Aktiv åldringsvård och handikappvård : Socialpolitiska kommitténs slutliga ståndpunkt

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

r

lvexemplar

g* vä?? STATENS OFFENTLICA UTREDNINCAR 1966:45 Socialdepartementet

AKTIV ÅLDRINGSVÅRD OCH

HAN DIKAPPVÅRD

SOCIALPOLITISKA KOMMITTENS SLUTLIGA STÅNDPUNKT

Stockholm 1966

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966

Kronologisk förteckning

1. Svensk ekonomi 1966-1970. Esselte. 294 s. Fi. . Oljebranschen. Esselte. 11 s. Fl. 2. och import 1966-1970. Bilaga 1. Esselte. . Lagstiftning mot radiostörningar. Esselte. 91 s. H.

92 s. F . Export Marktrágan I. Norstedt 8: Söner. 330 s. Ju.

. Yrkesutbildningen. Håkan Ohlssons boktryckeri. Bilagor. Norstedt a: söner: 231 s.

Lund. 586s. E. åyiarktrágann; u.

Ny myntserle. Beckman. 87 s. Fi. Sällskapsresan Haaggström. 229 s. H. i Internationellt tredstorsknlngslnstitut i Sverige. Z Bostadsarrende m. m. Esselte. 247 s. Jo. Norstedt 8: Söner. 61 s. U. Skeppsholmens framtida användning. Kihlström. Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och 114 s. + 1 utviksblad. Fö. Håkan Ohlssons boktryckerl, Lund. . Läkemedelsiörmånen. Beckman. 228 s. S.

sjilikvååden. 15 s. . . Atomansvarighet III. Norstedt 8: söner. 391s. Ju.

. Utsöknlngsrätt IV. Esselte. 147 s. Ju. . Den framtida jordbrukspolitiken. Håkan Ohls- . Tillgången på arbetskraft 1960-1980. Bilaga 2. sons boktryckerl, Lund. 361 s. Jo. Esselte. 67 s. Fl. . Den framtida jordbrukspolltiken. B. Esselte. . Omsorger om psykiskt utveckllngshämmade. 411 s. Jo. Esselte. 187 s. S. Kommunerna och ungdomen. Esselte. 214 s. s. . Handelns arbetskrafts- och lnvesterlngsbehov : Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för fram till 1970.Esselte. 82 s. Fl. det rörliga friluftslivet m. m. Svenska Reproduk- Tygförvaltningens centrala organisation. Svenska tlons AB. 248 s. K Reproduktions AB. 164 s. Fö. . Luftfartsverkets ekonomi och organisation. . Renbetesmarkerna. Svenska Reproduktions AB. Esselte. 134 s. K. 273 s. + 1 kartbilaga. Jo. . Militärsjukvården. Esselte. 196 s. Fö. Utvecklingstendenser inom undervisning, hälso- . Vägtraktavtalet I. Norstedt 8: söner. 197 s. Ju. och sjukvård samt socialvárd 1966-1970. Bilaga . De statliga undervisningssjukhusens organisa- 6, Esselte. 51 s. Fi. tion. Esselte. 132 s. S . Ny hyreslagstiftning. Norstedt 8: Söner. 473s. Ju. . Utsöknihgsrätt v. Esselte. 31 s. Ju. . Undersökning angáende hyressplittringen. . Lagstiftning om elektriska anläggningar. Esselte. AB Kopia, 205 s. Ju. 153 s. H. . Ny tolkbokföringsförordmng m. m. Esselte. 241s. . Arbetspsykologisk verksamhet. Haeggström. Fi. 116 s. E. Arbetspromemorior i författningsfrågan. Esselte. . Fordonskombinationer. Esselte. 259 s_ K. 4 s. Ju. . Konsumtionskrediter i Sverige. Esselte. 276 s. Fi. strategi i väst och öst. Esselte. 173 s. Fö. . Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. . Statliga betänkanden 1961-1965. Kihlström. Kihlström. 85 s. S. 170 s. Fi. Bostadspolitlskt kreditstöd. Esselte. 474 s. I. . Decentralisering av naturalisatlonsärenden m. m. . Aktiv åldringsvárd och handikappvård. Esselte. Norstedt 8: Söner. 50 s. Ju. 445. S.

Anm. om särskild tryckort ej angtves. är tryckorten Stockholm

STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR 1966:45

Socialdepartementet

AKTIV ÅLDRINGSVÃRD OCH

HANDIKAPPVÃRD

SOCIALPOLITISKA KOMMITTENS SLUTLIGA STÅNDPUNKT

ESSELTE AB, STOCKHOLM 1966

Innehåll

Skrivelse till statsrådet och chefen för Socialdepartementet. Kommitténs tidigare undersökningar och förslag . Kommitténs fortsatta bedömanden . Samhällets ansvar för den enskildes Vård Särskilda frågor . Aktiv socialvård personlig trygghet.

Bilagor: 1. Exempel på uppgifter från de kommunala hehovsinventeringarna 2. Ett par års utveckling ifråga om förbättringslån, social hemhjälp och lång-

1*-614771

Till

Statsrådet och

Chefen för socialdepartementet

Socialpolitiska kommitténs arbete under senare år har främst avsett frågor inom och åldringsvärd handikappvård. Kommittén har 1963 och 1964 under titlarna Ãldringsvärdens (SOU 1963: och läge 47) Social omvårdnad av handikappade (SOU 1964: 43) 0111 sina framlagt rapporter riksomfattande

undersökningar angående åldringsvården och handikappvârden. Som följd av

undersökningarnas resultat lade kommittén hösten 1963 fram om förslag stöd till statligt byggande av sjukhem, om särskilda åtgärder för förbättring av bostäder åldringarnas (tillsammans med bostadsstyrelsen) samt om statligt stöd till åt och hemhjälp åldringar handikappade. Dessa förslag, som samlades i skriften Bättre 1964: åldringsvård (SOU 5), tillämpas fr. 0. m. budgetåret 1964/65.

Kommitténs överväganden har därefter särskilt om gällt frågan en lagstiftning om samhällets vård av och åldringar handikappade. Kommittén, som efter av funnit för prövning frågan sig sin del böra avstå från att framom en _ lägga förslag vårdlag varvid kommittén dock vill sin understryka tidigare meddelade om behovet av en sådan uppfattning lag överlämnar härmed en promemoria innefattande dess i de slutliga ståndpunkt frågor som i detta diskuterats inom sammanhang kommittén. Kommitténs samtliga ledamöter har deltagit vid utarbetandet av promemorian. Kommittén anser härmed sitt slutfört. uppdrag Kommitténs nuvarande är sammansättning följande: generaldirektören i styrelsen för internationell Ernst utveckling Michanek, ordförande, ledamoten av första riksdagens kammare Torsten Bengtson, ledamoten av riksdagens andra kammare Ingemund sekreteraren i Bengtsson, Sveriges industriförbund Britt-Marie Bystedt, departementsrådet i finansdepartementet Åke

Gustafsson, ordföranden i Svenska kommunalarbetareförbundet Gunnar Hallström, verkställande direktören i Försäkringsbolaget Pensionsgaranti Sven rektor Hans ledamoten av riksdagens andra kammare Hydén, Nyhage, Einar Rimmerfors samt ledamoten av andra kammare Elisabet riksdagens Sjövall. Stockholm den 2 juni 1966.

Ernst M ichanek B.-O. .Mattsson

Kommitténs undersökningar och förslag tidigare

Socialpolitiska kommitténs verksamhet av riksdagen, tillämpas fr. o. m. den 1 de senaste åren har främst avsett åld- juli 1964. ringsvård och handikappvârd. Arbetet Utvecklingen på dessa vårdområden har till betydande del bestått i under- kännetecknas härefter av en intensifiesökningar om den sociala omvårdnaden rad aktivitet och väsentligt ökad plane- -- bostäder, vård och service i hemmen ring som tyder på att individuella behov och på ålderdomshemmen, möjligheter- av goda och ändamålsenliga bostäder, na till rekreation - och långtidsvård i många fall och sysselsättning hemhjälp samt ifråga om åldringarna även sjuk- numera tillgodosetts. Om den ökade akvården. Undersökningarna har offentlig- tiviteten inte slappnar, kommer behogjorts under titlarna Åldringsvårdens ven, trots att de fortlöpande växer med läge (SOU 1963: 47) och Social omvård- det ökande antalet åldringar, att i stigannad av handikappade (SOU 1964: 43). de grad kunna tillgodoses. Undersökningarnas resultat har föran- På kommitténs rekommendationer, lett överväganden inom kommittén i ett understödda av andra intressenter och flertal frågor av betydelse för åldrings- förstärkta genom statsmakternas beslut, vården och handikappvården. Några av har flertalet kommuner genom invendessa frågor har enligt kommitténs me- teringar skaffat sig kännedom om åldsärskilt skyndsam behand- ringars och haandikappades behov inte ning påkallat ling. Hösten 1963 -- innan sammanställ- bara ifråga om bostäder och hemhjälp ningen om handikappundersökningen utan överhuvud av individuell omsorg. ännu - lade kommittén lnventeringarna har varit grunden för publicerats fram förslag till åtgärder, delvis av in- snabbt ökande verksamhet på bostäderterimistisk karaktär, på områden där en nas och den sociala hemhjälpens omsnabb utbyggnad syntes kommittén mest råden. Inventeringar, utformade som angelägen. Dessa förslag, som samlades ett aktivt och fortlöpande inhämtande i skriften Bättre åldringsvård (SOU av kunskap om behoven, torde vara en 1964: 5), avsåg bostäder, social hem- förutsättning för att tillgodose dem. De hjälp och långtidssjukvård. Förslagen, utgör ett sätt att bedriva aktiv vårdpolitik. som efter proposition (1964: 85) antogs

2*_614771

Kommitténs fortsatta bedömanden

till snabba delvis tidsbundna åt- Bland återstående frågor av principiell förslag och handi- samt rekommendation att söka betydelse för åldringsvården gärder som behandlats inom kom- och finna de enskilda behoven; sist iaktkappvården, mittén, har i främsta tagande av åtgärdernas effekt och bedöuppmärksamhet rummet om samhäl- mande av de kommunala behovsinvenägnats spörsmålet ansvar för den enskildes vård. I teringarnas resultat. I det följande lämlets samband därmed har även dryftats frå- nas en redogörelse för kommitténs slut-

för vården, liga ståndpunkt i de särskilda frågorna. gor som huvudmannaskapet regionala vårdorgan, vårdavgifter samt

ålderdomshemmens ställning och funk- Samhällets ansvar för den enskildes vård tion. Planer på en vårdlag I dessa har kommittén i sin frågor verksamhet i Kommittén fann på grund av sina untidigare gjort uttalanden, fall - så beträffande vårdavgif- dersökningar ifråga om åldringsvården några ålderdomshemmen om och handikappvården ett behov av ökaterna, och frågan - att de samhällsinsatser för den enskilregionala vårdorgan som problem under det fortsatta arbetet. des personliga trygghet och omsorg. Undiskutera o1n huvudmannaskapet har föranledde kom- I spörsmålet dersökningsresultaten kommittén efter prövning av frågan för- mittén att främst inrikta sina övervägan-

klarat från .en oförändrad an- den på att pröva frågan om en särskild sig utgå mellan och ändamål att garantera den ensvarsfördelning landsting lag med kommuner när det skilde rätt till den omvårdnad han behögäller åldringsvården. Ifråga o1n samhällets ansvar för den ver. Den tänkta lagens principiella syfte enskildes vård har kommittén medde- och innehåll stod klart i ett tidigt skede

att föreslå att denna ansva- av kommitténs verksamhet. De allmänna

Vlat _sin avsikt

i en särskild vårdlag riktlinjerna publicerades 1964 i samrighet preciseras avseende Social omvårdnad av åldringar och handikappade. manställningen

Bedömandet av de angivna frågorna handikappade. har mot av resul- Kommittén har slutligt bedömt fråägt rum bakgrunden tatet från kommitténs undersökningar gan om en vårdlag med utgångspunkt

om och handikappvår- i de konkreta vårdanordningar som fakåldringsvården och tiskt står till buds. Efter förslagen om den. Effekten av kommitténs förslag rekommendationer har därjämte tjänat bättre åldringsbostäder samt utbyggnad

för övervä- av hemhjälpsverksamhet och långtidssom ett väsentligt underlag Kommitténs arbetsmetodik kan sjukvård, vilka antagits av statsmaktergandena. tre led: först under- na, har kommittén ansett den mest ansägas ha innefattat och i följd av dem gelägna uppgiften vara, inte att i första sökningar analys;

hand skapa nya hjälpåtgärder, .utan att utan att avvakta riksdagens »behandling se till att de vårdformer som finns kom- av kommitténs Redan förslag .i övrigt, mer dem till del som behöver vården. 1964 kunde kommittén med ledning Samhällets ansvar för den enskildes per- av som kom till inventeringsresultat sonliga trygghet bör nu ta sig uttryck kommitténs kännedom och åtgärder som i en aktiv, uppsökande socialvård, som dessa- i enskilda fall föranledde _ kon-

utnyttjar tillgängliga anordningar för att statera att kommunerna var beredda till tillgodose individuella behov av om- betydande insatser för åldringarnas och vårdnad och På denna omsorg. grund de handikappades personliga trygghet. borde enligt kommitténs övertygelse en Då rapporten om kommitténs undervårdlag byggas. Kommitténs arbete bor- sökningar om lades handikappvården de leda fram till en lag om aktiv vård. kommitténs fram, utgjorde enligt uppfattning kommunernas snabbt ökade aktivitet ifråga om den enskildes omvård- Kommitténs uttalanden om aktiv vård nad ett ytterligare stöd för uttalandet I promemorian om bättre bostäder åt att kommunerna numera bör anses ha

åldringar föreslog kommittén att inom ett primärt ansvar för denna omvårdvarje kommun borde göras en invente- nad. Kommittén i detta kompletterade ring av de bostäder i vilka åldringar sina uttalanden sammanhang tidigare bor. Inventeringen borde ge en bild av om betydelsen av en aktiv socialvârd de enskilda bostadsförhålåldringarnas med en förklaring om att den kommunalanden och ligga till grund för snabba la ansvarigheten bör ta sig uttryck i en åtgärder för att bereda dem bättre bo- aktiv, social omvårdnad av uppsökande städer. Den borde även utgöra början de handikappade. Först då en aktiv sotill en kontinuerlig av deras cialvård bevakning griper in, klarlägger hjälpbebostadssituation och klarlägga vilka åt- hoven och ställer till hjälpmöjligheter gärder som behövs på längre sikt för att förfogande, kan man uppnå handikapptrygga åldringarnas försörjning med vårdens yttersta syfte de handikapgoda bostäder. pades självständighet och oberoende. I förslaget on1 statligt stöd till hemåt och Kommunernas fortsatta inventeringar hjälp åldringar handikappade betonade kommittén att kommunernas Bostadsstyrelsen och socialstyrelsen har inventering även borde avse det indivi- som över tillsynsmyndigheter viktiga duella behovet av vård och tillsyn i delar av den sociala omvårdnaden av hemmen. Kommittén rekommenderade efter komåldringarvoch handikappade kommunerna att aktivt ta reda på en- mitténs som beträfrekommendationer, skilda behov av hjälp och omvårdnad fande bostadsfrågan gjordes gemensamt ocksâ i övrigt samt vidta de åtgärder med bostadsstyrelsen, och i samråd med som i sådant hänseende visade kommittén utfärdat sig er- råd och anvisningar forderliga. on1 ändamålet med de kommunala be- Kommitténs rekommendationer om och hur de bör uthovsinventeringarna kommunala inventeringar med syfte att föras. Efter den 1 juli 1964 genomför ^ söka upp och tillgodose de enskildas be- och fortsätter flertalet kommuner såhov vann ett snabbt i kommu- dana inventeringar gensvar för att få vetskap om nerna. kommuner in- individuella behov Åtskilliga började av omsorg och omventeringar om behovet av bostäder, vårdnad. som Inventeringarnas resultat, hemhjälp och omvårdnad av andra slag redovisats till ämbetsverken men i

fall av kommunerna även direkt Vid kommittensundersökning i april

många

till kommittén, har ytterligare 1962 redovisades 7 000 åldringsbostäder

lämnats som fr. o. m. 1959 - under drygt tre stärkt dess övertygelse om vikten av in-

att aktivt stäl- år - moderniserats med stöd av förventeringar som ett medel

Inven- hättringslån. Tiden april 1962-decemla vård och hjälp till förfogande. förger upplysning om förekom- ber 1965, knappt fyra år, beviljades teringarna för upprustning av ca sten, arten, omfattningen och frekvensen bättringslån har 27000 sådana bostäder. Av dessa lån av individuella behov. Kommunerna

fått kännedom hänförde sig 3 000 till budgetåret genom sina inventeringar 1963/64, 11000 till budgetåret 1964/65 om enskilda åldringars och handikappa-

om bostäder, samt 9 000 till andra halvåret 1965. des behov inte bara ifråga

och institutionsvård, utan ock- Till viss belysning av förbättringslånehemhjälp för verksamhetens omfattning kan jämföras så om många andra ting av betydelse i den dagliga antalet av åldringar bebodda lägenheter, deras trygghet och trivsel - för vilkas upprustning förbättringslån livsföringen. Inventeringsresultaten som bi- beviljats, med hela antalet åldringshusen exempelkatalog, presenterad håll i åldern 65 år många nedslående erfaren- (bostadsföreståndare laga 1, visar snabbt och däröver) med bostad utan bekvämheter men också hur åtgärder - 7), vilket utkunnat vidtas illustrerar på ett över- ligheter (kvalitetsgrupp

och de handi- 100 000 vid 1960 års bostadsräktygande sätt åldringarnas gjorde

individuella ning. Eftersom förbättringslåneverksamkappades trygghetsproun- heten avser de dåligt utrustade bostäblem. Tillsammans med kommitténs

vilka vårdanord- derna, torde en sådan jämförelse ge en dersökningar, belyser samt viss bild av den ökade aktivitetens beningarnas generella omfattning

skillnaderna i vårdresurser och aktivitet tydelse.

18-måkommunerna emellan, ger de en före- Förbättringslåneverksamheten

juli 1964_december ställning om storleken och mångfalden nadersperioden

av de samlade behoven. Men framför allt 1965 omfattade ca 20 000 åldringslägen-

vittnar de om att inventeringarna utgör heter, motsvarande 20 procent (budget-

en- året 1963/64: 3 %) av antalet helt omoden naturliga metoden att uppdaga

och dem. In- derna sådana lägenheter. Detta procentskildas behov tillgodose också tal varierar från 60 (budgetåret 1963/64: venteringsresultaten ger belägg för Västernorrlands län till 7 för att en fortsatt, påskyndad och inten- 15 %)

för 1963/64: 1 %) för Älvsborgs siv aktivitet är trängande nödvändig (budgetåret och Skaraborgs län. Enligt bostadsräkatt ge åldringarna och de handikappade hade 1960 i Västernorrlands län individuell omsorg och personlig ningen god 18 procent, i Älvsborgs län 25 procent trygghet. samt i Skaraborgs län 29 procent av

lnventeringarnas följd: vård till fler bostäder i den lägsta kvaliåldringarna

Som nämnts har sedan tetsgruppen. inledningsvis lade fram Den ökade aktiviteten ifråga om förden tidpunkt då kommittén bostäder och är inte jämnt fördelad över förslagen om sjukhem, bättringslån

landet. Både län med relativt sett färre hemhjälp, utvecklingen på dessa områi kvalitetsgrupp 7 av en snabbt ökad aktivitet. åldringsbostäder den präglats blott anföras. (Västernorrlands län) och län med stor Här skall ett par siffror för utveck- andel sådana bostäder (Gotlands län och En utförligare redogörelse län) redovisar stor ökning lingen lämnas i bilaga 2. Jönköpings

ll

av antalet förbättringslån. Å andra sidan hemsamariter. Emellertid tycks i flerär ökningen relativt liten i Älvsborgs talet län ökningstakten i hemsamaritlän och Skaraborgs län, som båda har verksamheten 1966 vara lägre än 1965. jämförelsevis många omoderna åldrings- Enligt socialstyrelsens mening kan flera bostäder, men också i Uppsala län och omständigheter ha bidragit till att däm- Södermanlands län som relativt sett har pa aktivitetsökningen. Många kommufå sådana bostäder. ner, särskilt i storstadsregionerna, men Antalet åldringar son1 fått hjälp av också på andra håll, redovisar växande hemsamariter har -- för en uppgifts- svårigheter att rekrytera hemsamariter. vecka1 i början av vart och ett av åren Alltför höga kommunala avgifter för - ökat från som lämnas femårsperioden 1962-1966 hjälp samt den begränsning 32 000 till drygt 62000 eller nära för- av antalet hjälptimmar till 4 å 6 i dubblats. Uppgiftsveckan 1964 fick i veckan, vilken i åtskilliga kommuner landet 45 000 åldringar eller 5,6 procent alltjämt praktiseras, hindrar vidare enav samtliga åldringar hjälp av hemsa- ligt styrelsen en ytterligare ökad verkmariter; uppgiftsveckan 1965 hade an- samhet för tillgodoseende av åldringartalet ökat till 55000 och utgjorde 6,6 nas behov av social hemhjälp. procent av alla åldringar. De drygt I stort sett redovisas år från år en 62 000 åldringar som uppgiftsveckan relativt avsevärd ökning i antalet hjälpta 1966 erhöll hjälp utgjorde 7,4 procent åldringar, även om uppgifterna 1966 av samtliga åldringar i landet. tycks tyda på en viss avmattning i akti- Länen emellan varierade 1964 antalet vitetsökningen. l första hand tyder upphjälpta åldringar i förhållande till samt- gifterna emellertid på att aktiviteten, liga åldringar från ca 8,5 procent i mätt som förhållandet mellan antalet Stockholms stad samt Göteborgs och hjälpta åldringar och hela antalet åld- Bohus län till 1,7 procent i Gotlands ringar, alltjämt - fastän nu i mindre län. Uppgiftsveckan 1965 fick ca 10 pro- mån än för några år sedan - är starkt cent av åldringarna hjälp i Stockholms varierande länen emellan. stad och Västmanlands län, medan an- Enligt kommitténs undersökning i okdelen hjälpta åldringar i Göteborgs och tober 1963 angående långtidssjukvården Bohus län var oförändrad. Det relativt utgjorde antalet beslutade, men inte färsett minsta antalet hjälpta åldringar digställda vårdplatser i fristående sjuk- (ca 3%) förelåg för veckan i Jämt- hem för långvarigt kroppssjuka 4 700. lands län. På grundval av uppgifter som inhämtats Uppgiftsveckan 1966 kan i Stockholms från medicinalstyrelsen har i september stad och fyra län _ Västmanlands, Gäv- 1965 beräknats att perioden 1964-1966

leborgs, Västerbottens samt Norrbottens byggnadsarbeten skulle igångsättas av-

län - antalet av hemsamariter hjälpta seende 11 000 sådana vårdplatser. Hösåldringar beräknas ha utgjort ca 10 pro- ten 1965 avsåg planerna mer än dubbelt cent av samtliga åldringar. Den minsta 1 om hemsamaritverksamhe- Framställningen aktiviteten, ca 4-5 procent av alla åldten grundar sig på de uppgifter socialstyrelringar syns ha förelegat i Kronobergs, sen årligen inhämtar från kommunerna för Ska- en särskild uppgiftsvecka. Det bör nämnas Gotlands, Kristianstads, Hallands, att under hela 1963 ca 85 000 åldringar och raborgs samt Jämtlands län. handikappade fick hjälp av hemsamariter Alla län utom län redovisar samt 25 000 av hemvårdarinnor. 1964 erhöll Uppsala 1966 över 100 000 åldringar och handikappade

uppgiftsveckan oförändrad eller

hjälp av hemsamariter. För 1965 har antalet ökad andel åldringar som fått hjälp av ytterligare ökat.

12.

Anslagsutbecklingen för bostadsförbättringsverksamhet, social heznhjälp och byggande

- av sjukhem budgetåren

1963/64-1966/67

Anslag i milj. kr för

Totalt

Budgetår Bqstalisför Social hem- Byggande av

battrmgs- hä! shkhem J p J verksamhet

9 - 10,6 9,6 1963/64 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1964/65 . . . . . . . . . . . . . L. . . . . . . . . . . 68 20 50,3 138,3 1965/66 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 30 50 50,1 130,1 1966/67 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 60 70,2 210,2 Summa 187 130 171,2 488,2 Därav efter reformerna . . . . . . . . . .. 178 130 170 478 1 Avser statsbidrag till anordnande av sjukhem.

så många som hösten 1963. An- kr. av statsmedel har under samma tid platser talet under hado ökat anslagits till social hemhjälp; före den platser byggnad från 900 till 3 600 och sålunda fyrdubb- 1 juli 1964 förekom inget statsbidrag lats. = till social Till lån för hemhjälp. statliga Nettotillskottet- beräkna- byggande av sjukhem har sedan 1964 vårdplatser des enligt 1963 års planering till drygt anslagits 170 n1ilj. kr. Budgetåret 1963/64_ 3000 för 1964-1966 En be- beviljades 0,6 milj. kr. till anordnande perioden räkning som grundas på medicinalsty- av sjukhem för långvarigt kroppssjuka relsens uppgifter 1965 tyder på att 9 000 samt sjukhem för lättskötta psykiskt skulle komma att tas i bruk före sjuka. Budgetåret 1966/67 utgör dessa platser 1969. Det 1963 väntade nettotillskottet statsbidrag, som sedan lånemöjligheten vårdplatser för tiden t. o. m. 1966 mot- infördes ytterligare förlorat i betydelse, svarar 5 promille av befolkningen i ål- 0,2 milj. kr. Det sammanlagda anslagsdern 70 år och däröver vid utgången beloppet för de tre slagens_ verksamhet av detta år. Promilletalet varierar sjuk- i anledning av kommitténs förslag utgör vårdsområdena emellan från 22,8 för hittills, som framgår av ovanstående Malmö stad till -1,5 i Jämtlands län. tablå, 478 milj. kr. Därav har för bud- På grund av medicinalstyrelsens upp- getåret 1966/67 beviljats 210 milj. kr. 1965 kan nettotillskottet Enligt kommitténs mening torde det gifter vårdplatser förtiden t. 0. m. 1970 beräknas utgö- vara obestridligt att den ökade aktivira 15 promille av antalet personer i ål- teten ifråga om bostäder och hemhjälp dern 70 år och däröver vid periodens betingats av den uppsökande socialvård, slut. Detta varierar från 46 för vilken de kommunala behovsinvenpromilletal för Stockholms län till 2 för Ska- teringarna är ett medel och uttryck. Som knappt raborgs län. följd av kommitténs förslag har samhälför de tre slags verksam- let förvisso ställt nya betydande resurser Statsanslagen som kommitténs vi- utöver dem som förut fanns till förfohet, förslag avsåg, sar en snabb utveckling. gande för att tillgodose åldringarnas och

motsvarande

För de tre fr. o. m. 1964/65 de handikappades behov. Kommunerbudgetåren har beviljats-178 milj. kr. till bostads- nas systematiska kartläggning genom _ mot av dessa behov har emel-

förbättringsverksamhet 9 milj. inventeringar kr. budgetåret före reformen. 130 milj. lertid varit en förutsättning för attgvård-

anordningnrna kunnat tas i anspråk för vara särskilt stort i de största städerna. att tillgodose behoven. Kommittén drar Hjälpen finns inte alltid till hands då för sin del den slutsatsen att invente- den behövs. Bristen på likställighet i den ringar om behoven är ett grundläggande enskildes möjlighet till omvårdnad kan villkor för att de vårdresurser som finns utvecklas till ett rättvisep-roblem -- hur och skapas på bästa sätt skall kunna ut- »vårdbehow och »vårdresursen än må nyttjas och komma dem till del för vil- vara fördelade. ka de avses. Kommunernas uppgifter ifråga o1n De kommunala behovsinventeringar- åldringarnas och de handikappades perua och deras resultat i ökad aktivitet sonliga omvårdnad är omfattande och på vårdområdena har bredd-at kommit- mångskiftande. De ställer stora och störténs underlag vid övervägandenai frå- re krav på god vilja, initiativkraft och gan om samhällets ansvar för den en- förmåga. En av avsikterna med kommitskildes vård. Den i aktivitet på fältet téns undersökningar och sammanställdokumenterade betydelsen av invente- ningar om åldringsvården och handiringar har bidragit till en under arbetets kappvården har varit att - inte minst gång växande säkerhet i övertygelsen inom kommunerna - väcka debatt, aktiom vikten av en aktiv, uppsökande åld- vera och stimulera intresset dessa kring ringsvård och handikappvård. frågor. De senaste åren har också åtskilligt hänt på dessa områden som be- Aktiviteten ojämnt fördelad tytt avsevärda förbättringar för många På grund av resultatet från kommunun- åldringar och handikappade. Det som dersökningarna 1962 konstaterade kom- hittills gjorts i kommunerna för kartmittén att graden av vårdbehovens till- och av åldläggning tillgodoseende fredsställande generellt sett får förmo- ringarnas och de handikappades behov das vara avsevärt olika på olika håll. visar, som kommittén betonat, att kom- Den snabbt ökade aktivitet, som ägt rum munerna i flertalet fall är beredda till sedan den tid då kommitténs förslag stora insatser för den enskildes personlilades fram ifråga om sjukhem, bostäder ga trygghet. och social hemhjälp, är skiftande för- konkreta är i de Ytterligare åtgärder delad över landet. Det finns fog för an- flesta kommuner för åldnödvändiga tagandet att den enskildes möjlighet att ringarnas och de handikappades indivibli väl omhändertagen i hög grad allt- duella omsorg. Den aktion för deras perjämt är - och kan komma att bli -- en sonliga trygghet, som på åtskilliga håll fråga om va.r han bor. är i gång, kan behöva påskyndas. I and- En undersökning omfattande vårdre- ra kommuner, där aktiviteten ännu är surser och vårdbehov samt alltför ett snabbt handjämförel- ringa, fordras ser därvidlag i olika kommuntyper vi- lande. sar glesbygdskommunernas svårigheter Kommittén anser det angeläget att de att sörja för âldringarnas och de handi- kommunala inventeringarna fortsätter kappades- omvårdnad. »Vårdresurser- och fullföljs. I många kommuner torde na», ekonomiskt och personellt, admi- deras första etapp ha slutförts. Där har nistrativt och organisatoriskt, är i regel man skaffat sig en bild av engångskarakmindre där än i de mer tätortsbe- tår - en momentan. -. om åldkunskap tonade kommunerna, medan »vårdbe- cringarnasoch de handikappades hjälphoven» relativt sett är större. Från den behov av olika att slag. Nu är det viktigt enskildes synpunkt kan dock p-roblemet inventeringen följs upp och blir en kon-

tinuerlig åjourföring av kunskapen om bestämma den aktiva vårdens materiella behoven. I de kommuner som ännu inte innehåll, dvs. det system efter vilket gjort sig underrättade om åldringarnas vården lämnas. Kommittén, som uppoch de handikappades behov bör inven- mäørksamt följt utvecklingen på vårdomsnarast genomföras och fort- rådena och verksamhetens ökande omteringen sättas. Skillnaderna i aktivitet kommu- fattning, har övervägt frågan om vårdnerna emellan bör från rättvisesynpunkt systemets utformning. Efter prövning överbryggas. Systematiska och fortlö- har kommittén funnit sig böra för sin pande inventeringar är enligt kommit- del stanna med de förslag till åtgärder téns mening en förutsättning för en god som kommittén i det föregående lagt social omvårdnad utan gräns i tid och fram. Det fortsatta arbetet inom kommitrum. tén har därför avsett det centrala problemet om den aktiva vården, hur åld- Vårdlagen i ny belysning ringarnas och de handikappades indi- Det hittills förda resonemanget har velat viduella vårdbehov skall uppdagas och visa att frågan om en vårdlag under tillgodoses. kommitténs arbete inte kunnat prövas Ett angivande i lag av de konkreta från en och samma åtgärderna ifråga om åldringarnas och givna utgångspunkt, utan att underlaget för övervägandena de handikappades sociala omvårdnad successivt förändrats och breddats. De innebär med den ståndpunkt kommittén kommunala behovsinvente- intar en kodifiering av gällande förhålpågående ringarna och utbyggnaden på vårdom- landen. Med hänsyn till den betydande rådena har fortlöpande tillfört diskus- aktivitetsökningen på vårdområdena sionen nytt material till vilket kom- och resultaten i övrigt av de fortgående mittén vid sitt bedömande tagit hän- kommunala hehovsinventeringarna drar syn. Kommitténs undersökningar 1962 kommittén den slutsatsen att kommunerom åldringsvården och handikappvår- na, i enlighet med kommitténs uttalanden utgjorde den ursprungliga grun- den, redan nu i väsentlig mån, 0n1 också den för denna diskussion. Undersök- inte tillräckligt _ och utan i lag inskriföranledde kom- - ikläder för ningarnas resultat ven skyldighet sig ansvar mittén till av vårdfrågor- åldringarnas och de handikappades omprövning na efter två linjer. Den ena ledde vårdnad. Om den enskildes rätt till infram till om konkreta åtgärder dividuell omsorg och kommunernas anförslag där en snabb svar för denna omvårdnad slås fast i på vårdområden upprustsärskilt Samtidigt lag, innebär sålunda även detta i viss ning syntes angelägen. upptogs till bedömning frågan om be- mån en kodifiering av förhållanden varhovet av en lag om samhällets ansvar till samhällsutvecklingen i praktiken reför åldringsvården och handikappvår- dan lett. den. I detta hänseende lämnades Kommittén, som inte vill bortse ifrån preliminärt besked om att kommittén äm- att en ny lag ibland kan ha en återhålnade föreslå att detta ansvar skulle lande effekt på fortsatt utveckling om preciseras i en särskild vårdlag. lagen inte är klart inriktad på att före- Den tänkta vårdlagen hade två prin- skriva lielt nya skyldigheter och åtföljs cipiella komponenter. I första hand av förslag t. ex. i finansieringsfrågor, borde har vid sina slutliga i fråden förverkliga tanken på en aktiv överväganden socialvård. Dessutom borde gan om en vårdlag särskilt beaktat de lagen genom att de konkreta för vilka nu redogjorts. Vid ange vårdåtgärderna synpunkter

bedömandet har därjämte kommitténs kappvårdens område, där en snabb lös-

ståndpunkt i de särskilda frågor som ning syns särskilt angelägen, erinrarj nedan anmäls och som har nära sam- kommittén om handikapputredningens band med vårdlagsfrågan spelat sin roll. uppdrag. Det kan nämnas att utred-

Kommittén vill i detta sammanhang ningen, som sina direktiv skall enligt erinra om att i den allmänna debatten följa upp socialpolitiska kommitténs

den meningen framförts, att man skulle kommunundersökning i handikappde-

söka nå fram till en bättre samordning len, i maj 1966 tillställt kommunerna

och större enhetlighet vid utformandet ett frågeformulär innefattande även frå-

av lagregler för vårdomrädena. De vård- gor om inackorderingshem för handi-

grenar man närmast haft i tankarna har kappade.

varit den kommunala vårdverksamheten

enligt socialhjälpslagen, barnavårdsla-

gen samt nykterhetsvårdslagen. Denna

tanke sammanfaller med de senare årens Särskilda frågor

strävanden att inom socialvården till- H uvudmannaskapet lämpa den s. k. familje(vårds)principen, Som nämnt har kommittén uttalat sig dvs. att olika slag av ärenden rörande för ett oförändrat huvudmannaskap för samma person eller familj handläggs av åldringsvården. I skriften Bättre åldsamma sociala organ. En närmare samringsvård har kommittén sålunda förordning skulle, menar man, främja ett klarat sig räkna med att landstingen rationellt utnyttjande av de materiella, skall svara för åldringssjukvården, mepersonella och organisatoriska resurserdan primärkommunerna ansvarar för na inom de skilda vårdformerna och annan åldringsvård, däri inbegripet bodärigenom medföra ökade möjligheter stadsförsörjningen. Kommittén har i att tillgodose medborgarnas behov av sammanställningen Social omvårdnad omvårdnad. Som mål borde uppställas _ av handikappade gett uttryck för moten enhetlig lagteknisk reglering en svarande ansvarsfördelning rörande vårdbalk - där bestämmelserna borde vården av handikappade. utformas analogt med vad som skett för Vid prövning av särskilda frågor på den ekonomiska tryggheten i socialför- - åldringsvårdens och handikappvårdens säkringssystemet socialbalkenJ områden har kommittén noggrant följt En prövning av detta problemkom-

den utveckling och bedömt de samman-

plex, vilket i sig kan sägas inrymma hang som enligt dess uppfattning bör även de särskilda frågor vilka nedan öva inflytande på ett framtida bedömannärmare granskas, torde inte böra utfö-

de av frågan om huvudmannaskapet för

ras inom socialpolitiska kommittén med vården. Kommittén har därvid fäst särhänsyn till dess nuvarande sammansättskilt avseende vid de iakttagna skillnaning. . derna i åldringarnas och de handikappa- På grund av vad sålunda anförts har des möjligheter till vård och service på kommittén, som ytterligare vill under-

olika håll i landet. Somv förut framhållits

stryka sin tidigare meddelade uppfatttorde dessa variationer kommunerna ning om behovet av en vårdlag, funnit emellan och mellan olika landsdelar för sig för sin del böra avstå från att lägga fram till 1

förslag lag ,om samhällets vård Jämför riksdagens skrivelse 1.963: 353, i anav åldringar och handikappade. , ledning varav. vissa motioner jämte utskotts-

utlåtande överlämnats-r till socialpolitiska E Beträffande särskildafrågor på handi- kommittén . ,. z. . »för beaktandeu

3-614771

de enskilda medborgarnas vidkomman- Regionala várdorgan de inte klart kunna påvisas genom re- Kommittén har 1963 uttalat att en regiosultaten av kommitténs Lmdersökningar. nal statlig instans för planering och samfrån kommunernas invente- verkan i vårdfrågor bör övervägas. Så- Uppgifter dana - »länsvårdsnämnden _ringar samt aktivitetsökningen på vård- organ områdena, som generellt sett inte syns borde ha till uppgift att utveckla, planeminskat dessa skillnader, ra och samordna vårdverksamheten ha väsentligt emellertid att man inom länen. Deras uppgift borde vara tyder på alltjämt måste räkna med en avsevärd brist på interkommunal och på länsnivå förena vårdens olika till stöd för ett likställighet i vårdmöjligheterna. grenar till har samordnat bedömande av vården i sin Som en lösning detta problem och för- helhet i ett län. Länsnämnderna borde kommittén uttalat, att ett vidgat samarbete mellan kommunerna även lämna råd, upplysningar och serdjupat - inom kommunblockens ram, vice i övrigt till kommunerna. De borde genom kommunalförbund och andra anord- vidare vara kontaktorgan mellan kom- -- är av stor vikt för att behoven munerna och det centrala organet för ningar av en mer kvalificerad vård skall kunna vårdverksamheten. Sådan samverkan bidrar till Socialstyrelseutredningen och MCAtillgodoses. ut skillnaderna i kommuner- har sedermera i ett hösten att jämna utredningen nas inbördes olika ekonomiska och be- 1965 framlagt förslag (SOU 1965:49) att förordat, att socialstyrelsen och medifolkningsstrukturella förutsättningar för dem som behöver vård inom cinalstyrelsen bör sammanslås till ett sörja kommunen. gemensamt verk. Utredningarna framsamarbete mellan kommu- håller att styrelserna i sitt praktiska Frivilligt nerna i vårdfrågor syns under senare handlande blivit beroende av varandra år ha etablerats i betydande omfattning. inom allt större delar av ämbetsområ- Tendensen går emellertid vid sidan här- det även i frågor där samarbetet inte är kommun- I förslaget beav även mot en ökad regelrätt författningsenligt reglerat. Denna utveckling för tonas betydelsen av nära samverkan sammanslagning. om huvudmannaskapet in i nya mellan sjukvård och socialvård som en frågan och lämnar både i många fall nödvändig förutsättning för positioner argument för och emot en oförändrad fördelning framgångsrika hjälpinsatser. De tradiav vårdansvaret. Å ena sidan innebär tionsmässigt givna administrativa och av vård- organisatoriska gränserna mellan hälsoutvecklingen jämnare spridning behov och vårdresurser och därigenom och sjukvård å ena sidan samt socialstörre att lämna och erhålla vård å andra sidan blir allt svårare att möjligheter vård. Å andra sidan eliminerar utveck- upprätthålla och samtidigt alltmer hindersamma för en rationell och lingen i sig den lokalkännedom och per- ledning närhet som vid kommitténs be- utveckling på de berörda områdena. Utsonliga dömande varit ett starkt skäl för kom- redningarna anser det ligga i sakens namunernas vårdansvar. tur att en utveckling mot ytterligare utprimära Utan att ta annan i frågan byggt och fördjupat samarbete skulle ståndpunkt om huvudmannaskapet för vården än främjas och resultera i bättre och effekanser kommit- tivare vård i de enskilda fallen, om den den som tidigare angetts tén, som inom sig saknar företrädare allmänna ledningen av den socialvårför kommunförbunden, att frågan kan dande och medicinska verksamheten på böra prövas från nya utgångspunkter. fältet sammanfördes till ett för social-

vård och medicinalväsende gemensamt läget för de svårast och handikappade organ. de ekonomiskt sämst ställda. Kommit- Utredningarna har slutligen uttalat tén fann det emellertid uppenbart att att frågan om regionala statliga organ handikapp av vad slag det vara må i inom socialvård och medicinalväsende flertalet fall åtföljs av svag ekonomi. bör bli föremål för särskild utredning. Detta delvis redan i de definiligger Socialpolitiska kommittén förutsätter tioner av handikapp som förekommer. att det föreslagna centrala vårdverket Åtskilliga hör till handikappade gränsför sin verksamhet blir beroende av nâ- skiktet mot pensionärerna: deras svå-

gon typ av regionalt organ. Kommittén, righeter är nästan om än inte fullt så som understryker frågans nära samband stora, att de kan få del av socialförsäkmed spörsmålet om huvudmannaskapet, ringens förmåner. Kommittén framhöll delar de båda utredningskommittéernas att diskussionen om åtgärder på handiuppfattning att frågan bör utredas vi- kappvårdens område måste ha som utdare. att gångspunkt de handikappade normalt har låg betalningsförmåga. Vårdavgifter Kommitténs om åldundersökningar Ifråga om den enskilde åldringens del- ringsvården och vihandikappvården tagande i kostnaderna för olika slags sade stora skillnader i vårdavgifter vård och service har kommittén i skrif- kommunerna emellan, skillnader som ten om åldringsvårdens läge uttalat, att inte alltid motsvarades av variation i det i en knapp folkpensionärsekonomi vårdstandard. Inte bara den enskildes varit naturligt att både samhället och möjlighet att få vård, utan också den den enskilde betraktat åldringen som en avgift han får betala för är i vården, i allmänhet betalningssvag person. Man av var han bor. hög grad beroende har utgått från att vård och service som En prövning av frågan om vårdavhan behöver i betydande kräver även utsträckning gifter utredning i frågor måste ställas till förfogande utan kost- sådana som vårdens enhetgeografiska nad eller till starkt subventionerat pris. lighet och dess organisation. Också frå- Då en växande del av åldringarna får gor om vårdtaxors tillfastställande, bättre ekonomiska resurser kan avgifts- synen över deras samt klatillämpning frågorna bedömas från nya utgångs- -gorätt över debiterad kan vårdavgift punkter. Kommittén erinrar om 1957 års i sådant böra sammanhang prövas. riktlinjer för åldringsvården, vari ut- Spörsmålet har även samband med fråtalas att framtida om för andra åldringsvårdsbehov gan avgift slags vård, borde tillgodoses inom ramen för ett t. ex. vilken under sjukvård, ligger fritt konsumtionsval. bedömansjukförsäkringsutredningens Vid redovisningen för undersökning- de. Bl. a. bör i sådant hänseende fråarna om den sociala omvårdnaden av gan om enhetliga vårdavgifter på ålderhandikappade betonade kommittén, att domshem och sjukhem uppmärksamden fortgående standardhöjningen samt mas. utbyggnaden av socialförsäkringssystemet, arbetsvårdens resurser och andra vård- och stödformer - Ä lderdonzshemlnen t. ex. bidragssystemet ifråga om ortopediska och Kommittén har förklarat tidigare sig andra hjälpmedel - medverkar till en ämna föreslå bestämmelserna om att successiv förbättring av det ekonomiska ålderdomshem, vilka är inprovisoriskt

tagna i socialhjälpslagen, bryts ut ur alltmer otidsenlig. En utredning av den denna och tas upp i den särskilda vård- särskilda frågan om utmönstring av beskulle innefatta om sam- stämmelserna om ålderdomshem ur solag som regler hällets ansvar för den enskildes om- cialhjälpslagen synes höra hemma invårdnadJ Kommittén har däremot inte om ramen för en allmän prövning av avsett att i detta sammanhang pröva frågan om hemmens framtida funktion frågan om ålderdomshemmens framtida och betydelse för åldringsvården i sin ställning och funktion. Kommittén har helhet. I samband med en sådan prövdock övervägt att föreslå en lagregel att ning bör även en revision av reglerna för hemmen skall finnas läkare med om socialhjälp övervägas. Det bör exuppgift att regelbundet besöka hemmen empelvis prövas, om inte näringslivets och övervaka gästernas hälsa. strukturrationalisering och den pågåen- Med hänsyn till utgången av kommit- de omflyttningen i landet skapat en del téns i frågan on1 individuella hjälpbehov av mer eller slutliga överväganden en särskild vårdlagstiftning har kom- mindre tillfällig art, vilka inte tillgodomittén ansett sig böra avstå från att för ses inom ramen för socialförsäkringen sin del utarbeta förslag om utbrytning eller arbetsmarknadspolitiken. ur socialhjälpslagen av bestämmelserna 1 Jämför riksdagens skrivelse 1963:202, i om ålderdomshem. anledning varav vissa motioner överläm- Ãlderdomshemmens nuvarande lagli- kommittén för nats till socialpolitiska ga reglering framstår emellertid som beaktande.

Aktiv socialvård -

personlig trygghet

Aktiv vård och fortsatt reformarbete fattande reformarbetet på socialförsäk- Kommitténs slutliga ståndpunkt i de ringarnas område. Härigenom har frågor inom åldringsvård och handi- byggts upp ett-system som garanterar kappvård som varit föremål för kom- ekonomiskt skydd i situationer som timitténs överväganden har härmed re- digare för stora grupper medborgare dovisats. Redovisningen ger vid han- betydde beroende av understöd, välgöden att enligt kommitténs uppfattning renhet och fattigvård. Sjukdom, arbetsde problem som sammanhänger med löshet, invaliditet, ålderdom, föräldrars frågan om vårdens utformning och or- och familjeförsörjares frånfälle innebar ganisation är omfattande och kompli- för flertalet på sin höjd ett anspråkscerade. Åtskilligt utredningsarbete som löst och nödtorftigt för uppehälle, nu pågår på olika håll anknyter till des- många nöd och t. o. m. svält. Fattigsa spörsmål. Socialpolitiska kommittén vården kännetecknades av en sträng förutsätter att detta arbete kommer att hehovs- och inkomstprövning. leda till ytterligare förbättringar i skil- Understödstagaren är nu borta, likda avseenden för åldringarna och de som fattigvården. Skydd mot inkomsthandikappade. Många av de frågor som hortfall i skilda situationer tillkommer här berörts torde emellertid även se- hela folket somen rättighet. Välgörendan den pågående verksamheten slut- het har gått mot välfärd. Genom lagen förts komma att kvarstå som helt eller om allmän försäkring »har ett nytt, madelvis olösta. teriellt och organisatoriskt enhetligt Vid det fortsatta bedömandet av system förts i hamn. Detta - ibland vårdfrågorna i de former som för ett benämnt socialbalken -förverkligar sådant bedömande kan befinnas lämp- tanken på en alla medborgare omfatliga bör enligt kommitténs mening av- tande grundval för den ekonomiska görande vikt fästas vid att förverkliga tryggheten. tanken på en aktiv socialvård som om- Socialbalken markerar en epok i det fattar alla medborgare. Till viss ledning ekonomiska trygghetssystemets uppför detta bedömande vill kommittén byggnad. Reformarbetet är emellertid teckna-några huvuddrag av den sam- inteavslutat. Nya förbättringar i flera hällsutveckling samt ange omständig- avseenden har planerats och utreds, heteri .övrigt som* enligt dess uppfatt- samtidigt som olika reformer beslutats. ning bör öva inflytande på ett fortsatt Det. fortsatta arbetet torde leda till en reformarbete på vårdområdena: ytterligare utbyggnad och effektivisering av den enskildes ekonomiska

Från välgörenhet till välfärd skydd. Ingen torde emellertid ens där-

Socialpolitikens utveckling de senaste efter vilja hävda att socialförsäkrings-

årtiondena präglas främst av det »om- systemet är färdigt och slutgiltigt. Sam-

hället är föränderligt, nya behov upp- sociala trygghetssystemet. De kompletkommer - andra kan försvinna. An- terar och påverkar varandra men kan ordningarna för den enskildes ekono- inte isoleras från varandra. De utgör miska trygghet torde från tid till annan delar av ett helt och förutsätter varandkräva översyn och kompletteringar. ras existens. De är båda nödvändiga för att förverkliga socialpolitikens ändamål, Ett stigande välstånd den enskildes trygghet i samhället. Snävt - sederme- Den ekonomiska sidan av trygghetsbegränsad fattigvård ra garanti för grundförsörjning genom systemet har successivt alltmer för- - numera bättrats genom reformarbetet på social- .folkpensioneringen trygghet för uppnådd levnadsstandard; i sådana försäkringarnas område. Den planeratermer kan ett par årtiondens utveck- de ytterligare utbyggnaden av dem tortill socialbalken schematiskt be- de leda till än högre effektivitet. Enling skrivas. bart rätten till kontanta förmåner, till Redan kommitténs ekonomiskt skydd i olika situationer, socialhjälpsundersökning 1959 visade, att socialförsäk- är emellertid inte tillräcklig. Utan den ringarna generellt sett gjort de försäk- personliga tryggheten är det samlade rade relativt oberoende av kontant so- systemet inte funktionsdugligt. Undersökningen utfördes på, Den enskildes förbättrade ekonomiscialhjälp. kan man säga, försäkringssystemets ka villkor ger honom ökad möjlighet grundtrygghetsnivå. Åldringarnas och att betala för sin personliga trygghet. de handikappades behov av kontant Socialförsäkringssystemet kan sägas vasocialhjälp torde ha ytterligare reduce- ra medvetet uppbyggt i sådant syfte. rats sedan undersökningen företogs. Till dvs. att ge den enskilde frihet och ökaen sådan utveckling bör ha bidragit de möjligheter att inrätta sitt liv .efter både socialförsäkringarnas fortsatta ut- egna önskemål. I 1957 års riktlinjer byggnad och andra stödåtgärder, så- för åldringsvården uttalades i överenssom förbättringen av de allmänna barn- stämmelse härmed att framtida åldbidragen och bidragsförskotten samt ringsvårdsbehov borde tillgodoses indet utvidgade bidragssystemet ifråga om om ramen för ett fritt konsumtionsval. Ortopediska och andra hjälpmedel. Detta uttalande torde ha sin tillämpning . Den planerade utbyggnaden av social- även ifråga om de handikappade. försäkringarna och den fortgående ge- Det samlade sociala trygghetssystenerella välståndsökningen kan förut- mets ändamålsenlighet för den enskilses medföra en fortsatt successiv för- de är beroende av att anordningar för bättring i åldringarnas och de handikap- personlig trygghet står honom till buds pades ekonomiska villkor. I stigande i den omfattning att hans behov fullt omfattning kommer de att kunna upp- ut kan tillgodoses. Men det är inte nog träda som konsumenter och deras ef- därmed. Dessa anordningar måste akterfrågan kan; alltmer äga rum inom tivt ställas till förfogandejnte bara pasramen för ett fritt konsumtionsval. De sivt finnas för den som frågar efter blir i allt grad konkurrenskraf- dem. Om anordningarna saknas, om de högre .tigan- v, inte erbjuds den som behöver dem, om de inte kan köpas för pengar, är trygg- --

Ekonggnztslzij _fçttyl-Lfzgfilet personlig hetssystemet ofullgånget. För den som

. .

_lrygghetn _ behöver vården men inte får den, är

Ekongmisäc-zxtryigghety

och .personlig levnadsstandarden .och den ekonomistrygghet är delar av det samordnade ka tryggheten ett sken.

vård - ett växande be- nomisk har haft till förut- Trygghet för trygghet hov sättning en ökad produktion och hela

produktionens engagemang i kostna- Det inslag i ett samlat socialt tryggderna för Socialförsäkringens trygghetssystem, som bör kallas personlig hetssystem. Den ekonomiska omvandtrygghet, innebär en trygghet för vård lingen har inneburit en förändring av i vid mening. Den sjuke behöver sjuksamhällsstrukturen. Den befolkningsvärd, den friske hälsovård. Alla heförflyttning, som i debatten gått under höver goda och ändamålsenliga bostäbenämningen flykten från landsbygden, der, många med särskilda anordningar, kvinnornas ökande förvärvsverksamhet tekniska och andra, för att känna trivoch hushållssprängningen, är inslag i sel och oberoende. De flesta klarar sig denna samhällsomdaning. Men från den själva, men åtskilliga kan inte undvara personliga trygghetens synpunkt kan hjälp i sina hem. Utan att vara sjuka samma förhållanden sägas vara den nekräver många en daglig tillsyn, service gativa sidan av utvecklingen. Åldringaroch hjälp. Alla har behov av sysselna och de handikappade måste nu mer sättning, rekreation och förströelse. Talän förr reda sig själva i sin dagliga rika åldringar och handikappade som be- livsföring. Hemmadöttrarna och tregelever isolerade och ensamma känner nerationshushållet är i stort sett borta hov av samvaro och gemenskap. Mängas liksom överflödet på arbetskraft. Det behov av råd och upplysning är stort. om- ökar behovet av hjälp av utomstående Personlig trygghet är individuell men minskar möjligheterna att lämna sorg och omvårdnad, tillgodoseende av den enskildes behov och önskemål i alla den.

dessa och många andra hänseenden.

I fattigvärdssamhället tillgodosågs Reformarbetet på vårdomrâdena medborgarnas behov av individuell om- Samhället har tagit konsekvenserna av sorg i ringa utsträckning i organise- denna och i växande omfattutveckling rade former. I ett samhälle med jämning iklätt sig ansvaret för åldringarnas förelsevis outvecklad produktion fanns och de handikappades personliga tryggemellertid gott om arbetskraft som hahet. Verksamhet i det allmännas regi de tid över och efter måttet av blyg- förekommer på många och alltfler samma, för flertalet karga ekonomiska områden, och staten lämnar ekonovillkor kunde ge medmänniskorna en miskt stöd för skilda ändamål. På vårdanspråkslös omvårdnad. Denna fick lita områdena har på grund härav ägt rum till ,frivilliga insatser av anhöriga och en betydande utveckling parallellt med

grannar, ibland fromma och världsliga

socialförsäkringssystemets uppbyggnad. samfund. Den enskilde var i hög grad Tillkomsten av nya åtgärder och öka-

beroende av välgörenhet och andras

de resurser för att i allt högre grad förbarmande. tillgodose äldringarnas och de handi-

Snabbt förbättrade ekonomiska vill- kappades individuella behov av o-m-

kor, ett- stigande materiellt välstånd, sorg i olika avseenden har de senaste dess till allt fler, socialför- åren - bl. a. som följd av kommitténs spridning är de säkringssystemets uppbyggnad förslag ytterligare påskyndats. mest _framträdande dragen i. samhälls- Utvecklingen på den personliga trygg-

utvecklingen under de senaste fyra- hetens område har inte därmed avstan-

femärtiondena. Utvecklingen till eko- nat. Nya åtgärder övervägs för dess

fortsatta utbyggnad. Handikapputred- den som tillhandahåller vården. Det ningen har på sitt område tagit vid där är orealistiskt att passivt vänta på den socialpolitiska kommittén slutat, och som behöver hjälpen och orättvist att dess verksamhet kan förväntas leda tillgodose endast dem som begär den. till nya förbättrade anordningar för de Samhället måste ta initiativet och tillhandikappades omvårdnad. godose enskilda vårdbehov. Samhällets passivitet gör också den enskilde pas- Samhällets uppgift nu: aktiv vård och siv, obenägen att bryta sin isolering Det system av anordningar för person- lägga fram sin sak. Aktiv socialvård, lig trygghet som finns och håller på som bryter isoleringen och uppdagar att växa fram behoven _ för att tillerbjuder goda och ökan- förutsättningen de möjligheter att i vid omfattning godose dem - stimulerar den enskilde sörja för åldringarnas och de handi- att själv ta kontakt och underhålla kappades behov av omvårdnad av olika kontakt. slag. Socialpolitiken bör, som kommit- Då den aktiva, uppsökande socialvårtén betonat, nu inriktas på att aktivt den förverkligas, mönstras den sista ställa dessa anordningar till förfogande resten ut av fattigvårdssamhällets unför att i första hand tillgodose åldring- derstödstagaranda, känslan av skam att arnas och de handikappades mest an- få eller begära den personliga trygghet gelägna behov av vård och omsorg. som i vårt samhälle är varje medbor- Inventeringarna ger belägg för att gares rättighet. Aktiv socialvård är den aktiva vårdpolitiken är väl -för- praktisk socialpolitik, den enskildes ankrad i kommunerna, och kommittén garanti för personlig trygghet. Sådan ifrågasätter inte att kommunerna är be- trygghet måste tillhandahållas den enredda för skilde samma självklara sätt som

till ytterligare ansträngningar på

att lära känna åldringarnas och de ekonomisk trygghet genom socialförhandikappades individuella behov av säkringarna numera tillkommer var omvårdnad. Den fortlöpande invente- och en. ringen är grunden och medlet för den socialvård som aktivt vårdens Kontinuerliga inventeringar utnyttjar anordningar och resurser för att hjälpa Hur den aktiva socialvården skall readen enskilde och tillgodose hans rätt liseras administreras är ett prak-

och

till personlig trygghet. tiskt problem som torde få lösas efter Åldringarna och de handikappade le- de lokala förutsättningarna på olika ver ofta isolerade - äveni städerna. håll. Kommittén vill endast framhålla

De har inte kontakt med så många. att dessa förutsättningar väsentligt va-

Många vet inte vart de skall vända sig rierar. På somliga håll är lokalkännemed sina bekymmer eller om de behöver dom och personlig anknytning en nahjälp; ingen frågar efter dem så länge turlig utgångspunkt för kartläggning av

de inte själva hör av sig. Att leva en- de enskildas behov. I andra fall då be-

sam och isolerad är redan i och för sig hoven *i större: utsträckning är okända tungt och svårt för många. Isoleringen kan det vara nödvändigt att söka dem döljer också behovet av hjälp; åldring- by för by, kvarter för kvarter. Under en och den handikappade behåller-sina alla förhållanden bör en fortlöpande,

svårigheter för sig själv. aldrig avslutad inventering ligga till

God personlig omvårdnad och indi- grund för socialvårdsverksamheten.

viduell omsorg förutsätter aktivitet hos “Kommittén vill »i detta sammanhang

erinra om den organisation för tillsyn pensionärer som är eller kan komma by- och kvartersvis som kommittén re- att bli tillgängliga genom riksförsäkkommenderat i förslaget om statligt ringsverkets eller försäkringskassornas stöd till hemhjälp åt åldringar och kan i en del fall böra försorg utnyttjas handikappade. Till de uttalanden som för att lokalisera Likahandikappade. då gjordes vill kommittén nu foga att så kan i samma syfte de enskilda hanfrågan om en fastare organisation för dikapporganisationernas medlemsförkontinuerlig inventering och tillsyn teckningar lämna värdefulla upplyskan behöva utredas varvid man även ningar. bör Behovsinventeringarna bör uppmärksamma frågan på vilket emellertid inte grundas uteslutande på sätt behovet av personal skall kunna sådant och liknande material. Den aktillgodoses. tiva socialvårdens ändamål fullföljs en- Pågående behovsinventeringar i flera dast om kontakt etableras med var och kommuner torde för andra kommuner, en som saknar - och personlig trygghet som ännu inte inlett sina inventeringar, ekonomisk den enskilde trygghet, ty kunna tjäna som förebild för hur såda- kan av något skäl ha avstått från att na bör förberedas och utföras. De cen- söka den ekonomiska förmån vartill trala ämbetsverken med tillsyn över om- han är berättigad. Behovet av omvårdrådet för den sociala omvårdnaden, nad och social inte av trygghet framgår närmast bostadsstyrelsen och socialsty- register och vilka snaförteckningar, relsen, torde även kunna lämna erfor- rare tar upp dem som åtminstone i nåderliga råd och upplysningar till kom- got hänseende fått sitt tillhjälpbehov munerna. godosett. måste Inventeringarna utgöra Det är angeläget att inventeringsverk- en förutsättningslös kartläggning av samheten inte stelnar i former. Sådana medborgarnas individuella behov av möjligheter som register över förtids- vård och omsorg.

BILAGOR

BILAGA 1

Exempel på från de kommunala uppgifter behovsinventeringarna

Kommunen har ställt modern, till- Större landskommun räckligt stor bostad till familjens för- 1. Familj om två makar, båda för- fogande. tidspensionärer, samt två barn. Hustrun 7. Ensam man med sjukpension i ett rullstolsinvalid. Bostaden om två in- rum om 8 kvm, takhöjd 2 m. Endast redda rum och kök saknade vid inven- järnspis för uppvärmning. Vatten sakteringstillfället alla bekvämligheter och nades helt, fick hämtas från sjön i var i mycket dåligt skick. närheten. Kommunen har förmedlat förbätt- Mannen har fått plats på ålderdomsringslån och invalidbostadsbidrag samt hemmet. ordnat hemhjälp. 8. Ensam kvinna, 75 år, i järnspis- 2. Familj om man, hustru och 15 rum. Ingen väg till stugan. Svårt att barn. Bostaden om två rum och kök i skaffa fram ved. så dåligt skick att den inte gick att re- Hon har fått lägenhet i pensionärsparera. hem. Kommunen har ställt tomt till förfo- 9. Åldriga makar i avlägsen stuga gande, förmedlat bostadslån och gått utan bekvämligheter. i borgen för lån. De har fått bostad i nyuppfört mon- 3. Ensam 78-årig man i stuga med ett teringsfärdigt hus i närbelägen by. rum helt utan bekvämligheter. 10. Familj med 8 barn i undermålig Kommunen har förmedlat förbätt- stuga med jordgolv. ringslån, så mannen fått värme, vatten Kommunen har upplåtit tomt, förmedoch avlopp samt allmän upprustning lat bostadslån och familjebostadsbidrag. av bostaden. Han har vidare fått hemhjälp och klarar sig nu bra. 4. Ensam man, 65 år, bodde i ett rum och kök. Kallt och dragigt, endast rum- Större stad met kunde användas. Is inne vintertid. Kommunen förmedlade lån för att 1. Man, född 82, ogift, bor i spisrum uppföra ersättningsbyggnad. (vindsrum) med tillgång till vatten och 5. Två åldriga makar i mycket usel avlopp på vinden och tc på gården, bostad. Mannen svårt sjuklig. får elda själv, fysiskt och psykiskt utan __Kommunen har anvisat pensionärslä- anmärkning bortsett från nedsatt syn- . - › genhet. förmåga. 6. Yngre makar. med minderåriga Problemet var hygienen både i bosta-

barn bodde i vindsrum om 19 kvm, inga den och den personliga. . › g bekvämligheter. p . 1 v Åtgärden blev grundlig sanering vi.

bostaden samt hjälp med att få per- gärden lett till ett resultat som mannen sonliga kläder samt linne till tvättin- var mycket glad för. rättning. Den fortsatta kontakten kom- 5. Man, född 44, fullständigt invalidimer att bestå i fortlöpande kontakt serad och rullstolsbunden, saknade dessför att förebygga nytt förfall. utom förmåga att muntligt meddela sig 2. Kvinna, född 85, ogift, bor i ett rum med andra. För vården svarar manoch kök som har vatten och avlopp nens moder som tillsammans med sin som enda bekvämligheter (tc på går- syster bebor en två-rumslägenhet, halvden). Hälsan medger att kvinnan klarar modern men en halvtrappa upp. sig själv i sin egen bostad men synför- Behovet av kontakt för denna familj mågan är väsentligt nedsatt och kvin- var oerhört stort eftersom de på grund nan kan inte komma till optiker efter- av bundenhet i tillsynsuppgiften helt som hon inte vågar gå ut själv och helt saknade kontakter utanför hemmet. saknar anhöriga. Olika åtgärder prövades som insats: Åtgärden blev att beställa tid hos förmedling till gruppgymnastik för läkare och optiker och följa pensionä- mannen inklusive hjälp med transporren för att prova ut nya glasögon som ten, hemsjukvårdsbidrag för modern, betalades av staden. anhängiggörande av deras ärende hos 3. Man, född 83, frånskild, bodde i bostadsförmedlingen för anskaffande spisrum som hade vatten och avlopp av specialbostad samt över huvud taget som enda bekvämligheter (tc på går- kontakt och rådgivning. den). Hälsan var vid första hembesö- 6. Kvinna, född 81, änka, som bor i ket god men bostaden så undermålig att ett rum och kök med endast vatten och bostadsförmedlingen kontaktades för avlopp som bekvämligheter (tc på gårannan bostad. Hälsotillståndet försäm- den). Lägenheten är belägen en traprades så småningom och mannen fick är rullstolsbunden. pa upp och kvinnan hjälp genom hemsamarit. Efter åtta En dotter har flyttat hem för att sköta månader resulterade framställningen modern. till bostadsförmedlingen i att mannen Problemet här var bostadsfrågan och anvisades annan bostad och i samband deras ärende har hos anhängiggjorts därmed gjordes en inventarieupprust- bostadsförmedlingen för anskaffande ning. av specialbostad. 4. Man, född 92, ogift, bor i arbetare- 7. Kvinna, född 19, ogift, bebor en mobarackbostad i enkelrum med hygglig dern en-rumslägenhet. Hon anser sig standard på bostaden. Hälsan förhind- själv arbetsoförmögen och uppger att rar mannen att förflytta sig någon läng- hon besökt lasarettet men inte fått gere väg utanför bostaden men än så hör för sina egna bekymmer och synlänge är det möjligt för honom att gå punkter. Hon har inte kunnat förvärvstill en matsal alldeles i närheten. arbeta egen uppgift och på tio år enligt Problemet- är ensamheten som för har under denna tid levt på besparinghonom blivit mycket besvärande och ar samt medel hon erhållit av sin pendeprimerande eftersom han helt sak- sionerade fader som bor på annan ortnar anhöriga och umgänge. Under hem- i Sverige. Isoleringen har med åren blibesöket framkom att intresset för att lä- vit så fullständig och rädslan för att gå ut sa böcker är stort och åtgärden blev att så stor att det tog fyra månader innan förmedla stadsbibliotekets boktjänst till ett brev hon skrivit far blev

tillsin

mannen. Återbesök senare visade att åt- avsänt. Vid hembesöket var-första öns-

kemålet hjälp att betala hyran för tre fot. Han erbjöds plats på ålderdomshemmånader, elräkningar samt hämta ett met och flyttade in där dagen efter. rek på posten. Problemkomplexets lösning kräver läkarmedverkan samt åtskilligt av ku- F örstad till Stockholm rativa och sociala insatser samt eventuellt arbetsvårdande och rehabiliteran- 1. 76-årig ensamstående man. Bebor de åtgärder utöver en strävan att bryta en modern l-rumslägenhet. Hade mycisoleringen. ket lortigt och ostädat i bostaden. Kun- 8. Kvinna, ålderspensionär, ensamstå- de även konstateras att mannen sporaende, bodde i halvmodern lägenhet på diskt missbrukade alkohol och att folktredje våningen och saknade på grund pensionen inte alltid ville räcka till för av handikapp förmåga att komma ut ur honom. sin egen bostad. Hon saknade helt an- Åtgärd: Hembesök av en socialassihöriga och bekanta och hennes kontakt stent varvid en positiv kontakt uppnådmed yttervärlden var genom lägenhets- des och mannens förhållanden ingåenfönstret till barnen på gården. de diskuterades. Mannen kände sig ef- Samhällets insats måste i detta fall i ter hustruns frånfälle ensam mycket första hand sättas in på att lösa bo- och var ointresserad av sin tämligen stadsfrågan och tillhandahålla hjälp i bostad och hygien. av hem- Hemhjälp hemmet. samarit timmar vecka har några per etablerats och en förbättring och uppryckning av mannens levnadsförhållanden har kunnat iakttagas. Medelstor stad Hemhjälpen erhåller han utan avgift 1. En 80-årig kvinna saknade då han endast har inkomst av folkpenegen bostad och flyttade mellan två döttrar. sion. Den ena dottern gift. Familjen bestod 2. Sjukpensionerad 50-årig man, svårt av makar+ en son i lö-års-åldern. Lä- invalidiserad i ryggen. Inkomst enbart genhet 2 rum och kök. Andra dottern av folkpension och hustrutillägg. Beogift och bodde i lägenhet om 1 rum och fanns vara i behov av invalidredskap kokvrå. Kvinnan hade hört att det var samt en bostad som var mer anpassad mycket dyrt att bo på stadens nya ål- för hans går-svårigheter och som var derdomshem och hade därför aldrig belägen i en mindre störande omgivtänkt sig att efterhöra plats där. Hon ning. informerades om rätta förhållandet och Åtgärd: Socialbyrån rekvirerat en del kunde omgående beredas rum invalidredskap såsom griptång och antipå hemmet, för vilket hon uttryckte stor tack- halkmatta för badkar. Enär dessutom samhet. invaliditeten tilltagit med åren och ej 2. En 80-årig man bodde i ett rum med står att bota har mannen antecknats kokplatta som enda kokmöjlighet. Rum- för en av de invalidbostäder som f. n. met möblerat med säng, bord och ett produceras inom staden och blir färdipar stolar. Smutsigt och mycket ner- ga för inflyttning i slutet av år 1966. gånget. Brukade gå 3 km ner till staden Redskapen erhålles kostnadsfritt av sovarje dag för att äta, men hade nu vid cialnämnden i detta fall och rekvireras det tillfälle då besöket gjordes genom SVCH. mycket svårt för att gå på grund av en dålig 3. 86-årig kvinna i egen enfamiljsvil-

la med 3 rum och kök. Brunn, inte av- 7. 72-årig kvinna med inneboende lopp, tc inomhus. Bör flytta till ålder- 75-årig handikappad. Vattenledning domshem. finns men vattnet oanvändbart. Avlopp 4. 59-årig man med sjukpension hyr finns. Tc inomhus. Huset i relativt gott lägenhet om 1 rum och kök. Brunn, skick men hyresvärden vill inte företa inte avlopp, vedspis, tc inomhus, inte någon förbättring, då hyresgästen inte telefon. Huset i mindre gott skick. Bör betalt hyra på åratal. Föreslås pensiofå pensionärslägenhet. närslägenhet respektive invalidlägen- 5. 81-årig kvinna i egen villa. Brunn, het. inte avlopp, avträde utomhus. Föreslås V 8. Kvinna (78 år) med ledgångsreuannan bostad. matism och kärlkramp. Hyrd lägenhet 6. 75-åriga sjukliga makar i egen villa. om 2 rum och kök, brunn, avträde Brunn, vattnet dåligt. Avlopp finns, utomhus. Dålig värmeisolering. Dubbelvedspis, tc inomhus. Föreslås bostads- fönster saknas. Föreslås annan bostad. förbättringslån.

BILAGA 2

Ett års om social

par utveckling .ifråga förbättringslån, hemhjälp och långtidssjukvârd

samtliga personer som fått stöd till bo-

F örbättringslån

stadsförbättring var i åldern 65 år och Enligt kommitténs åldringsvårdsunder- däröver. Därefter har de äldres andel sökning fanns i april 1962 i landet 6 000 ökat, särskilt markant efter den 1 juli åldringslägenheter som fr 0 m 1959 mo- 1964, då kommitténs och bostadsstyrelderniserats med stöd av förbättringslån sens förslag om bättre åldringsbostäder (»förbättringslägcnheter»). Detta antal började tillämpas. Budgetåret 1961/62 motsvarade drygt en procent av hela var de äldres andel 38 procent; för budantalet bostadsföreståndare i åldern 65 getåret 1963/64 kan deras andel antas år och däröver håldringshushålh). Lä- ha utgjort omkring 50 procent. Bostadsnen emellan varierade antalet förbätt- styrelsen uppger att andelen personer ringslägenheter i förhållande till åld- i åldern 65 år och däröver bland dem ringshushållens antal inom vida grän- som fått stöd till bostadsförbättring ser. Norrlandslänen redovisade relativt budgetåret 1964/65 samt tiden därefter höga procenttal, mellan 2,0 (Gävleborgs utgör bortåt 90 procent. Hela antalet län) och 5,8 (Västerbottens län). Av lägenheter för vilkas upprustning

för-

de sydligare länen hade Gotlands län bättringslån beviljats tiden april 1962- (3,7 70) och Blekinge län (2,8 %) det december 1965 framgår av tab. 2. största antalet förbättringslägenheter i Budgetåret 1963/64 beviljades i landet förhållande till antalet åldringshushåll. förbättringslån för upprustning av to- Stockholms stad och län( gemensamt talt 6 500 lägenheter; för budgetåret 0,2 %), Östergötlands län (0,2 %), 1964/65 hade antalet stigit till drygt Älvsborgs län (0,3 %) samt Göteborgs 12 000. Ökningen som utgör nära 90 prooch Bohus län och Skaraborgs län (bå- cent, varierar länen emellan från 23 da 0,4 9b) redovisade jämförelsevis lå- procent (Västerbottens län) till 350 proga procenttalJ Förbättringslägenheter- cent (Jönköpings län). För Norrlandsnas fördelning länsvis enligt 1962 års länen, utom Gävleborgs län, är ökningundersökning framgår av tab. 1. en mindre än för flertalet övriga län. Enligt från bostadsstyrelsen inhäm- Å andra sidan var förbättringslåneverktade har tiden 1962- samheten i Norrlandslänen uppgifter april före budgetdecember 1965 beviljats förbättringslån för av 36000 1 För bedömning av de uppgifter om förbättupprustning drygt ringslåneverksamheten som lämnas i detta lägenheter. Hur många av dessa lägen- avsnitt är att märka att sådan verksamhet heter som bebos av åldringar åtminstone hittills endast i undantagsfall framgår inte förekommit i de största städerna, vilket påav uppgifterna. Det kan nämnas verkar uppgifterna för de län, vari dessa att i mitten av 1950-talet 25 procent av städer ingår.

året 1964/65 relativt sett mer betydande Gävleborgs län, var aktiviteten budgetåret 1963/64 - mätt detta sätt än i övriga län. på Andra halvåret 1965 fortsatte större än i övriga län; Jämtlands län ökningen i förbättringslåneverksamheten i redovisade procenttalet 7, Västerbottens Tiden 1965-decem- län 12 och Norrbottens län 11. I Gotstegrat tempo. juli ber 1965 för lands län omfattade verksamheten ett beviljades förbättringslân av mer antal som motsvarar upprustning än 10 000 lägenhe- åldringslägenheter ter, motsvarande 86 procent av antalet 5 procent av samtliga åldringslägenheunder hela 1964/65. Fem län ter i kvalitetsgrupp 7. Av övriga län budgetåret - län, Malmöhus län, Gö- redovisade Kristianstads län (4 %) hög- Östergötlands teborgs och Bohus län, Älvsborgs län re procenttal än riket. samt län - redovisade un- Budgetåret 1964/65 kan förbättrings- Skaraborgs der en mer omfattande låneverksamheten beräknas ha avsett halvårsperioden verksamhet än under hela 12-månaders- 11 000 åldringslägenheter, motsvarande perioden juli 1964-juni 1965. Det är att 11 procent av samtliga sådana lägenhemärka ter i 7 (enligt bostadsatt förbättringslåneverksamheten kvalitetsgrupp i dessa län före juli 1965 relativt sett räkningen 1960). Det högsta procentvar mindre än flertalet talet redovisas även detta budgetår för betydande på andra håll. I samtliga län var tiden juli Västernorrlands län med 38, därnäst 1965-december 1965 antalet följer Västerbottens län och Norrbottens lägenheför vilkas län (båda 27 %). De lägsta talen företer, upprustning förbättringslån beviljats, hälften eller mer av anta- ligger alltjämt i Skaraborgs län (2 %) let under 1964/65. och Älvsborgs län (3 %). Gotlands län budgetåret Med från ovan redovisar 19 procent, Jämtlands län 17 utgångspunkt angivna uppgifter att budgetåret 1963/64 ca hälf- procent. ten därefter 1965--december samt bortåt 90 procent av Halvårsperioden juli verksamheten kan beräknas ha avsett 1965 avsåg förbättringslåneverksamhehar i tab. 3 det ten enligt motsvarande beräkningssätt åldringsbostäder uppskattade antalet av åldringar bebodda 9 000 åldringslägenheter eller 9 procent för vilkas för- av samtliga åldringsbostäder i kvalitetslägenheter upprustning med an- grupp 7 (enligt 1960 års bostadsräkbättringslån beviljats, jämförts i ning). Även för denna period föreligger

talet åldringsbostäder kvalitetsgrupp

7 (utan Eftersom verk- det högsta procenttalet (23) i Västerbekvämligheter). samheten främst torde avse de sämst norrlands län, följt av Västerbottens utrustade torde denna län (20) och Norrbottens län (17). De bostäderna, jämförelse en viss bild av den ökade lägsta talen redovisas för Stockholms ge aktivitetens i de olika länen. stad och län (3 %)1, Uppsala län, Söderbetydelse Av tabellen att manlands län, Älvsborgs län samt Skaframgår förbättringsraborgs län (alla 4 %-5 %). låneverksamheten budgetåret 1963/64 kan beräknas ha 3000 Fr. o. m. ingången av budgetåret gällt åldringsvilket motsvarar 1964/65, då kommitténs och bostadssty» bostäder, 3 procent av antalet bostäder i kvalitets- relsens förslag om bättre åldringsbostähela sådana der började tillämpas, t. o. m. utgången grupp 7 (enligt bostadsräkningen 1960). emellan från av kalenderåret 1965 (18 månader) kan Detta .tal varierar länen förbättringslåneverksamheten beräknas 15 procent för Västernorrlands län .till i ha avsett 20 000 .åldringslägenheten omkring 0,5 procent Västgötalänen. Även i de övriga Norrlandslänen, utom 1 Se noten sid. 31.

motsvarande 20 procent av samtliga så- 44 %), redovisar stor ökning av antalet dana lägenheter i kvalitetsgrupp 7 (en- förbättringslån. ligt 1960 års bostadsräkning). Detta pro- Bilden är, som av det nämnda framcenttal varierar länen emellan från 60 går, inte enhetlig. Både län med relativt i Västernorrlands län till 7 i Stockholms sett färre åldringsbostäder i kvalitetsstad och län* samt de båda Västgöta- grupp 7 (Västernorrlands län) och län länen. Västerbottens län redovisar ett med stor andel sådana bostäder (Kroprocenttal nära 50; Norrbottens län ca nobergs län och Gotlands län) redovi- 45 samt Gotlands och Jämtlands län sar stor ökning av antalet förbättringsca 30. lån. Å andra sidan är ökningen relativt Som ett mått på aktivitetsökningens liten i Älvsborgs län och Skaraborgs betydelse i de olika länen jämförs vi- län, som. båda har jämförelsevis många dare i tab. 3 ökningen av antalet åld- omoderna åldringsbostäder, men också ringslägenheter, för vilkas upprustning i Uppsala län och Södermanlands län förbättringslån beviljats, med det tal som relativt sett har få sådana bostäsom anger antalet bostadsföreståndare i der. Uppgifterna från andra halvåret åldern 65 år och däröver med bostad i 1965 tyder på en ökande aktivitet i kvalitetsgrupp 7 i förhållande till hela samtliga län. antalet bostadsföreståndare i denna ålder. Av tabellen framgår att 17 procent av åldringshushållen enligt 1960 års bo- Social

hemhjälp

stadsräkning hade bostad i kvalitetsgrupp 7. Budgetåret 1963/64 beviljades Socialstyrelsen inhämtar årligen uppgifförbättringslån för ett beräknat antal ter från kommunerna om hemhjälpsaldringslägenheter som motsvarar 3 pro- verksamheten, dels för en särskild uppcent av hela antalet åldringshushåll i giftsvecka i början av varje år, dels beträffande verksamheten under hela kvalitetsgrupp 7. För IS-månadersperioden juli 1964-december 1965 det föregående kalenderåret. Som unsteg detta procenttal som nämnts till 20. I Väs- derlag för framställningen i detta avternorrlands län, som redovisat den snitt har valts uppgifterna för den särstörsta aktivitetsökningen mellan de bå- skilda uppgiftsveckan, eftersom dessa da perioderna, hade 18 procent av ger viss upplysning om verksamhetens åldringar-na helt omoderna bostäder. I omfattning även för 1966 samt tillåter Västerbottens län och Norrbottens mer ingående jämförelser om dess utlän, som också redovisade betydande aktivi- veckling länen emellan. För att fullstäntet, hade 20--24 den bör procent av åldringarna diga följande framställningen bostäder att under hela 1963 ca 85 000 av den lägsta kvaliténgÅ andra nämnas,

sidan hade Västgötalänen, som redovi- åldringar och handikappade fick hjälp

sat den minsta aktiviteten om av hemsamariter samt drygt 25000 av ifråga hemvårdarinnor. 1964 erhöll över förbättringslåneverksamheten, så mycket som mellan 25 och. 29 procent av 100000 åldringar och handikappade sina åldringar i helt omoderna bostäder. hjälp av hemsamariter. För 1965 har anlän och Gotlands som talet ytterligare ökat. Kronobergs län, enligt bostadsräkn-ingen hade det rela- (I tab. 4 redovisas antalet-åldringar tivt sett största antalet åldringsbostäder i kvalitetsgrupp 7 (33 % resp. 1 Se noten sid. 31.

som fått hjälp av hemsamariter* under förelegat i Kronobergs, Gotlands, Krisuppgiftsveckan vart och ett av åren tianstads, Hallands, Skaraborgs samt 1962-19662. Antalet har under denna Jämtlands län. I Uppsala län synes enfemårsperiod ökat från 32 000 till drygt ligt de lämnade uppgifterna relativt sett 62 000 eller nära fördubblats. Vart och något färre åldringar ha fått hjälp av ett av åren 1962-1965 har ökningen va- hemsamariter uppgiftsveckan 1966 än rit större än det närmast föregående motsvarande vecka 1965. Övriga län året. Från 1964 till 1965 utgör ökningen tycks kunna redovisa oförändrad eller 10000 eller 21 procent; från 1965 till ökad andel åldringar som erhållit hjälp. 1966 ca 7 500 eller omkring 13 procent. Att döma av de föreliggande uppgifter- De 45 000 åldringar som uppgiftsvec- na är emellertid ökningstakten 1966 lägkan 1964 fick av l1emsamariter ut- re än 1965 i alla län utom fyra, nämligen hjälp gjorde 5,6 procent av samtliga åldringar Östergötlands, Göteborgs och Bohus, i landet. Bland länen redovisade Got- Jämtlands samt Norrbottens län. Enligt lands län det lägsta procenttalet (1,7), Socialstyrelsens mening bidrar flera om- Göteborgs och Bohus län det högsta ständigheter till att dämpa aktivitetsök- (8,5). Län med relativt sett få ningen. Många kommuner, särskilt i hjälpta åldringar var Jämtlands län (1,9), Kro- storstadsregionerna, men också på andnobergs län, Kristianstads län samt Hal- ra håll, redovisar växande svårigheter lands län (samtliga 2,7 %). Å andra si- att rekrytera hemsamariter. Alltför hödan redovisade Stockholms stad ga kommunala avgifter för hjälp som (8,4 %), Västmanlands län (8,1 9/0) och lämnas samt den begränsning av antalän (7,2 %) ett relativt stort let hjälptimmar till 4 å 6 i veckan, vil- Gävleborgs antal hjälpta åldringar. ken i åtskilliga kommuner alltjämt prak- Uppgiftsveckan 1965 fick 55000 åld- tiseras, hindrar vidare enligt styrelsen av vilket en ytterligare ökad verksamhet för tillringar hjälp hemsamariter, motsvarar av alla godoseende av åldringarnas behov av 6,6 procent åldringar. Procenttalet hade med en enhet. social hemhjälp. stigit Stockholms stad och Västmanlands län I stort sett redovisas år från år en reredovisade 1965 det största antalet lativt avsevärd ökning i antalet hjälpta (båda ca 10 %). Det åldringar, även om uppgifterna för 1966 hjälpta åldringar relativt sett minsta antalet åld- kan anses tyda på en viss avmattning i hjälpta ringar förelåg alltjämt i Jämtlands län aktivitetsökningen. I första hand tyder (ca 3 %), Gotlands län samt Hallands uppgifterna emellertid på att aktivitelän (båda ca 4 %). ten, mätt som förhållandet mellan anta- Som nämnt fick 1966 let hjälpta åldringar och hela antalet uppgiftsveckan - fastän nu i mindre (enligt de preliminära uppgifter som fö- åldringar, alltjämt mån än för år sedan - är starkt relågi maj 1966) drygt 62 000 åldringar några av hemsamariter, motsvarande varierande länen emellan. Länens förhjälp 7,4 av pela antalet i lan- delning efter antalet hjälpta åldringar i procent åldringar det. Detta år kan i Stockholms stad och förhållande till hela antalet åldringar län - Västmanlands, framgår av tablån på nästa sida. fyra Gävleborgs, Västerbottens och Norrbottens-antalet av hemsamariter hjälpta åldringar be- 1 I uppgifterna för 1965 och 1966 ingår för räknas utgöra ca 10 procent av samtliga hela landet drygt 3 000 av hemvårdarinnor hjälpta åldringar, vilka inte kunnat skiljas åldringar. Den minsta aktiviteten, ca ut vid länsredovisningen. a - 4-5 procent av alla åldringar, tycks ha Uppgifterna för 1966 är preliminära.

Länen fördelade efter antalet av hemsa- från sjukvårdshuvudmännen av medici-

mariter hjälpta åldringar i procent av he- nalstyrelsen hösten 1965, d. v. s. före la antalet åldringar riksdagens beslut om förlängning av den tidsperiod, inom vilken de låneberätti- Antal län gade byggnadsföretagen skall ha påbör- Procenttal 1964 1965 1966 jats. Enligt kommitténs undersökning i ok- -1,9 . . . . . . . . . . . 2 tober 1963 angående långtidssjukvår- 2,0-2,9 . . . . . . . . . . . 3 . . . . . . . . . . . 2 1 den utgjorde antalet före den 1 oktober 3,0-3,9 4,0-4,9 . . . . . . . . . . . 6 5 2 1963 beslutade, men inte färdigställda 5,0-5,9 . . . . . . . . . . . 4 3 4 i fristående för vårdplatser sjukhem 6,0-6,9 . . . . . . . . . . . 3 7 4 långvarigt kroppssjuka 3000. 1963 års 7,0-7,9 . . . . . . . . . . . 2 2 6 8,0-8,9 . . . . . . . . . . . 3 4 3 landsting hade fattat beslut om inrät- 9,0V9,9 . . . . . . . . . . . 1 1 tande av ytterligare 1 700 sådana vård- 10,0- . . . . . . . . . . . . . 2 5 platser. Tillhopa förelåg sålunda beslut Summa 25 25 25 att anordna 4 700 vårdplatser. Denna planering avsåg samtliga sjukvårdsområden utom fem, nämligen Norrköpings stad, Kalmar läns södra landstingsom-

Långtidsvård

råde samt landstingen i Blekinge län, Hallands län och Jämtlands län. Av de Det 1964 på kommitténs förslag införda lånestödet till byggande var 900 under statliga av sjuk- planerade vårdplatserna medan 3 800 befann hem sattes in som en tidsbegränsad sti- byggnad, sig i olika mulans för att snabbt åstadkomma en stadier av projektering. Planeringens av antalet inom omfattning i de olika sjukvårdsområdeökning platser långtidssjukvården. Lånestödet skulle därför av- na framgår av tab. 5. se byggnadsarbeten som påbörjats före Enligt medicinalstyrelsens uppgifter i utgången av 1966. När lånestödet inför- september 1965 beräknades under periodes, räknade man med att ca 5 000 nya den 25 november 1963-31 december sjukhemsplatser skulle börja byggas 1966 igångsättas byggnadsarbeten avinom denna tidsperiod. Enligt av sjuk- seende nära 11 000 nya platser på sjukvårdshuvudmännen till medicinalstyrel- hem inom den somatiska långtidssjuksen hösten 1965 lämnade uppgifter be- vården; av dem en tredjedel t. o. m. uträknades emellertid ca 11 500 vårdplat- gången av 1965 och två tredjedelar unser komma till stånd inom ramen för der 1966. Hösten 1965 avsåg planeringen den statliga lånegivningen. De statliga mer än dubbelt så många platser som stimulansâtgärderna har sålunda bidra- hösten 1963. Antalet platser *under bygg-

i

git till att det sjukhemsbyggande som nad hade ökat från 900 till 3 600 och såplanerades hösten 1965 blivit vida stör- lunda fyrdubblats. Då har bortsetts från re än man vågade hoppas när lånestödet att ett betydande antal av de sjukhem infördes 1964. 1966 års riksdag har be- som börjat byggas sedan den 25 novemslutat att flytta fram tidsgränsen för lå- l›er 1963 redan hade tagits i bruk.

i

nestödet till utgången av budgetåret Den mest omfattande planeringen av- 1968/69. seende fristående sjukhem förelåg 1963 Den redovisning som lämnas i det i Stockholms stad, Södermanlands län följande bygger på preliminära uppgif- och Gävleborgs län (över 500 platser) ter som, delvis under hand, inhämtats samt Malmö stad, Malmöhus län och

Västmanlands län (ca 400). Platserna i års planering till drygt 3 000 för perio- Västmanlands län skulle dock färdigstäl- den den 1 oktober 1963-den 31 decemlas först på 1970-talet. Å andra sidan ber 1966. Nettotillskott beräknades i avsåg planeringen i Uppsala län, Kalmar alla sjukvårdsområden utom 8. Jämtläns norra landstingsområde, Värm- lands län räknade med en minskning lands län och Norrbottens län mindre av antalet platser. Av nettotillskottet än 50 vårdplatser. Inga platser eller vårdplatser skulle omkring hälften mindre än 100 platser planerades i 14 komma att tas i bruk före utgången av sjukvårdsområden. 1965 och återstoden under 1966. I tab. b Hösten 1965 förelåg planer på inrät- anges det nettotillskott vårdplatser i tande av 1 600 vårdplatser i Stockholms fristående sjukhem i de olika sjukvårdslän (beträffande 110 hade byggnadsar- områdena som beräknats bli resultatet betena påbörjats före utgången av av planeringen 1963 resp. 1965. Drygt 1965), 1400 i Stockholms stad (678) 8000 av de 11 000 platser som hösten samt mellan 800 och 900 i Göteborgs 1965 byggdes eller planerades beräkstad och Kopparbergs län (257 resp. nades komma att tas i bruk 1967 och 250). Planer på mindre än 100 vård- 1968. platser förelåg i 5 sjukvârdsområden. Det 1963 väntade nettotillskottet Av dessa planerade Västmanlands län vårdplatser i fristående sjukhem för tialltjämt inga platser i fristående sjuk- den t. o. m. 1966 motsvarar knappt 5 hem under de närmaste åren.-De övri- promille av befolkningen i åldern 70 år ga områdena var Gotlands län, Skara- och däröver vid utgången av detta år. borgs län, Värmlands län och Jämt- Promilletalet varierar sjukvårdsområlands län. Planeringens omfattning dena emellan från 22,8 för Malmö stad 1963 och 1965 i de olika till - 1,5 i Jämtlands län. I Södermansjukvårdsområdena belyses i nedanstående tablå. lands län motsvarade det beräknade nettotillskottet vårdplatser över 15 promille, i Kronobergs och Kopparbergs Sjukvårdsområdena fördelade efter antalän nära 10 promille av antalet persolet planerade platser 1963 och 1965 ner i åldern 70 år och däröver vid utgången av 1966.Kristianstads län, Väst- Antal sjukvårdsområden götalänen och Värmlands län hade pro- Antal platser milletal omkring 1,5. 1963 1965 Nettotillskottet vårdplatser i fristå- 0 . . . . . . . . . . . . . . 5 1 ende sjukhem perioden den 25 novem- 1- 49 . . . . . . . . . . . . . . 4 2 ber 1963-den 31 december 1970 i an- 50- 99 . . . . . . . . . . . . . . 5 2 ledning av den hösten 1965 pågående 100-199 . . . . . . . . . . . . . . 7 8 200-299 . . . . . . . . . . . . . . 2 5 och planerade byggnadsverksamheten 300-399 . . . . . . . . . . . . . . 2 1 med stöd av statliga lån motsvarar för 400-499 . . . . . . . . . . . . . . 1 1 hela landet nära 15 promille av antalet 500-599 . . . . . . . . . . . . . . 3 4 600-699 . . . . . . . . . . . . . . 1 personer i åldern 70 år och däröver 700- . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 vid periodens slut. Detta promilletal Summa 29 | 29 varierar från 46 för Stockholms län till mindre än 2 för Skaraborgs län. Då har bortsetts från Västmanlands län, där in- Nettotillskottet vårdplatser i fristå- rättande av vårdplatser i fristående ende sjukhem beräknades enligt 1963 sjukhem enligt planernarinte kommer

att äga rum under denna tid. I 3 sjuk- Tabell 1. Med stöd av förbätlringslán

vårdsområden (Södermanlands, Öster- moderniserade lägenheter för åldringar tiden 1962 götlands och Kopparbergs län) kommer januari 1959-april

nettotillskottet vårdplatser att motsvara Lägenheter ca 25 promille eller mer av antalet per-

soner som fyllt 70 år den 31 decem- .. I °., av

antalet

Lan ber 1970. För Värmlands, Örebro och T°talt åldrings- Jämtlands län är promilletalet om- hushåll

kring 3.

Beträffande sjukhem för lättskötta Stockholms stad och län 153 0,2 kan nämnas att Uppsala län . . . . . . . . . . . 97 0,7 psykiskt sjuka enligt Södermanlands . . . . . . . . 124 0,7 kommitténs undersökning 1963 antalet Östergötlands . . . . . . . . . . 60 0,2 platser som beräknades tillkomma i lan- Jönköpings . . . . . . . . . . . . 126 0,6 Kronobergs . . . . . . . . . . . . 219 1,7 det t. o. m. utgången av 1966 utgjorde Kalmar . . . . . . . . . . . . . . . 332 1,7 knappt 700. Sjukvårdsområden med nå- Gotlands . . . . . . . . . . . . . . 128 3,7

gon nämnvärd platsökning under denna Blekinge . . . . . . . . . . . . . . 328 2,8 Kristianstads . . . . . . . . . . 414 1,8 tid var Stockholms län (140), Kalmar Malmöhus . . . . . . . . . . . . . 318 0,6 läns södra landstingsområde (130) och Hallands . . . . . . . . . . . . . . 68 0,5 Göteborgs stad (170). 4 Göteborgs och Bohus .. 210 0,4 Älvsborgs . . . . . . . . . . . . . 72 0,3 › Enligt medicinalstyrelsens uppgifter 83 0,4 Skaraborgs . . . . . . . . . . . . i september 1965 beräknades tiden 1964 Värmlands . . . . . . . . . . . . 437 1,9 -1966 komma att Örebro . . . . . . . . . . . . . . . . l 295 1,4 byggnadsarbeten på- Västmanlands . . . . . . . . . 82 0,5 börjas avseende 750 platser i sjukhem 354 Kopparbergs . . . . . . . . . . . 1,6 för lättskötta psykiskt sjuka. Av dessa Gävleborgs . . . . . . . . . . . . 464 2,0 Västernorrlands . . . . . . . . 824 3,9 avsåg 400 Stockholms stad (färdiga Jämtlands . . . . . . . . . . . . 334 3,2 1968), drygt 100 Jönköpings län (1968) Västerbottens . . . . . . . . . . 723 5,8

samt 80 (1967) Göteborgs och Bohus Norrbottens . . . . . . . . . . . 396 3,6

.län. Hela riket 6 641 1,2

Tabell 2. Lägenheter för vilkas upprustning förbättringslån beviljats april 1962-december 1965

April Summa Juli 1965- Summa Ökning Bmjgetám december 1965 1962- april april 1963/64juni 1963 1962- 1962- 1964/65 Län 1963/ 1964/ juni 1965 Totalt I % av decem- 64 65 budget- ber 1965 Totalt % (12 (12 (6 året (15mån.) mån.) mån.) (39 mån.) mån.) 1964/65 (45 mån.)

Stockholms stad och län . . . . . . . . . . . . . 128 142 208 478 198 95 676 66 46 Uppsala län . . . . . .. 90 43 109 242 92 84 334 66 153 Södermanlands . . . . 93 74 130 297 112 86 409 56 76 Östergötlands . . . . . . 160 129 335 624 434 130 1 058 206 160 Jönköpings . . . . . . . . 157 116 523 796 517 99 1 313 407 351 Kronobergs . . . . . . . . 256 248 714 1 218 492 69 1 710 466 188 Kalmar . . . . . . . . . . . 318 335 472 1 125 431 91 1 556 137 41 Gotlands . . . . . . . . . . 179 164 330 673 185 56 858 166 101 Blekinge . . . . . . . . . . 155 140 252 547 241 96 788 112 80 Kristianstads . . . . . . 338 418 801 1 557 708 88 2 265 383 92 Malmöhus . . . . . . . . . 196 181 331 708 371 112 1 079 150 83 Hallands . . . . . . . . .. 160 150 439 749 352 80 1 101 289 193 Göteborgs 0. Bohus. 322 348 487 1 157 987 203 2 144 139 40 Älvsborgs . . . . . . . . . 148 99 205 452 342 167 794 106 107 Skaraborgs . . . . . . . . 92 66 133 291 330 248 621 67 102 Värmlands . . . . . . . . 350 326 808 1 484 617 76 2 101 482 148 Örebro . . . . . . . . . . . . 159 195 526 880 418 79 1 298 331 170 Västmanlands . . . .. 128 105 261 494 217 83 711 156 149 Kopparbergs . . . . . . 351 265 638 1 254 525 82 1 779 373 141 Gävleborgs . . . . . . . . 306 222 686 1 214 338 49 1 552 464 209 Västernorrlands. . . . 1 030 1 077 1 544 3 651 933 60 4 584 467 43 Jämtlands . . . . . . . . . 422 430 596 1 448 444 74 1 892 166 39 Västerbottens . . . . . . 876 614 753 2 243 553 73 2 796 139 23 Norrbottens . . . . . . . 764 579 790 2 133 503 64 2 636 211 36 Hela riket 7 178 6 466 12 071 25 715 10 340 86 36 055 5 605 87 Per månad . . . . . . .. 479 539 1 006 659 1 723 - 801 467 -

Tabell 3. Beräknat antal åldringslägenheter [är vilkas upprustning förbättringslån beviljats budgetåren 1963/64 och 1964/65 samt andra halvåret 1965

Bostads- Beräknat antal åldringslägenheter för vilkas

upprustning âoresäågl are l

förbättringslån beviljats d ern 65w år med bostad i I % av antalet bostadsförestån- kvalitets- Totalt dare i åldern 65-w år med bo- grupp 7 i Län stadikvalitetsgrupp 7 (1/11 1960) % av samtliga Budgetåret Juli Juli Budgetåret Juli Juli bostads- 1965- 1964- 1965- 1964- förestån- 1963/ 1964/ decem- decem- 1963/ 1964/ decem- decem- darei an- 64 65 ber 1965 ber 1965 64 65 ber 1965 ber 1965 given ål- (12 (12 (12 (12 der (1/11 mån.) mån.) (6 mån.) (18mån.) mån.) mån.) (6 mån.) (18 mån.) 1960)

Stockholms stad o. län. 71 187 178 365 1,3 3,5 3,3 6,8 6 Uppsala. . . . . 22 98 83 181 1,2 5,3 4,5 9,8 14 Södermanlands. . . . . 37 117 101 218 1,7 5,3 4,5 9,8 13

Kalmar. . . . . 168 425 388 813 2,8 7,0 6,4 13,4 32 Gotlands. . . . 82 297 167 464 5,4 19,4 10,9 30,3 44 Blekinge. . . . 70 227 217 444 2,0 6,4 6,1 12,5 30 Kristianstads 209 721 637 1 358 3,8 12,9 11,4 24,3 25 Malmöhus . . . 91 298 334 632 1,6 5,3 6,0 11,3 11 Hallands. . . . 75 395 317 712 2,9 15,4 12,3 27,7 20 Göteborgs 0. Bohus . . . . 174 438 888 1 326 3,0 7,6 15,5 23,1 12

Örebro . . . . . . 98 473 376 849 2,6 12,3 9,8 22,1 19

Västernorrlands. . . . . 538 1 390 840 2 230 14,7 37,9 22,9 60,8 18

Tabell 4. Åldringar som fått hjälp av hemsamariter 1962-1966 (Uppgifterna avser

en vecka i början av vart och ett av åren; Socialstyrelsens statistik)

Totalt I % av hela antalet åldringar Län 1962 1963 1964 1965 21966 1962 1963 1964 1965 1966

Stockholms stad. . . . 5 872 6 498 7 467 9 502 9 720 7,0 7,6 8,4 10,5 10,4 Stockholms län. . . . . 1 110 1 285 1 605 2 193 2 449 3,0 3,4 4,1 5,5 6,0 Uppsala . . . . . . . . . . . . 1 084 925 1 373 1 632 1 539 5,8 4,8 7,0 8,2 7,6 Södermanlands . . . . .. 776 959 1 111 1 580 1 942 3,2 3,9 4,4 6,1 7,4 Östergötlands . . . . . . . 1 165 1 460 2 051 2 681 3 295 3,0 3,7 5,2 6,6 8,0 Jönköpings . . . . . . . . . 610 843 1 003 1 587 2 016 2,0 2,8 3,2 5,0 6,3 Kronobergs . . . . . . . . . 281 429 538 870 1 025 1,5 2,2 2,7 4,3 5,0 Kalmar . . . . . . . . . . . . 847 1 075 1 194 1 782 2 036 3,1 3,9 4,3 6,3 7,1 Gotlands . . . . . . . . . . . 60 73 106 264 289 1,0: 1,1 1,7 4,1 4,4 Blekinge . . . . . . . . . .. 631 758 950 1 162 1 214 3,8 4,5 5,5 6,7 6,9 Kristianstads . . . . . . . 626 771 886 1 505 1 705 2,0 2,4 2,7 4,7 5,2 Malmöhus . . . . . . . . . . 3 962 4 089 4 834 5 614 6 085 5,7: 5,8 6,8 7,8 8,3 Hallands . . . . . . . . . . . 371 434 540 813 841 1,9 2,2 2,7 4,0 4,1 Göteborgs och Bohus 4 340 4 896 5 525 5 619 6 006 7,1 7,8 8,5 8,5 8,8 Älvsborgs . . . . . . . . . . 1 131 1 461 1 719 2 233 2 662 2,8 3,5 4,1 5,2 6,0 Skaraborgs . . . . . . . . . 652 660 1 028 1 386 1 726 2,2 2,2 3,4 4,5 5,5 Värmlands . . . . . . . . . 816 1 291 1 558 2 178 2 514 2,5 3,9 4,6 6,3 7,2 Örebro . . . . . . . . . . . . . 1 407 1 671 1 939 2 572 2 983 5,0 5,8 6,6 8,6 9,7 Västmanlands . . . . .. 1 376 1 659 1 770 2 342 2 478. 6,5 7,7 8,1 10,4 10,8 Kopparbergs . . . . . . . 933 1 358 1 566 2 033 2 448 3,0 4,3 4,8 6,2 7,3 Gävleborgs . . . . . . . . . 1 648 1 734 2 422 3 242 3 627 5,2. 5,3. 7,2 9,5 10,3 Västernorrlands. . . . . 1 221 1 345 1 587 2 124 2 410- 4,2. 4,5 . 5,2 6,7 7,5 Jämtlands . . . . . . . . . . 182 305 315 549 853 1,2, 1,9 1,9 .3,3 5,1 Västerbottens . . . . . . . 651 885 1 295 1 829 2 263 3,3 4,4 6,2 8,5 10,2 Norrbottens . . . . . . . . 448 537 972 1 473 2 046 2,5 2,9 5,2 7,6 10,2 _ Hela riket 32 200 37 401 45 354 (58 765) (66 172) 4,1: 4,7 5,6 (7,1) (7,8) 3 ;5- 155 077 ca 16,6 v 517,4 “ 162 500 1 I hela landet har, uppgiftsveckan 1965, 3 688 åldringar (samt uppgiftsveckan 1966 ungefär-samma antal), vilka inte kunnat ut vid länsredovisningen, fått - . skiljas hjälp av hemvârdarinnor. 3 Uppgifterna för 1966 är preliminära; bl. a. saknas uppgifter från 16 mindre kommuner, spridda på 12 län,vilket inte nämnvärt påverkar redovisningen. .

i*

Tabell 5. Utbyggnad av antalet vårdplatser för långvarigt kroppssjuka i fristående sjukhem; dels beslut om utbyggnad enligt socialpolitiska kommitténs undersökning, oktober 1963, dels vårdplatser beträffande vilka byggnadsarbetena påbörjats eller beräknas bli påbörjade tiden 25/11 1963-31/12 1966 enligt medicinalstyrelsens uppgifter, september 1965

Socialpolitiska kommitténs undersökning, Medicinalstyrelsens uppoktober 1963 gifter, september 1965

Bedutade Byggnadsarbetena påbörjas (påböüade) Sj ukv årdsområde Av 1963 Därav .. . 25.11.63 Fore Im års

oydl Summa . --31.12 1966 Summa

63 nane under ej under 65 landsüng byggnad byggnad

Stockholms stad. . 502 678 Göteborg . . . . . . . . . . . . 269 269 269 257 560 817 Malmö . . . . . . . . . . . . . . 420 420 420 420 420 Norrköping . . . . . . . . . . 117 117 Stockholms län . . . . . . 112 112 112 110 1 515 1 625 Uppsala . . . . . . . . . . . . 44 44 44 158 158 Södermanlands . . . . . . . 520 520 520 80 474 554 Östergötlands . . . . . . . . 60 8 68 68 420 240 660 Jönköpings . . . . . . . . . . 88 88 88 136 398 534 Kronobergs . . . . . . . . . . 150 150 150 78 213 291 Kalmar norra . . . . . .. 28 28 25 3 144 144 Kalmar södra . . . . . . . 38 80 118 Gotlands . . . . . . . . . . . . 70 70 70 40 40 Blekinge . . . . . . . . . . . . 160 160 Kristianstads . . . . . . . . 12 56 68 68 136 105 241 Malmöhus . . . . . . . . . . . 390 390 107 283 294 80 374 Hallands . . . . . . . . . . . . 120 120 Göteborgs och Bohus . 63 75 138 63 75 100 50 150 Älvsborgs . . . . . . . . . . . 60 70 130 60 70 275 230 505 Skaraborgs . . . . . . . . . . 50 60 110 50 60 45 45 Värmlands . . . . . . . . . . 35 35 35 16 60 76 Örebro . . . . . . . . . . . . . . 172 172 72 100 100 100 Västmanlands . . . . . . . 390 390 390 Kopparbergs . . . . . . . . . 255 255 255 250 625 875 Gävleborgs . . . . . . . . . . 541 541 541 76 190 266 Västernorrlands . . . . . . 106 106 56 50 580 580 Jämtlands . . . . . . . . . . . 50 50 Västerbottens . . . . . . . 60 60 60 230 230 Norrbottens . . . . . . . . . 48 48 48 152 50 202 Hela riket

Nonmsx UDREDNINGSSERIE 1966 (NU) -.»La Goopatattom-inøernordique.

STATENS

OFFENTLIGA UTREDNINGAR

1966]

Systematisk förteckning

(sit-trams inom klammer beteckna utredningarna: nummer i den kronologlska förteckningen)

Justitiedepartementet Finansdepartementet Lagberedningen. 1. Utsökningsrätt IV. [7] 2. Utsök- 1965 års långtldsutredning 1. Svensk ekonomi 1966-ningsrätt V. [38] 1970. [i] 2. Export och import 1966-1970. Blilaga 1. Hyreslagstittningssakkunniga. 1. Ny I-Iyreslagstitt- [2] 3. Tillgången på arbetskraft 1960--1980, Bilaga ning. [14] 2. Undersökning angående hyressplitt- 2. [a] 4. Handelns arbetskrafts- och .investeringsringen. [15] behov fram till 1970. Bilaga 3. [10] 5. Utvecklings- Arbetspromemorier i förtattnlngsfrågan. [17] tendenser inom undervisning, hälso- och sjukvård av naturalisationsärenden - Decentralisering m. m. [20] samt sociaivård 1966-1970. Bilaga 6. [13] 1963 års markvärdekommitté. 1. Marktrågan I_ [23] Ny myntserie. [4] 2. Markfrágan II. Bilagor. [24] Ny folkboktörlngsförordning m. m. [16] Atomansvarighet III. [29] Statliga betänkanden 1961-1965. [19] Vägtraktavtalet I. [36] Oljebranschen. [21] Konsumtionskredlter i Sverige. [42] Utrikesdepartementet Internationellt Ecklesiastikdepartementet Iredsforskningslnstitut i Sverige. [5] Yrkesutbildningen. [3] Försvarsdepartementet Arbetspsykologisk verksamhet. [40]

Tygtörvaltnlngens centrala organisation. [11] Strategi i väst och öst. [18] Jordbruksdepartementet Skeppsholmens framtida användning. [27] Renbetesmarkema. [12] Militärsjukvården. [35] Bostadsarrende m. m. [26] 1960 års jordbruksutredning. 1. Den framtida jord- Socialdepartementet brukspolitlken. A. [30] 2. Den framtida jordbrukspolitiken. B. [31] Förenklad statsbidragsgivning till hälso- och sjukvården. [6] Handelsdepartementet Omsorger om ps kiskt utvecklingshämmade. [9] Läkemedelstörm nen. [28] Ellagstiitningsutredningen. 1. Lagstiftning mot ra- Kommunerna och ungdomen. [32] diostörningar. [22] 2. Lagstiftning om elektriska undervisningssjukhusens organisa- anläggningar. [39]

Deistatlláåa on. Sällskapsresan [25]

Vård utom skola av ungdomsvårdsskoleelever. [43] Aktiv åldringsvárd och handikappvárd [45] Inrikesdepartementet

Bostadspolitiskt kredltstöd. [44] Kommunikationsdepartementet Friluftslivet i Sverige. Del III. Anläggningar för det rörliga triluttsllvet m. m. [33] Lufttartsverkets ekonomi och organisation. [34] Fordonskombinatloner. [41]

DISTRIBUERAS AV

NORDISKA BOKHANDELN

Pris kr 4:-