Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

.ULTUR .. ARBETSFORMEDLI G

Statens offentliga utredningar ä § 1985:9 % Arbetsmarknadsdepartementet

Kultur-

arbetsförmedling

Faktaunderlag

till betänkande Bilaga .iMS-kommitténs Stockholm 1985

Omslag AdSum, Magnus Günther ISBN 91-38-08783-9 ISSN 0375-250X Minab/Gotab, Stockholm 1985

FÖRORD › I AMS-kommitténs (A 1981:02) uppdrag har ingått att pröva arbetsmarknadsverkets ansvar för arbetsförmedling

inom kulturområdet. I föreliggande bilaga till kommit-

téns betänkande redovisas de viktigare delarna av kommittêns beslutsunderlag.

Kommitténs överväganden och förslag i frågan redovisas i betänkandet Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde, SOU 1985:7. I korthet innebär förslaget att den offentliga förmedlingen på kulturområdet skall bedrivas inom ramen för en stiftelse ooh alltså brytas ut från arbetsmarknadsverket.

Gunnar Grenfors ordförande i AMS-kommittén

l INLEDNING

AMS-kommittén skall enligt sina direktiv pröva arbetsmarknadsverkets ansvar för arbetsförmedling på kulturområdet. Den offentliga förmedlingen har hand om en begränsad del av förmedlingen av arbeten inom kulturområdet, medan huvudparten ligger hos enskilda, av AMS godkända, arbetsförmedlingar eller hos privata institut som bedriver arbetsförmedling i anslutning till annan verksamhet. Enligt direktiven skall kommittén pröva om kulturarbetarsektioner inom den offentliga förmedlingen är den mest ändamålsenliga formen för kulturarbetsförmedling eller om verksamheten för att möjliggöra en vidgning av serviceutbudet, lämpligen bör brytas ut och överföras på annat organ, t.ex. ett statligt bolag eller en stiftelse.

Kommittén har i sitt arbete samrått med företrädare för olika organisationer för kulturarbetare och andra intressenter inom kultursektorn. Detta har skett inom ramen för en särskild beredningsgrupp som bildats för ändamålet. I beredningsgruppen har ingått:

som ordinarie ledamöter: Magnus Claesson (Svenska Kommunförbundet), Peter Engberg (Folkbildningsförbundet), Bengt-Olof Engström (Stockholms Konserthusstiftelse), Lars Hofsjö (Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS)), Allan Nyrên (Musiketablissementens förening), Erik Ransemar (KLYS), Tomas Sander (KLYS), Rolf Theorin (Folkparkernas Centralorganisation), Inger Udo (KLYS) samt Yngve Åkerberg (KLYS).

Ersättare har varit: Hans Bergström (Landstingsförbundet), Lennart Eng (KLYS), Gert Geller (Musiketablissementens förening), Peder Grönberg (Folketshusföreningarna), Susanne Gustafsson (KLYS) t.o.m. 1984-02-24, Benkt-Erik Hedin (KLYS), Klas Holming (Teatrarnas riksförbund), Susanne Lind (KLYS fr.o.m. 1984-05-04), Dag Eson Malmberg (KLYS), Ingrid Philipsson-Eise (Folkbildningsförbundet) samt Tore Uppström (KLYS).

Experter har varit: Arne Carlsson (arbetsmarknadsdepartementet), Ann Christin Lennartsson (AMS), Gunnar Olderin (AMS) t.o.m. 1985-01-07, Eva Schöld, Statens Kulturråd, Ragnar Wahlström (AMS).

Beredningsgruppen har i sin tur bildat en arbetsgrupp som tagit fram bakgrundsmaterial och underlag för ställningstaganden. I denna grupp har medverkat Tomas Sander,

Rolf Theorin, Yngve Åkerberg, Dag Eson Malmberg, Bengt-

Olof Engström, Arne Carlsson, Ann-Christin Lennartsson, Gunnar Olderin samt Ragnar Wahlström.

Ordförande har varit Gunnar Grenfors och sekreterare Göran Grönkvist.

Beredningsgruppen har redovisat ett enigt förslag som underlag för kommitténs ställningstaganden.

Kommittén har valt att i denna bilaga till betänkandet redovisa det bakgrundsmaterial som legat till grund för kommitténs ställningstaganden på kulturområdet. I betänkandet (SOU 1985:7) finns kommitténs överväganden och förslag.

2 TIDIGARE UTREDNINGAR

Frågan om hur arbetsförmedling på kulturområdet bör ordnas har utretts åtskilliga gånger under de senaste decennierna. I det följande redovisas kortfattat bakgrunden till de beslut som ligger till grund för det läge som råder i dag.

År 1972 överlämnade den s.k. OLAF-utredningen ett förs-

lagl som gick ut på att den offentliga förmedlings-

verksamheten på kulturområdet skulle bedrivas i en statlig stiftelse som skulle täcka hela marknaden. Förmedlingsorganisationen skulle bl.a. bygga på Musikerförbundets arbetsförmedling, som förutsattes gå upp i stiftelsen.

Utredningen hade två viktiga utgångspunkter för sitt förslag. Den ena var att kulturområdet inte skulle isoleras från arbetsmarknaden i övrigt. Den andra var att kulturarbetsmarknaden i många avseenden skilde sig från arbetsmarknaden i övrigt på ett sådant sätt att någon typ av särarrangemang i fråga om förmedlingsverksamheten var ofrånkomlig.

Efter remissbehandling av förslaget anmälde chefen för dåvarande inrikesdepartementet att, han till följd av vad vissa remissinstanser hade anfört, inte var beredd att ta ställning till förslaget förrän efter ytterligare beredning.

En särskild arbetsgrupp lade hösten 1975 fram ett nytt

förslag i ämnetz, som sedan låg till grund för

regeringens proposition år 1976.3 I propositionen

lDs In 1972:5. 2Ds A 1975:5

3Prop. 1975/76:84.

uttalades att den offentliga arbetsförmedlingen skulle bära ansvaret även för arbetsförmedling på kulturområdet. Motiven härför var att kulturarbetsmarknaden måste ses som en del av arbetsmarknaden i stort och att en sammanhållen förmedlingsverksamhet skulle ge de bästa förutsättningarna för att kulturarbetarna i samma utsträckning som övriga arbetssökande skulle åtnjuta det stöd som de arbetsmarknadspolitiska hjälpmedlen utgjorde.

Enskild arbetsförmedling utan vinstsyfte borde enligt förslaget få förekomma, men även i fortsättningen efter tillstånd av AMS.

För att den offentliga förmedlingen skulle kunna svara mot de krav som ställdes på verksamheten beslutades samtidigt om viss förstärkning av förmedlingens resurser .

För att tillföra AMS sakkunskap och så långt möjligt säkerställa att förmedlingsverksamheten på kulturområdet utvecklades och bedrevs på ett sätt som svarar mot kulturpolitikens och kulturarbetarnas krav och önskemål föreslogs att en särskild delegation, med i huvudsak rådgivande funktion, skulle inrättas hos AMS. I delegationen, som skulle utses av regeringen och få en bred sammansättning, skulle ingå representanter för olika intresseorganisationer på kulturomrâdet.

Under utredningsarbetet diskuterades bl.a. frågan om statsbidrag till Svenska Musikerförbundets förmedling. Bakgrunden till detta var bl.a. förbundets väl förgrenade förmedlingsorganisation som det var ett samhällsintresse att bibehålla. En förutsättning för att statsbidrag skulle utgå angavs vara att förbundets förmedling drevs i nära samarbete med den offentliga förmedlingen.

I propositionen avvisade regeringen tanken på statsbidrag till Musikerförbundets förmedling med hänvisning till den föreslagna utbyggnaden av den offentliga förmedlingen pâ kulturområdet. Det uttalades att det borde ankomma på AMS att i samråd med förbundet överväga vilka vägar som var framkomliga för att åstadkomma en förbättrad förmedlingsservice och integration mellan förbundets och den offentliga förmedlingen. Vid riksdagsbehand-

lingen anförde inrikesutskottetl att det borde

ankomma på AMS att finna lämpliga samarbetslösningar mellan förbundet och den offentliga förmedlingen. Utskottet ställde sig inte avvisande till att statsbidrag skulle kunna utgå, förutsatt att förbundet tog på sig uppgifter som normalt bör utföras av den offentliga förmedlingen men som åtminstone temporärt bedömdes bättre kunna utföras av förbundet.

När det gällde centrumbildningarnas arbetsförmedlande verksamhet innebar riksdagsbeslutet att den påbörjade verksamheten med arbetsförmedlingstjänstemän placerade på centrumbildningarna, skulle få fortsätta. En grundläggande förutsättning för denna konstruktion skulle vara att vederbörande centrumbildning fick stöd även i annan ordning från stat, kommun eller landsting. I propositionen betonades också det angelägna i att garantier skapades för en nära kontakt mellan berörda förmedlare och det förmedlingskontor inom arbetsförmedlingen, som vederbörande förmedlare organisatoriskt skulle tillhöra. Det framhölls slutligen som väsentligt, att systemet kom att tillämpas endast där det ansågs ändamålsenligt att tillgripa denna lösning.

lInU 1975/76:28, rskr 1975/76:222.

Resonemangen i fråga om förmedling på det internationella konstmusikområdet byggde på samma grund som i fråga om förmedling inom landet. På längre sikt skulle samhället genom ökade insatser göra vinstsyftande förmedling i privat regi överflödig. För detta ändamål fick Rikskonserter i uppdrag att ta initiativ till ett formaliserat samråd mellan allmännyttiga kulturproducerande organ för att främja utvecklingen av internationell förmedlingsverksamhet på kulturområdet. I avvaktan på tillkomsten av ett förmedlingsorgan på detta område medgav riksdagen att de nuvarande enskilda förmedlingarna övergångsvis skulle få fortsätta sin verksamhet.

ll

3 ARBETSMARKNADSSITUATIONEN PÅ KULTUROMRÅDET

3.1 Inledning

Kulturarbetsmarknaden är splittrad och svår att överblicka. Ett av skälen härtill är att en dominerande del av arbetstillfällena är korttidsuppdrag och därför inte faller under lagen om allmän platsanmälan. I ytterlighetsfallen kan en kulturarbetare ha olika uppdragsgivare varje vecka.

För det ickekommersiella omrâdet är samhällsstöd i regel en avgörande förutsättning för skapande av arbetstillfällen. De verksamheter som bedrivs med kulturanslag redovisas emellertid i regel inte på ett sådant sätt att det går att utläsa vilken effekt de ekonomiska insatserna haft i form av arbetstillfällen. Genom att belysa anslagsutvecklingen inom det kulturpolitiska omrâdet kan man dock få en översiktlig bild av hur arbetsmarknaden på detta omrâde utvecklats.

Inom det kommersiella området är omfattningen av arbetsutbudet inte heller möjlig att uppskatta. Orsakerna är många. En viktig orsak är även här den förhållandevis stora omfattningen av uppdrag för tillfälliga uppdragsgivare. Platsstatistik och annan redovisning från de förmedlingar som verkar inom området är inte heller jämförbara. Uppgifter från förmedlingarna om lediga platser ger inte heller någon heltäckande bild redan av det skälet att många uppgörelser om engagemang träffas utan medverkan av någon förmedling. Det ligger vidare i sakens natur att den förmedlingsverksamhet som bedrivs i strid mot lagen om arbetsförmedling är svår att kvantifiera. Slutligen bör framhållas att lagen om allmän

platsanmälan inte omfattar arbetstillfällen med kortare varaktighet än tio dagar. Detta innebär att merparten av det totala arbetsutbudet på kulturomrâdet inte kommer till den allmänna förmedlingens kännedom.

Det är lika svårt att få en helhetsbild av sysselsättningssituationen för kulturarbetare, om man utgår från arbetslöshetssiffror och liknande material. Det finns endast två erkända arbetslöshetskassor för kulturarbetare och dessa täcker endast två delområden, Musikernas erkända arbetslöshetskassa (MEA) och Sveriges teateranställdas erkända arbetslöshetskassa.

I sammanhanget bör nämnas att kulturarbetare som inte tillhör någon facklig organisation eller erkänd arbetslöshetskassa kan kvalificera sig för att uppbära kontant arbetsmarknadsstöd (KAS).

Av det sagda framgår de svårigheter som föreligger när det gäller att beskriva kulturarbetsmarknaden. I det följande redovisas emellertid vissa uppgifter av bakgrundskaraktär. Det gäller anslagsutvecklingen på kulturområdet, antalet kulturarbetare, kulturarbetarnas inkomstsituation samt arbetslöshetens omfattning.

3.2 Anslagsutvecklingen inom kulturomrâdet

Som tidigare nämnts ger staten, kommunerna och landstingen anslag till kulturella insatser som skapar sysselsättning för kulturarbetare på det ickekommersiella området. I det följande presenteras uppgifter om anslagsutvecklingen, som tagits fram av statens kulturråd. Uppgifterna är hämtade ur rapporten Kommunerna, staten

och kulturpolitiken.l

Staten

År 1974 antog riksdagen för första gången mål för den statliga kulturpolitiken. Därmed inleddes en långsiktig planering av de statliga insatserna på omrâdet. Samtidigt fastställde riksdagen olika principer för kulturpolitiken och för ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och organisationer. Vidare beslutades om hur den centrala kulturadministrationen skulle organiseras och vilka uppgifter den skulle få. Staten ökade också sina ekonomiska insatser på olika områden.

I den första kulturpropositionen år 19742 föreslogs

främst insatser för folkrörelserna, amatörverksamheten och kulturprogram i föreningslivet. Vidare infördes stöd

till fria grupper och teater- och musikinstitutionernas regionala verksamhet. Reformen innebar också att den statliga myndigheten kulturrådet skulle börja sin verksamhet.

lRapport frân Kulturrådet 1984:3.

2Prop. 1974:28.

Den andra kulturpropositionen år 19751 innebar

bl.a. stöd till bokutgivning, insatser för folkbiblioteken och förstärkning av filmproduktionen och filmvisningar.

Den tredje kulturpropositionen år 19762 ägnades

främst åt bildkonsten och konstnärsersättningar. Riksutställningar, som hittills varit försöksverksamhet, inrättades och Litteraturfrämjandets massutgivning av kvalitetslitteratur startade.

Utvecklingen har därefter fortsatt. År 1977 gavs ekonomiskt stöd till b1.a. litteratur- och tidskriftsområden, teater, dans och musik, regionala muséer, folkbibliotek, film samt bildkonst och kulturverksamhet i föreningslivets regi.

År 1978 beslutades om speciella insatser inom dans och film. Vidare förstärktes litteraturstödet och stödet till folkbibliotek och regionala teater- och musikinstitutioner. Slutligen inrättades arkivet för ljud och bild.

Särskilda propositioner om barnkultur och om internationellt kulturutbyte presenterades år 1979. De fria grupperna, teater- och musikinstitutionerna, turnêverksamhet, filmomrâdet, länsbiblioteken och lånecentralerna ägnades särskild uppmärksamhet i budgetpropositionen samma år.

Under 1980-talets första år har de samhällsekonomiska problemen fått konsekvenser också för kultursektorn.

lProp. 1975:20.

2Prop. 1975/76:l35.

Några mer betydande nya statliga satsningar inom denna sektor har det därför inte funnits utrymme för. I slutet av år 1984 beslutade riksdagen med anledning av ett

förslag från regeringenl om en ny organisation för

den regionala musikpolitiken.

De statliga kulturutgifternaz inklusive stödet till

press och folkbildning uppgick budgetåret 1983/84 till 2,7 miljarder kr. eller 320 kr./inv.

Sedan budgetåret 1970/71 har de statliga kulturutgifterna i 1983 års penningvärde ökat med 1,6 kr. miljarder Kulturutgifterna har utvecklats i något snabbare takt än de totala statsutgifterna och har därmed ökat sin andel av statsutgifterna, från 0,8 % budgetåret 1970/71 till 1,2 % budgetåret 1983/84. Expansionstakten för de statliga kultursatsningarna har varit något långsammare än motsvarande insatser i kommuner och landsting. Statens andel av de samlade offentliga kulturutgifterna har också sjunkit från 48 % budgetåret l973/74 till 43 % budgetåret 1983/84.

De statliga insatserna på kulturområdet (exkl. pressoch folkbildningsområdena) uppgick till 1,4 miljarder kr. budgetåret 1983/84, vilket motsvarade 0,6 % av statsbudgeten.

lProp. 1984/85:1, KrU 1984/85:7, rskr

1984/85:53.

2Arbetsmarknadsverkets stöd till kulturområdet i

form av beredskapsarbeten och lönebidrag ingår inte här. Riksrevisionsverket har beräknat att dessa utgifter 1980/81 var drygt 70 milj. kr.

Utvecklingen illustreras i diagram 1.

Diagram 1 Statens kulturutgifter 1970/71--1983/84. Milj.

kr., 1982 års penningvärde.

Mil j kr 2 1 Kun” Inkl. &

2 4001 2211313

1600-

52:71,.”

1 200-

saga;-

äümç

400_

_----.__//____-\.-_hä

70/71 72/73 74/75 76/77 78/79 80/81 8?J83

Källa: Kommunerna, staten och kulturpolitiken, rapport från Kulturrådet 1984:3.

ll kulturutgifterna ingår i redovisningen endast

utgifterna i statsbudgeten under utbildningsdepartementets huvudtitel (ett undantag är att utgifterna för regionmusiken medräknats i sin helhet). Arbetsmarknadsverkets stöd till kulturområdet i form av beredskapsarbeten och lönebidrag ingår således inte. Riksrevisionsverket har beräknat att dessa utgifter budgetåret 1980/81 var drygt 70 milj. kr. Inte heller ingår utgifterna för länsantikvarieorganisationen som i statsbudgeten hör hemma under civildepartementet. Riksrevisionsverket uppskattade dessa till ca 6 milj. kr. i rapporten Resultat och resurser i kulturminnesvården (1983).

Kommunerna

Kommunerna har successivt ökat insatserna på kulturomrâdet. 1970-talet inleddes med mycket stora satsningar pä detta område. Realökningarna 1970-1971 och 1971-1972 uppgick till 19 respektive 16 %. Under återstoden av 1970-talet varierade de årliga ökningarna mellan 4 och 10 %. Efter en stagnation i slutet av 1970-talet och t.o.m. en nedskärning av anslagen under år 1981, skedde en återhämtning år 1982 med en ökning på ca 5 %.

I diagram 2 redovisas kommunernas samlade kostnader år 1981 med fördelning på olika Av diaverksamhetsgrenar. grammet kan utläsas att kulturkostnaderna det âret svarade för 4,6 % av de totala nettokostnaderna. I kulturkostnaderna har därvid kostnaderna för den kommunala musikskolan och bidragen till bildningsverksamheten inkluderats.

Diagram 2 Kommunernas nettokostnader âr 1981 fördelade på verksamhetsområden

Övriga verksamhetsområden 14% Social omsorg 26% Kommunikationer 7%

Mark och bostäder 9%

Miljö-, hälsooch samhällsskydd O Utbildning 23% Fnüd och kunur 1295 varav kultur 4,6%

Källa: Rapport från Kulturrådet 1984:3.

De största posterna i de kommunala kulturanslagen år 1981 var biblioteken (35 %), musikskolan (16 %), bildningsverksamheten (15 %) och teaterverksamheten (9 %). För musik- och dansverksamheten var andelen 2,4 %, vilket innebär en kraftig relativ minskning sedan år 1973, då andelen var 5,8 %.

Landstingen

1 1974 års kulturproposition förutsattes att landstingen skulle ha ett ansvar för regionala kulturpolitiska insatser. Detta har särskilt kommit till uttryck genom att landstingen deltagit vid etablering och utbyggnad av regionala kulturinstitutioner.

Landstingens kulturanslag (inkl. stödet till folkbildningen) har ökat från 32 milj. kr. år 1970 till 430 milj. kr. år 1983. I fast penningvärde motsvarar det ungefär en fyrdubbling av satsningarna. De största ök- - över 20 % - skedde åren 1977 och 1978. Därningarna efter har ökningstakten dämpats. För åren 1980, 1981 och 1982 redovisas en ökning på 6,4 respektive 3 %.

Kulturutgifternas andel av landstingens totala utgifter har varit i stort sett oförändrad, ca 0,6 %. Landstingens andel av samhällets samlade kulturutgifter har ökat från 4 % år 1970 till 7 % år 1983.

Kulturanslagens utveckling framgår av diagram 3.

Diagram 3 Landstingens kulturanslag 1970--1983. Milj. kr. 1983 års penningvärde

Mil j kr 500 Kuuw Inkl.tolkbildning 300 K nu und::oliblidnlnq 100

1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982

Källa: Rapport från Kulturrådet 1984:3.

Av landstingens totala kulturanslag år 1983 svarade i runda tal folkbildningen för 46 %, teater och dans för l5 %, muséer och arkiv för 13 %, biblioteken och bildkonsten för 8 % samt musiken för 4 %.

3.3 Antalet kulturarbetare

Hur många personer är då sysselsatta på kulturarbetsmarknaden? En källa som ger viss vägledning är folk- och bostadsräkningen (FoB) år 1980. Där kan utläsas att antalet kulturarbetare med en yrkesverksamhet om minst 20 timmar i veckan det âret uppgick till ca 18 000. En jämförelse med motsvarande uppgifter från år 1970 ger vid handen att antalet ökat med ca 29 % under mellantiden.

Av det totala antalet kulturarbetare år 1980 var enligt FoB ca 7 100 bildkonstnärer, ca 4 400 musiker, ca 3 200 formgivare, ca 2 500 scenkonstnärer samt ca 800 författare.

Som framgår av följande tabell svarar Stockholms län för en betydande andel av kulturarbetarna på samtliga delområden.

2 O m U 1 % a. 9

mmaauemm

vmm omm »av man mma osm mam mom mmm omm mom mmm mnw mom amm mmm vom mun ama ovv eva amm ova m2 avm mma amm in moo

UWHHCU

m n m a m a a ma

.GWH

.umauumewom

0 m m m ao sm mm om om mm ma mm am wa oa ma am mm om vom omm vam ma mm mmv owe mam noa www

CMHHOE a a m

UCHCAUUHDM uwxamsz

mv wo om vom mm mm an om mm

omm moa moa mao mma noa vmm

mm

aaa aaa oma mmm mov

ma.

»aa 8a Nov »na Ra omv

a a a v

.OWOH

mumamEu0m

om mm om om om mm am mm mn mm mm om mm va mm om nma vau mm mm anv S. mom mov mom own S ava amm

E®MH%H5UH3X

a a m

EOCH

.eumeoxvaam

mv mm nu mv em oe am eo mmm mma voa moa mma oma mmm woa ha amm ama moa mav moa amm omm mma

uweoauxwmuøumnemsuaex

hmm oo» »ca hva

UCHGMHOWWQ

m m a a n

A

I

wuøuumwnmm

m m 0 m n m m h m om ma ma ma oa ma mm mm oa om on

cam omv

0a aa ca av

EMM oma vma aom

umw

ONv

meaeawweaeoammu

uaøuou uampou ewa uamuou uamuou msasm

00emumnummnw>u©m

ewa

mseom

mmcuweoauxmmuøumnumuøua:M

ewa ewa ewa ewa

ewa :ma ewa

ewa ewa ewa ewa ewa ;ma

mzd S00 ewa ewa

meaeamueaeoammu

ewa ewa ewa ewa :ma

mvcmacmsumuwm mumumcmaumaux mwcmauwmuwumw

ewa ewa

mUemauuoeu0umw

uoxae

mUemaemEumw wcmuuonuuoz

H

msaosxuoum mmaamwxcmn mmuonmumxm mmuwnocoux m:muuonemumm

saonxooum mammmma mmuwpämmox mmuonwuwo mmuonmam wweøamEuw omcaxmam mmuopamåo møcmauemn

muømauoo ounmuw meonmunø mweøaamm osams umeamx mønmsamz

AHOQMB wwED namn

3.4 Kulturarbetarnas inkomster av konstnärligt arbete

Kulturarbetarna har som grupp låga inkomster i förhållande till andra yrkesgrupper. Detta förhållande belyses bland annat i en kartläggning av kulturarbetarnas inkomster âr 1977, som år 1980 presenterades av konstnärsnämnden. Enligt kartläggningen uppgick ârsinkomsten av konstnärligt arbete för författare till ll 500 kr, bildkonstnärer 10 500 kr, jazzmusiker 19 600 kr, övriga fria musikerkategorier 8 800 kr, ensemblemusiker 54 800 kr, skådespelare 29 900 kr och dansare ll 300 kr.

Det finns anledning utgå från att situationen för kulturarbetarna är ungefär densamma i dag.

3.5 Registrerad arbetslöshet

Arbetslösheten inom kulturomrâdet är förhållandevis hög. Som framgår av tabell 2 var âr 1983 den genomsnittliga arbetslösheten för medlemmar i Musikerförbundets arbetslöshetskassa 8,2 % och i Teaterförbundets kassa 6,9 %. Som tidigare nämnts, är dessa tvâ arbetslöshetskassor de enda inom kulturomrâdet. I tabellen redovisas även uppgifter om arbetslösheten för journalister, vilka f.n. förmedlas via kulturarbetarsektionerna. Slutligen presenteras även, som jämförelsetal, arbetslöshetssiffrorna för samtliga erkända A-kassor under år 1983.

Tabell 2 Arbetslösa kassamedlemmar på kulturarbetsmarknaden

Arbetslös- Antal Antal Ersätt- Antal Årshetskassa års- ersätt- nings- dagv/ medelmed- nings- tidens med- tal lemmar tagare längd lemmar % . a Musikerförbundet 5 426 1 398 81,0 20,86 8,2

Sv- Teater-b

förbundet 3 955 852 65,3 14,7 6,9

Journalisternas 9 379 408 60,8 2,64 1,9

Samtliga A-kassor 3 260 850 332 169 71,0 7,24 2,8

Källa: AMS

al kassan ingår ca 3 100 musiker. Övriga kassa-

medlemmar är verksamma inom andra yrkesomrâden inom förbundets arbetsfält. Musikerna (55 % av kassans medlemmar) svarade för 67 % av arbetslöshetsersättningen under 1983.

bsvenska Teaterförbundet har 4 203 medlemmar varav

65,3 % inom de konstnärliga yrkena. 34,7 % tillhör kategorin tekniker, filmare och administrativ personal. Större delen av de medlemmar i förbundet som inte tillhör kassan tillhör den senare medlemskategorin.

En beräkning av fördelningen mellan konstnärliga och andra yrken inom kassans medlemskâr med samma procentsatser, skulle innebära följande fördelning;

Skådespelare-sångare, dansare, varieté m.fl. ca 2 585 Tekniker och administrativ personal ca 1 370

Som jämförelse kan nämnas att arbetslösheten år 1974 för musikernas, teateranställdas och journalisternas arbetslöshetskassor uppgick till 2,9, 4,0 respektive 0,8 %. Årsmedeltalet för samtliga kassor var samma âr 1,5 %.

Kontant arbetsmarknadsstöd (KAS) betalades år 1983 ut till 1 550 ersättningstagare på kulturområdet. Fördelningen på yrkesgrupper var följande.

Tabell 3 Kontant arbetsmarknadsstöd vid kulturarbetsförmedlingen 1983

Yrkeskategorier Antal ersättningstagare

Ovriga servicearbete (mannekäng, modell, statist) 213 Totalt 1 550

Källa: AMS

Uppgifter om ersättningstidens längd för de olika yrkeskategorierna inom kulturomrâdet saknas i statistiken.

..4..K._.,..M._;.._M.__ÄA...J .4 .._M_,._...,_

4 KULTURARBETSFÖRMEDLINGENS NUVARANDE ORGANISATION

4.1 Inledning

som inledningsvis nämnts förmedlas arbete på kulturomrâdet på flera sätt. Utöver den offentliga arbetsförmedlingens kulturarbetsförmedlingar verkar Centrumbildningar, organisationsförmedlingar och enskilda förmedlingar. I det följande ges en översikt över hur den legala delen av förmedlingsverksamheten är organiserad.

I detta sammanhang presenteras även en del statistiska uppgifter över omfattningen av förmedlingarnas verksamhet. Som utvecklas i det följande finns det anledning tolka de statistiska uppgifterna med försiktighet.

Kulturarbetsförmedling inom den offentliga arbetsförmedlingen kom igång i början av 1940-talet. Vid arbetsförmedlingens förstatligande år 1948 fanns det särskilda artist- och musikerförmedlingar på åtta platser i landet. Antalet minskade efter förslag av 1950 års arbetsförmedlingsutredning.

I slutet av 1960-talet vidgades verksamheten, genom att förmedlare, knutna till arbetsmarknadsverket placerades vid vissa centrumbildningar.

Den nuvarande organisationen är ett resultat av de beslut som fattades år 1976 av regering och riksdag och som tidigare redovisats. En bärande tanke bakom beslutet var att kulturarbetsmarknaden skulle ses som en del av arbetsmarknaden i stort och att målet borde vara att alla arbetssökande i landet skulle ha tillgång till kostnadsfri arbetsförmedling oavsett yrkeskategori. Genom beslutet fick arbetsmarknadsverket ökade resurser för förmedlingsarbete. Verket skulle på detta sätt få

möjligheter att arbeta med grupper av sökande, som tidigare inte hade kunnat erhålla förmedlingsservice. Avsikten var också att den offentliga förmedlingen på längre sikt skulle ta över uppgifter från organisationsförmedlingarna och konkurrera ut den olagliga arbetsförmedlingen inom området.

4.2 Kulturarbetarsektioner vid arbetsförmedlingen

Arbetsmarknadsverket bedriver i dag kulturarbetsförmedling vid kulturarbetarsektioner på fyra platser i landet. Dessa sektioner är knutna till distriktskontor och finns i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. sektionerna har ansvar för var sin region. Dessutom finns särskilda kulturarbetsförmedlare placerade i Växjö, Härnösand, Luleå och Örebro. Härutöver finns vid arbetsförmedlingen i län som saknar särskilda kulturarbetsförmedlare en kontaktsektion till kulturarbetsförmedlingen. Sökande kan vända sig till den lokala arbetsförmedlingen som ser till att den sökande får kontakt med respektive kulturarbetsförmedling. Pâ motsvarande sätt får arbetsgivarna service från den offentliga förmedlingen.

Vid kulturarbetsförmedlingskontoren förmedlas arbeten till utövare inom bild-, ord-, ton- samt scenområdena. Den volymmässigt största delen av kulturarbetarsektionernas förmedlingsverksamhet räknat i anmälda arbetstillfällen utgörs av underhâllningsbranschen för dansorkestrar och artister.

De statistiska uppgifterna från kulturarbetsförmedlingarna ger inte en, i alla avseenden, rättvisande bild av verksamheten. Detta gäller i synnerhet ord- och bildomrâdena. På de områdena handlar det för övrigt mer om olika projekt och uppdrag än om lediga platser i vedertagen mening. Resultaten av förmedlingsarbetet kan ofta inte direkt översättas till rättvisande statistik.

statistikens uppläggning gör vidare att jämförelser mellan t.ex. underhållningsbranschen och andra områden är vanskliga. Ett skäl härtill är att en förmedlad orkester med t.ex. fem medlemmar redovisas som fem tillsatta platser. En jämförelse mellan ett omrâde där ett engagemang ger flera tillsatta platser och ett annat omrâde där ett engagemang resulterar i tillsättandet av en ledig plats bör sålunda göras med försiktighet. En annan faktor som försvårar jämförelsen är engagemangens varaktighet. Ett förmedlat arbete varar kanske ett par timmar medan ett annat har en varaktighet som sträcker sig över längre perioder.

I statistiken ingår inte heller de platser för kulturarbetare som anmälts till arbetsförmedlingen utanför kulturarbetarsektionerna. Detta gäller främst arbeten med längre varaktighet än tio dagar.

Sökandestatistiken som presenteras är en kvartalsvis redovisning över de sökanden som anmält att de önskar arbete genom kulturarbetsförmedlingen. Av statistiken kan utläsas antalet anmälda sökande, däremot inte huruvida de sökande önskar arbeta heltid eller deltid eller om de önskar ha ett engagemang som bisyssla. Statistiken ger emellertid en bild av de sökandekontakter förmedlingen har, trycket på förmedlarna. Pâ så vis kompletterar denna statistik de uppgifter som redovisas av personer som markerar för arbetslöshetsunderstöd.

Även om förmedlingen av artister i underhållningsbranschen svarar för en betydande del av kulturarbetsförmedlingarnas arbete är andra sökandegrupper i hög grad representerade. Under år 1983 var t.ex. i genomsnitt knappt 1 100 bildkonstnärer och ca 360 formgivare anmälda som sökande. För dessa grupper fanns ett mycket

litet antal platser tillgängliga. Vidare kan bland de sökande nämnas ca 350 författare och l 400 enskildrygt da musiker.

De lediga platserna var till del kortvaövervägande riga.

På vissa områden har den en offentliga förmedlingen dominerande ställning i förhållande till förmedövriga lingar på kulturomrâdet. Detta gäller bl.a. i fråga om förmedling av enskilda kulturarbetare.

En viktig uppgift för den är offentliga förmedlingen arbetet med de arbetsmarknadspolitiska medlen. Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska redohjälpmedlen visas senare i framställningen.

Fördelningen av sökande på olika varierar yrkesgrupper mellan de olika kulturarbetarsektionerna. Detsamma gäller anställningsperiodernas längd. Den och de bakgrund kontakter med kulturarbetsmarknaden som förmedlarna fört med sig, när de knutits till den offentliga förmedlingen, kan också ha betydelse för förmedlingsarbetets inriktning.

I januari 1979 infördes en till platsstatistik, anpassad kulturomrâdet. Statistiken som bygger på Nordisk Yrkesklassificering (NYK) 1978 omfattar inte centrumbildningarnas verksamhet.

Med denna statistik som här dels en underlag presenteras sammanställning över nyanmälda platser vid kulturarbetarsektionerna (tab. 4 och 5), dels en av redovisning vilka arbetsgivarekategorier som anlitat den offentliga förmedlingen (tab. 6).

Det händer endast undantagsvis att anmälda platser vid kulturarbetsförmedlingen inte kan besättas med lämplig sökande. Platsstatistiken ger därför samtidigt en bild av faktiska förmedlade uppdrag. Som framgår av tabellen avser en betydande del av platsutbudet orkesterengagemang.

Tabell 4 Nyanmälda platser vid kulturarbetarsektionerna år 1983. Hela riket

Bildkonstnärer 35 Körer (seriösa) 50 Dekoratörer 5 Körer (populära) 36

Källa: AMS

Fördelningen av de nyanmälda platserna på individualyrken inom grupperna scenkonstnärer och övriga framgår av tabell 5. B1.a. kan noteras den stora andelen populärsângare inom gruppen scenkonstnärer.

Tabell 5 Fördelning av nyanmälda platser mellan individualyrken inom vissa områden år 1983. Hela riket

Scenkonstnärer

Ovriga

Källa: AMS

Av uppdragen anmäls inemot hälften (46 %) av restauranger och en fjärdedel av festplatser (24 %). Fördelningen redovisas i följande tabell.

Tabell 6 Fördelning av nyanmälda platser mellan arbetsgivarkategorier år 1983. Hela riket

Antal Antal Teater 357 Studieförbund 9 592

Radio/TV 120 gyrkor. samfund 342

Kammarmusik + gvr. statliga inst. 101 konserthus 57 Qvr. kommunala inst. 2 429 Restauranger 27 125 gvr. landstingskom. 258 Festplatser 13 981 Ovr. privata 4 360 Totalt 41 635 Totalt 17 082

Källa: AMS

Slutligen bör erinras om dessa engagemangs korta varaktighet. Endagsengagemangen svarade sålunda år 1983 för 83 % av det totala antalet engagemang, medan andelen engagemang på 2-10 dagar var 14 %.

Platsernas fördelning på kulturarbetarsektioner redovisas i bilaga 2.

Vid utgången av år 1983 uppgick antalet vid tjänster kulturarbetarsektionerna, räknade i ârsverken, till 55,5. Till detta kom 9,5 anställda med Innan lönebidrag. det tidigare nämnda beslutet år 1976 om en upprustning av den offentliga förmedlingen kulturområdet var på antalet tjänster ca 25.

Av det totala antalet tjänster var 49 direkt placerade vid kulturarbetarsektionerna (varav 3,5 med lönebidrag) och 16 vid centrumbildningarna (varav 6 med lönebidrag).

Kostnaderna för verksamheten uppgick, som i framgår bilaga 1, budgetåret 1983/84 till ca 8 milj. kr.

Personalens fördelning på verksamhetsområden framgår av tabell 7.

mEE5m m›.H m›.m mm.m mm.mH m.m m.H H H 0 0 o.m H o.o o.m m.m m.H H m ›.N m.H

Mwma

ummcacvaan

aesuunoo

ullh

CUUWHEOMJQSEMMMMOsV

H H u H m m.o - - m.m H - | u H N m.o N.: s m.m

.mama

max m›.H mh.m m«.m mm.mH m.H m.o ||!M m.H m.o H.o m.v m.H m.« m.H H - m H H F

ONAOUCH

ømamcomuom

AMCOWHOQ vanan

mEEsm messm mseøm øassm uwxcm

aHo:xooum muonmumo eHo:xooum muonounw sHo:xooum muonoumo eHo:xuoum muonoumo umwacw

waHmz noen maHmz mosa msHmz moss waHmz

uno mms:

WCOOCHHUQEHDWMUQQHMHDUHBM

uwumammmb

F .mid

wømueoawa umaawx

AHOQMB uno øHHm smom cos

I följande tabell redovisas personalens arbetsinriktning inom delomrâdet ton.

Tabell 8 Personalens arbetsinriktning inom delområdet ton vid kulturarbetsförmedlingarna och centrumbildningarna år 1983.

Delområde Ort Kulturarbets- Centrumförmedlingar bildningar

Dans/ Stockholm 2 restaurang Göteborg 1 musik Malmö l Bokning Umeå 1,4 5,4

Enskild musik Stockholm 2 Göteborg 1 Malmö l Umeå 0,3 4,3

området. Källa: AMS I tabell 9 redovisas vissa uppgifter om övrig personal vid kulturarbetarsektionerna.

Tabell 9 Fördelning av vissa personalkategorier vid

kulturarbetarsektionera 1983

Administration Ort Kulturarbetsförmedling

Sektionschef Stockholm Göteborg OD

won-o»-

Malmö Umeå w

Kontorist Stockholm Varav 6 löneoch löne- bidragsplacerbidrags- ade på anställd centrumbildn. och l på kulturarbetsförmedling Göteborg Varav l lönebidrag på kulturarbetsförmedling Malmö Varav 0,5 lönebidrag på kulturarbetsförmedling Umeå Lönebidragsanställd

Särskild Växjö Inriktningen på kulturarbets- Härnösand delområde anförmedling guleå passad till Orebro resp. förmedlares kunskap samt efter förmedlingsbehovet inom sektionen

Arbetsväg- Stockholm Övriga sektion-

ledare er får tillgång till arbetsvägledarresurs från resp. dk.

Invandrade Stockholm Särskild kulturarbetare tjänst. Rikstäckande bevakning.

Källa: AMS

Utgångspunkten för denna redovisning har varit att uppskatta omfattningen av arbetsinsatserna för t.ex. bokning av grupper och förmedling av enskilda individer. Det förhåller sig emellertid också på det sättet att tjänstemännen ofta är engagerade på flera områden samtidigt.

På AMS centralt beräknas mindre än en årstjänst ägnas åt kulturområdet.

Centrumbildningar

På kulturarbetarnas egna initiativ bildades i slutet av 1960-talet centrumbildningar inom olika konstområden. Centrumbildningarnas uppgift skulle vara att förmedla och skapa arbetstillfällen för sina medlemmar och att fungera som kontaktyta mot samhället. Redan under början av 1970-talet erhöll centrumbildningarna statsbidrag från utbildningsdepartementet för den kulturpolitiskt inriktade delen av verksamheten. Sedan år 1974 kanaliseras stödet genom statens kulturråd.

Centrumbildningarna knöt också på ett tidigt stadium kontakt med AMS. Detta ledde till att förmedlartjänster inom verket inrättades och utplacerades vid vissa centrumbildningar. År 1976 fanns förmedlare knutna till sex centrumbildningar med sammanlagt tio förmedlingsställen. Riksdagens beslut samma år innebar att den påbörjade verksamheten kunde fortsätta mera permanent.

År 1983 fanns vid Centrumbildningarna över 16 tjänster, varav sex utgjorde anställningar med lönebidrag. Dessutom har ett visst antal beredskapsarbetare anvisats till centrumbildningarna. Arbetsmarknadsverkets kostnader för verksamheten uppgick budgetåret 1983/84 till ca 1,4 milj. kr. Kostnadernas fördelning på kostnadsposter redovisas i bilaga l.

AMS svarar även för en del andra kostnader än för personal. Det gäller t.ex. bidrag till hyreskostnader, expenser i övrigt och produktion av kataloger och annat material som används som hjälpmedel i förmedlingsarbetet.

Vid följande centrumbildningar finns AMS-anställda tjänstemän:

Filmcentrum, Stockholm Konstnärscentrum, Stockholm Fotograficentrum, Stockholm Konstnärscentrum, Göteborg Författarcentrum, Stockholm Musikcentrum, Stockholm Författarcentrum, Göteborg Musikcentrum, Göteborg Författarcentrum, Umeå Teatercentrum, Stockholm

Danscentrum, Illustratörscentrum och Översättarcentrum förfogar inte över några förmedlartjänster av ovannämnda slag.

I det följande presenteras de vid centrumbildningar vilka AMS-anställd personal tjänstgör. Denna personal är formellt knuten till någon kulturarbetarsektion. Den platsförmedlande verksamheten vid centrumbildningarna ingår, som tidigare sagts, inte i AMS verksamhetsstatistik för kulturarbetarsektionerna. Centrumbildningarnas arbetsformer är av den karaktären att statistiska uppgifter inte ger en rättvisande bild av verksamheten. Uppgifterna om förmedlingsverksamhetens omfattning baseras därför på uppgifter som centrumbildningarna tagit fram för kommitténs räkning.

Filmcentrum är en ideell förening för filmarbetare och filmanvändare. Filmcentrum är inte bara distributör utan ordnar också filmvisningar på många orter med diskussioner kring filmerna och den verklighet de visar. Filmcentrum har filmer om politiska och sociala frågor i Sverige och andra länder, filmer om arbetsmiljö,

befrielsekamp, boende- och miljöfrågor samt filmer för och om barn.

Föreningen arbetar med förmedling, av filmklippare, filmfotografer, videofilmare, ljudtekniker inom film och video samt filmlärare. Ca 120 enskilda uppdrag och ungefär 2 500 filmer förmedlas per år.

Fotograficentrum är en ideell organisation som har som målsättning att producera och sprida dokumentär och samhällsengagerad fotografi och försöka skapa nya alternativa distributionskanaler. Organisationen ger ut en fotografisk tidning, BILD-tidningen, och fungerar också som arbetsförmedling för fotografer. Fotograficentrum är uppdelat på tio lokalavdelningar och en riksavdelning.

Fotograficentrum-Stockholm anordnar egna utställningar, programkvällar och seminarier.

svarar för distribution av ut-

Fotograficentrum-Riks

ställningar och förmedling av uppdragstagare till olika institutioner såsom skolor, arbetsplatser, bibliotek, fritids- och kulturförvaltningar. Under verksamhetsåret 1983/84 har 12 utställningar visats på 24 olika platser med en genomsnittlig visningstid på 3,5 veckor. En samlingsutställning med tio fotografer har visats i Amsterdam och Nicaragua. Ca 50 olika uppdrag har gjorts för press, tidningar och tidskrifter samt förlag. Uppdrag som handledare i fotokurser och föredragshållare har också förmedlats under året.

Författarcentrum är en ideell förening som startade sin verksamhet år 1967. Författarcentrums målsättning är att skapa vidgade kontakter mellan författarna och andra

människor, att föra ut litteraturen i samhället, att motverka kommersialiseringen av kulturlivet och att slå vakt om åsikts-och yttrandefriheten.

Författarcentrum verkar sedan år 1977 genom en riksstyrelse (FC Riks) och fyra regionala föreningar (FC Syd, FC Väst, FC Öst och FC Norr). Antalet medlemmar är ca 700.

Riksstyrelsens ordförande väljs på riksorganisationens årsmöte. Styrelsen i övrigt består av två representanter för varje regional förening. De regionala föreningarnas styrelser väljs på respektive förenings årsmöte.

Riksstyrelsen företräder Författarcentrum på riksplanet, bl.a. genom att svara för till anslagsframställningar staten, avge remissutlâtanden etc.

För budgetåret 1983/84 uppgick till Förstatsbidraget fattarcentrum till 624 000 kr. Beloppet delas i fem lika delar mellan riksorganisationen och de fyra regionala föreningarna.

statsbidraget används, utöver till den löpande verksamheten, till att starta och genomföra projekt av olika slag. Bland kända verksamheter som Författarcentrum startat eller varit en drivande kraft i märks Poesidagarna på Gamla Riksdagshuset, Moderna muséet och andra platser, Rädda boken - rädda biblioteken etc. kampanjen

Trots att de statliga bidragen efter hand har urholkats har Författarcentrum kunnat vidga sina arbetsuppgifter, inte minst beroende på och en aktiv regionalisering kampanj- och projektverksamhet.

Författarcentrum driver arbetsförmedlingsverksamhet sedan år 1968. F.n. har Författarcentrum en förmedlare i

sou 1985:9 39

Stockholm, en i Göteborg samt en i Umeå. Samtliga är anställda av arbetsmarknadsverket.

Författarcentrums främsta kontaktområden är skolorna, där främst barn- och ungdomsboksförfattare efterfrågas, och biblioteken.

Antalet förmedlade uppdrag per år är ca 5 000.

Konstnärscentrum (KC) bildades år 1969 på initiativ av en arbetsgrupp inom Konstnärernas Riksorganisation (KRO). Konstnärscentrum är en stiftelse med KRO som huvudman.

Konstnärscentrum har till uppgift att vara ett kontaktorgan mellan de yrkesverksamma bild- och formkonstnärerna och samhället. Genom uppsökande verksamhet vill man nå nya grupper av människor och skapa möjligheter till en dialog. Genom att föra ut bildkonsten i samhället och skapa nya arbetstillfällen vill man motverka kommersialiseringen av kulturlivet och försvara yttrandefriheten.

Konstnärscentrums styrelse består av ordförande, sex ledamöter och fyra suppleanter. Ordförande och tvâ ledamöter samt tre av suppleanterna utses av KRO:s riksmöte. En ordinarie och en suppleant utses av Föreningen Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KIF).

Övriga tre ordinarie ledamöter utgörs av en företrädare

för var och en av KC:s regioner, syd, väst och nord.

Konstnärscentrum arbetar med en riksstyrelse och fyra regioner samt sektioner som vanligtvis omfattar ett län. Antalet till Konstnärscentrum anslutna konstnärer uppgår för närvarande till ca 2 250.

Konstnärscentrum har sedan starten drivit arbetsförmedlingsverksamhet. För närvarande finns en heltidstjänst i Stockholm och en halvtidstjänst i Göteborg som är knutna till arbetsmarknadsverket. Till detta kommer anställda med lönebidrag.

Konstnärscentrum uppbär ett statsbidrag från utbildningsdepartementet som budgetåret l983/84 uppgick till ca 490 000 kr. Av dessa användes 130 000 kr. för regional verksamhet, 100 000 kr. till Konstnärscentrums tidning, l00 000 kr. till lokalkostnader i Stockholm, 75 000 kr. till två konsulter på deltid och resterande medel till förvaltning och styrelsekostnad. Konstnärscentrum uppbär även ett hyresbidrag från Stockholms kommun och har tidigare fått bidrag från Stockholms läns landsting.

Konstnärscentrum har initierat en rad beredskapsarbeten där konstnärer kunnat använda sina kunskaper på nya fält. En hel del av dessa finns redovisade i skriften Konst som omsorg. Genom olika projekt i samverkan med organisationer, föreningar och institutioner har konstnärscentrum medverkat till att föra ut bildkonsten.

Konstnärscentrums bildarkiv spelar en central roll i förmedlingsarbetet. För närvarande innehåller arkivet ca 20 000 aktuella bilder av anslutna konstnärers och konsthantverkares alster. Fotograferingen är kostnadsfri. Allmänheten har tillgång till arkivet och det utnyttjas flitigt framför allt av kommuner och landsting liksom av företag och konstföreningar.

Genom utställningsverksamheten syftar Konstnärscentrum till att lyfta fram och visa på vilka sätt konstnärer kan berika vår miljö och delta i de skapande processerna t.ex. i skolan.

Till i Stockholm anmäldes år 1983 drygt

Konstnärscentrum

100 lediga uppdrag. Besök i bildarkivet och utlåning av bilder ledde till mellan 200 och 300 uppdrag och/eller utställningar. Särskilda sammandrag för inköp resulterade i ca l00 förmedlingar. Antalet anmälda konstnärer som placerats i beredskapsarbeten uppgick till ca 175. Ovanstående siffror gäller endast verksamheten vid kontoret i Stockholm. Någon samlad statistik för hela landet finns ej.

Musikcentrum är en ideell förening med huvudsyfte att genom uppsökande verksamhet förmedla musikprogram producerade av medlemmarna. Föreningen är en riksorganisation med säte i Stockholm och en självständigt arbetande lokalavdelning i Göteborg. Föreningen bildades i Stockholm 1970. Lokalavdelningen Musikcentrum Väst bildades år 1976. Samarbetet med Länsarbetsnämnden konstituerades i Stockholm med en heltidstjänst år 1978 och i Göteborg med en halvtidstjänst år 1979.

Den l januari 1984 hade föreningen 429 individuellt anslutna medlemmar av vilka 158 var knutna till lokalavdelningen i Göteborg. Föreningen producerar med stöd från AMS årligen tvâ utbudskataloger, en för riksplanet och en för den västsvenska regionen. I rikskatalogen 143 titlar som spänner över alla musikgenrer från ingår folkmusik till jazz, visor till konstmusik. En särskild avdelning i katalogen upptar program för barn. Huvuddelen av medlemmarna är bosatta i storstadsregionerna.

Genom Musikcentrums verksamhet förmedlas program över så som hela landet. Pâ grund av sina begränsade resurgott ser har man inte kunnat tillgodose medlemmarnas önskemål om tjänster som innefattar internationell förmedling.

42 SOU 1985:9

Utöver den löpande förmedlingsverksamheten har Musikcentrum också initierat ett flertal s.k. beredskapsprojekt för undersysselsatta musiker, bl.a. i samarbete med Stockholms kulturförvaltning.

Föreningen bedriver också en omfattande informationsoch propagandaverksamhet för levande musik i olika former. Inom ramen för föreningsverksamheten anordnas aktioner, konferenser och möten med varierande teman, ofta i samarbete med andra och intresseorganisationer grupper.

Inom ramen för föreningens verksamhet har programförmedlingen vuxit fram. Musikcentrums medlemmar representerar alla genreområden inom det ickekommersiella musikområdet. Musikcentrum förmedlade budgetåret ca 1300 1983/84 arbetstillfällen (enligt egna förtryckta kontraktsformulär). Därutöver förmedlade Musikcentrum ca 200 arbetstillfällen avslutade med andra kontrakt (huvudsakligen arrangörernas).

AMS ger bidrag också till lokalhyran.

Teatercentrum bildades är 1968 som och intresparaplyseorganisation för de fria grupperna. Idag omfattar organisationen 55 grupper med spridning över hela landet. Ungefär hälften av och grupperna uppbär statsbidrag därtill kommer kommunala, landstings- och andra bidrag till teaterverksamheten. Teatercentrum service enger dast ât de egna medlemmarna.

Grupperna ger sammanlagt ca 6 000 föreställningar per år. Decentraliseringsmålet är viktigt. Barnteater och uppsökande verksamhet prioriteras av organisationen. För barn och ungdom ges årligen ca 4 000 föreställningar,

vilket är hälften av alla föreställningar för barn och ungdom i landet. Totalt svarar Teatercentrum, enligt sina egna bedömningar, för en tredjedel av all svensk teater.

Teatercentrum har en hos arbetsmarknadsverket inrättad förmedlartjänst. Den direkta förmedlingsverksamheten resulterade år 1983 i ca 2 200 föreställningar runt om i landet, vilket motsvarar 11 000 - 12 000 enskilda arbetstillfällen. En viktig del i arbetsförmedlingen är att initiera och genomföra olika typer av teaterfestivaler, framför allt inom s.k. teaterfattiga kommuner för att höja teaterintresset och på längre sikt öka antalet arbetstillfällena för skådespelare.

Teatercentrum verkar genom sin riksstyrelse som väljs vid årsmötet. Årsmötet väljer också redaktion för Nya teatertidningen (utkommer med fyra nr/år) och arbetsgrupper. Särskilda arbetsgrupper finns för utbildningsfrågor, fackliga frågor, avtalsfrågor rörande prissättning, upphovsrätt m.m.

Teatercentrum har två lokalavdelningar, en i Stockholm och en i Malmö. Kansliet är beläget i Stockholm men skall vara rikstäckande i sin inriktning. Sex personer är f.n. anställda, varav en förmedlare.

För verksamhetsåret 1984/85 erhöll Teatercentrum som centrumbildning i statsbidrag ca 500 000 kr. Det statliga tidskriftsstödet var 90 000 kr. AMS bidrar för informationstryck med 130 000 kr och för lokalhyra med 57 000 kr.

4.4 Organisationsförmedlingar

Vid sidan om den offentliga arbetsförmedlingen har några branschorganisationer inom kulturområdet tillstånd från AMS att bedriva avgiftskrävande förmedling utan vinstsyfte. Organisationernas förmedlingstillstând gäller för ett år i taget. Förmedlingarna inkommer varje år med begäran om förnyat tillstånd. I samband därmed lämnar de redovisning för verksamhetsåret som gått.

De organisationer som f.n. bedriver sådan förmedlingeverksamhet är:

Folkparkernas Centralorganisation (FPC), genom Folkparkernas artistförmedling (FAF) - Turnerande Föreningen sällskap (FTS) - Musiketablissementens förening (MEF) - Svenska Musikerförbundet (SMF) genom förmedlingscentralen (FMC)

I det följande redovisas en kortfattad presentation av organisationsförmedlingarna. De statistiska uppgifterna är hämtade främst ur de olika förmedlingarnas redovisningar till AMS.

Folkparkernas artistförmedling har sin upprinnelse i att ett antal folkparker âr 1905, beslutade bilda Folkparkernas centralstyrelse, sedermera Folkparkernas centralorganisation. Bakom beslutet låg bl.a. ett uttalat behov av en egen förmedling med särskilda kunskaper om de lokala folkparkernas behov av goda kontakter med, för folkparkspubliken, intressanta artister och musikensembler. Redan då var inriktningen att förmedlingen, för sina uppdragsgivares räkning, genom aktivt arbete skulle förse lokala folkparker i landsorten och deras publik

med dåtidens underhâllningsartister från de stora städerna. Teater- och varietêprogram med höga kvalitetsambitioner var andra genreområden som man tidigt ägnade sig åt. Möjligheten att genom turnéläggning rationellt ta till vara de engagerades tjänster och att nedbringa resekostnader var ett annat skäl för att starta förmedlingsverksamhet. De stigande gagerna påverkade också tillkomsten av centralorganisationen och dess förmedling.

Förmedlingen har i dag fyra kontor. Förmedlingarna har 13 personer anställda, varav 6 förmedlare.

Antalet förmedlade arbetstillfällen uppgick år 1983 till 18 300. År 1976 förmedlades 28 000 arbetstillfällen. Förmedlingen fick vidkännas en minskning av antalet förmedlade arbetstillfällen nâgra år från mitten av 1970-talet. Detta innebar i sin tur en allt mindre gageomsättning och att förmedlingsintäkterna inte kunde följa den allmänna kostnadsutvecklingen. Förmedlingen fick i samband med 1976 ârs riksdagsbeslut möjlighet att använda organisationens statsbidrag över kulturbudgeten till förmedlingsverksamheten, vilket också skett.

Under de senaste fyra åren har antalet förmedlade arbetstillfällen åter ökat. Man har emellertid inte nått upp till den nivå verksamheten redovisade i mitten av 1970-talet.

Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i bilaga 3.

Föreningen Turnerande Sällskap (FTS) bildades år 1949. Föreningens uppgift var att samla alla turnerande artister och musiker i olika branscher med intresse för att uppehålla ett gott kamratskap och att tillvarata

deras gemensamma intressen m.m. Hit hörde behovet av en förmedling, som arbetade särskilt för föreningens medlemmar.

För inträde i föreningen krävdes att vederbörande tillhörde någon av Svenska Musikerförbundets eller Teaterförbundets avdelningar. Detta krav på artister och musiker har senare upphört att gälla. Sedan slutet av 1970talet äger även intresserade festarrangörer rätt att bli medlemmar i föreningen. Föreningen består av ca 180 artister och ca 20 nöjesarrangörer och andra verksamma inom nöjesområdet.

Föreningen har ett i Stockholm beläget förmedlingskontor med fem anställda, varav fyra förmedlare, inklusive chef.

Antalet förmedlade kontrakt uppgick år 1983 till 4 265. Detta motsvarar ca 13 300 enskilda Verksamarbetsdagar. heten minskade kraftigt åren efter 1976, för att sedan öka under 1980-talets första år. Ekonomiskt har verksamheten i huvudsak gått ihop under åren.

Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i bilaga 4.

Musiketablissementens förening (MEF) tillkom år 1921. På grund av att arbetsgivare i restaurangbranschen hade ett behov av en egen förmedling med särskilda kunskaper och kontakter inom för branschen intressanta områden, t.ex. utländska ensembler och musiker med erfarenheter från restaurangområdet inrättade man egen förmedling, MEF:s musikbyrå i början av år 1926.

Förmedlingen har ett kontor. Antalet anställda inklusive chef uppgår till sex, varav fem är förmedlare.

Antalet förmedlade arbetstillfällen har ökat under senare år. Gageomsättningen var emellertid något lägre âr 1983 än år 1980. Utländska musiker/artister svarade för en femtedel av de förmedlade arbetsdagarna. Verksamheten gav ekonomiskt ett positivt resultat under perioden l977--l982. För âr 1983 redovisas emellertid en förlust på 330 000 kr., vilket anses bero på speciella omständigheter.

Statistiska uppgifter om verksamheten redovisas i bilaga 5.

Svenska Musikerförbundet (SMF) bildades år 1907. Musikerna tog emellertid redan dessförinnan initiativ till en egen förmedlingsbyrå i Stockholm. Skälet härtill var arbetsmarknadssituationen, vilken innebar att det inte heller inom det seriösa musikområdet erbjöds fasta anställningsnöjligheter vid denna tid. Orkestrarna spelade dessutom med mindre numerär. Det gällde därför att spela där tillfälle bjöds.

Samma behov kände andra musikerkategorier. Den hårda arbetsmarknaden drev fram behov av både facklig organisation och egen förmedling. Förekomsten av arbetsgivarägda förmedlingsbyråer och en, som man redan vid denna tid ansåg omfattande, import av utländska musiker, var andra drivkrafter bakom musikernas önskemål om förmedlingar i egen regi.

Musikerförbundets förmedling, vilket förkortas FMC (Förmedlingscentralen), har f.n. ca 20 förmedlingskontor över landet. Antalet kontor har successivt minskat. År 1976 fanns sålunda 36 kontor. Antalet anställda uppgår till ca 40, varav ett drygt 20-tal förmedlare. Härtill kommer ca tio anställda med lönebidrag och ca nio med provisionsanställning.

svarar - trots att antalet förmedlade ar- Förmedlingen betstillfällen var väsentligt mindre år 1983 jämfört med år 1976 - för en stor andel av mycket organisationsförmedlingarnas totala antal förmedlade arbetstillfällen (70 %).

Verksamheten har emellertid haft uppenbara ekonomiska problem under åren. År 1983 redovisades en förlust på knappt 210 000 kr.

Statistiska uppgifter avseende verksamheten redovisas i bilaga 6.

4.5 Enskilda förmedlingar

Utöver organisationsförmedlingarna förekommer även annan enskild förmedling på kulturomrâdet.

Den privata förmedlingen av tonkonstnärer sker genom tvâ enskilda företag, AB Konsertbolaget, Nordlund, Ruthenborg, Olsson. wide, i Stockholm och Svensk Konsertdirektion Henrik F. Lodding i Göteborg. Dessa förmedlar engagemang såväl åt utländska tonkonstnärer till Sverige som åt svenska till utlandet. Verksamheten innefattar även uppgifter av managerkaraktär och som konsertarrangörer. Den finansieras genom avgifter och bedrivs i vinstsyfte.

Enligt tillgängliga uppgifter förmedlade under år 1983 Svensk Konsertdirektion 345 uppdrag och Konsertbolaget 526 uppdrag. Uppdragen kan avse allt från en enskild artist till en hel symfoniorkester.

För denna förmedling till och från utlandet erhålls tillstånd av AMS för ett år i sänder.

4.6 - m.m. Produktionsbolag managerverksamhet

Vid sidan av de redovisade förmedlingarna arbetar fristående företag, s.k. produktionsbolag och enskilda personer (artistsekreterare) inom företrädesvis den kommersiella delen av kulturarbetsmarknaden. Deras verksamhet syftar särskilt till att skapa ökad efterfrågan på de artister de representerar och att på olika sätt bistå dessa med service av olika slag.

Exempel på tjänster de erbjuder är ekonomisk service, PR-verksamhet, hotellbokning, reseplanering etc. Andra tjänster är att svara för uppdragsgivarnas engagemangsplanering och att i dessa sammanhang företräda dem vid kontakter med förmedlingsorgan och arrangörer.

För produktionsbolagets tjänster betalar artisterna arvode.

Det förekommer också att produktionsbolag åtar att sig på entreprenad ansvara för t.ex. ett restaurangföretags totala behov av orkestrar och artister. Produktionsbolaget har i dessa fall arbetsgivaransvaret för de engagerade och debiterar det beställande företaget såväl egna kostnader som de engagerades.

Produktionsbolagens storlek kan variera från enmansbetjänade företag, som företräder ett fåtal artister eller grupper, till större företag med flera uppdragsgivare och omfattande verksamhet.

Sedan åtskilliga år tillbaka har det ifrâgasatts om delar av produktionsbolagens verksamhet är förenlig med arbetsförmedlingslagen. Arbetsmarknadsstyrelsen har anmält ett par fall till åtal. I ett fall beslutade

åklagaren att lägga ned förundersökningen. I det andra fallet fälldes den åtalade i tingsrätten men friades i hovrätten.

4.7 Programförmedling inom folkbildningsorganisationerna

Studieförbunden

Vid sidan av studiecirkelverksamheten har studieförbunden lång tradition i fråga om att anordna kulturprogram. Verksamheten vänder sig lika ofta till allmänheten genom offentliga föreställningar som till de egna medlemsorganisationerna i form av program på möten, cirkelledarträffar, etc. När riksdagen år 1974 beslutade om den nya kulturpolitiken (Prop. 1974:28) bekräftades och förstärktes denna uppgift. Ett särskilt statsbidrag inrättades för kulturporgram inom föreningslivet och år 1981 utvidgades användningsområdet för statsbidraget till att även omfatta andra verksamheter inom kulturområdet. Budgetåret 1982/83 redovisar studieförbunden 83 500 kulturprogram. En stor del av dessa möjliggörs genom att även kommuner och landsting lämnar bidrag.

Studieförbunden har behov av kulturprogram och enskilda kulturarbetare som till inriktning och innehåll svarar mot organisationens inriktning och ideologiska mål. Detta förhållande har lett till att de flesta studieförbund genom åren har byggt upp en programförmedlingsservice som riktar sig till de egna lokalavdelningarna och till förbundens medlemsorganisationer. Arbetet görs både på central och regional nivå. Det finansieras via reguljära administrationsbidrag. De programförmedlande förbunds- och distriktskontoren tar som regel också på sig arbetsgivaransvaret för de medverkande.

På lokal nivå bedriver studieförbunden olika former av amatörverksamhet. En del av programmen genomförs av förbundens egna s.k. kulturgrupper i lokala studieavdelningars regi. På central- och distriktsnivå bedrivs ingen sådan verksamhet. Det kan därför antas att merparten av de ca 29 000 program, som studieförbunden centralt eller regionalt har förmedlat till sina lokalavdelningar, omfattas av yrkesmässigt verksamma kulturarbetare.

Statistiska uppgifter avseende Studieförbundens förmedlingsverksamhet redovisas i bilaga 7.

Länsbildningsförbunden

Länsbildningsförbunden, som är Folkbildningsförbundets regionala organ, består av studieförbundens distriktsorganisationer, länsbiblioteken och folkhögskolorna i respektive län. Landets 23 länsbildningsförbund har som gemensam uppgift att vara samråds- och kontaktorgan mellan medlemmarna och samhället i övrigt. Den verksamhet de olika förbunden bedriver varierar. Länens allmänna struktur, problem och möjligheter och medlemmarnas behov är avgörande för respektive förbunds arbete. Många av förbunden har erhållit olika verksamhetsuppdrag från sina landsting. Det kan t.ex. vara fråga om att förmedla kulturprogram till landstingets egna vårdinstitutioner, men också att förmedla landstingsbidrag till kulturprogram som genomförs i regionen. En gemensam uppgift för samtliga länsbildningsförbund är att förmedla statsbidrag till kulturprogram som genomförs av ideella föreningar som inte ingår som medlemsorganisation i något av studieförbunden. En annan gemensam uppgift är att på olika sätt upprätthålla kontakten mellan samhällets kulturinstitutioner och länsbildningsförbundets medlemmar.

Ovannämnda förhållanden och inte minst studieförbundens kulturprogramverksamhet innebär att 15 länsbildningsförbund som en av sina uppgifter har att bedriva förmedling av kulturprogram till i första hand sina medlemsorganisationer. Länsbildningsförbunden erhåller merparten av sina administrationsbidrag från landstingen. De förbund som bedriver förmedlingsverksamhet gör detta utan kostnad för vare sig arrangörer eller medverkande. De tar som regel också arbetsgivaransvar för de medverkande, i de program de förmedlar.

Av tabellen i bilaga 8 framgår vilka av länsbildningsförbunden som bedriver programförmedling i större eller mindre utsträckning. Tabellen visar också vilka av länsbildningsförbunden som, även om de inte förmedlar, genomför andra aktiviteter som bidrar till ökad kännedom om kulturarbetare och deras verksamhet. För att slutligen ge en bild av studieförbundens och andra ideella organisationers kulturprogramverksamhet i respektive län har antalet preliminärredovisade statsbidragsberättigade kulturprogram 1982/83 redovisats. Som framgår av dessa siffror svarar länsbildningsförbunden sammantaget för 5- 6 % av förmedlingsarbetet i fråga om denna verksamhet.

Länsbildningsförbunden arrangerar ingen egen amatörverksamhet. Den förmedling av kulturprogram som förekommer inom dessa förbund omfattar i första hand yrkesverksamma kulturarbetare, som har anmält intresse för att bli förmedlade eller har blivit kontaktade av berörda förbund.

4.8 Den samlade förmedlingsverksamheten på kulturomrâdet

I detta avsnitt har redovisats i vilka former förmedling av artister och program sker i dag. På omrâdet verkar den offentliga förmedlingen, organisationsförmedlingar, Centrumbildningar samt ett par enskilda förmedlingar. Det förekommer även att managers och produktionsbolag i sin verksamhet erbjuder tjänster av förmedlande slag. Slutligen har framhållits den betydelse folkbildningsorganisationerna har när det gäller sysselsättningen för kulturarbetare.

Både arbetsförmedlingen och organisationsförmedlingarna förmedlar dansmusik och scenprogram med kommersiell

inriktning. Organisationsförmedlingarna arbetar i huvud-

sak inom var sina sektorer under det att arbetsförmedlingen arbetar över hela fältet. Arbetsförmedlingens tjänster är kostnadsfria medan organisationsförmedlingarna debiterar förmedlingsavgift av arbetsgivarna.

Arbetsförmedlingen har under senare år kunnat notera en ökad omfattning av antalet förmedlade arbetstillfällen inom det kommersiella omrâdet. Antalet arbetstillfällen, förmedlade genom organisationsförmedlingarna har samtidigt minskat.

I diagram 4 illustreras omfattningen av organisationsförmedlingarnas och kulturarbetarsektionernas samlade förmedling av dansmusik och program inom populärområdet år 1983. De streckade staplarna visar antalet av organisationsförmedlingarna placerade arbetstillfällen inom motsvarande områden 1976.

S4

Uppgifter om verksamheten vid den offentliga förmedlingen år 1974 togs fram för en tidigare utredning. Det är därför möjligt att göra en ungefärlig jämförelse mellan kulturarbetarsektionernas verksamhet och de övriga förmedlingarna vid mitten av 1970-talet.

Det bör noteras att antalet förmedlade arbetstillfällen vid de berörda förmedlingarna minskade från mitten något av 1970-talet till år 1983, från ca 328 000 till ca 322 000.

Kulturarbetsförmedlingens andel av de förmedlade arbetstillfällena ökade under perioden med ca 10 procent, medan Musikerförbundets förmedlingsandel minskade med samma tal. MEF och Folkparkerna minskade sina andelar med i runda tal tre procent vardera.

I diagram 5 visas antalet arbetstillfällen år 1983 inom det ickekommersiella omrâdet, förmedlade av centrumbildningar, studieförbund och länsbildningsförbund. Uppgifterna rörande kulturarbetarsektionerna omfattar dessutom de övriga arbetstillfällen som inte redovisats i diagram 4.

SOU 1985 :9 55

w

:oo

mä

så s

J

w

så mums me,...

.vums

mcumcoquxmmumumnumusåsx

w

u um

. 8a

m s

_ _ _ _

Aumoummom

w

...inwnuu

.Emm

nä;

m5 _

umxawss

w

.umuwusouwasmom

m

unna!

83 N.

r--_-__

:oo :oo

i

ma:

L______ mums

mums

:oo

umumcumcoxcmow

w

xamøsmcmo

m.vN 82

:mdüâdumumnum

n _ _ . _ _ . W r

§2

_IL

m.vs

man

mcmvwuåo

w

nam

.mzummcs.ssumeunumcoaummacmmuo

u0mm

møåuoñmm

F

i mums mzm

mcumuwammma

L.

amuuooo

v

smumüå

nom

lows roms

.om -om

s

:omm -com +oe. -oN. -oas

av

x

1 000 tal 63,2%

80- 70 -q 60 -4 50 -J 40 _4 19,1% 30 _4 15,6% 20-1 10 -4 2,2%

Centrum- Kultur- Länsbild- Studiebildn. arb.sekt ningsförb. förb. Diagram 5 Antalet arbetstillfällen inom det ickekommersiella omrâdet år 1983, förmedlade av centrumbildningar, kulturarbetarsektioner, länsbildningsförbund och studieförbund.

De absoluta talen var följande.

Centrumbildningarna 21 200 Kulturarbetarsektionerna 2 977

Länsbildningsförbundenl 26 000

Studieförbundenl se 000

1 de Länsbildningsförbunden och distriktsorganisationer inom studieförbunden som har redovisat programförmedlande verksamhet förmedlade tillsammans med studieförbunden centralt 37 473 program verksamhetsåret 1982/83. Beräkningsgrund har varit 3 medverkande i genomsnitt per program, vilket är en försiktig beräkning. Svar har erhållits från 81,3 % av distrikten varför det inte är uteslutet att antalet förmedlade program, och därmed förmedlade arbetstillfällen är större.

5 ARBETSMARKNADSPOLITISKA MEDEL

Erfarenheterna visar att kulturarbetarna ofta har svårigheter att hävda sig på arbetsmarknaden. Många har svårigheter att försörja sig och även framgångsrika kulturarbetare kan periodvis ha mycket dåliga inkomster från sin verksamhet. De arbetsmarknadspolitiska medlen har därför som en viktig uppgift att hjälpa till med försörjningen i svackor i tillgången på förvärvsarbete och bredda kulturarbetarnas kompetens för att ge dem möjligheter till bättre inkomster. De arbetsmarknadspolitiska medlen på detta område beskrivs i det följande. Verkets totala kostnader på detta område redovisas i bilaga 9.

5.1 Arbetsmarknadsutbildning

Arbetslösa och undersysselsatta kulturarbetare som genom utbildning eller lång yrkeserfarenhet är väl etablerade inom sitt verksamhetsområde kan under vissa förutsättningar beviljas arbetsmarknadsutbildning inom kulturomrâdet. Utbildningsbidrag utgår till kursdeltagare under utbildningstiden.

Arbetsmarknadsutbildning skall inte ersätta de ordinarie utbildningarna för olika grupper av kulturarbetare och inte heller befria berörda huvudmän från deras ansvar på området. Inom kulturomrâdet skall liksom inom andra yrkesområden, skall de arbetsmarknadspolitiska skälen vara avgörande för om en person skall beviljas arbetsmarknadsutbildning.

Syftet med utbildningen skall vara att bredda kulturarbetarnas arbetsområden och därigenom minska riskerna för undersysselsättning eller arbetslöshet.

Arbetsmarknadsutbildning för kulturarbetare har hittills anordnats i relativt begränsad omfattning. Detta kan till en del bero på att föreskrifterna för arbetsmarknadsutbildning är utformade med hänsyn till förhållandena på arbetsmarknaden i allmänhet och därför i vissa fall är svåra att tillämpa på kulturområdet. För kulturarbetarna har man därför strävat efter att anpassa och förtydliga föreskrifterna så att de lättare går att tillämpa på kulturomrâdet.

Arbetsmarknadsutbildningen på kulturområdet består nästan uteslutande av korta kompletterande utbildningar 2-4 veckor - med ca 15 kurs. vanligen deltagare per

Även annan arbetsmarknadsutbildning står öppen för kulturarbetare. Sådan utbildning aktualiseras av förmedlingen eller den arbetssökande och syftar i allmänhet till anställningar inom andra yrkesområden.

Arbetsmarknadsutbildning kan beviljas den som

0 är eller riskerar att bli arbetslös (för kulturarbetare gäller även undersysselsättning) har fyllt 20 âr (vissa undantag finns) är inskriven på och söker arbete genom arbetsförmedlingen o planerar utbildning tillsammans med arbetsförmedlingen som då bedömer att utbildningen kan förbättra möjligheterna till stadigvarande arbete (respektive minska undersysselsättningen).

Arbetsförmedlingen bör vid behov samråda med berörda kulturorganisationer för att få en bedömning av vilka sökande som kan komma ifråga för en viss utbildning. Samråd skall även ske med arbetsförmedlingens kulturarbetarsektion för regionen. För kulturarbetare

som har inkomst också från annat än konstnärligt arbete bör hänsyn tas till den sökandes konstnärliga verksamhet.

Arbetsmarknadsutbildning för kulturarbetare startade i slutet av 1950-talet och riktade sig då till arbetslösa skådespelare som saknade scenskoleutbildning. Därefter har verksamheten vidgats till bildkonstnärer, författare, översättare, slöjdare och musiker, varav bildområdet är helt dominerande.

Tabell 10 Antal personer som avslutat arbetsmarknadsutbildning på kulturområdet

-- 1980/81 1983/84

1980/81 321 1982/83 553 1981/82 413 1983/84 523

Den totala kostnaden för arbetsmarknadsutbildning på kulturomrâdet för budgetåret 1983/84 var 4,4 milj. kr. Antalet kursdeltagarveckor på kulturområdet uppgick till 2 000. Den genomsnittliga kostnaden per deltagare och vecka var 2 200 kr. med lika fördelning på kurskostnader och kostnader för bidrag till kursdeltagarna.

Initiativ till att starta utbildning för kulturarbetare inom arbetsmarknadsutbildningen tas av länsarbetsnämnd eller arbetsförmedling (främst kulturarbetarsektionerna), av kulturarbetarna själva och av deras egna organisationer liksom av arbetsgivarorganisationer, kulturinstitutioner m.fl. Enkäter om önskemål och behov av arbetsmarknadsutbildning hos de enskilda kulturarbetarna genom deras organisationer eller institutioner är också en väg att få ett mer konkret bedömningsunderlag.

Förslag till AMU-kurser inom kulturområdet skall under-

ställas arbetsmarknadsstyrelsen för beslut. Öppenhet för

okonventionella lösningar och ett gott samarbete med de kulturpolitiskt ansvariga organisationerna är nödvändig för att arbetsmarknadsutbildningen skall kunna bli ett Verkningsfullt hjälpmedel. Kulturarbetsdelegationen fungerar som samarbetsorgan.

När önskemål om ny kurs kommit in prövar AMS dels behovet, oftast i kontakt med centrala arbetsmarknadsparter och yrkesnämnder, dels möjligheten att lösa utbildningsbehovet på lämpligt sätt. Om behovet av kursen blir bekräftat beställer AMS läroplansarbete och kursanordnare hos SÖ. Läroplansarbetet inom SÖ sker i samarbete med de av arbetsmarknadsparterna organiserade centrala yrkesnämnderna för respektive yrkesområde eller med representanter för arbetsmarknadsparter eller branschorganisationer.

Till grund för läroplansarbetet ligger en arbets- och kravanalys, där utbildningsbehovet fastlagts. På grund av de speciella krav som ofta måste ställas på lärare, läroplaner, kursmaterial, kurslokaler m.m. kräver kursplaneringen lång tid och noggranna förberedelser.

Information om kursutbud och kursinnehåll sprids till kulturarbetarna via arbetsförmedling, centrumbildningar och kulturarbetarnas egna organisationer.

En ny organisation för arbetsmarknadsutbildningen träder i kraft i januari 1986. Organisationen, som blir fristående från både arbetsmarknadsverket och Sö, byggs upp av en uppdragsmyndighet i varje län samt en central myndighet med begränsade uppgifter.

De nya uppdragsmyndigheterna för arbetsmarknadsutbildning skall på uppdrag anordna utbildning som beställs av i första hand länsarbetsnämnderna. AMU-myndigheterna skall också ha möjlighet att mot ersättning erbjuda utbildning till företag och förvaltningar. Denna utbildning är fortfarande kostnadsfri. Den nya myndigheten skall ha ansvar för kvaliteten i utbildningen. I kursplanearbetet bör den centrala myndigheten samverka med SO.

AMS skall svara för 0 den övergripande planeringen inriktad mot att identifiera mer långsiktiga och för hela landet giltiga utbildningsbehov 0 policy och riktlinjer för länsarbetsnämndernas planering av AMU 0 uppföljning och utvärdering i fråga om omfattning, målgrupper samt anställning efter utbildningen 0 fördelning av budgetramar till länsarbetsnämnderna

Inom budetramarna skall länsarbetsnämnderna få vittgâende rätt att besluta om AMU:s inriktning och dimensionering samt hur behovet av AMU skall tillgodoses.

5.2 Beredskapsarbete

Sedan ett antal år ordnas beredskapsarbete för arbetslösa på kultursektorn. Initiativ till projekten har tagits av kulturarbetarsektioner, centrumbildningar, kommuner, kulturinstitutioner m.fl. I huvudsak hanteras medlen på samma sätt som inom arbetsmarknaden i stort. Frågorna handläggs numera av länsarbetsnämnderna.

Beredskapsarbeten för kulturarbetare har 1983/84 beviljats för en total kostnad av 23,6 milj. kr. Det-totala statsbidraget utgör 16,1 milj. kr., varav för bildkonstnärer 2,5 milj. kr., scenkonstnärer 1,3 kr., milj.

62 musiker 3.5 milj. kr. och övriga kulturarbetare 8,8 milj. kr. Fördelning på de 16 län där beredskapsarbete anordnats framgår av tabell ll. Tabell ll Fördelning av statliga beredningsmedel inom kulturområdet på län budgetåret 1983/84 Län Totalt Län Totalt

Källa: AMS.

Projekten för konstnärerna har omfattat bildkonstnärligt arbete inom olika institutioner samt hos kommuner och landsting.

Scenkonstnärerna, skådespelare ooh dansare har sysselsatts på olika teatrar och hos rikskonserter.

Musiker har varit sysselsatta i kommuner och landsting med musikverksamhet på pensionärshem, fritidsgârdar och sjukhus. Regionmusiken har sysselsatt ett antal personer i olika ensembler.

Riksutställningar har genomfört Utställningsprojektet i samverkan inom Gävleborgs-, Västernorrlands-, Jämtlands-, Västerbottens- och Norrbottens län. I projektet har sysselsatts både författare och konstnärer. I Malmö kommun har fem författare och en konstnär haft beredskapsarbete vid skrivverkstäder och fritidsgårdar.

Övriga beredskapsarbeten inom kultursektorn omfattar

b1.a. dokumentation i bild av kulturmiljöer, katalogisering av samlingar och dokumentation av konst. Pâ några teatrar har även sysselsatts ljus- och ljudtekniker.

6 ARBETSMARKNADSSTYRELSENS ROLL

6.1 Arbetsmarknadsstyrelsen som tillsynsmyndighet

Arbetsmarknadsstyrelsens roll som tillsynsmyndighet enligt arbetsförmedlingslagen består huvudsakligen i att pröva ärenden om tillstånd till privat arbetsförmedling och därmed sammanhängande frågor om föreskrifter, avgifter, redovisning m.m. och att bevaka eller ingripa mot icke laglig arbetsförmedling.

Organisationsförmedlingarna arbetar efter tillstånd från arbetsmarknadsstyrelsen. Dessa omprövas i princip varje år i samband med att förmedlingarna ger in sina årsredovisningar. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter för organisationsförmedlingarna reglerar främst frågor om förmedlingens organisation och anställda, förhållandet till de arbetssökande, förmedlingsavgiftens storlek och grunderna för avgiftens beräkning samt förmedlingarnas redovisningsskyldighet gentemot arbetsmarknadsstyrelsen. Organisationsförmedlingarna redovisar i enlighet med detta varje år det föregående årets ekonomiska resultat och förmedlingsresultat m.m. Dessa redovisningar läggs sedan till grund för arbetsmarknadsstyrelsens beslut om fortsatt tillstånd och avgifternas storlek (f.n. 7 procent av det överenskomna gaget). Därutöver förekommer det kontakter under året mellan arbetsmarknadsstyrelsen och organisationsförmedlingarna i olika frågor, framför allt i fråga om anställning av ny förmedlingspersonal och personalens bisysslor samt nya förmedlingskontor.

Under åren 1983 och 1984 förekom ett flertal ansökningar om nya tillstånd till inom artist- och musi-

förmedling

kerbranscherna. Inte i något fall biföll arbetsmarknadsstyrelsen ansökningarna. I de ärenden som efter besvär har överprövats av regeringen har regeringen inte bifallit besvären.

Utgångspunkten för arbetsmarknadsstyrelsens ställningstagande i frâga om förmedlingsavgifternas storlek är att förmedlingsverksamheten över tiden inte skall gå med överskott utan att utgifter och inkomster ska gå jämt upp. När det gäller de privata förmedlingarna på det internationella konstområdet är förhållandet annorlunda. Dessa förmedlingar får drivas i förvärvssyfte och alltså lämna överskott. Dessutom arbetar de på en internationell marknad med sedan länge gällande principer för debitering av avgifter m.m. Arbetsmarknadsstyrelsens föreskrifter innebär här att förmedlingen får ta betalt med 2 procent av gaget (1 procent om det är fråga om samförmedling med annan förmedlingsorganisation). Om förmedlingarna samtidigt arbetar som manager eller impressario skall 2 procent av ersättningen anses utgöra ersättning för själva förmedlingen. Även dessa förmedlingar skall årligen redovisa förra årets ekonomiska resultat och förmedlingsresultat till arbetsmarknadsstyrelsen som lägger redovisningarna till grund för prövningen om fortsatt tillstånd till förmedling skall lämnas. Föreskrifterna i övrigt för dessa förmedlingar är i huvudsak desamma som för övriga organisationsförmedlingar.

När det gäller verksamheter som kan misstänkas innebära icke laglig arbetsförmedling gör arbetsmarknadsstyrelsen juridiska utredningar, antingen efter anmälan från någon utomstående eller på eget initiativ. Om utredningen ger vid handen att vederbörande anses bryta mot arbetsförmedlingslagen brukar arbetsmarknadsstyrelsen i allmänhet upplysa om lagens innebörd och uppmana vederbörande att inom viss tid upphöra med den olagliga verksamheten. Först om detta inte sker eller om arbetsmarknadsstyrelsens bedömning ifrågasätts gör arbetsmarknadsstyrelsen anmälan till åklagarmyndighet.

6.2 Kulturarbetsdelegationen

I enlighet med förslag i prop. 1975/76:84 har AMS inrättat ett rådgivande organ, kulturarbetsdelegationen, som har till uppgift att vara ett kontaktorgan med organisationerna pâ kulturarbetsmarknaden. En huvuduppgift för delegationen är att verka för att förmedlingsvkersamheten på kulturomrâdet utvecklas och bedrivs på ett sätt som svarar mot kulturpolitikens och kulturarbetarnas behov och önskemål.

I delegationen ingår AMS generaldirektör som ordförande och högst elva andra ledamöter. De utses av AMS efter förslag av nedan redovisade organisationer. Vid förfall för generaldirektören inträder överdirektören som ledamot och ordförande i delegationen. Även för övriga ledamöter finns personliga suppleanter.

Följande myndigheter och organisationer är representerade i delegationen:

Statens kulturråd 1 Svenska kommunförbundet 1 (med suppleant från Landstingsförbundet) Teatrarnas riksförbund Folkbildningsförbundet Folkparkernas Centralorganisation Konstnärliga och litterära yrkesutövares samarbetsnämnd (KLYS) Musiketablisementens förening l Svenska Musikerförbundet

Delegationen har medgivit att representanter för personalorganisationerna i arbetsmarknadsverket får närvara vid dess sammanträden. Delegationen har sammanträtt 4-6 gånger per âr.

Uppbyggnaden och bemanningen av AMS kulturarbetsförmedling har skett efter samråd med delegationen. Denna har också haft inflytande i fråga om fördelningen av förmed-

lartjänster mellan olika kontor. Även resursfrâgor som

rör centrumbildningarna har behandlats i delegationen. Deletationen har vidare tagit ställning till anvisningar för hur kulturarbetsförmedlingen skall arbeta och vad som skall gälla för de förmedlare som AMS har placerat hos centrumbildningarna.

Frågan om beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning inom kulturomrâdet har ägnats speciell uppmärksamhet inom delegationen. Representanter för denna har medverkat i arbetsgrupper inom verket i syfte att anpassa av de medlen till

tillämpningen arbetsmarknadspolitiska

de speciella förhållanden som råder på kulturarbetsmarknaden. Inom delegationen har tagits initiativ till att vidga användningen av beredskapsarbeten och arbetsmarknadsutbildning inom kultursektorn.

I samarbete med representanter för delegationen har AMS utarbetat dels ett förslag till ett datoriserat bokningssystem att användas av kulturarbetsförmedlingen och organisationsförmedlingarna, dels principer för handläggningen av arbetstillståndsärenden för utländska artister och musiker. Delegationen anslöt sig inte till förslagen i sin helhet och därför kom dessa inte att genomföras.

sou 1985:5 69

6.3 Arbetstillstând

Kulturområdet är internationellt till sin karaktär. Det är därför naturligt med ett flöde av kulturarbetare och kulturarbetares verk över nationsgränserna. Det är också ett naturligt intresse för både arbetsgivare, kulturarbetare och publiken att få ta del av och få impulser från kulturlivet i andra länder. Det är å andra sidan lika intressant från svensk utgångspunkt att sprida svensk kultur till utlandet.

För kulturarbetare kan det vara intressant att arbeta utomlands. De får en större arbetsmarknad, bättre förtjänstmöjligheter, nya impulser och allmän stimulans.

För arrangörer inom underhâllningsbranschen kan det vara intressant med utländska artister från ekonomiska utgångspunkter. Verksamheten kan bli attraktivare ur publiksynpunkt.

Utländska medborgare skall ha arbetstillstånd (AT) för att ha anställning här i landet. Undantag härifrån gäller medborgare i övriga nordiska länder, vissa flyktingar och personer med nära anknytning till Sverige. Statens invandrarverk kan i vissa fall befria utlänning från skyldigheten att ha arbetstillstånd.

Arbetstillstånd beviljas av Statens invandrarverk. Verket skall samråda med arbetsmarknadsstyrelsen om ansökningen inte direkt avslås av andra skäl än arbetsmarknadspolitiska. En annan huvudprincip är, att arbetstillstånd skall vara beviljat före den sökandes inresa till Sverige.

De viktigaste bedömningsprinciperna vid handläggningen av ansökan om AT är, att hänsyn skall tas till om det redan finns likvärdig arbetskraft tillgänglig i landet. Erbjudna löne- och anställningsvillkor måste dessutom överensstämma med vad som normalt utgår till svensk arbetskraft för motsvarande arbete. Sedan den 1 september 1982 är AMS bemyndigat av invandrarverket att bevilja arbetstillstånd avseende anställningserbjudanden som omfattar högst tre månaders arbete i Sverige.

AT-handläggningen på AMS görs vid platsförmedlingsenhetens internationella sektion. För detta arbete disponerar sektionen personal, motsvarande ca fyra årsverken. Som ett led i beredningsarbetet remitteras inkomna ansökningar till berörd länsarbetsnämnd, berörda arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. När det gäller AT-ärenden pâ kulturomrâdet planeras att länsarbetsnämnden i Stockholms län skall få en samordnande uppgift i remissarbetet.

Under år 1983 handlade arbetsmarknadsverket 10 394 ansökningar om arbetstillstånd. I bilaga 10 redovisas antalet ansökningar om arbetstillstånd som handlagts vid AMS under 1983. Som jämförelse redovisas även andelen arbetstillstånd på kulturområdet.

Omfattningen av utländska musiker, artister och näraliggande yrkesgruppers verksamhet i Sverige har vållat diskussioner sedan seklets början. Kritiken har kommit från kulturarbetarnas fackliga organisationer, främst Musikerförbundet, och har riktats mot den i förbundets tycke stora omfattningen import av utländska musiker inom i första hand restaurangomrâdet.

sou 1985:9 71

Tillgängliga siffror visar att kulturarbetarsektionerna och organisationsförmedlingarna tillsammans under år 1983 förmedlade arbetstillfällen inom dansmusik- och populärområdet som motsvarar ca 300 000 enskilda arbetsdagar. Arbetskraftsimporten inom detta genreområde under förra året motsvarar 11,7 % av denna summa. Räknat i helårsanställningar motsvarade importen inom restaurangområdet ca l20-150 helårsanställningar, dvs. 25-30 heltidsengagerade orkestrar.

Det är en bedömningsfråga om nämnda nivå är den lämpliga. Det kan samtidigt konstateras att förmedling till utlandet utanför de nordiska länderna är mycket begränsad. Trycket på den svenska arbetsmarknaden avlastas därför inte i motsvarande grad av förmedling till utlandet.

Kännetecknande för kulturområdet är svårigheterna att jämföra kulturarbetare och ensembler sins emellan. Vad är likvärdig arbetskraft inom kulturomrâdet? Olika uppfattningar mellan den sökandes företrädare, dvs. förmedlingsorganet och/eller arbetsgivaren å den ena sidan och de fackliga organisationerna tillsammans med t.ex. kulturarbetarsektionerna å den andra gör inte saken lättare. Därtill kommer svårigheten att på säker grund bedöma om den föreslagna importen över huvud taget är nödvändig, med hänvisning till den tänkta arbetsplatsens egentliga arbetskraftsbehov eller om arbetserbjudandet rent av har tillkommit efter ackvisition från det förmedlingsorgan som företräder den AT-sökande.

Ett avgörande problem är att arbetsmarknadsprövningen kommer in i ett skede när den importerande förmedlingen har fullgjort sitt arbete och arbetsgivaren, kanske efter ackvisition har bestämt sig. I detta skede accepteras inga motförslag från vare sig arbetsgivarens eller det importernade organets sida.

AMS, Musiketablissementens förening (MEF)-och Svenska Musikerförbundet (SMF) har träffat en överenskommelse om arbetstillstândsgivning. De riktlinjer för arbetstillståndsgivning som överenskommelsen innehåller går ut på att parterna inför varje spelsäsong söker göra en bedömning av den omfattning och inriktning som arbetstillståndsgivningen för utländska musiker och orkestrar bör fâ. Andra frågor som tas upp är vikten av att lagen om allmän platsanmälan följs och att anmälan om platser även bör ske i fall av kortare engagemang avseende olika arbetsgivare men där den sammanlagda anställningstiden ändå överstiger tio dagar. Slutligen regleras tidsramen för ansökningar om AT och andra handläggningsrutiner.

73 Tabellbilagor

74 Bilaga 1 Arbetsmarknadsverkets kostnader för kulturarbetsförmedlingen 1983/84, Tkr

Uxebnhaghxuedå

§qgmarbetare 63 0 63 6 070 1 040 7 110

Resor/expenser 226 41 267 Utbi1dnin,totalt 20 - 20 Lokaler 1 410 295 1 705 ADB 339 _ 339 Statistik - - 0 8 065 1 376 9 441

a)100 % statsbidrag för lönebidrag och 75 % statsbidrag för

beredskapsarbetare t.o.m. 1983-12-30, fr.o.m. 1984-01-01 50 % sumsbnhzg Ek bnedäwpsuheumn. Källa: AMS.

Bilaga 2 (7)

mm wa mm

mp» mmm Fp_ mm»

mao mmau©

wmo aoum Emum

F v

Ehu

- | 2 v_ mF

upp mmm än »mv som mmp mmm

uogmsnm

.xuo

w 0

»mo nu m_ N. vn

200 n

HUMHWDS

mm mm

man

»P

vn_ sve

»mo

mncmxwm

F

wmo umunx .mom .mmu

m m u | | mm mm

o 0

uaamøwHHncH

.m W Ali

mnaumm

o

H®H©M

.m m om

emo .mmu

r - | |

mm mm om

.Hamann

mn

How pmm mom pmm

.F mv_ o__

m_m 2 :

mao :mom N F v

nwmumam

umcnsoh uoumwa oüüumm

| I

mm mm

mao som

w_

wow

H : =

mazsñ

wnmuumw

u | m

mm

Junm

mn

vmo

.F

wwF

mmmaâøog

.mwmr

: =

Lunch mHMHm

mao

uogsomø

m 1 n I 1 F v

nøxâaøåüyâ

axwu

n

mmo Hoxwn onmp

+ N | u m | | m

Hnmsømn

2 =

Uaam

| F m |

Fmo m. m_ mm

§38.

ummumam

= =

saonguoum

= :

8080.8 ounmuo

§38

nuamz wmagq møzsm

mvameñmmz

mms:

uoucox

xwz p N m v m 0 u 0

.p X %

76 SOU 1985 :9

mom oFo

a.

äm må m5 0B

:må :E005

.m3 m F F F

oFo m: åm mmF mmm mmm FmF

uamuoa

Fm. Ag

dmucm.

8 w

u Fm mm oF NF ä

m.

å mm

än mFF

mwüsø

FE. SF

m

ummnmx uøaaøå Hwumaumum

v : w : :

mmm :ä oom oFm

uwmmøum

:ouom uøuøä

Km m : : : : F m :oo

:miñum

mgxwm

mmm uoâä

om : : | : u :

.

:ammo: mamman_

m

uäamøvdáuâ

Fw una : : : : : :

:§3

F

:mmG

“En

Fm mn : : : : : :

Homumam

:må :SHB ämm:

o: : .. : : : :

mEBm

.måne Hou

s

SF .. .. : F : n F

:Hz/dm

m: :v.30 UQFM

u : a : : u

.män

SSF mumm>

08.3. m : : : F : a F

uwwunåm

592095 05m: ?Sunne 88.5 mona

955m

åmaqmmz

mms:

§2 uouøox

F N m v m o

SOU 1985 :9 77

8.8 Hüamøø:

_ F m p

-mä

wwm

ä 3

än

m m.

mmm mmm

m.: 2= Bo

#309

ä.

m v

mudd

. - u m m m

m...

m: Cm

gwâmømø

I

mms

m u - u m x. E. 2

Hudøcmn

.ÅHE 890.5

v u a - - E. 8

o:

uogmnmâäoom

- u a

s mm S

m8 m: m8

. .

m8

E05

a u m S S

nån:

än E: m3

_ N

:mññmømäåün

Eoåoopm

m m m_ 8

m2 ä., å_ 5 S»

qmüme

mäaømmmømå mmümmöäâmm mååånga umänâuüäx,

uüümâz uøuüäøm 83:8

89a øssm

mqnøammøwm

858 .B58 8.08 0.38 ...§8 368 ooømo cmamo

§33..

små.

_ u u - u m F å 3

udüâ.

v m m ..

2 mm 2

m3 m?

mmäq

m u u u n I

u å. E_

m9.: - u u u .. a än u mmm

äâmøoø

m_

u n a n n n u _ u m:

“nunnan

E0830

v . u u I u m

mm

.manen

S

m8

505.

mäns

p F . a n a

mm n

âxâäâäâ

53.09%

m m . m | m

mm ä mm

52m..

uwmmammm uømaoümâ -mmåâåom Samma »müonxmgø

83mm.. 838m Lâumox än? .Esa §34 mena

mødâwøuøm

o

F om e. 8 E

omamo

. .

m8 .m8 8.30 .m8 . .m8 m8 858

SOU 1985 : 9 79

C..

magganos.

o.

-mä

_.

a mm .. om

38.8.

u m m

mmm Em

mudd

u | I | I

mås u | I I I

mmm_

Høâmømø

u s m | N m

ümøåm

E838

.mmñnö

u I I | I

mmm

.85

nâøz

a N F _. v

øwümüåøaâwøâ

n h N

pmm oom

anime

?Hannas

43602 umümnm mä 953m

?Eüøuøm

om

ommmm ommmm oñmmm

.mmm

80 m. U 1 9 8 .m 9

m m

møåøvø:

om oF mm mm

omm mmF mmm mom mmm mmm

-må m F m

m F

mms mms mmm

ommm

om... med

mimm mmmF

.

m o mF.m mm.o

F

mmm

Fm

mmm omF mmF mmm mmm

o

Fmm mmm mmm omm

ummuoe

F

m m m

mm mF mm

m n m

mødá

u

mm mm mF mm mm

mmF mmm mmm

mmmF

F u F m

u mm

mmm mmm mmm mom mmm m2

mosa

umnäomm

m F m F mF

n

museum

m m u m m

onnouo

mF

mmm mmm

F

mFm mmm omm FmF

m m

.mngmmmumnä

muonmuno

m m

mm mF mm mm

mmm mmF mFm mFm mFm mmm

m m oF

ä

ma?

m u m

mm oF mm

mFm Fmo mmm mmm mmm mmm

05m:

m

mF mm

ämm

mnmmømunm

mm mm mm

mmm mmm mmm omm

Fm

tm mmm mmm m?

m m

.ummummm

.äs

wââm

ummqümmâm

usuümâ

Madame-aux Bmåum

äcoümmmâmuo

338.

øäâmüuønâ møsuuømqom ämâäümmm ummummmumom .Eâmømøäøä .mmmaumuqüö ägoüñmuwå äøoüñmmmñ

avg umumwa Exomumm .monLää .ummåwmä .noümx

_

SOU 1985 9 81

mm

mä Em 2: mmm än mmm mmm

?på Hoøuo Hmmmønm

p m m m

öm 2

mmm mmm mä ä. mmm mmm mmm

952m

m m

om 8 m. mm

o_

mm 2 mm

mmm vmm

S.

m:

mm.m

Hmmmö

om_

H96

møäxøm

m m

.som

mmm

mm

mmo mmm

S

nå:

:m oz.

Hmmmü

2:.

oTm

.ummumam

m m m m m

Ҥ30

»dåüánâ

Em Ev mmm mmo m: mom omo mmm

mm.mm

m8

985m

m m m m

200 m 2 E mv

mmm S_ omm m8 mmm mmm mmm mmm

91mm

månad

v m w w

om mm mm

.Hoåox

o.

äüm

| 1

M05 Hmmmö mm.o

om 2

mmm v3 m3. mm

m

mm

Ev än mä mmm NG

min_

mñâmøunm

.Hmm 07m ummmö vmm

m m m m m

mmm mmm omo vmm mmm mvm

ummuwdm

m3 Em

Magnum

31mm

mmm. m m

m w _. m. C 3

mmm mmm mmm Em 03 mmm mmm

mm.m

955m

:m

.mñmmadømümwmuønäüødå

m m

o_ ..

mm mm

omm

å

mm_ m:

mmÃ

Hmmmø

mm

Hwêu

F

Hmmmv

v

oTm

mm mm

mm.o

mm .

nom mmm

S., å

ma. :u

m

»Søøøäâñ

832m

ummpmam

mmm mvm mmm mmm mmm mmm

uåxo..

mm. m:

m m m vm.m mt

mgmäamø

-..än

§02 mä

“nu

ummmøhm

955m

uoucom 505,095 E838 udwsB aøuawømää

oanüo äüâm

m

även .osams m9... nada Nää S00

m

82 SOU 1985 :9

Bilaga 3

m

Hmm» :ax

umumsmmu

mummn

m

mm.m_

m.m m.m

m.o_

mm

m.mm m.mm

_._m_ m.mm_

Anmuummxuov

.mm umumo “gm zoo

a + u - - + + +

.omm

m

uxmuucox

awumum mmmmmn m.m_m m.mmm

mønummmme.

uxa - oo_ mmm mmm mmm m_m

mmmm

ppm

mcmqpummu

umxummxmom

mom mmm mmm mmm mmm _mm mm_ mmm mm

-mmmo axe om mm mm

m_ m_ m_ m_ m_

uouwn

Hamn

umcomumm

mammmmmmmmu

m

m m

mmmm mm_m

mm

mmo mmm _om mmm omm mmm

Hmuqm »mumnum

m.mm m.mm mms

mmm_|mmm_

mm _m om m_ m_ m_ m_ m_

onmavmeuwm

.muom .mama

mcmmmmsuwm umcomumo

_mmm mmm mmm mmm mmm mmm _mmm mom mmm

mmunm

m_m

mmmm

:oo

mcmmcosunuummuum

.qwvmu

m m m m m m m m _ _

cmmmummnsmmcmmmmsumm.mmmmmomunm

m

.mummus mumum uxmuucox

umsmum

uxmuucox

mmo mom omm mom mmm

m m

o__ m_m mmm

Hanna

um

ummqø

wvmønmwus

m m m m m m m m

m.mm m.mm wu

mmcuoxummxmom

Ham»

.mumm .mumm

Hmucm

mm\mmm_

uoucox

mm:

mmm mmo

Hause mmmm

cmaama

m._ m._ m._ m._ m._ m m m m _ _

.HWä%WRGhm

mcmswmmmco

mcmcume

umuumoxmo

Cmvmcaamxmm

umpmmuum

cm

mm mmm_ mmm_ mmm_ mmm_ omm_ _mm_ mmm_ mmm_ mmm_ _ mmm munqm wmm

0,6

aT.o.m. år 1978 redovisade förmedlingen inte sin verksamhet 1

ñmm1avanuü.adxmstülüüMaL

B i l a 9 a 5

MXU m.m m.F

m.«F

o.m

..mm

m.mo. m.v._ m.mmm

uxmmsocoxm

-mms

wnmcma

umpasmmu nwmñunw

muomm

- + + + + + + -

UOE

mmHH©

mcmcuummsomomo

uommo

mcmemmmmco

mv

mmm mmm mmm mmm cm

.UU

vme

pm mm mm mm

Mmm

namn

HmuummEo

-mumnum

øocmmmomu

CGH

Hmm

..omv

Hmnnwmamn

oom mmm m__

mmu: HHHU mm

Fm mm Fm

uummmo

mumnummwcaavmenmm

m

mama

.moesunw

mmm_-mmm_

cm

uocomuom

mmucc Hmm

.cmmmmmmmmumuonum

mummz

mcmaøunu

ummmvmuonnm

.Hus m

uxdHwCOx

som mmm mmm mmm com

Hmu:

cwunmmnoz

_

pmmmunm

m m F .

mvamxmco

msmucmsmmmmmnmumxmmøz

uoucox

.own

.uømmvmuonum

mmucc H©mnm

FF . P F _ _ F V r

Hm

u0smHuxmnm

mUcmxum .mcummcma

mummxmcm..

m omm_ mmm. mmm. mmm. omm_ _mm_ mmm_ mmm_

85 Bilaga 6

lnnebärande att ett kontor tillfördes förmedlingen

1nrattades en formedllng ned lnrlktnlng

Unert1981

pa de flnska föreningarnas verk

Bilaga 7

Fmm ma. mmm m8 ma. omm mmF m8 mom oFm mom

cñäküm »F33

m m F m F. m m m

om FF 8

o o

oFm 8F mFm com se mmm

.Hvøñwm

m8 m3 mä

HNEM ENÄKÃQ

m F F

om mm

Mw\Nwmw

;=Nä$ .A358 L5ä#ä$

m o F m m. o m m

F2 mF oF mm

EMHUOHQHUUHDM

m m F

adüö “mä

mm FF NF FF FF om FF

omF

cmünämämwmøpm

-muåämmn

m

MQHHE

m .m

añäa

. å oF mF mm mF mF ä F:

omF

.EGHaUGEHQM måga.,

- n - - - m n

.F35

oF mm

LX§ m3 mt

UOS

a - u u - u mF

omm

. SF äo

mpäe nääö

F

UOÅEGWMHO

mmmhnøo MREHS

m › - - a - F -

mm S mm

mcwvcønuwwmanøum

-mmñêamn umwâsmüm

-mFdBm

-magbwpoummngmâåom uåmxäñQaEwHFn

mammdmumumumnå uonnmnsmumøäâm mwäååxmüåäm

äumâamxuø., nâovmuøogoâäm uânunmoäøum uøzánuomwmøøum mømümømøüñny

mmsäuonä genom mmmiuünå umüånumm :Sååå pågå

gångna 2.55.

Bilaga 8 (4)

mmm .om mmm emo mo_

mm S x x x x x m

. m m M m m

om

mmm mmm mmm mmm

x x x - x _ . m W M M W _ ü W W _

mom mmm m: mmo .mm

x x x x x w m . _ _ m M w M M W _ . M w m _

m mmm Em mmm mmm mmm

x | x x x x F _ M w _ M V % M W _ . W W W W w _ m

m

mmm mmm

m .ä

w\ x | x x x x oo_

N w . h .n W W W W . u M W M _

war

mm

omm mmm

mom mFmmo mmmmo

W x m x 1 x x u _ _ _ . m

unmmnm

om

omm com mao om_

OCHHUOEHDWEMMÖOHQHSUaDM

nâqññ

m m - | x n m _ M W M M . W . M W 1

omr omm mmm

m m

x | x I u x m M W .m m M m . W 1 y W m . m” M W _ _

mmm mmm mmm mmm mmm

m I m I m m x x x x x m m _ m _. W m Q M u. W M W W W 4 W

WCOUCSQHOM

omm .mm mmm

m I m. T W - I x I u | m _ m w M W H H k _ M W M n _ . L

mm

mom

I e m

s I | | - 1 m

WWGHCGHHQWCWQ w

mmm Fwm

w J W o ...N

x | | x | om

uxmH#H2 ummuou

cwmcsnunmmmnsum

.E58

AHQEWHEH

Uänväbääöañm

Eäü

umm:mum>mm.nu .nu0m.nsum.mcmuø

Råå

|0ua_ämuöu:mm HQXÅMBEEHE ämmnmuøâa

.mmmøommom Qåäüøh

E%Mc

Hâuxw Emhmoum ammoøøm

mähüäaman

m Hin: dä. &

F .m N m v m m n Am B .

m_ m_ m.

_mm mao mmm

w m

mn

mao

Fm “ET SUSÃÄOQJION

,.-.- ,.

mm

UEI SUGQÃOQJGÃSEA ram

Nr

“EI SUPI D mmm sm.

M

“EI 5Pu9T1JOU134S§A mun coq

®\N N

M H

mmm.

mp

ugt s51oqeIAg9 hmm

M

UCMñUWEHmMMEMHUOHQHDUASM

ugt sñaeqxeddox wF_ mm_

m

r . W

oh

“BI SPUPIUEWDSEA vom

“EI °Jq9JQ mmv mmm Fmm vnm mmm

N_ om

“ET SPUEPHIEA NP» cor mmm

WCQUCDQHDMWUCHCUHHQWCWH

ugt sñxoqexexs om_ mmm ve.

P

ugx sbJoqsAI§ mmm hm_ nov we_

.

Hmonm

.numm.uøum

Ioam

uamuou

Anmunøacmu

amusnunmmwusum

show .couwm

u%üHöxuQáää umm:mnm>am.QH

Amuøcm

.mvmnnwmemnwoum

us

ummcñmpmxsmgm mamcoavmm ummmnmusuø

mcamsaam oumñumeuwm møuwmøöøwo

:omm:

umcmw Emumoum maHmmuH .mcøuø

a Haau. Haau.

AG 3

mmm

.T.. .s

mm

mm om

mmm

mm

J m J. mmm mmm mom mmN omN mmm omo mom mmm

m.m m.m

m m

s

mm mm om

.L m mmm mm_ mm_ .mm omm oo_ mmm mmm omo

F m.N m.N

N

mmümmmm

mmm

mm

x m u. m a. mmm mo_ mm_ Nmm mmN mmm mmm mmm mmm mmm mNm

m m.m o.m

m m

mmm

om mm mm om

mmm

om

rm m m... u. mNm mmm mmN mmm .om oNm _Nm

mm m mmN m.m

m

ummmcumm

m

mm mm mm

mmm

Nm mm

.L .e m a mom mm. mmm mmm mmN mmm

m.. m.m

m m

m -

mN oN mN mm om

.L s m. m .m mmN mN_ mmN mmm mNm mmm

N._ m.o

mm\Nmm.

m

mm om

mom

mm mm

m I m. x mmN mm_ omN mmN mmm mmm mmm

F N.m m.N

m m

u

mm mm

mmm

om

m. m J m. m mmm omm _N_ mNN mmo moo om_ mmm

m m.N o.N

N N

emumouausumøx

mm mm mm mm mm

m s m m. n_ omm mNm mmN mmm mmm omm mmN mmm

o.m m.m

m

N N

mmm

NN

T4 x mm. m. .m Q mmm mm. mmN mmm mmm Nom mmm mmm mmm mNm mmo

m m.m m.m

m m

mm mm mm

.J mmm mmm omm mmm mmm mmN mm_ mmm mmm mmm

mømmmuumuonmmmuvmnmumpm

T. m. .

o.m o.m

N N

u mm mm om

mmm mom mom mom

Nm

.m e m. m Nmm mmN mmN mmN mmm

m.m m.N

N N

mm

m o W S mmo mmm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmN NmN mmN mmm

m.Nm

m.mm»@

m m m

. W W M M W _ W . W _ _ omm M u_ W .w omm m W W

“Tmmvøum

Ammu

WEmHcOMG.

.cmumm

ummuou

N.m m.m m.. m.m m.m m.m m.m

m.mm N.mm m.m_

m m m

.numm.msum mmHmmmH :wøcønuøw esc.uuNmm smgmoua cxmowom

se

amma xmgz Hsâ Hwwcmuø øamsm

mmm mm om mz mmm mmm m me

L

_mm mmm Nom mmm mmm mmN m_m m__ mmm mNm mmm mmm Nmm

4 m. m m m _ m m m m N mm m m.mm m.mm

mN __ mm

› m m - N -

mm

mmm

_m m_

mmm

›

3. w n m _o_ m__ m.o

mN

mmm omm mmm mmm

_m

mNm mmN NNm mmm

W w

u T. m... 1 w. m mm_ mm_ mo_ _.m m.m

N m m

..._mm

mm mm

mmm mmm

mm

Nmm mmm

w

mm k. I m. 1. w m m mm_ mN_ _mN _mm m__ _mm

_ m.m m.N

m m

umámvunw

mm mN mm om

mmm

N_

mmm

_m

l W. m T. mm_ oN_ mm_ mN_ N_m N.N m._

_ _

mm

om N_ mm mN

mm_ m_m _oN mNN mmN mmm mmm mmm

S W I m

D.. .L m _m_

m.m N.m

_ N N

mwxmwm_

m_ m_ mm

W S ü m mm m _mN _mm mNN Nm_ mmN mmm mmm _mN mmm m_m

_.m m.m

_ m m

m

mmm

m_

mmm _mN mmm mm_ mmm o__ m__ Nm_ mmN

W n _L ü J m .m m NN_

m.m m.m

Emucoumusumzx

m m

m

mm om mm

mmm

mm

mmm mmm

_m

mm_ N_m mm_ mmN

w .L S m. MJ. M m

_ mmm _.m

N N

m m_

mNm mmN mmN mmm mmm mmN mmm mmN mmm

_m

W_ x m mm_ m.m N.m

N N

wvmmmuumuwnmmmuwmsmumum

mm mm om

mmm mmm mm_ mNN mm_ mmm mmm mmm

S

Tu m m_m mm_ m.m m.m

_ m m

m

om mm

mmm mmm mmm

m_

_oN mmN m__ Nmm

W_ T. á 1 m. m _mm mm_

m.N N.m

_ N

mm mm mm

mmm mmm mom mmm

S m

Ä w. m_m mmN Nom mmN mN_ mm_

m.m N.m

_ m m

m M

-mmvøum

A-- .maa

.COHDM

Emuooua ummuop

N.m m.m m._ m.m m.m m.m _.m

m.mm m.m_

m m

m N.__

mmm

mwmwmmwmw

MH

.nmwm.wsum smumoua cxmoumm

u

mesm

mmm_

mmmm xmn mz mmm mm Hound _HOGUH .HQCMWJ

m

mmm mm pm mxm m

91 Bilaga 9

Kostnader för arbetsmarknadspolitiska hjä1pmede1 1982/83 samt 1983/84 Tkr 1982/83 1983/84 SYSSELSÄTTNINGSSKAPANDE ÅTGÄRDER Beredskapsarbeten 14 060 14 576 ARBETSMARKNADSUTBILDNING AMU 2 046 2 313 ARBETSMARKNADSINFORMATION Informationstryck 417 473 varav Informationstryck AMV 165 118 Informationstryck Centrumbi1dningar 252 355 FLYTTNINGSBIDRAG 2 500

Källa: AMS.

Bilaga 10 (3)

m m.om o.vm

oumnH«mp

mzm

m_m mmm

mum> m m.ow

0 v

ams mmm mom

names m.»

m w m

w ..m m.o

-mmñu

.må

mnm> .cmqmnmm

m

:mus mm. m.v

H

mømøâzmn

m _.mm m.›m

mummHwwm muxHum

uaaaux

mmm vom

m.mm

.wcmumaiumuoøum

m m

w m.oo m.mm

ao

ams omm

umucs

»mm

mHø› w.»

ummaanåmaa

m 0 m

wmm mm»

uxmmam

Hauge. nämnas.

m

4 . z op. , F.mm.

Hmupa ,.=umgox mumaum

w

,

m m w

mm

omv

oN »F

mmm

oF oF

oFm omN mFo oNF mom »Nm www wFo mmm Foo ovF mom mFv Nvo mNF geo vom

Hääñmn

NFF FFF F8 »NF

Fauna

F m N N N F m F F

u - I u u - u u u a n s s - u 1 - - › u u 1 u : 1 1 › 1 - u Fm

FFoFu\xuFo

.nHm.uhm

u u | a u u u u a - s - u u - u u - - › a 1 - a - - u u n u u

nxmFn wxuon

a n I n u - u - u - a a - u - - u u u u - - u u u n n u a a -

ummmuamz

“spamm

u | u u u - u a - u u - u u u u - - a I - u

mv Fm om oN mF å

NFF NFF vmF

- I a u u u u a u - u n - u n - - u - n u a u m -

nmumma

mw wF oF oF

coq mFm

uouFFm:oFumz

N I - u - u - - u a u N - u u - a - n - 1

om

oFN omm omm

NN FN

moF mNN oFN

-mama QHM

n I n u - - u - u u a - u u s u m a - u u u 1 - n u 4

vm

nmFmmm

Nm

oNF FNF

.NwmF

uwm

n I l u a a n a a u › u u u - u u u - › - a w u NF wF

oNF owF MFF omN

-FuNa

NFN

ucmm

uonwusouøuaøx

u - I u n a u - n u u u F a a n n a n u n u - u u - u wF FF

mmF NoF

mwFumm mmsum

I 0 s u s s u a u u v m u m F o u u u mF

umFuu

mmm

oN mF

ooF moN NFF Fmm NoF Fem oNF wmm

EOCH

n I - a - u u u - 1 - n u u › s - a u u - - u n 1

mm av FF mm

FoN ooN

-gapa Hämu

ucmumaawumuonum

u - - u u a a s u u F u w u n - u u u u - - n - - u

Nnmh

mm oF

omN oFF

u I - s u u u s u u F a u a - - u u u - n - u u 1

Nm Fm wF NF Nm om

Qom

momFFFom

i u - u › n - u m u u 1 u u - 1

aømummm

mo

mmm mmv

NF NF NN

mFm oNF vFF mFm mmN NvF vFN oNF mmF

mñmu m N F N F

.N

vam

umuFHm:oFumz mcwucwmum cowamupmzm :mNFFmmum cmNummHs mnum=NmmFFFm mxagxamum mamsoums søFmFmom:n mgaumsäumq maxemzqu

momvmánøm cmamaom mF›FFom maa: mFnsNoo anno agmm maasmo mama øcmaxouø ucøaaom cmanca ucmFNH FmmumH coFFmuH mxamsmn mamma momcmx mean »Fasen mNmNmFmz .WPHDM

94 s w 1 % 5 9

mm mm mm om mm

oom mmm mmm omm mmm mmm omm mmm mmm omm omm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm

mmuå Hmmmvnü:

m m m m m m m m m m

mm mm

mom

s s s s s s s s s s s s s s s s s s s

mm

omm mmm mmm mmm mom

ommm

mmmmx ommmx

.pmm m.om

mmoåuxxüu

x x x

s s s s s s s s s s xs xs xs

o_xmmm

s s s s s s

xmmmm

s s s

omm

.Pam mmmm mmmm m m.m

sxmE ?moon

s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s

omm omm m.o

ummmmcmz

s s s s s s s m

.Såå

s s s s s s s

oom omm omm omm mmm mmm

mm

mom omm mmm mmm mmm mmm o.m

m s

s s s s s s s s s s s s s s s

mammas

mm om

mmm omm mmm omm omm omm oom mmm mmm mmm mmm o.m

m m m

uoummmcomuøz

s s s s s s s s s s s s s s s s s s s

om om

mmm omm

mm

omm mmm mmo mmm

samma

m.m

wHm m m m om

s s s s s s s s s s s s s s s s s s s m s

smmmmm

mm mm

mmm omm oom mmm mmm m.m

.mmmm

.HOW m m

s s s s s s s s s s s m s s s m

mm mm mm

mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm m.m

smän Mmmm m m

uommusouøumøx

s s s s s s s s s s s s s s s s s m

mmmuom

mm om mm om

mmm mmm

mm

mmm mmm mmm

m.m

.mmim m m

s s s m s s s s s m s s

mm mm om mm mm mm mm

mmm mom omm

mm

mmm mmm mmm omm omm m.m

socm pmüå

m m

s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s s

sumucm

mm mm mm

mmm mmm mmm m.m

.HOCHÖP

mcmummmmumumnum

m m m

s s s s s s s

ammo

s s s s s s s s s s s s s s s

om mm mm

mom mmm mmm m.m

m

s s s s s m s s s s s s s s s s s m s s m

mm mm om

mmm moo mmm mmm m.m

mom m m m

ommmmmmm

s s s s s s s s .s s s s s \

sømummm

mm

mmm mmm mom mmm mmm mmm omm mmm mmm mmm mmm mmm mmm mmm o.mm

mamma m m m m m m m

mm

uøåmøcømuøz

§5

masa

oxooums åmäomz mmummmz :Bmdmøm mmsmmumm §35 uommåøm øaommmñm .uumunuoum mmuommsømm .åmmoxommm .Famous måümmmssxm wamxmäwn Sagan mmmmwuüm

mmmåum 308mm äämmm modiga Emmas

m

ovana: ammom Hmmm umböm

Cm ,mmm

Statens offentliga utredningar 1985

Kronologisk förteckning

Församlingar i samverkan. C. Livsmedelsforskning ll. Jo. Leva som äldre. S. nänshjälp. J.

å°°°H9WPPNñ

Barn genom bafruktning utanför kroppen m. m. J. Förköp av bostadsrätter. 8. Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. A. . Beredskapsarbete i AMS-regi. A. Kulturarbetsförmedling. A.

Statens offentliga utredningar 1985

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Rättshjälp. [4] Barn genom befruktning utanför kroppen m. m. [S]

Socialdepartementet Leva som äldre. [3]

Jordbruksdepartementet Livsmedelsforskning ll. [2]

civildepartementet Församlingar i samverkan. [1]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsmarknadsverkets ansvarsområde. [7] Beredskapsarbete i AMS-regi. [8] Kulturarbetsförmedling. [9]

Bostedsdepartementet Förköp av bostadsrätter. [6]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna: i den tronolooiaia förteckningen.

F; :sam 91-38-08783-9

änna ISSN 037 s-zsox

Förlaget