Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar inom inrikesdepartementets verksamhetsområde till arbetsmarknad m. m. jämte motioner

Inrikesutskottets betänkande nr 3 år 1971 InU 1971: 3

Nr 3

Inrikesutskottets betänkande i anledning av Kongl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar inom inrikes­ departementets verksamhetsområde till arbetsmarknad m. m. jämte motioner.

D R IFT B U D G E T E N E lfte h u vudtiteln

Arbetsmarknad m. m.

1. Arbetsmarknadsstyrelsen

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i propositionen 1971: 1, bilaga 13, under punkten B 1 (s. 25—30) framlagda förslag och hemställer att riksdagen till Arbetsmarknadsstyrelsen för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 47 380 000 kr.

2. Arbetsförmedlingen Kungl. Maj:t har under punkten B 2 (s. 30—51) föreslagit riksdagen att 1) godkänna i propositionen förordade riktlinjer för ny organisation för arbetsförmedlingens kontorsorganisation, 2) till Arbetsförmedlingen för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslags­ anslag av 182 840 000 kr.

Motioner 1. Motionen 1971: 284 av herr Helén m. fl. i vad avser yrkande att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa om en utvärde­ ring i kvantitativt och kvalitativt hänseende av den öppna arbetsför­ medlingens hittillsvarande verksamhet. 2. Motionen 1971: 1112 av herrar Gustavsson i Alvesta och Johans­ son i Växjö, vari yrkas att riksdagen uttalar sig för att huvudprincipen för arbetsförmedlingens kontorsorganisation skall vara att det skall fin­ nas ett kontor inom varje kommunblock.

Utskottet I arbetsförmedlingens k o n t o r s o r g a n i s a t i o n ingår f. n. i var­ je län ett huvudkontor. Huvudkontoren är som regel lokalmässigt och i viss utsträckning även organisatoriskt sammanförda med länsarbets-

1 Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 3

nämndernas kanslier. F ö r förmedlingsverksamheten finns vidare sam­ manlagt 214 avdelnmgskontor samt ett antal arbetsförmedlingsombud. På grundval av riktlinjer som godkändes av 1970 års riksdag (prop. 1970: 1 bil. 13 s. 23, SU 54, rskr. 157) presenteras i propositionen för­ slag till ny organisation för arbetsförmedlingens kontor. Förslaget inne­ bär i grova drag att huvudkontoren och avdelningskontoren ersätts av dels ett antal distriktskontor, som under länsarbetsnämnden skall ha an­ svaret för förmedlingsverksamheten inom sitt distrikt, dels ett antal lokalkontor som i organisatoriskt hänseende underställs distriktskontoren. Distriktskontorens verksamhetsområde sammanfaller i regel med de kommunblocksanpassade A-regionerna. Utskottet konstaterar att förslaget överensstämmer med de av riks­ dagen föregående år godkända riktlinjerna. I det till grund för propositionen liggande av arbetsmarknadsstyrelsen utarbetade organisationsförslaget förutsätts att varje distriktskontor har omkring 10 tjänstemän. Eftersom en del av de avdelningskontor som avses bli distriktskontor inte har denna personaluppsättning, har sty­ relsen för att bl. a. tillgodose dessa kontors personalbehov föreslagit ett personaltillskott till arbetsförmedlingen om drygt 500 tjänster. De­ partementschefen, som menar att organisationsförslaget kan genomföras i princip inom ramen för tillgängliga personalresurser, anser sig inte kunna biträda en utbyggnad av personalorganisationen av denna om­ fattning. Han föreslår att etableringen av distriktskontorsnätet kommer till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med styrelsens förslag. Di­ striktskontorens personalresurser får enligt departementschefen prövas successivt och under avvägning mot andra angelägna personalbehov inom förmedlingen. Utskottet delar denna uppfattning. Föreslagna distrikts- och lokalkontor motsvarar befintliga kontor. N ågra nya kontor avses i varje fall f. n. inte tillkomma. Frågan om en koncentration av förmedlingsverksamheten i form av kontorsindragningar och överföring av därigenom disponibel personal till andra förmedlingsenheter berördes redan i föregående års statsverksproposition. Arbetsmarknadsstyrelsens förslag innebär en indrag­ ning av 44 mindre avdelningskontor under en treårsperiod. Departementschefen anser att kontorsindragningama inte bör ske i så snabb takt och på alla de orter som styrelsen har föreslagit. Han anför vissa vägledande synpunkter i frågan och stryker särskilt under angelä­ genheten av samordning med den regionala planeringen. Det betonas att behovet av arbetsmarknadsservice skall ses i relation till övriga ser­ vicekrav som bör tillgodoses i en ort som skall fungera som service­ centrum. Vidare nämns avståndsfaktom. Även om de allmänna vill­ koren för bevarande av ett kontor inte är helt uppfyllda, kan det vara berättigat att bibehålla kontoret med hänsyn till att avståndet till ett annat kontor är alltför långt eller kommunikationerna dit tidsödande. Utskottet instämmer i dessa synpunkter.

I motionen 1112 yrkas att huvudprincipen fö r kontorsorganisationen skall vara att det skall finnas ett kontor inom varje kommunblock var­ med enligt motionens motivering jämställs kommun. Utskottet vill på­ peka att ett femtiotal kommunblock och redan färdigbildade kommu­ ner i dag saknar förmedlingskontor. E tt genomförande av den av mo­ tionärerna förordade huvudprincipen skulle antingen medföra en splitt­ ring av arbetsförmedlingens nuvarande personalresurser eller i förväg låsa avvägningen av personalbehovet för olika ändamål vid fortsatt ut­ byggnad av förmedlingsorganisationen. På grund härav och med hän­ visning till att den nu förordade organisationen inte är definitiv utan måste ständigt anpassas till förändringarna på arbetsmarknaden av­ styrks motionsyrkandet. Med anledning av den i motionen 284 begärda u t v ä r d e r i n g e n a v d e n ö p p n a a r b e t s f ö r m e d l i n g e n s v e r k s a m h e t vill utskottet erinra om att departementschefen i både föregående och innevarande års statsverksproposition aviserat att en närmare redovis­ ning av pågående försöksverksamhet med öppen förmedling i olika for­ mer skall lämnas av arbetsmarknadsstyrelsen för beaktande vid statsmak­ ternas behandling av anslagsframställningarna för budgetåret 1972/73. Motionsyrkandet får därför anses tillgodosett. Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande arbetsförmedlingsombud, ambulerande service, kontorsklassificering och övriga med den nya organisationen sammanhängande frågor lämnas av utskottet utan erinran. A n s l a g s b e r ä k n i n g e n , som innefattar medel för bl. a. för­ stärkning av förmedlingsorganisationen med 90 tjänster, tillstyrks av ut­ skottet. Utskottet hemställer att riksdagen 1. med avslag på motionen 1971: 1112 godkänner i propositionen förordade riktlinjer för ny kontorsorganisation för arbetsför­ medlingen, 2. till Arbetsförmedlingen för budgetåret 1971/72 anvisar ett för­ slagsanslag av 182 840 000 kr., 3. beträffande utvärdering av den öppna arbetsförmedlingen av­ slår motionen 1971: 284, såvitt nu är i fråga.

3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.

Kungl. Maj:t har under punkten B 3 (s. 52—62) föreslagit riksdagen att 1) godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för flyttningsbidrag, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 2) godkänna i propositionen förordade grunder för inlösen av egna­ hem, 3) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 1* Riksdagen 1971. 18 sami. Nr 3

anvisa ett reservationsanslag av 430 000 000 kr., varav förslagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

M otioner 1. Motionen 1971: 220 av herr Eriksson i Bäckmora m. fl., vari yrkas att riksdagen beslutar att statsbidrag må kunna utgå till kommuner som i form av statskommunala beredskapsarbeten eller på annat lämp­ ligt sätt uppför lokaler för hantverks-, industri- och serviceföretag i syfte att främja en utvecklad lokal service samt större valmöjligheter och en rikare tillgång på arbetstillfällen. 2. Motionen 1971: 222 av herr Jansson m. fl., vari yrkas att riksdagen m åtte besluta att i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om sådan änd­ ring av bestämmelserna beträffande rörelsestimulerande åtgärder m. m. att arbetstagare från annan nordisk stat redan vid första arbetsplaceringen i vårt land får samma bidrag som gäller för svensk medborgare. 3. Motionen 1971: 284 av herr Helén m. fl. i vad avser yrkanden att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t måtte hemställa dels om ändring av reglerna för flyttningsbidrag vid anställning på annan ort med inne­ börd att respenning även skall kunna utgå till nyutexaminerade, som ej kan få lämplig anställning på studie- eller hemorten, dels om änd­ ring av bestämmelserna för inlösen av egnahem i enlighet med i motio­ nen angivna riktlinjer. 4. Motionen 1971: 448 av herr Pettersson i örebro m. fl., vari yrkas att riksdagen måtte besluta att handikappade i hel- eller halvskyddad verksamhet skall utan tidsgräns erhålla bidrag till kostnaderna för dag­ liga resor mellan bostad och arbetsplats om dessa resor är att anse som betungande.

U tskottet Flyttningsbidrag m. m. U nder denna rubrik tar utskottet upp flytt­ ningsbidrag inkl. hyrestillskott samt inlösen av egnahem. Till f l y t t n i n g s b i d r a g beräknas i propositionen för nästa budgetår 65 (+ 2) milj. kr. Bidrag utgår enligt arbetsmarknadskungörelsen i form av bortavistelsebidrag, respenning, starthjälp och utrustningsbidrag. Från anslagsposten bekostas vidare dels flyttningsstöd en­ ligt kungörelsen om statligt regionalpolitisk! stöd, dels den år 1969 in­ ledda försöksverksamheten med hyrestillskott, dvs. det särskilda bidrag som under högst ett år kan utgå till familjeförsörjare som hjälp till hyreskostnaderna den första tiden efter inflyttning på ny anställnings­ ort. En redovisning för verksamheten under budgetåret 1969/70 lämnas i propositionen (s. 59-60). Försöksverksamheten föreslås fortsätta även under nästa budgetår. Bortavistelsebidrag utgår med 450 kr. för månad till familjeförsörja­ re med kostnader för hushåll på två orter. Bidraget utgår under högst

ett år och nedsätts till hälften efter sex månader. F ör barn under 16 år utgår tillägg med 60 kr. i månaden. Tillägget föreslås höjt till 100 kr. Under bidragstiden utgår även bidrag till en hemresa i månaden för arbetstagaren eller till familjemedlem för resa till anställningsorten, under de första sex månaderna dock endast för reskostnader som över­ stiger 75 kr. I propositionen föreslås att denna begränsning av resebidraget skall bortfalla. Vidare förordas att bidrag skall kunna lämnas i vissa fall till hela kostnaden för flygresa. Respenning kan utgå i form av bidrag till längre dagliga resor mellan anställningsort och hemort. Bidraget utgår f. n. under högst sex måna­ der och det föreslås att denna tid utsträcks till högst ett år. Det förut­ sätts att arbetstagarna liksom hittills svarar för ett belopp motsvarande kostnaden för lokala resor på hemorten. Utskottet tillstyrker dessa förslag. I motionen 448 yrkas att bidrag till dagliga resor skall utgå utan tids­ gräns när det gäller handikappade i hel- eller halvskyddad verksamhet. Utskottet vill erinra om att syftet med bidraget är att den anställde inte bör betungas av dryga reskostnader under den första anställningstiden då han ofta har låga inkomster. Med hänvisning härtill och till den av utskottet tillstyrkta förlängningen av bidragstiden till ett år avstyrks motionsyrkandet. Den år 1954 träffade överenskommelsen om gemensam nordisk ar­ betsmarknad innebär att medborgare i ett nordiskt land kan ta anställ­ ning i annat nordiskt land utan arbetstillstånd. Bidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen beviljas endast i mycket begränsad omfattning vid in­ flyttning i Sverige. U nder åberopande bl. a. av att arbetstagare från de nordiska grannländerna bör åtnjuta samma förm åner som gäller för övriga arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden yrkas i motionen 222 att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer att bestämmel­ serna om flyttningsbidrag ändras så att arbetstagare från annat nordiskt land kan erhålla flyttningsbidrag redan vid första arbetsplaceringen i vårt land. Utskottet vill erinra om att invandringen av arbetskraft till Sverige från övriga nordiska länder domineras av finska arbetstagare. Utvand­ ringen från Finland till Sverige fick under åren 1969 och 1970 en sådan omfattning att den väckt farhågor på finsk sida. På finskt initia­ tiv hölls vid mitten av december 1970 en överläggning på ministernivå om finsk-svenska arbetskraftsfrågor. Överläggningen resulterade i till­ sättande av ett samarbetsorgan som antagit benämningen finsk-svenska arbetsgruppen för arbetskraftsfrågor. Arbetsgruppen behandlar även frå­ gan om användningen av flyttningsbidrag. Med hänsyn till detta arbete kan det inte vara lämpligt att riksdagen i dag begär den yrkade änd­ ringen av reglerna om flyttningsbidrag. Utskottet avstyrker således mo­ tionen.

I motionen 284 begärs liksom i motioner föregående år förslag om vidgade möjligheter till flyttningsbidrag för nyutbildade. Reglerna härom liberaliserades år 1968. Sedan dess gäller för nyutbildade som tidigare inte haft anställning att de kan få bidrag under förutsättning att de ut­ bildat sig för yrke i vilket råder påtaglig arbetslöshet under längre tid efter utbildningens slut eller, i enskilda fall, om annat särskilt skäl föreligger. I praxis tillämpas sistnämnda undantag, såvitt utskottet har sig bekant, liberalt när det gäller nyutbildade tillhörande grupper som av andra skäl än nyss nämnts befinner sig i en utsatt position. Riksdagen har tidigare avvisat en ytterligare uppmjukning av be­ stämmelserna (SU 1969: 58 s. 12-13 och 1970: 54 s. 12). Med hänvis­ ning härtill samt till vad departementschefen anfört i föreliggande pro­ position (s. 60) beträffande ett av arbetsmarknadsstyrelsen fram fört förslag i samma ämne avstyrks motionen i denna del. I n l ö s e n a v e g n a h e m har bedrivits som försöksverksamhet se­ dan år 1965 enligt riktlinjer som skisserades i prop. 1964: 1 (bil. 13 s. 97-99). Vid bestämmande av inlösen', ärdet utgår man f. n. som regel från fastighetens taxeringsvärde. Jämkning uppåt kan ske i vissa fall, nämligen om lån upptagits för att förbättra fastigheten, om taxerings­ värdet är uppenbart lågt i förhållande till vad som gäller för likvärdiga fastigheter på orten eller om i fastigheten intecknad skuld är högre än taxeringsvärdet. Ä r det fråga om statliga bostadslån, som ligger över inlösningssumman, efterges den överskjutande delen av dessa lån. I propositionen lämnas en redogörelse för den hittillsvarande försöks­ verksamheten (s. 53-54). Departementschefen konstaterar (s. 60) att verksamheten totalt sett haft blygsam omfattning. M ot bakgrund av verksamhetens betydelse i det enskilda fallet och med hänsyn till de allmänt sett goda erfarenheter de berörda myndigheterna förklarar sig ha haft förordas att verksamheten fortsätter som permanent inslag i de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. H ärvid avses gällande regler bli tillämpade även i fortsättningen med den ändringen att i de fall 1970 års allmänna fastighetstaxering medfört sänkt taxeringsvärde skall tidi­ gare åsatt taxeringsvärde i stället gälla vid bestämning av inlösenvärdet om inte värdeminskningen föranletts av att fastigheten vanvårdats. E tt ytterligare undantag görs för det fall fastigheten förvärvats tidigast tre år före ansökan om inlösen och köpeskillingen är lägre än taxeringsvär­ det. I detta fall bör köpeskillingen utgöra grund för bestämmande av inlösenvärdet. I motionen 284 yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t begär att inlösenbestämmelsema ändras så, att inlösen till verkliga värdet all­ tid möjliggörs, även om detta skulle ligga betydligt över det åsätta taxe­ ringsvärdet. Som motiv härför åberopas att nuvarande regler inte alltid medger ersättning för nedlagt kapital eller arbete. Utskottet vill för sin del med hänvisning till vad härom anförts i

propositionen förorda att den hittillsvarande försöksverksamheten med inlösen av egnahem permanentas. De i propositionen förordade reglerna fö r bestämmande av inlösenvärdet, som är baserade på erfarenheterna av mer än fem års försöksverksamhet, torde medge erforderlig smidig­ het i tillämpningen. Utskottet tillstyrker därför Kungl. Maj:ts förslag i denna del. I följd härav avstyrks det förevarande motionsyrkandet. Beredskapsarbeten m. m. Utskottet behandlar under denna rubrik frågor om beredskapsarbeten, industribeställningar, detaljplaneringsbi­ drag m. m. En redovisning för beredskapsarbetenas omfattning och inriktning under budgetåret 1969/70 lämnas i propositionen på s. 55-58. Utskottet vill i anslutning härtill erinra om att utskottet i sitt betänkande 1971: 1 tillstyrkt att en medelsförstärkning om 50 milj. kr. anvisas på tilläggsstat II för innevarande budgetår, varigenom sammanlagt 325 milj. kr. ställts till förfogande för ändamålet. F ör budgetåret 1971/72 beräknas i propositionen samma belopp eller 325 milj. kr. (exkl. lönekostnadspålägg om 10 milj. kr.). Den i propositionen gjorda medelsberäkningen beträffande bered­ skapsarbeten liksom vad i övrigt anförts och föreslagits beträffande industribeställningar, detaljplaneringsbidrag m. m. har inte gett utskottet anledning till erinran. I motionen 220 framförs förslag om att lokaler för hantverks-, in­ dustri- och serviceföretag skall kunna uppföras som kommunala be­ redskapsarbeten eller på annat lämpligt sätt. Liknande förslag har be­ handlats tidigare (SU 1967: 112 s. 2-3, 1968: 63 s. 15, 1969: 58 s. 16 och 1970: 54 s. 16). Industribyggnader får enligt principer som antogs år 1964 inte utfö­ ras som beredskapsarbete. Däremot kan som kommunalt beredskaps­ arbete uppföras lokaler för småindustri och hantverk avsedda att utnytt­ jas kollektivt och att enbart tillgodose behovet av lokal service. N är det gäller denna typ av lokaler är alltså motionens syfte tillgodosett. I fråga om industribyggnader är utskottet inte berett att föreslå någon ändring i gällande ordning. Utskottet kan alltså inte biträda motionen. I sammanhanget vill utskottet även erinra om den förra året tillsatta industricentrautredningen. Utskottet hemställer att riksdagen 1. beträffande flyttningsbidrag till arbetstagare från annat nor­ diskt land avslår motionen 1971: 222, 2. beträffande flyttning bidrag till nyutbildade avslår motionen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, 3. beträffande bidrag till dagliga resor avslår motionen 1971: 448, 4. beträffande grunderna för flyttningsbidrag godkänner i pro­ positionen förordade ändringar, att tillämpas fr. o. m. den 1

2* Riksdagen 1971.18 sami. Nr 3

juli 1971, 5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motio­ nen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, godkänner i propositionen förordade grunder för inlösen av egnahem, 6. beträffande bidrag till kommunala industribyggnader m. m. avslår motionen 1971: 220, 7. till Allmänna beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 430 000 000 kr., varav för­ slagsvis 175 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

4. Särskilda beredskapsarbeten m. m.

Kungl. Maj:t har under punkten B 4 (s. 62—69) föreslagit riksdagen att 1) medge att Kungl. Maj:t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrelsen att under budgetåret 1971/72 besluta om avskrivning av sådan lånefordran, uppkommen inom arbetsmarknadsverket, till belopp om högst 3 000 kr., beträffande vilken antingen omständigheterna ger vid handen att veder­ börande inte kan betala sin skuld och enligt styrelsens bedömande ingen eller ringa möjlighet föreligger att i framtiden ta ut betalning eller också åtgärder för att bevaka och driva in fordringen bedöms förenade med arbete och kostnader i sådan utsträckning att åtgärderna inte är ekono­ miskt lönande, allt under förutsättning att sådana åtgärder ändå inte anses påkallade av andra än ekonomiska förhållanden, 2) godkänna i propositionen förordad ändring av grunderna för nä­ ringshjälp m. m., att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 3) till Särskilda beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett reservationsanslag av 525 000 000 kr., varav förslagsvis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

Motioner 1. Motionen 1971:223 av herr Werner i Malmö m. fl., vari yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om översyn av betingelserna för den verksamhet som hittills gått under benämningen arkivarbete syftande till 1) vidgade möjligheter till inrättande av personliga tjänster, 2) inventering av presumtiva personliga tjänster, 3) förändring av de so­ ciala förm ånerna till vad som gäller för andra arbetstagare, 4) mera adekvat nomenklatur. 2. Motionen 1971: 1123 av herrar Karlsson i Huskvarna och Gustavs­ son i Nässjö, vari yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer om sådana ändringar i bestämmelserna om bidrag och lån till anskaffning av motorfordon för handikappade att invaliditetsersättn:ngen icke be­ räknas som inkomst, att avdraget för barn ur der 18 år höjs till 1 800 kr. samt att i fråga om makes inkomst avdraget höjs till 5 000 kr.

Utskottet Beredskapsarbeten m. m. En redovisning för omfattning och inrikt­ ning under budgetåret 1969/70 av de särskilda beredskapsarbetena för personer, som inte är efterfrågade på den öppna arbetsmarknaden, läm ­ nas i propositionen på s. 55-56, 64-65. F ör budgetåret 1971/72 beräknas medelsbehovet för de särskilda ar­ betena till 325 (+ 2) milj. kr. (exkl. lönekostnadspålägg). I samman­ hanget berörs pågående försöksverksamhet med industriella beredskaps­ arbeten, som är avsedda främst för temporära insatser i samband med företagsnedläggningar och andra former av omstäl!n:ng på arbetsmark­ naden. Det konstateras att de industriella beredskapsarbetena i princip inte skiljer sig från verksamheten vid kommunala verkstäder för skyddad sysselsättning. I båda formerna sysselsätts i regel personer med olika arbetshinder. Med hänsyn till fördelningen mellan stat och kommun i fråga om huvudmannaskapet för den skyddade sysselsättningen utta­ lar departementschefen att det är angeläget att industriellt beredskaps­ arbete planeras i nära samråd med kommun eller landsting som är hu­ vudman för de skyddade verkstäderna inom området. Vad i proposi­ tionen anförts och föreslagits beträffande de särskilda beredskapsar­ betena föranleder ingen erinran från utskottets sida. Arkivarbeten. Antalet arkivarbetare har stigit snabbt under senare år, från ca 3 000 vid utgången av år 1966 till ca 9 000 vid utgången av år 1970. I propositionen beräknas medelsbehovet för arkivarbetsverksamheten stiga från 79 till 150 milj. kr. (exkl. lönekostnadspå­ lägg), dvs. nästan en fördubbling. Arkivarbetamas genomsnittsålder an­ ges till 56 år. Den snabba ökningen av antalet arkivarbetare liksom ut­ vecklingen av andelen äldre bland dem som sysselsätts i beredskaps­ arbete anses tydligt återspegla den äldre arbetskraftens problem på arbetsmarknaden. Utvecklingen av arkivarbetsverksamheten har föranlett vissa åtgär­ der och förslag som redovisas i propositionen. Verksamheten var under åren 1967-1968 föremål för en undersök­ ning vars resultat redovisades i prop. 1969: 1 (bil. 13 s. 54). På grund av utvecklingen därefter har aktualiserats en ny analys av verksamhe­ ten. Arbetet härmed har inletts inom inrikesdepartementet under hösten 1970. Anvisning av arbetslös till arkivarbete eller musikerhjälp meddelas f. n. av arbetsförmedlingskon'or. I propositionen förordas att anvisningen i fortsättningen prövas av länsarbetsnämnd. Till följd av behovet av vidgade resurser för tillsyn och uppföljning av verksamheten har under anslaget Arbetsförmedlingen beräknats me­ del för 25 nya tjänster med uppgift att ägna särskild uppmärksamhet åt arkivarbetarnas möjligheter till placerng i enskild eller offentlig tjänst. A r 1969 infördes möjlighet för arkivarbetare att få personlig tjänst

hos statlig myndighet eller institution. En av förutsättningarna härför är att arkivarbetaren under minst fem år tjänstgjort på den arbetsplats där han avses få personlig tjänst. Departementschefen förordar att ar­ kivarbetare för att nå det erforderliga antalet kvalifikationsår av fem år får tillgodoräkna sig tjänstgöring hos annan statlig myndighet eller institution än den som han avses bli fast bunden till. Sistnämnda myn­ dighet eller institution förutsätts ha ett inte bara kortvarigt behov av vederbörande arkivarbetare. Slutligen anmäls att flertalet av de lägst betalda arkivarbetam a fått en löneförhöjning motsvarande en löneklass genom en av Kungl. Maj:t i juni 1970 gjord tilläggsföreskrift till gällande regler för arkivarbetar­ nas lönesättning. Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen i denna del an­ förts och föreslagits. I motionen 223 föreslås olika åtgärder till stöd för arkivarbetare. N är det gäller personliga tjänster efterlyses bättre information om hithörande åtgärder. Det föreslås att stadigvarande anställning skall kunna beredas arkivarbetare efter minst tre år om arbetsuppgifterna beräknas pågå ytterligare två år. Vidare föreslås en årligen rullande inventering av arbetsplatser som uppfyller de i motionen föreslagna treresp. femårsvillkoren samt att berörda institutioner tillförsäkras anslag så att de kan ta upp personliga tjänster i sin stat fr. o. m. den 1 juli 1971. N är det gäller informationsfrågan vill utskottet erinra om att det en­ ligt gällande föreskrifter åligger arbetsmarknadsstyrelsen som huvud­ man för arkivarbetsverksamheten att göra berörda myndigheter och institutioner uppmärksamma på angelägenheten av att personer som kan komma i fråga för personliga tjänster bereds sådan tjänst. Vidare har i de av finansdepartementet utgivna anvisningarna angående myndig­ heternas anslagsframställningar för budgetåret 1971/72 pekats på möj­ ligheterna för arkivarbetam a att få personlig tjänst. Myndigheterna har uppmanats att i anslagsframställningarna, om disponibla medel sak­ nas, ta upp förslag om medelsanvisning för ändamålet. Såvitt utskottet är bekant har sistnämnda anvisning lett till förslag i årets statsverksproposition om inrättande av personlig tjänst endast i enstaka fall. U t­ skottet har under hand erfarit att fråga om personlig tjänst av berörda myndigheter aktualiserats hos arbetsmarknadsstyrelsen i ett tjugotal fall. Enligt utskottets mening torde de personliga tjänsterna kunna få avsedd betydelse för att normalisera anställningsförhållandena för åt­ skilliga av dem som sysselsätts i arkivarbete längre tid. I den mån in­ formationen till berörda myndigheter behöver förstärkas och handlägg­ ningen förenklas, förutsätter utskottet att detta problem beaktas i den pågående översynen av arkivarbetsfrågoma inom inrikesdepartementet. N är det gäller förslaget att inventera arbetsplatser där personliga

tjänster skulle kunna inrättas vill utskottet påpeka att det med nuvarande huvudmannaskap för arkivarbetsverksamheten ytterst är en uppgift för arbetsmarknadsstyrelsen att bevaka att arkivarbetare med erforderliga kvalifikationer bereds personlig tjänst. Styrelsens möjligheter att full­ göra denna bevakning är en fråga om personalresurser och utskottet vill här ånyo erinra om att medel beräknats för nästa budgetår för ny per­ sonal med uppföljningsuppgifter som bl. a. innefattar arkivarbetares möjligheter till placering i offentlig tjänst. Utskottet vill tillägga att ut­ skottet förutsätter att personliga tjänster bör kunna inrättas under lö­ pande budgetår med hänvisning till att den merbelastning som uppstår på berörd myndighets anslag motsvaras av minskade utgifter för arkivarbete. Vad beträffar föreslagen sänkning av kvalifikationstiden för erhål­ lande av personlig tjänst till tre år m. m. vill utskottet erinra om att motionsyrkandet delvis redan tillgodosetts genom den av utskottet tidi­ gare i betänkendet tillstyrkta uppmjukningen av sättet att beräkna kva­ lifikationstiden. D ärutöver vill utskottet framhålla att syftet med de personliga tjänsterna är att vinna en så långt driven normalisering av anställningsförhållandena som är möjlig för de personer det h är gäller. Däri ingår att innehavarna av tjänsterna normalt bör kunna påräkna att kvarstå i den innehavda tjänsten inte i ytterligare minst två år utan till uppnådd pensionsålder. I anslutning till förslaget om förändring av de sociala förm ånerna till vad som gäller för andra arbetstagare vill utskottet anföra att arkivarbetam a självfallet är tillförsäkrade samma förm åner som gäller för arbetstagare på den enskilda arbetsmarknaden, dvs. förm åner enligt den allmänna försäkringen m. m. Därem ot gäller för dem i stort sett inte de tilläggsförmåner som tillkommer personal i statlig och kommunal tjänst. Det är här fråga om avtalsreglerade förmåner. Arkivarbetamas anställningsvillkor har hittills inte reglerats i avtal. I propositionen (s. 67) konstateras att hinder inte finns för att kollektivavtal skall kunna träffas även för arkivarbetare. Enligt vad utskottet erfarit har Statstjänstemannaförbundet, som sedan år 1969 organiserar arkivarbetare, aviserat hos inrikesdepartementet att förbundet avser att ta upp för­ handlingar om upprättande av kollektivavtal för arkivarbetare. I motionen anförs slutligen att benämningen arkivarbetare alltmer upplevs av arbetstagarna som diskriminerande och en mer adekvat no­ m enklatur begärs. Förutom att för de enskilda arbetstagarna finna en efter arbetsuppgifterna anpassad benämning gäller det emellertid även att finna en lämplig kollektiv benämning för verksamheten. Utskottet delar motionärernas uppfattning på denna punkt och förutsätter att detta spörsmål behandlas i den förut nämnda arkivarbetsöversynen i inrikesdepartementet. Enligt vad utskottet inhämtat kommer man att i denna översyn överväga nya lösningar av sysselsättningsproblemen för

de människor det här gäller. Sammanfattningsvis finner utskottet de av motionärerna berörda frå­ gorna ha hög angelägenhetsgrad. Frågorna kan väntas bli behandlade antingen i pågående översyn av arkivarbetsverksamheten eller i annan ordning. Därmed torde motionärernas önskemål vara tillgodosett. Näringshjälp m. m. Till näringshjälp m. m. och bidrag och lån till motorfordon för handikappade beräknas i propositionen ett oförändrat sammanlagt belopp om 25 milj. kr. Medelsberäkningen liksom försla­ get om fortsatt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge arbetsmark­ nadsstyrelsen att avskriva vissa lånefordringar föranleder ingen erinran från utskottet. Arbetsgivare kan erhålla bidrag till särskilda anordningar på arbets­ plats för handikappad. Bidraget är f. n. maximerat till 15 000 kr. för varje handikappad. Vidare förutsätts att arbetsgivaren bär halva kost­ naden för anordningen. I propositionen förordas att statens bidragsandel av kostnaden inom angivna beloppsmässiga ram skall kunna varieras mellan 50 och 1 0 0 % . Bidrag med 100% förutsätts utgå då anord­ ningen är av värde enbart för den handikappade. Utskottet tillstyrker den förordade bidragsändringen. Bidrag till motorfordon för handikappade utgår med högst 15 000 kr. jämte visst tillägg som i detta sammanhang kan lämnas åsido. Bidraget är inkomstprövat på grundval av sökandens bruttoinkomst. I brutto­ inkomsten inräknas makes inkomst efter avdrag av f. n. 3 000 kr. samt bl. a. invaliditetsersättning. Från bruttoinkomsten dras å andra sidan av ett belopp om f. n. 1 000 kr. för varje barn under 18 år. Bestämmelser­ na om inkomstprövning fastställs av Kungl. Maj:t. I motionen 1123 yrkas att riksdagen hos Kungl. M aj:t hemställer att invaliditetsersättningen inte beräknas som inkomst samt att avdragen för makes inkomst och för barn höjs till 5 000 resp. 1 800 kr. Utskottet har förståelse för det syfte som ligger bakom motionen. Så­ som departementschefen anfört i propositionen i anledning av delvis liknande förslag av arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid villkoren för bidrag till motorfordon för handikappade förbättrats inte oväsentligt så sent som föregående år. Vidare har handikapputredningen nyhgen lagt fram förslag om bl. a. bättre färdmöjligheter för handikappade (SOU 1970: 64). Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionen. Utskottet hemställer att riksdagen 1. medger att Kungl. M aj:t får bemyndiga arbetsmarknadsstyrel­ sen att under budgetåret 1971/72 besluta om avskrivningar av vissa lånefordringar enligt Kungl. Maj:ts förslag, 2. beträffande arkivarbete läm nar motionen 1971:223 utan åt­ gärd, 3. godkänner i propositionen förordad ändring av grunderna för

näringshjälp m. m., att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 4. beträffande stöd till motorfordon för handikappade avslår mo­ tionen 1971: 1123. 5. till Särskilda beredskapsarbeten m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 525 000 000 kr., varav förslags­ vis 50 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

5. Förläggningsbyggnader m. m. och Kostnader för arbetsmarknadssty­

relsens förrådsverksanihct

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna B 5 och B 6 fram ­ lagda förslag (s. 69—72) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Förläggningsbyggnader m. m. ett förslagsanslag av 18 000 000 kr., 2. till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet ett reservationsanslag av 1 000 kr.

6. Arbetsmarknadsutbildning m. m.

Kungl. Maj:t har under punkten B 7 (s. 72—81) föreslagit riksdagen att 1) godkänna i propositionen förordad ändring av barntillägget inom utbildningsbidraget, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 2) till Arbetsmarknadsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 000 kr.

M otioner 1. Motionen 1971: 283 av herr Hallgren m. fl., vari föreslås att riks­ dagen vid behandlingen av punkten B 7 måtte besluta dels a) att grund­ bidraget vid arbetsmarknadsutbildning fastställs till 650 kr. per månad, b) att barntillägget höjs till 120 kr. per månad för varje barn under 18 år, c) att bortavistelsebidrag i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens motivering införs med 450 kr. per månad, dels att riksdagen under punkten B 7 anslår ett till 640 000 000 kr. uppräknat belopp. 2. Motionen 1971: 284 av herr Helén m. fl., vari såvitt nu är i fråga yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställer dels att in­ komstprövningen av utbildningsbidragen mot makes inkomst upphör, dels om förslag till statsbidrag till företagsutbildning i enlighet med i motionen angivna riktlinjer. 3. Motionen 1971: 1101 av fröken Andersson i Stockholm m. fl., vari yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller att omskolningsbidrag skall utgå också för körkortsutbildning när den omskolade för det kommande arbetet är hänvisad till egen bil och körkort saknas.

Utskottet Från anslaget bestrids utgifter för yrkesutbildning som sker av sysselsättningspolitiska skäl. Huvudsakligen om fattar verksamheten personer som på grund av arbetslöshet eller risk för arbetslöshet eller av andra skäl behöver utbildningen för att få stadigvarande arbete. Som försöks­ verksamhet anordnas sedan budgetåret 1966/67 s. k. bristyrkesutbild­ ning för inte arbetslösa personer. Denna utbildning har haft och har fortfarande ringa omfattning. I propositionen lämnas på s. 75-77 en redovisning för arbetsmarknads­ utbildningens omfattning, kostnader och resultat under budgetåret 1969/70. Utbildningen omfattade totalt 98 000 personer, av vilka 75 000 påbörjade sin utbildning under budgetåret. Siffrorna inkluderar ca 4 000 personer i lokaliseringsutbildning, som fr. o. m. innevarande budget­ år finansieras från särskilt anslag. Arbetsmarknadsutbildningen bedrivs vid särskilda av skolöverstyrel­ sen anordnade kurser men kan också meddelas i andra former. Av de elever som började utbildning under budgetåret 1969/70 var 43 % placerade i skolöverstyrelsens kurser, 8 % i företagsutbildning (exkl. lokaliseringsutbildning), 29 % i det reguljära utbildningsväsendet och 20 % i »övriga kurser» (bl. a. kurser i bildningsförbundens regi). I propositionen läggs fram en plan för arbetsmarknadsutbildningen under budgetåret 1971/72. Enligt planen beräknas 75 000 personer (exkl. lokaliseringsutbildning) påbörja utbildning vilket innebär en fort­ satt volymmässig expansion av utbildningsverksamheten jäm fört med budgetåret 1969/70. Ett väsentligt drag i planen är att andelen elever i skolöverstyrelsens kurser förutsätts öka (till 49 %) på bekostnad av ut­ bildning inom det reguljära ubildningsväsendet och övriga kurser. Bak­ grunden är enligt vad som uttalas i propositionen en alltjämt betydande efterfrågan på arbetskraft inom flertalet industribranscher. Som särskilt angeläget framhålls att tillgodose exportindustrins och den importkonkurrerande industrins arbetskraftsbehov. Skolöverstyrelsens kurser är så utformade att ett tillskott av arbetskraft kan komma arbetsmarknaden till del relativt snabbt. Utskottet delar departementschefens uppfattning att en expansion av arbetsmarknadsutbildningen i denna riktning är an­ gelägen i nuvarande situation. Vidare redovisas erfarenheter av försöksverksamhet med viss allmän utbildning inom arbetsmarknadsutbildningen. Utbildningen avses om­ fatta 288 lektioner och förlänga den individuella kurstiden med 8 veckor. Enligt vad utskottet erfarit kommer denna allmänna utbildning att vara införd vid samtliga kurscentra den 1 april i år. Liksom departements­ chefen finner utskottet detta inslag i utbildningen vara ett viktigt bidrag för att kompensera brister i kursdeltagarnas grundläggande utbildning. Utskottet vill erinra om att av de kursdeltagare som påbörjade arbets­

marknadsutbildning under kalenderåret 1969 (totalt nära 70 000 perso­ ner) hade 62 % tidigare genomgått endast folkskola, fortsättningsskola eller liknande utbildning. På grund av de begränsade erfarenheter av undervisningen i allmänna ämnen som hittills föreligger instämmer ut­ skottet i departementschefens åsikt att resultatet av den fortsatta verk­ samheten bör redovisas kontinuerligt och senare läggas till grund för bedömningen av den allmänna utbildningens plats i arbetsmarknadsut­ bildningen och i vuxenutbildningen. I propositionen anmäls att arbetsmarknadsstyrelsen och skolöversty­ relsen med stöd av riksdagens år 1969 fattade beslut (SU 58 s. 15, rskr. 189) bemyndigats att försöksvis under innevarande budgetår anordna beställningskurser åt näringslivet mot full kostnadstäckning. I motionen 284 begärs förslag till statsbidrag för företagsutbildning. Motionen bygger i denna del på ett förslag av arbetsmarknadsstyrelsen om försöksverksamhet på det berörda området. Bidrag skulle utgå till företagen med 3 kr. per elev och närvarotimme. Endast sådan utbild­ ning som har karaktär av omskolning eller bristyrkesutbildning skulle omfattas av stödet. Riksdagen har vid flera tillfällen tidigare avslagit liknande motions­ yrkanden (SU 1968: 63 s. 17, 1969: 58 s. 14-15 och 1970: 54 s. 14). Enligt utskottets mening skall det finnas särskilda skäl för att man skall frångå principen att företagen själva skall svara för utbildningen av personal. Sådana skäl kan sägas föreligga beträffande äldre och handikappad arbetskraft samt vid lokaliseringsutbildning. De motiv mo­ tionärerna anför för att utvidga stödet till företagsutbildning har inte övertygat utskottet och motionsyrkandet avstyrks därför. I motionen 1101 yrkas att körkortsutbildning skall kunna ingå som ett led i arbetsmarknadsutbildning i det fall eleven vid anställning efter avslutad yrkeskurs måste färdas i egen bil till och från arbetsplatsen. Den föreslagna körkortsutbildningen har till syfte att underlätta för per­ soner att utan hinder av otillräckliga eller obefintliga allmänna kommu­ nikationer ta arbete på längre avstånd från hemorten. Utskottet ställer sig tveksamt till om kostnadsfri körkortsutbildning är ett verksamt me­ del att uppnå detta syfte och avstyrker motionsyrkandet. Vad gäller det vid arbetsmarknadsutbildning utgående utbildningsbi­ draget, som består av grundbidrag, hyresbidrag, familjetillägg för barn och i vissa fall för make samt särskilt bidrag, förordas i propositionen att bamtillägget höjs från 60 till 100 kr. per barn (under 16 år) och månad. Utskottet tillstyrker detta förslag. I motionen 283 begärda höjningar av grundbidrag m. m. - i huvud­ sak i enlighet med arbetsmarknadsstyrelsens förslag i ämnet - vilka mo­ tionärerna själva beräknat kosta ytterligare 40 milj. kr. anser sig utskot­ tet bl. a. av statsfinansiella skäl inte kunna tillstyrka. Enligt gällande bestämmelser reduceras utbildningsbidrag för gift per­

son av makes inkomst. Inkomstprövningen påverkar dock inte barntilllägget. I motionen 284 yrkas att inkomstprövningen inte heller skall gälla grundbidraget, som f. n. kan nedsättas till lägst hälften av eljest ut­ gående belopp. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att chefen för inrikesdepartementet enligt bemyndigande den 11 september 1970 tillkallat en sakkunnig för översyn av inkomstprövningsregler och admi­ nistrativa regler samt av samordningen mellan skilda bidrag vid arbets­ marknadsutbildning. Den sakkunnige skall undersöka bl. a. om nuva­ rande bidragsregler i några hänseenden bör ändras så att de blir bättre ägnade att fylla sitt ändamål. Bl. a. bör enligt direktiven den sakkunnige behandla frågan om bidragsprövningen i princip skall grundas enbart på sökandens egna förhållanden eller om hänsyn bör tas till hela famil­ jens ekonomiska bärkraft. Den i motionen upptagna frågan om inkomstprövning mot makes in­ komst är alltså föremål för utredning. Resultatet härav bör avvaktas in­ nan man tar ställning. Utskottet avstyrker med hänvisning härtill motionsyrkandet. Utskottet hemställer att riksdagen 1. beträffande företagsutbildning avslår motionen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, 2. beträffande körkortsutbildning avslår motionen 1971: 1101, 3. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motio­ nen 1971: 283, såvitt nu är i fråga, godkänner i propositionen föreslagen ändring i fråga om barntillägget inom utbildnings­ bidraget, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 4. beträffande inkomstprövning av utbildningsbidrag avslår mo­ tionen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, 5. med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag på motio­ nen 1971: 283, såvitt nu är i fråga, till Arbetsmarknadsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 600 000 000 kr.

7. Kontant stöd vid arbetslöshet Kungl. Maj:t har under punkten B 8 (s. 81—84) föreslagit riksdagen att till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 262 000 000 kr.

M otion I motionen 1971: 1129 av herrar Mattsson i Skee och Mattsson i Lane-Herrestad yrkas att riksdagen i skrivelse till Kungl. Maj:t anhåller om sådan ändring av bestämmelserna angående omställningsbidrag, att

reduktion av utgående omställningsbidrag inträder vid en förmögenhet om 90 000 kr. och att sådant bidrag ej utgår till den som äger förmögen­ het över 150 000 kr.

Utskottet Från anslaget bestrids utgifterna för bidrag till de erkända arbets­ löshetskassorna och kommunala kontantunderstöd samt för de statliga omstiillningsbidragen till äldre arbetslösa. Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen gjorda medels­ beräkningen som innebär en ökning av anslaget med 36 milj. kr. Helt omställningsbidrag utgår med högst 800 kr. i månaden. I vissa fall utgår halvt bidrag. Bidraget skall nedsättas om bidragstagaren har en nettoförmögenhet som överstiger 60 000 kr. Till dem som äger förmö­ genhet över 100 000 kr. utgår ej bidrag. I motionen 1129 yrkas att angivna förmögenhetsgränser höjs till 90 000 resp. 150 000 kr. under åberopande bl. a. av att gränsen för skattepliktig förmögenhet genom beslut av 1970 års riksdag höjts från 100 000 till 150 000 kr. Utskottet vill framhålla att omställningsbidragen införts som ett provisorium i avvaktan på den översyn av formerna för kontant stöd vid arbetslöshet som utförs av KSA-utredningen. Enligt vad utskottet inhämtat avser utredningen att lägga fram sitt huvudbetän­ kande under våren 1971. Med hänsyn härtill avstyrks motionsyrkandct. Utskottet hemställer att riksdagen 1. avslår motionen 1971: 1129, 2. till Kontant stöd vid arbetslöshet för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 262 000 000 kr.

8. Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts i punkten B 9 (s. 84—85) framlagda förslag och hemställer att riksdagen till Särskilt stöd åt erkända arbetslöshetskassor för budgetåret 1971/72 anvisar ett reservationsanslag av 7 500 000 kr.

9. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade

Kungl. M aj:t h ar under punkten B 10 (s. 85—87) föreslagit riksda­ gen att 1) godkänna i propositionen förordade ändringar av grunderna för bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade, 2) medge att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade under budgetåret 1971/72 meddelas intill ett belopp av

25 000 000 kr., 3) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under 2) upptagna ramen för budgetåret 1971/72, 4) till Bidrag till anordnande av verkstäder fö r handikappade för budgetåret 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

Utskottet Enligt gällande regler utgår bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade med vissa belopp för högst 15 eller när det gäller särskilt utrymmeskrävande verksamhet högst 30 kvm per arbetsplats. I propositionen föreslås att kvadratmetertalen höjs till 25 resp. 40. Bidrag kan f. n. inte utgå för inredningskostnader som uppstår om huvudman hyr oinredda lokaler. Bidrag bör enligt Kungl. Maj:ts förslag i sådana fall kunna utgå med högst 50 % av inredningskostnader, som godkänts av arbetsmarknadsstyrelsen, dock högst med 125 eller i vissa fall 175 kr. per kvm nettogolvyta. Utskottet tillstyrker dessa förslag. De föreslagna bidragsändringama har förutsatts träda i kraft den 1 juli 1971. De innebär förbättringar av anordningsbidraget som i fråga om planerade större verkstäder kan gälla betydande belopp för huvud­ mannen. Enligt vad som upplysts utskottet har flera huvudmän med färdigprojekterade verkstäder förklarat för arbetsmarknadsstyrelsen att de önskar att deras ansökningar om bidrag avgörs först efter budget­ årsskiftet. F ö r att undvika förseningar i den angelägna fortsatta utbygg­ naden av de skyddade verkstäderna och snedbelastning av anslaget föreslår utskottet att bidragsändringama får gälla från den 1 januari 1971. Vad i övrigt föreslagits i propositionen under denna punkt biträds av utskottet. Utskottet hemställer att riksdagen 1. i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till vad utskottet anfört godkänner i propositionen förordade ändringar av grunderna för bidrag till anordnande av verkstäder för han­ dikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971, 2. medger att beslut om bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade under budgetåret 1971/72 meddelas intill ett belopp av 25 000 000 kr., 3. bemyndigar Kungl. Maj:t att besluta om ökning av den under 2) upptagna ramen för budgetåret 1971/72, 4. till Bidrag till anordnande av verkstäder fö r handikappade för budgetåret 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 25 000 000 kr.

10. Bidrag till driften av verkstäder för handikappade

Kungl. Maj:t har under punkten B i l (s. 87—90) föreslagit riksda­ gen att 1) godkänna i propositionen förordad ändring av grunderna för bi­ drag till driften av verkstäder för handikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 2) till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budget­ året 1971/72 anvisa ett förslagsanslag av 1000 0 0 0 0 0 kr.

Motioner 1. Motionen 1971: 156 av herr H amrin m. fl., i vilken med hänvis­ ning till vad som anförts i motionen 1971: 133 yrkas att riksdagen måtte besluta dels att hos Kungl. Maj:t hemställa om en riksomfattande m o n ­ tering av behovet av arbets vårdsplatser inom den skyddade verksamheten, dels att bidraget för handikappad arbetskraft höjs från 2 500 till 3 000 kr. per halvår. 2. Motionen 1971: 284 av herr Helén m. fl., i vilken, såvitt nu är i fråga, yrkas att riksdagen hos Kungl. Maj:t hemställer att arbetsmark­ nadsstyrelsen ges i uppdrag att uppta överläggningar med företrädare för de privata, kooperativa och offentliga arbetsgivarna och deras orga­ nisationer, i syfte att uppnå överenskommelser om betydande utökningar av antalet platser i halvskyddad verksamhet. 3. Motionen 1971: 1147 av herr Westberg i Ljusdal m. fl., i vilken yrkas att riksdagen måtte besluta att särskilt bidrag till försöksvis be­ driven halvskyddad sysselsättning enligt bestämmelserna i kungl, brev den 29 maj 1969 (punkt 2) får fr. o. m. den 1 juli 1971 utgå med ett med hänsyn till graden av den anställdes handikapp differentierat belopp, dock högst 4 000 kr. för halvår och plats som avses för person som anställs på heltid.

U tskottet Från anslaget täcks kostnaderna för dels driftbidrag till verkstäder för handikappade, dels bidrag till halvskyddad sysselsättning och till fortlöpande arbetsbiträde åt svårt handikappade. Utskottet har ingen erinran mot den i propositionen gjorda anslags­ beräkningen för nästa budgetår. Huvudman, som hyrt verkstadslokal och alltså inte uppburit anordningsbidrag för lokalen, får i stället hyresbidrag beräknat efter samma antal kvadratmeter som gäller för anordningsbidraget. I propositionen föreslås att den höjning av kvadratmeterantalet som förordats beträf­ fande anordningsbidraget skall gälla även för hyreskostnadsbidraget. Kungl. Maj:t föreslår ingen ändring av de bestämmelser som nu gäller för halvskyddad sysselsättning och som innebär att arbetsgivare erhåller

ett bidrag om 2 500 kr. per halvår och handikappad person anställd på heltid. Därem ot förordas att bidrag till arbetsgivare för arbetsbiträde åt handikappad anställd - en försöksverksamhet av blygsam omfattning höjs från högst 2 500 till högst 3 000 kr. per halvår och person. Utskottet tillstyrker av Kungl. Maj:t föreslagna bidragsändringar. N är det gäller de i motionerna 156 och 284 framställda yrkandena om en riksomfattande inventering av behovet av platser inom den skyd­ dade verksamheten resp. överläggningar med olika arbetsgivare och de­ ras organisationer om utökning av den halvskyddade verksamheten får utskottet anföra följande. Utskottet delar uppfattningen att en snabb utbyggnad av både den skyddade och den halvskyddade verksamheten är angelägen för att öka de handikappades sysselsättningsmöjligheter. Inte minst gäller detta om den halvskyddade sysselsättningen, där efter drygt tre års verk­ samhet i ny form antalet tillsatta platser är 1 700, vilket är ett endast något större tal än den årliga ökningen av platser i skyddade verkstäder resp. i arkivarbete. Utskottet vill emellertid i fråga om motionsyrkandena påpeka att det ingår i uppdraget för den år 1968 tillkallade utredningen rörande den skyddade sysselsättningen att kartlägga den nuvarande tillgången på skyddade arbetsplatser, varvid även den halvskyddade sysselsättningen bör beaktas, samt bilda sig en uppfattning om det framtida behovet av olika slag av skyddad och halvskyddad sysselsättning i skilda delar av landet. Utredningen bör vidare enligt direktiven överväga behovet av att bygga ut den skyddade sysselsättningen och göra den till ett effek­ tivare arbetsmarknadspolitisk! medel. Härvid bör uppmärksammas be­ hovet av att sysselsättning bereds grupper som på grund av handikap­ pets art inte alls eller i alltför ringa omfattning kan inpassas i den nuvarande skyddade sysselsättningen. Utredningen bör även överväga om skyddad eller halvskyddad sysselsättning i delvis nya former kan behöva anordnas för att tillgodose föreliggande behov. Utskottet vill därjämte framhålla att arbetsmarknadsstyrelsen har anmodat länsarbetsnämnderna att ta upp diskussioner med företag som söker arbeftskraft om sådana förändringar av arbetsplatserna att de som nu ställs utanför produktionen kan komma i arbete. Kontakterna med företagen skall sikta till att arbetsförmedlingen tillsammans med funktionärer från personal- och produktionsavdelningarna samt fack­ klubbarna får möjligheter att inom företagen undersöka vilka föränd­ ringar som kan vidtas för att flera äldre och handikappade skall kunna anställas eller behålla sin anställning. Den försöksverksamhet som det här är fråga om stöds i statsverkspropositionen dels av att medel be­ räknats för 25 nya tjänster inom arbetsförmedlingen för kontakter med företagen av det slag som nu åsyftas, dels av förslag om bättre bidrag

till företag för särskilda anordningar på arbetsplatser för handikappade. Utskottet har tidigare under punkterna 2 och 4 tillstyrkt dessa förslag. Utskottet finner med det anförda att syftet med motionsyrkandena i nu berörda delar redan är tillgodosett. D et i motionen 156 fram förda yrkandet om ökat statsbidrag till halvskyddad sysselsättning överensstämmer med ett i arbetsmarknadssty­ relsens anslagsframställning framlagt förslag. Departementschefen av­ styrker styrelsens förslag på grund av dess svårbedömda konsekvenser och med hänvisning till den pågående utredningen rörande den halvskyddade sysselsättningen. Utskottet finner inte anledning frångå denna bedömning och avstyrker därför motionsyrkandet. Samma skäl är i stort sett tillämpliga även när det gäller det i motionen 1147 framställda yr­ kandet om ett differentierat bidrag till halvskyddad sysselsättning. Ut­ skottet vill tillägga att motionärerna enligt utskottets uppfattning torde ha underskattat de svårigheter som skulle bli förknippade med en så­ dan differentiering. Även detta motionsyrkande avstyrks sålunda. Utskottet hemställer att riksdagen 1. godkänner i propositionen förordad ändring av grunderna för bidrag till driften av verkstäder för handikappade, att tillämpas fr. o. m. den 1 juli 1971, 2. avslår dels motionen 1971: 156 såvitt angår inventering av be­ hovet av arbetsvårdsplatser, dels motionen 1971:284 beträffan­ de åtgärder för ökning av antalet halvskyddade arbetsplatser, 3. beträffande höjning av bidraget till halvskyddad sysselsättning avslår motionen 1971: 156, såvitt nu är i fråga, 4. beträffande differentierat bidrag till halvskyddad sysselsättning avslår motionen 1971: 1147, 5. till Bidrag till driften av verkstäder för handikappade för budget­ året 1971/72 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 030 kr.

11. Vissa kostnader för vapenfria tjänstepliktiga m. fl. anslag

Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts under punkterna B 12, B 17, B 18 och B 19 framlagda förslag (s. 90-91, 100-102) och hemställer att riksdagen för budgetåret 1971/72 anvisar 1. till Vissa kostnader fö r vapenfria tjänstepliktiga ett förslagsan­ slag av 14 000 000 kr., 2. till Arbetsdomstolen ett förslagsanslag av 560 000 kr., 3. till Statens förlikningsmannaexpedition ett förslagsanslag av 580 000 kr., 4. till Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar ett förslags­ anslag av 9 000 kr.

12. Uppskjutna frågor

Utskottet kommer i betänkande 1971: 6 att yttra sig om de i föreva­ rande avsnitt av propositionen upptagna punkterna B 13-B 16 rörande anslag till statens invandrarverk m. m. vilket utskottet här anmäler. Stockholm den 2 mars 1971

På inrikesutskottets vägnar KARL ER IK ERIKSSON

Närvarande: herrar Eriksson i Arvika (fp), Fagerlund (s), Nilsson i ö s­ tersund (s), Nilsson i Tvärålund (c), Andersson i Billingsfors (s), N ord­ gren (m), fru Hörnlund (s), herrar Fridolfsson (s), Johansson i Simris­ hamn (s), fru Ludvigsson (s), herrar Lorentzon (vpk), Mattsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp) och Strindberg (m).

Reservationer

Vid 3. Allmänna beredskapsarbeten m. m.

1. beträffande flyttningsbidrag för nyutbildade av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp) som anser dels att det stycke på s. 6 i utskottets betänkande som börjar med orden »Riksdagen har» och slutar med orden »denna del» bort ha föl­ jande lydelse: »De arbetsmarknadsmässiga motiven kvarstår för att lämna respen­ ning i första hand då lämplig anställning inte kan erhållas på utbildningseller hemorten. På detta sätt skulle de nyutbildade jämställas med dem som fått arbetsmarknadsutbildning. Förslaget i motionen tillstyrks där­ för.» dels att utskottet under 2 bort hemställa att riksdagen beträffande flyttningsbidrag för nyutbildade med bi­ fall till motionen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. Maj:t till känna vad utskottet anfört.

2. beträffande statsbidrag till industribyggnader m. m. av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Mattsson i Skee (c), Fransson (c) och Ekinge (fp) som anser dels att det stycke på s. 7 i utskottets betänkande som börjar med or­ den »Industribyggnader får» och slutar med orden »tillsatta industri­ centrautredningen» bort ha följande lydelse: »Statsmakternas beslut år 1964 om riktlinjer för en aktiv lokaliserings­ politik innebar bl. a. att då försöksvis tillämpat system med investerings­ bidrag till industrilokaler i form av kommunala beredskapsarbeten inte längre borde användas. Erfarenheterna av de s. k. verkstadshus som

uppförts inom landet och motsvarande verksamhet utomlands synes en­ ligt gjorda undersökningar vara goda. Med hänsyn härtill och till ange­ lägenheten av att ta till vara möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen även på sikt i kommuner med besvärande sysselsättningsläge är det enligt utskottet väl värt att försöksvis — som ett komplement till övrigt regionalpolitisk! stöd — i kommunala verkstadshus tillåta förutom verk­ samhet inriktad mot lokal service även annan industriell verksamhet. Om sådana byggnader uppförs med bidrag från exempelvis arbetsmark­ nadsstyrelsens anslag, skulle man också bredda styrelsens möjligheter att finna lämpliga projekt för beredskapsarbeten. En försöksverksamhet av nu angivet slag kan rymma en rad olika awägningsproblem. Även frågan om aktualiserade projekt faller inom den kommunala kompe­ tensen hör hit. Dessa frågor bör emellertid enligt utskottets mening kunna lösas. I de fall dylika projekt bedöms angelägna men tangerar nyss berörda problem bör avgörandet ankomma på Kungl. Maj:t.» dels att utskottet under 6 bort hemställa att riksdagen beträffande statsbidrag till industribyggnader m. m. i anledning av motionen 1971: 220 som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört.

Vid 6. Arbetsmarknadsutbildning m. m. 3. beträffande företagsutbildning av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Nordgren (m), Mattsson i Skee (c), Fransson (c), Ekinge (fp) och Strindberg (m) som anser dels att det avsnitt på s. 15 i utskottets yttrande som börjar med orden »Enligt utskottets» och slutar med orden »avstyrks därför» bort ha följande lydelse: »Enligt utskottets mening bör man pröva företagsutbildning på ett vidsträcktare område än som f. n. är fallet. N är det gäller utbildning som kan betecknas som omskolning eller bristyrkesutbildning synes det inte föreligga några hinder av principiell art med hänsyn till kostnadsfördel­ ningen mellan staten och företagen. Avgörande bör i sådana fall vara om företagsutbildningen ställer sig billigare och effektivare än annan utbild­ ning. Utskottet förordar med hänsyn till det anförda att det igångsättes en försöksverksamhet i enlighet med motionärernas förslag.» dels att utskottet under 1 bort hemställa att riksdagen beträffande företagsutbildning med bifall till motio­ nen 1971: 284, såvitt nu är i fråga, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört. 4. beträffande utbildningsbidraget av herr Lorentzon (vpk) som anser dels att de avsnitt i utskottets yttrande på s. 15 som börjar med orden »Vad gäller» och slutar med orden »kunna tillstyrka» bort ha följande lydelse:

»Arbetsmarknadsutbildningen tillmäts allmänt stor betydelse. Det är emellertid nödvändigt att reglerna för bidragsgivningen inte får en så­ dan utformning att personer med behov av att genomgå sådan utbild­ ning på grund av bidragens otillräcklighet nödgas avstå härifrån. I mo­ tionen 283 framhålls att såväl nu gällande grundbidrag, barntillägg som bortavistelsebidrag är otillräckliga, vilket också hävdas av arbetsmark­ nadsstyrelsen i dess anslagsframställning. I motionen åberopas även konstaterandet i 1960 års arbetsmarknadsutredning, att några detalje­ rade undersökningar om det totala behovet av omskolning och fortbild­ ning som ett led i arbetsmarknadspolitikens strävan att åstadkomma balans på arbetsmarknaden ej gjorts. Motionen ställer från denna ut­ gångspunkt inte förslag om en bidragsreform. Den begränsar sig till att motverka den urholkning av utgående bidrag som ägt rum genom den fortlöpande penningvärdeförsämringen. D et i propositionen framlagda förslaget om höjning av bamtillägget från 60 till 100 kr. i månaden kan från denna utgångspunkt inte anses tillräckligt. U tskottet tillstyrker de i motionen ställda yrkandena att grundbidraget vid arbetsmarknadsutbild­ ning fastställs till 650 kr. per månad, att barntillägget höjs till 120 kr. per månad för varje barn under 18 år, samt att bortavistelsebidrag i en­ lighet med vad arbetsmarknadsstyrelsen förordat införs med 450 kr. per månad.» dels att utskottet under 3 bort hemställa att riksdagen med bifall till motionen 1971: 283, såvitt nu är i frå­ ga, samt i anledning av Kungl. Maj:ts förslag som sin mening ger till känna vad utskottet anfört om förbättrade bidrag vid ar­ betsmarknadsutbildning m. m.

5. beträffande medelsanvisningen under anslaget till arbetsmarknads­ utbildning m. m. av herr Lorentzon (vpk) som - vid bifall till reserva­ tionen 4 — anser att utskottet under 5 bort hemställa att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till motionen 1971: 283, såvitt nu är i fråga, till Arbetsmark­ nadsutbildning m. m. för budgetåret 1971/72 anvisar ett för­ slagsanslag av 640 000 000 kr.

Vid 10. Bidrag till driften av verkstäder för handikappade 6. beträffande inventering av behovet av arbetsvårdsplatser och åtgär­ der för ökning av antalet halvskyddade arbetsplatser av herrar Eriksson i Arvika (fp) och Ekinge (fp) som anser dels att det avsnitt på s. 21 i utskottets yttrande som börjar med orden »Utskottet finner» och slutar med orden »är tillgodosett» bort ha föl­ jande lydelse:

»De i motionerna upptagna frågorna måste anses vara av hög angelägenhetsgrad. Utskottet förutsätter därför att utredningen rörande den skyddade sysselsättningen snabbt lägger fram förslag som är ägnade att bidra till en lösning av problemen. D et är också viktigt att den aktivitet arbetsmarknadsstyrelsen bedriver fö r att förändra arbetsplatserna följs upp och att resultaten redovisas så att underlag ges för bedömning av fram tida åtgärder. Vad utskottet anfört i detta avsnitt bör bringas till Kungl. Maj:ts kännedom.» dels att utskottet under 2 bort hemställa att riksdagen i anledning av motionen 1971: 156, såvitt angår in­ ventering av behovet av arbetsvårdsplatser, och motionen 1971: 284, beträffande åtgärder fö r ökning av antalet halvskyddade arbetsplatser, som sin mening ger Kungl. M aj:t till känna vad utskottet anfört i motsvarande frågor.

Särskilda yttranden

Vid 2. Arbetsförmedlingen beträffande arbetsförmedlingens kontorsorganisation av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Mattsson i Skee (c) och Fransson (c) som anfört: Som ett led i förslaget om arbetsförmedlingens kontorsorganisation ingår frågan om koncentration av förmedlingsverksamheten genom viss indragning av förmedlingskontor. I anledning av departementschefens i denna fråga anförda synpunkter vill vi peka på behovet av en god arbetsförmedlingsservice över hela landet. Vi vill i detta sammanhang fästa uppmärksamheten på att detta är en viktig del i en centralorts serviceutbud. M ot bakgrunden av att syftet med den kommunreform som nu är under genomförande är att skapa bättre underlag för sam­ hällelig service åt kommunernas invånare och nära tillgång till arbets­ förmedlingen och dess tjänster är en betydelsefull del av denna service vill vi särskilt understryka att det är angeläget att man behåller den lokala service som nu finns på kommunernas och kommunblockens centralorter.

Vid 6. Arbetsmarknadsutbildning m. ni. beträffande inkomstprövningsreglema för utbildningsbidraget av herrar Eriksson i Arvika (fp), Nilsson i Tvärålund (c), Mattsson i Skee (c), Fransson (c) och Ekinge (fp) som anfört: Enligt vår mening talar både principiella och praktiska skäl för att inkomstprövningen mot makes inkomst i fråga om rätt till utbildnings­ bidrag avskaffas. Den nyligen tillsatta utredningen rörande bl. a. inkomstprövningsreglerna bör ha detta som målsättning för utrednings­ arbetet.

Vid 10. Bidrag till driften av verkstäder för handikappade beträffande halvskyddad sysselsättning av herrar Nilsson i Tvärålund (c), Mattsson i Skee (c) och Fransson (c) som anfört: N är de nya reglerna för den halvskyddade sysselsättningen tillkom, var den förutsatta målsättningen att man på detta sätt skulle skapa sys­ selsättning åt 5 000 personer. Som fram går av vad utskottet anfört är f. n. endast 1 700 personer sysselsatta i denna form. Samtidigt finns ett angeläget behov av sysselsättning åt äldre personer särskilt i glesbyg­ derna. Till denna grupp hör jordbrukare, lanthandlare och andra som har svårt att finna arbete på den öppna marknaden men likväl i princip står till arbetsmarknadens förfogande. Enligt vår mening är det därför önskvärt att i pågående utredning rörande nya former för skyddat och halvskyddat arbete även prövas möjligheterna att i vissa fall medge stöd till halvskyddad sysselsättning i eget företag.