Doc 1947:1

KUNGL. MAJ:TS

PROPOSITION

TILL

Riksdagen

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1947/48.

Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1947/48.

Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokoll angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets, inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 1. Del 1.

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Förslag till riksstat för

Drift-

Kronor

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.......................................... 3 461 200 000

II. Uppbörd i statens verksamhet ................ 66 816 000

in. Folkpensionsavgifter...................... 100 000 000

IV. Diverse inkomster.............................. 90 000 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder ...................... 170 000 000

II. Riksbanksfonden .............................. 100

III. Statens allmänna fastighetsfond................ 11 731 000

IV. Försvarets fonder............................. 19 710 000

V. Statens utlåningsfonder........................ 28 588 100

VI. Fonden för låneunderstöd...................... 16 945 000

VII. Fonden för statens aktier...................... 12 845 000

VIII. Statens pensionsfonder ........................ 32 685 000

IX. Diverse kapitalfonder.......................... 24 500 000

Säger för inkomster å driftbudgeten

3 718 016 000

317 004 200

4 035 020 200

4 035 020 200

Summa

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

budgetåret 1947/48.

budgeten.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. 2 495 100

II. Justitiedepartementet ........................ 36 874 900

in. Utrikesdepartementet ........................ 17 539 300

IV. Försvarsdepartementet........................ 798 449 400

V. Socialdepartementet.......................... 1 083 236 500

VI. Kommunikationsdepartementet .............. 302 442 100

VII. Finansdepartementet.......................... 85 944 700

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................... 445 307 500

IX. Jordbruksdepartementet...................... 240 990 600

X. Handelsdepartementet........................ 43 037 000

XI. Folkhushållningsdepartementet............... 21 466 700

XII. Pensionsväsendet ............................ 126 735 000

XIII. Oförutsedda utgifter.......................... 1 000 000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m............. 9 375 200

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden .............................. 100

II. Riksgäldsfonden .............................. 311 000 000

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar____ 125 412 700

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-

luster.................................... 50 000 000

Säger för utgifter å driftbudgeten

Beräknat överskott d statsregleringen all tillföras statens budgetutjämningsfond ...................................................

Summa

Kronor

3 214 894 000

486 412 800

3 701 306 800

333 713 400

4 035 020 200

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1

Lånemedel

Kapital-

Kronor

753 616 900

Summa

753 616 900

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

budgeten.

I. Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond............................. 3 780 000

Telegrafverkets fond.......................... 92 734 000

Statens järnvägars fond....................... 44 660 000

Statens vattenfallsverks fond .................. 64 500 000

Domänverkets fond........................... 249 000

II. Luftfartsfonden...............................................

ni. Statens allmänna fastighetsfond.............................

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond...................... 13 976 500

Försvarets fabriksfond........................ 1 879 000

V. Statens utlåningsfonder.....................................

VI. Fonden för låneunderstöd..................................

VII. Fonden för förlag till statsverket............................

Vin. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond .... 9 810 000

Fonden för kreditgivning till utlandet ......... 199 000 000

Säger

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster...............................

Summa

Kronor

205 923 000 17 094 000 20 578 900

15 855 500 293 232 500 42 074 000 49 000

208 810 000

803 616 900

50 000 000

753 616 900

Stockholms slott den 3 januari 1947.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

Inkomster å driftbudgeten

8 Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 1.

13 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1947/48.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader för

de kungl. slotten med tillhörande byggnader ............................ 468 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga .......... 65 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........... 143 000

d. Vissa iståndsättningsarbeten........ 81 000 757 q00

2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 300 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 185 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder, förslagsvis.................... 149 000 334 QOO

4. Medicinalstyrelsens delfond...................... 1 745 000

5. Byggnadsstyrelsens » ...................... 3 200 000

6. Generaltullstyrelsens » ...................... 60 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset.............. 210 000

b. Övriga fastigheter.................. 361 000 571 oqO

8. Lunds universitets delfond ...................... 196 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset .............. 150 000

b. Serafimerlasarettet ................ 100 000 250 000

10. Lotsstyrelsens delfond .......................... 240 000

B. Avsättning till värdeminskningskonio:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 123 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 82 000

Kronor

714 000

27 235 000

7 653 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

15 Kronor

4. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis ..,

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis ..,

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis ...

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis----

b. Övriga fastigheter, förslagsvis........

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis

9. Karolinska sjukhusets > , förslagsvis

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis

213 000 296 000

1 273 000 1 506 000 12 000

509 000 92 000 485 000 35 000

4 117 000

C. Hyres- och arrendeuigifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och

arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 45 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 333 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 16 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 3 168 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 45 000

7. Uppsala universitets > , förslagsvis.......... 11 000

8. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 35 000 3 734 000

Överskott alt tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1000

2. Fångvårdsstyrelsens » 350 000

3. Utrikesdepartementets > 245 000

4. Medicinalstyrelsens > .................... 1 835 000

5. Byggnadsstyrelsens > .................... 8 460 000

6. Generaltullstyrelsens » 50 000

7. Uppsala universitets » 170 000

8. Lunds universitets » 220 000

9. Karolinska sjukhusets > 350 000

10. Lotsstyrelsens » 50 000 44 734 000

27 235 000

Summa

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1947/48.

Utgifter å driftbudgeten

liihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr l. Del t.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.

® W *. WM K ci it* W N5!-1 **a02Cn^Wls5

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

19 Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

* Beräknat belopp.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

21 Beräknat belopp.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr i.

Egentliga statsutgifter.

III. Utrikesdepartementet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

24 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

IV. Försvarsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

25 Beräknat belopp.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

27 Beräknat belopp.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

29 Beräknat belopp.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

31 Egentliga statsutgifter.

V. Socialdepartementet.

Beräknat belopp.

32 Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nrl. Dell. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

35 Beräknat belopp.

36 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

i

33 I 34 1 35 36 ! 37

54 Kronor

Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, förslagsanslag...........................

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa gossar:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 150 000

Omkostnader, förslagsanslag......... 97 000

Statens uppfostringsanstalt för sinnesslöa flickor:

Avlöningar, förslagsanslag.............. 80 000

Omkostnader, förslagsanslag.........• ■. 38 200

1 250 000

217 000

118 200

Bidrag till anstalter för obildbara sinnesslöa, förslagsanslag ....................................

Bidrag till uppförande eller inrättande av anstalter

för bildbara sinnesslöa, reservationsanslag......

Bidrag till driften av anstalter för bildbara sinnesslöa, förslagsanslag............................

Statens anstalt för fallandesjuka:

Avlöningar, förslagsanslag............. 595 000 |

Omkostnader, förslagsanslag........... 233 300

Ferieresor för elever m. m., förslagsanslag 6 000

Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.......

Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och

nervösa barn, förslagsanslag....................

Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:

Vissa bidrag till lasarett m. m...................

Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett

m. m., förslagsanslag..........................

Bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulos-

sjukvårdsanstalter, reservationsanslag............

Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos, förslagsanslag ....................................

Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos,

förslagsanslag.................................

Bidrag till resor för vissa patienter vid kustsanatorierna m. in., förslagsanslag..................

Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,

reservationsanslag............................

Bidrag till driften av folksanatorierna.............

Bidrag till ambulatorisk behandling m. m. av vissa

tuberkulospatienter, förslagsanslag.............

Behandling av medellösa lupuspatienter från landsorten, förslagsanslag............................

Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av

epidemisjukhus, reservationsanslag.............

Bidrag till driften av epidemisjukhus, förslagsanslag Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt

sjuka, reservationsanslag.......................

Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag ....................................

Bidrag till Lilla Hemmet.......................

1 800 000 700 000 5 000 000

834 300 660 000

90 000

15 800

300 000

600 000

500 000

5 200 000

1 500 000

75 000

125 000 357 000

400 000

50 000

300 000

1 400 000

1 000 000

2 300 000

25 000

Kronor

83 135 500

Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

41 Egentliga statsutgifter.

VI. Kommunikationsdepartementet.

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

VII. Finansdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

49 Egentliga statsutgifter.

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

* Beräknat belopp.

Bihung till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 1. Dell. 4

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

51 Beräknat belopp.

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

53 Beräknat belopp.

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

55 Beräknat belopp.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

57 Beräknat belopp.

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

59 Beräknat belopp.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

CO Tt<

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

IX. Jordbruksdepartementet.

6 A. Jordbruksdepartementet.

Jordbruksdepartementet: Avlöningar, förslagsanslag .. Omkostnader, förslagsanslag

B. Lantbruksstyrelsen in. in.

Lantbruksstyrelsen:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

Lantbruksingenjörsorganisationen:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

Fiskeriintendenter m. m.:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

Lantbruksattachéer:

Avlöningar, förslagsanslag.............

Omkostnader, förslagsanslag...........

C. Lantbruksakademien m. m.

Lantbruksakademien:

Avlöningar, förslagsanslag..............

Bidrag till museum, bibliotek m. m......

naderna för jordbrukets forskningsråd m. m.

reservationsanslag.........

Statens växtskyddsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag .. Omkostnader, förslagsanslag

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

65 Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 1 samt. Nr 1. Del 1.

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungi. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belöp]).

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

69 Beräknat belopp.

70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

71 Beräknat belopp.

72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

X. Handelsdepartementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

75 Beräknat belopp.

76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

77 Beräknat belopp.

78 Kungi. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

XI. F olkhushållningsdepartementet.

Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

80 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

XII. Pensionsväsendet.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

81 Bihangtill riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 1. Dell.

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Egentliga statsutgifter.

XIII. Oförutsedda utgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

83 Egentliga statsutgifter.

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

)

Kungl. Maj.ts proposition nr i.

85 Utgifter för statens kapitalfonder.

I. Luftfartsfonden.

* Beräknat belopp.

86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Utgifter för statens kapitalfonder.

II. Riksgäldsfonden.1

1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 92.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

87 Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

beräknat belopp.

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

89 Beräknat belopp.

CD I> 00

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

D. Statens utlåningsfonder.

5 Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer (V: 1), reservationsanslag .. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden (V: 2), reservationsanslag............

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 3), reservationsanslag .......................................

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier (V: 6), reservationsanslag ...................................

Allmänna studielånefonden (V: 7), reservationsanslag.. J ordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond (V: 8), reservationsanslag

Egnahemslånefonden (V: 9), reservationsanslag......

Statens fiskredskapslånefond (V: 10), reservationsanslag

E. Fonden för låneunderstöd.

6 Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (VI: 2),

reservationsanslag.............................

Lån till uppförande och förbättring av lantarbetarbostäder (VI: 3), reservationsanslag..............

Lån till bostadsförbättringsverksamhet (VI: 4), reservationsanslag ..................................

Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler

(VI: 5), reservationsanslag......................

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av skoljordbruk vid lantmannaoch lanthushållsskolor (VI: 6), reservationsanslag. .. Lån för anskaffande av grästorkar m. m. (VI: 7), reservationsanslag.............................

Summa

* Beräknat belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

91 Utgifter för statens kapitalfonder.

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.

* Beräknat belopp.

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder.

Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1947/48.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

93 Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.:

Av staten övertagna lån:

33. Ränta å av staten övertagna lån, förslagsvis

Övrig fonderad statsskuld:

34. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen ........

35. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i Stockholm ...................

Ränta å konung Carl XIII:s hemgiftskapital .....

» » Göta kanals reparationsfond.............

» innehållna felräkningspenningar, förslagsvis.

36.

37.

38.

B. Räntor d den tillfälliga statsskulden:

2.

C. Ränta å beräknad ny upplåning:

1. Ränta å beräknad ny upplåning, förslagsvis.

D. Kapitalrabatter m. m.:

3. Kursförluster, förslagsvis

A. Räntor:

2.

Inkomster.

utlånade medel m. m.

B. Uppgäld och kursvinster:

1. Uppgäld ........

2. Kursvinster......

G. Diverse inkomster:

1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m.

2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen .

3. Övriga diverse inkomster...................

Underskott att avföras d riksslatens driftbudget

Kapitalbudgeten

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Inkomsterna å kapitalbudgeten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

97 Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1947/48.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets Iond.

B. Telegrafverkets fond.

C. Statens järnvägars fond.

D. Statens vattenfallsverks fond.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nrl. Dell.

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

E. Domänverkets fond.

II. Luftfartsfonden.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

99 B. Försvarets fabriksfond.

V. Statens utlåningsfonder.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

VI. Fonden för låneunderstöd.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

101 VIII. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådslond.

B. Fonden lör kreditgivning till utlandet.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

I. Statens affärsverksfonder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

C^l CO Tt< ko CD l>

106 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

II. Luftfartsf onden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

107 Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Beräknat belopp.

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

* Beräknat belopp.

27 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

109 Kapitalinvestering.

IV. Försvarets fonder.

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

<£> CO

Kungl. Maj:ts proposition nr t.

111 Kapitalinvestering.

V. Statens utlåningsfonder.

4 Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer...................

• Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på

landsbygden .................................

Lånefonden för bostadsbyggande................

Statens bosättningslånefond.....................

5 Kommunikationsdepartementet: Luftfartslånefonden........................

17 000 000

11 Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier..........

Allmänna studielånefonden.....................

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond....................

Egnahemslånefonden...........................

Statens fiskredskapslånefond....................

Handelsdepartementet:

Lotsverkets båtlånefond........................

Summa

Beräknat belopp.

CO to

112 Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

VI. Fonden för låneunderstöd.

8 Beräknat belopp.

Kungl. Maj.ts proposition m 1.

113 Kapitalinvestering.

VII. Fonden för förlag till statsverket.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 1. Dell.

114 Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Kapitalinvestering.

VIII. Diverse kapitalfonder.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1.

115 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1947/48, som Kungl. Maj:t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.

Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

1947 års

Bilaga 1 till

stats ver k sproposition.

Inkomster å driftbudgeten.

Utdrag aa protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj ds prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 jämte därmed sammanhängande frågor.

Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 7 december 1946 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).

Finansplanen.

Den ekonomiska utvecklingen. I propositionen nr 386 till fjolårets riksdag, där förslag framlades om avskaffande i huvudsak av den allmänna omsättningsskatten från och med årsskiftet 1946/47, lämnades en översikt över det ekonomiska läget sådant detta tedde sig enligt då tillgängliga uppgifter. Ehuru blott kort tid förflutit, ge senare färdigställda undersökningar anledning att nu utbygga denna översikt något närmare.

I omsättningsskattepropositionen framhölls, alt den samhällsekonomiska balansen alltjämt var otillfredsställande och framstod såsom ogynnsammare än man tidigare väntat sig. Orsakerna därtill lågo delvis på försörjningssidan. Men i väsentlig utsträckning syntes svårigheterna dock mera vara av psykologisk art. Den betydande köpkraft som på många håll byggts upp hade i stigande utsträckning kommit att bilda underlaget för en forcerad varuefterfrågan.

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 1■ Del 2.

2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

I propositionen förebådades en redogörelse för det ekonomiska läget från konjunkturinstitutet. Denna — som nu föreligger färdig och i sin huvuddel torde få bifogas detta protokoll (bihang 2) — bekräftar riktigheten av den allmänna bild av situationen varom jag här erinrat. Den går dock därjämte in på ett försök till karakteristik av den utveckling av inflationstrycket som vi kunna vänta oss under nästa år. De avgörande punkterna i denna karakteristik äro dels att man har att räkna med sannolikheten av en väsentlig fortsatt ökning av de nominella inkomsterna, dels att åtskilligt talar för att produktiviteten icke kommer att i högre grad förbättras under året, dels att man icke kan räkna med att divergensen mellan de nominella inkomsternas utveckling och produkiionen skall kunna i större utsträckning utjämnas genom import. Institutets slutsats blir, att man riskerar en väsentlig försämring i den samhällsekonomiska balansen — och alltså en ökning av inflationsrisken — under loppet av år 1947.

Det kan finnas skäl att punkt för punkt diskutera förutsättningarna för institutets framställning och för den slutsats vartill denna leder fram.

De nominella inkomsterna ha från 1944 till 1946 undergått eu mycket betydande ökning. Bakom denna utveckling ligger såväl ökad sysselsättning som höjda individuella inkomster. Institutet anser sig nu böra räkna med sannolikheten av en fortsatt uppgång i nästan samma takt, väsentligen på grund av höjda individuella inkomster. Det bör understrykas, att detta antagande gäller både vinster och arbetslöner, eftersom bakgrunden för utvecklingen förutsättes vara en högkonjunktur med snabbt stigande varuefterfrågan; i själva verket har stegringen av företagsvinsterna under de två senaste åren varit väsentligt starkare än uppgången i övriga inkomster. Nu är naturligtvis antagandet om en så kraftig allmän inkomstökning osäkert. Den förutsatta utvecklingen kan komma att väsentligt modifieras bl. a. genom den ekonomiska politik som föres. Vi stå alltså icke inför en stegring av de nominella inkomsterna vilken måste betraktas såsom självklar och ofrånkomlig. Och detsamma gäller den förstärkning av inflationsrisken som skulle bli konsekvensen av ökningen av de nominella inkomsterna.

Institutet förutsätter vidare att s p a r k v o t e n, alltså den del av inkomsterna som icke går till konsumtion, skall liksom de senaste åren vara snarast sjunkande. Även på denna punkt bör understrykas, att det är fråga om blott ett antagande, som visserligen synes grundat på våra senaste erfarenheter men som icke därför utan vidare behöver visa sig riktigt. Man måste nämligen räkna med att både farhågorna för en ytterligare prisstegring och nyanskaffningsbehoven efter krigsårens varuknapphet den gångna tiden verkat starkt efterfrågestegrande och att därför läget kan förändras, i den mån lugnare förhållanden inträda och behoven fyllas. En del av vad som kan te sig som ökad konsumtionsvaruförbrukning har f. ö. sannolikt karaktären av lagerpåfyllnad.

På produktionssidan antagas stigande svårigheter möta att få fram p r oduktivitetsför bättring ar av betydelse för en utjämning av spänningen mellan varutillgång och efterfrågan. Det synes också troligt att rå-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

dande knapphet på arbetskraft och andra för det aktuella konjunkturläget karakteristiska förhållanden medföra, att produktiviteten icke kommer att förbättras i samma utsträckning som under den gångna tiden, då försvarsberedskapen kunnat avvecklas och fredsproduktionen återupptagas. Ett väsentligt förbehåll måste dock göras för den förändring i läget som vore att påräkna vid ökade möjligheter till import av bränsle och av järn och stål.

Vad slutligen angår möjligheterna att fortsättningsvis avlasta efterfrågetrycket genom import begränsas dessa rätt snävt av våra valutatillgångar. Under november, den sista månad för vilken fullständig statistik är tillgänglig, uppgick importöverskottet till ca 125 miljoner kronor, vilket efter avdrag av osynliga inkomster av frakter etc. torde betyda ett underskott i betalningsbalansen på mellan 90 och 100 miljoner kronor. En utjämning av efterfrågetrycket genom import till priset av eu så betydande valutautströmning kan givetvis icke fortgå eu längre tid. Fortsatt import av samma omfattning förutsätter, att exportinkomsterna ökas och betalningsbalansen i motsvarande mån förbättras.

Oaktat de reservationer man kan vilja göra beträffande de med nödvändighet osäkra antagandena om inkomstutveckling och sparande, synes dock konjunkturinstitutets slutsats, nämligen att en väsentlig försämring i den samhällsekonomiska balansen kan befaras inträda under 1947, vara berättigad. Bedömningen av budgetpolitiken måste i dagens läge domineras av detta förhållande.

Den statsfinansiella utvecklingen. Den utveckling av de nominella inkomsterna, som förut berörts och vars betydelse för inflationstrycket närmare diskuterats av konjunkturinstitutet, har på ett avgörande sätt inverkat på budgetutfallet för 1945/46. Den torde komma att öva starkt inflytande även på utfallet av nu löpande budget. I sin beräkning av statsinkomsterna för 1947/48 har riksräkenskapsverket utgått från antaganden rörande den allmänna inkomstutvecklingen, som nära överensstämma med konjunkturinstitutets, varför också denna beräkning får bedömas mot bakgrunden av den bild av det ekonomiska läget som här lämnats.

Riksstaten för budgetåret 1 9 4 5/4 6 upptog på driftbudgeten utgifter å sammanlagt 3 169 miljoner kronor, varemot svarade inkomster å 3 209 miljoner kronor. Under året tillkommo betydande nya anslag, och utgiftssumman kom i utfallet att uppgå till 3 329 miljoner kronor. Inkomstutfallet visade emellertid en intäktssumma av 3 528 miljoner kronor. Härigenom blevo de ökade utgifterna helt täckta och erhölls t. o. m. utrymme för ett överskott på driftbudgeten av ca 200 miljoner kronor. Som statsupplåningen och övrig inlåning läckte samtliga övriga statsutbetalningar för investeringsändamål in. in., kom överskottet att avspeglas i eu ungefär lika stor ökning av de statliga kassamedlen, överskottet representerade alltså netto en indragning av medel från marknaden. Då emellertid överskottet hade (ill förutsättning eu långt större ökning av statsintäktema, som i sin tur till eu väsentlig del förklarades av eu allmän stegring av de nominella inkoms-

4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

tema i samhället, betydde överskottet endast vad man kan beteckna som en partiell självsterilisering av denna inkomststegring genom skattesystemets förmedling.

Även andra led i den statsfinansiella utvecklingen under 1945/46 verkade i stabiliserande riktning. Å ena sidan inträdde en viss avveckling av valutakrediterna i riksbanken, av tidigare inlåning från statsinstitutioner och fonder samt av affärsbankernas innehav av skattkammarväxlar. Ä andra sidan ökades marknadens investeringar i statsobligationer. Dessa förändringar medförde givetvis en åtstramning av kreditsystemets likviditet. Därtill kom att utfallet av riksbankens transaktioner under perioden ledde till en minskning av det sammanlagda beloppet utestående betalningsmedel.

I fråga om alla här berörda företeelser — alltså budgetöverskottet, förskjutningen av upplåningen över mot marknaden och utvecklingen av betalningsmedelsförsörjningen -— representerar 1945/46 en tvär brytning mot den tidigare finansiella utvecklingen. Förhållandena belysas i detalj i en vid protokollet fogad bilaga (bihang 3).

Den för innevarande budgetår fastställda riksstaten upptog på driftbudgeten utgifter å sammanlagt 3 348 miljoner kronor och inkomster å i stort sett samma belopp. På tilläggsstat har sedermera anvisats eller äskats ytterligare 190 miljoner kronor. Trots detta kan budgeten alltjämt anses balanserad, emedan inkomstutfallet enligt riksräkenskapsverkets uppskattningar numera kan beräknas överstiga de i riksstaten uppförda beloppen med netto sammanlagt ca 220 miljoner kronor. Även här möter tydligen en förbättring, som har sin yttersta grund i huvudsak i den fortgående stegringen av de nominella inkomsterna i samhället. När det beräknade intäktstillskottet till väsentlig del förbrukas genom nytillkomna utgifter, betyder detta, att varje sterilisering över budgeten av den allmänna inkomstökningen uteblir. Intäktsökningen för staten kan befaras blott till en mindre del vara grundad på en ökad real nationalinkomst. Den successiva förbrukningen av intäktstillskottet bidrager, i den mån det saknar sådan grund, till att vidmakthålla eller förstärka bristen på samhällsekonomisk balans.

Vad slutligen beträffar utvecklingen under budgetåret 1947/48 knyter sig intresset i första hand till förhållandet mellan nu föreliggande beräkningar och de uppskattningar som gjordes i propositionen nr 222 till fjolårets riksdag. Även i detta fall föranleder en möjlig stegring av de nominella inkomsterna i samhället, såväl som utgifternas utveckling, en betydande revision av tidigare antaganden. Med hänsyn till frågans betydelse för utformningen av budgetförslaget torde den böra upptagas till en något utförligare behandling. Här må endast nämnas, att driftbudgeten i förslaget till riksstat utvisar inkomster å sammanlagt 4 035 miljoner kronor och utgifter å 3 701 miljoner kronor. De delvis blott preliminära beräkningarna utmynna alltså i ett överskott å 334 miljoner kronor.

Jämförelse mellan inkomstberäkningarna i proposition 1946:222 och riksräkenskapsverkets förslag för 1947/48. Till grund för den i propositio-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

nen nr 222 gjorda kalkylen rörande utvecklingen av statsintäkterna fram till år 1951 lågo vissa antaganden rörande utvecklingen av den reala nationalinkomsten mellan 1944 och 1951. I enlighet med kalkyler som redovisades i en av chefen för konjunkturinstitutet upprättad promemoria rörande olika alternativ för nationalinkomstens utveckling, beräknades den reala nationalinkomsten undergå eu stegring av 22 procent mellan nyssnämnda år. Då möjligheter icke ansågos föreligga att utföra några kalkyler rörande den n om i n e 11 a nationalinkomstens utveckling vid den sålunda förutsatta stegringen av den reala nationalinkomsten, verkställdes intäktsberäkningar med utgångspunkt från att de nominella inkomsterna skulle stiga med likaledes 22 procent under angivna tidsperiod. I konjunkturinstitutets promemoria underströks dock, att förändringar i priser och löner kunde komma att i hög grad bli bestämmande för den nominella nationalinkomstens utveckling och att svårbedömbara förskjutningar i utvecklingen mellan de nominella inkomsterna och levnadskostnaderna härigenom kunde uppstå.

Några beräkningar rörande den reala nationalinkomstens storlek under 1945 och 1946 föreligga ännu inte. Däremot finnas vissa uppgifter rörande den nominella inkomstutvecklingen för fysiska och juridiska personer under dessa år, och de utvisa en avsevärt kraftigare stegring än de i propositionen 222 — med nyss angivna utgångspunkter — kalkylerade statsintäkterna förutsatte. Enligt taxeringsstatistiken ökades sålunda fysiska personers inkomster med drygt 8 procent från 1944 till 1945 medan motsvarande procenttal för aktiebolagen var 23 procent och siffran för samtliga skattskyldiga nära 10 procent. Riksräkenskapsverket har vidare beräknat, att de totala inkomsterna för fysiska personer under år 1946 legat omkring 12 procent och för aktiebolag omkring 17 procent över 1945 års nivå. Detta skulle innebära, att inkomstsumman för fysiska personer redan år 1946 skulle överstiga 1944 års nivå med 21 procent. För aktiebolagen skulle motsvarande stegring uppgå till 44 procent.

För statsintäkterna under budgetåret 1947/48 är, i och med att källskattereformen genomförts, den allmänna inkomstutvecklingen under budgetåret av avgörande betydelse. Riksräkenskapsverket har till följd härav måst göra vissa antaganden även rörande den framtida löneutvecklingen och härvid räknat med att löneinkomsterna under år 1947 komma att visa en fortsatt stegring med 7 procent i förhållande till 1946, medan mellan 1947 och 1948 kalkylerats med en ökning om 4 procent.

Såsom av följande sammanställning framgår, ligga de nu av verket för budgetåret 1947/48 beräknade skatteintäkterna genomgående något högre än de för år 1951 kalkylerade siffrorna. Denna ökning är helt att hänföra till den allmänt högre nivå för de nominella inkomsterna från vilken man har alt utgå. Det relativt låga beloppet för »övriga skatter» förklaras av sänkningen av kaffeskatten, som för nästa budgetår medför ett inkomstbortfall om ca 17 miljoner kronor. »Övriga egentliga statsinkomster» utvisa å andra sidan eu mycket stark inkomststegring som dock främst beror på höjningen av folkpensionsavgifterna och vissa förskjutningar i samband med över-

6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

gången till det nya uppbördssystemet. Slutligen kan beträffande affärsverken nämnas, att vid beräkningen av den för år 1947/48 angivna siffran hänsyn tagits till kostnaderna för den nya löneregleringen, medan intäkterna för 1951 beräknats exklusive dessa kostnader.

Med utgångspunkt från nyssnämnda intäktssumma för 1951 beräknades intäkterna för de olika budgetåren i propositionen 222 till följande avrundade belopp:

Budgetår 1947/48 1948/49 1949/50 1950/51 1951/52

Milj. kr....................... 3 300 3 250 3 400 3 550 3 650

Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle intäkterna för budgetåret 1947/48 komma att uppgå till drygt 3 760 miljoner kronor eller över 450 miljoner kronor mer än enligt kalkylerna i propositionen nr 222. Om hänsyn vidare tages till att i sistnämnda proposition räknats med att allmän omsättningsskatt skulle utgå även under år 1947, blir skillnaden över 600 miljoner kronor.

Den sålunda föreliggande divergensen mellan de nya uppskattningarna och de tidigare verkställda är uppenbarligen en motsvarighet till de förut redovisade skillnader, som under budgetåren 1945/46 och 1946/47 uppkommit eller motses mellan å ena sidan beräkningarna i respektive riksstater och å andra sidan inkomstutfallet. Bakom hela serien förskjutningar ligger, såsom

1 Exkl. automobilskattemedel.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 7

i det föregående understrukits, en fortsatt stegring av den nominella inkomstsumman i samhället, som vida överstiger den ökning av den reala nationalinkomsten varmed man ansett sig kunna räkna. Hittills föreliggande data göra det icke möjligt att ange hur stor differens som kan ha förelegat mellan utvecklingen av den reala nationalinkomsten och den tolala nominella inkomstsumman. Man kan icke utesluta möjligheten att den reala nationalinkomsten stigit snabbare under den första tiden efter krigsslutet än som antogs vid de i propositionen 222 gjorda kalkylerna, där stegringen med 22 procent mellan 1944 och 1951 förutsattes komma att fördela sig ungefär jämnt under hela perioden. Även om de tidigare antagandena om nationalinkomstens utveckling något underskattat expansionsmöjligheterna under den första efterkrigstiden, framstår det dock som uteslutet att vi skulle haft en relativt sett lika stor ökning av den reala nationalinkomsten som av den totala inkomstsumman. Statsintäkternas stegring utöver tidigare beräkningar blir i samma mån att betrakta såsoin en konsekvens av i propositionen nr 222 ej närmare diskuterade förändringar i den samhällsekonomiska balansen.

Jämförelse mellan utgiftsbcräkningarna i propositionen 1946:222 oeh riksstatsförslaget. Beträffande budgetbalanseringsproblemet framhölls i propositionen 222 bland annat, att kravet på balans mellan inkomster och utgifter i princip borde upprätthållas. Därvid förutsattes dock, att den nominella inkomstsumman och den reala nationalinkomsten stegrades parallellt. När nu utvecklingen av statsintäkterna till väsentlig del får antagas sammanhänga med eu relativt sett starkare stegring av den nominella inkomst summan än av den reala nationalinkomsten, medför detta, att frågan om in täktsökningens återspegling i sättet för budgetens balansering måste bedömas från delvis andra utgångspunkter än fallet var i propositionen 222. Bristen på samhällsekonomisk balans motiverar en överbalansering av budgeten. Om ett intäktstillskott av angivet ursprung skulle förbrukas för nya utgifter — eller uppoffras genom skattesänkningar — och budgeten i rådande läge alltså skulle blott balanseras, komme budgetutformningen på tidigare angivet sätt att bidraga till den allmänna ogynnsamma utvecklingen. Det synes därför motiverat att i omedelbar anslutning till det föregående taga upp även frågan om utformningen av riksstatsförslagets utgiftssida, jämförd med prognosen i propositionen 222.

I propositionen 222 kalkylerades med följande inkomster och utgifter (exkl. automobilskattemedel) under de närmaste budgetåren.

synnerligen approximativ karaktär, och det underströks, att man på grund härav icke hade anledning att ta ståndpunkt till de avvägningsfrågor som exempelvis ett framtida budgetöverskott kunde föranleda.

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

I riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 ha utgifterna (exkl. kostnaderna för vägväsendet) beräknats till ca 3 450 miljoner kronor, eller 200 miljoner kronor mera än i proposition 222. Beträffande denna differens är främst alt märka, att utgiftsberäkningama i propositionen baserades på riksstatsförslaget för 1946/47 och att den fastställda riksstaten för detta budgetår slutade på ett ca 90 miljoner kronor högre belopp. Försämringen i förhållande till riksstatsförslaget var dock ännu större, enär i det sistnämnda inräknats ett belopp om 75 miljoner kronor för extra avskrivningar å kapitalbudgeten, vilket belopp beräknades kunna bortfalla följande budgetår. Beloppet reducerades redan i riksstaten för 1946/47 till 10 miljoner kronor varför, när det gäller att bedöma betydelsen för följande budgetår av utgiftsförskjutningarna från riksstatsförslaget till riksstaten för innevarande budgetår, försämringen å utgiftssidan uppgick till (90 + 75 — 10=) 155 miljoner kronor.

En jämförelse mellan de i proposition 222 beräknade utgifterna under nästa budgetår och riksstatsförslaget ger i korthet följande resultat. Under femte huvudtiteln räknades med en nettoökning å 285 miljoner kronor, medan stegringen, exklusive kostnader för löneregleringen, enligt riksstatsförslaget skulle uppgå till nära 385 miljoner kronor. Av denna ökning å 100 miljoner kronor falla 80 miljoner kronor på nedannämnda poster. Kostnaderna för de allmänna barnbidragen ha upptagits till bruttobeloppet 135 miljoner kronor för ett halvt år, medan i propositionen 222 endast upptagits nettokostnaden, 100 miljoner kronor, och avdrag sålunda skett för ökningen av inkomstskatterna genom barnavdragens slopande vid den statliga taxeringen. Den nuvarande eftersläpningen av vissa pensionsutbetalningar medför vidare under 1947/48 en tillfällig belastning om ca 30 miljoner kronor. I den i propositionen 222 angivna utgiftssiflran hade slutligen avdrag skett med 25 miljoner kronor för vissa kostnader för arbetsmarknadens reglering, som ansågos eventuellt kunna ligga utanför balansen; riksstatsförslagels totalbelopp omfattar nu även ett anslag å 15 miljoner kronor för angivna ändamål. — Enligt kalkylerna i proposition 222 skulle jordbruksdepartementets huvudtitel för 1947/48 uppgå till ca 215 miljoner kronor, medan det i riksstatsförslaget upptagna beloppet utgör, exklusive löneregleringskostnader, när 240 miljoner kronor, ökningen hänför sig bland annat till vissa utgifter, som enligt proposition 222 ifrågasattes läggas utanför balansen. Vidare visa avskrivningarna en ökning å 75 miljoner kronor i förhållande till det i propositionen 222 kalkylerade beloppet. Denna stegring sammanhänger främst med att även i riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 räknats med extra avskrivningar å kapitalbudgeten, för vilket ändamål preliminärt upptagits 50 miljoner kronor. Enligt riksstatsförslaget överstiga sålunda utgifterna under femte och nionde huvudtitlarna samt för avskrivningar med tillhopa (100 + 25 + 75=) 200 miljoner kronor de i proposition 222 kalkylerade utgiftsbeloppen. Å andra sidan uppvisar försvaret under fjärde huvudtiteln (exklusive löneregleringen) en 30 miljoner kronor större nettominskning än enligt beräkningarna i proposition 222. Slutligen kan nämnas att kostnaderna under nästa budgetår för den allmänna löneregleringen för huvudtitlarna beräknats uppgå till omkring 70 miljoner kronor, varjämte för

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. J

pensioner räknats med en utgiftsstegring å ca 20 miljoner kronor. I propositionen 222 hade löneregleringen beräknats till 100 miljoner kronor, vari dock även inginge de nu till omkring 50 miljoner kronor uppskattade utgifterna för affärsverken.

I propositionen 222 räknades med en utgiftsstegring från 1947/48 till 1948/ 49 om 235 miljoner kronor, främst hänförlig till folkpensioner och barnbidrag. Såvitt nu kan bedömas torde denna siffra vara något för låg då bland annat torde tillkomma vissa ytterligare utgifter i samband med löne- och pensionsregleringarna. Nettoökningen av utgifterna under 1948/49 torde därför för närvarande kunna uppskattas till ca 300 miljoner kronor.

Budgetöverskottet och den ekonomiska politiken. Den bild som i det föregående tecknats och de utvecklingstendenser man i den kan skönja, ge klara anvisningar om att en överbalansering av budgeten bör eftersträvas, samtidigt som det är uppenbart, att en sådan överbalansering endast kan spela någon nämnvärd roll, om den fogas in som led i raden av åtgärder för att åstadkomma bättre balans mellan tillgång och efterfrågan i det allmänna ekonomiska livet. Hur omöjligt det än är att i kvantitativa termer ge ett pålitligt uttryck för bristen på balans, och hur mycket meningarna kunna gå isär, när det gäller att bedöma riskerna för eller mäta storleken av den prisstegring som kan hota, synes man kunna enas om att inflationsriskerna äro tillräckligt allvarliga för att ge stöd åt allt som hittills blivit gjort för att möta dem och väl motivera, att man överväger de steg som ytterligare i detta hänseende kunna tagas. Bristen på balans kan uttryckas på många sätt. Inkomsterna äro för stora i förhållande till varumängden vid gällande priser. Vi försöka konsumera och investera sammanlagt mer än våra tillgångar i material och arbetskraft medge. Priserna äro för låga i förhållande till köpkraften i pengar. De olika formuleringarna antyda samtidigt de olika utvägar, som kunna finnas för att nå balans. Den sista, att priserna äro för låga, anvisar prisstegring som medel att vinna jämvikt. Men eftersom det just är prisstegringen som man vill undvika, är det naturligt att uppmärksamheten riktas in på de andra möjligheterna, vilket vill säga möjligheterna att nå jämvikt genom att hålla tillbaka efterfrågan eller att öka tillgången eller bådadera. Vid alla dessa överväganden får man komma ihåg, att motviljan mot prisstegring uppträder på samma gång som strävan efter att omedelbart nå en höjd konsumtionsstandard och strävan att snarast möjligt göra den ännu högre genom nya investeringar. Det gäller alltså ständigt eu avvägning mellan i och för sig angelägna önskemål.

I fråga om föreliggande budgetförslag får man därvid erinra sig, att riktlinjerna för utgiftssidans gestaltning under den närmaste tidsperioden drogos upp vid förra årets vårriksdag. De planer som då lades fram för eu utbyggnad av vår socialpolitik, av undervisningsväsendet och den vetenskapliga forskningen, samt av åtgärderna för rationalisering inom jordbruksnäringen, fullföljas i budgetförslaget. Konsekvenserna av den beslutade löneregleringen och såsom ofrånkomliga betraktade förbättringar av nu utgående och kommande tjänstepensioner sätta också sin prägel på utgiftssidan. Trots återhåll-

10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

samhet med utgifterna i övrigt och trots den starka ansvällningen av statsinkomsterna framträder därför budgeten med ett överskott, som visserligen i och för sig inte kan synas ringa och som under andra förhållanden kunde ha kallats betydande, men som i nuvarande läge måste anses för mycket knappt och endast kan tänkas suga upp en mindre del av den alltför stora köpkraften. Överskottet hade tydligen kunnat bli av helt annan storleksordning, därest omsättningsskatten bibehållits. Rörande de skäl som i ett tveksamt läge fällde utslaget, hänvisar jag till vad som yttrades i propositionen vid höstriksdagen om skattens borttagande. Samma vägning av skälen för och emot en skattesänkning blir nödvändig, då förslagen till en omläggning av den direkta statsbeskattningen skola utformas. Även här synes en lättnad vara så önskvärd, att planerna på en skattesänkning för det stora flertalet inkomsttagare böra fullföljas. Då sänkningen inte kan träda i kraft förrän från nyåret 1948, minskas i viss mån betänkligheterna ur penningpolitisk synpunkt.

Den uppsugning av köpkraft, som äger rum genom skapande av ett budgetöverskott, kan betraktas som en form av tvångssparande, där emellertid sparandets uppgift inte är att bilda underlag för produktion utan helt enkelt att sterilisera inkomster och minska efterfrågan. Om man vill kan man också uppfatta budgetöverskottet som exempel på utvägen att nå bättre balans genom prisstegring. Beskattningen är det pris som betalas för samhällets tjänster. Om beskattningen hålles högre, än som betingas av kostnaderna, ha vi en prishöjning, men av den särskilda art, att den inte ger upphov till ny efterfrågan.

Målet för alla åtgärder även utanför budgeten, i den mån de ta sikte på köpkraften i pengar, är just detsamma, att söka förebygga att denna köpkraft tar sig uttryck i efterfrågan utöver tillgången. Det gäller dels inve steringarna, dels konsumtionen. Strävan att begränsa investeringarna har man sökt bereda något fastare utgångspunkter genom ett utkast till allmän investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet för år 1947. Det är som bilaga fogat till detta protokoll (bihang A). Enligt de sålunda uppgjorda planerna skulle investeringar i byggnader och anläggningar år 1947 tillåtas i något mindre utsträckning än under 1946. Såsom av utredningen framgår, kan en sådan investeringsbudget inte bli en plan, som i detalj alltid kan följas. Men den har karaktär av en riktlinje som byggnadsberedningen kan följa vid sitt fortsatta arbete att begränsa byggnadstillstånden till vad som ligger inom ramen av våra tillgångar.

Denna utredning om en investeringsbudget synes mig också ge svaret på frågan, om något skulle kunna vinnas genom den form av investeringsbegränsning, som en räntehöjning kan åstadkomma. Bortsett från att bostadsbyggandet säkerligen enligt en allmän uppfattning finge flyttas utanför området för räntehöjningens verkningar, är det tydligt att den konkreta kontrollen över de enskilda investeringarna fortfarande skulle erfordras. Räntehöjningens verkan skulle alltså inskränka sig till att från det konkreta materialet avskilja vissa investeringsplaner, som kanske i och för sig vore mera angelägna än en del av dem, som stode kvar för granskning och urval.

Inom denna allmänna investeringsbudget faller givetvis också den statliga

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

kapitalbudgeten. Då man bedömer denna sådan den framträder i statsverkspropositionens siffror, bör emellertid uppmärksammas, att anslag delvis äro upptagna till högre belopp, än som avses i praktiken skola utgå. Beloppen ange en yttre ram, inom vilken begränsningar komma att företagas, såvida inte konjunkturutvecklingen skulle göra en annan investeringspolitik önskvärd.

När det blir fråga om att begränsa efterfrågan på konsumtionsvaror finns ingen motsvarighet till investeringskontrollen utöver den som ligger i kvarstående ransoneringar. Jag behöver inte erinra om att de problem som vi ställas inför vid vår strävan att hålla balans mellan köpkraftig efterfrågan och knapp tillgång på varor, inte äro för vårt land egendomliga. De yppa sig överallt, vanligen i så mycket svårare former än här, att uttrycken inflation och inflationsfara täcka en helt annan verklighet än vår. I England ha vi emellertid ett exempel på, hur samma brist på balans hindras att komma till synes genom en strängt genomförd reglering inte bara av investeringarna utan också av konsumtionen. Det sparande som av dessa regleringar framtvingas, måste i ett land som vårt eftersträvas på frivillighetens väg, om vi vilja undvika valet mellan en skärpt konsumtionsreglering och en efterfrågan, som på olika vägar kringgår priskontrollen.

Av det nu sagda torde framgå, att större svårigheter möta strävan att begränsa efterfrågan på konsumtionsvaror än att begränsa investeringarna. Slutsatsen ‘kan inte bli att då får man gå den mindre svåra vägen, alltså ytterligare hålla igen vid investeringarna för att lämna större utrymme åt konsumtionen. Utan att gå in på vanskligheterna att bedöma innebörden av ett sådant abstrakt resonemang kan man erinra om att bristen på balans visserligen kan för ögonblicket och på kort sikt hävas genom att man på olika vägar steriliserar köpkraft och håller undan efterfrågan, men att balans i längden endast vinnes genom en ökning av tillgången, alltså genom ökad effektivitet i produktionen, vilket förutsätter nya investeringar.

En omedelbar ökning av konsumtionsvarorna, som inte minskar utsikterna till framtida bättre försörjning, är däremot eftersträvansvärd, och från denna synpunkt har, såsom tidigare framhållits, den stora importen varit en hjälp för prisstabiliseringen. Nödvändigheten att hålla vår valutareserv uppe vid en viss höjd drager emellertid gränserna för våra möjligheter att utnyttja importen som utjämnande faktor, för så vitt den inte motväges avexport och andra källor till svenska fordringar på utlandet. Då exporten å andra sidan minskar varutillgången i landet, kan det tyckas, som om man här vore inne i en återvändsgränd. Men ett par faktorer modifiera i någon män denna slutsats. Dels kan eu högre värdering av våra exportvaror förbättra balansen. Dels synes det inte uteslutet, att en något lägre konsumtion här hemma av vissa exportvaror och en därav följande rikligare tillgång på främmande valutor skulle kunna för vårt land som helhet vara mera tillfredsställande än eu lägre export och lägre import. Det är också sannolikt, att reglerande åtgärder i fråga om exportvaror kunna visa sig mindre svåra att genomföra än importreglerande åtgärder, som de flesta torde vilja i del längsta undvika.

12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Hur långt samordningen av här redovisade åtgärder räcker för att hålla vår prisnivå i stort sett oförändrad, kan endast erfarenheten visa. Riktlinjen kan i alla händelser inte bli någon annan än den, att den stabilitet i priserna, som praktiskt taget förelegat under de sist förflutna fyra åren, skall upprätthållas. Det behöver inte innebära, att jämkningar skulle vara uteslutna, när särskilda omständigheter, t. ex. ofrånkomliga höjningar av priserna på importerade råvaror, förändrat förutsättningarna för produktionen. Inte heller innebär det att priskontrollen skulle vara förhindrad att medge jämkningar, när det kan visas, att produktionen av vissa standardvaror försvåras och övergången till mera lyxbetonad tillverkning blivit alltför lockande vid gällande prisrelationer. Den förstärkning av kontrollen som kan bli behövlig, får inte utgöra ett avgörande hinder för en politik, som också i fråga om prisregleringen söker anpassa sig efter växlande förhållanden. Att i denna politik utrymme beredes också för sådana medel, som subventioner på olika stadier av produktionsprocessen för att undvika hastiga eller övergående prishöjningar, skall endast konstateras.

De sålunda angivna huvudlinjerna för arbetet på att minska spänningen mellan tillgång och efterfrågan taga uppenbarligen sikte på en någorlunda begränsad tidsperiod. Bristen på balans förutsättes vara övergående, och jämvikt eftersträvas genom en ökning av tillgången på varor. Utsikterna till en dylik ökning bero delvis på förhållanden utanför vårt lands gränser. Ökad tillförsel av bränsle, råvaror och andra produktionsmedel skulle ganska snabbt medföra en förbättring. Vad som ligger i vår egen makt, är att med tillgängliga medel hålla uppe sysselsättningen och öka arbetets effektivitet. Men ingen förbättring i varutillgången kan återställa den samhällsekonomiska balansen, om samtidigt en sådan ökning äger rum av hela folkets inkomster i pengar, att en ny spänning mellan tillgång och efterfrågan framväxer. Risken att detta skall ske hänger samman med det sätt, varpå frågan om fördelningen av nationalinkomsten mellan olika samhällsgrupper avgöres. En förbättring för en viss grupp kan nås genom begränsningar för en annan eller andra. Sker det inte eller inte i tillräcklig grad, ökas den samlade inkomsten i pengar. Är ökningen starkare än förbättringen i tillgången på varor, har bristen på balans blivit större än förut. Skall en sådan utveckling undvikas, måste uppgörelserna mellan de olika intressegrupperna i vårt näringsliv äga rum med den riktlinjen för ögonen, att strävan efter stabil prisnivå och bevarat penningvärde skall kunna med utsikt till framgång fullföljas. Ingenting kan hindra ett helt folk att bevilja sig själv ökade inkomster i pengar. Ingenting utom insikten att därmed intet vinnes för en höjning av den reala levnadsstandarden. Svårigheten att låta denna insikt bestämma handlandet ligger inte minst i svårigheten att finna eu av alla erkänd norm för en rättvis fördelning av nationalinkomsten. Strävan efter samhällsekonomisk balans knytes sålunda samman med strävan att finna sådana anordningar inom det ekonomiska livet, som både ta hänsyn till behovet att främja företagsamhet och sparsamhet och samtidigt ge olika medborgargrupper känslan av att få ut sin rättmätiga andel av produktionsresultatet.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

13 Jag torde nu få lämna en närmare redogörelse för riksstatsförslagets utgiftssida samt för dess inkomstsida och beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna.

Riksstatsförslagets utgiftssida.

Det förslag till riksstat, som nu framlägges, visar på driftbudgeten en utgiftssumma av 3 701 miljoner kronor. På driftbudgeten i riksstaten för innevarande budgetår upptagas utgifterna med 3 348 miljoner kronor. Jämföras gällande riksstat och riksstatsförslaget, framträder sålunda en ökning av utgifterna med 353 miljoner kronor.

De största utgiftsstegringama redovisas under socialdepartementet, där införandet den 1 januari 1948 av de nya folkpensionerna och av föreslagna barnbidrag föranleda anslagshöjningar med sammanlagt 360 miljoner kronor. Den allmänna löneregleringen för de statsanställda m. fl. medför en uppräkning av avlöningsanslagen på driftbudgeten, som efter avdrag för bortfallande anslag till kiästillägg och provisoriskt lönetillägg innebär en merbelastning av i runt tal 70 miljoner kronor. De ökade automobilskatteintäkterna medge vidare en höjning av väganslagen under sjätte huvudtiteln med i runt tal 70 miljoner kronor, och den fortsatta utbyggnaden av undervisningsväsendet föranleder en uppräkning av anslagen under åttonde huvudtiteln med i runt tal 60 miljoner kronor. Å andra sidan minska utgifterna för försvarsväsendet — trots kostnader för löneregleringen å i runt tal 30 miljoner kronor — och för jordbrukssubventioneringen med i runt tal 100 miljoner kronor för vardera utgiftsgruppen.

Jag torde nu få redogöra för de mera framträdande ändringarna under olika huvudtitlar i årets statsverksproposition jämförda med utgifterna i riksstaten för innevarande budgetår.

Andra huvudtiteln visar en ökning med 7,7 miljoner kronor, varav dock över 5,5 miljoner kronor äro att återföra till löneregleringen. Den återstående kostnadsökningen föranledes främst av processreformens genomförande.

T r e d j e huvudtiteln s anslagssumma ökar med 4 miljoner kronor, varav 0,6 miljon kronor på grund av löneregleringen. För Sveriges andel av kostnaderna för Förenta nationerna bebådas ett anslag å 2,4 miljoner kronor.

Fjärde huvudtitelns anslagssumma minskar med 100 miljoner kronor. Bortfallet av anslagen för materielanskaffning i samband med försvarets utbyggnad under femårsperioden 1942/47 samt en viss återhållsamhet beträffande övriga materielanskaffningar i avbidan på prövningen av den nu arbetande försvarskommitténs förslag medföra eu sammanlagd anslagsminskning av 130 miljoner kronor. Kostnaderna för beredskapens avveckling beräknas kunna reduceras med 5 miljoner kronor, och på grund av inträdande minskning av antalet värnpliktiga och stamanställda förutses sjukvårds-,

14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

mathållnings- och intendenturmaterielanslagen minska med sammanlagt 5 miljoner kronor. Löneregleringen har uppskattningsvis beräknats medföra en ökad belastning på huvudtiteln — oavsett kostnaderna för särskild lönereglering för fast anställt manskap in. m. — med 28 miljoner kronor.

För femte huvudtiteln förutses en ökning med 368 miljoner kronor, varav 18 miljoner kronor på grund av löneregleringen. Utvecklingen på huvudtiteln domineras av förutsedda anslagsökningar å 224 respektive 135 miljoner kronor för genomförande från och med den 1 januari 1948 av de höjda folkpensionerna och de allmänna barnbidragen. Läget på arbetsmarknaden anses möjliggöra eu sänkning av anslagen till arbetslöshetens bekämpande med 24 miljoner kronor. Ett genomförande av vissa av bostadssociala utredningens förslag om subventionering av bostadskostnaderna har preliminärt beräknats medföra en kostnadsstegring för hyresrabatter å 11 miljoner kronor och en minskning å anslaget till bidrag till bostadsbyggande å landsbygden å 10 miljoner kronor. Slutligen har anslaget till flyktingsverksamheten beräknats kunna minska med 4,5 miljoner kronor.

För sjätte huvudtiteln föreligger en nettoökning med sammanlagt 77 miljoner kronor. Därav falla 68 miljoner kronor på väganslagen, vilka sammanlagt uppräknats till belopp motsvarande de beräknade intäkterna av automobilskattemedlen. Löneregleringen medför en kostnadsökning av över 3,5 miljoner kronor. Kostnaderna för väderlekstjänsten öka med 1,4 miljoner kronor utöver löneregleringen och ersättningen till postverket för befordran av vissa försändelser ökar med netto 2,5 miljoner kronor. Till sjunde huvudtiteln har överflyttats anslaget till ersättning åt postverket för bestyr med statsskatteuppbörden.

Sjunde huvudtitelns slutsumma ökar med 13,2 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor på grund av löneregleringen. För ersättning åt postverket, affärsbanker in. fl. för bestyr med skatteuppbörden äskas ett nytt anslag å 5 miljoner kronor. Vidare beräknas tolagsersättningarna stiga med 7 miljoner kronor, medan bidragen till skattetyngda kommuner väntas minska med 6 miljoner kronor. Anslag för anläggningskostnader för folkbokföringsreformen å sammanlagt omkring 2 miljoner kronor anses nu kunna bortfalla. Anslagen till tullverkets avlöningar och omkostnader föreslås i anledning av den ökade trafiken skola höjas med i runt tal 3 miljoner kronor utöver kostnaderna för löneregleringen.

Åttonde huvudtiteln utvisar en ökning med 63 miljoner kronor, varav över 4,5 miljoner kronor äro att återföra till löneregleringen. Den fortsatta utbyggnaden av universiteten, karolinska institutet och tandläkarinstituten samt utvidgningen av universitetssjukhusen in. fl. institutioner i den högre undervisningens tjänst beräknas tillsammans med kostnaderna för främjande av vetenskaplig forskning kräva anslagsförstärkningar med i runt tal 15 miljoner kronor utöver kostnaderna för löneregleringen. För utbyggnaden av de tekniska högskolorna äskas anslagshöjningar med i runt tal 4 miljoner kronor utöver löneregleringen. Bidragen till folkskolebyggnader öka med 4 miljoner kronor och anslagen till fria skolmåltider med nära 7 miljoner kronor. Till understöd åt studiecirkelverksamhet äskas ett nytt anslag å

Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna.

1,2 miljoner kronor. I övrigt har skett en uppräkning av ett stort antal anslag under huvudtiteln.

Nionde huvudtiteln visar en nettominskning av 106 miljoner kronor. I anledning av omsättningsskattens avskaffande och förslaget om allmänna barnbidrag förutses nu en minskning av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med 92 miljoner kronor och av anslaget till prisrabattering å vissa livsmedel med 33 miljoner kronor; kostnaderna för svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet beräknas dock stiga med 10 miljoner kronor. Anslaget till förmalningsersättningar å 5 miljoner kronor har bortfallit. 1 samband med avvecklingen av totalisatormedlens specialbudget beräknas anslaget till avsättning till stuteriväsendets fond å nära 4 miljoner kronor kunna bortfalla; samtidigt uppräknas dock anslaget till hästavelns befrämjande med 1 miljon kronor. Från elfte huvudtiteln föreslås skola överflyttas ett anslag å 8 miljoner kronor till omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet. Löneregleringen förutses slutligen medföra en kostnadsökning på huvudtitelns anslag med 3,3 miljoner kronor.

Tionde huvudtitelns utgiftssumma ökar med sammanlagt 5,7 miljoner kronor, varav 2 miljoner kronor på grund av löneregleringen. Avsättningarna till fonderna för idrottens och friluftslivets främjande öka med 1,8 miljoner kronor respektive 0,5 miljon kronor och avsättningen till lotterimedelsfonden med 1 miljon kronor. Anslagen till tekniskt-vetenskaplig forskning och byggnadsforskning m. fl. anslag för forskningsändamål öka med sammanlagt 0,7 miljon kronor. Bortfall av ett engångsanslag för anskaffning av en isbrytare medför en anslagsminskning med 1,6 miljoner kronor. Slutligen har utvecklingen av arbetsbördan för patent- och registreringsverket framtvungit en uppräkning av anslagen till verket med 0,6 miljon kronor utöver kostnaderna för löneregleringen.

För elfte huvudtiteln bortfalla anslaget till omkostnader för statlig inköps- och försäljningsverksamhet å 8 miljoner kronor, vilket överflyttas till nionde huvudtiteln, samt anslagen till kostnaderna för svenska gengasaktiebolagets lagring av gengaskol å 2,5 miljoner kronor och för tillverkning av syntetiskt gummi å 3 miljoner kronor. Anslaget för omkostnader i samband med inköp och inlösen av ved m. m. har vidare minskats med 2 miljoner kronor. Fn uppräkning av anslagen till krisorganen med sammanlagt

5,5 miljoner kronor medför emellertid, att huvudtitelns slutsumma minskas blott med 10 miljoner kronor.

Tolfte huvudtiteln visar en ökning av 19 miljoner kronor, varav 15 miljoner kronor belöpa på förbättring av äldre pensioner och återstoden i huvudsak utgör automatisk kostnadsstegring.

Luft fartsfondens kostnader förutses under nästa budgetår kunna täckas av inkomster inom fonden, varför det i årets riksstat till 3 miljoner kronor uppförda underskottet beräknas kunna ersättas av ett formellt belopp av 100 kronor.

Huvudtiteln avskrivning it v nya kapitalinvestering a r beräknas totalt minska med 12 miljoner kronor. Avskrivningarna av inves-

16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

teringar för försvaret nedgå med 28 miljoner kronor medan avskrivningarna å anslagen till statens utlåningsverksamhet stiga med 26 miljoner kronor. För nästa budgetår beräknas icke några medel för avskrivning av investeringar i luftfartsfonden, vilket i jämförelse med innevarande budgetår minskar belastningen på avskrivningshuvudtiteln med 8 miljoner kronor.

Slutligen ha under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster beräknats anslag om 50 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till löpande budgetår med 26,1 miljoner kronor.

Vid anslagsberäkningarna har på sedvanligt sätt beaktande skänkts föreliggande medelsreserver i form av reservationer. En särskild sammanställning av utgående reservationer budgetåret 1945/46 har upprättats inom finansdepartementet (bihang 5).

Riksstatsförslagets inkomstsida och beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.

Allmän översikt. De totala statsintäkterna under budgetåret 1947/48 ha av riksräkenskapsverket uppskattats till 4 016 miljoner kronor. I innevarande års riksstat äro inkomsterna upptagna till 3 347 miljoner kronor, vilket belopp dock på grund av omläggningen av uppbördssystemet icke är direkt jämförbart med nyssnämnda siffra för nästa budgetår. För det senast förflutna räkenskapsåret, budgetåret 1945/46, uppgingo intäkterna till 3 528 miljoner kronor. Stegringen under två år, från 1945/46 till 1947/48, skulle alltså enligt denna beräkning uppgå till 488 miljoner kronor.

Den beräknade ökningen av statens inkomster från budgetåret 1945/46 till budgetåret 1947/48 hänför sig i främsta rummet till inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och den särskilda skatten å förmögenhet, vilka skattetitlar i den nya inkomstberäkningen efter omläggningen av uppbördssystemet sammanförts under en inkomsttitel, benämnd preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Hithörande skatteinkomster, vilka för budgetåret 1945/46 uppgingo till 1 246 miljoner kronor, skulle enligt beräkningen för budgetåret 1947/48 uppgå till 1 750 miljoner kronor. Stegringen av inkomsterna å denna inkomsttitel, cirka 500 miljoner kronor, beräknas till ett belopp av 150 miljoner kronor vara att återföra på själva omläggningen av uppbördssystemet, varigenom huvudparten av skatteuppbörden bringas att närmare ansluta sig till inkomstförhållandena vid tiden för skatternas erläggande. Den återstående stegringen av skatteuppbörden, 350 miljoner kronor, svarar mot en beräknad ökning av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet avseende verksamhetsåret 1946 i jämförelse med motsvarande belopp avseende verksamhetsåret 1944 av i genomsnitt per år omkring 11 procent. Stegringen av skatteunderlaget är främst att återföra på ökad sysselsättning och höjda lönesatser. Till stegringen bidrager jämväl

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 17

ökad avkastning av jordbruket och höjda rörelseinkomster, särskilt för bolagen.

Andra inkomsttitlar än preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. ha för budgetåret 1947/48 beräknats till 2 266 miljoner kronor; motsvarande inkomsttitlar för budgetåret 1945/46 redovisade en behållen inkomst av 2 282 miljoner kronor. Hithörande inkomsttitlar tillsammantagna ha alltså för budgetåret 1947/48 beräknats giva något lägre avkastning än under budgetåret 1945/46. Frånräknas uppbörden av de skatter, som slopas eller reduceras under budgetåret 1946/47 (krigskonjunkturskatt, allmän omsättningsskatt och kaffeskatt), skulle de för budgetåret 1947/48 beräknade inkomsterna överstiga motsvarande inkomster under budgetåret 1945/46 med omkring 370 miljoner kronor.

I jämförelse med inkomstlillflödet under budgetåret 1945/46 beräknas inkomsterna under budgetåret 1947/48 stiga för automobilskattemedel med 172 miljoner kronor, för tullmedel med 102 miljoner kronor, för tobaksskatt med 51 miljoner kronor, för rusdrycksmedel med 42 miljoner kronor, för folkpensionsavgifter med 33 miljoner kronor samt för andra kapitalfonder än affärsverken tillsammantagna med 28 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas avkastningen av statens affärsverk under nästkommande budgetår ligga 71 miljoner kronor lägre än under budgetåret 1945/46.

I samband med beräkningen av statens inkomster för budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket verkställt förnyad beräkning av de i den för budgetåret 1946/47 fastställda riksstaten uppförda inkomstbeloppen. Övergången till det nya uppbördssystemet beräknas därvid medföra ett skattebortfall för budgetåret 1946/47 av omkring 400 miljoner kronor. Därest någon omläggning av uppbördssystemet icke kommit till stånd, skulle de redovisade eller beräknade sammanlagda inkomsterna för budgetåret 1945/46, 1946/47 och 1947/48 uppgå till respektive 3 528, 3 982 och 3 865 miljoner kronor. Nedgången i inkomstutfallet för budgetåret 1947/48 förklaras av att för detta budgetår inkomsterna av krigskonjunkturskatt och allmän omsättningsskatt i huvudsak bortfalla.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.

Stämpelmedlen, vilka i riksräkenskapsverkets förslag upptagits på tre skilda rubriker, förutses öka med 10 miljoner kronor. För automobilskattemedlens båda inkomsttitlar förutses en sammanlagd inkomstökning med 75 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor på fordonsskatten och 50 miljoner kronor på bensinskatten. Det ökade varuutbytet med utlandet beräknar riksräkenskapsverket skola medföra en merinkomst för tullmedlen å 60 miljoner kronor. För varuskatten, till vilken titel riksräkenskapsverket även hänfört kvarstående delar av den allmänna omsättningsskatten, beräknas eu ökning med 25 miljoner kronor. I tobaksskatt beräknas inflyta ett 50 miljoner kronor större belopp än för innevarande budgetår. Rusdrycksförsäljningsmedlen beräknas sammanlagt öka med 16 miljoner kronor och

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 1. Del 2. 2

18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

för omsättnings- och utskänkningsskatter å spritdrycker och vin förutses en ökning med 45 miljoner kronor.

För uppbörd i statens verksamhet förutses mindre ökningar under ett stort antal titlar varigenom den sammanlagda inkomsten beräknas stiga med ej fullt 7 miljoner kronor. Folkpensionsavgifterna beräknas i samband med övergången till de av fjolårets riksdag beslutade nya reglerna ge ett med 34 miljoner kronor ökat belopp. Under diverse inkomster beräknas en sammanlagd ökning av drygt 10 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor för tipsmedel och 3 miljoner kronor för lotterimedel.

För affärsverksfonderna räknar ämbetsverket med inkomstminskning i förhållande till gällande riksstat med 9 miljoner kronor. Överskotten från telegrafverket och statens järnvägar beräknas nedgå med vardera 5 miljoner kronor, medan en ökning å 1 miljon kronor beräknas för postverket. För riksbanksfonden förutses i anslutning till de av fjolårets riksdag godkända grunderna det nu till 10 miljoner kronor upptagna överskottet skola bortfalla.

Jag torde i det följande få närmare redogöra för utvecklingen under de olika inkomsttitlarna. Av denna redogörelse framgår, att jag i huvudsak ansett mig böra i detta sammanhang godtaga ämbetsverkets uppskattningar. Vissa smärre jämkningar, varav här må nämnas en inkomstökning under titeln Övriga diverse inkomster å drygt 11 miljoner kronor i samband med upplösningen av totalisatormedlens specialbudget, ha dock medfört en uppräkning av den av riksräkenskapsverket till 4 016 miljoner kronor beräknade totalinkomsten till 4 035 miljoner kronor.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit, måste en betydande osäkerhet vidlåda de förhandsberäkningar av statsinkomsterna, som nu kunna göras. Med hänsyn såväl därtill som till att vissa skattefrågor äro avsedda att föreläggas årets riksdag förutsätter jag, att beräkningarna senare under riksdagen underkastas en allmän översyn. Det nu framlagda förslaget är alltså endast preliminärt.

Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Omläggningen av uppbördsförfarandet från 1947 års ingång medför, att inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet från och med nästa budgetår helt bortfalla från riksstaten. Samtliga skatter, vilka innefattas i det nya uppbördsförfarandet, sammanföras under titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Inkomsttiteln krigskonjunkturskatt kommer att kvarstå å riksstaten för nästa budgetår. Såsom ny inkomsttitel bör uppföras den nu under inkomst- och förmögenhetsskatt bokförda kupongskatten, vilken icke beröres av uppbördsreformen. De särskilda skattetitlarna utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter böra bibehållas. Inkomsttiteln stämpelmedel, å vilken redovisas ett flertal omsättningsskatter, bör i enlighet med riksräkenskapsverkets förslag uppdelas å särskilda titlar. Stämpelintäkterna för bouppteckningar och gåvobrev böra sålunda sammanföras under titeln arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatten uppta-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

gas under en särskild titel och övriga stämpelmedel sammanföras under en tredje titel, benämnd omsättnings- och expeditionsstämplar m. in.

I fråga om preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har riksräkenskapsverket erinrat om 1945 års statsskatteberednings förslag, vilket ifrågasatts skola genomföras från och med kalenderåret 1948. I det läge, vari frågan om omläggningen av den direkta statsbeskattningen för närvarande befinner sig, har ämbetsverket emellertid vid sin inkomstberäkning förutsatt, att skatt å inkomst och förmögenhet skall utgå av den storlek och med den fördelning på olika skattskyldiga, som motsvara den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och särskilda skatten å förmögenhet om man antager att dessa skatter upptagas för helt år.

Vid beräkningen av den statsskatt, som kan komma att inflyta under budgetåret 1947/48, har man att utgå ifrån att uppbörden för fysiska personer av A-skatt avser den inkomst, som intjänats under tiden 1 maj 1947 -—30 april 1948, att B-skatten kommer att bygga på den inkomst, som intjänats under åren 1945 och 1946, samt att sistnämnda förhållande kommer att föreligga även beträffande skatten för svenska aktiebolag och för övriga skattskyldiga. Vid beräkningen av utfallet av inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1947/48 gäller det alltså att med ledning av de kända uppgifterna om skatteunderlaget vid de senast verkställda årliga taxeringarna bilda sig en uppfattning om skatteunderlagets utveckling till och med angivna tidsperioder. Riksräkenskapsverket framhåller i detta sammanhang, att omläggningen av uppbörden komme att föra med sig ett försvagande av den säkerhet i inkomstberäkningarna, som hittills vunnits därigenom, att en väsentlig del av inkomsternas avkastning haft sin ekonomiska grundval i förfluten tid.

Riksräkenskapsverket har verkställt en analys av utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (inklusive värnskatt) för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (motsvarande taxeringsåren 1944, 1945 och 1946). Vid granskning av siffermaterialet konstateras, att utvecklingen av de särskilda inkomstkällornas överskott i regel visat betydligt större stegring från år 1944 till år 1945 än vad fallet varit i jämförelse mellan åren 1943 och 1944. Beträffande fysiska personer utgör stegringen för år 1945 av rörelseinkomsten 18,3 procent mot 5,4 föregående år. Samma inkomst för aktiebolagen, utgörande deras huvudsakliga inkomstkälla, utvisar även en betydande stegring eller med 22,2 procent, medan året 1944 gav en minskning med 5,6 procent. Inkomst av tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet har för fysiska personer m. fl. ökat med 8,2 procent mot

6,5 procent för år 1944. Inkomsterna av jordbruksfastighet och annan fastighet för samma inkomsttagare utvisa en stegring av 4,2 respektive 7,6 procent, medan motsvarande siffror för år 1944 voro 1,8 respektive 1,2 procent. Sammanlagt ha de olika inkomstkällorna efter verkställda avdrag ökat för år 1945 med för fysiska personer in. fl. 8,5, för aktiebolag 23,4 samt för övriga skattskyldiga 6,3 procent i förhållande till år 1944. Den genomsnittliga ökningsprocenten för samtliga skattskyldiga för år 1945 utgör 9,7 mot 4,1 år 1944.

20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Sedan en hundradel av den taxerade förmögenheten tillagts, uppgår det taxerade beloppet för år 1945 till 12 725 miljoner kronor, vilket är 1 140 miljoner kronor eller 9,8 procent mera än motsvarande belopp år 1944. Det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet har för samtliga skattskyldiga stigit till 7 620 miljoner kronor för år 1945, innebärande en stegring i förhållande till föregående år med 935 miljoner kronor eller 14 procent. Beträffande underlaget för den särskilda skatten å förmögenhet, som utgöres av den beskattningsbara förmögenheten, utvisar detsamma en stegring vid utgången av år 1945 till 18 574 miljoner kronor eller 2 640 miljoner kronor mer än vid 1944 års utgång. Motsvarande ökning 1944 utgjorde 849 miljoner kronor.

Beträffande utvecklingen av skatteunderlaget för verksamhetsåret 1946 har riksräkenskapsverket med ledning av särskilt inhämtade uppgifter uppskattat stegringen för fysiska personer m. fl. till 12 procent och för aktiebolag till 17 procent i jämförelse med skatteunderlaget under år 1945. För genomförandet av beräkningen av den sammanlagda uppbörden å inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. erfordras även en uppskattning av löneinkomsternas storlek under åren 1947 och 1948. Riksräkenskapsverket har — under framhållande av det vanskliga i att bedöma den allmänna löneutvecklingen även för den närmaste framtiden — utgått från en antagen stegring av enbart löneinkomsterna, för vilka preliminär A-skatt skall utgå, med omkring 7 procent för år 1947 och med omkring 4 procent för år 1948 i jämförelse med närmast föregående år.

På grundval av det enligt den föregående redogörelsen framräknade beskattningsbara beloppet och den till särskild skatt å förmögenhet beskattningsbara förmögenheten för verksamhetsåret 1945, 7 620 respektive 18 574 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket beräknat den härå belöpande summan av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet till 1 483 miljoner kronor, utgörande ca 19,5 procent av det beskattningsbara beloppet för samma år. Med utgångspunkt härifrån och mot bakgrunden av den antagna inkomstutvecklingen har ämbetsverket uppskattat den sammanlagda bruttouppbörden av nämnda statsskatter under budgetåret 1947/48 till 1 748 miljoner kronor.

Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. inrymmer å ena sidan uppbörd av såväl statsskatter som kommunalskatter och å andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande belopp. De inkomster, vilka skola beräknas å denna inkomsttitel, äro dels inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, skogsvårdsavgifter och folkpensionsavgifter, dels ock kommunalskatt i form av fastighetsskatt, kommunal inkomstskatt och skogsaccis. För erhållande av den faktiska uppbörden bör från summan av beräknad bruttouppbörd av dessa skatter avgå ett belopp för beräknade restantier. Den faktiska uppbörd, som inflyter till statsverket, skall disponeras sålunda, att dels skogsvårdsavgift och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga i riksstaten upptagna inkomsttitlar, dels ock till kommunerna utbetalas fastighetsskatt, kommunal

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

inkomstskatt och skogsaccis. Inkomsttiteln belastas slutligen av restitutioner. Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna blir den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Den samlade skatten på inkomst och förmögenhet för budgetåret 1947/48 har enligt det föregående uppskattats till 1 748 miljoner kronor. Skogsvårdsavgifterna och folkpensionsavgifterna ha beräknats inflyta med 4 respektive 90 miljoner kronor. Den kommunala fastighetsskatten, vilken för helt år uppskattats till ca 160 miljoner kronor, skall jämlikt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen under budgetåret 1947/48 inflyta med endast två tredjedelar eller 107 miljoner kronor. Uppbörden av den kommunala inkomstskatten, som likaledes beräknas undergå en successiv stegring, har uppskattats till 1 084 miljoner kronor. Skogsaccisen, som uppbäres våren 1948, har antagits uppgå till 8 miljoner kronor. Från den uppbörd, som sålunda beräknats, skola avgå restantier å såväl stats- som kommunalutskylder. Dessa restantier hava av riksräkenskapsverket uppskattats till 84 miljoner kronor. Den faktiska uppbörden å preliminärinkomsttiteln beräknas i enlighet härmed till 2 957 miljoner kronor.

De belopp, som influtit i skogsvårdsavgifter, 4 miljoner kronor, förutsättas bliva omförda före budgetårets utgång till vederbörlig inkomsttitel i riksstaten. Detsamma antages komma att ske beträffande större delen, 86 miljoner kronor, av folkpensionsavgifter, som uppburits under budgetåret. Riksräkenskapsverket beräknar utbetalningen av kommunal fastighetsskatt till 107 miljoner kronor och av kommunal inkomstskatt till 1 000 miljoner kronor. Skogsaccisen skall utbetalas under ifrågavarande budgetår med 4 miljoner kronor. Restitutioner beräknar riksräkenskapsverket till 24 miljoner kronor för hela budgetåret. De sammanlagda utgifterna under inkomsttiteln beräknas alltså uppgå till 1 225 miljoner kronor.

Skillnaden mellan den faktiska uppbörden 2 957 miljoner kronor och utgifterna 1 225 miljoner kronor under inkomsttiteln uppgår sålunda till 1 732 miljoner kronor. Till detta belopp skola vidare läggas de medel, som kunna antagas inflyta av äldre restantier, vilka riksräkenskapsverket uppskattar till cirka 30 miljoner kronor. Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. skulle i enlighet härmed under förutsättning av oförändrade uttagningsgrunder för inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till 1 762 miljoner kronor eller med avrundat belopp 1 750 miljoner kronor.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagen till 100 miljoner kronor. Någon uppgift om beloppet av den krigskonjunkturskatt, som kan bliva debiterad under nämnda budgetår, är ännu icke tillgänglig. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt anser riksräkenskapsverket tyda på att intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma alt uppgå till ungefär del i riksstaten upptagna beloppet.

Det pågående taxeringsarbetet till krigskonjunkturskatt för är 1946 avser

22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

den skatteintäkt, som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens avveckling. Taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946 fortgår till och med den 30 juni 1947, och krigskonjunkturskatt kan sålunda komma att inflyta på grund av denna taxering även efter sistnämnda dag. Därjämte återstår taxering av skattskyldiga, vilkas räkenskapsår slutar först efter den 31 december 1945, samt taxering av enskildas inkomst av tantiem på rörelse, som bedrivits före nämnda dag. Ämbetsverket anser det knappast vara möjligt att göra en beräkning av den krigskonjunkturskatt, som sålunda kan komma att inflyta under budgetåret 1947/48, men föreslår, att den i riksstaten för budgetåret upptages med ett belopp av 10 miljoner kronor.

Kupongskatten har såsom inledningsvis nämnts uppförts såsom en särskild inkomsttitel i riksstaten för nästa budgetår. I överensstämmelse med av överståthållarämbetet gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt till 5,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1947/48 till 1 miljon kronor.

Skogsvårdsavgifter redovisas numera under en på riksstaten upptagen inkomsttitel, vilken för innevarande budgetår beräknats till 4 miljoner kronor.

Enligt den nya förordningen om skogsvårdsavgift (SFS 1946:324) skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med högst en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år bestämmes med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. De taxeringsvärden, på vilka avgiften skulle beräknas hade enligt 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning beräknats till ca 3 miljarder kronor. I skrivelse den 26 september 1946 har skogsstyrelsen föreslagit, att skogsvårdsavgifter för år 1947 måtte fastställas med utgångspunkt från ett promilletal av 1,5. Vid bifall härtill har riksräkenskapsverket beräknat den sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel för nästa budgetår till 4,5 miljoner kronor.

Inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter föreslår riksräkenskapsverket uppförd i riksstaten för nästa budgetår med oförändrat belopp eller 200 000 kronor.

Uppbörden av arvsskatten och gåvoskatten har med ledning av från generalpoststyrelsen lämnade uppgifter för budgetåret 1945/46 beräknats uppgå till 45,1 miljoner kronor. Uppbörden under budgetåret 1944/45 utgjorde 31,7 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som förutsätter, att gåvoskatten även i fortsättningen kommer att ligga på en relativt hög nivå, har beräknat arvs- och gåvoskatterna för budgetåret 1947/48 till 45 miljoner kronor. Lotterivinstskatten, som för budgetåren 1944/45 och 1945/46 har uppgått till 17,4 respektive 20,8 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för nästa budgetår uppskattats till 20 miljoner kronor. Övriga stämpelmedel, som sammanfattas under benämningen omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., ha enligt generalpoststyrelsens uppgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46 belöpt sig till 33,9 respektive 44,2

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

miljoner kronor. Med ledning härav uppskattar riksräkenskapsverket sistnämnda inkomsttitel till 45 miljoner kronor. De inkomsttitlar, vilka hittills sammanförts under benämningen stämpelmedel, ha alltså för budgetåret 1947/48 beräknats till sammanlagt 110 miljoner kronor. Inkomsterna beräknas av riksräkenskapsverket även för löpande budgetår utfalla med nämnda belopp.

Övergången till det nya uppbördsförfarandet medför, att den relativa osäkerhet, som även tidigare kännetecknat beräkningarna rörande utfallet av de direkta skatterna, numera väsentligt ökas. För den nya inkomsttitel, vilken avses för de preliminärt inflytande skatterna, har riksräkenskapsverket, såsom i det föregående närmare utvecklats, utgått från en antagen fortgående ökning av taxeringsunderlaget. Verket räknar med oförändrade uttagningsgrunder för inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. I avbidan såväl på vidarebehandlingen av frågan angående omläggning av den direkta statsbeskattningen som på den allmänna förnyade prövning, vilken beräkningen av statsverkets inkomster för nästa budgetår bör underkastas vid en senare tidpunkt under riksdagen, vill jag förorda, att här förevarande inkomsttitlar upptagas till av riksräkenskapsverket föreslagna belopp. I detta sammanhang må nämnas, att intäkterna under inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. enligt av riksräkenskapsverket under hand överlämnade beräkningar skulle vid tillämpning av de av 1945 års statsskatteberedning föreslagna grunderna och en uttagningsprocent av 110 uppgå till praktiskt taget samma belopp som det nu antagna.

Mot vad riksräkenskapsverket i övrigt föreslagit beträffande här berörda inkomsttitlar har jag intet att erinra.

Skogsvårdsavgifterna torde, såsom skogsstyrelsen föreslagit, böra för år 1947 utgå med det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet

1,5 promille. I det följande gör jag hemställan härom.

Automobilskattemcdel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten och bensinskatten upptagits till 60 respektive 120 miljoner kronor. För fordonsskattens del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen under innevarande budgetår kunna beräknas till 75 miljoner kronor. Inkomsttiteln har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår uppskattats till 82 miljoner kronor, medan riksräkenskapsverket ansett den böra upptagas till avrundat 85 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten har med stöd av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 160 miljoner kronor för innevarande och 170 miljoner kronor för nästa budgetår.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna av fordons- och bensinskatterna har jag intet att erinra och jag förordar sålunda, att dessa inkomsttitlar upptagas till 85 resp. 170 miljoner kronor.

24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Tullmcdel. Inkomsttiteln tullmedel, som under budgetåret 1945/46 gav en behållen intäkt av 128 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår upptagen till 170 miljoner kronor. Vid en i november 1946 gjord beräkning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden för såväl innevarande som nästa budgetår till 240 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har icke haft något att erinra mot generaltullstyrelsens beräkning av tulluppbörden under innevarande budgetår. Med hänsyn till det ovissa läget bär ämbetsverket ansett intäkterna under nästa budgetår böra upptagas till 230 miljoner kronor.

I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag torde — i avvaktan på närmare erfarenhet av importutvecklingen — inkomsttiteln tullmedel i riksstatsförslaget för budgetåret 1947/48 få beräknas till 230 miljoner kronor.

Vissa skatter å omsättningen. Såsom tidigare nämnts har 1946 års riksdag fattat beslut om avveckling av den allmänna omsättningsskatten med vissa undantag från och med den 1 januari 1947. Omsättningsskatt skall dock även efter nämnda dag utgå dels på varor, för vilka skärpt omsättningsskatt gäller, dels ock vid försäljning eller import av personbilar samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Vid sin inkomstberäkning för nästa budgetår har riksräkenskapsverket ur riksstaten uteslutit inkomsttiteln allmän omsättningsskatt och beräknat titeln varuskatt provisoriskt så mycket högre som antagits svara mot den kvarstående omsättningsskatten på vissa varor.

I riksstaten för innevarande budgetår är varuskatten, varunder även redovisas intäkten av pälsvaruskatten, upptagen till ett belopp av 75 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu skatteintäkten under denna rubrik för inom riket tillverkade varor till i runt tal 75 miljoner kronor både för löpande och nästa budgetår. Skatteintäkten för till riket införda varor har för vartdera av nämnda budgetår av generaltullstyrelsen beräknats till 10 miljoner kronor. Mot dessa beräkningar har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra. Intäkten av skatten har följaktligen av riksräkenskapsverket för innevarande budgetår beräknats till 85 miljoner kronor. För nästkommande budgetår har emellertid riksräkenskapsverket av nyss anfört skäl provisoriskt i förevarande inkomsttitel inberäknat även det belopp som kan komma att inflyta i allmän omsättningsskatt, i följd varav ämbetsverket föreslagit, att inkomsttiteln upptages till 100 miljoner kronor.

Trafikskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 28 miljoner kronor, beräknas av järnvägsstyrelsen — som emellertid samtidigt anmäler sin avsikt att underställa Kungl. Maj:t frågan om skattens eventuella avveckling —- till i runt tal 29 miljoner kronor både för detta och nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har beräknat intäkten för löpande budgetår till samma belopp, 29 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket emellertid uppskattat intäkten av skatten till 30 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

25 Accis å margarin och vissa andra f ettvaror förutser riksriikenskapsverket, med stöd av livsmedelskommissionens och kontrollstyrelsens beräkningar, skola inflyta med 12 miljoner kronor vid oförändrade accissatser.

Skatten å kaffe har i gällande riksstat upptagits till 32 miljoner kronor. Genom förordning, som trätt i kraft den 23 november 1946, har vidtagits viss sänkning av skatten å kaffe. General hd Istyrelsen har med iakttagande av nämnda skattesänkning beräknat intäkten till omkring 23 miljoner kronor för löpande budgetår och omkring 18 miljoner kronor för nästa budgetår. Motsvarande beräkningar av statens livsmedelskommission sluta å resp. 23,5 och 18,5 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har för egen del beräknat intäkten för budgetåret 1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 18 miljoner kronor.

I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 320 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har framhållit, att den ökning av omsättningen, som började då ransoneringen av tobaksvaror upphörde i september 1945, under innevarande år fortsatt och ytterligare accentuerats. Bolaget har, med hänsyn till utvecklingen av löneförhållandena på den svenska arbetsmarknaden, utgått ifrån att konsumtionen skall fortsätta att stiga. Det är enligt bolaget givetvis vanskligt att beräkna ökningens storlek, särskilt som tiden efter ransoneringens upphörande är för kort för att ge tillräckliga möjligheter till jämförelser. Under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden samt oförändrade skattesatser och i stort sett oförändrade genomsnittspriser beräknar bolaget intäkten av tobaksskatten för budgetåret 1946/47 till 350 miljoner kronor och för nästa budgetår till 370 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsttiteln i riksstatförslaget upptages till 370 miljoner kronor.

Brännvinstillverkningsskatten, som i gällande riksstat upptagits till 20 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med samma belopp. För budgetåret 1947/48 har styrelsen beräknat intäkten till 21 miljoner kronor. Mot denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med ett belopp av 320 miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskalt å spritdrycker har av kontrollstyrelsen beräknats komma att under budgetåret 1946/47 uppgå till 344 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen närmast räknat med att spritdrycksförsäljningen blir av ungefär samma storleksordning som den under löpande budgetår antagna. Styrelsen bär dock även kalkylerat med ett omslag till det sämre i det allmänna konjunkturläget. Inkomsttiteln synes styrelsen tills vidare böra upptagas med ett till 340 miljoner kronor avrundat belopp. Riksräkenskapsverket, som funnit intäktsbeloppet för budgetåret 1946/47 kunna avjämnas uppåt till 350 miljoner kronor, bär — med fästat avseende å de allmänna förutsättningarna för ämbetsverkets inkomstberäkning — föreslagit, att titeln i riksstatförslaget skall upptagas till 360 miljoner kronor.

26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 25 miljoner kronor men torde enligt av kontrollstyrelsen nu gjorda beräkningar komma att ge en intäkt av 30 miljoner kronor. Med hänsyn till den ovissa konjunkturutvecklingen har styrelsen ansett inkomsterna för nästa budgetår böra tills vidare beräknas till 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat inkomsterna för budgetåret 1946/47 till 30 miljoner kronor, har ansett ifrågavarande inkomster böra för nästa budgetår upptagas till samma belopp, 30 miljoner kronor.

Maltdrycksskatten, som i gällande riksstat upptagits till 42 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med 45 miljoner kronor. För nästa budgetår har styrelsen uppskattat intäkten till 47 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse härmed beräknat inkomsterna av skatten för budgetåret 1946/47 till 45 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 47 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade upplysningar skall intäkten av den statliga nöjesskatten, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 17 miljoner kronor, kunna uppskattas till ej fullt 17 miljoner kronor för detta budgetår och till obetydligt över 17 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket, som beräknar uppbörden av skatten för innevarande budgetår till 17 miljoner kronor, förslår att inkomsttiteln för nästa budgetår upptages till 18 miljoner kronor.

Utfallet under flertalet av de här behandlade omsättningsskattetitlarna för den gångna delen av löpande budgetår betingas både av den fortgående snabba ökningen av de nominella inkomsterna och av den starka konsumtionsbenägenhet som enligt vad tidigare framhållits under senare tid gjort sig gällande. Riksräkenskapsverkets uppskattningar för nästa budgetår ansluta sig merendels nära till det med stöd av hittills vunna erfarenheter beräknade inkomstutfallet under innevarande budgetår.

Till prövning föreligger för närvarande ett förslag från livsmedelskommissionen om förhöjning av margarinaccisen från 23 till 38 öre per kilogram. I avbidan på ställningstagande till denna fråga synes riksräkenskapsverkets beräkning av inkomsttiteln accis å margarin och vissa andra fettvaror få preliminärt godtagas.

Icke heller beträffande övriga inkomsttitlar har jag funnit anledning frångå ämbetsverkets uppskattningar.

Rusdrycksförsäljningsmedel. För innevarande budgetår är o under denna inkomsttitel uppförda två undertitlar, den ena avseende överskott från partihandelsbolag och den andra överskott från detaljhandelsbolag. För nästa budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att i stället uppföras två självständiga inkomsttitlar, benämnda Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag och Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag.

Inkomsterna av partihandelsbolag ha för innevarande budgetår upptagits med 22 miljoner kronor. På grund av inträdd ökning av omsätt-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

ningen beräknas av vins!medlen från aktiebolaget vin- och spritcentralen, efter viss nedskrivning av lagervärdena, till statsverket kunna inlevereras omkring 23,5 miljoner kronor, däri inräknat räntor och amorteringar på de under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Därjämte avses till statsverket kunna inlevereras bolagets dispositionsfond 6 miljoner kronor och 3,5 miljoner kronor av för beräknade skatter reserverade vinstmedel, varigenom vinstleveransen skulle uppgå till 33 miljoner kronor.

För år 1947 har bolaget ansett nettovinsten efter avdrag för aktieutdelningen böra beräknas till 24 miljoner kronor. Även om omsättningen får antagas bliva i stort sett densamma som under år 1946, måste dock vinstmarginalen, enligt vad bolaget framhåller, förväntas nedgå dels på grund av sänkta utförsäljningspriser och ökade omkostnader, dels till följd av att lagren av under förkrigstiden inköpta utländska viner, vilka tidigare tillfört bolaget särskilda vinster, numera i det närmaste uttömts. Då slutligen i annuiteter å de nya sulfitspritfabrikernas anläggningskapital beräknas inflyta 1 miljon kronor, ha kontrollstyrelsen och riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln för budgetåret 1947/48 upptages till 25 miljoner kronor.

Inkomsterna av detalj handelsbolagen ha i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 27 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar nu överskottet av systembolagens rörelse till 55 miljoner kronor. Av merinkomslen, 28 miljoner kronor, utgöra 19 miljoner kronor i anledning av uppbördsreformen besparade skatteutgifter, vilka annars skulle belastat 1946 års rörelse. Återstoden av merinkomsten har uppkommit som en följd av den under år 1946 fortgående och sedan juli månad mycket starka ökningen av rusdrycksförsäljningen.

Under antagande att man under år 1947 har att räkna med stigande försäljning jämfört med samma tid år 1946, beräknar kontrollstyrelsen, att intäkterna skola mer än kompensera de ökade utgifter, som kunna förväntas för löner och omkostnader samt för skatter, och beräknar intäkterna för budgetåret 1947/48 till 40 miljoner kronor. Till denna beräkning har riksräkenskapsverket anslutit sig. I

I detta sammanhang torde jag få anmäla en fråga av viss betydelse för den framtida dispositionen av vinsten från systembolagen.

Befattningshavarna vid systembolagen åtnjuta för närvarande pension enligt av kontrollstyrelsen fastställda tjänste- och familjepcnsionsreglementen, vilka utarbetats i nära anslutning till motsvarande statliga bestämmelser. Vederbörliga pensionsavdrag fonderas hos respektive systembolag, vilka utbetala pensionerna av tillgängliga vinstmedel. Därutöver har icke skett någon fondering av medel, avsedda att i vederbörlig utsträckning för framtiden garantera pensionsförmånerna. Då den fondering som skett av pensionsavdragen allenast till en mindre del svarar mot bolagens pensionsförpliktelser, ha pensionsutfästelserna endast kunnat meddelas villkorligt. Vid införande från och med nästa budgetår av nettolöner för de statliga befattningshavarna avses

28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

reglementena för systembolagspersonalen skola omarbetas till överensstämmelse med de statliga reglementena på denna punkt. Härav följer att pensionsavdragsfonderna hos systembolagen icke komma att erhålla ytterligare tillskott, såvida icke systembolagen åtaga sig att för ändamålet avsätta mot pensionsavdragen svarande belopp.

Då enligt gällande regler överskottet från detaljhandelsbolagen tillföres statsverket, synes lämpligt att i viss överensstämmelse med vad som skett för aktiebolaget svenska tobaksmonopolet (1940 års statsverksproposition, inkomsterna, s. 41) pensionsfrågorna ordnas på så sätt, att garanti lämnas från statens sida för de pensionsförmåners utgående, som utfästas i pensionsreglementena. I samband härmed böra de fonderade pensionsavdragen, vilka vid utgången av innevarande budgetår beräknas belöpa sig till omkring 4 700 000 kronor, inlevereras till statsverket.

För nästa budgetår torde inkomsttiteln Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag enligt myndigheternas uppskattning upptagas till 25 miljoner kronor. Med hänsyn till den nyss berörda inlevereringen av pensionsfondsmedel från detaljhandelsboiagen bör inkomsttiteln Rusdrycksförsäljningsmedel av deltaljhandelsbolag uppräknas med 4 700 000 kronor och för nästa budgetår upptagas med i runt tal 45 miljoner kronor.

Uppbörd i statens verksamhet. Riksräkenskapsverket har, varvid verket utgått från oförändrade redovisningsgrunder, beräknat titeln inkomster vid militärapoteket för nästa budgetår till 1 000 000 kronor. I annat sammanhang denna dag föreslår chefen för försvarsdepartementet en omläggning av redovisningen vid denna institution, vilken innebär att de hittills såsom inkomster redovisade medlen komma att i stället tillföras vederbörande anslag under fjärde huvudtiteln. I anledning härav bör denna inkomsttitel bortfalla.

Under titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har riksräkenskapsverket upptagit ett belopp av 300 000 kronor för nästa budgetår. Luftfartsstyrelsen har i framlagt förslag om överflyttning till redovisning på luftfartsfonden av vissa kostnader ifrågasatt, att kostnaderna för väderlekstjänsten för luftfarten jämväl skola belasta staten för luftfartsfonden. Dessa ersättningar torde böra tillföras förevarande inkomsttitel. I avbidan på prövning av luftfartsstyrelsens förslag synes denna för nästa budgetår böra upptagas med ett avrundat belopp av 1 000 000 kronor.

Vid beräkning av inkomster vid länsarkitektsorganisat i o n e n har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra taga hänsyn till den stegring i inkomsttillflödet som kunde uppkomma vid bifall till ett av byggnadsstyrelsen framlagt förslag om viss utökning av organisationens personal. I annat sammanhang denna dag föreslår chefen för kommunikationsdepartementet en utökning av denna organisation och äskar ytterligare 100 000 kronor för tillfälliga biträden, varjämte en motsvarande uppräkning av omkostnadsanslaget föreslås. Då organisationsförstärkningen kan förutses till-

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.

föra statsverket ytterligare inkomster i förrättnings- och granskningsavgifter, föreslår jag, alt inkomsttiteln i riksstatsförslaget upptages med 850 000 kronor eller 100 000 kronor mer än riksräkenskapsverket föreslagit.

Riksräkenskapsverket beräknar att under inkomsttiteln avgifter vid läroverken m. m. skall under nästa budgetår inflyta ett belopp av 1 800 000 kronor. I annat sammanhang denna dag föreslår chefen för ecklesiastikdepartementet alt elevavgifterna till statsverket skola slopas från och med nästa budgetår. I anledning härav bör förenämnda inkomsttitel utgå.

Under en ny rubrik Inkomster vid statens hantverksinstitut bör med anledning av en föreslagen budgetteknisk omläggning av redovisningen av institutets intäkter, vilken i annat sammanhang denna dag anmäles av chefen för handelsdepartementet, uppföras ett belopp av 227 000 kronor.

Folkpensionsavgifter. Under denna titel har innevarande budgetår beräknats ett belopp av 66 miljoner kronor, och myndigheterna beräkna nu att 67 miljoner kronor komma att inflyta.

Under nästa budgetår beräknar pensionsstyrelsen att folkpensionsavgifter enligt de nya grunderna komma att påföras med omkring 89 miljoner kronor. Då vidare under budgetåret 1947/48 tillkommer ett belopp av 9 miljoner kronor utgörande avgifter för år 1946 och tidigare, beräknar styrelsen att under nästa budgetår skola inflyta omkring 98 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har i sina beräkningar föreslagit ett till 100 miljoner kronor avrundat belopp.

Mot riksräkenskapsverkets beräkning har jag icke någon erinran.

Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har av riksräkenskapsverket beräknats till ett avrundat belopp av 7 500 000 kronor. Därvid förutsätter ämbetsverket, att även under budgetåret 1947/48 kan disponeras ett belopp av 1 miljon kronor från stuteriväsendets fond. Emellertid har chefen för jordbruksdepartementet enligt vad jag inhämtat för avsikt att framlägga förslag om upplösning av totalisatormedlens specialbudget och reglering i samband därmed av stuteriväsendets fonds ställning. Med hänsyn härtill torde förevarande inkomsttitel för nästa budgetår böra upptagas med avrundat 19 miljoner kronor.

Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår äro överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 179 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket väntar, att ett högre belopp skall komma att inflyta. Sammanlagt motser ämbetsverket en stegring av inkomsterna från affärsverken till 224 miljoner kronor. Inkomstförbättringen sammanhänger huvudsakligen med utvecklingen av trafikinkomsterna.

Postverket torde enligt generalpoststyrelsens beräkningar under budgetåret 1946/47 komma att till statsverket inleverera sammanlagt cirka 36 miljoner kronor, däri inbegripet ett belopp av 2 miljoner kronor i vinstme-

30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

del från postsparbanken för år 1945. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 29 miljoner kronor. Under den hittills gångna delen av år 1946 har poströrelsen visat en synnerligen stark ökning.

Beräkningen av inkomstöverskottet för budgetåret 1947/48 har generalpoststyrelsen, i likhet med vad tidigare skett, grundat på en uppskattning av postverkets driftresultat under kalenderåret 1947. Vid beräkningen av inkomsterna har styrelsen därvid utgått från den förutsättningen att det alltjämt rådande gynnsamma konjunkturläget icke kommer att försämras under det kommande året. Styrelsen framhåller emellertid, att beräkningen av inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga krisorganen och de kommunala kristidsnämnderna samt enskilda försändelser i ransoneringsärenden är mycket osäker.

Med iakttagande av vad nu sagts har generalpoststyrelsen för budgetåret 1947/48 uppskattat de sammanlagda bruttoinkomsterna av postverkets rörelse till 209,9 miljoner kronor, varemot svara utgifter med 180,8 miljoner kronor. Inkomstöverskottet för budgetåret 1947/48 föreslås av styrelsen upptaget med ett till 29 miljoner kronor avrundat belopp.

Riksräkenskapsverket framhåller att, därest överskottet av postsparbanken, som hittills levererats efter det budgetårsskifte som inträffar närmast efter postsparbankens bokslut, i stället inlevereras före utgången av det budgetår, under vilket bokslutet avslutas, det totala överskottet för budgetåret 1946/47 torde komma att ökas till 38 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har verkställt en jämförande undersökning av postverkets bokförda inkomster och utgifter för år 1945 samt generalpoststyrelsens beräkningar härav för åren 1946 och 1947. Av nämnda beräkningar framgår att den redan i föregående års inkomstberäkning påtalade ogynnsamma utvecklingen av relationen mellan inkomster och utgifter väntas skola fortsätta även under innevarande och nästkommande budgetår. Under år 1947 beräknas utgifterna stiga med 7 miljoner kronor mer än inkomsterna, utan hänsyn till löneregleringen. Den senare väntas öka utgiftsbelastningen med inemot 1 miljon kronor i månaden.

Riksräkenskapsverket har funnit generalpoststyrelsens beräkning av inkomsterna väl försiktig. Verket har vidare förutsatt, att utvecklingen av utgifterna blir föremål för särskild uppmärksamhet. För nästa budgetår beräknar verket, utan hänsyn till verkningarna av löneregleringen, överskottet till 35 miljoner kronor. Löneregleringen kommer att påverka inleveranserna från postverket under budgetåret 1947/48 med belopp motsvarande lönestegringen under allenast fem månader. Vid sådant förhållande anser ämbetsverket överskottet för nästa budgetår böra beräknas till 30 miljoner kronor.

Telegrafverkets överskott för budgetåret 1945/46 uppgick till 58,7 miljoner kronor och har i gällande riksstat upptagits till 45 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen bär beräknat överskottet för budgetåret 1946/47 till cirka 56 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 — därvid hänsyn tagits till löneregleringen från den 1 juli 1947 — till cirka 38 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

31 Vid beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1946/47 har styrelsen utgått från att antalet telefonabonnemang samt den inländska telefon- och telegraftrafiken i stort sett skola fortsätta att stiga i nuvarande takt. För den utländska telefon- och telegraftrafiken har styrelsen däremot räknat med en avsevärt mindre trafik- och inkomststegring.

Vad angår budgetåret 1947/48 har styrelsen med hänsyn till ovissheten om varaktigheten av nuvarande högkonjunktur ansett sig böra räkna med en avsaktning i inkomstökningen. Inkomsterna har styrelsen beräknat till 307,2 miljoner kronor, motsvarande en ökning från budgetåret 1946/47 med 10,9 miljoner kronor. Driftkostnaderna — som beräknats med den förutsättningen, att inga större förändringar skola komma att inträda i nu rådande prisnivå — ha antagits uppgå till 269,3 miljoner kronor, vilket gentemot de beräknade kostnaderna för budgetåret 1946/47 innebär en ökning med 29,1 miljoner kronor. Härav utgöra de beräknade löneökningarna från och med den 1 juli 1947 cirka 15 miljoner kronor.

Styrelsen påpekar dock, att vid beräkningen av inkomsterna för budgetåren 1946/47 och 1947/48 på av styrelsen anförda skäl hänsyn icke tagits till den inverkan, som en nedsättning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang eller ett genomförande i större utsträckning av 1944 års telefonkommittés förslag till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden skulle få.

Riksräkenskapsverket har ej haft något att erinra mot telegrafstyrelsens beräkning men, eftersom beräkningen synts försiktig, förordat, att det för nästa budgetår beräknade beloppet avrundas till 40 miljoner kronor.

Statens järnvägars till statsverket inlevererade överskott för budgetåret 1945/46 uppgick till cirka 76,8 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår ha inkomsterna från statens järnvägar uppskattats till 40 miljoner kronor. Järnvägsstyrelsen har emellertid i december 1946 räknat med att kunna inleverera ett belopp av 60 miljoner kronor för innevarande budgetår.

överskottet av järnvägsdriften, som för år 1944 utgjorde cirka 103 miljoner kronor, nedgick till cirka 78 miljoner år 1945 och har till följd av den fortsatta utgiftsökningen, som icke kompenserats av den samtidiga inkomststegringen, för år 1946 beräknats sjunka ytterligare till 67 miljoner kronor. Den under de senare åren inträdda utgiftsökningen har uppgivits i huvudsak bero på den rådande stora trafikomfattningen, bannätets successiva utvidgning genom förstatligande av enskilda järnvägar, ökad användning av ved och torv till lokbränsle samt ökade materiel-, löne- och pensionskostnader.

De sammanlagda bruttoinkomsterna för år 1946 ha beräknats öka något i jämförelse med år 1945, eller från 570,1 till 613 miljoner kronor. Därvid har persontrafiken antagits ge endast 1 å 2 miljoner kronor högre inkomst medan inkomsterna av godstrafiken, däri inräknat trafiken med malm, beräknats stiga med cirka 41 miljoner kronor. Fn av orsakerna till inkomst-

32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

stegringen för godstrafiken är att läget på transportmarknaden under år 1946 varit relativt förmånligt för järnvägarna på grund av den ringa tillgången på bilgummi. Styrelsen framhåller vidare, att under den hittills förflutna delen av 1946 inom landets näringsliv rått en utpräglad högkonjunktur. Såvitt järnvägstrafiken angår, har styrelsen emellertid funnit, att en försämring i konjunkturen inträtt under de senaste månaderna. Styrelsen har därför liksom vid föregående liknande beräkningar nödgats utgå från vissa antaganden för sin uppskattning. Dessa anges vara, att det nuvarande konjunkturläget icke kommer att undergå någon större förändring, att vid en eventuell nedgång i den industriella produktionen den därvid friställda arbetskraften beredes sysselsättning genom igångsättande av planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet samt att ändring i gällande taxeförhållanden ej sker. Under angivna förutsättningar anser styrelsen en relativt tillfredsställande järnvägskonjunktur vara att påräkna även i fortsättningen. Denna kommer dock att påverkas genom att den ökade motorfordonstrafiken föranleder bortfall av vissa transporter för järnvägarna. För budgetåren 1946/47 och 1947/48 har styrelsen under angivna förutsättningar därför ansett sig kunna räkna med ungefär samma inkomst av persontrafik som under innevarande år. För godstrafikens del har styrelsen däremot räknat med någon nedgång. Med anledning härav ha inkomsterna beräknats för budgetåret 1946/47 till 608 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 595 miljoner kronor.

Å andra sidan ha utgifterna, som för budgetåret 1946/47 beräknats till 553 miljoner kronor, för budgetåret 1947/48 antagits stiga till 570 miljoner kronor. Till största delen beror utgiftsökningen på stegring av lönekostnaderna från och med den 1 juli 1947, vilken stegring ej uppväges av en beräknad minskning i bränslekostnader.

överskotten kunna alltså angivas för budgetåret 1946/47 till 55 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 25 miljoner kronor. Med hänsyn till att månadsöverskotten inlevererats två månader efter den månad de avse, blir den mot inleveranserna svarande behållna inkomsten något högre. Med utgångspunkt från tidigare angivna resultat har styrelsen beräknat överskottet för budgetåret 1946/47 till inemot 60 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till omkring 30 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket, som funnit att inkomsterna kunde uppskattas till något högre belopp än järnvägsstyrelsen räknat med, förordar för sin del, att överskottet av statens järnvägar för budgetåret 1947/48 uppföres med 35 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens v a 11 e n f a 11 s ver k, som för budgetåret 1945/46 utgjorde 41,2 miljoner kronor, äro i gällande riksstat uppförda med 45 miljoner kronor. Enligt vattenfallsstyrelsens beräkningar i november 1946 torde också nämnda belopp komma att inlevereras. Styrelsen har därvid förutsatt, att styrelsens avsättning till värdeminskningskonto ökas med 3 miljoner kronor eller eventuellt något högre belopp, utöver det i driftkostnadsstaten upptagna beloppet.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

33 Inkomstöverskottet har för budgetåret 1947/48 beräknats uppgå till 43,5 miljoner kronor. Beräkningarna ha baserats på antagandet, att nuvarande konjunkturförhållanden kvarstå oförändrade, särskilt beträffande den stora efterfrågan på elektrisk kraft.

Riksräkenskapsverket, som funnit vattenfallsstyrelsens beräkning av inkomstöverskottet för nästa budgetår väl försiktig, har ansett sig kunna förutsätta, att inkomsterna stiga i sådant tempo, att överskottet skall för nästa budgetår uppgå till samma belopp som beräknas för innevarande budgetår. Ämbetsverket föreslår alltså, att inkomsten av statens vattenfallsverk för budgetåret 1947/48 uppföres med 45 miljoner kronor.

Domänverkets överskott för år 1945 uppgick till 20,1 miljoner kronor. Däri ingick utdelning med 660 000 kronor på aktierna i aktiebolaget statens skogsindustrier. Överskottet har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 20 miljoner kronor. Med hänsyn till föreliggande omständigheter med avseende på bland annat virkesförsäljningarna beräknar domänstyrelsen överskottet av domänverkets egen rörelse för år 1946 till 25 miljoner kronor, vilket belopp antages komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1946/47. Utfallet av rörelsen för år 1947 uppskattas till 18 miljoner kronor, däri inräknat utdelning på aktierna i förenämnda bolag. Styrelsen framhåller emellertid, att ovissheten om den framtida utvecklingen på bland annat trävarumarknaden medför, att de gjorda beräkningarna måste anses mycket osäkra. De nya bestämmelserna angående kronotorpen kunna också väntas medföra högst betydande kostnader, avseende i första hand byggnadernas iståndsättande. Styrelsen anser att även de ökade lönekostnaderna för såväl tjänstemän som arbetare böra beaktas.

Riksräkenskapsverket, som ej funnit anledning räkna med sjunkande avkastning av domänverket i vidare mån än som föranledes av de beslutade löneregleringarna, har förordat, att inkomsterna av domänverket i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföras med oförändrat 20 miljoner kronor.

Affärsverkens överskott torde komma att påverkas av den reglering av äldre pensioner, varom förslag är avsett att föreläggas årets riksdag. I avbidan på detta förslag anser jag mig emellertid kunna godtaga riksräkenskapsverkets preliminära beräkningar rörande överskotten från de affärsdrivande verken. Den av vattenfallsstyrelsen berörda frågan om ökad avsättning till värdeminskningskonto bör prövas i vanlig ordning. Preliminärt anser jag mig kunna acceptera riksräkenskapsverkets inkomstberäkning även på förevarande punkt.

Riksbanksfonclcn. Denna inkomsttitel är i årets riksstat uppförd med 10 miljoner kronor. I anledning av framställning av fullmäktige i riksbanken har Kungl. Maj:t i proposition till 1946 års riksdag föreslagit, att en i propositionen omförmäld förlust för riksbanken, uppkommen vid apprecieringen

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 1. Del 2.

34 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

av den svenska kronan, skall överföras till riksgäldskontoret och alt riksgäldskontoret skall tillhandahålla riksbanken en icke räntebärande skuldförbindelse å skuldbeloppet. I propositionen har uttalats, att så länge ifrågavarande förlust på detta sätt balanseras några vinster å riksbankens verksamhet icke lämpligen borde inlevereras till statsverket. Löpande vinster borde alltså tills vidare fonderas inom riksbanken. I anledning härav har riksräkenskapsverket föreslagit, att inkomsterna från riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

Den av riksräkenskapsverket åberopade propositionen har numera av riksdagen bifallits. Mot vad riksräkenskapsverket föreslagit har jag intet att erinra.

Fastighetsfonderna. I annat sammanhang denna dag anmäler jag förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond. Härvid har fondens överskott upptagits till 11 731 000 kronor, innebärande en minskning i förhållande till riksräkenskapsverkets beräkningar med 200 000 kronor. Vad beträffar försvarets fastighetsfond har riksräkenskapsverket framlagt ett preliminärt förslag, vilket emellertid ännu icke granskats inom försvarsdepartementet. Enligt detta förslag upptages överskottet av fonden till 18 250 000 kronor. I avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på försvarsdepartementets föredragning, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket förordade beloppet.

Den närmare utformningen av statförslagen framgår av bilagorna 1 och 2 till den i det följande framlagda inkomstspecifikationen.

Statens utlåningsfonder. I anslutning till av de fondförvaltande myndigheterna gjorda uppskattningar har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för nästa budgetår från statens utlåningsfonder till sammanlagt 23 738 400 kronor.

Såsom inkomst från lånefonden för bostadsbyggande har upptagits ett belopp av 150 000 kronor. Med hänsyn till de nya investeringarna å betydande belopp å kapitalbudgeten för ifrågavarande lånefond förordar jag, att inkomsterna från fonden uppföras med 5 miljoner kronor.

Såsom tidigare nämnts avser chefen för jordbruksdepartementet att framlägga förslag om avveckling av specialbudgeten för totalisatormedlen från och med nästa budgetår. I samband därmed avses, att lånefonderna för inköp av ädla avelsston, för inköp av avelshingstar av ardennerras samt för inköp av avelsston av nordsvensk ras skola upphöra såsom särskilda utlåningsfonder för att ingå i en av medel från stuteriväsendets fond inrättad diversemedelsfond för hästavelns befrämjande. Inkomsttitlarna för ifrågavarande utlåningsfonder böra sålunda utgå. De äro i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning uppförda envar med ett formellt belopp av 100 kronor.

Vid anmälan denna dag av frågan om anslag å kapitalbudgeten till egnahemslånefonden behandlas spörsmålet om nedsättning av den för fonden

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

gällande utlåningsräntan. Denna fråga synes emellertid icke kunna lösryckas ur sitt sammanhang med såväl de ändrade bestämmelser rörande egnahemslån, vilka under våren torde komma att på socialdepartementets föredragning underställas Kungl. Maj:t, som räntebestämmelserna för övriga statliga utlåningsfonder.

Den översyn av inkomsterna från statens utlåningsfonder som i händelse av ändrade räntebestämmelser torde bliva nödvändig bör anstå till senare under riksdagen. Under sådana förhållanden synas inkomsttitlarna kunna med förenämnda jämkningar upptagas med av riksräkenskapsverket förordade belopp och alltså summan av inkomsterna av statens utlåningsfonder i riksstatsförslaget för nästa budgetår uppföras med 28 588 100 kronor.

Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas

Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1947/48;

Bihang 2: Konjunkturläge och inflationsrisk (ur Konjunkturläget hösten 1946);

Bihang 3: PM angående den statsfinansiella utvecklingen;

Bihang 4: En allmän investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet år 1947; samt

Bihang 5: PM angående behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1945/46 m. m.

Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på propositioner angående vissa skatteförslag samt slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1947/48 enligt följande

36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

41 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten.

Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret

1947/48.

42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

Kronor

Utgifter.

A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:

1. Slottsbyggnadernas delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

för de kungl. slotten med tillhörande byggnader ....................... 468 000

b. Reparations- och underhållskostnader

för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga..... 65 000

c. Reparations- och underhållskostnader

för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m....... 143 000

d. Vissa iståndsättningsarbeten....... 81 000 757 000 2 3 4 5 6 7 8 9 10

2. Fångvårdsstyrelsens delfond..................... 300 000

3. Utrikesdepartementets delfond:

a. Reparations- och underhållskostnader

i allmänhet m. m.................. 185 000

b. Bränsle och lyse för vissa tjänstebostäder, förslagsvis.................... 149 000 334 000

4. Medicinalstyrelsens delfond.................... 1 745 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 3 200 000

6. Generaltullstyrelsens » .................... 60 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset............. 210 000

b. Övriga fastigheter................ 361 000 571 000

8. Lunds universitets delfond...................... 196 000

9. Karolinska sjukhusets delfond:

a. Karolinska sjukhuset............... 150 000

b. Serafimerlasarettet................. 100 000 250 000

10. Lotsstyrelsens delfond.......................... 240 000

B. Avsättning till värdeminskningskonto:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 123 000

3. Utrikesdepartementets * , förslagsvis.......... 82 000

7 653 000

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

43 Kronor

4. Medicinalstyrelsens delfond, förslagsvis........... 1 273 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis........... 1 506 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis........... 12 000

7. Uppsala universitets delfond:

a. Akademiska sjukhuset, förslagsvis ... 213 000

b. Övriga fastigheter, förslagsvis....... 296 000 509 000

8. Lunds universitets delfond, förslagsvis.......... 92 000

9. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis.......... 485 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 35 000

C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:

2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......... 45 000

3. Utrikesdepartementets » , förslagsvis.......... 333 000

4. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis.......... 16 000

5. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......... 3 168 000

6. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis.......... 45 000

7. Uppsala universitets » , förslagsvis.......... 11000

8. Lunds universitets » , förslagsvis.......... 6 000

9. Karolinska sjukhusets * , förslagsvis.......... 75 000

10. Lotsstyrelsens » , förslagsvis.......... 35 000

överskott att tillföras riksstatens driftbudget:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................... 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens > 350 000

3. Utrikesdepartementets » 245 000

4. Medicinalstyrelsens » .................... 1 835 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................... 8 460 000

6. Generaltullstyrelsens » 50 000

7. Uppsala universitets » 170 000

8. Lunds universitets » 220 000

9. Karolinska sjukhusets » 350 000

10. Lotsstyrelsens » 50 000

4 117 000

3 734 000

11 731 000 27 235 000

Summa

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.

ii

Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret

1947/48.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna. 45

Vidare hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen att

besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1947 utgå med en och en halv promille.

Slutligen hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

besluta, att staten skall med avseende på systembolagens personal ikläda sig garanti för utgåendet av personalen enligt vederbörande reglementen tillkommande pensionsförmåner.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Bihang 1.

Till KONUNGEN.

Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det detta ämbetsverk att årligen till Kungl. Maj:t avlämna förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande statsreglering ävensom med- Bihanq till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 1. Del 2. Bihang 1-

2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

dela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj:ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.

Riksräkenskapsverket inleder denna inkomstberäkning med en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten från och med budgetåret 1938/39. Uppgifterna, vilka sammanfattats i efterföljande tabell, avse de enligt budgetredovisningama redovisade inkomsterna och utgifterna. Skillnaden mellan redovisade inkomster och redovisade utgifter betecknas i tabellen såsom utfallet av driftbudgeten, och budgetutfallet upplöses i tabellen i sina komponenter, d. v. s. de förändringar i avseende å budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov.

Driftbudgetens utfall under budgetåren 1938/39—1945/46. Miljoner kronor.

1 Inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst, utjämningsskatt, värnskatt, särskild skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt krigskonjunkturskatt ävensom mantalspenningar.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 3

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Av denna tabell framgår, att inkomsterna under det första efterkrigsåret fortsatt att stiga, men att utgifterna minskats högst väsentligt. Bland inkomsterna visa dock de från statens affärsverksfonder m. fl. kapitalfonder härrörande intäkterna någon nedgång. De civila utgifterna hava fortsatt att sliga, medan de väsentliga minskningarna avse försvarsutgiftema. Även räntor å statsskulden m. m. visa någon nedgång. Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under budgetåret 1945/46 har blivit, att driftbudgeten utfallit med ett överskott, vilket icke förekommit sedan budgetåret 1938/39. Överskottet har främst kommit budgetutjämningsfonden till godo, medan beloppet av utestående reservationer visar endast eu obetydlig minskning.

Till denna översikt av driftbudgetens utfall under budgetåren 1938/39— 1945/46 torde riksräkenskapsverket få foga en analys av utfallet av statsregleringen för det sista i översikten ingående budgetåret. Närmare uppgifter härutinnan inhämtas i en härvid såsom bilaga A fogad sammanställning. I denna sammanställning angivas såväl i riksstaten (inklusive tilläggsstaten) beräknade som i budgetredovisningen redovisade inkomst- och utgiftsbelopp å budgetens olika huvudtitlar ävensom i riksstaten beräknat och i budgetredovisningen redovisat underskott att avföras å budgetutjämningsfonden eller överskott att tillföras fonden samt i budgetredovisningen redovisad ökning eller minskning av utestående anslagsreservationer. Av tabellen framgår, att utgifterna under nämnda budgetår hava belöpt sig till 3 329 miljoner kronor och inkomsterna till 3 528 miljoner kronor. Budgeten har sålunda utfallit med ett överskott av 199 miljoner kronor. Detta överskott fördelar sig vid redovisningen sålunda, att bristen å budgetutjämningsfonden minskats med 235 miljoner kronor och beloppet av utestående reservationer nedgått med 36 miljoner kronor.

Av tabellen framgår vidare, att det i riksstaten beräknade underskottet att avföras å statens budgetutjämningsfond, 314 miljoner kronor, i budgetredovisningen förbytts i ett överskott å 235 miljoner kronor, innebärande en med 549 miljoner kronor minskad belastning av budgetutjämningsfonden. Då den under budgetåret inträdda minskningen av kvarstående reservationer, såsom nyss nämnts, uppgått till 36 miljoner kronor, har budgetutfallet i förhållande till beräkningen i riksstaten medfört en kassamässig förbättring i budgetläget om 513 miljoner kronor. Sistnämnda belopp motsvarar summan av nettomerinkomsten å riksstatens inkomsttitlar om 319 miljoner kronor och nettobesparingen å riksstatens utgiftstitlar om 194 miljoner kronor.

Av den å driftbudgetens inkomstsida uppkomna merinkomsten hänföra sig 289 miljoner kronor till allmänna budgetens inkomsttitlar och bland dem främst till skatterna, vilka svara för en nettomerinkomst av 243 miljoner kronor. Betydande överskott hava lämnats av stämpelmedlen, fordonsskatt, bensinskatt, tullmedel, allmänna omsättningsskatten, varuskatten, kaffeskatten, tobaksskatten, omsättnings- och utskänkningsskattema å spritdrycker och vin. Det till statens kapitalfonder hanförliga inkomstöverskot-

4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

tet sammanhänger närmast med utfallet å statens järnvägar och inkomsttiteln diverse kapitalfonder; inkomsttiteln riksbanksfonden har lämnat något underskott.

Den allmänna budgetens utgiftssida utvisar en nettobesparing om 183 miljoner kronor. Betydande nettobesparingar hava uppkommit på fjärde, åttonde, nionde och elfte huvudtitlarna samt å riksgäldsfonden och å huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Sjunde huvudtiteln visar ett större nettounderskott, vilket bland annat hänför sig till kostnader för bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete.

Å specialbudgetemas inkomsttitlar har uppstått en nettomerinkomst om 30 miljoner kronor, huvudsakligen hänförlig till automobilskattemedlens specialbudget. I fråga om denna specialbudget torde här i övrigt böra erinras, att det redan i riksstaten beräknade underskottet å specialbudgeten, 72 miljoner kronor, genom utfallet stannat vid 50 miljoner kronor och alltså blivit 22 miljoner kronor lägre än beräknat. Beloppet av utestående reservationer å automobilskattemedel har ökat med 19 miljoner kronor. Underskottet å specialbudgeten täckes tills vidare från statens budgetutjämningsfond. Även under tidigare budgetår hava motsvarande brister täckts i enahanda ordning, och den samlade bristen i berörda avseende belöper sig vid utgången av budgetåret 1945/46 till 341 miljoner kronor.

Närmare uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna under budgetåret 1945/46 lämnas i tabellbilagan B, i vilken jämväl intagits motsvarande uppgifter om inkomsttillflödet under budegtåren 1938/39— 1944/45.

Beträffande inkomstutvecklingen under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter endast för tiden juli—oktober. Driftbudgetens inkomster hava under denna tidsperiod uppgått till 826 miljoner kronor mot 643 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. Till inkomstökningen hava bidrag lämnats främst av automobilskattemedlen, tullmedlen, den allmänna omsättningsskatten och tobaksskatten. Inleveranserna från de affärsdrivande verken utvisa däremot nedgång.

I närslutna bilaga C har riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av riksstatens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de i riksstaten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 3 568 miljoner kronor mot beräknat 3 347 miljoner kronor, innebärande en merinkomst av 221 miljoner kronor. De i riksstaten uppförda mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomsttitlarna beräknas härvid lämna en nettomerinkomst att tillföras nämnda fond om 164 miljoner kronor. Merinkomsten har flera orsaker. Vid beräkningen har förutsatts, att den allmänna omsättningsskatten skall avecklas från den 1 januari 1947 i enlighet med det förslag, som framlagts i proposition nr 386 till 1946 års riksdag. Vidare har skat-

Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: Bih. 1: 5

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

ten å kaffe beräknats nedgå efter den av 1946 års riksdag beslutade sänkningen. Bland övriga inkomstminskningar må nämnas, att riksbanksfonden förutsattes icke lämna någon inkomst. Mot inkomstminskningarna stå i främsta rummet merinkomster för tullmedlen, tobaksskatten och varuskatten samt för skatterna på spritdrycker, vin och maltdrycker. Även inkomstoch förmögenhetsskatten, stämpelmedlen samt de affärsdrivande verken bidraga till merinkomsterna. Automobilskattemedlen, som icke ingå i de mot budgetutjämningsfonden reglerade inkomsttitlarna, lämna en betydande merinkomst.

Driftbudgetens utgiftssida slutar enligt riksstaten på en summa av 3 348 miljoner kronor. Den fastställda riksstaten var sålunda praktiskt sett jämnt balanserad. Under hösten 1946 hava framlagts propositioner om anslag på tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår, slutande för driftbudgetens del på ett sammanlagt belopp av 183 miljoner kronor. I riksstat och tilläggsstat beräknade utgiftsbelopp uppgå alltså till sammanlagt 3 530 miljoner kronor. Vid bedömningen av utfallet av driftbudgetens utgiftssida bör hänsyn tagas till eventuella ytterligare tilläggsstatsanslag.

Det viktigaste underlaget för statens finanser utgöres av de enskilda fysiska och juridiska personernas inkomster. Av väsentlig betydelse för bedömande av utvecklingen av statens inkomster är därför att analysera, hur de enskildas inkomster utvecklat sig i förfluten tid. I anslutning till den sammanfattning av krigsårens statsfinansiella utveckling, som lämnats i det föregående, torde riksräkenskapsverket fördenskull här få meddela en återblick på utvecklingen av de enskildas inkomster, sådana dessa komma till uttryck i det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet. För sådant ändamål hava i efterföljande tabell till en början sammanställts uppgifter om det taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1938—1945 (motsvarande taxeringsåren 1939—1946), vad angår verksamhetsåret 1945 (taxeringsåret 1946) enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån.

Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan verksamhetsåret 1938 undergått en kraftig stegring på sammanlagt 74 procent, vilken stegring varit starkt markerad för åren 1941 och 1945. Inkomstutvecklingen har emellertid varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag samt för övriga skattskyldiga. Den förstnämnda gruppen, som starkt överväger till sitt absoluta belopp, visar praktiskt taget samma utveckling som det taxerade beloppet i dess helhet, medan svenska aktiebolag under större delen av redovisningsperioden förete en avsevärt mindre stegring av det taxerade beloppet. Medan det taxerade beloppet för fysiska personer successivt stigit med sammanlagt 76 procent, har stegringen för svenska aktiebolag år 1945 nått 64 procent. Utvecklingen av det taxerade beloppet för aktiebolagen bör ses i belysning därav, att, sedan den fria avskrivningsrätten införlivats

6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Utvecklingen av taxerat belopp iör olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1938—1945 (vid taxeringarna åren 1939—1946).

med skattesystemet, det taxerade beloppet i hög grad bestämmes av bolagens avskrivningspolitik och sålunda kan avvika från den verkliga inkomsten. För övriga skattskyldiga har stegringen i det taxerade beloppet hela tiden varit avsevärt svagare än för fysiska personer och svenska aktiebolag och år 1945 endast uppnått 27 procent.

För eu mera ingående analys av utvecklingen under ifrågavarande tidsperiod av det vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppnådda taxeringsresultatet erfordras uppgifter rörande dels vid taxeringen uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, medgivna allmänna avdrag och redovisad sammanlagd förmögenhetsdel, dels antalet vid taxeringen upptagna inkomsttagare och för dessa redovisade nettoinkomster med fördelning efter näringsgrenar och inkomsttagarens ställning i näringen samt efter storleken av inkomsttagarens inkomst.

Någon taxeringsstatistik avseende nu angivna förhållanden förelåg icke tidigare. Denna omständighet sammanhänger med formen för redovisning av inkomsterna i taxeringslängden, på sätt närmare utvecklats i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47, s. 7. Enligt förslag av 1940 års finansstatistiksakkunniga har emellertid från och med 1944 års taxering verkställts omläggning av redovisningen i inkomstlängden av taxeringsresultaten, varigenom förutsättningar skapats för en verkligt rättvisande allmän inkomststatistik. Det har sålunda uppdragits åt statistiska centralbyrån åt! utarbeta inkomst- och verksamhetsstatistik, avseende vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattad sammanräknad nettoinkomst för i A-längden redovisade fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser). För denna inkomststatistik uppdelas inkomsttagarna efter verksamhetens art (näringsgrenar) i följande åtta grupper, nämligen jordbruk med binäringar, industri och hantverk, samfärdsel, handel, allmän förvaltningstjänst, fria yrken, husligt arbete samt i övrigt. Inom var och en av dessa grupper fördelas inkomsttagarna vidare på dels yrkesverksamma och

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 7

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

icke yrkesverksamma personer dels ock, såvitt angår den förra kategorien, på företagare och anställda. Till de icke yrkesverksamma hänföras f. d. yrkesutövare, pensionärer etc. För statistikens genomförande har i inkomstlängden inlagts en kolumn, i vilken av taxeringsnämndens ordförande införts vederbörliga littera för angivande av inkomsttagarnas verksamhet och ställning. Vid littereringen skall visserligen ledning sökas i storleken av inkomsterna ur olika förvärvskällor, men inkomstens storlek får icke vara ensamt avgörande. Det är vederbörandes huvudsakliga sysselsättning, som skall vara bestämmande. Vidare är att anteckna, att äkta makar, som samtaxerats, i föreliggande statistik behandlats som en inkomsttagare (vars inkomst utgör summan av de båda makarnas) och därvid hänförts till den yrkesgrupp, dit den av makarna hör, som haft den största inkomsten, under förutsättning att denna härrör från stadigvarande yrkesverksamhet (således icke räntor av kapital o. d.). Den sammanräknade nettoinkomsten, som gjorts till föremål för den statistiska bearbetningen, utgör summan av enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt uppskattade inkomster av olika förvärvskällor, sedan avdrag gjorts för eventuellt underskott å förvärvskälla. I statistiken ingå ej skattskyldiga, vilkas sammanräknade nettoinkomst understiger 600 kronor.

Resultaten av denna statistik sammanföras av statistiska centralbyrån i en i serien Sveriges officiella statistik ingående berättelse, benämnd »Skattetaxeringama samt inkomstfördelningen inom yrkesgrupper». Denna berättelse innehåller även i utvidgad form den statistik rörande taxeringsutfallet, som tidigare av statistiska centralbyrån offenliggjorts i publikationen »Skattetaxeringarna». Av berättelsen hava hittills utkommit redogörelser för 1944 och 1945 års taxeringar (verksamhetsåren 1943 och 1944). Riksräkenskapsverket har vidare fått del av vissa preliminära resultat från den inom statistiska centralbyrån nu pågående bearbetningen av materialet för inkomstoch verksamhetsstatistiken avseende 1946 års taxering (verksamhetsåret 1945).

I det följande har riksräkenskapsverket sammanfattat huvudresultaten av centralbyråns ifrågavarande statistik. Vid utnyttjande av tabellernas siffror i lönestatistiskt syfte må uppmärksammas den felmarginal, som sammanhänger med reglerna för taxeringen och med brister i taxeringsförfarandet.

I den första tabellen (s. 8) redovisas för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 antalet inkomsttagare och sammanräknad nettoinkomst för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt Alängden. Av tabellen framgår till en början att totala antalet inkomsttagare i hela riket stigit från i runda tal 2 956 000 år 1943 till 3 004 000 respektive 3 076 000 under de båda följande åren. Ökningen har utgjort respektive 1,6 och 2,4 procent. Av ökningen kommer den övervägande delen på anställda. Inkomsttagarnas fördelning på olika näringsgrenar var väsentligen densamma de tre åren. Deras sammanlagda nettoinkomst har stigit från 10 796 miljoner kronor år 1943 till 11 420 och 12 372 miljoner kronor de båda

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Antalet inkomsttagare och sammanräknad nettoinkomst tör olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden under verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946).

följande åren eller med 5,8 respektive 8,3 procent. För företagarna har stegringen varit 2,9 respektive 9,4 procent, medan den för anställda uppgått till 6,7 respektive 8,2 procent. Nettoinkomstens fördelning på olika näringsgrenar har varit väsentligen enahanda de tre åren. Av det i tabellen redovisade sammanlagda antalet inkomsttagare voro år 1945 17,0 procent företagare, 75,9 procent anställda och 7,1 procent icke yrkesverksamma. Proportionen mellan företagare och anställda har varit ungefär densamma som de båda tidigare redovisningsåren. Av den redovisade sammanlagda nettoinkomsten år 1945, 12 372 miljoner kronor, hänförde sig 20,0 procent till företagare, 74,5 procent till anställda och 5,5 procent till icke yrkesverksamma. Ej heller dessa relationer hava nämnvärt förändrat sig under de tre redovisningsåren.

I den andra tabellen (s. 9) redovisas medelinkomsten per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma (enligt A-längden) åren 1943, 1944 och 1945. En granskning av medelinkomsterna för varje år för sig utvisar, att de för samtliga företagare, samtliga anställda och samtliga icke yrkesverksamma framräknade medelinkomsterna uppvisa relativt små avvikelser. Vad angår de i tabellen redovisade medelinkomsterna för företagare eller anställda inom olika näringsgrenar, må här

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxerings-

året 1946.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 9

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Medelinkomst per inkomsttagare för olika grupper av företagare och anställda samt för icke yrkesverksamma enligt A-längden under verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946).

allenast påpekas, att de låga medelinkomsterna för anställda inom jordbruk med binäringar samt inom husligt arbete delvis förklaras därav, att i dessa grupper redovisade inkomsttagare mera renodlat utgöras av arbetare, medan inom övriga grupper medelinkomstens storlek i avsevärd mån påverkas av förekomsten av högre avlönad förvaltningspersonal. Medelinkomsten har fortsatt att stiga för såväl företagare som anställda, men stegringen är starkare mellan åren 1944 och 1945 än mellan åren 1943 och 1944, särskilt för företagarna. Sålunda har stegringen i medelinkomsten för företagare utgjort 2,6 respektive 8,4 procent och för anställda 4,8 respektive 5,9 procent.

I den tredje tabellen (s. 10) redovisas för åren 1943—1945 antalet inkomsttagare enligt A-längden, fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek. Tabellens sifferuppgifter lämna en summarisk bild av företagarnas, de anställdas och de icke yrkesverksammas liksom samtliga inkomsttagares fördelning på olika inkomstlägen. Såsom naturligt är, utvisar tabellen, att de anställdas fördelning på olika inkomstlägen nära sammanfaller med samtliga inkomsttagares fördelning samt att i jämförelse med denna fördelning för företagare redovisas en förskjutning mot något högre inkomstlägen och för icke yrkesverksamma en förskjutning i motsatt riktning.

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxerings-

året 1946.

10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Antalet inkomsttagare enligt A-längden under verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946) fördelade på företagare, anställda och icke yrkesverksamma samt efter den sammanräknade nettoinkomstens storlek.

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxerings-

året 1946.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I: H

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Av en jämförelse mellan de tre årens siffror framgår en förskjutning av antalet inkomsttagare från lägre till högre inkomstklasser. Antalet inkomsttagare i inkomstklasserna upp till 3 000 kronor har härigenom undergått en icke obetydlig minskning, medan antalet inkomsttagare i klasserna över 3 000 kronor företer en i stort sett motsvarande ökning.

Det har förut nämnts, att den verkställda omläggningen av taxeringslängderna gjort det möjligt att ur längdernas uppgifter framräkna den s. k. förmögenhetsdelen, motsvarande för fysiska personer in. fl. i A-längden redovisade skattskyldiga Vioo av den taxerade förmögenheten. Med ledning av uppgifterna i taxeringsstatistiken beräknas alltså den taxerade förmögenheten för dessa skattskyldiga vid utgången av åren 1943, 1944 och 1945 till respektive 20,58, 21,59 och 25,30 miljarder kronor, vilket innebär en stegring av respektive 4,9 och 17,2 procent. Det är härvid att märka, att siffran för år 1945 påverkats av den samma år företagna allmänna fastighetstaxeringen. Vid denna har värdet av fastighetsskattepliktig fastighet höjts med 18,7 procent.

Såsom utgångspunkt för riksräkenskapsverkets förevarande inkomstberäkning får ämbetsverket i detta sammanhang vidare meddela följande summariska uppgifter rörande den ekonomiska utvecklingen intill utgången av oktober månad innevarande år.

Årets skörderesultat torde, om alla grödor sammanfattas, till kvantiteten kunna betecknas som något över medelmåttan. Ett slutgiltigt omdöme om 1946 års skörd kan emellertid ej angivas, då de uppgifter som nu finnas tillgängliga hänföra sig till en tidpunkt, då tröskningen endast i mindre utsträckning verkställts. Under de senaste åren har prissättningen på jordbrukets produkter åsyftat en sådan avvägning av priserna, att jordbruket, taget såsom en helhet, vid normala väderleksbetingelser skulle erhålla full täckning för den efter krigsutbrottet inträffade kostnadsökningen. Prissättningen har ägt rum med ledning av vissa beräkningar rörande förändringarna i jordbrukets inkomster och kostnader sedan produktionsåret 1938/39. Enligt dessa beräkningar skulle ökningen i den totala inkomsten, inklusive kapitalförändringar, under produktionsåren 1939/40—1946/47 för respektive år uppgå till 11,4, 18,9, 25,4, 37,6, 51,3, 52,4, 57,1 och 62,0 procent i jämförelse med basåret, och ökningen i kostnader för samma år utgöra respektive 10,3, 18,4, 32,6, 35,8, 42,3, 52,2, 58,7 och 63,5 procent.

Situationen på bränslemarknaden har under de senare åren medfört betydande skogsavverkningar. Belysande äro de siffror, som avse taxeringarna till skogsaccis. Enligt skattestatistiken utgjorde del taxerade accispliktiga rotvärdet åren 1938—1944 för respektive år 263, 163, 244, 263, 329, 397 och 335 miljoner kronor samt år 1945 321 miljoner kronor, sistnämnda uppgitt enligt preliminär sammanställning av statistiska centralbyrån. Anmärkas bör att dessa siffror inrymma prisstegring.

Enligt Sveriges industriförbunds säsongutjämnade produktionsindex med

12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

basåret 1935 visade den industriella produktionen från och med år 1940 fram till augusti 1941 en svagt fallande tendens. Generalindex för de i beräkningen ingående industrigrenarna, som i genomsnitt för år 1939 låg vid 124, nedgick under juli och augusti månader år 1941 till 100. Efter augusti 1941 var indextalet på det hela taget sakta stigande och uppnådde i januari 1945 siffran 114. I mars månad 1945 sjönlc index under inverkan av verkstadskonflikten till 84 för att från och med juni månad 1945 åter stiga och i april och maj 1946 uppgå till 129, varefter index under de följande tre månaderna sjunkit något. En återhämtning har skett under september och oktober; för oktober 1946 registreras ånyo siffran 129 (för oktober 1945 124). Indextalet under oktober månad för de olika industrigrupperna utgjorde för massa- och pappersindustri 105 (för oktober månad 1945 84), för järn- och stålindustri 136 (143), för maskinindustri 177 (177), för livsmedelsindustri 114 (114), för textil- och sömnadsindustri 107 (112) och för annan konsumtionsvaruindustri 146 (141).

Antalet sysselsatta arbetare inom industrien har, enligt socialstyrelsens beräkningar, under innevarande år varit något större än under år 1945. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa uppgick vid utgången av oktober månad åren 1939—1946 för respektive år till 12 183, 16 122, 12 610, 6 377, 5 434, 7 494, 5 842 och 2 782. Uppgifterna rörande arbetslösheten inom fackförbunden äro för innevarande år gynnsamma. Det bör erinras, att uppgifterna rörande arbetslösheten under åren 1940—1945, bland annat på grund av inkallelserna till beredskapstjänst, icke äro direkt jämförbara inbördes eller med motsvarande uppgifter för åren 1939 och 1946.

Godstrafiken å statens järnvägar har sedan år 1939 visat starkt fortgående ökning. Den å statens järnvägar transporterade godsmängden uppgick under januari—september månader åren 1939—1946 för respektive år till 8,5, 10,7, 12,6, 15,0, 16,4, 17,3, 17,9 och 19,3 miljoner ton.

För den godstransport, som ombesörjes i beställningstrafik med lastautomobil, hava fraktavgifterna för månaderna oktober 1945—september 1946 utgjort sammanlagt 262 miljoner kronor mot 249 miljoner kronor samma period ett år tidigare.

Sjöfartens omfattning har under kriget starkt beskurits. Det ankommande lastade tonnaget uppgick under tiden januari—oktober åren 1939—1946 för respektive år till 16,4, 7,1, 6,5, 5,8, 5,9, 4,7, 2,8 och 9,6 miljoner nettoton. Det avgående lastade tonnaget uppgick under samma tid för respektive år till 16,4, 8,7, 9,1, 7,7, 7,4, 4,4, 3,9 och 10,4 miljoner nettoton.

Utrikeshandeln har under åren 1940—1945 gått starkt tillbaka. Sålunda uppgick importen under tiden januari—oktober åren 1939—1946 för respektive år till 1 958, 1 696, 1 377, 1 452, 1 535, 1 454, 771 och 2 694 miljoner kronor samt exporten till 1 544, 1 093, 1 109, 1 075, 991, 665, 1 282 och 2 071 miljoner kronor.

Belysande för utvecklingen av den inre handelsomsättningen inom ett betydande område är storleken av omsättningsskatt. Enligt föreliggande siff-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

ror från taxeringarna åren 1944 och 1945 beräknas, att den med sådan skatt belagda omsättningen mellan dessa år stigit med 7,1 procent. Den månatliga omsättningen av de med allmän omsättningsskatt belagda varorna och prestationerna har under år 1946 genomgående varit avsevärt högre än år 1945. Stegringen torde för nävarande överstiga 20 procent.

Partiprisnivån enligt kommerskollegii index för grosshandelspris (1935 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939—1945 för respektive år 115, 146, 172, 189, 196, 196 och 194. Index har från juni 1945, då det uppgick till 197, successivt sjunkit till 185 i januari 1946, varefter index varit i det närmaste oförändrat och i oktober 1946 utgjorde 186. Riksbankens konsumtionsprisindex (1931 = 100) utgjorde i medeltal för åren 1939—1945 för respektive år 107,1, 123,5, 142,2, 156,9, 159,5, 159,1 och 158,5. I oktober 1945 hade index uppnått siffran 158,1 och i oktober 1946 159,5 eller obetydligt högre än indextalet ett år tidigare.

Socialstyrelsens index för samtliga levnadskostnader (1914 = 100) uppgick i genomsnitt åren 1939 och 1945 till 169 respektive 241. I september månad 1946 uppnåddes indexsiffran 243 mot 242 samma månad 1945.

De för år 1946 träffade avtalen hava för industriarbetarna medfört en höjning av lönerna med 4 procent. Bristen på arbetskraft har emellertid medfört att denna blivit större. Enligt socialstyrelsens statistik över löneinkomsterna en vecka i maj och en vecka i augusti skulle dessa från motsvarande tid föregående år ökat med cirka 8 procent. Lönestegringen för lantarbetare och skogsarbetare utgör omkring 10 procent från år 1945 till år 1946. Enligt avtalen för skogsarbetarna komma dessa att under år 1947 erhålla en lönestegring på ungefär 12 procent. Även för lantarbetarna kommer det avtal, som gäller för nästa år, att innebära någon höjning av arbetsinkomsterna. Giltighetstiden för ett stort antal avtal utgår vid årsskiftet 1946/47. Dessa avtal kunna på grund av det nuvarande arbetsmarknadsläget medföra lönestegringar utöver den höjning som blir en följd av det nya ramavtalet.

Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår äro av avgörande betydelse för inkomstutvecklingen dels beslutade ändringar i beskattningsreglerna avseende direkta eller indirekta statsskatter, dels ock de väntade framtida förändringarna i underlaget för de statliga och kommunala direkta skatterna, utrikeshandelns omfattning och den inbördes storleken av de affärsdrivande verkens samt riksbankens inkomster och utgifter.

Vad först angår ändringar i beskattningsreglerna må erinras om den beslutade avvecklingen av krigskonjunkturskatten och av allmänna omsättningsskatten samt sänkningen av kaffeskatten. Dessa ändringar i beskattningsreglerna representera ett sammanlagt inkomstbortfall för budgetåret 1947/48 av mer än 500 miljoner kronor.

Beträffande därefter utvecklingen av underlaget för de statliga och kommunala direkta skatterna har riksräkenskapsverket med ledning av särskilt inhämtade uppgifter uppskattat stegringen av skatteunderlaget under verk-

14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

samhetsåret 1946 för fysiska personer m. fl. till 12 procent och för aktiebolag till 17 procent i jämförelse med skatteunderlaget under verksamhetsåret 1945. Därest det hittills gällande uppbördssystemet tillämpades även i framtiden, skulle det sålunda framräknade skatteunderlaget för verksamhetsåret 1946 bli bestämmande för utfallet av skatteuppbörden under budgetåret 1947/48. Med källskattereformens genomförande från och med den 1 januari 1947 rubbas denna ordning. Beträffande sådana skattskyldiga, vilka hava att erlägga A-skatt, d. v. s. löntagare m. fl., bli inkomstförhållandena under tiden 1 maj 1947—30 april 1948 avgörande för skatteuppbörden under budgetåret 1947/48. Till grund för beräkningen av denna skatteuppbörd bör följaktligen läggas en uppskattning av den fortsatta löneutvecklingen intill utgången av april månad 1948. För det stora flertalet av sådana skattskyldiga, vilka hava att erlägga B- eller C-skatt, d. v. s. skattskyldiga som uppbära inkomst av fastighet, rörelse eller kapital m. m., torde de för dylika skattskyldiga föreskrivna särskilda debiteringarna av preliminär skatt för åren 1947 och 1948 — vid antagen stigande inkomstutveckling — nära ansluta sig till 1946 års respektive 1947 års taxeringar; sistnämnda taxeringar hänföra sig alltså till de skattskyldigas inkomstförhållanden under verksamhetsåret 1945 respektive verksamhetsåret 1946. Beräkningen av den till dessa skattskyldiga hänförliga uppbörden av preliminär skatt under budgetåret 1947/48 kan alltså verkställas med utgångspunkt från en uppskattning av inkomstutvecklingen för samma skattskyldiga intill utgången av år 1946.

För genomförandet av beräkningen av den sammanlagda uppbörden å inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in. erfordras alltså — utöver beräkningen av skatteunderlaget under år 1946 — en uppskattning av löneinkomsternas storlek under åren 1947 och 1948. I nuvarande ekonomiska läge är det givetvis synnerligen vanskligt att bedöma den allmänna löneutvecklingen även för den närmaste framtiden. Om man emellertid, såsom riksräkenskapsverket funnit anledning göra, utgår från att den under innevarande år rådande fulla sysselsättningen skall kunna upprätthållas under hela den tidsperiod varom nu är fråga, reduceras problemet till att fastställa de förändringar i lönesatserna och de förskjutningar av arbetskraften mellan verksamhetsgrenar med olika lönenivå, som kunna beräknas inträda under samma tidsperiod. Vad först angår löneutvecklingen under år 1947 bestämmes denna väsentligen av de löneavtalsuppgörelser inom industrien m. fl. arbetsområden, som förväntas komma till stånd under de närmaste månaderna. Under förutsättning att dessa avtalsuppgörelser kunna genomföras utan mera omfattande öppna arbetskonflikter, har riksräkenskapsverket — med utgångspunkt från att den sammanlagda lönesumman för år 1946 avseende samtliga arbetsområden beräknas vara omkring 12 procent högre än motsvarande lönesumma för år 1945 — räknat med att lönesumman för år 1947 kommer att ligga omkring 7 procent över 1946 års nivå. För år 1948 har riksräkenskapsverket kalkylerat med en ytterligare stegring av lönesumman med omkring 4 procent.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1: 15

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Vid den sålunda antagna fortgående stegringen av löneinkomsterna utöver 1946 års nivå måste uppenbarligen tillämpandet av det nya uppbördssystemet beträffande löntagare och därmed jämställda skattskyldiga i huvudsak medföra en motsvarande höjning av skatteuppbörden under budgetåret 1947/ 48 utöver den nivå, som skulle hava ernåtts vid tillämpandet av det hittills gällande uppbördssystemet. Vid en fortgående stegring av inkomsterna av fastighet, rörelse och kapital skulle skatteuppbörden under budgetåret 1947/ 48 avseende därav berörda skattskyldiga i allmänhet icke påverkas av inkomststegringarna efter utgången av år 1946 och endast beträffande de två sista uppbördsterminer, som infalla under nämnda budgetår, av inkomststegringar under sistnämnda år, vadan skatteuppbörden från ifrågavarande skattskyldiga under budgetåret 1947/48 kan beräknas ligga under den nivå, som skulle hava uppnåtts enligt det äldre uppbördssystemet. För samtliga skattskyldiga tillsammantagna komma angivna förhållanden emellertid att medföra en betydande nettohöjning av uppbördsresultatet under budgetåret 1947/48. Därtill kommer, att den kommunala inkomstskattens indragande under det nya uppbördssystemet vid nu antagna fortgående stegring av skatteunderlaget medför en om icke motsvarande dock betydande tillfällig stegring av den till statsverket under budgetåret 1947/48 ingående bruttouppbörden, samtidigt som de av bruttouppbörden under samma budgetår utgående förskotten till landsting och primärkommuner m. fl. avvägas med utgångspunkt från de enligt 1946 års taxering debiterade respektive enligt 1947 års taxering uträknade lägre kommunala inkomstskattebeloppen. Sedan det till kommunal inkomstskatt slutligt debiterade beloppet under ett senare år blivit fastställt verkställes en avräkning med kommunerna. Den sammanlagda stegring av nettouppbörden å inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst- och förmögenhet m. m. för budgetåret 1947/48, som är att återföra på själva omläggningen av uppbördssystemet, har av riksräkenskapsverket beräknats till omkring 150 miljoner kronor.

Under förutsättning att för fysiska personer och därmed i beskattningshänseende jämställda skattskyldiga inkomsterna under åren 1946, 1947 och 1948 — såsom riksräkenskapsverket funnit sannolikt — stegras i ungefär samma tempo som ovan antagits för enbart löneinkomsterna, lärer en sådan höjning av inkomsterna inom landet komma att öka inkomsttillflödet å ett flertal av riksstatens övriga inkomsttitlar, särskilt sprit- och tobaksskatterna, ävensom gynnsamt påverka utvecklingen av affärsverkens bruttoinkomster.

Beträffande därefter utvecklingen av Sveriges utrikeshandel må framhållas följande. Medan 1945 års utrikeshandel resulterade i ett betydande exportöverskott, har utrikeshandeln under den förflutna delen av innevarande år redovisat ett lika betydande importöverskott. Det stora exportöverskottet under år 1945 kan återföras på å ena sidan en forcerad export av under kriget upplagrade skogsprodukter och å andra sidan främst den tyska importmarknadens bortfallande, vilket ej omedelbart kunde kompenseras med

16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

import från andra länder. Omkastningen i utrikeshandelns totala siffror under innevarande år sammanhänger med dels en på grund av bristfällig försörjning med kol och vissa råvaror samt otillräcklig tillgång på arbetskraft framkallad stagnation i exporten, dels en kraftig stegring av importen av såväl konsumtionsvaror som halvfabrikat. Om exporten i rådande försörjnings- och arbetskraftsläge icke skulle inrymma möjlighet till större inkomsttillskott, lärer en utjämning av handelsbalansen för närvarande förutsätta en minskning av importen. En begränsning av importen åter skulle direkt medföra en nedgång av tullmedelsinkomsterna och indirekt föranleda en minskning av vissa accisinkomster. Härav framkallade inkomstminskningar för statsverket under budgetåret 1947/48 torde emellertid bli av relativt ringa räckvidd.

Vad slutligen angår den inbördes storleken av de affärsdrivande verkens inkomster och utgifter, har den vid höstriksdagen beslutade regleringen från och med den 1 juli 1947 av tjänstemännens löner till följd, att de verk, för vilka avlöningskostnaderna dominera utgiftsstaterna, komma att redovisa starkt minskade överskott under budgetåret 1947/48. För riksbanken kommer det ökade avskrivningsbehovet att föranleda ett bortfallande av hela riksbanksvinsten såväl för budgetåret 1947/48 som för ett antal följande budgetår.

Det må erinras, att de här gjorda beräkningarna äro grundade på förutsättningen, att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Enligt hittills gällande regler för uppbörden av statens inkomster har en väsentlig del, i stort sett ungefär 40 procent, av driftbudgetens inkomster under ett visst budgetår hänfört sig till de ekonomiska förhållandena under en vid riksstatens fastställande förfluten tid. Detta har främst gällt inkomstoch förmögenhetsskatten, värnskatten, den särskilda skatten å förmögenhet, krigskonjunkturskatten samt folkpensionsavgifteirna. Efter genomförandet av uppbördsreformen kommer emellertid i framtiden avkastningen under ett visst budgetår av inkomst- och förmögenhetsskatten och därmed likställda inkomsttitlar att väsentligen hänföra sig till samma budgetårs inkomstförhållanden. Denna reform medför alltså, att budgetens inkomstsiffror i stort sett komma att beräknas med ledning av de ekonomiska förhållandena under den tid budgeten omfattar. Omläggningen av skatteuppbörden leder sålunda till ett försvagande av den säkerhet i inkomstberäkningarna, som förelåg under det äldre uppbördssystemets tid.

Osäkerheten i riksräkenskapsverkets förevarande inkomstberäkning hänför sig väsentligen till det till grund för beräkningen liggande antagandet angående inkomstutvecklingen inom landet under åren 1947 och 1948. Den framtida inkomstutvecklingen är emellertid beroende av en rad helt obestämbara faktorer, bland andra in- och utländska prisrörelser, av de svens-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1: 1*

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

ka statsmakterna vidtagna penningpolitiska åtgärder samt ekonomiska och sociala konflikter ävensom internationella störningar av skilda slag, och undandrager sig följaktligen ett mera exakt bedömande.

Innan riksräkenskapsverket övergår till beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna å riksstaten för budgetåret 1947/48, torde ämbetsverket få omnämna vissa förändringar i uppställningen av riksstatens inkomstsida.

Den huvudsakliga titeln för skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse blir efter genomförandet av uppbördsreformen titeln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. De nuvarande inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet bortfalla sålunda från och med nästa budgetår. De inkomster, som då kunna komma att inflyta under dessa titlar, ävensom restitutioner torde få bokföras såsom äldre skatter under förenämnda inkomsttitel.

Närmast efter preliminärskattetiteln torde i riksstaten inkomsttiteln krigskonjunkturskatt böra upptagas, å vilken titel under nästa budgetår endast kommer att redovisas från verksamhetsåret 1945 härrörande krigskonjunkturskatt.

Såsom ny särskild titel bör härefter uppföras den nu under inkomst- och förmögenhetsskatt bokförda kupongskatten, vilken representerar en definitiv källbeskattning och följaktligen icke lämpligen bör inrymmas under preliminärskattetiteln. Såsom särskilda skattetitlar böra också upptagas »utskiftningsskatt och ersättningsskatt» samt den av 1946 års riksdag å riksstaten uppförda inkomsttiteln »skogsvårdsavgifter».

Å inkomsttiteln »stämpelmedel» redovisas ett flertal omsättningsskatter av olika slag. Riksräkenskapsverket förordar, att denna inkomsttitel uppdelas i flera titlar. Under en inkomsttitel med benämning »arvsskatt och gåvoskatt» böra sålunda sammanföras stämpelintäktema för bouppteckningar och gåvobrev. Under en annan titel synes böra upptagas »lotterivinstskatten» och under en tredje titel övriga i den nuvarande titeln stämpelmedel ingående intäkter, vilka lämpligen kunna sammanföras under benämningen »omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.».

Proposition har framlagts om att den allmänna omsättningsskatten skall med vissa undantag avvecklas från och med den 1 januari 1947. Omsättningsskatt skall dock utgå även efter nämnda dag dels på varor, för vilka skärpt omsättningsskatt gäller, dels ock vid försäljning eller import av personbilar samt tyngre motorcyklar och sidvagnar till motorcyklar. Vid sin inkomstberäkning för budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket ur riksstaten uteslutit inkomsttiteln allmän omsättningsskatt och beräknat titeln varuskatt provisoriskt så mycket högre som antagits svara mot den kvarstående omsättningsskatten på vissa varor.

Under en gemensam rubrik »rusdrycksförsäljningsmedel» äro i riksstaten

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr t. Det 2. Bihang 7.

18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkninff.

uppförda två fristående titlar, avseende den ena medel av partihandelsbolag och den andra medel av detaljhandelsbolag. Härutinnan föreslår riksräkenskapsverket den formella ändringen, att i stället uppföras två titlar i riksstaten, den ena benämnd »rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag» och den andra benämnd »rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag».

Under rubriken »diverse kapitalfonder» redovisas bland annat inkomsterna från fonden för kreditgivning till utlandet. Med hänsyn till den storleksordning, som dessa inkomster nu nått, synes denna fond böra i riksstaten redovisas under särskild inkomsttitel, medan inkomsterna från övriga till diverse kapitalfonder hörande fonder sammanföras under en inkomsttitel »övriga diverse kapitalfonder».

Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48. Beträffande de i denna tabell för de särskilda inkomsttitlarna beräknade beloppen får riksräkenskapsverket härefter anföra följande.

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter.

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Den av 1945 års riksdag beslutade reformen av uppbördsväsendet innebär, att under det år inkomst förvärvas eller förmögenhet äges, inkomståret, skall utgå preliminär skatt så beräknad, att den kan antagas väsentligen täcka den slutliga skatt, som efter verkställd taxering påföres för berörda inkomst och förmögenhet. Den preliminära skatten, som i princip utgår å inkomst från samtliga förvärvskällor, beräknas efter olika metoder för skilda förvärvskällor: på grundval av preliminär taxering (eventuellt med ledning av preliminär självdeklaration) eller enligt särskilt upprättade skattetabeller, vilka för olika inkomstbelopp angiva den därå under vissa förutsättningar belöpande skatten, eller slutligen efter viss procent av inkomsten.

Debitering skall ske gemensamt av krono- och kommunalutskylder. Den debiterade eller med ledning av skattetabell eller efter procentsats beräknade preliminärskatten förfaller till betalning under sex uppbördsterminer, vilka infalla under månaderna mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret (mars ett år till och med februari nästföljande år). Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller därefter skillnaden såsom kvarstående skatt till betalning under den första uppbördsterminen eller de båda första uppbördsterminema under

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 19

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

det uppbördsår, som infaller näst efter vederbörligt taxeringsår. Överstiger den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med viss begränsning det överskjutande beloppet till den skattskyldige. Fastighetsskatten, som icke är föremål för preliminär uppbörd, förfaller till betalning under uppbördsterminerna i september, november och januari, dock att under år 1947 fastighetsskatt på grund av 1946 års taxering skall förfalla till betalning under uppbördsterminerna i mars, maj och juli och under år 1948 fastighetsskatt på grund av 1947 års taxering — till den del densamma icke är efterskänkt på grund av övergångsbestämmelserna — skall förfalla till betalning under uppbördsterminen i mars 1948. Under en eller flera uppbördsterminer under uppbördsåret förfaller likaledes tillkommande skatt, som debiteras på grund av beslut, vilket fattats av prövningsnämnd senare än den 10 oktober taxeringsåret eller av kammarrätten eller av Kungl. Maj:t.

Arbetsgivare eller annan, vilken utbetalar belopp, som för mottagaren utgör sådan inkomst av tjänst, vilken hänför sig till skattskyldigs huvudsakliga arbetsanställning eller eljest är dennes huvudsakliga inkomst av tjänst, skall i regel vara skyldig verkställa avdrag å utbetalt belopp för gäldande av preliminär och kvarstående skatt.

Enär preliminär skatt, som beräknas enligt de nyss angivna grunderna, i många fall kan komma att skilja sig från motsvarande slutliga skatt, har föreskrivits, att i de fall, då skillnaden kan antagas bliva avsevärd, rättelse (jämkning) skall av den lokala skattemyndigheten kunna vidtagas i preliminärskatten, så att den bättre överensstämmer med den slutliga skatt, som kan antagas komma att påföras.

Skatt skall inbetalas genom postverket eller penninginrättning till vederbörande uppbördsmyndighet.

Till kommun eller annan kommunal samfällighet skall av länsstyrelsen utbetalas vad sådan samfällighet beslutat utdebitera såsom skatt. Härvid göres intet avdrag för restantier.

De antagna uppbördsbestämmelserna träda i kraft den 1 januari 1947.

Till följd av denna omläggning av uppbörden vidtogos vissa ändringar å riksstatens inkomstsida beträffande de skattetitlar, vilka efter den 1 januari 1947 skulle bliva föremål för uppbörd i den nya ordningen. De riksstatstitlar, vilka beröras av reformen, hava bibehållits i riksstaten under budgetåret 1946/47. men samtidigt har uppförts en ny riksstatstitel, som benämnts »preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m.», å vilken efter reformens ikraftträdande skola redovisas samtliga skatter som innefattas i det nya uppbördsförfarandet. A de äldre riksstatstitlarna redovisas de skatter, vilka inflyta före reformens ikraftträdande, således under första hälften av innevarande budgetår, samt även de restantier, som utestå vid tidpunkten för ikraftträdandet och inflyta under budgetårets senare hälft. Å samma titlar avföras jämväl de under budgetåret utbetalade restitutionerna. Det har förutsatts, att de äldre skattetitlarna icke skulle bibehållas i riksstaten efter ut-

20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

gången av budgetåret 1946/47 för särskild redovisning av inflytande restantier eller utgående restitutioner. I enlighet härmed komma alltså inkomsttitlarna inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet att såsom särskilda inkomsttitlar försvinna från riksstaten från och med budgetåret 1947/48.

Såsom inledningsvis nämnts kommer inkomsttiteln krigskonjunkturskatt, att kvarstå å riksstaten även för nästkommande budgetår. Såsom särskilda inkomsttitlar, vilka icke beröras av uppbördsreformen, komma jämväl en titel för kupongskatt samt titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt att upptagas för sig i riksstaten.

I ett den 19 november 1946 avgivet betänkande bär 1945 års statsskatteberedning framlagt förslag till omläggning av den direkta statsbeskattningen samt angående kvarlåtenskapsskatt in. m. (SOU 1946: 79). De framlagda författningsförslagen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1948 och hava sålunda inverkan på beräkningen av utfallet av ifrågavarande skatter under budgetåret 1947/48. I det läge, vari frågan om denna omläggning av den direkta statsbeskattningen för närvarande befinner sig, har riksräkenskapsverket emellertid vid sin inkomstberäkning förutsatt, att skatt på inkomst och förmögenhet skall utgå av den storlek och med den fördelning på olika skattskyldiga, som motsvarar den nuvarande inkomst- och förmögenhetsskatten, värnskatten och särskilda skatten å förmögenhet under antagande att dessa skatter upptagas för helt år.

Inkomsttiteln »preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.» inrymmer å ena sidan uppbörd av såväl statsskatter som kommunalskatter och å andra sidan utbetalningar av kommunerna tillkommande belopp. De inkomster, vilka skola beräknas å denna inkomsttitel, äro dels inkomstoch förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, skogsvårdsavgifter och folkpensionsavgifter, dels ock kommunalskatt i form av fastighetsskatt, kommunal inkomstskatt och skogsaccis. För erhållande av den faktiska uppbörden bör härefter från summan av beräknad bruttouppbörd av dessa skatter avgå ett belopp för beräknade restantier. Den faktiska uppbörd, som inflyter till statsverket, skall disponeras sålunda, att dels skogsvårdsavgifter och folkpensionsavgifter omföras till vederbörliga i riksstaten upptagna inkomsttitlar, dels ock till kommunerna utbetalas fastighetsskatt, kommunal inkomstskatt och skogsaccis. Inkomsttiteln belastas slutligen av restitutioner. Skillnaden mellan den faktiska uppbörden och de sammanlagda utgifterna blir den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsttiteln »preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.».

Av den nu lämnade översikten rörande den beskattning, som är avsedd att redovisas å inkomsttiteln »preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m.», framgår, att för utfallet av inkomsttiteln är väsentligt avgörande det

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 21

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

vid den årliga taxeringen framkommande underlaget för den statliga inkomstoch förmögenhetsskatten. Det gäller alltså att med utgångspunkt från de kända uppgifterna om detta skatteunderlag vid de senast verkställda taxeringarna söka bilda sig en uppfattning om skatteunderlagets utveckling till och med den tidsperiod, som enligt den nya uppbördsordningen är bestämmande för de skattebelopp, vilka kunna väntas inflyta under budgetåret 1947/48. Såsom antyddes i inkomstberäkningen för budgetåret 1946/47, kommer omläggningen av skatteuppbörden att föra med sig ett försvagande av den säkerhet i inkomstberäkningarna, som hittills vunnits därigenom, att en väsentlig del av inkomsternas avkastning haft sin ekonomiska grundval i förfluten tid. Osäkerheten kommer särskilt att göra sig gällande under de första åren av uppbördsreformens giltighetstid. Det måste dock ur principiell synpunkt onekligen anses vara mera konsekvent, att budgetens inkomstsiffror, såsom blir fallet efter reformens genomförande, i stort sett komma att beräknas med ledning av de ekonomiska förhållandena under just den period, som budgeten omfattar.

De senast kända taxeringsresultaten avse verksamhetsåret 1945. Inkomsterna under detta år synas därför böra bilda utgångspunkten för beräkningarna rörande inkomsttiteln »preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.». Rörande de antaganden i fråga om inkomstutvecklingen under åren 1946, 1947 och 1948, som riksräkenskapsverket lagt till grund för sin inkomstberäkning, hänvisas till vad ämbetsverket inledningsvis härom anfört. Enligt dessa antaganden skulle för det snart tilländalupna året 1946 inkomsterna för fysiska personer och därmed likställda skattskyldiga komma att ligga omkring 12 procent och för aktiebolag omkring 17 procent över inkomsten under år 1945.

Av skäl som i det föregående angivits (jfr s. 15) är det i avseende på inkomstnivåns vidare utveckling närmast löneinkomsterna, som bliva av betydelse för beräkningen av skatteintäkterna. Riksräkenskapsverket har vid sin beräkning ansett sig böra utgå från att löneinkomsterna skola komma att under åren 1947 och 1948 utvisa fortsatt stegring med 7 respektive 4 procent i förhållande till varje närmast föregående år.

Såsom första post uti bruttouppbörden å inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. ingår enligt vad förut nämnts de tre hittillsvarande statsskatterna inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet. I den följande sammanställningen av förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna å dessa inkomsttitlar hava till inkomst- och förmögenhetsskatt jämväl räknats de tidigare utgående skatterna extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst samt utjämningsskatt ävensom mantalspenningar. Sammanställningen har följande utseende.

22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

uppdelad i en rörlig bottenskatt och en fast tilläggsskatt. Bottenskatten omfattar dels en progressiv inkomst- och förmögenhetsskatt å fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser, dels en proportionell inkomstskatt å svenska aktiebolag och övriga juridiska personer m. fl. Vid uträknandet av bottenskatten för fysiska personer in. fl. bestämmes först ett grundbelopp, vilket uträknas efter en progressiv skala. Det procenttal, som grundbeloppet skall motsvara, utgör lägst 4,5 procent och högst 6,5 procent. För juridiska personer utgör bottenskattens grundbelopp, i fråga om aktiebolag, ekonomiska föreningar och därmed likställda skattskyldiga 10 procent av det beskattningsbara beloppet, samt för ideella föreningar, stiftelser m. fl. 5 procent av detsamma. Den fasta tilläggsskatten, som åvilar allenast fysiska personer och med dem jämställda skattskyldiga med beskattningsbara belopp överstigande 8 000 kronor, utgår efter en progressiv skiktskala, vari lägsta skattesatsen är 2 procent och högsta skattesatsen 28 procent.

Värnskatt för budgetåret 1945/46 har utgått efter de grunder som beslutades av 1942 års riksdag beträffande värnskatten för budgetåret 1942/43. För skattskyldiga fysiska personer, oskifta dödsbon samt familjestiftelser gällde en särskild progressiv skatteskala. Värnskatt skulle härvid även gäldas av vissa fysiska personer, för vilka till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställts, och i fråga om sådana skattskyldiga utgå med ett belopp av 5 kronor. För svenska aktiebolag och vissa andra juridiska personer utgick värnskatten med 12 procent och för andra skattskyldiga med 6 procent av det beskattningsbara beloppet.

Särskild skatt å förmögenhet, som åvilar fysiska personer, oskifta dödsbon, vissa utländska juridiska personer samt familjestiftelser, är uppbyggd efter samma allmänna grunder som den tidigare utgående förmögenhetsskatten, vilken vid 1938 års taxering omlades i samband med förenkling av skattesystemet. Underlaget för den särskilda skatten å förmögenhet, den beskattningsbara förmögenheten, utgöres i regel av den till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skattepliktiga förmögenheten. I vissa fall reduceras dock den

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 23

Biksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

skattepliktiga förmögenheten vid taxeringen, nämligen om den för annan skattskyldig än familjestiftelse eller utländskt bolag överstiger 25 gånger det enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet, i vilket fall den beskattningsbara förmögenheten utgör ett belopp motsvarande 25 gånger det taxerade beloppet. Den särskilda förmögenhetsskatten drabbar beskattningsbara förmögenheter över 20 000 kronor och utgår enligt en progressiv skala, börjande med 1 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 20 000 men icke 40 000 kronor, dock lägst 1 krona, och stigande till 6 promille för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 1 miljon kronor.

Till belysning av resultaten av taxeringen till inkomst- och förmögenhetsskatt är en uppdelning av den vid taxeringen uppskattade totala inkomsten på olika inkomstkällor av betydelse. En sådan uppdelning av inkomsten föreligger från och med 1944 års taxering, såsom närmare framgår av den inledningsvis (s. 6) lämnade redogörelsen för den från och med 1944 års taxering genomförda ändrade redovisningen i inkomstlängden av skattetaxeringarnas resultat. Omläggningen innebär därjämte, att från och med nämnda års taxering uppgifter erhållits om vid statsbeskattningen medgivna allmänna avdrag för dels underskott å förvärvskälla, dels ock i övrigt. Den nya utformningen av inkomstlängden har vidare möjliggjort att från och med 1944 års taxering direkt ur längdens uppgifter beräkna den i det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet ingående förmögenhetsdelen.

I tabellsammanställningarna å s. 24 och 25 redovisas utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (motsvarande taxeringsåren 1944, 1945 och 1946), därvid siffermaterialet fördelats på 1) Fysiska personer in. fl. 2) Svenska aktiebolag 3) Övriga skattskyldiga (d. v. s. svenska ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter, som icke äro aktiebolag, utländska juridiska personer samt i C-längden upptagna skattskyldiga såsom kommuner, ideella föreningar in. fl.) och 4) Samtliga skattskyldiga. I tabellen upptagas de av taxeringsnämnderna beslutade taxeringarna för olika inkomstkällor, avdragsposter in. in.; uppgifterna för år 1945 äro preliminära. Dessutom har i tabellerna uträknats den procentuella förändring, som de olika inkomst- och avdragsposterna in. m. undergått från år 1943 till år 1944 samt från år 1944 till år 1945.

Vid studiet av det i tabellen ingående siffermaterialet konstateras, att utvecklingen av de särskilda inkomstkällornas överskott i regel visat betydligt större stegring från år 1944 till år 1945 än vad fallet varit i jämförelse mellan åren 1943 och 1944. Beträffande fysiska personer in. fl. gäller detta uttalande särskilt beträffande inkomst av annan fastighet och inkomst av rörelse in. in., varemot inkomst av kapital för dessa skattskyldiga visat praktiskt taget samma belopp som år 1944. Den återstående inkomsten för fysiska personer in. fl., utgörande 11 170 miljoner kronor år 1945, representerar eu

24 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Utfallet av taxeringarna till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946).

(På grundval av taxeringsnämndernas beslut.)

1 Motsvarar taxeringsåret 1914. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 1946.

Statsverkspropositionen: Bil i: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

25 Utfallet av taxeringarna till statlig Inkomst- och förmögenhetsskatt för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946) (forts.).

(På grundval av taxeringsnämndernas beslut.)

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 1946.

26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

stegring i förhållande till taxeringsresultatet för år 1944 av 8,5 procent; motsvarande procenttal år 1944 var 5,2 procent. Svenska aktiebolag, vilkas huvudsakliga inkomstkälla redovisas under rubriken inkomst av rörelse m. m., hava år 1945 utvisat en stegring för inkomsten av denna förvärvskälla på 22,2 procent, medan året 1944 gav en reducerad inkomstsiffra på 5,6 procent. Den återstående inkomsten för dessa skattskyldiga, uppgående till 1 180 miljoner kronor, ligger 23,4 procent över 1944 års inkomstsiffra, som i sin tur låg 6,2 procent under det för år 1943 uppnådda beloppet. För övriga skattskyldiga bär den återstående inkomsten år 1945 visat eu stegring på 6,3 procent mot endast 0,2 procent år 1944.

Det totala taxerade beloppet har år 1945 stigit till 12 725 miljoner kronor, vilket är 9,8 procent mera än motsvarande belopp år 1944. Den sistnämnda år inträdda stegringen i det taxerade beloppet utgjorde allenast 4,1 procent.

I följande sammanställning (s. 27) angives, hur det taxerade beloppet fördelar sig på olika grupper av skattskyldiga, varjämte i tabellen upptages den procentuella förändring som de taxerade beloppen undergått under de tre åren 1943, 1944 och 1945.

En närmare analys av utvecklingen av aktiebolagens taxerade inkomst kan verkställas med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende aktiebolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor. Registret är uppdelat efter arten av bolagens verksamhet. Varje höst kompletteras registret genom införskaffande från länsstyrelserna av bland annat uppgifter om antaget beskattningsbart belopp vid årets taxering. De ifrågavarande bolagens sammanlagda beskattningsbara belopp omfattar cirka 70 procent av hela det beskattningsbara beloppet för aktiebolagen. Återstoden representeras alltså av företag med ett aktiekapital av mindre än 1 miljon kronor. En bearbetning av registret ger sålunda en fyllig bild av utvecklingen av bolagens skatteförhållanden inom skilda näringsgrenar. En dylik bearbetning avseende åren 1943 —1945 omfattar ett material av inemot 800 bolag. Nämnda bolags taxerade inkomst uppvisar en minskning från 755 miljoner kronor år 1943 till 669 miljoner kronor år 1944, men en stegring år 1945 till 816 miljoner kronor. Nedgången från år 1943 till år 1944 på 11,4 procent har sålunda förbytts i en ökning till år 1945 på 22,0 procent. Bland mera betydande grupper, som utvisat minskning från år 1943 till år 1944 må nämnas affärsbanker, fastighetsförvaltning. gruvindustri, järn- och stålverk, järn- och stålmanufaktur, mekaniska verkstäder, varuhandel samt rederier och ångbåtsbolag. Mera betydande ökningar mellan åren 1943 och 1944 hava däremot konstaterats för försäkringsrörelse, sprängämnesfabriker, vissa delar av livsmedelsindustri, läder-, sko- och gummivaruindustri, skeppsvarv, elektriska verkstäder, sågverks- och annan trävaruindustri samt massa- och pappersindustri, cementfabriker, större delen av textil- och beklädnadsindustrien. Bland mera betydande grupper, som utvisat exceptionell ökning från år 1944 till år 1945

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Taxerat belopp lör olika grupper av skattskyldiga verksamhetsåren 1943, 1944 och

1945 (taxeringsåren 1944—1946).

må nämnas sågverks- och annan trävaruindustri samt massa- och pappersindustri, rederier och ångbåtsbolag ävensom sten-, ler- och annan jordindustri. En särskilt svag stegring mellan sistnämnda år visar metall-, maskin- och verkstadsindustrien. De bolag, som icke ingå i dessa beräkningar och som sålunda hava ett aktiekapital, som är lägre än 1 miljon kronor, hava tillsammantagna visat en ökning i den taxerade inkomsten från år 1943 till år 1944 på 10,0 procent och från år 1944 till år 1945 på 26,5 procent. För samtliga svenska aktiebolag konstateras en minskning från år 1943 till år 1944 på 6,2 procent men en ökning från år 1944 till år 1945 på 23,4 procent. Dessa relativa förändringar beträffande bolagens inkomster torde böra sammanställas med förändringarna i fysiska personers uppskattade inkomst av rörelse in. m., vilken till sitt absoluta belopp är av ungefär samma storleksordning som bolagens inkomster. För dessa skattskyldiga har inkomsten under år 1944 legat cirka 5,8 procent över 1943 års nivå, och inkomsterna under år 1945 hava med 8,4 procent överstigit 1944 års inkomster.

Det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet har för samtliga skattskyldiga stigit till 6 685 miljoner kronor år 1944 och till 7 620 miljoner kronor år 1945, innebärande en stegring i förhållande till närmast föregående år av 4,8 procent respektive 14,0 procent.

Underlaget för den särskilda skatten å förmögenhet utgöres av den beskattningsbara förmögenheten. I efterföljande tabell hava beloppen för den beskattningsbara förmögenheten vid 1938—1945 års utgång sammanställts med den på grund av taxeringarna uträknade förmögenhetsskatten, varjämte angivits den genomsnittliga skattebelastningen. Uppgifterna för år 1945, vilka tillhandahållits riksräkenskapsverket av statistiska centralbyrån, äro preliminära.

1 Motsvarar taxeringsåret 1944. — 2 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 3 Motsvarar taxeringsåret 1946.

28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Utgången av år

1938..

1939..

1940..

1941..

1942..

1943 1

1944 1

1945 1

Uppgifter rörande den under budgetåren 1939/40—1945/46 influtna förmögenhetsskatten återfinnas i tabellen å s. 22.

Till ledning för beräkningen av preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. under budgetåret 1947/48 har upprättats följande tabell över skatteunderlaget åren 1943—1945 och den därå belöpande skatten. I tabellen anges till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat och beskattningsbart belopp samt den sammanlagda inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskilda skatt å förmögenhet, som beräknas för respektive år. Tillika angives skatten i procent av beskattningsbart belopp.

Till Inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat och beskattningsbart belopp samt uträknad inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt & förmögenhet för verksamhetsåren 1943, 1944 och 1945 (taxeringsåren 1944, 1945 och 1946).

1 Enligt taxeringsnämndernas beslut. — 2 Beräknad för helt år. — 3Motsvarar taxeringsåret 1944. — 4 Motsvarar taxeringsåret 1945. — 5 Motsvarar taxeringsåret 1946.

Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

29 Av denna tabell framgår sålunda, att de tre skatter, vilka skola inräknas i preliminärskattetiteln, utgjort cirka 19,5 procent av det beskattningsbara beloppet.

Vid beräkningen av det skattebelopp, som kan komma att inflyta under budgetåret 1947/48, bör — såsom inledningsvis angivits — iakttagas, att uppbörden för fysiska personer av A-skatt avser den inkomst, som intjänats under tiden den 1 maj 1947—30 april 1948. Däremot komma de B-beskattade beloppen att bygga på den inkomst, som intjänats under åren 1945 och 1946 Samma förhållande kommer att föreligga beträffande skatten för svenska aktiebolag och för övriga skattskyldiga. Härav följer, att utvecklingen av skattebeloppet blir väsentligt dämpad i jämförelse med den inkomststegring, som tidigare angivits. Med utgångspunkt från den samlade skatten på inkomst och förmögenhet under år 1945 eller 1 483 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket uppskattat bruttouppbörden av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet under budgetåret 1947/48 till 1 748 miljoner kronor.

Den kommunala fastighetsskatten, vilken för helt år uppskattats till cirka 160 miljoner kronor, skall jämlikt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen under budgetåret 1947/48 inflyta med endast två tredjedelar eller med sammanlagt 107 miljoner kronor.

Den kommunala inkomstskatten har, bortsett från fastighetsskatten, utdebiterats under år 1944 med cirka 920 miljoner kronor. För år 1945 antages den hava utgjort 960 miljoner kronor. Utvecklingen i fortsättningen av den kommunala inkomstskatten förutsättes ske i något dämpad takt i jämförelse med den i det föregående antagna inkomststegringen med hänsyn till den kommunala inkomstskattens karaktär av repartitionsskatt. Om skattebeloppet under år 1945 betecknas med 100, bär sålunda antagits, att skattebeloppen skola under de följande åren stiga i enlighet med dessa procenttal, nämligen 8 procent år 1946, 4 procent år 1947 och 3 procent år 1948. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av kommunal inkomstskatt under budgetåret 1947/48 till 1 084 miljoner kronor.

Skogsaccisen, som uppbäres under våren 1948, beräknas till ett belopp av 8 miljoner kronor.

Skogsvårdsavgifterna och folkpensionsavgifterna hava under budgetåret 1947/48 beräknats inflyta med 4 respektive 90 miljoner kronor.

Från den uppbörd, som sålunda beräknats, skola avgå restantier å såväl stats- som kommunalutskylder. Dessa restantier hava av riksräkenskapsverket uppskattats till 84 miljoner kronor.

Den faktiska uppbörden å prelinimärinkomsttiteln beräknas i enlighet härmed till 2 957 miljoner kronor.

30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

De belopp, som influtit i skogsvårdsavgift!-, 4 miljoner kronor, förutsättas bliva omförda före budgetårets utgång till vederbörlig inkomsttitel i riksstaten. Detsamma antages komma att ske beträffande större delen, 86 miljoner kronor, av folkpensionsavgifter, som uppburits under budgetåret. Till k o m m unerna skall i mitten av varje kvartal utbetalas vad kommunerna beslutat utdebitera såsom skatt. Denna utbetalning bygger såvitt angår budgetårets första hälft på den kommunala utdebiteringen under år 1946 men såvitt angår budgetårets andra hälft på den kommunala utdebiteringen under år 1947. Vad fastighetsskatten angår kommer utbetalningen, då ett belopp motsvarande eu tredjedel av ett års fastighetsskatt under ifrågavarande budgetår icke uppbäres, att i motsvarande mån begränsas. Riksräkenskapsverket beräknar utbetalningen av fastighetsskatt till 107 miljoner kronor och av kommunal inkomstskatt till 1 000 miljoner kronor. Skogsaccisen skall utbetalas under ifrågavarande budgetår med 4 miljoner kronor. Restitutioner beräknar riksräkenskapsverket till 24 miljoner kronor för hela budgetåret. De sammanlagda utgifterna under inkomsttiteln beräknas uppgå till 1 225 miljoner kronor.

Skillnaden mellan den faktiska uppbörden 2 957 miljoner kronor och utgifterna 1 225 miljoner kronor under inkomsttiteln uppgår sålunda till 1 732 miljoner kronor. Till detta belopp skola läggas de medel, som kunna antagas inflyta av äldre restantier, vilka medel riksräkenskapsverket uppskattar till cirka 30 miljoner kronor. Inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. m. skulle i enlighet härmed beräknas till 1 762 miljoner kronor.

Vid bedömandet av den sålunda beräknade inkomsten under budgetåret 1947/48 må uppmärksammas, dels att A-skatten för enskilda skattskyldiga beräknas på ett skatteunderlag, som ligger relativt långt framåt i tiden, dels ock att intäkterna av kommunalskatt bygga på ett skatteunderlag, som är senare i tiden än det underlag, efter vilket utbetalning skall ske till kommunerna. I tider av stigande skatteunderlag uppkommer därvid en merinkomst för staten, vilken vid sjunkande skatteunderlag förbytes i sin motsats.

Under den uttryckliga förutsättningen att det nya uppbördssystemet kommer att fungera tillfredsställande under budgetåret 1947/48 får riksräkenskapsverket föreslå, att inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages med ett avrundat belopp av 1 750 000 000 kronor.

Krig skonjunkt ur skatt.

I enlighet med beslut av 1940 års urtima riksdag utfärdades förordning den 19 augusti 1940 (nr 764) om krigskonjunkturskatt för år 1940. Skatten avsåg inkomstökning — huvudsakligen å rörelse — som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och som kunde antagas hava berott på av pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur föranledda förhållanden. Nya förordningar om krigskonjunkturskatt hava därefter utfärdats för åren 1941—1945, därvid skatten utsträckts att gälla även inkomst av jord-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1: 31

Riksrcikenskapsverkets inkomstberäkning.

bruk och skogsbruk. I fråga om de huvudsakliga bestämmelserna om krigskonjunkturskatten hänvisas till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1946/47 s. 36. De belopp, med vilka krigskonjunkturskatten influtit under budgetåren 1940/41—1945/46 finnas angivna i bilaga B.

Ny förordning om krigskonjunkturskatt för år 1946 utfärdades den 21 juni 1946 (nr 361). Denna förordning avser inkomstökning, som uppkommit under tiden den 1 september 1939—den 31 december 1945 och kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av under nämnda tid pågående krig eller dessförinnan rådande eller därav föranledd krigskonjunktur.

Krigskonjunkturskatten är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagen till 100 miljoner kronor. Någon uppgift om beloppet av den krigskonjunkturskatt, som kan bliva debiterad under nämnda budgetår, är ännu icke tillgänglig. Vissa från länsstyrelserna införskaffade uppgifter rörande det sannolika beloppet av den beskattningsbara merinkomsten vid den nu pågående taxeringen till krigskonjunkturskatt synas tyda på, alt intäkten av denna skatt under innevarande budgetår skall komma att uppgå till ungefär det i riksstaten upptagna beloppet.

Det pågående taxeringsarbetet till krigskonjunkturskatt för år 1946 avser den skatteintäkt, som uppkommer i samband med krigskonjunkturskattens avveckling. Taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946 fortgår till och med den 30 juni 1947 och krigskonjunkturskatt kan sålunda komma att inflyta på grund av denna taxering även efter sistnämnda dag. Därjämte återstår taxering av skattskyldiga, vilkas räkenskapsår slutar först efter den 31 december 1945 samt taxering av enskildas inkomst av tantiem på rörelse, som bedrivits före nämnda dag. Det synes knappast möjligt att göra en beräkning av den krigskonjunkturskatt, som sålunda kan komma att inflyta under budgetåret 1947/48. Riksräkenskapsverket föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1947/48 krigskonjunkturskatten upptages med ett belopp av 10 000 000 kronor.

Kupongskatt.

Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstoch förmögenhetsskatt i form av kupongskatt för utdelning å aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår i regel med 20 procent av utdelningen. Skatten innehålles vid utdelningens lyftande och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekonloret. Den redovisas under inkomsttiteln inkomst- och förmögenhetsskatt. Förordningen i ämnet trädde i kraft den 1 mars 1943.

Kupongskatten har under nedan angivna budgetår influtit med följande belopp:

Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.

1942/43 .................... 1'29 1944/45 .................... 4'87

1943/44 .................... 5-27 1945/46 .................... 5'is

32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

I skrivelse den 8 november 1946 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 5,50 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48.

Då kupongskatten är en definitiv källbeskattning av inkomst torde den icke böra inräknas i inkomsttiteln preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. utan redovisas under särskild inkomsttitel benämnd kupongskatt.

I överensstämmelse med överståthållarämbetets beräkning har riksräkenskapsverket upptagit inkomsten av kupongskatt under budgetåret 1947/48 till 5 500 000 kronor.

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

Utskiftningsskatten, som tidigare utgick efter 5 procent, höjdes från och med år 1938 till 12 procent och från och med år 1940 till 30 procent. Under budgetåret 1945/46 hava dessa skatter lämnat en behållen inkomst av 1,35 miljoner kronor. Vid 1946 års taxering har enligt uppgift från statistiska centralbyrån utskiftningsskatt debiterats med 5,99 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har upptagit utskiftningsskatt och ersättningsskatt för budgetåret 1947/48 till 1 000 000 kronor.

Skogsvårdsavgifter.

Skogsvårdsstyrelsernas verksamhet har finansierats i huvudsak genom skogsvårdsavgifter, som pålagts skogsägarna enligt förordningen den 11 oktober 1912 (nr 275) om skogsvårdsavgift. På grund av sin konstruktion — de beräknas på värdet av avverkat virke —- äro dessa avgifter i hög grad konjunkturkänsliga och växlande till sina årliga belopp. I syfte att erhålla en jämn inkomst, som kan överblickas på förhand, har 1946 års riksdag beslutat en omläggning av grunden för avgifternas uttagande.

Enligt den nya förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med högst en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år bestämmes med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. Uppgår för viss ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet summan av värdena å skogsmark och växande skog för fastigheter inom en och samma kommun icke till tvåtusen kronor, äro fastigheterna undantagna från avgiftsplikt. Skogsvårdsavgift skall erläggas av den, som enligt kommunalskattelagen är skyldig att erlägga fastighetsskatt för fastigheten. Influtna skogsvårdsavgiftsmedel tillfalla staten. Förordningen har trätt i kraft den 1 juli 1946, såvitt angår bestämmelsen, att influtna skogsvårdsavgiftsmedel skola tillfalla staten; i övriga delar träder den i kraft den 1 juli 1947.

Skogsvårdsavgiften redovisas under en på riksstaten upptagen inkomsttitel, å vilken för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 4 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. I: 33

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1946 har skogsstyrelsen beräknat inkomsten av skogsvårdsavgifter under budgetåret 1946/47 till

4.04 miljoner kronor. I fråga om beräkningen av skogsvårdsavgift under budgetåret 1947/48 har skogsstyrelsen erinrat, att, såsom framgår av förenämnda förordning om skogsvårdsavgift, dessa avgifter skulle från och med år 1947 beräknas på skogsfastigheternas taxeringsvärden på sätt i förordningen närmare angåves. De taxeringsvärden, på vilka avgiften skulle beräknas, hade enligt 1944 års skogsvårdsstyrelseutredning beräknats till cirka 3 miljarder kronor. Enligt skogsstyrelsens till Kungl. Maj:t ingivna förslag skulle skogsvårdsavgiften för nästa år fastställas till 1,5 promille. Sammanlagda inkomsten av skogsvårdsavgiftsmedel skulle sålunda, om detta förslag komme att bifallas, komma att under budgetåret 1947/48 uppgå till

4.5 miljoner kronor.

Under förutsättning att skogsvårdsavgiften för nästa år fastställes i enlighet med skogsstyrelsens förslag, förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln skogsvårdsavgifter i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages till 4 500 000 kronor.

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1945/46 till 127 303 kronor. För de tolv månaderna november 1945—oktober 1946 har uppbörden utgjort 143 799 kronor. Med hänsyn till att inkomsterna å denna titel för närvarande äro i stigande beräknar riksräkenskapsverket desamma för budgetåret 1946/47 till 170 000 kronor.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföres med ett till 200 000 kronor avrundat belopp.

Arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditions, stämplar m. m.

Riksräkenskapsverket har inledningsvis föreslagit, att de inkomster, som hittills redovisats i riksstaten under inkomsttiteln stämpelmedel, skola uppdelas på flera titlar. Under en inkomsttitel med benämning arvsskatt och gåvoskatt borde sålunda upptagas stämpelintäkterna för bouppteckningar och gåvobrev. Under en andra titel syntes böra redovisas lotterivinstskatten, och till en tredje titel skulle föras de övriga i den nuvarande titeln stämpelmedel ingående inkomsterna, vilka lämpligen kunde sammanföras under benämningen omsättnings- och expedilionsstämplar in. m.

Ämbetsverket får härefter till en början redogöra för den nuvarande stämpelmedelstitelns utveckling samt för den beräkning av stämpelmedlens avkastning under budgetåren 1946/47 och 1947/48, som generalpoststyrelsen avlämnat.

Biliang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr t. Det 2. Bihang 1. it

34 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av stämpelmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av nedanstående sammanställning.

Den ovan gjorda uppdelningen av stämpelmedel är grundad på statistisk beräkning.

Enligt i statistiska centralbyrån utarbetade uppgifter å beloppen av de stämplar, som använts till nedan angivna slag av handlingar, hava dessa belopp under åren 1943—1945 utgjort:

Handlingar till lagfartsprotokollet ...............

Handlingar till intecknings- och tomträttsprotokollen

Handlingar till äktenskapsförordsprotokollet.......

Handlingar till bouppteckningsprotokollet.........

Till länsstyrelser avgivna deklarationer om gåva m. m......................................

Därav: Summa

Arvsskatt och skatt för gåva.................

I övrigt....................................

Den huvudsakliga uppbörden å förevarande inkomsttitel utgöres av stämpelmedel, som av postverket inbetalas till statskontoret. Denna uppbörd utgjorde — efter avdrag av restitutioner m. m. genom postverket -— 82,91 miljoner kronor för budgetåret 1944/45 och 110,43 miljoner kronor för budgetåret 1945/46. Härförutom redovisade länsstyrelserna den uppbörd av arvsoch gåvoskatt jämte ränta, som influtit i de fall, då anstånd med skattens erläggande medgivits. Nu berörda uppbörd har under budgetåren 1944/45 och 1945/46 uppgått till 0,57 respektive 0,59 miljon kronor. De av länsstyrelserna utbetalade restitutionema uppgingo under samma tider till 0,45 respektive 0,89 miljon kronor. Av statskontoret hava restituerats stämpelmedel om 0,03 miljon kronor under budgetåret 1944/45.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 35

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

I 'skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 har generalpoststyrelsen rörande stämpelmedlens beräkning för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört bland annat följande:

»Statsverkets inkomster av stämpelmedel äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagna till 100 miljoner kronor och ha för budgetåret 1945/46 varit uppförda till 80 miljoner kronor. Statsverkets behållna stämpelmedelsinkomst från postverket under sistnämnda budgetår har utgjort 110,4 miljoner kronor. Uppbörden har under budgetåren 1944/45 och 1945/46 fördelat sig på skilda slag av stämplar på sätt framgår av efterföljande tablå.

Sasom framgår av tablån ha stämpelavgifterna för bouppteckningar (arvsskatten) under budgetåret 1945/46 ökat med 2 miljoner kronor i jämförelse med uppbörden under budgetåret 1944/45. Denna ökning torde huvudsakligen bero på förekomsten av ett större antal skatteposter å höga belopp under förstnämnda budgetår än under sistnämnda. Antalet dylika större skattebelopp i boupptecknings- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga^ 100 000 kronor, uppgick sålunda under budgetåret 1944/45 till 27 stycken a sammanlagt 4,7 miljoner kronor, medan motsvarande antal under budgetaret 1945/46 var 53 stycken å tillhopa 9,3 miljoner kronor.

Uppbörden av gåvoskatt utvisar en ökning med icke mindre än 11,4 miljoner kronor. I gåvoskatt inbetalades sålunda:

under januari—augusti 1945 i medeltal.......... 545 000 kronor

» september månad » ................... 1 175 764 »

» oktober » » ................... 3 720 318 »

» november » . ................... 2 400 775 »

» december » » ................... 3 685 244 »

» januari » 1946 ................... 1 513 071 »

» februari » » 591 378 »

» mars > » 742 847 »

» aPril » » 449 635 »

» maj . » 706 400 »

36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Redan från och med december månad 1944 visade uppbörden av gåvoskatt en markerad stegring. Under budgetåret 1944/45 inflöto sålunda i gåvoskatt

2,6 miljoner kronor mera än under nästföregående budgetår. Såsom generalpoststyrelsen tidigare i sina skrivelser till riksräkenskapsverket den 13 november 1945 och 17 april 1946 angående beräkningen av stämpelmedelsuppbörden under budgetåren 1945/46 och 1946/47 framhållit, torde ökningen av gåvoskatteuppbörden ha föranletts av farhågor för skärpt förmögenhetsbeskattning.

Även lagfarts- och inteckningsskatten förete en betydande ökning. Förhållandet torde få tillskrivas en ökad omsättning på fastighetsmarknaden och livligare byggnadsverksamhet.

ökningen uti uppbörden av sådana stämpelmedel, som upptagits under rubriken 'omedelbar stämpelbeläggning, helarksstämplar m. m.’ torde såvitt här kan bedömas framför allt sammanhänga med en ökning vid länsstyrelserna av antalet pass- och körkortsärenden.

Vid postanstalterna försäljas enkla beläggningsstämplar, överlåtelse (fond-) stämplar samt kortkonvolut för stämpling av spelkort. Här nedan följer en sammanställning av stämpelförsäljningen vid postanstalterna under åren

Stämpelskatten för aktier och obligationer, som under krigsåren visat nedgång, har stigit med 1,9 miljoner kronor, vilket beror på en ökning efter krigsslutet av antalet nyregistrerade aktiebolag samt höjning av aktiekapitalet i redan existerande bolag.

Lotterivinstskatten visar en fortsatt stegring, beroende huvudsakligen på ökad vinstskatt från AB Tipstjänst och genom premieobligationslånen samt ökat antal lotter i penninglotteriet. Skatten å tippningsvinster uppgick sålunda till 2,4 miljoner kronor under budgetåret 1944/45 och till 3,6 miljoner kronor under budgetåret 1945/46. Vidare utgjorde vinstskatten genom premieobligationslånen 4,1 miljoner kronor under budgetåret 1944/45, medan motsvarande skatt under budgetåret 1945/46 uppgick till 5,2 miljoner kronor. Penninglotteriet inlevererade i vinstskatt under de båda senaste budgetåren 10,8 respektive 11,8 miljoner kronor. Varje ökning av antalet lotter med 20 000 stycken medför i sin tur en ökning av vinstskatten med 20 400 kronor per månad eller med 244 800 kronor per år.

Från och med år 1946 utgår den särskilda lotterivinstskatten jämväl å varuvinster, vilkas värde överstiga 100 kronor. Den på grund härav föranledda ökningen i vinstskatten under sistförflutna budgetår beräknas uppgå till omkring 65 000 kronor.

I efterföljande sammanställning äro månad för månad angivna beloppen av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen inlevererats till statskontoret under år 1945 samt under månaderna januari—oktober 1946; dessutom lämnas i densamma uppgift om det belopp, som styrelsen kommer att leverera under november månad 1946.

Såsom av sammanställningen inhämtas är styrelsens leverans av stämpelmedel under tiden januari—november 1946 omkring 24 miljoner kronor större än under motsvarande tid år 1945. Stämpeluppbörden under juli—

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

november 1946 företer en ökning av 8,9 miljoner kronor i förhållande till uppbörden under juli—november 1945.

Statsverkets inkomster av stämpelmedel under den hittills förflutna delen av löpande budgetår (juli—november) fördela sig på sätt framgår av nedanstående tablå, vari till jämförelse jämväl stämpelmedelsinkomstema för motsvarande tid under åren 1944 och 1945 intagits.

Tablån utvisar, att arvsskatten ökat med 2 miljoner kronor. Frånräknas emellertid det i oktober månad 1946 influtna engångsbeloppet å 0,6 miljon kronor visar jämförelsen, att den normala arvsskatteuppbörden ökat med

1,4 miljoner kronor. Uppbörden av gåvoskatt har nedgått med 2,5 miljoner kronor. Sistnämnda uppbörd har emellertid såsom förut nämnts varit av ovanligt stor omfattning under det sistförflutna budgetåret, varför en nedgång i densamma var att vänta. Uppbörden av lagfarts- och inteckningsstämplar visar en jämförelsevis betydande ökning. De under rubriken 'omedelbar stämpelbeläggning, helarksstämplar m. m.’ inbegripna stämplarna, vilka huvudsakligen utgöras av enkla beläggningsstämplar, utvisa en fortsatt mycket kraftig stegring, ökningen av stämpeluppbörden vid postanstaltema hänför sig till enkla beläggningsstämplar samt överlåtelsestämplar. Uppbörden av emissionsstämplar för aktier och obligationer företer ävenledes en betydande ökning.

Såsom grund för beräknandet av stämpeluppbörden genom postverket under budgetåret 1946/47 synes böra läggas uppbörden under den hittills förflutna delen av år 1946. Vid beräkningen uppdelas uppbörden dels i normal uppbörd, d. v. s. totala stämpeluppbörden med frånräknande av tillfällig uppbörd av större skattebelopp i boupptecknings-, gåvo- och lagfartsärenden, vilka belopp var för sig överstiga 100 000 kronor, samt stämpelavgifter över

1 Härav ett arvsskattebelopp på 10 milj. kronor.

2 > > > > 0'8 > >

3 > > > > 0'G > >

38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

50 000 kronor för en och samma aktie- eller obligationsemission ävensom vinstskatt å tippningsvinster, dels ock i förenämnda uppbörd av mera tillfällig natur.

Den normala uppbörden har under tiden januari—november 1946 belöpt sig till 91,8 miljoner kronor. I medeltal per månad har den sålunda utgjort 8,3 miljoner kronor. Med hänsyn till att den normala stämpelmedelsuppbörden under innevarande kalenderår varit osedvanligt hög, torde man dock böra räkna med högst 8 miljoner kronor per månad såsom normal uppbörd under budgetåret 1946/47.

Den tillfälliga uppbörden har under tiden juli—november 1946 uppgått till 6,6 miljoner kronor (under motsvarande tid föregående år var beloppet

4,6 miljoner kronor). Av beloppet 6,6 miljoner kronor utgöra 1,4 miljoner kronor vinstskatt från AB Tipstjänst. Om detta belopp frånräknas, uppgår den tillfälliga uppbörden till 5,2 miljoner kronor eller 1 miljon kronor per månad.

Under den förflutna delen av innevarande kalenderår har i stämpelskatt å tippningsvinster inbetalats 3,6 miljoner kronor. För motsvarande tid förra året uppgick ifrågavarande vinstskatt till 2,1 miljoner kronor. Enligt från AB Tipstjänst inhämtad uppgift torde statsverkets inkomst av denna skatt för innevarande budgetår kunna beräknas till 3,5 miljoner kronor.

Första vinstutlottningen i 1946 års premieobligationslån skall äga rum i januari månad 1947. Vinstskatten uppgår då till 370 000 kronor, med vilket belopp stämpeluppbörden för budgetåret 1946/47 därför bör ökas. Sistnämnda belopp bör dock å andra sidan minskas med 163 000 kronor, utgörande vinstskatt, som bortfaller på grund av inlösen av 1936 års premieobligationslån. 1 2

1 Härav ett arvsskattebelopp å 1.5 milj. kronor.

2 » » » » 0'6 > >

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

39 Antalet lottsedlar i penninglotteriet har från och med dragningen i december månad 1945 utgjort 1 miljon stycken i månaden. Enligt från lotteriet inhämtad upplysning, torde man även under återstoden av budgetåret 1946/ 47 kunna räkna med en försäljning av i genomsnitt samma antal lottsedlar per månad, varför ifrågavarande vinstskatt under innevarande budgetår icke torde undergå någon nämnvärd förändring.

I anslutning till vad ovan anförts synes stämpeluppbörden genom postverket för budgetåret 1946/47 kunna beräknas på följande sätt:

I. Normal uppbörd (12 x 8)............................ 96-o milj. kronor

Ökad vinstskatt i anledning av 1946 års premieobligationslån .......................................... 0'2 » »

II. Tillfällig uppbörd:

större belopp (12 x 1)........................... 12-o

Stämpelmedelsuppbörden genom postverket för löpande budgetår kan således i runt tal beräknas till 111,5 miljoner kronor. Härtill kommer det belopp av omkring V2 miljon kronor, som plägar inflyta genom länsstyrelserna. Enligt styrelsens mening kan därför den totala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1946/47 beräknas till 112 miljoner kronor.

På grund av tillkomsten av 1946 års premieobligationslån bör den normala stämpelmedelsuppbörden för budgetåret 1947/48 ökas med 740 000 kronor, utgörande ytterligare vinstskatt på grund av andra och tredje vinstutlottningama (i juni och december 1947) i sagda lån. Härtill kommer en beräknad ytterligare vinstskatt å omkring 50 000 kronor på grund av den särskilda lotterivinstskattens utsträckande till varuvinster. Ä andra sidan bör dock räknas med en betydande minskning av sagda uppbörd. Vid oförändrade förhållanden beräknas gåvoskatten ge omkring 10 miljoner kronor. En gåvoskatteuppbörd av sådan omfattning torde man emellertid knappast kunna räkna med under nästkommande budgetår, även om denna uppbörd kan komma att bli större än vad som tidigare ansetts som normalt. Försiktigheten torde därför bjuda, att man för nästkommande budgetår uppskattar uppbörden av gåvoskatt till hälften av det belopp, som beräknats för innevarande budgetår eller till 5 miljoner kronor. Vidare torde man böra räkna med en nedgång under nästa budgetår med omkring 5 miljoner kronor i uppbörden av stämpelavgifter för lagfarter samt för aktie- och obligationsemissioner. Den normala stämpelmedelsuppbörden genom postverket torde därför såvitt nu kan bedömas, böra beräknas till 9,2 miljoner kronor mindre än för innevarande budgetår.

Även beträffande den tillfälliga stämpelmedelsuppbörden torde en nedgång vara att vänta under nästkommande budgetår med anledning därav att de belopp, som legat till grund för beräkningen av nu ifrågavarande uppbörd för innevarande budgetår, varit exceptionellt höga. Denna nedgång torde kunna uppskattas till omkring 2 miljoner kronor.

Under förutsättning att nuvarande skattesatser bibehållas, skulle alltså .stämpelmedelsuppbörden genom postverket för nästkommande budgetår kunna uppskattas till 100,5 miljoner kronor. Med inräknande av stämpeluppbörden genom länsstyrelserna skulle således inkomsterna av stämpelmedel för budgetåret 1947/48 kunna beräknas till 101 miljoner kronor, vilket belopp dock med hänsyn till de svårberäkneliga faktorer, som inverka på storleken av stämpeluppbörden, synes böra avrundas till 100 miljoner kronor, s

skatt å tippningsvinster

3‘S 15-5

tillhopa 111-7 milj. kronor.

40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Postverkets stämpeluppbörd månadsvis,

(Tusental

Sedan beloppet av de stämpelmedel, som av generalpoststyrelsen komma att inlevereras till statskontoret under december månad, numera är till siffran känt, kan den under första hälften av innevarande budgetår inflytande totala stämpelmedelsuppbörden fastställas med relativt stor noggrannhet. För att möjliggöra en direkt jämförelse mellan den sålunda påräkneliga stämpelmedelsuppbörden under juli—december 1946 och den för varje halvår sedan den 1 juli 1938 redovisade stämpelmedelsuppbörden lämnas i efterföljande sammanställning närmare uppgifter rörande stämpelmedelsuppbörden under månaderna juli—december och januari—juni för vart och ett av budgetåren 1938/39—1945/46 samt för juli—december 1946. Den sammanlagda stämpeluppbörden under kalenderåret 1946 skulle enligt tablån uppgå till omkring 111 miljoner kronor och sålunda överstiga det under kalanderåret 1945 influtna beloppet med omkring 6 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1: 41

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

fördelad på skilda slag av stämplar.

kronor.)

Inkomsttiteln stämpelmedel omfattar flera olika slag av stämpelskatter, av vilka vissa äro konjunkturbetonade. För bedömande av stämpelmedlens avkastning är det därför av intresse att söka erhålla stämpeluppbörden fördelad på skilda slag av stämplar. Uppgifter i dylikt hänseende framläggas i generalpoststyrelsens skrivelse dels för budgetåren 1944/45 och 1945/46 och dels för juli—november månader åren 1944, 1945 och 1946. På grundval av uppgifter, som fortlöpande tillhandahållas riksräkenskapsverket av generalpoststyrelsen, har upprättats ovanstående tabell, utvisande fördelningen av stämpeluppbörden hos postverket månadsvis under tiden 1 januari 1944—31 oktober 1946 på olika stämpelslag. Uppgifterna äro i vissa fall approximativa.

Av tabellen framgår, att stämplar å bouppteckningar och gåvobrev under tiden januari—oktober utvisa en fortgående stegring under de två senaste åren, vilken stegring från 1944 till 1945 varit starkt markerad. Månadsuppbörden av dessa stämplar är, såsom framgår av tabellen, ytterst ojämn. Även beträffande lagfartsstämplar konstateras en motsvarande stegring. Inteckningsstämplama förete betydande stegring. Emissionsstämplar för aktier och obligationer hava under åren 1944 till 1945 hållit sig vid i stort sett oförändrad nivå men under år 1946 visat en betydande uppgång. Gruppen lottsedelsstämplar och lotterivinstskalt utvisar fortgående ökning, beroende i huvudsak på ökad vinstskatt från AB Tipstjänst och från premieobligationslånen samt ökat antal lotter i penninglotteriet. Från och med år 1946 utgår vidare den särskilda lotterivinstskatten även å varuvinster, vilkas värde överstiger 100 kronor.

42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Arvsskatt och gåvoskatt

Uppbörden av arvsskatt och gåvoskatt har under nedan angivna budgetår med ledning av de utav generalpoststyrelsen lämnade uppgifterna uppgått till följande belopp (miljoner kronor):

I den å s. 40—41 intagna tabellen har månad för månad angivits postverkets uppbörd av stämplar å bouppteckningar och gåvobrev.

Riksräkenskapsverket, som förutsätter att gåvoskatten även i fortsättningen kommer att ligga på en relativt hög nivå, har med utgångspunkt från det senaste budgetårets uppbörd beräknat arvsskatt och gåvoskatt för budgetåret 1947/48 till 45 000 000 kronor.

Lotterivinsts 1c åt t.

Milj. kr. Milj. kr.

Rudgetåret 1940/41 ........ 5-02 Budgetåret 1943/44 ........ 14-81

» 1941/42 5‘40 > 1944/45 ........ 17'4X

» 1942/43 11-78 » 1945/46 ........ 20'81

Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av lotterivinstskatt för budgetåret 1947/48 till avrundat 20 000 000 kronor.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.

Om från det i budgetredovisningen upptagna beloppet för nettoinkomster för stämpelmedelstiteln avdrages dels arvs- och gåvoskatten och dels lotterivinstskatten, vilka skattebelopp angivits i de båda föregående tabellerna, återstår för övriga stämpelmedel, vilka här sammanfattas under benämningen omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., följande belopp under de särskilda budgetåren:

Budgetåret 1940/41 ........ 15Éi9 Budgetåret 1943/44 29‘22

» 1941/42 22-56 » 1944/45 33'86

» 1942/43 26-38 » 1945/46 ........ 44’22

Med ledning av de i denna tabell lämnade uppgifterna beräknar riksräkenskapsverket omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. för budgetåret 1947/48 till 45 000 000 kronor.

De inkomster, vilka sålunda hittills sammanförts under benämningen stämpelmedel, hava alltså för budgetåret 1947/48 beräknats till sammanlagt 110 000 000 kronor. Till enahanda belopp torde inkomsterna kunna beräknas under innevarande budgetår.

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1: 43

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

2. Automobilskattemedel.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av automobilskattemedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

bestämmelserna rörande automobilbeskattningen.

Beskattningen av motorfordon infördes år 1922 genom förordningarna den 2 juni 1922 (nr 260 och 261), enligt vilka skatt lades dels å själva fordonet och dels å automobilgummiringar. Denna beskattning utvidgades genom förordningen den 23 maj 1924 (nr 126) till att avse även en särskild skatt å bensin och motorsprit. Skatten å motorsprit skulle emellertid icke träda i tillämpning förrän den 1 juli 1929, varefter successivt medgivits skattefrihet för motorsprit till den 1 januari 1946. Skatterna på motorfordon, gummiringar och bensin höjdes genom förordningar den 3 juni 1927, och den 2 juni 1931 utfärdades en förordning om en provisorisk tilläggsskatt å bensin att gälla från och med den 4 juni 1931 till och med den 30 juni 1933. Genom förordningar den 29 april 1932 fastställdes nya bestämmelser för automobilskatten, varjämte gummiringsskatten och bensinskatten höjdes. Enligt förordning den 3 maj 1935 lades skatt även å sådan petroleumprodukt, som användes för drivande av automobil och för vilken icke utginge skatt enligt bestämmelserna om skatt å bensin och motorsprit. År 1938 höjdes ånyo beskattningen av fordon och bensin, varjämte gummiringsbeskattningen upphävdes.

Nu gällande bestämmelser angående automobilbeskattningen utfärdades den 30 november 1945, innefattande ändringar i 1922 års förordningar; de trädde i kraft från och med den 1 januari 1946.

Fordonsskatten utgår enligt förordningarna 1945 nr 735 och nr 736 efter följande grunder.

Skatt utgår för helt kalenderår med följande belopp:

44 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

a) för motorcykel utan bivagn med 21 kronor, då motorcykelns tjänstevikt icke överstiger 75 kilogram, men eljest med 28 kronor;

b) för motorcykel med bivagn med 42 kronor;

c) för annan automobil med ringar av mjuk kautschuk:

för personautomobil dels grundavgift med 70 kronor dels ock 20 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram;

för lastautomobil dels grundavgift med 70 kronor dels ock 25 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram; samt

för omnibus dels grundavgift med 70 kronor dels ock 22 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram;

d) för annan automobil, med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk, med 70 kronor, för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt;

e) för släpvagn:

om totalvikten understiger 1 000 kilogram, med 56 kronor;

om totalvikten uppgår till 1 000 men icke 1 500 kilogram, med 112 kronor;

om totalvikten uppgår till 1 500 men icke 2 000 kilogram, med 168 kronor;

om totalvikten uppgår till 2 000 men icke 3 000 kilogram, med 196 kronor;

samt

om totalvikten uppgår till 3 000 kilogram, med 224 kronor.

För lastautomobil, som försetts med boggianordning för bruk av personautomobilringar, skall automobilskatt tills vidare utgå, för helt kalenderår räknat, med dels en grundavgift av 70 kronor dels ock 25 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av automobilens tjänstevikt minskad med 1 100 kilogram.

Å automobil eller släpvagn, som enligt vad därom är särskilt föreskrivet skall införas i ett centralt militärt fordonsregister, äger förordningen om automobilskatt icke tillämpning. För dylika fordon tillföres inkomsttiteln fordonsskatt från och med budgetåret 1941/42 ersättning med belopp motsvarande automobilskatten för fordonen, beräknad enligt vissa summariska grunder (1941 års statsverksproposition, fjärde huvudtiteln, punkt 160), vilken ersättning utgår från ett under fjärde huvudtiteln uppfört särskilt anslag. Belastningen å detta anslag har från och med budgetåret 1941/42 uppgått till respektive 1,97, 2,20, 2,00, 2,81 och 2,72 miljoner kronor. För innevarande budgetår 1946/47 har upptagits ett anslag av 1 miljon kronor.

I förordningen 1945 nr 737 stadgas, att för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, skall erläggas särskild skatt av 18 öre för liter. Skatt skall dock icke utgå för mineraloljeprodukt, som införes för att vid oljeraffinaderi användas uteslutande såsom råvara vid tillverkning av bensin. För motorsprit skall erläggas särskild skatt av 6 öre för liter. Om skatt å vissa för drivande av automobil använda brännoljor stadgas i förordningen 1945 nr 738, att för sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt förordningen om särskild skatt å bensin och motorsprit, skall erläggas skatt av 14 öre för liter.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 45

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Inkomsterna av de nu nämnda skatterna hava redovisats å automobilskattemedlens specialbudget. Till denna hava däremot icke hänförts de tilläggsskatter å bensin och brännoljor, vilka infördes genom förordningarna den 22 december 1939 (nr 924 och 926). Dessa tilläggsskatter, som höjdes från och med den 1 juli 1940, hava upphävts med utgången av år 1945. Tilläggsskatterna inbragte under budgetåren 1939/40—1945/46 ett sammanlagt belopp av 87,09 miljoner kronor.

I anslutning till denna översiktliga redogörelse av automobilbeskattningen torde få lämnas följande uppgifter rörande antalet i automobilregistret upptagna motorfordon av olika slag sedan utgången av kalenderåret 1936.

Antalet i automobilregistret upptagna motorfordon av olika slag.1

Fordonsskatt.

I en till riksräkenskapsverket den 8 november 1946 avlåten skrivelse har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat den under budgetåret 1946/47 inflytande fordonsskatten till 74 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 har styrelsen beräknat inkomsten av fordonsskatten till 82 miljoner kronor. Till stöd för sistnämnda beräkning har styrelsen åberopat följande yttrande i sina anslagsäskanden för budgetåret 1947/48:

»Det nuvarande beståndet av registrerade fordon synes kunna uppskattas till omkring 130 000 personbilar, 57 000 lastbilar, 5 000 bussar och 100 000 tyngre motorcyklar.

Den framtida tillväxten inom de olika fordonskategorierna är givetvis vansklig att förutsäga. Nedanstående kalkyl grundar sig på den förutsättningen, att utvecklingen icke hejdas eller snedvrides av någon kraftig konjunkturomsvängning eller dylikt.

Beträffande personbilarna torde det alltjämt finnas ett icke oväsentligt antal, som stå avregistrerade och som komma att återinsättas i trafik i den män ringar kunna erhållas. En efter hand stegrad import ävensom en ökad inhemsk tillverkning av nya bilar torde vara att emotse. Å andra sidan föreligger större behov än normalt alt gamla, utslitna bilar ersättas med nya. Tillväxten av beståndet torde därför icke äga rum i samma takt som under den förflutna delen av året men dock, åtminstone till en början, hastigare

1 Uppgifterna avse från och med år 1940 icke krigsmakten underställda motorfordon.

46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

än under åren 1938—1939. Man synes kunna uppskatta personbilsbeståndet vid årsskiftet 1947/48 till omkring 160 000 stycken.

Lastbilsbeståndet har under krisåren icke fått vidkännas sådan nedskärning som personbilarna. En kraftig återhämtning kommer givetvis att äga rum, men i detta fall är antalet avställda bilar icke av någon större omfattning och en stor del av nyanskaffningen torde åtgå för ersättande av utslitna bilar. Det är därför knappast troligt, att beståndet kommer att uppgå till mer än 63 000 stycken vid årsskiftet 1947/48.

Antalet bussar undergår mycket små variationer. Det kan därför uppskattas till omkring 5 000 stycken vid årsskiftet 1947/48.

De tyngre motorcyklarna undergick under år 1939 en mycket kraftig ökning, beroende på det då införda registreringstvånget för sådana motorcyklar, som enligt tidigare gällande bestämmelser varit att hänföra till gruppen lättviktsmotorcyklar. Det är dessa fordon som framförallt bidragit till den kraftiga stegringen av antalet motorcyklar under innevarande års första del. ökningen kommer sannolikt att fortsätta, ehuru i avtagande tempo. Antalet tyngre motorcyklar vid årsskiftet 1947/48 kan uppskattas till 125 000 stycken.

Sammanlagda antalet motorfordon, lättviktsmotorcyklar icke inräknade, vid årsskiftet 1947/48 kan sålunda beräknas till 160 000 + 63 000 + 5 000 + 125 000 =353 000 stycken, därav 228 000 bilar och 125 000 tyngre motorcyklar. —--

För beräkning av fordonsskatten erfordras jämväl kännedom om bilarnas tjänstevikt. Vid den nedan framlagda skatteberäkningen har styrelsen givetvis utgått ifrån nu gällande skattesatser.

Enligt 1937 års automobilskatteutrednings betänkande utgjorde tjänstevikten per personbil under år 1937 i medeltal omkring 1 430 kilogram. Då det knappast föreligger någon anledning att räkna med annan tjänsteviktsgruppering för personbilsbeståndet under budgetåret 1947/48, kan fordonsskatten för sistnämnda år nu beräknas till i medeltal 176 kronor per personbil.

Beträffande lastbilarna har den allmänna övergången till tyngre fordon medfört en avsevärd stegring av tjänstevikten sedan år 1937. Med ledning av centrala bilregistrets statistik över tjänstevikten hos lastbilsbeståndet den 1 oktober 1942 har beräknats, att den då utgjorde i medeltal omkring 2 700 kilogram. Denna siffra torde komma att höjas i den närmaste framtiden. Då det dock är omöjligt att förutsäga något därom har styrelsen ansett sig böra godtaga den för den nu ifrågavarande beräkningen. Fordonsskatten för lastbilar antages därför uppgå till i medeltal 520 kronor per bil.

På liknande sätt kan medeltjänstevikten för bussbeståndet beräknas till 5 100 kilogram, motsvarande en skatt av omkring 1 000 kronor per fordon.

För de tyngre motorcyklarna kan räknas med en årlig skatt av i medeltal 25 kronor.

Den under budgetåret 1947/48 inflytande skatten kan med ledning av ovanstående antaganden beräknas på följande sätt.

Debiteringen i början av februari 1948 torde enligt det föregående komma

att inbringa.

Personbilar ........ 160 000 stycken å 176 kronor = cirka 28 miljoner kronor

Lastbilar .......... 63 000 » » 520 » = » 33 j> »

Omnibussar ........ 5 000 » » 1 000 > = » 5 » »

Motorcyklar........ 125 000 » » 25 » = » 3 » »

Släpvagnar........................................ » 1 » »

Militära fordon .................................... » 2 » »

Summa cirka 72 miljoner kronor

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 47

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Under budgetåret inflyter emellertid även skatt för de fordon, som registreras dels under andra halvåret 1947, dels under första halvåret 1948 efter det debiteringen i februari verkställts. Denna skatt utgjorde för budgetåret 1938/39 12 procent av totalt influten fordonsskatt. Styrelsen anser sig för budgetåret 1947/48 kunna räkna med denna procentsiffra, vilket skulle innebära en ytterligare fordonsskatt på omkring 10 miljoner kronor.

Den totala fordonsskatten kan sålunda förutses komma att uppgå till cirka 72 + cirka 10 = cirka 82 miljoner kronor.»

Under fjärde huvudtiteln har å riksstaten för budgetåret 1946/47, såsom förut nämnts, upptagits ett anslag å 1 miljon kronor i ersättning för automobilskatt, avseende försvaret tillhöriga motorfordon och släpvagnar. För nästkommande budgetår har arméförvaltningen äskat 1 miljon kronor för ifrågavarande ändamål.

För budgetåret 1946/47 beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av fordonsskatt till avrundat 75 000 000 kronor. Riksräkenskapsverket anser sig i huvudsak kunna ansluta sig till den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gjorda beräkningen av fordonsskattens avkastning och föreslår alltså, att inkomsttiteln fordonsskatt i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages till avjämnat 85 000 000 kronor.

Bensinskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1946 har väg- och vatten byggnadsstyrelsen beräknat uppbörden av bensinskatten för budgetåret 1946/47 till 137 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 153 miljoner kronor och därvid anfört följande:

»Beräkningen av bensinskatten synes, i brist på fastare hållpunkt, få baseras på uppgift om under ett tidigare budgetår influten skatt. Väljes som jämförelse budgetåret 1937/38 inhämtas, att då inflöt i bensinskatt 71,7 miljoner kronor, därvid skatten utgjorde 10 öre för liter. Antalet bilar (personbilar, lastbilar och bussar) utgjorde i medeltal 192 000 stycken. (Det synes riktigast att vid jämförelsen utesluta motorcyklarna, som visserligen äro avsevärda till numerären men som spela mindre roll i fråga om bränsleförbrukning) . För närvarande uppgår skatten på bensin till 18 öre för liter. Antalet bilar vid årsskiftet 1947/48 har enligt det föregående beräknats till 228 000 stycken. Inflytande bensinskatt kan sålunda genom proportionering beräk- 228000 18 . ,

nas till 192 000 * 10 X 7l>7 = cir*a 153 miljoner kronor.»

Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 12 november 1946 rörande beräkningen av avkastningen av bensinskatten meddelat, att den vid tullverket debiterade uppbörden av bensinskatt under budgetåret 1944/45 utgjort 3,6 miljoner kronor och under budgetåret 1945/46 48,6 miljoner kronor samt under månaderna juli—oktober 1945 och 1946 respektive 1,2 och 47,7 miljoner kronor. I anslutning härtill bär generaltullstyrelsen anfört:

»Uppbördsbeloppen för senare hälften av budgetåret 1945/46 och för hittills gångna fyra månader av innevarande budgetår hava debiterats efter en från 12 öre till 18 öre för liter höjd skattesats.

48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Då bensin, som införes till riket, i regel upplägges på tullnederlag, varifrån den sedan införtullas i mån av behov, kan tullverkets bruttouppbörd under viss tidrymd av bensinskatt anses till största delen hänföra sig till förbrukningen under samma tid av dylik bensin. Med hänsyn till den kraftigt tilltagande bensinförbrukningen samt med uppbördsbeloppet för de förflutna fyra månaderna av budgetåret såsom utgångspunkt kan bruttouppbörden av bensinskatt för budgetåret 1946/47 beräknas komma att uppnå ett belopp av minst 150 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 ett belopp av 155 miljoner kronor.

Restitutionerna synas för vartdera av de angivna budgetåren kunna angivas till i runt tal 5 miljoner kronor.

Nettouppbörden vid tullverket av bensinskatt skulle således kunna upptagas för budgetåret 1946/47 till 145 miljoner kronor och för budgetåret 1947/ 48 till 150 miljoner kronor.»

Skatten för inom riket tillverkad bensin har av kontrollstyrelsen i skrivelse den 15 november 1946 beräknats till 16 miljoner kronor under budgetåret 1946/47 och till 21 miljoner kronor under budgetåret 1947/48.

Med stöd av de uppgifter, som riksräkenskapsverket sålunda erhållit från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen, har riksräkenskapsverket uppskattat uppbörden av bensinskatt för budgetåret 1946/47 till 160 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 170 000 000 kronor.

3. Tullar och acciser.

Tullmedel. I

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tullmedel under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av tullmedelsinkomsterna under innevarande och under nästkommande budgetår inledningsvis framhållit, att vid beräkningen bortsetts från de ändringar i gällande tullsatser, som kunna

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1: 49

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

bliva genomförda under den tid, uppgifterna avse. Härefter har general tullstyrelsen anfört följande:

3Tullmedelsuppbörden under nästlidna budgetår har, från att under de första månaderna hava varit påfallande låg, snabbt tillvuxit och därefter varaktigt kvarblivit i ett osedvanligt högt läge under återstoden av budgetåret. Även under de gångna månaderna av innevarande budgetår hava uppbördssiffrorna legat mycket högt och därtill visat tendens till ytterligare stegring. För de tre senast tilländalupna kalenderkvartalen har sålunda uppbörden belöpt sig till respektive 38, 55 och 58 miljoner kronor, och från en uppbörd under budgetårets första månad på 18,6 miljoner kronor har uppbörden oavlåtligt stigit till ej mindre än 22,9 miljoner kronor under senast förflutna månaden. Huruvida sistnämnda särskilt höga siffra kan utgöra inledningen till en period med ytterligare stegrad uppbörd är ovisst. Men vissa omständigheter tala för att uppbörden i varje fall kan komma att under återstoden av detta budgetår hålla sig vid åtminstone samma nivå som under budgetårets första kvartal. Härvid är att uppmärksamma, att den stora uppbörden i ej ringa mån hänför sig till värdetull underkastade varor, vilkas tullvärden numera ansenligt stigit, och att således, även om importen av dessa varor icke når samma storlek som under förkrigstiden, den därå belöpande tulluppbörden kan komma att närma sig den tidigare uppbörden för dessa varor och till och med överstiga denna. En betydande import av dylika varuslag, såsom automobiler, instrument, maskiner, kemiska preparat och artiklar av konstmassa, lärer nämligen vara att emotse. Även torde vara att förvänta en ökad import av delvis tullbelagda råvaror och halvfabrikat. Vid sådant förhållande synes icke behöva befaras att, om en tillfällig åtstramning i importen av andra varuslag, som hittills bidragit till uppbördsökningen, skulle av särskilda anledningar förekomma, denna komme att få till följd en nedgång i tullmedelsuppbörden i dess helhet under återstoden av innevarande budgetår. Med denna utgångspunkt och då tullmedelsuppbörden för de gångna fyra månaderna av budgetåret belöpt sig till omkring 81 miljoner kronor, skulle bruttouppbörden av tullmedel för hela budgetåret 1946/47 kunna upptagas till 245 miljoner kronor.

Vad beträffar nästkommande budgetår torde kunna förutsättas, att varuimporten under budgetåret kan, såsom då mindre beroende av kristidens efterverkningar, komma att ökas. För beräkningen av den härav härflytande stegringen i tullmedelsuppbörden saknas emellertid mera säkra hållpunkter. Uppskattningsvis kan brultouppbörden för budgetåret 1947/48 upptagas till 250 miljoner kronor.

Restitutionerna av tullmedel, som under budgetåret 1945/46 utgjorde 3 miljoner kronor och som under de gångna fyra månaderna av innevarande budgetår uppgått till 1,3 miljoner kronor, kunna väntas öka efter hand som införda tullbelagda råvaror och halvfabrikat komma att ingå i restitutionsberättigade exportvaror. På grund härav synas restitutionerna kunna upptagas för budgetåret 1946/47 till 5 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 10 miljoner kronor.

Nettouppbörden av tullmedel kan således för vartdera av budgetåren 1946/ 47 och 1947/48 angivas till 240 miljoner kronor.»

I efterföljande tabell lämnas i sammandrag av generaltullstyrelsen utarbetade översikter av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1936/37— 1945/46, med särskilt angivande av de varuslag, för vilka tullen under något av nämnda år uppgått till mera betydande belopp.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nrl. De!‘2. Bihang 1.

50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper. Miljoner kronor.

Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den debiterade tulluppbörden för varje månad från och med budgetåret 1936/37 till och med november månad 1946 uppgått till följande belopp:

Debiterad tulluppbörd månadsvis. Miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1: 51

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Generaltullstyrelsens beräkning synes vara grundad på nu tillgängliga uppgifter angående importens storlek och utveckling under år 1946. Med utgångspunkt enbart från detta material kan, om valutor för fortsatt fri import kunna disponeras även under åren 1947 och 1948, beräkningen betecknas såsom godtagbar. Med hänsyn till det ovissa läget torde emellertid uppbörden av tullmedel under nästa budgetår böra beräknas till något lägre belopp än som antages inflyta under innevarande budgetår. Då generaltullstyrelsens beräkning av tulluppbörden under budgetåret 1946/47 till 246 miljoner kronor icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran, förordar ämbetsverket därför, att inkomsttiteln tullmedel för budgetåret 1947/ 48 upptages till 230 000 000 kronor.

Varuskatt.

Genom beslut av 1941 års riksdag infördes en ny skatt, benämnd varuskatt. Förordning i ämnet utfärdades den 25 maj 1941, nr 251, och trädde i kraft påföljande dag. Enligt denna förordning skall varuskatt erläggas för vara, som är upptagen i en vid förordningen fogad förteckning, därest den tillverkas yrkesmässigt inom riket för avsalu eller för vidare bearbetning eller ock införes till riket; skatten utgår icke för vara, som å apotek beredes för försäljning enligt recept av läkare, veterinär eller tandläkare. Skatten skall för vara, som tillverkas inom riket, erläggas av tillverkaren och för vara, som införes till riket, av den för vars räkning införseln äger rum. Skatten utgår med det procenttal av varans beskattningsvärde, som angives i förteckningen; dock skall den, som inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst 50 kronor för varje månad, varunder han ägt bedriva rörelsen. Den vid förordningen fogade förteckningen omfattar dels choklad och sötvaror, för vilka skattesatsen utgör 40 procent av beskattningsvärdet, dels ock vissa tekniska preparat, för vilka skattesatsen utgör i regel 20 procent men 75 procent såvitt angår essenser och extrakter, avsedda för beredning av alkoholhaltiga drycker, puder, med undantag av ströpuder, samt smink, läppstift härunder inbegripna. Tillverkningen inom riket av ifrågavarande varor står under statens kontroll, som utövas av kontrollstyrelsen. Tillverkaren skall under månaden efter varje kalenderkvartals utgång hos kontrollstyrelsen deklarera beskattningsvärdet av tillverkade varor och samtidigt erlägga enligt deklarationen upplupen skatt. För skattepliktig vara, som införes till riket, skall skatten erläggas till tullverket samtidigt med tullen.

Varuskatten lämnade cn behållen uppbörd av 64,44 miljoner kronor för budgetåret 1943/44, 75,12 miljoner kronor för budgetåret 1944/45 och 77,98 miljoner kronor för budgetåret 1945/46. Under denna titel redovisas jämväl den skatt, som inflyter enligt förordningen den 30 juni 1943 (nr 477) om skatt å vissa pälsvaror.

52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Å riksstaten för budgetåret 1946/47 har varuskatten beräknats till 75 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har k o ntrollstyrelsen beräknat inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara, under ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48 till 75 miljoner kronor och därvid anfört:

>1 riksstaten för budgetåret 1946/47 bär varuskatten upptagits med ett belopp av 75 miljoner kronor, vilket belopp innefattar såväl kontrollstyrelsens som tullverkets uppbörd av denna skatt.

Under den gångna delen av budgetåret har till kontrollstyrelsen inbetalats varuskatt med ett belopp av cirka 34,8 miljoner kronor. Då de skattskyldiga i regel åtnjuta en månads anstånd med erläggande av den under varje kalenderkvartal upplöpande skatten, är skatteinkomsten för återstoden av innevarande budgetår närmast hänförlig till de leveranser av skattepliktiga varor, som kunna komma att äga rum under tiden 1 oktober 1946—31 mars 1947. Vad angår beräkningen av skatteinkomsten för denna tid må anföras, att försäljningen av choklad och sötsaker uppvisat ökning under tredje kvartalet 1946 i förhållande till motsvarande kvartal 1945, i det att de debiterade skattebeloppen för sagda kvartal utgjorde 13,6 respektive 12,9 miljoner kronor. Det må i detta sammanhang framhållas, att förutsättningarna för tillverkning och försäljning av choklad och sötsaker under tredje kvartalet 1946 varit sämre än under samma tid föregående år, enär tilldelningen av socker, som är den viktigaste råvaran vid tillverkning av dylika varor, under innevarande år sänkts från 72 till 61 procent av 1939 års förbrukning. Då försäljningsvärdet å choklad och sötsaker sålunda trots den sänkta sockertilldelningen kunnat stiga och då, enligt vad som under hand upplysts från statens livsmedelskommission, ökning i sockertilldelningen inom kort kan bli aktuell, synes varuskatten å choklad och sötsaker under i övrigt lika förhållanden för återstående del av budgetåret kunna angivas till åtminstone samma belopp som för motsvarande tid under föregående år eller, för fjärde kvartalet 1946 till 16,6 miljoner kronor och för första kvartalet 1947 till 15,4 miljoner kronor. — Vad beträffar försäljningen av de tekniska preparat, som falla under varuskatten, kan antagas, att denna kommer att försiggå i minst samma omfattning som tidigare. De påförda skattebeloppen ha hittills uppvisat någon ökning. Sålunda har skatt för ifrågavarande varuslag för andra och tredje kvartalen 1945 och för samma tid 1946 påförts med tillhopa 4,6 respektive 4,8 miljoner kronor. För den försäljning av skattepliktiga varor, som kan komma att äga rum under fjärde kvartalet 1946 och första kvartalet 1947, torde skattepåföringen komma att uppgå till minst samma belopp som för motsvarande kvartal föregående år, eller 3,3 respektive 2,4 miljoner kronor. — Av kontrollstyrelsen påförd pälsvaruskatt, vilken redovisas å denna skattetitel, har för andra och tredje kvartalen 1946 uppgått till 0,75 respektive 0,66 miljon kronor. Under motsvarande kvartal föregående år påfördes pälsvaruskatt med 0,61 respektive 0,48 miljon kronor, varför ökning i skattepåf öringen inträtt med omkring 30 procent. Ifrågavarande ökning sammanhänger med att handelsvägarna numera öppnats, varigenom landet kunnat tillföras större mängder oberedda utländska skinn. Anledning finnes antaga, att även skattepåföringen för fjärde kvartalet 1946 och första kvartalet 1947 skall bliva omkring 30 procent större än under motsvarande tid föregående år. Enär skattepåföringen för sistnämnda tid

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bi It. 1: 53

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

uppgick till 1,4 miljoner kronor, synes densamma för tiden 1 oktober 1946— 31 mars 1947 kunna angivas till omkring 1,8 miljoner kronor.

Den påförda varuskatten i sin helhet utgjorde för fjärde kvartalet 1945 och för första kvartalet 1946 20,6 respektive 18,3 miljoner kronor. Med hänsyn till vad ovan anförts synes den påförda varuskatten kunna beräknas för fjärde kvartalet 1946 till omkring (16,6 + 3,3+1,0=) 20,9 miljoner kronor och för första kvartalet 1947 till omkring (15,4+2,4 + 0,9=) 18,7 miljoner kronor. Enligt dessa beräkningar skulle den under budgetåret 1946/47 inflytande varuskatten, avseende inom riket tillverkade varor, uppgå till (34,8 + 20,9 + 18,7 =) 74,4 miljoner kronor, eller avrundat till 75 miljoner kronor.

Vad angår inkomsten å ifrågavarande skattetitel för budgetåret 1947/48 saknas säkra hållpunkter för ett närmare bedömande härutinnan. Visserligen torde vara att räkna med att en successiv förbättring av råvarutillgången framdeles kan komma att inträda, vilket skulle möjliggöra en ökad produktion av skattepliktiga varor, men å andra sidan är icke osannolikt, att en sänkning av prisnivån då även kan komma till stånd, varigenom en reduktion skulle inträda i fråga om beskattningsvärdena för de varor, som äro belagda med varuskatt. Med hänsyn härtill synes inkomsten av varuskatt, i vad avser inom riket tillverkad vara -—- inbegripet kontrollstyrelsens uppbörd av skatt å vissa pälsvaror — böra för sagda budgetår upptagas med samma belopp, som beräknats inflyta under innevarande budgetår eller med 75 miljoner kronor.»

Vidare har generaltullstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 beräknat inkomsterna av den varuskatt, vilken inflyter genom tullverket, för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48 till 10 miljoner kronor. I nämnda skrivelse har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Vad härefter angår inkomsterna av varuskattemedel, hava den debiterade uppbörden vid tullverket av i Kungl. Maj:ts förordning den 25 maj 1941 (nr 251) föreskriven varuskatt samt restitutionerna därav under nedanstående budgetår uppgått till följande belopp i kronor:

1915/46............................! 1 301 695 22 062

Under de fyra första månaderna av dessa och innevarande budgetår hava uppbörden och restitutionerna belöpt sig till i kronor:

Uppbörden av varuskatt visade under senare delen av sistlidna budgetår en tydlig stegring, som fortsatt även under innevarande budgetår. Efter att under de båda sista månaderna av budgetåret 1945/46 hava belöpt sig till respektive omkring 200 000 kronor och 372 000 kronor uppgick uppbörden

54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

under de senast tilländalupna månaderna till respektive omkring 576 000 kronor och 418 000 kronor. I den mån ökningen hänför sig till tiden efter den 1 juli 1946, beror den visserligen till någon del på de ändrade grunder för fastställande av beskattningsvärde, som från och med nämnda dag tilllämpats jämlikt Kungl. Maj ds förordning den 12 april 1946 (nr 144). Till huvudsaklig del torde den emellertid sammanhänga med den ökning i importen av skattebelagda varor — särskilt choklad och konfityrer, vissa essenser och extrakter, puder samt lukt- och toalettvatten — som blivit en följd av ökade produktionsmöjligheter i utlandet i fråga om dessa varor. Då det synes antagligt, att åtminstone icke någon större förändring i varuskattens nuvarande läge kan komma att inträda under återstoden av detta och möjligen även nästföljande budgetår — för såvitt ej mera väsentliga ändringar i grunderna för varuskattens uttagande inträda såsom följd av pågående utredningar genom varubeskattningskommittén eller av annan anledning -— torde bruttouppbörden av varuskatt för vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48 kunna här angivas till 6 miljoner kronor. Restitutionema hava hittills varit så ringa, att hänsyn icke behöver tagas till desamma.

Uppbörden vid tullverket av den till varuskattemedel jämväl hänförliga pälsvaruskatt, som utgår enligt Kungl. Maj ds förordning den 30 juni 1943 (nr 477) — med viss ändring enligt förordning den 19 maj 1944 (nr 207) -— samt restitutionema därav hava under nedanstående budgetår utgjort i kronor:

Under de fyra första månaderna av dessa och innevarande budgetår hava uppbörds- och restitutionsbeloppen uppgått till i kronor:

Även uppbörden av denna skatt har sålunda väsentligt stigit. Den visar under såväl senare hälften av nästlidna budgetår som den hittills gångna delen av löpande budgetår från varandra något avvikande månadsbelopp, vilka dock under åtta månader av denna period lågo inom gränserna 240 000— 373 000 kronor. Maximigränsen nåddes under sistförflutna oktober månad. Pälsvaruimportens storlek synes numera fått en viss stadga och närmar sig importläget vid tiden före kristiden. En omräkning av tullvärdet för under budgetåret 1938/39 importerade pälsvaror efter nuvarande priser giver vid handen, att bruttouppbörden av päls varuskatt, vilken skatt utgår efter viss procent å tullvärdet, skäligen kan, om, såsom förutsättes, importen ej undergår större skiftningar, för vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48 uppskattas till 4 miljoner kronor. Då restitutionema av pälsvaruskatt varit mycket obetydliga, äro de angivna beloppen att anse såsom nettouppbörd.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: So

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Sammanfattningsvis kan således tullverkets nettouppbörd av samtliga varuskattemedel angivas för vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48 till 10 miljoner kronor.»

Inledningsvis har riksräkenskapsverket förordat, att inkomsttiteln för allmän omsättningsskatt utgår ur riksstaten och att de medel, som inflyta i allmän omsättningsskatt under budgetåret 1947/48, provisoriskt inräknas i inkomsttiteln varuskatt.

Mot ämbetsverkens beräkning av inkomsten av varuskatt under budgetåren 1946/47 och 1947/48 till 85 miljoner kronor för vartdera budgetåret har riksräkenskapsverket intet att erinra. För nästa budgetår bör emellertid, såsom nyss nämnts, till inkomsttiteln varuskatt provisoriskt, i avvaktan på närmare utredning rörande den slutliga avvecklingen av den allmänna omsättningsskatten, läggas det belopp, som kan komma att inflyta i allmän omsättningsskatt. Riksräkenskapsverket förordar därför, att varuskatten för budgetåret 1947/48 tills vidare upplages med ett avrundat belopp av 100 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket får alltså föreslå, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages till 100 000 000 kronor.

Trafikskatt.

Vid 1942 års riksdag infördes en ny skatt, benämnd trafikskatt, i syfte att tillgodose behovet av en ökning av statsinkomsterna. Skatten utgår enligt de grunder, som angivas i förordningen den 19 juni 1942 (nr 375) om trafikskatt, vilken förordning trätt i kraft den 1 juli 1942.

Under budgetåret 1942/43 lämnade trafikskatten en behållen inkomst av 19,93 miljoner kronor, vilket belopp med hänsyn till de meddelade bestämmelserna om skattens inlevererande till statsverket torde hava motsvarat allenast omkring tre fjärdedelar av skattebeloppet för helt år. Under budgetåret 1943/44 inflöt ett belopp av 28,17 miljoner kronor, under budgetåret 1944/45 ett belopp av 29,01 miljoner kronor och under budgetåret 1945/46 ett belopp av 28,89 miljoner kronor.

I riksstaten för budgetåret 1946/47 är trafikskatten upptagen med 28 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 december 1946 har järnvägsstyrelsen beräknat den behållna inkomsten av irafikskatten för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48 till i runt tal 29 miljoner kronor samt anfört följande:

»Under förutsättning alt en icke av alla kommunikationsmedel likformigt uttagen utan liksom hittills endast järnvägarna pålagd trafikskatt överhu vud taget anses böra bibehållas längre än till utgången av nu löpande budgetår — en fråga som järnvägsstyrelsen dels av principiella skäl, dels ock med hänsyn till det relativt svaga och mot en förräntning av statsbanekapitalet ej fullt svarande överskott, som såvitt nu kan bedömas synes vara att

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

motse för budgetåret 1947/48, har för avsikt att snarast underställa Kungl. Maj:ts prövning — torde inkomsten av trafikskatten jämväl för sistnämnda budgetår kunna uppskattas till 29 miljoner kronor.»

Trafikskatten, som för de tolv månaderna november 1945—oktober 1946 lämnat en uppbörd av 28,8 miljoner kronor, torde för budgetåret 1946/47 kunna beräknas inflyta med cirka 29 miljoner kronor. För budgetåret 1947 48 beräknar riksräkenskapsverket inkomsten av trafikskatt till 30 000 000 kronor.

Accis å silke.

i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen av accis å silke meddelat, att de debiterade silkeaccismedlen, som under budgetåret 1944/45 belöpt sig till 3,6 miljoner kronor, under budgetåret 1945/46 hade uppgått till 4,9 miljoner kronor. Under tiden juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår hade bruttouppbörden utgjort 2,2 respektive 2,1 miljoner kronor. Med hänsyn till de sålunda föreliggande uppbördssiffrorna och därjämte till under hand inhämtade upplysningar angående omfattningen av den väntade inhemska konstsilkeproduktionen har generaltullstyrelsen beräknat uppbörden av silkeaccis för budgetåret 1946/47 till 4,3 miljoner och för budgetåret 1947/48 till 4,5 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har uppskattat inkomsterna av accis å silke för budgetåret 1947/48 till 5 000 000 kronor.

Accis d margarin och vissa andra fettvaror.

Nu gällande bestämmelser rörande dessa skatter hava meddelats i förordningarna den 7 juni 1935, nr 259, och den 30 juni 1943, nr 481, samt i kungörelserna den 30 juni 1943, nr 482, den 23 februari 1945, nr 39, och den 2 mars 1945, nr 40.

För de accispliktiga fettvaror, som för närvarande i nämnvärd omfattning för försäljning tillverkas inom riket, utgår accisen med följande belopp för varje kilogram av varans nettovikt, nämligen för margarin — såväl hushållsmargarin som bagerimargarin — med 23 öre, för matolja med 60 öre jämte tilläggsaccis å 40 öre och för fettemulsion, beroende på varans fetthalt, förpackning o. s. v., med antingen 44 öre, 60 öre eller 60 öre jämte tilläggsaccis å 65 öre. För konstister, kokosfett och vissa andra ersättningsprodukter för smör eller flott skall enligt bestämmelserna för varje kilogram av varans nettovikt erläggas accis med 60 öre jämte tilläggsaccis, beroende på varans beskaffenhet, med antingen 10 eller 98 öre.

För budgetåret 1945/46 har margarinaccisen influtit med 11,11 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har livsmedelskommissionen beräknat denna inkomsttitel för budgetåret 1946/47

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

till 8,7 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 12 miljoner kronor. Härvid har livsmedelskommissionen anfört följande:

»Enligt uppgift från kontrollstyrelsen ha under tiden den 1 juli—12 november 1946 i accis influtit i runt tal 3 600 000 kronor, avseende accispliktig vara, som levererats under andra och tredje kvartalen 1946. Under denna tid infaller en period, då tillverkning av hushållsmargarin för avsalu icke fick äga rum. För tiden oktober 1946—mars 1947 räknar kommissionen med leveranser av hushållsmargarin på i medeltal per månad cirka 1 700 ton och leveranser av bagerimargarin på i medeltal per månad cirka 900 ton, eller alltså för hela sexmånadersperioden med leveranser av margarin på sammanlagt cirka 15 600 ton, samt med leveranser av matolja på 800 ton. Av övriga accispliktiga varor, huvudsakligen fettemulsion, beräknas under samma tid komma att levereras myckenheter, motsvarande ett accisbelopp av 700 000 kronor. (Accis å vara, som levereras under tiden april— juni, redovisas ej förrän under nästföljande budgetår.) Inkomsterna å förevarande riksstatstitel under budgetåret 1946/47 beräknas, med oförändrade accisbelopp, alltså komma att uppgå till sammanlagt i runt tal (3 600 000 + 0,23 X 15 600 000 + 800 000 + 700 000=) 8 700 000 kronor.

Vid den ovan angivna beräkningen av leveranserna av margarin har kommissionen utgått från, att tilldelningen av matfett under liden intill den 1 april 1947 kommer att bliva ungefär lika stor som under vinterhalvåret 1945/46.

Vad angår beräkningen av hithörande inkomster under budgetåret 1947/48 har kommissionen utgått från att leveranserna av accispliktiga fettvaror under tolvmånadersperioden april 1947—mars 1948 komma att något öka i förhållande till leveranserna under närmast föregående tolvmånadersperiod. Beträffande hushållsmargarinet har kommissionen, med hänsyn till marknadsförhållandena i importländerna och till tillgången på annat matfett inom landet, ansett sig kunna räkna med en förbrukning under sistnämnda tolvmånadersperiod av omkring 25 000 ton (mot en normal årsförbrukning före kriget av omkring 55 000 ton). Förbrukningen av bagerimargarin synes kunna uppskattas till omkring 13 000 ton (mot 8 000 ton år 1939). Leveransen av matolja under ifrågavarande period uppskattas av kommissionen till omkring 1 800 lon och leveransen av övriga accispliktiga varor till en myckenhet, motsvarande ett accisbelopp av omkring 1 500 000 kronor. Under förutsättning tillika av oförändrade accisbelopp kunna ifrågavarande inkomster under budgetåret 1947/48 uppskattas till i runt tal (5 750 000 + 2 990 000 + 1 800 000 + 1 500 000=) 12 000 000 kronor.» I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen beräknat denna inkomsttitel för budgetåret 1946/47 till 9 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 12 miljoner kronor. Till stöd för denna beräkning har kontrollstyrelsen därvid anfört följande:

»Försäljningen av enligt margarinaccisförordningen accispliktiga fettvaror, vilka äro underkastade av kristiden betingad statlig reglering, har under innevarande år omfattat hushålls- och bagerimargarin, matolja samt fettemulsion. Till belysande av försäljningsutvecklingen för viktigare slag av matfett lämnas efterföljande ur tillgänglig statistik hämtade uppgifter.

Den genomsnittliga totala försäljningen per månad av angivna slag av matfett liar under innevarande år i jämförelse med föregående år minskats. Medan smörförsäljningen varit omkring 15 procent större än under samma

58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Försäljning i ton

tid föregående år, har försäljningsnedgången i fråga om övriga ovannämnda slag av matfett utgjort omkring 50 procent. En bidragande orsak härtill är, att tillverkningen av hushållsmargarin på grund av råvarubrist varit inställd under tiden 11 juni—11 augusti 1946. Från statens livsmedelskommission har under hand inhämtats, att försäljningen av hushålls- och bagerimargarin i fortsättningen torde komma att uppgå till omkring 2 500 ton per månad samt att försäljningen av matolja och övriga accispliktiga fettvaror torde komma att bliva i stort sett oförändrad.

Accissatsema för de olika slagen av accisbelagda fettvaror ha hittills under budgetåret varit oförändrade och uppgå till följande belopp för varje kilogram av respektive varors nettovikt, nämligen:

hushålls- och bagerimargarin ................................ 23 öre

konstister .................................................. 158 »

matolja .................................................... 100 »

kokosfett .................................................. 70 »

'annat ersättningsmedel för smör eller flott’ .................. 158 »

d:o med minst 40 procent vatten.............................. 70 »

fettemulsion (fetthalt över 17 procent) ........................ 125 »

fettemulsion (fetthalt högst 17 procent)

1) steriliserad i slutna kärl å högst 7* liter.................. 44 »

2) annan ................................................ 60 »

1 riksstaten för budgetåret 1946/47 är inkomsten av margarinaccisen upptagen med ett belopp av 9 miljoner kronor. Under den gångna delen av innevarande budgetår har i margarinaccis influtit ett belopp av omkring 3,6 miljoner kronor. För den återstående delen av budgetåret kan med hänsyn till det anstånd med accisens erläggande, vartill tillverkarna i regel äro berättigade, endast tagas i betraktande den försäljning av accispliktiga fettvaror, som kan komma att äga rum under tiden 1 oktober 1946—31 mars 1947. Under sagda tid kan den månatliga försäljningen beräknas uppgå till:

2 500 ton margarin,

120 » matolja,

20 » fettemulsion (fetthalt över 17 procent),

20 » » ( » högst 17 procent, steriliserad),

100 » » ( » »17 procent, annan).

Härav inflytande accis skulle efter nu gällande accissatser uppgå till i runt tal 5,0 miljoner kronor.

För hela budgetåret 1946/47 skulle enligt denna beräkning margarinaccisen inflyta med (3,6 + 5,0=) 8.6 miljoner kronor, eller avrundat 9 miljoner kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkets inkomst av margarinaccisen under budgetåret 1947/48 blir i huvudsak beroende av storleken av försäljningen av accispliktiga varor under tiden 1 april 1947—31 mars 1948. Enligt vad som under hand upplysts från statens livsmedelskommission torde försäljning av hushålls- och bagerimargarin under ovannämnda tid kunna beräknas uppgå till omkring 38 000 ton och försäljning av matolja till omkring 2 000 ton, varjämte försäljning av övriga accisbelagda fettvaror kan antagas bliva något större än för närvarande. Under förutsättning att accissatsema bliva oförändrade, torde på grund härav inkomsten av margarinaccisen under budgetåret 1947/ 48 kunna angivas till i runt tal 12 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket förordar, att accis å margarin och vissa andra fett- 'raror för budgetåret 1947/48 uppföres med 12 000 000 kronor.

Skatt å kaffe.

Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939, nr 877, som trätt i kraft den 27 december 1939. I Kungl. Maj:ts proposition nr 357 till årets riksdag har bland annat föreslagits en sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 öre till 45 öre för kilogram. Sänkningen skulle träda i kraft så fort ske kunde under november månad 1946. Den i propositionen föreslagna sänkningen av skattesatserna har bifallits av riksdagen.

Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1944/45 14,6 miljoner kronor och för budgetåret 1945/46 23,6 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 32 miljoner kronor.

Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 rörande beräkningen av avkastningen av skatten å kaffe meddelat, att den debiterade uppbörden av kaffeskatt utgjort under budgetåret 1944/45 14,8 miljoner kronor och under budgetåret 1945/46 26,3 miljoner kronor samt under månaderna juli—oktober av nästlidna och innevarande budgetår respektive 6,1 och 10,3 miljoner kronor. I anslutning härtill har generaltullstyrelsen i nämnda skrivelse anfört följande:

»Under hela innevarande år hava månadssiffrorna för den debiterade uppbörden av kaffeskatt legat mellan 2,3 och 2,9 miljoner kronor, motsvarande, då importen nästan uteslutande utgjorts av orostat kaffe, en kvantitet kaffe om 3,5 till 4,5 miljoner kilogram per månad. Enär någon nämnvärd ökning av kaffeimporten icke torde vara att förvänta, kan importsiffran för vartdera av innevarande och nästa budgetår här upptagas till i runt tal 50 miljoner kilogram. Uppbörden av kaffeskatt skulle således — under förutsättning av oförändrad skattesats — kunna för vartdera av budgetåren 1946/47 och 1947/48 beräknas till 32 miljoner kronor.

1 proposition nr 357 till årets riksdag har Kungl. Maj:t emellertid bland annat föreslagit en sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 till 35 öre per kilogram så snart ske kunde under november månad 1946. Av den kvantitet om 50 miljoner kilogram, vartill importen beräknas uppgå under budgetåret 1946/47, kunna till liden före den planerade sänkningen av skatten

60 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

hänföras omkring 17 miljoner kilogram, varemot svarar eu kaffeskatt av 11 miljoner kronor. För återstående 33 miljoner kilogram skulle kaffeskatten, beräknad efter en skattesats av 35 öre per kilogram, bliva 11,6 miljoner kronor. Skatten för hela budgetåret 1946/47 komme följaktligen att uppgå till omkring 23 miljoner kronor. Under ovan angivna förutsättning skulle kaffeskatten för budgetåret 1947/48, beräknad efter 35 öre per kilogram, således bliva omkring 18 miljoner kronor.

Restitutionerna av kaffeskatt hava hittills uppgått till så relativt obetydliga belopp, att nämnda bruttouppbörd kan här angivas även såsom nettouppbörd. »

Statens livs medels ko m mission har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 beräknat inkomsterna av kaffeskatten till 32,50 miljoner kronor under budgetåret 1946/47 och till 34,45 miljoner kronor under budgetåret 1947/48, under förutsättning att de vid beräkningstillfället gällande skattesatserna skulle oförändrade tillämpas under bägge budgetåren. Kommissionen har dessutom beräknat kaffeskatten under antagande att de i propositionen föreslagna skattesatserna skulle gälla från den 1 december 1946 och funnit att kaffeskatten då skulle uppgå till 23,50 miljoner kronor under budgetåret 1946/47 och 18,55 miljoner kronor under budgetåret 1947/48.

Såsom nämnts har den i propositionen nr 357 till 1946 års riksdag föreslagna sänkningen av skatten å kaffe bifallits av riksdagen. Förordning i ämnet har utfärdats den 22 november 1946 (nr 698), vilken förordning trätt i kraft den 23 november 1946.

De av generaltullstyrelsen och livsmedelskommissionen gjorda beräkningarna av kaffeskattens avkastning under förutsättning att den föreslagna skattesänkningen skulle bifallas, vilka beräkningar nära sammanstämma med varandra, finner sig riksräkenskapsverket kunna godtaga och beräknar sålunda med erforderlig avjämning inkomsten av kaffeskatt för budgetåret 1946/47 till 23 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 18 000 000 kronor.

Tobaksskatt.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de tio senast förflutna budgetåren framgå av efterföljande samman-

ställning.

Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor

Budgetåret 1936/37. . . 88 97 85'00

> 1937/38... 97-it 92’00

» 1938/39... 103-39 101-oo

> 1939/40... 128-83 124 00

» 1940/41... 166-22 160 oo

Netto- Beräknad inkomst inkomst Miljoner kronor

Budgetåret 1941/42.. . 197'35 180"00

» 1942/43... 238-60 200-oo

» 1943/44... 265-17 200 oo

» 1944/45... 289-54 260-00

» 1945/46... 318-68 290-00

Enligt gällande bestämmelser utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris eller varans värde, dels ock med visst efter varans

61 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

myckenhet bestämt belopp. Skattesatserna återfinnas i 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror. Denna lag innebar i huvudsak, att monopolrättigheten, som tidigare avsett endast tillverkningen av tobaksvaror, utsträcktes att, med vissa undantag, omfatta jämväl importen av tobaksvaror. Skattesatserna hava under åren 1939—1943 blivit föremål för jämkning vid flera olika tillfällen, senast genom nyssnämnda lag, vilken trätt i kraft den 1 juli 1943. Ransonering av tobaksvaror infördes från och med den 1 juni 1942 och upphörde den 27 september 1945.

Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde å totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1936—1945 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.

Totallörsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande

tobaksskatt.

Av sammanställningen framgår, att storleken av de omsatta totala varukvantiteterna under åren 1936—1939 visat en fortskridande icke obetydlig stegring av omsättningen om sammanlagt 6,1 procent. Därefter har en nedgång ägt rum under åren 1940—1942 på sammanlagt 15,8 procent; under år 1943 har en viss återhämtning inträtt och under år 1944 en betydande uppgång, som fortsatt under år 1945. Under redovisningsperioden har en anmärkningsvärt stor förskjutning ägt rum i fråga om förbrukningen av de olika varuslagen. Särskilt framträdande är minskningen av snusförbrukningens andel av den totala konsumtionen eller från 52,5 procent år 1936 till 39,4 procent år 1945. Mot denna minskning av snusförbrukningen svarar emellertid en ökning av cigarrettkonsumtionen, vars andel av den totala förbrukningen ökats från 22,3 procent år 1936 till 29,2 procent år 1940 för att åren 1941 och 1942 visa tillbakagång till 21,7 procent; år 1943 inträdde ånyo någon ökning nämligen till 23,5 procent. Under år 1944 uppgick cigarrettkonsumtionen till 28,0 procent av den totala tobakskonsumtionen och under år 1945 till 31,7 procent. Konsumtionen av röktobak, som år 1936 uppgick till 15,5

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

procent av den totala omsättningen, svarar år 1945 för 22,0 procent av detta års totala omsättning. Den fortgående förskjutningen mellan de olika varuslagen har verksamt bidragit till ökningen av såväl den totala tobaksförsäljningens värde som skatteavkastningens storlek. Försäljningsvärdet exklusive skatt, vilket år 1936 uppgick till 69,8 miljoner kronor, har därefter stigit till

108,4 miljoner kronor år 1945 eller sammanlagt för 1 O-årsperioden med cirka 55 procent.

Den till statsverket inlevererade tobaksskatten, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, för varje månad från och med budgetåret 1937/38 framgår av efterföljande tabell, i vilken jämväl intagits det belopp, som enligt preliminär uppgift kommer att inlevereras under december 1946.

Till statsverket inlevererad tobaksskatt.

Miljoner kronor.

Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna för senare tid bör beaktas, att den föreskrivna förskottsbetalningen var tionde dag höjdes från och med juli 1940 från 3 till 4 miljoner kronor, från och med december 1941 från 4 till 5 miljoner kronor, från och med augusti 1943 från 5 till 5,5 miljoner kronor, från och med januari 1944 från 5,5 till 6,5 miljoner kronor, från och med juli 1944 från 6,5 till 7 miljoner kronor, från och med januari 1946 till 8 miljoner kronor samt från och med juli 1946 till 8,5 miljoner kronor. Vidare må erinras, att Tobaksmonopolet nödgats under den närmaste tiden efter ransoneringens ikraftträdande den 1 juni 1942 lämna återförsäljarna erforderlig förskottstilldelning som ingångslager, varigenom försäljningen i avsevärd grad överstigit ransoneringsplanen.

Under första hälften av innevarande budgetår skulle tobaksskatten enligt förestående tabell uppgå till 180,66 miljoner kronor mot 153,52 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 november 1946 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beträffande beräkningen av tobaksskatt anfört följande:

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: ”3

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

»Den ökning av omsättningen, som började när ransoneringen av tobaksvaror upphörde i september 1945, har under innevarande år fortsatt och ytterligare accentuerats. Med hänsyn till den utveckling av löneförhållandena på den svenska arbetsmarknaden, som kan förutses, ha vi utgått ifrån att konsumtionen skall fortsätta att stiga. Att beräkna ökningens storlek är givetvis vanskligt, särskilt som tiden efter ransoneringens upphörande är för kort för att ge tillräckliga möjligheter till jämförelser.

Under förutsättning av någorlunda oförändrade konjunkturförhållanden samt oförändrade skattesatser och i stort sett oförändrade genomsnittspriser beräkna vi tobaksskatten under budgetåret 1946/47 till 350 miljoner kronor och under budgetåret 1947/48 till 370 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages till 370 000 000 kronor.

Brännvinstillverkning sskatt.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av statsverkets inkomst av brännvinstillverkningsskatt under budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1946/47 är brännvinstillverkningsskatten upptagen med 20 miljoner kronor. Utfallet av skatten har år från år plägat växla avsevärt. Detta har hittills väsentligen sammanhängt med särskilda förhållanden, som varit rådande beträffande spritproduktionen i landet. Till grund för beräkningen av det i riksstaten för innevarande budgetår upptagna inkomstbeloppet av brännvinstillverkningsskatten — 20 miljoner kronor — har legat en något större kvantitet brännvin än som ansetts motsvara Spritcentralens normala årsbehov för framställning av förtäringsbrännvin och s. k. skattelagd sprit för vissa tekniska och dylika ändamål. Då någon väsentlig förändring i omfattningen av Spritcentralens inköp av beskattad sprit enligt inhämtad uppgift genomsnittligt nu icke väntas inträda, synes brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1946/47 — med avdrag för restitutioner — böra beräknas inflyta med 20 miljoner kronor.

Inkomsten av brännvinstillverkningsskatt under budgetåret 1947/48 synes med stöd av från Spritcentralen inhämtade upplysningar böra upptagas med ett något större belopp än som ovan beräknats för innevarande budgetår, eller med 21 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså brännvinstillverkningsskatten för budgetåret 1947/48 till 21 000 000 kronor.

Rusdrycks försälj ning smedel av partihandelsbolag.

Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till Aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. Därjämte redovisas å inkomsttiteln i fråga ränta och amortering på de under fonden för förlag till statsverket beviljade medlen till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen beräknat förevarande inkomsttitel till 33 miljoner kronor för budgetåret 1946/47 och till 25 miljoner kronor för budgetåret 1947/48. Kontroll-

64 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

styrelsen har härvid åberopat en från Aktiebolaget Vin- & spritcentralen inkommen skrivelse, vari bland annat anförts följande:

»I riksstaten för budgetåret 1946/47 har inleveransen från Spritcentralen upptagits till 20 miljoner kronor, vari inbegripits inbetalning till fonden för förlag till av statsverket beviljade medel till anläggningskapital för sulfitsprilfabriker.

Vid de beräkningar, som gjordes föregående år, antogs varuomsättningen 1946 bliva i stort sett densamma som under år 1945. Omsättningen har emellertid visat eu icke obetydlig ökning. Vidare har tillverkningen av potatissprit även under innevarande år varit starkt reducerad, varför den billigare sulfitspriten väsentligen kommit till användning. Under sådana förhållanden bär vinsten blivit avsevärt större än beräknat. En del av vinstökningen anser bolaget böra användas till nedskrivning av lagervärdena. De vinstmedel, som beräknas kunna inlevereras för innevarande år, torde därefter tillsammans med vad som innehålles vid betalningen till sulfitspritfabrikerna komma att uppgå till omkring 23,5 miljoner kronor. 1 samband härmed torde till statsverket kunna inlevereras dels bolagets dispositionsfond 6 miljoner kronor och dels 3,5 miljoner kronor av för beräknade skatter reserverade medel. Hela inleveransen skulle, om detta förfaringssätt godkännes, röra sig om cirka 33 miljoner kronor.

Då omsättningen visat betydande fluktuationer under de senaste åren, erbjuder det avsevärda svårigheter att ställa en prognos för dennas omfattning under år 1947. Som en rimlig arbetshypotes torde emellertid kunna antagas, att omsättningsvolymen blir ungefär densamma som under innevarande år. Samtidigt kan dock vinstmarginalen förväntas nedgå på grund av sänkta utförsäljningspriser, som delvis redan genomförts, och ökade omkostnader. Vidare må erinras om att lagren av under förkrigstiden inköpta utländska viner, som tidigare tillfört bolaget särskilda vinster, numera i det närmaste uttömts. Potatisspriten beräknas ingå i försäljningen i ungefär samma proportion som under innevarande år.

Under dessa förutsättningar torde nettovinsten av 1947 års rörelse, efter avdrag av vad som åtgår till aktieutdelning, kunna antagas komma att uppgå till omkring 24 miljoner kronor.

Den på år 1947 belöpande summan av de belopp, som innehållas av bolaget för täckande av annuiteterna på de nya sulfitspritfabrikernas anläggningskapital, torde kunna förväntas bliva av ungefär samma storlek som under innevarande år eller omkring 1 miljon kronor.»

Riksräkenskapsverket har för innevarande budgetår upptagit inkomsterna å titeln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag till 33 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1947/48 torde samma inkomsttitel med hänsyn till vad Spritcentralen anfört lämpligen böra upptagas till 25 000 000 kronor.

Rusdrycksförsäljningsmedel av detalj handelsbolag.

Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolagen har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagna med 27 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var bud-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 65

Biksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

getåret 1945/46 30,12 miljoner kronor mot i riksstaten upptagna 25 miljoner kronor. Merinkomsten utöver beräkningarna hade uppkommit genom att rusdrycksförsäljningen blev icke oväsentligt större men behovet av avskrivningar och medelsreservationer mindre än vad kunnat förutses.

Huru stor inleveransen till statsverket kommer att bli under budgetåret 1946/47 kan ännu ej med säkerhet beräknas. Enligt från systembolagen infordrade uppgifter skulle densamma komma att uppgå till i runt tal 53 miljoner kronor. Då systembolagens kalkyler i regel visat sig vara hållna i underkant och framställningar om tillstånd till medelsreservationer för byggnadsändamål och till fastighetsavskrivningar ej torde komma att av kontrollstyrelsen bifallas i av bolagen beräknad omfattning, synes sannolikt, att inleveransen till statsverket kommer att stiga med ytterligare en eller annan miljon kronor, och detta synnerligast som rusdrycksförsäljningen alltjämt är i mycket stark stegring. Skäl finnes att antaga, att inleveransen under budgetåret 1946/47 kommer att bli cirka 55 miljoner kronor.

Enligt dessa beräkningar skulle under löpande budgetår inleveransen utöver riksstatsbeloppet komma att bli ej mindre än cirka 28 miljoner kronor. Denna ökning hänför sig huvudsakligen dels till förhållanden, som sammanhänga med den beslutade reformen av uppbörden av de allmänna skatterna och dels till den fortsatta stegringen av rusdrycksförsäljningen.

Beträffande till en början uppbördsreformens inverkan på systembolagens inleverans av vinstmedel får kontrollstyrelsen erinra, att ämbetsverket i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1945 beräknade rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1946/47 till 40 miljoner kronor, av vilket belopp ungefär 15 miljoner kronor väntades komma att tillföras statsverket i anledning av vissa med uppbördsreformen sammanhängande förhållanden. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 april 1946 höjde kontrollstyrelsen nämnda beräkning till 45 miljoner kronor, varvid föratsattes att 17 å 18 miljoner kronor av detta belopp skulle tillföras statsverket som en omedelbar följd av övergången till det nya uppbördssystemet. Styrelsens ifrågavarande beräkningar voro grundade därpå, att systembolagen liksom övriga skattskyldiga vid den nya uppbördsreformens genomförande den 1 januari 1947 skulle komma att befrias från de då ännu icke till betalning förfallna skatter, som belöpa på dessförinnan intjänade vinster. Detta skulle för systembolagen medföra, dels att år 1946 utskylders konto ej komme att belastas med några debiterade, vid räkenskapsårets utgång ej till betalning förfallna utskylder (d. v. s. den värnskatt, som skolat gäldas i februari året efter räkenskapsåret, och de utskylder, som skolat gäldas vid kronouppbördsstämman våren efter räkenskapsåret), dels att i 1946 års bokslut avsättning ej skulle göras för de kommunalutskylder, som eljest skolat gäldas under året efter räkenskapsåret, och för de å kronodebetsedel upptagna utskylder, som eljest skolat gäldas vid uppbördsstämman i november året efter räkenskapsåret.

I propositionen nr 306 till 1946 års riksdag erinrade föredragande departementschefen beträffande förevarande inkomsttitel (s. 5 och 9), att riksräkenskapsverket med godtagande av kontrollstyrelsens beräkning förordat, att systembolagens andel i rusdrycksförsäljningsmedlen i det slutliga riksstatsförslaget borde uppföras med 45 miljoner kronor, samt att inkomstökningen i vinstmedlen från systembolagen enligt sagda beräkning i huvudsak komme att erhållas genom indragning till statsverket av i bolagen fonderade skattereserver. Då en sådan indragning icke syntes lämplig, borde inkomstposten i förhållande till den gjorda beräkningen justeras ned med ett mot

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 1. Del 2. Bihang 1. .r>

66 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

dessa reserver svarande belopp, eller i runt tal 18 miljoner kronor, vilket föranledde, att ifrågavarande inkomstbelopp i riksstaten för budgetåret 1946/ 47 upptogs till allenast 27 miljoner kronor.

Det belopp, som hos systembolagen kommer att vid 1945 års utgång finnas tillgängligt såsom överskott på grund av ovanberörda uppbördsreform, beräknar kontrollstyrelsen nu komma uppgå till cirka 19 miljoner kronor. Till ungefär halva beloppet är denna merinkomst uppkommen därigenom, att inga debiterade men ännu ej till betalning förfallna utskylder i 1946 års bokslut komma att belasta utskylders konto, och till återstående beloppet därigenom, att någon avsättning av 1946 års vinstmedel ej behöver ske för gäldande av väntade, ännu ej debiterade utskylder. Det må framhållas, att systembolagens utskyldsreservationer varit så beräknade, att regelmässigt ej något mera nämnvärt belopp i form av ej disponerade överskott kommit att balanseras till ett följande år (vid 1945 års utgång var överskottet endast 44 882 kronor). Vid 1946 års utgång beräknas reserverade skattemedels konto vara praktiskt taget utjämnat. Det är alltså icke här fråga om någon indragning till statsverket av i detaljhandelsbolagen fonderade skattereserver — några sådana fonder i egentlig mening finnas ej —utan endast om att några debiterade men ej guldna utskylder icke nedbringat årets rörelsevinst och att icke någon avsättning av räkenskapsårets vinstmedel skett eller överhuvud taget kunnat ske för gäldande av väntade, ännu ej debiterade utskylder. Merinkomsten å drygt 19 miljoner kronor inträffar således rent automatiskt och kommer alltså att utan några som helst extra bokföringsåtgärder författningsenligt tillföras statsverket.

Återstoden av den till ej fullt 19 miljoner kronor beräknade merinkomsten utöver riksstatsbeloppet bär uppkommit i huvudsak som en följd av den under hela den hittills gångna delen av 1946 fortgående och sedan juli mycket starka ökningen av rudsdrycksförsäljningen. Jämfört med samma tid 1945 har således under januari—oktober 1946 den försålda myckenheten spritdrycker ökat med 6,1 procent och den försålda myckenheten vin ökat med 27,5 procent. Under juli—oktober äro motsvarande ökningstal respektive 7,9 och 30,4. Det är att antaga, att ökningen, jämfört med år 1945, ej under november och december kommer att understiga den genomsnittliga ökningen under januari—oktober. Härjämte bör tilläggas, att systembolagens vinst av de utskänkningsvis försålda rusdryckerna utvisa särskilt stark ökning, som väsentligen sammanhänger med en påfallande stegring av utskänkningen och som även befordrats av den fortgående nedskärningen av vinstkvantiteterna å de privata restaurangerna och av kostnadsersättningarna till Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Huru utvecklingen under år 1947 kommer att bli, undandrager sig varje bedömning. Det torde icke finnas någon anledning att antaga, att konsumtionsökningen under det närmaste året varaktigt kommer att förbytas i nedgång. Sannolikt har man under större delen av år 1947 att räkna med stigande försäljning jämfört med samma tid år 1946. Antagligt synes vidare vara, att även under år 1947 ökningen av bolagens bruttovinster av rusdrycksförsäljningen kommer att överstiga väntade löneökningar och beräknad stegring jämväl av vissa andra omkostnader, ehuru väl icke i samma omfattning som under år 1946. Att märka är därjämte, att preliminärskatten under år 1947 med säkerhet avsevärt kommer att överstiga det utskyldsbelopp å 17,5 miljoner kronor, som nedbringade 1945 års rörelsevinst. Då, såsom framgår av det ovan anförda, 1946 års inlevereringsbara vinst från detaljhandelsbolagen, frånräknat merinkomsten i anledning av uppbörds-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 67

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

reformen, torde komma att uppgå till cirka (55 —19 =) 36 miljoner kronor, synes det, enligt vad nu kan överblickas, närmast antagligt, att motsvarande belop för år 1947, d. v. s. rusdrycksförsäljningsmedlen från detaljhandelsbolagen under budgetåret 1947/48, kommer att bli ungefär 40 miljoner kronor.

Slutligen får kontrollstyrelsen tillägga, att styrelsen vid sina beräkningar rörande inkomsten å ifrågavarande skattetitel för budgetåret 1947/48 utgått från att motsvarande temporära inskränkningar i spritförsäljningen, som vidtagits genom 1941 års kungörelse i ämnet, även tills vidare i fortsättningen kommer att bestå (jfr Kungl. Maj:ts proposition nr 343 till innevarande års riksdag).»

I anslutning till vad kontrollstyrelsen anfört har riksräkenskapsverket beräknat rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolagen för budgetåret 1946/47 till 55 miljoner kronor. Jämväl för nästa budgetår har riksräkenskapsverket ansett sig böra godtaga kontrollstyrelsens beräkning och alltså upptagit inkomsterna för budgetåret 1947/48 å förevarande titel till 40 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Förändringarna i de beräknade och behållna inkomsterna av omsättningsoch utskänkningsskatt å spritdrycker under de tio senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.

Budgetåret

2>

2-

»

2>

2>

»

För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter och från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter. Den procentuella delen av omsättningsskatten utgår

68 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

sålunda fortfarande med 60 procent av det belopp, som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. 1 fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av .alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande. Omsättningsskatt å vin, som tidigare tillgodoförts denna titel, redovisas från och med budgetåret 1939/40 å en särskild inkomsttitel, numera benämnd omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskänkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört följande:

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagna med 320 miljoner kronor. Statsverkets behållna inkomst av samma medel var under budgetåret 1945/46 321,84 miljoner kronor mot 290 miljoner kronor i riksstaten beräknade. Orsaken till mednkomsten utöver riksstatsbeloppet är främst att söka i den oväntat starka stegringen av spritdrycksförsäljningen.

Inleveransen för juni—oktober 1946, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1946, jämfört med inleveransen under motsvarande tid år 1945, utgjorde:

Inleverans under juli—november Ökning 1945 1946

Miljoner kronor Procent

Omsättningsskattens grundavgift (konsumtionsändamål) 99-22 107'on 7-9

Omsättningsskattens procentavgift................... 19'16 2T94 14'5

Omsättningsskatt för tekniska m. fl. ändamål......... 0'7 6 0-S2 7-9

Utskänkningsskatt ............................. 11~37 13 39 17’s

Tillsammans 130'5i 143'v4 9’8

Till grund för beräkningen av de belopp, som kunna väntas inflyta under budgetårets sju sista månader, måste tagas den myckenhet spritdrycker, som kan beräknas komma att försäljas under november 1946—maj 1947. Det kan antagas, att försäljningen under dessa månader blir betydligt större än under november 1945—maj 1946, då densamma var 20,39 miljoner liter. Med hänsynstagande till alla nu kända faktorer synes man kunna räkna med en total försäljning för konsumtionsändamål under november 1946—maj 1947 å oirka 21,5 miljoner liter, ökningen i genomsnitt från motsvarande tid närmast föregående budgetår förutsättes alltså bli drygt 5 procent (mot 6,1 pro-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 69

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

cent under januari—oktober 1946). Då grundavgiften är 7 kronor för liter, svarar mot den beräknade myckenheten en inkomst av denna avgift å 150,5 miljoner kronor. Proeentavgiften för liter var under det senaste budgetåret i genomsnitt 1,40 kronor och har under den hittills gångna delen av innevarande budgetår stigit till 1,43 kronor. Till följd av den pågående förskjutningen inom konsumtionen från billigare till dyrare varuslag torde man för återstoden av innevarande budgetår ej böra räkna med en lägre procentavgift än 1,45 kronor för liter. Mot den beräknade försäljningen skulle alltså under november 1946—maj 1947 svara en procentavgift å 31,2 miljoner kronor.

Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska in. 11. ändamål, vilken under budgetårets fem första månader inbringat 0,82 miljon kronor mot 0,76 miljon kronor förra budgetåret, torde under budgetårets sju sista månader kunna beräknas inflyta med 1,2 miljoner kronor eller med ett något större belopp än under motsvarande tid budgetåret 1945/46, som var 1,09 miljoner kronor.

Utskänkningsskatten har för juni—oktober, d. v. s. under juli—november, influtit med 13,39 miljoner kronor. Då den häremot svarande kvantiteten är 2,25 miljoner liter, har alltså under nämnda tid skatten influtit med 5,96 kronor för liter. Under budgetåret 1945/46 var genomsnittsbeloppet 6,01 kronor för liter. Då emellertid relationstalet de tre senaste månaderna stannat vid 5,91, torde man för återstoden av budgetåret ej böra räkna med ett högre genomsnitt än 5,90 kronor för liter. Med hänsyn till den starkt ökade utskänkningen under den hittills gångna delen av år 1946 — ökningen från år 1945 var under januari—oktober 14,4 procent och under juli—oktober 18,4 procent — torde man åtminstone under de närmaste månaderna ha att räkna med fortsatt stark ökning. Det synes antagligt, att den genomsnittliga ökningen under november 1946—maj 1947 kommer att bli cirka 15 procent. Då den utskänkta kvantiteten under samma månader närmast föregående budgetår var 2,60 miljoner liter, skulle alltså utskänkningen under november 1946—maj 1947 kunna anslås till i runt tal 3,0 miljoner liter. Enligt dessa kalkyler skulle alltså utskänkningsskatten under de sju sista månaderna av innevarande budgetår kunna beräknas inflyta med cirka 17,7 miljoner kronor.

Sammanlagt synes alltså intäkten av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under återstoden av löpande budgetår kunna beräknas till (150,5 + 31,2 + 1,2 + 17,7=) 200,6 miljoner kronor. Då inleveransen under juli—november 1946 utgör 143,24 miljoner kronor, skulle alltså den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under budgetåret 1946/47 komma att uppgå till avrundat 344 miljoner kronor.

Alt för närvarande närmare beräkna det belopp, med vilket omsättningsoch utskänkningsskatten å spritdrycker kommer att inflyta under budgetåret 1947/48, möter svårigheter. Närmast torde man ha att räkna med att spritdryckslörsäljningen blir av ungefär samma storleksordning, som den under nu löpande budgetår antagna. Ett omslag till det sämre i det allmänna konjunkturläget kan dock mer eller mindre starkt nedbringa försäljningen, och därvid främst utskänkningen, samt medföra en än starkare nedgång i skatteintäkten. I avvaktan på närmare översyn av beräkningarna vid tidpunkten för riksstatens fastställande, synes för närvarande omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker under budgetåret 1947/48 kunna upptagas med ett till 340 miljoner kronor avrundat belopp.

Vid beräkningarna rörande inkomsterna å ifrågavarande skaltetitel för båda budgetåren bar kontrollstyrelsen utgått från att de i 1941 års kungörelse föreskrivna inskränkningarna i sprildrycksförsäljningen komma alt tills vidare bibehållas (jfr proposition nr 343/1946).»

70 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Riksräkenskapsverket har beträffande kontrollstyrelsens beräkning av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåret 1946/47 funnit sig allenast böra avjämna beloppet uppåt till 350 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 föreslår riksräkenskapsverket däremot med fästat avseende å de allmänna förutsättningarna för ämbetsverkets inkomstberäkning, att titeln omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker upptages i riksstaten till ett något högre belopp än som beräknats inflyta under innevarande budgetår eller 360 000 000 kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.

Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten å inhemskt vin — som utgick för mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter -— dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt å alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholhalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölles på andra buteljstorlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag har vinbeskattningen skärpts genom införande av en utskänkningsskatt å vin, normerad i förhållande till priset å den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Skattesatserna äro desamma, som gälla för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen hava i samband med denna skatteskärpning sammanförts i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, vilken förordning trätt i kraft den 1 juni 1943.

Nettoinkomsten av omsättningsskatten å vin uppgick för budgetåret 1942/ 43 till 15,20 miljoner kronor, för budgetåret 1943/44 till 20,82 miljoner kronor och för budgetåret 1944/45 till 23,20 miljoner kronor. Uti omsättningsoch utskänkningsskatt å vin har under budgetåret 1945/46 influtit ett belopp av 24,29 miljoner kronoi-, därav 20,87 miljoner kronor i omsättningsskatt och 3,42 miljoner kronor i utskänkningsskatt.

Ä riksstaten för budgetåret 1946/47 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 25 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört följande:

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1: <1

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

»Nämnda medel äro i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagna med 25 miljoner kronor. Den behållna inkomsten av skattetiteln var under budgetåret 1945/46 24,29 miljoner kronor mot endast 15 miljoner kronor i riksstaten beräknade.

Inleveransen för juni—oktober 1946, d. v. s. statsverkets behållna inkomst under juli—november 1946, jämfört med inleveransen under motsvarande tid år 1945, utgjorde:

Utslagsgivande för beräkningen av de belopp, som kunna väntas inflyta under budgetårets sju sista månader, är försäljningens antagliga storlek. Försäljningen var under juni—oktober 1946 2,96 miljoner liter mot 2,28 miljoner liter under samma tid 1945. Stegringen har utgjort 29,7 procent. Då densamma emellertid de båda sista månaderna stannat vid respektive 20,1 och

21,6 procent, torde försäljningen under november 1946—maj 1947 ej kunna beräknas bli mer än 15 procent högre än under november 1945—maj 1946. Då sistnämnda myckenhet var 4,49 miljoner liter, synes man följaktligen ha att räkna med en försäljning av cirka 5,2 miljoner liter under november 1946—maj 1947. Procentavgiften för liter var under budgetåret 1945/46 2,96 kronor för liter och har under de fyra första månaderna av innevarande budgetår uppgått till 3,05 kronor. Under återstoden av detta budgetår torde man lämpligen böra räkna med ett genomsnitt av 3,00 kronor för liter. Mot den antagna försäljningen skulle alltså för denna tid svara en inkomst av omsättningsskattens procentavgift å cirka 15,6 miljoner kronor. Av den i detta fall oansenliga grundavgiften kan inkomsten under samma tid anslås till 0,3 miljon kronor.

I fråga om utskänkningsskatten märkes, att densamma för juni—oktober, d. v. s. under juli—november, influtit med cirka 1,72 miljoner kronor mot endast 1,30 miljoner kronor under samma tid 1945. Den häremot svarande kvantiteten uppgick i år till 0,49 miljon liter mot 0,36 miljon liter år 1945. Ökningen utgör 35,2 procent. Under oktober stannade densamma dock vid 7,9 procent. Utskänkningsskatten för liter var under budgetårets fem första månader cirka 3,50 kronor mot 3,46 kronor i genomsnitt under budgetåret 1945/46. Den under november 1945—maj 1946 utskänkta kvantiteten var 0,62 miljon liter. Under antagande att under november 1946—maj 1947 den utskänkta kvantiteten blir 0,7 miljon liter, d. v. s. drygt 12 procent större än under samma tid budgetåret 1945/46, och det genomsnittliga skattebeloppet 3,50 kronor för liter, skulle, alltså utskänkningsskatten för återstoden av budgetåret kunna beräknas till avrundat 2,5 miljoner kronor.

Sammanlagt synes följaktligen omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under december 1946—juni 1947 kunna beräknas inflyta med (15,6 + 0,3 + 2,5 =) 18,4 miljoner kronor. Då inleveransen under juli—november utgjort cirka 11,12 miljoner kronor, skulle således den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under budgetåret 1946/47 komma att uppgå till avrundat 30 miljoner kronor.

72 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Då vinförsäljningen är starkt avhängig av konjunkturutvecklingen och denna senare under andra halvåret 1947 och förra delen av år 1948 är oviss, låter sig inkomsten å denna skattetitel under denna tid svårligen beräkna. Då stegringen de båda sista månaderna visat tendens att avtaga, synes lämpligt, att för närvarande, i avvaktan på senare översyn av beräkningarna, omsättnings- och utskänkningsskatten å vin under budgetåret 1947/ 48 i riksstaten upptages med förslagsvis 25 miljoner kronor.»

Riksräkenskapsverket har i överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag beräknat omsättningsskatten å vin för budgetåret 1946/47 till 30 miljoner kronor. För budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket däremot ansett sig icke böra beräkna denna inkomsttitel till lägre belopp än som beräknats inflyta under innevarande budgetår eller 30 000 000 kronor.

Maltdrycksskatt.

Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag har från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten ersatts av en maltdrycksskatt. Maltdrycksbeskattningen hade tidigare formen av en råämnesskatt, vilken åvilade det viktigaste råämnet för maltdrycksberedning, maltet, under det att maltdrycksskatten är en skatt, som normeras efter den färdiga produkten och icke efter råvaran. Allt efter alkoholstyrkan och stamvörtstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar svagdricka och maltdricka, som ej innehåller mer än 1,8 viktprocent alkohol. Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 3,2 viktprocent alkohol, och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker. Enligt förordning den 15 december 1939, nr 887, utgår maltdrycksskatten med 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och med 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Enligt övergångsbestämmelser skulle dock skatten för maltdrycker av andra klassen intill utgången av tillverkningsåret 1941/42 utgå med allenast 27 öre för liter för de första 6 500 hektoliterna av ett bryggeris årstillverkning och med 28,5 öre för nästa 6 500 hektoliter. Skatten för dessa kvantiteter skulle därefter för varje tillverkningsår höjas med 0,5 öre successivt upp till 30 öre för liter. Undantagna från maltdrycksskatt äro hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsten av maltdrycksskatten för budgetåren 1946/47 och 1947/48 anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1945/46 beräknades inkomsten av maltdrycksskatt till 38 miljoner kronor men inflöt med 42,1 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 är inkomsten å denna skattetitel upptagen med 42 miljoner kronor.

Försäljningen av skattepliktiga maltdrycker har under senare tillverkningsår (1 oktober—30 september) uppgått till:

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

172 milj. liter 1942/43 ............ 134 milj. liter

154 » » 1943/44 128 > »

128 » » 1944/45 137 » »

123 » » 1945/46 147 » »

Fluktuationerna kvartalsvis i nämnda försäljning, uttryckt i procent av försäljningen under motsvarande kvartal under tillverkningsåret 1938/39, belysas av följande sammanställning:

Såsom framgår av förestående sammanställningar har under de två senaste åren en ökning i försäljningen av skattepliktiga maltdrycker inträtt, och det finnes anledning antaga, att försäljningsökningen skall fortsätta.

Inkomsten av maltdrycksskatten under tiden juli—oktober 1946 har uppgått till 18,0 miljoner kronor. Skatteinkomsten för tiden november 1945— juni 1946 uppgick till 25,4 miljoner kronor, vilket innebar en inkomstökning jämfört med samma tid föregående år av 8 procent. Enär man synes ha anledning att räkna med ungefär samma inkomstökning jämväl för tiden november 1946—juni 1947, torde skatteinkomsten för ifrågavarande tid

kunna angivas till • 25,4 =j 27,4 miljoner kronor. Maltdrycksskatten

för hela budgetåret 1946/47 synes sålunda böra angivas till (18,0 + 27,4 =)

45,4 miljoner kronor, eller avrundat till 45 miljoner kronor.

Vad beträffar inkomsten av maltdrycksskatten under budgetåret 1947/48 finnes anledning antaga, att densamma kommer att bliva något större än under innevarande år, enär en viss ytterligare försäljningsökning i fråga om skattepliktiga maltdrycker förefaller sannolik, särskilt för det fall att skattepliktiga maltdrycker av normal kvalitet åter komma att finnas i handeln. På grund härav synes den beräknade inkomsten å denna skattetitel för budgetåret 1947/48 kunna angivas till 47 miljoner kronor.» I

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna uppbörden av maltdrycksskatt under såväl budgetåren 1939/40—1945/46 som under det nu löpande budgetårets sex första månader.

74 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Maltdrycksskatt månadsvis.

Miljoner kronor.

I överensstämmelse med kontrollstyrelsens förslag beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av maltdrycksskatt under budgetåret 1946/47 till 45 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 47 000 000 kronor.

Skatt å läskedrycker.

Skatten å läskedrycker, som införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordningen den 22 december 1939, nr 919, vilken trädde i kraft den 1 januari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad av varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941, nr 253, har skatten höjts från 10 till 12 öre för liter.

Nettoinkomsten av skatten å läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till härefter angivna belopp:

Budgetår Milj. kr. Budgetår Milj. kr.

1941/42 ..................... 7-39 1944/45 .................... 12’67

1942/43 ..................... 8-0 9 1945/46 .................... 14'0 3

1943/44 .................... 10'28 I

I riksstaten för budgetåret 1946/47 har ifrågavarande skatt upptagits till 15 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 november 1946 har kontrollstyrelsen beräknat inkomsten av skatt å läskedrycker för ett vart av budgetåren 1946/47 och 1947/48 till 14 miljoner kronor samt anfört följande:

»I riksstaten för budgetåret 1945/46 har inkomsten av läskedrycksskatten upptagits med ett belopp av 12 miljoner kronor men har influtit med 14,0 miljoner kronor. För budgetåret 1946/47 är inkomsten å denna skattetitel i riksstaten upptagen med 15 miljoner kronor.

Under månaderna juli—oktober 1946 har skatten inbringat 6,1 miljoner kronor. Under samma tid föregående budgetår inflöt skatten med 6,2 miljoner kronor. Med hänsyn till att den under senare år inträffade kraftiga stegringen i läskedryckskonsumtionen numera torde ha avstannat, synes skatteinkomsten under återstående del av budgetåret icke böra beräknas till

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

högre belopp än 7,9 miljoner kronor eller omkring samma belopp, som influtit under motsvarande tid föregående budgetår. På grund härav torde inkomsten av läskedrycksskatten under hela budgetåret 1946/47 kunna angivas till (6,1 + 7,9 =) 14 miljoner kronor eller samma belopp som föregående budgetår.

Vad angår inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1947/48, synes tveksamt, huruvida större belopp bör upptagas än som beräknas inflyta under innevarande budgetår. Styrelsen har med hänsyn till den inträdda konsumlionsstagnationen, vilken synes ha visst samband med den militära beredskapstjänstgöringens upphörande, ansett sig böra stanna vid att upptaga läskedrycksskatten jämväl för nästa budgetår till 14 miljoner kronor.»

Mot kontrollstyrelsens kalkyl har riksräkenskapsverket intet att erinra och beräknar alltså läskedrycksskatten för budgetåret 1947/48 till 14 000 000 kronor.

Statlig nöjesskatt.

Den statliga nöjesskatten är en av 1939 års urtima riksdag från och med den 1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt, som under budgetåret 1939/40 uttogs i anslutning till den kommunala nöjesskatten, utgick enligt förordning den 22 december 1939, nr 931, med visst belopp för varje biljett. I förordning den 14 juni 1940, nr 438, fastställdes, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, skall kommun, inom vars område tillställning hålles, uttaga en särskild avgift, vilken fördelas mellan staten och kommunen. Det åligger därvid kommun att till statsverket inleverera hälften av influten nöjesskatt. Enligt förordningen den 26 november 1943, nr 786, som trätt i kraft den 1 januari 1944, har förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.

Nu gällande skattesatser hava fastställts i förordning den 21 december 1945, nr 823, och gälla från och med den 1 januari 1946. Nöjesskatten utgår med 15 procent å bruttopriset på varje biljett inberäknat skatten, dock att, om biljettpriset vid biografföreställning överstiger en krona, nöjesskatten utgör 15 procent av en krona och 30 procent av återstoden av biljettpriset. Å den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om näringsstället utskänker spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker.

För budgetåren 1943/44, 1944/45 och 1945/46 har den statliga nöjesskatten inbragt respektive 17,38, 18,05 och 18,06 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår är ifrågavarande skatt upptagen till 17 miljoner kronor.

Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten å titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 16,83 miljoner kronor under budgetåret 1946/47 och till 17,04 miljoner kronor under budgetåret 1947/48.

Inkomsten av nöjesskatten, som för budgetåret 1945/46 uppgick till 18,06 miljoner kronor, har för de tolv månaderna november 1945—oktober 1946 utgjort 16,74 miljoner kronor.

76 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Riksräkenskapsverket, som beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 17 miljoner kronor, föreslår, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt för budgetåret 1947/48 upptages till 18 000 000 kronor.

II. Uppbörd i statens verksamhet.

De under rubriken »uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1945/46 beräknade till ett sammanlagt belopp av 55,56 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 73,18 miljoner kronor. Överskottet utgjorde alltså 17,63 miljoner kronor. De största merinkomsterna föllo på titlarna inkomster vid garnisonssjukhusen, inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium, avgifter för besiktning av motorfordon, inkomst av myntning och justering, inkomster vid karolinska sjukhuset, fyr- och båkmedel, lotspenningar ävensom patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter. Dessa titlar redovisade en merinkomst av sammanlagt 15,96 miljoner kronor. En mera betydande brist å 0,50 miljon kronor utvisade titeln vissa licensavgifter m. m. Övriga inkomsttitlar lämnade en sammanlagd nettomerinkomst av 2,17 miljoner kronor.

Riksstaten för budgetåret 1946/47 upptager under rubriken »uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd inkomstsumma av 61,81 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter å de belopp, med vilka inkomsterna å titlarna i fråga kunde beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1946/47 och 1947/48. Av de utav myndigheterna i anledning av denna anhållan lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1946/47 till 73,20 miljoner kronor eller alltså 11,40 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten.

För budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 68 589 000 kronor. På detaljerna i denna beräkning torde riksräkenskapsverket här ej behöva ingå. Allenast beträffande följande inkomsttitlar har riksräkenskapsverket funnit anledning göra särskilda uttalanden.

Inkomster vid fångvården. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 31 oktober 1946 har fångvårdsstyrelsen beräknat inkomsten å förevarande titel till 602 070 kronor för budgetåret 1946/47 och till 420 000 kronor för budgetåret 1947/48. Fångvårdsstyrelsen har i sin skrivelse anfört, att genomförandet av den nya straffverkställighetslagen nödvändiggjorde en betydande omläggning av arbetsdriften och en ändrad disposition av arbetskraften. Denna omläggning komme att resultera i en nedskärning av verkstadsdriftens omfattning. Innan den nya organisationen hunnit taga fast form, vore det emellertid svårt att förutsäga, i vilken utsträckning denna föränd-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1: 77

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

ring komme att påverka det ekonomiska utfallet av driften. I samband med straffverkställighetsreformen hava vidare arbetspremierna i det närmaste fördubblats, överskottet av verkstadsdriften beräknas sålunda nedgå högst betydligt.

Med hänsyn till utfallet av inkomsttiteln under föregående budgetår anser sig riksräkenskapsverket emellertid kunna beräkna inkomsterna vid fångvården till något högre belopp än de av fångvårdsstyrelsen föreslagna eller till 650 000 kronor för budgetåret 1946/47 och 500 000 kronor för budgetåret 1947/48. Riksräkenskapsverket får alltså föreslå, alt inkomster vid fångvården i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagas till 500 000 kronor.

Inkomster vid militärapoteket. I skrivelse den 24 oktober 1946 har försvarets sjukvårdsförvaltning föreslagit, att inkomster vid militärapoteket i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagas till 900 000 kronor. Härvid har sjukvårdsförvaltningen erinrat, att, om de förslag som framställts i riksräkenskapsverkets underdåniga skrivelse den 26 februari 1946 angående militärapotekets leveranser av läkemedel m. m. till försvaret, karolinska sjukhuset m. fl. samt därmed sammanhängande anslagsfrågor skulle av Kungl. Maj:t godtagas och därmed föranleda ändring i grunderna för nu gällande anslagsberäkningar, skulle detta medföra, att någon inkomst från militärapoteket icke därefter skulle förekomma på budgetens inkomstsida.

Under förutsättning att inkomsttiteln skall kvarstå i budgeten för nästa budgetår, beräknar riksräkenskapsverket inkomster från militärapoteket för budgetåret 1947/48 till 1 000 000 kronor.

Inkomster vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 november 1946 har socialstyrelsen beräknat inkomster å förevarande titel till 430 000 kronor för budgetåret 1947/ 48. Härtill har socialstyrelsen framhållit, att inkomsterna väsentligt minskas, om ändring vidtages i stadgan för skolor tillhörande bama- och ungdomsvården så, att de kommunala avgifterna helt bortfölle. Tillika har inhämtats, att den gjorda beräkningen har verkställts under förutsättning av viss lönereglering för vård- och ekonomipersonalen.

Riksräkenskapsverket beräknar i likhet med socialstyrelsen dessa inkomster till 430 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Inkomster vid statens sinnessjukhus. I en av medicinalstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1946 överlämnad promemoria har den behållna uppbörden å förevarande titel för budgetåret 1947/48 beräknats till 17,15 miljoner kronor på sätt framgår av nedanstående sammanställning (kronor):

78 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Vårdavgifter................................................... 13 400 000

Bränsle, lyse och vatten m. m................................... 411 OOO

Tvätt och renhållning........................................... 120 000

Utspisning .................................................... 1 350 000

Linne, gång- och sängkläder..................................... 450 000

Underhållsbidrag från Danviks hospital........................... 14 000

Övriga uppbördsmedel.......................................... 700 000

Överskott av trädgårds- och jordbruksdriften...................... 705 000

Summa 17 150 000

Den sålunda framlagda beräkningen har riksräkenskapsverket funnit något för låg och föreslår, att inkomster vid statens sinnessjukhus för budgetåret 1947/48 upptagas till 17 300 000 kronor.

Inkomster vid länsarkitektsorganisationen. Vid beräkning av inkomsterna under denna titel för budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket icke ansett sig böra taga hänsyn till den stegring i inkomsttillflödet, som kunde uppkomma vid bifall till den av byggnadsstyrelsen vid äskande av anslag för budgetåret 1947/48 till länsarkitektsorganisationen gjorda framställningen om viss utökning av organisationens personal. Riksräkenskapsverket har fördenskull beräknat inkomster vid länsarkitektsorganisationen för budgetåret 1947/48 till samma belopp, som av riksräkenskapsverket beräknats inflyta under innevarande budgetår, eller till 750 000 kronor.

Inkomst av myntning och justering. Å denna inkomsttitel hava under budgetåren 1939/40—1945/46 influtit härefter angivna belopp: I

I riksstaten för budgetåret 1946/47 har inkomst av myntning och justering beräknats till 8 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 24 oktober 1946 har mynt- och justeringsverket under åberopande av den oerhört stora efterfrågan å skiljemynt beräknat en nettoinkomst av myntning och justering för budgetåret 1946/47 av 12 miljoner kronor. Då emellertid den nuvarande stora åtgången på skiljemynt syntes vara orsakad av åtskilliga faktorer, som verkade hämmande på myntcirkulationen, syntes en minskning i präglingen komma att inträffa, varför inkomst av myntning och justering för budgetåret 1947/48 försiktigtvis borde beräknas till 8—10 miljoner kronor.

Inkomsten av myntning och justering har för de under ovanstående tabell redovisade budgetåren växlat avsevärt och under de tre sista budgetåren starkt stigit. Jämväl för innevarande budgetår torde man hava att emotse

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 79

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

en betydande nettoinkomst å titeln. Riksräkenskapsverket finner den av mynt- och justeringsverket gjorda beräkningen väl låg och vill för sin del förorda, att inkomst av myntning och justering för budgetåret 1946/47 beräknas till 15 miljoner kronor. En beräkning av avkastningen å denna inkomsttitel under budgetåret 1947/48 är förenad med betydande vanskligheter, då det är svårt att bedöma, hur länge den nuvarande stora efterfrågan på skiljemynt skall komma att göra sig gällande. Någon lättnad i behovet av skiljemynt torde ernås efter genomförandet av källskattereformen, då löneavdragen »enligt tabell» skola verkställas i hela krontal och sålunda kunna tänkas minska användningen av skiljemynt av låga valörer. Riksräkenskapsverket anser sig för närvarande böra beräkna inkomst av myntning och justering för budgetåret 1947/48 till 10 000 000 kronor.

Bidrag till bank- och fondinspektionen. Å denna titel redovisas dels bankaktiebolagens bidrag till bankinspektionens verksamhet, dels fondkommissionäremas avgifter till fondinspektionens verksamhet, dels ock jordbrukskasserörelsens bidrag till jordbrukskassetillsynen genom bank- och fondinspektionen.

Bank- och fondinspektionen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 oktober 1946 beräknat inkomsterna å ifrågavarande inkomsttitel för budgetåret 1947/48 till sammanlagt 160 000 kronor, därav 85 000 kronor i bidrag till bankinspektionen, 15 000 kronor i bidrag till fondinspektionen och 60 000 kronor i bidrag till jordbrukskassetillsynen.

Beträffande bidraget till jordbrukskassetillsynen må framhållas, att jordbrukskasserörelsen för innevarande budgetår bidrager med allenast 55 000 kronor av tillsynskostnaden, medan återstoden, beräknad till 5 000 kronor, gäldas från särskilt anslag under sjunde huvudtiteln. För nästa budgetår förutsättes, att jordbrukskasserörelsens bidrag, vilket avses skola successivt växa, bestämmes till 60 000 kronor. I överensstämmelse med bank- och fondinspektionens förslag beräknar riksräkenskapsverket bidrag till bank- och fondinspektionen för budgetåret 1947/48 till 160 000 kronor.

Inkomster vid karolinska sjukhuset och inkomster vid serafimerlasarettet. I skrivelser till riksräkenskapsverket den 19 och 21 oktober 1946 beträffande inkomsterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet har meddelats, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset och vid serafimerlasarettet för budgetåret 1947/48 beräknats till respektive 5 800 000 och 2 565 000 kronor. Den närmare beräkningen av inkomsterna framgår av följande, med ledning av under hand inhämtade uppgifter gjorda sammanställning (kronor):

80 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Karolinska Serafimer-

sjukhuset lasarettet

Vårdavgifter för intagna patienter................... 4 315 000 2 040 000

Vårdavgifter för polikliniskt behandlade patienter..... 740 000 320 000

Av befattningshavare erlagd gottgörelse för vissa naturaförmåner samt andra ersättningsmedel............. 602 000 174 000

Bidrags- och räntemedel........................... — 30 000

Avgifter för kontroll av radiologiskt arbete.......... 140 000 —

Övriga inkomster (försålt köksavfall, lump, skrot m. m.) 3 000 1 000

Summa 5 800 000 2 565 000~

Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna vid karolinska sjukhuset och inkomsterna vid serafimerlasarettet, den senare titeln med lämplig avrundning, för budgetåret 1947/48 till respektive 5 800 000 och 2 600 000 kronor.

Fyr- och båkmedel. Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 angående beräkningen av fyr- och båkmedel inledningsvis meddelat, att den debiterade uppbörden av sådana medel för de senaste sex budgetåren belöpt sig till respektive 2,4, 2,0, 1,9, 1,3, 0,7 och 2,6 miljoner kronor. Tillika har styrelsen upplyst, att under de fyra första månaderna av budgetåren 1945/46 och 1946/47 de debiterade fyr- och båkmedlen bägge åren uppgått till 0,8 miljon kronor. I anslutning till dessa uppgifter har generaltullstyrelsen anfört följande:

»Medeluppbörden för månad under tiden januari—oktober 1946 har uppgått till omkring 220 000 kronor, motsvarande en uppbördssumma av något mer än 2,6 miljoner kronor för en period av tolv månader. Med beaktande härav och med hänsyn jämväl till väntade, alltmera förbättrade handels- och sjöfartsförbindelser med utlandet, torde bruttouppbörden av fyr- och båkmedel kunna beräknas för budgetåret 1946/47 till 3 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 3,5 miljoner kronor.

Restitutionerna av fyr- och båkmedel hava hittills uppgått till endast obetydliga belopp. Den beräknade bruttouppbörden kan därför angivas såsom nettouppbörd.»

I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel under såväl budgetåren 1937/38—1945/46 som det nu löpande budgetårets fem första månader.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 81

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Den debiterade uppbörden av fyr- och båkmedel, som under budgetåret 1945/46 utgjorde 2,57 miljoner kronor, har för de tolv månaderna december 1945—november 1946 uppgått till 2,52 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit sig kunna godtaga generaltullstyrelsens beräkningar för såväl innevarande som nästkommande budgetår och har i enlighet härmed för budgetåret 1947/48 upptagit inkomsten av fyr- och båkmedel till 3 500 000 kronor.

Lots penningar. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 6 november 1946 har lotsstyrelsen lämnat nedanstående sammanställning över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar under budgetåren 1937/38—1945/46 samt de fem första månaderna av budgetåret 1946/47.

Vid bedömande av dessa siffror bör beaktas, att den för eu var månad redovisade inkomsten hänför sig om ej uteslutande så dock i alldeles övervägande grad till lotsningar under närmast föregående månad. I

Månad 1937/38 1938/39 1939/40 1940/41 1941/43 1942/43 1943/44 1944/45 1945/46 1946/47

I anslutning till sammanställningens uppgifter har lotsstyrelsen angående beräkningen av inkomsten av lotspenningar i skrivelsen anfört bland annat följande:

»I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln 'Lotspenningar’ uppförd med ett belopp av 3 000 000 kronor, och har styrelsen i sin skrivelse den 31 augusti 1946 angående anslag till lotsverket för budgetåret 1947/48 förordat, att en lotspenninginkomst av samma storlek eller alltså 3 000 000 kronor måtte tagas såsom utgångspunkt för beräkning av sådana anslag för sistnämnda budgetår, som stå i mera direkt relation till lotspenninginkomsten.

På grund av skiftningarna i sjöfartens omfattning efter det senaste världskrigets utbrott och de omläggningar av sjötrafiken, som krigsförhållandena föranlett, har, såsom de lämnade siffrorna utvisa, inkomsten av lotspenningar undergått betydande växlingar under de år, som uppgifterna avse. Under de två senast förflutna budgetåren har lotspenninginkomsten uppgått till 2 593 000 respektive 5 333 000 kronor. Den låga siffran under budgetåret 1944/45 hade i väsentlig mån sin grund i den stagnation, som präglade sjöfarten under det europeiska krigets slutskede och även under den allra när-

Bihang till riksdagens protokoll 19A7. 1 sand. Nr t. Del 2. Bihang 1. 6

82 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

maste tiden efter fientligheternas inställande. Den kraftiga stegringen i lotsningsfrekvensen under budgetåret 1945/46 i förhållande till nästföregående budgetår är säkerligen i avsevärd mån att betrakta såsom en temporär företeelse, stående i samband därmed att sjöfarten i avbidan på slutförandet av minsvepningarna och minskning av minrisken alltjämt måst gå fram inomskärs eller i minsvepta farleder nära inpå kusterna och därvid varit beroende av lotsbiträde.

Såsom framgår av förut omförmälda sammanställning har den under månaderna juli—september 1946 redovisade inkomsten av lotspenningar uppgått till i runt tal 1 096 000 kronor eller 109 000 respektive 151 000 kronor mindre än under motsvarande månader budgetåren 1944/45 och 1945/46. Däremot överstiger sagda lotspenninginkomst icke oväsentligt inkomsten under motsvarande del av de i fråga om lotsningsfrekvensen mera normala två budgetåren närmast före krigsutbrottet eller alltså budgetåren 1937/38 och 1938/39. Sistnämnda förhållande sammanhänger bland annat med att de särskilda nyss angivna omständigheter, som i stegrande riktning påverkat lotsningsfrekvensen under budgetåret 1945/46, alltjämt föreligga i viss — ehuru avsevärt minskad — omfattning. Möjligt är, att sist avsedda omständigheter kunna föranleda, att lotspenninginkomsten under löpande budgetår kommer att överstiga det i riksstaten uppförda beloppet 3 000 000 kronor. Med hänsyn till den ovisshet, som för närvarande råder och — såvitt lotsstyrelsen kan bedöma — måste antagas komma att råda även under den närmaste framtiden, anser styrelsen försiktigheten bjuda att i nu förevarande sammanhang icke räkna med högre lotspenninginkomst än 3 000 000 kronor för innevarande budgetår.

Jämväl beträffande budgetåret 1947/48 bör enligt styrelsens uppfattning inkomsttiteln 'Lotspenningar’ beräknas med utgångspunkt från antagande, att lotsningsfrekvensen under detta budgetår närmast kommer att motsvara frekvensen under de båda budgetåren före krigsutbrottet. Styrelsen förordar i anslutning härtill och i överensstämmelse med styrelsens i förberörda skrivelse den 31 augusti 1946 intagna ståndpunkt, att inkomsttiteln i fråga för budgetåret 1947/48 uppföres med 3 000 000 kronor.»

Såsom framgår av den förut intagna sammanställningen över den månadsvis redovisade inkomsten av lotspenningar, uppgick denna inkomst för budgetåret 1945/46 till 5,33 miljoner kronor samt för de tolv månaderna december 1945—november 1946 till 4,91 miljoner kronor.

För nästkommande budgetår anser riksräkenskapsverket, att uppbörden av lotspenningar bör beräknas till 3 500 000 kronor.

Vissa licensavgifter m. m. För nästkommande budgetår torde inkomsterna under denna titel komma att inskränka sig till vissa av statens bränslekommission, statens trafikkommission och valutakontoret redovisade medel, vilka uppskattats till ett sammanlagt belopp av 360 000 kronor. Under framhållande av att inkomsterna i huvudsak betingas av fortvaron av vissa statliga regleringsåtgärder, har riksräkenskapsverket för budgetåret 1947/48 upptagit inkomsterna å titeln vissa licensavgifter m. m. med ett avrundat belopp av 200 000 kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 83

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Inkomsterna under »uppbörd i statens verksamhet» hava för budgetåret 1947/48 upptagits på sätt framgår av tabellbilagan (bilaga D) till sammanlagt 68 589 000 kronor.

III. Folkpensionsavgifter.

Under denna titel har för innevarande budgetår beräknats ett belopp av 66 miljoner kronor.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1946 har pensionsstyrelsen funnit inkomsterna under förevarande titel kunna beräknas till 67 miljoner kronor för budgetåret 1946/47 och till 98 miljoner kronor för budgetåret 1947/48. I en med skrivelsen överlämnad promemoria upplyses i fråga om beräkningarna av inkomsterna å titeln till en början, att det antages att hela det från och med år 1948 påförda pensionsavgiftsbeloppet årligen komme att tillgodoföras pensionsstyrelsens fondförvaltning och att denna överföring skulle komma att ske vid slutet av respektive budgetår (första gången den 30 juni 1948), då preliminär uppgift kunde erhållas angående det debiterade avgiftsbeloppet. Pensionsstyrelsen har vidare erinrat, att folkpensionsavgifter enligt proposition nr 220 till 1946 års riksdag beräknats inflyta med omkring 85 miljoner kronor om året. Med de för närvarande konstaterade restitutionerna å pensionsavgifter motsvarade detta ett påfört avgiftsbelopp av omkring 89 miljoner kronor. Under budgetåret 1947/48 skulle härutöver komma att inflyta 9 miljoner kronor i avgifter för år 1946 och tidigare år. Sammanlagt skulle alltså under budgetåret 1947/48 inflyta omkring 98 miljoner kronor.

Mot den av pensionsstyrelsen framlagda beräkningen av avkastningen av folkpensionsavgiftema för budgetåret 1946/47, 67 miljoner kronor, har riksräkenskapsverket ingen erinran. För budgetåret 1947/48 beräknar riksräkenskapsverket folkpensionsavgifterna till avjämnat 100 000 000 kronor.

IV. Diverse inkomster.

Bötesmedel. Under budgetåret 1944/45 utgjorde uppbörden å denna titel 4,82 miljoner kronor och under budgetåret 1945/46 5,65 miljoner kronor. Uppbörden hade således mellan de bägge budgetåren ökat med 17 procent. För de tolv månaderna november 1945—oktober 1946 belöpte sig uppbörden till 6,01 miljoner kronor, och för de fyra första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden å titeln 23 procent större än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbelet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1946/47 och 1947/48 till respektive 5,35 och 5,23 miljoner kronor.

Bötesmedlen hava ökat starkt under de senare åren. Denna ökning torde emellertid äga visst samband med de speciella förhållandena under kriget. Med utgångspunkt härifrån beräknar riksräkenskapsverket bölesmedlen för

84 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

budgetåret 1946/47 till 6 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 6 000 000 kronor.

Totalisatormedel. Inkomsten av totalisatormedel uppgick under budgetåret 1944/45 till 4,55 miljoner kronor och under budgetåret 1945/46 till 5,90 miljoner kronor.

Enligt vad som framgår av en av lantbruksstyrelsen med skrivelse till riksräkenskapsverket den 21 oktober 1946 överlämnad promemoria har styrelsen i sin underdåniga skrivelse den 31 augusti 1946 angående anslag för budgetåret 1947/48 till stuteriväsendet beräknat statens inkomst av totalisatormedel under budgetåret 1947/48 till 5 miljoner kronor.

Under de tolv månaderna november 1945—oktober 1946 har under förestående titel influtit ett belopp av 6,38 miljoner kronor. Med hänsyn härtill och då uppbörden under de fyra första månaderna av innevarande budgetår visar en ökning på 23,6 procent i jämförelse med uppbörden under motsvarande tid av föregående budgetår, synes ett belopp av i runt tal 6 miljoner kronor kunna beräknas såsom uppbörd å titeln under budgetåret 1946/47. I anslutning härtill beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av totalisatormedel jämväl för budgetåret 1947/48 till 6 000 000 kronor.

Tipsmedel. Inkomsterna av tipsmedlen under budgetåret 1946/47 uppgå till 16,03 miljoner kronor, motsvarande nettoinkomsten av Aktiebolaget Tipstjänst under dess räkenskapsår 1 juli 1945—30 juni 1946.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 oktober 1946 har Aktiebolaget Tipstjänst meddelat, att bolagets nettoinkomst under dess räkenskapsår 1 juli 1946—30 juni 1947 — för inleverans till statsverket under budgetåret 1947/48 —- approximativt syntes kunna beräknas till 15 miljoner kronor.

Denna beräkning har riksräkenskapsverket funnit vara väl försiktig. Riksräkenskapsverket beräknar för sin del uppbörden å inkomsttiteln tipsmedel för budgetåret 1947/48 till 16 000 000 kronor.

Lotterimedel. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 november 1946 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1946/47 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1946/47 inleverera ett belopp av i runt tal 42,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1947/48 anför bolaget, att inkomsttiteln då skulle tillföras i stort sett enahanda belopp, under förutsättning att ett oförändrat antal lotter kunde säljas. Då man emellertid hade anledning räkna med att en så hög avsättningssiffra icke kunde hållas annat än under sådana speciella förhållanden som nu rådde, har bolaget förslagsvis beräknat kunna under budgetåret 1947/48 inleverera omkring 40 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 85

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Riksräkenskapsverket finner den av bolaget verkställda beräkningen av inkomsten av lotterimedel för innevarande budgetår väl försiktig. För nästa budgetår anser ämbetsverket därför, att inkomsttiteln bör i riksstaten upptagas till 43 000 000 kronor.

Övriga diverse inkomster. För budgetåret 1945/46 redovisades å denna titel 8,31 miljoner kronor, av vilket belopp 1,00 miljon kronor hänförde sig till i anspråk tagen behållning från stuteriväsendets fond. För innevarande budgetår är titeln upptagen i riksstaten med 7,00 miljoner kronor; uppbörden å titeln beräknas av riksräkenskapsverket till 7,50 miljoner kronor, av vilket belopp 1 miljon kronor utgöres av behållning, som tagits i anspråk från stuteriväsendets fond.

I efterföljande sammanställning hava upptagits vissa större, regelbundet inflytande uppbördsmedel under förevarande inkomsttitel med angivande av dels uppbörden under budgetåren 1944/45 och 1945/46 och dels de belopp, som riksräkenskapsverket beräknar kunna motses för budgetåren 1946/47 och 1947/48 (tusental kronor):

Övriga under förevarande inkomsttitel redovisade inkomster anser sig riksräkenskapsverket kunna för budgetåret 1947/48 uppskatta till i runt tal 1 miljon kronor.

Riksräkenskapsverket förutsätter därjämte, att även under budgetåret 1947/ 48 kan disponeras enahanda belopp av 1 miljon kronor av stuteriväsendets fond som under innevarande budgetår. Upplysningsvis vill riksräkenskapsverket meddela, att behållningen å stuteriväsendets fond vid utgången av budgetåret 1945/46 utgjorde 11 miljoner kronor. Angående den fortsatta utvecklingen av stuteriväsendets fond får riksräkenskapsverket hänvisa till sitt yttrande den 20 augusti 1946 över ett av särskilda sakkunniga utarbetat betänkande med förslag till åtgärder för främjande av ridhästaveln in. m.

I anslutning till vad förut anförts har riksräkenskapsverket beräknat inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1947/48 till avrundat 7 500 000 kronor.

86 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder.

Postverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för den senaste 10-årsperioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Generalpoststyrelsen har i underdånig skrivelse den 9 november 1946 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1947/48, anfört följande:

»Postverkets inkomstöverskott är i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptaget till 29 miljoner kronor, däruti inberäknade vinstmedel från postsparbanken avseende år 1945 med ett belopp av 2 miljoner kronor.

Under den hittills gångna delen av innevarande år har poströrelsen visat en synnerligen stark ökning. Inkomsterna av frankoteckensförsäljningen samt av avgifterna för frankostämpling, mass- och gruppkorsband ha sålunda under tiden den 1 januari—den 31 oktober 1946 ökats med cirka 9,1 miljoner kronor eller med 10,5 procent. Även under november och deomber månader torde man kunna räkna med viss ökning.

Såvitt nu kan bedömas torde postverkets inkomster för år 1946, frånsett postsparbankens vinstmedel, komma att uppgå till cirka 198 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av poströrelsen har emellertid även föranlett ökade kostnader, bl. a. för personal. Å andra sidan ha avsevärda besparingar gjorts å anslagstitlama luftpostbefordran och anskaffning av kontorsinventarier. Utgifterna kunna nu beräknas uppgå till omkring 164 miljoner kronor mot i april 1946 beräknade 165,3 miljoner kronor. Därest de nu gjorda beräkningarna visa sig hållbara, skulle överskottet för år 1946 sålunda komma att uppgå till cirka 34 miljoner kronor.

Av sagda överskott ha 4,5 miljoner kronor inlevererats till statskassan under budgetåret 1945/46. Återstoden, omkring 29,5 miljoner kronor, torde jämte 4,5 miljoner kronor av 1947 års överskott kunna tillföras statskassan under budgetåret 1946/47. Härtill komma 2 miljoner kronor av postspar-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

bankens vinstmedel för år 1945. Hela det statskassan tillkommande beloppet för budgetåret 1946/47 skulle alltså nu kunna beräknas komma att uppgå till cirka 36 miljoner kronor.

Vid beräkningen av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som skulle kunna upptagas i riksstaten för budgetåret 1947/48, bär styrelsen, i likhet med tidigare tillämpat förfaringssätt, grundat detsamma på postverkets driftresultat under kalenderåret 1947. Vid beräkningen av inkomsterna har styrelsen därvid utgått från den förutsättningen, att det alltjämt rådande gynnsamma konjunkturläget icke kommer att försämras under det kommande året. Beräkningen av inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen och de kommunala kristidsnämndema samt enskildas försändelser i ransoneringsärenden är emellertid av kända skäl mycket osäker.

I efterföljande tabell finnas upptagna de inkomstbelopp, som beräknats inflyta under år 1947. För jämförelse upptager tabellen jämväl inkomsterna för år 1945 och de beräknade inkomsterna för innevarande år.

Beträffande beräkningen av inkomstposterna får styrelsen anföra följande.

Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden samt av inkomsterna för befordran av tjänsteförsändelser och enskildas försändelser i ransoneringsärenden har styrelsen förutsatt, att nu gällande från och med den 1 april 1942 och den 1 juli 1944 höjda riks- resp. lokalporton för brev skola tillämpas under hela år 1947.

88 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Inkomsterna av frankoteckensuppbörden ha under innevarande år företett en stark stegring. Denna är, om man bortser från stegringar till följd av portohöjningar, den största som någonsin kunnat konstateras. Sålunda ökade uppbörden under årets första tio månader med omkring 9,1 miljoner kronor eller med 10,5 procent jämfört med uppbörden under motsvarande tid förlidet år. Av ökningen falla 1,8 miljoner kronor på första, 3,6 miljoner kronor på andra och 3 miljoner kronor på tredje kvartalet samt 0,7 miljon kronor på oktober månad, motsvarande en ökning av 6,8, 14,4, 12,4 respektive 6,5 procent. En icke obetydlig del av ökningen torde hänföra sig till portointäkter för befordran av brevförsändelser och postpaket till utlandet, en trafik som under innevarande år avsevärt stegrats, och som vid befordran luftledes drager icke obetydliga porton. Den synnerligen stora stegringen under andra och tredje kvartalen torde också bero på att frankoteckensuppbörden under andra och tredje kvartalen 1945 menligt påverkades av den då pågående konflikten inom verkstadsindustrien. Till en del innebär den kraftiga ökningen således en återhämtning av vad som under kriget och sagda konflikt förlorats. Stegringen under innevarande år kan således icke direkt tagas till utgångspunkt för beräkningen av frankoteckensuppbörden för år 1947. Vid kalkylering av denna torde man sålunda, även under förutsättning av ett gynnsamt konjunkturläge, endast kunna räkna med en normal stegring av uppbörden. Ökningen har därför upptagits till 3,7 miljoner kronor eller 3 procent.

Beträffande beräkningen av ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser må meddelas, att den ersättning, som statskontoret jämlikt 2 § tjänstebrevsförordningen har att gälda för befordran av tjänsteförsändelser i allmänhet, kommer att enligt mellan statskontoret och generalpoststyrelsen i mars 1946 träffad överenskommelse utgå med 15 procent av frankoteckensuppbörden, eller med samma procent som gällt vid beräkning av ersättning för under innevarande år befordrad tjänstepost. Under åren 1944 och 1945 tillämpades procenttalet 14. Beträffande ersättningen för befordran av tjänsteförsändelser från de statliga kristidsorganen har styrelsen räknat med en minskning av cirka 0,9 miljon kronor eller med ungefär 35 procent.

I ersättning för befordran av enskildas försändelser i ransoneringsärenden inflöto under år 1945 cirka 4,2 miljoner kronor. Inkomsterna för befordran av sagda försändelser komma innevarande år att uppgå till omkring

2,6 miljoner kronor. För nästa år har styrelsen icke ansett sig böra räkna med större inkomster under ifrågavarande titel än 1,6 miljoner kronor. Vid uppskattningen av denna inkomstpost ävensom av inkomsterna från kristidsorganens tjänstepost har beaktats, att ersättningen debiteras i postverkets räkenskaper under kvartalet näst efter det, som ersättningen avser. Under år 1947 komma således att debiteras belopp, som inflyta för under fjärde kvartalet 1946—tredje kvartalet 1947 befordrade försändelser.

Inkomsterna i tidningsrörelsen utgöras dels av ersättning för befordran av postabonnerade tidningar, dels ock av avgifter för befordran av tidningar som utgivarkorsband och av tidningsbilagor. Inkomsterna fördela sig ungefär lika på dessa båda poster. Under de senaste åren ha inkomsterna i denna rörelse visat eu stark stegring. Ifrågavarande inkomster äro till icke oväsentlig del beroende av tidningarnas vikt. Då denna till följd av anbefalld sparsamhet med papper minskats under det senaste året för ett stort antal tidningar, har postverkets inkomster under innevarande år för befordran av utgivarkorsband trots större antal försändelser ökat högst obetydligt. Då tidningarnas vikt under tiden den 1 oktober 1945—den 30 sep-

89 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. t:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

tember 1946 minskat i förhållande till vikten under närmast föregående dylik period och då vikten under förstnämnda period ligger till grund för beräkningen av postavgifterna för under år 1947 befordrade postabonnerade tidningar, måste man för detta år räkna med en minskning av ersättningen för på så sätt befordrade tidningar. Sammanlagt beräknas inkomsterna under titeln till 13,5 miljoner kronor eller omkring 0,1 miljon kronor mindre än det för innevarande år beräknade beloppet.

Beträffande postverkets inkomster för bestyret med skatteuppbörden inträder under år 1947 till följd av det nya uppbördsförfarandet en icke oväsentlig ökning. Vid beräkningen av inkomstposten bar x-äknats med en ersättning av 1 200 000 kronor för bestyret med 1946/47 års kronoskatteuppbörd under uppbördsterminen i november 1946 samt med 100 000 kronor för inbetalning av omsättningsskatt för fjärde kvartalet 1946 och första kvartalet 1947. Vidare har man utgått från att ersättningen skulle under år 1947 inflyta för skatteinbetalningarna i mars, maj, juli och september sagda år med cirka 3 700 000 kronor. Då postverkets ersättning för bestyret med skatteuppbörden enligt den nya uppbördsförordningen ännu icke är fastställd och då det nu icke är möjligt att med någon större grad av säkerhet beräkna det antal skatteinbetalningar, som komma att verkställas på olika sätt, är sistnämnda belopp givetvis mycket approximativt.

Under år 1947 torde till postverket komma att inlevereras ett belopp av 2 miljoner kronor, utgörande vinstmedel från postsparbanken under år 1946. Detta belopp bör alltså inräknas i överskottet från postverket för budgetåret 1947/48.

Mot här ovan upptagna sammanlagda inkomstsumma av 209,9 miljoner kronor svara utgifter, vilka beräknats till 180,8 miljoner kronor. Inkomstöverskottet kan alltså beräknas till 29,1 miljoner kronor.

Beräkningarna av utgifterna ha verkställts under antagande av att^ rörligt tillägg, kristillägg och provisoriskt lönetillägg komma att under hela år 1947 utgå efter nu gällande grunder. Såsom jämförelse må nämnas, att utgifterna i driftkostnadsstaten för budgetåret 1946/47 äro beräknade till 169,6 miljoner kronor. En icke obetydlig stegring är emellertid att emotse. Sålunda komma personalkostnaderna att ytterligare stiga dels på grund av poströrelsens allmänna stegring och dels på grund av postverkets ytterligare bestyr med skatteuppbörden från och med den 1 januari 1947. Vidare måste man räkna med ytterligare kostnader för postbefordran; bland annat beräknas kostnaderna för luftpostbefordringen konuna att ökas med cirka 1,1 miljoner kronor. Slutligen emotses ökade utgifter under de flesta omkostnadstitlarna, särskilt under titeln anskaffning av kontorsinventarier. Under denna titel beräknas bland annat komma att avföras ett belopp av 2 miljoner kronor, som avser inköp av hålkortsmaskiner för postsparbankens räkning. Detta belopp är icke upptaget i driftkostnadsstaten för budgetåret 1946/47.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får generalpoststyrelsen föreslå, alt inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages med ett till 29 miljoner kronor avrundat belopp.»

Enligt postverkets räkenskaper för år 1945 och generalpoststyrelsens förestående beräkningar för åren 1946 och 1947 skulle postverkets boktörda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av nämnda år kunna sammanföras sålunda (miljoner kronor):

90 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

Sedan de affärsdrivande verkens räkenskaper omlagts till budgetår, komma likväl postsparbanken och postgirokontoret att bibehålla kalenderåret som räkenskapsår. Riksräkenskapsverket finner därvid önskvärt, att överskottet av postsparbanken, som hittills inlevererats efter det budgetårsskifte som inträffar närmast efter postsparbankens bokslut, i stället inlevereras före utgången av det budgetår, under vilket bokslutet avslutas. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand erfarit kan denna ordning tillämpas från och med nu löpande budgetår, överskottet för budgetåret 1946/47 ökas i så fall till 38 miljoner kronor.

Som av generalpoststyrelsens förestående beräkning framgår, väntas den redan i föregående års inkomstberäkning påtalade ogynnsamma utvecklingen av relationen mellan inkomster och utgifter skola fortsätta även under innevarande och nästkommande budgetår. Under år 1947 beräknas utgifterna stiga med 7 miljoner kronor mer än inkomsterna, utan hänsyn till löneregleringen. Den senare väntas öka utgiftsbelastningen med inemot 1 miljon kronor i månaden.

Riksräkenskapsverket, som dels finner generalpoststyrelsens beräkning av inkomsterna väl försiktig, dels förutsätter att utvecklingen av utgifterna blir föremål för särskild uppmärksamhet, beräknar överskottet för nästa budgetår, utan hänsyn till verkningarna av löneregleringen, till 35 miljoner kronor. Löneregleringen kommer att påverka inleveranserna från postverket under budgetåret 1947/48 med belopp motsvarande lönestegringen under allenast fem månader. Vid sådant förhållande bör överskottet för nästa budgetår beräknas till 30 miljoner kronor.

Generalpoststyrelsen har hittills plägat varje budgetår inleverera ett belopp motsvarande det överskott, som uppkommit under det kalenderår, som avslutas under budgetåret. Sedan räkenskapsåret nu omlagts till budgetår, saknas anledning lägga kalenderårsresultatet till grund för budgetårsleveransema. Riksräkenskapsverket har dock icke funnit anledning justera förestående beräkning med hänsyn till eventuell ändring av principerna för beräkning av överskottsleveransema.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket att inkomsttiteln postverket i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföres med 30 000 000 kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

91 T elegrafverket.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för telegrafverket för den senaste 1 O-årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 november 1946 har telegrafstyrelsen överlämnat avskrift av sitt till Kungl. Maj:t avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av telegrafverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1947/48. Såsom av denna skrivelse framgår har telegrafstyrelsen beräknat överskottet för budgetåret 1946/47 till cirka 56 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till cirka 38 miljoner kronor. Telegrafstyrelsen har vidare omnämnt, att, om de löneökningar frånräknades, som såvitt nu kunde bedömas komme att inträda från och med den 1 juli 1947, överskottet för sistnämnda budgetår skulle hava blivit omkring 15 miljoner kronor större.

I sin underdåniga skrivelse den 16 november 1946 har telegrafstyrelsen anfört följande:

»Telegrafverkets inkomster, driftkostnader och överskott ha under de senaste tio kalenderåren uppgått till följande belopp:

överskott

92 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Den särskilt starka ökningen av inkomster och överskott från år 1941 till år 1942 berodde på de höjningar av inträdes- och periodavgifter, som företogos vid början av eller under sistnämnda år.

Från och med den 1 juli 1946 skola telegrafverkets bokslut uppgöras per budgetår istället för per kalenderår, i anledning varav särskilt bokslut blivit upprättat för enbart första halvåret 1946. I detta bokslut har telegrafstyrelsen i enlighet med de rekommendationer, som gjordes av 1940 års finansstatistiksakkunniga (SOU 1942:48), övergått till bruttoredovisning av inkomster och driftkostnader, i det att vissa inkomster, som tidigare redovisats såsom avdrag å motsvarande utgiftstitlar, nu blivit upptagna å inkomstsidan, medan vissa utgifter, som tidigare redovisats såsom avdrag å motsvarande inkomsttitlar, upptagits å utgiftssidan. I anledning härav ha såsom nya inkomsttitlar upptagits hyresinkomster från telegrafverkets fastigheter, inkomster å rikstelefonkatalogen av annonser, överrader och försålda katalogdelar samt diverse inkomster och såsom ny utgiftstitel tillkommit kostnad för sådana arbeten, som ersättas av abonnenter eller utomstående mot räkning.

En i enlighet härmed företagen omräkning av inkomster och utgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt verkställd förhandsberäkning av inkomster och utgifter för budgetåret 1946/47 har givit följande resultat:

Överskott

Budgetår Inkomster Driftkostnader absolut

nerat kapital

milj. kr. milj. kr. milj. kr.

1944/45 .............. 261-7 204 o 577 10‘8

1945/46 .............. 283-9 221's 62'1 11'3

1946/47 .............. 296-3 240'2 56’1 9 m

Vid ovanstående beräkning av inkomsterna för budgetåret 1946/47 har telegrafstyrelsen utgått från förutsättningen att antalet telefonabonnemang samt den inländska telefon- och telegraftrafiken i stort sett komma att fortsätta att stiga i nuvarande takt. För den utländska telefon- och telegraftrafiken har man däremot anledning räkna med en avsevärt mindre trafik- och inkomststegring. Såsom driftkostnader ha upptagits den av Kungl. Maj:t för ifrågavarande budgetår fastställda driftkostnadsstaten med i huvudsak endast sådana korrigeringar, som bli ett resultat av den förut omnämnda övergången till bruttoredovisning.

Vad därefter angår budgetåret 1947/48 har styrelsen med hänsyn till ovissheten om varaktigheten av nuvarande högkonjunktur ansett sig böra räkna med en avsaktning i inkomstökningen. Totala beloppet av inkomsterna ökades från budgetåret 1944/45 till budgetåret 1945/46 med 22,2 miljoner kronor och beräknas enligt ovan från budgetåret 1945/46 till budgetåret 1946/ 47 komma att ökas med 12,4 miljoner kronor. Den särskilt stora ökningen mellan de två förstnämnda budgetåren förklaras till stor del av återupptagandet i full utsträckning efter krigsslutet av den utländska telefon- och telegraftrafiken. För budgetåret 1947/48 har styrelsen räknat med en ökning av 10,9 miljoner kronor till 307,2 miljoner kronor.

Vid beräkningen av inkomsterna för budgetåren 1946/47 och 1947/48 har telegrafstyrelsen emellertid icke tagit hänsyn till den inverkan, som en nedsättning av inträdesavgifterna eller ett genomförande i större utsträckning av 1944 års telefonkommittés förslag till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden skulle få.

Statsverkspropositionen: Bit. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

93 Vad angår frågan om nedsättning av inträdesavgifterna ber telegrafstyrelsen först att få erinra om vad styrelsen anförde i sin skrivelse till Kungl. Maj:t den 22 november 1945 rörande beräkning av telegrafverkets överskott i riksstaten för budgetåret 1946/47. Styrelsen uttalade därvid följande:

’På grund av rådande brist på materiel och arbetskraft höjdes inträdesavgifterna för telefonabonnemang i två repriser under år 1942 i syfte att begränsa den stora abonnentökningen. Inträdesavgiften för ett huvudabonnemang, som tidigare under en lång följd av år utgått med 20 kronor, höjdes sålunda till 100 kronor, och motsvarande höjningar vidtogos även av inträdesavgifterna för anknutna apparater och förhyrda ledningar.

Frågan om inträdesavgifternas storlek togs vid 1945 års riksdag upp av statsutskottet, som i sitt utlåtande nr 9 (punkt 30) i anledning av Kungl. Maj ds i statsverkspropositionen gjorda framställning om anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1945/46 i avseende å bland annat telegrafverket gjorde följande av riksdagen godkända uttalande:

»För de ekonomiskt mera ogynnsamt ställda befolkningslagren måste en inträdesavgift av 100 kronor uppenbarligen verka rätt betungande. Det är självfallet önskvärt att inträdesavgiften, i den mån krigstidens anläggningssvårigheter lätta, kan återföras till en mera normal storleksordning.»

I anledning av en vid samma riksdag väckt motion nr 355 i andra kammaren, angående nedbringande av avgiften för nyinstallation av telefonapparater till 20 kronor framhöll telegrafstyrelsen i sitt över motionen avgivna yttrande, att styrelsen vore väl medveten om att det funnes ett latent telefonbehov i landet och att det fördenskull vore synnerligen önskvärt med en nedsättning av inträdesavgifterna för telefonabonnemang. Det vore därför också styrelsens avsikt att föreslå nedsättning av dessa avgifter, när läget i fråga om tillgång på materiel och arbetskraft lättade. Styrelsen förklarade sig därför också så snart förhållandena det medgåve ha för avsikt att föreslå åtgärder i syfte att nedbringa ifrågavarande avgifter.

Såsom telegrafstyrelsen framhöll i sin skrivelse den 29 september 1945 med framställning om anvisande av investeringsanslag för budgetåret 1946/ 47 till telefon-, telegraf- och radioanläggningar ha telegrafverkets anläggningsarbeten på grund av bristen på materiel och arbetskraft under krigsåren icke kunnat hålla jämna steg med den kraftiga utvecklingen av verkets rörelse. De vid krigsutbrottet befintliga reserverna i kabelnät och på stationerna ha därför i mycket stor utsträckning blivit tagna i anspråk. Arbetena på återställande av tillräckliga reserver för att möjliggöra mottagandet av en större abonnentökning an den, som trots de höjda inträdesavgifterna förekommit under krigsåren, måste med nödvändighet taga ganska lång tid. Arbetena ha för övrigt i hög grad försenats genom årets långvariga verkstadskonflikt och kunna omöjligen överallt medhinnas redan under år 1946. Med hänsyn emellertid såväl till det av riksdagen uttalade önskemålet som till att allmänheten sannolikt kommer att finna det vara svårförståeligt, alt inträdesavgifterna skola behöva bibehållas vid nuvarande höjd eu längre tid trots debatt kriget upphört, bör enligt telegrafstyrelsens mening likväl en nedsättning av inträdesavgifterna företagas så snart det är möjligt och helst redan någon gång under budgetåret 1946/47. Sannolikt måste man för att utjämna tillströmningen av nya abonnenter därvid tänka sig en nedsättning i etapper. Definitivt förslag i ämnet kommer sedermera att ingivas av telegraf slyrclsen. Samtidigt härmed har styrelsen även för avsikt att föreslå de mindre jämkningar i de före kriget utgående inträdesavgifterna, som kunna anses'påkallade med hänsyn till den förändrade prisnivån. Upplysningsvis vill styrelsen emellertid nämna, att de företagna höjningarna av inträdesavgifter-

94 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

na för huvud- och anknytningsabonnemang samt för förhyrda ledningar beräknas under år 1945 ha medfört en merinkomst för telegrafverket av omkring 9 000 000 kronor.’

Av vad som ovan anförts framgår, att telegrafstyrelsen förra året hade för avsikt att företaga en nedsättning av inträdesavgifterna så snart det vore möjligt och helst redan någon gång under budgetåret 1946/47. Styrelsen måste emellertid nu med beklagande konstatera, att förutsättningar för en dylik nedsättning av avgifterna ännu icke föreligga. Abonnentökningen är för närvarande större än någonsin tidigare. Under 12-månadersperioden oktober 1945 —september 1946 har sålunda antalet nytecknade telefonabonnemang överstigit antalet annullerade med nära 100 000, under det att motsvarande antal för närmast föregående 12-månadersperiod stannade vid ej fullt 80 000. Såväl på grund härav som till följd av leveransförseningar i fråga om beställda stationsutvidgningar eller i vissa fall omöjligheten att tillräckligt snabbt kunna färdigställa nya stationsbyggnader eller tillbyggnader till gamla sådana ha så stora svårigheter att mottaga nya abonnenter uppstått, att vid den ena stationen efter den andra nya abonnenter över huvud taget icke kunna få sina beställda telefoner inkopplade utan måste finna sig i att vänta i många månader. Att under sådana förhållanden förvärra läget genom att sänka inträdesavgifterna och därigenom framkalla en ytterligare ökning av nyteckningar å apparater, som icke kunna uppsättas kan styrelsen icke finna försvarligt.

Sasom styrelsen framhöll i yttrande över en vid 1945 års riksdag väckt motion angående nedbringande av avgiften för nyinstallation av telefonapparater (11:355) skulle ett införande av behovsprövning såsom ersättning för den höjda inträdesavgiften medföra så stora svårigheter icke minst ur arbetskraftssynpunkt och så stark irritation bos allmänheten, att styrelsen för sin del icke anser denna väg vara framkomlig. Telegrafstyrelsen måste alltså nu tyvärr konstatera, att den utlovade nedsättningen av inträdesavgifterna ånyo måste uppskjutas.

Vad därefter angår de av 1944 års telefonkommitté framlagda förslagen till förbättring av landsbygdens telefonförhållanden får styrelsen erinra om att kommitténs förslag genom proposition nr 219 av Kungl. Maj:t underställdes 1946 års riksdag och godkändes av densamma. Ifrågavarande förslag gingo bland annat ut på dels utvidgade frikretsförmåner, det vill säga införandet i större utsträckning än för närvarande av fria ledningar för abonnenter som bo långt från närmaste telefonstation, dels införande av större frisamtalsområden, dels slutligen förbättrade avlöningsförmåner åt föreståndare för manuella växelstationer med färre än 35 abonnenter.

Telegrafstyrelsen, som för sin del i allt väsentligt anslutit sig till de av kommittén framlagda förslagen, framhöll emellertid samtidigt, att ett realiserande av desamma i vad de förutsatte utförandet av mera omfattande anläggningsarbeten, exempelvis sådana som krävde kablar och större mängder smiden och annan linjemateriel, icke omedelbart kunde komma till stånd, enär såväl telegrafverkets som den svenska industriens resurser redan vore utnyttjade till det yttersta. Situationen i fråga om tillgång på materiel hade icke lättat på det sätt man tidigare haft anledning förvänta.

I anslutning härtill erinrade telegrafstyrelsen om att styrelsen tidigare i olika sammanhang hade framhållit, hurusom telegrafverkets anläggningsarbeten under krigsåren på grund av bristande tillgång på materiel och arbetskraft icke kunnat hålla jämna steg med utvecklingen av rörelsen. Detta förhållande och den långvariga verkstadskonflikten föregående år hade resulterat i att reserverna i stationer samt i lokal-, lands- och rikskablar blivit

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

tagna i anspråk i praktiskt taget full utsträckning. Den bristande tillgången på expeditionsplatser, kopplingsorgan och ledningar liade medfört så försämrade framkomstmöjligheter och ökade väntetider för samtal samt sådana förseningar vid uppsättning av beställda nya telefoner, att åtgärder så snart som möjligt måste vidtagas för att skänka abonnenterna en fullgod service och därigenom återvinna förkrigstidens standard i fråga om telefonförhållandena i landet. För att nå detta mål krävdes en betydande ökning av anläggningsarbetena under de närmaste åren. 1 fråga om materiel besvärades telegrafverket av myckt långa leveranstider, och all materiel, som för närvarande kunde uppbringas, åtginge för att återställa vad som blivit eftersatt under kriget. Dessa arbeten toge likaledes all nu tillgänglig arbetskraft i anspråk.

Departementschefen framhöll också i anslutning till dessa telegrafstyrelsens erinringar, att det mot bakgrunden av dessa förhållanden låge i sakens natur, att ett genomförande av åtgärderna för utvidgningen av frikretsarna och frisamtalsförmånerna vore ett arbete på lång sikt, vilket måste stå tillbaka för det ordinarie anläggningsarbetet. Riksdagen, som förklarade sig väl inse de svårigheter som föreligga, uttalade för sin del dock önskvärdheten av att ifrågavarande åtgärder genomfördes så snart som möjligt.

Med hänsyn till att den ifrågavarande eftersläpningen i fråga om telegrafverkets ordinarie anläggningsarbeten ännu icke kunnat återhämtas kan man, såvitt telegrafstyrelsen nu kan bedöma, icke räkna med att kommitténs förslag i fråga om frikretsutvidgningar i någon nämnvärd grad skall kunna genomföras redan under budgetåret 1946/47, och det synes till och med vara osäkert, om de erforderliga arbetena i någon större utsträckning skola kunna påbörjas ens under budgetåret 1947/48. Vad gäller utökningen av frisamtalsförmånerna beräknas ett betydande antal av kommitténs^ förslag vara genomfört senast vid årsskiftet 1946/47. Häri ingår dock ej sådan fri trafik, som förutsätter anordnandet av större kabel- och blankledningsanläggningar, vilka anläggningar i nu rådande situation tillsvidare måste skjutas på framtiden. Kommitténs förslag i vad avser beredande av ökad ersättning åt kontraktsanställda föreståndare för manuella växelstationer med mindre än 35 abonnenter kommer att genomföras från och med den 1 januari 1947 och har också hänsyn härtill tagits vid beräkningen av driftkostnaderna för såväl budgetåret 1946/47 som budgetåret 1947/48.

Med hänsyn till ovissheten om när det skall bliva möjligt att sänka inträdesavgifterna och börja genomförandet i större skala av° telefonkommitténs förslag i vad avser utvidgade frikretsförmåner och återstående fritrafik kan styrelsen icke nu beräkna storleken av den inkomstminskning, som av dessa anledningar kan komma att uppstå under budgetåret 1947/48. Såsom telegrafstyrelsen framhöll i sin skrivelse den 1 mars 1946 rörande telefonkommitténs förslag måste man emellertid räkna med att genomförandet av föreliggande förslag till taxenedsättningar för nya abonnenter och abonnenter på landsbygden kan tänkas komma att leda till nödvändigheten att höja abonnemangsavgifterna, vilka trots stegrade avlöningar och priser stått oförändrade sedan tiden före kriget. Om så skulle komma att ske kan tydligen överskottet å telegrafverkets rörelse ändock bibehållas vid den beräknade storleken.

Vid beräkning av driftkostnaderna för budgetåret 1947/48 bär styrelsen utgått från förutsättningen, att inga större förändringar skola komma att inträda i nu rådande prisnivå, varjämte vederbörlig hänsyn har tagits till den ökning av utgifterna, som kommer att inträda dels genom den lönereglering, som såvitt nu kan bedömas kommer alt genomföras från och med den 1 juli 1947, dels genom den förut omnämnda förbättringen av vissa växelstations-

96 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

föreståndares avlöningsförmåner. Med dessa förutsättningar har styrelsen beräknat driftkostnaderna till 269,3 miljoner kronor, vilket gentemot de beräknade kostnaderna för budgetåret 1946/47 innebär en ökning med 29,1 miljoner kronor. Härav utgör de beräknade löneökningarna från och med den Vt 1947 cirka 15 miljoner kronor.

Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet å telegrafverkets rörelse under budgetåret 1947/48 komma att uppgå till 307,2 — 269,3 = 37,9 miljoner kronor, vilket belopp motsvarar cirka 5,5 % å det beräknade, i medeltal disponerade kapitalet. Beloppet bör lämpligen avrundas till 38 000 000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser sig telegrafstyrelsen böra föreslå, att telegrafverket i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages med ett överskottsbelopp av 38 000 000 kronor.»

Telegrafstyrelsens inkomster och utgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1946/ 47 och 1947/48 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor):

Telegrafstyrelsens beräkning har i och för sig icke givit riksräkenskapsverket anledning till erinran. Då emellertid beräkningen är försiktig, förordar riksräkenskapsverket, att det för nästa budgetår beräknade beloppet avrundas till 40 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln telegrafverket i riksstaten för nästa budgetår uppföres med 40 000 000 kronor.

Statens järnvägar.

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för den senaste 10-års-

perioden framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor):

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

97 I skrivelse till riksräkenskapsverket den 2 december 1946 har järnvägsstyrelsen anfört, att, såvitt nu kunde bedömas, den behållna inkomsten av statens järnvägar för innevarande budgetår syntes kunna beräknas till 60 miljoner kronor.

Järnvägsstyrelsen har vidare i underdånig skrivelse den 1 december 1946 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1947/48 anfört följande:

»Nedan lämnas en sammanställning rörande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under åren 1938—1945, dels beräkningsbara inkomster, utgifter och överskott under innevarande kalenderår, för vilket månadsresultaten hittills äro kända till och med oktober.

1938 1939 1940 1941 1942 1943 1944 1945 1946

Inkomster Miljoner kronor

Persontrafik...... 87*4 94*7 124*8 153*o 180*o 206*2 218*1 228*2 230

Posttrafik ....... 9*8 9*9 9*8 10*1 10*6 11*2 12*3 12*9 14

Godstrafik utom

malm......... 114*1 139*9 195*1 247*4 287*8 298*1 313*3 319*2 348

Lapplandsmalm .. 35*9 34*4 27*5 23*1 20*8 26*7 14*6 5*7 18

Övriga........... 3*3 4*3 3*9 3*4 5*2 4*7 4 4 4*1 3

Summa 250*5 283*2 361*l 437*0 504*4 546*9 562*7 570*1 613

Utgifter.. 204*8 211*5 267*5 321*5 380*6 415*2 460*1 492*3 546

Härav: avsättning till värdeminskningskonto (förnyelsefond) .... 27*8 29*0 37*5 47*7 56*4 64*7 76*9 56 9 50

Överskott 45*7 71*7 93*6 115*5 123*8 131*7 102*6 77*8 67

Som framgår av de anförda uppgifterna har den allt sedan krigsutbrottet pågående stegringen i trafikinkomsterna fortsatt även efter krigshandlingarnas upphörande. Vad beträffar persontrafiken har emellertid stegringen det sista året varit obetydlig och torde huvudsakligen få tillskrivas det pågående förstatligandet av enskilda järnvägar. Under tidsperioden 1940—1946 har banlängden av denna anledning ökat med sammanlagt 4 194 km, eller drygt 50 procent, varav 879 km tillkommo den 1 juli 1945 och ytterligare 263 km den 1 januari 1946.

För persontrafiken i dess helhet kan alltså ingen fortsatt stegring konstateras. Den civila persontrafiken visar emellertid en fortsatt stegring, medan den militära persontrafiken sedan krigsslutet och beredskapens hävande minskat.

Inkomsterna av den egentliga godstrafiken visa likaledes en kontinuerlig stegring, vilken är att tillskriva bl. a. dels förstatligandet, dels den goda järnvägskonjunktur som varit rådande alltsedan krigsutbrottet. Den för år 1945 redovisade inkomsten är emellertid lägre än 1944 ars motsvarande inkomst, om hänsyn tages till det ökade bannätet, huvudsakligen beroende på verkningarna av den då pågående verksladskonllikten. För ar 194b är anyo att motse en stegring — även reellt sett — vilken torde vara att tillskriva ett ytterligare förbättrat konjunkturläge. Det är vidare att märka, att läget på Iransportmarknaden även under år 1946 varit relativt förmånligt för järnvägarna på grund av den ringa tillgången på bilgummi.

Bihang till riksdagens protokoll 7947. i samt. Nr i. Del 2. Bihang 1- 7

98 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Vad slutligen angår trafiken av lapplandsmalm framgår av sammanställningen att den under krigsåren fram till år 1945 nära nog kontinuerliga inkomstminskningen under år 1946 förbytts i en relativt sett ej oväsentlig inkomstökning.

Den under de senare åren inträdda utgiftsstegringen är i huvudsak beroende på den stora trafikvolymen, bannätets till följd av förstatligandet av enskilda järnvägar successivt ökade omfattning samt den särskilt efter krigsutbrottet märkbara och fram till prisstoppet i slutet av år 1942 fortgående stegringen av löner och materialpriser. Till utgiftsstegringen har vidare bidragit den anbefallda, fram till mitten av innevarande år successivt ökade användningen av ved och torv till lokbränsle, ökade pensionskostnader samt under de två senaste åren beviljade lönetillägg. Den under år 1946, all personal tillerkända löneförbättringen beräknas ha ökat statens järnvägars utgifter med 30 miljoner kronor för nämnda år.

Den fortsatta starka utgiftsstegringen har haft till följd, att den under krigsåren uppnådda synnerligen goda ekonomiska ställningen icke kunnat hållas. Sålunda sjönk överskottet från 132 miljoner kronor år 1943 till 103 miljoner kronor år 1944 och till 78 miljoner kronor år 1945 samt beräknas under innevarande kalenderår komma att ytterligare nedgå till 67 miljoner kronor. Tages hänsyn till den minskade avsättningen till värdeminskningskontot, är nedgången än större än vad som framgår av anförda uppgifter.

Under den hittills förflutna delen av kalenderåret 1946 bär inom landets näringsliv rått en utpräglad högkonjunktur. Åtminstone vad järnvägstrafiken angår synes emellertid en försämring i konjunkturen ha inträtt under de senaste månaderna. Under september — den sista månad, för vilken definitiva uppgifter föreligga — redovisas sålunda lägre trafikinkomster än under motsvarande tid i fjol. Enligt preliminära uppgifter synes så vara förhållandet även för oktober månad.

Nyssnämnda uppgifter för en kort tidsperiod äro emellertid otillräckliga för bedömandet av den framtida jämvägskonjunkturen. Styrelsen nödgas därför liksom i föregående liknande beräkningar utgå från vissa antaganden, nämligen att det nuvarande konjunkturläget icke kommer att undergå någon större förändring och att vid en eventuell nedgång i den industriella produktionen den därvid friställda arbetskraften beredes sysselsättning genom igångsättande av planerade arbeten för motverkande av arbetslöshet. Styrelsen har vidare vid den nu verkställda beräkningen utgått från för närvarande gällande taxeförhållanden.

Under ovan angivna förutsättningar synes även i fortsättningen vara att påräkna en relativt tillfredsställande järnvägskonjunktur. Denna torde emellertid i varje fall komma att påverkas av ett ändrat läge på transportmarknaden. Motorfordonstrafiken hämmas visserligen fortfarande av brist på gummiringar, men i den mån även dylika bli tillgängliga torde vara att förutse, att vissa transporter, som under krigsåren på grund av restriktionerna för biltrafiken tillförts järnvägarna, bortfalla. Erinras må i detta sammanhang, att de under kriget gällande räjongbestämmelserna från och med den 1 november 1946 upphävts i vad avser lastbilar om högre lastkapacitet än 5 ton, och att, så snart gummitillgången så medger, ett totalt slopande av desamma torde vara att förutse. På grund av inträdd förbättring av bränsleförsörjningen är dessutom att motse viss nedgång av de under krisåren synnerligen omfattande järnvägstransporterna av bränsleved. Den minskning i godstrafiken, som enligt vad nu sagts torde vara att motse, kan emellertid väntas i någon mån bliva kompenserad genom att vagnar, som friställas på grund av de minskade vedtransporterna kunna användas för transporter

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 99

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

av mera högvärdigt och inkomstgivande gods, som hittills måst komma i efterhand vid vagntilldelningen.

För budgetåren 1946/47 och 1947/48 torde under angivna förutsättningar kunna räknas med ungefär samma inkomst av persontrafik som under innevarande år. För godstrafikens del torde däremot med hänsyn till ovan berörda förhållanden böra räknas med någon nedgång, förslagsvis till 340 respektive 325 miljoner kronor.

Vad slutligen angår lapplandsmalm torde, såvitt för närvarande kan bedömas, för nu löpande budgetår kunna räknas med en inkomst av 20 miljoner kronor — varav i s. k. fraktökning jämlikt malmavtalets § 13 mom. 2 cirka 5 miljoner kronor — samt för budgetåret 1947/48 en omkring 2 miljoner kronor högre inkomst med hänsyn till att fraktavgifterna från och med oktober 1947 torde komma att undergå någon höjning.

Vad därefter angår utgifterna torde anledning för närvarande saknas att för budgetåret 1946/47 räkna med någon nämnvärd avvikelse från den för berörda tidsperiod fastställda kostnadsstaten, vilken slutar på ett belopp av 550 miljoner kronor. Till detta belopp bör emellertid under alla förhållanden läggas i runt tal 3 miljoner kronor, utgörande den utskiftningsskatt för Stockholm—Västerås—Bergslagens nya järnvägsaktiebolag, som statens järnvägar haft att erlägga under november 1946 men som ej ingår i kostnadsstatens belopp. För budgetåret 1947/48 är att förutse vissa förändringar i de sålunda beräknade utgiftsbeloppen. Å ena sidan finnes anledning räkna med att nytt avlöningsreglemente kommer att träda i kraft den 1 juli 1947, varigenom lönerna för den personal, som därav direkt beröres skulle — under förutsättning att inga väsentliga höjningar komma till stånd i enligt nuvarande avlöningsreglementen utgående särskilda ersättningar — öka med omkring 26 miljoner kronor i jämförelse med nu utgående löner. Härtill torde böra läggas visst belopp på grund av att någon löneökning även torde komma att tillerkännas viss övrig vid verket anställd personal. Hur stort belopp sistnämnda löneökning kan komma att röra sig om är givetvis för närvarande omöjligt att bedöma. I varje fall torde emellertid av denna anledning böra tilläggas ett belopp av 10 miljoner kronor. Slutligen är att förutse viss automatisk ökning av pensionskostnaderna m. fl. utgiftsposter. Dessa ökningar torde få uppskattas till minst 4 miljoner kronor. Å andra sidan är en nedgång att förutse i främsta rummet i fråga om utgifterna för lokbränsle, som under de senare åren mångfaldigats, huvudsakligen till följd av ved- och torveldning. I den mån fossilt bränsle kan ställas till förfogande — bl. a. förutses kolimporten från Polen komma att intensifieras under år 1947 — torde nämnda utgifter kunna väntas nedgå med inemot 20 miljoner kronor.

Med ledning av ovan angivna uppgifter och överväganden har för budgetåren 1946/47 och 1947/48 ansetts kunna räknas med följande inkomster,

utgifter och överskott:

Inkomster 1946/47 1947/48

Miljoner kronor

Persontrafik................................. 230 230

Posttrafik.................................. 13 13

Godstrafik utom malm .......................... 340 325

Lapplandsmalm ................................ 20 22

Övriga inkomster............................ 5 5

Summa 608 595

Utgifter............... 553 570

Överskott............. 55 25

100 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Förestående uppgifter avse de för respektive budgetår redovisade överskotten. Med hänsyn till att månadsöverskotten inlevereras två månader efter den månad de avse, blir den mot inleveranserna svarande behållna inkomsten något högre och torde med utgångspunkt från ovan angivna resultat kunna beräknas till, för budgetåret 1946/47 inemot 60 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 omkring 30 miljoner kronor.»

Förestående beräkning har icke givit riksräkenskapsverket anledning till annan erinran, än att inkomsterna böra kunna uppskattas till något högre belopp än järnvägsstyrelsen räknat med. Riksräkenskapsverket vill sålunda uppskatta inkomsterna för nästa budgetår till 600 miljoner kronor. Överskottet för samma budgetår skulle i så fall bli 30 miljoner kronor och det inlevererade beloppet omkring 35 miljoner kronor. Om, såsom järnvägsstyrelsen uppger sig ämna föreslå, trafikskatten slopas från och med den 1 juli 1947, bör överskottet för budgetåret 1947/48 i motsvarande mån ökas.

I avvaktan på prövningen av sistnämnda fråga förordar riksräkenskapsverket, att inkomsten av statens järnvägar i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföres med 35 000 000 kronor.

Statens vattenfallsverk. I

De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för den senaste 10årsperioden framgå av efterföljande uppställning (miljoner kronor):

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1946 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1947/48, har vattenfallstyrelsen anfört följande:

»Tidigare ha vattenfallstyrelsens på hösten verkställda överskottsberäkningar baserats på det följande kalenderåret på så sätt, att överskottet för detta beräknats kunna bliva inlevererat under det ett halvt år senare liggande budgetåret. För nämnda kalenderår har vidare det samtidigt till Kungl. Maj:t ingivna, relativt noggrant genomarbetade förslaget till driftkostnadsstat förelegat. Sedan enligt Kungl. Maj:ts kungörelse den 2 november 1945 (nr 699) styrelsens räkenskaper och driftkostnadsstater skola avse budget-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: 101

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

år i stället för kalenderår, inträder den förändrignen, att medan på hösten en för pågående budgetår fastställd driftkostnadsstat föreligger, ingen sådan finnes för det kommande budgetår, för vilket överskottsbeloppet skall uppskattas för första gången. Sammanställningen av driftkostnadsstaten för nämnda budgetår påbörjas först något halvår efter det att överskottssiffran skall fastställas. Då utarbetandet av noggrann driftkostnadsstat två gånger under året icke gärna kan ifrågakomma, får den nya överskottsuppgiften i fråga om driftkostnaderna baseras på en överslagsvis gjord extrapolering. Denna bör lämpligen avse just det ifrågavarande budgetåret, så att anknytning kan ske till den sedermera för detta upprättade driftkostnadsstaten vid den korrigering, som göres före fastställandet av riksstaten. I fråga om inkomsterna åter bör beräkningen liksom hittills kunna baseras på uppskattning för nästa kalenderår, eftersom det väsentligaste inkomstbeloppet, kraftavgifterna, inflyter med viss tidsförskjutning och kraftverkens övriga inkomster samt kanalverkets och fastighetsförvaltningens inkomster förändra sig föga.

Vattenfallsstyrelsen anser, att för budgetåret 1946/47 anledning icke finnes att frångå det i riksstaten upptagna överskottsbeloppet 45 000 000 kronor; detta under förutsättning att den i Eder underdåniga skrivelse den 8 december 1945 förordade omprövningen av avskrivningspolitiken resulterar i att vattenfallsstyrelsens avsättning till värdeminskningskonto ökas med 3 000 000 kronor relativt det i driftkostnadsstaten upptagna beloppet. Numera genomförda undersökningar rörande bland annat verkets pensioneringsåtaganden utvisa emellertid sådana förhållanden, att vattenfallsstyrelsen torde komma att föreslå större ökning av avsättningen till värdeminskningskonto. I den mån sådan godkännes av Kungl. Maj:t, minskas överskottsbeloppet.

För budgetåret 1947/48 beräknas överskottet på följande sätt:

Inkomster Driftkostnader Överskott

kronor kronor kronor

Kraftverk ........ 108 000 000 65 000 000 43 000 000

Kanalverk ........ 1 600 000 1 600 000 —

Fastighetsförvaltning 1 110 000 610 000 500 000

Summa 110 710 000 67 210 000 43 500 000

•

Beräkningarna ha baserats på att nuvarande konjunkturförhållanden kvarstå oförändrade, särskilt beträffande den stora efterfrågan på elektrisk kraft. Vattentillgången har förutsatts bli normal. På grund av att den nytillkomna vattenkraften under senaste tiden icke motsvarat kraftbehovens tillväxt, måste det emellertid det oaktat räknas med att stora kvantiteter bränslealstrad tillskottskraft bli behövliga under vintern 1947/48. Detta jämte nedan omförmälda justering av krafttaxoma är anledningen till alt det beräknade driftöverskottet utfaller något mindre än för budgetåret 1946/47.

Inkomsterna.

För kraftverken ha kraftinkomsterna för år 1947 beräknats till 107 000 000 kronor. Beloppet påverkas av att vattenfallsstyrelsen beslutat vissa sänkningar av normaltaxoma att tillämpas från och med år 1947. Tillläggsavgifterna på grund av högt levnadskostnadsindex och högt kolpris ha liksom under de föregående åren antagits bli baserade på indexvärdet 239 och kolpriset 51 kronor per ton. Beträffande kraftverkens övriga inkomster har en mindre ökning gjorts med hänsyn till rörelsens ökade omfattning.

För Troll liätte kanalverk saknas ännu säkra bedömningsgrun-

102 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

der rörande trafikens omfattning efter återgång till fredsförhållanden. Inkomstbeloppet har antagits bli så stort, att det motsvarar driftkostnaderna.

Fastighetsförvaltningens inkomster beräknas öka på grund av Kungl. Maj ds beslut att vinsterna vid fastighetsförsäljningama skola helt behandlas som driftinkomst och icke såsom tidigare delvis föras till fastighetsförvaltningens rörelsekapital.

Driftkostnaderna.

Relativt fastställd driftkostnadsstat innebär siffran för kraftverkens driftkostnader i ovanstående tabell en ökning med 6 840 000 kronor. För drift och underhåll av särskilda förvaltningsobjekt beräknas ökningar inträda på grund av att nya kraftstationer och distributionsanläggningar komma i drift samt på grund av höjda arbetarlöner. Därjämte har, såsom redan angivits, ökad bränsleförbrukning i Västerås ångkraftstation fått förutses.

Kostnaderna för från främmande kraftverk inköpt kraft få beräknas stiga på grund av knappheten på vattenkraft. För den händelse styrelsen inköper bränslealstrad tillskottskraft från de enskilda företagens ångkraftstationer, kommer betalningen härför in i här förevarande utgiftspost.

Kraftverkens allmänna omkostnader komma att stiga på grund av rörelsens ökade omfattning.

Beträffande kraftverkens avsättning till värdeminskningskonto tillkomma de normala ökningspostema på grund av ökat anläggningsbestånd och på grund av ökad ränteformig avsättning. Därjämte har inräknats samma justeringsbelopp på 3 000 000 kronor, som avhandlats ovan i samband med överskottssiffran för budgetåret 1946/47. Liksom för sistnämnda gäller, att vattenfallsstyrelsen torde önska en större ökning och att i den mån sådan av Kungl. Maj :t godkännes, det framräknade överskottsbeloppet för budgetåret 1947/48 minskas.

Kanalverkets driftkostnader äro upptagna till samma belopp som i driftkostnadsstaten för innevarande budgetår.

Beträffande fastighetsförvaltningens driftkostnader förutses en mindre nedgång relativt driftkostnadsstaten för budgetåret 1946/47.

Ytterligare må anföras, att om den lönereglering genomföres, varom proposition framlagts till riksdagen, vattenfallsverkets driftkostnader beräknas stiga med 900 000 å 1 000 000 kronor under budgetåret 1947/48.

Vattenfallsstyrelsen föreslår sålunda, att det inkomstöverskott på statens vattenfallsverks rörelse, som upptages i riksstaten för budgetåret 1947/48, beräknas på följande sätt:

Kraftverken ......................... Kronor 43 000 000

Kanalverken......................... » —

Fastighetsförvaltningen.............. »_500 000

Summa kronor 43 500 000.»

Statens vattenfallsverks inkomster och utgifter för budgetåren 1944/45 och 1945/46 jämförda med de för budgetåren 1946/47 och 1947/48 beräknade framgå av följande sammanställning (miljoner kronor):

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

103 Vattenfallsstyrelsens förestående beräkning är försiktig. Inkomsterna från de statliga kraftverken hava under senare år till följd av stora nyinvesteringar visat stark ökning, överskotten hava regelbundet överstigit de i riksstaten beräknade beloppen. För nästa budgetår räknar vattenfallsstyrelsen på grund av väntade utgiftsstegringar med minskat överskott. Denna beräkning synes väl pessimistisk. Riksräkenskapsverket anser sig, trots vad vattenfallsstyrelsen anfört, kunna förutsätta, att inkomsterna stiga i sådant tempo, att överskottet skall för nästa budgetår uppgå till samma belopp som beräknas för innevarande budgetår.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsten av statens vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföres med oförändrat 45 000 000 kronor.

Domänverket.

De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senaste tio kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning (miljoner kronor): I

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 november 1946 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1946/47 och 1947/48 yttrat följande:

104 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

»Domänverkets inkomster utgöras i huvudsak av inkomster från statsskogarna samt arrendemedel. Under det att de senare äro jämförelsevis konstanta år från år, kunna däremot de förra växla betydligt allt efter förändringar i läget på marknaden för skogsindustriens produkter.

Domänverkets skogsindustriella rörelse har från och med 1942 överförts till aktiebolaget statens skogsindustrier. Domänverkets inkomster från bolaget utgöras — förutom av inkomster av till bolaget försålt rundvirke — av den utdelning, som bolagets aktier kunna komma att giva.

Inkomsterna å riksstatstiteln 'Domänverket’ omfatta därför dels domänverkets egen rörelse, dels ock inkomsterna av domänstyrelsens aktier i nämnda bolag.

överskottet från domänverket för 1945 utgjorde i runt tal 20 100 000 kronor. Däri ingick utdelning med 660 000 kronor å aktiekapitalet, 22 000 000 kronor, i aktiebolaget statens skogsindustrier.

Beträffande överskottet av domänverkets rörelse för 1946 må framhållas att detta överskott i riksstaten för budgetåret 1946/47 upptagits till 25 miljoner kronor. Svårigheter föreligga att förutsäga, hur det slutliga resultatet blir av skogsbruket och skogsindustrierna under 1946. Med hänsyn till bland annat försäljningsresultaten vid hittills under innevarande höst hållna auktioner å rotstående virke från domänfondens skogar antager styrelsen, att överskottet av domänverkets egen rörelse för 1946 bör kunna uppgå till 25 miljoner kronor, vilket belopp beräknas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1946/47.

Beträffande resultatet av domänverkets rörelse under 1947 får styrelsen framhålla, att ovissheten om den framtida utvecklingen på bland annat trävarumarknaden medför, att de beräkningar, som kunna göras, måste anses vara mycket osäkra. Vidare bör beaktas dels de ökade lönekostnaderna för såväl tjänstemän som arbetare, dels ock att de nya bestämmelserna om kronotorp (SFS 532/1943) väntas komma att under år 1947 medföra högst betydande kostnader för kronotorpen, avseende i första hand byggnadernas iståndsättande. Styrelsen uppskattar utfallet av rörelsen för 1947 till 18 miljoner kronor, däri inberäknat utdelning å aktierna i aktiebolaget statens skogsindustrier. Berörda belopp, 18 miljoner kronor, torde alltså kunna antagas komma att inlevereras till statsverket under budgetåret 1947/48.»

Vad beträffar utdelningen å aktierna i Aktiebolaget Statens skogsindustrier bär domänstyrelsen hänvisat till en skrivelse från bolaget den 23 oktober 1946 av följande innehåll:

»Till svar---meddelas, att vi beräkna, att bolaget för år 1946 kommer

att utdela 4 procent å aktiekapitalet eller 880 000 kronor.

I fråga om utdelning för 1947 års rörelse anser sig bolaget tills vidare ej kunna göra något närmare uttalande. De faktorer, som i främsta rummet för närvarande göra 1947 års driftsresultat svårbedömbart, äro dels de väntade stora förskjutningarna i rundvirkespriserna och dels osäkerheten i fråga om de exportpriser respektive -kvantiteter, som de statliga myndigheterna kunna komma att föreskriva för skogsindustriens produkter.»

Enligt en inom domänstyrelsen upprättad tablå hava domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster, utgifter och överskott för vart och ett av åren 1945—1947 sammanställts sålunda (miljoner kronor):

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

105 Även om den framtida utvecklingen på trävarumarknaden är oviss, kan riksräkenskapsverket icke finna anledning räkna med sjunkande avkastning av domänverket i vidare mån än som föranledes av de nu beslutade löneregleringarna.

Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln domänverket i riksstaten för nästa budgetår uppföres med 20 000 000 kronor.

II. Riksbanksfonden.

I riksstaten för budgetåret 1946/47 hava inkomsterna från riksbanksfonden upptagits till 10 miljoner kronor.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 31 oktober 1946 hava fullmäktige i riksbanken anmält, att det vid apprecieringen av den svenska kronan den 13 juli 1946 blivit nödvändigt för riksbanken att skriva ned det bokförda värdet av bankens reserver i guld och främmande valutor. Med den bokföring av sådana tillgångar, som banken tillämpat, hade skapats en reserv för mötande av eventuellt värdefall med sammanlagt 345 miljoner kronor. Värdeminskningen i samband med apprecieringen hade emellerlid uppgått till 527 miljoner kronor, varvid icke medräknats en värdeminskning av över 10 miljoner kronor för riksgäldskontorets andel i riksbankens innehav av brittiska skatt-

106 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

kammarväxlar. För riksbanken hade sålunda uppkommit en bokföringsförlust på netto 182 miljoner kronor.

På grundval av fullmäktiges framställning har Kungl. Maj:t i proposition nr 370 till 1946 års riksdag föreslagit, att denna förlust skall överföras till riksgäldskontoret och att riksgäldskontoret skall tillhandahålla riksbanken en icke räntebärande skuldförbindelse å ifrågavarande belopp. I propositionen har uttalats, att så länge denna skuldförbindelse existerar några vinster å riksbankens verksamhet icke lämpligen borde inlevereras till statsverket; löpande vinster skulle tills vidare fonderas inom riksbanken.

I anledning av vad sålunda förekommit får riksräkenskapsverket föreslå, att inkomsterna från riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptagas med allenast ett formellt belopp av 100 kronor.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, utrikesdepartementets, medicinalstyrelsens, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, karolinska sjukhusets och lotsstyrelsens delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de å delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.

I skrivelse den 3 december 1946 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1947/48. I enlighet med detta förslag skulle överskotten å de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):

Slottsbyggnadernas delfond......................... 1 000

Fångvårdsstyrelsens delfond......................... 350 000

Utrikesdepartementets delfond...................... 245 000

Medicinalstyrelsens delfond.......................... 1 835 000

Byggnadsstyrelsens delfond......................... 8 660 000

Generaltullstyrelsens delfond........................ 50 000

Uppsala universitets delfond........................ 170 000

Lunds universitets delfond......................... 220 000

Karolinska sjukhusets delfond ...................... 350 000

Lotsstyrelsens delfond.............................. 50 000

Summa 11 931 000

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

107 Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet å statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1947/48 upptages till 11931000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i bilaga D.

IV. Försvarets fonder.

Försvarets fastighetsfond. I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 76, har med hänsyn till att under nuvarande förhållanden medelsanvisningar i fastighetsfonden ske i snabbare takt än som motsvarar den verkliga medelsåtgången, den hittills använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent å den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel hade förbrukats före förstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att överskotten skulle reduceras till belopp, som kunde förutses komma att närmare motsvara det som i verkligheten skulle uppkomma. I överensstämmelse härmed hava förvaltningsmyndigheterna beräknat överskotten för budgetåret 1947/48 till 4 procent å delfondemas beräknade kapitalbehållningar den 1 juli 1947 med härefter angivna belopp, näm-

ligen (kronor):

Arméns delfond .................................. 8 300 000

Marinens delfond.................................. 4 200 000

Flygvapnets delfond................................ 6 000 000

Summa 18 500 000

Riksräkenskapsverket beräknar med hänsynstagande till den ökning av delfondernas kapitalbehållningar, som ägt rum under budgetåret 1945/46, överskottet å försvarets fastighetsfond för budgetåret 1947/48 till 18 250 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i bilaga D.

Försvarets bostadsanskaffningsfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 oktober 1946 har försvarets bostadsanskaffningsnämnd beräknat inkomsterna å riksstatstiteln till 220 000 kronor för budgetåret 1946/47 och till 235 000 kronor för budgetåret 1947/48. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med bostadsanskaffningsnämnden inkomsterna för försvarets bostadsanskaffningsfond till 235 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 25 oktober 1946 har fabriksstyrelsen beräknat inkomsterna för fonden till 1 125 000 kronor för budgetåret 1946/47 och till 1 225 000 kronor för budgetåret 1947/48. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med fabriksstyrelsen inkomsterna för försvarets fabriksfond för budgetåret 1947/48 till 1 225 000 kronor.

V. Statens utlåningsfonder.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1947/48 till

108 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

respektive 11 496 400 kronor, 9 901 800 kronor, 1 558 100 kronor och 719 000 kronor. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattats till 15 000 kronor respektive 48 000 kronor. Hithörande inkomster hava sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 23 738 300 kronor.

Mot de sålunda framlagda beräkningarna har riksräkenskapsverket ej funnit anledning till erinran. Riksräkenskapsverket uppskattar sålunda med tillägg av visst formellt belopp överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1947/48 till sammanlagt 23 738 400 kronor. Beträffande överskottens fördelning å de olika fonderna hänvisar riksräkenskapsverket till tabellbilagan (bilaga D).

VI. Fonden för låneunderstöd.

Enligt inhämtade upplysningar hava statskontoret, egnahemsstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1947/48 till härefter angivna belopp, nämligen (kronor):

Statskontorets delfond .................................... 14 500 000

Egnahemsstyrelsens delfond ................................ 900 000

Riksbankens delfond ...................................... 25 000

Riksgäldskontorets delfond ................................ 1 519 000

Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att inkomsttiteln för riksgäldskontorets delfond torde böra avjämnas till 1 520 000. Riksräkenskapsverket beräknar alltså inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1947/48 till 16 945 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).

VII. Fonden för statens aktier.

Luossavaara—Kiirunavaara aktiebolag. Under budgetåret 1945/46 har bruttoinkomsten å denna inkomsttitel utgjort 1,84 miljoner kronor. Titeln har emellertid belastats med statsverket påförda kommunalutskylder för staten tillkommande royalty, så att nettointäkten från bolaget utgjort 1,35 miljoner kronor.

För innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket i avsaknad av uppgift om vinstresultatet inkomsterna på denna titel till ett runt belopp av 10 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1947/48 uppföres med samma belopp eller 10 000 000 kronor.

Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 18 november 1946 har Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet beräknat den staten under budgetåret 1947/48 tillkommande utdelningen å stamaktiekapitalet till 1 595 000 kronor.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bili. 1: 109

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed för hudgetåret 1947/48 förevarande inkomsttitel till 1 595 000 kronor.

Aktiebolaget Jordbrukarbanken. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 7 november 1946 har Aktiebolaget Jordbrukar banken meddelat, att överskottet av dess rörelse för år 1946, såvitt nu kan bedömas, beräknas kunna medgiva en utdelning till aktieägarna av 4 procent å aktiekapitalet, 25 000 000 kronor. Då 1946 års bolagsstämma kommer att avgöra, om och i vad mån utdelning skall utgå till aktieägarna, och då förslag från styrelsens sida till dylik utdelning icke kan framkomma förrän efter bokslutet, har banken för närvarande icke kunnat uttala sig om utdelningens storlek. Beträffande överskottet av 1947 års rörelse anser sig banken på nuvarande stadium icke kunna göra något uttalande.

Riksräkenskapsverket har för sin del beräknat inkomsten av Jordbrukar banken för nästkommande budgetår till 1 000 000 kronor.

Övriga aktiebolag. Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1945/46 bokförda — förutom statens aktieinnehav i här förut nämnda bolag — jämväl av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Aktiebolaget Industrikredit, Svenska spannmålsaktiebolaget, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska gengasaktiebolaget, Norrbottens järnverk aktiebolag, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Transitotrafik, Aktiebolaget Tipstjänst, Ruotivare gruvaktiebolag, Aktiebolaget Ceaverken och Sveriges centrala restaurangaktiebolag.

Av dessa å fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde avkastning kunna emotses endast från Svenska penninglotteriet aktiebolag, Aktiebolaget Tipstjänst samt Sveriges centrala restaurangaktiebolag med, enligt inhämtade uppgifter, respektive 3 980 kronor, 2 230 kronor och 247 500 kronor. För redovisning av dessa inkomster torde under titeln övriga aktiebolag böra för budgetåret 1947/48 beräknas ett belopp av i avjämnat tal 250 000 kronor.

VIII. Statens pensionsfonder.

I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1946 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1946/47 till 28,6 miljoner kronor och för budgetåret 1947/48 till 28,0 miljoner kronor.

I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket den 8 november 1946 hava statskontoret och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga statens pensionsfonder för budgetåret 1947/48 till respektive 4 665 000 kronor och 21 000 kronor.

I anslutning till ovanstående beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna från statens pensionsfonder under budgetåret 1947/48 till föl-

no

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. t:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

jande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 28 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 170 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 145 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 350 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 20 000 kronor.

IX. Diverse kapitalfonder.

Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1946 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 18 miljoner kronor för budgetåret 1946/47 och till 22 miljoner kronor för budgetåret 1947/48. Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet härmed överskottet å förevarande inkomsttitel för nästa budgetår till 22 000 000

kronor.

Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från statens reproduktionsanstalt, egnahemsstyrelsen och riksgäldskontoret hava lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder som framgå av följande sammanställning:

Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret).... Väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond (väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen)..........................

Fonden för Södertälje kanalverk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) ..................................

Fonden för anordnande av spannmålslagerhus och kylhus

(riksgäldskontoret) ..............................

Arrendeegnahemsfonden (egnahemsstyrelsen) ..........

Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktionsanstalt) ........................................

Riksräkenskapsverket förutsätter, att överskotten å postsparbanksfonden och postgirofonden fortfarande skola regleras över postverkets fond.

Med stöd av förestående uppgifter har riksräkenskapsverket ansett sig böra beräkna inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1947/ 48 till ett avrundat belopp av 2 500 000 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1947/48 upptagas på sätt framgår av den härvid såsom bilaga D fogade specifikationen.

Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1947/48 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåret 1945/46 och de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1946/47. Till jämförelse har vidare i tablån redovisats det beräknade utfallet av inkomsterna för budgetåren 1946/47 och 1947/48 under antagande av fortsatt tilllämpning av gällande uppbördssystem.

Av denna sammanställning framgår till en början, att inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48 enligt den beräkning av utfallet, som riks-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1: Hl

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

räkenskaps verket utfört, uppgå till 4 015 miljoner kronor. För det senast förflutna räkenskapsåret, budgetåret 1945/46, uppgick motsvarande totalsumma till 3 528 miljoner kronor. Stegringen under två år från 1945/46 till 1947/48 skulle alltså enligt denna beräkning uppgå till 487 miljoner kronor.

Hela den beräknade stegringen av statens inkomster från budgetåret 1945/ 46 till budgetåret 1947/48 faller inom stegringen av inkomst- och förmögenhetsskatt, värnskatt och särskild skatt å förmögenhet, vilka skattetitlar i den nya inkomstberäkningen efter omläggningen av uppbördssystemet sammanförts under en inkomsttitel, benämnd preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Hithörande skatteinkomster, vilka för budgetåret 1945/ 46 uppgingo till 1 246 miljoner kronor, skulle enligt beräkningen för budgetåret 1947/48 uppgå till 1 750 miljoner kronor.

Stegringen av inkomsterna å nämnda inkomsttitel för budgetåret 1947/48 i jämförelse med inkomsterna under budgetåret 1945/46 å motsvarande äldre titlar, cirka 500 miljoner kronor, beräknas emellertid till ett belopp av 150 miljoner kronor vara att återföra på själva omläggningen av uppbördssystemet, varigenom huvudparten av skatteuppbörden bringas att närmare ansluta sig till inkomstförhållandena vid tiden för skatternas erläggande. Den återstående stegringen av skatteuppbörden, 350 miljoner kronor, svarar mot en beräknad stegring av det till inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet avseende verksamhetsåret 1946 i jämförelse med motsvarande belopp avseende verksamhetsåret 1944 av i genomsnitt per år omkring 11 procent. Stegringen av skatteunderlaget är i huvudsak att återföra på ökad sysselsättning och höjda lönesatser. Till stegringen bidrager jämväl ökad avkastning av jordbruket och höjda rörelseinkomster särskilt för bolagen.

112 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Andra inkomsttitlar än preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m. ha för budgetåret 1947/48 beräknats till 2 265 miljoner kronor; motsvarande inkomsttitlar för budgetåret 1945/46 ha redovisat en behållen inkomst av

2 282 miljoner kronor. Hithörande inkomsttitlar tillsammantagna ha alltså för budgetåret 1947/48 beräknats giva något lägre avkastning än under budgetåret 1945/46. Frånräknas uppbörden av de skatter, som slopas eller reduceras under budgetåret 1946/47 (krigskonjunkturskatt, allmän omsättningsskatt och kaffeskatt), skulle de för budgetåret 1947/48 beräknade inkomsterna överstiga motsvarande inkomster under budgetåret 1945/46 med omkring 370 miljoner kronor.

I jämförelse med inkomsttillflödet under budgetåret 1945/46 beräknas inkomsterna under budgetåret 1947/48 stiga för automobilskattemedel med 172 miljoner kronor, för tullmedel med 102 miljoner kronor, för tobaksskatt med 51 miljoner kronor, för rusdrycksmedel med 42 miljoner kronor för folkpensionsavgifter med 33 miljoner kronor samt för andra kapitalfonder än affärsverken tillsammantagna med 28 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas avkastningen av statens affärsverk under nästkommande budgetår ligga 71 miljoner kronor lägre än under budgetåret 1945/46.

I samband med beräkningen av statens inkomster för budgetåret 1947/48 har riksräkenskapsverket verkställt förnyad beräkning av de i den för budgetåret 1946/47 fastställda riksstaten uppförda inkomstbeloppen. Resultatet av denna beräkning av statsinkomsterna för budgetåret 1946/47 är emellertid på grund av särskilda omständigheter icke direkt jämförbart med vare sig det beräknade inkomsttillflödet under budgetåret 1947/48 eller de i räkenskaperna redovisade inkomsterna under budgetåret 1945/46. Erinras må, att efterskänkandet av skatt, som enligt äldre ordning skulle influtit under andra hälften av innevarande budgetår — under vilken övergångstid endast infalla två av de sex uppbördsstämmor, som årligen skola hållas enligt det nya uppbördssystemet —- beräknas medföra ett skattebortfall för budgetåret 1946/47 av omkring 400 miljoner kronor. Därest någon omläggning av uppbördssystemet icke kommit till stånd skulle alltså — såsom framgår av sammanställningen — de redovisade eller beräknade sammanlagda inkomsterna för budgetåren 1945/46, 1946/47 och 1947/48 uppgå till respektive

3 528, 3 982 och 3 865 miljoner kronor. Nedgången i inkomstutfallet för budgetåret 1947/48 sammanhänger med ändringar i beskattningsreglerna, varigenom för detta budgetår inkomsterna av krigskonjunkturskatt och allmän omsättningsskatt i huvudsak bortfalla och inkomsterna av kaffeskatt nedgå.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknade, byråchefen Murray deltagit.

Stockholm den 7 december 1946.

Underdånigst P. S. RUNEMARK

Gunnar W. Sjögren

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 1. Del 2. Bihang 1.

114 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bill. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Utfallet av driftbudgeten

Miljoner

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

för budgetåret 1945/46.

kronor.

Bilaga A.

Bilaga B.

Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1938/39—1945/46.

Tusental kronor.

1 För budgetåret 1938/39 hava inräknats mantalspenningar, inkomst- och förmögenhetsskatt, extra inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å aktiebolags inkomst samt utjämningsskatt.

Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Denna titel motsvaras i riksstaterna för budgetåren 1938/39—1944/45 av titeln Inkomster vid statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

2 Denna titel motsvaras i riksstaten för budgetåret 1945/46 av titeln Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

3 Jfr not 2.

* Jfr not 1.

118 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Denna titel motsvaras i riksstaterna för budgetåren 1941/42, 1942/43, 1943/44 och 1944/45 av titlarna Folkpensionsavgifter och Statens

pensionsfonder: Folkpensioneringsfonden. 1 Jfr not 1.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

1 Jfr not 1 å sid. 119.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

123 Bilaga C.

BerSkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1946/47.

124 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

29. Bidrag lör tillsyn över sparbankerna

30. Inkomster vid tandläkarinstitutet

31. Inkomster vid karolinska sjukhuset

32. Inkomster vid seralimerlasarettet

33. Avgifter vid läroverken m. m. ...

34. Avgifter för granskning av biograf-

bilder .........................

35. Inkomster vid lantbruksingenjörs-

organisationen.................

36. Inkomster vid statens veterinär

medicinska anstalt.............

37. Inkomster vid statens centrala frö-

kontrollanstalt.................

38. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.........

39. Inkomster vid rikets allmänna kart-

verk.........................

40. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen..........

41. Inkomster vid statens provnings-

anstalt........................

42. Inkomster vid flygtekniska försöks-

anstalten ......................

43. Fyr- och båkmedel..............

44. Lotspenningar...................

45. Inkomster vid statens skeppsprov-

ningsanstalt....................

46. Patent- och varumärkes- samt re-

gistreringsavgifter ...............

47. Avgifter för registrering i förenings-

m. fl. register..................

48. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen............................

49. Vissa licensavgifter m. m.........

Säger för uppbörd i statens verksamhet

III. Folkpensionsavgifter...................

IV. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel......................

2. Totalisatormedel.................

3. Tipsmedel.......................

4. Lotterimedel.....................

5. Övriga diverse inkomster.........

Säger för diverse inkomster Säger för egentliga statsinkomster

126 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

127 Bilaga D.

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1947/48.

128 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksråkenskapsverkets inkomstberäkning.

129 Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 1. Del 2. Bihang 1. 9

130 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

1 Bihang 2.

Konjunkturläge och inflationsrisk.1

Den internationella utvecklingen.

Den internationella ekonomiska utvecklingen efter krigets slut har knappast i något land medfört någon mer betydande minskning i krigsårens prisstegringstendens. De väldiga återuppbyggnadsproblemen och de stora konsumtionsbehoven ha ställt långt större krav på tillgången på varor och tjänster, än föreliggande produktionskapacitet vid rådande relativt låga produktivitet och begränsade importmöjligheter medgivit. Sådana faktorer som riklig penningtillgång, stigande nominella inkomster och relativt låg sparbenägenhet ha överallt bidragit till att hålla inflationstrycket uppe. Sammanställningen på nästa sida anger huvuddragen av partiprisindextalens utveckling sedan krigets avslutande i olika länder.

Den prisutveckling, som registreras av förefintliga indexserier, ger givetvis icke något jämförligt mått på inflationstryckets storlek i olika länder. Bortsett från prisstatistikens säkerligen mycket varierande grad av tillförlitlighet kommer den i olika länder förda prispolitiken att ge prisutvecklingen en speciell karaktär. Politiska och psykologiska förhållanden komma i många fall att bestämma, hur och i vilken omfattning en knapphetssituation ger sig till känna. Detta betyder, att endast starkt begränsade slutsatser kunna dragas vid ett studium av procenttalen i nedanstående sammanställning. Vissa tendenser i utvecklingen framträda dock tydligt. Liksom efter första världskriget åtföljdes krigets upphörande även denna gång av en viss tendens till avmattning på olika marknader. Den häftiga nedskärningen av krigsutgifterna särskilt i Förenta staterna, men även i andra länder, medförde omedelbart en minskning i efterfrågan inom vissa områden och en ökrdng i utbuden, som temporärt utlöste vissa prisfallstendenser. Denna reaktion blev emellertid av än mer övergående natur än efter första världskriget. Det framgår av nedanstående sammanställning, att prisfallstendensen under hösten 1945 var av kort varaktighet och i flertalet länder mycket obetydlig. Den bestämdes i främsta rummet av eu viss prissänkning på jordbruksprodukter och metaller. Det något större prisfall, som inträffade i länder som Danmark, Norge, Schweiz och Sverige, hängde uppenbarligen samman med en engångsartad kostnadssänkning för viktiga råvaror och förnödenheter, som kom till stånd efter av-

1 Detta bihang motsvarar första kapitlet i Konjunkturläget hösten 1946 (Meddelanden från konjunkturinstitutet. Ser. A: 14). Förekommande hänvisningar avse följande kapitel i denna rapport.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 1. Del 2. Bihang 2. 1

2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

spärrningens upphävande. Denna effekt var även för Sveriges vidkommande betydligt större efter första världskrigets slut; partiprisindex föll med icke mindre än 17,B procent fram till oktober 1919.

Från början av 1946 ha priserna i olika länder i allmänhet varit i stigande. Bidragande till denna utveckling har varit den successiva uppluckringen av priskontrollen i Förenta staterna och en partiell avveckling av de internationella kontrollerna vid fördelningen av knappa råvaror. De internationella råvarupriserna visade en något tvekande utveckling under hösten 1945. Från början av 1946 blev prisstegringstendensen dominerande; enligt Moody’s råvaruindex uppgick stegringen till 34 procent fram till augusti, varefter följde ett bakslag närmast i samband med ett kort återupplivande av den amerikanska priskontrollen. Sedan början av september har prisstegringstendensen varit dominerande på råvarumarknaderna (Moody’s index registrerar en höjning med omkring 15 procent fram till slutet av december).

Tabell 1. Procentuella förändringar i partiprisindex för vissa länder.

Man torde knappast kunna betrakta den på de internationella råvarumarknaderna dominerande prisstegringstendensen som utslag av spekulativa transaktioner. Verklig knapphet råder fortfarande på en rad viktiga råvaror och halvfabrikat, jordbruksprodukter och kolbränslen. Efterfrågan på dessa råvaror, icke minst byggnadsråvaror, befinner sig dessutom i tillväxt. Detta förklaras av att produktionen inom industrien och byggnadsverksamheten, inklusive återuppbyggnaden inom krigshärjade länder, är i stigande och med stora potentiella ökningsmöjligheter. Det bör dock framhållas, att prisstegringstendenser, särskilt på metallområdet, nog även betingats av den politiska spänningen mellan olika stater, som synes ha resulterat i lagringsköp; en politisk avspänning kan väntas medföra ett lugnare marknadsläge.

En effektiv neddämpning eller vändning under de närmaste ett å två åren av de för närvarande dominerande inflationistiska tendenserna i världen kan,

1 September. — 2 Augusti. — 3 November.

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: 3

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

såvitt man nu kan se, endast uppkomma genom en amerikansk konjunkturförändring. Knapphets- och återuppbyggnadsproblem dominera läget i övriga delar av världen och någon snabb förbättring i försörjningsläget kan i allmänhet icke väntas. Det är för att ta ett exempel inte sannolikt, att det under det närmaste året uppstår en primär avsättningskris för spannmål och andra livsmedel, medförande ett starkt prisfall — såsom i viss mån var fallet från sommaren 1920. Däremot innehåller den amerikanska konjunkturutvecklingen betydande instabilitetsmoment, som göra, att möjligheten av en amerikansk konjunkturnedgång icke kan uteslutas vid en framtidsbedömning. Någon närmare analys av den amerikanska konjunktursituationen skall icke lämnas i detta sammanhang (för en allmän uppläggning av Förenta staternas konjunkturproblem hänvisas till förra höstens rapport från konjunkturinstitutet, serie A: 13). Här skall endast i allra största korthet några alternativ för den amerikanska konjunkturutvecklingen diskuteras.

Riskerna för ett amerikanskt konjunkturbakslag synas framför allt vara förknippade med pris- och löneutvecklingen i kombination med läget på arbetsmarknaden. Priskontrollens successiva uppluckring och slutliga slopande i november har utlöst en betydande prisstegring. Sedan juni har partiprisindex stigit med 20 procent. Till en början dominerade jordbruksprodukterna i prisstegringen, delvis till följd av slopande av subventioner. Men från den 11 november, då så gott som all priskontroll upphörde, kom en ny våg av prisstegringar, som nu i stället framför allt omfattade metaller och metallprodukter, textilvaror och byggnadsmaterial. Levnadskostnaderna ha stigit med omkring 15 procent under loppet av ett år Eftersom de genomsnittliga faktiska löneinkomsterna per vecka i genomsnitt icke stigit med mer än 10 procent — trots en väsentlig höjning av lönesatserna -— ha reallönerna sjunkit. Den senaste tidens snabba prisstegring kan mot bakgrunden av denna löneutveckling väntas utlösa växande krav på höjda löner. Utsikter föreligga sålunda utan tvivel för en ny våg av lönestegringar med risker för nya arbetskonflikter. Fortsätter prisstegringen kan den allmänna konjunkturutvecklingen väntas gå mot växande instabilitet framför allt — liksom under inflationskonjunkturen 1919—20 — på grund av spekulation i stigande lager. De amerikanska konjunkturobservatörerna följa också med stort intresse statistiken över lagerutvecklingen inom industri och handel. Lagren ha befunnit sig i snabb tillväxt under 1946 men ha i genomsnitt ännu icke nått upp till normal förkrigsrelation till omsättning och produktion.

Risk finnes utan tvivel för att en fortsatt prisstegring leder till växande, mer eller mindre spekulativt betonad lagerhållning, som förr eller senare utlöser ett bakslag med åtföljande prisfall och depressionstendens. Det är sannolikt, att instabiliteten ökar också av det skälet, att prisstegringen framkallar en reaktion hos konsumenterna i form av en begränsning i efterfrågan. Man har också under hösten noterat eu viss tendens till återhållsamhet i detaljhandelsköpen pa viktiga områden, som betecknats som köpstrejk framkallad av de höga priserna, men som nog också förklaras av andra skiil.

4 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna:

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

Denna tendens till stagnation i konsumtionsutgifterna har endast gällt vissa slag av »icke-varaktiga» konsumtionsvaror (av typen livsmedel, kläder och skor), medan försäljningen av »varaktiga» konsumtionsvaror av alla slag synes befinna sig i mycket snabb tillväxt. Denna utveckling synes i själva verket vara karakteristisk för den amerikanska efterkrigskonjunkturen. De totala utgifterna för »icke-varaktiga» konsumtionsvaror stego snabbt efter krigets slut och kommo under första halvåret 1946 att ligga på en onormalt hög nivå. Denna höga utgiftsnivå betingades delvis just av bristen på varaktiga konsumtionsvaror (bostäder, bilar, kylskåp, symaskiner o. s. v.). När dessa successivt blivit tillgängliga i ökad volym, har en viss reaktion i den högt uppdrivna efterfrågan på andra konsumtionsvaror blivit en naturlig följd.

En synnerligen viktig stabilitetsfaktor i den amerikanska konjunktursituationen är i själva verket just den stora potentiella efterfrågan på alla slags »varaktiga» konsumtionsvaror och därmed den snabbt växande produktionen av dessa. Av än större betydelse i detta avseende är byggnads- och anläggningsverksamheten. Den abnormt låga nivån hos byggnadsverksamheten under så gott som hela 30-talet och dess delvis onormala inriktning under kriget har medfört en väldig ackumulation av byggnadsbehov för olika ändamål — icke minst bostäder. Enligt amerikanska ekonomers mening befinner utvecklingen sig nu inne på den stigande grenen av den långa (omkring 15-åriga) byggnadscykeln. Liksom under början av 20-talet bölden kraftiga tillväxttendensen hos byggnadsverksamheten ge den amerikanska konjunkturen betydande motståndskraft mot påfrestningar, som kunna komma t. ex. från felslagen spekulation i växande lager.

De krafter, som ovan diskuteras, synas sålunda verka i olika riktningar i dagens amerikanska konjunkturläge. En viss tendens till efterfrageminskning i fråga om vissa kategorier av »icke-varaktiga» konsumtionsvaror motväges av växande efterfrågan på »varaktiga» konsumtionsvaror. En stark tendens mot stigande priser balanseras på vissa avsnitt av snabbt ökande produktion och ett successivt övervinnande av olika »bottle-necks», som för ett växande antal varor redan åstadkommit eller snart kommer att medföra balans mellan tillgång och efterfrågan. En betydande efterfrågan stammar från uppbyggandet av lager, som under krigsåren i allmänhet skurits ned till en onormalt låg nivå. Denna efterfrågan kan hållas uppe och t. o. m. bringas att växa genom en fortgående prisstegring, men den måste förr eller senare helt eller till större delen bortfalla och utgör därmed ett instabilt element i konjunkturläget. Mot denna instabilitet väger den stabilitet, som en växande byggnadsverksamhet och stigande efterfrågan pa varaktiga konsumtionsvaror utgör. Även den höga exportnivån kan väntas höra till de stabiliserande krafterna.

Det är uppenbarligen icke möjligt, att på grundval av denna uppräkning av krafter, som påverka den amerikanska konjunkturen, draga några bestämda slutsatser om utvecklingen under det närmaste året. Det är möjligt, att inflationstendensen blir den dominerande, på grund av att stark löne-

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: 5

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

och annan inkomststegring icke motväges av tillräckligt snabb ökning av produktionen för att täcka framkommande behov. Om en sådan utveckling kommer till stånd, är det möjligt, att prisstegringen blir så häftig, att den redan under 1947 följes av ett bakslag och fallande priser; det kan för övrigt hända, att ett sådant bakslag kommer mycket snart till följd av den prisstegring och den utveckling i övrigt, som redan ägt rum. Men det är också möjligt, att de prisstegrande och prissänkande krafterna, eventuellt efter en mindre reaktion, komma att hålla varandra någorlunda i jämvikt. I varje fall är det sannolikt, att ett bakslag icke åtföljes av en mycket häftig konjunkturnedgång. Om icke de allmänna betingelserna för den ekonomiska utvecklingen i Förenta staterna undergå en väsentlig försämring, synas de expansionsdrivande krafterna så starka, att en återhämtning från ett konjunkturbakslag under den närmaste tiden relativt lätt bör kunna komma till stånd.

Ovissheten beträffande den fortsatta konjunkturutvecklingen i Förenta staterna, som föregående diskussion avsett att belysa, synes dock leda till en något mer bestämd slutsats beträffande bedömningen av konjunkturutsikterna i Sverige. Det är som ovan framhållits å ena sidan möjligt, att ett amerikanskt konjunkturomslag inträffar under 1947, som i så fall kommer att verka dämpande på den internationella inflationstendensen. Det bör emellertid framhållas, att denna dämpningseffekt icke kan väntas bli stark, dels eftersom konjunkturnedgången kan bedömas bli relativt liten och snabbt övergående, dels emedan bristläget och inflationstendensen i större delen av den övriga världen med all sannolikhet utesluter en snabb spridning av en depressionstendens. Å andra sidan kan man icke utesluta möjligheten, att prisstegringen fortsätter i Förenta staterna, varigenom inflationstendensen i världen skulle komma att växa. Detta resonemang leder fram till slutsatsen, att det med dessa synnerligen svårbedömbara utvecklingsmöjligheter för ögonen icke synes vara skäl att vid bedömningen av utvecklingen i Sverige under det närmaste året räkna med någon stor sannolikhet för en minskning av inflationstendenserna i världen omkring oss.

Konjunkturutvecklingen i Sverige 1945—46.

Allmän karakteristik.

En synnerligen snabb ekonomisk expansion har ägt rum i vårt land sedan första halvåret 1945. Produktion och sysselsättning inom det enskilda näringslivet likaväl som inkomster och konsumtion ha undergått en mycket snabb stegring sedan denna tid. Ändå kunde man beteckna det ekonomiska läget redan under 1943 och 1944 som i huvudsak en högkonjunktur. Denna omfattade under krigsperioden dock inte alla delar av näringslivet; framför allt arbetade stora delar av exportindustrien med avsättningssvårigheter. Utvecklingen sedan sommaren 1945 har inneburit, att högkonjunklurtillståndet blivit generellt och genomgående för så gott som alla områden av näringslivet.

6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

Betingelserna för en stark expansion och därmed för en snabb utbredning av högkonjunkturen voro uppenbarligen mycket goda vid tiden för världskrigets avslutande. Relativt låg räntenivå, hög likviditet och i allmänhet goda vinstutsikter betydde gynnsamma förutsättningar för ökad produktion och investering inom näringslivet. Stor köpkraft hos de enskilda inkomsttagarna och en betydande reserv av ackumulerade konsumtionsbehov medförde snabbt stigande faktisk efterfrågan på konsumtionsvaror och tjänster av alla slag. Samtidigt befann sig byggnadsverksamheten och annan investeringsverksamhet i snabb stegring. Symptomatisk för den högkonjunkturbetonade optimismen beträffande expansionsmöjligheterna vid slutet av 1945 voro de omfattande investeringsplanerna inom industrien, som — om de satts i verket under 1946 —- skulle ha betytt en ökning utöver 1945 års högkonjunkturnivå med cirka 80 procent. (Den faktiska stegringen blev, som framgår av det följande, endast 50 procent.) Karakteristisk för utvecklingen är också den starka ökningen sedan förkrigstiden i antalet per månad nyregistrerade aktiebolag (ungefär en fördubbling i frekvensen). Det är av särskild vikt att konstatera, att de starkt expansiva tendenserna på efterfrågesjdan — för konsumtion, investering och export — som gjorde sig gällande från mitten av 1945, i själva verket till väsentlig del kunde finna utlopp i en verklig volymökning. Expansionen fick ett realt underlag dels tack vare ett betydande tillskott av arbetskraft som följd av demobiliseringen, dels på grund av en kraftig ökning av importen av viktiga råvaror, bränslen och halvfabrikat. Verkstadskonfliktens biläggande i juli hade samma verkan. Kombinationen av stark stegring i efterfrågan på olika fronter och betydande ökning i tillgången på arbetskraft och importvaror gav efterkrigskonjunkturen en flygande start under efter sommaren och hösten 1945.

Svårigheterna i dagens situation kunna sägas till stor del bottna i det förhållandet, att den snabba expansion i utgifter och inkomster, som kom i gång efter krigets slut, under loppet av 1946 till betydande del mist sitt reala underlag. Sysselsättningsökningen inom det privata näringslivet under 1945 kan helt betecknas som en engångsföreteelse. Befolkningen i de produktiva åldrarna är nu inne i ett stagnationsskede, och någon ökning i den totala sysselsättningen kan icke längre ske. Importökningen har visserligen fortsatt under 1946, men ökningstakten har saktat av väsentligt. Redan i maj nåddes en månadsimport av 300 miljoner kronor, varefter någon väsentlig ökning icke skedde förrän i oktober (till 327 milj. kr.) och i november (till 345 milj. kr.). Den snabba ökningstakten i inkomster och utgifter, som kommit i gång på grund av de gynnsamma förutsättningarna under den närmaste tiden efter krigets slut, har emellertid icke saktat av utan befinner sig snarast i stegring trots den häftiga uppbromsning i de reala expansionsmöjligheterna, som en upphörande tillväxt .i sysselsättning och import bestämmer. En spänning mellan expansionstendensen hos de monetära utgifterna och de reala eller volymmässiga expansionsmöjligheterna har härmed uppstått. Denna spänning har medfört en ökning i inflationsrisken.

Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: 7

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

Rådande ekonomiska läge i Sverige kan betecknas som en extremt uppdriven högkonjunktur. Högkonjunkturlägets tillspetsning framträder mest direkt i den abnormt låga arbetslösheten. Under september registrerades lägre arbetslöshet inom fackförbunden än under någon tidigare högkonjunktur. Detta framgår av följande sammanställning över den procentuella arbetslösheten inom samtliga fackförbund i september månad:

1920 1929 1937 1939 1945 1946

2-9 7-3 7-7 7'2 3'0 2'1

Prisstegringstendensen i rådande konjunkturläge framkallas såväl av för stark kostnadsstegring i förhållande till den allmänna produktivitetsutvecklingen som av för hög faktisk efterfrågan på flertalet varor och tjänster i förhållande till löpande tillgång. Härigenom uppkommer både ett kostnadstryck underifrån på priserna och en sugning uppifrån genom för stark efterfrågan. En tydlig växelverkan råder mellan dessa bägge tendenser. Högt uppdriven efterfrågan på varor och tjänster medför såväl knapphet på olika produktionsmedel, framför allt arbetskraft, som gynnsamt vinstläge för företagen; denna situation framkallar lönestegring och eventuellt prisstegring på vissa områden. Härigenom uppkommande inkomststegring medför i sin tur ytterligare ökning i efterfrågan o. s. v. Prisstegringstendensen fortsätter, om icke ett ökat utbud av varor kan verka dämpande. Processens faktiska förlopp beror givetvis dessutom i hög grad på den ekonomiska politik, som föres.

Undersökningens uppläggning.

För att kunna bedöma hur pass allvarlig inflationsrisken är i nuvarande situation, är det nödvändigt, att den bild av utvecklingstendenserna, som ovan skisserats, ges statistisk precision, i den mån detta är möjligt. Någon direkt mätning av inflationstrycket är givetvis icke möjlig. Man får nöja sig med att i så stor utsträckning som möjligt statistiskt redovisa de utvecklingstendenser, som äro väsentliga för att ur angivna synpunkter bedöma nuvarande läge. Vår ekonomiska statistik är emellertid i viktiga avseenden ytterst bristfällig och osäker, icke minst för de undersökningar, som skulle vara av intresse i detta sammanhang. Man får därför i betydande utsträckning nöja sig med delvis ganska osäkra indicier och symptom på rådande tendenser. Den analys av de allmänna sammanhangen i utvecklingsförloppet, som lämnas jämsides, får delvis tjäna som stöd för uppfattningen, att dessa indicier och symptom med övervägande sannolikhet ge en i huvudsak riktig bild av de krafter och tendenser, som råda i nuvarande läge.

En närmare redogörelse för utvecklingsförloppet på olika områden liksom för undersökningsmetoderna lämnas i följande kapitel; i denna sammanfattande överblick framläggas endast huvudresultaten av undersökningarna.

8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna:

Bih. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

Tyngdpunkten i följande analys av rådande utvecklingstendenser lägges vid utvecklingen mellan 1945 och 1946. Efterkrigskonjunkturens flygande start belyses genom den starka stegring av inkomster och utgifter, som ägt rum mellan dessa år. Förändringarna i den totala efterfrågan på varor och tjänster härledes från fyra källor: utgifter för privat konsumtion och investering, offentliga utgifter och efterfrågan från utlandets sida d. v. s. export. Man erhåller en bruttoutgiftssumma, vars stegring mellan 1945 och 1946 är ett mått på den primära ökningen i den totala efterfrågan. Det reala underlaget för denna expansion skall framgå genom ett studium av förändringarna i sysselsättning, produktivitet och import. Verkningarna av föreliggande spänning mellan efterfrågestegring och tillgångsökning framkomma i förefintliga indicier på lagerutveckling, orderackumulation och prisutveckling. Vid en sammanfattande bedömning av styrkan hos rådande tendenser diskuteras slutligen vissa utvecklingsalternativ för den närmaste framtiden.

Stegringen i inkomster och utgifter.

Ökningen i inkomsterna mellan 1945 och 1946 har berott dels på höjningen av inkomsten per individ, dels på ökad sysselsättning inom den privata sektorn av näringslivet. Uppgifterna i bägge dessa avseenden äro mycket ofullständiga. För industrien ger en jämförelse mellan utvecklingen av utbetalda lönesummor och sysselsättning till resultat en genomsnittlig lönestegring per arbetare med omkring 8 procent. Eftersom ingångna kollektivavtal endast borde ha resulterat i en lönestegring på omkring 3—4 procent i genomsnitt mellan 1945 och 1946, framkommer i denna statistik en av knappheten på arbetskraft orsakad stegring av de faktiska lönerna utöver den kollektivavtalsbestämda nivån. En fortgående överflyttning av arbetskraft från relativt lågt till relativt högt betalande företag och industrigrenar torde i viss mån bidraga till förklaringen av lönestegringen. Den totala, inom industrien utbetalda lönesumman har främst tack vare en väsentlig ökning i sysselsättningen stigit med nära 20 procent. Inom andra områden av näringslivet ha löneinkomsterna ökat i långsammare takt (byggnadsarbetare, privatanställda, lant- och skogsarbetare, se tabell 10, s. 50). Den totala lönesumman för den del av det privata näringslivet, för vilken någorlunda tillförlitliga beräkningar kunna göras (omfattande en lönesumma på närmare 5 miljarder kr.), visar sålunda en stegring med 13,5 procent mellan 1945 och 1946. Motsvarande stegring mellan 1944 och 1945 uppgick till 8,5 procent. En viss acceleration i lönestegringen har sålunda ägt rum.

Hänsyn bör också tagas till att de statliga inkomstutbetalningama under de båda senaste åren visat en betydligt svagare utveckling (se kap. II s. 51). Uppskattad inkomst av tjänst m. m. (enligt taxeringen till statlig inkomstoch förmögenhetsskatt) har dock mellan inkomståren 1944 och 1945 stigit ungefär parallellt med löneinkomsterna inom den privata sektorn (med 8,3

Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: y

Bili. 2: Konjunkturläge och inflationsrisk.

procent). Det synes därför rimligt att även för utvecklingen till 1946 räkna med en motsvarande inkomststegring, d. v. s. av storleksordningen omkring 13 procent. Det finns intet underlag för att bedöma inkomstutvecklingen för andra inkomstkategorier. Den allmänna ökningen av omsättningen av varor och tjänster inom den privata sektorn av näringslivet mellan 1945 och 1946 pekar dock i riktning mot en betydande stegring av nettoinkomsterna. Häremot skall ställas effekten på inkomstbildningen av en viss minskning av de statliga inkomstbildande utgifterna. Det är dock omöjligt att på denna väg bilda sig en ens någorlunda preciserad uppfattning om den allmänna inkomstutvecklingen. Under rådande förhållanden med stora förskjutningar i produktion och konsumtion, obestämbara prisförskjutningar, stora lagerförändringar m. m. måste även en i efterhand gjord nationalinkomstberäkning bli obestämd inom vida marginaler.

Det föreligger något bättre möjligheter att få en bild av de totala utgifternas utveckling. Detta är uppenbarligen av omedelbart intresse vid en diskussion av drivkrafterna i konjunkturutvecklingen.

Beträffande konsumtionens utveckling kunna följande uppgifter anföras. En viktig källa för bedömningen av förändringarna i de totala utgifterna för konsumtion utgör statistiken över omsättningsskatteintäkema. Med ungefärlig korrektion för de delar av omsättningsskatten, som härröra från andra varor än konsumtionsvaror, svnes stegringen mellan 1945 och 1946 av ifrågavarande del av konsumtionsutgifterna komma att uppgå till inemot 20 procent. Stegringen under årets första kvartal var relativt ringa, men den har därefter för flertalet månader hållit sig mellan 20 och 25 procent. Denna utveckling synes betingad å ena sidan av relativt låga omsättningssiffror under senare delen av 1945, eventuellt i sammanhang med en av krigets avslutande bestämd allmän förväntan om lägre priser och bättre varor, och å andra sidan av relativt höga omsättningssiffror under 1946, när det förväntade prisfallet i huvudsak uteblev, och farhågor för prisstegring i stället tenderat att bli dominerande.

Omsättningsskattestatistiken täcker endast en del av samhällets totala utgifter för konsumtion. Omsättningsskatten härrör från en summa konsumtionsutgifter på drygt 7 miljarder kronor år 1946, medan de totala utgifterna för konsumtion beräknas uppgå till omkring 14 miljarder kronor. Summan av dessa övriga konsumtionsutgifter, som bl. a. omfattar vissa livsmedelsutgifter, utgifter för bostad och olika tjänster, har med all sannolikhet stigit mindre hastigt än de utgifter, som motsvara omsättningsskatten. Enligt konjunkturinstitutets mycket approximativa beräkningar synas de totala konsumtionsutgifterna mellan 1945 och 1946 ha stigit med omkring 13 procent (se bilaga, s. 85).

Våra kunskaper om hur omsättningsökningen fördelar sig på olika varuområden äro mycket bristfälliga. Enligt särskilda av livsmedelskommissionen utförda beräkningar ha utgifterna för livsmedel (i vidaste mening, inkl. tobak och rusdrycker) stigit med 13 procent mellan 1945 och 1946. Det synes sär-