Civilutskottets betänkande i anledning av propositionen 1973:157 med förslag till ledningsrättslag m. m.
Nr 34
C ivilutskottets b etänkande i anledning av propositionen 1973:157 med förslag till ledningsrättslag m . m.
Propositionen Kungl. Maj:t har i propositionen 1973:157 u nder åberopande av bilagt utdrag av sta tsrådsprotokollet över justitieären d en föreslagit riksdagen a tt antaga vid propositionen fogade förslag till 1. ledningsrättslag, 2. lag om ändring i jordabalken, 3. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 4. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), in n efattan d e vissa bestäm melser om elektriska anläggningar. I propositionen läggs fram förslag om e tt n y tt rättsin stitu t, ledningsrätt, som skall kunna användas i stället för ordningen med avtal resp. expropriation. Ledningsrätten u ppkom m er e fte r särskild förrättning som skall handhas av fastighetsbildningsm yndigheten. F. n. upplåts i allm än het utrym m e för ledningar efte r avtal mellan ledningsägaren och berörda fastighetsägare. U nder vissa föru tsättn in g ar kan också ex p ropriation kom m a i fråga. Lagstiftningen föreslås träd a i k raft den 1 ju li 1974.
U tsk o ttet U tsk o tte t ansluter sig till vad föredragande statsrådet anfört i fråga om lagstiftningens allm änna uppläggning och om ledningsrättens huvudsak liga innehåll. Den rä tt — ledningsrätt — som kan tillskapas även tvångsvis genom förrättn in g hos fastighetsbildningsm yndighet skall liksom t. ex. servituts rätt enligt anläggningslagen gå före inskrivna rättigheter. L edningsrätten, som in te är tidsbegränsad, skall i princip tillkom m a den som vill anlägga ledning och d ärefter den som vid vaije tillfälle äger ledningen. Den k n y ts inte p rim ärt till viss fastighet. Enligt 35 § andra stycket förslaget till ledningsrättslag är ledningsrätten som sådan möjlig a tt överlåta separat endast om ledningen ännu inte byggts eller om den tagits bort. Till skydd för allm änna intressen ges bl. a. regler i 8 och 9 §§ om krav på planöverensstäm m else och om planmässiga bedöm ningar u ta n fö r planom råde. I 10 § finns en ko m p letteran d e generell bestäm m else om hänsyn till allm änna intressen. K o n struktionen ansluter till m otsvarande regler i anläggningslagen. Vad u ts k o tte t anfört härom i b etän k an d et CU 1973:33 gäller även i d etta sam m anhang. E fter m önster av anläggningslagen tas vidare upp en härtill anknytande
1 R iksdagen 1 9 7 3 . 1 9 sami. N r 3 4
v eto rä tt för byggnadsnäm nden (21 §). Denna v eto rä tt o m fa tta r dock inte ledning vars sträckning fastställts i koncessionsbeslut. F ö r sådan ledning gäller in te heller bestäm m elserna i 6 och 7 §§. Linjekoncession för elektrisk ledning m eddelas av Kungl. Maj:t eller statens industriverk efte r y ttra n d en från bl. a. länsstyrelse och kom m u ner. U tsk o tte t har fö ru tsa tt a tt koncessionsprövningen sker med beak tande även av bl. a. de riktlinjer för den fysiska riksplaneringen som riksdagen godtagit år 1972. D et b ö r i d e tta sam m anhang erinras om Kungl. Maj:ts befogenheter a tt fö r tillgodoseende av e tt riksintresse föreskriva a tt generalplan skall finnas. I rem issyttrande över rappor ten H ushållning med m ark och v atten (SOU 1971:75) h ar statens planverk funnit det önskvärt a tt k u n n a undvika nybebyggelse i stråk avsedda för bl. a. kraftledningar för att undvika planläggningskonflikter. U tsk o tte t utgår från a tt härm ed sam m anhängande frågor, som inte rör enbart koncessionspliktiga ledningar, uppm ärksam m as i e tt sam rådsförfarande som ger underlag för lösning av kon flik ter mellan m otstående intressen i vissa fall redan inom den fysiska riksplaneringens ram. Vad u tsk o tte t an fö rt härom b ö r riksdagen som sin m ening ge Kungl. Maj :t till känna. Det anförda k n y te r an även till bestäm m elsen i 6 § a tt ledningsrätt inte får upplåtas om ändam ålet läm pligen bör tillgodoses på annat sätt eller olägenheterna av upplåtelsen från allmän eller enskild sy n p u n k t överväger de fördelar som kan vinnas genom den. Som exem pel på a tt man med stöd av bestäm m elsen kan ta hänsyn till e tt allm änt intresse har näm nts (s. 100) m öjligheten a tt beakta n atu rvårdssynpunkter i sam band med en lednings inplacering i terrängen. De angivna villkoren gäller dock för planom råde m. m. endast om särskilda skäl föranleder det. Enligt u tsk o tte ts m ening torde 6 § i vissa hänseenden få anses kom p lettera inte endast 8 § u ta n även 9 och 10 §§ i lagförslaget. Förslaget innebär även att de k o stn ad er som uppkom m er på grund av ändring eller upphävande av ledningsrätt skall fördelas m ellan de sakägare som h a r n y tta av åtgärden. Det anförs (s. 117) a tt d etta innebär a tt kostnaden för t. ex. fly ttn in g av en ledning p. g. a. bebyggelse kom m er att utgöra en kostnad för exploatering av m arken i fråga. L edningsrätten är, som u tsk o tte t ovan näm nt, in te principiellt k n u te n till en härskande fastighet u ta n till ledningsägaren. Enligt 1 § andra stycket förslaget till ledningsrättslag kan dock på begäran av ledningens innehavare förordnas a tt ledningsrätt skall höra till dennes fastighet eller inskrivna to m trä tt. L edningsrätt kan vidare (s. 129) medges i ledningsägarens fastighet. Enligt det i p ro p ositionen ingående förslaget till lag om ändring i jordabalken kom m er ledningar och vad därtill hö r a tt e fte r ett sådant fö rordnande höra till den fastighet som ledningsrätten an k n u tits till. U tsk o ttet har uppm ärksam m ats på a tt dessa regler m edför att ledning över ledningsägarens fastighet och som sålunda h ör till denna fastighet, efter e tt näm n t fö rordnande skulle övergå a tt h ö ra till en annan ledningsägarens fastighet. D etta skulle m edföra konsekvenser för pant-
rättshavarna. G enom 14 § andra stycket förslaget till ledningsrättslag får m an anse att det h ar getts u ttry c k för principen a tt borgenärernas rä tt skall tryggas. G runderna fö r d etta lagrum ger enligt u tsk o tte ts m ening vid handen, att även i e tt i föregående stycke näm n t fall fordringshavarnas medgivande skall krävas, med undantag dock fö r det fall a tt åtgärden är väsentligen utan betydelse. Denna stå n d p u n k t to rd e k unna förenas även med föreslagen lydelse av 16 och 34 §§ ledningsrättslagen u ta n ändring i lagtexten. U tsk o tte t har i övrigt in te fu n n it anledning till erinran eller särskilt yttran d e. U tsk o tte t hem ställer 1. att riksdagen an tar vid propositionen fogade förslag till a. ledningsrättslag, b. lag om ändring i jordabalken, c. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (197 0 :9 8 8 ), d. lag om ändring i lagen (1902:71 s. 1), in n efattan d e vissa bestäm m elser om elektriska anläggningar, 2. a tt riksdagen som sin m ening ger Kungl. Maj:t till känna vad u ts k o tte t anfört om sam ordning m ed fysisk riksplanering m. m.
S tockholm den 4 decem ber 1973 På civilutskottets vägnar ERIK GREBÄCK
Närvarande: h errar G rebäck (c), Bergm an (s), T obé (fp), Petersson i N ybro (s), A ndersson i Knäred (c), Lindkvist (s), H enrikson (s), fru Olsson i Hölö (c), herrar H ögström (s), W ennerfors (m ), Claeson (vpk), Jadestig (s), A nnerås (fp), Persson i Karlstad (s) och Adolfsson (m ).
Särskilt yttrande av herrar W ennerfors (m ) och A dolfsson (m ) som anför: Med hänvisning till det vid b etän k an d et CU 1973:33 fogade särskilda y ttra n d e t bö r noteras, a tt godtagandet av här behandlade lagförslag inte innebär e tt godkännande för vår del av expropriationslagens ersättnings principer.