Kommunal utveckling

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

i

Kommunal

utveckling

F

..-“

Kostnader 1974-1985 vid oförändrad service

Betänkande av

kommunalekonomiska

utredningen

SW

Statens offentliga utredningar WW 1976:40

?få

Finansdepartementet

Kommunal

utveckling

Kostnader 1974-1985

vid oförändrad service

Betänkande av

kommunalekonomiska utredningen

Stockholm 1976

Omslag Håkan Lindström ISBN 91-38-02963-4 ISSN 037S-0250X Gotab, Stockholm 1976

Till Statsrådet och chefen för

finansdepartementet

Genom beslut den 17 december 1971 och den 26 april 1974 bemyndigade Kungl. Majzt chefen för finansdepartementet att tillkalla sakkunniga med uppdrag att verkställa utredning om kommunernas ekonomi m. m. Chefen för finansdepartementet förordnade den 28 december 1971 som ledamöter, ledamoten av riksdagen, f. d. förvaltningschefen Sven Ekström, ledamoten av riksdagen, Iektorn Nils Carlshamre, dåvarande ledamoten av riksdagen. barnavårdsmannen fru Mary Holmquist, ledamoten av riksdagen, dåvarande lörbundsordföranden Knut Johansson, ledamoten av riksdagen, lantbrukaren Stig Josefson, direktören i Svenska kommunförbundet Sven Järdler, ledamoten av riksdagen, metallarbetaren Valter Kristenson, dåvarande ledamoten av riksdagen, direktören Sigvard Larsson, dåvarande förbundsdirektören i Landstingsförbundet Bengt Olsson samt numera plane-

ringschefen i finansdepartementet Carl Johan Åberg. Ekström utsågs att

som ordförande leda utredningsarbetet. Till ledamot efter Olsson förordnades den 14 mars 1974 förbundsdirektören i Landstingsförbundet Rune Carlsson. Till ledamot efter avlidna fru Holmquist förordnades den 26 augusti 1974 ledamoten av riksdagen, fru Gudrun Sundström. Till sekreterare förordnades den 3 mars 1972 numera departementsrådet i finansdepartementet Odd Engström. Engström entledigades fr. o. m. den 16 april 1974 och förordnades fr. o. m. samma dag till expert. Till ledamot och tillika sekreterare förordnades fr. o. m. den 16 april 1974 dåvarande planeringschefen i finansdepartementet, professorn Erik Höök. Höök entledigades fr. o. m. den 1 december 1975. Till sekreterare förordnades fr. o. m. den l december 1975 kanslirådet i finansdepartementet Ulf Wetterberg. Utredningen har antagit benämningen kommunalekonomiska utredningen (KEU). Genom beslut den 28 december 1973 uppdrog Kungl. Majzt åt kommunalekonomiska utredningen att med förtur behandla frågorna om storlek och utformning av statsbidragen till kommunernas sociala hemhjälp och familjedaghemsverksamhet för tiden efter 1974 och att i samband därmed även behandla frågan om statsbidrag till den kommunala färdtjänsten. Detta arbete har redovisats i betänkandet statsbidrag till kommunal färdtjänst, hemhjälp och familjedaghemsverksamhet (SOU 1974:41).

4 Inledning sou 1976:40

Kommunalekonomiska utredningen har vidare avlämnat betänkandet Statsbidrag till kommunerna (SOU 1975:39). Detta betänkande behandlar statsbidragssystemets omfattning och inriktning budgetåren 1955/56- 1972/73. lnom utredningen har en särskild arbetsgrupp haft i uppdrag att utarbeta föreliggande betänkande. Denna arbetsgrupp har biträtts av ett antal experter. Dessa har varit sekreteraren Rune Alexandersson, Svenska kommunförbundet (fr. 0. m. den 2 juni 1972). statistikchefen Eric Esaieson. statistiska centralbyrån (fr. 0. m. den 2 juni 1972). departementssekreteraren i finansdepartementet Rein Hinno (fr. 0. m. den l8juli 1972). sekreteraren Karl-Erik Johansson. Svenska kommunförbundet (fr. 0. m. den 2 juni 1972), sekreteraren Gunilla Lamnevik, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 9 februari 1976), departementssekreteraren i finansdepartementet Alf Nilsson (fr. 0. m. den 26 oktober 1972) samt förste sekreteraren Douglas Skalin, Landstingsförbundet (fr. o. m. den 25 september 1972 t. 0. m. den 8 februari 1976). I sekretariatets arbete med detta betänkande har deltagit fil. kand. Evy Andersson samt kontoristen May Jägerland. l föreliggande betänkande behandlas kostnadsutvecklingen inom primärkommuner och landsting fram till 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Det är befolkningsförändringarnas betydelse för efterfrågan av kommunala tjänster som har studerats. Denna studie bör ses som ett första steg i KEU:s analys av kommunernas ekonomi under de närmaste 5-10 åren. Material ur föreliggande betänkande har under hand ställts till 1975 års långtidsutrednings (SOU 1975:89) förfogande.

Stockholm i juni 1976

Sven Ekström Nils C arlshamre Rune Carlsson K nur Johansson Stig Jose/son Sven Järdler Val/or K ris/erison Sigvard Larsson Gudrun Sundström Carl Johan Å berg / U_l/ lVerIørbø/;gr

Innehåll

Kapitel] Inledning. . . . . . . . . . . . . l.1 Utredningens direktiv . . . . . . . . . . . . . . . 9 1.2 Undersökningens syfte . . . . . . . . . . . . . . 10 1.3 Begreppet oförändrad ambitionsnivå . . . . . . . . . 10 i i Kapitel 2 Be/blkningsprøgnøsen . . . . . . . . . . . . . . 13

Kapitel 3 Den primärkømmunala studien . . . . . . . . . . 17 3.1 Statistiskt underlag . . . . . . . . . . . . . . . . 17 3.2 Bearbetning av grundmaterialet . . . . . 17 3.3 Modell För framskrivning av primärkommunernas kostnader 19

Kapitel 4 1972 års primärkommunala standardnivä . . . . . . 23 4.1 Kostnader per huvudtitel . . . . . . . . . . . . . 24 4.2 Kostnader per kommuntyp . . . . . . . . . . . . . 24 4.3 Enhetskostnader och servicenivå . . . . . . . . . . . 27

Kapitel 5 Primärkommunernas brurtokosmadsurvecklingflam till I 985 vid q/örändrad ambirionsnivå . . . . . . . . . . . . . . 33

5.2 Kostnader per huvudtitel 1974 . . . . . . . . . . . 34 5.3 Bruttokostnadernas utveckling per huvudtite . . . . . . 35 5.4 Bruttokostnadernas utveckling per kommuntyp . . . . . 38

Kapitel 6Den landslingskommuna/a studien . . . . . . . . . 43 6.1 Landstingens verksamhet . . . . . . . . . . . . . 43 6.2 Modell för framskrivning av landstingens kostnader . . . 44 6.3 Landstingslörbundets undersökning av konsumtionen av slu-

Kapitel 7 Landstingens bruttokosmadsutveckling_fiam till 1985 vid affirändrad ambitiønsnivâ . . . . . . . . . . . . . . . . . 53 7.1 Kostnader per huvudtitel 1974 . . . . . . . . . . . 53 7.2 Bruttokostnadernas utveckling . . . . . . . . . . . . 54

Kapitel 8 Den kommunala sektorns bruttokostnadsutveckling fram Ii/I 1985 vid oförändrad ambitionsnivâ . .. . . . . . . . . . . 59 8.1 Kostnader per verksamhetsområde 197 . . . . . . . . 59 8.2 Bruttokostnadernas utveckling . . . . . . . . . . . . 60

Bilaga l A v K E U insamlade zippgi/lei om primärkommzmernas verksam-

Bilaga 2 Primiirkommzmer. Bruttokostnader per invånare 1972 fördelade på huvudtite/ och kommuntyp . . . . . . . . . . 73 Bilaga 3 Primärkommuner. Bruttokostnader per invånare 1972 _lärde- /ade eller stor/eksklass och titlar . . . . . . . . . . . 75 Bilaga 4 Indelning av landstingens verksamhet . . . . . . . . . 79 Bilaga 5 Vârddagal per l 0 000 invånare 1972 eller ålder och »vårda/ensgrupp . 81

Appendix 1 Grundskolestudien . . . . . 83 Appendix 2 Framskrivning av kostnader och intäkter vid oförändrad ambitionsnivá i Göteborgsregionens kommuner . . . . . 97

Tabeller

Folkmängden i länen och riket 1970 samt prognoser för 1980

l

2 Befolkningens ålderssammansättning 1970 samt prognoser för

3 lndelningsgrunder för vissa yttre faktorer som påverkar komi Q munernas kostnader . . . . . . . . . . . . . . . 20 4 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972, totalt och fördelade på huvudtitlar . . . . . . . . . . . . 24 5 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972 För olika kommuntyper . . . . . . . . . . . . . . . . 25 6 Primärkommunernas bruttokostnad per enhet 1972 fördelad efter storleksklass . . . . . . . . . . . . . . . . 28 7 Primärkommunernas servicenivå 1972 fördelad efter storleks-

8 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1974, totalt

och fördelade på huvudtitlar . . . . . . . . . . . . 35 9 Primärkommunernas bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . 36 10 Primärkommunernas bruttokostnader 1972-1985 för olika kommuntyper vid oförändrad ambitionsnivå . . . . . . 40 11 Konsumtion av sluten vård (várddagar per 10000 invånare) hos vissa grupper 1970 . . . . . . . 49

vérdgrensgrupp-19.70

12 Konsumtion av sluten vård efter ålder och 50 13 Vårddagar per 10 000 invånare efter tätortsgrad och vårdgrensgrupp 1970 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 50 14 Konsumtionen av sluten vård i den lägsta tätortsgraden och i storstäderna 1970 . . . . . 51 15 Förändring av antalet vårddagar efter vårdgrensgrupp 1960-1972, totalt och med uppdelning på volym, ålder, kön, civilstånd och tätortsgrad . . . . . . . . . . . . . 51 16 Landstingens bruttokostnader 1974, totalt och fördelade på huvudtitlar . . . . 54

Befolkningens ålderssammansättning1974., 1980 och 1985 .

18 Sluten vård per vårdgrensgrupp 1974-1985 vid oförändrad ambi-

19 Öppen läkarvård 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå 56

20 Landstingens bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 21 Den kommunala sektorns bruttokostnader 1974, totalt och fördelade på verksamhetsområden . . . . . . . . 59 22 Folkmängden samt den kommunala sektorns bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå . . . . . . 60 23 Den kommunala sektorns bruftokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå fördelade på verksamhetsområden 61

Diagram

l Framskrivning av primärkommunernas bruttokostnader vid oförändrad ambitionsnivå . . . . . . . . . . . 34 2 Vårddagar per 10000 invånare efter ålder och kön 1970. Akutvård. 45 3 Vårddagar per 10000 invånare efter ålder och kön 1970. Långtidssjukvård . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 46 4 Vårddagar per 10000 invånare efter ålder och kön 1970. Psykiatrisk vård . . . . . . . . . . . . . . . . 47 5 Vårddagar per 10 000 invånare efter ålder och kön 1970. Samtlig vård 48

Inledning

1.1 Utredningens direktiv

Enligt sina direktiv skall kommunalekonomiska utredningen (KEU) genom- ‘V ä föra en allsidig utredning av kommunernas ekonomiska situation. Utredi ningsarbetet bör avse såväl den primärkommunala som den landstingskommunala verksamheten. l direktiven anges som en av utredningens huvuduppgifter att söka bedöma den framtida utvecklingen av efterfrågan på de olika områden som har ett kommunalt huvudmannaskap. Det konstateras att samtliga de tre tunga utgiftsområdena som kommunerna nu har ansvaret för, nämligen undervisning, hälso- och sjukvård samt social omvårdnad, har uppvisat kraftiga ökningar under 1960-talet. Man kan nu peka på en del faktorer som bör medföra att dessa ökningstal inte blir fullt ut lika stora i framtiden. Under l960-talet har man exempelvis genomfört en reformerad och utvidgad ungdomsutbildning. Ett fortsatt reformarbete kommer med all sannolikhet icke att få samma omfattning eller bli lika resurskrävande som det tidigare. En annan faktor som drivit fram kommunala utgiftshöjningar under 1960talet är bostadsbyggandets acceleration. Bostadsbyggandet kommer enligt nu föreliggande planer inte att höjas under de närmaste åren, varför det framstår som sannolikt att den kommunala expansionen av denna anledning inte ytterligare kommer att påskyndas. Å andra sidan kan man peka på ett antal nytillkommande faktorer som kommer att driva på utvecklingen inom den kommunala sektorn. Exempel på sådana är vuxenutbildningen och de ökade kraven på samhällelig barntillsyn. Vidare kan anföras att utvecklingen på hälso- och sjukvårdens områden enligt kommunernas planer även fortsättningsvis skulle bli starkt uppåtriktad. Enligt sina direktiv bör KEU göra en fördjupad analys av efterfrågeutvecklingen för dessa och övriga kommunala tjänster. Mot bakgrund av sådana efterfrågeundersökningar skall utredningen även genomföra en analys av vilka reala resurser som skulle behöva tas i anspråk för att tillgodose behovet av olika kommunala tjänster. Inom utredningen har en särskild arbetsgrupp haft i uppdrag att ta fram underlag för en bedömning av det kommunala tjänsteutbudets framtida utveckling.

10 Inledning

1.2 Undersökningens syfte

Analysen av kommunernas ekonomi under de närmaste 5-10 åren kan lämpligen delas upp i flera steg. Ett första steg kan då vara en bedömning av den kommunala kostnadsutvecklingen om ambitionsnivån inom samtliga kommunala verksamhetsområden förutsätts vara oförändrad jämfört med nuläget. Denna bedömning mäste sedan kompletteras med bl. a. trendstudier och analys av kommunernas långtidsplaner(Kommunalekonomisk långtidsplanering, KELP, samt Landstingskommunal långtidsplanering, LKELP) för att även den löpande reformverksamheten inom den kommunala sektorn skall kunna belysas. Föreliggande studie kommer att behandla kostnadsutvecklingen inom primärkommuner och landsting fram till 1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå. Studien har gjorts i fasta priser vilket innebär att de presenterade resultaten avser en beräknad volymutveckling. Undersökningens syfte är att precisera vissa “automatiska” förändringar i efterfrågan på kommunala tjänster som kommunerna kan förväntas komma att möta fram till 1985. Av intresse är bl. a. hur dessa efterfrågeförändringar fördelas mellan primärkommuner och landsting och mellan olika kommunala verksamhetsområden. KEU kommer i sitt fortsatta utredningsarbete att vidga analysen till att även omfatta bedömningar av den kommunala reformverksamhet som följer av successiva höjningar av ambitionsnivån. Förutom studiet av de kommunala tjänsternas volymutveckling måste KEU också bilda sig en uppfattning om kommunernas framtida finansiella situation. Det innebär att KEU i den fortsatta analysen även kommer att göra bedömningar i löpande priser, dvs. med antaganden om pris- och löneutvecklingen i den kommunala verksamheten. I långtidsutredningen 1975 (SOU 1975:89) beräknades en lägsta möjliga nivå för den offentliga konsumtionens utveckling 1975-1980, den s. k. baskalkylen. Baskalkylen för den kommunala konsumtionen grundades bl. a. på material ur KEU:s nu föreliggande studie som under hand ställts till långtidsutredningens förfogande. Det har därför ansetts lämpligt att KEU redan nu i ett särskilt betänkande presenterar denna undersökning av kommunernas kostnadsutveckling fram till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå.

1.3 Begreppet oförändrad ambitionsnivå

Med oförändrad ambitionsnivå avses i denna studie att utvecklingen av de kommunala tjänsterna bedöms med utgångspunkt i en oförändrad standard på det nuvarande kommunala tjänsteutbudet. Oförändrad standard innebär i detta sammanhang oförändrad kvalitet på den enskilda tjänsten samt oförändrat antal producerade tjänsteri förhållande till totalbefolkningen eller viss ålders- eller efterfrågegrupp. Målet är att kvantifiera de förändringar i tjänsteefterfrågan som följer av ändringar i sådana yttre faktorer som folkmängd och ålderssammansättning. Avsikten är att denna information skall tjäna som underlag för ett försök att precisera omfattningen av de

Inledning ll

framtida resurskrav, som följer av att den standard upprätthålls som f. n. råder inom det kommunala tjänsteområdet. Oförändrad ambitionsnivå kan således i detta sammanhang likställas med oförändrad standardnivå eller servicenivå. Begreppet skiljer sig därmed från exempelvis de konsekvensberäkningar som presenteras i den statliga långtidsbudgeten och som avser konsekvenserna av redan fattade beslut och gjorda åtaganden. Begreppet skiljer sig också från den i 1975 års långtidsutredning presenterade baskalkylen för offentlig konsumtion. Baskalkylen innefattar förutom kravet på oförändrad standard för de offentliga tjänsterna även hänsynstaganden till kända politiska beslut och åtaganden samt en successiv standardhöjning i det offentliga tjänsteutbudet. Det av KEU i denna studie använda begreppet oförändrad ambitionsnivå har således en mer begränsad innebörd än vissa andra likartade begrepp. Beräkningarna av resurskraven vid oförändrad ambitionsnivå baseras som nämnts på förändringar i befolkningens storlek och åldersfordelning. Beträffande primärkommunerna bör observeras att beräkningarna är utförda per kommun, vilket innebär att hänsyn även har tagits till befolkningsförändringarnas regionala struktur. Genom att summera resurskraven vid oförändrad ambitionsnivå för samtliga verksamhetsområden kan man få en bild av ett basalternativ för den framtida tjänsteutvecklingen i hela den kommunala sektorn.

Befolkningsprognosen

KEU:s bedömning av kommunernas framtida resurskrav vid oförändrad ambitionsnivå förutsätter tillgång till en befolkningsprognos som sträcker sig fram till 1985. Prognosen måste vidare ge uppgifter om folkmängdens utveckling och förändringarna i åldersstrukturen för varje kommun för sig eftersom framskrivningarna i den primärkommunala studien byggs upp per kommun. Däremot inriktas den landstingskommunala studien enbart på utvecklingen totalt för landstingen. Befolkningsprognosen i länsplanering 1974 motsvarar KEU:s ovan redovisade krav. Syftet med länsplaneringen är att utarbeta planer som visar hur de regionalpolitiska målen skall kunna förverkligas i län och kommuner. Till grund for planeringen ligger bl. a. en prognos för befolkningsutvecklingen. Denna prognos grundas främst på folk- och bostadsräkningen 1970. Befolkningsprognosen gäller tiden fram t. o. m. 1990 och avser utvecklingen i landet som helhet samt länens och kommunernas utveckling enligt indelningen I974-Ol-0l. Beräkningar har gjorts dels av tillgången och dels av efterfrågan på arbetskraft. Jämförelser mellan dessa komponenter har sedananvänts föratt beräkna befolkningsomflyttningoch folkmängdsutveckling. Både centralt och regionalt producerat material har använts som underlag för att upprätta prognosen. En utvärdering av länsplanering 1974 ges i betänkandet Politik för regional balans (SOU 1975:91). l det följande ges en översiktlig beskrivning av befolkningsutvecklingen och åldersstrukturens förändringar fram till 1985 enligt länsplanering 1974. Uppgifter om befolkningsutvecklingen i de enskilda länen samt för riket totalt redovisas i tabell l. Förändringarna i befolkningens ålderssammansättning återges i tabell 2. Som framgår av tabell l innebär länsstyrelsernas prognoser att den totala befolkningsökningen i riket under perioden 1970-1980 beräknas uppgå till ca 368 000 personer. Nettoinvandringen har därvid beräknats uppgå till ca 14000 personer per år under 1970-talet. Enligt prognoserna i länsplanering 1974 skulle folkmängden 1974 uppgå till 8 247 000 invånare vilket framgår av tabell 2. Vid slutet av 1974 uppgick den faktiska folkmängden i riket till 8 l77 000 invånare. Länsplaneringens prognoser överstiger således utfallet med 70 000 invånare 1974. Denna skillnad i utgångsläget påverkar dock inte KEU:s framskrivning av kommunernas kostnader eftersom det i första hand är lör-

14 Befolkningsprognosen Tabell 1 Folkmängden i länen och riket 1970 samt prognoser för 1980 och 1985

Källor: Folk- och bostadsräkningen 1970 samt länsplanering 1974 (Politik för regional balans. SOU 1975:91).

ändringarna under perioden 1974-1985 enligt befolkningsprognosen som används vid denna framskrivning. För perioden 1980-1985 beräknar länsstyrelserna att befolkningen skall öka med ca 149 000 personer. Nettoinvandringen måste då uppgå till 16 000-17 000 personer per år. Befolkningsprognosen i länsplanering 1974 innebär en genomsnittlig befolkningsökning med 0,4 procent per år 1974-1985. Samma procenttal gäller även för perioden 1974-1980, medan utvecklingen 1980-1985 förväntas bli något långsammare, 0,3 procent per år. Detta kan jämföras med den genomsnittliga folkmängdsökningen under perioden 1964-1974, 0,6 procent per år. Den främsta orsaken till den långsammare utvecklingen är minskat invandringsöverskott. Totalt beräknas befolkningen öka med 347 000 personer 1974-1985 enligt de här redovisade prognoserna. Detta kan jämföras med statistiska centralbyråns senaste befolkningsprognoser. Om nettoinvandringen antas uppgå till 10 000 personer per år kommer befolkningen att öka med 275 000 personer 1974-1985 enligt SCB. Om invandring och utvandring antas vara av samma storleksordning, beräknar SCB att befolkningen under motsvarande period ökar med endast 158000 personer. Jämförelsen med SCB:s befolkningsprognoser ger vid handen att befolkningsökningen enligt länsplanering 1974

eventuellt kan innebära en viss överskattning av utvecklingen. Att länsplaneringens befolkningsprognos kan betecknas som optimistisk styrks också av regeringens regionalpolitiska proposition våren 1976 (prop. 1975/762211). 1 propositionen konstaterar foredraganden att länstyrelsernas forslag till planeringsnivåer måste räknas ned om inte planeringen skall ligga på en orealistiskt hög nivå i vissa län. De befolkningsramar som anges for 1985 för landet som helhet varierar mellan 8258000 och 8620 000. I Det innebär att den befolkningssiffra for 1985 som KEU:s framskrivningar bygger på 8 594 000, ligger nära intervallets övre gräns.

1 Av stor betydelse for KEU:s studie är också hur åldersfordelningen ter

i 5 sig fram till 1985. Två olika fördelningsgrunder redovisas i tabell 2. Den

forsta är anpassad till den primärkommunala studien, medan den andra

i indelningen visar befolkningen fördelad på tioårsklasser.

Åldersgruppen 0-6 år påverkas till sin storlek mest av fodelsetalets ut-

U

veckling. Denna åldersgrupp beräknas öka något under 1970-talets andra hälft för att därefter åter minska till 1985. Motsvarande utveckling väntas

l l

l Tabell 2 Befolkningens álderssammansättning 1970 samt prognoser för 1974, 1980 och 1985 1 Ålder 1970 1974 1980 1985 I l

Anm. Uppgifterna avser befolkningen den 31 december respektive år. Källor. Folk- och bostadsräkningen 1970 samt länsplanering 1974 (Politik för regional balans. SOU 1975:91).

16 Befolkningsprognosen

gälla även för åldersgruppen 7-15 år, om än inte lika markant. Totalt beräknas åldersgruppen 0-15 år minska sin andel av totalbefolkningen från 1974 till 1985 med en procent. Barnåldersgrupperna minskar således sin andel trots

att inflyttningen väntas ge ett visst tillskott under perioden. Åldersgruppen

16-18 år, dvs. ungdomar i gymnasieskolåldern, beräknas öka snabbt fram till 1980 för att därefter i stort ligga kvar på denna nivå. För åldersgruppen 19-66 år, dvs. i huvudsak den yrkesverksamma delen av befolkningen, väntas inga större Förändringar ske av antalet fram till 1980. Mellan 1980 och 1985 beräknas åldersgruppen öka något snabbare än totalbefolkningen. Däremot kan stora Förändringar inom denna åldersgrupp förutses. Befolkningen mellan 20 och 29 år väntas minska under perioden 1974-1985 medan däremot åldersgrupperna 30-39 år och 40-49 år ökar kraftigt. En betydande minskning förutses för åldersgruppen 50-59 år.

Åldersgruppen 67 år och äldre väntas öka mycket snabbt under prog-

nosperioden och öka sin andel av totalbefolkningen med nära 2 procent

från 1974 till 1985. Ökningen beräknas dock ske i långsammare takt under

början av 1980-talet än under 1970-talet. Det är främst åldersgruppen över

80 år som ökar snabbt. Ökningstakten beräknas ligga nära 3 procent per

år 1974-1985 för denna åldersgrupp. Länsplaneringens befolkningsprognos innehåller inte uppgifter om de enskilda kommuner som hör till Stor-Stockholm. KEU har därför inhämtat dessa uppgifter direkt från länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsens prognoser skiljer sig något från totalsumman för Stor-Stockholm enligt länsplanering 1974.

3 Den studien

primärkommunala

3.1 Statistiskt underlag

För att studera kostnadsutvecklingen på det primärkommunala verksamhetsområdet vid oförändrad ambitionsnivå bedömdes det nödvändigt att ta fram ett relativt omfattande basmaterial. I bilaga l redovisas de uppgifter om primärkommunal produktion som ansågs vara nödvändiga som underlag för prognosarbetet. Sammanlagt innehåller bilagan ca 300 punkter. Det gäller uppgifter om kostnader, intäkter, prestationer av olika slag m. m. KEU bedömde det som angeläget att inte onödigtvis samla in uppgifter från kommunerna. Därför gjordes inledningsvis en kartläggning av vilka som kunde erhållas via redan existerande rutiner för insamling uppgifter av statistiska data. Det visade sig att många uppgifter kunde erhållas från statistiska centralbyrån. Vidare fanns vissa uppgifter tillgängligavinom riks-

försäkringsverket. För att samla in de återstående uppgifterna utformades

ett frågeformulär. På basis av de erfarenheter som erhölls från en provundersökning i 20 kommuner kunde en definitiv version av frågeformuläret utarbetas. I samband med utarbetandet av frågeformuläret aktualiserades frågan om statistikinsamlingen skulle omfatta samtliga kommuner eller endast ett urval. En totalundersökning skulle innebära att även små kommuner med skulle tillfrågas. En urvalsundersökning skulbegränsade utredningsresurser le å andra sidan ställa stora krav på den statistiska bearbetningen så att urvalet ger en representativ bild av förhållandena i hela riket. KEU beslutade att genomföra en totalundersökning. Frågeformuläret anmed små utredningsresurser utan alltför passades efter kravet att kommuner stora insatser skulle ha möjlighet att besvara frågorna.

3.2 Bearbetning av grundmaterialet

Insamlingen av data från primärkommunerna ägde rum under 1973 och avsåg den kommunala verksamheten 1972. Det innebär att 1972 års primärkommunala servicenivå ligger till grund för framskrivningen av kostnaderna i den primärkommunala studien. Vid bearbetningen av de insamlade svaren från kommunerna gjordes vissa

18 Den primärkommunala studien

kontroller. Syftet var att rätta till uppenbara felaktigheter. Som exempel på sådana fel kan nämnas att delsummor för vissa aktiviteter i kommunenkäten översteg den totalsumma for samma verksamhetsområde som redovisades i den kommunala finansstatistiken. Vidare hade vissa kommuner enligt finansstatistiken kostnader för aktiviteter som de enligt enkätsvaret saknade. Även det motsatta förhållandet förekom, dvs. kostnader som redovisades i enkäten återfanns inte i finansstatistiken. Upprepade kontakter med kommunerna krävdes således under bearbetningen av materialet. Totalt upptog bearbetningsblanketten 476 positioner för data från var och en av de under 1972 existerande 464 kommunerna. Antalet insamlade data för respektive kommun understeg dock det maximala antalet i varierande utsträckning. Den väsentligaste orsaken härtill var att många kommuner helt saknade verksamhet inom vissa områden. Beroende på att kommunerna använder olika redovisningsmetoder har några kommuner inte kunnat lämna begärda uppgifter. Svarsfrekvensen var dock hög. Endast från 13 kommuner saknas svar på den av KEU utsända enkäten. För att lättare kunna anlysera den primärkommunala verksamheten har KEU gjort några förändringar i ändamålsindelningen i förhållande till den kommunala finansstatistiken. Vissa titlar har flyttats från en huvudtitel till en annan. Omflyttningen har naturligtvis inneburit att jämförelser mellan KEU-materialet och finansstatistiken försvärats på huvudtitelnivå. ldrottshallar och plasthallar redovisas i finansstatistiken för vissa kommuner under huvudtitel 6, Undervisning och annan kulturell verksamhet, eller huvudtitel 0, Central förvaltning. De har i KEU-materialet förts till titeln Sport- och friluftsliv under huvudtitel 3, Byggnads- och planväsen, gatu-, park- och fritidsförvaltning. I finansstatistiken redovisar vissa kommuner lekskolor under skolstyrelsens förvaltning, dvs. huvudtitel 6. KEU redovisar all lekskoleverksamhet under huvudtitel 7, Socialvård och socialförsäkring. Inom vissa verksamhetsområden var materialet bristfälligt. Bl. a. inom undervisningssektorn förekom brister i statistikunderlaget. Genom samarbete med SSK-utredningen (utredningen om skolan, staten och kommunerna) har dock detta underlag förbättrats. Vad gäller titlarna Husmorsvikariat, Tillfällig barntillsyn och Social hemhjälp har det ofta varit svårt for kommunerna att särredovisa kostnader och intäkter. Däremot har de kunnat lämna uppgifter om antal hjälptimmar och arbetstimmar för dessa titlar. Detta förklaras främst av att KEU:s titelindelning under huvudtitel 7 ej överensstämmer med indelningen i den kommunala finansstatistiken. l första hand bör därför analysen inriktas på summan av de tre titlarna. Vidare har det i vissa fall förekommit att kostnader och intäkter kunnat redovisas för viss verksamhet, men inte därtill hörande prestationer. Detta har bl. a. inträffat för titlar som Vatten- och avloppsverk, Daghem. Lekskola, Fritidshem, Ålderdomshemsvård och Vuxenutbildning. Uppgifter har saknats for t. ex. antal anslutna, platser och elever. Slutligen måste konstateras att skilda redovisningsprinciper för kostnader och intäkter i olika kommuner naturligtvis försvårar en jämförelse mellan de 1972 existerande 464 kommunerna.

Den primärkommunala studien 19

3.3 Modell för framskrivning av primärkommunernas

kostnader

Efterfrågan på kommunala tjänster påverkas bl. a. av Förändringar i folkmängden och i befolkningens ålderssammansättning. En del kommunala tjänster efterfrågas i första hand av en viss åldersgrupp medan andra tjänster efterfrågas av i stort sett hela befolkningen. För att beräkna hur den kommunala verksamheten förändras i volym | när de berörda efterfrågegrupperna ökar eller minskar är det nödvändigt

i att använda någon form av mått. En noggrann mätning kräver uppgift om

l under basåret i förhållande till aktuell För antalet prestationer åldersgrupp. daghemsverksamheten kan man t. ex. redovisa antalet platser per 100 barn i åldern 0-6 år. Volymutvecklingen under antagande om en oförändrad servicenivå jämfört med basåret kan för varje kommun skrivas fram genom I 5 multiplikation av antalet prestationer per invånare i de aktuella åldersgrup-

i perna med beräknat antal invånare i dessa åldersgrupper enligt befolknings-

l prognosen. Bilaga 1 innehåller som nämnts en redovisning av vilka uppgifter om den primärkommunala verksamheten 1972 som samlats in. Antalet prestationer varierar för olika områden beroende på typen av verksamhet. Prestationerna har valts så att de ska utgöra adekvata mått på omfattningen av den studerade verksamheten och således avspegla den kommunala servicenivån. När servicen inte kan mätas med meningsfulla prestationsmått kan framskrivningen grundas på resursanspråk per invånare inom aktuell målgrupp under basåret. För verksamheter som inte avser någon särskild målgrupp kan framskrivningen göras med ledning av beräknade förändringar av totala r invånarantalet och resursanspråk i kronor per invånare under basåret. å Det är nödvändigt att prissätta de prestationer som används vid framskrivningarna för att beräkna hur de sammanlagda resursanspråken påverkas av befolkningsförändringama. Prissättningen bör göras med ledning av kostnadsredovisningen för basåret. Det innebär att ett antal enhetskostnader, dvs. kostnader per prestation, inom de olika verksamhetsområdena har räknats fram. Kr/plats, kr/tim., kr/elev och kr/invånare i viss åldersgrupp är exempel på sådana enhetskostnader. En speciell förstudie om bl. a. enhetskostnader har gjorts i anslutning till utredningsarbetet. Denna förstudie behandlar grundskoleområdet och redovisas i Appendix 1. När det gäller kostnader för Central förvaltning, Rätts- och samhällsskydd m. m., Byggnads- och planväsen m. m., Kommunikationer m. m. samt Industriell verksamhet har dessa vanligtvis ställts i relation till hela befolkningen. Vissa delaktiviteter inom de två sistnämnda huvudområdena har dock relaterats till enbart tätortsbefolkningen. Verksamheten inom undervisningssektorn har för grundskolan knutits till åldersgruppen 7-15 år, för gymnasieskolan till åldersgruppen 16-18 år och för vuxenutbildningen till den del av befolkningen som är 20 år och äldre. Inom Socialvård och socialförsäkring har kostnaderna satts i relation till antal invånare i åldern 0-6 år när det gäller t. ex. daghemsverksamheten och den tillfälliga bamtillsynen. Lekskoleverksamheten har kopplats till åldersgruppen 4-6 år och fritidshemmen till åldersgruppen 7-14 år.

20 Den primärkommunala studien

På likartat sätt har åldringsvården relaterats till antalet invånare som är 67 år och äldre. Individ- och familjeservicen har knutits till åldersgruppen 0-19 år när den avsett barn- och ungdomsverksamheten samt åldersgruppen 16-66 år när den avsett gruppen övriga (exklusive pensionärs- och handikappservicen).

Tabell3 Indelningsgrunder för vissa yttre faktorer som påverkar kommunernas kostnader

_ 3.5 Övriga kommuner inklusive jordbrukskommuner 63

Ortsklass (Indelning enligt prop. 1972:111)

FOB 1970: Folk- och bostadsräkningen 1970.

Den primärkommuna/a studien

Genom att gruppera kommunerna på olika sätt framträder en bild av hur kostnadsnivån för en viss verksamhet förändras i förhållande till vissa yttre faktorer. De yttre faktorer som bedömts ha stor betydelse för kostnadsstrukturen är näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklingsklass och storleksklass. lndelningsgrunderna för de yttre faktorerna framgår av tabell 3. Den ljanuari 1974 reducerades antalet kommuner från 464 till 278. Detta skedde genom att två eller (i regel) flera kommuner sammanslogs till en ny kommun. Totalt berördes 268 kommuner av sådana sammanläggningar, varvid 82 nya kommuner bildades. 196 kommuner kvarstod oförändrade. Eftersom denna studie behandlar utvecklingen fram till 1985, bedömdes det som önskvärt att även uppgifterna för 1972 redovisades med en uppdelning på de 278 nya kommunerna enligt 1974 års kommunindelning. Det kan diskuteras hur enhetskostnader och servicenivåer bör beräknas for de nya kommunerna. Denna fråga behandlas i den tidigare nämnda grundskolestudien (Appendix l). Servicenivån 1972 för en ny kommun har beräknats som ett vägt medelvärde av kostnader och prestationer i de gamla kommuner som ingår i den nya kommunen. Vid några sammanläggningar har gamla kommuner delats så att församlingar tillhörande samma kommun gått till olika nya kommuner. KEU har i dessa fall fördelat kostnader och prestationer i samma proportion som invånarantalet i de aktuella församlingarna. Antalet kommuner som grupperats efter de olika indelningsgrunderna uppgår enligt tabell 3 till 275. Att KEU:s redovisning endast tar upp 275 kommuner beror på att kommunerna Bara, Burlöv och Svedala plus del av Månstorp har lagts ihop med Malmö. Befolkningsprognoser har inte gått att få för dessa kommuner separat.

4 1972 års

primärkommunala standardnivå

I det följande redovisas dels kostnadsstrukturen översiktligt för den primärkommunala verksamheten, dels servicenivåer och enhetskostnader för p vissa primärkommunala aktiviteter 1972. i När det gäller redovisningen av brutto- och nettokostnader i olika typer av kommuner och for olika verksamhetsområden görs en mer omfattande analys av 1972 års Förhållanden i samband med KEUzs studie av den kornmunala utvecklingen 1960-1972.

4.1 Kostnader per huvudtitel

I tabell 4 redovisas primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972 totalt for hela riket fördelade på huvudtitlar. Med bruttokostnader avses de totala kostnaderna på driftbudgeten, dvs. både externa och interna kostnader. Nettokostnaderna består av bruttokostnader minus driftintäkter. Nettokostnaderna utgör med andra ord de kostnader på driftbudgeten som skall finansieras med skatteintäkter och allmänna statsbidrag. Bruttokostnaderna för huvudtitlarna 0-8 uppgick 1972 totalt till 31360 milj. kr. Huvudtitel 9, Finansiering, skiljer sig principiellt från övriga huvudtitlar och har därför inte medtagits i KEU:s material. På finansieringshuvudtiteln redovisas vissa gemensamma kostnader, vilka inte fördelas på verksamhetsområden. De största bruttokostnadema redovisas för huvudtitlarna 6 och 7, dvs. Undervisning och annan kulturell verksamhet samt Socialvård och socialförsäkring, vilka hade 31 respektive 24 procent av de totala bruttokostnaderna. De minsta bruttokostnaderna redovisas for huvudtitlarna l och 4, Rätts- och samhällsskydd samt Hamnar, kommunikationeroch näringsliv, med ca 2 procent var av de totala bruttokostnaderna. Nettokostnaderna uppgick 1972 till 15 810 milj. kr totalt för huvudtitlarna 0-8, vilket motsvarar ca 50 procent av bruttokostnaderna. Nettokostnadernas relativa fördelning på de olika huvudtitlarna skiljer sig i vissa fall ganska markant från bruttokostnadernas fördelning. Denna skillnad i fördelning är ett uttryck för i vilken utsträckning kommunerna kan få kostnadstäckning for sina olika aktiviteter i form av avgifter och statsbidrag. Den industriella verksamheten vars bruttokostnader uppgick till drygt 14 procent av de totala

24 1972 års primärkommunala standardnivâ Tabell 4 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1972, totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser

3 Byggnads- och planväsen, gatu-, park- och

Anm. Skolförbundens kostnader ingår under huvudtitel 6, Undervisning och annan kulturell verksamhet.

bruttokostnaderna tog endast i anspråk ca 2 procent av de totala nettokostnaderna. Det motsatta förhållandet gäller for Socialvård och socialförsäkring. Denna huvudtitels andel av de totala bruttokostnaderna uppgick 1972 till ca 24 procent medan nettokostnaderna uppgick till nära 1/3 av de totala nettokostnaderna.

4.2 Kostnader per kommuntyp

Brutto- och nettokostnaderna, dels i absoluta tal, dels per invånare, redovisas i tabell 5 för olika kommuntyper. Kommunerna har indelats efter olika yttre faktorer. Som tidigare nämnts är de yttre faktorer efter vilka grupperingen skett följande: näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklingsklass samt storleksklass. För definitioner hänvisas till tabell 3. Antalet invånare 1972 uppgick till 8 136 000. Om totala brutto- och nettokostnader omräknas till kronor per invånare motsvarar detta 3 860 respektive 1940 kr. Bruttokostnaderna per invånare är väsentligt större för kommuner där andelen sysselsatta i servicenäringar dominerar än för övriga kommuner enligt indelningen efter näringskaraktär. Bruttokostnaderna per invånare uppgick till drygt 5 000 kr för dessa kommuner mot ca 3 000 kr for övriga kommuner. Förhållandet är likartat för nettokostnaderna. Grupperas kommunerna efter ortsklass, redovisade kommunerna i storstadsområdena, dvs. i Stockholms-, Göteborgs- och Malmöregionerna, de högsta kostnaderna per invånare. Det gäller såväl brutto som netto. Till en del förklaras detta förhållande av att primärkommunerna Göteborg och Malmö inte ingår i någon landstingskommun och följaktligen har skyldighet att ordna servicen för kommunens invånare även inom hälso- och sjukvården som normalt är en landstingskommunal angelägenhet.

1972 års primärkømmunala standardnivå 25

TabelI5 Primfirkommunernas brutto- och nettokostnader 1972 för olika kommuntyper Löpande priser Antal Antal Bruttokostnad Nettokostnad kommuner invånare Milj. kr. Kr/inv. Milj. kr. Kr/inv. i Hela rike! 275” 8 136 181 31 361 3 855 15 806 1 943

i

Närlngskarakrär

l 4 Industri + i Service 80 96 157 4 492 459 15 189 3 381 7 824 1 742 bivillkor:

i

l industri ___ 60 96 service 5 60 96

i

3. 5 Övriga kommuner 63 723 270 2 185 3 021 1 273 1 760 r | Orlsklass 1 Storstadsområden 5 1 543 099 9 071 5 879 4 057 2 629

i

2 Primära centra 36 2 318 945 8 576 3 698 4 228 1 823 g 1 3 Regionala centra 76 1 979 200 6 581 3 325 3 548 1 793 4 Kommuncentra 158 2 294 937 7 133 3 108 3 973 1 731

i Tärorlsgrad

Ulvecklingsklass

StørIeksk/ass 10000 71 551996 1583 2868 915 1658 1,2

?100000

Anm. Antal invånare avser den genomsnittliga folkmängden 1972. a Se förklaring sid. 21.

Kostnaderna per invånare stiger med ökande tätonsgrad. Kommuner med en tätortsgrad överstigande 90 procent har dock väsentligt högre kostnader än övriga grupper. Det gäller i särskilt hög grad bruttokostnaderna. Att kommuner med svag befolkningsökning har en lörmânligare kostnadsstruktur brutto än övriga framgår av grupperingen efter utvecklingsklass. Skillnaderna är inte lika markanta när det gäller nettokostnaderna. De största kostnaderna per invånare redovisas för de snabbt växande kommunerna, men även kommuner med befolkningsminskning uppvisar relativt höga kostnader per invånare. Kostnaderna per invånare stiger med ökat antal invånare i kommunen. Bruttokostnaderna per invånare uppgick 1972 till 2 870 kr i kommuner med ä mindre än 10 000 invånare och till 5 200 kr i kommuner med mer än 100 000

26 1972 års primärkommunala standardnivâ

invånare. Motsvarande siffror för nettokostnaderna var l 660 kr respektive 2 370 kr. En jämförelse mellan bruttokostnads- och nettokostnadsstrukturen, som den avspeglas i redovisningen per invånare i de olika indelningsgrupperna. ger vid handen att variationerna är väsentligt mindre när det gäller nettokostnaderna. Detta förklaras bl. a. av att den affärsdrivande verksamheten belastar bruttokostnaderna men däremot endast i obetydlig omfattning nettokostnaderna, eftersom denna verksamhet är avgiftslinansierad. l bilaga 2 redovisas bruttokostnaderna per invånare för de olika huvudtitlarna fördelade efter näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklingsklass samt storleksklass. Som tidigare konstaterats är kostnaderna störst för huvudtitlarna 6 och 7. De minsta kostnaderna redovisas för huvudtitlarna l och 4. Hälso- och sjukvården, huvudtitel 8, som för primärkommunerna totalt har en ganska liten kostnad per invånare, uppvisar förhållandevis högre värden när kommunerna fördelas på kommuntyper, beroende på att sjukvårdskostnaderna för kommuner med landstingskommunal verksamhet får större tyngd i den aktuella kommuntypen. På likartat sätt som i bilaga 2 belyses i bilaga 3 bruttokostnaderna per invånare även för de i respektive huvudtitel ingående titlarna. I denna bilaga grupperas dock kommunerna endast efter storleksklass. Av bilagan framgår också hur många kommuner som helt saknar viss verksamhet samt hur många kommuner vilkas bruttokostnad per invånare för viss aktivitet understiger 75 procent av genomsnittsvärdet för samtliga kommuner respektive överstiger 125 procent av detta genomsnitt. Bruttokostnaderna per invånare för Central förvaltning, huvudtitel 0, uppgick 1972 totalt för riket till 123 kr. Kostnaderna per invånare för Central förvaltning stiger med minskande befolkning. Till stor del beror detta på skillnader i redovisningsmetoder. Brandforsvar är den klart mest kostnadskrävande aktiviteten under huvudtitel l, Rätts- och samhällsskydd. Huvudtitelns kostnader per invånare uppgick 1972 till 78 kr. Den genomsnittliga bruttokostnaden för Fastighetsförvaltning och bostadsforsörjning, huvudtitel 2, är väsentligt högre för kommunerna i den största storleksklassen. Kostnaderna i övriga storleksklasser, som alltså ligger på en betydligt lägre nivå, stiger med ökande invånarantal i kommunen. Även för huvudtitel 3, Byggnads och planväsen, gatu-, park- och fritidsförvaltning, redovisas stigande kostnader med ökat antal invånare i kommunen. Orsaken till detta är att andelen tätbebyggelse i allmänhet ökar med växande invånarantal i kommunerna. Kostnaderna för huvudtitel 4, Hamnar, kommunikationer och näringsliv, uppgick till 91 kr per invånare 1972. Kommunerna i storleksklass 6 (invånarantal över 100000) redovisar dock förhållandevis stora kostnader för titlarna Hamnar samt Spårvägs-och busstrafik vilket beror på att de största hamnanläggningarna finns i kommuner av denna storleksklass och att behovet av spårvägs- och busstrafik påverkas av kommunstorleken. För Industriell verksamhet, huvudtitel 5, uppgick 1972 bruttokostnaderna till 543 kr per invånare. Kostnaderna stiger med ökat antal invånare. De mest kostnadskrävande aktiviteterna på denna huvudtitel är titlarna Elverk

i 1972 års primärkommunala standardnivâ 27

samt Vatten- och avloppsverk. Det bör dock hållas i minnet att verksamheterna på denna huvudtitel till stor del avgiftsfinansieras. Huvudtitel 6, Undervisning, är den mest kostnadskrävande av samtliga huvudtitlar med tyngdpunkten lagd på kostnaderna för titeln Grundskola. Nära hälften av hela huvudtitelns kostnader, eller 553 kr per invånare, redovisades l972 för grundskoleverksamheten. Kommunernas kostnader för nivå for stor-

l

hela huvudtlteln ligger på ungefär samma samtliga E leksklasser. Samma förhållande gäller även till viss del kostnaderna för l grundskolan. Grundskolans bruttokostnader per invånare är dock klart lägst i de största kommunerna. g En annan tung huvudtitel är Socialvård och socialförsäkring, huvudtitel E 7, där kommunernas bruttokostnader per invånare 1972 uppgick till drygt g 900 kr. Genomgående stiger kostnaderna för barntillsyn i olika former med ökat antal invånare i kommunen. För titeln Ålderdomshemsvård gäller dock

det motsatta förhållandet. Kostnaderna

l per invånare är för denna verksamhet

högst i kommuner med mindre än 10000 invånare. För social hemhjälp

E

och kommunala bostadstillägg är det de största och de minsta kommunerna ,1 som har de högsta bruttokostnaderna per invånare. Huvudtitel 8, Hälso- och sjukvård, slutligen, tari anspråk en förhållandevis ringa andel av de totala kommunala kostnaderna. Som tidigare påpekats måste dock undantag göras för de kommuner som inte ingår i landsting och alltså svarar för landstingskommunala kostnader. Förutom Malmö och Göteborg har Gotlands kommun sådana åligganden. Gotland ingår bland 3 kommunerna i storleksklass 5. Malmö och Göteborg återfinns i storleksklass i 6.

4.3 Enhetskostnader och servicenivå

I tabell 6 redovisas bruttokostnad per enhet för ett antal olika prestationer. Det är dessa enhetskostnader som används vid framskrivningen av de kommunala kostnaderna i kapitel 5. Liksom i bilaga 3 redovisas genomsnittliga enhetskostnader för kommunerna totalt och för kommuner i olika storleksklasser. Bruttokostnaderna för varren- och avloppsverk uppgick 1972 i genomsnitt till 223 kr per ansluten för kommunerna sammantagna. Bruttokostnaderna per enhet ligger i stort sett på samma nivå för kommunerna fördelade efter olika storleksklasser med en viss minskning ju större kommunen blir. Bruttokostnaden för skoladministration per elev i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning stiger med något undantag med ökande kornmunstorlek. Det motsatta förhållandet gäller för lokaler och inventarier, där kostnaderna per elev är väsentligt högre i de mindre kommunerna. Bruttokostnaden per elev för skoladministration och lokaler uppgick 1972 till i genomsnitt ca 1200 kr. Bruttokostnaden för sko/måltider uppgick 1972 till drygt 3 kr per serverat huvudmål, vilket för helår motsvarar ungefär hälften av kostnaden för administration och lokaler. Bruttokostnaderna för Skolskjutsar och inackordering per elev som berörs av dessa verksamheter uppvisar stora skillnader för kommunerna i de olika storleksklasserna. De minsta kommunerna redovisar väsentligt högre kost-

28 1972 års primar kommunala srandardn ivâ

-08 com o? vmm a: mom

E m2 _mv a_ m8 SN Ba Mao

v ä: m_ o 2.2

o S_ R

-So âo _mm mom o: mmm v3 mmo Km 5 So So R... Sm woo o:

v m m_ w 2.2

m om 3 ä

$8 omm vom Mi Em v8

3:..:mE

2a __m 02 ä_

mi

å å. å 8a

8.:

$,~ v m m_ v om mv R

_åcs -So mmm vmm vom mom vom am av wvm sa mmm

2a m: E å

_ mmo_ v m N m3:

m o_ o_ m_ mm

mm_.._v_wv_u:o_m

2a vmm mo_ omm mmm omm Em mv_ va. ms êv omm mi mom mmm

_ _ v m m_ o 5.:

m._ o- mm

mmm _mm mom Em wmo mmm _S_ as we. mm.m 2a Re 0% v v E! 5.2 So: Ex:

m_ R

mma:_5_o_._o.w

:m

:oo

2o

.Eco

_2_eo_2_2_e2.__w

ovåoEw_

nüoøöxumc_

.m å

a?

_?_E_2_

m5_

...§8

2...:E_§.._=__E§_._o sa_åe__uvçs__mso._go

+

m så 5:0 fr» 2-2 :än

+ +

32:a

.

:uo.mEEE

m_ m_

_ozcm_ :u§_m: .223 nnmäim o:..:m:_ o:E...§:_ _0253_

.ä

än_ sm_ öm så 22._

.w:_:E_£::ox=

.to

__.._3_m.o_m_:::E

.års

$_.«=.£:_=:=:_

så..

.uo_..oE5___.:_:_

Cmvcwmm

;oc

mc_ö_:3_u_..:_

_.._3_mu_mm:Em,s_9_moc:._m

waging

:u:

£=.$::EE3_.m:__._n_

cue

v:u£Eo_>: a_::a.:__

_=:§__.â2:m:s

:

cmofimon

:_cxn_:_Em

mc_

soc

_east_

âêeå

_§.:..:,££__85_._

5E:o_.,,.:2_

:o__.._:_é__:__._.._e_m

.to

_.._ov_mo_m_:::O

_ ;oo

Eåm_..uo___:=w_

c _ _

5_.__aE_3_m :..m._._,v_m_cv_m ..._3_m_.E_:O .n_::83 Eocmvccm n__».::EEo$

__

_2120_ Eåmza _.._e_c_fi

,E$__:

u_m_ o_m

:aaah .Eo_om _2_._. :o:_..

__:

,om z o

1972 års primärkommunala srandardnivä 29

nader än de största. Detta sammanhänger med att de minsta kommunerna ofta har en stor andel av sin befolkning boende i glesbygd med stora avstånd till skolan. Grundskolans och gymnasieskolans kostnader har satts i relation till befolkningen i åldersgrupperna 7-15 år respektive 16-18 år. Antalet barn i ålder 7-15 år överensstämmer i stort sett med antalet elever i grundskolan. För gymnasieskolan däremot kan andelen elever i åldersgruppen 16-18 år variera åtskilligt, vilket också framgår av tabell 7. Grundskolans bruttokostnader varierar inte i någon större utsträckning mellan de olika kommuntyperna, medan däremot gymnasieskolans kostnader satta i relation till invånarna i åldersgruppen 16-18 år är väsentligt lägre i de små kommunerna jämfört med de större. Av tabell 7 framgår emellertid att andelen elever i gymnasieskola i relation till totalbefolkningen i åldern 16-18 år är mycket låg hos kommunerna i de två minsta storleksklasserna. Bruttokostnaderna per elev i vuxenutbildning uppgick 1972 till nära 700 kr. Barntillsynskostnaderna tari anspråk en stor andel av kommunernas totala bruttokostnader. Daghemmet: kostade 1972 nära 13500 kr per plats och _lámi/jedag/iemmen drygt 7 300 kr per inskrivet barn. De högsta kostnaderna per enhet redovisas for kommunerna i storleksklass 5. dvs. med mellan 50000 och 100000 invånare. För Iekskola och fritidshem har bruttokostnaderna satts i relation till öppethållandetimmar/plats varfor relativt små enhetskostnader blivit följden. Variationerna är emellertid ganska stora. Lekskolans bruttokostnad per enhet varierar mellan 1:97 kr och 3:30 kr, vilket är en differens på nära 70 procent. Lika stor differens i procent kan även räknas fram för fritidshemmen. Kostnaden per arbetad timme när det gäller social hemlzjä/p till pensionärer och handikappade samt tillfällig barntillsyn och husmorsvikariat uppgick 1972 i genomsnitt till ca 19 kr for kommunerna totalt. De minsta kommunerna redovisar de lägsta kostnaderna for dessa verksamheter. 1972 uppgick bruttokostnaden per plats på ålderdomshem till ca 27000 kr genomsnittligt for samtliga kommuner. Kostnaderna stiger något med ökat invånarantal med undantag for kommunerna i den största storleksklassen. Differenserna är dock små. Endast 14 procent skiljer mellan kommunerna med de högsta respektive lägsta kostnaderna. Kostnaderna för de kommunala bostadstilläggen rill pensi0närer( KBT) stiger snabbt med ökande kommunstorlek. Kostnadskillnaderna är inte bara ett uttryck för kommunernas varierande ambitionsnivå utan avspeglar också skillnader i bostadsstandard. I tabell 7 redovisas mått på servicenivåer för olika kommunala aktiviteter 1972. Värdena har beräknats utifrån varje enskild kommuns värde enligt kommunindelningen 1974-01-01. Den kommunala verksamheten hari denna tabell satts i relation till relevant målgrupp. De mått på servicenivåer som redovisas för 1972 har legat till grund for framskrivningen av den primärkommunala kostnadsutvecklingen. Den relation som framräknats for 1972 har antagits vara oförändrad fram till 1985. Den oförändrade kommunala verksamheten i forhållande till viss målgrupp har deñnitionsmässigt antagits utgöra oförändrad ambitionsnivå.

.I W .w .n m um .m W. M a W. M ;M ...w .w .a w U l W M

m. W.

mm . 8 . mm

mmm

nooooo_

. .

X3 R4. m? o? m?

me.: a.: 8.8 3.2 a.:

Q:

nä.: ...vom

o o _

?ä å:

o

-08

S . mm . .v

mmm

å ,

ad så n;

momw

2.0 o? m2 .3

2.:. om; $3 2.3 8.3.

_

_vd_

o _

m om 8 ä.:

Ao:..:m:_

-So

mm G mv

00a

mao

. . .

man

Sm m3 m: o? ad m:

8.3 NE

3,3

_

mo? mmm_

_

o

v om a. ;ä NN?

_Scâ -So

2a S . 8 . om

Ed as

.

âd m2 o?

mi:

_m.m m?

ma.: mä? 8.2

_

00,00 mo.:

_

m :ä

m o_ 2 ä.:

mmsimxotoñ

I . om . m_

å... .

m: m: m2 a... 2a mm.m mod så :i

G2 ?.00 män 2.3 2.0»

_

a?

m å... m m

_ m.-

m_:8_.>._om

mo . vv

ommm

.

ad :s så mi. 9% Em

mQE

3._ .Nm

3% 2.: No.3 2,3 2.8

_

m.:

:ä _

Se: öv.:

x

._ouoE

mEA

m m m o

8 2 om å om 2 R mv a. R om om mv

a a; m:

mzcoäiøm

å

x

._ouoE

.u::EEov_

m m

Sv

mo S mm mm 5 m_ o_

_v_ 8_ mm_ 8_ 3 mm m» ä o: s_

£..u_._5_o_.o.m

o o o o o m o o

:åxå

9. S Q m_ $ 2 ä

S_ mo_ ä_ a.

.acc ä

s a .a

ä E a a å

_.«_o_:w._

fi. .§20 2-2 52o .uo_u En»

oouom

.ä :om ole one o; a a -S

+

.E .uu_o ._uo_o .Emo .Emo .Emo ...no

._.__ m. .:_ .:_ .:_ .:_ .:_ .E .E -$ .:_

NE...

.a_:w§2 _E55_

8_ 8_ äs 8_ 8_ S_ 8_ 8_ 8_ S_ 8_ 8_ 8_ 8_ 8_ .:_ .E 8_

«_:8_.r_um

§:E_:_e_ 8::EEov_ 55.559.

v:o:o:...>

w::uE9_2..E

55553 :u::EE8_ :o::EEov_

3._m:o_m:o3

£..:E:=EE3_.mE:L

&

säs såå Scam

wmm__:mu£mon

...§20

z: :s

xöägaoä...

_Esäzs

.

.§s==__§oe... .w\b..~:~::m6o:.. .§.a:sa_...3

.c c .c .c .c .c

coo

S$.__:::.b

3_..£$§__u__n__

EmmEo:mEoEoE

...Simca ...Simca

5:258_

öåö

n__mEE..E

..._ov_mo_m_..:F;O m:_:E_n:Eox:

o

:.._:c=EoEm::

%_.._2:e.2a_

Eocmnuvâøcnm

5 m

sue

_%___?__e_m :§:.2m_9_m _.._oxmcS:O m_m:::..E..ov_

%_..ssm %.._2=a_m

.:u:= E255 575.334 Eocmuzcu_

_E: :..E _.:c __..E _...E

:aaah

_S:

Boom

_§: _£: _§: _§: __ê _§: _§: ::: . __:: :u: __::

_o:.._.

1972 års primärkommunala

standardnivá

Av tabell 7 framgår servicenivån för primärkommuner fördelade efter storleksklass. Vidare redovisas antalet kommuner med värden som understiger 75 procent respektive överstiger 125 procent av medelvärdet för samtliga kommuner, och antalet kommuner som saknar verksamheten i fråga. Antalet anslutna till vattenverk och avloppsnäl i förhållande till antalet invånare i kommunen stiger med kommunens storleksklass. Att andelen anslutna till avloppsnät överstiger 100 procent hos kommunerna i storleksklass 6 sammanhänger med att ett antal invånare i angränsande kommuner blivit anslutna till de förstnämnda kommunernas nät. Andelen skjutsade och inackorderade elever i förhållande till samtliga elever i grundskola och gymnasieskola är väsentligt högre i de mindre kommunerna jämfört med de större. Så gott som samtliga invånare i åldern 7-15 år går i grundskolan. Att siffran inte ligger närmare 100 beror bl. a. på att vissa barn i dessa åldrar undervisas i landstingskommunala särskolor och statliga specialskolor. Andelen elever i gymnasieskola i förhållande till invånarna i åldern 16-18 år varierar kraftigt från ca 7 procent i kommungruppen med det minsta befolkningstalet till ca 66 procent för de största kommunerna. Främst beror dessa stora dilferenser på att mindre kommuner helt saknar gymnasieskola eller har ett mindre utbud av alternativa utbildningslinjer, varför eleverna tvingas söka sig till andra kommuners gymnasieskolor. 63 kommuner saknade gymnasieskola 1972 enligt 1974 års indelning. Kommuner med gymnasieskola redovisar därför en hög andel elever från andra kommuner. Detta gäller framför allt mindre kommuner med egen gymnasieskola. 69 kommuner av totalt 275 saknade 1972 daghem. Av de resterande 206 hade kommunerna i den minsta storleksklassen ca 1,5 platser per invånare i åldern 0-6 år att erbjuda. Motsvarande siffra för de största kommunerna var ca 9 platser. Även i utbudet av familjedaghem, Iekskolor och fritidshem redovisas lägre siffror för de minsta kommunerna och högre siffror för de större. Värdena kan sägas vara ett uttryck för såväl ambitionsnivå som efterfrågetryck. 1972 var det bara en minoritet av kommunerna som kunde erbjuda fritidshemsservice. Utbyggnaden av den tillfälliga barnIil/synen och sociala hemhjälpen till pensionärer och handikappade hade nått längst i de största kommunerna 1972 medan det motsatta förhållandet gällde för husmorsvikariaten. Antalet platser på ålderdomshem per 100 invånare i åldern 67 år och däröver låg på drygt 7 för kommunerna i de tre minsta storleksklasserna. De största kommunerna uppnådde knappt hälften av denna siffra. Orsaken kan vara att de större kommunerna erbjuder möjligheter till serviceboende för äldre och mera omfattande hemhjälp. Dessutom påverkas platsbehovet på ålderdomshem av långtidssjukvårdens utbyggnad.

t l 5 Primärkommunernas brutto-

kostnadsutveckling fram till 1985

vid oförändrad ambitionsnivå

5.1 Basår

Som angivits tidigare ligger 1972 års primärkommunala servicenivå till grund för framskrivningen av primärkommunemas kostnader. Denna servicenivå har utförligt redovisats i kapitel 4. Framskrivningen av bruttokostnader för perioden 1972-1985 under antagande om oförändrad ambitionsnivå har genomförts enligt den modell som presenterades i avsnitt 3.3. l diagram l visar den undre kurvan den volymutveckling i 1972 års priser som blir resultatet av denna framskrivning. Den landstingskommunala studien har 1974 som basår. För att kunna beräkna en utveckling av primärkommunernas och landstingens bruttokostnader sammantagna är det nödvändigt att ha ett gemensamt utgångsår. Utfallssiffror föreligger nu fram till 1974. Det har därför ansetts lämpligt att använda 1974 års faktiska kostnader som grund för framskrivningen av både primärkommunernas och landstingens bruttokostnader. Framskrivningen för primärkommunerna utgår således från 1974 års faktiska kostnadsnivå. Utvecklingstakten för perioden 1974-1985 bygger däremot på de tidigare presenterade bedömningarna av 1972 års servicenivå, som har KEU:s kommunenkät som grund. Detta illustreras av den övre kurvan i diagram 1. Volymutvecklingen 1974-1985 är nu uttryckt i 1974 års priser men utvecklingstakten är beräknad utifrån en från 1972 oförändrad ambitionsnivå. Primärkommunernas faktiska bruttokostnader för 1974 totalt och per huvudtitel redovisas i avsnitt 5.2. Dessa uppgifter har hämtats från den kommunala finansstatistiken. Bytet av utgångsår från 1972 till 1974 innebär att pris- och volymutvecklingen mellan dessa år har fångats in i kalkylerna. Detta gäller även den standardförändring som bl.a. kommunsammanläggningen fr. o. m. den 1 januari 1974 kan ha inneburit. Som nämnts i avsnitt 3.3 har 1972 års servicenivå för en ny kommun beräknats som ett vägt medelvärde av kostnader och prestationer i de gamla kommuner som ingår i den nya kommunen. Kommunsammanläggningen kan dock ha påverkat servicenivån på många andra sätt. Ett alternativ har utformats, som innebär att den nya kommunens enhetskostnader anpassas till kostnadsnivån i den största av de ingående

Primärkommunernas bruttakostnadsutveckling. . .

Miljarder kr

l

40-

Diagram l Framskrivning av primzirkommunemas brultokosmader vid oförändrad amb/riønsnivâ.

1972 1974 198o 19,85 Er

gamla kommunerna. Totalt för huvudtitlarna 0-8 innebär den alternativa prognosen att bruttokostnaderna stiger med ytterligare 1,3 procent per år

1972-1974 jämfört med basprognosen. Genom att 1974 är utgångsår för q

framskrivningen har emellertid hänsyn tagits till kommunsammanläggningens omedelbara effekt på de primärkommunala kostnaderna. Man skulle också kunna anta att sammanläggningen innebär en successiv anpassning under ett antal år till en högre servicenivå. Något sådant antagande har dock inte inarbetats i kalkylerna.

5.2 Kostnader per huvudtitel 1974

I avsnitt 4.1 redovisades primärkommunernas kostnader 1972 totalt och per huvudtitel. 1 detta avsnitt ges en motsvarande redovisning av brutto-och nettokostnaderna 1974. Som framgår av tabell 8 uppgick bruttokostnaderna totalt 1974 för hu-

hålls liksom 1

vudtitlarna 0-8 till 40 360 milj. kr. Huvudtitel 9, Finansiering, 1 tidigare utanför redovisningen. De olika huvudtitlarnas andelar av de totala 1

bruttokostnaderna har inte förändrats i någon större utsträckning jämfört l

1 med 1972. Undervisning och annan kulturell verksamhet samt Socialvård och socialförsäkring var även 1974 de kostnadsmässigt helt dominerande verksamhetsområdena. 1 I Nettokostnaderna totalt 1974 uppgick till 20 160 milj. kr, dvs. ca 50 procent av bruttokostnaderna även detta år. Inte heller huvudtitlarnas andelar av l de totala nettokostnaderna har påtagligt förändrats sedan 1972. l l 1 l

l

Hinzärkommunemas bruttokostnadsutveckling . . 35

Tabell 8 Primärkommunernas brutto- och nettokostnader 1974, totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser l Huvudtitel Milj. kr. Procentuell fördelning

E.

Brutto- Netto- Brutto- Nettokostnad kostnad kostnad kostnad E i

3 Byggnads- och planväsen, gatu-, park- och

0O\JO‘\UI«b

Anm. Kommunalförbund ingår ej.

5.3 Bruttokostnadernas utveckling per huvudtitel

Framskrivningen av primärkommunernas bruttokostnader för perioden 1974-1985 har gjorts enligt den modell som presenterades i avsnitt 3.3. Den grundläggande förutsättningen för kalkylerna är således att servicenivån kvarstår oförändrad fram till 1985. Det är enbart förändringar i folkmängd och ålderssammansättning som påverkat bruttokostnadsutvecklingen. Resultaten av framskrivningarna redovisas i tabell 9 som årliga procentuella förändringar av bruttokostnaderna totalt och per titel. Den årliga förändringen för hela perioden 1974-1985 samt för delperiodema 1974-1980 och 1980-1985 har räknats fram. Som tidigare har påpekats visar kalkylerna den årliga volymutvecklingen. Det är således en framskrivning i fasta priser.

Ökningstakten överensstämmer totalt för kommunerna och för flera verk-

samhetsområden ganska nära med Ökningstakten för invånarantalet. Som redovisades i kapitel 2 beräknas invånarantalet under perioden 1974-1980 öka med 0,4 procent per år. För perioden 1980-1985 beräknas den årliga ökningen till 0,3 procent. Den genomsnittliga befolkningsökningen för hela perioden 1974-1985 är enligt prognosen 0,4 procent per år. De totala primärkommunala bruttokostnaderna ökar enligt KEUzs kalkyler vid oförändrad ambitionsnivå jämfört med 1972 med 0,4 procent per år under perioden 1974-1985, dvs. exakt samma tillväxttakt som för folkmängden. Bruttokostnaderna ökar per år mer än dubbelt så snabbt 1974-1980 som 1980-1985, eller med 0,5 procent respektive 0,2 procent. God överensstämmelse med folkmängdens ökningstakt kan man naturligtvis räkna med när framskrivningarna grundas på förändringar av det totala invånarantalet. Det gäller främst huvudtitlarna 0 och 1, dvs. Central förvaltning samt Rätts- och samhällsskydd. Även huvudtitel 3, Byggnadsoch planväsen, gatu-, park- och fritidsförvaltning, där framskrivningen i huvudsak har knutits till utvecklingen av antalet tätortsinvånare, visar nära överensstämmelse med den totala befolkningsutvecklingen. Kostnadsutvecklingen för vissa titlar under huvudtitel 2, Fastighetsförvaltning och bostadsförsörjning följer däremot inte befolkningsutvecklingen.

36 Primärkommunernas bruttokostnadsutveckling. . .

Tabell9 Primärkommunernas bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell Förändring i fasta priser

Huvudtitel/titel 1974-80 1980-85 1974-85 l l Central _förvaltning 0,4 0,3 0, 4 I l

3 Byggnads- och planväsen, gatu-,

$_port,

Ovrigt 0.1 0,1 0.1 4 Hamnar, kommunikationer och

Båttrafik,saluhallar.auktionsverk,

6 Undervisning och annan kulturell

i Övrigt

sou 1975;4o Prirmirkommunernas bruttokostnadsutveckling . . 37 Årlig procentucll förändring i fasta priser

Social hemhjälp (tillfällig barntillsyn, husmorsvikariat och hjälp till

För hyresfastigheter redovisas obetydliga volymökningar. Detta kan bero på att invånarantalet minskar i kommuner som har relativt omfattande lörvaltning av hyresfastigheter och därför har höga bruttokostnader per invånare. Det kan naturligtvis också bero på att invånarantalet ökar i kommuner med låga bruttokostnader. Vad som är den mest betydelsefulla orsaken har inte närmare analyserats. Motsatt utveckling redovisas for bostadspolitiska åtgärder. Framskrivningen För denna Verksamhetsgren visar en ökningstakt som är större än som motsvaras av invånarantalets ökning. Förklaringen härtill kan vara att denna verksamhet är betydande i expansiva kommuner.

i

De beräknade volymforändringama För huvudtitel 4, Hamnar, kommui nikationer och näringsliv, är obetydliga. Framför allt beror detta på att dessa

E

l verksamhetsgrenar saknas i många kommuner och att invånarantalet minskar eller ökar endast obetydligt i flera av de kommuner som svarar för

E l

dessa verksamheter. Detta bör uppmärksammas när volymförändringarna

l

bedöms. Det kan anses orealistiskt att på kort sikt räkna med volymminskl även om invånarantalet i kommunen särskilt ningar sjunker, när det gäller verksamheter av denna an. Dessutom är det ofta så att dessa verksamheter delvis bygger på befolkningsunderlag i grannkommuner som kan ha positiv i befolkningsutveckling. Med tanke på verksamheternas blygsamma andel av de totala bruttokostnadema påverkas dock inte prognosen for den sami i nämnvärd manlagda bruttokostnadsutvecklingen grad av dessa volymminskningar. i För vissa titlar (Kraft- och värmeproduktionsverk samt Gasverk) under \ huvudtitel 5, Industriell verksamhet, redovisas kostnadsminskningar under s prognosperioden. Det bör emellertid observeras att endast några få kornmuner hade sådan verksamhet 1972. Andelen av huvudtitelns totala bruttokostnader är dessutom blygsam, mindre än 10 procent. För undervisnings- och socialvårdshuvudtitlama varierar volymförändringarna lör olika verksamheter i betydande grad. Som grund for framskrivningarna har här i stor utsträckning använts andra enheter än det totala

38 Prinzdrkomnzutzerrzas bruttokosmadsurveckling . . . SOU 1976240

invånarantalet eller antalet tätortsinvånare. För undervisningsverksamheten påverkas volymförändringarna av utvecklingen av antalet invånare i vissa åldersgrupper. För de sociala verksamhetsgrenarna har man också avgränsat de åldersgrupper som direkt berörs av respektive verksamhet. En åldersgrupps storlek kan förändras betydligt mellan olika perioder (se tabell 2), vilket förklarar att ökningstakterna varierar i hög grad mellan olika perioder. För t. ex. grundskolan redovisas en bruttokostnadsökning med 0,6 procent per år under perioden 1974-1980. Perioden 1980-1985 däremot visar en minskning med 0,2 procent per år. För gymnasieskolan beräknas bruttokostnaderna öka kraftigt under hela perioden 1974-1985 med en något högre ökningstakt under åren efter 1980. För daghem, familjedaghem och andraverksamheter som tillhör barnomsorgen under huvudtitel 7, Socialvård och socialförsäkring, beräknas verksamheterna först öka i volym under perioden 1974-1980 för att därefter åter minska. Denna utveckling förklaras av förändringar i de olika åldersgruppernas storlek. Social hemhjälp och ålderdomshemsvård beräknas öka mycket snabbt under perioden 1974-1980, mer än 2 procent per år. Orsaken är den stora ökningen av antalet invånare i pensionsåldrarna. Det kan därför anses anmärkningsvärt att kommunala bostadstillägg till pensionärer beräknas öka i så blygsam takt som 0,2 procent per år. Bl. a. beror detta på att kommuner med stor ökning av de äldsta åldersgrupperna har jämförelsevis låga bostadstillägg. Oförändrade bostadstillägg i dessa kommuner medför därför en förhållandevis blygsam ökning av rikets totala bruttokostnader för denna verksamhet. Individ- och familjeservice i övrigt, dvs. social verksamhet för barn och ungdom samt för övriga som ej är pensionärer uppvisar enligt framskrivningen i stort sett oförändrad volym under prognosperioden. Skillnaderna mellan olika kommuner när det gäller kostnader och befolkningsutveckling medför för dessa verksamheter liknande resultat som i fråga om kommunala bostadstillägg till pensionärer. Den långsamma ökningstakten när det gäller social verksamhet för personer under pensionsåldern beror dock till en del på att dessa åldersgrupper ökar långsammare än antalet pensionärer. För Hälso- och sjukvård redovisas volymminskning med 0,1 procent per år 1974-1985. I denna verksamhet ingår framför allt sjukvården i de tre landstingsfria kommunerna Göteborg, Malmö och Gotland. Eftersom invånarantalet i de båda största kommunerna minskar i början av perioden blir genomsnittet för perioden en svag volymminskning.

Den klart snabbaste ökningstakten under perioden 1974-1985 vid oför-

ändrad ambitionsnivåjämfört med 1972 har således huvudtitel 7, Socialvård och socialförsäkring, med 0,7 procent per år. Socialvårdshuvudtiteln beräknas därigenom öka sin andel av de totala bruttokostnaderna med närmare en procent fram till 1985.

5.4 Bruttokostnadernas utveckling per kommuntyp

Såsom angavs i avsnitt 3.3 har primärkommunerna grupperats i förhållande till vissa yttre faktorer. Grunderna för indelningen efter näringskaraktär, ortsklass, tätortsgrad, utvecklingsklass samt storleksklass presenterades i tabell 3. Utgångsläget 1972 vad gäller kostnader per kommuntyp har re-

Primdrkommzmernas brutrakostnadsutveckling . . . 39

dovisats i avsnitt 4.2. En redovisning av bruttokostnadsutvecklingen per kommuntyp vid en från 1972 oförändrad ambitionsnivå lämnas här som

en komplettering till den redovisning av utvecklingen totalt och per hu-

vudtitel som presenterades i Föregående avsnitt. Framskrivningen av kostnaderna per kommuntyp gör det således möjligt att studera hur olika kommungrupper påverkas av förändringar i folkmängd och ålderssammansättning. Det bör observeras att indelningen av kommunerna efter olika yttre faktorer är oförändrad under hela prognosperioden oavsett utvecklingen i den enskilda kommunen. Vissa långsiktiga utvecklingstendenser för olika kommuntyper vid en från 1972 oförändrad ambitionsnivå bör dock kunna utläsas ur detta material. I appendix 2 redovisas hur modellen för framskrivning av bl. a. bruttokostnaderna testats i samarbete med Göteborgsregionens kommunalförbund. För framskrivningen av kostnaderna i Göteborgsregionens kommuner antogs bl. a. att lönerna utöver kompensation för prisstegringar skulle öka med 3 procent per år. Bruttokostnadernas utveckling per kommuntyp har i detta avsnitt beräknats enligt samma metoder som användes i samarbetet med kommunerna i Göteborgsregionen. De i tabell 10 redovisade resultaten per kommuntyp kan därför inte jämföras med de redovisade värdena i tabell 9, eftersom procentsatserna i tabell 10 inkluderar en ökning av personalkostnaderna med ytterligare 3 procent per år. Huvudintresset vad gäller resultaten i tabell 10 bör därför inriktas på en jämförelse mellan de olika kommuntypernas utveckling och inte på ökningstalens absoluta nivå. Utvecklingen i fasta priser av bruttokostnaderna per kommuntyp redovisas i tabell 10 endast för perioden 1972-1985. Det finns här inte samma skäl som beträffande utvecklingen per huvudtitel att välja ett annat utgångsår

l än 1972.

l

Indelningen efter näringskaraktär ger vid handen att primärkommuner med ett differentierat näringsliv, dvs. där summan av industri-och servi-

l

cesysselsättningen överstiger 80 procent, beräknas få den snabbaste kost-

I nadsutvecklingen. Men även utpräglade industri- respektive servicekom-

l l muner beräknas ha en tillväxttakt av samma storleksordning som för primär-

l

kommunerna totalt. Däremot beräknas jordbrukskommunerna få en klart l lägre kostnadsutveckling. l Ortsklassindelningen visar en mycket snabb kostnadsutveckling för pril mära centra och kommuncentra, medan däremot storstadsområdena ligger klart under den genomsnittliga ökningstakten för riket. Ökande tätortsgrad innebär snabbare kostnadsutveckling, med undantag för de största tätorterna med 90-100 procent tätortsbefolkning, där tillväxttakten något understiger riksgenomsnittet. Primärkommuner med befolkningsökning får självfallet också en snabb kostnadsstegring, liksom kornmuner med minskande befolkning får en långsam ökningstakt för kost- \

i naderna. Detta framgår om kommunerna indelas efter utvecklingsklass.

Indelningen efter storleksklass visar att kostnaderna stiger snabbare ju större kommunerna är. Detta gäller dock inte för de elva största kommunerna med över 100 000 invånare 1972, som beräknas få den lägsta ökningstakten enligt denna indelningsgrund. Framskrivningarna visar således den lägsta ökningstakten för bruttokostnaderna för kommuner med minskande invånarantal. I denna grupp ingår vissa större kommuner. bla. Stockholm. Minskningen av invånarantalet

40 Primärkommunemas bruttokosmadsutveckling . . . SOU 1974:40

Tabell 10 Primårkommunernas bruttokostnader 1972-1985 för olika kommuntyper“ vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell Förändring i fasta priser

Totalt för Därav huvudtitel huvudtitlar 0-8 7 . . . Undervisning Socialvård och och annan kultu- socialförsäkring rell verksamhet

Hela riket 1,7 2,4 2,1

Näringskaraktär

4 1,9 2,4 2,3 l 3,5 1,1 0,8 1,8

Orlsklass

Tälortsgrad

Utvecklingsklass

Storleksklass

Anm. Förändringstalen inkluderar en personalkostnadsökning om 3 procent per år. 1 ”De olika indelningsgrunderna definieras i tabell 3. l l i dessa kommuner medför att framskrivningen visar en låg ökningstakt även För storstadsområdena och gruppen med de elva största kommunerna. l Eftersom invånarantalet ofta minskar i jordbrukskommuner som samtidigt har låg andel tätortsbefolkning, är det lörklarligt att kostnaderna ökar långsamt även i dessa båda grupper. , En snabb visar däremot andra kommun-

kostnadsstegringstakt några g

grupper. Det är kommuner med den näst högsta tätortsgraden som också har ett relativt stort antal invånare. l dessa kommuner är näringslivet difle- 1 rentierat med hög andel av både industri- och servicesysselsättning. Många i av dessa stora kommuner tillhör även den grupp som ökar invårarantalet mest.

SOU l976:40 Primdrkommunermzs brutlokoslnadsutveckling. . .

l tabell lO särredovisas även bruttokostnadsutvecklingen for de två dominerande huvudtitlarna, dvs. undervisnings- respektive socialvårdsområdena. Med två undantag kan man inte finna någon skillnad mellan undervisningsverksamheten och primärkommunernas totala verksamhet när hög respektive låg ökningstakt lör bruttokostnaderna jämförs. Det ena undantaget avser kommuner med olika näringskaraktär. Enligt framskrivningen får kommuner där serviceyrkena överstiger 60 procent (grupp 2) den högsta ökningstakten i fråga om undervisningskostnader. När det gäller de totala bruttokostnaderna redovisas den högsta ökningstakten lör kommuner med hög andel av både industri- och servicesysselsättning (grupp 4). Det andra undantaget gäller kommuner i olika storleksklasser. De minsta kommunerna (grupp l och 2) beräknas få den lägsta ökningstakten för undervisningskostnaderna. l de minsta kommunerna utgör undervisningen en relativt sett större andel av verksamheten än i övriga kommuner. Bruttokostnaderna för undervisningen påverkas därför mest när verksamheten i de minsta kommunerna måste begränsas på grund av sjunkande invånarantal. För de totala bruttokostnaderna visar beräkningarna däremot att ökningstakten blir lägst i de största kommunerna (grupp 6). Den främsta orsaken härtill torde vara utvecklingen i de tre största kommunerna, Stockholm, Göteborg och Malmö. l dessa tre kommuner beräknas invånarantalet minska eller vara oförändrat samtidigt som verksamheten är omfattande inom samtliga huvudtitlar. De tre största kommunerna har mer än hälften av invånarantalet i grupp 6. Även mellan socialvårdshuvudtiteln och den totala kommunala verksamheten finner man god överensstämmelse när man jämför ökningstakten för bruttokostnaderna. Endast två undantag finns. Ett gäller kommuner med olika näringskaraktär. För socialvårdsverksamheten redovisas den högsta ökningstakten i kommuner med mer än 60 procent industrisysselsättning

(grupp l). Ökningstakten för de totala bruttokostnaderna är högst i kom-

muner med ett differentierat näringsliv (grupp 4).

Ett annat undantag utgör kommuner med olika tätortsgrad. Öknings-

takten lör socialvårdskostnaderna beräknas bli lägst i kommuner där tätortsbefolkningen uppgår till mellan 90 och 100 procent (grupp 7 och 8). Stockholm, Göteborg och Malmö som tillhör denna grupp harjämförelsevis

omfattande socialvårdsverksamhet. Ökningstakten påverkas därför i bety-

dande grad av utvecklingen av invånarantalet i dessa kommuner. För de totala bruttokostnaderna pekar framskrivningarna som nämnts på att ökningstakten blir lägst i gruppen med lägsta andelen tätortsbefolkning (grupp l-4).

6 Den landstingskommunala studien

6.1 Landstingens verksamhet

Hälso- och sjukvården svarade 1974 lör nära 80 procent av kostnaderna for den verksamhet som normalt ligger under landstingens huvudmannaskap (landsting och landstingsfria kommuner, Karolinska och Akademiska sjukhusen). I begreppet hälso- och sjukvård ingår den slutna vården vid lasarett. sjukstugor och sjukhem, den öppna Iäkarvården, distriktsvård, folktandvård och psykisk barna- och ungdomsvård. Återstående ca 20 procent av landstingens totala kostnader avser bl. a. omsorger om psykiskt utvecklingsstörda, social verksamhet och utbildning. Den slutna vården kan delas upp i kroppslig akutvård. kroppslig långtidssjukvård och psykiatrisk vård. 1974 uppgick antalet vårdplatser totalt för dessa vårdgrensgrupper till ca 116 000, varav närmare 40 procent avsåg akutvård och vardera ca 30 procent avsåg .de övriga vårdgrensgrupperna. Utvecklingen under senare år inom den slutna vården kännetecknas av att långtidssjukvården byggts ut kraftigt. Inom övriga vårdgrenar har antalet platser i viss mån kunnat reduceras. Vårdtiderna har samtidigt förkortats.

Öppen läkarvård ges vid distriktsläkarmottagningar och vårdcentraler men

också vid sjukhusanslutna mottagningar. Det totala antalet läkarbesök i öppen vård uppgick 1974 till drygt 16 miljoner. Det motsvarar två besök per invånare och år. 40 procent av läkarbesöken gjordes vid vårdcentraler och distriktsläkarmottagningar och 60 procent vid sjukhusanslutna mottagningar. En målsättning är att i största möjliga utsträckning klara av sjukvårdsbehoven inom den öppna vården. En utbyggnad pågår främst i form av nya vårdcentraler och läkarstationer. Enligt tandvârdsreformen har landstingen att svara for all tandvård för barn och ungdomar i åldern 0-16 år samt för specialisttandvården. För att landstingen skall klara dessa åtaganden pågår l. n. en utbyggnad av folktandvården med nya polikliniker och en satsning på Förebyggande vård. Bl. a. huvudmannaskapsfrågan utreds f. n. för vissa delar av landstingens sociala verksamhet. Det gäller exempelvis arbetsvården samt arbetsprövning och arbetsträning. Som en följd av socialutredningens forslag övervägs också det framtida huvudmannaskapet for barna- och ungdomsvården samt nykterhetsvården. Den sociala verksamheten utgör kostnadsmässigt en liten del av landstingens verksamhet.

44 Den landstingskommunala studien SOU 1974:40

Landstingen har skyldighet att svara för vård, boende, utbildning och sysselsättning för de psykiskt utvecklingsstörda. Ca 30 000 utvecklingsstörda fick 1974 någon form av hjälp från landstingen. Hjålpbehoven är av mycket varierande omfattning och de kvarstår i regel under hela livstiden. Utbyggnad och upprustning av omsorgsverksamheten pågår för att det skall bli möjligt att nå upp till lagens intentioner. Målsättningen är att omsorgen l

om de utvecklingsstörda skall ske i öppna och aktiva former ute i samhället. i

Platser för boende, undervisning och dagverksamhet integreras med mot- l svarande verksamheter för icke utvecklingsstörda. Utbildningsverksamheten inom landstingen omfattar förutom vårdutbildning bl. a. folkhögskolor, lant- och skogsbruksskolor samt lanthushållsskolor. Vårdutbildningen är den helt dominerande utbildningsformen. Av det totala antalet elevveckor 1974 utgjorde vårdutbildning närmare 70 procent. Antalet elever i vårdutbildningens intagningsklasser uppgick 1974 till nära 30 000. Vårdutbildningen omfattar bl. a. sjuksköterskeutbildning, gymnasieskolans vårdlinjer samt kortare och längre specialkurser för vårdpersonal. l gymnasieskolan finns också tvååriga jordbruks- och skogsbrukslinjer samt olika specialkurser i jordbruk, skogsbruk och lanthushåll med landstingskommunalt huvudmannaskap.

6.2 Modell för framskrivning av landstingens kostnader

Det i avsnitt 1.3 preciserade begreppet oförändrad ambitionsnivå ligger till grund för framskrivningen även inom landstingssektorn. De kommunala tjänsternas utveckling skall således bestämmas enbart av vissa yttre faktorers förändring. Dessa faktorer kan inte direkt påverkas av de ansvariga för verksamheten. Hänsyn tas i beräkningarna enbart till sådana faktorer, för vilka sambanden med den kommunala servicen direkt kan anges, dvs. förändringar i befolkningens storlek och ålderssammansättning. På samma sätt som i den primärkommunala studien skall servicenivån vara oförändrad för samtliga landstingskommunala verksamheter. Antalet prestationer eller kostnaderna per invånare skall hållas konstant. När folkmängden ökar med en viss procent. måste den totala verksamhetsvolymen räknas upp i samma takt. Enligt befolkningsprognosen sker också en förskjutning av befolkningen mot äldre åldersgrupper. Denna förskjutning får stor betydelse för landstingens verksamhet och påverkar vissa områden med särskild tyngd. För dessa områden skall antalet prestationer per invånare i varje åldersintervall vara oförändrat. Beräkningarna måste sålunda grundas på uppgifter om konsumtionen i olika åldersgrupper. Framskrivningarna i den primärkommunala studien gjordes kommun för kommun. Tillgängligt statistiskt material har inte medgivit att motsvarande metodik tillämpas för landstingen. Den landstingskommunala studien har i stället inriktats direkt på den totala utvecklingen för landstingsektorn. Kostnaderna för den slutna vården skrivs fram med utgångspunkt från antalet vårddagar för olika åldersgrupper fördelade på femårsklasser. Bedömningen av de olika åldersgruppernas vårdbehov i början av den period framskrivningarna avser grundas bl. a. på en undersökning som Landstingsförbundet har gjort. Denna undersökning redovisas i avsnitt 6.3.

Den Iandstingskommunala studien 45

Även konsumtionen av öppen vård är beroende av befolkningens åldersstruktur. Äldre personer har ett betydligt större vårdbehov än yngre. Någon motsvarande studie För den öppna läkarvården i olika åldersgrupper finns dock inte. Kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå lör den öppna läkarvården har bedömts vara långsammare än För den slutna vården men snabbare än vad som motsvaras av enbart befolkningsökningen. Beräkningstekniskt har medelvärdet av den slutna vårdens ökning och totalbefolkningens ökning använts lör framskrivning av den öppna läkarvårdens kostnader. För undewisnings- och bildningsverksamheten har samma utbyggnadstakt som för den slutna vården använts. Utbildningen av vårdpersonal måste öka i samma takt som den slutna vården, om servicenivån skall hållas konstant. För övriga verksamhetsområden överensstämmer ökningstakten i framskrivningen med befolkningens ökningstakt.

Antal vårddagar per 10 000 inv.

il

80 000. ----- -- Män

- - — Kvinnor 70 000_ Män och kvinnor

60 000-

50 000-

40 000-

30 000

20 000

10 000- Diagram 2 Vârddagar per 10 000 invånare efter ålder och kön I970. Akut- 1 O 20 30 40 50 60 70 Ålder vård.

46 Den landstingskommunala studien SOU 1974:40

6.3 Landstingsförbundets undersökning av konsumtionen

av sluten vård

Erfarenheten har visat att konsumtionen av sluten vård varierar med individens ålder. Det finns också skäl att anta att konsumtionen är olika för män och kvinnor, for ensamstående och sammanboende, för tätortsbor och glesbygdsbefolkning. Landstingsförbundet genomförde under 1973 och 1974 en undersökning som söker påvisa skillnaderna i vårdkonsumtionen l “Konsumtion av gluten mellan olika åldrar och mellan ovannämnda grupper. I undersökningen har vård samt statistisk be- även beräknats hur stora utbyggnader som varit nödvändiga under äkrlmg av Vissa dm° 1960-1972 enbart för att motsvara i befolkningens storlek, förändringarna granska rorfindringars be ålders- och könsfördelning samt fördelningen på civilstånd och tätortsgrad. Som underlag vid beräkningen av vårdkonsumtionen i olika åldersklasser

dslmgs_

användes den individbaserade diagnosstatistik. som lämnas till socialstyförbundet_ ,apport 1974_ 04-11). relsen. Denna statistik omfattade 1970 ca 700000 utskrivna patienter vid

Antal vårddagar per 10 000 inv.

ll

180 000- Män 170 000- I _ _. _ Kvinnor 160 000_ 150 000- I 140 000- I 130 000-

I

120 000- I 110 000- I

100 000_ i

90 ooo—

I,

80 ooo— I

70 000- i

60 000-

I

50 ooo- 4o ooo- 30 000- 20 000- Diagram 3 Vdrddagar 10 000_ per 10 000 invånare e/‘(er ålder- och kön 1970. Länglidssjukvärd.

Den Iandst/ngskommunala studien 47

olika former av sjukvårdsinstitutioner, vilket motsvarar ungefär hälften av samtliga utskrivningar det året. Statistiken innehåller bl. a. uppgifter om de utskrivna patienternas ålder, vårdtid, klinik och forsäkringskassa. För en redovisning av registrerade patientuppgifter, utförda kontroller m. m. hänvisas till Landstingsforbundets rapport. Utöver diagnosstatistiken har även uppgifter om befolkningen med uppdelning på femårsklasser, tätortsgrad, kön och civilstånd använts. Med utgångspunkt från detta underlag har Landstingsförbundet beräknat den totala vårdkonsumtionen i riket och redovisar totalt 35 miljoner vårddagar inom den slutna vården 1970. Av dessa svarar kroppssjukvården for ungefär 2/3 och den psykiatriska vården for l/3. Resultatet överensstämmer väl med Socialstyrelsens statistik for det året. Långtidssjukvården svarar for drygt 40 procent av vårddagarna inom kroppssjukvården.

Antal vårddagar per 10 000 invånare 1970

I undersökningen har konsumtion av vårddagar per 10 000 invånare i olika åldersgrupper med uppdelning på kvinnor och män beräknats. Resultaten g for de olika vârdgrenarna redovisas översiktligt i diagram 2-5. Av diagrammen framgår att konsumtionen av vårddagar inom samtliga vårdgrensgrupper varierar såväl med ålder som med kön. Särskilt markant

i l Antal vårddagar per 10 000 inv. i

i Ål

E F 60 000-

l Män

E l ——— Kvinnor 50 000_ I Män och kvinnor

40 000*

30 000*

r 20 000-‘

10 000- Diagram 4 Várddagar 5 per 10 000 invånare efter . = ålder och kön 1970. Psykialrisk vård.

48 Den Iandstingskommunala studien SOU 1974:40

Antal vårddagar per 10 000 inv.

l

200 000- ----- - - Män

- -— — Kvinnor

Män och kvinnor

100 000-

Diagram 5 Värddagar per 10 000 invånare e/ier ålder och kön 1970. _ I I I I I I I I I I I I I I 10 20 30 40 50 60 70 Ålder Sam!/ig vård.

är den successiva ökning av vårdkonsumtionen som sker med stigande ålder. Mest framträdande är denna ökning för långtidssjukvården i åldersgrupperna över 70 år. Vid bedömningen av sjukvårdskonsumtionen hos olika grupper har den s. k. standardpopulationsmetoden använts, som möjliggör renodlade jäm- I förelser för varje variabel. Åldersintervallens stora betydelse för konsumtionen framgår klart. sedan hänsyn tagits till skillnader vad gäller könsoch civilståndsfördelning. En jämförelse av sjukvårdskonsumtionen hos män respektive kvinnor 3 å samt hos ej gifta och gifta redovisas i tabell ll. I första fallet har skillnader

Den landstingskommunala studien 49

Tabell 11 Konsumtion av sluten vård (vårddagar per 10 000 invånare) hos vissa grupper 1970 Grupper Akutvård Långtids- Psykiatrisk Samtlig sjukvård vård vård

Kön Män 13 818 11 176 29 476 54 470 Kvinnor 19 812 13 556 17 281 50 649 C ivi/Slând Ej gifta 16 369 13 829 40 429 70 627 Gifta 17 291 10902 6326 34519

hänförliga till faktorerna ålder och civilstånd rensats bort och i andra fallet skillnader som beror på faktorerna ålder och kön. Kvinnornas konsumtion av vårddagar inom akutvården är ungefär 40 procent högre än männens. Detta är främst en följd av kvinnornas sjukhusvistelse i samband med förlossningar m. m. Som framgår av diagram 2 är vårddagskonsumtionen hög för kvinnor i fertil ålder. När det gäller psykiatrisk vård ianspråktar männen 70 procent fler vårddagar än kvinnorna. En orsak till detta kan vara att män i större utsträckning än kvinnor vårdas för sjukdomar där alkoholproblem utgör en väsentlig del av sjukdomsbilden. Enligt utredningen konsumerar icke gifta personer dubbelt så många vårddagar som gifta totalt sett. Skillnaden till följd av civilstånd är särskilt markerad för den psykiatriska vården. Även för långtidssjukvården finns tydliga skillnader bl. a. beroende på att i gruppen ej gifta ingår änklingar och änkor som av åldersskäl har hög vårdkonsumtion. l utredningen understryks att ett mer välgrundat resultat hade nåtts. om faktorn civilstånd hade kunnat bytas ut mot “sammanboende“. Någon möjlighet att få fram ett sådant underlag har inte funnits. I tabell 12 redovisas olika åldersgruppers relativa andel av det totala antalet vårddagar 1970 med uppdelning på vårdgrensgrupper. Av tabellen framgår återigen att anspråken på sjukvårdsresurser höjs markant med stigande ålder. ”70 år och äldre”, som omfattar ca 9 procent av befolk-

Åldersgruppen

ningen, tar i anspråk mer än 40 procent av de totala vårdresurserna. För långtidssjukvården är denna åldersgrupps andel av konsumtionen ännu högre - mer än 75 procent- och för akutvård och psykiatrisk vård 25-30 procent. De allra äldsta i befolkningen har den största vårdkonsumtionen. Åldersgruppen “80 år och äldre tar i anspråk drygt 20 procent av all sluten vård trots att den enbart omfattar drygt 2 procent av befolkningen. Redovisningen avser 1970. De angivna åldersgruppernas andel av befolkningen och därmed av sjukvårdskonsumtionen har under åren därefter ökat ytterligare.

50 Den landstingskommunala studien sou 1976:40 Tabell 12 Konsumtion av sluten vård efter ålder och vårdgrensgrupp 1970 Procentuell Fördelning

1 15-19 6,9 3,6 0,2 0,6 i 20-24 8,3 6,8 0,2 2,9 1

1 Summa 100,0 100.0 100,0 100,0

Tärorrsgradens inverkan pâ siukvârdskonsumrionen

För studierna av tätortsgradens inverkan på sjukvårdskonsumtionen utnyttja‘des tätortsklassiñceringen enligt statistiska centralbyråns folk- och bostadsräkning lör en klassning av försäkringskassornas lokalkontor. Denna tätortsklassificering användes också i den primärkommunala studien. Re-

Tabell 13 Vårddagar per 10 000 invånare efter tätortsgrad och vårdgrensgrupp 1970

Tätortsgrad/ Vårdgrensgrupp l

kommun

1 Stockholm 18 178 18 800 19 221 56 199

l Hela riket 16 381 14 832

l

Den /andsringskommunala studien

Tabell 14 Konsumtionen av sluten vård iden lägsta tätortsgraden och i storstäderna 1970 - Procentuell Fördelning

sultatet framgår av tabell 13, som anger vårddagar per 10 000 invånare efter tätortsgrad 1970 med uppdelning på vårdgrensgrupper. Konsumtionen av vårddagar ökar successivt med högre tätortsgrad och är störst i storstäderna. En jämförelse mellan exempelvis rena landsbygden och Stockholms kommun visar en skillnad på ca 2 vårddagar per invånare och år. Den relativa skillnaden mellan storstäderna och orter i den lägsta tätortsgraden belyses i tabell 14. Storstädernas andel av den totala konsumtionen överstiger inom samtliga vårdgrensgrupper deras andel av befolkningen. För orter i den lägsta tätortsgraden gäller ett omvänt förhållande.

Nödvändiga urbyggnader 1 960-1 972 till_följd av befolknings/örändringar Uppgifterna om vårdkonsumtionen 1970 justerades till att avse 1972 års förhållanden med utgångspunkt från förändringar i befolkningens ålder, civilstånd och kön mellan dessa år. 1972 års konsumtionstal används i undersökningen för att belysa hur stora utbyggnader som varit nödvändiga under 1960-1972 enbart for att motsvara befolkningsförändringarna. De faktorer som studerades var volym-. ålders- och könsförändringarna för be-

Tabell 15 Förändring av antalet vårddagar efter Vårdgrensgrupp 1960-1972, totalt och med uppdelning på volym, ålder, kön. civilstånd och tiitonsgrad Antal vårddagar 1960: 100

Vårdgrensgrupp Akutvård Långtids- Psykiatrisk Samtlig sjukvård vård vård

Totalt 119.6 137.2 117,9 129.5 Därav

52 Den Iandsringskommunala studien

folkningen under perioden samt förändringar i fördelningen på civilstånd och tätortsboende. Utbyggnadsbehovet för perioden 1960-1972 redovisas i tabell 15. Antalet vårddagar för all sluten vård måste öka med ca 30 procent under perioden för att servicenivån per invånare i olika åldersgrupper skall bi- i behållas. Av de undersökta faktorerna är det befolkningsökningen och 1 Förändringarna i ålderssammansättningen som svarar för de största utbyggü nadsbehoven (8 respektive l5 procent). En utbyggnad med totalt 3 procent

i

erfordras på grund av att folk flyttar till tätorter. Faktorerna kön och ci-

vilstånd förändras däremot inte så mycket under perioden att de i mätbar omfattning påverkar vårdkonsumtionen. Den vårdgrensgrupp som kräver

i

‘ den kraftigaste ökningen är långtidssjukvården. Där erfordras en utbyggnad som motsvarar nära 40 procent. g med den faktiska utvecklingen för olika vård-

Någon ingående jämförelse i

grensgrupper utfördes inte i Landstingsförbundets studie. Ökningen av an- j

talet vårddagar inom akutvården har dock i verkligenheten varit lägre än å

vad som anges i tabell 15. Den faktiska ökningen inom långtidssjukvården l

För den v är å andra sidan större än vad som framgår av undersökningen. psykiatriska vården redovisas en relativt kraftig ökning. Den faktiska förå ändringen har där varit begränsad. g Den bristande överensstämmelsen med verkligheten är bl. a. en följd av

beräkningarnas förutsättningar. De innebär ett statiskt betraktelsesätt på ut- i

vecklingen. Vårdkonsumtionen 1972 per 10 000 invånare för olika åldersvara oförändrad i intervall och vårdgrensgrupper har förutsatts under perioden 1960-1972. Den omstrukturering av vården som genomförts kommer därför inte fram i beräkningarna.

l l

7 Landstingens fram

bruttokostnadsutveckling

till 1985 vid oförändrad ambitionsnivå

7.1 Kostnader per huvudtitel 1974

Landstingsförbundet genomför årligen i samarbete med socialstyrelsen en undersökning av landstingens planer för den närmaste femårsperioden. Undersökningen omfattar uppgifter om verksamhet, personal och ekonomi och ger även en god bild av nuvarande verksamhet. Den senaste undersökningen, LKELP 75, har 1974 som utgångsår. Undersökningen omfattar den verksamhet som normalt ligger under landstingens huvudmannaskap (landsting och landstingsfria kommuner, Karolinska och Akademiska sjukhusen). Redovisningen av landstingens bruttokostnader i detta avsnitt baseras på bokslutsuppgifter för 1974 som insamlats i samband med LKELP 75. l tabell 16 redovisas bruttokostnaderna för olika verksamhetsområden (huvudtitlar). Förutom landstingens bruttokostnader redovisas även kostnaderna för de landstingsfria kommunerna och totalt för samtliga huvudmän, dvs. inklusive de statliga sjukhusen. Den primärkommunala studien omfattar de landstingsfria kommunernas totala verksamhet. Framskrivningen av landstingens bruttokostnader i detta kapitel inkluderar därför inte de landstingsfria kommunerna, och den fortsatta redovisningen kommer enbart att gälla landstingens verksamhet. Redovisningen i tabell 16 följer indelningen i L-planen, dvs. det budget- och redovisningssystem, som används av flertalet landsting. Av bilaga 4 framgår vilka veiksamhetsgrenar som ingår i respektive huvudtitel. Landstingens bruttokostnader uppgick 1974 till l7 780 milj. kr. Med bruttokostnader avses, liksom i den primärkommunala studien, de totala kostnaderna på driftbudgeten, dvs. summan av interna och externa kostnader. Huvudtiteln Finansiering har inte heller för landstingen tagits med i redovisningen. Hälso- och sjukvården svarar för drygt 75 procent av landstingens bruttokostnader. I Sjukhusansluten hälso- och sjukvård ingår dels den slutna vården, dels den öppna läkarvård, som bedrivs vid sjukhusen. Inte för något av de övriga verksamhetsområdena överstiger andelen av landstingens totala bruttokostnader 10 procent. För framskrivningen av landstingens bruttokostnader vid oförändrad ambitionsnivå är således 1974 utgångsår. För att erhålla en sammanvägd utvecklingstakt för samtliga verksamheter, krävs ett enhetligt mått för olika

54 Landsringens bruttøkostnadsutveck/ing. . .

Tabell 16 Landstingens bruttokostnader 1974, totalt och fördelade på huvudtitlar Löpande priser

Huvudtitel Landsting Landstingsfria Summa landsting. kommuner landstingsfria kommuner och statliga sjukhus Milj. kr. Andel Milj. kr. Andel Milj. kr. Andel

Sjukhusansluten hälso- och sjukvård ll 391 64.0 l 883 79,8 13 891 66.9 l Hälso- och sjukvård utanför sjukhus 2 083 11,7 135 7.8 2 268 10.9

i

därav

Distriktsläkar- i

väsende 487 36 523 Distriktsvård 377 l l 388 Folktandvård 613 68 681 2 Social verksamhet 745 4,2 97 4,1 842 4,1 3 Omsorger om psykiskt utvecklingsstörda l 390 7,8 85 3.6 1 475 7,1 4 Undervisnings- och bildningsverksamhet 790 4,5 44 1,9 834 4,0 7,8 Övrigt (Diverse verksamheter och Central förvaltning) 1 377 7,8 67 2.8 1 443 7,0

0-8 Totalt 17 776 100,0 2 361 100,0 20 753 100.0

verksamheters omfattning i utgångsläget. Detta mått utgörs av de redovisade bruttokostnaderna för olika huvudtitlar.

7.2 Bruttokostnadernas utveckling

Liksom för primärkommunerna redovisas framskrivningen av landstingens verksamhet för perioderna 1974-1980, 1980-1985 och 1974-1985. Befolkningsökningen och fördelningen på åldersklasser enligt länsplaneringens befolkningsprognos kommenterades i kapitel 2. 1 tabell 17 redovisas också den procentuella fördelningen av befolkningen i olika åldersklasser.

Tabell 17 Befolkningens álderssammansättning 1974, 1980, 1985 Procentuell fördelning

År Ålder 0-9 10-19 20-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 80- Summa

1974 14.1 13.3 15,3 12.9 11,2 12.4 11,2 7,0 2,6 100.0 1980 13,7 13.7 13,5 15,1 10,9 11.4 10.9 7,7 3,1 100.0 13,2 13.6 13,8 14,4 12,6 10.3 10.7 7.9 3.5 100.0

Landstingens bruttokostnadsutveckling. . .

Som nämnts beräknas befolkningen öka med i genomsnitt 0,4 procent per år under perioden 1974-1985. Samtidigt ökar andelen i åldersgruppen 70 år och äldre från 9,6 procent av befolkningen till 10,8 procent 1980 och 11,4 procent 1985. 1980 kommer det att finnas l 18 000 fler invånare i denna åldersgrupp jämfört med 1974, och 1985 ytterligare 72 000. Totalt innebär det, att befolkningen i åldrarna 70 år och äldre ökar med 2 procent per år 1974-1985.

Sluten våra Som framgår av avsnitt 6.2 har de uppgifter om antalet vårddagar per 10 000 invånare 1972 i olika åldrar som togs fram i samband med Landstingsförbundets tidigare refererade studie använts som utgångspunkt för framskrivningen av den slutna vårdens kostnader. Antalet vårddagar per 10000 invånare redovisas i sammandrag på femårsklasser i bilaga 5. Samma re- Iationstal har forutsatts gälla även for 1974. Huvudtiteln Sjukhusansluten hälso- och sjukvård omfattar dels sluten vård, dels öppen vård vid sjukhusen. Eftersom en speciell metodik används for beräkningarna av kostnadsutvecklingen inom den slutna vården måste kostnaderna for sluten vård 1974 särredovisas. En fördelning av kostnaderna på sluten och öppen vård vid sjukhusen har därför gjorts med utgångspunkt från befintlig kostnadsställestatistik. Nära 88 procent av bruttokostnaderna för den sjukhusanslutna hälso- och sjukvården beräknas 1974 ha avsett sluten vård. Med utgångspunkt från förändringarna av befolkningens volym och ålderssammansättning enligt befolkningsprognosen har bruttokostnaderna for

Tabell 18 Sluten vård per vårdgrensgrupp 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser

Vårdgrensgrupp 1974-1980 1980-1985 1974-1985

Akutvmd

Långtidssjukvård

Psykiatrisk vård

Samtliga Totalt 1,3 1,1 1,2 Volym 0,4 0,3 0,4 Ålder

56 bruttokosmadsutveckling. . . sou 1975;4o Landstingens

den slutna vården skrivits fram. I tabell 18 redovisas konsumtionsökningen för olika vårdgrensgrupper dels totalt och dels med uppdelning på faktorerna volym och ålder. Av tabellen framgår att den kraftigaste relativa utbyggnaden till följd av befolkningsförändringarna krävs inom långtidssjukvården. Den måste byggas ut med 2 procent per år i volym under den närmaste tioårsperioden.

Övriga vårdgrenar kräver vardera en utbyggnad på i genomsnitt 0,7-0.9

! procent per år. För akutvård och psykiatrisk vård har åldersfaktorn ungefär |

lika stor betydelse som volymen. För långtidssjukvården är däremot ål- i

dersfaktorn helt dominerande. Den svarar för 4/5 av utbyggnadsbehovet. i

med 1,3

i

För hela den slutna vården erfordras för perioden en utbyggnad

procent per år fram till 1980 och därefter med 1.1 procent. Åldersfaktorn l

svarar för 2/3 av utbyggnadsbehovet under perioden. Akutvårdens och den psykiatriska vårdens andelar av hela den slutna

vården mätt i antalet vårddagar minskar under perioden 1974-1985 med i

I 1,7 procent respektive 1,1 procent. 1985 skulle således akutvårdens andel

l

uppgå till 35 procent och den psykiatriska vårdens andel till 34 procent. l

Den snabba ökningen av befolkningen i åldern 70 år och äldre påverkar

l

långtidssjukvården kraftigt. Långtidssjukvårdens andel av den slutna vården l beräknas därigenom Öka från 28,2 till 31 procent 1974-1985.

l

i

Öppen läkarvård

Även konsumtionen av Öppen läkarvård ökar när vi blir äldre. men erfarenhetsmässigt inte i lika hög grad som den slutna vården. Som framgår av avsnitt 6.2 harden öppna läkarvårdens kostnader förutsattsöka långsammare än kostnaderna förden slutna vården men snabbare än vad som motsvaras av enbart befolkningsökningen. Beräkningstekniskt har medelvärdet av den slutna vårdens ökning och totalbefolkningens ökning använts för framskrivningen. Detta gerett totalt utbyggnadsbehov förden öppna läkarvården motsvarande i genomsnitt 0,8 procent per år 1974-1985 enligt tabell 19.

l

Tabell 19 Öppen läkarvård 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser

i

1974-1980 1980-1985 1974-1985 g

Öppen läkarvård 0.8 0,8 0,8

Övriga verksamheter

Undervisnings- och bildningsverksamhetens kostnader skrivs fram i samma takt som den slutna vården enligt vad som angavs i avsnitt 6.2. För de övriga verksamhetsområdena följer kostnadsutvecklingen den totala folkmängdens förändringar.

sou 197540 Landstingens bruttokostnadsutveckling. . . 57

Totalt för landstingen l tabell 20 redovisas resultaten av framskrivningarna av landstingens bruttokostnader vid oförändrad ambitionsnivå. Den genomsnittliga Ökningstak-

E

ten per år för landstingen totalt och per huvudtitel anges i tabellen. ; Landstingens totala verksamhet måste byggas ut med i genomsnitt 0,9 procent per år i volym 1974-1985 för att en oförändrad ambitionsnivå skall kunna bibehållas. Detta innebär att en mer än dubbelt så snabb kostnadsutveckling i fasta priser är intecknad av befolkningsförändringar och ändrad åldersstruktur för landstingen jämfört med primärkommunerna.

Ökningstakten för landstingens totala bruttokostnader beräknas bli något

snabbare under slutet av 1970-talet än under 1980-talets första år. Den kraftigaste relativa utbyggnaden måste ske av den slutna vården med 1,2 procent per år 1974-1985. Den slutna vårdens andel av de totala kostnaderna skulle öka från 56,2 procent 1974 till 57,9 procent 1985. Redovisningen av kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå grundas på en rent statistisk framskrivning av landstingens verksamhet 1974. Beräkningarna har lätt anpassas till tillgängligt underlagsmaterial, och enbart förändringar av befolkningens storlek och ålderssammansättning har kunnat beaktas. I Landstingsförbundets undersökning beaktades också förändringar i tätortsboendet. Utöver dessa faktorer finns en rad andra, som också påverkar konsumtionen, men där sambanden inte kan kvantifieras utan enbart beskrivas i allmänna termer. Sådana faktorer är exempelvis förändringen i förvärvsfrekvensen, resultaten från den medicinska forskningen samt de

Tabell 20 Landstingens bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser

Huvudtitel Brutto- 1974- 1980- 1974kostnader 1980 1985 1935 1974 V 1 Milj. kr

0 Sjukhusansluten hälso-

l Hälso- och sjukvård utan-

3 Omsorger för psykiskt utvecklingsstörda l 390 0,4 0,3 0,4 4 Undervisnings- och bildningsverksamhet 790 1,3 l ,l 1,2 7,8 Övrigt (Diverse verksamheter och Central lörvaltning) 1 377 0,4 0,3 0,4

0-8 Totalt

Förändringar inom den totala sjukdomsbilden, som hela tiden pågår.

Enligt Landstingsförbundets undersökning för perioden 1960-1972 erford-

rades på grund av urbaniseringsprocessen en utbyggnad med ca 0.3 procent per år. En ökad förvärvsfrekvens är delvis kopplad till förändringar i tätortsboendet och några beräkningar som renodlat belyser betydelsen av denna faktor har inte gjorts. Forskningen har fört med sig en kraftig utbyggnad av de medicinska serviceenheterna i form av exempelvis utbyggda anestesi-, röntgen- och laboratorieresurser. Forskningsresultaten har ibland haft en direkt rationaliseringseffekt på sjukvården. De har också ofta medfört förbättrade diagnos- och terapimöjligheter. vilka i sin tur lett till ökade krav på resurser. Den totala sjukdomsbilden har påverkats bl. a. genom minskningen av tbc och vissa infektionssjukdomar och genom ökningen av exempelvis trafikskador. allergier och hjärtinfarkter. Inom psykiatrin har de “tunga” sjukdomarna minskat något. medan kraven på narkoman- och alkoholistvård ökat. Den presenterade kalkylen utgår från relationstal från 1972 för vårdkonsumtionen inom olika vårdgrenar. Inom långtidssjukvården har därefter en fortlöpande utbyggnad skett av antalet vårdplatser. Detta medför att relationstalen numera torde ligga på en högre nivå. Någon justering härför har inte gjorts i beräkningarna, vilket innebär en viss underskattning av långtidssjukvårdens utvecklingstakt. l utgångsläget finns eftersläpande brister på en rad områden. Efterfrågan på landstingens tjänster är inom dessa områden större än produktionen. Som exempel kan nämnas långtidssjukvården. där det i dag finns ca 10000 personer, som väntar på plats. Förutsättningen om oförändrad ambitionsnivå leder fram till en utveckling, där efterfrågan på olika verksamheter. relativt sett, kan tillgodoses enbart i den utsträckning som sker i utgångsläget. Antalet konsumerade vårddagar per l0 000 invånare hålls konstant. Men detta innebär också att antalet köande per 10000 invånare blir oförändrat. l den takt som folkmängden ökar, kommer antalet köande därmed att öka i absoluta tal. Framskrivningen vid oförändrad ambitionsnivå är endast en komponent av många fler vid analysen av landstingens framtida kostnadsutveckling. Den visar dock, att utbyggnadsbehoven i stor utsträckning är en följd av automatiska faktorer. Enbart befolkningsökningen och åldersförändringarna kräver en volymökning med nära 1 procent per år. Därtill kommer konsekvenserna av de övriga faktorer, som redovisats ovan.

8 Den kommunala sektorns

bruttokostnadsutveckling fram till 1985

vid oförändrad ambitionsnivå

8.1 Kostnader per verksamhetsområde 1974

l de föregående kapitlen har primärkommunerna och landstingen behandlats var för sig. 1 detta kapitel skall en motsvarande redovisning ges även för primärkommuner och landsting sammantagna. Med den kommunala sektorn avses i detta sammanhang primärkommuner och landsting. däremot ej kommunalförbund och kyrkliga församlingar. A

I avsnitten 5.2 och 7.1 har kostnaderna per huvudtitel 1974 för primär-

kommuner respektive landsting redovisats och kommenterats. Av tabell 2.1 framgår den kommunala sektorns bruttokostnader 1974 fördelade på verksamhetsområden. Tabell 21 är således en summering av tabellerna 8 och 16. Både primärkommunerna och landstingen driver verksamhet inom områdena Central förvaltning. Undervisning och annan kulturell verksamhet. Socialvård och socialförsäkring samt Hälso- och sjukvård. Diverse verk-

Tabell 21 Den kommunala sektorns bruttokostnader 1974, totalt och fördelade på verksamhetsområden Löpande priser

Byggnads- och planväsen. gaIu-, park- och

Anm. Kommunalförbund och kyrkliga församlingar ingår ej.

60 Kommunala sektorns brunokosmadsutveckling. . .

samheter hör enbart till landstingsverksamheten medan övriga verksam hetsområden är rent primärkommunala. Av den kommunala sektorns totala bruttokostnader 1974, 58 140 milj. kr, svarade primärkommunerna for nära 70 procent och landstingen således for återstående 30 procent. Det klart största verksamhetsområdet är Hälsooch sjukvård med drygt 27 procent av de totala bruttokostnaderna. Över 20 procent av de totala kostnaderna uppvisar också undervisnings- och socialvårdsområdena. Dessa tre verksamhetsområden är de helt dominerande l med tillsammans 69 procent av den kommunala sektorns bruttokostnader. l 1

8.2 Bruttokostnadernas utveckling

I tabell 22 upprepas tidigare lämnade uppgifter om folkmängdens utveckling under prognosperioden enligt länsplanering 1974 samt den beräknade bruttokostnadsutvecklingen 1974-1985 for primärkommuner respektive landsting under förutsättning om oförändrad ambitionsnivå beträffande det kommunala serviceutbudet. Som tidigare konstaterats beräknas primärkommunernas bruttokostnader öka i samma takt som den totala folkmängden 1974-1985. Landstingens bruttokostnader beräknas däremot öka betydligt snabbare under samma period, i genomsnitt 0.9 procent per år. Det är forändringarna i befolkningens åldersfördelning, med ett kraftigt ökat antal invånare över 70 år, som slår igenom så kraftigt på kostnaderna for sjukvården. Eftersom primärkommunerna i utgångsläget har en så stor andel av de totala bruttokostnaderna. nära 70 procent, blir ökningstakten för bruttokostnaderna totalt i den kommunala sektorn 1974-1985 0,5 procent per år, dvs. betydligt närmare primärkommunernas än landstingens tillväxttakt. Perioden 1974-1980 uppvisar för både primärkommuner och landsting en snabbare expansion än perioden 1980-1985. 1 tabell 23 redovisas den beräknade bruttokostnadsutvecklingen 1974-1985 for varje verksamhetsområde for sig. Som redan framgått av genomgången i tidigare kapitel är det Hälso- och sjukvården som beräknas ha den klart snabbaste kostnadsutvecklingen. Men även socialvârdsområdet beräknas få kostnadsökningar över genomsnittet. Den tredje “tunga” verksamheten.

Tabell 22 Folkmängden samt den kommunala sektorns bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå Årlig procentuell förändring i fasta priser 1974-1980 1980-1985 1974—1985

Folkmängd 0,4 0,3 0.4 Bruttokostnader:

Kommunala sektorns bruttokosmadsutveckling. . . 61

Tabell 23 Den kommunala sektorns bruttokostnader 1974-1985 vid oförändrad ambitionsnivå fördelade på verksamhetsområden Årlig procentuell förändring i fasta priser

Fastighetsförvaltning och bostadsl försörjning 0,3 0,2 0,3 Byggnads- och planväsen, gatu-, park-

Undervisning och annan kulturell

undervisningsområdet, beräknas däremot ha en något lägre kostnadsökning 1974-1985 än den kommunala sektorn totalt. De viktigaste slutsatserna som kan dras av de redovisade framskrivningarna kan sägas vara att de “automatiska” efterfrågeförändringarna under perioden 1974-1985 berör landstingen i betydligt större utsträckning än primärkommunerna. Vidare är det främst olika former av åldringsvård och därvid mest uttalat långtidssjukvården som påverkas av befolkningsförändringarna under den studerade perioden. Sammanfattningsvis bör åter framhållas att KEU:s nu presenterade studie har behandlat den kommunala kostnadsutvecklingen vid oförändrad am- E bitionsnivå. Bedömningen av förändringar i efterfrågan på och produktionen av kommunala tjänster har endast påverkats av folkmängdens tillväxt och förändringarna i ålderssammansättningen. Studien har utförts i fasta priser, dvs. enbart volymutvecklingen har diskuterats. z Den faktiska kostnadsutvecklingen, även i fasta priser, kommer naturligtvis att avvika från de i denna studie redovisade resultaten. Politiska beslut om reformer föreligger redan nu som kommer att höja den kommunala servicenivån och fler reformer kommer att löpande beslutas under prognosperioden. Standarden på det kommunala serviceutbudet höjs successivt även vid sidan av de stora reformbesluten. Dessutom är prisutvecklingen en mycket viktig faktor vid analysen av den kommunala kostnadsutvecklingen. Det bör därför understrykas att denna studie endast är en första och mindre del av hela den analys av den kommunala ekonomin som KEU enligt sina direktiv skall göra. Beräkningarna av kostnadsutvecklingen vid oförändrad ambitionsnivå ger dock en god uppfattning om vissa av de “automatiska” kostnadsökningar som den kommunala sektorn har att möta fram till 1985.

Av insamlade

Bilagal

KEU

uppgifter

om

primärkommunernas verksamhet 1972

Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mått

O CENTRAL FÖRVALTNING Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner, personalomkostnader krlinvá kapitaltjänst nare } I(EU:s kommunenkät Intäkter } Finansstatistik, SCB därav avgifter

l RÄTTS- OCH SAMHÄLLSSKYDD M. M. Brandförsvar m. m. Bruttokostnader Finánsstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invåkapitaltjänst nare } KEUS kommunenkäl Intäkter SCB därav imema } Finansstatistik. }/ Övriga titlar och verksamheter under huvudritel I Bruttokostnader Finansstatistik. SCB darav kr/mvå-

loner, personalomkostnader KEU3 kommunenkm

kaprtaltjanst nare } Intäkter darav

Intern? Finansstatistik, SCB

statsbrdrag

2 F/_§STI.GHETSFÖRVALTNING OCH BOSTADS- FORSÖRJNING 5 Allmän markreserv f Bruttokostnader Finansstatistik, SCB r darav kr/rnvå-

toner, personalomkostnader KEU3 kommunenkm

kaprtaltjanst nare } i intäkter Finansstatistik, SCB ; Reglerings- och sanerings/ásIighe/er, exploareringsverksamhet, Iømrrärlsmark, narur- och kullurreserval o. d. E Bruttokostnader Finansstatistik. SCB _ darav kr/ mvå-

E loner, personalomkostnader

g kaprtaltjanst nare } KEU5 kommunenkät I Intäkter Finansstatistik, SCB därav statsbidrag }

64 1 Bilaga

Huvud- Prirniirkommunall verksamhetsområde Rclzrtions- Uppgift erhållits från titel mått

Förvaltningsfastigheter Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner, personalomkostnader kr/invå- KEU:s kommunenkäl nare } kapitaltjänst Intäkter Finansstatistik, SCB } därav interna

H yresfasrigheter Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invå-

i

KEUS kommunenkäl kapitaltjänst nare

Intäkter .. . Finansstatistik, SCB darav mterna } }

Bostadspølitiska åtgärder Bruttokostnader Finansstatistik. SCB därav löner, personalomkostnader kmnvá kommunenkät nare } KEU:s kapitaltjänst Intäkter Finansstatistik, SCB därav statsbidrag }

Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 2 Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invå- KEU:s kommunenkät nare } kapitaltjänst Intäkter Finansstatistik, SCB därav interna }

3 BYGGNADS- OCH PLANVÄSEN. GATU- OCH PARK- FÖRVALTNING. SPORT. FRILUFTSLIV och FRITID

Gatu/örvaltning, statsbidragsberättigade och icke starsbidragsberättigade gator och vägar Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ titans- KEU:s kommunenkät invånare } kapitaltjänst Intäkter Finansstatistik, SCB därav interna }

statsbidrag

Oflem/ig renhållning och belysning Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/tätorts- KEUS kommunenkät }

I

kapitaltjänst invånare

Intäkter Finansstatistik, SCB ,, . } darav mterna

ParIç/orvaltmng Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/mons KEU:s kommunenkät invånare } kapitaltjänst Intäkter SCB } Finansstatistik, därav interna

Sport, friluftsliv och fritid Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invånare } KEU:s kommunenkät kapitaltjänst Intäkter SCB } Finansstatistik. därav avgifter

Bilaga 1 65

Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från mått

Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 3 Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invåkapitaltjänst › nare } KEU:s kommunenkät Intäkter } Finansstatistik, SCB därav avgifter

HAMNAR, KOMMUNIKATIONER OCH NÄRINGSLIV Hamnar Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ inva- KEU:s kommunenkät kapitaltjänst nare } Intäkter Finansstatistik, SCB därav avgifter }

Flygplatser Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invåkapitaltjänst nare } KEU:s kommunenkät Intäkter Finansstatistik, SCB därav avgifter }

Spárvägs- och busstrafik Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kapitaltjänst kommunala bidrag till kollektivtrafik kr/invå- KEU:s kommunenkät -trafik i huvudsak inom stadsplanelagt område

- övrig trafik ?nare

Intäkter därav interna Finansstatistik, SCB } avgifter statsbidrag KEU:s kommunenkät

Båttrafik Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader KEU:s kommunenkät kapitaltjänst } Intäkter ›kr/invådärav interna nare Finansstatistik, SCB avgifter KEU:s kommunenkät statsbidrag SaIuhaIIar, salutorg och slakterier Bruttokostnader F inansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kapitaltjänst kr/ inva- } KEU:s kommunenkät Intäkter nare SCB därav avgifter } Finansstatistik, Auktionsverk och pantlánekontor Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invå- KEU:s kommunenkät kapitaltjänst nare } Intäkter F inansstatistik, SCB

Tvättinrättningar Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invakommunenkät

kapitaltjänst nare }KEU:s

Intäkter F inansstatistik, SCB

66 Bilaga 1

Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från mått

Övriga titlar och verksamheter under huvudtite/ 4 Bruttokostnader Finansstatistik, SCB Ä i* därav löner, personalomkostnader ii

kapitaltjänst :Ãçâwå- } KEU:s kommunenkät i 1

i Intäkter Finansstatistik, SCB i ii INDUSTRIELL VERKSAMHET ii ii Vatten och avløppsverk i Antal anslutna personer till vattenverk i procent i ._..— } SCB Antal anslutna personer till avloppsnät av totala Invånarantaleti kommunen Bruttokostnader Finansstatistik, SCB däraviöner, personalomkostnader

i

KEUzs kommunenkät

kapitaltjänst :2/anslu

Intäkter SCB därav avgifter } Finansstatistik,

Kraft- och värmeprøduktiønsverk Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kram/å } KEUs kommunenkät kapitaltjänst nare Intäkter Finansstatistik, SCB

Gasverk Bmttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kmämns KEU-s kommunenkät kapitaltjänst invånare } Intäkter Finansstatistik, SCB

Elverk Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kmnvå } KEUs kommunenkät kapitaltjänst nare Intäkter Finansstatistik, SCB

Värmeverk Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader

!(r/mom KEU:s kommunenkät

kapitaltjänst invånare I

Intäkter Finansstatistik, SCB

Renhållningsverk Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/invá KEUs kommunenkät kapitaltjänst nare › Intäkter därav avgifter } Finansstatistik,SCB

Övriga titlar och verksamheter under huvudtitel 5 Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kmnvå

i

KEUss kommunenkät kapitaltjänst nare Intäkter Finansstatistik. SCB därav avgifter & }

sou 1976:40 Bilaga 1 67

Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mått

UNDERVISNING OCH ANNAN KULTURELL VERKSAMHET

Ska/administration Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/elev i kapitaltjänst grundskola, } KEUS kommunenkät Intäkter , gymnasie- Finansstatistik, SCB l därav statsbidrag skola och vuxenutbildning Lokaler och inventarier/ör skolväsendet Bruttokostnader F inansstatistik, SCB darav loner, personalomkostnader kr/elev 1

kapitaltjänst l KEU:s kommunenkät

grund- och Intäkter

gymnasie- i Finansstatistik, SCB

därav avgifter skola

Skolmåltider Antal serverade huvudmål i genomsnitt per dag under l972 200 dagar antal/elev - elever i grundoch gymnasieskola KEU:s kommunenkät (s + g) övriga antal/ l 000 invånare Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ serve-

kapitaltjänst rat huvud- i KEUzs kommunenkät

Intäkter mål

i

därav avgifter

i Finansstatistik, SCB

Skolskjutsar och inackordering Antal skjutsade elever i genomsnitt per dag under 1972 antal/100 200 dagar elever i I (g + g) KEU:s kommunenkät i Antal inackorderade elever i genomsnitt per dag under antal/ 100 l l 972 200 dagar elever

i (g + g)

Bruttokostnader Finansstatistik, SCB i därav löner, personalomkostnader kr/skjut-

i kapitaltjänst sad och i KEU:s kommunenkät

i Intäkter inackorde- Finansstatistik, SCB

rad elev

i Grundskola

i Antal elever (exkl. vuxenutbildning)

- totalt SCB - från andra kommuner n g antal/100 KEU:s kommunenkat elever från

k den egna

i , kommunen / Bruttokostnader Finansstatistik, SCB

I därav löner, personalomkostnader

kostnader for läromedel (fria läroböcker, undervisningsmedel och Förbrukningsmaterial) KEU:s kommunenkät kostnader for fria läroböcker ersättning för elever till andra kommuner Finansstatistik, SCB kr/invå- Intäkter nare i KEUzs kommunenkät

därav statsbidrag åldern i Finansstatistik, SCB

ersättning för elever från andra kommuner 7-15 år avgifter

68 Bilaga 1 sou 1976:40

Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från mått

Gymnasieskola Antal elever (exkl. vuxenutbildning) — från kommunen antal/ 100 SCB invånare i åldern 16- 18 år - från andra kommuner antal/ 100 KEU:s kommunenkät elever från den egna kommunen B ttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kostnader for läromedel (fria läroböcker, undervisningsmedel och förbrukningsmaterial) KEUzs kommunenkät kostnader for fria läroböcker ersättning for elever till andra kommuner kr/ invånare i Intäkter åldern SCB därav statsbidrag } Finansstatistik, 16-18 år ersättning för elever från andra kommuner KEUzs kommunenkät avgifter Finansstatistik, SCB Vuxenutbildning Antal deltagare - från kommunen antal/ 100 SCB invånare i åldern 20- år - från andra kommuner antal/ 100 KEUzs kommunenkät elever från den egna kommunen Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kostnader lör läromedel (fria läroböcker, undervisningsmedel och förbrukningsmaterial) KEU:s kommunenkät kostnader for fria läroböcker kr/elev i ersättning for elever till andra kommuner vuxenut- Intäkter bfldmngen Finansstatistik, SCB därav statsbidrag ersättning for elever från andra kommuner KEUzs kommunenkät avgifter Finansstatistik, SCB Musikskola Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader

kr/in.Vé’ KEU:s kommunenkät

kapitaltjänst nare r E

åldern 16- Intäkter 18 ål Finansstatistik, SCB därav avgifter

Övriga titlar och verksamheter under huvudritel 6 Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kt/nVa

i

KEUzs kommunenkät kapitaltjänst nare Intäkter } Finansstatistik, SCB därav avgifter

sou 1976140 Bilaga 1 69

l-luvud- Primåirkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mått

7 SOCIALVÅRD OCH SOCIALFÖRSÄKRING Barmi//syn Daghem Antal platser (statsbidragsberättigade) platser/ SCB 100 invanare i åldem 0- 6 år Bruttokostnader därav löner, personalomkostnader kr/ plats KEU:s kommunenkät kapitaltjänst t Intäkter därav avgifter statsbidrag I Lelcskola (även under skolsryrelsens förvaltning) Antal platser platser/ l 100 invånare i åldern 4- SCB 6 år Antal öppethållandetimmar timmar/ J plats och år Bruttokostnader kr/ plats t därav löner, personalomkostnader och öppetkapitaltjänst hållande- KEU:s kommunenkät Intäkter d

därav avgifter I

Fritidshem Antal platser l platser/ 100 invånare i i åldern 7- SCB 14 år Antal öppethållandetimmar timmar/ J plats och år Bruttokostnader l därav löner, personalomkostnader kr/ plats kapitaltjänst och öppet- KEU:s kommunenkät ›

Intäkter hållande

d därav avgifter statsbidrag I Familjedaghem Antal inskrivna bam inskrivna SCB barn/ 100 invånare i åldern 0-6 år Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav ersättningar till familjedaghem kr/ inskri- KEU:s kommunenkät Intäkter vet bam SCB därav avgifter } Finansstatistik, statsbidrag KEU:s kommunenkät

70 Bilaga 1

Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Rclations- Uppgift erhållits från titel mått

Tillfällig barnrillsyn (kømpenserade yukdagar inom barnrillsynen) Antal arbetstimmar av barnavårdare + hemsamariter arbets- SCB « timmar/ in- 1 vånare i l åldern 0-

6 år i

Bruttokostnader därav löner, personalomkostnader kr/arbets- i KEUS kommunenkäl Intäkter timme i därav avgifter l statsbidrag i Husmorsvikariar l Antal arbetstimmar av hemvårdare + l hemsamarit/barnvårdare arbets- SCB l l timmar/ l l kvinna i

l

åldern l

20-66 år l

Bruttokostnader l

loner, personalomkostnader arbets- i

darav kr/ KEUS kommu enkät

Intakter timme därav avgifter l statsbidrag l Pensionärs- och handikappservice Social hemhjälp till åldringar, handikappade och andra än handikappade (-67 är) Antal hjälptimmar -totalt antal/100 SCB invånare i åldern 67- år Bruttokostnader I därav löner, personalom kostnader kr/ hjälp- KEU:s kommunenkät I Intäkter timme därav avgifter statsbidrag Ålderdomshemsvärd › l l Antal platser platser/ SCB l l 100 invånare i åldern 3 67- år Bruttokostnader l Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader KEUS kommunenkät kapitaltjänst kr/ plats }

målar . SCB

darav avgifter } Finansstatistik,

Kommunala bostadstillägg Antal förtids- och ålderspensionärer antal/ 100 Riksförsäkringsverket N invånare l Kostnader kr/ pensio- Finansstatistik. SCB nar

sou 1976:40 Bilaga 1 71

Huvud- Primärkommunalt verksamhetsområde Relations- Uppgift erhållits från titel mått

Individ- och familjeservice i Verksamhet för barn och ungdom g Häri ingår vård för Omhändertagna, förebyggande verkl samhet, sommarkoloniverksamhet, feriebarnsverksamhet, ; övrig fritidsverksamhet m. m. Bruttokostnader Finansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kapitaltjänst kr/ invå- } KEUZS kommunenkät Intäkter nare i därav avgifter åldern 0- SCB } Finansstatistik, 19 år Verksamhet för övriga (exkl. pensionärs- och handikappservice) Häri ingår nykterhetsvård, åtgärder vid arbetslöshet, socialhjälp, terapi och övrig dagcenterverksamhet samt färdtjänst åt handikappade, gemensam administration m. m. Bruttokostnader F inansstatistik, SCB därav löner, personalomkostnader kr/ invå- KEU3 kommunenkät kapitaltjänst nare i } Intäkter åldern - } F- mansstansu -k ‘SC B g därav avgifter l6-66år

8 HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Bruttokostnader Finansstatistik, SCB 1 därav löner, personalomkostnader kr/ invåá . nare } KEUS kommunenkm kapitaltjänst : Intäkter .. . } Finansstatistik, SCB darav avgifter

9 Allmän kommunalskatt Skatteutjämningsbidrag g Intern ränteersättning Avskrivningsmedel Finansiering, intäkter Finansstatistik, SCB Minskning av driftkapital Finansiering, kostnader Ökning av driftkapital Överforingsposter

sou 1976:40 73

Primärkommuner. Bruttokostnader Bilagaz

.. invånare 1972 fördelade på

per

huvudtitel och kommuntyp

Belopp i kronor Huvudtitel 0 1 2 3 4 5 6 7 8 0-8 Hela rikét_ 123 78 315 407 91 543 1 197 909 191 3 855 Näringskaraktär

Orrsklass

Tätorrsgrad

Urvecklingsklass

Sro rleksk/ ass

Bilaga3 Primärkommuner. Bruttokostnader F

per invånare 1972 fördelade efter

storleksklass och titlar

7 6 B .II. m.. a 3 S O U D .l 6 m

O\f\J©f\l i. ä 2 a. vn vn å s.. E Nm om å â

m: omv _ sm o: m: :m 8_

v o o a _ m

2 E E om .v ...m om ä E. om mn 3 o... 8 mn om

_ än mnv m: o:

m

mmmimxorâñ

_ n m _ o o m v o_ 8 3 m: ä vv vu E. om 2 on _ ä mn Nm

von

m: »m

_ »nu _

...x v

.o.:EmE E mm 2 vn om om vw ä om 2 ä nu a a \D1—-29 ©©(\l\O

a: m å

_un_ n

uaSm9_o:=._m

OOV-ÖIV

go Må m_ 2 vw m: Z ä_ 8 .N 5 å ~

m_ on .:_

x

-_ouuE

m: _

w

nå?

B om vn ...v 2 ä s vn ä om .m 2 om _ om mn o_ E o_ om E. A ...

oafimoxozzfi

._uuoE

mm

mv

cv ev vw ä .P Ä a

32 å. ö?? S_ o2 nä m: S_ S_ m_ o: å_ n_ mm ä_

.ÖCJEEOx

som :=:_...m E9:

_.:: a: an å_

ua_

.›E . w_ m,_—--n

vn vw vn nv om

_§:m9_

w» 8 S »m ä »n 3 S

.essä

nu_ m: S.. m: ä_

.om so: :i:

:Bmw

mscås

.mêmmccucmm .o.:9_o:m__:_a

._o:E8x.omw:_._oSo_98

.to

xcmzmmzn

.ocåma

..E .o

5co:3__::EEox

.:omm:a_n_

.E

m:_:._s._o,_m0:c,_

unaâ__i_e_..m

.E .E .to

§2_m_a_.%w:_:__§.E

.o

__£:_E

.umu:_:=: w._o:._...m.:..

.to

w:_.___.::o,_

zoo .to

m:_:._z5_m_o:m__mnn_

m.__.___E.§

m:_::z._©_:_...O .3m:_::_c:_:m_.r

w:_:.:nEo,_muEmop

.=..m._o._u:.:w xäêmzmzêo_ .2o_._m:m£8;: 3_m:__o%u_.._mom m:_:__§.m§ä.._ x8m:o_§:

fie .ao

:näsa:

-mw=_;_m3_ .omåambm

;oo

.mmmâmam 5:o:__u._m

.%.Emm£

:mE__ :osm: SE5: åsåm .E:_u.m

__».::uU

§50 _m_.o :am .w_._© .§30

-m_:§ ..=~:E_~:

.co

2:2_ .o

m_ v

mm ev om om

Em R: mv_

_

__2::3_

_u._m:o_m:on

m:_._oE9_u...c_ .nxäâoEmsz

wc_.:=§o,__a_oom

fomco_:_:uoEuE__m>

mwm__:m§:mon

_.:..::n

o__m.EEo;

fo%Eo_>_~

5,:

8_:::o:_

§::s@:o

§m__:EB

&

2.3%

;oo .to

$u§ES__u:.E

EmmEu:mEoEuu_

.c›m___::_..n

:oo

:o_:Em_:_Eu..._9_m

...tom

.to

áummc_s_m==um ..._oxmo_w.EEO m:_:c_E:.Eux=

;oo .to

Eo;m_6u.:::.~.._ :E§__£oEm=:

.o &

..._ov_muE:O

E052

fie

.%__ae_e_m :...u._:.2m_9_m .~__..:_:S=ov_

w:_E_§.::

fuuctm> s_9_8._m:_..»._

coo

6;E.§_8

vtom§U Euzmao soxwxo_

mw:©

__u_:m2E_

w:__..,::.r

väzsöom

-:o:a _2861_

:.mn

-cEv_ vE_m EEO _w:O Euom .._=_.r -E:E_

.om=.i

_k_ .to :E

Bilaga4 Indelningen av landstingens

verksamhet

l

s

l

l i

Verksamhetsområde Verksamhetsgren (Huvudtitel) (Titel)

0 Sjukhusansluten hälso- och Lasarett lçonvalescenthem sjukvård Sjukstugor Ovriga sjukhus Sjukhem för långvarigt sjuka Främmande verksamhet

l Hälso- och sjukvård Distriktsläkarväsende Sjuktransportverksamhet

utanför sjukhus Distriktsvård Folktandvård

Vård av långvarigt sjuka Ovrig hälso- och sjukvård Psykisk barna- och ungdomsvårdFrämmande verksamhet

2 Social verksamhet Barna- och ungdomsvård Övrig social verksamhet l Arbetsvård Främmande verksamhet å Nykterhetsvård

i 3 Omsorger om psykiskt

Särskolor Övrig omsorgsverksamhet F utvecklingsstörda Vårdinstitutioner Främmande verksamhet Elev- och inackorderingshem

E

l

4 Undervisnings- och bildnings- Folkhögskolor Vårdskolor

verksamhet Lantbruksskolor Ovrig undervisnings- och bildl ningsverksamhet Lanthushållsskolor Främmande verksamhet F. d. centrala yrkesskolor

7 Diverse verksamheter 8 Central förvaltning 9 Finansiering

Enligt landstingens budget- och redovisningssystem - L-planen.

5 10 000 invånare

Bilaga Vårddagar per

1972 efter ålder och vård-

grensgrupp

I

i

i 1

Ålder vid Vårdgrensgrupp

5 ulskrivningen

I 1 Akuwärd Långtids- Psykiatrisk Samtliga å sjukvård vård 1 5 0- 4 11 475 - 69 11 544 5- 9 4 991 - 101 5 092 § 10-14 4936 156 160 5 252

15-19 8 343 403 1 347 10 093 20-24 1 1 843 422 5 431 17 696

g

Medeltal

Appendix 1 Grundskolestudien

1 Syfte och uppläggning

Som en Förstudie till framskrivningen av primärkommunernas kostnader vid oförändrad ambitionsnivå utfördes en sektorstudie avseende kommunernas insatser på grundskolans område. Att man valde grundskolan förklaras av att man här finner ett klart avgränsat målområde med enkel efterfrågebestämning. Härigenom skulle analysmetodema kunna renodlas och begreppet oförändrad ambitonsnivå diskuteras i konkreta kostnadstermer. Föreliggande appendix utgör en sammanfattning av denna studie. Undersökningen påbörjades med en kartläggning av primärkommunernas utgifter och inkomster avseende grundskolan. Kanläggningen omfattade alla de verksamhetsgrenar som redovisas i den kommunala finansstatistiken för 1971. Skolkostnaderna relaterades till antalet grundskoleelever. Då ett av huvudsyftena var att belysa förekommande variationer i standard (uttryckta som kostnad per elev) mellan olika kommuntyper bearbetades uppgifterna kommunvis. För att få enhetskostnader skulle man dessutom ha behövt en rad kvantitativa uppgifter om utförda prestationer (t. ex. antal Skolmåltider, antal Skolskjutsar osv.). Några sådana mått medtogs dock inte i denna undersökning. För bearbetningen av det statistiska materialet redogörs i avsnitt 2. Huvudresultaten av kartläggningen av kostnadsstrukturen redovisas och kommenteras i avsnitt 3. En viktig fråga var om de kostnadsskillnader mellan olika kommuntyper som framkommit kunde betraktas som uttryck för olikheteri kommunernas ambitionsnivå eller om andra faktorer varit av betydelse. En sådan förklaringsfaktor kunde vara den genomsnittliga klasstorleken. I avsnitt 4 redogörs for studiet av sambandet mellan bruttokostnader per elev och klassstorleken. En annan forklaringsvariabel som prövades var omfattningen av specialundervisning som ju kostnadsmässigt skiljer sig från vanlig undervisning. Vid framskrivningen till 1985 kan man inte utgå från kostnadsstrukturen i de kommuner som existerade fore kommunsammanläggningen 1974. I avsnitt 5 presenteras ett par räkneexempel för att belysa några tänkbara effekter av kommunsammanläggningama.

34 1

Appendix

2 Materialbearbetning

Det statistiska materialet avser kommunernas redovisning till Kommunal linansstatistik, Räkenskapssammandrag för 1971. Materialet omfattar samtliga 464 primärkommuner enligt kommunindelningen 1971-01-01. l den redovisning som lämnas i avsnitt 3 ingår dock endast 416 kommuner. Resterande 48 kommuner bildar sammanlagt 14 skolförbund. Uppgifterna från dessa kommuner kräver en separat bearbetning och har här utelämnats. Analysen av avsnitten 4 och 5 baseras däremot på material från samtliga 464 primärkommuner. De uppgifter som använts avser huvudtitel 6, Undervisning och annan kulturell verksamhet, vilken beträffande skolområdet är uppdelad på följande verksamhetsgrenar. Lokaler och inventarier för skolväsendet Sociala anordningar for skolväsendet därav: Skolmåltider Skolskjutsar och inackordering övrig verksamhet varav: Skolhälsovård Pedagogiska anordningar för skolväsendet därav: audivisuella hjälpmedel skolbibliotek konsulentverksamhet psykolog- och kuratorsverksamhet Grundskola/ folkskola m. m. Yrkesskolor Fackskola och gymnasium De tre sistnämnda titlarna i ovanstående förteckning avser i huvudsak undervisning i respektive skolform. För övriga titlar omfattar uppgifterna i finansstatistiken samtliga skolformer sammantagna. För att få kommunernas utgifter och inkomster avseende enbart grundskolan belysta måste nämnda titlar uppdelas efter skolform. Vid bearbetningen har denna uppdelning gjorts på så sätt att grundskolans andel i dessa verksamheter antagits vara densamma som andelen för titeln Grundskola/folkskola m. m. av summan för de tre skolformerna. Med andra ord: utgifterna/inkomsterna för administration, lokaler och anordningar har antagits vara fördelade på olika skolformer i samma relation som motsvarande undervisningskostnader. Ett undantag utgör titeln Skolskjutsar och inackordering, vilken helt forts till grundskolan. Detta innebär sannolikt en viss överskattning av grundskolans kostnader. Å andra sidan torde kostnaderna för Skolmåltider ha underskattats genom delningen i relation till undervisningskostnaderna. Ett speciellt problem har förelegat beträffande redovisningen av titeln Lokaler och inventarier för skolväsendet. Många kommuner har här inte angett några kostnader och/eller kapitalutgifter, eller redovisat endast orimligt låga belopp. Redovisningen har i sådana fall förmodligen skett under l För dessa titlar redovititeln för respektive skolform. Detta gör att fördelningen av kostnader och sas endast summa kostkapitalutgifter mellan undervisning och lokaler m. m. - samt i viss mån nader och summa intäkter. skoladministrationen - är mycket osäker. l fortsättningen redovisas därför

Appendix 1 85

titlarna Skoladministration, Lokaler och inventarier for skolväsendet samt Grundskola/folkskola m. m. tillsammans under rubriken Undervisning m. m. Beträffande kostnader anges dock i tabellerna i avsnitt 3 också fordelningen på dessa titlar. l fråga om kapitalutgifter redovisas däremot endast summorna för hela grundskoleområdet. Vid bearbetningen har samtliga uppgifter relaterats till antalet elever i grundskolan for kommunen i fråga. Den fortsatta redovisningen avser således kostnader, intäkter, kapitalutgifter och kapitalinkomster etc. per grundskoleelev. För att kunna studera skillnaderna mellan olika kommuntyper har kommunerna grupperats efter tre fordelningsvariabler. Dessa är kommunstorlek, befolkningstillväxt (utvecklingsklass) och tätortsgrad (homogenitetsgrupp).

Fördelningsvariablerna har delinierats enligt följande.

Storleksklass Antal invånare 1971-12-31 Antal kommuner

1 under- 5 000 134 2 5000- 9 999 107 3 10 000-19 999 76 4 20 000-49 999 69 5 över 50 O()O 30

Utvecklingsklass Befolkningsökning 1967-1971 i 96 Antal kommuner

l under 0 205 2 O-10 149 3 över 10 62

Homogenitetsgrupp Antal kommuner

l Stockholms A-region 28 2 Göteborgs och Malmös A-regioner 34 3 Kommunblock med mer än 90 000 in- 119 vånare inom en cirkel med 30 km radie från kommunblockscentrum 4 Kommunblock med mer än 27 000 och 140 mindre än 90 000 invånare inom en cirkel med radien 30 km från kommunblockscentrum samt med mer än 300 0()0 invånare inom en cirkel med radien 100 km och centrum i samma punkt

86 1 Appendix

Homogenitetsgrupp Antal kommuner

5 Kommunblock med mer än 27 000 och 32 mindre än 90 000 invånare inom en cirkel med 30 km radie samt mindre än 300 000 inom en cirkel med radien l00 km och centrum i samma punkt 6 Kommunblock med mindre än 27 000 invånare inom en cirkel med 30 km radie 63

3 Redovisning av kostnadsstrukturen m. m.

Primärkommunernas kostnader och intäkter per grundskoleelev anges summariskt i tabell 1. Uppgifterna avser medelvärden for de i bearbetningen 416 kommunerna. Av uppgifterna framgår att bruttokostnaden medtagna

Tabell A 1.1 Kostnader och intäkter per grundskoleelev Medeltal i kronor för 416 kommuner

Brutto- Drift- Övriga Nettokostnad bidrag intäkter kostnad

Undervisning m. m. 169 - 13 156 Skoladministration

Sociala anordningar Skolmåltider 509 . . 39 470

Skolhälsovård 34 . . 2 32

Skolskjutsar och inackor- 456 10 446 _dering - 30 12 18 Ovrig verksamhet

Summa l 029 7 56 966

Pedagogiska anordningar 23 - 1 22 Audivisuella hjälpmedel 32 - 0 32 Skolbibliotek 1 - 0 1 Konsulentverksamhet

Psykolog- och kurators- 16 - 2 14 __verksamhet 35 - 4 31 Ovrig verksamhet

107 - 7 100 Summa

Totalt 6 610 3 136 254 3 220

Appendix 1 87

per grundskoleelev 1971 uppgick till i medeltal 6 610 kr. Undervisningsdelen, för skoladministration

.-...,...-»-_.c.m_.._..._

dvs. förutom själva undervisningen även kostnader och skollokaler m. m., svarade för 5474 kr. Kostnaden för olika sociala - Skolmåltider och Skolskjutsar - till anordningar huvudsakligen uppgick 1029 kr och för olika pedagogiska anordningar till 107 kr per elev. Statliga driftbidrag uppgick till 3 136 kr per elev. Dessa bidrag består praktiskt taget helt av Iärarlöner. Kommunernas nettokostnad per grundskoleelev var 3 220 kr. Framställningen i detta avsnitt koncentreras till en genomgång av brut- /v tokostnaderna. Intäkterna består till övervägande del av statliga driftbidrag. Som framgår av avsnitt 3.2 står dessa bidrag i nära relation till bruttokostnaderna. Detta gör att de relativa kostnadsskillnaderna mellan olika kommuntyper är praktiskt taget lika för såväl brutto- som nettokostnader. Någon genomgång av nettokostnaderna görs därför inte här. Avslutningsvis behandlas kapitalutgifter och inkomster.

3.1 Bruttokosmader Syftet med Föreliggande undersökning är bl. a. att studera hur kostnaderna lör grundskolan varierar i olika kommuner och kommuntyper. I diagram l anges fördelningen av kommunernas totala kostnader per elev. Inte oväntat visar sig kostnadsvariationerna vara större för sociala och pedagogiska anordningar än för Undervisning m. m. Beträffande totala kostnader var anhopningen störst mellan 5 500 och 6 500 kr per elev, dvs. något under medelvärdet. 164 kommuner låg i detta kostnadsintervall. Endast 21 kommuner redovisade en kostnad per elev understigande 5 000

Antal kommuner

l ll

; i 90.. v 80-

70-

60-

50-

40-

30-

20-

1C~ 4

4000 4500 5000 6000 7000 8000 9000 10000 kr D,~ag,a,,, A” förde/pung.

en av brutlokosmader per Medelvärde 6 610 kr elev. totalt.

88 Appendix 1

kr. Av dessa hörde 18 kommuner till storleksklasserna l-3, dvs. understigande 20 000 invånare. Endast en kommun tillhörde gruppen med minskande befolkning. Hälften av dessa 21 kommuner låg i Västsverige (N, O, P, R-län) och inga alls i Norrland. Antalet kommuner med en bruttokostnad per elev överstigande 8000 kr var 59. Av dessa hörde 58 till storleksklasserna 1-3 (understigande 20 000 invånare) och 49 till storleksklass l (understigande 5 0()0 invånare). 55 kommuner hade minskande befolkning 1967-1971. 28 kommuner låg i Norrland och 10 i Bergslagen.

3.1.1 Bruttokostnader efter storleksklass De genomsnittliga bruttokostnaderna for kommuner i olika storleksklasser anges i tabell 2. Det framgår att kostnaden per elev är större i de små kommunerna än i de stora. De allra minsta kommunerna (klass 1, under 5000 invånare) har betydligt högre kostnader än de övriga. Denna klass har också den största spridningen av kostnaderna mellan kommunerna. De största kostnadsskillnaderna noteras för sociala anordningar och däribland för Skolskjutsar, för vilka kostnaderna minskar mycket kraftigt med stigande kommunstorlek. Skolhälsovården däremot har högre kostnader i de större kommunerna. Också kostnaderna for pedagogiska anordningar ökar med kommunstorlek. Beträffande spridningen noteras att kostnaderna for Pedagogiska anordningar visar stora variationer i samtliga storleksklasser. För Undervisning

Tabell ALZ Bruttokostnader per elev efter storleksklass Medeltal i kronor

Storleksklass

l 2 3 4 5

Undervisning m. m. Skoladministration 169 148 159 200 206 Lokaler och inventarier 1 249 1 214 1 065 697 656 Grundskola/folkskola m. m. 4 598 4 039 3 861 4 188 4 329 Summa 6016 5401 5085 5085 5191 Sociala anordningar Skolmåltider 569 495 471 474 473 Skolhälsovård 26 29 37 45 50 Skolskjutsar och inackor-

I Appendix Tabell Al.3 Bruttokostnader per elev efter utvecklingsklass Medeltal i kronor Utvecklingsklass I 2 3 Undervisning m. m.

Sociala anordningar

m. m., Sociala anordningar samt totala bmttokostnader förekommer betydande variationer endast i storleksklasserna l och 2 (under 10 000 invånare), medan kostnadsspridningen är avsevärt mindre i de större kommunerna.

3.1.2 Bruttokostnader efter utvecklingsklass

Medelvärden i de olika utvecklingsklassema 3. Till skillnad anges i tabell mot Föregående gruppering som redovisade de högsta skolkostnaderna i de små kommunerna, får man vid grupperingen efter utvecklingsklass de högsta beloppen i kommuner med minskande befolkning. De lägsta kostnaderna redovisas av kommuner med stark befolkningstillväxt. Av delområdena gäller detta såväl lör undervisning som För sociala anordningar och däribland speciellt för Skolskjutsar. För pedagogiska är kostanordningar naderna ungelär lika stora i alla utvecklingsklasser. Också kostnadsvariationerna är störst i klassen med vikande befolkningsutveckling.

3.1.3 Bruttokostnader efter homogenitetsgrupp

I tabell 4 anges medelvärden lör kostnaderna i de olika homogenitetsgrupperna. Vid denna gruppering erhålls de största skillnaderna i skolkostnader. Ju glesare bygd, desto större är kostnaden per elev. Skolkostnaderna är lägst i storstadsområdena, varvid Göteborgs- och Malmöomrâdena redovisar den absolut lägsta kostnaden per elev. Detta förklaras till stor del av att sociala anordningar drar en betydligt större kostnad i glesbygden än i tätare befolkade

i 90 Appendix 1 sou 1976:40

Tabell Al.4 Bruttokostnader per elev efter homogenitetsgrupp i kronor

Medeltal

Homogenitetsgrupp l 2 3 4 5 6 Undervisning m. m.

Sociala anordningar Skolmåltider 491 412 474 501 624 598 Skolhälsovård 48 30 33 33 38 31 och inackordering 217 295 385 473 504 721

Skolskjutsar

områden. Mest framträdande är kostnadsskillnaden i fråga om Skolskjutsar, men också kostnaden for Skolmåltider är 100-200 kr större per elev i homogenitetsgrupperna 5 och 6 än i l och 2. För pedagogiska anordningar framträder däremot inget speciellt mönster efter denna gruppering. Det kan nämnas att homogenitetsgrupp l (Stockholmsområdet) skiljer sig i några fall markant från den ovan beskrivna bilden. Speciellt for skolhälsovård och for olika pedagogiska anordningar noteras här högre genomsnittliga kostnader än for andra homogentitetsgrupper.

3.2 Intäkter Bland intäkterna intar de statliga driftbidragen (i stort sett bidrag till lärarlöner) genom sin storlek en särställning. Dessa bidrag är nära relaterade till undervisningskostnaderna. Som framgår av tabell 5 följer också driftbidragens medelvärden i de olika klasserna i stort sett samma mönster som undervisningskostnaderna. Endast vid grupperingen efter storleksklass är spridningen mindre framträdande. l tabell 5 anges också driftbidragens andel av de totala bruttokostnaderna for grundskolan. Dessa andelar är mycket konstanta, varierande mellan 47 och 51 procent for de flesta kommungrupperna. Däremot är driftbidragens andel klart lägre inom de minsta kommunerna och inom kommuner med vikande befolkning. Detta förklaras av att dessa kommuner måste satsa mer än andra kommuner på olika sociala anordningar (främst Skolskjutsar) for vilka inga bidrag utgår. Detta forhållande framträder dock inte vid grupperingen efter tätortsgrad (homogenitetsgrupper) där Stockholmsområdet har den lägsta andelen.

Appendix 1

Tabell ALS Driltbidrag per elev efter storleks- och utvecklingsklass samt homogenitetsgrupp l 2 3 4 5 6

Slorleksk/ass Medelvärde, kronor 3 140 3 297 3 026 3 015 3 092 Andel av totala bruttokostnaden, procent 42 51 50 51 51 Urveck/ings/(lass Medelvärde. kronor 3 382 2 951 2 763 Andel av totala bmttokostnaden, procent 46 49 48 Hamogeniretsgrupp Medelvärde, kronor 2 799 2 799 2 949 3 019 3 612 3 831 Andel av totala bruttokostnaden, procent 46 49 47 47 48 48

Bland övriga intäkter skall här endast avgifter och ersättningar för tjänster beröras. Dessa uppgick 1971 till i genomsnitt 19 kr per elev, varav 7 kr avsåg Undervisning m. m., 1l kr Sociala anordningar och l kr Pedagogiska anordningar.

4 Förklaringar till kostnadsvariationer

Genomgången i avsnitt 3 visade att bruttokostnader per elev 1971 varierade relativt kraftigt mellan kommunerna. Härvid kunde vissa mönster urskiljas. Sålunda var den genomsnittliga kostnaden per elev lägre i stora än i små kommuner, lägre i kommuner med ökande befolkning än i kommuner med stagnerande eller minskande befolkning etc. Denna kartläggning gav dock ingen Förklaring till varför sådana skillnader uppstår. Frågan är om skillnaderna är ett uttryck for kommunernas varierande ambition eller om andra utifrån givna faktorer gör sig gällande. Detta är av betydelse när det gäller att skriva fram kostnaderna vid oförändrad ambitionsnivå. Det är emellertid mycket svårt att svara på denna fråga. Vad olika sociala och pedagogiska anordningar beträffar har kommunernas ambitioner - åt- minstone i viss utsträckning verkligen varit olika. Detta gäller dock inte Skolskjutsar där varierande reseavstånd for skolbarnen beroende på kommunens tätortsgrad främst torde ha påverkat kostnaderna. För undervisningskostnaderna har vissa undersökningar utförts i syfte att studera sambandet mellan dessa kostnader och vissa andra faktorer. I avsnitt 4.1 undersöks sambandet mellan bruttokostnaden och den genomsnittliga klassstorleken. I avsnitt 4.2 behandlas vilken betydelse specialundervisningens omfattning har for kostnadsnivån.

4.1 Sambandet brurrokosmader — klasstorlek

Uppgifter om antal klasser och antal elever insamlas årligen av statistiska centralbyrån. Det här använda måttet avser den genomsnittliga klasstorleken

92 Appendix I

Tabell A 1.6 Kommuner fördelade efter den genomsnittliga klasstorleken och bruttokostnaden per elev för Undervisning m. m.

Klass- Kostnader per elev, kr storlek 3000- 4000- 5000- 6000- 7000- 8000- 9000- Summa -3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 8 000 9 000 10 000

inom varje kommun. Man får komma ihåg att det inom varje kommun kan förekomma stora variationer kring detta medelvärde. l tabell 6 anges hur den totala bruttokostnaden per elev for Undervisning m. m. fördelat sig efter den genomsnittliga klasstorleken i de 412 kommuner som kunnat tas med i undersökningen. Sambandet mellan bruttokostnader per elev och den genomsnittliga klasstorleken framträder klart i detta material. Man finner t. ex. att av 26 kommuner med en genomsnittlig klasstorlek under 17 elever endast 5 kommuner hade en lägre bruttokostnad per elev än 6000 kr. Av de 72 kommuner där den genomsnittliga klasstorleken översteg 23 elever var det endast 5 kommuner som redovisat högre elevkostnad än 6000 kr. Det kan också nämnas att inom utbildningsdepartementet har utförts en beräkning angående effekterna av ändrade delningstal i grundskolan. Utifrån denna beräkning kan en minskning av nuvarande klassmedeltal med en elev uppskattas medföra en ökning av lärarlönekostnaderna av storleksordningen 150 kr per elev. Därtill kommer lokalhållnings- och andra kommunala kostnader.

4.2 Sambandet bruttokosmader specialundervisning Med specialundervisning avses här dels den undervisning som bedrivs i specialklass for elever med skilda former av skolsvårigheter, dels den s. k. samordnade specialundervisningen för nämnda elevkategorier (klinik eller vanlig klass). Antalet elever i specialklass har under senare år minskat och uppgick läsåret 1971/72 till 33 000, vilket är 3,4 procent av samtliga elever i grundskolan. Totala antalet elever i den samordnade specialundervisningen har däremot stigit och uppgick under våren 1971 till inemot 150000 bam.

Appendix 1 93

Specialundervisningen ställer sig avsevärt dyrare än annan undervisning. I särskilt hög grad gäller detta undervisningen i specialklass. Som mått på omfattningen av specialundervisning inom olika kommuner använder skolöverstyrelsen ”specialundervisningstäthet”, dvs. antalet lärarveckotimmar per 100 grundskoleelever. Den genomsnittliga specialundervisningstätheten för hela landet uppgick 1971 till 26,4 och steg 1972 till 29,2. Bearbetningen avsåg kommunernas fördelning efter specialundervisningstäthet och kommunstorlek. Det mest iögonfallande i detta material var den stora spridningen bland de minsta kommunerna. Det framträder också klart att specialundervisningstätheten ökar med stigande kommunstorlek. Enligt en inom skolöverstyrelsen utförd undersökning kunde man vidare notera att specialundervisningstätheten var lägst inom de starkt expanderande kommunerna och högst inom de kommuner vars invånarantal visar en minskning. Detta bedöms bl. a. bero på att i de starkt expanderande kommunerna förekommer en besvärande brist på klassrum.

5 Effekten av kommunsammanläggningarna

Den l januari 1974 reducerades antalet kommuner till 278. Detta skedde genom att två elIer(i regel) flera kommuner sammanslogs till en ny kommun. Totalt berördes 268 kommuner av sådana sammanläggningar, varvid 82 nya kommuner bildades. 196 kommuner kvarstod oförändrade till sin territoriella omfattning. Vid framskrivningen uppstår frågan hur man skall fastställa ambitionsnivån förde “nya” kommunerna. Dessa existeradeju inte 1971. En möjlighet är att bara summera grundskolekostnaderna i de kommuner som bildar en ny kommun. Denna kostnadssumma dividerad med det totala antalet grundskoleelever i den nya kommunen ger då den genomsnittliga kostnaden per elev -— vån mått på den redovisade ambitionen. Vid framskrivningen hålls denna elevkostnad oförändrad. Denna metod bygger på förutsättningen att den genomsnittliga elevkostnaden inte pâverkas av att flera kommuner slås samman till en större. Kart- Iäggningen i avsnitt 2 visade emellenid att den genomsnittliga kostnaden per elev var avsevärt lägre i de största kommunerna än i de minsta. Det förhållandet antyder en annan teoretisk möjlighet: framskrivningen kan byggas helt på genomsnittsvärdena i de olika storleksklasserna, vilka då appliceras på vid varje tidpunkt rådande storleksfördelning. Kommunsammanläggningarnas effekter kommer härigenom att automatiskt fångas in. Förutsättningen för ett sådant resonemang skulle vara att kommunstorleken är av avgörande betydelse för den genomsnittliga elevkostnaden. Realismen i denna förutsättning synes emellertid vara minst lika osäker som i den förstnämnda. Båda dessa helt mekaniska framskrivningssätt har klara brister. Det är därför tveksamt vilken metod som bör användas. Det ger sig också självt att helt olika faktorer är styrande på delområden som undervisning och olika sociala anordningar. Vår kunskap om hur grundskolekostnaderna kommer att påverkas av kommunsammanläggningarna är begränsad. Man kan endast diskutera i vilken riktning - om alls - förändringarna kan väntas ske. Den siffermässiga

94 Appendix 1

preciseringen får därför grundas på vissa schablonmässiga antaganden. Vad Undervisning m. m. beträffar förefaller det som mindre sannolikt att för delposten Skoladministration förutse några mera påtagliga kostnadsförändringar som effekt av sammanläggningar. Vad som händer med kostnaderna för lokaler och inventarier är svårare att bedöma. Avgörande blir härvid huruvida bildandet av en ny och större kommun leder till en omorganisation så att hela skolenhetsstrukturen förändras. Detta kan knappast ske omedelbart vid sammanläggningen. På längre sikt kommer en omstrukturering sannolikt till stånd, varvid också lokal-och inventariebehovet påverkas. Men sådana strukturförändringar sker ju kontinuerligt som följd av bl. a. förändringarna i elevunderlaget. Det blir således svårt att avgöra vad som är en direkt följd av kommunsammanläggningarna. Det finns därför knappast skäl att införa ett antagande om förändrade kostnader i våra beräkningar. Den utan jämförelse största kostnadsposten redovisas under titeln Grundskola/folkskola m. m. Den består huvudsakligen av lärarlönerna. Som visats i avsnitt 4.1 är variationerna här mellan olika kommuner starkt korrelerade med den genomsnittliga klasstorleken. En viktig fråga är därför huruvida en nybildad större kommun har möjlighet att t. ex. via ändrade upptagningsområden omorganisera skolväsendet så att man kan öka den genomsnittliga klasstorleken i de fall den understiger av skolöverstyrelsen rekommenderade normer. Som tidigare nämnts torde en sådan omstrukturering inte kunna väntas ske på kort sikt. l huvudalternativet antas därför att ingen förändring i den genomsnittliga elevkostnaden kommer att äga rum. I en alternativ kalkyl antas däremot att den genomsnittliga undervisningskostnaden per elev i varje nybildad kommun anpassar sig till den nivå som redovisats i den största av de gamla kommuner som ingår i den nybildade. Också beträffande skolmåltider har två alternativ beräknats. Det första innebär ingen påverkan av kommunsammanläggningarna medan man i det andra antagit en standardutjämning till den högsta nivån bland de kommuner som bildar den nya. Samma antaganden (ingen påverkan respektive utjämning till den högsta delkommunens nivå) har gjorts beträffande titlarna Skolhälsovård och Pedagogiska anordningar. Däremot har för Skolskjutsar antagits att kostnaderna inte påverkas av sammanläggningen. Detta har gjorts i överensstämmelse med det tidigare antagandet att ingen ändring

i skolenheterna äger rum. Inte heller för delposten Övrigt under Sociala

anordningar har någon påverkan antagits av sammanläggningen. I tabell 7 visas hur den genomsnittliga bruttokostnaden per elev förändras under olika alternativa antaganden om kostnadsutjämningen i de kommuner som deltar i sammanläggningen. Jämfört med alternativ 1 (ingen förändring i den genomsnittliga bruttokostnaden per elev) innebär alternativ 2 (utjämning till den högsta nivån bland de gamla kommunerna avseende elevkostnaden för skolmåltider, Skolhälsovård och pedagogiska anordningar) att den genomsnittliga kostnaden per elev skulle höjas med 176 kr, dvs. med 2,9 procent. Av denna höjning avser 126 kr kostnaderna för skolmåltider. Alternativ 3 innebär att också kostnaderna för Undervisning m. m. påverkas genom att en anpassning sker till den största kommunens nivå. En sådan anpassning skulle då leda till att den kostnadshöjning som var

Appendix 1

Tabell A 1.7 Beräknade effekter av sammanläggningen inom de 268 kommuner vilka från 1974 bildar 82 nya kommuner Bruttokostnaden per elev, kr Alt. 1 Alt. 2 Alt. 3 Summa undervisning m. m. 5 183 = alt. l 4 998 Sociala anordningar Skolmåltider 450 576 = alt. 2 Skolskjutsar 336 = alt. l = alt. 2 Skolhälsovård 29 41 = alt. 2

resultatet av utjämningen enligt alternativ 2 helt uppvägs av en kostnadssänkning För posten Undervisning m. m. Vid en sådan utveckling - vilken är tänkbar först på något längre sikt - skuile den genomsnittliga bruttokostnaden per elev inte påverkas av kommunsammanläggningar. Detta gäl-

ler den totala kostnaden lör grundskolan. Däremot påverkas de olika kost-

nadskomponenterna. De hittills lämnade uppgifterna har avsett vad som beräknats ske i de 268 kommuner som fr. o. m. 1974 bildar 82 nya kommuner. En samman- Vägning av dessa med de 196 gamla kommunerna visar att sett över samtliga primärkommuner skulle alternativ 2 höja den genomsnittliga kostnadsnivån per elev med endast 53 kr, dvs. med 0,97 procent i förhållande till alternativ 1. Denna höjning skulle motvägas av en praktiskt taget lika stor kostnadssänkning om alternativ 3 realiserades. Beräkningarna har också visat att även om den genomsnittliga elevkostnaden för samtliga kommuner enligt alternativ 3 skulle vara densamma som före sammanläggningen, skulle samtidigt en viss standardutjämning mellan kommunerna ha ägt rum. Antalet kommuner med framför allt extrema höga elevkostnader skulle reduceras avsevärt.

2 kostnader

Appendix Framskrivning

av

och intäkter vid oförändrad

ambitionsnivå i

Göteborgsregionens kommuner

1 Inledning

l samband med utformningen av kommunenkäten skisserade KEU i samråd med Svenska kommunförbundet en modell för framskrivning vid oförändrad ambitionsnivå. Praktiska erfarenheter från försök i samarbete med några lämpliga kommuner ansågs önskvärda innan modellen användes för framskrivningar på riksnivå. För att diskutera ett sådant samarbete tog utredningen kontakt med Göteborgsregionens kommunalförbund som bl. a. tar fram underlag för medlemskommunernas planering genom kommunalekonomiska jämförelser och analyser. Utredningen erbjöd kommunalförbundet att använda modellen och det av utredningen sammanställda statistikunderlaget för beräkningar av oförändrad ambitionsnivå inom regionens kommuner. Dessutom skulle utredningen svara för de närmare anvisningar som behövdes för att göra beräkningarna. Kommunalförbundet räknade med att dessa beräkningar kunde bli till nytta för planeringsarbetet i regionen och accepterade det föreslagna sam-

arbetet. Det statistiska underlaget kontrollerades av de berörda kommu-

nerna. Framskrivningarna utfördes sedan av kommunalförbundets kansli i samarbete med Svenska Kommunförbundets experter i utredningen.

2 Beskrivning av modellen

Modellen har översiktligt beskrivits i avsnitt 3.3 i huvudtexten med undantag för den del som avser finansiella beräkningar. Sådana beräkningar som bl. a. skall visa behov av skatteuttag, förändringar av finansieringskapital, upplåning och andra finansiella transaktioner har inte ansetts intressanta för KEU när det gäller den oförändrade servicenivån. För Göteborgsregionens kommuner ansågs det däremot önskvärt att såsom ett alternativ för den kommunala planeringen beräkna de finansiella konsekvenserna även för oförändrad service. För en fullständig redovisning av

modellens användning

i Göteborgsregionen behövs först en beskrivning av hur de finansiella beräkningarna gjorts. Finansiella beräkningar görs i löpande priser. Eftersom personalkostnader

98 Appendix 2

och andra kostnader utvecklas på olika sätt måste hänsyn härtill tas vid omräkning av dessa poster till löpande priser. Även på intäktssidan är det nödvändigt att räkna med varierande ökningstakt för olika poster. För vissa statsbidrag kan man räkna med en ökningstakt som motsvarar personalkostnadsökningen medan andra statsbidrag och avgifter kan antas öka i takt med prisstegringarna. När kostnader och intäkter under huvudtitlarna 0-8 räknats om till löpande priser görs beräkningar av vissa poster som tillhör huvudtitel 9, Finansiering, For att få ett fullständigt underlag för de finansiella bedömningarna. Den största intäktsposten under huvudtitel 9 är kommunalskatten som vid framskrivning under antagande om oförändrad ambitionsnivå kan grundas pâ oförändrad utdebitering. För beräkning av kommunalskatten och eventuella skatteutjämningsbidrag behövs också en skatteunderlagsprognos. Bland övriga poster på inkomstsidan kan nämnas intäktsräntor samt speciella skatter och ersättningar m. m. som kan beräknas med ledning av redovisningar för basåret. Dessutom tillkommer de interna inkomstposterna kalkylerad avgift för kompletteringspension samt intern ränteersättning och avskrivningsmedel som ingår i de beräknade årliga kostnaderna under huvudtitlarna 0-8. Kostnadsräntor, utbetalda pensioner, personalförsäkring m. m. är poster som redovisas på utgiftssidan under huvudtitel 9. Posternas storlek under basåret framgår av finansstatistiken. För basåret redovisas förändringar av driftkapitalet. Vid framskrivningen kan man bortse från sådana förändringar. Skillnaden mellan inkomst- och utgiftsposterna för basåret är lika med avskrivningsmedel plus överföringspost mellan driftbudget och kapitalbudget, dvs. den del av skatteintäktema som disponerats till kapitalutgifter. Detta belopp erhålls som restpost för de år som framskrivningarna omfattar. Beloppet visar vad som kan disponeras till kapitalutgifter för oförändrad servicenivå samt till standardökning med de förutsättningar beträffande skatteunderlagstillväxt, prisutveckling m. m. som framskrivningarna grundas på.

3 Redovisning av vissa resultat

3.1 Modellens användning i Göteborgsregionen För Göteborgsregionens kommuner fanns åldersgrupperade befolkningsprognoser i stor utsträckning. Vissa kompletteringar och bearbetningar gjordes av kommunalforbundets kansli. Det var bl. a. nödvändigt att göra den indelning i åldersgrupper som skulle användas vid framskrivningen av efterfrågan inom olika verksamhetsområden. I det av KEU sammanställda statistikunderlaget fanns bl. a. uppgifter om prestationer i förhållande till aktuell åldersgrupp som kunde användas vid framskrivningen. Med dessa prestationstal kunde man beräkna hur stora kapacitetstillskott som behövdes för att uppnå oförändrad service när efterfrågegrupperna ökar. För Mölndals kommun visade framskrivningarna t. ex.

Appendix 2 99

att daghemsverksamheten behövde utökas med 10 platser mellan 1972 och 1975 samt med ytterligare 19 respektive 20 platser under de två närmaste femårsperioderna beroende på ökningen av åldersgrupperna 0-6 år. Flertalet av prestationstalen avsåg verksamheter inom undervisnings- och socialvårdshuvudtitlarna. För dessa verksamhetsområden blev därför redovisningen av kapacitetsförändringar mera omfattande än för andra verksamhetsomrâden. Framskrivningarna grundades i många fall på resursanspråk per invånare inom aktuell målgrupp eftersom meningsfulla prestationsmått saknades. Ett exempel är parker och lekplatser där målgruppen ansågs vara tätortsinvånarna. För främst administrativ verksamhet, fastighetsförvaltning och vissa affärsdrivande verksamheter var det inte möjligt att avgränsa någon särskild målgrupp. Framskrivningarna grundades därför på antagandet att resursanspråken förändras i förhållande till totala antalet invånare. I KEU:s statistikunderlag fanns även priset på de prestationer som framskrivningarna grundades på. Med ledning härav framräknades resursanspråk i absoluta tal.

3.2 Omräkning till löpande priser och sammandrag av framskrivningarna Innan resursanspråken räknades om till löpande priser togs hänsyn till en beräknad lönestegring utöver kompensation för prisstegringar. För denna del av personalkostnadsstegringen beräknades en årlig ökning av löner och arvoden med 4 procent, som normalt motsvarar en ökning om ca 3 procent för de sammanlagda personalkostnaderna. Ett enhetligt tillägg för reallönestegring kunde dock inte baseras på de sammanlagda personalkostnaderna eftersom personalomkostnadspåslaget varierar mellan kommunerna beroende på skilda metoder för redovisning av pensionskostnaderna. Vid omräkning till löpande priser kalkylerades med 5 procent årlig ökning av bruttokostnaderna. Även för intäkterna räknades med 5 procent årlig ökning. Statsbidragen till grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning beräknades dock öka med 9 procent per år, dvs. samma ökningstakt som för löner och arvoden. Framskrivningar av kostnader och intäkter under huvudtitlarna 0-8 samt de poster som tillhör huvudtitel 9, Finansiering, redovisades i sammandrag för samtliga kommuner inom Göteborgsregionen samt för regionen totalt. Ett sådant sammandrag för Mölndals kommun framgår av tabell l. Under huvudtitel 9 redovisas finansiella poster, bl. a. kostnads- och intäktsräntor, som räknats upp med 5 procent per år. Såsom intern intäkt redovisas kalkylerade avgifter för kompletteringspension enligt de grunder som kommunerna tillämpat 1972. Beloppen särredovisas på inkomstsidan och ingår i personalkostnaderna på utgiftssidan. Dessa avgifter för 1972 framgick av KEU:s statistikunderlag. Med ledning härav beräknades hur kommunerna kalkylerat 1972 års avgifter för kompletteringspension uttryckt i procent av totala löner exklusive löner till lärarpersonal som får statliga pensioner. Vid framskrivningen användes samma procentsats för att beräkna avgifternas storlek. Kapitaltjänst är också en intern inkomstpost som ingår i kostnaderna

100 Appendix 2

Tabell A2.1 Sammandrag av framskrivningar för Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser

1972 1975 1980 1985

Inkomster Huvudtitlarna 0-8 83,8 110,0 170,5 255,0 Huvudtitel 9 (Finansiering) 5,8 6,8 8,6 11,0 Kalkylerad avgift för komplette-

221,3 276,0 442,5 694,1 Utgifter

skattemedel till kapitalutgifter och standardhöjning 34,2 60,3 119.1 222,9 221,7 276,0 442,5 694,1

Anm. Differensen mellan totala inkomster och utgifter 1972 beror på att kapitaltjänst som ingår i kostnaderna under huvudtitlarna 0-8 inte kan redovisas med större noggrannhet.

under huvudtitlarna 0-8. Beräkningarna av kommunalskatteintäkterna och skatteutjämningsbidragen grundades på en skattekraftsökning av 8 procent per år och 1972 års skattesats. Det för Mölndals kommun redovisade skatteutjämningsbidraget lör 1972 avser extra bidrag som beviljats p. g. a. 1971 års kommunsammanläggning. Detta bidrag är helt avvecklat 1975. Förändringar av driftkapitalet redovisas För 1972. Några ytterligare förändringar härav har inte beräknats vid framskrivningen. De För 1975, 1980 och 1985 redovisade beloppen till kapitalutgifter och standardhöjning utgör restposter och kan även disponeras till sådan standardhöjning som redovisas på driftbudgeten.

3.3 Beräkningar av genomförd standardhöjning 1972-1975 Det kan vara av intresse att beräkna hur stor standardhöjning som kan täckas av oförändrade skattesatser och oförändrad avgiftsfinansiering innan en ytterligare utökning av verksamheten övervägs. 1 tabell 1 redovisade belopp för kapitalutgifter och standardhöjning disponeras i Första hand till amorteringar av låneskuld och investeringar För att bibehålla oförändrad standard. Hittills gjorda investeringar måste ersättas i takt med förslitningen. Dessutom måste man för oförändrad servicenivå räkna med investeringar på grund av befolkningsförändringar, exempelvis tillbyggnad av ålderdomshem när antalet pensionärer ökar. Det belopp som sedan återstår kan an-

Appendix 2 101

vändas till standardhöjning. Vid framskrivningama antogs att prisstegringen skulle bli 5 procent per år, vilket för perioden 1972-1975 motsvarar 15,8 procent. Den prisstegring som nu kan konstateras är ungefär dubbelt så stor. Om det skall bli möjligt att beräkna hur stor standardhöjning som genomforts under perioden 1972-1975 är det nödvändigt att ta hänsyn till den verkliga prisutvecklingen. 1 tabell 2 redovisas framskrivna inkomster och utgifter for 1975 i 1972 respektive 1975 års priser samt inkomster och utgifter enligt 1975 års budget. De framskrivna beloppen i 1972 års priser har räknats om till 1975 års priser genom tillägg med 32 procent som utgör en sammanvägning av beräknade personalkostnadsökningar med 36 procent och övriga kostnadsstegringar med 30 procent (= konsumentprisindex) för perioden 1972-1975. Vid beräkningen av personalkostnadsökningarna har hänsyn tagits till att man i samband med framskrivningarna gjort ett tillägg till personalkostnaderna i 1972 års priser med 3 procent per år, vilket motsvarar skillnaden mellan den förutsätta skattekraftsstegringen och prisstegringen. Man kan diskutera noggrannheten av den beräknade genomsnittliga per-

Tabell A 2.2 Sammandrag av framskrivning och budget 1975 för Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser

Framskrivning Budget

1972 års 1975 års priser priser

Inkomster Huvudtitlarna 0-8 95,0 125,3 119,7 Huvudtitel 9 (Finansiering) 5,9 7,7 5,8 Kalkylerad avgift för komplette-

289,6 Utgifter Huvudtitlarna 0-8 170,6 226,5 232,5 Tillägg for personalkostnadsökning

Skattemedel till kapitalutgifter och

289,6

102 Appendix 2 SOU 1974:40

sonalkostnadsökningen och valet av konsumentprisindex som grund för omräkning av övriga kostnader. Även ökningstakten för statsbidrag och avgifter som avser oförändrad servicenivå kan ifrågasättas. En överslagsmässig omräkning av priserna kan dock anses tillräcklig för dessa beräkningar. En jämförelse av framskrivningarna och 1975 års budget visar god överensstämmelse på utgiftssidan. Budgetbeloppen för huvudtitlarna 0-8 är om man räknar med anslaget för oförutsedda behov endast 2,9 milj. kr högre än de framskrivna värdena. För huvudtitel 9, Finansiering, är differensen mellan framskrivning och budget endast 0,1 milj. kr. På inkomstsidan är skillnaden större. De budgeterade inkomsterna under huvudtitlarna 0-8 är 5,6 milj. kr lägre än de framskrivna. Skillnaden mellan budget och framskrivet belopp för finansieringshuvudtiteln är 1,9 milj. kr. Även de kalkylerade avgifterna för kompletteringspension är lägre i budgeten än enligt framskrivningarna, vilket dock saknar betydelse eftersom utgiftssidan påverkas lika mycket. Detsamma gäller kapitaltjänsten. Sammanlagt är de budgeterade beloppen på inkomstsidan 15,1 milj. kr lägre än framskrivningarna visar. Detta uppvägs delvis av att budgeten på utgiftssidan är 8,3 milj. kr lägre än framskrivningarna. Nettoskillnaden blir således 6,8 milj. kr, vilket motsvarar av skillnaden mellan minskningar och ökningar av driftkapitalet. Den faktiska ökningen av invånarantalet under perioden 1972-1975 är 882 personer lägre än enligt befolkningsprognosen som framskrivningarna grundats pâ. Utgifts- och inkomstsidan påverkas härav i lika hög grad. När det gäller skatteintäkterna för 1975 som grundas på antalet invånare inkomståret 1973 är skillnaden mellan prognos och faktiskt antal endast 23 personer. Skatteintäkterna påverkas inte nämnvärt härav. Efter avrundning erhålls samma belopp för skatteintäkter enligt både budget och framskrivningar. I tabell 3 redovisas en jämförelse mellan framskrivna och budgeterade belopp för 1975. Tabellen visar att standardhöjningen för perioden 1972-1975 kan beräknas till 17,9 milj. kr med de antaganden som framskrivningarna grundas på (85,6 minus 67,7). Standardhöjningen har finansierats genom nettominskning av driftkapitalet med 6,8 milj. kr och minskning av skattemedel till kapitalutgifter med 11,1 milj. kr (48,2 minus 37,1). Den stora skillnaden

mellan skattekraftsstegring och prisstegring har gjort det omöjligt för kom-

munen att finansiera standardhöjningen med oförändrat skatteuttag. Personalkostnaderna har först förutsätts öka med 3 procent per år. Därefter har samtliga kostnader räknats upp med 32 procent. Skattekraften har endast ökat med 22,2 procent. Kommunen får dock kompensation för de stora personalkostnadsstegringarna 1974 och l975 genom ökade skatteintäkter 1976 och 1977. Prisstegringarnas betydelse framgår också om man jämför beloppen som är avsedda till kapitalutgifter och standardhöjning enligt framskrivningarna i 1972 och 1975 års priser(tabell 2). 1 1972 års priser har detta belopp beräknats till 52,1 milj. kr. Motsvarande belopp i 1975 års priser har beräknats minska till 48,2 milj. kr. Det beräknade beloppet för standardhöjning avser endast driftbudgeten.

Appendix 2

Tabell A 2.3 Beräkning av utrymme för standardhöjning 1972-1975. Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser

Enligt framskrivning Enligt budget Utgifter lnkomster Netto Utgifter Inkomster Netto

Kostnader och intäkter exkl. kommunalskatt 244,8 177,1 67,7 247,6 162,0 85,6 skattemedel till kapitalutgifter 48,2 48,2 37,1 37,1 293,0 177,1 115,9 284,7 162,0 122,7 Framskrivna belopp 293,0 177,1 115,9 8,3 - 15,1 -6,8

En standardstegring som finansieras med skatteintäkter sker också när en del av de belopp som överförs till kapitalbudgeten används for standardhöjande investeringar. Dessutom kan standardhöjningar inom ett verksamhetsområde finansieras genom standardsänkning inom ett annat område. För att närmare analysera standardhöjningens omfattning behövs således en redovisning av hur de budgeterade beloppen använts. En sådan redovisning sker i kommunens bokslut.

3.4 Beräkningar av kapitalbildningen 1972-1975 För av kommunernas finansiella situation kan man få viss bedömning vägledning genom att analysera kapitalbildningen, dvs. hur stor del av skatteintäktema och skatteutjämningsbidragen som används till investeringarnas finansiering. 1 tabell 4 redovisas en beräkning som visar hur dessa poster

Tabell A2.4 Fördelning av beräknad standardhöjning 1972-1975. Mölndals kommun Milj. kr. Löpande priser Enligt Enligt Standardfram- budget höjning skrivning 1972-1975

Driftbudgeten Nettokostnader exkl. avskrivningar och kommunalskatt 67,7 85,6 17,9 Kapiralbudge/en Skattemedel till kapitaluti gifter

104 Appendix 2

har utvecklats mellan 1972 och 1975 i Mölndals kommun och hur posterna fördelas mellan driftbudget och kapitalbudget. Avskrivningarna motsvarar 34 procent av kapitaltjänsten enligt 1975 års budget. Samma procentsats har använts när avskrivningskostnaderna för 1972 års servicenivå beräknats. Vid denna beräkning har förutsätts att avskrivningarna ökar i takt med prisstegringarna. Enligt 1975 års budget redovisas ett något lägre belopp för avskrivningsmedel eftersom avskrivningarna inte beräknats på återanskaffningsvärden. Den direkta överföringsposten mellan driftbudget och kapitalbudget som kan anses motsvara kommunens kapitalökning visar en betydande negativ utveckling. Räknat i 1975 års priser har kommunens kapitalökning som 1972 uppgick till 34,8 milj. kr reducerats med en fjärdedel under perioden 1972-1975. För driftbudgeten visar beräkningarna en standardstegring med i runt tal 6 milj. kr per år, vilken finansierats med reducerad kapitalökning och nettominskning av driftkapitalet.

4 Erfarenheter

Erfarenheterna från de utförda framskrivningarna visade att fördelning av kostnader och intäkter på gatuförvaltning, statsbidragsberättigade gator och vägar, icke statsbidragsberättigade gator och vägar samt bidrag till enskilda vägar kan medföra problem därför att kommunerna tillämpar olika redovisningsmetoder. Dessutom var flera kommuners uppgifter osäkra ifråga om gatu- och vägnätets omfattning mätt i km gator och vägar. Kompletteringar av uppgifterna blev därför nödvändiga innan de användes för framskrivningarna. Dessa problem kan undvikas om man grundar framskrivningarna på samtliga kostnader och intäkter för gator och vägar i förhållande till antalet tätortsinvånare. Även för andra verksamhetsgrenar visade erfarenheterna att särredovisning av kostnader och intäkter inte kan göras med tillräcklig noggrannhet. Detta gäller t. ex. daghem och fritidshem. När framskrivningarna på riksnivå bedöms måste man därför räkna med att fördelningen av de beräknade volymförändringarna mellan dessa båda verksamhetsgrenar är osäker. Samma erfarenhet gjordes när det gäller hemhjälp som avser pensionärer, vård av sjuka barn och vikarie för husmor. Därför bör volymförändringarna även redovisas som ett genomsnitt för dessa tre verksamhetsgrenar. Slutligen bör nämnas att stora skillnader kan förekomma mellan kommunernas redovisningsmetoder framför allt när det gäller kostnader för lokaler och kapitaltjänstkostnader.

2‘ JJ.. rm» r

.t‘,‘.\."‘-‘K 3

»Statens offentliga utredningar 1976

Kronologisk förteckning

. Arbetsmiljölag. A. . Bakgrund till förslag om arbetsmiljölag, A. . Rapport i psykosociala frågor. A. Internationella konventioner inom arbetarskvddet. A

:oou\:cnu1;c,.:~—-

. Säkerhetspolitik och totalförsvar. FÖ. . Deltidsanställdas villkor. Ju. . Deltidsarbete 1974. Ju. . Regionala trafikplaner - länsvisa sammanfattningar. K . Sexuella övergrepp. Ju. 10. Skolans ekonomi. U. 11. Bostadsbeskattning ll. Fi. 12. Företagens uppgiltslämnande. Fi. 13. Byggnadsindex för husbyggnader och anläggningar. Fi. 14. Kärobligatorium? U. 15. Utbildning I förvaltning inom försvaret. Del 3. FÖ. 16. Folkhögskolan. U. 17. Skador i arbetet. A. 18. Lokala trafikföreskrifter m. m. K 19. Den militära underrättelsetjänsten. FÖ. 20. Kultur åt alla. U. 21. Trafikbuller. Del 3. Buller från fritidsbåtar. K. 22. Sveriges export 1975-1980. Bilaga 2 till 1975 års långtidsutredning. Fi: 23. Produktansvar l. Ersättning för läkemedelsskada, Ju. 24. internationellt patentsamarbete ll. H. 25. Internationellt patentsamarbete ll. Bilagor. H. 26. Bostadsverket. Sarn0rdning-decentralisering. B. 27. Den internationella bakgrunden. Bilaga 1 till 1975 års långtidsutredning. Fi. 28. Vattenkraft och miljö 3. 8. 29. Verkstadsindustrins arbetsmarknad. l. 30. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del I. l. 31. Använt kärnbränsle och radioaktivt avfall. Del II. l. 32. Spent nuclear fuel and radioactive waste. I. 33. Musikemmänniskan-samhället. U. 34. Arbetstidsförkortmng - när? hur? A. 35. Dryckesförpackninpar och miljö. Jo. 36. Anonymitet och tvångsmedel. Ju. 37. Smugglingsbrott och tulltillägg. Fi. 38. Yrkesinriktad rehabilitering. A 39. Hemvist. Fi. 40. Kommunal utveckling. Fi.

Statens 1976

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Delegationen för jämställdhetmellanmänochkvinnor1.Deltidsanställdasvillkor.[S] 2. Deltidsarbete1974.[7] Sexuellaövergrepp.[9] ProduktansvarI. Ersättningför läkemedelsskada, [23] Anonymitetoch tvångsmedel.[36]

Försvarsdepartementet Säkerhetspolitik och totalförsvar.[5] Utbildningi förvaltninginom försvaret.Del 3. [15] .____,___,_,¥__ Denmilitäraunderrättelseljänsten. [19]

Kommunikationsdepartementet -_..____ _- Regionalatrafikplaner— länsvisasammanfattningar. [8] _ Lokalatrafikföreskrifter.[18] Trafikbuller.Del 3. Bullerfrån fritidsbåtar.[21]

Finansdepartementet Bostadsbeskattning ll. [1l] Företagensuppgiftslämnande. [12] Byggnadsindex för husbvggnaderoch anläggningar,[13] 1975årslångtidsutredning. 1‘Sverigesexport1975-1980.Bilaga 2 till 1975 årslángtidsutredning. [22] 2. Deninternationella bakgrunden.Bilaga1 till 1975 års långtidsutredning. [27] Smugglingsbrottoch tulltillägg,[37] Hemvist.[39] Kommunalutveckling.[40]

Utbildningsdepartementet Skolansekonomi,[10] Kärobligatorium? [14] , [16] . Folkhögskolan. Kulturåt alla.[20] Musiken-människan-samhâllet. [33]

Jordbruksdepartementet Dryckesförpackningar och miljö.[35]

Handelsdepartementet Patentpolicykommittén, 1‘ Internationelltpatentsamarbete ll. [24] 2. lnternationelltpatentsamarbetell. Bilagor.[25]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmiljöutredningen] 1.Arbetsmiliölag. l 1]2. Bakgrundtill lörslagom arbetsmiljölag. [2] 3. Rapporti psykosocialafrågor.[3] 4. lnternationellakonventionerinom arbetarskvddet.[4] Skadori arbetet.[17] Arbetstidsförkortning- när?hur?[34] Yrkeslnriktadrehabilitering.[38]

Bostadsdepartementet Bostadsverket.Samordning-decentralisering, [26] Vattenkraftoch miljö 3. [28]

Industridepartementet Verkstadsindustrins arbetsmarknad. [29] ‘.__._..._ 1.Använtkärnbränsle och radioaktivtavfall.De] -. Åka-utredningen. l. [30] 2. Använtkärnbränsleochradioaktivtavfall.DelIl.[31] 3. LA, Spentnuclearfuel and radioactivewaste,[32] 4. m..

.__ ,_

.__,_... ._. .u Anm. Siffrornainom klammerbetecknarutredningarnasnummeri den kronologiskaförteckningen ,,

Nordisk utredningsserie (NU) 1976

Kronologisk förteckning

. Nordiske naturgasudredninger . Maktstrukturer och styrelseformer inom teatern . Adult Education , Nordisk samarbeide om energisparing I byggsektoren

8Looo_\:_cncn:wN-

. Norden och fackpressen ILO og kvinner i arbeidslivet Aikuiskasvatus Pohjoismaissa A Cooperation Agreements betweenthe Nordic Countries 4 Medborgarskap för barn och jämlikhet vid naturalisation . Nordisk konvention om gränskommunait samarbete

5 i 5

i

i . i 3 i i

3 i

i i

. m? n P v 4.:.›.,.. ... S. Laem M

;I

g

I i

LlberForlag

ISBN91-38-02963-4 ISSN 037 5-25ox Allmänna Förlaget