angående lönegrads pla¬ ceringen för vissa tjänster m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

1 Nr 157

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegrads placeringen för vissa tjänster m. m.; given Stockholms slott den 26 april 1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 och 8 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF AD O LE

Sigurd Lindholm

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en den 18 april 1963 under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande med statstjänstemannens huvudorganisationer träffad överenskommelse om vissa lönegradsändringar m. m.

Vidare redovisas i propositionen en den 4 april 1963, likaledes under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande, med Sveriges läkarförbund träffad överenskommelse angående anställningsvillkoren för sjukhusläkare m. fl.

Förslag framläggs om åtgärder i syfte att med beaktande av läkemedelsprissättningen möjliggöra att förmåner på grund av verksamhet inom apoteksväsendet tryggas.

För nästkommande budgetår äskas särskilda anslag till täckning av beräknade merkostnader till följd av de sålunda träffade överenskommelserna samt till följd av den i prop. 1963: 160 redovisade överenskommelsen den 28 mars 1963 om de statsanställdas m. fl. sjuklöne- och semesterförmåner m. m.

1 liihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 157

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 och 8 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286)

Härigenom förordnas, att 3 § 3 och 8 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse)

3 §.

3 mom. För arbetare-----med

avtalsnämnden.

(Föreslagen lydelse)

3 §.

3 mom. För arbetare---med

avtalsnämnden.

Pensions- Pensionslönen utgöres av

löneklass månadslönen för veder-

börande ortsgrupp i nedan angiven löneklass enligt löneplan A i statens löneförordning

A ............. 1

B ............. 5

C ............. 7

D ............. 10

E ............. 11

F ............. 12

G ............. 13

Pensions- Pensionslönen utgöres av

löneklass månadslönen för veder-

börande ortsgrupp i nedan angiven löneklass enligt löneplan A i statens löneförordning

A ............. 2

B ............. 6

C ............. 8

D ............. 11

E ............. 12

F ............. 13

G ............. U

I de---- bestämda grunder.

8 mom. Innehavare av i 4—7 mom. avsedd anställning skall vid tillämpning av statliga pensionsbestämmelser anses innehava tjänst i den lönegrad, för vilken jämlikt 2 mom. gäller samma pensionslön inom vederbörande ortsgrupp som den för anställningshavaren bestämda, eller, om pensionslönen understiger den för lönegrad A 1 gällande, alltefter pensionslönens storlek vara hänförd till pensionslöneklass A, Aa eller Ab, vilka skola motsvara löneklasserna 1, 2 och 3 enligt löneplan A i statens löneförordning.

I de —---bestämda grunder.

8 mom. Innehavare av i 4—7 mom. avsedd anställning skall vid tillämpning av statliga pensionsbestämmelser anses innehava tjänst i den lönegrad, för vilken jämlikt 2 mom. gäller samma pensionslön inom vederbörande ortsgrupp som den för anställningshavaren bestämda, eller, om pensionslönen understiger den för lönegrad A 1 gällande, alltefter pensionslönens storlek vara hänförd till pensionslöneklass motsvarande löneklass 1, 2 eller 3 enligt löneplan A i statens löneförordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1963.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

3 Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26 april 1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor om lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m. samt anför härvid följande.

Inledning

Vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 4) omnämnde jag, att överläggningar med personalorganisationerna angående s. k. B-frågor, d. v. s. förslag som beträffande vissa tjänster eller grupper av tjänster avser omprövning av normerna för lönegradsplaceringen, avsågs skola påbörjas i januari och att de slutliga förhandlingarna i ämnet syntes kunna äga rum tidigast under mars. Med hänsyn härtill framhöll jag, att det kunde bli nödvändigt att senare under riksdagen framlägga förslag till lönegradsändringar, som påverkade personalförteckningarna.

Förhandlingar i nyss angivna hänseende samt om vissa ändringar av avlönings- och anställningsvillkoren i övrigt har nu förts med statstjänstemännens huvudorganisationer — Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och TCO:s statstjänstemannasektion. Därvid har — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande — den 18 april 1963 träffats överenskommelse med organisationerna.

I de efterföljande avsnitten om lönegradsändringar in. m. samt om vissa avlönings- och pensionsförmåner in. m. behandlas närmare den nu träffade överenskommelsen.

Jag får i detta sammanhang anmäla, att vid beredningen av förevarande ärende prövats vissa från verk och myndigheter eller personalorganisationer i särskilda framställningar framförda yrkanden om ändrad lönegradsplacering m. m.

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Härefter anmäles vissa särskilda frågor, varvid bl. a. redovisas en den 4 april 1963 träffad överenskommelse angående anställningsvillkoren för sjukhusläkare in. fl.

Slutligen upptages till behandling vissa ekonomiska förhållanden inom apoteksväsendet m. m.

Lönegradsändringår m. m.

De förslag till lönegradsändringar i den föreliggande förhandlingsöverenskommelsen, som bör redovisas för riksdagen, har upptagits i en tabellsammanställning, vilken torde få såsom bilaga A fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. De förslag, som ej angivits i bilagan, avser i första hand vissa tjänster med avlöning från andra anslag under fjärde huvudtiteln än avlöningsanslag samt vissa tjänster i A 19 eller lägre lönegrader vid de affärsdrivande verken. I nämnda hänseenden ankommer det på Kungl. Maj :t att sätta överenskommelsen i kraft. Övriga i överenskommelsen ingående förslag, som inte redovisas i sammanställningen, avser lönegradsändring för vissa högre tjänster vid postverket, televerket, statens järnvägar och statens vattenfallsverk. Dessa förslag har tidigare denna dag redovisats av chefen för kommunikationsdepartementet vid anmälan av proposition angående vissa tjänster vid konnnunikationsverken.

Vidare innefattas i överenskommelsen vissa förslag rörande avlöningsförmåner m. in. för personal inom undervisningsväsendet. De förslag härutinnan, som är av natur att böra redovisas för riksdagen, har sammanställts i bilaga B, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I desso förslag ingår bl. a. lönegradsändringar för övningslärare.

I anslutning till nu berörda förslag om lönegradsändringar m. m. må anföras följande.

Kanslister i administrativ tjänst. I 1959 års statsverksproposition (bil. 2, p. 6) anmäldes kompetensutredningens betänkande »Kanslister i administrativ tjänst» (SOU 1957: 23) jämte däröver avgivna yttranden. I propositionen framhölls angelägenheten av att administrativa arbetsuppgifter så långt vore möjligt överfördes från akademiskt utbildad personal till personal med lägre kompetens. Ställningstagandet till frågan om inrättande av en särskild mellangradskarriär gjordes emellertid beroende av vissa kompletterande undersökningar. Sedan kompetensutredningen efter erhållet uppdrag verkställt sådana undersökningar inom ett visst antal verk, anmälde jag i 1960 års statsverksproposition (bil. 2, p. 5), att enligt min mening behov förelåg vid de centrala ämbetsverken av mellangradstjänster. De arbetsuppgifter, som ansetts kunna överföras på mellangradstjänstemän, kunde bedömas vara av samma kvalitet som de göromål, som ankom på landskanslisterna vid länsstyrelserna. Jag förordade därför att de nya mellangradstjänsterna skulle placeras i samma befordringsgång som landskanslisterna, eller

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 är 1963

Af 9 (1 1/2 år), Ae 10 (1 1/2 år), Ae 12 (1 år) och Ae 13, och erhålla tjänslebenämningen kanslist. Om och i vilken utsträckning ordinarie tjänster skulle inrättas borde få prövas framdeles. I en den 19 april 1962 med statstjänstemännens huvudorganisationer träffad överenskommelse om statstjänstemännens löner under åren 1962 och 1963 m. in. (prop. 1962: 169, SU 152, rskr 341) har befordringsgången för kanslister fr. o. m. den 1 juli 1962 ändrats till Af 9 (1 1/2 år), Ae 11 (2 år) och Ae 13. Närmare föreskrifter rörande befordringsgång för kanslister i administrativ tjänst har utfärdats av Kungl. Maj :t senast den 28 juni 1962.

Hittills har för kanslister i administrativ tjänst inrättats i runt tal 150 tjänster, vartill kommer ca 60 tjänster, som efter förslag av vederbörande departementschefer i årets statsverksproposition inrättats eller avses skola inrättas fr. o. m. den 1 juli 1963.

Den nu träffade överenskommelsen innebär att för kanslister i administrativ tjänst skall inrättas ca 60 tjänster i Ao 15 i utbyte mot motsvarande antal tjänster i reglerad befordringsgång. Såsom villkor för erhållande av tjänst i Ao 15 har angivits att vederbörande tjänsteman skall ha med godkända vitsord genomgått särskild utbildningskurs för kanslister vid centrala ämbetsverk m. in. samt att därefter ha innehaft tjänst såsom kanslist i reglerad befordringsgång under minst två år.

Vissa förmanstjänster m. m. Den träffade överenskommelsen innebär, att i A 12 och A 10 placerade tjänster för vissa förmän, assistenter och tekniker in. fl. uppflyttas till A 13 resp. A 11. Sammanlagt uppflyttas ca 800 tjänster av nämnda slag. Vidare har överenskommits om ändrad lönegradsplacering av tjänster för maskinförman i A 11, förste reparatör i A 10 och reparatör i A 9 vid statens fasta maskinanläggningar. För nämnda tjänster skall i stället gälla A 12, All resp. A 10. Totalt gäller överenskommelsen i denna del omkring 680 tjänster.

Vissa tjänster vid fångvårdsanstalterna in. m. Beträffande fångvårdsanstalterna, ungdomsvårdsskolorna och statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare innebär uppgörelsen bl. a., att bottenlönegraden för förmän, vaktkonstaplar och vårdare höjs från A 9 och A 10, därvid A 8 förutsätts skola vara aspirantlönegrad. Vid de största fångvårdsanstalterna skall på bevakningssidan tillskapas tjänster som överuppsyningsman i A 15 i utbyte mot ett antal förste uppsyningsmanstjänster i A 13. Vid nu angivna anstalter och skolor föreslås vidare vissa lönejusteringar för bl. a. arbetsledare inom resp. jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsområdet.

Vissa tjänster vid försvaret med lön från sakanslag. Det må framhållas att överenskommelsen beträffande försvaret, utöver vad som redovisas i bilagan A, avser ca 90 icke-ordinarie tjänster, som avlönas från andra anslag än avlöningsanslag (s. k. sakanslag), i huvudsak vid arméns tygverkstäder, de centrala flygverkstäderna och flygflottiljernas materielavdelningar.

I detta sammanhang får jag anmäla att förslag upprättats även om löne-

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

gradsändringar beträffande vissa tjänster vid försvarets radioanstalt. Handlingarna i denna del torde böra överlämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

Övningslärare m. fl. Förslaget om lönegradshöjning för vissa övningslärare innebär att lärare i teckning, musik eller gymnastik i A 16, anställda enligt bestämmelserna i övningslärarstadgan, uppflyttas till A 18 — eller den lönegrad som nu gäller för hithörande lärare anställda vid gymnasium. Lönegradsplaceringen för dessa övningslärare skall alltså vara densamma på gymnasiestadiet och lägre stadier.

Vad avser andra lärare anställda enligt bestämmelserna i övningslärarstadgan innebär förslaget dels att lärare i slöjd (trä- och metallslöjd eller jämförliga slöjdarter samt textilslöjd eller jämförliga slöjdarter) uppflyttas från A It, A 13 och A 17 till A 13, A 15 och A 20, dels att lärare i hemkunskap i A 13 och A 14 uppflyttas till A 15, dels ock att lärare i barnavård uppflyttas från A 13 till A 15. Vidare innebär överenskommelsen, att lönegradsplaceringen för sådan extra ordinarie övningslärare i kvinnlig slöjd som av skolöverstyrelsen med stöd av särskilda föreskrifter anställts med placering i Ae 8 ändras till Ae 12.

I anslutning till lönegradsändringarna för övningslärare — som även innefattar ändringar beträffande lönegradsplaceringen för extra lärare, anställda enligt bestämmelserna i övningslärarstadgan — föreslås ändring i lönegradsplaceringen för lärare i hemkunskap och slöjdlärare vid statens slcoloch yrkeshem på Salbohed och i Vänersborg, slöjdlärare vid särskolor för psykiskt efterblivna, Villiolmsro sjukhus, epileptikeranstalten Margarethaheminet samt statens blindskolor och dövskolor.

Överenskommelsen innebär vidare att lönegradsplaceringen för lektorer i övningsämnenas metodik i A 19 ändras till A 21 och att lärare i slöjdmetodik vid slöjdlärarseminariet uppflyttas från A 20 till A 21.

Sammanlagt uppflyttas ca 6 300 tjänster genom förevarande förslag.

Polispersonal. Såsom framgår av bilaga A har överenskommelse träffats om den ändringen i gällande bestämmelser om polismanstjänsters lönegradsplacering att däri föreskrivna villkor om visst invånarantal i polisdistriktet skall slopas (jfr prop. 1961: 155). Bl. a. gäller f. n., att poliskommissarietjänst placeras i lönegrad med hänsyn till dels antalet polismanstjänster i distriktet, dels invånarantalet. Förslaget kan beräknas innebära uppflyttning av omkring 50 polismanstjänster av olika slag.

För att den föreslagna ändringen i grunderna för lönegradsplaceringen av polismanstjänster skall kunna genomföras på smidigaste möjliga sätt och inom avsedd tid torde det — liksom skett vid tidigare genomförda lönegradsändringar för polispersonal — böra uppdragas åt polisväsendets organisationsnämnd att upprätta och till berörda polisdistrikt överlämna förslag till de ändringar i personalstaterna som ett godkännande av den träffade uppgörelsen kan medföra. Chefen för inrikesdepartementet kommer att i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj :t att lämna organisationsnämnden ifrågavarande uppdrag.

7 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Vissa tjänster vid kommunikationsverken m. m. De lönegradsuppflyttningar av vissa högre tjänster vid kommunikationsverken, varom överenskommelse nu träffats, redovisas — såsom förut framhållits — i annat sammanhang.

I fråga om tjänster i A 19 eller lägre lönegrader vid de affärsdrivande verken, vilka tjänster ej redovisas i bilaga A, innefattar överenskommelsen bl. a. följande lönegradsändringar. Inom postverket uppflyttas samtliga 1 121 återstående överpostiljonstjänster i A 10 till All. Vidare uppflyttas omkring 400 förmän, utrikesexpeditörer, kupémästare och värdeexpedienter från All till A 12 samt omkring 150 kontorister i A 9 till kansliskrivare i A 11.

Vid televerket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk och luftfartsverket uppflyttas samtliga tjänster som reparatör i A 9 — sammanlagt omkring 4 350 tjänster — till A 10.

Vid statens järnvägar skall enligt överenskommelsen finnas inrättade ca 2 700 tjänster för järnvägsexpeditör i A 10 — i stället för kontoristtjänster i A 9. För statens vattenfallsverks del föreslås bl. a. uppflyttning av omkring 200 montörer och maskinister från A 9 till A 10. Vid domänverket uppflyttas tjänsterna som revirassistent från A 17 till A 19.

Den träffade förhandlingsöverenskommelsen innebär lönegradsuppflyttning av sammanlagt omkring 25 000 tjänster.

Det torde slutligen få anmälas, att vid förhandlingarna enighet nåtts om vissa ändringar fr. o. in. den 1 juli 1963 i fråga om pensioneringsperioder och pensionsåldrar. Det ankommer på Kungl. Maj :t att i denna del sätta uppgörelsen i kraft. Frågan härom' torde få anmälas i annat sammanhang.

Vissa avlönings- och pensionsförmåner m. m.

De förslag rörande avlönings- och pensionsförmåner, som innefattas i förhandlingsöverenskommelsen och är av natur att böra redovisas för riksdagen, har sammanställts i bilaga C, vilken torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I anslutning till dessa förslag må anföras följande.

Utredning rörande hälsokontroll. Enligt överenskommelsen skall utredning verkställas om införande av hälsokontroll. En sådan kontroll förekommer på vissa håll inom det privata näringslivet och har visat sig vara av stort värde genom att sjukdomar kunnat upptäckas och behandlas i tid.

Här avsedd hälsokontroll har förutsatts bli frivillig.

Vid den föreslagna utredningen avses bl. a. skola undersökas i vilken utsträckning en hälsokontroll för de anställda kan bedrivas, vilka undersökningar, som bör ingå i densamma, samt hur den lämpligen bör organiseras. Jag ämnar senare anhålla om Kungl. Maj:ts bemyndigande att låta utföra denna utredning.

Personliga tjänster i lönegrad A 7 och A 8. I enlighet med förslag i prop. 1962: 169 (SU 152, rskr 341) har för tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1962 bestämmelser utfärdats om personliga icke-ordinarie tjänster i A 7 och A 8.

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Enligt 5 § kungörelsen den 6 juni 1962 (nr 434) angående reglerad befordringsgång m. m. för viss biträdespersonal i statens tjänst äger innehavare av i kungörelsen avsedd tjänst i lönegrad A 5 erhålla personlig tjänst i lönegrad Ae eller Ag 7 vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det då han innehaft tjänst i lönegrad A 5 under sammanlagt 12 år, under förutsättning dock att han då uppnått eller uppnår andra lönerummet inom högsta löneklassen i den innehavda tjänsten.

Bestämmelser om personliga icke-ordinarie tjänster i A 8 har meddelats i kungörelsen den 6 juni 1962, nr 435. Enligt 1 § sagda kungörelse äger innehavare av tjänst i lönegrad A 7 med bibehållande av sådan tjänst erhålla en personlig tjänst i lönegrad Ae eller Ag 8 vid ingången av kalenderkvartalet näst efter det då han innehaft tjänst i lönegrad A 7 under sammanlagt tre år.

I fråga om personlig tjänst i A 7 innebär överenskommelsen att vid beräknande av den tidsperiod, efter vars utgång dylik tjänst må erhållas, hänsyn i viss utsträckning skall tagas jämväl till sådan tid, varunder tjänstemannen, innan han erhållit tjänst i A 5, innehaft lägre tjänst eller arvodesanställning under förutsättning att han därvid med minst halvtidstjänstgöring fullgjort arbetsuppgifter av det slag, som avses i 1 § förenämnda kungörelse den 6 juni 1962, nr 434. Uppgår här avsedd anställningstid jämte tillgodoräkningsbar anställningstid i A 5 till 14 1/2 år, skall tjänstemannen enligt överenskommelsen erhålla en personlig tjänst i A 7, även om han då icke uppnått andra lönerummet inom högsta löneklassen i A 5.

Överenskommelsen innebär vidare att tid, varunder tjänsteman innehaft högre tjänst än tjänst i A 5 inom kontorsbiträdeskarriären eller därmed enligt kungörelsen likställd karriär, skall få tillgodoräknas för erhållande av personlig tjänst i A 7. Medtagande av dylik tid vid beräknande av den förenämnda period av 12 år, som krävs för erhållande av sådan tjänst, är av betydelse i fall, då tjänsteman tidigare innehaft högre tjänst utan att förena denna tjänst med tjänst i A 5.

Beträffande personliga tjänster i A 8 innebär överenskommelsen, att tjänsteman, som övergår från anställning med lön enligt kollektivavtal till tjänst i A 7, skall äga alt för erhållande av här avsedd personlig tjänst tillgodoräkna anställningstid i den tidigare anställningen enligt samma grunder som vid inplacering i löneklass. Uppgår anställningstiden med lön enligt kollektivavtal till minst 9 år, erhåller tjänsteman vid övergång till tjänst i A 7 sålunda vid ingången av närmast följande kalenderkvartal omedelbart personlig tjänst i A 8.

Enligt överenskommelsen skall motsvarande tillgodoräkning av anställningstid med lön enligt kollektivavtal tillämpas vid bestämmande av anställningstid för erhållande av sådan tjänst i A 5 som enligt förslag i prop. 1962: 169 inrättats för sjukvårds- och ekonomipersonal.

Här berörda punkter i överenskommelsen förutsättes skola genomföras med verkan fr. o. m. den 1 juli 1962.

Kungl. Maj. ts proposition nr 1 ö7 år 1963

9 Ersättning till tjänstemän vid sjömanshus för extra mönstringsförrättning. I skrivelse den 19 april 1962 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt att bestämmelser måtte utfärdas om särskild ersättning till tjänsteman vid sjömanshus, som utför eller biträder vid mönstringsförrättning, vilken till större delen omfattar annan tid än ordinarie expeditionstid.

Enligt före den 1 juli 1961 gällande bestämmelser utgick särskild ersättning för timme till befattningshavare i A 18 eller högre lönegrad för mönstring ombord på fartyg på övertid samt för bordning av fartyg som icke låg vid kaj. Mönstring, som ägde rum ombord på fartyg på övertid eller på fartyg som ej låg vid kaj, benämndes extra mönstringsförrättning.

I samband med att sjömanshusverksamheten samordnades med sjömansförmedlingen och förstatligades 1961 (prop. 1960: 124) blev Saars bestämmelser om övertidsgottgörelse tillämpliga på sjömanshusens personal. Sjömanshusombudsmännen och andra tjänstemän i A 18 och högre lönegrader blev härigenom icke längre berättigade till övertidsgottgörelse. I anslutning till förslag i nyssnämnda proposition om inplacering av sjömanshusombudsmännen i A 23, 21 och 19 förutsattes, att särskild ersättning icke längre skulle ifrågakomma till sjömanshusombudsman eller annan tjänsteman vid sjömanshus, som utförde extra mönstringsförrättning.

Borttagandet av den särskilda ersättningen för extra mönstringsförrältning har inneburit en viss inkomstminskning för sjömanshusombudsmännen i de större hamnstäderna.

Överenskommelsen innebär, att särskild ersättning skall utgå till tjänsteman vid sjömanshus, som utför eller biträder vid mönstringsförrättning, vilken till större delen omfattar annan tid än ordinarie expeditionstid. Ersättningen för dylik förrättning skall, alltefter antal mönstrade, utgöra 30, 45 eller 60 kr. För förrättning, som påbörjas på vardag mellan kl. 21.00 och 5.00, eller, då fråga är om dag före sön- och helgdag, kl. 17.00 eller senare eller som äger rum på sön- eller helgdag, påskafton, midsommarafton eller julafton, skall ersättningen förhöjas med 50 procent. Överenskommelsen innebär vidare, att en särskild bordningsersättning på 10 kr. skall utgå i fall, då förrättningen sker på fartyg, som ej ligger vid kaj, samt att vänteersättning skall utgå med 15 kr. för timme i fall, då överenskommen tid för förrättningen förskjutes på grund av omständigheter, över vilka mönstringsförrättaren ej råder.

Därest tjänsteman, som är berättigad till övertidsgottgörelse, tages i anspråk såsom mönstringsförrättare, skall ersättning för extra mönstringsförrättning utgå enligt här redovisade grunder. Dylik tjänsteman skall icke för sådan förrättning vara berättigad till övertidsgottgörelse.

Vad sålunda föreslagits har förutsatts skola äga tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1962.

Ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag. Till vissa beställningshavare utgår enligt 39 § Saar ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag med 750 resp. 270 kr.

10 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Dessa belopp har varit oförändrade sedan 1952. Med hänsyn till de ökade kostnader, som därefter inträffat, har överenskommits att en uppräkning med ca 15 procent skall ske av ifrågavarande ersättningar samt motsvarande ersättningar i andra av Kungl. Maj :t utfärdade avlöningsreglementen.

Om riksdagen inte har något att erinra häremot, torde en motsvarande uppräkning få vidtagas av de ekiperingsersättningar, som finns intagna i gällande reservbefälskungörelser.

Traktamenten. De enligt allmänna resereglementet nu utgående traktamentena vid tjänsteresor och förrättningar bestämdes vid 1961 års riksdag (prop. 142). De utgör i traktamentsklass A 22 kr. för natt och 28 kr. för dag, i traktamentsklass B 20 kr. för natt och 26 kr. för dag samt i traktamentsklass C 18 kr. för natt och 24 kr. för dag.

För dag, varav för resa eller förrättning tages i anspråk mer än 8 men högst 12 timmar i följd, utgår traktamente med i resp. traktamentsklasser 24, 22 och 20 kr. Har mer än 3 men högst 8 timmar i följd tagits i anspråk, utgår traktamente med hälften av sistnämnda belopp. Traktamente utgår ej för dag, varav högst 3 limmar i följd tagits i anspråk för resa eller förrättning.

Med hänsyn till de höjningar av priserna på såväl hotellrum och andra uthyrningsrum som måltider, vilka ägt rum sedan början av 1961, har en höjning av1 traktamentsbeloppen befunnits motiverad. Överenskommelsen innebär, att traktamente för natt höjes med 3 kr. och traktamente för dag med 6 kr. Traktamente för dag, varav mer än 8 men högst 12 timmar tages i anspråk, höjes med 4 kr. och för dag, varav mer än 3 med högst 8 timmar tages i anspråk, med 2 kr.

Storleken av de i allmänna resereglementet angivna traktamentena fastställes av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut, medan det ankommer på Kungl. Maj :t att besluta om traktamenten enligt tilläggsbestämmelserna till reglementet. Överenskommelsen innefattar jämväl höjning av traktamentsbelopp, som enligt sistnämnda bestämmelser skall tillämpas fr. o. m. det sextonde dygnet. Det har därjämte förutsatts, att viss uppräkning skall ske av sådana traktamenten och förmåner av traktamentsnatur, som utgår enligt särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade resereglementen m. m.

Reglering av vissa arvoden. Genom prop. 1962: 169 inhämtades riksdagens bemyndigande att, enligt i propositionen närmare angivna grunder, besluta om uppräkning av bisysslearvoden och andra arvoden av motsvarande slag. Med stöd av nämnda bemyndigande har —- i förekommande fall efter överläggningar eller överenskommelser med vederbörande personalorganisationer — vissa dylika arvoden uppräknats. Beträffande undervisningsarvoden vid universiteten och tekniska högskolorna har bl. a. införts nya grunder för beräkning av timersättningar åt timarvoderade lärare vid medicinsk fakultet m. m.

I förevarande överenskommelse ingår även viss arvodesreglering. Sålunda

11 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

har bl. a. översyn företagits beträffande fr. o. in. den 1 juli 19(53 beslutade arvoden till övertandläkare och biträdande övertandläkare samt assistenttandläkare vid tandläkarhögskolan i Umeå (prop. 1962: 104). Vidare föreslås i anslutning till den förhandlingsöverenskommelse med Sveriges läkarförbund, för vilken redogörelse lämnas i det följande, viss höjning av arvodet för den avdelningsföreståndare vid statens institut för folkhälsan, vilken tillika är professor i hälsovårdslära vid karolinska mediko-kirurgiska institut, samt ändrade grunder för avlöningsförstärkning åt laboratorieläkare vid nyssnämnda institut och vid vissa laboratorier.

Vissa pensionsfrågor. Timlärare med anställning hos staten eller hos annan huvudman, vilken icke skall erlägga särskild pensionsavgift till staten, skall enligt överenskommelsen kunna bli underkastad statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR). Härvid erfordras dock att vissa särskilda förutsättningar är uppfyllda. En förutsättning är att anställningen avser minst halvtidstjänstgöring — räknat efter timarvodesnormerna — under hel termin eller motsvarande tidsperiod. Vidare förutsattes att timläraren icke har annan anställning och icke är yrkesverksam som företagare. Slutligen erfordras att läraren — som kan ha timlärartjänstgöring inom flera skolor — själv medverkar till tjänstgöringens registrering för pensionsändamål.

Polisman med exekutionsbiträdesgöromål och lönegradsplacering i A 10 har i vissa fall — enligt tidigare gällande bestämmelser — i pensionshänseende behandlats som tillhörande lönegrad A 11. Överenskommelsen innebär att motsvarande högre pensionslön skall tillämpas i fråga om pension enligt SPR för den som vid tillämpning av äldre bestämmelser haft dylikt pensionsskydd.

Arbetare i statens tjänst har i allmänhet tillhört någon av de pensionslöneklasser, som motsvarar löneklasserna 1, 5, 7, 10, 11, 12 och 13 på löneplan A. I anslutning till de lönegradshöjningar, som skett inom det statliga lönesystemet efter år 1959, har överenskommits om en höjning med en löneklassenhet i samtliga pensionslöneklasser för ifrågavarande arbetare. ER godkännande av överenskommelsen i denna del medför behov av ändringar i statens pensionslöneförordning. Inom civildepartementet har utarbetats förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 och 8 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286).

Förhandlingsöverenskommelsen innefattar, utöver de förslag som framgår av bilaga C, förslag till ändringar i vissa avlöningsförmåner in. in., beträffande vilka det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela beslut. Dessa förslag avser bl. a. rätt till flyttningskostnadsersättning för officer, som övergår till arvodesbefattning avsedd för pensionerad personal, möjlighet för utomlands stationerade tjänstemän att erhålla bostadslån enligt kungörelsen den 30 juni 1960 (nr 522) angående bostadsanskaffningslån med statlig garanti till anställningshavare i statens tjänst in. in. samt höjning av utgående ersättningar för beredskapstjänst.

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 ur 1!)63

I förevarande sammanhang vill jag, på hemställan på statspolisintendenten, föreslå att särskilt lönetillägg skall utgå till viss honom underställd personal. Närmare upplysningar härom torde få lämnas direkt till riksdagens vederbörande utskott.

Vidare har vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 23 mars 1963 hemställt, att sådana tjänstemän vid statens vattenfallsverk, som utför dykeriarbeten, måtte få uppbära särskild ersättning härför enligt samma grunder som gäller för dylikt arbete vid försvaret.

Därest riksdagen icke har något att erinra häremot, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser av det innehåll, varom vattenfallsstyrelsen hemställt.

Vissa särskilda frågor

Jag torde i förevarande sammanhang få anmäla följande särskilda frågor.

Vissa tjänster på löneplan B. I anslutning till de förhandlingar, för vilka jag redogjort i det föregående, har till prövning upptagits frågan om löneställningen för vissa tjänster på löneplan B.

Såsom framgår av tidigare denna dag anmäld proposition angående vissa tjänster vid kommunikationsverken har föreslagits uppflyttning av vissa tjänster på löneplan B vid televerket och statens vattenfallsverk.

Beträffande förevarande tjänster föreslås i övrigt följande. Vid häradsrätterna bör 11 tingsdomare i Bo 1 erhålla avlöningsförstärkning med 2 400 kr. för år, varvid tjänstebenämningen ändras till biträdande häradshövding. Dessa tjänster avses för följande domsagor, nämligen Södra Roslags, Solna, Sollentuna och Färentuna, Södertörns, Gotlands, Västmanlands västra, Västerbottens västra, Piteå, Luleå, Torneå och Gällivare domsagor.

I fråga om högre tjänster inom försvarsdepartementets verksamhetsområde föreslås att sex byråchefstjänster i Bp 1 vid vissa försvarsförvaltningar ändras till överingenjörstjänster i Bp 3, nämligen vid armétygförvaltningen två tjänster vid vapenavdelningen (1. och 2. vapenbyrån) och en tjänst vid fordonavdelningens fältarbetsbyrå samt vid flygförvaltningen två tjänster vid flygplanavdelningen (flygplanbyrån och motorbyrån) och en tjänst vid underhållsavdelningens driftbyrå. Härjämte uppflyttas tjänsten som verkstadsdirektör vid marinförvaltningen från Bp 1 till Bp 3. Vidare föreslås att chefen för den under flygförvaltningens flygplanavdelning lydande försökscentralen skall uppflyttas från Bo 1 till Bo 3. Beträffande försvarsgrenarna innebär förslaget, att samtliga beställningar för försvarsområdesbefälhavare i B 1 skall placeras i B 3, varjämte en beställning för överste vid fortifikationskåren med placering vid VI. militärbefälsstaben uppflyttas från Bo 1 till Bo 3. Motsvarande lönegradsuppflyttning föreslås för cheferna för Karlskrona örlogsskolor och sjökrigsskolan. Chefen för Stockholms örlogsvarv, nu placerad i Bo 3, uppflyttas till Bo 4. Den vid militärhögskolan inrättade

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

beställningen för stabschef i Br 1 föi-eslås placerad i Br 3. Av de vid försvarets forskningsanstalt befintliga tjänsterna för laboratoriechef eller laborator i Bp eller Br 1 föreslås två tjänster placerade i Bp eller Br 3 med tjänstebenämningen överingenjör. Slutligen vill jag föreslå, att tjänsten för krigsarkivarie ändras från Bo 1 till Bo 3.

I fråga om tjänster vid myndigheter under andra departement än de nyssnämnda innebär förslaget följande. Vid arbetarskyddsstyrelsen ändras lönegradsplaceringen för byråcheferna för allmäntekniska och maskintekniska byråerna från Bo 1 till Bo 3. En av tjänsterna för vägdirektör i Bp 1, nämligen den som är avsedd för Blekinge län, uppflyttas till Bp 3. Vidare föreslås, att tjänsten som byråchef i Be 1 vid statens biltrafiknämnd ändras till tjänst som kanslichef i Be 3 och att sjöfartsråden vid sjöfartsstyrelsens juridisk-sociala och nautiska byråer uppflyttas från Bo 1 till Bo 3. Till rektor i Bp 1 vid sjöbefälsskolan i Göteborg föreslås utgå avlöningsförstärkning med 2 760 kr. för år — nu 1 380 kr. Direktören för musikaliska akademien med musikhögskolan uppflyttas från Bp 1 till Bp 3, varvid nu utgående avlöningsförstärkning å 1 380 kr. för år slopas. Samma förändring i lönegradsplaceringen föreslås för rektorerna för lärarhögskolorna i Stockholm, Malmö och Göteborg, varvid nu utgående avlöningsförstärkning å 4 140 kr. indrages. En tjänst för byråchef och professor i Bo 1 vid rikets allmänna kartverk uppflyttas till Bo 3, varvid tjänstebenämningen ändras till överingenjör och professor. För två kommerseråd vid kommerskollegium, nämligen cheferna för allmänna byrån och industribyrån, ändras lönegradsplaceringen från Bo 1 till Bo 3. Slutligen föreslås, att följande vid patent- och registreringsverket inrättade tjänster vid besvärsavdelningen, nämligen fem byråchefer i Bo 1 och en byråchef och ledamot av besvärsavdelningen i Be 1, uppflyttas till Bo 3 resp. Be 3; tjänstebenämningen för dessa tjänster bör vara patenträttsråd.

I förevarande sammanhang vill jag vidare föreslå alt vid statens avtalsnämnd två tjänster som byråchef i Be 1 ändras, den ena till byråchefstjänst i Br 2 och den andra till tjänst som avdelningsdirektör med oförändrad lönegradsplacering. Slutligen bör vid avtalsnämnden en tjänst som byrådirektör i högst Ae 27 utbytas mot avdelningsdirektörstjänst i Be 1.

Vissa tjänster inom statsdepartementen m. m. Sedan några år tillbaka har rekryteringen till amanuenstjänster i statsdepartementen varit otillfredsställande och läget härvidlag har från år till år försämrats därhän att de reguljära rekryteringsvägarna inte längre är tillräckliga. För undersökning av förhållandena på förevarande område tillsattes inom civil- och finansdepartementen i slutet av förra året eu arbetsgrupp, vilken efter överläggningar med statssekreterarna och expeditionscheferna i statsdepartementen framfört vissa synpunkter på löne- och arbetsförhållandena inom deparlementskarriären. Undersökningen har ej avsett utrikesdepartementet.

En förklaring till det otillfredsställande rekryteringsläget anses vara dåliga befordringsmöjligheter. Den omständigheten att byrådirektörsljänster endast i mycket begränsad omfattning finns inrättade i statsdepartementen försämrar befordringsförhållandena där i jämförelse med de underställda

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

verken. Departementen, som skall leda utvecklingen på olika områden, anses ligga i ett markerat underläge, när det gäller att konkurrera om dugliga och lovande amanuenser.

Den besvärliga rekryteringssituationen har tvingat departementen att rekrytera tjänstemän med anlitande av anslagsposten till ersättning till expertis och tillfällig arbetskraft. Därvid har till personal med viss förvaltningserfarenhet utgått lön motsvarande A 21 eller A 23. Även inlåning från verken förekommer. Det anses att möjligheter borde skapas att mera reguljärt rekrytera från verken eller från utredningsväsendet. Härför erfordras dock ett större löneutrymme. I syfte att främja en framgångsrik rekryterings- och befordringspolitik bör vidare ökade möjligheter tillskapas för cirkulation mellan departement och verk.

En förbättrad rekrytering anses även slå att vinna genom bl. a. tidsenligare kompetensföreskrifter, intensifierad vidareutbildning, bättre tillgång till tekniska hjälpmedel, stipendier samt anordnande av språkkurser. Överhuvudtaget förordas en målmedveten personalvårdande aktivitet inom förevarande område.

Arbetsgruppens synpunkter utmynnar i ett av samtliga statssekreterare och expeditionschefer understött förslag att varje departement skall utrustas med ett lämpligt antal rekryteringstjänster i högst A 23, innebärande att departementen får frihet att efter situationens krav anpassa lönerna inom lönegraderna A 17—A 23. Vidare bör ovanför dessa tjänster — utöver det antal byrådirektörstjänster i A 27, som nu finns — inrättas ett ur befordringssynpunkt lämpligt antal byrådirektörstjänster, fördelade på A 25 och A 27. Det framhålles, att byrådirektörstjänster icke får uppfattas såsom steg i en given befordringsgång utan bör tillsättas efter sträng kvalitetsbedömning. Tjänsterna i A 25 bör icke låsas till vissa bestämda organisationsenheter eller arbetsuppgifter utan vara rörliga inom vederbörande departement. Rörligheten anses öka möjligheterna att placera den kvalificerade arbetskraften där den för tillfället bäst behövs. Byrådirektörstjänsterna i A 27 bör emellertid, såsom nu är fallet, avses för särskilda arbetsuppgifter inom viss arbetsenhet.

Vid behandlingen av frågan om inrättande av ytterligare hyrådirektörstjänster i departementen har även budgetsekreterartjänsternas karaktär och löneställning övervägts. I samband härmed har frågan om departementens interna organisation diskuterats. Därvid har från departementens sida understrukits behovet av en integration i större eller mindre utsträckning mellan statssekreterar- och expeditionschefsavdelningarna. Den nuvarande uppdelningen anses föråldrad och lägger ofta hinder i vägen för en fullt ändamålsenlig organisation av arbetet. Vissa departement har därför prövat ordningen med integrerade byråer — t. ex. arbetsmarknads- och bostadsbyråerna inom socialdepartementet — vilket utfallit väl. Skillnaderna i arbetsuppgifter mellan de olika departementen gör dock att en integration förutsätter en ingående prövning. Spörsmålet föreslås därför bli föremål för särskild utredning.

15 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Vid eu fullständig integration anses att behovet av budgetsekreterartjänster bortfaller. Dessa tjänster — nu i ABr 25 — anses i ett sådant läge böra sammanslås med byrådirektörstjänsterna i A 27. Budgetsekreterartjänsterna, vilka vid den allmänna uppflyttningen förra året av byrådirektörstjänsterna från A 24 till A 25 och från A 26 till A 27 icke lyftes, bör emellertid nu höjas till ABr 26.

Synpunkter på löne- och arbetsförhållandena för personalen i statsdepartementen har även — dels vid uppvaktningar och dels i samband med årets löneförhandlingar — framförts av berörda personalorganisationer. Dessa synpunkter överensstämmer i stort med de i det föregående återgivna. Preciserade krav på lönegradsuppflyttningar av tjänster på såväl Asom B-planen har framlagts av Sveriges akademikers centralorganisation.

Departementschefen. För egen del anser jag, att det läge, i vilket rekryteringen till statsdepartementen råkat, kräver omedelbara åtgärder. Efter samråd med chefen för finansdepartementet vill jag föreslå följande. En fullgod rekrytering till departementen utgör en nödvändig förutsättning för att dessa skall kunna fullgöra sin viktiga uppgift som regeringens stabsorgan. Den föreslagna åtgärden att inrätta ett antal rekryteringstjänster i departementen i högst A 23 anser jag väl ägnad att åstadkomma den eftersträvade förbättringen. Jag förordar därför att förslaget genomföres. En dylik anordning bör, för att bli effektiv, kombineras med en förbättring av befordringsmöjligheterna. Detta bör på sätt föreslagits och i överensstämmelse med personaluppsättningen inom ämbetsverken åstadkommas genom inrättande av byrådirektörstjänster i A 25 och A 27. Tjänsterna i A 25 bör av förut angivna skäl icke fixeras till vissa organisationsenheter eller arbetsuppgifter. Så bör däremot enligt min mening t. v. ske i fråga om tjänster i A 27, vilka liksom hittills bör avses för bestämt avgränsade mera kvalificerade göromål, i första hand inom expeditionschefsavdelningarna.

För främst statssekreteraravdelningarnas behov bör alltjämt budgetsekreterartjänster finnas inrättade. Jag delar emellertid arbetsgruppens uppfattning att en fortskridande integration mellan statssekreterar- och expeditionschefsavdelningarna kan leda till att budgetsekreterartjänsterna kommer i ett annat läge. Beträffande frågan om en integration och ev. riktlinjer för en sådan strävan vill jag betona, att detta är ett spörsmål av genomgripande art. Det torde därför få upptagas till prövning genom särskild utredning, som synes böra avse den interna departementsorganisationen i stort, omfattande även rättsavdelningar och andra särskilda avdelningar i departementen samt frågan om delegation av arbetsuppgifter från departementen till underlydande myndigheter. Det avsedda utredningsarbetet torde också bli ägnat alt belysa frågan om vissa högre tjänstemäns ställning och arbetsuppgifter inom departementen. I likhet med arbetsgruppen föreslår jag att budgetsekreterartjänsterna höjs från ABr 25 till ABr 26.

Av avgörande betydelse för att förvärva och bibehålla god arbetskraft är eu framsynt personalvård, delta ord taget i dess vidsträcktaste bemärkelse.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1063

Jag avser att inom den närmaste tiden föranstalta om en utredning i sådant hänseende avseende bl. a. departementens ifrågavarande personal.

De nya byrådirektör stjänster na i A 27 och A 25 bör vara ordinarie. De bör i den utsträckning så kan ske inrättas i utbyte mot befintliga tjänster för förste kanslisekreterare i Ao 23. De nya rekryteringstjänsterna i högst A 23 bör betecknas såsom alternativa tjänster för förste kanslisekreterare, kanslisekreterare eller amanuens i högst Ae 23. Dessa tjänster bör tillkomma i utbyte mot nuvarande tjänster i Ae 23 och i reglerad befordringsgång. Förslaget förutsätter att tjänster som kanslisekreterare i Ao 19 ej längre skall finnas samt att bestämmelserna om reglerad befordringsgång för amanuenser inte skall gälla för statsdepartementen. Efter utbyte mot byrådirektörstjänster kvarstående förste kanslisekreterartjänster i Ao 23 bör vid uppkommande ledighet omvandlas till högsttjänster i Ae 23. Även andra övergångsanordningar torde bli erforderliga vid ett genomförande av förslagen.

I enlighet med sålunda förordade principer och med utgångspunkt i departementens personaluppsättningar vid bifall till i årets statsverksproposilion framförda förslag föreslår jag följande, att tillämpas fr. o. in. den 1 juli 1963.

Justitiedepartementet: Fyra tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ao 27 (domstolsbyrån) och tre byrådirektörstjänster i Ao 25. En tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till en tjänst i högst Ae 23 och sex tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Försvarsdepartementet: En byrådirektörstjänst i Ae 27 ordinariesätts och fyra tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ao 27 (organisationsavdelningen) och tre tjänster som byrådirektör i Ao 25. Två tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och fem tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Socialdepartementet: Fyra tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 och en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 utbyts mot två byrådirektörstjänster i Ao 27 (en för vissa medicinalärenden och en för nykterhetsvårdsärenden m. in.) och tre byrådirektörstjänster i Ao 25. Tre tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 och en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och sex tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Kommunikationsdepartementet: Sex tjänster som förste kanslisekreterare, varav fyra i Ao 23 och två i Ae 23, samt en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 utbyts mot fyra byrådirektörstjänster i Ao 27 (en för lufttrafikärenden, en för ärenden rörande markfrågor, en för trafiksäkerhetsfrågor samt en för sjöfartsärenden) och tre byrådirektörstjänster i Ao 25. En tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänst i högst Ae 23 och 11 tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Finansdepartementet: En tjänst som budgetsekreterare utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ao 27 (ekonomiska avdelningen) och sex tjänster som

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot byrådirektörstjänster i Ao 25. Två tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och It tjänster av sistnämnda slag nyinrättas. I detta sammanhang förordar jag att en tjänst som byråassistent i Ae 17, avsedd för statens upplysningsbyrå, med hänsyn till med tjänsten förenade arbetsuppgifter uppflyttas till Ae 19.

Ecklesiastikdepartementet: Nio tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot fyra byrådirektörstjänster i Ao 27 (en för statssekreteraravdelningens planeringsgrupp, en för kulturavdelningens ärenden rörande arkiv, bibliotek och muséer m. m., en för första skolbyrån samt en för kyrkobyrån) och fem byrådirektörstjänster i Ao 25. Sju tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och åtta tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Jordbruksdepartementet: Fem tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot två byrådirektörstjänster i Ao 27 (lantbruksbyrån och naturvårdsbyrån) och tre byrådirektörstjänster i Ao 25. Tre tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och fem tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Handelsdepartementet: Fem tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot tjänster som byrådirektör i Ao 27 (tre för handelsavdelningen, en för industriavdelningen och en för expeditionschefsavdelningen). En tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 och en tjänst som kanslisekreterare i Ao 19 utbyts mot två byrådirektörstjänster i Ao 25. Två tjänster som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänster i högst Ae 23 och sju tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Inrikesdepartementet: Två byrådirektörstjänster i Ao 27 (en för polisbyrån och en för landsstatsavdelningen) inrättas i utbyte mot två tjänster som förste kanslisekreterare, en i Ao 23 och en i Ae 23. En tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänst i högst Ae 23 och fyra tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Civildepartementet: Fyra tjänster som förste kanslisekreterare i Ao 23 utbyts mot en byrådirektörstjänst i Ao 27 (pensionsbyrån) och tre byrådirektörstjänster i Ao 25. En tjänst som förste kanslisekreterare i Ae 23 omvandlas till tjänst i högst Ae 23 och sju tjänster av sistnämnda slag nyinrättas.

Vad nu sagts har avsett statsdepartementen med undantag av utrikesdepartementet. Frågan om sistnämnda departements organisation och personalbehov har tidigare i särskild proposition (nr 75) underställts årets riksdag. Ett genomförande av förenämnda principer i fråga om befordringsförliållandena inom departementen i övrigt bör emellertid för utrikesdepartementets de! föranleda den ändringen i vad i nämnda proposition föreslagits att tio tjänster som förste sekreterare, förste ambassadsekreterare, förste legationssekreterare eller konsul i Ao 23 utbyts mot tjänster som byrådirektör i Ao eller År 25.

I samtliga departement bör — i enlighet med vad jag tidigare anfört —budgetsekreterartjänsterna uppflyttas från ABr 25 tili ABr 26.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 157

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Tjänster för sjukhusläkare m. fl. Sedan Sveriges läkarförbund uppsagt det den 27 mars 1961 träffade, t. o. m. den 31 december 1962 löpande avtalet beträffande anställningsvillkoren för hos härefter nämnda huvudmän anställda sjukhusläkare m. fl. (prop. 1961:142), har Kungl. Maj :t genom beslut den 21 september 1962 uppdragit åt generaldirektören B. E. Johnsson och expeditionschefen L. Rydback att ingå som representanter för statsverket i den s. k. läkarförhandlingsdelegationen. Delegationen består av representanter för statsverket och de kommunala huvudmännen. För berörda kommunala huvudmän har som representanter deltagit, för Stockholms stad borgarrådet Th. Sundström och avdelningsdirektören L. Nyström, för Göteborgs stad ordföranden i stadens lönenämnd E. Samuelsson och kanslichefen A. Magnusson samt för Malmö stad kommunalrådet A. Lundberg och sjukvårdsdirektören W. Danborg. Representanterna har utsett Johnsson till delegationens ordförande.

I skrivelse den 22 april 1963 har statsverkets representanter anmält till Kungl. Maj :t, att mellan representanterna för statsverket, Stockholms stad, Göteborgs stad och Malmö stad, å ena sidan, samt Sveriges läkarförbund, å andra sidan, efter förhandlingar, som påbörjades i oktober 1962, överenskommelse — under förutsättning av resp. huvudmans godkännande — träffats den 4 april 1963 angående anställningsvillkoren för hos huvudmännen anställda sjukhusläkare m. fl. Representanterna har med skrivelsen överlämnat förhandlingsprotokoll av den 4 april 1963 jämte överenskommelsen samma dag och hemställt om Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande av överenskommelsen i vad den avser statsverket.

Den träffade överenskommelsen torde såsom bilaga D få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. I särskilda bilagor till överenskommelsen har redovisats de ändrade anställningsvillkoren för ifrågavarande tjänster hos de skilda huvudmännen. I underbilaga till bilagan D redovisas sådana ändrade anställningsvillkor som avtalats med avseende å de statliga tjänsterna. Underbilagan torde jämväl få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.

Överenskommelsen innebär i stort följande.

Av överenskommelsen omfattas, såvitt avser statsverket, läkartjänster vid bl. a. statens kroppssjukhus, statens mentalsjukhus, fångvårdsanstalterna, vårdanstalterna för alkoholmissbrukare, vanföreanstalterna samt sådana kliniska lärare vid universiteten, som tillika är biträdande överläkare vid kommunala undervisningsklikiner, och kliniska amanuenser. Hittillsvarande anställningsvillkor skall gälla med de ändringar, som redovisas i bilagorna till överenskommelsen, överenskommelsen gäller i den mån ej annat sägs tiden 1 januari 1963—31 december 1964. Uppsägningstiden är sju månader; vid utebliven uppsägning förlängs giltighetstiden till den 31 december 1965 och därefter ett år i sänder, allt med sju månaders uppsägningstid.

Överenskommelsen innebär således, att tidsbundet avtal föreligger för de berörda tjänsterna och att avtalet löper till ända vid samma tidpunkt för staten och storstäderna. Även i övrigt har eftersträvats likartade anställ-

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

ningsvillkor för sådana tjänster hos skilda huvudmän, som innehållsmässigt i stort överensstämmer.

De justeringar i fråga om lönegrader, avlöningsförstärkningar och förmåner i övrigt för statsverkets del, som redovisas i underbilagan, kan för nästa budgetår beräknas kosta omkring 2,3 miljoner kr., varav närmare 1 miljon kr. hänför sig till mentalsjukvården.

Ersättning till lärare för viss handledning av elever i grundskolor m. m. 1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 har skolöverstyrelsen föreslagit, att statsbidragsberättigad ersättning skall utgå till lärare i grundskolor och folkskolor för handledning av elev, som jämlikt 6 kap. 28 § skolstadgan ålagts kvarstanna i skolan efter skoldagens slut på grund av förseelse eller olämpligt uppträdande.

Enligt särskild överenskommelse med berörda personalorganisationer skall ersättning för sådan handledning utgå som för tilläggstimme. Handledningen, som skall innebära en från fostringssynpunkt meningsfull och lämplig sysselsättning, skall fullgöras av därför lämpliga och villiga lärare. Statsbidragsberättigad ersättning skall kunna utgå för två veckotimmar per rektorsområde fr. o. m. läsåret 1963/64.

Ersättning för kommittéuppdrag. Enligt 4 § kungörelsen den 28 juni 1946 (nr 394), sådant författningsrummet lyder enligt kungörelsen den 6 juni 1957 (nr 315), utgår ersättning för kommittéuppdrag, som bestämts i form av dagarvode, med 25 kr. till den, som förordnats till ordförande, samt med 15 kr. till övriga.

I anslutning till den översyn, som inom civildepartementet företagits rörande storleken av vissa arvoden, har det bedömts erforderligt att fr. o. m. den 1 juli 1963 höja nämnda ersättning till 30 kr. till den, som förordnats till ordförande, samt till 20 kr. för övriga. Det ankommer på Kungl. Maj :t att avgöra, huruvida ersättning skall utgå med lägre belopp i sådant fall som avses i 5 § nyssnämnda kungörelse.

Avgift till försäkring för tilläggspension för vissa svenska medborgare. Enligt 11 kap. 2 § lagen om allmän försäkring föreligger möjlighet för svenska staten att teckna förbindelse att svara för avgiften till försäkringen för tilläggspension för svensk medborgare, som är anställd hos utländsk arbetsgivare. Tecknas dylik förbindelse är med avseende på tilläggspensionen svenska staten att anse som arbetsgivare. I prop. 1962:90 angående lag om allmän försäkring m. m. har föredragande departementschefen framhållit att nämnda lagrum skulle ge möjlighet att säkra pensionsrätt för svenskar i utlandet i olika former av internationell verksamhet, bl. a. inom den tekniska biståndsverksamheten. De utgifter svenska staten påtager sig genom att teckna förbindelse av här avsett slag torde, om riksdagen inte har något att erinra häremot, få bestridas från det under tolfte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Arbetsgivaravgifter till den allmänna tilläggspensioneringen.

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963 Förslagens genomförande m. m.

Jag förordar att överenskommelsen den 18 april 1963 angående vissa lönegradsändringar m. m., överenskommelsen den 4 april 1963 angaende anställningsvillkoren för sjukhusläkare m. fl. i vad överenskommelsen avser statsverket ävensom övriga av mig i det föregående redovisade förslag, vilka det ankommer på riksdagen att besluta, godtages och underställes riksdagens prövning. Förslagen bör — där ej annat följer av vad jag tidigare anfört genomföras fr. o. m. den 1 juli 1963.

Förslagen om lönegradsändringar och om ändringar av vissa avlöningsoch pensionsförmåner m. m. påkallar i vissa fall ikraftträdandebestämmelser och övergångsanordningar, som Kungl. Maj :t bör äga besluta om. Vidare fordras ändringar i gällande personalförteckningar. Under hänvisning till att riksdagen numera fattat beslut i enlighet med vad som i årets statsverksproposition (bil. 2, p. 4) förordats, föreslår jag, att riksdagens bemyndigande inhämtas att vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna.

Av riksdagen bör vidare inhämtas bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i avlönings- och pensionsförfattningar, som utfärdats av Kungl. Maj :t med stöd av riksdagens beslut.

Kostnadsökningen för statsverket vid ett genomförande av förslagen om lönegradsändringar samt om ändring av vissa avlönings- och pensionsförmåner (utom traktamentshöjningar) fr. o. m. den 1 juli 1963 kan för nästa budgetår uppskattas till i runt tal 48 miljoner kr., varav ca 11 miljoner kr. hänför sig till de affärsdrivande verken samt ca 37 miljoner kr. till statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Kostnadsökningen på grund av förslagen om höjda traktamentsbelopp kan ej beräknas, då myndigheterna icke har att i bokföringen särskilja resekostnadsersättningar och traktamenten.

I enlighet med uttalande i prop. 1963: 160 angående statstjänstemännens sjuklöner och semesterförmåner m. in. torde i detta sammanhang även få anmälas den anslagsmässiga regleringen av de kostnadsökningar, som följer av ett genomförande av de i sistnämnda proposition framlagda förslagen. För budgetåret 1963/64 kan ifrågavarande kostnader uppskattas till ca 35 miljoner kr. för de affärsdrivande verken och ca 55 miljoner kr. för statsförvaltningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet.

De ökade kostnaderna vid ett genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen samt av de förslag, som redovisas i prop. 1963: 160, torde i många fall belasta anslag eller anslagsposter som är maximerade. Beträffande dessa anslag och anslagsposter synes Kungl. Maj :t därför böra erhålla bemyndigande att medge erforderliga överskridanden. I de fall, då kostnaderna faller på reservationsanslag, torde det emellertid vara lämpligare att särskilda medel ställs till förfogande. På grund härav och då kostnaderna torde böra komma till uttryck i budgeten bör — i överensstämmelse med vad riksdagen beslutat vid tidigare tillfällen — under tolfte och fjärde huvudtitlarna upptagas särskilda anslag för ändamålet. Merkostnaderna för de af-

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963 21

färsdrivande verken bör bestridas i den ordning, i vilken dessa verks övriga utgifter bestrids.

På grund av det anförda torde under tolfte huvudtiteln för nästa budgetår böra upptagas ett särskilt anslag, rubricerat Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m., med 72 miljoner kr. Vad angår fjärde huvudtiteln föreslår jag, efter samråd med chefen för försvarsdepartementet, att för nästa budgetår under denna huvudtitel uppförs ett särskilt anslag med rubriken Täckning av beräknade merkostnader för löner m. m. med 20 miljoner kr. Vid avvägningen av detta anslag har beaktats vad chefen för försvarsdepartementet anfört i prop. 1963: 110 (p. 19).

Den kostnadsökning — uppskattningsvis 25 miljoner kr. — som vid ett genomförande av förslagen i prop. 1963: 160 uppkommer under fjärde huvudtiteln genom slopande av sjukpenning- och havandeskapsavdragen, torde vid prisregleringen av försvarsutgifterna få behandlas såsom lönekostnadsökning.

Myndigheterna bör ej äga förfoga över nyss angivna täckningsanslag. Kungl. Maj :t torde böra erhålla bemyndigande att — i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gällt beträffande tidigare anvisade täckningsanslag — efter prövning i varje särskilt fall från anslagen anvisa medel, då överskridande till följd av genomförande av de av mig i det föregående redovisade förslagen ej lämpligen bör ske.

Vissa ekonomiska förhållanden inom apoteksväsendet m. m.

Inledning. Apoteken är formellt självständiga och från varandra oberoende, enskilda företag, men administrativt och ekonomiskt utgör de ett kollektiv. Apoteksinnehavarna — som har personligt privilegium på sina apoteksrörelser — är nämligen skyldiga att tillhöra apotekarsocieteten, vilken i vissa avseenden fungerar som företagsledning.

Apotekarsocietetens högsta beslutande organ utgöres av fullmäktige, som valts från de olika distrikten. Dess verkställande organ är en av dessa fullmäktige utsedd direktion. Under denna fungerar skilda avdelningar och nämnder.

Apoteken är underkastade viss kontroll och tillsyn från statens sida genom medicinalstyrelsen och den under inrikesdepartementet lydande apotekens avgiftsnämnd. Bland de uppgifter, som sålunda åligger samhälleliga organ, kan nämnas frågor om inrättande av nya apotek, filialapotek och läkemedelsförråd, fastställande av regler för apotekens prissättning samt beslut om storleken av de avgifter, som apoteken skall betala till kollektivet.

Det finns för närvarande något mer än 400 apotek, vartill kommer ett 100-tal filialapotek m. m. Försäljningen uppgick år 1962 till ca 500 miljoner kr. Antalet anställda uppgår för närvarande till ungefär 8 000, varav ca 2 000 med farmacevtisk utbildning.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Apotekens utförsäljningspriser har av olika skäl ansetts böra vara lika över hela landet. På grund av det i hög grad varierande omsättnings- och kostnadsunderlaget kommer därför de skilda apotekens ekonomiska resultat att sinsemellan starkt variera. De minsta apoteken ger sålunda i regel underskott, medan de största apoteken kan ge betydande överskott. En utjämning av de enskilda apotekens rörelseresultat åstadkommes medelst det s. k. avgiftssystemet.

Den resultatutjämning, som avgiftssystemet syftar till, sker emellertid icke endast genom en enkel clearing av avgifter från överskottsapoteken och bidrag till underskottsapoteken, utan för närvarande även genom att en stor del av kostnaderna —• främst lönekostnaderna — på alla apotek betalas av kollektivet.

Pensioneringsbestämmelserna för apoteksinnehavare och farmacevtisk personal har före år 1960 närmast anslutit sig till sådana bestämmelser för statsanställda, under det att teknisk personal och städerskor pensionerats efter SPP-system. Kungl. Maj :t har i samtliga fall reglerat pensionsbelopp resp. pensionsavgifter.

För apoteksinnehavares och apoteksanställda farmacevters pensionering har bildats vissa fonder, vilka förvaltas av medicinalstyrelsen. Utbetalningen av pensioner ombesörjes av Apotekarkårens livränte- och pensionskassa på uppdrag av medicinalstyrelsen, som månadsvis erhåller detaljredovisning över utbetalningarna.

1953 års läkemedelskommittés förslag om fonder för pensionering m. m. I sitt år 1959 avgivna betänkande »Läkemedelsförsörjningens organisation» (SOU 1959: 5) har 1953 års läkemedelskommitté framhållit bland annat, att avsikten med pensionsfonder är att de pensionsberättigade skall vara garanterade att medel verkligen finns tillgängliga för uppfyllande av gjorda pensionsutfästelser. Vidare kan enligt kommittén vissa företagsekonomiska motiv tala för pensioneringssystem med fonder. Vid de årliga avsättningarna behöver man nämligen icke, om dylika fonder finns, vara lika beroende av personalens åldersstruktur som när medel till pensionerna tas direkt ur inflytande intäkter. I dylikt fall kan nämligen utgifterna för pensionsändamål uppvisa betydligt större variationer mellan enskilda år.

Kommittén framhåller att apoteksväsendet har ensamrätt beträffande försäljningen av en grupp varor, som oavsett konjunkturutvecklingen kan förutsättas bli efterfrågade i sådan grad, att apoteksväsendet får tillräcklig stabilitet i rörelseunderlaget för att kunna fullgöra åtagna förpliktelser. Eftersom antalet anställda inom apoteksväsendet är stort, blir de variationer som kan uppstå mellan åren på grund av olikheter i åldersfördelningen relativt obetydliga, trots att personalens åldersstruktur onekligen uppvisar vissa ojämnheter.

För statstjänstemännens del täckes kostnaderna för utbetalda pensioner direkt ur inflytande medel, varvid staten lämnat garanti för att förpliktelserna kommer att fullgöras. Liknande förfaringssätt har även tillämpats i

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

vissa statliga bolag. I princip synes, enligt kommittén, ingenting hindra att motsvarande system användes även inom apoteksväsendet. För övrigt kan — enligt kommittén — sägas att ett dylikt förhållande redan råder i praktiken, eftersom pensionsfonderna i försäkringsteknisk mening icke är av erforderlig storlek. De skulle räcka blott för 5 å 6 års pensionsutbetalningar och tjänstgör därför närmast som en mindre buffert. Försäkringstekniskt skulle nämligen fondernas värde behöva uppgå till minst 200 miljoner kr. Avsättningarna till pensionsfonderna är för närvarande avpassade så att endast ett mindre bidrag lämnas till uppbyggnad av fonderna till försäkringsmässig nivå. De anställda är sålunda i praktiken redan för närvarande beroende av att apoteksväsendet skall kunna fullgöra sina förpliktelser. Det mest realistiska synes därför vara att draga konsekvensen av det förhållande som redan råder och avstå från fondering för pensionsändamål.

För att åstadkomma en förenkling av administrationen föreslår kommittén att kostnaderna för apoteksväsendets utgående pensioner får betraktas som direkta driftkostnader för apoteken i stället för att man som för närvarande använder särskilda pensionsfonder. Staten föreslås i gengäld lämna garanti för förpliktelsernas fullgörande. Detta bör lämpligen ske i samband med ett avtal mellan staten och apotekarsocieteten om att societeten för vissa ändamål får taga i anspråk de medel som finns uppsamlade i fonderna.

Remissyttranden över läkemedelskommitténs förslag. Läkemedelskommitténs förslag om kostnaderna för apoteksväsendets utgående pensioner har behandlats i remissyttranden, avgivna av medicinalstyrelsen, statskontoret, apotekens avgiftsnämnd, apotekarsocietetens direktion, Sveriges farmacevtförbund och apoteksteknikerförbundet.

Endast apotekstekniker förbundet tillstyrker förslaget och gör detta under den uttryckliga förutsättningen, att Kungl. Maj :t lämnar garanti för förpliktelsernas fullgörande samt att samma garanti kan lämnas för den i nuvarande SPP-försäkring ingående invaliditetsförsäkringen.

Samtliga övriga remissinstanser ställer sig avvisande till kommitténs förslag.

Medicinalstyrelsen är sålunda icke beredd att för närvarande tillstyrka en ändring av formerna för pensionernas finansiering. Styrelsen avstyrker, att tillgångarna i pensionsfonderna tages i anspråk för annat ändamål eller på sådant sätt, att realisationsförluster uppstår, men har intet att erinra mot att medlen utlånas på vissa villkor.

Apotekens avgiftsnämnd har i sitt till medicinalstyrelsen avgivna yttrande betecknat såsom anmärkningsvärt det villkoret, att staten skall ikläda sig garanti för pensionsförpliktelscrnas fullgörande. Denna garanti synes avgiftsnämnden enligt förslaget icke vara begränsad till det belopp pensionsfonderna skulle frånhändas, men någon vägledning för bedömandet av dess omfattning erbjuder betänkandet icke. Då en avtalsbunden garanti icke torde kunna lämnas utan riksdagens medverkan, hade det enligt

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

avgiftsnämnden otvivelaktigt varit av synnerligt värde att äga kännedom om den belastning, som en dylik förbindelses infriande skulle kunna innebära.

Statskontoret avstyrker förslaget om statsgaranti för pensionsutfästelserna. En dylik garanti skulle enligt ämbetsverkets mening vara helt oförenlig med den allmänna grundsyn, som lagts på apoteksväsendet i förevarande sammanhang och som förutsätter, att apoteksrörelsen som helhet är självbärande. Av samma skäl bör enligt statskontoret avkastningen på de medel, som anslagits för pensionsändamål, alltjämt komma dessa ändamål till godo i redovisningshänseende.

Apotekarsocietetens direktion har invändningar att resa mot läkemedelskommitténs förslag både beträffande sättet för finansiering av pensioneringen och rörande upplösandet av pensioneringsfonderna. Direktionen föreslår, att premiereservsystemet i princip bibehålies, eventuellt med den modifieringen, att de på arbetsgivaren belöpande pensionsavgifterna icke ökas vid höjning av pensionsnivån, som inträffar efter det att den anställde uppnått viss ålder, t. ex. 50 år. Skillnaden mellan bidraget ur pensionsfonderna och den pensionsförmån, vartill vederbörande är berättigad, skulle då direkt belasta apoteksväsendet. Beträffande den rättsliga sidan av läkemedelskommitténs förslag förefaller det apotekarsocietetens direktion som om i vart fall två av de tre pensionsfonderna, nämligen apotekarnes pensioneringsfond och farmacevternas pensioneringsfond, icke skulle kunna användas för andra ändamål än som ursprungligen avsetts, enär de med tilllämpning av premiereservsystemet uppbyggts av medel, som i särskild ordning sammanskjutits av vissa grupper av personer.

Sveriges farmacevtförbund delar icke den av läkemedelskommittén framförda uppfattningen att den redovisade fondbristen motiverar övergång till ett i princip avvikande finansieringssystem. Den renodlade fördelningsprincipen torde enligt förbundet tillämpas endast av staten och landstingen, medan till svenska stadsförbundet anslutna städer, landskommunerna samt de enskilda företagen för fullgörandet av sina pensionsutfästelser avsätter medel till pensionsfonder. Genom denna metod för finansiering av pensioner — försäkringsprincipen eller premiereservsystemet — skall enligt förbundet det kapital uppbyggas, vilket jämte avkastningen på detsamma skall möjliggöra infriandet av gjorda pensionsutfästelser. I fråga om förslaget att staten skall garantera fullgörandet av pensionsutfästelser erinrar förbundet om att pensioneringsbestämmelserna hittills utfärdats av Kungl. Maj :t, varför ytterligare garantier för infriandet av utfästelserna enligt förbundets mening näppeligen synes erforderliga, även om, såsom för närvarande, pensionsutbetalningarna är beroende av direkta bidrag utöver avkastningen från pensionsfonderna. För övrigt må enligt förbundet noteras att garantiförbindelsen icke inrymmer den icke-farmacevtiska personalen, vars pensioneringsbestämmelser jämväl fastställts av Kungl. Maj :t. Införandet av den allmänna tilläggspensioneringen utgör enligt förbundet icke heller något motiv för en förändring av nu tillämpat system för täckan-

25 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

det av apoteksväsendets pensionskostnader. Även om en anslutning skulle ske till det allmänna pensionssystemet, kvarstår nämligen vid full utbyggnad av detta enligt förbundet behovet av ett kompletterande pensionssystem inom apoteksväsendet.

Finansieringsfrågans behandling år 1961. Under år 1961 träffade Apotekarsocieteten uppgörelser med Apoteksteknikerförbundet, Apoteksstäderskeförbundet och Sveriges farmacevtförbund angående olika frågor om förmåner på grund av anställning vid apotek. Pensionsfrågan togs med vid dessa uppgörelser. I skrivelser till Kungl. Maj :t hemställde därefter Apotekarsocieteten jämte respektive förbund att Kungl. Maj :t skulle upphäva tidigare meddelade pensionsbestämmelser. För pensioneringen erforderliga medel begärdes eller förutsattes få tas i anspråk av de allmänna avgifterna.

De nyss avsedda uppgörelserna i pensionsfrågan innefattade att förpliktelserna i fråga om ålderspensioner skulle tryggas genom en fond av sådan storlek att — efter skälig övergångstid — den vid varje tidpunkt i princip täckte förpliktelsernas kapitalvärde. Frågan om kostnadstäckning av sjukoch familjepensioner skulle upptas till undersökning i anslutning till att motsvarande frågor inom privat personalpensionering i allmänhet löstes.

Medicinalstyrelsen har i remissutlåtanden över framställningarna påpekat att de synes avse att åstadkomma en genomgripande förändring i pensioneringssystemet genom att de framtida pensionsförmånerna skall bestämmas icke som nu av Kungl. Maj :t utan genom avtalsförhandlingar. Härigenom — framhåller medicinalstyrelsen — skulle ytterligare en utgiftspost, som påverkar läkemedelspriserna, komma att undandragas Kungl. Maj :ts prövning. Staten bör enligt medicinalstyrelsen vara företrädd vid förhandlingar, som kan påverka dessa priser, eller i annan form beredas erforderligt medinflytande.

Statens pensionsanstalt har i anledning av den mellan Apotekarsocieteten och Sveriges farmacevtförbund träffade överenskommelsen i pensionsfrågan framhållit, att denna överenskommelse liksom motsvarande överenskommelse med Apoteksteknikerförbundet icke gjorts beroende av godkännande från Kungl. Maj :ts sida, och att det för övrigt i avtalen förutsättes att ändringar i pensionssystemet skall regleras förhandlingsmässigt samt att antydan ej har gjorts, att frågan härom skulle underställas statlig myndighet. Därest det anses, att staten såsom hittills skall direkt sanktionera pensionsbestämmelserna, måste — förutom förfaringssättet att utforma dessa utan direkt statlig medverkan — de framlagda pensionsvillkoren enligt pensionsanstaltens mening inge betänkligheter.

Statskontoret har i anledning av vad som avtalats mellan Apotekarsocieteten och Apoteksteknikerförbundet samt Apoteksstäderskeförbundet i pensionsfrågan betecknat det såsom mindre välbetänkt att i form av en förhandlingsöverenskommelse framlägges förslag om att få taga i anspråk från apoteken inbetalda allmänna avgifter för pensionering av apotekens

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

icke farmacevtiska personal i enlighet med ett enbart mellan parterna slutet avtal. Att pensionsvillkoren, som hittills reglerats enligt av Kungl. Maj :t fastställda grunder, nu och framdeles skulle helt bestämmas och administreras av parterna själva utan någon auktoritativ medverkan från det allmännas sida, medan kostnadstäckningen via läkemedelspriserna skulle vara en det allmännas angelägenhet, anser statskontoret vara en ordning som statsmakterna icke bör godtaga.

Departementschefen. Apoteksväsendet har sedan länge haft en i företagsekonomisk mening mycket speciell ställning i vårt land. Å ena sidan har verksamheten i stort sett vilat på enskilda personer, apoteksinnehavarna, som obligatoriskt tillhör Apotekarsocieteten. Å andra sidan är ekonomin för apoteksväsendet som helhet synnerligen beroende av statliga åtgärder i fråga om prisreglering m. m.

Staten har även direkt inträtt i fråga om reglering av vissa förmåner grundade på verksamhet inom apoteksväsendet. Sålunda har pensioneringen reglerats genom bestämmelser utfärdade av Kungl. Maj :t. För denna pensionering väsentliga finansiella frågor har tagits upp i de nyss återgivna avsnitten av läkemedelskommitténs år 1959 avgivna betänkande och remissutlåtandena i anledning av betänkandet.

Sedan Apotekarsocieteten numera träffat avtal med de anställdas organisationer — Apoteksteknikerförbundet, Apoteksstäderskeförbundet och Sveriges farmacevtförbund — om nya pensionsbestämmelser, som anmälts hos Kungl. Maj :t med hemställan om de tidigare bestämmelsernas upphävande, har frågan om statens roll i hithörande frågor blivit mer aktuell. Med anledning av bl. a. vad som framgått av de återgivna remissutlåtandena över Apotekarsocietetens och personalorganisationernas hemställan samt en framställning av Apotekarsocieteten om förändrade pensionsvillkor för apoteksinnehavare och utlåtanden över denna har det befunnits erforderligt att ytterligare utreda pensionsfrågan för de inom apoteksväsendet verksamma. Därför har bl. a. tillkallats en särskild sakkunnig i enlighet med beslut av Kungl. Maj :t i maj 1962. Vid olika överväganden har det sedermera visat sig, att frågan om tryggande av pensioner m. m. genom avsättning till fonder eller genom särskilda statliga åtaganden är av sådan vikt för läkemedelsprissättningen, att ett ställningstagande från statsmakternas sida i denna fråga nu är påkallat innan ställning tas till frågan om pensionsförmånernas avvägning.

De ifrågavarande fonderna uppgick vid utgången av 1962 till omkring 60 milj. kr. ökade avsättningar med sikte på att fonderna inom överskådlig tid skulle uppbyggas till försäkringsmässig nivå skulle menligt återverka på läkemedelspriserna. Med hänsyn härtill bör enligt min mening fortsatt fondering icke tillämpas. I stället bör en statsgaranti beslutas. Vid lämnande av en sådan garanti bör förutsättas, att staten inträder som avtalsslutande part i fråga om förmåner, som kan påverka pensionskostnaderna, d. v. s. såväl löne- som pensionsförmåner. Frågan om den närmare utformningen av de statliga åtagandena torde senare få underställas riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

27 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t — med ändring såvitt avser tio tjänster i utrikesdepartementet av förslaget i prop. 1963: 75 — måtte föreslå riksdagen att

1) antaga förenämnda förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 § 3 och 8 mom. statens pensionslöneförordning den 28 maj 1959 (nr 286);

2) godkänna de i det föregående redovisade överenskommelserna den 18 april 1963 angående vissa lönegradsändringar m. m. samt den 4 april 1963 angående anställningsvillkoren för sjukhusläkare m. fl. i vad överenskommelsen avser statsverket;

3) godkänna övriga i det föregående berörda förslag av beskaffenhet att böra prövas av riksdagen;

4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar;

5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och pensionsförfattningar;

6) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga i övrigt erforderliga åtgärder för förslagens genomförande ävensom meddela erforderliga övergångsbestämmelser;

7) godkänna vad i det föregående föreslagits rörande statsgaranti för pensioner m. m. inom apoteksväsendet;

8) bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1963/64 i enlighet med vad som i det föregående anförts medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter;

9) till Täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. å riksstaten för budgetåret 1963/64 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 72 000 000 kr. samt

10) till Täckning av beräknade merkostnader för löner m. m. å riksstaten för budgetåret 1963/64 under fjärde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. Englund

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

29 Bilaga A

Förslag till lönegradsändringar m. m.

För flera huvudtitlar gemensamma förslag

1. Tjänster i A 10 med härefter angivna tjänstebenämningar skall uppflyttas till A 11, nämligen

Arkivassistent

Assistent

Expeditionsassistent

Förman

Förste arkivbiträde Förste förrådsförman Förste ritare

Förste ritbiträde (tjänstebenämningen ändras till Förste ritare) Garageförman

Hålkortstekniker (tjänstebenämningen ändras till Maskinoperatör)

Instruktör

Maskinoperatör

Materialförvaltare

Ritare (tjänstebenämningen ändras till Förste ritare)

Ritbiträde (tjänstebenämningen ändras till Förste ritare)

Tekniker

Transportförman

Uppsyningsman

2. Tjänster i A 12 med härefter angivna tjänstebenämningar skall uppflyttas till A 13, nämligen

Arkivassistent

Assistent

Förman

Förste maskinoperatör Materialförvaltare

Ritare (tjänstebenämningen ändras till Förste ritare)

Tekniker

Transportförman

3. Tjänster för maskinförman i A 11, förste reparatör i A 10 och reparatör i A 9 vid statens fasta maskinanläggningar skall placeras i lönegrad enligt följande, nämligen maskinförman i A 12, förste reparatör i A 11 och reparatör i A 10.

4. Innehavare av tjänst i Ao 15 för kanslist (i administrativ tjänst) skall ha med godkända vitsord genomgått kanslistutbildning samt därefter innehaft tjänst såsom kanslist i reglerad befordringsgång under minst två år.

5. Punkt 1 i bestämmelserna angående reglerad befordringsgång för vissa kartritningsbiträden (SFS 1958:409) skall erhålla följande ändrade lydelse:

Dessa bestämmelser skola äga tillämpning å biträden i statens tjänst, vilka med godkända vitsord genomgått lantmäteristyrelsens kartritningskurs eller — efter vederbörande myndighets bedömande — annan för arbetsuppgifternas fullgörande lämpad kartritningsutbildning.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

n huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

31 Anmärkning ang. tjänst ebenämning, placering etc.

Falun, Jönköping, Ollestad, Mäshult, Rönås, Singeshult, Sjöboda, Sk&ltjämshyttan, Sörbyn, Torhult, Tygelsjö, Västervik, Åby, Älgberget och Ödevata Anm. Minst 35 pl.

Hall

Mariestad

Skenäs

Assistent. Gävle, Håga, Karlstad, Kristianstad, Lärbro, Mariestad, Nyköping, Skenäs, Vångdalen, Västeråk och Ystad

överuppsyningsman. Hall, Hälsingborg, Härianda, Härnösand, Långholmen (3, centralfängelset, huvudvakten och kronohäktet), Malmö, Norrtälje och Tidaholm

Förste yrkesmästare. Hinseberg

Roxtuna och Skenäs

Mariestad

Singeshult, Sörbyn och Åby

Tygelsjö

Förste uppsyningsman. Ställföreträdare för styresmannen. Bogesund, Bredsjönäs, Grötingen, Gustafsström, Halmstad, Haparanda, Hudiksvall, Hyttan, Högskogen, Johannesberg, Lingatan, Luleå, Långviken, Mariestad (Lockerud), Mon, Mäshult, Ollestad, Oppeby,. Orretorp, Romersnäs, Rönås, Singeshult, Sjöboda, Skogsgård, Skåltjärnshyttan, Smälteryd, Svartsjökungsgården), Sörbyn, Långmora, Stråtenbo, Tenhult, Torhult, Tygelsjö, Umeå, Visby, Vångdalen, Åby, Älgberget, Ödevata och Östersund Anm. Tjänstgöringsförhållandena förutsättes bli oförändrade

Förste uppsyningsman. Sjukavd. Hälsingborg, Härianda, Härnösand, Malmö, Norrtälje och Tidaholm

Hall

Lingatan, Långmora, Mäshult,. Ollestad, Orretorp, Skenäs, Skogsgård, Smälteryd och ödevata

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Övriga förslag

Bestämmelser utfärdas i syfte att assistenttjänster i A 17 och A 19 vid fångvårdsanstalterna samt skyddsassistenttjänster i A 17 och A 19 inom skyddskonsulentorganisationen i förekommande fall skall kunna utbytas mot tjänster som amanuens i reglerad befordringsgång.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

33 IV huvudtiteln

3 Iiihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 157

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

.1;

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

38 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

40 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

1 Det förutsätts att ifrågavarande läkare i fråga om arbetstid ej skall hänföras till förbandsläkare.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

43 V huvudtiteln

44 Kungl. Maj. ts proposition nr i57 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

46 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

47 VI huvudtiteln

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

* Ungefärligt antal.

4 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 157

50 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

51 VII huvudtiteln

52 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

54 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

VIII huvudtiteln

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

56 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

60 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

IX huvudtiteln

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

64 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

X huvudtiteln

Kungi. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 167

66 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

XI huvudtiteln

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Övriga förslag

I gällande bestämmelser intagna villkor om invånarantal för inplacering i lönegrad av polismanstjänster slopas.

XII huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

71 Statens affärsdrivande verk

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

Bilaga B

Förslag rörande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal inom undervisningsväsendet

1. Lönegradsplaceringen för vissa rektorstjänster, m. m.

a) För rektor med annan kompetens än adjunkts- och ämneslärarkompetens i kommun, där det obligatoriska skolväsendet omfattar grundskola eller folkskola med inbyggd realskollinje skall följande lönegradsplacering gälla:

Avlöningsgrupp I ..... ABp 22

II ..... ABp 23

III ..... ABp 24

IV ..... ABp 26

b) Rektorstjänster i folkskola i annan kommun:

c) Befattningsarvode till rektor, som är förste rektor, skall utgå med 4 140 kr. i arvodesgrupp I och med 5 520 kr. i arvodesgrupp II.

d) Arvode till studierektor vid grundskola och vid realskollinjer, som är inbyggda i folkskolan, skall utgå med 2 400, 3 600 och 4 800 kr.

e) Rektorstjänsterna vid tekniska gymnasierna placeras i avlöningsgrupp enligt följande:

Avlöningsgrupp IV: Göteborg I, Hälsingborg, Härnösand, Malmö, Norrköping, Stockholm I, Västerås och Örebro.

Avlöningsgrupp III: Borlänge, Borås, Eskilstuna, Gävle, Jönköping, Karlskrona, Linköping, Luleå, Skellefteå, Trollhättan, Uppsala och Växjö.

Avlöningsgrupp II: Övriga

f) Tjänsten som föreståndare vid förskolan i Boden placeras i Ae 21.

g) Föreståndaren för speciallärarlinjen vid lärarhögskolan i Göteborg skall uppbära arvode om 8 000 kr. för år.

h) Årsarvode skall utgå till studieledare vid krigsflygskolan (F 5), Hallands flygkår (F 14) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) med 1 800 kr., vid förberedande fältflygarskolan (FÖFS) med 2 400 kr. och vid Karlskrona örlogsskolor (KÖS) med 3 000 kr. Studieledare vid här avsedda skolor skall därjämte åtnjuta nedsättning av undervisningsskyldigheten med högst 4 timmar för vecka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

2. Lönegradsplaceringen för vissa lärartjänster

a) Vissa övningslärare

I 5 § avlöningsreglementet för övningslärare ändras 1 mom. enligt följande:

1 mom. De vid olika läroanstalter tillämpliga lönegraderna för lärare, vilka inneha tjänst i ett övningsämne, framgå av bestämmelserna i efterföljande stycken och nedan intagna tabell. I tabellen angivas även de löneklasser, som omfattas av vederbörande lönegrader.

Vid seminarium för huslig utbildning skall ordinarie och extra ordinarie tjänst såsom facklärare tillhöra lönegrad Ao 19 respektive Ae 19 samt extra sådan tjänst lönegrad Ag 17.

Vid gymnastikfolkhögskolan å Lillsved må, i den mån Kungl. Maj :t det medgiver, lärare i gymnastik med lek och idrott placeras i lönegrad Ao 19 respektive Ae 19.

b) Extra ordinarie lärare i kvinnlig slöjd, som med stöd av föreskrifterna i kbr 2.5.1958 av skolöverstyrelsen anställts med placering i Ae 8, uppflyttas till Ae 12.

c) Ordinarie ämneslärare i Ao 21 vid folkhögskolor uppflyttas till Ao 23.

d) För speciallärare avsedda övningsskollärartjänster uppflyttas från A 20 och A 17 till A 21 resp. A 18.

e) Lärare som genomgått i prop. 1962: 106 avsedd utbildning om två terminer för talpedagog (logopedassistent) skall vid tjänstgöring som ldiniklärare i avlöningshänseende jämställas med lärare som genomgått specialklasslärarutbildning om två terminer.

Tjänstgöringsskyldigheten för dylik kliniklärare skall utgöra 26 timmar för vecka.

f) Vid militära skolor placeras lärare med adjunktskompetens i Ae 23, lärare med ämneslärarkompetens i Ae 21 och övriga ämneslärare i Ae 19. 6 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 157

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

g) För folkskollärare och ämneslärare med folkskollärarexamen vid militära skolor skall i tillämpliga delar gälla kbr 30.6.1959 angående bestämmelser om anställnings- och avlöningsförhållanden för folkskollärare med tjänstgöring vid vissa högre skolor resp. kbr 30.6.1959 med bestämmelser om anställnings- och avlöningsförhållanden för vissa icke-ordinarie ämneslärare med folkskollärarexamen, m. fl.

3. Undervisningsskyldighet för vissa lärare

a) Skolöverstyrelsen skall för varje läsår fastställa undervisningsskyldigheten för rektor vid lärarhögskolas övningsskola inom de gränser som anges i 9 kap. 7 § skolstadgan.

b) Undervisningsskyldigheten för lektor i högstadiets metodik i Ao 25 vid lärarhögskola skall omfatta 425—475 undervisningstimmar för läsår. Det förutsättes att här avsedd lektor skall bedriva forskning (jfr prop. 1954:209 och 1962:106).

c) Undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid förberedande fältflygarskolan (FöFS), Hallands flygkår (F 14), Karlskrona örlogsskolor (KÖS) och Älvsborgs kustartilleriregemente (KA 4) skall utgöra 840 timmar för år.

Undervisningsskyldigheten för lärare i läroämnen vid marinens tekniska skola skall utgöra 735 timmar för år.

4. Anställningsform för vissa lärare

Lärare må i stället för anställning såsom extra ordinarie, extra eller aspirant välja anställning såsom timlärare. Under löpande redovisningsår (budgetår) må dock anställningsformen ej ändras på grund av nytt sådant val av läraren.

5. Deltidsanställning för vissa ämneslärare vid statsunderstödda folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter

Icke-ordinarie ämneslärare beredes möjlighet till deltidsanställning, dock lägst för halvtid.

6. Skolkantorstilläggets storlek

Skolkantorstillägget utgör per månad för varje enligt föreskrifterna i kyrkomusikerstadgan bestämd veckotimme 1/30 av månadslönen för 16 löneklassen å löneplan A i statens löneförordning eller den högre löneklass, i vilken skolkantorn är placerad, dock lägst 3/30 av nämnda månadslön.

Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

75 Bilaga C

Förslag rörande vissa avlönings- och pensionsförmåner m. m.

1. Tjänsteman, som från anställning med lön enligt kollektivavtal övergår till tjänst i lönegrad A 7, må för erhållande av personlig tjänst i lönegrad A 8 enligt kungörelsen 1962:435 tillgodoräkna tid utöver 6 år, varunder först avsedd anställning innehafts efter fyllda 18 år. Hänsyn må dock icke tagas till kollektivavtalsanställning, efter vars frånträdande tjänstemannen under en sammanhängande tid av 3 år icke vid något tillfälle innehaft i reglementet avsedd lönegradsplacerad tjänst, statlig anställning med avlöning enligt kollektivavtal eller därmed enligt 13 § TB Saar likställd anställning.

Motsvarande tillgodoräkning av anställningstid med avlöning enligt kollektivavtal må ske vid bestämmande av anställningstid för erhållande av sådan tjänst i lönegrad A 5 som avses i Kungl. Maj :ts brev den 14 december 1962 angående lönegradsplacering m. m. av viss sjukvårds- och ekonomipersonal.

2. Tjänsteman i lönegrad A 5, som under 14 1/2 år efter fyllda 17 år innehaft anställning med minst halvtidstjänstgöring av i 1 § kungörelsen den 6 juni 1962, nr 434, avsett slag, må utan hinder av bestämmelserna i sagda kungörelse erhålla däri avsedd personlig tjänst i lönegrad A 7. 3-årsavbrott i anställning förutsättes bryta tillgodoräkning av anställningstid.

3. Besiktningsveterinär, som med ledighet från egen tjänst uppehåller tjänst som distriktsveterinär, skall härunder åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen för den uppehållna tjänsten.

4. Förflyttningsbidrag utgår till tjänsteman vid utrikesförvaltningen, försvarsattaché, biträdande försvarsattaché, pressattaché och biträdande pressattaché, som i anledning av meddelat förordnande att tjänstgöra utomlands eller att med frånträdande av dylikt förordnande tjänstgöra inom riket nödgas flytta från ort till annan. Biträde för kontors- och arkivgöromål må dock uppbära här avsett bidrag endast under förutsättning att tjänstgöringen utomlands fastställts skola omfatta minst två år. Förflyttningsbidraget utgör för tjänsteman i

Vid flyttning till utrikes ort förhöjes bidraget med 400 kr. för varje barn under 19 år, som medföljer vid flyttningen.

Därest hustru eller barn ej medföljer tjänstemannen utomlands, skall för- Dyttningsbidraget utgå med för ensamstående gällande belopp.

Tjänsteman, som är berättigad till förflyttningsbidrag, skall icke äga uppbära gardinpenningar enligt utrikes flyttningsersättningskungörelsen.

5. Tågklarcrarcrsättning skall utgå jämväl till tjänsteman i lönegrad A 8.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

6. I 35 § 3 mom. punkt 4 Saar angivet flygtillägg till meteorolog höjes till 500 kr.

7. Vid deltagande i den flygtjänst, som bedrives av Sveriges geologiska undersökning för prospektering efter malm, skall tjänsteman äga uppbära flygtraktamente.

8. Till eldare, värmeskötare, reparatör och 1 :e reparatör vid fast maskinanläggning, som utför arbete inuti ej rengjord värmepanna, oljetank eller oljecistern eller med rengöring av septisk tank eller kloakledning, utgår särskilt lönetillägg med belopp motsvarande vad som utgår till kollektivavtalsanställd arbetare hos myndigheten vid arbete av motsvarande slag. I förekommande fall bestämmes ersättningen av Kungl. Maj :t.

9. Ersättning för s. k. extra mönstringsförrättning till tjänsteman vid sjömanshus skall utgå i huvudsaklig överensstämmelse med ett av arbetsmarknadsstyrelsen den 19 april 1962 avgivet förslag. Bestämmelserna skall äga retroaktiv tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1962.

10. I 39 § Saar under de särskilda bestämmelserna för försvaret angivna belopp för ekiperingshjälp och ekiperingsbidrag å resp. 750 och 270 kr. höjes till resp. 850 och 310 kr. I 28 § TB Saar angivet belopp å 135 kr. höjes till 155 kr.

I 29 § prästlönereglementet angivet prästdräktsbidrag å 500 kr. höjes till 575 kr.

I 21 § 4 mom. polislönereglementet angivna belopp å resp. 750, 420, 210 och 1: 50 kr. höjes till resp. 850, 480, 240 och 1: 75 kr.

15 § tilläggsbestämmelserna till polislönereglementet ändras så, att polisman för utfående av ekiperingsbidrag skall avgiva försäkran att han är försedd med föreskrivna uniformspersedlar och att dessa befinner sig i tillfredsställande skick.

11. Till civildepartementet inkomna framställningar om beredskapsersättning till civil personal vid försvaret prövas med utgångspunkt från att ersättning skall utgå enligt samma grunder som gäller för militär och civilmilitär personal.

12. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ avlöningsreglementet för kyrkomusiker och 3 § tilläggsbestämmelserna till sagda reglemente om semester och semesterersättning för organist skall äga motsvarande tillämpning å orgelspelare, därvid orgelspelare skall likställas med organist tillhörande avdrags-

grupp 1.

13. I 7 § 2 och 3 mom. allmänna resereglementet (Arr) och i 7 § 1 mom. tilläggsbestämmelserna till samma reglemente (TB Arr) angivna traktamenten höjes till belopp, som framgår av nedanstående tabeller. I särskilda av Kungl. Maj :t utfärdade resereglementen m. m. angivna traktamenten och förmåner av traktamentsnatur höjes med ca 20 %.

Arr 7 § 2 mom.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963 77

Arr 7 § 3 mom.

TB Arr 7 § 1 mom.

14. Befattningsarvodet till professor, som är föreståndare för statens institut för folkhälsan, höjes till 3 840 kr. för år.

15. Arvodet till en professor i hälsovårdslära, som är avdelningsföreståndare vid statens institut för folkhälsan, höjes till 3 300 kr. för år.

16. Avlöningsförstärkning till laboratorieläkare vid statens institut för folkhälsan, statens bakteriologiska laboratorium, statens rättskemiska laboratorium och statens farmacevtiska laboratorium skall utgå med 4 000 kr. för är från det månadsskifte, då vederbörande läkare kan tillgodoräkna tre års anställning vid nämnda laboratorier, statligt sjukhuslaboratorium eller i motsvarande befattning hos kommunal huvudman.

17. Befattningsarvode till kammarrättsråd, som är vice ordförande på division, höjes till 1 800 kr. för år.

18. Utländsk lektor skall åtnjuta arvode enligt 25 löneklassen och samma sociala förmåner som tillkommer tjänsteman i lönegrad Ae 25. Undervisningsskyldigheten skall i regel omfatta 396 undervisningstimmar per läsår. Det förutsättes att beträffande undervisningens karaktär de principer, som uppdragits i prop. 104, alltjämt skall äga tillämpning.

19. Sådan vikarie å laboratorstjänst, som avses i kbr 3. 6. 1960 angående avlöningsförmåner för vikarie å professors- och laboratorstjänst, skall anställas som extra tjänsteman med placering i lönegrad Ag 27 och skall äga uppbära en mot tjänstgöringens omfattning svarande del av lönen i löneklass 30.

20. I prop. 1962: 104 angivna arvoden till professor (laborator)-övertandläkare och lärare-biträdande övertandläkare vid tandläkarhögskolan i Umeå höjes med 2 000 kr. om året.

i samma proposition angivna arvoden till assistenttandläkare höjes; det lägre arvodet med 5 000 kr., det högre med 2 500 kr. om året.

21. Hos staten eller annan huvudman med helstatlig pensionering anställd timlärare skall kunna få pension enligt SPR under förutsättning att

78 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

a) timläraren schemalagts för att under hel termin fullgöra minst halvtidstjänstgöring räknat efter timarvodesnorm,

b) timläraren icke har annan anställning och icke är yrkesverksam som företagare,

c) fortlöpande registrering av tjänstgöringen sker under timlärarens medverkan.

22. Pension skall utgå enligt A 11 för polisman med exekutionsbiträdesgöromål under förutsättning att han åtnjutit motsvarande skydd då SPAreglementet gällde.

23. För arbetare, som placeras i pensionslöneklass jämlikt statens pensionslöneförordning 3 § 3 mom. första stycket, sker höjning av pensionslöneklassen med en enhet.

24. Utredning verkställes om införande av hälsokontroll.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

79 Bilaga D

överenskommelse

Mellan undertecknade har — under förutsättning av respektive huvudmans godkännande — följande överenskommelse träffats rörande anställningsvillkoren för sjukhusläkare m. fl.

1. Hittillsvarande anställnings- och avlöningsvillkor skall gälla med de ändringar, som framgår av bilagorna A—DA

2. Vid uppflyttning i lönegrad, vid införande eller höjning med mer än 10 % av avlöningsförstärkning (motsv.) skall, i det fall jämväl personligt tillägg utgår, tillägget reduceras med värdet av löneförbättringen inklusive pensionsförbättringen.

3. Denna överenskommelse gäller tiden 1 januari 1963—31 december 1964. Beträffande kommunalanställda läkare skall dock ändringar i bestämmelserna om återbäring gälla från och med den 1 maj 1963.

överenskommelsen gäller med en ömsesidig uppsägningstid av sju månader. Vid utebliven uppsägning förlänges giltighetstiden till den 31 december 1965 och därefter ett år i sänder allt med sju månaders uppsägningstid. Uppsägning skall för att vara giltig åtföljas av förslag till ny överenskommelse.

Vad i denna punkt sägs, gäller dock icke läkare vid vanföreanstalten, Härnösand.

Stockholm den 4 april 1963

1 Bilagerna A-—C, som upptar överenskomna ändringar med avseende å kommunala tjänster, redovisas ej här. Bilagan D, som upptar överenskomna ändringar med avseende å statliga tjänster, redovisas här såsom underbilaga.

För Statsverket

E. Johnsson Lennart Rgdback

För Stockholms stad Th. Sundström Lennart Nyström

För Göteborgs stad E. Samuelsson A. Magnusson

För Malmö stad

För Sveriges läkarförbund Tobias Lund

A. Lundberg 1

W. Danborg

80 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

Underbilaga

Sjukhusläkare m. fl. hos staten

1. Lönegradsplacering m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

* Frågan om särskilt lönetillägg kan tagas upp till prövning när tjänstens ställning i organisationen fastställts.

* Personligt lönetillägg till nuvarande innehavaren av tjänsten.

4 Avlöningsförstärkning till underläkare inom specialitet vid statligt kroppssjukhus, där eljest särskild avlöningsförstärkning icke tillkommer underläkare, utgår fr. o. m. månadsskifte, då läkaren enligt gällande bestämmelser är berättigad att vinna uppflyttning till löneklass 24.

82 Kungl. Maj. ts proposition nr 157 år 1963

1 Nuvarande personliga tillägget å 7 000 kronor, som utgår i avbidan på nya lokaler, höjes till 12 000 kronor.

■ Jfr not 4 s. 81.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

1 Avlöningsförstärkning till överläkaren vid neurofysiologiska centrallaboratoriet har baserats på den förutsättningen, att extra inkomster förekommer endast i obetydlig omfattning. Därest ändring härutinnan skulle inträffa, är parterna överens om att ompröva löneförstärkningen även under avtalsperioden.

* Frågan om särskilt lönetillägg till underläkare vid medicinska njurkliniken vid Akademiska sjukhuset kan tagas upp till prövning när avdelningens organisation fastställts.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

1 Jfr not 4 s. 81.

2 Avlöningsförstärkningarna har fastställts bl. a. med hänsyn till att inkomster från öppen vård endast förekommer i obetydlig omfattning. Om förhållandena härutinnan skulle ändras, är parterna ense om att avlöningsförstärkningarna kan omprövas under gällande avtalsperiod.

Kungl. Maj.ts proposition nr 157 år 1963

2. Specialbestämmelser m. m.

Vikariatsbestämmetser

Vid vikariat på högre tjänst utan avlöningsförstärkning skall läkaren bibehålla med egen tjänst förenad avlöningsförstärkning. Samma skall gälla om avlöningsförstärkning på den högre tjänsten understiger dubbla beloppet av den med den egna tjänsten förenade avlöningsförstärkningen. Dock får i intet fall avlöningsförmånerna överstiga vad som skulle ha utgått, därest förordnandet varit vikariatslöneförordnande.

Sådan vikarie å underläkartjänst, som icke innehar läkarlegitimation, placeras i Ag 21 samt äger i förekommande fall uppbära den avlöningsförstärkning, som kan följa med den uppehållna tjänsten. Vikarie, som innehar utländsk läkarbehörighet, må dock efter direktionens prövning i varje särskilt fall kunna placeras i Ag 23.

Löneklass placering

Underläkare äger för inplacering i löneklass tillgodoräkna även tjänsteärsberättigad tjänstgöring som provinsialläkare, stads- eller distriktsläkare.

Ambulanta jourfall

Läkarens ersättning beräknas med tillämpning av 2 § 1 mom., 3, 5, 6 och 8 §§ 1959 års läkarvårdstaxa (SFS 1959: 245), dock att för läkarvård, som meddelas mellan kl. 19.00 och 22.00 samt å lördag och midsommar-, jul- och nyårsafton jämväl mellan kl. 15.00 och 19.00, arvodet enligt 2 och 3 §§ må — utan hinder av vad i 5 § nämnda taxa sägs —- beräknas med 50 procent förhöjning.

Eftervårdsfall

Läkarens ersättning beräknas med tillämpning av 2 § 1 inom., 3, 6 och 8 §§ 1959 års läkarvårdstaxa (SFS 1959: 245).

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

tör meddelande av personalsjukvård utgår ersättning till härför förordnad läkare med 10 kr. per utförd undersökning eller behandling av befattningshavare, som är berättigad till fri sjukvård. Den utförda undersökningen eller behandlingen skall härvid specificeras i enlighet med de för läkarvård eller tandläkarvård enligt lagen om allmän sjukförsäkring gällande taxegrupperna.

För undersökning och intyg enligt fastställt formulär vid befattningshavares anställning vid anstalten utgår, i stället för ersättning enligt ovan, ersättning med 15 kr. för varje av anstalten begärt intyg.

hör meddelande av elevsjukvård (innefattande jämväl ortopedisk vård) utgår ersättning till härför förordnad läkare med 10 kr. för varje utförd undersökning eller behandling. Den utförda undersökningen eller behandlingen skall härvid specifieras i enlighet med de för läkarvård eller tandläkarvård enligt lagen om allmän sjukförsäkring gällande taxegrupperna.

bör under varje termin utförd obligatorisk rutinundersökning av eleverna utgår, i stället för ovan angiven ersättning, ersättning med 6 kr. per elev.

Äterbäringsfrågor

Läkare vid statligt mentalsjukhus skall vid besök av patient i öppen mottagning erlägga återbäring till sjukhuset. Återbäringen skall fr. o. m. den 1 maj 1963 utgå med en krona för varje besök samt med nedan angivna belopp för följande undersökningar och behandlingar:

Eeg-undersökning ................ 7 kr. per undersökning

Röntgenundersökning, hänförlig enligt 8 § sjukkassetaxan till i högst

grupp A ........................ 7 kr. per undersökning

grupp B ........................ 15 kr. per undersökning

grupp C ........................ 22 kr. per undersökning

Elektro-chockbehandling .......... 5 kr. per behandling

För förbrukade läkemedel, sera, vacciner och dylikt erlägges ersättning motsvarande sjukhusets självkostnad.

Kungl. Maj:ts proposition nr 157 år 1963

87 Ersättning för obduktioner m. m.

I gällande överenskommelser förekommande ersättningsbelopp för obduktioner, mikroskopiska undersökningar, histopatologiska undersökningar och biopsier skall ersättas med:

obduktioner inklusive mikroskopiska undersökningar (även barn) 100 kr. histopatologiska undersökningar 18 kr.

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll.................................. 1

Författningsförslag.................................................. 2

Inledning........................................................... 3

Lönegradsändringar m. m........ 4

Vissa avlönings- och pensionsförmåner m. m........................... 7

Vissa särskilda frågor............................................... 12

Vissa tjänster på löneplan B....................................... 12

Vissa tjänster inom statsdepartementen m. m........................ 13

Tjänster för sjukhusläkare m. fl.................................... 18

Ersättning till lärare för viss handledning av elever i grundskolor m. m. 19

Ersättning för kommittéuppdrag.................................... 19

Avgift till försäkring för tilläggspension för vissa svenska medborgare.. 19

Förslagens genomförande m. m........................................ 20

Vissa ekonomiska förhållanden inom apoteksväsendet m. m.............. 21

Hemställan......................................................... 27

Bilaga A. Förslag till lönegradsändringar m. m......................... 29

Bilaga B. Förslag rörande vissa avlöningsförmåner m. m. för personal

inom undervisningsväsendet ................................ 72

Bilaga C. Förslag rörande vissa avlönings- och pensionsförmåner m. m. .. 75

Bilaga D. Överenskommelse rörande anställningsvillkoren för sjukhus-

lälcare m. fl............................................... 79

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630574