angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1 Nr 135.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1949/50 in. m.; given Stockholms slott den 11 mars 1949.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1—490 49 Ii ihan g till riksdagens protokoll 1919

1 samt.

Nr 135.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Yoiigt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt avser punkt 4, jämväl med chefen för kommunikationsdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i. årets statsverksproposition vid anmälan av fjärde huvudtiteln har ett mindre antal anslag upptagits med allenast beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag som återstå att slutligt äska. Jag föreslår härvid, att en partiell reform av den militära sjukvårdens ledning genomföres och att i samband därmed försvarets sjukvårdsförvaltning erhåller den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.

En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln för budgetåret 1949/50 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

I försvarsbeslutet vid 1948 års riksdag (prop. 206, riksd. skr. nr 369) lämnades åtskilliga organisationsfrågor öppna i avvaktan på närmare utredningar. Dylika utredningar ha nu slutförts, bl. a., beträffande frågorna om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet, intendenturutbildningens förläggning och avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Innan jag ingår närmare på anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling dessa frågor samt vissa andra frågor av mera allmän räckvidd.

A. Vissa särskilda frågor.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret. Liksom skett under tidigare budgetår torde till en början lämpligen böra lämnas en översikt över det nu aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet inom försvaret, som bedrives genom statens organisationsnämnd, särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under nästa budgetår.

Undersökningarna beträffande organisationen av de högre militärterrito-

Kungl. Maj.ts proposition nr 135. 3

riella staberna ha avslutats inom III. militärområdet och ha påbörjats inom I. militärområdet.

Förslaget beträffande de centrala intendenturanstalterna är nu slutremitterat och föremål för prövning inom försvarsdepartementet. Jag räknar icke nu med några personalförändringar för nästa budgetår i anledning av detta förslag.

Undersökningar pågå vid arméns centrala tyganstalter.

Den nya organisationen för regementes stabs- och förvaltningstjänst vid armén har i allt väsentligt genomförts vid infanteriförbanden. Efter fortsatta undersökningar ha förslag till rationaliserad regementsorganisation framlagts, förutom såsom tidigare omnämnts beträffande Göta trängkår, även för Livregementets husarer och Signalregementets kompani i Skövde samt för Skaraborgs pansarregemente. Undersökningar pågå för närvarande vid ett luftvärnsförband.

Vad beträffar regementsorganisationen får jag erinra om att vissa försök pågå vid infanteriet i fråga om avdelningsindelningen och i stabschefsfrågan. Redogörelse för dessa försök kommer att avgivas av chefen för armén. I avvaktan på denna redogörelse och de förslag till jämkningar i fastställd organisation som arméchefen, enligt vad jag inhämtat, har för avsikt att i samband därmed framlägga har med prövningen av förslaget om Göta trängkår tills vidare fått anstå. Övriga avgivna förslag äro för närvarande föremål för remissbehandling. Med hänsyn till det läge, vari frågan om den fortsatta rationaliseringen vid arméns truppförband sålunda befinner sig, föreslår jag nu för nästa budgetår inga ytterligare personalförändringar vid armén i anledning av rationaliseringarna. Förslag som i det följande framläggas om utökningar av antalet befattningar för skrivbiträdespersonal vid icke rationaliserade förband ha dock grundats på den för infanteriet fastställda organisationen.

Vad armén i övrigt beträffar har rapport framlagts rörande organisationsundersökningar vid arméhundskolan. Ärendet är för närvarande på remiss. Vid infanteriskjutskolan pågå undersökningar, vilka beräknas vara avslutade våren 1949.

Försöksverksamheten vid Stockholms kustartilleriförsvar har fortskridit så långt, att försöksledaren nu kunnat framlägga slutligt förslag till organisation av den militära ledningssidan vid kustartilleriförsvaret och kustartilleriregementet. Ärendet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Vad beträffar örlogsstationerna har chefen för marinen anmält, att undersökningarna beträffande den militära ledningssidan vid Stockholms, Karlskrona och Göteborgs örlogsstationer avslutats och att de lett fram till en principiellt sett likformig organisationstyp vid samtliga de tre stationerna. De personalminskningar som föranledas av den nya organisationen ha beaktats i det följande vid behandlingen av marinens avlöningsanslag.

Rapport rörande verkställda organisationsundersökningar vid marinens underofficersskola vid Berga har av organisationsnämnden överlämnats till chefen för marinen.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Undersökningar angående förvaltningsorganisationen vid Sydkustens marindistrikt pågå.

Yad flygvapnet beträffar bar organisationsundersökningar vid en flottilj, Göta flygflottilj, avslutats och rapport däröver avgivits. Undersökningarna avses skola fullföljas genom anordnande av försök.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår kunna resultat av verkställda organisationsundersökningar endast i begränsad omfattning beaktas i de förslag beträffande utformning av personalorganisationer och beräkning av anslag som i det följande framläggas för nästa budgetår. Liksom för innevarande och tidigare budgetår varit fallet bör Kungl. Maj:t äga att jämväl under nästa budgetår vidtaga de jämkningar i personalorganisationer som framdeles kunna bli erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar, dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie personal.

[2.] Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet.

En av de frågor som i brist på närmare utredningar måste lämnas öppna i 1948 års försvarsbeslut var frågan om samförläggning av Södra skånska infanteriregementet (17). 1945 års försvarskommitté hade föreslagit, att regementet i dess helhet skulle förläggas till Revingehed. I försvarspropositionen (1948: 206, s. 238 o. f.) anförde jag, att jag fann då föreliggande utredningar och kostnadsberäkningar avgjort tala för att regementet samlades till Ystad. Jag ansåg dock, att såväl frågan om kostnaderna för erforderlig tillbyggnad i Ystad som frågan om revingehedförläggningens lämpliga användning borde närmare undersökas, innan slutligt förslag framlades i denna fråga. Då skäl som anförts av Ystads stad, vilken erbjudit viss mark för regementets behov vid förläggning till staden, talade för en snabb behandling av frågan, förutsatte jag att det, därest fortsatt utredning bestyrkte riktigheten av resultatet av den dittills gjorda undersökningen, skulle få ankomma på Kungl. Maj:t att vidtaga de förberedande åtgärder, som kunde erfordras i fråga om markavtal m. m., innan förslag i ärendet förelädes 1949 års riksdag. Yad sålunda i propositionen anfördes föranledde ingen erinran från riksdagens sida (statsutsk. uti. nr 160, riksd. skr. nr 369).

Närmare utredningar i de berörda frågorna ha nu slutförts. Eortifikationsförvaltningen har med skrivelse den 24 januari 1949 avgivit utredning beträffande de byggnadsåtgärder, som erfordras för I7:s förläggande i sin helhet till Ystad, och chefen för armén har, med överlämnande av fortifikationsförvaltningens utredning, i skrivelse den 23 februari 1949 avgivit förslag rörande revingeförläggningens användning och I7:s förläggning till Ystad, överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande över dessa utredningar och förslag.

Kungl. Maj ds proposition nr 135.

5 Frågan om samförläggning av I 7 till Ystad.

Fortifikations förvaltningen har uppgjort förslag till ny- och ombyggnadsarbeten som erfordras för samförläggning av regementet till Ystad. Arbetena ha kostnadsberäknats till 8,i miljoner kronor, varvid förutsatts, att Ystads stad enligt åtagande skulle bidraga med 270 000 kronor till en skolskjutningsbana. Med hänsyn till läget på arbetsmarknaden ha de i byggnadsprogrammet ingående arbetsobjekten angelägenhetsgraderats i tre byggnadsetapper. Den första etappen omfattar till i runt tal 4,7 miljoner kronor kostnadsberäknade arbetsobjekt, som äro ovillkorligen erforderliga för att flytta över regementets utbildningsverksamhet i sin helhet till Ystad. Andra och tredje etapperna innefatta kompletteringsarbeten och arbeten som mera ha karaktären av moderniseringsåtgärder.

Chefen för armén har jämfört den av fortifikationsförvaltningen angivna kostnadssumman, 8,i miljoner kronor, med kostnaderna för totalförläggning av I 7 till Eevingehed, vilka enligt av arméchefen tidigare framlagda beräkningar sluta på 10,4 miljoner kronor, inklusive kostnader för personalbostäder, och 11,8 miljoner kronor, om de äldre baracker som finnas där skulle ersättas med kaserner. Arméchefen har också framhållit, att omkring 2 miljoner kronor av kostnaderna för förläggningen i Ystad kunde beräknas belöpa på de moderniserings- och förbättringsarbeten som kasernerna i Ystad i likhet med övriga äldre kasemetablissement inom armén vore i behov av. Dessa kostnader sammanhängde enligt arméchefens mening icke med samförläggningen, för vilken kostnaderna alltså egentligen borde angivas till omkring 6, i miljoner kronor.

Arméchefen har också anfört, att även inom den första byggnadsetappen självfallet kunde göras en gradering. Mest angeläget vore enligt arméchefens mening att snarast bygga en skolskjutningsbana, vilken redan nu erfordrades för en effektiv utbildning i Ystad. Sedan finge de mest nödvändiga behoven tillgodoses efter hand.

Arméchefen har framhållit, att ystadsalternativet ställde sig väsentligt billigare än en samförläggning av regementet till Eevingehed, även om det av fortifikationsförvaltningen beräknade maximibyggnadsprogrammet accepterades. Härtill komme alla de olägenheter med en samförläggning till Eevingehed beträffande rekryteringen samt bostads-, fritids- och skolproblemen, vilka i och för sig gjorde, att detta alternativ måste bestämt avstyrkas.

Arméchefen har påyrkat, att beslut nu fattas om att I 7 skall samförläggas till Ystad med hänsyn till att den fast anställda personalen borde få klarhet om framtiden och till att Ystads stad borde få besked om de markupplåtelser som staden erbjudit och slutligen för att ett program för blivande utbyggnad av etablissementct i Ystad skulle kunna utformas. Tidpunkten för samförläggningen borde bestämmas framdeles med hänsyn till möjligheterna att genomföra byggnadsplanema.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Användningen av förläggningen i Revingehed.

Chefen för armén har räknat med att anläggningarna vid Revingehed i viss omfattning alltjämt skulle disponeras av I 7 även om regementet som sådant helt förlägges till Ystad. Sålunda måste för mobiliseringsändamål så gott som samtliga förrådsbyggnader och i samband därmed vissa personalbostäder och expeditionslokaler disponeras av regementet.

Arméchefen har vidare ansett det i hög grad önskvärt, att det till Revingehed hörande övningsområdet kunde utnyttjas även framdeles. Det lämpade sig väl som förbandsövningsplats på grund av sin centrala belägenhet i förhållande till de skånska truppförbanden samt med hänsyn till tillgången på permanenta förläggningslokaler och motorverkstad. Då förbandsutbildningsperiodema för närvarande vore förlagda till tiden februari—mars, kunde byggnader och övningsfält under övriga delar av året lämpligen utnyttjas för andra ändamål.

En tidigare framförd tanke att provisoriskt förlägga infanteriets kadettskola till Revingehed har arméchefen avvisat. En enligt arméchefens mening lämpligare permanent lösning av denna skolas förläggningsfråga hade numera framkommit. En nu slutförd utredning av frågan om intendenturutbildningens förläggning till trängkårerna och därmed sammanhängande frågor hade visat, att första intendenturkompaniets kasernetablissement på Järvafältet kunde frigöras och att kadettskolan med stor fördel kunde förläggas dit. Med en förläggning av skolan till Revingehed skulle vara förknippade vissa nackdelar i form av för infanteriutbildning otillräcklig stridsskjutningsterräng, isolerad förläggning, svårighet att erhålla speciallärare m. m. Dessutom skulle vid en förläggning av kadettskolan till Revingehed förläggningsutrymmet därstädes tagas i anspråk till förfång för den nyss angivna förbandsutbildningen.

Arméchefen föreslår i stället, att till Revingehed förlägges en av sjukvårdsförband vid Skånska trängkåren bildad sjukvårdsbataljon, ingående i trängkåren. Förslaget äger samband med det förslag, som framlagts i den nyss omnämnda utredningen rörande intendenturutbildningen. Detta sistnämnda förslag innebär, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna och att sjukvårdsutbildningen vid dessa som regel förlägges i anslutning till andra förband för att bereda utrymme åt intendenturutbildningen. För Skånska trängkåren (T 4) kan därvid, enligt vad arméchefen anför, annan förläggning än till Revingehed icke komma i fråga.

Redan i samband med att ett tygkompani förlädes till T 4 flyttades omkring hälften av kårens sjukvårdsutbildning, eller två kompanier, till Norra skånska infanteriregementet (I 6) i Kristianstad. Arméchefen föreslår nu, att i första hand sjukvårdsutbildning som alltjämt är kvar vid trängkårerna flyttas till Revingehed. Detta kan ske redan innan utbyggnaden av ystadsförläggningen kommer till stånd genom att, med bibehållen normal beläggning, allt tillgängligt förläggningsutrymme vid regementet i Ystad tages i anspråk. Med en tätare beläggning såväl i Ystad som i Revingehed kan också den till 16 nu

7 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förlagda sjukvårdsutbildningen inrymmas på Revingehed, när så med hänsyn till förläggningsförhållandena vid 16 blir nödvändigt.

Chefen för armén framhåller, att Revingehed med de anläggningar som finnas där lämpar sig särskilt väl för den form av centraliserad sjukvårdsutbildning som avses att förläggas dit. På grund av att sjukvårdsbataljonen kräver avsevärt mindre antal fast anställd personal än ett infanteriregemente behöva ytterligare personalbostäder icke byggas. Övningsområdet, som icke medger stridsskjutning för infanteriförband, anses fullt tillräckligt för ett sjukvårdsförbands behov. Slutligen anför arméchefen, att de frivilliga försvarsorganisationernas behov av övningsplats och lokaler i Skåne skulle kunna tillgodoses vid Revingehed, som kan användas för kortare kurser och övningar, även om en sjukvårdsbataljon förlägges dit.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméchefen hemställt om beslut, att förläggningen vid Revingehed i framtiden skall disponeras för en sjukvårdsbataljon ur T 4 och för mobiliseringsförråd för I 7 samt för skåneförbanden vid förbandsutbildning under vissa perioder av utbildningen.

överbefälhavaren har intet haft att erinra mot förslaget.

Departementschefen. De mera ingående utredningar som nu verkställts bestyrka riktigheten av de tidigare preliminära undersökningarna, nämligen att en samförläggning av 17 i Ystad kräver lägre investeringskostnader än vad en utbyggnad av Revingehed till förläggning för hela regementet skulle göra. Vid den närmare behandlingen i det följande av förenämnda förslag rörande intendenturutbildningens förläggning avser jag att tillstyrka, att dylik utbildning i föreslagen omfattning förlägges till T 4. För den sjukvårdsutbildning som i anledning därav måste utflyttas från T 4 torde på sätt arméchefen angivit Revingehed väl lämpa sig som förläggningsplats. Med denna utbildning bör såväl av praktiska skäl som med hänsyn till förläggningsförhållandena vid I 6 den vid sistnämnda regemente nu förlagda delen av sjukvårdsutbildningen vid T 4 samförläggas, när så prövas lämpligt. Förutom för den sjukvårdsbataljon som sålunda skulle organiseras vid Revingehed skulle förläggningen och övningsområdet därstädes användas av skåneförbanden för förbandsövningar samt i viss mindre utsträckning av de frivilliga försvarsorganisationerna, varjämte så gott som samtliga förrådsbyggnader och i anslutning därtill personalbostäder och expeditionslokaler i Revingehed alltjämt skulle disponeras av I 7. Härigenom torde hela revingehedförläggningen komma till användning på ett ändamålsenligt sätt.

Med hänsyn till vad sålunda framkommit rörande kostnaderna för en samförläggning av I 7 till Ystad samt den framtida användningen av förläggningen och övningsområdet vid Revingehed finner jag mig nu kunna tillstyrka arméchefens förslag, att I 7 helt förlägges till Ystad. Såsom myndigheterna också förutsatt kan man inte räkna med att om- och nybyggnader för denna förläggning skola kunna komma till utförande inom den närmaste tiden. Med hänsyn främst till den överenskommelse som skall träffas med Ystads stad om

3 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övningsmark till regementets förfogande vill jag emellertid föreslå, att principbeslut redan nu fattas, att regementet skall förläggas till Ystad.

Arméchefen har betecknat fortifikationsförvaltningens förslag till byggnadsåtgärder i Ystad som ett maximibyggnadsprogram. Det bör även enligt min mening vara möjligt att på grundval av de ytterligare utredningar som böra föregå beslut framdeles om utförande av de olika byggnadsobjekten icke oväsentligt nedbringa kostnaderna under de nu beräknade.

Som mest angeläget byggnadsobjekt i Ystad har arméchefen angivit en skolskjutningsbana. Enligt den preliminära överenskommelse som träffats med Ystads stad skall av staden tidigare upplåten mark, varå regementets nuvarande skolskjutningsbana är belägen, återlämnas till staden och staden ställa annan mark för skjutbana till förfogande. Staden har också förbundit sig att bidraga till anläggningen av den nya skjutbanan med belopp, som av fortifikationsförvaltningen angivits till 270 000 kronor. Den del av kostnaderna för skjutbanan som skulle bestridas av försvaret har beräknats till 200 000 kronor, varjämte i byggnadsprogrammet upptagits 8 000 kronor för flyttning av en barack till den nya skjutbanan. Jag tillstyrker, att medel anvisas för nästa budgetår till denna skjutbana såsom en första investering för ordnandet av samförläggning av Södra skånska infanteriregementet till Ystad. Till denna anslagsfråga återkommer jag i annat sammanhang denna dag.

Under hänvisning till vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att Södra skånska infanteriregementet skall i sin helhet förläggas till Ystad.

[3.] Intendenturutbildningens förläggning m. m. Efter förslag av Kungl. Maj.t i

1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369, statsutsk. uti. nr 160), att tyg-, träng- och intendenturtrupperna skulle sammanslås till ett gemensamt truppslag, benämnt underhållstrupperna. I propositionen föreslogs också, att trängkårerna skulle ombildas till underhållsregementen, i första hand genom att trängkårerna utökades med vardera ett tygkompani.

Beträffande intendenturutbildningen hade 1945 års försvarskommitté föreslagit, att densamma skulle sammanföras till ett enda förband, för vilket ändamål första intendenturkompaniet skulle ombildas till en underhållskår. I denna del ansåg jag mig icke kunna biträda försvarskommitténs förslag, då jag hyste den uppfattningen, att fördelarna med det nya truppslaget underhållstrupperna icke skulle bli fullt utnyttjade, om intendenturutbildningen isolerades från övrig utbildning i underhållstjänst. Jag förklarade mig dock icke vara beredd att utan ytterligare undersökning föreslå, att intendenturutbildningen skulle förläggas till underhållsregementena. Som grunder för en dylik undersökning angav jag, bl. a., de möjligheter som kunde finnas att anordna utbildningen i sjukvårdstjänst av värnpliktiga ur andra truppslag än trängtrupperna på annat sätt än, som för närvarande, centraliserat till träng-

9 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

kårerna. Om dylika möjligheter visade sig föreligga, syntes enligt mm mening intendenturutbildningen kunna inordnas i underhållsregementena.

Jag anförde vidare, att en följd av en dylik förläggning av intendenturutbildningen skulle bli, bland annat, att första intendenturkompaniets kasern vid Ulriksdal kunde utnyttjas för annat ändamål. Jag erinrade härvid, att statens organisationsnämnd ifrågasatt, att denna kasem skulle utnyttjas för infanteriets kadettskola och krigsskolans övningskompani. En annan möjlighet, som enligt min mening borde undersökas, var att dit förlägga arméns signalskola.

Riksdagen hade intet att erinra mot vad sålunda anfördes men förklarade sig enligt utskottets av riksdagen godkända utlåtande anse, att frågan om benämningen underhållsregemente på de med vardera ett tygkompani utökade trängkårerna borde göras till föremål för ytterligare överväganden i samband med den förebådade utredningen rörande möjligheterna att ansluta jämväl intendenturutbildningen till ifrågavarande förband.

Efter uppdrag av Kungl. Maj:t har chefen för armén med skrivelse den 28 februari 1949 ingivit utredning med förslag rörande intendenturutbildningens förläggande till trängkårerna, utnyttjande av första intendenturkompaniets (Int 1) kasernetablissement m. m. Överbefälhavaren har den 4 mars 1949 avgivit utlåtande i ärendet och därvid förklarat sig intet ha att erinra mot vad arméchefen föreslagit.

Intendenturutbildningens förläggning.

Chefen för armén föreslår, att intendenturutbildningen förlägges till trängkårerna. Med hänsyn till nuvarande byggnadsläge har i utredningen icke räknats med att några nybyggnader skulle kunna komma till utförande för detta ändamål.

Den kontingent intendenturtrupp, som skall överflyttas till trängkårerna, uppgår till omkring 415 värnpliktiga. Dessa föreslås ur utbildningsorganisatorisk synpunkt bli fördelade på de olika trängkårerna sålunda: 120 vid Svea trängkår (TI), 90 vid Göta trängkår (T 2), 110 vid Norrlands trängkår (T 3) och 95 vid Skånska trängkåren (T 4). För att lösa förläggningsfrågan måste erforderligt utrymme friläggas vid kårerna, vilka redan nu äro fullbelagda. Den lämpligaste utvägen härför har synts arméchefen vara, att de till trängkårerna centraliserade sjukvårdskontingenterna från andra truppslag bortflyttas. Dessa kontingenter uppgå till omkring 080 värnpliktiga och äro så fördelade på trängkårerna att intendenturkontingenterna utan svårigheter kan beredas plats, om den centraliserade sjukvårdsutbildningen flyttas från trängkasernerna.

Arméchefen har diskuterat möjligheten att härvid frångå systemet med centraliserad sjukvårdsutbildning och låta varje truppförband för sig handha sjukvårdsutbildningen i likhet med vad som gäller åtskillig annan specialutbildning. Mot denna lösning har emellertid anförts, att utbildningskontingenterna skulle bli för små för att möjliggöra övningar med fältmässiga

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

enheter samt att samövning i tillräcklig omfattning icke skulle kunna äga rum med sjukvårdssystemets bakre delar (förbandsplatser och sjukhus, som handhavas av trängförband). Vid förbanden saknas vidare personal, lämplig att leda ifrågavarande sjuk vårdsutbildning, varför i dylikt fall befäl måste disponeras från trängkårerna, vilket skulle kräva en ökning av trängens stater. En decentralisering av utbildningen till truppförbanden har arméchefen därför ansett icke böra komma till stånd.

Arméchefen har i stället föreslagit, att den centraliserade sjukvårdsutbildningen fortfarande bedrives vid underhållstrupperna men att viss del av truppen förlägges till andra förband i trängkårernas närhet. För samövning mellan de främre och bakre delarna av sjukvårdssystemet i sin helhet borde i sådant fall till dessa förband förläggas jämväl en mindre del av trängförbandens egen sjukvårdstrupp.

Beträffande ordnandet av dessa förläggningsförhållanden för de olika trängkårerna har arméchefen framlagt följande förslag.

Till T 1 (i Linköping) skulle inflytta en intendenturkontingent på 120 värnpliktiga. Enda förband på rimligt avstånd från kåren med möjlighet att frilägga erforderligt förläggningsutrymme vore Södermanlands pansarregemente (P 3) i Strängnäs. Till detta regemente borde lämpligen förläggas utbildningen av 70 av de 140 värnpliktiga, som f. n. äro förlagda vid T 1 för centraliserad sjukvårdsutbildning, samt 40 värnpliktiga av T l:s egen sjukvårdskontingent, organiserade till ett sjukvårdskompani.

Till T 2 (i Skövde) skulle inflytta en intendenturkontingent på 90 värnpliktiga. Då erforderligt förläggningsutrymme in. in. kunde inom garnisonsorten beredas vid Skaraborgs pansarregemente (P 4), vore det enklast att förlägga intendenturkontingenten till detta regemente.

Vid T 2 funnes f. n. förlagda 130 värnpliktiga för centraliserad sjukvårdsutbildning. För att minska den nuvarande överbeläggningen vid T 2 borde denna kontingent reduceras, vilket kunde ske genom att 70 av dessa värnpliktiga överflyttades till T 2 kompani i Nora (T2N), där utrymme funnes.

Till T3 {i Sollefteå) skulle inflytta en intendenturkontingent på 110 värnpliktiga. Enda förband i norra delen av landet med möjlighet att frigöra erforderligt förläggningsutrymme vore Norrbottens regemente i Boden, dit lämpligen borde förläggas utbildningen av 80 av de 200 värnpliktiga, som f. n. äro förlagda till T 3, samt 40 värnpliktiga av T 3:s egen sjukvårdskontingent.

Vad T 4 (i Hässleholm) beträffar kunde — som framgått av särskild utredning — utrymme omedelbart friläggas för 200 man på Bevingehed. Detta borde utnyttjas för centraliserad sjukvårdsutbildning av 120 värnpliktiga, varav 60 f. n. utbildas vid T 4, samt 80 värnpliktiga av T 4:s egen sjukvårdskontingent, organiserade till en sjukvårdsbataljon. Härigenom skulle utrymme friläggas för den intendenturkontingent, 95 värnpliktiga, som skulle överflyttas till T 4.

Jämväl det förläggningsutrymme som erfordrades för efterutbildning av omkring 600 värnpliktiga för intendenturtruppernas räkning kunde beredas genom att förlägga denna utbildning till tid på året, då ingen centraliserad sjukvårdsutbildning påginge, eller (och) genom utnyttjande av baracker och dubbelförläggning.

Arméchefen har framhållit, att ett förläggande enligt vad sålunda föreslagits av delar av ett förband till annan ort än förbandet i övrigt i nuvarande

11 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

läge vore en fullt godtagbar anordning. Av utbildnings- och andra skäl vore den emellertid i längden mindre förmånlig. Ett slutmål borde därför vara, att genom tillbyggnader vid T 1—T 3 efter band bereda plats för samtliga kompanier.

Armécbefen har vidare föreslagit, att mobiliseringscentraler för intendenturförband skola finnas på de orter, där intendenturkompanier enligt hittillsvarande organisation varit förlagda, d. v. s. i Solna, Karlsborg och Boden. Dessa mobiliseringscentraler borde lyda under cheferna för T 1, T 2 respektive T 3.

Användningen av Int l:s etablissement m. m.

Arméchefen har anfört, att Int l:s etablissement i Solna lämpade sig utmärkt väl för förläggning av infanteriets kadettskola eller arméns signalskola, vilka båda utbildningsanstalter vore i trängande behov av bättre förläggningsförhållanden.

Beträffande dessa frågor har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Om arméns signalskola förlädes till etablissementet, skulle detta medföra åtskilliga installationskostnader samt kräva omfattande nybyggnader av bl. a. verkstäder och speciallektionssalar. På grund av byggnadsläget vore detta alternativ f. n. helt uteslutet.

Infanteriets kadettskola kunde däremot utan större kostnader och tills vidare utan nybyggnader förläggas till etablissementet vid Ulriksdal. Behovet av bl. a. gymnastiksal samt stallbyggnad och ridhus kunde provisoriskt tillgodoses genom att skolan finge disponera motsvarande lokaler vid Signalregementet. För att tillgodose hela behovet av lektionssalar måste som ett provisorium två baracker flyttas till etablissementet.

Arméchefen har vidare anfört, att krigsskolans övningskompani, f. n. provisoriskt förlagt till Svea livgarde, Solna, kunde beredas utrymme vid Karlberg, sedan kadettskolan utflyttats därifrån.

Genomförandet av organisationsförändringarna m. m.

I fråga om tidpunkten för genomförandet av organisationsförändringarna har arméchefen framhållit, att de föreslagna omflyttningarna av förband medförde ökat behov av bostäder för fast anställd personal inom vissa förläggningsorter. Med hänsyn till svårigheterna att i nuvarande läge anskaffa bostäder borde genomförandet av intendenturkompaniernas indragning och därav föranledda omflyttningar ske med viss försiktighet. Då det vore av största betydelse, att Int l:s etablissement redan innevarande år kunde friläggas för infanteriets kadettskola, har arméchefen föreslagit, att som en första etapp av de föreslagna organisationsförändringarna endast Int 1 indrages. Från och med inryckningen till första tjänstgöringen av åldersklass 1948 den 31 maj 1949 borde därför utbildningen av Int Ds värnpliktskontingent förläggas till T 4. Den till Int 1 nu förlagda kadettskolan komme att våren 1949 överflyttas till T 1, där den skulle sammanslås med underhållstruppernas kadettskola. Intendenturkompaniernas underofficersutbildning (plutonchefsskola), vilken påginge

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

mars juni 1949, borde emellertid äga rum vid Int 1. Indragningen av Int 1 borde med hänsyn därtill samt till behov av viss avvecklingstid äga rum först den 1 oktober 1949.

Sjukvårdsutbildningen vid T 4 i Hässleholm borde i föreslagen omfattning förläggas till Eevingehed från och med den 31 maj 1949.

Infanteriets kadettskola föreslås skola förläggas till Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med påbörjandet av vinterkursen i september 1949 och krigsskolans övningskompani i samband därmed överflyttas till krigsskolan, Karlberg.

Arméchefen har anmält sin avsikt att till budgetåret 1950/51 taga upp de personalfrågor som sammanhänga med omflyttningarna. Vissa mindre personalökningar bleve erforderliga bl. a. i samband med den övergång till egenrekrytering av intendenturunderbefäl vid trängkårerna som arméchefen ansett nödvändig i anledning av samförläggningen. En icke oväsentlig personalbesparing komme dock att kunna göras.

För reglering av de personalförhållanden m. m., som sammanhänga med föreslagen första etapp av omorganisationen, har förutsatts kommendering och omplacering av viss utbildningspersonal vid Int 1 och T 4 samt överflyttning eller uppsägning av viss stabs- och förvaltningspersonal vid Int 1.

I fråga om kostnaderna för omorganisationerna har arméchefen framhållit, att vissa flyttningskostnader för personal och materiel komme att uppstå, vilka dock icke nu kunde preciseras. För närmare angivna förflyttningar av baracker ha beräknats 53 000 kronor, varav 46 000 kronor föranledas av föreslagna omflyttningar till Eevingehed och Intl:s etablissement. Å andra sidan beräknas indragningarna av intendenturkompanierna komma att medföra minskning av administrationskostnaderna.

Arméchefen har även tagit upp frågan om trängkårernas benämning. Eedan nu vore, anför arméchefen, en trängkår beträffande värnpliktskontingentens storlek, antalet utbildningslinjer och mobiliseringsstyrkan lika stor som till exempel ett pansar- eller artilleriregemente. Genom här föreslagen överföring av intendenturutbildningen komme trängkårerna att ytterligare utökas. De borde därför benämnas regementen i stället för kårer. Namnet träng hade gammal, god hävd inom armén och borde bevaras. Detta skulle även medföra den fördelen, att icke oväsentliga kostnader för ommärkning av materiel m. m. kunde inbesparas. Arméchefen har därför föreslagit, att trängkårerna erhålla den ändrade benämningen trängregementen.

Sammanfattning.

I sammanfattning innebär arméchefens här framlagda förslag,

att intendenturkompanierna indragas;

att trängkårernas benämning ändras till trängregementen;

att intendenturutbildningen förlägges till trängregementena samt att de nuvarande intendenturkompaniemas värnpliktskontingent fördelas på dessa regementen;

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 13

att sjuk vår dsutbildningen av värnpliktiga från övriga truppslag fortfarande bedrives centraliserad;

att trängregementenas fredsorganisation ändras så att

ur T 1 ett sjukvårdskompani förlägges till Södermanlands pansarregemente, Strängnäs,

ur T 3 ett sjukvårdskompani förlägges till Norrbottens regemente, Boden, och

ur T 4 en sjukvårdsbataljon förlägges till Re vingehed,

samt att ett intendenturkompani tillföres T 2 och förlägges till Skaralborgs pansarregemente, Skövde;

att mobiliseringscentraler kvarlämnas i Solna, Karlsborg och Boden;

att Int l:s etablissement vid Ulriksdal från och med den 1 september 1949 användes för förläggning av infanteriets kadettskola; samt

att krigsskolans övningskompani från och med sistnämnda dag överflyttas från Svea livgarde, Sörentorp, till krigsskolan, Karlberg.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår bygger arméchefens förslag till samordning lokalt av intendenturutbildningen med övrig utbildning i underhållstjänst på den förutsättning som angavs i försvarspropositionen, nämligen att utbildningen i sjukvårdstjänst för personal vid andra truppslag icke längre skall vara förlagd till trängkårerna. Av skäl som arméchefen anfört torde det icke vara lämpligt att återgå till att anordna denna utbildning decentraliserad till förbanden. Jag anser mig kunna i princip godtaga förslaget, att utbildningen i fråga även i ifortsättningen handhaves av trängförbanden, i förekommande fall förlagd till andra förband eller eljest förläggningsplats utom vederbörligt trängförband, och där kombinerad med viss del av trängfötbandens egen utbildning i sjukvårdstjänst.

Jag anser det dock böra ytterligare övervägas om icke, särskilt när det gäller den till T 1 och T 3 hörande sjukvårdsutbildningen, möjligheter kunna finnas att förlägga denna utbildning närmare huvudförbandet än nu föreslagits. Rådrum för dylika överväganden finnes i det att enligt förslaget endast T 4 skulle omorganiseras från och med utbildningsåret 1949—1950.

Under alla förhållanden torde principbeslut nu kunna fattas, att de tre intendenturkompaniema skola avvecklas som självständiga förband och att deras verksamhet skall inordnas i trängförbanden. I enlighet med förslaget böra på intendenturkompaniernas nuvarande iförläggningsorter kvarlämnas mobiliseringscentraler. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att efter de ytterligare överväganden i förläggningsfrågorna som jag förordat besluta om genomförandet av omorganisationen av trängförbanden.

En av fördelarna med denna omorganisation är att första intendenturkompaniets nuvarande förläggning i Ulriksdal frigöres för andra militära ändamål. Att förlägga arméns signalskola till Int Ds etablissement skulle enligt vad nu angives föranleda byggnadsföretag i en omfattning som icke kan komma i fråga i nuvarande läge. Såsom jag framhöll vid anmälan av försvarsproposi-

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tionen är emellertid ifrågan om skolans förläggning brännande. Den torde under alla förhållanden icke kunna lösas utan byggnader, varför det är angeläget att söka ordna denna förläggningsfråga så att investeringsbehovet kan i möjligaste mån begränsas. Arméchefen har f. n. frågan om signaltruppernas fredsorganisation under utredning. Enligt vad jag under hand inhämtat föreligg3' planer på förslag om att förlägga signalskolan till Signalregementet, varvid en del av regementets lokaler skulle kunna tagas i anspråk jämväl för skolan. Även andra förläggningsmöjligheter undersökas med särskild hänsyn till angelägenheten att nedbringa byggnadskostnaderna.

Jag tillstyrker förslaget att förlägga infanteriets kadettskola till Intl:s etablissement. Härigenom kan även utrymme frigöras vid Karlberg för en önskvärd förflyttning av krigsskolans övningskompani dit. Detta medför i sin tur en förbättring av förläggningsläget vid Svea livgarde. Med denna förläggning av kadettskolan bli utgifterna för nybyggnader vid Kådan icke erforderliga. Dessa utgifter beräknades enligt propositionen 1944: 175 vid då rådande prisläge till omkring 2 900 000 kronor.

För att omförläggningen av kadettskolan skall kunna genomföras redan i höst, har arméchefen föreslagit, att Int 1 indrages och på detta kompani belöpande värnpliktskontingent från och med inryckningen i slutet av maj förlägges till Skånska trängkåren. Jag tillstyrker detta förslag liksom att krigsskolans övningskompani i samband med dessa omflyttningar förlägges till Karlberg. Jag avser, att i annat sammanhang förelägga Kungl. Maj:t förslag, att utbildningen av viss del av intendenturtrupperna tilldelad värnpliktskontingent av åldersklass 1948 från och med inryckningen våren 1949 förlägges till Skånska trängkåren, och förslag i övriga med denna omförläggning sammanhörande frågor.

De personalförändringar som under budgetåret 1949/50 bli erforderliga i anledning av omorganisationerna i föreslagen omfattning torde få vidtagas inom ramen för befintliga personalorganisationer. I brist på utredning i dessa frågor kunna dylika personalfrågor icke beaktas i det följande vid behandlingen av arméns avlönings anslag. Det bör ankomma på chefen för armén att så snart ske kan framlägga förslag till de ändringar i berörda personalorganisationer som böra genomföras redan under budgetåret 1949/50.

I fråga om de nuvarande trängkårernas benämning har chefen för armén efter närmare övervägande ansett, att namnet träng borde bevaras samt att beteckningen kår borde ändras till regemente, varför således som benämning på de fredstruppförband, som ha att svara för utbildningen i underhållstjänst föreslås trängregemente. Jag finner icke anledning motsätta mig detta förslag, vilket kan innebära vissa praktiska fördelar.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,

att trängkårerna skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen;

att första, andra och tredje intendenturkompanierna skola indragas och ersättas av mobiliseringscentraler;

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 15

att intendenturutbildningen skall förläggas till trängregementena;

att infanteriets kadettskola skall förläggas till första intendenturkompaniets nuvarande etabldssement i Ulriksdal, Solna; samt att krigsskolans övningskompani skall förläggas till Karlberg, Solna.

[4.] Avvecklingen av Livregementet till häst m. m. Efter förslag av Kungl. Maj:t i 1948 års försvarsproposition (nr 206) beslöt riksdagen (skr. nr 369, statsutsk. uti. nr 160) bland annat, att Livregementet till bäst (K 1) skulle indragas. I propositionen förutsattes, att indragningen skulle genomföras under de närmaste två budgetåren och att regementet skulle ersättas av en mobiliseringscentral, vilken enligt 1945 års försvarskommittés förslag skulle anslutas till ridskolan på Strömsholm. I propositionen redovisades också ett framkommet förslag om att endera bibehålla en skvadron vid K 1 eller utöka ridskolans övningstrupp till en reducerad skvadron. Det förutsattes, att dessa frågor skulle närmare utredas i samband med planläggningen av K l:s avveckling.

I propositionen diskuterades jämväl vissa förslag, hur K l:s etablissement skulle utnyttjas, sedan regementet indragits. Försvarskommittén hade föreslagit, att tygförvaltningsskolan skulle förläggas dit. Försvarets forskningsanstalt och de frivilliga försvarsorganisationerna hade anhållit att få komma i åtanke vid ett nedläggande av K 1. För egen del framförde jag tanken, att arméstabens stamhästgrupp skulle kunna förläggas till K 1. Intendenturförvaltningsskolan borde också komma i fråga, då därigenom skulle kunna ernås ett önskvärt intimare samband mellan denna skola och tygförvaltningsskolan. Intendenturförvaltningsskolans nuvarande lokaler i Fredrikshov skulle därigenom kunna frigöras och, i avvaktan på den militära högskolebyggnadens färdigställande, eventuellt utnyttjas av IY. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm. Jag förordade, att frågan om utnyttjandet i detalj av K l:s kasern och i samband därmed erforderliga ändringsarbeten gjordes till föremål för särskild utredning.

I anledning av förslag i försvarspropositionen, att K l:s musikkår skulle bibehållas men i fortsättningen tilldelas Svea artilleriregemente, anförde statsutskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande, att farhågor yppats, att en förflyttning av musikkåren till sistnämnda regemente i Spånga skulle medföra olägenheter för sådana musikpersonalen tillhörande studerande vid musikhögskolan som nu äro förlagda till Kl:s kaserner. Utskottet utgick därför från att möjligheterna att undvika dylika olägenheter skulle komma under övervägande i samband med de beslut som måste förknippas med en indragning av Kl.

Med skrivelse den 30 juni 1948 har Kungl. Maj:t expedierat riksdagens beslut i anledning av försvarspropositionen. Härvid föreskrev Kungl. Maj:t, att K1 skulle indragas under loppet av budgetåren 1948/49 och 1949/50.

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Vidare uppdrog Kungl. Maj:t åt arméchefen att i detalj planlägga regementets avveckling och i samband därmed närmare utreda och överväga i försvarspropositionen och utskottsutlåtandet angivna spörsmål i fråga om att i någon form behålla eu skvadron ur K 1 samt beträffande kasernetablissementets utnyttjande och regementets musikkår ävensom att närmare utreda frågan om avveckling av regementets personal genom förflyttning eller på annat sätt.

Med skrivelse den 14 december 1948 har chefen för armén, efter samråd med fortifikationsförvaltningen, arméförvaltningen, försvarets forskningsanstalt och 1948 års utredning rörande de frivilliga försvarsorganisationerna, ingivit utredning med förslag rörande avveckling av K 1 och därmed sammanhörande spörsmål. I vad gäller förekommande personalfrågor har försvarets civilförvaltning avgivit utlåtande i ärendet. I skrivelse den 24 januari 1949 har vidare fortifikationsförvaltningen avgivit närmare utformat förslag beträffande vissa av de byggnadsåtgärder, som erfordras för att genomföra arméchefens förslag.

Avvecklingen av K 1 har i utredningen föreslagits skola ske i tre etapper, omfattande tidsperioderna intill den 1 april 1949, den 1 april—den 30 september 1949 samt den 1 oktober 1949—den 30 juni 1950. Avvecklingsåtgärderna under dessa tidsperioder betingas av att viss pågående verksamhet vid K 1 ansetts böra där avslutas samt av de förslag som i utredningen framläggas rörande etablissementets fortsatta användning för olika militära ändamål.

I utredningen behandlas olika i försvarspropositionen angivna spörsmål, som sammanhänga med avvecklingen av K 1.

Användningen av K f:s etab/issement.

Arméchefen har ansett sig icke kunna tillstyrka att tygförvaltningssbolan förlägges till etablissementet. Erforderlig ombyggnad av stallar till verkstäder och garage ha beräknats kosta nära 2 miljoner kronor. En dylik lösning av skolans förläggningsfråga skulle enligt arméchefens mening heller icke bli idealisk. Det kunde vidare icke anses önskvärt med en omfattande verkstadsdrift inom det bostadsområde, där etablissementet är beläget. Arméchefen har anmält sin avsikt att inkomma med förslag till förläggning av tygförvaltningsskolan, sedan en inom arméstaben pågående utredning av denna fråga slutförts.

Att förlägga försvarets forskningsanstalt till etablissementet skulle, enligt vad arméchefen anfört, kräva genomgripande och kostnadskrävande åtgärder med hänsyn till att lokalerna i allmänhet måste omändras till att tjäna helt andra ändamål än dem för vilka de ursprungligen avsetts. Även detta förslag har arméchefen därför avstyrkt.

Däremot föreslår chefen för armén, att IV. miUtärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm förläggas till K l:s kasemetablissement. Jämlikt beslut vid 1946 års riksdag (prop. nr 91, riksd. skr. nr 414) skulle lokal-

17 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

behovet för dessa båda staber tillgodoses i samband med nybyggnad för de militära högskolorna på Svea livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Staberna äro nu inrymda i förhyrda lägenheter. Hyreskostnaderna per år uppgå till drygt 85 000 kronor. Militärbefälsstaben skulle enligt utredningen kunna inrymmas i kansli- och kasernbyggnaden, vari även för kommendantsstaben kunde iordningställas en skvadronförläggning. Kostnaderna för erforderliga omändringsarbeten ha beräknats till sammanlagt 175 000 kronor.

Vidare föreslår chefen för armén, att en fristående logementsbyggnad av trä inom etablissementet iordningställes såsom expeditionslokaler och lektionssalar för de frivilliga försvarsorganisationerna. Kostnaderna härför ha angivits till 4 000 kronor.

Arméledningens stamhästgrupp måste inom en snar framtid flyttas från nuvarande stall vid Valhallavägen och bör enligt vad arméchefen föreslår beredas utrymme i en stallbyggnad vid K1. Vissa byggnadsåtgärder, kostnadsberäknade till 57 000 kronor, föreslås i samband därmed, såsom mindre ändringar i stallbyggnaden och anordnande av omklädnings- och lunchrum för stallpersonal m. m.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle i K 1 ingå en särskild stabsskvadron, där värnpliktiga som tjänstgöra vid de högre staberna m. m. i Stockholm skulle förläggas och redovisas. Av utrymmesskäl ha emellertid dessa värnpliktiga i stället förlagts till kasernbatteriet vid Stockholms luftvärnsregemente. För en chef för detta batteri inrättades vid 1948 års riksdag (jfr prop. nr 209, s. 66) en arvodesbefattning i löneklass 1:29. Arméchefen har anfört, att det med hänsyn till förläggningsläget vid luftvärnsregementet vore önskvärt, att ett kompani snarast möjligt inrättades vid K 1 för ifrågavarande värnpliktiga. Kompaniet föreslås skola benämnas Stockholms stabskompani och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet, sedan K 1 avvecklats. Befälsbehovet vid stabskompaniet, vars styrka beräknas till omkring 190 man, har uppgivits till 1 kompanichef, kapten i arvodesbefattning, som föreslås skola överflyttas från Stockholms luftvärnsregemente, 1 kompaniadjutant, fanjunkare, och 1 kompanifurir, överfurir, vilka skulle överföras från kavalleriet respektive K 1, samt 1 trupputbildare, kommenderad sergeant. I

I anledning av de förslag som sålunda framlagts av chefen för armén har Kungl. Maj:t den 14 januari 1949 meddelat beslut rörande avvecklingen av Kl m. m. Genom beslutet bär avvecklingsförslaget godkänts såvitt rör de två första etapperna i avvecklingen. Vidare har Kungl. Maj:t förordnat, att IV. militärbefälsstaben skall inflytta i lokaler inom K l:s kasernetablissement så snart ske kan samt att jämväl kommendantsstaben i Stockholm skall förläggas till regementets lokaler, när så med hänsyn till erforderliga byggnadsarbeten är möjligt. Beslutet innefattar också förordnande, att ett särskilt stabskompani skall organiseras i enlighet med förslaget, tills vidare

2—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. / samt!. Nr 135.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ingående i K 1, samt att förenämnda arvodesbefattning lör pensionerad officer i löneklass 1: 29 i anslutning därtill skall överföras till Kl. Slutligen förordnas i beslutet, att arméledningens stamhästgrupp skall förläggas till K l:s etablissement.

I anledning av fortifikationsförvaltningens i det föregående omnämnda framställning har Kungl. Maj:t genom beslut den 4 mars 1949 anvisat 175 000 kronor till ombyggnads- och inredningsarbeten i kansli- och kasernbyggnaden vid Kl:s etablissement för att bereda lokaler till IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm. Kostnaderna, vilka enligt prisläget den 1 juli 1941 uppskattats till 126 000 kronor, skola tills vidare bestridas av investeringsanslaget för armén till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m.

Av de av arméchefen i utredningen framlagda förslag som i det föregående återgivits har alltså det som avser expeditionslokaler för de frivilliga försvarsorganisationerna ännu icke föranlett beslut av Kungl. Maj:t. De övriga förslag som framlagts i utredningen avse frågorna om bibehållande i någon form av en skvadron ur K 1, K l:s musikkår samt val av plats för den mobiliseringscentral, som skall ersätta K 1 efter indragningen.

Vissa organisationsfrågor.

Frågan om bibehållande i någon form av en skvadron ur K 1. Arméchefen har ansett starka skäl tala för att bibehålla en kavalleristyrka i Stockholm eller dess närhet. En dylik förläggning vore det bästa och billigaste sättet att lösa frågan om övningstrupp till ridskolan i Strömskolm och kavalleriofficersskolan i Rosersberg. En utökning av övningstruppen vid ridskolan till en reducerad skvadron skulle, anför arméchefen, medföra betydande kostnader för byggnader, beräknade till omkring 880 000 kronor, under det att en ryttarskvadron kunde beredas plats inom K l:s etablissement utan särskilda kostnader. Ridskolan hade heller icke direkt behov av så stor övningstrupp.

Med hänsyn härtill föreslår arméchefen, att av K 1 bibehålies en skvadron i Stockholm. Som chef för skvadronen föreslås, med hänsyn till de uppgifter som avses skola komma att åläggas honom utöver tjänsten vid skvadronen, en regementsofficer. I personaluppsättning i övrigt vid skvadronen föreslås 2 löjtnanter, 1 fanjunkare, 2 sergeanter, 4 överfurirer, varav 1 hovslagare, 7 furirer, varav 1 hovslagare, 3 korpraler samt 6 vicekorpraler och meniga. För skvadronen avses en vämpliktsstyrka på omkring 70 man och 80 stamhästar. Skvadronen borde under K l:s avvecklingsperiod utgöra en skvadron ur K 1. Sedan regementet avvecklats, föreslås skvadronen benämnas Livgardesskvadronen samt ingå i IY. militärområdets trupper. I utbildningshänseende skulle skvadronen underställas chefen för ridskolan, som enligt vad arméchefen i det följande föreslagit skulle bli mobiliseringsmyndighet för de förband som för närvarande mobiliseras av Kl.

19 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

K l:s musihlcår. Arméchefen har framhållit, att utrymme för musikkåren icke kan beredas vid Svea artilleriregemente, så länge dettas nya etablissement icke helt utbyggts. Kårens huvudsakliga tjänstgöring skulle under alla förhållanden komma att bli förlagd till Stockholm, där kåren borde kunna uppträda till häst tillsammans med Livgardesskvadronen och iförd samma uniform som dess personal. Då det därjämte vore möjligt att förlägga musikkårens personal till Kl:s etablissement och där avse övningslokaler för kåren, har arméchefen ansett såväl ekonomiska som andra skäl tala för att musikkåren anslutes till Livgardesskvadronen i stället för till artilleriregementet. På detta sätt skulle också tillgodoses det av statsutskottet uttalade önskemålet beträffande förläggning av musikpersonal under studier vid musikhögskolan.

Mobiliserings central. Arméchefen har ansett, att mobiliseringscentralen tills vidare borde organisera samtliga de förband som nu uppsättas av K 1. Med hänsyn till möjligheterna att uttaga ridstamhästar borde emellertid eu mindre del, en kavalleribataljon eller motsvarande styrka, framdeles omflyttas till Skånska kavalleriregementet (K 2), när så med hänsyn till tillgången på utbildade värnpliktiga inom K2:s rekryteringsområde kunde ske. överflyttningen har beräknats kunna ske först budgetåret 1951/52.

Arméchefen har diskuterat olika alternativ för mobiliseringscentralens förläggning.

En förläggning till Strömsholm skulle, enligt vad arméchefen anför, medföra vissa svårigheter att vid mobilisering tillgodose behovet av ridhästar, särskilt om, såsom i det föregående föreslagits, någon skvadron med ridstamhästar icke skulle förläggas till ridskolan. Yidare skulle kostnaderna bli relativt stora. Engångskostnaderna för förrådsbyggnader, personalbostäder och flyttning av materiel in. m. ha beräknats till omkring 275 000 kronor.

En annan tänkbar lösning, att förlägga mobiliseringscentralen till Stockholm med utnyttjande av nuvarande förrådslokaler vid K 1, förhindras av att enligt riksdagens beslut det markområde, på vilket dessa förrådsbyggnader äro uppförda, skall exploateras och endast övergångsvis får fortfarande nyttjas för militärt ändamål. Då huvudstaden dessutom anses olämplig som mobiliseringsplats, har ett slutligt förläggande av mobiliseringscentralen till Stockholm icke kunnat förordas. Att flytta ut förråden jämte mobiliseringsutrustningen till lämplig plats i Stockholms närhet skulle draga engångskostnader på omkring 500 000 kronor och har för övrigt icke kunnat förordas med hänsyn till önskemålet att åstadkomma en större decentralisering av mobiliseringen.

Arméchefen har stannat för att föreslå, att mobiliseringscentralen uppdelas med en del i Strömsholm och en del i Stockholm, en lösning som enligt arméchefens mening skulle giva större mobiliseringssäkerhet än de övriga diskuterade alternativen och även ur andra mobiliseringssynpunkter vore lämplig samt ekonomiskt sett ställer sig fördelaktig.

Kostnaderna för förrådsinredningar och förrådsbyggnad samt flyttning av materiel från Stockholm till Strömsholm har arméchefen beräknat till 86 000 kronor. Med hänsyn till byggnadsläget har arméchefen räknat med att nuvarande förrådslokaler vid K 1 tills vidare måste utnyttjas för mobiliserings-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

centralens stockholmsdel. Förråden borde dock sedermera så snart det låter sig göra flyttas till plats utanför Stockholm; detta såväl med hänsyn till den beslutade exploateringen som ur mobiliseringssäkerhetssynpunkt. Byggnadsoch flyttningskostnader ha beräknats till omkring 300 000 kronor. Det kan enligt arméchefens mening övervägas, om icke dessa kostnader borde gäldas av djurgårdsnämndens markförsäljningsmedel.

Mobiliseringscentralens organisation föreslår arméchefen skola underställas chefen för ridskolan, vilken därigenom blir mobiliseringsmyndighet för de förband, som skola organiseras av mobiliseringscentralen. Centralen föreslås skola benämnas ridskolans mobiliseringscentral. Personalredovisningen skulle anslutas till något förband i Stockholm. Behovet av förrådspersonal har uppskattats till, vid Strömsholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass 1:20 (deltidstjänst), 1 förrådsman och 1 kollektivavtalsanställd arbetare samt i Stockholm 1 förrådsunderoffioer, arvode i löneklass 1: 22, 1 förråds vaktmästare, 2 förrådsmän och 2 arbetare. Personalen i Stockholm beräknas kunna något reduceras, sedan mobiliseringsorganisationen för vissa förband i enlighet med vad som föreslagits överflyttats till K 2.

Som en övergångsorganisation i avvaktan på att föreslagna inrednings och byggnadsarbeten skulle kunna bli utförda vid ridskolan, vilket beräknats kunna ske tidigast under 1950, har arméchefen föreslagit, att mobiliseringscentralen i sin helhet förlägges till Stockholm med nuvarande förrådsuppläggning bibehållen. För denna övergångsorganisation föreslår arméchefen samma chefskap och benämning som i slutläget. Till chefens för ridskolan förfogande måste emellertid ställas en särskild mobiliseringsavdelning i Stockholm med en personaldetalj för personalredovisningen. Den personalorganisation som således skulle övergångsvis erfordras för mobiliseringscentralen upptar, förutom chefen, en ställföreträdande chef, tillika chef för mobiliseringsavdelningen, ryttmästare på aktiv stat, 1 förrådsunderofficer, löneklass 1: 22, 2 pensionerade underofficerare, löneklass 1: 20, 2 förrådsvaktmästare, 3 förrådsmän, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 3 kollektivavtalsanställda arbetare. Detta personalbehov kan, med föreslagen löneklassuppflyttning för förrådsunderofficeren, tillgodoses genom personal, som för närvarande finnes upptagen på kavalleriets stat eller i övrigt disponeras av Kl.

Enligt vad arméchefen sålunda i utredningen föreslagit skulle Kl:s etablissement utnyttjas för IY. militärbefälsstaben, kommendantsstaben i Stockholm, Livgardesskvadronen med ansluten musikkår, ridskolans mobiliseringscentral, Stockholms stabskompani, frivilliga försvarsorganisationer, arméledningens stamhästgrupp samt eventuellt förråd.

Förläggningsstyrkan har beräknats till omkring 300 man. Antalet uppstallade hästar skulle komma att uppgå till omkring 210.

I fråga om förvaltningstjänsten vid staber och förband som skulle komma att vara förlagda vid K 1 har arméchefen föreslagit, att kasernvården och

21 Kungl. Maj:ts proposition nr läo.

kassatjänsten skulle omhänderhavas av IV. militärbefälsstaben samt att chefen för Livgardesskvadronen skulle vara ansvarig för den inre tjänsten inom etablissementet och vara förvaltningsmyndighet med ställning motsvarande truppförbandschef gentemot Livgardesskvadronen med ansluten musikkår och Stockholms stabskompani.

Avvecklingen av K 1 m. m.

Takten i den föreslagna avvecklingen av K 1 betingas såsom nämnts av att vissa pågående verksamheter ansetts böra avslutas vid regementet samt av organiserandet av de förband m. m. som skola ersätta K 1 eller övertaga etablissementet. Enligt förslaget skulle avvecklingen ske på följande sätt.

Den första avvecklingsperiodens slut, den 31 mars 1949, sammanfaller i stort sett med den inneliggande åldersklassens utryckning i mitten av mars. Under denna period avvecklas stamhästbeståndet utom såvitt avser de hästar som avses för Livgardesskvadronen samt förberedes avvecklingen av personal och materiel.

Av värnpliktiga åldersklass 1949 inkallas endast 75 till K 1 för utbildning vid den skvadron, som sedermera skall utgöra Livgardesskvadronen. Under den andra avvecklingsperioden, den 1 april—den 30 september 1949, organiseras denna skvadron och Stockholms stabskompani, tills vidare ingående i K 1. Materieluppbörden nedbringas till vad som tills vidare motsvarar slutläget i avvecklingen. Kasernförvaltningen överlämnas till IV. militärbefälsstaben från och med den 1 juli 1949. Huvuddelen av förvaltningstjänsten skall vara överflyttad till IV. militärbefälsstaben och skvadronschefen vid periodens slut.

Under tredje perioden fullföljes avvecklingen så att av K 1 den 1 juli 1950 återstår Livgardesskvadronen med ansluten musikkår och ridskolans mobiliseringscentral.

Avvecklingsläget under de båda sista perioderna föranleder enligt förslaget följande ändringar i de för K 1 gällande personalstatema från och med ingången av eller under budgetåret 1949/50.

Beställningen för sekundchef för K 1, Mo 12, föreslås skola indragas från och med den 1 oktober 1949. Innehavaren förutsättes skola överföras på avgångsstat. Militärpersonal i övrigt som redovisas på den för kavalleriet gemensamma staten bibehålies i den omfattning som betingas av.avvecklingen samt skvadronens, mobiliseringscentralens och stabskompaniets behov. En fanjunkarbeställning, avsedd för adjutant vid stabskompaniet, överflyttas den 1 oktober 1949 till IV. militärbefälsstaben. Det har i detta sammanhang föreslagits, att underofficerare, födda 1905 eller tidigare, skulle beredas tillfälle att avgå med förtidspension samtidigt som deras beställningar omplaceras.

I anledning av avvecklingen har Kungl. Maj:t redan medgivit, att av de 14 överfurirsbeställningar, som för innevarande budgetår upptagits för K 1, sex från och med den 1 april 1949 må disponeras för de tre övriga kavalleriregementena. En beställning förslås skola överföras till IV. militärbefälsstaben såsom kompanifurir vid stabskompaniet, varjämte av föreslagen utökning av antalet överfurirer för nästa budgetår en avsetts såsom kasern

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

furir vid staben. Återstående nu befintliga sjn överfurirsbeställningar bibehållas vid K 1 under nästa budgetår.

Av övrig nu befintlig ordinarie personal vid K1 överföras maskinisten och eldaren av 1. klassen till IV. militärbefälsstaben den 1 juli 1949. En förrådsvaktmästarbefattning som för närvarande är vakant indrages från och med samma tidpunkt.

Tre befattningar för pensionerade underofficerare, för biträden åt regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman, indragas från och med den 1 juli 1949.

Personalstaten för icke-ordinarie manskap vid K 1 minskas för nästa budgetår till 21 furirer vilket förutsätter, att en del furirer uppsägas. De avses kunna hänvisas till anställning vid andra förband.

Av civil extra ordinarie personal förutsättas eldaren och kökspersonalen samt ett kanslibiträde skola omplaceras till militärbefälsstaben. Följande befattningar indragas, nämligen ett ekonomibiträde i Ce 3 från och med den 1 april och kontoristen från och med den 1 oktober 1949.

Av den vid K 1 placerade personal, som redovisas på andra personalkårers stater, indrages en bataljonsveterinärbeställning, som för närvarande är vakant, från och med den 1 april 1949. Ett sjukvårdsbiträde avskedas. En överfurir i sjukvårdstjänst, en tyghantverkare av 2. klassen, intendenturförrådsförvaltaren och förvaltaren i kassatjänst omplaceras från och med den 1 oktober 1949 till andra staber eller förband, och beställningarna indragas i mån av vakans inom respektive personalkårer. En sjukvårdsunderofficer och en furir i sjukvårdstjänst, en armétekniker, bataljonsläkaren, en översköterska och ett sjukvårdsbiträde förutsättas skola placeras vid IY. militärbefälsstaben.

Eegementsintendenten förutsättes skola omplaceras till kommendantsstaben i Stockholm vid tidpunkten för denna stabs inflyttning i Kl:s etablissement och ersätta en nu för kommendantsstaben inrättad arvodesbefattning i löneklass 1: 29 för intendent.

I annat sammanhang har chefen för armén föreslagit, att vid IY. militärbefälsstaben skulle inrättas en kaptensbeställning för biträdande tygofficer. Det förutsättes här, att denne beställningshavare skulle svara för tygtjänsten vid de staber och förband som bli förlagda till Kl:s etablissement.

Försvarets civilförvaltning har beträffande de av förslaget föranledda personalfrågorna anfört följande erinringar mot förslaget.

Civilförvaltningen bär ansett, att förrådsunderofficeren för mobiliseringsförråden i Stockholm tills vidare i avvaktan på erfarenheter borde placeras i löneklass 1: 21 och ifrågasatt, om icke endera av kasernunderofficeren och kasernöverfuriren skulle kunna undvaras i den nya organisationen.

Yidare har civilförvaltningen, som tidigare avstyrkt förslaget om en beställning för biträdande tygofficer vid IY. militärbefälsstaben, i anledning av arméchefens nu framförda förnyade förslag därom och om en intendent på aktiv stat vid kommendantsstaben för sin del i stället föreslagit, att såsom föredragande inför chefen för Livgardesskvadronen i tyg- och intendenturärenden inrättades en befattning för förvaltningsofficer, pensionerad officer i arvodesbefattning, samt att för intendentstjänsten vid kommendantsstaben jämväl i fortsättningen avsåges en pensionerad officer i arvodesbefattning. Kaptensbeställningen för intendent vid K1 kunde därvid indragas. Civilförvaltningen avstyrker således alltjämt, att en beställning för biträdande tygofficer inrättas vid militärbefälsstaben.

Civilförvaltningen har vidare erinrat, att personal tillhörande Stockholms försvarsområde och tygförvaltningsskolan tidigare varit för sjukvård hän-

23 Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

visad till K l:s sjukvårdsinrättning men att numera sedan ett flertal år funnes anordnat ett gemensamt sjukkvarter i tygförvaltningsskolans lokaler vid Götgatan i Stockholm. Där tjänstgöra en extra läkare med arvode samt tre extra tjänstemän såsom sjukvårdspersonal. Civilförvaltningen har nu ansett det böra undersökas, om inte jämväl läkarvården för personalen vid försvarsområdet och tygförvaltningsskolan borde kunna ombesörjas av den för K l:s etablissement avsedde bataljonsläkaren och den sjukvårdspersonal som står till dennes förfogande.

Förslaget att till militärbefälsstabens kassaavdelning överföra ett kanslibiträde har civilförvaltningen avstyrkt. För erforderlig personalförstärkning å avdelningen syntes det ämbetsverket till fyllest att ett biträde för skrivoch kontorsgöromål tillfördes kassaavdelningen.

Med hänsyn till att skvadronschefen avses skola svara för den inre tjänsten inom etablissementet har det synts civilförvaltningen mest följdriktigt, att för matinrättningen avsedd personal redovisas vid skvadronen liksom att den sjukvårdande personalen och arméteknikern placeras vid skvadronen och icke vid militärbefälsstaben. Antalet ekonomibiträden i Ce 2 borde enligt vad civilförvaltningen anfört vara 9 jämlikt grunderna för beräkning av biträdespersonal vid försvarets matinrättningar.

I fråga om sekundchefen för K1 har civilförvaltningen föreslagit överförande på övergångsstat, om vederbörande icke lämpligen kunde transporteras till annat förband.

Civilförvaltningen har ansett det skäligt, att, i fall där förutsättningar i fråga om ålder därtill förelåge, vid K 1 placerade underofficerare bereddes möjlighet att avgå med förtidspension.

I fråga om avvecklingen av personal i övrigt har civilförvaltningen anfört, att det syntes önskvärt, att övertalig personal kunde beredas annan anställning inom försvaret samt att sålunda omplacerad personal skäligen borde erhålla flyttningsersättning och i förekommande fall omplaceringstraktamente.

I detta sammanhang uppkommer även frågan om exploateringen av den mark som nu disponeras av Kl. Sedan beslut meddelats att Kl skulle indragas, har chefen för armén fått i uppdrag att efter samråd med fortifikationsförvaltningen och djurgårclsnämnden avgiva utlåtande över en framställning i ämnet som på sin tid gjordes av 1945 års markkommission. Arméchefen har avgivit sitt utlåtande den 12 februari 1949 och därvid fogat en den 26 januari 1949 dagtecknad skrivelse i ämnet av djurgårdsnämnden.

Chefen för armén, till vilkens utlåtande fortifikationsförvaltningen anslutit sig, och djurgårdsnämnden äro ense om att den mark sydväst och sydost om själva kaserntomten som K 1 nu disponerar skall frigöras för användning för civila ändamål, sedan där befintliga förrådsbyggnader bortflyttats. Djurgårdsnämnden har förklarat sig ämna inkomma med förslag angående frigörandet av, bland annat, denna mark och om hur kostnaderna för bortflyttning av förrådsbyggnaderna skola bestridas.

I fråga om användningen av själva kaserntomten har djurgårdsnämnden erinrat, att tomten enligt stadsplanen är avsedd att bebyggas för allmänt ändamål. Nämnden har också framhållit, att förläggandet till kasernbyggnaden av militärbefäls- och kommendantsstaberna samt lokaler för det frivilliga försvarsarbetet ingalunda strider mot stadsplanen eller mot den användning av tomten som nämnden åsyftar. Däremot motsätter sig nämn

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

den, att trupp och hästar förläggas dit. En dylik förläggning och de anordningar som därav följa medför, anför nämnden, att hela kasernområdet med därå liggande stallar, ridhus och ekonomibyggnader skulle komma till en användning som enligt nämndens mening icke stämmer med områdets värde, beräknat till omkring 14 miljoner kronor, och behovet att disponera detsamma för allmänna förvaltningsbyggnader. Kaserntomten borde med hänsyn till markens höga värde helst icke bibehållas för avsedd militär användning; ett bibehållande borde i vart fall betraktas som ett kortvarigt provisorium. Att lägga ned större belopp i om- eller tillbyggnader eller andra arbeten, varigenom den militära användningen skulle konserveras, vore enligt nämndens inställning icke försvarligt. Nämnden har i detta hänseende nämnt ett belopp av över 2 miljoner kronor, som enligt vad nämnden inhämtat skulle utgöra kostnaderna för ombyggnad av kasernbyggnaden, matinrättningen, marketenteriet och sjukavdelningen jämte åtskilliga utvändiga arbeten.

Djurgårdsnämnden har också pekat på den konsekvensen av att en skvadron bibehålies vid K 1, att detta medför anspråk på att alltjämt disponera övningsterräng i området nordväst om Lidingövägen. Nämnden understryker, att om detta område fortfarande skall användas som övningsområde detta icke får hindra sådana dispositioner av marken som statsmakterna från andra synpunkter kunna finna anledning besluta.

På en punkt ha nämnden och arméchefen intagit helt skilda ståndpunkter även i fråga om mark utanför kasemtomten. Det gäller Kl:s korthållsskjutbana som är belägen norr om kasernområdet på mark, som enligt stadsplanen är avsedd att begagnas för allmänt ändamål men som även kan komma att disponeras för bostadsbebyggelse. Nämnden har fordrat, att skjutbanan icke bibehålies på detta ställe längre än till dess nämnden finner sig böra använda området för bebyggelse. Arméchefen bär häremot hävdat, att banan med hänsyn till sin belägenhet är synnerligen betydelsefull ur utbildningssynpunkt både för skvadronen och för stabskompaniet. Det har därför synts arméchefen erforderligt, att korthållsbanan får tagas i anspråk för nuvarande ändamål och att ifrågasatt bebyggelse på området — vilken med hänsyn till nuvarande byggnadsläge anses knappast kunna bli aktuell förrän efter flera år — uppskjutes tills vidare.

Arméchefen har även bemött nämndens uttalande rörande kostnaderna för att iståndsätta Kl:s kasemetablissement i tidsenligt skick. Frågan om modernisering av etablissementet måste, anför arméchefen, ses mot bakgrunden av det modemiseringsprogram beträffande arméns äldre kasemetablissement, som fortifikationsförvaltningen i annat sammanhang anmält och som kostnadsberäknats till sammanlagt 135 miljoner kronor. Av de uppgivna kostnaderna för Kl, över 2 miljoner kronor, belöpa omkring 1,35 miljoner kronor på själva huvudbyggnaden, vilken som byggnadsminnesmärke skall under alla förhållanden bibehållas. För modernisering av matinrättning, marketenteri och sjukhus, som avses skola användas av både ryttarskvadronen och

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

stabskompaniet, ha kostnaderna uppskattats till omkring 750 000 kronor. Detta belopp har arméchefen jämfört med de beräknade kostnaderna, 880 000 kronor, för nybyggnader vid Strömsholm vid förläggning dit av ryttarskvadronen. Då en dylik förläggning förutsattes icke kunna genomföras i rådande läge på arbetsmarknaden, har det synts arméchefen vara den liktiga lösningen av problemet att förlägga skvadronen till Kl.

Departementschefen. Det förslag rörande avvecklingen av K 1 som arméchefen framlagt har, såsom framgår av redogörelsen i det föregående, i vissa delar redan föranlett beslut av Kungl. Maj:t. Beslutet har begränsats till vad som nu varit nödvändigt med hänsyn till uppkommande frågor om placering av personal. Även i fråga om den framtida användningen av K l.s etablissement har beslut redan meddelats i viss omfattning.

Att till etablissementet förlägga tygförvaltningsskolan eller att där inrymma lokaler för försvarets forskningsanstalt har av skäl som arméchefen anfört ansetts icke böra komma i fråga.

Förslaget att bereda IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm lokaler i etablissementet har godtagits med hänsyn till angelägenheten av att snarast frigöra de för dessa staber förhyrda lokalerna och till de kostnadsbesparingar som vinnas genom att för ändamålet taga i anspråk kronan tillhörig fastighet, Med riksdagen har, som nämnts, tidigare beslutats annan förläggning för dessa staber, nämligen i planerat nybyggnadskomplex för, bland annat, de militära högskolorna på den tomt vid Linnegatan i Stockholm som tidigare disponerats av Svea livgarde. I anledning av fortifikationsförvaltningens förslag har Kungl. Maj:t anvisat medel från arméns investeringsanslag till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. för att iordningställa lokaler för dessa staber i Kl:s kanslibyggnad. Till frågan om slutligt bestridande av dessa kostnader återkommer jag i det följande.

För stabskompaniet är den enda förläggningsmöjligheten, när Stockholms luftvärnsregemente flyttar till Norrtälje, i anslutning till förband vid Kl. Det har synts lämpligt att förordna om kompaniets förläggning dit redan nu. Mot förslaget till organisation och benämning av detta kompani torde intet vara att erinra. Kompaniet bör alltså benämnas Stockholms stabskompani och underställas militärbefälhavaren för IV. militärområdet. Till stabskompaniet böra också förläggas värnpliktiga ur flygvapnet, som tjänstgöra hos flygvapenmyndigheter i Stockholm. Under budgetåret 1949/50 ingår kompaniet i K 1.

Ej heller för arméledningens stamhästgrupp torde utan nybyggnad annan förläggningsmöjlighet än vid K 1 stå till buds, när dess nuvarande stall vid Valhallavägen måste rivas för att lämna plats för beslutad civil bebyggelse.

För det frivilliga försvarsarbetet i Stockholm torde expeditions- och undervisningslokaler kunna upplåtas inom K l:s etablissement i enlighet med armechefens förslag, när de smärre ändringsarbeten som angivits erforderliga härför kunnat utföras.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Förslaget att behålla ett kavalleriförband i Stockholm med förläggning vid Kl har mött invändningar av djurgårdsnämnden, som ansett Kl:s kaserntomt för värdefull för förläggning av militär trupp och nödvändig för det ändamål som den enligt stadsplanen avsetts för, nämligen allmänna förvaltningsbyggnader.

För egen del vill jag på de skäl arméchefen anfört förorda, att en skvadron av K 1 behålles i huvudstaden eller dess närhet. Det alternativ till förläggmngsplats som nu diskuterats är ridskolan vid Strömsholm. Antingen detta alternativ eller eventuellt annan plåts väljes, kan förläggningsfrågan icke lösas utan nybyggnader, vilka icke torde kunna komma till stånd under nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden. Jag vill därför, utan att därmed taga ställning till frågan om skvadronens slutliga förläggning, tillstyrka, att densamma tills vidare förlägges till K l:s etablissement. Det torde ändock icke kunna komma i fråga att under de närmaste åren uppföra de byggnader som tomten avsetts för enligt stadsplanen.

Även om iståndsättningsarbeten måste utföras på de anläggningar, som bibehållas i anledning av att trupp kommer ätt vara förlagd inom etablissementet, bör det dock icke komma i fråga att på dessa anläggningar nedlägga några mera betydande kostnader. Om skvadronen flyttas till annan plats, torde det bli möjligt att inom själva kasernbyggnaden inrymma de anläggningar, som erfordras för stabskompaniet.

En disposition av själva kaserntomten på sätt arméchefen föreslagit hindrar icke, att de områden i omedelbar anslutning till tomten som K1 nu disponerar för förrådsbyggnader och ridbana i mån av behov kunna frigöras för civil bebyggelse när möjligheter erbjudas till förvaring på annan plats av där förrådsupplagd materiel. Denna fråga torde få närmare övervägas av berörda myndigheter, sedan djurgårdsnämnden preciserat sina önskemål beträffande vissa markområden i militär besittning inom stockholmsområdet. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att efter vederbörlig utredning meddela beslut i denna fråga.

En följd av att skvadronen förlägges till K 1 och att stabskompaniet flyttas dit blir dock, att regementets korthållsskjutbana måste bibehållas på sin nuvarande plats, om icke andra godtagbara skjutövningsmöjligheter kunna beredas förbanden vid Kli förläggningens närhet.

Jag föreslår, att principbeslut nu fattas, att en skvadron av K 1 bibehålies vid regementets avveckling och att denna skvadron tills vidare förlägges inom K l:s etablissement. Hans Maj:t Konungen har förklarat Sig vilja själv antaga chefskapet över denna skvadron, vilken därför i enlighet med förslaget bör benämnas Livgardesskvadronen. Under budgetåret 1949/50 utgör skvadronen en kvarstående del av K 1.

De skäl som arméchefen anfört tala för att K l:s musikkår anslutes till Livgardesskvadronen och icke, såsom förutsattes i försvarspropositionen, överflyttas till Svea artilleriregemente. Då frågan om skvadronens slutliga förläggning ännu icke lösts, kan definitivt beslut om musikkåren icke fattas

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

nu. Jag föreslår, att kåren bibehålles ansluten till K 1, så länge skvadronen är förlagd till Kl:s etablissement.

Även förslaget beträffande ridskolans mobiliseringscentral kan jag i nu v a rande läge tillstyrka liksom de övergångsformer för denna mobiliseringscentral som arméchefen föreslagit. Det bör ankomma på vederbörliga myndigheter att inkomma med närmare utformade förslag till slutligt ordnande av förrådsfrågorna, när förutsättningar därför föreligga. En förläggning av Livgardesskvadronen till annan plats än Stockholm kan dock möjligen föranleda annan placering av mobiliseringscentralen.

Indragningen av K1 förutsätter icke någon begränsning av kavalleriets krigsorganisation. Arméchefen har med hänsyn härtill icke räknat med någon begränsning av kavalleriets aktiva befälskader, vilken för övrigt i stort sett icke utökades genom den återuppsättning av Skånska kavalleriregementet som skedde efter 1942 års försvarsbeslut. Även i den aktiva kadern borde dock principiellt minskningar kunna ske med beställningar för personal i stabs- och förvaltningstjänst. Enligt vad under hand upplysts från arméstaben kunna dock i anledning av en pågående utredning om kavalleriets framtida organisation ändrade beräkningsgrunder för kavalleriets personalbehov framkomma. Med hänsyn härtill anser jag mig i stort sett icke nu böra föreslå några minskningar i den aktiva befälskadern vid kavalleriet.

Beställningen för sekundchef vid K 1 bör dock indragas under budgetåret 1949/50 i samband med att innehavaren av densamma omplaceras till annan tjänst.

Jag tillstyrker arméchefens förslag, att som sekundchef för Livgardesskvadronen avses en regementsofficer. Det bör här anmärkas, att en av de två överstelöjtnantsbeställningar, som finnas vid kavalleriet, enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts för K1 och motiverats med att regementsofficeren vid K 1 skulle föra befälet över regementet vid sekundchefens bortovaro för särskilda arbetsuppgifter. Jag har emellertid intet att erinra mot att, såsom arméchefen synes ha förutsatt, denna överstelöjtnantsbeställning bibehålles vid kavalleriet, oavsett vilken grad som innehaves av sekundchefen för Livgardesskvadronen.

Det anmälda behovet av en tygofficer på aktiv stat vid IY. militärbefälsstaben anser jag böra lösas så att den nuvarande beställningen för tygofficer vid K 1 bibehålles och utnyttjas för den gemensamma tygförvaltningstjänsten vid de staber och förband som bliva förlagda till K l:s etablissement. Yar beställningen i så fall skall redovisas behöver icke bestämmas förrän i samband med personalberäkningarna för budgetåret 1950/51.

I likhet med civilförvaltningen anser jag, att personalen vid matinrätt ningama bör redovisas vid Livgardesskvadronen och icke vid IV. militärbefälsstaben liksom att sjukvårdspersonalen och arméteknikerna böra placeras vid skvadronen.

Underofficer i sjukvårdstjänst torde icke erfordras vid de till K 1 förlagda förbanden. Jag räknar med att den nu vid K 1 placerade överfuriren i sjukvårdstjänst i stället bibehålles.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga arméchefens förslag till personalförändringar i anledning av K ris avveckling m. m., såvitt avser budgetåret 1949/50. Därefter uppkommande personalfrågor torde få upptagas av myndigheterna i medelsäskandena för budgetåret 1950/51.

Särskilda övergångsanordningar i anledning av förekommande personalminskningar torde icke bli erforderliga, övertalig personal bör i mån av möjlighet beredas annan sysselsättning inom försvaret. Den kanslibiträdesbefattning som föreslagits överflyttad till IY. militärbefälsstaben torde få bibehållas där tills vidare för att vid vakans i kanslibiträdesgraden ersättas med befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Den begränsning av antalet ekonomibiträden i Ce 2 från 11 till 9 som civilförvaltningen föreslagit bör genomföras i mån av vakanser. Fråga om förtidspensionering av underofficerare torde få i vanlig ordning prövas av Kungl. Maj:t efter framställning i varje särskilt fall. Såsom civilförvaltningen föreslagit bör övertalig personal som omplaceras till annan tjänst kunna beredas flyttningsersättning och i förekommande fall omplaceringstraktamente enligt gällande grunder.

Organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten vid de till K ris etablissement förlagda förbanden och staberna torde i sinom tid bli föremål för undersökningar genom statens organisationsnämnds försorg.

Såsom i det föregående nämnts har Kungl. Maj :t anvisat medel från anslaget till smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. för vissa omändringsarbeten vid K 1 för militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm. •Tag har också i det föregående erinrat, att enligt beslut vid 1946 års riksdag lokalbehovet för dessa staber skulle tillgodoses genom nybyggnad på Svea livgardes förutvarande kaserntomt vid Linnégatan i Stockholm. Riksdagen har medgivit, att kostnaderna för denna nybyggnad må bestridas av byggnadsanslag som, i form av s. k. kvotanslag, senast för budgetåret 1946/47 anvisats för sådana, byggnadsarbeten för armén som föranleddes av försvarets utbyggnad enligt 1942 års försvarsbeslut. När nu militärbefäls- och kommendantsstaberna erhålla definitiv förläggning i K ris etablissement, synes det mig lämpligt, att de byggnadsarbeten som föranledas av denna förläggning slutligt bestridas av samma medel som avsetts för den tidigare beslutade förläggningen. De medel som nu förskottsvis anvisats för ändamålet uppgå till 175 000 kronor, motsvarande 126 000 kronor enligt det prisläge, efter vilket de av 1942 års försvarsbeslut föranledda byggnadsarbetena, ursprungligen beräknats, d. v. s. prisläget den 1 juli 1941.

Jag återkommer i det följande vid behandlingen av arméns avlöningsanslag till de ändringar i vederbörliga, personalförteckningar för nästa budgetår som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit. I detta sammanhang får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att vid indragningen av Livregementet till häst eu skvadron med benämningen Livgardesskvadronen skall behållas

29 Eungl. Maj:ts proposition nr 135.

med förläggning tills vidare vid regementets kasernetablissement i Stockholm samt att Livregementets till häst musikkår skall tills vidare vara ansluten till Livgardesskvadronen;

b) medgiva, att kostnaderna för iordningställande av lokaler i Livregementets till häst kasernetablissement för IV. militärbefälsstaben och kommendantsstaben i Stockholm må slutligt bestridas av det under försvarets fastighetsfond, arméns delfond, för budgetåret 1946/47 anvisade investeringsanslaget Vissa byggnadsarbeten m. m.

5.] Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m.

Huvuddelen av den civila personalen vid försvarsgrenarna innehar f. n. extra ordinarie anställning. Denna anställningsform gäller sålunda för i stort sett alla civila befattningar vid förband, skolor, försvarsområdesstaber m. fl. enheter.

Frågan om att i vidgad omfattning tillämpa ordinarie anställning för civil personal vid försvaret har under de senaste åren i olika sammanhang uppmärksammats. I sitt den 31 december 1946 avgivna betänkande (SOU 1946: 94) uttalade försvarets tjänsteförteckningssakkunniga, att man finge utgå från att, på sätt gällde inom den civila statsförvaltningen, överförande av personal till ordinarie stat komme att äga rum även inom försvaret i de fall, då befattningarna beräknades under alla förhållanden bli nödvändiga inom respektive verksamhetsområden. Vid anmälan av propositionen 1947:246 angående viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m. framhöll chefen för finansdepartementet bland annat, att frågan om överförande till ordinarie stat av sådana icke-ordinarie tjänster, som befunnits erforderliga för arbetsuppgifter av bestående art, syntes böra i den omfattning så lämpligen kunde ske utan avvaktan på statsmakternas beslut rörande den blivande försvarsorganisationens storlek och sammansättning upptagas till prövning och avgörande i samband med tjänsteförteckningsrevisionens genomförande. För egen del uttalade jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att det såsom ett led i befordringsgången för biträdespersonal borde inrättas ett antal ordinarie kontorsbiträdesbefattningar även vid lägre staber och förband. Jag ansåg det emellertid försiktigast att härmed fick anstå i avbidan på resultatet av den då pågående utredningen rörande försvarets organisation. Jag framhöll vidare i nämnda sammanhang, att det syntes riktigt att i viss utsträckning bereda även annan extra ordinarie personal vid försvaret, exempelvis husmödrarna (nu mera köksföreståndama) vid förbanden, ordinarie ställning. Även vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 73) berörde jag denna fråga. Jag framhöll här vid, att frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal inom försvaret borde — under hänsynstagande dock till pågående utredningar i olika lönespörsmål — närmare övervägas av vederbörande myndigheter i samband med medelsäskanden för budgetåret 1949/50. Härvid borde särskilt uppmärksam mas, att biträdespersonalen vid försvaret borde beredas möjlighet att erhålla

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ordinarie anställning i den omfattning som tillkomme annan motsvarande personal i anslutning till den reglerade befordringsgången för biträdespersonal. I sitt utlåtande nr 161 till 1948 års riksdag underströk statsutskottet vikten av att förslag till ordinariesättning i skälig omfattning av civil personal, exempelvis köksföreståndare och kontorspersonal, även vid lägre staber, förband m. m. underställdes riksdagens prövning så snart ske kunde.

Försvarets civilförvaltning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår avgivit förslag till ordinariesättning av viss civil extra ordinarie personal vid försvarsgrenarna omfattande kategorierna kontors-, köksföreståndar- och skogvaktarpersonal. Ämbetsverket har härvid anfört i huvudsak följande.

Den civila personalen vid försvaret borde i princip icke vara sämre ställd med avseende å möjligheterna att vinna ordinarie anställning än övrig statstjänstemannapersonal. Erfarenheterna hade givit vid handen lämpligheten av att för vissa tjänster även vid de lokala organen avse civila befattningshavare och under årens lopp hade också dylika tillkommit i ökad omfattning. De av organisationsnämnden bedrivna undersökningarna hade ävenledes visat att ett stadigvarande behov förelåge av vissa civila befattningar inom stabs- och förvaltningstjänsten. Vid sådant förhållande ansåge civilförvaltningen några betänkligheter i princip icke böra möta att omvandla vissa extra ordinarie befattningar till ordinarie. På sätt departementschefen anfört i propositionen 1948: 209 måste emellertid med hänsyn till pågående utredningar en viss försiktighet härvidlag iakttagas. Sålunda syntes befattningsgrupper eller befattningar, vilka kunde komma att beröras av pågående eller i utsikt ställda löne utredningar och organisationsundersökningar, icke annat än i undantagsfall 'böra f. n. ifrågakomma för ordinariesättning. På grund härav ansåge civilförvaltningen sig nu icke kunna förorda generell ordinariesättning av befattningar tillhörande maskinist-, eldar-, arbetsledar- eller förrådstjänstemannagrupperna, huru önskvärd en dylik åtgärd än finge anses vara. Icke heller kunde civilförvaltningen föreslå några jämkningar med avseende på befattningar för teknisk personal.

Beträffande kontorspersonalen borde i avvaktan på prövningen av 1947 års biträdesutrednings förslag viss försiktighet iakttagas med avseende å inrättande av nya kanslibiträdestjänster. De skäl, som föranlett denna inställning, talade emellertid enligt civilförvaltningens mening icke med samma styrka mot ordinariesättning i viss omfattning av redan inrättade dylika tjänster. Inom de förvaltningsområden, där efter verkställda organisatronsundersökningar en fast organisation beslutats, syntes sålunda i princip samtliga högre befattningar för kontorspersonal böra göras till ordinarie. Vidare borde för bontors- och skrivbiträden inrättas ordinarie befattningar till sådant antal, att möjlighet förelåge för personalen att erhålla ordinarie anställning i anslutning till den reglerade befordringsgången. Civilförvaltningen förordade, att samtliga extra ordinarie befattningar för kontorspersonal i högre än 8 lönegraden vid rationaliserade förband och vid huvuddelen kassaavdelnin^ar inom försvaret i övrigt utbyttes mot motsvarande ordinarie befattningar. Undantag härifrån borde givetvis göras för sådana befattningar, vilka f. n. endast övergångsvis funnes i organisationen, liksom även, tills vidare, för befattningshavare vid kameralkontoren.

Vad avser köksföreståndarpersonalen borde samtliga befattningar för köksföreståndare och biträdande köksföreståndare, med enahanda undantag som angivits beträffande kontorspersonalen, omvandlas till ordinarie.

.Kungl. Maj: in proposition nr 135.

31 Beträffande skog v aktar per sonalen ansåge civilförvaltningen ordinarie anställning böra ifrågakomrna för de vid Järvafältet, i Boden, i Karlsborg och å Utö placerade skogvaktarna.

Civilförvaltningen förutsatte, att vid bifall till ämbetsverkets förevarande förslag till ordinariesättning de nya ordinarie tjänsterna skulle tillsättas efter ansökningsförfarande i vanlig ordning.

Civilförvaltningen har vidare, såvitt avser armén och flygvapnet, inom vilka försvarsgrenar behovet av biträden för skriv- och kontorsgöromål f. n. till ej mindre än omkring 27 respektive 21 % täckes genom anställande av extra personal mot omkring 4 % vid marinen, förordat att å personalförteckningarna skall uppföras ett avsevärt antal nya extra ordinarie biträdesbefattningar i utbyte mot extra befattningar. Efter ett genomförande av ämbetsverkets förslag härutinnan skulle vid armén omkring 19 % och vid flygvapnet omkring 6 % av det totala biträdesbehovet komma 'att täckas genom anställande av extra personal.

Departementschefen. Såvitt angår frågan i vilken omfattning ordinariesättning av befintliga extra ordinarie befattningar bör ske från och med nästa budgetår anser jag mig kunna i huvudsak ansluta mig till civilförvaltningens förslag. Oaktat att den vid anmälan av propositionen 1948: 209 berörda frågan om ändrad löneställning för försvarets köksföreståndare ännu icke lösts, bär jag härvid ansett, att en ordinariesättning av denna personalkategori icke längre bör uppskjutas. Till de ändringar i vederbörliga personalförteckningar som föranledas av ordinariesättningarna återkommer jag i det följande vid behandlingen av försvarsgrenarnas avlöningsanslag. I motsats till civilförvaltningen anser jag det icke erforderligt eller lämpligt att regelmässigt igångsätta ansökningsförfarande vid tillsättande av det relativt stora antal ordinarie befattningar som sålunda förordas skola tillkomma från och med nästa budgetår i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar. I de fall då innehavaren av motsvarande extra ordinarie befattning innehar formell kompetens och i övrigt lämpar sig för befattningen torde vederbörande böra utan ansökningsförfarande kunna erhålla den ordinarie befattningen. Om i andra fall efter ansökningsförfarande den ordinarie befattningen icke kan tillsättas i brist på kompetent sökande, kan det ifrågakomrna att som en övergångsanordning bibehålla den extra ordinarie befattningen. En dylik övergångsanordning föreslår jag i det följande för en köksföreståndare vid Svea artilleriregemente.

Yad beträffar den av civilförvaltningen berörda frågan om vidgad användning vid armén och flygvapnet av extra ordinarie anställningsform för ickeordinarie biträdespersonal vill jag framhålla, att skäl icke synas mig föreligga att icke tillämpa den reglerade befordringsgången på personal av förevarande kategori, som nu redovisas såsom extra, även om antalet dylika biträden fram deles kan komma att något begränsas. Dock torde vid anställning för rent tillfälliga arbetsuppgifter endast extra anställningsform fortfarande böra komma i fråga. All annan biträdespersonal som är erforderlig bör redovisas

32 Kungt. Maj ds proposition nr 130.

i personalförteckningarna, oavsett anställningsformen i det särskilda fallet. Till följd härav räknar jag nu med utökning av personalstaterna för biträden för skriv- och kontorsgöromål i större omfattning än civilförvaltningen föreslagit.

[6.] Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre Norrland. I anslutning till av 1925 års riksdag godkända grunder för säkerställandet av rekryteringen av befälskårerna vid vissa i Boden förlagda truppförband har Kungl. Maj:t genom brev den 13 januari 1928 meddelat bestämmelser angående passagesystem för vissa i Boden förlagda truppförband. Nämnda brev innehåller också föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad. I denna del har brevet med stöd av beslut vid 1936 och 1937 års riksdagar (prop. 1936: 225, riksd. skr. 1936: 327; prop. 1937: 118, riksd. skr. 1937:248) erhållit sin nuvarande lydelse genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1937. Enligt de sålunda meddelade bestämmelserna må officerare och underofficerare jämte vederlikar, vilka vid pensionsålderns inträde kvarstå vid i Boden förlagda truppförband, staber eller anstalter, oavsett om bestämmelserna rörande passagesystem äro å dem tillämpliga eller ej, åtnjuta ersättning för kostnader för flyttning, som de inom ett år efter erhållet avsked på grund av uppnådd pensionsålder företaga från Boden till annan ort inom riket. Yidare stadgas, att därest nyss nämnd beställningshavare avlider under tid, då han är anställd vid truppförband, stab eller anstalt i Boden, hans familjemedlemmar må åtnjuta ersättning för kostnader för flyttning, som de inom ett år efter dödsfallet företaga från Boden till annan ort inom riket. Slutligen stadgas, att rätt till fri flyttning från Boden jämväl skall tillkomma innehavare av å stat upptagen arvodesbefattning vid i Boden förlagda truppförband, staber och anstalter, vilken efter att i minst 5 år hava uppehållit sådan befattning avgår från densamma, ävensom efterlevande familjemedlemmar till avliden innehavare av dylik befattning.

I skrivelse den 30 juni 1948 har chefen för armén hemställt, att nämnda föreskrifter rörande ersättning för flyttningskostnad måtte vinna tillämpning jämväl beträffande personal vid i Luleå, Kalix och Kiruna förlagda förband, staber och anstalter samt utsträckas till att gälla även överfurirer. Arméchefen har till stöd härför åberopat, bl. a., gällande bestämmelser rörande rätt till s. k. rekreationsresor för vissa försvarsväsendet tillhörande befattnings havare i övre Norrland. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 29 juni 1945 (prop. nr 21; riksd. skr. nr 455) tillkommer nämligen sådan rätt viss personal, bl. a. överfurirer, som är förlagd till eller ständigt tjänstgör å plats inom VI. militärområdet med undantag för försvarsområde nr 61 (Umeå).

Försvarets civilförvaltning har framhållit, att svårigheter att besätta för pensionerad personal avsedda arvodesbefattningar i Övre Norrland med kompetenta innehavare alltjämt förelåge. För underlättande av rekryteringen av nämnda befattningar syntes det alltså motiverat, att ifrågavarande bestämmelser om flyttningsersättning bleve tillämpliga beträffande även annan arvodespersonal i övre Norrland än den i Boden. Med hänsyn härtill och då det

Kungl. Maj:is proposition nr 135.

syntes rättvist att även den aktiva personalen komme i åtnjutande av samma förmån, ansåge sig civilförvaltningen böra tillstyrka att berörda bestämmelser utsträcktes att gälla personal stationerad å de i armécbefens framställning angivna orterna. För ernående av överensstämmelse med bestämmelserna om rekreationsresor syntes här avsedda förmån böra avse personal vid samtliga truppförband, staber och anstalter inom YI. militärområdet med undantag för 61. försvarsområdet. Civilförvaltningen hade intet att erinra mot arméchefens förslag att utsträcka förmånen i fråga till att omfatta även överfurirer.

Statens lönenämnd har förklarat sig icke ha något att erinra mot att de särskilda förmånerna av flyttningsersättning till vissa beställningshavare i Boden utsträckas dels territoriellt att gälla hela VI. militärområdet utom 61. försvarsområdet, dels ock att omfatta även överfurirer.

Departementschefen. Frågan om att utsträcka rätten till flyttningsersättning till ytterligare personal i Övre Norrland var i anledning av väckta motioner (I: 29 och II: 57) föremål för behandling vid 1948 års riksdag. I sitt över motionerna avgivna, av riksdagen godkända utlåtande (nr 54) anförde statsutskottet bl. a. att, så länge flyttningsersättning i enlighet med förenämnda bestämmelser ansåges böra tillkomma personal vid i Boden förlagda truppförband m. m., sakliga skäl enligt utskottets mening onekligen syntes tala för att enahanda förmån borde beredas jämväl motsvarande beställningshavare vid förband, staber och skolor i Luleå, Kalix och Kiruna. Det syntes utskottet därför befogat, att omhandlade fråga av Kungl. Maj:t toges under förnyat övervägande.

Även enligt min mening är det icke numera motiverat att begränsa rätten till flyttningsersättning till personal allenast vid Bodenförbanden. De skäl, som föranlett statsmakterna att medge viss personal vid samtliga truppförband m. in. inom VI. militärområdet med undantag för Umeå försvarsområde (nr 61) rätt till s. k. rekreationsresor, synas med samma styrka göra sig gällande såvitt avser rätt till flyttningsersättning. Skäl synas också tala för att ifrågavarande rättighet utsträckes att avse även överfurirer. Överensstämmelse vinnes härvid mellan de båda här berörda förmånerna. Jag föreslår alltså, att rätten till ersättning för flyttningskostnad utsträckes att avse även överfurirer och att omfatta personal vid samtliga truppförband, staber och anstalter inom VI. militärområdet med undantag för försvarsområde nr 61.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att omförmälda rätt till ersättning för flyttningskostnad må tillkomma personal vid försvaret i den omfattning, som av mig i det föregående angivits.

B. Anslagsberäkningar.

Av skäl som jag anförde vid anmälan av propositionen 1948: 209 ha försvarsgrenarnas avlöningsanslag för innevarande budgetår beräknats efter den

3—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

34 Kungl. Mai ds proposition nr 135.

verkliga belastningen under den del av budgetåret 1947/48, som förflutit då anslagsberäkningarna framlades, i stället för som dittills enligt vissa schablonmässiga grunder. De beräkningar av anslagen till avlöningar till armén, marinen och flygvapnet som jag i det följande framlägger ha likaledes grundats på de verkliga anslagsbelastningarna under förfluten del av löpande budgetår med beaktande av de förändringar i personalorganisationerna som föreslås vid behandlingen av anslagen.

[7.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.

Anslag Nettoutgift

1947/48................................ 408 000 361 488

1948/49 (statsliggaren s. 184) ........ 412 000

1949/50 (förslag) ...................... 473 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 6) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 412 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen omnämnde jag, att ett av 1944 års militärsjukvårdskommitté framlagt förslag rörande omorganisation av den militära sjukvårdens ledning vore föremål för behandling inom försvarsdepartementet. Vid de fortsatta övervägandena i ämnet har det befunnits svårligen låta sig göra att taga slutlig ställning till kommitténs förslag, innan resultat föreligger av vissa pågående utredningar på områden, som beröras av förslaget. Bland dessa utredningar må nämnas 1946 års militära förvaltningsutredning och militära läkarlöneutredningen samt även utredningen rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän. Jag är därför icke beredd att nu framlägga något på kommittébetänkandet grundat förslag. Då emellertid den nuvarande organisationen av den militära sjukvårdens ledning ovedersägligen är behäftad med brister, vilka avsevärt begränsa ledningens effektivitet, har fråga uppkommit, huruvida icke — i avbidan på en mera omfattande reform — en förbättring skulle kunna ernås genom vissa ändringar i gällande instruktionsföreskrifter och med smärre organisatoriska jämkningar. Dylika åtgärder synas även kunna göra det möjligt att vinna erfarenhet, som kan tjäna till ledning, när det framdeles gäller att taga ställning till frågan om en mera vittgående omorganisation.

Med den ståndpunkt jag sålunda intagit till kommitténs förslag saknar jag anledning att annat än i stora drag redogöra för förslaget och däröver avgivna yttranden. Sammanhanget kräver, att redogörelsen föregås av en återblick på behandlingen vid 1943 års riksdag av frågan om organisationen av den militära sjukvårdens ledning.

I propositionen 1943:180 framlades förslag, att den försvarsgrensvis organiserade centrala sjukvårdsförvaltningen skulle sammanföras till ett för försvarsväsendet gemensamt organ — försvarets sjukvårdsförvaltning — under chefskap av generalläkaren. Den inspekterande verksamheten på mili-

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 135.

tärsjukvårdens område skulle däremot enligt förslaget i princip bedrivas försvarsgrensvis av de olika försvarsgrenarnas chefläkare, armé-, marinoch flygöverläkarna, vilka skulle vara direkt underställda försvarsgrenscheferna. Den klyfta, som genom den föreslagna reformen skulle komma att uppstå mellan inspektionstjänst och förvaltningstjänst, borde enligt förslaget överbryggas genom att generalläkaren tillädes inspektionsrätt så långt detta läte sig göra utan att försvarsgrenschefernas intressen träddes för nära. Generalläkarens inspektionsrätt borde sålunda omfatta dels områden berörande förvaltningsverksamheten, dels ock sådana utom själva förvaltningsområdet liggande delar av sjukvården vid försvarsväsendet, som icke direkt avsåge den militära tjänsten. Generalläkaren skulle dock icke äga direktivrätt gent emot försvarsgrensöverläkarna. För tryggande av samarbetet mellan förvaltningsmyndigheten och inspektionsorganen skulle försvarsgrensöverläkarna beredas representation i den gemensamma sjukvårdsförvaltningen genom rätt att närvara vid handläggning av vissa ärenden inom ämbetsverket och genom deltagande i s. k. försvarsläkarberedning. Min företrädare i ämbetet framhöll vid anmälan av propositionen, att den föreslagna ordningen för reglering av sjukvårdsförvaltningens förhållande till sjukvårdsinspektionerna icke borde fastlåsas alltför hårt och att möjlighet borde hållas öppen att, i den mån närmare erfarenhet på området vunnes, företaga därav betingade jämkningar i nämnda ordning. Med hänvisning till en inom riksdagen väckt motion (II: 350) anförde första särskilda utskottet i sitt av riksdagen godkända utlåtande nr 2 i anledning av propositionen bl. a., att det syntes vara förtjänt att närmare övervägas, om icke generalläkaren borde tillerkännas full inspektionsrätt över hela den militära sjukvårdens område med biträde av inom arméinspektionen respektive marin- och flygstaben placerade chefläkare. Riksdagen (skrivelse nr 319) biföll Kungl. Maj:ts förslag men hemställde samtidigt, att Kungl. Maj:t ville föranstalta om utredning rörande frågan om rationalisering av inspektionsverksamheten på den militära sjukvårdens område utöver vad i propositionen föreslagits. Samtidigt hemställde riksdagen om utredning jämväl rörande den näraliggande frågan om sammanförande av den militära läkarpersonalen till en för försvaret gemensam kår under generalläkarens chefskap ävensom i samband därmed stående spörsmål.

Sedan Kungl. Maj:t lämnat bemyndigande därtill, tillkallade min företrädare i ämbetet sex utredningsmän1 för att verkställa utredning främst rörande frågorna om rationalisering av inspektionsverksamheten på den militära sjukvårdens område, om anordnande av gemensam utbildning för blivande militärläkare samt om sammanförande av den militära läkarpersönalen till en för försvaret gemensam kår. Dessutom fingo utredningsmännen

1 Generalmajoren A. Bredberg, ordförande, samt förste marinläkaren i marinläkarkårens reserv E. G. Asplund, medicinalrådet J. T. Byttner, ledamoten av riksdagens andra kammare J E. G. Fast, fältläkaren i fältläkarkåren O. A. E. Strömberg och förste flygläkaren L. Westring.

36 Kungl. May.ts proposition nr 135.

si<>- ålagt att utreda frågor rörande kompetenskrav för militärläkare, tillgodoseende av det periodvis skiftande behovet av läkare, tillgodoseende av militärsjukvårdens behov av specialister, åvägabringande av regleiade arbetsförhållanden för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning och behandling samt intygsgivning. Även frågan om militärsjukvårdens behov av sjukvårds-, förvaltnings- och expeditionspeisonal borde undersökas.

Utredningsmännen, vilka antogo benämningen 1944 års militärsjukvårdskommitté, ha framlagt sina förslag i två betänkanden — del I dagtecknad den 22 december 1944 (SOU 1944: 66) och del II dagtecknad den 15 januari 1947 (SOU 1947:5). Betänkandena innehålla förslag i de frågor, som kommittén enligt direktiven haft att utreda.

Spörsmålet om rationalisering av inspektionsverksamheten, vilket sammanfaller med frågan om hela den militära sjukvårdens ledning, har ingående behandlats av kommittén. Det förslag som i denna fråga framlagts i betänkandet, del II, är grundat bl. a. på resultat av organisationsundersökningar, utförda av statens organisationsnämnd. Förslaget går ut på en genomgripande omorganisation av nämnda ledning. Det innebär i huvudsak, att man — med frångående av principen om inspektionsverksamhetens bedrivande försvarsgrensvis under militär ledning — skulle fullständigt samordna förvaltningstjänst och inspektionsverksamhet inom ett för försvaret gemensamt organ — försvarets sjukvårdsstyrelse -— under chefskap av generalläkaren. Organisationen skulle grundas på en indelning av den militära sjukvården i fackområden, varvid varje fackområde skulle omfatta all till området hörande verksamhet, vare sig densamma vore att hänföra till inspektion eller förvaltning enligt gängse begrepp. Försvarsgrensöverläkarna och deras arbetsorgan skulle utgå ur organisationen. Den erforderliga kontakten mellan försvarets sjukvårdsstyrelse och den militära ledningen skulle enligt förslaget tillgodoses genom att dels generalläkaren inträdde som tjänstegrensinspektör hos överbefälhavaren, dels cheferna för de olika fackområdena, envar inom sitt verksamhetsområde, bleve tjänstegrensinspektörer hos försvarsgrenscheferna. Vissa anordningar ha föreslagits för att tillgodose marinens och flygvapnets behov av speciell sakkunskap i militära hälsooch sjukvårdsfrågor. Kommittén har framlagt detaljerat förslag till utformning av det nya ämbetsverket i organisatoriskt och personellt hänseende.

Över militärsjukvårdskommitténs förslag ha ett flertal infordrade utlåtanden avgivits. Förslaget rörande organisationen av försvarets sjukvårdsstyrelse har i princip tillstyrkts av överbefälhavaren, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets civilförvaltning, medicinalstyrelsen, statskontoret, statens sakrevision, statens organisationsnämnd och 1946 års militära förvaltningsutredning, varjämte förslaget lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd samt svenska landstingsförbundet. Chefen för armén har — utan att avstyrka förslaget — förklarat sig icke vara övertygad om att så vittgående förändringar vore nödvändiga för att

37 Kungl. May.ts proposition nr 135.

samordna inspektion och förvaltning. Chefen för marinen har avstyrkt och chefen för flygvapnet har förklarat sig icke kunna tillstyrka en omorganisation enligt kommitténs förslag. Gemensamt för de båda sistnämnda remissmyndigheterna är det starka betonandet av försvarsgrenschefernas behov av nära kontakt med verksamheten på militärsjukvårdens område. Svenska militärläkareföreningen har hemställt, att en ny, förutsättningslös utredning måtte komma till stånd.

Jag återkommer nu till frågan om de åtgärder, som f. n. torde böra vidtagas på förevarande område. Sedan generalläkaren anmodats inkomma med förslag till dylika åtgärder, har denne i en promemoria anfört i huvudsak följande.

Erfarenheten hade visat, att den av statsmakterna beslutade ordningen för reglering av förhållandet mellan inspektion och förvaltning icke vore fullt rationell. I avbidan på en mera omfattande reform syntes åtskilliga förbättringar kunna åstadkommas genom ändringar i vederbörliga instruktioner jämte vissa organisatoriska jämkningar.

Generalläkaren borde under alla förhållanden ha full inspektionsrätt i fråga om hälso- och sjukvårdstjänst. Därjämte borde — i överensstämmelse med vissa uttalanden av 1941 års militära förvaltningsutredning — sådana befogenheter tilläggas honom, att han kunde samordna verksamheten på utbildnings- och personalområdet och skapa enhetlighet i denna verksamhet. Sistnämnda anordning skulle få särskild betydelse för mobiliseringsplaceringen av medicinalpersonal och för disponerandet av militärläkare vid inskrivningsförrättningar. Det finge erinras, att marinöverläkaren i remissyttrande över kommitténs förslag uttalat, att samordningen av vissa för hela försvaret gemensamma personal- och utbildningsfrågor syntes kunna realiseras inom sjukvårdsförvaltningens ram.

För att åstadkomma en samordning av inspektionsverksamheten borde den ordningen införas, att försvarsgrenscheferna finge delge generalläkaren uppgift om föreliggande inspektionsbehov inom vederbörlig försvarsgren. Det borde tillkomma generalläkaren att efter samråd med respektive försvarsgrenschef organisera inspektionsverksamheten på sjukvårdsområdet med hänsyn tagen till bl. a. det speciella behov av sakkunskap, som erfordrades vid olika inspektionstillfällen. För att kunna på ett effektivt sätt fylla uppgiften som främste målsman för försvarets hälso- och sjukvård borde generalläkaren få befogenhet att meddela försvarsgrenscheferna de anvisningar, vilka betingades av de krav som ställdes på den militära hälso- och sjukvården i fred och i krig. Givetvis borde det vara försvarsgrenschef obetaget att, om han funne sig i något avseende icke kunna efterkomma sådan anvisning och enighet icke kunde uppnås mellan honom och generalläkaren, underställa ärendet överbefälhavaren.

Ett mera intimt samarbete borde — såsom ock marinöverläkaren framhållit i förenämnda remissyttrande — åvägabringas mellan försvarsgrensöverläkarna och generalläkaren. Yiss del av försvarsgrensöverläkarnas

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tjänstgöring borde för sådant ändamål förläggas till det centrala ledningsorganet. Detta borde komma till klart uttryck i vederbörlig instruktion. I fråga om hälso- och sjukvården vid armén kunde och borde ytterligare åtgärder vidtagas för att underlätta en samordning av inspektions- och förvaltningsverksamhet. Arméöverläkaren och dennes organ borde därför nära anknytas till sjukvårdsförvaltningen. Härigenom skulle arméchefen lättare än f. n. kunna utnyttja sjukvårdsförvaltningens resurser inom olika fackområden samtidigt som inspektionsiakttagelser utan omgång skulle kunna åtföljas av förvaltningsåtgärder. Frågan om inspektionsorganets inordnande inom en avdelning eller byrå vid sidan av den i sjukvårdsförvaltningen ingående byråorganisationen finge framdeles upptagas till prövning på grundval av vunnen erfarenhet. Då arméöverläkarens expedition syntes kunna inordnas i sjukvårdsförvaltningens, borde en hos arméöverläkaren f. n. anställd expeditionsofficer, pensionerad officer med arvode i löneklass 1: 29, kunna utgå ur organisationen. Härigenom skulle vinnas en årlig besparing på i runt tal 5 600 kronor.

Genom att generalläkarens inspektionsverksamhet vidgades och med hänsyn till att denna verksamhet borde vara en av hans huvuduppgifter uppstode behov av en befattningshavare, på vilken generalläkaren kunde avlasta en del av de löpande förvaltningsgöromålen. Denne befattningshavare borde tjänstgöra såsom generalläkarens ställföreträdare samt dessutom utgöra en sammanhållande länk för och ledare av arbetet inom ämbetsverket. För ändamålet borde inrättas en förordnandetjänst såsom försvarsöverläkare. För att möjliggöra förvärvande av en väl kvalificerad kraft borde befattningen placeras i lönegrad Cp 14. Innehavaren av befattningen skulle sålunda i lönehänseende bli jämställd med arméöverläkaren. Samtidigt med inrättandet av försvarsöverläkartjänsten borde den för chefen för sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå avsedda byråöverläkartjänsten, lönegrad Ca 33, indragas. Den av förslaget föranledda kostnadsökningen skulle härigenom begränsas till i runt tal 4 200 kronor.

Sjukvårdsförvaltningens hälso- och sjukvårdsbyrå, som består av en allmän sektion samt en hygien- och epidemisektion, borde — såsom ock militärsjukvårdskommittén föreslagit — uppdelas i en sjukvårdsbyrå samt en hygienoch epidemibyrå. Såsom chefer för de båda byråerna borde avses cheferna för nyssnämnda sektioner, varför organisationsändringen ej skulle föranleda någon kostnadsökning. En sakkunnig i röntgenfrågor kunde utgå ur ämbetsverkets organisation; behovet av sakkunskap härvidlag kunde tillgodoses inom det vetenskapliga rådets ram. Härigenom skulle vederbörlig anslagspost kunna minskas med 1 000 kronor.

Då inspekterande verksamhet i stor utsträckning komme att åläggas läkarna i sjukvårdsförvaltningen, borde uniformsplikt åläggas dem.

Benämningen försvarets sjukvårdsförvaltning borde med hänsyn till den ledande och inspekterande verksamhet, som skulle tillkomma ämbetsverket, ändras till försvarets sjukvårdsstyrelse.

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I promemorian bär även berörts frågan om generalläkarens löneställning samt vissa i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande budgetår upptagna lönefrågor.

Med hänsyn till sammanhanget mellan olika här aktuella spörsmål övergår jag nu närmast till en redogörelse för sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande budgetår och däröver avgivna yttranden. Därefter torde jag få i korthet beröra militärsjukvårdskommitténs förslag i andra frågor än den som gäller den militära sjukvårdens ledning.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i skrivelse den 19 augusti 1948 beräknat medelsbehovet under avlöningsanslaget för budgetåret 1949/50 till 484 000 kronor. Av skrivelsen inhämtas i huvudsak följande.

Den för chefen för ämbetsverkets kansli avsedda byrådirektörsbefattningen i Ca 29 har — med stöd av i propositionen 1947:246 angivna och av riksdagen godkända grunder för viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet — föreslagits skola uppflyttas till Ca 31. För kansliets del har sjukvårdsförvaltningen vidare föreslagit, att en byråsekreterarbefattning i Ca 24 skall utbytas mot en förste byråsekreterartjänst i Ce 27, av vars innehavare skulle krävas självständig föredragning samt verkställande av utredningar i större ärenden, däribland remissärenden, utarbetande av bestämmelser m. m.

Vidare har sjukvårdsförvaltningen föreslagit utbyte av en på ekonomisektionen placerad kanslibiträdesbefattning i Ca 11 mot en kansliskrivarbefattning i Ca 15 samt uppflyttning av en expeditionsvaktsbefattning i Ca 10 till befattning som förste expeditionsvakt i Ca 11.

Två för pensionerade officerare avsedda arvodesbefattningar i 29 löneklassen — beräknade för cheferna för ekonomisektionen och underhållssektionen — ha föreslagits skola utbytas mot dylika befattningar i 31 löneklassen. Båda befattningarna finge anses kräva speciella kvalifikationer.

I fråga om övrig icke-ordinarie personal har sjukvårdsförvaltningen hemställt, att befattningen såsom hälsovårdsinspektör i Ce 21 måtte uppflyttas till Ce 24. Härvid har framhållits, att hälsovårdsinspektören vid sjukvårdsförvaltningen numera intoge en ställning närmast motsvarande på den civila hälsovårdens område anställda byråföreståndare. Beträffande försvarets desinfektörer har civilförvaltningen i sina anslagsäskanden för armén för nästa budgetår föreslagit uppflyttning av den vid sjukvårdsförvaltningen tjänstgörande förste desinfektören från Cg 18 till Cg 21 och de sex vid I. VI. militärområdena anställda desinfektörerna från Cg 15 till Cg 18. Civilförvaltningen har härvid åberopat en av sjukvårdsförvaltningen överlämnad promemoria, vari bl. a. framhållits, att hälsovården hade synnerligen stor betydelse för ett lands försvarskapacitet och att det vore oundgängligt, att den militära hälsovårdsorganisationen vidmakthölles. Det vore fördenskull nödvändigt, att anställningsvillkoren för desinfektörerna förbättrades så att verksamheten kunde bedrivas med väl utbildade och dugande krafter.

Sjukvårdsförvaltningen har ånyo föreslagit, att extra ordinarie anställning

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

måtte beredas de fyra hos ämbetsverket anställda extra läkarna — en i Cg 29 och tre i Cg 25.

Försvarets civilförvaltning har, efter samråd med sjukvårdsförvaltningen, i sina medelsäskanden för budgetåret 1949/50 föreslagit, att under sjukvårdsförvaltningens avlöningsanslag måtte beräknas medel dels för följande hittills å anslaget till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen avlönad, för tjänstgöring vid ämbetsverkets materielbyrå (förrådskontrollkontoret) anställd personal, nämligen en kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivare i Ce 17, två kanslibiträden, varav ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål, dels ock för å samma byrå tjänstgörande, å arméns personalförteckning redovisade en kansliskrivare i Ce 15 och två kontorister i Ce 13. Sjukvårdsförvaltningen har anmält, att den sålunda föreslagna åtgärden skulle föranleda en höjning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal med 58 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har biträtt förslagen om uppflyttning av byrådirektörsbefattningen till Ca 31 samt om inrättande av en förste byråsekreterarbefattning i Ce 27, varvid en byråsekreterartjänst i Ca 24 i förekommande fall syntes böra överföras på övergångsstat. Förslaget om uppflyttning av expeditionsvaktsbefattningen till befattning för förste expeditionsvakt i Ca 11 har likaledes tillstyrkts. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig kunna biträda vare sig förslaget om utbyte av en kanslibiträdesbefattning mot en kansliskrivarbefattning eller förslaget rörande utbyte av två arvodesbefattningar mot dylika befattningar i högre löneklass. Beträffande hälsovårdsinspektörsbefattningen har civilförvaltningen ifrågasatt, om icke en inplacering i 23 lönegraden borde vara tillfyllest. Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt de fyra extra läkarna har synts civilförvaltningen stå i överensstämmelse med de principer, som numera avses skola tillämpas vid val av anställningsform.

Statens lönenämnd har i fråga om den administrativa personalen ansett sig f. n. icke kunna tillstyrka annat än att en förste byråsekreterarbefattning i Ce 27 inrättas. Den föreslagna höjningen av de för två pensionerade officerare avsedda arvodena borde tills vidare anstå. Frågan om uppflyttning i lönegrad av ett kanslibiträde syntes böra upptagas till prövning i samband med översyn rörande lönegradsplaceringen för den högre biträdespersonalen inom försvarsväsendet. Jämväl den föreslagna uppflyttningen av en expeditionsvakt borde tills vidare kunna anstå. Frågan om hälsovårdsinspektörens löneställning borde upptagas till avgörande i samband med lönegradsplaceringen för desinfektörerna vid försvarsväsendet.

Försvarets tjänsteförtechningsutredning har i yttrande rörande desinfektörspersonalens anställningsvillkor ansett, att förste desinfektören och desinfektörerna borde bibehållas i sin nuvarande lönegradsplacering. Därest ett stadigvarande behov av dessa befattningshavare numera kunde anses styrkt, vore intet att erinra mot att extra ordinarie anställning bereddes dem.

41 Kungl. May.ts proposition nr 135.

Medicinalstyrelsen, som yttrat sig rörande anställningsvillkoren för desinfektörerna, har understrukit den stora betydelsen av en i försvarets egen regi bedriven ändamålsenligt organiserad verksamhet på hygienens område. Härför krävdes bl. a., att verksamheten utövades av väl kvalificerade krafter. I jämförelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare i Stockholms stads tjänst vore de föreslagna lönegradsplaceringarna för förste desinfektören och desinfektörerna förmånliga.

Beträffande militärsjukvårdskommitténs förslag i andra frågor än den som rör den militära sjukvårdens ledning får jag nämna följande. Kommittén har föreslagit, att den nu på de tre försvarsgrenarna uppdelade läkarpersonalen skulle sammanföras till en för försvaret gemensam kår under chefskap av generalläkaren. Vidare har kommittén framlagt förslag om gemensam utbildning av värnpliktiga läkare, tilldelade de olika försvarsgrenarna. Dessa båda förslag äro icke enhälliga. Från det förstnämnda förslaget avvikande mening har anmälts av de i kommittén ingående representanterna för marinen och flygvapnet, vilka förordat bibehållande av nuvarande ordning. I fråga om det senare förslaget har skiljaktig uppfattning uttalats av marinrepresentanten. Kommittén har vidare framlagt förslag rörande kompetenskrav för militärläkare, rörande reglering av militärläkarnas arbetsförhållanden ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning och behandling samt intygsgivning. Vidare har kommittén angivit vissa principiella riktlinjer för tillgodoseendet av det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret och för tillgodoseendet av militär sjukvårdens behov av specialister. Med ledning av resultatet av organisationsundersökningar, utförda av statens organisationsnämnd, har kommittén angivit vissa grunder för beräkning av behovet av ständigt tjänstgörande läkare vid de lägre förbanden. Dessutom ha på organisationsundersökningar grundade förslag framlagts rörande förbandssjukhusens organisation i fråga om sjukvårdspersonal samt förvaltnings- och expeditionspersonal. I anslutning härtill har kommittén i vissa avseenden behandlat frågan om behovet av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål.

Departementschefen. Vid utarbetandet av propositionen 1943: 180 och vid det utredningsarbete, som föregick framläggandet av densamma, ägnades stor uppmärksamhet åt det svårlösta spörsmålet om ordnandet av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltning och sjukvårdsinspektion. Vid utformningen av det genom propositionen framlagda förslaget gjordes en avvägning mellan de olika intressen, som här framträtt. Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen tillmättes ifrågavarande spörsmål även vid riksdagsbehandlingen av propositionen framträdande betydelse. Den enligt riksdagens hemställan företagna utredningen och den hittills samlade erfarenheten ha givit vid handen, att den i förevarande hänseende gällande ordningen icke är tillfredsställande. En ändring är sålunda av behovet påkallad. Enligt det av militärsjukvårdskommittén framlagda förslaget skulle en rationalisering

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ske genom en omfattande omorganisation av den militära sjukvårdens ledning, innefattande skapande av ett nytt ämbetsverk. Då emellertid resultaten av vissa pågående utredningar kunna i ej oväsentliga delar komma att föranleda rubbning i den föreslagna organisationen, har jag ansett försiktigheten bjuda, att man i avbidan på nyssnämnda resultat uppskjuter det slutliga ställningstagandet till förslaget.

För närvarande bör man enligt min mening begränsa sig till att utnyttja förefintliga möjligheter till en partiell reform på förevarande område. Härigenom synes det kunna bli möjligt att samtidigt med en ökad effektivisering av den militära sjukvårdens ledning vinna erfarenheter, som kunna läggas till grund för en slutlig omorganisation av denna ledning.

De i generalläkarens promemoria framförda förslagen till en provisorisk reglering av förhållandet mellan sjukvårdsförvaltningen och sjukvårdsinspektionerna kan jag i allt väsentligt biträda. Jag har intet att erinra mot att generalläkarens ställning stärkes genom revidering av gällande instruktionsföreskrifter på grundval i huvudsak av vad generalläkaren föreslagit.

I enlighet härmed tillstyrker jag, att arméöverläkaren och hans arbetsorgan på sätt generalläkaren föreslagit nära anknytas till sjukvårdsförvaltningen. I likhet med generalläkaren anser jag att, om en dylik åtgärd vidtages, den å arméöverläkarens expedition placerade arvodesbefattningen för expeditionsofficer bör kunna indragas.

I princip ansluter jag mig till uppfattningen att den ökade inspektionsverksamhet, som avses komma att åvila generalläkaren, aktualiserar behovet av en befattningshavare, vilken kan övertaga en del av de på generalläkaren ankommande förvaltningsgöromålen och bestrida övriga i generalläkarens promemoria i detta sammanhang angivna uppgifter. Jag kan emellertid icke nu tillstyrka förslaget att inrätta en befattning i Cp 14 för ändamålet. Tills vidare bör ifrågavarande behov kunna tillgodoses genom att arméöverläkaren erhåller uppdrag att bestrida ifrågavarande uppgifter. Jag räknar med att arméöverläkaren i anledning härav beredes erforderlig tjänstledighet och att annan befattningshavare förordnas som vikarie å arméöverläkartjänsten. Byråöverläkartjänsten i Ca 33 bör härvid hållas vakant.

I och med vakantsättningen av byråöverläkartjänsten, vilken såsom förut nämnts är avsedd för chefen för den nuvarande hälso- och sjukvårdsbyrån, komma den allmänna sjukvårdssektionen samt hygien- och epidemisektionen ej längre att sammanhållas inom en byrå utan bli var för sig jämställda med övriga byråer inom verket.

Hänsyn till den utvidgning av generalläkarens ansvar och arbetsuppgifter, som den av mig föreslagna reformen kommer att medföra jämfört med nuvarande förhållanden, talar onekligen för en höjning av generalläkarens löneställning. Emellertid är jag med hänsyn till pågående utredning rörande löneställning för byråchefer m. fl. högre tjänstemän icke nu beredd att föreslå någon ändring i sådant avseende.

Med hänsyn till att inspekterande verksamhet torde komma att i avsevärd

43 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

omfattning bedrivas av de vid sjukvårdsförvaltningen anställda läkarna bör i enlighet med generalläkarens förslag uniformsplikt åläggas dem.

I generalläkarens promemoria föreslagen indragning av arvode till en sakkunnig i röntgenfrågor bör föranleda en minskning av anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, med 1000 kronor.

På av generalläkaren anförda skäl och då försvarets sjukvårdsförvaltning knappast är en fullt adekvat benämning ens på det nuvarande ämbetsverket, torde detta från och med den 1 juli 1949 böra erhålla den ändrade benämningen försvarets sjukvårdsstyrelse.

Yissa av de i sjukvårdsförvaltningens anslagsäskanden för nästkommande budgetår framlagda förslagen torde — även om de ej äro föranledda av det föreliggande reformförslaget — likväl lämpligen böra ses mot bakgrunden därav. Så är fallet med ämbetsverkets förslag rörande den administrativa personalen. I den av militärsjukvårdskommittén föreslagna organisationen skulle ingå följande administrativa personal, nämligen en byrådirektör i Ca 31, en förste byråsekreterare i Ca 29, en byråsekreterare i Ca 24 och en amanuens. Sjukvårdsförvaltningen har för nästa budgetår föreslagit inrättande av förstnämnda befattning i utbyte mot den nuvarande i Ca 29 och en ny befattning i Ce 27 i utbyte mot en befintlig i Ca 24. Jag kan emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget i annan mån än att jag föreslår, att en ny befattning inrättas för förste byråsekreterare i Ce 27. Jag räknar härvid med att en byråsekreterarbefattning i Ca 24 överföres på övergångsstat.

En förbättrad löneställning för förste desinfektören och desinfektörerna synes mig befogad med hänsyn till angelägenheten av att för ifrågavarande verksamhet kunna disponera väl kvalificerad arbetskraft. Jag kan dock tills vidare ej förorda högre lönegrader för dessa befattningar än 19 respektive 17. Då ett stadigvarande behov av befattningarna numera får anses föreligga, böra de upptagas såsom extra ordinarie. För befattningen som förste desinfektör böra medel beräknas under sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag och för desinfektörsbefattningarna under arméns avlöningsanslag.

För hälsovårdsinspektören är jag däremot icke beredd att nu förorda förbättrad löneställning.

Förslaget om beredande av extra ordinarie anställning åt en extra läkare i Cg 29 och tre extra läkare i Cg 25 anser jag mig med hänsyn till rekryteringsförhållandena böra biträda i vad avser befattningen i 29 lönegraden och två av befattningarna i 25 lönegraden. Befattningarna torde i samband härmed böra erhålla benämningarna förste byråläkare (i Ce 29) och byråläkare (i Ce 25). I konsekvens härmed bör den nuvarande andre byråläkaren i Ca 29 erhålla den ändrade benämningen förste byråläkare.

Beträffande den personal för förrådskontrollen, som nu avlönas av anslaget till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Förrådsorganisationen, nämligen en

kontorsskrivare i Ce 19, två kontorsskrivarc i Ce 17, två kanslibiträden, av vilka ett i Ce 11 och ett i Cg 11, och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

har jag vid anmälan av statsverkspropositionen (Bil. 6, punkt 7) uttalat, att kostnaderna för personalen syntes böra redovisas under avlöningsanslag för sjukvårdsväsendets centralorganisation. I enlighet härmed upptar jag nämnda kostnader under förevarande anslag. Under anslaget beräknar jag jämväl — i enlighet med civilförvaltningens förslag — medel för avlönande av för närvarande å arméns personalförteckning redovisade, å sjukvårdsförvaltningens materielbyrå tjänstgörande en kansliskrivare i Ce 15 och två kontorister i Ce 13.

Jag övergår härefter till att i korthet redogöra för min ståndpunkt beträffande militärsjukvårdskommitténs förslag i vissa andra frågor än den som rör militärsjukvårdens ledning.

Frågan om det organisatoriska sammanhållandet av försvarsläkarna står i nära samband med spörsmålet om ordnandet av den militära sjukvårdens ledning. På grund härav och med hänsyn till den ståndpunkt jag i det föregående intagit till sistnämnda spörsmål kan jag icke f. n. taga ställning till kommitténs förslag angående sammanförande av försvarets läkare till en gemensam kår.

I detta sammanhang vill jag erinra, att frågan om inrättande av en civil militär tandläkarkår, gemensam för de tre försvarsgrenarna, berörts vid 1945 års riksdag. I skrivelse nr 429 i anledning av propositionen nr 171 angående tandvården vid försvaret uttalade riksdagen, att med prövningen av denna fråga borde anstå i avvaktan på att ställning toges till militär sjukvårdskommitténs förslag rörande sammanförande av försvarets läkare till en gemensam personalkår. Personalstaten för försvarets tandvård upptar f. n. en tandvårdsinspektör, 7 militärbefälstandläkare, 35 tandpoliklinikföreståndare samt 20 extra tandläkare med arvode. Samtliga äro civila befattningshavare. Av vad jag förut anfört rörande läkarorganisationen följer, att jag icke nu kan taga ställning till frågan om en försvarstandläkarkår. I anledning av upprepade framställningar förordar jag emellertid med hänsyn till dessa tandläkares samhörighet med krigsmakten, att civilmilitär anställning beredes dem från och med nästa budgetår.

Vidkommande frågan om gemensam utbildning av värnpliktiga läkare torde det få ankomma på generalläkaren att med beaktande av kommitténs förslag och däröver avgivna yttranden i samråd med försvarsgrenscheferna utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag i ämnet. Spörsmålet rörande de kompetenskrav, som böra uppställas för militärläkarna, torde framdeles få upptagas till prövning i samband med frågorna om läkarorganisationen och om utbildningen av värnpliktiga läkare. Kommitténs utredning rörande behovet av ständigt tjänstgörande läkare vid förbanden är grundad på vissa utgångsvärden, vilka numera äro delvis ändrade. Utredningen bör dock kunna tjäna till viss ledning vid behandlingen av de årliga anslagsäskandena. I nuvarande läge anser jag det icke möjligt att framlägga på kommitténs utredning grundat förslag till organisatoriska åtgärder för tillgodoseende av

45 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

det periodvis skiftande behovet av läkare vid försvaret. Förslaget rörande tillgodoseende av mili tärs jukvår dens behov av specialiserad läkarkunskap överensstämmer i stort sett med nu tillämpad ordning.

Av kommittén framlagda förslag rörande reglering av arbetsförhållandena för militärläkare ävensom deras åligganden beträffande läkarundersökning och behandling samt intygsgivning måste ses i sammanhang med de spörsmål om anställnings- och avlöningsförhållanden för bl. a. försvarets läkarpersonal, som militära läkarlöneutredningen har att utreda. Det synes därför lämpligt, att nyssnämnda utredning även får taga ställning till de frågor, som innefattas i kommitténs förslag i förevarande hänseende. Det ankommer emellertid närmast på chefen för finansdepartementet att överväga huiuvida icke så bör ske och om icke i samband därmed en förstärkning av utredningen med en militärläkare kan vara påkallad.

Vad angår förslaget rörande tillgodoseende av behovet av sjukvårdspersonal samt förvaltnings- och expeditionspersonal vid förbandssjukhusen vill jag erinra, att förslaget genomförts vid rationaliserade infanteriregementen. Förslaget torde i fortsättningen successivt komma att genomföras vid rationalisering av övriga förband. Kommitténs förslag rörande tillgodoseende av vissa behov av sjukvårdspersonal för utbildningsändamål innefattar spörsmål, till vilka jag i nu rådande läge icke är beredd att taga ställning.

Medelsbehovet under avlöningsanslag för försvarets sjukvårdsstyrelse för nästa budgetår beräknar jag till 473 000 kronor med den fördelning, som framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagsökningen utgör 61 000 kronor och hänför sig till största delen till kostnader, som överflyttats från andra anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) fastställa följande personalförteckning för försvarets sjukvårdsstyrelse, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Personalförteckning. Tjänstemän å ordinarie stat.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Tjänsteman å övergångsstat.

1 byråsekreterare................................................... Ca 24

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråläkare ................................................ Ce 29

1 förste byråsekreterare .......................................... Ce 27

2 byråläkare ......................................................... Ce 25

1 Befattningen skall tillsvidare hållas vakant.

b) godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsstyrelsen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......................................................... kronor 119 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis............ » 61 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ........................ » 32 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...................................................... » 251000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis........................... » 52 000

Summa kronor 515 000 Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .............................. kronor 42 000

Nettoutgift kronor 473 000

c) till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor.

[8.] Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .................................... 50 000 51048

1948/49 (statsliggaren s. 185)............ 50 000

1949/50 (förslag).......................... 68 000

Försvarets sjukvårdsförvaltning har beräknat utgifterna under anslaget för nästa budgetår till 56 000 kronor. I fråga om beräkningsgrunderna framgår av ämbetsverkets medelsäskanden följande.

Anslagsposten till sjukvård m. m. har ansetts böra upptagas med oförändrat belopp, d. v. s. 1 000 kronor.

För reseersättningar har under budgetåren 1946/47 och 1947/48 medgivits överskridande av den i omkostnadsstaten till 5 000 kronor upptagna posten med för vartdera året 6 000 kronor. Med hänvisning härtill har sjuk-

47 Kungl. Majds proposition nr 135.

vårdsförvaltningen ansett det nödvändigt, att posten till reseersättningar, nu 9 000 kronor, upptages till 11 000 kronor.

För expenser har under budgetåret 1947/48 medgivits överskridande av den i omkostnadsstaten till 28 000 kronor upptagna posten med högst 6 400 kronor. Sjukvårdsförvaltningen har anfört, att ämbetsverket — även med iakttagande av en rigorös sparsamhet och utan att ifrågasätta någon som helst förnyelse av möbler och övriga inventarier — icke kan bestrida de med anslagsposten avsedda utgifterna utan en höjning av densamma från nuvarande 32 000 kronor till 36 000 kronor.

För publikationstryck beräknas oförändrat belopp, d. v. s. 8 000 kronor.

Departementschef en. Viss höjning av sjukvårdsförvaltningens omkostnadsanslag torde vara nödvändig redan av skäl, som av ämbetsverket åberopats. Dessutom uppstår ökat medelsbehov av anledningar, som framgå av det följande. Vad angår posten reseersättningar torde ett genomförande av den reform av den militära sjukvårdens ledning, varom jag i nästföregående punkt framlagt förslag, komma att föranleda ökat medelsbehov som följd av vidgad inspektionsverksamhet. Då det emellertid är svårt att nu beräkna behovsökningen stannar jag för närvarande vid att förorda den av sjukvårdsförvaltningen föreslagna höjningen. Posten till expenser måste såvitt angår delposten till bränsle, lyse och vatten höjas på grund av att sjukvårdsförvaltningen avses under nästa budgetår skola inrymmas i ämbetsbyggnaden på Gärdet. Enligt av marinförvaltningen i anslagsäskandena för nästa budgetår tillämpad beräkningsgrund skulle av kostnaderna för uppvärmning av nämnda ämbetsbyggnad å lokaler, som skola disponeras av sjukvårdsstyrelsen jämte arméöverläkaren och dennes organ, belöpa 17 000 kronor. Jag räknar därför med en härav föranledd höjning av denna delpost. Den av sjukvårdsförvaltningen föreslagna höjningen av expensanslaget med 4 000 kronor avser enligt vad under hand inhämtats delposten övriga expenser. Jag anser mig för närvarande icke kunna förorda större höjning av delposten än med 2 000 kronor.

På grund av det anförda föreslår jag, att anslaget uppföres med 68 000 kronor, vilket skulle innebära en höjning med 18 000 kronor.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsstyrelse: Omkostnader för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 68 000 kronor.

[9.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 110 000 000 111 311 567

1948/49 (statsliggaren s. 201) 110 000 000 1949/50 (förslag) .............. 113 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 28) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlö-

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 112 000 000 kronor.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa särskilda frågor behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Generalitetet.

Den av 1948 års riksdag beslutade omorganisationen av arméledningen innebar bland annat att arméstaben och arméinspektionen skulle sammanslås till ett stabsorgan, arméstaben, under ledning av en chef i Mo 17 eller Mo 14. För att möjliggöra övergång till den nya organisationen under innevarande budgetår har i personalförteckningen å arméstabens stat upptagits bland annat en beställning i Mo IT eller Mo 14 avsedd för arméstabschef, vilken beställning enligt meddelad föreskrift icke må tillsättas annat än vid inträffande avgång från den å generalitetets stat uppförda beställningen för arméinspektör i Mo 17. Sistnämnda beställning blir från och med den 1 april 1949 vakant och bör utgå ur personalförteckningen.

Den å generalitetets stat uppförda beställningen för generalmajor i Mo 17 inrättades från och med den 1 juli 1947 för generalmajoren A. Bredberg, varvid förutsattes att Bredberg med avstående av samtliga löneförmåner i beställningen skulle, intill dess han avgick med pension, vara tjänstledig för att fullgöra uppdrag som vice ordförande i statens organisationsnämnd och ordförande i försvarets centrala organisationskommitté. Det förutsattes vidare, att beställningen vid Bredbergs avgång skulle indragas (prop. 1947: 130, s. 116). Då Bredberg den 1 april 1949 inträder i pensionsåldern, bör beställningen från och med nästa budgetår utgå ur personalförteckningen. Anordningen med särskild beställning för Bredberg tillkom för att undvika vikariatsförordnande å hans beställning som militärbefälhavare och å lägre beställningar i succession därefter.

Genom beslut den 18 februari 1949 har Kungl. Maj:t beviljat inspektören för underhållstrupperna översten K. G. Björck, tjänstledighet med avstående av samtliga löneförmåner i innehavande beställning samt förordnat honom att från och med den 1 april 1949 och tills vidare vara ledamot i statens organisationsnämnd. Då det är att antaga, att Björck kommer att tagas i anspråk i organisationsnämnden intill dess han den 1 oktober 1953 inträder i pensionsåldern, bör, i samma syfte att undvika vikariatsförordnanden på vissa ordinarie beställningar inom försvaret, för Björck inrättas en särskild beställning såsom överste i Mo 14, eller samma lönegrad till vilken hans nuvarande beställning är hänförd. Den nya beställningen, som bör indragas vid Björcks avgång, torde böra uppföras i personalförteckningen under rubriken Militärområdena m. m. och redovisas vid IV. militärområdet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 135.

49 Generalstabskåren.

Som chef för arméstabens personalavdelning avses enligt gällande organisation en överstelöjtnant eller major vid generalstabskåren. I skrivelse den 15 februari 1949 har chefen för armén föreslagit, att för nämnde avdelningschef i stället skall inrättas 1 för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i löneklass 1: 34 samt att i samband härmed 1 överstelöjtnants- och 1 majorsbeställning skola utgå ur personalförteckningen för generalstabskåren och ersättas med 1 beställning för alternativt överstelöjtnant eller major. Till stöd för förslaget har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Enligt gällande ordning måste ombyte å befattningen såsom chef för personalavdelningen äga rum oftare än vad som med hänsyn till främst befordringsärendenas handläggning vore önskvärd. Det vore därför förmånligare, om såsom avdelningschef kunde placeras en officer, som hade möjlighet kvarstå i befattningen under en längre följd av år, varigenom även större personalkännedom och bättre sakkunskap skulle förvärvas.

Det syntes därför vara ändamålsenligt att för ifrågavarande befattning avse en pensionerad officer i arvodesbefattning. Denne måste väljas så, att han vore väl skickad att handlägga de oft-a grannlaga och ömtåliga personalärendena. Till dennes förfogande borde ställas en generalstabskapten för biträde vid handläggning av vissa frågor rörande generalstabskåren samt för större utredningsarbeten m. m. Detta kunde ske utan utökning av staten.

För att till nämnda arvodesbefattning erhålla tillräckligt kvalificerad kraft i lämpligt åldersläge och med hänsyn till den betydelse ställningen som avdelningschef vid arméstabens personalavdelning måste tillmätas, vore det nödvändigt, att befattningen uppfördes i löneklass 1:34. Vid bifall härtill kunde en regementsofficersbeställning vid generalstabskåren indragas. Med hänsyn till vikten av att kunna bestrida vissa befattningar med överstelöjtnanter borde därvid dels 1 överstelöjtnantsbeställning, dels 1 majorsbeställning utgå, medan 1 alternativ beställning för överstelöjtnant eller major borde tillkomma.

På de av arméchefen anförda skälen torde för chefen för arméstabens per sonalavdelning böra avses en pensionerad officer i arvodesbefattning, löneklass 1:34. Antalet regementsofficersbeställningar vid generalstabskåren kan härvid, såsom arméchefen anfört, minskas med 1. Minskningen bör i enlighet med arméchefens förslag åstadkommas pa sa sätt att 1 överstelöjtnantsoch 1 majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för alternativt överstelöjtnant eller major.

1945 års försvarskommitté räknade med att vid genomförd omorganisation av arméledningen 1 regementsofficer och 2 kaptener ur generalstabskåren skulle kunna utgå ur organisationen. Chefen för armén har emellertid med hänsyn till att en icke obetydlig arbetsbörda förutsatts komma att åvila arméledningen i samband med de utredningar, som enligt försvarsbeslutet skulle utföras, ansett berörda beställningar vara erforderliga även under budgetåret 1949/50.

Med hänsyn till vad arméchefen anfört anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen, böra förorda att beställningarna i fråga få kvarstå i organisationen även under nästa budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

4 — 490 49

Kungl. Alaj:ts proposition nr 135.

50 Arméstaben.

I arméns personalförteckningar för innevarande budgetår redovisas arméledningens personal under två rubriker, Arméstaben och Arméinspektionen. Den senare rubriken bör med hänsyn till den i det föregående berörda omorganisationen av arméledningen utgå ur förteckningarna.

Chefen för armén har i anledning av arméledningens omorganisation föreslagit, att en å generalstabskårens stat uppförd, för sektionschef vid arméstaben avsedd beställning i Ma 12 skall utbytas mot beställning i Mo 12 eller Ma 12 samt att å arméstabens stat skall tillkomma 1 beställning för major eller kapten (Ma 10 eller Md 9), avsedd för artilleriinspektionens utbildningsavdelning.

Antalet beställningar för kapten eller löjtnant (Md 9 eller Md 7) vid arméstaben utgör för närvarande 20. Försvarskommittén beräknade det erforderliga antalet dylika beställningar till 10. Arméchefen har framhållit, att antalet beställningar för ‘kapten eller löjtnant skulle kunna nedbringas till 17 för budgetåret 1949/50. Emellertid förelåge behov av en dylik beställning utöver vad försvarskommittén räknat med, nämligen för en kryptoofficer vid signalinspektionen. Arméchefen har därför föreslagit, att antalet beställningar för kapten eller löjtnant skall minskas med endast 2 till 18.

Civilförvaltningen har uttalat, att ämbetsverket för sin del funne det tveksamt om i nuvarande läge borde inrättas andra beställningar vid arméstaben än sådana som förutsatts i försvarsbeslutet. Med hänsyn härtill och i betraktande av den ringa begränsning av antalet kompaniofficersbeställningar som arméchefen föreslagit har civilförvaltningen ansett sig icke böra för nästa budgetår räkna med flera än 17 beställningar för kapten eller löjtnant. Civilförvaltningen förutsatte, att genom lämplig omdisponering av tillgängliga beställningar jämväl det för signalinspektionen anmälda behovet skulle kunna tillgodoses. I övrigt har arméchefens förenämnda förslag beträffande arméstaben icke föranlett annan erinran från civilförvaltningens sida än att ämbetsverket i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat, att den för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major (Ma 11 eller Ma 10) överflyttas till särskild stat för skolan.

Jag kan icke i nuvarande läge tillstyrka vare sig ändrad löneställning för förenämnda sektionschef eller den av arméchefen föreslagna beställningen för major eller kapten. I anledning härav vill jag icke motsätta mig att minsk ningen av antalet beställningar för kapten eller löjtnant vid arméstaben begränsas till 2 beställningar.

Den för infanteriets och kavalleriets kadettskola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major torde böra tills vidare bibehållas å arméstabens stat.

Å arméstabens stat är för närvarande uppförd en befattning för förste expeditionsvakt i Ca 11. Enligt Kungl. Maj:ts den 17 juni 1948 lämnade med-

51 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

givande är innehavaren av 'befattningen förordnad att intill utgången av juni 1949 bestrida göromål, som eljest ankomma på förrådsförman i Ce 14. Arméchefen har föreslagit, att en befattning för förrådsuppbördsman i Ca 16 inrättas från och med nästa budgetår. Civilförvaltningen bär för sin del förordat, att i anslutning till Kungl. Maj:ts nyssnämnda för innevarande budgetår lämnade medgivande en befattning för förrådsförman i Ca 14 inrättas

1 utbyte mot befattningen för förste expeditionsvakt.

Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att särskild befattning inrättas för ändamålet.

Den ordinarie och extra ordinarie kontorspersonalen vid arméstaben utgöres för närvarande av tillhopa 37 tjänstemän, nämligen 2 kansliskrivare i Ce 15, 8 kanslibiträden, varav 3 i Ca 11 och 5 i Ce 11, 7 kontorsbiträden i Ca 8 och 20 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Arméchefen har föreslagit, att befattningar inrättas för 1 kontorsskrivare i Ce 17, 1 kansliskrivare i Ca 15, ytterligare 1 kansliskrivare i Ce 15 och ytterligare 2 kanslibiträden i Ca 11 i utbyte mot 2 kanslibiträden i Ce 11. I samband härmed skulle 3 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 indragas och ersättas med samma antal befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 12 november 1948 ansett sig icke kunna tillstyrka andra förändringar i arméstabens uppsättning av kontorspersonal än att nya befattningar inrättas för 1 kansliskrivare i Ca 15 och

2 kanslibiträden i Ca 11.

För egen del kan jag icke i vidare mån tillstyrka förslaget än att jag föreslår att 1 av kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Militärområdena m. m.

I anslutning till vad under punkt 5 anförts rörande ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot befattningar för skriv- och kontorsgöromål, vid militärbefäl sstab er na tillkomma 22 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8, varav 1 vid vardera av I. och VII. militärbefälsstaberna, 6 vid II. militärbefälsstaben, 3 vid vardera av III. och V. militärbefälsstaberna samt 4 vid vardera av IV. och VI. militärbefälsstaberna. Vid IV. militärbefälsstaben böra vidare, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, tillkomma 3 befattningar för skogvaktare i Ca 16, avsedda 1 för pansarskjutfältet å Utö och 2 för Järvafältet. De för Järvafältet avsedda extra ordinarie befattningarna redovisas nu i personalförteckningen under rubriken Kommendantsstaben i Stockholm.

Avvecklingen av Livregementet till häst föranleder såsom framgår av vad under punkt 4 anförts, att vid IV. militärbefälsstaben tillkomma 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, kompaniadjutant vid Stockholms stabskompani, 2 överfurirsbeställningar i Ma 3, avsedda den ena för Stockholms stabskompani och den andra för kasernfurir vid Livregementets till häst nuvarande etablissement, samt befattningar för 1 maskinist i Ca 16 och 1 eldare av

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1. klassen i Ca 11, avsedda för betjäning av värmeanläggningen vid nämnda etablissement.

I det föregående har jag vid behandlingen av generalitetet förordat, att under rubriken Militärområdena m. m. uppföres 1 beställning för överste i Mo 14, att redovisas vid IV. militärområdet.

I gällande personalförteckning för ordinarie tjänstemän vid armén äro under rubriken Försvarsområdesbefälhavare uppförda 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs—Halmstads försvarsområden i Mo 12 och 1 beställning för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden (tillika chef för arméns jägarskola) i Ma 11. I den för armén gällande personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar äro under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare uppförda följande befattningar, nämligen 1 för kommendant i Stockholm, tillika försvarsområdesbefälhavare, i löneklass 2: 12, 16 för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1: 34 och 1 för ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare för Bodens försvarsområde i samma löneklass. Försvarsområdesbefälhavare i sistnämnda försvarsområde är kommendanten i Bodens fästning, vilken är ordinarie beställningshavare i Mo 14.

Enligt beslut vid 1948 års riksdag (jfr prop. 206, s. 232 o. f.) bär föreskrivits, att för högst 6 av befattningarna för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34 må, under förutsättning att befattningarna uppehållas av f. d. regementschefer, utgå arvode enligt löneklass 2:12. De högre arvodena äro i första hand avsedda för försvarsområdesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösands—Sundsvalls försvarsområden. Utbytesvis må dock under nyss angivna förutsättning sådant högre arvode disponeras för befälhavare för annat försvarsområde än de angivna.

I skrivelse den 26 januari 1949 har chefen för armén hemställt, att 6 av befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare, därest de uppehölles av f. d. regementschefer, måtte uppföras såsom beställningar på aktiv stat i Mo 12, varvid nyss angivna försvarsområden i första hand borde ifrågakomnra. Till stöd för framställningen har arméchefen anfört i huvudsak följande.

Genom förenämnda beslut vid 1948 års riksdag avsågs bland annat att öppna en ny väg för ur effektivitetssynpunkt synnerligen betydelsefull omsättning bland regementscheferna.

Den omständigheten, att befattningarna såsom försvarsområdesbefälhavare skulle upprätthållas av pensionerad personal, nödvändiggjorde emellertid, att officerare på aktiv stat först måste begära och erhålla avsked med förtidspension. Förtidsavgång ur aktiv tjänst för att tillträda en, låt vara, lika avlönad arvodesbefattning med samma pensionsålder måste för den enskilde te sig som en försämring av hans ställning. Detta förhållande hade fått särskild belysning vid försöken att återbesätta befattningen som försvarsområdesbefälhavare för Norrköpings—Linköpings försvarsområde. Härvid hade nämligen icke mindre än 6 regementschefer, som tillfrågats, bland annat av

53 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

förenämnda anledning förklarat sig ovilliga att mottaga den erbjudna befattningen. Detta försvarsområde syntes vara ett av de mest lockande i landet, varför resultatet hade en generell innebörd. Möjlighet funnes icke, med hänsyn till nödvändigheten att söka förtidspension, att mot vederbörandes egen vilja omplacera en regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare.

Några extra kostnader för överföring efter hand till aktiv stat av ifrågavarande befattningar uppkomme icke, varför ur ekonomisk synpunkt inga invändningar syntes kunna resas mot förslaget.

Civilförvaltningen har anfört, att åtgärder i framställningens syfte synts befogade. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat den utvägen, att Kungl. Maj:t utverkar riksdagens medgivande att förflytta därtill villig regementschef till befattning såsom försvarsområdesbefälhavare och att vederbörande därvid i avlöningshänseende må behandlas som om han utan något sitt förvållande flyttats från högre till lägre ordinarie tjänst och således må behålla sin lön i den högre tjänsten. Sålunda förflyttad regementschef borde från och med den för regementschefsbeställning fastställda pensionsålderns inträde avlönas med arvode enligt löneklass 2:12.

Även jag finner av skäl som arméchefen anfört särskilda åtgärder erforderliga för att säkerställa möjligheten att i den utsträckning som avsågs med 1948 års riksdagsbeslut utnyttja f. d. regementschefer såsom försvarsområdesbefälhavare. Civilförvaltningens förslag torde icke kunna genomföras utan att avlöningsreglementet ändras för detta speciella fall, vilket icke synes mig lämpligt. Jag tillstyrker därför i stället arméchefens förslag. I personalförteckningen för ordinarie tjänstemän under rubriken Försvarsområdesbefälhavare böra således uppföras ytterligare 6 beställningar såsom försvarsområdesbefälhavare i Mo 12, vilka jämte den redan befintliga beställningen såsom försvarsområdesbefälhavare för Göteborgs— Halmstads försvarsområden vid behov böra få tagas i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare. Beställningarna i fråga böra härvid, förutom för nyssnämnda försvarsområden, främst ifrågakomma för de försvarsområden, för vilka enligt de gällande bestämmelserna arvoden enligt löneklass 2: 12 i första hand avses, med samma rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis disponera beställningarna för befälhavare för andra försvarsområden. Jag förutsätter härvid, att arvode i löneklass 1: 34 utgår i de fall, då förutsättningar saknas för utnyttjande av ordinarie beställning. Antalet i personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar uppförda befattningar för försvarsområdesbefälhavare bör därför icke minskas. Då beträffande befattningen för försvarsområdesbefälhavare i Göteborgs—Halmstads försvarsområden torde böra gälla samma ordning som beträffande övriga dylika befattningar, bör tvärtom i sistnämnda personalförteckning uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1:34. Därest försvarsområdesbefälhavare, som varit regementschef, skulle kvarstå i befattningen efter avgång med pension, bör han såsom civil förvaltningen föreslagit avlönas med arvode enligt, löneklass 2:12.

54 Kungi. Maj:ts proposition nr 135.

Försvarsområdesstabernas (kommendantsstabernas) behov av personal för förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst prövades vid 1947 års riksdag på grundval av de undersökningar härutinnan som verkställts genom statens organisationsnämnd (prop. 1947: 130 punkt 2).

Chefen för armén har framlagt vissa förslag till personalförstärkningar vid försvarsområdena. Civilförvaltningen har på anförda skäl ansett sig icke kunna annat än i särskilda undantagsfall nu förorda några jämkningar av permanent natur i vad avser personaluppsättningen för försvarsområdenas förvaltnings-, expeditions- och förrådstjänst. Civilförvaltningen förutsatte emellertid, att möjlighet hölles öppen att efter framställning bereda försvarsområdesstaberna oundgängligen erforderliga personalförstärkningar. Civilförvaltningen ville i detta sammanhang också ifrågasätta, om icke sedan numera den av organisationsnämnden förordade organisationen prövats någon tid, förnyade undersökningar borde verkställas vid försvarsområdesstaberna.

Organisationsnämnden har för sin del framhållit, att den personalorganisation, som efter ingående undersökningar förordats av nämnden, byggt bland annat på förutsättningarna, att den för försvarsområdena avsedda förrådsplaneringen vore fullt genomförd och att vissa på försvarsområdesstaberna alltjämt vilande arbetsuppgifter komme att överflyttas till andra myndigheter. Nämnden hade också i sin rapport över undersökningarna uttalat att, intill dess så bleve fallet, behov av tillfällig arbetskraft förelåge. Anmälda behov av sådan arbetskraft borde enligt nämndens mening i varje särskilt fall prövas av civilförvaltningen i samråd med nämnden.

Det torde icke vara erforderligt att nu låta företaga förnyade organisationsundersökningar vid försvarsområdesstaberna i de delar ställning till organisationsfrågorna fattades vid 1947 års riksdag. Såsom organisationsnämnden framhållit föreligger emellertid övergångsvis ett visst behov av extra arbetskraft vid försvarsområdesstaberna, vilket behov i varje särskilt fall torde böra prövas i den ordning nämnden föreslagit. Vid behandlingen i det följande av icke-ordinarieposten tar jag hänsyn till behov av medel för dylik extra arbetskraft.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma vid kommendantsstaben i Stockholm 2 kanslibiträdesbefattningar i Ca 11 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 samt vid kommendantsstaben i Boden 1 skogvaktarbefattning i Ca 16, 1 kanslibiträdesbefattning i Ca 11 och 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8.

En av de för kommendantsstaben i Boden uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna i Ca 12 må enligt en not till förteckningen icke återbesättas vid vakans. Arméchefen har framhållit, att förrådsuppbörden av ^g- ock intendenturmateriel vid Bodens försvarsområde avsevärt ökats sedan statens organisationsnämnd avgav sin rapport över verkställd översyn av förradstjänsten vid försvarsområdena. På grund därav er-

Kunyl. Maj:ts proposition nr 135. 55

fordrades även framdeles två förrådsvaktmästare, varför berörda not borde utgå ur personalförteckningen.

Jag är icke nu beredd biträda arméchefens förslag utan förutsätter att, när vakans uppkommer å en av de ordinarie förrådsvaktmästarbefattningarna, eventuellt kvarstående behov av motsvarande arbetskraft prövas i den ordning jag i det föregående förordat.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma vid staben för Kiruna — Jokkmokks försvarsområde 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 2 kanslibiträden i Ca 11 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom vid övriga försvarsområdesstaber 17 kanslibiträden i Ca 11, 1 vid varje stab, jämte 17 kontorsbiträden i Ca 8, varav 1 vid vardera av Kristianstads och Kalmar—Yäxjö försvarsområdesstaber, 2 vid envar av Gävle, Härnösands—Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Örebro, Karlstads och Falu—Mora försvarsområdesstaber samt 3 vid Göteborgs—Halmstads försvarsområdesstab.

Arméchefen har föreslagit, att under rubriken Infanteribefälhavare och infanteribefälhavarstaber skall tillkomma 1 kaptensbeställning i Md 9, avsedd för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar, varvid 1 befintlig för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom tygofficer kunde indragas. Till stöd för förslaget har anförts, att enligt gällande försöksorganisation beträffande stabs- och förvaltningstjänsten vid kustartilleriförsvaret en kapten ur armén skulle vara tygofficer och att behovet av en beställning för ändamålet vore styrkt. Befattningen i fråga uppehölles för närvarande av en kommenderad officer.

Civilförvaltningen har i avvaktan på att definitiva förslag kunde framläggas angående organisationen av kustartilleriförsvaret icke räknat med att den föreslagna kaptensbeställningen skulle tillkomma från och med nästa budgetår.

Statens organisationsnämnd bär framhållit, att de anbefallda försöken med ny förvaltningsorganisation vid Stockholms kustartilleriförsvar ännu ej avslutats. Redan nu syntes man emellertid kunna bedöma, att behov av ifrågavarande beställning komme att förefinnas. Av principiella skäl ansåge sig nämnden dock icke kunna förorda, att beställningen inrättades innan berörda försök avslutats.

Med hänsyn till det läge, vari organisationsundersökningarna vid Stockholms kustartilleriförsvar för närvarande befinna sig anser jag mig kunna tillstyrka arméchefens förslag att för en tygofficer vid kustartilleriförsvaret inrättas en beställning för kapten i Md 9 redan från och med nästa budgetår. Beställningen synes i avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till frågan om kustartilleriförsvarsstabens organisation böra i personalförteckningen uppföras under den nuvarande rubriken Infanteribefälhavare jämte infanteribefälhavarstaber. I samband härmed bör förenämnda arvodesbefattning för tygofficer indragas. Härtill återkommer jag i det följande.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under rubriken Platsbefälet i Karlsborg bör i anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört tillkomma 1 skogvaktarbefattning i Ca 16 i utbyte mot befintlig extra ordinarie dylik befattning.

Förbanden m. m.

Utbyggnaden av överfurirskadern har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års inanskapsutrednings förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid 1947 års riksdag (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) om de åtgärder som skola vidtagas i syfte att begränsa antalet manskap med kontraktsanställning. Orsaken härtill har varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda syssel sättning åt äldre, för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna fråga behandlade jag närmare vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 247 o. f.), varvid jag ansåg mig kunna konstatera, att med en av arméchefen föreslagen lösning av frågan hinder icke längre kunde anses föreligga att utbygga överfurirskadern i önskvärd omfattning. Av vissa angivna skäl förordade jag ändock, att denna utbyggnad skedde med en viss försiktighet.

Arméchefen har för nästa budgetår föreslagit en fortsatt utbyggnad av överfurirskadern. Utbyggnaden föreslås dock fortfarande skola ske i långsammare takt än som av manskapsutredningen förutsatts. Förslaget (utom såvitt avser överfurirer i hovslagar- och sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande sammanställning, som för jämförelse upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår. Arméchefen bär i enlighet med vad försvarskommittén föreslagit räknat med 2 överfurirsbeställningar utöver manskapsutredningens beräkningar vid Svea livgarde för det till regementet förlagda gamisonskompaniet. A andra sidan upptager personalorganisationen för stabs- och förvaltningstjänst vid Svea livgarde en inretjänstbefattning för överfurir mindre än normalorganisationen för rationaliserat infanteriregemente, varför i slutläget staten för Svea livgarde kommer att upptaga 1 överfurirsbeställning mera än normalregemente.

57 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Antalet beställningar för överfurirer i hovslagartjänst (vid kavalleriet) har föreslagits utökat från 51 till 60 och i sjukvårdstjänst (vid underhållstrupperna) från 86 till 95.

Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit, dock med den jämkningen att antalet överfurirsbeställningar vid kavalleriet (utom i hovslagartjänst) begränsas till 57 med hänsyn till att i samband med avvecklingen av Livregementet till häst till IV. militärbefälsstaben överflyttas en befintlig, för Stockholms stabskompani avsedd beställning samt militärbefäls staben tilldelas en av de föreslagna nya beställningarna, avsedd för kasernfurir vid Livregementets till häst nuvarande etablissement. Till frågan om de nytillkommande beställningarnas fördelning på olika personalstater återkommer jag i det följande vid behandlingen av personalbehovet vid olika förband och kårer.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriets förband föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente med flera än 15 fanjunkarbeställningar skola vakantsättas vid innehavarnas befordran till förvaltare i den nya regementsorganisationen. Civilförvaltningen, som inhämtat att samtliga förvaltarbeställningar vid infanteriregementena kunde beräknas vara tillsatta till den 1 juli 1949, har räknat med att antalet fanjunkarbeställningar kan minskas med 2 vid ettvart av de regementen, där sådan minskning icke genomförts redan från och med innevarande budgetår, eller vid Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregernentet, Jämtlands fältjägarregemente, Södra, skånska infanteriregementet, Norra Smålands regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Västerbottens regemente och Västernorrlands regemente.

Även jag räknar med att den angivna minskningen av antalet fanjunkarbeställningar genomföres från och med nästa budgetår. Vid Svea livgarde bör emellertid härutöver i mån av avgång minskning ske med ytterligare 2 fanjunkarbeställningar. Enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades nämligen för detta regemente 2 fanjunkare mera i stabs- och förvaltningstjänst än för övriga infanteriregementen (normalinfanteriregementen), under det att den nu fastställda nya organisationen för infanteriregementes stabs- och förvaltningstjänst upptager samma antal fanjunkare i dylik tjänst vid Svea livgarde som vid övriga regementen. I personalförteckningen bör alltså föreskrivas att 2 fanjunkarbeställningar vid Svea livgarde skola indragas vid uppkommande vakanser.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid infanteriet ökas med 60 till 443, varav 25 vid Svea livgarde, inberäknat de 2 för gamisonskompaniet avsedda beställningarna, 26 vid Södra skånska infanteriregementet, 24 vid Norrbottens regemente och 23 vid ettvart av övriga regementen.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid infanteriets förband tillkomma befattningar för 19 köksförestån-

58 Kungl. Majds proposition nr 135.

dare i Ca 14, 1 vid ettvart av regementena, 19 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av regementena, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Södra skånska infanteriregementet, 97 kanslibiträden i Ca 11, 7 vid Svea livgarde, 6 vid Södra skånska infanteriregementet, 4 vid Gotlands infanteriregemente och 5 vid ettvart av övriga regementen, 20 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 vid Södra skånska infanteriregementet och 1 vid ettvart av övriga regementen, ävensom 22 kontorsbiträden i Ca 8, 3 vid vartdera av Svea livgarde och Livgrenadjärregementet, 2 vid ettvart av Norra skånska infanteriregementet, Upplands regemente och Gotlands infanteriregemente, 4 vid Älvsborgs regemente samt 1 vid ettvart av Södra skånska infanteriregementet, Kronobergs regemente, Dalregementet, Hälsinge regemente, Hallands regemente och Västernorrlands regemente.

Vid Svea livgarde äro för närvarande förlagda dels, i avvaktan på att omförläggning till Karlberg kan ske, krigsskolans övningskompani, dels och det s. k. garnisonskompaniet. För övningskompaniet avses för närvarande föl jande å regementets stat uppförda beställningar, nämligen för 1 kapten, 2 löjtnanter, 2 fänrikar och 3 sergeanter. Befälsbehovet vid garnisonskompaniet, vilket enligt uttalande i propositionen 1948: 206 bör inordnas i regementet, tillgodoses nu genom kommenderingar.

Chefen för armén har i enlighet med förslag av försvarskommittén förordat, att av de för övningskompaniet avsedda beställningarna kaptensbeställningen och en av löjtnantsbeställningarna överföras till krigsskolans stat från och med nästa budgetår. För den personal, som erfordrades för garnisonskompaniet, borde beställningar uppföras å personalförteckningen för Svea livgarde. Härvid kunde återstående för övningskompaniet avsedda beställningar, 1 löjtnants-, 2 fänriks- och 3 sergeantsbeställningar, avses för garnisonskompaniet. Då emellertid kompanichefen borde vara kapten, föresloge arméchefen, att en av fänriksbeställningama utbyttes mot kaptensbeställning. Vidare borde med hänsyn till kompaniets särart kompaniadjutanten vara fanjunkare, varför en av sergeantbeställningarna föresloges skola utbytas mot fanjunkarbeställning.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt arméchefens berörda förslag.

För egen del anser jag mig böra förorda den föreslagna överföringen till krigsskolans stat av en kaptens- och en löjtnantsbeställning. Däremot kan jag icke för närvarande biträda förslagen om att utbyta en fänriks- och en sergeantsbeställning mot högre beställningar. Vad beträffar den föreslagna fanjunkarbeställningen får jag erinra om att med mitt förslag i det föregående antalet fanjunkare vid regementet kommer att utgöra 16, eller samma antal som försvarskommittén angivit erforderligt, inberäknat en beställning för garnisonskompaniet.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit, dels att samtliga befattningar för förrådsvaktmästare vid rationaliserade infanteriregementen skola uppflyttas från 12 till 14 lönegraden, dels och att vid ettvart av nämnda regementen det biträde för skriv- och kontors-

59 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

göromål, som är placerat å personalavdelningens plåt- och maskingrupp, skall utbytas mot ett ordinarie kanslibiträde. Jag är icke beredd att nu biträda dessa förslag.

Såsom jag i det föregående under punkt 4 anfört bör i samband med avvecklingen av Livregementet till häst den å kavalleriets personalförteckning uppförda beställningen för sekundchef i Mo 12 indragas under budgetåret 1949/50 i samband med innehavarens omplacering till annan tjänst. Föreskrift härom bör meddelas i personalförteckningen.

I samband med avvecklingen av Livregementet till häst böra vidare enligt det föregående 1 fanjunkarbeställning i Ma 5, 1 maskinistbefattning i Ca 16 och 1 eldarbefattning av 1. klassen i Ca 11 avföras från kavalleriets (Kl:s) personalförteckning samt en nu vakant förrådsvaktmästarbefattning i Ca 12 indragas från och med nästa budgetår.

I det föregående har jag för kavalleriet för nästa budgetår beräknat en ökning av antalet överfurirsbeställningar i hovslagartjänst med 9 till 60 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med 5 till 57. Detta senare antal bör fördelas med 6 vid Livregementet till häst, 15 vid Skånska kavalleriregementet och 18 vid vartdera av de båda återstående regementena.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid kavalleriets förband tillkomma följande befattningar, nämligen — fördelade med 1 vid ettvart av förbanden utom Livregementet till häst — 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 3 köksföreståndare i Ca 12, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10 ävensom 7 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Livregementets husarer och 2 vid Norrlands dragonregemente.

Vad angår pansartrupperna har civilförvaltningen tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag om att utbyta den för chefen för pansartruppskolan avsedda majorsbeställningen mot beställning för alternativt överstelöjtnant eller major. Jag anser mig för närvarande icke kunna biträda förslaget.

Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar vid pansartrupperna ökas med 10 till 85, varav 18 vid Göta pansarlivgarde, 22 vid vartdera av Skånska pansarregementet och Södermanlands pansarregemente samt 23 vid Skaraborgs pansarregemente. En av beställningarna vid sistnämnda regemente avses för pansartruppskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid pansarförbanden tillkomma befattningar för 3 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart av Skånska pansarregementet, Södermanlands pansarregemente och Skaraborgs pansarregemente, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 1 köksföreståndare i Ca 12 vid Göta pansarlivgarde, 4 kanslibiträden (i kassa tjänst), 1 vid ettvart av förbanden, samt 4 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart av förbanden, ävensom 5 kon-

60 Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

torsbiträden i Ca B, 2 vid vartdera av Göta pansarlivgarde och Skaraborgs pansarregemente samt 1 vid Skånska pansarregementet.

Antalet överfurirsbeställningar vid artilleriets förband bör enligt vad jag tillstyrkt i det föregående ökas med 19 till 161, varav 21 vid ettvart av Svea, Göta, Wendes och Norrlands artilleriregementen, 11 vid Norrbottens artillerikår, 18 vid vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen, 14 vid Gotlands artillerikår samt 16 vid Bodens artilleriregemente.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av viss personal böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid artilleriets förband tillkomma 6 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart av Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Smålands och Bergslagens artilleriregementen, 9 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 3 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Norrbottens och Gotlands artillerikårer samt Bodens artilleriregemente, 9 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid ettvart av förbanden, 9 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart av förbanden, ävensom 24 kontorsbiträden i Ca 8, 5 vid Svea artilleriregemente, 2 vid vartdera av Göta och Bodens artilleriregementen samt Norrbottens artillerikår, 4 vid vartdera av Wendes och Smålands artilleriregementen, 3 vid Norrlands artilleriregemente, 1 vid Gotlands artillerikår och likaledes 1 vid Bergslagens artilleriregemente.

Vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående anfört antalet överfurirsbeställningar ökas med 13 till 112, varav 19 vid ettvart av luftvärnsregementena, 13 vid Luleå luftvärnskår och 14 vid envar av övriga luftvärnskårer.

Vidare böra i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid luftvärnets förband tillkomma 3 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid ettvart av luftvämsregementena, 7 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid ettvart av förbanden, 4 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av luftvärnskårerna, 7 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid ettvart av förbanden, 7 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid ettvart av förbanden, samt 13 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid vartdera av Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen samt vardera av Sundsvalls och Göteborgs luftvämskårer, 4 vid Stockholms luftvämsregemente, 3 vid Skånska luftvämskåren och 2 vid Luleå luftvärnskår.

I skrivelse den 12 november 1948 har civilförvaltningen anfört, att chefen för armén föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en beställning för chef för en blivande radarskola i alternativt Ma 11 eller Ma 10 ävensom av en extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29), avsedd för en radaringenjör. Till stöd för förslaget hade arméchefen anfört bland annat följande.

På teknikens nuvarande ståndpunkt vore det obestridligt, att radarn vid armén hade sin största betydelse för luftvärnet och därvid framför allt för målspaning och eldledning.

Detta talade för att inspektören för luftvärnet borde vara målsman för radartjänsten inom armén. För att biträda inspektören vid handläggning av

61 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

frågor angående radar vore det nödvändigt, att arméstabens luftvärnsavdelning förfogade över sakkunnig personal. Som sådan borde i första hand utnyttjas chefen för en blivande radarskola. Därutöver torde erfordras, att vid avdelningen tillkomme en radarutbildad officer. För handläggning av materielärenden och frågor av teknisk natur samt för biträde vid inspektion av utrustning och dylikt borde en radaringenjör ävenledes ingå i avdelningen. I mån av tid borde såväl nämnde officer som ingenjören kunna disponeras för lärarverksamheten i radartjänst.

Då alla kompaniofficersbeställningar vid luftvärnet ännu icke kunnat besättas, funnes för närvarande icke anledning att föreslå utökning av detta truppslags stat med en beställning, avsedd för en radarutbildad officer vid arméstabens luftvärnsavdelning. Däremot förelåge möjlighet att anställa eu radaringenjör, varför en sådan beställning borde tillkomma. För att härvid erhålla en väl kvalificerad arbetskraft, syntes en ordinarie beställning för armédirektör av 2. graden böra inrättas för ändamålet. Då det emellertid vore nödvändigt att genom praktisk erfarenhet söka få fram rätt person för en dylik beställning, borde övergångsvis upptagas en beställning som extra ordinarie arméingenjör av 1. graden.

Utbildningen av såväl befäl som mekaniker i radartjänst hade hittills bedrivits vid tillfälligt anordnade kurser, huvudsakligen i anslutning till arméns signalskola.

Med den utvidgning, som radartjänsten i en nära framtid komme att få, bleve det nödvändigt, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen så snart som möjligt ersattes av en fast organisation, innebärande att en för armén gemensam radarskola bildades. Det vore arméchefens avsikt att inom en nära framtid inkomma med underdånigt förslag därom.

Det syntes möjligt och lämpligt att ansluta radarskolan till signalskolan. Därigenom skulle administrationskostnaderna kunna minskas. Därjämte syntes viss lärarpersonal — främst för grundläggande elektroteknisk undervisning — kunna utnyttjas vid båda skolorna, laborationslokaler kunna växelvis användas, mätinstrument och teknisk demonstrationsmateriel i viss utsträckning vara gemensamma o. s. v.

Då skolans verksamhet borde komma i gång så snart som möjligt, borde chef tillsättas från och med budgetåret 1949/50. Denne borde på grund av verksamhetens omfattning, som väl komme att mäta sig med exempelvis tygförvaltnings- eller intendenturförvaltningsskolans, i likhet med cheferna för dessa skolor vara regementsofficer i alternativt Ma 11 eller Ma 10. Därigenom skapades möjligheter för ett lämpligt personalval, vartill komme att en för uppgiften skickad officer under längre tid skulle kunna disponeras vid skolan. Då radar inom arméorganisationen närmast anknöte till luftvärnet, borde beställningen lämpligen upptagas på luftvärnets stat.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att de av arméchefen föreslagna beställningarna inrättas. Den för skolchefen avsedda beställningen syntes böra uppföras på särskild personalförteckning för signalskolan.

Såsom av arméchefens framställning framgår har radarutbildningen vid armén hittills bedrivits vid särskilt anordnade kurser, huvudsakligen i an slutning till signalskolan. Med hänsyn till den stora betydelse radartjänsten numera fått även för armén och särskilt för luftvärnet får det anses angeläget, att den nuvarande provisoriska utbildningsformen snarast ersättes av en fastare utbildningsorganisation med tillgång till tekniskt väl skolad personal. Inom försvarsgrensledningarna ha närmare undersökts möjligheterna

62 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

att till eu utbildningsanstalt sammanföra de olika försvarsgrenarnas radarutbildning. Med hänsyn till de väsentliga skiljaktigheter, som föreligga i fråga om radarmaterielens tekniska utformning och utnyttjande, har emellertid en dylik samordning befunnits olämplig, även om självfallet visst samarbete kan och bör äga rum mellan de olika försvarsgrenarnas utbildningsorgan. I likhet med chefen för armén räknar jag därför med att en särskild radarskola för armén måste inrättas. Ehuru utredning rörande radarskolans organisation ännu icke föreligger, torde hinder icke böra möta att redan nu förelägga riksdagen förslag om inrättande av eu särskild beställning för skolans chef. Denne avses samtidigt bli målsman för radarfrågor inom arméstabens luftvärnsavdelning. Med hänsyn till de kvalificerade arbetsuppgifter, som komma att åvila ifrågavarande beställningshavare, tillstyrker jag, att för honom inrättas en beställning för alternativt överstelöjtnant eller major. Beställningen torde åtminstone tills vidare böra uppföras på luftvärnets stat. Jag anser mig även kunna tillstyrka, att för en radaringenjör inrättas en extra ordinarie beställning för arméingenjör av 1. graden (Ce 29). Härtill återkommer jag i det följande vid behandlingen av arméingenjörkåren.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag att inrätta en särskild regementsofficersbeställning för lärare vid luftvärnsskjutskolan kan jag icke tillstyrka.

Antalet överfurirsbeställningar vid ingenjör trupper na bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat ökas med 7 till 48, varav 17 vid Svea ingenjörkår, 16 vid Göta ingenjörkår och 15 vid Bodens ingenjörkår. En av beställningarna vid Svea ingenjörkår avses för ingenjörtruppskolan.

1 anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint liga extra ordinarie befattningar, vid ingenjörkårerna tillkomma 1 köksföreståndare i Ca 14 vid Svea ingenjörkår, 3 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid envar av kårerna, 2 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid vardera av Göta och Bodens ingenjörkårer, 3 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid envar av kårerna, 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av kårerna, samt 4 kontorsbiträden i Ca 8, 1 vid Svea och 3 vid Göta ingenjörkår.

Vid signal trupp erna bör i enlighet med vad jag i det föregående förordat antalet överfurirer ökas med 2 till 23.

Chefen för armén har föreslagit, att 1 av beställningarna för överstelöjtnant vid signaltrupperna utbytes mot beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant, avsedd för chefen för arméns signalskola. Till stöd för förslaget har anförts, att det ansvar, som åvilade nämnde skolchef, komme att avsevärt öka bland annat genom tillkomsten av radarutbildning samt att skolan i fråga om storlek och betydelse vore väl jämförlig med exempelvis artilleri- eller luftvärnsskjutskolorna. Civilförvaltningen hav biträtt förslaget.

För egen del kan jag emellertid icke i nuvarande läge tillstyrka förslaget liksom icke heller förslag av arméchefen om särskilda beställningar för två lärare vid signalskolan.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra, i utbyte mot befint-

63 Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

liga extra ordinarie befattningar, vid Signalregementet tillkomma 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 5 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom för kompaniet i Boden tillkomma 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Vad beträffar underhålls trupperna har jag under punkt 3 i det föregående föreslagit, att trängkårema skola erhålla den ändrade benämningen trängregementen. I det följande använder jag därför denna benämning, när förhållandena från och med budgetåret 1949/50 avses.

T enlighet med 1948 års försvarsbeslut ha jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 10 december 1948 första, andra och tredje tygkompanierna indragits från och med den 1 januari 1949 samt inordnats i respektive Svea och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren, till vilka förband de redan dessförinnan provisoriskt varit förlagda. Den för tygkompanierna avsedda befälspersonalen har överförts till underhållstruppernas stat från och med innevarande budgetår, utom såvitt avser officerare på aktiv stat, vilka i enlighet med försvarsbeslutet alltjämt kvarstå på fälttygkårens stat.

I det föregående har jag i princip anslutit mig till ett av arméchefen framlagt förslag, att sammanslagningen av underhållsförbanden skulle fullföljas genom att jämväl intendenturutbildningen skulle inordnas i trängregementena och intendenturkompanierna i samband därmed indragas. Det har dock förutsatts, att denna omorganisation endast beträffande första intendenturkompaniet skulle genomföras redan från och med utbildningsåret 1949/50. I avvaktan på närmare förslag beträffande konsekvenserna i personalhänseende av omorganisationen har jag emellertid icke ansett mig böra i detta sammanhang föreslå några överflyttningar av personal från intendenturtrupperna till underhållstrupperna redan från och med nästa budgetår.

Chefen för armén har föreslagit, att från fälttygkårens till underhållstruppernas stat skola överföras jämväl de officerare som tjänstgöra som befäl i lygtjänst, nämligen 3 kaptener och 9 löjtnanter. Därutöver har arméchefen föreslagit, att vid underhållstrupperna skola tillkomma ytterligare beställ ningar för, bland andra, 2 kaptener, 2 fanjunkare och 17 sergeanter. Den föreslagna utökningen med 2 kaptener och 2 fanjunkare vore föranledd av att enligt försvarsbeslutet även Norrlands trängkår skulle tillföras ett tygkompani, vilket nu beräknades kunna organiseras från och med den 1 april 1950. Förslaget att öka antalet sergeantbeställningar har avsett att bringa detta antal till överensstämmelse med det antal dylika beställningar som skulle finnas enligt 1942 års försvarsbeslut med däri sedermera vidtagna jämkningar.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag till utökning av antalet officers- och underofficersbeställningar.

Skälet till att de som utbildningsbefäl i tygtjänst avsedda officerarna vid fälttygkåren enligt försvarsbeslutet skulle kvarstå på fälttygkårens stat var att därigenom större möjligheter skulle beredas dem till växling mellan stabs tjänst och praktisk trupptjänst. Jag anser alltjämt denna synpunkt vara mycket betydelsefull. Då med nuvarande redovisningssystem eu tygofficer vid

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

övergång inom ett trängförband från förvaltningstjänst till trupptjänst skulle behöva transporteras från truppslagets till fälttygkårens stat, tala emellertid praktiska skäl för förslaget att överföra utbildningsbefälet i tygtjänst till underhållstruppernas stat.

Möjligheterna att tillföra även Norrlands trängkår ett tygkompani ansågos i försvarspropositionen bero av att eu för kåren avsedd bergverkstad färdig ställdes. Enligt vad numera upplysts är det emellertid möjligt att tills vidare tillgodose behovet av verkstadslokaler med den utbildningsverkstad som finns vid trängkåren. Jag har med hänsyn härtill och i enlighet med mitt förslag rörande redovisningen av officerare för utbildning i tygtjänst intet att erinra mot att beställningar för 2 kaptener och 2 fanjunkare tillkomma vid underhållstrupperna. Beställningarna böra besättas först från och med tidpunkt under budgetåret, då de äro oundgängligen nödvändiga.

Jag föreslår således, att underhållstruppernas stat ökas med 5 kaptener, 9 löjtnanter och 2 fanjunkare samt att i samband därmed fälttygkårens stat minskas med 3 kaptener och 9 löjtnanter.

Underhållstruppernas stat upptager för innevarande budgetår följande beställningar för underofficerare, utom förvaltare,

61 fanjunkare,

7 » (i tygtjänst),

18 » (i sjukvårdstjänst),

81 sergeanter,

13 » (i tygtjänst),

21 » (i sjukvårdstjänst).

Av dessa beställningar avse de för tygtjänst angivna utbildningsbefäl vid de tidigare självständiga tygkompanierna. De beställningar för vilka särskild tjänst ej angivits avse utbildningsbefäl i annan tjänst och förvaltningspersonal vid trängkårerna. Antalet fanjunkare i denna grupp har från och med innevarande budgetår minskats med 2. Förutsättningen för denna minskning, att förvaltarbeställningar skulle komma att tillsättas under budgetåret, har dock icke uppfyllts. För sjukvårdstjänst ha angivits beställningar för personal som tjänstgör vid skolor och förband utom trängkårerna. Enligt anteckning i personalförteckningen skall antalet fanjunkare och sergeanter i sjukvårdstjänst i mån av avgångar fixeras till 16 respektive 23.

Bortsett från tygtjänstpersonalen finnas alltså nu, inberäknat de 2 fanjunkarbeställningar som ännu icke kunnat indragas, tillhopa 183 underofficersbeställningar, utom förvaltare, varav 81 fanjunkare och 102 sergeanter.

Enligt 1942 års försvarsbeslut skulle antalet fanjunkar- och sergeantbeställningar vid trängen vara 83 + 117 = 200.

Antalet 183 beställningar bestämdes vid 1947 års riksdag, då i enlighet med förslag av arméchefen, grundat på 1944 års manskapsutrednings betänkande, tidigare uppfört antal av 193 beställningar minskades med 10 beställningar för vid andra förband placerade underofficerare i sjukvårdstjänst, vilka ersattes med överfurirer (jfr prop. 130 s. 123). Arméchefens nu framlagda förslag åsyftar i

65 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

första hand en utökning med de (200 — 193 =) 7 beställningar som, när minskningen av antalet beställningar vidtogs, ännu saknades i slutläget enligt 1942 års försvarsbeslut.

Emellertid har nu gjorts gällande, att förslaget om indragning av 10 underofficersbeställningar tillkommit av misstag. Avsikten hade varit att frigöra 10 vid andra förband placerade underofficerare för omplacering till trängkårerna, där de erfordrades som utbildningsbefäl i den sjukvårdsutbildning av värnpliktiga ur andra förband m. m. inom armén, som sedan någon tid tillbaka centraliserats till trängförbanden. Vid truppförbanden skulle dessa underofficerare ersättas med överfurirer. Genom denna omplacering ville man undvika de olägenheter som visat sig vara förenade med att kommendera trängunderofficerare, placerade vid andra förband, till tjänstgöring vid trängkårerna under en stor del av året. Sedan i enlighet med manskapsutredningens förslag en betydande minskning av totalantalet sjukvårdsbefäl i olika grader vid truppförbanden ägt rum, vore det, framhålles det nu, icke möjligt att utan ökning av personalstaterna tillgodose behovet av befäl för den centraliserade sjukvårdsutbildningen. Rekryteringsläget hade hittills icke medgivit någon större utökning av antalet sergeantbeställningar. Under nästa budgetår kunde de begärda 17 beställningarna besättas, varför arméchefen nu yrkat, att staterna ökas med dessa 17 beställningar till slutläget enligt 1942 års försvarsbeslut.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka, att ytterligare 17 underofficersbeställningar tillkomma vid underhållstrupperna. Jag anser det lämpligt, att härvid den tidigare gällande proportionen mellan beställningar i olika grader återställes, och föreslår därför en ökning med 2 fanjunkare och 15 sergeanter. Det må här framhållas, att i samband med återuppsättandet efter 1942 års försvarsbeslut av Skånska kavalleriregementet ytterligare en sergeantbeställning tillkommit vid trängen. Denna ökning motväges dock av att, såsom jag i det föregående under punkt 4 föreslagit, den för Livregementet till häst nu beräknade beställningen för sjukvårdsunderofficer bör indragas.

Såsom av det föregående framgår redovisas i gällande personalförteckning de för tyg- respektive sjukvårdstjänst avsedda fanjunkar- och sergeantbeställningarna vid underhållstrupperna särskilt. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att detta sätt att redovisa beställningarna upphör och att i stället till förteckningen angives, att ett visst antal av samtliga underofficersbeställningar avses för tyg- respektive sjukvårdstjänst. Skälet till detta förslag har varit önskvärdheten av att. kunna behandla hela den på underhållstruppemas stat uppförda underofficerskåren som en befordringsenhet. För egen del får jag framhålla, att. det nu tillämpade sättet att redovisa personalen, vilket tillkom efter förslag av försvarskommittén, icke torde ha avsett att utesluta möjligheten att tillämpa sedvanliga befordringsprinciper inom de till en gemensam underofficerskår från olika håll sammanförda beställningarna. Redovisningen av de olika utbildningsgrenarna torde emellertid

5—4»o 49 Bihanrj till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

icke fylla något praktiskt syfte, varför den lämpligen kan borttagas och ersättas med en not, angivande huru många beställningar för underofficerare i sjukvårdstjänst, placerade vid förband m. m. utom underhållstrupperna, som må finnas. Det torde icke vara erforderligt att ens i dylik form redovisa de för tygutbildning vid trängregementena avsedda underofficerarna. Att inom kategorien underofficerare i sjukvårdstjänst fixera proportionen mellan den högre och den lägre beställningen är heller icke lämpligt. Jag förutsätter dock, att det genom lämplig rekrytering eller eventuellt omskolning tillses att denna proportion göres sådan att med hänsyn till tjänstens krav ändamålsenlig fördelning mellan personal i olika grader åstadkommes.

Med de ökningar av underofficersstaterna som jag i det föregående föreslagit, 4 fanjunkare och 15 sergeanter, skulle alltså personalförteckningen för nästa budgetår komma att upptaga 90 fanjunkare och 130 sergeanter, eller tillhopa 220 beställningar i dessa båda grader. Av dessa 220 beställningar avses 181 för tjänst vid trängregementena samt 39 för sjukvårdstjänst vid skolor och förband utom underhållstrupperna. Intill dess de i samband med befordran till förvaltare kunna indragas finnas alltjämt härutöver två fanjunkarbeställningar.

I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 9 till 95 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 9 till 80. Detta senare antal bör fördelas med 20 vid varje trängregemente. Ej heller beträffande överfurirerna torde särskild redovisning av de för tygtjänst avsedda vara erforderlig.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört rörande ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot befintliga extra ordinarie befattningar, vid trängregementena tillkomma, fördelade med 1 vid varje regemente, 4 köksföreståndare i Ca 14, 4 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 4 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11 och 4 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid Göta trängregementes kompani i Nora 1 köksföreståndare i Ca 12 och vid Skånska trängregementet 2 kontorsbiträden i Ca 8.

Fälttygkåren.

I personalförteckningen för budgetåret 1947/48 föreskrevs med hänsyn till vissa förhållanden, för vilka närmare redogjorts i propositionen 1944: 185 (s. 151 o. f.), att vid uppkommande ledighet å en av de två överstebeställningaroa vid fälttygkåren Kungl. Maj:t skulle besluta, huruvida densamma skulle återbesättas med ordinarie innehavare. Tillika föreskrevs, att därest överste vid fälttygkåren åtnjöte tjänstledighet i anledning av förordnande å överingenjörsbefattning vid försvarets fabriksverk samt annan beställningshavare vid kåren förordnades å beställningen, å en av beställningarna i lägre grad vid kåren icke finge meddelas successionsförordnande.

Då förordnande av överste vid fälttygkåren å överingenjörsbefattning vid fabriksverket icke längre är aktuell och innehavaren av en överstebeställning

67 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

vid kåren förordnats å den från och med budgetåret 1948/49 inrättade beställningen för arméöverdirektör i Cp 14, har i personalförteckningen för detta budgetår föreskrivits, att vid ledighet å en av överstebeställningarna densamma icke må återbesättas med ordinarie innehavare samt att, om annan beställningshavare vid kåren förordnas å beställningen, å en av beställningarna i lägre lönegrad vid kåren icke må meddelas successionsförordnande.

Av de å fälttygkårens stat uppförda majorsbeställningama äro 7 avsedda för stabstygofficerare vid militärbefälsstabema. Arméchefen har tillstyrkt ett av generalfälttygmästaren framfört förslag om att 3 av dessa beställningar skulle utbytas mot 1 överstelöjtnantsbeställning och 2 beställningar för alternativt överstelöjtnant eller major. Härigenom skulle proportionen mellan antalet majorer och överstelöjtnanter bli lämpligare med hänsyn till befordringsmöjligheterna och i förhållande till läget vid andra personalkårer och förband.

Arméchefen bar vidare i anledning av förslag av militärbefälhavaren för Yl. militärområdet förordat, att 1 befintlig för pensionerad officer avsedd arvodesbefattniug såsom tygofficer i löneklass 1:29 vid kommendantsstaben i Boden utbytes mot en beställning för alternativt kapten eller löjtnant på fälttygkårens stat.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om utbyte av 3 majorsbeställningar mot högre beställningar. Häremot har ämbetsverket icke velat tillstyrka förslaget om att utbyta förenämnda arvodesbefattning vid kommendantsstaben i Boden mot beställning på aktiv stat.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge icke kunna tillstyrka det föreslagna utbytet av majorsbeställningar mot beställningar i högre lönegrad. Liksom civilförvaltningen är jag icke heller beredd förorda, att den av arméchefen föreslagna nya beställningen för alternativt kapten eller löjtnant nu inrättas.

I anslutning till vad jag i det föregående beträffande underhållstruppema anfört böra 3 kaptens- och 9 löjtnantsbeställningar utgå ur fälttygkårens stat.

Tygstaten.

Med från räknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid tygstaten, nämligen 14 förste tygförvaltare (Ca 22), varav 1 övergångsvis, 37 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare (Ca 19), 36 tygverkmästare av 2. klassen (Oa 19), 32 tyghantverkare av 1. klassen (Ca 18), 12 tygskrivare (Ca 16), 186 tyghantverkare av 2. klassen (Ca 16) och 238 armetekniker (Ca 12).

1944 års manskapsutredning föreslog, att arméteknikerkadem skulle successivt utbyggas till 370 beställningar under en femårsperiod. Hittills har emellertid, i syfte bland annat att erhålla en jämnare åldersfördelning, utbyggnaden skett i en något långsammare takt än utredningen räknat med.

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Sålunda liar såsom nyss anförts för budgetåret 1948/49 uppförts 238 beställningar, under det att utredningen för samma år räknade med 250 beställningar. För budgetåret 1949/50 räknade utredningen med 313 beställningar. Generalfälttygmästaren bar med tillstyrkan av cbefen för armén för sistnämnda budgetår föreslagit eu utökning med 44 beställningar. Härutöver har arméohefen föreslagit, att för tillgodoseende av det omedelbara behovet av kvalificerade radarmekaniker för levererad eller under leverans varande radarmateriel skola tillkomma ytterligare 9 arméteknikerbeställningar. För nästa budgetår skulle alltså enligt arméchefens förslag uppföras (238 -f 44 + 9 —) 291 beställningar för armétekniker. Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna biträda detta förslag. Fördelningen av arméteknikerbeställningarna på de olika beställningsmannalinjerna torde kunna anförtros chefen för armén.

1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, punkt 3; riksd. skr. 327) i fråga om försvarets manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning av antalet tyghantverkare och tygverkmästare för att bereda möjligheter för teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten. Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bland annat en ökning av antalet tyghantverkare med 89 beställningar, under det att fält tygmästaren i yttrande över utredningens förslag ansåg utökningen kunna begränsas till 79 beställningar. Genom beslut av 1948 års riksdag utökades antalet beställningar för tyghantverkare med 11, varav 3 av 1. klassen och 8 av 2. klassen. Vid anmälan av denna fråga till propositionen 1948: 209 (s. 57) anförde jag, att utökningen av tyghantverkarbeställningarna i första hand borde utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna. Jag erinrade härvid om att vissa frågor rörande utbildning m. m. avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kunde ske. För dylik befordran avsedda beställningar borde därför icke få tillsättas, förrän dessa frågor närmare klarlagts. Då emellertid ett angeläget behov visat sig föreligga av att utnyttja de nytillkomna beställningarna för att delvis täcka förefintliga brister å tyghantverkarpersonal vid vissa förband och verkstäder, har Kungl. Maj:t på framställning av fälttygmästaren den 6 augusti 1948 medgivit, att beställningarna i fråga finge tillsättas utan förbehåll beträffande viss personalkategori.

Chefen för armén har med skrivelse den 5 juni 1948 inkommit med utredning och förslag angående utbildning av personal på beställningsmannalinjerna till tyghantverkare och tygverkmästare. Ärendet är för närvarande föremål för remissbehandling.

Generalfälttygmästaren har med tillstyrkan av arméchefen föreslagit, att vid tygstaten för nästa budgetår inrättas ytterligare beställningar för 1 tygverkmästare av 1. klassen, avsedd för tygstatens chefsexpedition, 2 tygverkmästare av 2. klassen, avsedda för tygförvaltningsskolan, 4 tyghantverkare av 1. klassen och 16 tyghantverkare av 2. klassen samt att 1 av de befintliga beställningarna för tygverkmästare av 2. klassen, vars innehavare tjänst-

69 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

gör vid en under krigsmateriel verket lydande apteringsverkstad, skall överflyttas till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt nyssnämnda förslag med den jämkningen att ämbetsverket i enlighet med en av fälttygmästaren och arméchefen biträdd framställning av civilmilitära tjänstemannaförbundet förordat att de nytillkommande tyghantverkarbeställningama fördelas på 7 av 1. klassen och 13 av 2. klassen.

För egen del anser jag mig för närvarande icke kunna tillstyrka inrättande av nya tygverkmästarbeställningar. Beträffande åter förslaget om att inrätta ytterligare beställningar för tyghantverkare får jag framhålla, att endast ett mycket långa antal beställningsmän kan beräknas under de närmaste åren erhålla erforderlig kompetens för befordran till tyghantverkare. Frågan om inrättande av nya beställningar för tyghantverkare för budgetåret 1949/50 torde därför böra prövas främst med beaktande av de mest angelägna behoven av dylika beställningar vid förband och verkstäder. Med hänsyn till den stora återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om inrättande av nya beställningar, föreslår jag emellertid att utökningen av antalet tyghantverkarbeställningar för sistnämnda budgetår begränsas till 10 beställningar, varav 3 torde böra upptagas såsom tyghantverkare av 1. klassen och 7 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Härutöver kunna disponeras två tyghantverkarbeställningar, beräknade för Livregementet till häst, vilka vid regementets indragning icke längre erfordras där.

Jag har intet att erinra mot att den beställning för tygverkmästare av 2. klassen, vars innehavare tjänstgör vid en under krigsmaterielverket lydande verkstad, överflyttas till att redovisas under rubriken Vid krigsmaterielverket. Liksom gäller för övriga under denna rubrik upptagna beställningar bör även beträffande ifrågavarande beställning gälla att vid uppkommande ledighet å beställningen frågan om densammas återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av avgång kan den under rubriken Vid försvarets fabriksverk uppförda beställningen för förste tygförvaltare utgå ur personalförteckningen.

Fortifikationskåren.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag om att utbyta en av de två å fortifikationskårens stat uppförda överstelöjtnantsbeställningarna mot beställning för alternativt överste eller överstelöjtnant.

Hen nuvarande fördelningen av fortifikationskårens beställningar å de högre lönegraderna har befunnits förenad med särskilda olägenheter för beställningarnas rekrytering på längre sikt. Jag har därför funnit mig böra tillstyrka myndigheternas förslag.

Intendenturkåren.

I gällande personalförteckning finnes för infanteriskjutskolan upptagen en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning i löneklassen 1:29 såsom

70 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 135.

intendent och redogörare, domän- och kasemofficer vid skolan. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att för arbetsuppgifterna såsom intendent och redogörare avses en särskild befattningshavare och att för ändamålet inrättas en kaptensbeställning på intendenturkårens stat.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t på framställning av arméchefen den 17 september 1948 medgivit, att en officer ur armén får beordras att tills vidare under innevarande budgetår tjänstgöra såsom intendent och redogörare vid infanteriskjutskolan. Då jag icke för närvarande är beredd att tillstyrka, att en särskild beställning inrättas för detta ändamål, utgår jag från att ifrågavarande personalbehov skall kunna tillgodoses genom kommendering av lämplig officer även under nästa budgetår.

Icke heller i övrigt räknar jag med några förändringar i intendenturkårens personalstat för nästa budgetår. Jag får dock. erinra, att i anledning av att Livregementet till häst avvecklas en för regementet avsedd förrådsförvaltarbeställning blir övertalig från och med den 1 juli 1950 och bör indragas vid närmast därefter inträffande vakans i förrådsförvaltarbeställningarna.

Antalet beställningar för förvaltare i kassatjänst på intendenturkårens stat uppgår enligt gällande personalförteckning till 53, motsvarande antalet kassachefsbefattningar inom armén. Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 föreslagit, att den förvaltarbeställning i kassatjänst som under nästa budgetår frigöres i samband med Livregementets till häst avveckling tills vidare övergångsvis bibehålies å personalförteckningen för intendenturkåren. Härigenom skulle erhållas tillgång till en förvaltarbeställning i reserv, varav behov visat sig föreligga. Jag anser mig icke kunna tillstyrka, att beställningen bibehålies längre än till dess den vid närmast uppkommande vakans i förvaltarbeställning i kassatjänst kan indragas.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid intendenturkåren ökas med 2 till 14.

Fältläkarkåren.

Chefen för armén har upprepat ett redan i äskandena för innevarande budgetår framställt, av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om inrättande av 3 bataljonsläkarbeställningar, avsedda för luftvärnsregementena. Därjämte bär arméchefen föreslagit, att ytterligare 2 dylika beställningar inrättas, den ena för Skånska pansarregementet och den andra för infanteriskjutskolan.

Civil förvaltningen har framhållit, att berörda förslag stode i överensstämmelse med vad försvarskommittén räknat med vid behandlingen av fältläkarkåren. Ämbetsverket ansåge sig på de av kommittén anförda skälen — ökade värnpliktskontingenter vid förenämnda fyra regementen och den riskfyllda verksamheten vid infanteriskjutskolan — böra tillstyrka arméchefens förslag. Yad särskilt beträffade infanteriskjutskolan ville civilförvaltningen framhålla, att läkarvården nu måste bestridas av extra läkare, varvid även medicine kandidater måst anlitas.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 59) erinrade jag om att i för-

71 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

svarspropositionen, i avvaktan på ställningstagande till de organisatäonsförslag, som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i princip icke förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning. Jag kunde i anslutning härtill icke tillstyrka förslaget om ytterligare 3 batalj onsläkarbeställningar, avsedda för luftvärnsregementena. Då härtill kommer att militära läkarlöneutredningens arbete kan komma att aktualisera frågor, som kunna bli avgörande för beräkningen av antalet läkare, anser jag mig alltjämt förhindrad tillstyrka att nyssnämnda beställningar inrättas. Av samma skäl kan jag icke heller nu biträda förslaget om att inrätta en batalj onsläkarbeställning för Skånska pansarregementet. Däremot tillstyrker jag, att för infanteriskjutskolan inrättas 1 batalj onsläkarbeställning från och med nästa budgetår. Beställningen bör i likhet med de redan befintliga bataljonsläkarbeställningar, vilka avses för förband med endast en läkare, placeras i lönegrad Ca 27.

Fältveterinärkåren.

Beträffande fältveterinärkåren har chefen för armén icke ifrågasatt annan ändring än att den för överfältveterinären avsedda beställningen, nu i Ca 33, föreslagits skola uppflyttas i lönegrad Co 14.

Civilförvaltningen, som förutsatt att denna fråga komme att övervägas av pågående utredning rörande löneställningen för byråchefer m. fl. högre tjänstemän, har ansett sig icke nu böra framlägga något förslag i ämnet.

Icke heller jag anser mig med hänsyn, bl. a,, till berörda utredning kunna förorda någon förändring av löneställningen för överfältveterinären.

I anledning av indragningen av Livregementet till häst kan antalet bataljonsveterinärer i Ca 23 minskas med en.

Arméingenjör kåren.

Vid 1948 års riksdag beslöts att den dittillsvarande provisoriska arméingenjörorganisationen från och med innevarande budgetår skulle ersättas av en permanent organisation, arméingenjörkåren. Det ansågs emellertid icke möjligt att då binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning och sammansättning. Som ett preliminärt slutläge räknades med följande sammansättning av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14, 4 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 28 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27 och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24 och 9 i Ce 22. Den provisoriska arméingen jörorganisationen förutsattes skola avvecklas genom att befintliga extra ordinarie arméingenjörer, som besutte för avsedd verksamhet erforderliga kvalifikationer, överfördes till ordinarie ingenjörer.

Under hänsynstagande till möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar vid kåren upptogs i personalförteckningen för innevarande budgetår följande ordinarie beställningar, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ca 31, 14 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden i Ca 27 samt därjämte 5 beställningar för armédirektör i Ca 30, vilka äro uppförda endast övergångsvis och avses för vissa tidigare såsom tygingenjörer av 1. klassen vid fälttygkåren redovisade befattningshavare.

Förutom nämnda ordinarie beställningar äro i gällande personalförteckning uppförda följande extra ordinarie arméingen jörsbeställningar, vilkas innehavare avses utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre ordinarie beställningar, nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. Beställningarna i Ce 25 och Ce 23 skola återbesättas i Ce 24 respektive Ce 22. Yissa av nämnda extra ordinarie beställningar ha emellertid icke kunnat omedelbart tillsättas med kompetenta innehavare. I dylikt fall må enligt Kungl. Maj:ts den 16 juli 1948 lämnade medgivande anställas vikarie såsom extra tjänsteman i högst den lönegrad med beteckningen Cg som svarar mot den vakanta beställningen.

Arméöverdirektören har, efter verkställd undersökning rörande möjligheterna att tillföra arméingenjörkåren ytterligare ordinarie beställningar, föreslagit, att följande 8 ordinarie beställningar skola tillkomma för budgetåret 1949/50, nämligen 2 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 3 arméingenjörer av

l. graden i Ca 29 och 3 arméingenjörer av 2. graden i Oa 27 samt att i samband härmed ett motsvarande antal extra ordinarie beställningar skola utgå ur personalförteckningen, nämligen 3 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27. Jag anser mig kunna biträda detta förslag med den jämkningen att jag i anslutning till vad jag i det föregående vid behandlingen av luftvärnet anfört rörande behovet av en radaringenjör förordar, att antalet beställningar för arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 för nästa budgetår minskas med endast 2 beställningar.

Frågan om arméingenjörkårens rekrytering på längre sikt är ännu icke löst. Sannolikt torde vägen över aspirantutbildning komma att väljas. Med hänsyn till att en dylik rekryteringsväg icke kan lämna resultat förrän efter sex år har det ansetts nödvändigt att under tiden söka tillgodose rekryteringsbehovet genom direktanställning av ingenjörer. Det har emellertid visat sig svårt, att härvid erhålla personal med tillräcklig kompetens för vissa betydelsefulla delar av ingenjörsverksamheten inom försvaret. Arméöverdirektören har därför gjort framställning om medgivande att utöver i personalförteckning fastställt antal arméingenjörer få för utbildning till arméingenjörer anställa ingenjörsutbildad personal såsom extra arméingenjörer i lönegrader, motsvarande högst de för arméingenjörer på aktiv stat i lägre lönegrader tillämpade. Behovet av dylika extra arméingenjörer har nu angivits till 6 och torde komma att i fortsättningen något växla omkring detta antal.

För egen del vill jag tillstyrka den föreslagna åtgärden för att under en övergångstid säkra rekryteringen till arméingenjörkåren. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser om anställningsvillkor

m. m. för denna extra arméingenjörspersonal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

73 Vissa utbildningsanstalter.

I gällande personalförteckning finnas för arméns underof ficersskola uppförda, bland andra, beställningar för 2 fanjunkare eller styckjunkare i Ma 5 och 7 fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter i Ma 5 eller Ma 4. Chefen för underofficersskolan har med tillstyrkan av chefen för armén och civilförvaltningen föreslagit, att ifrågavarande underofficersbeställningar, liksom redan skett beträffande officersbeställningarna vid skolan, omändras till motsvarande beställningar i lönegraderna Md 5 respektive Md 5 eller Md 4. Till stöd för förslaget har skolchefen framhållit, att de underofficerare, som tjänstgjorde vid trupp, måste besitta stor fysisk spänst och i övrigt vara lämpade för dylik tjänst. Med hänsyn härtill kunde de icke kvarstå vid skolan intill pensionsåldern utan måste återtransporteras till förband. Då tidpunkten för dylik återtransport vore avhängig av personalläget vid förbandet, kunde återtransporten icke alltid ske vid den för skolan lämpligaste tidpunkten. Genom att omändra ifrågavarande beställningar till Md-beställningar skulle vinnas, att vederbörande alltid kunde återgå till förband vid förordnandetidens slut.

Jag tillstyrker förslaget.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma vid underofficersskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av infanteriets förband anfört böra å krigsskolans stat tillkomma ytterligare beställningar för 1 kapten och 1 löjtnant, avsedda för skolans övningskompani. I likhet med vad fallet är med huvuddelen av de beställningar för kompaniofficerare som nu äro redovisade på utbildningsanstalternas stater böra även här ifrågavarande beställningar upptagas med lönegradsbeteckningarna Md. I anslutning härtill bör även en nu i Ma 7 uppförd beställning vid arméns jägarskola lämpligen ändras till Md-tjänst.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra ordinarie befattningar tillkomma, vid krigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid krigshögskolan 2 kontorsbiträden i Ca 8 samt vid artilleri- och ingenjörhögskolan 1 kontorsbiträde i Ca 8.

I gällande personalförteckning är för sistnämnda skola bland annat uppförd en befattning för expeditionsvakt i Ca 9. Enligt beslut den 25 februari 1949 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid skolan må finnas inrättad 1 befattning för institutionsvaktmästare i Ce 11. Befattningen är avsedd att ersätta berörda ordinarie expeditionsvaktsbefattning, vars innehavare förutsättes skola förordnas i den nya befattningen. I personalförteckningen bör före-

74 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

skrivas, att den ordinarie befattningen, som vid uppkommande vakans bör indragas, icke under tiden må uppehållas på förordnande.

Arméchefen har föreslagit, att för infanteri skjutskolan inrättas ytterligare 1 beställning för major eller kapten, avsedd för heltidstjänstgörande lärare i taktik. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag anser mig icke kunna för närvarande tillstyrka arméchefens förslag utan förutsätter att det skall bli möjligt att, såsom förutsattes i 1942 års försvarsbeslut, tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av lämplig officer.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra i utbyte mot extra ordinarie befattningar tillkomma, vid infanteriskjutskolan 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13, 1 köksföreståndare i Ca 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 och 1 kontorsbiträde i Ca 8, vid ridskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ca 11, vid artilleriskjutskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10, vid luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Oa 10, vid tygförvaltningsskolan 2 kontorsbiträden i Ca 8 samt vid intendenturförvaltningsskolan 1 kontorsbiträde i Ca 8.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid arméns jägarskola ökas med 1 till 5.

Remonterings väsendet.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört bör för Herrevadsklosters remontdepå tillkomma 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Arméhundväsendet.

Under förevarande rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef för arméhundväsendet i Ma 11 eller Ma 10, 1 chef för arméhundskolan i Ma 10 eller Ma 9, 1 kapten, ryttmästare eller löjtnant (instruktionsofficer, tillika adjutant) i Md 9 eller Md 7, 1 fanjunkare eller sergeant i Ma 5 eller Ma 4 och 2 sergeanter i Ma 4.

Chefen för armén har föreslagit, dels att samtliga nyssnämnda beställningar, utom chefen för arméhundväsendet, överflyttas till att redovisas å särskild stat för arméhundskolan, dels ock att en av sergeantbeställningarna utbytes mot beställning för fanjunkare eller sergeant. Civilförvaltningen har tillstyrkt berörda förslag, dock med den jämkningen att ämbetsverket förordat att de alternativa underofficersbeställningarna redovisas såsom fanjunkare, styckjunkare eller sergeanter.

Jag är icke för närvarande beredd tillstyrka, att de för arméhundskolan avsedda beställningarna uppföras å särskild stat för skolan liksom ej heller det föreslagna utbytet av en sergeantbeställning mot beställning för fanjunkare eller sergeant. Jag föreslår emellertid, att den befintliga beställ-

75 Kungl. May.ts proposition nr 135.

ningen för fanjunkare eller sergeant utbytes mot beställning för fanjunkare, styckjunkare eller sergeant.

Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande beräkningen av försvarsgrenarnas avlöningsanslag uppskattar jag utgifterna för löner till den personal, som bör upptagas å personalförteckningen för ordinarie tjänstemän —- med undantag av den personal vid försvarets fabriksverk, som redovisas under tygstaten — för nästa budgetår till 57 500 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat, vilka för innevarande budgetår beräknats till 36 000 kronor, torde kunna för nästa budgetår beräknas till samma belopp.

För avlöningar till personal å disponibilitetsstat beräknar jag samma belopp som för innevarande budgetår, 20 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av civilförvaltningen beräknats till omkring 99 000 kronor, varvid ämbetsverket räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från för innevarande budgetår beräknade 90 till 75. Denna beräkning har jag ansett mig kunna godtaga.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän skall enligt gällande bestämmelser utgå avlöningsförstärkning med 2100 kronor till chefen för arméstaben -— beställning i Mo 17 eller Mo 14 — därest han är placerad i Mo 14. Då innehavaren av arméstabsbefattningen kan beräknas under nästa budgetår vara beställningshavare i Mo 17, räknar jag icke för nämnda budgetår med särskilda medel till dylik avlöningsförstärkning.

Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och flygtillägg. Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 965 000 kronor (nu 900 000 kronor).

I enlighet med vad sålunda anförts kan alltså förevarande anslagspost för budgetåret 1949/50 beräknas till (57 500 000 + 36 000 + 20 000 + 99 000 + 965 000 =) i nedåt avrundat tal 58 600 000 kronor (nu 54 300 000 kronor). 2

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar

Arméstaben.

I personalförteckningen för innevarande budgetår äro under rubrikerna Arméstaben och Arméinspektionen uppförda tillhopa 35 arvodesbefattningar för pensionerad personal, nämligen 7 i löneklass 1:31, 15 i löneklass 1: 29 och 13 i löneklass 1:20. Fn av befattningarna i löneklass 1:31 är emellertid inrättad endast övergångsvis för majoren N. O. Malmström och bär förutsatts skola indragas vid Malmströms avgång från densamma (prop. 1948: 209, s. 63).

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

1945 års försvarskommitté beräknade för den nya arméstabsorganisationen tillhopa 29 arvodesbefattningar, nämligen 1 i löneklass 1: 34, 7 i löneklass 1: 31, 12 i löneklass 1: 29 och 9 i löneklass 1: 20. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 förutsatte jag att — frånsett en från och med innevarande budgetår inrättad arvodesbefattning i löneklass 1: 29, avsedd för arméingenjöravdelningen — åtgärder vidtoges för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar för pensionerade officerare till vad försvarskommittén beräknat.

Chefen för armén har nu anfört, att den av försvarskommittén förutsatta minskningen av arvodespersonal vid arméstaben icke kunde helt genomföras förrän vissa expeditioner sammanförts lokalt. Arméchefen har föreslagit, att för nästa budgetår inrättas 1 befattning i löneklass 1: 34, avsedd för aktuarie vid personalavdelningen, samt indragas 1 befattning i löneklass 1: 29 och 2 befattningar i löneklass 1: 20.

Civilförvaltningen, som utgått från att alla de förenklingsåtgärder som kunde påverka personalorganisationen vidtoges, har ansett sig böra för nästa budgetår räkna med den av arméchefen föreslagna personaluppsättningen.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten under rubriken Generalstabskåren föreslagit, att för arméstaben inrättas 1 arvodesbefattning i löneklass 1: 34, avsedd för chefen för personalavdelningen. Härvid erfordras, såsom arméchefen anfört i sin i berörda sammanhang åberopade skrivelse den 15 februari 1949, icke den av honom i anslagsäskandena föreslagna för aktuarie vid personalavdelningen avsedda befattningen ilöneklass 1: 34. En till indragning föreslagen befattning i 1: 29 torde härvid alltjämt böra bibehållas. Emellertid kan, såsom jag anfört vid behandlingen i det föregående av sjukvårdsstyrelsens avlöningsanslag, en expeditionsofficersbefattning i löneklass 1: 29 avsedd för arméöverläkarens expedition indragas. Med hänsyn härtill och då i enlighet med arméchefens förslag 2 befattningar i löneklass 1: 20 kunna indragas, räknar jag för nästa budgetår med följande arvodesbefattningar för pensionerad personal vid arméstaben, nämligen 1 i löneklass 1: 34, 7 i löneklass 1: 31, 14 i löneklass 1: 29 och 11 i löneklass 1: 20. Jag förutsätter härvid alltjämt, att de avsedda personalbegränsningarna vidtagas, så snart det är möjligt.

Militärområdena m. m.

Med hänsyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.—Yl. militärbefälen, minskas med 1 till 2.

Då en av de för II. militärbefälsstaben avsedda expeditionsunderofficersbefattningarna icke längre är behövlig, bör i enlighet med förslag av chefen för armén antalet under I.—Yl. militärbefälen redovisade befattningarna för expeditionsunderofficerare i löneklass 1:20 minskas med 1 till 29. Såsom framgår av vad jag anfört i det föregående beträffande avvecklingen av Livregementet till häst m. m. tillkommer för IV. militärbefälsstaben en befattning för kasernunderofficer i 1: 20. Till redovisning vid IV. militärbefälsstaben

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 77

bör också upptagas eu befattning för pensionerad officer i löneklass 1: 29, chef för Stockholms stabskompani.

Yad angår VII. militärbefälet har arméchefen upprepat i anslagsäskandena för budgetåret 1947/48 framlagda förslag om att inrätta befattningar för 1 försvarsområdesofficer i löneklass 1:31 och 1 hemvämsunderofficer i löneklass 1: 20. Vid anmälan av dessa förslag till propositionen 1947:130 (s. 131) anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av försvarskommitténs arbete icke var beredd tillstyrka att någon av de ifrågasatta befattningarna inrättades. Arméchefen har nu till stöd för förslagen framhållit, att den av försvarskommittén förordade begränsningen av krigs- och fredsorganisationen på Gotland icke avsåges skola genomföras.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att ytterligare 1 arvodesbefattning för officer till kommer vid VII. militärbefälsstaben men, i överensstämmelse med ämbetsverkets tidigare förslag i ämnet, förordat att befattningen hänföres till löneklass 1: 29. Vidare har ämbetsverket tillstyrkt, att den föreslagna befattningen för hemvämsunderofficer i löneklass 1: 20 inrättas.

Jag är icke heller nu beredd tillstyrka att någon av de föreslagna befattningarna inrättas utan förutsätter att det skall bli möjligt att under nästa budgetår tillgodose berörda personalbehov genom kommendering av lämpliga beställningshavare.

Under rubriken Kommendant samt försvarsområdesbefälhavare bör i enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört uppföras ytterligare 1 befattning för försvarsområdesbefälhavare i löneklass 1: 34. Såsom jag där anfört kan ifrågakomma att avlöna försvarsområdesbefälhavare, som med pension avgått från beställning i Mo 12, enligt löneklass 2:12.

Chefen för armén har föreslagit, att vid staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden inrättas 1 för pensionerad underofficer avsedd arvodesbefattning såsom ammunitionsförvaltare i löneklass 1:20.

Statens organisationsnämnd har icke funnit skäl föreligga att frångå den fastställda organisationen för denna försvarsområdesstab. Nämnden har däremot sagt sig icke ha något att erinra mot att tillfällig personal ställes till förvaltarens förfogande för uppläggning av ammunitionsförråden m. m., därest så bedömes erforderligt.

Civilförvaltningen har ansett sig icke böra för närvarande räkna med tillkomsten av någon befattning för här avsett ändamål.

Liksom organisationsnämnden och civilförvaltningen kan jag icke tillstyrka att en särskild befattning nu inrättas för ammunitionsförvaltare vid staben för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden. Jag får härvid hänvisa till vad jag vid behandlingen av ordinarieposten anfört angående tillgodoseende av övergångsvis föreliggande behov av extra arbetskraft vid försvarsområdesstaberna.

I det föregående har jag föreslagit, att vid infanteribefälhavarstaben i Vaxholm inrättas 1 beställning för kapten i Md 9, avsedd för tyg-

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officer, och att i samband härmed den i gällande personalförteckning för staben uppförda arvodesbefattningen för tygofficer i löneklass 1: 29 indrages. Sistnämnda befattning bör därför utgå ur personalförteckningen.

Arméchefen har tillstyrkt ett av militärbefälhavaren för I. militärområdet framställt förslag om att utbyta den för infanteribefälhavarstaben i K aids kr ona i gällande personalförteckning uppförda arvodesbefattningen såsom förvaltningsofficer i löneklass 1: 29 mot två arvodesbefattningar i samma löneklass, avsedda den ena för intendent, tillika kasernofficer, och den andra för tygofficer.

Civilförvaltningen har, då frågan om sammansättningen av ifrågavarande stab kunde komma att påverkas av resultatet av pågående organisationsundersökningar, förklarat sig icke vara beredd tillstyrka berörda förslag.

Icke heller jag anser mig i avvaktan på organisationsundersökningarnas resultat kunna tillstyrka förslaget i fråga.

Förbanden m. m.

Under rubriken Infanteriets förband äro i gällande personalförteckning uppförda 18 arvodesbefattningar såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1:20, avsedda 1 för varje infanteriregemente utom Älvsborgs regemente. Yid sistnämnda regemente förestås förrådsbokföringskontoret övergångsvis av en kansliskrivare i Ce 15.

Chefen för Gotlands infanteriregemente har, med tillstyrkan av chefen för armén och försvarets civilförvaltning, hemställt, att motsvarande anordning som vid Älvsborgs regemente övergångsvis måtte få tillämpas även vid förstnämnda regemente för att bereda regementet tillfälle att i befattningen behålla fanjunkaren i Gotlands trupper H. Svensson, vilken enligt beslut av Kungl. Maj:t vid uppehållande av befattningen åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 18 löneklassen, löneplan 1.

.lag har intet att erinra mot myndigheternas förslag och förordar alltså, att för Gotlands infanteriregemente inrättas 1 befattning för kansliskrivare i Ce 15 i utbyte mot den befintliga för pensionerad underofficer avsedda arvodesbefattningen såsom föreståndare för förrådsbokföringskontor i löneklass 1: 20. Jag förutsätter härvid, att kansliskrivarbefattningen i likhet med vad som gäller för motsvarande befattning vid Älvsborgs regemente vid inträffande vakans indrages och ersättes med befattning för pensionerad underofficer.

Vad angår kavalleriet kunna i anledning av indragningen av Livregementet till häst befattningarna för biträde åt regementsintendent, köksföreståndare och furageuppbördsman vid nämnda regemente indragas från och med den 1 oktober 1949. Befattningen för kasernunderofficer vid regementet indrages från och med nästa budgetår.

Vad beträffar artilleriets förband kan jag i likhet med civilförvaltningen icke för närvarande biträda ett av arméchefen framställt förslag om att för Bodens artilleriregemente inrätta en för pensionerad officer avsedd arvodesbefattning såsom biträdande mobiliseringsofficer.

79 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

I anledning av organiserandet av Stockholms stabskompani med förläggning vid Livregementets till häst kasernetablissement utgår vid luftvärnets förband den för batterichef upptagna befattningen i 1: 29.

Arméchefen har i överensstämmelse med förslag av 1945 års försvarskommitté förordat, att under rubriken Ingenjörkårerna skall tillkomma 1 befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20, avsedd för ingenjörtruppskolan. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig.

Vissa utbildningsanstalter.

Chefen för armén har föreslagit, att för krigsskolan skola inrättas befattningar för en tygofficer i löneklass 1: 29 och ett biträde åt intendenten i löneklass 1: 20 samt att i samband härmed en av de båda befintliga befattningarna för tygunderofficer i sistnämnda löneklass skall indragas.

Förslaget, som avstyrkts av civilförvaltningen, kan icke heller biträdas av mig.

Arméchefen har tillstyrkt ett av chefen för intendenturförvaltningsskolan framställt förslag om att i personalförteckningen angiva, att innehavaren av den för skolan uppförda befattningen såsom expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20 jämväl skall vara kasernunderofficer och kassör. Civilförvaltningen har biträtt förslaget med den jämkningen att ämbetsverket förordat benämningen redogörare i stället för kassör.

Jag har intet att erinra mot att i personalförteckningen angives, att innehavaren av ifrågavarande befattning jämväl skall vara kasernunderofficer och redogörare.

Arméhundväsendet.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av arméchefen om att hänföra befattningen för förvaltningsunderofficer till löneklass 1: 21.

Utgifterna för löner till den personal i arvodesbefattningar, som för nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 6 800 000 kronor.

De pensionsmedel som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten kunna, under förutsättning av att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 500 000 kronor. Emellertid skola befattningarna i första hand uppehållas av personal som tvångsvis överförts på övergångsstat, varjämte föreskrivits, att i befattningarna må förordnas jämväl personal som med pension avgått från beställning på övergångsstat eller reservstat. I fall, då befattningarna icke kunnat besättas med personal tillhörande omnämnda kategorier, må jämväl personal av andra kategorier förordnas att uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför, att uppbördsmedlen minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna

80 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

uppskattas till samma belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (5 500 000 — 500 000 =) 5 000 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter, dels ock de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj ds medgivande må utgå från denna post.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå till sammanlagt 138 840 kronor, varav för stabsarvoden 30 960 kronor, för utbildningsarvoden 106 560 kronor och för vissa andra arvoden 1 320 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.

Beträffande stabsarvodena har civilförvaltningen icke föreslagit någon ändring för nästa budgetår.

Såsom framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av ordinarieposten har jag ansett mig icke kunna f. n. biträda ett av chefen för armén med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag om att vid infanteriskjutskolan inrätta ytterligare en beställning för major eller kapten, avsedd för heltidstjänstgörande lärare i taktik. Jag har härvid förutsatt, att det skall bli möjligt att tillgodose berörda lärarbehov genom kommendering av lämplig officer. Däremot anser jag mig böra biträda förslag av arméchefen om att för berörda lärare beräkna ett utbildningsarvode av 1 440 kronor. För utbildningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (106 560 + 1 440=) 108 000 kronor.

^ ad angår övriga arvoden har arméchefen upprepat ett i äskandena för innevarande budetår med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag om att inrätta särskilda arvoden av 720 kronor för tygofficerarna vid Norrlands artilleriregemente, Smålands artilleriregemente och Östgöta luftvärnsregemente. Förslaget har ånyo tillstyrkts av civilförvaltningen. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 69) förklarade jag mig icke vara beredd tillstyrka en dylik utvidgning av arvodessystemet. Jag är icke heller nu beredd härtill.

För befattningsarvoden beräknar jag alltså för nästa budgetår (30 960 + 108 000 + 1 320 =) 140 280 kronor.

81 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. IIID, förtecknade arvoden för särskilda uppdrag m. in., som innevarande budgetår må utgå vid armén och belastar arméns avlöningsanslag, uppgå till sammanlagt 2 160 kronor. Beträffande dessa arvoden ifrågasätter jag ingen annan ändring än att ett arvode å 360 kronor, avsett för redogöraren vid arméhundväsendet, indrages såsom icke längre erforderligt. För nästa budgetår beräknar jag alltså kostnaderna för ifrågavarande arvoden till (2 160 — 360=) 1 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 860 kronor. Jag beräknar samma belopp för nästa budgetår.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för nästa budgetår utgöra (140 280 + 1 800 + 190 860 =) 332 940 kronor. Med hänsyn till arvoden som i enlighet med bestämmelserna i förenämnda bilaga må övergångsvis utgå bör emellertid detta belopp höjas till 335 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Armés taben.

Under förevarande rubrik bör tillkomma ett belopp å 2 600 kronor, som chefen för armén med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit skola för nästa budgetår beräknas för bevakning av arméstabens stall.

Militärområdena m. m.

De i gällande arvodesförteckning under rubriken I.—-VII. militärbef älsstaberna uppförda arvodesbeloppen å 642 kronor, 96 kronor och 550 kronor vid respektive I., III. och IV. militärområdena samt det under rubriken Kommendantsstaben i Boden uppförda beloppet å 2 010 kronor till vissa arvoden att utbetalas från staben kunna i enlighet med förslag av chefen för armén utgå ur förteckningen.

Såsom jag erinrat om vid anmälan av propositionerna 1947: 130 (s. 138) och 1948: 209 (s. 70) har Kungl. Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst fyra sakkunniga för att biträda med utredning rörande bevakning av vissa militära skyddsföremål vid armén. Utredningen, som antagit benämningen arméns bevakningskommitté, har ännu icke helt avslutat sitt arbete. Arméchefen har emellertid med tillämpning av de normer för bevakning och tillsyn, som angivits av kommittén, framlagt förslag till beräkning av kostnaderna för erforderliga tillsynsmän och förrådsvakter under nästa budgetår. Enligt arméchefens förslag skulle i arvodesförteckningen under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvårsområdesstaber, upptagas arvoden till ett sammanlagt belopp av 78 700 kronor. Härvid har arméchefen bl. a. förutsatt, att ett i gällande arvodesförteckning upptaget arvode å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII. militärområdet skulle utgå och att för tillsynsmannen i stället skulle inrättas

6—490 4» Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

en extra ordinarie förrådsvaktmästarbefattning. Arméchefen har beräknat att för bevakning av permanenta förråd skulle härutöver utgå av avvecklingsanslag 17 223 kronor, av särskilda medel till civilförvaltningens förfogande 15 642 kronor och av sakanslag 155 646 kronor. För bevakning av provisoriska förråd åter har arméchefen beräknat skola utgå ett belopp av 300 000 kronor från avvecklingsanslag.

Civilförvaltningen har uttalat, att det enligt ämbetsverkets mening vore föga ändamålsenligt att kostnader för tillsyn och bevakning av förråd bestredes från skilda anslag. Den omständigheten att behovet av bevakning beräknades vara av mer eller mindre tillfällig natur syntes nämligen icke kunna motivera, att någon skillnad gjordes i fråga om redovisningen av kostnaderna. I varje fall kunde civilförvaltningen icke finna, att kostnader av här avsedd art vore av sådan beskaffenhet att avvecklingsanslag borde ifrågakomma. Ämbetsverket förordade därför, att medel för förrådsbevakning regelmässigt beräknades under avlöningsanslaget. Undantag härifrån borde göras endast för kostnader för bevakning av lokaler och förråd för verkstadsändamål.

Civilförvaltningen har anfört, att av de i arméchefens utredning beräknade beloppen de som avsåges för bevakning av tygstationer och tygverkstäder borde utgå från sakanslag, liksom även kostnaderna för bevakning av drivmedelsförråd, förutsatt att övriga personalkostnader för dessa förråd även i fortsättningen skulle bestridas av sakanslag. Övriga kostnader, som enligt arméchefens utredning borde bestridas av sakanslag, i runt tal 84 000 kronor, borde däremot bestridas av arméns avlöningsanslag. I övrigt har civilförvaltningen, som tillstyrkt arméchefens förslag om att utbyta det i gällande arvodesförteckning upptagna arvodet å 1500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII. militärområdet mot en befattning för förrådsvaktmästare, under avlöningsanslaget räknat med samtliga de av arméchefen angivna bevakningskostnadema. Härutöver har emellertid ämbetsverket räknat dels med en av Kungl. Maj:t den 20 augusti 1948 medgiven förhöjning med 720 kronor av det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 1 080 kronor till tillsynsmannen vid övningsfältet i Hovdala, dels ock med ett belopp av 500 kronor för arvode åt tillsynsman vid vissa anläggningar i Kådan. Enligt civilförvaltningens förslag skulle alltså i arvodesförteckningen för nästa budgetår under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber, uppföras arvodesbelopp med sammanlagt (78 700 + 17 223 + 15 642 + 84 000 + 300 000 + 720 + 500 =) 496 785 kronor.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 163) av anslaget Vissa förrådskostnader har jag under nämnda anslag beräknat förenämnda kostnader, 300 000 kronor, för bevakning av provisoriska förråd. Detta belopp bör alltså icke upptagas under förevarande anslag. I övrigt har jag icke funnit anledning till annan erinran mot civilförvaltningens förslag än att jag anser mig även för nästa budgetår böra räkna med det i gällande arvodesförteckning uppförda arvodet å 1 500 kronor till tillsynsman vid bergskyddsrum inom VII. militärområdet. Jag kan alltså inte biträda förslaget om att för tillsynsmannen in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

rätta en förrådsvaktmästarbefattning. Då behov uppkommit av att anställa en tillsynsman för viss materiel inom Bodens försvarsområde, räknar jag för detta ändamål med ett belopp av 150 kronor per år. I enlighet med det anförda beräknar jag således sammanlagda beloppet av de arvoden, som för nästa budgetår böra upptagas under rubriken Arvoden, som utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber, till (496 785 — 300 000 + 1 500 + 150 =) i runt tal 198 000 kronor (nu 74 647 kronor).

Veterinärväsendet.

Å arvodesförteckningen för innevarande budgetår är under förevarande rubrik bl. a. uppförd en arvodespost å 15 000 kronor för veterinärvården vid de förband m. m., där dylik vård icke bestrides av militärveterinär. Enligt vad överfältveterinären anfört kunna inträdda förändringar i arméns hästbestånd beräknas medföra ett med 1 500 kronor minskat medelsbehov under posten i fråga. Å andra sidan har jag vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 52) förordat, att kostnaderna för arvoden till veterinärer för hundsjukvård vid förband, där fast anställd militärveterinär icke finnes, för nästa budgetår beräknade till 3 500 kronor, skola överflyttas från anslaget Armén: Hundväsendet till arméns avlöningsanslag. Kostnaderna i fråga synas böra inräknas i förevarande arvodespost, som alltså bör upptagas till (15 000 — 1 500 + 3 500 =) 17 000 kronor.

Vissa utbildningsanstalter.

I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen, beräknar jag för civil vakthållning vid tygförvaltningsskolan ett belopp av 17 905 kronor (nu 18 800 kronor).

Auditörer.

För arvoden och semesterersättningar åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser beräknar jag ett belopp av 115 000 kronor (nu, för halvt budgetår, 56 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 198 103 kronor. Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår beräknas till i runt tal 380 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med ett belopp av (335 000 -f 380 000=) 715 000 kronor (nu 510 000 kronor). 4

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anstälIt icke-ordinarie manskap.

För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager, med undantag för musikmanskap, följande antal beställningar för icke-

84 Kungl. Maj:ts proposition nrl35.

ordinarie manskap, nämligen 411 furirer i beställningsmannatjänst, 2 880 övriga furirer, 1 181 korpraler (konstaplar) samt 2 000 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Arméchefens förslag till manskapsstater för nästa budgetår innebär i stort sett en fortsatt begränsning i enlighet med vad 1944 års manskapsutredning föreslagit i sitt vid 1947 års riksdag prövade förslag till åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten. Beträffande vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga har emellertid arméchefen förordat en mindre ökning för kavalleriet, artilleriet och ingenjörkårerna, vilket sammanhänger med att vid personalberäkningama för innevarande budgetår förutsattes vissa förbandsindragningar, vilka sedermera icke kommo till stånd. Arméchefen har sålunda föreslagit, att antalet manskapsbeställningar minskas, för furirer i beställningsmannatjänst med 28 till 383, för övriga furirer med 100 till 2 780 och för korpraler (konstaplar) med 107 till 1 074, samt ökas för vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga med 6 till 2 006. Jag anser mig kunna godtaga vad sålunda föreslagits. I fråga om beställningarnas fördelning på olika förband m. m. får jag hänvisa till de upprättade förslagen till personalförteckningar.

Beträffande antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén har för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 16 000 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 700 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Arméstaben.

I det föregående har jag vid behandlingen av ordinarieposten bland annat förordat, att 1 av de för arméstaben i gällande personalförteckning uppförda 2 kansliskrivarbefattningarna i Ce 15 omändras till ordinarie i Ca 15.

Chefen för armén har föreslagit, att för arméstaben skola inrättas nya befattningar för 1 tekniker i Ce 15 och 2 bilförare i Ce 10, samtliga upptagna i 1945 års försvarskommittés personalberakningar. Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot arméchefens förslag.

I avvaktan på närmare erfarenheter beträffande behovet av civila bilförare vid arméstaben kan jag icke nu tillstyrka, att några extra ordinarie bilförarbefattningar inrättas vid staben. Jag har däremot intet att erinra mot förslaget att inrätta en befattning för tekniker i Ce 15.

I skrivelse den 30 november 1948 har arméchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att vid arméstaben inrättas 2 befattningar för personalassistent (för lottafrågor) i Ce 19. Arméchefen har härvid erinrat om att vid vardera av marin- och flygstaberna en dylik befattning inrättats från och med innevarande budgetår. För handläggning av rekryterings-, utbildnings- och krigsplaceringsärenden m. in. rörande armélottorna torde en fastare personalorganisation än den nuvarande vara erforderlig. I avvaktan på närmare

85 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

erfarenheter kan jag dock icke tillstyrka att mer än en av de föreslagna befattningarna för personalassistent nu inrättas. Jag räknar med att i anledning härav ett nu utgående arvode till mobiliseringslotta vid arméledningen icke längre skall bli erforderligt.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört bör antalet befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid arméstaben upptagas till 23, inkluderande jämväl nu såsom extra redovisade befattningar.

Militärområdena m. m.

I.—VII. militärbefälsstaberna. I det föregående har jag förordat, att den befintliga befattningen för skogvaktare (vid pansarskjutfältet å Utö) i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 samt att 22 av de vid militärbefälsstabema befintliga 58 extra ordinarie befattningarna för biträden för skrivoch kontorsgöromål omändras till ordinarie kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid i förteckningen för militärbefälsstabema redovisas jämväl 14 nu såsom extra upptagna biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager jag alltså för militärbefälsstabema (58 — 22 + 14 =) 50 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål med den fördelning, som framgår av upprättat förslag till personalförteckning.

Under punkt 4 har jag förordat, att den för Livregementet till häst i gällande personalförteckning uppförda befattningen för kanslibiträde i Ce 11 under nästa budgetår överföres till att övergångsvis redovisas vid IV. militärbefälsstaben. Vid nämnda stab bör även i anledning av avvecklingen av Livregementet till häst in. in. tillkomma 1 befattning för eldare av 2. klass i Ce 9.

Under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema böra i anslutning till Kungl. Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras befattningar för 5 driftingenjörer i Ce 24 — avsedda för byggnadsingenjörer vid I., II., IV., V. och VII. militärbefälsstabema — samt 1 ingenjör i Ce 22, avsedd för byggnadsingenjör vid VI. militärbefälsstaben.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 7 anfört böra vidare under förevarande rubrik tillkomma 6 befattningar för desinfektör i Ce 17, avsedda för I.-—VI. militärbefälsstabema.

Chefen för armén har föreslagit, att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema uppföras nya befattningar för 1 förrådsman i Ce 9, avsedd såsom biträde åt tillsynsmannen för Järvafältets skjutbanor. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen och kan även av mig biträdas.

I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag att under rubriken I.—VII. militärbefälsstabema från och med nästa budgetår redovisas den nu under rubriken Kommendantsstaben i Stockholm uppförda befattningen för förste montör (på Järvafältet) i Ce 16.

I det föregående har jag förordat, att de i gällande personalförteckning för kommendantsstaben i Stockholm uppförda 2 befattningarna för skogvaktare (på Järvafältet) i Ce 16 omändras till ordinarie i Ca 16 och redovisas vid IV. mili

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tärbefälsstaben samt att 2 befattningar för kanslibiträden i Ce 11 vid kommendantsstaben och 2 av de vid staben befintliga 3 biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål omändras till ordinarie befattningar. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid vid kommendantsstaben tillkomma 6 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål, nu redovisade såsom extra befattningar. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager jag alltså för kommendantsstaben (3 — 2 + 6 =) 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av armécliefen med tillstyrkande av civilförvaltningen framställt förelag om att för kommendantsstaben i Stockholm inrätta ytterligare en befattning för bilförare i Ce 10 kan jag icke biträda.

I det föregående har jag förordat, att följande vid kommendantsstaben i Boden befintliga extra ordinarie befattningar omändras till ordinarie, nämligen 1 skogvaktare i Ce 16, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 biträde för skrivoch kontorsgöromål.

Under rubriken Kommendantsstaben i Boden böra i anslutning till Kungl. Maj:ts den 16 juli 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut uppföras befattningar för 2 driftingenjörer i Ce 27 — avsedda den ena för elektroingenjör vid kommendantsstaben och den andra för chefen för stabens fastighetsavdelning — 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd för maskin- och värmeingenjör vid kommendantsstaben, samt 1 ingenjör i Ce 22, avsedd för byggnadsingenjör vid staben.

Chefen för armén har föreslagit, att vid kommendantsstaben i Boden inrättas befattningar för 9 vaktmästare i Ce 9, avsedda för fortbevakning, och ytterligare 1 förrådsman i samma lönegrad, avsedd för vård av tygmateriel vid Bodens försvarsområde. Till stöd för förslaget om inrättande av förrådsmannabefattningen har åberopats, att viss tygmateriel numera överförts från Bodens tygstation till försvarsområdet.

Civilförvaltningen har i fråga om de föreslagna vaktmästarbefattningarna anfört, att ämbetsverket ansåge skäl tala för att bevakningen av forten inom Bodens fästningsområde anförtroddes särskild, icke militär personal. Ämbetsverket har för sin del förordat, att för ändamålet inrättas 9 befattningar för vaktmästare i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning åter har ifrågasatt, huruvida icke en inplacering av befattningarna i 9 lönegraden skulle vara tillfyllest. Förslaget om att inrätta ytterligare 1 förrådsmannabefattning för Bodens försvarsområde har tillstyrkts av såväl statens organisationsnämnd som civilförvaltningen.

Jag biträder arméchefens förslag och räknar således med nya befattningar för 9 vaktmästare och 1 förrådsman, alla i lönegrad Ce 9.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av följande befattningar vid staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden, nämligen 1 kontorist i Ce 13, 1 köksföreståndare i Ce 12, 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10.

Försvarsområdesbefälhavaren för berörda försvarsområden har med hän-

87 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn till numera vunna erfarenheter beträffande personalbehovet vid försvarsområdesstaben föreslagit, att antalet befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid staben ökas från 8 till 10. Chefen för armén har för sin del förordat att antalet dylika befattningar ökas med 1. Civilförvaltningen åter har icke ansett sig kunna tillstyrka, att någon ny extra ordinarie biträdesbefattning inrättas vid staben. Även jag räknar för nästa budgetår med oförändrat antal biträdesbefattningar vid denna försvarsområdesstab.

I det föregående har jag förordat, att följande under rubriken Övriga f ö rs v ar s o m r åd e s st ab er uppförda befattningar, nämligen 17 kanslibiträden i Ce 11 och 17 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skola utbytas mot ordinarie befattningar. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört böra emellertid under förevarande rubrik uppföras 72 biträdesbefattningar för skrivoch kontorsgöromål, vilka nu redovisas såsom extra befattningar. Ett förslag av civilförvaltningen att för Kalix försvarsområde inrätta en kanslibiträdesbefattning i kassatjänst kan jag endast såtillvida biträda, att jag för ändamålet föreslår en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål. Då antalet i gällande personalförteckning uppförda biträdesbefattningar utgör 42, bör alltså i förteckningen för nästa budgetår uppföras (42 —17 + 72 + 1 =) 98 dylika befattningar med den fördelning, som framgår av upprättat förslag till personalförteckning.

På grund av misstolkning av de i gällande personalförteckning meddelade föreskrifterna angående antalet förrådsvaktmästarbefattningar vid försvarsområdesstaberna har vid Falu—Mora försvarsområdesstab, där efter genomförda personalförändringar skall finnas 3 i stället för f. n. 2 ordinarie förrådsvaktmästare, från och med den 1 juli 1947 anställts en förrådsvaktmästare utöver det för staben nu medgivna antalet dylika befattningshavare. Vederbörande är anställd såsom extra ordinarie i Ce 12. Efter därom av civilförvaltningen gjord framställning har Kungl. Maj:t enligt beslut den 4 mars 1949 låtit bero vid den vidtagna åtgärden och medgivit, att befattningshavaren i fråga fortfarande må vara anställd såsom extra ordinarie förrådsvaktmästare i Ce 12. Befattningen bör indragas vid vakans i förrådsvaktmästargraden vid försvarsområdesstaben eller då förutsättningar föreligga för att inrätta ytterligare en ordinarie förrådsvaktmästarbefattning vid försvarsområdesstaben

(jfr prop. 1947: 130 s. 44).

Genom beslut den 22 oktober 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Örebro försvarsområde tills vidare under budgetåret 1948/49 må finnas inrättad i stället för en förrådsmannabefattning i Ce 9 -— en befattning för förrådsvaktmästare i Ce 12, avsedd för försvarsområdets förråd i Bofors och Gyttorp. Den nya befattningen, som inrättats för en vid nämnda förråd tidigare anställd extra tjänsteman med motsvarande löneställning, bör uppföras i personalförteckningen med anmärkning, att den skall vid inträffande ledighet indragas och ersättas med förrådsmannabefattning i Ce 9.

T skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid Umeå-Storumans försvarsområde övergångsvis inrättas ytterligare en ordinarie förrådsvaktmästarbefattning, samt härvid anfört i huvudsak följande.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Kungl. Maj:t hade den 30 juni 1947 med hänsyn till förekomna särskilda omständigheter medgivit, att det finge uppdragas åt innehavaren av en ordinarie förrådsvaktmästarbefattning vid Umeå-Storumans försvarsområdesstab att med bibehållande av förrådsvaktmästarbefattningen fullgöra, i stället för honom i nämnda befattning åliggande arbetsuppgifter, å innehavare av förrådsmannabefattning ankommande göromål. Innehavaren av en förrådsmannabefattning hade därför förordnats att fullgöra de arbetsuppgifter, för vilka den ifrågavarande förrådsvaktmästarbefattningen vore avsedd. Det syntes icke vara rimligt att denne befattningshavare under lång tid skulle förrätta förrådsvaktmästares göromål utan att komma i åtnjutande av därmed förenade förmåner.

Även jag anser, att för nämnde förrådsman övergångsvis bör inrättas en förrådsvaktmästarbefattning vid berörda försvarsområdesstab, men föreslår att befattningen upptages såsom extra ordinarie i Ce 12. Befattningen bör indragas vid uppkommande vakans å den ordinarie förrådsvaktmästarbefattning, åt vars innehavare uppdragits att fullgöra å innehavare av förrådsmannabefattning ankommande göromål. Intill dess bör vidare en förrådsmannabefattning vid försvarsområdesstaben hållas vakant.

I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har upprepat ett av ämbetsverket i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt förslag om att utbyta nämnda befattning mot en befattning för trädgårdsmästare i Ce 12. Vid anmälan av propositionen 1948: 209 fann jag icke skäl biträda detta förslag. Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget i fråga.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga för platsbefälet i Karlsborg uppförda skogvaktarbefattningen i Ce 16.

Förbanden m. m.

Infanteriets förband. I det föregående har jag vid behandlingen av anslagsposten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning förordat, att för Gotlands infanteriregemente övergångsvis inrättas 1 befattning för kansliskrivare i Ce 15, vilken befattning vid inträffande vakans bör indragas och ersättas med befattning för pensionerad underofficer.

I skrivelse den 25 februari 1949 har civilförvaltningen anmält, att de vid Gotlands infanteriregemente redovisade befattningarna för kökspersonal vid Tingstäde, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 4 ekonomibiträden, varav 1 i Ce 3 och 3 i Ce 2 kunna indragas, då de icke längre äro erforderliga.

Kungl. Maj:t har den 22 oktober 1948 medgivit, att vid Svea livgarde finge — utöver i gällande personalförteckning upptaget antal förrådsmän i Ce 9 — finnas anställd ytterligare 1 dylik tjänsteman, avsedd att biträda vid skötsel och vård av regementets skjutbanor. Den nya befattningen bör uppföras i personalförteckningen för nästa budgetår.

Enligt beslut den 18 april 1941 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid Älvsborgs regemente må finnas inrättad en särskild förrådsmannabefattning, avsedd för en till följd av olycksfall i tjänsten skadad förrådsman. Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 föreslagit, att befattningen i

89 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

fråga uppföres i personalförteckningen. Jag biträder civilförvaltningens förslag och upptager alltså i personalförteckningen för Älvsborgs regemente ytterligare 1 förrådsmannabefattning i Ce 9, vilken vid uppkommande vakans bör indragas.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra för att tillgodose övergångsvis föreliggande behov av kontorspersonal för infanteriets förband uppföras ytterligare 30 befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att vid ettvart av de rationaliserade infanteriregementena, i utbyte mot en förrådsmannabefattning, inrätta en förrådsförmansbefattning i Ce 12, vars innehavare skulle ha att ombesörja skötsel och vård samt ut- och inlämning av ammunition, är jag icke nu beredd tillstyrka.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid infanteriets förband, nämligen 2 kansliskrivare i Ce 15 (övergångsvis), 2 förrådsvaktmästare i Ce 12, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 225 förrådsmän i Ce 9 (varav 2 övergångsvis), 329 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 40 ekonomibiträden i Ce 3 samt 274 ekonomibiträden i Ce 2.

Kavalleriets förband. I anslutning till vad jag under punkt 4 anfört böra i samband med avvecklingen av Livregementet till häst följande enligt gällande personalförteckning för regementet avsedda befattningar indragas från och med eller under nästa budgetår, nämligen 1 kontorist i Ce 13, 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11, 1 befattning för eldare av 2. klass och 1 ekonomibiträde i Ce 3. Två befattningar för ekonomibiträden i Ce 2 bibehållas övergångsvis och indragas vid uppkommande vakans.

I enlighet med förslag av chefen för armén bör antalet remontryttare vid kavalleriets förband från och med nästa budgetår minskas med 1.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 upptager jag antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål till 33, inkluderande jämväl vid förbanden, utom Livregementet till häst, nu befintliga extra befattningar.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid kavalleriets förband, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 12, 4 förrådsvaktmästare i Ce 12, 81 remontryttare i Ce 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 3 eldare av

2. klass i Ce 9, 20 förrådsmän i Ce 9, 33 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 7 ekonomibiträden i Ce 3 samt 44 ekonomibiträden i Ce 2 (2 övergångsvis).

Pansarförbanden. I gällande personalförteckning äro uppförda 2 befattningar för verkstadsförmän i Ce 10, avsedda för arméns motorskola men redovisade på staten för Södermanlands pansarregementc. Därutöver finnas vid skolan anställda 2 extra verkstadsförmän i Cg 10. Chefen för armén har

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit att de båda extra befattningarna utbytas mot extra ordinarie befattningar för verkstadsförmän i Ce 16. Vidare har arméchefen föreslagit inrättande av ytterligare 2 befattningar för förrådsmän i Ce 9, avsedda den ena för Södermanlands pansarregementes skjutfält å Utö och den andra för Göta pansarlivgardes förråd i Taxhuvud.

Civilförvaltningen har tillstyrkt arméchefens förslag men förordat, att tjänstebenämningen verkstadsförman utbytes mot instruktör.

Även jag anser mig kunna biträda arméchefens förslag med den av civilförvaltningen förordade ändrade tjänstebenämningen för befattningarna i Ce 16. Däremot kan jag icke biträda förslag av civilförvaltningen om att uppföra för motorskolan avsedda befattningar på särskild stat för skolan.

I anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående upptager jag i förteckningen 27 nu såsom extra redovisade biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att för Skaraborgs pansarregemente inrätta en förrådsförmansbefattning i Ce 12 i utbyte mot en befattning för förrådsmän i Ce 9 kan jag icke biträda.

Med beaktande jämväl av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid pansarförbanden, nämligen 4 instruktörer i Ce 16, 4 vägförmän i Ce 16, 4 förrådsvaktmästare i Ce 12, 4 eldare av 2. klass i Ce 9, 44 förrådsmän i Ce 9, 71 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 8 ekonomibiträden i Ce 3 samt 53 ekonomibiträden i Ce 2.

Artilleriets förband. I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen anfört, att innehavaren av den befintliga befattningen för köksföreståndare i Ce 14 vid Svea artilleriregemente sedan 1946 varit tjänstledig på grund av sjukdom (tbc). Enligt vederbörligt läkarutlåtande kunde befattningshavaren med hänsyn till sjukdomens art icke i fortsättningen återgå till arbete i matinrättning. Däremot ansåges det icke uteslutet att hön framdeles kunde bliva så återställd, att hon efter omskolning kunde användas för kontorsarbete under del av den normala tjänstgöringstiden. Vid sådant förhållande syntes förutsättningar saknas att bereda henne sjukpension. Då hon sedan år 1930 innehaft anställning i försvarets tjänst, syntes hon rimligen icke böra uppsägas från sin innehavande tjänst. På grund av de olägenheter, som vore förenade med att köksföreståndarbefattningen vid regementet under lång tid måste uppehållas med vikarie, föresloge civilförvaltningen att en särskild för nuvarande innehavaren avsedd befattning i Ce 14 inrättades. Det syntes få ankomma på ämbetsverket att i sinom tid, då vederbörande ånyo bleve arbetsför, föranstalta om att lämpligt arbete bereddes henne vid förband eller myndighet i Stockholm eller dess närhet.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av den befintliga extra ordinarie befattningen för köksföreståndare vid Svea artilleriregemente. Även

91 Kungl. May.ts proposition nr 135.

jag anser det skäligt, att den nuvarande innehavaren av nämnda befattning, som på grund av sin sjukdom icke synes kunna erhålla den ordinarie befattningen, beredes fortsatt extra ordinarie anställning. Jag tillstyrker därför, att för henne övergångsvis inrättas en ny befattning för köksföreståndare i Ce 14, vilken befattning bör indragas, när innehavaren efter återvunnen arbetsförmåga kan omplaceras till annan, eventuellt lägre, tjänst eller eljest vid uppkommande vakans.

Med beaktande av den i det föregående föreslagna ordinariesättningen och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anföit vid artilleriets förband böra inrättas sammanlagt 35 nya befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden i fråga, nämligen 2 vägförmän i Ce 16, 1 köksföreståndare i Ce 14 (övergångsvis), 9 förrådsvaktmästare i Ce 12, 34 remontryttare i Cell, 1 vaktmästare i Ce 10, 11 eldare av 2. klass i Ce 9, 87 förrådsmän i Ce 9, 94 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 18 ekonomibiträden i Ce 3 samt 118 ekonomibiträden i Ce 2.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga extra ordinarie befattningar vid luftvärnets förband. Med beaktande härav och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för samma förband böra uppföras ytterligare 38 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptagei jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden i fråga, nämligen 10 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9, 72 förrådsmän i Ce 9, 81 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 14 ekonomibiträden i Ce 3 samt 82 ekonomibiträden i Ce 2.

Ingenjörkårerna. Chefen för armén har föreslagit, att för ingenjörtruppskolan inrättas en befattning för kansliskrivare, tillika tekniker, i Ce lo. Civilförvaltningen har uttalat, att det i avvaktan på närmare erfarenheter beträffande omfattningen av försöksverksamheten vid skolan tills vidare borde anstå med att inrätta en dylik befattning. Jag ansluter mig till den av civilförvaltningen uttalade uppfattningen.

I det föregående har jag förordat ordinariesättning av åtskilliga befintliga extra ordinarie befattningar vid ingenjörkårerna. Med beaktande härav och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för dessa kårer böra uppföras ytterligare 18 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid förbanden i fråga, nämligen 6 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 eldare av 2. klass i Ce 9, 3o förrådsmän i Ce 9, 39 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 6 ekonomibiträden i Ce 3 samt 34 ekonomibiträden i Ce 2.

Enligt ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag böra 2 å signalregementets stat uppförda för brevduveförmän

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

avsedda förrådsmannabefattningar i Ce 9 indragas i anledning av avvecklingen av det militära brevduveväsendet.

Även såvitt avser signalregementet har jag i det föregående förordat ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar. Med beaktande härav och då i anslutning till vad jag under punkt 5 anfört för regementet böra uppföras ytterligare 8 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande extra ordinarie befattningar vid regementet, nämligen 10 radiotelegrafister i Ce 16, 5 förrådsvaktmästare i Ce 12, 1 eldare av 2. klass i Ce 9, 18 förrådsmän i Ce 9, 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 2 ekonomibiträden i Ce 3 samt 9 ekonomibiträden i Ce 2.

Trängfö rbanden. Med beaktande av vad jag i det föregående anfört angående ordinariesättning av vissa befintliga extra ordinarie befattningar samt angående rationaliseringsverksamhet och intendenturutbildningens förläggning och då för trängregementena enligt punkt 5 böra upptagas ytterligare 19 befattningar för skriv- och kontorsgöromål, upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid nämnda regementen, nämligen 1 maskinist i Ce 12, 13 förrådsvaktmästare i Ce 12, 3 kanslibiträden i Ce 11, 5 eldare av 2. klass i Ce 9, 79 förrådsmän i Ce 9, 63 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 ekonomibiträde i Ce 6, 9 ekonomibiträden i Ce 3 samt 64 ekonomiEiträden i Ce 2.

Centrala sjukvårdsförråd och läkemedel scentraler.

Under förevarande rubrik äro för närvarande uppförda befattningar för 1 kansliskrivare i Ce 15, 2 kontorister i Ce 13 och 16 förrådsmän i Ce 9. I det föregående har jag vid behandlingen av avlöningsanslaget för försvarets sjukvårdsstyrelse föreslagit, att kansliskri var- och konto ristbefattningama skola överföras till avlöning från nämnda anslag. Dessa befattningar böra därför utgå ur arméns personalförteckning.

Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.

Under före varande rubrik äro i gällande personalförteckning för centrala bok- och blankettförrådet uppförda befattningar för 1 förrådsmästare i Ce 16, 1 kanslibiträde i Cell, 1 bilförare i Ce 10 och 1 förrådsmän i Ce 9. Enligt beslut den 16 juli 1948 har Kungl. Maj:t medgivit, att berörda befattningar tills vidare under budgetåret 1948/49 må disponeras för personal vid civilförvaltningens blankettförråd, dock att i stället för bilförare i Ce 10 må anställas ytterligare 1 förrådsmän i Ce 9. Nämnda anordning, som är betingad av att det centrala bok- och blankettförrådet ännu icke kunnat träda i verksamhet, torde vid behov få tillämpas även under nästa budgetår.

I detta sammanhang får jag framhålla, att vissa av de under förevarande rubrik i övrigt upptagna befattningarna icke ännu äro tillsatta i avvaktan på

93 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att frågan om försvarets tryckningsverksamliet och därmed sammanhängande spörsmål kunna lösas.

Arméns tygverkstäder.

I gällande personalförteckning för arméförvaltningen finnas uppförda sammanlagt 17 befattningar för verkstadschefer, avsedda för arméns tygverkstäder, nämligen 1 i högst Ce 32, 4 i högst Ce 31, 7 i högst Ce 29 och o i högst Ce 27. Vid anmälan till årets statsverksproposåtion (bil. 6, punkt 17) av arméförvaltningens avlöningsanslag har jag förordat, att dessa befattningar överföras till arméns personalförteckning. Jag föreslår, att befattningarna uppföras å förevarande förteckning under rubriken Arméns tygverkstäder. Förslag av arméförvaltningen att här upptaga ytterligare 2 befattningar för verkstadschefer är jag icke beredd att nu biträda.

Vissa utbildningsanstalter.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen bland annat föreslagit ändrade lönegradsplaceringar och tjänstebenämningar för vissa befintliga befattningar för förste vaktmästare, vaktmästare och förrådsmän vid arméns underofficersskola, infanteriets och kavalleriets kadettskola samt krigsskolan ävensom föreslagit inrättande av ytterligare befattningar för yrkeslärare och instruktörer vid tygförvaltningsskolan. I avvaktan på slutförande av erforderlig remissbehandling av förslagen i fråga är jag icke nu beredd att taga ställning till desamma.

I det föregående har förordats, att följande för arméns underofficersskola i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar skola utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört bör för underofficersskolan upptagas 1 nu såsom extra redovisad biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av chefen för underofficersskolan, med tillstyrkan av chefen för armén och civilförvaltningen, framställt förslag om att utbyta en befattning för vaktmästare i Ce 9 mot en kanslibiträdesbefattning i Cell är jag icke nu beredd tillstyrka.

Yad angår krigsskolan har jag i det föregående förordat, att följande i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar skola utbytas mot ordinarie befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Ett av civilförvaltningen i anslagsäskandena framställt förslag om att utbyta en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 mot en befattning för garageförman i Ce 12 kan jag icke för närvarande tillstyrka.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid

94 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

krigshögskolan av 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 2.

Såsom framgår av vad jag anfört vid behandlingen av ordinarieposten bör i personalförteckningen för artilleri- och ingenjör högs kol an uppföras 1 befattning för institutionsvaktmästare i Ce 11.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört angående inrättande vid nyssnämnda skola av 1 kontorsbiträdesbefattning i Ca 8 bör antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid skolan minskas med 1.

Vid infanteriskjutskolan finnes enligt Kungl. Maj:ts den 30 juni 1948 meddelade beslut inrättad en extra befattning för stallföreståndare i Cg 13. I enlighet med förslag av chefen för armén förordar jag att befattningen från och med nästa budgetår uppföres som extra ordinarie i Ce 13.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning för infanteriskjutskolan uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur förteckningen, nämligen 1 kontorist (i kassatjänst) i Ce 13, 1 köksföreståndare i Ce 12, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10. I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört upptager jag här ytterligare 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra vidare de i gällande personalförteckning för ridskolan uppförda extra ordinarie befattningarna för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11 avföras ur förteckningen.

Ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att utbyta nämnda kanslibiträdesbefattning mot en kontoristbefattning anser jag mig icke nu kunna biträda.

I anslutning till vad jag i det föregående förordat angående ordinariesättning av vissa befattningar böra följande i gällande personalförteckning uppförda extra ordinarie befattningar avföras ur förteckningen, nämligen vid vardera av artilleriskjutskolan och luftvärnsskjutskolan 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt vid tygförvaltning sskolan 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. I stället tillkommer i anslutning till vad jag anfört under punkt 5 i det föregående 3 befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål vid sistnämnda skola.

Beträffande arméns signalskola har chefen för armén upprepat ett i anslagsäskandena för innevarande budgetår framställt förslag om att inrätta befattningar för 3 radiotelegrafister i Ce 16. Vidare bär arméchefen föreslagit, att den på skolans personalförteckning uppförda kanslibiträdesbefattningen i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning ävensom att, i utbyte mot befintliga extra befattningar, extra ordinarie befattningar inrättas för 2 kanslibiträden, 1 förrådsvaktmästare samt 1 biträde för skrivoch kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har liksom föregående år tillstyrkt, att de föreslagna

95 Rungl. Maj:ts proposition nr 135.

radiotelegrafistbefattningarna inrättas. Vidare bär ämbetsverket förordat det föreslagna utbytet av kanslibiträdesbefattningen i kassatjänst mot en kontoristbefattning. Vad angår de båda extra kanslibiträdesbefattningarna bar civilförvaltningen anfört, att desammas innehavare tjänstgjorde den ene såsom ritbiträde och den andre på skolans telegraferingsdetalj med uppgift att kontrollera grammofonskivor i samband med iordningställande av telegraferingsskivor till förbanden samt punsning av telegraferingsremsor till skolans radiostations maskinella sändarutrustning. Ämbetsverket bar tillstyrkt, att befattningarna i fråga omändrades till extra ordinarie, men förordat att desamma uppfördes såsom tekniska biträden i Ce 11. Slutligen har civilförvaltningen tillstyrkt förslaget om att inrätta ytterligare en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot extra befattning. Däremot bär ämbetsverket förutsatt, att behovet av en förrådsvaktmästare även under nästa budgetår skall kunna tillgodoses genom anställande av en extra tjänsteman.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 80) anförde jag beträffande förslaget om att inrätta de tre telegrafistbefattningarna, att jag icke var beredd förorda detsamma utan förutsatte, att ifrågavarande personalbehov utan alltför stora olägenheter skulle kunna under innevarande budgetår tillgodoses genom kommenderingar. Jag utgår från att detta skall bli möjligt även under nästa budgetår. Däremot anser jag mig kunna förorda att i den utsträckning civilförvaltningen föreslagit vid skolan inrättas extra ordinarie befattningar i utbyte mot befintliga extra befattningar. I likhet med civilförvaltningen anser jag härvid att de båda befattningarna i 11 lönegraden böra erhålla tjänstebenämningen tekniskt biträde. I avvaktan på att ställning kan tagas till frågan om signalskolans framtida förläggning kan jag icke tillstyrka förslaget att utbyta kanslibiträdesbefattningen mot befattning för kontorist. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså för signalskolan uppföras ytterligare befattningar för 2 tekniska biträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Vad angår intendenturförvaltningsskolan har civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för armén om att för skolan inrätta 1 befattning för kanslibiträde (i kassatjänst) i Ce 11. Till stöd för förslaget bär civilförvaltningen framhållit, att kassaavdelningen vid intendenturkårens chefsexpedition indragits från och med den 1 juli 1948 och att dess arbetsuppgifter överflyttats till skolans kassaavdelning. Även jag anser mig böra tillstyrka, att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen inrättas.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning kan den i gällande personalförteckning för intendenturförvaltningsskolan uppförda biträdesbefattningen för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Sjuk vårds väsendet.

I gällande personalförteckning äro under förevarande rubrik uppförda 197 befattningar för sjukvårdsbiträden i Ce 3. Civilförvaltningen har anfört, att försvarets sjukvårdsförvaltning i skrivelse till civilförvaltningen till behand-

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ling upptagit frågan om en differentiering av löneställningen för berörda befattningar. Sjukvårdsförvaltningen hade därvid anfört i huvudsak följande.

En differentiering av löner för sjukvårdsbiträden, baserad på utbildning och därav följande mera ansvarsfyllda arbetsuppgifter, syntes motiverad. Detta hade även framhållits av 1944 års mili tärs juk vårdskommitté (SOU 1947:5, s. 120). 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning hade i sitt betänkande del I (SOU 1948: 17, s. 79) framhållit, att en reglerad utbildning för sjukvårdsbiträden vore nödvändig. En dylik s. k. grundutbildning skulle även enligt förslaget läggas till grund för vidareutbildning till undersköterska. Avsikten vore att skapa en mera fast yrkeskår med möjlighet att avancera inom yrket och att därigenom motverka den stora avgången.

Vid försvarsväsendets sjukhus, speciellt vid de mindre, vilka hade endast en översköterska, syntes det vara av stor vikt att minst ett av de där anställda sjukvårdsbiträdena hade en utbildning, som gjorde henne lämpad att vid behov, t. ex. under översköterskans tillfälliga bortovaro från sjukhuset, tjänstgöra som ersättare. En dylik kvalificerad arbetskraft borde vara berättigad till högre löneställning än den nuvarande Ce 3, förslagsvis Ce 7. I denna lönegrad borde beräknas 55 tjänster.

För att dels tillgodose försvarsväsendets behov av mera kvalificerade sjukvårdsbiträden än som för närvarande funnes att tillgå, dels giva de vid de militära sjukhusen redan anställda sjukvårdsbiträdena tillfälle till viss utbildning, som längre fram kunde berättiga dem till ovan föreslagen högre lönegradsplacering, syntes det angeläget att inom försvarsväsendet, i likhet med vad som redan skett inom den civila sjukvården, ordna kortare sjukvårdskurser för denna personalgrupp. Förslagsvis borde dylika kurser — omfattande 3—4 veckor — kunna förläggas till trängkårerna under period, då undervisningen för militär personal vore minimal. Såväl instruktionssköterskor, vilka kunde tjänstgöra såsom kursledare, som lokaler och undervisningsmateriel kunde där ställas till förfogande. Frågan om dylik utbildning syntes böra göras till föremål för särskild utredning av sjukvårdsförvaltningen i samråd med försvarsgrensöverläkama.

Civilförvaltningen bär ansett sig böra i princip tillstyrka sjukvårdsförvaltningens förslag. Civilförvaltningen bär därvid utgått från att den föreslagna högre löneställningen allenast skulle tillkomma befattningshavare, som genom särskild utbildning kvalificerat sig härför. Då det i nuvarande läge icke vore möjligt att angiva det antal sjukvårdsbiträden, som efter genomgången utbildning borde erhålla den högre löneställningen, och icke heller dessas fördelning på de särskilda försvarsgrenarna, borde enligt civilförvaltningen samtliga befattningar i personalförteckningen upptagas i Ce 3 samt särskilt bemyndigande lämnas sjukvårdsförvaltningen att i samråd med civilförvaltningen medgiva, att högst ett visst antal dylika befattningar finge utbytas mot befattningar i Ce 7. Vid anslagsberäkningen har civilförvaltningen utgått från att den högre löneställningen skulle kunna ifrågakomma för 30 sjukvårdsbiträden vid armén, 5 vid marinen och 20 vid flygvapnet, eller alltså för tillhopa 55 sjukvårdsbiträden.

Statskontoret bär funnit goda skäl tala för att möjligheter skapas till en högre löneställning för vissa sjukvårdsbiträden, vilka med hänsyn till sin sysselsättning måste vara särskilt kvalificerade och kunna påtaga sig mera

97 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ansvarsfulla arbetsuppgifter än som normalt åvilade dylika biträden. Spörsmålet om utbildning och kompetenskrav borde givetvis bedömas efter de riktlinjer, som komme att uppdragas på grundval av 1946 års sjuksköterskeutbildningskommittés förslag. Den föreslagna lönegradsplaceringen har statskontoret funnit väl hög. Skillnaden i löneställning mellan de båda kategorierna sjukvårdsbiträden borde nämligen enligt ämbetsverkets mening icke vara större än 2 lönegrader.

Även jag anser mig på de skäl sjukvårdsförvaltningen anfört böra tillstyrka, att ett visst antal av ifrågavarande biträdesbefattningar uppflyttas i högre lönegrad. Jag får härvid erinra om att chefen för inrikesdepartementet vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 13, punkt 47) av karolinska sjukhusets avlöningsanslag förordat, att ett antal biträdesbefattningar vid sjukhusets vårdavdelningar (en vid varje vårdavdelning) uppflyttas till lönegrad Ce 5 med tjänstebenämningen undersköterska. Samma lönegrad och tjänstebenämning torde böra tillämpas även för här avsedda befattningar vid försvaret. För erhållande av befattning i lönegrad Ce 5 bör, liksom chefen för inrikesdepartementet förutsatt beträffande befattningarna vid karolinska sjukhuset, krävas genomgång av särskild utbildningskurs, i den mån ej vederbörande tidigare erhållit motsvarande utbildning. Utbildningskursen bör anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer för dylika kurser, som angivits i det av 1946 års kommitté för sjuksköterskeutbildning framlagda betänkandet angående utbildning av sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal. På Kungl. Maj:t bör ankomma att efter förslag av sjukvårdsstyrelsen meddela närmare bestämmelser rörande kurserna. Yad angår antalet undersköterskebefattningar i Ce 5 räknar jag med det antal sjukvårdsförvaltningen föreslagit skola uppföras i lönegrad Ce 7, nämligen 55. Detta antal är enligt vad jag inhämtat beräknat med utgångspunkt från att en befattning skulle avses för ettvart av de förbandssjukhus, som endast har en översköterska. Jag anser mig i motsats till civilförvaltningen böra förorda, att i vederbörliga personalförteckningar uppföras samtliga de beräknade 55 befattningarna i den högre lönegraden i utbyte mot samma antal sjukvårdsbiträdesbefattningar. Härvid förutsätter jag att, i den mån de högre befattningarna icke utnyttjas, sjukvårdsbiträden i Ce 3 i stället få finnas anställda. I detta sammanhang räknar jag alltså med 30 befattningar för undersköterska vid armén.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 4 anfört kan i samband med avvecklingen av Livregementet till häst 1 sjukvårdsbiträdesbefattning indragas från och med nästa budgetår.

Med beaktande av det anförda böra i personalförteckningen för nästa budgetår under rubriken Sjukvårdsväsendet uppföras befattningar för 5 instruktionssköterskor i Ce 15, 95 översköterskor i Ce 12, 30 undersköterskor i Ce 5 och 166 sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har framlagt förslag om att inrätta en 7—490 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 135.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

reservsjuksköterskekår för försvaret med anställningsvillkor enligt samma system som för arvodesanställd läkarpersonal. Förslaget kar i princip tillstyrkts av civilförvaltningen och statskontoret. I avvaktan på ytterligare utredning är jag emellertid icke beredd att nu taga ställning till förslaget.

Remon terings väs en de t.

Sedan hösten 1947 tillämpas försöksvis i begränsad omfattning ett system med förkortad remontutbildning, innebärande att remonterna i motsats till vad nu är fallet redan vid remontdepån bibringas viss förberedande utbildning och att utbildningen vid förbandet, som nu är tvåårig, avkortas till att omfatta endast ett år. En omläggning av remontutbildningen i enlighet härmed kräver en tid av tre år. Vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 322) anförde jag, att det med hänsyn till försöksverksamhetens dittillsvarande resultat syntes önskvärt, att största möjliga antal av de våren 1948 inköpta remonterna utbildades enligt det nya systemet. Härav uppkommande behov av utbildningspersonal vid remontdepåerna under innevarande budgetår förutsattes skola provisoriskt tillgodoses. Det överskott av remontryttare, som kunde förväntas uppkomma vid förbanden allt eftersom övergång skedde till det nya utbildningssystemet, förutsattes skola i första hand utnyttjas för utbyggnad av den personalorganisation, som erfordrades vid remontdepåerna. En fullständig omläggning av remontutbildningen beräknades kunna ske tidigast med början 1949 och vara helt genomförd 1951.

Sedan chefen för armén i skrivelse den 8 juli 1948, med överlämnande även inom arméledningen utarbetad plan för övergången till förkortad remontutbildning, gjort framställning i syfte att tillgodose förenämnda personalbehov vid remontdepåerna under innevarande budgetår, har Kungl. Maj:t den 6 augusti 1948 medgivit, att för tiden tills vidare intill den 1 juli 1949 må anställas vid Herrevadsklosters remontdepå 10 extra tjänstemän i Cg 9, vid Gudhems remontdepå 5 arbetare med avlöning enligt kollektivavtal och vid Utnäslöts remontdepå 8 arbetare likaledes med avlöning enligt kollektivavtal.

Chefen för armén har i sitt militärorganisatoriska underlag till anslagsäskanden för nästa budgetår avgivit förslag till den personalökning vid remontdepåerna, som för samma, budgetår betingas av remontutbildningens omläggning enligt förenämnda inom arméledningen utarbetade plan. Arméchefen har därvid anfört i huvudsak följande.

Utbildningen vid remontdepåerna under budgetåret 1949/50 avsåges omfatta 320 remonter. Enär remontutbildningen vid förband och utbildningsanstalter nämnda budgetår beräknades fortgå obeskuren i nuvarande omfattning, kunde personal endast i begränsad utsträckning frigöras från dessa för anställning vid utbildningsorganisationen vid remontdepåerna, nämligen, förutom vissa kollektivavtalsanställda remontskötare, endast 1 remontryttare.

Utbildning i körning och sadeltämjning av remonter ställde i stort sett lika höga fordringar på arbetskraften som inridning av remonter. Försvarsverkens civila personals förbund hade därför i skrivelse till arméchefen den 9

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

juni 1948 anfört att samtliga befattningar för hästskötare borde uppflyttas i samma lönegrad som då gällde för befattningarna för remontryttare (Ce 10) varjämte pensionsåldern borde sänkas från 60 till 55 år. I anledning härav ville arméchefen framhålla, att numera lönegraden för remontryttare höjts till Ce 11. Då det emellertid vore nödvändigt att begränsa kostnaderna för den oundvikliga personalökningen under övergångsåren, syntes tills vidare extra ordinarie tjänstemän, avsedda för inkörning, skötsel och vård av remonter, till omkring en tredjedel av antalet böra placeras i Cell, medan övriga borde inplaceras i Ce 10, d. v. s. en lönegrad högre än för hästskötare vid remontdepåerna. Härigenom kunde också en lämplig befordringsgång ernås, i det att nyanställd personal företrädesvis placerades i Ce 10 för att sedermera i mån av lämplighet och inträffande avgångar i Ce 11 uppflyttas till denna. Den olika lönesättningen finge dock icke hindra att samtliga tjänstemän gåves likadana sysslor. De borde därför benämnas remontkuskar tillika hästskötare.

Följande befattningar för remontkuskar, tillika hästskötare, borde tillkomma från och med budgetåret 1949/50, nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå 13 i Ce 11 och 25 i Ce 10, vid Gudhems remontdepå 9 i Ce 11 och 16 i Ce 10 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11 och 5 i Ce 10. I samband därmed kunde de för remontdepåerna nu uppförda 36 befattningarna för hästskötare i Ce 9 utgå ur personalförteckningen. Av den enligt Kungl. Majrts beslut den 6 augusti 1948 för innevarande budgetår anställda personalen komme icke längre att erfordras de 10 extra tjänstemännen i Cg 9 vid Herrevadsklosters remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts remontdepå. Enligt förenämnda övergångsplan erfordrades däremot under nästa budgetår alltjämt 5 arbetare vid Gudhems remontdepå och 4 arbetare vid Utnäslöts remontdepå.

Civilförvaltningen har ansett sig böra räkna med att befattningar skola tillkomma vid remontdepåerna till det av arméchefen föreslagna antalet. I fråga om befattningarnas lönegradsplacering och tjänstebenämning har ämbetsverket anfört i huvudsak följande.

Remontryttartjänsterna hade med hänsyn till de krav på kvalificerat yrkeskunnande, som ställdes på befattningshavarna, från och med innevarande budgetår uppflyttats från 10 till 11 lönegraden, medan ändrad löneställning icke ifrågasatts för hästskötarbefattningarna. Enligt civilförvaltningens uppfattning måste viss skillnad i arbetsuppgifterna anses föreligga för den här ifrågavarande personalen. Sålunda syntes arbetet med inridning samt utbildning i körning och sadeltämjning av remonter vara mera kvalificerat och kräva större yrkesskicklighet än det arbete som åvilade hästskötare i egentlig mening.

Även civilförvaltningen ansåge det lämpligt, att möjligheter förelåge till befordran för personalen. Då emellertid enligt gängse lönegradsplaceringsprinciper näraliggande lönegrader icke borde komma till användning inom en och samma lönegradsserie, syntes vissa av befattningarna böra upptagas ill och vissa i 9 lönegraderna.

Då, på sätt arméchefen anfört, samtliga här avsedda befattningshavare avsåges skola tagas i anspråk för i stort sett likartade arbetsuppgifter, syntes intet vara att erinra mot att samma tjänstebenämning valdes för befattningarna i såväl 11 som 9 lönegraden. Med hänsyn till det ändrade sättet för remontutbildningens bedrivande syntes tjänstebenämningen remontryttare böra utbytas mot annan lämplig benämning, förslagsvis remontdressör.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat att, såvitt nu är i fråga, från och med nästa budgetår inrättas, i utbyte mot 36 befattningar för hästskötare i Ce 9, följande befattningar för remontdressörer, nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå 13 i Ce 11 och 25 i Ce 9, vid Gudhems remontdepå 9 i Ce 11 och 16 i Ce 9 samt vid Utnäslöts remontdepå 3 i Ce 11 och 5 i Ce 9.

Liksom civilförvaltningen anser jag mig kunna godtaga arméchefens beräkning av personalbehovet för remontutbildningen vid remontdepåema under nästa budgetår. I avvaktan på närmare erfarenheter anser jag mig böra förorda, att befattningarna lönegradsplaceras i enlighet med civilförvaltningens förslag. Yad beträffar tjänstebenämningarna föreslår jag benämningen remontdressör för befattningarna i Ce 11. För befattningarna i Ce 9 bör tills vidare benämningen hästskötare bibehållas. I remontdressörernas arbetsuppgifter bör givetvis, såsom arméchefen förutsatt, ingå även hästvård, liksom hästskötama böra vara skyldiga att deltaga i remontutbildningen.

I anslutning till det anförda och med beaktande jämväl av att jag i det föregående förordat ordinariesättning av den i gällande personalförteckning för Herrevadsklosters remontdepå uppförda biträdesbefattningen för skrivoch kontorsgöromål upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår under rubriken Remonteringsväsendet följande extra ordinarie befattningar, nämligen vid Herrevadsklosters remontdepå 2 stallföreståndare i Ce 13, 13 remontdressörer i Ce 11 och 25 hästskötare i Ce 9, vid Gudhems remontdepå 2 stallföreståndare i Ce 13, 9 remontdressörer i Ce 11, 16 hästskötare i Ce 9 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt vid Utnäslöts remontdepå 1 stallföreståndare i Ce 13, 3 remontdressörer i Cell, 5 hästskötare i Ce 9 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

De ökade personalkostnader, som enligt vad här föreslagits under en övergångstid uppkomma, motvägas mer än väl av de besparingar, som komma att vinnas genom den förkortade remontutbildningen.

Arméhundväsendei.

För arméhundväsendet äro i gällande personalförteckning uppförda följande extra ordinarie befattningar, avsedda för arméhundskolan, nämligen 2 förste vaktmästare i Ce 11, 1 kanslibiträde i samma lönegrad och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Chefen för armén har iföreslagit, att de båda befattningarna för förste vaktmästare skola utbytas mot befattningar för stallföreståndare, tillika dressörer, i Ce 14, samt att ytterligare befattningar skola inrättas för 1 vaktmästare, tillika eldare, i Ce 11, 1 veterinärbiträde i Ce 10, 1 biträde för skrivoch kontorsgöromål samt 1 ekonomibiträde i Ce 2.

Civilförvaltningen har ansett sig böra vidhålla av ämbetsverket tidigare framställt förslag om befattningar för hunddressörer i 14 lönegraden. Däremot ansåge sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka de föreslagna befatt-

101 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ningarna för vaktmästare, tillika eldare, samt biträde för skriv- och kontorsgöromål. Befattningen för veterinärbiträde, vilken för närvarande finnes inrättad såsom extra befattning, har civilförvaltningen tillstyrkt såsom extra ordinarie. Ämbetsverket har emellertid för sin del förordat, att befattningen uppföres såsom tekniskt biträde i Ce 11.

Försvarets tjänsteförteckningsutredning bär erinrat om att de båda för hunddressörer avsedda befattningarna efter förslag av utredningen hänförts till 11 lönegraden från och med innevarande budgetår efter att tidigare ha varit hänförda till 9 lönegraden. Utredningen funne icke skäl frångå sin tidigare intagna ståndpunkt i frågan. Beträffande förslaget om att inrätta en extra ordinarie befattning för veterinärbiträde bär utredningen för sin del förordat, att befattningen upptoges såsom djursjukvårdare i 9 lönegraden.

För egen del får jag erinra om att statens organisationsnämnd med skrivelse den 10 februari 1949 avlämnat rapport rörande organisationsundersökningar vid arméhundskolan. I avvaktan på remissbehandling av rapporten är jag icke beredd att nu förorda några förändringar beträffande skolans uppsättning av extra ordinarie personal.

Arméingenjörkåren.

I det föregående bär jag vid behandlingen av ordinarieposten föreslagit, att följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar skola utgå ur personalförteckningen för nästa budgetår, nämligen 2 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29 och 5 arméingenjörer av 2. graden i Ce 27.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap, ha med grunder som jag i det föregående omnämnt beräknats till förslagsvis 19 500 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 18 200 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap uppförda befattningshavare, beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma belopp som för ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor.

Till b et jänings personal m. fl. beräknar jag, likaledes i enlighet med förslag av civilförvaltningen, samma belopp som för innevarande budgetår, eller 32 000 kronor.

Under posten övrig extra personal ha för innevarande budgetår beräknats medel för 310 biträden för skriv- och kontorsgöromal.

Med de förslag jag i det föregående framlagt beträffande befattningar för

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

dylik personal kvarstår här medelsbehov för allenast 17 befattningar, huvudsakligen hänförliga till förband och inrättningar, där det med hänsyn till mycket nära förestående omorganisationer har synts mig icke erforderligt att redovisa befattningarna på personalförteckningen. Medelsbehovet för dessa kvarstående biträden uppskattar jag till 72 000 kronor. Jag förutsätter, att det, förutom dessa befattningar, icke vidare skall förekomma att medgivande lämnas till anställning av skriv- och kontorsbiträden inom armén utöver de i personalförteckning angivna annat än då fråga är om rent tillfällig anställning på kortare tid för särskilt angivna arbetsuppgifter eller sakanslag enligt fastställda grunder komma i fråga för avlönande av dylik personal.

Liksom för innevarande budgetår böra under förevarande post beräknas kostnader för avlöning av 23 extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna. I enlighet med civilförvaltningens förslag upptager jag dessa kostnader till 162 000 kronor.

Under förevarande post ha för innevarande budgetår beräknats medel för arvoden till deltidsanställda civila byggnadstekniker vid rationaliserade infanteriregementen. Jag uppskattar medelsbehovet för dylika arvoden för nästa budgetår till i runt tal 62 000 kronor.

Under posten böra vidare i enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknas medel för tillgodoseende, enligt av Kungl. Maj:t lämnade medgivanden, av behov av extra läkar- och veterinärhjälp vid armén i fall då fråga icke är om tjänstgöring i vakans eller vid semester, sjukdom eller annat tjänsteförhinder för ordinarie beställningshavare. Kostnaderna härför uppskattar jag till i runt tal 50000 kronor.

Vidare böra under förevarande post beräknas medel för avlöning och bostadsersättning åt sjukvårdselever vid förbanden. Jag uppskattar i enlighet med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet i fråga till 35 000 kronor.

Slutligen upptager jag under förevarande post ett belopp av 500 000 kronor för vissa i det föregående icke särskilt angivna personalbehov såsom för övergångsvis erforderlig extra förrådspersonal vid försvarsområdesstaberna, extra maskinister vid vissa av arméns värmeanläggningar, extra köksföreståndare- och ekonomipersonal vid arméns signalskola m. m. Här beräknar jag även medel för i det föregående omförmälda extra arméingenjörer.

För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår (72 000 + 162 000 + 62 000 + 50 000 + 35 000 + 500000=) i runt tal 880 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med civilförvaltningens förslag ett belopp av 850 000 kronor (nu 1 000 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 880 000 + 850 000 =) i runt tal 2 250 000 kronor (nu 2 900 000 kronor).

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

103 Fänrikar.

För avlöningar m. in. till omkring 280 fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av förslagsvis 1 579 000 kronor, varav 8 000 kronor, beräknat efter 4 fänrikar, för stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas uppgå till omkring 235 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid Bodenförbanden under nästa budgetår beräknas till 5. På grundval härav upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen medelsbehovet för avlöningar till 1 410 000 kronor och för stipendier till 10 000 kronor, eller tillhopa 1 420 000 kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000 kronor för arvoden m. m. åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade jämväl beställningshavare, som före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning, dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren.

Då för nästa budgetår icke ifrågasättes någon ändring i antalet bär avsedda beställningar, upptager jag medelsbehovet under ifrågavarande delpost till oförändrat belopp, 470 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förutsättes beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Musikelever.

I skrivelse den 30 november 1948 har försvarsväsendets underbefälsförbund framlagt förslag om musikelevinstitutionens upphävande och om musikelevernas överförande till volontärer över stat. Till detta förslag är jag i avvaktan på säkrare hållpunkter för militärmusikens organisation icke nu beredd att taga ställning.

För innevarande budgetår ha upptagits 90 000 kronor för kontant ersättning till 127 musikelever, varvid ersättningen för elev och år, med motsvarande tillämpning av de grunder som gälla för penningbidrag till värnpliktiga, beräknats efter 540 kronor för de första 300 dagarna av anställningstiden och efter 720 kronor för tid därefter. Antalet musikelever bär av arméchefen för nästa budgetår beräknats utgöra 124. Med utgångspunkt härifrån och från oförändrade ersättningsgrunder beräknar jag medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår till 85 000 kronor.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Civila lärare.

För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av förslagsvis 424 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen anser jag mig kunna utgå från samma belopp vid beräkningen av anslagsbehovet för nästa budgetår.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar respektive arvoden till 6 heltidsanställda och 41 deltidsanställda personalvårdsassistenter vid armén har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 145 000 kronor. Jag beräknar för ändamålet samma belopp för nästa budgetår.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 42 000 kronor för arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa mobiliseringsuppgifter vid arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor). I skrivelse den 30 november 1948 har chefen för armén upprepat ett redan för innevarande budgetår framställt förslag om att höja ifrågavarande månatliga arvoden till 300 kronor. Arméchefen, som vidare räknat med utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal, har för nästa budgetår hemställt om en medelsanvisning för ändamålet av 56100 kronor. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen som jämväl förordat motsvarande höjning av arvodena för mobiliseringslottorna vid marinen och flygvapnet.

För egen del anser jag mig i nuvarande läge böra räkna med oförändrade arvodesgrunder för mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor vid armén i den omfattning arméchefen föreslagit förordar jag, att till arvoden för dylika lottor vid armén för nästa budgetår anvisas ett belopp av 46 750 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra (16 700 000 + 18 200 000 + 2 250 000 + 1420 000 + 470 000 + 50 000 + 85 000 + 424 000 + 145 000 + 46 750 =) i runt tal 39 800 000 kronor (nu 41 200 000 kronor).

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition. 5

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 585 000 kronor (nu 12 090 000 kronor).

105 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 113 500 000 kronor eller 3 500 000 kronor mera än det belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1948 fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret 1948/49;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ...................................... kronor 58 600 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattningar, förslagsvis ................ » 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 715 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis .............................. 1 39 800 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis......... » 12 585 000

Summa kronor 118 500 000 Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 5 000 000

Nettoutgift kronor 113 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 113 500 000 kronor.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

[10.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag Nettoutgift

1947/48 ........................ 46 000 000 44 »88 392

1948/49 (statsliggaren s. 235) 46 700 000 1949/50 (förslag) .............. 47 000 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 67) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 700 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande rationaliseringsverksamhet inom försvaret, ordinariesättning av viss personal samt beräkningen av försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna »om böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningen för souschef vid marinstaben, nu i Ma 12, i likhet med motsvarande beställning vid flygstaben placeras i alternativt Mo 12 eller Ma 12. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag får erinra om att jag vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 93 o. f.) icke ansåg mig då kunna biträda ett av marinchefen i yttrande över försvarskommitténs betänkande framställt förslag i ämnet. Med hänsyn främst till den återhållsamhet, som i nuvarande läge måste iakttagas i fråga om lönegradsuppflyttningar, anser jag mig icke heller nu kunna biträda förslaget i fråga.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, vid marinstaben tillkomma 1 kontoristbefattning (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 kontorsbiträdesbefattningar i Ca 8.

Ett av försvarets civilförvaltning framställt förslag om att ordinariesätta den i gällande personalförteckning för marinstaben uppförda kansliskrivarbefattningen i Ce 15 anser jag mig även kunna biträda.

Marindistrikten.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, med den närmare fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, näm-

107 Kungl. May.ts proposition nr 135.

ligen inom Norrlandskustens marin dist rikt 1 köksf öreståndare i Ca 12 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, inom Ostkustens marindistrikt 2 köksf öreståndare i Ca 14 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 27 kontorsbiträden i Ca 8 ävensom inom Gotlands marindistrikt, avsedda för Gotlands kustartillerikår, 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst.

Vad beträffar Sydkustens marin distrikt har civilförvaltningen i enlighet med förslag av chefen för marinen förordat, att den i gällande personalförteckning för Karlskrona örlogsstation uppförda, för avdelning Anckarstierna avsedda köksföreståndarbefattningen i Ce 12 uppflyttas i 14 lönegraden.

I avvaktan på närmare erfarenheter rörande portionsantalet vid matinrättningen i avdelning Anckarstierna anser jag mig icke nu kunna tillstyrka förslaget.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, med den närmare fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, nämligen vid Sydkustens marindistrikt 2 köksföreståndare i Ca 14, 2 köksföreståndare i Ca 12 och 3 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 2 kontorister i Ca 13 och 2 kanslibiträden i Ca 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 20 kontorsbiträden i Ca8, vid Öresunds marindistrikt 1 kontorsbiträde i Ca8 ävensom vid Västkustens marindistrikt 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 köksföreståndare i Ca 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 kontorist i Ca 13 och 1 kanslibiträde i Ca 11, båda i kassatjänst, samt 11 kontorsbiträden i Ca 8.

Flottan.

I gällande personalförteckning finnas för flottan bland annat uppförda beställningar för 199 kaptener och 203 löjtnanter. Chefen för marinen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att en jämkning vidtages beträffande antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar så att antalet kaptensbeställningar upptages till 214 och antalet löjtnantsbeställningar till 188. Härvid skulle uppnås samma proportion som den försvarskommittén räknat med. Till stöd för förslaget har marinchefen anfört, att flottans officerare, därest en dylik jämkning icke vidtoges, skulle komma i ett avsevärt sämre läge än officerare vid övriga försvarsgrenar.

Jag anser mig icke utan ytterligare utredning kunna taga ställning till marinchefens förslag. Då härtill kommer att största återhållsamhet nu måste

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

iakttagas i fråga om lönegradsuppflyttningar, räknar jag för nästa budgetår med oförändrad proportion mellan antalet kaptens- och löjtnantsbeställningar vid flottan.

Marinchefen bär vidare föreslagit, att, då kassaavdelningen vid marinstaben från och med den 1 juli 1948 organiserats såsom s. k. A-kassa, för kassachefen vid avdelningen skulle avses en förvaltare i kassatjänst i stället för, såsom nu är fallet, en underofficer.

Civilförvaltningen har i anledning av detta förslag framhållit följande.

Ifrågavarande kassa, som intill den 1 juli 1948 betjänat, bland andra, följande förvaltningsmyndigheter, nämligen sjökrigshögskolan, inspektören för kustartilleriet, de fyra tjänstegrensinspektörerna, marinöverintendenten, marinöverdirektören och marinöverläkaren, hade från och med sistnämnda tidpunkt jämväl övertagit sjövämskårens kassaväsende. Civilförvaltningen funne därför motiverat, att, i likhet med vad fallet vore beträffande flygstabens kassa, för befattningen såsom chef för ifrågavarande kassa avsåges en förvaltare. Civilförvaltningen räknade alltså för nästa budgetår med att vid marinstabens kassaförvaltning en flaggunderofficersbeställning utbyttes mot en beställning för förvaltare i kassatjänst, avsedd för marinstabens kassa.

Såsom chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens marindistrikt är för närvarande placerad en flaggunderofficer. Vid kameralkontoret inom Ostkustens marindistrikt åter är med stöd av Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1948 såsom chef för avlöningsdetaljen övergångsvis placerad en extra tjänsteman i Cg 22. Sistnämnda anordning kommer vid bifall till vad jag i det följande under icke-ordinarieposten föreslår att kunna upphöra med utgången av innevarande budgetår. Civilförvaltningen har nu föreslagit, att för cheferna för ifrågavarande båda avlöningsdetaljer från och med nästa budgetår inrättas 2 beställningar för förvaltare i kassatjänst och att i samband härmed indrages den flaggunderofficersbeställning, som innehas av den nuvarande chefen för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Sydkustens marindistrikt. Till stöd för detta förslag har civilförvaltningen anfört i huvudsak följande.

Det hade befunnits vara av värde att militär sakkunskap funnes representerad vid kameralkontoren. Före den 1 juli 1947 representerades den militära sakkunskapen av cheferna för kameralkontoren, vilka vore militära beställningshavare, och efter nämnda dag, då för chefsbefattningarna avsågs civila tjänstemän, hade en flaggunderofficer med kassörsutbildning varit kommenderad till vardera av här ifrågavarande kameralkontor. Då behovet avmilitär, på marinens förhållanden speciellt inriktad sakkunskap gjorde sig mest gällande i fråga om avlöningsdetaljen, hade för posten som chef för avlöningsdetaljen räknats med en militär beställningshavare, vilken med hänsyn till att det närmaste ansvaret för uträkning och utbetalning av avlöning till mellan 2 500 och 3 000 löntagare komme att åvila kassan, borde placeras i lönegrad Ma 6 såsom förvaltare i kassatjänst.

Även jag anser mig böra räkna med att för marinstabens kassaavdelning inrättas en beställning för förvaltare i kassatjänst i utbyte mot en flaggunder-

109 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

officersbeställning. Jag anser mig vidare böra tillstyrka civilförvaltningens förslag om att inrätta förvaltarbeställningar i kassatjänst för cheferna för avlöningsdetaljema vid kameralkontoren inom Ost- och Sydkustens marindistrikt. I samband härmed böra två flaggunderofficersbeställningar indragas. Med beaktande av det anförda böra alltså i personalförteckningen för flottan för nästa budgetår uppföras 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst (Ma 6) och i samband härmed ur förteckningen avföras 3 beställningar för flaggunderofficer (Ma 5). I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag, att — i överensstämmelse med vad som gäller vid armén, kustartilleriet och flygvapnet — de för förvaltare i kassatjänst vid flottan avsedda beställningarna redovisas särskilt i personalförteckningen.

Antalet beställningar för högbåtsmän utgör enligt gällande personalförteckning 411, eller samma antal varmed 1944 års manskapsutredning räknat för budgetåret 1948/49 i sin plan för utbyggnad av högbåtsmannakadern. Chefen för marinen har föreslagit, att det av manskapsutredningen för budgetåret 1950/51 föreslagna slutläget beträffande högbåtsmän, 511 beställningar, intages redan från och med nästa budgetår. Marinchefen har härvid framhållit följande.

Det kunde med säkerhet förutsättas, att behovet av långtjänstunderbefäl icke komme att minska i förhållande till vad manskapsutredningen beräknat. Redan nu kunde med hänsyn till de svårigheter, som rådde på grund av bristen på underofficerare vid flottans maskinavdelningar, konstateras, att åtskilliga sådana befattningar måste uppehållas av långtjänstunderbefäl. Marinohefen hade ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke ett utbyggande av högbåtsmannakadern i raskare takt än vad manskapsutredningen föreslagit vore väl motiverat, då därigenom större möjligheter vunnes att redan nu bemästra vissa svårigheter i personalhänseende, som förorsakats av de oproportionerligt stora vakanserna inom maskinavdelningen.

Civilförvaltningen har i berörda fråga anfört, att även om skäl onekligen talade till förmån för marinchefens förslag ämbetsverket, i avvaktan på resultatet av den pågående utredningen rörande marinens maskinbefäl och marinens underofficerskårer — marinens underofficerssakkunniga — ansåge sig böra för nästa budgetår räkna med det antal högbåtsmän som manskapsutredningen enligt sin övergångsplan föreslagit för budgetåret, eller 461.

Enligt vad jag under hand inhämtat av nyssnämnda sakkunniga torde ett bifall till marinchefens förslag icke komma att föregripa resultatet av de sakkunnigas arbete. Med hänsyn härtill och då, genom vad jag i det följande kommer att föreslå i fråga om det kontraktsanställda manskapet vid flottan, det av statsmakterna enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar förutsatta slutläget beträffande antalet sådant manskap kommer att uppnås redan under nästa budgetår, anser jag mig böra biträda marinchefens förslag. Jag förordar alltså, att antalet beställningar för högbåtsman från och med nästa budgetår ökas med 100 till 511.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

no

Kustartilleriet.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 95) anförde jag i anledning av ett av inspektören för kustartilleriet framlagt samt av chefen för marinen och civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta beställningen såsom chef för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår, från lönegrad Ma 12 till Mo 12, att jag, ehuru vissa skäl kunde åberopas för en höjning av löneställningen för ifrågavarande beställning, med hänsyn till att största möjliga återhållsamhet borde iakttagas beträffande förbättringar i löneställning, icke ansåge mig då böra biträda förslaget. Inspektören för kustartilleriet har nu upprepat förslaget i fråga, vilket ånjrn tillstyrkts av civilförvaltningen. Då med hänsyn till det ekonomiska läget samma återhållsamhet i fråga om löneförbättringar alltjämt är erforderlig, är jag även nu förhindrad biträda förslaget.

Av samma skäl kan jag icke heller för närvarande biträda ett av nämnde inspektör med tillstyrkan av marinchefen och civilförvaltningen framställt förslag om att för chefen för kustartilleriets skjutskola inrätta eu befattning för alternativt överste eller överstelöjtnant i utbyte mot en överstelöjtnantsbeställning.

Gällande personalförteckning för kustartilleriet upptager 4 beställningar för förvaltare i kassatjänst. Dessa beställningar äro avsedda för Stockholms, Blekinge, Göteborgs och Gotlands kustartilleriförsvar. Inspektören för kustartilleriet har med tillstyrkan av chefen för marinen föreslagit inrättande av 3 nya beställningar för förvaltare i kassatjänst, avsedda för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement. Till stöd för förslaget har inspektören anfört i huvudsak följande.

Befattningarna såsom kassachefer för kassorna vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement bestredes nu av för dylika befattningar särskilt utbildade flaggunderofficerare. Dessas ansvarsfulla och krävande arbetsuppgifter gjorde det skäligt att de placerades i förvaltarbeställningar. De organisationsförsök som påginge vid Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartilleriregemente kunde visserligen leda till viss minskning av behovet av förvaltare i övrigt, varigenom därvid frigjorda förvaltarbeställningar skulle kunna disponeras för förvaltare i kassatjänst. Nämnda organisationsundersökningar syntes dock ej längre böra få förhindra att de återstående beställningarna för förvaltare i kassatjänst inrättades.

Någon minskning av antalet flaggunderofficerare vid kustartilleriet borde icke ifrågakomma för budgetåret 1949/50.

Civilförvaltningen, som inhämtat att enligt av försvarets centrala organisationskommitté verkställda undersökningar särskilda kassaförvaltningar skulle finnas vid Vaxholms och Karlskrona k u s ta r t i 11 e r i re ge m e n t e n, har anfört att där liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar borde placeras förvaltare. Då Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement enligt beslut av 1948 års riksdag skulle tills vidare bibehållas i organisationen, erfordrades därstädes jämväl i fortsättningen en kassaför-

in

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

varning. Denna kassa, som hade att ombesörja kassatjänsten även vid Härnösands—Sundsvalls försvarsområdesstab, vore med avseende å arbetsuppgifternas omfattning jämställd med övriga kassaförvaltningar, varför även befattningen som kassachef därstädes borde bestridas av förvaltare. Civilförvaltningen har i anslutning till det anförda förordat, att ytterligare 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst inrättas i utbyte mot samma antal flaggunderofficersbeställningar.

Även jag anser mig böra tillstyrka, att såsom kassachefer för Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen samt Hemsö kustartilleriförsvar med Härnösands kustartilleridetachement avses förvaltare i kassatjänst. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså upptagas ytterligare 3 beställningar för förvaltare i kassatjänst (Ma 6). I enlighet med civilförvaltningens förslag böra i samband härmed ur personalförteckningen avföras 3 beställningar för flaggunderofficerare (Ma 5).

Efter förslag av inspektören för kustartilleriet har civilförvaltningen räknat med att antalet beställningar för överfurir ökas med 25 till 120, eller det antal beställningar 1944 års manskapsutredning räknat med för nästa budgetår.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 96) förordade jag, då det med hänsyn till pågående organisationsundersökningar icke då kunde överblickas, i vilken omfattning överfurirer kunde komma att erfordras inom stabs- och förvaltningsorganisationen, en viss försiktighet vid utbyggandet av överfurirskadern. Antalet överfurirsbeställningar för innevarande budgetår begränsades i anledning härav till 95 mot av manskapsutredningen för budgetåret beräknade 105 beställningar. Det synes tillrådligt att i avvaktan på resultatet av berörda organisationsundersökningar alltjämt iakttaga viss försiktighet härvidlag, och jag föreslår därför, att antalet överfurirsbeställningar för nästa budgetår ökas med endast 15 till 110.

Mariningenjörkåren.

I gällande personalförteckning äro för mariningen jörkåren uppförda följande beställningar, nämligen 1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer (Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 29), 22 mariningenjörer av 2. graden (Ca 27), 8 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden (Ca 30) och 19 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser i beställningarna för förste mariningenjör och specialingenjör av 2. graden en beställning för specialingenjör av 2. graden, verkstadsingenjör, skall indragas samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal — frågan om återbesättande av övriga beställningar skall prövas av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare utbyta beställningarna mot beställningar i lönegrad Ca 29. Vidare har till personalförteckningen före-

112 Kungl. Maj:is proposition nr 135.

skrivits, att vid uppkommande vakans beställningen för specialingenjör av

1. eller 2. graden skall indragas. Enligt beslut den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för marinen att efter närmare utredning och övervägande av arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31 och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden, som icke skulle indragas vid vakans.

Marinöverdirektören har upprepat i yttrande över 1945 års försvarskommittés betänkande framlagda förslag om att inrätta 2 beställningar för förste inarindirektör i Co 14 och 2 beställningar för specialingenjör i Ca 33, i utbyte mot lägre beställningar, samt att utöka kåren med ytterligare 2 specialingenjörsbeställmingar av 2. graden (teleingenjörer). Därutöver har marinöverdirektören föreslagit, att i utbyte mot 2 beställningar för mariningenjör av 2. graden skola tillkomma 2 beställningar för förste marindirektör i Co 10, samt att ytterligare 4 beställningar för specialingenjör av 3. graden (3 teleingenjörer och 1 artilleriingenjör) skola inrättas. Förslaget har biträtts av chefen för marinen.

Civilförvaltningen har beträffande berörda förslag anfört i huvudsak följande.

Såsom departementschefen i propositionen 1948: 209 framhållit, syntes de utredningar, berörande den tekniska tjänsten inom marinen, som under senare år företagits, få anses ha bestyrkt behovet av en förstärkning av den för denna tjänst erforderliga personalen. Yikten av att mariningenjörkåren utan alltför stor tidsutdräkt tillfördes ett antal beställningar i högre lönegrader hade också understrukits av statsutskottet i dess av 1948 års riksdag godkända utlåtande nr 161. Ett tillmötesgående av de nu föreliggande förslagen skulle enligt civilförvaltningens mening otvivelaktigt vara ägnat att underlätta det bekymmersamma rekryteringsläge, vari kåren för närvarande befunne sig. Såsom 1945 års försvarskommitté framhållit, syntes emellertid med avseende å förstärkning av den tekniska personal, varom här vore fråga, samt löneställningen för denna personal återhållsamhet böra iakttagas i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen på förevarande område. Yad beträffade förslaget om inrättande av nya beställningar i högre lönegrad än Ca 33 hade departementschefen såsom framgår av förenämnda proposition 1948: 209 ansett sig i avvaktan på resultatet av den nyligen igångsatta utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke böra föreslå en dylik åtgärd. Under erinran tillika att 1948 års riksdag på angivna skäl avslagit väckta motioner om inrättande av 2 beställningar i Co 14 vid mariningen jörkåren ansåge civilförvaltningen sig icke kunna biträda marinohefens nu föreliggande förslag om inrättande av nya beställningar för förste marindirektör i Co 14 respektive Co 10. Marinchefens förslag om inrättande av nya beställningar för specialingenjör, vilka förslag varit föremål för prövning av innevarande års riksdag utan att därvid ha föranlett någon åtgärd, ansåge civilförvaltningen med hänsyn till pågående och planerade utredningar på ifrågavarande område sig icke böra i vidare mån tillstyrka än att i syfte att tillgodose det särskilt trängande behovet av teleingenjörer 3 härför avsedda beställningar för specialingenjörer inrättas från och med nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

113 I anledning av Kungl. Maj:ts förenämnda den 30 juni 1948 lämnade upp drag har marinchefen den 8 februari 1949 med tillstyrkan överlämnat ett av marinöverdirektören efter verkställd utredning avgivet förslag till fördelning på beställningar i 31 och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden placerade beställningarna för förste mariningenjör och för specialingenjör av 2. graden. Av marinöverdirektörens förslag inhämtas i huvudsak följande.

Med hänsyn till pågående förvaltningsutredning har marinöverdirektören icke ansett sig kunna avgiva slutligt förslag beträffande inplacering i 31 lönegraden av beställningar, avsedda för befattningar i marinförvaltningen. Det avgivna förslaget, som därför såvitt avser inplacering i 31 lönegraden huvudsakligen omfattar endast beställningar, avsedda för örlogsvarv och kustartilleriförsvar, innebär, att de nuvarande 12 beställningarna för förste mariningenjör (Ca 30) skulle fördelas med 7 på beställningar för marindirektör av

2. graden (Ca 31) och 5 på beställningar för mariningenjör av 1. graden (Ca 29) samt att de nuvarande beställningarna för specialingenjör av 2. graden (Ca 30), utom den beställning som enligt det föregående skall indragas vid uppkommande vakans, eller alltså 15 beställningar, skulle fördelas med 8 på beställningar för specialingenjör av 1. graden (Oa 31) och 7 på beställningar i Ca 29. Marinöverdirektören har i anslutning härtill, såvitt nu är i fråga, föreslagit, att å personalförteckningen för mariningenjörkåren för nästa budgetår uppföras ytterligare beställningar för 7 marindirektörer av 2. graden och 8 specialingenjörer av 1. graden samt att ur förteckningen avföras beställningar för 7 förste mariningenjörer och 8 specialingenjörer av 2. graden.

Yad först angår det föreliggande förslaget till fördelning av befintliga beställningar i Ca 30 på beställningar i Ca 31 och Ca 29 har jag med hänsyn till att, i enlighet med vad marinöverdirektören anfört, resultatet av pågående förvaltningsutredning torde böra avvaktas innan beslut meddelas om sådan fördelning av de beställningar som avses för marinförvaltningen, an sett mig böra förorda att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får anstå intill dess det blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om här avsedd fördelning av samtliga berörda beställningar i Ca 30. Såsom i det föregående anförts äger Kungl. Maj:t att vid återbesättande tills vidare utbyta här avsedda beställningar i Ca 30 mot beställningar i Ca 29.

Vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 209) anförde jag att, ehuru skäl talade för att mariningenjörkåren tillfördes beställningar i högre lönegrad än Ca 33, jag i avvaktan på resultatet av den igångsatta utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke då ville föreslå en dylik åtgärd. Även statsutskottet intog i sitt av 1948 års riksdag godkända utlåtande nr 101 samma ståndpunkt. Då resultatet av berörda utredning ännu icke föreligger, anser jag det alltjämt böra anstå med in rättande av bär avsedda högre beställningar vid mariningenjörkåren.

Ej heller i övrigt anser jag mig i nuvarande läge kunna förorda annan förändring beträffande mariningenjöikårens personaluppsättning än att jag med hänsyn till det trängande behovet av teleingenjörer föreslår inrättande av nya beställningar för 3 specialingenjörer av 2. graden i Ca 29.

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 savil. Nr 135.

8--490 49

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 185.

Chefen för marinen har föreslagit, att beställningar inrättas på arméingenjörkårens stat för 4 motoringenjörer (1 i Ca 29 och 3 i Ca 27), avsedda en för tjänstgöring i marinförvaltningens vapenavdelning och tre för kustartilleriförsvaren. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen, som emellertid förordat, att beställningarna skola upptagas å marinens personalförteckning. För egen del är jag med hänsyn till pågående förvaltningsutredning och organisationsundersökningar vid kustartilleriförsvaren icke nu beredd taga ställning till förslaget i fråga.

Marinläkarkåren.

Med hänsyn till pågående utredning angående löneställningen för vissa högre statliga befattningar och då jag, såsom framgår av vad jag i det föregående under punkt 7 anfört, ännu icke kunnat taga slutlig ställning till 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag rörande militärsjukvårdens ordnande, anser jag mig, i likhet med civilförvaltningen, icke för närvarande kunna biträda ett av chefen för marinen framställt förelag om att till lönegrad Co 14 uppflytta den nu till lönegrad Co 10 hänförda beställningen för marinöverläkare.

Liksom civilförvaltningen kan jag icke heller biträda förslag av marinchefen om att till lönegrad Ca 29 uppflytta den beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 27, vare innehavare tjänstgör såsom kårläkare vid Gotlands kustartillerikår. Jag får härvid erinra om att ifrågavarande beställning enligt beslut vid 1948 års riksdag från och med innevarande budgetår uppflyttades från Ca 25 till Ca 27.

Vissa utbildningsanstalter.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen vid sjökrigshögskolan 1 kontorsbiträde i Ca8, vid sjökrigsskolan 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 biträdande kökslföreståndare i Ca 10 och 1 kontorebiträde i Ca 8, vid marinens underofificersskola 1 köksföreståndare i Ca 14, 1 kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 och 2 biträdande köksföreståndare i Ca 10 samt vid flottans sjömansskola 1 köksföreståndare i Ca 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ca 10.

Medelsbehovet för löner till ordinarie tjänstemän vid marinen uppskattar jag enligt i det föregående angivna grunder till i runt tal 23 100 000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid i enlighet med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels avlöningar till personal å övergångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i avlöningsreglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu förutses komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag icke för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.

115 Kungl. Maj:is proposition nr 135.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma belopp som för innevarande budgetår eller 1 600 000 kronor.

Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (23 100 000 + 1 600 000 =) 24 700 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben m. m.

Chefen för marinen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att en av de i löneklass 1:29 placerade expeditionsofficersbefattningarna vid marinstaben uppflyttas till löneklass 1:31. Marinchefen har härvid framhållit, att vid arméstaben funnes 3 expeditionsofficersbefattningar och vid flygstaben 1 dylik befattning med placering i sistnämnda löneklass samt att vid marinstaben de till expeditionstjänsten hörande göromålen vore centraliserade till en för stabens alla avdelningar gemensam expedition.

Civilförvaltningen har, i enlighet med vad 1945 års försvarskommitté föreslog i sitt betänkande, räknat med att chefen för sjövämskåren, nu i löneklass 1:31, uppflyttas till löneklass 1:34.

Ehuru jag finner skäl tala för dessa förslag, anser jag mig med hänsyn till den återhållsamhet i fråga om förbättring av löneställningar, som i nuvarande läge måste iakttagas, icke kunna förorda, att de föreslagna uppflyttningarna vidtagas redan från och med nästa budgetår. Då chefen för sjövärnskåren icke ingår i marinstaben, bör befattningen i fråga redovisas under särskild rubrik i personalförteckningen.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke heller beredd tillstyrka ett av marinchefen framställt förslag om att till löneklass 1: 31 uppflytta den f. n. till löneklass 1:29 hänförda befattningen för bibliotekarie vid marinstaben.

Marindistrikten m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen, böra 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken Ostkustens marindistrikt uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer i löneklass 1: 20 vid Stockholms örlogsstation, vilka vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderliga, utgå ur förteckningen.

Liksom civilförvaltningen förordar jag vidare i enlighet med förslag av marinchefen att de för Stockholms örlogsstation och, under rabriken Sydkustens marindistrikt, för Karlskrona örlogsstation uppförda 2 expeditionsoffioersbefattningarna i löneklass 1: 29 erhålla den ändrade tjänstebenämningen chef för registerdetalj.

I enlighet med förslag av chefen för marinen bör den i gällande personalförteckning under rubriken Västkustens marindistrikt för Göteborgs örlogsstation uppförda expeditionsofficersbefattningen i löneklass 1: 29, vil-

116 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

ken vid organisationsundersökningar visat sig icke erforderlig, utgå ur förteckningen.

Lönekostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, s-orn för nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag till i runt tal

1 095 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnekavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning av att alla befattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med minskning av pensionsmedlen. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden och arvoden för särskilda uppdrag m. in., som enligt bilaga D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564) med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens utbildningsanstalter, dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid marinen, uppgå till sammanlagt 40 080 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor, för utbildningsarvoden 30 240 kronor och för vissa andra arvoden vid försvaret 5 520 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

I likhet med civilförvaltningen är jag icke beredd tillstyrka ett av inspektören för kustartilleriet framställt förslag om att för kustartilleriinspektionen inrätta ytterligare 2 stabsarvoden å vartdera 720 kronor. Då jag ej heller i övrigt ifrågasätter någon förändring beträffande stabsarvodena, upptager jag medelsbehovet härför för nästa budgetår till oförändrat belopp, 4 320 kronor.

Chefen för marinen har föreslagit, att för sjökrigsskolan inrättas ytterligare

2 utbildningsarvoden å vartdera 1 440 kronor till heltidstjänstgörande lärare i artilleri samt i förvaltningstjänst och reglementen. I likhet med civilförvaltningen räknar jag med att de föreslagna arvodena skola tillkomma. Med hän-

117 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

syn härtill beräknar jag medelsbehovet för utbildningsarvoden för nästa budgetår till (30 240 + 2 X 1 440 =) 33 120 kronor.

Ett under vissa andra arvoden vid försvaret nu redovisat arvode om 1 200 kronor till uppbördsman vid fyrverkslaboratoriet vid Sydkustens marindistrikt har redan under innevarande budgetår indragits. Summan av dessa arvoden kan därför minskas till (5 520 — 1 200 =) 4 320 kronor.

Jag upptager alltså de sammanlagda kostnaderna för befattningsarvoden under nästa budgetår till (4 320 + 33 120 + 4 320 =) 41 760 kronor.

Kostnaderna för i förenämnda bilaga, avd. III D, till kungörelsen den 30 juni 1948 med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente förtecknade arvoden för särskilda uppdrag in. in., som innevarande budgetår må utgå vid marinen, uppgå till sammanlagt 1 320 kronor, varav till ledare för tekniska högskolans specialkurs i krigsbyggnadskonst ett arvode å 600 kronor. Sistnämnda arvode kan i enlighet med marinchefens förslag indragas.

I skrivelse den 9 oktober 1948 har marinförvaltningen gjort framställning om inrättande av särskilda arvoden om 1 200 kronor för år till föreståndarna för tre minförråd, två inom Ostkustens och ett inom Sydkustens marindistrikt. Vid de två förstnämnda förråden funnos före regleringen vid 1945 års riksdag av de militära arvodena särskilda tillsynsarvoden, vilka alltjämt övergångsvis utgå så länge de nuvarande föreståndarna för förraden kvarsta i dessa befattningar.

Civilförvaltningen, som funnit särskilda skäl tala för tillmötesgående av marinförvaltningens förslag, har emellertid framhållit, att bifall till detsamma skulle strida mot de av statsmakterna godtagna principerna för arvodesregleringen vid försvaret.

Jag är icke nu beredd taga ställning till det av marinförvaltningen väckta förslaget. Innan så sker, synes böra förebringas utredning beträffande bevaknings- och tillsynsfrågorna i vad avser marinens förråd i övrigt.

I anslutning till det anförda upptager jag för nästa budgetår för här avsedda arvoden (1320 — 600=) 720 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj it fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 660 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa budgetår kostnaderna för dessa arvoden till 80 710 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för nästa budgetår utgöra (41 760 + 720 + 80 710=) 123 190 kronor. Med hän syn till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp höjas till 130 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Marindistrikten.

I gällande arvodesförteckning finnas under rubriken Ostkustens marin distrikt uppförda, bland andra, en post å 6 000 kronor till uppbördsman vid

118 Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

marinens kustbevakning samt en post å 780 kronor till tillsynsman vid radiofyranläggning. Chefen för marindistriktet har med tillstyrkan av chefen för marinen och civilförvaltningen föreslagit, att för nästa budgetår uppföres, i utbyte mot nämnda belopp, ett belopp av 7 000 kronor för arvoden till uppbörds- och tillsynsmän vid marinens kustbevakning, utrustnings- och materieldepåer samt för tillsynsman vid radiofyranläggning. Även jag biträder detta förslag.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 72) av marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal berörde jag en av chefen för marinen gjord framställning om att under nämnda anslag upptaga ett belopp av 100 000 kronor för att anställa civil vaktpersonal vid marinens anläggningar. Medelsbehovet hade framkommit vid en på överbefälhavarens uppdrag verkställd revidering av de planer, som funnes utarbetade till skydd av marinens anläggningar mot sabotage genom åverkan eller stöld. Jag uttalade i nämnda sammanhang, att ifrågavarande behov av vaktpersonal syntes vara av natur att böra tillgodoses med anlitande av medel under marinens allmänna avlöningsanslag. Enligt från marinstaben inhämtad uppgift fördelar sig här avsett medelsbehov med 15 500 kronor på Stockholms kustartilleriförsvar, 24 800 kronor på Gotlands kustartilleriförsvar, 35 300 kronor på Blekinge kustartilleriförsvar och 24 400 kronor på Göteborgs kustartilleriförsvar. Jag anser mig böra föreslå, att beloppen ifråga inräknas i de i arvodesförteckningen uppförda för respektive kustartilleriförsvar avsedda posterna för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m., vilka poster alltså böra höjas med motsvarande belopp.

Auditörer.

Till arvoden m. m. åt auditörer beräknar jag med utgångspunkt från av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser ett belopp av 25 000 kronor (för senare hälften av budgetåret 1948/49 beräknat till 16 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 135 550 kronor. Med beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår beräknas till i runt tal 245 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för nästa budgetår uppföras med ett belopp av (130 000 + 245 000 =) 375 000 kronor (nu 260 000 kronor).

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning upptager följande antal 'beställningar för icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 705 furirer, 350 korpraler

119 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

och 1585 meniga. I enlighet med förslag av chefen för marinen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att antalet korpralsbeställningai för nästa budgetår minskas med 35 till 315. Härigenom kommer det av statsmakterna enligt beslut vid 1947 och 1948 års riksdagar fastställda slutläget beträffande antalet kontraktsanställt manskap att uppnås.

För kustartilleriet ha i gällande personalförteckning uppförts beställningar för 433 furirer, 145 korpraler samt 312 vicekorpraler och meniga. Enligt ett av marinchefen med tillstyrkan av civilförvaltningen framställt förslag skulle antalet furirsbeställningar för nästa budgetår minskas med 10 till°423. Med hänsyn till den av mig i det föregående förordade begränsade utbyggnaden av överfurirskadern föreslår jag emellertid, att någon minskning icke nu vidtages i fråga om antalet furirer.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 700 000 kronor. Med beaktande av att jämväl sjötillägg m. fl. lönetillägg till icke-ordinarie manskap skola bestridas från ifrågavarande delpost, beräknar jag medelsbehovet föi nästa budgetår under delposten till förslagsvis 10 900 000 kionoi.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Marinstaben.

Vid anmälan till årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 13) av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag har jag förordat, att följande i gällande personalförteckning för marinstaben uppförda befattningar skola överföras till fortifikationsförvaltningen, nämligen 1 maskinist i Ce 16, 1 maskinist av 2. klass i Ce 12, 1 reparatör i Ce 11 och 2 eldare av 2. klass i Ce 9. Befattningarna i fråga böra därför avföras ur nämnda förteckning.

Chefen för marinen har föreslagit, att vid marinstaben från och med nästa budgetår inrättas befattningar för 2 bildbandstekniker i Ce 19 och 2 fotografer i Ce 13. Civilförvaltningen har i avvaktan på resultatet av pågående utredning rörande den militära filmverksamheten ansett sig förhindrad biträda dessa förslag. För egen del vill jag framhålla, att det synes angeläget att i möjligaste mån samordna verksamheten inom försvaret på ifrågavarande område. I avvaktan på närmare utredning härom och med beaktande av vad civilförvaltningen anfört anser jag mig icke kunna tillstyrka marinchefens förslag.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av marinchefen framställt förslag om att, i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, vid marinstaben inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11, avsedd för marin ledningens truppregister. Däremot har ämbetsverket icke ansett sig för näi varande kunna tillstyrka förslag av marinchefen om att för föreståndarinnan för marinledningens telefonväxel inrätta en kanslibiträdesbefattning i Ce 11 i utbyte mot 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Försvarets tjänsteförteckningsutredning åter har tillstyrkt marinchefens sistnämnda förslag. För egen del är jag i nuvarande läge förhindrad tillstyrka, att någon

120 Kungl, Maj:ts proposition nr 135.

av do föreslagna lönegradsuppflyttningarna kommer till stånd från och med nästa budgetår.

I enlighet med ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag bör å personalförteckningen för marinstaben uppföras 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för kustartilleriets skjutskola.

Med beaktande av vad jag nu oöh i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört samt i anledning av förslag av marinehefen om begränsning av antalet för marinstaben avsedda biträdesbefattningar för skrivoch kontorsgöromål böra ur personalförteckningen för marinstaben avföras, förutom förut angivna till fortifikationsförvaltningen överflyttade befattningar, 1 kansliskrivare i Ce 15, 1 kontorist i Ce 13 och 7 biträden för skrivoch kontorsgöromål.

Marindistrikten.

Chefen för marinen har föreslagit ett flertal lönegradsuppflyttningar, främst föi kontorspersonal. Vidare ha föreslagits åtskilliga extra ordinarie befattningar. Med hänsyn främst till pågående organisationsundersökningar bör säiskild återhållsamhet iakttagas då det gäller utbyggnad och förstärkning av marindistriktens personalorganisation. Jag har därför ansett mig kunna endast i mycket begränsad omfattning biträda berörda förslag. I den mån de framlagda förslagen befunnits icke böra föranleda åtgärd har jag som regel ansett obehövligt att här redovisa desamma.

Vad beträffar Norrlandskustens marindistrikt böra i anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning ur personalförteckningen avföras befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 samt 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, båda i kassatjänst.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet vid armén upptager jag för Härnösands kustartilleridetaohement 1 undersköterska i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

Enligt beslut den o december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande för fortifikationsförvaltningen vid Norrlandskustens marindistrikt och Hemsö kustartilleriförsvar av 1 befattning såsom ingenjör i Ce 22. Denna befattning, vilken är avsedd för byggnadsingenjör, ibör uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår. Lönekostnader för denna befattning liksom för övriga i det följande omnämnda motsvarande befattningar ha inräknats i avlöningsanslaget redan för innevarande budgetår.

Vad avser Ostkustens marin distrikt har marinchefen föreslagit, att för marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för kontorist i Ce 13, avsedd för en för närvarande från marinens anslag till mathållning i lönegrad Ce 11 avlönad föreståndare för marindistriktets arkiv. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att befattningen i fråga överflyttas till avlöningsanslag. Ämbetsverket hai emellertid förordat, att densamma i personalförteckningen uppföres såsom kanslibiträde i Ce 11.

121 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Då mathållningsanslag självfallet icke bör tagas i anspråk för avlöning åt tjänstemän med arbetsuppgifter av förevarande art, bör befattningen i fråga överföras till avlöningsanslaget. Jag förordar liksom civilförvaltningen, att den uppföres såsom kanslibiträde i Ce 11. I samband med organisationsundersökningar torde frågan om befattningens behövlighet för framtiden bli föremål för prövning.

Antalet befattningar för arbetsförman av 1. klass (radioförman) i sjötjänst vid Stockholms örlogsstation kan i enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag minskas med 1 till 2.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört är som chef för avlöningsdetaljen vid kameralkontoret inom Ostkustens marindistrikt för närvarande placerad en extra tjänsteman i Cg 22. Denne tjänsteman innehar en extra ordinarie befattning såsom kontorsskrivare i Ce 17. Denna sistnämnda befattning må, såsom inrättad före verkställd omreglering av personalorganisationen vid kameralkontoret, enligt till personalförteckningen meddelad föreskrift övergångsvis bibehållas vid kontoret.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt civilförvaltningen att utreda möjligheterna att utnyttja ifrågavarande tjänsteman i annan befattning inom statsförvaltningen, bär ämbetsverket i skrivelse den 18 februari 1949 anmält, att tjänstemannen kunde placeras till tjänstgöring vid intendenturavdelningen vid Stockholms örlogsstation såsom ersättare för en vid avdelningen i expeditionstjänst nu placerad underofficer på aktiv stat, vilken härigenom kunde frigöras för annan tjänstgöring. Civilförvaltningen har i anslutning härtill föreslagit, att den extra ordinarie kontorsskrivarbefattningen skall uppföras å personalförteckningen för Stockholms örlogsstation med angivande av att vikariats förordnande icke må meddelas å befattningen och att vid nuvarande innehavarens avgång frågan om befattningens uppehållande skall underställas Kungl. Majrts prövning. Jag finner denna anordning lämplig och biträder därför civilförvaltningens förslag.

Chefen för Hårsfjärdens örlogsdepå har i skrivelse den 20 oktober 1948 hemställt, att vid örlogsdepån måtte, i utbyte mot en extra kontoristbefattning i Cg 13, inrättas 1 extra ordinarie befattning för kontorist i Ce 13, avsedd för biträde åt depåintendenten med förvaltnings- och kontorstjänst. Civilförvaltningen har avstyrkt förslaget under erinran om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 lämnat utan åtgärd en av ämbetsverket för innevarande 'budgetår gjord framställning om att inrätta den föreslagna extra ordinarie kontoristbefattningen.

Jag vill ej längre motsätta mig att för ifrågavarande arbetsuppgifter in rättas en extra ordinarie befattning. Jag kan dock icke tillstyrka, att befatt ningen placeras i högre lönegrad än Ce 11.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Stockholms kustartilleriförsvar, nämligen 1 driftingenjör i Ce 24, avsedd för byggnadsingenjör, 1 assistent i Ce 22, 2 verkmästare i Ce 19, 1 skogvak-

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

tare i Ce 16, 1 förman i Ce 14 och 2 kanslibiträden i Ce 11. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar, såvitt avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid Stockholms örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Ostkustens marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14 och

2 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 kontorister i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11, de fyra sistnämnda, i kassatjänst, samt 35 biträden för skrivoch kontorsgöromål.

Gotlands mar in distrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Gotlands kustartilleriförsvar, nämligen 1 kontorsskrivare i Ce 19, 1 arbetsförman i Ce 16 och 1 förman i Ce 12. Befattningarna i fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårds väsendet vid armén upp tager jag för Gotlands kustartillerikår en undersköterska i Ce 5 i utbyte mot ett sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till i det föregående föreslagen ordinariesättning böra ur personalförteckningen under rubriken Gotlands marindistrikt avföras befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de båda sistnämnda i kassatjänst.

Beträffande Sydkustens marindistrikt kan en i gällande personalförteckning för Karlskrona örlogsstation avsedd befattning för eldare av 2. klass i Ce 9 i enlighet med förslag av marinchefen utgå ur personalförteckningen.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört tillstyrker jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att för krigstelefoncentralen vid Blekinge 'kustartilleriförsvar inrättas 5 biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot samma antal extra befattningar.

Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Blekinge kustartilleriförsvar, nämligen 1 ingenjör i Ce 22, avsedd för byggnadsingenjör, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i Ce 12, 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål. Befattningarna

1 fråga böra uppföras å personalförteckningen för nästa budgetår.

Med beaktande av vad jag nu och i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört samt av resultatet av organisationsundersökningar, såvitt avser antalet biträdesbefattningar för skriv- och kontorsgöromål vid Karlskrona örlogsstation, böra ur personalförteckningen under rubriken Sydkustens marindistrikt avföras befattningar för 2 köksföreståndare i Ce 14,

2 köksföreståndare i Ce 12, 3 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 2 konto-

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 123

rister i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11, de fyra sistnämnda i kassatjänst, samt 19 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning bör 1 av de för Öresunds marin distrikt uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål avföras ur personalförteckningen.

Västkustens marindistrikt. Enligt förenämnda beslut den 3 december 1948 har Kungl. Maj:t medgivit inrättande av följande befattningar, avsedda för fortifikationsförvaltningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar, nämligen 1 biträdande ingenjör i Ce 19, 1 verkmästare i Ce 19, 1 förman i Ce 12 och 1 kanslibiträde i Ce 11. Dessa befattningar böra uppföras i personalförteckningen för nästa budgetår.

I anledning av förslag av civilförvaltningen förordar jag, att 1 nu från sakanslag avlönad driftingenjör i Ce 24 vid Göteborgs kustartilleriförsvar överföres till marinens avlöningsanslag från och med nästa budgetår.

Med hänsyn till i det föregående förordad ordinariesättning och, såvitt avser biträden för skriv- och kontoi-sgöromål, resultatet av organisationsundersökningar vid Göteborgs örlogsstation böra ur personalförteckningen under rubriken Västkustens marindistrikt avföras följande befattningar, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 köksföreståndare i Ce 12 och 2 biträdande köksföreståndare i Ce 10, 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde i Ce 11, de båda sistnämnda i kassatjänst, samt 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål.

l/issa utbildningsanstalter.

I det föregående har jag förordat, att en av de i gällande personalförteckning för sjökrigshögskolan uppförda biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål ordinariesättes. Å andra sidan bör i enlighet med ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag vid skolan inrättas 1 ny extra ordinarie dylik befattning i utbyte mot en extra befattning.

Civilförvaltningen har i enlighet med förslag av chefen för sjökrigsskolan föreslagit, att en av de vid skolan befintliga befattningarna för vaktmästare i Ce 10 utbytes mot en befattning för förrådsförman i Ce 14, vars innehavare skulle svara för vården av skolans gymnastik- och idrottsmateriel. Jag anser mig icke för närvarande böra biträda detta förslag.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande befintliga befattningar vid sjökrigsskolan avföras ur personalförteckningen,nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra följande i gällande personalförteckning för marinens underofficersskola uppförda befattningar avföras ur förteckningen, nämligen 1 köksföreståndare i Ce 14, 1 kontorist fi kassatjänst) i Ce 13 och 2 biträdande köksföreståndare i Ce 10.

124 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Ett av marinchefen av civilförvaltningen tillstyrkt förslag om att uppflytta den nu till lönegrad Ce IT hänförda befattningen såsom skolkökslärarinna vid sjömansskolan till lönegrad Ce 19 anser jag mig icke för närvarande böra biträda.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning böra ur personalförteckningen för sjömansskolan avföras befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet vid armén upptager jag för envar av sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola 1 undersköterska i Ce 5 i utbyte mot motsvarande antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Marinens poliskår.

Enligt beslut vid 1940 och 1948 års riksdagar utgöres den för bevakningen av Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv avsedda polispersonalen av 1 inspektionskonstapel i Ce IG och 12 konstaplar i Ce 14. Marinchefen har fram hållit, att den nuvarande anordningen med endast ett polisbefäl icke vore till fredsställande. För tjänstens behöriga skötande och för upprätthållande av bevakningens effektivitet vore det angeläget, att kåren snarast tillfördes ytterligare en polisman i befälsställning. Marinchefen har föreslagit, att en ordinarie överkonstapel sbefattning i 18 lönegraden inrättas samt att den befintliga befattningen för inspektionskonstapel och nio av konstapelsbefattningarna ordinariesättas.

Civilförvaltningen har för sin del förordat, att en överkonstapelstjänst i Ce 19 inrättas. Beträffande ifrågasatt ordinariesättning har ämbetsverket, med hänsyn till att vissa ytterligare överväganden avsetts komma till stånd beträffande marinens polisväsen, föreslagit att endast 3 konstapelsbefattningar ordinariesättas.

Jag får erinra om att Kungl. Maj:t den 30 juni 1948 uppdragit åt marinchefen att i samråd med statspolisintendenten överväga väckta frågor om bland annat utbyggnad av marinpolisorganisationen med personal för att bestrida sådan kriminal- och ordningstjänst vid örlogsstationerna, som under tiden för den förstärkta försvarsberedskapen ankommit på särskilt beordrad krigspolispersonal. I avvaktan på resultatet av dessa överväganden anser jag mig icke nu böra räkna med några förändringar beträffande marinens poliskår.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid marinen ha beräknats till förslagsvis 3 000 000 kronor. För nästa budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 2 500 000 kronor.

Viss extra personal m. m

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personal förteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redo-

Kungl. Maj:ts proposition nr 135. 125

visade befattningshavare beräknar jag till 80 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår.

Under posten Betjäningspersonal in. fl. upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen ett belopp av 900 kronor för bestridande av arvode åt en kokerska å Kungsholms fort.

Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen med 400 000 kronor. Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet under posten för nästa budgetår till 500 000 kronor. Härvid har ämbetsverket under posten beräknat bland annat ett belopp av 44 000 kronor för avlöning av byggnadsingenjörer vid kustartilleriförsvaren. Jag har emellertid i det föregående föreslagit, att å personalförteckningen skola uppföras extra ordinarie befattningar för ändamålet. Med hänsyn härtill och då jag i motsats till civilförvaltningen förordat överförande till extra ordinarie anställning av en extra befattningshavare vid Hårsfjärdens örlogsdepå, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår under förevarande post till i runt tal 450 000 kronor.

Till avlöningar åt tillfälligt anställd personal beräknar jag samma belopp som för innevarande budgetår, 1 590 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således till sammanlagt (BO 000 + 900 + 450 000 + 1 590 000 =) i runt tal 2 121 000 kronor (nu 2 092 500 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett belopp av förslagsvis 475 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats till 73.

Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår uppskattas till 68. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med ett medelsbehov av 414 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning kan jag godtaga.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340000 kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater. Då jag icke förutsätter någon ändring av antalet här avsedda tjänster, upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 28 000 kronor för kontant ersätt ning till musikelever, 22 vid flottan och 12 vid kustartilleriet. Då jag icke förutsätter någon ändring av antalet rnusikelever samt, såsom jag i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anfört, för nästa budgetår

126 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

räknar med oförändrade grunder för ersättning till musikelever, upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen motsvarande medelsbehov för samma budgetår till oförändrat belopp.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår har civilförvaltningen beräknat till 462 400 kronor (nu 313 500 kronor). Jag har intet att erinra mot denna beräkning.

Personalvårdsassistenter.

För avlöningar och arvoden åt personalvårdsassistenter upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen samma belopp som för ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 41 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under hänvisning till vad jag i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag anfört angående arvoden till mobiliseringslottor upptager jag medelsbehovet för dylika arvoden vid marinen till samma belopp som för ändamålet beräknats för innevarande budgetår, eller 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 000 000 + 2 500 000 + 2 121 000 + 414 000 + 340 000 + 28 000 + 462 400 + 41 000 + 10 000 =) i runt tal 16 800 000 kronor.

Yad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj :t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 890 000 kronor (nu 4 725 000 kronor).

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 47 000 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid marinen, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagen;

b) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret 1949/50:

Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

127 Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för-

slagsvis ........................................ kronor 24 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes-

befattningar, förslagsvis ...................... » 1095 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. » 375 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis...................................... » 16 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 4 890 000

Summa kronor 47 860 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.......... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 47 000 000

c) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 47 000 000 kronor.

[11] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag .Nettoutgift

1947/48 .............................. 41 800 000 42 281 202

1948/49 (statsliggaren s. 253) — 45 400 000 1949/50 (förslag).................... 46 500 000

I årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 97) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 46 000 000 kronor. Jag återkommer nu till denna anslagsfråga.

Innan jag upptager de olika anslagsposterna till behandling, torde jag få beröra frågan om benämningen av de skolor och förband, som skola vara förlagda till det etablissement i Hägernäs, som nu disponeras av Roslagens flygflottilj (F 2). Enligt beslut vid 1948 års riksdag skall denna flottilj indragas från och med den 1 juli 1949. Flottiljens etablissement skall enligt riksdagsbeslutet utnyttjas för flygvapnets radarskola och ett flygräddningsförband. Sedermera har även en skola för förberedande utbildning av stamflygförare — organiserad under sju månader årligen — befunnits kunna beredas utrymme i etablissementet. I skrivelse den 17 februari 1949 har chefen för flygvapnet anfört, att det inom Roslagen finnes ett utbrett intresse för att berörda skolor och förband skola få ett sådant namn att deras samhörighet med Roslagen understrykes. Chefen för flygvapnet har föreslagit benämningen Roslagens

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

flygkår (F 2). Jag har intefc att erinra mot den sålunda föreslagna sammanfattande benämningen på ifrågavarande skolor och förband.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande frågor om rationaliseringsverksamhet vid försvaret, ordinariesättning av viss personal samt grunderna för beräkning av försvarsgrenarnas avlöningsanslag behandlar jag härefter de olika anslagsposterna och lämnar i anslutning härtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté förordat, att för nästa budgetår vid flygstaben inrättas befattningar för en förste expeditionsvakt i Ca 11 och en förste vaktmästare i Ca 11 i utbyte mot befattningar för en expeditionsvakt i Ca 9 och en vaktmästare i Ce 9. Jag kan liksom civilförvaltningen icke tillstyrka detta förslag.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar bör vid flygstaben tillkomma 1 befattning för kontorist (i kassatjänst) i Ca 13 i utbyte mot en motsvarande extra ordinarie befattning.

Flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar bör för Västra flygbasområdesstaben tillkomma 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8 i utbyte mot en befattning för skriv- och kontorsgöromål.

Personal vid flygvapnet.

Chefen för flygvapnet har såvitt avser antalet officerare (utom i intendenturbefattning) vid flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår indrages 1 beställning för flottiljchef (Roslagens flygflottilj) samt inrättas beställningar för 1 chef för flygvapnets centrala skolor i Ma 12 eller Ma 11, 1 överstelöjtnant, 6 överstelöjtnanter eller majorer och 3 majorer eller kaptener. Härigenom skulle antalet dylika beställningar komma att uppgå till det antal, som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt utbyggd organisation, inberäknat de beställningar för överstelöjtnant eller major samt för major eller kapten, som upptagits alternativt med flygingenjörsbeställningar.

I likhet med civilförvaltningen anser jag mig kunna biträda berörda förslag.

I fråga om antalet underofficerare (utom musikpersonal) har chefen för flygvapnet föreslagit, att från och med nästa budgetår skola indragas beställningar för 1 förvaltare i förrådsbefattning (Roslagens flygflottilj) och 20 sergeanter. Mot detta förslag har jag intet att erinra.

129 Kungl. Maj ds proposition nr 135.

Av de i gällande personalförteckning uppförda 20 beställningarna för förvaltare i kassatjänst är en avsedd för Koslagens flygflottilj. I avvaktan på närmare utredning rörande frågan om kassaorganisationen vid Roslagens flygkår torde föreskrift böra meddelas om att vid uppkommande vakans å en av här avsedda förvaltarbeställningar frågan om densammas återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för flygvapnet förordar jag, att antalet beställningar för överfurir från och med nästa budgetår ökas med 19 till 79, eller till det antal som enligt 1948 års försvarsbeslut beräknats för fullt genomförd organisation.

Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörspersonal, nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2. graden (Ca 33 eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör av 2. graden eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 41 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30), 36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och 15 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Till personalförteckningen har föreskrivits, att vid uppkommande vakanser i beställningarna för flygingenjör av 1. graden två beställningar skola indragas samt att — då 30 lönegraden avses icke skola ingå i lönegradsserien för ingenjörspersonal — frågan om övriga beställningars återbesättande skall prövas av Kungl. Maj:t, som äger att tills vidare återbesätta sistnämnda beställningar i lönegrad Ca 29. Enligt brev den 30 juni 1948 uppdrog Kungl. Maj:t åt chefen för flygvapnet att efter närmare utredning och övervägande av arbetsuppgifter och ansvarsförhållanden m. m. i samband med medelsäskandena för nästa budgetår avgiva förslag till fördelning på beställningar i 31 och 29 lönegraderna av de i 30 lönegraden nu placerade beställningar för flygingenjör av 1. graden, som avsåges skola bibehållas i organisationen.

Chefen för flygvapnet har i anledning av nyssnämnda uppdrag anfört bland annat följande.

Vid en slutgiltig uppdelning av ifrågavarande beställningar måste hänsyn tagas till de förändringar i flygvapnets organisation, som föranleddes av dels av riksdagen beslutade och i princip godkända förstärkningar av flygvapnet, dels även resultatet av den nu pågående förvaltningsutredningen.

I avsikt att ej föregripa de förändringar i flygvapnets organisation och personalstat, som kunde bli en följd av angivna förhållanden, vore flygvapenchefen därför ej beredd att nu avgiva ett definitivt förslag till uppdelning av de 39 beställningarna i lönegrad Ca 30. För att tillgodose de mest angelägna behoven, funne han det emellertid vara nödvändigt, att 20 beställningar nu överfördes från Ca 30 till Ca 31, varav 10 vore avsedda för befattningar som flottiljingenjörer och 10 för befattningar vid flygförvaltningen.

Civilförvaltningen har icke funnit anledning till erinran mot flygvapenchefens förslag.

<j—iso 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 samt. Nr 135.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Jag delar flygvapenchefens uppfattning att med hänsyn bland annat till pågående förvaltningsutredning slutlig fördelning på 31 och 29 lönegraderna av ifrågavarande beställningar i 30 lönegraden icke nu kan göras. Vid sådant förhållande anser jag mig — i likhet med vad jag i det föregående föreslagit beträffande motsvarande spörsmål vid mariningenjörkåren — böra förorda att med prövning av fördelningsfrågan i sin helhet får anstå intill dess det blir möjligt att i ett sammanhang meddela beslut om här avsedd fördelning av samtliga berörda beställningar i Ca 30.

Befattningarna såsom styresmän vid de centrala flygverkstäderna — i Malmslätt, Västerås och Arboga — uppehållas av flygdirektörer av 1. graden (Ca 33). I enlighet med beslut vid 1946 års liksdag (prop. 1946: 120, s. 235 o. f.) åtnjuta styresmännen avlöningsförstärkning med 2 100 kronor för år. Såsom styresmännens ställföreträdare och överingenjörer tjänstgöra för närvarande i Malmslätt en flygingenjör av 1. graden (Ca 30) samt i Västerås och Arboga flygdirektörer av 2. graden (Ca 31).

Sedan flygförvaltningen med tillstyrkan av civilförvaltningen hemställt att flygdirektör, placerad i befattning såsom styresmannens ställföreträdare och överingenjör vid central flygverkstad, måtte beredas avlöningsförstärkning med 1 500 kronor, motsvarande skillnaden mellan lön i 9 löneklassen, löneplan 2, och 34 löneklassen, löneplan 1, i ortsgrupp 3, anförde jag vid anmälan av propositionen 1948:209 (s. 122), att jag ansåge befogat att ifrågavarande befattningshavare erhölle förbättrad löneställning men att jag icke kunde tillstyrka den av flygförvaltningen föreslagna formen härför. Jag förutsatte, att civilförvaltningen i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50 upptoge denna fråga till förnyat övervägande med beaktande av anställningsform och löneställning för befattningshavare med jämförliga arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i övrigt. Härvid borde också motsvarande spörsmål beträffande styresmännen vid verkstäderna uppmärksammas.

Civilförvaltningen har anfört, att flygförvaltningen i skrivelse till civilförvaltningen föreslagit, att för ifrågavarande befattningshavare skulle inrättas tjänster såsom styresman i Cp 12 respektive överingenjör i Cp 9, med förordnande för styresman för en tid av 6 år och för överingenjör för en tid av 3 år. Civilförvaltningen, som föreställde sig att föreliggande spörsmål komme under bedömande i samband med utredningen rörande löneställning för vissa högre statstjänstemän, hade i nuvarande läge icke något att erinra mot flygförvaltningens förslag. Vid bifall till förslaget borde beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden, 2 flygdirektörer av 2. graden och 1 flygingenjör av 1. graden indragas.

Jag finner det angeläget, att frågan om här avsedda befattningshavares anställnings- och avlöningsförhållanden nu vinner sin lösning. Detta torde kunna ske utan att man behöver befara ett föregripande av resultatet av den av civilförvaltningen åberopade utredningen. Jag får erinra om att enligt beslut av 1948 års riksdag motsvarande befattningar vid marinverkstäderna i

131 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Karlskrona och Stockholm hänförts till lönegrader med beteckningen Cp, varvid verkstadsdirektörerna inplacerats i Cp 15 och Cp 14 samt överingenjörerna i Cp 12 och Cp 10. Denna anställningsform användes allmänt inom statsförvaltningen för befattningar av den karaktär varom här är fråga och torde därför böra tillämpas även här. Med beaktande av det ansvar och de arbetsuppgifter, som äro förenade med befattningarna, anser jag den föreslagna löneställningen, Cp 12 för styresman och Cp 9 för överingenjör, väl avvägd. Sistnämnda befattningar torde böra erhålla tjänstebenämningen verkstadsöveringenjör. Jag föreslår alltså, att från och med nästa budgetår inrättas befattningar för 3 styresmän i Cp 12 och 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9. I samband härmed böra, såsom civilförvaltningen anfört, indragas motsvarande antal beställningar för flygingenjörspersonal. Med beaktande att 30 lönegraden såsom nyss anförts skall avvecklas såvitt avser ingenjörspersonal föreslår jag, att från personalförteckningen få utgå beställningar för 3 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33) och 3 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30).

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet bör vidare med hänsyn till uppkommande vakans indragas ytterligare 1 beställning för flygingenjör av

1. graden.

I anslutning till det anförda upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande beställningar för flygingenjörspersonal, nämligen 3 styresmän, vid centrala flygverkstäder, i Cp 12, 3 verkstadsöveringenjörer i Cp 9, 4 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 1 flygdirektör av 1. eller 2. graden (Ca 33 eller Ca 31), 11 flygdirektörer av 2. graden (Ca 31), 1 flygdirektör av 2. graden eller flygingenjör av 2. graden (Ca 31 eller Ca 29), 37 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30), av vilka 1 beställning vid uppkommande vakans skall indragas, 36 flygingenjörer av 2. graden (Ca 29) och 15 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Meteorologpersonalen. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda ett av chefen för flygvapnet framställt förslag om att uppflytta de befintliga beställningarna för stabsmeteorolog i Ca 26 till Ca 27.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare till följande antal, nämligen 27 verkmästare av 1. klassen (Ca 21) — varav 4 för centrala flygverkstäderna å Malmen och Västerås avsedda beställningar vid nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas — samt 21 verkmästare av

2. klassen (Ca 19). I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet kan 1 av de för flygverkstäderna avsedda beställningarna för verkmästare av 1. klassen indragas från och med nästa budgetår.

Antalet mästare, för närvarande 72 mästare av 1. klassen (Ca 18) och 154 mästare av 2. klassen (Ca 16), bör i enlighet med chefens för flygvapnet av civilförvaltningen tillstyrkta förslag för fortsatt planenlig utbyggnad av personalorganisationen ökas med 6 i den högre graden och 13 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning uppförda 1 200 beställningar. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen

132 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

föreslagit, att antalet dylika beställningar från och med nästa budgetår ökas med 300 till 1 500. Häremot har jag intet att erinra. Yakant beställning för flygtekniker torde i mån av behov få utnyttjas för anställning av hjälptekniker i Cg 10.

Vid anmälan av propositionen 1948: 206 (s. 455) tillstyrkte jag ett av 1945 års försvarskommitté framställt förslag om att inrätta en flottiljpolisorganisation som ersättning för de nuvarande vaktplutonema vid flygflottiljerna. I avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar beräknade jag tills vidare behovet av flottiljpoliser till 258, varav 19 i Ca 16 och 239 i Ca 14. Några beställningar för flottiljpoliser ha emellertid ännu icke inrättats.

Chefen för flygvapnet har nu föreslagit, att från och med nästa budgetår inrättas beställningar för 4 förste flottiljpoliser i Ca 16 och 44 flottiljpoliser i Ca 14. Förslaget, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig. Då vissa svårigheter kunna väntas uppstå att omedelbart tillsätta beställningarna med kompetenta innehavare, torde desamma vid behov under en övergångstid böra få utnyttjas för motsvarande antal överfurirsbeställningar, eller, i fall då vederbörande saknar formell kompetens för anställning såsom överfurir, för anställande av extra tjänstemän i högst lönegrad Cg 12.

Personal vid flygförbanden m. m.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört angående ordinariesättning av vissa befattningar böra, i utbyte mot extra ordinarie befattningar, tillkomma följande ordinarie befattningar, nämligen 2 köksföreståndare i Ca 14, 1 vid vardera av F 5 och F 16, 18 kontorister (i kassatjänst) i Ca 13, 1 vid varje flygförband, 18 köksföreståndare i Ca 12, 1 vid envar av F 1—F 4, F 6—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor, 18 kanslibiträden (i kassatjänst) i Ca 11, 1 vid varje förband utom F 2, 21 biträdande köksföreståndare i Ca 10, 1 vid envar av F 1—F 15, F 17, F 18, F 21 och flygvapnets centrala skolor samt 2 vid F 16, ävensom 25 kontorsbiträden i Ca 8, 4 vid F 6, 3 vid F 16, 2 vid envar av F 1, F 2, F 11 och F 14 samt 1 vid envar av F 3, F 4, F 7, F 8, F 9, F 10, F 17, F 18, flygvapnets centrala skolor och flygkrigshögskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att av de i gällande personalförteckning för Roslagens flygflottilj (F 2) uppförda befattningarna — 1 maskinist i Ca 16, 2 förrådsvaktmästare i Ca 12 och 1 eldare av 1. klassen i Ca 11 — maskinist- och eldarbefattningarna samt 1 av förrådsvaktmästarbefattningarna skola överföras till flygvapnets radarskola ävensom att den återstående förrådsvaktmästarbefattningen skall överföras till flygvapnets centrala skolor. Enligt vad jag inhämtat är innehavaren av en av berörda förrådsvaktmästarbefattningar för närvarande tjänstledig för sjukdom och kan icke beräknas kunna på länge träda i tjänst. Någon vikarie för honom är icke förordnad. Jag förordar med hänsyn härtill att båda förrådsvaktmästar-

133 Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

befattningarna liksom maskinist- och eldarbefattningarna överföras till Roslagens flygkår. Härvid bör till personalförteckningen föreskrivas, att frågan om återbesättande av förrådsvaktmästarbefattningarna vid uppkommande vakans skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Då jag icke kan tillstyrka någon utökning av det totala antalet förrådsvaktmästarbefattningar, kunna flygvapnets centrala skolor icke nu erhålla någon dylik befattning.

Enligt beslut den 21 januari 1949 har Kungl. Maj:t bemyndigat sjukvårdsförvaltningen att intill den 1 juli 1949, från och med vilken dag garnisonssjukhuset i Linköping kommer att övertagas av Östergötlands läns landsting, för förbandssjukvården vid Södertörns flygflottilj disponera en i personalförteckningen för gamisonssjukhusen uppförd ordinarie befattning som översköterska (Ca 12) vid angivna garnisonssjukhus. I samband härmed har Kungl. Maj:t föreskrivit, att den befintliga extra ordinarie befattningen såsom översköterska (Ce 12) vid berörda flygflottilj skall hållas vakant. Jag föreslår i anslutning till detta beslut, att ifrågavarande ordinarie översköterskebefattning från och med nästa budgetår överföres till att redovisas å flygvapnets personalförteckning, varvid dock bör föreskrivas, att frågan om befattningens återbesättande vid uppkommande vakans skall underställas Kungl. Maj:ts prövning. Förenämnda för flygflottiljen i fråga avsedda extra ordinarie översköterskebefattning kan avföras ur personalförteckningen.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag sålunda föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår, beräknar jag till 19 800 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstat torde liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar jag i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 4 000 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän bör således för nästa budgetår upptagas till (19 800 000 + 4 000 000 =) 23 800 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet har i anslutning till förslag av 1945 års försvarskommitté förordat, att 3 av de i gällande personalförteckning för flygstaben uppförda arvodesbefattningarna för pensionerade underofficerare (löneklass 1:20) från och med nästa budgetår utbytas mot befattningar för 1 kontorsskrivare i Ca 17, 1 kanslibiträde i Ca 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att 3 av underofficersbefattningarna utbytas mot civila befattningar. Ämbetsverket liar emellertid föreslagit, att

134 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

av sistnämnda befattningar 2 uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11 och 1 såsom biträde för skriv- och kontorsgöromål. Jag ansluter mig till civilförvaltningens förslag.

Eskaderstaberna.

I varje eskaderstab ingå för närvarande, bland annat, 1 pensionerad underofficer i arvodesbefattning såsom expeditionsunderofficer (löneklass 1:20) och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att samtlig nyssnämnd personal utom ett biträde för skriv- och kontorsgöromål vid andra eskaderstaben, eller alltså 4 underofficerare i arvodesbefattningar och 7 biträden för skriv- och kontorsgöromål, skall indragas samt att i stället skola tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab.

Civilförvaltningen har, då den av flygvapenchefen föreslagna ändringen i eskaderstabernas personalorganisation förefölle ämbetsverket rationell och ledde till kostnadsbesparing, tillstyrkt att densamma genomföres.

Även jag anser mig böra biträda flygvapenchefens förslag. Ur personalförteckningen för pensionerad personal i arvodesbefattningar böra alltså avföras de under rubriken Eskaderstaberna uppförda befattningarna för expeditionsunderofficer i löneklass 1:20.

Flygförbanden.

Då Roslagens flygflottilj skall indragas från och med nästa budgetår, bör den i gällande personalförteckning uppförda, för flottiljen avsedda befattningen för 1 mobiliseringsofficer i löneklass 1: 29 avföras ur förteckningen. Av de för flottiljen avsedda 3 befattningarna för expeditionsunderofficerare erfordras 2 alltjämt för Roslagens flygkår, varjämte, enligt vad jag inhämtat behov föreligger att vid flygkåren övergångsvis intill den 1 oktober 1949 disponera även den tredje befattningen.

Lönekostnaderna under förevarande anslagspost beräknar jag för nästa budgetår till i runt tal 1 225 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 900 000 kronor. Emellertid måste man av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas till (900 000 — 100 000 =) 800 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden, som enligt bilaga D till kungörelsen den 30 juni 1948 (nr 564)

135 Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

med tilläggsbestämmelser till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i förenämnda bilaga, avd. III B, förtecknade befattningsarvoden, som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet, uppgå till sammanlagt 19 800 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och för utbildningsarvoden 14 760 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår för flygstaben skola tillkomma ytterligare 2 stabsarvoden om 720 kronor. Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen icke kunna tillstyrka någon utökning av antalet stabsarvoden.

Då jag ej heller ifrågasätter någon ändring beträffande utbildningsarvodena, upptager jag medelsbehovet för befattningsarvoden under nästa budgetår till oförändrat belopp, 19 800 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 65 410 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa budgetår — med beaktande av vissa övergångsvis utgående arvoden — ifrågavarande arvoden till i runt tal 90 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså for nästa budgetår utgöra (19 800 + 90 000 =) 109 800 kronor eller i runt tal 110 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Au dHö re r.

För arvoden m. m. åt auditörer enligt av Kungl. Maj:t den 29 oktober 1948 meddelade bestämmelser beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av 25 000 kronor (nu för halvt budgetår 14 000 kronor).

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 59 000 kronor. Med beaktande av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår beräknas till 70 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1949/50 uppföras med ett belopp av (110 000 + 70 000 =) 180 000 kronor (nu 150 000 kronor).

136 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap vid flygvapnet upptager följande beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1718 furirer (Me 2 eller Mel), 170 korpraler (Mha2), 85 korpraler eller vicekorpraler (Mha 2 eller Mha 1) samt 565 vicekorpraler och meniga (Mhal), ävensom följande beställningar för musikmanskap, nämligen 32 musikfurirer (Me 2 eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha2) och 32 musikvicekorpraler och meniga (Mha 1).

Chefen för flygvapnet har beräknat behovet av beställningar för icke-ordinarie manskap (utom musikmanskap) för nästa budgetår till 1 578 furirer, 180 korpraler, 122 korpraler eller vicekorpraler samt 664 vicekorpraler och meniga. Denna beräkning, mot vilken civilförvaltningen icke haft något att erinra, kan godtagas även av mig.

I fråga om antalet beställningar för musikmanskap ifrågasätter jag ingen förändring för nästa budgetår.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 7 200 000 kronor. För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet för här avsedda avlöningar — inklusive avlöningar till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 000 000 kronor.

, Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Flygstaben.

Av skäl, för vilka jag närmare redogjort vid anmälan av propositionen 1948: 209 (s. 128 o. f.), har Kungl. Maj:t den 19 mars 1948 medgivit, bland annat, att 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken Flygförbanden uppförda befattningarna för förste trafikledare i Ce 23 må disponeras för den centrala flygsäkerhetsavdelningen. I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen, böra ifrågavarande 2 befattningar överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

I likhet med civilförvaltningen kan jag icke biträda förslag av flygvapenchefen om att till lönegrad Ca 14 uppflytta den för närvarande till lönegrad Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygstaben.

I det föregående har jag förordat, att 3 befintliga för pensionerade underofficerare avsedda arvodesbefattningar vid flygstaben utbytas mot befattningar för 2 kanslibiträden i Ce 11 och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt att den befintliga befattningen för kontorist (i kassatjänst) i Ce 13 omvandlas till ordinarie.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen torde vid flygstaben böra inrättas ytterligare 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för stabens kassa.

Jag kan icke för närvarande biträda ett av flygvapenchefen med tillstyr-

137 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

kande av civilförvaltningen framställt förslag om att vid flygstaben inrätta ytterligare 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11. Däremot har jag intet att erinra mot ett likaledes av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av flygvapenchefen om att vid flygstaben inrätta ytterligare 1 bilförarbefattning i Ce 10 i utbyte mot en extra befattning.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av ordinarieposten och posten till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar böra under förevarande rubrik tillkomma 4 kanslibiträden i Ce 11, 1 vid varje eskaderstab, samt de 13 biträdesbefattningarna för skriv- och kontorsgöromål minskas med 8 till 5.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för fjärde eskaderstaben inrättas 1 befattning för tekniskt biträde i Ce 11, avsett för sådana tekniskt betonade uppgifter som sammanhänga med underrättelsetjänsten. Civilförvaltningen har, under erinran om att 1945 års försvarskommitté räknat med en dylik biträdesbefattning, tillstyrkt detta förslag. Även jag anser mig böra biträda förslaget i fråga.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att — i utbyte mot extra befattningar med avlöning från sakanslag — skola inrättas 5 befattningar för flygfältmästare i Ce 24 med avlöning från flygvapnets avlöningsanslag. Av befattningarna borde i personalförteckningen 4, avsedda för Södra, Västra, Östra och Norra flygbasområdena, uppföras under rubriken Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber och 1 avsedd för Övre Norrlands flygbasområdesstab (F21), under rubriken Elygförbanden.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att överföra förevarande personal till avlöning från avlöningsanslag. Ämbetsverket, som funnit den av flygvapenchefen föreslagna löneställningen för hög, har föreslagit att, i likhet med vad fallet vore inom den statliga civila luftfarten, för ändamålet avses befattningar för fältmästare i Ce 20. Statskontoret har förordat den av civilförvaltningen föreslagna löneställningen.

Jag har intet att erinra mot att för ifrågavarande personal inrättas extra ordinarie befattningar med avlöning från avlöningsanslag. I fråga om befattningarnas lönegradsplacering ansluter jag mig till civilförvaltningens av statskontoret förordade förslag. I personalförteckningen böra alltså under förevarande rubrik uppföras 4 befattningar för fältmästare i Ce 20.

Flygförbanden.

I anslutning till vad jag nyss anfört bör under före varande rubrik uppföras 1 befattning för fältmästare i Ce 20, avsedd för Övre Norrlands flygbasområde (F21).

I det föregående har jag förordat, att 2 av de i gällande personalförteckning under rubriken Flygförbanden uppförda befattningarna för förste tra fikledare i Ce 23 överföras till att redovisas under rubriken Flygstaben.

138 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten anfört bör den i gällande personalförteckning för Södertörns flygflottilj uppförda översköterskebefattningen i Ce 12 avföras ur personalförteckningen.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att vid krigsflygskolan (F 5) skola inrättas 2 befattningar för civila lärare i Ce 24, den ene med undervisningsskyldighet huvudsakligen i språk och den andre med undervisningsskyldighet huvudsakligen i matematik och fysik. Till stöd för förslaget har flygvapenchefen framhållit i huvudsak följande.

Befattningarna som lärare i allmänbildande ämnen (modersmål, engelska, matematik och fysik) vid flygskolorna upprätthölles. för närvarande av timavlönad civil lärarpersonal, som hade denna undervisning som huvudsvsseisättning. Försvarskommittén hade i sitt betänkande framhållit, att den med timlönesystemet följande osäkerheten i anställningsförhållandena och de därmed förknippade svårigheterna vid lärarrekryteringen vore till men för undervisningen. Det borde vidare i detta sammanhang beaktas, att civila läroanstalter med lärare kompetenta för ifrågavarande undervisning icke funnes i Ljungbyhed eller dess närhet. Försvarskommittén hade därför föreslagit, att två extra ordinarie befattningar för civila lärare för allmänbildande undervisning med placering i lönegrad Ce 24 inrättades vid krigsflygskolan.

Civilförvaltningen har ansett skäl tala för att ifrågavarande båda lärartjänster inrättas. Ämbetsverket har emellertid förordat, att befattningarna i avvaktan på resultatet av försvarets skolutrednings arbete tills vidare inrättas såsom extra i Cg 24.

Försvarets skolutredning har för sin del tillstyrkt, att de föreslagna lärarbefattningarna inrättas såsom extra ordinarie i Ce 24. Utredningen har därvid framhållit, att det med hänsyn till föreliggande möjligheter för icke-ordinarie lärare vid allmänt läroverk att genom reglerad befordringsgång uppnå lönegrad Ce 24 torde vara omöjligt att erhålla kompetenta lärare för krigsflygskolan, om befattningarna i fråga inrättades allenast såsom extra.

Även jag anser mig med hänsyn till de särskilda förhållandena i Ljungbyhed böra tillstyrka, att för ifrågavarande läraruppgifter vid krigsflygskolan inrättas särskilda befattningar för civila lärare. Med hänsyn till vad skolutredningen anfört förordar jag, att befattningarna i fråga upptagas såsom extra ordinarie i Ce 24. Jag föreslår för befattningarna i fråga tjänstebenämningen adjunkt. Härvid förutsättes att för erhållande av befattningarna skola tillämpas samma kompetensregler som för erhållande av adjunkts tjänst i samma lönegrad vid de allmänna läroverken. I personalförteckningen uppför jag alltså under rubriken Flygförbanden 2 befattningar för adjunkter i Ce 24, avsedda för krigsflygskolan.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 26 november 1948 må med avlöning från sakanslag intill den 1 juli 1949 finnas anställda, bland andra, 1 förste fotograf i Ce 19 vid Södermanlands flygflottilj (Fil), 4 fotografer i Ce 15, 3 vid nyssnämnda flottilj och 1 vid Norrbottens flygbaskår (F21), samt 17 fotografer i Ce 13, 1 vid ettvart av övriga flygförband. Chefen för flygvapnet

139 Kungl. May.ts proposition nr 135.

har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att personalen i fråga med undantag av den för Boslagens flygflottilj (F 2) avsedda fotografen överföres till avlöning från avlöningsanslag.

Även jag anser mig böra förorda, att här avsedd personal överföres till avlöning från avlöningsanslag. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså uppföras befattningar för 1 förste fotograf i Ce 19, 4 fotografer i Ce 15 och 16 fotografer i Ce 13.

I gällande personalförteckningar finnas för ettvart av flygvapnets förband uppförda befattningar för 1 förste radiotelegrafist i Ce 18 och 2 radiotelegrafister i Ce 16. Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att för vardera av Västmanlands flygflottilj och Skånska flygflottiljen skall tillkomma 1 radiotelegrafist i Ce 16, vars innehavare skulle betjäna ur flygsäkerhetssynpunkt erforderliga kompletterande markradiostationer i Bergslagen respektive å småländska höglandet.

Även jag anser mig böra tillstyrka detta förslag och förordar därför, att i förteckningen uppföras ytterligare 2 befattningar för radiotelegrafist, 1 för F 1 och 1 för F 10.

Vid ettvart av flygvapnets förband finnes för närvarande anställd en extra hundgårdsföreståndare i Cg 9. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för personalen i fråga inrättas extra ordinarie befattningar i Ce 12.

Civilförvaltningen har icke haft något att invända mot att berörda personal beredes extra ordinarie anställning. Ämbetsverket har emellertid förordat, att för ändamålet inrättas befattningar i Ce 10. Försvarets tjänsteförteckningsutredning åter har förordat, att befattningarna bibehållas i 9 lönegraden.

Jag har intet att erinra mot att här avsedd personal beredes extra ordinarie anställning men anser i likhet med tjänsteförteckningsutredningen att 9 lönegraden bör bibehållas för densamma. Jag räknar alltså för nästa budgetår med att för flygvapnets förband inrättas 18 befattningar för hundgårdsföreståndare i Ce 9 i utbyte mot extra befattningar.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att antalet befattningar för förrådsmän i Ce 9 ökas med 108, varav 6 vid F 1, F 3, F 4, F 6, F 7, F 9—F 15, F 17 och F 18, 5 vid F 5 och F 21 samt 7 vid F 8 och F 16. Flygvapenchefen har härvid åberopat följande av 1945 års försvarskommitté gjorda uttalande angående behovet av förrådspersonal vid flygförbanden.

För den omfattande förrådstjänsten vid divisionernas stationsavdelningar funnes i nuvarande organisation endast värnpliktig förrådspersonal. Med hänsyn till materielens omfattning och värde och till den dagliga cirkulationen mellan förråd och arbetsplatser för stora delar av förrådet, vilket gjorde denna tjänst speciellt svårbemästrad, vore nuvarande täta byten av förrådsmän till stort men för verksamheten vid divisionerna. De värnpliktiga förrådsmännen borde därför utbytas mot civila, vilket innebure en utökning med i medeltal 3 civila förrådsmän i Ce 9 vid varje flottilj (motsvarande). Av samma anledning borde sammanlagt 3 värnpliktiga förrådsmän vid flygkadettskolans och krigsflygskolans stationsavdelningar ersättas med motsvarande antal civila förrådsmän.

140 Kungl. Maj:ts •proposition nr 135.

För att ernå effektivare förrådstjänst borde slutligen sammanlagt 4 värnpliktiga förrådsmän vid flottiljernas (motsvarande) intendentur- och materielavdelningar ersättas med sammanlagt 3 civila förrådsmän vid varje förband.

Civilförvaltningen har erinrat om att vid ifrågavarande förband för innevarande budgetår funnes anställda sammanlagt 52 extra förrådsmän, vilka vid genomförande av den föreslagna utökningen av antalet extra ordinarie förrådsmän skulle kunna erhålla extra ordinarie anställning. Den faktiska utökningen skulle därför inskränka sig till 56 förrådsmän. Civilförvaltningen, som förutsatt, att, i den mån resultatet av pågående organisationsundersökningar förelåge, därav betingade jämkningar komme att vidtagas i personalförteckningarna, har ansett sig böra biträda flygvapenchefens förslag.

Jag kan icke tillstyrka, att nya extra ordinarie befattningar för förrådsmän inrättas till större antal än som motsvarar antalet nu befintliga extra förrådsmän, eller 52. Behovet av ytterligare förrådsmän torde tills vidare få tillgodoses genom extra tjänstemän.

I skrivelse den 10 februari 1949 har civilförvaltningen föreslagit, att vid varje flygflottilj i utbyte mot en förrådsmannabefattning inrättas en befattning för förrådsförman i Ce 12, avsedd för föreståndaren för flottiljens fallskärmsförråd. Jag kan icke för närvarande biträda detta förslag.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att nuvarande beställningar för sjukvårdsfurir, allteftersom de nuvarande innehavarna av beställningarna avgå ur tjänst, skola ersättas med befattningar för civila sjukvårdare och sjukvårdsbiträden, samt att vid ettvart av flygvapnets förband m. m. inrättas befattningar för en sjukvårdare i Ce 11 och ytterligare ett sjukvårdsbiträde i Ce 3. Enär denna fråga torde böra övervägas i samband med planerade organisationsförsök beträffande flottiljorganisationen, är jag icke beredd att nu taga ställning till densamma. Jag kan icke heller tillstyrka ett av civilförvaltningen i skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att till 12 lönegraden uppflytta de nu till lönegrad Ce 11 hänförda befattningarna för sjukvårdsförmän vid flygflottiljerna.

Liksom civilförvaltningen är jag icke heller för närvarande beredd tillstyrka ett av flygvapenchefen framställt förslag om att vid krigsflygskolan inrätta en befattning för förste vaktmästare i Ce 11 i utbyte mot en extra befattning i Cg 9.

Indragningen av Roslagens flygflottilj föranleder, att den för detta förband avsedda icke-ordinarie personalen bör redovisas under Roslagens flygkår. Enligt civilförvaltningens medelsäskanden skulle dock befattningar för 1 kanslibiträde, 3 förrådsmän och 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål kunna helt indragas.

1945 års försvarskommitté beräknade följande uppsättning av civil extra ordinarie personal vid radarskolan, nämligen 3 lärare i tekniska ämnen, 3 trafikledare, 1 förste radiotelegrafist, 2 radiotelegrafister, 1 elektriker, 1 köksföreståndare, 1 kontorist, 1 sjukvårdsförmån, 1 översköterska, 1 garageförman, 1 kanslibiträde, 1 sjukvårdare, 1 biträdande köksföreståndare, 3 för-

141 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

rådsmän, 1 eldare av 2. klass, 2 tekniska biträden, 3 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 1 sjukvårdsbiträde samt 15 ekonomibiträden.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att från och med nästa budgetår extra ordinarie befattningar skola inrättas för nu angiven personal med undantag för 1 lärare i tekniska ämnen samt 2 ekonomibiträden. Därjämte borde -— med hänsyn till att vissa truppregistreringsuppgifter, i vart fall tills vidare, kunde förutses "komma att åvila skolan — ytterligare 1 extra ordinarie befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål tillkomma utöver det av försvarskommittén beräknade.

Flygvapenchefen har vidare föreslagit, att lärarna i tekniska ämnen skola inplaceras i Ce 26 samt garageförmans- och sjukvårdsförmansbefattningama i lönegraderna Ce 11 respektive Ce 12.

Civilförvaltningen bär framhållit, att enligt vad under hand erfarits flygvapenchefen förutsatt att vid skolan skulle truppregistreras, förutom skolans egen personal, jämväl personal tillhörande flygstaben och flygförvaltningen. Såvitt kunnat utläsas av försvarskommitténs betänkande samt departementschefens uttalande vid anmälan av propositionen 1948: 206 hade några dylika truppregistreringsuppgifter icke förutsatts skola åvila skolan. Det ville ock förefalla, som om hinder icke borde möta att förlägga berörda registrering till annan myndighet. Civilförvaltningen ansåge sig därför icke böra räkna med någon särskild personal vid skolan för nu omhandlade uppgifter. Då civilförvaltningen räknat med att kassaavdelningen vid radarskolan tills vidare skulle vara organiserad såsom s. k. B-kassa, har ämbetsverket icke räknat med någon kanslibiträdesbefattning för skolan. Ämbetsverket har i avbidan på slutlig prövning av 1944 års militärsjukvårdskommittés förslag icke heller räknat med att någon befattning för sjukvårdare skulle inrättas vid skolan. I övrigt har civilförvaltningen icke haft något att erinra mot flygvapenchefens förslag till personalorganisation.

Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 förordat, att för lärarna i tekniska ämnen skola avses befattningar för driftingenjör i Ce 24. Vidare bär ämbetsverket förordat, att garageförmansbefattningen inplaceras i lönegrad Ce 12. Slutligen har ämbetsverket, såsom av det föregående framgår, i förenämnda skrivelse den 10 februari 1949 tillstyrkt aitt sistnämnda lönegrad avses för befattning såsom sjukvårdsförmån.

Från flygstaben har under hand hemställts, att vissa ytterligare befattningar, som nu redovisas under Roslagens flygflottilj, skola överföras till Roslagens flygkår.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen taga ställning till flygkårens personalorganisation. Det bör ankomma på Kungl. Maj: t att efter utredning från chefen för flygvapnet närmare pröva personalbehovet. I avvaktan härpå utgår jag vid anslagsberäkningarna i stort sett från att befattningar i den omfattning civilförvaltningen angivit skola överföras från Roslagens flygflottilj och att härutöver skola tillkomma 2 lärare i tekniska ämnen, till vilkas löneförhållanden och tjänstebenämning jag icke tager ställning i detta sammanhang.

142 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvår ds väsendet vid armén upptager jag för flygförbanden 19 befattningar för undersköterskor i Ce 5 i utbyte mot samma antal sjukvårdsbiträden i Ce 3.

I anslutning till vad jag i det föregående under punkt 5 anfört böra å personalförteckningen för flygförbanden uppföras sammanlagt 40 nya befattningar för skriv- och kontorsgöromål.

Med beaktande av det nu anförda och i det föregående föreslagen ordinariesättning upptager jag för nästa budgetår, med den fördelning som framgår av upprättat förslag till personalförteckning, följande extra ordinarie befattningar vid flygförbanden, nämligen 2 adjunkter i Ce 24, 2 förste trafikledare i Ce 23, 57 trafikledare i Ce 22, 1 fältmästare i Ce 20, 1 förste fotograf i Ce 19, 19 förste radiotelegrafister i Ce 18, 40 radiotelegrafister i Ce 16, 19 elektriker i Ce 14, 4 fotografer i Ce 14, 18 garageförmän i Ce 14, 16 fotografer i Ce 13, 1 kontorist i Ce 13, 1 garageförman i Ce 12, 18 översköterskor i Ce 12, 19 sjukvårdsförmän i Ce 11, 20 eldare av 2. klass i Ce 9, 165 förrådsmän i Ce 9, 135 biträden för skriv- och kontorsgöromål, 38 ekonomibiträden i Ce 3, 19 undersköterskor i Ce 5 samt 240 ekonomibiträden i Ce 2.

¥äder/eks tjäns ten.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att befintliga beställningar för 19 meteorologer i Ce 23 och 43 meteorologer i Ce 22 skola ordinariesättas med inplacering, 19 i Ca 24, 5 i alternativt Ca 24 eller Ca 22 och 38 i Ca 22. De föreslagna beställningarna i alternativt Ca 24 eller Ca 22 äro avsedda för de nuvarande meteorologer i Ce 22, vilka äro placerade till tjänstgöring vid den militära väderleksoentralen.

Civilförvaltningen har förordat ordinariesättning av ifrågavarande extra ordinarie meteorologbeställningar men ansett sig icke kunna tillstyrka förslaget om ändrad lönegradsplacering av desamma.

Statskontoret har framhållit, att vid bestämmandet av löneställningen för befattningshavare vid väderlekstjänsten inom flygvapnet förutsatts, att full likställighet skulle råda mellan den civila och militära meteorologpersonalen. Då lönegraderna Ce 22 och Ce 23 inginge i lönegradsserien inom den reglerade befordringsgången för viss icke-ordinarie personal i statens tjänst och även tillämpades för meteorologema, vore det uppenbart, att överförande till ordinarie stat av befattningar i nämnda lönegrader icke lämpligen borde ifrågakomma för den civila meteorologpersonalen. Vid sådant förhållande borde ordinariesättning icke heller ske beträffande militära meteorologbefattningar i berörda grader.

Med hänsyn till vad statskontoret anfört anser jag mig böra avstyrka den föreslagna ordinariesättningen av meteorologbeställningarna i Ce 23 och Ce 22. Jag anser mig icke heller nu kunna biträda förslaget om ändrad lönegradsplacering av beställningarna i fråga.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit,

143 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

att befintliga beställningar för meteorologassistenter i Ce 16 skola uppflyttas till lönegrad Ce 19. Förslaget bar avstyrkts av statskontoret, som erinrat om att beslut om dessa beställningars lönegradsplacering fattats vid 1948 års riksdag. Ej heller jag kan tillstyrka, att den så nyligen beslutade löneställningen för ifrågavarande befattningar nu höjes.

Till följd av att observationscentralstationen i Karlstad numera övertagits av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut kunna antalet befattningar för väderlekstekniker i Ce 15 och biträden för skriv- och kontorsgöromål minskas med 1 respektive 3.

Flygvapnets centrala skolor.

Chefen för flygvapnet har föreslagit nya befattningar för 1 kanslibiträde i Ce 11, 4 förrådsmän i Ce 9 samt ytterligare 1 ekonomibiträde i Ce 3.

Då civilförvaltningen förutsatt, att de av statens organisationsnämnd bedrivna organisationsundersökningarna vid flygflottiljerna skulle komma att utsträckas till att omfatta även flygvapnets centrala skolor, har ämbetsverket icke ansett sig kunna biträda flygvapenchefens förenämnda förslag. Statens organisationsnämnd har uttalat sig i samma riktning.

Ej heller jag anser mig böra tillstyrka, att någon av de av flygvapenchefen föreslagna befattningarna nu inrättas.

Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att de båda befintliga befattningarna för driftingenjör i Ce 24 uppflyttas till lönegrad Ce 27. Civilförvaltningen har i skrivelse den 10 februari 1949 förklarat sig icke kunna förorda någon jämkning av löneställningen för dessa befattningar. Ej heller jag anser mig för närvarande kunna tillstyrka någon förändring i löneställningen för befattningarna i fråga.

Ett av civilförvaltningen i berörda skrivelse den 10 februari 1949 framställt förslag om att till lönegrad Ce 14 uppflytta den för närvarande till lönegrad Ce 12 hänförda befattningen för garageförman vid flygvapnets centrala skolor kan jag icke nu biträda.

Under hänvisning till vad jag anfört vid behandlingen av sjukvårdsväsendet vid armén upptager jag här 1 befattning för undersköterska i Ce 5 i utbyte mot 1 befattning för sjukvårdsbiträde i Ce 3.

I anslutning till föreslagen ordinariesättning böra befattningar för 1 köksföreståndare i Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål utgå ur förteckningen.

Flygkadettskolan.

Chefen för flygvapnet har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att vid flygkadettskolan inrättas ytterligare 1 befattning för förrådsmän i Ce 9 i utbyte mot en extra befattning samt ytterligare 1 biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål i utbyte mot 1 befattning för vaktmästare i Ce 9. Även jag tillstyrker att de föreslagna personalförändringarna komma till stånd.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Flygkrigshögskolan.

I anslutning till i det föregående förordad ordinariesättning bör den i gällande personalförteckning under förevarande rubrik uppförda biträdesbefattr ningen för skriv- och kontorsgöromål avföras ur förteckningen.

Lönekostnaderna för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid flygvapnet ha för innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 7 900 000 kronor. För nästa budgetår uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten till förslagsvis 7 000 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare upptager jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till oförändrat belopp, 100 000 kronor.

Civilförvaltningen har beräknat medelsbehovet för avlöningar åt övrig extra personal under nästa budgetår till sammanlagt 1097 000 kronor, varav för extra maskinister (Cg 13) 117 000 kronor, för extra biträden för skriv- och kontorsgöromål 63 000 kronor, för extra tjänstemän såsom ersättare för militär personal i befattningar såsom kasernföreståndare (Cg 17), förrådsmästare (Cg 16) och expeditionsföreståndare (Cg 15) 404 000 kronor, för hjälptekniker (Cg 10, övergångsvis Cg 12) 330 000 kronor, för anställande av extra läkare i vissa fall 12 000 kronor samt för annan erforderlig extra personal än här angivits 171 000 kronor. Med hänsyn till att jag enligt det föregående räknat med mindre antal extra ordinarie förrådsmän än enligt civilförvaltningens förslag torde medelsbehovet böra uppskattas till i runt tal 1 400 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal beräknar jag samma belopp som för innevarande budgetår, eller 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således till (100 000 + 1400 000 + 300 000 =) 1 800 000 kronor (nu 1900 000 kronor).

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar som antagits år 1948, dels ock dem som beräknas komma att bli antagna våren 1949 och våren 1950. För de år 1948 antagna, 35, bör lön beräknas för en tid av tio månader, för de våren 1949 antagna, 45, för hela budgetåret, och för de våren 1950 antagna, 35, för en tid av två och en halv månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår till i runt tal 480 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner beräknas draga en kostnad av i runt tal 280 000 kronor. Sammanlagda medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (480 000 + 280 000 =) 760 000 kronor (nu 700 000 kronor).

145 Kungl. Maj:ts proposition nr 135.

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 88 000 kronor för arvoden till 18 flygläkare av 2. graden. I propositionen 1948: 206 beräknades antalet dylika läkare i enlighet med förslag av 1945 års försvarskommitté till 26 vid genomförd personalorganisation. Chefen för flygvapnet har föreslagit, att för nästa budgetår skola tillkomma ytterligare 8 befattningar, varigenom det för genomförd organisation beräknade antalet skulle uppnås.

Jag anser mig i likhet med civilförvaltningen kunna biträda detta förslag. För arvoden till här avsedda läkare under nästa budgetår beräknar jag ett belopp av i runt tal 125 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 22 000 kronor för kontant ersättning till 32 musikelever. Jag räknar med samma belopp för nästa budgetår.

Civila lärare.

Medelsbehovet för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa budgetår upptager jag i enlighet med civilförvaltningens förslag till 240 000 kronor (nu 222 000 kronor).

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 43 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen upptager jag motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Mobiliseringslottor.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av 5 000 kronor för arvoden med 250 kronor för månad till lottor, som tagas i anspråk såsom flottilj mobiliseringslottor. Chefen för flygvapnet har — med erinran om att sedan luftbevakningen från och med den 1 juli 1948 överförts till flygvapnet uppgifterna för berörda mobiliseringslottor avsevärt ökats — beräknat motsvarande medelsbehov för nästa budgetår till 17 700 kronor. Härvid har flygvapenchefen utgått från att månadsarvodena skulle höjas till 300 kronor.

Såsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag räknar jag för nästa budgetår med oförändrade arvodesgrunder för mobiliseringslottor. För att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av flottilj mobiliseringslottor i den omfattning flygvapenchefen föreslagit förordar jag, att till arvoden för dylika lottor för nästa budgetår anvisas ett belopp av 15 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 000 000 + 7 000 000 + 1 800 000 + 760 000 + 125 000 + 22 000 + 240 000 + 43 000 + 15 000 =) i runt tal 17 000 000 kronor.

Uihang Uti riksdagens protokoll Ull!). I sand. Nr 135.

10—4»0 49

146 Rungl. Maj.ts proposition nr 135.

Vad i det föregående anförts är att betrakta endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

Pör rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt tal 5 095 000 kronor (nu 5 250 000 kronor).

I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. till 46 500 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1 100 000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) för budgetåret 1949/50 fastställa de personalförteckningar för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas;

b) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budget-

året 1949/50:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo-

desbefattningar, förslagsvis..................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ..................................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 23 800 000

» 17 000 000 » 5 095 000

»

»

1 225 000

180 000

Summa kronor 47 300 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis..

— kronor 800 000

Nettoutgift kronor 46 500 000

c) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 46 500 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr loo. 141

[12.] Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

Anslag Nettoutgift

1947/48 .......................... 10 500 000 11 317 507

1948/49 (statsliggaren s. 295) .. 12 000 000 1949/50 (förslag) ................ 10 000 000

Vid anmälan av årets statsverksproposition (Bil. 6, punkt 177) kar Kungl. Maj: t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till förevarande ändamål för budgetåret 1949/50 beräkna ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Av anslaget för innevarande budgetår avses 11500 000 kronor till bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, och 500 000 kronor till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada.

Kostnaderna för ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, bestridas för närvarande — förutom av förevarande anslag — till ett mindre belopp av beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond.

Riksförsäkringsanstalten har, under förutsättning att ej försvarets socialbyrås beräkning av medelsbehovet för familjebidrag föranledde till annat, beräknat medelsbehovet under anslaget till oförändrat belopp, 12 000 000 kronor, och härutinnan anfört i huvudsak följande.

Statsverkets nettokostnader för ersättningarna, inbegripet dyrtidstillägg i förekommande fall men bortsett från familjebidrag, hade under det senast förflutna budgetåret uppgått till 10 964 375 kronor.

Antalet inkomna framställningar om ersättning enligt ovannämnda förordningar m. m. hade under åren 1938—1947 utgjort respektive 1 260, 1 816, 6 211, 6 724, 8 257, 9 840, 10 325, 6 688, 3 247 samt 2 980 (preliminär siffra).

Att med någon större grad av säkerhet beräkna kostnaderna i här förevarande hänseende under budgetåret 1949/50 läte sig svårligen göra, enär man hade att räkna med att de nuvarande provisoriska ersättningsbestämmelserna för värnpliktiga komme att ersättas av definitiva bestämmelser, i vilken fråga utredning påginge inom socialvårdskommittén (prop. 1948: 236 s. 7 och 10). Med hänsyn till det samband ifrågavarande ersättningar hade med ersättningarna enligt olycksfallsförsäkringslagen, vilka från och med den 1 januari 1949 förbättrades, syntes man kunna förutsätta, att även ersättningarna till värnpliktiga komme att undergå förhöjning i likhet med vad som redan med verkan från och med nyssnämnda dag beslutats till vid försvarsväsendet fast anställda och frivilliga. Kostnaderna för ersättningsförbättringarna till dessa sistnämnda kategorier syntes ej vara av den storlek, att de i högre grad påverkade anslagsbehovet. Bortsett från nu nämnda omständigheter syntes man budgetåret 1949/50 ha att räkna med en viss kostnadsminskning på grund av avgång av livräntetagare från tiden för beredskapstjänstgöringen. Enligt vad anstalten under hand inhämtat från statskontoret, syntes bidraget från beväringsmanskapets invalid- och pensionsfond nästkommande budgetår kunna beräknas till 105 000 kronor.

148 Kungl. Maj:t.s proposition nr 135.

Försvarets socialbyrå har beräknat medelsbehovet för familjebidrag till 600 000 kronor, varvid anförts i huvudsak följande.

Belastningen på anslagsposten till familjebidrag under september olika år hade inom byrån fortlöpande undersökts, såvitt denna belastning vore för byrån känd. Av undersökningen framginge, att utgifterna utgjort, i runda tal, under september 1946 57 000 kronor, under september 1947 56 000 kronor och under september 1948 60 000 kronor. Utgifterna vore sålunda, i vad gällde september månad, i stort sett oförändrade från år till år. Anledning förelåge icke till antagandet, att kostnaderna för familjebidrag under undersökningsmånaden skulle förete någon avvikelse av betydelse från motsvarande kostnader under andra månader. Det vore heller icke sannolikt, att ifrågavarande kostnader under nästkommande budgetår skulle i nämnvärd mån minska. Snarare syntes ökade utgifter under anslagsposten uppkomma, därest ett av Kungl. Maj:t socialbyrån meddelat uppdrag att verkställa viss översyn över gällande familjebidragsförfattningar kunde slutföras under innevarande budgetår och fråga om vissa förbättringar, framförallt i vad gällde familjepenningens storlek, skulle föranleda positivt beslut av 1949 års riksdag. Socialbyrån funne alltså beräkningarna rörande medelsbebovet under anslagsposten till familjebidrag åt värnpliktiga m. fl., vilka drabbats av kroppsskada, böra grundas på månatliga kostnader av i avrundat tal 50 000 kronor, vilket skulle innebära ett medelsbebov för budgetåret 1949/50 av 600 000 kronor.

Departementschefen. Socialvårdskommittén bar i slutet av januari 1949 avgivit betänkande med förslag till ny förordning om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, m. m. Förslaget, som varit föremål för remissbehandling, innebär bland annat, att de i gällande militärersättningsförordning stadgade ersättningarna för flertalet värnpliktiga skulle väsentligt förbättras. Med hänsyn till de med förslaget förenade merkostnaderna — för nästa budgetår beräknade till omkring 3 500 000 kronor — torde i nuvarande ekonomiska läge böra tills vidare anstå med förslagets genomförande. Medelsbebovet under förevarande anslag bör alltså beräknas enligt nu tillämpade grunder.

Antalet framställningar om ersättningar enligt militärersättningsförordningen bar, såsom riksförsäkringsanstalten meddelat, alltsedan beredskapstiden visat en fortlöpande minskning. Med beaktande härav föreslår jag, att anslaget för nästa budgetår uppföres med ett belopp av 10 000 000 kronor. Anslagsminskningen utgör 2 000 000 kronor.

Jag får således hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring, för budgetåret 1949/50 anvisa ett förslagsanslag av 10 000 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 135.

149 Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i den i annat sammanhang anmälda propositionen nr 71 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1949/50.

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 251) skulle fjärde huvudtitelns slutsumma för budgetåret 1949/50 vid bifall till vad däri föreslagits uppgå till 793 453 100 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle slutsumman ökas med (263 453 000—-260 634 000 =) 2 819 000 kronor till (793 453 100 + 2 819 000 =) 796 272 100 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

150 Kungl. Maj-.ts proposition nr 135.

INNEHÅLLSFÖKTECKNING.

Sid.

A. Vissa särskilda frågor.

1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................ 2

2. Samförläggning av Södra skånska infanteriregementet................ 4

3. Intendenturutbildningens förläggning m. m........................... 8

4. Avvecklingen av Livregementet till häst m. m....................... 15

5. Ordinariesättning av viss personal vid försvarsgrenarna m. m....... 29

6. Utsträckt rätt till ersättning för flyttningskostnad åt personal i Övre

Norrland ................................................................ 32

B. Anslagsberäkningar.

7. Försvarets sjukvårdsstyrelse: Avlöningar.............................. 34

8. » » : Omkostnader............................ 46

9. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl........................... 47

10. Marinen: » » » » » » .......................... 106

11. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl..................... 127

12. Bidrag till ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring...................................................... 14:7

Sammanställning.

Stockholm 1949. K. L. Beckmans Boktryckeri.