför allt i personellt hänseende, föregås av en noggrann analys av vilka resurser som fordras för att lärarutbildningen, med allt vad däri innefattas, skall kunna bedrivas på ett tillfredsställande sätt. Enligt propositionen borde de normer i fråga om erforderligt antal befattningshavare, deras utnyttjande, olika organisatoriska lösningar i ämnen av olika omfattning etc., vari en sådan analys utmynnar, om

63 Kungl. Maj ris proposition nr 79 år 1965

inte bestämda skäl i vissa fall talar i annan riktning, äga tillämpning beträffande samtliga lärarhögskolor av samma typ. Det skulle ankomma på skolöverstyrelsen att beakta dessa synpunkter i sina kommande petita. — Överstyrelsen anfor i detta hänseende följande.

Som underlag för en bedömning av lärarhögskolornas anslagsbehov har överstyrelsen för varje lärarhögskola upprättat en tablå, som utvisar nuläget i fråga om verksamhetens organisation, antalet lärartjänster samt antalet befattningshavare i övrigt. Uppgifter i detta hänseende redovisas särskilt for den egentliga lärarhögskolan (lärarutbildningslinjerna), övningsskolan, pedagogiska institutionen administration och bibliotek. På grundval av de i tablaerna redovisade uppgifterna har det varit möjligt att vid budgetbehandlingen gora en systematisk jämförelse mellan skolorna för att få en enhetligare bedömning av medelstilldelningen på sätt antytts i ovannämnda proposition.

Av särskild betydelse i detta sammanhang är att enhetliga normer tillampas vid beräkning av lärarbehovet vid de olika lärarutbildningslinjerna. Utter förberedande diskussioner inom överstyrelsen, vari rektorerna och lnstitutionstoreståndarna vid lärarhögskolorna deltagit, har rektorskonventet pa överstyrelsens uppdrag utarbetat normer för beräkning av lararbehovet i anslutning till vad som beslutats vid ifrågavarande diskussioner. Dessa normer överensstämmer i det hela med de ingående beräkningar av lararbehovet, som föregick 19o4 ars proposition om lärarhögskolan i Stockholm samt i förekommande fall med forarbetena för 1962 års beslut om småskollärarutbildnmg vid lararhogskolan i Malmö. I beräkningarna ingår icke speciallärare ernås lararbehov. De verkställda beräkningarna detaljredovisas i bilaga till överstyrelsens askande.

Överstyrelsen har beträffande samtliga lärarhögskolor baserat små beräkningar beträffande lärarbehovet på ifrågavarande beräkningsgrunder. I vissa tall bär dock av speciella skäl äskats ett mindre antal tjänster an vad som skulle fölia vid en strikt tillämpning av normerna. Överstyrelsen anser att de nu angivna normerna — som självfallet inte bör lägga hinder i vägen for variationer lärarhögskolorna emellan i fråga om detaljutnyttjandet av de mom ramen för normerna givna resurserna - även i fortsättningen bär tillampas i avvaktan på vad lärarutbildningssakkunniga kan komma att foresla eller till dess erfarenheterna ger anledning till jämkningar.

Av skolöverstyrelsens motivering för de i det föregående under A—E redovisade förslagen inhämtas därutöver bl. a. följande.

1 Utrymme finns för en lektorstjänst i psykologi och pedagogik enbart inom ämneslärar- och klasslärarutbildningen. Därtill kommer ett stort behov av un-

dervisningstimmar i pedagogik på speciallärarlinjen. , .

2—3. Det ökade behovet av metodiklektorstjanster hanfor sig till den mycket kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater. Då det nya gymnasiets lärar- och ämnesproblem så snart som möjligt bör beaktas i lärarutbildningen, bör av de nya tjänsterna 4 hänföras till den hiigre lektorsbehorigheten.

5. Förslaget om två nya lektorstjänster i mellanstadiets metodik grundar sig på de av överstyrelsen använda normerna för beräkning av lärarbehovet vid

lärarhögskolorna. . . ... . . , , , ■ ,

6 Eu lärarhögskolas AV-utrustning och övrig mstitutionsmateriel av teknisk

natur är och bör vara väsentligt mera omfattande och innehalla fler apparattyper än vad fallet är vid en vanlig skola. Lärarutbildningen medför också eu avsevärt större förslitning av matcrielen än vad fallet ar vid eu ordinär skola. Lärarhögskolans undervisningsmateriel representerar betydande ekonomiska

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

\ärden och redan normal översyn och normala reparationer uppgår till stora belopp om arbetet skall utföras av specialister utanför lärarhögskolan Dessutom blir tidsförlusterna betydande. Härtill kommer det speciellt vid en lärarhögskola självklara och ständigt aktuella behovet att låta tillverka och pröva nya typer av undervisningsmateriel.

10—Beträffande askandena under dessa punkter hänvisar överstyrelsen till de beraknmgar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget om utbyggnad av speciallärarutbildningen.

14. Redan i sina petita för budgetåret 1964/65 framhöll överstyrelsen, att det visat sig vara ytterst svårt att få kompetenta lärarkrafter vid utbildningen av logopedassistenter på speciallärarlinjen, samt föreslog en personlig lektorstjänst 1 “fP?* tc,r fil.mag. Alna Börjesson, som är en synnerligen kvalificerad lärare pa detta område med specialutbildning och mångårig erfarenhet inom talvården °Je^ty,rC Sen uPPrePar nu detta förslag och betraktar såsom mvcket angeläget att förslaget vinner beaktande från och med budgetåret 1965/66. Lönesättnin<* och undervisnmgsskyldighet bör vara densamma som för lektor i högstadiets metodik i den lägre lönegraden.

15. Skolöverstyrelsen har i kungl. brev den 6 mars 1964 anbefallts att till Kungl. Maj:t inkomma med utredning och förslag angående vissa ersättningar i samband med utbildning av talpedagoger vid Sabbatsbergs sjukhus i Stockholm. Utredning i ärendet pågår. Preliminärt beräknar överstyrelsen ett medelsbehov av 6 000 kronor för ändamålet.

17. Det ökade antalet 3-betygsstuderande och licentiander i ämnet pedagogik, som kan förutses vid institutionen fr. o. m. läsåret 1964/65, gör det särskilt angeläget att det finns personal till hands, som kan biträda vid forskarhandledmngen och medverka till inlemmandet av uppsats- och avhandlingsarbeten i institutionens forskningsprogram. Assistenthjälp fordras vidare för den betydelsefulla försöksverksamheten med sluten TV-sändning inom lärarhögskolan som paborjats lasaret 1963/64. En till läsåret 1964/65 planerad installation för sluten i V-sändning inom lärarhögskolan beräknas kräva assistenthjälp under ca

, timmar I ett senare skede tillkommer TV-upptagningar vid video-bandspelare och/eller telefilmnmg. Denna verksamhet blir vad beträffar assistentens arbetsinsats av approximativt samma omfattning, ca 250 timmar.

• 2-°A ^r' m' de,n } iu,i 1964 har för provverksamhet m. m. vid lärarhögskolan mrattats tva psykologtjanster i Ae 25 respektive Ae 21 samt en assistenttjänst. Överstyrelsen föreslår i annat sammanhang inrättande fr. o. m. den 1 juli 1965 av ett statligt provmstitut, till vilket ifrågavarande tjänster föreslås överförda hAt medelsbehov av ca 80 000 kr. bortfaller därvid.

21. Enligt gällande skolstadga 9 kap. 9 § må studierektor finnas vid grund-

l i ° ? aVu V1fS °IT^attrm,g' Motsvarande bör enligt överstyrelsens mening självklart ga la beträffande lararhogskolans övningsskola, som omfattar högstadium och mellanstadium med sammanlagt mer än 40 klassavdelningar.

23. Särskilt under de senaste åren med deras växande arbetsuppgifter på en rektorsexpedition har det visat sig otillräckligt med en enda biträdestjänst på kansliet Övningsskolans splittring på fyra olika håll komplicerar arbetet.

27. Vid ingången av budgetåret 1965/66 kan lärarhögskolan beräknas ha övertagit storre delen av undervisningslokalerna i den nuvarande kommunala flickskolan vid Vasterbroplan, där speciallärarlinjen då kan få hela sin utbildning samlad och dit eventuellt också annan undervisning kan bli förlagd. Detta med°lor behov av en ny vaktmästartjänst.

28/ 1 deit„fl?Ij'and,e föreslås, att telefonväxel installeras vid lärarhögskolan. Detta far till konsekvens, att en kontorsbiträdestjänst avsedd för telefonist bör mrattas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

65 Departementschefen

Skolöverstyrelsen har i sina anslagsäskanden redovisat enhetliga normer utifrån vilka lärarhögskolornas behov av lärartjänster kan beräknas. Jag finner det tillfredsställande, att lärarhögskolornas lärarbehov därigenom kan bli föremål fölen enhetlig bedömning. Detta bör givetvis inte hindra att, sasom skolöverstyrelsen förutsatt, särskilda skäl kan tala för vissa avvikelser från dessa normer. Det antal ordinarie metodiklektorstjänster som föreslås vid lärarhögskolorna är sålunda något lägre än som i och för sig skulle kunna motiveras av undervisningens omfattning. Anledningen härtill är önskvärdheten av att upprätthålla möjligheter till anpassning av lärarhögskoleorganisationen efter de beslut som kan följa av lärarutbildningssakkunnigas kommande förslag.

Den kraftiga utökning av lärarhögskolornas personal som föreslås sammanhänger med den utveckling och de förslag som redovisats i det föregående. Organisationen måste anpassas till den kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater. Speciallärarlinjernas utvidgning kräver en däremot svarande förstärkning i fråga om lärarkrafter m. m. Slutligen kräver också den föreslagna utvidgningen av lärarhögskolornas klasslärarlinjer, att ytterligare lärartjänster inrättas. Av allt detta följer förslag om betydande höjningar av lärarhögskoleanslagen.

Jag övergår efter denna inledande kommentar till att behandla de i det före gående angivna förslagen.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna tillstyrker jag inrättande av en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, fyra lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, fyra lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en institutionsteknikertjänst i Ao 10 (p. 1, 2, 3, 5 och 6). Härtill kommer vissa tjänster som jag i det följande kommer att föreslå med hänsyn till den förordade ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan. Jag beräknar medel för två metodiklektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik (p. 4) och jag beräknar vidare för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med 2 630 000 kr. (p. 8). Den föreslagna laboratoriebiträdestjänsten beräknar jag inte medel för (p. 7).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i det föregående förordat i fråga om utökad spcciallärarutbildning, att följande tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, fem lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik, en kontoristtjänst i Ao 9 och eu för fil. mag. Aina Börjesson personlig lektorstjänst i Ao 25 i logopedi (p. 10, 11, 12 och 14). Mot föreslagen lönegradsplacering av sistnämnda tjänst har personalorganisationerna inte haft någon erinran. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar och handledare en anslagshöjning med 167 000 kr. och för ersättning till Stockholms stad i samband med utbildning av talpedagoger ett belopp av 6 000 kr. (p. 13 och 15).

5 — Bihang till riksdagens -protokoll 19G6. 1 samt Nr 79

66 Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

Av de med avseende på den pedagogiska institutionen framlagda förslagen (p. 16—20) kan jag endast tillstyrka en överföring av vissa kostnader till det under skolöverstyrelsens avlöningsanslag föreslagna provinstitutet (p. 20). Denna åtgärd, som beaktats vid beräkningen av sistnämnda anslag, medför en besparing under lärarhögskolans avlöningsanslag med 87 000 kr.

För övningsskolans del beräknar jag medel för inrättande av en studierektorsbefattning. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter rörande denna befattning (p. 21). Jag beräknar vidare medel för ytterligare skrivhjälp motsvarande en kontorsbiträdestjänst (p. 22).

Av de för administration och bibliotek framlagda förslagen (p. 24—29) beräknai jag medel för en ny vaktmästartjänst i Ae 9 och en kontorsbiträdestjänst i reglerad befordringsgång (p. 27 och 28).

Mot de redovisade beräkningarna av tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning har jag ingen erinran. Jag tillstyrker således inrättandet av ytterligare två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik och en övningsskollärartjänst i Ao 20 (p. 30 och 32). Jag räknar vidare medel för en lektorstjänst i Ag 23 i mellanstadiets metodik och för ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård (p. 31 och 33).

I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsökningar.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat för nästa budgetår, uppföras med 15 410 000 kr., vilket innebär en höjning med 5 360 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Stockholm, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 3 752 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 2 477 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................... 4 g9g QQQ

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 285 000

Summa kr. 15 410 000

c) till Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 15 410 000 kr.

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F 2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Anslag

692 000 724 000 774 000 1 125 000

Nettoutgift

629 949 742 451

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning. Sistnämnda beräkning innefattar de merkostnader som föranleds av den utvidgning av klasslärarutbildningen vid

Skolöverstyrelsen motiverar sina beräkningar såvitt gäller anslagsposterna 2, 3, 4 b och c samt 5 på i huvudsak följande sätt.

2 De ökade kostnaderna för reseersättning åt befattningshavare sammanhänger med den kraftigt ökade intagningen av ämneslärarkandidater och den därav följande ökningen av antalet befattningshavare vid lararhogskolan.

3. För höjda löner och taxor avseende posten till simundervisning beräknas

1 000 kr. .....

4 b) För städning av lokalerna för pedagogisk-psykologiska institutionen i vad avser avdelningen för utvecklingspsykologi samt av nya lokaler for speciallärarlinjen föreslår skolöverstyrelsen en ökning med 15 000 kr.

4 c) Av den föreslagna höjningen med 125 000 kr. avser 75 000 kr. installation av telefonväxel. Återstående belopp krävs för underhall och komplettering av lärarhögskolans materiel i olika avseenden.

5. Den beräknade ökningen av medelsbehovet för reseersättning åt lärarkandidater m. fl. hänför sig till föreslagen utvidgning av speciallärarutbildningcn.

68 Kungl. Maj:ts •proposition nr 79 år 1965

Departe men tschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat det medelsbehov som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag om en utvidgad intagning av lärarkandidater vid lärarhögskolan.

Den av mig föreslagna höjningen av delposten till Övriga expenser inrymmer 75 000 kr. för installation av telefonväxel.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (774 000 + 351 000=) 1 125 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 125 000 kr.

F 3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker in. m.

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på 35 000 kr. för biblioteket och en på 215 000 kr. för materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 146 000 kr. Därvid har hänsyn tagits till ett bortfall av en engångsanvisning för budgetåret 1964/65 med 100 000 kr.

För upprustning av lärarhögskolans materielresurser, särskilt AV-hjälpmedel i övningsskolan, föreslår skolöverstyrelsen ett belopp av 90 000 kr. Därutöver beräknar överstyrelsen ett belopp av 60 000 kr. för språklaboratorium och 45 000 kr. för intern TV-anläggning. Beträffande språklaboratoriet anser överstyrelsen, som avstyrkt sådant vid övriga lärarhögskolor, önskvärt att dessa undervisningsanordningar, i avvaktan på närmare erfarenheter, prövas vid en lärarhögskola.

För materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik erfordras enligt skolöverstyrelsen ett belopp av 2 000 kr. Medel härför har tidigare utgått ur anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete, posten Viss verksamhet i anslutning till lärarutbildningsanstalter.

Under hänvisning till vad överstyrelsen föreslagit under punkten Grundskolor m. m.: Bidrag till driften av grundskolor m. m. i fråga om en förstärkning av skolbibliotekens pedagogiska funktion äskar överstyrelsen en engångsanvisning av 39 000 kr. (beräknad efter 1 000 kr. per klass) för upprustning av övningsskolans bibliotek.

69 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

För löpande materielförbrukning beräknar överstyrelsen slutligen, med hänsyn till det ökade antalet lärarkandidater, en ökning av medelsbehovet med 10 000 kr.

Departementschefen

Med beaktande av å ena sidan bortfallet av en engångsanvisning för innevarande budgetår av 100 000 kr. och å andra sidan vissa nytillkommande materielbehov, bl. a. med hänsyn till ökad intagning vid lärarhögskolan, föreslår jag, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med 230 000 kr. Jag hemställer,

att Kungl. Majd. måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 230 000 kr.

F 4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

1962/63 .................................

1963/64 .................................

1964/65 ................................

1965/66 (förslag)............•............

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret 1965/66 höjs med 7 148 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk kostnadsökning av följande under A—E redovisade förslag.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna för den i det föregående föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med ytterligare 24 folkskollärarkandidater och 24 småskollärarkandidater per termin uppgår till 465 000 kr. Merkostnaderna betingas av de behov som redovisas i det följande under rubriken F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

Anslag Nettoutgift

5 438 000 5 980 187

8 263 000 8 780 842

8 820 000 16 350 000

A. Klass- och ämneslärarlinjerna

1. Fn lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Tio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Två lektorstjänster i Ag 27 i högstadiets metodik.

4. Sju lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

5. Två lektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik.

6. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

7. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

8. En lektorstjänst i Ao 21 i övningsämnenas metodik i ämnet teckning.

9. En lektorstjänst i Ao 21 i övningsämnenas metodik i ämnet gymnastik.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

10. En lärartjänst i Ao 20 i röst- och talvård.

11. En musiklärartjänst i Ao 20.

12. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

13. En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

14. Ersättning för mistade avlöningsförmåner åt handledare vid ämneslärarutbildning under konferensdagar vid lärarhögskolan.

15. Höjning av posten till experter och särskilda sakkunniga.

16. ökning av kostnader för lärarkandidatlöner och handledararvoden in. in. på grund av ökning av antalet ämneslärarkandidater.

B. Speciallärarlinjen

17. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

18. Tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

19. Sex övningsskollärartjänster i Ao 21.

20. En kontorist t jänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

21. Arvoden till föreläsare och ledare av seminarieövningar.

22. Arvoden till handledare.

23. Arvode till utbildningsledare.

C. Den pedagogiska institutionen

24. En laboratorstjänst i Bo 1.

25. En skolpsykologtjänst i Ao 25.

26. 1 000 assistenttimmar.

27. En instrumentmakartjänst i Ae 11 med halvtidstjänstgöring.

28. Två kontorsbiträdestjänster i Ae 5.

D. Övningsskolan

29. Tre lektorstjänster i Ao 27.

30. Fyra adjunktstjänster i Ao 23.

31. Fyra ämneslärartjänster i Ao 21.

32. En övningslärartjänst i Ao 20 i trä- och metallslöjd.

33. Sex övningsskollärartjänster i Ae 20 resp. 20/17.

34. Arvoden till lärare vid räkneklinik.

E. Administration och bibliotek

35. En biblioteksassistenttjänst i Ae 13.

36. En vaktmästartjänst i Ao 9.

37. Arvodesanställd personal för skriv- och expeditionshjälp samt materielvård.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 71

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbddnmg

38. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

39. Två lektorstjänster i Ag 27 i högstadiets metodik.

40. En lektorstjänst i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

41. En lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

42. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

Av skolöverstyrelsens motivering för de i överstyrelsens anslagsaskanden framlagda förslagen inhämtas bl. a. följande.

Enligt de av överstyrelsen tillämpade normerna motsvarar timtalet o' liela tjänster. Om hänsyn tas till i professors och laborators tjanstgoringsskyldighe ingående undervisning samt till att vissa timmar bör reserveras för särskilt tillkallade föreläsare bör det beräknade antalet tjänster reduceras till 4, vilket innebär en ökning med 1 tjänst. Härtill kommer en lektorstjänst for special-

lararii^ j erforclerliga lektorstjänster i högstadiets metodik beraknas till

40 tjänster, därav 23 i Ao 27, 13 i Ao 25 (varav 1 befintlig tjänst alternativt i Ao 27 eller Ao 25), 2 i Ag 27 och 2 i Ag 25. Överskjutande lektorstimmar, foi vilka tjänster ej beräknas, utgör 1 665. Förslaget innebär, såvitt galler ordinarie tjänster, en ökning med tio tjänster i Ao 27 och med sju tjänster i Ao 2o.

6 Det antal lektorstimmar, som skall bestridas av lektorer i mellanstadiet metodik uppgår till 1 000 för metodik och 1 920 för handledning. Antalet erforderliga lektorstjänster blir med tillämpning av normerna 6. F. n. finns 4 tjan

ster. Alltså fordras ytterligare 2 tjänster. ,

7. Det antal lektorstimmar, som skall bestridas av lektorer i lagstadiets metodik uppgår till 600 för metodik och 960 för handledning. Antalet erfordeiliga lektorstjänster blir med tillämpning av normerna 3. F. n. finns 2 tjänster

Alltså fordras ytterligare 1 tjänst. ,s • •

12. Den föreslagna instrumentmakartjansten motiveras genom hänvisning til motiveringen för en motsvarande tjänst vid lärarhögskolan i btockholm.

17—23 Beträffande äskandena under dessa punkter hanvisar överstyrelsen till de beräkningar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget

om utbyggnad av speciallärarutbildningen. . . . ,, ,

24 För att lärarhögskolornas pedagogisk-psykologiska institutioner skall ki na fullgöra sin forskande funktion på ett tillfredsställande satt ar det angelaget att till institutionerna knytes befattningshavare med god forskarkompetens (docentkompetens) och utan större undervisningsbörda eller administrativa skyldigheter. F. n. har Malmö-institutionen icke nagon tjänst av detta slag, medan motsvarande Stockholms-institution från och med 1 juli har fyra dylika forskartjänster. En personell utbyggnad av Malmö-institutionen ar enligt overstj relsens

meEnlaboratofstjänst i psylcometri är av hög angdägenhetsgrad. Utvecklingen på det psykometriska området sker mycket snabbt bade teoretiskt och betiaffande de tekniska möjligheterna för rationell databehandling, och det torde vara oundgängligen nödvändigt, att en forskningsinstitution, vid vilken stora beräkningsarbeten är självfallna, har tillgång till en forskare med psykiatrisk ispecialinriktning och med tillfälle att kontinuerligt folja vad som sker inom detta fält. Institutionen förutsättes dels använda egen hålkortsmaskin, dels fa utnyttja matematikmaskinen vid Lunds universitet for mer omfattande rakneaibete^ Laboratorn får därvid eu väsentlig uppgift som medhjälpare i det nodvandiga speciella programmeringsarbetet.

72 Kurujl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Utöver namnda tjänst borde vid institutionen inrättas dels en forskardocenttjanst med sarskiid mriktnmg på arbetsformerna i den nya skolan, dels en labora orstjanst med särskild inriktning på skolanpassningen under högstadieåren. Med hansyn till att laboratorn i psykometri förutom sill inriktning på ett visst.

Wtnmg!f"lt i°C^j gtr V'ktlg konsultcrande service till institutionens Övriga skare, bor dock denna tjänst ges första rummet på prioriteringslistan. Endast denna tjänst upptages sasom äskande för budgetåret 1965/66.

vJornt;assftentens 1 900 timmar bör 500 enligt gängse praxis ställas till laboi atorns i psykometri förfogande och utnyttjas enligt dennes instruktioner Återstående timmar fordras för allmänt institutionsarbete

~2,8- skriypersonal som institutionen f. n. förfogar över, är hårt belastad, utifrän Srriv“befe " i"SlitU,ion™ ■*%«» -rbctsfc™ft

31- Beräk"ingen av antalet tjänster i läroämnen vid Heleneholmsskolan (övningsskolans högstadium och gymnasium) förutsätter, att minst 90 % av undervisningen skall bestridas av ordinarie lärare.

Högstadiet omfattar 18 högstadieklasser med 612 veckotimmar och 12 gymbesStr,v!»Soert™ed VTk°.tlmmar- oLektorema i högstadiets metodik beräknas ÄS P“ «»—«* “h 8» r* högstadiet i form av

skSnnahaallafläir?!I1infn 'lka11 Vara företrädda av specialister vid Heleneholmsskolan bor antalet lektorstjanster utökas från nuvarande 9 till 12. Vidare bör 40% av högstadiets 612 veckotimmar, dvs. 245 veckotimmar, bestridas av amneslarare i Ao 21. Återstående veckotimtal, 307 på högstadiet och 134 på gymnasiet svarar mot 18 hela adjunktstjänster och 48 överskjutande veckotimmar, vartill kommer det antal veckotimmar, som svarar mot nedsättningen av t llsynslararens och yrkesvalslärarens undervisningsskyldighet. Den erforderliga ökningen av antalet tjänster framgår av följande tabell. S

stl^J? fÖrSlrget k“nmfr 95 % av undervisningen i läroämnena att bestndas av ordinarie lärare. Det bor emellertid beaktas, att det föreslagna antalet

SO % IvTj b 1 .ko^tadiets metodik hållits i underkant och endast medger, att SO % av det beraknade antalet lektorstimmar inom den egentliga lärarhögskolan bestnds av ordinarie lärare inom deras tjänstgöringsskyldighet n°gSKolan

J^[an lch budgetåret 1964/65 uppgår antalei lärartimmar över stat i

osäkei-héte?kbItg' f9f5’ 7 kret 7?tlVerai'tre Ilya i ämnet. Med hänsyn till

osakei heten beträffande fördelningen mellan å ena sidan trä- och metallslöjd

och a andra sidan textilslöjd bör man dock räkna med minst två icke-ordinarie tjänster, varför endast en ordinarie tjänst äskas.

...33'.Av lärarhögskolans 30 övningsskollärare med tjänstgöring i normalklass tjänstgör JU pa lagstadiet och 18 på mellanstadiet. Då utbildningskapaciteten pa klass ararlmjerna ar 48 smaskollärare och 96 folkskollärare borde antalet ovningsskollarare med tjänstgöring på mellanstadiet vara 24 för att den prakiska utbildningen pa folkskollararhnjen skulle nå full paritet med utbildnfngen pa smaskollararlinjen. Det kan också framhållas, att lärarhögskolan i Stockholm

73 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

disponerar 24 övningsskollärartjänster i normalklass för utbildningskapaciteten 96 folkskollärare per år. En ökning med 6 övningsskollärartjänster för folkskollärarn tbildningen är alltså klart motiverad. Tjänsterna kan emellertid inrättas som extra ordinarie tjänster och placeras vid kommunal skolenhet.

36. Behovet av ytterligare en vaktmästartjänst föranleds främst av lärarhögskolans föreslagna utvidgning med en speciallärarlinje.

Departementschefen

Beträffande bakgrunden till här framlagda förslag om anslagsförändringar och om inrättande av nya tjänster får jag hänvisa till vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna tillstyrker jag inrättande av följande tjänster, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, nio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, sex lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik, en lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik, en musiklärartjänst i Ao 20 och en institutionsteknikertjänst i Ao 10 (p. 1, 2, 4, 6—9, 11 och 12). Härtill kommer vissa tjänster, som jag i det följande kommer att föreslå med hänsyn till den förordade ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan. Jag beräknar medel för tre lektorstjänster i Ag 27 och tre lektorstjänster i Ag 25, samtliga i högstadiets metodik (p. 3 och 5). Anledningen till att jag räknat med ett något lägre antal ordinarie metodiklektorstjänster och i gengäld förutsatt ett motsvarande större antal extra metodiklektorer är, att lärarutbildningssakkunnigas kommande förslag eventuellt kan komma att i viss man förändra tjänstgöringsunderlaget för ifrågavarande tjänster. Jag beräknar vidare för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med 3 950 000 kr. (p. 16).

Jag är inte beredd tillstyrka inrättande av föreslagen ordinarie tjänst som lärare i röst- och talvård (p. 10), inte heller inrättande av en laboratoriebiträdestjänst (p. 13).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i det föregående föreslagit i fråga om upprättande av en speciallärarlinje vid läiailiögskolan i Malmö, att följande tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik, sex övningsskollärartjänster i Ao 21 och cn kontoristtjänst i Ao 9 (p. 17—20). I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar, handledare och utbildningsledare (p. 21—23).

I avvaktan på lärarutbildningssakkunnigas kommande förslag, vilket torde beröra även lärarhögskolornas pedagogiska institutioner, är jag inte beredd tillstyrka överstyrelsens förslag om inrättande av en laboratorstjänst i psykometri (p. 24). Jag tillstyrker i stället, att det belopp av 20 000 kr. som institutionen nu har till förfogande för arvodering av psykometrisk konsult och statistiker hiijs

74 Kungl, Maj:ts proposition nr 79 år 1965

till 50 000 kr. Vidare beräknar jag medel för ytterligare en kontorsbiträdestjänst vid den pedagogiska institutionen (p. 28).

Vid lärarhögskolans övningsskola tillstyrker jag följande nya tjänster, nämligen tre lektorstjänster i Ao 27, fyra adjunktstjänster i Ao 23, fyra ämneslärartjänster i Ao 21, en övningslärartjänst i Ao 20 i trä- och metallslöjd och sex övningsskollärartjänster i Ae 20 eller 20/17 (p. 29—33).

Beträffande de för administration och bibliotek föreslagna förstärkningarna tillstyrker jag inrättande av en vaktmästartjänst i Ao 9 (p. 36). Jag beräknar vidare medel för en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7 (p. 35). Medel för arvodesanställning av biträdespersonal har anvisats redan innevarande budgetår och någon ökning härav torde inte vara påkallad (p. 37).

De förstärkningar som nödvändiggörs av en utvidgad klasslärarutbildning och som jag följaktligen tillstyrker är, utöver vad jag förordat i det föregående, en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, en lektorstjänst i Ao 23 i mellanstadiets metodik och en lektorstjänst i Ao 23/20 i lågstadiets metodik (p. 38, 40 och 41). Vidare beräknar jag medel för två lektorer i Ag27 i högstadiets metodik samt för ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård (p. 39 och 42).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag räknar således under förevarande anslag i övrigt endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar, på grundval av vad jag här förordat, ifrågavarande anslag för nästa budgetår till 16 350 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 7 530 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Malmö, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Malmö, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 171000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 2 344 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................... 5 227 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 608 000

Summa kr. 16 350 000

c) till Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 16 350 000 kr.

75 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

Följande sammanställning upptager, dels den för innevarande budgetar gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning. Sistnämnda beräkning innefattar de merkostnader som föranleds av den utvidgning av klasslärarutbildnmgen vid lärarhögskolan som föreslagits i det föregående.

1. Sjukvård, förslagsvis...............'.....

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis ...............................

3. Bidrag till anordnande av studie- och

idrottsutfärder m. in.....................

4. Expenser, förslagsvis

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Städning och renhållning, förslagsvis ..

c) Övriga expenser .....................

5. Reseersättning åt lärarkandidater m. fl.,

förslagsvis .............................

Summa kr.

1965/66

Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Den föreslagna ökningen av posten till reseersättningar avser kostnader dels för tjänsteresor, dels för flyttningsersättmngar. Kostnadsökningen fora leds av den kraftiga ökningen av antalet befattningshavare.

4 c) Lärarhögskolans utbyggnad beräknas oka kostnaderna för skriv material och papper m. m. med 50 000 kr. För utbyggnad av telefonväxeln samt okade telefonkostnader beräknas en ökning med 25 000 kr. For anskaffande av möbler till nya befattningshavare beräknas ett medelsbehov av 51 000 kr, V1‘ke! d°ck till största delen måst bestridas redan innevarande budgetar, val for kostnads

ökningen för budgetåret 1965/66 begränsas till 10 000 kr.

För anskaffande av kontorsmaskiner och kontorsmateriel beraknas ett medelsbehov av 75 400 kr., vilket belopp dock fördelas pa fyra budgetar och salunda belastar budgetåret 1965/66 med avrundat 19 000 kr. Från detta belopp dragés en för budgetåret 1964/65 gjord engångsanvisnmg a 64 000 kr., vilket resulterar i en anslagsminskning för ifrågavarande ändamål med 45 000 kr. I redan befintliga institutioner är arbetsrummens bokhyllor helt tagna lansprak, varför ökning av antalet bokhyllor är nödvändig. Överstyrelsen raknar med ett ytte, ligare behov av 150 hyllmeter med en kostnad av ;>0 kr. per hyllmetei, loO X *>

— 7 500 eller avrundat 8 000 kr. . ....

För publikationstryck beräknas under delposten till Övriga expenser eu höjning med 3 000 kr.

76 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat de medelsbehov som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag om en utvidgad intagning av lararkandidater vid lärarhögskolan. Jag beräknar inte medel för anskaffning av ytterligare bokhyllor, eftersom jag inhämtat, att sådana redan anskaffats innevarande budgetår.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (830 000 + 307 000 =) 1 137 000 kr. eller, i avrundat tal, 1 140 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 140 000 kr.

F 6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m.

Nettoutgift

181 140 206 634

^Detta anslag ar for innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på 53 000 kr. för biblioteket och en på 200 000 kr. för materiel, böcker m. m.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget höjs med 180 000 kr., varvid för anskaffning av utrustning till den pedagogiska institutionen föreslås en uppräkning med 30 000 kr. och till den egentliga lärarhögskolan i övrigt samt övningsskolorna en uppräkning med 150 000 kr.

Av sistnämnda belopp hänför sig 10 000 kr. till en höjning av det för allmän undervisnings- och förbrukningsmateriel beräknade beloppet från 150 000 till 160 000 kr. För materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik äskar överstyrelsen en höjning med 2 000 kr. och för upprustning av övningsskolans bibliotek en höjning med 33 000 kr. Vidare föreslår överstyrelsen, delvis under hänvisning till den ökade intagningen vid lärarhögskolan, en engångsanvismng av 115 000 kr. för upprustning av ämnesinstitutioner m. m.

Departementschefen

Av den av skolöverstyrelsen föreslagna anslagshöjningen kan jag tillstyrka ett belopp av 87 000 kr. Jag har därvid förutsatt en oförändrad medelsanvisning av 50 000 kr. för fortsatt upprustning av lärarhögskolans pedagogiska institution. Den föreslagna anslagshöjningen fördelar sig på 60 000 kr. för komplettering av utrustning vid lärarhögskolans institutioner, 10 000 kr. för löpande materielkostnader och 17 000 kr. för upprustning av övningsskolans bibliotek.

Anslag

1962/63 ................................... 457 000

1963/64 ................................... 235 000

1964/65 ................................... 253 000

1965/66 (förslag) .......................... 300 QOO

77 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Jag räknar därutöver, med hänsyn till den ökade intagningen på lärarhögskolans klasslärarlinje, med en ytterligare anslagshöjning med 20 000 kr., varav 10 000 kr. såsom engångsanslag.

Under hänvisning till det anförda föreslår jag, att anslaget höjs till (2o3 000 + 107 000=) 360 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riks-

dagen ...

att till Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m. för

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 360 000 kr.

F 7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 3 289 000 5 901 000 8117 000 14 240 000

Nettoutgift

2 462 319 7 283 118

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att detta anslag för budgetåret 1965/66 höjs med 6 480 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lönekostnadsökning, av följande under A—E redovisade förslag.

De under förevarande anslag beräknade merkostnaderna för den i det föregående föreslagna ökningen av klasslärarutbildningen vid lärarhögskolan med ytterligare 24 folkskollärarkandidater och 48 småskollärarkandidater per termin uppgår till 764 000 kr. Merkostnaderna betingas av de behov som redovisas i det följande under rubriken F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning.

A. Klass- och ämneslärarlinjema

1. Två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

2. Nio lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik.

3. Fem lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

4. Sex lektorstjänster i Ag 25 i högstadiets metodik.

5. Två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik.

6. Två lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik.

7. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik).

8. En musiklärartjänst i Ao 20.

9. Ersättning för mistade löneförmåner åt handledare vid amneslararutbildningen under konferensdagar vid lärarhögskolan.

10. Höjning av posten till experter och särskilda sakkunniga.

11. En instrumentmakartjänst i Ao 11.

12. överföring av en extra ordinarie vaktmästartjänst från Annedals folkskolescminariums stat till lärarhögskolans stat.

78 Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

13. En laboratoriebiträdestjänst i Ae 7.

14. Ökning av kostnaden för lärarkandidatlöner och handledararvoden in. m. på grund av ökning av antalet lärarkandidater.

B. Speciallärarlinjen

15. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

16. Tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik.

17. Två övningsskollärartjänster i Ao 21.

18. En kontoristtjänst i Ao 9 på speciallärarlinjens expedition.

19. Ökade kostnader för arvoden till föreläsare och ledare av seminarieövningar.

20. Ökade kostnader för arvoden till handledare.

C. Pedagogiska institutionen

21. En forskningssekreterartjänst i Ao 25.

22. En skolpsykologtjänst i Ao 25.

23. 2 000 assistenttimmar.

24. En kontoristtjänst i Ao 9.

25. Omvandling av en kontorsbiträdestjänst i Ae 5 till en kanslibiträdestjänst i Ae 7.

D. Övningsskolan

26. Fem lektorstjänster i Ao 27/25 vid Burgårdens samläroverk, som föreslås utgöra övningsskola för lärarhögskolan.

27. Sju adjunktstjänster i Ao 23 vid övningsskola omfattande 5-parallelligt högstadium vid Burgårdens samläroverk.

28. En adjunktstjänst i Ao 23 vid övningsskolans högstadium på Kungsladugårdsskolan.

29. Fyra adjunktstjänster i Ao 23 vid övningsskola omfattande första årskursen av fackskolan.

30. Två övningsskollärartjänster i Ae 20.

31. Två övningsskollärartjänster i Ae 20/17.

32. En lärartjänst i Ao 20 i övningsämnen (gymnastik).

33. Fem extra ordinarie övningsskollärartjänster överföres från Annedals folkskoleseminariums stat till lärarhögskolans stat (Ae 20).

34. Inrättande av en räkneklinik.

E. Administration och bibliotek

35. En kansliskrivartjänst i Ao 11.

36. En biblioteksbiträdestjänst i Ao 7.

37. En kontorsbiträdestjänst.

38. En vaktmästartjänst i Ae 9.

39. Arvodesanställd personal för skrivhjälp m. m.

79 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F. Tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning

40. En lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik.

41. Tre lektorstjänster i högstadiets metodik, varav två i Ao 27 och en i Ag2<.

42. En lektorstjänst i Ag 23/20 i lågstadiets metodik.

43. Två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik).

44. Två lektorstjänster i Ag 21 i övningsämnenas metodik (musik och gymnastik).

45. En biträdande utbildningsledare i Ag 23.

46. Tre övningsskollärartjänster i Ae 20.

47. Tre övningsskollärartjänster i Ae 17.

48. En kansliskrivartjänst i Ae 11.

49. En vaktmästartjänst i Ae 9.

50. En kontorsbiträdestjänst i Ae 5.

51. Ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård.

Härtill kommer automatiska kostnadsökningar, som hänför sig till beslutade löne- och arvodeshöjningar.

Av skolöverstyrelsens motivering för de framlagda förslagen inhämtas bl. a. följande.

1. Antalet lärartimmar beräknas på de olika linjerna sålunda:

Ämneslärarlin j en ................................................. ^9

Folkskollärarlinjen ...............................................

Småskollärarlinjen .................................................

Summa lärartimmar 2 460

Enligt de av överstyrelsen tillämpade normerna uppgår det totala behovet av lektorer i psykologi och pedagogik till 6.

Lärarhögskolan har för budgetåret 1964/65 3 lektorstjänster vid nämnda linjer. Ytterligare behövs alltså 3 tjänster. Tills vidare äskas 2 tjänster. Härutöver äskas i det följande 1 lektorstjänst vid speciallärarlmjen (jfr p. 15).

2—4. Antalet erforderliga tjänster i högstadiets metodik beräknas till 45, därav 25 i Ao 27 (varav 1 befintlig tjänst alternativt i Ao 27 eller A.o>25), 14 i Ao 25 och 6 i Ag 25. Överskjutande lektorstimmar, för vilka tjänster ej beräknas, utgör 1 872. Förslaget innebär, såvitt gäller ordinarie tjänster, en ökning med nio tjänster i Ao 27 och med fem tjänster i Ao 25.

5 Behovet av undervisningstimmar i mellanstadiets metodik är 3 000. Härför fordras 6 tjänster. Budgetåret 1964/65 finns 4 tjänster; således erfordras 2 nya tjänster.

6. Lärarhögskolan har en småskollärarutbildning av exakt samma omfattning som folkskollärarutbildningen. Behovet av undervisningstimmar i lågstadiets metodik är 3 200, vilket ger ett behov av 6 2/5 tjänst, således 6 lektorstjänster + 200 undervisningstimmar (timlärartimmar).

7. För folkskollärarutbildningen och småskollärarutbildningen fordras, med tillämpning av tidigare nämnda normer, för varje utbildningslinje följande antal lektorer i övningsämnenas metodik:

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

teckning musik . . gymnastik slöjd . ..

folkskolliirar-

utbildningen

småskollärar-

utbildningen

1 Totalt fordras 11 tjänster. Lärarhögskolan har nu 8 tjänster. Ytterligare fordras således 3 tjänster. För budgetaret 1965/66 äskas 2 tjänster.

11. Den föreslagna instrumentmakartjänsten motiveras genom hänvisning till motiveringen för en motsvarande tjänst vid lärarhögskolan i Stockholm.

„ 12‘ Annedals folkskoleseminarium kommer helt att indragas fr. o. m. budgetaret 1965/66. De ordinarie vaktmästartjänsterna har redan fr. o. m. budgetåret 1963/64 överförts till lärarhögskolans stat. Omfattningen av vaktmästarnas arbetsuppgifter förändras inte genom att Annedals folkskoleseminarium upphör.

lo—20- Beträffande äskandena under dessa punkter hänvisar överstyrelsen till de beräkningar, som framlagts i samband med redovisningen av förslaget om utbyggnad av speciallärarutbildningen.

21. Vid var och en av lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö finns vid den pedagogiska institutionen inrättad en forskningssekreterartjänst. Vid lärarhögskolan i Göteborg föreligger numera ett lika klart behov av motsvarande tjänst. Överstyrelsen upprepar därför sin framställning i fjolårets petita om en forskningssekreterartjänst.

25. Med hänsyn till att den pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Goteborg ar under uppbyggnad är det angeläget, dels att den föreslagna kontoristtjansten inrättas, dels att den vid institutionen fr. o. m. budgetåret 1963/64 placerade kontorsbiträdestjänsten i Ae 5 omvandlas till en kanslibiträdestjänst

28. Med tillä.mpning av för högstadiet gällande principer för beräkning av

antalet ordinarie tjänster (90 % -regeln) bör ytterligare en ordinarie tjänst inrattas vid övningsskolans högstadium i Kungsladugårdsskolan.

30—31. Vid jämförelse med organisationen för lärarhögskolan i Stockholm,

som kan anses vara normgivande för antalet övningsskollärare, bör det vid lärarhögskolan i Göteborg inrättas ytterligare två övningsskollärartjänster på mellanstadiet och två tjänster på lågstadiet. Lärarhögskolan i Göteborg har nu dubbelt sa många klasslärarkandidater som lärarhögskolan i Stockholm och bor således ha dubbelt så. många övningsskollärare. Tjänsterna är inplacerade i de kommunala skolorna i Göteborg och förorsakar därför inga nya lokalbehov tor lärarhögskolan.

„28 * * * 32 33 * * * 37. Av icke-ordinarie övningslärare i gymnastik bestridd undervisning uppgår f. n. till 120 veckotimmar. Med hänsyn härtill bör ytterligare en ordinarie gymnastiklärartjänst inrättas.

33. Vid avvecklingen av Annedals folkskoleseminarium är det angeläget att

den vid folkskoleseminariet anställda personalen fortfarande knytes till lärar-

utbildmngsuppgifter Det skulle vara opsykologiskt att säga upp anställda och i stallet anlita särskilt arvoderade lärare, vilket från pedagogisk synpunkt är sämre och dessutom kan förorsaka ökade utgifter för statsverket.

. . 36, Al(i, lärarhögskolan i Stockholm och lärarhögskolan i Malmö finns redan biblioteksbitradestjänster. Med hänsyn till att biblioteksverksamheten vid lararhogskolan i Goteborg är fullt utbyggd bör en biblioteksbiträdestjänst inrattas aven vid lärarhögskolan i Göteborg.

37. Med hansyn till den ökade omfattningen av lärarhögskolans verksamhet

81 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

fordras ytterligare ett biträde, bland annat för den manuella telefonväxeln. Redan nu förekommer i icke ringa omfattning icke önskvärt övertidsarbete.

38. För närvarande är speciallärarlinjens verksamhet förlagd till förhyrda lokaler. Beroende på den ökade omfattningen och att verksamheten inte kan betjänas av de övriga vaktmästarna i önskvärd omfattning krävs en särskild vaktmästare att betjäna speciallärarlinjen och övriga i samma byggnad belägna övningsskoleklasser.

Departementschefen

Beträffande bakgrunden till här framlagda förslag om anslagsförändringar och om inrättande av nya tjänster får jag hänvisa till vad jag i det föregående anfört vid min behandling av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Stockholm.

Av de under rubriken Klass- och ämneslärarlinjerna föreslagna tjänsterna tillstyrker jag inrättande av två lektorstjänster i Ao 27 i psykologi och pedagogik, sex lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik, tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23 i mellanstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 23/20 i lågstadiets metodik, två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik (teckning och gymnastik), en institutionsteknikertjänst i Ao 10 (p. 1—3, 5—7 och 11). Jag beräknar vidare medel under detta anslag för en vaktmästartjänst i Ae9, som föreslås bli överförd från Annedals folkskoleseminarium till lärarhögskolan (p. 12). Med hänsyn till att jag, av samma skäl som redovisats vid min behandling av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Malmö, föreslagit ett mindre antal ordinarie metodiklektorstjänster än skolöverstyrelsen, räknar jag medel för en motsvarande ökning av antalet extra metodiklektorer i motsvarande lönegrader förutom de sex metodiklektorer i Ag 25 som skolöverstyrelsen föreslagit (p. 4). Jag beräknar vidare för lärarkandidatlöner och handledararvoden m. m. en anslagshöjning med 2 845 000 kr. (p. 14).

Jag är inte beredd tillstyrka inrättande av en musiklärartjänst i Ao 20 och inte heller beräknar jag medel för en laboratoriebiträdestjänst i Ae 7 (p. 8 och 13).

Beträffande speciallärarlinjen tillstyrker jag, under hänvisning till vad jag i det föregående förordat i fråga om utökad speciallärarutbildning, att följande tjänster inrättas, nämligen en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, tre lektorstjänster i Ao 24 i specialundervisningens metodik, två övningsskollärartjänster i Ao 21 och en kontoristtjänst i Ao 9 (p. 15—18). I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag vidare, för arvoden till föreläsare, ledare av seminarieövningar och handledare, ett belopp av 270 000 kr. (p. 19 och 20).

Vid den pedagogiska institutionen föreslår jag, att en forskningssekreterartjänst i Ao 25 inrättas (p. 21). Jag beräknar också medel för omvandling av en kontorsbiträdestjänst i Ae 5 till eu kanslibiträdestjänst i Ae 7 (p. 25).

Beträffande de av skolöverstyrelsen föreslagna nya tjänsterna vid lärarhögskolans övningsskola vill jag först framhålla, att jag inte är beredd att nu ta ställning till frågan om anordnande av övningsskola för lärarhögskolan vid Bur-

(I — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 79

82 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

gårdens samläroverk och följaktligen inte kan tillstyrka inrättande av tjänster för en sådan övningsskola. Jag biträder förslaget om inrättande av en adjunktstjänst i Ao 23 vid Kungsladugårdsskolan, två övningsskollärartjänster i Ae 20/17 och en övningslärartjänst i Ao 20 (gymnastik), samt om överförande av fem övningsskollärartjänster i Ae 20 från Annedals folkskoleseminarium till lärarhögskolan (p. 28, 31, 32 och 33).

Av de för administration och bibliotek föreslagna tjänsterna beräknar jag medel för inrättande av en biblioteksbiträdestjänst i Ae 7, en kontorsbiträdestjänst och en vaktmästartjänst i Ae 9. För arvodesanställning av personal för skrivhjälp m. m. har medel anvisats redan i innevarande års anslag.

Mot de redovisade beräkningarna av tillkommande behov för utvidgad klasslärarutbildning har jag ingen erinran. Utöver de tjänster, vars inrättande jag i det föregående tillstyrkt, vill jag således föreslå inrättande av ytterligare en lektorstjänst i Ao 27 i psykologi och pedagogik, två lektorstjänster i Ao 27 i högstadiets metodik och två lektorstjänster i Ao 21 i övningsämnenas metodik i teckning och gymnastik (p. 40, 41 och 43). Jag beräknar vidare medel för en lektorstjänst i Ag27 i högstadiets metodik, en lektorstjänst i Ag 23/20 i lågstadiets metodik, två lektorstjänster i Ag21 i övningsämnenas metodik, tre övningsskollärartjänster i Ae 20, tre övningsskollärartjänster i Ae 17, en kansliskrivartjänst i Ae 11, en vaktmästartjänst i Ae9 och en kontorsbiträdestjänst (p. 41, 42 och 44—50). Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att besluta angående formerna för den nödvändiga förstärkningen av den pedagogiska ledningen av lärarhögskolan och det med lärarhögskolan nära samverkande Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg (p. 45). I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag slutligen medel för ökade kostnader för timlärare, handledare och skolhälsovård (p. 51).

De övriga förslag skolöverstyrelsen framlagt är jag inte beredd tillstyrka. Jag räknar sålunda i övrigt under förevarande anslag endast med automatiska kostnadsförändringar.

Jag beräknar, på grundval av vad jag här förordat, ifrågavarande anslag för nästa budgetår till 14 240 000 kr. Detta innebär en anslagshöjning med 6 123 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Göteborg, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Göteborg, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/06:

83 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 4 016 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis..................... 1926 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .................................... 4 145 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 4 153 000

Summa kr. 14 240 000

c) till Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 240 000 kr.

F 8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

Av motiveringen för överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Den föreslagna höjningen av posten till reseersättning åt befattningshavare föranleds av lärarhögskolans utvidgning.

84 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

4. c) Det ökade medelsbehovet hänför sig dels till ökade kostnader för skrivmateriel, papper m. m. samt för telegram, telefon och annonsering, dels till kostnader för inköp av möbler och kontorsutrustning till lokaler för nya befattningshavare m. m. Sistnämnda kostnader har av överstyrelsen fördelats över en period av fyra budgetår.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. Vid min anslagsberäkning har jag beaktat det medelsbehov, som föranleds av mina tidigare framlagda förslag om utvidgad intagning av lärarkandidater vid lärarhögskolan. Jag har räknat med ett något lägre belopp än skolöverstyrelsen för anskaffning av möbler och kontorsutrustning.

Jag föreslår att anslaget höjs till (519 000 + 294 000 =) 813 000 kr. eller, i avrundat tal, 815 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att till Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 815 000 kr.

F 9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på två anslagsposter, en på 50 000 kr. för biblioteket och en på 450 000 kr. för materiel, böcker m. m. Med förevarande anslag har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden sammanfört det i riksstaten för innevarande budgetår med 200 000 kr. uppförda reservationsanslaget Lärarhögskolan i Göteborg: Inredning och utrustning av nya lokaler. Överstyrelsen har förutsatt, att vid utgången av budgetåret 1964/65 förefintlig reservation på sistnämnda anslag tillgodoföres det för budgetåret 1965/66 föreslagna anslaget till materiel och böcker m. m.

De föreslagna anslagsförändringarna utgår från de båda nämnda anslagens sammanlagda belopp för innevarande budgetår, dvs. 700 000 kr. Från denna utgångspunkt föreslår överstyrelsen en anslagshöjning med 230 000 kr.

Till grund för överstyrelsens prövning av anslagsbehovet har legat en av rektor för lärarhögskolan specificerad uppställning över medelsbehovet vid olika institutioner m. fl. enheter vid lärarhögskolan. Den av överstyrelsen föreslagna anslagshöjningen avser fortsatt och utökad upprustning av följande huvudenheter av lärarhögskolan.

85 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Den egentliga lärarhögskolans institutioner (nu 436 000) ........

Pedagogiska institutionen (nu 70 000) ..........................

Biblioteket vid lärarhögskolan (nu 50 000) ......................

Övningsskolans bibliotek (nu 0) ...............................

Övningsskolan i övrigt (nu 144 000).....• • • ............; • ■ '

Materiel till kurser i korrespondensundervisningens metodik (nu 0)

+ 75 000 + 31000 + 24 000 + 36 000 + 62 000 + 2 000

+ 230 000

Departementschefen

Från förevarande anslag avses i fortsättningen skola bestridas även sådana kostnader som t. o. m. innevarande budgetår bestritts från ett till lärarhögskolan anvisat särskilt inrednings- och utrustningsanslag. Jag finner det andamalsenligt att, såsom skolöverstyrelsen föreslagit, sammanföra ifrågavarande bada anslag till ett. Av de belopp skolöverstyrelsen föreslagit under forevarande anslag kan jag tillstyrka sammanlagt 570 000 kr., vilket, jämfört med det sammanlagda beloppet av de båda nyss berörda anslagen for innevarande budgetar, innebär en anslagsminskning med 130 000 kr. Vid den gjorda anslagsberäkningen har beaktats vilka belopp som totalt ställts till förfogande for “^varande ändamål vid de båda andra lärarhögskolorna under årens lopp. Skulle ytterligare medel för en fortsatt grundupprustning av lärarhögskolan vara nödvändiga, bör detta efter noggrann prövning från skolöverstyrelsens sida redovisas i anslagsäskandena för efterföljande budgetår.

För den föreslagna utvidgningen av lärarhögskolans klasslärarutbildnmg föreslår jag, i överensstämmelse med de kostnadsberäkningar som jag inhämtat, en

ytterligare medelsanvisning av 13 000 kr.

Anslaget torde vid bifall till vad jag förordat böra uppföras med, efter avrundning, 585 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå, riksdagen

att till Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 585 000 kr.

F 10, Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar

1964/65 ..................................

1965/66 (förslag) ..........................

Anslag 2 800 000 4 730 000

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1965/66 hojs med 1922 000 kr. Höjningen betingas, förutom av viss automatisk lonekostnadsökning, av följande förslag. Förslagen utgår från en intagning av 75 amneslararkandidater per termin.

A. Klass- och ämneslärar linjem a

1. Biträde åt rektor.

2. Tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik.

3. Lön till ytterligare 35 lärarkandidater per läsår under första terminen

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 79 år 1965

4. Ökade kostnader för arvoden till handledare in. fl.

5. Ersättning för mistade löneförmåner åt handledare vid ämneslärarutbildmngen under konferensdagar vid lärarhögskolan.

B. Pedagogiska institutionen

G. En professur i praktisk pedagogik.

7. 1 000 assistenttimmar.

C. Övningsskolan

8. Fyra adjunktstjänster i Ao 23.

9. Två ämneslärartjänster i Ao 21.

D. Administration och bibliotek

10. En kontoristtjänst i Ae 9.

11. Eu kontorsbiträdestjänst.

12. Arvodesanställd personal för skrivhjälp m. m.

13. En hel bibliotekarietjänst i Ae 23 i stället för nuvarande halvtidstjänst.

2. Med utgångspunkt i ett beräknat timunderlag av 6 214 lärartimmar beraknar överstyrelsen, med tillämpning av samma normer som vid övriga lärarhögskolor, antalet erforderliga lektorstjänster i högstadiets metodik till 21 darav 12 i Ao 27 dvs. oförändrat antal, och 9 i Ao 25, dvs. ytterligare tre tjänster i sistnämnda lönegrad. 6 J

6. Med hänsyn till att klasslärarutbildningen kan beräknas börja fr. o. in. lasaret 1966/67 och lärarhögskolan då blir fullständig, bör förberedande åtgärder vidtagas för inrättande av en professur i praktisk pedagogik. Principbeslut bor tattas om en professorstjänst.

8—9. Ursprungligen beräknades lärarhögskolans övningsskola omfatta 5 paralleller av grundskolans högstadium. Med hänsyn till de lokala förhållandena bor den för att bil en organisk enhet omfatta 6 paralleller av högstadiet. Samtidigt med att dessa tjänster inrättas bortfaller från folkskoleseminariets i Uppsala stat behov av 6 extra ordinarie adjunktstjänster i Ae23. Tiundaskolan i Uppsala till vilken lararhogskolans övningsskola är förlagd, har tidigare inrymt tolkskolesemmanets ! Uppsala externa övningsskoleklasser på högstadiet.

10 ~ av behovet av kanslipersonal har samma normer följts

som vid de Övriga lärarhögskolorna.

13. Biblioteket vid lärarhögskolan har samordnats med biblioteket vid folkskoleseminariet i Uppsala. För närvarande betjänas biblioteken av en halvtidsanstalld bibliotekarie på lärarhögskolans stat och en arvoderad bibliotekarie på folkskoleseminariets stat En heltidsanställd bibliotekarie erfordras. Samtidigt bortfal er arvode till bibliotekarien vid folkskoleseminariet i Uppsala. Lärarhögskolans bibliotekarie skall således vara bibliotekarie för det gemensamma lärarkandidat ketjana sava folkskoleseminariet som lärarhögskolans lärare och

Departementschefen

Även vid lärarhögskolan i Uppsala har, som framgår av den tidigare redovisningen för utvidgningen av kapaciteten för praktisk-pedagogisk utbildning av

87 Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

iimneslärare, skett en ökning av intagningen från en för innevarande budgetår beräknad kapacitet av 90 lärarkandidater per läsår till en faktisk kapacitet av ca 150 lärarkandidater per läsår. De av skolöverstyrelsen framlagda forslagen avser väsentligen en anpassning av lärarhögskolans organisation med hansyn

Jag tillstyrker inrättande av följande nya tjänster vid lararhogskolan, nämligen tre lektorstjänster i Ao 25 i högstadiets metodik, fyra adjunktstjanster i Ao 23, två ämneslärartjänster i Ao 21 och en heltidstjänst såsom bibliotekarie i Ae 23 i stället för nuvarande halvtidstjänst (p. 2, 8, 9 och 13). Jag era nar vidare medel för en kontoristtjänst i Ae 9 (p. 10).

För lärarkandidatlöner och handledararvoden beräknar jag en anslagshöjning med 1 250 000 kr. (p. 3 och 4). För arvodesanställning av personal for skrivhjalp in m har medel anvisats redan ur innevarande budgetårs anslag (p. 12).

Jag är inte beredd att nu föreslå, att beslut fattas om inrättande av en professur i praktisk pedagogik (p. 6 och 7). Förslaget om inrättande av en kontors-

biträdestjänst kan jag inte tillstyrka (p. 11).

I övrigt räknar jag under förevarande anslag endast med automatiska kost- Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat, för nasta budgetar uppforas med 4 730 000 kr., vilket innebär en höjning med 1 930 000 kr.

Med åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för lärarhögskolan i Uppsala, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för lärarhögskolan i Uppsala, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ....................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ....................................

Rörligt tillägg, förslagsvis....................

Summa kr.

1 196 000

776 000

1 402 000 1 356 000 4 730 000

c) till Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar för budgetaret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 4 730 000 kr.

88 Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965

Fil. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

1964/65 .........

1965/66 (förslag) .

Anslag 100 000 230 000

Följande sammanställning upptager, dels anvisade anslagsposter enligt den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning.

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis ...................... i

3. Reseersättning åt lärarkandidater m. fl.J

förslagsvis ......................

4. Bidrag till anordnande av studieutfärder ..

5. Expenser .................

Summa kr.

Kostnadsökningen under posterna 2 och 3 föranleds dels av lärarhögskolans utvidgning, dels av att serier och i synnerhet handledd praktik i stor utsträckning maste forlaggas till andra skolor än lärarhögskolans övningsskola respektive till skolor utanför Uppsala. Det ökade medelsbehovet för expenser hänför sig huvudsakligen dels till okade kostnader för skrivmateriel, papper m. m. samt för telegram, telefon och annonsering, dels till kostnader för inköp av möbler och kontorsutrustning till metodiklektorsrum och kanslilokaler.

Departementsch ej en

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. Anslagsposten Bidrag till anordnande av studieutfärder ar vid Övriga lärarhögskolor avsedd för kostnader i samband med utbildningen av klasslarare. Eftersom sådan utbildning inte bedrivs vid lärarhögskolan i Uppsala beraknar jag mga medel för sagda ändamål. Under anslagsposten till expenser raknar jag med att det belopp om 25 000 kr., som innevarande budgetår står till förfogande for inköp och underhåll av möbler m. fl. inventarier, bör vara tillräckligt även för nästa budgetår.

Under hänvisning till det anförda och den föregående uppställningen förordar jag, att anslaget höjs till (100 000 + 128 000 =) 228 000 kr. eller, i avrundat tal, 230 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 230 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965 89

F 12. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1964/65 ....................................................... 230 000

1965/66 (förslag) ............................................... ^55 000

Detta anslag är för innevarande budgetår fördelat på tre poster enligt följande uppställning.

Lärarhögskolan

Tiundaskolan

Katedralskolan

.......... 100 000

.......... 25 000

.......... 105 000

Summa kr. 230 000

Med förevarande anslag har skolöverstyrelsen i sina anslagsäskanden sammanfört det i riksstaten för innevarande budgetår med 75 000 kr. uppförda reservationsanslaget Lärarhögskolan i Uppsala: Inredning och utrustning, överstyrelsen har förutsatt, att vid utgången av budgetåret 1964/65 förefintlig reservation på sistnämnda anslag tillgodoföres det för budgetaret 1965/66 föreslagna anslaget till materiel, böcker m. m.

De föreslagna anslagsförändringarna utgår från de båda nämnda anslagens sammanlagda belopp för innevarande budgetar, dvs. 305 000 kr. Från denna utgångspunkt föreslår överstyrelsen en anslagshöjning med 109 000 kr., dvs. ett anslag av 414 000 kr. Sistnämnda belopp fördelar sig på följande huvudändamål.

1. Den egentliga lärarhögskolans institutioner

2. Lärarhögskolans bibliotek ...............

3. Pedagogiska institutionen ...............

4. Tiundaskolan ..........................

5. Katedralskolan .........................

.......... 268 500

.......... 40 000

.......... 5 500

.......... 60 000

.......... 40 000

Summa kr. 414 000

Överstyrelsen uttalar, att med hänsyn till att byggnadsfrågan för lärarhögskolan i Uppsala inte har lösts, bör kostnaderna för inredning och utrustning hållas så låga som möjligt, utan att verksamhetens syfte eftersättes.

Lärarhögskolans institutioner är enligt överstyrelsens motivering i behov av komplettering. I synnerhet gäller detta institutionerna för biologi, fysik och kemi. En nyupprustning av den pedagogiska institutionen anses däremot böra anstå till dess att en professur i pedagogik inrättats.

Beträffande anslagsbehoven i övrigt anför överstyrelsen följande.

2. Biblioteket. Av beräknade totalkostnader om 70 000 kr. utgör 40 000 kr. engångsbelopp för komplettering av tidskrifter och äldre metodiklitteratur, som fortfarande är aktuell. För den normala driften av biblioteket beräknas 30 000 kr. Engångsbeloppet torde kunna uppdelas på fyra år med 10 000 kr./år. För budgetåret 1965/66 äskas således 40 000 kr.

90 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

4. T iundaskolan. Enligt gällande bestämmelser skall Uppsala stad tillhandahålla normal materielutrustning för de externa övningsskoleklasserna. Dubblering av viss materiel fordras, emedan lärarkandidaterna måste ha möjlighet att ostörda av pågående undervisning förbereda lektioner. Dessutom måste viss ytterligare materiel finnas för att möjliggöra att intentionerna i läroplanen för grundskolan skall kunna genomföras vid lärarhögskolans övningsskola. Särskilt måste konkretion och individualiseringssträvanden beaktas. För dessa ändamål äskas 60 000 kr.

5. Katedralskolan. Den vid skolan använda materielen förslits snabbare än vad som är normalt utan lärarutbildning. Dessutom måste viss modern materiel anskaffas för att lärarkandidaterna skall kunna komma i kontakt med utvecklingen. För komplettering och nyanskaffning beräknas 40 000 kr.

Departementschefen

Från förevarande anslag avses i fortsättningen skola bestridas även sådana kostnader som t. o. m. innevarande budgetår bestritts från ett till lärarhögskolan anvisat särskilt inrednings- och utrustningsanslag. Av de belopp skolöverstvrelsen föreslagit under förevarande anslag kan jag tillstyrka sammanlagt 355 000 kr., vilket, jämfört med det sammanlagda beloppet av de båda nyss berörda anslagen för innevarande budgetår, innebär en anslagshöjning med 50 000 kr. Överstyrelsens beräkning av medelsbehovet grundar sig på fortsatt utredning och bedömning av lärarhögskolans tillgängliga och erforderliga resurser i fråga om materiel och utrustning av olika slag. Detta arbete har resulterat i den bedömningen, att tidigare gjorda beräkningar överskattat möjligheterna att utnyttja befintlig materiel och utrustning och bl. a. på denna grund, underskattat lärarhögskolans behov av nyupprustning. I själva verket bedöms lärarhögskolan i Uppsala, på samma sätt som den under likartade förutsättningar upprättade lärarhögskolan i Göteborg, behöva förses med ny och för moderna undervisningsmetoder avsedd utrustning, om lärarutbildningen där skall kunna bedrivas på en tillfredsställande nivå. Jag ansluter mig i huvudsak till denna bedömning, dock att jag för komplettering av övningsskolornas utrustning räknar med ett lägre belopp än vad skolöverstyrelsen gjort och därför föreslår en mindre anslagshöjning än överstyrelsen.

Jag föreslår således, att anslaget uppförs med 355 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärarhögskolan i TJppsala; Materiel, böcker m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 355 000 kr.

F 13. Folkskoleseminaricma: Avlöningar

Anslag

1962/63 ................................... 29 717 000

1963/64 ................................... 33 592 000

1964/65 ................................... 29 592 000

1965/66 (förslag)............................ 32 460 000

Nettoutgift 31 883 093 33 491 510

91 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminariernas avlöningsanslag för nästa budgetår höjs med 1 550 000 kr. Den beräknade ökningen av medelsbehovet framkommer såsom ett nettoresultat av a ena sidan merkostnader för beslutade löne- och arvodeshöjningar och å andra sidan kostnadsminskningar till följd av en minskning av antalet seminarieklasser samt den slutliga avvecklingen av Annedals folkskoleseminarium i Göteborg.

Frågan om intagningen vid folkskoleseminarierna har redovisats i ett föregående avsnitt, till vilket här torde få hänvisas. De förslag som i nämnda sammanhang framlagts i fråga om intagningens omfattning föranleder jämfört med skolöverstyrelsens anslagsäskande en merkostnad av i runt tal 1 600 000 kr. inbcräknat vissa merkostnader vid Guldhcdens folkskoleseminarium i Göteborg, som avses samverka med lärarhögskolan i Göteborg.

De detaljförslag och bedömningar, som ligger till grund för överstyrelsens beräkning av anslaget framgår av följande sammanställning.

1. Överföring av 5 övningsskollärartjänster i Ae 20 till lärarhögskolan i Göteborg.

2. Indragning av 2 vaktmästartjänster och överföring av den ena tjänsten till lärarhögskolan i Göteborg.

3. Arvoden till föreståndare för egentlig lärarkurs m. m.

4. Ökning av kostnader för arvoden till handledare.

5. Ökning av kostnader för tal- och röstvård.

C. Ökning av kostnader för behörighetskurser i engelska.

7. Förbättring av grunderna för beräkning av medel till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna.

8. Nedräkning av anslaget på grund av minskning av antalet seminarieklasser.

9. Uppräkning av anslaget på grund av beslutade lönehöjningar.

Av överstvrelsens framställning inhämtas bl. a. följande om de framlagda förslagen.

1. Med utgången av budgetåret 1964/65 upphör Annedals folkskoleseminarium i Göteborg. De kvarvarande fem extra ordinarie övningsskollärartjänsterna i Ae 20 föreslås indragna och överförda till lärarhögskolan i Göteborg.

2. Den extra ordinarie vaktmästartjänsten i Ae 9 vid Annedals seminarium

föreslås bli överförd till lärarhögskolan i Göteborg. Den extra ordinarie vaktmästartjänsten vid folkskoleseminariet i Falun har till stor del utnyttjats för arbeten med seminaricträdgården. Då seminariets handelsträdgårdsrörelse ar under avveckling föreslår rektor att tjänsten indrages. Skolöverstyrelsen tillstyrker rektors förslag. o .

3. En kostnadsminskning med 41 540 kr. uppstår beroende på att antalet i egentlig lärarkurs vid folkskoleseminarierna deltagande lärarkandidater minskar.

4. Enligt prop. 1964: 152 utgår arvode med 15 kr. per timme till handledare vid grundskola och folkskola anlitad av folkskoleseminarier. Till lärare som mottager auskultanter från folkskoleseminarier utgår arvode med 10 kr. per auskultationstimme. Kostnadsökningen per utbildningslektion beräknas till 5,30 kr. Antalet utbildningslektioncr ledda av lärare som icke är övningsskollärare — beräknas budgetåret 1964/65 till ca 188 000. På grund av arvodeshöjningen skulle således kostnaderna för ovannämnda lektioner bli (188 000 X 5,30) ca

92 Iiungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

99G 000 kr. högre än överstyrelsen beräknade i sina anslagsäskanden för budgetåret 1964/65. °

Genom att antalet klasser i de två högsta årskurserna på folkskollärarlinjerna och småskollärarlinjerna minskar uppkommer emellertid en kostnadsminskning som kan beräknas till 250 000 kr. och som reducerar den nyss angivna kostnadsökningen till ca 740 000 kr.

5. Enligt tilläggsbestämmelserna till gällande timplaner för folkskoleseminarierna skall kurs i tal- och röstvård omfatta sammanlagt högst 75 lärartimmar för varje klass under dess seminarietid. Med beaktande av beslutade lönehöjningar beräknas kostnaderna stiga med ca 10 000 kr. till ca 150 000 kr.

6. På grund av utökad obligatorisk undervisning i engelska i årskurs III4 samt på grund av anordnande av sommarkurs på fyraårig linje beräknas lönekostnaderna öka. Enligt lärarutbildningssakkunnigas betänkande »Folkskollararutbildmngen i engelska» s. 55—56 kan lönekostnaderna för ifrågavarande andamål 1965/66 beräknas öka med (43 000 + 41 600 =) 84 600 kr. (räknat i 1962 års löner). Räknat i 1965 års löner skulle kostnadsökningen bli ca 95 000 kr.

7. Överstyrelsen har under våren 1964 gjort en undersökning av arbetet på i ektoi sexpeditionema i avsikt att studera möjligheterna till rationalisering av arbetet på dessa. Av undersökningen framgår att arbetet på rektorsexpeditionerna genom nytillkommande arbetsuppgifter ökat väsentligt under de senaste aren. OverstyreEen finner möjligheterna för närvarande små att i högre grad forenkla arbetet. För att det uppenbart motiverade behovet av ökad kontors-

arbetskraft skall tillgodoses föreslår överstyrelsen att jämkningsprocenten _

f. n. 15 % — höjs till 25 %. Kostnaden härför beräknas till 35 700 kr.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till intagningen vid folkskoleseminarierna läsåret 1965/66 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Enligt dessa ställningstaganden skulle seminarieorganisationen budgetåret 1965/66 komma att omfatta 151 avdelningar i stället för av skolöverstyrelsen föreslagna 135. Jag har vid mina anslagsberäkningar utgått från en organisation av denna omfattning. Det bör dock, som jag tidigare förordat, ankomma på Kungl. Maj:t att fatta slutligt beslut i fråga om antalet intagningsavdelningar.

Som framgått av vad jag föreslagit vid min behandling av anslaget till avlöningar vid lärarhögskolan i Göteborg biträder jag skolöverstyrelsens förslag om att fem övningsskollärartjänster i Ae 20 vid Annedals folkskoleseminarium skall överföras till lärarhögskolan i Göteborg (p. 1.) Motsvarande gäller i fråga om en vaktmästartjänst i Ae 9 vid nämnda seminarium. Beträffande vaktmästartjänsten vid folkskoleseminariet i Falun räknar jag med att densamma bibehålls vid seminariet under budgetåret 1965/66 (p. 2).

Mot skolöverstyrelsens beräkning av kostnaderna för behörighetskurser i engelska bär jag ingen erinran (p. 6).

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om att förbättra grunderna för beräkning av medel till biträdeshjälp på seminariernas rektorsexpeditioner genom en höjning av den s. k. jämkningsprocenten från 15 till 25 % (p. 7).

Skolöverstyrelsens anslagsberäkning i övrigt måste justeras med hänsyn till

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

den intagningsökning som jag i det föregående har föreslagit. Den sammanlagda merkostnaden härför kan i jämförelse med skolöverstyrelsens anslagsberaknmg anges till ca 1,6 milj. kr. I detta belopp är inräknat medel för hjalp åt rektor vid Guldhedens folkskoleseminarium i Göteborg med anledning av den kraftiga ökning av klasslärarintagningen vid lärarhögskolan i Göteborg som genom en nära samverkan med Guldhedens folkskoleseminarium avses komma till stand Det för sistnämnda ändamål beräknade beloppet uppgår till sammanlagt 35000 kr. I likhet med vad jag förordat i fråga om motsvarande förstärkning vid lärarhögskolan i Göteborg, bör det ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter angående den form i vilken förstärkningen av seminariets administration bör ske. Slutligen beaktar jag vid anslagsberäkningen den i det föregående föreslagna överföringen av fyra adjunktstjänster och tva amneslarartjänster från folkskoleseminariet i Uppsala till lärarhögskolan i Uppsala.

Jag beräknar, under förutsättning av bifall till vad jag i det föregående förordat, det sammanlagda medelsbehovet under detta anslag för nasta budgetar till 32 460 000 kr., vilket innebär en anslagshöjning med 2 868 000 kr.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för folkskoleseminarierna, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1.

2.

3.

4.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ....................................

Rörligt tillägg, förslagsvis....................

9 727 000

356 000

12 787 000 9 590 000

Summa kr. 32 460 000

c) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 32 460 000 kr.

F 14. Folkskoleseminarierna: Omkostnader

1962/63 .................................

1963/64 .................................

1964/65 .................................

1965/66 (förslag) .........................

Anslag

2 181 000 2 400 000 2 540 000 2 915 000

Nettoutgift

2 245 892 2 530 108

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande omlcostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till forandrmgar, dels departementschefens anslagsberäkning.

Utgifter

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ............

2. Reseersättning åt befattningshavare, förslagsvis ......................

3. Expenser, förslagsvis ..................

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ..

b) Städning och renhållning, förslagsvis ..

c) Övriga expenser....................

4. Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis .......................

5. Särskilda kurser och föreläsningar m. m.

6. Underhall och förnyelse av inventarierna

i lärarkandidaternas bostadsrum vid seminarierna i Haparanda och Lycksele, förslagsvis ...................

7. Reseersättning åt lärarkandidater, förslagsvis ................

8. Bidrag till studie- och idrottsutfärder ...

Summa kr.

Särskilda uppbördsmedel

9. Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse

10. Inkomster av trädgårdarna ............

11. Lärarkandidatavgifter till underhåll och

förnyelse av inventarierna i lärarkandidaternas bostadsrum vid seminarierna i Haparanda och Lycksele .........

Nettoutgift kr.

0AV^Ot7er\ngenrfÖr överstyrelsens förslag inhämtas bl. a. följande.

2. Överstyrelsen föreslår, att ur ifrågavarande anslagspost reseersättning

^mh Ut|a ay,ej t!11 Praktlklärare anställda vid det obligatoriska skolväsendet samband med de konferenser under den handledda praktiken, ^ omSmnas * UJ semmanestadgan. överstyrelsen beräknar kostnaden härför till 200 kr pei seminarium, alltsa sammanlagt 3 800 kr. Därutöver räknar överstyrelsen 19 2006kr.y lgarC °knmg aV medelsbehovet under denna anslagspost med

telefon S'»den“a ddpost disPoneras till bl. a. kostnader för skrivmateriel telefon underhall av inventarier o. dyl. Med hänsyn till ökade kostnader för bl. a. telefon samt tryckning föreslår överstyrelsen, att det för 1964/65 utsående beloppet pa 420 000 kr. höjs med 50 000 kr. till 470 000 kr. g

4 Kostnaderna för trädgårdarnas underhåll och skötsel har av rektorerna för budgetaret 1965/66 beräknat» till 210 800 kr. Inkomsten från MgEd™ ht

95 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

beräknats till 22 600 kr. Flera rektorer framhåller hos överstyrelsen, att den f„.ppa medlSlgälngen medför .tf trädgårdarnas underhåll och skots.l k„appast kan bedrivas tillfredsställande. Den pågående avvecklingen av handelsträdgårdarna torde böra ske på ganska lang sikt Med hansyn till rektorer äskanden föreslår överstyrelsen, att anslagsposten hojs med 25 000 kr

7 Överstyrelsen beräknar kostnaden för budgetåret 196o/66 för resekostnadsersättningar och traktamenten till lärarkandidater som narvara vid auskultationer och undervisningsövningar, vilka forlaggas till skola pa °rt an se

narieorten till 130 000 kr., innebärande en automatisk kostnadsökning av 40 00 kr. För ökat deltagarantal i sommarkurser i engelska beraknar over*tyr1!lsen vidare en ökning av rese- och traktamentskostnader med ca t?0 000 kr. Dessutom föreslår överstyrelsen, att vid anordnande av koncentrationslasning i gym nastik i form av frivilliga vinter- och sommarkurser för utbildning av lararkandidaterna i skidåkning, respektive orientering, friidrott m. m. dessa matte fa åtnjuta samma förmåner i fråga om traktamente och resekostnadsersat ning som lärarkandidaterna vid lärarhögskolorna under deltagande i motsvarande, vid lärarhögskolorna obligatoriska kurser. Kostnaderna för resor och traktamenten till lärarkandidaterna samt medföljande lärare uppskattar överstyrelsen till 190 000 kr.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. I den anslagsberäkning som jag redovisat dar har jag beaktat det medelsbehov som föranleds av mina i det föregående framlagda förslag om en ökad intagning av lärarkandidater vid folkskoleseminariema. Med hänsyn till belastningen på anslagsposten till reseersättning åt befattningshavare anser jag en uppräkning av nämnda post med 4 000 kr. vara tillräcklig. Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till trädgårdarnas underhåll och skötsel grundar jag på avvecklingen av handelsträdgårdarna vid seminarierna samt på den fortgående stegringen av lönekostnaderna. Förslaget om resekostnadsersättning och traktamente i samband med frivilliga vinter- och sommarkurser är jag inte beredd tillstyrka.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (2 540 000 + 375 000=) 2 915 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 915 000 kr.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår en höjning av detta anslag med 105 000 kr. Överstyrelsen hävdar, att anskaffningsbehovet beträffande materiel är, bl. a. på grund av den starka förslitningen och den otillräckliga medelsanvisningen, fortfarande mycket stort. Överstyrelsen finner därför, att en viss uppräkning av anslaget — oaktat det minskade klassantalet — är nödvändig. Vid sin anslagsberäkning har överstyrelsen räknat med, att vissa kostnader avseende korrespondensundervisning, ungefär 20 000 kr., vilka f. n. utgår ur anslaget Pedagogiskt utvecklingsarbete, i fortsättningen skall bestridas ur förevarande anslag.

Departementschefen

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Materiel, böcker m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 695 000 kr.

F 16. Folkskoleseminarierna: Utrustning

Nettoutgift 939 930 1 027 783

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget uppräknas med 580 000 kr. Överstyrelsen framhåller, att den under budgetåret 1962/63 påbörjade grundutrustningen med AV-hjalpmedel vid seminarierna måste fortsätta. För budgetåret 1965/66 beraknar överstyrelsen en anslagshöjning med minst 190 000 kr. för AV-utrust-

nm?\ ,.llkhet med forCgäende år beräknar överstyrelsen vidare 126 000 kr. som medelsforstärkning för anskaffande av tekniska hjälpmedel till behörighetskurserna i engelska. Med hänvisning till ett under anslaget Bidrag till driften av grundskolor m.m. framlagt förslag om en väsentlig förstärkning av elevlbhotekens pedagogiska funktion föreslår överstyrelsen en biblioteksupprustnmg för eu genomsnittlig kostnad av 1 000 kr. per intern och extern övningsskoleklass vid saval lärarhögskolor som folkskoleseminarier. För folkskoleseminanernas del beräknas kostnaden härför till 266 000 kr.

Anslag

1962/63 ................................... 950 000

1963/64 ................................... 1 050 000

1964/65 ................................... 1 050 000

1965/66 (förslag) ........................... 1 050 000

Departementschefen

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med oförändrat belopp och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminariema: Utrustning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 1 050 000 kr.

97 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

F 17. Förskoleseminariema: Avlöningar

1963/64 .......

1964-/65 .......

1965/66 (förslag)

1 963 000

2 600 000 3 985 000

Anslag

Nettoutgift

1 896 253

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 1 866 000 kr. Den föreslagna höjningen sammanhänger dels med överstyrelsens i det föregående redovisade förslag om fortsatt utvidgning av seminarieorganisationen, bl. a. genom upprättande av ett nytt seminarium och ett fritidsledarinstitut, dels med den automatiska ökningen av antalet klasser på grund av beslutad utbyggnad och dels slutligen med de beslutade generella lönehöjningarna. Av den föreslagna anslagshöjningen faller ca 4.00 000 kr. på det föreslagna fritidsledarinstitutet. Överstyrelsen framlägger följande förslag om nya tjänster m. m.

1. Två rektorstjänster i ABp 25 vid ett nytt seminarium respektive ett fritidsledarinstitut.

2. Tio lektorst jänster i Ae 25 alternativt adjunktst jänster i Ae 23.

3. Förändring av en redan inrättad adjunktstjänst i Ae 23 till alternativt lektorstjänst i Ae 25.

4.. Två lektorstjänster i Ae 25 alternativt adjunktstjänster i Ae 23 vid ett fritidsledarinstitut.

5. 9,5 seminarielärartjänster i Ae 17 vid förskoleseminariema.

6. En seminarielärartjänst i Ag 17 vid förskoleseminariet i Stockholm.

7. Två kanslibiträdestjänster vid ett nytt seminarium och ett fritidsledar-

8. Ökade kostnader för arvoden till timlärare, praktikhandledare, läkare, sköterskor, bibliotekarier samt vaktmästare vid förskoleseminariema och ett fritidsledarinstitut.

9. Ökade vikariekostnader.

Av motiveringen för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.

2—3. Med utgångspunkt i antalet veckotimmar i psykologi, barnobservationer, pedagogik och svenska på den preliminära timplanen kommer, såsom framgår’av nedanstående tablå, antalet lärartimmar per vecka i dessa ämnen att vid tvåparallelligt seminarium uppgå till 33 timmar och vid treparallelligt seminarium till 49,5 timmar.

Enligt gällande bestämmelser angående förskoleseminariema skall adjunktstjänst omfatta läroämnet psykologi och pedagogik eller detta ämne i förening med läroämnena svenska och/eller etik. Antalet undervisningstimmar för adjunkt är 23 per vecka. För behörighet till rektorstjänst fordras bl. a. att vara behörig till tjänst som adjunkt vid förskoleseminarium. Rektor är skyldig att meddela undervisning 5—8 veckotimmar. Såsom framgår härav finns underlag för inrättande av en lärartjänst vid tvåparallelligt och två lärartjänster vid treparallelligt förskoleseminarium.

Överstyrelsen anser, att undervisning i de grundläggande ämnena pyskologi och pedagogik vid förskoleseminariema i princip bör bestridas av befattningshavare med lektorskompetens. Emedan det med nuvarande lärarbrist torde vara

7 — Biliang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt Nr 79

institut.

98 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

ovisst, huruvida lektorsbchöriga sökande kommer att anmäla sig till tjänsterna synes det mest ändamålsenligt med en anordning med alternativa tjänster, nämligen lektorstjänst i Ae 25/adjunktstjänst i Ae 23.

Merkostnaderna för de föreslagna tjänsterna i förhållande till bortfallande timarvodeskostnader beräknas till 36 000 kr.

4—5. Seminarieläramas undervisningsskyldighet omfattar i medeltal 27 veckotimmar med den fördelning på teoretisk undervisning och medverkan i praktisk utbildning som rektor, i enlighet med anvisningar utfärdade av skolöverstyrelsen, bestämmer. På grundval av den sammanlagda omfattningen av den undervisning som ankommer på seminarielärare att bestrida räknar överstyrelsen med att det vid ett tvåparallelligt seminarium fordras 3 seminarielärare och vid ett treparallelligt seminarium 4 seminarielärare. I enlighet härmed föreslår överstyrelsen 9,5 nya seminarielärartjänster, varav på grund av beslutad utbyggnad 1,5 tjänster och på grund av föreslagen utbyggnad 8 tjänster.

Överstyrelsen föreslår därutöver, att en seminarielärartjänst i Ag 17 inrättas med hänsyn till den kompletteringskurs för utbildning av förskollärare, som anordnas i Stockholm läsåren 1964/66.

8. Överstyrelsen räknar med ökade kostnader för timlärare, handledare m. fl. dels på grund av organisationens utbyggnad och dels på grund av beslutade högre arvoden för vissa i lärarutbildning medverkande.

Överstyrelsen finner rimligt, att möjlighet bereds vid förskoleseminarium anställd övningslärare till anställning på samma villkor, som skulle ha gällt vid anställning vid annat seminarium. Om sa icke sker, torde rekryteringen av meriterade lärare till den för förskoleseminarierna betydelsefulla undervisningen i övningsämnen bli mindre god.

I särskild framställning föreslås att föreståndarna vid vissa övningsinstitutioner skall få ersättning för extra arbetsuppgifter i samband med handledningen pa institutionen med 250 kr. för handledare och läsår. Föreståndarnas antal beräknas till sammanlagt ca 45 med i genomsnitt tre handledare på var och en. Kostnaden härför beräknas till 33 750 kr. för läsåret 1965/66.

Arvoden åt seminarieläkare beräknas utgå dels med ett grundbelopp av 1 000 ki. per seminarium, dels med 3 kr. 50 öre för varje under höstterminen närvarande seminarieele v. För arvoden åt scminariesköterskor har i likhet med föregående ar beräknats 306 kr. + 18,50 per 37 veckor och seminarium.

I särskild skrivelse den 24 september 1964 har skolöverstyrelsen framlagt förslag om inrättande av icke-ordinarie övningslärartjänster vid förskoleseminariet i Stockholm i ämnena teckning, musik och slöjd. Som motivering för detta förslag anför överstyrelsen, att Kungl. Maj:ts stadga för övningslärare den 3 juni 1960 (nr 507) icke äger tillämpning på förskoleseminarierna, varför rektor synes sakna befogenhet anställa övningslärare såsom extra ordinarie eller extra lärare, oaktat förutsättningar härför i övrigt föreligger i fråga om timtal m. m.

De partemen tschefen

Mina ställningstaganden till frågan om förskoleseminarieorganisationens omfattning läsåret 1965/66 har jag redovisat under ett tidigare avsnitt. Jag har därvid tillstyrkt skolöverstyrelsens förslag om utbyggnad av förskoleseminarierna men däremot inte ansett mig kunna biträda överstyrelsens förslag om inrättande av ett statligt institut för utbildning av fritidsledare, eu personalkate-

99 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

gori som förutsatts tjänstgöra vid fritidshem och i lekplatsverksamhet m. m, Mina i det följande redovisade ställningstaganden skiljer sig från skolöverstyrelsens förslag endast såvitt gäller åtgärder som har samband med nyssnämnda fritidsledarinstitut.

Överstyrelsens förslag om inrättande av en rektorstjänst vid det föreslagna förskoleseminariet i Umeå tillstyrker jag (p. 1).

Vid förskoleseminarierna är läroämnet psykologi och pedagogik att anse som ett huvudämne. Undervisningen i ämnet bestrids uteslutande av timlärare utom vid förskoleseminariet i Stockholm, vid vilket en adjunktstjänst i Ae 23 i detta ämne finns inrättad. Skolöverstyrelsen har nu föreslagit, att tio nya lärartjänster i detta ämne inrättas och har dessutom föreslagit, att dessa lärartjänster konstrueras såsom lektorstjänster i Ae 25 alternativt adjunkttjänster i Ae 23. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och föreslår således, att på personalförteckningen för förskoleseminarierna uppförs elva tjänster såsom lärare i Ae 27/25 eller Ae 23 i psykologi och pedagogik. Innehavare av tjänst i Ae 27/25 bör ha tjänstebenämningen lektor och innehavare av tjänst i Ae 23 tjänstebenämningen adjunkt (p. 3).

Jag beräknar vidare medel för inrättande av 9,5 seminarielärartjänster i Ae 17, en seminarielärartjänst i Ag 17 samt en kanslibiträdestjänst (p. 5 7). Slutligen

beräknar jag även medel för ökade kostnader för timlärare, handledare, hälsovård, bibliotekarier samt deltidsanställda vaktmästare. Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om arvode till föreståndarna vid vissa övningsinstitutioner. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att meddela erforderliga föreskrifter härom

(p. 8). .

I övrigt räknar jag endast med automatiska kostnadsstegringar.

Med anledning av vad skolöverstyrelsen i särskild skrivelse föreslagit i fråga om inrättande av icke-ordinarie övningslärartjänster vid förskoleseminariet i Stockholm i ämnena teckning, musik och slöjd vill jag, eftersom förskoleseminariernas utbyggnad aktualiserar samma behov vid andra förskoleseminarier, föreslå de ändringar i gällande bestämmelser som krävs för att möjliggöra anställning av övningslärare i nyssnämnda ämnen såsom extra ordinarie eller extra lärare. Ändring i detta syfte bör ske dels i övningslärarstadgan, dels i avlöningsreglementet för övningslärare. Tjänster i teckning och musik bör placeras i Ae 20 eller Ag 16 och tjänster i slöjd i Ae 20 eller Ag 13.

Mot här redovisade förslag har personalorganisationerna inte haft någon erinran.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t, att vidta de ändringar i personalförteckningen för förskoleseminarierna, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att fatta de beslut och vidta de åtgärder, som fordras för genomförande av vad jag föreslagit i fråga om anställning av övningslärare vid förskoleseminarierna;

100 Kungl.Majits proposition nr 79 år 1965

c) godkänna följande avlöningsstat för förskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare fr. o.m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 338 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 713 000

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ../..................................... 2 208 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 726 000

Summa kr. 3 985 000

d) till Förskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 985 000 kr.

F 18. Förskoleseminarierna: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1963/64 .................................... 339 000 199 105

1964/65 .................................... 460 000

1965/66 (förslag) ........................... 585 000

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten samt, för nästa budgetår, dels skolöverstyrelsens förslag till förändringar, dels departementschefens anslagsberäkning.

1965/66

Skolöverstyrelsen motiverar de föreslagna höjningarna med, förutom vissa automatiska kostnadsstegringar, den tidigare beslutade och den nu föreslagna utbyggnaden av förskoleseminarierna samt förslaget om inrättande av ett fritidsledarinstitut. •

101 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

I fråga om anslagsposterna 2 och 5 anför överstyrelsen vidare följande.

2. Genom att seminarierektorer och seminarielärare måste företaga åtskilliga resor för besök på övningsinstitutionerna i samband med lararkandidaternas praktiska utbildning, har det belopp om högst 700 kr. som utgår till reseersättning m.m. visat sig otillräckligt, varför överstyrelsen raknar med 1 000 kr per seminarium för resekostnadsersättningar och traktamenten för kommande budgetår. Överstyrelsen beräknar vidare 500 kr. per seminarium for flyttmngs-

5 Beloppet för särskilda kurser och föreläsningar beräknas liksom föregående år dels för föreläsningar av olika specialister, dels för undervisning i instrumentalmusik. För föreläsningar beräknas beloppet höjt från 500 till 700lfa;, pei^seminarium på grund av rektorernas önskemal om okat belopp för detta andamal. överstyrelsen anser en höjning motiverad bl. a. med hänsyn till allmant höjda

arvodesanspråk från specialister. +;,i 7nn Ur

För instrumentalmusik beräknas beloppet per klass hojt från oOO till 700 k . med hänsyn till lärarkandidaternas speciella behov av ökad undervisning i detta ämne.

Departementschefen

Mina ställningstaganden till skolöverstyrelsens förslag framgår av den föregående uppställningen. Avvikelserna i förhållande till skolöverstyrelsens förslag beror dels på att jag som en konsekvens av mitt tidigare ställningstagande till frågan om ett statligt fritidsledarinstitut inte räknar med några kostnader för ett sådant institut under detta anslag, dels på något avvikande beräkningar av anslagsbehovet under skilda poster med hänsyn bl. a. till hittillsvarande belastning på dessa poster.

Jag föreslår, att anslaget höjs till (460 000 + 125 000 =) 585 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminariema: Omkostnader för budgetaret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 585 000 kr.

F 19. Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. m.

Anslag

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

156 000 180 000 210 000

Nettoutgift 132 331

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag uppföres med 239 600 kr. Av detta belopp avser 129 600 kr. löpande materielkostnader, medan 110 000 kr. avses utgöra engångsanvisningar till det föreslagna nya seminariet och fritidsledarinstitutet samt de befintliga seminarier som beräknas få ett okat antal klasser läsåret 1965/66. Förslaget avser således en anslagshöjning med i runt tal 60 000 kr. Vid sin anslagsberäkning har överstyrelsen beaktat en engångsanvisning av 90 000 kr. för budgetåret 1964/65.

Av det äskade beloppet hänför sig 30 000 kr. till det föreslagna fntidsledar-

institutet.

102 Kungl. Majrts proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Jag tillstyrker den av skolöverstyrelsen föreslagna medelsanvisningen under detta anslag med den reduktion som följer av mitt ställningstagande till frågan om mrattande av ett fritidsledarinstitut. Jag föreslår således, att anslaget höjs till (180 000 + 30 000=) 210 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förskoleseminariema: Materiel, böcker m. ra. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 210 000 kr.

F20. Förskoleseminariema: Inredning och utrustning

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 250 000 250 000 300 000

Nettoutgift 189 256

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 290 000 kr. till 540 000 kr. Skolöverstyrelsen beräknar ett belopp av 60 000 kr. för det föreslagna nya seminariet och 90 000 kr. för det föreslagna fritidsledarinstitutet. Det begärda anslaget i övrigt hanför sig huvudsakligen till inredning och utrustning av planerade nya lokaler för redan befintliga seminarier, av vilka sex beräknas flytta in t helt eller delvis nya lokaler under budgetåret 1965/66. Av det äskade beloppet hänför sig 50 000 kr. till anskaffande av en intern TV-anläggning vid förskoleseminariet i Örebro jämte därtill ansluten övningsinstitution för bedrivande av försöksverksamhet med barnobservationer och demonstrationer.

Under beredningen av förevarande anslagsäskande har genom skolöverstyrelsens forsorg inhämtats specificerade uppgifter från varje förskoleseminarium angående kostnaderna för en fullständig utrustning av respektive seminarium ävensom tillkommande kostnader vid en utvidgning med nya klasser. De erhållna, uppgifterna, vilka dock inte varit föremål för någon central bearbetning, anger genomgående högre kostnader för inredning och utrustning än dem på vilka skolöverstyrelsen grundat sina anslagsäskanden.

I skrivelse den 27 maj 1964 har skolöverstyrelsen hemställt om ett särskilt anslag av 136 982 kr. för inlösen av inventarier, som i samband med seminariernas förstatligande övertagits från de förutvarande huvudmännen. Överstyrelsen hänvisar till att Kungl. Maj:t i regleringsbrev den 5 juni 1963 anbefallt överstyrelsen att med huvudmännen för de då befintliga förskoleseminanerna träffa avtal angående de statliga förskoleseminariernas övertagande av verksamheten jämte därtill hörande lokaler och inventarier m. m. Det nyss angivna beloppet utgör resultatet av värderingar från de förutvarande huvudmannens sida samt en efterföljande granskning och justering från överstyrelsens sida. Enligt vad överstyrelsen anför har samtliga berörda huvudmän godtagit

103 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

överstyrelsens anbud angående värderingen av de inventarier, som bör övertagas av de statliga förskoleseminarierna.

Departementschefen

Jag är inte beredd att utan underlag i form av en noggrann, centralt bearbetad undersökning av förskoleseminariernas behov av medel för inredning och utrustning, tillstyrka ett högre anslag för budgetåret 1965/66 an 300 000 kr. för ifraga varande ändamål. Vad beträffar skolöverstyrelsens hemställan om ett särskilt anslag av i runt tal 137 000 kr. för inlösen av inventarier, som i samband med seminariernas förstatligande övertagits från de förutvarande huvudmännen, vill lag uttala den uppfattningen att inventarierna, på samma satt som skedde vid förstatligandet av socialinstituten och vid förstatligandet av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell fysik (prop. 1963:79 s. 31 samt prop. 1964- 47 s 21), bör få övertagas av staten utan kostnad. Jag beraknar således inga medel för detta ändamål utan räknar med att skolöverstyrelsen efter meddelat uppdrag skall kunna träffa en uppgörelse med de förutvarande huvudmannen för förskoleseminarierna enligt här angiven princip.

Jag föreslår, att anslaget uppförs med 300 000 kr. och hemställer, att Kungl.

Mai :t måtte föreslå riksdagen .

att till Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning tor

budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 kr.

F 21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 1 840 000 3 900 000 5 590 000 7 485 000

Nettoutgift

2 082 124

3 706 920

Nuvarande utbildningsverksamhet

Beträffande den från ifrågavarande reservationsanslag bekostade kursverksamheten under budgetåret 1964/65 inhämtas bl. a. följande.

De huvudändamål som bekostas från anslaget samt kostnaderna for respektive ändamål i avrundade belopp är följande.

1. Vidareutbildningskurser för folkskollärare samt terminskurser ^ ^ ^

i yrkesvägledning .................................. j

2. Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad

akademisk undervisning för betygsgraden Godkänd .......... 1 060 00U

3 Av skolöverstyrelsen i samarbete med universiteten anordnad akademisk undervisning för betygsgraden Med beröm godkänd 450 000

4 Av skolöverstyrelsen i samarbete med Uppsala universitet anordnad sommarkurs i fysik för betygsgraden Berömlig ...... 38 000

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

5. Fyra kurser i teoretisk yrkesorientering

6. Av Hermods korrespondensinstitut anordnad akademisk undervisning ..............

7. Stipendier till folkskollärare och vissa deltagare i kurser anordnade av Hermods .............

8. Utbildningskurs för förskollärare ..............

9. Utbildning av teknologie magistrar i Linköping och Örebro

10. Av Kungl. Maj.t framdeles utfärdade närmare bestämmelser

Summa kr.

32 000

340 000

110 000 115 000 1 290 000 455 000 5 590 000

au folkskollärare. I samband med sina anslagsäskanden för

verksamhet TT „skolÖVerStyrelsen en redogörelse för vidareutbildningsverksamheten under lasaren 1963/64 och 1964/65, av vilken framgår bl. a. föl-

Antalet deltagare i de olika terminskurserna och vidareutbildningskursen i

och iSvfiT Samt 1 TT1121 1 PSyk0l0gi 0011 Pedagogik under läsåren 1963/64 och 1964/65 framgar av följande tablå.

Den 1964/6o anordnade utbildningen omfattar följande antal kurser i skilda

ämnen, nämligen i fysik 7, matematik 6, kemi 6, samhällskunskap 4, yrkesväg-

ledning 4, kristendomskunskap 3, modersmålet 2, historia 2, biologi 2, handels-

amnen l samt psykologi och pedagogik 8 kurser.

105 Kungl. May.ts proposition nr 79 år 1965

I de till överstyrelsen av kursföreståndarna och kursledarna ingivna pedagogiska redogörelserna för vidareutbildningsverksamheten under läsaret 1963/64 vitsordas, att kursdeltagarna genomgående väl tillgodogjort sig undervisningen och visat stort intresse för kursarbetet. Provningsresultatet måste enligt överstyrelsens mening också anses gott.

Regional akademisk undervisning bedrivs dels med inriktning pa ett akademiskt betyg, dels med inriktning på två akademiska betyg.

Akademiska ettbetygskurser anordnas läsaret 1964/6t> pa aderton orter, nämligen Borlänge, Eskilstuna, Falun, Gävle, Halmstad, Hälsingborg, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Linköping, Luleå, Norrköping, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Växjö, Örebro och Östersund. Sammanlagt anordnas 33 kurser med fördelning på ämnen enligt följande tablå. I tablån har även medtagits motsvarande siffror för läsåret 1963/64.

Antal kurser

Amne 1963/64 1964/65

Engelska ......................................

Tyska ........................................

Matematik .................................... ®

Botanik .......................................

Zoologi ........................................

Fysik ...... ^

Kemi ......................................... 2

Nationalekonomi .............................. ^

Statskunskap .................................. ^

33 Akademiska tvåbetygskurser anordnas läsaret 1964/65 i ämnena matematik och fysik i Linköping och Örebro. I dessa kurser deltager sammanlagt 100 studerande. Undervisning till motsvarande nivå bedrivs även i ämnet kristendomskunskap i Skellefteå och Växjö med 25 behöriga deltagare.

Teknisk magisterutbildning bedrivs sedan läsåret 1963/64 i Linköping och Örebro. Utbildningen är anordnad på två linjer, en för teknisk fysik och en för elektroteknik. För den regionala tekniska magisterutbildningen gäller dels Kungl. Maj :ts stadga den 4 juni 1964 (nr 535) angående högre tekniska examina, dels särskilda bestämmelser meddelade den 4 juni 1964 angående regional undervisning för teknisk magisterexamen.

Läsåret 1965/66 kommer den tekniska magistcrutbildningen i Linköping och Örebro att vara fullt utbyggd med tre årskurser omfattande, vid oförändrad intagning och efter bortfall av sammanlagt ca 20 deltagare i andra och tredje årskurserna, totalt ca 220 elever.

106 Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965 Ans1 a gsäskanden för 1 965/66

Skolöverstyrelsen beräknar i sina anslagsäskanden för budgetåret 1965/66 en ökning av medelsbehovet under förevarande anslag med 2 457 000 kr. Överstyrelsen har därvid inte medräknat kostnaderna för teknisk magisterutbildning.

Den av skolöverstyrelsen beräknade ökningen av medelsbehovet för budgetåret 1965/66 fördelar sig på följande förslag till utvidgning av verksamheten.

1. Anordnande av terminskurser i engelska, tyska och franska____ 120 000

2. Anordnande av två biämneskurser .......................... 36 000

3. Planerade initiativ av samarbetsgruppen universitet-skola .... 1 500 000

4. Anordnande av fyra regionala akademiska ettbetygskurser ____ 250 000

5. Anordnande av fyra preparandkurser för regional akademisk ett-

betygsundervisning ........................................ 16 000

6. Hermods korrespondensinstituts stiftelse för uteslutande av ny

kurs i franska och för obligatorisk sommarkurs .............. 60 000

7. Anordnande av utbildningskurs för förskollärare med tjänstgöring vid fritidshem ........................................ 125 000

8. Information om läraryrket m. m............................ 300 000

9. Justering på grund av beslutade lönegradsuppflyttningar m. m. 50 000

Summa kr. 2 457 000

Av skolöverstyrelsens motivering för dessa förslag inhämtas bl. a. följande.

1. Från flera håll har önskemål framförts om anordnande av i egentlig vidareutbildning ingående temiinskurser i språk. Med hänsyn till lärarsituationen i dessa ämnen, särskilt i övre Norrland finner överstyrelsen det angeläget, att terminskurser i dessa ämnen kommer till stånd. Överstyrelsen föreslår tre terminskurser i engelska, tyska och franska läsåret 1965/66.

2. I och med utvidgningen av terminskurserna behöver ytterligare tre biämneskurser anordnas.

3. Kanslern för rikets universitet och skolöverstyrelsen beslöt den 19 november 1963 att inrätta en samarbetsgrupp med uppgift att

dels planera och verka för

a) en utbyggnad av den särskilda akademiska lärarutbildningen utanför universitetsorterna,

b) inrättande av lärarutbildningskurser på ferietid å universitetsorterna,

c) utvidgning till flera ämnen och till högre nivåer av den lärarutbildning som sker genom korrespondensundervisning,

dels för kanslern och överstyrelsen skyndsamt framlägga förslag till de åtgärder som i dessa hänseenden bör vidtagas,

dels ock överväga och framlägga förslag om de åtgärder i övrigt som i avbidan på lärarutbildningssakkunnigas förslag kan vidtagas vid universiteten för att öka examinationen av lärare.

Med hänsyn till de olika initiativ, som kan komma att tagas av samarbetsgruppen under innevarande budgetår och under budgetåret 1965/66, beräknar överstyrelsen en ökning av anslagsposten till vissa särskilda lärarutbildningsåtgärder med 1 500 000 kr.

Någon fullständigare beskrivning över de åtgärder som inom den angivna aktivitetsramen planeras för innevarande och nästkommande budgetår för att

107 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

öka lärartillgången kan inte nu lämnas pa grund av den korta tid samarbetsgruppen varit i arbete. Några förslag som redan behandlats inom gruppen och som är eller kommer att bli förelagda Kungl. Maj:t kan emellertid här omnämnas. .o . .

a) För de studerande vid den regionala akademiska tvåbetygsundervisnmgen i matematik och fysik i Linköping och Örebro, som påbörjat sina studier höstterminen 1963, och för andra till deltagande i tvåbetygsundervisnmgen berättigade personer planeras en tvåbetygskurs i kemi höstterminen 196o. Avsikten är att anordna en sådan kurs även i Västerås. För planering av denna undervisning beslöt överstyrelsen den 14 april 1964 tillsätta en arbetsgrupp som senast den 1 oktober 1964 till skolöverstyrelsen skall inkomma dels med förslag till studieplan, dels med beräkning av kostnaderna för materielanskaffning m. m. På grundval av arbetsgruppens förslag kommer överstyrelsen i samarbete med kanslersämbetet att för Kungl. Maj:t framlägga förslag angående denna undervisning. Överstyrelsen beräknar preliminärt kostnaderna för tre regionala akademiska tvåbetygskurser i kemi till ca 400 000 kr.

b) Innevarande läsår utbyggs tvåbetygsundervisnmgen i matematik och fysik i Linköping och Örebro med en ny intagningsomgång vid sidan av den redan intagna omgången studerande, som nästa läsår bedriver andra årets studier i dessa ämnen. Överstyrelsen ämnar i samråd med övriga berörda myndigheter undersöka möjligheten att under läsaret 1965/66 utbygga tvabetygsundervisningen i matematik och fysik till ytterligare fyra kursorter. Kostnaderna härför beräknas till ungefär 450 000 kr.

c) Från fysiska institutionen vid Uppsala universitet har till överstyrelsen inkommit förslag att bereda lärare med två betyg i ämnet fysik möjlighet att förvärva tre betyg i ämnet genom sommarkurser om cirka fem veckor två somrar i följd. Överstyrelsen hemställde den 3 februari 1964 hos Kungl. Maj:t, att överstyrelsen i samarbete med Uppsala universitet måtte få anordna trebetygskurs i fysik under somrarna 1964 och 1965 och att kostnaderna måtte fa bestridas ur förevarande anslag. Till sommarkurserna 1964/65 har till 18 platser anmält sig 120 sökande. Överstyrelsen — som fått Kungl. Maj:ts bifall till sin hemställan — avser att under sommaren 1965 dubblera intagningen till kurserna under somrarna 1965 och 1966. Kostnaderna härför beräknas för budgetåret 1965/66 uppgå till cirka 80 000 kr.

d) För anordnande av en sommarkurs i fysik för gymnasister vid universitetet i Lund sommaren 1964 har innevarande budgetår anvisats ett belopp av högst 25 000 kr. Om erfarenheterna från denna kurs visar sig positiva, avser överstyrelsen att under budgetåret 1965/66 anordna ytterligare en sådan kurs.

e) I skrivelse den 8 april 1964 angående lärarutbildningskurs om två terminer för gymnasieekonomer hemställde skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning bl. a., att medel måtte anvisas för anordnandet av en sådan kurs under läsåret 1964/65. Överstyrelsen anhåller därför, att medel ställs till förfogande för anordnandet av ytterligare eu lärarutbildningskurs för gymnasieekonomer läsåret 1965/66. Kostnaderna för en sådan kurs inklusive ersättning till deltagare beräknas till cirka 220 000 kr.

4_5. Under budgetåret 1965/60 ämnar överstyrelsen söka ytterligare utvidga

den regionala ettbetygsundervisningen. Stort intresse har visats från såväl kommunernas som de enskilda lärarnas sida för denna utbildningsform. Överstyrelsen föreslår att medel ställs till förfogande för ytterligare fyra ettbetygskurscr. Som eu förberedelse till dessa kurser fordras ytterligare fyra preparandkurser.

6. Ilermods korrespondensinstituts stiftelse avser att utarbeta en studieplan för eu akademisk ettbetygskurs i franska. Undervisningen kommer att påbörjas

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

under budgetåret 1965/66. Kostnaderna för utarbetandet av studieplanen beräknas uppgå till 35 000 kr. och för en i ettbetygsundervisningen ingående obligatorisk akademisk sommarkurs i Lund till 25 000 kr.

... 7' ^nom den form av barnstugor, som benämnes fritidshem och är daghem för skolbarn, tjänstgör f. n. omkring 120 förskollärare. Förskollärare är emellertid i första hand utbildade för att ta hand om barn under skolåldern. Överstyrelsen föreslår, att vidareutbildningskurs för förskollärare, som tjänstgör vid fritidshem eller annan fritidsverksamhet för skolbarn, anordnas under budgetåret 1965/66. Skolöverstyrelsen bör ha möjlighet att som deltagare i kursen även antaga förskollärare, som syftar till tjänstgöring vid fritidshem. Kursen bör omfatta 16 veckor. Antalet deltagare bör vara högst 20, lägst 12.

8. En informationskampanj i syfte att stimulera till en förbättrad lärarrekrytering är avsedd att komma till stånd budgetåret 1964/65. Enligt överstyrelsens mening bör åtgärder av detta slag följas upp under ett antal år. Överstyrelsen beraknar därför för budgetåret 1965/66 för detta liksom de ändamål av liknande slag, som kan bli aktuella i anledning av i prop. 1964: 68 förordade åtgärder, ett belopp av 300 000 kr.

Styrelsen för den regionala tekniska magisterutbildningen beräknar budgetåret 1965/66 medelsbehovet för regional teknisk magisterutbildning till 1 952 000 kr., därav 1 140 000 kr. för driftkostnader och 812 000 kr. för inköp av undervisningsmateriel. Kostnadsökningen, som sammanlagt beräknas till 662 000 kr., sammanhänger med tillkomsten av den tredje årskursen av ifrågavarande utbildning. Det för inköp av undervisningsmateriel äskade beloppet avser resterande anskaffning av utrustning för undervisningen i tredje årskursen i ämnena fysik och elektroteknik.

Till nyssnämnda belopp kommer kostnader på tekniska högskolans i Stockholm stat dels för fyra fr. o. m. innevarande budgetår inrättade ordinarie universitetslektorat i matematik och fysik, dels för två nya ordinarie universitetslektorat i elektroteknik, som av styrelsen föreslås inrättade fr. o. m. budgetåret 196o/66. Innehavarna av de föreslagna två nya tjänsterna föreslås, liksom fallet ar med innehavarna av de fyra redan inrättade tjänsterna, bli stationerade i Linköping och Örebro. Det totala antalet lärartimmar i elektroteknik på varje kursort anges till 1 578 timmar per läsår och behovet av universitetslektorstjänster i ämnet bedöms därför som synnerligen angeläget.

I särskild skrivelse den 21 november 1964 har styrelsen för regional teknisk magisterutbildning föreslagit, att på vardera utbildningsorten nuvarande arvodesbefattning såsom deltidsanställd kursföreståndare ersätts med en fristående befattning som utbildningschef (prorektor). Denna befattning bör enligt styrelsen i lönehänseende vara helt jämförlig med rektorsbefattning vid tekniskt gymnasium. För befattningen bör gälla kvalifikationskrav jämförbara med dem som gäller för universitetslektorat. Någon undervisningsskyldighet bör inte föreskrivas. Styrelsen utgår från att innehavarna av de föreslagna befattningarna skall förestå även den regionala akademiska undervisningen i Linköping och Örebro.

I skrivelse den 1 december 1964 har skolöverstyrelsen framlagt förslag av motsvarande innebörd.

109 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Som den i ett tidigare avsnitt lämnade redogörelsen för ämneslararsituationen visat föreligger ett stort behov av insatser för att öka tillgängen på behöriga lärare I särskilt hög grad gäller detta lärare för tjänstgöring på grundskolans högstadium. Mot denna bakgrund ansluter jag mig till skolöverstyrelsens uppfattning om angelägenheten av att öka omfattningen av den utbildningsverksamhet

som bekostas ur detta anslag.

När det gäller anordnande av tvåbetygsundervisning, särskilt inom ämnesgruppen matematik, fysik och kemi, måste beslut härom föregås av mycket noggranna överväganden rörande erforderliga och tillgängliga resurser och det andamålsenligaste utnyttjandet av resurserna. Sådana överväganden har i hog gra bildat underlaget för de förslag som framlagts av 1963 års universitets- och hogskolekommitté. Med hänsyn härtill anser jag det böra ytterligare penetreras, i vilken utsträckning och på vad sätt den av överstyrelsen önskade utvidgningen av den regionala akademiska tvåbetygsundervisningen bor komma till stand. Mot denna bakgrund anser jag mig, bl. a. för anordnande av tvabetygsundervisning i kemi i Linköping och Örebro, böra tillstyrka en anslagshöjning med 600 000 kr. för de ändamål som i skolöverstyrelsens anslagsäskande upptagits såsom planerade initiativ av samarbetsgruppen universitet-skola. Av den differens om 900 000 kr., som detta innebär i förhållande till det av överstyrelsen askade beloppet 1,5 milj. kr., hänför sig 440 000 kr. till pedagogisk utbildning av gymnasieekonomer, för vilket ändamål medel beräknas under det efterföljande anslaget till utbildning av lärare vid yrkesundervisningen (p. 3).

Överstyrelsens förslag till utvidgning av vidareutbildningskurserna för folkskollärare och de regionala akademiska ettbetygskurserna tillstyrker jag, med hänsyn till vad som konstaterats angående behörighetssituationen pa grundskolans högstadium. Jag beräknar vidare medel för kostnader för en korrespondenskurs i franska och för ett fortsättande av den informationsverksamhet angaende läraryrket som påbörjats innevarande budgetår. Mot den beraknade justeringen av anslaget på grund av beslutade lönehöjningar har jag ingen erinran. Sammanlagt beräknar jag för här berörda ändamål (p. 1, 2, 4—6, 8 och 9) en ökning av medelsbehovet med 633 000 kr. Jag har inte beräknat medel for anordnande av en kurs för förskollärare med tjänstgöring vid fritidshem (p. 7).

Mot den av styrelsen för den regionala tekniska magisterutbildningen gjorda anslagsberäkningen har jag ingen erinran, ej heller mot förslaget om inrättande av två ordinarie universitetslektorat i elektroteknik på tekniska högskolans i Stockholm stat med stationcring av tjänstinnehavarna i Linköping och Örebro. Någon ändring av det förslag till avlöningsstat för tekniska högskolan i Stockholm som förelagts riksdagen i årets statsverksproposition synes inte påkallad.

Jag vill vidare tillstyrka det av nyssnämnda styrelse och skolöverstyrelsen framlagda förslaget om inrättande av två heltidsbefattningar såsom ledare för den till Linköping och Örebro förlagda tekniska magisterutbildningen och tvabetygsutbildningen i matematisk-naturvetenskapliga ämnen. Anordningen bor

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tills vidare äga provisorisk karaktär och jag beräknar därför förbudgetåret 1965/ 66 medel for två befattningar med placering i Bg 1 jämte de Övriga avlöningsförmåner som tillkommer rektor vid tekniskt gymnasium med placering i avlö-

mngsgrupp IV. Häremot har vederbörande personalorganisationer inte haft någon erinran.

. SIutligen bör för riksdagen anmälas att Kungl. Maj.t genom beslut den 29 januari 1965 bemyndigat styrelsen för den tekniska magisterutbildningen att mrill ett sammanlagt belopp av högst 550 000 kr., beställa undervisningsmateriel for amnena fysik och elektroteknik att gäldas tidigast budgetåret 1965/66. Syftet harmed var att säkerställa leveranser i tid till höstterminens början av sadan undervisningsmateriel, som fordras för undervisningen i tredje årskursen av den tekniska magisterutbildningen. Denna årskurs tillkommer fr. o. m läsåret 1965/66.

Den närmare fördelningen av anslaget på olika ändamål bör inte nu fixeras utan bör, liksom för innevarande budgetår, efter förslag av skolöverstyrelsen och styrelsen for den regionala tekniska magisterutbildningen, få fastställas av Kungl

Jag beräknar kostnadsökningarna under detta anslag vid bifall till vad jag här förordat till sammanlagt 1 895 000 kr., varav 1 233 000 kr. för de av skolöverstyrelsen behandlade utbildningsformerna och 662 000 kr. för den tekniska magisterutbildningen.

Reservationsanslaget till särskilda lärarutbildningsåtgärder bör alltså uppföras med (5 590 000+1 895 000=) 7 485 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Mai.t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, utöver de ändringar som föreslagits i prop. 1965:1, vidta den ändring i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm, som föranleds av vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Särskilda lärarutbildningsåtgärder för budgetåret 1965/ 66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 7 485 000 kr.

F 22. Avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk lärarkurs m. m,

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 7 554 000 9 427 000 9 127 000 14 600 000

Nettoutgift 6 569 022 6 503 892

1.

2.

3.

Detta anslag skall för budgetåret 1964/65 disponeras på följande sätt:

Avlöningar åt deltagare i praktiska lärarkurser, förslagsvis...... 8 287 000

Resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare i praktiska

lärarkurser, förslagsvis ...................................... 820 000

Expenser vid förberedande lärarkurser.......

20 000

Summa kr. 9 127 000

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår en uppräkning av anslaget med 4 093 000 kr. Överstyrelsen uppskattar behovet av platser för genomgång av praktisk lararkurs till 900 platser budgetåret 1965/66 mot budgeterade 650 platser innevarande

budgetår. , ...

Kostnaderna för avlöning åt deltagare beräknas öka med 3 891 000 kr., darav

700 000 kr. på grund av den beslutade generella lönehöjningen och 3 191 000 kr. på grund av den beräknade ökningen av antalet utbildningsplatser. Till foljd av denna ökning i verksamhetens omfattning beräknas även kostnaderna for resekostnadsersättning och traktamente åt deltagare komma att öka med 190 000 kr.

Skolöverstyrelsen räknar vidare för läsåret 1965/66 med ett behov av ytterligare åtta förberedande kurser och föreslår på grund härav en höjning av posten till expenser vid sådana kurser med 12 000 kr.

Departementschefen

Enligt min bedömning torde för utbildning i form av praktisk lararkurs inte komma att tas i anspråk ett så stort antal platser under nästa budgetår som 900, vilket skolöverstyrelsen räknat med. Jag grundar mm anslagsberäkning pa antagandet, att omkring 700 platser kommer att utnyttjas, vilket är 50 platser mer än vad innevarande budgetårs anslag beräknats för. Jag raknar med en merkostnad av 680 000 kr. för den av mig beräknade utvidgningen. Härtill kommer den kostnadshöjning med 700 000 kr., som föranleds av den beslutade generella lönehöjningen. Tillsammans uppkommer således för avlöning åt deltagare m. m.

en merkostnad av 1380 000 kr. .... •

Jag föreslår vidare, att under detta anslag medel i fortsättningen anvisas for ersättning till medverkande i praktisk lärarkurs. Denna kostnad har tidigare belastat anslaget till avlöningar vid allmänna gymnasier, vilket anslag för näste budgetår reducerats med det belopp som för innevarande budgetår beraknats for ifrågavarande ändamål. För nästa budgetår räknar jag med en kostnad för nämnda ändamål av 4 100 000 kr. med vilket belopp förevarande anslag således vtterligare bör höjas. I samband därmed bör anslaget få här använd ny rubrik.

Jag förordar således, att anslaget uppförs med (9 127 000 + 5 480 000 _) 14 607 000 kr. eller, i avrundat tal, 14 600 000 kr. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt medverkande och deltagare i praktisk lararkurs m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 14 600 000 kr.

F 23. Avlöning åt deltagare i

1962/63 ...................

1963/64 ...................

1964/65 ...................

1965/66 (förslag) ...........

blindlärar- och dövlärarutbildning

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, med hänsyn till de numera gällande bestämmelserna om avlöningsförmåner för deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildningen, att anslaget omrubriceras på angivet sätt.

Överstyrelsen räknar med en ökning av medelsbehovet under detta anslag med 347 000 kr. Överstyrelsen framhåller, att blind- och dövskolutredningen väntas framlagga förslag om införande av grundskola i blind- och dövskolan och att detta kommer att innebära en kraftig ökning av lärarbehovet i dessa skolformer. Av denna anledning föreslår överstyrelsen en kraftig ökning av intagningen bade till blindlärarutbildning och till dövlärarutbildning.

Departementschefen

Jag föreslår, efter en beräkningsteknisk justering av skolöverstyrelsens anslagsberäkning, att anslaget uppförs med (512 000 + 339 000 =) 851 000 kr. eller i avrundat tal, 850 000 kr.

Jag hemställer, att Eungl. Maj.‘t matte föreslå riksdagen

att till Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 850 000 kr.

b) Övnings- och yrkeslärarutbildning m. m.

F 24. Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar

Nettoutgift 920 361 976 527

Såsom framhållits i det föregående har intagningen, vid Gymnastiska centralinstitutet innevarande budgetår ökats från 100 till 150 elever, 75 manliga och 75 kvinnliga. Eftersom gymnastiklärarutbildningen är tvåårig innebär denna höjda mtagmngskapacitet, att det totala elevantalet vid institutet också budgetåret 1965/66 kommer att öka med 50, från 250 till 300.

. Pe forslaS- som direktionen över Gymnastiska centralinstitutet framlägger i små anslagsäskanden för nästkommande budgetår, är till drygt hälften av automaGsk natur, betingade dels av elevökningen, dels av generella löne- och arvodeshojnmgar. Direktionens närmare förslag framgår av följande sammanställning.

Nya tjänster

1. En laboratur i Bo 1 i kroppsövningarnas fysiologi med samtidig indragning av särskild medelsanvisning (12 000 kr.) för undervisning i fysiologi samt

Anslag

1962/63 .................................... 823 000

1963/64 .................................... 1 002 000

1964/65 .................................... 1 192 000

1965/66 (förslag).............. 1 500 000

113 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

ändring av nuvarande personliga docenturen i ämnet till tidsbestämd docentur. Till förste innehavare av laboratorstjänsten föreslås nuvarande docenten P. O. Åstrand.

2. Tre lärare i Ag 23 i kroppsövningarnas metodik och praktik.

3. En förste byråsekreterare i Ag 23, med samtidig indragning av en tjänst såsom kansliskrivare i Ae 11 och en arvodesbefattning såsom sekreterare vid institutet.

4. En amanuens i psykologi och pedagogik med halvtidstjänstgöring i reglerad befordringsgång.

5. En laboratorieingenjör i högst Ae 15 vid fysiologiska institutionen.

6. En laboratorieassistent i Ae 11 vid fysiologiska institutionen.

7. Ett ekonomibiträde i Ae 2/3 vid fysiologiska institutionen.

Ändrad lönegradsplacering m.m.

8. Uppflyttning av rektorstjänsten från ABp 27 till Bo 1.

9. Omändring av en lärartjänst i Ae 23 i psykologi, pedagogik och kroppsövningarnas teori till lektorstjänst i Ae 27.

10. Uppflyttning av en tjänst som instrumentmakare i Ao 11 till tjänst som förste instrumentmakare i Ao 13.

11. Uppflyttning av en tjänst som laboratorieassistent i Ae 11 till motsvarande tjänst i Ae 13.

12. Omändring av en tjänst som expeditionsvakt, tillika portvakt, i Ao 7 till tjänst som vaktmästare i Ao 9.

Övrigt

13. Utökat antal medhjälpare vid vinter- och sommarövningar.

14. Utökat antal handledare vid övningsundervisning.

15. Höjda arvoden till handledarna.

16. Ökade kostnader för pianobeledsagning.

17. Ökade kostnader för undervisning i musikens teori och praktik.

18. Ökade kostnader för film och föredrag samt för arvoden till lärare'i rytmik och specialister i idrott.

19. Ökade kostnader till följd av generella lönehöjningar, 63 420 kronor. Förslagen under punkterna 2, 13, 14 samt 16—19, tillhopa motsvarande en

kostnadsökning med 239 000 kr., betingas av den förutnämnda elevökningen samt generella höjningar av löner och arvoden. Beträffande övriga förslag inhämtas ur direktionens framställning bland annat följande.

Förslaget om inrättande av en tjänst som laborator, med därtill knutna tjänster såsom laboratorieingenjör, laboratorieassistent och ekonomibiträde (p. 1, 5, 6 och 7), motiveras dels med det genom det större elevantalet ökade behovet av kvalificerad undervisning i kroppsövningarnas fysiologi, dels med önskvärdheten att förstärka forskningsresurserna på området. Till förste innehavare av laboraturen föreslås nuvarande docenten P. O. Åstrand. Dennes lämplighet för

8 — Bihang till riksdagens protokoll 1905. 1 samt. Nr 79

114 Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

tjänsten har vitsordats i utlåtanden av professorerna E. Hohwii Christensen och Gunnar Ström.

Direktionen framhåller, att en‘permanent förstärkning av sekreterarresurserna erfordras, främst på grund av den ökade administrativa verksamheten vid institutet och önskemålet att avlasta rektors arbetsbörda. Därutöver betonas behovet av effektiv assistens åt den vid institutet nytillkomna utbildningsnämnden liksom kravet på sakkunnig medhjälpare i budgetarbetet (p. 3).

Förslaget om ändring av lärartjänsten i Ae 23 i psykologi, pedagogik och kroppsövningarnas teori till en lektorstjänst i Ae 27 motiveras med önskemålet att få en kvalificerad företrädare för nämnda ämnen knuten till institutet (p. 9).

Departementschefen

Mot förslaget om inrättande av ytterligare tre tjänster som lärare i kroppsövningarnas metodik och praktik (p. 2) har jag icke någon erinran. Detsamma gäller de förslag, som betingas av övriga automatiska kostnadsstegringar (p. 13, 14 samt 16—19). Tillhopa räknar jag för här nämnda ändamål med ett ökat medelsbehov av 239 000 kr.

Förslaget om förstärkning av forsknings- och undervisningsresurserna i ämnet fysiologi, särskilt kroppsövningarnas fysiologi, bör tillmötesgås på så sätt att dels den nuvarande docenturen för P. O. Åstrand omändras till en för honom personlig laboratur i ämnet (p. 1) dels ett universitetslektorat i ämnet inrättas. Merkostnaden härför uppskattar jag till ca 50 000 kr., varvid jag förutsätter, att för innevarande budgetår särskilt beviljad medelsanvisning för undervisning i ämnet (12 000 kr.) skall upphöra att utgå.

Frågan om förändringar avseende sekreterar- och kansliskrivargöromålen (p. 3) bör lösas på följande sätt. Sekreteraruppdraget utvidgas och arvodet till sekreteraren höjs i anslutning härtill. Kansliskrivartjänsten omändras till en kanslisttjänst. Särskilda medel anvisas för kvalificerad pedagogisk hjälp åt rektor. Sammanlagt beräknar jag för dessa förändringar, om vilka det ankommer på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter, en kostnadsökning med 10 000 kr.

Därutöver kan jag endast tillstyrka en höjning av handledararvodena från 10 till 15 kr. per timme (p. 15). Sistnämnda belopp bör utgå räknat fr. o. m. den 1 juli 1964 i likhet med vad som gällt vid utbildningen av övriga övningslärarkategorier (prop. 1964:152 s. 84 och 85).

I övrigt räknar jag inte med några höjningar av anslaget, varför det bör uppföras med (1 192 000+300 000 = ) 1 492 000 kr. eller, i avrundat tal, 1 500 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för gymnastiska centralinstitutet, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska cen-

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

tralinstitutet, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/60:

1.

2.

3.

4.

5.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis..................

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... Arvoden m. m. vid särskild undervisning i idrott

och gymnastik, förslagsvis ...................

Rörligt tillägg, förslagsvis ....................

336 000

16 400 718 000

47 000 382 600

Summa kr. 1 500 000

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

F 25. Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

203 000 230 055

216 000 247 681

271 000 296 000

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår direktionens över gymnastiska centralinstitutet anslagsäskande samt departementschefens anslagsberäkning.

1965/66

Nettoutgift kr.

271 000

+ 25 000

+ 25 000

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Den under delposten 4 b) redovisade minskningen betingas av bortfallet av en för innevarande budgetår gjord engångsanvisning av 10 000 kr. för utrustning av den nyuppförda plasthallen. Förslaget innebär alltså i själva verket, såvitt gäller medel för löpande utgifter, en höjning av ifrågavarande delpost med 8 000 kr.

Den beräknade minskningen med 2 000 kr. av inkomster i form av lokalhyror m. m. är orsakad av det ökade utnyttjande av institutets lokaler, som följer med det större elevantalet.

Departementschefen

Sasom framgar av sammanställningen över ifrågavarande anslag anser jag mig i alla avseenden böra tillstyrka direktionens äskanden. Jag föreslår således, att anslaget uppförs med (271 000+25 000 = ) 296 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 296 000 kr.

F 26. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

Direktionen över gymnastiska centralinstitutet föreslår, att förevarande anslag höjs med 18 000 kr. Som motivering härför åberopas bl. a. det ökade elevantalet.

Departementschefen

Jag tillstyrker direktionens förslag om höjning av detta anslag och förordar således, att detsamma nästa budgetår uppförs med (73 000+18 000 = ) 91 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an-

visa ett reservationsanslag av 91 000 kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 79 år 1965

F 27. Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar

1962/63 ........

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

4 637 000

5 616 000 5 625 000 7 010 000

Anslag

Nettoutgift

4 397 415

5 006 566

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag höjs med 1 419 000 kr. Av detta belopp hänför sig sammanlagt 1 335 000 kr. till beslutade löne- och arvodeshöjningar, varav 858 000 kr. till ökade arvoden åt handledare vid den praktiska utbildningen. I övrigt fördelar sig överstyrelsens förslag på följande ändamål.

Seminariet i Göteborg

1. En ny tjänst som adjunkt i kemi och fysik i Ao 23.

2. En ny tjänst som speciallärare i bostads- och hemvårdslära samt arbetsteknik i Ae 21 fr. o. m. den 1 januari 1966.

3. En ny tjänst som husmor i Ao 10 fr. o. m. den 1 april 1966.

4. En ny tjänst som vaktmästare i Ao 9 fr. o. m. den 1 april 1966.

5. Omändring av en kanslibiträdestjänst på halvtid i Ae 7 till heltidstjänst

fr. o. m. den 1 januari 1966.

6. Höjt bibliotekariearvode.

Seminariet i XJmeå

7. En ny speciallärartjänst i barnavård och tillämpad bampsykologi i Ae21. Samtliga seminarier

8. Ökning av medel till biträdeshjälp på rektorsexpeditionerna med tillhopa 35 000 kr.

Departementschefen

Mot det av skolöverstyrelsen beräknade medelsbehovet av 1 335 000 kr. på grund av redan fattade beslut som löne- och arvodeshojnmgar har jag mgen

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt anser jag mig, såvitt avser seminariet i Göteborg, böra tillstyrka överstyrelsens förslag om inrättande av nya tjänster såsom husmor och vaktmästare. Vidare räknar jag medel för omändring av en halvtidstjänst som kanslibiträde till heltidstjänst (p. 5) samt for en höjning av arvodet till bibliotekarien (p. 6). Tillsammans beräknar jag för dessa ändamål ett medelsbehov av 10 000 kr.

Den föreslagna nya tjänsten vid seminariet i Umeå i barnavård och tillämpad barnpsykologi är cn följd av den förläggning av barnavårdslärarutbildning till

ermran.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Umeå, som jag i det föregående tillstyrkt. Härför krävs en anslagshöjning med i runt tal 30 000 kr.

För ytterligare biträdeshjälp på seminariernas rektorsexpeditioner beräknar jag en höjning med 10 000 kr.

Under hänvisning till det anförda föreslår jag, att detta anslag nästa budgetår uppförs med (5 625 000+1 385 000 = ) 7 010 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidta de ändringar i personalförteckningen för seminarierna för huslig utbildning, som föranleds av vad jag i det föregående förordat;

b) godkänna följande avlöningsstat för seminarierna för huslig utbildning, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 750 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................. 45 OOO

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................. 3 555 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... 1 660 000

Summa kr. 7 010 000

c) till Seminarierna för huslig utbildning: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 010 000 kr.

F 28. Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning.

Den askade höjningen av delposten Övriga expenser motiveras huvudsak-

ligen med inträffade prisstegringar och betecknas sålunda i allt väsentligt såsom

av automatisk natur. Kursen för fortbildning av lärare i storhushåll anses be-

hövlig med hänsyn till bristen på personal för tjänstgöring i storkök. Kostnader

för tidigare anordnade kurser av detta slag har bestritts ur detta anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

1. Sjukvård m.m., förslagsvis..............

2. Reseersättningar, förslagsvis ............

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis ...

b) Övriga expenser .. ...................

4. Skötsel av trädgårdar m.m.............

5. Ersättning åt studerande i samband med

viss övningsundervisning och praktik, förslagsvis ................................

6. Bidrag till studieresor ..................

7. Särskild kurs för fortbildning av lärare i

storhushåll ............................

Summa kr.

1965/66

609 000 + 165 000 +131000

Departementschefen

Under hänvisning till min i sammanställningen redovisade ^ a“sl^sberaknmg förordar jag, att anslaget uppförs med (609 000+ 131 000 ) 74

hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 740 000 kr.

F 29. Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m,

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Anslag 150 000 165 000 165 000 195 000

in.

Nettoutgift

149 510 163 248

Skolöverstyrelsen föreslår, att förevarande anslag för nästkommande budge år höis med 60 000 kr. till 225 000 kr. Av detta anslagsbelopp beraknas ca 76 000 kr. för utgifter av löpande karaktär, medan återstoden, 149 000 kr., anses behövlig för nyanskaffning och ersättning av försliten materiel I detta avseende hänvisas bl. a. till behovet av ytterligare audivisuella hjälpmedel till en kos na av ca 25 000 kr., och storköksapparatur till en kostnad av ca 58 000 kr.

Departementschefen

Jag förordar, att detta anslag höjs till (165 000 + 30 000 =) 195 000 kr. och hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker

m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln an-

visa ett reservationsanslag av 195 000 kr.

120 Kungl. Majrts proposition nr 79 år 1965

F 30. Slöjdlärarseminariet s Avlöningar

1902/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 394 000 425 000 434 000 510 000

Nettoutgift 398 814 418 862

£%£?? delt“ ",,sla" h°is med ra 000 kr. Härav be-

pT äO OOO l r g“r . °Ch arv°desh°ini'igar- Det resterande belop- Ldf llwmTjfl ,”raUfnde aV “r *«Wngs.är.r,jä„st i Ae20, dels

Sig^enw”de f -■‘to-speditinneo. Förslaget om i„rä,tande av .V rligare en tjänst som tecknmgslärare motiveras med det angelägna i att i ämnen, teeknmg och ritteknik « „ndervisa i delad klass, överst™,senföUL att bestämmelser meddelas, som medger en dylik anordning.

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och förordar alltså, att detta anslag npptors med (434 000+75 000=) 500 000 kr. eller, i avrundat tal 5M OM t Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a^ godkänna förande avlöningsstat för slöjdlärarseminariet att tillampas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 155 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .................... 5 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ......

4. Korligt tillagg, förslagsvis ................... 220 000

Summa kr. 510 000

foS/S1 Sl°jdlärarseminariet-- Avlöningar för budgetåret av 510 000Ukfr att°nde hUVUdtitelD anvisa ett förslagsanslag

121 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Följande sammanställning upptar dels den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten, dels för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag och departementschefens anslagsberäkning.

1965/66

1964/65 Skolöverstyrelsen

Departementschefen

Jag tillstyrker, att detta anslag uppräknas med 3 000 kr. och således uppförs med (80 000 + 3 000 =) 83 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Slöjdlärarseminariet: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 83 000 kr.

F 32. Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m.

1962/63 ........

1963/64 ........

1964/65 ........

1965/66 (förslag)

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag minskas med 12 000 kr., vilket motsvarar vad som för innevarande budgetår beviljats såsom engångsanvisning för nyanskaffning av viss utrustning, bl. a. AV-hjälpmedel.

Departementschefen

Jag tillstyrker, att anslaget uppförs med (52 000—12 000 =) 40 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m. för bud-

getåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva-

tionsanslag av 40 000 kr.

122 Kungl. Maj:ts -proposition nr 79 år 1965

F 33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

Anslag Nettoutgift

1962/63 .................................... 3 420 000 3 100 000

1963/64 .................................... 2 600 000 3 398 000

1964/65 .................................... 3 240 000

1965/66 (förslag)............................ 2 985 000

Beträffande överstyrelsens för yrkesutbildning liksom skolöverstyrelsens förslag beträffande detta anslag hänvisas till den redogörelse härför, som lämnats i tidigare avsnitt.

Departementschefen. De av mig i avsnittet om utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. m. framlagda förslagen medför en ökning av medelsbehovet med 945 000 kr. På grund av att jag föreslagit, att de medel avseende fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen (1 200 000 kr.), som för närvarande ingår i detta anslag, skall överföras till anslaget Lärares fortbildning m. m. uppkommer emellertid en minskning av förevarande anslag med 255 000 kr.

Jag föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med (3 240 000+ 945 000—1 200 000 = ) 2 985 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 985 000 kr.

F 34. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

Anslag Nettoutgift

1962/63 .................................... 5 370 000 3 890 000

1963/64 .................................... 4 840 000 3 784 000

1964/65 .................................... 4 980 000

1965/66 (förslag)............................ 7 985 000

Förutvarande överstyrelsen för yrkesutbildning har, i anslutning till sina förslag beträffande anslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, föreslagit, att förevarande anslag höjs med 3 328 000 kr. Härav belöper ca 1 500 000 kr. på automatiska kostnadsstegringar, föranledda av beslutade generella höjningar av ifrågavarande ersättningar. Återstående del av den föreslagna höjningen hänför sig till de förslag, som framlagts med avseende på antalet kurser och dessas längd.

Skolöverstyrelsen har föreslagit att 250 000 kr. beräknas till ersättning åt deltagare i de föreslagna nya kurserna för gymnasieekonomer.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag föreslagit i det föregående beträffande omfattningen av ifrågavarande lärarutbildning, beräknar jag för

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

nästa budgetår medel till ersättning åt deltagare i utbildningen med följande belopp:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

Pedagogiska kurser för yrkeslärare ..........................

Pedagogiska kurser för ämneslärare ..........................

Lärarutbildningskurser för gymnasieingenjörer................

Pedagogiska kurser för civilingenjörer ........................

Pedagogiska kurser för handelslärare ........................

Lärarutbildningskurser för gymnasieekonomer ............

Kurs för ADB-lärare ......................................

Kurser för instruktionsgymnaster och instruktionsterapeuter ..

Summa kr.

5 077 000 113 000 360 000 338 000 1 092 000 250 000 455 000 300 000

7 985 000

Det angivna summabeloppet överstiger med 3 005 000 kr. innevarande budgetårs anslag.

Jag föreslår, att detta anslag nästa budgetår uppförs med (4 980 000+ 3 005 000 =) 7 985 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen för budgetaret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 985 000 kr.

c) Fortbildning m. m.

F 35. Lärares fortbildning m. m.

1962/63 .......................

1963/64 .......................

1964/65 .......................

1965/66 (förslag) ...............

Anslag 4 680 000 4 965 000 9 880 000 17 535 000

Nettoutgift

4 452 263 4 760 687

Såsom framhållits i det föregående bör under detta anslag beräknas medel även för fortbildning av lärare vid yrkesundervisningen.

Beträffande skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning framlagda anslagsäskanden med avseende på lärares fortbildning hänvisas till den i det föregående lämnade redogörelsen härför.

Departementschefen. Under hänvisning till vad jag tidigare anfört i det särskilda avsnittet angående lärares fortbildning förordar jag, att detta anslag föi nästa budgetår uppförs med (9 880 000+7 655 000 = ) 17 535 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Lärares fortbildning m.m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 17 535 000 kr.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för nästa budgetår höjs med 79 000 kr. Härav hänför sig 7 500 kr. till generella löne- och prisstegringar, medan återstoden fördelar sig på sätt som framgår av följande sammanställning.

1. Ökning av stipendiebelopp till folkhögskollärare för studieresor ("4- 4 500

kr.). V

2. Fortbildningskurs för husmödrar vid folkhögskolor (+ 15 000 kr.).

3. Anordnande av fyra rektorskonferenser (+ 22 000 kr.).

4. Anordnande av två kurser (studiedagar) för folkhögskollärare (+30 000 kr.).

Departementschefen

Skolöverstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadshöjningarna (7 500 kr.) har jag ingen erinran mot. Jag tillstyrker vidare förslagen om anordnande av rektorskonferenser och studiedagar (p. 3 och 4) och räknar för dessa ändamål, liksom överstyrelsen, med en höjning av tillhopa 52 000 kr. Överstyrelsens förslag om ökad medelsanvisning för stipendier till folkhögskollärare samt om medel för anordnande av en fortbildningskurs för husmödrar är jag inte beredd tillstyrka.

Jag förordar, att anslaget uppförs med (128 000+60 000=) 188 000 kr. och hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid folkhögskolor för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 188 000 kr.

F 37. Bidrag till Ericastiftelsen

Bidrag till Ericastiftelsen utgår, enligt överenskommelse med Stockholm stad, från statens sida med ca 45 % och från stadens sida med ca 55 % av stiftelsens kostnader enligt fastställd stat.

125 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

Skolöverstyrelsen föreslår i sina anslagsäskanden, att det statliga bidraget budgetåret 1965/66 höjs med 56 000 kr. Härav hänför sig 29 000 kr. till automatiska kostnadsstegringar, främst generella lönehöjningar. Återstoden avser i huvudsak inrättande av en ny biträdande psykologtjänst, okade kostnader för föreläsningsarvoden och expenser samt engångskostnad för installation av oljeeldning. För sistnämnda åtgärd beräknas ett engångsbidrag av 7 000 kr. Vid anslagsberäkningen har hänsyn tagits till bortfall av ett för innevarande budgetår anvisat engångsbelopp av 6 000 kr.

Stockholms stad har beslutat att höja sitt bidrag till stiftelsen i enlighet med de beräkningar på vilka skolöverstyrelsens förslag grundar sig..

Departementschef en

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om höjning av detta anslag till

(266 000 + 56 000 =) 322 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Ericastiftelsen för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 322 000 kr.

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för budgetåret 1965/66 höjs med 21 000 kr. Anslagsförändringen föranleds av följande förslag.

1. ökning av antalet kurser för föräldrar till blinda och döva förskolebarn från sex till sju (+ 5 000 kr.).

2. Utvidgning och omläggning av kurser gemensamma för dövskolans personal samt föräldrar till döva och hörselskadade skolpliktiga barn (+ 17 000 kr.).

3. Höjda traktamenten till kursdeltagare (+ 8 000 kr.). I stället for traktamente med 16 kr. per dygn föreslås, att detta skall utgå enligt bestämmelserna i allmänna resereglementet.

4. Bortfall av kostnad för en innevarande budgetår tillfälligt anordnad kurs för blindskolornas vårdpersonal (—9 000 kr.).

126 Kungl. Majds proposition nr 79 år 1965

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag om höjning av detta anslag till (41 000+21 000 = ) 62 000 kr. Det bör dock ankomma på Kungl. Maj:t att senare fastställa grunderna för traktamentsersättning till kursdeltagare.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kurser för personal m.fl. vid skolor för blinda och döva för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 62 000 kr.

F 39. Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att underviga i engelska

1962/63 .......

1963/64 .......

1964/65 .......

1965/66 (förslag)

Anslag 100 000 75 000 75 000 75 000

Nettoutgift 87 939 84 572

Skolöverstyrelsen föreslår, att detta anslag för nästa budgetår uppförs med oförändrat belopp.

Departementschefen

Jag tillstyrker skolöverstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Majrt måtte föreslå riksdagen

att till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Sonja Ahrling

Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

127 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Utbildning av ämneslärare .....................................

A. Lärarbehov och lärartillgång ..............................

B. Praktisk-pedagogisk utbildning av ämneslärare .............

C. Departementschefen ......................................

II. Utbildning av folk- och småskollärare..........................

A. Lärarbehov och lärartillgång ........• • •;........j......' ‘ ‘'

B. Skolöverstyrelsens förslag rörande utbildningskapaciteten budgetåret 1965/66 ................................. • • .......

C. Departementschefen ....................................

III. Utbildning av speciallärare .....................................

A. Nuvarande förhållanden...........*....._..............

B. Skolöverstyrelsens förslag till utvidgad speciallärarutbildning ..

C. Yttranden ...............................................

D. Departementschefen .....................................' *

IV. Utbildning av förskollärare m. m...........................‘'

A. Skolöverstyrelsens förslag rörande förskoleseminariernas utbildningskapacitet 1965/66 ..........................

B. Skolöverstyrelsens förslag om upprättande av ett fntidsledar-

institut ...................................

C. Departementschefen ..................... • .............

V. Utbildning av övningslärare................................. •

A. Inledning .........••••..................................

B. Behov av och tillgång på övningslärare.................

C. Förslag rörande övningslärarutbildningens kapacitet läsåret

1965/66 ..................................................

D. Departementschefen ......................................

20 25 28

32 34

43 VI. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen m. m. ............

A. Utbildningens nuvarande utformning och kapacitet.......... 44

B. Överstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66 ................ 45

C. Departementschefen ......................................

51 VII. Fortbildning av lärare ........................................

A. Inledning ..................................'.............

B Skolöverstyrelsens förslag för budgetåret 1965/66 .......... o*

C. överstyrelsens för yrkesutbildning förslag för budgetåret 1965/66 56

D. Departementschefen ...................................... J

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 79 år 1965

VIII. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66

1. Lärarhögskolan i Stockholm: Avlöningar.............

2. Lärarhögskolan i Stockholm: Omkostnader.........

3. Lärarhögskolan i Stockholm: Materiel, böcker m. m. ..

4. Lärarhögskolan i Malmö: Avlöningar

5. Lärarhögskolan i Malmö: Omkostnader

6. Lärarhögskolan i Malmö: Materiel, böcker m. m......

7. Lärarhögskolan i Göteborg: Avlöningar

8. Lärarhögskolan i Göteborg: Omkostnader

9. Lärarhögskolan i Göteborg: Materiel, böcker m. m. .. . ..

10. Lärarhögskolan i Uppsala: Avlöningar

11. Lärarhögskolan i Uppsala: Omkostnader

12. Lärarhögskolan i Uppsala: Materiel, böcker m.m.........

13. Folkskoleseminarierna: Avlöningar

14. Folkskoleseminarierna: Omkostnader

15. Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m.............

16. Folkskoleseminarierna: Utrustning

17. Förskoleseminarierna: Avlöningar

18. Förskoleseminarierna: Omkostnader

19. Förskoleseminarierna: Materiel, böcker m.m.............

20. Förskoleseminarierna: Inredning och utrustning

21. Särskilda lärarutbildningsåtgärder...............

22. Avlomng åt medverkande och deltagare i praktisk lärarkurs

m. m....................

23. Avlöning åt deltagare i blindlärar- och dövlärarutbildning .

24. Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar.............

25. Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader.......

26. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker m. m.

27. Seminarier för huslig utbildning: Avlöningar ........

28. Seminarier för huslig utbildning: Omkostnader

29. Seminarier för huslig utbildning: Materiel, böcker m. m. ..

30. Slöjdlärarseminariet: Avlöningar

31. Slöjdlärarseminariet: Omkostnader

32. Slöjdlärarseminariet: Materiel, böcker m. m...........

33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

34. Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen .................

35. Lärares fortbildning m. m.........

36. Utbildning av lärare vid folkhögskolor......................

37. Bidrag till Ericastiftelsen ....................

38. Kurser för personal m. fl. vid skolor för blinda och döva

39. Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska...............

6S

85 88

90 93

97 100 101 102 103

no

120 120 121 122

126 Ivar Hsggströms Tryckeri AB • Stockholm 1965