Översyn av sjölagen

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Fotograñet pâomslaget är taget i samband med den s.k. Tjömolyczan i januari 1980. (Pressens bild)

Statens offentliga utredningar ?Lä/W 1981:8

§2

Justitiedepartementet

Översyn

av 1

sjolagen

redares

Begränsning

av ansvar

Befordran av passagerare

Betänkande av sjölagsutredningen Stockholm 1981

Omslag vJohan Hillbom

Jernström Offsettryck AB ISBN 91-38-04554-0 ISSN 0375-250x Gotab, Stockholm 1981

Till statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Genom beslut den 1 december 1977 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för justitiedepartementet att tillkalla en kommitté med högst sex ledamöter för att göra en översyn av sjölagen. Med stöd av bemyndigandet tillkallades den 5 december 1977 såsom ledamöter hovrättslagmannen Birgitta Blom, tillika ordförande, samt advokaten Lennart Hagberg och

direktören Per Erik Hedborg. Som sakkunnig förordnades den 22 december

1977 professorn Kurt Grönfors. Att såsom experter biträda utredningen förordnades den 22 december 1977 kanslichefen Lennart Bergfelt och ställföreträdande konsumentombudsmannen Axel Edling. Till sekreterare i kommittén förordnades den 5 december 1977 hovrättsassessorn Ulf Hellbacher. Kommittén har antagit namnet sjölagsutredningen. I kommitténs direktiv uttalades att arbetet främst skulle avse bestämmelserna i 10 kap. sjölagen om redares ansvarighet och 6 kap. sjölagen om befordran av passagerare och resgods. Det förutskickades dock att ytterligare frågor skulle kunna komma att överlämnas till kommittén genom

tilläggsdirektiv..Genom regeringens beslut den 27 november 1980 fick

kommittén i uppdrag att se över även reglerna i 5 kap. sjölagen om befordran av gods. Kommittén har nu slutfört sitt arbete enligt de ursprungliga direktiven och

får härmed överlämna delbetänkandet Översyn av sjölagen 1. I detta föreslås

nya regler om begränsning av redares skadeståndsansvar samt vissa ändringar i reglerna om passagerarbefordran. Stockholm i mars 1981

Birgitta Blom

Lennart Hagberg Per Erik Hedborg Kurt Grönfors

/Ulf Hellbacher

InnehåH

Förkortningar

Sammanfattning

Summary 15

Förfatrningsförslag . . . . . . . . . . . 19 1 Förslag till lag om ändring i sjölagen (1891:35 s. l) . . 19 2 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss . . . . 49

1 Inledning . . . . . . 55 1.1 Utredningens uppdrag 55 1.2 Utredningens arbete 58

2 Gällande rätt . . . . . . . . 59 2.1 Begränsning av redares skadeståndsansvar 59 2.2 Passagerarbefordran 63

3 1976 års begränsningskonvenrion 67 3.1 Bakgrunden för konventionsarbetet 67 3.2 Konventionens huvudsakliga innehåll 68 3.3 De särskilda bestämmelserna i konventionen 70

4 Begränsning av redares skadeståndsansvar . . . . 83 4.1 Sveriges tillträde till 1976 års begränsningskonvention 83 4.2 Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen 88 4.3 Särlösningar på vissa områden . 90 4.3.1 Skador på hamnanläggningar m. m. 90 4.3.2 Fartyg under 300 ton . . . . . . . . . . . 91 4.3.3 Fartyg för inre farvatten, svävarfarkoster, borrningsfartyg och flyttbara plattformar 93 4.3.4 Krigsfartyg och andra statsfartyg 96 4.3.5 Personer utan anknytning till konventionsstat 98 4.4 Begränsningsfond m. m. 99 4.5 Oljeskador 105

5 Passagerarbeførdran . . . . . . . . . . 107 5.1 Aténkonventionens bakgrund och huvudsakliga innehåll 107 5.2 De särskilda bestämmelserna i Aténkonventionen . . 108 5.3 Sveriges tillträde till Aténkonventionen och den föreslagna lagstiftningens huvuddrag 118

6 Specialmotivering . . . . . . . . . 121 6.1 Motivering till ändringar i 6 kap. sjölagen 121 6.2 Motivering till 10 kap. sjölagsförslaget 127 6.3 Motivering till ändring i 11 kap. sjölagen 151 6.4 Motivering till ändring i 14 kap. sjölagen 151 6.5 Motivering till 15 kap. sjölagsförslaget 152 6.6 Motivering till 16 kap. sjölagsförslaget 166 6.7 Motivering till ändringar i oljeansvarighetslagen 166

Särskilt yttrande 169

Bilaga] 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar 171

Bilaga 2 1974 års Aténkonverztion om passagerarbefordran 207

Bilaga3 Uppställning över begränsningsbelopp i 1976 års begränsningskonvention . . . . . . . . . 239

Bilaga 4 Begränsning av svenska fartygs ansvarighet åren 1968-1977

Bilaga5 De nordiska lagförslagen till 10 och 15 kap. sjölagen i parallelltext . . . . . . . . . .. 243

Förkortningar

AfS Arkiv for Sjørett _ CMI Comité Maritime International CMI Introductory Rep. Introductory Report to IMCO on the Revision of the International Convention relating to the limitation of the liability of owners of sea-going ships and Protocol of signature (Brussels, October 10th, 1957), CMI Documentation 1974 III DsJ u departementsserierna, justitiedepartementet IMCO Inter-Governmental Maritime Consultative Organization Lloyds Rep. Ll0yd”s List Law Reports (1951) LU Lagutskottet ND Nordiske Domme i Sjøfartsanliggender NJA Nytt Juridiskt Arkiv avd. I Ot. prp. proposition til odelstinget P & I Protection & Indemnity prop. regeringens proposition rskr riksdagens skrivelse SDR Special Drawing Rights SOU statens offentliga utredningar TfR Tidsskrift for Rettsvitenskap

Sammanfattning

Utredningens förslag innebär huvudsakligen ändringar i sjölagens regler i 10 kap. om begränsning av redares skadeståndsansvar, s. k. globalbegränsning,

och i 6 kap. om befordran av passagerare och resgods. Ändringarna grundar

sig på 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar respektive 1974 års Aténkonvention om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods. Utredningsarbetet har skett i nordiskt samarbete och i huvudsak likalydande lagförslag har utarbetats i Danmark, Finland och Norge.

Ratifikation av 1976 års

begränsningskonvention

De nuvarande bestämmelserna om globalbegränsning i 10 kap. sjölagen bygger på 1957 års internationella konvention om begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö. Främst av den anledningen att realvärdet av konventionens begränsningsbelopp till följd av inflationen efterhand undergått en allt kraftigare minskning utarbetades 1976 års begränsningskonvention. Förutom en höjning av begränsningsbeloppen innebär konventionen även andra betydande förbättföreslår därför ringar. Utredningen att 1957 års begränsningskonvention skall sägas upp och att Sverige skall tillträda 1976 års konvention. Den föreslagna lagstiftningen om globalbegränsning bör enligt utredningens mening sättas i kraft så snart 1957 års konvention upphört att vara bindande för Sverige. 1976 års konvention ger i vissa hänseenden konventionsstaterna möjlighet att i nationell lag ta in bestämmelser som skiljer sig från konventionens regler. Detta gäller bl. a. fordringar i anledning av skada på hamnanläggningar, bassänger, segelbara vattenvägar och navigationshjälpmedel. Sådana skadeståndskrav kan ges prioritet före andra sakskadefordringar. Enligt vad utredningen har inhämtat är skador på hamnanläggningar m. m. . relativt sällsynta i Sverige och har hittills inte visat sig medföra en ekonomisk belastning av någon betydelse för hamnarna. Det föreslås därför inte någon prioritering av sådana skadeståndskrav. På likartade grunder anser utredningen att Sverige inte heller bör utnyttja den i konventionen givna möjligheten att från begränsningsreglerna undanta kostnaderna för avlägsnande av fartygsvrak och liknande åtgärder. En konventionsstat får vidare i sin nationella lagstiftning införa särskilda

10 Sammanfattning

regler om ansvarsbegränsning för fartyg under 300 ton. Utredningen konstaterar att även dessa fartyg kan orsaka betydande skador och framhåller att det är angeläget att ansvarsgränserna inte sätts så lågt att skadeståndet till väsentlig del mister sin funktion att, så långt det av försäkringsmässiga skäl är möjligt, bereda skadelidande ersättning. De mindre fartygen kan, enligt vad utredningen har inhämtat, för rimliga kostnader försäkras så att ansvaret upp till konventionens begränsningsbelopp blir täckt. Utredningen har därför ansett att det inte finns anledning att för dessa fartyg föreskriva lägre ansvarsgränser än konventionen stadgar. Utredningen har inte heller funnit skäl att utnyttja den möjlighet som enligt konventionen finns att införa särregler för fartyg som används i inre farvatten, utan bestämmelserna om globalbegränsning föreslås, liksom för närvarande, gälla både sådana fartyg och havsgående fartyg. Däremot är begränsningsreglerna inte tillämpliga på svävarfarkoster. I fråga om borrningsfartyg och flyttbara plattformar samt krigsfartyg och vissa andra statsfartyg har utredningen föreslagit särskilda bestämmelser enligt vad som närmare behandlas i det följande.

Bestämmelser om globalbegränsning

I lagförslaget har de allmänna reglerna om globalbegränsning liksom f. n. sin plats i 10 kap. De överensstämmer i många avseenden med de nuvarande bestämmelserna men det föreligger också betydelsefulla skillnader, både i sakligt och formellt hänseende. Kretsen av begränsningsberättigade personer omfattar liksom f. n. redare, befraktare, den som handhar fartygets drift i redarens ställe och sådan ägare av fartyg som inte samtidigt är redare samt i princip även deras anställda. Härutöver har den utvidgningen skett att inte endast redare av bärgningsfartyg utan även sådana bärgare som utför bärgning på annat sätt, t. ex. från helikopter, har rätt till ansvarsbegränsning liksom deras anställda. Vidare har den som meddelat ansvarsförsäkring rätt att begränsa sin ansvarighet i samma utsträckning som försäkringshavaren. Begränsningsområdet omfattar, liksom enligt nu gällande regler, huvudsakligen fordringar avseende person- och sakskador som har uppkommit i samband med driften av fartyget och på grund av en särskild händelse t. ex. en fartygskollision. Begränsningsrätt föreligger även när sådana skador har uppkommit i samband med en bärgning. Enligt de nya reglerna saknar det därvid betydelse, om den som vållat skadan befunnit sig ombord på bärgningsfartyget; det är tillräckligt att skadan har uppstått i samband med bärgningsarbetet. En utvidgning av begränsningsområdet har vidare skett därigenom att även fordringar på grund av vissa dröjsmålsskador samt krav på ersättning för skadeförebyggande åtgärder omfattas av begränsningsrätten. Vissa slag av fordringar faller utanför reglerna om globalbegränsning. För åtskilliga sådana fordringar finns dock speciella begränsningsregler. Bärgarlön kan inte sättas högre än det bärgades värde. Bidrag till gemensamt haveri överstiger sällan värdet av det dragande kapitalet. Ersättningsskyldighet i anledning av oljeskada orsakad av oljeutslåpp från tankfartyg begränsas

SOU l98lz8 1 1

Sammanfattning

enligt särskilda regler. Sak samma gäller fordringar i anledning av atomskada. Någon begränsningsrätt föreligger över huvud taget inte för fordringar i anledning av skada som har åsamkats besättningsmedlem. Rätten till ansvarsbegränsning kan bortfalla på grund av den begränsningsberättigades eget handlande. Enligt gällande regler har redare som genom egen vårdslöshet orsakat skada inte rätt att begränsa sitt ansvar. l förslaget har området för det obegränsade ansvaret inskränkts genom att det föreskrivs att bara den skall gå miste om begränsningsrätten som själv har orsakat skada uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma. Obegränsat ansvar kan aktualiseras t. ex. när redaren eller den centrala ledningen hos ett rederi har orsakat skadan genom uppsåtligt eller i det närmaste uppsåtligt handlande. Begränsningssystemet överensstämmer på så sätt med nuvarande regler att det finns ett särskilt begränsningsbelopp för personskador och ett för övriga skador, dvs. främst sakskador. Personskadorna prioriteras fortfarande genom att eventuellt obetalda delar av personskadefordringarna får konkurrera på lika villkor med övriga fordringar i det begränsningsbelopp som är avsett för dessa. Jämfört med det nuvarande begränsningssystemet innebär förslaget den betydelsefulla skillnaden att fordringar i anledning av skador på det egna fartygets passagerare skall tillgodoses ur ett särskilt begränsningsbelopp. Detta är konstruerat så att det endast i undantagsfall torde bli aktuellt att tillämpa reglerna om globalbegränsning på passagerares skadeståndsfordringar. Begränsningsbeloppen är i förhållande till de belopp som nu gäller avsevärt högre för de små och medelstora fartygen. Vid beräkningen av beloppen används liksom f. n. tonnageprincipen, dvs. beloppen beräknas på grundval av fartygets tonnage. I förslaget grundar sig beräkningen dock på bruttotonnaget enligt 1969 års skeppsmätningskonvention och inte som nu på ett särskilt framräknat s. k. ansvarstonnage. Begränsningsbeloppen, som enligt gällande bestämmelser uttrycks i Poincaréfrancs, anges i förslaget i internationella valutafondens särskilda dragningsrâtter, SDR. En SDR motsvarar ca 5 kr. 50 öre i svenskt mynt. För personskador och sakskador m. m. föreskrivs minimibelopp för fartyg med ett tonnage på 500 ton eller därunder. För personskador är minimibeloppet 333 000 SDR (ca 1,8 milj. kr.) och för sakskador 167 000 SDR (ca 0,9 milj. kr.). Härefter ökar begränsningsbeloppen stegvis i förhållande till

fartygets storlek. Ökningarna blir något mindre per steg för de större

fartygen. Vid beräkning av begränsningsbeloppet för passagerares ersättningsanspråk för personskador tillämpas inte tonnageprincipen. I stället bestäms beloppet på grundval av det antal passagerare som fartyget enligt sitt certifikat har rätt att transportera. Ansvarsgränsen skall motsvara 46 666 SDR (ca 250 000 kr.) multiplicerat med det antal passagerare som fartyget får föra, dock högst 25 milj. SDR (ca 135 milj. kr.). Begrânsningsbeloppen för bärgare som inte utför bärgning från fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen avser, skall motsvara de begränsningsbelopp som gäller för ett fartyg med ett tonnage på 1 500 ton, dvs. ett större bärgningsfartyg. Om den som har ett skadeståndskrav väcker talan mot redaren eller begär

12 Sammanfattning

kvarstad kan redaren upprätta en begränsningsfond. Detta är dock inte någon förutsättning för rätten att åberopa ansvarsbegränsning. Fonden anses upprättad av alla personer som kan åberopa samma begränsningsbelopp och den skall användas till betalning av alla fordringar för vilka beloppet gäller. När en fond har upprättats utgör den i princip hinder mot kvarstad och andra säkerhetsåtgärder; de säkerhetsåtgärder som redan har vidtagits skall hävas. Sedan en begränsningsfond har upprättats får särskild talan inte väckas som angår en fordran som är föremål för ansvarsbegränsning. Inte heller frågan huruvida den som har upprättat fonden har rätt till ansvarsbegränsning får göras till föremål för talan i annan ordning. Samtliga sådana frågor skall lösas inom ramen för fondproceduren, det s. k. begränsningsmålet. I detta mål sker även fördelning av fonden. Frågor om begränsningsfond och dess fördelning regleras närmare i 15 kap. Begränsningsfonden eller, om sådan inte har upprättats, begränsningsbeloppet fördelas mellan borgenärerna i förhållande till fordringarnas storlek. Har redaren eller någon annan reglerat en fordran innan fördelningen sker, inträder han i den rätt som vederbörande borgenär skulle ha haft vid fördelningen. I 10 kap. har även tagits in bestämmelser om hur reglerna om globalbegränsning skall tillämpas i vanliga tvistemål i de fall då en begränsningsfond inte har upprättats. Liksom f. n. skall frågor om begränsningsbeloppets storlek och fördelning kunna överlämnas till avgörande av dispaschör. Reglerna om globalbegränsning är i princip tillämpliga på alla slag av fartyg. Utredningen har emellertid ansett att särskilda regler bör gälla för krigsfartyg och andra fartyg som används uteslutande för statsändamål. Sålunda föreslås att ansvarsgränserna för sådana fartyg inte i något fall skall få understiga de gränser som gäller för ett fartyg med ett tonnage på 5 000 ton. Har den skada på vilken fordringen grundas orsakats av fartygets särskilda egenskaper eller användning, föreligger enligt förslaget över huvud taget inte någon rätt till ansvarsbegränsning. Dessa bestämmelser gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbrytning och bärgning. Frågan om ansvarsbegränsning för krigsfartyg och andra statsfartyg berörs i ett särskilt yttrande. Även för oljeborrningsfartyg o. l. föreslår utredningen särskilda ansvarsgränser om fordringarna avser ersättning för skada som har orsakats medan fartyget används för borrning. För fordringar som endast avser personskada är begränsningsbeloppet 12 milj. SDR. (ca 66 milj. kr.) och för övriga fordringar 20 milj. SDR (ca 110 milj. kr.). Nu angivna ansvarsgränser skall enligt förslaget även tillämpas på oljeborrplattformar o. l. När begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk domstol skall svensk lag tillämpas. Ett undantag gäller fordringar på ersättning för skada som har åsamkats ombordanställda. Om lagen i en annan konventionsstat är tillämplig på tjänsteavtalet skall frågan om, och i så fall till vilket belopp, ansvarigheten är begränsad avgöras enligt lagen i denna stat.

Sammanfattning 13

Bestämmelser om begränsningsfond

I betänkandet föreslås vissa processuella som i huvudsak regler avser upprättande och fördelning av begränsningsfond. Dessa bestämmelser, som avses vara gemensamma för begränsningsfond som kan upprättas enligt 10 kap. och sådan fond som skall upprättas enligt lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss, har intagits i ett nytt 15 kap. När en fond är upprättad skall detta kungöras av rätten och borgenärerna uppmanas att inom viss tid anmäla sina fordringar hos rätten. Fördelningsförfarandet igångsätts genom att talan väcks i ett särskilt begränsningsmål. I detta mål avgörs frågor om ansvar och ansvarsbegränsning och frågor om skadeståndsfordringarnas storlek o. l. Eventuella behandlas tvistefrågor först vid ett s. k. fondsammanträde. Kvarstår sedan sammanträtvistefrågor det har avslutats kan rätten, om så begärs, pröva tvisten vid särskild handläggning. När samtliga tvister är avgjorda skall rätten genom dom fördela fonden. dom Lagakraftvunnen i frågor om ansvar, rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek och fondens är fördelning bindande gentemot alla som kan göra gällande fordringar mot fonden. Detta gäller oavsett om de har anmält sina fordringar eller inte.

Ändringar i oljeansvarighetslagen

Eftersom bestämmelserna i 15 kap. är tillämpliga även på begränsningsfond som avses i oljeansvarighetslagen föreslås att motsvarande processuella bestämmelser i denna I denna lag upphävs. lag föreslås också en ny bestämmelse. Undantaget för oljeskador i 10 kap. sjölagen har på grund av 1976 års begränsningskonvention måst utformas på sådant sätt att vissa krav på ersättning för oljeskador varken omfattas av 10 kap. eller oljeansvarighetslagen. För att ansvaret för sådana skador inte skall vara obegränsat har i

en ny 23 § i oljeansvarighetslagen införts en särskild Aansvarsgräns för dessa

till samma belopp som gäller för övriga oljeskador enligt skador, uppgående oljeansvarighetslagen.

Bestämmelser om passagerarbefordran

De nuvarande bestämmelserna i 6 kap. sjölagen bygger i huvudsak på ett i Tokyo år 1969 antaget utkast till internationell konvention om befordran av passagerare och resgods till sjöss, det s. k. Tokyoutkastet. Med detta utkast som grund utarbetades 1974 års Aténkonvention. Den nuvarande svenska överensstämmer lagstiftningen därför redan i allt väsentligt med konventionen. Eftersom begränsningsbeloppen i Aténkonventionen av på grund inflationen har minskat avsevärt i realvärde, anser sig utredningen emellertid inte kunna förorda att Aténkonventionen ratificeras. I stället föreslår utredningen att de begränsningsbelopp som nu finns i 6 kap. sjölagen skall höjas och att Sverige i samråd med de övriga nordiska länderna inom IMCO tar upp frågan om en revision av konventionen med sikte på enförhöjning av

Sammanfattning

har utarbetat de förslag till ändringari 6 begränsningsbeloppen. Utredningen som krävs för att den svenska lagstiftningen, bortsett från kap. sjölagen begränsningsbeloppen, skall anpassas till konventionen. som nu föreslås motsvarar i stort sett en justering av De ansvarsgränser konventionens med hänsyn tagen till inflationen sedan begränsningsbelopp om 1974. För varje passagerare föreslås i fråga om personskada ett belopp 100 000 SDR Ersättning för skada som beror på att (ca 550 000 kr.). passageraren blir försenad föreslås begränsad till 2 000 SDR (ca 11 000 kr.). föreslås När det gäller skada på eller förlust eller försening av handresgods vara 1 300 SDR (ca 7 000 kr.) per passagerare. begränsningsbeloppet Beträffande annat resgods, dvs. i huvudsak polletterat resgods, föreslås ett begränsningsbelopp om 2 000 SDR (ca 11 000 kr.) och för fordon 8 000 SDR som bortfraktaren har mottagit för säker (ca 45 000 kr.). För dyrbarheter förvaring föreslås en särskild ansvarsgräns om 5 000 SDR (ca 27 500 kr.) per

passagerare. Förslaget innefattar även en höjning av de självriskbelopp som gäller f. n. Således föreslås ett belopp om 150 SDR (ca 825 kr.) för varje fordon som skadas och ett belopp om 20 SDR (ca 110 kr.) för annan resgodsskada resp. skada på grund av försening av passagerare eller resgods. Av de sakliga ändringar som i övrigt har vidtagits i 6 kap. kan nämnas att området för bortfraktarens presumtionsansvar vid personskada och förlust av eller skada på handresgods utökats till att gälla även vid fel i fartyget. De f. n. gälla vid befordran inom tvingande reglerna i 6 kap. skall liksom Sverige, Danmark, Finland eller Norge eller till eller från någon av dessa dessutom föreslås de vara tillämpliga vid annan befordran under stater; förutsättning att svensk lag är tillämplig på befordringen enligt allmänna svenska lagvalsregler. Möjligheten till ansvarsfriskrivning för levande djur har tagits bort. Slutligen har vissa ändringar skett i bestämmelserna om laga domstol i 337 §.

Summary

The Swedish Maritime Committee, appointed in 1977 to by the Government review certain parts ofthe Maritime Code, has submitted a report concerning limitation of shipowners” liability. The Committee Swedish proposes ratification of the Convention on Limitation of Liability for maritime claims, adopted in London in 1976. In its report the Committee furthermore puts forward proposed amendments of the rules concerning carriage of passengers by sea, which are intended to bring the rules in line with the Athens Convention relating to the carriage of passengers and their luggage by sea, adopted in 1974. The Committee considers, however, that in view, inter alia, of the inflation since 1974 the limits set on liability in the Athens Convention cannot be considered adequate and suggests an increase of the amounts. As a consequence, the Committee does not find itself in the position to be able to propose Swedish ratification of the Athens Convention. the Instead, Committee suggests that the Swedish Government should initiate discussions within the Inter-Governmental Maritime Consultative Organization (IMCO) with a view to revising the Convention in this respect. The report has been prepared in close cooperation with governmental committees in Denmark, Finland appointed and Norway.

Limitation of for maritime claims

liability

The chapter of the Maritime Code dealing with limitation of liability (so called global limitation) is at present based on the rules of the 1957 Convention to the limitation relating of the liability of owners of sea-going ships. Due to inflation the amounts set out in these rules have now become less than half what they were in 1957. In view of the increase of the amounts in the 1976 Convention and the specific amounts to be afforded to passenger claims, as well as other improvements which the new Convention represents, the Committee proposes that Swedish law on this subject should, as soon as Swedish denunciation of the 1957 Convention has taken effect, be based on the 1976 Convention. _ The Committee notes that the provisions of the 1976 Convention concerning review of the limits set on liability are not satisfactory. In particular, it is considered a distinct that there is in the disadvantage Convention no rule to the effect that a State which has accepted revised limits may apply these also in respect of those Contracting States which have not

16 Summary

limits. that the Convention should accepted the revised The proposal nevertheless be ratified has been based on the conviction that international The Committee stresses the uniformity in this sphere is highly desirable. necessity that the Government follow the developments closely and take the form for review Conferences or of adequate action-in of proposals denunciation-should the real value of the amounts involved decrease

significantly. allows Contracting States to introduce In certain respects the Convention from those of the Convention. Thus in their national law provisions different it is possible to give a certain priority to claims in respect of damage to as well as aid to navigation. The harbour works, basins and waterways Committee has been informed that in Sweden there have in the past been of these kinds of claims has been invoked and very few cases where limitation Therefore it that the amount of the unpaid claims has then been insignificant. rule should be introduced. For the same is suggested that no such priority reasons the Committee does not suggest that use should be made of the possibility of reservation which the Convention permits with respect to claims to wreck removal and similar claims. relating the Convention there is further the possibility to introduce in Under national law specific provisions regulating the system of limitation of liability has been informed to be applied to ships of less than 300 tons. The Committee of the estimated costs for insurance of these ships up to the amounts of

established in the Convention and has found these to be reasonable. liability It is also No special rules for the smaller vessels are proposed therefore. considered the same that, as has been the case in the past, the rules should be or intended for navigation on inland whether the vessels are sea-going

waterways. The present provisions on limitation of liability do not apply to air-cushion

vehicles and no change in this respect is proposed. With regard to ships which are constructed for or adapted to, and engaged in, drilling, specific amounts Convention (12 are suggested which are higher than those provided for in the million SDR for personal claims and 20 million SDR for property claims). which are intended for the purpose of exploring or Mobile platforms the sea-bed and its resources are to be considered as ships for the exploiting of the rules on limitation of liability; in respect of platforms the purpose higher amounts shall always apply. In principle the rules on limitation of liability which are at present in force apply also to warships and other ships used for governmental purposes. However, in a recent case decided by the Supreme Court an important to this general rule was laid down; the rules on limitation of liability exception were deemed not to apply when the damage was caused by a submarine operating below sea level. On the basis of this decision it is proposed that the rules on limitation of liability shall not apply when damage is caused by the attributes of a state-owned activities or particular ship used for governmental due to the specific way in which it was used. If the damage was not so caused, of 5,000 it is suggested that the liability should not be less than that for a ship and ice breaking are not to be considered as tons. Salvage operations governmental activities.

Summary

Special provisions on the setting up and distribution of a limitation fund are proposed which are intended to be applied also in cases of liability for oil pollution damage. However, only in these latter cases will the setting up of a fund be a prerequisite for the right to invoke limitation of liability.

Carriage of passengers by sea

The present provisions on liability towards passengers are based on the draft convention adopted by the Comité Maritime International (CMI) in Tokyo in 1969. This draft was the basis for the Athens Convention and very few changes are therefore necessary in order to bring present legislation into line with the Athens Convention. As previously mentioned, specific limits of liability-different from those of the Convention-are being proposed by the Committee. These limits are with respect to personal injury 100,000 SDR, delay of a passenger 2,000 SDR, damage to or loss of or delay of cabin luggage 1,300 SDR, other luggage 2,000 SDR, vehicles 8,000 SDR and, lastly, with respect to valuables deposited with the carrier 5,000 SDR.

Författningsförslag

1 Förslag till Lag om ändring i sjölagen (189l:35 s. 1)

Härigenom föreskrivs i fråga om sjölagen (189l:35 s. 1) dels att l72§ skall upphöra att gälla, dels att nuvarande 15 kap. 344-355 §§ skall betecknas 16 kap. 365-376 §§, dels att 39, 120, 168, 171, 173, 174, 176-180, 182-189, 191-197, 199-201, 233-243, 261. 328, 337 och de nya 369 och 372-374 §§ samt rubrikerna närmast före 200 och 369 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas sexton nya paragrafer, 243 a § och, i ett nytt 15 kap. med ny kapitelrubrik, 350-364 §§, allt av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap. Om skeppsregistrering 39§ Om införing i skepps- eller Om i eller införing skeppsskeppsbyggnadsregistret finnes in- skeppsbyggnadsregistret finnes in-

nehålla uppenbar oriktighet till följd nehålla uppenbar oriktighettill följd

av skrivfel eller annat dylikt förbiseav skrivfel eller annat dylikt förbiseende, skall införingen rättas. Vad ende, skall införingen rättas. Vad som nu sagts har motsvarande till- som nu sagts har motsvarande tilllämpning på uppenbar oriktighet i lämpning på uppenbar i oriktighet registret till följd av tekniskt fel. Kan registret till följd av tekniskt fel. Kan rättelse bli till förfång för ägare eller rättelse bli till förfång för ägare eller för innehavare av pantbrev på grund för innehavare av pantbrev på grund av inteckning, skall det inbördes av inteckning, skall det inbördes företrädet mellan berörda förvärv företrädet mellan berörda förvärv bestämmas efter vad som finnes bestämmas efter vad som finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig skall Tillfälle skäligt. att yttra sig skall lämnas part som beröres, om han är lämnas part som beröres, om han är känd, samt myndighet som avses i känd, samt myndighet som avses i 351 §. 372 §. Beslut om rättelse meddelas genom införing i registret. Skälen för beslutet 1 Lagen omtryckt antecknas i dagboken eller akten. I stället för bevis eller handling, som 1975: 1289.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse utfärdats i enlighet med den tidigare införingen, skall ny sådan handling utfärdas. Den tidigare skall återfordras, göras obrukbar och handlingen behållas av registermyndigheten. Den som innehar handlingen är skyldig att ingiva den för detta ändamål. I föreläggande att fullgöra sådan skyldighet får vite utsättas. Talan mot beslut om rättelse får Talan mot beslut om rättelse får föras även av myndighet som avses i föras även av myndighet som avses i 351 §. 372 §.

5 kap. Om befordran av gods 120 § Skadestånd enligt 118 § beräknas efter värdet av gods av samma slag på den plats och vid den tid godset avtalsenligt lossats eller skulle ha lossats från Detta värde bestämmes efter börspriset eller, om sådant pris fartyget. saknas, efter marknadspriset eller, om varken börs- eller marknadspris finnes, efter det gängse värdet på gods av samma slag och kvalitet. Bortfraktarens ansvarighet är Bortfraktarens ansvarighet är dock begränsad till tiotusen francs dock begränsad till tiotusen francs för varje kolli eller annan enhet av för varje kolli eller annan enhet av däri- godset eller, om ansvarigheten därigodset eller, om ansvarigheten francs för genom blir högre, trettio francs för genom blir högre, trettio kilo av det berörda godsets brutto- kilo av det berörda godsets brutto-

vikt. Med vikt. Vad som förstås med franc franc förstås den värdeen-

het som angives i 348 §. anges i 369 §. Användes behållare (container), pall eller liknande transportanordning för att sammanföra godset, skall vid tillämpning av andra stycket varje kolli eller enhet som angivits i konossement eller annan frakthandling anses utgöra ett kolli eller en enhet. I övrigt skall det samlastade godset anses utgöra en enhet. Genom överenskommelse mellan bortfraktaren och avlastaren kan gränsen för bortfraktarens ansvarighet bestämmas till högre belopp än som följer av andra och tredje styckena. Har uppgift av avlastaren om godsets art och värde utan förbehåll införts i konossement eller annan frakthandling, skall detta värde gälla som gräns för ansvarigheten, om denna därigenom blir högre än enligt nämnda stycken, och vid tillämpning av första stycket anses utgöra godsets verkliga värde, om ej annat styrkes. Bestämmelserna i denna paragraf om begränsning av bortfraktarens eller ansvarighet gälla ej, om det visas att han själv vållat skadan uppsåtligen av grov vårdslöshet och med insikt att skada sannolikt skulle uppkomma.

168 § Vid sådan befordran som avses i Vid sådan befordran som avses i 169 § få bestämmelserna i 95 och 169 § få bestämmelserna i 95 och 97 §§, 98 § andra stycket, 101 § för- 97 §§, 98 § andra stycket, 101 § första stycket, 118-123 §§, 152, 161 och sta stycket, 118-123 §§, 152, 161 och 162 §§ samt 347 § första stycket 5 och 162 §§ samt 368 § första stycket 5 och

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse fjärde stycket ej åsidosättas genom fjärde stycket ej åsidosättas genom avtal till nackdel för avlastare, avtal till nackdel för avlastare, befraktare eller mottagare. Bestäm- befraktare eller mottagare. Bestämmelse i fraktavtal, varigenom till melse i fraktavtal, varigenom till bortfraktaren överlåtes rätt på grund bortfraktaren överlåtes rätt på grund av försäkring eller träffas annan av försäkring eller träffas annan sådan överenskommelse, anses som sådan Överenskommelse, anses som förbehåll om befrielse från ansvarig- förbehåll om befrielse från ansvarighet. het. Utan hinder av första stycket får bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarighet för tiden före lastningens början och efter lossningens slut. Han får också förbehålla sig frihet från ansvarighet för levande djur eller för gods, som i fraktavtalet angives som lastat på däck och befordras på det sättet, samt träffa överenskommelse rörande gemensamt haveri. Är det avtalat eller klart förutsatt att befordringen helt eller till bestämd del skall utföras av annan än bortfraktaren, får denne förbehålla sig frihet från ansvarighet för skada som orsakas medan godset är i den andres vård. _ Är det, med hänsyn till godsets ovanliga beskaffenhet eller tillstånd eller de särskilda förhållanden eller villkor under vilka befordringen skall utföras, skäligt att genom särskild överenskommelse inskränka bortfraktarens ansvarighet eller eljest utvidga hans rättigheter enligt detta kapitel, skall sådan överenskommelse gälla, förutsatt att konossement men ej utfärdas villkoren intagas i mottagningsbevis varav framgår att det ej är löpande handling.

6 kap.

Om befordran av passagerare och resgods

Inledande bestämmelser

171 §

Med bortfraktare i detta

förstås I detta kapitel avses med kapitel den som, yrkesmässigt eller bortfraktare: den som genom avmot vederlag, genom avtal åtager sig tal, yrkesmässigt eller mot vederlag,

befordran med fartyg av passagerare åtar sig att med fartyg befordra pas-

eller passagerare och resgods. Med sagerare eller passagerare och resresgods avses varje föremål, inbegri- gods;

pet fordon, som befordras för passa- passagerare: den som befordras gerarens räkning men ej enligt certe- eller skall befordras med fartyg enligt

eller konossement. ett avtal parti Resgods om passagerarbefordran

som passageraren bär med sig eller samt den som med bortfraktarens har i sin hytt eller eljest har i sin värd samtycke följer med fordon eller

under befordringen, inbegripet vad levande djur som

befordras enligt ett

han har i eller på medfört fordon, avtal om godsbefordran; utgör handresgods. resgods: varje föremål, inbegripet

fordon, som befordras för passagera-

rens räkning, under förutsättning att

22 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse befordringen inte sker enligt certeparti, konossement eller annat dokument som brukar användas vid godsbefordran; handresgods: resgods som passageraren bär med sig eller har isin hytt eller eljest har i sin vård under resan, inbegripet vad han har i eller på sitt fordon.

173 § Bestämmelserna i detta kapitel Bestämmelserna i detta kapitel gälla ej i den mån befordringen är gäller inte i den mån befordringen är underkastad gällande internationellt underkastad gällande internationellt fördrag om befordran med annat fördrag om befordran med annat transportmedel. transportmedel.

174 § Medföljer någon ett fartyg, vilken Om någon som varken är passagevarken är passagerare eller är i bort- rare eller är anställd hos bortfrakta-

fraktarens tjänst eller utför arbete i ren eller utför arbete i fartygets tjänst

fartygets tjänst, och tillskyndas han följer med ett fartyg och därvid åsamdärvid skada, som avses i 188 eller kas skada av det slag som avses i 188 189§, ha bestämmelserna i detta eller 189 §, skall bestämmelserna i kapitel om befrielse från och detta kapitel om befrielse från och begränsning av ansvarighet på bort- begränsning av ansvarighet för bort-

fraktarens sida motsvarande tillämp- fraktare tillämpas till förmån för var

ning till förmån för var och en på och en på redarens sida som kan redarens sida som kan hållas hållas ansvarig för skadan. ansvarig för skadan.

176 § Gäller befordringsavtalet bestämt Gäller befordringsavtalet ett befartyg, får bortfraktaren ej utföra stämt fartyg, får bortfraktaren inte befordringen med annat fartyg. utföra befordringen med annat far-

177 § Avser befordringsavtalet bestämd Avser befordringsavtalet en beperson, får denne icke till annan stämd person, får denne inte överöverlåta sin rätt enligt avtalet. Sedan låta sin rätt enligt avtalet till någon resan påbörjats får överlåtelse ej äga annan. Sedan resan påbörjats får rum även om avtalet ej avser överlåtelse inte äga rum, även om bestämd person. avtalet inte avser en bestämd person.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

178 § Passageraren är skyldig att iaktta- Passageraren är skyldig att iaktta ga föreskrifter om ordning och föreskrifter om ordning och säkerhet säkerhet under befordringen. under resan. Bestämmelserna i 24, 53 och 54 §§ Bestämmelserna i 24, 53 och 54 §§ sjömanslagen (1973:282) om under- sjömanslagen (1973:282) om undersökning i anledning av brott ombord sökning med av brott anledning och tvångsmedel mot besättnings- ombord och tvångsmedel mot bemedlem ha motsvarande tillämpning sättningsmedlem skall även tillämi fråga om passagerare. pas på passagerare.

179 § Passagerare får medföra resgods i Passageraren får föra med sig resskälig omfattning. gods i skälig omfattning. Känner passageraren till att hans Känner till att hans passageraren resgods kan medföra fara eller resgods kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för fartyg, liv väsentlig olägenhet för person eller eller annat gods, skall han upplysa egendom, skall han före resans börbortfraktaren därom före resans jan upplysa bortfraktaren om detta. början. Detsamma gäller, om annat Detsamma gäller om resgodset, resgods än handresgods kräver sär- handresgods undantaget, kräver särskild vård. Är resgods av sådan skild vård. Är av sådan resgods beskaffenhet som nu sagts, skall beskaffenhet som nu sagts, skall detta om möjligt utmärkas på godset detta om möjligt utmärkas på godset innan befordringen börjar. innan resan börjar.

180 § Bortfraktaren har rätt att vägra Bortfraktaren har rätt att vägra passageraren att medföra resgods, passageraren att föra med sig ressom kan medföra fara eller väsentlig gods som kan medföra fara eller olägenhet för fartyg, liv eller gods. väsentlig olägenhet för person eller egendom. Har sådant resgods tagits ombord Har sådant resgods tagits ombord utan att bortfraktaren kände till dess utan att bortfraktaren kände till dess beskaffenhet, får han efter omstän- beskaffenhet, får han efter omständigheterna föra det iland eller oskad- digheterna föra iland, oskadliggöra liggöra eller förstöra det utan skyldig- eller förstöra det utan skyldighet att het att ersätta skadan. Detsamma ersätta skadan. Detsamma gäller, gäller, om resgodset, efter att ha om resgodset, efter att ha tagits tagits ombord med bortfraktarens ombord med bortfraktarens kännekännedom om dess beskaffenhet, dom om dess beskaffenhet, visar sig visar sig medföra sådan fara eller medföra sådan fara eller väsentlig väsentlig olägenhet för fartyg, liv olägenhet för person eller egendom eller gods att det ej är försvarligt att att det inte är försvarligt att behålla behålla det ombord. det ombord.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

182 § Bortfraktaren är icke skyldig att Bortfraktaren är inte skyldig att lämna ut annat resgods än handres- lämna ut resgods som inte är handgods förrän passageraren betalt för resgods förrän passageraren har och för kost eller annan betalt för resan och för kost eller

befordringen

tjänst under resan. Uteblir betal- annan tjänst under resan. Uteblir ning, äger bortfraktaren lägga upp betalningen, får bortfraktaren lägga godset i säkert förvar och genom upp godset i säkert förvar och genom auktion eller på annat offentlig auktion eller på annat offentlig betryggande sätt sälja så mycket att betryggande sätt sälja så mycket av hans krav jämte förvarings- och för- det att hans krav jämte förvaringssäljningskostnaderna täckas. och försäljningskostnaderna täcks.

183 § Om befordringsavtal avser be- Om befordringsavtal avser ett stämt fartyg och detta före resans bestämt fartyg och detta före resans

början går förlorat eller förklaras början går förlorat eller efter skada

skada icke vara inte kunna sättas isrånd,

efter iståndsättligt, förklaras

upphör bortfraktarens skyldighet att upphör bortfraktarens skyldighet att utföra befordringen. utföra befordringen. Blir fartygets avgång från den ort Blir fartygets avgång från den ort där befordringen skall börja väsent- där resan skall börja väsentligt förhar passageraren rätt dröjd, har passageraren rätt att häva ligt fördröjd, att häva avtalet. avtalet.

184 § Uppehålles fartyget under resan så Om fartyget uppehålls under resan att det icke skäligen kan fordras att så att det inte skäligen kan fordras att passageraren avvaktar att resan fort- passageraren avvaktar att resan fortsättes, eller går fartyget förlorat eller sätts, eller går fartyget förlorat eller förklaras det efter skada icke vara förklaras det efter skada inte kunna skall bortfraktaren sättas istånd, skall bortfraktaren söriståndsättligt, sörja för att passageraren och den- ja för att passageraren och dennes nes resgods befordras till bestäm- resgods befordras till bestämmelsemelseorten på annat lämpligt sätt orten på annat lämpligt sätt och bära och bära kostnaden därför. Underlå- kostnaden för detta. Underlåter ter bortfraktaren detta, har passage- bortfraktaren detta, har passagerararen rätt att häva avtalet. ren rätt att häva avtalet. Måste passageraren uppehålla sig Måste passageraren uppehålla sig iland på grund av haveri eller annan iland på grund av haveri eller annan omständighet som rör fartyget, skall omständighet som rör fartyget, skall bortfraktaren på lämpligt sätt sörja bortfraktaren på lämpligt sätt sörja för hans uppehälle och bära kostna- för hans uppehälle och bära kostnaden därför. den för detta.

185 § Anträder icke resan Påbörjar passageraren inte resan passageraren

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse eller avbryter han den, skall avtalad eller avbryter han den, skall det befordringsavgift likväl betalas. Vad avtalade biljettpriset ändå betalas. som nu sagts gäller dock ej, om Om passageraren insjuknat eller det

passagerarens underlåtenhet att an- finns annan skälig anledning för

träda eller fullfölja resan beror av att passageraren att inte påbörja eller

han insjuknat eller avlidit eller av fullfölja resan och bortfraktaren har

annan skälig anledning och bortfrak- underrättats om detta inom rimlig tid, taren underrättats härom inom rimlig behöver dock biljettpriset inte betatid. las. Är passageraren enligt första År passageraren enligt första stycket skyldig att utgiva avtalad stycket skyldig att betala det avtalade befordringsavgift, skall denna dock biljettpriset, skall detta dock sättas nedsättas med skäligt belopp, om ned med skäligt belopp, om bortbortfraktaren medfört annan passa- fraktaren har medfört en annan pasgerare i hans ställe eller eljest sagerare i hans ställe eller på annat begränsat eller, med iakttagande av sätt har begränsat eller borde ha tillbörlig omsorg, kunnat begränsa kunnat begränsa sin skada. sin skada.

186 § Visar det sig, sedan befordrings- Visar det sig, sedan befordringsavtal träffats, att resan skulle vara avtal träffats, att resan skulle vara förenad med fara för passageraren förenad med fara för passageraren eller fartyget till följd av krig, block- eller fartyget till följd av krig, blockad, uppror, oroligheter, sjöröveri ad, uppror, oroligheter, sjöröveri eller annat våld eller att eller annat våld eller att väpnat väpnat sådan fara väsentligt ökat, har var- sådan fara väsentligt ökat, har vardera parten rätt att häva befordrings- dera parten rätt att häva avtalet. avtalet även om resan börjat. Häves Detta gäller även om resan har böravtalet, skall vardera parten bära sin jat. Hävs avtalet, skall vardera parkostnad och skada. ten bära sin kostnad och skada.

187 § Avbryter passageraren resan på Avbryter passageraren resan på grund av förhållande som avses i grund av förhållande som avses i 185§ första stycket andra punkten 185§ första stycket andra punkten eller häves befordringsavtalet enligt eller hävs avtalet enligt 184 § eller, 184 § eller, sedan resan börjat, enligt sedan resan börjat, enligt 186§, 186 §, skall befordringsavgiften beta- skall biljettpriset sättas ned. Därvid las med avdrag för belopp, som skall förhållandet mellan den avtabestämmes med beaktande av den lade och den återstående resans återstående och den avtalade resans längd, tidsåtgång och kostnader längd, tidsåtgång och kostnader. beaktas. Har bortfraktaren mottagit betal- Har bortfraktaren emot tagit ning utöver vad som sålunda tillkom- betalning utöver vad som sålunda mer honom, skall han återbära över- tillkommer honom, skall han betala skottet. tillbaka överskottet.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ansvarighet på bortfraktarens sida

188 § Bortfraktaren är ansvarig för ska- Bortfraktaren är ansvarig för perda till följd av att passageraren avli- sonskada som orsakats av händelse der eller drabbas av kroppsskada på under resan, om skadan har vållats under befordring- genom fel eller försummelse av bortgrund av händelse en eller försenas, om skadan vållats fraktaren eller någon som han svarar genom fel eller försummelse av bort- för. Detsamma gäller skada på grund fraktaren eller någon för vilken den- av att passageraren försenas. ne svarar.

189 § Bortfraktaren är ansvarig för ska- Bortfraktaren är ansvarig för skada till följd av att resgods går förlorat da till följd av att resgods går förlorat eller skadas på grund av händelse eller skadas på grund av händelse under eller försenas, under resan, om skadan har vållats befordringen om skadan vållats genom fel eller genom fel eller försummelse av försummelse av honom eller någon honom eller någon som han smrar för vilken han svarar. Med försening för. Detsamma gäller skada till följd likställes dröjsmål med utlämning av av att resgodset försenas; med försening likställs dröjsmål med utlämresgods på bestämmelseorten. ning av resgodset på bestämmelseorten. Bortfraktaren är icke skyldig att Bortfraktaren är inte skyldig att ersätta värdepapper, ersätta pengar, värdepapper, konstpenningar, konstföremål eller andra dyrbarhe- föremål eller andra dyrbarheter ter, om han ej uttryckligen åtagit sig annat än om han har tagit emot sådan ansvarighet. egendomen för säker förvaring.

191 §

skall till sitt fredande För att gå fri från ansvarighet Bortfraktaren visa, att skada som måste bortfraktaren visa, att skada

från ansvarighet avses i 188 eller 189§ ej orsakats som avses i 188 eller 189 § inte har fel eller försummelse av orsakats genom fel eller försummelgenom honom eller vilken han se av honom eller någon som han någon för svarar. I fråga om personskada samt svarar för. I fråga om personskada förlust av eller skada på handresgods och förlust av eller skada på handresgäller dock vad nu sagts endast om gods gäller dock vad nu sagts endast skadan inträffat vid eller i samband om skadan har inträffat vid eller i med sammanstötning, samband med förlisning, sammanförlisning, strandning, explosion eller brand. stötning, strandning, explosion,

brand eller fel i fartyget.

192 § Bortfraktarens ansvarighet skall ej Bortfraktarens ansvarighet skall inte vid personskada

överstiga sjuhundratusen francs för överstiga,

vid personskada 100 000 särskilda dragningsrätter varje passagerare

Författningsförslag 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och sextontusen francs för varje pas- och vid

(SDR) för varje passagerare sagerare vid försening av passagera- försening av passageraren 2 000 SDR ren. för varje passagerare. Vid skada på eller förlust eller Vid skada förlust eller på eller försening av resgods skall ansvarig- försening av resgods skall ansvarigheten ej överstiga heten inte överstiga 1. tiotusen för varje passa-

francs 1. 1 300 SDR för varje passagera-

gerare i fråga om handresgods, som re i fråga om handresgods; icke förvaras i eller på medfört fordon; 2. 5 000 SDR för varje passagerare i fråga om dyrbarheter som bort-

fraktaren har mottagit för säker för-

varing;

2. femtiotusen francs för varje for- 3. 8 000 SDR för

varje fordon; don jämte resgods, som förvaras i och eller på fordonet; och 3. sextontusen för

francs varje 4. 2 000 SDR för varje passagera-

passagerare i fråga om annat res- re i fråga om annat resgods. gods. [fråga om skada på eller förlust av Begränsningsbeloppen avser det handresgods, som avses i andra sammanlagda ansvaret för varje resa. stycket I, gäller begränsningen för Begränsningen gäller inte ränta och varje skadebringande händelse och i rättegångskostnader. övrigt för varje resa. Begränsningen gäller icke ränta och rättegångskostnader.

Med francs den värdeenhet

förstås Vad som förstås med SDR anges i som angives i 348 §. 369 §. Bortfraktaren kan skriftligen åta sig ansvarighet till högre belopp än som föreskrivs i denna paragraf.

193 § Bortfraktaren kan genom uttrycklig överenskommelse âtaga sig ansvarighet till högre belopp än som

föreskrives i 192 §. Han äger på Bortfraktaren har rätt att från ska-

samma sätt förbehålla sig att passage- deståndet göra avdrag för passagerararen skall stå risken intill ett res självrisk intill själv ett belopp av belopp av

1. ettusenfemhundra för I. francs 150 SDR för varje fordon som

varje fordon som skadas; skadas; 2. tvåhundra för annan res-

francs 2. 20 SDR för annan resgodsska-

godsskada; och da; och 3. tvåhundra för skada

francs på 3. 20 SDR för skada på grund av

grund av försening. försening av passagerare eller resgods.

Författningsförslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse Avräkning för självrisk sker från Avräkning skall ske från skadans skadans belopp. belopp innan fråga om begränsning av ansvaret enligt 192 § prövas.

194 § Bortfraktaren har ej rätt att åbero- Bortfraktaren har inte rätt att bestämmelserna i 192§ om åberopa bestämmelserna i 192 och pa begränsning av ansvarigheten eller 193 §§ om begränsning av ansvarigöverenskommelse om_ självrisk för heten eller avdrag för självrisk, om passageraren enligt 193 §, om det det visas att han själv har vållat visas att han själv vållat skadan skadan uppsåtligen eller av grov eller av grov vårdslöshet vårdslöshet och med insikt att sådan uppsåtligen och med insikt att skada sannolikt skada sannolikt skulle uppkomma. skulle uppkomma.

195 § Bestämmelserna om frihet från Bestämmelserna om frihet från eller begränsning av bortfraktarens eller begränsning av bortfraktarens ansvarighet gälla även om talan mot ansvarighet gäller även om talan mot honom icke grundas på befordrings- honom inte grundas på befordringsavtalet. avtalet.

197 § I 96 § Utföres befordringen helt eller Om befordringen helt eller delvis delvis av annan än bortfraktaren, utförs av någon annan än bortfrakta-

förblir denne likväl ansvarig som om ren, är bortfraktaren dock ansvarig

han själv utfört hela befordringen. som om han själv hade utfört hela Härvid gälla bestämmelserna i detta befordringen. Härvid gäller bestämkapitel i tillämpliga delar. melsernai detta kapitel i tillämpliga delar. med Den som utför befordringen med Utför den andre befordringen

fartyg, är han jämte bortfraktaren fartyg är ansvarig för sin del av

och enligt samma regler som denne befordringen enligt samma regler som gäller för bortfraktaren. Har ansvarig för sin del av befordringen.

Bestämmelserna i 196 § ha motsva- bortfraktaren åtagit sig ansvar utöver rande tillämpning. Bortfraktarens vad som föreskrivs i detta kapitel, är

och den andres ansvarighet är gemen- den som utför befordringen inte bunsamt begränsad enligt 192 §. den av detta, såvida han inte skriftligen har samtyckt till det. I den mån ansvar ävilar både

bortfraktaren och personer som avses

i andra stycket svarar de solidariskt.

196 § . 197 § Föres talan mot någon för vilken Förs talan mot någon som bort-

bortfraktaren svarar enligt 233 § är fraktaren svarar för enligt 196 eller

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse denne berättigad till samma befriel- 233 §, är denne berättigad till samma se från och begränsning av ansvarig- befrielse från och begränsning av het som bortfraktaren. De ersätt- ansvarighet som bortfraktaren. De ningsbelopp som bortfraktaren och ersättningsbelopp som bortfraktaden för vilken han svarar förpliktas ren och de personer som han svarar utgiva få ej sammanlagt överstiga för skall betala får inte sammanlagt den gräns för ansvarigheten som överstiga den gräns för ansvarigheföreskrives i 192 §. ten som föreskrivs i 192 §. Bestämmelserna i första stycket Bestämmelserna i första stycket gälla icke till förmån för den som gäller inte till förmån för den som visas ha vållat skada uppsåtligen visas ha vållat skada uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med eller av grov vårdslöshet och med insikt att skada sannolikt skulle upp- insikt att sådan skada sannolikt skulkomma. le uppkomma.

199 § Bestämnzelser om hänskjutande till Bestämmelser om laga domstol för viss domstol eller till skiljemän av tvister som rör ansvarighet på grund tvist angående ansvarighet på grund av avtal om befordran av passageraav avtal om befordran av passagera- re och resgods i 337 §.

finns re och resgods finnas i 337 §.

Bestämmelser om preskription Bestämmelser om preskription

finnas i 347 §. finns i 368 §.

Vissa bestämmelser om tillämpning- Om avtalsvillkors giltighet en

200 § Bestämmelserna i 181-198 §§ kun- Bestämmelserna i 178 § får inte na ej åsidosättas genom avtal till åsidosåttas genom avtal.

passagerarens nackdel vid befordran Avtalsvillkor som inskränker

pasinom Sverige, Danmark, Finland sagerarens rättigheter 181enligt och Norge eller mellan dessa stater, ej 198 l§§, 337§ andra stycket och 368 §

heller vid befordran med avtalsenlig

första stycket 6 och 7 är ogiltiga

avgångsort eller bestämmelseort i 1. vid befordran inom

Sverige, någon av dessa stater. Vad nu sagts Danmark, Finland eller Norge eller gäller även om ittländsk lag i övrigt är till eller från någon av dessa stater, tillämplig på befordringen. oavsett vilken lag som i övrigt är tillämplig på befordringen; 2. vid annan befordran, om svensk lag är tillämplig på befordringen enligt allmänna svenska lagvalsregler.

Övriga bestämmelser i detta kapitel

gäller endast om inte annat är avtalat eller följer av sedvänja.

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 201 § Utan hinder av 200 § får bortfrak- Utan hinder av 200 § får bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansva- taren förbehålla sig frihet från ansvarighet såvitt rör passagerare för tiden righet såvitt rör passagerare för tiden innan denne går ombord och efter innan denne går ombord och efter det att han gått iland. Detsamma det att han gått iland; sådant förbegäller i fråga om handresgods för håll är dock inte tillåtet när det gäller tiden innan detta föres ombord och sjötransport mellan fartyg och land

efter det att det förts iland. För som omfattas av biljettpriset eller som

sjötransport mellan fartyg och land utförs med transportmedel som bort-

äro sådana förbehåll tillåtna i den fraktaren ställer till förfogande. mån transporten ej omfattas av I fråga om handresgods som inte befordringsavgiften eller utföres med finns i eller på ett av passageraren transportmedel, som annan än bort- medfört fordon kan bortfraktaren fraktaren ställer till förfogande. Bort- förbehålla sig frihet från ansvarighet fraktaren får alltid förbehålla sig enligt detta kapitel för tiden innan frihet från ansvarighet för levande handresgodset förs ombord och efter

djur. det att det har förts iland. Förbehåll år dock inte tillåtet när det gäller sådan transport till eller från fartyget som avses i första stycket och ej heller för tid då handresgodset äri bortfraktarens vård, medan passageraren vistas i terminalbyggnad, på kaj eller annan hamnanläggning. Är det avtalat eller klart förutsatt, Är det avtalat att en bestämd del att befordringen helt eller till be- av befordringen skall utföras av stämd del skall utföras av annan än annan namngiven redare, får bort-

bortfraktaren, får denne också förbe- fraktaren förbehålla sig frihet från

hålla sig frihet från ansvarighet för ansvarighet för skada orsakad av skada orsakad av händelse under händelse under den del av befordden del av befordringen som utföres ringen som utförs av den andre. av den andre. Detsamma gäller, om Detsamma gäller, om passageraren

passageraren enligt befordringlsavta- enligt befordringsavtalet har rätt att

let har rätt att helt eller delvis anlita helt eller delvis anlita annan än annan än bortfraktaren för beford- bortfraktaren för befordringen. ringen.

10 kap. Om redares ansvarighet

233 § Redaren är ansvarig för skada som befälhavaren, medlem av besättningen eller lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten. Redaren är också ansvarig, om skada vållas av annan. när denne på redarens eller befälhavarens uppdrag utför arbete i fartygets tjänst. Vad redaren sålunda utgivit har Skadestånd som redaren sålunda

Författningsförslag 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse han rätt att söka åter av den som betalat har han rätt att kräva tillbaka vållat skadan. av den som vållat skadan. Bestämmelser om inskränkning Bestämmelser om inskränkning av redares ansvarighetfinnas, utom i av redares ansvarighet finns, utom i detta kapitel, i 5 och 6 kap. samt i detta kapitel, i 5 och 6 kap. samt i lagen (1936:277) i anledning av Svelagen (1936:277) i anledning av Sveriges tillträde till 1924 års internatio- riges tillträde till 1924 års internationella konvention rörande konosse- nella konvention rörande konossement. ment.

234 § 1 mom. Föreligger ansvarighet för Redaren har rätt att begränsa sin redare enligt denna eller allmän lag, ansvarighet enligt bestämmelserna i är vad ansvarigheten begränsad detta kapitel. Samma rätt har sådan angår ägare av fartyg som ej är redare, den 1. ersättning för skada å person, som i redarens ställe har hand om

som befinner sig ombord på fartyget fartygets drift, fartygets befraktare

för att medfölja detta, och för skada å samt var och en som utför tjänster i egendom ombord; omedelbart samband med bärgning. 2. ersättning för skada å person Med bärgning avses även åtgärder eller egendom, om skadan orsakats enligt 235 § första stycket 4, 5 och av någon som befinnersig ombord på 6. fartyget; Om ansvar görs gällande mot 3. ersättning för skada å person någon, för vilken redaren eller annan eller egendom, om skadan orsakats person som avses i första stycket av omständighet som hänför sig till svarar, har även denne rätt att eller handhavandet av navigeringen begränsa sin ansvarighet enligt befartyget eller till lastningen, beford- stämmelserna i detta kapitel. ringen eller lossningen av lasten eller Den som meddelat försäkring av

till inskeppningen, befordringen eller ansvarighet för en fordran som är

landsättningen av passagerarna; föremål för begränsning har rätt att 4. ersättning för skada å hamnan- begränsa sin ansvarighet i samma läggning, bassäng eller segelbar vat- utsträckning som färsäkringshavatenväg; samt ren. 5. ersättning på grund av föreskriven skyldighet att avlägsna sjunker, strandat eller övergivet fartyg eller egendom ombord på sådant fartyg. Begränsningen gäller dock ej ansvarighet på grund av skada som åsarnkats befälhavaren eller medlem av besättningen eller lots eller någon

person i redarens tjänst, som befinner

sig ombord eller vilkens åligganden stå i samband med fartygets tjänst. Den avser ej heller ansvarighet på grund av fel eller försummelse av

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse redaren själv, med mindre denne

begått felet eller försummelsen i egen-

skap av fartygets befälhavare eller medlem av dess besättning. Begränsningen gäller icke ränta och kostnader i saken.

2 mom. Har redaren motfordran

mot borgenären och grunda sig ford-

ran och motfordran på en och samma

händelse, skall begränsningen avse allenast det belopp varmed fordringen överstiger motfordringen.

235 § Är ansvarigheten begränsad, sva- Rätt till ansvarsbegränsltirzg förerar redaren intill ett belopp beräknat ligger, oavsett grunden för ansvarig-

efter ettusen francs för ton av farty- heten, beträffande fordringar med

gets dräktighet, dock minst etthun- anledning av

drafemtiotusen francs. Inträffar ska- I. person- eller sakskada, om ska-

da å person, höjes ansvarighetsgrän- dan uppkommit ombord på fartyget sen i vad avser sådan skada med eller i omedelbart samband med far-

tvåtusenetthundra francs för ton, tygets drzft eller med bärgning,

dock med minst sexhundratrettiotu- 2. skada på grund av dröjsmål vid

sen francs. befordran till sjöss av gods, passage-

Ansvarighetsgränsen gäller beträf- rare eller deras resgods,

fande fordringar, vilka uppkommit 3. annan skada, om den har orsa-

på grund av en och samma hän- kats av intrång i en rättighet, som inte delse. grundar sig på avtal, och den har Med dräktighet avses nettodräktig- uppkommit i omedelbart samband

heten, för maskindrivet fartyg ökad med fartygets drift eller med bärg-

med det maskinrum som vid bestäm- ning, mandet av nettodräktigheten dragits 4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, från bruttodräktigheten. Vad som förstöra eller oskadliggöra ett fartyg, med bestämmes i allt som finns eller har

förstås franc inbegripet

348 §. funnits ombord, vilket sjunkit, stran-

dat, övergivits eller blivit vrak, 5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller oskadliggöra fartygets last, samt 6. åtgärder för att avvärja eller begränsa skada, för vilken ansvarsbegränsning gäller, samt skada som orsakats av sådana åtgärder. Har den som får begränsa sitt

ansvar en motfordran mot borgenä-

ren och grundar sig fordringen och motfordringen på en och samma

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

händelse, skall begränsningen avse endast den del av fordringen som överstiger motfordringen.

236 § av skada â Fordringar på grund Rätt till ansvarsbegränsning föreperson skola i första hand tillgodoses ligger inte beträffande med det som ansvarighetsbelopp 1. fordran på bärgarlön, bidrag avses i 235 § första stycket andra till gemensamt haveri eller på avtal punkten. Förslår ej detta, skall åter- grundad som ersättning för åtgärd stoden av fordringarna tillsammans avses i 235 § första stycket 4, 5 eller med Övriga fordringar tillgodoses ur Ö. det belopp som avses i samma stycke 2. fordran med anledning av oljefönsta punkten. skada av det slag som avses i 1 § lagen av Fördelningen ansvarighetsbe- (1973:1198) om ansvarighetför oljelopp skall ske i förhållande till ford- skada till sjöss och som orsakats av

ringarnas storlek. fartyg som befordrade

olja som bulk- Har redaren betalt fordran som last, avses i denna paragraf, skall han 3. fordran underkastad en interanses träda i fordringsägarens ställe nationell konvention eller nationell med samma rätt som denne och lag som eller reglerar förbjuder fordringsbeloppet medtagas vid för- begränsning av ansvarighet för atomdelningen av ansvarighetsbeloppet, skada,

såvitt fordringen kunnat här i riket 4. fordran med anledning av

mot redaren. Visar atomskada vållad göras gällande av ett atomfartyg, redaren

att han, oaktat krav ännu ej 5. fordran med anledning av ska-

skett, framdeles har att betala fordran da som âsamkats anställd som avses i

som avses i denna skall paragraf, 234 § andra stycket och vilkens åligjämväl den fordringen medtagas vid ganden står i samband med fartygets

fördelningen. drift eller bärgningen, samt 6. fordran på ränta eller ersättning

för rättegångskostnad.

237 § Kvarstad eller annan handräck- Rätt till ansvarsbegränsning förening för vilken fordran, beträffande ligger ej för den som visas själv ha ansvarigheten är begränsad, skall vållat skadan eller av uppsåtligen vägras och beviljad sådan åtgärd grov vårdslöshet och med insikt att skall hävas, om redaren inom riket sådan skada sannolikt skulle upphos rätten eller överexekutor ställer komma.

säkerhet för fulla ansvarighetsbelop-

pet enligt 235 § jämte ett av myndigheten bestämt tillägg för ränta och kostnader i saken. Säkerheten må åberopas gentemot alla borgenärer, för vilkas fordringar gäller begränsning till samma ansvarighetsbelopp,

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och skall anses vara ställd till förmån för alla sådana borgenärer. Har redaren ställt säkerhet för ett mindre belopp än i första stycket avses och ställer han därefter hossamma myndighet säkerhet för äterstoden, skall ock vad i första stycket stadgas äga tillänzpning.

Om redaren ställt full säkerhet efter

vad i första eller andra stycket sägs, skall på hans yrkande tidigare ställd

säkerhet för fordran som avses med den fulla säkerheten frigivas.

Vad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning, om säkerheten ställts hos vederbörlig myndighet i Danmark, Finland eller Norge.

238 § Kvarstad eller annan handräck- Om rätt till ansvarsbegränsning ning för fordran, beträffande vilken föreligger, skall ansvarsbeloppen beär skall stämmas på följande sätt. ansvarigheten begränsad, vägras och beviljad sådan åtgärd 1. För fordringar med anledning hävas, om redaren visar att han, av personskada, som tillfogats fartyinnan utom gets egna passagerare, är ansvarsåtgärden genomförts, riket ställt betryggande och för borge- gränsen 46 666 särskilda dragningsnären säkerhet rätter med det

tillgänglig för fulla (SDR) multiplicerat

ansvarighetsbeloppet enligt 235 § i antal passagerare som fartyget enligt

av följande hamnar: sitt certifikat har tillstånd att beford-

någon 1. den hamn där den händelse ra, dock högst 25 miljoner SDR. varå grundas 2. För andra fordringar med inträffat fordringen om händelsen rum i anledning av personskada är aneller, ej ägt hamn, den första hamn som fartyget svarsgränsen för fartyg, vars tonnage

anlöpt efter händelsen; inte överstiger 500 ton, 333 000 SDR. 2. landsättningshamnen, om ford- Överstiger fartygets tonnage 500 ton

ringen avser skada å person; höjs ansvarsgränsen enligt följande: 3. lossningshamnen, om fordring- för varje ton från 501 till 3 000 ton en avser skada å last. med 500 SDR, Har i som avses i första stycket för varje ton från 3 001 till 30 000

fall

säkerheten ställts i annan ort än där ton med 333 SDR, angives, prövar rätten eller överexe- för varje ton från 30 001 till 70 000 kutor med hänsyn till omständighe- ton med 250 SDR, och terna, huruvida handräckningsåt- för varje ton över 70 000 ton med vägras eller 167 SDR. gärd, som nu sagts, skall hävas. 3. För andra slag av fordringar Vad i första och andra styckena är samt fordringar som inte tillgodoses

Författningsförslag 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stadgar gäller även om den utom riket med de i 2 angivna beloppen är ställda säkerheten icke motsvarar det vars tonansvarsgränsen för fartyg,

fulla ansvarighetsbeloppet enligt nage inte överstiger 500 ton, 167 000

235 § men redaren inom riket hos SDR. Överstiger fartygets

tonnage rätten eller överexekutor ställer be- 500 ton höjs ansvarsgränsen enligt tryggande säkerhet för återstoden följande: jämte ett av rätten eller överexekutor för varje ton från 501 till 30 000 ton bestämt tillägg för ränta och kostna- med 167 SDR, der i saken. för varje ton från 30 001 till 70 000 Vad i denna paragraf är stadgar om ton med 125 SDR, och hävande av handräckningsåtgärd för 70 000 ton med varje ton över skall äga motsvarande tillämpning i 83 SDR. fråga om frigivande av säkerhet, som 4. Ansvarsgränserna i 1-3 gäller ställts inom riket till summan av alla fordringar

befrielse från som upp-

handräckningsåtgärd. kommit på grund av en och samma händelse mot redaren, ägare av fartyg som ej är redare, den som i redarens

ställe har hand om fartygets drift och fartygets befraktare samt mot någon

för vilken dessa svarar. 5. Ansvarsgränserna för bärgare, som inte utför bärgning från fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg som bärgningen avser, skall motsvara de ansvarsgrånser som gäller för ett fartyg med ett tonnage på 1500 ton. Ansvarsgränserna gäller summan av alla fordringar som uppkommit på grund av en och samma händelse mot sådan bärgare och mot någon för vilken han svarar. 6. Med fartygets tonnage avses bruttotonnaget beräknat enligt bestämmelserna om skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års internationella skeppsmätningskon vention. Vad som förstås med SDR anges i 369 §.

239 § Tvist om av beräkning belopp, Varje ansvarsbelopp skall fördelas vartill redares ansvarighet är begrän- mellan borgenärerna i förhållande till sad enligt 235 §, eller om fördelning- storleken av de styrkta fordringar för en av ansvarighetsbelopp mellan bor- vilka ansvarsgränsen gäller. genärer må hänskjutas till utredning Om det belopp som avses i238 § 2 och avgörande genom dispasch. inte räcker till för betalning av där I fråga om dispasch enligt första angivna fordringar, skall återstoden stycket gälla i tillämpliga delar av dessa fordringar betalas ur det i

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bestämmelserna i 7 kap. om general- 238 § 3 nämnda beloppet med samma dispasch. Bestämmelse som avser rätt som där angivna fordringar. därvid i stället Har redaren eller annan, innan haveridelägare gäller ansvarsbeloppet fördelats, helt eller sakägare. Kostnaden för dispaschen ersättes delvis betalat en fordran, inträder utan han intill det belopp han betalat i av redaren, om icke borgenär saken till dis- borgenärens rätt. skälig orsak hänskjutit skäl föran- Visar redaren eller annan att han pasch eller eljest särskilda

leda annat. framdeles kan bli skyldig att helt eller delvis betala en fordran som han, om

den betalats före ansvarsbeloppets fördelning, skulle ha kunnat återkräva ur ansvarsbeloppet enligt tredje stycket, kan rätten förordna att medel tills vidare skall avsättas för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande.

240 § Har redaren utbetalt vad som ålig- Om det med anledning av en ford- ger honom att utgiva enligt ovan ran av det slag som är föremål för bestämmelser om begränsning ansvarsbegränsning här i riket har givna av ansvarigheten och visar sig sedan väckts talan eller framställts begäran annan hava rätt till om kvarstad eller andra rättsliga borgenär ägt av ansvarighetsbeloppet, åtgärder, kan en begränsningsfond betalning har redaren dock icke någon ytterli- upprättas. Fonden skall upprättas därest re- hos den domstol där talan har väckts gare betalningsskyldighet, erlades eller hos sjörättsdomstolen den daren, då betalningen eller, för om den skedde lagakraftvun- ort där kvarstod eller andra rättsliga enligt nen dom eller dispasch, denna med- åtgärder begärts. delades, icke och ej heller En begränsningsfond anses uppägde undersökning rättad av alla personer som kan genom vederbörlig kunnat få kunskap om den andres åberopa samma ansvarsgräns och till betalning av alla fordringar för vilka fordran. Borgenär, som sålunda uppburit ansvarsgränsen gäller. vad som rätteligen bort tillkomma Den som har upprättat fonden, dennes försäkringsgivare eller den annan, svarar därmed för den andres

fordran, såvida han ägde kunskap som har en fordran av det slag som är

när han erhöll betal- kan om fordringen, föremål för ansvarsbegränsning ningen. väcka talan i begränsningsmål.

Särskild talan om en fordran som

är föremål för ansvarsbegränsning eller angående fråga huruvida den

som upprättat fonden har rätt till

ansvarsbegränsning får inte väckas sedan en begränsningsfond upprättals.

Författningsförslag 37

Nuvaranzle lydelse Föreslagen lydelse Närmare bestämmelser om begränsningsfond och begränsningsmål finns i 15 kap.

241 §

Vad i detta kapitel är stadgar om Den som gjort gällande en fordran

begränsning av redares ansvarighet mot en vilken begränsningsfond, äger tillämpning jämväl i fråga om upprättats i Sverige eller annan konansvarighet som åvilar fartygets äga- ventionsstat, kan inte med anledning

re, som ej är redare, eller den som i av denna fordran erhålla kvarstad,

av eller annan

egenskap befraktare eljest handräckning eller utmätning handhar fartygets drift i redarens avseende eller annan

fartyg egenställe. dom, som tillhör vars någon på Detsamma vil-

gäller ansvarighet vägnar fonden är upprättad och som

ken åvilar eller medlem befälhavare har rätt till ansvarsbegränsning. av besättningen eller lots eller någon, Sedan en begränsningsfond uppsom är i tjänst hos redaren, ägaren rättats här i riket eller i Danmark, eller den som i egenskap av befrakta- Finland eller Norge, kan kvarstad,

re eller eljest handhar fartygets drift i annan handräckning eller utmätning

redarens ställe, såframt ansvarighe- avseende fartyg eller annan egendom ten uppkommit i tjänsten. Sådan som tillhör vars någon, på vägnar

ansvarighet må begränsas, oaktat den fonden är upprättad och som har rätt uppkommit på grund av fel eller till ansvarsbegränsning, inte ske med

försummelse. anledning av en fordran som kan Det sammanlagda belopp, till vil- göras gällande mot fonden. Har ket redare och övriga i denna parahandräckning eller utmätning redan graf omförmälda personer äga be- skett skall åtgärden hävas. Säkerhet gränsa sin ansvarighet för fordringar, som ställts för att avvärja handräcksom uppkommit på grund av en och ning eller utmätning eller för att få en samma skall händelse, ej överstiga sådan åtgärd hävd skall friges.

det fulla ansvarighetsbeloppet enligt Har i en annan fonden upprättats

235 §. konventionsstat än som avses i andra stycket kan rätten avslå begäran om kvarstad, annan handräckning eller utmätning, häva handräckning eller utmätning som redan skett eller frige säkerhet som ställts. Begäran om handräckning eller utmätning skall

dock avslås och, om fonden upprät-

tats innan sådan åtgärd företagits eller säkerhet ställts, åtgärden hävas

och säkerheten friges, när fonden

upprättats i a) den hamn där den händelse inträffat på vilken fordringen grundas eller, om händelsen inte ägt rum i hamn, den första hamn som fartyget

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anlöpt efter händelsen; eller

b) landstigningshamnen, .om fordringen avser personskada so›m åsamkats person ombord på fartyget; eller c) lossningshamnen, om fordringen avser skada på fartygets last. Bestämmelserna i första och tredje styckena kan även tillämpas om det visas att en fond, som upprättats i en stat som inte är konventionsstat, är jämställbar med begränsningsfond som avses i 240 §. Bestämmelserna i denna paragraf gäller endast om borgenären kan framställa krav mot begränsnings-

fonden vid den domstol eller myndighet som förvaltar fonden och han har möjlighet att av fondens medel få ut vad som belöper på hans fordran och

föra över det till ett annat land.

242 § Vad i detta kapitel är stadgat äger Ansvarsbegränsning kan åberopas när av även om en begränsningsfond inte tillämpning, begränsning åberopas inför svensk upprättas. ansvarighet myndighet.

Beträffande ansvarighet som avses I mål om fordran som är föremål

i 234§ 1 mom. andra stycket första för ansvarsbegränsning skall rätten huruvida vid tillämpning av bestämmelserna i punkten skall dock frågan, och till vilket belopp ansvarigheten är detta kapitel endast beakta den fordden lag som ran som målet gäller. Vill svaranden

begränsad, avgöras efter

att även annan vilken gäller för tjänsteavtalet, om tjänsteav- fordran, för samma skall talet regleras av lagen i annan stat, ansvarsbelopp gäller, som är ansluten till 1957 års interna- beaktas vid ansvarsbegränsningen tionella konvention be- skall förbehåll om detta tas in i angående av ansvarigheten för domen. gränsningen som användas till verkställighet av en

ägare av fartyg fart Beträffande

dom som inte innehåller förbehåll i öppen sjö. enligt andra stycket gäller bestämmelserna i utsökningslagen. Innehåller domen sådant förbehåll kan den verkställas utan hinder härav, såvida inte en begränsningsfond upprättas

och rätten enligt 241 § finner att

ansökningen om verkställighet skall avslås.

Författningsförslag 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Parterna kan överlämna frågan om ansvarsbeloppets storlek och fördelning till dispaschör. Talan mot dispaschörens beslut förs i samma ordning som talan mot dispasch.

243 § Regeringen äger förordna, att i Ansvarsgränserna för krigsfartyg stället bestämmelserna i detta för och andra fartyg, som vid tiden för kapitel andra regler skola här i riket händelsen av en stat ägs eller brukas tillämpas i fråga om fartyg hemma- och används uteslutande för statsänhörande i annan främmande stat än damål och inte för affärsdrift, får inte sådan, som utan förbehåll anslutitsig i något fall understiga de gränser som till 1957 års internationella konvengäller för ett fartyg med ett tonnagepå tion angående av 5 000 ton. Om begränsningen en fordran avser ansvarigheten för ägare av fartyg som ersättning för skada som orsakats av

användas till fart i öppen sjö.

ett sådant fartygs särskilda egenskaper eller användning föreligger dock inte någon rätt till ansvarsbegränsning. Bestämmelserna i detta stycke gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbrytning eller bärgning. Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt eller anpassat för borr-

ning efter havsbottnens naturtillgångn

ar skall vara 12 miljoner SDR för) fordringar som avses i238 § 2 och 20 miljoner SDR för fordringar som avses i 238§ 3, om fordringarna gäller skada som har orsakats medan.

fartyget an vänds i borrningsverksamhet. För fordran på

ersättning för oljeskada gäller särskilda bestämmelser. Flyttbara plattformar som är avsedda för utforskning eller utvinning av havsbottnens naturtillgångar anses som fartyg vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel. Ansvarsgränserna för sådana plattformar skall dock alltid motsvara de i andra stycket angivna beloppen.

243a§ När begränsning av ansvarighet åberopas inför svensk domstol skall

Författningsförslag

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse svensk lag tillämpas. Föreligger en

fordran som avses i 236 § 5 och är

lagen i annan konventionsstøzt tilllämplig på tjänsteavtalet, skall dock frågan om och till vilket belopp ansvarigheten är begränsad avgöras enligt nämnda lag. Bestämmelserna i234-243 §§ hindrar inte tillämpningen av i övrigt gällande regler om jämkning av skadevållares ansvar. Med konventionsstat förstås i detta kapitelstarsom är bunden av 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar.

11 kap.

Om sjöpanträtt och skeppshypotek

261 §

av registrerat eller Ägare av registrerat eller Ägare skepp skepp

skeppsbygge, som vill upplåta pant- skeppsbygge, som vill upplåta panträtt i skeppet eller bygget till säker- rätt i skeppet eller bygget till säkerhet för fordran, har rätt att i den het för fordran, har rätt att i den ordning som angives i detta kapitel ordning som angives i detta kapitel erhålla in- hos registermyndigheten erhålla inhos registermyndigheten i egendomen av visst skrivning i egendomen av visst skrivning i svenskt eller belopp (inteckning) i svenskt eller belopp (inteckning)

utländskt eller i francs som utländskt mynt eller i .särskilda drag-

mynt avses i 348 §. Myndighetens bevis ningsrätter (SDR). Vad som förstås om inskrivningen kallas pantbrev. med SDR anges i369 §. Myndighetens bevis om inskrivningen kallas pantbrev. kan icke beviljas i andel av skepp eller skeppsbygge, ej heller i Inteckning flera skepp eller byggen gemensamt.

13 kap.

Ansvarsbestämmelser

328 § Befälhavare dömes till böter, 1. om han försummar att enligt 58 § tredje stycket underrätta redaren om fel eller brist i fartygets behöriga skick,

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2. om han försummar att enligt 60 § andra stycket på fartyget medföra skeppshandlingar eller ett exemplar av denna lag, 3. om han försummar att avgiva rapport enligt 70 § eller uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar eller vilseledande oriktig uppgift i sådan rapport, 4. om han vägrar att i fall som avses i 317 § överlämna fartygets nationalitetshandling till besiktningsmännen, eller 5. om han utan laga hinder vägrar 5. om han utan laga hinder vägrar att i sådant fall som avses i 346 § på att i sådant fall som avses i 367 § på fartyget medtaga befälhavare eller fartyget medtaga befälhavare eller sjöman, hans aska eller efterläm- sjöman, hans aska eller efterlämnade effekter. nade effekter. Till samma straff dömes befälhavare eller redare, om han försummar att enligt 306 § göra anmälan om sjöförklaring eller om han uppsåtligen eller av oaktsamhet föranleder att sjöförklaring uppskjutes, utan att förutsättningar äro för handen enligt 304 §.

14 kap.

Om laga domstol och rättegång i sjörättsmål

337 § I fråga om behörigheten för sjö- I fråga om behörigheten för sjörättsdomstol att upptaga tvistemål, rättsdomstol att uppta tvistemål som som avses i 336 §, äga bestämmelser- avses i 336 §, skall bestämmelserna na om laga domstol i tvistemål i om laga domstol i tvistemål i allmänallmänhet motsvarande tillämpning. het tillämpas. Talan får även väckas Talan får även väckas vid sjörätts- vid sjörättsdomstolen för den ort där domstolen för den ort där fartyget fartyget finns. Har säkerhet för ford- Har säkerhet för fordran finnes. ran ställts hos myndighet till befrielställts hos myndighet till befrielse se från kvarstad eller annan handfrån kvarstad eller annan handräck- får talan väckas även vid räckning, ning, får talan väckas även vid sjö- sjörättsdomstolen för den ort där rättsdomstolen för den ort där säker- säkerheten har ställts. Talan angåenheten ställts. Talan angående ford- de fordran som säkerheten avsett får ran som säkerheten avsett får väckas väckas vid sistnämnda sjörättsdomvid sistnämnda sjörättsdomstol, stol, även om säkerheten har frigiäven om säkerheten frigivits. vits.

Överenskommelse att framtida Talan om ansvarighet på grund av tvist angående ansvarighet på grund avtal om befordran av passagerare av avtal om befordran av passagerare

eller resgods får endast väckas vid eller resgods skall hänskjutas till viss domstol domstol eller till skiljemän är ogiltig. Utan hinder härav får dock avtalas, att talan efter kärandens val endast skall kunna väckas vid domstol 1. för den ort där svaranden är 1. för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvud- varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga rörelse; sakliga rörelse;

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen l ydel.se 2. för den avtalsenliga avgångs- 1. för den avtalsenliga avgångseller bestämmelseorten; eller eller bestämmelseorten; 3. i den stat där käranden har sitt 3. i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt. och är underkastad dess domsrätt; eller 4. i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.

Efter det att tvist som avses i andra

stycket har uppstått får parterna avtala att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Finnes icke sjörättsdomstol i den Finns inte sjörättsdomstol i den ort ort där svaranden kunnat sökas där svaranden har kunnat sökas enligt första stycket eller andra enligt första stycket, andra stycket 1 stycket 1 eller 2, väckes talan vid eller 2 eller tredje stycket, väcks talan sjörättsdomstol som är närmast den vid sjörättsdomstol som är närmast orten. den orten.

Ära flera redare i ett fartyg, skall Om flera är redare i ett fartyg,

fartygets hemort anses som rederiets skall fartygets hemort anses som hemvist. rederiets hemvist.

15 kap. Om begränsningsfond och begränsningsmål 350 § Bestämmelserna om begränsnings-

fond i detta kapitel gäller fond som

upprättas enligt 240§ (globalfond) eller enligt 6 § lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss (oljeskadefond). Med begränsningsmål atses mål i vilket frågor om ansvar och dess

begränsning avgörs samt fonden för-

delas. Om inte annat sägs i detta kapitel gäller rättegångsbalkens bestämmelser i tillämpliga delar.

351 §

Globalfond skall motsvara

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I. summan av de belopp som enligt 238 § utgör ansvarsgräns för de fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gällande och som uppkommit på grund av en och samma händelse, och 2. ränta på belopp som avses i I, beräknad enligt 6 § räntelagen (1975:635), för tiden från dagen för

händelsen till dagen för fondens upp-

rättande. Oljeskadefond skall motsvara ansvarsbeloppet enligt 5 § lagen (1973:1198) om ansvarighetför oljeskada till sjöss.

352 § Den som ansöker om upprättande av en begränsningsfond skall betala fondbeloppet till rätten eller ställa godtagbar säkerhet för detta. I ansökan skall lämnas en redogörelse för omständigheterna i saken samt uppgift om namn och adress på dem som kan antas vilja anmäla fordringar mot fonden.

353 § Beslut om upprättande av begräns-

ningsfond, om fondens storlek och

om godtagande av erbjuden säkerhet skall meddelas så snart det kan ske.

Rätten skall, såvida det inte finns

särskilda skäl häremot, i beslutet även bestämma att till rätten skall betalas in, eller säkerhet ställas för, ett tilläggsbelopp avsett att täcka kost-

naderna med anledning av fondens

upprättande och fördelning och ansvaret för ränta. [fråga om global-

fond gäller dock vad som nu sagts om ränta endast ränta för tiden efter

fondens upprättande.

Framgår det av beslutet att erforderlig inbetalning gjorts eller att god-

tagbar säkerhet ställts anses fonden

upprättad den dag beslutet medde-

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lats. l annat fall anses fonden upprät-

tad den dag då rätten genom anteckning på beslutet bekräftar att inbetalningen skett eller att säkerheten ställts. Beslutsom avses i första och andra styckena gäller till dess annorlunda förordnas. Talan mot beslutet förs särskilt.

354 § När en begränsningsfond har upprättats skall rätten genast låta kungöra detta. I kungörelsen skall samtliga borgenärer uppmanas att skriftligen anmäla sina fordringar hos rätten inom viss tid (anmälningsfrist), som ej får understiga två månader. Erinran om bestämmelserna i240 § fjärde stycket, 357 och 364 §§ skall tas in i kungörelsen. Kungörelsen skall införas i Postoch Inrikes Tidningar och i ortstidning. Om det finns skäl till det skall kungörelse ske även i annan stat.

Den som har upprättat fonden och

alla kända borgenärer skall underrättas genom särskilt meddelande.

355 § Rätten kan förordna förvaltare i fonden. Förvaltare skall vara lagfa-

ren och ha den insikt och erfarenhet

som uppdraget kräver.

356 § En borgenär som anmäler en fordran skall lämna rätten uppgift om fordringens storlek och grunden för denna. Har dom meddelats angående fordringen eller pågår särskild rättegång om denna skall uppgift lämnas om detta.

357 §

För fordran som inte har anmälts till rätten innan frågan om fondens

Författningsförslag 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fördelning tas upp till slutlig handläggning vid tingsrätten, kan ersättning endast utgå enligt bestämmelserna i 363 § andra stycket.

358 § Fonden kan inte upplösas förrän anmälningsfristen har utlöpt och såväl den som upprättat fonden som de borgenärer vilka gjort gällande fordringar mot fonden samtycker till det.

359 § Talan i begränsningsmål väcks genom att den som upprättat fonden, dennes försäkringsgivare eller borgenär hos den domstol där fonden är

upprättad ansöker om fondens för-

delning.

360 § Sedan begränsningsmälet har anhängiggjorts skall rätten kalla den som upprättat fonden, den som anhängiggjort begränsningsmålet och borgenärerna till ett fondsammanträde. Finns annan person, vars rätt är berörd, skall även denne kallas. Vid fondsammanträdet skall frågor om ansvar och dess begränsning och om ansvarsbeloppets storlek behandlas. Före fondsammanträdet skall förvaltaren utreda saken och granska anmälda fordringar samt upprätta förslag till beslut i de frågor som skall behandlas vid sammanträdet. Förslaget skall översändas till dem som kallats till sammanträdet. Har förvaltare inte förordnats skall rätten vidta dessa åtgärder. Om någon invändning mot förslaget, med de ändringar som kan ha gjorts vid fondsammanträdet, inte kvarstår när detta avslutas, skall för-

slaget läggas till grund för fondens

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse fördelning. Fondsammanträdet kan, om det bedöms nödvändigt, fortsätta vid ett senare tillfälle. Kvarstår invändning sedan fondsammanträdet avslutats, skall rätten bestämma viss tid, inom vilken den som vidhåller sin invändning skall begära rättens prövning av tvisten. Har sådan begäran inte framställts i rätt tid, anses invändningen förfallen. Om den vidhålls, skall rätten så snart som möjligt pröva tvisten i den för tvistemål föreskrivna ordningen.

361 § Har begäran framställts om att rätten skall pröva tvist som avses i 360§ tredje stycket, skall rätten bestämma vilka som skall anses som parter i tvisten. Rätten bestämmer, sedan parterna om möjligt fått tillfälle att uttala sig, om ytterligare förberedelse behövs. Om parterna samtycker eller om

saken befinns uppenbar, kan huvudförhandling i förenklad form hållas i

omedelbart samband med fondsammanträdet.

362 §

Efter utgången av anmälningsfris-

ten kan rätten förordna att ersättning för de fordringar som visats föreligga tills vidare skall utgå med viss del.

363 § När samtliga tvister är avgjorda skall rätten genom dom fördela fonden. Rätten kan avsätta ett visst belopp till att täcka fordringar, som inte har anmälts när frågan om fördelningen tas upp till handläggning vid tingsrätten. Detta belopp fördelas när samtliga anmälda fordringar ha behandlats och det kan antas att ytterligare fordringar inte kommer att anmälas.

Författningsfärslag 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Fördelning av fonden skall ske

även om den som har upprättat

fonden inte har rätt till ansvarsbegränsning. I sådant fall kan rätten på

yrkande meddela dom avseende den

del av en fordran som inte får utdel-

ning ur fonden.

364 § Lagakraftvunnen dom i frågor om ansvar, rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek och

fondens fördelning gäller gentemot

alla som kan göra gällande fordringar mot fonden, oavsett om de anmält sina fordringar eller inte.

15 kap. 16 kap.

Särskilda bestämmelser

Poincaréfranc Särskilda dragningsrätter och Poin-

caréfranc

348 §3 369 § Med franc förstås i denna Med särskilda lag en dragningsrätter förstås värdeenhet innehållande sextiofem de av Internationella

valutafonden

och ett halvt milligram guld av nio- an vända särskilda dragningsrätterna hundra tusendelars finhet. (SDR). Regeringen kungör motvärdet av Med franc förstås i denna lag en franc uttryckt i de av Internationella värdeenhet innehållande sextiofem

valutafonden använda särskilda och ett halvt

milligram guld av niodragningsrätterna. hundra tusendelars finhet. Regeringen kungör motvärdet av franc uttryckt i SDR. Omräkning till svenskt mynt skall till svenskt Omräkning mynt skall ske efter kursen den dag då betal- ske efter kursen den dag då betalning sker eller, om säkerhet ställes om säkerhet ning sker eller, ställs för för betalningen, då säkerheten stäl- betalningen. då säkerheten ställs. les. Vid från särskilda Vid omräkning omräkning från SDR skall krodragningsrätter skall kronans värde nans värde bestämmas i enlighet bestämmas i enlighet med den med den beräkningsmetod som beräkningsmetod, som Internatio- Internationella valutafonden sagda nella valutafonden sagda dag tillämdag tillämpar för sin verksamhet och par för sin verksamhet och sina sina transaktioner. 2 Senaste lydelse transaktioner. 1978: 136.

48 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

351 § 372 § Staten företrädes i ärende om Staten företrädes i ärende om ersättning enligt 370 eller 371§ av ersättning enligt 349 eller 350 § av bestäm- som regeringen bestämmyndighet som regeringen myndighet mer. mer.

352 § 373 § Vill den som är part i mål om Vill den som är part i mål om beståndet av rätt till eller beståndet av rätt till skepp eller skepp framställa anspråk på skeppsbygge framställa anspråk på skeppsbygge ersättning enligt 349 §, om han för- ersättning enligt 370 §, om han förtill lorar målet, skall han antingen till lorar målet, skall han antingen med målet gemensam handläggning med målet gemensam handläggning väcka talan mot staten om sitt ersätt- väcka talan mot staten om sitt ersättunder- eller skriftligen underningsanspråk eller skriftligen ningsanspråk som avses i rätta den myndighet som avses i rätta den myndighet 351 § om rättegången. 372 § om rättegången. Har förberedelsen i målet slutförts utan att ersättningstalan väckts eller underrättelse lämnats enligt första stycket, skall domstolen förelägga parten att vidtaga endera åtgärden inom viss tid. Iakttages ej tiden, är ersättningsanspråket förfallet. Erinran därom skall intagas i föreläggandet.

353 § 374 § Har den som enligt 349 eller 350 § Har den som enligt 370 eller 371 § är berättigad till ersättning av staten är berättigad till ersättning av staten av haft rätt att utkräva av haft rätt att utkräva beloppet beloppet annan såsom skadestånd, inträder annan såsom skadestånd, inträder staten i rätten mot denne. staten i rätten mot denne. Ersättning enligt 349 eller 350 § på Ersättning enligt 370 eller 371 § på av domstols dom utbetalas grund av domstols dom utbetalas grund sedan domen vunnit sedan domen vunnit laga kraft. laga kraft.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser före gäller dock i fråga om händelse som har inträffat ikraftträdandet.

Författningsförslag

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till

sjöss_

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss dels att 7§ skall upphöra att gälla, dels att 2, 5, 6, 13, 14, 18 och 22 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 23 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 § Denna lag äger tillämpning på oljeskada, som uppkommit i Sverige eller annan konventionsstat och orsakats av fartyg, som befordrar olja som last i lös vikt (bulklast), samt på kostnad för förebyggande åtgärder som vidtagits för att förhindra eller sådan skada begränsa i Sverige eller annan konventionsstat. I fråga om lagens tillämplighet på I fråga om lagens tillämplighet på krigsfartyg och vissa andra statsfar- krigsfartyg och vissa andra statsfartyg samt fartyg som icke befordrar tyg samt fartyg som inte befordrar olja som bulklast gäller bestämmel- olja som bulklast gäller bestämmelserna i 22 §. serna i 22 §. Uppkommer oljeskada som orsakats av fartyg, som befordrar olja som bulklast, men har skadan inte sådan anknytning till konventionsstat som sägs i första stycket, gäller bestämmelserna i 23 §. Ersättning för åtgärder med anledning av oljeskada utgår enligt denna lag även då skyldighet att vidtaga åtgärderna förelegat enligt lag eller annan författning. Denna utan hinder lag tillämpas av eljest gällande regler om tillämplig lag. Bestämmelserna i denna lag till- Bestämmelserna i denna lag tilllämpas icke i den mån en sådan lämpas inte i den mån en sådan tillämpning skulle vara oförenlig tillämpning skulle vara oförenlig med Sveriges förpliktelser enligt med Sveriges förpliktelser enligt internationellt fördrag. internationellt fördrag.

5§ Fartygets ägare har rätt att för Fartygets ägare har rätt att för varje olycka begränsa sin ansvarig- varje olycka begränsa sin ansvarighet enligt denna lag till ett belopp het enligt denna lag till ett belopp motsvarande etthundratrettiotre sär- motsvarande 133 särskilda dragskilda dragningsrätter för ton av ningsrätter (SDR) per ton av fartyfartygets dräktighet. Ansvarigheten gets dräktighet. Ansvarigheten skall skall dock ej i något fall överstiga dock inte i något fall överstiga 14 fjorton miljoner särskilda dragnings- miljoner SDR. Rätt till begränsning 1 Senaste lydelse 1978:134.

50 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse rätter. Rätt till begränsning förelig- föreligger inte i fråga om ränta eller ger icke i fråga om ränta eller ersätt- ersättning för

rättegångskostnad.

ning för rättegångskostnad. Om detpåkallas till av

uppfyllande

Sveriges förpliktelser i förhållande till stat som tillträtt den i Bryssel d. 10 okt. 1957 avslutade konventionen angående begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som användas till fart i öppen sjö, skall bestämmelserna i 10 kap. sjölagen (1891:35 s. 1) gälla i fråga om ägarens rätt att begränsa sin ansvarighet. Ansvarighetsbeloppet bestämmes enligt 235 § sjölagen. har ej rätt till Fartygets ägare har inte rätt till Fartygets ägare ansvarsbegränsning om olyckan vål- ansvarsbegränsning om olyckan har lats genom fel eller försummelse av vällats genom fel eller försummelse han begått av ägaren själv, såvida han inte ägaren själv med mindre felet eller försummelsen i egenskap begått felet eller försummelsen i av fartygets befälhavare eller med- egenskap av fartygets befälhavare lem av besättningen. eller medlem av besättningen.

6§2 Rätt till ansvarsbegränsning enligt Rätt till ansvarsbegränsning enligt 5§ första stycket föreligger endast 5§ första stycket föreligger endast om ägaren, dennes försäkringsgiva- om ägaren, dennes försäkringsgivare eller annan på ägarens vägnar re eller annan på ägarens vägnar enligt denna lag eller motsvarande enligt 15 kap. sjölagen (1891 .35 s. 1) bestämmelser i annan konventions- eller motsvarande bestämmelser i stats lag upprättar en begränsnings- annan konventionsstats lag upprätfond uppgående till det ansvarig- tar en begränsningsfond uppgående hetsbelopp som gäller för ägaren. till det ansvarighetsbelopp som gäl- Ansvarighetsbeloppet omräknasfrån ler för ägaren. Fonden skall här i särskilda till svenskt landet upprättas hos den domstol dragningsrätter

mynt efter kursen den dag då fonden där talan om ersättning har väckts

upprättas. Därvid skall kronans vär- enligt 18 §. de bestämmas i enlighet med den Fonden fördelas mellan borgenäsom Internationel- rerna i förhållande till storleken av de beräkningsmetod

la valutafonden sagda dag tillämpar styrkta fordringarna.

för sin verksamhet och sina transak- Närmare bestämmelser om betioner. gränsningsfond och begränsnings-

mäl finns i 15 kap. sjölagen.

Begränsningsfond skall här i landet upprättas hos den domstol där talan om ersättning väckts enligt Senaste lydelse 1978:134. 18 §. Fonden får upprättas antingen

\2

1981:8 51

Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

genom att ansvarighetsbeloppet inbetalas kontant eller genom ställande av säkerhet som godtages av domstolen. Vill någon upprätta begränsningsfond, skall domstolen på ansökan av honom så snart ske kan meddela beslut om ansvarighetsbeloppets storlek. Beslutet gäller till dess annorlun-

da förordnas. Efter utgången av den frist som föreskrivits enligt 7 § första

stycket prövar domstolen slutligt frågan om ansvarighetsbeloppets storlek. Talan mot beslut om fastställande av ansvarighetsbelopp eller rörande fråga om godkännande av säkerhet skall föras särskilt. Regeringen meddelar närmare bestämmelser om upprättande av be-

gränsningsfond och om fondens för-

valtning och fördelning.

13 §3 För utländskt som anlöper För utländskt fartyg fartyg som anlöper eller lämnar svensk hamn eller eller lämnar svensk hamn eller på på svenskt sjöterritorium belägen till- svenskt sjöterritorium tillbelägen läggsplats och som vid tillfället läggsplats och som vid tillfället befordrar mer än tvåtusen ton befordrar mer än tvåtusen olja ton olja som bulklast skall finnas försäkring som bulklast skall finnas försäkring eller annan betryggande säkerhet eller annan säkerhet betryggande som täcker ägarens ansvarighet som täcker ägarens ansvarighet enligt denna lag eller motsvarande enligt denna lag eller motsvarande lagstiftning i annan konventionsstat lagstiftning i annan konventionsstat intill det ansvarighetsbelopp som intill det som ansvarighetsbelopp avses i 5 § första eller andra stycket. avses i 5§ första stycket. Vad nu Vad nu sagts gäller ej fartyg som äges sagts gäller inte fartyg som ägs av av främmande stat. främmande stat. Fartyget skall ombord medföra Fartyget skall ombord medföra certifikat som visar att sådan försäk- certifikat som visar att sådan försäkring eller annan betryggande säker- ring eller annan betryggande säkerhet som avses i första stycket finnes. het som avses i första stycket finns.

Äges fartyget av främmande stat, av främmande

Ågs fartyget stat,

skall ombord medföras certifikat skall ombord medföras certifikat som bestyrker att fartyget äges av som bestyrker att fartyget ägs av den den staten och att dess ansvarighet är staten och att dess ansvarighet är täckt intill det ansvarighetsbelopp täckt intill det 3 Senaste lydelse 1975:408. ansvarighetsbelopp

32 författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som gäller enligt 5 § första eller som gäller enligt 5 § första stycket. andra stycket. Närmare bestämmelser om certifi- Närmare bestämmelser om certifikat som avses i andra stycket medde- kat som avses i andra stycket meddelas av regeringen eller myndighet las av regeringen eller den myndigsom regeringen bestämmer. het som regeringen bestämmer.

14 § Försäkring som avses i 12 eller 13§ skall för den som är berättigad till ersättning medföra rätt att få ut ersättningen direkt av försäkringsgivaren. Försäkringsgivaren är dock fri Försäkringsgivaren är dock fri från ansvarighet, om fartygets ägare från ansvarighet, om fartygets ägare är fri från ansvarighet eller om denne är fri från ansvarighet eller om denne själv uppsåtligen vållat skadan. För- själv uppsåtligen har vållat skadan. säkringsgivarens ansvarighet skall ej Försäkringsgivarens ansvarighet i något fall överstiga det ansvarig- skall inte i något fall överstiga det hetsbelopp som gäller enligt 5 § för- ansvarighetsbelopp som gäller enligt sta eller andra stycket. 5 § första stycket. I vidare mån än som följer av I vidare mån än som följer av andra stycket kan försäkringsgiva- andra stycket kan försäkringsgivaren icke till befrielse från ansvarighet ren inte till befrielse från ansvarighet mot annan än ägaren åberopa mot annan än ägaren åberopa omständighet som han kunnat åbe- omständighet som han kunnat åberopa mot ägaren. ropa mot ägaren.

18 §4 Talan om ersättning för oljeskada, Talan om ersättning för oljeskada, som enligt 17 § får upptagas i Sveri- som enligt 17 § får upptas i Sverige, ge, väckes vid den sjörättsdomstol väcks vid den sjörättsdomstol som är som är närmast den ort där skadan närmast den ort där skadan uppuppkom. kom. Har talan om ersättning för skada som uppkommit på grund av samma olycka väckts vid flera domstolar, skall regeringen förordna en av dessa domstolar att handlägga samtliga mål. Har begränsningsfond upprättats Har begränsningsfond upprättats här i landet enligt 6 § och har ägare här i landet enligt 6 § och har ägare eller försäkringsgivare, mot vilken eller försäkringsgivare, mot vilken talan om ersättning väckts här eller i talan om ersättning väckts här eller i annan konventionsstat, rätt att annan konventionsstat, rätt att begränsa sin ansvarighet, prövar den begränsa sin ansvarighet, prövar den domstol, vid vilken fonden upprät- domstol, vid vilken fonden upprättats, frågor om ansvarighetsbelop- tats, frågor om ansvarighetsbeloppets fördelning mellan de ersätt- pets fördelning mellan de ersätt- Denna 4 Senaste lydelse ningsberättigade. ningsberättigade. prövning

1975:408. skall, om fonden upprättas i Sverige,

Författningsförslag 53

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göras i begränsningsmål som avses i 15 kap. sjölagen.

22§

Denna lag gäller ej i fråga om Denna

lag gäller ej i fråga om oljeskada orsakad av orsakad av krigsfartyg oljeskada krigsfartyg eller annat fartyg som vid tiden för eller annat som vid tiden fartyg för olyckan äges eller brukas av stat och olyckan av stat och ägs eller brukas användes uteslutande för statsända- används uteslutande för statsändamål och icke för affärsdrift. Har mål och inte för affärsdrift. Har sådant fartyg orsakat oljeskada sådant orsakat fartyg oljeskada genom förorening i Sverige eller har genom förorening i Sverige eller har förebyggande åtgärder vidtagits för förebyggande för åtgärder vidtagits att förhindra eller begränsa sådan att förhindra eller begränsa sådan skada i Sverige, äger dock bestämskada i Sverige, skall dock bestämmelserna i 1§, 2§ tredje melserna stycket, i 1§, 2§ tredje stycket, 3-5, 10 och 18 §§ tillämpning. 3-5, 10 och 18 §§ tillämpas. Har fartyg som vid tiden för olyck- Har fartyg som vid tiden för olyckan icke befordrade olja som bulklast an inte befordrade olja som bulklast orsakat oljeskada orsakat genom förorening oljeskada genom förorening i Sverige eller har förebyggande i Sverige eller har förebyggande åtgärder vidtagits för att förhindra åtgärder för att förhindra vidtagits eller begränsa sådan skada i Sverige, eller begränsa sådan skada i Sverige, tillämpas bestämmelserna i 1 §, 2§ bestämmelserna tillämpas i 1 §, 2§

tredje och femte styckena, 3, 10 och tredje och femte styckena, 3, 10 och

18 §§. I fråga om ägarens rätt att 18 §§. I fråga om ägarens rätt att begränsa sin ansvarighet gäller i sin begränsa ansvarighet gäller i sådant fall bestämmelserna i 10 kap. sådant fall bestämmelserna i 10 kap. sjölagen (1891:35 s. 1). Ansvarig- sjölagen (1891:35 s. 1). hetsbeloppet bestämmes enligt 235 § sjölagen.

23§

Om fartyg som befordrar olja som

bulklast orsakar oljeskada i annan stat än konventionsstat eller på öppna havet, kan ansvaret för denna skada begränsas till ett särskilt belopp motsvarande 133 SDR per ton av fartygets dräktighet. Ansvarigheten skall dock inte i något fall överstiga 14 miljoner SDR. Ansvarsgränsen gäller också kostnader för åtgärder avsedda att förhindra eller begränsa sådan oljeskada. I fråga om begränsning av ansvaret tillämpas i övrigt i tillämpliga delar

54 Författningsförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse bestämmelserna i 10 kap. .sjölagen (1891135 s. 1) samt 8 § tredje stycket och l0§ denna lag. Upprättas begränsningsfond, skall denna uppgå till det förut nämnda ansvarighetsbeloppet och bestämmelserna i 15 kap. sjölagen tillämpas.

Om fonden enligt 241 § sjölagen

utgör hinder för kvarstad, annan harzdräckning eller utmätning skall även 4 § andra stycket, såvitt avser lots, bärgare och den som vidtagit förebyggande åtgärder, samt4 § tred- N je och Hårde styckena denna lag tillämpas.

Denna lag träder i kraft den Äldre bestämmelser gäller dock i fråga om händelse som har inträffat före ikraftträdandet.

1 Inledning

1.1 Utredningens uppdrag

[direktiven för utredningen, som gavs den 1 december 1977, anför statsrådet Romanus bl. a. följande.

Inom sjörätten spelar internationellt antagna rättsregler av naturliga skäl en framträdande roll. På sjörättens område finns det därför sedan lång tid tillbaka ett flertal konventioner som innehåller internationella regler i olika hänseenden. Sjölagen (1891:35 s. 1, omtryckt 1975:1289, ändrad 1977:681) bygger i betydande utsträckning på sådana konventioner. Det gäller bl. a. stora delar av 5 kap. om befordran av gods och 8 kap. om skada genom fartygs sammanstötning samt bestämmelserna i 10 kap. om begränsning av redares ansvarighet. Även bestämmelserna i 6 kap. om befordran av passagerare och resgods ansluter till den internationella regleringen på detta område. Det nordiska samarbetet har också traditioner inom sjörätten och de nordiska ländernas sjölagar innehåller i stor utsträckning bestämmelser som är helt eller delvis likalydande. I 10 kap. sjölagen finns bestämmelser om den högsta sammanlagda ansvarighet som kan åläggas en redare i anledning av en och samma händelse, s. k. globalbegränsning. Ansvarsbegränsningen omfattar ersättning för skada på person, som befinner sig ombord på fartyget för att medfölja detta, och på egendom ombord på fartyget. Vidare omfattas ersättning för skada på person eller egendom i annat fall, om skadan orsakats av någon som befinner sig ombord på fartyget. Rätt till begränsning av ansvarigheten föreligger också i fråga om ersättning för skada på person eller egendom, om skadan orsakats av omständighet som hänför sig till navigeringen eller handhavandet av fartyget eller till lastningen, befordringen eller lossningen av lasten eller, i fråga om passagerarbefordran, för skada på grund av omständighet som hänför sig till inskeppningen, befordringen eller landsättningen av passagerarna. Slutligen omfattar rätten till ansvarsbegränsning ersättning för skada på hamnanläggning 0.1. samt ersättning på grund av föreskriven skyldighet att avlägsna vrak m. m. Ansvarsbegränsningen gäller dock ej i vissa fall. De från praktisk synpunkt viktigaste undantagen avser skada som åsamkats befälhavaren eller besättningsmedlem eller lots eller någon som är i redarens tjänst och som befinner sig ombord på fartyget eller vilkens åligganden står i samband med fartygets tjänst. Om ansvarsbegränsning gäller, är ansvarigheten begränsad till ett belopp av 1 000 francs (ca 400 kr.) per ton av fartygets dräktighet, dock minst 150 000 francs (ca 60 000 kr.). Inträffar personskada, höjs ansvarighetsgränsen i fråga om sådan skada med 2 100 francs (ca 800 kr.) per ton, dock med minst 630 000 francs (ca 250000 kr.). Fordringar på grund av personskada skall i första hand tillgodoses ur det belopp varmed ansvarigheten höjs vid sådan skada. Förslår inte detta, skall återstoden av fordringarna för personskada tillsammans med övriga fordringar tillgodoses ur det

56 Inledning

belopp som återstår. Bestämmelser finns också om frihet från kvarstad och andra handräckningsåtgärder för redare som har ställt säkerhet för det högsta belopp som kan utgå. De regler som jag nu har redogjort för bygger på en i Bryssel år 1957 avslutad konvention om redaransvarets begränsning, till vilken Sverige är ansluten. Frågan om en revision av denna konvention aktualiserades i slutet av 1960-talet. Efter förarbete inom Comité Maritime International (CMI) och Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) antogs vid en diplomatisk konferens i London under november 1976 en ny konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar. Den nya konventionen, som är avsedd att ersätta 1957 års konvention, bygger i huvudsak på samma system som denna men innebär förbättringar i flera avseenden. Sålunda har begränsningsbeloppen höjts betydligt, särskilt för mindre fartyg. Vidare har frågan om förhållandet mellan begränsningskonventionen och vissa andra sjörättsliga regler lösts på ett mera tillfredsställande sätt än i den tidigare konventionen. Vissa regler, som erfarenhetsmässigt gett upphov till tvister i olika avseenden, har fått en klarare utformning i den nya konventionen. Systematiken i denna är också bättre än i 1957 års konvention. Frågan om sjölagens bestämmelser angående begränsning av redarens ansvarighet har tagits upp i motionen 1975/76:1120. I denna framhölls att reglerna om ansvarsbegränsning lett till att vid vissa skador som drabbat hamnanläggningar hamnen endast fått obetydlig ersättning. Med hänvisning härtill hemstållde motionärerna att regeringen skulle ta initiativ till en sådan ändring av 1957 års konvention, att hamnägare i framtiden får väsentligt förbättrade möjligheter till ersättning för skador som fartyg åsamkar hamnanläggningar. I betänkande LU 1976/77:10 hemstållde lagutskottet att riksdagen skulle avslå motionen eftersom syftet med denna måste anses tillgodosett genom tillkomsten av den nya konventionen. Utskottet anförde dock att den nuvarande kraftiga begränsningen av det sjörättsliga skadeståndsansvaret ter sig helt otidsenlig mot bakgrund av de betydelsefulla förändringar, som den svenska skadeståndsrätten under senare år undergått. Utskottet framhöll att även ett litet fartyg kan orsaka avsevärda skador. Med så små begränsningsbelopp som t. ex. 150 000 francs för de minsta fartygen löper en skadelidande stor risk att inte få en godtagbar ersättning för sina skador. Utskottet erinrade om att avsevärt högre katastrofgränser för skadeståndsansvar finns i annan lagstiftning. Enligt utskottets mening torde det dock inte vara möjligt att helt avskaffa systemet med globalbegrånsning i sjörätten. Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr 1976/77:104). Även jag anser att reglerna om globalbegränsning i 10 kap. sjölagen bör ses över. Antagandet av den nya konventionen aktualiserar frågan om en sådan översyn. Det bör enligt min mening uppdras åt en särskild kommitté att göra denna översyn. Motsvarande kommittéer kommer att tillsättas i Danmark och Finland. I Norge finns redan en sjölagskommitté som har fått i uppdrag att se över motsvarande norska bestämmelser. Vid möte med nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor i september 1977 överenskoms att arbetet skall bedrivas i nordiskt samarbete. Den nya konventionen innebär som jag nyss nämnde åtskilliga förbättringar i förhållande till 1957 års konvention. Det finns emellertid också anledning att på några punkter ställa sig tveksam till den nya konventionen. Vid den diplomatiska konferensen i London förelåg olika meningar i fråga om storleken av de höjningar av begränsningsbeloppen som var erforderliga. Den lösning som man slutligen stannade för innebar för fartyg med ett bruttotonnage av 500 ton eller mindre ett begränsningsbelopp på ca 900 0()0 kr. för egendomsskada och ca 1 750 000 kr. för personskada. Bl. a. från svensk sida gjordes gällande att större höjningar var påkallade för det mindre tonnaget. För att möjliggöra en framtida justering av begränsningsbeloppen utan alltför stor tidsutdräkt innehåller konventionen regler som gör det möjligt att

Inledning

hålla särskilda revisionskonferenser för behandling enbart av frågan om justering av dessa belopp. Konferensen intog emellertid en avvisande hållning till ett förslag om att i konventionen ta in bestämmelser om förhållandet mellan stater som tillträtt ett ändringsprotokoll som antagits vid en sådan revisionskonferens och stater som står kvar på den ursprungliga konventionstexten. Konferensens ställningstagande torde innebära att i stat som har tillträtt ett ändringsprotokoll om höjning av beloppen, de nya beloppen inte kan tillämpas på fartyg som är hemmahörande i stat vilken är bunden endast av den ursprungliga konventionstexten. Som en följd härav kan kontraktsslutande stater som har tillträtt ett ändringsprotokoll under lång tid tvingas leva med ett dubbelt system i fråga om begränsningsbeloppen. En första uppgift för kommittén blir därför att överväga om Sverige bör tillträda den nya konventionen. Finner kommittén att Sverige bör tillträda konventionen, blir dess uppgift att utarbeta förslag till de lagändringar som behövs för ett tillträde. Även i annat fall bör emellertid kommittén ta konventionens bestämmelser till utgångspunkt för sitt arbete. Kommittén bör då undersöka om den svenska lagstiftningen skall helt anpassas till konventionen eller om avsteg bör göras från konventionens bestämmelser i något avseende. Jag anser det emellertid väsentligt att den nuvarande nordiska enhetligheten på detta område upprätthålls. Kommittén bör också överväga om Sverige skall säga upp 1957 års konvention. I 6 kap. sjölagen finns bestämmelser bl. a. om bortfraktarens ansvar vid befordran av passagerare och resgods. Bestämmelserna infördes i sjölagen genom en lagändring år 1973 (SFS 1973:1202) och bygger i huvudsak på ett av CMI år 1969 antaget utkast till konvention om sjötransport av passagerare och resgods. Det av CMI utarbetade utkastet behandlades inom IMCO, vars juridiska kommitté i mars 1974 lade fram ett förslag till konvention om transport av passagerare och resgods till sjöss (passagerarkonventionen). Kommitténs förslag antogs med vissa ändringar vid en diplomatisk konferens i Atén i december 1974. Bestämmelserna i 6 kap. sjölagen överensstämmeri allt väsentligt med passagerarkonventionen men vissa justeringar måste göras innan Sverige kan tillträda den. Passagerarkonventionen har ännu inte trätt i kraft. Det huvudsakliga skälet härtill är sannolikt en bristande samordning mellan konventionens regler om begränsning av bortfraktarens ansvarighet vid skada på passagerare och reglerna om globalbegränsning av ersättning till passagerare i 1957 års begränsningskonvention. Även länder som hyser intresse för att tillträda passagerarkonventionen har därför valt att avvakta resultatet av arbetet på en ny begränsningskonvention innan de tar ställning till tillträdesfrågan. Frågan om globalbegränsning av passagerarkrav har fått en mera tillfredsställande lösning i den nya begränsningskonventionen än i 1957 års konvention. Det finns därför anledning anta att passagerarkonventionen nu kommer att tilldra sig ökat intresse från andra länders sida. Med hänsyn härtill bör kommittén överväga om Sverige skall tillträda passagerarkonventionen samt utarbeta de förslag till ändringar i 6 kap. sjölagen som behövs för ett sådant tillträde. Vid det ovannämnda mötet med nordiska ämbetsmannakommittén för lagstiftningsfrågor överenskoms att sjölagskommittéerna i övriga nordiska länder skulle få motsvarande uppdrag och att utredningsarbetet skulle ske i nordiskt samarbete. Även i denna del bör sålunda kommittén bedriva sitt arbete i samverkan med kommittéerna i de andra nordiska länderna.

58 Inledning

1.2 Utredningens arbete

Utredningens arbete har till största delen avsett 1976 års begränsningskonvention och reglerna om redares rätt till globalbegränsning. På skäl som närmare framgår av avsnitt 4.1 föreslår utredningen att 1976 års konvention skall tillträdas. Regler som grundar sig på konventionen har därför utarbetats. Som framgår av avsnitt 4.3 ger konventionen emellertid utrymme för särlösningar på vissa områden, bl. a. i fråga om ansvarsbegränsningen för 1 I fråga om övriga författ- fartyg med ett tonnage som understiger 300 ton samt krigsfartyg och andra ningsförslag, främst 6 statsfartyg. För att få på praktisk erfarenhet grundade synpunkter på nu kap. sjölagen och änd- nämnda frågor har representanter för skilda bolag och föreningar med ringar i lagen (1973:1198) intresse i de mindre fartygen respektive företrädare för försvarsdepartemenom ansvarighet för oljetet deltagit i sammanträden då utredningen behandlat dessa frågor. skada till sjöss, har parallelltexter inte samman- I enlighet med vad som sägs i direktiven har utredningens arbete skett i ställts. En stor del av de nordiskt samarbete såväl i fråga om regler om redares globalbegräitsning som ändringar som gjorts i det bestämmelser om befordran av passagerare och resgods. Efter ett första svenska förslaget till 6 sammanträde mellan representanter för Danmark, Finland, Norge och kap. är redaktionella och motsvarande ändringar Sverige i december 1977 i Oslo har nordiska sjölagskommittémöten ägt rum i har inte vidtagits i övriga december 1978 i Oslo, i juni 1979 i Helsingfors, i augusti 1979 i Göteborg nordiska länder. Vad besamt i januari 1980 i Köpenhamn. Härutöver har ordförandena och stämmelserna i oljeansva- sekreterarna i de nordiska sammanträffat vid Hera sjölagskommittéerna righetslagen beträffar, tillfällen. Samarbetet har resulterat i lagförslag som är i huvudsak likalydangäller redan f. n. att dessa i redaktionellt hänseende de. De nordiska kommittéernas förslag till 10 och 15 kap. sjölagen uppsatta i avsevärt skiljer sig åt. parallelltext bifogas som bilaga 5.

2 Gällande rätt

2.1 av redares skadeståndsansvar

Begränsning

Med globalbegränsning avses begränsning av det samlade ansvar som kan uppkomma för redaren efter en sjöolycka. Sådana skadeståndsregler finns i de flesta sjörättssystem, men företer stora olikheter bl. a. när det gäller sättet för begränsningens genomförande. Från början var ansvaret i de flesta länder i en eller annan form begränsat till sjöförmögenheten, dvs. till fartyg och

frakt eller dess värde efter olyckan. Hade fartyget gått förlorat gick således

också de skadelidandes möjligheter att få betalt för sina fordringar förlorade. Begränsningen gällde i regel alla skador som uppkommit per resa. Detta system gäller alltjämt i vissa länder, t. ex. Italien, Grekland och USA. I den engelska rätten var ansvaret tidigare begränsat till sjöförmögenhetens värde före olyckan. I Storbritannien utvecklades emellertid i mitten av 1800-talet ett annat system, enligt vilket ansvaret för alla skador som uppkom per olycka var begränsat till visst belopp per ton av fartygets dräktighet. Detta system har sedermera spritts till andra europeiska länder bl. a. de nordiska. Även när det gäller vilka slag av fordringar som omfattas av redarens begränsningsrätt skiljer sig rättssystemen åt. I syfte att åstadkomma ett internationellt enhetligt system antogs år 1924 en konvention rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö. Konventionen, som hade förberetts av föreningen för internationell sjörätt, Comité Maritime International (CMI), utgjorde en kompromiss mellan de båda typerna av begränsningssystem. Enligt konventionen kunde redaren i fråga om sakskador välja mellan begränsning till sjöförmögenhetens värde efter olyckan eller begränsning till ett visst belopp per ton av fartygets dräktighet. Beträffande personskador skulle oberoende av sjöförmögenheten inträda en ytterligare ansvarighet intill visst belopp per ton av fartygets dräktighet. Om personskadorna inte erhöll full täckning ur detta belopp, fick de för återstoden konkurrera med egendomsfordringarna i det belopp som gällde för dessa senare fordringar. 1924 års konvention fick tämligen ringa anslutning och ett nytt försök att åstadkomma internationellt enhetliga regler på området gjordes därför av CMI, vilket resulterade i 1957 års konvention om begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö. Enligt denna konvention kan begränsning av ansvaret till sjöförmögenhetens värde över huvud taget inte ske. Ansvarsgränserna bestäms till visst belopp per ton

60 Gällande rätt

av fartygets dräktighet. Olika ansvarsgränser uppställs för det fall att enbart sakskador har uppstått och det fall att personskador, enbart eller i förening med sakskador, har uppstått. Även i denna konvention prioriteras ersättning för personskador. Sverige har, liksom de övriga nordiska länderna. tillträtt 1957 års konvention och det är på denna som våra nuvarande regler om globalbegränsning bygger. Bestämmelserna finns intagna i 10 kap. sjölagen (234-243 §§).1 Frågan om skadeståndsansvar över huvud taget föreligger bestäms inte av globalbegränsningsreglerna; de förutsätter för sin tillämpning att skadeståndsansvar föreligger enligt andra regler, t. ex. 233 § sjölagen eller sjölagens regler om kollisionsansvar eller transportansvar. Inte alla slag av fordringar kan begränsas. Vilka slags fordringar som är föremål för globalbegränsning framgår av 234 §. Allmänt kan sägas att bestämmelserna främst avser fordringar på grund av person- eller sakskada som har uppkommit ombord elleri övrigt i samband med driften av fartyget. Globalbegränsningsreglerna är således tillämpliga på 1. ersättning för skada på person, som befinner sig ombord på fartyget för att medfölja detta, och för skada på egendom ombord; 2. ersättning för skada på person eller egendom, om skadan har orsakats av någon som befinner sig ombord på fartyget; 3. ersättning för skada på person eller egendom, om skadan har orsakats av omständighet som hänför sig till navigeringen eller handhavandet av fartyget eller till lastningen, befordringen eller lossningen av lasten eller till inskeppningen, befordringen eller landsättningen av passagerarna; 4. ersättning för skada på hamnanläggning, bassäng eller segelbar vattenväg; samt 5. ersättning på grund av föreskriven skyldighet att avlägsna sjunket, strandat eller övergivet fartyg eller egendom ombord på sådant fartyg. Begränsningsreglerna gäller inte fordringar på grund av skada som har åsamkats befälhavaren, besättningsmedlem, lots eller någon person i redarens tjänst som befinner sig ombord eller vilkens åligganden står i samband med fartygets tjänst. Ansvaret är vidare obegränsat när redaren själv har vållat skadan genom fel eller försummelse, såvida han inte har begått felet eller försummelsen i egenskap av fartygets befälhavare eller medlem av dess besättning. Ansvarsbegränsningen gäller endast fordringens kapitalbelopp och således inte ränta och kostnader i saken. Har redaren en motfordran, som grundar sig på samma händelse som borgenärens fordran, tillämpas enligt 234§ 2 mom. principen om single liability. Den innebär att begränsning kommer i fråga bara beträffande det belopp som återstår sedan redarens fordran har avräknats mot borgenärens. I 235 och 236 §§ finns bestämmelser om till vilka belopp det totala 1 Se vidare Wetterstein, skadeståndsansvaret för sak- respektive personskador är begränsat och om P., Globalbegränsning begränsningsbeloppens fördelning. Beloppen anges i visst antal Poincaréav sjörättsligt skade- Poincaréfranc francs per ton av fartygets dräktighet. är en fiktiv beräkningsståndsansvar (Åbo 1980) enhet, baserad på visst värde i guld, som tidigare ofta användes i angående den historiska utvecklingen av global- internationella konventioner för att ange begränsningsbelopp på ett sätt som begränsningsinstitutet. skulle göra dem oberoende av valutafluktuationer. För sin tillämpning

Gällande rätt 61

förutsatte de ett internationellt valutasystem som byggde på guldvärde. Eftersom detta inte längre är fallet utan det internationella valutasamarbetet numera är baserat på internationella valutafondens särskilda dragningsrätter har Poincaréfrancen (SDR), i ett flertal transporträttsliga konventioner bytts ut mot SDR. I följd härav kungör regeringen enligt 348 § sjölagen motvärdet av franc uttryckt i SDR. En SDR (ca 5 kr. 50 öre) motsvarar 15 francs. Ansvarsgränserna är olika för det fall att endast sakskada föreligger och det fall att personskada, enbart eller i förening med sakskada, har uppkommit. endast sakskada Föreligger är begränsningsbeloppet 1 000 francs (ca 370 kr.) per ton av fartygets dräktighet, dock minst 150 000 francs (ca 55 000 kr.). Detta begränsningsbelopp höjs om även personskada föreligger med 2 100 francs (ca 770 kr.) per ton, dock med minst 630 000 francs (ca 230 000 kr.). Det belopp med vilket förhöjning sålunda sker tas i första hand i anspråk för personskadefordringama. Förslår det inte till att täcka dessa, får personskadefordringarna på lika villkor konkurrera med sakskadefordringarna i det för dessa fordringar avsedda beloppet. Med fartygets dräktighet avses nettodräktigheten, för maskindrivet fartyg ökad med det maskinrum som vid bestämmandet av nettodräktigheten dragits från bruttodräktigheten. Det eller de begränsningsbelopp som framräknas enligt ovan angivna bestämmelser skall fördelas proportionellt mellan samtliga begränsningsbara fordringar som har uppkommit på grund av en och samma händelse. Har redaren redan betalat en fordran som är underkastad ansvarsbegränsning eller kan han visa att han, fastän krav ännu inte har framställts, i framtiden kan bli skyldig att betala en sådan fordran, får redaren träda i borgenärens ställe vid fördelningen av begränsningsbeloppet, såvitt fordringen här i riket kunnat göras gällande mot redaren. För att undvika kvarstad eller andra handräckningsåtgärder i anledning av fordringar som är föremål för globalbegränsning kan redaren ställa säkerhet för begränsningsbeloppet. Någon motsvarande möjlighet att hindra utmätning för en domfäst fordran finns däremot inte. I 237 § regleras det fallet att säkerhet ställs här i riket eller i Danmark, Finland eller Norge, medan 238 § innehåller bestämmelser om vad som gäller när säkerhet ställs i annat land. Enligt 237 § skall säkerhet här i riket ställas hos rätten eller överexekutor. Säkerheten skall, förutom begränsningsbeloppet, även avse ett tilläggsbelopp för ränta och kostnader i saken. Tilläggsbeloppets storlek bestäms av rätten eller överexekutor. Sedan säkerheten har ställts skall kvarstad eller annan handräckning för fordran, beträffande vilken ansvarigheten är begränsad, vägras. Har sådan åtgärd redan beviljats skall den hävas. Säkerheten gäller inte bara mot borgenär som begär kvarstad i redarens för sin fordran egendom utan mot alla borgenärer, för vilkas fordringar samma begränsningsbelopp gäller. Sedan full säkerhet har ställts skall på redarens begäran tidigare ställd säkerhet friges. Eftersom säkerheten anses vara ställd till förmån för alla borgenärer, för vilkas fordringar samma begränsningsbelopp gäller, kan den inte heller återtas utan samtliga förrän redaren erlagt full betalning eller ställt ny borgenärers medgivande, säkerhet. Verkan av att säkerhet har ställts i utomnordiskt land behandlas i 238 §. z

62 Gällande rätt

Kvarstad eller annan handräckning skall vägras och beviljad sådan åtgärd skall hävas, om redaren visar att han, innan åtgärden genomfördes. utom riket hade ställt betryggande och för borgenären tillgänglig säkerhet för begränsningsbeloppet i en hamn med viss anknytning till den ansvarsgrundande händelsen. De hamnar som avses är 1. den hamn där den händelse inträffat varå fordringen grundas eller. om händelsen den första hamn som fartyget anlöpt efter ej ägt rum i hamn, händelsen; 2. landsättningshamnen, om fordringen avser skada på person: samt 3. lossningshamnen, om fordringen avser skada på last. Om säkerheten har ställts i annan ort än där någon av dessa hamnar är belägen bestämmer rätten eller överexekutor med hänsyn till omständigheterna om handräckningsåtgärd skall vägras eller hävas. Motsvarande gäller i av säkerhet som har ställts inom riket till befrielse från fråga om frigivande handräckningsâtgärd. tvist om beräkning av begränsningsbelopp eller om fördel- Uppkommer ningen av sådant belopp kan frågan enligt 239 § hänskjutas till utredning och avgörande genom dispasch. I sådant fall skall bestämmelserna i 7 kap. sjölagen om generaldispasch tillämpas. Kostnaderna för dispaschen skall i princip betalas av redaren. Den omständigheten att endera parten begärt dispasch hindrar inte annan part att begära domstols prövning. Dispaschören kan också uppmana parterna att få viss fråga löst i vanligt tvistemålsförfarande. Om redaren har betalat vad som åligger honom att utge enligt bestämmelserna om globalbegränsning är han, som framgår av 240 §, i princip fri från ytterligare betalningsskyldighet mot annan borgenär som, efter vad det senare visar sig, har ägt rätt till betalning ur begränsningsbeloppet. En förutsättning härför är dock att redaren inte ägde och inte heller genom kunnat få kunskap om den andres fordran, när vederbörlig undersökning betalningen erlades eller, om betalningen erlades enligt lagakraftvunnen dom eller dispasch, när domen eller dispaschen meddelades. som har fått större ersättning än han rätteligen skulle ha haft, Borgenär svarar därmed för den andres fordran om han kände till fordringen när han erhöll betalningen. För att bestämmelserna om globalbegränsning inte skall kunna kringgås genom att talan väcks mot annan än redaren stadgas i 241 § att bestämmelserna om globalbegränsning även gäller för sådan fartygsägare som inte är redare och för den somi egenskap av befraktare eller eljest handhar fartygets drift i redarens ställe. Detsamma hos gäller lots och den som är i tjänst redaren eller fartygsägaren etc., om ansvarigheten har uppkommit i tjänsten. 241§ skall det sammanlagda belopp, till vilket Enligt tredje stycket redaren och övriga begränsningsberättigade personer får begränsa sin ansvarighet för fordringar som har uppkommit på grund av en och samma händelse, inte överstiga begränsningsbeloppet. 242 § innehåller bestämmelser om tillämplig lag. Enligt principen om lex när ansvarsbefori skall svensk lag, dvs. reglerna i 234-243 §§, tillämpas inför svensk myndighet. Härifrån gäller dock visst gränsning åberopas för fordringar som avser ersättning för skada som har åsamkats undantag

Gällande rätt 63

befälhavaren, besättningsmedlem eller lots eller någon person i redarens tjänst som befinner sig ombord eller vilkens åligganden står i samband med fartygets tjänst. Är lagen i annan stat som är ansluten till 1957 års konvention tillämplig på tjänsteavtalet för en sådan person, skall frågan om och till vilket belopp ansvarigheten är begränsad avgöras enligt den lagen. I fråga om fartyg som hör hemma i annan främmande stat än sådan som är ansluten till 1957 års konvention kan regeringen att enligt 243 § förordna andra regler än dem som finns i 10 kap. skall tillämpas. Några sådana regler har dock inte meddelats.

2.2 Passagerarbefordran

Nya bestämmelser om befordran av passagerare och resgods intogs i samband med 1973 års sjölagsrevision i 6 kap. sjölagen. De trädde i kraft den 1 juli 1974. Reglerna är i huvudsak utformade på grundval av ett i Tokyo år 1969 antaget utkast till internationell konvention om befordran av passagerare och resgods till sjöss, det s. k. Tokyoutkastet. Motsvarande bestämmelser finns i de övriga nordiska sjölagarna. I 6 kap. sjölagen förstås med bortfraktare den som, yrkesmässigt eller mot vederlag, genom avtal åtar sig befordran med fartyg av passagerare eller passagerare och resgods. Uttrycket passagerare definieras inte men av kravet att ett befordringsavtal skall föreligga följer att bl. a. besättning och fripassagerare faller utanför bestämmelserna. Med resgods avses varje föremål som befordras för passagerarens räkning. Sker transporten enligt certeparti eller konossement gäller dock inte reglerna i 6 kap. utan i stället reglerna om godstransport i 5 kap. Som resgods behandlas även fordon som passageraren medför. Resgods som passageraren bär med sig eller hari sin hytt eller eljest har i sin vård under befordringen, inbegripet vad han har i eller på ett medfört fordon, utgör handresgods. Bestämmelserna i 6 kap. reglerar dels bortfraktarens och passagerarens rättigheter och skyldigheter i samband med befordringen dels bortfraktarens ansvar gentemot passageraren för skada som uppkommer vid befordringen. I fråga om bortfraktarens och passagerarens rättigheter och skyldigheter gäller bl. a. följande. Bortfraktaren skall sörja för fartygets behöriga skick samt svara för att passageraren och hans resgods säkert och snabbt befordras till bestämmelseorten. Passageraren är å sin sida skyldig att rätta sig efter föreskrifter om ordning och säkerhet ombord. Han får föra med sig resgods i skälig omfattning men känner han till att resgodset kan medföra fara eller väsentlig olägenhet för person eller egendom är han skyldig att före resans början upplysa bortfraktaren om detta. Bortfraktaren kan vägra passageraren att medföra sådant farligt resgods. Orsakar resgods skada för bortfraktaren eller skada på fartyget är passageraren ersättningsskyldig om vårdslöshet föreligger på hans sida. Befordringsavtalet upphör att gälla om fartyget går förlorat eller kondemneras före resans början. Om avgången från bestämmelseorten blir väsentligt fördröjd eller om bortfraktaren åsidosätter sin fortskaffningsplikt i samband med uppehåll eller avbrott i resan har

passageraren hävningsrätt. Ömsesidig hävningsrätt föreligger i vissa fall då

64 Gällande rätt

resan skulle vara förenad med fara för passageraren eller fartyget. Om passageraren utan laga förfall underlåter att anträda en avtalad resa eller avbryter den har bortfraktaren slutligen rätt till ersättning för den skada han lider därigenom. Bortfraktaren är ansvarig för skada som vid befordringen uppkommer genom fel eller försummelse på hans sida. Ansvaret är tvingande när befordringen sker inom Sverige, Danmark, Finland och Norge eller mellan dessa stater samt när den i befordringsavtalet bestämda avgångs- eller bestämmelseorten ligger i något av dessa länder. Den period under vilken ansvar föreligger täcker i princip tiden för ombordstigning till ilandstigning och vissa sjötransporter mellan fartyg och land. Bortfraktarens ansvar omfattar personskada som drabbar passagerare och skada till följd av att resgods går förlorat eller skadas. I fråga om dyrbarheter ansvarar bortfraktaren dock endast om han uttryckligen har åtagit sig sådan ansvarighet. Han är vidare ansvarig för skada som uppkommer genom att passagerare och resgods försenas. Det ansvar som åvilar bortfraktaren är ett presumtionsansvar, dvs. fel eller försummelse skall presumeras föreligga på hans sida till dess han bevisar motsatsen. I fråga om personskada och förlust av eller skada på handresgods endast om skadan har inträffat vid eller i gäller dock presumtionsansvaret samband med förlisning, sammanstötning, strandning, explosion eller brand. För förlust av eller skada på annat resgods än handresgods gäller alltid ett presumtionsansvar. Bortfraktarens ansvar är begränsat till vissa belopp, vilka anges i Poincaréfrancs. Regeringen kungör motvärdet av franc uttryckt i SDR? För personskada en högsta gräns för bortfraktarens ansvar på gäller 700 000 francs eller 46 666,67 SDR (ca 250 000 kr.) för varje passagerare. Har skada uppkommit genom att passageraren har försenats är ansvarsgränsen 16 000 francs eller l 066,67 SDR (ca 6 000 kr.). I fråga om skada på eller förlust eller försening av handresgods, som inte förvaras i eller på ett medfört fordon, är ansvarsgränsen 10 000 francs eller 666,67 SDR (ca 3 500 kr.). För fordon, jämte resgods som förvaras i eller på fordonet, är den 50 000 francs eller 3 333,33 SDR (ca 18 000 kr.) samt för annat resgods 16 000 francs eller 1066,67 SDR (ca 6 000 kr.). Bortfraktaren kan åta sig ansvar till högre belopp än som nyss nämnts. Han kan också, för att sålla bort reklamationer för småskador, förbehålla sig att själv skall stå risken intill vissa belopp. Dessa självriskbelopp är passageraren 1 500 francs eller 100 SDR (ca 550 kr.) för varje fordon som skadas och 200 francs eller 13,33 SDR (ca 75 kr.) för annan resgodsskada resp. skada på grund av försening. Ansvarsbegränsningen gäller för varje resa. I fråga om handresgods, som inte förvaras i eller på ett medfört fordon avser dock begränsningen varje skadebringande händelse. Ansvarsgränserna skall tillämpas på summan av de krav som framställs i anledning av personskada eller förlust av eller skada på resgods. Har bortfraktaren överlåtit åt annan att helt eller till en del utföra kvarstår ändå i princip bortfraktarens ansvar under hela befordringen befordringen. För den del av befordringen som utförs av den andre blir dock ?Se s. 108. denne ansvarig jämte bortfraktaren. Är det från början klart att befordring-

Gällande rätt 65

en eller en del av den skall utföras av annan, kan dock bortfraktaren förbehålla som utförs av sig frihet från ansvar under den del av befordringen den andre. Detsamma gäller om passageraren enligt befordringsavtalet har rätt att helt eller delvis anlita annan än bortfraktaren för befordringen. Bestämmelserna om ansvarsbefrielse och ansvarsbegränsning kan åberopas även av bortfraktarens och den utförande transportörens anställda och andra medhjälpare. När ansvarsbegränsning kommer i fråga gäller ansvarsgränserna gemensamt för bortfraktare, utförande transportör och deras anställda och medhjälpare. Rätten till ansvarsbegränsning gäller inte om det visas att den som är skadeståndsansvarig själv har orsakat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet och med insikt att skada sannolikt skulle uppkomma. För att inte bestämmelserna om ansvarsbefrielse och ansvarsbegränsning skall kunna sättas ur spel genom att talan förs på annan grund än befordringsavtalet föreskrivs, att bestämmelserna skall gälla även om talan inte grundas på detta avtal. Slutligen hänvisas i 6 kap. till särskilda regler om laga domstol och preskription i 337 resp. 347§ sjölagen.

begränsningskonvention

3 1976 års

3.1 Bakgrunden för konventionsarbetet

Vår nuvarande lagstiftning om globalbegränsning bygger på 1957 års konvention om begränsningen av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö.1 Denna konvention trädde i kraft 1968 och har numera tillträtts av ca 30 stater. Flertalet västeuropeiska länder är bundna av konventionen men Grekland, Irland, Italien och Turkiet står utanför. Bland de övriga konventionsstaterna märks Japan, Indien, Singapore, Iran, Syrien, Israel, Egypten, Algeriet och Ghana. Av de Östeuropeiska staterna har endast Polen och Tyska Demokratiska Republiken tillträtt konventionen. Icke någon syd- eller nordamerikansk stat är konventionsstat. Bara några âr efter konventionens ikraftträdande visade det sig föreligga ett behov av att revidera konventionen. Den utlösande faktorn därvidlag var arbetet på en särskild konvention om oljeskador till sjöss, vilket resulterade i en internationell konvention av den 29 november 1969 om ansvarighet för skada förorsakad av förorening Konventionen innehåller

genom olja? bl. a.

särskilda bestämmelser om begränsning av ansvaret för oljeskador som innebär, att ansvarsgränserna för sådana skador är högre än gränserna i 1957 års konvention. För de stater som ratificerade oljeansvarighetskonventionen och som samtidigt var bundna av 1957 års konvention uppstod det problemet, att den senare konventionens lägre fortfarande måste ansvarsgränser tillämpas, om det fartyg som förorsakat en oljeskada var hemmahörande i en stat som tillträtt 1957 års konvention men inte 1969 års oljeansvarighetskonvention (jfr 5 § andra stycket lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada lDenna konvention var till sjöss). Detta ansågs givetvis som otillfredsställande och dessutom avsedd att ersätta en stötande eftersom landets egna fartyg var underkastade 1969 års konventions konvention i samma strängare ansvarsregler. ämne av år 1924 som Men även andra omständigheter att revidera 1957 aldrig fick någon större gjorde det nödvändigt års konvention. anslutning. Numera är På grund av inflation och ökad kapacitet hos den bara nio stater bundna internationella försäkringsmarknaden framstod ansvarsgränserna i 1957 års av 1924 års konvention konvention generellt sett som alltför låga. Härtill kom att en ny skeppsmät- och av dessa har fem tillträtt även 1957 års ningskonvention antagits 19693 som föranledde ändringar av reglerna om hur konvention. ansvarsgränserna skall bestämmas. Vidare hade under 1960-talet antagits om atomskador nya konventioner som var avsedda att ensamma reglera ?Se prop. 1973:140.

ansvaret för sådana skador, även såvitt avsåg ansvarsbegränsning. Slutligen

35e prop. 1978/79:37. hade några rättsfall pekat på behovet av smärre justeringar i konventionstexten. “Se prop. 1968:25.

68 1976 års SOU l98lz8

begränsningskonvention

Efter förberedande arbete i den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganianordsationen (IMCO) och den internationella sjörättskommittén (CMIP nade IMCO en internationell konferens i London den l-l9 november 1976, vid vilken en konvention om begränsning av sjörättsligt skadestanszinsvar antogs. Konventionstexten i engelsk och fransk version samt i svensk

översättning återges i bilaga I. Konventionen har undertecknats av Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland. Konventionen Norge, Spanien, Sverige och Förbundsrepubliken har tillträtts av Arabrepubliken Yemen och Storbritannien. Lagstiftning på av konventionen har antagits i Storbritannien, men ännu inte tråitt i grundval kraft.

3.2 Konventionens huvudsakliga innehåll

I sina huvuddrag företer 1976 års konvention om begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar stora likheter med 1957 års konvention men där finns skillnader både i sakligt och formellt hänseende? också betydelsefulla omfattar När det först gäller kretsen av begränsningsberättigade personer denna v liksom hittills - redare, befraktare och sådana ägare av fartyg som

inte samtidigt är redare. Kretsen har emellertid utvidgats genom att inte bara har rätt till ansvarsbegränsning, utan också sådana redare av bärgningsfartyg bärgare som utför bärgning på annat sätt. De slag av fordringar som kan bli föremål för begränsning är, liksom i 1957 års konvention, i huvudsak sådana som avser person- och sakskada som har uppstått i samband med fartygets drift. Begränsningsområdet har i den nya konventionen utvidgats främst därigenom att även vissa dröjsmålsskador åtgärder. Liksom omfattas liksom krav på ersättning för skadeförebyggande f. n. gäller däremot inte någon ansvarsbegränsning i fråga om fordringar på i bärgarlön eller bidrag till gemensamt haveri och i regel inte heller fordringar Till skillnad från vad anledning av skada som åsamkats besättningsmedlem. undantas krav på ersättning för som gäller enligt 1957 års konvention oljeskador och atomskador från tillämpningsområdet för den nya konveni tionen - för dem gäller i stället de särskilda och högre ansvarsgränserna andra konventioner, eller i vissa länder obegränsat ansvar. 1957 års konvention rätten till ansvarsbegränsning om

Enligt bortfaller

5 Beträffande förberedel- - har vållat redaren själv - varmed också avses personer i rederiledningen searbetet se Ds Ju skadan genom vårdslöshet. Enligt den nya konventionen har möjligheterna 1976:12 Utkast till interatt utdöma obegränsat ansvar inskränkts till att avse fall när skadan har nationell konvention om orsakats eller ”hänsynslöst och med insikt att sådan skada begränsning av sjörätts- uppsåtligen ligt skadeståndsansvar. sannolikt skulle uppkomma”. Den grova vårdslöshet som det här är fråga om 6 1976 års konvention är sådan som ligger på gränsen till uppsåt. har närmare behandlats Ansvarsbegränsningen gäller det samlade ansvaret per olycka som kan av Trotz, N., Zur Inter- komma i fråga för redaren, fartygets ägare eller befraktare eller för personer i nationalen Konvention deras tjänst. von 1976 über die Haf- är avsevärt Begränsningsbeloppen i den nya konventionen högre för de tungsbeschränkung für små och medelstora fartygen jämfört med de belopp som gäller f. n. En Forderungen aus der skillnad är att ett särskilt begränsningsbelopp föreskrivs Seeschiffahrt (Potsdam- annan betydelsefull Babelsberg 1980). för passagerarskador. Detta är så konstruerat att det bara i undantagsfall

1976 års 69

begränsningskonvention

torde bli aktuellt att tillämpa reglerna om globalbegränsning på passagerares skadeståndsfordringar. I övrigt gäller, liksom enligt 1957 års konvention, ett särskilt för personskador begränsningsbelopp och ett för övriga skador (främst sakskador). Personskadorna prioriteras fortfarande på det sättet att eventuellt obetalda delar av personskadekraven får vara med vid fördelningen av det begränsningsbelopp som gäller för sakskador och andra krav. Vid beräkning av begränsningsbeloppen följer även 1976 års konvention tonnageprincipen, dvs. de fastställs till visst belopp per fartygston. I 1976 års konvention ligger dock bruttotonnaget till grund och inte nettotonnaget som i 1957 års konvention. Bruttotonnaget beräknas i enlighet med bestämmelserna i 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Både för personskador och sakskador m. m. föreskrivs ett minimibelopp för fartyg med ett tonnage på 500 ton eller därunder. Härefter ökar

begränsningsbeloppen stegvis i förhållande till fartygets storlek. Ökningarna

blir dock något mindre per steg för de större fartygen. Från försäkringshåll hävdades att man eljest riskerade att överskrida försäkringsmarknadens kapacitet för de största fartygen. En uppställning över begränsningsbeloppen i den nya konventionen jämförda med motsvarande belopp i 1957 års konvention finns i bilaga 3. Begränsningsbeloppet för passagerares ersättningsanspråk för personskador fastställs inte i relation till fartygets tonnage utan till det antal passagerare som fartyget enligt sitt certifikat har rätt att transportera. Beloppet per sådan passagerare är detsamma som enligt Aténkonventionen gäller som begränsningsbelopp per passagerare eller ca 250 000 kr. Begränsningsbeloppet är dock maximerat till ca 135 milj. kr.7 För att freda sig mot alltför omfattande krav på säkerhet från borgenärernas sida i form av kvarstad eller arrest av fartyg kan redaren, eller den som eljest påstås vara ansvarig, upprätta en begränsningsfond. Fonden syftar också till att säkra att begränsningsreglerna iakttas. Upprättandet av en fond är dock enligt konventionen inte en förutsättning för att rätten till ansvarsbegränsning skall få åberopas annat än om detta föreskrivs i lex fori. Vidare skall de säkerhetsåtgärder som redan har vidtagits i den stat där fonden har upprättats och i stater, som har viss närmare till anknytning ersättningsanspråken, hävas. Begränsningsfonden eller, om sådan inte har upprättats, begränsningsbeloppet skall fördelas proportionellt mellan borgenärerna i förhållande till storleken på de styrkta fordringarna. Bara sådana fordringar som är föremål för ansvarsbegränsning får delta i fördelningen. Har redaren, dennes försäkringsbolag eller någon annan reglerat en fordran innan fördelningen sker, inträder han i den rätt som vederbörande borgenär skulle ha haft vid fördelningen. Den myndighet som har hand om fondens fördelning kan, om det visas att ytterligare skadeståndsfordringar kan finnas, besluta att avsätta ett visst belopp för sådana fordringar innan fonden fördelas.

Övriga frågor om upprättande och fördelning av begränsningsfond skall 7Begränsningsbeloppen

enligt konventionen regleras enligt lagen i den stat där fonden har anges i konventionen i upprättats_ SDR, dvs. särskilda ,. . . .. . .. Betraffande konventzonens att dragningsrâtter som an-

ttllampnzngsområde galler som huvudregel

vänds av den intemaüo_ konventionen skall tillämpas som lex fori. Åven om t. ex. fartyget i fråga hör nella valutafonden; se hemma i icke-konventionsstat, skall domstolarna tillämpa antingen reglerna vidare s. 74 och 76 f.

70 1976 års begränsningskonvention sou 193m;

i konventionen direkt eller den lag som antagits i domstolslandet på grundval av konventionen. Konventionen innehåller inte någon definition av begreppet fartyg. I stället innehåller konventionen bestämmelser som gör det möjligt att från dess tillämpning utesluta vissa fartyg eller anordningar eller att reglera ansvarsbegränsningssystemet på ett annorlunda sätt i den nationella lagen. Konventionsstaterna har t. ex. givits rätt att i nationell lag reglera vilket system för ansvarsbegränsning som skall gälla för fartyg som är avsedda för fart på sjöar, floder och andra inre farvatten. Detsamma gäller beträffande fartyg som är mindre än 300 bruttoton. Från konventionens tillämpningsområde har helt undantagits svävarfarkoster och flytande plattformar. För borrningsfartyg finns en särskild undantagsregel, som innebär att konventionen inte är tillämplig om konventionsstaten i fråga har infört särskilda högre ansvarsgränser för borrningsfartyg eller har tillträtt en internationell konvention som reglerar deras ansvarighet. Konventionen träder i kraft ett år efter det att 12 stater har tillträtt den.

3.3 De särskilda bestämmelserna i konventionen

Artikel 1

I denna artikel anges vilka personer som har rätt att begränsa sitt ansvar (jfr artikel 6:2 i 1957 års konvention). Utgångspunkten i första stycket är att fartygsägare och bärgare har begränsningsrätt. I andra och tredje styckena definieras sedan dessa begrepp, varefter i fjärde stycket anges vissa ytterligare personer som har rätt att åberopa begränsningsreglerna. Med fartygsägare förståsi konventionen, förutom ägaren till ett fartyg, den som, utan att vara ägare, är redare av ett fartyg samt den som befraktar fartyg eller i redares ställe handhar fartygets drift. Att med befraktare avses såväl tidsbefraktare, dvs. den som befraktar fartyg för viss tid, som helbefraktare och delbefraktare, dvs. den som befraktar hela fartyget respektive en del av detta för en viss eller vissa resor, torde vara klart. Däremot kan tvekan råda även skall omfatta den som endast befraktar för om begreppet fartyg befordran av visst bestämt gods, styckegodsbefraktare. 1957 års konvention innehåller inte några särskilda bestämmelser om bärgares begränsningsrätt men är givetvis tillämplig i fråga om ersättningskrav som riktas mot redare av bärgningsfartyg. I 1976 års konvention har emellertid intagits speciella regler om bärgares rätt till ansvarsbegränsning. definieras som den som utför tjänster i direkt samband med Bärgare Det är således inte enbart den som använder ett fartyg vid bärgning. som omfattas av begränsningsreglerna. Begränsningsrätt tillbärgningen kommer avser också sådan bärgare som arbetar från det fartyg bärgningen eller med hjälp av t. ex. helikopter eller lyftkran. I begreppet bärgning vissa åtgärder för att omhänderta, förstöra eller oskadliggöra inbegrips förolyckade fartyg eller last samt skadeförebyggande åtgärder som vidtas av annan än den skadeståndsansvarige. Rätt till ansvarsbegränsning tillkommer även personer, för vilkas hand-

1976 års 71

begränsningskonvention

lande, fel eller försummelse fartygsägare eller bärgare svarar. I 1957 års konvention avser motsvarande bestämmelse befälhavaren, medlemmar av besättningen och andra personer anställda hos fartygsägaren, redaren etc. Det har i 1976 års konvention ansetts lämpligt att i stället anknyta till det principalansvar som ävilar fartygets ägare och bärgare enligt tillämplig nationell lag. Något stadgande om att lotsar omfattas av begränsningsrätten i konventionen finns inte. En lots kan därför åberopa ansvarsbegränsningi de fall där redaren bär principalansvar för skador som han vållar. Den som har meddelat en ansvarsförsäkring beträffande ansvaret för krav som enligt konventionen är underkastade ansvarsbegränsning har rätt att åberopa begränsningsreglerna i samma utsträckning som försäkringstagaren. Anledningen till detta är att man velat förhindra att konventionen skall kunna kringgås genom att talan, i de fall då det är tillåtet, riktas direkt mot försäkringsgivaren. Enligt svensk rätt är detta f. n. möjligt bara i undantagsfall (jfr 95 § försäkringsavtalslagen). Men i andra länder, t. ex. USA, är direkt talan mot försäkringsgivare ofta tillåten och det har där förekommit att ansvarsförsäkraren har förvägrats den rätt till ansvarsbegränsning som tillkommit försäkringstagaren. Konventionen gäller även för det fall att talan förs mot själva fartyget (jfr artikel 6:1 i 1957 års konvention). Härmed avses en form av realexekution som förekommer i anglosachsiska rättssystem, action in rem. Också i svensk rätt finns en motsvarighet till detta. Enligt 258§ sjölagen är det möjligt för den som ur fartyget vill ha betalt för en fordran, som är förenad med sjöpanträtt, att väcka talan mot befälhavaren (jfr ND 1979 s. 27). Slutligen har i denna artikel tagits in en bestämmelse om att den omständigheten att ansvarsbegränsning åberopas inte skall anses innebära att ansvarighet har medgivits (jfr artikel 1:7 i 1957 års konvention).

Artikel 2

Artikeln innehåller allmänna bestämmelser om de olika slag av fordringar som omfattas av reglerna om ansvarsbegränsning (jfr artikel 1:1 a)-c) och artikel 1:3 i 1957 års konvention). Vissa undantag härifrån är intagna i artiklarna 3 och 4. I artikeln fastslås att konventionen inte behandlar grunderna för ansvarigheten. Rätt till ansvarsbegränsning föreligger alltså beträffande de i artikeln nämnda fordringarna oberoende av om de regler som bestämmer ansvarigheten föreskriver strikt ansvar eller culpaansvar. Följande slag av fordringar är underkastade ansvarsbegränsning. Enligt första stycket (a) omfattas för det första fordran med anledning av person- eller sakskada som har uppkommit ombord på fartyget eller i direkt samband med fartygets drift eller med bärgning. Vidare omfattas fordran med anledning av allmän förmögenhetsskada som har uppkommit till följd av sådan person- eller sakskada. För att undvika den risk för missförstånd som i sagts föreligga i vissa rättssystem anges särskilt, att skada på hamnanläggning, bassäng och segelbar vattenväg samt på navigationshjälpmedel skall anses som sakskada. I 1957 års konvention har fordringar i anledning av skador som .wa . ;y _ .4uppkommer vid bärgning inte särskilt nämnts bland de fordringar som är

72 1976 års begränsningskonvention

underkastade ansvarsbegränsning. Anledningen till att så har skett i 1976 års konvention är främst utgången av ett engelskt rättsfall, det s. k. Tojo Maru-fallet? I detta fall hade skada uppstått genom att en dykare, som var anställd av bärgaren, vid reparation från vattnet av det tankfartyg som bärgningen avsåg hade skjutit en bult in i fartyget med explosion till följd. House of Lords fann att skadan inte hade uppkommit ombord på bärgningsfartyget och inte heller i samband med ”navigeringen eller handhavandet av bärgningsfartyget (jfr artikel 1:1 (a) och (b) i 1957 års

konvention) och frånkände bärgaren rätt till ansvarsbegränsning. Person-

och sakskada i direkt samband med bärgning nämns därför nu särskilt bland de begränsningsbara fordringarna. Enligt första stycket (b) kan begränsning åberopas beträffande fordran med anledning av skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods, passagerare eller deras resgods. Härmed avses ren förmögenhetsskada orsakad av dröjsmål under befordringen. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i 1957 års konvention. Anledningen till att den tagits in i 1976 års konvention är att ansvar för dröjsmålsskador i viss utsträckning redan finns i vissa länder enligt rättspraxis eller tvingande lagregler. Sedermera har dröjsmålsansvaret vid godstransporter uttryckligen reglerats i 1978 års Hamburgkonvention om godstransporter till sjöss. Enligt första stycket (c) omfattas fordran med anledning av sådan förmögenhetsskada som hänför sig till intrång i utomobligatoriska rättigheter och som har uppkommit i direkt samband med fartygets drift eller med bärgningsåtgärder. Härmed avses t. ex. fordran som har uppkommit genom att ett fartyg skadar eller blockerar en kajplats i följd varav annan redare hindras att använda kajen. Det är osäkert vilken betydelse denna bestämom adekvat kausalitet som melse har med hänsyn till allmänna regler förutsättning för skadeståndsansvar. Första stycket (d) behandlar fordran med anledning av att ett sjunket, havererat, strandat eller övergivet fartyg, med allt som finns eller har funnits ombord på fartyget, har lyfts, avlägsnats, förstörts eller oskadliggjorts. Motsvarande bestämmelse i 1957 års konvention gäller endast när det enligt skriven eller oskriven lag föreligger en plikt att avlägsna eller förstöra vrak. l 1976 års konvention har inte något sådant förbehåll gjorts. Någon större saklig skillnad torde dock inte föreligga, eftersom fordran på bårgarlön enligt artikel 3 faller utanför konventionens tillämpningsområde. Begränsningsrätt föreligger vidare enligt första stycket (e) för fordran med anledning av att ett fartygs last har avlägsnats, förstörts eller oskadliggjorts. bestämmelse finns inte i 1957 års konvention. Den Någon motsvarande motiveras av att det kan förekomma att last behöver lämpas över bord eller

oskadliggöras utan att motsvarande åtgärder företas med själva fartyget.

Enligt första stycket (f) kan slutligen fordran med anledning av förebyggande åtgärder begränsas. Härmed avses åtgärder för att förhindra eller av konventionens begränsningsregler liksom begränsa skador som omfattas också ersättning för skada som orsakats av sådana åtgärder. Bestämmelsen har sin förebild i 1969 års oljeansvarighetskonvention men avser till skillnad från denna bara krav från andra personer än den för skadan ansvarige. Redaren kan alltså inte enligt 1976 års konvention göra sig betald ur en 3[1971] 1 Lloyds Rep. 341. för sina egna kostnader för förebyggande åtgärder. begränsningsfond

1976 års

begränsningskonvention 73

Andra stycket i artikeln innehåller en bestämmelse om att fordringar enligt första stycket är underkastade även om talan förs ansvarsbegränsning regressvis eller på grund av indemnitetsförklaring. Vidare föreskrivs att fordringar som avser borttagande av vrak 0. d. eller förebyggande åtgärder inte är föremål för ansvarsbegränsning i den mån de avser ersättning på grundval av ett avtal som har ingåtts med person som är skadeståndsansvarig.

Artikel 3

Denna artikel anger de fordringar som är undantagna från ansvarsbegränsning. I 1957 års konvention finns motsvarande bestämmelser i artikel 1:4. Liksom i 1957 års konvention omfattas inte fordran på bärgarlön eller på bidrag till gemensamt haveri av begränsningsrätten. Begränsningsrätt föreligger inte heller för fordran i anledning av sådan oljeskada som avses i 1969 års oljeansvarighetskonvention. Oljeskador av detta slag ansågs generellt böra bli föremål för särskilda begränsningsregler. Undantaget gäller även om oljeskadan har inträffat på sådant område att 1969 års konvention inte är tillämplig. För andra slag av oljeskador, t. ex. skada på grund av utsläpp av lättol ja som i vart fall f. n. inte omfattas av 1969 års konvention, föreligger däremot rätt till ansvarsbegränsning enligt 1976 års begränsningskonvention. Fordran i anledning av vissa atomskador är också undantagna från ansvarsbegränsning. Detta gäller fordringar som är underkastade internationell konvention eller nationell lag, som reglerar eller förbjuder ansvarsbegränsning för atomskada. Detsamma gäller i fråga om fordringar mot ägaren av ett atomfartyg i anledning av atomskada. De begränsningsbelopp som föreskrivs i 1976 års konvention är uppenbarligen alltför låga när det gäller ansvaret för atomskador. För dessa har det dessutom i de internationella konventionerna om atomansvar slagits fast, att ansvaret skall kanaliseras till vederbörande atomanläggnings innehavare. Krav från personer som är anställda hos fartygsägaren eller bärgaren, eller från deras rättsinnehavare, är vidare i princip undantagna från begränsningsrätten. En förutsättning är dock att den lag som reglerar tjänsteavtalet föreskriver att fartygsägaren eller bärgaren inte har rätt att begränsa sin ansvarighet beträffande sådana fordringar eller endast får begränsa ansvarigheten till högre belopp än som anges i konventionen. Denna bestämmelse överensstämmer med artikel 1:4 (b) i 1957 års konvention.

Artikel 4 I artikeln behandlas i vilka fall rätten till ansvarsbegränsning går förlorad (jfr artikel 1:1 i 1957 års konvention). , Den som är ansvarig för en skada har inte rätt att begränsa sitt ansvar om det visas att skadan beror på handlande eller underlåtenhet av honom själv med uppsåt att orsaka sådan skada eller av hänsynslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle bli följden. Motsvarande bestämmelse i 1957 års konvention talar om fel eller försummelse av ägaren själv” (actual fault or privity of the owner; la faute personelle du propriétaire”). Bestämmelsen

74 1976 års begränsningskoizvention

mellan parterna, eftersom har visat sig försvåra förhandlingsuppgörelser fordringsägare ofta försöker bryta igenom begränsningsreglerna genom att göra gällande att ”ägaren själv” gjort sig skyldig till fel eller försummelse. härav har man i 1976 års konvention försökt inskränka Med anledning området för det obegränsade ansvaret genom att föreskriva att inte varje vårdslöshet, som redaren eller den centrala ledningen hos ett rederi gör sig obegränsat ansvar utan bara sådana handlingar skyldig till, skall föranleda där skadan förövas uppsåtligen eller näst intill uppsåtligen. Den bestämmelse som återfinns i artikeln har sin förebild i 1974 års Aténkonvention 13:1) och togs sedermera också in i 1978 års (artikel förebilden finnsi 1929 års Hamburgkonvention (artikel 8). Den ursprungliga Warszawa-konvention om internationell luftbefordran (artikel 25) i den denna bestämmelse är lydelse denna fick genom 1955 års Haagprotokoll; mera vidsträckt att den föreskriver obegränsat ansvar emellertid genom också när fraktförarens anställda har gjort sig skyldiga till uppsåtliga och

därmed jämställda handlingar.

Artikel 5

Artikeln det förhållandet att den som är berättigad till ansvarsbereglerar gränsning har en motfordran mot den som gör anspråk på ersättning. Grundar sig motfordringen och huvudfordringen på samma händelse skall först avräknas mot varandra, varefter begränsningsreglerna fordringarna Motsvarande bestämskall tillämpas på eventuellt överskjutande belopp. melse återfinns i 1957 års konvention i artikel 1:5.

Artikel 6

Denna artikel anger de allmänna ansvarsgränserna för fordringar som är

föremål för ansvarsbegränsning (jfr artikel 3: 1 och 3:7 i 1957 års konvention). från fartygets egna passagerare i anledning av personskada Fordringar behandlas dock särskilt i artikel 7. Ansvarsgränserna beräknas som tidigare nämnts på grundval av tonnage-

Med fartygets tonnage avses i konventionen enligt femte stycket

principen. Detta skall beräknas i enlighet med bestämmelserna i dess bruttotonnage.

1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Ett fartygs bruttoton-

bl. a. för vissa nage utgör summan av fartygets slutna rum med undantag ovanför fartygets översta däck. utrymmen valutafon- Begränsningsbeloppen anges i SDR, dvs. de av internationella den använda särskilda dragningsrätterna. Dessa beräknas dagligen på för de viktigaste handelsländernas valutor och värdet i grundval av kurserna nationellt mynt noteras också dagligen i de flesta länder. I svenska dagliga tillsammans med valutatidningar publiceras noteringen på SDR numera ca 5 kr kurserna. En sådan dragningsrätt utgör i svenskt mynt för närvarande 50 öre.9 Poincaréfrancen, som tidigare utgjort beräkningsenhet i internatio- 91 betänkandet har vid anses inte längre, av skäl som anges under artikel 8, nella sammanhang, omräkning av SDR till kunna användas som beräkningsenhet. svensk valuta genomgå- Liksom enligt 1957 års konvention gäller ansvarsgränserna för fordringar ende använts ett mot- När värde av 5 kr. 50 öre. som har uppkommit på grund av en och samma händelse (första stycket).

års begränsningskonvention 75

flera skador inträffar efter varandra kan fråga uppkomma om dessa utgör en sammanhängande serie av skador, orsakade av samma händelse, eller om fråga är om flera, från varandra oavhängiga, olyckor. I sistnämnda fall svarar fartygsägaren eller annan som är ansvarig för var och en av olyckorna intill ansvarsgränsen. Det system som använts för att bestämma ansvarsbeloppen innebär att det finns skilda ansvarsgränser för fordringar i anledning av personskador (med undantag för passagerarskador) och för övriga fordringar. I bägge fallen har ett minimibelopp fastställts för sådana fartyg som har ett tonnage på 500 ton eller mindre. Anledningen till detta är att tonnageprincipen eljest skulle leda till orimligt låga ansvarsgränser för de små fartygen, såsom fiskefartyg, bogserbåtar och nöjesbåtar. Konventionsstaterna har emellertid, som framgår av artikel 15:2 (b), rätt att i nationell det lagstiftning särreglera system för ansvarsbegränsning som skall tillämpas på fartyg med ett tonnage understigande 300 ton. Ansvarsgränsen för fartyg på 500 ton eller därunder utgör 333 000 SDR (ca 1,8 milj. kr.) när fråga är om fordringar i anledning av personskada och 167 000 SDR (ca 0,9 milj. kr.) beträffande övriga fordringar. Till detta minimibelopp läggs sedan för fartyg. med större tonnage än 500 ton ett visst belopp per ton. Tilläggsbeloppen per ton minskar emellertid allteftersom fartygets tonnage ökar. Härigenom har man velat undvika att begränsningsbeloppet för de mycket stora fartygenblir så högt att det är omöjligt att täcka

det genom försäkring. En uppställning över begränsningsbeloppen för olika

fartygsstorlekar finns i bilaga 3. Om det för personskadefordringar beräknade beloppet inte förslår till full betalning av dessa fordringar, får enligt andra stycket det för övriga avsedda fordringar beloppet tas i anspråk för den obetalda återstoden. Därvid skall personskadefordringarna och de övriga fordringarna konkurrera på lika villkor. Beträffande fordringar i anledning av skador

på hamnanläggningar,

bassänger och segelbara vattenvägar samt navigationshjälpmedel sägs i tredje stycket att konventionsstat i sin nationella lagstiftning får föreskriva att sådana fordringar skall ha prioritet efter personskadefordringar. Även i 1957 års konvention fanns en särregel för dessa fordringar (punkt 2 (a) i

signaturprotokollet) men den innebar en allmän möjlighet att ta förbehåll om

att utesluta dessa fordringar från av konventionen. tillämpning Denna möjlighet har inte utnyttjats av de nordiska länderna då man ansett att detta skulle innebära att offentliga intressen på ett obehörigt sätt skulle prioriteras på enskilda skadelidandes bekostnad. Som tidigare nämnts är 1976 års konvention, till skillnad från 1957 års konvention, tillämplig även på sådana bärgare som inte använder ett bärgningsfartyg vid bärgningsarbetet. För bestämmande av ansvarsgräns för

sådana bärgare har i fjärde stycket föreskrivits att begränsningsbeloppen skall

vara desamma som för ett fartyg på 1 500 ton. När man valde denna fiktiva gräns beaktades att större bärgningsfartyg f. n. är av ungefär denna storlek.

76 1976 års begränsningskonvention l

i

l Artikel 7

som gäller för fordringar i I denna artikel bestäms den särskilda ansvarsgräns anledning av personskador som drabbat det egna fartygets passagerare. andra Enligt 1957 års konvention begränsas dessa skador på samma sätt som Detta för passagerarfartygens del personskador. har inte ansetts lämpligt eftersom deras tonnage i regel är jämförelsevis litet; ett begränsningssystem på tonnageprincipen kan därför innebära att ersättningen per grundat blir alltför ansvaret för passagerarskador är passagerare låg. Det maximala också möjligt att förutse på ett helt annat sätt än ansvaret för personskador i

allmänhet. Det maximala antalet passagerare som fartyget får transportera är känt och i regel är ansvaret enligt tillämplig nationell lag begränsat till visst Under ett tidigt skede av konventionsarbetet belopp per passagerare. därför att helt utesluta passagerares personskador från globalövervägdes Man fann emellertid att i vart fall en maximigräns behövdes begränsningen. för de största passagerarfartygens del. Mot bakgrund av dessa överväganden har i första stycket i denna artikel för fastställts en särskild ansvarsgräns för passagerares anspråk på ersättning personskada. Denna skall beräknas på grundval av det antal passagerare som är berättigat att föra enligt det certifikat som utfärdats för fartyget. fartyget utgör summan av 46 666 SDR (ca 250 000 kr.) Begränsningsbeloppet som fartyget får befordra. Det multiplicerat med det antal passagerare nämnda är detsamma som enligt Aténkonventionen gäller för beloppet bortfraktarens ansvar för passagerares personskada. För att även de största skall ha möjlighet att täcka sitt ansvar med försäkring passagerarfartygen utan alltför stora kostnader har föreskrivits att ansvarigheten inte under

några förhållanden får överstiga 25 milj. SDR (ca 135 milj. kr.). andra stycket skall med formuleringen ”fordringar i anledning av Enligt

dödsfall eller personskada som drabbat ett fartygs passagerare förstås varje

krav som framställs av en person, som befordrades med det fartyget eller på dennes vägnar, under förutsättning att befordringen sker enligt ett avtal om eller i anslutning till godsbefordran av fordon eller passagerarbefordran levande djur. Bestämmelsen bygger på definitionen av passagerare i artikel

1:4 i Aténkonventionen. Den avser att göra klart att artikeln endast gäller i fråga om anspråk från personer som befordras som passagerare ombord på aktuella Framställs utomobligadet i begränsningssammanhanget fartyget. toriskt ersättningskrav av personer, vilka färdas som passagerare ombord på annat fartyg, blir bestämmelserna i artikel 6 tillämpliga.

Artikel 8

Denna artikel innehåller bestämmelser om beräkningsenhet. i Poincaréfranc som är I 1957 års konvention anges begränsningsbeloppet 10 Den 21 december 1979 en fiktiv beräkningsenhet baserad på visst guldinnehåll (jfr artikel 3:6) . ”För har i Bryssel antagits Poincaréfrancen ett internationellt valutasystem som ett ändringsprotokoll sin funktion förutsätter till 1957 års konvention, Det internationella valutasamarbetet sker dock bygger på guldvärde. varigenom SDR har valutafondens särskilda dragningsrätnumera på grundval av internationella införts som beräknings- tveksamt hur det monetära enhet. Protokollet har ter (SDR). Det har därför framstått som alltmer skall beräknas. Med anledning härav och då inte trätt i kraft. värdet av Poincaréfranc

1976 års

begränsningskonvention 77

marknadspriset på guld snabbt kan förändras har det ansetts nödvändigt att begränsningsbelopp i internationella konventioner uttrycks i andra enheter än sådana som är baserade på visst guldinnehåll.” Man har därför, som framgår av första stycket, valt SDR som beräkningsenhet i konventionen. Beträffande konvertering av SDR till nationell valuta anges att denna skall ske på grundval av kursvärdet den dag då begränsningsfonden upprättades, betalningen erlades eller häremot svarande säkerhet ställdes. För stat som är medlem av internationella valutafonden skall värdet av en konventionsstats nationella mynt uttryckt i SDR bestämmas enligt den beräkningsmetod som fonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner. För annan stat beräknas värdet på det sätt som den staten bestämmer. Andra och tredje styckena innehåller för stater som inte är särregler medlemmar av internationella valutafonden och vilkas lagar inte medger att bestämmelserna i första stycket tillämpas. Bestämmelserna bygger på att Poincaréfrancen används som beräkningsenhet. Att bestämmelserna har tagits med trots de uppenbara svårigheter som föreligger att tillämpa Poincaréfrancen som beräkningsenhet har politiska orsaker.

Öststaterna,

som inte är medlemmar av internationella valutafonden, ansåg sig inte ens i den form som anvisas i första stycket sista punkten kunna använda sig av SDR. Vid användningen av Poincaréfranc föreligger risk för att begränsningsbeloppens värde kommer att skilja sig från dem som fastställs på grundval av SDR. I fjärde stycket föreskrivs därför att omräkning till nationell valuta i länder som inte tillämpar SDR skall ske på sådant sätt att begränsningsbeloppet, så långt möjligt, motsvarar värdet i SDR.

Artikel 9

Denna artikel behandlar rätten till ansvarsbegränsning när flera personer är ansvariga på grund av en och samma händelse (jfr artikel 6:2 i 1957 års När så är fallet konvention). får enligt första stycket det sammanlagda beloppet av deras ansvarighet för en och samma händelse och för fordringar

som avses i artikel 6 inte överstiga de begränsningsbelopp som där föreskrivs.

Bestämmelser av detta slag är vanliga inom transporträtten och syftar till att förhindra att begränsningsreglerna kringgås genom att talan väcks också mot redarens anställda, vilka sedan i sin tur kan vända sig mot redaren med krav på kompensation för vad de ålagts betala i skadestånd. Deras viktigaste funktion är emellertid att göra det möjligt för redaren att teckna en ansvarsförsäkring som gäller för fartyget, dvs. för allt ansvar som personer på redarens sida kan ådra sig. Bestämmelserna fyller härigenom en viktig skyddsfunktion även för redarens anställda. Bestämmelserna i (a) behandlar anspråk mot en ägare av fartyg (jfr definitionen i artikel 1) och personer som han svarar för; (b) behandlar samma situation, nämligen anspråk mot en ägare av ett bärgningsfartyg och hans folk, och är egentligen överflödig vid sidan av (a). Bestämmelsen .. i (c) tar sikte på det fallet att ansvar görs gällande mot en .. . . .. “Se prop. 1977/78:70 person, som utfor bargning utan att anlita fartyg, och mot dem han svarar for. Om värdet av vissa be_ Det sammanlagda ansvaret för dem skall då inte överstiga de belopp som räkningsenheter i guld; framräknas med hjälp av artikel 6:4. I texten talas om anspråk mot ”the jfr s. 74.

78 1976 års

begränsningskonvention

Detta att om flera utan fartyg är salvor or salvors. innebär, bärgare så skall det sammanlagda ansvaret för dem och engagerade i bärgningen, deras folk inte överstiga de belopp som avses i artikel 6:4. skall Av andra stycket framgår att den ansvarsgräns som anges i artikel 7 tillämpas på det sammanlagda ansvar som på grund av en och samma kan mot av det fartyg, med vilket händelse göras gällande ägaren passagerarna befordrades, och mot personer som ägaren svarar för.

Artikel 10

Denna artikel innehåller bestämmelser om ansvarsbegränsning när begränsningsfond inte har upprättats. av konventionen diskuterades huruvida upprättandet av Vid utarbetandet skulle vara obligatoriskt för att ansvarsbegränsning en begränsningsfond för att så inte borde vara fallet skulle få åtnjutas. Man stannade emellertid liksom skulle få utan att ansvarsbegränsning, gäller i 1957 års konvention, Detta fastställs i åberopas även när begränsningsfond inte har upprättats. emellertid vidare att en konventionsförsta stycket. Av detta stycke framgår stat i sin nationella lagstiftning kan föreskriva att den som är ansvarig endast får åberopa begränsningsrätt, om fond redan har upprättats eller upprättas i samband med att rätt till ansvarsbegränsning åberopas. Den sista punkten av bestämmelsen har tillkommit för att förhindra, att det i nationell lag intas måste upprättas viss kortare tid regler som innebär att begränsningsfond efter olyckan. av Av andra stycket framgår att samma regler skall gälla för fördelningen såväl när fond har upprättats som när så inte skett. begränsningsbeloppet som uppkommer vid I tredje stycket stadgas att processuella frågor tillämpningen av denna artikel skall avgöras enligt den nationella lagen i den konventionsstat där talan väckts.

Artikel 11

Artikeln innehåller bestämmelser om upprättande av begränsningsfond. Även 1957 års konvention innehåller vissa regler om detta (jfr artikel 2:2 och också 3), men 1976 års konvention har i frågor om fonden och dess fördelning utformats med 1969 års som förebild.

oljeansvarighetskonvention

kan Av första stycket framgår att den mot vilken ansvar görs gällande en fond hos domstol eller annan behörig myndighet i konventionsupprätta som är föremål stat, där rättsliga åtgärder har vidtagits på grund av fordringar för ansvarsbegränsning. I fråga om fondens storlek sägs vidare att den skall som enligt artiklarna 6 och 7 uppgå till summan av de begränsningsbelopp gäller för fordringar för vilka personen i fråga kan vara ansvarig. Ifonden skall vidare ingå ränta på respektive ansvarsbelopp från dagen för Sistnämnda den ifrågavarande händelsen till dagen för fondens upprättande. bestämmelse är ny i förhållande till 1957 års konvention. Den skiljer sig också skall säkerhet från vad som gäller enligt 237 § sjölagen. Enligt denna paragraf ställas för ansvarighetsbeloppet samt för ett av vederbörande myndighet Därmed avses ränta på de enskilda bestämt tillägg för ränta och kostnader. fordringarna från den dag säkerheten ställs, eller eventuell tidigare dag från

u 19:51:25 1976 års

begränsningskonvention 79

vilken ränta löper, till dess slutlig uppgörelse får antas komma till stånd mellan redaren och borgenärerna. av räntebestämmelsen Utformningen i 1976 års konvention har skett i avsikt att uppmuntra till att begränsningsfond upprättas på ett tidigt stadium. I första stycket föreskrivs slutligen att begränsningsfonden bara skall vara tillgänglig för betalning av fordringar som är föremål för ansvarsbegränsning. Den som har en fordran som inte är föremål för begränsning, t. ex. anspråk på bärgarlön, får således inte delta vid fördelning av fonden eller, om sådan inte har upprättats, begränsningsbeloppet. En begränsningsfond kan upprättas inte bara genom att det ifrågavarande fondbeloppet inbetalas kontant utan även genom att bankgaranti eller annan säkerhet ställs. Detta framgår av andra stycket. Den säkerhet som ställs skall vara godtagbar enligt lagen i den konventionsstat där fonden upprättats och av domstol eller annan behörig myndighet bedömas som tillfredsställande. Det i praktiken sättet för upprättande vanligaste av begränsningsfond torde bli att en bank eller fartygets försäkringsgivare lämnar borgensförbindelse. Tredje stycket innehåller en bestämmelse som innebär att en fond, som har

upprättats av någon av dem vilkas ansvarighet enligt artikel 9 skall begränsas

inom ramen för ett och samma

begränsningsbelopp eller av en sådan persons

försäkringsgivare, skall anses upprättad på samtliga dessa personers vägnar. Detta medför att de rättsverkningar som enligt artikel 13 inträder när en fond har upprättats, t. ex. hinder mot kvarstad, gäller också när en ansökan om kvarstad riktas mot annan än den som faktiskt någon har upprättat fonden.

Artikel 12

Denna artikel innehåller bestämmelser om fondens fördelning. De motsvaras i 1957 års konvention av artikel 3:2-4. Av första stycket framgår att fonden skall fördelas mellan borgenärerna i förhållande till deras styrkta fordringar mot fonden om inte annat följer av bestämmelserna i artiklarna 6 och 7. Har den som är ansvarig eller hans försäkringsgivare eller annan person, innan fonden fördelats, en fordran reglerat mot fonden, inträder han enligt andra och tredje styckena genom subrogation i borgenärens rätt intill det belopp han har betalat. Subrogationsrätten för annan än den ansvarige eller hans försäkringsgivare gäller dock endast i den utsträckning sådan rätt är tillåten enligt tillämplig nationell lag. Visar den som är ansvarig eller annan att han framdeles kan bli skyldig att helt eller delvis betala en fordran som han, om den betalats innan fonden fördelades, skulle ha åtnjutit subrogationsrätt för, kan enligt fjärde stycket domstol eller annan behörig myndighet i det land där fonden har upprättats förordna, att medel tills vidare skall avsättas för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande mot fonden.

80 1976 års

begränsningskonvention

Artikel 13

Denna artikel innehåller bestämmelser om i vad mån upprättandet av en fonden har begränsningsfond medför att de personer, på vars vägnar upprättats, är skyddade mot att annan egendom som tillhör dem tas i anspråk för att säkerställa borgenärernas fordringar. Dessa frågor regleras i 1957 års konvention i artikel 2:4 och artikel 5:1 och 2. krav på ersättning mot Av första stycket framgår att den som framställt fonden inte sedan kan, på grund av denna fordran, göra gällande någon rätt mot andra som tillhör på vars vägnar fonden har tillgångar person

upprättats. kan domstol eller annan behörig Har en begränsningsfond upprättats i konventionsstat andra stycket besluta att häva en myndighet enligt som har vidtagits beträffande ett kvarstads- eller annan handräckningsåtgärd tillhörande någon, på vars vägnar fonden har fartyg eller annan egendom till säkerhet för en fordran som kan göras gällande mot fonden. upprättats, Vederbörande myndighet skall emellertid, i ett antal i detta stycke närmare om fonden har upprättats på en plats angivna fall, alltid fatta ett sådant beslut till den ansvarsgrundande händelsen eller till som har en naturlig anknytning kravet. i borgenärernas rätt att skaffa sig säkerhet för sina De inskränkningar av en begränsningsfond medför ersättningsanspråk som upprättande gäller emellertid får framställa krav mot enligt tredje stycket bara om borgenären inför den domstol som förvaltar fonden. Vidare begränsningsfonden det villkoret att fonden skall vara faktiskt tillgänglig och fritt uppställs överförbar såvitt angår borgenärens fordran (the claimant may bring a claim fund before the Court administering that fund and the against the limitation fund is actually available and freely transferable in respect of that claim). Bestämmelsen torde innebära krav på att möjlighet finns att enligt allmänna om fordringen i det land där fonden processrättsliga regler föra rättegång att med stöd av domen vinna exekution i fonden och att upprättats, ersättningen för fordringen fritt skall kunna föras ut från landet i fråga.

Artikel 14

denna artikel utöver vad som stadgas i konventionen, de Enligt skall, närmare bestämmelserna om upprättande och fördelning av en begränsoch alla processuella bestämmelser, som har samband därmed, ningsfond En motsvarande regleras av lagen i den stat där fonden har upprättats. bestämmelse finns i artikel 4 i 1957 års konvention.

Artikel 15

Artikeln reglerar konventionens tillämpningsområde. att konventionen alltid skall tillämpas när Av första stycket följer ansvarsbegränsning åberopas inför domstol i konventionsstat eller fråga om aktualiseras där. Konventionens bestämmelser hävande av säkerhetsåtgärd skall således eller de regler som i domstolslandets lag återger konventionen tillämpas som lex fori, oavsett om anknytningen till någon annan stat i det

1976 års

begränsningskonvention 81

enskilda fallet skulle vara större på grund av redarens hemvist, den plats där olyckan inträffade eller liknande Konventionsstaterna har omständighet. emellertid rätt att från konventionens tillämpning utesluta eller personer fartyg som saknar närmare anknytning till konventionsstat. Konventionen innehåller inte någon bestämmelse om vad som menas med fartyg. I stället hari konventionen intagits bestämmelser som gör det möjligt att från konventionens undanta tillämpning vissa fartyg och anordningar. Sålunda sägs i andra stycket att konventionsstat har rätt att i nationell lagstiftning reglera det system för ansvarsbegränsning som skall tillämpas på dels fartyg som används i inre farvatten, dels fartyg vars tonnage understiger 300 ton. I tredje stycket har intagits en undantagsregel för fall när inga utländska intressen är berörda. Vidare sägs i fjärde stycket att konventionen inte skall tillämpas på borrningsfartyg, om staten i fråga antingen i sin nationella lagstiftning fastställt högre ansvarsgräns än den som anges i artikel 6 eller har tillträtt en internationell konvention som reglerar frågan om

ansvarsbegränsning beträffande sådana fartyg. Av femte stycket framgår att

konventionen inte är tillämplig på svävarfarkoster och flytande plattformar som konstruerats för utforskning eller utvinning av havsbottnens naturtillgångar.

Artiklarna 16-23

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser. Artikel 16 reglerar frågor om undertecknande, ratifikation och anslutning. Enligt artikel 17 träder konventionen i kraft ett år efter det att 12 stater har tillträtt den. Att tiden bestämts till ett år sammanhänger med att uppsägning av 1957 års konvention träder i kraft först ett år efter uppsägningen. Vad beträffar reservationer mot konventionen (artikel 18) kan nämnas, att konventionsstat har rätt att reservera sig mot tillämpningen av bestämmelserna i artikel 2:1 (d) och (e) som behandlar fordringari anledning av vissa åtgärder med förolyckat fartyg eller med last. Andra reservationer är inte tillåtna. Av artikel 19 följer att konventionen av konventionsstat kan sägas upp ett år efter det att konventionen trätt i kraft för den statens vidkommande. Artikel 20 innehåller bestämmelser om revidering eller ändring av konventionen. För att sammankalla en revisionskonferens krävs att 1/3 av konventionsstaterna begär det. I artikel 21 har intagits särskilda bestämmelser om ändring av konventionen enbart såvitt avser begränsningsbeloppen eller av beräkningsenheterna. För att sammankalla en revisionskonferens med detta syfte krävs bara begäran av minst 1/4 av konventionsstaterna. Begränsningsbeloppen får bara ändras när deras verkliga värde undergått en väsentlig förändring. Beslut rörande dessa frågor kräver en majoritet om 2/3 av de konventionsstater som är närvarande och röstar vid en sådan konferens. Artikel 22 innehåller bestämmelser om deposition av instrument m. m. Artikel 23 att konventionen anger slutligen är upprättad i ett enda originalexemplar på engelska, franska, ryska och spanska språken samt att dessa texter äger lika vitsord.

4 redares

Begränsning

av skadeståndsansvar

4.1 tillträde till

Sveriges 1976 års begränsningskonvention

Som förut nämnts grundar sig vår nuvarande lagstiftning om globalbegränsningi 10 kap. sjölagen på 1957 års internationella konvention, vilken Sverige -liksom de övriga nordiska länderna - har tillträtt. Den främsta anledningen till att denna ansågs vara i behov av revision och att, som ett resultat härav, en ny konvention utarbetades var att i 1957 års

begränsningsbeloppen

konvention med tiden visade sig vara alltför låga. Under den tid som förflutit efter 1957 och fram till 1976, då den nya konventionen antogs, hade

begränsningsbeloppens realvärde minskat

med drygt hälften till följd av inflationen. Även andra faktorer medverkade till att en ökning av

begränsningsbeloppen ansågs nödvändig. Försäkringsmarknadens kapacitet

att täcka högre ansvar hade ökat betydligt och nya skadetyper, främst miljöskador, hade framkommit. Mot denna framstår bakgrund det enligt utredningens mening som uppenbart att Sverige nu bör säga upp 1957 års konvention. En bedömning av om den nya konventionen skall tillträdas måste främst grundas på en

värdering av om den nya konventionens begränsningsbelopp kan anses

tillfredsställande. Såsom framgått av den tidigare redogörelsen för konventionen innebär denna, såvitt gäller ersättning för personskador, en betydelsefull förbättring genom att ett särskilt har föreskrivits

begränsningsbelopp beträffande

ansvaret för skador på passagerare. Detta utgör ca 250 000 kr multiplicerat med det antal passagerare som fartyget enligt sitt certifikat får föra, dock

högst ca 135 milj. kr. Genom att begränsningsbeloppet således inte, såsom

de övriga, har satts i relation till fartygets tonnage utan utformats på sätt som skett kommer passagerarkraven bara undantagsvis att drabbas av globalbegränsning. Anledningen till detta är följande. Enligt bestämmelserna i 6 kap. sjölagen är bortfraktarens ansvar för passagerares personskada alltid begränsat till visst belopp, såvida inte skadan har orsakats uppsåtligen eller genom därmed jämförlig handling. Utredningen kommer i det följande att föreslå att detta belopp höjs till ca 550 000 kr. per passagerare, dvs. till något mer än det dubbla av det som enligt 1976 års konvention skall läggas till grund vid framräkningen av globalbegränsnings- Om skadeståndet 11 konventionen anges beloppet. till en passagerare eller hans efterlevande begränsningsbeloppen överstiger 550 000 kr. kan det således förekomma, att detta begränsas först i särskilda dragningsrätenligt 6 kap. sjölagen och därefter enligt reglerna om globalbegränsningi 10 ter, s. k. SDR; jfr s. 74.

av redares skadeståndsansvar

84 Begränsning

För att så skall kunna ske krävs mellertid dels att det antal kap. sjölagen. till minst passagerare som vid olyckan befann sig ombord på fartyget uppgick får föra och dels att ansvaret gentemot var och en av hälften av vad fartyget kr. Det torde bli relativt sällsynt dessa passagerare uppgick till minst 550 000

att en sådan situation uppkommer. Härtill kommer att maximigränsen för ansvaret för passagerares personmed all sannolikhet inte kommer att tillämpas i skador, ca 135 milj. kr., Detta förutsätter att minst 245 passagerare omkommer praktiken. nämligen eller skadas vid en och samma olycka och att ersättningsbeloppet för varje Helt kan det inte uteslutas att passagerare uppgår till 550 000 kr. eller mer. drabbas av en sådan katastrofolycka; av försäkett stort passagerarfartyg har därför ansetts nödvändig men den får antas ha ringsskäl en maximigräns

övervägande teoretisk betydelse. bli relativt att passagerarkraven kommer att Det torde således sällsynt för dessa skador har drabbas av globalbegränsning så som ansvarsgränsen 1976 års konvention. Den omständigheten att de har särbehandutformatsi lats innebär vidare att det allmänna begränsningsbeloppet för personskador

för andra personkategorier. Beloppet kommer helt och hållet blir tillgängligt att kunna användas uteslutande för att ersätta skador på praktiskt taget alltid dvs. ombord på annat fartyg eller personer som befinner sig utanför fartyget, rätt inte föremål för iland. Skador på besättningen är nämligen enligt nordisk detsamma i många andra rättssystem. Och för ansvarsbegränsning; gäller som nämnts särskilda Personskadorna har passagerarskador gäller regler. således fått en avsevärt gynnsammare ställning i den nya konventionen. för personskador och Vad sedan angår de allmänna begränsningsbeloppen skador sakskador) ansågs det vid utarbetandet av den nya övriga (främst konventionen framför allt nödvändigt att reellt, och inte bara nominellt, höja för de mindre fartygen. Erfarenheten har de nuvarande ansvarsgränserna har sin största betydelse för dessa nämligen visat att begränsningsinstitutet

av Sveriges Ångfartygs Assurans

fartyg. Av en undersökning som gjorts avseende svenska fartyg försäkrade i Sverige (bilaga 4) framgår att Förening under tiden 1968-1977, utöver några fall som rör

globalbegränsningsreglerna

har eller åberopats i 20 fall och huvudsakligen oljeskada, tillämpats fall var fråga om sakskador. Ersättbeträffande mindre fartyg. I samtliga uppgick till sammanlagt drygt 20 milj. kr. medan begränsningsningskraven var 5 milj. kr. I flertalet fall var fråga om beloppen sammanlagt drygt

kollisionsskador. över begränsningsbeloppen som finns i Såsom framgår av den uppställning beträffande de mindre fartygen bilaga 3 är det främst begränsningsbeloppen som har ökat. För fartyg på 300-500 ton är beloppen i den nya konventionen större än i 1957 års konvention. Trots att höjningen av fem-åtta gånger för de mindre således varit avsevärd, hade begränsningsbeloppen fartygen varit önskvärt med ännu kraftigare höjningdet enligt utredningens mening ringa storlek, orsaka omfattanar. Dessa fartyg kan, trots sin förhållandevis betecknas som otillfredsställande att ansvaret de skador. Det måste därför till endast drygt 1,8 milj. för ett fartyg på t. ex. 500 ton skall vara begränsat och till kr. för övriga skador. För kr. för personskador drygt 0,9 milj. skull kan erinras om att trafikförsäkringen för alla slag av jämförelsens skador täcker 50 milj. kr.

Begränsning av redares skadeståndsansvar 85

[fråga om de större fartygen har begränsningsbeloppen inte höjts i samma

som beträffande utsträckning de mindre fartygen. Den höjning som skett kan inte sägas ha tillgodosett de krav på reella höjningar som framfördes vid konventionens tillkomst. De nya beloppen innebär endast att begränsningsbeloppen i förhållande till 1957 års konvention har justerats med hänsyn till penningvärdets fall efter år 1957. Sammanfattningsvis vill utredningen framhålla att den nya konventionens

begränsningsbelopp jämförda med de nu gällande innebär att personskador-

na generellt sett har fått en avsevärt bättre ställning, att de mindre fartygens ansvar har ökat betydligt men att en större ökning av begränsningsbeloppen för alla slag av fartyg hade varit önskvärd. Det står utom tvivel att försäkringsmarknadens kapacitet hade medgivit en ökning och att detta inte heller måste innebära några orimliga måste premiehöjningar. Samtidigt framhållas att konventionens regler om begränsningsbeloppen innebär betydande förbättringar jämfört med vad som nu gäller. Även om en värdering av konventionen framför allt måste ta sikte på

frågan om begränsningsbeloppens storlek måste också de övriga nyheter som

konventionen innebär tas med i bedömningen. Främst märks här vissa bestämmelser som föranletts av att nya internationella konventioner har tillkommit sedan 1957. 1957 års konvention omfattar även ersättningskrav avseende skada som har orsakats av oljeutsläpp från fartyg. De skador som uppkom efter tankfartyget Torrey Canyons grundstötning utanför den engelska kusten år 1967 visade emellertid att ansvarsbeloppen i 1957 års konvention är otillräckliga. när det gäller att ersätta de omfattande skador som oljeutsläpp kan ge upphov till. En särskild konvention om ansvarighet för oljeskador, som bl. a. innehöll ansvarsregler och särskilda av regler om begränsning ansvaret, utarbetades därför och antogs år 1969. Konventionen trädde i kraft 1975. För stater som i likhet med Sverige ratificerade denna konvention och samtidigt var bundna av 1957 års konvention uppstod det problemet att den senare konventionens lägre ansvarsgränser måste respekteras i förhållande till stater som har tillträtt denna men inte 1969 års konvention. I 1976 års konvention har detta problem lösts genom att oljeskador av det slag som avses i 1969 års konvention helt har uteslutits från den nya begränsningskonventionens tillämpningsområde. Under 1960-talet tillkom vidare ett antal internationella konventioner om ersättning för atomskada, bl. a. 1960 års Pariskonvention om skadeståndsansvar på atomenergins område, som ligger till grund för vår lagstiftning på området. En särskild konvention om ansvar för atomfartygs drift antogs också. Samtliga dessa bygger på principen om ett strikt och till en anläggningsinnehavare kanaliserat ansvar med höga

begränsningsbelopp.

Med hänsyn härtill har i förevarande konvention fordringar i anledning av

atomskadorundantagits från konventionens tillämpningsområde. En förut-

sättning är dock att en internationell konvention eller nationell lag som reglerar eller förbjuder begränsning av ansvaret är tillämplig i stället. Vidare har fordringar som avser ersättning för atomskada orsakad av atomfartyg undantagits. Slutligen beaktar den nya begränsningskonventionen att en ny konvention, 1969 års skeppsmätningskonvention, har tillkommit som i framtiden

86 Begränsning av redares skadeståndsansvar

avses reglera hur fartyg skall mätas. Vid framräkningen av begränsningsbeloppen skall därför fartygets bruttotonnage enligt 1969 års konvention läggas till grund och inte som hittills fartygets nettotonnage, beräknat enligt nu gällande regler. Skeppsmätningskonventionen träderi kraft den 18 juli 1982. Visserligen behöver fartyg som har byggts före konventionens ikraftträdande inte mätas enligt konventionen förrän 12 år efter ikraftträdandet. Ett stort antal fartyg är emellertid redan mätta enligt den nya konventionen trots att den ännu inte har trätt i kraft. Om ansvarsbegränsning blir aktuell beträffande ett fartyg som inte har mätts enligt den nya konventionen föreligger inte några svårigheter att i efterhand beräkna bruttotonnaget med hjälp av ritningarna för fartyget. Det kan i sammanhanget nämnas att det nya sättet för beräkning av fartygets tonnage för de flesta fartyg innebär en viss höjning av ansvarigheten. I samtliga nu nämnda avseenden - oljeskador, atomskador och skeppsmätning -innebär således 1976 års konvention att en nödvändig anpassning av begränsningsreglerna har skett till de ändrade förhållanden som nytillkomna konventioner innebär. På i viss mån liknande sätt förhåller det sig med den beräkningsenhet som skall användas vid framräkningen av begränsningsbeloppen. Denna utgörs i 1957 års konvention av den s. k. Poincaréfrancen, som är baserad på visst guldinnehåll. Sedan guldet har upphört att tjäna som grund för det internationella valutasamarbetet kan

Poincaréfrancen inte längre användas som beräkningsenhet.: Den har i den

nya konventionen - liksom f. ö. i ett nyligen antaget ändringsprotokoll till 1957 års konvention - ersatts med de av den internationella valutafonden använda särskilda dragningsrätterna (SDR). Utredningen vill framhålla att också det som nu har anförts om anpassningen av begränsningsreglerna till nya internationella förhållanden visar att det är nödvändigt att säga upp 1957 års konvention. Framför allt kan det inte längre godtas att Sverige av folkrättsliga skäl skall tvingas tillämpa de låga ansvarsgränserna i 1957 års konvention på oljeskador orsakade av fartyg från stat, som har tillträtt 1957 års konvention men inte 1969 års oljeansvarighetskonvention. Även i andra avseenden än de som förut berörts innebär den nya begränsningskonventionen förbättringar i jämförelse med 1957 års konvention. Rättspraxis har visat att denna konventions regler om vilka fordringar som är begränsningsbara har utformats på ett sätt som medför att bärgares ansvar är obegränsat i vissa, säkerligen inte avsedda situationer. Enligt utredningens mening måste den nya konventionens regler om bärgares ansvar, varigenom alla krav på ersättning för skada som orsakas av bärgningsarbete kan begränsas, hälsas med tillfredsställelse. Detsamma gäller de särskilda reglerna om att även bärgare som inte använder sig av fartyg vid bärgningsarbetet kan begränsa sitt ansvar. Utredningen vill slutligen erinra om den nya konventionens bestämmelse om begränsningsrättens bortfallande, vilken har fått mera restriktiv utformning än motsvarande regel i 1957 års konvention. Den nya bestämmelsen överensstämmer med vad som numera är vanligt i sjörättsliga konventioner. Den bör också i betydligt mindre utsträckning än den nuvarande ge upphov till tvister i fråga om skadan har förorsakats genom sådant handlande på ZSe vidare prop. 1977/7870. redarens sida att begränsningsrätten har gått förlorad.

OU 1981:8 av redares

Begränsning skadeståndsansvar 87

Förutom begränsningsbeloppens storlek finns det enligt utredningens bara att mening anledning på ytterligare en punkt allvarligt ifrågasätta i 1976 års konvention lösningarna och det gäller den bristfälliga regleringen av hur begränsningsbeloppen i framtiden skall kunna justeras i takt med inflationen. Som tidigare nämnts har utvecklingen visat att begränsningbeloppen i 1957 års konvention hastigt har sjunkit i värde av den på grund ökande inflationstakten i flertalet länder. Det finns inte någon anledning att tro att en förändring till det bättre härvidlag kommer att inträffa under den närmaste framtiden. Den omständigheten att begränsningsbeloppen i den nya konventionen har angivits i SDR innebär inte mot en något skydd inflation generell utan avser bara att såvitt möjligt motverka att valutafluktuationer påverkar storlek. För att ersättningsbeloppens reglerna om ansvarsbegränsning skall kunna fungera på ett tillfredsställande sätt under en längre tid krävs därför att ett förhållandevis

begränsningsbeloppen genom

enkelt och snabbt förfarande från tid till annan skall kunna ändras så att realvärdet i beloppen förblir i huvudsak oförändrat. Konventionens lösning av denna måste anses otillfredsställande. fråga Enligt konventionen skall visserligen särskilda revisionskonferenser kunna äga rum för justering av begränsningsbeloppen med hänsyn till penningvärdets fall. På samma sätt skall SDR kunna beräkningsenheten ändras om behov av detta uppkommer. Däremot saknas i konventionen en bestämmelse av innebörd att en stat, som har tillträtt ett av revisionskonferensen antaget tilläggsprotokoll, kan tillämpa detta även i förhållande till fartyg eller medborgare hemmahörande i stat som står kvar vid den ursprungliga konventionstexten. Ett förslag om en sådan bestämmelse förkastades av 1976 års diplomatkonferens. Detta innebär att en stat som tillträder ett tilläggsprotokoll, på samma sätt som nu är fallet beträffande ansvaret för oljeskador i Sverige, måste leva med ett dubbelt system med ett strängare ansvar för egna och andra protokollstaters fartyg och ett lägre ansvar för från stater fartyg som inte vill godta en justering av beloppen. En annan konsekvens av

konventionsregleringen på denna punkt är att, när en revision

av beloppen kommer till stånd, den troligen kommer att ske i form av en ny konvention. På grund av det internationella rättsmaskineriets långsamhet finns det

enligt utredningens mening anledning att befara att inflationen kommer att tillåtas verka ganska länge innan en revision av

begränsningsbeloppen blir

aktuell. Erfarenhetsmässigt tar det fem-tio år innan en internationell konvention träder i kraft och det finns helt naturligt ett motstånd mot att revidera en konvention alltför kort tid efter ikraftträdandet. Genom att tillträda konventionen kommer att förbinda Sverige därför sig att för åtskillig tid framöver tillämpa vilkas

begränsningsbelopp, realvärde allteftersom

tiden går minskas avsevärt jämfört med nuläget. En samlad värdering av konventionen ger således vid handen att den på åtskilliga punkter innebär betydande förbättringar jämfört med nu gällande regler men att det finns anledning att trots detta kritisera att begränsningsinte har höjts mera än som skett och att man inte lyckats lösa frågan beloppen om en inflationssäkring av beloppen på ett tillfredsställande sätt. Mot denna bakgrund måste övervägas om Sverige, när 1957 års konvention sägs upp, bör avstå från att ratificera den nya begränsningskonventionen och i stället bör

88 Begränsning av redares skadeståndsansvar

införa lagstiftning, som visserligen i huvudsak bygger på konventionen men som innehåller högre begränsningsbelopp. Utredningen vill, trots de skäl som kan tala för en sådan lösning, förorda att Sverige tillträder 1976 års begränsningskonvention. Vår lagstiftning om globalbegränsning har av tradition byggt på internationella konventioner, först 1924 års begränsningskonvention och därefter 1957 års konvention. För den internationella sjöfarten är det av stor betydelse att lagstiftningen på detta område är enhetlig och man har på grundval av 1957 års konvention kommit ett gott stycke på väg. Detta område av sjörätten skiljer sig härutinnan från t. ex. reglerna om bortfraktarens passageraransvar som utredningen skall behandla i det följande. Även om det finns anledning att på några punkter ställa sig kritisk till begränsningskonventionens lösningar bör man därför från svensk sida verka för att den nya konventionen, med de förbättringar den innebär, snarast kommer att träda i kraft och ersätta 1957 års konvention samt att den får så bred anslutning som möjligt. Detta kan Sverige bara göra genom att tillträda konventionen. Även de övriga nordiska kommittérna avser att förorda att konventionen tillträds. Utredningen förutsätter att regeringen noggrant kommer att följa utvecklingen och att man från svensk sida vid behov tar initiativ till en revision av begränsningsbeloppen. Redan under den tid som har förflutit sedan konventionen antogs har realvärdet av beloppen minskat. Svenskt konsumentprisindex har under denna tid gått upp med ca 50 %.3 Även om detta inte kan anses utvisa att den genomsnittliga världsinflationen varit av samma storleksordning är dock uppgiften av intresse när konventionsregleringens inverkan i vårt land skall bedömas. Det bör - bl. a. med hänsyn till den tid som utarbetandet av nya internationella regler tar -inte dröja alltför lång tid innan ett initiativ tas inom IMCO för en diskussion av frågan om en revision av begränsningsbeloppen. Utredningen förutsätter att man från svensk sida omedelbart säger upp 1976 års konvention, om det inte visar sig möjligt att vid behov få en ändamålsenlig justering av begränsningsbeloppen till stånd så att deras realvärde återställs till ursprunglig nivå. Enligt konventionen kan stat vid tillträdet till konventionen ta förbehåll mot att tillämpa konventionen på sådana fordringar som avser borttagande, förstörande eller oskadliggörande av vrak 0. l. eller last. Såsom framgår av avsnitt 4.3 anser utredningen att Sverige inte bör ta något sådant förbehåll. Utredningen uttalade inledningsvis att 1957 års konvention bör sägas upp. Med hänsyn till vad förut anförts om den verkan som inflationen har haft på begränsningsbeloppen i denna konvention bör uppsägningen ske så snart som möjligt. Uppsägningstiden är ett år. När denna tid har gått till ända bör enligt utredningens mening den nya lagstiftningen om globalbegränsning sättas i kraft, även om 1976 års konvention då ännu inte har trätt i kraft.

4.2 Huvuddragen av den föreslagna lagstiftningen

3 Utredningen har i det föregående föreslagit att Sverige skall tillträda 1976 års Konsumentprisindexbegränsningskonvention. Innan så sker måste vår lagstiftning bringas i talet var 395 i november 1976 och 595 i oktober överensstämmelse med konventionen. På samma sätt som i fråga om 1957 års 1980; Ökning = 50,6 %. begränsningskonvention bör detta enligt utredningens mening åstadkommas

av redares skadeståndsansvar

Begränsning

genom att konventionsreglerna transformeras till svensk lagtext med användande av den lagstiftningsteknik som är bruklig i vårt land. De allmänna om ansvarsbegränsning, reglerna s. k. globalbegränsning, bör liksom hittills ha sin plats i 10 kap. sjölagen. Eftersom konventionsrcglerna i huvudsak är tvingande, är innehållet i de regler som skall tas in i 10 kap. också till största delen givet; i sakligt hänseende måste dessa överensstämma med konventionsreglerna. Utredningen får här hänvisa till redogörelsen för konventionen i avsnitt 3.2 och 3.3. På några punkter finns enligt konventionen utrymme för nationella särregler. Detta gäller t. ex. i fråga om skador på hamnanläggningar och fartyg under 300 bruttoton. Dessa frågor behandlas i avsnitt 4.3. Konventionen innehåller liksom 1957 års konvention vissa bestämmelser om upprättande och fördelning av begränsningsfond. Bestämmelserna i den nya begränsningskonventionen har delvis utformats med motsvarande bestämmelseri 1969 års oljeansvarighetskonvention som förebild. Begränsningsfond skall motsvara det ifrågavarande och begränsningsbeloppet upprättas hos domstol eller annan myndighet i den stat där fordran som är föremål för begränsning görs gällande. I konventionen regleras också vilka rättsverkningar som upprättande av en begränsningsfond medför. Sedan fond har upprättats skall borgenärerna i princip inte kunna ta annan egendom i anspråk som säkerhet för sina krav. De närmare bestämmelserna om hur en begränsningsfond och upprättas fördelas skall i övrigt regleras i nationell rätt. Detsamma gäller enligt oljeansvarighetskonventionen och med anledning härav innehåller oljeansvarighetslagen vissa sådana bestämmelser. Enligt oljeansvarighetskonventionen gäller som förutsättning för ansvarsbegränsning att en fond upprättas. Detta är inte fallet enligt 1976 års konvention, men konventionsstaterna har rätt att föreskriva att upprättande av fond skall vara obligatoriskt. Utredningen anser dock inte att den svenska bör föreskriva lagstiftningen skyldighet att upprätta begränsningsfond för att rått till ansvarsbegränsning skall föreligga. Liksom hittills torde det, när globalbegränsning är aktuell, ofta vara tillräckligt att fartygets försäkringsgivare eller en bank ställer säkerhet för kraven. Frågor om vilken ersättning som skall utgå och ansvarsbeloppets fördelning kan sedan eventuellt lösas utan domstolsförfarande. I vissa situationer kan det emellertid vara en fördel både för redaren och för borgenärerna att ha tillgång till den formaliserade fondproceduren. Detta gäller bl. a. då ett stort antal borgenärer finns, av vilka en del kanske inte är kända. Bl. a. med hänsyn härtill har utredningen, liksom de övriga nordiska kommittéerna, funnit att bestämmelser om begränsningsfond och vissa processuella bestämmelser som anknyter härtill bör tas in i sjölagen. De bestämmelser som svarar mot konventionen bör tas in i 10 kap. tillsammans med vissa processuella regler för det fall att begränsningsfond inte upprättas. I övrigt bör reglerna om begränsningsfond däremot placeras i ett särskilt kapitel; dessa bör vara gemensamma för begränsningsfond enligt 10 kap. sjölagen och sådan fond som skall upprättas enligt oljeansvarighetslagen. Bestämmelserna bör tas in i ett nytt 15 kap. De bestämmelser som nu finns i 15 kap. bör flyttas till ett nytt 16 kap. Bestämmelserna om begränsningsfond m. m. behandlas närmare i avsnitt 4.4.

90 Begränsning av redares skadeståndsansvar

Eftersom reglerna i 15 kap. även föreslås gälla begränsningsfond enligt oljeansvarighetslagen blir vissa bestämmelser i denna lag överflödiga och skall därför upphöra att gälla. Dessutom behövs särskilda regler i fråga om begränsning av ansvarigheten för oljeskador som inte omfattas av 1969 års oljeansvarighetskonvention. Vissa ändringar bör därför göras i oljeansvarighetslagen. Dessa frågor behandlas i avsnitt 4.5. För att det omfattande samarbetet mellan de nordiska länderna på sjöfartens och sjörättens områden skall fungera väl är det av stor betydelse att de sjörättsliga reglerna såvitt möjligt är enhetliga. Det är därför med tillfredsställelse som utredningen konstaterar att det visat sig möjligt att utarbeta praktiskt taget enhetliga förslag till ny lydelse av 10 och 15 kap. sjölagen. De nordiska lagförslagen i parallelltext har fogats till betänkandet som bilaga 5.

4.3 Särlösningar på vissa områden

4.3.1 Skador på hamnanläggningar m. m.

Enligt signaturprotokollet till 1957 års konvention kan konventionsstat förbehålla sig rätt att inte tillämpa konventionen på fordringar som avser skador på hamnanläggningar o. d. eller avlägsnande av vrak. När Sverige ratificerade konventionen begagnade man sig inte av denna möjlighet. Som skäl för detta anfördes att man inte utan starka skäl borde avvika från konventionens regler samt att begränsningsrätten inte syntes ha medfört några betydande olägenheter för hamnarnaf. Frågan om dessa slag av fordringar även i fortsättningen bör ha en särställning diskuterades ingående i samband med tillkomsten av den nya begränsningskonventionen. Från början var stämningen närmast för att de borde behandlas på samma sätt som alla andra fordringar men till slut visade det sig nödvändigt att ge konventionsstaterna rätt att i någon form prioritera dem. Detta resulterade i en kompromisslösning som innebar följande. Fordringar avseende skador på hamnanläggningar, bassänger, segelbara vattenvägar och navigationshjälpmedel kan i nationell lagstiftning ges prioritet vid betalning ur begränsningsbeloppet för sakskador. En förutsättning är dock att detta inte sker på sådant sätt att det inkräktar på personskadekravens rätt. De personskadekrav som inte har fått full betalning ur begränsningsbeloppet för personskador skall alltså ha samma möjlighet till betalning för återstoden ur begränsningsbeloppet för sakskador som om prioriteringen inte hade skett (artikel 6:3). I fråga om fordringar avseende avlägsnande av vrak och liknande åtgärder finns vidare möjlighet för konventionsstat att reservera sig mot att tillämpa begränsningsreglerna (artikel 18:1). Frågan om en eventuell prioritering av fordringar avseende .skador på hamnanläggningar 0. l. måste givetvis bedömas mot bakgrunden av det praktiska behovet av en sådan särbehandling. Av uppgifter som utredningen erhållit på grundval av en förfrågan från Svenska hamnförbundet till dess medlemshamnar framgår, att frågan om ansvarsbegränsning för detta slag av 4Pr0p. 1964:35 s. 66. fordringar under de senaste 10 åren varit aktuell endast i tre fall. Det första

av redares

Begränsning skadeståndsansvar 91

fallet gällde skada som hade uppkommit på några hamnkranar när ett fartyg seglat på dessa. Hamnen erhöll ersättning med belopp som motsvarade redarens ansvarsbelopp och fick själv stå för ca 120 000 kr. I det andra fallet hade ett fartyg skadat ett antal betongpålar. Ersättning erlades med ett belopp som motsvarade redarens ansvarsbelopp och hamnen måste härutöver själv vidkännas kostnader på ca 170 000 kr. Det tredje fallet avsåg ett fartyg som hade exploderat i en hamn med såväl person- som sakskador som följd. För skador på hamnanläggningarna, vilka uppgick till ca 200 000 kr., erhöll hamnen 40 000 kr. Med bl. a. till bestämmelserna om hänsyn globalbegränsning avstod hamnen från att föra talan om ytterligare ersättning. Ansvarsbegränsning för skador på hamnanläggningar m. m. har således i

vårt land förekommit sällan och utan svårare ekonomiska förluster för

hamnarna. Enligt utredningens mening kan det inte med fog göras gällande att systemet med globalbegränsning hittills har visat sig medföra en ekonomisk belastning av någon betydelse för hamnarna. Med en avsevärd höjning av begränsningsbeloppen för mindre fartyg bör risken för att fullt skadestånd inte skall erhållas minska ytterligare. Det kan givetvis inte uteslutas att vid något tillfälle en katastrofskada kan uppkomma i en hamn. I ett sådant fall måste det emellertid framstå som stötande om offentliga intressen skulle ges en förmånligare ställning i ersättningshänseende än_ enskilda skadelidande. anser därför att man inte bör använda Utredningen sig av möjligheten att prioritera sådana fordringar framför andra sakskadefordringar. De övriga nordiska kommittéerna har intagit samma ståndpunkt. Kostnaderna för avlägsnande av fartygsvrak och liknande åtgärder enligt artikel 2:1 (d) och (e) i konventionen kan uppgå till betydande belopp. Det förekommer relativt ofta att vrak avlägsnas, särskilt inne i hamnområdena. I de fall då vraken avlägsnas av hamnmyndigheter brukar man i regel få kostnaderna ersatta av fartygets ägare i den mån kostnaderna överstiger den som kunnat bärgarlön tas ut ur det bärgade vraket. Några uppgifter om att kraven avsevärt har reducerats på grund av globalbegränsning har inte stått att erhålla. Införs bestämmelser som innebär plikt att ta bort fartygsvrak kan förhållandet bli ett annat. Enligt vad utredningen har erfarit är det dock inte för närvarande aktuellt att föreslå att bestämmelser av detta slag införs i svensk lag.5 Det förhållandet att globalbegränsningsreglerna endast i ringa omfattning synes ha tillämpats på fordringar i anledning av borttagande av vrak m. m. talar mot en särreglering. Mot en sådan talar också den omständigheten att begränsningsbeloppen enligt 1976 års konvention är högre än de belopp som gäller för närvarande. Vid nordiska kommittéöverläggningar har man därför enats om att inte föreslå några beträffande för särregler fordringar avlägsnande av fartygsvrak m. m.

4.3.2 Fartyg under 300 ton

I fråga om fartyg under 300 ton kan en konventionsstat i sin nationella 58e angående avlägsnanlagstiftning föreskriva särskilda begränsningsregler (artikel 15:2). En mot- de av fartygsvrak m. m. svarande bestämmelse finns i punkt 2 (b) i signaturprotokollet till 1957 års SOU 1975:81.

92 Begränsning av redares skadeståndsansvar

konvention. Från svensk sida har man utnyttjat denna reservationsmöjlighet på så sätt att fartyg under 150 ton vid beräkningen av begränsningsbeloppet för sakskador likställs med fartyg på 150 ton, medan beträffande fartyg mellan 150 och 300 ton det verkliga tontalet läggs till grund. Minimiansvaret för sakskador uppgår således enligt svensk rätt till 150 000 francs (ca 55 000 kr.) och inte till 300 000 francs, som är huvudregeln enligt konventionen. De övriga nordiska länderna tog samma reservation vid tillträdet till konventionen. Motivet för svensk del var huvudsakligen att reservationen visat sig vara nödvändig för att nordisk enhetlighet på denna punkt skulle kunna uppnås? Enligt 1976 års konvention gäller 500 ton som gräns för minimiansvaret enligt huvudregeln. Detta innebär att minimiansvaret för personskador är ca 1,8 milj. kr. och för sakskador m. in. ca 0,9 milj. kr. Om möjligheten att införa särskilda ansvarsgränser för fartyg under 300 ton inte utnyttjas, har man alltså åstadkommit en avsevärd förhöjning av småfartygens ansvarighet. Samtidigt måste man hålla i minnet att även små fartyg kan orsaka betydande skador och att det sammanlagda ansvar som konventionen för deras del innebär är avsevärt lägre än det som t. ex. varje personbilsågare är skyldig att teckna försäkring för. Det är givetvis angeläget att också för sjötrafikens del ansvarsgränserna inte sätts så lågt att skadeståndet till väsentlig del mister sin funktion att, så långt det av försäkringsmässiga skäl är möjligt, bereda skadelidande ersättning. Många mindre fartyg som används yrkesmässigt är försäkrade i ömsesidiga försäkringsbolag. För dessa bolag har försäkringsinspektionen fastställt låga maximibelopp utgörande högsta risk per försäkrat fartyg, s. k. självbehåll. Trots att den ekonomiska bärkraften är begränsad är det emellertid, enligt vad utredningen inhämtat, möjligt också för dessa försäkringsbolag att täcka det högre ansvar som konventionen innebär genom att återförsäkring tecknas i större försäkringsföretag. Kostnadsökningen av premierna beräknas bli förhållandevis obetydlig. För fritidsbåtar finns ansvarsförsäkringar att teckna hos de stora försäkringsbolagen till mycket rimliga kostnader. Sådana försäkringar kostar f. n. inte mer än ca 100 kr. Någon anledning att av hänsyn till dessa fartyg föreskriva lägre ansvarsgränser än dem konventionen stadgar finns inte. Inte sällan har i stället den åsikten framförts att nöjessjöfarten bör kunna bära det fulla ansvaret för uppkomna skador. Det skulle emellertid innebära stora praktiska svårigheter att dra en klar gräns mellan dessa fartyg och sådana som används yrkesmässigt. Utredningen vill därför inte förorda en sådan lösning. Mot bakgrunden av de nu redovisade övervägandena har de nordiska kommittéerna enats om att inte föreslå några särregler för fartyg under 300 ton. För dessa skall således enligt förslaget de i konventionen föreskrivna minimigränserna tillämpas. Utredningen vill i detta sammanhang också något beröra frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring för småbåtar. Enligt vad utredningen erfarit torde det vara tämligen vanligt att ägare av småbåtar, särskilt fritidsbåtar, inte har tecknat någon ansvarsförsäkring trots att premiekostnaden för en sådan försäkring måste betecknas som rimlig. Det är uppenbart att, när en öProp. 1964:35 s. 64 f. olycka inträffar, frånvaron av ansvarsförsäkring kan ha mycket tragiska

av redares skadeståndsansvar 93

Begränsning

konsekvenser både för den som drabbas av skada och för den skadeståndsskyldige. Detta gäller särskilt om olyckan medför personskador av någon betydelse. Den skadelidande kanske inte får full ersättning och för den skadeståndsskyldige kan det medföra att han under lång tid kommer att dras med ekonomiska svårigheter.7 Utredningen har inte tillgång till säkra uppgifter om i vilken utsträckning småbåtsolyckor f. n. förekommer med allvarliga personskador som följd. Det torde dock vara oundvikligt att det ständigt ökande småbåtsbeståndet också i ökad utsträckning ger upphov till sådana olyckor. Mot denna bakgrund bör enligt utredningens mening frågan om obligatorisk ansvarsförsäkring för småbåtar tas upp till förnyat övervägande. Ett sådant försäkringssystem torde förutsätta att man har tillgång till ett registreringsförfarande för småbåtar. De kostnader som detta nödvändigtvis kommer att medföra måste anses obetydliga i jämförelse med den ökade det innebär för skadelidande trygghet och småbåtsägare och de mänskliga tragedier som kan undvikas, om ansvarsförsäkringen blir obligatorisk.

4.3.3 Fartyg för inre farvatten, svävarfarkoster, borrningsfartyg och flyttbara plattformar

Tidigare konventioner om redares ansvarsbegränsning från år 1924 och år 1957 avser havsgående fartyg (”sea-going ships”). När lagstiftning på grundval av dessa konventioner genomfördes, utnyttjades emellertid möjligheten att ge begränsningsreglerna tillämpning även på fartyg som används i inre farvatten, eftersom man ansåg att samma begränsningsregler borde gälla för båda dessa kategorier av fartyg. Även 1976 års begränsningskonvention avser i första hand havsgående fartyg. Detta framgår indirekt av definitionen av fartygsägare i artikel 1:2 7Se NJA 1978 s. 14. En

(”Med pojke, som vid tiden för

fartygsägare förstås ägare . . . . . . av fartyg som används till fart i olyckan var 16 år, ålades öppen sjö”). Med hänsyn främst till svårigheterna att dra gränsen mellan att betala skadestånd havsgående fartyg och fartyg som används i inre farvatten beslöts emellertid till en på grund av olyckvid tillkomsten av konventionen att den skall vara tillämplig på båda dessa an invalidiserad man slag av fartyg. Konventionsstaterna fick möjlighet att i sin nationella med knappt 300 000 kr. lag (=minimiansvaret enligt införa särregler för fartyg som används i inre farvatten (artikel 15:2). I den 10 kap. sjölagen). Ansvenska sjölagen bör dock enligt utredningens mening även i fortsättningen svarsförsäkring saknasamma regler gälla för havsgående fartyg och fartyg som används i inre des. farvatten. 83e närmare angående

Globalbegränsningsreglerna bör således i princip vara tillämpliga på alla fartygsbegreppet Grön-

slag av fartyg. Vad som avses med begreppet fartyg är dock inte alltid utan fors, K., Sjörättens kolvidare givet. Någon definition härav finns varken i konventionen eller i Iisionsansvar, AfS Bd 12 s. 347 ff och Braakhus, sjölagen. Här som eljest vid tolkning av fartygsbegreppet i sjölagen måste S., Skibsbegrepet. Skibs hänsyn tas till de funktioner det skall fylla inom ramen för de ifrågavarande nasjonalitet. Skibsmåling rättsreglernas När det gäller reglerna om ansvarsbegränsning måste beaktas og -identifisering, Marlatt dessa främst utarbetats med sikte på handelssjöfarten. us nr 3 s. 5 ff. I rättspraxis har emellertid slagits fast att de svenska reglerna om globalbegränsning också är tillämpliga på fritidsbåtar? 9NJA 1978 s. 14; jfr ND 1973 s. 334 och Bull, I fråga om konventionens tillämplighet på svävarfarkoster, borrningsfarl-I-l-Krokeide, K., tyg och flytande plattformar innehåller konventionen uttryckliga regler. Lystbåtansvar, TfR Beträffande svävarfarkosterna föreskrivs att de inte omfattas av konven- 1975 s. 429 ff.

94 Begränsning av redares skadeståndsansvar

tionen (artikel 15:5). Svävarfarkosterna, dvs. farkoster som under gång bärs upp av en kudde av komprimerad luft, betraktas i nordisk rätt inte som fartyg i rättslig mening.” Liksom hittills bör därför reglerna om globalbegränsning inte anses tillämpliga på dem. Enligt utredningens mening behövs inte någon särskild bestämmelse i 10 kap. sjölagen som anger detta. En sådan bestämmelse kunde f. ö. medföra den icke avsedda konsekvensen att andra bestämmelser i sjölagen motsatsvis ansågs vara tillämpliga på svävarfarkoster. Konventionen är inte tillämplig på borrningsfartyg, när dessa används för om vederbörande konventionsstat antingen i sin borrningsverksamhet, nationella lagstiftning har fastställt en högre ansvarsgräns än den som anges i artikel 6 eller har tillträtt en internationell konvention som reglerar frågan om ansvarsbegränsning beträffande sådana fartyg (artikel 15:4). Flytande som har konstruerats för utforskning eller utvinning av plattformar, havsbottnens naturtillgångar, omfattas över huvud taget inte av konventionen (artikel 15:5). Någon konvention som avser globalbegränsning för borrningsfartyg finns inte för närvarande. Däremot finns en i London antagen konvention från år 1977 om ansvarighet för oljeskador vilka har uppkommit i samband med utforskning och utvinning av havsbottnens mineraltillgångar. Konventionen, som innehåller vissa regler om begränsning av ansvaret, är tillämplig på borrningsfartyg och flytande plattformar men är, som framgår av titeln, begränsad till att avse ansvaret för oljeskador. Sverige har ännu inte tillträtt denna konvention. Några särregler för borrningsfartyg och flytande plattformar finns inte i svensk rätt. är antingen fartyg som från början har konstruerats för Borrningsfartyg borrningsverksamhet eller vanliga fartyg som byggts om för detta ändamål. Fartygen används för undersökning och utvinning av främst olja och gas från havsbottnen. Att borrningsfartygen är att betrakta som fartyg torde vara klart.” 1957 års konvention innehåller inte något särskilt undantag för sådana fartyg. Det har därför ansetts att reglerna om globalbegränsning utan vidare är tillämpliga i fråga om skador som dessa fartyg orsakar när de används på samma sätt som andra fartyg, t. ex. vid vanlig navigering. Däremot har det hävdats att de allmänna reglerna om globalbegränsning inte 10 Se Braekhus a.a. s. 5 bör vara tillämpliga beträffande skador som är en följd av de särskilda risker och Lødrup, P., Hover- som borrningsverksamheten innebär.” Skälet till detta är att borrningsverk- Craft - fågel eller fisk?, samhet kan ge upphov till skador som är utslag av andra risker och av en helt Handelshögskolans i har annan storleksordning än dem som reglerna om globalbegränsning Göteborg skriftserie utformats för. En sådan verksamhet har också ekonomiska förutsättningar 1967 nr 5. Se i övrigt angående svävarfarkos- att bära ett större ansvar. ter SOU 1972:21. Hur som används till behandlas i flytande plattformar sjöss skall hänseende är mera osäkert. Vissa typer av plattformar företer sjörättsligt “Braakhus a.a. s. 11. visserligen likheter med fartyg genom att de har manöverförmåga och eget lZSeIVig, E., Skade voldt maskineri för förflyttning. I andra hänseenden skiljer sig dock även dessa av borerigger, MarIus från fartyg, främst genom att de inte är avsedda för att transportera personer nr 24 s. 13-15 och Reeller gods. Även om plattformar således inte är att anse som fartyg kan dock deransvaret. §4. Anvissa av sjölagens regler tänkas vara analogt tillämpliga på dem. När det svarsbegrensning. Del II, MarIus nr 35 § 4.3 särskilt gäller bestämmelserna om ansvarsbegränsning i 10 kap. sjölagen s. 9. finns det för plattformarnas del samma behov av ansvarsbegränsning som för

av redares skadeståndsansvar 95

Begränsning

fartyg. Det är emellertid inte möjligt att för dessa ha ett begränsningssystem som grundas på tonnageprincipen. Om mätningsreglerna för fartyg tillämpas på dem leder de nämligen till ett förhållandevis obetydligt tonnage. Tonnagebaserade ansvarsgränser skulle därför inte stå i rimlig proportion till plattformarnas ekonomiska bärkraft och de skador som, även bortsett från blow-outskador, kan uppkomma i samband med deras användning eller förflyttning.” Mot bakgrunden av överväganden av detta slag har man i Norge numera tagit in särskilda regler i sjölagen som behandlar ansvarsbegränsning för borrningsfartyg och flyttbara borrplattformar. 14 Såvitt gäller plattformar som inte är att anse som fartyg föreskrivs generellt att 10 kap. sjölagen skall vara tillämpligt men att ansvarsbeloppet för personskador skall vara 12 milj. SDR (ca 66 milj. kr.) och för övriga skador 20 milj. SDR (ca 110 milj. kr.). Dessa ansvarsbelopp skall gälla också för borrningsfartyg när de används för utforskning eller utvinning av havsbottnens naturtillgångar. När borrningsfartygen befinner sig under förflyttning till eller från en borrplats eller i hamn skall emellertid de för fartyg i allmänhet föreskrivna ansvarsbeloppen tillämpas. De nämnda reglerna gäller inte i fråga om oljeskada och annan föroreningsskada som uppkommer i samband med utforskning och utvinning av naturtillgångar på havsbottnen. För sådana skador avses att särskilda regler skall gälla, som är grundade på 1977 års Londonkonvention. Utredningen föreslår att bestämmelser av samma slag som de norska tas in i 10 kap. sjölagen. De ansvarsgränser som har föreskrivits i Norge bygger på erfarenheter av det ansvar som ägare av oljeborrningsfartyg- eller plattformar brukar täcka genom försäkring och synes lämpliga. Utredningen anser det dock inte nödvändigt att, såsom f. n. gäller i Norge, för borrningsfartygens del göra skillnad mellan de ansvarsbelopp som skall gälla i själva borrningsfasen och de som i övrigt skall tillämpas vid förflyttning av fartyget o. l. När lagstiftningen genomfördes ansåg man sig av folkrättsliga skäl tvingad att göra denna åtskillnad, eftersom 1957 års konvention inte innehöll något undantag för borrningsfartyg. Det kunde därför, menade man, bara försvaras att göra de högre gränserna tillämpliga på själva borrningsfasen, då fartyget representerade risker av annat slag än som beaktats vid utformningen av konventionen. Den ifrågavarande bestämmelsen i 1976 års konvention (artikel 15:4) gäller fartyg som är konstruerade eller ombyggda för borrningsverksamhet och som används för sådan verksamhet (”constructed for, or adapted to, and engaged in, drilling”). Kravet på att fartyget skall användas i borrningsverksamhet torde inte behöva tolkas så restriktivt som enligt den nu gällande norska lagtexten. Det är sakligt otillfredsställande att ansvaret under fartygets förflyttning skall vara så avsevärt mycket lägre än under själva borrningsfasen. Även om skaderiskerna är mindre finns dock ekonomiska 13 Se Selvig, E., Bedriftsförutsättningar för att täcka ett större ansvar. De försäkringar som finns ansvaret i sjøfartsfortorde inte heller göra någon åtskillnad mellan borrningsfasen och den tid hold, TfR 1977 s. 431 ff. fartyget förflyttas. Det förefaller fullt försvarbart att anse att kravet på att fartyget skall användas för borrning inte innebär annat än att fartyget vid 14 Norska sjölagen 235 § tredje stycket och 324 § tiden för olyckan huvudsakligen skall användas för sådan verksamhet. Den samt Ot. prop. nr 3 omständigheten att borrningsfartyget för tillfället befann sig på resa till eller s. 11 ff, 18f & från en borrningsplats skulle då sakna betydelse. Därmed skulle också vissa och 21 ff.

96 Begränsning av redares skadeståndsansvar SOU l98lz8

gränsdragningsproblem undvikas. Utredningen har därför, liksom kommit-

téerna i Finland och Norge, föreslagit att ansvarsgränserna skall tillämpas

beträffande skada som har orsakats medan fartyget används för borrning.

Kommittéerna förutsätter därvid att uttrycket ”medan fartyget används för

borrning skall ges en vidsträckt tolkning.

Utredningen vill avslutningsvis erinra om att undantaget för plattformar i

konventionens artikel 15 gäller ”flytande plattformar som konstruerats för

eller av havsbottnens naturtillgångar”. Vad som utforskning utvinning främst åsyftas är givetvis borrplattformar men bestämmelsen skall inte tolkas

restriktivt. Även som används för specialändamål i samband plattformar med utforskning eller utvinning av olja, gas o. d. torde få anses omfattade av bestämmelsen. Det kan inte anses vara av betydelse om plattformen används

exempelvis både för produktion och som bostad för de anställda eller om två

separata plattformar används härför. I den norska sjölagen gäller särbestäm-

och liknande melserna om plattformar (324 §) också både borrplattformar flyttbara inrättningar som inte är att anse som fartyg och som skall användas av havsbottnens naturtilltill utforskning, utvinning, lagring eller transport

gångar eller till hjälp för sådan verksamhet.

4.3.4 Krigsfartyg och andra statsfartyg

1976 års konvention innehåller inte några särskilda bestämmelser om

krigsfartyg och andra statsfartyg. Konventionens regler är således i princip

tillämpliga på fartyg av detta slag. 15 I 1924 års begränsningskonvention (artikel 13) angavs att konventionen Prop. 1964:35 s. 65, UU 1964:8, rskr 107. inte ägde tillämpning på krigsfartyg och sådana statens fartyg som är avsedda att användas uteslutande för ändamål. Någon motsvarande offentligt 15 NJA 1978 s. 334. Jfr bestämmelse dock inte i anledning härav i sjölagen, där frågan upptogs i övrigt angående krigssåledes lämnades öppen. fartygs rätt till ansvarsoch 10 kap. sjölagen innehåller inte begränsning NJA 1948 1957 års begränsningskonvention s. 748, ND 1949 s. 532 några särbestämmelser om statsfartyg av det slag som nu avses. Under och ND 1971 s. 99 samt hade visserligen från flera håll föreslagits att sådana remissbehandlingen Grenander, N., Det men någon bestämmelse fartyg skulle undantas från begränsningsrätten begränsade redaransva-

härom infördes inte i lagen.” Inte heller i de övriga nordiska sjölagarna

rets tillämpning på krigsupptogs några särbestämmelser om krigsfartyg och andra statsfartyg. fartyg, Svensk Sjöfartstidning 1949 s. 309 ff Reglerna om globalbegränsning i nu gällande sjölag är således i princip och Studier rörande Detta har också slagits fast i tillämpliga på krigsfartyg och andra statsfartyg. redareansvarets legala ansetts att rätt till rättspraxis. I ett nyligen avgjort rättsfall har emellertid begränsning (Gbg 1953) s. 129 ff, Wikander, H., ansvarsbegränsning inte föreligger, när skadan har orsakats av ett krigsfar-

Några svenska rättsfall tygs speciella egenskaper och användning (u-båt i undervattenslägey”

rörande statens ansva- mening föreligger starka skäl för att i begränsnings- Enligt utredningens righet för kollisionsskada införa särbestämmelser för krigsfartyg och andra statsfartyg som kapitlet vållad av dess krigsfar- av används uteslutande för offentligt ändamål. När regler om begränsning tyg, Festskrift tillägnadredares skadeståndsansvar började tillämpas var ansvaret i de flesta länder Birger Ekeberg s. 571 ff, Røed, O.T., Krigs- begränsat till sjöförmögenheten, dvs. till fartyg och frakt eller dess värde

skips og offentlige stats- efter olyckan. Motivet för detta var att varje resa ansågs som ett redarens och skips rettslige stilling, riskerade sitt fartyg lastägarens ”gemensamma äventyr”, där fartygsägaren AfS Bd 1 s.83 ff ochsitt gods. Något ytterligare skulle de inte behöva riskera. Selvig, E., i Marlus nr och lastägaren 35 § 4.3 s. 9. Motsvarande krigsfartyg och andra statsfargällde givetvis inte beträffande

1981:8 av redares skadeståndsansvar

Begränsning 97

tyg som används uteslutande för offentligt ändamål, eftersom staten inte bedrev någon rederiverksamhet vad dessa fartyg beträffade. Sedermera har begränsningsreglerna vidareutvecklats sedan redare och lastägare börjat försäkra sitt ansvar och riskerna kommit att övertas av försäkringsbolagen. Denna utveckling bör emellertid inte dölja det faktum att reglerna historiskt sett inte varit avsedda att gälla för krigsfartyg o. l. I bl. a. de nordiska länderna anses numera systemet med en begränsning av det sjörättsliga skadeståndsansvaret motiverat främst av försäkringsmässiga skäl, varvid utgångspunkten har varit att sätta en högsta gräns för ansvaret som motsvarar vad som faktiskt är möjligt att försäkra till kostnader som inte är oskäligt höga. Sådana försäkringsmässiga synpunkter gäller inte direkt för krigsfartyg och andra statsfartyg som ju inte försäkras. Vid bedömningen av statens ansvar som självförsäkrare bör följande synpunkter i stället beaktas. Såsom framhölls vid remissbehandlingen av sjölagskommitténs betänkande SOU 1961:33 ter det sig otillfredsställande att staten i sin offentliga verksamhet, i de fall då ersättningsskyldighet föreligger, inte skulle vara ansvarig gentemot medborgarna för hela den ekonomiska skada som kan härröra från denna verksamhet.” Det framstår som särskilt stötande om full ersättning inte utgår i anledning av skada på person eller i anledning av dödsfall. Staten är givetvis närmare till hands att svara för skadan än en enskild medborgare. I detta sammanhang måste även beaktas de exceptionellt låga begränsningsbelopp som krigsfartygens förhållandevis ringa tonnage medför. De skäl som kan anses motivera låga begränsningsbelopp för vissa fartyg, främst de mindre handelsfartygen, föreligger över huvud taget inte för krigsfartygen. I detta kan även konstateras sammanhang att frågan om rätt till globalbegränsning för krigsfartyg i praktiken torde aktualiseras relativt sällan. Enligt uppgift från försvarsdepartementet har under 1970-talet, såvitt känt, endast förekommit tre fall där globalbegränsning har blivit åberopad. Ett av dessa gällde en kollision mellan en u-båt och ett handelsfartyg (NJA 1978 s. 334). Ersättningsbeloppet uppgick till 204 211 kr. medan begränsningsbeloppet var 77 200 kr. Staten fick dock inte begränsa sitt ansvari detta fall. lett annat fall hade en minsvepare som befann sig i sjönöd orsakat skada på en telekabel. Ersättningsbeloppet på 123 000 kr. begränsades till 56 000 kr. Slutligen kunde i ett fall där en torpedbåt varit inblandad i en sjöolycka träffas med utgångspunkt förlikning från begränsningsbeloppet. 1976 års begränsningskonvention innehåller, som ovan konstaterats, inte några särbestämmelser för krigsfartyg och andra statsfartyg. Däremot innehåller konventionen beträffande undantagsbestämmelser vissa slag av fartyg och andra anordningar, nämligen svävarfarkoster och vissa flytande plattformar samt borrningsfartyg. Konventionen ger även konventionsstat möjlighet att i sin nationella lag införa särskilda regler om ansvarsbegränsning beträffande fartyg avsedda för navigering på inre vattenvägar och fartyg på mindre än 300 ton. Det kan med hänsyn härtill göras gällande att i konventionen uttömmande har reglerats, vilka som får slag av fartyg undantas från konventionens bestämmelser eller underkastas särskilda regler, och att det därför inte är konventionsenligt att i nationell lag införa särbestämmelser beträffande krigsfartyg och andra statsfartyg som används uteslutande 17 för offentligt ändamål. Folkrättsligt föreligger emellertid under Prop. 1964:35. s. 56.

98 av redares skadeståndsansvar

Begränsning

alla förhållanden inte något hinder mot att i svensk lag ta in regler om strängare ansvar för svenska fartyg av detta slag. I fråga om utländska krigsfartyg och andra statsfartyg som här avses gäller enligt lagen (1938:470) med vissa bestämmelser om främmande statsfartyg m. m. att talan mot sådant fartyg inte får väckas här i landet. Utredningen har därför, liksom de nordiska inte ansett hinder föreligga för övriga sjölagskommittéerna, särbestämmelser beträffande ansvarsbegränsningen för statsfartyg av det slag varom nu är fråga. I fråga om bestämmelsernas utformning anser utredningen att rätt till ansvarsbegränsning i enlighet med gällande rättspraxis över huvud taget inte bör föreligga för krigsfartyg, när skadan har orsakats av fartygets speciella eller dess särskilda användning, t. ex. skottskador i anledning av egenskaper övningsskjutning från krigsfartyg eller skador som har orsakats av u-båt i Detsamma bör gälla även andra statsfartyg, isbrytare och undervattensläge. bärgningsfartyg undantagna, som vid tiden för olyckan ägs eller brukas av staten och används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift, t. ex. polisbåtar och tullfartyg. Även om skadan inte har orsakats av fartygets särskilda egenskaper eller användning föreligger, med hänsyn till vad förut sagts och särskilt med beaktande av det ringa tonnage som ifrågavarande fartyg i regel har, skäl att för dem föreskriva ett högre minimiansvar än som eljest skulle gälla. De nordiska kommittéerna har enats om att minimiansvaret bör motsvara det ansvar som åvilar ett fartyg på 5 000 ton. Detta innebär att minimiansvaret för statsfartyg blir ca 12 milj. kr. för fordringar som avser personskador och ca 5 milj. kr. för övriga fordringar, främst avseende sakskador. Det kan tilläggas att den svenska utredningen hade föredragit att lägga fram ett förslag om att begränsningsreglerna över huvud taget inte skall vara

tillämpliga på krigsfartyg och andra fartyg som uteslutande används för

statsändamål. Det kommer förmodligen ibland att visa sig svårt att bedöma om skadan beror på fartygets speciella egenskaper eller användning. De erfarenheter som man hittills har gjort talar också för att det kommer att bli en undantagsföreteelse att ett statsfartyg under 5 000 ton ådrar sig ansvar över de föreslagna minimigränserna. Från den synpunkten sett borde det inte möta något hinder att staten, som är självförsäkrare, åläggs ett obegränsat ansvar i alla de fall då ersättningsskyldighet föreligger. Å andra sidan medför det nämnda förhållandet att det också blir en sällsynthet att tvist uppkommer ifråga om skada beror på statsfartygs särskilda egenskaper eller användning. I Danmark och Norge var man från början närmast inställd på att någon särskild ansvarsgräns för statsfartyg inte skulle föreskrivas utan att man skulle nöja sig med undantaget för skador som var att hänföra till fartygets speciella egenskaper eller användning. Kommittéerna enades mot denna bakgrund om den förut nämnda kompromisslösningen eftersom enligt kommittéernas mening önskemålet om nordisk enhetlighet på denna punkt måste väga mycket tungt.

4.3.5 Personer utan anknytning till konventionsstat

Konventionsstaterna har i konventionen (artikel 15: 1) givits rätt att från dess tillämpning helt eller delvis utesluta person som inte har sitt stadigvarande hemvist eller sin huvudsakliga rörelse i konventionsstat eller vars fartyg inte

Begränsning av redares skadeståndsansvar 99

seglar under konventionsstats flagga. Motsvarande bestämmelse finns i 1957 års konvention. Den föranledde en beståimmelse i 243 §sjölagen som innebär att regeringen kan förordna, att i stället för bestämmelserna i 10 kap. andra regler skall tillämpas här i riket i fråga om fartyg som hör hemma i annan främmande stat än sådan som utan förbehåll har anslutit sig till 1957 års konvention. bestämmelser har inte utfärdats Några sådana och begränsningsreglernai 10 kap. tillämpas således utan hänsyn till var fartyget eller den som åberopar ansvarsbegränsning hör hemma. Eftersom något behov av att utnyttja fullmaktsbestämmelsen i sjölagen inte uppkommit i praktiken, har utredningen inte funnit anledning att i lagförslaget ta in en bestämmelse som svarar mot nuvarande 243 §. Det kan i detta sammanhang nämnas att det enligt artikel 15:3 är möjligt att införa särregler för det fall att inga personer med anknytning till annan konventionsstat är berörda. Bestämmelsen tillkom på japanskt förslag för att lösa vissa speciella japanska problem. Utredningen har inte funnit anledning att föreslå någon bestämmelse grundad på denna konventionsregel.

4.4 Begränsningsfond m. m.

1957 års konvention medger att ansvarsbelopp avsätts såsom en särskild begränsningsfond. Några bestämmelser om detta har emellertid inte tagits in i 10 kap. sjölagen.” Detta kapitel innehåller inte heller annat än ett fåtal regler om hur begränsningsbeloppet skall fördelas. Bestämmelser finns om att beloppet skall fördelas i förhållande till fordringarnas storlek och om subrogationsrätt för den som redan har betalt en fordran, när fördelningen

sker (236i§). Tvist om fördelningen kan enligt 239 §hänskjutas till dispaschör

och därvid skall reglerna om generaldispasch tillämpas. Slutligen innehåller 240§ vissa bestämmelser om betalning av fordran som anmäls först sedan ansvarsbeloppet fördelats. Redaren kan då undgå att betala den nyanmälda fordringen bara om han vare sig ägde eller borde haft kunskap om fordringen när ansvarsbeloppet betalades ut. Även om dispaschförfarande har inletts kan det bli nödvändigt att i vissa frågor invänta domstolsprövning. Parterna är även i denna situation oförhindrade att väcka särskild talan vid domstol.” Någon möjlighet att stoppa utmätning för verkställighet av dom genom att ställa säkerhet finns inte enligt 10 kap. Härvidlag gäller således de allmänna exekutionsrättsliga bestämmelserna. Den omständigheten att domen innehåller förbehåll för redarens rätt till ansvarsbegränsning torde således inte utgöra något hinder mot verkställighet av en lagakraftvunnen dom. som avser ett lägre belopp än ansvarsbeloppet. Om flera sådana lagakraftvunna domar föreligger kan redaren komma att få betala mer än ansvarsbeloppet. En enskild borgenär kan dock inte, om förbehåll för rätt till ansvarsbegränsning har gjorts, erhålla verkställighet på högre belopp än ansvarsbeloppet även om den genom domen fastställda fordringen överstiger detta. Ett förslag om att även utmätning skulle kunna förhindras genom att säkerhet för ansvarsbeloppet ställdes lades visserligen fram i samband med 13 Prop. 1964:35 s. 82. lagstiftningen på grundval av 1957 års konvention. Det avvisades emellertid _, _ 9 sedan lagberedningen bl. a. framhållit att särskilda och utförligare bestäm- Prop. 1964:35 5.102.

skadeståndsansvar 100 av redares

Begränsning

om hur borgenärerna skulle kunna utverka melser i så fall erfordrades av domen i säkerheten.” Enligt norsk och engelsk rätt kan verkställighet att ställa säkerhet för ansvarsbeloppet förhindra redaren däremot genom

och verkställighet av dom. Den säkerhet som ställs kan åberopas utmätning som har fordringar med rätt till utdelning också gentemot andra borgenärer Liknande bestämmelser finns i tysk och fransk rätt, ur begränsningsbeloppet.

där det krävs att säkerheten ställs i form av en begränsningsfond.

är upprättandet av en begräns-

Enligt 1969 års oljeansvarighetskonvention

ett villkor för att fartygsägaren skall få begränsa sitt ansvar. I ningsfond finns därför bestämmelser om sådan fond. Bestämoljeansvarighetslagen melser om begränsningsfond finns ocksäi 1976 års konvention. Dessa bygger

bestämmelser i 1969 års konvention. Av i stor utsträckning på motsvarande vilka belopp dessa framgår bl. a. när och av vem en fond kan upprättas, och sättet för fondens upprättande. Vidare regleras fonden skall motsvara med fördelningen av fonden. 1976 års vissa frågor som har samband

konvention sig emellertid från 1969 års konvention på det sättet att skiljer inte för att upprättandet av en fond har gjorts till en förutsättning

av ansvaret skall få ske. Ingendera konventionen innehåller begränsning om förfarandet vid upprättande och fördelning några närmare bestämmelser till reglering i nationell rätt. av fond. Dessa frågor har överlämnats bör det även vid begränsning av ansvaret Enligt utredningens mening För enligt 10 kap. sjölagen vara möjligt att upprätta en begränsningsfond.

redaren är det av särskilt intresse att denna möjlighet står till buds när han - med verkan mot ett stort antal borgenärer, av vilka en del kan vara okända

vill freda beläggs med kvarstad eller att andra sig mot att hans fartyg vidtas för att säkra rätt. Med särskilda tvångsåtgärder borgenärernas säkerheten, bestämmelser om hur den för borgenärerna gemensamma

skall upprättas och fördelas kan man också åstadkombegränsningsfonden, ma att en samlad bedömning sker av de frågor som måste avgöras innan

kan man i stort sett eliminera riskerna för att fonden fördelas. Härigenom betala mer än redaren eller andra personer på fartygets sida tvingas

begränsningsreglerna föreskriver.

Även önskvärdheten av att lagstiftningen om begränsning av sjörättsligt

tas skadeståndsansvar blir enhetlig talar för att regler om begränsningsfond 10 kap. sjölagen och enligt in i sjölagen. Ansvarsbegränsning enligt att i oljeansvarighetslagen bör följa samma regler. Det kan också bli aktuellt

bestämmelser om ansvar för oljeskador i samband med svensk rätt införa Äxen denna oljeborrning, grundade på 1977 års Londonkonvention. konvention innehåller regler om begränsning av ansvar och om upprättande

Genom att införa enhetliga bestämmelser fö: alla dessa

av begränsningsfond.

fall underlättas den praktiska tillämpningen. Det är också av värde om vår

överensstämmer med den som finns lagstiftning på området i sina huvuddrag

i andra närliggande sjöfartsländer.

Utredningen anser emellertid inte att det vid ansvarsbegränsnir g enligt 10

20 illtid skall Prop. 1964:35 s. 86 ff. kap. sjölagen bör uppställas krav på att en begränsningsfond Vid ansvarsbegränsning enligt oljeansvarighetslagen fnns i regel upprättas. 21Se Selvig, E., Reder- enligt ett stort antal borgenärer. Så är inte alltid fallet vid globalbegränsning ansvaret. §4. Ansvarsfinns ä det långt begrensning, MarIus nr 10 kap. sjölagen. Särskilt när bara ett fåtal borgenärer utom rätta fördehingen av 25 s. 22 ff. smidigare att parterna själva ombesörjer

OU 1981:8 av redares

Begränsning skadeståndsansvar 101

begränsningsbeloppet, eventuellt med anlitande av dispaschör eller annan sjörättsjuridisk expertis. Även när frågan om ansvarighet blir föremål för talan vid domstol bör det f. ö. vara möjligt att åberopa rätten till ansvarsbegränsning utan att fond I sådant upprättas. fall kan parterna antingen utom rätta ordna med fördelningen av ansvarsbeloppet eller också begära att denna fråga avgörs genom dom. Om redaren eller den som eljest görs ansvarig har anledning att räkna med att det finns flera borgenärer än den eller de borgenärer som är hans motparter i målet, skall han kunna begära att det i domen tas förbehåll om rätten till ansvarsbegränsning. Om däremot alla aktuella krav är uppe till bedömning i samma rättegång, skall frågan om fördelning av begränsningsbeloppet kunna göras i domen. Den borgenär som, innan en begränsningsfond har upprättats, vill ha säkerhet för sin fordran får begära detta med stöd av de allmänna reglerna i rättegångsbalken eller utsökningslagen. Vill redaren inte upprätta en fond får han, på samma sätt som eljest när kvarstad eller liknande åtgärd begärs, ställa den säkerhet som krävs för att undgå tvångsåtgärden i fråga. Denna kommer då bara att gälla till förmån för den borgenär som begärde säkerheten. Redaren utsätter sig alltså för risken att andra borgenärer senare och att han då blir tvungen att ställa ytterligare begär t. ex. kvarstad säkerhet. Detta kan vara en risk som han i vissa fall är beredd att ta. I annat fall bör det emellertid finnas möjlighet att upprätta en begränsningsfond och därigenom undvika att även andra borgenärer begär att hans egendom beläggs med kvarstad e. l. Den rättsverkan som följer på upprättandet av en fond är nämligen att samtliga borgenärer som har begränsningsbara krav med anledning av olyckan - även de som inte har begärt någon säkerhet- har rätt till utdelning ur fonden. Därav följer att den som har upprättat fonden, liksom också andra personer som kan vara skadeståndsskyldiga på fartygets sida, därefter är skyddade mot att deras egendom tas i anspråk som säkerhet för borgenärernas krav. Har fonden upprättats i annan konventionsstat gäller inte detta obetingat, men principen är även då densamma. Även i det fallet att en borgenär för sin fordran har hunnit utverka en dom, som innehåller förbehåll för ansvarsbegränsning, och begär verkställighet på denna bör det vara möjligt att upprätta en fond och därmed hindra att särskild verkställighet sker. Som nämnts kan redaren eljest bli tvungen att till denne borgenär betala mer än borgenären enligt begränsningsreglerna har rätt till. Situationen kan vara den att parterna varit inställda på att skulle fördelas begränsningsbeloppet utom rätta och att förhandlingar om detta pågått. Om förhandlingarna samman bör redaren kunna bryter upprätta en fond och därigenom få till stånd en fördelning av begränsningsvid domstol. För borgenären beloppet i fråga innebär det att han tvingas finna sig i ett dröjsmål med betalningen om inte redaren är villig att betala vad borgenären får antas vara berättigad till vid fördelning av fonden. För att motverka ett alltför långt dröjsmål i avvaktan t. ex. på att ansvaret gentemot andra borgenärer utreds bör det finnas möjlighet för domstolen att förordna om en preliminär utbetalning från fonden till de borgenärer, vars fordringar är fastställda. - Har redaren i rättegången mot borgenären inte tagit något förbehåll för ansvarsbegränsning med hänsyn till att andra krav kan föreligga skall domen emellertid kunna verkställas på vanligt sätt. Liksom f. n. gäller enligt oljeansvarighetslagen skall en fond kunna

av redares skadeståndsansvar

102 Begränsning

av kontanta medel eller, vilket torde bli det i upprättas genom inbetalning som skall inbetalas praktiken vanliga, genom att säkerhet ställs. Det belopp eller som säkerheten skall avse skall i första hand motsvara det eller de

När en fond enligt 10 kap. upprättas skall ifrågavarande ansvarsbeloppen. den, såsom föreskrivs i konventionen, också omfatta ränta på zmsvztrsbelopskall domstolen e Härutöver på pet fram till dagen för fondens upprättande. - kunna kräva att ett motsvarande sätt som nu kan ske enligt 10 kap. sjölagen inbetalas som skall utgöra säkerhet för borgenärernas tilläggsbelopp som kan uppkomma. Denna fråga räntekrav och de rättegångskostnader

behandlas närmare i specialmotiveringen. Sedan en fond har upprättats är det i alla parters intresse att samtliga av fonden kan ske, blir frågor, som måste avgöras innan en fördelning Detta underlättas om alla sådana tvistefrägor avgjorda så snart som möjligt. kanaliseras till den domstol där fonden är upprättad. Ett annat skäl för att till denna domstol är att det så långt möjligt bör kanalisera alla tvister om rätt till kommer upp till undvikas att frågan ansvarsbegränsning vid skilda underrätter. Sedan en fond har upprättats bör det bedömning inte vara möjligt att föra särskild talan därför enligt utredningens mening beträffande en fordran, som kan göras gällande mot fonden. eller i fråga om rätt till ansvarsbegränsning. Samtliga sådana frågor bör - liksom frågan om

storlek - av den domstol där fonden begränsningsbeloppets avgöras och inom ramen för ett och samma mål, begränsningsmålet. Enligt upprättats inte krävas att tvistemål, som redan utredningens mening bör det emellertid när fonden avskrivs för att fordringen skall kunna har inletts upprättas. bör avslutas. Dessa domar får anmälas i fonden. Då pågående rättegångar domar meddelade före fondens upprättande som innehåller sedan, liksom förbehåll om ansvarsbegränsning, åberopas i begränsningsmålet och läggas

till grund vid fördelningen. av det samlade ansvaret till visst belopp som Systemet med begränsning har att hålla sig till har stora likheter med konkurs. En viktig borgenärerna skillnad finns dock, nämligen att någon personlig fordringsrätt gentemot fördelats. I stora delar gäldenären inte består sedan begränsningsbeloppet bör dock de principer som eljest ligger till grund för konkursförfarandet av begränsningsfonden. Med kunna tillämpas också i fråga om fördelning hänsyn till att det torde bli relativt ovanligt att en begränsningsfond upprättas emellertid ansett att en detaljerad reglering av förfarandet har utredningen inte är önskvärd, utan att det är tillräckligt att vissa grundläggande regler vid behov allmänna meddelas härom. I övrigt får domstolarna tillämpa

konkursrättsliga och processrättsliga regler analogt. innehålla huvudelement. Förfarandet bör enligt utredningen följande Sedan begränsningsfonden har upprättats skall borgenärerna genom kungörelse anmanas att anmäla sina fordringar. En förvaltare bör kunna förordnas

i fonden vars uppgift det bör vara att undersöka omständigheterna kring Förvaltare bör i regel utses, om det olyckan och de anmälda fordringarna. finns anledning misstänka att antalet borgenärer är stort eller att fördelning-

Till förvaltare bör en en av fonden eljest kan komma att bli komplicerad. sjörättsjurist förordnas. Sedan tiden för anmälning av fordringar har löpt ut

skall borgenärerna kallas till ett fondsammanträde. För att underlätta

vid sammanträdet skall förvaltaren i förväg utarbeta ett förhandlingarna

suu 19:41:25 av redares skadeståndsansvar. Begränsning 103

underlag för förhandlingarna. Mot bakgrunden av vad han kommer fram till vid sina undersökningar skall han lägga fram ett förslag till hur de frågor som aktualiseras i begränsningsmålet enligt hans mening bör lösas. Han bör således i princip ta ställning till om den som upprättat fonden, eller på vars vägnar den upprättats, är ansvarig och om han bör åtnjuta rätt till ansvarsbegränsning. Vidare bör han ta ställning till de enskilda kraven. En kontroll av att ansvarsbeloppet är riktigt uträknat bör också ske. Utredningen har övervägt om det efter förebild av konkursrätten bör införas bestämmelser om ett anmärkningsförfarande som föregår upprättande av förvaltarens förslag till fondsammanträdet. För begränsningsfondens del skulle detta emellertid troligen vara en mindre bl. a. lämplig ordning, med hänsyn till att de anmälda fordringarna huvudsakligen är av utomobligatorisk natur och alla härrör från en och samma händelse. En samlad och auktoritativ bedömning av händelseförloppet och de framställda kraven från förvaltarens sida torde underlätta för parterna att komma överens vid fondsammanträdet. Det får förutsättas att förvaltaren under hand tar kontakt med parterna i den mån det finns behov för det. Ett anmärkningsförfarande kan däremot medföra att opåkallade invändningar görs och att positionerna låses. Det kan givetvis hända att det är svårt för förvaltaren att på egen hand bilda sig en uppfattning i någon speciell fråga, t. ex. om fartyget har manövrerats felaktigt eller till vilket belopp en viss skada skall uppskattas. Han bör då ha möjlighet att anlita särskild för att utreda expertis förhållandet. I vissa fall kan det från början vara ställt utom tvivel att parterna är inställda på att begära domstolsprövning av en viss fråga. Det typiska exemplet är ansvar vid kollision mellan två fartyg med omfattande skador som följd. Såväl de faktiska förhållandena som de rättsliga frågorna kan i sådana fall vara svåra att bedöma och kräva omfattande om bevisning händelseförloppet eller annan utredning. I sådana situationer kan det synas onödigt att förvaltaren upprättar något förslag. Utredningen har övervägt om förvaltaren i stället skulle ges möjlighet att förordna att den tvistiga frågan hänskjuts till rätten. Detta förfarande skulle emellertid, trots att det innebär vissa fördelar, kunna leda till missbruk och medföra att rätten i onödan belastades med frågor som kunnat avgöras på ett enklare sätt. Utredningen anser därför att förvaltaren, även när det är uppenbart att en eller flera frågor kommer att bli föremål för rättens prövning, skall lägga fram ett förslag på det underlag som han förfogar över och omfattande alla aktuella frågor. Invändningar mot detta får sedan göras vid fondsammanträdet om parterna inte accepterar förvaltarens varefter bedömning, rättegången bör sättas i gång så snart som möjligt. I ett fall av det slag som nyss berörts är det angeläget att upprättandet av förvaltarförslaget och fondsammanträdet inte tillåts fördröja förberedelse och huvudförhandling i den tvistiga frågan. När förvaltaren funnit att parterna är inställda på en rättslig prövning bör han därför avstå från att själv lägga ned tid och arbete på en omfattande utredning av tvistefrågan och i stället koncentrera sig på att utreda de övriga frågorna och lägga fram ett förslag. En fråga som vanligen aktualiseras i kollisionsfallen är frågan om

104 av redares skadeståndsansvar

Begränsning

av ansvaret. Om ansvarsbegränsning för båda fartygen kan fördelning komma i fråga och fond upprättas på ömse sidor bör handläggningen av de båda begränsningsmålen ske gemensamt förutsatt att talan i målen väcks fond endast för det ena fartyget och någorlunda samtidigt. Upprättas bestrider den, mot vilken ansvar görs gällande, att ansvar föreligger eller gör han invändning om jämkning av skadeståndsansvar på grund av medvâllande, bör förvaltaren ändock ta ställning till frågan om ansvar och eventuell fördelning av detta. På motsvarande sätt kan förvaltaren ha att ta ställning till andra invändningar mot kraven som framställs av den mot vilken ansvar görs Har en ansvarsfråga hänskjutits till rätten för dess prövning och gällande. framställer den, mot vilken ansvar görs gällande, ett motkrav inte bara invändningsvis utan i form av genstämning, bör denna handläggas gemensamt med begränsningsmâlet. Fondsammanträdet bör syfta till att bringa eventuella meningsskiljaktigheter ur världen. Om förvaltaren har bedrivit sitt arbete med skicklighet ökar förutsättningarna för att så skall kunna ske. Behövs ytterligare givetvis eller rådrum för förlikningsförhandlingar kan förordnas att utredningar sammanträdet skall fortsätta en senare dag. Förhandlingarna vid fondsammanträdet kan leda till att förvaltarens förslag justeras med hänsyn till nya omständigheter eller till förlikningsvis uppnådda resultat. Har parterna vid sammanträdet enats på alla punkter skall förslaget, med de justeringar som eventuellt har gjorts, läggas till grund vid fördelningen av fonden. Om det vid fondsammanträdets slut visar sig att någon eller några invändningar mot förvaltarens förslag fortfarande kvarstår måste domstolen avgöra dessa frågor. Detta bör ske inom ramen för begränsningsförfarandet men det är givetvis ingenting som hindrar att frågorna behandlas var för sig och avgörs genom deldom eller mellandom. De vanliga tvistemålsreglerna bör tillämpas när tvistiga frågor avgörs. Det kan omedelbart efter fondsammanträdets avslutande vara svårt för parterna att ta ställning till om de skall anta förvaltarens förslag eller om tvisten skall drivas vidare. Enligt utredningens mening bör därför den att det åligger den som har gjort en invändning att ordningen genomföras, inom viss, av rätten bestämd tid anmäla om han vidhåller sin invändning. Om inte lämnas skall invändningen anses förfallen. något sådant meddelande Med denna ordning skapas också en viss press på vederbörande att noggrant överväga om frågan skall drivas vidare. kommer att ta Om det kan antas att avgörandet av återstående tvistefrågor någon längre tid i anspråk måste det enligt utredningens mening vara möjligt för domstolen att förordna om preliminär betalning av de fordringar som är ostridiga. Detsamma gälleri de fall då visserligen inte någon tvist råder om de redan anmälda fordringarna men det inte kan uteslutas att ytterligare fordringar kan finnas. En preliminär fördelning av ersättningsberättigade fonden bör därför kunna ske sedan rätten har avsatt ett visst belopp för att täcka fordringar som nyss nämnts. Först när alla tvistiga fordringar har avgjorts och det inte längre finns anledning att anta att ytterligare fordringar kan uppkomma skall slutlig fördelning av fonden ske. I stort sett samma regler gäller redan nu enligt oljeansvarighetslagen. Skulle det visa sig att rätt till ansvarsbegränsning inte föreligger bör fonden ändå fördelas bland borgenärerna. Dessa bör f. ö. vara oförhindrade att

SOU 198128 av redares

Begränsning skadeståndsansvar 105

redan innan ett slutligt

avgörande i denna fråga föreligger begära säkerhet för sin fordran utöver den säkerhet som fonden utgör genom att göra sannolikt att rät: till ansvarsbegränsning inte föreligger. Vid prövningen har domstolen givetvis dessutom att ta ställning till om skäl i övrigt föreligger för kvarstad eller liknande tvängsåtgärd enligt allmänt tillämpliga regler i rättegångsbalken eller utsökningslagen (se t. ex. 15 kap. 3 § rättegångsbalken). En bestämmelse om att fonden skall fördelas även om det sedan visar sig att begränsningsrätt inte föreligger finns redan nu i oljeansvarighetslagen och bör gälla även när begränsningsfond upprättas enligt 10 kap. sjölagen. För den del av fordran som inte blir betald får genom fondfördelningen borgenärerna begära verkställighet på vanligt sätt, under förutsättning att hela fordringen har fastställts genom domen i begränsningsmålet. För att så skall kunna ske bör det enligt utredningens mening krävas att särskilt yrkande härom har framställts mot den som påstås vara ansvarig med anledning av händelsen. Samtliga parter i begränsningsmålet har rätt att hävda sin rätt genom att göra invändning mot förvaltarens förslag vid fondsammanträdet och genom att därefter fullfölja invändningen tills rättskraftig dom föreligger. Det ligger i sakens natur att dom som meddelas och som vunnit laga kraft inte därefter skall kunna angripas av någon av parterna i begränsningsmålet utan skall ligga till grund vid fördelningen i målet. Även den som inte har gjort någon invändning blir således bunden av sådan dom. Den som har en fordran men som inte har anmält denna bör också bli bunden av domen för att begränsningssystemet skall bli effektivt eljest riskerar gäldenären att få betala mer än han enligt begränsningsreglerna är skyldig att betala. Bestämmelse om att dom i begränsningsmål har rättskraft mot alla som kan göra fordringar gällande mot fonden, oavsett om de anmält sina fordringar eller ej. bör därför meddelas. Vidare bör det föreskrivas att kungörelsen till borgenärerna, varigenom de uppmanas att anmäla sina fordringar, skall innehålla en erinran om den rättskraft som dom i begränsningsmålet har. De nu berörda bestämmelserna har utarbetats efter ingående överläggningar mellan de nordiska kommittéerna. Trots förefintliga processuella olikheter i de nordiska länderna har kommittéerna, som förut nämnts, åstadkommit i huvudsak enhetliga texter.

4.5 Oljeskador

I finns bestämmelser

oljeansvarighetslagen om begränsningsfond i 6-9 §§.

Såsom framgått av avsnitt 4.2 föreslås att regler om begränsningsfonds upprättande och fördelning tas in i ett nytt kap. 15 i sjölagen samt att dessa regler skall även tillämpas i fråga om begränsningsfond som avses i

oljeansvarighetslagen. Vissa av de ovan angivna bestämmelserna blir då

och skall upphävas. I 6 § skall i stället tas in en hänvisning till 15 överflödiga kap. sjölagen. Ansvaret för oljeskador är begränsat till drygt 700 kr. per ton men kan aldrig överstiga en högsta gräns om ca 75 milj. kr. Är fartyget registrerat i stat som har tillträtt 1957 års begränsningskonvention men inte 1969 års skall dock enligt 5 § andra stycket oljeansvarigoljeansvarighetskonvention

106 av redares skadeståndsansvar

Begränsning

hetslagen ansvaret i stället bestämmas enligt de på 1957 års konvention grundade reglernai 10 kap. sjölagen. Bestämmelsen tillkom som en följd av som Sverige åtagit sig genom att tillträda 1957 de folkrättsliga förpliktelser års konvention. Den skall därför upphävas i samband med att uppsägningen av 1957 års konvention blir gällande. Med avses oljeansvarighetskonventionen skada som oljeskada enligt orsakats av förorening genom beständig olja från ett fartyg, som befordrar olja som bulklast, och som uppkommit utanför fartyget i fråga, s. k. Konventionen är endast tillämplig på oljeskada som har oljeutsläpp. uppkommit i konventionsstat och på kostnader för vissa förebyggande åtgärder, avsedda att förhindra eller begränsa oljeskada i konventionsstat. Enligt uttryeklig bestämmelse i 1976 års begränsningskonvention (artikel av 3 (b)) är denna konvention över huvud taget inte tillämplig på oljeskador the meaning of“) avses i 1969 års konvention eller till det slag som (”within denna fogat tillägg eller protokoll. Detta innebär att oljeskador som visserligen är av det slag som avses i 1969 års konvention men på vilka konventionen inte är tillämplig, t. ex. därför att skadan har uppkommit i icke-konventionsstat, varken blir föremål för begränsning enligt oljeansvarighetslagen eller enligt globalbegränsningsreglerna. att låta ansvaret för de Det vore enligt utredningens mening inte rimligt vara obegränsat. Utredningen har därför föreifrågavarande oljeskadorna skall tas in en bestämmelse, varigenom en slagit att i oljeansvarighetslagen särskild ansvarsgräns införs för oljeskador som är av det slag som avses i oljeansvarighetslagen men som faller utanför de nuvarande reglerna i denna bör överensstämma med den som för närvarande gäller lag. Ansvarsgränsen I fråga om begränsningssystemet föreslås att enligt oljeansvarighetslagen. bestämmelserna i 10 och 15 kap. sjölagen i huvudsak skall tillämpas.

U 1981:8 107

5 Passagerarbefordran

5.1 Aténkonventionens och

bakgrund huvudsakliga innehåll

Det grundläggande arbetet för en internationell överenskommelse om regler befordran angående av passagerare och resgods till sjöss igångsattes på 1950-talet av Comité Maritime International (CMI). Vid en diplomatisk sjörättskonferens i Bryssel 1961 antogs en konvention om befordran av passagerare till sjöss, passagerarkonventionen. Eftersom konventionen inte innehöll några regler om passagerares resgods utarbetades av CMI ett utkast till en särskild konvention i detta ämne. Vid en diplomatisk sjörättskonferens i Bryssel 1967 antogs så den s. k. resgodskonventionen. Mellan passagerarkonventionen och resgodskonventionen förelåg vissa skillnader. Med anledning härav påbörjades inom CMI arbete på en harmonisering av konventionerna. Detta arbete ledde till att ett utkast till internationell konvention om befordran av passagerare och resgods till sjöss, Tokyoutkastet, antogs vid CMI:s konferens i Tokyo 1969. I Tokyoutkastet har passagerar- och resgodskonventionerna slagits samman, varvid den senare konventionens lösningar i fall av inbördes avvikelsen föredragits De nu gällande bestämmelserna i 6 kap. sjölagen om befordran av passagerare och resgods, som tillkom i samband med 1973 års sjölagsrevision, har utformats på grundval av innehållet i Tokyoutkastet.? Den 2-13 december 1974 hölls i Atén en diplomatkonferens angående passagerarbefordran till sjöss. Till grund för arbetet låg ett konventionsutkast som utarbetats inom den mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (IMCO) på grundval av Tokyoutkastet. Vid konferensens avslutande om befordran antogs en konvention av passagerare och resgods till sjöss, Aténkonventionen. Konventionens franska och engelska texter jämte svensk översättning bifogas i utdrag (bilaga 2). Aténkonventionen överensstämmer i allt väsentligt med den lagstiftning som har antagits i Danmark, Finland, Norge och Sverige på grundval av Tokyoutkastet. Ansvarssystemet, dvs. grunderna för skadeståndsansvaret, är således i huvudsak detsamma som i 6 kap. sjölagen. Ansvaret är i princip ett 1 Se närmare SOU presumtionsansvar, dvs. fel eller försummelse på bortfraktarens sida skall 1971:90 angående 1961 till dess han bevisar motsatsen. och 1967 års konventioner presumeras En viss utvidgning av bortfraksamt Tokyoutkastet. tarens presumtionsansvar för personskada och skada på handresgods har dock skett. Enligt konventionen förutom såsom f. n. gäller detta ansvar, ?Se SOU 1971:90 och skada orsakad av vissa slag av sjöolyckor, även -när skadan uppkommit till prop. 1973:137.

Passagerarbefordran

följd av fel i fartyget (”defect in the ship”). Till skillnad från vad som gäller enligt 6 kap. sjölagen (188 och 189 §§). innehåller konventionen inte någon allmän reglering av bortfraktarens ansvar för skada till följd av att passagerare eller resgods kommer fram för sent. Konventionen hindrar dock inte att denna fråga regleras i nationell lag. Begränsningsbeloppen har höjts i förhållande till Tokyoutkastet och överensstämmer i stort med de belopp som f. n. gäller enligt de nordiska angavs vid konventionens tillkomst i Poincaréfranc. sjölagarna. Beloppen i det internationella medfört allt större Sedan förändringar valutasystemet osäkerhet om hur Poincaréfranc skulle omräknas till nationellt mynt, infördes i ett flertal transporträttsliga konventioner genom ändringsprotokoll nya beräkningsenheter som inte var baserade på guld. Beträffande Aténkonventionen antogs år 1976 ett ändringsprotokoll som innebar att som skulle användas internationella valutafondens särskilda beräkningsenhet dragningsrätter (SDR). Enligt 348§ sjölagen i dess nu gällande lydelse motvärdet av franc uttryckt i SDR? kungör regeringen rätt att göra passagerarkraven till föremål för Frågan om bortfraktarens globalbegränsning har i konventionen lösts på så sätt att den inte inskränker den rätt till globalbegränsning som kan föreligga enligt en internationell konvention. Däremot får rått till globalbegränsning som följer endast av nationell lag inte åberopas. Aténkonventionen innehåller regler om ansvaret för det fall att transporten helt eller delvis utförs av någon annan än den som slutit avtalet med fanns inte i Tokyoutkastet men passageraren. Några sådana bestämmelser infördes vid 1973 års nordiska sjölagsrevision i 6 kap. Bl. a. dessa bestämmelser fick sedan utgöra förebild för Aténkonventionens regler på denna punkt. I övrigt innehåller Aténkonventionen endast smärre ändringar jämfört med Tokyoutkastet.

5.2 De särskilda bestämmelserna i Aténkonventionen

Artikel 1 Denna artikel innehåller ett antal definitioner av vissa begrepp i konventionen.

Med bortfraktare (”carrier) förstås den som ingår ett befordringsavtal.

utförs av honom Det fordras vare sig befordringen själv eller av annan. sålunda inte att den som genom avtal åtar sig befordran själv förfogar över ett i fartyg (jfr definitionen av begreppet bortfraktare i fartyg eller utrymme 7 171 § sjölagen). i Som nämnts innehåller Aténkonventionen, till skillnad från 1961 och 1967 års konventioner och Tokyoutkastet, bestämmelser för det fall att beford- .j helt eller delvis utförs av annan än den som slutit avtalet med _ ringen Bland de begrepp som definieras i denna artikel finns därför passageraren. 33e vidare prop. 1977/ ° Härmed avses 78:70 och SFS 1978:140; även begreppet utförande transportör (”performing carrier”): jfr s. 74 och 76 f. den som äger, befraktar eller handhar driften av ett fartyg och som, utan att

Passagerarbefordran

vara bortfraktare, faktiskt utför hela befordringen eller en del av den. Någon motsvarande definition finns inte i 6 kap. sjölagen men kapitlet innehåller regler om vad som skall gälla, när befordringen helt eller delvis utförs av annan än bortfraktaren (jfr 197 §). Enligt definitionen av befordringsavtal (”contract of carriage) avses härmed ett avtal om befordran av passagerare eller passagerare och resgods, eller på dennes vägnar. Det sägs således inte något om att det skall vara fråga om yrkesmässig befordran eller befordran mot vederlag (jfr definitionen av bortfraktare i 171 § sjölagen).

Inte heller i övrigt innehåller konventionen någon uttrycklig begränsning av

tillämpningsområdet till befordran av kommersiell natur. Det innebär att konventionen i princip kan tänkas bli tillämplig på exempelvis personer som medföljer en nöjesbåt. Av definitionen på fartyg (”ship”) följer emellertid att konventionen uteslutande gäller Det blir därför havsgående fartyg. endast i sällsynta undantagsfall konventionen fråga om att tillämpa på nöjesbåtar. Reglerna om passagerarbefordran i 6 kap. sjölagen har inte begränsats till havsgående fartyg. Däremot har reglerna, såsom framgår av 171 § sjölagen, gjorts tillämpliga endast på kommersiell befordran. Från fartygsbegreppet undantas i konventionen även svävarfarkoster eftersom det med hänsyn till dessa farkosters speciella art finns skäl att låta särskilda ansvarsregler gälla för dessa. Med passagerare (passenger) avses i första hand den som befordras med fartyg enligt ett befordringsavtal. Kravet på befordringsavtal innebär att t. ex. besättning och fripassagerare inte faller in under begreppet passagerare i konventionen. Såsom passagerare räknas även den som med bortfraktarens samtycke åtföljer ett fordon eller levande vilka omfattas av ett avtal om djur, godsbefordran. Den praktiskt viktiga situation som därvid främst avses är befordran av en lastbilschaufför tillsammans med lastbilen. Vid djurtransporter förekommer vidare att en djurskötare medföljer. Resgods (”luggage”) definieras som varje föremål, inbegripet fordon, som befordras enligt ett befordringsavtal. Härifrån görs dock undantag för fordon och andra föremål som transporteras konossement eller enligt certeparti, annat dokument som brukar användas vid godsbefordran. Det sistnämnda fallet tar främst sikte på befordran av lastbil med åtföljande chaufför. Vid sådan befordran är lastbilen och dess last det primära och konventionens regler om resgods blir därmed inte tillämpliga på transporten av lastbilen. Levande djur skall inte heller anses som resgods. Konventionens lösning av hur lastbil och dess besättning skall behandlas överensstämmer med vad som enligt motivuttalande får anses följa av 171 §

sjölagen.4Även i övrigt motsvarar konventionens definition av passagerare

och resgods i huvudsak vad som får anses gälla enligt sjölagen. Sjölagens bestämmelser om resgods är dock tillämpliga även på levande djur. Handresgods (”cabin luggage”) utgör sådant resgods som passageraren har i sin hytt eller eljest i sin vård eller under sin kontroll, inbegripet vad han har i eller på ett medfört fordon. Konventionens definition överensstämmer med definitionen av handresgods i 171 § sjölagen. När fråga är om att i “Se prop. 1973:137 konventionen bestämma befordran begreppet skall resgods i fordon dock s. 134.

110 Passagerarbefordran

inte behandlas som handresgods. Detsamma gäller vid tillämpning av bestämmelserna om ansvarsbegränsningi artikel 8 (jfr 192 § andra stycket l och 2 sjölagen). Konventionen innehåller som inledningsvis nämnts inte några allmänna bestämmelser om dröjsmålsansvar. l fråga om vad som avses med förlust av eller skada på resgods (loss of or damage to luggage) anges emellertid att hit räknas även ekonomisk förlust, som beror på att resgods inte har utlämnats till passageraren inom rimlig tid efter ankomsten av det fartyg, med vilket godset har befordrats eller skulle ha befordrats. Dröjsmål i anledning av arbetskonflikter faller dock utanför. Sjölagen innehåller, till skillnad från konventionen, allmänna bestämmelser om dröjsmålsansvar (jfr 188 och 189 §§). I fråga om resgods är således bortfraktarens ansvar vid försening inte begränsat till dröjsmål vid utlämnandet på bestämmelseorten utan även dröjsmålsskada som uppkommer av annan anledning, t. ex. därför att godset inte har tagits ombord eller har sänts med fel fartyg, faller under bortfraktarens dröjsmålsansvar.

Begreppet befordran (carriage) är av grundläggande betydelse för

konventionens tillämpning eftersom det bestämmer ansvarsperiodens längd. Befordran definieras i konventionen olika beroende på om frågan är om befordran av passagerare, handresgods eller annat resgods. Beträffande passageraren avses med befordran den tid då han är ombord, under ombord- eller ilandstigning samt under sjötransport mellan fartyg och land, förutsatt att kostnaden för den transporten ingår i biljettpriset eller transportmedlet har ställts till förfogande av bortfraktaren. I fråga om handresgods omfattar befordringen den tid då godset finns ombord eller förs ombord eller i land, antingen omedelbart eller genom sådan sjötransport som nyss nämnts, och då det är i bortfraktarens förvar medan befinner sig i terminalbyggnad, i eller på annan passageraren hamnanläggning eller på kaj. För annat resgods än handresgods utgör befordringen tiden från det godset överlämnats till bortfraktaren till dess det har utlämnats till passageraren. Såsom angivits tidigare avses här även resgods som finns i passagerarens fordon. I 6 kap. sjölagen finns inte någon definition av begreppet befordran. Ansvarsperioden bestäms i stället indirekt i 201 § Sjölagen. Sjölagens beskrivning av den tvingande ansvarsperioden överensstämmer i det närmaste med konventionens definition av begreppet befordran. Enligt konventionen sträcker sig dock ansvarsperioden beträffande handresgods något längre än motsvarande period i Sjölagen.

Konventionen är endast tillämplig på internationell befordran (”interna-

tional carriage”). Härmed avses i första hand varje befordran där avgångsorten och bestämmelseorten enligt befordringsavtalet är belägna i skilda stater. En internationell befordran föreligger emellertid även om avgångsorten och bestämmelseorten är i en och samma stat men hamn i annan stat skall anlöpas däremellan och detta framgår av avtalet eller av fastställd l turlista för fartyget. Som internationell befordran anses således inte sådan inrikes befordran där fartyget på grund av tillfälliga omständigheter, t. ex. I därför att man tvingas uppsöka nödhamn, anlöper en utländsk hamn under 1 resan .

Passagerarbefordran 111

Sjölagens bestämmelser om passagerarbefordran har, till skillnad från konventionen, inte begränsats till sådan befordran som rum i äger internationell fart.

Artikel 2

I artikeln bestäms konventionens tillämpningsområde. För konventionens tillämpning krävs till en början att det är frågan om en internationell befordran. Enligt första stycket är konventionen tillämplig på en internationell befordran om a) fartyget för konventionsstats i flagga eller är registrerat konventionsstat; b) befordringsavtalet har ingåtts i en konventionsstat; eller c) avgängs- eller bestämmelseorten enligt befordringsavtalet är belägen i en konventionsstat. Bland annat med hänsyn till att någon konvention inte hade antagits vid tiden för 1973 års sjölagsrevision saknas helt motsvarande naturligt bestämmelser i 6 kap. sjölagen. De bestämmelser i kapitlet som motsvarar konventionen har i stället gjorts tillämpliga vid all befordran inom Norden samt vid befordran till eller från nordiskt land. Oavsett vad som sägs i första stycket av artikel 2 är konventionen enligt andra stycket inte tillämplig när befordringen är underkastad ansvarsbestämmelserna i en annan konvention som avser befordran av passagerare eller resgods med annat transportmedel, såvitt dessa bestämmelser är bindande för befordran till sjöss. Härmed med åsyftas vissa järnvägstransporter tågfärja, på vilka det internationella järnvägsfördraget (CIM) är tillämpligt (jfr 173 §).

A rtikel 3

Denna artikel innehåller regler om bortfraktarens ansvar. Enligt första stycket skall bortfraktaren svara för personskada som har drabbat passageraren och för förlust av eller skada på hans resgods, om den händelse som orsakat skadan har inträffat under befordringen och beror på fel eller försummelse av bortfraktaren eller hans folk under tjänsteutövning. Bevisbördan för att den händelse som har orsakat förlusten eller skadan har inträffat under befordringen och för förlustens eller skadans omfattning åvilar den som framställer anspråk Detta av andra på ersättning. följer stycket. En motsvarande bevisbörderegel finns inte intagen i 6 kap. sjölagen men torde enligt svensk rätt följa av allmänna principer om bevisbördans placering. Av tredje stycket följer att, om motsatsen inte bevisas, fel eller försummelse skall presumeras sida föreligga på bortfraktarens i fråga om eller förlust personskada av eller skada på handresgods, om skadan eller förlusten har inträffat vid eller i samband med förlisning, sammanstötning, strandning, explosion, brand eller fel i fartyget. I fråga om förlust av eller skada på annat resgods än handresgods gäller alltid ett presumtionsansvar.

112 SOL 1981:8

Passagerarbefordran

Såsom angivits under artikel 1 innefattas i begreppet förlust av och skada med utlämning av resgods på bestämmelseorten. I på resgods även dröjsmål övrigt saknar konventionen bestämmelser om dröjsmålsansvar i fråga om passagerare och resgods. Enligt 188 och 189 §§ sjölagen är bortfraktaren ansvarig för skada till följd av att passageraren eller hans resgods försenas, varvid dröjsmål med utlämnande av resgods på bestämmelseorten likställs med försening. På denna punkt skiljer sig således sjölagen från konventionen. I övrigt föreligger endast den skillnaden att presumtionsansvaret för personskada och skada på eller förlust av handresgods har utvidgats till att även gälla fall då fel i fartyget föreligger.

Artikel 4

I denna artikel finns bestämmelser för det fall att bortfraktaren överlåtit åt annan att helt eller till en del utföra befordringen. Bestämmelserna är utformade mot bakgrunden av de bestämmelser i ämnet som infördes i de nordiska 1973. Även den s. k. Guadaljarakonventionen om sjölagarna internationell luftbefordran som utförs av annan än den avtalsslutande fraktföraren har tjänat som förebild. förblir bortfraktaren ansvarig även om han har Enligt första stycket överlåtit åt annan att utföra befordringen. Men även den utförande är ansvarig för den del av befordringen som utförs av honom. transportören För denna del av befordringen är bortfraktaren ansvarig för handlande på den utförande transportörens sida. Detta följer av andra stycket. Har bortfraktaren utöver vad genom särskilt avtal åtagit sig förpliktelser eller har han givit avkall på rättigheter, som som följer av konventionen tillkommer honom konventionen, är avtalet enligt tredje stycket enligt bindande för den utförande transportören endast om han uttryckligen och skriftligen har gått med på detta. I fjärde stycket anges att, i de fall då både bortfraktaren och den utförande är ansvariga, deras ansvarighet är solidarisk. transportören som överensstäm- Med undantag för tredje stycket återfinns bestämmelser mer med denna artikel i 197§ sjölagen. Konventionen saknar emellertid någon motsvarighet till bestämmelsen i 201 § andra stycket sjölagen. Enligt denna får bortfraktaren förbehålla sig frihet från ansvarighet för skada orsakad av händelse under den del av transporten som utförs av annan, om det är avtalat eller klart förutsatt, att befordringen helt eller till bestämd del skall utföras av annan, eller om passageraren enligt befordringsavtalet har rätt att helt eller delvis anlita annan än bortfraktaren för befordringen. I att vad som föreskrivs i artikeln inte skall utgöra

femte stycket konstateras

hinder för regress mellan bortfraktaren och den utförande transportören.

Artikel 5

denna artikel ansvarar bortfraktaren för pengar, värdepapper, Enligt konstföremål eller andra dyrbarheter endast om han har mottagit sådan En motsvarande bestämmelse finns egendom för att ha den i säkert förvar. f. n. i 189§ andra stycket sjölagen. Där krävs emellertid inte att bortfrak-

Passagerarbefordran

taren har värdesakerna i sitt förvar utan endast att han särskilt har åtagit sig ansvarighet för sådan egendom. I fall då bortfraktaren är ansvarig för värdesaker är hans ansvar enligt artikeln ”intill begränsat den gräns” som är föreskriven för resgods i artikel 8:3 eller den högre gräns som han åtagit sig enligt avtal med passageraren. Bestämmelsen är oklar till sin innebörd såtillvida att den inte klargör om summan av ersättningen för värdesaker och för resgodset skall rymmas inom samma begränsningsbelopp eller om avsikten är att ett särskilt begränsningsbelopp skall gälla för deponerade värdesaker. I 6 kap. sjölagen finns inte någon särskild ansvarsgräns för värdesaker.

Artikel 6

Denna artikel innehåller bestämmelser om jämkning av skadestånd när passageraren har varit medvållande till skadan. Föreligger medvållande får jämkning ske i enlighet med reglerna i domstolslandets lag. För svenskt vidkommande kan alltså i sådant fall 6 kap. l § skadeståndslagen (1972:207) tillämpas (jfr 190§ sjölagen).

Artiklarna 7 och 8

I dessa artiklar anges de ansvarsgränser som gäller för olika slag av skador. Artikel 7 behandlar personskada medan artikel 8 innehåller begränsningsbelopp för övriga skador samt vissa självriskbelopp. Enligt den ursprungliga lydelsen av Aténkonventionen är begränsningsbeloppen följande. För personskada på passagerare 700 000 francs (ca 250 000 kr.), för förlust eller skada på handresgods som inte förvaras i eller på fordon 12 500 francs (ca 4 500 kr.), för fordon med bagage 50 000 francs (ca 18 000 kr.) samt för annat resgods 18 000 francs (ca 6 500 kr.). Genom det ändringsprotokoll beträffande beräkningsenhet som antogs 1976 är de ovan nämnda begränsningsbeloppen 46 666 SDR, 833 SDR, 3 333 SDR respektive 1 200 SDR. I svenskt mynt motsvarar dessa belopp i stort sett de ovan angivna begränsningsbeloppen. De motsvarande begränsningsbeloppen i sjölagen är enligt 192 § 700 000 francs, 10 000 francs, 50 000 francs och 16 000 frâncs. Såsom tidigare angivits har emellertid förordnat vilket motvärde regeringen som skall gälla i SDR. Begränsningsbeloppen utgör därvid 46 666, 67 SDR, (ca 250 000 kr.), 666,67 SDR (ca 3 500 kr.), 3 333,33 SDR (ca 18 000 kr.), respektive 1066, 67 SDR (ca 6 000 kr.). Enligt sjölagen gäller begränsningsbeloppen för resgodsskada även vid skada på grund av försening. I fråga om skada till följd av försening av passageraren finns en särskild ansvarsgräns på 16 000 francs (1 066,67 SDR). Konventionens begränsningsbelopp gäller för varje resa. Detta överensstämmer med vad som föreskrivs i 192 § sjölagen utom i fråga om handresgods som inte förvaras i eller på medfört fordon, då sjölagens begränsningsbelopp gäller för varje skadebringande händelse. I fråga om begränsningsbeloppet för värdesaker som har deponerats hos

l

114 Passagerarbefordran

bortfraktaren hänvisas till vad som sagts ovan under artikel 5. Enligt artikel 8 kan bortfraktaren och passageraren komma överens om att den sistnämnde intill 1 750 francs (117 SDR) vid själv skall stå risken fordonsskada och 200 francs (13 SDR) vid förlust av eller skada på resgods i ca 70 kr. övrigt. I svenskt mynt utgör beloppen ca 600 kr. respektive motsvarar i det närmaste dem som finns upptagna i Självriskbeloppen I 193 § sjölagen, 1 500 francs (100 SDR) respektive 200 francs (13,33 SDR). detta lagrum har dock även intagits ett självriskbelopp på 200 francs för skada

på grund av försening. Avräkning för självrisk skall enligt konventionen ske från skadans belopp innan om ansvarsbegränsning prövas. Motsvarande gäller enligt fråga sjölagen.

Artikel 9

Artikeln innehåller bestämmelser om tillämplig beräkningsenhet. Såsom nämnts är konventionens beräkningsenhet Poincarétidigare ursprungliga dock år 1976 genom ändringsprotokoll utbytts mot SDR. franc, vilken för omräkning av beräkningsenheten till nationell I fråga om tidpunkten valuta föreskrivs i artikeln att denna skall vara dagen för doms avkunnande eller den tidpunkt parterna kommer överens om. Enligt 348 § sjölagen gäller f. n. att omräkning till svenskt mynt skall ske sker eller, om säkerhet ställs för efter kursen den dag då betalning då säkerheten ställs. betalningen,

Artikel 10

kan bortfraktaren skriftlig överens- Enligt denna artikel genom uttrycklig, 7 kommelse åta sig ansvarighet till högre belopp än som följer av artiklarna .och 8. Vidare föreskrivs att ränta och rättegångskostnader inte skall inräknas Bestämmelserna överensstämmer med 193 § första ibegränsningsbeloppen. sjölagen. En överenskomstycket resp. 192 § tredje stycket andra punkten melse om behöver dock inte vara skriftlig enligt högre ansvarighet

sjölagen.

Artikel 11

innehåller som innebär att även Artikeln en s. k. Himalaya-bestämmelse, och den utförande anställda och andra bortfraktarens transportörens kan åberopa reglerna om ansvarsbefrielse och ansvarsbegränsmedhjälpare finns en motsvarande bestämmelse i 196 § första stycket. ning. I sjölagen

Artikel 12

Idenna artikel föreskrivs att de i artiklarna 7 och 8 angivna ansvarsgränserna av de krav som framställs i anledning av skall tillämpas på summan personskada eller förlust av eller skada på resgods. Detsamma gäller enligt

192 § sjölagen.

Passagerarbefordran

Enligt denna artikel föreligger vidare gemensam ansvarsbegränsning för bortfraktaren, utförande transportören och deras anställda och medhjälpare. Detsamma gäller enligt 196 och 197 §§ sjölagen.

Artikel 13

Artikeln innehåller bestämmelser om förlust av begränsningsrätten. Om det visas att bortfraktaren, eller någon som denne eller utförande transportören svarar för, själv har vållat skadan uppsåtligen eller hänsynslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle inte rätt till uppkomma föreligger ansvarsbegränsning. Motsvarande gäller enligt 194 §, 196 § andra stycket och 197 § andra stycket sjölagen.

Artikel 14

I denna artikel föreskrivs att skadeståndstalan mot bortfraktaren eller utförande transportören i anledning av personskada eller förlust av eller skada på resgods endast får föras i enlighet med konventionens bestämmelser. Artikeln svarar i sak mot 195 § sjölagen.

Artikel 15

Artikeln innehåller bestämmelser om reklamation vid förlust av eller skada på resgods. Reklamation skall ske skriftligen. Vid uppenbar skada skall den göras senast vid ilandstigningen i fråga om handresgods och senast vid utlämnandet i fråga om annat resgods. Är skadan inte uppenbar eller har resgodset förlorats skall reklamation ske inom 15 dagar från ilandstigningen eller utlämnandet eller från den dag utlämnande skulle ha skett. Om reklamation inte sker i enlighet med vad som nu sagts presumeras passageraren ha mottagit resgodset i oskadat skick. Presumtionen får emellertid motbevisas av passageraren. Motsvarande regler finns i Tokyoutkastet men togs aldrig in i 6 kap. sjölagen vid 1973 års revision. Det framhölls därvid att reglerna inte är presumtionsregleri egentlig mening utan endast innebär att passageraren vid underlåten reklamation har bevisbördan för att skadan eller dröjsmålet uppstått under befordringen. Denna bevisbörda har passageraren under alla förhållanden och några särskilda inte reklamationsregler ansågs därför erforderliga.5

Artikel 16

I denna artikel finns konventionens preskriptionsbestämmelser. Enligt första stycket är preskriptionstiden två år. I andra stycket anges från vilken dag preskriptionstiden skall räknas i olika fall. Av tredje stycket följer att villkoren för förlängning av och avbrott i preskriptionstiden skall bestämmas av domstolslandets lag. Preskriptionstiden får dock inte överstiga tre år räknat från dagen för ilandstigningen eller från den dag ilandstigningen 5Prop. 1973:137 s. 107.

Passagerarbefordran

skulle ha ägt rum. Oavsett bestämmelserna i första-tredje styckena får emellertid preskriptionstiderna, efter det att den händelse som gett upphov till skadan har inträffat, förlängas genom skriftligt åtagande av-bortfraktaren eller genom skriftlig överenskommelse mellan parterna. Konventionens bestämmelser om preskriptionstid överensstämmer i allt väsentligt med motsvarande stadganden i 347 § sjölagen. I fråga om av preskriptionstiden innehåller dock sjölagen (347 § femte förlängning stycket) vissa begränsningar som inte finns i konventionen. Sjölagens regler på denna punkt torde dock inte strida mot konventionen.

Artikel I 7

I denna artikel finns konventionens jurisdiktionsbestâmmelser. Enligt första stycket skall talan som grundas på konventionen, enligt kärandens val och under förutsättning att domstolen i fråga är belägen i konventionsstat, väckas vid någon av följande domstolar:

a) domstolen för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga rörelse; b) domstolen för den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten; c) domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt; eller i den stat där befordringsavtalet ingicks, förutsatt att svaranden d) domstol har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt.

I andra stycket sägs att parterna, efter det att den händelse som orsakade skadan har inträffat, får komma överens om att hänskjuta tvist om skadestånd till viss domstol eller till avgörande genom skiljedom. Prorogations- och skiljeavtal som har ingåtts före den skadebringande händelsen är J således ogiltiga enligt konventionen. De bestämmelser om forum och skiljedom som finns i 337 § andra stycket sjölagen bygger på Tokyoutkastet enligt vilket förhandsavtal, som begrän- f sade kärandens val av forum på annat sätt än till tre alternativa fora, motsvarande punkterna a)-c) ovan, förbjöds helt. Sjölagens bestämmelser avviker således på denna punkt från konventionen.

Artikel 18

Enligt denna artikel får parterna inte på förhand träffa avtal om inskränkning av bortfraktarens konventionsenliga ansvarighet, lägre begränsningsbelopp, av den bevisbörda konventionen ålägger bortfraktaren eller om ändring inskränkning av kärandens val av forum enligt artikel 17. Motsvarande gäller enligt sjölagen (jfr 200 §).

Artikel 19 till avsnitt 5.1 föreligger rätt Som omtalats i inledningen enligt konventionen

Passagerarbefordrarz 117

att åberopa globalbegränsning endast när denna följer av en internationell konvention. Bestämmelse härom finns i denna artikel.

Artikel 20

Denna artikel innehåller en s. k. atomklausul av innebörd att konventionen normalt inte är tillämplig på atomskada, om innehavaren av en atomanläggning är ansvarig för skadan enligt konvention eller enligt nationell lag, som ger skadelidande samma skydd. Bestämmelsen är utarbetad efter förebild av 1971 års Brysselkonvention om skadeståndsansvar vid sjötransport av atomsubstans.

Artikel 21

I artikeln föreskrivs att konventionen även är tillämplig på sådan kommersiell befordran som utförs av stater eller offentliga myndigheter. Motsvarande gäller vid tillämpningen av 6 kap. sjölagen.

A rtikel 22

Av denna artikel följer att konventionsstat får förbehålla sig rätt att inte tillämpa konventionens bestämmelser när både bortfraktaren och passageraren är medborgare i den staten. Frågan om vilka förbehåll som är tillåtna i övrigt får avgöras enligt 1969 års Wienkonvention om traktaträtten.

Artiklarna 23-28

Dessa artiklar innehåller slutbestämmelser. I artiklarna 23-25 behandlas undertecknande, ratifikation, anslutning, ikraftträdande och uppsägning. Enligt artikel 23 kan konventionen undertecknas med eller utan förbehåll för ratifikation eller godkännande. Av artikel 24 framgår att konventionen träderi kraft på nittionde dagen efter det att tio stater har undertecknat utan förbehåll eller har deponerat ratifikationsinstrument eller motsvarande anslutningsdokument. Vad slutligen angår uppsägning av konventionen blir sådan enligt artikel 25 gällande ett år efter deponeringen av ett uppsägningsinstrument, om inte i detta anges att uppsägningen skall gälla från annan senare dag. I artikel 26 anges att IMCO skall sammankalla en konferens för revidering av konventionen om 1/3 av konventionsstaterna begär det. Stat som ansluter sig till konventionen efter ikraftträdandet av de ändringsförslag som antagits vid en sådan konferens blir automatiskt bunden av konventionen i dess reviderade lydelse. Enligt artikel 27 är IMCO:s generalsekreterare depositarie för konventionen. I artikeln anges vidare generalsekreterarens att informera skyldighet konventionsstaterna i fråga om undertecknande, ratifikation m. m. _ Artikel 28 innehåller bestämmelser om de språk på vilka konventionen har utarbetats.

118 rdran

Passagera rbefo

tillträde till Aténkonventionen och den

5.3 Sveriges föreslagna lagstiftningens huvuddrag

Av den redogörelse för konventionen som har lämnats i det föregående

att konventionen i sina huvuddrag överensstämmer med gällande framgår att de nuvarande reglerna svensk rått på området. Som nämnts beror detta på utformades på i 6 kap. sjölagen, vilka antogs av riksdagen på hösten 1973, som sedermera kom att ligga till grund för grundval av det konventionsutkast Aténkonventionen när den antogs ett år senare. Bestämmelserna i 6 kap.

i nordiskt samarbete och de nordiska länderna deltog aktivt i sjölagen tillkom av Aténkonventionen. Det naturliga vore därför att de utarbetandet nordiska länderna nu justerade sin lagstiftning på de punkter där den skiljer

och att konventionen därefter ratificerades av dem. sig från konventionen Utredningen har emellertid, i likhet med de övriga nordiska kommittéerav Aténkonventionen inte kan förordas i na, funnit att en ratifikation nuvarande situation. De begränsningsbelopp som finns i 6 kap. sjölagen och har som i huvudsak motsvarar dem som på hösten 1974 togs in i konventionen

på grund av den inflation som pågått sedan dess kommit att i betydlig grad minska i värde. Svenska konsumentprisindex har sedan dess ökat med

nu skall ha motsvarande knappt 80 %.° För att begränsningsbeloppen som då de fastställdes skulle alltså krävas att de höjdes med köpkraft motsvarande procentsats. konventionen skulle de nordiska länderna folkrätts- Genom att ratificera allteftersom tiden ligt binda sig för att acceptera att begränsningsbeloppen inflationstakt kommer man i värde. Med nuvarande går minskar ytterligare är värda bara hälften redan inom kort att befinna sig i det läget att beloppen av vad de motsvarade när konventionen antogs. Särskilt i fråga om ansvaret att binda sig för en sådan utveckling. för personskada är det inte försvarbart Det nuvarande begränsningsbeloppet för personskada i 192 § sjölagen ansågs

från svensk sida otillfredsställande redan när det togs in i sjölagen år 1973 om nordisk rättslikhet.7 men godtogs då av hänsyn till önskemålet i

Aténkonventionen har f. n. tillträtts endast av Arabrepubliken Yemen,

och Storbritannien. För att konventionen skall träda i

Tonga, Östtyskland

kraft krävs att den tillträds av tio stater. Det är mot denna bakgrund att det kommer att ta lång tid innan konventionen träder i kraft uppenbart och att det därefter kommer att förflyta ytterligare tid innan ett eventuellt

med högre begränsningsbelopp kan börja tillämpas. ändringsprotokoll Den nordiska lagstiftningen om passagerarbefordran till sjöss är inte, och

Även om det i och för sig hade har heller aldrig varit, konventionsbunden. varit önskvärt att en större internationell enhetlighet på detta rättsområde åstadkommas av Aténkonventionen måste det hade kunnat på grundval konstateras att behov av enhetlighet inte föreligger. något egentligt 5Konsumentprisindex- Härvidlag skiljer sig reglerna om passagerarbefordran från många andra talet var 332 i december som berör svenska intressen sjörättsliga områden. Den passagerartrafik 1974 och 595 i oktober nationalitet eller hemvist och fartygens både såvitt avser resenärernas 1980; ökning = 79,2 % nationalitet- delen rum inom landet eller mellan de äger till övervägande nordiska länderna. Passagerartrafiken på andra länder, t. ex. Västtyskland, 7Prop. 1973:137 s. 104.

Passagerarbefordrarz 119

Storbritannien och Nederländerna, är volymmässigt av mindre betydelse? Om lagstiftningen på området blir enhetlig i de nordiska länderna har man därför i huvudsak behovet tillgodosett av enhetlighet. Av de skäl som här har anförts anser utredningen, liksom de övriga nordiska kommittéerna, att Aténkonventionen inte bör ratificeras. Däremot bör, med hänsyn till den urholkning av begränsningsbeloppen i 6 kap. sjölagen som har skett, en översyn av dessa nu göras. Därvid bör utgångspunkten vara att de skall fastställas på en nivå som motsvarar vad som i dagens läge anses rimligt i de nordiska länderna. De nordiska kommittéerna har enats om att föreslå att begränsningsbeloppen avseende personskada och förlust av eller skada på fordon höjs något mer än som motsvarar en justering av konventionens begränsningsbelopp med hänsyn tagen till inflationen sedan 1974. För personskada föreslås ett belopp om 100 000 SDR (ca 550 000 kr.) per passagerare. För förlust av eller skada på fordon föreslås en gräns på 8 000 SDR (ca 45 000 kr.), motsvarande värdet på en något Detta begagnad genomsnittsbil. belopp bör enligt till skillnad utredningens mening, från vad som gäller enligt konventionen, inte omfatta resgods som förvaras i fordonet. Begränsningsbeloppet

avseende t. ex. en bil med fyra personers skulle

bagage för en semesterresa eljest bli alltför lågt. Beträffande resgodsskada i övrigt föreslås endast att beloppen justeras med hänsyn tagen till inflationen. Slutligen föreslås ett särskilt begränsningsbelopp om 5 000 SDR (ca 27 500 kr.) för dyrbarheter som passageraren har lämnat till förvaring hos bortfraktaren. Utredningen lägger vidare - i enlighet med sitt uppdrag -fram förslag till de mindre ändringar i 6 kap. sjölagen som skulle behöva vidtas vid ett tillträde till konventionen. föreslår Utredningen att dessa ändringar i lagstiftningen genomförs trots att enligt förslaget Aténkonventionen inte skall ratificeras. Även om enligt utredningens rättslikhet mening på detta område inte är av stor betydelse är det ändå på sikt önskvärt att lagstiftningen i andra länder, särskilt i länder med vilka vi upprätthåller regelbunden passagerartrafik, blir enhetlig. Utredningen vill därför förorda att man från svensk sida inom IMCO aktualiserar frågan om en översyn av Aténkonventionens begränsningsbe- Sgnngt preliminära upplopp. Våra möjligheter att påverka en sådan översyn ökar om de nordiska gifter från

Statistiska_

länderna i övriga avseenden i allt väsentligt har anpassat sin lagstiftning till

konventionen. bör sikta till att åstadkomma fâzârütââäâåáågeâatü

Oversynen en avsevärd T 1980:42) har under förhöjning av begränsningsbeloppen och till att utforma bestämmelser som å, 1979 ti” Sverige an_ gör det möjligt att med regelbundna mellanrum ändra beloppen mot kommit, från hamnar i bakgrunden av inflatoriska förändringar. Det är viktigt att revisionsförfa- Danmnrkv Finland och randet utformas på sådant sätt att det blir möjligt för stater som har tillträtt Nmge Sammanlagt ,_ _ __ . , __ _ __ 98 446 passagerarfartyg ett andringsprotokoll med nya begränsningsbelopp att tillampa dessa aven 1 och färjor med förhållande till stater som står kvar på en äldre text av konventionen. 15 630 000 passagerare, Utredningen vill understryka vikten av att man inom en snar framtid från västtyska hamnar utformar som anvisar hur realvärdet 2661 fartyg med 000

modellregler av begränsningsbelopp i 7§4

internationella konventioner på ett smidigt och effektivt sätt skall kunna

behållas oförändrade. åäââåiârffnâfhsfsrâg

Utvecklingen under 1970-talet har visat hur bräckligt fartyg med 435 000 Pas. systemet med konventionsbundna belopp, varigenom skadeståndsansvar sagerare.

120 Passagerarbefordran

9 Jfr Tobolewski, A., begränsas, är i inflationstider. Det finns enligt utredningens mening Limits of liability in the present economic situa- anledning att befara att detta system helt bryter samman om man inte snart tion, Ll0yd”s Maritime finner en lösning på de frågor som ett mer eller mindre automatiskt verkande and Commercial Law revisionsförfarande aktualiserar.” Quarterly 1980 s. 47 ff. En studie i ämnet har påbörjats av Förenta Nationernas kommission för internationell handelsrätt (UNCITRAL) inom ramen för arbetet i en studiegrupp om internationella betalningar.

OL 1981:8

Specialznotivering 121

6 Specialmotivering

6.1 till

Motivering ändringar i 6 kap. sjölagen

Bestämmelserna i 6 kap. sjölagen skall enligt den nuvarande lydelsen av 172§ tillämpas bara i den mån annat inte följer av avtal eller sedvänja. Undantag görs dock för 178 § och för vad som följer av 200 och 201 §§. Den verkliga innebörden av dessa reservationer är att kapitlets bestämmelser i mycket väsentliga avseenden är tvingande. Bestämmelsen är därför i viss mån vilseledande. På grund härav och då regleringen av i vilken mån kapitlets bestämmelser är tvingande bör finnas samlade på ett ställe i kapitlet, har utredningen föreslagit att 172 § skall upphävas och att bestämmelser om i vilken utsträckning avtalsvillkor, som strider mot reglerna i detta kapitel, är giltiga skall samlas i 200 och 201 §§.

171 §

Paragrafen innehåller vissa begreppsdefinitioner, vilka grundas på artikel 1 i konventionen. I paragrafens gällande lydelse definieras begreppen bortfraktare, resgods och handresgods. [förslaget har dessutom tagits in en definition av begreppet passagerare.

Beträffande definitionen av bortfraktare

och handresgods (artikel 1:1 (a) respektive 1:6 i konventionen) har i förslaget gjorts vissa språkliga förändringari förhållande till den nuvarande bestämmelsen. Någon ändringi sak föreligger däremot inte. Bortfraktare är den som sluter befordringsavtal med passageraren. Något krav på att bortfraktaren själv förfogar över fartyg eller utrymme i fartyg föreligger inte. En resebyrå som i eget namn ingår avtal om passagerarbefordran faller således in under definitionen. Liksom hittills bör reglerna i 6 kap. bara tillämpas på kommersiell befordran trots att konventionen inte innehåller någon uttrycklig sådan begränsning. I definitionen av begreppet bortfraktare har därför den bestämmelse som anger att det skall vara fråga om yrkesmässig befordran eller befordran mot vederlag bibehällits. I fråga om definitionen av resgods görs för närvarande undantag för gods som befordras enligt certeparti eller konossement. I enlighet med konventionen (artikel 1:5) har tillägg gjorts för fall då gods befordras enligt annat dokument som brukar användas vid godsbefordran. Härmed avses främst godskvitton av olika slag. I konventionen har levande djur undantagits i

122 Specialmotivering

Utredningen har emellertid inte ansett skäl föreligga att resgodsdefinitionen. därför, liksom för göra ett sådant undantag. Begreppet resgods omfattar den nuvarande för närvarande, även levande djur. Beträffande möjligheten bortfraktaren att friskriva sig från ansvar för levande djur, se specialmoti-

veringen till 201 §. Iparagrafen har intagits en definition av begreppet passagerare (artikel 1:4 i konventionen), varav bl. a. framgår att person som åtföljer ett fordon eller levande djur som är föremål för godstransport skall anses som passagerare. Som tidigare nämnts överensstämmer konventionens lösning av hur lastbil med chaufför skall behandlas med vad som redan nu följer av 171 § sjölagen

enligt motivuttalanden.

173, 174, 176-180 och 182-188 §§

har eftersträvat att modernisera språket i kapitlet. Bl. a. har Utredningen där det varit ut mot ”resan” och termen befordringen möjligt bytts I de här nämnda paragraferna har inte ”befordringsavgift” mot ”biljettpris”. några sakliga ändringar vidtagits utan endast språkliga. I anslutning till 188 § bör särskilt framhållas att ansvaret för försening inte bara gäller dröjsmål som uppkommer till följd av någon händelse under såsom är fallet med ansvaret för personskada. Bestämmelsen befordringen, täcker också det fallet att förseningen beror på att fartyget kommit för sent eller liknande orsakÅ För fram till den hamn där passageraren gått ombord sådant dröjsmål bär bortfraktaren emellertid inte något tvingande ansvar, jfr

201 § första stycket.

189 §

I första stycket har endast gjorts språkliga ändringar. lydelse är bortfraktaren inte skyldig Enligt andra stycket i dess nuvarande konstföremål eller andra dyrbarheter, om att ersätta pengar, värdepapper, skall han inte uttryckligen har åtagit sig sådan ansvarighet. Enligt förslaget bortfraktaren i stället bli ansvarig för dyrbarheter bara när han har mottagit egendomen för säker förvaring, dvs. till förvaring i kassaskåp eller liknande. 5 i Aténkonventionen.

Ändringen grundar sig på artikel

191 §

att fel eller Av paragrafens nuvarande lydelse följer bl. a. att det presumeras sida, när personskada eller förlust försummelse föreligger på bortfraktarens med förlisning, av eller skada på handresgods har inträffat vid elleri samband eller brand. I förslaget har det sammanstötning, strandning, explosion presumtionsansvar skall gälla även vid fel i tillägget gjorts att bortfraktarens grundar sig på artikel 3:3 i konventionen. fartyget. Tillägget Som fel i fartyget kan t. ex. anses sådana brister som att det saknas ledstång Bristande till passagerarhytt bör också, vid eller halkskydd. låsanordningar lProp. 1973:137 s. 140. stöld av handresgods som förvarats i hytten, anses som fel i fartyget.

Specialmotivering

Det följer av allmänna principer för bevisbördans placering att det åligger passageraren inte bara att visa att skadan uppkom under befordringen utan också att det förelegat ett fel i fartyget och ett samband mellan skadan och detta fel.

192 §

I konventionen finns i artiklarna 7 och 8 bestämmelser om begränsning av transportöransvaret till vissa belopp som i huvudsak motsvarar dem som f. n. finns i denna paragraf. Utredningen har, på skäl som närmare utvecklats i avsnitt 5.3, föreslagit en höjning av dessa belopp. Enligt första stycket är begränsningsbeloppet för varje passagerare vid personskada 100 000 SDR (ca 550 000 kr.) och vid försening av passageraren 2 000 SDR (ca 11 000 kr.). I konventionen (artikel 7:1) har särskilt angivits att ansvarsgränsen för personskada gäller även när ersättningen enligt domstolslandets lag utgår i form av periodiska utbetalningar. Utredningen harinte ansett det nödvändigt att särskilt ange dettai lagtexten, eftersom det ändå torde vara klart att så är fallet. I andra stycket finns, liksom för närvarande, de ansvarsgränser som gäller vid skada på eller förlust eller försening av resgods. Enligt punkt 1 är begränsningsbeloppet för handresgods 1300 SDR (ca 7 000 kr.) för varje passagerare. Till skillnad från vad som gäller enligt den nuvarande lydelsen och motsvarande bestämmelse i konventionen omfattar ansvarsgränsen även handresgods som förvaras i eller på ett medfört fordon. Som nämnts i avsnitt 5.3 har det nämligen inte ansetts att rimligt ansvarsgränsen för fordon skall omfatta sådant handresgods. Punkt 2 anger det begränsningsbelopp som gäller för dyrbarheter som bortfraktaren enligt 189 § andra stycket har för mottagit förvaring. Begränsningsbeloppet är 5 000 SDR (ca 27 500 kr.) för varje passagerare. En motsvarande ansvarsgräns finns inte i sjölagen i dess nu gällande lydelse. Av konventionen (artikel 5) framgår inte klart om begränsningsbeloppet för annat resgods än handresgods och fordon skall omfatta även dyrbarheter som bortfraktaren har mottagit för säker eller om en särskild förvaring ansvarsgräns skall gälla för dessa. Utredningen har emellertid ansett att detta begränsningsbelopp, ca 11 000 kr., inte rimligen kan täcka också dyrbarheter som har lämnats till förvaring utan att detta belopp höjs avsevärt. Två särskilda begränsningsbelopp har ansetts vara en bättre lösning. Ipunkt3 anges att begränsningsbeloppet för varje fordon är 8 000 SDR (ca 45 000 kr.). Begränsningsbeloppet omfattar, som ovan nämnts, inte handresgods som förvaras i eller på fordonet. Av punkt 4 framgår slutligen att begränsningsbeloppet för varje passagerare i fråga om annat resgods är 2 000 SDR (ca 11 000 kr.). Enligt tredje stycket skall samtliga ovan nämnda begränsningsbelopp avse det sammanlagda ansvaret för varje resa. Detta motsvarar vad som föreskrivs i artikel 7:1 och 821-3 i konventionen. Bestämmelsen skiljer sig från motsvarande lagrums nuvarande lydelse endast att även på så sätt begränsningsbeloppet för skada på eller förlust av handresgods föreslås gälla för varje resa i stället för som nu för varje skadebringande händelse. Vidare

Specialmotivering

liksom att begränsningen inte föreskrivs, i lagrummets gällande lydelse, Motsvarande bestämmelse finns i gäller ränta och rättegångskostnader. artikel 10:2 i konventionen. [fjärde stycket hänvisas till definitionen av SDR i 369 § i sjölagsförslaget (nuvarande 348 §). Av 369 § följer att omräkning från SDR till svenskt mynt skall ske efter kursen den dag då betalning sker eller säkerhet för betalning ställs. Enligt artikel 9:2 i konventionen skall i stället omräkning ske på grundval av den nationella valutans officiella värde den dag dom avkunnades eller annan dag som parterna bestämt. Bestämmelsen i 369 § om omräkning till svenskt mynt gäller generellt för sjölagen. Den har dessutom visat sig fungera synnerligen väl, vilket medfört att nägra särskilda sådana klausuler. som behövs när utländsk rätt är tillämplig, inte erfordras när den svenska sjölagen reglerar omräkningsförfarandet. På grund härav och då utredningen, efter vad som framgår av avsnitt 5.3, föreslår att Sverige inte f. n. skall ratificera Aténkonventionen, bör den ifrågavarande bestämmelsen enligt utredningens mening behållas i sin nuvarande utformning.

Enligt femte stycket kan bortfraktaren åta sig ansvarighet till högre belopp än som föreskrivs i denna paragraf. Åtagandet skall ske skriftligen.

motsvarar Bestämmelsen, som grundar sig på artikel 10:1 i konventionen. 193 § första stycket första punkten i gällande sjölag. Där sägs i stället att skall överenskommelse. Kravet åtagandet ske genom en uttrycklig på skriftligheti den nu föreslagna bestämmelsen får ses mot bakgrund av att det i är ett allmänt intresse att ett åtagande avseende högre begränsningsbelopp efterhand kan dokumenteras. Kravet på skriftlighet är uppfyllt om bortfraktaren i allmänna leveransbestämmelser eller i resebroschyrer o. l. generellt till högre belopp än som föreskrivs i denna har åtagit sig ansvarighet paragraf.

193 §

kan bortfraktaren förbehålla Enligt den gällande lydelsen av denna paragraf om vissa sig att passageraren själv skall stå risken med visst belopp i fråga Konventionen innehåller en motsvarande bestämmelse i typer av skador. artikel 8:4. Där förutsätts emellertid att bortfraktaren och passageraren träffar avtal om passagerarens självrisk. Det torde, framför allt av praktiska skäl, vara ogörligt att kräva att ett sådant avtal vid varje enskilt tillfälle sluts Eftersom en individuellt mellan parterna i avtalet om passagerarbefordran. är det vidare osäkert om en sådan klausul är tyngande för passageraren klausul i de av bortfraktaren använda allmänna resevillkoren skulle anses

befordringsavtalet? Utredningen har därför i första stycket

utgöra del av att bortfraktaren från skadeståndet skall ha en obetingad rätt att föreslagit Passagerarens självrisk avser samma göra avdrag för vissa självriskbelopp. som i den nuvarande bestämmelsen, dvs. resgods- och typ av skador har emellertid höjts. Självriskbeloppet för varje ?Jfr Sjölin, C., Vad dröjsmålsskador. Beloppen hade hänt om Winston fordon som skadas är 150 SDR (ca 825 kr.) medan det för annan Churchill” hade förlist resgodsskada respektive skada på grund av försening av passagerare eller utanför Vinga? Tidskrift för Sveriges Advokat- resgods är 20 SDR (ca 110 kr.). samfund häfte 6 1979 s, Självriskbeloppet skall enligt andra stycket avräknas från skadans belopp 152 ff. innan fråga om begränsning av ansvaret enligt 192 § prövas. Bestämmelsen

Specialmotivering 125

motsvarar vad som för närvarande gäller enligt 193 § andra stycket sjölagen.

194 §

Enligt paragrafens nuvarande lydelse går begränsningsrätten förlorad förutom vid uppsåtligt handlande - när bortfraktaren har handlat ”av grov vårdslöshet och med insikt att skada sannolikt skulle uppkomma”. Motsvarande gäller enligt 197 § andra stycket i dess föreslagna lydelse för personer som bortfraktaren svarar för. I enlighet med artikel 13 i Aténkonventionen har ordet ”sådan tillagts före skada. Det är således inte tillräckligt att skadevållaren insåg att någon form av skada sannolikt skulle bli följden av hans handlande. Hans insikt måste omfatta just sådan skada som sedan inträffade. För 10:e kapitlets del har samma bestämmelse tagits in i den föreslagna 237 §, grundad på artikel 4 i 1976 års konvention. Eftersom det i denna fråga har ansetts önskvärt att utforma lagstiftningen i så nära anslutning till konventionstexten som möjligt har någon motsvarande ändring däremot inte gjorts i 120 § femte stycket sjölagen; bestämmelsen i artikel 4:5 e) Haag-Visbyreglerna, som ligger till grund för denna bestämmelse, innehåller nämligen inte något krav på att insikten skall omfatta “sådan” skada. Allmänna om adekvat principer kausalitet torde dock medföra att skillnaden mellan blir lagtexterna ringa i den praktiska tillämpningen. Uttrycket och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma torde strängt taget vara överflödigt med hänsyn till den restriktivitet som enligt svensk rätt skall iakttas när det gäller att beteckna ett vårdslöst förfarande som ”grovt vårdslöst”. Särskilt mot bakgrunden av att Aténkonventionen enligt utredningens förslag inte skall ratificeras kunde det därför övervägas att slopa uttrycket i lagtexten. Utredningen har emellertid stannat för att inte föreslå någon sådan ändring. Det är enligt utredningens mening ett starkt önskemål att de bestämmelser i sjölagen som behandlar denna fråga är såvitt möjligt enhetliga.

195 §

har endast undergått viss språklig förändring. Paragrafen

196 §

Nuvarande 196 § innehåller en s. k. Himalaya-bestämmelse, som innebär att även bortfraktarens anställda och andra medhjälpare kan åberopa reglerna om befrielse från och begränsning av ansvar och att bortfraktarens och dessa personers

sammanlagda ansvar inte skall överstiga begränsningsbeloppen i

192 §. I 197 § regleras utförande transportörs ansvar. Eftersom Himalayabestämmelserna också gäller den utförande transportören och hans folk har bestämmelserna tagits in i omvänd ordning. Denna paragraf motsvarar således 197 § i dess gällande lydelse. Förutom språkliga ändringar föreligger endast den skillnaden i sak att det i andra stycket i förslaget sägs att om bortfraktaren har åtagit sig ansvar utöver vad

126 Specialmotivering

inte bunden som föreskrivs i detta kapitel, så är den som utför befordringen har samtyckt till detta. Bestämmelsen därav såvida han inte skriftligen 4:3 i konventionen. grundar sig på artikel

197 §

Paragrafen motsvarar 196 § i dess gällande lydelse.

stycket har någon ändring i sak inte gjorts. Iförsta en bestämmelse som motsvarar 194 §. På skäl som Andra stycketinnehåller har den ändringen vidtagits i den nuvarande angivits under denna paragraf bestämmelsen att ordet ”sådan” tillagts före ”skada”.

199 §

för närvarande hänvisas i denna paragraf till bestämmelser om laga Liksom domstol i 337 § och om preskription i 368 § (nuvarande 347 §) sjölagen. Att

i den förstnämnda framgår av avsnitt vissa ändringar skett paragrafen

6.4.

200 §

Såsom nämnts inledningsvis har samtliga bestämmelser i 6 kap., som anger i

bestämmelserna i vilken utsträckning avtalsvillkor som skiljer sig från

paragrafen. kapitlet är giltiga, tagits in i denna och den därpå följande som f. n. finns i 172 § om att I första stycket återfinns den bestämmelse och säkerhet ombord, inte får sättas åt reglerna i 178 §, som gäller ordning sidan genom avtal. andra är avtalsvillkor som inskränker passagerarens Enligt stycket och 368 § rättigheter enligt 181-198 §§, 337 § andra stycket (laga domstol) 6 och 7 ogiltiga i vissa fall. Detta

första stycket punkterna (preskription)

Finland eller vid befordran inom Sverige, Danmark, gäller enligt punkt I av dessa stater, oavsett vilken lag som i övrigt Norge eller till eller från någon Vidare är sådana avtalsvillkor enligt punkt 2 är tillämplig på befordringen. även vid annan befordran, om svensk lag är tillämplig på ogiltiga enligt allmänna svenska lagvalsregler. befordringen vid all trafik till eller från Sverige De svenska reglerna är således tvingande även om utländsk rätt i andra hänseenden är tillämplig på befordringsavtalet, är hemmahörande i t. ex. därför att både bortfraktaren och passageraren

de förut nämnda nordiska främmande stat. I passagerarfart som inte berör svensk länderna är däremot de svenska reglerna inte tvingande annat än om i rått är tillämplig på befordringen. Frågan om tillämplig lag skall bedömas svenska internationellt privaträttsliga regler. För att enligt dessa i enligt krävs att befordringen har anknytning av något svensk lag skall bli tillämplig föreligger skall enligt förslaget slag till Sverige. Om sådana anknytningsfakta är avsedda att passageraren ha det skydd som de svenska rättsreglerna

ge. I överensstämmelse med nu gällande 172 § anges slutligen i tredje stycket avtalat att övriga bestämmelser i detta kapitel endast gäller om inte annat är

eller följer av sedvänja.

Specialmotivering

201 §

Första stycket reglerar bortfraktarens till möjlighet ansvarsfriskrivning beträffande passagerare. Bestämmelsen motsvarar i sak vad som f. n. gäller. I andra stycket finns regler för ansvarsfriskrivning beträffande passagerarens handresgods. Bestämmelsen överensstämmer i huvudsak med motsvarande regler i 201 § första stycket i dess nuvarande lydelse men med det tillägget att förbehåll om ansvarsfrihet inte heller är tillåtet för tid då handresgodset är i bortfraktarens vård medan vistas i passageraren terminalbyggnad, på kaj eller annan hamnanläggning. Vidare omfattas inte handresgods som finns i eller på ett av passageraren medfört fordon av bestämmelsen. De ändringar som har gjorts grundar sig på artikel 1:6 i konventionen. Utredningen har inte ansett att det finns några särskilda skäl att behålla den nu gällande möjligheten till generell ansvarsfriskrivning för levande djur. De speciella risker som föreligger vid godstransport av levande djur finns inte när sällskapsdjur befordras med en passagerare. Det bör vidare beaktas att levande djur inte har undantagits från ansvarsbestämmelserna i 1978 års Hamburgkonvention. Bestämmelsen i tredje stycket motsvarar i huvudsak stadgandet i 201 § andra stycket i nuvarande lydelse. Till skillnad från vad som gäller f. n. avses i första punkten endast de fall då det har avtalats mellan parterna att en bestämd del av befordringen skall utföras av annan namngiven redare. Utredningen har, liksom övriga nordiska sjölagskommittéer, ansett en sådan inskränkning befogad med hänsyn till att passageraren klart skall kunna veta när ansvarsfriskrivning som här avses kan komma i fråga.

6.2 till 10

Motivering kap. sjölagsförslaget

233 §

I paragrafen har endast gjorts vissa språkliga ändringar.

234 §

I denna paragraf, som grundas på artikel 1 i 1976 års begränsningskonvention, anges vilka personer som har rätt till globalbegränsning, dvs. rätt att begränsa det samlade ansvaret med anledning av en och samma händelse. Motsvarande bestämmelser finns för närvarande i 234 § 1 mom. och 241 § första och andra stycket sjölagen. Jämfört med dessa innebär de nya reglerna att kretsen av

begränsningsberättigade har utvidgats något, främst genom att

sådana bärgare har tillkommit som utför bärgning utan att använda sig av ett fartyg. Av första stycket i paragrafen, som motsvarar artikel 1 :1-3 i konventionen, framgår att rätt till ansvarsbegränsning tillkommer redare, fartygsägare som inte är redare, den som handhar fartygets drift i redarens ställe, fartygets

sou iggpg

128 Specialmotivering

i omedelbart samband med befraktare samt var och en som utför tjänster

bärgning.

drift avses främst s. k.

Med den som i redarens ställe har hand om fartygets av ett disponentredare, t. ex. mäklare som i partredares ställe sköter driften

som efter ett fartyg faller in

fartyg? Även myndighet rekvisition nyttjar

föreligger enligt förslaget inte begränsnings-

under begreppet* Visserligen

uteslutande för statsändamål, om rätt för sådana fartyg som av stat brukas Har skadan har orsakats av fartygets särskilda egenskaper eller användning.

emellertid i princip begränsskadan inte orsakats på sådant sätt föreligger härom under 243 för den rekvirerande myndigheten (se närmare ningsrätt

§). charterer of a . . . ship) avses såväl

Att med fartygets befraktare (the

vilka befraktar fartyget helt eller tidsbefraktare som sådana resebefraktare

till viss del är klart. Däremot kan ifrågasättas om även styckegodsbefraktare om omfattas av begreppet. Enligt förarbetena till nu gällande bestämmelser

har detta inte ansetts vara fallet (jfr SOU redares ansvarsbegränsning förberedande arbetet på 1976 års 1961:33 s. 51 f). I en rapport som under det i 1957 konvention avgavs av CMI till IMCO uttalas att begränsningsreglerna

såväl tidsbefraktare som resebeårs konvention omfattar alla befraktare, ha behandlats vid tillkomsten av 1976 fraktare? Frågan synes inte ytterligare

års konvention. charterer” inte skulle anses omfatta Även om konventionens uttryck

inte något hinder att i nationell lag medge

styckegodsbefraktare föreligger

Som skäl för en sådan utvidgning även sådana befraktare begränsningsrätt.

begränsningssystem angår de vill utredningen peka på att konventionens de risker som uppkommer i samband med driften av fartyget och inte allmänt medför. Inte bara redaren kan ådra sig risker som en redares verksamhet användning för sitt ändamål; undantagsvis ansvar som en följd av fartygets Så kan t. ex.

kan ett sådant ansvar drabba även en styckegodsbefraktare.

förpackat och som en följd härav brand eller godset ha varit bristfälligt ombord De skador som i sådant fall explosion ha inträffat (jfr 97 § sjölagen).

kan bli av den storleksordningen att samma skäl som talar för att uppkommer när det gäller redaren bör kunna begränsa sitt ansvar också gör sig gällande ansvarf Bortsett från vissa fall, då en speditör styckegodsbefraktarens har normalt inte tecknat

uppträder som befraktare, styckegodsbefraktaren

täcker inte ansvar för skador någon ansvarsförsäkring. Varuförsäkringen talar för att en begränsning av som godset vållar. Även dessa omständigheter ske i de undantagsfall då ett ansvar skall kunna styckegodsbefraktarens

katastrofansvar kan aktualiseras.

skall anses omfatta även styckegods- Att begreppet fartygets befraktare som används i 5 befraktare överensstämmer för övrigt med den terminologi att 3 Se ang. disponentreda- kap. sjölagen. Av 71 § andra stycket sjölagen framgår nämligen

re ND 1963 s. IX f. även Enligt utredningens

resebefraktning innefattar styckegodsbefraktning.

bör därför i den nu aktuella paragrafen med fartygets befraktare *SOU 1961:33 s. 51. mening som resebefraktare, däri inbegripet helbefraktaförstås såväl tidsbefraktare §

[°d“°°r3 R°P^ re, delbefraktare och styckegodsbefraktare.

S ?gå Beträffande s. k. bare boat charterer och demise charterer” gäller att

redare och således redan dessa enligt svensk rätt närmast är att betrakta som e Jfr selvig, E, Manus m 35 § 4. 6 s. 2. av denna anledning omfattas av begränsningsrätten.

bUU 19251125

Specialmotivering 129

När det i förevarande stycke talas om var och en som utför tjänster i omedelbart samband med bärgning avses både bärgare som vid bärgningen använder sig av ett fartyg och bärgare som arbetar från det fartyg bårgningen avser eller som utför bärgning med hjälp av t. ex. helikopter eller lyftkran. Bestämmelsen gäller inte endast bärgare som arbetar yrkesmässigt utan även tillfällig bärgare, t. ex. ett handelsfartyg som under resa bärgar ett annat fartyg.7 Begreppet bärgning omfattar inte bara bärgning av ett fartyg, vilket förolyckats eller befinner sig i fara, eller ombordvarande gods eller något, som hört till sådant fartyg eller gods (jfr 224 § sjölagen). I enlighet med en uttrycklig bestämmelse i konventionen föreskrivs att bärgning i detta sammanhang omfattar alla åtgärder som avses i 235 § första stycket punkterna 4-6 i förslaget, dvs. åtgärder för att omhänderta, förstöra eller oskadliggöra ett förolyckat fartyg eller last samt åtgärder för att förhindra eller begränsa skada för vilken rätt till ansvarsbegränsning föreligger. Enligt nu gällande bestämmelser är en förutsättning för bärgares rätt till förutom ansvarsbegränsning, att han vid bärgningen använder sig av ett fartyg, att skadan har orsakats antingen av någon som befinner sig ombord på det bärgande fartyget eller av omständighet som hänför sig till navigeringen eller handhavandet av detta fartyg. Även på denna punkt har en utvidgning av området för bärgares begränsningsrätt skett genom att, såsom framgår av 235 § i lagförslaget, rätt till ansvarsbegränsning föreligger i alla situationer där skadan har uppkommit i omedelbart samband med bärgningen. I andra stycket, som motsvarar artikel 1:4 i konventionen, anges att även tillkommer begränsningsrätt den för vilken redaren eller annan person som avses i första stycket svarar. Syftet med denna bestämmelse är att förhindra att reglerna om globalbegränsning kringgås genom att talan, i stället för att riktas mot person som avses i första stycket, förs mot någon för vars handlande denne år ansvarig. Det har i 1976 års konvention ansetts lämpligt att anknyta till det principalansvar som åvilar redaren eller annan person som avses i första stycket enligt tillämplig nationell lag. Eftersom principalansvar enligt svensk rätt i vissa fall kan omfatta även självständiga medhjälpare, jfr 233 § sjölagen, innebär detta en viss utvidgning av begränsningsreglernas tillämpningsområde. I 1957 års konvention nämndes inte lotsar bland dem som hade begränsningsrätt men vid inarbetandet av konventionen i 10 kap. sjölagen beslöt man särskilt nämna att även lotsar kan begränsa sitt ansvar. Såsom framgår av 233 § sjölagen är redaren enligt svensk rätt ansvarig för skada som lots orsakar genom fel eller försummelse i tjänsten och lotsar kommer således även i fortsättningen att kunna åberopa ansvarsbegränsning i Sverige. Tredje stycket behandlar försäkringsgivares ställning i begränsningshänseende. Enligt detta stycke, som motsvarar artikel 1:6 i konventionen, har den som meddelat försäkring av ansvarighet för fordringar som är föremål för begränsning rätt att begränsa sin ansvarighet i samma utsträckning som försäkringshavaren. Bestämmelsen har tillkommit för att förhindra att konventionen kringgås för det fall att det tillämpliga rättssystemet tillåter att talan riktas direkt mot s. k. direct försäkringsgivaren, action. Den skadelidande skall alltså i sådant fall inte ha större möjlighet att få ersättning från försäkringsgivaren än från försäkringshavaren. Någon allmän rätt att 7CMI Introductory Rep. väcka talan direkt mot försäkringsgivaren föreligger inte enligt svensk rätt. I s. 396.

130 Specialmotiverirzg

vissa situationer är dock sådan talan medgiven (se 95 § försäkringsavtalslagen). I artikel 1 i konventionen finns även bestämmelser av innebörd dels att konventionen är tillämplig också för det fall att talan förs mot fartyget (artikel 1:5), varmed avses en form av realexekution som förekommer i anglosachsiska rättssystem (”acti0n in rem”; jfr 258 § sjölagen), dels att den omständigheten att ansvarsbegränsning åberopas inte skall anses innebära ett medgivande av ansvarighet (artikel 1:7). Bestämmelserna har sin motsvarighet i 1957 års konvention. De har knappast någon självständig betydelse utan torde endast syfta till att undvika missförstånd.” I gällande sjölag finns inte några motsvarande bestämmelser. Utredningen har inte funnit anledning att nu införa sådana.

235 § Paragrafen innehåller i första stycket en uppräkning i sex punkter av de slag av fordringar beträffande vilka globalbegränsning kan göras gällande. I andra stycket regleras det fallet att den som äger begränsa sitt ansvar har en motfordran mot borgenären. Första stycket grundar sig på artikel 2:1 i konventionen medan andra stycket motsvarar artikel 5. Motsvarande bestämmelser finns nu i 234 § sjölagen. De fordringar som uppräknas i första stycket är sådana som generellt är föremål för ansvarsbegränsning. Vissa undantag föreskrivs i 236 och 237 §§ i förslaget. Av förevarande stycke framgår till en början att rätt till ansvarsbegränsning gäller för de fordringar som där avses oavsett grunden för ansvarigheten. Begränsningsrätt föreligger således oberoende av om de regler som bestämmer ansvarigheten föreskriver strikt ansvar eller culpa-ansvar och oavsett om ansvarigheten är personlig eller grundas enbart på sjöpanträtt. Det saknar vidare betydelse om ansvarstalan riktas direkt mot den skadeståndsskyldige eller om den förs regressvis eller på grund av indemnitetsförklaring. En särskild bestämmelse härom finns i artikel 2:2 i konventionen men det har inte ansetts nödvändigt att ta in den i den svenska lagtexten vid sidan om den generella regeln. 1234 § 1 mom. första stycket i nu gällande sjölag sägs att en förutsättning för ansvarsbegränsning är att ansvarighet föreligger enligt denna eller allmän lag. Bestämmelsen infördes i lagtexten på lagberedningens förslag. Lagberedningen, vilken som sin uppfattning angav att kontraktsförhållanden inte generellt kunde inbegripas, menade att dessa 0rd kunde sägas antyda att det skulle vara fråga om ett ansvar på grund av lag i motsats till ett ansvar som enbart härleder sig från avtal.9 Utredningen har emellertid funnit att de aktuella bestämmelserna, såsom de nu har formulerats, i princip avser även ansvar som enbart grundar sig på avtal. Om en redare åtar sig ett längre gående ansvar än vad som följer av lag (t. ex. vid transport av gods åtar sig ansvar till högre belopp än som angesi 120 § sjölagen) skall han ändå ha rätt 10 Någon bestämmelse av

8CMI Introducmry Rep. attaåberopa begränsningsreglernai kap.. sjölagen.

S_ 398_ ifrågavarande slag har darfor inte upptagits l lagtexten. En förutsättning för begränsningsrätt är att ansvaret har uppstått i 9Pr0p. 1964:35 s. 74 f. förbindelse med driften av ett fartyg. Finns detta samband kan även skada

u\/\_I A/Ulnll opecrmrrtutzvertng 131

som uppkommer i land omfattas av begränsningsrätten, t. ex. skada som uppstår när ett fartyg kör på en kaj. Ansvar som uppkommer i samband med redarens verksamhet i land, t. ex. förvaring av gods i terminal eller landtransport av gods, faller däremot inte in under paragrafen. Ansvarsgränsen för ett fartyg gäller vidare endast för fordran som har uppkommit i anledning av detta fartygs drift. Om ett fartyg har belagts med kvarstad till säkerhet för en fordran, som har uppstått i samband med driften av ett annat fartyg tillhörigt samma rederi, saknar det, när ansvarets omfattning skall bestämmas, betydelse vilka ansvarsgränser som gäller för det kvarstadsbelagda fartyget. Den begränsning av ansvaret som kan komma i fråga skall således bestämmas enbart med utgångspunkt från de ansvarsgränser som gäller för det fartyg som orsakade skadan. I punkt 1, som motsvarar artikel 2:1 (a) i konventionen, nämns de ur praktisk synpunkt viktigaste fordringarna. Denna punkt avser fordringar med anledning av person- eller sakskada som uppkommit ombord på fartyget elleri direkt samband med fartygets drift eller med bärgning. [konventionen anges att även fordringar på grund av allmän förmögenhetsskada som uppstått som en följd av person- eller sakskada (consequential loss) omfattas av begränsningsrätten. Med hänsyn till att skadestånd till den som har tillfogats person- eller sakskada enligt svensk skadeståndsrätt även omfattar för följdskador ersättning har utredningen inte ansett det påkallat att i lagtexten särskilt ange att också följdskador avses i punkt 1. Begreppet personskada innefattar inte bara direkta skador på den kroppsliga organismen, vilka har framkallats genom fysiska medel. Det avser också kroppsliga eller psykiska sjukdomstillstånd som inte har orsakats genom fysiska medel utan t. ex. genom dåliga sanitära förhållanden ombord eller en psykisk chock efter en fartygskollision. Ersättning i anledning av personskada kan avse inte bara ersättning till den skadelidande själv för ekonomisk skada, t. ex. sjukvårdskostnad och förlust av inkomst, eller för ideell skada, såsom sveda och värk, invaliditet o. d. Även ersättning till efterlevande för förlust av försörjare utgör ersättning för personskada.” Med sakskada förstås materiell skada på fast eller lös egendom samt förlust eller minskning av sådan egendom. Ersättning vid sakskada kan avse direkta förluster, närmast det förmögenhetsvärde som har gått förlorat, och utgifter och kostnader i samband med skadan. Men även kostnader för följdskada, exempelvis tidsförlust i anledning av en fartygskollision, omfattas av bestämmelsen. Till följdskada räknas vidare utgifter för åtgärder som har vidtagits för att begränsa en skada samt skada som har drabbat tredje man.” Sistnämnda slag av skador kan också omfattas av de särskilda bestämmelserna i punkterna 3 och 6 i denna paragraf. 1° Se Nordenson U.- Av artikel 2:1 (a) i konventionen Bengtsson B.-Strömbäck framgår att i begreppet sakskada inbegrips skada på hamnanläggning, samt E., Skadestånd (2 uppl. bassäng och segelbar vattenväg Sthlm 1976) s. 171 ff skada på navigationshjälpmedel. Skälet till att skador av detta slag nämnts och 187 ff samt Selvig, särskilt i konventionen är att domstolarna i vissa länder enligt uppgift annars E., i MarIus nr 35 § 4.2 inte skulle acceptera att fordringar i anledning av sådana skador görs till s. 6. föremål för begränsning. har inte funnit Utredningen det nödvändigt att 11 Se Nordenson m. fl. särskilt ange att sådana skador omfattas av begränsningsrätten. a.a. s. 206 ff, Selvig a.a. I 1957 års konvention det anges genom en tämligen omständlig beskrivning s. 6 f och SOU 1961:33 sätt på vilket en skada skall ha samband med fartygets drift för att s. 21.

132 ÖKIU lVÖlIÖ apectazmonvertng

begränsningsrätt skall föreligga, jfr 234 § 1 mom. första stycket sjölagen. Denna beskrivning har i 1976 års konvention, delvis med artikel 4:1 i 1967 års sjöpanträttskonvention som förebild, ersatts med ett krav på att skadan skall ha uppkommit ombord eller i direkt samband med fartygets drift. Någon väsentlig ändring i sak i förhållande till vad som nu gäller torde detta inte innebära. Fordringar i anledning av skada som har uppkommit vid bärgning nämns inte särskilt i 1957 års konvention och så har heller inte skett i 234 § sjölagen. l 1976 års begränsningskonvention har emellertid uttryckligen angivits att även fordran som grundar sig på skada vilken uppkommit i direkt samband med bärgning omfattas av begränsningsrätten. Anledningen härtill är, som förut nämnts, främst utgången i rättsfallet ”Tojo Maru”.2 Bestämmelsen, som återges i punkt 1, innebär således att bärgare har rätt till ansvarsbegränsning även för skada som hans anställda har vållat utanför bärgningst. ex. ombord är fordran med fartyget, på det fartyg som bärgas. Likaledes anledning av skada som har uppkommit vid bärgning utan användande av föremål för ansvarsbegränsning. Ansvarsbeloppen skall därvid fartyg bestämmas, i det förra fallet på grundval av det bärgande fartygets tonnage, i det senare fallet enligt en särskild bestämmelse i artikel 6:4, jfr 238 § punkt 5. Punkt2 avser fordringar med anledning av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods, passagerare eller deras resgods. Denna punkt, som motsvarar artikel 2:1 (b) i konventionen, avser ersättning för ren förmögenhetsskada, dvs. ekonomisk skada som uppkommer utan samband med person- eller sakskada och som har orsakats av dröjsmål under befordringen. Bestämmelsen torde inte vara tillämplig på dröjsmålsskada som har uppkommit på annat sätt, t. ex. genom att fartyget anlänt för sent till lastningshamnen. Avpunkt 3, som motsvarar artikel 2:1 (c) i konventionen, följer att rätt till även föreligger för fordringar på ersättning för förmöansvarsbegränsning genhetsskada, vilken har orsakats av intrång i rättighet och som uppstått i direkt samband med fartygets drift eller med bärgning. En motsvarande bestämmelse finns i 1957 års konvention, men vid tillkomsten av nu gällande bestämmelser om redares ansvarsbegränsning fann man det inte nödvändigt

att särskilt nämna detta slag av skador i lagtexten.” Uttrycket skada å

ansågs innefatta även egendom” (jfr 234 § 1 mom. första stycket sjölagen) intrång i rättighet. Bestämmelsen i denna punkt tar exempelvis sikte på fordran på ersättning från annan redares sida för förlust som uppkommit genom att ett fartyg har blockerat en kajplats eller en kanal (eller ersättning som hamnen resp. kanalmyndigheten utbetalat till denne redare). Det kan också vara fråga om ersättning till ett industriföretag som har åsamkats skada till följd av strömavbrott sedan ett fartyg slitit av en elektrisk kabel. Vid de nordiska har man enats om att dessa slag av fordringar bör kommittéöverläggningarna nämnas särskilt, då de kan vara av viss praktisk betydelse. l 1976 års konvention sägs uttryckligen att stadgandet endast gäller utomkontraktuella krav. Fordran i anledning av allmän förmögenhetsskada som uppkommer kontraktsbrott faller således inte in under bestämmelsen. genom redarens 12 Se s. 72. Däremot kan fordran på grund av intrång i en rättighet som grundar sig på ett 13 SOU 1961:33 s. 21. avtal med en annan än den skadeståndsansvarige omfattas av person

sou 1931 ; s

Specialmotivering 133

ansvarsbegränsning enligt förevarande punkt, t. ex. i de förut nämnda fallen redarens avtal med hamnen respektive industriföretagets avtal med elkraft-

företaget. Såsom framgått av den allmänna motiveringen har utredningen inte funnit skäl att undanta fordringar för borttagande av vrak m. m. från begränsningsområdet. I punkterna 4 och 5 har därför upptagits bestämmelser angående fordringar av ifrågavarande slag. I punkt 4, som motsvarar artikel 2:1 (d) i konventionen, behandlas som grundas på åtgärder vilka vidtagits för att lyfta, avlägsna, fordringar förstöra eller oskadliggöra ett fartyg som har sjunkit, strandat, övergivits eller blivit vrak, inbegripet egendom ombord. En motsvarande bestämmelse finnsi 1957 års konvention, jfr 234 § 1 mom. första stycket punkt 5 i sjölagen, Denna emellertid endast när det enligt skriven eller oskriven lag gäller en plikt att avlägsna fartyg eller egendom av nu angivet slag, t. ex. föreligger skyldighet för redare enligt hamnreglemente att ersätta hamnen dess kostnader för att avlägsna ett fartyg som sjunkit i hamnområdet. Bestämmelsen avser däremot inte ersättningskrav som ett

bärgningsföretag kan ha

mot redaren på grund av ett med denne ingånget avtal om att vraket skall föras bort. I texten till 1976 års konvention har man uteslutit kravet på att det skall vara fråga om ersättning som grundas på en offentligrättslig skyldighet att avlägsna fartyg eller egendom. Detta torde emellertid inte innebära någon skillnad, eftersom fordran eller på bärgarlön på avtal grundad för åtgärd som avses i denna punkt enligt 236 § punkt 1 i ersättning lagförslaget (jfr konventionens artikel 2:2 andra stycket och 3 (a) ) inte under några förhållanden är föremål för ansvarsbegränsning. Punkt 5, som motsvarar artikel 2:1 (e) i konventionen, omfattar fordringar med anledning av avlägsnande, förstörande eller av oskadliggörande fartygets last. Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i 1957 års konvention eller i gällande sjölag. Den avser främst farlig last, t. ex. vissa kemiska ämnen. Eftersom det kan förekomma att last behöver Iämpas över bord eller på annat sätt avlägsnas eller oskadliggöras utan att motsvarande åtgärd behöver företas med själva fartyget har det ansetts att en särskild bestämmelse för denna situation behövs vid sidan av punkt 4. Liksom gäller fordringar under punkt 4 föreligger enligt 236 § punkt 1 inte rätt till ansvarsbegränsning när en fordran enligt förevarande punkt grundas på avtal med den som är Ett

skadeståndsansvarig. destruktionsföretags krav på

ersättning av redaren för förstörande av lasten omfattas således inte av begränsningsrätten. Slutligen avserpunktö fordringar på ersättning för förebyggande åtgärder, dvs. åtgärder som syftar till att avvärja eller begränsa en skada, vilken omfattas av konventionens begränsningsregler, samt fordran med anledning av skada som har orsakats av sådana åtgärder. Bestämmelsen motsvarar artikel 2:1 (f) i konventionen. Förebilden till denna bestämmelse, vilken saknar motsvarighet i sjölagen, har tagits från 1969 års oljeansvarighetskonvention (jfr bl. a. artikel 1:6, I:7 och III:1). Enligt denna konvention är fartygets ägare efter en olycka ansvarig på objektiv grund för kostnader för förebyggande åtgärder som har vidtagits av t. ex. offentlig myndighet även när åtgärderna har företagits utan att skada på egendom inträffat, vilket kan vara fallet när ett oljeutsläpp bekämpas till sjöss. I sådant fall föreligger också

134 Specialmotivering

begränsningsrätt. Eftersom redaren kan bli ansvarig för förebyggande som vidtas också i andra sammanhang, främst i samband med åtgärder av kemikalier och annat farligt gods, har det ansetts motiverat att transport medge begränsningsrätt även för sådana fordringar. Enligt artikel V28 i oljeansvarighetskonventionen kan fartygets ägare erhålla utdelning ur fonden för kostnader som avser förebyggande åtgärder som han själv frivilligt har ådragit sig. Motsvarande gäller inte enligt 1976 års begränsningskonvention. Begränsningsrätt - och rätt till utdelning ur endast för fordringar som ansvarsbelopp eller begränsningsfond -föreligger tillkommer annan person än den som är ansvarig för skadan. Ett förslag till en bestämmelse svarande mot artikel V28 i oljeansvarighetskonventionen fanns i det av IMCO:s kommitté utarbetade juridiska men fick inte erforderlig majoritet. Eftersom fordringkonventionsförslaget inte heller omfattas av globalbegränsning, när ar enligt denna punkt fordringarna grundas på avtal med den skadeståndsansvarige (jfr artikel 2:2 samma och 236 § punkt 1) kommer detta slag av kostnader att behandlas på oavsett om redaren låtit utföra arbetet med sätt i begränsningshänseende, någon utomstående. Det är således i eget folk eller för detta har anlitat praktiken bara om någon, vars egendom hotats av oljeskada i fysisk mening, själv haft kostnader för förebyggande åtgärder eller om sådana har utförts av eller på uppdrag av stat eller kommun som fordringar härför är begräns-

ningsbara. Andra stycket behandlar det fallet att den som har rätt att begränsa sitt mot den som gör anspråk på ersättning och ansvar har en motfordran I sådant fall fordringen och motfordringen grundar sig på samma händelse. först avräknas mot varandra, varefter begränsningsreglerskall fordringarna na skall tillämpas på eventuellt överskjutande belopp, s. k. ”single liability. Motsvarande bestämmelse finns för närvarande i 234 § 2 mom. sjöla-

gen.”

236 §

en uppräkning av fordringar som inte är föremål Denna paragraf innehåller Beträffande av för globalbegränsning enligt 10 kap. sjölagen. några fordringarna gäller andra begränsningsregler enligt särskilda lagbestämmelartikel 2:2 andra i ser. Punkt 1 motsvarar 3 (a) och artikel punkten konventionen, medan punkterna 2-5 motsvarar artikel 3 (b) - 3 (e). Punkt 6 saknar uttrycklig motsvarighet i konventionen men följer av dess allmänna finns motsvarande bestämmelser i nu uppbyggnad. På några punkter gällande 234 § sjölagen. Punkt 1 omfattar fordran på bärgarlön och bidrag till gemensamt haveri. Vidare avser den ersättning för sådana åtgärder som avses i 235 § första stycket punkterna 4-6 i lagförslaget när åtgärden i fråga har vidtagits på av ett därom träffat avtal. Som nämnts ovan under 235 § avses grundval är en därvid endast avtal med den som är ansvarig för skadan. Bestämmelsen logisk följd av att bärgning enligt den föreslagna 234 § första stycket (artikel skall avse alla 1:3) vid tillämpningen av reglerna om globalbegränsning 14 Se SOU 1961:33 s. sådana åtgärder som nämnsi 235 § första stycket punkterna 4-6. Ersättning 29 f- när för sådana åtgärder skall därför behandlas på samma sätt som bärgarlön

301 j 1931 ;s Special/motivering 135

de har utförts på grund av avtal. Liksom i fråga om bärgning är det när redaren skall föranstalta om andra liknande åtgärder, t. ex. destruktion av farlig last, nödvändigt att full ersättning utgår till den som på redarens uppdrag skall utföra arbetet. Beträffande fordran på bärgarlön och bidrag till gemensamt haveri finns en motsvarande bestämmelse i 1957 års konvention. Däremot finns inte i sjölagen särskilt angivet att fordringar av detta slag inte är föremål för ansvarsbegränsning. Det befanns överflödigt med hänsyn till att dylika fordringar inte ansågs omfattade av bestämmelserna i nuvarande 234 § 1 mom. första stycket sjölagen.” Ipunkt 2, som motsvarar artikel 3 (b) i konventionen, görs undantag för fordran med anledning av oljeskada av det slag som avses i 1 § lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss och som orsakats av fartyg som befordrade olja som bulklast. Av 1 § oljeansvarighetslagen att följer med oljeskada avses dels skada som har förorsakats av förorening genom olja från fartyg och som har uppkommit utanför fartyget, dels kostnader för förebyggande åtgärder och skada som har orsakats av sådana åtgärder. Av paragrafen framgår vidare att med olja i lagen bara avses beständig olja, dvs. råolja, eldningsolja, tjock dieselolja, smörjolja och valolja. För att oljeansvarighetslagen skall vara tillämplig krävs enligt 2 § i lagen att oljeskadan har uppkommit i Sverige eller annan stat som har tillträtt 1969 års oljeansvarighetskonvention och att den orsakats av fartyg som vid tiden för olyckan faktiskt transporterade olja som bulklast. Lagen är också tillämplig på åtgärder som har vidtagits för att förhindra eller begränsa sådan skada i Sverige eller annan konventionsstat. Lagen är således inte tillämplig på som härrör oljeskada t. ex. från utsläpp av bunkerolja från tankfartyg i barlast eller ett vanligt torrlastfartyg. För sistnämnda slag av oljeskador, som inte är konventionsreglerade, ges särskilda bestämmelser i 22 § andra stycket i lagen som innebär att för dem skall enbart lagens regler om strikt ansvar och preskription gälla. Vidare föreskrivs att i fråga om begränsning av ansvaret för sådana skador reglerna i 10 kap. sjölagen skall tillämpas. I oljeansvarighetskonventionen är den juridiska tekniken för att definiera dels olika begrepp som används i konventionen och dels konventionens tillämpningsområde något annorlunda än den som använts i den svenska lagen. I konventionen följer kravet på att det skall vara fråga om oljeutsläpp från ett fartyg, som vid olyckstillfället transporterade olja som bulklast, av definitionen av fartyg och att detta begrepp därefter förekommer i definitionen av oljeskada. När det i artikel 3 i 1976 års begränsningskonvention anges att den inte är tillämplig på oljeskada av det slag som avses i oljeansvarighetskonventionen (”within the meaning of”) avses därför endast att göra undantag för

oljeskada från tankfartyg som vid tiden för olyckan faktiskt transporterade

olja, dvs. typiskt sett de större oljeskadetillfällena. Med de valda ordalagen avsågs vidare att undantaget skall gälla inte bara i de fall då 1969 års konvention faktiskt är tillämplig till följd av reglerna om konventionens geografiska tillämplighet (skada i konventionsstat eller förebyggande 15 SOU 196133 s 28 åtgärder avsedda att förebygga eller förhindra skada i sådan stat) utan även

Jfr kommengarerjován

då oljeansvarighetskonventionen enligt dessa geografiska kriterier inte är m] 235§ punkt 4 i jagtillämplig. förslaget.

136 Specialmotivering

Med hänsyn till det anförda görs i punkten 2 undantag för oljeskada av det slag som avses i 1 § oljeansvarighetslagen och som orsakats av fartyg som befordrar olja som bulklast. För att undantaget skall gälla krävs alltså inte att 1969 års konvention faktiskt är tillämplig. Även om skadan har inträffat i en stat som inte har tillträtt oljeansvarighetskonventionen är begränsningsregsom lerna i 10 kap. sjölagen inte direkt tillämpliga på ersättningsanspråk hänför av den allmänna motiveringen sig till denna skada. Såsom framgår (avsnitt 4.5) har det i stället för sådana oljeskador från tankfartyg med olja som bulklast som de allmänna reglerna i oljeansvarighetslagen enligt 2 § lagen inte är tillämpliga på befunnits nödvändigt att ta in särskilda regler i 23 § oljeansvarighetslagen. Artikel 3 (b) i konventionen talar om oljeskada av det slag som avses i 1969 års oljeansvarighetskonvention eller till denna fogat tillägg eller protokoll som trätt i kraft. Förevarande bestämmelse i lagförslaget får därför anses omfatta även oljeskada som avses i sådant tillägg eller protokoll som nyss nämnts. Punkterna 3 och 4, vilka motsvarar artikel 3 (c) respektive 3 (d) i atomskador. Av dessa punkter följer att rätt till konventionen, gäller inte föreligger för fordringar med anledning av atomansvarsbegränsning skada, dels när internationell konvention eller nationell lag som reglerar eller för atomskada är tillämplig, dels när skadan förbjuder ansvarsbegränsning har vållats av atomfartyg. Bakgrunden till bestämmelserna är att det internationella konventionsarbetet rörande atomansvarighet bygger på principen att ansvaret skall kanaliseras till innehavaren av en atomanläggning och att för denna typ av skador särskilda begränsningsregler erfordras, som innebär att ansvarsbeloppen är avsevärt högre eller att ansvaret är obegränsat. För svenskt vidkommande innehåller atomansvarighetslagen (1968:45) bestämmelser ansvar för atomskada, som har uppstått vid varigenom av atomsubstans, kanaliseras till atomanläggnings innehavare. transport om ersättning för atomskada vållad av atomfartyg regleras på Frågan motsvarande sätt i lagen (1963:158) om ersättning för skada i följd av atomfartygs drift. Av punkt5, som grundar sig på artikel 3 (e) i konventionen, följer att från begränsningsområdet även undantas fordringar med anledning av skada som har åsamkats sådan anställd som avses i 234 § andra stycket i lagförslaget och vilkens åligganden står i samband med fartygets drift eller med bärgningen. Enligt konventionen regleras frågan om begränsningsrätt skall föreligga för sådana av den lag som är tillämplig på tjänsteavtalet. En fordringar motsvarande bestämmelse finns i 1957 års konvention. Redan vid införlivandet av denna med svensk rätt ansågs att fordringar av detta slag enligt svensk rätt inte borde drabbas av ansvarsbegränsning (jfr 234 § 1 mom. andra Denna bör enligt utredningens mening behålstycket sjölagen). ordning las. Bestämmelsen i 1957 års konvention har tolkats på så sätt att den omfattar både den som är anställd hos redaren eller annan skadeståndsansvarig och den som är anställd hos annan person, exempelvis hos en självständig restauratör.” Vidare har ansetts att bestämmelsen är tillämplig bl. a. på det 16 SOU 1961:33 s. 26f fall att som är anställt hos redaren eller annan avlösningsmanskap,

Specialmorivering 137

skadeståndsansvarig, befordras på ett fartyg som tillhör en sådan person. Det

har inte varit avsikten att förevarande punkt i förslaget skall medföra en mera restriktiv tolkning. Med skada avses såväl personskada som sakskada och till sådana skador. Även ersättning för förlust av försörjare och följdskador liknande krav från anhöriga till besättningsmedlem faller enligt denna punkt utanför begränsningsområdet. Om tjänsteavtalet är underkastat lagen i annan konventionsstat kan dock även nu ifrågavarande fordringar bli föremål för ansvarsbegränsning, nämligen om den utländska lagen så föreskriver, se 243 a § första stycket i lagförslaget. Enligt punkt 6 är inte heller fordran på ränta eller för ersättning föremål rättegångskostnader för ansvarsbegränsning. Detsamma gäller för närvarande enligt 234 § 1 mom. tredje stycket sjölagen. Redan vid lagstiftning på grundval av 1957 års begränsningskonvention och 1969 års oljeansvarighetskonvention ansågs att konventionens begränsningsregler enbart gällde fordringarnas kapitalbelopp och inte ränta eller rättegångskostnader.” Att så är fallet även i 1976 års konvention framgår indirekt därav att begränsningsfond enligt artikel 11:1 skall omfatta, förutom ansvarsbeloppet, ränta på detta från tiden för händelsen till dess fonden [samband med att denna bestämmelse antogs uttalades för övrigt upprättas. att andra räntefrågor som uppkommer i samband med fördelning av ansvarsbelopp, t. ex. ränta på ansvarsbeloppet för tiden efter fondens upprättande, får lösas i nationell rätt. Om ansvarsbeloppet således inte omfattar ränta på fordringsbeloppen finns desto mindre anledning anta att detta är avsett för betalning av rättegångskostnader. Tvärtom måste även denna fråga anses överlämnad till nationell rätt enligt artikel 14. Såsom uttalades i anslutning till lagstiftning på grundval av 1957 års konvention skall, sedan ansvarsbeloppet slagits ut på fordringarnas kapitalbelopp, ränta beräknas på det belopp till vilket den särskilda fordringen har ju aldrig överstigit ansvarsbeloppet och ränta begränsats- ansvarigheten kan då inte heller beräknas på ett högre sammanlagt belopp än detta.

237 §

Idenna som motsvarar paragraf, 234 § 1 mom. andra stycket andra punkten sjölagen, behandlas frågan om förlust av rätten till ansvarsbegränsning. Paragrafen grundar sig på artikel 4 i konventionen. föreskrivs att den som själv har vållat skada uppsåtligen eller [paragrafen av grov vårdslöshet och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma, ej har rätt att begränsa sitt ansvar. Motsvarande bestämmelse i 1957 års konvention (artikel 1:1) talar om ”fel eller försummelse av ägaren själv (”actual fault or privity of the owner”; ”la faute personelle du propriétaire). Som nämnts i redogörelsen för konventionen (avsnitt 3.2 och 3.3) har denna bestämmelse i 1957 års konvention givit upphov till åtskilliga problem i praxis. Den nya lydelsen skall ses mot bakgrunden av att den tillkommit som 17 SOU 1961333 5-

zsüf-

ett led i en kompromiss mellan önskemålen om högre begränsningsbelopp, å

ena sidan, och ett mera strikt upprätthållande åglüogsâlgråüiâêâlüåg-

av begränsningssystemet, å hetslagen och prop. den andra sidan. 1973:140 s. 157.

138 Specialmotivering

Av bestämmelsen i artikel 4 framgår till en början att om den person, mot vilken talan riktas, uppsåtligen har vållat den skada som ersättningskravet avser kan hans ansvar inte göras till föremål för globalbegränsning. Det senare ledet av bestämmelsen, dvs. uttrycket ”hänsynslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma (”recklessly and with knowledge that such loss would probably result”) ligger mycket nära det engelska wilful misconduct”,8 som normalt medför att försäkjuridiska begreppet rätt till försäkringstäckning går förlorad. I svensk rätt motsvaras ringshavares uttrycket närmast av indirekt uppsåt men torde även täcka sådana fall då en handling har förövats av vårdslöshet som är så grov att den ligger på gränsen till uppsåt. Den omständigheten att skadevållaren insett att skada av något är inte tillräcklig för att bestämmelsen skall bli slag kunde uppkomma tillämplig; det krävs att skadevållaren insåg att en skada av just det slag som sedan också uppkom sannolikt skulle bli följden av hans handlande. I lagförslaget har utformningen av lagtexten skett i anslutning till i 194 § sjölagen, som bygger på konventionsbestämmelse av ordalydelsen

samma slag.”

Rederiverksamhet bedrivs, utom beträffande de mindre fartygen, i allmänhet av ett aktiebolag eller ett partrederi. Det kan vara svårt att avgöra vilka personer som har en sådan ställningi ett bolag eller partrederi att deras handlande skall kunna medföra obegränsat ansvar enligt förevarande paragraf. Klart är att åtgärder som har vidtagits av styrelsen, verkställande direktören eller huvudredaren kan medföra obegränsat ansvar för rederiet. Personkretsen kan dock knappast begränsas till dessa. Bland ett rederis anställda kan även finnas andra anställda i chefsbefattning, vilka har en sådan ställning och sådana befogenheter att företräda rederiet och självständig med träffa uppgörelser på dess vägnar att man kan tala om en identifikation rederiet.” Även sådana personers handlande måste således betraktas som Det bör emellertid framhållas att befälhavaren för rederiets eget handlande. ett fartyg inte som sådan kan anses höra till denna kategori. Är han samtidigt fartygets ägare blir situationen givetvis annorlunda. I motsats områden, t. ex. till vad som gäller på vissa transporträttsliga lufträtten, inträder inte obegränsat ansvar för redaren om inte han själv utan en av hans anställda har vållat skadan uppsåtligen eller av sådan grov vårdslöshet som nyss nämnts. Om talan i ett sådant fall riktas mot redaren blir således dennes ansvar begränsat; riktas däremot talan mot den anställde och kan hans ansvar är han enligt de tillämpliga skadeståndsreglerna ansvarig, 1835 i 10 kap. sjölagen. Som skall beröras i

LødrlfPs Py LufF inte begränsas enligt reglerna

rett II, Universitetet 1 inte . . anslutning till 243 a § utgör emellertid reglerna om globalbegränsning Oslo Stencilserie nr 25 _ n _ __ _ _ _ j_ hinder for att, vid bestammandet av den enskilda fordringen, tillampa (051019735. 349g_ allmänna regler. Med hänsyn bl. a. till innehållet i 4 skadeståndsrättsliga 19 Jfr 9 kaP- 24§ luft kap. 1 § skadeståndslagen torde den här aktuella bestämmelsen vid talan i fartslage (1957:297) få sin största praktiska betydelse när talan riktas mot en Sverige därför redare. Dess effekt torde, såsom avsett, bli att reglerna om begränsning av 20 se Selvigy aa_ S. 17 f ansvaret kommer att tillämpas i det övervägande antalet fall. med hänvisningar_

SOU 19311; 139

Specialmotivering

238 §

I denna paragraf, som motsvarar 235 § sjölagen, finns bestämmelser om de ansvarsgränser som gäller för olika slag av fordringar. I punkt 1, som motsvarar artikel 7:1 i konventionen, den anges ansvarsgräns vilken gäller fordringar med anledning av personskada som har drabbat ett fartygs egna passagerare. summan av Ansvarsgränsen utgör 46 666 särskilda dragningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal passagerare som fartyget har rätt att föra, dock högst 25 milj. SDR. Beloppen motsvarar f. n. i svenskt mynt ca 250 000 kr. resp. ca 135 milj. kr. Med passagerare avses, enligt artikel 7:2 i konventionen, i första hand den som har befordrats med fartyget i fråga enligt ett avtal om passagerarbefordran. Vidare anses den som passagerare som, med redarens samtycke, har ett fordon åtföljt eller levande djur, som befordras med fartyget enligt ett avtal om godsbefordran. Definitionen bygger på artikel 1:4 i Aténkonventionen. En motsvarande definition av passagerarbegreppet föreslås nu intagen i 171 § sjölagen och denna bör ligga till grund också vid tolkningen av 238 § punkt 1 sjölagen.” Ansvarsgränsen för passagerare är således oberoende av hur många passagerare som i det enskilda fallet färdades med fartyget. Det saknar också betydelse hur många passagerare som faktiskt skadades vid det ifrågavarande tillfället. Ansvarsgränsen är enbart resultatet av en matematisk operation; antalet passagerare som fartyget får föra multiplicerat med 46 666 SDR. Om certifikatet anger att fartyget får föra 300 passagerare utgör alltså ansvarsgränsen för personskada på passagerarna knappt 14 milj. SDR, vilket motsvarar ca 75 milj. kr. För passagerarfartyg skall enligt 5 kap. 2 § lagen (1965:719) om säkerhet på utfärdas certifikat fartyg som anger det högsta antalet passagerare som får föra. fartyget Med begreppet passagerarfartyg avses i säkerhetslagen fartyg som får föra mer än 12 passagerare. För de mindre fartygens del finns i som anger det antal passagerare som fartyget är avsett regel typgodkännande för. Detta får anses som certifikat vid tillämpning av denna bestämmelse. Ansvarsbeloppet i denna punkt kan endast användas för ersättning till fartygets egna passagerare. Om ett passagerarfartyg A kolliderar med passagerarfartyget B och A befinns vara helt eller delvis vållande till olyckan, skall den ersättning som redaren av A skall betala till passagerare ombord på B således inte betalas ur ansvarsbeloppet enligt punkt 1 utan ur det ansvarsbelopp som anges i punkt 2. Skulle detta inte räcka till får, såsom anges i det följande, ansvarsbeloppet i punkt 3 användas. Om i det förut nämnda exemplet ansvar föreligger för båda fartygen och passagerare ombord på B föredragit att begära ersättning av redaren av fartyget A, kan denne enligt 220 § fjärde stycket sjölagen föra regresstalan mot redaren av B. Det belopp som denne därvid kan ha att utge till redaren av A skall betalas ur det i punkt 1 nämnda begränsningsbeloppet. Den omständigheten att kravet framställs regressvis saknar således betydelse (jfr ingressen till 235 § första stycket). Tillämpningsområdet för denna punkt är vidare såtillvida begränsat att det enbart avser personskador som åsamkas fartygets passagerare. För dröjs- 2155 även pmp_ målsskada och skada på resgods skall ersättning utgå ur det belopp som anges 1973:137 s. 85.

140 SOU 1981 ;a

Specialmotivering

i 3, allt givetvis under förutsättning att globalbegränsning är punkt aktuell. Enligt 6 kap. sjölagen är bortfraktarens ansvar för personskada, dröjsmålsskada och skada på resgods begränsat till vissa belopp som anges i 192 §. Utredningen har föreslagit att nu gällande belopp skall höjas (se avsnitt 5.3). Om en katastrofolycka skulle inträffa, varvid ett stort antal passagerare omkommer eller skadas och med omfattande resgodsskador och förseningar skall de ersättningsbelopp som tillkommer eller som följd, passagerarna deras efterlevande först begränsas med tillämpning av bestämmelserna i 192 § sjölagen. Skulle det därefter visa sig att de sålunda begränsade ersättningsför passagerarnas personskador sammanlagt överstiger ansvarsbebeloppen punkt, skall globalbegränsning ske. Som nämnts i loppet enligt förevarande avsnitt 4.1 torde det dock med hänsyn till storleken av de ansvarsbelopp som bara undantagsvis bli aktuellt enligt denna punkt gäller för passagerarfartyg med globalbegränsning. för övriga personskadefordringar framgår i första hand Ansvarsgränserna av punkr2, medan punkt3 anger ansvarsgränserna för dels sådana fordringar 2 som inte erhållit täckning ur det ansvarsbelopp som enligt punkt framräknats enligt denna punkt, dels andra fordringar än personskadefordi punkterna 2 och 3 har sin motsvarighet i artikel 6:1 ringar. Bestämmelserna (a) respektive 6:1 (b) i konventionen. Till skillnad från vad som gäller fordringar under punkt 1 beräknas ansvarsgränserna i förevarande punkter på grundval av tonnageprincipen, storlek har satts i relation till fartygets storlek i dvs. ansvarsbeloppets bruttoton räknat. För personskadefordringar som inte år passagerarfordringar utgör ansvarsgränsen för fartyg på 500 ton eller därunder 333 000 SDR (ca 1,8 milj. kr.). För fartyg på mer än 500 ton höjs härefter ansvarsgränsen stegvis, varvid antalet SDR per ton minskar allteftersom fartygets tonnage ökar.” För ett fartyg på 5 000 ton skall ansvarsbeloppet enligt punkt 2 således räknas ut på följande sätt:

= 333 000 SDR ansvarsbelopp upp till 500 ton ansvarsbelopp 501-3 000 ton ” = 1 250 000 (2 500 ton x 500 SDR) ansvarsbelopp 3 001-5 000 ton = ” (2 000 ton x 333 SDR) 666 000

totalt 2 249 000 SDR

2 får inte användas för betalning av Ansvarsbeloppet enligt punkt för personskada som drabbat fartygets egna passagerare; som ersättning förut anförts skall sådan ersättning utgå ur ansvarsbeloppet enligt punkt l, om globalbegränsning skall ske. Ur beloppet enligt punkt 2 kommer i första hand att utgå ersättning till personer ombord på annat fartyg eller i land. Såsom framgår av 236 § punkt 5 är ombordanstålldas m. fl. ersättningskrav Om enligt svensk rätt över huvud taget inte föremål för ansvarsbegränsning. 32 Se vidare tabell, bilaga den anställdes tjänsteavtal enligt internationellt privaträttsliga regler skall 3bedömas enligt utländsk rätt och om denna föreskriver ansvarsbegränsning

DUU 1925128

Specialmotivering 141

för anställdas ersättningskrav skall ersättning för personskada dock utgå ur ansvarsbeloppet i punkt 2. Om ansvarsbeloppet inte räcker till för full betalning föreligger rätt till för återstoden utdelning ur det ansvarsbelopp som gäller enligt punkt 3. Detta ansvarsbelopp skall framräknas enligt samma princip som gäller enligt punkt 2 men beloppen är genomgående lägre och aldrig mer än ca hälften av dem som gäller enligt punkt 2. Ansvarsbeloppet är i första hand avsett för sakskadekrav och andra slag av fordringar som enligt 235 § kan bli föremål för ansvarsbegränsning, t. ex. dröjsmålsskada och kostnader för skadeförebyggande åtgärder. Som nämnts kan emellertid personskador, i den utsträckning sådana återstår obetalda sedan beloppet för personskador i punkt 2 har för-delats, ha rätt till utdelning ur beloppet enligt punkt 3. Därvid skall de konkurrera på lika villkor med övriga fordringar (jfr 239§ andra stycket). Av punkt 4, som motsvarar artikel 9:1 (a) och (b) samt 9:2 i konventionen, följer att ansvarsgränserna i punkterna 1-3 gäller summan av alla fordringar som har uppkommit på grund av en och samma händelse mot redaren eller övriga i punkt 4 nämnda personer som kan åberopa begränsningsrätt. Är flera personer ansvariga på grund av en och samma händelse, t. ex. när ansvaret för en skada åvilar såväl redaren som en av dennes anställda, får således det sammanlagda beloppet av deras ansvarighet inte överstiga det

begränsningsbelopp som föreskrivs i paragrafen.

Att avgöra vad som är en och samma händelse innebär normalt inte några svårigheter. När flera skador inträffar omedelbart efter varandra kan emellertid fråga uppkomma om dessa utgör en serie av händelser med samma upphov eller flera, av varandra oavhängiga olyckor.” Om det sistnämnda anses vara fallet skall ett ansvarsbelopp gälla för varje händelse. Bestämmelsen om att begränsningen gäller det sammanlagda ansvar som kan åvila personer på fartygets sida skall ses mot bakgrund av att redarens P & I-försäkring knyter sig till själva fartyget och gäller som ett tak för allt

ansvar som kan uppkomma i anledning av fartygets drift. En förutsättning för

en sådan är emellertid

försäkringstäckning att ansvarsgränserna är desamma,

oavsett om ersättningsanspråk riktas mot en eller flera skadeståndsansvariga. Om de skadelidande kunde begära ersättning upp till ansvarsbeloppet av var och en av dessa, skulle det samlade ansvaret för en och samma olycka bli omöjligt att förutse och dessutom till stor del avgöras av hur driften av fartyget vid tillfället var organiserad. Det förhållandet att någon av de

skadeståndsansvariga på grund av

handlande som avses i 237 § förlorat sin rätt till ansvarsbegränsning utgör inte hinder mot att bestämmelsen tillämpas i förhållande till övriga ansvariga. Bestämmelsen i punkt 4 gäller det ansvar som redaren och andra personer på fartygets sida kan ha gentemot tredje man. Inom ramen för detta ansvarsbelopp får sedan det inbördes ansvaret fördelas, vilket kan leda till att ansvaret åvilar slutligen bara en person. Förevarande bestämmelse kan emellertid även få betydelse i det inbördes förhållandet mellan personer på fartygets sida. Är exempelvis en befraktare ansvarig för en olycka som har 33 Se ND 1971 s. 199. Jfr även Grenander, N., orsakat skada både på fartyget och på annat gods ombord, skall befraktarens samlade ansvar Studier rörande redaregentemot fartygets ägare och lastägarna inte överstiga ansvarets legala begränsansvarsgränsen enligt denna paragraf. ning s. 221 ff.

BUU 1961225

142 Specialmotivering

nämnts är 1976 års konvention, till skillnad från 1957 års Som tidigare konvention, tillämplig även på sådana bärgare som inte använder sig av ett t. ex. helikopterbärgare. För sådana bärgare måste fartyg vid bärgningen, särskilda fastställas, eftersom begränsningsbeloppen begränsningsbelopp relateras I anledning härav enligt huvudreglerna till ett fartygs tonnage. motsvarar artikel 6:4 i konventionen, att föreskrivs i punkt 5, vilken för som inte arbetar från fartyg eller som ansvarsgränserna bärgare de uteslutande arbetar från det fartyg bärgningen avser, skall motsvara närvarande ansvarsgränser som gäller för ett fartyg på 1 500 ton, vilket för motsvarar det tonnage som ett större bärgningsfartyg har. Ansvarsgränserna för personskadekrav och 334 000 utgör således 833 000 SDR (ca 4,5 milj. kr.) SDR (ca 1,8 milj. kr.) för övriga krav. Även nu ifrågavarande ansvarsgränser gäller summan av alla fordringar som har uppkommit på grund av en och han svarar. Om samma händelse mot sådan bärgare och mot någon för vilken flera bärgare av detta slag deltar i bärgningsföretaget, gäller ett och samma för deras ansvarighet (jfr artikel 9:1 (c) ). begränsningsbelopp För en definition av I punkt 6 anges vad som avses med fartygets tonnage. som SDR hänvisas till 369 § (nuvarande 348 §) sjölagen. Bestämmelserna, i den allmänna motiveringen, motsvarar artikel 6:5 närmare har behandlats respektive 8:1 i konventionen. beräknat enligt bestämmel- Med fartygets tonnage avses bruttotonnaget, serna om skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention. Konventionen har tillträtts av Sverige och 44 andra stater och träder i kraft den 18 juli 1982. Bestämmelserna skall i detta sammanhang oberoende av om har

emellertid tillämpas skeppsmätningskonvention:n

Konventionen innehåller som innebär

trätt i kraft. Övergångsbestämmelser

att det under alla förhållanden kommer att dröja avsevärd tid innan alla konventionen. att efter en fartyg är mätta enligt den nya Några svårigheter händelse mäta fartyget enligt 1969 års konvention ansvarsgrundande föreligger emellertid inte. Har fartyget gått förlorat kan mätningen göras på grundval av fartygsritningarna. Med särskilda dragningsrätter avses de av internationella uttrycket valutafonden använda särskilda dragningsrätterna. Dessa används nimera, i internationella konveitioner såsom nämnts i den allmänna motiveringen, som beräkningsenhet när det gäller att fastställa belopp för ansvarsbagräns-

ning.”

239 §

innehåller bestämmelser om fördelning av ansvarsbelopp och om Paragrafen subrogationsrätt. Den är tillämplig oavsett om det är fråga om att förjela ett när fond inte har upprättats, eller att fördela en begränsansvarsbelopp, 12 i ningsfond. Första, tredje och fjärde styckena grundas på artik:l konventionen, medan andra stycket svarar mot artikel 6:2. Motsvarande bestämmelser finns för närvarande i 236 § sjölagen. artikel 12:1, skall varje ansvarzbelopp Enligt första stycket, som motsvarar fördelas mellan borgenärerna i förhållande till storleken av de styrkta Såsom framlållits i fordringar för vilka ansvarsgränsen i fråga gäller. 24 Se prop. 1977/78:70. som har framräknas enligt anslutning till 236 § punkt 6 skall ansvarsbelopp

;uu Wöl :ö

Specialmotivering 143

238 § fördelas i förhållande till fordringarnas kapitalbelopp utan hänsyn tagen till ränta och kostnader. Av andra stycket följer att om det ansvarsbelopp som avses i 238 § punkt 2, dvs. det belopp som skall täcka andra personskadekrav än passagerarkrav, inte är tillräckligt för att sådana fordringar skall få full betalning, kan återstoden erhållas ur det ansvarsbelopp som är avsett för bl. a. sakskador, dvs. det som avses i 238 § punkt 3. I sådant fall skall de återstående personskadefordringarna och de fordringar som avser sakskador m. m. ha samma rätt till betalning ur detta belopp. Detsamma gäller enligt nuvarande regler (236 § första stycket). Tredje stycket, som grundas på artikel 12:2 och 12:3, innehåller en bestämmelse om subrogationsrätt av samma slag som för närvarande finns i 236 § tredje stycket. Har redaren eller annan, innan ansvarsbeloppet har fördelats, helt eller delvis betalat en fordran, inträder han intill det belopp han har betalat i borgenärens rätt. Subrogationsrätt tillkommer i första hand den som är ansvarig för en skada eller hans försäkringsgivare men bestämmelsen gäller också till förmån för varje annan person som till någon del har betalat en fordran som kan göras gällande. Härmed avses t. ex. stat eller kommun som ersatt tredje man för miljöskada orsakad av farlig last. Hårde stycket, vilket motsvarar artikel 12:4, reglerar det fallet att någon kan visa att han framdeles kan bli skyldig att utge ersättning som han, om den hade betalats före ansvarsbeloppets fördelning, skulle ha fått kräva åter enligt tredje stycket. Rätten kan då förordna att medel tills vidare skall avsättas för att personen i fråga senare skall kunna göra sin rätt gällande. Här avses främst fall när talan har väckts eller anspråk eljest har gjorts gällande mot redaren eller någon annan som ansvarsbegränsningen gäller för. Har en begränsningsfond upprättats kan hänsyn tas till ett sådant krav en

vjd

preliminär fördelning av fonden även om fordringen ännu inte har fastställts. Motsvarande gäller vid fördelning av ansvarsbelopp, när fond

intel

har upprättats.

240 §

Denna paragraf innehåller vissa bestämmelser om begränsningsfond och begränsningstalan. Såsom framgår av paragrafens femte stycke regleras

dessa frågor närmare i 15 kap. i lagförslaget. Första stycket i paragrafen

grundas på artikel 11:1 första punkten i konventionen och andra stycket på artikel 11:3 och artikel 11:1 in fine. I övrigt saknar paragrafen motsvarighet i konventionen. Enligt artikel 14 i konventionen skall processuella frågor avseende upprättande och fördelning av begränsningsfond regleras av nationell lag i den mån konventionen inte innehåller bestämmelser i dessa frågor. Av första stycket framgår att begränsningsfond kan upprättas om det- med anledning av fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning - här i riket har väckts talan eller framställts begäran om kvarstad eller andra rättsliga åtgärder. Vidare hari detta stycke intagits en forumbestämmelse av innebörd att fonden skall upprättas hos den domstol där talan har väckts. För det fall att talan ännu inte har väckts utan endast kvarstad eller annan rättslig

sou 1951:5

144 Specialmotivering

åtgärd har begärts föreskrivs att fonden skall upprättas hos sjörättsdomstolen som väntar att för den ort där åtgärden har begärts. En redare eller annan skall riktas mot honom har således inte möjlighet att skadeståndskrav en fond. Det förutsätts att talan först har väckts eller att självmant upprätta e. l. har vidtagits mot honom. såkerhetsåtgsärder har hämtats från konventionens “legal Uttrycket rättsliga åtgärder Härmed avses - förutom väckande av talan i mål eller ärende proceedings”. vid domstol eller hos exekutiv myndighet- att skiljeförfarande påkallas eller

att prövning av dispaschör begärs. I konventionen 11:1 att begränsningsfond får upprättas när sägs i artikel rättsliga åtgärder har vidtagits i anledning av ”claims subject to limitation”. Det Den exakta innebörden av detta uttryck framgår inte av konventionen.

torde dock kunna uteslutas att avsikten varit att man innan fond får upprättas skall avgöra om begränsningsrätt föreligger eller om ansvaret på prejudiciellt som avses i 237 § är obegränsat. Uttrycket claims grund av förhållande har använts i rubriken till artikel 2, där de olika slag av subject to limitation talar för att fordringar som generellt är föremål för begränsning anges. Detta man även i artikel 11:1 har avsett fordringar av det slag som är föremål för Det innebär då att begränsningsfond får upprättas, när ansvarsbegränsning. talan har väckts eller andra rättsliga åtgärder har vidtagits i anledning av en

fordran av det slag som är föremål för begränsning. Detta gäller även om av borgenären kan göra sannolikt att redaren eller annan ansvarig på grund handlande sitt ansvar. enligt 237 § inte har rätt att begränsa Såsom framgår av ordalydelsen i förevarande stycke kan en begränsningsatt upprätta en fond fond upprättas i de fall som nyss sagts. Någon skyldighet inte. Upprättandet av en begränsningsfond är heller inte någon föreligger för rätten 242 § första förutsättning att åtnjuta globalbegränsning (jfr kan i stället lämna annan säkerhet för stycket). Den skadeståndsansvarige den fordran som gjorts gällande mot honom. Säkerheten gäller då endast

denna fordran;

Har en begränsningsfond upprättats utgör detta inte hinder för borgenär att han kan att begära ytterligare säkerhet för sin fordran under förutsättning till inte föreligger och att

göra sannolikt att rätt ansvarsbegränsning

förutsättningar i övrigt föreligger för säkerhetsåtgärden (se vidare kommen-

tiaren m1 241 §).

11:1 i konventionen av var 1 Av artikel följer vidare att fond får upprättas

och en mot vilken ansvar görs gällande. Trots att det inte sägs uttryckligen har även den som har meddelat försäkring av ansvarighet för fordran rätt att

1:6 och 11:3. Detta torde dock i upprätta en begränsningsfond, jfr artikel i regel ske på det sättet att försäkringsgivaren upprättar fonden på praktiken redarens mot vilken skadeståndskrav eljest vägnar eller på vägnar av den

gjorts gällande. andra stycket anses en fond upprättad av alla personer som kan Enligt dessa personer åtnjuter alltså det åberopa samma ansvarsgräns. Samtliga och andra handräckningsåtgärder samt mot uzmätning skydd mot kvarstad som upprättandet av en fond enligt 241 § i förslaget innebär. Av förevarande för vilka ansvarsgränsen gäller har rätt stycke följer vidare att alla fordringar ur fonden. Den borgenär som har väckt den talan, vilken till betalning föranlett att begränsningsfond upprättats, intar således inte någor. särställ-

Specialmotivering 145

ningjämfört med andra personer som har skadeståndskrav med anledning av samma händelse. Bestämmelsen innebär slutligen att endast fordringar som är av det slag att ansvarsbegränsning kan åberopas beträffande dessa får betalas ur fonden artikel (jfr 11:1 in fine och 235 och 236 §§). Den omständigheten att rätten till ansvarsbegränsning har gått förlorad på grund av sådant handlande som avses i 237 § saknar således betydelse; hänsyn skall bara tas till fordringens art. Härav följer vidare att fonden skall fördelas även om det senare visar sig att rätt till ansvarsbegränsning gått förlorad enligt 237§ (jfr 363 § i förslaget). Talan i begränsningsmål, dvs. mål i vilket frågor om ansvarighet och fondens fördelning avgörs, kan enligt tredje stycket väckas av den som har upprättat fonden, dennes försäkringsgivare eller den som har en fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning. När det i bestämmelsen talas om ”den som har upprättat fonden” avses endast den som faktiskt har fonden. Talan upprättat kan således inte väckas av någon på vars vägnar fonden andra enligt stycket anses upprättad; endast den som upprättar fonden och hans försäkringsgivare, å ena sidan, och borgenärerna, å andra sidan, kan anses ha ett intresse av fondens fördelning. Såsom angivits i den allmänna motiveringen åsyftas med bestämmelserna om begränsningsfond bl. a. att de fordringar som kan göras gällande mot den eller de skadeståndsansvariga skall kanaliseras till fonden och att de frågor som rör dessa fordringar skall behandlas i ett sammanhang. I fjärde stycket sägs därför att särskild talan om en fordran som är föremål för begränsning eller för att få fastställt, om den som har upprättat fonden har rätt till ansvarsbegränsning, inte får väckas sedan en fond har upprättats. Fordringarna skall i stället göras gällande mot fonden och tvister som hänger samman med fordringarna behandlas i det begränsningsmål som följer av att begränsningstalan har väckts enligt tredje stycket. I begränsningsmålet skall även avgöras eventuell tvist om den som har upprättat fonden har rätt till ansvarsbegränsning. Särskild fastställelsetalan får därför inte väckas härom efter det att fond har upprättats. Särskild talan kan däremot väckas mot annan person på vars vägnar fonden skall anses upprättad, t. ex. mot fartygets ägare eller besättningsmedlem, om fonden upprättats av redaren. Frågan om en sådan persons rätt till ansvarsbegränsning aktualiseras som ju inte i det begränsningsmål anhängiggörs. Om särskild talan väcks t. ex. mot befälhavaren kan denne i detta mål göra gällande sin rätt till ansvarsbegränsning och yrka antingen att domstolen till följd härav meddelar dom på det begränsade beloppet eller att förbehåll tas i domen för rätten till ansvarsbegränsning. Om hans yrkande om begränsningsrätt vinner bifall kan domen sedan inte verkställas annat än genom utdelning ur fonden (jfr 242 §).

241 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om de rättsverkningar som följer av att en begränsningsfond har upprättats. Första stycket motsvaras i konventionen av artikel 13:1 och andra och tredje stycket av artikel 13:2. Fjärde stycket saknar motsvarighet i konventionen medan femte stycket motsvarar

146 Specialmotivering

artikel 13:3. Bestämmelser av nu ifrågavarande i slag finns för närvarande 237 och 238 §§ sjölagen. Såsom framgår av 242 § första stycket i lagförslaget är upprättandet av en inte någon förutsättning för att ansvarsbegränsning skall få begränsningsfond En redare eller annan skadeståndsansvarig har emellertid åberopas. anledning att på ett så tidigt stadium som möjligt göra klart för sig om det finns skäl att anta att fordringarna kommer att uppgå till begränsningsbeatt få betala mera än loppet eller mera. I sådant fall bör han, för att undvika begränsningsbeloppet och för att skydda sig mot att hans egendom utöver detta belopp tas i anspråk för att säkerställa borgenärernas krav, överväga om han bör en begränsningsfond. Detta gäller särskilt om upprätta borgenärerna kan antas vara många, en del kanske okända såsom t. ex. vid omfattande orsakade av farlig last eller vid förlisning av ett miljöskador passagerarfartyg. Föreligger det sådana motsättningar mellan borgenärerna inbördes att en överenskommelse utom rätta om fördelning av ansvarsbetalar det också för att en fond bör loppen kan bli svår att uppnå, upprättas. När en begränsningsfond har upprättats är den som har upprättat fonden i annan handräckning eller utmätning. Samma princip skyddad mot kvarstad, skydd gäller för andra personer, på vars vägnar fonden skall anses upprättad, dvs. alla dem som kan åberopa samma ansvarsgräns (jfr 238 § punkt 4 och 240§ andra stycket). till lagförslaget innebär Såsom framgår av den allmänna motiveringen av fond också medför under detta att upprättande skydd mot utmätning förutsättning att domen innehåller förbehåll för rätt till ansvarsbegränsning (se avsnitt 4.4). Verkställighet av dom kan således i sådant fall bara ske i form av fördelning av fonden. I artikel 13 i 1976 års konvention sägs ej uttryckligen att de rättsverkningar som nu avses förutsätter både att fond har upprättats och att rätt till Motsvarande stadgande i 1957 års konvenansvarsbegränsning föreligger. tion (artikel 5:1) och i 1969 års oljeansvarighetskonvention (artikel VI:1) föreskriver dock detta (jfr 237 § första stycket och 238 § första stycket sjölagen samt 9 § lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss). I Det finns inte anledning antaga att annat har avsetts i 1976 års konvention. bestämmelserna i förevarande paragraf anges därför att den på vars vägnar begränsningsfond har upprättats åtnjuter det skydd som bestämmelsen ger under förutsättning att han har rätt att begränsa sitt ansvar. Kan borgenär göra sannolikt att rätt till ansvarsbegränsning inte föreligger enligt 237 § har den ansvarige ändå rätt att upprätta en begränsningsfond. av Borgenären i fråga får då säkerhet för sin fordran i fonden. Omfattningen säkerheten beror på storleken av övriga borgenärers fordringar. Till den del borgenären inte kan antagas ha säkerhet för sin fordran i fonden har han annan handräckning eller utmätning i den möjlighet att begära kvarstad, vad som anförts under 240 § första ansvariges egendom (se vidare stycket). Första stycket i denna paragraf avser det fallet att någon har gjort gällande en fordran mot begränsningsfond som har upprättats i Sverige eller annan konventionsstat. När så har skett kan han inte i anledning av denna fordran erhålla kvarstad, annan handräckning eller utmätning beträffande egendom

U 1981:8 147

Specialmotivering

som tillhör den som har upprättat fonden, eller annan på vars vägnar detta har skett, om rätt till ansvarsbegränsning föreligger. I andra stycket anges det skydd som följer av att begränsningsfond har upprättats här i riket eller i Danmark, Finland eller Norge. I sådant fall kan kvarstad, annan handräckning eller utmätning inte ske i egendom som tillhör någon på vars vägnar fonden har upprättats och som har rätt att begränsa sitt ansvar, under förutsättning att den fordran som ligger till grund för ansökan kan göras gällande mot fonden. Ansökan härom skall således avslås. Har kvarstad, handräckning eller utmätning redan skett, när fonden upprättas, skall den hävas. Likaså skall säkerhet som har ställts för att avvärja en sådan åtgärd eller för att få den hävd friges. Tredje stycket reglerar förhållandet när fonden har upprättats i en annan konventionsstat än som avses i andra stycket. Rätten kan då under ovan angivna förutsättningar - men är inte skyldig - avslå en begäran om säkerhetsåtgärd eller utmätning och, om åtgärd av ifrågavarande slag redan har skett, häva åtgärden samt frige eventuell säkerhet. Huruvida så bör ske får avgöras med hänsyn till omständigheterna i varje särskilt fall. Förhållandet kan ju vara det att borgenären redan har lagt ned betydande kostnader på att hävda sin rätt i Sverige och gäldenären bör då inte, genom att upprätta en fond i ett annat land, kunna göra dessa ansträngningar verkningslösa. Den dom som den svenska domstolen kommer att meddela kanske inte kan verkställas

mot eller medföra rätt till betalning ur fonden. Borgenären skulle

därför bli skyldig att väcka ny talan i det land där fonden har upprättats, om det inte fanns möjlighet att få den svenska domen verkställd i gäldenärens egendom i Sverige eller här ställd säkerhet. Det land där fonden har upprättats kan vidare av geografiska och andra skäl erbjuda speciella svårigheter för en borgenär att hävda sin rätt. Även i ett sådant fall bör det finnas möjlighet att erhålla säkerhet här i landet för kravet. Samtidigt måste redarens intresse av att inte behöva betala mer än begränsningsbeloppet i skälig omfattning beaktas. Förhållandena i andra länder och i de enskilda fallen är av så skiftande karaktär att domstolarna i dessa frågor enligt konventionen har ansetts böra ha visst utrymme för en diskretionär prövning. Har fonden upprättats innan sådan åtgärd som ovan avses har företagits eller säkerhet har ställts, skall dock åtgärden hävas och säkerheten friges om fonden har upprättats på en plats som har en naturlig anknytning till den ansvarsgrundande händelsen eller till fordringen enligt vad som sägs i förevarande stycke a)-c). Enligt ñärde stycket kan bestämmelserna i första och tredje styckena ges motsvarande tillämpning om det visas att fond, som har upprättats i icke-konventionsstat, är sådan att den kan jämställas med begränsningsfond enligt 240 §. Denna fråga avgörs av rätten. Bevisbördan i frågan om fonden är jämställbar med fond i konventionsstat åvilar den som har upprättat fonden. Om lagstiftningen i vederbörande stat bygger på 1976 års konvention, fastän ratifikation inte har skett, talar detta för att fonden skall jämställas med fond i konventionsstat. Råder tvivel om huruvida fonden verkligen kan jämställas med begränsningsfond enligt 240 § bör bestämmelserna i första och tredje styckena däremot inte tillämpas. Även om jämställdhet formellt sett föreligger bör upprättandet av en fond i icke-konventionsstat inte anses

Specialmotivering

utgöra hinder för en borgenär att på annat sätt än genom krav mot fonden hävda sin rätt, om det framstår som oskäligt att han skall hålla sig till fonden.

Av femte stycket följer att bestämmelserna i denna paragraf är tillämpliga

endast om borgenären kan framställa krav mot fonden vid den domstol eller myndighet som förvaltar denna och han har möjlighet att av fondens medel få ut och till annat land överföra det belopp han har rätt till. Bestämmelsen avser närmast regler av diskriminerande natur som visst lands medborgare att göra gällande fordringar mot fonden. I förbjuder förhållande till liknande bestämmelser i 1957 och 1969 års konventioner

innebär den betydelsefulla preciseringar.” Möjlighet skall således finnas att

enligt allmänna processrättsliga regler föra rättegång om fordringen i det land, där fonden har upprättats, och att med stöd av domen vinna exekution i fonden. Vidare, och i praktiken inte minst viktigt, skall det finnas möjlighet att utan hinder av valutarestriktioner o. l. föra ut beloppet från det land där fonden finns. Specialregler om ansvarsbegränsning, preklusion och preskription i ifrågavarande lands lagstiftning, vilka innebär att borgenärens rätt inskränks eller bortfaller jämfört med vad som gäller i det land där borgenären har fått eller begär kvarstad eller annan säkerhet för sin fordran, bör också kunna beaktas.”

242 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser om ansvarsbegränsning utan samband med upprättande av en begränsningsfond. Paragrafen grundas på artikel 10 i konventionen. Såsom närmare framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4) är upprättandet av en begränsningsfond inte någon förutsättning för globalbegränsning. Detta sägs uttryckligen i första stycket. Begränsning av ansvaret kan därför i tvistemål som gäller fordran vilken är föremål för åberopas ansvarsbegränsning. Härvid gäller tillämpliga bestämmelser i begränsningskapitlet. Av andra stycket följer dock att hänsyn därvid endast skall tas till den eller de fordringar som målet gäller. Vid bestämmande av det belopp, som på grund av ansvarsbegränsningen skall utgå för fordringen, beaktas således inte andra fordringar som skall täckas av samma ansvarsbelopp om de inte är föremål för talan i målet. Detta kan medföra att den ansvarige tvingas att utge en sammanlagd ersättning som överstiger ansvarsbeloppet. För att förhindra detta kan han i målet göra förbehåll om att även andra fordringar, för vilka samma ansvarsbelopp gäller, skall beaktas vid ansvarsbegränsningen. Ett sådant förbehåll skall då tas in i domen. Vilka övriga fordringar som avses behöver inte anges i förbehållet. Har förbehåll för ansvarsbegränsning inte gjorts kan domen, såsom framgår av tredje stycket, verkställas enligt bestämmelserna i utsökningsla- 25 Jfr artikel 5:1 i 1957 gen, utan hänsyn till vad som föreskrivs om hinder för verkställighet i 241 §, års konvention och artikel således även om en begränsningsfond upprättas. Har däremot förbehåll för VI:2 i 1969 års oljeansva- kan hinder för ansvarsbegränsning enligt andra stycket tagits in i domen, righetskonvention, prop. verkställighet av domen föreligga enligt bestämmelserna i 241 § på grund av 1973:140 s. 91. att en begränsningsfond redan finns upprättad eller upprättas när ansökan 25 Jfr prop. 1964:35 s. 90. om domsverkställighet görs. Borgenären får i sådant fall göra sin fordran

Specialmotivering 149

gällande mot fonden. I sådant fall kan preliminär utdelning för fordringen bli aktuell enligt 362 § lagförslaget. Frågan om ansvarsbeloppets storlek och fördelning kan av parterna, om de är ense, överlämnas till dispaschör. Detta framgår avfjärde stycket. I många fall erfordras inte något domstolsförfarande utan det är tillräckligt att en opartisk person räknar ut begränsningsbeloppets storlek och yttrar sig över hur ansvarsbeloppet skall fördelas. Utredningen anser därför att man bör behålla den möjlighet som för närvarande finns att vända sig till dispaschör med dessa frågor (jfr 239 § sjölagen). Liksom gäller f. n. utgör dispaschförfarandet inte något hinder för att talan väcks vid domstol i en eller Hera av de aktuella frågorna. Dom i sådant mål bör då avvaktas av dispaschören.” Talan mot dispaschörens beslut kan föras i samma ordning som klander mot dispasch (jfr 339-343 §§ sjölagen).

243 §

1957 års konvention innehåller inte särskilda bestämmelser några om ansvarsbegränsning för krigsfartyg och det inte heller 1976 års gör konvention. I första stycket av denna paragraf har emellertid upptagits en särbestämmelse för krigsfartyg och vissa andra statsfartyg. De överväganden som ligger till grund för förslaget i denna del har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.3.4). Bestämmelsen avser krigsfartyg eller andra fartyg som vid tiden för den ansvarsgrundande händelsen ägs eller brukas av en stat och används uteslutande för statsändamål och inte för affärsdrift. För fartyg som nyss sagts skall ansvarsgränserna aldrig kunna understiga de ansvarsgränser som gäller för ett fartyg på 5 000 ton. Är fartyget större skall ansvarsbeloppen beräknas på grundval av det verkliga tonnaget. I första stycket föreskrivs vidare att någon rätt till ansvarsbegränsning för sådant fartyg överhuvud taget inte föreligger om skadan har orsakats av fartygets särskilda egenskaper eller Härmed avses sådana användning. och sådan egenskaper användning som sammanhänger med fartygets egenskap av statsfartyg. Skador som orsakats av att skjutövning ägt rum från ett krigsfartyg, av att ett krigsfartyg i samband med nattövning gått med släckta ljus eller av att en u-båt navigerat i undervattensläge” är typiska sådana fall då ansvarsbegränsning inte skall föreligga enligt förslaget. Detsamma gäller om skada har orsakats av att en polisbåt under utryckning gått med högre hastighet än som varit tillåten eller som normalt inte skulle varit försvarbar. Om ett fartyg kan sägas vara använt uteslutande för statsändamål kan ibland vara föremål för tvekan. Förutom krigsfartyg hör till denna kategori tull- och lotsbåtar samt fartyg som används för kustövervakning. Det har ansetts befogat att särskilt ange i stycket att dess bestämmelser inte skall tillämpas på fartyg som används för isbrytning eller bärgning. Det avgörande är därvid vad som är fartygets huvudsakliga användningsområde. Om ett krigsfartyg med lågt tonnage tillfälligtvis och för att bistå ett annat fartyg tar detta på släp skall ansvarsgränserna inte beräknas det faktiska enligt tonnaget utan enligt bestämmelsen i första punkten, dvs. motsvara dem som ”Se prop. 1964:35 s. 102. gäller för ett fartyg på 5 000 ton. Andra och tredje styckena innehåller bestämmelser 28 Se NJA 1978 s. 334. om de ansvarsgränser

150 Specialmotivering

och flyttbara plattformar. Frågan om som skall gälla för borrningsfartyg för dessa farkoster har utförligt behandlats i avsnitt ansvarsbegränsning 4.3.3. orsakar skada när det används för andra ändamål än Om borrningsfartyg t. ex. godstransporter, gäller ansvarsgränserna i 238 §. Har skada borrning, däremot uppkommit i samband med borrningsverksamhet är ansvarsgränserna i andra stycket tillämpliga. För fordringar som avses i 238 § punkt 2 utgör ansvarsgränsen i sådant fall 12 milj. SDR (ca 66 milj. kr.) och för fordringar enligt 238 § punkt 3 utgör den 20 milj. SDR (ca 110 milj. kr.). Av sista punkten i andra stycket framgår att särskilda bestämmelser gäller av oljeskada. Här avses bestämmelserna i för fordringar i anledning och den lagstiftning i anledning av 1977 års Londonoljeansvarighetslagen konvention för oljeskada i samband med utvinning av angående ansvarighet havsbottnens naturtillgångar som kan ha trätt i kraft. som är avsedda för utforskning eller utvinning av Flyttbara plattformar havsbottnens naturtillgångar är enligt tredje stycket att anse som fartyg vid av bestämmelserna i 10 kap. Ansvarsgränserna skall dock tillämpningen alltid motsvara de gränser som anges i andra stycket, dvs. 12 resp. 20 milj. SDR.

243a§

[denna paragraf, som har sin motsvarighet i 242 § gällande sjölag, finns bl. a. internationellt privaträttsliga bestämmelser. förslagets om lex fori, dvs. att lagen i Första stycket bygger på principen domstolslandet Enligt detta stycke skall svensk lag, således tillämpas. bestämmelserna i 234-243 §§, tillämpas så snart ansvarsbegränsning åberointe pas inför svensk domstol. Frågan om tillämplig lag regleras följaktligen eller borgenärens nationalitet och inte heller av av fartygets, skadevållarens händelsen. Även om ansvarsbegränsningsplatsen för den ansvarsgrundande frågorna helt avgörs enligt svensk rätt kan dock mycket väl hända att ett annat lands lag är tillämplig i fråga om ansvar föreligger. I enlighet med konventionen föreskrivs dock undantag för ett speciellt slag sådana som avser ersättning för skada som har av fordringar, nämligen åsamkats bl. a. ombordanställda (jfr 236 § punkt 5). Är lagen i annan konventionsstat tillämplig på tjänsteavtalet skall frågan om och till vilket i denna stat. belopp ansvarigheten är begränsad avgöras enligt lagen Bestämmelsen äger tillämpning även om fartyget hör hemma i annan stat än den, vars lag reglerar tjänsteavtalet, och även om fartygets hemland inte har biträtt konventionen.” om globalbegränsning avser begränsning av det samlade ansvar Reglerna för redaren och andra personer pä fartygets sida med som uppkommer anledning av en och samma händelse. Dessa regler hindrar inte att andra bestämmelser som medför att de enskilda skadeståndskraven tillämpas kan t. ex. inträffa att redaren av nedsätts. I anledning av en fartygskollision med det ena fartyget ådrar sig ansvar gentemot ägare till gods som befordras kan hans fartyg och att detta ansvar begränsas enligt 120 § sjölagen. Vidare han ådra sig ansvar gentemot passagerare ombord på fartyget som begränsas gentemot det kolliderande fartyget enligt 6 kap. sjölagen. skadeståndsansvar 29 SOU 1961:33 s. 54. kan komma att nedsättas på grund av medvållande. Om ägaren av en

suu 19:51:25 opectatmottvermg 131

oförsäkrad småbåt är ansvarig för skada på ett annat fartyg och skadan på det andra fartyget är täckt av försäkring, kan skadeståndet komma att nedsättas enligt 6 kap. 2 § skadeståndslagen. Förs talan mot någon ombordanställd kan hans ansvar nedsättas enligt 4 kap. 1 § skadeståndslagen. - Först sedan de olika skadestånden bestämts och det befinns att det samlade ansvaret med anledning av händelsen överstiger det eller de aktuella ansvarsbeloppen blir globalbegränsning aktuell. I praxis har tveksamhet rått om tillämpningen av skadeständslagens regler om jämkning.” För att undanröja varje oklarhet på denna punkt har i andra stycket föreskrivits att bestämmelserna i 234-243 §§ inte utgör hinder för tillämpning av eljest gällande jämkningsregler. Tredje stycket innehåller en definition av begreppet konventionsstat. När det föreskrivs att en stat inte anses som konventionsstat förrän den blivit bunden av konventionen har utredningen velat markera att det krävs inte bara att konventionen helt allmänt har trätt i kraft utan också att den har trätt i kraft i förhållande till den ifrågavarande staten.

6.3 till i 11

Motivering ändring kap. sjölagen

261 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om inteckning av registrerat skepp eller skeppsbygge. F. n. gäller att inteckning kan beviljas, förutom i svenskt och utländskt mynt, även i Poincaréfrancs. Av skäl som anförs under artikel 8 i avsnitt 3.3 kan Poincaréfranc, som är baserad på guldinnehåll, inte längre användas som värdeenhet utan bör ersättas av internationella valutafondens särskilda dragningsrätter (SDR). Utredningen har därför föreslagit att värdeenheten franc i denna paragraf byts ut mot SDR.

6.4 Motivering till ändring i 14 kap. sjölagen _

337 §

Denna paragraf innehåller forumregler. I första stycket har endast vissa språkliga ändringar gjorts. Andra stycket av paragrafen i den nuvarande lydelsen innehåller bestämmelser forhandsavtal, som 1 fraga om tvist 30Jfr t ex. NJA 1978 s_

om ansvarig et pa grun omipâorogationfessa av avta om inpebagaêt e ordran av passagerare eller resgods

14, vad fråga bl_ a_ var begränsar kärandens val av forum på annat sätt än till tre särskilt angivna om en nöjesbåtsägares alternativa fora, är förbjudet. De alternativa domstolarna är möjlighet att, Vid Sidan 1. domstolen för den ort där svaranden av

är varaktigt bosatt eller har sin êlwallâegmnsnláés

huvudsakli a rörelse reglerna aberopa Jamk g ” u _ o __ ning av ansvaret enligt 2. domstolen for den avtalsenliga avgangs- eller bestammelseorten; 2 kap_ 2§ Skadestånds_ eller lagen.

152 .Specialmotivering

3. domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller eljest är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt. I den föreslagna lydelsen av andra stycket behandlas inte prorogationsavtal uttryckligen. Detta stycke innehåller i stället en uppräkning av de domstolar vid vilka talan får väckas. Dessa är de domstolar som anges under punkt 1-3 ovan samt domstol i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt. Bestämmelsen grundar sig på artikel 17:1 i Aténkonventionen. I ett nytt tredje stycke, som motsvarar artikel 17:2 i konventionen, har intagits en uttrycklig bestämmelse om att parterna, efter det att tvist som avses i andra stycket har uppstått, fritt får avtala att talan skall väckas vid annan domstol eller att tvisten skall hänskjutas till skiljemän. Detta överensstämmer med vad som f. n. indirekt följer av andra stycket första punkten. Att denna bestämmelse har tagits in i paragrafen i ett nytt tredje stycke föranleder att det nuvarande tredje stycket blir ett nytt fjärde stycke och det

nuvarande fjärde stycket blir ett femte stycke.

Ifjärde stycket har tillagts en hänvisning till det nya tredje stycket. I övrigt har i fjärde och femte styckena endast gjorts språkliga ändringar.

6.5 till 15 kap. sjölagsförslaget

Motivering

I detta kapitel har samlats bestämmelser om begränsningsfond och begränsinte 1976 ningsmål. Såsom framgår av den allmänna motiveringen reglerar års konvention närmare upprättandet och fördelningen av en begränsningsfond. Bestämmelserna har därför, med undantag för vad som föreskrivs i

351§ första stycket och 352§ första stycket, inte någon motsvarighet i

begränsningskonventionen. Reglerna i kapitlet har, såsom närmare framgår nedan, till viss del utformats enligt motsvarande bestämmelser i lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss.

350 § Av första stycket framgår att bestämmelserna i detta kapitel är tillämpliga inte endast på sådan begränsningsfond som avses i sjölagens 10 kapitel, globalfond, utan även på begränsningsfond enligt oljeansvarighetslagen, oljeskadefond. Bestämmelser om när globalfond och oljeskadefond kan upprättas finns i 240 § sjölagsförslaget respektive 6 § oljeansvarighetsla-

gen.”

Som framgår av avsnitt 4.5 kan det i vissa fall också bli aktuellt att upprätta en fond enigt 23 § oljeansvarighetslagen. Enligt uttrycklig föreskrift i andra stycket av nämnda paragraf skall i sådant fall bestämmelserna i 15 kap. 31 Jfr specialmotiveringen sjölagen tillämpas. till 240 § och prop. För närvarande finns bestämmelser om begränsningsfond endast i 1973:140 s. 56 ff, 136f och 159 ff. oljeansvarighetslagen (6-9 §§). Enligt dessa sker fördelning av fonden sedan

SOU 1981 :8

Specialmotivering 153

rätten genom kungörelse uppmanat sakägarna att inom viss tid anmäla sina Förfarandet fordringar. sätts igång av rätten så snart en fond har upprättats, vilket kan ske först när talan om ersättning har väckts enligt 18 § oljeansvarighetslagen. Efter förebild i flera utländska däribland rättssystem, det norska, föreslår de nordiska kommittéerna nu bestämmelser om en särskild processform för fördelning av begränsningsbelopp s. k. begränsningsmål. Innan fonden kan fördelas måste bl. a. avgöras om ansvar föreligger mot de olika borgenärer som har anmält sina fordringar och om redaren eller den som eljest gjorts ansvarig har rätt till ansvarsbegränsning. Vidare måste ställning tas till de olika fordringar som borgenärerna har anmält. Även frågan om ansvarsbeloppets storlek måste avgöras slutgiltigt innan fonden fördelas. I samband med att fonden upprättas fattar rätten visserligen ett beslut om ansvarsbeloppets storlek. Detta gäller emellertid bara tills annorlunda förordnas, eftersom sedermera mäste ha möjlighet att göra invändningar i borgenärerna denna fråga. Enligt förslaget skall därför en särskild processform finnas för avgörande av dessa frågor, begränsningsmålet. Därmed avses enligt andra stycket mål, i vilket frågor om ansvar och dess begränsning avgörs samt fonden fördelas. Begränsningsmålet utgör den yttre ramen. Inom denna kan finnas olika typer av tvistefrågor med skilda parter. Förfarandet har samma som syfte konkursen, dvs. att fördela den tillgängliga egendomsmassan bland borgenärerna enligt de för fördelningen gällande reglerna. Utredningen har inte ansett det lämpligt att meddela särskilda regler för förfarandet utöver dem som är av grundläggande betydelse. Uppstår tvist mellan t. ex. redaren och en borgenär om den anmälda fordringen, skall allmänna regler om bevisning, om möjlighet att meddela deldom eller om talan mot dom osv. tillämpas. I tredje stycket föreskrivs mellandom, därför att, om annat inte sägs i kapitlet, rättegångsbalkens bestämmelser skall gälla i tillämpliga delar.

351 §

Paragrafen anger de belopp som globalfonden respektive oljeskadefonden skall motsvara. Första stycket grundar sig på artikel 11:1 i begränsningskonventionen medan andra stycket ansluter sig till 6 § första stycket oljeansvarighetslagen (jfr artikel V23 i 1969 års

oljeansvarighetskonvention).

Enligt första stycket skall globalfond motsvara dels summan av ansvarsbeloppen för de fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gällande och som har uppkommit på grund av en och samma händelse, dels ränta på detta belopp från dagen för händelsen till dagen för fondens upprättande. Om det efter en fartygskollision mellan två lastfartyg, som inte har några passagerare ombord, föreligger fordringar som avser både person- och sakskada och om den ansvarige redaren åberopar ansvarsbegränsning beträffande samtliga dessa fordringar skall globalfonden således motsvara summan av de ansvarsbelopp som gäller enligt 238 § punkterna 2 och 3 jämte ränta för tiden till dess fonderna upprättas. Vill redaren att fonden endast skall avse

sakskadefordringar kan han nöja sig med att upprätta en fond som

motsvarar ansvarsbeloppet i 238 § punkt 3 jämte ränta. Personskadeford-

SUU 1981:8

154 Specialmotivering

av ansvaret inte är aktuell; ringarna kan vara så pass ringa att begränsning borgenärernas eventuella behov av säkerhet för kraven kan då tillgodoses på annat sätt. om Den på artikel 11:1 i begränsningskonventionen grundade föreskriften även skall omfatta ränta på ansvarsbeloppet för tiden från att globalfonden händelsen till fondens upprättande saknar direkt den ansvarsgrundande Bestämmelsen skall ses mot bakgrunden av

motsvarighet i gällande sjölag.”

av konventionen inte ansåg det vara möjligt att att man vid utarbetandet som aktualiseras när en fond upprättas. Avsikten reglera alla räntefrågor med denna bestämmelse uppgavs vara att den som är skadeståndsansvarig när det skall förmås att på ett tidigt stadium upprätta en begränsningsfond, kan antas att ansvarsbegränsning blir aktuell.” om den räntefot som Konventionen innehåller inte någon bestämmelse skall användas vid ränteberäkningen. Detta får därför avgöras enligt har ansett det lämpligt att 6 § nationell lag (artikel 14). Utredningen Räntan skall alltså beräknas enligt den räntelagen (1975:635) tillämpas. räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procentenheter. Bestämmelsen om att fonden också skall omfatta ränta under den angivna tiden innebär inte att ränta nödvändigtvis skall löpa på den enskilde fordran under denna tid eller att räntan i det enskilda fallet skall borgenärens uppgå till den procentsats som följer av bestämmelsen. Dessa frågor bestäms enligt de regler som gäller för fordringen i fråga. Av andra stycket framgår att oljeskadefond skall uppgå till ansvarsbelopdvs. det ansvarsbelopp som gäller för pet enligt 5 § oljeansvarighetslagen,

oljeansvarighetskonvention innehåller inte någon

fartygets ägare. 1969 års bestämmelse om ränta för tiden till fondens upprättande och någon bestämmelse härom finns därför inte i andra stycket. Såsom framgår av 353 § andra stycket kan emellertid rätten av den som upprättar fonden begära ett tilläggsbelopp som kan avse ränta också för tiden från den ansvarsgrundande händelsen till dagen för fondens upprättande. Tilläggsbeloppet utgör emellertid inte del av fonden utan är avsett att täcka ränta och rättegångskostnader som inte omfattas av begränsningsbeloppet (jfr 236 § punkt 6 i och 5 § första stycket tredje punkten oljeansvarighetslasjölagsförslaget gen).

352 §

upprättas. Vidare anges I denna paragraf anges hur en begränsningsfond som skall lämnas till rätten av den som vill upprätta en vilka upplysningar fond. Första stycket grundar sig på artikel 11:2 i begränsningskonventionen, som i sin tur har utformats med artikel V23 i 1969 års oljeansvarighetskon- 32Jfr dock vad som sägs En motsvarande bestämmelse finns för närvarande i 6 § om ränta i nu gällande vention som förebild. 237 § första stycket och andra stycket oljeansvarighetslagen. 238 § tredje stycket sjö- Enligt 240 § första stycket i lagförslaget får globalfond upprättas vid den lagen; se vidare lagför- domstol där talan har väckts angående en fordran som är av sådant slag att slaget 353 §. hos den är föremål för ansvarsbegränsning. Fonden kan också upprättas för den ort där kvarstad eller andra rättsliga åtgärder har 33 CMI Introductory sjörättsdomstolen Rep. s. 422. förutsätter att talan om ersättning

begärts. Oljeansvarighetskonventionen

Specialmotivering

redan är väckt när fond upprättas. Beträffande oljeskadefond föreskrivs därför i 6 § andra stycket oljeansvarighetslagen att en sådan fond skall upprättas vid den domstol där talan har väckts enligt 18 § oljeansvarighetslagen. Den som vill upprätta en fond skall antingen inbetala fondbeloppet kontant eller ställa säkerhet som godtas av rätten. Detta framgår av första stycket. I praktiken torde begränsningsfond i regel upprättas genom att säkerhet ställs. Det är viktigt att höga krav ställs på säkerhet. Garanti av nordisk affärsbank bör normalt godtas, liksom garanti av något av de större nordiska försäkringsföretagen. Vid behov får kontroller företas genom förfrågningar hos bank- och försäkringsinspektionerna. Av första stycket framgår vidare att det förutsätts att den som vill upprätta en begränsningsfond gör en ansökan därom hos rätten. Av denna skall framgå att det är fråga om just upprättande av en begränsningsfond enligt 351 § förslaget. Det är nämligen angeläget att det från början görs klart om säkerheten är avsedd att utgöra en begränsningsfond eller om det endast är fråga om en säkerhet för en enskild borgenär som begärt kvarstad eller annan tvångsåtgärd. I det förra fallet gäller säkerheten till förmån för alla borgenärer (jfr 240 § andra stycket förslaget) medan den i det senare fallet bara avser den enskilde borgenärens krav. I andra stycket föreskrivs att det i ansökningen skall lämnas en redogörelse för omständigheterna i saken. Domstolen måste få uppgift om vilken händelse som ersättningskraven hänför Vidare sig till. måste uppgifter lämnas om det skadevållande t. ex. dess nationalitet fartyget, och tonnage, dess ägare och försäkringsgivare. Uppgiften om fartygets tonnage är nödvändig för att ansvarsbeloppet och därmed fondens storlek skall kunna beräknas. Det måste därvid uppmärksammas att fartygets tonnage skall bestämmas på skilda sätt beroende 6 på om globalfond (jfr 238 § punkt sjölagsförslaget) eller oljeskadefond (jfr 1 § oljeansvarighetslagen) skall upprättas. För att domstolen skall kunna underrätta kända borgenärer har i detta stycke även föreskrivits att uppgift skall lämnas om de kända borgenärernas namn och adress.

353 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om beslut som skall fattas när ansökan om upprättande av begränsningsfond har kommit in till domstolen. I paragrafen anges också vid vilken tidpunkt en fond skall anses upprättad. Delvis motsvarande bestämmelser finns f. n. i 6 § tredje och fjärde styckena oljeansvarighetslagen. Enligt 241 § i lagförslaget och 9 § oljeansvarighetslagen inträder vissa rättsverkningar till skydd för den skadeståndsansvariges egendom när en begränsningsfond upprättas och rätt till ansvarsbegränsning föreligger. Det är därför av väsentlig betydelse för den som har ansökt om att få upprätta en begränsningsfond att rätten så snart som möjligt meddelar beslut härom samt om fondbeloppets storlek och i frågan om den säkerhet som erbjudits kan godtas. I första stycket föreskrivs därför att beslut i dessa frågor skall meddelas så snart det kan ske. Beslutet om att en fond får upprättas innefattar normalt inte någon

Specialmotivering

prövning av huruvida de krav som enligt sökanden redan har gjorts gällande eller kan förväntas bli framställda avser fordringar av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning enligt 235 och 236 §§ förslaget eller 2 § oljeansvarighetslagen. Sökandens uppgifteri dessa hänseenden får i regel tas för goda. Enbart om vilken händelse som föranlett ansökan måste oftast uppgiften räcka för att det skall stå klart att begränsningsbara fordringar kan föreligga. Det är inte heller avsikten att domstolen på detta stadium skall bilda sig en uppfattning om huruvida fordringarna sammantagna uppgår till ansvarsbeloppet i fråga, om den som påståtts skadeståndsansvarig har gjort sig skyldig till ett ansvarsgrundande handlande eller om detta är av den arten att rätten till ansvarsbegränsning har gått förlorad enligt 237 § förslaget eller 5 § sista stycket oljeansvarighetslagen. Den som vill upprätta en begränsningsfond har alltså en praktiskt taget ovillkorad i de rätt att få göra detta. Några stränga krav på innehållet uppgifter som enligt 352 § andra stycket skall lämnas bör inte heller uppställas. Uppgifterna kan kompletteras senare; det är tillräckligt att fondupprättarens och fartygets identitet framgår och att fartygets tonnage händelsen kan samt tid och plats för den ifrågavarande anges. Undantagsvis dock förekomma att det är uppenbart att ansökan om att få upprätta en begränsningsfond inte skall bifallas, t. ex. då något fartyg över huvud taget inte är involverat eller inte ens de mest elementära fakta framgår av ansökan och det visar sig omöjligt att få denna kompletterad. Slutligen måste givetvis de förutsättningar som anges i 240 § första stycket sjölagsförslaget och 6 § när beslut om upprättande av andra stycket oljeansvarighetslagen föreligga fond meddelas. Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte för ränta och rättegångskostnader. Detta framgår av 236 § punkt 6 i sjölagsförslaget och 5 § första stycket tredje punkten oljeansvarighetslagen. Iden mån en borgenär får utdelning ur en begränsningsfond har han normalt också rätt till ränta på detta belopp. Ofta har han dessutom rätt till ersättning för rättegångskostnad, t. ex. ombudsarvode i samband med anmälan av en fordran mot fonden och den fortsatta bevakningen av denna. Såsom framgår av 351 § omfattar en begränsningsfond inte ränta på ansvarsbelopp annat än såtillvida att en globalfond skall motsvara ränta från till dess fonden upprättas. Upprättas fonden genom dagen för händelsen kontant inbetalning av fondbeloppet kan detta visserligen göras räntebäranfår ytterligare säkerhet för sin räntefordran. Det är de, varvid borgenären dock inte säkert att borgenären ens då erhåller full säkerhet för räntefordringen, eftersom den bankränta som utgår på fondbeloppet kan understiga borgenärens skadeståndsränta. Såsom tidigare har nämnts torde f. ö. det i sättet för upprättande av en begränsningsfond vara att praktiken vanligaste eller annan dylik säkerhet ställs. I sådant fall erhåller bankgaranti borgenärerna inte någon säkerhet för ränta som avser tiden efter fondens upprättande. Slutligen är att märka att en begränsningsfond över huvud taget inte utgör säkerhet för rättegångskostnader. Vad som nu har anförts innebär att, om särskilda regler inte tas in i 15 kap. sjölagen, allmänna regler om säkerhetsåtgärder kommer att bli tillämpliga om en borgenär vill ha säkerhet för ränta som inte täcks av 351 § och för rättegångskostnader. därför att rätten, såvida inte särskilda skäl I andra stycket föreskrivs

Specialmotivering 157

föreligger däremot, skall fastställa ett tilläggsbelopp avseende ränta och kostnaderi anledning av fondens upprättande och fördelning. Den som vill upprätta en begränsningsfond skall således även inbetala tilläggsbeloppet eller ställa godtagbar säkerhet för detta. Eftersom kostnader av de slag som

här avses kan komma att uppgå till förhållandevis stora belopp, innebär detta

en trygghet inte bara för borgenärerna utan också för gäldenären såtillvida

att annan egendom som tillhör honom inte kan tas i anspråk för att säkerställa

krav av dessa slag. [fråga om räntekostnaderna uppnås även för alla berörda

den fördelen att samtliga frågor om ränteanspråk parter kan avgöras i fondproceduren. Beträffande globalfond gäller dock att tilläggsbeloppet för ränta endast kan avse ränta för tiden efter fondens eftersom upprättande, ränta för tiden dessförinnan ingår i själva fondbeloppet. bestäms efter en skönsmässig bedömning av domstolen i Tilläggsbeloppet fråga. Av betydelse vid bedömningen av beloppets storlek, såvitt gäller

ränta, är givetvis när en fördelning av fonden kan beräknas ske. Det är

uppenbart att denna fråga är utomordentligt svårbedömbar på detta tidiga

skede av fondproceduren. Det torde också bjuda på åtskilliga svårigheter att då bedöma i vad mån säkerhet behövs för rättegångskostnader. Av betydelse är också i vad mån gäldenären tillhör nation av vars svensk medborgare domstol enligt internationella överenskommelser inte kan kräva säkerhet för rättegångskostnader. Det dessutom ligger i öppen dag att det i detta inledande skede är svårt att veta i vilken utsträckning tvister kommer att föreligga i begränsningsmålet. Beslutet är emellertid, såsom framgår av fjärde stycket, inte slutligt. Beslut om ytterligare säkerhet kan därför

meddelas senare om det visar sig erforderligt.

Bestämmelsen om tilläggsbelopp saknar motsvarighet i såväl 1969 års oljeansvarighetskonvention som 1976 års konvention. 1957 års begränsningskonvention innehåller inte heller en sådan bestämmelse. Vid lagstiftning på grundval av denna konvention ansågs emellertid att konventionen hade överlämnat åt den nationella lagen i konventionsstat att lösa denna fråga. En bestämmelse av ifrågavarande slag togs därför in i nuvarande 237 §

sjölagen.” I förarbetena till

oljeansvarighetslagen uttalade departementschefen” att

han ansåg det vara ytterst tveksamt om det enligt oljeansvarighetskonven-

tionen var tillåtet att som villkor för ansvarsbegränsning föreskriva att fartygsägaren skall ställa säkerhet även för ränta och rättegångskostnader. På grund därav och då underlåtenhet av fartygsägaren eller hans försäkringsgivare att iaktta en sådan föreskrift kan leda till att ansvarigheten blir obegränsad ansåg departementschefen att något sådant villkor för ansvarsbegränsning inte borde uppställas. En bestämmelse av detta slag togs därför inte in i

oljeansvarighetslagen.

Beträffande såväl 1969 års oljeansvarighetskonvention som 1976 års

begränsningskonvention gäller att regleringeni hänseende är processrättsligt ofullständig och att konventionsstaterna därför i nationell lag får införa kompletterande processuella bestämmelser. Hinder kan t. ex. inte möta att uppställa krav i olika hänseenden för att en ansökan skall upptas till behandling, t. ex. att expeditionsavgift betalas. Det saknas anledning att 34 bedöma frågan om säkerhet för ränta och rättegångskostnader annorlunda. I Prop. 1964:35 s. 83.

med vad som uttalades vid lagstiftningen i anledning av 1957 års 35 enlighet Prop. 1973:140 s. 44.

158 Specialmotivering

måste det därför enligt utredningens mening anses

begränsningskonvention

att avgöra om ett vara överlämnat åt nationell lag i konventionsstat och ränta skall kunna krävas. Om avseende kostnader tilläggsbelopp föreskrift inte meddelas härom har borgenärerna rätt att enligt allmänna

Detta kan regler kräva säkerhet för sina fordringar på ränta och kostnader.

inte anses vara en ändamålsenlig ordning. Inte bara sakliga skäl talar för att

Reglerna bör ett tilläggsbelopp bör kunna krävas för ränta och kostnader.

också vara desamma för de båda slagen av begränsningsfonden kan rätten underlåta att bestämma ett Om särskilda skäl föreligger för ränta och kostnader. Har ansvar gjorts tilläggsbelopp som säkerhet nordiskt rederi med betydande tillgångar i något av de gällande t. ex. mot ett nordiska länderna bör tilläggsbelopp kunna undvaras. En dom i begräns-

om betalning inte skulle ske ningsmålet kan ju i sådant fall verkställas,

godvilligt.

begränsningsfond anses upprättad först när

Av tredje stycket framgår att en har inbetalats eller såväl fondbeloppet som eventuellt tilläggsbelopp

säkerhet har ställts. När rätten fattar sitt beslut, varigenom godtagbar av fond bifalls och storleken av fondbeloppet och ansökan om upprättande inte inbetalts eller eventuellt tilläggsbelopp anges, har möjligen beloppen

förrän så sker, säkerhet ställts för dessa. Fonden anses då inte vara upprättad

på beslutet om att betalningen fullgjorts varvid rätten har att göra anteckning ställts när eller säkerheten ställts. Har beloppet redan betalts eller säkerhet

beslut om upprättande av fond fattas, skall detta framgå av beslutet. W artikel 8:1 i 1976

Av artikel V:9 i oljeansvarighetskonventionen respektive

års följer att omräkning från SDR till svenskt mynt

begränsningskonvention

sker eller säkerhet ställs. En skall göras efter kursen den dag då betalning bestämmelse finns för närvarande i 348 § sjölagen. Det har motsvarande att särskilt som därför inte ansetts erforderligt ange detta i 15 kap. Den är således fri från valutarisken efter det att

upprättar en begränsningsfond fonden är upprättad. Har begränsningsfonden en gång behörigen upprättats,

av SDR:s värde i förhållande till svenskt mynt som kan de förändringar eller ansvarsbeloppets storinträffar därefter inte påverka fondbeloppets

lek. Fattar rätten ett nytt beslut, varigenom fondbeloppet eller tilläggsbeloppet

fonden underrättas härom och beredas höjs, skall den som har upprättat tid inbetala felande kontanta tillfälle att inom viss, särskilt angiven kortare säkerhet. Under denna frist får fonden medel eller ställa kompletterande och annan verkställighet enligt 241 § anses fylla lagens krav. Handräckning 9 § kan således inte ske, under

sjölagen respektive oljeansvarighetslagen

att rätt till ansvarsbegränsning föreligger. Om komplettering förutsättning fond inte längre anses vara inte görs före fristens utgång kan därefter någon som finns i fonden bör emellertid i sådant fall inte upprättad. De tillgångar eftersom borgenärerna under återställas till den som har upprättat fonden,

upprättad var förhindrade att skaffa sig annan den tid fonden var behörigen

säkerhet. Begränsningsfonden bör i sådant läge betraktas som en av fondens

Tillgångarna bör därför ställd pant för borgenärernas fordringar. upprättare reserveras för att tillgodose de fordringar som görs gällande mot fonden.

i anledning av den ifrågavarande olyckan Sedan alla anspråk på ersättning kvarvarande medel fördelas mellan borgenärerna slutligen har avgjorts skall

SOU 193m;

Specialmotivering 159

i förhållande till storleken av deras fordringar. Av fjärde stycket framgår att beslut som avses i denna paragraf är av interimistisk karaktär, dvs. de gäller till dess annorlunda förordnas. En som senare får kännedom borgenär om att en fond har upprättats skall således ha möjlighet begära att fondbeloppet ökas om han kan påvisa att det först angivna fondbeloppet grundas på t. ex. felaktiga uppgifter om fartygets tonnage. Det kan också, som tidigare nämnts, finnas anledning att besluta om ytterligare säkerhet. Talan mot beslut enligt denna paragraf skall föras särskilt. Besvärsrätt tillkommer var och en vars rätt berörs av beslutet, t. ex. även den internationella oljeskadefonden. I samband med att rätten genom dom fördelar fonden skall slutlig ställning tas till frågan om fondbeloppets storlek.

354 §

I denna paragraf föreskrivs att rätten, när en begränsningsfond har upprättats, så snart som möjligt skall låta kungöra detta i Post- och Inrikes Tidningar och i ortstidning. Dessutom skall alla kända borgenärer underrättas särskilt. I kungörelsen skall borgenärerna uppmanas att inom viss tid anmäla sina fordringar mot fonden. Tiden för anmälningsfristen har inte begränsats men den skall vara minst två månader. Har fonden upprättats lång tid efter händelsen bör anmälningsfristen kunna vara relativt kort, eftersom borgenärerna då i regel torde ha kännedom om sina krav. Detsamma gäller när det är fråga om klara och begränsade skador. Vid exempelvis oljeskador kan däremot behov av en längre frist föreligga, eftersom skadorna då ofta är mera F. n. föreskrivs svåröverskådliga. i 7 § oljeansvarighetslagen en minsta tid om sex månader och detta bör gälla som riktmärke även i fortsättningen. bör utfärdas Kungörelsen så snart begränsningsfonden har upprättats och oberoende av om beslutet om fastställande av ansvarsbelopp har överklagats. I första stycket har vidare föreskrivits att kungörelsen skall innehålla en erinran om vissa lagbestämmelser av betydelse för borgenärernas rätt. Erinran skall sålunda göras om 357 § enligt vilken rätt till utdelning för efteranmälda fordringar föreligger bara i visst fall samt om 364 §, v_ari anges att dom i begränsningsmâlet gäller mot alla som kan göra gällande fordringar mot fonden, även den som inte har anmält sin fordran. Har globalfond upprättats skall vidare erinras om 240 § fjärde stycket, enligt vilket särskild talan inte är tillåten sedan fond har upprättats. Enligt andra stycket skall kungörelse ske inte bara i Sverige utan också i utlandet om skäl föreligger till det. Finns det anledning anta att borgenärer finns i något annat land bör således kungörelse ske även där. Några föreskrifter om hur sådan kungörelse skall ske meddelas inte, eftersom förhållandena på platsen bör vara avgörande för hur man på lämpligaste sätt kommer i kontakt med borgenärerna. Kostnaderna måste dock självfallet hållas inom rimliga gränser.

160 Specialmotivering

355 §

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4) har utredningen för rätten att förordna en förvaltare i funnit att det bör finnas möjlighet fonden. Bestämmelse härom finns i denna paragraf där det också anges att skall och ha den insikt och erfarenhet som förvaltaren vara lagfaren kräver. bör i första hand komma i fråga för uppdraget Sjörättsadvokat får till förvaltare i konkurs inte uppdraget. Enligt 44 § konkurslagen förordnas den som är anställd vid domstol. Motsvarande skall gälla också vid förordnande av förvaltare i begränsningsfond men det har inte ansetts att meddela en uttrycklig bestämmelse härom. nödvändigt består i att göra de undersökningar och den Förvaltarens uppgifter av anmälda fordringar som behövs som underlag för ett förslag till granskning i begränsningsmålet skall lösas, dvs. hur de olika frågor som aktualiseras ansvarsbeloppets storlek frågor om ansvar och rätt till ansvarsbegränsning, och de anmälda fordringarna. Dessa frågor har berörts i avsnitt 4.4. Förvaltare kan förordnas när som helst efter det att fonden har upprättats. Innan beslut meddelas bör synpunkter i frågan inhämtas under hand från den fonden och andra intresserade parter. Visar det sig därvid att som upprättat har inlett förlikningsförhandlingar bör beslutet anstå, såvida inte parterna insatser kan vara dem till hjälp. Har parterna själva anser att en förvaltares förvaltare inte förordnats skall dennes arbetsuppgifter i stället ombesörjas av rätten. Domstolen har då själv möjlighet att uppmärksamma om fördelning av fonden visar sig medföra komplikationer. Förvaltare bör i så fall genast

förordnas. bör förvaltaren, om han har Såsom framgår av den allmänna motiveringen behov av det, kunna anlita sakkunnigt biträde (jfr 52 § konkurslagen). Kostnaderna för förvaltarens arbete skall bestridas av den som har skall betalas ur det tilläggsbelopp som upprättat fonden. Dessa kostnader

rätten kan begära enligt 353 § andra stycket.

356 §

en fordran skall ge rätten I denna paragraf anges att borgenär som anmäler Vidare skall han upplysa om dom har vissa uppgifter om fordringen. meddelats med anledning av fordringen eller om särskild rättegång pågår

beträffande denna. Har dom redan meddelats beträffande en fordran, har domen vunnit laga i Sverige kan fordringen inte bli föremål för kraft och är den verkställbar

i Övriga borgenärer har således inte någon prövning begränsningsmålet.

anmärkningar mot fordringen. Har möjlighet att i sådant fall framställa i utlandet och är den inte verkställbar här har den däremot domen meddelats endast bevisverkan. rättegång beträffande en Om det när fonden upprättats pågår särskild fordran bör, såsom framhållits i avsnitt 4.4, inte krävas att denna borgenärs har emellertid ett intresse av att så snart läggs ned. De andra borgenärerna Vill de rikta anmärkningar mot som möjligt få vetskap om rättegången. 36m welamson L_ att intervenera i denna fordringen torde de nämligen ha möjlighet

Konkursrätt (Stfmf

1961) s. 295. rättegång”

Spécialmotivéring 161

357 § I denna paragraf behandlas verkningarna av att en fordran inte anmäls i tid. Har en fordran inte anmälts, när frågan om fondens fördelning tas upp till slutlig handläggning vid tingsrätten, kan ersättning bara utgå enligt 363 § andra stycket. Ersättning kan således bara utgå under förutsättning att rätten vid fördelningen av fonden har avsatt ett belopp som skall täcka efteranmälda fordringar. Borgenär som inte har anmält sin fordran när fördelningen sker riskerar således att rätten inte finner anledning att avsätta något sådant belopp, i vilket fall han inte får någon ersättning alls, eller att den ersättning han erhåller blir mindre än den skulle ha varit om han anmält sin fordran i tid.

358 § När en begränsningsfond har upprättats har en borgenär inte längre möjlighet att erhålla särskild säkerhet för sin fordran, förutsatt att den som upprättat fonden har rätt till ansvarsbegränsning. Alla borgenärer som har anspråk på ersättning i anledning av den ansvarsgrundande händelsen skall därför kunna rikta sina krav mot fonden. För att inte endast vissa borgenärer skall kunna disponera över fonden har i denna paragraf föreskrivits att fonden inte kan förrän upplösas anmälningsfristen har utlöpt. Sedan borgenärerna således blivit kända kan fonden upplösas, men det krävs då att både den som har upprättat fonden och samtliga borgenärer, som har gjort gällande fordringar mot fonden, samtycker härtill. Anledningen till upplösning av fonden torde regelmässigt vara att parterna utom rätta kommit överens om hur fonden skall fördelas. Blir fonden upplöst efter det att begränsningsmålet har inletts, skall detta givetvis avskrivas i samband härmed.

359 § I denna paragraf behandlas väckande av talan i begränsningsmål. Av definitionen i 350 § andra stycket framgår att begränsningsmål är ett mål, i vilket frågor om ansvar och dess begränsning avgörs samt fonden fördelas. Sedan fonden har upprättats och borgenärerna har anmält sina krav kan parterna vilja inleda förlikningsförhandlingar, eventuellt med anlitande av förvaltarens hjälp. Begränsningsmålet skiljer sig såtillvida från ett vanligt tvistemål att rättegångsförfarandet kan komma att aktualiseras snabbt och utan att parterna haft tillfälle att undersöka möjligheterna till en uppgörelse i godo. För detta krävs ju också att samtliga berörda parter är kända, vilket i de fall när fond upprättas kan vara fallet först sedan anmälningsfristen har gått ut. Det har därför ansetts att några åtgärder som syftar till fördelning av fonden - såsom fondsammanträde och upptagandet av tvistiga fordringar till behandling -inte utan vidare skall vidtas av rätten, sedan anmälningsfristen har utlöpt. För att så skall ske krävs att någon av parterna tar initiativ till det genom att väcka talan i begränsningsmålet. I denna paragraf föreskrivs därför att talan i sådant mål väcks genom att den som har upprättat fonden, dennes försäkringsgivare eller borgenär ansöker om att fonden skall fördelas.

sou 19:41:24

162 Specialmotivering

360 § bestämmelser om fondsammanträde som delvis Denna paragraf innehåller har utformats med konkurslagens bestämmelser om borgenärssammanträde som förebild. Någon detaljreglering har inte skett utan konkurslagens regler får vid behov anvisa vilka principer som bör ligga till grund för lösning av frågor som kan uppkomma i den praktiska tillämpningen. har väckt talan i begränsningsmålet skall den När någon av parterna formella sättas i gång genom att kallelse utfärdas till fondproceduren fondsammanträde. Anmälningsfristens utgång måste under alla förhållankan äga rum. Har förvaltare förordnats i den avvaktas, innan sammanträdet fonden måste han få den tid som behövs för utredning och utarbetande av av fonden. Förvaltaren måste därför konsulteras om förslag till fördelning tidpunkten för fondsammanträdet. Till sammanträdet skall enligt första stycket kallas alla personer vars rätt är berörd av utgången i begränsningsmålet, främst den som har upprättat och borgenärerna, dvs. fonden, den som anhängiggjort begränsningsmålet de som har anmält fordringar mot fonden. Redarens P & I-assuradör bör normalt kallas. Om oljeskadefond har upprättats och om den internationella oljeskadefonden kan komma att bli skyldig att ersätta en del av oljeskadorna bör vidare en representant för den internationella fonden kallas. Såsom berörts i den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4) skall samtliga i begränsningsmålet behandlas vid fondsammanträfrågor som aktualiseras det. För att underlätta för parterna att om möjligt träffa en överenskommelse i de olika sakfrågorna skall förvaltaren, eller om sådan inte har förordnats, rätten till fondsammanträdet utarbeta ett förslag till lösning av de frågor som skall behandlas. skall i god tid före sammanträdet översändas till Förslaget dem som har kallats till fondsammanträdet. Detta framgår av andra stycket. Såsom förut nämnts har förvaltaren möjlighet att anlita sakkunnigt biträde. Särskild sakkunskap kan behövas för bedömningen av komplicerade sakförhållanden, t. ex. om någon på fartygets sida är ansvarig för en fartygskollision på grund av felaktig navigering. Om det från början står klart att parterna under alla förhållanden avser att göra frågan till föremål för tvist, kan förvaltaren undantagsvis nöja sig med att framlägga ett på vissa av fonden. Det är i ett sådant fall premisser grundat förslag till fördelning av förvaltarförslaget inte tillåts alltför angeläget att upprättandet mycket att rättegångsförfarandet påbörjas. Samtidigt bör förvaltaren fördröja försöka att rensa undan tvistefrågor av enklare karaktär. Bestämmelserna om fondsammanträde och förordnande av förvaltare för parterna att vid fondsammanträdet komma fram syftar till att underlätta till en överenskommelse, som kan ligga till grund för dom angående fondens Det är därför angeläget att förvaltaren får sådana resurser som fördelning. behövs för att han skall kunna lägga fram ett välmotiverat förslag till fondsammanträdet. Av samma skäl bör alla möjligheter tas till vara att under sammanträdet utreda återstående tvistefrågor och att förlika parterna. Rätten bör aktivt verka för en överenskommelse i godo mellan parterna. Om rådrum behövs, bör fondsammanträdet därför uppskjutas till senare dag, och förvaltaren bör mot bakgrund av nya omständigheter och förlikning mellan

ouu 176126 apeczalmottvertng 103

de berörda parterna ändra sitt till fondsammanträdet utarbetade förslag. Om enighet mellan parterna har uppnåtts, skall enligt tredje stycket förvaltarens förslag med de ändringar däri som eventuellt har företagits läggas till grund för fördelning av fonden. Om någon av parterna fortfarande har invändning mot förslaget, när alla möjligheter till förlikning har uttömts och fondsammanträdet måste avslutas, skall den som framfört invändningen föreläggas att inom viss tid begära rättens prövning av tvisten. Hörs vederbörande inte av, skall detta enligt bestämmelse uttrycklig i tredje stycket tolkas som att invändningen inte vidhålls. Om däremot rättens prövning begärs skall rätten i fortsättningen handlägga tvisten som ett vanligt tvistemål. Detta innebär bl. a. att frågan om rättegångskostnader skall bedömas enligt vanliga tvistemålsregler. Vissa särskilda bestämmelser om hur rätten skall förfara vid avgörandet av tvister meddelas i 36] §. Av dessa bestämmelser framgår att den som inte infinner sig till fondsammanträdet blir bunden av de resultat som där uppnås. Den som inte infinner sig har därmed också förlorat möjligheten att senare framställa en invändning och begära rättens prövning av tvistefrågan. Det bör vidare uppmärksammas att bara den som vid sammanträdet framställt en invändning kan begära att den tvist som denna angår skall prövas av rätten. Det finns således inte möjlighet för den som uteblivit att fullfölja någon annan borgenärs invändning, som denne efter närmare överväganden har beslutat frånfalla.

361 §

Denna paragraf innehåller bestämmelser för det fall att det efter fondsammanträdet föreligger olösta tvister som måste avgöras av rätten. Utgångspunkten för bestämmelserna är att anmälan av fordringen mot fonden, förvaltarens utredning och förhandlingarna vid fondsammanträdet motsvarar vad som i ett vanligt tvistemål förekommer genom stämningsansökan och vid förberedelsen. Någon särskild stämningsansökan behövs därför inte i detta skede. I många fall behövs inte heller någon ytterligare förberedelse utan tvisten bör kunna avgöras i direkt anslutning till fondsammanträdet. Utredningen har därför ansett det lämpligast, att de tvister som kvarstår efter fondsammanträdet skall kunna lösas inom ramen för begränsningsmålet och således utan att de anhängiggörs som särskilda mål. Innan rättegången fortsätter är det emellertid ofta nödvändigt att ta till vilka av parterna i begränsningsmålet ställning som är i så hög grad berörda av den tvist som skall lösas att de vid avgörandet av denna skall anses ha ställning som parter. Flera olika slag av partsförhållanden är här tänkbara. Om den som upprättat fonden bestrider, att han är ansvarig för de skador som uppkommit till följd av den ifrågavarande händelsen, bör tvisten i regel anses röra denne, å ena sidan, och samtliga borgenärer, å den andra sidan. Om en av flera borgenärer gör gällande att redaren inte har rätt till ansvarsbegränsning bör tvisten anses föreligga mellan denne borgenär och redaren. Anser redaren att en borgenärs fordran är helt ogrundad eller att den begärda ersättningen är alltför hög men de andra borgenärerna inte har någon invändning mot fordringen, föreligger tvist mellan redaren och

164 SOU 1981 :s

Specialmotivering

vederbörande borgenär. Med hänsyn till de många olika situationer som kan tänkas föreligga har i första stycket föreskrivits att rätten inför den fortsatta handläggningen skall bestämma vilka som skall anses som parter i den ifrågavarande tvisten. Såsom nyss anfördes får anmälan av fordringen, förvaltarens utredning och fondsammanträdet anses motsvara förberedelse i tvistemål. Ibland kan dock behov av ytterligare förberedelse, muntlig eller skriftlig, föreligga, t. ex. för att parterna skall få tillfälle att precisera sin talan eller att anmäla sin bevisning. I andra stycket föreskrivs att rätten skall bestämma om ytterligare förberedelse behövs. Om det låter sig göra, skall rätten dessförinnan inhämta synpunkter i frågan. Om parterna samtycker eller om det vid parternas fondsammanträdet framstår som uppenbart hur den aktuella tvistefrågan skall avgöras, kan rätten på samma sätt som i ett vanligt tvistemål hålla huvudförhandlingi förenklad form i anslutning till förberedelsen (jfr 42 kap. 20 § rättegångsbalken). Såsom framgår av 350 § tredje stycket skall rättegångsbalkens regler gälla i tillämpliga delar i begränsningsmålet. Detta medför bl. a. att bestämmelserna om meddelande av deldom och mellandom är tillämpliga. Om det flera tvister som saknar inbördes samband torde det vara föreligger lämpligast att de avgörs genom särskilda deldomar. Skulle någon av dessa visa sig särskilt komplicerad och kräva längre tid för avgörandet än de övriga kan, om deldom har meddelats beträffande de övriga tvistiga fordringarna, delbetalning av de otvistiga och rättskraftigt avgjorda fordringarna ske enligt 362 §. vid handläggningen av Det är i och för sig inget som hindrar att förvaltaren en enskild tvist uppträder som ombud för några av parterna, t. ex. när flertalet borgenärer och redaren har godtagit förvaltarens förslag men invändning görs av endast en borgenär.

362 §

Eftersom det kan dröja lång tid innan slutlig dom meddelas beträffande samtliga fordringar och fördelning av fonden kan ske har i denna paragraf en bestämmelse som ger rätten möjlighet att, efter utgången av intagits anmälningsfristen, göra provisoriska delbetalningar avseende de fordringar som har visats föreligga, dvs. som inte är tvistiga eller som avgjorts genom dom. Föreligger i målet ett stort antal tvister, kan flera lagakraftvunnen sådana utbetalningar bli aktuella, allteftersom tvisterna blir avgjorda. Hela tiden måste givetvis domstolen se till att betalningarna inte medför risk för de ännu inte avgjorda fordringarnas del.

363 §

Paragrafen upptar regler om slutlig fördelning av fonden. Vissa motsvarande bestämmelser finns för närvarande i 7 § oljeansvarighetslagen. När samtliga tvister har avgjorts skall enligt första stycket fördelning av fonden ske. Detta skall ske genom dom. I denna skall slutlig ställning också tas till frågan om ansvarsbeloppets storlek. Normalt skall detta motsvara det

Specialmotivering 165

ansvarsbelopp som fastställdes i samband med att fonden upprättades. kan det dock förekomma Undantagsvis att det finns anledning att ändra detta, t. ex. på grundval av ny utredning om fartygets tonnage. Fonden skall fördelas enligt de bestämmelser härom som finns i 10 kap. sjölagsförslaget resp. i oljeansvarighetslagen. Ibland kan det finnas anledning anta att ytterligare fordringar finns som inte har anmälts. Vid vissa mil_jökatastrofer kan t. ex. förekomma att skador uppstår först efter någon tid. Sker fördelningen relativt snart efter händelsen kan det då finnas behov av att avsätta visst belopp för sådana skadelidande. Det kan också hända att man med bestämdhet vet att borgenärer finns som inte hörts av och som det inte varit möjligt att få kontakt med. Med tanke på sådana situationer föreskrivs i andra stycket att rätten kan avsätta visst belopp till att täcka som inte har anmälts fordringar när frågan om fondens fördelning tas upp till handläggning vid tingsrätten. Fördelning av detta belopp sker när samtliga anmälda fordringar har behandlats och det kan antas att ytterligare inte kommer fordringar att anmälas. Det bör understrykas att möjligheten att avsätta visst belopp för efteranmälda inte fordringar bör utnyttjas urskiljningslöst. Belopp bör avsättas bara om det finns någon bestämd anledning att anta att ytterligare borgenärer kan finnas. Sker fördelningen ganska lång tid efter händelsen måste det finnas starka skäl för att sådant belopp skall avsättas. Har mer än tre år förflutit från händelsen måste det under alla förhållanden anses osannolikt att ytterligare borgenärer finns. Av tredje stycket framgår att fonden skall fördelas mellan de ersättningsberättigade även om den som har upprättat fonden inte har rätt att begränsa sitt ansvar. Den omständigheten att ansvaret är obegränsat bör inte försätta de skadelidande i en sämre ställning än om rätt till ansvarsbegränsning förelegat. Frågan huruvida rätt till ansvarsbegränsning föreligger har sannolikt redan gjorts till föremål för särskilt avgörande som vunnit laga kraft när fördelning av fonden sker. Oavsett hur det förhåller sig med detta, bör det, under förutsättning att rätt till ansvarsbegränsning inte föreligger, vara möjligt för borgenärerna att yrka att dom skall meddelas inte bara beträffande fondens fördelning utan också mot den som är ansvarig, såvitt avser hans skyldighet att personligen svara för den del av ersättningen som inte blir betald genom fondens fördelning. Bestämmelse härom har därför tagits in i tredje stycket.

364 §

Av denna paragraf följer att lagakraftvunnen dom i fråga om ansvar och rätt till ansvarsbegränsning, ansvarsbeloppets storlek och fondens fördelning gäller gentemot alla som kan göra gällande fordringar mot fonden, oavsett om de har anmält sina fordringar eller inte. Bestämmelsen är motiverad av att både den skadeståndsskyldige och borgenärerna har ett intresse av att det inte skall vara möjligt att i efterhand bryta upp det beslut om fördelning av fonden som den slutliga domen innefattar. Sådana rättsskyddsgarantier har byggts in i begränsningsfondsys-

166 Specialmotivering

temet att det bör godtas att borgenär, som inte har anmält sin fordran. gär miste om sin rätt.

6.6 Motivering till 16 kap. sjölagsförslaget

innehåller de paragrafer som f. n. finns i 15 kap. sjölagen. Kapitlet består huvudsakligen i ny numrering av paragraferna jämte

Ändringarna

härav föranledda ändringar.

369 § som i förslaget motsvarar 369 §, har vissa I nuvarande 348 § sjölagen, ändringar gjorts i paragrafens innehåll. SDR är numera den beräkningsenhet används i internationella konventioner på transporträtsom huvudsakligen Denna föreslås nu införd såvitt gäller tens område.” beräkningsenhet ansvarsbegränsningsbeloppen i 6 kap. och 10 kap. sjölagen, vilket innebär att Poincaréfranci sjölagen kvarstår som beräkningsenhet endast i 5 kap. I 369 § har därför inledningsvis tagits in en definition av SDR, varefter definitionen av Poincaréfranc tas upp i andra stycket. i 369§ medför följdändring i 120 § andra stycket sjölagen.

Ändringarna

6.7 till ändringar i oljeansvarighetslagen

Motivering

Som framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt 4.4) har utredningen föreslagit att bestämmelser om upprättande och fördelning av begränsningsfond skall tas in i ett nytt kap. 15. Dessa bestämmelser skall äga tillämpning som avses i oljeansvarighetslagen. Av denna även på begränsningsfond anledning föreslås de motsvarande bestämmelser som f. n. finns i oljeansva- I stället hari denna lag intagits en hänvisning till 15 righetslagen upphävda. kap. sjölagen. Till bestämmelserna i oljeansvarighetslagen har vidare lagts en ny 23 § vilken innehåller regler om ansvarsbegränsning när oljeskada har uppkommit i annan stat än sådan som anslutit sig till 1969 års oljeansvarighetskonkostnader för vention eller på öppna havet eller när det har uppkommit åtgärder avsedda att förhindra eller begränsa sådan oljeskada. I avsnitt 4.5 har närmare redogjorts för bakgrunden till de ändringar som föreslås i oljeansvarighetslagen.

2§ I denna paragraf har endast den ändringen gjorts att i andra stycket intagits en hänvisning till 23 § beträffande ansvarsbegränsning i anledning av 37 Se närmare s. 76 f. oljeskada som inte har anknytning till konventionsstat.

Specialmotivering

5§ I denna paragraf har den ändringen gjorts att andra stycket i paragrafens nuvarande lydelse har utgått. Som närmare framgår av avsnitt 4.5 är detta en följd av den av utredningen föreslagna uppsägningen av 1957 års konvention.”

6§ Denna paragraf innehåller vissa bestämmelser om begränsningsfond. I första stycket fastslås, liksom för närvarande, att upprättandet av en begränsningsfond är en förutsättning för rätten till ansvarsbegränsning. Vidare har i detta stycke intagits den bestämmelse i nuvarande andra stycket som föreskriver att en begränsningsfond här i riket skall upprättas hos den domstol där talan om ersättning har väckts.

Övriga bestämmelser i den nu gällande 6 § har fått utgå och i stället

hänvisas till 15 kap. sjölagen i dess föreslagna lydelse. De bestämmelser i paragrafens andra-fjärde stycken som har utgått återfinns i allt väsentligt i 15 kap., jfr 351-353 §§. I andra stycket föreskrivs att fonden skall fördelas mellan borgenärerna i förhållande till storleken av de styrkta fordringarna. Detta överensstämmer med vad som gäller för närvarande i enlighet med 7 § tredje stycket. En motsvarande bestämmelse finns i 239 § första stycket i förslaget till 10 kap. sjölagen. Tredje stycket innehåller en hänvisning till 15 kap. sjölagen i fråga om de närmare bestämmelserna om begränsningsfond och begränsningsmål.

7§ Enligt förslaget skall denna paragraf utgå i sin helhet. De bestämmelser om begränsningsfond som f. n. finns i paragrafen motsvaras, förutom av nyss nämnda 6 § tredje stycket, av det föreslagna 15 kap. sjölagen.

13 och 14 §§ I dessa paragrafer har den hänvisning till 5 § andra stycket som f. n. finns i 13 § första och andra styckena och 14 § andra stycket utgått som en följd av ändringen i 5 §.

18§ I tredje stycket finns f. n. en forumbestämmelse enligt vilken den domstol vid vilken begränsningsfonden har upprättats skall pröva frågor om ansvarsbeloppets fördelning. Bestämmelsen gäller även, när fonden har upprättats i annan konventionsstat. Om fonden har upprättats i Sverige skall prövningen av frågor om fördelningen ske i begränsningsmål som avses i 15 kap. En bestämmelse sjölagen. om detta har fogats till stycket i den gällande jydelsen_ 38Jfr. prop. 1973:140 s. 141 ff.

Specialmotivering

22§

Av paragrafens andra stycke i dess nuvarande lydelse framgår att ansvars- 10 kap. sjölagen skall tillämpasi de fall bestämmelsen begränsningsreglernai avser. Härutöver hänvisas i fråga om ansvarsbeloppets storlek till 235 § i detta kapitel. Eftersom sistnämnda hänvisning inte är nödvändig utöver den f. n. i vissa fall kan komma att bestämmas inte generella och ansvarsbeloppet bara enligt 238 § i förslaget utan även enligt 243 § har hänvisningen strukits.

23§ I denna paragraf har intagits bestämmelser om ansvarsbegränsning i av oljeskada som fartyg vilket befordrar olja som bulklast har anledning orsakat i annan stat än konventionsstat eller på öppna havet. Beträffande en närmare för bakgrunden till paragrafen hänvisas till avsnitt redogörelse 4.5. Av första stycket framgår att ansvarsgränsen för fordringar i anledning av skador eller förebyggande åtgärder som avses i denna paragraf är densamma som den som anges i 5 §, dvs. 133 SDR (ca 750 kr.) per ton av fartygets dock högst 14 milj. SDR (ca 75 milj. kr.). Detta ansvarsbelopp är dräktighet, endast avsett för fordringar av nyss nämnt slag. Om ett fartyg på grund av en och samma händelse orsakar oljeskada både i konventionsstat och ickekonventionsstat gäller således två separata ansvarsbelopp. kommer i fråga enligt denna paragraf, skall i När ansvarsbegränsning bestämmelserna i 10 och 15 kap. sjölagen tillämpas. Detta övrigt i huvudsak framgår av andra stycket. Hänvisningen till 10 kap. sjölagen innebär bl. a. att upprättande av begränsningsfond inte, till skillnad från vad som gäller enligt 6 § oljeansvarighetslagen, är någon förutsättning för rätt till ansvarsbegränsning. Om begränsningsfond upprättas skall fonden uppgå till det ansvarsbelopp som följer av första stycket. Eftersom fartygsägaren enligt 10 kap. sjölagen inte har rätt till ersättning har härutöver föreskrivits att för förebyggande åtgärder som han har vidtagit, 8 § tredje stycket i oljeansvarighetslagen skall äga tillämpning. Det är, enligt utredningens mening, inte rimligt att rätten till ersättning för ett och samma skall bedömas olika beroende på om oljeskada har slag av åtgärder uppkommiti konventionsstat eller i icke-konventionsstat. Vidare bör samma preskriptionstid för väckande av talan om ersättning gälla för alla slag av oljeskador som avses i oljeansvarighetslagen. Av denna anledning hari detta stycke föreskrivits att även 10 § i nämnda lag skall tillämpas. I 241 § sjölagen i dess föreslagna lydelse finns bestämmelser om att upprättandet av en begränsningsfond kan utgöra hinder för kvarstad, annan handräckning eller utmätning. Om detta är fallet när en begränsningsfond har upprättats skall enligt förslaget samma som avses i denna paragraf kanaliseringsregler tillämpas, som gäller beträffande övriga oljeskador enligt 4 § oljeansvarighetslagen, såvitt de avser lotsar, personer som vidtagit bärgare och anställda. Anspråk på ersättning eller förebyggande åtgärder, får således inte, annat än i undantagsfall, riktas mot sådana regresstalan personer.

Särskilt

yttrande

Av Hagberg och Grönfors

De skäl som har anförts i betänkandet för att skadeståndsansvaret för skador som vållas av krigsfartyg och andra statsfartyg inte skall vara begränsat har enligt vår mening en sådan tyngd att detta bör gälla i alla situationer. Enligt skall ansvaret emellertid förslaget vara obegränsat bara när skadan har orsakats av fartygets särskilda egenskaper eller användning (jfr 243 § första stycket). Det är ställt utom allt tvivel att denna bestämmelse kommer att medföra avsevärda gränsdragningsproblem i den praktiska tillämpningen utan att detta, såsom belyses i betänkandet, kan anses motiverat av ekonomiska skäl. Enligt vår bestämda mening bör, av såväl principiella som praktiska skäl, de föreslagna reglerna om globalbegränsning över huvud taget inte gälla i fråga om statens skadeståndsansvar för skada som vållas av fartyg som uteslutande används för statliga ändamål. I och för sig torde det från praktisk synpunkt inte föreligga något hinder för att de nordiska länderna på denna punkt i sin lagstiftning har regler som skiljer sig från varandra. Vi har emellertid, mot bakgrunden av det mycket starka intresse som föreligger för en enhetlig nordisk sjörättslagstiftning och de betydande resultat i detta hänseende som nu har uppnåtts. inte velat motsätta oss den kompromisslösning som utarbetats. Vi hemställer emellertid att denna fråga tas upp till förnyade nordiska överläggningar innan lagförslaget föreläggs riksdagen.

Bilaga 1 1976 års konvention om begränsning av skadeståndsansvar sjörättsligt

172 1

Bilaga

de la Convention on Limitation Convention 1976 sur

limitation de 1a of Liability for maritime responsabilité

en matiere de créances claims, 1976

maritimes

Les Etats Parties a la présente Convention The States Parties to this Convention. AYANT RECONNU l”utilité de fixer d”un HAVING RECOGNIZED the desirability of commun accord certaines rela- determining by agreement certain uniform rules rêgles uniformes to the limitation of liability for maritime tives ä la limitation de responsabilité en matiere de relating créances maritimes; claims; ONT DECIDE de conclure une convention a cet HAVE DECIDED to conclude a Convention sont convenus de ce qui for this purpose and have thereto agreed as effet. et, en conséquence, sunt: follows:

CHAPITRE I CHAPTER I

Le droit a limitation The right of limitation

ARTICLE lER ARTICLE 1

Personnes en droit de limiter leur Persons entitled to limit liability

responsabilité

1. Les propriétaires de navires et les assistants, l. Shipowners and salvors, as hereinafter defined, limiter leur may limit their liability in accordance with the tels que déñnis ci-apres, peuvent conformément aux régles de la rules of this Convention for claims set out in responsabilité a Pégard des créances visées Article 2. présente Convention á Panicle 2. de navire» dé- 2. The term shipowner shall mean the owner, 2. L”expression «propriétaire signe le propriétaire, Faffréteur, Farmateur et charterer, manager and operator of a sea-going Farmateur-gérant d”un navire de mer. ship.

on entend toute personne 3. Salvor shall mean any person rendering 3. Par «assistant», fournissant des services en relation directe avec les services in direct connexion with salvage operad”assistance ou de sauvetage. Ces tions. Salvage operations shall also include operaoperations celles que vise larticle 2, tions referred to in Article 2, paragraph 1 (d), (e) operations comprennent paragraphe 1 (d), (e) et (l). and (f). des créances prévues á 4. lf any claims set out in Article 2 are made 4. Si l”une quelconque Farticle 2 est formée contre toute personne dont les against any person for whose act, neglect ofdefault faits, négligences et fautes entrainent la responsa- the shipowner or salvor is responsible, such person cette shall be entitled to avail himselfofthe limitation of bilité du propriétaire ou de Fassistant, de la limita- liability provided for in this Convention. personne est en droit de se prévaloir tion de responsabilité prévue dans la présente Convention.

Bilaga I 173

1976 års konvention om

begränsning

av

sjörättsligt

skadeståndsansvar

De fordragsslutande staterna, VILKA FUNNIT det önskvärt att genom avtal fastställa vissa enhetliga regler för begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar;

HAR BESLUTAT att avsluta en konvention för detta ändamål och har därför överenskommit om följande:

KAPITEL I

Begränsningsrätten

ARTIKEL 1

Personer berättigade till ansvarsbegränsning

l. Fartygsägare och bärgare, såsom de definieras nedan, kan i enlighet med bestämmelserna i denna konvention begränsa sin ansvarighet för fordringar som avses i artikel 2.

2. Med uttrycket ”fartygsägare” förstås ägare, befraktare och redare av fartyg som används till fart i öppen sjö samt den som i redares ställe handhar sådant fartygs drift. 3. Med ”bärgare” förstås den som utför tjänster i direkt samband med bärgningsföretag. I bärgningsföretag inbegrips även sådana åtgärder som avses i artikel 2:1 (d), (e) och (f).

4. Person för vars handlande, fel eller försummelse fartygsägaren eller bärgaren är ansvarig har rätt att begagna sig av den ansvarsbegränsning varom stadgas i denna konvention, om fordran som avses i artikel 2 görs gällande mot honom.

SOU [98128

174 Bilaga 1

5. In this Convention the liability of a ship- 5. Dans la présente Convention, Fexpression - de navire» com- owner shall include liability in an action brought «responsabilité du propriétaire

résultant d”une action against the vessel herself. prend la responsabilité

portant sur le navire lui-même. â 6. An insurer of liability for claims subject to 6. L”assureur qui couvre la responsabilité confor- limitation in accordance with the rules of this a limitation Fégard des créances soumises est Convention shall be entitled to the benefits of this mément aux rêgles de la présente Convention même Convention to the same extent as the assured en droit de se prévaloir de celle-ci dans la himself. mesure que Fassuré lui-même. 7. The act of invoking limitation of liability 7. Le fait dinv0quer la limitation de responsa-

de cette shall not constitute an admission of liability. bilité nemporte pas la reconnaissance

responsabilité.

ARTICLE 2 ARTICLE 2

soumises á la limitation Claims subject to limitation Créances

3 et 4, les créances l. Subject to Articles 3 and 4 the following claims. 1. Sous reserve des articles le fondement de la whatever the basis of liability may be, shall be suivantes, quel que soit sont soumises ä la limitation de subject to limitation of liability: responsabilité,

responsabilité: lésions corporel- (a) claims in respect of loss of life or personal (a) créances pour mort, pour biens (y injury or loss of or damage to property (including les, pour pertes et pour dommages ä tous works, basins and waterways compris les dommages causés aux ouvrages d°art damage to harbour la and aids to navigation) occurring on board or in des ports, bassins, voies navigables et aides å survenus â bord du navire ou en direct connexion with the operation of the ship or navigation), and consequential loss relation directe avec Fexploitation de celui-ci ou with salvage operations,

resulting therefrom; avec des operations d°assistance ou de sauvetage,

ainsi que tout autre préjudice en résultant; résultant dun (b) claims in respect of loss resulting from delay (b) créances pour tout préjudice retard dans le transport par mer de la cargaison, in the carriage by sea of cargo, passengers or their

des passagers ou de leurs bagages; luggage; résultant from (c) claims in respect of other loss resulting (c) créances pour d°autres préjudices of rights other than contractual de latteinte å tous droits de source extra contrac- infringement in direct connexion with the tuelle, et survenus en relation directe avec lex- rights, occurring

du navire ou avec des operations operation of the ship or salvage operations; ploitation dassistance ou de sauvetage; enlevé, removal, (d) créances pour avoir renfloué, (d) claims in respect of the raising, un navire destruction or the rendering harmless of a ship détruit ou rendu inoffensif coulé, which is sunk, wrecked, stranded or abandoned, naufragé, échoué ou abandonné, y compris tout ce that is or has been on board qui se trouve et s”est trouve ä bord; including anything

such ship;

détruit ou destrucpour avoir enlevé, (e) claims in respect of the removal, (e) créances tion or the rendering harmless of the cargo of the rendu inoffensive la cargaison du navire;

ship; other than the person par une autre personne (f) claims of a person (f) créances produites pour les mesures liable in respect of measures taken in order to que la personne responsable ou de réduire un dommage avert or minimize loss for which the person liable prises afin de prévenir

Bilaga I 175

5. I denna konvention skall fartygsägarens ansvarighet inbegripa ansvarighet för det fall att talan väckts mot själva fartyget.

6. Den som meddelat ansvarsförsäkring beträffande fordringar som är föremål för begränsning enligt bestämmelserna i denna konvention har rätt att åtnjuta förmånerna enligt konventionen i samma utsträckning som forsäkringstagaren. 7. Den omständigheten att ansvarsbegränsning åberopas innebär inte att ansvarighet medges.

ARTIKEL 2

Fordringar som är föremål för

ansvarsbegränsrzing

1. Om inte annat följer av artiklarna 3 och 4 skall följande fordringar, oavsett grunden för ansvarigheten. vara föremål för ansvarsbegränsning:

(a) fordringar med anledning av dödsfall eller personskada eller med anledning av förlust av eller skada på egendom skada (inbegripet på hamnanläggning, bassäng och segelbar vattenväg samt

navigationshjälpmedel) som uppkommer

ombord på fartyget eller i direkt samband med fartygets drift eller med samt

bärgningsföretag

skada som uppkommer i följd därav; (b) fordringar med anledning av skada på grund av dröjsmål vid befordran till sjöss av gods, passagerare eller deras resgods; (c) fordringar med anledning av annan skada vilken orsakats av intrång i rättighet som icke grundar sig på avtal och vilken uppkommer i direkt samband med fartygets drift eller med

bärgningsföretag;

(d) fordringar med anledning av lyftande, avlägsnande, förstörande eller oskadliggörande av sjunket, havererat, strandat eller övergivet fartyg, inbegripet allt som finns eller har funnits ombord på sådant fartyg; (e) fordringar med anledning av avlägsnande, förstörande eller oskadliggörande av fartygets last; (f) fordringar från annan än den som är ansvarig med anledning av åtgärder som vidtagits för att förhindra eller begränsa skada för vilken

176 Bilaga 1

his liability in accordance with this responsable peut limiter may limit pour lequel la personne and further loss caused by such sa responsabilité conformément a 1a présente Convention,

ultérieure- measures. Convention, et pour les dommages

ment causés par ces mesures. 2. Les créances visées au paragraphe l sont 2. Claims set out in paragraph l shall be subject

soumises á la limitation de responsabilité même si to limitation of liability even if brought by way of

contractuelle ou recourse or for indemnity under a Contract or elles font lobjet d”une action, Toutefois, les otherwise. non, récursoire ou en garantie. However, claims set out under paragraphs 1 créances produites aux termes des alinéas (d), (e), 1a of et (f) du paragraphe 1 ne sont pas soumises a (d), (e) and (f) shall not be subject to limitation dans la mesure oü liability to the extent that they relate to remuneralimitation de responsabilité a la rémunération en applica- tion under a Contract with the person liable. elles sont relatives

tion dun contrat conclu avec la personne respon-

sable.

3 ARTICLE 3 ARTICLE

de la limitation Claims excepted from limitation

Créances exclues

ne s”appli- The rules of this Convention shall not apply to: Les rêgles de la présente Convention

quent pas: de sau- (a) claims for salvage or contribution in general (a) aux créances du chef dassistance, en avarie commune; average; vetage, ou de contribution dus a la damage within the (b) aux créances pour dommages (b) claims for oil pollution au sens de la meaning of the International Convention on Civil pollution par les hydrocarbures for Oil Pollution Damage, dated 29th Convention internationale sur la responsabilité Liability November 1969, or of any amendment or Protocol

civile pour les dommages dus a la pollution par les

en date du 29 novembre 1969 ou de thereto which is in force; hydrocarbures tout amendement ou de tout protocole ä celle-ci

qui est en vigueur; convention (c) claims subject to any international conven- (c) aux créances soumises ä toute nationale tion or national legislation governing or prohibitinternationale ou legislation régissant ou interdisant la limitation de responsabilité pour ing limitation of liability for nuclear damage;

dommages nucléaires; d”un of a nuclear (d) aux créances contre le propriétaire (d) claims against the shipowner

navire nucléaire pour dommages nucléaires; ship for nuclear damage; of the shipowner or (e) aux créances des préposés du propriétaire (e) claims by servants du navire ou de Fassistant dont les fonctions se salvor whose duties are connected with the ship or

the salvage operations, including claims of their rattachent au service du navire ou aux operations créances or other persons entitled to

d°assistance ou de sauvetage ainsi quaux heirs, dependants

make such claims, if under the law governing the de leurs héritiers, ayants-cause ou autres personnes fondées a former de telles créances si, selon la Contract of service between the shipowner or

conclu entre salvor and such servants the shipowner or salvor is loi régissant le contrat déngagement du navire ou Fassistant et les not entitled to limit his liability in respect of such le propriétaire du navire ou Vassistant claims, or if he is by such law only permitted to préposés, le propriétaire limit his liability to an amount than that na pas le droit de limiter sa responsabilité greater ä ces créances, ou, si, selon cette loi, provided for in Article 6. relativement il ne peut le faire qu°â concurrence d”un montant

á celui prévu å larticle 6. supérieur

Bilaga 1 177

den ansvarige kan begränsa sin ansvarighet enligt denna konvention samt ytterligare skada som orsakats av sådana åtgärder.

2. Fordringar som avses i 1 är föremål för ansvarsbegränsning även om de framställts regressvis eller på grund av indemnitetsförklaring eller på annat sätt. Fordringar enligt 1 (d), (e) och (f) är dock inte föremål för ansvarsbegränsning i den mån de hänför sig till ersättning enligt avtal med den som är ansvarig.

ARTIKEL 3

Fordringar undantagna från ansvars-

begränsning

Bestämmelserna i denna konvention är inte tilllämpliga på: (a) fordringar på bärgarlön eller bidrag till gemensamt haveri; (b) fordringar med anledning av skada genom oljeförorening av det slag som avses i den internationella konventionen av den 29 november 1969 om ansvarighet för skada orsakad av förorening genom olja eller till denna fogat tillägg eller protokoll som trätt i kraft;

(c) fordringar underkastade internationell konvention eller nationell lag, vilken reglerar eller förbjuder ansvarsbegränsning för atomskada;

(d) fordringar mot ägaren av ett atomfartyg med anledning av atomskada; (e) fordringar som tillkommer hos fartygsägaren eller bärgaren anställda personer, vilkas åligganden står i samband med fartygets tjänst eller med bärgningsföretaget, inbegripet fordringar som tillkommer deras arvingar eller rättsinnehavare eller andra som har rätt att göra gällande sådana fordringar, om fartygsägaren eller bärgaren, enligt den lag som reglerar tjänsteavtalet mellan fartygsägaren eller bärgaren och de anställda, inte har rätt att begränsa sin ansvarighet beträffande sådana fordringar eller om han enligt sådan lag endast får begränsa sin ansvarighet till högre belopp än som anges i artikel 6. 12

178 1

Bilaga

ARTICLE 4 ARTICLE 4

Conduite supprimant la limitation Conduct barring Iimitarion

Une personne responsable nest pas en droit de A person liable shall not be entitled to limit his limiter sa responsabilité sil est prouvé que le liability if it is proved that the loss resulted from dommage résulte de son fait ou de son omission his personal act or omission, committed with the personnels, commis avec lintention de provoquer intent to cause such loss, or recklessly and with un tel dommage, ou commis témérairement et knowledge that such loss would probably result. avec conscience qu”un tel dommage en résulterait probablement.

ARTICLE 5 ARTIC LE 5

Compensation des créances Counterclaims Si une personne en droit de limiter sa responsabi- Where a person entitled to ilmltáltlon of liability lité selon les rêgles de 1a présente Convention a under the rules of this Convention has a claim contre son créancier une créance née du même against the claimant arising out of the same événement, leurs créances respectives se compen- occurrence. their respective claims shall be set off sent et les dispositions de la présente Convention against each other and the provisions of this

ne sappliquent quau solde éventuel. Convention shall only apply to the balance. if

any.

CHAPITRE u CHAPTER 11

Limites de la Limits of liability

responsabilité

ARTICLE 6 ARTICLE 6

Limites The general limits générales

1. La limite de responsabilité a Pégard des créan- 1. The limits of liability for claims other than those ces autres que celles mentionnées ä l”article 7, mentioned in article 7 arising on any distinct nées d”un même événement, est calculée comme occasion, shall be calculated as follows: suit: (a) ä Pégard des créances pour mort ou lésions (a) in respect of claims for loss of life or corporelles, personal injury, (i) 333.000 unités de compte pour un navire (i) 333.000 Units of Account for a ship with a dont la jauge ne dépasse pas 500 tonneaux; tonnage not exceeding 500 tons, (ii) pour un navire dont la jauge dépasse le (ii) for a ship with a tonnage in excess thereof. chiffre ci-dessus, le montant suivant qui vient the following amount in addition to that mentionsajouter au montant indiqué a Falinéa (i): ed in (i): pour chaque tonneau de 501 ä 3.000 tonneaux, for each ton from 501 to 3,000 tons. 500 Units of 500 unités de compte; Account; pour chaque tonneau de 3.001 á 30.000 tonne- for each ton from 3.001 to 30,000 tons. 333 aux, 333 unités de compte; Units of Account;

I 179

Bilaga

A RTl K E L 4

H and/ande som utesluter ansvarsbegränsning Den som är ansvarig har inte rätt att begränsa sin ansvarighet om det visas att han, genom egen handling eller underlåtenhet, har orsakat skadan uppsåtligen eller ock hänsynslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

ARTIKEL 5

Motfordrirzgar

Har någon som är berättigad till ansvarsbegränsning enligt bestämmelserna i denna konvention en fordran mot den som gör anspråk på ersättning, och grundar sig motfordringen på samma händelse, skall deras respektive fordringar avräknas mot varandra och bestämmelserna i denna konvention tillämpas endast på eventuellt överskjutande belopp.

KAPITEL II

Ansvarsgränser

ARTIKEL 6

Allmänna ansvarsgränser l. Ansvarsgränserna för fordringar som uppkommit på grund av en och samma händelse skall, med undantag för fordringar som avses i artikel 7, beräknas enligt följande: (a) beträffande fordringar i anledning av dödsfall eller personskada, (i) 333 000 beräkningsenheter för fartyg vars tonnage inte överstiger 500 ton, (ii) för fartyg med större tonnage, följande belopp utöver det som anges under (i):

för varje ton från 501 till 3000 ton, 500 beräkningsenheter; för varje ton från 3001 till 30000 ton, 333 beräkningsenheter;

180 1

Bilaga

pour chaque tonneau de 30.001 a 70.000 tonne- for each ton from 30,001 to 70.000 tons, 250 aux, 250 unités de compte; Units of Account; et pour chaque tonneau au-dessus de 70.000 and for each ton in excess of 70,000 tons, 167 tonneaux, 167 unités de compte, Units of Account, (b) â Fégard de toutes les autres créances, (b) in respect of any other claims. (i) 167.000 unités de compte pour un navire (i) 167.000 Units of Account for a ship with a dont la jauge ne dépasse pas 500 tonneaux; tonnage not exceeding 500 tons, (ii) pour un navire dont la jauge dépasse le (ii) for a ship with a tonnage in excess thereof chiffre ci-dessus, le montant suivant qui vient the following amount in addition to that mentionsajouter au montant indiqué á l”alinéa (i): ed in (i): pour chaque tonneau de 501 ä 30.000 tonneaux, for each ton from 501 to 30,000 tons. 167 Units 167 unités de compte; of Account; pour chaque tonneau de 30.001 á 70.000 tonne- for each ton from 30,001 to 70.000 tons. 125 aux, 125 unités de compte; Units of Account: et pour chaque tonneau au-dessus de 70.000 and for each ton in excess of 70,000 tons. 83 tonneaux, 83 unités de compte. Units of Account. á 2. Where the amount calculated in accordance 2. Lorsque le montant calculé conformément lalinéa (a) du paragraphe 1 est insuffisant pour with paragraph 1 (a) is insufficient to pay the regler intégralement les créances visées dans cet claims mentioned therein in full, the amount alinéa, le montant calculé conformément a lali- calculated in accordance with paragraph 1 (b) néa (b) du paragraphe 1 peut être utilisé pour shall be available for payment of the unpaid régler le solde impayé des créances visées ä balance of claims under paragraph l (a) and such lalinéa (a) du paragraphe 1 et ce solde impayé unpaid balance shall rank rateably with claims vient en concurrence avec les créances visées ä mentioned under paragraph 1 (b). l°alinéa (b) du paragraphe 1. 3. Toutefois, sans prejudice du droit des créan- › 3. However, without prejudice to the right of ces pour mort ou lésions corporelles conformé- claims for loss of life or personal injury according ment au paragraphe 2, un Etat Partie peut stipuler to paragraph 2, a State Party may provide in its dans sa législation nationale que les créances pour national law that claims in respect of damage to dommages causés aux ouvrages dart des ports, harbour works, basins and waterways and aids to bassins, voies navigables et aides á la navigation, navigation shall have such priority over other ont la priorité sur les autres créances visées a claims under paragraph 1 (b) as is provided by that Palinéa (b) du paragraphe 1 qui est prévue par law. cette législation. 4. Les limites de responsabilité de tout assistant 4. The limits of liability for any salvor not n°agissant pas â partir dun navire, ou de tout operating from any ship or for any salvor operatassistant agissant uniquement á bord du navire ing solely on the ship to, or in respect ofwhich he is auquel ou ä Pégard duquel il fournit des services rendering salvage services, shall be calculated d”assistance ou de sauvetage, sont calculées selon according to a tonnage of 1,500 tons. un tonnage de 1.500 tonneaux de jauge. 5. Aux fins de la présente Convention, le calcul 5. For the purpose of this Convention the ships du tonnage du navire est effectué conformément tonnage shall be the gross tonnage calculated in aux regles de mesure sur le tonnage brut prévues ä accordance with the tonnage measurement rules l”Annexe I de la Convention internationale de contained in Annex I of the International Conven- 1969 sur le jaugeage des navires. tion on Tonnage Measurement of Ships, 1969.

1 181

Bilaga

för varje ton från 30 001 till 70 000 ton, 250 beräkningsenheter; och för varje ton över 70 000 ton, 167 beräkningsenheter, (b) beträffande övriga fordringar, (i) 167000 beräkningsenheter för fartyg vars tonnage inte överstiger 500 ton, (ii) för fartyg med större tonnage, följande belopp utöver det som anges under (i):

för varje ton från 501 till 30000 ton, 167 beräkningsenheter; för varje ton från 30001 till 70000 ton, 125 beräkningsenheter: och för varje ton över 70000 ton. 83 beräkningsenheter. 2. Om det enligt 1 (a) beräknade beloppet inte förslår till full betalning av fordringar som där avses, skall det enligt 1 (b) beräknade beloppet tagas i anspråk för betalning av den obetalda återstoden av fordringar enligt 1 (a), och sådan obetald återstod skall konkurrera på lika villkor med fordringar som avses i 1 (b).

3. Fördragsslutande stat får emellertid i sin nationella att fordringar lag föreskriva i anledning av skada på hamnanläggning. bassäng och segelbar vattenväg samt navigationshjälpmedel skall, framför övrigai l (b) avsedda fordringar, ha sådan prioritet som föreskrivs i den lagen, dock endast om detta inte leder till förfång för den rätt som enligt 2 tillkommer fordringar i anledning av dödsfall eller personskada. 4. Ansvarsgränserna för bärgare som inte arbetar från fartyg eller som uteslutande arbetar ombord på det fartyg avser skall bärgningen beräknas på grundval av ett tonnage om 1500 ton.

5. Vid tillämpningen av denna konvention avses med fartygets tonnage dess bruttotonnage beräknat enligt bestämmelserna om skeppsmätning i bilaga I till 1969 års internationella skeppsmätningskonvention.

182 Bilaga

7 ARTICLE 7 ARTICLE

aux créances des The limit for passenger claims

Limite applicable

passagers

1. Dans le Cas de créances résultant de la mort ou 1. In respect of claims arising on any distinct occasion for loss of life or personal injury to de lésions corporelles des passagers d”un navire et la limite de la of the nées d”un même événement, passengers of a ship, the limit of liability du navire est fixée a thereof shall be an amount of 46,666 responsabilité du propriétaire shipowner multi- Units of Account multiplied by the number of une somme de 46.666 unités de compte le navire est passengers which the ship is authorized to carry pliées par le nombre de passagers que autorisé a transporter dapres le certificat du according to the ship”s Certificate, but not exceedexcéder 25 millions d”unités ing 25 million Units of Account. navire, sans pouvoir de compte. «claims for 2. Aux fins du présent article «Créances résul- 2. For the purpose of this Article tant de la mort ou de lésions corporelles des loss of life or personal injury to passengers of a dun navire» signifie toute créance ship» shall mean any such claims brought by or on passagers formée personne transportée sur ce behalf of any person carried in that ship: par toute navire ou pour le compte de cette personne: de or (a) en vertu dun contrat de transport (a) under a Contract of passenger carriage.

passager, ou with the consent of the Carrier, is (b) qui, avec le consentement du transporteur, (b) who, un véhicule ou des animaux vivants accompanying a vehicle or live animals which are accompagne d”un contrat de transport de mar- covered by a Contract for the Carriage of goods. faisant lobjet chandises.

ARTICLE 8 ARTICLE 8

Unit of account

Unité de compte

1. The Unit of Account referred to in Articles 6 1. L”unité de compte visée aux articles 6 et 7 ci-dessus est le Droit de Tirage spécial tel que and 7 is the Special Drawing Right as defined by international. Les the International Monetary Fund. The amounts défini par le Fonds monétaire montants mentionnés aux articles 6 et 7 sont mentioned in Articles 6 and 7 shall be converted de 1”Etat dans into the national currency of the State in which convertis dans la monnaie nationale de responsabilité est invoquée; limitation is sought, according to the value of that lequel la limitation s”effectue suivant la valeur de cette currency at the date the limitation fund shall have la Conversion monnaie a la date oü le fonds aura été constitué, le been constituted, payment is made, or security is which under the law of that State is paiement effectué ou la garantie équivalente given ä la loi de cet Etat. La to such payment. The value of a fournie Conformément equivalent valeur, en Droit de Tirage spécial, d”une monnaie national currency in terms of the Special Drawing Etat Partie du of the nationale dun qui est membre Right, of a State Party which is a member Fonds monétaire international, est calculée selon International Monetary Fund. shall be calculated in accordance with the method of valuation la méthode dévaluation appliquée par le Fonds Monetary Fund in monétaire international ä la date en question pour applied by the International et transactions. La valeur, effect at the date in question for its operations and ses propres operations transactions. The value of a national currency in en Droit de Tirage spécial, dune monnaie natiodu terms of the Special Drawing Right, of a State nale d”un Etat Partie qui nest pas membre est calculée de la of the International Fonds monétaire international, Party which is not a member Fund, shall be calculated in a manner façon déterminée par cet Etat Partie. Monetary determined by that State Party.

I 183

Bilaga

ARTIKEL 7

Ansvarsgränsen för passagerares fordringar

1. Beträffande fordringar som på grund av en och samma händelse uppkommit i anledning av dödsfall eller som drabbat personskada ett fartygs passagerare, skall ansvarsgränsen för detta fartygs ägare bestämmas till summan av 46 666 beräkningsenheter multiplicerat med det antal passagerare som fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra, dock högst 25 miljoner beräkningsenheter. 2. Vid tillämpningen av denna artikel skall med ”fordringar i anledning av dödsfall eller personskada som drabbat ett fartygs passagerare avses varje sådan fordran som gjorts gällande av eller för person: (a) som befordrats med ifrågavarande fartyg enligt avtal om passagerarbefordran, eller (b) som eljest befordrats med fartyget och som, med bortfraktarens samtycke, beledsagat fordon eller levande djur, vilka omfattats av avtal om godsbefordran.

ARTIKEL 8

Beräkningsenhet l. Med beräkningsenheter avses i artiklarna 6 och 7 särskilda dragningsrätter såsom de definieras av Internationella valutafonden. De i artiklarna 6 och 7 angivna beloppen skall omräknas till nationellt mynt i den stat där begränsning begärs efter kursen den dag då begränsningsfond upprättats, betalning erlagts eller säkerhet, vilken enligt den statens lag är likvärdig med betalning, ställts. Värdet av fördragsslutande stats nationella mynt uttryckt i särskilda dragningsrätter skall för stat, som är medlem av Internationella valutafonden, bestämmas enligt den beräkningsmetod, som valutafonden sagda dag tillämpar för sin verksamhet och sina transaktioner. Värdet av fördragsslutande stats nationella mynt uttryckt i särskilda dragningsrätter skall för stat, som inte är medlem av Internationella valutafonden, beräknas på sätt som bestäms av den staten.

184 Bilaga 1

2. Toutefois, les Etats qui ne sont pas membres 2. Nevertheless, those States which are not du Fonds monétaire international et dont 1a Members ofthe International Monetary Fund and législation ne permet pas d”appliquer les disposi- whose law does not permit the application of the tions du paragraphe 1 peuvent, au moment de la provisions of paragraph l may, at the time of signature sans réserve quant a la ratification, signature without reservation as to ratification, Facceptation ou Papprobation, ou au moment de acceptance or approval or at the time of ratificala ratification, de Vacceptation, de Vapprobation tion, acceptance, approval or accession or at any ou de Padhésion, ou encore ä tout moment par la time thereafter, declare that the limits of liability suite, déclarer que la limite de la responsabilité provided for in this Convention to be applied in prévue dans la présente Convention et applicable their territories shall be fixed as follows: sur leur territoire est fixée de la maniére suivante: (a) en ce qui concerne l”alinéa (a) du paragra- (a) in respect of Article 6. paragraph l (a). at an phe l de larticle 6, a une somme de: amount of: (i) 5 millions dunités monétaires pour un navi- (i)5 million monetary units for a ship with a re dont not exceeding 500 tons;

la jauge ne dépasse pas 500 tonneaux; tonnage

(ii) pour un navire dont la jauge dépasse le (ii) for a ship with tonnage in excess thereof, the chiffre ci-dessus, le montant suivant qui vient following amount in addition to that mentioned in sajouter au montant indiqué â Falinéa (i): (i): pour chaque tonneau de 501 á 3.000 tonneaux, for each ton from 501 to 3,000 tons, 7,500 7.500 unités monétaires; monetary units; pour chaque tonneau de 3.001 ä 30.000 tonne- for each ton from 3,001 to 30,000 tons, 5,000 aux, 5.000 unités monétaires; monetary units; pour chaque tonneau de 30.001 ä 70.000 tonne- for each ton from 30,001 to 70,000 tons, 3,750 aux, 3.750 unités monétaires; monetary units; and et pour chaque tonneau au-dessus de 70.000 for each ton in excess of 70,000 tons, 2,500 tonneaux, 2.500 unités monétaires, et monetary units; and (b) en ce qui concerne Falinéa (b) du para- (b) in respect of Article 6, paragraph 1 (b), at an graphe 1 de l”article 6, â une somme de: amount of: (i) 25 millions d”unités monétaires pour un (i) 2.5 million monetary units for a ship with a navire dont la jauge ne dépasse pas 500 tonne- tonnage not exceeding 500 tons; aux; (ii) pour un navire dont la jauge dépasse le (ii) for a ship with a tonnage in excess thereof, chiffre ci-dessus, le montant suivant qui vient the following amount in addition to that mentionsajouter au montant indiqué a l”alinéa (i): ed in (i): pour chaque tonneau de 501 a 30.000 tonneaux, for each ton from 501 to 30,000 tons, 2,500 2.500 unités monétaires; monetary units; pour chaque tonneau de 30.001 á 70.000 tonne- for each ton from 30.001 to 70,000 tons, 1.850 aux, 1.850 unités monétaires; monetary units; and et pour chaque tonneau au-dessus de 70.000 for each ton in excess of 70,000 tons, 1,250 tonneaux, 1.250 unités monétaires, et monetary units; and (c) en ce qui concerne le paragraphe 1 de (c) in respect of Article 7, paragraph 1, at an Farticle 7 ä une somme de 700.000 unités moné- amount of 700,000 monetary units multiplied by taires multipliées par le nombre de passagers que the number of passengers which the ship is le navire est autorisé á transporter conformément authorized to carry according to its Certificate, but ä son certificat, mais ne dépassant pas 375 millions not exceeding 375 million monetary units. d”unités monétaires. Les paragraphes 2 et 3 de larticle 6 sappliquent Paragraphs 2 and 3 of Article 6 apply correen conséquence aux alinéas (a) et (b) du présent spondingly to subparagraphs (a) and (b) of this paragraphe. paragraph.

I Bilaga 185

2. Stater som inte är medlemmar av Internationella valutafonden och vilkas lagar inte medger tillämpning av bestämmelserna i 1, må dock. vid undertecknande utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande, eller vid ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, eller närhelst därefter, förklara att de ansvarsgränser som avses i denna konvention skall vid tillämpning inom deras territorier bestämmas enligt följande:

(a) beträffande artikel 6:1 (a), till ett belopp av: (i) 5 miljoner monetära enheter för fartyg vars tonnage inte överstiger 500 ton; (ii) för fartyg med större tonnage, följande belopp utöver det som anges under (i):

för varje ton från 501 till 3000 ton, 7500 monetära enheter; för varje ton från 3 001 till 30 000 ton. 5 000 monetära enheter; för varje ton från 30 001 till 70 000 ton. 3 750 monetära enheter; och för varje ton över 70 000 ton. 2 500 monetära enheter; samt (b) beträffande artikel 6:1 (b), till ett belopp av: (i) 2.5 miljoner monetära enheter för fartyg vars tonnage inte överstiger 500 ton:

(ii) för fartyg med större tonnage. följande belopp utöver det som anges under (i):

för varje ton från 501 till 30000 ton. 2500 monetära enheter: för varje ton från 30001 till 70 000 ton, 1 850 monetära enheter; och för varje ton över 70 000 ton. l 250 monetära enheter; samt (c) beträffande artikel 7:1, till summan av 700 000 monetära enheter med det multiplicerat antal passagerare. som fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd att befordra, dock högst 375 miljoner monetära enheter.

Artikel 6:2 och 3 äger motsvarande tillämpning på bestämmelserna i och (b) i denna punkt.

(a)

186 Bilaga

3. L”unité monétaire mentionnée au paragra- 3. The monetary unit referred to in paragraph 2 phe 2 Correspond á soixante-cinq milligrammes et corresponds to sixty-five and a half milligraninies demi d”or au titre de neuf Cent milliemes de fin. La of gold of millesimal fineness nine hundred. The Conversion de Cette somme en monnaie nationale Conversion of the amounts referred to in paras”effeCtue Conformément á la législation de lEtat graph 2 into the national currency shall hc made en Cause. according to the law of the State Concerned. 4. Le calcul mentionné a la derniére phrase du 4. The calculation mentioned in the last sen- 1 et la Conversion mentionnée au tence of paragraph 1 and the Conversion mentionparagraphe paragraphe 3 doivent être faits de façon a expri- ed in paragraph 3 shall be made in such a manner mer en monnaie nationale de lEtat Partie la as to express in the national currency of the State même valeur réelle, dans la mesure du possible, Party as far as possible the same real value for the que Celle exprimée en unités de compte dans les amounts in Articles 6 and 7 as is expressed there in articles 6 et 7. Au moment de la signature sans units of account. States Parties shall communicate réserve quant â la ratification. Facceptation ou to the depositary the manner of calculation to paragraph l, or the result of the Papprobation, ou lors du dépöt de Vinstrument pursuant visé a larticle 16, et Chaque fois qu”un changement Conversion in paragraph 3, as the Case may be. at se produit dans leur méthode de Calcul ou dans la the time of the signature without reservation as to valeur de leur monnaie nationale par rapport ä ratification, acceptance or approval. or when lunité de compte ou á lunite monétaire, les Etats despositing an instrument referred to in Article 16 Parties communiquent au dépositaire leur mé- and whenever there is a Change in either. thode de Calcul conformément au paragraphe 1, ou les résultats de la Conversion conformément au paragraphe 3, selon le cas.

ARTICLE 9 ARTICLE 9

Concours de créances Aggregation of Claims

1.Les limites de la responsabilité déterminée l. The limits of liability determined in accordance selon lartiCle 6 sappliquent ä Pensemble de with Article 6 shall apply to the aggregate of all toutes les créances nées dun même événement: Claims which arise on any distinCt occasion:

in (a) ä Pégard de la personne ou des personnes (a) against the person or persons mentioned visées au paragraphe 2 de larticle premier et de paragraph 2 of Article l and any person for whose toute dont les faits, négligences ou act, neglect or default he or they are responsible: personne fautes entrainent la responsabilité de celle-Ci ou or de Celles-Ci; ou Fégard du propriétaire dun navire qui (b) against the shipowner of a ship rendering (b)a fournit des services d”assistance ou de sauvetage á salvage services from that ship and the salvor or partir de Ce navire et å l”égard de Passistant ou des salvors Operating from such ship and any person assistants agissant a partir dudit navire et de toute for whose act, neglect or default he or they are dont les faits. ou fautes responsible; or personne négligences entrainent la responsabilité de celui-ci ou de Ceux-ci; (c) a Fégard de Fassistant ou des assistants (C) against the salvor or salvors who are not pas a partir dun navire ou agissant Operating from a ship or who are operating solely n”agissant uniquement ä bord du navire auquel ou a Fégard on the ship to. or in respect of which. the salvage ou de sauvetage services are rendered and any person for whose duquel des services d”assistance sont fournis et de toute personne dont les faits, act. neglect or default he or they are responou fautes entrainent la responsabilité sible. négligences de celui-ci ou de Ceux-Ci.

1 187

Bilaga

3. Den monetära enhet som avses i 2 motsvarar sextiofem och ett halvt milligram guld av niohundra tusendelars finhet. Omräkningen av detta belopp till nationellt mynt skall ske enligt lagen i staten i fråga.

4. Den i 1 sista meningen nämnda beräkningen och den i 3 nämnda omräkningen skall göras så att de så långt möjligt i den fördragsslutande statens myntslag ger uttryck för samma realvärde som det som uttryckts i beräkningsenheter i artiklarna 6 och 7. Vid undertecknande utan förbehåll för ratifikation. antagande eller godkännande, eller när ett sådant instrument som avses i artikel 16 deponeras samt varje gång ändring görs antingen i beräkningsmetoden eller i värdet av fördragsslutande stats nationella valuta uttryckt i beräkningsenheter eller monetära enheter, skall fördragsslutande stat underrätta depositarien om den metod för beräkning enligt 1 som staten tillämpar respektive resultatet av den i 3 nämnda omräkningen.

ARTIKEL 9

av

Sammanläggning fordringar

l. De ansvarsgränser som avses i artikel 6 skall tillämpas på summan av samtliga fordringar som uppkommit pâ grund av en och samma händelse: (a) mot den eller de personer som avses i artikel 1:2 och mot person för vars handlande, fel eller försummelse han eller de är ansvariga; eller

(b) mot ägaren av ett fartyg från vilket bärgning utförs och bärgare som arbetar från sådant fartyg samt mot person för vars handlande. fel eller försummelse han eller de är ansvariga: eller

(c) mot bärgare som inte arbetar från fartyg eller som uteslutande zirbetar ombord på det fartyg som bärgningen avser samt mot person för vars handlande. fel eller försummelse han eller de är ansvariga.

188 Bilaga I

2. Les limites déterminées 2. The limits of liability determined in accorde la responsabilité selon Farticle 7 sappliquent á l”ensemble de dance with Article 7 shall apply to the aggregate of toutes les créances pouvant naitre d“un même all claims subject thereto which may arise on any événement ou des distinct occasion á Végard de la personne against the person or persons visées au paragraphes 2 de Farticle mentioned in paragraph 2 of Article 1 in respect of personnes du navire auquel il est fait the ship referred to in Article 7 and any person for premier sagissant référence â larticle 7 et de toute personne dont les whose act. neglect or default he or they are faits, négligences ou fautes entrainent la respon- responsible. sabilité de celle-ci ou de celles-ci.

ARTICLE 10 ARTICLE 10

Limitarion de la sans consti- Limitation of liability »without consritutiorz

responsabilité

tution dun de limitation ofa limitation fund fonds

l.La limitation de la responsabilité peut être l. Limitation of liability may be invoked notwithmême si le fonds de limitation visé a that a limitation fund as mentioned in invoquée standing un Article ll has not been constituted. However. a larticle 11 n”a pas été constitué. Toutefois, Etat Partie dans sa législation State Party may provide in its national law that peut stipuler nationale que lorsqu”une action est intentée where an action is brought in its Courts to enforce devant ses tribunaux pour obtenir le paiement a claim subject to limitation. a person liable may d”une créance soumise ä limitation, une personne ifa limitation only invoke the right to limit liability n”a le droit le droit de fund has been constituted in accordance with the responsable dinvoquer limiter de of this Convention or is constituted sa responsabilité que si un fonds provisions limitation a été constitué conformément aux when the right to limit liability is invoked. de la présente Convention ou est dispositions constitué lorsque le droit de limiter la responsabilité est invoqué. _ 2. Si la limitation de la responsabilité est 2. If limitation of liability is invoked without the sans constitution dun fonds de limita- constitution of a limitation fund. the provisions of invoquée de l”article 12 sappliquent. Article 12 shall apply correspondingly. tion, les dispositions 3. Les rêgles de procedure pour Papplication du 3. Questions of procedure arising under the natio- rules of this Article shall be decided in accordance présent article sont régies par la législation nale de lEtat Partie dans lequel Paction est with the national law of the State Party in which

intentée. action is brought.

CHAPITRE lll CHAPTER [II

Le fonds de limitation The limitation fund

ARTICLE ll ARTICLE ll

Constitution du Constitution of the Fund fonds

l. Toute personne dont la responsabilité peut être 1. Any person alleged to be liable may constitute a mise en cause peut constituer un fonds auprés du fund with the Court or other competent authority de in any State Party in which legal proceedings are tribunal ou de toute autre autorité compétente tout Etat Partie dans lequel une action est engagée instituted in respect ofclaims subject to limitation. Le fonds The fund shall be constituted in the sum of such of pour des créances soumises a limitation. å concurrence the amounts set out in Articles 6 and 7 as are est constitué du montant tel qu”il est

Bilaga I 189

2. De ansvarsgränser som avses i artikel 7 skall tillämpas på summan av samtliga fordringar som kan uppkomma på grund av en och samma händelse mot den eller de personer som avses i artikel 1:2 beträffande det fartyg som avses i artikel 7 och mot person för vars handlande. fel eller försummelse han eller de är ansvariga.

ARTIKEL ll)

Aizsvarsbegrärzstzirzg utan upprättande av

begränsningsfotzd

1. Ansvarsbegränsning kan åberopas även om begränsningsfond som avses i artikel 11 inte har upprättats. Fördragsslutande stat äger emellertid i sin nationella lag föreskriva att, när talan väckts vid dess domstolar med krav på betalning för en fordran som är föremål för begränsning, rätt till ansvarsbegränsning får åberopas endast om begränsningsfond har upprättats enligt bestämmelserna i denna konvention eller i upprättas samband med att rätt till ansvarsbegränsning åberopas.

2. Om ansvarsbegränsning åberopas utan att begränsningsfond upprättats äger bestämmelserna i artikel 12 motvarande tillämpning. 3. Processuella frågor som vid uppkommer tillämpningen av bestämmelserna i denna artikel skall avgöras enligt den nationella lagen i den fördragsslutande stat där talan väckts.

KAPITEL lll

Begränsningsfonden

ARTIKEL ll

Fondens upprättande

1. Var och en mot vilken ansvar görs gällande kan upprätta en fond hos domstol eller annan behörig myndighet i fördragsslutande stat där rättsliga åtgärder har vidtagits på grund av fordringar som är föremål för begränsning. Fonden skall uppgå till summan av de belopp som enligt artiklarna 6

190 Bilaga I

des articles 6 et 7 applicable to claims for which that person may be calculé selon les dispositions liable. with interest thereon from the aux créances dom cette personne peut together applicables des intérêts courus date of the occurrence giving rise to the liability être responsable, augmenté donnant naissance a until the date of the constitution of the fund. Any depuis la date de Pévénement du fund thus constituted shall be available only for la responsabilité jusqu”â celle de la constitution fonds. Tout fonds ainsi constitué nest disponible the payment of claims in respect of which limita-

tion of liability can be invoked. que pour payer les créances ä Pégard desquelles la

limitation de responsabilité peut être invoquée. soit en consign- 2. A fund may be constituted. either by depo- 2. Un fonds peut être constitué, the sum, or by producing a guarantec ant la somme, soit en fournissant une garantie siting de l”Etat under the legislation of the State Party acceptable en vertu de la législation acceptable et where the fund is constituted and considered to be Partie dans lequel le fonds est constitué, ou authoconsidérée Comme, adéquate par le tribunal adequate by the Court or other competent

autre autorité compétente. rity.

3. A fund constituted by one of the persons 3. Un fonds constitué par l”une des personnes aux alinéas (b) ou (c) du mentioned in paragraph l (a), (b) or (c) or mentionnées (a), 2 of Article 9 or his insurer shall be paragraphe 1 ou au paragraphe 2 de Farticle 9, ou paragraph deemed constituted in est réputé constitué par toutes by all persons mentioned par son assureur, du 1 (a). (b) or (c) or paragraph 2. les personnes visées aux alinéas (a), (b) ou (c) paragraph

paragraphe 1 ou au paragraphe 2 respective- respectively.

ment.

ARTICLE 12 ARTICLE 12

Distribution of the Fund du fonds

Répartition

1. Sous réserve des dispositions des paragraphes 1. Subject to the provisions of paragraphs 1. 2 and

le 3 of Article 6, and of Article 7. the fund shall be 1, 2 et 3 de Particle 6 et de celles de Particle 7, distributed in proportion to fonds est réparti entre les créanciers. proportio- among the claimants

nellement au montant de leurs créances reconnues their established claims against the fund.

contre le fonds. 2. lf, before the fund is distributed, the person 2. Si, avant la répartition du fonds, la personne

a réglé une créance 1iab1e,or his insurer, has settled a claim against the responsable, ou son assureur, contre le fonds, cette personne est subrogée fund, such person shall. up to the amount he has

du montant a réglé, paid, acquire by subrogation the rights which the jusqu”á concurrence quelle de ce rêglement person so compensated would have enjoyed under dans les droits dont le bénéficiaire this Convention. aurait joui en vertu de la présente Convention. 3. The of subrogation provided for in 3. Le droit de subrogation prévu au paragraphe right

paragraph 2 may also be exercised by persons 2 peut aussi être exercé par des personnes autres mentionnées, toute other than those therein mentioned in respect of que celles ci-dessus pour any amount of compensation which they may have somme qu”elles auraient versée a titre de réparadans la mesure ou une telle paid. but only to the extent that such subrogation tion, mais seulement national law. est autorisée par la loi nationale is permitted under the applicable subrogation

applicable. ou toute autre 4. Where the person liable or any other person 4. Si 1a personne responsable être ultérieure- establishes that he may be compelled to pay. at a personne établit quelle pourrait de verser en tout ou partie ä titre later date. in whole or in part any such amount of ment contrainte compensation with regard to which such person de reparation une somme pour laquelle elle aurait

en application des would have enjoyed a right of subrogation pursujoui d”un droit de subrogation somme avait été versée ant to paragraphs 2 and 3 had the compensation paragraphes 2 et_3 si cette

Bilaga I 191

och 7 är tillämpliga på fordringar för vilka personen i fråga kan var ansvarig. jämte ränta därä från dagen för den ansvarsgrundande händelsen till dagen för fondens upprättande. En sålunda upprättad fond skall endast vara tillgänglig för betalning av fordringar beträffande vilka ansvarsbegränsning kan åberopas.

2. En fond kan upprättas antingen genom nedsättande av beloppet eller genom ställande av säkerhet som kan godtagas enligt lagen i den fördragsslutande stat där fonden upprättas och som av domstol eller annan behörig myndighet anses tillfredsställande. 4 3. En fond som upprättats av en av de personer som avses i artikel 9:1 (a), (b) eller (c) eller i artikel 9:2, eller av dennes försäkringsgivare, skall anses upprättad av alla personer som avses i respektive punkt.

A RTIKEL 12

Fondens fördelning

l. Om annat inte av bestämmelserna i följer artikel 621-3 eller av artikel 7, skall fond fördelas mellan borgenärerna i förhållande till deras styrkta fordringar mot fonden.

2. Har, innan fonden fördelats. den som är ansvarig eller hans försäkringsgivare reglerat en fordran mot fonden. inträder denne. intill det belopp han har betalat. genom subrogation i den rätt som den som sålunda erhållit ersättning skulle ha haft enligt denna konvention. 3. Den subrogationsrätt varom i 2 stadgas tillkommer även andra än där angivna personer beträffande belopp som de kan ha utgivit i ersättning. dock endast i den utsträckning sådan subrogation är tillåten nationell enligt tillämplig lag.

4. Visar den som är ansvarig eller annan att han framdeles kan bli skyldig att helt eller delvis utge ersättning beträffande vilken han. om ersättningen utgivits innan fonden fördelades. skulle ha åtnjutit subrogationsrätt enligt 2 och 3. kan domstol eller annan behörig myndighet i den stat

192 Bilaga I

the avant la distribution du fonds, le tribunal ou toute been paid before the fund was distributed,

Court or other competent authority of the State autre autorité compétente de l”Etat dans lequel le

where the fund has been constituted may order fonds est constitué peut ordonner qu”une somme that a sufficient sum shall be provisionally set suffisante soit provisoirement réservée pour per-

aside to enable such person at such later date to mettre ä cette personne de faire valoir ultérieurement ses droits contre le fonds. enforce his claim against the fund.

13 ARTICLE 13 ARTICLE

Bar to other actions Fin de non-recevoir

1. Where a limitation fund has been constituted in 1. Si un fonds de limitation a été constitué

aucune accordance with Article ll. any person having conformément å l”article ll, personne

une créance contre le fonds ne peut made a claim against the fund shall be barred from ayant produit des droits relatifs a cette exercising any right in respect of such claim être admise a exercer or on behalf créance sur dautres biens d”une personne au nom against any other assets of a person by

of whom the fund has been constituted. de laquelle le fonds a été constitué. dun fonds de limitation 2. After a limitation fund has been constituted 2. Apres constitution ä l”article tout navire ou tout in accordance with Article 11. any ship or other conformément ll, to a person on behalf of autre bien appartenant å une personne au profit property, belonging été saisi whom the fund has been constituted, which has de laquelle le fonds a été constitué, qui a dun Etat Partie une been arrested or attached within the jurisdiction dans la juridiction pour

of a State Party for a claim which may be raised créance qui peut être opposée au fonds, ou toute

d”une mainle- against the fund, or any security given, may be garantie fournie, peut faire l”objet vée ordonnée ou toute autre released by order of the Court or other competent par le tribunal cette of such State. However, such release autorité compétente de cet Etat. Toutefois, authority fund has mainlevée est toujours ordonnée si le fonds de shall always be ordered if the limitation

a été constitué: been constituted: limitation took place. (a) au port oü levénement sest produit ou. si (a) at the port where the occurrence

celui-ci sest produit en dehors d”un port, au port or, if it took place out of port, at the first port of

call thereafter; or d”escale suivant; (b) at the port of disembarkation in respect of (b) au port de débarquement pour les créances claims for loss of life or personal injury; or pour mort ou lésions corporelles;

pour les créances (c) at the port of discharge in respect of damage (c) au port de déchargement á la cargaison; ou to cargo; or pour dommages made. a lieu. (d) in the State where the arrest is (d) dans l”Etat oü la saisie

1 et 2 ne 3. The rules of paragraphs 1 and 2 shall apply 3. Les dispositions des paragraphes

peut produire une only if the claimant may bring a claim against the s”appliquent que si le créancier devant le limitation fund before the Court administering créance contre le fonds de limitation that fund and the fund is actually available and tribunal administrant ce fonds et si ce dernier est

et librement transferable freely transferable in respect of that claim. effectivement disponible

en ce qui concerne cette créance.

sou 1981:8 I 193

Bilaga

där fonden upprättats förordna att ett tillräckligt stort belopp tills vidare skall avsättas för att möjliggöra för honom att vid senare tidpunkt göra gällande sin fordran mot fonden.

ARTIKEL 13

Hinder mot andra rättsliga åtgärder l. Har begränsningsfond upprättats enligt artikel ll är den som gjort gällande fordran mot fonden förhindrad att på grund av sådan fordran göra gällande någon rätt mot andra tillgångar som tillhör person av vilken eller på vars vägnar fonden upprättats. 2. Sedan begränsningsfond upprättats enligt artikel 11 kan domstol eller annan behörig myndighet i fördragsslutande stat besluta att häva handräckningsåtgärd beträffande fartyg eller annan egendom. som tillhör någon på vars vägnar fonden har upprättats och som blivit föremål för kvarstad eller annan handräckning i sådan stat i anledning av fordran som kan göras gällande mot fonden. eller att frige ställd säkerhet. Sådant beslut skall emellertid alltid fattas om begränsningsfonden upprättats: (a)i den hamn där händelsen inträffade eller. om den inträffade utanför hamn, i den första hamn som fartyget därefter anlöpt; (b)i landsättningshamnen, när fråga är om fordringar i anledning av dödsfall eller personskada; (c) i lossningshamnen, när fråga är om fordringar i anledning av skada på last; (d)i den stat där handräckningsåtgärd vidtagits. 3. Bestämmelserna i 1 och 2 skall tillämpas endast om borgenären äger framställa krav mot begränsningsfonden inför den domstol som förvaltar fonden och fonden faktiskt är tillgänglig och fritt överförbar såvitt angår denna fordran.

194 1

Bilaga

ARTICLE 14 ARTICLE l4

Loi Governirzg law

applicable

Sous réserve des dispositions du présent chapitre, Subject to the provisions of this Chapter the rules les rêgles relatives ä 1a constitution et a la relating to the constitution and distribution of a répartition d“un fonds de limitation, ainsi que limitation fund, and all rules of procedure in toutes regles de procédure en rapport avec elles, connexion therewith, shall be governed by the law sont régies par la loi de l”Etat Partie dans lequel le of the State in which the fund is constituted. fonds est constitue”.

CHAPITRE IV CHAPTER lV

Scope of application Champ d°application

ARTICLE 15 ARTlCLE 15 l. La présente Convention s”applique chaque fois l. This Convention shall apply whenever any mentionnée á l”article 1 cherche person referred to in Article l seeks to limit his

quune personne

á limiter sa responsabilité devant le tribunal dun liability before the Court of a State Party or seeks Etat Partie, tente de faire libérer un navire ou tout to procure the release of a ship or other property autre bien saisi ou de faire lever toute autre or the discharge of any security given within the garantie fournie devant la juridiction dudit Etat jurisdiction of any such State. Nevertheless, each Partie. Néanmoins, tout Etat Partie a le droit State Party may exclude wholly or partially from dexclure totalement ou partiellement de l”appli- the application of this Convention any person cation de la présente Convention toute personne referred to in Article 1. who at the time when the mentionnée a Varticle 1 qui na pas, au moment oü rules of this Convention are invoked before the les dispositions de la présente Convention sont Courts of that State does not have his habitual invoquées devant les tribunaux de cet Etat. sa residence in a State Party. or does not have his résidence habituelle ou son principal établisse- principal place of business in a State Party or any ment dans l”un des Etats Parties ou dont le navire ä ship in relation to which the right of limitation is Végard duquel elle invoque le droit de limiter sa invoked or whose release is sought and which does responsabilité ou dont elle veut obtenir la libera- not at the time specified above fly the flag of a tion, ne bat pas, ä la date ci-dessus prévue, le State Party. pavillon de lun des Etats Parties. 2. Un Etat Partie peut stipuler aux termes de 2. A State Party may regulate by specific dispositions expresses de sa législation nationale provisions of national law the system of limitation quel régime de limitation de responsabilité s”ap- of liability to be applied to vessels which are: plique aux navires qui sont: (a) en vertu de la législation dudit Etat, des (a) according to the law of that State, ships bateaux destinés â la navigation sur les voies d”eau intended for navigation on inland waterways; intérieures; (b) des navires dune jauge inférieure á 300 (b) ships of less than 300 tons. tonneaux. Un Etat Partie qui fait usage de la faculté A State Party which makes use of the option prévue au présent paragraphe notifie au déposi- provided for in this paragraph shall inform the taire les limites de responsabilité adoptées dans sa depositary of the limits of liability adopted in its législation nationale ou le fait que de telles limites national legislation or of the fact that there are ne sont pas prévues. none.

I 195

Bilaga

ARTIKEL 14

Tillämplig lag

Om annat inte följer av vad som föreskrivs i detta kapitel, skall bestämmelserna om upprättande och fördelning av en begränsningsfond och alla processuella bestämmelser, som har samband därmed, regleras av lagen i den stat där fonden har upprättats.

KAPITEL rv

Konventionens

tillämpningsområde

ARTIKEL 15

1. Denna konvention skall tillämpas när person som avses i artikel 1 åberopar begränsning av sin ansvarighet inför domstol i fördragsslutande stat eller i sådan stat söker utverka hävande av handräckningsåtgärd beträffande fartyg eller annan egendom eller frigivandet av ställd säkerhet. Det oaktat har fördragsslutande stat rätt att från tillämpningen av denna konvention helt eller delvis utesluta i artikel 1 angiven person som, vid den tidpunkt då bestämmelserna i konventionen åberopas inför domstol i den staten, inte har sitt stadigvarande hemvist eller sin huvudsakliga rörelse i fördragsslutande stat eller fartygl, beträffande vilket eller ansvarsbegränsning åberopas frigivande söks och som vid ovan angiven tidpunkt inte seglar under fördragsslutande stats flagga.

2. Fördragsslutande stat äger genom särskilda bestämmelseri nationell lag reglera det system för ansvarsbegränsning som skall tillämpas på:

(a) fartyg som, i enlighet med lagen i den staten, är att anse som fartyg avsedda för navigering på inre vattenvägar; (b) fartyg på mindre än 300 ton.

Fördragsslutande stat som utnyttjar den i denna 1 De franska och engelska punkt medgivna rätten skall underrätta deposita- texterna skiljer sig åt på rien om de ansvarsgränser denna punkt. Frågan saksom antagits i dess nar dock betydelse för det nationella lag eller om det förhållandet att sådana av utredningen framlagda saknas. lagförslaget.

I

196 Bilaga

3. Un Etat Partie peut stipuler aux termes de 3. A State Party may regulate by specific expresses de sa législation nationale provisions of national law the system of limitation dispositions de la limitation de responsabilité ofliability to be applied to claims arising in cases in que le régime dans which interests of persons who are nationals of s”applique aux créances nées devénements sont ressor- other States Parties are in no way involved. lesquels les intérêts de personnes qui tissants dautres Etats Parties ne sont en aucune maniêre en cause. 4. Les tribunaux dun Etat Partie n”appliquent 4. The Courts of a State Party shall not apply aux navires construits this Convention to ships constructed for. or pas la présente Convention ou adaptés pour les operations de forage lorsquils adapted to, and engaged in. drilliitg: effectuent ces operations: de sa Linder its (a) lorsque cet Etat a établi dans le cadre (a) when that State has established nationale une limite de responsabilité national legislation a higher limit of liability than législation á that otherwise for in Article o; or

supérieure á celle qui est prevue par ailleurs provided

larticle 6; ou cet Etat est devenu Partie a une that State has become party to an (b) lorsque (b)when convention internationale qui fixe le régime de international Convention regulating the system of responsabilité applicable ä ces navires. liability in respect of such ships.

Dans le cas ou s”applique lalinéa (a) ci-dessus. In a case to which sub-paragraph (a) applies that cet Etat en informe le dépositaire. State Party shall inform the depositary according-

ly. 5. La présente Convention ne s”applique pas: 5. This Convention shall not apply to: (a) air-cushion vehicles: (a) aux aéroglisseurs; flottantes destinées á (b) floating platforms constructed for the pur- (b) aux plates-formes des ressources or exploiting the natural re- Fexploration ou â Fexploitation pose of exploring naturelles des fonds marins et de leur sous-sol. sources of the sea-bed or the subsoil thereof.

CHAPITRE V CHAPTER V

Clauses finales Final Clauses

ARTICLE 16 ARTICLE 16

et adhésion Signature, Ratzficatiort and Accessiorz Signature, ratification

1. La présente Convention est ouverte å la signa- l. This Convention shall be open for signature by all States at the Headquarters of the Interture de tous les Etats au siége de lOrganisation Consultative de la naviga- Governmental Maritime Consultative Organizaintergouvernementale tion maritime dénommée tion (hereinafter referred to as «the Organiza- (ci-aprés «1Organisa- 1977 au 31 décembre 1977 et tion») from 1 February 1977 until 31 December tion») du ler février reste ensuite ouverte â Padhésion. 1977 and shall thereafter remain open for accession. 2. Tous les Etats peuvent devenir Parties a la 2. All States may become parties to this Con- Présente Convention vention by: par: sans réserve (a) signature without reservation as to ratifica- (a) signature quant a la ratification. acceptance or approval: or tion, Faeceptation ou Vapprobation; sous réserve de ratification, dac- (b) signature subject to ratification, acceptance (b) signature ceptation ou d”approbation, suivie de ratification, or approval followed by ratification. acceptance ou or approval; or acceptation ou approbation; (c) adhésion. (c) accession.

Bilaga 197

3. Fördragsslutande stat äger genom särskilda bestämmelseri nationell lag reglera det system för ansvarsbegränsning som skall tillämpas på fordringar, som uppkommer i fall då intressen från personer som är medborgare i andra fördragsslutande stater på intet sätt är inblandade.

4. Fördragsslutande stats domstolar skall inte tillämpa denna konvention på fartyg som konstruerats eller anpassats för borrning och som är sysselsatta därmed: (a) om den staten i sin nationella lag har fastställt högre ansvarsgräns än den som anges i artikel 6: eller

(b) om den staten tillträtt en internationell konvention som re lerar frå an om ansvarsbe- 8 g gränsning beträffande sådana fartyg.

I fall då bestämmelsen i (a) är tillämplig skall staten i fråga underrätta depositarien därom.

5. Denna konvention är inte tillämplig på: (a) svävarfarkoster: (b) flytande plattformar som konstruerats för utforskning eller utvinning av havsbottnens naturtillgångar.

KAPITEL V

Slutbestämmelser ARTIKEL 16

Undertecknande, ratifikation och anslutning

l. Denna konvention är öppen för undertecknande av alla stater vid högkvarteret för Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen (i det följande benämnd organisationen”) från den l februari 1977 till och med den 31 december 1977 samt är därefter öppen för anslutning.

2. Alla stater kan tillträda denna konvention genom: (a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande; eller (b) undertecknande med förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande, följt av ratifikation, antagande eller godkännande; eller (c) anslutning.

198 1

Bilaga

3. La ratification, Facceptation, Vapprobation 3. Ratification, acceptance, approval or acces-

ou Vadhésion s”effectuent par le dépöt d”un sion shall be effected by the deposit of a formal

instrument en bonne et due forme aupres du instrument to that effect with the Secretary- Secrétaire général de l”Organisation (ci-aprês General ofthe Organization (hereinafter referred dénommé «1e Secrétaire général»). to as «the Secretary-Generab).

ARTICLE 17 ARTICLE 17

Entrée en vigueur Entry into force

1. La présente Convention entre en vigueur le 1. This Convention shall enter into force on the premier jour du mois qui suit Pexpiration dune first day of the month following one year after the période dun an ä compter de la date laquelle date on which twelve States have either signed it douze Etats soit lont signée sans réserve quant å without reservation as to ratification, acceptance la ratification, ou Fapprobation, soit or approval or have deposited the requisite Vacceptation ont déposé un instrument de ratification, daccep- instruments of ratification, acceptance, approval tation, d”approbation ou d”adhésion. or accession. 2. Pour un Etat qui dépose un instrument de 2. For a State which deposits an instrument of ratification, d”acceptation ou dapprobation de la ratification, acceptance, approval or accession, or Convention ou dadhésion ä celle-ci ou qui signe signs without reservation as to ratification, acceptsans reserve quant â la ratification, Vacceptation ance or approval, in respect of this Convention ou Papprobation aprês que les conditions régis- after the requirements for entry into force have sant son entrée en vigueur ont été remplies mais been met but prior to the date of entry into force, the ratification, or accession avant la date de Fentrée en vigueur, la ratification, acceptance, approval Vacceptation, Vapprobation ou Fadhésion ou la or the signature without reservation as to ratificasans réserve å la ratification, tion, acceptance or approval, shall take effect on signature quant effet â la the date of entry into force of the Convention or Pacceptation ou Papprobation prend ou le on the first the date de Ventrée en vigueur de la Convention day of the month following du mois qui suit le quatre-vingt- ninetieth day after the date of the signature or the premier jour dixiême ou du deposit of the instrument, whichever is the later jour aprês la date de la signature dépöt de Finstrument, si cette derniere date est date. postérieure. 3. Pour tout Etat qui ultérieurement devient 3. For any State which subsequently becomes a la Convention the Convention shall Partie å la présente Convention, Party to this Convention, entre en vigueur le premier jour du mois qui suit enter into force on the first day of the month Pexpiration dune période de quatre-vingt-dix following the expiration of ninety days after the de la date a laquelle cet Etat a date when such State deposited its instrument. jours â compter déposé son instrument. 4. Sagissant des relations entre les Etats qui 4. In respect of the relations between States ratifient, acceptent, approuvent la présente Con- which ratify, accept, or approve this Convention vention ou y adherent, la présente Convention or accede to it, this Convention shall replace and et abroge la Convention internationale abrogate the International Convention relating to remplace sur la limitation de la responsabilité des proprié- the Limitation of the Liability of Owners of taires de navires de mer, faite ä Bruxelles le 10 Sea-going Ships, done at Brussels on 10 October octobre 1957 et la Convention internationale pour 1957, and the International Convention for the lunification de certaines regles concernant la Unification of certain Rules relating to the Limilimitation de la responsabilité des propriétaires de tation of Liability of the Owners of Sea-going navires de mer, signée ä Bruxelles le 25 aoüt Vessels, signed at Brussels on 25 August 1924. 1924.

I 199

Bilaga

3. Ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning skall verkställas genom deponering hos organisationens generalsekreterare (i det följande benämnd generalsekreteraren) av ett i behörig form upprättat instrument.

ARTIKEL 17

Ikraftträdande

l. Denna konvention träderi kraft första dagen i den månad som följer på utgången av ett år efter den dag då tolv stater antingen undertecknat den utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande eller deponerat erforderliga instrument angående ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning. 2. För stat som, efter det att bestämmelserna om ikraftträdandet av denna konvention har uppfyllts men innan den har trätt i kraft, deponerar instrument angående ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, eller som undertecknar densamma utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande, skall ratifikationen, antagandet, godkännandet eller anslutningen, eller undertecknandet utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande gälla från dagen för konventionens ikraftträdande eller, om denna dag infaller senare, från första dagen i den månad som följer på nittionde dagen efter dagen för undertecknandet eller från dagen för deponering av instrumentet. 3. För stat som vid senare tidpunkt tillträder» denna konvention träder denna i kraft första dagen i den månad som följer sedan nittio dagar förflutit från den dag då denna stat deponerade sitt instrument.

4.1 fråga om förhållandet mellan stater som ratificerar, antager eller godkänner denna konvention eller ansluter sig till den, skall konventionen ersätta och upphäva den i Bryssel den 10 oktober 1957 avslutade internationella konventionen angående begränsning av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö och den i Bryssel den 25 augusti 1924 undertecknade internationella konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om begränsning av ansvarigheten för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö.

1 200 Bilaga

ARTICLE 18 ARTICLE 18

Réserve Reservations

1. Tout Etat lors de la signature, de la 1.Any State may, at the time of signature, peut, ou ratification, or accession. ratification, de Facceptation, de Yapprobation acceptance, approval de Fadhésion, reserver le droit d”exclure Vappli- reserve the right to exclude the application of cation des alinéas (d) et (e) du paragraphe l de Article 2 paragraph l (d) and (e). No other 2. Aucune reservations shall be admissible to the substantive larticle autre reserve portant sur une ne of this Convention. question de fond de la présente Convention provisions sera recevable. 2. Une réserve faite lors de la signature doit être 2. Reservations made at the time of signature confirmée lors de la ratification, de Vacceptation are subject to confirmation upon ratification. ou de Fapprobation. acceptance or approval. 3. Any State which has made a reservation to 3. Tout Etat qui a formulé une réserve a Végard de la présente Convention peut la retirer â tout this Convention may withdraw it at any time by moment au moyen d“une notification adressée au means ofa notification addressed to the Secretary- Secrétaire General. Such Withdrawal shall take effect to the général. Ce retrait prend effet á la date est reçue. S”il est indiqué date the notification is received. lfthe notification ä laquelle la notification dans la notification d”une reserve states that the Withdrawal of a reservation is to que le retrait take effect on a date specified therein, and such prendra effet â une date qui y est précisée et que date is later than the date the notification is cette date est postérieure á celle de la réception de la notification le retrait received by the Secretary-General, the withdrawpar le Secrétaire général, date. al shall take effect on such later date. prend effet ä cette derniére

ARTICLE 19 ARTICLE 19

Dénonciation Denunciation

1. This Convention may be denounced by a State 1. La présente Convention peut être dénoncée par lune quelconque des Parties ä tout moment un an Party at any time after one year from the date on la Convention entre en which the Convention entered into force for that aprês la date a laquelle vigueur å l°égard de cette Partie. Party. 2. La dénonciation s”effectue par le dépöt dun 2. Denunciation shall be effected by the deposit instrument aupres du Secrétaire général. of an instrument with the Secretary-General. 3. La dénonciation prend effet le premier jour 3. Denunciation shall take effect on the first clay du mois qui suit Pexpiration d”une année á of the month following the expiration of one year ou å after the date of deposit of the instrument, or after compter de la date du dépöt de Vinstrument de toute such longer period as may be specified in the lexpiration période plus longue qui instrument. pourrait y être spécifiée.

ARTICLE 20 ARTICLE 20

Révision et amendement Revision and Amendment

1. L”Organisation peut convoquer une conference 1. A Conference for the purpose of revising or de réviser ou d”amender la amending this Convention may be convened by ayant pour objet présente Convention. the Organization. une conference 2. The Organization shall convene a Confe- 2. L”Organisation convoque rence of the States Parties to this Convention for des Etats Parties â la présente Convention ayant

Bilaga 201

ARTIKEL 18

Reservationer l. Stat äger, vid tidpunkten för undertecknande, ratifikation. antagande. godkännande eller anslutning. förbehålla sig rätt att icke tillämpa artikel 2:1 (d) eller (e). Inga andra reservationer är tillåtna beträffande de materiella bestämmelserna i denna konvention.

2. Reservation som anmäls vid undertecknandet skall bekräftas vid ratifikation, antagande eller godkännande. 3. Stat som har anmält reservation såvitt angår denna konvention kan när som helst återkalla denna genom anmälan till generalsekreteraren. Sådan återkallelse träder i kraft den dag anmälan

mottages. Förklarasi anmälan att återkallelsen av

reservationen skall gälla från en däri angiven dag och inträffar denna efter det att generalsekreteraren mottagit anmälan, skall återkallelsen gälla från denna senare dag.

ARTIKEL 19

Uppsägning

1. Denna konvention får uppsägas av fördragsslutande stat när som helst efter utgången av ett år från den dag då konventionen trätt i kraft för dess vidkommande. 2. Uppsägning skall verkställas genom deponering av ett instrument hos generalsekreteraren. 3. Uppsägning träder i kraft första dagen i den

månad som följer på utgången av ett år efter den

dag då instrumentet deponerades eller vid den senare tidpunkt som anges i instrumentet.

ARTIKEL 20

Revidering och ändring

l. Organisationen har rått att sammankalla en konferens för att revidera eller ändra denna konvention. 2. Organisationen skall på begäran av minst en tredjedel av de fördragsslutande staterna sam-

202 1

Bilaga

de la réviser ou de Famender ä la revising or amending it at the request of not less pour objet demande du tiers au moins des Parties. than one-third of the Parties.

3. Tout instrument de ratification, daccepta- 3. After the date of the entry into force of an ou dadhésion amendment to this Convention, any instrument of tion, dapprobation déposé aprés la date d”entrée en vigueur d”un amendement a la ratification, acceptance, approval or ;recession présente Convention s”applique au texte modifié deposited shall be deemed to apply to the

de la Convention, á moins quune disposition Convention as amended, unless a contrary inten-

contraire ne soit stipulée dans Finstrument. tion is expressed in the instrument.

ARTlCLE 21 ARTICLE 21

Révision des montants de limitation et de Revision of the limitation amounts and of Funite de compte ou de Funité monétaire Unit of Account or monetary unit

1. Nonobstant les dispositions de Farticle 20, une l. Notwithstanding the provisions of Article 20, a conference ayant pour seul objet de réviser les Conference only for the purpose of altering the montants fixés aux articles 6 et 7 et au paragraphe amounts specified in Articles 6 and 7 and in 2 de larticle l”une ou l”autre ou Article 8, paragraph 2, or of substituting either or 8, ou de remplacer l”une et l”autre des deux unités définies aux both of the Units defined in Article 8, paragraphs paragraphes 1 et 2 de cet article par dautres 1 and 2, by other units shall be convened by the

unités, est convoquee par [Organisation confor- Organization in accordance with paragraphs 2 and

mément aux paragraphes 2 et 3 du présent article. 3 of this Article. An alteration of the amounts La révision des montants n”est faite qu â la suite shall be made only because of a significant change dune modification sensible de leur valeur ré- in their real value. elle. 2. L°Organisation convoque la Conference á la 2. The Organization shall convene such a Condemande dun quart des Etats Parties au moins. ference at the request of not less than one fourth of the States Parties. 3. La décision de réviser les montants ou de 3. A decision to alter the amounts or to les unités par d”autres unités est prise å substitute the Units by other units of account shall remplacer tiers des Etats be taken by a two-thirds of the States 1a majorité des deux Parties majority présents et votants â cette conference. Parties present and voting in such Conference.

4. Tout Etat déposant son instrument de ratifi- 4. Any State depositing its instrument of ratification, ou d”adhé- cation, acceptance, approval or accession to the dacceptation, d”approbation sion ä la Convention aprês Fentrée en vigueur Convention, after entry into force of an amenddun amendement la Convention telle ment, shall apply the Convention as amended. applique qwamendée.

ARTICLE 22 ARTICLE 22

Dépositaire Depositary

l. La présente Convention est déposée auprés du 1. This Convention shall be deposited with the Secrétaire général. Secretary-General. 2. Le Secrétaire 2. The Secretary-General shall: général: de copies certifiées conformes de (a) transmit certified true copies of this Con- (a) transmet ä tous les Etats invités ä vention to all States which were invited to attend la présente Convention

1 203

Bilaga

mankalla en konferens bestående av de fördragsslutande staterna för att revidera eller ändra denna konvention. 3. Sedan ändring av denna konvention trätt i kraft skall deponerat instrument angående ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning anses gälla konventionen i dess ändrade skick, såvida inte annat uttalats i instrumentet.

ARTIKEL 21

Revidering av begränsningsbelopp och

beräkningsenhet eller monetär enhet

1. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 20 skall en konferens med enda syfte att ändra de belopp som angesi artiklarna 6 och 7 samt i artikel 8:2 eller att ersätta endera eller båda av de enheter som anges i artikel 8:1 och 2 med andra enheter sammankallas av organisationen i enlighet med 2 och 3 i denna artikel. av beloppen skall

Ändring

göras endast om väsentlig förändring i deras verkliga värde skett.

2. Organisationen skall sammankalla en sådan konferens på begäran av minst en fjärdedel av de fördragsslutande staterna. 3. Beslut att ändra beloppen eller att ersätta enheterna med andra beräkningsenheter skall fattas av en majoritet på två tredjedelar av de fördragsslutande stater som är närvarande och röstar vid en sådan konferens. 4. Stat som deponerar instrument angående ratifikation, antagande eller godkännande av eller anslutning till konventionen sedan ändring trätt i kraft, skall tillämpa konventionen i dess ändrade skick.

ARTIKEL 22

Depositarie

1. Denna konvention skall deponeras hos generalsekreteraren. 2. Generalsekreteraren skall: (a) överlämna bestyrkta avskrifter av denna konvention till alla stater som varit inbjudna att

204 1 Bilaga

á la Conference sur la limitation de la the Conference on Limitation of Liability for participer en matiêre de créances maritimes et Maritime Claims and to any other States which responsabilité a tous les Etats qui adherent a la Convention; accede to this Convention; tous les Etats signé la (b) inform all States which have signed or (b) informe qui ont Convention ou y ont adhéré: acceded to this Convention of: (i) de toute signature nouvelle, de tout dépöt (i) each new signature and each deposit of an dinstrument et de toute réserve s”y rapportant. instrument and any reservation thereto together with the date thereof: ainsi que de la date a laquelle cette signature ou ce dépöt sont intervenus; (ii) de la date d”entrée en vigueur de la présente (ii) the date of entry into force of this Conven- Convention ou de tout amendement a ladite tion or any amendment thereto: Convention; de la présente Con- (iii) any denunciation of this Convention and (iii) de toute dénonciation vention et de la date a laquelle celle-ci prend the date on which it takes effect; effet; (iv) de tout amendement adopté conformément (iv) any amendment adopted in conformity aux articles 20 ou 21; with Articles 20 or 21; (v) de toute communication requise par 1un (v) any communication called for by any Article quelconque des articles de 1a présente Conven- of this Convention. tion. 3. Des Fentrée en vigueur de la présente 3. Upon entry into force of this Convention. a Convention, le Secrétaire général en transmet une certified true copy thereof shall be transmitted by

conforme au Secretariat de lOrga- the Secretary-General to the Secretariat of the

copie certifiée nisation des Nations Unies en vue de son enregi- United Nations for registration and publication in strement conformément ä accordance with Article 102 of the Charter of the et de sa publication lArticle 102 de la Charte des Nations Unies. United Nations.

ARTICLE 23 ARTICLE 23

Langues Languages est établie en un seul This Convention is established in a single original La présente Convention exemplaire original en langues anglaise. espagn- in the English. French. Russian and Spanish ole, française et russe. chaque texte faisant languages, each text being equally authentic. également foi. FAIT A LONDRES ce dix-neuf novembre DONE AT LONDON this nineteenth day of mille neuf cent soixante-seize. November one thousand nine hundred and seventy-six. EN FOIT DE QUOI les soussignés, düment IN WITNESS WHEREOF the undersigned autorisés authorized for that have á cet effet, ont signé la présente Con- being duly purpose vention. signed this Convention.

I

Bilaga 205

deltaga i konferensen angående begränsning av sjörättsligt skadeståndsansvar och till varje annan stat som ansluter sig till denna konvention: (b) underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till denna konvention om: (i) varje nytt undertecknande eller ny deponering av instrument jämte reservation samt dagen härför:

(ii) dagen för konventionens ikraftträdande eller ändring i denna:

(iii) varje uppsägning av konventionen och den dag då uppsägningen träder i kraft:

(iv) varje ändring som antagits enligt artikel 2() eller 21; (v) varje meddelande som krävs enligt någon artikel i denna konvention.

3. Så snart denna konvention har trätt i kraft skall en bestyrkt avskrift av konventionen överlämnas av generalsekreteraren till Förenta Nationernas sekretariat för registrering och offentliggörande enligt artikel 102 i Förenta Nationernas stadga.

ARTIKEL 23

Språk Denna konvention är upprättad i ett enda originalexemplar på engelska. franska. ryska och spanska språken. vilka texter äger lika vitsord.

UPPRÄTTAD I LONDON den 19 november 1976.

TILL BEKRÄFTELSE HÅRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade, undertecknat denna konvention.

sou 1981:8 207

2 1974 års

Bilaga Aténkonvention om

passagerarbefordran

208 2

Bilaga

d”Athenes de 1974 Athens Convention Relating

Convention

de to the of Passengers

relative au transport par mer Carriage

and their Sea, 1974

et de leurs bagages Luggage by

passagers

The States Parties to this Convention. Les Etats parties á la présente Convention. l”utilite de fixer dun HAVING RECOGNIZED the desirzibility of AYANT RECONNU commun certaines de determining by agreement certain rules relating to acçord regles en matiére transport par mer de passagers et de leurs the carriage of passengers and their luggage by

bagages, sea; de conclure une Convention á HAVE DECIDED to conclude ”a Convention ONT DECIDE sont convenus de ce for this purpose and have thereto agreed as cet effet, et, en conséquence. follows: qui suit :

ARTICLE 1 ARTICLE l

Définitions Definitions

les termes suivants In this Convention the following expressions have Dans la présente Convention. sont employés dans le sens indiqué ci-dessous : the meaning hereby assigned to them: 1. (a) “carrier” means a person by or on behalf 1. a) ”transporteuf” désigne une personne par le compte de qui un contrat de of whom a Contract of carriage has been concluqui ou pour a été conclu, soit ded, whether the carriage is actually performed by transport que le transport effectivement him or by a performing carrier; assuré par lui ou par un transporteur substitué; substitué” une per- (b) ”performing carrier” means a person other b) transporteur désigne than the carrier. being the owner. charterer or sonne autre que le transporteur, que ce soit le the propriétaire, Vaffréteur ou Vexploitant d”un na- operator of a ship, who actually performs la totalité ou une whole or a part of the carriage; vire, qui assure effectivement

partie du transport;

un contrat 2. Contract of carriage” means a Contract 2. contrat de transport” signifie conclu par un transporteur ou pour son compte made by or on behalf of a carrier for the carriage par mer d”un passager ou, le cas by sea of a passenger or of a passenger and his pour le transport échéant, d”un passager et de ses bagages; luggage, as the case may be: 3. navire signifie uniquement un bâtiment de 3. ship means only a seagoing vessel. excludmer á Fexclusion de tout véhicule sur coussin ing an air-cushion vehicle;

dair;

4. 4. passenger means any person carried in a passager signifie toute personne transpor-

tée sur un navire, Ship, ou or a) en vertu d”un contrat de transport. (a) under a Contract of carriage.

sou 1981:8 2

Bilaga 209

1974 års Aténkonvention om

befordran till

sjöss av passage-

rare och deras

resgods

De fördragsslutande staterna, VILKA FUNNIT det önskvärt att genom avtal fastställa vissa regler om befordran till sjöss av passagerare och deras resgods;

HAR BESLUTAT att avsluta en konvention för detta ändamål och har därför överenskommit om följande:

ARTIKEL 1

Definitioner

I denna konvention har följande nedan begrepp angivna innebörd: 1. (a) med “bortfraktare” förstås en person som har träffat ett befordringsavtal eller på vars vägnar ett sådant avtal har träffats, oavsett om befordringen faktiskt utförs av honom eller av en utförande transportör; (b) med ”utförande transportör förstås den som, utan att vara bortfraktare, i egenskap av ägare eller befraktare av ett fartyg eller den som i redares ställe har hand om driften av ett fartyg faktiskt utför hela befordringen eller en del av denna; 2. med ”befordringsavtal” förstås ett avtal, träffat av en bortfraktare eller på dennes vägnar, om befordran till sjöss av en passagerare och, i förekommande fall, hans resgods; 3. med ”fartyg” förstås endast fartyg, svävarfarkoster undantagna, som används till fart i öppen sjö;

4. med passagerare förstås varje person som

befordras med fartyg: (a) enligt ett befordringsavtal, eller

210 2 S()U 1981:8

Bilaga

with the consent of the carrier. is b) qui, avec le consentement du transporteur, (b) who, un véhicule ou des animaux vivants accompanying a vehicle or live zinimals which are accompagne faisant l”objet d”un contrat de transport de mar- covered by a Contract for the carriage of goods not chandises non régi par la présente Convention; governed by this Convention; 5. luggage means article or vehicle 5. bagages signifie tout objet ou véhicule any transporté par le transporteur en vertu dun carried by the carrier under a Contract of carriage, contrat de transport, a Fexception : excluding: transportés en (a) articles and vehicles carried under a charter a) des biens ou des véhicules vertu d”un contrat d°affretement, dun connaisse- party, bill of lading or other Contract primarily ment ou d”un contrat concernant a titre principal concerned with the carriage of goods. and le transport de marchandises, et b) des animaux vivants; (b) live animals; 6. ”bagages de cabine signifie les bagages que 6. cabin luggage” means luggage which the a en sa in his le passager a dans sa cabine ou quil passenger has in his cabin or is otherwise Sauf custody or control. Except for the possession, sous sa garde ou son contröle. possession, of paragraph 8 of this Article and pour lapplication du paragraphe 8 du présent application article et de larticle Article 8, cabin luggage includes luggage which 8, les bagages de cabine comprennent les bagages que le passager a dans the passenger has in or on his vehicle; son véhicule ou sur celui-ci; 7. loss of or damage to luggage includes 7. perte ou dommages survenus aux bagages” loss resulting from the luggage not concerne également le préjudice matériel prove- pecuniary nant de ce que les bagages nont pas été rendus au having been re-delivered to the passenger within a a compter du reasonable time after the arrival of the ship on passager dans un délai raisonnable moment de Farrivée du navire sur lequel les which the luggage has been or should have been bagages ont été transportés ou auraient dü lêtre, carried, but does not include delays resulting from mais ne comprend pas les retards provenant de labour disputes; conflits du travail; concerne les périodes suivan- 8. ”carriage” covers the following periods: 8. transport tes : and his cabin a) en ce qui concerne le passager et/ou ses (a) with regard to the passenger le luggage, the period during which the passenger bagages de cabine, la période pendant laquelle å and/or his cabin luggage are on board the ship or in passager et ses bagages de cabine se trouvent ou de the course of embarkation or disembarkation. and bord du navire ou en cours d”embarquement débarquement, et la période pendant laquelle the period during which the passenger and his ceux-ci sont transportés par eau du quai au navire cabin luggage are transported by water from land ou vice-versa, to the ship or vice-versa, if the cost of such si le prix de ce transport est compris dans celui du billet ou si le bâtiment utilisé pour ce transport is included in the fare or if the vessel du has transport accessoire a été mis a la disposition used for this purpose of auxiliary transport Toutefois, le trans- been put at the disposal of the passenger by the passager par le transporteur. port ne comprend pas, en ce qui concerne le carrier. However, with regard to the passenger. passager, la période pendant laquelle il se trouve carriage does not include the period during which dans une gare maritime, ou sur un quai ou autre he is in a marine terminal or station or on a quay or installation portuaire; in or on any other port installation; b) en ce qui concerne les bagages de cabine, (b) with regard to cabin luggage, also the period également la période pendant laquelle le passager during which the passenger is in a marine terminal se trouve dans une gare maritime ou sur un quai ou or station or on a quay or in or on any other port autre installation portuaire si ces bagages ont été installation if that luggage has been taken over by pris en charge par le transporteur ou son préposé the carrier or his servant or agent and has not been ou mandataire et nont pas encore été rendus au re-delivered to the passenger;

passager;

2 211

Bilaga

(b) som med bortfraktarens samtycke medföljer fordon eller levande djur som omfattas av ett avtal om godsbefordran vilket inte regleras av denna konvention; 5. med resgods förstås varje föremål eller fordon som befordras av bortfraktaren enligt ett befordringsavtal med undantag för: (a) föremål och fordon som befordras enligt certeparti, konossement eller annat dokument som främst avser godsbefordran, och

(b) levande djur; 6. med ”handresgods” förstås resgods som passageraren har i sin hytt eller eljest har i sin besittning eller vård eller under sin kontroll. Handresgods omfattar, utom vid tillämpningen av punkt 8 i denna artikel och artikel 8, resgods som passageraren har i eller på sitt fordon;

7. förlust av eller skada på resgods avser även ekonomisk förlust, som är en följd av att resgodset inte har utlämnats till passageraren inom rimlig tid efter ankomsten av det fartyg med vilket resgodset har eller skulle ha befordrats, men innefattar inte dröjsmål som är en följd av arbetskonflikter;

8. befordran omfattar följande perioder:

(a)i fråga om passageraren och hans handresgods, den tid under vilken passageraren och/eller hans handresgods är ombord på fartyget eller under in- eller utskeppning och den tid under vilken passageraren och hans handresgods transporteras till sjöss från land till eller fartyget omvänt, om kostnaden för en sådan transport omfattas av biljettpriset eller om det för denna transport använda fartyget har ställts till passagerarens förfogande av bortfraktaren. Såvitt angår passageraren omfattar befordringen emellertid inte den tid under vilken denne befinner sig i en hamnterminal eller stationsanläggning eller på kaj eller i eller på en annan hamnanläggning; (b) i fråga om handresgods, även den tid under vilken passageraren befinner sig i en hamnterminal eller stationsanläggning eller på kaj eller i eller på en annan hamnanläggning, om resgodset har tagits om hand av bortfraktaren eller hans anställda eller medhjälpare och inte har utlämnats till passageraren;

2 212 Bilaga

c) en ce qui concerne les autres bagages qui ne (c) with regard to other luggage which is not sont pas des bagages de cabine, la période cabin luggage. the period from the time of its comprise entre le moment ou ils ont éte pris en taking over by the carrier or his servant or agent on shore or on board until the time of its charge par le transporteur ou son préposé ou carrier or his servant or mandataire, a terre ou a bord, et le moment oü ils re-delivery by the ont été rendus par le transporteur, son préposé ou agent; son mandataire;

international 9. international carriage” means any carriage

9. transport signifie tout transin which, according to the contract of carriage. the port dont le lieu de départ et le lieu de destination and the place of destination are sont, selon le contrat de transport, situés dans place of departure deux Etats différents ou dans un seul Etat si, selon situated in two different States, or in a single State if, according to the contract of carriage or the le contrat de transport ou Fitinéraire prévu, il y a intermédiaire dans un autre scheduled itinerary, there is an intermediate port un port descale of call in another State; Etat; 10. Organisation désigne [Organisation in- 10. Organization means the Inter-Governconsultative de la navigation mental Maritime Consultative Organization. tergouvernementale maritime.

ARTICLE 2 ARTICLE 2

Champ d application Application

1. La présente Convention s”applique a tout 1. This Convention shall apply to any internatiotransport international lorsque : nal carriage if: in a) le navire bat le pavillon d”un Etat partie a la (a) the ship is flying the flag ofor is registered ou est immatriculé dans un a State Party to this Convention, or présente Convention tel Etat, ou b) le contrat de transport a été conclu dans un (b) the contract of carriage has been made in a ou State Party to this Convention, or Etat partie ä la présente Convention, of or destination. c) selon le contrat de transport, le lieu de départ (c) the place departure ou de destination se trouve dans un Etat partie ä la according to the contract of carriage. is in a State présente Convention. Party to this Convention. 2. Notwithstanding l of this Article. 2. Nonobstant les dispositions du paragraphe 1 paragraph ne this Convention shall not apply when the carriage du présent article, la présente Convention est soumis a un is subject, under any other international convensapplique pas lorsque le transport tion the carriage of passengers or régime de responsabilite civile prévu par les concerning de toute autre convention internatio- mode of transport. to a civil dispositions luggage by another under the provisions of such nale sur le transport de passagers ou de bagages liability regime different, convention, insofar as those provisions have par un mode de transport pour autant que ces dispositions doivent être appliquées au mandatory application to carriage by sea.

transport par mer.

ARTICLE 3 ARTICLE 3

of the carrier

Responsabilité du transporteur Liability

1. Le transporteur est responsable du préjudice 1. The carrier shall be liable for the damage résultant du décês ou de lésions corporelles d”un suffered as a result of the death of or personal passager et de la perte ou des dommages survenus injury to a passenger and the loss of or damage to

2 213

Bilaga

(c)i fråga om annat resgods som inte utgör handresgods, tiden från det resgodset har tagits om hand av bortfraktaren eller hans anställda eller medhjälpare, i land eller ombord, till dess att det har utlämnats av bortfraktaren, hans anställda eller medhjälpare;

9. med “internationell befordran” förstås varje befordran där, enligt befordringsavtalet, avgångsorten och bestämmelseorten är belägna i två skilda stater, elleri en och samma stat, om fartyget enligt befordringsavtalet eller fastställd turlista skall anlöpa hamn i annan stat under resan;

10. med ”organisation” förstås Mellanstatliga rådgivande sjöfartsorganisationen.

ARTIKEL 2

Tillämplighet

1. Denna konvention skall tillämpas på varje internationell befordran om: (a) fartyget för en fördragsslutande stats flagga eller är registrerat i en fördragsslutande stat, eller (b) befordringsavtalet har träffats i en fördragsslutande stat. eller (c) den avtalsenliga avgångs- eller bestämmelseorten är belägen i en fördragsslutande stat.

2. Oaktat vad som sägs under punkt 1 i denna artikel är denna konvention inte tillämplig när befordringen är underkastad ansvarsbestämmelserna i en annan internationell konvention som avser befordran av passagerare eller resgods med annat transportmedel, i den mån dessa bestämmelser är bindande för befordran till sjöss.

ARTIKEL 3

Bortfraktarens ans var

1. Bortfraktaren skall svara för skada som följd av att en passagerare avlidit eller åsamkats kroppsskada och för förlust av eller skada på

214 Bilaga

aux bagages, si le fait générateur du préjudice subi luggage ifthe incident which caused the damage so a eu lieu au cours du transport et est imputable å la suffered occurred in the course of the carriage and faute ou â la négligence du transporteur ou de ses was due to the fault or neglect of the carrier or of préposés ou mandataires agissant dans l”exercice his servants or agents acting within the scope of de leurs fonctions. their employment.

du 2. The burden of proving that the incident 2. La preuve de ce que le fait générateur ainsi which caused the loss or damage occurred in the préjudice est survenu au cours du transport, incombe course of the carriage, and the extent of the loss or que la preuve de Fétendue du préjudice. au demandeur. damage, shall lie with the claimant. de 3. Fault or neglect of the carrier or of his 3. La faute ou la négligence du transporteur, ses préposés ou mandataires agissant dans l”exer- servants or agents acting within the scope of their cice de leurs fonctions est présumée, sauf preuve employment shall be presumed, unless the contracontraire, si la mort ou les lésions corporelles du ry is proved, if the death of or personal injury to survenus the passenger or the loss of or damage to cabin passager ou la perte ou les dommages directement ou or in connexion with shipaux bagages de cabine résultent luggage arose from indirectement wreck, collision, stranding, explosion or fire, or dun naufrage, d”un abordage, d”un échouement, dune explosion ou dun incendie, defect in the ship. ln respect of loss of or damage ou d”un défaut du navire. En ce qui concerne la to other luggage, such fault or neglect shall be ou les dommages survenus aux autres presumed, unless the contrary is proved. irrespecperte tive of the nature of the incident which caused the bagages, la faute ou la négligence en question est présumée, sauf preuve contraire, quelle que soit la loss or damage. In all other cases the burden of nature de Févénement générateur. Dans tous les proving fault or neglect shall lie with the claiautres cas, la preuve de la faute ou de la négligence mant.

incombe au demandeur.

ARTICLE 4 ARTICLE 4

substitué Performing carrier

Transporteur a été confié ä un 1. If the performance of the carriage or part 1. Si tout ou partie du transport substitué, le transporteur reste néan- thereof has been entrusted to a performing transporteur remain liable moins responsable, aux termes des dispositions de carrier, the carrier shall nevertheless Fensemble du for the entire carriage according to the provisions la présente Convention, pour En outre, le transporteur substitué, of this Convention. In addition, the performing transport. est assu- carrier shall be subject and entitled to the ainsi que ses préposés ou mandataires, de la présente Convention et provisions of this Convention for the part of the jetti aux dispositions peut sen prévaloir pour la partie du transport quil carriage performed by him. exécute lui-même. est responsable, en ce qui 2. The carrier shall, in relation to the carriage 2. Le transporteur carrier, be liable for concerne le transport exécuté par le transporteur performed by the performing the acts and omissions of the performing carrier substitué, des actes et omissions du transporteur and of his servants and agents acting withtin the substitué ainsi que de ses préposés et mandataires de leurs fonctions. scope of their employment. agissant dans Fexercice

215 Bilaga 2

resgods, om den händelse som orsakade skadan inträffade under befordringen och berodde på fel eller försummelse av bortfraktaren eller av hans anställda eller andra som han anlitat för befordringen, när de handlar i tjänsten eller för uppdragets fullgörande. 2. Bevisbördan för att den händelse som har orsakat förlusten eller skadan har inträffat under befordringen och för omfattningen av förlusten eller skadan skall ligga på käranden. 3. Om en passagerare har avlidit eller åsamkats kroppsskada eller om handresgods har förkommit eller skadats till följd av eller i samband med förlisning. sammanstötning, strandning. explosion eller brand eller fel i fartyget, skall det antas att fel eller försummelse har begåtts av bortfraktaren eller av hans anställda eller andra som han anlitat för befordringen i tjänsten eller för uppdragets fullgörande. om inte motsatsen bevisas. I fråga om förlust av eller skada på annat resgods skall oberoende av vad slags händelse som har orsakat förlusten eller skadan, fel eller försummelse av angivet slag antas föreligga, om inte motsatsen bevisas. I alla andra fall skall bevisbördan för fel eller försummelse ligga på käranden.

ARTIKEL 4

Utförande transportör

1. Om utförandet av befordringen eller en del av denna har anförtrotts en utförande transportör förblir bortfraktaren ändå ansvarig för hela befordringen enligt bestämmelserna i denna konvention. Dessa bestämmelser skall dessutom gälla för den utförande transportören beträffande den del av befordringen som han utför.

2. Såvitt gäller den befordran som utförs av den utförande transportören svarar bortfraktaren för handlande eller underlåtenhet av den utförande transportören och av hans anställda och andra som han anlitar för befordringen, när de handlari tjänsten eller för uppdragets fullgörande. 1 Enligt den franska texten: den utförande transportören liksom hans anställda och personer som han anlitat för befordringen. Eftersom konventionen i huvudsak utarbetats med den engelska texten som grundtext har översättningen baserats på denna.

216 Bilaga 2

en vertu le 3. Any special agreement under which the 3. Tout accord spécial duquel assume des obligations qui ne sont carrier assumes obligations not imposed by this transporteur pas imposées par la présente Convention ou Convention or any waiver of rights conferred by conférés this Convention shall affect the performing carrier renonce å des droits par la présente Convention a effet å Végard du transporteur only if agreed by him expressly and in writing.

substitué si ce dernier en convient de façon

expresse et par écrit. le transporteur et le transporteur 4. Where and to the extent that both the carrier 4. Lorsque substitué et dans la mesure oü and the performing carrier are liable. their liability sont responsables ils le sont, leur responsabilité est solidaire. shall be joint and several. du présent article ne doit 5. Nothing in this Article shall prejudice any 5. Aucune disposition as between the carrier and the porter atteinte au droit de recours du transporteur right of recourse substitué. carrier. et du transporteur performing

ARTICLE 5 ARTICLE 5

Biens de valeur Valuables

en cas de The carrier shall not be liable for the loss of or Le transporteur n”est pas responsable des damage to monies, negotiable Securities. gold, perte ou de dommages survenus å des espêces. de ornaments, works of art, or

titres négociables, de lor, de Fargenterie. la_ silverware, jewellery,

other valuables, except where such valuables have joaillerie, des bijoux, des objets dart ou d”autres biens de valeur, sauf si ces biens de valeur ont été been deposited with the carrier for the agreed purpose of safe-keeping in which case the carrier déposés auprés du transporteur qui a convenu de étant dans ce shall be liable provided for in les garder en süreté, le transporteur up to the limit de la limite fixée au paragraph 3 of Article 8 unless a higher limit is cas responsable å concurrence with paragraph l of paragraphe 3 de Farticle 8, å moins qu”une limite agreed upon in accordance commun accord Article 10. plus élevée n”ait été fixée dun conformément au paragraphe 1 de larticle 10.

ARTICLE 6 ARTICLE 6

Faute du passager Contributory fault

Si le transporteur établit que la mort ou les lésions If the carrier proves that the death of or personal to his corporelles du passager, la perte ou les dommages injury to a passenger or the loss ofor damage ou to by the fault survenus á ses bagages sont dus, directement luggage was caused or contributed indirectement, ä la faute ou å la négligence du or neglect of the passenger, the court seized of the saisi peut, conformément aux case may exonerate the carrier wholly or partly passager, le tribunal dispositions de sa propre loi, écarter ou atténuer la from his liability in accordance with the provisions du transporteur. of the law of that court. responsabilité

ARTICLE 7 ARTICLE 7

Limite de en cas de lésions Limit of liability for personal injury

responsabilité

corporelles

en cas de 1. The liability of the carrier for the death of or 1. La responsabilité du transporteur mort ou de lésions corporelles dun passager est personal injury to a passenger shall in no case exceed 700,000 francs per carriage. Where in limitée, dans tous les cas, å un montant de 700 000

SOU l98l:8 2 217

Bilaga

3. Har bortfraktaren genom särskild överenskommelse åtagit sig förpliktelser, som inte åläggs genom denna konvention eller avstått från rättigheter som följer av denna konvention binder denna den utförande transportören endast om han uttryckligen och skriftligen har samtyckt härtill.

4. När både bortfraktaren och den utförande transportören är ansvariga skall ansvaret, i den utsträckning ansvar föreligger, vara solidariskt. 5. Vad som föreskrivs i denna artikel skall inte utgöra hinder för regress mellan bortfraktaren och den utförande transportören.

ARTIKEL 5

Värdesaker

Bortfraktaren är inte ansvarig för förlust av eller skada på pengar, värdepapper, guld, silver, juveler, smycken. konstföremål eller andra värdesaker utom när sådana värdesaker har deponerats hos bortfraktaren med uttrycklig överenskommelse 0m att de skall förvaras under säkerhet. i vilket fall bortfraktaren är ansvarig intill den gräns som anges i artikel 8 punkt 3, såvida inte överenskommelse har träffats om en högre gräns enligt artikel 10 punkt l.

ARTIKEL 6

Medvållande Om bortfraktaren visar att passageraren genom fel eller försummelse har orsakat eller medverkat till passagerarens död eller kroppsskada eller förlust av eller skada på dennes resgods. kan den domstol som handlägger målet. i överensstämmelse med dess nationella lag, helt eller delvis befria bortfraktaren från ansvarighet.

ARTIKEL 7

Ansvarsbegränsning för personskada

l. Bortfraktarens ansvar för passagerares död eller kroppsskada skall i intet fall överstiga 700 000 francs per resa. Om skadestånd enligt

218 2

Bilaga

accordance with the law ofthe court seized of the francs par transport. Si, daprés la loi du tribunal saisi, Findemnité peut être fixée sous forme de case damages are awarded in the form of periodirente, le capital de la rente ne peut dépasser cette cal income payments, the equivalent capital value limite. of those payments shall not exceed the said limit. 2. Notwithstanding 1 ofthis Article. 2. Nonobstant les dispositions du paragraphe l paragraph nationale de tout the national law of any State Party to this du présent article, la législation Convention who are Etat partie â la présente Convention peut fixer, may fix. as far as carriers qui sont ses ressortissants. nationals of such State are concerned. a higher per pour les transporteurs une limite de responsabilité per capita plus capita limit of liability. élevée.

ARTICLE 8 ARTICLE 8

Limite de en cas de perte 0a de Limit of liability for loss of or damage to

responsabilité

dommages survenus aux bagages luggage

du transporteur en cas de 1. The liability of the carrier for the loss of or 1. La responsabilité perte ou de dommages survenus aux bagages de damage to cabin luggage shall in no case exceed cabine est limitée, dans tous les cas, a un montant 12.500 francs per passenger, per carriage. de 12 500 francs par passager et par transport. 2. La responsabilité du transporteur en cas de 2. The liability of the carrier for the loss of or perte ou de dommages survenus aux véhicules. y damage to vehicles including all luggage carried in compris tous les bagages transportés dans le or on the vehicle shall in no case exceed 50,000 véhicule ou sur celui-ci, est limitée, dans tous les francs per vehicle, per carriage. cas, â 50 000 francs par véhicule et par transport. du transporteur en cas de 3. The liability of the carrier for the loss of or 3. La responsabilité survenus aux bagages in perte ou de dommages damage to luggage other than that mentioned 1 et 2 du l and 2 of this Article shall in no case autres que ceux vises aux paragraphes paragraphs article, est limitée, dans tous les cas. â exceed 18,000 francs per passenger, per carprésent 18 000 francs par passager et par transport. riage. 4. Le transporteur et le passager peuvent 4. The carrier and the passenger may agree that convenir du transporteur ne the liability of the carrier shall be subject to a que la responsabilité sera engagée que sous déduction dune franchise deductible not exceeding 1,750 francs in the case en cas de of damage to a vehicle and not exceeding 200 qui ne dépassera pas 1 750 francs dommages causés ä un véhicule et 200 francs par francs per passenger in the case of loss of or passager en cas de perte ou de dommages damage to other luggage, such sum to be deducted survenus å dautres bagages. Cette somme sera from the loss or damage. déduite du montant de la perte ou du dommage.

ARTICLE 9 ARTICLE 9

Unité monétaire et Conversion Monetary unit and Conversion

l. Le franc mentionné dans la présente Conven- 1. The franc mentioned in this Convention shall tion est considéré comme une unité constituée be deemed to refer to a unit consisting of 65.5 par 65,5 milligrammes d“or au titre de 900 milliêmes milligrams of gold of millesimal fineness 900. de fin.

2 219

Bilaga

domstolslandets lag utdöms i form av periodiska utbetalningar skall dessa utbetalningars kapitalvärde inte överstiga den nyss nämnda gränsen.

2. Utan hinder av vad som sägs i punkt 1 i denna artikel får i varje fördragsslutande stats nationella lagstiftning, såvitt gäller bortfraktare som är medborgare i staten i fråga, föreskrivas en högre ansvarsgräns per capita.

ARTIKEL 8

Ansvarsbegränsnirzg för förlust av eller skada

på resgods 1. Bortfraktarens ansvar för förlust av eller skada på handresgods skall inte i något fall överstiga 12 500 francs per passagerare och resa.

2. Bortfraktarens ansvar för förlust av eller skada på fordon, inbegripet allt resgods som fraktas i eller på fordonet, skall inte i något fall överstiga 50 000 francs per fordon och resa.

3. Bortfraktarens ansvar för förlust av eller skada på annat resgods än som nämns i punkterna 1 och 2 i denna artikel skall inte i något fall överstiga 18 000 francs per passagerare och resa. 4. Bortfraktaren och passageraren kan komma överens om att bortfraktarens ansvar skall gälla med ett avdrag om högst 1 750 francs vid fordonsskada och högst 200 francs per passagerare vid förlust av eller skada på annat resgods, varvid beloppet i fråga skall avräknas från förlusten eller skadan.

ARTIKEL 9

M yntenhet och omräkning

1. Franc som avses i denna konvention skall anses motsvara en enhet bestående av 65,5 milligram guld av 900 tusendelars finhet.

2 220 Bilaga

visés aux articles 7 et 8 sont 2. The amounts referred to in Articles 7 and 8 2. Les montants de I”Etat dont releve le shall be converted into the national currency of convertis en la monnaie tribunal the State ofthe court seized ofthe case on the basis saisi du litige sur la base de la parité officielle de cette monnaie par rapport a l”unité of the official value of that currency. by reference to the unit defined in paragraph l of this Article. définie au paragraphe 1 du présent article, a la ou a la date adoptée d”un on the date of the judgment or the date agreed date du jugement commun If there is no such official accord par les parties. En Pabsence de upon by the parties. lautorité de l”Etat value, the competent authority of the State parité officielle, compétente concerned shall determine what shall be considerintéressé determine ce quil considere comme la ä adopter aux fins d”application de ed as the official value for the purpose of this parité officielle Convention. la présente Convention.

ARTICLE 10 ARTICLE 10

relatives aux provisions on liznits of

Dispositions supplémentaires Supplemenrary limites de responsabilité liability

et le passager peuvent conve- 1. The carrier and the passenger may agree. 1. Le transporteur to higher limits of liability nir de façon expresse et par écrit de limites de expressly and in writing, than those prescribed in Articles 7 and 8. responsabilité plus élevées que celles prévues aux articles 7 et 8. 2. Les intérêts et les frais de justice ne sont pas 2. Interest on damages and legal costs shall not be included in the limits of liability prescribed in inclus dans les limites de responsabilité prévues aux articles 7 et 8. Articles 7 and 8.

ARTICLE ll ARTICLE 11

Exonérations et limites and limits for carriers servants que peuvent invoquer Defences

les prépøsés du transporteur

Si une action est intentée contre un préposé ou Ifan action is brought against a servant or agent of mandataire du transporteur ou du transporteur the carrier or of the performing carrier arising out visés par la such substitué en raison de dommages of damage covered by this Convention. présente Convention, ce préposé ou mandataire servant or agent. if he proves that he acted within the scope of his employment, shall be entitled to peut, sil prouve quil a agi dans Fexercice de ses fonctions, se prévaloir des exonérations et des avail himself of the defences and limits of liability le which the carrier or the performing carrier is limites de responsabilité que peuvent invoquer ou le transporteur substitué en vertu entitled to invoke under this Convention. transporteur de la présente Convention.

ARTICLE 12 ARTICLE 12

Cumul dacti0ns en Aggregarion of claims

responsabilité

1. Where the limits of liability prescribed in 1. Lorsque les limites de responsabilité prévues Articles 7 and 8 take effect, they shall apply to the aux articles 7 et 8 prennent effet, elles sappliquent in all claims au montant total de la reparation qui peut être aggregate of the amounts recoverable obtenu dans le cadre de toutes les actions en arising out ofthe death ofor personal injury to any

2 221

Bilaga

2. De i artiklarna 7 och 8 nämnda beloppen skall omräknas till domstolslandets nationella valuta på grundval av denna valutas officiella värde i förhållande till den i punkt l idenna artikel angivna enheten på dagen för domen eller den dag parterna kommer överens om. Om något sådant officiellt värde inte finns skall behörig myndighet i staten i fråga bestämma vad som skall anses som officiellt värde såvitt avser denna konvention.

ARTIKEL 10

Tilläggsbestämmelser om ansvarsgränser

1. Bortfraktaren och passageraren kan genom uttrycklig och skriftlig Överenskommelse bestämma högre ansvarsgränser än som föreskrivs i artiklarna 7 och 8. 2. Ränta på skadestånd och rättegångskostnader skall inte omfattas av de ansvarsgränser som föreskrivs i artiklarna 7 och 8.

ARTIKEL ll

Befrielse från och begränsning av ansvar för bortfraktarens anställda

Om talan med anledning av skada som omfattas av denna konvention väcks mot någon av bortfraktarens eller den utförande transportörens anställda eller andra som de anlitat för befordringen har en sådan anställd eller medhjälpare, om han visar att han har handlat i tjänsten eller för uppdragets fullgörande, rätt till samma befrielse från och begränsning av ansvar som bortfraktaren eller den utförande transportören är berättigade att åberopa enligt denna konvention.

ARTIKEL 12

Sammanläggning av fordringar

1. Ansvarsgränserna i artiklarna 7 och 8 skall tillämpas på summan av samtliga skadeståndskrav som har uppkommit i anledning av att en passagerare avlidit eller åsamkats kroppsskada eller i

222 2

Bilaga

intentées en cas de mort ou de one passenger or the loss of or damage to his responsabilité i lésions corporelles dun passager ou de perte ou de luggage. dommages survenus ä ses bagages. 2. En ce qui concerne le transport exécuté par 2. In relation to the carriage performed by a un transporteur substitué. le montant total de la performing carrier, the aggregate of the amounts reparation qui peut être obtenu du transporteur et recoverable from the carrier and the performing du transporteur substitué, ainsi que de leurs carrier and from their servants and agents acting agissant dans Fexercice within the scope of their employment shall not préposés et mandataires de leurs fonctions, ne peut dépasser Vindemnité la exceed the highest amount which could be awardplus élevée qui peut être mise a la charge soit du ed against either the carrier or the performing transporteur, soit du transporteur substitué, en carrier under this Convention, but none of the vertu de 1a présente Convention, sous réserve shall be liable for a sum in persons mentioned

quaucune des personnes mentionnées ne puisse excess of the limit applicable to him.

être tenue pour responsable au-delâ de la limite qui lui est applicable. 3. Dans tous les cas ou le préposé ou manda- 3. In any case where a servant or agent of the substitué carrier or of the performing carrier is entitled taire du transporteur ou du transporteur under Article 11 of this Convention to avail peut, en vertu de Farticle 11 de Ia présente himself of the limits of liability prescribed in Convention, se prévaloir des limites de responsabilité visées aux articles 7 et 8, le montant total de Articles 7 and 8, the aggregate of the amounts recoverable from the carrier, or the performing la reparation qui peut être obtenu du transporteur ou, le cas échéant, du transporteur substitué et de carrier as the case may be, and from that servant ce préposé ou mandataire ne peut dépasser ces or agent, shall not exceed those limits. limites.

ARTICLE 13 ARTICLE 13

Déchéance du droit d ”invoquer les limites de Loss of right to limit liability

responsabilité

est déchu du bénéfice des 1. The carrier shall not be entitled to the benefit 1. Le transporteur limites de responsabilité visées aux articles 7 et 8 et ofthe limits of liability prescribed in Articles 7 and au paragraphe 1 de larticle 10, s”il est prouvé que 8 and paragraph 1 of Article 10. if it is proved that les dommages résultent d”un acte ou d“une omis- the damage resulted from an act or omission of the a commis, soit avec carrier done with the intent to cause such damage, sion que le transporteur soit or recklessly and with that such Vintention de provoquer ces dommages, knowledge témérairement result. et en sachant que ces dommages damage would probably en résulteraient probablement. 2. Le préposé ou mandataire du transporteur 2. The servant or agent of the carrier or of the carrier shall not be entitled to the ou du transporteur substitué ne peut se prévaloir performing benefit of those limits if it is proved that the de ces limites s”il est prouvé que les dommages résultent dun acte ou d”une omission damage resulted from an act or omission of that que ce ou mandataire a commis, soit avec servant or agent done with the intent to cause such préposé or recklessly and with knowledge that lintention de provoquer ces dommages, soit damage, témérairement et en sachant que ces dommages such damage would probably result. en résulteraient probablement.

Bilaga 2_ 223

anledning av förlust av eller skada på hans resgods.

2. l fråga om befordran som har utförts av en utförande transportör skall summan av de skadeståndsbelopp som bortfraktaren och den utförande transportören samt deras anställda och andra som de anlitat för befordringen. vilka handlat i tjänsten eller för uppdragets fullgörande, förpliktas utge inte överstiga det högsta belopp som enligt denna konvention kan komma i fråga för antingen bortfraktaren eller den utförande transportören; ingen av de nämnda personerna skall dock vara ansvarig med ett belopp överstigande den gräns som gäller för honom. 3. Närhelst en av bortfraktarens eller den utförande transportörens anställda eller medhjälpare enligt artikel 11 i denna konvention har rätt att åberopa de ansvarsgränser som föreskrivs i artiklarna 7 och 8, får summan av de skadeståndsbelopp som bortfraktaren, eller i förekommande fall den utförande transportören, och den anställde eller medhjälparen i fråga förpliktas utge inte överstiga dessa gränser.

ARTIKEL 13

Förlust av rätten till

ansvarsbegränsniizg

l. Bortfraktaren har inte rätt att åberopa de ansvarsgränser som föreskrivs i artiklarna 7 och 8 och i artikel 10 punkt l om det visas att han, genom egen handling eller underlåtenhet, har orsakat skadan uppsåtligen eller ock hänsynslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

2. Bortfraktarens eller utförande transportörens anställda eller andra som de anlitat för befordringen har inte rätt att åberopa dessa ansvarsgränser om det visas att de, genom egen handling eller underlåtenhet, har orsakat skadan uppsåtligen eller ock hänsynslöst och med insikt att sådan skada sannolikt skulle uppkomma.

224 2

Bilaga

ARTICLE 14 ARTICLE 14

Fondement des actions Basis for claims

Aucune action en responsabilité, en cas de déces No action for damages for the death of or personal or for the loss of or damage ou de lésions corporelles du passager ou de perte injury to a passenger, or ou de dommages survenus aux bagages, ne peut to luggage, shall be brought against a Carrier Carrier otherwise than in accordance être intentée contre le transporteur ou le transpor- performing teur substitué, autrement que sur la base de la with this Convention.

présente Convention.

ARTICLE 15 ARTICLE 15

de la perte 0a des dommages Notice of loss or damage to luggage Notification

survenus aux bagages

1. Le passager doit adresser des notifications 1. The passenger shall give written notice to the écrites au transporteur ou ä son mandataire : Carrier or his agent:

apparents causés â (a) in the case of apparent damage to luga) dans le cas de dommages des bagages : gage: avant le débar- (i) for cabin luggage, before or at the time of i) pour les bagages de cabine, du passager ou au moment de ce disembarkation of the passenger; quement débarquement; of ii) pour tous autres bagages, avant leur livraison (ii) for all other luggage, before or at the time ou au moment de cette livraison; its re-delivery; non apparents (b) in the case ofdamage to luggage which is not b) dans le cas de dommages causés aux bagages ou de perte de bagages, dans apparent, or loss of luggage, within fifteen days from the date of disembarkation or re-delivery or les quinze jours qui suivent la date du débarquefrom the time when such re-delivery should have ment ou de la livraison ou la date a laquelle la livraison aurait dü avoir lieu. taken place. du 2. If the passenger fails to comply with this 2. Faute de se conformer aux dispositions article, le passager est présumé, sauf Article, he shall be presumed, unless the contrary présent preuve contraire, avoir reçu ses bagages en bon is proved, to have received the luggage undamagétat. ed. 3. Les notifications écrites sont inutiles si |”état 3. The notice in writing need not be given if the dun constat ou d”une condition of the luggage has at the time of its des bagages a fait l0bjet been the of joint survey or contradictoire au moment de leur receipt subject inspection reception. inspection.

16 ARTICLE 16 ARTICLE

de les actions en Time-bar for actions

Délai prescription pour

responsabilité

1. Toute action en reparation du préjudice résul- 1. Any action for damages arising out ofthe death tant de la mort ou de lésions corporelles d”un of or personal injury to a passenger or for the loss survenus of or damage to luggage shall be time-barred after passager, ou de perte ou de dommages aux bagages, est soumise a une prescription de a period of two years. deux ans. court : 2. The limitation period shall be calculated as 2. Le délai de prescription follows:

2 225

Bilaga

ARTIKEL 14

Grunden för skadeståndskrav

Talan angående skadestånd i anledning av att en passagerare avlidit eller åsamkats kroppsskada eller i anledning av förlust av eller skada på resgods får inte väckas mot bortfraktaren eller den utförande transportören annat än enligt denna konvention.

ARTIKEL 15

Reklamation vid förlust av eller skada på resgods 1. Passageraren skall skriftligen underrätta bortfraktaren eller person som denne anlitat för befordringen: (a) vid uppenbar skada på resgods:

(i) i fråga om handresgods, före elleri samband med passagerarens ilandstigning;

(ii)i fråga om allt annat resgods, före eller i samband med dess utlämnande; (b) vid resgodsskada som inte är uppenbar eller vid förlust av resgods, inom 15 dagar från dagen för ilandstigningen eller resgodsets utlämnande eller från den tidpunkt då sådant utlämnande skulle ha ägt rum. 2. Om passageraren inte iakttar föreskrifterna i denna artikel skall han antas ha mottagit resgodset i oskadat skick, såvida inte motsatsen bevisas.

3. Skriftlig underrättelse behöver inte lämnas om vid tiden för mottagandet resgodsets skick har varit föremål för gemensam eller besiktning inspektion.

ARTIKEL 16

Preskriptionstid för

skadestândsfordringar

1. Skadeståndsfordringar på grund av passagera-

res död eller kröppsskada eller förlust av eller

skada på resgods preskriberas efter en tid av två år.

2. Preskriptionstiden skall räknas enligt följande:

226 2 SOU l98lz8

Bilaga

a partir de (a) in the case of personal injury. from the date a) dans le cas de lésions corporelles, la date du débarquement du passager; of disembarkation of the passenger: (b) in the case of death occurring during carb) dans le cas d”un déces survenu au cours du should transport, á partir de la date a laquelle le passager riage, from the date when the passenger aurait dü être débarqué et, dans le cas de lésions have disembarked, and in the case of personal and resulting in corporelles s”étant produites au cours du transport injury occurring during carriage et ayant entrainé le déces du passager apres son the death of the passenger after disembarkation. débarquement, a partir de la date du décés; le from the date of death, provided that this period délai the date of ne peut toutefois dépasser trois ans a shall not exceed three years from compter de la date du débarquement; disembarkation; c) dans le cas de perte ou de dommages (c) in the case of loss of or damage to luggage. survenus aux bagages, á partir de la date du from the date of disembarkation or from the date ou de 1a date a laquelle le débar- when disembarkation should have taken place. débarquement aurait dü avoir lieu, á compter de la date whichever is later. quement la plus tardive. 3. La loi du tribunal saisi régit les causes de 3. The law of the court seized of the case shall suspension et dinterruption des délais de pre- govern the grounds ofsuspension and interruption mais en aucun cas une instance régie par of limitation periods, but in no case shall an action scription, la présente Convention ne peut être introduite under this Convention be brought after the aprés expiration dun délai de trois ans á compter expiration of a period of three years from the date de la date de débarquement du passager ou de la of disembarkation of the passenger or from the date when disembarkation should have taken date ä laquelle le débarquement aurait du avoir place, whichever is later. lieu, la plus tardive de ces deux dates étant prise en consideration. 4. Nonobstant les dispositions des paragraphes 4. Notwithstanding paragraphs 1. 2 and 3 of 1, 2 et 3 du présent article, le délai de prescription this Article, the period of limitation may be of the Carrier or by peut être prorogé par déclaration du transporteur extended by a declaration ou par accord entre les parties conclu aprés la agreement of the parties after the cause of action survenance has arisen. The declaration_or shall be du dommage. Déclaration et accord agreement doivent être consignés par écrit. in writing.

ARTICLE 17 ARTICLE 17

Juridiction compétente Competent jurisdiction

1. Une action intentée en vertu de la présente l. An action arising under this Convention shall. Convention doit être introduite, au choix du at the option of the claimant, be brought before demandeur, devant l”une des juridictions énumé- one of the courts listed below, provided that the rées ci-dessous, â condition que celle-ci soit située court is located in a State Party to this Convendans un Etat partie a la présente Convention : tion: de la résidence habituelle ou du resia) le tribunal (a) the court of the place of permanent établissement du défendeur; dence or principal place of business of the principal defendant, or or that of b) le tribunal du lieu de départ ou du lieu de (b) the court of the place of departure the destination to the Contract of destination stipulé dans le contrat de transport; according carriage, or de l”Etat du domicile ou de la (c) a court of the State of the domicile or c) un tribunal residence habituelle du demandeur, si le defen- permanent residence of the claimant, if the deur a un siêge de son activité dans cet Etat et est defendant has a place of business and is subject to

Bilaga

2 227

(a) vid kroppsskada, från dagen för passagerarens ilandstigning; (b) vid dödsfall under befordringen, från den dag passageraren skulle ha stigit iland och, ifall kroppsskada under befordringen lett till passagerarens död efter ilandstigningen, från dagen för dödsfallet, förutsatt att denna tidsperiod inte överstiger tre år från ilandstigningsdagen;

(c) vid förlust av eller skada på resgods, från dagen för ilandstigningen eller, om den dagen är senare, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum.

3. Domstolslandets lag skall bestämma villkoren för förlängning av och avbrott i preskriptionstiden; dock skall i intet fall talan enligt denna konvention kunna väckas efter utgången av en tid om tre år från dagen för passagerarens ilandstigning eller, om den dagen är senare, från den dag ilandstigning skulle ha ägt rum.

4. Utan hinder av vad som sägs i punkterna 1-3 i denna artikel kan preskriptionstiden förlängas genom en förklaring av bortfraktaren eller genom överenskommelse mellan parterna efter skadans uppkomst. Förklaringen eller överenskommelsen skall ske skriftligen.

ARTIKEL 17

Laga domstol 1. Talan enligt denna konvention skall, enligt kärandens val, väckas vid någon av nedan uppräknade domstolar, förutsatt att domstolen är belägen i en fördragsslutande stat:

(a) domstolen för den ort där svaranden är varaktigt bosatt eller har sin huvudsakliga rörelse; eller (b) domstolen för avgångs- eller bestämmelseorten enligt befordringsavtalet; eller

(c) domstol i den stat där käranden har sitt hemvist eller är varaktigt bosatt, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den

228 2 SOU l98l:8

Bilaga

soumis å la juridiction de celui-ci; jurisdiction in that State, or de lEtat du lieu de conclusion du (d) a court of the State where the Contract of d) un tribunal contrat si le défendeur y a un siêge de son activité carriage was made, if the defendant has a place of et est soumis â la juridiction de cet Etat. business and is subject to jurisdiction in that State. 2. After the occurrence of the incident which 2. Apres Pévénement qui a causé le dommage, les parties peuvent convenir de la juridiction ou du has caused the damage, the parties may agree that tribunal arbitral auquel le litige sera soumis. the claim for damages shall be submitted to any jurisdiction or to arbitration.

ARTICLE 18 ARTICLE 18

Nullité de clauses contractuelles Invalidity of contractual provisions

Toute conclue avant Any contractual provision concluded before the stipulation contractuelle, Févénement occurrence of the incident which has caused the qui a causé la mort ou les lésions corporelles du passager, ou la perte ou les death of or personal injury to a passenger or the survenus loss of or damage to his luggage, purporting to dommages å ses bagages et tendant a relieve the carrier of his liability towards the exonérer le transporteur de sa responsabilité envers le passager ou â établir une limite de passenger or to prescribe a lower limit of liability inférieure â celle fixée la than that fixed in this Convention except as responsabilité par 4 of Article 8, and any such présente Convention, sauf celle prévue au para- provided in paragraph graphe 4 de Particle 8, ou å renverser le fardeau de provision purporting to shift the burden of proof ou qui which rests on the Carrier, or having the effect of la preuve qui incombe au transporteur, the option specified in paragraph l of aurait pour effet de restreindre le choix spécifié au restricting 1 de larticle 17, est nulle et non Article 17, shall be null and void, but the nullity of paragraphe avenue; mais la nullité de cette stipulation nen- that provision shall not render void the Contract of traine pas la nullité du contrat de transport, qui carriage which shall remain subject to the providemeure soumis aux dispositions de la présente sions of this Convention. Convention.

ARTICLE 19 ARTICLE 19

Autres Conventions sur la limitation de la Other Conventions on limitation of liability

responsabilité

La présente Convention ne modifie en rien les This Convention shall not modify the rights or du transporteur, du transpor- duties of the carrier, the performing carrier, and droits et obligations teur substitué et de leurs préposés ou mandataires their servants or agents provided for in internatiodes conventions internatio- nal Conventions to the limitation of tels quils résultent relating nales sur la limitation de la responsabilité des liability of owners of seagoing ships. propriétaires de navires de mer.

ARTICLE 20 ARTICLE 20

Dommage nucléaire Nuclear damage

shall arise under this Convention for Nul ne peut être tenu pour responsable_ dun No liability incident: dommage causé par un accident nucléaire en vertu damage caused by a nuclear de la présente Convention 2

2 229

Bilaga

staten och är underkastad dess domsrätt; eller (d) domstol i den stat där befordringsavtalet träffades, förutsatt att svaranden har driftsställe för sin rörelse i den staten och är underkastad dess domsrätt. 2. Efter det att den händelse som orsakat skadan har inträffat får parterna avtala att tvist om skadestånd skall hänskjutas till viss domstol eller till skiljemän.

ARTIKEL 18

A vtalsbestáimmelsers ogiltig/tet

Varje överenskommelse som har träffats före den händelse som har orsakat en passagerares död eller kroppsskada eller förlust av eller skada på hans resgods och som syftar till att befria bortfraktaren från hans ansvarighet gentemot passageraren eller till att bestämma en lägre ansvarsgräns än som har fastställts i denna konvention är, med undantag för vad som föreskrivs i artikel 8 punkt 4, ogiltig liksom varje sådan överenskommelse som avser att kasta om bortfraktarens bevisbörda eller begränsa den valmöjlighet som anges i artikel 17 punkt 1; ogiltigheten av en sådan överenskommelse skall dock inte föranleda att befordringsavtalet blir ogiltigt utan detta förblir underkastat bestämmelserna i denna konvention.

ARTIKEL 19

Andra konventioner om

ansvarsbegräns-

ning Denna konvention skall inte inskränka bortfraktarens, utförande transportörens och deras anställdas eller medhjälpares rättigheter och skyldigheter enligt internationella konventioner om ansvarsbegränsning för ägare av fartyg som används till fart i öppen sjö.

ARTIKEL 20

Atomskada Ansvar skall inte uppkomma denna konenligt vention för skada som har orsakats av en atom- “ olycka:

230 2

Bilaga

d”une installation nucléaire est (a) if the operator of a nuclear installation is a) si Fexploitant responsable de ce dommage en vertu de la liable for such damage under either the Paris Convention de Paris du 29 juillet 1960 sur la Convention of 29 July 1960 on Third Party civile dans le domaine de Pénergie in the Field of Nuclear Energy as responsabilité Liability nucléaire, amendée par le Protocole additionnel amended by its Additional Protocol of 28 January du 28 janvier 1964, ou en vertu de la Convention 1964, or the Vienna Convention of2l May 1963 on de Vienne du 21 mai 1963 relative å la responsa- Civil Liability for Nuclear Damage, or bilité civile en matiêre de dommage nucléaire; d”une installation nucléaire est (b) if the operator of a nuclear installation is b) si Fexploitant responsable de ce dommage en vertu de la liable for such damage by virtue of a national law législation nationale régissant la responsabilité du governing the liability for such damage, provided ä condition that such law is in all respects as favourable to chef de tels dommages, que cette soit á tous égards aussi favorable aux persons who may suffer damage as either the Paris législation susceptibles de subir des dommages or the Vienna Conventions. personnes que lune ou l”autre des Conventions de Paris ou de Vienne.

ARTICLE 21 ARTICLE 21

commerciaux des Commercial by public authorities Transports effectués par carriage

personnes morales

La présente Convention s”applique aux transports This Convention shall apply to commercial careffectués â titre commercial par un Etat ou riage undertaken by States or Public Authorities dautres personnes morales de droit public en under contracts of carriage within the meaning of vertu dun contrat de transport tel que défini á Article 1. larticle premier.

ARTICLE 22 ARTICLE 22

Déclaration de Declaration of non-application

non-application

1. Lors de Fadhésion a la présente Convention, 1. Any Party may at the time of signing. ratifying. de sa signature, de sa ratification, de son accep- accepting, approving or acceding to this Conventation ou de son approbation, toute Partie peut tion, declare in writing that it will not give effect to déclarer this Convention when the passenger and the par écrit qu”elle nappliquera pas les dispositions de la présente Convention, lorsque le carrier are subjects or nationals of that Party.

passager et le transporteur sont des ressortissants

de cette Partie. 2. Toute déclaration faite en vertu du paragra- 2. Any declaration made under paragraph 1 of phe 1 du présent article peut être retirée ä tout this Article may be withdrawn at any time by a

écrite adres- notification in writing to the Secretary-General of

moment au moyen d”une notification sée au Secrétaire général de l”Organisati0n. the Organization.

ARTICLE 23 ARTICLE 23

et adhésion ratification and accession Signature, ratification Signature,

1. La présente Convention est ouverte a la 1. This Convention shall be open for signature at 31 the Headquarters of the Organization until 31 signature au siêge de [Organisation jusqu”au

SOU l98lz8 2 231

Bilaga

(a) om atomanläggningsinnehavaren är ansvarig för skadan enligt antingen Pariskonventionen av den 29 juli 1960 om tredje mans ansvar på atomenergiens område i dess lydelse enligt ett den 28 januari 1964 avslutat tilläggsprotokoll eller Wienkonventionen av den 21 maj 1963 om ansvarighet för atomskada, eller

(b) om atomanläggningsinnehavaren är ansvarig för skadan på grund av nationell lag som reglerar ansvaret för sådan skada, förutsatt att sådan lag i alla hänseenden är lika gynnsam för personer som lider skada som antingen Paris- eller Wienkonventionen.

ARTIKEL 21

Kommersiell befordran som utförs av

offentlig myndighet

Denna konvention skall tillämpas på kommersiell befordran som utförs av stat eller offentlig myndighet enligt ett befordringsavtal av den innebörd som anges i artikel l.

ARTIKEL 22

Förbehåll l. Fördragsslutande stat kan, vid tidpunkten för undertecknande. ratifikation, antagande, godkännande av eller anslutning till denna konvention skriftligen förklara att den inte skall tillämpa konventionen när passageraren och bortfraktaren är medborgare i den staten.

2. Förklaring som lämnas enligt punkt 1 i denna artikel kan när som helst återkallas genom skriftlig underrättelse till organisationens generalsekreterare.

ARTIKEL 23

Undertecknande, ratifikation och

anslutning

1. Denna konvention är öppen för undertecknande vid organisationens högkvarter till och med den

232 2

Bilaga

décembre 1975 et reste ensuite ouverte ä Vadhé- December 1975 and shall thereafter remain open sion. for accession. 2. Les Etats peuvent devenir Parties â la 2. States may become Parties to this Convenprésente Convention par : tion by: a) signature sans réserve quant å la ratification, (a) signature without reservation as to ratifica- Pacceptation ou Fapprobation; tion, acceptance or approval; sous réserve de ratification, dac-

b) sigrfiiture (b) signature subject to ratification, acceptance

ceptation ou dapprobation, suivie de ratification, or approval followed by ratification, acceptance acceptation ou approbation; ou or approval; or c) adhésion. (c) accession. 3. La ratification, Facceptation, Vapprobation 3. Ratification, acceptance. approval or accesou Padhésion seffectuent par le dépöt d”un sion shall be effected by the deposit of a formal instrument en bonne et due forme aupres du instrument to that effect with the Secretary- Secrétaire général de lOrganisation. General of the Organization.

ARTICLE 24 ARTICLE 24

Entrée en vigueur Entry into force

1. La présente Convention entre en vigueur le 1. This Convention shall enter into force on the jour apres la date å laquelle ninetieth the date on which ten quatre-vingt-dixiême day following dix Etats, soit lont signée sans réserve quant â la States have either signed it without reservation as ratification, ou Papprobation, soit to ratification, acceptance or approval or have Facceptation ont déposé un instrument de ratification, daccep- deposited the requisite instruments of ratification, tation, dapprobation ou d”adhésion. acceptance, approval or accession. 2. Pour tout Etat qui ultérieurement signe la 2. For any State which subsequently signs this présente Convention sans réserve quant a la Convention without reservation as to ratification, ratification, Vacceptation ou Vapprobation ou or deposits its instrument acceptance or approval, dépose un instrument de ratification, d”accepta- of ratification, acceptance, approval or accession. ou d“adhésion, la Convention the Convention shall come into force on the tion, dapprobation entre en vigueur or le quatre-vingt-dixiême jour ninetieth day after the date of such signature aprês la date de la signature ou du dépöt. deposit.

ARTICLE 25 ARTICLE 25

Dénonciatiøn Denunciation

1. La présente Convention peut être dénoncée 1. This Convention may be denounced by a Party par l°une quelconque des Parties ä tout moment at any time after the date on which the Convention aprês la date â laquelle la Convention entre en entered into force for that Party. vigueur â Pégard de cette Partie. 2. La dénonciation s°effectue par le dépöt d”un 2. Denunciation shall be effected by the depo-

instrument sit of an instrument with the Secretary-General of

auprés du Secrétaire général de l”Orwho shall inform all other ganisation qui informe toutes les autres Parties de the Organization de dénonciation et de Parties of the receipt of the instrument of denunla reception de Pinstrument 1a date á laquelle cet instrument a été déposé. ciation and of the date of its deposit.

3. La dénonciation prend effet un an apres la 3. A denunciation shall take effect one year

de dénonciation ou after the deposit of an instrument of denunciation, date du dépöt de linstrument â Pexpiration de toute période plus longue qui or after such longer period as may be specified in the instrument. pourrait y être spécifiée.

2 233

Bilaga

31 december 1975 samt är därefter öppen för anslutning. 2. Stat kan tillträda denna konvention genom: (a) undertecknande utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande; (b) undertecknande med förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande, följt av ratifikation, antagande eller godkännande; eller (c) anslutning. 3. Ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning skall verkställas genom deponering hos organisationens generalsekreterare av ett i behörig form upprättat instrument.

ARTIKEL 24

Ikraftträdande

1. Denna konvention träder i kraft nittionde dagen efter den dag då tio stater antingen har undertecknat den utan förbehåll för ratifikation, antagande eller godkännande eller har deponerat erforderliga instrument angående ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning. 2. För stat som senare undertecknar denna

konvention utan förbehåll för ratifikation, anta-

gande eller godkännande eller deponerar sina instrument angående ratifikation, antagande, godkännande eller anslutning, skall konventionen träda i kraft nittionde dagen efter dagen för sådant undertecknande eller sådan deponering.

ARTIKEL 25

Uppsägning 1. Denna konvention får sägas upp av fördragsslutande stat, när som helst efter den dag då konventionen trätt i kraft för dess vidkommande. 2. Uppsägning skall verkställas genom deponering av ett instrument hos organisationens generalsekreterare vilken skall underrätta alla övriga stater om mottagandet av uppsägningsinstrumentet och om dagen för dess deponering. 3. Uppsägning träder i kraft ett år efter det att ett uppsågningsinstrument har deponerats eller vid den senare tidpunkt som anges i instrumentet.

234 2 Bilaga

ARTICLE 26 ARTICLE 26

Révision et amendement Revision and amendment

1. L°Organisation peut convoquer une conféren- 1. A Conference for the purpose of revising or la this Convention may be convened by ce ayant pour objet de réviser ou d”amender amending présente Convention. the Organization. une conference 2. The Organization shall convene a Conferen- 2. L”Organisation convoque ce of the Parties to this Convention for revising or des Parties á la présente Convention ayant pour ä la demande amending it at the request of not less than objet de la réviser ou de Famender du tiers au moins des Parties. one-third of the Parties.

3. Tout Etat qui devient Partie a la présente 3. Any State becoming a Party to this Conven- Convention apres Ventrée en vigueur dun amen- tion after the entry into force of an amendment dement adopted by a conference convened in accordance adopté par une conference convoquée conformément aux dispositions du présent article with this Article shall be bound by the Convention modifiée. as amended. est lié par la Convention

ARTICLE 27 ARTICLE 27

Dépositaire Depositary

1. This Convention shall be deposited with the 1. La présente Convention est déposée aupres du

Secrétaire Secretary-General of the Organization.

général de l”Organisation.

2. Le Secrétaire général de lOrganisation : 2. The Secretary-General of the Organization

shall: tous les Etats 1a all States which have signed or a) informe qui ont signé (a) inform Convention acceded to this Convention of: ou y ont adhéré : i) de toute signature nouvelle et de tout dépöt (i) each new signature and each deposit of an instrument with the date thereof; d”instrument, ainsi que de 1a date ä laquelle cette together signature ou ce dépöt sont intervenus; ii) de la date d”entrée en vigueur de 1a présente (ii) the date of entry into force of this Conven- Convention; tion; of this Convention and iii) de toute dénonciation de la présente Con- (iii) any denunciation vention et de 1a date å laquelle celle-ci prend the date on which it takes effect;

effet; des copies certifiées conformes de (b) transmit certified true copies of this Conb) transmet å tous les Etats signataires vention to all signatory States and to all States la présente Convention de cette Convention et â tous les Etats qui y ont which have acceded to this Convention.

adhéré. 3. Upon entry into force of this Convention, a 3. Dês Fentrée en vigueur de la présente Convention, le Secrétaire certified true copy thereof shall be transmitted by général de lOrganisa-

au the Secretary-General of the Organization to the

tion en transmet une copie certifiée conforme Secrétariat de des Nations Unies Secretariat of the United Nations for registration

VOrganisatiOn

in accordance with Article 102 of en vue de son enregistrement et de sa publication and publication conformément å lArticle 102 de la Charte des the Charter of the United Nations.

Nations Unies.

2 235

Bilaga

ARTIKEL 26

Revidering och ändring

1. Organisationen kan sammankalla en konferens för att revidera eller ändra denna konvention. 2. Organisationen skall på begäran av minst en tredjedel av de fördragsslutande staterna sammankalla en konferens bestående av de fördragsslutande staterna för att revidera eller ändra denna konvention. 3. Stat som ansluter sig till denna konvention efter ikraftträdandet av en ändring vilken har godkänts av en konferens som har sammankallats enligt denna artikel skall vara bunden av konventionen i dess ändrade lydelse.

ARTIKEL 27

Deponering 1. Denna konvention skall deponeras hos organisationens generalsekreterare. 2. Organisationens generalsekreterare skall:

(a) underrätta alla stater som har undertecknat eller anslutit sig till denna konvention om: (i) varje nytt undertecknande och ny deponering av ett instrument samt dagen därför;

(ii) dagen för konventionens ikraftträdande;

(iii) varje uppsägning av konventionen och den dag då uppsägningen träder i kraft;

(b) översända bestyrkta avskrifter av denna konvention till alla signatärstater och till alla stater som har anslutit sig till konventionen.

3. Så snart denna konvention har trätt i kraft skall en bestyrkt avskrift av konventionen överlämnas av organisationens generalsekreterare till Förenta Nationernas sekretariat för registrering och offentliggörande enligt artikel 102 i Förenta Nationernas stadga.

SOU l98lz8

236 Bilaga 2

28 ARTICLE 28 ARTICLE

Langues Languages

est établie en un seul This Convention is established in a single original La présente Convention both texts exemplaire original en langues anglaise et fran- in the English and French languages, foi. Il en authentic. Official translations in çaise, les deux textes faisant également being equally the Russian and languages shall be est établi des traductions officielles en langues Spanish

Secretary-General of the Organi-

espagnole et russe qui sont préparées par le prepared by the

Secrétaire général de POrganisatiOn et déposées zation and deposited with the signed original.

avec Fexemplaire original revêtu des signatures. EN FOI DE QUOI les soussignés, düment IN WITNESS WHEREOF the undersigned autorisés a cet effet, ont signé la présente Con- authorized for that purpose have being duly vention. signed this Convention. FAIT A ATHENES ce treize décembre mil DONE AT ATHENS this thireteenth day of December one thousand nine hundred and sevenneuf cent soixante-quatorze. ty-four.

Bilaga 2 237

ARTIKEL 28

Språk

Denna konvention är upprättad i ett enda originalexemplar på engelska och franska, varvid båda texterna äger lika vitsord. Officiella översättningar pâ ryska och spanska skall iordningställas av organisationens generalsekreterare och deponeras tillsammans med det undertecknade originalet. TILL BEKRÅFTELSE HÄRAV har undertecknade, därtill vederbörligen befullmäktigade. undertecknat denna konvention. UPPRÄTTAD I ATEN den 13 december 1974.

3 Bilaga Uppställning över

begränsningsbeloppen enligt artikel

6 i 1976 års begränsningskonvention jämförda med motsvarande belopp i 1957 års konvention

240 Bilaga 3

000 000 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m 00m

S_ ä! 0mm vwm wwm mmv wmm moo m: mvm mmm mvw m8 mmm m? mwm mmm mww mom

m:

mom

å: m m v m m c n w 0_ 0_ 2 m_ o_ om vm

00m 00m o? 0mm 0mm om» 0mm om» 0mm om» omm omm 0mm 0mm 0mm 0mm omm 0mm omm omm

32:2

cmm omw oww vi omc vvc 00m vm0 omw

wa av :m 050

_

wa Km 05 v_0

vvco

_mv

_ m vc oc v_ mm

3 ä mm wm .m vm .v wv mm 0c m0

os_

;M . _

000 ccc 000 mmm ccc 000 mmm vcc mmm 000 vcc mmm vcc 000 wmm 000

000 mmm ccc

00000:

.ousxmxum

mmm o.: mmw ccc mmm 000 ccc mmm ccc 000 mmm 000

cccm

00m 00m 000

0: mw_ ccm m m p 0

v_ w_ mm om mm cm mm m» ww

E.: .i Z m_ mm

.Rc

0m

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

HC_

000mwm_ 000v5m

vwm vwm vco

m

mmm mmm mwm mwm Em vvm 000 .å vmw v5 Em. 3.0 Em vvm v3 v?

mmm

u m m n w m w_ mm

0_ Z 0 m_ 0m mm mm mm mv wv

dam

u

00m 00m 00m 000 00m 000 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

83mm

83e;

vwc mvw So Sv »m0 mvm än m2. »mc mcm mom

mucwcwäucwum

00m .om 000 5 mm0 N00

5: E: m

mmm ocm

v_ om om wv wm mc K mw 3 om_

os_

_m m: m2 .m0 o: .i

m_

000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

000 000

Eowiåzton .ovmxmzoâøm

0000_mm 00000»

00m 000 00m 000 00w

.mm mwm 02. 0mc 0mm 00v 0mm 00_ 0mm 00w 00m 00m 000 00c

v Z 2 2 mm om wm cv mm 3 oc K

cm v2 vw_

...M m:

E

hoaxcämwcmwuD

00m 00m 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000 000

=o.o:=._m

0 000m c 0000_ 2 0m mm om mm 0v 0m 0c 0h 0w 00

000 om_ 00m 0vm

4 fall under tiden

Bilaga Rapporterade

1968-1977 då i 1957 års

begränsningsreglerna

ansvarsbegränsningskonvention_ blivit

eller

tillämpliga åberopats

Svenska fartyg inklusive fritidsbåtar försäkrade i svenska försäkringsbolag

Namn Tidpunkt Ansvars- Storlek Skadeorsak för för- begränsn. på säkrings- beloppets kravet i kr fallet storlek i kr

A. Sakskador Saxen 175 000 275 000 jan. 1972 Kollision med utländskt fartyg Barken 204 000 1 529 000 juli 1973 Kollision med utländskt fartyg GG 451 Svanfors mars 1972 52 000 179 000 Kollision med svenskt fartyg S/4 Drabant segelbåt juli 1972 54 700 92 000 Kollision med utländsk segelbåt Laila av Rönnäng jan. 1975 147 000 285 000 Kollision färjeterminal (utländsk) Laila av Rönnäng sept. 1977 156 000 504 000 Kollision med utländskt fartyg Thuntank 2 nov. 1977 370 000 405 000 Kollision med fyr i Sverige Runo 148 100 789000 sept. 1974 Kollision med tvâ svenska färjor, som i sin tur kolliderade med bro Rigon okt. 1971 109 100 225 0()0 Kollision med utländskt fartyg Runo 152 600 750 000 maj 1975 Kollision med utländskt fartyg och dykdalber Otello mars 1970 ca 600 000 2 758 800 Bärgning och reparation av flytdocka Rigon nov. 1976 111 300 996 500 Kollision med utländsk färja Marlena 372 400 1 350 000 aug. 1968 Kollision med bro i Sverige nov. 1972 387 900 790000 Ekfjord Kollision med utländsk färja Bergbritt aug. 1968 146 500 200 000 Kollision med betongbrygga i Sverige Rana okt. 1977 54 700 64 100 Kollision med arbetspråm och pir Polar 58 800 58 800 aug. 1977 Kollision med utländskt fartyg Ålvtank jan. 1976 69 500 105 900 Kollision med bro i Sverige Carita dec. 1975 ca 1 200 000 6 750 000 Totalförlust av fartyg och last. Utländska lastreklamenter Gapern nov. 1973 ca 665 000 3 000 000 Totalförlust av fartyg och last. Utländska lastreklamenter. Uppgörelse med 1 miljon p. g. a. oenighet rörande beräkning av Poincaréfranc. B. Personskador Inga kända krav överstigande globalbegränsningen.

Utöver ovanstående har globalbegränsningen under IO-års perioden i vissa fall utnyttjats då det gäller krav mot fartyg för oljespill.

5 Nordiska

Bilaga parallelltexter

244 Bilaga J

l Iiörslag till ändringar i 10 kap. i de danska, norska och svenska sjölagarna resp. 2 kap. i den finska sjölagen

Dansk text Finlandssirensk text TIENDE KAPITEL ANDRA KAPITLET

Om ansvar og ansvarsbegrmnsning Om fartygs redare, redares ansvarighet och om ansvarsbegränsning

Om renøn Iil artsvanrhegrterzsrzing

§ 234 l2§

Srk. 1. Rederen kan begranse sit ansvar Redare har rätt att begränsa sin ansvarighet efter reglerne i dette kapitel. Samme ret har en enligt stadgandena i detta kapitel. Samma rätt ejer af et skib, som ikke er reder, en bruger, har sådan ägare av fartyg som inte är redare, befragter, disponent samt enhver, der yder den som handhar fartygets drift i redarens tjeneste i direkte forbindelse med bjzergnings- ställe, fartygets befraktare samt envar som arbejde, herunder arbejde som naevnt i § 235, utför tjänster i omedelbart samband med stk. l, nr. 4. 5 og 6. bärgning. Med bärgning avses även åtgärder som anges i l3§ l mom. 4. 5 och 6 punkterna. Stk. 2. Også personer, som rederen eller Görs ansvar gällande mot någon. för vilken andre naâvnt i stk. l svarer for, kan begrzense redaren eller annan i l mom. avsedd person deres ansvar efter reglerne i dette kapitel. svarar, har även denne rätt att begränsa sin ansvarighet enligt stadgandena i detta kapitel. Stk. 3. Den, der forsikrer mod ansvar for Försäkringsgivare, som meddelat försäkring krav, der er undergivet ansvarsbegraansning, av krav, vilket är underkastat begränsning har samme ret til at begrzense ansvaret som den enligt detta kapitel, har samma rätt att begränsikrede selv. sa sin ansvarighet som försäkringshavaren.

§ 235 13§ Stk. I. Retten til ansvarsbegrxnsning forelig- Rätt till ansvarsbegränsning föreligger, oavger, uanset ansvarsgrundlaget, for så vidt sett grunden för ansvarigheten. beträffande angår krav i anledning af: fordringar i anledning av: 1. skade på person eller ejendom, dersom 1. person- eller sakskada. om skadan uppskaden opstår om bord på skibet eller i direkte kommit ombord på fartyget eller i omedelbart forbindelse med driften af skibet eller med samband med fartygets drift eller med bärgbjazrgning, ning; 2. tab som følge af forsinkelse med beford- 2. skada på grund av dröjsmål vid befordran ringen til søs af gods, passagerer eller deres till sjöss av gods. passagerare eller deras rejsegods, resgods; 3. tab som følge af krxnkelse af en ikke- 3. annan skada, om den orsakats av intrång kontraktsmzessig rettighed, dersom skaden er i rättighet som inte grundar sig på avtal, och

SOL 1981:8 Bilaga 5 245

Norsk text Svensk text

TIENDE KAPITTEL TIONDE KAPITLET

Rederens ansvar Om redares ansvarighct

11. Arzsvarzrbøgrensrzirtg

§234. Personer med rett till ansvarsbegrens- 234 §

ning Rederen, skipets eier. befrakteren eller Redaren har rätt att begränsa sin ansvarigdisponenten kan begrense sitt ansvar etter het enligt bestämmelserna i detta kapitel. reglene i dette kapittel. Det samme gjelder Samma rätt har sådan ägare av fartyg som ej är enhver som yter tjenester i direkte forbindelse redare, den som i redarens ställe har hand om med bergning. herunder tiltak som nevnt i befraktare fartygets drift, fartygets samt var §235 første ledd nr. 4. 5 og 6. och en som utför tjänster i omedelbart sam-

band med bärgning. Med bärgning avses även

åtgärder enligt 235§ första stycket 4, 5 och 6. Gjøres ansvar gjeldende mot noen som Om ansvar görs gällande mot någon, för rederen eller andre nevnt i første ledd svarer vilken redaren eller annan person som avses i for, har også denne rett til begrensning. första stycket svarar, har även denne rätt att

begränsa sin ansvarighct enligt bestämmelserna i detta kapitel. Den som har forsikret ansvar for krav Den som meddelat försäkring av ansvarigundergitt begrensning, har samme rett til het för en fordran som är föremål för begränsbegrensning som sikrede selv. ning har rätt att begränsa sin ansvarighct i samma utsträckning som försäkringshavaren.

§235. Krav undergitt begrensning 235 §

Retten til ansvarsbegrensning gjelder, uan- Rätt till ansvarsbegränsning föreligger, oavsett grunnlaget for ansvaret, krav i anledning sett grunden för ansvarigheten, beträffande av fordringar med anledning av l. personskade eller dersom tingsskade, 1. person- eller sakskada, om skadan uppskaden er oppstått ombord eller i direkte kommit ombord på fartyget eller i omedelbart forbindelse med driften av skipet eller med samband med fartygets drift eller bärgning, bergning; 2. skade som følge av forsinkelse med 2. skada på grund av dröjsmål vid befordran befordring til sjøs av gods, passasjerer eller till sjöss av gods, eller deras passagerare deres reisegods; resgods, 3. annen skade dersom den er forårsaket 3. annan skada, om den har orsakats av ved krenkelse av en

ikke-kontraktsmessig rett,

intrång i en rättighet, som inte grundar sig på

246 Bilaga 5

text Finlandssvensk text Dansk

forbindelse med driften av skadan i omedelbart samband opstået i direkte uppkommit

skibet eller med bjzergning, med fartygets drift eller med bärgning;

eller 4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra 4. haevning, fjernelse, ødelaeggelse eller oskadliggöra fartyg, inbegripet allt som af et skib, der er sunket, uskadeliggørelse finns eller har funnits ombord, vilket sjunkit, strandet, forladt eller slået til vrag, og af hvad strandat, övergivits eller blivit vrak; der er eller har vaeret om bord på et sådant

skib, 5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller 5. fjernelse, ødelaggelse eller uskadeliggø-

oskadliggöra fartygets last; samt g relse af skibets ladning, 6. åtgärder för att avvärja eller begränsa 6. forholdsregler, der tages med henblik på

skada, för vilken ansvarsbegränsning gäller. at afvmrge eller begrzense tab, som er eller ville samt samt skada som orsakats av sådana åtgärder. vaere undergivet ansvarsbegränsning,

tab, som skyldes sådanne forholdsregler. et modkrav mod Har den som får begränsa sin ansvarighet Stk. 2. Har den ansvarlige motfordran mot borgenären och grundar sig fordringshaveren, og er krav og modkrav kan han kun fordran och motfordran på en och samma opstået ved den samme haendelse, som händelse, skall begränsningen avse endast den del af kravet, begrzense sit ansvar for den del av fordran som överstiger motfordran. måtte overstige modkravet.

§ 236 14§

Retten til ansvarsbegränsning omfatter Rätt till ansvarsbegränsning gäller inte:

ikke: haveri 1. Krav groshavaribidrag 1. bärgarlön, bidrag till gemensamt på bjaergeløn, til kontrakt for for- eller på avtal grundad ersättning för åtgärd eller vederlag i henhold som avses i 13§ 1 mom. 4, 5 eller 6 punkholdsregler som naevnt i §235, stk. 1, nr. 4, 5

eller 6, ten; 2. fordran i anledning av oljeskada av det 2. krav i anledning af olieskade af den art, om ansvarighet för som er neevnt i §267, slag som avses i lagen oljeskador förorsakade av fartyg (401/80) och

som orsakats av fartyg, vilket befordrade

beständig olja såsom bulklast; konven- 3. fordran underkastad internationell kon- 3. krav undergivet en international eller vention eller nationell lag, som reglerar eller tion eller national lov, som regulerer av ansvarighet för forbyder begraánsning af ansvaret for atomska- förbjuder begränsning

der, atomskada; 4. fordran i anledning av atomskada vållad 4. kravi anledning af atomskade, forårsaget

af et atomdrevet skib, av atomenergifartyg;

5. fordran i anledning av skada som åsam- 5. krav i anledning af skade som påføres

ansatte hos personer, der er naevnt i § 234, stk. kats någon som avses i 12 § 2 mom. och vars

i skibets åligganden står i samband med fartygets drift 1, og som udfører arbejde tjeneste eller bärgningen; eller eller i forbindelse med bjargning,

6. ränta eller ersättning för rättegångskost- 6. krav på renter og sagsomkostninger. nad.

5 247

Bilaga

Norsk text Svensk text og er oppstått i direkte forbindelse med driften i omedelbart avtal, och den har uppkommit av skipet eller med bergning; samband med fartygets drift eller med bärgning, 4. hevning, fjerning, ødeleggelse eller uska- 4. åtgärder för att lyfta, avlägsna, förstöra deliggjørelse av et skip som er sunket, stran- eller oskadliggöra ett fartyg, inbegripet allt det, forlatt eller blitt vrak, samt alt som er eller som finns eller har funnits ombord, vilket har vatrt ombord i skipet; sjunkit, strandat, övergivits eller blivit vrak,

5. fjerning, ødeleggelse eller uskadeliggjø- 5. åtgärder för att avlägsna, förstöra eller relse av skipets last; oskadliggöra fartygets last, samt 6. tiltak truffet for å avverge eller begrense 6. åtgärder för att avvärja eller begränsa tap som ansvaret ville vzere begrenset for, samt skada, för vilken ansvarsbegränsning gäller, tap som skyldes slike tiltak. samt skada som orsakats av sådana åtgärder.

Dersom den ansvarlige kan gjøre gjeldende Har den som får begränsa sitt ansvar en et motkrav, er oppstått ved motfordran mot borgenären og krav og motkrav och grundar sig samme hendelse, kan begrensning bare kreves fordringen och motfordringen på en och samfor den del av kravet som overstiger motkra- ma händelse, skall begränsningen avse endast vet. den del av fordringen som överstiger motfordringen.

§ 236. Krav unntatt fra begrensning. 236 §

Retten til ansvarsbegrensning gjelder ikke Rätt till ansvarsbegränsning föreligger inte beträffande 1. krav på bergelønn, felleshavaribidrag 1. fordran på bärgarlön, bidrag till gemeneller vederlag i henhold til kontrakt vedrøren- samt haveri eller på avtal grundad ersättning de tiltak som nevnt i § 235 første ledd nr. 4, 5 för åtgärd som avses i 235 § första stycket 4, 5 eller 6; eller 6, 2. kravi anledning av oljesøl av den art som 2. fordran med anledning av oljeskada av er nevtn i § 267; det slag som avses i 1 § lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss och som orsakats av fartyg som befordrade olja som bulklast, 3. krav undergitt internasjonal konvensjon 3. fordran underkastad en internationell eller nasjonal lov som regulerer eller forbyr konvention eller nationell lag som reglerar ansvarsbegrensning for atomskade; eller förbjuder begränsning av ansvarighet för atomskada, 4. kravi anledning av atomskade voldt av et 4. fordran med anledning av atomskada atomdrevet skip; vällad av ett atomfartyg, 5. krav i anledning av skade som påføres 5. fordran med anledning av skada som arbeidstaker som omfattes av § 234 annet ledd åsamkats anställd som avses i 234§ andra og som har arbeidsoppgaver i forbindelse med står i samband stycket och vilkens åligganden driften av skipet eller bergningen; med fartygets drift eller bärgningen, samt

6. krav på renter og saksomkostninger. 6. fordran på ränta eller ersättning för rättegångskostnad.

248 5

Bilaga

Dansk tex: Finlandssvensk text § 237 15 §

Den ansvarlige kan ikke begmnse sit Rätt till ansvarsbegränsning gäller inte för ansvar, hvis det bevises, at han selv har den, som visas själv ha vållat skadan uppsåtliforvoldt tabet eller skaden forsmtligt eller groft gen eller av grov vårdslöshet och med insikt att uagtsomt og med förståelse af, at sådan skade sådan skada sannolikt skulle uppkomma. sandsynligvis ville blive forårsaget.

Begrwnsnizrgsbeløbenes størrelse § 238 16§

Stk. 1. For krav som følge af, at skibets egne 1. För fordringar i anledning av personskadør eller kommer til skade. er da, som tillfogats fartygets passagerare, är passagerer 46 666 SDR multipliceret med ansvarsgränsen 46 666 särskilda dragningsrätansvarsgransen det antal passagerer, skibet ifølge dets certifi- ter multiplicerat med det antal passagerare kat har tilladelse til at medføre, som fartyget enligt sitt certifikat har tillstånd dog højst 25 mill. SDR. att befordra, dock högst 25 miljoner särskilda dragningsrätter. Stk. 2. For andre krav i anledning af per- 2. För andra fordringar i anledning av än sådana som avses i 1 mom. är sonskade er ansvarsgraensen 333 000 SDR. For personskada för fartyg, vars dräktighet inte skibe med en tonnage på mere end 500 tons ansvarsgränsen forhøjes ansvarsgramsen således: överstiger 500 ton, 333 000 särskilda drag-

for hvert ton fra 501 til 3000 tons med ningsrätter. Överstiger fartygets dräktighet

500 SDR, 500 ton, höjs ansvarsgränsen enligt följande: for hvert ton fra 3001 til 30 000 tons med a) för varje ton från 501 till 3 000 ton, med 333 SDR, 500 särskilda dragningsrâtter; for hvert ton fra 30 001 til 70 000 tons med b) för varje ton från 3 001 till 30000 ton, 250 SDR og med 333 särskilda dragningsrätter; for hvert ton over 70 000 tons med c) för varje ton från 30 001 till 70 000 ton. 167 SDR. med 250 särskilda dragningsrätter; samt d) för varje ton över 70 000, med 167 särskilda dragningsrätter. Stk. 3. Ansvarsgrzensen for alle andre krav 3. För andra fordringar än sådana som avses samt en eventuel udaekket del af krav som i 1 och 2 mom. samt fordringar, vilka inte nawnt i stk. 2 er 167 000 SDR. For skibe med tillgodoses med de i 2 mom. nämnda beloppen, en tonnage på mere end 500 tons forhøjes är ansvarsgränsen för fartyg, vars dräktighet således: inte överstiger 500 ton. 167 000 särskilda ansvarsgraensen

dragningsrätter. Överstiger fartygets dräktig-

het 500 ton, höjs ansvarsgränsen enligt följande: for hvert ton fra 501 til 30000 tons med a) för varje ton från 501 till 30 000 ton, med 167 SDR, 167 särskilda dragningsrätter; for hvert ton fra 30 001 til 70 000 tons med b) för varje ton från 30 001 till 70 000 ton, 125 SDR og med 125 särskilda dragningsrätter; samt for hvert ton over 70 000 tons med c) för varje ton över 70000 ton, med 83 83 SDR. särskilda dragningsrätter.

Bilaga 5 249

Norsk text Svensk text §237. Handlemåte som hindrer begrensning 237 §

En ansvarlig kan ikke begrense sitt ansvar Rätt till ansvarsbegränsning föreligger ej för dersom det godtgjøres at han selv har voldt den som visas själv ha vållat skadan uppsåtlitapet med forsett eller grovt uaktsomt og med gen eller av grov vårdslöshet och med insikt att forståelse av at slikt tap sannsynligvis ville sådan skada sannolikt skulle uppkomma. oppstå.

§ 238. Ansvarsgrense 238 §

Om rätt till ansvarsbegränsning föreligger, skall ansvarsbeloppen bestämmas på följande sätt. 1. For krav i anledning av personskade l. För fordringar med anledning av persontilføyet skipets egne passasjerer er ansvars- skada, som tillfogats fartygets egna passageragrensen 46 666 SDR multiplisert med det 46 666 särskilda re, är ansvarsgränsen dragantall passasjerer som skipet ifølge sitt sertifi- ningsrätter (SDR) multiplicerat med det antal kat har adgang til å føre, dog ikke mer enn 25 passagerare som fartyget enligt sitt certifikat millioner SDR. har tillstånd att dock befordra, högst 25 miljoner SDR. 2. For andre krav i anledning av personska- 2. För andra fordringar med anledning av de er ansvarsgrensen 333 000 SDR. For skip personskada är ansvarsgränsen för fartyg, vars med tonnasje på mer enn 500 tonn forhøyes tonnage inte överstiger 500 ton. 333 000 SDR. ansvarsgrensen slik:

Överstiger fartygets tonnage 500 ton höjs

for hvert tonn fra 501 til 3 000 tonn, med 50() ansvarsgränsen enligt följande: SDR. för varje ton från 501 till 3 000 ton med 500 for hvert tonn fra 3 001 til 30 000 tonn, med SDR, 333 SDR. för varje ton från 3 001 till 30 000 ton med for hvert tonn fra 30 001 til 70 000 tonn, med 333 SDR, 250 SDR, og för varje ton från 30001 till 70 000 ton med for hvert tonn over 70 000 tonn, med 167 250 SDR. och SDR. för varje ton över 70000 ton med 167 SDR.

3. Ansvarsgrensen for alle andre krav, samt 3. För andra slag av fordringar samt fordudekket rest av krav som nevnt i nr. 2, er ringar som inte tillgodoses med de i 2 angivna 167000 SDR. For skip med tonnasje på mer beloppen är ansvarsgränsen för fartyg, vars enn 500 tonn forhøyes ansvarsgrensen slik: tonnage inte överstiger 500 ton, 167 000 SDR.

Överstiger fartygets tonnage 500 ton höjs

ansvarsgränsen enligt följande:

for hvert tonn fra 501 til 30 000 tonn, med för varje ton från 501 till 30000 ton med 167 SDR, 167 SDR, for hvert tonn fra 30 001 til 70 000 tonn, med för varje ton från 30001 till 70 000 ton med 125 SDR, og 125 SDR, och for hvert tonn over 70 000 tonn, med för varje ton över 70000 ton med 83 SDR. 83 SDR.

250 5 Bilaga

Dansk text Finlandssverzsk text

Stk. 4. Ansvarsgraenserne i stk. l til 3gzrlder 4. Ansvarsgränsernai 1-3 mom. gäller sumsummen af alle krav, som opstår ved en og man av alla till följd av en och samma händelse samme händelse, mod rederen, ejeren, bruge- uppkomna fordringar mot redaren, ägare av samt de den som handhar ren, befragteren og disponenten, fartyg som inte är redare. som de svarer for. fartygets drift i redarens ställe och fartygets personer, befraktare samt mot envar, för vilka dessa svarar.

Stk. 5. Hvis bjaergere ikke opererer fra skib 5. Ansvarsgränserna för bärgare, som inte eller kun opererer fra det skib. som bjazrgning- utför bärgningsarbete från fartyg eller som uteslutande arbetar från det fartyg bärgningen en gazlder, beregnes ansvarsgrzenserne efter en avser, skall motsvara de ansvarsgränser som tonnage på 1 500 tons. Ansvarsgramserne gaelom 1 500 der summen af alle krav, som opstår ved en og gäller för ett fartyg med en dräktighet samme haendelse mod bjaergerne og de perso- ton. Ansvarsgränserna gäller summan av alla ner, de svarer for. fordringar som uppkommit på grund av en och samma händelse mot sådan bärgare och mot envar, för vilken han svarar. Stk. 6. Med skibets tonnage menes brutto- 6. Med fartygets dräktighet avses bruttoberegnet efter reglerne om måling af dräktigheten beräknad enligt bestämmelserna tonnagen i annex I til den internationale kon- om skeppsmätning i bilaga 1 till (1969 års tonnage vention om måling af skibe fra 1969. Ved SDR internationella skeppsmâtningskonvention). forstås den i § 366 omhandlede Med särskild dragningsrätt avses den räkneenregneenhed. het som definieras i 279 §.

Fordelingerz av begrzensningsbeløbene

§ 239 17§

Stk. I. Hvert fordeles Varje ansvarsbelopp fördelas mellan borgebegraânsningsbeløb i forhold til deres närerna i förhållande till storleken av de mellem fordringshaverne krav. styrkta fordringar, för vilka ansvarsgränsen

gäller. Stk. 2. Såfremt beløbet i medfør af §238, Förslåri 16 §2 mom. avsedda belopp inte till til at daskke de der av där nämnda fordringar, skall stk. 2, ikke er tilstrakkeligt betalning dzekkes den udzekkede del i återstoden av dessa fordringar betalas ur det i nwvnte fordringer, med andre krav af det i § 238, stk. 16 §3 mom. avsedda beloppet och med samma lige forhold 3, naevnte begraensningsbeløb. rätt som där nämnda fordringar. Stk. 3. Den, som helt eller delvis har betalt Har redaren eller annan. innan ansvarsbeer for- fördelats, helt eller delvis betalat en et krav, inden begraensningsbeløbene lopp ret til inträder han intill det belopp han delt, indtraeder i fordringshaverens fordran, til det betalte beløb. betalat, i borgenärens rätt. daskning i forhold Visar redaren eller annan, att han senare Stk. 4. Godtgør nogen, at han senere kan

en

blive nødt til at betale et krav helt eller delvis, kan bli skyldig att helt eller delvis betala og at han herved vil indtra=de i fordringshave- fordran som han, om den betalats före ansvarsfördelning, skulle ha kunnat återrens ret til daekning, kan retten beslutte. at der beloppets beløb, aåledes kräva ur ansvarsbeloppet enligt 3 mom., kan skal reserveres et tilstrzekkeligt at han senere kan få daekket sit krav efter stk. domstol förordna, att medel tills vidare-skall 3. avsättas för att han senare skall kunna framställa sina krav.

5 251

Bilaga

Norsk text Svensk text 4. Ansvarsgrensene i nr. l til 3 gjelder 4. Ansvarsgränsernai 1-3 gäller summan av summen av alle krav som oppstår ved én og alla fordringar som uppkommit på grund av en samme hendelse mot rederen, skipets eier, och samma händelse mot redaren, ägare av hel- eller delbefrakteren og disponenten, samt fartyg som ej är redare, den som i redarens enhver som noen av disse svarer for. En ställe har hand om fartygets drift och fartygets tilsvarende grense gjelder for summen av alle befraktare samt mot någon för vilken dessa krav som oppstår ved én og samme hendelse svarar. mot stykkgodsbefrakteren og noen som han svarer for. 5. Hvis bergere ikke opererer fra noe skip 5. Ansvarsgränserna för bärgare, som inte eller bare opererer fra det skip som bergningen utför bärgning från fartyg eller som uteslutangjelder, beregnes ansvarsgrensene etter en de arbetar från det fartyg som bärgningen tonnasje på 1 500 tonn. Ansvarsgrensene gjel- avser, skall motsvara de ansvarsgränser som der summen av alle krav som oppstår ved én og gäller för ett fartyg med ett tonnage på 1 500 samme hendelse mot bergerne og enhver som ton. Ansvarsgränserna gäller summan av alla de svarer for. fordringar som uppkommit på grund av en och samma händelse mot sådan bärgare och mot någon för vilken han svarar. 6. Med skipets tonnasje menes bruttoton- 6. Med fartygets tonnage avses bruttotonnasjen beregnet etter reglene for måling av naget beräknat enligt bestämmelserna om tonnasje i vedlegg I til den internasjonale skeppsmätning i bilaga 1 till 1969 års internaskibsmålingskonvensjonen av 1969. Med SDR tionella skeppsmätningskonvention. Vad som menes den regneenhet som er nevnt i §373. förstås med SDR anges i 369 §.

§ 239. Fordeling av ansvarsbeløpene 239 §

Hvert ansvarsbeløp skal fordeles på de krav Varje ansvarsbelopp skall fördelas mellan som er undergitt begrensning, i forhold til de borgenärerna i förhållande till storleken av de godtgjorte beløp. styrkta fordringar för vilka ansvarsgränsen gäller. Dersom det beløp som er nevnt i § 238, nr. 2, Om det belopp som avses i 238§2 inte ikke dekker fullt ut de krav som beløpet räcker till för betalning av där angivna fordgjelder for, dekkes resten på like linje med ringar, skall återstoden av dessa fordringar andre krav av det beløp som er nevnt i § 238 nr. betalas ur det i 238 §3 nämnda beloppet med 3. samma rätt som där angivna fordringar. Den som har betalt et krav helt eller delvis Har redaren eller annan, innan ansvarsbefør fordeling av ansvarsbeløpet er foretatt, trer lopp fördelats, helt eller delvis betalat en for så vidt inn i kreditors rett til dekning. inträder han intill fordran, det belopp han betalat i borgenärens rätt. Godtgjør noen at han senere kan bli nødt til Visar redaren eller annan att han framdeles å betale et krav helt eller delvis, og at han i så kan bli skyldig att helt eller delvis betala en fall vil tre inn i kreditors rett til dekning, kan fordran som han, om den betalats före ansvarsretten sette til side et tilstrekkelig beløp. slik at beloppets fördelning, skulle ha kunnat åter-

han senere kan kreve dekning i samsvar med

kräva ur ansvarsbeloppet enligt tredje stycket, reglene i tredje ledd. kan rätten förordna att medel tills vidare skall avsättas för att han senare skall kunna göra sin rätt gällande.

252 Bilaga 5

Dansk text Finlandssvensk text BeskyIte/se mod retsforfølgrzirzg ved oprettelse af begrwnsrzingsfond § 240 l8§

Stk. I. Såfremt der her i landet begaeres Väcks i Finland talan i anledning av fordran arrest. anlaegges sag eller begzeres företaget av det slag som är föremål för ansvarsbegränsandre retlige skridt i anledning af krav, der ning eller framställs här begäran om kvarstad efter deres art kan begrzenses, kan der oprettes eller andra rättsliga åtgärder, kan begränsen begraensningsfond ved sø- og handelsretten ningsfond upprättas. Fonden skall upprättas i København. hos den domstol, vid vilken talan har anhängiggjorts, eller hos enligt 11 kap. behörig domstol för den ort, där kvarstad eller andra rättsliga åtgärder begärts. Stk. 2. Fonden anses for oprettet med anses upprättad av alla de Begränsningsfond virkning for alle de personer, der kan påberåbe personer. vilka kan åberopa samma ansvarssig samme ansvarsgreense og til daekning af alle gräns, och till betalning av alla fordringar. för de krav, som ansvarsgraensen gaelder for. vilka ansvarsgränsen gäller. Den som har upprättat fonden, dennes ansvarsförsäkringsgivare eller den som har fordran av det slag som är föremål för ansvarsbegränsning, kan väcka talan i begränsningsmål. Srk. 3. Szerskilt sag om krav, der er under- Särskild talan beträffande fordran som är givet ansvarsbegrzrnsning, eller om, hvorvidt föremål för ansvarsbegränsning eller därom. de personer, til fordel for hvem fonden er huruvida den som upprättat fonden har rätt till oprettet, har ret til ansvarsbegraánsning. kan ansvarsbegränsning, får inte väckas sedan ikke anlazgges her i landet, efter at der er begränsningsfond upprättats. oprettet en begrzensningsfond i medfør af stk. 1. Stk. 4. De naermere regler om fondens Om begränsningsfond och talan i begränsoprettelse og fordeling m. v. følger af kapitel ningsmål stadgas i lagen om begränsningsfond 15. och begränsningsmål vid sjörättsligt ansvar (000/00).

§ 241 19§

Stk. I. Er et krav anmeldt over for en Den som har gjort gällande fordran mot som er oprettet efter§ 240, begränsningsfond, vilken upprättats i Finland begraensningsfond, jfr. kapitel 15, eller efter tilsvarende en eller annan stat som är bunden av den i London regleri anden konventionsstat, kan der ikke for dette den 19 november 1976 ingångna konventionen krav gøres arrest eller udlxg i eller udøves om begränsning av ansvaret för sjörättsliga andre rettigheder over skib eller andre for- fordringar, kan inte på grund av denna fordran som tilhører erhålla kvarstad, annan handräckning eller muegoder, nogen, på hvis vegne fonden er oprettet og som har ret til ansvars- utmätning avseende fartyg eller annan egenbegransning. dom, som tillhör någon på vars vägnar fonden är upprättad och som har rätt till ansvarsbegränsning.

Bilaga 5 253

Norsk text Svensk text

§240. Begrensningsfond og begrensnings- 240 §

søksmål

Hvis det her i riket reises søksmål eller Om det med anledning av en fordran av det

begjzeres arrest eller annen tvangsforretning i slag som är föremål för ansvarsbegränsning här

anledning av krav som etter sin art er undergitt i riket har väckts talan eller framställts begäran begrensning, kan begrensningsfond om kvarstad eller andra rättsliga åtgärder, kan opprettes ved vedkommende domstol. en begränsningsfond upprättas. Fonden skall

upprättas hos den domstol där talan har väckts

eller hos sjörättsdomstolen för den ort där

kvarstad eller andra rättsliga åtgärder

begärts. Fondet ansees opprettet på vegne av alle En begränsningsfond anses upprättad av alla som kan påberope seg samme ansvarsgrense, personer som kan åberopa samma ansvarsog til dekning av alle krav som denne gjelder for. gräns och till betalning av alla fordringar för

vilka ansvarsgränsen gäller. Etter at fondet er opprettet. kan den som Den som har upprättat fonden, dennes har opprettet det, hans ansvarsforsikrer og försäkringsgivare eller den som har en fordran enhver som har krav som kan kreves dekket i av det slag som är föremål för ansvarsbegräns-

fondet, reise søksmål for å få avgjort spørsmål ning kan väcka talan i begränsningsmål. om ansvar for de enkelte krav. retten til

ansvarsbegrensning og fordeling av fondet Särskild talan om en fordran som är föremål

(begrensningssøksmål). Sasrskilt søksmål om

för ansvarsbegränsning eller angående fråga disse spørsmål kan ikke reises her i riket når huruvida den som upprättat fonden har rätt till fondet er opprettet. ansvarsbegränsning får inte väckas sedan en

begränsningsfond upprättats.

Naermere regler om begrensningsfond og Närmare bestämmelser om begränsningsbegrensningssøksmål er gitt i femtende kapit- fond och begränsningsmål finns i 15 kap.

tel.

§241. av at

Rettsvirkningene begrensnings- 241 §

fond er opprettet

l. Den som har fremsatt et krav mot Den som gjort gällande en fordran mot en begrensningsfond som er opprettet etter § 240 vilken begränsningsfond, upprättats i Sverige eller etter tilsvarende regler i annen konveneller annan konventionsstat, kan inte med sjonsstat, kan ikke for dette krav begjasre anledning av denna fordran erhålla kvarstad. arrest eller annen vedrørende tvangsforretning annan handräckning eller utmätning avseende

skip eller annen eiendom som tilhører noen fartyg eller annan egendom, som tillhör någon som fondet er opprettet på vegne av og som har på vars vägnar fonden är upprättad och som rett til ansvarsbegrensning. har rätt till ansvarsbegränsning.

254 5

Bilaga

Dansk text Finlandssvensk text er opret- i Fin- Stk. 2. Efter at begränsningsfond Sedan begränsningsfond upprättats eller Danmark, eller kan tet her i riget eller i Finland, Norge land, Norge Sverige, Sverige, kan der ikke gøres arrest eller udlwgi kvarstad, annan handräckning eller utmätning over skib eller avseende eller annan som eller udøves andre rettigheder fartyg egendom andre formuegoder, som tilhører nogen, på tillhör någon, på vars vägnar fonden är upphvis vegne fonden er oprettet, og som har ret til rättad och som har rätt till ansvarsbegränsning, for krav, som kan gøres inte ske i anledning av fordran som kan göras ansvarsbegrzensning gaeldende mod fonden, jfr. dog § 242, stk. 2. Er gällande mot fonden. Har handräckning eller der foretaget arrest i skib eller ejendom, eller utmätning redan skett skall åtgärden upphäer der stillet sikkerhed for at undgå arrest, skal vas. Säkerhet, som ställts för att avvärja i sådanne tilfazlde arresten haeves, eller sikker- handräckning eller utmätning eller för att få en heden frigives. sådan åtgärd upphävd, skall friges. er opret- Har begränsningsfond i annan än Stk. 3. Efter at begränsningsfond upprättats tet i en anden konventionsstat, kan domstolen i 2 mom. nämnd fördragsslutande stat kan rätten avslå om kvarstad, annan afslå begaáring om arrest eller udlmg, jfr dog begäran § 242, stk. 2. Er der foretaget arrest eller stillet handräckning eller utmätning, upphäva åtgärd sikkerhed for at undgå arrest, kan arresten som vidtagits eller frige ställd säkerhet. Rätten sikkerheden skall avslå begäran, upphäva åtgärden och haaves, eller frigives. Begaering om arrest skal afvises, en efter fondsoprettel- frige säkerhet som ställts sedan fonden upprätarrest hwves, og sikkerhedsstil- tats om fonden i: sen foretagen upprättats lelse til afvaergelse af sådan arrest frigives, såfremt fonden er oprettet, 1. den hamn, i vilken den händelse inträf- 1) i den havn, hvor den ansvarspådragende haendelse fandt sted, eller, hvis denne ikke fat, varpå fordran grundas eller, om händelsen indtrafi havn, i den første havn, skibet anløb inte ägt rum i hamn, den första hamn fartyget efter haendelsen, anlöpt efter händelsen; hvis kravet gaelder 2. landsättningshamnen om fordran avser 2) i landsaâtningshavnen, personskade, personskada, som åsamkats person ombord på fartyget; eller hvis kravet gaelder lad- 3. lossningshamnen om fordran avser skada 3) i lossehavnen, på fartygets last. ningsskade. Sik. 4. Reglerne i stk. 1 og 3 kan anvendes Stadgandena i 1 och 3 mom. kan ges tilsvarende, såfremt det godtgøres, at en motsvarande tillämpning om det visas, att begransningsfond, som er oprettet i en stat, begränsningsfond som upprättats i stat, vilken som ikke er konventionsstat, kan sidestilles inte biträtt den i 1 mom. nämnda konventiomed en begränsningsfond som nzevnt i nen, kan jämställas med begränsningsfond § 240. som avses i 18 §. Stk. 5. Reglerne i stk. 1-4 finder alene Stadgandena i denna paragraf gäller endast anvendelse, såfremt fordringshaveren kan om borgenären kan framställa krav mot fremseette krav mod fonden over for den vid den domstol eller begränsningsfonden domstol, som administrerer denne, og fonden som förvaltar fonden och han har myndighet faktisk er tilgxngelig og frit kan overføres til möjlighet att av fondens medel utfå och till dzekning af kravet. annat land överföra vad som belöper sig på hans fordran. Sik. 6. Med en konventionsstat forstås i dette kapitel en stat, som er bundet af Londonkonventionen af 1976 om begraensning af rederens ansvar.

Bilaga 5 255

Norsk text Svensk text

2. Etter at det er opprettet begrensnings- Sedan en begränsningsfond upprättats här i fond her i riket eller i Danmark, Finland eller riket elleri Danmark, Finland eller Norge, kan Sverige, kan arrest eller annen tvangsforretkvarstad, annan handräckning eller utmätning ning vedrørende skip eller annen eiendom som avseende eller annan fartyg egendom som tillhører noen som fondet er opprettet tillhör på någon, på vars vägnar fonden är uppvegne av og som har rett til ansvarsbegrens- rättad och som har rätt till ansvarsbegränsning, ning, ikke foretas for krav som kan kreves inte ske med anledning av en fordran som kan dekket av fondet. Hvis en tvangsforretning göras gällande mot fonden. Har handräckning allerede er foretatt, skal den oppheves. Sikker- eller utmätning redan skett skall åtgärden het stilt for å avverge eller få opphevet hävas. Säkerhet som ställts för att avvärja tvangsforretningen skal frigis. handråckning eller utmätning eller för att få en

sådan åtgärd hävd skall friges. 3. Er fondet opprettet i annen konvensjons- Har fonden upprättats i en annan konven-

stat, kan retten avslå begjaering om arrest eller tionsstat än som avses i andra stycket kan annen tvangsforretning, en forretoppheve rätten avslå begäran om kvarstad, annan handning som er foretatt, eller frigi sikkerhet som er eller utmätning, täckning häva handräckning stillet. Retten ska imidlertid avslå begjzering- eller utmätning som redan skett eller frige en, oppheve forretning som er foretatt etter at säkerhet som ställts. Begäran om handräckfondet er opprettet, og frigi sikkerhet som er ning eller utmätning skall dock avslås och, om stillet etter dette tidspunkt, dersom fondet er fonden upprättats innan sådan åtgärd företaopprettet i gits eller säkerhet ställts, åtgärden hävas och säkerheten friges, när fonden i upprättats a) den havn hvor den ansvarsbegrunnende a) den hamn där den händelse inträffat på hendelse inntraff, eller, om den ikke inntraffi vilken fordringen grundas eller, om händelsen en havn, den første havn skipet anløper etter inte ägt rum i hamn, den första hamn som

hendelscn, eller fartyget anlöpt efter händelsen; eller b) landstigningshavnen, for så vidt kravet b) landstigningshamnen. om fordringen avgjelder personskade som voldes noen ombord i ser personskada som åsamkats person ombord skipet, eller på fartyget; eller c) lossehavnen, for så vidt kravet gjelder c) Iossningshamnen, om fordringen avser skade på skipets last. skada på fartygets last. 4. Reglene i nr. 1 og 3 kan gis tilsvarende Bestämmelserna i första och tredje styckena anvendelse dersom det godtgjøres at begrens- kan även tillämpas om det visas att en fond,

ningsfond opprettet i stat som ikke er konvensom upprättats i en stat som inte är konvenkan likestilles sjonsstat, med begrensnings- tionsstat, är jämställbar med begränsningsfond som nevnt i §240. fond som avses i 240 §.

5. Reglene i denne paragraf gjelder bare Bestämmelserna i denna paragraf gäller dersom fordringshaveren kan fremsette krav endast om borgenären kan framställa krav mot mot fondet for den domstol som bestyrer det, begränsningsfonden vid den domstol eller

og fondet faktisk er tilgjengelig som förvaltar og fritt over- myndighet fonden och han har førbart til dekning av kravet. möjlighet att av fondens medel få ut vad som

belöper på hans fordran och föra över det till ett annat land. 6. Det verneting som er oppnådd ved arrest

eller sikkerhetsstillelse, faller ikke bort ved at

arresten blir opphevet eller sikkerheten frigitt etter reglene i nr. 2, 3 eller 4.

SOU l98lz8

256 Bilaga 5

Finlandssvensk text Dansk text

§ 241 a

Srk. I. Efter oprettelsen afen begrzensningsfond sker kzere af fogdens naegtelse af at arrest til sø- og handelsretten i foretage København. Kaerefristen er 4 uger. Retspleje-

lovens kapitel 53 finder i øvrigt anvendelse. arrest trods oprettelse af Stk. 2. Foretages en begramsningsfond. skal arrestsagen anlzegi København. ges ved sø- og handelsretten Stk. 3. Nzegtes eller bortfalder arrest. fordi efter § 240, der oprettes begraznsningsfond om lovligheden af den afgøres spørgsmålet erstatning i begzerede arrest samt om eventuel anledning af begaeringen om arrest af sø- og handelsretten i København, jfr. § 359.

Arzsvarsbegrzrnsniirg uden oprellelse af begrwnsningsfond

20§ § 242

Stk. 1. Selv om der ikke er oprettet en Ansvarsbegränsning kan åberopas även om kan den ansvarlige begrzen- begränsningsfond inte upprättats. begramsningsfond, se ansvaret. Retten skal da alene tage hensyn I mål angående fordran som är föremål för ansvarsbegränsning, skall rätten vid tillämptil de krav, der er gjort galdende under sagen. i detta kapitel endast Såfremt den ansvarlige nedlzegger påstand ning av stadgandena herom, skal der dog i dommen optages et beakta fordran som målet gäller. Vill svarander er den att även annan fordran, för vilken samma forbehold om, at også andre krav, med- skall beaktas vid undergivet den samme ansvarsgrzense, ansvarsbelopp gäller, skall förbehåll härom regnes ved ansvarsbegrzensningen. ansvarsbegränsningen, intagas i domen.

Beträffande verkställighet av dom, som inte Sik. 2. En dom efter stk. 1 kan fuldbyrdes her- innehåller förbehåll enligt 2 mom., gäller efter retsplejelovens almindelige regler som i utsökningslagen. Innehåller om. Er deri dommen optaget et forbehold stadgandena dom sådant förbehåll kan den utan hinder nxvnt i stk. l, og er der opprettet en begraznsforinden der er forløbet et sådant därav verkställas såvida inte begränsningsfond ningsfond, for at och rätten enligt 19§ finner att tidsrum, at der er blevet mulighed upprättas finder ansökan om verkställighet skall avslås. fuldbyrde dommen, §241 dog anvendelse. storlek och för- Fråga om ansvarsbeloppets kan överlämnas till delningen av beloppet dispaschör. Talan mot dispaschörens avgörande förs i samma som klander av ordning

dispasch.

Bilaga J 23/

Norsk text Svensk text

§242. Ansvarsbegrensning uten opprettelse 242 § av begrensningsfond Ansvarsbegrensning kan kreves selv om det Ansvarsbegränsning kan åberopas även om ikke blir opprettet begrensningsfond. en begränsningsfond inte upprättas. I søksmål om krav som er undergitt begrens- I mål om fordran som är föremål för ning, skal retten ved anvendelsen av reglene i ansvarsbegränsning skall rätten vid tillämpdette kapittel bare ta hensyn til krav som er ning av bestämmelserna i detta kapitel endast gjort gjeldende under saken. Hevder en beakta den fordran som målet gäller. Vill ansvarlig at det også skal tas hensyn til andre svaranden att även annan fordran, för vilken krav undergitt begrensning til samme beløp, samma ansvarsbelopp gäller, skall beaktas vid skal forbehold om ansvarsbegrensning som ansvarsbegränsningen skall förbehåll om detta følge av slike krav fremgå av domsslutning- tas in i domen. en. Dom uten forbehold som nevnt i annet ledd Beträffande verkställighet av en dom som kan fullbyrdes når den er blitt rettskraftig. inte innehåller förbehåll enligt andra stycket Inneholder dommen slikt forbehold, kan den gäller bestämmelserna i utsökningslagen. likevel fullbyrdes med mindre begrensnings- Innehåller domen sådant förbehåll kan den fond blir opprettet og retten etter § 241 finner verkställas utan hinder härav, såvida inte en å måtte avslå begjzering om fullbyrdelse. begränsningsfond upprättas och rätten enligt 241 § finner att ansökningen om verkställighet skall avslås. Partene kan overlate beregningen og fordel- Parterna kan överlämna frågan om ansvarsingen av ansvarsbeløpet til dispasjør. Tvist om beloppets storlek och fördelning till dispariktigheten av dispasjørens avgjørelse kan schör. Talan mot dispaschörens beslut förs i bringes inn for domstolene. samma ordning som talan mot dispasch.

255 Uzlaga J BUU 1981:8

Dansk text Finlandssvensk text Star/ige skibe m. v. § 243 21§ Srk. I. For krigsskibe og andre skibe, som Ansvarsgränserna för krigsfartyg eller annat bruges i statsligt, ikke-kommercielt øjemed, fartyg, som vid tiden för den händelse, på skal ansvarsgraenserne i intet tilfeelde beregnes vilken krav grundas, ägdes eller brukades av efter en tonnage under 5 000 tons. Ansvaret stat och användes uteslutande för stats andra kan ikke begrzenses for tab eller skade. som än kommersiella ändamål, skall inte i något fall skyldes skibets szerlige egenskaber eller anven- understiga de gränser som gäller för ett fartyg delse, medens det bruges i statsligt. ikke- med en dräktighet på 5 000 ton. Avser fordran kommercielt øjemed. Bestemmelserne i l. og ersättning för skada som orsakats av ett sådant 2. pkt. gzelder ikke isbrydere samt skibe, der fartygs särskilda egenskaper eller användning. hovedsagelig anvendes i förbindelse med föreligger dock inte rätt till ansvarsbegränsbjzergning. ning. Vad i detta moment stadgas gäller inte fartyg som huvudsakligen används för isbrytning eller bärgning. Srk. 2. For boreskibe samt flytbare havan- Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt leeg gaelder sxrlige ansvarsgraenser, medens de eller anpassat för borrning efter naturtillgångbruges til efterforskning eller indvinding af ar på havsbotten skall vara 12 miljoner särskilråstoffer i undergrunden under havbunden på da dragningsrätter för fordringar som avses i dansk søterritorium eller dansk kontinental- 16§ 2 mom. och 20 miljoner särskilda dragsokkelområde. ningsrätter för fordringar som avses i 16 § 3 mom., om fordringarna avser skada som har förorsakats medan fartyget användes i borrningsverksamhet. Om ersättning för oljeskada stadgas särskilt. Flyttbara plattformar som är avsedda för utforskning eller utvinning av havsbottnens naturtillgångar anses såsom fartyg vid tillämpning av stadgandena i detta kapitel. Ansvarsgränserna för sådana plattformar skall dock alltid motsvara de i 2 mom. angivna beloppen.

A n ven delsesområde

§243a 22§ Stk. I. §§ 234-243 finder anvendelse i alle Stadgandena i 13-21 §§ tillämpas när tilfzelde, hvor begränsning af ansvaret påberä- begränsning av ansvarighet görs gällande inför bes ved dansk domstol. For så vidt angår krav finsk domstol. Föreligger fordran som avses i som nzevnt i § 236, nr. 5, skal spørgsmålet om, 14§ 1 mom. 5 punkten och är lagen i stat. hvorvidt ansvaret vilken biträtt den i 19§ 1 mom. nämnda er begraenset, og i bekraaftende fald til hvilket beløb, afgøres efter konventionen tillämplig på tjänsteavtalet. skall dock huruvida och till vilket lovgivningen i det land, hvis lovgivning finder frågan anvendelse på tjenesteaftalen, såfremt det belopp ansvarigheten är begränsad. avgöras pågaeldende land er en konventionsstat. enligt nämnda lag.

Bilaga 5 259

Norsk text Svensk text

§243. Krigsskip, boreskip m. v. 243 §

Ansvarsgrensene for krigsskip og andre skip Ansvarsgränserna för krigsfartyg och andra som brukes i statlig, ikke-kommersiell virkfartyg, som vid tiden för händelsen ägs eller somhet, skal i intet tilfelle beregnes etter en brukas av en stat och används uteslutande för tonnasje som er mindre enn 5 000 tonn. Retten statsändamål och inte för affärsdrift, får inte i til ansvarsbegrensning gjelder ikke krav i något fall understiga de gränser som gäller för anledning av skade eller tap som skyldes et ett fartyg med ett tonnage på 5 000 ton. Om en krigsskips saerlige egenskaper eller anvendelfordran avser ersättning för skada som orsase. Tilsvarende gjelder skade eller tap som kats av ett sådant fartygs särskilda egenskaper voldes av andre skip mens de brukes i statlig, eller användning föreligger dock inte någon ikke-kommersiell virksomhet. Bestemmelserätt till ansvarsbegränsning. Bestämmelserna i ne i dette ledd gjelder ikke skip som hoveddetta stycke gäller inte fartyg som huvudsaklisaklig brukes til isbryting eller berging. gen används för isbrytning eller bärgning.

For skip som er bygget eller utstyrt for Ansvarsgränserna för ett fartyg som är byggt boring etter undersjøiske naturforekomster, eller anpassat för borrning efter havsbottnens skal ansvarsgrensene etter §238 nr. 2 og 3 naturtillgångar skall vara 12 miljoner SDR för uansett skipets størrelse vaere henholdsvis 12 fordringar som avses i 238 § 2 och 20 miljoner millioner SDR og 20 millioner SDR for så vidt SDR för fordringar som avses i 238 § 3, om angår krav i anledning av skade eller tap fordringarna gäller skada som har orsakats forårsaket mens skipet brukes i borevirksommedan fartyget används i borrningsverksamhet. For krav i anledning av oljesøl gjelder het. För fordran på ersättning för oljeskada smlige ansvarsregler. bestämmelser. gäller särskilda

Flyttbara plattformar som är avsedda för

utforskning eller utvinning av havsbottens

naturtillgångar anses som fartyg vid tillämp-

ningen av bestämmelserna i detta kapitel.

Ansvarsgränserna för sådana plattformar skall

dock alltid motsvara de i andra stycket angivna

beloppen.

§243 a. Anvendelsesområde m. m. 243a§

Reglene i §§ 234-243 får anvendelse i alle När begränsning av ansvarighet åberopas tilfelle hvor av ansvar begrensning gjøres inför svensk domstol skall svensk lag tillämpas. gjeldende ved norsk domstol. Hvorvidt krav en fordran som avses i 236 § 5 och Föreligger som nevnt i § 236 nr. 5 er undergitt ansvarsbe- är lagen i annan konventionsstat tillämplig på

grensning, avgjøres etter den stats rett som tjänsteavtalet, skall dock frågan om och till etter norske interlegale rettsregler gjelder for vilket belopp ansvarigheten är begränsad

tjenesteavtalen, såfremt denne stat er konven- avgöras enligt nämnda lag.

sjonsstat.

260 5

Bilaga

Dansk text Finlandssvensk text Srk. 2. §§ 234-243 er ikke til hinder for Stadgandenai 13-21 §§ utgör inte hinder för anvendelsen af ellers gaeldende regler om tillämpning av eljest gällande regler om jämken skadevolders ansvar ning av skadevållares ansvar. adgang til at lempe over for en skadelidt. (Se §24l, stk. 6.)

Bilaga 5 261

Norsk text Svensk text

i §§ 234-243 er ikke til hinder for Bestämmelserna i 234-243 §§ hindrar inte Reglene anvendelse av ellers gjeldende regler om tillämpningen av i övrigt gällande regler om til å lempe en skadevolders ansvar jämkning av skadevållares ansvar. adgang 0verf0r en skadelidt. Med konvensjonsstat forstås stat som er Med konventionsstat förstås i detta kapitel av 1976 om stat som är bunden av 1976 års konvention om bundet av London-konvensjonen krav. av sjörättsligt skadeståndsanbegrensning av ansvaret for sjørettslige begränsning svar.

262 Bilaga 5

2 Förslag till nytt 15 kap. i de danska, norska och svenska sjölagarna resp. finsk lag om

begränsningsfond och begränsningsmål vid sjörättsligt ansvar

Dansk text Finlandssvensk text

FEMTENDE KAPITEL LAG OM BEGRÄNSNINGSFOND OCH BEGRÄNSNINGSMÅL VID SJÖRÄTTS- LIGT ANSVAR Om begraensningsfonde

§ 350 l§. Tillämpningsområde Stk. I. Reglerne i dette i denna kapitel gzrlder Stadgandena lag gäller begränsbegraensningsfonde oprettet efter §§ 240 og som upprättas ningsfond enligt 18 § sjölagen 271. (167/39) eller enligt 6§ lagen om zinsvarighet för oljeskador förorsakade av fartyg (401/80) (oljeskadefond).

Med begränsningsmål avses mål, i vilket frågor om ansvar och dess begränsning avgörs samt begränsningsfonden fördelas. Där inte annat följer av stadgandena i denna lag äger stadgandena om rättegången i tvistemål enligt sjölagen tillämpning. Stk. 2. En begraensningsfond skal oprettes ved sø- og handelsretten i København.

§351 2 §. Fondens storlek Stk. 1. En begraensningsfond efter § 240 skal Begränsningsfond enligt 18§ sjölagen skall svare til det fulde begraensningsbeløp efter motsvara § 238 for de krav, med til hvilke 1. summan hensyn av de belopp. som enligt 16§ ansvarsbegraensningen gøres gaeldende. og sjölagen utgör ansvarsgräns för de fordringar, som er opstået ved samme haândelse. Fonden beträffande vilka ansvarsbegränsning görs gälskal tillige omfatte renter af begrzensningsbe- lande och som uppkommit pä grund av en och løbet fra den ansvarspådragende händelse og samma händelse; samt indtil af fonden med et beløb, der oprettelsen 2. ränta på belopp som avsesi 1 punkten för svarer til den til enhver tid vaerende officielle tiden från för händelsen till för dagen dagen diskonto med tillaeg af 2 % p. a. fondens upprättande.

Stk. 2. En begraensningsfond efter § 271 skal Oljeskadefond skall motsvara ansvarsbelopsvare til begrzensningsbeløbet efter §270. pet enligt 5 § lagen om ansvarighet för oljeskador förorsakade av fartyg.

Bilaga 5 263

Norsk text Svensk text

FEMTENDE KAPITTEL FEMTONDE KAPITLET

Om begränsningsfond och begränsningsmål Begrensningsfond og begrensningssøksmål

Anvendelsesområde 350 § §350. Bestämmelserna om begränsningsfond i det- Reglene i dette kapittel gjelder begrenssom opprettes etter §240 (global- ta kapitel gäller fond som upprättas enligt ningsfond samt 240§ (globalfond) eller enligt 6§ lagen fond) eller etter § 271 (Oljeskadefond), om ansvarighet för oljeskada till etterfølgende begrensningssøksmål. Som glo- (1973:1198) balfond også fond opprettet etter sjöss (Oljeskadefond). regnes § 283. Med begränsningsmål avses mål i vilket frågor om ansvar och dess begränsning avgörs samt fonden fördelas. Reglene i lov om rettergangsmåten for Om inte annat sägs i detta kapitel gäller tvistemål får tilsvarende anvendelse med rättegångsbalkens bestämmelser i tillämpliga mindre annet følger av dette kapittel. delar.

351 § § 351. Fondsbeløpet skal tilsvare Globalfond skall motsvara Globalfondet

a) summen av de beløp som etter §238 1. summan av de belopp som enligt 238§ for de krav som ansvars- för de fordringar beträffanutgjør ansvarsgrensen utgör ansvarsgräns begrensningen gjøres gjeldende overfor og de vilka ansvarsbegränsning görs gällande och som er oppstått ved en og samme hendelse, som uppkommit på grund av en och samma händelse och 08 b) renter av de beløp som er nevnt under 2. ränta på belopp som avses i 1, beräknad bokstav a for. tiden fra hendelsen og til enligt 6 § räntelagen (1975:635), för tiden från opprettelsen av fondet, regnet etter rentefot dagen för händelsen till dagen för fondens som fastsatt etter rentelovens §3. upprättande. Fond som opprettes etter § 283, skal tilsvare det fulle ansvarsbeløp etter annet eller tredje ledd i §283. skal tilsvare ansvarsbelø- Oljeskadefond skall motsvara ansvarsbelop- Oljeskadefondet pet etter §270. pet enligt 5 § lagen (1973: 1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss.

264 Bilaga 5

Dansk text Finlandssvensk text § 352 3 §. Ansökan om upprättande av fond Stk. I. Den, som fremseetter begacring om Den som ansöker om upprättande av oprettelse af begraensningsfond. skal deponere begränsningsfond skall hos överexekutorn på fondsbeløbet, jfr. §351, kontant ved retten domstolsorten deponera en penningsumma eller stille anden tilstraekkelig sikkerhed her- som motsvarar ansvarsbeloppet eller ställa av for. överexekutorn godkänd säkerhet för summan. Stk. 2. Han skal tillige give retten meddelel- I ansökan skall lämnas en redogörelse för de se om alle, der må antages at ville gøre krav omständigheter, på vilka ansökan grundas, gaeldende mod fonden, samt en redegørelse samt uppgift om nanm och adress på dem som om baggrunden for fondens oprettelse. kan antagas vilja anmäla fordringar mot fonden.

§ 353 4 §. Upprättande av fond Stk. I. Retten trazffer ved kendelse afgørelse Beslut om upprättande av begränsningsom fondsbeløbets størrelse samt om, hvorvidt fond, om fondens storlek och om godtagande en eventuelt tilbudt sikkerhed kan godken- av erbjuden säkerhet skall meddelas så snart des. ske kan. Stk. 2. I kendelsen skal fastsaettes, at der Rätten skall, såvida inte särskilda skäl företillige skal stilles sikkerhed for et tillaegsbeløb ligger häremot, i beslutet även bestämma, att til datkning af omkostningerne ved administra- ett tilläggsbelopp avsett att täcka kostnaderna tion af fonden, herunder sagsomkostninger. med anledning av fondens upprättande och av samt til daekning af eventuelle rentekrav. I begränsningsmålet samt ränta skall deponeras forbindelse med en begrxnsningsfond efter eller säkerhet för beloppet ställas. Upprättas i § 240 kan der kun kraeves sikkerhed for renter 2§ 1 mom. avsedd begränsningsfontl gäller efter fondens oprettelse. vad nu är sagt angående ränta endast ränta för tiden efter fondens upprättande. Stk. 3. Fremgår det af kendelsen, at beløbe- Framgår av beslutet att erforderlig deponene efter §351 og §353, stk. 2, er deponeret ring skett eller att godtagbar säkerhet ställts, kontant, eller at der er stillet anden tilstrask- anses begränsningsfonden ha blivit upprättad kelig sikkerhed herfor, anses fonden for opret- den dag beslutet meddelades. l Övriga fall tet ved kendelsens afsigelse. I øvrigt anses anses begränsningsfonden ha blivit upprättad fonden for oprettet, när retten ved pätegning den dag dä rätten genom anteckning på på kendelsen bekraefter, at indbetalingen er beslutet bekräftar att beloppet deponerats sket eller. sikkerheden er stillet. eller säkerhet ställts. Beslut som avses i l och 2 mom. gäller till

dess annorlunda förordnats. Ändring i beslutet

söks särskilt. Stk. 4. Retten kan ved senere kendelse forhøje sikkerhedsstillelsen for tilleegsbeløbet efter stk. 2.

§ 354 5 §. Kungörelse om fond Stk. 1. Retten skal straks indrykke en Sedan begränsningsfond upprättats skall bekendtgørelse om fondsoprettelsen i Statsti- rätten genast låta kungöra detta. I kungörelsen

Bilaga 5 265

Norsk text Svensk text §352. Begjzering om fondsopprettelse 352 § Den som fremsetter begjasring om oppret- Den som ansöker om upprättande av en telse av begrensningsfond, skal innbetale begränsningsfond skall betala fondbeloppet fondsbeløpet til retten eller stille slik sikkerhet till rätten eller ställa godtagbar säkerhet för for beløpet som retten finner tilfredsstillen- detta. de.

Han skal også gi en redegjørelse for grunnen I ansökan skall lämnas en redogörelse för for fondets opprettelse, samt såvidt mulig omständigheterna i saken samt uppgift om opplysning om alle som kan antas å ville gjøre namn och adress på dem som kan antas vilja krav gjeldende mot fondet. anmäla fordringar mot fonden.

§ 353. Opprettelse av fondet 353 § Beslutning om opprettelse av begrensnings- Beslut om upprättande av begränsningsfond treffes ved kjennelse som foreløpig fast- fond, om fondens storlek och om godtagande setter fondets størrelse og avgjør om den av erbjuden säkerhet skall meddelas så snart tilbudte sikkerhet kan godtas. det kan ske. Retten skal, med mindre szerlige grunner Rätten skall, såvida det inte finns särskilda tilsier noe annet. i kjennelsen også bestemme skäl häremot, i beslutet även bestämma att till at det skal innbetales eller stilles sikkerhet for rätten skall betalas in, eller säkerhet ställas för, et tilleggsbeløp fastsatt etter rettens skjønn til ett tilläggsbelopp avsett att täcka kostnaderna dekning av omkostningene ved fondsoppret- med anledning av fondens upprättande och telse og begrensningssøksmål og ansvaret for fördelning och ansvaret för ränta. I fråga om renter. Ved opprettelse av globalfond gjelder globalfond gäller dock vad som nu sagts om dette bare renter for tiden etter opprettelsen ränta endast ränta för tiden efter fondens av fondet. upprättande. Fremgår det av kjennelsen at nødvendig Framgår det av beslutet att erforderlig innbetaling er foretatt eller sikkerhet stillet. inbetalning gjorts eller att godtagbar säkerhet ansees fondet opprettet den dag kjennelsen er ställts anses fonden upprättad den dag beslutet avsagt. Forøvrig ansees fondet opprettet den meddelats. I annat fall anses fonden upprättad dag retten bekrefter ved påtegning på kjennel- den dag då rätten genom anteckning på sen at innbetalingen er foretatt eller sikkerhe- beslutet bekräftar att inbetalningen skett eller ten stillet. att säkerheten ställts.

Kjennelsen kan påkjzeres. Beslut som avses i första och andra styckena gäller till dess annorlunda förordnas. Talan mot beslutet förs särskilt.

§354. Kunngjøring 354 § Retten skal straks kunngjøre at begrcns- När en begränsningsfond har upprättats ningsfond er opprettet. I kunngjøringen skal skall rätten genast låta kungöra detta. I kungö-

266 Bilaga 5

Dansk text Finlandssvensk text dende, hvorved man indkalder eventuelle skall samtliga borgenärer uppmanas att skriftfordringshavere til inden en i indkaldelsen ligen anmäla sina fordringar hos rätten inom fastsat tid, der ikke må vare kortere end 2 viss tid, som inte får understiga två månader. I måneder, at anmelde krav om andel i fonden. I kungörelsen skall intagas upplysning om stadindkaldelsen skal der gøres opmarksomhed på gandena i 8 och 15 §§ denna lag samt 18 § 4 indholdet af §§ 240, stk. 3, 357 og 364. mom. sjölagen. Stk. 2. Indkaldelsen kan tillige kundgøres Kungörelsen skall införas i Officiella tidheri landet på en anden af retten fastsat måde ningen samt enligt rättens prövning i ortstidog bør, når forholdene tilsiger det, kundgøres i ning. Föreligger skäl därtill skall kungörelse stater. hvor skade eller tab kan vaere opstået. ske även i annan stat. Sxrskilt indkaldelse bør ved anbefalet brev tilstilles alle kendte fordringshavere. Den som upprättat begränsningsfcunden samt alla kända borgenärer skall underrättas genom särskilt meddelande.

§ 355 6 §. Fondens förvaltare Retten kan udnasvne en fondsbestyrer. Rätten kan förordna förvaltare för begränsningsfonden. Förvaltaren skall ha den insikt och erfarenhet som uppdraget kräver.

§ 356 7 §. Anmälan av fordran

Den, der anmelder et krav, skal give retten Borgenär som anmäler fordran skall lämna de nødvendige oplysninger om kravet, herun- rätten upplysning om fordrans storlek och der om kravets grundlag og størrelse, og om grund. Har dom meddelats angående fordran det er eller har vasret genstand for saerskilt eller pågår särskild rättegång om den skall søgSmål. uppgift härom lämnas.

§ 357 8 §. Försenad anmälan For krav, som retten ikke har fået medde- Fordran som inte anmälts till rätten innan lelse om, inden fordelingen af fonden tages op frågan om fondens fördelning tages upp till til dom i første instans, galder § 364 tilsvaren- slutlig handläggning i underrätten kan endast de. betalas enligt stadgandena i 14 §.

§ 358 9 §. Upplösning av fond Retten kan ved kendelse frigive fonden, Begränsningsfond kan inte upplösas förrän såfremt fristen for anmeldelse af krav er den enligt 5§ lmom. utsatta tiden utlöpt. udløbet, og samtykke gives fra den, der har Efter utgången av denna tid kan begränsningsoprettet fonden og fordringshaverne for de fonden fördelas utan dom ifall såväl den som anmeldte krav. upprättat fonden som de borgenärer. vilka gjort gällande fordringar mot begränsningsfonden, överenskommer därom.

5 267

Bilaga

Norsk text Svensk text alle som vil kreve dekning av fondet, oppford- relsen skall samtliga borgenärer uppmanas att res til å anmelde sine krav til rctten innen en anmäla skriftligen sina fordringar hos rätten fastsatt frist på minst 2 måneder. Det skal inom viss tid (anmälningsfrist), som ej får samtidig gjøres oppmerksom på reglene i understiga två månader. Erinran om bestäm- §§ 240 tredje ledds annet punktum, 357 og melserna i 240 § fjärde stycket, 357 och 364 §§ 364. skall tas in i kungörelsen. Kunngjøringen skal innrykkes i Norsk skall införas i Post- och Inrikes Kungörelsen Lysingsblad samt etter rettens skjønn offent- Tidningar och i ortstidning. Om det finns skäl liggjøres også på annen måte. Når forholdene till det skall kungörelse ske även i annan tilsier det. foretas kunngjøring også i andre stat. stater. Den som har opprettet fondet, og kjente Den som har upprättat fonden och alla fordringshavere underrettes gjennom anbefalt kända borgenärer skall underrättas genom brev. särskilt meddelande.

§ 355. Fondsbestyrer 355 §

Retten kan oppnevne en advokat eller Rätten kan förordna förvaltare i fonden. annen person som bestyrer av fon- Förvaltare kyndig skall vara lagfaren och ha den insikt det. och erfarenhet som uppdraget kräver.

§356. Anmeldelse av krav 356 §

Den som anmelder et krav, skal gi retten de En borgenär som anmäler en fordran skall nødvendige opplysninger om kravet. herunder lämna rätten uppgift om fordringens storlek kravets grunnlag og størrelse, og om det er och grunden för denna. Har dom meddelats eller har vaert gjenstand for särskilt søksmål. angående fordringen eller pågår särskild rättegång om denna skall uppgift lämnas om detta. §357. Bortfall av krav 357 § Krav som retten ikke har mottatt melding För fordran som inte har anmälts till rätten om innen fordelingen av fondet tas opp til innan frågan om fondens fördelning tas upp till domsi første instans, kan bare kreves dekket vid kan slutlig handläggning tingsrätten, etter reglene i §363 annet ledd. ersättning endast utgå enligt bestämmelserna i 363 § andra stycket.

§358. Utbetaling og frigivelse av fondet 358 §

Fondet kan ikke frigis med mindre fristen Fonden kan inte upplösas förrän anmälfor anmeldelse av krav er utløpt og samtykke ningsfristen har utlöpt och såväl den som gis av den som har opprettet fondet. og alle upprättat fonden som de borgenärer vilka fordringshavere som har anmeldt krav i fon- gjort gällande fordringar mot fonden samtyckdet. er till det.

268 5

Bilaga

Dansk text Finlandssvensk text

10§. Ahhängiggörande av talan i begräns-

ningsmål Talan i begränsningsmål väcks genom att den som upprättat begränsningsfonden, dennes försäkringsgivare eller borgenär hos den domstol, vid vilken fonden upprättats, ansöker om fondens fördelning.

§ 359 11 §. Fondssammanträde Efter anmeldelsesfristens udløb skal retten Sedan begränsningsmål zinhängiggjorts skall efter begaering fra den, der oprettede fonden, rätten kalla den som upprättat begråinsningsden, der forsikrer mod ansvaret, eller den, der fonden, den som anhängiggjort begränsningsindkalde de målet och borgenärerna till ett fondsszimmanhar krav på dmkning i fonden, interesserede parter til retsmøde (fondsmøde) träde. Finns annan person, vars rätt är berörd, til af vedrørende skall även denne kallas. Vid fondssammanträbehandling spørgsmål ansvarsgrundlaget, retten til ansvarsbegrans- det skall behandlas frågor om ansvar och dess af dei § 351 nzevnte beløb begränsning, ansvarsbeloppets storlek och ning samt størrelsen anmälda fordringar. og de krav, der er anmeldt. Före fondssammanträdet skall förvaltaren utreda saken och granska anmälda fordringar samt upprätta förslag till beslut i de frågor som skall behandlas vid sammanträdet. Förslaget skall tillställas dem som kallats till sammanträdet. Har förvaltare inte förordnats skall rätten vidta dessa åtgärder. Kvarstår inte invändning mot förslaget jämte de ändringar däri som kan ha gjorts vid fondssammanträdet när sammanträdet avslutas, skall förslaget läggas till grund för fondens fördelning. Om nödvändigt kan fnndssammanträdet fortsätta vid ett senare tillfälle. Vidhåller någon sedan fondssammanträdet avslutats sin invändning skall rätten bestämma viss tid, inom vilken denne skall väcka särskild talan om prövning av tvisten. Har sådan talan inte väckts inom utsatt tid anses invändningen förfallen.

§ 360 Ved afgørelsen af fondsbeløbets størrelse kan sø- og handelsretten omgøre beslutningen efter §353, stk. 1.

Bilaga 5 269

Norsk text Svensk text §359. Begrensningssøksmål 359 §

Begrensningssøksmål reises ved stevning til Talan i begränsningsunål väcks genom att den domstol hvor fondet er opprettet. Alle den som upprättat fonden, dennes försäkringssom har krav på dekning av fondet, stevnes givare eller borgenär hos den domstol där under ett. fonden är upprättad ansöker om fondens Alle som fondet er opprettet på vegne av, fördelning. kan trekkes inn i saken.

§ 360. Fondsmøte 360 § Retten innkaller den som har opprettet Sedan begränsningsmålet har anhängigfondet. saksøkeren i begrensningssøksmålet gjorts skall rätten kalla den som upprättat og de fordringshavere som har anmeldt krav fonden. den som anhängiggjort begränsnings- (partene) til fondsmøte. Fondsmøtet skal målet och borgenärerna till ett fondsammanbehandle spørsmål vedrørende retten til träde. Finns annan person. vars rätt är berörd, ansvarsbegrensning, ansvarsbeløpets størrelse skall även denne kallas. Vid fondsammanträog de krav som er anmeldt. det skall frågor om ansvar och dess begränsning och om ansvarsbeloppets storlek behandlas. Før møtet skal bestyreren, eller dersom Före fondsammantrådet skall förvaltaren bestyrer ikke er oppnevnt, retten utarbeide og utreda saken och granska anmälda fordringar sende til partene en innstilling om de spørsmål samt upprätta förslag till beslut i de frågor som som skal behandles. skall behandlas vid sammanträdet. Förslaget skall översändas till dem som kallats till sammanträdet. Har förvaltare inte förordnats skall rätten vidta dessa åtgärder. Retten skal legge innstillingen til grunn Om någon invändning mot förslaget, med de forsåvidt det på fondsmøtet ikke fremsettes ändringar som kan ha gjorts vid fondsammaninnsigelse mot den. Fører behandlingen av et trädet. inte kvarstår när detta avslutas, skall spørsmål til at innstillingen endres, kan retten förslaget läggas till grund för fondens fördelutsette spørsmålet til et senere møte. ning. Fondsammanträdet kan, om det bedöms Retten skal sette en bestemt frist for den nödvändigt. fortsätta vid ett senare tillfälle. som gjør gjeldende en innsigelse, til å kreve at Kvarstår invändning sedan fondsammanträdet spørsmålet avgjøres av retten. Oversittes fris- avslutats, skall rätten bestämma viss tid, inom ten. ansees innsigelsen som bortfalt. vilken den som vidhåller sin invändning skall begära rättens prövning av tvisten. Har sådan begäran inte framställts i rätt tid, anses invändningen förfallen. Om den vidhålls, skall rätten så snart som möjligt pröva tvisten i den för tvistemål föreskrivna ordningen.

270 Bilaga 5

Dansk text Finlandssvensk text § 361 12 §. Anhängiggörande av särskild talan Indsigelse mod retten till ansvarsbegraens- I 1l§ 3 mom. avsedd särskild talan väcks ning, fondens størrelse eller et anmeldt krav mot begränsningsfonden. afgøres ved dom af sø» og handelsretten efter Borgenär, som bestrider rätt till ansvarsberetsplejelovens regler om borgerlige sager. gränsning eller ansvarsbeloppets storlek. skall väcka talan mot den som upprättat begränsningsfonden. Borgenär, som gör invändning mot anmäld fordran, skall väcka talan mot den som anmält fordran.

§ 362 13 §. Förskott Efter anmeldelsesfristens udløb kan retten Efter utgången av den enligt 5§ 1 mom. beslutte, at der skal ske en foreløbig udlod- utsatta tiden kan rätten förordna att av fastning. ställda fordringar tillsvidare endast viss del skall betalas.

§ 363 14 §. Fördelning av fonden Stk. I. Når samtlige tvister er afgjort, skal Sedan samtliga tvister avgjorts skall rätten retten ved dom fordele fonden efter § 239 eller genom utslag fördela begränsningsfonden. § 271. Rätten kan avsätta visst belopp till täckande av fordringar, vilka inte anmälts innan frågan om fördelning av fonden tages upp till slutlig handläggning vid underrätten. Detta belopp fördelas när samtliga anmälda fordringar har behandlats och det kan antagas att ytterligare fordringar inte kommer att anmälas. Stk. 2. Fonden og tillasgsbeløbet skal forde- Fördelning av begränsningsfonden skall ske les. selv om der ikke er ret til ansvarsbegraens- även om den som upprättat begränsningsfonning. Retten kan på begaering afsige fuldbyr- den inte har rätt till ansvarsbegränsning. I delsesdom for den del af fordringen, som ikke sådant fall kan rätten på yrkande avkunna bliver daskket af fonden. utslag avseende den del av fordran som inte får utdelning ur fonden.

§ 364 15 §. Utslagets rättsverkan Når retten har taget spørgsmålet om fondens Laga kraft vunnet utslag rörande rätt till fordeling op til dom, får de af retten trufne ansvarsbegränsning. ansvarsbeloppets storlek.

Bilaga 5 271

Norsk text Svensk text §36l. Avgjørelse av tvister 361 §

Når det er fremsatt krav om at et spørsmål Har begäran framställts om att rätten skall skal avgjøres av retten, fastsetter retten hvem pröva tvist som avses i 360§ tredje stycket, som skal ansees som saksøker og saksøkt. skall rätten bestämma vilka som skall anses Tvisten avgjøres etter slik ytterligere saksfor- som parter i tvisten. beredelse som retten finner påkrevet. Retten Rätten bestämmer, sedan parterna om möjkan bestemme at tvisten skal behandles i ligt fått tillfälle att uttala sig, om ytterligare søksmåls former. förberedelse behövs. Om parterna samtycker Tvister om retten til ansvarsbegrensning, eller om saken befinns uppenbar, kan huvudansvarsbeløpets størrelse eller de enkelte krav, förhandling i förenklad form hållas i omedeleller enkelte av disse spørsmål, kan behandles bart samband med fondsammanträdet. og pådømmes saerskilt. Hver deldom er i tilfelle gjenstand for szrrskilt anke. Retten skal i alle tilfelle gi den som har opprettet fondet og enhver som har anmeldt krav, underretning om tvister som reises og dommer som avsies.

§ 362. Foreløpig utbetaling 362 §

Etter utløpet av fristen for å anmelde krav Efter utgången av anmälningsfristen kan kan retten beslutte at det skal foretas foreløpig rätten förordna att ersättning för de fordringar utbetaling til delvis dekning av de krav som er som visats föreligga tills vidare skall utgå med godtgjort. viss del.

§ 363. Fordeling av fondet 363 §

Når samtlige tvister er avgjort, skal retten När samtliga tvister är avgjorda skall rätten ved dom fordele fondet etter reglene i §239 fonden. genom dom fördela eller § 271. Retten kan sette tilside et beløp til dekning Rätten kan avsätta ett visst belopp till att av krav som ikke er anmeldt før fordelingen av täcka fordringar, som inte har anmälts när fondet ble tatt opp til doms i første instans. tas upp till handläggfrågan om fördelningen Beløpet fordeles når alle anmeldte krav er Detta belopp fördelas när ning vid tingsrätten. avgjort og retten antar at det ikke vil bli samtliga anmälda fordringar har behandlats anmeldt ytterligere krav. och det kan antas att ytterligare fordringar inte kommer att anmälas. Fondet skal fordeles selv om den som har av fonden skall ske även om den Fördelning opprettet det, ikke har rett til ansvarsbegrens- som har upprättat fonden inte har rätt till ning. Retten kan på begjaring avsi fullbyrdel- ansvarsbegränsning. I sådant fall kan rätten på sesdom for den del av en fordring som ikke yrkande meddela dom avseende den del av en dekkes av fondet. fordran som inte får utdelning ur fonden.

§ 364. Rettskraft 364 §

dom om retten til ansvarsbe- Rettskraftig Lagakraftvunnen dom i frågor om ansvar. grensning, ansvarsbeløpets størrelse. anmeld- rätten till ansvarsbegränsning, ansvarsbelop-

272 Bilaga 5

Dansk text Finlandssvensk text afgørelser vedrørende begrzensningsret, fon- anmälda fordringar och fondens fördelning dens størrelse, anmeldte krav og fondens gäller gentemot alla som kan göra gällande fordeling bindende Virkning for alle, som kan fordringar mot begränsningsfonden vare sig gøre krav gzeldende mod fonden, uanset om de fordringarna anmälts eller inte. har anmeldt krav i fonden.

§ 365 16 §. Ikraftträdande Anke og keere af sø- og handelsrettens Om dagen för denna lags ikraftträdande afgørelser sker til højesteret efter retsplejelo- stadgas genom förordning. Lagen är tillämplig vens regler herom. ifall den händelse, på vilken ansvarighet grundas, inträffade efter lagens ikraftträdande.

Bilaga 5 273

Norsk text Svensk text te krav og fordelingen av fondet har bindende pets storlek och fondens fördelning gäller Virkning for alle som kan kreve dekning av gentemot alla som kan göra gällande fordringfonder, uten hensyn til om de har meldt seg ar mot fonden, oavsett om de anmält sina i under saken. Gjenopptagelse kan bare finne fordringar eller inte. sted forsåvidt gjelder retten til ansvarsbegrensning.

Statens utredningar 1981

offent|iga

Krono|ogisk förteckning

Häisorisker. S. . Ohälsa och vårdutnvttiande. S, Hâiso- och sjukvård i internationellt perspektiv. S.

9°49WFPNH

utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. S. Ny arbetstidslag, A. Översyn av iagen om församlingsstyrelse. Kn.

Lag om vård av missbrukare i vissa fall. S. Översyn av sjöiagen 1. Ju.

...u-uni

.Qrniixiu-d.. L. i i 02

i iiiLäi m»

i I ?STO{TT

i_-

Statens offentliga 1981 utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Översyn av siölagen 1. [8]

Socialdepartementet Hälso- och sjukvård inför 90-talet. 1. Hälsorisker. [1] 2. Ohälsa och vårdutnyttjande. [2] 3. Hälso- och sjukvård i internationellt perspektiv. [3] 4. Utgångspunkter och riktlinjer för det fortsatta arbetet. [4] Lag om vård av missbrukare i vissa fall. [7]

Arbetsmarknadsdepartementet Ny arbetstidslag, [5]

Kommundepartementet Översyn av lagen om församlingsstyreise. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronoiogiska förteckningen.

SEN 933°455“

LiberFörlag

ISSN 0375-250X Allmänna Förlaget