('angående lönegradspla- ceringen för vissa tjänster, m. m.',)
Hänvisat till av
- Prop. 1952:248: med förslag till ändringar i vissa tjänste- och familjepensionsreglementen, avsnitt 1, 6 och 7
- Prop. 1953:110: ("angående vissa av\xad lönings- in. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 1953/5'i m. m.",), avsnitt 102 och 112
- Prop. 1953:158: angående anslag för budgetåret 1953/5Jf till avlöningar vid de allmänna läroverken m. m., avsnitt 48 och 61
- Prop. 1953:159: angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen m. m., avsnitt 1
- Prop. 1953:2: Doc 1953:2, avsnitt 54
- Prop. 1953:90: angående godkännande av avtal rörande handelshögskolans i Göteborg fram¬ tida ställning m. m., avsnitt 10
- Prop. 1954:103: angående anslag för budgetåret 1954/55 till avlöningar vid de allmänna läroverken m. to., avsnitt 20
- Prop. 1954:110: ('angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud\xad titel för budgetåret 195*1155 m. m.',), avsnitt 70
- Prop. 1954:137: ('angående inrättande av ordinarie lärartjänster på försöksskolans högstadium, m.m.',), avsnitt 1 och 4
- Prop. 1954:173: med förslag till änd¬ ringar i 1947 års allmänna tjänste- och familjepen- sionsreglementen m. m., avsnitt 16
- Prop. 1957:183: ('angående vissa löne\xad frågor med anledning av ändrad organisation av den lokala och regionala skolledningen m. m.',), avsnitt 1 och 2
- Prop. 1957:22: angående anslag för bud¬ getåret 1957/58 till Fiskeristgrelsen med statens fis- keriförsök: Undersökningar inom sötvattenslaborato- riet samt Fiskeriintendenter m. m., avsnitt 28
- Prop. 1965:60: Doc 1965:60, avsnitt 32
- SOU 1953:18: Lika lön för män och kvinnor i det statliga lönesystemet : Likalönskommitténs betänkande, avsnitt 39
- SOU 1960:10: Statstjänstemäns förhandlingsrätt, avsnitt 80
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 1
Nr 241.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster, m. m.; given Stockholms slott den 23 oktober 1952.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över civilärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi falla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe mentschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL.
John Lingman.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
I propositionen underställes riksdagens prövning dels en av 1949 års tjänsteförteckningskommitté den 4 oktober 1952 med Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation träffad överenskommelse angående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. in., dels en av kommittén den 13 oktober 1952 med Statstjänarkartellen träffad överenskommelse angående viss sjukvårds- och ekonomipersonal, överenskommelserna utgör resultatet av en andra etapp av kommitténs arbete, varunder inemot 25 000 tjänster har varit under bedömning. överenskommelsen den 4 oktober 1952 avser bl. a. vissa civilmilitära be ställningar (armé-, marin- och flygingenjörer m. fl.), rektorer och lärare vid de allmänna läroverken och jämförliga läroanstalter samt andra civila tjänster inom olika lönegrader och karriärstegar vid skilda verk och insti tutioner inom såväl civilförvaltningen som försvaret. Vidare framlägges i propositionen förslag till vissa tjänsteförändringar inom konjunkturinstitutet, statens sakrevision, statens organisationsnänxnd, statens löncnämnd och statens avtalsnämnd.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 241.
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 2kl.
Den årliga kostnadsökningen för löner, som föranledes av här nämnda förslag, har beräknats till 24 miljoner kronor. Slutligen anmäles i propositionen av försvarets civilförvaltning framlag da förslag angående löneställningen för vissa förrådsmän samt för viss vaktmästarpersonal vid försvaret. Förslagen grundar sig på överenskommel ser, som träffats mellan försvarets civilförvaltning, å ena, samt Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund, å andra sidan. Kostnaderna för de av försvarets civilförvaltning föreslagna lönegradsuppflyttningarna ingick, på grundval av en approximativ uppskattningi i den kostnadsökning som beräknades bli en följd av de i propositio nen nr 107 till innevarande års riksdags vårsession framlagda förslagen an gående lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
Kungl. Maj.ts proposition nr 24-1. 3
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland i statsrådet å Stockholms slott den 23 oktober 1952.
Närvarande: Statsministern E rlander , statsråden S köld , Z etterberg , T orsten N ilsson ,
S träng , E ricsson , A ndersson , L ingman , H ammarskjöld , N orup , H edlund ,
P ersson , H jälmar N ilson , L indell , N ordenstam .
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che
fen för civildepartementet, statsrådet Lingman, frågor om lönegradsplaceringen för vissa tjänster, m. m. samt anför därvid följande.
De enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 13 maj 1949 tillkallade sak kunniga med uppdrag att verkställa utredning rörande lönegradsplacering
för statstjänstemän och vissa icke-statliga befattningshavare, m. in. (1949 års tjänsteförteckningskommitté1) överlämnade med skrivelse den 6 mars
1952 en överenskommelse, som kommittén under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande hade träffat med Statstjänarkarteilen, Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation, överenskommelsen underställdes riksdagens prövning genom propositionen nr 107 till innevarande års riksdag och vann riksdagens godkännande (SU nr 153; Rskr nr 330). Såsom framgår av det vid nämnda proposition nr 107 fogade statsrådspro tokollet, erinrade jag vid anmälan av propositionen, att tjänsteförteckningskommitténs arbete fortsatte och kunde beräknas resultera i ytterligare för slag under loppet av hösten 1952. Jag uttalade också, att hinder icke syntes böra föreligga att dessa förslag underställdes riksdagens prövning under dess höstsession. Detta uttalande föranledde icke någon erinran från riks dagens sida. Tjänsteförteckningskommittén har nu avslutat ytterligare en etapp i sitt arbete och med skrivelser den 4 och 13 oktohcr 1952 framlagt två överens kommelser, som kommittén under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riks
dagens godkännande träffat med Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och Tjänstemännens centralorganisation, överenskommelserna innefattar dels förslag till löne-
1 Generaltulldirektören V. M. J. Fahlander, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens första kammare T. E. Andréc, ledamoten av riksdagens andra kammare N. G. Hansson, Skegrie, ordfö randen i statens lönenämnd, statskommissarien B. E. Johnsson, kanslirådet N. M. af Malmborg, överdirektiiren II. E. Orcdsson och krigsrådet E. T. H. Ström.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
gradsplacering för olika tjänster eller grupper av tjänster och till reglering av vissa biförmåner utöver lön, dels särskilda uttalanden och rekommenda tioner i samband därmed. I överenskommelserna ingår även frågor om tjänstebenämningen i vissa fall, då denna ansetts böra lösas i omedelbart samband med lönegradsfrågan. överenskommelserna med därvid fogade
handlingar torde få fogas såsom bilaga A och bilaga B till statsrådsproto
kollet i detta ärende. Svenska laboratrisföreningen, med vilken kommittén haft överläggningar, har förklarat sig godkänna de i tabellbilagorna till överenskommelsen den 4 oktober 1952 angivna lönegradsplaceringarna för laboratoriebiträden. Med skrivelsen den 13 oktober 1952 har kommittén överlämnat även ett av representanter för Statstjänarkartellen gjort utta lande angående lönefrågan för viss sjukvårds- och ekonoinipersonal, vilket
torde få fogas såsom bilaga C till statsrådsprotokollet.
Tjänsteförteckningskommittén har under arbetets gång hållit så nära kontakt med verksledningarna som förhandlingsproceduren medgett. Innan de slutliga förhandlingarna med personalorganisationerna påbörjats, har kommittén underrättat verkscheferna om de förslag angående lönegradsplacering, som kommittén tillställt organisationerna såsom underlag för för handlingarna. I anslutning till överenskommelserna har tjänsteförteckningskommittén framhållit, att dess prövning i princip endast avsett nuvarande ordinarie och extra ordinarie tjänster; extra tjänster har, utom i enstaka undantags tall, icke medtagits. Prövningen har vidare begränsats till tjänster, som nu är placerade lägre än i 37 lönegraden på löneplan 1 och motsvarande löne läge på löneplan 2. Tjänster under 8 lönegraden har endast behandlats i överenskommelsen den 13 oktober 1952, vilken avser viss sjukvårds- och ekonomipersonal. Överenskommelserna omfattar tjänster inom hela statsförvaltningen och vissa statsunderstödda verksamhetsområden. I fråga om försvaret har dock endast behandlats tjänster med avlöning från avlöningsanslag och tjänster i lägst 24 lönegraden vid de centrala förvaltningsmyndigheterna med avlö ning från andra anslag än avlöningsanslag. I fråga om sakanslagsavlönade tjänster i övrigt inom försvaret har prövningen av lönegradsplaceringarna ansetts böra upptagas i annat sammanhang. Beträffande försvaret har kom mittén även framhållit, att kommittén vid sina överväganden om lönesätt ningen för tjänster vid försvarets centrala förvaltningsmyndigheter har nöd gats bortse från de jämkningar, som kan påkallas av den fortsatta pröv ningen av 1946 års militära förvaltningsutrednings förslag. Ett antal tjänster med arbetsledande uppgifter, vilkas löneställning ansetts böra bedömas i samband med prövningen av arbetsledarutredningens nyligen avlämnade betänkande, innefattas icke i föreliggande förslag. Av 1947 års biträdesutredning prövade och till 15 lönegraden hänförda tjänster har behandlats av tjänsteförteckningskommittén endast i de fall då biträdesutredningens förslag avsett en provisorisk placering, som förutsatts skola ytterligare övervägas i ett större sammanhang.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2A1. o
Den för tjänsterna gällande anställningsformen har med enstaka undantag bibehållits oförändrad; frågan om ordinariesättning av icke-ordinarie tjäns ter har kommittén inte i detta sammanhang upptagit till allmän behandling. Vad angår detaljerna i de tabellbilagor, i vilka förhandlingsöverenskommelserna redovisas, har kommittén framhållit, att antalssiffrorna i vad avser icke-ordinarie tjänster i högst lönegrad Ce 25 meddelas med reservation för förändringar under tiden för arbetets bedrivande, att kansliskrivar-, institutionsvaktmästar-, förste expeditionsvakt- och expeditionsvakttjänster samt tjänster i 8 lönegraden redovisas endast i den mån ändrad lönegradsplacering föreslås samt att bl. a. för tillgodoseende av ett av statsutskottet vid behandlingen av propositionen nr 107 uttalat önskemål tjänsternas lokali sering i viss utsträckning preciserats.
I detta sammanhang torde jag också få anmäla av försvarets civilförvalt ning framlagda förslag om löneställningen för viss förråds- och vaktmäs-
tarpersonal inom försvaret. Den i propositionen nr 107 framlagda överenskommelsen innebar bl. a., såsom framgår av bilaga 68 till samma överenskommelse, att förrådsmän och förrådsvaktmästare vid försvaret skall vara placerade i lönegrad 11 resp. 13 på löneplan 1. Enligt anmärkning 2 i bilagan 68 skulle genom för svarets civilförvaltnings försorg undersökas i vad män något mindre antal tjänster för förrådsmän, exempelvis vid ensligt belägna förråd eller vid för råd med mera ömtålig materiel, borde omvandlas till tjänster för förråds vaktmästare. Enligt nämnda bilaga 68 skall vidare vaktmästare och förste vaktmästare vid försvaret vara placerade i 10 resp. 11 lönegraden. Enligt anmärkning 3 skulle dock beträffande dessa tjänster undersökas i vad mån viss tjänst el ler vissa tjänster borde med ändrad tjänstebenämning uppföras i annan löneställning än den nyss angivna. I skrivelser den 7 juni och den 10 oktober 1952 har försvarets civilförvalt ning framlagt förslag dels i fråga om uppflyttning av vissa förrådsmän till förrådsvaktmästare, dels i fråga om lönegradsplacering och tjänstebenäm ning för nu befintliga vaktmästar- och förste vaktmästartjänster med avlö ning från avlöningsanslag'. Av skrivelserna och till dem fogade förhandlings protokoll framgår, att försvarets civilförvaltnings förslag grundar sig på överenskommelser mellan civilförvaltningen, å ena, och Försvarets civila tjänstemannaförbund och Försvarsverkens civila personals förbund, å andra sidan, samt att i fråga om förrådspersonalen samråd ägt rum med statens organisationsnämnd. Civilförvaltningens förslag har sammanfattats i eu uppställning, vilken
torde få fogas till statsrådsprotokollet såsom bilaga D.
Av det vid civilförvaltningens skrivelse den 7 juni 1952 angående förråds personalen fogade förhandlingsprotokollet framgår, att representanten för Försvarsverkens civila personals förbund yrkat, att ytterligare eu förrådsmannaljänst vid centralförrådet i Stockholm skulle uppflyttas, samt alt par
6 Kungl. Maj:ts proposition nr ~2il.
terna varit ense om att fråga om eventuellt utbyte av ytterligare förrådsmannatjänster mot förrådsvaktmästartjänster skulle tills vidare anstå i avbidan på ytterligare utredning. I fråga om vaktmästarpersonalen har enighet inte kunnat uppnås beträf fande 1 vaktmästartjänst vid garnisonssjukhuset i Skövde och 2 vaktmästartjänster vid garnisonssjukhuset i Boden. Enligt det vid civilförvaltningens skrivelse den 10 oktober 1952 fogade förhandlingsprotokollet har represen tanter för personalförbunden yrkat, att dessa tjänster skall utbytas mot tjänster för förste vaktmästare i Ce 11. Med hänsyn till löneställningen för motsvarande personal vid landstingssjukhusen har civilförvaltningen ansett sig inte kunna biträda detta förslag. Civilförvaltningen har i sistnämnda skrivelse bl. a. förklarat sig förutsätta, att de kontorist- och kanslibiträdestjänster som inrättas enligt förslaget kom mer att prövas av 1947 års biträdesutredning. Beträffande en förmanstjänst vid krigsskolan liksom beträffande i förslaget upptagna tjänster, som hän förts till av 1949 års tjänsteförteckningskommitté ännu inte prövad tjänste mannagrupp, har civilförvaltningen utgått från att löneställningsfrågorna kommer att bedömas mot bakgrunden av kommitténs ställningstaganden i övrigt.
Departementschefen.
1949 års tjänsteförteckningskommitté har med de nu framlagda överens kommelserna redovisat resultatet av en andra etapp av sitt arbete. Under denna etapp har inemot 25 000 tjänster kommit under bedömning. Samman lagt har kommittén hittills prövat ungefär 160 000 tjänster. I detta sammanhang får jag erinra om att löneställningen för ett icke ringa antal av de sammanlagt omkring 230 000 lönegradsplacerade tjänsterna inom statsförvaltningen och vissa statsunderstödda verksamhetsområden under ställts eller kommer att underställas riksdagen i annan ordning än i form av överenskommelser, som träffats av tjänsteförteckningskommittén. Sålun da har lönegradsplaceringen för viss biträdespersonal i kontors- och biblio tekstjänst undersökts av 1947 års biträdesutredning. Utredningens tidigare avgivna förslag har i propositionerna nr 14 och 146 förelagts innevarande års riksdag under dess vårsession. Jag torde senare denna dag få anmäla av ut redningen ytterligare framlagda förslag, vilka torde böra underställas riks dagen under dess nu pågående höstsession. Biträdesutredningens arbete, som nu är i huvudsak avslutat, har hittills berört omkring 15 000 tjänster. Vidare vill jag framhålla, att proposition nyligen framlagts angående di striktsveterinärernas avlöningsförhållanden samt att förhandlingar för när varande pågår inom civildepartementet rörande provinsialläkarnas avlö ningsförhållanden. Från tjänsteförteckningskoinmitténs verksamhet har också ansetts böra undantagas tjänsterna inom Kungl. Maj :ts kansli, Sveriges representation i
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-1. 7
utlandet, statens sakrevision, statens organisationsnämnd, statens lönenämnd och statens avtalsnämnd. Det har icke ansetts lämpligt, att kommit tén upptar förhandlingar med personalorganisationerna om löneställningen för dessa tjänster. Dessa lönefrågor har i stället varit föremål för särskild beredning. Vederbörande personalorganisationer har därvid beretts tillfälle att framföra sina synpunkter. Även tjänsterna vid konjunkturinstitutet har tagits upp i detta sammanhang, ehuru institutet icke intar samma ställning som utrednings- och verkställiglietsorgan för staten-arbetsgivaren som de partementen och förenämnda myndigheter. Beredningen av frågan om löne ställningen för tjänstemännen inom statsdepartementen och utlandsrepresentationen är ännu icke avslutad. Till resultatet av beredningen beträf fande de nyss angivna myndigheterna återkommer jag i det följande.
Tjänstefel- teckningsko mmitténs förslag omfattar civil militära beställningar för armé-, marin- och flygingenjörer, meteorologer in. fl., tjänster för rektorer och lärare vid de allmänna läroverken och jäm förliga läroanstalter samt tjänster inom olika lönegrader och karriärstegar vid skilda verk och institutioner inom såväl civilförvaltningen som försva ret. Bland de större verk och förvaltningsområden, vilkas tjänster i mera betydande omfattning kommit under bedömning i detta sammanhang, må nämnas domstolsväsendet, försvarets civilförvaltning och andra centrala verk inom försvaret, försvarsgrenarna, bostadsstyrelsen och länsbostadsnämn derna, byggnadsstyrelsen med länsarkitektsorganisationen, arkiv, bibliotek och museer m. fl. s. k. lärda verk, domkapitlen, universiteten, högskolor och forskningsinstitut, lantbruksnämnderna, hushållningssällskapen, lantmäteriet, rikets allmänna kartverk, vissa verk inom medicinalväsendet (dock ej sjukhusens läkarpersonal), överståthållarämbetet och länsstyrelserna samt vissa affärsdrivande verk.
Såsom framgår av det föregående utgör de nu framlagda förslagen en fort sättning på det förslag från tjänsteförteckningskommittén, som genom pro positionen nr 107 underställdes 1952 års riksdag under dess vårsession. I anslutning härtill får jag erinra om att meningsskiljaktigheter mellan kom mittén och Läroverkslärarnas riksförbund om löneställningen för rektorer och lärare vid de allmänna läroverken in. fl. undervisningsanstalter ledde till att förbundet i februari detta år tillgrep stridsåtgärder mot staten i form av massuppsägningar av icke-ordinarie lärarpersonal och blockad mot nyan ställning vid vissa undervisningsanstalter. Därefter följde liknande åtgärder vid några ämbetsverk och länsstyrelser med anledning av att Sveriges jurist förbund och vissa andra förbund inom Sveriges akademikers centralorgani sation icke ansåg sig kunna godtaga de riktlinjer, som tjänsteförtecknings kommittén enligt sina direktiv haft att följa. Samtidigt avbröts förhandlingar na mellan kommittén och Sveriges akademikers centralorganisation med un derlydande förbund. Det synes mig därför angeläget att nu kunna konsta tera, att kommittén sedan förhandlingarna återupptagits kunnat fullfölja sitt
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 2bl.
arbete i enlighet med de riktlinjer, som tillämpades i de förslag, vilka redovi sats för riksdagen i förenämnda proposition nr 107. Inom byråorganisationen tillämpas sålunda — utöver 25 lönegraden — löne graderna 27, 29, 31 och 33. Samma lönegradsserie kommer för övrigt till an vändning för armé-, marin- och flygingenjörerna samt för vissa verkstadschefer vid arméförvaltningens tygavdelnings verkstäder ävensom för perso nal med akademisk examen vid de lärda verken. För arméingenjörerna tilllämpas även 23 lönegraden. 34 lönegraden på löneplan 1 utnyttjas för 171 specialtjänster, nämligen avdelningscheferna vid statens väginstitut, statens geotekniska institut och statens provningsanstalt, vissa laboratorer vid universitet och högskolor och med dem jämförliga tjänstemän, lantbruksdirektörerna samt en biträ dande polisintendent hos statspolisintendenten. 35 och 36 lönegraderna bibehålies alltjämt outnyttjade, men till byråchefsoch rådsgraden (37) uppflyttas 9 revisionssekreterare (föredragande i spe cialmål), advokatfiskalen i försvarets civilförvaltning och förste advokatfiskalen i kammarkollegiet, styresmannen för armémuseum, föreståndaren för livrustkammaren, räntmästaren vid Uppsala universitet, överbibliote karierna vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och de tekniska hög skolorna, ekonomidirektören vid lantbrukshögskolan och statens lantbrukstörsök, chefen för den administrativa byrån i fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök samt civilförsvarschefen i Göteborg. Vid hovrätterna skall de ordinarie assessorstjänsterna i 32 lönegraden utgå ur organisationen och ersättas av hovrättsrådstjänster i Ca 37. I Cp 13 på löneplan 2 placeras läns arkitekterna och 2 avdelningschefer vid flygtekniska försöksanstalten samt 1 avdelningsdirektör i telegrafstyrelsen. 11 och 12 lönegraderna på löneplan 2 har icke utnyttjats. Rektorerna vid de allmänna läroverken och jämförliga läroanstalter före slås inplacerade i lönegraderna Cb 8—14, varjämte till rektorer vid de störs ta läroverken skall utgå särskild avlöningsförstärkning med 504 eller 1 008 kronor för år. Förslaget innebär en löneförbättring motsvarande en upptlyttning 2—6 lönegrader. Vid realskolor m. fl. jämförliga läroanstalter skall dock rektor som icke innehar adjunktsbehörighet placeras i lönegrad som med två nummer understiger den för vederbörande avlöningsgrupp eljest gällande. I fråga om lärarna vid förevarande läroanstalter ansluter sig förslaget i tillämpliga delar till det förslag, som tjänsteförteckningskommittén tidigare framlagt beträffande lärarna vid folk- och småskoleseminarierna och som riksdagen redan godkänt. Lektorerna skall sålunda så länge nuvarande kompetensvillkor består placeras i 33 lönegraden. Sedan kompetenskravet vid de högre allmänna läroverken ändrats till att avse licentiatexamen, skall normallönegraden vara 31. Adjunktstjänsterna förde las på 27 och 29 lönegraderna samt ämneslärarinnetjänsterna på 25 och 27 lönegraderna. Undervisningsskyldigheten för rektorer och lärare förutsättes skola minskas i viss utsträckning. Vidare föreslås en reglerad befordringsgång dels för adjunktskarriären omfattande lönegraderna Cf 21 (3 termi ner), Ce 23 (2 V2 år) och Ce 25, dels för karriären för övriga ämneslärare
Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
omfattande lönegraderna Cf 20 (3 terminer) och Ce 22. överenskommelsen omfattar också vissa vid ifrågavarande läroanstalter utgående arvoden. För tingsnotarier och fiskaler i hovrätt skall tillämpas den reglerade befordringsgången för amanuenspersonal, dock att endast extra anställning skall användas, intill dess vederbörande såsom fiskal uppnår 23 lönegraden. De särskilda arvodestillägg å 600 kronor för år, som nu utgår till fiskalsaspiranter i hovrätten för Övre Norrland samt till tingsnotarier och tingsnotarieaspiranter i Västerbottens och Norrbottens län samt i Härjedalens domsaga, bortfaller i samband därmed. I stället kommer kallortstillagg att utgå enligt därför gällande bestämmelser. Å rekryteringspersonal med avgångsexamen vid teknisk hogskola, med agronomexamen eller — övergångsvis — med för lantbruksingenjorsexanien föreskriven treårig kurs vid teknisk högskola jämte ettårig kurs vi lantbrukshögskolan skall enligt förslaget tillämpas den för amanuenser gällande kortare befordringsgången, medan den längre befordringsgangen skall tillämpas å rekryteringspersonal med mejernngenjörsexamen eller — övergångsvis — med för lantbruksingenjörer föreskriven treårig kurs vid teknisk högskola. . , För övriga ingenjörer och tekniker utnyttjas eu lönegradssene med udda nummer, varvid benämningen ingenjör förbehålles tjänster i 21 och 23 löne graderna. Tjänster i 19 lönegraden benämnes biträdande ingenjör eller ritare och tjänster i lägre lönegrader ingenjörbiträde eller tekniker. Registratorer, kassörer och därmed jämförliga tjänster placeras — iorutom i biträdesgraderna — i lönegraderna 17 (förste kansliskrivare), 19 (kontorsskrivare) och 21 (förste kontor sskrivare). I vissa fall anvandes benämningarna registrator och kassör. Sociala kuratorer och socialassistenter placeras i 17 och ett mindre an tal — i 19 lönegraden. . Laboratoriebiträden skall i avbidan på ytterligare utredning i regel p aceras i högst 13 lönegraden. Enligt överenskommelsen angående vård- och ekonomipersonal skall dels ett antal tjänster uppflyttas till högre lönegrad,- dels ett lönetillägg pa 15 kronor för månad utgå till ekonomibiträde i 4 lönegraden. Genom de före slagna åtgärderna anpassas löneställningen för statlig vård- och ekonomi personal närmare till den som gäller för landstingens motsvarande personal. I fråga om hi förmåner utöver lön innebär de nu traffade överenskom melserna liksom den tidigare indragning i vissa fall av avlöningsforstarknin<j eller arvode i samband med lönegradsuppflyttnmg, medan i andra falMönen skall ökas med avlöningsförstärkning — exempel härpå har re dan nämnts — eller nuvarande särskilda arvode höjas.
Redan de föreliggande överenskommelsernas omfattning utesluter, att jag här till närmare behandling tager upp samtliga detaljer i överenskom melserna, utan jag torde i detta avseende få hänvisa till de vid överens kommelserna fogade bilagorna. Härtill kommer den omständigheten att
Kungl. Maj:ts proposition nr 2M.
överenskommelserna utgör ett resultat av förhandlingar mellan tjänsteförtecknmgskommitten och vederbörande personalorganisationer. Ett dylikt förhandlingsresultat bör betraktas som eu helhet och antingen godtagas eller avvisas. Att utan vidare förhandlingar ändra på vissa punkter bör undvi kas for att inte rubba överenskommelsen. Jag kan därför inskränka mig dl att framhålla, att de träffade överenskommelserna i vanlig ordning granskats inom civildepartementet och att, även om vid denna granskning åtskilliga detaljer i överenskommelserna befunnits mindre tillfredsställande oyerenskommeiserna som helhet betraktade ansetts böra godtagas. Jag vill darfor tillstyrka att överenskommelserna nu godkännes och underställes riksdagens provning. Erforderliga närmare redogörelser för de förhållan den, som har föranlett kommitténs ställningstaganden, torde liksom i fråga om den forra, i propositionen nr 107 redovisade överenskommelsen få läm nas riksdagens vederbörande utskott. Av skilda orsaker anser jag mig emellertid här böra närmare beröra föl jande detaljer i överenskommelserna. Av revisionssekreterarna har 18 föreslagits skola bibehållas i lönegrad Ca 33 under det att 9 skall uppflyttas i 37 lönegraden. De i 37 lönegra den placerade tjänsterna är avsedda för revisionssekreterare, som tjänstgör såsom föredragande i mål av speciell beskaffenhet, nämligen vattenmål, skiftesmal, patentmål och sjörättsmål. Enligt vad jag inhämtat har placei ingen av dessa specialforedragande i samma lönegrad som hovrättsråden ansetts nödvändig för att tillförsäkra revisionen erfarna föredragande i dessa kravande mål. Tata ombyten av dessa föredragande skulle härigenom kunna undvikas. Med hänsyn till nu angivna skäl synes placeringen i 37 löne graden av dessa revisionssekreterare böra godtagas, även om placeringen kan synas i och för sig hög. Det föreslagna utbytet av hovrätternas ordinarie assessorer mot hovrättsrad torutsatter ändringar i rättegångsbalken. Dessa ändringar, som avses att trada i kraft den 1 januari 1953, torde i annat sammanhang anmälas av chefen för justitiedepartementet. Det avsedda utbytet av tjänster kan icke ske forran namnda lagändringar träder i kraft. Liksom hittills skall gi vetvis vikariatsersättning icke utgå till extra ordinarie assessor, som tjänst gör såsom ledamot av hovrätt. För tmgsnotanerna vid häradsrätterna föreslås en betydande förbättring av avlöningsförhållandena, särskilt för dem som är placerade å orter i dvrortsgrupp 4 eller 5. Medan enligt nu gällande bestämmelser tingsnotarie under en aspiranttid om 6 månader uppbär arvode efter 8 löneldassen å oneplan 1, ortsgrupp 5, och därefter arvode efter 12 och 17 löneklasserna under forsta resp. andra tjänstgöringsåret, kommer enligt förslaget tingsnotanerna att placeras i Cg 19 under 1V2 år och därefter flyttas upp i Sn » JLb,°rtf3ller dock ~ såsom redan nämnts — de särskilda lönetillägg pa 600 kronor för år, som nu utgår i Västerbottens och Norr bottens lan samt i Härjedalens domsaga. Den föreslagna löneförbättringen
Kungl. Maj:ts proposition nr 2il.
får ses mot bakgrunden av att en viss överflyttning av arbetsuppgifter från tingsnotarierna till icke juridiskt utbildad personal agt rum. Med till den nu förslagna lönesättningen — vilken överensstämmer med den som kommer amanuenser med juris kandidatexamen i ämbetsverken till del — synes angeläget att tingsnotariepersonal icke antages i större utsträckning än som oundgängligen erfordras för de arbetsuppgifter, som fordrar juri disk utbildning. Jag förutsätter vidare, att i den mån tjänstebostad ställes till förfogande för här avsedd tjänsteman hyra för denna i vanlig ordning erlägges enligt bestämmelserna i statens allmänna avlöningsreglemente och därtill hörande tilläggsbestämmelser. Såsom tjänsteförteckningskommittén framhållit, har kommittén vid små överväganden om lönesättningen för tjänster vid försvarets centrala förvalt ningsmyndigheter nödgats bortse från de jämkningar, som kan pakallas av resultatet av 1946 års militära förvaltningsutrednings förslag. Det ar beklagligt, att det inte varit möjligt att samordna tjänsteförteckningsrevisionen inom nämnda myndigheter med den väntade omorganisationen av desamma. I det läge omorganisationsfrågan befinner sig synes det emeller tid inte skäligt att undantaga de centrala förvaltningsmyndigheternas per sonal från revisionen, särskilt som prövningen av avlöningsvillkoren för denna personal i samband med budgetbehandlingen präglats av stor åter hållsamhet alltsedan tillsättandet av 1946 års militära förvaltningsutre ning. I fråga om armé- och mariningenjörkårerna samt flygingenjörspersonalen innebär kommitténs förslag betydande förbättringar. I anledning harav vi jag erinra om att stora vakanser föreligger, särskilt inom mariningenjorkå ren, och att på grund av omständigheterna vid organiserandet av arméingenjörkåren denna delvis rekryterats på ett sätt som icke varit avsett. Jag för utsätter därför, att hinder icke skall möta att i den mån så finnes lamp ig tills vidare hålla vissa av de ifrågavarande tjänsterna vakanta. För länsarkitekterna föreslås en uppflyttning från Cp 9 till Cp 13. Den föreslagna löneställningen är ägnad att inge betänkligheter, särskilt med han syn till den ur pensionssynpunkt förmånliga anställningsformen. Enlig vad som upplysts, har emellertid placeringen i Cp 13 ansetts nödvändig med hänsyn till att länsarkitekttjänsterna hör besättas med arkitekter med er farenhet från eu omfattande praktik i enskild tjänst. Förmånerna maste därför vara sådana, att de ter sig lockande i förhållande till inkomstlaget för privatpraktiserande arkitekter, särskilt som länsarkitekterna inte utan Kungl. Maj :ts efter särskild prövning i varje fält lamnade tillstånd må utom tjänsten utföra uppdrag, som är eller kan bli föremål for lansarki tekts handläggning i tjänsten eller kan inverka hinderligt för tjänstgöringen , jfr SFS 1935: 354, § 8); en regel som givetvis bör gälla även för framtiden. Räntmästaren vid Uppsala universitets drätselverk skall enligt förslaget flyttas upp från Ca 33 till Ca 37. Till räntmästaren utgår för närvarande ett
Kungl. Maj:ts proposition nr 2il.
särskilt arvode å 6 000 kronor för år från universitetets egendoms- och skogsforvaltning. Enligt vad som framgår av bilaga A: 75 till överenskom melsen den 4 oktober 1952 innefattas nämnda arvode icke i överenskommelsen Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva om arvodet skall bi behållas och med vilket belopp det i så fall skall utgå. Placeringen av föreståndaren för armémuseum och föreståndaren för livrustkammaren kan i och för sig synas hög. Med hänsyn till att museidirektoren for sjöhistoriska museet enligt beslut av 1952 års riksdag under dess vårsession på förslag av statsutskottet placerades i 37 lönegraden torde nu ifrågavarande placeringar få godtagas.
Enligt bilaga A: 91 skall placeringen av rektorstjänsterna vid allmänna läroverk, högre kommunala skolor, privatläroverk och högre tekniska läro verk grunda sig på poängtal beräknade på förhållandena läsåret 1951/52. . led hansyn härtill torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att sedan erfor derlig utredning föreligger fördela rektorstjänsterna på de olika avlöningsgrupperna i huvudsak enligt de riktlinjer som anges i nämnda bilaga För delningen torde böra fastställas att gälla tills vidare intill utgången av lö pande förordnandeperiod för rektorerna eller l. o. in. läsåret 1954/55. Den personliga lönefyllnad å 500 kronor för år som nu utgår till rektorn \id statens normalskola bör i detta sammanhang indragas. Med utgångspunkt från de den 1 april 1952 gällande kompetenskraven lar lektor st janster na vid de allmänna läroverken enligt överenskommelsen placerats i 33 lönegraden. Samtidigt uttalas att, om kompetenskraven änd ras till att avse allenast licentiatkompetens, lektor skall placeras i 31 löne graden. Placeringen i 33 lönegraden skall dock alltjämt gälla för dels lektor som före ikraftträdandet av ändrade kompetenskrav erhåller ordinarie lektorstjänst, dels ock den som därefter erhåller sådan tjänst och avlagt sadant disputationsprov, som enligt den 1 april 1952 gällande bestämmelser medför behörighet till lektorstjänst vid allmänt läroverk. Kungl. Maj:t har genom kungörelsen den 4 augusti 1952 (nr 637) angå ende ändring i vissa delar av förnyade stadgan den 17 mars 1933 (nr 109 ) ior rikets allmänna läroverk ändrat gällande villkor för behörighet till ledigforklarad lektorstjänst. Ändringen, som träder i kraft den 1 januari 1953. innebar, att disputationsprov icke längre utgör behörighetsvillkor för lekorstjanst. Med hänsyn härtill bör lektorstjänsterna fr. o. m. den 1 januari 1953 vara placerade i alternativt Ca 33 eller Ca 31, och till vederbörlig per sonalförteckning bör fogas en anmärkning, alt lektor skall vara placerad i Ca 31, därest icke någon av nyss angivna förutsättningar för placering i 33 lönegraden föreligger. Enligt överenskommelsen skall antalet adjunktstjänster i Ca 27 avpas sas så att befordran till sådan tjänst normalt kan ske vid högst 35 års åler. Pa grundval av en inom ecklesiastikdepartementet verkställd utred ning får jag föreslå, att antalet ordinarie adjunktstjänster vid de allmänna läroverken redan nu ökas med 200. Av tekniska skäl kan dock dessa tjäns ter icke tillsättas förrän tidigast den 1 juli 1953.
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 13
Beträffande antalet adjunktstjänster i Ca 29 innehåller överenskommel sen, att det skall i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster å gym nasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektors- och lek tors tjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. Med tillämpning härav beräknas sammanlagt 1 700 adjunktstjänster i Ca 29 skola inrättas under budgetåren 1952/53—1954/55, fördelade med resp. 1 400, 150 och 150 på nämnda budgetår. Härutöver skall 150 extra ordinarie adjunktstjänster i Ce 29 ställas till förfogande för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. I anslutning till dessa förslag vill jag framhålla angelägenheten av att de or dinarie adjunktstjänster na i Ca 29 fördelas på de olika undervisningsan stalterna med utgångspunkt från behovet av ämneslärartjänster å gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser. Enligt vad jag erfarit, föreligger dock stora praktiska svårigheter att fördela tjänsterna helt efter denna princip vid det första tillsättandet av dessa tjänster. Jag förutsätter emellertid, att alltefter uppkommande vakanser tjänsterna placeras med hänsyn till an givna behov och att därvid läroverk med framträdande lärarbrist tillgodoses i första rummet. I detta sammanhang vill jag erinra om att i den mån adjunktstjänster i 29 lönegraden besättes med rektorer dessa tjänster skall föras över stat, varigenom motsvarande antal adjunktstjänster i 29 löne graden kan ånyo ledigförklaras. Extra ordinarie adjunkts- och extra ordinarie ämneslärarinnetjänster i Ce 27 respektive Ce 25 skall enligt förslaget inrättas till så stort antal, att befordran till nämnda grader normalt kan påräknas 3 resp. 4 år efter uppnåendet av slutgraden i reglerad befordringsgång. Tillräckligt material för ett fastställande av angivna antal föreligger inte för närvarande. Det torde få ankomma på skolöverstyrelsen resp. överstyrelsen för yrkesutbild ning att utreda denna fråga. När utredningen föreligger, kan Kungl. Maj:t med stöd av gällande bestämmelser fastställa antalet ämneslärarinnetjänster i Ce 25. Kungl. Maj:t torde böra för sig utverka riksdagens bemyndi gande att också fastställa antalet adjunktstjänster i Ce 27. Enligt överenskommelsen skall reglerad befordringsgång anordnas för lä rarna i anslutning till av 1950 års lärarutredning föreslagna grunder. Här vid skall samtliga under statens allmänna avlöningsreglemente inordnade läroanstalter betraktas som en enhet i tjänstgöringshänseende. Detta inne bär bl. a., att lärare i befordringsgången skall under deltagande i praktisk lärarkurs erhålla oavkortad lön, eftersom sådan kurs torde få jämställas med exempelvis de inom kommunikationsverken anordnade kurserna för dessa verks tjänstemän. Enligt nu gällande bestämmelser utgår särskilda arvoden till den som deltar i de praktiska lärarkurscrna med 4 380 kronor för enterminskandidat och 3 550 kronor per termin för tvåterminskandidat. Vad kommittén i detta sammanhang förordat i fråga om icke-ordinarie lärares rätt till reseersättning och tjänstgöringstraktamente resp. flyttningsersättning vid förändring av tjänstgöringsort fordrar ytterligare utredning, innan bestämmelser i ämnet kan utfärdas. Jag vill emellertid eiima om att vad jag nyss nämnt angående lärares rätt att uppbära oavkortad lön un
14 Kungi. Maj:ts proposition nr 241.
der deltagande i de praktiska lärarkurserna medför, att statligt anställd lä rare, som erhållit fast stationering vid viss skola, i princip blir berättigad till traktamentsersättning, därest lärarkursen är förlagd till annan ort. Omstationering av lärare synes nämligen inte böra ifrågakomma i dylika tall. Däremot är lärare vid högre kommunala skolor och vid privatläro verk enligt gällande bestämmelser över huvud taget inte berättigade att uppbära traktamentsersättning. En sådan skillnad i fråga om förmåner under den praktiska lärarutbildningen synes inte skälig. I anslutning till ett av lärarutredningen framlagt förslag vill jag i stället förorda att sär skilda, för alla ifrågavarande lärare gemensamma bestämmelser utfärdas om rese- och traktamentsersättning vid deltagande i praktisk lärarkurs. Vad härvid angår traktamenten synes skäl tala för att de får utgå efter samma grunder som i propositionen nr 197 till innevarande års riksdag föreslagits beträffande traktamente till den som vid förflyttning inte kan erhålla famil jebostad på den nya tjänstgöringsorten. Detta innebär, att traktamente en dast kommer att utgå till den som har eget hushåll, att traktamentet under de första 3 månaderna kommer att utgå med de belopp som eljest normalt gäller vid förrättning och att traktamentet därefter nedsättes till det belopp som gäller för tjänsteman utan eget hushåll fr. o. m. 16 :e dygnet vid för rättning på en och samma ort. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda erforderliga föreskrifter. Arvoden samt rese- och traktamentsersättningar till deltagarna i praktiska lärarkurser bestrides för närvarande från ett under åttonde huvudtiteln an visat förslagsanslag till arvoden åt deltagare i praktiska lärarkurser m. in. Detta anslag torde lämpligen böra användas till att under innevarande läsår bestrida kostnaderna för lön samt rese- och traktamentsersättningar till de lärare som deltager i de praktiska lärarkurserna. Riksdagens medgivande härtill torde böra utverkas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att lärarutredningen ifrågasatt, att för lärare inom kallortsområdet de i befordringsgången angivna tids perioderna skulle förkortas. En sådan anordning är jag emellertid inte be redd att nu tillstyrka. Enligt min mening bör i varje fall erfarenhet av de övriga förbättringar, som de framlagda förslagen innebär för lärare vid läro verk med lärarbrist, avvaktas innan en så speciell åtgärd vidtages. Beträffande de högre kommunala skolorna och privatläroverken innebär kommitténs förslag, att antalet ordinarie lärartjänster i Ca 29 och Ca 27 skall efter närmare utredning av skolöverstyrelsen bestämmas av Ivungl. Maj :t med iakttagande av de grunder, som angivits beträffande de allmänna läroverken. I samma ordning bör övervägas att ställa ett antal extra ordi narie lärartjänster i Ce 29 till förfogande vid högre kommunala skolor med särskilt utpräglad lärarbrist. Jag vill i anslutning härtill anmärka, att an vändningen av timlärarsystem vid ifrågavarande skolor är en organisations fråga, som bör avgöras i vanlig ordning. Tjänsteförteckningskommitténs förslag avser inte lärarna vid enhetsskolan. Uppenbart är emellertid, att de förändringar som föreslås för de all
Kungl. Maj:ts proposition nr 2M. 15
männa läroverken även måste medföra vissa ändringar i de för enhetsskolan gällande bestämmelserna. På Kungl. Maj :t torde få ankomma att besluta härom. Det torde få särskilt framhållas, att de av överenskommelsen berörda lä rarorganisationerna förklarat sig vilja medverka till att deras medlemmar, så länge lärarbristen består, åtager sig övertimtjänstgöring i sådan omfatt ning att det lärarbehov, som uppkommer genom den av kommittén föror dade nedsättningen i tjänstgöringsskyldigheten, täckes. Beträffande kommitténs förslag i fråga om lärare vid försvarets läroverk samt folk- och småskoleseminarierna får jag i tillämpliga delar hänvisa till vad jag i det föregående anfört beträffande lärarna vid läroverken. Vid sjöbefälsskolorna skall enligt överenskommelsen antalet adjunktstjänster i Ca 29 i huvudsak motsvara behovet av lärartjänster, bortsett från rektors- och lektor stjänster, i sjökaptens-, sjöingenjörs-, styrmans- och 2:a maskinistklasser. Med tillämpning härav bör enligt en inom handelsdeparte mentet verkställd utredning 15 adjunktstjänster i Ca 29 inrättas.
För vård- och ekonomipersonalen innebär den träffade uppgörelsen, som redan nämnts, en anpassning av det statliga löneläget till det vid landstingen gällande. Såsom framgår av bilaga C har Statstjänarkartellens representan ter vid förhandlingarna uttalat, att den omständigheten att kommittén bun dit sig vid följ samhet till lönerna vid landstingens sjukhus måste förut sätta, att nya förhandlingar upptages i direkt anslutning till kommande för handlingar för motsvarande personal vid landstingens och städernas sjuk hus och att framtida löneförbättringar kommer att utgå från samma tid punkt för den statsanställda personalen som för motsvarande personal vid landstingen och städerna. I anslutning härtill vill jag endast framhålla, att den av kommittén efter strävade anpassningen framstått som nödvändig för en så rörlig personal grupp som vård- och ekonomibiträden. Vid behandlingen av den i propositionen nr 107 framlagda överenskom melsen framhöll statsutskottet, att det i vissa fall förelåg svårigheter att identifiera tjänster som föreslagits till uppflyttning till högre lönegrad, då inte alla tjänster av samma slag vid visst verk uppflyttats. Enligt utskottets mening var det förtjänt av övervägande vid det fortsatta tjänsteförteckningsarbetet, om inte åtminstone i vissa fall en närmare precisering kunde ske. Detta uttalande av statsutskottet har beaktats i de nu föreliggande förhandlingsöverenskommelserna. Vid genomförandet av de framlagda försla gen bör i regel avvikelse inte ske från den angivna lokaliseringen, eftersom den utgör ett led i förhandlingsöverenskommelserna. I övrigt må framhållas, att tjänsternas lokalisering skett med utgångspunkt från nu rådande för hållanden, vilket givetvis inte utesluter en ändring av lokaliseringen i fram liden. Med anledning av vad tjänsteförteckningskommittén anfört och föreslagit beträffande tjänstebenämningar för vissa befattningar vill jag framhålla, att det med hänsyn till den korta tid som stått till förfogande för ärendets
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 2M.
beredning icke varit möjligt att i detalj granska kommitténs förslag i dessa delar. Därest det vid ärendets fortsatta behandling skulle visa sig lämpligt med vissa jämkningar i fråga om benämningarna, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom. I förhandlingsöverenskommelserna har intagits vissa särskilda uttalanden och rekommendationer, som förutsätter ytterligare utredning. Dessa spörs mål torde senare få upptagas till prövning.
Försvarets civilförvaltnings förslag, som närmare anges i bilaga D, innebär beträffande de ifrågavarande personalgrupperna ett full följande av det förslag till tjänsteförteckningsrevision, som i propositionen nr 107 förelädes riksdagen. Jag vill erinra om att de förslag från tjänsteförteckningskommittén, som jag i det föregående anmält, i vissa delar, exem pelvis i fråga om förste expeditionsvakttjänsterna, också utgör ett fullföl jande av den i nämnda proposition framlagda etappen av tjänsteförteckningsievisionen. Med hänsyn härtill anser jag lämpligt att civilförvaltningens förevarande förslag upptages till behandling i detta sammanhang. Civilförvaltningens förslag grundar sig på en detaljgranskning av ar betsuppgifterna på de olika tjänsterna och innefattas i överenskommelser med vederbörande personalorganisationer. Jag anser mig böra tillstyrka för slagen och föreslår att de underställes riksdagen. De förordade förrådsvaktmästarebeställningarna bör dock utbytas mot förrådsförmanstjänster i Ce 13. Civilförvaltningen har beträffande vissa av tjänsterna ifrågasatt, att deras löneställning skall ytterligare prövas av tjänsteförteckningskommittén eller biträdesutredningen. Med anledning härav vill jag erinra om att såväl kom mittén som biträdesutredningen nu i huvudsak slutfört sitt arbete beträf fande sådan personal vid försvarskrafterna, som avlönas av medel från avlöningsanslag.
Såsom jag tidigare nämnt, har frågan om löneställningen för tjänstemän nen i konjunkturinstitutet, statens sakrevision, statens organisationsnäinnd, statens lönenämnd och statens av talsnämnd beretts i särskild ordning. Härvid har beaktats de principer, som följts vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen. De förslag till ändringar i gällande lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar, som jag därvid funnit mig böra framlägga, har sammanfattats i en tabell, vilken
torde få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet såsom bilaga E.
Beträffande förslagen vill jag endast framhålla, att med hänsyn till det speciella sätt, på vilket tjänsterna i statens organisationsnämnd, statens löne nämnd och statens avtalsnämnd rekryteras, det synes lämpligt att vid dessa myndigheter införa det system med högst-lönegrader som redan användes vid statens sakrevision. De här framlagda förslagen påkallar åtskilliga övergångsanordn i n g a r och ikraftträdandebestämmelser. Bl. a. föranledes ändringar i gällande personalförteckningar. Såsom jag erinrat i propositionen
Kungl. Maj:ts proposition nr 24-1. 17
nr 107 har riksdagen på förslag av Kungl. Maj :t i årets statsverksproposition beslutat, att de personalförteckningar, som riksdagen har fastställt innan riksdagen har fattat beslut i anledning av bl. a. tjänsteförteckningskommitténs förslag, skall gälla endast i den mån annat inte följer av vad riksdagen beslutar i samband med behandlingen av nämnda förslag. Hinder föreligger därför inte att nu genomföra de avsedda ändringarna i personal förteckningarna. Detta torde gälla även i de få fall, då tjänsteförteckningskommitténs nu föreliggande förslag innebär ändring i vad riksdagen redan beslutat i anledning av propositionen nr 107, liksom i de fall, då förslagen innebär ändring i riksdagens beslut i anledning av propositionerna nr 14 och 146 i fråga om lönegradsplacering för viss biträdespersonal. Riks dagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga ändringar i personalförteckningarna torde böra inhämtas. Förslagen omfattar ett betydande antal befattningar, för vilka lönegradsplaceringen hittills har fastställts av Kungl. Maj :t eller av vederbörande myndighet. Den omständigheten att förslagen underställes riksdagen i dessa delar avser givetvis inte att ändra hittills gällande ordning. Med hänsyn till att genomförandet av dessa förslag i stor utsträckning kommer att föranleda överskridande av de anslag som anvisats för avlönande av icke-ordinarie per sonal, synes det emellertid nödvändigt att riksdagen beredes tillfälle att taga ställning till förslagen. Vad särskilt angår den extra ordinarie perso nal, som avlönas från olika sakanslag under fjärde huvudtiteln, vill jag erinra om att Kungl. Maj :t med stöd av ett av 1948 års riksdag givet be myndigande äger inrätta och lönegradsplacera extra ordinarie tjänster jäm väl i högre lönegrad än den 24 (numera 25) i fråga om sådan personal. Samtliga dessa tjänster vid armé-, marin- och flygförvaltningarna under ställes i detta sammanhang riksdagens prövning. Vid sådant förhållande synes anledning inte längre föreligga att behandla dessa tjänster annor lunda än exempelvis fortifikationsförvaltningens motsvarande tjänster, vilka sedan detta verks tillkomst år 1948 underställts riksdagen. Jag lar därför föreslå, att av tjänsteförteckningsrevisionen berörd personal i lägst löne grad Ce 26 vid armé-, marin- och flygförvaltningarna upptages på perso nalförteckningarna för dessa myndigheter.
För Kungl. Maj :t bör utverkas bemyndigande att medge de överskridan den under budgetåret 1952/53 av maximerade anslag och anslagsposter, som föranledes av de av mig anmälda förslagen.
De här framlagda förslagen omfattar med några få undantag endast or dinarie och extra ordinarie personal. 1 vissa fall kommer emellertid de för denna personal förordade uppflyttningarna att få till följd uppflyttningar av extra tjänstemän eller arvodesanställd personal med motsvarande ar betsuppgifter. Prövningen av dessa frågor torde, i den mån riksdagens med verkan erfordras, i regel få ske i samband med granskningen av myndighe ternas anslagsäskanden för nästa budgetår. Om undantagsvis en samtidig
:! liihang till riksdagens protokoll It) 52. 1 samt. Nr 241.
18 Kungi. Maj:ts proposition nr 241.
reglering av extra eller arvodesanställd personals löneställning anses böra komma till stånd, torde det få ankomma på Kungl. Maj :t att pröva dylika frågor och medge erforderliga överskridanden av begränsade anslag eller anslagsposter.
I vissa fall innebär förslagen, att samtliga tjänster av samma slag inom viss lönegrad skall utbytas mot tjänster i en högre lönegrad. I dylika fall torde såsom regel innehavarna av de lägre tjänsterna kunna förklaras så som innehavare av tjänsterna i den nya högre lönegraden. Kungl. Maj :t bör dock kunna medge undantag från denna regel. Såsom exempel på tjäns ter av detta slag, som bör ledigförklaras, kan jag nämna de hovrättsrådstjänster, som tillkommer i utbyte mot ordinarie assessorstjänster. I detta fall bör möjlighet beredas revisionssekreterare in. fl. att söka de nya hovrättsrådstjänsterna. De ordinarie assessorer, som av angiven anledning icke omedelbart vinner befordran till hovrättsrådstjänster, bör föras på över gångsstat med placering i 33 lönegraden eller samma lönegrad, som enligt förslaget skall gälla för extra ordinarie assessorer. Även i andra fall kan det vara önskvärt att ledigförklara hela grupper av tjänster som flyttas upp. I de fall, då endast vissa tjänster inom en grupp flyttas upp till högre lönegrad liksom då alla tjänster flyttas upp men fördelas på två eller flera högre lönegrader, bör i princip de uppflyttade tjänsterna resp. de tjänster som icke placeras i den lägsta av de tillämpliga lönegraderna ledigförklaras och tillsättas i vanlig ordning. Även i dessa fall bör dock Kungl. Maj :t, när förhållandena så påkallar, kunna medge undantag från skyldigheten att le digförklara tjänsterna. Därest Kungl. Maj :t medger, att ansökningsförfarande i vanlig ordning icke skall äga rum, kan det ändock i vissa fall vara lämpligt att anordna någon form av anmälningsförfarande, genom vilket de tjänstemän i den lägre lönegraden, som vill komma i fråga för befordran till den höjda tjänsten eller de höjda tjänsterna, får möjlighet att ge sig till känna. Beträffande dessa och de övriga övergångsanordningar, som påkallas vid förslagens genomförande, torde det — liksom beträffande de förslag som i propositionen nr 107 förelädes riksdagen -— få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta. Såsom exempel på dylika övergångsanordningar må här näm nas bestämmelser om löneklassplacering, förande på övergångsstat av ordi narie tjänster som i samband med tillsättning av uppflyttade tjänster kan bli övertaliga och bibehållande — övergångsvis — av dylika extra ordinarie tjänster.
De i det föregående framlagda förslagen föranleder också vissa ändringar i gällande avlöningsreglementen. Dessa ändringar torde jag senare få an mäla liksom också de ändringar i gällande pensionsregleinenten, som på kallas av förslagen. De träffade överenskommelserna innehåller ingen bestämmelse om tid punkten för genomförandet av förslagen. Emellertid torde jag i detta sam manhang få anmäla, att det vid de överläggningar, som föregick återuppta gandet av förhandlingarna mellan tjänsteförteckningskommittén och Sve
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 19
riges akademikers centralorganisation, förutsattes att de förslag, som kunde komma att föreläggas årets riksdag under dess höstsession, såvitt möjligt skulle genomföras med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1952. På grund härav har jag upptagit till närmare övervägande, i vilken form och i vilken utsträckning de kommande besluten bör erhålla retroaktiv verkan. Med anledning av den av olika omständigheter föranledda förseningen avregleringsbreven för innevarande budgetår och med beaktande även av att en viss retroaktiv verkan inte skulle kunna undvikas beträffande tjänsteförteckningskommitténs under hösten framlagda förslag, har tillsättning av tjänster med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1952 förekommit i viss utsträckning efter nämnda dag. Ett dylikt förfaringssätt är givetvis for mellt sett otillfredsställande och har vidare visat sig förenat med stora prak tiska olägenheter. Vad nu föreliggande förslag beträffar tillkommer den omständigheten att fråga är om ändringar i de från och med den 1 juli 1952 gällande personalförteckningarna. Sådana ändringar synes inte höra ges retroaktiv verkan. Jag får därför föreslå, att personalförteckningarna änd ras från och med den 1 januari 1953. Likaså torde extra ordinarie tjänster, som skall erhålla höjd löneställning enligt förslagen, icke böra uppflyttas förrän från och med den 1 januari 1953. Emellertid bör av skäl som jag nyss anfört de fördelar, som följer av lönegradsförändringarna, såvitt möjligt komma tjänstemännen till del räknat från och med den 1 juli 1952. Med hänsyn härtill får jag föreslå, att enligt de grunder, som jag närmare anger i det följande, tjänsteman, som under tiden den 1 juli—den 31 december 1952 innehaft eller med vikariatslön up pehållit en från och med den 1 januari 1953 uppflyttad tjänst och bibehålies vid samma tjänst eller erhåller högre tjänst, får uppbära lön för den tid av perioden den 1 juli—den 31 december 1952, som han innehaft eller uppe hållit tjänsten, samt i fortsättningen placeras och uppflyttas i löneklass (lönerum), som om han samma tid innehaft tjänst i den högre lönegraden. För den ifrågavarande tiden bör tjänstemannen få uppbära skillnaden mellan den av honom uppburna lönen och den lön, som skulle ha tillkom mit honom, om han uppflyttats i den högre tjänsten redan den 1 juli 1952 eller den senare tidpunkt, då han tillträtt tjänsten, med avdrag i förekom mande fall av de vikariatsersättningsbelopp som han uppburit för mycket. Vid beräkningen av löneskillnaden skall hänsyn tagas till tjänstledighet med C-avdrag samt sådan tjänstledighet med A- och B-avdrag som omfattar mer än sammanlagt 60 dagar. I övrigt bör någon retroaktiv reglering av förmå nerna inte ske för honom. Detta innebär, att han inte får någon förändring i rätten till semester och fria sjukdagar och att han inte heller får uppbära övertidsersättning, traktamentsersättning eller andra dylika förmåner en ligt den högre lönegraden för tiden före den 1 januari 1953. I regel skall ej heller andra förmåner utöver månadslön regleras retroaktivt. Vad därefter angår förmånerna för den som fullgjort göromålen på den höjda tjänsten under tiden den 1 juli—den 31 december 1952 utan att er hålla tjänsten från och med den 1 januari 1953, synes ersättning motsvaran
20 Kungl. Maj:ts proposition nr 241.
de vikariatsersättning böra utbetalas om vederbörande fullgjort göromålen å tjänsten under mer än 60 dagar. Har den vikarierandes tjänst höjts, bör ersättningen givetvis beräknas med utgångspunkt från den löneklass, som blir för honom gällande enligt de grunder som här föreslagits. I fråga om vissa verksamhetsområden föreligger sådana omständigheter att någon retroaktiv reglering av förmånerna inte bör medges generellt. Det ta gäller länsstyrelserna, som i väsentliga delar omorganiseras från och med den 1 januari 1953, och skolöverstyrelsen, som omorganiseras från och med den 1 november 1952. I de fall, då alla tjänster av visst slag vid ett verk, institution eller mot svarande från och med den 1 januari 1953 uppflyttas i en högre lönegrad, bör regelmässigt de söm avgått med pension under tiden den 1 juli—den 31 december 1952 få komma i åtnjutande av de förhöjda pensionsunderlag, som följer med den högre lönegradsplaceringen. På samma sätt bör i här avsedda fall familjepensionsunderlaget höjas, om tjänstinnehavaren avlidit under nämnda period. Uppflyttas tjänsterna till olika lönegrader, torde frågan om pensionsunderlagen få bedömas med beaktande av omständigheterna i det särskilda fallet. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter särskild prövning medge en förhöjning av pensionsunderlagen. Om förhöjning av pensionsunderlagen niedges, bör även löneskillnad utgå för den tid fr. o. in. den 1 juli 1952 vederbörande uppburit lön å tjänsten. Rörande principerna för de här förordade ikraftträdandebestämmelserna har vid överläggningar inom civildepartementet enighet uppnåtts med tjäns temännens huvudorganisationer. För vissa personalkategorier har tjänsteförteckningskommittén föresla git ändring i nu gällande befordringsgångar eller införande av sådana. Tjäns teman, som beröres av dessa förslag, bör få sin placering i vederbörlig befordringsgång fastställd såsom om den varit gällande under hela hans tjänst göringstid. Han bör vidare inplaceras i den nya befordringsgången med ver kan från och med den 1 juli 1952.
De här framlagda förslagen har beräknats medföra en kostnadsökning för löner av ungefär 24 miljoner kronor för år. Härtill kommer ökade kostnader för pensioner, övertidsersättning in. in. Av nyssnämnda belopp belöper en miljon kronor på de affärsdrivande verken och återstoden på statsförvalt ningen i övrigt och statsunderstödd verksamhet. Då de ökade lönekostna derna bör komma till uttryck i budgeten i den mån de belasta riksstaten, bör å riksstaten för innevarande budgetår under tolfte huvudtiteln anvisas ett särskilt anslag å däremot svarande belopp. Äskande om anslag för än damålet synes emellertid lämpligen kunna anstå till 1953 års riksdag.
Av tjänsteförteckningskommitténs arbete återstår nu i fråga om de cent rala verken endast lcrigsmaterielverket, försvarets forskningsanstalt och ar betsmarknadsstyrelsen. Förhandlingar rörande tjänsterna i dessa verk på går för närvarande. Därest dessa förhandlingar inom den närmaste tiden re sulterar i överenskommelser, synes hinder icke böra föreligga att proposi-
Kungl. Maj.ts proposition nr 241. 21
tion rörande dessa verk framlägges för riksdagen under den nu pågående höstsessionen.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t ville föreslå riksdagen att 1) godkänna de i härvid fogade bilagor intagna förslagen rörande lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. samt 2) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstäm melse med det anförda vidtaga erforderliga åtgärder för för slagens genomförande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur proiokollet:
Ingvar Rörs.
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 1*
Bilaga A.
Överenskommelse.
Under förutsättning av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande ha 1949 års tjänsteförteckningskommitté, å ena sidan, samt Statstjänarkartellen, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorgani sation och Tjänstemännens centralorganisation, envar organisation i vad dess verksamhetsområde angår, å andra sidan, enats om de förslag, som innefattas i härvid fogade bilagor 1—183. Stockholm den 4 oktober 1952.
För 1949 års tjänsteförteckningskommitté
Vidar Fahlander
För Statstj änstemännens För Statstj änarkartellen riksförbund
Sven Wadenius I. Werner
För Tjänstemännens För Sveriges akademikers centralorganisation centralorganisation
J. C. Almquist M. Gustafson
2 * Kungl. Maj:ts proposition nr 241.
ANMÄRKNINGAR TILL BILAGORNA.
1. Den i kolumnen Föreslagen lönegrad använda beteckningen of innebär att lönegradsplaceringen föreslås skola vara oförändrad. 2. Det förutsättes att prövningen av arbetsledareutredningens förslag kan ge anledning till omprövning av lönegradsplaceringen för vissa tjänster med arbetsledande uppgifter.
Bil. A: 1.
JUSTITIEKANSLERSÄMBETET.
Nuvarande Antal slagen Anm. ang. tjänstebenämning, lönegrad tjänstebenämning lönegrad placering etc.
Byrådirektör Förste kansliskrivare
Bil. A: 2.
RIKSÅKLAGARÄMBETET.
Nuvarande Före- Antal slagen lönegrad tjänstebenämning lönegrad placering etc.
Bil. A: 3.
NEDRE JUSTITIEREVISIONEN.
Nuvarande Före Antal slagen Anm. ang. tjänstebenämning, lönegrad tjänstebenämning lönegrad placering etc. !
Föredragande i vattenmål 2, i skiftesmål 4, i patentmål 2, i sjörättsmål 1
18 of
11 Förste expeditionsvakt . . . 2 12
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 5 *
Bil. A: 6.
FÅNGVÅRDSSTYRELSEN.
Nuvarande Före- Anm. ang. t j änstebenämning, Antal placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Ca 11 Förste expeditionsvakt---- 1 12
Bil. A: 7.
FÅNGVÅRDSANSTALTERNA.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Ce 17
12 of
Kungl. Maj. ts proposition nr 2b1. 11 *
Bil. A: 12.
ARMÉFÖRVALTNINGEN.
Före Nuvarande Antal Anm. ang. tjänstebenämning, slagen löne placering etc. lönegrad tjänstebenämning A1 S2 grad
Tygavdelningen.
Cp 9 Verkstadsöveringenjör.. of of Med bibehållande av nu utgående ar Ca 29 Förste byråsekreterare . vode jäml. k. br. den 6 maj 1949 Förste byråsekreterare 31 Byrådirektör 27 of Byråsekreterare
11 Förste expeditionsvakt. 12
10
33 Signalmaterielbyrån, radarsekt. 1; kon struktionskontoret 1 of
31 Byrådirektör. 2:a vapenbyrån, kemiska
29 Förste byråingenjör ... sekt. 1; signalmaterielbyrån: ingenjörmaterielsekt., konstrukt.det. 1, specialtekniska sekt., radiodet. 1, radardet. 1 of
29 Förste byråingenjör. l:a vapenbyrån,
27 Byråingenjör . specialtekniska sekt., optiska det. 1; signalmaterielbyrån, specialtekniska sekt., projekt.det. 1; verkstadsbyrån, drifttekniska sekt., signalmaterieldet. 1; konstruktionskontoret, fordonssekt. 1
29 Förste byråingenjör. Fordonsbyrån, in köpsorg. 1; verkstadsbyrån, drift tekniska sekt., org.det. 1, arbetsstudiedet. 1
11 of Byråintendent of Kamrerare ... 29
27 2:a vapenbyrån, detaljchef
25 Byråingenjör .
20 27 Vapenbyråerna, 7 detalj chefer; for
donsbyrån: pansarsekt. underhållsdet. 1, specialtekniska sekt., fordonselektriska det. 1; signalmateriel byrån: trådsekt., elkraftdet. 1, radio sekt., fasta nätet 1, radarsekt., re servdelar 1; verkstadsbyrån, drift tekn. sekt., krigsverkstadsdet. 1 konstruktionskontoret, beräknings
i A = Avlöningsanslag. — 2 S = Sakanslag
3 Bihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 241.
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 19 *
Antal Anm. ang. tj änstebenämning, Löne Tj änstebenämning enl. enl. placering etc. grad nuv. förslag stat
B. Arméingenjörkåren. Ca 33 Armédirektör av 1. graden 4 7
31 Armédirektör av 2. graden 17 19
29 Arméingenjör av 1. graden . 22 25
27 Arméingenjör av 2. graden . 9 1 Ce 29 Arméingenjör av 1. graden . 7 37
27 Arméingenjör av 2. graden . 9 Hl
9
—
1 S:a 92 92
1 Beställningarna må icke återbesättas vid inträffande avgång.
2 Beträffande en av dessa tjänster se prop. 1950: 110, s. 54.
3 1 i Ce 27 och 2 i Ce 25 avsedda för kustartilleriförsvaren. Tjänsten i Ce 27 skall vid inträf fande avgång återbesättas i Ce 25 (jfr prop. 1951: 110, s. 107).
Kungl. Maj:ts proposition nr 2il. 33 *
Bil. A: 40.
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSSTYRELSEN.
Nuvarande Före- Anm. ang. tjänstebenämning, Antal placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
1 27 Intendent Ca 23
1 21 1 23 Förste bokhållare. Förråds- och verkstadsbyrån
1 of
2 23 Konstruktionsbyrån, ritkontoret (ställföreträdande ritkontorschéf 1, mo dellbyggnad 1)
2 of
19 6 21 Ingenjör
16 2 17 Förste kansliskrivare
15 1 17 Kassör
11 Förste expeditionsvakt---- 1 12
2 25 Byråingenjör. Byggnads- och under- Ce 23 • hållsbyrån, avd. för arbetsorganisa tion
2 of Högst Högst Ce 22 12 Ce 23 Ce 21 1 of I 1 25 Byråingenjör. Byggnads- och under- | . . . . hållsbyrån, första byggnadsavd.
10 23 Vägbyrån, landsb.avd. 1; hamnbyrån 1; byggnads- och underhållsbyrån, första byggnadsavd. 2, andra bygg nadsavd. 1, underhållsavd. 1; konstruktionsbyråns första avd. sek • tion A 1; förråds- och verkstadsbyrån, avd. M2 1, M5 1, upphandi ; lingsavd. 1
1 10 of
3 21 Förråds- och verkstadsbyrån, avd. M3 19 1, upphandlingsavd. 2
11 of
3 21 Ingenjör. Vägbyrån, landsbygdsavd. 1,
1 vägtrafikavd. 1, vägarkivet 1
16 of
Kungl. Maj:ts proposition nr 241 51 *
Bil A: 72.
AKADEMIEN FÖR DE FRIA KONSTERNA
MED KONSTHÖGSKOLAN.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
Bil A: 73.
MUSIKALISKA AKADEMIEN MED MUSIKHÖGSKOLAN.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad t j änstebenämning lönegrad
Ca 11 Förste expeditionsvakt ... 2 12
Bil. A: 74.
UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET.
Nuvarande Före- Anm. ang. tjänstebenämning, Antal placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
58 * Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
Bil. A: 78.
MEDICINSKA HÖGSKOLAN I GÖTEBORG.
Nuvarande Före Antal slagen Anm. ang. tjänstebenämning, lönegrad tjänstebenämning lönegrad placering etc.
34
18 Förste instrumentmakare. Histologiska institutionen
1 16 Fysiologiska institutionen
11 Laboratoriebiträde___ 14 Högst 13
Anmärkning. Fr*nw- °m mrattande av *aboratoriebiträdestjänster i högre lönegrad än 13 kan upptagas tiU förnyat övervägande efter verkställd ytterligare utredning.
Kungl. Maj.ts proposition nr 241. 67*
Bil. A: 91.
DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN M. FL.
I. REKTORERS LÖNEGRADSPLACERING M. M.
Före Nuv. Nuv. slagen Poängtal avlön.- löne- Föreslagen lönegrad grupp grad grupp
A. Högre allmänna läro- —35 I Cb 10 I Cb 13
verk samt privatläroverk 35,5—46 I, II Cb 11 II Cb 14 av motsvarande slag 46,5—63 II, III Cb 12 III Cb 14 + 504 kr. avlöningsförstärkning 63,5— III, IV Cb 13 IV Cb 14 + 1 008 kr. avlöningsförstärkning
B. Realskolor —u I Cb 7 II Cb 9
11,5—18 II Cb 8 III Cb 10 18,5—35,5 III Cb 9 IV Cb 11
36 —47 1 V Cb 12 IV Cb 10 47,5— | VI Cb 13 C. Högre kommunala sko- —11 III Cb 6 II Cb 9 lor (utom högre folksko- 11,5—18 IV Cb 7 III Cb 10 lor) samt privatläroverk 18,5—35,5 V Cb 8 IV Cb 11 av motsvarande slag 36 —47 VI Cb 9 V Cb 12 47,5— VII Cb 10 VI Cb 13 D. Högre folkskolor — 8 I Cb 2 I Cb 8
9 —11 II Cb 3 II Cb 9
11,5— in Cb 4 III Cb 10 E. Högre tekniska läroverk — i Cb 11 II Cb 14 — ii Cb 12 III Cb 14 + 504 kr. avlö-
ningsförstärkning
— in Cb 13 IV Cb 14 + 1 008 kr. av-
löningsförstärkning
Anmärkningar. 1. Avlöningsgruppernas numrering omlägges på sätt av ovanstående framgår. Avlöningsgrupp I under A. skall upptagas i tjänsteförteckningen endast i fråga om privatläroverk. 2. Vid skolor under B., C. och D. ovan avser lönegradsplaceringen rektor med behörighet till adjunktstjänst. Rektor med lägre kompetens placeras i lönegrad som med två nummer under stiger den föreslagna inom vederbörande avlöningsgrupp. Nuvarande rektor vid realskola utan adjunktsbehörighet skall, så länge han innehar rektorstjänst vid sådan skola, i lönchänseende jämställas med adjunktsbehörig rektor. 3. Rektorstjänstemas under A.—D. placering i avlöningsgrupper och lönegrader skall grunda sig på poängtal beräknade på förhållandena läsåret 1951/52. 4. Åtgärder skola vidtagas för ordnande av biträdesorganisationen på rektorsexpeditionerna. 5. Pensionsunderlaget för rektorstjänst skall regleras med hänsyn till den ändrade löneställningen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 2M. 69 *
b) Antalet adjunktstjänster i Ca 29 skall i huvudsak motsvara behovet av ämneslärartjänster å gymnasiet samt i realskolans två högsta klasser, bortsett från rektors- och lektorstjänster samt ämneslärarinnetjänster i Ca 27. Med tillämpning härav beräknas sammanlagt
1 700 adjunktstjänster i Ca 29 skola inrättas under budgetåren 1952/53, 1953/54 och 1954/55, fördelade med resp. 1 400, 150 och 150 på nämnda budgetår. c) Utöver angivna tjänster skola 150 eo adjunktstjänster i Ce 29 ställas till förfogande för läroverk med särskilt utpräglad lärarbrist. 3. I lönegraden Ca 27 skola inrättas 100 ämneslärarinnetjänster; övriga dylika tjänster tillhöra lönegrad Ca 25. 4. Eo adjunkts- och eo ämneslärarinnetjänster i Ce 27 resp. Ce 25 inrättas till så stort antal, att befordran till nämnda grader normalt kan påräknas 3 resp. 4 år efter uppnåendet av slut graden i reglerad befordringsgång. I fråga om placeringen av dylika tjänster förutsättes samma ordning skola tillämpas som f. n. i fråga om eo adjunktstjänst i Ce 24. För anställning som eo adjunkt i Ce 27 kräves avslutad praktisk lärarutbildning. 5. a) Reglerad befordringsgång anordnas i anslutning till av 1950 års lärarutredning föreslagna grunder. Härvid skola samtliga under Saar inordnade läroanstalter betraktas som en enhet i tjänstgöringshänseende. Icke-ordinarie lärares rätt till reseersättning och tjänstgöringstraktamente resp. flyttningsersättning vid förändring av tjänstgöringsort regleras närmare genom vederbörande myndigheters försorg i enlighet med gällande avlöningsföreskrifter. b) Inom den för adjunktskarriären gällande befordringsgången skall en tid av 1 år resp. å begynnelsestadiet 266 dagar tillgodoräknas den som avlagt licentiatexamen. c) De nya befordringsgångarna förutsättas i princip skola tillämpas på vid ikraftträdandet anställda icke-ordinarie lärare, som om de varit gällande under vars och ens hela anställnings tid. Härvid skall iakttagas, att den som enligt hittillsvarande bestämmelser vid ikraftträdan det varit behörig att erhålla eo adjunktstjänst i Ce 24 skall hänföras till denna lönegrad, intill dess han enligt befordringsgången placeras i Ce 25. 6. Icke-ordinarie lärare, som är behörig att tillhöra reglerad befordringsgång men ej tillhör be fordringsgången eller högre lönegrad än slutgraden i densamma, bör anställas såsom extra lärare, om tjänstgöringsskyldigheten uppgår till minst hälften av full tjänstgöring och om fattar minst en vecka. Därvid skall samma lönegradsnummer tillämpas som om den reglerade befordringsgången varit tillämplig. 7. Det särskilda arvodet till ämneslärare vid läroverk med praktisk lärarkurs skall utgå till ordinarie lärare samt till extra ordinarie lärare som är behörig till ordinarie tjänst. Beträf fande extra ordinarie lärare i övrigt hänvisas till vad 1950 års lärarutredning därom anfört. 8. Undervisningsskyldigheten för rektor skall utgöra 10—14 veckotimmar vid högre allmänt läroverk och 16—20 veckotimmar vid realskola, med möjlighet till nedsättning enligt läroverksstadgan till lägst 5 resp. lägst 12 veckotimmar. I fråga om ämneslärares undervisningsskyldighet skola gälla de i proposition 1937: 271 (jfr riksd. skriv. 1937: 469) angivna grunderna.
De lwgrc kommunala skolorna. Privatläroverken.
1. Bestämmelserna i fråga om de allmänna läroverken skola i tillämpliga delar gälla, varvid föl jande iakttages. Antalet ordinarie ämneslärartjänster i Ca 29 och Ca 27, motsvarande befordringstjänsterna vid de allmänna läroverken i den högre adjunkts- resp. ämneslärarinnegraden, skall efter när mare utredning av skolöverstyrelsen bestämmas av Kungl. Maj:t, med iakttagande av de grunder som i det föregående angivits beträffande de allmänna läroverken. Därvid skola i fråga om kommunal flickskola de tre högsta klasserna anses motsvara gymnasiet och real skolans båda högsta klasser. I samma ordning bör övervägas att ställa ett antal eo lärar tjänster i Ce 29 till förfogande vid högre kommunala skolor med särskilt utpräglad lärarbrist. Tjänstebenämningen adjunkt skall användas i samma omfattning som vid de allmänna läroverken. Vid bestämmandet av undervisningsskyldigheten för rektor skall hänsyn tagas till de olikheter i arbetsbördan i jämförelse med de allmänna läroverken, som kunna föranledas av den ekonomiska förvaltningens organisation.
70 * Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
2. Ämneslärare vid högre folkskola jämställes i lönehänseende med lärare vid annan högre kom munal skola med motsvarande utbildning. 3. Lönegradsplaceringen för ämneslärare i praktiska läroämnen i Ca 20—23 och motsvarande icke-ordinariegrader upptages till behandling i ett senare sammanhang.
De högre tekniska läroverken.
F. n. Förslag
Ca 31, Ca 33
2 läsår 3 t. 2'/2 år
löneklassen neklassen
Anmärkningar.
1. Lektoi placeras i Ca 33, om han antingen avlagt disputationsprov för doktorsgrad eller på grund av praktisk-teknisk verksamhet av särskild betydelse för lärarbefattning vid högre tekniskt läroverk i förening med för lektorstjänst i allmänhet föreskriven kompetens av Kungl. Maj:t förklarats behörig att inneha lektorstjänst i Ca 33 eller ock erhållit lektorstjänst före den tid då ändrade kompetenskrav för lektorstjänst vid de allmänna läroverken träda i kraft. I annat fall placeras lektor i Ca 31. 2. Eo adjunktstjänster i Ce 29 skola inrättas till antal som fastställes efter särskild utredning. För läsåret 1952/53 förutsättas 15 dylika tjänster inrättade. Eo adjunkt i Ce 29 skall kunna beredas ordinarie tjänst i Ca 29. Eo adjunktstjänst i Ce 27 inrättas efter i tillämpliga delar samma grunder som vid de all männa läroverken. 3. Vid tillämpning av reglerad befordringsgång må teknisk verksamhet av särskild betydelse för undervisningen vid högre tekniskt läroverk tillgodoräknas enligt prövning av överstyrel sen för yrkesutbildning. 4. Särskilda arvoden utöver lön utgå enligt följande: a) Vid läroverk med aftonundervisning åtnjuter rektor för varje klassavdelning i afton undervisningen arvode motsvarande 25 % av timarvodet för 1 veckotimme enligt gällande timtaxa. Lärare som meddelar undervisning i aftonundervisningen åtnjuter för varje veckotimme arvode motsvarande 10 % av timarvodet för 1 veckotimme enligt gällande timtaxa. b) Biträdande rektor vid läroverket i Stockholm åtnjuter arvode motsvarande timarvodet för 2 veckotimmar enligt gällande timtaxa. 5. a) Undervisningsskyldigheten för rektor och ämneslärare förutsättes ej överstiga den vid högre allmänt läroverk (gymnasiet) tillämpade. b) Undervisningsskyldigheten för biträdande rektor vid läroverket i Stockholm skall vara
14 veckotimmar i medeltal för läsår.
Gemensam bestämmelse beträffande de allmänna läroverken, de högre kommunala skolorna, privatläroverken och de högre tekniska läroverken.
De av överenskommelsen berörda lärarorganisationerna förklara sig vilja medverka till att deras medlemmar, så länge lärarbristen består, åtaga sig övertimtjänstgöring i sådan omfattning att det genom nedsättningen i tjänstgöringsskyldigheten uppkommande lärarbehovet täckes.
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 73 *
Bil. A: 98.
KONSTFACKSKOLAN.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
Bil. A: 99.
STATENS BIOGRAFBYRÅ.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
Bil. A: 100.
GYMNASTISKA CENTRALINSTITUTET.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Ca 13 Institutionsvaktmästare .. 1 14
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 85 *
Bil. A: 118.
STATENS FORSKNINGSANSTALT FÖR LANTMANNABYGGNADER.
Nuvarande Före- Anm. ang. tj änstebenämning, Antal placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Bil. A: 119.
JORDBRUKETS UPPLYSNINGSNÄMND.
Nuvarande Före- Anm. ang. tj änstebenämning, Antal placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 93*
Bil. A: 130.
LAPPFOGDARNA.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tj änstebenämning lönegrad
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 107 *
Bil. A 154.
STATENS ANSTALT FÖR FALLANDESJUKA.
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, slagen placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
Ca 24 1 25
!l Iiihang till riksdagens protokoll 1952. 1 samt. Nr 241.
118* Kungl. Maj:ts proposition nr 241.
Bil. A: 173.
STATENS UTLÄNNINGSKOMMISSION.
Nuvarande Före Antal slagen Anm. ang. tj änstebenämning, lönegrad t j änsteb enämning lönegrad placering etc.
Bil. A: 174.
STATENS PENSIONS ANSTALT.
Nuvarande Före- Antal Anm. ang. tj änstebenämning, slagen lönegrad tj änstebenämning placering etc. lönegrad
120* Kungl. Maj:ts proposition nr 241.
B. Expeditionsvaklpersonal.
Nuvarande Före Anm. ang. tj änstebenämning, Antal slagen lönegrad placering etc. t j änstebenämning lönegrad
byrån, arkivet 1; intendentsavd. (vaktmästarrummet resp. nattvakts laget) 2
organisation savd., postsamlingsexpeditionen
byrån 1; kameralbyrån 1
Kurigl. Maj:ts proposition nr 2M. 127 *
Nuvarande Före Anm. ang. tjänstebenämning, Antal slagen placering etc. lönegrad tjänstebenämning lönegrad
Motala kraftverk 1; Västerås kraft verk 1; Övre Norrlands kraftverk 1; Trollhätte kanalverk 1
132* Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
Bil. A: 183
REGLERAD BEFORDRINGSGÅNG FÖR VISSA ICKE-ORDINARIE TJÄNSTEMÄN.
1. Bestämmelserna i kungörelsen den 30 juni 1947 angående reglerad befordringsgång för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst (jfr 1952: 489) skola äga motsvarande tillämpning i fråga om rekryteringspersonal med nedan angiven utbildning, nämligen a) avgångsexamen vid teknisk högskola, b) agronomexamen, c) för lantbruksingenjör föreskriven treårig kurs vid teknisk högskola jämte ettårig kurs vid lantbrukshögskolan (övergångsvis), d) för lantbruksingenjör föreskriven treårig kurs vid teknisk högskola (övergångsvis) eller e) mejeriingenjörsexamen (högre mejerikursen vid Alnarp). 2. För tjänsteman, som avses under 1 a)—c), skall tillämpas den enligt ovannämnda kungörelse gällande kortare befordringsgången. 3. Den nya befordringsgången förutsättes skola fr. o. m. ikraftträdandet tillämpas på då an ställda icke-ordinarie tjänstemän inom nuvarande befordringsgång, som om den varit gällande under vars och ens hela anställningstid.
Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 133*
Bilaga B.
Överenskommelse.
Under förutsättning av Kungl. Maj:ts och riksdagens godkännande ha 1949 års tjänsteförteckningskommitté och Statstjänarkartellen enats om de förslag till lönegradsplacering av viss sjukvårds- och ekonomipersonal, som innefattas i härvid fogade bilaga. Stockholm den 13 oktober 1952. För 1949 års tjänsteförteck- För statstjänarkartellen mngskommitte
Vidar Fahlander Sture H. Henriksson
I. Werner
A. Enmark
140* Kungl. Maj.ts proposition nr 241.
Bil. C.
UTTALANDE AV STATSTJÄNARKARTELLENS REPRESEN TANTER ANGÅENDE LÖNEFRÅGAN FÖR VISS SJUKVÅRDS-
OCH EKONOMIPERSONAL.
Vi beklagar att tjänsteförteckningskommittén i detta avsnitt så hårt bundit sig vid följsamhet till lönerna för motsvarande personal vid landstingens sjukhus. Möjligheterna till en fri prövning av lönegradsplaceringama har genom detta ställningstagande starkt begränsats. I nuvarande läge har vi trots detta ansett oss böra medverka till en överenskommelse. Vi vill emellertid som vår bestämda uppfattning uttala, att ifrågavarande ordning måste förutsätta, att nya förhandlingar upptages i direkt anslutning till kommande förhandlingar för motsvarande personal vid landstingens och städernas sjukhus och att framtida löneförbättringar kommer att utgå från samma tidpunkt för den statsanställda personalen som för motsvarande personal vid landstingen och städerna.