Doc 1955:1
Hänvisat till av
- Prop. 1980/81:68: med förslag till ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m.m., avsnitt 2.3.1.2
- Prop. 1983/84:107: om forskning
- Prop. 1985/86:100: med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87, avsnitt 43005
- Prop. 1955:110: angående vissa av¬ lönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvud¬ titel för budgetåret 1955/56 m. m., avsnitt 130 och 141
- Prop. 1955:98: ('angående vissa frågor rörande tjänstebostäderna för folkskolans lärare',), avsnitt 9
- Prop. 1956:2: Doc 1956:2, avsnitt 59
- Prop. 1956:89: angående vissa åtgär¬ der för ökad intagning vid universitet och högskolor, avsnitt 3
- Prop. 1966:106: ('med förslag rörande de värnpliktigas utbildning m. m.',), avsnitt 20
- SOU 1965:68: Värnplikten, avsnitt 1
- SOU 1966:67: Forskarutbildning och forskarkarriär, avsnitt 11
- SOU 1971:92: Finansiering av allmänna samlingslokaler, avsnitt 600
- SOU 1977:46: Pensionsfrågor m.m., avsnitt 344
KUNGL. MALTS PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1955/56
Jämlikt grundlagens bud avgiver Kungl. Maj:t härmed proposition angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1955/56.
Med åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen att godkänna i protokollet berörda förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
1 Biliang till riksdagens protokoll lOöö. i samt. Nr 1
2 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
RIKSSTAT FÖR BUD-
DRIFT-
A. Egentliga statsinkomster:
I. Skatter.....................
II. Uppbörd i statens verksamhet
III. Diverse inkomster...........
8 493 550 000 170 276 000
242 000 000 8 905 826 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden.............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder............
V. Statens utlåningsfonder.......
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
290 000 000 15 000 000 17 536 000 25 820 000 80 567 400 24 032 000 60 000 000 39 383 000
47 500 000 599 838 400
Säger för inkomster å driftbudgeten 9 505 664 400
Summa kronor 9 505 664 400
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
3 GETÅRET 1955/56
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slotlsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet..........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet........
XI. Inrikesdepartementet.........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m,
3 588 500 72 053 800 49 361 000 2 018 613 200 2 518 854 000 858 538 900 183 301 500 1 064 665 800 454 069 700 134 432 300 533 434 800 285 659 000 1 000 000
15 744 400 8 193 316 900
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden........................ 8 200 000
II. Riksgäldsfonden........................ 410 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar .. 265 746 900
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsför-
....................................... 228 500 000 912 446 900
Säger för utgifter å driftbudgeten 9 105 763 800
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattcmedcl Beräknat överskott å statsregleringen........................
350 000 000 49 900 600
Summa kronor 9 505 664 400
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Lånemedel
KAPITAL-
778 439 200
Summa kronor 778 439 200
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
5 BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond...........
Televerkets fond...........
Statens järnvägars fond.....
Statens vattenfallsverks fond Domänverkets fond.........
II. Luftfartsfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond
6 694 000 51 150 000 93 500 000 231 000 000 862 200
383 206 200 5 729 000 27 596 100
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond...................
Försvarets fabriksfond.....................
V. Statens utlåningsfonder......................
VI. Fonden för låneunderstöd....................
VII. Fonden för förlag till statsverket.............
VIII. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . Jordfonden...............................
22 520 000
4 999 000 27 519 000
380 150 000 194 366 400 920 000
16 292 500
2 000 000 18 292 500
Säger 1 087 779 200
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels-
förluster........................................
Övrig kapitalåterbetalning.....................
228 500 000 30 840 000
Summa kronor
259 340 000 778 439 200
Stockholms slott den 4 januari 1955.
GUSTAF ADOLF
Per Edvin Sköld
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN FÖR BUDGETÅRET 1955/56
A. Egentliga statsinkomster
I.
Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmö-
genhet m. in., bevillning ... 4 840 000 000
b) Kupongskatt, bevillning .... 6 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt, bevillning....... i 000 000
d) Fondskatt, bevillning....... 1 000 000
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning 7 800 000
f) Bevillningsavgifter för sär-
skilda förmåner och rättigheter, bevillning............. 750 000
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, bevill-
nin9 ..................... 70 000 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning. 48 000 000
i) Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m., bevill-
nin9 ...................... 68 000 000 5
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning____ 280 000 000
b) Bensinskatt, bevillning..... 585 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning....... 500 000 000
b) Varuskatt, bevillning....... 210 000 000
c) Införselavgift och accis å fett-
varor m. m., bevillning .... 54 000 000
d) Skatt å kaffe, bevillning ... 18 000 000
e) Tobaksskatt, bevillning____.* 650 000 000
f) Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, bevill-
nin9 ..................... 12 000 000
g) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevill-
nin9 ..................... 35 000 000
h) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ................... 820 000 000
i) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å vin, bevillning .. 50 000 000
042 550 000
865 000 000
7 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
j) Maltdrycksskatt, bevillning .
k) Skatt å läskedrycker, bevillning ..................
l) Statlig nöjesskatt, bevillning
m) Skatt å elektrisk kraft, bevillning ...................
100 000 000
42 000 000 59 000 000
36 000 000 2 586 000 000 8 493 550 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Yattendomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården.................
3. Inkomster vid sjökarteverket..............
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försak-
ringsrådet................................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen...............
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården..............; • ■;.....
7. Inkomster vid statens geotekniska institut ..
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion .
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket
10. Avgifter för registrering av motorfordon----
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut........................ •
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet ........................• • •.........
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ...
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. ................................
15. Inkomst av myntning och justering........
16. Kontrollstämpelmedel.....................
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....
18. Bidrag till sparbanksinspektionen...........
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.......
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........
21. Avgifter för granskning av biografbilder ....
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........
23 Inkomster vid statens veterinärmedicinska au-
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt.....................................
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ...............................
26. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........
27 Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen...............................
29. Skeppsmätningsavgifter..............
30. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
31. Inkomster vid statens provningsanstalt.....
32. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
33. Fyr- och båkmedel.......................
34. Lotspenningar......................... • • •
35. Inkomster vid statens skeppsprovmngsanstalt.
36. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter....................................
500 000
1 900 000 400 000
4 800 000 120 000
425 000 800 000
2 900 000
1 300 000
5 000 000
2 600 000
37 000
1 750 000
41 000 35 000 000 800 000 425 000 260 000 300 000 40 000 220 000
2 000 000
800 000
1 500 000
300 000 8 100 000
1 300 000
28 000 400 000 150 000
2 100 000 3 100 000
10 000 000 9 000 000 550 000
7 000 000
8 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ...........................
38. Bidrag till försäkringsinspektionen..........
39. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter .........................
40. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ..........................
41. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium .........................
42. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ..........................
43. Inkomster vid statens sinnessjukhus........
44. Inkomster vid statens skol- och yrkeshein på
Salbohed och i Vänersborg................
45. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
46. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .
47. Inkomster vid karolinska sjukhuset........
48. Inkomster vid serafimerlasarettet...........
111. Diverse inkomster:
450 000 750 000
365 000
2 000 000
500 000
375 000 32 000 000
90 000 350 000 450 000 20 000 000 7 000 000
170 276 000
1. Bötesmedel.............
2. Totalisatormedel........
3. Tipsmedel..............
4. Lotterimedel...........
5. Övriga diverse inkomster
15 000 000 20 000 000 90 000 000 105 000 000
12 000 000 242 000 000
8 905 826 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
1. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning..........
2. Televerket...................
3. Statens järnvägar.............
4. Statens vattenfallsverk........
5. Domänverket..................
II. Riksbanks fonden...................
III. Statens allmänna faslighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Byggnadsstyrelsens *
5. Generaltullstyrelsens *
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Lotsstyrelsens »
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets »
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.......
2. Försvarets fabriksfond.........
20 000 000 85 000 000 10 000 000 120 000 000 55 000 000
1 000 550 000 685 000 11 470 000 175 000 295 000 425 000 85 000 3 410 000 440 000
23 270 000
2 550 000
290 000 000 15 000 000
17 536 000
25 820 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
9 V. Statens utlåningsfonder:
1. Värnpliktslåncfonden......................
2. Statens bostadslånefond.................
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby...................................
■t. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer...............
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen...................
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden ...........................
7. Lånefonden för bostadsbyggande...........
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.........
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin .............................
10. Statens bosättningslånefond................
11. Vattenkraftslånefonden....................
12. Luftfartslånefonden........................
13. Tullverkets båtlånefond...................
14. Statens lånefond för universitetsstudier.....
15. Allmänna studielånefonden................
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande .
17. Statens kaninavelslånefond.................
18. Gödselvårdslånefonden....................
19. Statens kalkbrukslånefond.................
20. Jordbrukets lagerhusfond..................
21. Statens mejerilånefond....................
22. Jordbrukets maskinlånefond...............
23. Spannmålskreditfonden....................
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ...
25. Statens slakterilånefond...................
26. Kraftledningslånefonden...................
27. Elektrifieringslånefonden...................
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift ..................................
29. Egnahemslånefonden......................
30. Arrendelånefonden........................
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................
33. Kronotorparnas inventarielånefond..........
34. Statens avdikningslånefond................
35. Täckdikningslånefonden...................
36. Bevattningslånefonden.....................
37. Fiskerilånefonden.........................
38. Statens fiskredskapslånefond...............
39. Virkesmätningslånefonden..................
40. Skogsväglånefonden.......................
41. Statens skogslånefond.....................
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö......
43. Hemslöjdslånefonden......................
44. Industrilånefonden........................
45. Statens hantverkslånefond.................
46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit
100 10 000
26 000
5 800 000
98 000
850 000 60 000 000 500
260 000 2 000 000 220 000 180 000
1 500 70 000
115 000 100 100 6 000
2 000 385 000
2 000 925 000 100 150 000 2 000 86 000 100
100 6 500 000 100 100
1 000 100 1 490 000 40 000 2 000 190 000 100 100 1 000 100 100 60 000 46 000 62 000 20 000
10 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
47. Rederilånefonden......................... 100
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 305 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 80 000
50. Lotsverkets båtlånefond................... 155 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar in. fl. 425 000 80 567 400
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 21 200 000
2. Statskontorets » 1 370 qqq
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 8 000
4. Riksbankens » 1 450 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 4 000 24 032 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 60 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 260 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 150 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 3 550 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 400 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk .... 23 000 39 383 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 39 200 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 8 300 000 47 500 000
599 888 400
Summa kronor 9 505 664 400
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
11 Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
FÖRSLAG TILL STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIG- HETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1955/56
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 290 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 405 000
4. Byggnadsstyrelsens * 27 587 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 313 000
6. Uppsala universitets » 4 392 000
7. Lunds universitets * 4 ®4® 0^0
8. Lotsstyrelsens » ................. 44*4 ^00
9. Medicinalstyrelsens » ................. 3 832 000
10. Karolinska sjukhusets
47 280 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 279 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 275 000
3. Beskickningsfastigheternas » 326 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................. 2 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 450 000
6. Uppsala universitets * 25 000
7. Lunds universitets » 38 000
8. Lotsstyrelsens » ®4 ^00
9. Medicinalstyrelsens » ................. 4 4^4 000
10. Karolinska sjukhusets » ................. 435 000
5 316 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts-
medel ............................. 150 000
b) Övriga diverse inkomster.......... 62 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........
3. Beskickningsfastigheternas » ..........
4. Byggnadsstyrelsens » ..........
5. Generaltullstyrelsens » ..........
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting . . 164 000
c) Övriga diverse inkomster.......... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning........................
b) Övriga diverse inkomster..........•_
212 000 1 000 1 000 124 000 1 000
415 000
51 000
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
8. Lotsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » \ 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. in.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna-
der för de kungl. slotten med tillhörande byggnader................. 720 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ 205 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m...... 263 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 340 000 1 528 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 803 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 020 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 430 000 1 450 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 7 918 000
5. Generaltullstyrelsens » ................... 164 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset............ 399 000
b) Övriga fastigheter................ 848 000 1 247 000
7. Lunds universitets delfond...................... 442 000
8. Lotsstyrelsens » ...................... 315 qoo
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 4 096 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 426 000
b) Serafimerlasarettet............... 143 000 569 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 148 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 147 000
4- Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 3 723 000
5. Generaltullstyrelsens * , förslagsvis....... 55 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 343 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 412 000 755 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 198 000
8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis........... 57 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 2 494 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 740 000
808 000
53 404 000
18 532 000
8 317 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
13 C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis......
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis......
4. Byggnadsstyrelsens » > förslagsvis......
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis......
6. Uppsala universitets » , förslagsvis......
7. Lunds universitets » , förslagsvis......
8. Lotsstyrelsens » > förslagsvis......
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis......
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis......
65 000 1 950 000 6 600 000 70 000 35 000 40 000 42 000 27 000 190 000
9 019 000
Överskott alt tillföras riksslalens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond.....
2. Fångvårdsstyrelsens » .....
3. Beskickningsfastigheternas » .....
4. Byggnadsstyrelsens * .....
5. Generaltullstyrelsens * .....
6. Uppsala universitets » .....
7. Lunds universitets * .....
8. Lotsstyrelsens * .....
9. Medicinalstyrelsens * .....
10. Karolinska sjukhusets » -----
1 000 550 000 685 000 11 470 000 175 000 295 000 425 000 85 000 3 410 000
440 000 17 536 000
Summa kronor 53 4(14 000
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
BERÄKNAT FÖRSLAG TILL STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIG- HETSFOND FÖR BUDGETÅRET 1955/56
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 33 400 000
2. Marinens » 10 200 000
3. Flygvapnets » 18 500 000
4. Befästningars » 15 600 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 700 000
2. Marinens » 900 000
3. Flygvapnets »> 800 000
4. Befästningars » 180 000
77 700 000
4 580 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
1 400 000 100 000 90 000
100 000 1 690 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
50 000 765 000 100 000
_75 000 990 000
Summa kronor 84 960 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars » ..................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......
2. Marinens » , förslagsvis........
3. Flygvapnets » , förslagsvis.......
4. Befästningars » , förslagsvis........
22 743 000
6 746 000
7 067 000
8 944 000
3 746 000 951 000
4 474 000 1 858 000
45 500 000
11 029 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
15 C. Ilyres- och arrendeutgifler m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 2 495 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 292 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 401 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 973 000
Överskott att tillföras riksslatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 8 566 000
2. Marinens » 3 976 000
3. Flygvapnets » 7 548 000
4. Befästningars » 3 180 000
Summa kronor
5 161 000
23 270 000
84 960 000
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTS STATE RNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... 1 600 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ 100 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... 75 000
4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... 26 000
5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten........................................... 220 000
2 021 000
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten 952 500
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................. 615 000
1 567 500
Summa kronor 3 588 500
Kungl. Maj:ts proposition nr i
17 II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
1 Avlöningar till statsråden utan departement m. m.,
förslagsanslag................................
Justitiedepartementet:
2 Avlöningar, förslagsanslag....................
3 Omkostnader, förslagsanslag...................
4 Svensk författningssamling, förslagsanslag......
5 Lagberedningen, reservationsanslag...............
6 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag ........................................
1 005 600 173 100 240 000
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................
2 Omkostnader, förslagsanslag...............
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................
4 Omkostnader, förslagsanslag...............
190 000 10 800
227 600 21 500
C. Domstolarna
8 9
14 Högsta domstolen m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Regeringsrätten:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag.........
Hovrätterna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Häradsrätterna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag----
Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................
Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................
Vattendomstolarna:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
2 531 900 201 200
541 000 10 000 30 000
6 406 000 657 000
14 420 300 927 800 1 800 000
35 000
1 568 500 265 500
2 Dihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1
372 600
1 418 700 117 000
20 500
1 928 800
200 800
249 100 449 900
2 733 100
581 000
7 063 000
17 183 200
1 834 000
18 Kungl. Maj:ts proposition nr t
15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.....
16 Kostnader för viss försöksverksamhet vid hovrätter
och domsagor, reservationsanslag................
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag ...................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag ...................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag ...................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag ................................
E. Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 977 390
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 161 200
Fångvårdsanstalterna: ~
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *16 400 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *7 390 000
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag .................................. *699 999
6 Inventarier m. m. för fångkolonier, reservations-
anslag...................................... *50 999
7 Anskaffning, montering och transport av baracker m. m., reservationsanslag............... 159 999
8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar...... w 865 000
9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........
10 Interneringsnämnden, förslagsanslag.............
11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........
12 Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag ....................................
Skyddskonsulentorganisationen:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 810 600
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 194 999
15 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .
16 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag
17 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förundersökare, reservationsanslag.......................
18 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
19 Bidrag till Svenska skyddsförbundet.............
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... l 290 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 910 000
* Beräknat belopp.
25 000
25 000 29 444 300
3 400 000
2 300 000
1 000 000 51 000
10 000 6 761 000
1 139 000
25 865 000
*56 000 26 000 13 000
400 000
1 004 600 700 000 150 000
2 000 375 000 170 000
29 900 600
2 200 000
13 Knngl. Maj:ts proposition nr 1
19 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag...........................
Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag.......................
Bidrag till utgivande av lagsamling, reservationsanslag ........................................
Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag .... Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag.....................
Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt permanenta byrå, förslagsanslag.........
Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag.....
Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
Bidrag till Tidskrift för kriminalvård...........
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag................
Summa kronor
64 200
30 000
125 000
8 000
3 000
14 000 10 000 3 000 2 000
1 050 000 60 000
3 569 200 72 053 800
20 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
A.
3 B.
!
5 G
7 C.
8 9
13 III. UTRIKESDEPARTEMENTET
Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag .
24 904 000
6 412 000 31 316 000
500 000
31 816 000
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................
Förenta Nationerna, förslagsanslag...............
Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag................................
Europarådet, förslagsanslag.....................
Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag...............................
Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag ...............................
Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. .
4 000 3 410 000
800 000 370 000
1 300 000
6 000 000 _30 000
11 914 000
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag...............
Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar...........................
Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige
Utländska pressbesök, reservationsanslag..........
Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor......................
Restitutionsnämnden, förslagsanslag..............
Flyktkapitalbyrån, förslagsanslag................
Ersättningar för viss från ockuperat land härrörande
egendom, förslagsanslag.........................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag ..........................................
3 405 000
480 000 3 885 000
150 000
60 000 1 140 000 30 000
90 000 10 000 90 000
1 000
40 000 75 000
„ _60 000
_ 5 631 000
Summa kronor 49 361 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
21 IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag .
2 Omkostnader, förslagsanslag
930 000 120 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
8 9
23 Försvarets civilförvaltning:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Krigsmaterielverkets avvecklingsorganisation:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Fortifikationsförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................
Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag...........................
Armétygförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag .................................
Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag...........................
Arméintendenturförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Marinförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Flygförvaltningen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Försvarets förvaltningsdirektion:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
3 885 000 740 000
690 000 85 000
200 000 10 000
*2 600 000 *295 000 630 000
125 000
_100
10 490 000 710 000
600 000
4 000 000
1 850 000 170 000
6 640 000 610 000
10 850 000 800 000
151 000 20 000
1 050 000
I 050 000
4 625 000
775 000
210 000
3 650 100
t
15 800 000
2 020 000
7 250 000
II 650 000
171 000
Beräknat belopp.
46 151 100
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
C. Försvarskrafterna
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 11 533 oqo
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 2 517 000
3 övningar, reservationsanslag................. 75 qqo
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag ................................. J 383 QQQ
Armén
8 9
18 19
29 Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ................................
Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ..........................
Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag ................................
Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag..........................
Rekryteringskostnader, förslagsanslag.....!. ’
Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.........
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag ..........................
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Familjebidrag, förslagsanslag.................
Sjukvård, förslagsanslag.......................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag.....’ ]. ' ’
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag................
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning m. m.:
Mathållning, förslagsanslag...................
Furagering, förslagsanslag...................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag......................
övningar m. m.:
övningar m. m., reservationsanslag...........
ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag .......................................
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag ..........................
Anskaffning och vård av hästar in. in.:
Remontering, reservationsanslag..............
* Beräknat belopp.
*181 000 000
10 000
1 800 000
4 800 000 55 000 2 800 000
12 500 000
46 500 000 23 000 000
12 800 000 1 500 000 800 000
36 400 000 2 400 000
24 100 000 3 100 000 2 800 000
28 000 000
100 2 350 000
1 000 000
*400 000
15 858 000
15 858 000
202 965 000
69 500 000 1 900 000 13 000 000
15 100 000
38 800 000
30 000 000
31 350 100
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Uttagning av hästar, förslagsanslag...........
Veterinärvård, reservationsanslag.............
Hundväsendet, reservationsanslag............._
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag ................................'''''
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag .....................................
Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag................................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond, förslagsanslag.............
Hemvärnet:
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag .................................
Hemvärnets övningar, reservationsanslag ......
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag .......................................
Bidrag och understöd:
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag ...........................
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag .....................................
Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag ........................... ............
Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag .................................
Understöd åt vissa föreningar m. m..........
100 000 185 000 60 000
280 000 000 70 500 000 130 000
450 000 580 000
400 000 1 670 000
4 300 000
2 300 000
38 000
15 000
1 625 000 25 000
745 000
350 630 000
*33 400 000
7 400 000
4 003 000 798 793 100
57 Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal. Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag .....................................
Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag ..............................
Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag .....................................
Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag...............................
Rekryteringskostnader, förslagsanslag.........
Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.........
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag .....................................
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Familjebidrag, förslagsanslag.................
Sjukvård, förslagsanslag.......................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
*70 500 000
26 000
100 000
1 300 000 100 000
1 050 000
2 400 000 75 476 000
8 800 000
2 200 000 11 000 000 750 000 3 000 000
• Beräknat belopp.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
60 61
68 69
77 Expenser in. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................ 5 qoo 000
Telefon m. m., förslagsanslag................ 85q qqq
Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... 320 000
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... g 400 000
Inventarier m. m., reservationsanslag......... \ 200 000
Tvätt, förslagsanslag........................ 850 000
Övningar m. m.: -
Övningar m. m., reservationsanslag........... 23 500 000
Drivmedelsförråd m. in., förslagsanslag....... 500 000
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reserva-
tionsanslag ................................. 75 000
Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... 500 000
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag____ 10 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
Fartygsbyggnader, reservationsanslag.......... 109 000 000
Anskaffning av vapenmateriel m. m., reserva-
. . .............................. 90 000 000
Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 45 100 000
Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag ................................. 700 Q00
Fastigheter: -
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Bidrag och understöd:
Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... 330 000
Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag ............................ 10 QQQ
Understöd åt föreningar in. m............... 23 000
Flygvapnet
79 SO
86 87
Avlöningar m. m. till fast anställd personal: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag ........................
Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag .......................
Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,
förslagsanslag......................
Rekryteringskostnader, förslagsanslag.........
Ekiperingsersättningar, förslagsanslag.........
Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag .......................................
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag
Familjebidrag, förslagsanslag.................
Sjukvård, förslagsanslag...................
Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
* Beräknat belopp.
*78 000 000
31 000
950 000 125 000 1 200 000
200 000
6 200 000 2 200 000
6 170 000 12 900 000
8 450 000
24 645 000
244 800 000
*10 200 000
369 000 397 760 000
80 506 000
8 400 000 400 000 2 700 000
104 D.
11 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag ................
Övriga expenser m. in., reservationsanslag.....
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. in.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag........................
övningar m. in.:
övningar in. m., reservationsanslag...........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag----
Flygmateriel in. m.:
Anskaffning av flygmateriel in. in., reservationsanslag .....................................
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag..........
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag .............................
Drivmedelsförråd m. in., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag .................................
ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag .......................................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........
Bidrag och understöd:
Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
*18 500 000
400 000 678 154 000 1 890 565 100
Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Sjökarteverket:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reservationsanslag .............................
Bidrag till internationella hydrografiska byrån,
förslagsanslag...............................
Ombyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag .....................................
Krigsarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Samlingars konservering in. in., reservationsanslag .......................................
Armémuseum:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Samlingars konservering in. in., reservationsanslag .......................................
*1 091 000 *440 000
*900 000
*23 000
*350 000
263 000 39 000
2 000
147 000 37 000
12 000
2 804 000
304 000
196 000
Beräknat belopp.
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
45 Försvarets forskningsanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag ............................
Försvarets socialbyrå:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag .. Försvarshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Försvarets läroverk:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Försvarets brevskola:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Sjukvårdsmateriel m. m.:
Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag..........
Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m., reservationsanslag......................
Försvarets sjukvårdsförråd:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Garnisonssjukhusen:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar, förslagsanslag ................................
Militärapoteket:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Försvarets tandvård:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Centrala värnpliktsbyrån:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag .
I nskrivnings väsendet:
Inskrivningskostnader, förslagsanslag..........
Inskrivningsrådet......................
Vissa övriga gemensamma ändamål:
Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsanslag ......................................
Försvarsupplysning, reservationsanslag . . ......
Fritidsundervisning, reservationsanslag........
Försvarsfilm, reservationsanslag...............
* Beräknat belopp.
3 230 000 525 000 12 000 000
400 000
237 000 133 000 600 000
194 000 89 000
740 000 77 000
129 000 30 000
1 500 000 1 000 000
363 000 80 000
150 000 400 000
356 000
397 000 52 000
1 490 000 265 000
*715 000 *125 000 190 000
750 000 9 000
400 000
255 000 140 000 250 000 520 000
16 155 000
970 000
283 000
817 000
159 000
2 500 000
443 000
906 000
449 000
1 755 000
1 030 000
759 000
51 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
Publikations- och blankettryck, förslagsanslag .
Lottaorganisationen, reservationsanslag........
Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag .....................................
Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag . . .
2 400 000 600 000 6 000 000 500 000
125 000
2 0Ö0 000
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag.....
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3 Befästningars delfond, förslagsanslag..........
4 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag.....................
5 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag----
6 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag
7 Resestipendier, reservationsanslag............•••
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag........................_•••••
9 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag..............••••••••
10 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag..............
11 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten till fast egendom, förslagsanslag.........
12 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som
förorsakats av krigsförhållandena under 1914— 1919 års världskrig, förslagsanslag..............
13 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag .........
14 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag .......................................
15 Extra utgifter, reservationsanslag...............
16 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........
59 000 663 000
13 190 000 42 720 000
722 000 *15 600 000
400 000 5 000 000 15 000 15 000
350 000
25 000
1 300 000
25 000
25 000
*14 000 000
200 000 400 000 50 000
38 127 000
* Beräknat belopp.
Summa kronor 2 018 613 200
28 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag . .
2 Omkostnader, förslagsanslag
717 000 65 000
B.
20 Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt arbetsdomstolen
Socialstyrelsen:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag....................
Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag.......
Omkostnader, förslagsanslag..................
Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut m. fl.......................
Statens socialvårdskonsulenter:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Arbetsdomstolen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Förlikningsman för medling i arbetstvister m. in.:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Mödrahjälp m. m.:
Mödrahjälp, förslagsanslag....................
Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag.........
Social hemhjälp:
Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag .........................
Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor, reservationsanslag....................
Fattigvård och barnavård m. m.:
Fattigvård i allmänhet, förslagsanslag.........
Barnavård i allmänhet, förslagsanslag.........
Fattigvård och barnavård för lappar, förslagsanslag ......................
Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag...........
Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem .......................
Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag ....................
2 661 000
60 000 482 900
115 000
294 000 104 800
149 000 16 400
190 000 40 000
4 500 000 140 000
3 500 000 212 000
4 400 000 700 000
175 000
12 000 000
45 000
60 000
782 000
782 000
3 318 900
398 800
165 400
230 000
4 640 000
3 712 000
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
41 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag...........
Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag, förslagsanslag..............
Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott, förslagsanslag.......................
Bidrag till barnavårdsnämnderna för vissa kostnader enligt barnavårdslagen m. m., förslagsanslag ......................................
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem, reservationsanslag .......................
Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag .. Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem Bidrag till driften av anstalter för halvöppen
barnavård, reservationsanslag..................
Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna barnavården m. m., reservationsanslag ...
Ferieresor för barn, förslagsanslag.............
Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag........
Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag Stipendier för underlättande av husmoderssemes-
ter, reservationsanslag........................
Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reserva-
tionsanslag ..................................
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar, förslagsanslag........ 4 739 000
Omkostnader, förslagsanslag...... 3 396 000
Byggnadsarbeten m. m., reservationsanslag .......................... 1 250 000
Fortbildningskurs för befattningshavare vid skolor tillhörande barna- och ungdomsvården, reservationsanslag ..................................
Bidrag till inrättande av inackorderingshem
m. m., reservationsanslag.....................
Ersättning till inackorderingshem för driftförluster, reservationsanslag......................
Bidrag till frälsningsarméns flickhem..........
527 000 000 2 000 000 5 500 000
120 000
800 000 2 200 000 41 300
3 050 000
288 600 2 400 000 1 140 000 560 000
1 000 000
1 600 000
9 385 000
6 500
2 500
88 000
3 000
C. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
6 7
Arbetsmarknadsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Krisorganisationen, förslagsanslag..............
Den offentliga arbetsförmedlingen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Krisorganisationen, förslagsanslag..............
Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsanslag ..........................................
4 227 000 774 500 1 000 000
18 329 000 4 685 000 2 200 000
574 564 900 587 030 000
6 001 500
25 214 000 40 000 000
30 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
8 Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.,
reservationsanslag..............................
9 Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reservationsanslag ...................................
10 Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag ....
11 Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-
samhet, reservationsanslag......................
12 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag..............................
13 Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-
verksamhet, reservationsanslag..................
D. Bostadsbyggande m. in.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 671 400
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 555 000
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 855 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 677 000
5 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag ...............................
8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag ....................................
9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
Statens nämnd för byggnadsforskning:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 93 100
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 37 000
12 Byggnadsforskning, reservationsanslag............
13 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
14 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler .........................................
15 Bidrag till anordnande av allmänna samlingslokaler,
reservationsanslag..............................
16 Bidrag till utrustning m. m. av vissa samlings-
lokaler, reservationsanslag.......................
Statens bosättningslån:
17 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ 60 000
18 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... 325 000
E. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring in. in.
F örsäkringsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 836 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
20 000 000 100
266 800 341 500 2 300 000 100
94 124 000
4 226 400
3 532 000
20 000 000 85 000 000
30 000 000
130 100 265 000 31 800
15 000
450 000
385 000
144 085 600
866 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
8 Riksförsäkringsanstalten:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. m., förslagsanslag...........................
Bidrag till fiskares försäkring, förslagsanslag.....
6 624 000
776 000 7 400 000
*270 000 000
*4 200 000
*2 300 000 75 000
284 841 500
F. Arbetarskydd
6 7
Arbetarskyddsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Yrkesinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst
och förebyggande, reservationsanslag.............
Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets område..........................
Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
1 016 000 152 500
2 407 000 593 000
1 168 500
3 000 000 100 000
90 000
5 000
4 363 500
G. Folkpensionering m. m.
8 Pensionsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag----
Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag----
Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag...............................
Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag..........................
Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag...........................
Bidrag till de blindas förening..................
4 982 000 1 178 500
430 000 6 590 500
*1 365 000 000
3 300 000
12 000 000
*11 900 000 365 000
1 399 155 500
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
2 Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag...........................
* Beraknat belopp.
1 594 000 19 100
13 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Statens hyresråd:
Avlöningar, förslagsanslag.................... 794 300
Omkostnader, förslagsanslag.................. 74 500 868 800
Kostnader för genomförande av en behovsprövning
på bostadsmarknaden.......................... 50 qqq
Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag........................... 40 000
Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslags-
anslag ........................................ 82Q qqq
Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslags-
™sl“9 \................................... 50000
Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag 25 000
Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag .... 115 000
Social upplysningsfilm, reservationsanslag......... 30 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 835 qqq
Extra utgifter, reservationsanslag................ gg qqq
_4 521 900
Summa kronor 2 518 864 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
33 VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag . . .
2 Omkostnader, förslagsanslag .
838 400
61 400 899 800
899 800
27 C.
4 Kungl. Maj.ts proposition nr 1
Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.....................................
Enskild väghållning:
Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot automobil-
skattemedlen................................
Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.....................................
Diverse ändamål:
Bidrag till vissa forsknings- och undersökningsarbeten, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
Vissa kostnader i samband med internationella vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar m. m., reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
Avsättning till statens automobilskattemedelsfond, förslagsanslag..........................
Hamnar och farleder
Bidrag till handelshamnar och farleder, reservationsanslag ........................................
Statliga farledsarbeten, reservationsanslag........
Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag.....
Underhåll och drift av statens fiskehamnar och
farleder, förslagsanslag.........................
Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar och farleder, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen....................
Reparation och ombyggnad av Falsterbokanalen, reservationsanslag..............................
Vatten- och avloppsledningar
Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och avlopp, reservationsanslag.......................
90 000 000 121 300 000
12 500 000
13 000 000 25 500 000
350 000
15 000
55 000
100 420 100
732 220 200
3 000 000 50 000 3 000 000
195 000
600 000
400 000 7 245 000
25 000 000 797 532 200
Vägtrafikväsendet
Statens bilinspektion:
Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen ........................... 1 985 000
Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 672 000
Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... 25 000 2 682 000
Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... 1 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
5 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag .................................... 3^®
6 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar, reservationsanslag, att avräknas mot auto-
mobilskattemedlen............................. 2 700 000
7 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 250 000
Statens biltrafiknämnd:
8 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen ........................... 300 000
9 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen........................41 500 341 500
10 Undersökningar rörande vägtrafikolyckor m. m., att
avräknas mot automobilskattemedlen............ 177 300
11 Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande, att avräknas mot automobilskattemedlen ....................................... 350 000
6 851 800
D. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 341 000
2 Undervisning................................ 10 200
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 174 900
4 Observatörer................................ 631 000
5 Telegramkostnader m. m., förslagsanslag....... 600 000
6 Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag 72 400
7 Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... 686 000
8 Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag---- 1 005 500
9 Aerologiska stationer, förslagsanslag........... 563 400 6 084 400
10 Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på
Grönland, förslagsanslag........................ 680 500
6 764 900
E. Byggnads väsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 2 724 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 302 800 3 026 800
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 593 000
4 Omkostnader, förslagsanslag...................490 000 4 083 000
5 Bidrag till upprättande av byggnadsplaner m. m.,
förslagsanslag.................................. 3 000
6 Bidrag till upprättande av generalplaner och regionplaner, reservationsanslag....................... 100
7 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. in. inom vissa strandområden, förslagsanslag . .. 250 000
8 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... .150 000
7 514 900
Kungl. Maj.ts proposition nr 1
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... 644 6qq
Statens geotekniska institut:
2 Avlöningar, förslagsanslag.................... 712 100
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. 333 500
4 Utrustning, reservationsanslag................. 40 000 1 085 600
1 730 200
G. Statens elektriska inspektion in. in.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 267 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 300 292 300
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. 2 000
294 300
H. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 132 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 11 500 143 800
143 800
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... 950 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... 1 902 000 2 852 000
3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor, förslagsanslag....................... 30 qoo
4 Ersättning till postverket för befordran av tjänste-
försändelser, förslagsanslag...................... 33 000 000
5 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag . 275 000
6 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... 100 000
7 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. 150 qoo
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. 350 000
9 Extra utgifter, reservationsanslag................ 50 000
36 807 000
Summa kronor 858 538 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
37 VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet
3 Finansdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Vissa kostnader för nationalbudgetarbetet m. m., reservationsanslag...............-..............
1 553 000 641 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
8 9
20 Kammarkollegiet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statskontoret:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kammarrätten:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kammarrättens årsbok, förslagsanslag..........
Statistiska centralbyrån:
Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet, förslagsanslag..................
Avlöningar till personal vid 1950 års folkräkning,
reservationsanslag............................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........
Kostnader för vissa provundersökningar för omläggning av metoden för skördeuppskattningar,
reservationsanslag............................
Statistiska centralbyråns utredningsinstitut, förslagsanslag ..................................
Maskincentralen, förslagsanslag................
Folkbokföringen:
Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag ..................................
Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag..............
Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag.................
Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................
Riksräkenskapsverket:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
826 000 68 900
1 393 400 402 500
2 174 000 87 600 8 000
2 259 300
55 600 782 500 8 000
120 000
45 000 51 000 26 000
1 283 000
2 363 000 352 000
2 194 000
100 000 2 294 000
894 900
1 795 900
2 269 600
3 225 600
1 405 000
2 715 000
38 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Konjunkturinstitutet:
21 Avlöningar, förslagsanslag..................... 315 500
22 Omkostnader, förslagsanslag .................. 44 700
23 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... 40 000
24 Kostnader för Konjunktur]ournalen, förslagsanslag 40 000
Statens sakrevision:
25 Avlöningar, förslagsanslag..................... 525 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................... 54 000
Statens organisationsnämnd:
27 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 183 400
28 Omkostnader, förslagsanslag................... 233 500
29 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... 70 000
Valutakontoret: '
30 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 175 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................... 150 000
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltull-
styrelsen, förslagsanslag....................... 2 470 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag .................................. 48 748 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... 6 540 000
4 Anskaffning av viss materiel .reservationsanslag.. 300 000 Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 484 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... 180 200
7 Lokala skattekontrollen, förslagsanslag......... 1 498 000
8 Systembolagsrevisionen, förslagsanslag.......... 56 200
Mynt- och justeringsverket:
9 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 372 700
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 159 100
11 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag .................................. 51 800
Statens justerare:
12 Avlöningar, förslagsanslag ..................... 553 700
13 Omkostnader, förslagsanslag................... 114 500
Riksskattenämnden:
14 Avlöningar, förslagsanslag..................... 188 700
15 Omkostnader, förslagsanslag................... 32 500
16 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag ........................................
17 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
18 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......
19 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag ...................................
20 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag ..........................................
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........
440 200
579 000
1 486 900
1 325 000
16 187 100
58 058 000
3 218 400
1 583 600
668 200
221 200
300 000 30 000 95 000
260 000
300 000 775 000 11 800 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
23 Kostnader för allmänna fastighetstaxeringen år 1957,
förslagsanslag....................... • • ........ '
24 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag
25 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag..................
26 Kostnader i anledning av avtal med främmande stat
om handräckning i beskattningsärenden, förslagsanslag .........................................
27 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag ........................................
50 000 370 000
6 200 000
1 000
28 000 83 958 400
D. Fattningar för särskilda förmåner och rättigheter in. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag ........................................
2 Städers friheter, förslagsanslag...................
3 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel.................• ■ y • •; • ■ •'
4 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag ...................... •;.....;......
5 Ersättning för skattefrälseräntor, förslagsanslag ....
6 Bidrag till skattetyngda kommuner m. m., förslagsanslag ........................................
7 Provisorisk skatteersättning till kommunerna, m. m.,
förslagsanslag..................................
22 000 000 35 000
3 100 000
1 500 3 500
5 000 000
47 000 000
77 140 000
E. Diverse
11 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag.....
Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag........................ • .......
Bidrag till vissa internationella byråer, förslagsanslag Bidrag till internationella rådet för samarbete på
tullområdet, förslagsanslag......................
Bidrag till GATT-organisationen, förslagsanslag----
Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens i Sverige år 1957, reservationsanslag........
Upplysningskampanj i samband med övergången till en friare försäljning av rusdrycker, reservationsanslag ........................................
Bidrag till Föreningen fruktdrycker..............
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
1 023 000 313 000
1 336 000
1 000 25 000
50 000 60 000
40 000
1 500 000 25 000
700 000 35 000
3 772 000
Summa kronor 183 301 500
40 Kungl. Maj.ts proposition nr 1
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. Ecklesiastikdepartementet
Ecklesiastikdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag ..
2 Omkostnader, förslagsanslag
1 055 000 104 500
B.
16 17
22 Arkiv, bibliotek och museer
Riksarkivet:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag ....................
Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro av vikt för fäderneslandets historia, reservationsanslag ..................
Lands- och länsarkiven:
Avlöningar, förslagsanslag .................
Omkostnader, förslagsanslag ..................
Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reservationsanslag .................
Bokbindning och konservering av arkivalier, reservationsanslag ..................
Kungl. biblioteket:
Avlöningar, förslagsanslag.................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag Stifts- och landsbiblioteken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ....................................
Nationalmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag..................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag .................
Livrustkammaren:
Avlöningar, förslagsanslag...................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Naturhistoriska riksmuseet:
Avlöningar, förslagsanslag..................
Omkostnader, förslagsanslag.................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
821 200 56 800
8 000
2 500
654 700 119 500
4 000
10 000
956 500 194 800 475 000
256 000 9 800
56 200
708 800 141 800
132 500
196 700 25 300
1 046 300 148 100 231 000
1 159 500
1 159 500
888 500
788 200
1 626 300
322 000
983 100
222 000
1 425 400
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
34 Statens etnografiska museum:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag ..............................
Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
Bidrag till nordiska museet.....................
Bidrag till ombyggnads- och reparationsarbeten å
nordiska museets byggnad, reservationsanslag.....
Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
Bidrag till musikhistoriska museet...............
Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
Bidrag till svenska skolmuseet...................
Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C.
8 9
16 Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag.....
Iordningställande av vissa lokaler för domkapitlet och stiftsnämnden i Strängnäs, reservationsanslag..
Kleresistaten, förslagsanslag.....................
Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag ....................................
Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............
Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag..............................
Bidrag till restaurering av Växjö domkyrka, reservationsanslag ..................................
Bidrag till restaurering av Västerås domkyrka, reservationsanslag ..................................
Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag.............................
Bidrag till stipendier för utbildande av diakoner för
kyrklig och social tjänst........................
Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
782 700 135 500 1 000
6 500
925 700 7 000 5 050 800
60 100
4 800 2 000
1 000
100 000
200 000 80 000
1 000
10 000 25 000
« 467 400
D. Akademier m. m.
1 Bidrag till svenska akademien...................
Vetenskapsakademien:
2 Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag..........................
2 300
20 21
23 Kungl. Maj.ts proposition nr i Bidrag till naturvetenskaplig forskning i övre
Norrland................................... 6l 400
Bidrag till uppförande av nybyggnad för Kiruna
geofysiska observatorium, reservationsanslag..... 500 000
Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt..... 56 900
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:
Avlöningar, förslagsanslag......... 1 344 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 245 700
Inredning och utrustning, reservationsanslag .................... 65 000
Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen, förslagsanslag......................
Statens historiska museum m. m.:
Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag ...............................
Riksantikvarieämbetet:
Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken, reservationsanslag 255 000 Fornminnesinventering, reservationsanslag ............................ 195 000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
Avlöningar, förslagsanslag........... 62 700
Omkostnader, förslagsanslag......... 5 900
Akademien för de fria konsterna med konsthög-
skolan:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 362 100
Omkostnader, förslagsanslag................... 89 700
Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. 62 800
Stipendier m. m., reservationsanslag............ 30 000
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 899 800
Omkostnader, förslagsanslag................ 52 400
Inköp och bindning av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument, reservations-
anslag...................................... 35 000
Stipendier m. m.............................. 30 OOO
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 300 000
1 654 700 *365 000
50 000
450 000
68 600
E. Universiteten, den medicinska undervisningen in. in.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 472 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 48 500
Uppsala universitet:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 40 950 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 848 000
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 4 939 000
* Beräknat belopp.
1 076 300
2 588 300
544 600
1 317 200 5 528 700
190 500
43 Kungl. Maj:ts proposition nr t
15 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag......................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Lunds universitet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..........
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket, reservationsanslag......................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Inredning och utrustning av nya lokaler för universitetsbiblioteket m. m., reservationsanslag----
410 000
400 000
200 000
9 870 000 655 000 1 651 000
319 200
385 000
225 000
950 000
14 747 000
14 055 200
20 21 22
28 29
36 Göteborgs universitet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens bibliotek, reservationsanslag..............
Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag..
Utrustning, reservationsanslag..................
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Nyanskaffning av apparater m. in., reservationsanslag ......................................
Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag ..............................
Engångsanslag för vissa institutioner, reservationsanslag ......................................
Bidrag till fysiologisk-akustisk forskning, reservationsanslag ..................................
Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag .. . Bidrag till anordnande av en internationell engelskspråkig kurs vid Stockholms högskola, reservationsanslag ........................................
Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna lokaler, förslagsanslag.....................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag ......................................
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................
3 590 000 298 000 706 000
130 000
75 000
86 600 200 000
4 375 000 537 000 1 075 000
150 000
61 000
1 410 000
20 000
2 493 000 569 000
15 000
140 000
5 085 600
7 628 000 6 738 000
81 800 25 000
3 217 000
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Tandläkarhögskolan i Malmö:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 344 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 548 500
Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag .... 14 500
Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag ................................ 70 000
T andläkarhögskolorna:
Bidrag till elever för anskaffande av instrument,
förslagsanslag................................ 220 000
Bidrag till driften av amanuenskliniker, förslags-
ansla9 ...................................... 150 000
Anordnande av utbildning för tandtekniker och
tandsköterskor, förslagsanslag...................
Gemensamma universitetsändamål:
Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt medi-
cine kandidater.............................. 20 900
Kurser i krigskirurgi m. m.................... 7 500
Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer,
förslagsanslag................................ 50 000
Naturastipendier åt studerande vid universiteten
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag........... 2 780 000
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. 550 000
Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier, reservationsanslag..................... 1 680 000
Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reservationsanslag .................................. 05 QQ0
Gästföreläsningar, reservationsanslag............ 65 000
Bidrag till främjande av medicinsk forskning vid universiteten m. fl. läroanstalter, reservations-
....... 663 000
Klinisk forskning, förslagsanslag............... 107 000
Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan-
sJ,ag......................................... 15 000
Extra utgifter, reservationsanslag............... 300 000
Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
Rasbiologiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 440 300
Omkostnader, förslagsanslag................... 43 300
Materiel m. m., reservationsanslag.............. 31 100
Farmaceutiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 456 300
Omkostnader, förslagsanslag................... 50 000
Materiel m. m., reservationsanslag.............. 65 000
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 150 000
Ortnamnskommissionen:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 423 500
Omkostnader, förslagsanslag................... 23 300
Insamling och bearbetning av vetenskapligt mate-
rial, reservationsanslag
2 977 000
370 000 165 000
6 303 400 15 000
160 700
721 900
186 800
45 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
80 81
83 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning i Göteborg ................................
Landsmålsarkiven:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Insamling och bearbetning av vetenskapligt material, reservationsanslag........................
Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg ........................................'
Ersättning åt sakkunniga i befordrmgsarenden vid
universiteten m. m., förslagsanslag...............
Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, förslagsanslag...........
Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i kommunal och social tjänst, reservationsanslag .... Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reservationsanslag ..................................
Garantilånenämnden:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kostnader för statlig kreditgaranti för vissa studielån, förslagsanslag................ • ...........
Kostnader för avskrivning av studielån med statlig kreditgaranti till studenter m. fl., förslagsanslag.. Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag .................................
Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redigering av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar ..............................
Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser för blivande läroverkslärare m. m... Kurser för utbildande av laboratoriebiträden......
285 600 25 000
92 500
57 000 21 100
21 000
403 100 22 300 200 000 613 900 5 000 10 000
78 100 75 000 10 000 400 000
2 200
38 600 23 900
64 571 000
F. Tekniska högskolor
11 Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Tekniska högskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..........• • ■ •
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag.........................
Resebidrag till studerande....................
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag ..................................
Chalmers tekniska högskola:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
65 700 15 300
6 010 000
1 089 500
2 140 000
100 000 15 000
1 700 000
3 431 000 583 500 1 350 000
81 000
11 054 500
46 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
18 Bokinköp och bokbindning för högskolans biblio-
tek, reservationsanslag........................ 100 000
Resebidrag till studerande.................... 5 qoo
Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 463 000
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier,
reservationsanslag............................ 93 qoo
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag .................................. 25 000
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m., förslagsanslag......................... 50 000
Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag 70 000
G. Skolöverstyrelsen
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 812 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 666 000
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag .... 600 000
H. Allmänna läroverken in. m.
16 17
Allmänna läroverken:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag____
Bidrag till ljus- och vedkassorna, förslagsanslag .. Ersättning för djäknepenningar m. m...........
Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag............................
Kompletteringsgymnasier, reservationsanslag......
Direktionen över Stockholms stads undervisningsverk:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kommunala läroverk:
Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m. Bidrag till kommunala flickskolor, förslagsanslag Bidrag till kommunala realskolor, förslagsanslag Bidrag till praktiska kommunala realskolor, förslagsanslag .............................
Bidrag till hälsovården vid vissa högre kommunala skolor, förslagsanslag.....................
Privatläroverk:
Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag .. Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag.. Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter, förslagsanslag............
Beräknat belopp.
121 800 000 606 500 535 000 2 590 000 8 500
38 100 9 200
685 000 14 700 000 6 400 000
9 200 000
130 000
*7 670 000 211 000
11 000
5 932 500
238 000
17 806 000
5 078 000 5 078 000
125 540 000
2 140 000 115 000
47 300
31 115 000
7 892 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
39 Statens skolköksseminarium:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag..................._
Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,
förslagsanslag..................................
Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,
förslagsanslag..................................
Understöd till vissa handarbets- och skolkökssemi-
narier, förslagsanslag...........................
Läroboksnämnden, förslagsanslag................
Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet, förslagsanslag...........................
Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl.
läroanstalter, reservationsanslag..................
Fortbildningskurser i hygien för lärare, skolläkare
och skolsköterskor, reservationsanslag.............
Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag...........
Vissa åtgärder för avhjälpande av lärarbristen vid
högre skolor, reservationsanslag..................
Psykologisk-pedagogiska institutet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag..............VY'
Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket, reservationsanslag......................
Undersökningar och kurser, reservationsanslag . .. Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag ................................; • • •
Studiebidrag och stipendier åt lärjungar vid allmänna
läroverk m. fl. läroanstalter, förslagsanslag.....
Stipendier för studier genom korrespondens och vid enskilda realskolor med kombinerad undervisning,
reservationsanslag............................. •
Bidrag till inrättande av skolhem för lärjungar vid
högre läroanstalter, reservationsanslag . ...........
Bidrag till avlönande av föreståndare vid skolhem för lärjungar vid högre läroanstalter, förslagsanslag..
270 000 35 000
69 600 13 200
17 500 160 000
305 000
619 500
169 000
138 000 45 600
15 000
17 000
85 000
63 000
84 800
80 000
900 000
260 300 722 000 19 000 000
1 000 1 200 000
85 000
190 639 500
I. Folkskoleväsendet m. m.
3 Anstalter för lärarutbildning m. in.
Lärarhögskolan i Stockholm:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bidrag till Stockholms stad för nybyggnad av småskola m. m., reservationsanslag.............
*90 000 *25 000
*2 000 000
2 115 000
Beräknat belopp.
48 Kangl. Maj. ts proposition nr 1
5 ti
8 9
20 F olkskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Utrustning, reservationsanslag.................
Småskoleseminarierna:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Utrustning, reservationsanslag.................
Befordringskurser för folkskollärare, reservationsanslag ................................
Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag.....
Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag..........
Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjd-
lärarutbildning ...........................
Kurser för lärare m. fl. vid läroanstalter tillhörande
folkundervisningen, reservationsanslag............
Resestipendier åt lärare vid vissa till folkundervisningen hörande läroanstalter, reservationsanslag ... Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet att undervisa i engelska, förslagsanslag........
Folkskolinspektionen F olkskolinspektionen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Skolmåltider
16 650 000 1 373 900 375 000
400 000 18 798 900
4 139 000 457 900 83 000
65 000 4 744 900
600 000 70 000 107 100
50 000
552 200
50 000
195 000 27 283 100
1 775 000
454 100 2 229 100
2 229 100
* Beräknat belopp.
24 000 000
800 000 24 800 000
49 Kungl. Maj.ts proposition nr 1
48 Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter in. m., reservationsanslag............
Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid folkskolans skolhem, förslagsanslag...........................
Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem
eller enskilda hem, förslagsanslag...............
Bidrag till anordnande av skolskjutsar för skol-
pliktiga barn, förslagsanslag...................
Bidrag till kostnaderna för tillhandahållande av
fria läroböcker m. m., förslagsanslag............
Bidrag till vissa byggnadsarbeten, förslagsanslag Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag ..................................
Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler, förslagsanslag........................
Hyresbidrag för undervisningslokaler m. m., förslagsanslag ..................................
Bidrag till undervisningsmateriel, förslagsanslag Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag ........................................
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag ......................................
Anordnande av kombinerad korrespondens- och radioundervisning, reservationsanslag...........
280 000
890 000
2 200 000
27 000 000
9 600 000 59 800 000
3 000 000
360 000
1 500 000
2 800 000 5 500 000
200 000
44 500
400 000
Nomadskolor:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................
Fortsättningsskolor:
Bidrag till avlöning åt lärare, förslagsanslag.....
Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet, förslagsanslag.........................
898 000 420 600
52 900
5 000 000
1 200 000
Högre folkskolor och folkhögskolor Högre folkskolor:
49 Understöd, förslagsanslag.....................
50 Bidrag till arvoden åt skolläkare m. m., förslagsanslag ......................................
Folkhögskolor:
51 Understöd, förslagsanslag.....................
52 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag
53 Förberedande samhällsvetenskapliga kurser, reservationsanslag ................................
54 Studiebidrag och stipendier åt elever, förslagsanslag ......................................
55 Understöd för utbildning av lärare, reservationsanslag ......................................
370 000
1 000
8 620 000 27 500
46 500
4 620 000
14 500
564 220 500
1 371 500
6 200 000
571 792 000
371 000
13 328 500
4 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1
13 699 500
ÖO
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
77 J.
Abnormundervisningen
Läroanstalter för blinda:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 037 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 354 600 1 391 600
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 636 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 215 300 851 300
Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag .................................... 20 600
Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag.................................. 41 500
Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag .... 4 500
Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag...... 20 000
Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag .................................... 10 000
Skolor för döva:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 3 532 000
Omkostnader, förslagsanslag................... 1 477 300
Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag .................................. 48 000
Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag ...................................... 90 000
Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m- fl........................................ 8 000
Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag 163 300
Utbildningskurs för vårdarinnor, reservationsanslag 12 000 5 330 600
Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, för-
slagsanslag.................................... 250 000
Bidrag till bildningsverksamhet bland döva....... 8 000
Kyrkoherdar och konsulenter för döva:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 90 900
Omkostnader, förslagsanslag................... 35 200 126 100
Bidrag till tidning för döva..................... 2 000
Bidrag till Hörselfrämjandet för kursverksamhet... 40 000
8 096 200 647 899 900
Yrkesundervisningen
6 7
♦
överstyrelsen för yrkesutbildning:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag .................................
Högre tekniska läroverk:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel, böcker m. m., reservationsanslag.......
Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag ...................................
Beräknat belopp.
*1 372 000 *177 500
*125 000
6 555 000 665 200 440 000
22 000
1 674 500
7 682 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 51
Konstfackskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 902 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 77 100
10 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . _74 900 1 054 000
11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag..... 1 605 000
12 Anordnande avhandelsgymnasieexamen för lärjungar
från enskild undervisning, förslagsanslag.......... 22 000
13 Bidrag till grafiska institutet.................... 10 000
14 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m........... 68 000
15 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag ... 100 900
16 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping ....................................... 80 000
17 Stipendier åt elever vid tekniska fackskolor och
andra fackutbildningsanstalter, förslagsanslag...... 1 080 000
18 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ *7 364 000
19 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag ........................................ *31 830 000
20 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. *7 700 000
21 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag............. 75 500
22 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter, reservationsanslag.................... *57 000
23 Studiebidrag och stipendier åt elever vid yrkesskolor,
förslagsanslag.................................. *7 000 000
24 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag .................................. *532 000
25 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag ................................ 15 000
26 Främjande av praktisk lärlingsutbildning hos hantverksmästare, förslagsanslag..................... *385 000
27 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m., förslagsanslag........................... 100 000
28 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov, reservationsanslag...................... 5 000
29 Bidrag till vissa omskolningskurser in. m., förslagsanslag ........................................ 1 350 000
30 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag.............................. 13 700
31 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag 60 000
69 863 800
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
1 Understöd åt folkbiblioteksväsendet, förslagsanslag 8 588 500
2 Bidrag till bildningsverksamhet bland sjömän..... 5 000
3 Bidrag till bildningsverksamhet bland fiskare...... 7 500
4 Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna
populärvetenskapliga föreläsningar............... 840 500
5 Understöd för anordnande av folkbildningskurser
in. .......................................... 172 500
6 Bidrag till kursverksamhet bland samerna........ 5 000
* Beräknat belopp.
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
7 Resekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag
8 Understöd åt studiecirkelverksamhet, förslagsanslag
9 Understöd för anordnande av s. k. universitetscirklar,
reservationsanslag..............................
10 Utbildning av studieledare för folkbildningsarbetet
m. in., reservationsanslag........................
11 Bidrag till studieförbund för organisations- och administrationskostnader .........................
12 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar..........
13 Bidrag till verksamheten vid studiehem..........
14 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag . . .
15 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag ........................................
16 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer .................................
17 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder-
visning, reservationsanslag.......................
18 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reserva-
tionsanslag ....................................
19 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........
Studiehj älpsnämnden:
20 Avlöningar, förslagsanslag..................... 136 900
21 Omkostnader, förslagsanslag................... 18 500
22 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................
Statens biografbyrå:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 135 700
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 19 500
25 Bidrag till Barnfilmkommittén, reservationsanslag . .
26 Bidrag till Samfundet för hembygdsvård..........
L. Gymnastiska centralinstitutet m. m.
Gymnastiska centralinstitutet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 415 200
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 114 900
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... 26 100
4 Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. 9 700
5 Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
lokalhyra m. m................................
6 Undervisning i idrott för högskolestudenter i Stockholm och Göteborg, reservationsanslag............
7 Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. in.
1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag................
2 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........
3 Bidrag till främjande av humanistisk forskning ....
245 000 4 850 000
40 000
88 000
1 955 000 150 000 75 000 381 500
1 000 000
302 400
735 000
1 134 200 15 000
155 400 65 000
155 200 8 000 45 000
21 018 700
565 900 6 500
29 200 10 000
611 600
412 400 20 000 775 000
Kungl. Maj.ts proposition nr 1
8 9
20 21
30 Statens medicinska forskningsråd:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag...........
Främjande av medicinsk forskning, reservationsanslag ......................................_
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader, förslagsanslag ...........
Främjande av naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag ................................
Naturvetenskaplig publiceringsverksamhet, reservationsanslag ................................_
Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe-
ditionens resultat, reservationsanslag..............
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
Förvaltningskostnader m. in., förslagsanslag.....
Främjande av samhälls- och rättsvetenskaplig
forskning, reservationsanslag...................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...............
Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag ...................................... .
Atomenergiforskning, reservationsanslag...........
Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag ....................................
Matematikmaskinnämnden:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag......................
Bidrag till oceanografiska institutet..............
Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm,....................................
Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag..................
Stipendier åt högt förtjänta skönlitterära författare
Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
Statens konstråd..............................
Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag..............................
Bidrag till samfundet De nio....................
Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella geofysiska året, reservationsanslag................
109 100 2 000 000 69 000 1 800 000 365 000
23 000
450 000
240 000 22 000
200 000
232 000 76 000 1 000
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag . .
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag . .
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag .
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag . . .
29 000 10 104 000 1 289 000 1 016 000
2 109 100
2 234 000 1 000
473 000
462 000 2 775 000
1 000 000
309 000 160 000
97 000 107 100
130 000
600 000 100 000 4 800 13 000
200 000 10 000
300 000 12 292 400
12 438 000
16 Kungl. Maj.ts proposition nr 1
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga sammanslutningar, förslagsanslag.........
Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........
Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........
Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet i Paris............................
Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag ..............................
Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag ..................................
Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag ...................................
Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella kongresser i Sverige, reservationsanslag.. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Barntillägg åt vissa lärare vid högre kommunala skolor, förslagsanslag...........................
12 100
24 000 93 700
36 500
10 500
275 000
250 000
750 000
180 000
600 000 240 000
1 000 14 910 800
Summa kronor 1 064 665 800
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
55 IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag ..
2 Omkostnader, förslagsanslag
710 000
61 600 771 600
771 600
B. Lantbruksstyrelsen in. m.
10 L antbruksstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Kostnader för utbetalande av producentbidrag . . Lantbruksnämnderna:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utrustning, reservationsanslag.................
Ersättningar åt ortsombuden, förslagsanslag.....
Kostnader för planeringskommittéer, förslagsanslag ........................................
Lantbruksattachéer:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
2 211 300 303 000 75 000
9 457 100 2 592 000 60 000 275 000
100 000
241 500 47 000
2 589 300
12 484 100
288 500
15 861 900
C. Lantbruksakademien m. m.
Lantbruksakademien:
1 Avlöningar, förslagsanslag.....................
2 Bidrag till museum, bibliotek m. m.............
3 Bidrag till lantbruksakademien för bestridande av
kostnaderna för jordbrukets forskningsråd m. m., förslagsanslag..................................
4 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag........................
Statens växtskyddsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.....................
6 Omkostnader, förslagsanslag...................
43 700 19 000
835 300 204 600
62 700
56 700 550 000
1 039 900
1 709 300
D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmannanäringar m. m.
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsölc
1 Avlöningar, förslagsanslag..................
2 Omkostnader, förslagsanslag................
3 Materiel m. in., reservationsanslag...........
4 221 000 572 200 530 000
56 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
8 9
18 19
♦
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier, reservationsanslag..................
Underhåll av byggnader m. m., reservationsanslag
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Särskilda undersökningar, reservationsanslag.....
Statens försöksgårdar, förslagsanslag...........
Bidrag till lokal försöksverksamhet, reservationsanslag ................................
Bidrag till fast försöksverksamhet m. m., reservationsanslag ...............................
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för institutets bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier m. m............................
Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag........
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Lokala trädgårdsförsök och fasta försöksfält, reservationsanslag ............................
Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs-
studerande, förslagsanslag.......................
Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rimforsa,
förslagsanslag.............................
Lägre lantbruksundervisning m. m.:
Kurser i hovbeslag och maskinreparation vid Al-
narp, förslagsanslag..........................
Lägre mejeriskolor, reservationsanslag...........
Lantbruksskolan vid Ultuna:
Avlöningar, förslagsanslag......... 91 700
Omkostnader, förslagsanslag....... 9 100
Understöd åt vissa lantbruksundervisningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag......... 6 371 600
Driftkostnader, förslagsanslag..... 1 955 500
Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag.................... 10 000
Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag Bidrag till särskilda utbildningskurser, reservationsanslag ...........................
Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis-
ningsanstalter m. m., förslagsanslag............
Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks-
undervisningsanstalter, reservationsanslag.......
Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning, reservationsanslag.....................
Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet m. in., förslagsanslag................
Beräknat belopp.
75 000 83 400 85 000 358 000 125 000 *407 000
250 000
200 000
1 319 300 558 800 34 000
13 000 15 800 13 200 45 000
36 000
23 700 100
100 800
8 337 100 390 800
131 000
1 640 000
2 500 000 165 000
6 906 600
2 035 100 89 500 211 200
13 288 500 1 274 000
57 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
35 Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet rörande biodling...........................
36 Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,
reservationsanslag..............................
E. Hästavel och boskapsskötsel m. m.
Statens hingstdepåer och stuteri:
1 Avlöningar, förslagsanslag.....................
2 Omkostnader, förslagsanslag...................
3 Byggnadsarbeten, reservationsanslag............
4 Hästavelns befrämjande, reservationsanslag........
Nötboskapsavelns befrämjande:
5 Befrämjande i allmänhet av nötboskapsaveln . . .
6 Understöd åt kontrollföreningsverksamhet......
7 Diverse åtgärder på husdjursavelns område m. m.
8 Avsättning till statens hästavelsfond.............
*646 300 *359 000 56 000
366 000 504 900
F.
18 Veterinärväsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Veterinärhögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..........
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag........................
Stipendier..................................
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar,
förslagsanslag................................
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Veterinärinrättningen i Skara:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Statens veterinärmedicinska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Veterinärstaten:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Förekommande och hämmande av smittsamma husdjurssjukdomar:
Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur----
Åtgärder mot tuberkulos hos nötkreaturen, förslagsanslag ..................................
Beräknat belopp.
612 500 82 400
2 325 000 267 000 225 000
17 000 62 000
6 000 180 000
164 700 30 300 4 500
1 757 000 592 800
4 539 000 124 700
5 400 710 000
15 000
20 000 23 839 900
1 061 300 1 518 500
870 900 188 700 400 000
4 039 400
694 900
3 082 000
199 500
2 349 800
4 663 700
Kungl. Maj. ts proposition nr 1 Bidrag till hushållningssällskapens veterinärav-
on delningar................................... 240 000
20 Åtgärder mot smittsam kastning hos nötkreaturen, förslagsanslag............................ 650 000
21 Åtgärder mot hönstyfus, förslagsanslag......... 70 000
22 Statsbidrag vid försäkring, förslagsanslag....... 100
23 Övriga utgifter, förslagsanslag................. 500 000
24 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos nötkreaturen, förslagsanslag........................
25 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde m. m.,
förslagsanslag.............................
26 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård, förslagsanslag.........................
G. Lanthushållning i allmänhet
Bidrag till hushållningssällskapen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 5 5gg 300
2 Omkostnader, reservationsanslag............... 4 260 000
3 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsan-
sla9........................................ 30 000
4 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m., reservationsanslag...................
5 Befrämj ande i allmänhet av jordbruk och lantmannanäringar, reservationsanslag......................
6 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,
reservationsanslag.........................
Befrämjande av fröodlingen m. m.:
Statens centrala frökontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag......... l 485 900
Omkostnader, förslagsanslag....... 639 700 2 125 600
Befordrande av inhemsk fröodling............. 35 000
Stödjande av odlingen av vissa kulturväxter .... 20 000
Bidrag till Sveriges utsädesförening............ 902 300
Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för
kvalitetsundersökning av lin m. m.............. 65 000
Understödjande av den praktiskt vetenskapliga
verksamheten å Weibullsholm................. 210 000
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
Avlöningar, förslagsanslag..................... 303 900
Omkostnader, förslagsanslag................... 82 000
Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer...........................
Ersättning till personal vid nedlagd kemisk station,
förslagsanslag..............................
Bidrag till plantskolekontroll....................
Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ....
Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd Beräknat belopp.
8 9
2 175 500 230 000 95 000
800 000
14 290 400
9 878 300 *600 000 80 000 789 600
3 357 900
385 900
35 000
4 000 15 000 250 000 75 000
47 Kungl. Maj.ts proposition nr 1
Bestridande med allmänna medel av vissa med betesreglering förenade kostnader, förslagsanslag.......
Bidrag till markkartering och grundkalkning, reservationsanslag ..................................
Befrämjande av mejerihanteringen m. m.:
Bidrag till Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg ...........................
Statens jordbruksnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens kommission för krisuppgifter på livsmedelsområdet, förslagsanslag.........................
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag ................................
Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag.........................
Statlig lagerhållning:
Omkostnader för statlig inköps- och försäljnings-
verksamhet, förslagsanslag....................
Jordbrukets kreditkassor:
Förvaltningsbidrag till jordbrukskasserörelsen,
förslagsanslag................................
Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för förvaltningen av statens sekundärlånefond för
jordbrukare m. m., förslagsanslag................
Statens maskin- och redskapsprovningsanstalter:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utrustning för provningsavdelning i Norrland,
reservationsanslag............................
Anordnande av trumbromsanläggning..........
Bidrag till jordbrukstekniska institutet...........
Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reserva-
vationsanslag..................................
Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ....
Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund........
Bidrag till viss lokal klubbverksamhet............
Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets område .........................................
Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus
m. m., reservationsanslag........................
Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets maskinlånefond, förslagsanslag.....................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Jordbrukets upplysningsnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
*1 341 000 *430 000
296 200 68 000
12 000 95 000
187 600 53 500
49 400 35 000
100 230 000
14 700
1 771 000 *1 498 600 *200 000 000 47 000 000
*32 500 000
9 000
19 000
471 200 325 000
4 000 000 24 000 225 000 100 000
85 000
30 000
570 000
241 100
_84 400
304 668 800
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
H. Jordbrukets rationalisering m. m.
1 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag ..............................
2 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti, förslagsanslag..........................
3 Ersättning åt riksbanken för förvaltningen av vissa
lånefonder m. m., förslagsanslag.................
4 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning av
vissa servitut, förslagsanslag.....................
5 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag.............
6 Betesförsök i Norrland, reservationsanslag.........
Grundförbättringar:
7 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........
8 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag......
9 Arrendenämnder, förslagsanslag..................
10 Arrenderådgivning åt vissa arrendatorer, förslagsanslag ...................................
I. Fiskeriväsendet
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 929 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 420 000
3 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, reservationsanslag .............................. JQ0
Fiskeriintendenter m. m.:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 463 400
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 30 000
6 Fiskets befrämjande i de särskilda orterna, reservationsanslag ...........................
7 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ....
8 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag ............................
9 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten, m. m., förslagsanslag................
10 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag .........................
11 Organisationsbidrag m. m. vid fiskebåts- och fiskred-
skapsförsäkring, förslagsanslag...................
12 Bidrag vid förluster på grund av fiskredskapsförsäk-
ring, förslagsanslag.........................
13 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag. .
14 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
reservationsanslag....................
15 Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg,
reservationsanslag.......................
16 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radio-
telegraf- eller radiotelefonstation, reservationsanslag .................................
11 250 000 100 000 220 000 5 000
3 300 000
30 000
4 500 000 140 000
15 000
19 560 100
1 349 600
193 400
53 000 42 400
131 500
40 000
70 000
37 000
10 000 10 000
30 000
90 200
5 000
2 062 100
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
61 J. Skogsväsendet
8 9
18 19
28 29
30 Skogsstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Skogshögskolan:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Materiel m. m., reservationsanslag..............
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek, reservationsanslag......................
Stipendier..................................
Inredning och utrustning, reservationsanslag.....
Institutionernas upprustning, reservationsanslag . . Statens skogsmästarskola:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Stipendier, förslagsanslag.....................
Statens skogsforskningsinstitut:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Utrustning m. in., reservationsanslag............
Särskilda undersökningar, reservationsanslag.....
Riksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag ..............................
Skogsproduktforskning, reservationsanslag.......
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens skogsskolor m. m., förslagsanslag ........................................
Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor, reservationsanslag........................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för avlöningar vid statens förberedande skogskurser
m. m., förslagsanslag.....................••••••
Byggnadsarbeten för iordningställande av förläggningar för statens förberedande skogskurser, reservationsanslag ................................
Ersättning till statens domäners fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag.................
Skogsvård m. m.:
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
Avlöningar, förslagsanslag......... 9 390 400
Omkostnader, reservationsanslag . 6 366 000
Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ... Väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo,
reservationsanslag............................
Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
in. m., reservationsanslag......................
Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. in., reservationsanslag ..................................
Förberedande skogskurser, förslagsanslag..........
549 200 118 000
872 900 298 800 53 000
23 000 48 800 35 000 10 800
90 400 39 200 20 000
1 307 000 287 800 162 000 249 000
379 000 66 000
15 756 400 2 100 000
2 500 000
1 500 000
968 000
667 200
1 342 300
149 600
2 450 800
566 300 496 500
117 200
52 900 366 000
22 824 400 45 500
62 Kungi. Maj:ts proposition nr 1
31 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag....... 170 000
32 Belöningar för rovdjurs dödande, förslagsanslag .... 20 000
33 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, förslags-
ansla9 ...................................... 95 000
29 363 700
K. Lantmäter iväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... \ 041 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 123 500
3 Kartlagningsarbeten, reservationsanslag......... 94 500 1 259 000
Lantmäteristaten: ~
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 18 150 500
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 4 175 000
6 Utrustning, reservationsanslag................. 240 000 22 565 500
7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal m. fl.,
reservationsanslag.............................. 1Q2 gQQ
Understöd åt jorddelningsväsendet m. m.:
8 Bidrag till vissa förrättningskostnader m. m., förslagsanslag .................................. 200 000
9 Bidrag till utflyttnings-, väganläggnings- och od-
lingskostnader i sammanhang med skiften, förslagsanslag .................................. 350 000
10 Bidrag till kostnader vid ensittarförrättningar,
förslagsanslag................................ 115 000
11 Bidrag till ersättning åt vissa förrättningsmän
enligt lagen om enskilda vägar, förslagsanslag.... 20 000 685 000
12 Bidrag till städer och vissa andra samhällen för upp-
rättande av fastighetsregister m. m., förslagsanslag.. 5 OOO
13 Vissa avstycknings- och mantalssättningsförrätt-
ningar, förslagsanslag........................... 15 qqq
14 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag.................................. 2 000
15 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag .. 3 800
16 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag .................................... 5 Q00
24 642 900
L. Rikets allmänna kartverk
Rikets allmänna kartverk:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 327 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 554 400
3 Kartarbeten m. m., reservationsanslag.......... 1 239 000
4 Utrustning m. m., reservationsanslag............ 156 300 6 276 700
6 276 700
M. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 308 600
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 445 900 514 500
514 500
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
63 N.
8 9
18 Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
Naturskydd:
Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag ..................................
Kostnader i samband med fridlysning av Smålands
Taberg, förslagsanslag........................
Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.,
förslagsanslag..................................
Ersättningar för vissa besiktningar och syneförrätt-
ningar, förslagsanslag...........................
Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil-
skattemedlen..................................
Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m.,
förslagsanslag..................................
Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. Bidrag till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas
50-årsjubileum år 1955, reservationsanslag.........
Bidrag till Nordiska jordbruksforskares förening för kongress i Stockholm år 1956, reservationsanslag ... Bidrag till kostnaderna för den åttonde internationella kongressen för fotogrammetri i Stockholm år
1956, reservationsanslag.........................
Ersättningar åt sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag...........................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...........................
50 000 100 000 30 000
3 505 000 120 400
180 000 693 000
5 000 40 000
1 330 000
300 000 50 000
100 000
50 000
50 000
25 000
400 000 100 000
20 000
6 968 400
Summa kronor 464 069 700
64 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 702 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 72 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk-
ningen, förslagsanslag........................ 28 000
B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter och kårer m. m.
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 610 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *475 000
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 186 100
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 39 500
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 120 900
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 24 100
Fartygsinspektionen:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *620 600
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *102 000
Skeppsmätningsväsendet:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *280 000
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *30 000
Sjöbefälsskolorna:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 377 300
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. 48 300
13 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... 60 000
14 Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk . 7 100
Näringsfrihetsrådet:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 72 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 8 200
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 114 600
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 13 200
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk forskning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 989 400
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 275 500
* Beräknat belopp.
802 100 802 100
3 085 000
225 600
145 000
722 600
310 000
1 492 700
80 200
127 800 6 188 900
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 65
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... 125 000
4 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag .................................. 10 000
5 Utrustning, reservationsanslag................. 200 000
6 Malmletning, reservationsanslag................ 771 000
7 Djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne,
reservationsanslag............................ 630 000
8 Inventering av torvmossar, reservationsanslag ... _60 000 3 060 900
9 Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag ........................................ 30 000
Statens provningsanstalt:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 659 700
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. 310 200
12 Utrustning, reservationsanslag................. 200 000 2 169 900
Flygtekniska försöksanstalten:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... 3 091 400
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 060 000
15 Utrustning, reservationsanslag................. 610 000 4 761 400
Statens hantverksinstitut:
16 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag .... 427 200
17 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. 56 000
18 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag ..................................... 270 000
19 Utrustning och inredning, reservationsanslag-----70 000 823 200
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
20 Akademien................................. 200 000
21 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation i utlandet, reservationsanslag..............57 600 257 600
22 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag .... 77 000
23 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservationsanslag ........................................ * 395 000
24 Bidrag till Svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag ........................................ 358 200
25 Bidrag till Svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag .................................... *130 000
26 Bidrag till Metallografiska institutet, förslagsanslag 23 700
27 Bidrag till Institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag.................................. 414 300
28 Bidrag till Institutet för optisk forskning, förslagsanslag ........................................ *38 000
29 Bidrag till Hemmens forskningsinstitut, reservationsanslag ........................................ 380 000
30 Bidrag till Aktiebolaget Ceaverken för vissa forskningsarbeten, reservationsanslag................. 25 000
31 Atomenergiforskning m. m. inom Aktiebolaget
Atomenergi, reservationsanslag.................. 18 00° 060
32 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag................. 300 000
33 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag ........................................ 000 000
34 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag ... 55 000
* Beräknat belopp.
ti Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1
66 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
35 Bidrag till Svenska slöjdföreningen.......
36 Bidrag till standardiseringsverksamheten ..
37 Bidrag till Tekniska nomenklaturcentralen
D. Sjöfart och handel
Lotsverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos lotsstyrel-
sen, förslagsanslag........................... *690 000
2 Avlöningar till befattningshavare å lots- och fyrstaten, förslagsanslag......................... *16 157 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. *4 680 000
4 Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag *2 920 000
Handelsflottans pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 47 700
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 6 600
Statens skeppsprovningsanstalt:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... 441 300
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. 72 100
Statens sjöhistoriska museum:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... 189 100
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. 37 300
11 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag .................................. 3 500
12 Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag........
13 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader ..
14 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag.....
15 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag.......................
16 Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringssta-
tioner, förslagsanslag...........................
17 Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslagsanslag ........................................
18 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm........
19 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag ........................................
20 Gemensamma ändamål vid handelshögskolorna: Sti-
pendier för främjande av högre ekonomiska studier, reservationsanslag.........................
21 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande länder, reservationsanslag................
22 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet ....
23 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag ....................................
E. Patent- och registreringsväsendet m. m.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 5 275 900
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 1 059 500
* Beräknat belopp.
50 000 625 000 15 000
84 489 800
24 447 000
54 300
513 400
229 900 *3 096 000 256 000 250 000
65 000
400 000
*20 000 380 000
457 700
15 000
500 000 102 000
280 000
31 066 300
6 335 400
67 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
7 Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m., förslagsanslag...........................
Svenska uppfinnarkontoret:
Administrationskostnader.....................
Understödjande verksamhet, reservationsanslag .. Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register,
förslagsanslag..................................
Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag ....................................
2 000
120 000
75 000 195 000
400 000
750 000
7 682 400
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
5 Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
Avlöningar, förslagsanslag....................
Omkostnader, förslagsanslag..................
Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag ....................................
Omkostnader i samband med inköp och lagring av
fasta bränslen m. m., förslagsanslag.............
Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen, reservationsanslag . ..
1 032 000 188 000
1 220 000 20 500 000 240 000
1 500 000
28 460 000
G. Krisförvaltningen
2 000 000
350 000 2 350 000
1 372 400
369 000 1 741 400
4 091 400
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
2 Lotsstyrelsens delfond, förslagsanslag..........
3 Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra
Atlanten, förslagsanslag........................
4 Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslagsanslag ..................................
5 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag .................................
6 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag....................
7 Upplysningsarbete avseende produktions- och exportfrågor, reservationsanslag........................
8 Bidrag till Svenska turisttrafikförbundet.........
9 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater......
* Beräknat belopp.
1 739 000
404 000 • 2 143 000
50 000
13 000
24 000
125 000
50 000 500 000 52 000
Statens handels- och industrikommission:
1 Avlöningar, förslagsanslag............
2 Omkostnader, förslagsanslag..........
Statens priskontrollnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag............
4 Omkostnader, förslagsanslag..........
68 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
10 Avsättning till fonden för idrottens främjande ...
11 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande .
12 Avsättning till lotterimedelsfonden..............
13 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag ..............................
14 Extra utgifter, reservationsanslag................
9 000 000 1 000 000 13 000 000
675 000 70 000
26 702 000
Summa kronor 134 432 300
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
69 XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet
3 Inrikesdepartementet:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag ....................................
880 000 118 000
B.
6 7
18 19
21 Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater Medicinalstyrelsen:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
Anskaffande av viss laboratorieutrustning m. m.,
reservationsanslag..............................
Sinnessjuknämnden:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens bakteriologiska laboratorium:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens rättskemiska laboratorium:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens farmacevtiska laboratorium:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Svenska farmakopékommittén m. in., förslagsanslag Statens rättsläkarstationer:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Medikolegala besiktningar, förslagsanslag..........
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare in. fl.:
Avlöningar, förslagsanslag......... 12 700 000
Sjukvård in. in., förslagsanslag..... 20 000
Beräknat belopp.
2 823 000 422 000
358 000 37 600
23 000 5 000
2 423 000 1 550 000
460 000 110 000
497 000 112 000
*300 000 *90 000
998 000
45 000
1 048 000
3 245 000
395 600 170 000 5 300 000 26 000
28 000
3 973 000
570 000
609 000 67 000
390 000 30 000
70 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
22 Reseersättningar, förslagsanslag____ 300 000
23 Bidrag för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden,
reservationsanslag............... 50 000 13 070 000
24 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag......................... 26 500
46 Sjukvårdsanstalterna
Sinnessjukvårdsanstalter:
Statens sinnessjukhus
Avlöningar, förslagsanslag......... 92 420 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 37 460 000
övervakning av vissa försöksutskrivna patienter, förslagsanslag... 24 000
Utrustning av nya sinnessjukhus, reservationsanslag ......................................
Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar, förslagsanslag.........................
Kostnader för driften av psykiatriska kliniken i
Uppsala, förslagsanslag.......................
Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken
i Lund, förslagsanslag........................
Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg och Malmö, förslagsanslag................
Bidrag till uppförande eller inrättande av psykiatriska avdelningar vid lasarett, reservationsanslag ......................................
Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag........................
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag ......................................
Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sin-
nessjuka, förslagsanslag.......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
Avlöningar, förslagsanslag........... 335 000
Omkostnader, förslagsanslag......... 182 600
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
Avlöningar, förslagsanslag........... 172 400
Omkostnader, förslagsanslag......... 82 400
Bidrag till uppförande eller inrättande av sär-
skolor och vårdanstalter för psykiskt efterblivna, reservationsanslag.....................
Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna, förslagsanslag.........................
Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
Statens anstalt för fallandesjuka:
Avlöningar, förslagsanslag......... 1 096 600
Omkostnader, förslagsanslag....... 338 700
Ferieresor för elever m. in., förslagsanslag .......................... 5 000
129 904 000 *2 500 000 100 000 1 400 000 1 500 000 19 000 000
100 60 000
140 000 1 800 000
517 600
254 800
3 200 000 8 000 000 7 900 000
1 440 300
13 096 500 27 900 100
* Iieriiknat belopp.
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
72 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag .... Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sanering av hemmets ekonomi................
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska
och nervösa barn, förslagsanslag................
U niversitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
Avlöningar, förslagsanslag......... 19 882 000
Omkostnader, förslagsanslag....... 7 344 000
Utrustning, reservationsanslag . . . *200 000
Serafimerlasarettet:
Avlöningar, förslagsanslag......... 6 533 700
Omkostnader, förslagsanslag......• 2 986 600
Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag...............
Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag.................
Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm,
förslagsanslag............'•............
Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus, förslagsanslag...............
Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag ....................................
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag....................;■••••
Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag..................;•;••••••
Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag.............................
Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag..................
Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag.....
Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag ..............................
Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsanslag ........................................
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
Vissa bidrag till lasarett m. ..................
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
in. m., förslagsanslag.........................
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag......
Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag................................
* Beräknat belopp.
*1 180 000 130 000
240 000 179 266 800
27 426 000
9 520 300 193 000 392 000
60 500
44 600
640 000 1 543 000 1 635 000 370 000 1 560 000 81 000
*1 816 000 2 100 000
2 480 000 49 861 400
10 200 400 000 1 100 000 *100 5 000 000
72 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
80 81 82
94 Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos, förslagsanslag ........................
Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag.....................
Bidrag till driften av folksanatorierna..........
Behandling av vissa lupuspatienter från' landsorten, förslagsanslag.......................
Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag........
Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag ...........................
Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag....................
Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag ............................
Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi, förslagsanslag.......................
Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag............
Ombyggnad och utrustning av Spenshults reuma-
tikersjukhus, reservationsanslag................
Vanföreanstalter m. m.:
Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. Till- och ombyggnad av röntgenavdelningen vid \ anföreanstalten i Hälsingborg, reservationsanslag ........................................
Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag Bidrag till kuratorsverksamhet vid vanföreanstal-
terna.............................
Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag.......
Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag..
Bidrag till de vanföras riksorganisation.........
Bidrag till riksföreningen mot polio............
Bidrag till anskaffande och drift av hörapparater
Bidrag till hörselfrämjandet...................
F örlossningsanstalter:
Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter, reservationsanslag...............
1 400 000
75 000
600 000 300 000 3 000 000 950 000 75 000 240 000 11 500 000
60 000 300 000
36 000 940 000
1 250 000 10 200 20 000 *500 000 *65 000
Hälsovård i allmänhet Statens institut för folkhälsan:
95 Avlöningar, förslagsanslag..................... 2 388 000
96 Omkostnader, förslagsanslag................... gg7 200
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm: —
97 Avlöningar, förslagsanslag..................... 102 000
98 Omkostnader, förslagsanslag................... 170 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
99 Avlöningar, förslagsanslag.................... 33 000
100 Omkostnader, förslagsanslag.................. gg 300
* Beräknat belopp.
13 150 600
14 681 200
__100
256 960 100
3 055 200
272 000
152 300
71 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
60 61 62
66 67
72 Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag----
Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sanering av hemmets ekonomi................
Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska och nervösa barn, förslagsanslag...............
U niversitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
Avlöningar, förslagsanslag----
Omkostnader, förslagsanslag . Utrustning, reservationsanslag
19 882 000 7 344 000 *200 000
Serafimerlasarettet:
Avlöningar, förslagsanslag .. Omkostnader, förslagsanslag
6 533 700 2 986 600
Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab-
batsbergs sjukhus, förslagsanslag...............
Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag........................
Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i epidemiologi vid epidemisjukhuset i Stockholm,
förslagsanslag................................•.
Bidrag till anordnande av klinisk undervisning i kirurgi och neurologi vid vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus, förslagsanslag........•......
Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslags-
anslag ...............................;.....
Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag...................;•••••
Driftkostnader vid akademiska sjukhuset i Uppsala, förslagsanslag.........................
Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................
Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag..................•••••/••
Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, reservationsanslag ..... Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reser-
vationsanslag ..............................
Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag Bidrag till Göteborgs stad till driften av för undervisningsändamål upplåtna sjukhus, förslagsanslag ........................................
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
Vissa bidrag till lasarett m. ..................
Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar vid lasarett m. m., reservationsanslag.. Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag.........................
Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber-
kulossjukvårdsanstalter, reservationsanslag......
Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag
♦1 180 000 130 000
240 000 179 266 800
27 426 000
9 520 300 193 000 392 000
60 500
44 600
640 000 1 543 000 1 635 000 370 000
1 560 000
81 000
*1 816 000
2 100 000
2 480 000 49 861 400
10 200 400 000 1 100 000 *100 5 000 000
* Beräknat belopp.
74 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
131 Sjuktransporter med flygplan, förslagsanslag..... 65 000
132 Understödjande av helikopterflyg, förslagsanslag .. 200 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
133 Avlöningar, förslagsanslag.................... 283 400
134 Omkostnader, förslagsanslag.................. 22 700 306 100
135 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, för-
slagsanslag................................... 340 000
136 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. 600 000
137 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska läkare, förslagsanslag................... 5 000
34 709 100 319 569 800
C. Alkoholistvård m. m.
Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens
alkoholistanstalt därstädes:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 797 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 538 400
3 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag....... 290 000 1 625 400
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
tvångsarbets- och alkoholistanstalt:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... 49 400
5 Omkostnader, förslagsanslag................... 10 800 60 200
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anord-
nade alkoholistanstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag..................... 170 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................... 65 400 235 400
Statens alkoholistanstalt å Venngarn:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... 565 200
9 Omkostnader, förslagsanslag................... 411 500
10 Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag....... 297 000 1 273 700
Statens alkoholistanstalt å Haknäs:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... 50 500
12 Omkostnader, förslagsanslag................... 38 000 88 500
13 Bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstal-
ter m. m., reservationsanslag..................... 240 000
14 Bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader m. m., förslagsanslag.............. 5 100 000
15 Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid erkända alkoholistanstalter, reservationsanslag....... 327 000
16 Inventarier vid statsunderstödda alkoholistanstalter,
reservationsanslag.............................. 480 000
17 Tillfälligt omhändertagande av alkoholister m. m.,
förslagsanslag.................................. 350 000
18 Resekostnader vid intagning å allmän alkoholistanstalt, förslagsanslag............................ 400 000
Länsnykterhetsnämnderna:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 002 000
20 Omkostnader, förslagsanslag................... 379 000 1 381 000
21 Understöd åt kommunala nykterhetsnämnder, för-
slagsanslag.................................... 3 600 000
75 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
22 Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. ........................................ • •
23 Bidrag till Stockholms stadsmission för viss alkoholistvårdande verksamhet........................
24 Bidrag till Länkrörelsen........................
D. Överståthållar ämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag......
2 Omkostnader, förslagsanslag----
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag......
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag ..
5 Reseersättningar, förslagsanslag .
6 Expenser, förslagsanslag.......
7 Publikationstryck, förslagsanslag Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag......
9 Omkostnader, förslagsanslag----
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag......
11 Omkostnader, förslagsanslag----
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag......
13 Omkostnader, förslagsanslag----
4 660 000 422 500
37 800 000 225 000 1 050 000 5 810 000 175 000
*1 400 000 305 000
*12 050 000 1 195 000
18 500 000 3 280 000
E. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 206 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.....
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 271 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen .............................
3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för-
slagsanslag, därav 1 461 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.................
4 Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, där-
av 6 700 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ..............................
5 Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav
267 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ................................
Poliskåren i Boden:
6 Avlöningar, förslagsanslag.....................
7 Omkostnader, förslagsanslag...................
8 Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag ........................• • .......;••••"
9 Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. in., förslagsanslag....................
* Beräknat belopp.
390 000
1 889 000
12 450 000
284 000
*594 000 *126 600
82 500
10 000 15 000
14 668 700
5 082 500
45 060 000
1 705 000
13 245 000
21 780 000 86 872 500
676 000
15 013 000
720 600 934 000 12 800 000
76 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Statens polisskola:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 90 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen....... 689 000
It Omkostnader, förslagsanslag, därav 40 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen....... 305 000
12 Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav
44 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen ................................... 405 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... 718 200
14 Omkostnader, förslagsanslag................... 557 oqO
15 Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess helhet m. m., förslagsanslag.....................
16 Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m., förslagsanslag..................................
17 Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis-
väsendet m. m„ förslagsanslag, därav 797 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen......
18 Poliskollegierna, förslagsanslag...................
19 Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,
förslagsanslag............................
20 Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. in.,
förslagsanslag...............................
21 Kostnader för särskild polisverksamhet för hind-
rande och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag ...............................
22 Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag ....
F. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... 1 390 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... 370 00O
Civilförsvarsområdenas administration:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 241 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... 760 000
5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag
6 Bidrag till vissa frivilliga organisationer..........
7 Försöksverksamhet, reservationsanslag............
8 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag .
9 Inköp av brandmateriel, reservationsanslag........
10 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag ..............................
11 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag ...................................
12 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag.....
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar för civilförsvarsändamål, reservationsanslag..
1 399 000
1 275 200
500 000
850 000
5 000 000
2 000
100 3 000
6 558 000
_100
. 45 731 000
1 760 000
5 001 000
6 850 000 321 600 200 000
6 500 000 1 100 000
90 000
2 830 000 280 000 500 000
18 G.
8 9
H.
8 9
14 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
77 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag........................
Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik- och skolskyddsrum, förslagsanslag............
Kostnader för viss motorfordonsberedskap, reservationsanslag ....................................
Besiktning av motorfordon, förslagsanslag.........
Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter m. m., reservationsanslag...................
13 060 000
600 000
235 000 10 000
300 000 39 637 600
Brandväsendet
Statens brandinspektion:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Statens brandskola:
Avlöningar, förslagsanslag.....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
Bidrag till svenska brandskyddsföreningen........
Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund.....
Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag ....................................
Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar, reservationsanslag.........................
Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer, reservationsanslag........................
Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Uppsala universitets delfond, förslagsanslag.....
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag----
Ersättning till statens domäners fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
Statens utlänningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag ....................
Omkostnader, förslagsanslag...................
157 400
62 200 219 600
150 800
77 000 227 800
2 000 5 000
700 000
400 000
125 000
1 679 400
8 832 000 5 430 000 603 000
1 503 000 16 368 000
17 300
2 285 000
338 000 2 623 000
Bidrag till internationellt hälsovårdsarbete, förslagsanslag ........................................
Svenska sjukhuset i Korea, reservationsanslag......
Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag ........................................
Resestipendier, reservationsanslag................
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag ................................
Extra utgifter, reservationsanslag.................
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag...........................
825 000 *3 500 000
100 000 10 000
700 000 85 000
5 000
24 283 300
Beräknat belopp.
Summa kronor 533 434 800
78 Kungl. Maj. ts proposition nr 1
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 588 200
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 44 000 632 200
682 200
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 169 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 11 000 180 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 188 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. 25 100 213 500
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... 777 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. 108 300 885 300
1 278 800
C. Statliga pensionsväsendet
1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 1 200 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen..................... 115 000 000
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag.................................. 2 900 000
3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för arbetare m. m., förslagsanslag, därav 5 900 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 13 000 000
4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag.................................. 600 000
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag...... 650 000
6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag ........................................ 100 000
7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag, därav 200 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......... 34 500 000
8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 600 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen.............. 2 400 000
9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................ 15 000
10 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag ........................................ 4 750 000
173 915 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
D. Statsunderstödda pensions väsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag...................
2 Statens andel i kostnaden för pensionering av vissa
överåriga extra provinsialläkare, förslagsanslag----
3 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans pensionsanstalt........................
92 000 000
10 000
1 600 000
93 610 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. 580 000
580 000
F. Diverse
5 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag ........................................
Extra utgifter, reservationsanslag................
Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. m., förslagsanslag.....................
Summa kronor
123 000
475 000
35 000
10 000
15 000 000
15 643 000 285 659 000
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
Oförutsedda utgifter, förslagsanslag
1 000 000
80 Kungl. Maj. ts proposition nr i
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag 6 175 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag .................................. 1 050 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... l 100 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... 1 200 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, förslagsanslag ...................................... 21 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag .................................. 100 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... 59 00O
8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... 80 000
9 Utgivande av en nordisk parlamentarisk tidskrift,
förslagsanslag................................ 40 000
10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ 400 000
11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 501 000
13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag .................................. 500 000
14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ # 240 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... 575 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. 310 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... 255 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. 30 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . 100 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... 459 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. 14 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... 154 q00
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. 19 OOO
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ 45 000
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... 145 OOO
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. 28 300
27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag ........................................
29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag ...................................
30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag..................................
10 225 000 100
2 301 000
885 000
385 000
173 000
183 000
218 300 525 000
50 000
395 000
80 000
Kungl. Maj. ts proposition nr i
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag ....................................
33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag....................................
Summa kronor
114 000
200 000
10 000 15 744 400
<! Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1
82 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTS FONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden................................ 3 200 000
II. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden................................410 000 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 9), reservationsanslag ................................ 2 700 000
2 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskrona —Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bred-
åkra—Växjö (I: G: 3), reservationsanslag........ 3 000 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 23),
reservationsanslag............................ jqo 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk (I: D:
11), reservationsanslag........................ 3 qoo 000
8 800 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 5), reservationsanslag .............................. QQQ
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag.................... *500 000
2 Om- och tillbyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m. (III: 2), reservationsanslag.. *206 000
3 Nybyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m. (III: 3), reservationsanslag........... *305 000
4 Nybyggnad av personalbostäder vid fångvårdsanstalter m. m. (III : 4), reservationsanslag..... *400 000
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 87.
* Beräknat belopp.
83 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Finansdepartementet:
16 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning m. m. (III :17), reservationsan-
Ecklesiastikdepartementet:
17 Nybyggnad för riksarkivet (III: 18), reservationsanslag ...................................... 37 500
18 Om- och tillbyggnad av naturhistoriska riksmuseet (III: 19), reservationsanslag................ 72 500
19 Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan (III: 20), reservationsanslag........ 150 000
20 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (III: 21), reservationsanslag............... 184 000
21 Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (III: 22), reservationsanslag ........................................ ^7 500
22 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-
geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala (III: 23), reservationsanslag............... 500 000
23 Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet (III:
24), reservationsanslag........................ 195 000
24 Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i
Lund (III: 25), reservationsanslag.............. 510 000
* Beräknat belopp.
84 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
25 Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid
universitetet i Lund (III: 26), reservationsanslag.. 250 000
26 Bostadsbyggnad vid universitetet i Lund (III: 27),
reservationsanslag............................ 125 000
27 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg (III: 28), reservationsanslag____ *675 000
28 Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet (III: 29), reservationsanslag............ 762 500
29 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 30), reservationsanslag................... 1 000 000
30 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(111:31), reservationsanslag................... *175 000
31 Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm (III: 32), reservationsanslag.............. *500 000
32 Nybyggnad för konstfackskolan (III: 33), reservationsanslag .................................. 750 000 5 964 000
Jordbruksdepartementet:
33 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök (III: 34), reservationsanslag.. 25 000
34 Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksda-
len (III: 35), reservationsanslag................ *146 500
35 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut (111:36), reservationsanslag.. 72 500
36 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III: 37),
reservationsanslag............................ 187 500
37 Byggnadsarbeten för karantänanstalten i Haparanda för husdjur (III: 38), reservationsanslag .... 60 000
38 Byggnadsarbeten vid statens maskin- och red-
skapsprovningsanstalter (III: 39), reservationsanslag ........................................ 250 000
39 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan (III: 40),
reservationsanslag............................ 97 500
40 Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsin-
stitut (III: 41), reservationsanslag.............. 10 000
41 Förvärv av tjänstebostad åt lappväsendet i Västerbottens län (III: 42), reservationsanslag ..... 8 800 857 800
Handelsdepartementet:
42 Nybyggnad vid Frescati för Sveriges geologiska undersökning m. m. (III: 43), reservationsanslag 100 000
43 Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten (III:
44), reservationsanslag........................ 565 000
44 Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 45), reservationsanslag .................................. *310 000 975 000
Inrikesdepartementet:
45 Nybyggnad för virusavdelning vid statens bakteriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet m. m. (III: 46), reser-
vationsanslag ................................ 750 000
46 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m. (III: 47), reservationsanslag............. *14 250 000
* Beräknat belopp.
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus för undervisningsändamål (III: 48), reservationsanslag ........................................
Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 49), reservationsanslag ..............................
Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala
(III: 50), reservationsanslag...................
Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 51), reservationsanslag ..................................
95 000 *2 195 000 *362 500
2 835 000 20 487 500
32 920 400
Försvarets fonder
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond (IV: A: 1—7), reservationsanslag Marinens delfond (IV: A: 9—13), reservationsanslag ....................................
Flygvapnets delfond (IV: A: 15—20), reservationsanslag ................................
Befästningars delfond (IV: A: 22—33), reservationsanslag ................................
5 800 000
3 250 000
17 250 000
49 900 000 76 200 000
Statens utlåningsfonder
Försvarsdepartementet:
Värnpliktslånefonden (V: 2), reservationsanslag .. Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande (V: 3), reservationsanslag ..................................
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier (V: 6), reservationsanslag ..............................
Allmänna studielånefonden (V: 7), reservationsanslag ......................................
Jordbruksdepartementet:
Statens avdikningslånefond (V: 9), reservationsanslag ......................................
Fiskerilånefonden (V: 10), reservationsanslag----
100 000
122 500 000
5 000 000
8 500 000 13 500 000
500 000
150 000 650 000
136 750 000
Fonden för låneunderstöd
Socialdepartementet:
Lån till anordnande av allmänna samlingslokaler (VI: 4), reservationsanslag.....................
Finansdepartementet:
Lån till Haparanda stad för byggande av tullhus
(VI: 6), reservationsanslag.....................
Beräknat belopp.
3 900 000
120 000
86 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
3 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger (VI:
7), reservationsanslag....................... 125 000 245 000
Ecklesiastikdepartementet:
4 Lån till Chalmers tekniska högskolas studentkår
(VI: 8), reservationsanslag..................... 1 600 000
Inrikesdepartementet:
5 Lån till föreningen Sävstaholmsskolorna till upp-
förande av nytt skolhem (VI: 9), reservationsanslag ...................................... 264 000
6 Lån till nybyggnader vid erkända alkoholistanstalter (VI: 12), reservationsanslag............. 1 265 000 1 529 000
7 274 000
G. Diverse kapitalfonder
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Anordnande av en bombsäker oljelagringsanlägg-
ning (VIII: 7), reservationsanslag.............. 2 575 000
2 Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelag-
ringsanläggning (VIII: 8), reservationsanslag..... 300 000
3 Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik m. m.
(VIII: 9), reservationsanslag................... 262 500
4 Anordnande av lagringsutrymme för mörka oljor
(VIII: 10), reservationsanslag.................. 520 000
_8 657 500
Summa kronor 265 746 900
IV. AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALM E DE LS FÖRLUSTE R 1
1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.............. 228 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
87 Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR BUDGETÅRET 1955/56
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
34. Ränta å 1954 års 2,6 % lån av 27/9 ............ 2 722 200
35. » » 1954 * 2 1/2—3 1/2 % lån av 27/9____ 4 518 250
36- * 9 1954 » 3 1/2 % lån av 15/10, förslagsvis 8 916 705
37> 9 9 1954 * 4 % lån av 10/11, förslagsvis... 26 880 000
38. » » 1954 » 3 3/4 % Sfrs-lån av 30/11, förslagsvis ....................... 2 661 834
39- * » 1945 » 3 % lån (för inlösen av enskilda
järnvägar).................... 801 534
Premieobligationslån:
40. Vinster å 1942 års premieobligationslån........... 9 872 000
41* 9 9 1943 9 » 5 253 000
42- » » 4944 » » 5 991 500
43- * 9 1945 » » 7 880 000
44- 9 9 1946 9 9 3 700 000
45> 9 9 1947 9 9 7 400 000
46- 9 9 1951 9 9 4 200 000
47. * » 1954 » * 4 500 000
48. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis..............
49- » » sparobligationer, förslagsvis...................
50. » » rikskonton, förslagsvis........................
51. » » inlåning från sparbanker ....................
52. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington, (Marshall-lånet), förslagsvis........
53. » »av staten övertagna lån, förslagsvis...........
54- » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis................................
55. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen...... . . . . . . . . . . .
56. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm.........................
57. » » konung Carl XIII:s hemgiftskapital.....
58. » » Göta kanals reparationsfond..................
59. » » skattkammarväxlar, förslagsvis................
60- 9 9 beräknad ny upplåning, förslagsvis.............
288 445 440
48 796 500 9 500 000 2 200 000 60 000
1 415 050
2 642 000 780 000
33 000 000 300 000
90 000 7 500 7 045 40 000 000 12 981 665
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis............
2. Inlösningssprovisioner m. m., förslagsvis
3. Kursförluster, förslagsvis..............
440 225 200
1 000 000 200 000
_100 1 200 100
Summa kronor 441 425 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer
2. » » rörliga krediter......
3. 9 » utlånade medel m. m.
B. Vppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld....................
2. Kursvinster .................
100 000 30 000 000 25 000
30 125 000
100 200
Kungl. Maj.ts proposition nr 1 89
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 000 000
2. Depositionsavgifter för premieobligationslånen...... 100 000
3. Dragningslistor å premieobligationslånen . .......... 200 000
4. Övriga diverse inkomster......................... .100 1 300 100
31 425 800
Underskott att avföras å riksstatens driftbudget................... • 410 000 000
Summa kronor 441 425 300
90 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 778 439 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
91 INVE STE RINGS STATER FÖR BUDGETÅRET 1955/56
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag .. 11 895 000
fonden................ 5 200 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 6 694 000 _
11 895 000 11 895 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 220 350 000
från riksstaten......... 2 700 000
inom fonden.......... 163 000 000
Övriga kapitalmedel...... 3 500 000
Investeringsbemyndigande. 51 150 000 ___
220 850 000 ] 280 360 000
G. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 266 700 000
från riksstaten......... 3 100 000
inom fonden........... 170 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 93 500 000 __
268 700 000 266 799 999
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 306 500 000
från riksstaten......... 3 000 000
inom fonden........... 72 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 231 000 000 __
306 500 000 399 999 999
£. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 1 o63 200
inom fonden........... 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 862 200 _
1 583 200
1 568 200
92 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 6 745 000
från riksstaten......... 145 000
inom fonden........... 870 000
Övriga kapitalmedel ....... 1 000
Investeringsbemyndigande. 5 729 000
6 745 000 6 745 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETS FOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 68 834 500
från riksstaten......... 32 920 400
inom fonden........... 8 317 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 27 596 100
68 834 500 68 884 500
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 109 750 000
från riksstaten......... 76 200 000
inom fonden........... 11 029 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 22 520 000
109 750 000 109 750 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 7 800 000
inom fonden........... 2 800 000
Övriga kapitalmedel ...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 4 999 000 V.
V. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande. 200 000 Investeringsanslag........ 200 000
Vämpliktslånefonden
Avskrivningsmedel från riksstaten .
100 000 Investeringsanslag
100 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
93 Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 122 500 000
Investeringsbemyndigande. 367 500 000
490 000 000
490 000 000
490 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin
Investeringsbemyndigande. 1 000 000 Investeringsanslag........
1 000 000
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. B 000 000 Investeringsanslag
Statens lånefond för universitetsstudier
3 000 000
Avskrivningsmedel från riksstaten .
5 000 000 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
5 000 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 2 000 000 Investeringsanslag ..
Lotsverkets båtlånefond
2 000 000
Investeringsbemyndigande.
500 000 Investeringsanslag
500 000
94 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Fonden för lån till företagareföreningar in. fl.
Investeringsbemyndigande. 2 500 000
Summa investeringsbemyndiganden för statens utlåningsfonder............ 380 150 000
Yl. FONDEN FÖR
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 7 274 000
Övriga kapitalmedel...... 20 487 000
Investeringsbemyndigande. 194 366 400
222 127 400
Investeringsanslag........ 2 500 000
LÅNEUNDERSTÖD
Summa investeringsanslag . 222 127 400
222 127 400
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel........ 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 1 920 000
Investeringsbemyndigande... 920 000
1 920 000 1 920 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 35 050 000
från riksstaten.......... 3 657 500
inom fonden............ 15 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 16 292 500
35 050 000 35 050 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande... 2 000 000 Investeringsanslag.......... 2 000 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........... 232 000
inom fonden .............. 231 000
Övriga kapitalmedel......... 1 000
Investeringsbemyndigande .... —
232 000 282 000
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 1 778 367 100
från riksstaten....... 265 746 900
inom fonden......... 449 547 000
Övriga kapitalmedel____ 25 294 000
Investeringsbemyndigande 1 037 779 200
1 778 867 100
1 778 367 100
uo CD
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
95 KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKS FONDER
A. Postverket
1 Posthus m. ..................................
2 Förvärv av fastigheter i Linköping.............
3 Anskaffning av automobiler m. m..............
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. ....................... 1 800 000
Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. 1 500 000
Förvärv av billinjer......................... 1 000 000
7 Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket
8 9
10 Telefonstationsbyggnader m. m.................
Inköp av fastigheter..........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
Riks- och landskablar m. m..................
Telefon- och telegrafstationer.................
Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar..........................
Radioanläggningar för televerket:
Rundradioanläggningar.......................
Radioanläggningar för kommersiell trafik......
Radioanläggningar för luftfarten................
Försvarsberedskap vid televerket...............
Televerkets dispositionsanslag...................
44 700 000 72 100 000
75 400 000
*10 000 000 850 000
C. Statens järnvägar
Byggnader och anläggningar:
1 Bangårdar..................................
2 Dubbelspårsbyggnader och linjeomläggningar ...
3 Ombyggnad till normalspår av linjerna Karlskro-
na—Kristianstad, Karlshamn—Vislanda och Bredåkra—Växjö ................................
4 Fortlöpande förstärkning av spåröverbyggnaden
5 Broar m. ..................................
6 Signalsäkerhetsanläggningar...................
7 Vägskyddsanläggningar......................
8 Telefonanläggningar m. m....................
9 Anläggningar för elektrisk tågdrift............
10 Fortsatt elektrifiering av statsbanenätet.......
• Beräknat belopp
10 300 000 29 300 000
3 000 000 18 500 000
4 650 000 7 850 000
5 200 000 3 050 000 7 500 000
10 000 000
4 000 000 1 395 000 1 500 000
4 300 000 700 000 11 895 000
7 500 000 100 000
192 200 000
10 850 000 500 000 2 700 000 6 500 000
220 860 000
96 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
11 Lokstations- och driftverkstadsanläggningar____ 4 400 000
12 Anläggningar vid huvudverkstäder............ 1 350 000
13 Anläggningar vid förrådsavdelningen.......... 1 100 000 106 200 000
Rullande materiel:
14 Anskaffning av lok och lokomotorer.......... 28 000 000
15 Anskaffning av motorvagnar och rälsbussar____ 24 550 000
16 Anskaffning av person-, resgods- och postvagnar . 10 200 000
17 Anskaffning av godsvagnar................... 47 650 000
18 Ombyggnad av rullande materiel............. 9 900 000 120 300 000
Sjöfartsmateriel:
19 Ny tågfärja................................. 10 000 000
Biltrafik:
20 Garage- och verkstadsbyggnader.............. 1 600 000
21 Anskaffning av bilmateriel................... 5 600 000
22 Förvärv av billinjer......................... 2 000 000 9 200 000
23 Försvarsberedskap vid statens järnvägar......... 100 000
24 Inventarier m. m.............................. 7 900 000
25 Statens järnvägars dispositionsanslag............ 13 QOO 000
266 700 000
D. Statens vattenfallsverk
Kraftstationer m. m.:
1 Stenungsunds ångkraftstation................. 7 000 000
2 Kapitaltillskott till Bergeforsens kraftaktiebolag . 20 000 000
3 Kraftstationer i Indalsälven mellan Litselet och
Gesunden................................... 23 000 000
4 Kraftstation vid Järkvissle................... 7 000 000
5 Kraftstation vid Lasele...................... 25 000 000
6 Ytterligare maskinaggregat i Forsmo kraftstation 15 000 000
7 Kraftstationer i Umeälven mellan Storuman och
Blåviken................................... 38 000 000
8 Stornorrfors kraftstation..................... 18 000 000
9 Kraftstation vid Liggaforsen................. 2 000 000 155 000 000
10 Regleringsföretag.............................. 20 000 000
11 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid statens kraftverk......... 120 000 000
12 Inköp av vattenfall och fastigheter............. 2 000 000
13 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu-
tionsverksamhet............................... 1 500 000
14 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag........ 8 000 000
306 500 000
E. Domänverket
1 Förvärv av fångkolonier....................... *500 000
2 Tjänstebostäder för domänverket............... 700 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . *363 200
1 563 200
* Beräknat belopp.
Summa kronor 807 008 200
Kungl. Maj:ts proposition nr 1 97
II. LUFTFARTSFONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
1 Flygfältsbyggen........................... 5 000 000
2 Teleutrustning m. m....................... 100 000
3 Belysningsanläggningar..................... 900 000
4 Fordon, maskiner och redskap.............. 450 000
5 Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... 145 000
G Luftfartsverkets dispositionsanslag.......... 150 000 6 745 000
Summa kronor 6 745 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter *500 000
2 Om- och tillbyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m......................... *412 000
3 Nybyggnad av arbetslokaler vid fångvårdsanstalter m. m................................... *610 000
4 Nybyggnad av personalbostäder vid fångvårdsanstalter m. m................................ *800 000
5 Utbyggnad av fångvårdsanstalten på Hall..... *1 200 000
6 Nybyggnad av fångvårdsanstalter m. m....... *1 500 000 5 022 000
Utrikesdepartementet:
7 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter för utrikesrepresentationen.............. 965 000
8 Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän
vid beskickningen i Oslo m. m............... 100 000
9 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen i
Oslo m. m.................................. 600 000
10 Uppförande av bostadsfastighet för tjänstemän
vid beskickningen i Paris.................... 360 000
11 Inköp och iståndsättning av kanslifastighet för beskickningen i Haag m. m.................... 175 000 2 200 000
Kommunikationsdepartementet:
12 Nybyggnad för statens bilinspektion i Stockholm 900 000
13 Förvärv av mark för radiohuset i Göteborg.... *800 000
14 Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... 2 500 000
15 Anordnande av förvaltningslokaler............ 1 250 000
16 Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål . . 500 000 5 950 000
Finansdepartementet:
17 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m........................ 500 000
Ecklesiastikdepartementet:
18 Nybyggnad för riksarkivet................... 150 000
19 Om- och tillbyggnad av naturhistoriska riksmuseet ..................................... 290 000
* Beräknat belopp.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1
98 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
20 Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan .................................. 300 000
21 Vissa byggnadsarbeten vid universitet i Uppsala 368 000
22 Om- och tillbyggnad av fysiska institutionen vid
universitetet i Uppsala...................... 155 000
23 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-
geologiska institutionerna vid universitetet i Uppsala ........................................ 1 000 000
24 Vissa byggnadsarbeten vid Lunds universitet ... 390 000
25 Om- och tillbyggnad av universitetsbiblioteket i
Lund...................................... 1 020 000
26 Tillbyggnad till arkivet för dekorativ konst vid
universitetet i Lund......................... 500 000
27 Bostadsbyggnad vid universitetet i Lund...... 250 000
28 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg............................. *1 350 000
29 Nybyggnad för karolinska mediko-kirurgiska institutet ..................................... 1 525 000
30 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm. 2 000 000
31 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .. *350 000
32 Om- och tillbyggnad av lärarhögskolan i Stockholm ....................................... *1 000 000
33 Nybyggnad för konstfackskolan............... 1 500 000
Jordbruksdepartementet:
34 Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök......................... 50 000
35 Byggnadsarbeten för försöksgård vid Röbäcksda-
len......................................... *293 000
36 Byggnadsarbeten vid Alnarps lantbruks-, mejeri-
och trädgårdsinstitut........................ 145 000
37 Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan....... 375 000
38 Byggnadsarbeten för karantänanstalten i Haparanda för husdjur........................... 120 000
39 Byggnadsarbeten vid statens maskin- och red-
skapsprovningsanstalter...................... 500 000
40 Byggnadsarbeten vid skogshögskolan.......... 195 000
41 Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsin-
stitut...................................... 20 000
42 Förvärv av tjänstebostad åt lappväsendet i Västerbottens län............................... 36 500
Handelsdepartementet:
43 Nybyggnad vid Frescati för Sveriges geologiska
undersökning m. m........................... 400 000
44 Utbyggnad av flygtekniska försöksanstalten .... 2 260 000
45 Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... *480 000
Inrikesdepartementet:
46 Nybyggnad för virusavdelning vid statens bak-
teriologiska laboratorium och virusinstitution vid karolinska institutet m. m.................... 1 500 000
47 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m....................................... *28 500 000
* Beräknat belopp.
12 148 000
1 734 500
3 140 000
Kungl. Maj:ts proposition nr 1
48 Uppförande vid Restads sjukhus av ett bostadshus
för undervisningsändamål.................... 190 000
49 Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... *4 390 000
50 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala *725 000
51 Vissa skyddsrumsanläggningar................ 2 835 000
Summa kronor
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000
2 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt ..................................... 1 500 000
3 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen.................... 800 000
4 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
5 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar. .. 100 000
6 Förråd för armén........................... 6 000 000
7 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 2 200 000
8 Vissa markförvärv för armén................. *3 500 000
Marinens delfond:
9 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
10 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000
11 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar.. 50 000
12 Anordnande av vissa förråd och garage....... 700 000
13 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 5 200 000
14 Vissa markförvärv för marinen............... *250 000
Flygvapnets delfond:
15 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
16 Vissa flygfältsarbeten m. m.................. 30 000 000
17 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000
18 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar 50 000
19 Flygfältsbelysning m. m...................... 1 500 000
20 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 2 400 000
21 Vissa markförvärv för flygvapnet............. *3 500 000
Befästningars delfond:
22 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 4 000 000
23 Berghangarer............................... 13 700 000
24 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 3 500 000
25 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 500 000
26 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 1 400 000
27 Uppställningsplatser för radarstationer......... 2 000 000
28 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier .................................. 6 000 000
29 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. ........................................ 2 000 000
30 Tygmaterielförråd i berg..................... 7 000 000
* Beräknat belopp.
38 140 000 68 834 500
15 100 000
6 750 000
38 000 000
Beräknat belopp.
Kungl. Maj. ts proposition nr 1
101 Kommunikationsdepartementet:
5 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för 1954/55 2 200 000
Finansdepartementet:
6 Lån till Haparanda stad för byggande av tullhus 120 000
7 Lån för inrättande av alkoholfria restauranger .. 500 000 620 000
Ecklesiastikdepartementet:
8 Lån till Chalmers tekniska högskolas studentkår 1 600 000
Inrikesdepartementet:
9 Lån till föreningen Sävstaholmsskolorna till uppförande av nytt skolhem..................... 264 000
10 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning 100
11 Lån till vissa utländska läkare............... 100
12 Lån till nybyggnader vid erkända alkoholistanstalter ...................................... 1 443 000 1 707 200
Summa kronor 222 127 400
VII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Handelsdepartementet:
1 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten
tillhöriga gruvor i Västerbottens län..........._1 920 000
Summa kronor 1 920 000
VIII. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Garage och förrådsbyggnader m. m......... 4 300 000
Maskincentralförråd:
2 Motorfordon och vägmaskiner
m. m......................... 22 000 000
3 Flytande materiel............. 3 400 000 25 400 000 29 700 000
Jordbruksdepartementet:
4 Jordfonden................................. 2 000 000
Statens reproduktionsanstalts fond:
5 Utökad maskinell utrustning............... 227 000
6 Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten 5 000 2 232 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
7 Anordnande av en bombsäker oljelagringsan-
läggning.................................. 2 800 000
8 Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-
lagringsanläggning......................... 1 000 000
9 Anordnande av bombsäker smörjoljefabrik
m. ...................................... 750 000
10 Anordnande av lagringsutrymme för mörka
oljor................................... 800 000 5 350 000
Summa kronor 37 282 000
»
102 Kungl. Maj:ts proposition nr 1
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 4 januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets inkomster och utgifter för budgetåret 1955/56, som Kungl. Maj :t på hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, förslag till proposition angående statsverkets tillstånd och behov under nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Bengt Resare
547830. Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN 1955
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den b januari 1955.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Sköld, Zetterberg, Torsten Nilsson, Sträng, Ericsson, Andersson, Norup, Hedlund, Persson, Hjälmar Nilson, Lindell, Nordenstam, Lindström, Lange.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sköld, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj :ts prövning finansplan och beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1955/56 jämte därmed sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla riksräkenskapsverkets skrivelse den 9 december 1954 med inkomstberäkning för nämnda budgetår (bihang 1).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Innan en redogörelse för den ekonomiska utvecklingen inom landet lämnas, torde i korthet få anges huvudtendenserna i den internationella konjunkturen. Under år 195b har denna vad Västeuropa beträffar präglats av betydande expansion med bibehållen prisstabilitet och ökade valutareserver, trots fortskridande dollarliberalisering. 1 Förenta staterna har däremot rått ekonomisk stagnation under inflytande av nedgång i rustningsutgifterna, lageravvecklingar och minskningar i företagens investeringar. Dessa tendenser har uppvägts av stabilitet i de privata konsumtionsutgifterna samt en uppgång i byggnadsverksamheten och de offentliga utgifterna för civila ändamål. Prisnivån har legat stilla. En viss arbetslöshet har rått.
För år 1955 bedöms utsikterna i flertalet länder som gynnsamma. I Fö-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1
2 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
renta staterna präglas läget av optimism. Ett måttligt uppsving i den ekonomiska aktiviteten anses sannolikt. Härtill väntas bidraga såväl fortsatt stabil konsumtion och livlig byggnadsverksamhet som upphörande lageravveckling. I Västeuropa räknas med fortsatt produktionsstegring, underbyggd av en betydande investeringsvilja, som givit utslag i ökade orderstockar för kapitalvaror och en tydlig konjunkturförbättring inom järn- och stålindustrin. Den västtyska upprustningen kan väntas ytterligare skärpa uppsvingstendenserna. Västeuropas betalningssituation gentemot dollarområdet synes även under 1955 komma att vara tillfredsställande till följd av redan gjorda amerikanska åtaganden i samband med upprustningen. Utrymme torde således finnas för en fortsatt liberalisering av handeln och betalningarna med dollarområdet.
Prisstabiliteten på de internationella marknaderna är — trots vissa prisrörelser i olika riktningar under de senaste åren — i huvudsak bestående. En fortsatt konjunkturuppgång i olika delar av världen kan dock efter hand vara ägnad att framkalla prisstegringstendenser. Härvid kan man inte bortse från risken av spekulativa element.
Slutsatsen av ovanstående summariska redogörelse för det internationella konjunkturläget blir för Sveriges del närmast, att man för 1955 har att räkna med fortsatt gynnsam utveckling i de för vår utrikeshandel viktigaste länderna. Även om ett antagande om rätt väl balanserad expansion är motiverat, talar sannolikheten för en närmast svagt stigande pristendens; risken för en mera betydande prisuppgång kan dock inte helt uteslutas.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. I den nu framlagda nationalbudgeten för år 1955 (bihang 2) analyseras den samhällsekonomiska utvecklingen under fjolåret och de tendenser som kan väntas bli bestämmande under år 1955.
Beträffande det gångna året framhålles i nationalbudgeten, att den svenska ekonomin under år 195A balanserat vid en högre aktivitetsnivå än man räknade med vid föregående årsskifte. Denna ökade aktivitet sammanhänger främst med en betydande uppgång av exporten och av de privata investeringarna. Den stigande efterfrågan för dessa ändamål medförde en kraftig produktionsstegring, som varit koncentrerad till exportindustrierna och byggnadsverksamheten. Delvis har den haft karaktär av fortsatt återhämtning efter stagnationen under åren 1950—1952. Industriproduktionens ökning (preliminärt beräknad till 4 å 5 procent) har främst burits upp av expansion inom verkstadsindustrin och skogsindustrierna. Framställningen av vissa konsumtionsvaror, såsom textilier, har däremot minskat något jämfört med 1953. Byggnads- och anläggningsverksamhetens volym ökade med 8 procent, vilken ökning berörde flertalet investeringsområden. Även för skogsbruket, handeln och samfärdseln innebar fjolåret en höjning av produktionsnivån. Totalt beräknas produktionstillskottet från samtliga näringsgrenar ha stigit med omkring 4 1/2 procent eller närmare två miljarder kronor under 1954.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 3
Produktionsökningen har varit möjlig dels tack vare en gynnsam produktivitetsutveckling och dels genom en viss ökning av sysselsättningen motsvarande den naturliga befolkningstillväxten. Vidare har arbetskraft fortsatt att strömma över från jordbruket till stadsnäringarna och inom dessa från stagnerande till expanderande grenar. Arbetslösheten, som under första halvåret låg något över 1953 års nivå, har under andra halvåret varit mindre än under 1953. Under sommaren och hösten har brist på arbetskraft, särskilt yrkesutbildad sådan, gjort sig märkbar inom många områden.
Utrikeshandeln låg under 1954 på en avsevärt högre nivå än under 1953. Exporten steg, preliminärt beräknat, med nio procent tack vare livligare utländsk efterfrågan, främst på skogs- och verkstadsindustriernas produkter. Sålunda ökade utförseln av massa, papper och papp kraftigt. Trävaruexporten å andra sidan gick något tillbaka jämfört med 1953, då den höga exportnivån möjliggjordes genom omfattande lageravveckling. Inom verkstadsindustrin märks en stor ökning av fartygsleveranserna under fjolåret. Andra förskjutningar i exportutvecklingen under 1954 har inneburit en ökad utförsel av livsmedel men en minskad järnmalmsexport. Mot stegringen i exporten står en något kraftigare importökning, preliminärt beräknad till 13 procent. Härav faller en stor del på transportmedel, främst bilar. I övrigt märks betydande ökningar för flytande bränslen samt vissa industriella råvaror och halvfabrikat, särskilt järn, stål och metaller. — Prisutvecklingen i utrikeshandeln har inneburit att både export- och importpriserna genomsnittligt varit någon procent lägre 1954 än 1953. Bytesförhållandet har härigenom varit oförändrat.
Underskottet i handelsbalansen har kompenserats genom nettot av sjöfart och andra tjänster, vartill kommer ett mindre överskott av kapitaltransaktionerna. Å andra sidan beräknas betalningsförskjutningar, särskilt för fartygsexporten, ha påverkat valutareserven i negativ riktning. Valutareservens förändringar belyses i följande tabell.
V alutareserven
Miljoner kronor
4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Inom landet har produktionsökningen disponerats för betydande ökningar av investering och konsumtion. På investeringsområdet har skett en expansion med nio procent. Inom den privata sektorn har främst industriinvesteringarna ökat liksom anskaffningen av motorfordon, medan investeringarna i kraftverk och fartyg minskat i jämförelse med 1953. Bostadsbyggandets omfattning ökade med tio procent. Bland de offentliga investeringarna har särskilt de kommunala expanderat. Även de statliga militära investeringarna har stigit kraftigt.
Fortsatt expansion har även präglat konsumtionsutvecklingen under 1954. Den offentliga konsumtionen steg i samma takt som i genomsnitt under efterkrigstiden, medan den privata konsumtionen ökade något snabbare än tidigare. Inköp samt drift och underhåll av de personbilar, som hänföres till privat konsumtion, har svarat för inemot hälften av årets ökning.
Den föregående beskrivningen av det ekonomiska läget inom landet under 1954 har huvudsakligen berört genomsnittstal för året. Emellertid ägde under loppet av 1954 en förskjutning i konjunkturläget rum. Under första kvartalet utgjorde den ännu rådande osäkerheten om den fortsatta ekonomiska utvecklingen tillsammans med säsongmässiga faktorer en broms på expansionen. Under våren inträdde sedan en påtaglig förbättring av exportefterfrågan, vilket tillsammans med en mer optimistisk framtidsbedömning utlöste en kraftig expansion inom den privata investeringssektorn. Verkningarna härav spred sig snabbt till alla områden av det ekonomiska livet. Sålunda medförde efterfrågeutvecklingen en betydande produktionsstegring, för vars genomförande ett allt fullständigare utnyttjande av de tillgängliga resurserna kom till stånd. En viss knapphet på arbetskraft har till följd härav uppkommit, vilket under hösten givit upphov till spänningar på arbetsmarknaden. En annan följd av expansionen har varit ökad orderbeläggning och en förlängning av leveranstiderna hos företagen. Utvecklingen under loppet av 1954 har således inneburit en fortgående konjunkturförbättring fram till ett läge präglat av mycket hög ekonomisk aktivitet. Gränsen för det utrymme, som bestäms av tillgängliga resurser i form av arbetskraft och produktionskapacitet, synes nu i stort sett uppnådd.
Mot bakgrunden av 1954 års utveckling analyseras i nationalbudgeten utsikterna för år 1955. Vad först gäller arbetsmarknaden beräknas under 1955 en ökning av antalet personer i arbetsför ålder av ungefär samma omfattning som 1954. Sannolikt är även en omflyttning av arbetskraft från jordbruket till stadsnäringarna i samma takt som under fjolåret alt vänta. Det är vidare tänkbart, att någon ytterligare nedpressning av arbetslösheten kan äga rum, främst genom bättre säsongutjämning inom byggnadsverksamheten. Slutligen är en viss ökning av den utländska arbetskraften inte otänkbar med hänsyn till efterfrågeläget på arbetsmarknaden. — En inventering av sysselsättningsläget i olika näringsgrenar pekar på god arbetstillgång inom flertalet områden under i varje fall det närmaste halvåret. Knapphet på yrkesutbildad arbetskraft kommer att föreligga även innevarande år.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 5
Utsikterna för produktionen bedöms som ljusa. Tillgången på råvaror, bränsle och kraft förutses inte lägga hinder i vägen för en fortsatt produktionsökning under innevarande år. I nationalbudgetkalkylerna har man emellertid utgått från en viss uppbromsning av stegringstakten jämfört med 1954. Man kan nämligen nu inte räkna med samma grad av outnyttjade produktionsresurser som vid ingången av 1954, och man har ej heller i nationalbudgeten ansett sig kunna förutsätta en produktivitetsstegring i fullt samma takt som under fjolåret. Beträffande de olika produktionsområdena präglas industrin av en tydlig expansion inom flertalet branscher. Utsikterna på exportområdet liksom efterfrågan på särskilt kapitalvaror inom landet synes trygga en fortsatt ökning av industriproduktionen. Vad gäller andra näringsgrenar beräknas jordbruket vid normalskörd ge oförändrad produktion. Samma produktionsresultat kan med nuvarande utsikter förutses för skogsbruket. Byggnads- och anläggningsverksamheten väntas något öka sitt produktionsbidrag liksom den offentliga sektorn, bostadsutnyttjandet (till följd av nyproduktionen av bostäder), handeln och samfärdseln m. fl.
På utrikeshandelns område förefaller en mindre exportökning sannolik med hänsyn till efterfrågeläget och produktionsmöjligheterna. Exportökning väntas främst för skogsprodukter men även för järnmalm, järn och stål samt verkstadsprodukter. Importutvecklingen präglas av tendenser i olika riktningar. På vissa områden kan man för i år förutse minskningar, medan sådana varugrupper såsom maskiner och transportmedel beräknas uppvisa ganska betydande ökningar. Slutresultatet för importens del blir emellertid i hög grad beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen inom landet.
Detsamma gäller i viss utsträckning investeringarna, till den del dessa är bestämda av de aktuella förväntningarna. Planerna för investeringsverksamheten inom industrin under 1955 belyses av en enkät som utförts av kommerskollegium hösten 1954. Denna tyder på alt betydande ökningar, särskilt av byggnads- och anläggningsverksamheten inom den egentliga industrin, skulle vara att vänta. För samfärdselns del kan motses fortsatt expansion av motorfordonsparken och en ökning av handelsflottan. Bostadsbyggandet torde under innevarande år bli av samma omfattning som i fjol. Antalet färdigställda lägenheter kan dock väntas bli något större. — Planerna beträffande de kommunala investeringarna är för år 1955 kraftigt expansiva. De statliga investeringsplanerna går däremot endast ut på en ökning av mindre storleksordning, ökningen avser främst försvaret och vägarna, medan för affärsverken eu viss nedgång är planerad. — Byggnads- och anläggningsverksamheten regleras till cn del av byggnadstillståndsbudgeten, för vilken redogöres i nationalbudgeten. Tillståndsbudgeten är för 1955 oförändrad såväl till sin totalsumma som vad gäller kvoterna för olika områden. Under första halvåret kommer tillståndsgivningen att starkt begränsas. För flera sektorer, främst industrin och kommunerna, innebär den fastställda tillståndsbudgeten tillsammans med andra återhållande åt-
6 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
gärder en begränsning av byggnadsinvesteringarna i jämförelse med planerna.
På grundval av riksstaten för 1954/55 samt budgetförslaget för 1955/56 har endast en mindre ökning av den statliga konsumtionen från 1954 till 1955 beräknats. Planerna för den kommunala konsumtionen pekar däremot på en fortsatt snabb expansion under 1955 som ett led i en omfattande upprustning och utvidgning av olika kommunala verksamhetsområden.
Utvecklingen av den privata konsumtionen är i nuvarande läge svår att förutse. Avgörande är inkomstutvecklingen sådan denna blir bestämd av de pågående löneförhandlingarna. Förhandlingarna har för närvarande inte slutförts mer än på några mindre avsnitt av arbetsmarknaden. Där träffade uppgörelser ger ingen grund för något bedömande av det sannolika resultatet av årets avtalsrörelser.
För nationalbudgetkalkylernas genomförande har likväl fordrats ett antagande om löneutvecklingen under 1955. Som utgångspunkt för en hypotetisk kalkyl, kring vilken resonemanget om den samhällsekonomiska balansen sedan förs, har valts antagandet, att det genomsnittliga löneläget vid 1954 års utgång består under hela 1955. Eftersom lönerna successivt stigit under 1954 är utgångsläget några procent högre än genomsnittet för samma år. Härtill har lagts effekten på innevarande års lönesumma av en förutsedd mindre ökning av den totala sysselsättningen och en fortsatt överflyttning av arbetskraft till relativt högre betalda arbeten. Tillsammans med nettoresultatet av förändringar i inkomstöverföringarna till hushållen från stat och kommun skulle den mindre ökning av lönesumman, som här hypotetiskt antagits, innebära en viss höjning av inkomstnivån i samhället. Sedan marginalskatten fråndragits, kan inkomsthöjningen beräknas leda till en ökning av den privata konsumtionen med två procent eller omkring 500 miljoner kronor-
I den hypotetiska kalkylen över försörjningsbalansen för 1955 bär vidare införts vissa siffermässiga antaganden för övriga poster. Dessa bygger på de aktuella tendenserna och planerna, som de refererats i det föregående, med de modifikationer som ansetts erforderliga för samstämmighet med konsumtionshypotesen. För den offentliga konsumtionen har räknats med en ökning om cirka 200 miljoner kronor eller drygt fyra procent. De totala bruttoinvesteringarna antages stiga med 3 1/2 procent eller drygt en halv miljard kronor. Beträffande exporten har en ökning med två procent eller 200 miljoner kronor ansetts rimlig.
Totalt innebär dessa antaganden för olika användningsområden en ökning av efterfrågan på varor och tjänster med 1 400 miljoner kronor. Mot denna efterfrågeökning får ställas en beräknad produktionsstegring inom landet av storleksordningen 1 500 miljoner kronor eller drygt tre procent och en importstegring om 300 miljoner kronor eller tre procent, ökningen av produktion och import skall även kompensera det minskade bidrag till den löpande varuförsörjningen som upphörande lagernedgång under 1955 skulle inne-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 7
bära. Preliminärt uppskattas lagren ha minskat med 400 miljoner kronor under 1954. — På utrikeshandelsområdet medför dessa antaganden ett kalkylmässigt underskott i bytesbalansen med ett hundratal miljoner kronor. Härtill kommer, att förskjutningar i kreditgivningen och betalningsförhållandena kan medföra någon ytterligare minskning av valutareserven.
Förskjutningarna på de olika områdena redovisas i nationalbudgeten i en hypotetisk försörjningsbalans, vilken här torde få återges.
Hypotetisk försörjningsbalans för år 1955
Miljoner kronor i 1954 års priser
Den här återgivna hypotetiska kalkylen för 1955 tjänstgör som utgångspunkt för en analys av avvikelser från de gjorda antagandena. Främst är det av intresse att studera verkningarna av en annan löneutveckling än den antagna, överslagsmässigt kan beräknas, att varje procents lönestegring utöver årsskiftets nivå skulle medföra en ökning av löntagarnas samlade inkomster efter skatt med 175 å 200 miljoner kronor och innebära — vid oförändrat sparande — en stegring av den privata konsumtionsefterfrågan av samma omfattning eller med omkring 0,7 procent.
Förutom en allmän lönehöjnings direkta effekt på konsumtionen får beaktas dess konsekvenser för den reala utvecklingen på andra områden samt för prissystemet. Till de omedelbara konsekvensprisstegringarna får läggas den kumulerade effekten av prisstegringar i olika led av produktion och distribution samt verkningarna av de spekulativa moment som kan tillstöta, därest förväntningar om en allmän och mera betydande prisuppgång sprider sig. På investeringsområdet torde höjda löner och ökad privat konsumtionsefterfrågan medföra en förstärkning av expansionstendenserna i den privata sektorn utöver vad som antagits i den hypotetiska kalkylen för 1955. Vissa motverkande faktorer kan dock göra sig gällande. På den offentliga sektorns verksamhet torde den omedelbara effekten av en allmän lönestegring bli måttlig. Däremot måste produktionen och utrikes-
8 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
handeln röna ett direkt inflytande. Den produktionsökning som insatts i det hypotetiska resonemanget om försörjningsbalansen för 1955 representerar inte något absolut maximum för vad som skulle vara fysiskt möjligt att åstadkomma. Någon procents ytterligare ökning av bruttonationalprodukten skulle sannolikt vara möjlig att frampressa, i varje fall vid en gynnsam inriktning av den ökade efterfrågan i förhållande till den disponibla produktionsapparaten. Å andra sidan skulle en starkare efterfrågepress än som förutsatts medföra ökade risker för sådana störningar som är förknippade med överfull sysselsättning och som hämmar produktivitetsutvecklingen.
Effekten av en allmän lönehöjning på utrikeshandeln torde i första rummet ge sig till känna på importsidan. En ökad spänning mellan tillgång och efterfrågan inom landet måste dra med sig en höjning av importens nivå, särskilt som importerade varor av olika slag i nuvarande läge synes utgöra ett betydande inslag i en höjning av konsumtionsstandarden. På längre sikt skulle en allmän lönehöjning genom sin effekt på kostnadsnivån komma att innebära ett oförmånligare konkurrensläge såväl för exporten som lör svenska företag vilka på hemmamarknaden konkurrerar med importvaror.
3. Den ekonomiska politiken. Vid anmälan av fjolårets finansplan framhöll jag beträffande den ekonomiska politiken det principiella kravet på en tvåfaldig beredskap mot å ena sidan återuppflammande tendenser till överkonjunktur och inflation och å andra sidan en markerad konjunkturavmattning med risker för depression och arbetslöshet. Jag ansåg dock, att bedömningen av det aktuella läget närmast lydde på att den omedelbara uPPfpften var att sörja för att den totala efterfrågan i samhället icke översteg de tillgängliga resurserna. Det förelåg därför vid förra årsskiftet enligt min mening ett behov av att dämpa expansionen i ekonomin, och jag fann följaktligen en åtstramning nödvändig. Längre fram på våren syntes det mig vara anledning att med större eftertryck än tidigare fästa uppmärksamheten på den tilltagande aktiviteten i näringslivet och de växande anspråken på varor och tjänster. I enlighet härmed inskärptes i propositionen nr 215 angående komplettering av riksstatsförslaget för 1954/55 ytterligare den restriktiva linjen i statsmakternas ekonomiska politik. Utan att beredskapen mot en depression eftersattes, grundades sålunda både de förslag som förelädes 1954 års riksdag och regeringens övriga åtgärder av ekonomisk innebörd under året genomgående på en konjunkturbedömning där de uppåtriktade krafterna i det ekonomiska livet tillmättes ett dominerande inflytande på kortare sikt.
Den faktiska utvecklingen har bestyrkt riktigheten i den bedömning som gjordes i början av förra året. Vid innevarande årsskifte är det befogat att ännu starkare understryka nödvändigheten av en återhållsam ekonomisk politik. Tecknen pekar för närvarande entydigt mot en tillspetsning av högkonjunkturen. Som framgår av den nyss redovisade nationalbudgeten sy-
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna 9
nes några dämpande inflytelser inte vara att påräkna från utlandet. Där rader i övervägande grad en god konjunktur. På många håll och bland annat i Västeuropa präglas förhållandena av växande efterfrågan och stigande produktion. Även om någon genomgående prisstegringsrörelse ännu icke kunnat iakttagas på världsmarknaden, kan man inte helt utesluta riskerna för balansstörningar utifrån under det framförliggande året. Störningar motsvarande dem som uppkom efter Korea-krigets utbrott torde emellertid knappast behöva befaras. Inom landet ökar efterfrågan för såväl konsumtions- som investeringsändamål och pressar mot gränserna för våra resurser. Om detta får fortgå, hotar en överansträngning av landets ekonomi. Inför denna situation har den angelägnaste uppgiften för den ekonomiska politiken blivit att förstärka beredskapen mot en överkonjunktur.
De jämviktsrubbande faktorer, som den ekonomiska politiken har att möta, återfinnes i dag på både konsumtions- och företagssidan. I princip måste såväl konsumtionsstegringen hos den enskilde som expansionssträvandena i näringslivet begränsas. Statsmakternas åtgärder måste med andra ord inriktas på att framkalla återhållsamhet på alla avsnitt inom folkhushållet. Vad gäller begränsningen av konsumtionen, torde läget ge anledning till stor försiktighet på lönefronten, då konsumtionsvolymens gestaltning väsentligen bestämmes av löneläget i landet, förutsatt att sparkvoten icke förändras. Eftersom emellertid lönerna och övriga inkomster i samhället främst betingas av utvecklingen i företagarsektorn, får stabiliseringspolitiken primärt inriktas på att skapa förutsättningar för en lugnare expansionstakt i denna sektor och då främst beträffande investeringsverksamheten. Kan en dämpning ernås av den nu högt uppdrivna aktiviteten och större försiktighet frammanas i fråga om affärslivets produktions- och investeringsplaner, lägges därmed också grunden till måttlighet i anspråken på konsumtionsområdet.
Det kan visserligen tyckas, att en hämsko på tendenserna till produktionsökning, kapacitetsutvidgning och rationalisering undergräver möjligheterna till framåtskridande och standardhöjning. Detta är emellertid en villfarelse. Så länge arbetskraften och övriga produktionsfaktorer är fullt sysselsatta, leder försöken att öka produktionen utöver den möjliga produktivitetsförbättringen inte till något realt resultat, utan blott till balansrubbningar av inflationistisk natur. Det är därför nödvändigt, att det allmänna påverkar expansionstakten i det privata näringslivet och håller den inom de gränser som utstakas av de samlade produktionstillgångarna inom landet. Långt ifrån att innebära en beskärning av landets ekonomiska framstegsmöj ligheter skapar en sådan dämpning av expansionstendenser och investeringsvilja tvärtom en tjänligare jordmån än eljest för en gynnsam produktivitetsutveckling på längre sikt.
Liksom tidigare får dämpningen av konjunkturen i det privata näringslivet ske genom användningen av kreditpolitiska och finanspolitiska medel av generell natur, kompletterade med direkta ingripanden på de punkter där det la erfordras. Den restriktiva kreditpolitiken måste härvidlag spela
10 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
en avgörande roll. Jag förutsätter, att de privata kreditinstituten i det rådande läget är beredda till fortsatt samverkan med de penningvårdande myndigheterna och hörsammar de krav som nu bör ställas på ökad återhållsamhet i kreditgivningen. Samhället måste fordra av det privata kreditväsendet, att det helhjärtat arbetar med i det allmännas stabiliseringspolilik och lojalt följer de riktlinjer för kreditpolitiken som angives av de penningvårdande myndigheterna.
Ett stöd för åtstramningen på kreditområdet erhölls genom den emission av ett stort statligt lån till förhöjd ränta som ägde rum förliden höst. Härigenom uppsögs och bands likvida medel till ett avsevärt belopp. Detta innebar en beskärning av underlaget för bankernas utlåning. Resultatet har också visat sig i form av en påtaglig likviditetsknapphet. För att åtstramningseffekten inte skall motverkas, kräves emellertid, att knappheten på likvida medel icke föranleder bankerna att ge avkall på de åtaganden att hålla förstärkta kassareserver som de tidigare gjort gentemot riksbanken. Det är så mycket mera nödvändigt att understryka vikten av att bankerna icke tillåter sig att uppmjuka kassareservkraven, som det aktuella samhällsekonomiska läget ger en naturlig bakgrund till önskemålet om en ytterligare åtstramning av kreditgivningen. En sådan åtstramning torde nu i första hand böra åvägabringas genom skärpning av kraven på kassareserv. Detta kan ske med anlitande av den vidgade beredskapslagstiftning som genomfördes vid fjolårets riksdag. Alternativa möjligheter är, att för ändamålet en frivillig överenskommelse ingås mellan kreditinstituten och riksbanken, i likhet med vad som skett tidigare, eller också ensidiga åtaganden från det privata kreditväsendets sida, såsom nu senast varit fallet. Efter vad jag inhämtat pågår för närvarande överläggningar i frågan på bankofullmäktiges initiativ. Det torde få anses rimligt att under föreliggande omständigheter uttala den förhoppningen, att en effektiv lösning av frågan kan komma till stånd inom en snar framtid.
Till dessa konjunkturdämpande åtgärder ansluter sig försöken att via utrikeshandeln och priskontrollen öka konkurrensen och pressa ned priserna. Den liberalisering av dollarimporten som genomförts öppnar den svenska marknaden för nya produkter, med vilka den inhemska produktionen får tävla, samtidigt som den utlöser en pristryckande konkurrens från importmarknader utanför dollarområdet. Priskontrollnämndens prissänkningsaktion bör ävenledes hälsas med tillfredsställelse. Nedskärningen av otillbörligt stora marginaler i företagens prissättning framstår såsom ett självklart element i varje politik som avser att undanröja inflationistiska stimulansfaktorer i näringslivet. Med tanke på det gemensamma intresset av en stabiliserad utveckling ter det sig beklagligt, att icke företagen själva låtit de goda vinstförhållanden, som för närvarande utmärker störie delen av del svenska näringslivet, komma till uttryck i sänkta priser.
I detta sammanhang vill jag erinra om att chefen för handelsdepartementet nyligen tillsatt en utredning angående priskontrollens framtid. Avsikten med denna utredning är bland annat att undersöka möjligheterna för den
11 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
aktiva prissänkningspolitik, som det under förhandenvarande omständigheter föreligger behov av. I anslutning till frågan om prispolitiken vill jag framhålla, att utvecklingen av företagens vinstkonjunktur under det senaste året givit en tydlig anvisning om att man får gå fram med största försiktighet vid prövningen av de önskemål om förhöjt tullskydd som framställts från näringslivets sida.
På det finanspolitiska planet torde det, efter vad jag i det föregående anfört, stå klart, att en åtstramning i företagsbeskattningens avskrivningsoch värderingsregler bör genomföras, så att denna bättre än nu anpassas till stabiliseringspolitikens krav. Jag kommer senare att hos Kungl. Maj :t framlägga förslag härom. Redan nu kan det konstateras, att den begränsning av den fria avskrivningsrätten, som provisoriskt gällt under de senaste åren, varit ett värdefullt led i stabiliseringspolitiken. En dylik begränsning kan ej heller avvaras i framtiden, varför definitiva regler med samma syfte måste ingå i den kommande lagstiftningen.
Tyngdpunkten i de finans- och kreditpolitiska samt övriga åtgärder gentemot överkonjunkturtendenserna i företagarsektorn, som jag nu redovisat, ligger i deras verkningar på investeringsområdet. Denna inriktning av stabiliseringspolitiken betingas av att expansionstendenserna i det privata näringslivet ger det starkaste utslaget i fråga om investeringsverksamhetens omfattning. Som följd av den starka aktiviteten i näringslivet är investeringslusten för närvarande så stark, att det tillgängliga utrymmet inte räcker till, trots att en mycket hög kvot av samhällets tillgångar avdelats för investeringsändamål och trots den återhållsamhet som staten ålagt sig beträffande sina egna investeringar. Det bör understrykas, att investeringarnas andel av landets samlade resurser såväl internationellt som historiskt sett är utomordentligt stor. Drygt 30 procent av de produktiva prestationerna i landet ägnas nu åt bruttoinvesteringar mot inte fullt 25 procent år 1938/39 och något över 25 procent år 1946. Detta ger samtidigt ett mått på det totala bruttosparandet. En ytterligare höjning av investeringskvoten torde inte vara förenlig med en stabil balans i samhällsekonomin. Under sådana förhållanden kan statsmakterna inte underlåta att hålla tillbaka investeringsvolymens ökning, även om därigenom i och för sig värdefulla projekt med hög produktivitet får ställas på framtiden. Den uteblivna produktivitetsvinsten är mindre än de skadeverkningar för hela samhällsekonomin som skulle uppkomma genom en ohämmad investeringsutveckling.
För att i dagens läge hålla investeringsaktiviteten inom de gränser, som sålunda måste uppdragas, har byggnadsregleringen en viktig funktion vid sidan av de medel som jag redan nämnt. Trycket på regleringen har återigen ökats. Någon möjlighet att under nuvarande omständigheter vidga ramen för byggnads- och anläggningsverksamheten finnes icke. Den fastställda tillståndsbudgeten för 1955 har därför fått samma omfattning som för fjolåret. En kraftig beskärning av tillståndsgivningen för första halvåret bär dessutom beslutats, i det att endast 25 procent av kvoterna kommer alt få utnyttjas för igångsättning under denna period. Härigenom bör
12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
riskerna ha reducerats för en översysselsättning på byggnadsarbetsmarknaden under sommaren. I vilken mån resten av kvoterna kan frisläppas får bli beroende av det ekonomiska lägets fortsatta utveckling. I fråga om bostadsproduktionen kommer en fast ram att uppdragas för det statsbelånade egnahemsbyggandet, som under år 1954 icke varit underkastat några särskilda begränsningar. Särskilda åtgärder planeras i syfte att åstadkomma en jämn fördelning av igångsättningen över hela året. En redogörelse härför lämnas senare denna dag av chefen för socialdepartementet. Här vill jag endast nämna, att det med hänsyn till den allmänna stabiliseringspolitiken icke kan vara tillrådligt att i år öka bostadsbyggandet i vad det avser antalet påbörjade lägenheter. Detta hindrar dock icke, att i år antalet färdigställda lägenheter kan komma att överstiga siffrorna från i fjol.
Den begränsning av anspråken för olika ändamål, som jag enligt det föregående funnit nödvändig på det privata området, måste givetvis med samma styrka genomdrivas i den offentliga sektorn. Numera tar den offentliga sektorn av samhällsekonomin i anspråk cirka 25 procent av landets reala lesuiser. I betraktande härav är det tydligt, att statens och kommunernas hushållning kan utöva ett betydande inflytande i dämpande eller expansiv riktning på den allmänna ekonomiska utvecklingen. I nuvarande läge åvilar det följaktligen staten och kommunerna ett stort ansvar att genom återhållsamhet i sin egen förvaltning lämna ett bidrag till stabiliseringspolitiken. Till frågan om utvecklingen av de kommunala finanserna torde jag strax få återkomma. För statens vidkommande har strävandena till återhållsamhet varit ledmotivet i budgetarbetet. Sålunda har investeringsanslagen å kapitalbudgeten, lika väl som anslagen av investeringsnatur
å driftbudgeten — innefattande bland annat försvarets anskaffningar _
gjorts till föremål för en rigorös granskning med sikte på att åstadkomma så stora nedskärningar som möjligt utan våda för statsförvaltningens behöriga gång. Särskilt för affärsverken har därigenom, som i ett följande avsnitt kommer alt närmare redovisas, företagits betydande reduceringar av anslagen. Den faktiska nedskärningen av investeringsramarna blir ännu större.
Restriktivitet präglar också driftbudgeten. Automatiska anslagshöjningar har varit ofrånkomliga, men den icke-automatiska ökningen uppgår blott till 0,5 procent av driftbudgetens slutsumma för innevarande budgetår. En ytterligare broms på den statliga medelsförbrukningen och en motsvarande minskning av den reala belastningen har skapats genom det strax före årsskiftet införda förbudet mot att tills vidare för statens räkning köpa eller beställa annan lös egendom än förbrukningsmateriel som oundgängligen erfordras för den löpande verksamheten. Varaktigheten av detta beställningsstopp får bli beroende av den allmänna ekonomiska utvecklingen.
Genom den harda utgiftsprövning som ägt rum under de senaste åren och inte minst vid uppgörandet av årets statsverksproposition har expansionstakten på det statliga området väsentligt nedbringats. I fråga om den löpande konsumtionen var den reala utgiftsökningen för staten redan under
13 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
fjolåret lägre än på det privata och det kommunala området, ökningen av den statliga konsumtionsvolymen uppgick nämligen till två procent mot sex procent för kommunerna och närmare fyra procent beträffande den privata konsumtionen. Med den beskärning av de statliga investeringarna som avses i det framlagda budgetförslaget kommer av allt att döma också på detta område den statliga ökningstakten att understiga den procentuella genomsnittsökningen hos kommunerna och det privata näringslivet. Den statliga hushållningen kommer härmed att utgöra ett bromsande element inom den allmänna efterfrågestegringen i det ekonomiska livet.
Ett annat uttryck för den framlagda statsbudgetens betydelse såsom stabiliseringsfaktor är att det totala kassamässiga lånemedelsbehovet för driftbudgeten och kapitalbudgeten uppvisar en betydande minskning. Detta tyder på en ansenlig åtstramning av statsfinansernas nettoeffekt på samhällsekonomin utanför det statliga området.
Ett motsvarande inflytande i konjunkturdämpande riktning utövar däremot tyvärr icke de kommunala finanserna. Kommunernas utgiftspolitik kännetecknas tvärtom av synnerligen starka expansionstendenser. Som redan nämnts kunde sålunda för år 1954 registreras en real stegring av den kommunala konsumtionen med sex procent mot två procent för den statliga. Den kommunala investeringsvolymen växte samma år med 13 procent jämfört med sju procent för staten. För innevarande år uppvisar kommunernas budgetar och investeringsplaner fortsatt kraftig stegring. Exempelvis innebär de anmälda investeringsplanerna en uppgång med inte mindre än 20 procent. Den starka kommunala utgiftsstegringen underbygges av en mycket hög likviditet; enligt senaste uppgifter uppgår kommunernas sammanlagda banktillgodohavanden till 1,7 miljarder kronor. Under sådana förhållanden kan det vara motiverat med en viss försiktighet vid bedömningen av kommunernas behov att anlita kreditmarknaden. Restriktivitet i detta hänseende från de penningvårdande myndigheternas sida torde bidraga till en dämpning av de kommunala expansionstendenserna. När det gäller byggnader och anläggningar som faller under tillståndsgivning, har statsmakterna möjlighet att direkt kontrollera utvecklingen, men i övriga fall är den statliga stabiliseringspolitikens möjligheter att påverka kommunernas utgiftspolitik begränsade. Det är ett samhälleligt intresse, att kommunerna i sin förvaltning beaktar det inflytande de utövar på den allmänna ekonomiska utvecklingen i landet och det ansvar de delar med statsmakterna för alt vidmakthålla prisstabilitet och samhällsekonomisk balans.
Av de siffror, som anförts om de kommunala investeringsökningarna i förhållande till uppgången i de statliga investeringarna, framgår, att de förra är av väsentlig betydelse för den samlade tillväxten av de offentliga investeringarna. Beräkningarna i samband med nationalbudgetarbetet visar, att de offentliga investeringarna exklusive bostäderna ökat sin andel av de totala investeringarna från 28,0 procent 1946 till 39,0 procent 1954 eller med 11,0 procentenheter. Härav svarar kommunerna för 5,2 och staten för 5,8 procentenheter. Av ökningen i procentenheter för de statliga investeringarna faller pa försvaret 1,9 (huvudsakligen matcriclanskaffningar), på vägväsendet 1,4,
14 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
på vattentallsverket 1,4, på televerket 0,4 och på statens järnvägar 0,1 samt på övriga investeringsområden 0,6. Flertalet kommunala verksamhetsgrenar samt försvaret, vägväsendet och vattentallsverket har genom denna utveckling ökat sin andel av de totala bruttoinvesteringarna i landet. Egentliga statliga förvaltningsområden samt skolor och sjukhus etc. har däremot de senaste åren erhållit en minskad andel. Dessa senare områden har hållits tillbaka så strängt, att det torde vara förenat med stora svårigheter att här genomföra en ytterligare begränsning. Vid bedömningen av möjligheterna att skära ned den offentliga investeringsverksamheten får det alltså hållas i minnet, att en sådan nedskärning väsentligen måste beröra kommunerna, försvaret, vägväsendet eller vattenfallsverket. En hopkrympning av de offentliga investeringarna måste följaktligen för statens del drabba vitala punkter. Föreställningen att de statliga investeringarna representerar ett område, som med lätthet kan sammanpressas för att möjliggöra en utökning av det privata näringslivets utrymme, vilar på bristande kännedom om de faktiska förhållandena.
Slutsatsen av det senast förda resonemanget blir att det är orealistiskt att uteslutande lita till möjligheterna att begränsa den offentliga och särskilt den statliga verksamheten, när det gäller att bevara den samhällsekonomiska balansen genom att hålla den totala efterfrågan i landet inom ramen för den totala tillgången. Det allmännas efterfrågan på varor och tjänster skall givetvis styras så, att intresset av en konjunkturutjämnande inverkan i största möjliga utsträckning tillgodoses, men det väsentliga bidraget till stabiliseringspolitiken måste komma från den privata sektorn — genom återhållsamhet från företagen och konsumenterna själva. En tendens till eiterfrågestegring måste mötas genom en balanserande nedpressning, så att de samlade anspråken på de tillgängliga resurserna icke överskrider de under full sysselsättning givna gränserna. Huruvida de ekonomiskt-politiska instrument och stabiliseringsåtgärder jag i det föregående redovisat är tillräckliga garantier mot uppkomsten av ett efterfrågeöverskott och tillräckliga för att vidmakthålla den inre och yttre jämvikten samt prisstabiliteten, vill jag för dagen icke uttala mig om. Läget kräver fortlöpande överväganden rörande den ekonomiska politikens utformning. Det finns ingen anledning att på detta stadium närmare diskutera de ytterligare ingripanden som kan komma att bli erforderliga.
Frågetecken för den framtida ekonomiska politiken utgör dels den internationella konjunkturen, dels de pågående löneförhandlingarna. I fråga om betingelserna för en allmän höjning av lönenivån bör det klart sägas ifrån, att utrymmet är ytterst begränsat. Jag kan i detta avseende hänvisa till den framlagda nationalbudgeten, vilken tyder på att man redan vid oförändrad lönenivå får räkna med ett mindre underskott i bytesbalansen gentemot utlandet. Detta är ägnat att inge bekymmer, eftersom ansträngningarna alltjämt måste vara att fylla på valutareserven för att därigenom förstärka vårt lands motståndskraft mot störande fluktuationer från världsmarknaden och mot de särskilda påfrestningar som kan möta vid en allmän övergång till fri konvertibilitet. Framför allt är det med hänsyn till
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 1&
den fulla sysselsättningen av vikt, att strävandena att bygga upp ett starkt valutaskydd för den svenska samhällsekonomin icke försvagas.
Om det svenska folket beviljar sig för höga inkomster, uppkommer ett internt efterfrågeöverskott, som leder till en allmän glidning uppåt av prisnivån och andra desorganisationsföreteelser i det ekonomiska livet. Löntagarna har, lika väl som andra medborgargrupper, ett intresse av att den stabilitet, som uppnåtts i den svenska ekonomin, icke förstörs och att icke kostnadsnivån pressas upp i sådan grad att landets internationella konkurrenskraft försämras. Mot denna bakgrund borde det ställa sig naturligt, att arbetsmarknadens parter under löneupgörelserna iakttager stark återhållsamhet samt beaktar sitt ansvar för samhällsekonomins jämvikt. Detta måste också gälla det allmänna och dess anställda. Det är förståeligt, att eftersläpningar och orättvisor löntagargrupperna emellan kan föda starka önskningar om lönejusteringar, men om dessa håller sig inom en ganska snäv ram, bör en total jämviktsrubbning och en allmän prisglidning kunna undvikas. Konsekvensprisstegringarna kan då begränsas och delvis uppvägas av sänkningar på andra punkter. I så fall får prisförskjutningarna karaktären av sådana prisrörelser som man alltid måste räkna med i en dynamisk ekonomi. Det väsentliga är, att sådana sekundära återverkningar på prissystemet förhindras, som kan starta ett inflatoriskt förlopp.
I det läge jag här tecknat, är det ett väsentligt samhälleligt intresse, att arbetsmarknadens organisationer sörjer för att en riktig bedömning av situationen tränger igenom i det allmänna medvetandet. Det kan teoretiskt sägas, att det är statsmakternas uppgift att ensamma bära ansvaret för den ekonomiska utvecklingen. I praktiken skulle en sådan ordning med staten såsom ensam ansvarig för stabiliteten antingen medföra ett uppgivande av den fulla sysselsättningens politik eller kräva långtgående och kännbara detalj ingripanden i det ekonomiska livet. Jag har vid ett tidigare tillfälle framhållit och vill nu upprepa, att företagarna och löntagarna, om de vill undvika en sådan utveckling, icke kan frånsäga sig sitt ansvar. Organisationerna och statsmakterna måste var och en på sitt område arbeta för att upprätthålla jämvikten.
Skulle emellertid i det aktuella läget dessa synpunkter icke beaktas utan löntagarna genomdriva och företagarna bevilja löneförhöjningar utöver den mycket begränsade ram jag antytt vara möjlig, måste den ekonomiska politiken inriktas på att neutralisera den efterfrågestegring som en löneökning ger upphov till. Innebörden härav blir, att investeringarna får minskas och konsumtionsefterfrågan trängas tillbaka, så alt de totala anspråken icke överstiger den totala tillgången på varor och tjänster.
Även om för den period, som denna finansplan närmast har att överblicka, skyddet av den samhällsekonomiska balansen helt får koncentreras till åtgärder mot inflationistiska utvecklingstendenser, får avkall icke ges på kravet på eu beredskap mot eu omsvängning till depression. Genom tillsättandet den 30 juni 1954 av en samarbetsdelegation för överläggningar rörande den ekonomiska politiken och en stabiliseringsnämnd för planering av ekono-
16 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
miska stabiliseringsåtgärder har sörjts för att på det centrala planet utvecklingstendenserna noga följes och erforderliga initiativ tas för att motverka både depressiva och inflationistiska tendenser. I anslutning härtill vill jag meddela, att 1951 års penningvärdeundersökning kan väntas successivt redovisa sitt arbete under loppet av innevarande år. Undersökningens utredningsresultat torde böra bilda grunden för arbetet i en kommitté bestående bland annat av representanter för riksdagen, näringslivet och de fackliga organisationerna. Det är min avsikt att i början av hösten hemställa om bemyndigande att tillsätta en dylik kommitté. Dennas uppgift bör bli att utreda de praktiska möjligheterna att förverkliga det av alla grupper omfattade målet för den ekonomiska politiken: full sysselsättning under samhällsekonomisk balans och stabilt penningvärde.
4. Budgetläget. Den tillspetsning av konjunkturen som inträtt under senaste tiden och för vilken jag tidigare redogjort, har i viss mån förändrat bilden av den statsfinansiella utvecklingen för budgetåret 1954/55, sådan den tecknades i våras. Mot en då beräknad balans mellan de på driftbudgeten upptagna inkomsterna och utgifterna, skulle enligt nu företagna beräkningar komma att stå ett formellt budgetöverskott av 170 miljoner kronor.
Enligt riksräkenskapsverkets nya beräkningar skulle sålunda i nkomsterna i förhållande till riksstaten komma att öka med drygt 200 miljoner kronor. Till 100 miljoner kronor hänför sig denna uppgång till inkomstskattetiteln. Riksräkenskapsverket förutser nämligen nu något högre löne- och bolagsinkomster än vad tidigare antagits. Å andra sidan beräknas nedgången av kvarstående skatt bli större än vad som tidigare förutsatts, vilket sammanhänger med de stora fyllnadsbetalningarna under våren 1954. Beträffande övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för tullmedel med 60 miljoner kronor och statens affärsverk med 74 miljoner kronor.
I fråga om utgifterna på driftbudgeten är förändringarna av mindre storleksordning. Sammanlagt beräknas utgiftsökningen till knappt 32 miljoner kronor till följd av äskandena å tilläggsstaterna I och II. Huvudparten härav, 26 miljoner kronor, belöper på avskrivning av icke räntabla investeringar för ombyggnad till normalspår av statens järnvägars s. k. blekingelinjer. ökningarna i övrigt fördelar sig med smärre belopp på ett flertal huvudtitlar.
I verkligheten kan emellertid budgetutfallet komma att bliva mindre gynnsamt än nu föreliggande uppgifter ger vid handen. Sålunda kommer ökade medel för avskrivningar att erfordras till följd av å tilläggsstat äskat anslag för investeringar i lånefonden för bostadsbyggande. Vidare kan en uPP§ång av statsutgifterna inträda på grund av lönehöjningar för de statsanställda. Å andra sidan kan en viss minskning av statsutgifterna förväntas uppkomma till följd av det köp- och beställningsstopp som — av tidigare redovisade skäl — nyligen genomförts beträffande vissa anskaffningar för
17 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
statens räkning. Att nu överblicka den minskade anslagsbelastning som kan uppkomma till följd härav är icke möjligt. Jag vill i detta sammanhang vidare omnämna, att beräkningar rörande utvecklingen av behållningarna på äldre anslag, som utfördes omedelbart innan beslut fattades om ett köpoch beställningsstopp, pekade på en reservationsmedelsförbrukning av omkring 170 miljoner kronor under innevarande budgetår. Även beträffande dessa utgifter torde numera kunna förutses en viss reducering. Då ett säkrare underlag för bedömande av denna fråga kan erhållas först i samband med den sedvanliga översynen av budgetläget i propositionen angående komplettering av riksstatsförslaget, torde det emellertid vara lämpligt att tills vidare utgå från här angivet belopp. Under angivna förutsättningar torde man tills vidare kunna räkna med att ungefärlig balans skall uppnås mellan inkomsterna och utgifterna på driftbudgeten för 1954/55.
Jag övergår härefter till att behandla budgetförslaget för 1955/56. I fråga om beräkningen av statsinkomsterna har jag utgått från riksräkenskapsverkets prognos för utvecklingen av lönerna och företagsvinsterna. Verkets prognos innebär en något starkare ökning av skatteunderlaget under år 1955 än under år 1954. De inkomstbelopp, som jag i det följande föreslår skola upptagas i riksstatsförslaget, kommer givetvis att uppnås endast under nu angivna betingelser. Jag vill framhålla, att nationalbudgetens hypotetiska kalkyler bygger på antagandet om en oförändrad lönenivå under år 1955 i förhållande till slutet av år 1954. De uppskattningar av fysiska personers skattebetalningar som inrymmes i nationalbudgeten för 1955 vilar därför på annan grund än statsbudgetens siffror.
Vad det föreliggande riksstatsförslagets inkomstsida närmare beträffar lorde vissa justeringar få vidtagas i de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna. Den största ändringen gäller titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Med anledning av att jag senare kommer att föreslå Kungl. Maj :t att avlåta proposition till 1955 års riksdag angående en förenkling av deklarationsreglerna för flertalet inkomsttagare, torde inkomstskattetiteln få nedräknas. Förenklingen kommer nämligen att innebära en icke oväsentlig skattelättnad. Samtidigt bildar den en av utgångspunkterna för eu effektivisering av taxeringskontrollen, vilken på längre sikt kan väntas resultera i ökade skatteintäkter. Den omedelbara effekten innebär enligt ännu icke definitiva beräkningar ett inkomstbortfall för staten av omkring 120 miljoner kronor per år och en minskning av skatteunderlaget för kommunerna motsvarande en skatteinkomst av cirka 105 miljoner kronor per år vid gällande genomsnittliga utdebitering.
De nya reglerna torde böra träda i kraft den 1 januari 1956. Det är icke möjligt att nu mera exakt bedöma den inverkan på preliininärskatteuppbörden under år 1956 som de nya reglerna kan medföra. På grund av olika inverkande omständigheter synes man dock böra räkna med en minskning av källskatten för år 1956 med sammanlagt omkring 225 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 — eftersom reformen är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1956 — med cirka 75 miljoner kronor. Med beaktande härav
2 Biluing till riksdagens protokoll W3't. t samt. Nr I. Bil. 1
18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
och med hänsyn till att de statliga förskottsbetalningarna av kommunal inkomstskatt under år 1956 enligt gällande beräkningsgrunder icke kommer att påverkas av skatteförenklingen förordar jag, att inkomstskattetiteln upptages till 4 840 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln, som leder fram till det av mig förordade beloppet, kan med ledning av riksräkenskapsverkets uppgifter sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse har därvid även medtagits motsvarande beräkningar för innevarande budgetår ävensom utfallet för budgetåret 1953/54. Beloppen anges i miljoner kronor.
Inkomster:
1953/54
Utfall
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar____ 6 965
Preliminärskatt avseende sjukförsäkringsavgifter.. —
Preliminärskatt avseende garantiskatt.......... —
Kvarstående skatt............................ 833
Fastighetsskatt............................... 350
Avgifter och bidrag från större arbetsgivare:
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen........ —
Sjuk- och moderskapsförsäkringen............ —
Tillkommande skatt........................... 30
Restantier m. m............................... 147
Summa inkomster 8 325
Utgifter:
Kommunalskattemedel........................ 3 743
Överskjutande skatt.......................... 431
Restitutioner................................. 46
Avgifter och bidrag från större arbetsgivare:
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen........ •—
Sjuk- och moderskapsförsäkringen ............ —
Förskott till sjukkassorna...................... —
Omföring av folkpensionsavgifter............... 222
Övriga omföringar............................ 33
Summa utgifter 4 475
4 855 5 040
Inkomster utöver utgifter..................... 3 850 4 095
Återföring från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel .......... 450 300
Bortfall av preliminärskatt genom skatteförenklingen ...................................... — _
Nettoinkomst på titeln 4 300 4 395
4 915
75 4 840
Av sammanställningen framgår att inkomstskattetiteln visar eu uppgång med i runt tal 450 miljoner kronor för 1955/56 jämfört med de nya beräk-
19 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna
ningarna för 1954/55. Denna ökning förklaras av att preliminärskatten såväl för löntagare som för bolag och rörelseidkare beräknas utvisa fortsatt stegring till följd av gjorda antaganden beträffande de taxerade inkomsternas utveckling. På grund av fastighetsbeskattningens omläggning från och med år 1955 beräknas ett inkomstbortfall av cirka 100 miljoner kronor. Detta kompenseras å andra sidan av att den nettobelastning för titeln under budgetåret 1954/55 med drygt 100 miljoner kronor, som blir en följd av förskottsutbetalningar till sjukkassorna, väntas nedgå avsevärt under nästkommande budgetår.
Det bör vidare uppmärksammas, att titeln under 1954/55 kommer att tillgodoföras 300 miljoner kronor från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Några medel för en sådan återföring finns icke avsatta för 1955/56. Riksräkenskapsverket har däremot enligt nu föreliggande beräkningar föreslagit att 350 miljoner kronor av nettoinkomsten på inkomstskattetiteln för 1955/56 skall avsättas till regleringsfonden. Detta belopp motsvarar kommunalskattemedel som skall utbetalas till kommunerna under budgetåren 1956/57—1958/59. Jag kommer senare att närmare beröra denna fråga, men vill redan nu understryka att riksräkenskapsverket till skillnad från vad som tidigare skett vid liknande tillfällen, icke reducerat inkomstskattetiteln med denna avsättning. Verket föreslår i stället, att en särskild post för denna avsättning uppföres på riksstatens utgiftssida. Ifrågavarande omläggning av bokföringen medför att överensstämmelse erhålles med den princip om kassamässig redovisning, som tillämpas enligt den gällande budgetordningen, ökad klarhet vinnes sålunda beträffande innebörden av de på budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning. Då transaktionerna med regleringsfonden kommer att redovisas öppet på riksstaten, erhålles vidare alltjämt erforderliga uppgifter för framräknande av den inkomstsumma, som är ett mera rättvisande uttryck för utvecklingen av de statliga skatterna än den rent kassamässiga redovisningen. .lag kommer därför i det följande att förorda den av riksräkenskapsverket föreslagna redovisningsformen.
I detta sammanhang bör även omnämnas, att avsättningen till regleringsfonden röner en viss påverkan av den minskning i preliminärskatteuppbörden, som i enlighet med vad som tidigare nämnts följer av den förulskickade förenklingen av beskattningsreglerna. Enligt vad jag under band inhämtat från riksräkenskapsverket synes emellertid någon ändring av det föreslagna avsättningsbeloppet för närvarande icke böra vidtagas med hänsyn till de avrundningar som, av naturliga skäl, måst ske vid beräkningen av avsättningens storlek.
Beträffande övriga inkomsttitlar har endast smärre justeringar vidtagits i några fall. Jag återkommer i annat sammanhang härtill.
I enlighet med vad jag här anfört skulle inkomsterna sammanlagt komma att uppgå till 9 506 miljoner kronor, varav såsom tidigare nämnts 350 miljoner kronor motsvarar kommunalskattemedel, som framdeles skall utbetalas till kommunerna. Det bör än eu gång framhållas, alt dessa inkoms-
20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
ter kominer att uppnås endast under de samhällsekonomiska förutsättningar som antagits gälla under budgetåret. Riksräkenskapsverket har också ansett angeläget att framhålla den osäkerhet som bland annat med hänsyn härtill vidlåder beräkningarna.
Behandlingen av budgetens utgiftssida har i enlighet med 1954 års bevillningsutskotts (uti. nr 57) av riksdagen godkända uttalande kännetecknats av synnerlig återhållsamhet, framför allt när det gällt nya utgifter. Så långt det över huvud taget ansetts rimligt har önskemål om utgiftsökningar för nya ändamål avvisats. De utgiftsökningar av icke-automatisk natur som medgivits har huvudsakligen koncentrerats till forskningens, undervisningens och sjukvårdens områden. Trots dessa förhållanden beräknas de sammanlagda utgifterna å driftbudgeten för 1955/56 överstiga den i gällande riksstat upptagna utgiftssumman med 502 miljoner kronor. Av denna ökning faller 330 miljoner kronor på departementshuvudtitlarna och resten, 172 miljoner kronor, på utgifter för statens kapitalfonder, d. v. s. avskrivningar och statsskuldsräntor. Icke mindre än 285 respektive 172 miljoner kronor — sammanlagt 457 miljoner kronor — avangivna ökningsbelopp är av automatisk natur. Enligt den Nothinska utredningen räknades med en väsentligt mindre automatisk utgiftsstegring för nästa budgetår, nämligen totalt cirka 275 miljoner kronor. Sedan ifrågavarande utredning verkställdes har emellertid vissa faktorer tillkommit som förändrat bilden. Jag vill erinra om uppgången i indextillägget på folkpensionerna (ca 35 mkr), den av 1954 års riksdag beslutade upprustningen av vägväsendet (ca 50 mkr för 1955/56) ävensom ökningen av anslagsbehovet för avskrivningar efter den av tillfälliga omständigheter beroende nedgången under innevarande budgetår (ca 82 mkr).
I detta sammanhang torde jag få nämna, att riksstatsförslaget upptager en höjning av det sammanlagda beloppet för avskrivningar å de statliga investeringarna på bostadsområdet med 182 miljoner kronor. Förutom av nyss berörda förhållande förklaras uppgången av de ökade investeringsanslagen för bostadsbyggande. Vidare har jag utgått från att även kapitalsubventionerna för egnahem i princip skall avskrivas helt. Emellertid har jag ansett mig böra föreslå en gradvis övergång till denna avskrivningsregel. Detta får ses mot bakgrunden av den av chefen för socialdepartementet i annat sammanhang denna dag förutskickade reduceringen av kapitalsubventionerna till såväl egnahem som flerfamiljshus. Under i övrigt oförändrade förhållanden kommer sålunda anslagsbehovet för bostadssubventioner att småningom minska. Det har med hänsyn härtill framstått som skäligt att en utjämning åstadkommes i fråga om avskrivningarna mellan de närmast följande budgetåren. Härigenom förhindras alltför stora kastningar i belastningen på driftbudgeten för ifrågavarande ändamål. Jag kommer att närmare beröra dessa frågor vid anmälan av huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.
De icke-automatiska utgiftsökningarna utgör för driftbudgeten i dess helhet (502 — 457 =) 45 miljoner kronor. Under VIII ht föreligger icke-auto-
21 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
matiska ökningar med i det närmaste 25 miljoner kronor. Huvudparten härav, 15 miljoner kronor, avser en upprustning på yrkesutbildningens område, syftande till att inom 15 år åstadkomma ungefär en fördubbling av utbildningskapaciteten. Vidare har medgivits ökade bidrag till skolbiblioteken med 1,8 miljon kronor. Anslagen till universiteten och olika forskningsgrenar har ökats med tillhopa 3,4 miljoner kronor. Bland de icke-automatiska ökningarna under X ht vill jag särskilt nämna höjningen av idrottsanslaget med 1 miljon kronor. Under XI ht slutligen har föreslagits personalförstärkningar vid redan befintliga vårdavdelningar vid sinnessjukhusen för sammanlagt 1,3 miljon kronor.
Då inkomsterna angivits till 9 506 miljoner kronor och utgifterna till 9 106 miljoner kronor skulle driftbudgeten för 1955/56 komma att ge ett överskott av inkomster utöver utgifter med 400 miljoner kronor. Såsom jag tidigare påpekat, har emellertid i inkomsterna medräknats en avsättning till kommunregleringsfonden om 350 miljoner kronor, utgörande den eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel som uppkommer under 1955/56. Vid bedömande av balansen mellan statens inkomster och utgifter måste självfallet bortses från detta belopp. Budgetöverskottet reduceras därför till 50 miljoner kronor. Någon nämnvärd förbrukning av medel å äldre reservationsanslag torde enligt gjorda undersökningar icke vara att räkna med. Förbrukningen anges i den här återgivna, på sedvanligt sätt uppställda tablån över driftbudgeten till 25 miljoner kronor. Som jag redan tidigare nämnt har dock de förutsättningar, som legat till grund för beräkningen av reservationsmedelsförbrukningen, i viss grad rubbats genom det tidigare berörda köp- och beställningsstoppet beträffande anskaffningar för statens räkning.
Enligt föreliggande beräkningar skulle sålunda driftbudgeten för 1955/56 statsfinansiellt sett bli praktiskt taget balanserad. Jag vill understryka, att denna kalkyl utgår från nu gällande lönenivå för statstjänstemännen.
Jag vill i detta sammanhang nämna, att det för nästa budgetår kan beräknas bli ett överskott om 76 miljoner kronor på automobilskattemedlens specialbudget. Uppkomsten av ett överskott under de närmaste budgetåren ingick i de förutsättningar som låg till grund för fjolårets riksdagsbeslut om bilskatternas storlek, överskottet skulle enligt beräkningarna motsvaras av ett underskott mot slutet av den femårsperiod som avsågs i riksdagens beslut. Genom den kraftiga ökningen av fordonsbeståndet under sistlidna år har emellertid inkomsterna av bilskatt stigit kraftigare än som förutsetts. Samtidigt har tillspetsningen av konjunkturläget nödvändiggjort eu stark restriktivitet i fråga om den offentliga investeringsverksamheten, vilket medför att en ökning av väganslagen utöver de i femårsplanen upptagna beloppen för närvarande icke kan komma i fråga. Det inkomstöverskott, som av dessa skäl uppstår, kommer att enligt gällande grunder fonderas och i bokföringen särredovisas på automobilskattemedlens specialbudget. Genom en sådan fondering skapas finansiella möjligheter till en framtida utökning av investeringarna på vägområdet, när det samhällsekonomiska utrymmet härför föreligger.
22 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna.
Driftbudgeten
Miljoner kronor
1 Reservationsmedelsförändringar inräknade.
2 Därav riksstat 8 603, tilläggsstater I och II 32 mkr.
Vad därefter beträffar kapitalbudgeten vill jag till en början erinra om den ökning av anslagen som ägt rum under budgetåren 1951/52—1953/54 till följd av den starka stegringen av de statliga investeringarna. Som jag anförde i fjolårets finansplan har denna stegring av utbyggnadstakten inom framför allt affärsverken varit möjlig till följd av en viss nedgång i det enskilda näringslivets investeringsanspråk under motsvarande år. Samtidigt som härigenom åstadkommits en utjämning av investeringsvolymens fluktuationer hos de privata företagen har även en med hänsyn till den stigande produktionen nödvändig utbyggnad av kommunikationsväsendet och kraftverken till en del kunnat genomföras.
Den kapitalbudget som uppgjordes för 1954/55 byggde på antagandet om en viss stegring av investeringsbenägenheten både från det enskilda näringslivets och kommunernas sida. Under sådana förhållanden ansågs det icke möjligt att tillåta någon ökning för de statliga investeringarna, utan dessa bibehölls i stort sett vid den nivå som gällde för 1953/54. Såsom framgått av min tidigare redogörelse har utvecklingen under år 1954 bekräftat riktigheten av de gjorda antagandena. Under år 1955 torde utrymmet för statliga investeringar komma att bli än trängre. En kraftig beskärning av myndigheternas investeringsäskanden har därför måst vidtagas över hela linjen. I fråga om affärsverken har sålunda medelsförbrukningsramarna nedsatts med omkring 70 miljoner kronor jämfört med innevarande budgetår. Till skillnad från vad som nu gäller har — med hänsyn till bedömningen av konjunkturutvecklingen — för 1955/56 icke ansetts böra uppgöras några alternativa investeringsprogram. De äskade investeringsanslagen inrymmer följaktligen icke några anslagsmarginaler utöver dem som normalt erfordras. Kapitalutgifterna redovisas på sedvanligt sätt i efterföljande sammanställning.
Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna
Kapitalbudgeten
Miljoner kronor
1 Förändring av anslagsbehållningar inräknad.
8 Därav tilläggsstater I och II, 111 mkr.
8 Häri ingår ej avskrivningsanslag å tilläggsstat II.
Såsom framgår av sammanställningen uppvisar det statliga lånemedelsbehovet på kapitalbudgeten en väsentlig nedgång i förhållande till innevarande budgetår. Detta beror av två faktorer. Å ena sidan har, som jag redan nämnt, de statliga kapitalutgifterna begränsats. Å andra sidan reduceras lånemedelsbehovet genom ökad tillgång på avskrivningsmedel såväl inom respektive kapitalfonder som, vilket jag redan berört, genom anslag på driftbudgeten.
Vid en bedömning av de statliga låneanspråken måste hänsyn tagas jämväl till läget på driftbudgeten. Av den tidigare redogörelsen framgår, att jag där — med vissa reservationer — räknat med ett kassamässigt överskott av 375 miljoner kronor, varav 350 miljoner kronor avser medel, som skall reserveras för framtida utbetalningar till kommunerna. Såsom framgår av följande översikt blir det budgetmässiga resultatet en minskning av det samlade statliga lånemedelsbehovet under budgetåret 1955/56 i jämförelse med innevarande budgetår med närmare 1 200 miljoner kronor. Lånemedelsbehovet skulle följaktligen under det kommande budgetåret icke behöva bli av större storleksordning än 500 miljoner kronor. Sedan budgetåret 1951/52 liar icke förelegat ett mindre utgiftsöverskott å den totala statsbudgeten än det som här beräknats för nästa budgetår. Beräkningen vilar givetvis på de underliggande inkomst- och utgiftsantagandena och kan alltså komma att rubbas i samma mån som ifrågavarande antaganden visar sig orealistiska. Exempelvis kan lånebehovet bli större än som här beräknats till följd av löneökningar för de statsanställda. Under alla omständigheter är det emellertid uppenbart att den belastning på kreditmarknaden, som den statliga lånefinansieringen utgjort under de senaste åren, högst avsevärt kommer att lätta för budgetåret 1955/56.
24 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna
Kassamässigt lånemedelsbehov
Miljoner kronor
Den statsfinansiella utvecklingen under de senaste åren belyses i en vid protokollet fogad promemoria (bihang 3).
Det kan vara lämpligt att i finansplanen även belysa den statsfinansiella utvecklingen på något längre sikt. Som utgångspunkt härför bör väljas de uppskattningar för budgetåren 1956/57 och 1957/58 som riksräkenskapsverket fogat till den ordinarie inkomstberäkningen och för vilka jag senare kommer att lämna en närmare redogörelse. Ifrågavarande prognos utgår från verkets beräkningar för 1955/56 samt bygger för de följande budgetåren på antagandet om en fortgående jämn stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, har vidare förutsatts bli bestående under hela den period beräkningarna avser.
Under de angivna förutsättningarna kan huvudresultatet av de beräknade förändringarna av statsinkomsterna sammanfattas på följande sätt, varvid bortsetts från automobilskattemedlens specialbudget (miljoner kronor):
1954/55 1955/5G 1956/57 1957/58
Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. (inkl. folkpensionsavgifter) — 120 + 500 + 100 + 200
Övriga inkomsttitlar.............. + 237 + 150 + 120 + 115
Samtliga inkomster................ + 117 + 650 + 220 + 315
Såsom framhållits i propositionen nr 215/1954 angående komplettering av riksstatsförslaget kommer utfallet av inkomstskattetiteln att för de enskilda budgetåren påverkas av sedvanliga fluktuationer i fråga om uppbörd och
25 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
utbetalning av kommunalskattemedel, kvarstående och överskjutande skatt samt av fyllnadsbetalningar. Under de närmaste budgetåren kominer inkomstskattetiteln därjämte att röna inverkan av fastighetsbeskattningens omläggning. För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten av de statliga inkomst- och förmögenhetsskatterna har riksräkenskapsverket därför gjort följande sammanställning över de beräknade slutligt påförda beloppen i miljoner kronor vid taxeringarna 1956—1959 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter:
195G 1957 1958 1959
4 880 5 110 5 390 5 690
+ 230 + 280 + 300
Såsom framgår av dessa siffror, skulle ifrågavarande skatter enligt de angivna förutsättningarna under berörda period visa en genomsnittlig stegring med cirka 270 miljoner kronor per år. Härtill får sedan läggas utvecklingen beträffande övriga inkomster, exklusive bilskattemedlen, på driftbudgeten. Med ledning av riksräkenskapsverkets i det föregående redovisade beräkningar kan ökningen av dessa uppskattas till omkring 125 miljoner kronor per år. Sammanlagt skulle alltså riksräkenskapsverkets antaganden peka på en normal årlig stegring av statsinkomsterna med i runt tal 400 miljoner kronor. Mot nu berörda, så att säga automatiska inkomstökning, får ställas den automatiska utgiftsstegringen. På grundval av den Nothinska utredningen och med beaktande av senare inträdda förändringar torde den automatiska utgiftsökningen under den period som här avses kunna förutses bil av-
storleksordningen 150 miljoner kronor per år.
Under förutsättning att den balans å driftbudgeten för budgetåret 1955/56 som jag i det föregående räknat med icke nämnvärt rubbas, ger kalkylerna över förändringarna på inkomst- respektive utgiftssidan för budgetåren 1956/57 och 1957/58 en antydan om att de statsfinansiella förhållandena kommer att lämna utrymme för en viss skattesänkning. Jag vill emellertid erinra om att härvid icke beaktats det inkomstbortfall som uppkommer under budgetåret 1956/57, då den i det föregående förutskickade skatteförenklingen helt verkar. Å andra sidan kommer en allmän skattesänkning under det första budgetåret att i preliminärskatteuppbörden endast ge utslag med knappt en tredjedel av sitt totala belopp. Det bör vidare observeras, att mina här redovisade beräkningar beträffande utgifterna blott tagit hänsyn till automatiska stegringar. I den mån andra anslagshöjningar beslutas, inskränkes i motsvarande utsträckning möjligheterna till skattelättnader. Enligt min mening bör dock en så försiktig utgiftspolitik eftersträvas, att det redovisade utrymmet för en skattesänkning icke förbrukas. Under dessa förutsättningar har jag för avsikt att i sinom tid — så framt de samhällsekonomiska förhållandena icke lägger hinder i vägen — hemställa att förslag till en allmän skattesänkning med tyngdpunkten lagd på de mindre inkomsttagarna törclägges 1956 års riksdag.
26 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten
För driftbudgetens utgifter lämnas följande sammanfattning för de olika huvudtitlarna utöver den allmänna jämförelse, som i den föregående redogörelsen för finansplanen gjorts mellan utgiftsläget i riksstatsförslaget och gällande riksstat.
Andra huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt
4,2 miljoner kronor, varav 2,2 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ökningar. Ä andra sidan föreligger anslagsminskningar med 1,7 miljon kronor. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 2,5 miljoner kronor. Av ökningen faller på anslaget Hovrätterna: Avlöningar bland annat 0,3 miljon kronor för omorganisation av vattenöverdomstolen. Häradsrätternas avlönings- och omkostnadsanslag har uppräknats med sammanlagt 0,5 miljon kronor. Under rubriken rättegångsväsendet i allmänhet har uppräkning skett av anslagen till ersättning åt domare, vittnen och parter, till kostnader enligt lagen om fri rättegång samt till understöd för utomprocessuell rättshjälp med respektive 0,1, 0,2 och 0,7 miljon kronor, samtliga ökningar av automatisk natur. Till utbyggnad av skyddskonsulentorganisationen begäres 0,2 miljon kronor. Vad angår fångvårdsanstalterna har anslagen till avlöningar och omkostnader i avbidan på särskild proposition uppräknats med sammanlagt 0,9 miljon kronor. Minskningarna på huvudtiteln har uppkommit bland annat därigenom, att anslaget till ersättningar till nämndemän nedsättes med 0,3 miljon kronor och anslaget till anskaffning av utrustning av tillfälliga förläggningar (fångvårdsanstalterna) utgår.
Tredje huvudtiteln visar anslagsökningar med sammanlagt 0,9 miljon kronor. Häremot svarar anslagsminskningar å ungefär 0,1 miljon kronor. Av ökningarna, som till största delen är av automatisk karaktär, faller drygt 0,4 miljon kronor på avlönings- och omkostnadsanslagen och 0,3 miljon kronor på anslagen till ersättning till statens allmänna fastighetsfond. Minskningsbeloppet avser anslaget till särskilda förhandlingar med främmande makter.
Fjärde huvudtiteln redovisar i olika huvudgrupper ökningar, som till största delen är av automatisk karaktär, med sammanlagt 17,3 miljoner kronor. Å andra sidan beräknas sammanfattningsvis minskningar med 17,9 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma minskar således med 0,6 miljon kronor. Den största ökningen faller på anslagen till anskaffning av tygmateriel (motsvarande), som stiger med 9,2 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp gäller 3,5 miljoner kronor ett nytt anslag till luftförsvarsrobot. Fortsatt utbyggnad av försvarets forskningsanstalt har föranlett en höjning av anslagen till anstalten med 2,3 miljoner kronor. Bland övriga anslagsökningar må nämnas 2,o miljoner till avlöningar till värnpliktiga och familjebidrag och 1,5 miljon kronor till reseersättningar. Minskningarna, som delvis är av automatisk natur, har uppkommit bland annat därigenom, att anslagen till mathållning nedsättes med 4,7 miljoner kronor. Vidare beräknas
27 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
kostnaderna för ökning av drivmedelslagren nedgå med 3,9 miljoner kronor. Slutligen har anslagen till övningar minskats med sammanlagt 6,0 miljoner kronor.
Femte huvudtiteln utvisar en ökning med 142,6 miljoner kronor, varav 140,8 miljoner kronor utgör automatisk nettoökning. Den största automatiska ökningen faller på anslaget till bidrag till sjukkassor vilket preliminärt räknats upp med 110,0 miljoner kronor. Folkpensioneringsanslagen har preliminärt höjts med 37,0 miljoner kronor, huvudsakligen för täckande av ett indextillägg som tillkommit innevarande budgetår. Inom sjukkasseoch folkpensioneringsanslagen beräknas preliminärt dock rymmas även vissa icke-automatiska ökningar. För kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån beräknas en automatisk ökning om 6,8 miljoner kronor och för ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott en likaledes automatisk ökning om 0,9 miljon kronor. Å andra sidan minskar åtskilliga anslag, bland dem anslagen till mödrahjälp med 1,5 miljon kronor, till bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem med 1,0 miljon kronor, till ferieresor med 0,6 miljon kronor samt till ungdomsvårdsskolornas byggnadsarbeten med 0,5 miljon kronor. Vidare minskar anslagen till kostnader för arbetslöshetens bekämpande med 5,0 miljoner kronor, till bostadsrabatter med 1,0 miljon kronor, till avlöningar vid riksförsäkringsanstalten med 1,6 miljon kronor, till av statsmedel utgående ersättningar i anledning av olycksfall i arbete med 1,4 miljon kronor samt till åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet med 1,2 miljon kronor. Av ickeautomatiska ökningar må slutligen nämnas att anslagen till viss utrustning till samlingslokaler, till arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet, till ungdomsvårdsskolornas drift och till barnkolonier höjts med 200 000, 200 000, 180 000 kronor respektive 100 000 kronor.
Under sjätte huvudtiteln ökar de mot automobilskattemedlen avräknade anslagen med 51,0 miljoner kronor, medan anslagen på den allmänna budgeten minskar med 1,7 miljon kronor, varför huvudtitelns nettoökning blir 49,3 miljoner kronor. Av mera betydande ökningar må nämnas 33,0 miljoner kronor till den statliga väg- och brobyggnadsverksamheten. 10,0 miljoner kronor till den kommunala väghållningen, 4,0 miljoner kronor till den enskilda väghållningen och 2,1 miljoner kronor till avlöningar och omkostnader för tillfällig personal vid väg- och vattenbyggnadsverket. Den automatiska utgiftsökningen under huvudtiteln på andra anslag än till vägunderhåll och vägbyggnad uppgår till 2,2 miljoner kronor medan å andra sidan genom minskad belastning å och bortfall av vissa anslag eu minskning med 2,6 miljoner kronor redovisas.
Under sjunde huvudtiteln har räknats med eu nettoökning av
5,3 miljoner kronor, ökningarna under huvudtiteln, vilka sammanlagda uppgår till 7,4 miljoner kronor, är till ett belopp av 6,7 miljoner kronor av automatisk karaktär. Av sistnämnda summa faller 3,0 miljoner kronor på anslaget till ersättning till städerna för mistad lolag, 1,0 miljon kronor på anslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, 0,6 miljon kronor på anslaget till upplysningska in pan j i samband med övergången till en friare försäljning
28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna.
av rusdrycker — under vilket den totala ökningen uppgår till 0,8 miljon kronor — samt 0,5 miljon kronor på anslaget till kostnader för årlig taxering. Anslags sänkningarna under huvudtiteln uppgår till sammanlagt 2,2 miljoner kronor, varav 1,0 miljon kronor hänför sig till anslaget till ersättning till postverket in. fl. för bestyret med skatteuppbörden.
Åttonde huvudtiteln utvisar bruttoökningar å sammanlagt 94,9 miljoner kronor, därav omkring 69,7 miljoner kronor är att anse som automatik. Häremot svarar minskningar å tillhopa 16,6 miljoner kronor. Nettoökningen under huvudtiteln utgör sålunda 78,3 miljoner kronor. Den största förändringen redovisas under anslagen till folkundervisningen; anslaget till avlönande av folkskolans lärare stiger automatiskt med 34,5 miljoner kronor. I fråga om folkundervisningen beräknas vidare statens andel i kostnaderna för skolskjutsar öka med 3,0 miljoner kronor och anslagen till bidrag åt folkhögskolor med 1,4 miljon kronor. Å andra sidan förväntas anslaget till bidrag till anordnande av skolmåltider automatiskt minska med 10,0 miljoner kronor. För de allmänna läroverken m. in. förutses utgifterna komma att stiga med 7,2 miljoner kronor. Därav belöper 4,3 miljoner kronor å anslaget till de allmänna läroverkens avlöningar och 2,0 miljoner kronor å anslagen till bidrag till högre kommunala skolor. För universiteten, den medicinska undervisningen in. m. förutses en nettoökning med 6,3 miljoner kronor. Därvid har bland annat räknats med å ena sidan bortfall av vissa engångsanslag å i runt tal 1,1 miljon kronor och å andra sidan uppräkningar av främst de olika lärosätenas avlönings-, materiel- och utrustningsanslag samt anslaget till naturastipendier med tillhopa 7,8 miljoner kronor. Den iortsatta utbyggnaden av de tekniska högskolorna har föranlett en höjning av anslagen härför med 0,9 miljon kronor. Anslagen till yrkesutbildning har i allmänhet upptagits med beräknade belopp i avvaktan på särskild proposition angående reformering av yrkesutbildningen. Totalt förväntas kostnaderna under detta avsnitt stiga med 23,3 miljoner kronor. Kostnaderna för vissa folkbildningsåtgärder har beräknats stiga med 4,7 miljoner kronor. Av detta belopp hänför sig 1,8 miljon kronor till en föreslagen ökning av statens bidrag till skolbiblioteken. Slutligen har anslagen för de statliga forskningsråden höjts med sammanlagt 1,3 miljon kronor.
Nionde huvudtitelns slutsumma ökar med 1,7 miljon kronor i förhållande till riksstaten för innevarande år. Enär automatiska utgiftsminskningar föreligger till ett belopp av 1,9 miljon kronor, utvisar huvudtiteln en reell ökning med 3,6 miljoner kronor. Av de mera väsentliga anslagsökningarna hänför sig den övervägande delen till skogsväsendet. Sålunda föreslås bland annat, att anslagen till skogsstyrelsernas omkostnader, skogstörbättring, väg- och flottledsbyggnader å skogar i enskild ägo samt åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland skall höjas med respektive 0,6, 0,4, 0,8 samt 0,3 miljon kronor. Vidare har byggnadsbeståndet vid statens skogsskolor ansetts böra upprustas för en sammanlagd kostnad av 0,5 miljon kronor. Vad angår de preliminärt beräknade anslagen till jordbruksregleringen har för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område upptagits ett otörändrat belopp av 200 miljoner kronor. Till omkostnader för statlig
29 Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna
inköps- och försäljningsverksamhet har upptagits 32,5 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 16,5 miljoner kronor. Denna ökning uppväges emellertid av att dels anslaget till producentbidrag till vissa innehavare av mindre jordbruk ansetts kunna minskas med 10,0 miljoner kronor, dels något anslag till Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader, vartill nu har anvisats 8,0 miljoner kronor, ej föreslagits.
Tionde huvudtiteln redovisar anslagsökningar med sammanlagt
14,6 miljoner kronor, varav 9,9 miljoner kronor är att betrakta som automatiska ökningar. Ä andra sidan föreligger anslagsminskningar med 7,7 miljoner kronor. Huvudtitelns slutsumma uppvisar således en nettoökning med 6,9 miljoner kronor. Av ökningen faller på anslaget till atomenergiforskning in. in. inom Aktiebolaget Atomenergi 8,0 miljoner kronor. Anslaget till statens isbrytarverksamhet har i avbidan på särskild proposition uppräknats med 1,4 miljon kronor. Till fortsatta djupborrningar efter salt och olja in. in. i Skåne begäres ett nytt anslag å 0,6 miljon kronoi. Bland Övriga anslagsökningar inå nämnas, att anslagen till avsättning till fonden för idrottens främjande och till avsättning till lotterimedelsfonden höjts med 1,0 respektive 0,5 miljon kronor. Minskningarna har uppkommit bland annat därigenom, att anslagen till omkostnader för statlig lagerhållning m. in., till omkostnader i samband med inköp och lagring av fasta bränslen in. in. och till bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande bränslen nedsättes med respektive 3,7, 1,8 och 0,5 miljoner kronor. Kost-
naderna för statens handels- och industrikommission nedgår med sammanlagt 1,1 miljon kronor.
Totalsumman för elfte huvudtiteln beräknas stiga med 19,9 miljoner kronor, varav merparten, 16,3 miljoner kronor, kommer på automatiska uppräkningar. På anslagen under medicinalstaten samt hälso- och sjukvård redovisas en ökning med 12,9 miljoner kronor, väsentligen av automatisk karaktär och sammanhängande med höjda avlönings-, omkostnads-och bidragsanslag. Personalförstärkningar vid sinnessjukhusen och universitetssjukhusen medför en icke-automatisk utgiftsstegring med 1,8 miljon kronor. Bland större minskningsposter må nämnas att anslagen till understödjande av riksföreningen för kräftsjukdomarnas bekämpande om 5,0 miljonci kronor och till bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem ju. in. om 2,4 miljoner kronor bortfaller. Anslagen under avdelningen alkoholistvård ökar med 2,9 miljoner kronor väsentligen på grund av automatiska utgiftsstegringar. Likaså är ökningen å anslagen till överståthållarämbetet och landsstaten, 2,0 miljoner kronor, samt å anslagen till polis-
väsendet, 2,6 miljoner kronor, väsentligen
automatisk karaktär. Under
avdelningen civilförsvaret redovisas en minskning med 1,5 miljon kronor.
T o 1 f t c h u v u d t i t e 1 n s slutsumma utvisar en nettoökning med 23,6 miljoner kronor. Sålunda har i riksstatsförslaget upptagits ett nytt anslag a 15,(1 miljoner kronor för de bidrag staten som arbetsgivare (exkl. affärsverken, riksbanken och riksgäldskontoret) har att ulgi\a till den allmänna sjukförsäkringen in. in. Vidare har pensionskostnaderna ökat med 13,8 miljoner kronor. Å andra sidan bortfaller det å riksstaten för innevarande bud-
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna
getår med 5,0 miljoner kronor upptagna anslaget till täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. in.
Fjortonde huvudtiteln utvisar en ökning med 0,2 miljon kronor.
För luttf artsfonden beräknas underskottet minska med 0,1 miljon kronor.
Riksgälds fondens underskott upptages till 410,0 miljoner kronor mot 390,0 miljoner kronor i gällande riksstat.
Huvudtiteln Avskrivning av nya kapitalinvesteringar beräknas i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår minska med sammanlagt 45,3 miljoner kronor, vilket i huvudsak beror på att avskrivningsbehovet för tilläggslån upptagits under huvudtiteln avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster.
Huvudtiteln Avskrivning av oreglerade kapital medel störluster uppföres med 228,5 miljoner kronor, innebärande en ökning med 197,5 miljoner kronor. Utöver vad som erfordras för årlig avskrivning av smärre oreglerade kapitalmedelsförluster, 1,0 miljon kronor, har ett belopp av 227,5 miljoner kronor beräknats för en framtida reglering av avskrivningsbehovet för dels kapitalsubventionerna till egnahem och dels tillläggslånen till viss bostadsbyggnadsverksamhet.
I riksstatsförslaget under kapitalbudgeten uppföres under rubriken lånemedel 778 miljoner kronor, vilket belopp utgör skillnaden mellan summan av de äskade investeringsanslagen 1 778 miljoner kronor och de belopp i avskrrvnmgsmedel, inberäknat avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster, samt övriga kapitalmedel å tillhopa 1 000 miljoner kronor, som står till förfogande för investeringarnas genomförande. I riksstaten för innevarande budgetår upptages lånemedlen med 1 077 miljoner kronor utgörande saldot mellan investeringsanslagen å sammanlagt 1 879 miljoner kronor och avskrivningsmedel och övriga likvida medel å tillhopa 802 miljoner kronor. Riksstatsförslaget utvisar således en minskning med 299 miljoner kronor under rubriken lånemedel å kapitalbudgeten jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i riksstatsförslaget i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår.
Statens affärsverksfonder.......
Luftfartsfonden................
Statens allmänna fastighetsfond .
Försvarets fonder..............
Statens utlåningsfonder.........
Fonden för låneunderstöd......
Fonden för statens aktier.......
Fonden för förlag till statsverket Diverse kapitalfonder...........
Summa 1 879,4 1 778,4 —101,0
Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna
31 Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen
En sammanställning över anslagsbehållningarna den 30 juni 1954 torde i detta sammanhang få lämnas och fogas som bihang vid statsrådsprotokollet (bihang 4). Sammanställningen upptar totalsummor av reserverade medel om 1 151 miljoner kronor å driftbudgeten (exkl. avskrivningar) och av outnyttjade belopp om 808 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Medelsbehållningarna har under budgetåret 1953/54 ökat med sammanlagt 373 miljoner kronor, varav 269 miljoner kronor å driftbudgeten och 104 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Utvecklingen av behållningarna på riksstatsanslagen under budgetåren 1943/44—1953/1954 framgår av efterföljande tablå. Vid en jämförelse mellan de redovisade behållningarna bör hänsyn tagas till den kraftiga ökning av anslagen å såväl drift- som kapitalbudgeten, som skett under senare år.
Medelsbehållning (miljarder kr.) vid utgången av budgetåret 1943 1944 1945 1946 1947 1948 1949 1950 1951 1952 1953
/44 / 45 / 46 / 47 / 48 / 49 / 50 / 51 /52 /53 / 54
Reservationer å driftbudgeten (exkl. avskrivning av nya kapitalinvesteringar)......... 1,11 1,21 1,16 1,50 1,43 1,25 1,01 0,91 1,02 0,88 1,15
Outnyttjade belopp
å kapitalbudgeten 1,13 2,15 2,10 2,38 2,59 2,29 1,29 0,77 0,76 0,70 0,81
Tillhopa 2,24 3,36 3,26 3,88 4,02 3,54 2,30 1,68 1,78 1,58 1,96
I det följande kommer närmare att redogöras för de huvudtitlar respektive fonder, som enligt de såsom bihang redovisade sammanställningarna utvisar större anslagsbehållningar.
Förändringarna i driftbudgetens reservationsbehållning under det sistförflutna budgetåret har under fjärde huvudtiteln inneburit en ökning med 137 miljoner kronor. På anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1952/53 har skett en medelsförbrukning med 45 miljoner kronor. På anslag anvisade för budgetåret 1953/54, å vilka anslag reservationerna uppgår till sammanlagt 314 miljoner kronor, har skett en ökning av behållningen med 182 miljoner kronor, ökningen beror bland annat på att anskaffningen av viss tyngre krigsmateriel av särskilda orsaker uppskjutits till innevarande budgetår. Vidare har försvarsförvaltningarna under budgetåret 1953/54 verkställt förberedelser för övergång till ny organisation. Härigenom har uppgifter sammanhängande med förvaltningarnas anskaffningsverksamhet icke kunnat utföras i tidigare planerad takt. — Femte huvudtiteln utvisar liksom under föregående budgetår endast obetydliga reservationer på de äldre anslagen. På fortlöpande anslag fanns däremot 79 miljoner kronor reserverade vid ut-
32 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna
gången av budgetåret 1953/54. Huvudparten av beloppet hänför sig till anslag till åtgärder för förbättrande av bostadsförhållandena in. in. samt till arbetsmarknadens reglering. Till väsentliga delar är dessa reservationer disponerade. — Under sjätte huvudtiteln har reservationerna ökat med ca 114 miljoner kronor och uppgick vid utgången av budgetåret 1953/54 till 331 miljoner kronor. Av sagda behållning hänför sig 202 miljoner kronor till de kalenderårsvis beräknade statliga vägbyggnadsanslagen och 52 miljoner kronor till det likaledes kalenderårsberäknade bidragsanslaget till Jjyggande av vägar och gator. Uppgången av reservationsmedelsbehållningen sammanhänger i allt väsentligt med den avsevärda höjning av nämnda anslag, vilken ägde rum för budgetåret 1953/54 och som till stor del alltså avser medel för andra halvåret 1954. Reservationsmedelsbehållningen kan, så när scm på ett belopp av 13,2 miljoner kronor, betraktas som bunden med hänsyn till bl. a. de flerårsplaner som fastställts för vägväsendet. Av de obundna medlen belöper 7,4 miljoner kronor på en under anslaget till det statliga vägunderhållet uppkommen besparing på grund av osedvanligt gynnsamma väderleksförhållanden.
Beträffande behållningen under sjunde huvudtiteln har icke några nämnvärda förändringar ägt rum. Det totala beloppet reservationsmedel uppgår till 23 miljoner kronor, varav ett oförändrat belopp på 22 miljoner kronor hänför sig till medel anvisade såsom bidrag till internationellt återuppbyggnadsarbete i enlighet med Washingtonöverenskommelsen. Dispositionen av dessa medel är beroende på kommande överläggningar med berörda länder. — Även under åttonde huvudtiteln är förändringarna obetydliga. Den reservationsmedelsbehållning som föreligger, 21 miljoner kronor, faller främst på universitetens och högskolornas anslag till byggnads-, inrednings-, utrustnings- och materieländamål, vissa bidragsanslag till skolhemsbyggnader samt forskningsanslagen. — Reservationsmedelsbehållningen under nionde huvudtiteln har ökat med 11 miljoner kronor. Den 30 juni 1954 uppgick den totala behållningen till 206 miljoner kronor. Stegringen kan helt föras tillbaka på anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och förklaras i huvudsak med det förhållandet att prisregleringsåret icke sammanfaller med budgetåret. Reservationen under sagda anslag, 135 miljoner kronor, är nu till större delen eller till i runt tal 115 miljoner kronor förbrukad. Övriga reservationer under denna huvudtitel hänför sig främst till anslagen till jordbrukets rationalisering, landsbygdens elektrifiering samt vissa skolbyggnads- och skogsarbeten. Reservationerna å sistnämda anslag är disponerade till ett sammanlagt belopp av 52 miljoner kronor. — Under tionde huvudtiteln har under budgetåret 1953/54 skett en
minskning av reservationsmedelsbehållningen med 3 miljoner kronor. _
Elfte huvudtiteln företer icke någon nämnvärd förändring av den totala reservationsmedelsbehållningen, vilken uppgår till 104 miljoner kronor. Medelsbehållningen fördelar sig med 72 miljoner kronor å civilförsvarsanslagen, 28 miljoner kronor å anslagen till medicinalväsendet samt 4 miljoner kronor å diverse smärre anslag. Den disponerade delen av ifrågavarande belopp uppgår till respektive 58, 21 och 2 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 33
Reservationsmedelsutvecklingen på driftbudgeten innebär att å ena sidan behållningar å 329 miljoner kronor uppstått på de anslag som anvisats under det sistförflutna budgetåret och å andra sidan att en minskning inträtt i behållningarna på anslag anvisade t. o. m. budgetåret 1952/53, s. k. äldre anslag, med 60 miljoner kronor. Av sistnämnda belopp har drygt 2 miljoner kronor indragits till budgetutjämningsfonden. Utvecklingen under de olika huvudtitlarna beträffande nämnda äldre anslag framgår närmare av sammanställningen i det följande.
Av den totala behållningen å ifrågavarande äldre anslag är enligt inhämtade uppgifter ca 40 miljoner kronor bundna genom utlagda beställningar.
Enligt tidigare beräkningar kunde under innevarande år förväntas en minskning av reservationerna under driftbudgeten med ca 60 miljoner kronor. Minskningen antages emellertid numera komma att uppgå till ca 170 miljoner kronor.
Även för budgetåret 1955/56 torde en förbrukning av reservationsmedel kunna förutses, men av betydligt mindre omfattning än den för nu löpande budgetår beräknade. Väsentligen kan den förväntas under fjärde, femte, nionde och elfte huvudtitlarna och uppgår totalt till ca 25 miljoner kronor. Medelsförbrukningen under avskrivningshuvudtiteln har då icke beaktats.
Såsom tidigare nämnts måste ett förbehåll göras beträffande den uppskattade medelsförbrukningen med hänsyn till det köp- och beställningsstopp, som nyligen genomförts i fråga om vissa anskaffningar för statens räkning.
Förändringarna i behållningarna å kapitalbudgetens anslag har under budgetåret 1953/54 resulterat i en ökning med sammanlagt 104 miljoner kronor. Samtidigt som de anslag som anvisats under det sistförflutna budgetåret 3 Uihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. JBil. 1
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
uppvisar behållningar å ca 188 miljoner kronor, har de outnyttjade beloppen på anslag anvisade t. o. in. budgetåret 1952/53 minskat med 84 miljoner kronor. De behållningar, som uppstått å de för budgetåret 1953/54 anvisade anslagen, hänför sig huvudsakligen till statens affärsverksfonder och sammanhänger med att för senaste budgetåret anvisats så stora anslag under dessa fonder att, om konjunkturutvecklingen skulle tendera i depressiv riktning, utrymme skulle finnas för en ökning av de statliga investeringarna. Minskningarna å äldre anslag fördelar sig på de olika fonderna på sätt som framgår av följande sammanställning.
Nedgången i behållningarna å ifrågavarande äldre anslag beror till ett belopp av ca 52 miljoner kronor på att outnyttjade medel indragits som besparing. Dessa indragna medel fördelar sig bl. a. med inemot 4 miljoner kronor på fonden för låneunderstöd och 48 miljoner kronor på diverse kapitalfonder. Sistnämnda belopp avser det för budgetåret 1951/52 anvisade anslaget till kreditgivning till Sovjetunionen. Nedgången beror vidare på att det under statens utlåningsfonder anvisade engångsanslaget till luftfartslånefonden om 36 miljoner kronor överförts till de såsom fortlöpande redovisade anslagen.
Av därefter återstående behållning å äldre anslag är de under statens affärsverksfonder redovisade medlen i huvudsak bundna genom vidtagna dispositionsåtgärder. Detsamma gäller om tillsammans ca 22 miljoner kro-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
nor av de under statens allmänna fastighetsfond och försvarets fonder upptagna behållningarna. Storleken av den outnyttjade medelsbehållningen under sistnämnda fonder torde få ses mot bakgrunden av den allmänna investeringsbegränsningen, vilken medfört tidsförskjutningar i byggnadsarbetenas igångsättande. I behållningen under fonden för förlag till statsverket ingår tvenne till riksgäldskontorets disposition ställda anslag avseende förlagskapital för inköp av ved å 53 miljoner kronor och förlagskapital för inköp av fossila bränslen å 15 miljoner kronor.
Förbrukningen av outnyttjade kapitalbudgetmedel har för innevarande år uppskattats till ca 150 miljoner kronor. Även den för budgetåret 1955/56 beräknade medelsförbrukningen å äldre anslag har angivits till ca 150 miljoner kronor. Vid beräkningarna har dock hänsyn icke kunnat tagas till de verkningar som det förenämnda köp- och beställningsstoppet härvidlag kan komma att medföra.
En redovisning av vidtagna dispositioner under fortlöpande anslag å såväl drift- som kapitalbudgeten lämnas i regel vid anmälan av respektive anslagsfrågor, vartill torde få hänvisas.
Riksstatsförslagets inkomstsida
1. översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
I samband med beräkningarna av inkomsterna för budgetåret 1955/56 har riksräkenskapsverket även beräknat utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de å driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst av 8 805 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 8 599 miljoner kronor, innebärande en merinkoxnst av 206 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas komma att med 100 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 4 300 miljoner kronor, överskottet kan återföras på ett flertal faktorer. De viktigaste förändringarna gäller titelns bruttoinkomster, medan för utgifterna icke räknas med större avvikelser. Den preliminärskatt som uttages i form av löneavdrag samt under våren 1955 inflytande fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt antages komma att överstiga tidigare beräknade belopp. Å andra sidan har nedgången av kvarstående skatt blivit större än vad som tidigare förutsatts.
Bland övriga inkomsttitlar räknas med överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för fordonsskatt med 15, tullmedel med 60, postverket med 10, televerket med 40 samt vattenfallsverket med 10 miljoner kronor. Underskott förutses bland annat för tobaksskatt med 20, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 25 samt fonden för statens aktier med 10 miljoner kronor.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1 9 5 5 /
36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
5 6 har av riksräkenskapsverket uppskattats till 9 565 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till de å gällande riksstat uppförda inkomstbeloppen med 966 miljoner kronor. Inkomsterna under budgetåret 1955/56 motsvaras dock till ett belopp av 350 miljoner kronor av kommunalskattemedel, som riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning till kommunerna. I jämförelse med det beräknade utfallet för löpande budgetår representerar de verkställda beräkningarna för budgetåret 1955/56 en uppgång med 760 miljoner kronor. Skatteintäkterna antages i förhållande till gällande riksstat stiga från 7 706,5 miljoner kronor till 8 553,5 miljoner kronor, eller med 847 miljoner kronor. Inkomsterna av uppbörd i statens verksamhet beräknas öka med 16,1 miljoner kronor, titeln diverse inkomster med 21 miljoner kronor samt inkomsterna av statens kapitalfonder med 82,6 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för nästa budgetår visar i övrigt följande mera framträdande förändringar i förhållande till gällande riksstat.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har beräknats komma att öka med 600 miljoner kronor, ökning har även påräknats bland annat för inkomsttitlarna omsättnings- och expeditionsstämplar med 6, automobilskattemedel med 125, tullmedel med 80, varuskatt med 10, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 20, maltdrycksskatt med 15 och tipsmedel med 10 miljoner kronor. Å andra sidan har räknats med minskning i jämförelse med gällande riksstat för tobaksskatt med 10 och omsättnings- och utskänkningsskatt å vin med 5 miljoner kronor. Vad rör inkomsterna av statens kapitalfonder beräknas under förutsättning av oförändrade löner och taxor ökning för postverket med 10, för televerket med 25, för statens järnvägar med 9, för statens vattenfallsverk med 20 samt för domänverket med 10 miljoner kronor. Inkomsttiteln statens utlåningsfonder har uppräknats med 14 miljoner kronor medan inkomsterna av fonden för statens aktier sänkts med 10 miljoner kronor.
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse. Riksräkenskapsverket har beträffande inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. verkställt beräkningar av inkomsterna för såväl budgetåret 1954/55 som 1955/56.
Ämbetsverket har därvid med utgångspunkt från taxeringsutfallet i fråga om verksamhetsåret 1953 haft att uppskatta inkomstutvecklingen under verksamhetsåren 1954 och 1955 samt under de första månaderna av år 1956. I fråga om skatteunderlagets utveckling gör riksräkenskapsverket följande antaganden, varvid särskilda kalkyler gjorts för å ena sidan fysiska personer och med dem likställda och å andra sidan aktiebolag.
Vad först gäller fysiska personer framhåller riksräkenskapsverket, att
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 37
inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som representerar 4/5 av de fysiska personernas nettoinkomst, under verksamhetsåret 1953 stigit med 4,0 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under år 1954 angives ännu vara starkt begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik avseende industriarbetare, som dock endast täcker en mindre del av den totala lönesumman, låg i maj och augusti 1954 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper cirka 4 procent över 1953 års motsvarande siffror. Samtidigt registrerades en sysselsättningsökning på någon procent. Utvecklingen under återstoden av året anses kunna ha inneburit ytterligare någon uppgång av timförtjänst och sysselsättning. För vissa andra grupper anses en lönestegring av samma storleksordning sannolik, men för betydande grupper anställda torde utvecklingen ha varit mindre gynnsam. Enligt ämbetsverkets uppfattning får emellertid också vid bedömning av den sammanlagda lönesummans stegring hänsyn tagas till att sysselsättningen totalt sett sannolikt har stigit något och att icke oväsentliga överflyttningar av arbetskraft från låglöneyrken till bättre betalda yrken och näringsgrenar har skett. Ämbetsverket anser sig sammanfattningsvis kunna räkna med en ökning av den totala lönesumman med 5 å 6 procent. Vid uppskattningen av taxeringsutfallet har riksräkenskapsverket även räknat med att den effektivisering av preliminärskatteuppbörden vid korttidsanställning, som torde ha blivit följden av nya uppbördsbestämmelser från och med år 1954, också skall medföra en mera fullständig registrering av sådana inkomster vid taxeringen. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst vid taxeringen 1955 med omkring 6 procent sannolik. Vid sin beräkning i mars 1954 räknade riksräkenskapsverket med 4 procent. Beträffande övriga förvärvskällor angives bristen på statistiskt material vara ännu mer utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsverket räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för inkomst av rörelse, medan för förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet icke förutses några mera betydande förändringar. Sammanfattningsvis pekar riksräkenskapsverkets kalkyler på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 6 procent.
I fråga om inkomstutvecklingen för fysiska personer under år 1955 framhåller riksräkenskapsverket, att antagandena givetvis nära sammanhänger med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen, som riksräkenskapsverket ansett sig höra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. De cxpansionstcndenser, som för närvarande synes vara förhärskande i den svenska ekonomin, torde enligt ämbetsverket komma att sätta sin prägel även på utvecklingen under den närmaste framtiden. Inga tecken av någon betydelse på försvagning av vare sig investeringsbenägenheten inom näringslivet eller konsumenternas efterfrågan kan för närvarande skönjas. Hög sysselsättning och eu stark strävan hos löntagarna inför år 1955 till förbättrade inkomster gör en fortgående
38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
konsumtionsstegring sannolik. Goda exportkonjunkturer och livlig inhemsk efterfrågan medför stigande investeringsvilja och stark efterfrågan på arbetskraft hos näringslivet. Även om de nuvarande tendenserna pekar på en fortgående stegring av inkomsterna, angives dock osäkerheten vara betydande både vad beträffar stegrings takten och varaktigheten i de nuvarande tendenserna.
När det gäller inkomst av tjänst konstaterar verket till en början, att på grund av en glidning uppåt av lönenivån och sysselsättningsökning under år 1954 lönenivån och sysselsättningen vid ingången av år 1955 bör något överstiga den för år 1954 genomsnittliga. Även under år 1955 torde med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen en viss sysselsättningsökning och löneglidning uppåt kunna förutsättas. Fortsättningsvis framhålles, att den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli en följd av årets avtalsrörelse, givetvis ännu icke låter sig överblickas. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för avtalsrörelsen synes det emellertid verket sannolikt, att lönesummans stegring under år 1955 blir större än under år 1954. Till detta antagande fogas dock reservationen, att utvecklingen givetvis kan komma att påverkas av nu oförutsebara faktorer. Såsom av ämbetsverket inledningsvis betonats, blir utvecklingen bl. a. starkt beroende av förhållandena på de internationella marknaderna. Riksräkenskapsverket framhåller, att en reservation för osäkerheten beträffande denna utveckling givetvis får större tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen under år 1956 saknas sålunda enligt ämbetsverkets mening för närvarande skäl att anta annat än en mindre stegring av lönesumman i anslutning till en måttlig stegring av produktionen.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst har riksräkenskapsverket ansett sig böra räkna med en uppgång under år 1955 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1956 har gjorts motsvarande antagande som beträffande inkomst av tjänst.
Vad därefter beträffar aktiebolagens taxerade inkomster förelåg enligt ämbetsverket en uppgång under verksamhetsåret 1953 med drygt 13 procent. Stegringen kunde till väsentlig del återföras på förbättringen för verkstadsindustrin, den elektro-tekniska industrin, bruksföretagen, skogsindustrierna samt den kemisk-tekniska industrin. För samtliga dessa grupper torde år 1954 ha medfört en ytterligare förbättring. Även för åtskilliga andra branscher finnes enligt ämbetsverket anledning räkna med förbättrade resultat för år 1954. För gruvindustrin, som redovisade nedgång år 1953, torde utvecklingen under år 1954 ha inneburit ytterligare någon försämring. Sammanfattningsvis framhåller riksräkenskapsverket, att utvecklingen under år 1954 för bolagens del pekar på en förbättring av den redovisade nettoinkomsten vid 1955 års taxering. Med ledning av gjorda undersökningar samt vissa allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1955 års taxering
Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna 39
skall komma att utvisa en stegring av samma storleksordning som vid 1954 års taxering.
Det understrykes fortsättningsvis, att ett bedömande av utvecklingen avaktiebolagens inkomster under år 1955 inrymmer stora osäkerhetsmoment. Då de nuvarande tendenserna dock pekar snarast på en viss ytterligare uppgång för sådana branscher som väger tungt i skattehänseende, har riksräkenskapsverket räknat med ytterligare någon stegring av bolagens sammanlagda inkomster vid 1956 års taxering, dock icke av samma storleksordning som vid 1955 års taxering. Härvid har i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens framtida utformning förutsatts, att vid 1956 års taxering kommer att gälla samma regler för begränsning av rätten till fri avskrivning som vid 1955 års taxering.
Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att på inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas uppbörden av de statsskatter, som skall slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1954/55 och 1955/56 skall slutligt redovisas på titeln, utgöres frånsett inflytande restantier av äldre skatter av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. Till och med budgetåret 1953/54 redovisades folkpensionsavgifterna på en särskild inkomsttitel i riksstaten, till vilken titel omfördes ett beräknat belopp från inkomstskattetiteln i samband med bokslutet. Sådan omföring skall icke längre ske.
I och med att den allmänna sjukförsäkringen träder i kraft den 1 januari 1955 kommer att över inkomstskattetiteln även passera till försäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag. Till titeln kommer under budgetåret 1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.
Vid uppskattningen av bruttoinkomsterna på titeln har ämbetsverket viss ledning av den inom verket förda uppbördsstatistiken. Med hjälp av nämnda statistik har verket kunnat följa uppbörden till och med skatteterminen i september 1954. På grundval av nämnda material och under de gjoida antagandena angående inkomstutvecklingen beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av preliminärskatt på löljande sätt.
Beträffande den preliminära A-skatten utgår ämbetsverket från alt denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1955/56 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 119 procent. Därtill skall beaktas, att de nya sjukföisäkringsavgifterna från den 1 januari 1955 kommer att stegra källskatteinkomsterna, medan å andra sidan eu mindre sänkning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 13 öre per skattekrona från den under år 1954 gällande medelutdebiteringen av 12,39 — i någon mån verkar i motsatt riktning. Det beräknas, att som preliminär A-skatt skall inflyta sjukförsäkringsavgifter med 119 miljoner kronor under budgetåret
40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
1954/55 och 370 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare erinras om att i A-skatteuppbörden kan komma att ingå mindre belopp preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet. Ämbetsverket uttalar sammanfattningsvis, att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1955—56 och de första terminerna av uppbördsåret 1956—57 kan väntas stiga betydligt utöver nivån under innevarande uppbördsår.
Vad angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1955—56 och de två terminer av uppbördsåret 1956—57, som faller inom budgetåret 1955/56, framhålles att den normalt, d. v. s. utan ledning av särskild preliminärdeklaration, debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet kan komma att betydligt avvika från vad som väntas bli påfört som slutlig skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket emellertid ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1955 56 och 1956—57. Det erinras vidare om att bestämmelserna om ränta
på kvarstående skatt numera också föranleder, att den preliminära skatten i varje fall för bolag blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten genom att fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt verkställes efter uppbördsårets utgång. Under våren 1953 och våren 1954 inflöt fyllnadsinbetalningar av preliminär skatt med resp. 390 och 575 miljoner kronor. Med utgångspunkt från ämbetsverkets antaganden om vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1955 års taxering räknas med ett betydande utrymme för fyllnadsinbetalningar, och väsentliga belopp antages komma att inflyta under våren 1955 i form av sådana betalningar. Även under våren 1956 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning, till en del föranledda av fastighetsägares önskan att undgå kvarstående skatt som följd av fastighetsinnehav.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1954/55 och 1955/56 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till cirka 7 730 resp. 8 910 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt erlagda sjukförsäkringsavgifter till 110 resp. 380 miljoner kronor samt under det senare budgetåret preliminärt inbetalad garantiskatt med 200 miljoner kronor. I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt angives dock vara synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt understrvkes, att de angivna beloppen är osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Riksräkenskapsverket framhåller vidare, att på grundval av 1953 års taxering ett belopp av i runt tal 975 miljoner kronor påfördes de skattskyldiga sasom kvarstående skatt, medan ett belopp av 434 miljoner kronor skulle återbetalas som överskjutande skatt. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 16 miljoner kronor. Enligt av ämbetsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund
Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna 41
av 1954 års taxering till i runt tal 710 miljoner kronor, medan återbetalningarna kan beräknas till omkring 590 miljoner kronor. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 13 miljoner kronor. Saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt, nettokvarskatten, har sålunda från 1953 års till 1954 års taxering gått ner från omkring 540 miljoner kronor till 120 miljoner kronor, vilken nedgång angives falla helt på fysiska personer. Den starka nedgången av nettokvarskatten för fysiska personer anses till stor del vara ett resultat av omlagda källskattetabeller. Den kvarstående skatt, som kan komma att påföras på grundval av 1955 års taxering, finner riksräkenskapsverket sannolikt komma att bli av samma storleksordning som vid 1954 års taxering. Vid beräkningen av de belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta under budgetaren 1954/55 och 1955/56, har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att en mindre del av de påförda beloppen icke inflyter i rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till 610 å 620 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Till inkomsterna på titeln skall för budgetåret 1954/55 läggas den enligt 1954 års fastighetstaxering utgående fastighetsskatten. Den beräknas inflyta med cirka 300 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 kommer bortsett från restantier icke att inflyta fastighetsskatt enligt den gamla ordningen.
Vidare har riksräkenskapsverket förutsatt, att de bidrag och avgifter från s. k. större arbetsgivare till den allmänna sjuk- och moderskapsförsäkringen respektive yrkesskadeförsäkringen, som kommer att inflyta till riksförsäkringsanstalten, skall redovisas över inkomstskattetiteln. Med ledning av uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten, har avgifter till yrkesskadeförsäkringen beräknats inflyta med 40 miljoner kronor under innevarande och 37 miljoner kronor under nästföljande budgetår. Häri ingår även avgifter enligt den hittills gällande olycksfallsförsäkringen. Bidrag från större arbetsgivare till sjuk- och moderskapsförsäkringen ävensom vissa mindie belopp i form av byggnadsforskningsavgift har beräknats inflyta under budgetåret 1954/55 med cirka 65 miljoner kronor och under budgetåret 1955/ 56 med cirka 190 miljoner kronor. I sistnämnda belopp har medräknats statens arbetsgivarbidrag för år 1955, vilket uppskattningsvis beräknas uppgå till 30 miljoner kronor, varav hälften på affärsverken.
Inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgitter och annuiteter, beräknas uppgå till 200 resp. 205 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets beräkningar har lett till resultatet, att bruttoinkomsterna på förevarande riksstatstitel kommer all uppgå för budgetåret 1954/55 till 8 950 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 9 955 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket erinrar vidare om att utöver de för budgetåret 1954/55 beräknade inkomsterna skall till titeln även återföras från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel ett belopp av 300 miljoner kronor, utgörande återstoden av de medel på sammanlagt 900 miljoner kronor, som avsattes till fonden under budgetåren
42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
1951/52 och 1952/53 och av vilka sammanlagt 600 miljoner kronor återfördes under budgetåren 1952/53 och 1953/54. För återföring under budgetåret 1955/56 finnes inga belopp avsatta.
Beträffande utgifterna på titeln har riksräkenskapsverket anfört följande.
Utbetalningarna av kommunalskattemedel bestämmes i huvudsak av tre faktorer, förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten samt slutavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet på den kommunala inkomstskatten. Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1954/55 är dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av samma budgetår blir de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1955. Med ledning av uppgifter om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1955 till 2 850 miljoner kronor. Utbetalningarna av fastighetsskatt har för samma kalenderår uppskattats till 300 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1953 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1952 års till 1954 års taxering beräknats till omkring 470 miljoner kronor. Sammanlagt kan sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1955 beräknas till omkring 3 620 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1954/55. Enligt dessa beräkningar kan riksstatstiteln alltså antagas komma att under budgetåret 1954/55 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 3 850 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1955/56 skulle enligt de refererade beräkningarna för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 810 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår har de med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1954 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1954 beräknats till omkring 1 920 miljoner kronor. Härvid har riksräkenskapsverket tagit hänsyn till att enligt särskilda bestämmelser det under år 1956 utbetalade förskottet skall baseras på ett skatteunderlag, som även innefattar ett med utgångspunkt från 1955 års fastighetstaxering beräknat garantibelopp för fastighet. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1955/56 har sålunda av ämbetsverket beräknats komma att uppgå till 3 730 miljoner kronor.
Utbetalningarna från titeln av överskjutande preliminärskatt har av riksräkenskapsverket beräknats till 590 miljoner kronor under budgetåret 1954/ 55 och till omkring 600 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Övriga restitutioner har för båda budgetåren antagits komma att belasta titeln med 50 miljoner kronor.
Som utgifter på titeln har riksräkenskapsverket även upptagit de avgifter och bidrag från större arbetsgivare till yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen resp. sjuk- och moderskapsförsäkringarna, som verket ansett skola redovisas på titeln och som upptagits bland de beräknade inkomsterna.
43 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Riksräkenskapsverket har vidare framhållit, att förskott skall utgå till sjukkassorna på dem tillkommande statsbidrag, arbetsgivarbidrag och sjukförsäkringsavgifter. Förskotten är avsedda att utgå med så stora belopp, att kassornas löpande behov av rörelsemedel fylles. I den mån behovet icke täckes på annat sätt, äger riksförsäkringsanstalten att disponera inkomstskattetiteln för ändamålet. Riksräkenskapsverket har beräknat behovet av förskott från inkomstskattetiteln, utöver tillgängliga arbetsgivarbidrag, till 225 resp. 395 miljoner kronor under innevarande och nästföljande budgetår. Ämbetsverket har därvid räknat med att riksförsäkringsanstalten under budgetåret 1955/56 skall kunna tillgodoföra sig det på statsverket, inklusive de affärsdrivande verken, belöpande arbetsgivarbidraget för år 1955, beräknat till cirka 30 miljoner kronor.
Omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter, annuiteter m. m. har antagits komma att belasta titeln med omkring 35 resp. 40 miljoner kronor under de båda budgetåren.
Enligt riksräkenskapsverkets beräkningar skulle sålunda titelns utgifter kunna beräknas till för budgetåret 1954/55 4 855 miljoner kronor samt för budgetåret 1955/56 5 040 miljoner kronor.
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen m. fl. på skattetitelns utfall inverkande omständigheter har riksräkenskapsverket uppskattat de behållna inkomsterna pa titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1954/55 till avrundat 4 400 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till avrundat 4 900 miljoner kronor. Såsom tidigare nämnts beräknas 350 miljoner kronor av de för budgetåret 1955/56 upptagna inkomsterna motsvara kommunalskattemedel, som riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjänmingsfonden för kommande utbetalningar till kommunerna. Jag kommer i det följande att närmare redogöra för ämbetsverkets förslag i denna fråga.
Inkomsten av kupongskatt, som av överståthållarämbetet beräknats till 4,5 miljoner kronor för nästa budgetår, har av riksräkenskapsverket upptagits till 6 miljoner kronor eller samma belopp som i gällande riksstat.
Inkomsttiteln utskiftningsskatt och ersättningsskatt har ämbetsverket för budgetåret 1955/56 beräknat till oförändrat 1 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket bar vidare föreslagit, att i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres en ny inkomsttitel, benämnd londskatt. Ämbetsverket bar hänvisat till att enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Enligt ämbetsverket saknas underlag för en säker bedömning av storleken av den fondskatt, som kommer att påföras enligt 1955 års taxering. Det anses dock kunna tagas för givet, att huvuddelen av det belopp, som förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången av budgetåret 1955/56. Då å andra sidan skatten till någon mindre
44 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
del kan komma att erläggas tidigare, har det synts riksräkenskapsverket lämpligast att redan i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptaga ett beräknat inkomstbelopp avseende fondskatt. Riksräkenskapsverket har föreslagit, att inkomsterna på den nya inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 beräknas till 1 miljon kronor.
Inkomsten a titeln skogsvardsavgifter utgjorde under budgetåret 1953/54 7,87 miljoner kronor. Skogsstyrelsen erinrar om att Kungl. Maj:t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1954 skall utgå efter en promillesats av en och en halv. Med utgångspunkt från detta promilletal och med tillämpning av ett sammanlagt taxeringsvärde på skogsmark och växande skog av 5,2 miljarder kronor beräknar styrelsen statens inkomster härav för budgetåret 1954/55 till 7,8 miljoner kronor. Under förutsättning att skogsvårdsavgifterna jämväl för nästa budgetår kommer att utbetalas efter angivna promilletal, kan inkomsterna av dessa avgifter enligt styrelsens mening för budgetåret 1955/56 i nuvarande läge beräknas till samma belopp som för budgetåret 1954/55 eller 7,8 miljoner kronor. I enlighet härmed har riksräkenskapsverket upptagit inkomsttiteln med oförändrat belopp eller 7,8 miljoner kronor.
I fråga om inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, som i gällande riksstat uppförts med 650 000 kronor, har riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 750 000 kronor.
Generalpoststyrelsen har beräknat inkomsterna av a r v s 1 o 11 s s k a 11, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för innevarande budgetår till 67 miljoner kronor. Intäkterna för budgetåret 1955/56 bör enligt styrelsens uppfattning beräknas till högst 70 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under ifrågavarande inkomsttitel till 70 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 eller till samma belopp som i gällande riksstat samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes 70 miljoner kronor.
Lotterivinstskatten, som för budgetåret 1953/54 uppgått till cirka 43 miljoner kronor och för det löpande budgetåret av generalpoststyrelsen beräknas inflyta med i runt tal 45 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket för budgetåret 1954/55 beräknats till 47 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 föreslår ämbetsverket, att titeln uppföres med 48 miljoner kronor, innebärande en höjning i förhållande till gällande riksstat med 3 miljoner kronor.
Inkomsterna under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. in., som i gällande riksstat upptagits med 62 miljoner kronor, beräknas av riksräkenskapsverket, med hänsyn till den ökning av inkomsterna som föreligger under de fem första månaderna av innevarande budgetår jämfört med motsvarande tid föregående budgetår, till 68 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln upptages med samma belopp eller 68 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 45
Automobilskattemedel. I gällande riksstat har intäkterna av fordonsskatten och bensinskatten upptagits till 245 resp. 495 miljoner kronor. Med utgångspunkt från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet har riksräkenskapsverket beräknat fordonsskatten till 260 miljoner kronor för innevarande budgetår och till 280 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Enligt generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas beräkningar skulle inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 487 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 572 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vid beräkningen får såsom framhålles av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen uppmärksammas dels att den under budgetåret 1954/55 inflytande bensinskatten till en del räknas efter den före den 1 juli 1954 gällande lägre skattesatsen och dels att under budgetåret 1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals brännoljeskatt. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 495 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 585 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Tullar och acciser. Inkomsttiteln tullmede 1, som under budgetåret 1953/54 gav en behållen intäkt av cirka 433 miljoner kronor, är i riksstaten för löpande budgetår uppförd med 420 miljoner kronor. Vid i november 1954 gjord uppskattning har generaltullstyrelsen beräknat nettouppbörden till 450 miljoner kronor för såväl innevarande som nästföljande budgetår. Generaltullstyrelsens beräkningar har gjorts under förutsättning bl. a. att villkoren för det internationella varuutbytet ej kommer att mera avsevärt försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förblir i stort sett oförändrade. Vidare har bortsetts från sådana ändringar i tulleller skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kan komma att ske under den tid beräkningarna avser.
På grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna delen av innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1954/55 till 480 miljoner kronor samt förordar under antagande av en fortsatt stegring av den tullbelagda delen av importen och under förutsättning av oförändrade tullsatser, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 500 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt, varunder även redovisas intäkter av pälsvaruskatt samt den särskilda försäljningsskatten å mattor, guldsmedsvaror och grammofonskivor, upptagen till ett belopp av 200 miljoner kronor. De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda beräkningarna innebär en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1954/55 och 1955/56 på 194 resp. 199 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har beräknat inkomsttiteln till 200 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 210 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Inkomsterna på titeln införselavgift och accis å fett v ar or m. in., som under budgetåret 1953/54 uppgick till cirka 36 miljoner kronor,
46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
har i gällande riksstat uppförts med 53 miljoner kronor. I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 54 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Inkomsterna på titeln skatt å kaffe, som för innevarande budgetår är uppförd i riksstaten med 17 miljoner kronor, har av generaltullstyrelsen beräknats till oförändrat belopp, 17 miljoner kronor, för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56. Statens jordbruksnämnd har för samma budgetår beräknat ifrågavarande inkomster till 17 resp. 18 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln för budgetåret 1954/55 till 17 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 18 miljoner kronor..
I gällande riksstat har tobaksskatten upptagits till 660 miljoner kronor. Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har beräknat tobaksskatten för innevarande budgetår till 640 miljoner kronor. Vid beräkning av det tobaksskattebelopp, som kan antagas komma att inlevereras under budgetaret 1955/56, har tobaksmonopolet funnit, att tendensen för närvarande är en ökning av omsättningen av cigarrer och cigarrcigaretter företrädesvis i den lättare skattegruppen, medan övriga varuslag är i stort sett oförändlade eller visar en obetydlig ökning. Vad beträffar cigarretter synes nu gällande priser medföra en allt större övergång av konsumtionen från de högre beskattade importerade tobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade. Tobaksmonopolets beräkningar slutar på 640 miljoner kronor eller samma belopp som för budgetåret 1954/55, varvid tobaksmonopolet utgått från förutsättningen av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring i konjunkturförhållandena. Riksräkenskapsverket har beräknat tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 640 miljoner kronor samt föreslagit, alt inkomsttiteln tobaksskatt för budgetåret 1955/56 upptages till 650 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag, vilken i gällande riksstat upptagits med 12 miljoner kronor, för budgetåret 1954/55 till 12 miljoner kronor samt föreslår, under förutsättning att en av Vin- och spritcentralen beräknad avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för nästkommande budgetår upptages till likaledes 12 miljoner kronor.
Inkomsterna av rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag har i riksstaten för löpande budgetår upptagits med 35 miljoner kronor. I enlighet med av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter uppskattar riksräkenskapsverket här avsedda inkomster för budgetåret 1954/55 till 33 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 35 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker har i riksstaten för löpande budgetår uppförts med 800 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen erinrar om att en genomgripande omläggning av rus-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 47
drycksbeskattningen genomfördes den 1 april 1954, varvid bl. a. i omsättningsskatten inarbetades brännvinstillverkningsskatten och en däremot svarande andel av tullen å importerade spritdrycker. Omläggningen innebar samtidigt en skärpning av spritdrycksbeskattningen och medförde för de flesta varor höjningar av både utminuterings- och utskänkningspriserna med 18—20 procent. Med ledning av bl. a. uppgifter om konsumtion och uppbörd under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår beräknar kontrollstyrclsen inkomsterna på ifrågavarande inkomsttitel till avrundat 765 miljoner kronor för innevarande budgetår. Kontrollstyrelsen framhåller vidare, att en beräkning av skatteuppbörden under budgetåret 1955/56 är tämligen vansklig med hänsyn till slopandet av det nuvarande restriktionssystemet den 1 oktober 1955. Vad beträffar inlevereransen av skattemedel under månaderna juli—oktober 1955, vilken hänför sig till försäljningen under månaderna juni—september 1955 och följaktligen icke påverkas av den nämnda förändringen, har densamma beräknats till 260 miljoner kronor. För tiden därefter har kontrollstyrelsen, med hänsyn till ransoneringsbestämmelsernas upphävande och den därmed följande utökningen av kundkretsen med bl. a. årsklasserna i åldrarna 21—24 ar, räknat med att till en början en icke oväsentlig ökning av försäljningen, uppskattningsvis med 10 procent, skall äga rum. Inkomsterna av omsättningsskatten skulle därigenom för de 8 månaderna november 1955—juni 1956 komma att öka med cirka 50 miljoner kronor. Samtidigt torde någon minskning av utskänkningsskatten komma att ske. Den totala nettouppbörden å ifrågavarande skatter tel under budgetåret 1955/56 har av kontrollstyrelsen angivits icke böra beräknas till högre belopp än 820 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket, som understrukit svårigheterna att förutse utvecklingen av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar i samband med det nuvarande restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker till 775 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 820 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Omsättnings - och utskänkningsskatt å vin har i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 55 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har anfört, att vinförsäljningen under senare år ökat mycket starkt men att i samband med skärpningen av spritdrycksbeskattningen den 1 april 1954 inträffat en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande vin. ökningen av vinförsäljningen angives vidare huvudsakligen härröra från de svaga vinerna, vilka inbringar väsentligt mindre skatt per liter än starkvinerna. Nettouppbörden å förevarande skattetitel under budgetåret 1954/55 har av kontrollstyrclsen beräknats till 52 miljoner kronor. Vad angår budgetåret 1955/56 har kontrollstyrelsen framhållit, att upphävandet av inköpsrestriktionerna för spritdrycker den 1 oktober 1955 och den samtidigt inträffande frigivningen av starkölet kan väntas komma att medföra en viss minskning i efterfrågan på vin. Inkomsten under detta budgetår har därför beräknats till 50 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
beräknar inkomsterna på titeln till 53 miljoner kronor för budgetåret 1954/ 55 och till 50 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Maltdrycksskatten beräknas av kontrollstyrelsen innevarande budgetår inflyta med 85 miljoner kronor eller samma belopp, som upptagits i gällande riksstat. Beträffande inkomsterna under budgetåret 1955/56 framhåller kontrollstyrelsen, att till följd av den ändrade lagstiftningen beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje klassen totalutlämningen av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 1955—maj 1956 torde bli större än vad tidigare varit fallet. Med hänsyn till bl. a. vissa från branschmannahåll inhämtade upplysningar har det ansetts troligt, att försäljningsvolymen av maltdrycker av tredje klassen kommer att uppgå till bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker. Den ökade konsumtionen av starköl har antagits medföra viss minskning i försäljningen av maltdrycker av andra klassen. Kontrollstyrelsen har upptagit inkomsten av maltdrycksskatt under budgetåret 1955/56 till avrundat 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar i anslutning till kontrollstyrelsen inkomsttiteln till 85 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och 100 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Skatten å läskedrycker, som i gällande riksstat upptages till 45 miljoner kronor, antages av kontrollstyrelsen inflyta med cirka 39 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och med 40 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av läskedrycksskatten till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att inkomsttiteln för budgetåret 1955/56 uppföres med 42 miljoner kronor.
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsterna på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 53,77 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 53,91 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 miljoner kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1955/56 upptages till 59 miljoner kronor.
Skatt å elektrisk kraft, som i riksstaten för löpande budgetår upptagits till 32 miljoner kronor, beräknas av kontrollstyrelsen inflyta med i runt tal 33 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och med 35 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vattenfallsstyrelsen framhåller, att en beräkning av denna inkomstpost måste grundas på osäkra uppskattningar med hänsyn till att bl. a. nagon statistik icke finnes över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning. Under förutsättning bl. a. att för elskatten i fortsättningen kommer att gälla nuvarande grunder, kan enligt vattenfallsstyrelsens mening totalbeloppet för skatt å elektrisk kraft uppskattas till 40 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 42,5 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av elskatten för innevarande budgetår till 34 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 36 miljoner kronor.
49 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Uppbörd i statens verksamhet. Under denna rubrik har i riksstalen för löpande budgetår upptagits 153,9 miljoner kronor. Utfallet av inkomsttiteln har av riksräkenskapsverket beräknats till 157,5 miljoner kronor. För nästa budgetår upptar ämbetsverket ett sammanlagt belopp av 170,0 miljoner kronor. Beträffande nedan nämnda inkomsttitlar under förevarande rubrik har riksräkenskapsverket anfört i huvudsak följande.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försök ring srådet är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 5,10 miljoner kronor. För budgetåret 1954/55 kan inkomsterna under ifrågavarande titel enligt riksförsäkringsanstalten nu uppskattas till i runt tal 5,20 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 4,80 miljoner kronor. Den minskning av titelns inkomster, som riksförsäkringsanstalten sålunda beräknar, hänför sig till delposten tilläggsavgifter, vars sammanlagda belopp är beroende av försäkringsavgifterna. Dessas nedgång är enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat en följd av dels att premierna sänkts och dels att den nya yrkesskadeförsäkringen är av mindre omfattning. I anslutning till riksförsäkringsanstaltens beräkning upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel för innevarande budgetår till 5,2 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 4,8 miljoner kronor.
Beträffande inkomsterna vid väg- och vattenbyggnadsverket, vilka i gällande riksstat är beräknade till 1,2 miljoner kronor, har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansett sig böra räkna med en nedgång till 0,9 miljon kronor för budgetåret 1954/55 och till 0,7 miljon kronor för budgetåret 1955/56. Nedräkningen har av styrelsen motiverats med en planerad omläggning av redovisningen av det nu utgående administrationstillägget, varigenom cirka hälften av detta skulle komma att tillgodoföras sakanslag. Riksräkenskapsverket, som icke anser sig kunna förorda den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta redovisningsmässiga omläggningen, beräknar inkomsterna vid väg- och vattenbyggnadsverket till 1,3 miljoner kronor för såväl innevarande som nästfoljande budgetår.
Titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har i gällande riksstat upptagits med ett belopp av 2,50 miljoner kronor. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bar beräknat ifrågavarande inkomster till 2,50 miljoner kronor för innevarande och — under förutsättning av bifall till gjorda anslagsäskanden — 2,49 miljoner kronor för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket uppskattar titeln för budgetåret 1954/55 till 2,5 miljoner kronor samt föreslår, att den tills vidare för budgetåret 1955/56 upptas till likaledes 2,5 miljoner kronor.
I riksstaten för innevarande budgetår är titeln i n k o in st av in y n tning och justering upptagen till 25,5 miljoner kronor .För budgetåret 1953/54 redovisades en inkomst av 11,9 miljoner kronor. Mynt- och justeringsverket har uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 25,5 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 32,5 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Beträffande beräkningen för sistnämnda budgetår bär mynt- och justeringsverket räknat med eu prägling av 2-kronor—1-öre mot-
4 Ililmng till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1 >
50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
svarande präglingen under budgetåret 1954/55, vilket skulle motsvara en vinst av 4,5 miljoner kronor. Däremot har präglingen av 5-kronor antagits utökad från cirka 25,6 miljoner kronor under innevarande budgetår till 34,2 miljoner kronor under budgetåret 1955/56, vilket senare belopp angives motsvara en vinst av cirka 27 miljoner kronor. Inkomst av justering har beräknats till cirka 1 miljon kronor. Riksräkenskapsverket ansluter sig till myntoch justeringsverkets beräkning för budgetåret 1954/55 samt förordar, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med ett till 35 miljoner kronor avrundat belopp.
Inkomster vid statens sinnessjukhus är i riksstaten för innevarande budgetår beräknade till 32 miljoner kronor. Enligt medicinalstyrelsen torde inkomsterna på titeln under innevarande budgetår komma att stanna vid 29,3 miljoner kronor, medan de för budgetåret 1955/56 bör beräknas till cirka 32 miljoner kronor. Medicinalstyrelsen anför beträffande dessa beräkningar bl. a., att vårdavgifterna för salspatienter vid sinnessjukhusen beräknas för tiden frän och med den 1 januari 1955 bliva genomgående lägst 3 kronor per patient och dag. Nuvarande möjlighet till nedsättning av dessa avgifter i vissa fall till hälften torde icke då längre bibehållas. Beräkningen av ifrågavarande inkomster bygger enligt medicinalstyrelsen därjämte på den förutsättningen, att efterskottsbetalning av vårdavgifterna från ovannämnda tidpunkt skali ske i stället för nuvarande förskottsbetalning. Till följd härav uppstår under första halvåret 1955 visst inkomstbortfall. Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna för innevarande budgetår till 30 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 32 miljoner kronor.
Diverse inkomster. Inkomsttitlarna bötes medel, t o t a 1 i s a t ormed e 1, tipsmedel och lotteri medel, som i gällande riksstat är upptagna med 13, 18, 80 och 100 miljoner kronor, har av riksräkenskapsverket på grundval av uppgifter som lämnats av vederbörande myndigheter resp. Aktiebolaget Tipstjänst samt Svenska penninglotteriet aktiebolag — för nästa budgetår beräknats till 15, 20, 90 och 105 miljoner kronor.
Inkomstposten övriga diverse inkomster, som bl. a. tillgodoföres inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter, har i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppförts med ett belopp av 10 miljoner kronor. Enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beräknas av krigskonjunkturskatt inflyta endast obetydliga belopp under såväl budgetåret 1954/55 som budgetåret 1955/56, medan restitutionerna uppskattas till 0,6 resp. 0,3 miljon kronor. För vartdera budgetåret uppskattar riksräkenskapsverket mera regelmässigt inflytande inkomster till 7 å 8 miljoner kronor. Under såväl budgetåret 1954/55 som nästföljande budgetår beräknas vidare inflyta betydande inkomster av kronans gruvegendom. Beloppen väntas bli särskilt stora under budgetåret 1954/55 till följd av malmleveranser från lager vid ett av malmfälten. Riksräkenskapsverket beräknar den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 51
för budgetåret 1954/55 till 15 miljoner kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 12 miljoner kronor.
Statens affärsverksfonder. I riksstaten för löpande budgetår är överskotten av statens affärsverksfonder upptagna till sammanlagt 216 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar att 290 miljoner kronor skall komma att inflyta under detta budgetår och likaledes 290 miljoner kronor under nästa budgetår, varvid beräkningarna baserats på oförändrad lönenivå.
Postverkets inlevererade överskott för budgetåret 1953/54 uppgick till omkring 16 miljoner kronor. I riksstaten för löpande budgetår är inkomsttiteln uppförd med 10 miljoner kronor. Enligt generalpoststyrelsens nu verkställda beräkningar skulle överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till 19,2 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 18,2 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna för postverkets del av genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen har emellertid generalpoststyrelsen ansett sig böra uppskatta överskottet för sistnämnda budgetår till 20 miljoner kronor. Styrelsen har föreslagit, att titeln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med nämnda belopp.
Vid uppskattningen av inkomsterna har styrelsen emotsett en ökning från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/55 med 11,2 miljoner kronor till 363,7 miljoner kronor samt från sistnämnda budgetår till budgetåret 1955/ 56 med 7,5 miljoner kronor till 371,2 miljoner kronor. Frankoteckensuppbörden har beräknats stiga från budgetåret 1953/54 till det nu löpande budgetåret med 3,5 miljoner kronor till 215 miljoner kronor. Stegringen begränsas till följd av en från och med den 1 juli 1954 vidtagen sänkning av avgifterna för in- och utbetalningskort, vilket dock kompenseras av en motsvarande ökning av postverkets inkomster av postgirorörelsen. Från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 beräknas frankoteckensuppbörden stiga med ytterligare 6 miljoner kronor till 221 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av frankoteckensuppbörden för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått från de porton, som för närvarande gäller för olika försändelseslag, samt ansett sig kunna räkna med en viss ökning av trafikvolymen även under budgetåret 1955/56. Även beträffande inkomster av tidningsrörelsen, ersättning för postgirorörelsen, ersättning från postsparbanken, ersättning för bestyret med skatteuppbörden samt ersättning för utbetalning av folkpensioner och av barnbidrag räknar styrelsen med ökade intäkter. Dessa poster beräknas sålunda stiga med sammanlagt 9,6 miljoner kronor från budgetåret 1953/54 till budgetåret 1954/55 samt med 0,5 miljon kronor från sistnämnda budgetår till budgetåret 1955/56. Beträffande inkomster för befordran av tjänsteförsändelser räknas för budgetåret 1954/55 med en nedgång av icke fullt 1,2 miljoner kronor som en följd av en mellan statskontoret och styrelsen preliminärt träffad överenskommelse om ändrade grunder för beräkning av ersättningen. Från budgetåret 1954/55 till budgetåret 1955/56 räknas däremot med
52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
en mindre uppgång. Inkomsterna å övriga imkomstposter beräknas icke komma att undergå större förändringar under innevarande eller nästkommande budgetår.
De mot inkomsterna svarande driftkostnaderna beräknas för innevarande budgetår till 344,5 miljoner kronor samt för nästa budgetår till 353 miljoner kronor. Därvid har antagits att rörligt tillägg (procentuell förhöjning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Med utgångspunkt från nuvarande taxor samt nu gällande grunder för det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket upptagit inkomsterna av postverket för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56 till 20 miljoner kronor.
Televerkets inlevererade överskott för budgetåret 1953/54 uppgick till 50 miljoner kronor. I gällande riksstat är inkomsttiteln uppförd med 60 miljoner kronor. Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löne- och prisnivå överskottet på televerkets rörelse enligt nuvarande bokföringsprinciper till
77,7 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 82 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 men föreslår samtidigt viss omläggning av bokföringen av inträdesavgifter, innebärande att viss del av inträdesavgifterna skall bokföras såsom anläggningsbidrag och i investeringsstaten för televerkets fond upptagas såsom övriga kapitalmedel, vilket skulle minska förestående belopp med 18 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Totalinkomsterna för budgetåren 1954/55 och 1955/56 har av telestyrelsen beräknats till 681,1 respektive 702,7 miljoner kronor, innebärande ökningar jämfört med budgetåret 1953/54 av 22,8 och 44,4 miljoner kronor. Telestyrelsen framhåller, att den uppdrivna ekonomiska aktiviteten i landet under budgetåret 1953/54 satt tydliga spår i utvecklingen av televerkets rörelse, ökningen av antalet inländska och utländska rikssamtal har sålunda varit exceptionellt stor, den tidigare nedgången i den inländska telegramväxlingen har praktiskt taget upphört och den utländska telegraftrafiken visar — trots den hastigt växande telexrörelsen — ånyo någon ökning. Nettoökningen av antalet tecknade telefonabonnemang har med inemot 20 procent överstigit motsvarande siffra för budgetåret 1952/53. Till följd av gällande investeringsbegränsning har emellertid denna ökning till en del måst resultera i en ökning av antalet väntande nya kunder.
Telestyrelsen anför, att den för sin del icke anser sig kunna räkna med att ökningen av rörelsen under budgetåret 1954/55 skall kunna fortsätta i samma takt som under budgetåret 1953/54 utan att den anser sig böra bedöma den fortsatta inkomstutvecklingen med försiktighet. Detsamma angives gälla i än högre grad budgetåret 1955/56.
Driftkostnaderna för budgetåret 1954/55 har upptagits till 603,4 miljoner kronor samt för budgetåret 1955/56 beräknats till 620,7 miljoner kronor. För båda åren har beräkningen avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande löne- och prisnivå.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 53
Beträffande det överskott, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1955/56, har styrelsen föreslagit en nedsättning av det ovan beräknade beloppet av 82 miljoner kronor med 18 miljoner kronor. Skälet härtill har bland annat angivits vara följande. Under och efter kriget höjdes vid upprepade tillfällen inträdesavgiften för abonnemang i syfte att begränsa tillströmningen av nya abonnenter. Den ökade inkomst, som genom dessa höjda avgifter tillfördes televerket, har bokförts på samma sätt som andra inkomster och har därför också ingått i det överskott, som inlevererats till statsverket. Enligt styrelsens uppfattning bör emellertid rätteligen endast så stort belopp bokföras såsom vanliga inkomster, som motsvarar inträdesavgiftens egentliga syfte, nämligen att förhindra teckningar av abonnemang, som efter kort tid åter uppsägas, eller — om sådana kortvariga abonnemang i alla fall kommer till stånd — ge täckning för televerkets kostnader i samband med abonnemangets upphörande. Den återstående delen bör enligt telestyrelsens mening rätteligen betraktas såsom ett bidrag från abonnentens sida till anläggningskostnaden för hans abonnemang, d. v. s. bokföras såsom anläggningsbidrag och i investeringsstaten för televerkets fond ingå i posten »övriga kapitalmedel». I sak angives en sådan omläggning innebära, att man i riksstaten med samma belopp minskar å ena sidan inkomsten under rubriken »statens affärsverksfonder: televerket» och å andra sidan utgifterna på kapitalbudgeten under samma rubrik. För statsverket skulle den ifrågasatta omläggningen följaktligen innebära en minskning av inkomsterna på driftbudgeten men samtidigt en motsvarande minskning av statens lånebehov.
Televerkets möjligheter att inleverera överskottsmedel påverkas därav, att verket lämnar kredit på samtals- och telegramavgifter in. m. De under ett kvartal bokförda inkomsterna inflyter därför delvis först under det påföljande kvartalet. I en särskild skrivelse till riksräkenskapsverket har telestyrelsen anfört, att leveranserna av överskottsmedel under budgetåret 1954/55 kommer att bli något större än det för samma budgetår beräknade överskottet, vilket angives bero på en viss eftersläpning av leveranserna under närmast föregående budgetår. För budgetåret 1955/56 skulle däremot, om leveranserna under varje kvartal inskränktes till de vid varje kvartals början tillgängliga medlen, det inlevererade beloppet bli lägre än det beräknade överskottet. I anledning därav förutses en tilläggsleverans under juni månad 1956 till så stort belopp, att överensstämmelse erhålles med det bokförda överskottet. Enligt telestyrelsens beräkningar skulle de möjliga leveranserna av överskottsmedel under budgetåren 1954/55 och 1955/56 uppgå till 80 respektive 82 miljoner kronor under förutsättning att de bokförda överskotten för dessa två år skulle komma att uppgå till 77,7 respektive 82 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i anslutning till telestyrelsens beräkning av inleveranserna anfört, att dessa skulle innebära att — utöver det belopp som motsvarar televerkets nettofordringar bos abonnenter — ytterligare belopp av överskottsmedel för budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle komma
54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
att inlevereras först under påföljande budgetår. Enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat skulle det emellertid vara möjligt att — bortsett från den inträdande ökningen av nettofordringarna hos abonnenter — ansluta inleveransen av överskottmedlen till de bokförda överskotten. Riksräkenskapsverket har förutsatt, att så framdeles blir fallet.
Vad beträffar telestyrelsens förslag till ändrade principer vid bokföringen av vissa inträdesavgifter, har riksräkenskapsverket funnit den föreslagna omläggningen icke vara i överensstämmelse med principen, att överskottsmedel, som framkommer i televerkets rörelse, skall redovisas på riksstatens inkomstsida. Riksräkenskapsverket anser, att en sådan ändring icke bör komma till stånd.
Med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skall kunna anslutas till de bokförda överskotten och under förutsättning av oförändrade grunder för det rörliga tillägget har riksräkenskapsverket, som räknat med något högre intäkter än telestyrelsen, upptagit inkomsterna av televerket för budgetåret 1954/55 till 100 miljoner kronor samt för budgetåret 1955/ 56 till 85 miljoner kronor.
Statens järnvägar har under budgetåret 1953/54 till statsverket inlevererat ett belopp av 15,7 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits 1 miljon kronor.
Järnvägsstyrelsen beräknar driftinkomsterna för innevarande budgetår till 1 138 miljoner kronor och för nästföljande budgetår till 1 135 miljoner kronor. Styrelsen har räknat med att godstrafiken skall komma att stabiliseras på den något högre nivå, mot vilken det senaste halvårets uppgång pekar, medan persontrafiken antagits komma att minska i ungefärligen samma takt som hittills.
Utgifterna — frånsett avskrivningarna — har beräknats till 980 miljoner kronor under såväl budgetåret 1954/55 som budgetåret 1955/56. Härvid har, bortsett från att hänsyn tagits till den från och med årsskiftet ändrade ersättningen för tjänstgöring på obekväm arbetstid, beräkningarna gjorts under antagande av en oförändrad lönenivå. Även prisnivån har antagits bliva i huvudsak oförändrad.
Driftöverskottet före avskrivningar har i enlighet härmed angivits till 158 miljoner kronor för innevarande samt 155 miljoner kronor för nästkommande budgetår.
Sedan hänsyn tagits till erforderliga avskrivningar kvarstår för budgetåret 1954/55 ett överskott av 10 miljoner kronor, medan för budgetåret 1955/56 beräkningarna ger till resultat balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov. Styrelsen föreslår, att som inkomst på titeln för innevarande budgetår räknas med ett belopp av 10 miljoner kronor och att för budgetåret 1955/56 endast upptages ett formellt belopp av 1 miljon kronor.
Riksräkenskapsverket räknar för innevarande budgetår endast med inleverans av balanserade vinstmedel, vilka — sedan järnvägsstyrelsen medgivits att av överskottet för bokföringsåret 1953/54 disponera 21 miljoner
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 55
kronor för extra avsättning till fondens värdeminskningskonto — beräknats uppgå till 10 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 föreslår rilcsräkenskapsverket, att inkomsttiteln uppföres med likaledes 10 miljoner kronor.
Inkomsterna från statens vattenfalls v er k utgjorde för budgetåret 1953/54 drygt 145 miljoner kronor. Detta belopp innefattade även inleverans av vissa tidigare bundna överskottsmedel. I gällande riksstat har såsom inkomst på denna titel upptagits 100 miljoner kronor. Vattenfallsstyrelsen räknar med att kunna inleverera 100 miljoner kronor under innevarande och 110 miljoner kronor under nästföljande budgetår.
Vattenfallsstyrelsen framhåller, att de beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto är höjda i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets ändringar, vilket för vartdera av budgetåren 1954/55 och 1955/56 innebär en höjning av avsättningarna med 25 miljoner kronor. Skulle överskottet under dessa budgetår bli lägre än vad styrelsen beräknat, kommer nämnda höjning av avsättningarna att reduceras i enlighet med vad som föreskrivits av Kungl. Maj :t den 18 juni 1954 i samband med fastställandet av stat för vattenfallsverkets driftkostnader budgetåret 1954/55. I fråga om lönetillägg har för båda budgetåren räknats med att de skulle utgå efter oförändrade grunder. Sedvanlig reservation har gjorts ifråga om onormala vattenförhållanden, ändringar av bränslepriser, ändrade konjunkturförhållanden och dylikt.
Riksräkenskapsverket beräknar, under förutsättning av oförändrade rörliga tillägg, inkomsterna av statens vattenfallsverk till 110 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 120 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Från domänverket inlevererades under budgetåret 1953/54 till statsverket 33 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande år har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 45 miljoner kronor.
Domänstyrelsen framhåller de sedvanliga svårigheterna att vid denna tidpunkt angiva det väntade resultatet av rörelsen för ar 1954. På grundval av hittills verkställda försäljningar av virke har styrelsen dock ansett sig kunna angiva domänverkets överskott för år 1954 till 50 miljoner kronor. Storleken av det överskott, som kan komma att uppstå för domänverkets rörelse under år 1955, har domänstyrelsen, med framhållande att detta givetvis är ännu svårare att bedöma, angivit till 5o miljoner kronor.
I avvaktan på säkrare hållpunkter för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljningar har riksräkenskapsverket ansett domänverkets beräkning för år 1954 böra godtagas och i enlighet härmed samt under förutsättning av oförändrat rörligt tillägg upptagit inkomsttiteln för budgetåret 1954/55 till 50 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln tills vidare uppföres med 55 miljoner kronor.
Riksbanksfonden. I skrivelse från riksbanken till riksräkenskapsverket har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och elt av budgetåren 1954/55 och 1955/56.
56 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Riksräkenskapsverket har i enlighet härmed upptagit inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1955/56 till 15 miljoner kronor.
Statens allmänna fastighetsfond. I enlighet med ett av riksräkenskapsverket avgivet utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden beräknar ämbetsverket överskottet under förevarande inkomsttitel till 17,5 miljoner kronor, innebärande en ökning med 1,3 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Försvarets fonder. Inkomsterna under denna rubrik, som i riksstaten för innevarande budgetår upptagits till 25,6 miljoner kronor, uppskattar riksräkenskapsverket till sammanlagt 25,8 miljoner kronor för nästa budgetår, varav å försvarets fastighetsfond faller 23,3 miljoner kronor och å försvarets fabriksfond 2,5 miljoner kronor.
Statens utlåningsfonder. Med ledning av de fondförvaltande myndigheternas beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket överskotten från ifrågavarande fonder för budgetåret 1955/56 till sammanlagt 80,6 miljoner kronor, innebärande en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 13,7 miljoner kronor.
Fonden för låneunderstöd. Riksräkenskapsverket beräknar i huvudsaklig anslutning till av bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret gjorda beräkningar inkomsterna för nästa budgetår å delfonderna för nämnda myndigheter till sammanlagt 24,0 miljoner kronor, innebärande en ökning med 1,4 miljoner kronor jämfört med riksstaten för innevarande budgetår.
Fonden för statens aktier. Inkomsttiteln är för innevarande budgetår uppförd med 70 miljoner kronor. För nästa budgetår har riksräkenskapsverket, med stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott som kan tänkas bli inlevererat till statsverket, beräknat inkomsterna under titeln till 60 miljoner kronor.
Statens pensionsfonder. För budgetåret 1954/55 är förevarande titel uppförd i riksstaten med 39,2 miljoner kronor. I anslutning till av pensionsstyrelsen, statskontoret, riksgäldskontoret och statens pensionsanstalt gjorda beräkningar har riksräkenskapsverket uppskattat inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1955/56 till sammanlagt 39,4 miljoner kronor.
Diverse kapitalfonder. Beträffande inkomsterna från dessa fonder räknar riksräkenskapsverket för budgetåret 1955/56 med en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande budgetår med 1,8 miljoner kronor till 47,5 miljoner kronor.
Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna
3. Riksräkenskapsverkets förslag rörande fortsatta avsättningar till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel
Riksräkenskapsverket har — såsom redan berörts — i anslutning till sin beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1955/56 i en särskild skrivelse behandlat frågan om fortsatta avsättningar till fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Ämbetsverket gör i skrivelsen inledningsvis en återblick på fondens tillkomst och hittillsvarande användning.
I proposition den 30 april 1952 angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1952/53, m. in. (nr 233) framlades förslag om mrattande av en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Riksdagen anslöt sig till förslaget. Till fonden avsågs skola avsättas belopp motsvarande den eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel, som med gällande uppbördsbestämmelser och regler för utbetalning av kommunerna tillkommande skattemedel kan uppkomma under år med snabbt stigande skatteunderlag. Enligt beslutet skulle avsättning ske redan för budgetåret 1951/52. Vid bokslutet för nämnda budgetår fastställdes avsättningen av Kungl. Maj :t i enlighet med förslag från riksräkenskapsverket till 500 miljoner kronor.
I riksstaten för budgetåret 1952/53 räknades å ena sidan med en avsättning till fonden med 500 miljoner kronor och a andra sidan med en aterföring från fonden med 125 miljoner kronor av de medel, som förutsattes bli avsatta under 1951/52. Vid bokslutet för budgetaret 1952/53 fastställdes nettoavsättningen till fonden för nämnda budgetår till 250 miljoner kronor. Återföringen utgjorde 150 miljoner kronor, medan avsättningen (brutto) efter nya beräkningar av den faktiska eftersläpningens storlek begränsades till 400 miljoner kronor.
Vid fastställandet av riksstaten för budgetåret 1953/54 räknades med en återföring från regleringsfonden med 500 miljoner kronor. Någon avsättning till fonden ifrågasattes däremot icke. Det beräknade beloppet för återföringen byggde på förutsättningen om en bruttoavsättning för 1952/53 på 500 miljoner. Då denna avsättning kom att begränsa sig till 400 miljoner kronor, reducerades även beloppet för återföringen under 1953/54. Vid bokslutet för detta budgetår återfördes sålunda från regleringsfonden 450 miljoner kronor. Ingen avsättning verkställdes. Under budgetåret 1954/55 skall återstoden, 300 miljoner kronor, av de hittills till fonden avsatta medlen återföras. I riksstaten har icke räknats med någon avsättning.
Beträffande hudgetåret 1953/54 är emellertid i detta sammanhang av intresse att konstatera, att utfallet av inkomstskattetiteln innebär en eftersläpning i kommunalskatteutbetalningarna med omkring 300 miljoner kronor under budgetåret. Om detta belopp skulle på motsvarande sätt som skedde under budgetåren 1951/52 och 1952/53 ha avsatts till regleringsfonden, skulle den redovisade nettoinkomsten på inkomstskattetiteln ha varit 300 miljoner kronor lägre. Det avsatta beloppet skulle ha återförts med 100 miljoner kronor under 1954/55, 150 miljoner kronor under 1955/56 och med 50 miljoner kronor under 1956/57. Enligt nu föreliggande beräkningar av utfallet för budgetåret 1954/55 föreligger även för detta budgetår cn eftersläpning av omkring 250 miljoner kronor, vilket belopp skulle, om det avsattes till regleringsfonden, återföras med 100 miljoner kronor under 1955/56, 125 miljoner kronor under 1956/57 och 25 miljoner kronor under 1957/58.
58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
I fortsättningen framhålles att enligt de för fonden gällande bestämmelserna fonden skall behandlas som en diversemedelstitel. Detta innebär, att de från inkomstskattetiteln överförda medlen reserveras på en särskild bokföringstitel vid sidan av budgeten i avbidan på att de skall återföras till inkomsttiteln. Dessa riksräkenskapsverket åvilande bokföringstransaktioner påverkar ej ordningen för upprättande av slutavräkningar mellan statsverket och de olika kommunerna liksom ej heller sättet eller tidpunkten för utbetalning till kommunerna av dem tillkommande skattemedel.
Vid beräkning av det belopp, som kan komma i fråga för fondering, har endast tagits fasta på den förskjutning som sammanhänger med sättet för uppbörd och utbetalning av den kommunala inkomstskatten. Hänsyn har däremot ej tagits till att en liknande men mindre betydelsefull eftersläpning även kan gälla fastighetsskatten, därigenom att den under ett budgetår uppburna fastighetsskatten endast till hälften utbetalas under samma budgetår medan den andra hälften utbetalas under närmast följande budgetår. Det för fondering avsedda beloppet har beräknats för helt budgetår som differensen mellan uppbörden under samma budgetår av preliminär skatt (inklusive fyllnadsbetalningar), till den del denna efter schablonmässiga grunder kan beräknas utgöra kommunal inkomstskatt, och den samtidiga utbetalningen till kommunerna av förskott på inkomstskatten. För att avgöra när det sålunda beräknade beloppet skulle återföras ha gjorts kompletterande kalkyler per uppbördsår (kalenderår), varvid fyllnadsbetalningarna förts till det uppbördsår, för vilket de varit avsedda att komplettera de under de ordinarie uppbördsterminerna gjorda preliminärskattebetalningarna.
Enligt ämbetsverkets nu framlagda beräkningar av inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. för budgetåret 1955/56 skulle under budgetåret uppstå en eftersläpning av kommunalskatteutbetalningarna med omkring 350 miljoner kronor. Fråga har då uppkommit huruvida denna eftersläpning bör föranleda motsvarande avsättning till regleringsfonden.
När denna fråga bedömes, kan man ta fasta på de synpunkter, som framfördes i proposition nr 233/52 i samband med förslaget till fondens inrättande. Där framhölls bland annat, att redan vid uppbördsreformens genomförande hade förutsetts, att en viss eftersläpning skulle kunna uppkomma \id kommunalskatteutbetalningarna. Det uttalades även, att förskjutningar av den storleksordning, som uppkommit fram till och med budgetåret 1950/ 51 och som angåvos till maximalt 150 miljoner kronor, syntes föga anmärkningsvärda. Det var först de stora eftersläpningar, som blevo en följd av den snabba stegringen av skatteunderlaget under 1951 och 1952, som påkallat särskilda åtgärder. Med utgångspunkt från detta skulle kunna hävdas, att avsättningar till fonden fortsättningsvis skulle ifrågakomma endast i situationer, då eftersläpningarna kunna förutses bli särskilt betydande.
Ett sådant förfaringssätt synes dock ämbetsverket mindre tillfredsställande. Det framhålles sålunda, att genom inrättandet av regleringsfonden dock erhållits en metod, som möjliggör en mera rättvisande, av tillfälliga svängningar i det kassamässiga utfallet mindre beroende redovisning av den statsfinansiella utvecklingen. Om regelmässiga avsättningar verkställes, erhålles under alla förhållanden ett mera tillfredsställande resultat än om de endast sker sporadiskt.
59 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna
Erfarenheten visar också att, även om man vid riksstatens fastställande icke räknat med någon mera betydande eftersläpning, en sådan dock kan komma att bli resultatet av utvecklingen under budgetåret.
Över huvud saknar enligt riksräkenskapsverkets mening ett system med endast sporadiska avsättningar den konsekvens och fasthet, som är önskvärd i vad avser redovisningen av budgetutvecklingen. Det måste alltid bli i viss mån godtyckligt att avgöra, huruvida eftersläpningar är av sådan storleksordning, att de bör föranleda avsättning.
Ämbetsverket framhåller att konstruktionen med en regleringsfond principiellt förutsätter en fortlöpande tillämpning i och med att den innefattar två faser, avsättning under visst år och återföring två år senare. Redovisningen för ett visst år kan därför icke isoleras från de närmast föregående och de närmast efterföljande. Sporadiska avsättningar måste ofta leda till att irrationella fluktuationer uppkommer — vilket man velat förhindra med regleringsfonden — och till att redovisningen vissa år varken blir ett uttryck för en konsekvent kassamässig redovisning eller en för den statsfinansielia utvecklingen rättvisande redovisning.
Med utgångspunkt från dessa synpunkter förordar riksräkenskapsverket, att eftersläpning regelmässigt skall föranleda avsättning till regleringsfonden.
Vid beräkning av de belopp, varmed avsättning bör ske, synes enligt riksräkenskapsverket den hittills tillämpade metoden även i fortsättningen kunna tillämpas. Till följd av fastighetsbeskattningens omläggning uppkommer emellertid vissa komplikationer beträffande beräkning av eftersläpningen under budgetåren 1954/55 och 1955/56, vilket har betydelse för frågan om storleken av eventuella avsättningar till regleringsfonden under dessa budgetår.
Under år 1955 utbetalas till kommunerna 1954 års fastighetsskatt, vilken, bortsett från resterande belopp, inflyter till statskassan under perioden september 1954—januari 1955. Detta är den sista fastighetsskatt, som erlägges enligt den gamla ordningen. Under år 19o6 skall enligt särskilda bestämmelser till kommunerna utbetalas ett belopp motsvarande ett års fastighetsskatt. Detta belopp utgör förskott på den del av den kommunala inkomstskatten, som enligt den nya ordningen motsvarar skatten på garantibelopp för fastighet. De särskilda bestämmelserna ha motiverats med att förskottet till kommunerna under år 1956 icke automatiskt inkluderar garantiskatten, eftersom förskottet i övrigt skall bygga på skatteunderlaget enligt 1955 års taxering till kommunal inkomstskatt. Från och med ar 195/ innefattar förskottet automatiskt garantiskatten.
Den garantiskatt, som efterträder den gamla fastighetsskatten från och med år 1955, skall erläggas i samband med den allmänna skatteuppbörden. I princip skall den alltså erläggas preliminärt. Det kan emellertid antas, att preliminärskattebetalningarna av garantiskatt under åren 1955 och 1956 komma att vara ofullständiga. Till vilken del den totalt inflytande preliminärskatten ut^örcs av ^arantiskatt kan dock icke i cftciliand fastställas. Vid uppskattningen av den andel av den totalt inflytande preliminärskatten under åren 1955 och 1956, som skall anses utgöra kommunalskatt, måste alltså i princip byggas på de relationer mellan debiterad kommunalskatt och
60 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
totalt debiterad skatt, som komma att bli resultatet av 1956 respektive 1957 års taxering. Genom att fastighetsskatten inarbetats i den kommunala inkomstskatten kommer kommunalskatteandelen från och med nämnda års taxeringar att ligga något högre än tidigare.
Vid uppskattningen av den under ett visst år (budgetår) eventuellt föreliggande eftersläpningen i kommunalskatteutbetalningarna ställes mot det under året utbetalade förskottet den samtidigt inflytande preliminärskatten, till den del denna kan uppskattas utgöra kommunalskatt. Den fråga som uppstår vid beräkning av eftersläpningen under kalenderåret 1955 (budgetåren 1954/55 och 1955/56) är, huruvida denna skall anses utgöra skillnaden mellan den preliminärt inflytande kommunalskatten (som i princip aven innefattar garantiskatten) och (alternativ 1) det under året utbetalade förskottet pa inkomstskatten (som icke inkluderar garantiskatt) eller om (alternativ 2) till förskottet också skall läggas den under år 1955 utbetalade fastighetsskatten.
Storleken av eftersläpningarna — som eventuellt skulle föranleda mots\ aiande bruttoavsättningar till regleringsfonden — kan för närvarande för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beräknas enligt alternativ 1 till 400 respektive 500 miljoner kronor och enligt alternativ 2 till 250 respektive 350 miljoner kronor. Som jämförelse kan nämnas, att en hypotetisk kalkyl över de eftersläpningar, som kunde ha väntats om fastighetsbeskattningen icke hade omlagts, ger siffrorna 350 respektive 450 miljoner kronor.
Formellt ansluter alternativ 1 närmast till de hittillsvarande principerna för beräkning av eftersläpningens storlek. Reellt är det dock knappast fallet. De tämligen höga belopp för eftersläpningen, som erhålles enligt detta alternativ, är en följd av att bland de inflytande preliminärskatteinkomsterna antages ingå garantiskatt i samma proportion som i den slutligt debiterade skatten medan utbetalningarna till kommunerna icke inkludera förskott på garantiskatten. Detta innebär, att beräkningen av eftersläpningens storlek i viss utsträckning göres beroende av förhållanden, som sammanhänga med en teknisk omläggning av fastighetsbeskattningen. Enligt hittills tillämpade principer för beräkning av avsättningarnas storlek har fastighetsskatten hållits utanför kalkylen.
Alternativ 2, enligt vilken den under år 1955 utbetalade fastighetsskatten reellt betraktas som en del av förskottet på inkomstskatt (inklusive garantiskatt), synes ur nämnda synpunkter vara att föredraga. Det ansluter till den metod för beräkning av eftersläpningen, som blir den naturliga från och med budgetåret 1956/57 (kalenderåret 1956). Att de nu beräknade beloppen för eftersläpningen bli lägre än den eftersläpning, som skulle föreligga om överhuvud ingen omläggning av fastighetsbeskattningen ägt rum, sammanhanger med att garantiskatten antagits inflyta ofullständigt som preliminärskatt. En ofullständig anpassning av preliminärskatten till den slutligt debiterade skatten föreligger emellertid icke endast för garantiskattens del.
I samband med fastighetsbeskattningens omläggning kommer under år 1957 att från statsverket till kommunerna utbetalas »dubbel fastighetsskatt». Orsaken till den dubblerade fastighetsskatten är, att kommunerna år 1957 erhåller dels, på grund av gällande regler om avräkning mellan förskott och slutlig skatt, ett belopp som ungefär motsvarar ett års fastighetsskatt och dels ett förskott som inkluderar garantiskatten. Innebörden av alternativ 1 töi beräkning av avsättningens storlek blir, att, om avsättning sker, medel motsvarande ett års fastighetsskatt reserveras under år 1955 (budgetåren 19o4/55 och 1955/56) för att återföras år 1957 (budgetåren 1956/57 och i9o7/58), då den »dubbla» utbetalningen av fastighetsskatt skall äga rum.
61 Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna
Enligt alternativ 2 däremot tar avsättningen under år 1955 endast sikte på att reservera medel för den sedvanliga eftersläpningen i inkomstskatt, vilket hittills varit regleringsfondens uppgift. Den extra utbetalningen under år 1957 kommer alltså enligt det senare alternativet att redovisningsmässigt belasta budgeten under budgetåren 1956/57 och 1957/58, mot enligt alternativ 1 budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Då fonden enligt riksräkenskapsverkets uppfattning icke synes böra utnyttjas för att reglera förskjutningar som sammanhänger med en omläggning av fastighetsbeskattningen förordar ämbetsverket, att alternativ 2 lägges till grund för beräkning av det belopp, som för budgetåret 1955/56 bör avsättas till regleringsfonden.
I detta sammanhang har riksräkenskapsverket även berört frågan om den budgetmässiga redovisningen av regleringsfonden. Den hittills tillämpade metoden vid avsättningar till och återföringar från regleringsfonden har inneburit, att ifrågavarande transaktioner på riksstaten avspeglats i en minskning eller ökning av det beräknade beloppet för inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. I budgetredovisningen har avsättningarna avspeglats i en ökning av inkomsttitelns utgifter och återföringarna som en ökning av dess inkomster. Fondens behållning har i riksbokslutet upptagits på en diversemedelstitel.
Genom avsättningarna till och återföringarna från regleringsfonden kommer de i budgetredovisningen upptagna inkomsterna att under budgetåret i fråga avvika från de kassamässiga inkomsterna. Detta innebär en avvikelse från den princip om kassamässig redovisning som tillämpas enligt den gällande budgetordningen. En viss oklarhet beträffande innebörden av de på budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning har blivit en följd av den tillämpade redovisningsmetoden. Det förtjänar påpekas, att avsättningar och återföringar även i riksbokslutet upptages med beräknade belopp, avrundade till jämna 50-tal miljoner kronor. Detta kontrasterar mot budgetredovisningens övriga på bokföring grundade belopp. Därest avsättningar till regleringsfonden skall ifrågakomma för framtiden kan övervägas, om icke transaktionerna med fonden borde redovisas öppet på riksstaten.
Detta skulle enligt riksräkenskapsverket låta sig göra på följande sätt. Den på riksstaten upptagna inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. beräknas oberoende av avsättningar till eller återföringar från regleringsfonden. Samtidigt uppföres i riksstaten ett mot nettoresultatet av transaktionerna med regleringsfonden svarande belopp att avsättas till eller återföras från budgetutjämningsfonden; denna post kan i riksstaten lämpligen betecknas avsättning till budgetutjämningsfonden av kommualskattemedel respektive återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. Härefter beräknas och uppföres i riksstaten överskottet eller underskottet på statsregleringen. På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemedlen.
62 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Såsom riksräkenskapsverket framhållit har den hittills tillämpade metoden inneburit vissa nackdelar. Den här skisserade anordningen skulle enligt ämbetsverkets mening icke medföra den påtalade oklarheten i redovisningen. Då transaktionerna med regleringsfonden skulle redovisas öppet, skulle också erforderliga uppgifter föreligga såväl i riksstaten som i budgetredovisningen för framräknande av den inkomstsumma, som är ett mera rättvisande uttryck för utvecklingen av de statliga skatterna än den rent kassamässiga redovisningen. Riksräkenskapsverket förordar, att en sådan redovisningsmässig omläggning sker från och med budgetåret 1955/56.
4. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre sikt
Såsom en bilaga till riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1955/56 har ämbetsverket redovisat en promemoria med vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58. I promemorian framhålles inledningsvis att en kalkyl av detta slag måste verkställas med utgångspunkt från vissa schablonmässiga förutsättningar, vilket ger beräkningarna en rent hypotetisk karaktär. De viktigaste förutsättningarna sammanfattas på följande sätt.
Vid beräkningstillfället gällande författningar och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna, har antagits bli bestående under hela den period beräkningarna avser. Hänsyn har sålunda icke tagits till sådana förslag rörande skattelagstiftningen etc., vilka ännu icke föranlett beslut. Beträffande den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling har i första hand tagits som utgångspunkt de förutsättningar beträffande utvecklingen under år 1955, som legat till grund för verkets beräkning av statsinkomsterna under budgetåren 1954/55 och 1955/56. För utvecklingen från och med år 1956 har antagits en fortgående jämn stegring av den reala nationalinkomsten vid konstant prisnivå, oförändrat god sysselsättning och förhållandevis gynnsamma betingelser för utrikeshandeln samt inga mera betydande strukturella förskjutningar i den inhemska ekonomin. I anslutning härtill har såväl fysiska personers som bolags inkomster antagits stiga med 4 procent årligen. Under de angivna betingelserna har kunnat raknas med en fortgående stegring av statsinkomsterna. Stegringstakten ar dock icke jämn, vilket sammanhänger med att speciella förhållanden påverkar de enskilda inkomsttitlarna.
Huvudresultatet av beräkningarna har sammanfattats i följande uppställning, i vilken även medtagits de kända beloppen för budgetåret 1953/54 och de i riksräkenskapsverkets inkomstberäkning upptagna beloppen för budgetaren 1954/55 och 1955/56 (miljoner kronor)
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 63
Beträffande beräkningen av titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. har riksräkenskapsverket i huvudsak framhållit följande.
Liksom under gångna år kommer inkomstskattetiteln enligt beräkningarna att förete en tämligen oregelbunden utveckling. För budgetåren 1956/
57 och 1957/58 har resultatet av kalkylerna blivit en förhållandevis liten stegring efter nedgången 1954/55 och den kraftiga uppgången 1955/56. Förutom de angivna förutsättningarna beträffande skatteunderlagets utveckling har beträffande denna titel bland annat antagits oförändrad uttagningsprocent med 110 för den statliga inkomstskatten för fysiska personer, oförändrade regler för företagsbeskattningen samt en kommunal utdcbitBring med 12,40. I övrigt har bland annat föi utsatts, att bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt skall liksom nu föranleda fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt i sådan utsträckning att — bortsett från nedan berörda övergångsfenomen i samband med fastighetsbeskattningens omläggning — en förhållandevis god anpassning av den preliminära skatten till den slutliga erhålles.
Flera tillfälliga faktorer påverkar det kassamässiga utfallet av titeln under ifrågavarande period. Såsom framgått av inkomstberäkningen räknas för budgetåret 1954/55 med en nettobelastning på titeln med mer än 100 miljoner kronor föranledd av med sjukförsäkringen sammanhängande transaktioner. För de följande åren bär däremot icke antagits någon motsvarande påverkan av betydelse på titelns nettoresultat, ett antagande som kan komma att visa sig felaktigt. Omläggningen av fastighetsbeskattningen har också betydelse. Under budgetåret 1954/55 inflyter fastighetsskatt sista gången enligt den hittillsvarande ordningen. Under budgetåret 1955/56 har skatt på garantibelopp för fastighet antagits inflyta soni preliminär skatt med ca 200 miljoner kronor, vilket innebär en tillfällig inkomstminskning för statsverket med ca 100 miljoner kronor. Under budgetåret 1956/57 har antagits inflyta ca 250 miljoner kronor och från och med budgetåret 1957/
58 bör i princip hela garantiskatten inflyta preliminärt. Antagandena om den ofullständiga preliminärskatteuppbörden av garanliskatt under åren 1955 och 1956 innebär, att en motsvarande uppgång av den inflytande kvarstående skatten under budgetåren 1956/57 och 1957/58 kan förutsättas. Under vartdera av dessa budgetår kommer å andra sidan inkomstskattetiteln att belastas med ca 150 miljoner kronor till följd av att under år 1957 kommer att till kommunerna utbetalas »dubbel» fastighetsskatt, dels i form av
64 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
förskott på 1957 års skatt, dels i form av slutavräkning på 1955 års skatt. Den antagna ökningen av den kvarstående skatten uppväger icke helt denna extra belastning.
För att åskådliggöra den mera normala stegringstakten — bortsett från på det kassamässiga utfallet inverkande omständigheter — av de statliga inkomst- och förmögenhetsskatterna lämnas i promemorian följande uppgifter om de beräknade slutligt påförda beloppen vid taxeringarna 1956— 1959 av statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter (miljoner kronor):
1956 1957 1958 1959
4 880 5 110 5 390 5 690
+ 230 + 280 + 300
En uttagningsprocent av 100 i stället för 110 skulle enligt promemorian innebära ett bortfall av slutlig skatt pa ca 285 miljoner kronor vid taxeringen 1956 och 340 miljoner kronor vid taxeringen 1959. Riksräkenskapsverket understryker i anslutning till denna sifferserie, att det vid ett bedömande av statsverkets inkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/58 bör observeras, att den »dubbla» fastighetsskatteutbetalningen till kommunerna representerar ett definitivt bortfall av statsinkomster.
Beträffande beräkningarna i övrigt framhålles fortsättningsvis:
Även på vissa övriga betydelsefulla inkomsttitlar inverkar speciella förhållanden på det beräknade utfallet. Beträffande automobilskattemedlen har antagits en förhållandevis snabb ökning av fordonsbestånd och drivmedelsforbrukning. Den stora stegringen under budgetåret 1955/56 förklaras dock delvis av att de vid 1954 års riksdag beslutade skattehöjningarna icke slår helt igenom förrän under nämnda budgetår och av att under budgetåret tillfälligt inflyter fem kvartals brännoljeskatt, vilket ger en tillfällig inkomst på närmare 20 miljoner kronor. Av samma skäl blir stegringen till budgetåret 1956/57 förhållandevis liten.
Beträffande^ tullar och acciser bör nämnas, att rusdrycksmedelstitlarna under budgetåret 1955/56 beräknats stiga kraftigare än normalt till fölid av motbokssystemets avskaffande hösten 1955.
Beräkningen av inkomsterna av statens affärsverk är vansklig med hänsyn till de speciella förhållanden som påverkar vart och ett av dem. Det har dock ansetts rimligt att räkna med någon fortgående stegring av de sammanlagda inkomsterna från affärsverken.
Med hänvisning till i det föregående redovisade förhållanden har riksräkenskapsverket framhållit, att flera omständigheter bidrager till att ökningen särskilt under budgetåret 1956/57 blir mindre än som vid den antagna ökningen av skatteunderlaget kan anses normalt. Riksräkenskapsverket har vidare understrukit, att beräkningarna även bortsett från det schablonmässiga antagandet om skatteunderlagets förändringar fått byggas på ett stort antal osäkra förutsättningar. Alldeles särskilt gäller detta det kassamässiga utfallet av inkomstskattetiteln, där komplicerade uppbördstekniska förhållanden, delvis sammanhängande med fastighetsbeskattning-
65 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
ens omläggning och den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande, försvårar överblicken. Förskjutningar mellan åren kan sålunda inträda, som leder till betydande avvikelser från de beräknade inkomsterna även om bedömningen av skatteunderlaget varit riktig. Beträffande andra inkomsttitlar har sådana förhållanden oftast mindre betydelse, varför de beräknade årliga förändringarna är ett mera omedelbart uttryck för de antagna långsiktiga tendenserna i utvecklingen. Helt allmänt understrylces, att den absoluta nivån hos de beräknade beloppen av olika slag av statsinkomster under budgetåren 1956/57 och 1957/58 är baserad på det beräknade utfallet av motsvarande inkomster under budgetåren 1954/55 och 1955/56. I den mån denna utgångspunkt för beräkningarna förskjutes eller nya omständigheter av annat slag tillkommer, måste givetvis beräkningarna för 1956/57 och 1957/ 58 revideras.
I promemorian anmärkes slutligen, att frågan om eventuella avsättningar till och återföringar från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel icke berörts vid beräkningarna. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen har riksräkenskapsverket i särskild skrivelse föreslagit, att eventuella avsättningar av kommunalskattemedel skall reserveras på budgetutjämningsfonden och att avsättningar och återföringar förutsatts skola uppföras separat på riksstaten och sålunda icke beröra inkomstskattetitelns beräknade eller redovisade belopp. Saldot mellan avsättningar och återföringar beräknas vid gjorda antaganden om skatteunderlagets utveckling bli av mindre storleksordning under budgetåren 1956/57 och 1957/58.
5. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna
I fråga om beräkningen av de särskilda inkomsttitlarna i riksstatsförslaget ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag där icke annat angives i det följande.
Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. har av riksräkenskapsverket beräknats till 4 915 miljoner kronor eller avrundat 4 900 miljoner kronor. Ämbetsverket har härvid, till skillnad från nu gällande ordning, icke reducerat titeln med den avsättning å 350 miljoner kronor till fonden för reglering av utbetalningarna av konnnunalskattemedel, som verket vid nu föreliggande beräkningar av inkomstskattetitelns inkomster föreslagit för budgetåret 1955/56. I stället föreslås, att i riksstaten uppföres ett mot resultatet av transaktionerna med regleringsfonden svarande belopp att avsättas till eller, i förekommande fall, återföras från budgetutjämningsfonden. På budgetutjämningsfonden skulle regleringsfonden särredovisas, liksom för närvarande sker beträffande automobilskattemcdelsfonden. Såsom riksräkenskapsverket framhållit, erhålles genom denna bokföringsmässiga anordning ökad klarhet beträffande innebörden av de på budgeten redovisade inkomsterna och deras samband med statsverkets kassaställning. Jag biträder därför ämbetsverkets förslag. Jag bar icke heller någon erinran mot beräkningen av det belopp, 350 miljoner kronor, som —
5 Ilihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Ilil. 1
66 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
i avvaktan på senare översyn av inkomsterna — nu föreslås skola avsättas till regleringsfonden. Såsom framgår av den tidigare redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning har ämbetsverket vidare förordat, att eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel regelmässigt skall föranleda årliga avsättningar till regleringsfonden. Vad riksräkenskapsverket sålunda anfört synes mig lämpligen böra beaktas på så sätt, att riksräkenskapsverket årligen i samband med inkomstberäkningen, eller eljest när förhållandena så påkallar, avger förslag rörande de avsättningar till regleringsfonden, som ämbetsverket finner erforderliga. Det torde sedan lå ankomma på Kungl. Maj :t att i vanlig ordning pröva ifrågavarande förslag. Utöver vad som här omnämnts förutsätter jag icke några ändringar
1 de bestämmelser, som nu gäller beträffande fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.
Vad beträffar beräkningen i övrigt av ifrågavarande inkomsttitel har jagredan tidigare antytt, att jag har för avsikt att hemställa om avlåtande till 1955 års riksdag av proposition med förslag till vissa regler i syfte att förenkla taxeringen. Såvitt nu kan överblickas kommer förslaget att medföra ett visst bortfall av skatteintäkter, som för nästa budgetår kan beräknas till omkring 75 miljoner kronor.
Med hänsyn till vad jag här anfört och i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen, som är avsedd att företagas längre fram under riksdagen, förordar jag — med utgångspunkt från att den statliga inkomstskatten alltjämt uttages med 110 procent av grundbeloppet — att inkomsttiteln preliminärt uppföres med (4 915 — 75 =) 4 840 miljoner kronor för nästa budgetår.
Beträffande skogsvårdsa v giften har bevillningsutskottet (uti. nr 47) vid frågans behandling under fjolårets riksdag erinrat om att 1953 års bevillningsutskott förutsatt, att Kungl. Maj :t skulle överväga önskemålet att den ökade tillgången på skogsvårdsavgiftsmedel tillgodofördes skogsnäringen i form av ökat statligt stöd åt skogsvården. Det av bevillningsutskottet uttalade önskemålet har i det föreliggande riksstatsförslaget beaktats i den utsträckning som varit möjligt med hänsyn till rådande förhållanden. Anslagen till skogsvårdande verksamhet har sålunda för nästa budgetår uppräknats med sammanlagt 2,7 miljoner kronor. — Med åberopande av det anförda gör jag i det följande hemställan om att skogsvårdsavgiften för ar 1955, liksom för år 1954, fastställes till det i förordningen om skogsvårdsavgift angivna maximitalet 1,5 promille. I enlighet härmed beräknar jagtiteln skogsvårdsavgifter till av riksräkenskapsverket föreslaget belopp av 7,8 miljoner kronor.
I fråga om de under uppbörd i statens verksamhet redovisade inkomsttitlarna torde titeln inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vilken av riksräkenskapsverket i anslutning till institutets beräkningar upptagits med 2 500 000 kronor, böra uppräknas till
2 600 000 kronor, då vissa av institutet gjorda framställningar icke kommer att föranleda något förslag till riksdagen. Vidare föreslår jag, att titlarna in-
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 67
komster vid lantmäteriväsendet och inkomster vid rikets allmänna kartverk beräknas till 8 100 000 resp. 1 300 000 kronor mot av riksräkenskapsverket föreslagna 8 000 000 resp. 1 200 000 kronor. Jag har härvid, i enlighet med vad chefen för jordbruksdepartementet senare denna dag föreslår, förutsatt att vissa avgifts- och taxehöjningar kommer att genomföras på ifrågavarande områden.
Vid beräkningen av överskotten från statens affärsver k sfonder har riksräkenskapsverket utgått från nuvarande avgifter och taxor samt från oförändrad lönenivå. Beträffande postverket, televerket och statens järnvägar, för vilka överskotten beräknas till 20, 85 respektive 10 miljoner kronor, har dessutom ämbetsverket i likhet med vederbörande affärsverksstyrelser förutsatt att avsättningar göres till värdeminskningskonto på grundval av nuvärdesprincipen. För statens vattenfallsverk har överskottet beräknats till 120 miljoner kronor, varvid riksräkenskapsverket i enlighet med vattenfallsstyrelsens förslag räknat med en extra avsättning till värdeminskningskonto med 25 miljoner kronor. Vad beträffar överskottet för televerket bär telestyrelsen, som framgår av den tidigare redogörelsen för riksräkenskapsverkets inkomstberäkning, föreslagit ändrade principer vid bokföringen av vissa inträdesavgifter. Riksräkenskapsverket har vid beräkningen av det förenämnda överskottet å 85 miljoner kronor icke beaktat detta förslag, då ämbetsverket icke funnit den föreslagna omläggningen vara i överensstämmelse med principen, att de överskottsmedel, som framkommer i televerkets rörelse, skall redovisas på riksstatens inkomstsida. Beträffande domänverket har riksräkenskapsverket föreslagit, att överskottet tills vidare uppföres med 55 miljoner kronor. Då de av riksräkenskapsverket framlagda förslagen icke föranleder någon erinran från min sida förordar jag, i avvaktan på den översyn av inkomstberäkningen som senare göres, att överskotten för affärsverksfonderna preliminärt uppföres med de av riksräkenskapsverket beräknade beloppen.
Vad slutligen beträffar försvarets fasti g hetsfond har riksräkenskapsverket beräknat överskottet av fonden till 23 270 000 kronor. 1 avbidan på närmare prövning av medelsbehovet under de olika posterna på fondens stat, vilken senare kommer att i särskild proposition anmälas på föredragning av chefen för försvarsdepartementet, torde överskottet av försvarets fastighetsfond böra upptagas till det av riksräkenskapsverket föreslagna beloppet.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde —- i enlighet med vad i det föregående nämnts — få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning för budgetåret 1955/ 56;
Bihang 2: Nationalbudget för år 1955;
Bihang 3: PM angående den statsfinansiella utvecklingen;
68 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Bihang 4: Sammanställning över behållningar å riksstatsanslag vid utgången av budgetåret 1953/54.
Under åberopande av det anförda och med hänvisning jämväl till riksräkenskapsverkets skrivelse med inkomstberäkning för nästa budgetår hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att, i avvaktan på slutlig översyn av inkomstberäkningen, beräkna inkomsterna å riksstaten för budgetåret 1955/56 enligt följande
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
69 Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1955/56
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:
2. Automobilskattemedel:
a) Fordonsskatt, bevillning .... 280 000 000
b) Bensinskatt, bevillning..... 585 000 000 865 000 000
3. Tullar och acciser:
a) Tullmedel, bevillning.......
b) Varuskatt, bevillning.......
c) Införselavgift och accis å fettvaror m. m., bevillning ....
d) Skatt å kaffe, bevillning . . .
e) Tobaksskatt, bevillning.....
f) Rusdrycksförsäljningsmedel
av partihandelsbolag, bevillning .....................
g) Rusdrycksförsäljningsmedel
av detaljhandelsbolag, bevillning .....................
h) Omsättnings- och utskänk-
ningsskatt å spritdrycker, bevillning ...................
i) Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin, bevillning ..
j) Maltdrycksskatt, bevillning .
k) Skatt å läskedrycker, bevillning .....................
l) Statlig nöjesskatt, bevillning
in) Skatt å elektrisk kraft, bevillning ...................
500 000 000 210 000 000
54 000 000 18 000 000 650 000 000
12 000 000
35 000 000
820 000 000
50 000 000 100 000 000
42 000 000 59 000 000
36 000 000 2 586 000 000 8 493 550 000
70 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vatt endomstolsavgifter....................
2. Inkomster vid fångvården.................
3. Inkomster vid sjökarteverket..............
4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk-
ringsrådet................................
5. Bidrag till pensionsstyrelsen...............
6. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna-
och ungdomsvården.......................
7. Inkomster vid statens geotekniska institut . .
8. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion .
9. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket
10. Avgifter för registrering av motorfordon ....
11. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd-
rologiska institut.........................
12. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet ..................................
13. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen . . .
14. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri
sprit m. m...............................
15. Inkomst av myntning och justering........
16. Kontrollstämpelmedel.....................
17. Bidrag till bank- och fondinspektionen.....
18. Bidrag till sparbanksinspektionen...........
19. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.......
20. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........
21. Avgifter för granskning av biografbilder ....
22. Inkomster vid lantbruksnämnderna.........
23. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt .....................................
24. Inkomster vid statens centrala frökontrollan-
stalt.....................................
25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt ...............................
26. Inkomster vid lantmäteriväsendet..........
27. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ....
28. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-
verkningen...............................
29. Skeppsmätningsavgifter....................
30. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
31. Inkomster vid statens provningsanstalt.....
32. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .
33. Fyr- och båkmedel.......................
34. Lotspenningar............................
35. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt.
36. Patent- och varumärkes- samt registreringsav-
gifter....................................
37. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register ....................................
38. Bidrag till försäkringsinspektionen..........
39. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alkoholistanstalter ............................
40. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium ...................................
500 000
1 900 000 400 000
4 800 000 120 000
425 000 800 000
2 900 000
1 300 000
5 000 000
2 600 000
37 000
1 750 000
41 000 35 000 000 800 000 425 000 260 000 300 000 40 000 220 000
2 000 000
800 000
1 500 000
300 000 8 100 000
1 300 000
28 000 400 000 150 000
2 100 000
3 100 000 10 000 000
9 000 000 550 000
7 000 000
450 000 750 000
365 000
2 000 000
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna 71
41. Inkomster vid statens rättskemiska laborato-
42. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium ................................... 375 000
43. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 32 000 000
44. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 90 000
45. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 350 000
46. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 450 000
47. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 20 000 000
48. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 7 000 000 170 276 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................... 15 000 000
2. Totalisatormedel.......................... 20 000 000
3. Tipsmedel................................ 90 000 000
4. Lotterimedel............................. 105 000 000
5. Övriga diverse inkomster.................. 12 000 000 242 000 000
8 905 826 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning......
2. Televerket...............
3. Statens järnvägar.........
4. Statens vattenfallsverk
5. Domänverket.............
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond
2. Fångvårdsstyrelsens »
3. Beskickningsfastigheternas »
4. Byggnadsstyrelsens »
5. Generaltullstyrelsens »
6. Uppsala universitets »
7. Lunds universitets »
8. Lotsstyrelsens »
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets » V.
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond
2. Försvarets fabriksfond . .
20 000 000 85 000 000 10 000 000 120 000 000 55 000 000
1 000 550 000 685 000 11 470 000 175 000 295 000 425 000 85 000 3 410 000 440 000
23 270 000 2 550 000
290 000 000 15 000 000
17 536 000
25 820 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Värnpliktslånefonden...................... 100
2. Statens bostadslånefond................... 10 000
3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 26 000
4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 5 800 000
72 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................... 98 000
6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden............................ 850 000
7. Lånefonden för bostadsbyggande........... 60 000 000
8. Lånefonden för lantarbetarbostäder......... 500
9. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrin ............................. 260 000
10. Statens bosättningslånefond................ 2 000 000
11. Vattenkraftslånefonden.................... 220 000
12. Luftfartslånefonden........................ 180 000
13. Tullverkets båtlånefond................... 1 500
14. Statens lånefond för universitetsstudier..... 70 000
15. Allmänna studielånefonden................ 115 000
16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
17. Statens kaninavelslånefond................. 100
18. Gödselvårdslånefonden.................... 6 000
19. Statens kalkbrukslånefond................. 2 000
20. Jordbrukets lagerhusfond.................. 385 000
21. Statens mejerilånefond.................... 2 000
22. Jordbrukets maskinlånefond............... 925 000
23. Spannmålskreditfonden.................... 100
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare . .. 150 000
25. Statens slakterilånefond................... 2 000
26. Kraftledningslånefonden................... 86 000
27. Elektrifieringslånefonden................... 100
28. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift ............•...................... 100
29. Egnahemslånefonden...................... 6 500 000
30. Arrendelånefonden........................ 100
31. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
32. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 1 000
33. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
34. Statens avdikningslånefond................ 1 490 000
35. Täckdikningslånefonden................... 40 000
36. Bevattningslånefonden..................... 2 000
37. Fiskerilånefonden......................... 190 000
38. Statens fiskredskapslånefond............... 100
39. Virkesmätningslånefonden.................. 100
40. Skogsväglånefonden....................... 1 000
41. Statens skogslånefond..................... 100
42. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
43. Hemslöjdslånefonden...................... 60 000
44. Industrilånefonden........................ 46 000
45. Statens hantverkslånefond................. 62 000
46. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
47. Rederilånefonden......................... 100
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 305 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . SO 000
50. Lotsverkets båtlånefond................... 155 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 425 000
80 567 400
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 21 200 000
2. Statskontorets » 1 370 000
3. Lantbruksstyrelsens » .................. 000
4. Riksbankens » 1 450 000
5. Riksgäldskontorets » .................. .4 000 24 032 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 60 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 27 000 000
2. ^Civila tjänstepensionsfonden............... 1 260 000
3. Militära tjänstepensionsf onden............. 150 000
4. Allmänna familjepensionsfonden............ 3 550 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 7 400 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk---- -23 000 39 383 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 39 200 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 8 300 000 47 500 000
599 838 400
Summa kronor 9 505 664 400
74 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna o driftbudgeten
Förslag till stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1955/56
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 038 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 290 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 405 000
4. Byggnadsstyrelsens » 27 587 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 343 999
6. Uppsala universitets » 1 892 000
7. Lunds universitets » 1 016 000
8. Lotsstyrelsens » ................. 494 qqq
9. Medicinalstyrelsens » 8 832 000
10. Karolinska sjukhusets » 4 593 999
och markområden :J
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 279 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 275 000
3. Beskickningsfastigheternas » 826 000
4. Byggnadsstyrelsens » ................. 2 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 459 999
6. Uppsala universitets * 25 000
7. Lunds universitets » 38 999
8. Lotsstyrelsens » 94 999
9. Medicinalstyrelsens » ................. 4 494 999
10. Karolinska sjukhusets » ................. 435 999
C. Diverse inkomster:
47 280 000
5 316 000
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts-
^ed.el............................... 150 000
b) Övriga diverse inkomster............. 62 000 212 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond................. 4999
3. Beskickningsfastigheternas » ................. 4 999
4. Byggnadsstyrelsens » ................. 424 999
5. Generaltullstyrelsens » ................. 4 999
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
och skogsförvaltning................. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting____ 164 000
c) Övriga diverse inkomster............. 1 000 415 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms-
förvaltning.......................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster............. 200 51 000
75 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
8. Lotsstyrelsens delfond
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets »
1 000 1 000
_1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande byggnader......................... 720 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm, Ulriksdal och Haga........ • • 205 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och byggnadsminnesmärken m. m........ 263 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 340 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond....................
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 1 020 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 430 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond.....................
5. Generaltullstyrelsens » ...................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 399 000
b) Övriga fastigheter.................. 848 000
7. Lunds universitets delfond
8. Lotsstyrelsens »
9. Medicinalstyrelsens »
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset......
b) Serafimerlasarettet........
426 000 143 000
1 528 000 803 000
1 450 000
7 918 000 164 000
1 247 000
442 000 315 000 4 096 000
569 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto :
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis.......
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis.......
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis.......
5. Generaltullstyrelsens » > förslagsvis.......
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis---- 343 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 412 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis...........
8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis...........
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...........
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...........
148 000 147 000 3 723 000 55 000
755 000
198 000 57 000 2 494 000 740 000
808 000
53 404 000
18 532 000
8 317 000
76 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 65 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 1 950 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis...... 6 600 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 70 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 35 000
7. Lunds universitets » , förslagsvis...... 40 000
8. Lotsstyrelsens » , förslagsvis...... 42 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 27 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 190 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 550 000
3. Beskickningsfastigheternas » 585 q00
4. Byggnadsstyrelsens » ................ 11 470 000
5. Generaltullstyrelsens » 175 000
6. Uppsala universitets » 295 000
7. Lunds universitets » 425 000
8. Lotsstyrelsens » 85 qoo
9. Medicinalstyrelsens » ................ 3 410 000
10. Karolinska sjukhusets » ................ 449 000
Summa kronor
9 019 000
17 536 000 53 404 000
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
77 Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
Beräknat förslag till stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1955/56
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 33 400 000
2. Marinens » 10 200 000
3. Flygvapnets » 18 500 000
4. Befästningars » 15 600 000
77 700 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 700 000
2. Marinens » 900 000
3. Flygvapnets » 800 000
4. Befästningars » 180 000
4 580 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
1 400 000 100 000 90 000
100 000 1 690 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
50 000 765 000 100 000
_75 000 990 000
Summa kronor 84 960 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars » ..................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......
2. Marinens » , förslagsvis.......
3. Flygvapnets » , förslagsvis.......
4. Befästningars » , förslagsvis.......
22 743 000
6 746 000
7 067 000
8 944 000
3 746 000 951 000
4 474 000 1 858 000
45 500 000
11 029 000
78 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 2 495 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 292 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 401 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 1 973 000 5 161 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond...............
2. Marinens » ...............
3. Flygvapnets » ...............
4. Befästningars » ...............
Summa kronor 84 960 000
8 566 000 3 976 000 7 548 000
3 180 000 23 270 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta de ändrade redovisningsgrunder för fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel som jag i det föregående förordat;
b) medgiva att avsättning till fonden må verkställas för budgetåret 1955/56; samt
c) besluta, att skogsvårdsavgift enligt förordningen om skogsvårdsavgift skall för år 1955 utgå med en och en halv promille.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit i avseende å beräkningen av statens i det föregående omförmälda inkomster och därmed sammanhängande ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bengt Resare
Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna
79 Innehåll
Finansplanen.......................................................... 1
1. Den internationella utvecklingen...................................... 1
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet ............................ 2
3. Den ekonomiska politiken............................................ 8
4. Budgetläget......................................................... 16
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna och kapitalbudgeten 26
Översikt av behållningarna å riksstatsanslagen ............................ 31
Riksstatsförslagets inkomstsida............................................ 35
1. Översikt av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning.................... 35
2. Riksräkenskapsverkets beräkning av de särskilda inkomsttitlarna.......... 36
Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse.............................. 36
Automobilskattemedel................................................ 45
Tullar och acciser .................................................. 45
Uppbörd i statens verksamhet........................................ 49
Diverse inkomster .................................................. 50
Statens affärsverksfonder ............................................ 51
Diverse fonder...................................................... 55
3. Riksräkenskapsverkets förslag rörande fortsatta avsättningar till fonden för
reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel.................. 57
4. Riksräkenskapsverkets beräkning av statsinkomsternas utveckling på längre
sikt.............................................................. 62
5. Beräkningen i riksstatsförslaget av de särskilda inkomsttitlarna .......... 65
647838 Stockholm 1955. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1 Bihan g 1
Till KONUNGEN
Enligt den för riksräkenskapsverket gällande instruktionen åligger det ämbetsverket att varje år före den 10 december till Kungl. Maj:t avgiva förslag till beräknande av statsverkets inkomster vid nästföljande stats-
1 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
“ Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
reglering ävensom meddela upplysningar rörande förhållanden i övrigt av beskaffenhet att böra bringas till Kungl. Maj :ts kännedom i och för uppgörande av proposition till riksdagen angående statsverkets tillstånd och behov.
Innan riksräkenskapsverket nu framlägger förslag till beräkning av statens inkomster för budgetåret 1955/56 vill ämbetsverket inledningsvis lämna en orienterande översikt av utfallet av driftbudgeten för de sistförflutna finansåren.
Driftbudgetens utfall budgetåren 1949/50—1953/54
Driftbudgetens inkomster och utgifter enligt budgetredovisningarna för de fem sistförflutna budgetåren sammanfattas i efterföljande tabell. I tabellen angivas även de förändringar i avseende på budgetutjämningsfondens behållning och beloppet av utestående reservationer, till vilka budgetutfallet givit upphov. Inkomsternas utveckling belyses närmare av de uppgifter rörande avkastningen av de särskilda inkomsttitlarna, som lämnas i tabellbilaga B.
Driftbudgetens utfall under budgetåren 1949/50—1953 54
Miljoner kronor
Riksräkenskapsoerkets inkomstberäkning
Såsom framgår av tabellen ha såväl inkomster som utgifter under den redovisade perioden utvisat en snabb uppgång. Stegringstakten har dock varierat. En betydande del av uppgången kan hänföras till de allmänna prisoch inkomststegringarna under 1951 och 1952, som inneburo både en avsevärd nominell höjning av skatteunderlaget och en betydande stegring av kostnadsnivån. Bland annat som en följd av källskattesystemet påverkades inkomsterna snabbt av den inflationsbetonade konjunkturutvecklingen medan utgiftsstegringen följde något senare. Följande uppställning, som anger förändringarna av inkomster och utgifter under respektive budgetår, belyser denna sida av utvecklingen, givetvis med den reservationen att även andra faktorer haft betydelse.
Av uppställningen framgår också hur starkt inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. varit bestämmande för de totala inkomsternas förändring år från år.
Efterföljande uppställning är avsedd att belysa utvecklingen av de inkomster och utgifter på inkomstskattetiteln, som tillsammans resulterat i de i tabellen återgivna behållna inkomsterna på titeln. Vissa av beloppen äro approximativa.
4 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54
Miljoner kronor
Reglering mot kommunalskaltemedelsfonden :
Avsättning................... —
Återföring.................... —
Netto —
Redovisad nettoinkomst 1 885
På inkomstskattetiteln ha under ifrågavarande period slutligt redovisats statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt jämte de tillfälliga skatterna investeringsskatt och investeringsavgift. Vid taxeringarna 1949—1954 ha de uträknade beloppen av dessa skatter utgjort (miljoner kronor):
Förmögenhetsskatten faller nästan uteslutande på fysiska personer m. fl. (A-längden), medan däremot investeringsskatten och investeringsavgiften till större delen belastat bolag och ekonomiska föreningar (B-längden). Förutom de i uppställningen angivna skatterna ha på inkomstskattetiteln även redovisats i särskild ordning erlagd statlig inkomstskatt på konjunkturutjämningsavgifter. Dessa skattebelopp utgjorde under budgetåret 1952/53 123 miljoner kronor och under 1953/54 7 miljoner kronor. Vidare har titeln under perioden tillförts restantier av äldre statsskatter.
Tablån ger en bild av hur de uträknade — och approximativt också de slutligt debiterade — skatterna i anslutning till skatteunderlagets förändringar utvecklats. (Underlaget för den statliga inkomstskatten belyses i ett följande avsnitt, se s. 10—21.) För fysiska personer redovisas en oavbruten stegring till och med 1953 års taxering. Genom skatteskalornas progressivitet — och då skatteunderlagets stegring till största delen berott på höjda medelinkomster — steg under denna period inkomstskatten snabbare än skatteunderlaget. Vid 1954 års taxering redovisas däremot, trots fortsatt uppgång av allmänhetens inkomster, ett betydande bortfall av inkomstskatt. Detsamma gäller förmögenhetsskatten. Nedgången är en följd av den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomst- och förmögenhetsbeskattningen för fysiska personer.
Om de ovan återgivna beloppen över uträknad skatt jämföras med de 1
1 Preliminära uppgifter.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 5
redovisade nettoinkomsterna på inkomstskattetiteln framträda betydande olikheter i utvecklingen. Detta sammanhänger med att förskjutningar i tidpunkten för inbetalning av skatt inverka på det kassamässiga utfallet och med att även andra skatter och avgifter än de ovan angivna statsskatterna passera över titeln, vars kassamässigt redovisade nettoinkomster därigenom påverkas.
De inflytande preliminärskatteinkomsterna utgöra de dominerande posterna bland titelns bruttoinkomster. De ha uppvisat en snabb och oavbruten stegring, med ca 430, 1 910, 770 respektive 465 miljoner kronor under budgetåren 1950/51—1953/54. Stegringen står givetvis i samband med det sti gande skatteunderlaget. Medan inkomstsummans stegring för fysiska personer år 1950 begränsade sig till 5 procent, utgjorde den år 1951 21 procent och år 1952 15 procent. År 1953 uppgick den till 3 procent. Bolagen redovisade verksamhetsåren 1950 och 1951 stark uppgång av de taxerade inkomsterna. Den kraftiga höjningen av den kommunala utdebiteringen år 1952 inverkade också höjande på preliminärskatteinkomsterna trots de höjda kommunala ortsavdragen.
Emellertid har preliminärskattebetalningarnas anpassning till de slutligt debiterade skatterna varierat. I vilken omfattning detta varit fallet, belyses enklast genom följande uppgifter om de belopp kvarstående och överskjutande skatt, vari avräkningen av preliminärskatten mot den slutligt debiterade skatten resulterat under olika år. I tablån ha även införts procenttal, som visa storleken av den kvarstående skatten respektive nettokvarskatten jämförd med den enligt respektive taxering påförda slutliga skatten.
Nedgången av nettokvarskatten vid 1952 års taxering, trots den kraftigt stegrade slutliga skatten, står i samband med att från och med år 1951 tilllämpades ändrade skattetabeller för löntagare, innebärande skärpt preliminärskatteuttag. I samma riktning verkade införandet av bestämmelser om ränta på kvarstående skatt, vilket föranledde särskilt bolagen att verkställa omfattande fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt under våren 1952. Av betydande intresse är den starka nedgången av nettokvarskatten vid 1954 års taxering. Den förbättrade anpassningen av preliminärskattebetalningarna till den slutliga skatten under år 1953 synes i första hand gälla löntagarna och torde åtminstone delvis vara en följd av ändrade källskattetabeller. Alt förbättringen gäller löntagarna framgår även av att de preliminära A-skattebetalningarna fortsatte att stiga under år 1953, trots att 1952 års skatterc-
Prcliminiira uppgifter.
6 Statsverkspropositionen: Bil. I: Inkomsterna: Bih. I:
form såsom ovan visats kom att innebära ett betydande bortfall av slutligt debiterad statsskatt för år 1953, som ej helt motvägdes av ökade kommunalskatter.
Nettokvarskattens storlek blir av direkt betydelse för inkomstskattetitelns nettoinkomst under det budgetår, då den överskjutande skatten utbetalas och den kvarstående skatten inflyter. En till den slutliga skatten bättre anpassad preliminärskatteuppbörd under ett budgetår leder till en motsvarande nedgång av den kvarstående skatten under påföljande budgetår. Så ha exempelvis inkomstskattetitelns behållna inkomster tillfälligt höjts under budgetåret 1953/54 genom att — samtidigt som preliminärskatten influtit effektivare än tidigare — det belopp varmed den influtna kvarstående skatten överstigit utbetalningarna av överskjutande skatt varit nära 100 miljoner kronor högre än under 1952/53. Under sistnämnda budgetår var å andra sidan motsvarande belopp ca 265 miljoner kronor lägre än under 1951/52, under vilket budgetår preliminärskatten uttogs mera effektivt än tidigare. Det höga beloppet influten kvarstående skatt under budgetåret 1950/51 sammanhängde med att — på grund av de åren 1949 och 1950 medgivna anstånden med inbetalning av kvarstående skatt — tre terminer för erläggande av sådan skatt kommo att infalla under budgetåret mot normalt två.
Bland inkomsterna på titeln ingå även kommunalskattemedel, fastighetsskatten separat och den kommunala inkomstskatten ingående som en del av både preliminärskatten och den kvarstående skatten. Utbetalningarna av kommunalskattemedel utgöra titelns största utgiftspost. Något omedelbart samband finnes ej mellan de inflytande skatteinkomsterna och de samtidiga utbetalningarna av kommunalskattemedel, och inkomstskattetiteln kommer därför att tillfälligt tillföras eller belastas med belopp, motsvarande differensen mellan influtna och utbetalade kommunalskattemedel. Vid stigande skatteunderlag uppstår normalt en eftersläpning av utbetalningarnas belopp. Under budgetåren fram till och med 1950/51 voro emellertid skillnaderna av måttlig storleksordning, och under flera budgetår voro utbetalningarna större än vad som samtidigt inflöt av kommunalskatt. Under budgetåret 1951/52 tillfördes emellertid titeln kassamässigt stora extrainkomster som en följd av att de stigande preliminärskatteinkomsterna icke påverkade utbetalningarnas storlek. För att i den statliga bokföringen eliminera effekten av denna eftersläpning inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag en fond för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Till denna fond överfördes i samband med bokslutet för budgetåret 1951/52 500 miljoner kronor. Även för budgetåret 1952/53 förelåg en betydande eftersläpning i utbetalningarna av kommunalskattemedel, vilket föranledde en avsättning (brutto) till regleringsfonden med 400 miljoner kronor.
De under 1951/52 och 1952/53 avsatta beloppen voro avsedda att återföras till titeln under budgetåren 1952/53—1954/55, då kommunalskatteutbetalningarna kunde beräknas öka kraftigt. Sålunda återfördes under 1952/53 150 och under 1953/54 450 miljoner kronor varjämte för 1954/55
Riksräkenskapsverkcts inkomstberäkning <
beräknats en återföring av 300 miljoner kronor. Vid fastställandet av riksstaten för budgetåret 1953/54 räknades icke med någon mera betydande eftersläpning, och någon avsättning till regleringsfonden för detta budgetår har heller icke ägt rum. Främst till följd av att preliminärskatterna influtit mera fullständigt än tidigare har emellertid även under detta budgetår uppkommit en viss eftersläpning, som dock är av mindre storleksordning än under de två närmast föregående budgetåren.
Genom avsättningarna till och återföringarna från regleringsfonden . redovisade i tablån på s. 3—4 — har i jämförelse med de rent kassamässiga nettoinkomsterna erhållits en jämnare och för de influtna statsskatterna mera rättvisande redovisning av titelns behållna inkomster.
Om uppmärksamheten riktas på driftbudgetens övriga inkomster, visa de, såsom redan antytts inledningsvis, tillsammantagna en förhållandevis jämn stegring under den i tabellen på s. 2 redovisade femårsperioden. Stegringstakten har dock i genomsnitt varit betydligt lägre än vad som gällt både inkomstskattetiteln och driftbudgetens utgifter. Detta gäller även de bland ifrågavarande inkomster ingående tullarna och acciserna. Inkomsterna av affärsverken ha, bortsett från budgetåret 1952/53, visat uppgång. Om man ser till de särskilda affärsverken har dock utvecklingen vant oenhetlig. Vattenfallsverkets överskott har under de två senaste budgetåren stegrats kraftigt och har därigenom kommit att bli av samma storleksordning som de övriga fyra affärsverkens överskott tillsammans.
De totala statsutgifterna ha under perioden 1949/50—1953/54 kontinuerligt ökat. Särskilt under budgetåren 1950/51—1952/53 ha lönehöjningar och prisstegringar bidragit till utgiftsökningen. Utgiftsexpansionen har under de två senaste budgetåren fortgått i ungefär samma takt för försvarsutgifter och civila utgifter, medan de förra stego betydligt snabbare under periodens första år.
Resultatet av inkomst- och utgiftsutvecklingen under ifrågavarande femårsperiod har blivit, att driftbudgeten utfallit med överskott under alla åren utom det första, då underskott uppkom bland annat på grund av ovanligt stor reservationsförbrukning.
Närmare redogörelse för utvecklingen av statsverkets inkomster och utgifter lämnas i vad avser tiden till och med budgetåret 1952/53 i riksräkenskapsverkets årsbok 1954.
Utfallet av statsregleringen budgetåret 1953/54
För utfallet av statsregleringen under budgetåret 1953/54 lämnas närmare redogörelse i en härvid såsom bilaga A fogad tabell. Av tabellen framgår, att inkomsterna uppgingo till 8 535 miljoner kronor och utgifterna till 8 130 miljoner kronor. Budgeten utföll sålunda med ett överskott av 405 miljoner kronor. Bland de redovisade inkomsterna ingår ett belopp på 450 miljoner kronor, som bokföringsmässigt återförts till inkomstskatten
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
titeln från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel, utgörande medel som under budgetåren 1951/52 och 1952/53 avsatts till fonden. Kassamässigt förelåg alltså under budgetåret 1953/54 ett underskott på 45 miljoner kronor.
De utestående reservationerna ökade med 175 miljoner kronor. Om detta belopp tillägges de kassamässiga utgifterna, erhålles ett formellt överskott av 230 miljoner kronor, som tillförts budgetutjämningsfonden.
De redovisade inkomsterna för allmänna budgeten överstego de beräknade med 383 miljoner kronor. Överskott i förhållande till beräknade belopp redovisades bland annat för skatter med netto 333 miljoner kronor, för uppbörd i statens verksamhet med 19 miljoner kronor, för tipsmedel med 6 miljoner kronor och för statens affärsverksfonder med netto 15 miljoner kronor.
Bland skattetitlarna redovisades den största merinkomsten, 299 miljoner kronor, för skatt å inkomst och förmögenhet in. in. Avvikelsen från det beräknade beloppet förklaras i främsta rummet av ett effektivare uttag av preliminarskatt för löntagare. Bland de indirekta skatterna uppvisade tullmedlen den största merinkomsten, 83 miljoner kronor. Även rusdrycksmedlen uppvisade netto ett mindre överskott. Underskott redovisades däremot bland annat för varuskatt med 28 miljoner kronor, för införselavgift och accis å fettvaror m. in. med 18 miljoner kronor och för tobaksskatt med 32 miljoner kronor.
Bland affärsverken uppkom överskott för postverket, statens järnvägar och vattenfallsverket med respektive 6, 6 och 15 miljoner kronor medan underskott redovisades för televerket med 10 miljoner kronor och för domänverket med 2 miljoner kronor.
Driftbudgetens redovisade sammanlagda utgifter, 8 130 miljoner kronor, understego de på nksstat och tilläggsstat anvisade anslagen med 266 miljoner kronor. Av detta belopp hänförde sig 158 miljoner kronor till allmänna budgeten och 108 miljoner kronor till specialbudgeterna. Reservationsökningen under budgetåret, vilken såsom ovan angivits uppgick till 175 miljoner kronor, fördelade sig med 67 miljoner kronor på allmänna budgeten och 108 miljoner kronor på automobilskattemedlens specialbudget. Den allmänna budgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag utvisade en nettobesparing av 85 miljoner kronor. Vid framräknandet av detta nettobelopp har emellertid bland merutgifterna medtagits ett belopp Pa 7 miljoner kronor, som påförts budgetutjämningsfonden över an-
P\Sjftte huvudtiteln tm avsättning till statens automobilskattemedeisfond. Beloppet motsvarar en vid realiserandet av riksstaten uppkommen försämring av relationen mellan inkomster och utgifter på automobilskattemedlens specialbudget. I verkligheten uppkom alltså på allmänna budgeten i vad avser de mot budgetutjämningsfonden reglerade anslagen eu nettobesparing på 92 miljoner kronor.
På specialbudgeternas inkomsttitlar uppstod i jämförelse med de beräknade inkomsterna ett underskott på 7,5 miljoner kronor, i huvudsak hän-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 9
förligt till automobilskattemedlens specialbudget. Nettounderskottet på sistnämnda specialbudget utgjorde drygt 7 miljoner kronor. Såsom redan nämnts påfördes detta belopp statens budgetutjämningsfond. Realiserandet av budgeten har med detta belopp ökat den brist på automobilskattemedlens specialbudget om 81 miljoner kronor, som beräknats enligt riksstat och tilläggsstat. Den på budgetutjämningsfonden vid budgetårets ingång redovisade behållningen av medel, som tillförts fonden som överskott på automobilskattemedlens specialbudget, 58 miljoner kronor, har sålunda förbytts i en brist på 30 miljoner kronor. Häremot kan emellertid ställas oförbrukade reservationer till ett belopp av 291 miljoner kronor på anslag, hänförliga till specialbudgeten. I realiteten förelåg alltså vid utgången av budgetåret 1953/54 ett överskott av automobilskattemedel på 261 miljoner kronor.
Driftbudgetens inkomster under budgetåret 1954/55
Beträffande utvecklingen av statsinkomsterna under det löpande budgetåret föreligga ännu räkenskapsmässiga uppgifter allenast för tiden juli— oktober. Driftbudgetens inkomster ha under denna tidsperiod uppgått till 2 329 miljoner kronor mot 2 189 miljoner kronor under motsvarande tid nästföregående budgetår. För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. redovisas 1 094 miljoner kronor innevarande budgetår mot 1 050 miljoner kronor för samma tid under föregående budgetår. Vid en sådan jämförelse bör beaktas, att i ingetdera beloppet ingår återföring från kommunalskattemedelsfonden. Denna återföring, som verkställes i samband med bokslutet, uppgick under budgetåret 1953/54 till 450 miljoner kronor men kommer under innevarande budgetår att begränsa sig till 300 miljoner kronor.
Bland övriga inkomsttitlar redovisas mera betydande inkomststegringar i jämförelse med föregående budgetår för bensinskatt, tullmedel, omsättnings- och utskänkningsskatt på spritdrycker samt televerket. Beträffande bensinskatten och omsättnings- och utskänkningsskatten beror stegringen, beträffande bensinskatten dock endast till en del, på vidtagna skattehöjningar. Mera betydande inkomstminskning visar endast varuskatten till följd av att bilaccisen avvecklats.
I närslutna bilaga C bar riksräkenskapsverket intagit en av ämbetsverket med ledning av från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter upprättad sammanställning över det beräknade utfallet av driftbudgetens inkomstsida för innevarande budgetår. Enligt denna beräkning skulle de på driftbudgeten uppförda inkomsttitlarna kunna väntas lämna en inkomst om 8 805 miljoner kronor mot i riksstaten beräknat 8 599 miljoner kronor, innebärande en merinkomst om 206 miljoner kronor.
Inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. beräknas komma att med 100 miljoner kronor överstiga det i riksstaten upptagna beloppet, 4 300 miljoner kronor. Bland övriga inkomsttitlar räknas med
1° Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
överskott i förhållande till i riksstaten upptagna belopp bland annat för fordonsskatt med 15, tullmedel med 60, postverket med 10, televerket med 40 samt vattenfallsverket med 10 miljoner kronor. Underskott förutses bland annat för tobaksskatt med 20, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker med 25 samt fonden för statens aktier med 10 miljoner kronor.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1945—1953
Av väsentlig betydelse för bedömande av den framtida utvecklingen av statens inkomster är att analysera förändringarna av de fysiska och juridiska personernas inkomster. Riksräkenskapsverket torde fördenskull här först få lämna en återblick på utvecklingen av dessa inkomster, sådana de komma till uttryck i taxeringsstatistiken.
I efterföljande tabell sammanställas uppgifter om det till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) taxerade beloppet och dess förändringar för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945 —1953 (motsvarande taxeringsåren 1946—1954), vad angår verksamhetsåret 1953 enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån. Siffrorna för verksamhetsåren 1948—1953 äro på grund av omläggningen av den direkta statsbeskattningen ej fullt jämförbara med siffrorna för de föregående åren. Sedan i samband därmed bland annat den s. k. förmögenhetsdelen bortfallit, har termen taxerat belopp utbytts mot taxerad inkomst.
Utvecklingen av taxerad inkomst (taxerat belopp) för olika grupper av skattskyldiga under verksamhetsåren 1945—1953 (taxeringsåren 1946—1954)
Av tabellen framgår, att det totala taxerade beloppet sedan verksamhetsåret 1945 undergått en stegring med sammanlagt 109 procent. Utvecklingen har varit väsentligt olikartad för fysiska personer (inklusive oskifta dödsbon och familjestiftelser), för svenska aktiebolag m. fl. samt för övriga
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
skattskyldiga. Den första gruppen överväger emellertid starkt till sitt absoluta belopp. På grund härav blir utvecklingen av densamma i stort sett avgörande för utvecklingen av det taxerade beloppet i dess helhet. Det taxerade beloppet för fysiska personer har successivt stigit med sammanlagt 110 procent. Stegringen för svenska aktiebolag m. fl. har under samma period uppgått till 101 procent. Utvecklingen för denna kategori hav varit betydligt mera växlande än för fysiska personer. För övriga skattskyldiga har stegringen av det taxerade beloppet varit svagare än för fysiska personer och aktiebolag och har för hela perioden stannat vid 37 procent.
För en mera ingående analys av utvecklingen av det vid taxeringen till statlig inkomstskatt uppnådda taxeringsresultatet hänvisas till tabellen på s. 12—13, vilken lämnar upplysning rörande vid de senaste sex taxeringarna uppskattade inkomster av olika förvärvskällor jämte utnyttjade avdrag. Uppgifterna avseende senaste taxering äro preliminära.
Nämnda tabell visar i vad avser sammanräknad nettoinkomst för fysiska personer m. fl., representerande vid den senaste taxeringen 90 procent av den totala sammanräknade nettoinkomsten, att den till största delen, ca 82 procent, består av inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet. Därnäst i betydelse komma inkomst av rörelse med närmare 8 procent och . inkomst av jordbruksfastighet med närmare 7 procent. Övriga förvärvskällor spela mindre roll.
Beträffande inkomst av tjänst kan under efterkrigstiden flera olikartade skeden urskiljas. Under det första, omfattande tiden fram till och med inkomståret 1948, ägde en snabb expansion av inkomsterna rum med omkring 15 procents ökning per år. Större delen hänförde sig till en stegring av medelinkomsterna för inkomsttagarna, även om också någon ökning av det redovisade antalet inkomsttagare kunde konstateras. Det andra skedet karakteriserades däremot av en långsammare inkomststegring, med en ökning mellan inkomståren 1948 och 1949, respektive 1949 och 1950 på 3,4 och 4,8 procent. Bakgrunden till denna förändring i stegringstakten var den nästan fullständiga frånvaron av avtalsmässiga lönerörelser under åren 1949 och 1950. Den expansion av inkomsterna, som likväl ägde rum, förklaras främst av löneglidning och överflyttning till bättre betalda yrken och näringsgrenar. Under åren 1951 och 1952 försköts inkomstnivån på nytt kraftigt uppåt till följd av avtalsmässiga lönestegringar och, särskilt under år 1951, fortsatt löneglidning, vilket i tabellen återspeglas i ökning av inkomst av tjänst in. in. med 21 respektive 16,0 procent. År 1953 karakteriseras av eu återgång till lägre stegringstakt.
Beträffande inkomst av jordbruksfastighet framträder en viss oregelbundenhet i utvecklingen, vilken främst sammanhänger med de osedvanligt höga skogsinkomsterna under åren 1951 och 1952. För övriga förvärvskällor redovisas i stort sett fortgående stegring utan mera anmärkningsvärda särdrag.
Det sammanlagda beloppet av s. k. allmänna avdrag, som ta göras vid
12 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Utfallet av taxeringarna till statlig inkomstska
(På grundval av taxerings-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
verksamhetsåren 1948—1953 (taxeringsåren 1949 1954)
nämndernas beslut)
13 Övriga skattskyldiga
Inkomst av
jordbruksfastighet . annan fastighet ...
rörelse m. m.....
kapital...........
förvärvskälla.........
Sammanräknad nettoin-
komst ,
värvskälla...........
Återstående inkomst....
Avjämning.............
Taxerad inkomst.......
Utnyttjade ortsavdrag m. m................
Beskattningsbar inkom
Samtliga skattskyldiga
Inkomst av
jordbruksfastighet ...
annan fastighet.....
rörelse m. m.......
tjänst el. tillfällig fö värvsverksamhet .. kapital.............
förvärvskälla .... Sammanräknad nettoin-
komst
värvskälla........
Återstående inkomst. Avjämning..........
Taxerad inkomst
Utnyttjade ortsavdrag m. ................
Beskattningsbar inkomst
14 Statsverkspropositionen: Bil. 1. Inkomsterna: Bih. I:
beräkning av den taxerade inkomsten, har som likaledes framgår av tabellen för fysiska personer stegrats successivt. I synnerhet vid de två senaste taxeringarna var ökningen betydande, vilket i första hand får sättas i samband med de avdragsgilla kommunalskatternas stegring. Denna stegling var i sin tur en följd av inkomststegringen och utdebiteringshöjnin»arna under åren 1951 och 1952, varvid dock är att märka att de under år i9o2 särskilt stora utdebiteringshöjningarna delvis sammanhängde med höjningen av de kommunala ortsavdragen.
Beloppet av utnyttjade ortsavdrag förändrades obetydligt från 1948 till 1952, varigenom den beskattningsbara inkomsten steg betydligt snabbare än både den taxerade inkomsten och den sammanräknade nettoinkomsten. Den nedgång av ortsavdragens summa, som redovisades för år 1952 (1953 års taxering), torde vara en följd av att gränsen för deldarationspliktig inkomst höjdes från 600 till 1 200 kronor, varigenom vissa inkomsttagare med små inkomster, som tidigare utnyttjat ortsavdragen, helt bortföllo vid taxeringen. Den för år 1953 (1954 års taxering) redovisade kraftiga uppgången av ortsavdragens belopp, som medfört en betydande reduktion av den beskattningsbara inkomsten, beror på den vid 1952 års riksdag beslutade omläggningen av den statliga inkomstbeskattningen, vilken även innefattade höjda ortsavdrag.
Riksrakenskapsverket har i tidigare inkomstberäkningar även meddelat ■\issa resultat av den statistik över inkomstfördelningen, som årligen utarbetas av statistiska centralbyrån och som redovisas i publikationen Skattetaxeringarna. Denna statistik avsåg till och med år 1950 vid taxering till statlig inkomstskatt (inkomst- och förmögenhetsskatt) uppskattad nettoinkomst för i A-längden upptagna skattskyldiga (fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser).
Från och med år 1951 (taxeringsåret 1952) skiljer sig ifrågavarande statistik i betydelsefulla avseenden från den tidigare utarbetade. Från att ha utgjort en fullständig undersökning har den omlagts till huvudsakligen stickprovsundersökning, omfattande ungefär en tiondel av inkomsttagarna. Alla personer, som ensamma eller tillsammans med maken haft minst 30 000 kronors årsinkomst, skola dock medtagas. Till den del uppgifterna ha stickprovskaraktär, sker givetvis uppräkning till att avse hela antalet inkomsttagare.
Statistiken upptager liksom tidigare inkomstbelopp (sammanräknad nettoinkomst efter avdrag av underskott på förvärvskälla) och yrkesbeteckningar men dessutom nu även uppgifter om ålder, kön och civilstånd. Statistiken omfattar endast fysiska personer (ej oskifta dödsbon och familjestiftelser) Medan samtaxerade äkta makar förut betraktades som en inkomsttagare, ingå de i de senaste uppgifterna som skilda taxeringsenheter.
Alldeles bortsett från de brister, som kunna förefinnas beträffande representativitet och primärmaterialets beskaffenhet i övrigt och för vilka statistiska centralbyrån redogjort i sin publikation, innebära nämnda för
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 15
ändringar i redovisningsprinciperna, att resultatet av de tre senaste undersökningarna icke kan direkt sammanställas med de uppgifter för tidigare år, som lämnats i riksräkenskapsverkets inkomstberäkningar. Detta gäller såväl det redovisade antalet inkomsttagare som inkomstbeloppens storlek för olika kategorier inkomsttagare.
Icke heller de tre senaste undersökningarna äro emellertid helt jämförbara. Betydelsefullast i detta sammanhang torde vara, att såväl i 1952 års som i 1953 års statistik inträffat ett bortfall av inkomsttagare med låga inkomster. Bortfallet år 1952 sammanhängde med att till följd av ändrade bestämmelser i taxeringsförordningen inkomster under 1 200 mot tidigare G00 kronor i allmänhet icke deklareras. Bortfallet år 1953, vilket är av mindre omfattning, torde bland annat få förklaras med att de höjda statliga ortsavdragen medfört en ofullständigare redovisning i inkomstlängderna av små inkomstbelopp. Härigenom påverkas icke endast redovisningen av antalet inkomsttagare av olika kategorier utan även fördelningen på inkomstklasser liksom uppgifter om medelinkomst för olika yrkes-, ålders- och civilståndsgrupper. De inkomsttagare, som fallit bort, tillhöra nämligen huvudsakligen dels vissa yrkesgrupper, dels de yngsta och äldsta åldersgrupperna.
Om sålunda analysen av inkomstutvecklingen under de gångna åren väsentligen måste bygga på den statistik över taxeringsutfallet, som likaledes utarbetas av statistiska centralbyrån och som ligger till grund för ovan kommenterade tabell på s. 12—13, ger dock den nya inkomststatistiken en god bild av inkomststrukturen, vilken kan tjäna till ledning vid ett bedömande av skatteunderlagets fortsatta utveckling. I det följande lämnas därför vissa preliminära uppgifter från 1953 års inkomststatistik. I en tabell på s. 18, i vilken samtaxerade äkta makar behandlas som en inkomsttagare, lämnas med reservation för vissa brister i jämförbarhet även en bild av förskjutningarna i inkomstfördelningen sedan år 1949.
Hela antalet inkomsttagare uppgick enligt 1953 års statistik till 3 744 227. I förhållande till folkmängden utgjorde antalet inkomsttagare 52,1 procent.
Av hela antalet inkomsttagare utgjorde företagarna 14,1, de anställda
73,7 och de icke yrkesverksamma 12,2 procent. Företagarnas sammanlagda inkomst utgjorde 4,4 miljarder kronor (16,4 procent), de anställdas 20,7 miljarder kronor (76,9 procent) och de icke yrkesverksammas 1,8 miljarder kronor (6,7 procent). Medelinkomsten för de tre grupperna uppgick till respektive 8 348, 7 499 och 3 951 kronor.
Den första tabellen på s. 16 visar antalet inkomsttagare samt medelinkomstens storlek inom skilda yrkesgrupper. Företagarnas redovisade inkomster ligga högre än de anställdas inom varje näringsgren. Bilden av medelinkomsternas relativa höjd för anställda inom de redovisade näringsgrenarna påverkas icke endast av skillnader i det relativa löneläget för jämförbara grupper inom olika näringsgrenar utan bland annat även av hur de anställda inom de skilda näringsgrenarna fördela sig på olika dyrorter och på olika kategorier av anställda, såsom tjänstemän och arbetare. Det kan
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
Antalet inkomsttagare samt medelinkomsten inom skilda yrkesgrupper år 1953
(taxeringsåret 1954)
påpekas, att huvudparten av statens och kommunernas arbetarpersonal redovisas under andra näringsgrenar än allmän förvaltningstjänst.
Uppgifterna om medelinkomstens höjd för företagare, anställda och icke yrkesverksamma kompletteras genom den bild av inkomsttagarnas fördelning på olika inkomstlägen, som lämnas i den andra tabellen på s. 16. Vissa olikheter i inkomstfördelningen för företagare och anställda framträda. Företagarna äro relativt talrikare än de anställda i inkomstlägena mellan 3 000 och 7 000 kronor och över 12 000, medan de anställda i högre grad
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser år 1953 (taxeringsåret 1954)
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning Inkomstens storlek för inkomsttagare olika åldrar år 1953 (taxeringsåret 1954)
äro koncentrerade till — bortsett från de allra lägsta inkomstklasserna där inkomsten knappast torde vara representativ för löneläget vid helårsanställning — de mellersta inkomstlägena.
Medelinkomstens höjd sammanhänger även med inkomsttagarnas ålder, vilket belyses av den övre tabellen på s. 17. Som synes stiger medelinkomsten med åldern för att nå maximum i åldersgruppen 40—50 år. Medan i
Inkomsttagarna fördelade efter civilstånd (samtaxerade äkta makar = en inkomsttagare) och inkomstens storlek, jämte inkomstsummor och medelinkomst för de olika civilståndskategorierna,
år 1953 (taxeringsåret 1954)
2 Hilutng till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang t
18 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Inkomsttagarnas fördelning på inkomstklasser åren 1949—1953 (taxeringsåren 1950—1954) Samtaxerade äkta makar behandlade som en inkomsttagare
fråga om inkomsttagarna i mellanåldrarna de olika åldersklasserna utvisa en tämligen likartad fördelning på olika inkomstklasser, förskjutes tyngdpunkten kraftigt nedåt för de lägre och de högsta åldersklasserna. Delvis sammanhänger detta med att det i dessa åldersgrupper är relativt vanligare att inkomst endast uppbäres under en del av året, exempelvis i samband med inträde i respektive utträde ur förvärvslivet, värnpliktstjänstgöring
o. s. v.
Eftersom ålder och civilstånd äga ett relativt starkt samband är det naturligt att, mot bakgrunden av den givna bilden av sammanhanget mellan ålder och inkomst, även finna att ogifta och förut gifta inkomsttagare redovisa lägre inkomster än gifta, i varje fall i vad avser den manliga delen av befolkningen. Detta framgår av den nedre tabellen på s. 17. I denna tabell ha — till skillnad mot de föregående — samtaxerade äkta makar behandlats som en inkomsttagare. Sistnämnda förhållande innebär alltså, att i detta avseende samma redovisningsprincip tillämpats som vid undersökningarna före år 1951.
Med reservation för vissa kvarstående brister i jämförbarhet — beroende på att före år 1951 inräknades också oskifta dödsbon och familjestiftelser, alt särskilt år 1952 inträffat visst bortfall i de lägsta inkomstklasserna
o. s. v. — lämnas i tabellen på s. 18 en bild av inkomstfördelningen åren 1949—1953. En fortlöpande förskjutning, särskilt utpräglad åren 1951 och 1952, från lägre till högre inkomstklasser har ägt rum. Det kan anmärkas, att den utpräglade nedgången av antalet inkomsttagare i de allra lägsta inkomstklasserna åren 1951 och 1952 icke uteslutande är en följd av statistiskt bortfall. Lika väl som under övriga år är minskningen under dessa år även en följd av höjt inkomstläge, som medfört uppflyttning till de när-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 19
mast högre inkomstklasserna. Inte minst de vid olika tillfällen höjda folkpensionsförmånerna ha haft denna effekt.
Vad därefter angår aktiebolagens inkomster, lämnar tabellen på s. 12—13 vissa upplysningar. Av denna framgår bland annat, att inkomst av rörelse in. in. naturligt nog är av dominerande betydelse. Tabellen visar också, att, till följd av under vissa år ganska betydande förändringar i de avdragsgilla kommunalskatternas belopp, utvecklingen av nettoinkomst och taxerad inkomst icke är helt parallell. I stort sett är emellertid utvecklingen av såväl nettoinkomsten som den taxerade inkomsten ett uttryck för konjunkturellt men även skattepolitiskt betingade förändringar i bolagens redovisade vinster.
För en närmare analys av bolagens inkomstutveckling kunna uppgifterna i nämnda tabell kompletteras med ledning av ett inom riksräkenskapsverket upplagt register över ett antal svenska aktiebolags skatteförhållanden, avseende bolag med ett aktiekapital av som regel minst en miljon kronor. Registret hålles aktuellt bland annat genom att varje höst uppgifter om taxerad (= beskattningsbar) inkomst vid årets taxering införskaffas från länsstyrelserna. De ifrågavarande bolagens sammanlagda taxerade inkomst omfattar vid den senaste taxeringen mer än 80 procent av hela den taxerade inkomsten för aktiebolagen.
I efterföljande tabell sammanfattas resultatet av en bearbetning av registrets uppgifter för de fyra senaste verksamhetsåren. (Beträffande utvecklingen under tidigare år hänvisas till riksräkenskapsverkets årsbok 1954.) I tabellen ha ifrågavarande aktiebolag under den gemensamma rubriken »större aktiebolag» fördelats på branscher. För bolag med ett aktiekapital understigande en miljon kronor saknas specificerade uppgifter. Under rubriken »mindre aktiebolag» har därför utan fördelning på branscher upptagits differensen mellan den i taxeringsstatistiken redovisade taxerade inkomsten för samtliga svenska aktiebolag (jfr tabellen s. 12—13) och summa taxerad inkomst för »större aktiebolag». Inplaceringen av företagen i branschgrupper erbjuder vissa svårigheter i en statistik av ifrågavarande slag. Företagen karakteriseras ofta av en mångsidig produktion, som stundom är att hänföra till flera olika branscher. Särskilt utpräglat är detta för vissa bruksföretag, som vid sidan av exempelvis järn- och stålverk även bedriva en omfattande skogsindustri (jfr grupp 2 c i tabellen).
De i statistiken medtagna större bolagens antal utgör i det närmaste 1 100. Av dessa redovisade vid den senaste taxeringen 163 bolag ingen taxerad inkomst. Av tabellen framgår, att de drygt 200 storbolagen under rubriken malmbrytning och metallindustri vid 1954 års taxering stod för närmare hälften av det av samtliga svenska aktiebolag representerade skatteunderlaget. Vissa andra branscher, som mätta exempelvis efter arbetarantal äro betydande nog, motsvara däremot endast en anspråkslös andel av skatteunderlaget. Stora kastningar kunna dock konstateras för olika branscher, varigenom dessas relativa andel i bolagens samlade inkomst förskjutes år från
20 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
Till statlig inkomstskatt taxerad inkomst för svenska aktiebolag m. fl. verksamhetsåren 1950— 1953 (taxeringsåren 1951—1954) med fördelning på olika branscher av bolag med ett aktiekapital av minst 1 miljon kronor
år. Tydligast framträder detta beträffande branscher, som domineras av stora exportföretag.
Bolagens samlade taxerade inkomst uppnådde för verksamhetsåret 1953 i det närmaste 1951 års höga nivå efter den tillbakagång som kunde registreras år 1952. En jämförelse mellan 1951 och 1953 visar betydande förskjutningar. Särskilt utpräglat är detta för å ena sidan gruppen skogsindustri, vars inkomst år 1953 endast var hälften av 1951 års, och å andra sidan gruppen gruvindustri, vars inkomst ökat från 270 till 445 miljoner kronor eller 65 procent. Även den elektrotekniska industrin hade ökat sin andel betydligt.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 21
En sådan jämförelse mellan 1951 och 1953, utvisande förskjutningarna inom ramen för i stort sett samma totala taxerade inkomst, far emellertid icke undanskymma det förhållandet, att de nämnda förändringarna i väsentliga delar inträffade redan år 1952 och att utvecklingen från 1952 till 1953 delvis företer motsatta tendenser. Utvecklingen för skogsindustrin under 1953 innebar sålunda en återhämtning från 1952 års låga nivå. Gruvindustrin redovisade däremot en mindre tillbakagang. Verkstadsindustrin och bruksföretagen, vilka grupper uppvisade försämrade resultat år 1952, ökade åter under 1953. Den elektrotekniska industrin, som under en följd av år redovisat stigande inkomster, visade ytterligare uppgång år 1953. Bland branscher i övrigt, som företedde uppgång, förtjänar särskilt nämnas den kemisk-tekniska industrin. Åtskilliga branscher, såsom metallverk och metallmanufaktur, livsmedelsindustri samt varuhandel, visade i stort sett oförändrade resultat. Textilindustrin uppvisade en mindre förbättring, men de taxerade inkomsterna äro i jämförelse med förhållandena före år 1951 fortfarande låga. Bland de fåtaliga branschgrupper, som vid den senaste taxeringen redovisade nedgång, märkes rederinäringen.
Utvecklingen av skatteunderlaget verksamhetsåren 1954—1956
Vid beräkningen av statens inkomster under nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket i första hand att med utgångspunkt från det kända taxeringsresultatet för verksamhetsåret 1953 uppskatta förändringarna i skatteunderlaget för tiden fram till våren 1956. Den allmänna inkomstutvecklingen är härvid avgörande i första hand för de direkta statsskatternas avkastning, vilken avkastning numera representerar omkring hälften av driftbudgetens hela inkomstsumma, men är därjämte i väsentlig mån bestämmande för de indirekta skatternas avkastning liksom för de statliga affärsverkens bruttoinkomster.
Utvecklingen inom den svenska ekonomin under år 1954 karakteriseras av en stark expansion av produktion, utrikeshandel och inkomster vid i stort sett oförändrad prisnivå. De risker för den inhemska utvecklingen i form av en försämrad internationell konjunktur, som man vid ingången av året icke kunde helt bortse från, ha under året fått allt mindre påtaglighet. Tvärtom ha skogs- och metallindustrierna, de traditionellt viktigaste exportgrenarna, gynnats av i stort sett goda avsättningsmöjligheter, och dessa industrier redovisa betydande produktions- och sysselsättningsökning. Tack vare den gynnsamma exportutvecklingen har den betydande ansvällning av importen, som likaledes kunnat konstateras, icke resulterat i nämnvärd nedgång av valutareserven. Det ökade importvärdet och icke minst den kraftigt stegrade bilimporten har bland annat återspeglats i siffrorna för tulluppbörden. Bortsett från viss säsongarbetslöshet, bland annat inom byggnadsindustrin, och sysselsättningssvårigheter inom några konsumtionsvaruinduslrier, främst lexlil- och beklädnadsindustrin, har efterfrågan på arbetskraft varit livlig, och under hösten 1954 torde icke ha funnits någon
22 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
arbetskraftsreserv av betydelse. Totalt sett synes en mindre sysselsättningsökning ha inträtt i jämförelse med år 1953. Ökningen i de produktiva åldrarna är dock för närvarande obetydlig.
De expansionstendenser, som för närvarande synas vara förhärskande i den svenska ekonomin, torde av allt att döma komma att sätta sin prägel även på utvecklingen under den närmaste framtiden. Inga tecken av någon betydelse på försvagning av vare sig investeringsbenägenheten inom näringslivet eller konsumenternas efterfrågan kunna för närvarande skönjas. Hög sysselsättning och en stark strävan hos löntagarna inför år 1955 till förbättrade inkomster göra en fortgående konsumtionsstegring sannolik. Goda exportkonjunkturer och livlig inhemsk efterlrågan medför stigande investeringsvilja och stark efterfrågan på arbetskraft hos näringslivet.
Sett på något längre sikt är det emellertid uppenbart, att läget snabbt kan komma att förändras. Om den nuvarande exportkonjunkturen bry tes, kan detta leda till betydande svårigheter. Även en mera måttlig dämpning av den internationella konjunkturen kan genom skärpt priskonkurrens medföra försämrad räntabilitet och sysselsättningssvårigheter inom också sådana delar av det svenska näringslivet, som för närvarande arbeta under relativt gynnsamma betingelser. Det starka beroendet av utvecklingen utomlands talar för en försiktig bedömning av den mera långsiktiga utvecklingen av underlaget för statsinkomsterna.
Vid uppskattningen av skatteunderlagets utveckling under innevarande och nästkommande år samt de första månaderna av år 1956 är det lämpligt att verkställa särskilda kalkyler för å ena sidan fysiska personer och å andra sidan aktiebolag.
Vad först angår skatteunderlaget för fysiska personer bestämmes utvecklingen såsom närmare framgår av sammanställningen i tabellen på s. 12—13 väsentligen av förändringarna i enskildas inkomst av jordbruksfastighet, av rörelse samt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet.
Den sista av de tre nämnda förväx-vskällorna, som representerar 4/5 av de fysiska personernas sammanräknade nettoinkomst, utvisade för verksamhetsåret 1953 en ökning med 4,0 procent i jämförelse med nästföregående år. Möjligheterna att med tillfredsställande noggrannhet bedöma utvecklingen under år 1954 äro ännu starkt begränsade till följd av löne- och sysselsättningsstatistikens ofullständighet. Enligt socialstyrelsens kvartalsstatistik avseende industriarbetare, som dock endast täcker en mindre del av den totala lönesumman, låg i maj och augusti 1954 den genomsnittliga timförtjänsten för ifrågavarande arbetargrupper ca 4 procent över 1953 års motsvarande siffror. Samtidigt registreras en sysselsättningsökning på någon procent. Utvecklingen under återstoden av året kan möjligen ha inneburit ytterligare någon uppgång av timförtjänst och sysselsättning. För vissa andra grupper är en lönestegring av samma storleksordning sannolik, men för betydande grupper anställda torde utvecklingen ha varit mindre gynnsam. När det gäller att bedöma den sammanlagda lönesummans stegring får
Riks räkenskaps ver hets inkomstberäkning 23
emellertid också tas hänsyn till att sysselsättningen totalt sett sannolikt stigit något. Vidare torde icke oväsentliga överflyttningar av arbetskraft från låglöneyrken till bättre betalda yrken och näringsgrenar ha skett. Sammanfattningsvis torde kunna räknas med en ökning av den totala lönesumman med 5 å 6 procent. Vid uppskattningen av taxeringsutfallet har rilcsräkenskapsverket även ansett sig böra räkna med att den effektivisering av preliminär skatteuppbörden vid korttidsanställning, som torde ha blivit följden av nya uppbördsbestämmelser från och med år 1954, även skall medföra en mera fullständig registrering av sådana inkomster vid taxeringen. Totalt sett finner riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst vid taxeringen 1955 med omkring 6 procent sannolik. Vid sin beräkning i mars 1954 räknade riksräkenskapsverket med 4 procent.
Beträffande övriga förvärvskällor är bristen på statistiskt material ännu mer utpräglad än beträffande löneinkomsterna. Riksräkenskapsvei’ket räknar emellertid med en icke oväsentlig uppgång för inkomst av rörelse, medan för förvärvskällan inkomst av jordbruksfastighet icke förutses några mera betydande förändringar. Sammanfattningsvis peka kalkylerna på en ökning av fysiska personers inkomster med omkring 6 procent.
Vid bedömandet av taxeringsutfallet för verksamhetsåret 1954 får även hänsyn tas till att den nya dyrortsgrupperingen höjer beloppet utnyttjade ortsavdrag, med en motsvarande reduktion av den beskattningsbara inkomsten som följd, och till att avdragen för underskott på förvärvskälla kunna beräknas nedgå som ett resultat av att möjligheten att utnyttja reparationskostnader på fastigheter för sådant avdrag borttagits, med en höjning av den taxerade inkomsten som följd.
De antaganden, som böra göras beträffande de fysiska personernas inkomster under år 1955, sammanhänga givetvis nära med de allmänna förutsättningar beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen i stort, som riksräkenskapsverket ansett sig böra lägga till grund för beräkningen av statsverkets inkomster och för vilka verket i korthet redogjort ovan. Även om de nuvarande tendenserna peka på en fortgående stegring av inkomsterna, är dock osäkerheten betydande både vad beträffar stegringstakten och varaktigheten i de nuvarande tendenserna.
Vad gäller utvecklingen av inkomst av tjänst under år 1955 har man först att ta hänsyn till att på grund av den glidning uppåt av lönenivån och den sysselsättningsökning, som enligt riksräkenskapsverkets antaganden ägt rum under år 1954, lönenivå och sysselsättning vid ingången av år 1955 bör något överstiga den för år 1954 genomsnittliga. Även under år 1955 torde, med hänsyn till antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen, en viss sysselsättningsökning och löneglidning uppåt kunna förutsättas. Den ökning av lönesumman, som därutöver kan komma att bli eu följd av årets avtalsrörelse, luter sig givetvis ännu icke överblickas. Något säkrare hållpunkter för elt bedömande härvidlag kunna väntas föreligga vid den förnyade beräkning av statsverkets inkomster, som verket har att verkställa i mars. Med hänsyn till vad som är känt om utgångsläget för
24 Statsverkspropositionen: Bil 1: Inkomsterna: Bih. 1:
avtalsrörelsen synes det emellertid sannolikt, att denna kommer att leda till genomsnittligt större lönehöjningar än under de två närmast föregående åren. Med utgångspunkt från ett sådant bedömande synes det rimligt att räkna med att lönesummans stegring under år 19-55 blir större än under år 1954. Till ett sådant antagande får dock givetvis fogas den reservationen, att utvecklingen kan komma att påverkas av nu oförutsebara faktorer. Såsom törut betonats blir den bland annat starkt beroende av förhållandena på de internationella marknaderna. En reservation för osäkerheten beträffande denna utveckling får givetvis större tyngd ju längre perspektivet utsträckes. Beträffande inkomstutvecklingen under år 1956 saknas sålunda för närvarande skäl att anta annat än en mindre stegring av lönesumman i anslutning till en måttlig stegring av produktionen.
Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst synes för närvarande böra räknas med en uppgång under år 1955 för samtliga ifrågavarande förvärvskällor. För år 1956 torde få göras motsvarande antagande som beträffande inkomst av tjänst.
Vad däretter beträffar aktiebolagen har den i det föregående konstaterade uppgången i deras taxerade inkomster under år 1953 utgjort drygt 13 procent. Nettoinkomsten, före verkställda allmänna avdrag, steg med drygt 12 procent. Såsom framgår av den i det föregående redovisade tabellen kan stegringen till väsentlig del återföras på förbättringen för verkstadsindustrin, den elektrotekniska industrin, bruksföretagen, skogsindustrierna samt den keinisk-tekniska industrin. För samtliga dessa grupper torde år 1954 ha medfört en ytterligare förbättring. Även för åtskilliga andra branscher finnes anledning att räkna med förbättrade resultat för år 1954. För gruvindustrin, som redovisade nedgång år 1953, torde utvecklingen under år 1954 ha inneburit ytterligare någon försämring.
Sammanfattningsvis torde utvecklingen under år 1954 för bolagens del peka på en förbättring av den redovisade nettoinkomsten vid 1955 års taxering. Med ledning av vissa undersökningar rörande de för verksamhetsåret 1954 väntade taxeringsresultaten för de i riksräkenskapsverkets förenämnda register ingående bolagen samt utifrån allmänna överväganden har riksräkenskapsverket funnit sig böra grunda sin beräkning på det antagandet, att det sammanlagda, till statlig inkomstskatt taxerade beloppet för svenska aktiebolag vid 1955 års taxering skall komma att utvisa en stegring av samma storleksordning som vid 1954 års taxering.
Ett bedömande av utvecklingen av aktiebolagens inkomster under år 1955 inrymmer stora osäkerhetsmoment. De nuvarande tendenserna peka dock snarast på en viss ytterligare uppgång för sådana branscher, som väga tungt i skattehänseende. Riksräkenskapsverket har därför räknat med ytterligare någon stegring av bolagens sammanlagda inkomster vid 1956 års taxering, dock icke av samma storleksordning som vid 1955 års taxering. Härvid har, i avvaktan på beslut om företagsbeskattningens framtida utformning, förutsatts, att vid 1956 års taxering komma att gälla samma regler
Riksräkenskapsvcrkels inkomstberäkning 25
för begränsning av rätten till fri avskrivning, som gälla vid 1955 års taxering.
Beträffande antagandet om bolagsinkomsterna under år 1955 får givetvis ytterligare understrykas den reservation för omkastning i det ekonomiska klimatet, som gjorts i samband med bedömningen av de fysiska personernas inkomster och som närmast hänför sig till osäkerheten rörande den nuvarande exportkonjunkturens fortbestånd.
Vad angår de affärsdrivande verkens avkastning, har riksräkenskapsverket i avbidan på statsmakternas prövning av frågan om storleken av det rörliga tillägget för tiden efter innevarande års utgång vid beräkningen utgått från nu gällande lönenivå samt, vad angår inkomsterna av post- och televerken samt statens järnvägar, baserat beräkningen på nuvarande taxor.
Det må slutligen erinras, att de här gjorda beräkningarna äro grundade på förutsättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes genom mera omfattande arbetskonflikter.
Resultatet av riksräkenskapsverkets inkomstberäkning återgives i den härvid fogade tabellen (bilaga D) med specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1955/56. Därjämte har riksräkenskapsverket verkställt vissa beräkningar av statsinkomsterna under budgetåren 1956/57 och 1957/58. Huvudresultatet sammanfattas i en härtill fogad promemoria (bilaga E).
Beträffande de för budgetåret 1955/56 beräknade beloppen for de särskilda inkomsttitlarna får riksräkenskapsverket anföra följande.
26 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:
A. Egentliga statsinkomster
X. Skatter
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.
Gällande bestämmelser
Pa inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. redovisas upp- Xiörden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte även kommunalutskylder samt vissa andra skatter och avgifter, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden.
De statliga skatter och avgifter, vilka under budgetåren 1954/55 och 1955/56 skola slutligt redovisas på titeln, utgöras, frånsett inflytande restan- ■tier av äldre skatter, av statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt samt folkpensionsavgifter. Till och med budgetåret 1953/54 redovisades folkpensionsavgifterna på en särskild inkomsttitel i riksstaten, till vilken titel enligt vissa regler omfördes ett beräknat belopp — motsvarande de debiterade avgifterna — från inkomstskattetiteln i samband med bokslutet. Sådan omföring skall icke längre ske. Pa titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. har även slutligt redovisats den enligt förordning den 14 december
1951 (nr 794) utgående investeringsavgiften, avseende vissa under åren
1952 och 1953 verkställda investeringar, liksom den för verksamhetsåret 1951 enligt förordning den 30 mars 1951 (nr 151) utgående investeringsskatten.
De kommunala skatterna utgöras av allmän kommunalskatt, landstingsmedel och tingshusmedel, allt i form av dels fastighetsskatt och dels inkomstskatt. Fastighetsskatten försvinner dock från och med år 1955 som självständig skatteform (se nedan), över inkomsttiteln redovisas jämväl uppbörden av utskiftnings- och ersättningsskatt, skogsvårdsavgifter och annuiteter å förskott för avlösning av frälseräntor, vilka medel skola omföras till andra riksstatstitlar, ävensom olycksfallsförsäkringsavgifter (yrkesskadeförsäkringsavgifter) och annuiteter å avdikningslån. I och med att den allmänna sjukförsäkringen träder i kraft den 1 januari 1955 kommer att över inkomstskattetiteln även passera till försäkringen hänförliga avgifter och arbetsgivarbidrag, varom mera nedan.
Den uppbörd av olika slags skatter och avgifter m. in., som inflyter till statsverket på denna inkomsttitel, skall disponeras sålunda, att dels debiterade belopp av utskiftningsskatt och ersättningsskatt samt skogsvårdsavgifter omföras till vederbörliga riksstatstitlar, varjämte beloppen av under budgetåret debiterade olycksfallsförsäkringsavgifter och annuiteter ävenledes skola i sin helhet avföras från inkomsttiteln, dels ock till kommunerna utbetalas dem tillkommande utskylder. Inkomsttiteln belastas vidare av
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 27
restitutioner. Till titeln kommer under budgetåret 1954/55 vidare att återföras medel från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel (jfr riksdagens skrivelse 1952:384). Skillnaden mellan å ena sidan den faktiska uppbörden med tillägg av eventuell återfonng från nyssnämnda regleringsfond och å andra sidan de sammanlagda utgifterna, inklusive eventuell avsättning till regleringsfonden, kommer att utgöra den nettoinkomst för statsverket, som motsvarar den i riksstaten upptagna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.
Statlig inkomstskatt utgår enligt förordning den 26 juli 1947 (nr o/b). Till och med år 1952 utgick skatten för fysiska personer efter progressiv skatteskala, dock med maximering enligt särskilda regler. Skattens grundbelopp steg från 10 procent, när den beskattningsbara inkomsten icke översteg 1 000 kronor, till 70 procent för den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 200 000 kronor. I samband med omläggningen av det kommunala ortsavdragssystemet beslöts en provisorisk jämkning av statsskatteskalan. Enligt dessa bestämmelser gällde, bland annat, att nyssnämnda högsta procentsats för beräkning av skattens grundbelopp skulle tillämpas först på den del av den beskattningsbara inkomsten, som översteg 250 000 kronor. Förordningen härom trädde i kraft den 1 januari 1952, dock att äldre bestämmelser fortfarande skulle gälla i fråga om 19o2 års taxering samt i fråga om eftertaxering för år 1952 eller tidigare år.
Statlig inkomstskatt för fysiska personer m. fl. utgår från och med ar 1953 efter ändrade grunder. Författningar i ämnet ha utfärdats den 6 juni 1952 (nr 405—406). De nya bestämmelserna lågo till grund för preliminärskatteuttaget från och med år 1953 och tillämpades vid taxering första »ången år 1954. Den nya lagstiftningen innebär bland annat, att ortsavdraget för gifta höjts med omkring en tredjedel och att ortsavdraget för ensamstående utgår med ett fast belopp, utgörande hälften av giftas ortsavdrag. Inkomstskattens grundbelopp bestämmes enligt två progressiva skiktskalor, den ena avseende sådana skattskyldiga, för vilka ortsavdrag beräknas enligt de för gift skattskyldig gällande grunderna, och den andra avseende Övriga skattskyldiga. Grundbeloppet utgör 12 procent av den beskattningsbara inkomsten, om denna icke överstiger 8 000 kronor i den förra skalan och 4 000 kronor i den senare skalan. Upp till nämnda belopp för den beskattningsbara inkomsten utgår sålunda skatten proportionellt, medan vid högre inkomst skatteprocenten är stigande. Skattesatsen är maximerad till 65 procent. Förvärvsavdraget för gift kvinna utgår vidare efter nya grunder och med ändrade belopp i jämförelse med före år 1953 gällande bestämmelser. Under budgetåret 1954/55 tillämpas en uttagningsprocent av 110, liksom varit fallet från och med ingången av år 1953.
För svenska aktiebolag, svenska försäkringsanstaltcr, som icke äro aktiebolag, samt vissa utländska juridiska personer skall den statliga inkomstskatten utgöra 40 procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån försäkringsans ta Itc ma icke driva livförsäkringsrörelse, i vilket fall skatten skall ulgöra 10 procent —- till och med 1950 25 procent - av den beskatt-
28 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
ningsbara inkomsten. För andra svenska ekonomiska föreningar än sambruksföreningar, för sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa, hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar skall skatten utgöra 32 procent av den beskattningsbara inkomsten. För andra skattskyldiga juridiska personer skall skatten utgöra 15 procent av den beskattningsbara inkomsten.
Statlig förmögenhetsskatt uttages enligt förordning den 26 juli 1947 (nr 577) av fysiska personer m. fl. Skatten utgick till och med år 1952 efter en progressiv skatteskala, så beskaffad, att när den beskattningsbara förmögenheten icke översteg 30 000 kronor, någon skatt icke utgick, och skatten sedan steg från 6 promille till 18 promille, sistnämnda skattesats för den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översteg 300 000 kronor. Enligt förordning den 6 juni 1952 (nr 407) har med tillämpning från den 1 januari 1953 beträffande den statliga förmögenhetsskatten för fysiska personer m. fl. vidtagits den förändringen, att det skattefria beloppet höjts till 50 000 kronor. Vidare har skatteskalan mildrats. Den lägsta skattesatsen är sålunda 5 promille och den högsta, 18 promille, uppnås först vid en beskattningsbar förmögenhet överstigande 1 000 000 kronor. För vissa juridiska personer utgår statlig förmögenhetsskatt med 11/2 promille av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 5 000 kronor.
Folkpensionsavgifterna utgå enligt lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering. Beloppet av den pensionsavgift, som skulle av avgiftspliktig årligen erläggas, utgjorde enligt denna lag en procent av hans enligt förordningen om statlig inkomstskatt för året taxerade belopp, dock att avgiften skulle erläggas med lägst sex och högst 100 kronor. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 291), varigenom tidigare bestämmelser ändrats, gäller från den 1 januari 1954, att pensionsavgift skall utgå med 1,8 procent av den avgiftspliktiges taxerade inkomst. Avgift skall dock erläggas med högst 180 kronor, beträffande makar med sammanlagt högst 360 kronor. Dessa bestämmelser skola första gången tillämpas i fråga om avgifter, som påföras i samband med taxeringen 1955. Enligt lag den 1 juni 1951 (nr 332) gäller vidare, att avgift icke utgår om den taxerade inkomsten understiger 1 200 kronor.
Enligt preliminära uppgifter från statistiska centralbyrån har vid 1954 års taxering för år 1953 påförts folkpensionsavgifter till ett sammanlagt belopp av ca 199 miljoner kronor, mot för år 1952 198,2 och för år 1951 174,6 miljoner kronor. De vid 1955 års taxering påförda avgifterna kunna till följd av avgiftshöjningen från den 1 januari 1954 beräknas komma att utvisa en kraftig uppgång.
För den kommunala fastighetsskatten och den kommunala inkomstskatten gälla bestämmelserna i 1928 års kommunalskattelag. Landstingsmedel utgå enligt lagen om landsting den 20 juni 1924 (nr 349), vilken lag med ingången av år 1955 ersättes av landstingslag av den 14 maj 1954 (nr 319). Tingshusmedel utdebiteras enligt förordningen den 31 december 1945 om utdebite-
29 Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
ring av tingshusmedel (nr 903). Ortsavdragen vid kommunalbeskattningen ha enligt lag den 2 juni 1950 (nr 252) höjts. De höjda ortsavdragen ha tilllämpats från och med inkomståret 1952. Det skatteunderlagsbortfall för kommunerna, som höjningen orsakat, kompenseras till en del genom särskilda statsbidrag. Genom lag den 5 juni 1953 (nr 399) har det för beräknande av underlag för fastighetsskatten tillämpade repartitionstalet sänkts till fyra från tidigare fem. Ändringen har tillämpats första gången på den fastighetsskatt, som påförts enligt taxeringarna 1954. Enligt lag den 5 juni 1953 (nr 400) kommer med utgången av år 1954 fastighetsbeskattningen i sin hittillsvarande form att upphöra. Fastighetsskatt har sålunda påförts sista gången på grund av 1954 års fastighetstaxering. Den nya beskattningsformen innebär, att som underlag för den kommunala inkomstskatten skall upptagas ett belopp motsvarande fyra procent av fastighetens taxeringsvärde.
Enligt den från och med år 1954 gällande uppbördsförordningen, utfärdad den 5 juni 1953 (nr 272), skall skattskyldig utgöra preliminär skatt med det belopp, vilket så nära som möjligt kan antagas motsvara i den slutliga skatten ingående skatter och avgifter.
Den preliminära skatten utgår dels i form av preliminär A-skatt, dels i form av preliminär B-skatt. A-skatten utgår enligt skattetabellei eller efter viss procent av uppburen löneinkomst. B-skatten debiterades till och med ar 1953 normalt med ledning av inkomsten och förmögenheten två år före det aktuella inkomståret eller i vissa fall på grundval av särskild preliminär taxering. Från och med år 1954 sker i stället debiteringen normalt med det belopp som enligt senaste taxering påförts som slutlig skatt.
Debitering och uppbörd sker gemensamt av krono- och kommunalutskylder inklusive de tidigare nämnda avgifterna. Preliminärskatten förfaller till betalning under mars, maj, juli, september, november och januari under uppbördsåret, vilket omfattar tiden från och med mars det ena året till och med februari påföljande år. Sedan taxering blivit verkställd och den slutliga skatten uträknats, sker en avräkning, varvid den skattskyldige gottskrives i fråga om A-skatt det influtna beloppet jämte i förekommande fall s. k. särskilt uppdebiterat belopp samt i fråga om B-skatt det debiterade beloppet. Understiger vid avräkningen den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, förfaller skillnaden med viss stadgad begränsning till betalning såsom kvarstående skatt under uppbördsterminerna i mars och maj året efter taxeringsåret. Om den kvarstående skatten uppgår till minst eu femtedel av den slutliga skatten eller minst 10 000 kronor, skall med tillämpning från och med 1952 års taxering den skattskyldige erlägga ränta med fem procent av den kvarstående skatten efter avdrag för 1 000 kronor. Överstiger däremot den preliminära skatten motsvarande slutliga skatt, återbetalas med vissa begränsningar det överskjutande beloppet till den skattskyldige jämte, i viss utsträckning, tre procents ränta. I samband med nämnda bestämmelser om ränta ha, med tillämpning från och med 1952, i uppbörd sfi) rordningen införts bestämmelser av innebörd alt vid ränteberäk-
30 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
ningen hänsyn skall tagas även till preliminär skatt, som erlagts efter uppbördsårets utgång, dock senast den 30 april året efter inkomståret (s. k. fyllnadsinbetalning av preliminärskatt). Fastighetsskatten, vilken icke uttages preliminärt, förfaller till betalning såsom slutlig skatt i september, november och januari. Från och med år 1955 kommer emellertid i samband med att fastighetsskatten inarbetas i den kommunala inkomstskatten även fastighetsskatten att inrymmas i preliminärskatteuppbörden. Under uppbördsåret förfaller vidare tillkommande skatt, varmed i huvudsak förstås skatt, som debiteras på grund av beslut rörande taxering, som kommit den lokala skattemyndigheten tillhanda efter den 20 november under taxeringsåret, eller som påföres på grund av eftertaxering eller som utöver tidigare påförd skatt skall erläggas på grund av beslut rörande ändrad debitering.
Arbetsgivarnas skyldighet att verkställa löneavdrag för skatt avser såväl preliminär skatt som kvarstående skatt, varvid från och med 1952 — i motsats mot tidigare — gäller, att preliminär skatt utgår i första hand. Från och med uppbördsåret 1954—55 gälla vissa skärpningar i avseende på preliminärskatteuttaget för personer med korttidsanställning och för personer med oregelbundna inkomster.
I fall, då detta kan förväntas medföra att preliminärskattens slutbelopp bättre kommer att anpassas till den slutliga skatten, äga de lokala skattemyndigheterna att på framställning av den skattskyldige eller på eget initiativ under uppbördsåret vidtaga jämkning av den preliminärskatt, som eljest skulle utgå. Vissa nya bestämmelser om nedsättning av löneavdrag för skatt på grund av s. k. existensminimum ha trätt i tillämpning från och med 1952.
Slutligen bör erinras om att till kommunerna skall enligt särskilda regler utbetalas vad de beslutat utdebitera såsom skatt utan avdrag för restfört belopp. Uppkommande förlust på restantier stannar helt på statsverket.
Sjuk- och moders k apsförsäkringarna samt yrkesskadeförsäkringen
Genom beslut av 1953 års riksdag (lag den 19 juni 1953, nr 569) träder den 1 januari 1955 lagen om allmän sjukförsäkring i kraft. Till försäkringen är även knuten en särskild moderskapsförsäkring (lag den 21 maj 1954, nr 266). Förutom genom statligt bidrag skall sjuk- och moderskapsförsäkringen finansieras med hjälp av avgifter från de försäkrade samt arbetsgivarbidrag. Vid samma tidpunkt ersättes den hittillsvarande olycksfallsförsäkringen, vars uppgifter delvis övertagas av sjukförsäkringen, av en ny yrkesskadeförsäkring (lag den 14 maj 1954, nr 243). Yrkesskadeförsäkringen skall finansieras genom avgifter från arbetsgivarna.
Avgifterna från de sjukförsäkrade skola uttagas tillsammans med de allmänna skatterna och sålunda även ingå i preliminärskatteuppbörden från och med år 1955. Även arbetsgivarbidragen till sjukförsäkringen och avgifterna till yrkesskadeförsäkringen komma till en mindre del att uppbäras i samband med skatteuppbörden. Bidrag och avgifter från större arbetsgivare komma att inbetalas direkt till riksförsäkringsanstalten eller till de bolag,
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 31
som meddela yrkesskadeförsäkring. De bidrag, som inflyta hos bolagen, skola av dessa inbetalas till riksförsäkringsanstalten.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 november 1954 har riksförsäkringsanstalten bland annat meddelat upplysningar beträffande sådana faktorer, till vilka hänsyn bör tagas vid beräkning av inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåren 1954/55 och 1955/56 såsom en följd av att över titeln skola redovisas vissa transaktioner, som hänföra sig till den allmänna sjukförsäkringen och till yrkesskadeförsäkringen m. m. Till skrivelsen äro såsom bilagor fogade avskrifter av tre av anstalten avgivna skrivelser. Skrivelsen har i de avsnitt, som beröra inkomstskattetiteln, följande lydelse:
>S jukförsäkringsavgifter
I skattetabellerna för preliminär A-skatt för år 1955 ha sjukförsäkringsavgifterna inräknats med belopp, som framgå av riksförsäkringsanstaltens här i avskrift bifogade skrivelse till riksskattenämnden den 2 juni 1954. Därest sålunda inräknade sjukförsäkringsavgifter för sjukvårdsförsäkring och för försäkring för grundsjukpenning komme att påföras jämväl alla dem, som ha att erlägga preliminär B-skatt för 1955, skulle summan av sålunda beräknade sjukförsäkringsavgifter för 1955 fa uppskattas till ungefär följande belopp:
Milj. kronor
Löntagare................................. 275
Övriga (egna företagare, hemmafruar m. fl.)---- 100
Summa 376
I den mån de som erlägga preliminär B-skatt för 1955 icke komma att påföras sjukförsäkringsavgift, minskas nu angivna belopp.
De sjukförsäkringsavgifter, som skola inräknas i prehminarskatt för år 1956, ha ännu icke fastställts. Detta torde komma att ske först under maj månad 1955. För såvitt nu kan bedömas, torde emellertid nämnda avgifter för 1956 kunna bestämmas till ungefär samma belopp som för 1955.
Under december innevarande år kommer riksförsäkringsanstalten att fastställa de sjukförsäkringsavgifter, som slutligt skola påföras för tiden räknat från och med den 1 januari 1955 tills vidare. Dessa sjukförsäkringsavgifter beräknas bli sådana, att deras genomsnitt ungefärligen kommer att motsvara de förenämnda avgifter, som inräknats i preliminärskattetabellerna för 1955. Deras sammanlagda belopp kan därför antagas komma att i stort sett motsvara vad som sålunda beräknats ingå i preliminärskatt för 1955 eller ungefär 375 milj. kr. med fördelning, som ovan angivits.
De sjukförsäkringsavgifter, som komma att fastställas i december i år, skola gälla jämväl för år 1956, för så vitt icke erfarenheten av de allmänna sjukkassornas verksamhet under år 1955 eller andra förhållanden föranleda att avgifterna ändras. Tillsvidare torde kunna förutsättas, att dylik ändring icke behöver ske och att sålunda nämnda avgifter kunna tillämpas även för år 1956.
Arbetsgivarbidrag, grkesskadeförsäkringsavgifter och bgggnadsforskningsavgifter
Bidrag jämlikt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp från mindre arbetsgivare med försäkring i riksförsäkringsan-
32 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
stallen torde för år 1955 kunna uppskattas till omkring 18 milj. kr. och avgitter för försäkring enligt lagen om yrkesskadeförsäkring under samma år till omkring 9 milj. kr., tilläggsavgifter enligt 39 § lagen häri inräknade. Det belopp, som av ifrågavarande arbetsgivare skall erläggas såsom byggnadsforskningsavgift, kan antagas uppgå till omkring 100 000 kr. För år 1956 torde de angivna posterna tills vidare böra beräknas till samma belopp. Motsvarande utbetalningar komma att belasta titeln 'Skatt å inkomst och förmögenhet m. in.’ under budgetåret 1956/57, resp. 1957/58.
Under budgetåret 1954/55 kunna försäkrings- och tilläggsavgifter enligt 15 och 16 §§ olycksfallsförsäkringslagen samt 38 och 39 §§ lagen om försäkring för yrkesskada från större arbetsgivare med försäkring i riksförsäkringsanstalten beräknas inflyta med omkring 40 milj. kr. Bidrag enligt lagen om allmän sjukförsäkring och lagen om moderskapshjälp från dessa arbetsgivare och från arbetsgivare med försäkring i bolag kunna beräknas inflyta till anstalten med sammanlagt omkring 63 milj. kr och byggnadsforskningsavgifter från samma grupper av arbetsgivare med omkring 1,6 milj. kr.
För budgetåret 1955/56 torde motsvarande försäkrings- och tilläggsavgifter kunna uppskattas till omkring 37 milj. kr., bidragen till omkring 157 milj. kr. och byggnadsforskningsavgifterna till oförändrat omkring 1,6 milj. kr.
Utbetalningar
Från titeln 'Skatt å inkomst och förmögenhet in. in.’ beräknas skola utgå medel för bestridande i viss utsträckning av förskott till de allmänna sjukkassorna, inräknat från riksförsäkringsanstalten till apotekare utgående ersättningar, som avses i 4 § förordningen den 4 juni 1954 (nr 519) angående kostnadsfria eller prisnedsatta läkemedel.
Rörande grunder för utgivande av förskotten, har riksförsäkringsanstalten avgivit förslag i skrivelser till Konungen den 8 och 23 innevarande november. Avskrifter av skrivelserna biläggas. Genomföras förslagen, kan uppskattningsvis antagas komma att utgivas såsom förskott under tiden 1 januari—30 juni 1955 omkring 415 milj. kr., oberäknat för fjärde kvartalet 1954 enligt nuvarande grunder utgående förskott (omkring 12 milj. kr.). Av beloppet 415 milj. kr. beräknas omkring 225 milj. kr. komma att uttagas från inkomsttiteln 'Skatt å inkomst och förmögenhet m. m.’. För budgetåret 1955/56 har riksförsäkringsanstalten uppskattat motsvarande tal till omkring 835 resp. 425 milj. kr.
Vid beräkningarna har beträffande statsbidraget för budgetåret 1954/55 förutsatts, att förslagsanslaget Bidrag till sjukkassor m. m. kommer att belastas icke endast med det beviljade bidraget 160 milj. kr. utan även med det belopp å 17,5 milj. kr., varmed anslaget numera beräknas komma att överskridas. Beträffande det till omkring 30 milj. kr. uppskattade bidrag, som staten i sin egenskap av arbetsgivare skall erlägga jämlikt 38 § lagen om allmän sjukförsäkring och 12 § lagen om moderskapshjälp (se 8 § SFS nr 341/1954), har förutsatts att bidraget för år 1955 kommer att erläggas efter utgången av budgetåret 1955/56. Sker ändring i dessa avseenden, ändras i motsvarande mån belastningen på nyssnämnda inkomsttitel.
Från inkomsttiteln ha under innevarande budgetår utbetalats de försäkrings- och tilläggsavgifter enligt olycksfallsförsäkringslagen, sammanlagt 14 683 538 kr., som för ar 1953 påförts mindre arbetsgivare med försäkring i riksförsäkringsanstalten. Enligt gällande bestämmelser verkställes över denna titel också återbetalning av sådana i samband med skatteuppbörden eilagda avgifter, som visats vara oriktigt påförda. Beloppen inlevereras av
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3 3
riksförsäkringsanstalten och utanordnas genom vederbörande länsstyrelse. Ifrågavarande transaktioner beräknas under budgetåret komma att avse omkring 150 000 kr.
Under budgetåret 1955/56 kommer utbetalning att ske av de på år 1954 belöpande avgifterna enligt olycksfallsförsäkringslagen från mindre arbetsgivare. Beloppet torde kunna beräknas nedgå till omkring 13 milj. kr., vartill komma i samband med avgiftsdebiteringen påförda byggnadsforskningsavgifter, uppskattade till omkring 100 000 kr. över inkomsttiteln verkställda avgiftsåterbetalningar torde kunna förväntas bli av oförändrad omfattning.
Från inkomsttiteln äger riksförsäkringsanstalten vidare tillgodogöra sig avgiftsbelopp, som skolat erläggas annorledes än i samband med skatteuppbörden men icke influtit i behörig tid. Utbetalning kan sålunda ske dels avolycksfallsförsäkrings- och yrkesskadeförsäkringsavgifter, som påförts större arbetsgivare med försäkring i riksförsäkringsanstalten, dels av bidrag enligt sjukförsäkringslagen och lagen om moderskapshjälp samt byggnadsforskningsavgifter från nämnda arbetsgivare och från försäkringstagare i bolag. De belopp, som komma att tagas i anspråk i denna ordning, torde för budgetåret 1954/55 kunna uppskattas till omkring 5 milj. kr. och för budgetåret 1955/56 till omkring 10 milj. kr.»
I det följande har riksräkenskapsverket som regel byggt på de av anstalten verkställda beräkningarna. I anslutning till skrivelsen må här framhållas, att riksräkenskapsverket den 3 december 1954 avgivit yttrande över riksförsäkringsanstaltens förslag av den 23 november 1954 till bestämmelser rörande dels disposition av anslaget till bidrag till sjukkassor m. m. dels förskottering av försäkringsavgifter och arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen m. in., till vilket förslag anstalten hänvisat i sin skrivelse. I sitt yttrande har riksräkenskapsverket understrukit, att även bidragen från s. k. större arbetsgivare böra redovisas över inkomstskattetiteln. Ett sådant förfarande förutsattes, även i vad avser större arbetsgivares yrkesskadeförsäkringsavgifter, i verkets inkomstberäkning i december 1953, och ingen invändning restes häremot i 1954 års statsverksproposition. I det följande har verket utgått från ett sådant redovisningssätt.
Beräkning av titelns inkomster
Beräkningen av riksstatstiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m. kommer i det följande att avse såväl budgetåret 1954/55 som budgetåret 1955/56. Beträffande förutsättningarna för beräkningen får hänvisas till vad som inledningsvis (s. 21—25) antagits om utvecklingen av fysiska personers och bolags inkomster.
Vad först angår uppskattningen av titelns bruttoinkomster lämnar den inom riksräkenskapsverket förda uppbördsstatistiken vägledning. Denna statistik utvisar vid skatteuppbörden influtna belopp av preliminär A-skatt, preliminär B-skatt, kvarstående skatt, fastighetsskatt samt tillkommande skatt. Med hjälp av nämnda statistik bar kunnat följas uppbörden till och med skatteterminen i september 1954. Vägledning crhålles även av de uppgifter avseende totalt influten skatt under varje månad, vilka under band överlämnas till riksräkenskapsverket från generalpoststyrelsen.
tf Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. i. Bihang 1
34 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
På grundval av nämnda material kan den totala uppbörden av preliminärskatt under de ordinarie terminerna av innevarande uppbördsår approximativt angivas. Vad beträffar den preliminära A-skatten synes denna under uppbördsåret komma att uppgå till ett högre belopp än vad som tidigare antagits, vilket i huvudsak torde sammanhänga med att ökningen från år 1953 till år 1954 av den sammanlagda preliminärbeskattade lönesumman, enligt riksräkenskapsverkets nu verkställda beräkningar, blivit 6 procent i stället för som tidigare förutsatts 4 procent.
Beträffande den fortsatta utvecklingen av den preliminära A-skatten kan man utgå från att denna skatt med hänsyn till sin karaktär av egentlig källskatt kommer att nära följa löneinkomstens förändringar. Det förutsättes, att den statliga inkomstskatten under hela budgetåret 1955/56 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 110 procent. Därtill skall beaktas, att de nya sjukförsäkringsavgifterna från den 1 januari 1955 komma att stegra källskatteinkomsterna, medan å andra sidan en mindre sänkning av den kommunala utdebiteringen — enligt preliminära uppgifter med 13 öre per skattekrona från den under år 1954 gällande medelutdebiteringen av 12,39 — i någon mån verkar i motsatt riktning. Det beräknas att som preliminär A-skatt skola inflyta sjukförsäkringsavgifter med 110 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och 370 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare kunna i A-skatteuppbörden komma att ingå mindre belopp preliminärt erlagd garantiskatt för fastighet. Sammanfattningsvis gäller, att betalningarna av preliminär A-skatt under uppbördsåret 1955 —56 och de första terminerna av uppbördsåret 1956—57 kunna väntas stiga betydligt utöver nivån under innevarande uppbördsår.
Vad beträffar inkomsterna av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna av innevarande uppbördsår visa tillgängliga uppgifter, att de komma att bli väsentligt större än under närmast föregående uppbördsår, vilket även förutsattes vid beräkningen i mars.
Bestämmelserna om ränta på kvarstående skatt föranleda också numera, att den preliminära skatten i varje fall för bolagen blir förhållandevis nära anpassad till den slutliga skatten genom att fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt inbetalas efter uppbördsårets utgång. Med utgångspunkt från antaganden om vad som kommer att påföras de skattskyldiga i slutlig skatt vid 1955 års taxering kan man trots den stegrade preliminärskatteuppbörden under terminerna räkna med ett betydande utrymme för sådana fyllnadsinbetalningar. Då erfarenheterna under de senaste åren visa, att räntebestämmelserna stimulerat i synnerhet bolagen till omfattande fyllnadsinbetalningar, torde väsentliga belopp komma att inflyta under våren 1955 i form av sådana betalningar. Under våren 1953 och våren 1954 inflöto fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt med respektive 390 och 575 miljoner kronor, varav såsom B-skatt 360 respektive 535 miljoner kronor.
Vad därefter angår uppbörden av preliminär B-skatt under uppbördsåret 1955—56 och de två terminer av uppbördsåret 1956—57, som falla inom budgetåret 1955/56, har man att ta hänsyn till att preliminärskatten
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 35
normalt — d. v. s. om icke preliminär självdeklaration avlämnas -— kommer att debiteras med det belopp, som enligt 1954 års respektive 1955 års taxering påförts som total slutlig skatt för den skattskyldige. Vid debiteringen av preliminär B-skatt för uppbördsåret 1955—56 kommer alltså normalt icke att tas hänsyn till den i jämförelse med år 1953 sänkta kommunala utdebiteringen eller, beträffande fysiska personer, de höjda folkpensionsavgifterna och de nytillkomna sjukförsäkringsavgifterna. Ej heller kommer det förhållandet att inverka på den preliminära debiteringen att vid taxering för verksamhetsåret 1955 kommer att som underlag för den kommunala inkomstskatten även ingå garantibelopp för fastighet. Å andra sidan ingick i den vid 1954 års taxering påförda slutliga skatten investeringsavgifter med ca 138 miljoner kronor, medan sådana avgifter icke skola utgå för år 1955.
På samma sätt gäller för debitering av preliminärskatt under uppbördsåret 1956—57 att den enligt 1955 års taxering påförda slutliga skatten normalt skall läggas till grund. Vid debiteringen av preliminär B-skatt kommer alltså icke heller under detta uppbördsår att utan den skattskyldiges eget initiativ tagas hänsyn till den i kommunalskatten ingående garantiskatt för fastighet, som skall påföras vid taxeringen 1957.
Av nämnda orsaker samt givetvis också till följd av inträffade inkomstförändringar kan sålunda den normalt debiterade preliminärskatten i det enskilda fallet komma att avvika betydligt från vad som kan väntas bliva påfört som slutlig skatt. Totalt sett har riksräkenskapsverket ansett sig böra förutsätta en i jämförelse med innevarande uppbördsår stegrad uppbörd av preliminär B-skatt under de ordinarie uppbördsterminerna under uppbördsåren 1955—56 och 1956—57. Därtill kan även under våren 1956 väntas inflyta betydande belopp som fyllnadsinbetalning, till en del föranledda av fastighetsägares önskan att undgå kvarstående skatt som följd av fastighetsinnehav.
Sammanfattningsvis har riksräkenskapsverket ansett sig böra uppskatta under budgetåren 1954/55 och 1955/56 totalt inflytande preliminär A- och B-skatt, inklusive fyllnadsinbetalningar av preliminärskatt, till ca 7 730 respektive 8 910 miljoner kronor. Härav har antagits ingå preliminärt erlagda sjukförsäkringsavgifter med 110 respektive 380 miljoner kronor samt under det senare budgetåret preliminärt inbetalad garantiskatt med 200 miljoner kronor. I vilken utsträckning garantiskatten kommer att erläggas preliminärt är dock synnerligen svårt att förutse. Även i övrigt bör understrykas, att de angivna beloppen äro osäkra inom vida marginaler både med hänsyn till ovissheten beträffande skatteunderlagets utveckling och möjligheten för en del skattskyldiga att i viss utsträckning välja tidpunkten för skatternas erläggande.
Såsom förut nämnts blir i samband med att ett visst års preliminärskatt avräknas från den slutliga skatten för samma år det belopp, som återstår att erlägga, påfört de skattskyldiga såsom kvarstående skatt, under det att ad som betalts för mycket i preliminärskatt skall återbetalas som över-
36 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
skjutande skatt. Den inflytande kvarstående skatten kommer sedan att ingå bland inkomstskattetitelns bruttoinkomster, medan utbetalningarna av överskjutande skatt upptagas bland titelns utgifter.
Den avräkning, som verkställdes på grundval av 1953 års taxering, resulterade i att ett belopp av i runt tal 975 miljoner kronor påfördes såsom kvarstående skatt, varav 870 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 105 miljoner kronor på bolag och övriga i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga. Den överskjutande skatten å andra sidan uppgick till 434 miljoner kronor, varav 321 miljoner kronor på fysiska personer m. fl. och 113 miljoner kronor på övriga skattskyldiga. Räntan på den kvarstående skatten uppgick till 16 miljoner kronor.
Enligt av riksräkenskapsverket från länsstyrelserna infordrade uppgifter uppgår den kvarstående skatten på grund av 1954 års taxering till i runt tal 710 miljoner kronor, med 610 miljoner kronor på fysiska personer och 100 miljoner kronor på aktiebolag in. fl. Räntan på den kvarstående skatten uppgår till 13 miljoner kronor, varav 9 miljoner kronor för fysiska personer. Återbetalningarna av överskjutande skatt kunna beräknas till omkring 590 miljoner kronor, varav på fysiska personer 510 miljoner kronor och på övriga skattskyldiga 80 miljoner kronor.
Saldot mellan kvarstående och överskjutande skatt, nettokvarskatten, har sålunda från 1953 års till 1954 års taxering gått ner från omkring 540 miljoner kronor till 120 miljoner kronor. Nedgången faller helt på fysiska personer, med en minskning från ca 550 till 100 miljoner kronor, medan för bolagen och övriga i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga redovisas en mindre uppgång från minus 8 till 20 miljoner kronor. Den starka nedgången av nettokvarskatten för fysiska personer är sannolikt till stor del ett resultat av omlagda källskattetabeller.
Vad beträffar saldot mellan den kvarstående och överskjutande skatt, som kommer att bli resultatet av 1955 års taxering, räknar riksräkenskapsverket med att det skall bli av samma storleksordning som vid 1954 års taxering. Verket har därvid, som av det föregående framgått, räknat med att liksom föregående år fyllnadsinbetalningar skola äga rum i betydande utsträckning under våren 1955 samt i övrigt utgått från å ena sidan uppskattningarna av erlagd preliminärskatt under uppbördsåret 1954—55 och å andra sidan beräkningar av den slutliga skatt, som skall komma att påföras vid 1955 års taxering. Riksräkenskapsverket finner det även sannolikt, att bruttoposterna skola bli av samma storleksordning som vid den senaste taxeringen och att alltså den kvarstående skatten kommer att något överstiga 700 miljoner kronor medan den överskjutande skatten kommer att uppgå till omkring 600 miljoner kronor.
Den kvarstående skatt, som påföres enligt taxeringarna 1954 och 1955, skall erläggas under budgetåren 1954/55 och 1955/56. Under dessa budgetår utbetalas också den överskjutande skatten enligt nämnda taxeringar. Vid beräkningen av det belopp kvarstående skatt, som kommer att inflyta, får hänsyn tagas till att en mindre del av det påförda beloppet icke inflyter i
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 37
rätt tid under uppbördsterminerna utan blir restförd. Den inflytande kvarstående skatten uppskattas till 610 å 620 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Till de hittills berörda inkomsterna på titeln skall för budgetåret 1954/55 vidare läggas den enligt 1954 års fastighetstaxering utgående fastighetsskatten, som erlägges under uppbördsterminerna i september och november 1954 samt januari 1955. Den kan beräknas inflyta med ca 300 miljoner kronor. Under budgetåret 1955/56 kommer, bortsett från restantier, icke att inflyta fastighetsskatt enligt den gamla ordningen.
Såsom av det föregående framgår, förutsätter riksräkenskapsverket, att de bidrag och avgifter från s. k. större arbetsgivare till den allmänna sjuk- och moderskapsförsäkringen respektive yrkesskadeförsäkringen, som komma att inflyta till riksförsäkringsanstalten, skola redovisas över inkomstskattetiteln. Med ledning av bland annat de uppgifter, som lämnats av riksförsäkringsanstalten i ovan återgivna skrivelse, kunna sådana avgifter till yrkesskadeförsäkringen beräknas inflyta med 40 miljoner kronor under innevarande och 37 miljoner kronor under nästföljande budgetår. Det bör anmärkas, att i dessa belopp även ingå avgifter enligt den hittills gällande olycksfallsförsäkringen. Bidrag från större arbetsgivare till sjuk- och moderskapsförsäkringen ävensom vissa mindre belopp i form av byggnadsforskningsavgift ha beräknats inflyta under budgetåret 1954/55 med ca 65 miljoner kronor och under budgetåret 1955/56 med ca 190 miljoner kronor. I sistnämnda belopp har medräknats statens arbetsgivarbidrag för år 1955, vilket uppskattningsvis beräknats uppgå till 30 miljoner kronor, varav hälften på affärsverken.
Slutligen beräknar riksräkenskapsverket inflytande restantier, tillkommande skatt samt övriga inkomster, nämligen skogsvårdsavgifter och annuiteter, till 200 respektive 205 miljoner kronor.
Under hänvisning till det anförda beräknar riksräkenskapsverket samtliga inflytande inkomster på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. under budgetåret 1954/55 till (7 730 + 615 + 300 + 40 + 65 + 200 =) 8 950 miljoner kronor och under budgetåret 1955/56 till (8 910 -j- 615 -j- 35 + 190 -f- 205 =) 9 955 miljoner kronor.
Utöver de för budgetåret 1954/55 beräknade inkomsterna skall till titeln även återföras från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel ett belopp av 300 miljoner kronor, utgörande återstoden av de medel på sammanlagt 900 miljoner kronor, som avsattes till fonden under budgetåren 1951/52 och 1952/53 och av vilka sammanlagt 600 miljoner kronor återförts under budgetåren 1952/53 och 1953/54. För återföring under budgetåret 1955/56 finnas inga belopp avsatta.
Beräkning av titelns utgifter
Riksräkenskapsverket övergår härefter till att beräkna storleken av de inledningsvis omnämnda utbetalningar och omföringar från riksstatstiteln, vilka komma att belasta denna under budgetåren 1954/55 och 1955/56.
38 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Den mest betydande posten på utgiftssidan utgöres av utbetalningarna av kommunalskattemedel. Kommunernas fordran på statsverket framräknas per den 1 januari varje kalenderår och utbetalas från och med juli 1953 varannan månad med en sjättedel av årsbeloppet vid varje tillfälle. Tidigare skedde utbetalningarna i fyra lika delar medio varje kvartal. Den bestämmes i huvudsak av tre faktorer, nämligen förskottet på den kommunala inkomstskatten, den debiterade fastighetsskatten samt slutavräkningen på det två år tidigare uppburna förskottet å den kommunala inkomstskatten. Fastighetsskatt enligt hittills gällande ordning utbetalas sista gången år 1955.
Beträffande utbetalningarna under budgetåret 1954/55 äro dessa kända för första hälften av budgetåret. För senare hälften av budgetåret 1954/55 bli de beroende av storleken av kommunernas fordran för kalenderåret 1955. Vid beräkningen av denna har man att i första hand taga hänsyn till förskottet pa kommunal inkomstskatt för 1955, vilket till storleken utgör produkten av det vid inkomsttaxeringen under 1954 framkomna skatteunderlaget och den under hösten samma år beslutade utdebiteringen. Med ledning av från statistiska centralbyrån inhämtade uppgifter om den beskattningsbara inkomstens storlek och om den kommunala utdebiteringen har riksräkenskapsverket beräknat utbetalningarna av förskott på kommunal inkomstskatt under kalenderåret 1955 till 2 850 miljoner kronor. Utbetalningarna av fastighetsskatt ha för samma kalenderår beräknats till 300 miljoner kronor. Slutavräkningen på det under kalenderåret 1953 utbetalade förskottet på kommunal inkomstskatt, i runt tal 2 485 miljoner kronor, har med hänsyn till det kommunala inkomstskatteunderlagets ökning från 1952 års till 1954 års taxering beräknats till omkring 470 miljoner kronor. Sammanlagt skulle sålunda utbetalningarna under kalenderåret 1955 kunna beräknas till omkring 3 620 miljoner kronor. Hälften av detta belopp skall utbetalas under senare hälften av budgetåret 1954/55. Då utbetalningarna under första hälften av samma budgetår — vilka såsom tidigare nämnts äro kända — uppgå till omkring 2 040 miljoner kronor, kan riksstatstiteln beräknas komma att under budgetåret 1954/55 belastas med utbetalningar till kommunerna med ett belopp av omkring 3 850 miljoner kronor.
Motsvarande utbetalningar under budgetåret 1955/56 skulle enligt det föregående för budgetårets första hälft uppgå till omkring 1 810 miljoner kronor. För senare hälften av samma budgetår ha de med utgångspunkt från den antagna inkomstutvecklingen under år 1954 samt under förutsättning av en kommunal utdebitering av samma höjd som under år 1954 beräknats till omkring 1 920 miljoner kronor. Härvid har hänsyn tagits till att enligt särskilda bestämmelser i lag den 9 april 1954 (nr 153) skall det under år 1956 utbetalade förskottet baseras på ett skatteunderlag som även innefattar ett med utgångspunkt från 1955 års fastighetstaxering beräknat garantibelopp för fastighet. Statens utbetalningar av kommunalskattemedel under budgetåret 1955/56 skulle sålunda komma att uppgå till 3 730 miljoner kronor.
Från riksstatstiteln skola vidare utanordnas återbetalningar av överskju-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 39
iande preliminär skatt. Dessa ha, såsom framgått av det föregående, för budgetåret 1954/55 med ledning av de uppgifter, som riksräkenskapsverket erhållit från länsstyrelserna, beräknats till omkring 590 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 ha de beräknats till omkring 600 miljoner kronor. Härtill komma restitutioner på grund av nedsättning i taxering m. m., vilka uppskattats till 50 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Som utgifter på titeln tillkomma vidare de avgifter och bidrag från större arbetsgivare till yrkesskade-(olycksfalls-)försäkringen respektive sjuk- och moderskapsförsäkringarna, som riksräkenskapsverket förutsatt skola redovisas över titeln och som upptagits bland de ovan beräknade inkomsterna.
Enlist vad som framgått av det föregående, skola förskott utgå till sjukkassorna på dem tillkommande statsbidrag, arbetsgivarbidrag och sjukförsäkringsavgifter. Förskotten äro avsedda att utgå med så stora belopp, att kassornas löpande behov av rörelsemedel fylles. I den mån behovet icke täckes på annat sätt, äger riksförsäkringsanstalten att disponera inkomstskattetiteln för ändamålet. Anstalten har i sin ovan citerade skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat, att från titeln skulle, utöver tillgängliga arbetsgivarbidrag, behöva utgå förskott under budgetåren 1954/55 och 1955/ 56 på 225 respektive 425 miljoner kronor. Under den förutsättning beträffande disposition av medel från statsbidragsanslaget, som riksförsäkringsanstalten angivit, beräknar riksräkenskapsverket behovet av förskott till 225 respektive 395 miljoner kronor. Verket har därvid, i motsats till riksförsäkringsanstalten, räknat med att anstalten under budgetåret 1955/56 skall kunna tillgodoföra sig det på statsverket, inklusive de affärsdrivande verken, belöpande arbetsgivarbidraget för år 1955, beräknat till ca 30 miljoner kronor.
Titeln skall slutligen under båda budgetåren belastas med omföringar av utskiftnings- och ersättningsskatt, olycksfallsförsäkringsavgifter, skogsvårdsavgifter, annuiteter in. m. Sammanlagt kunna de ifrågavarande omföringarna beräknas uppgå till omkring 35 respektive 40 miljoner kronor under de båda budgetåren. Någon omföring av folkpensionsavgifter skall däremot icke göras.
Enligt det föregående har riksräkenskapsverket sålunda beräknat titelns utgifter till sammanlagt för budgetåret 1954/55 (3 850 + 590 + 50 + 40 + 65 -f- 225 + 35 =) 4 855 miljoner kronor samt för budgetåret 1955/56 (3 730 + 600 + 50 + 35 + 190 + 395 +40 =) 5 040 miljoner kronor.
Sammanfattning av beräkningarna
De beräkningar av inkomsterna och utgifterna på inkomstskattetiteln samt återföringen till titeln från kommunalskattemedelsfonden, för vilka redogjorts i det föregående, kunna sammanfattas på följande sätt. Som jämförelse ha även medtagits motsvarande belopp, delvis approximativa, för det avslutade budgetåret 1953/54. Beloppen angivas i miljoner kronor.
40 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
Inkomster:
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar......
Preliminärskatt avseende sjukförsäkringsavgifter.
Preliminärskatt avseende garantiskatt...........
Kvarstående skatt..................
Fastighetsskatt............................
Avgifter och bidrag från större arbetsgivare:
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen.........
Sjuk- och moderskapsförsäkringen............
Tillkommande skatt..................
Restantier m. m......................
,, Summa inkomster
Utgifter:
Kommunalskattemedel..............
Överskjutande skatt..................''
Restitutioner ....................
Avgifter och bidrag från större arbetsgivare:
Yrkesskade- (olycksfalls-) försäkringen.........
Sjuk- och moderskapsförsäkringen ............
Förskott till sjukkassorna.....................
Omföring av folkpensionsavgifter................
Övriga omföringar.......................
Summa utgifter
Inkomster utöver utgifter...................
Återföring från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel......................
Nettoinkomst på titeln I
I sammanställningen ha i illustrativt syfte särredovisats de belopp, varmed sjukförsäkringsavgifter och garantiskatt för fastighet kalkylmässigt antagits komma att inflyta. De komma dock givetvis icke — lika litet som Övriga skatter och avgifter som för närvarande ingå i den allmänna skatteuppborden att kunna särskiljas i bokföringen eller uppbördsstatistiken, då de komma att ingå som en del av den totalt inflytande preliminärskatteuppbörden.
Vad betraffar nettoeffekten på den behållna inkomsten av de med sjukförsäkringen sammanhängande transaktionerna räknades i mars 1954 med en nettobelastning av storleksordningen 75—100 miljoner kronor under budgetåret 1954/55, orsakad av att förskotten skola utgå redan från början av ar 1955 medan däremot arbetsgivarbidrag och som preliminärskatt uppburna avgifter komma att inflyta med viss eftersläpning. De nu redovisade kalkylerna innebära, att nettobelastningen skulle komma att uppgå till 115 miljoner kronor under innevarande budgetår. För budgetåret 1955/56 skulle den däremot bli av mindre storleksordning, 15 miljoner kronor. Osäkerheten i dessa beräkningar är dock betydande.
Vid en jämförelse med budgetåret 1953/54 bör beaktas, att beloppen för titelns nettoinkomst icke äro jämförbara beroende på att under nämnda år
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 41
verkställdes omföring av folkpensionsavgifter till särskild riksstatstitel med 222 miljoner kronor. I realiteten innebär alltså beräkningen för budgetåret 1954/55 en nedgång av titelns behållna inkomst från 1953/54.
Såsom framgår av det föregående kommer under budgetåret 1954/55 att återföras återstoden, 300 miljoner kronor, av behållningen på fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel. För budgetåret 1955/56 finnas inga medel avsatta för en motsvarande återföring.
Till ifrågavarande fond, som inrättades jämlikt beslut av 1952 års riksdag, ha avsatts belopp motsvarande eftersläpningen i utbetalningen till kommunerna under visst budgetår av kommunal inkomstskatt i form av förskott i jämförelse med vad som samtidigt kan beräknas ha influtit till statsverket av sådan skatt i form av preliminärskatt. Fonden har behandlats som en diversemedelstitel, till vilken avsättningarna gjorts genom att direkt från inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. avförts motsvarande belopp. Avsättningar (brutto) verkställdes under budgetåren 1951/52 och 1952/53 med respektive 500 och 400 miljoner kronor. Under det senare budgetåret skulle emellertid 150 miljoner kronor återföras från fonden av de under 1951/52 avsatta medlen, varför nettoavsättningen begränsade sig till 250 miljoner kronor. Återstoden av de avsatta medlen skulle återföras under budgetåren 1953/54 och 1954/55, och härmed räknades även vid fastställandet av riksstaten för de båda budgetåren. Däremot räknades icke med någon avsättning till fonden. Utfallet av inkomsttiteln för budgetåret 1953/54 innebär dock, att en eftersläpning i kommunalskatteutbetalningarna med omkring 300 miljoner kronor uppkommit under nämnda år. De beräkningar för budgetåren 1954/55 och 1955/56, för vilka redogjorts i det föregående, innebära likaledes en eftersläpning under båda budgetåren av ungefär samma storleksordning. Beräkningarna kompliceras dock av omläggningen av fastighetsbeskattningen.
I en denna dag avlåten skrivelse till Kungl. Maj:t har riksräkenskapsverket berört frågan om fortsatta avsättningar till regleringsfonden. Verket har i skrivelsen förordat, att avsättningar i princip skola verkställas årligen. Samtidigt har emellertid också föreslagits, att fonden bokföringsmässigt erhåller en annan behandling än för närvarande. Enligt förslaget skulle fonden ingå som en del av budgetutjämningsfonden, liksom för närvarande är fallet med automobilskattemedelsfonden. Avsättning eller återföring skulle däremot icke direkt beröra de redovisade inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in.
I enlighet med förslaget skulle, vid nu föreliggande beräkningar av inkomstskattctitelns inkomster och enligt en av verket förordad metod för beräkning av eftersläpningens storlek, i riksstaten för budgetåret 1955/56 räknas med en avsättning till regleringsfonden av 350 miljoner kronor. Såsom nämnts skulle denna avsättning dock icke inverka på det belopp, varmed inkomsttiteln bör upptagas i riksstaten.
42 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Med starkt understrykande av ovissheten i de gjorda antagandena om inkomstutvecklingen med flera på skattetitelns utfall inverkande omständigheter uppskattar riksräkenskapsverket den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1954/55 till 4 400 000 000 kronor och förordar, att samma titel i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med 4 900 000000 kronor.
Kupongskatt
Enligt förordning den 12 februari 1943 (nr 44) om kupongskatt skola i utlandet bosatta och vissa med dem likställda aktieägare erlägga inkomstskatt i form av kupongskatt för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag. Kupongskatten utgår med 20 procent av utdelningen. Enligt avtal med vissa länder gälla särskilda bestämmelser för därav berörda skattskyldiga. Skatten innehålles när utdelningen lyftes och inbetalas av bolagen till ett under överståthållarämbetet lydande organ, benämnt kupongskattekontoret.
Kupongskatten har under nedan angivna budgetår beräknats till respektive influtit med följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 3,33 6,00
1950/51.......... 5,37 5,00
1951/52.......... 5,33 3,50 I
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53 .......... 5,91 4,00
1953/54 .......... 4,89 5,00
1954/55 .......... 6,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 har överståthållarämbetet beräknat inkomsten av kupongskatt till 4,50 miljoner kronor för ett vart av budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av kupongskatt för budgetåret 1954/55 till 6 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 beräknas till likaledes 6 000 000 kronor.
Utskiftningsskatt och ersättningsskatt
Utskiftningsskatten utgick från och med år 1940 efter 30 procent. Enligt beslut av 1950 ars riksdag utgår denna skatt från och med den 1 januari 1951 efter 40 procent. Under budgetåret 1953/54 ha inkomsterna på titeln utskiftningsskatt och ersättningsskatt utgjort 4,53 miljoner kronor. Vid 1954 års taxering uppgår enligt uppgift från statistiska centralbyrån den uträknade utskiftningsskatten till 1,3 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket uppskattar inkomsterna av utskiftningsskatt och ersättningsskatt till 1 300 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med 1 000 000 kronor.
Fondskatt
Enligt beslut av 1954 års riksdag skall uttagas en särskild fondskatt av engångsnatur på ansamlade vinstmedel hos vissa familjebolag. Lagstiftning-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 43
en har till syfte att beskatta vissa till följd av luckor i skattelagstiftningen hittills från beskattning undandragna vinstmedel och även att ernå en avveckling av de fondbeskattade företagen.
För beskattningen gällande bestämmelser återfinnas i förordningen den 21 maj 1954 (nr 264) om skatt på fonderade vinstmedel (fondskatt) och i kungörelse den 24 september 1954 (nr 614) med vissa tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning. Enligt förordningen skall skatten utgå med 30 procent av ett enligt särskilda regler beräknat beskattningsbart belopp. Skatten skall tillfalla staten. Taxering till fondskatt skall i första instans verkställas år 1955. Påförd skatt skall fördelas till betalning under fem år, i undantagsfall tio år. Enligt tillämpningsföreskrifterna skall för företag, som påförts fondskatt, länsstyrelsen utfärda särskild debetsedel. Den del av fondskatt, som skall erläggas under visst ar, skall ha inbetalts senast den 31 augusti. Normalt kommer den första inbetalningen av skatten att ske år 1956.
Underlag saknas för en säker bedömning av storleken av den fondskatt, som kommer att påföras enligt 1955 års taxering. Det kan emellertid tagas för givet, att huvuddelen av det belopp, som förfaller till betalning under år 1956, kommer att inflyta först efter utgången av budgetåret 1955/56. Då å andra sidan skatten till någon mindre del kan komma att erläggas tidigare, synes det lämpligast att redan i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptaga ett beräknat inkomstbelopp avseende fondskätt.
Riksräkenskapsverket föreslår därför, att i riksstaten för budgetåret 1955/ 56 uppföres en ny inkomsttitel, benämnd »Fondskatt», och att inkomsterna på denna titel beräknas till 1 000 000 kronor.
Skogsvårdsavgifter
Enligt förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, dock med vissa undantag. Avgiften utgår i förhållande till nämnda taxeringsvärden, dock med högst en och en halv promille. För varje år bestämmes, med vilket promilletal avgiften för det året skall utgå.
Skogsvårdsavgiften inflöt under budgetåret 1953/54 med 7,87 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1954/55 är titeln upptagen till 7,80 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1954 bar skogsstyrelsen meddelat, att Kungl. Maj :t i överensstämmelse med riksdagens beslut bestämt, att avgiften för år 1954 skall utgå efter en promillesats av en och eu halv. Skogsstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:
»Med utgångspunkt från detta promilletal och med tillämpning av det sammanlagda taxeringsvärde å skogsmark och växande skog som skogsstyrelsen angivit i sin skrivelse till Eder den 13 oktober 1952 angående beräkningen av ifrågavarande inkomster, kan skogsvårdsavgifterna för budgetåret 1954/55 beräknas tillföra statsverket 7,8 miljoner kronor.
44 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Då med hänsyn till vad härutinnan anförts i skogsstyrelsens skrivelse till Eder den 10 oktober 1953, angående beräkningen av skogsvårdsavgifter för budgetåren 1953/54 och 1954/55, man torde kunna utgå från att skogsvårdsavgift^ jämväl för de närmaste åren kommer att uttagas efter ovan angivna högsta promilletal, synes inkomsterna av dessa avgifter för budgetåret 1955/56 i nuvarande läge böra beräknas till enahanda belopp som för budgetåret 1954/55 eller 7,8 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med skogsstyrelsens förslag inkomster av skogsvårdsavgifter för budgetåret 1954/55 till 7 800 000 kronor samt föreslår, att de i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptagas till likaledes 7 800 000 kronor.
Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter
De under denna titel redovisade inkomsterna uppgingo under budgetåret 1952/53 till 428 876 kronor och under budgetåret 1953/54 till 685 155 kronor. Enligt förordning den 23 maj 1952 (nr 360) trädde den 1 januari 1953 vissa avgiftshöjningar i kraft.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på inkomsttiteln bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter för budgetåret 1954/55 till 750 000 kronor samt förordar, att titeln i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptages till likaledes 750 000 kronor.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, lotterivinstskatt, omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
I riksstaten för budgetåret 1947/48 blevo de inkomster, vilka tidigare redovisats under inkomsttiteln stämpelmedel, uppdelade på de tre titlarna arvsskatt och gåvoskatt, lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Den förstnämnda titeln, vilken från och med budgetåret 1948/49 erhållit den ändrade benämningen arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt, avser även den från och med den 1 januari 1948 införda kvarlåtenskapsskatten. De beräknade och behållna inkomsterna av ifrågavarande medel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning, i vilken under budgetåren 1949/50—1953/54 influten kvarlåtenskapsskatt, uppgående till respektive 31,84, 24,38, 24,17,
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 45
Det torde här få erinras om att den totala stämpelmedelsleveransen till statsverket från generalpoststyrelsen under ett budgetår motsvarar den verkliga uppbörden under tiden från och med juni månad det ena kalenderåret till och med maj månad påföljande år.
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagen till 70 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen, som i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1954 lämnat beräkning av inkomsterna av stämpelmedel för såväl löpande som nästkommande budgetår, har till stöd för denna beräkning åberopat en vid skrivelsen fogad promemoria, i vilken i fråga om beräkningen av inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt anförts följande:
»Nettouppbörden av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt genom postverket utgjorde under budgetåret 1953/54 67,3 miljoner kronor. Efterföljande tablå utvisar närmare uppbördens storlek under vart och ett av de tre sistförflutna budgetåren samt hur densamma är fördelad på de olika inkomstkällorna (miljoner kronor).
Såsom av förestående sammanställning framgår, ha inkomsterna av arvslottsskatten under budgetåret 1953/54 varit icke oväsentligt högre än under de två närmast föregående budgetåren. Uppbördssiffran för budgetåret ifråga påverkas emellertid av två stora engångsbelopp å resp. 3,2 och 1,0 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed förstås uppbörd av skattebelopp över 100 000 kronor, har i övrigt under resp. budgetår uppgått till 6,4, 3,1 och 3,9 miljoner kronor. Den återstående, mera normala uppbörden utgör följaktligen 26,1, 28,5 resp. 31,2 miljoner kronor. En kontinuerlig stegring av denna uppbörd är sålunda fortfarande märkbar.
Uppbörden av gåvoskatt under de tre sistförflutna budgetåren företer inga större skiljaktigheter och får anses vara av normal storleksordning.
Den tillfälliga uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under budgetåren 1951/52—1953/54 uppgått till i runt tal 8,0, 7,4 resp. 11,2 miljoner kronor. Den normala uppbörden har sålunda uppgått till 16,1, 14,4 resp. 14,5 miljoner kronor. Vid jämförelse av uppbördsresultaten bör emellertid beaktas, att den normala uppbörden under budgetåret 1951/52 varit väsentligt högre än under de närmast föregående budgetåren (cirka 3 miljoner kronor). Att någon stegring av den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt icke inträffat under det sistförflutna budgetåret torde emellertid kunna förklaras av att de ändrade skattesatserna otvivelaktigt medfört ett visst inkomstbortfall, som icke helt kompenserats av värdestegringen på fastigheter och
andra kapitaltillgångar. , . . , ,
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 mars Uo4 har generalpost-
46 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
styrelsen beräknat inkomsterna av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt till 70 miljoner kronor under innevarande budgetår.
Den normala uppbörden av arvslotts-, gåvo- och kvarlåtenskapsskatt plägar som regel förete jämförelsevis små avvikelser år från år. Utgår man från antagandet, att penningvärdet icke kommer att undergå någon mera väsentlig förändring, torde man vid beräkningen av dessa intäkters storlek under innevarande och nästa budgetår kunna utgå från den kända uppbörden under den hittills förflutna delen av innevarande kalenderår.
Den normala uppbörden av arvslottsskatt har under tiden januari—september 1954 uppgått till 24,5 miljoner kronor (mot 21,8 miljoner kronor under samma tid föregående år). I medeltal per månad har denna sålunda utgjort omkring 2,7 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden, varmed som ovan sagts förstås uppbörd av större skattebelopp, som var för sig överstiga 100 000 kronor, har under motsvarande tid uppgått till 2,6 miljoner kronor (mot 6,4 miljoner kronor under samma tid föregående år). I sistnämnda uppbörd ingå emellertid två engångsbelopp å resp. 3,2 och 1,0 miljoner kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde den tillfälliga normala uppbörden kunna uppskattas till i genomsnitt 0,4 miljoner kronor per månad.
I efterföljande sammanställning har angivits den beräknade uppbörden av arvslottsskatt under innevarande budgetår — frånsett onormalt stora engångsbelopp.
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1954............... 13,9 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1954—maj 1955 ... 21,6 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1954—maj 1955 ... 3,2 » »
Summa 38,7 milj. kr.
Uppbörden av gåvoskatt har under de sistförflutna budgetåren icke undergått några större variationer. Inkomsterna av denna skatt under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha ca 0,7 miljoner kronor influtit. Medeluppbörden per månad under tiden januari— september 1954 har uppgått till 0,2 miljoner kronor.
Uppbörden av gåvoskatt under budgetåret 1954/55 torde sålunda kunna beräknas till ca 2,3 miljoner kronor.
Den normala uppbörden av kvarlåtenskapsskatt har under tiden januari —september 1954 uppgått till omkring 10,2 miljoner kronor (mot 9,2 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd per månad av 1,1 miljoner kronor. Den tillfälliga uppbörden har under samma tid uppgått till 3,7 miljoner kronor (mot 8,0 miljoner kronor under samma tid föregående år). I sistnämnda belopp ingå emellertid två större engångsbelopp å resp. 2,8 och 0,9 miljoner kronor. Under de återstående månaderna av innevarande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrad normal uppbörd. Avkastningen av kvarlåtenskapsskatten — frånsett onormalt stora engångsbelopp — under innevarande budgetår skulle följaktligen kunna beräknas på följande sätt:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 47
Verklig uppbörd under tiden juni—september 1954 ............... 5,5 milj. kr.
Beräknad normal uppbörd under tiden oktober 1954—maj 1955 ... 8,8 » » Beräknad tillfällig uppbörd under tiden oktober 1954—maj 1955 ... 4,0 » >
Summa 18,3 milj. kr.
Enligt förestående beräkningar skulle den sammanlagda uppbörden under titeln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt för budgetåret 1954/ 55 sålunda komma att uppgå till i runt tal 60 miljoner kronor (38,7 +
2,3 + 18,3). Härtill kommer emellertid uppbörden genom länsstyrelserna, vilken torde kunna uppskattas till högst 2 miljoner kronor. Vidare torde böra räknas med en viss marginal för större engångsbelopp. De totala inkomsterna å titeln ifråga synas därför kunna beräknas något högre än vad ovan sagts eller till förslagsvis 67 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av det belopp, vartill inkomsterna av arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt kunna antagas komma att uppgå under budgetåret 1955/56, torde man åtminstone med en viss grad av tillförlitlighet kunna utgå från den beräknade uppbörden för det löpande budgetåret. En mycket osäker faktor utgöra emellertid de onormalt stora engångsbeloppen. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har icke något sådant belopp influtit. Vid den nu gjorda inkomstberäkningen för budgetåret ifråga har emellertid räknats med att åtminstone något eller några större engångsbelopp komma att inflyta. För budgetåret 1955/56 synas emellertid de totala inkomsterna under titeln icke böra beräknas högre än till 70 miljoner kronor, även om inkomsterna från särskilt arvslottsskatten kunna antagas komma fortsättningsvis stiga på grund av alltmer ökade tillgångar i dödsbona.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna under inkomsttiteln arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt under budgetåret 1954/55 till 70 000 000 kronor, samt föreslår att denna inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes 70 000 000 kronor.
Lotter ivinsts k att
Härom har i den förut berörda promemorian från generalpoststyrelsen anförts följande:
»Statsverkets inkomst å titeln lotterivinstskatt är i riksstaten för innevarande budgetår upptagen till 45 miljoner kronor. Bruttoinkomsten av lotterivinstskatt under budgetåret 1953/54 har uppgått till 43 554 047 kronor. Motsvarande belopp under de två närmast föregående budgetåren utgjorde 34 014 314 resp. 37 005 378 kronor. Vinstskattens uppdelning på olika inkomstkällor framgår av efterföljande sammanställning:
Budgetår
1951/52 1952/53 1953/54
Premieobligationslånen.............. 8 403 810 8 585 070 8 609 300
Penninglotteriet.................... 15 974 600 17 294 000 *20 108 200
Tipstjänst........................ 7 973 497 9 110 276 12 359 523
Övriga lotterier.................... 1 662 407 2 016 032 2 477 024
Summa kronor 34 014 314 37 005 378 43 554 047
* Varav 2 milj. från Dramatenlotteriet.
48 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Under budgetåret 1951/52 restituerades genom postverkets huvudkassa vinstskatt till ett belopp av ca 399 600 kronor, utgörande skatt för vinster, vilka antingen ej blivit av vinnare avhämtade inom föreskriven tid eller utfallit å icke försåld lottsedel. För budgetåren 1952/53—1953/54 utgjorde motsvarande belopp 407 600 resp. 512 930 kronor. Nettouppbörden under budgetåren 1951/52—1953/54 uppgick sålunda till i runt tal 33,6, 36,6 resp. 43,0 miljoner kronor.
Vinstskatten genom premieobligationslånen beräknas komma att under budgetåret 1954/55 uppgå till 9,5 miljoner kronor, förutsatt att de olika beloppen av riksgäldskontoret inlevereras vid samma tidpunkter som tidigare.
Från Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst har under tiden juni—oktober 1954 i vinstskatt inlevererats 7,6 resp. 4,2 miljoner kronor. Under återstående del av innevarande budgetår beräknas ytterligare 11,5 resp. 10 miljoner kronor inflyta från dessa inkomstkällor. Det bör emellertid framhållas, att inkomsterna från tipsvinsterna visa starka fluktuationer beroende på vinstutfallet.
Inkomsterna av vinstskatten från övriga lotterier beräknas komma att under löpande budgetår uppgå till ca 2,7 miljoner kronor.
Bruttouppbörden av lotterivinstskatt under budgetåret 1954/55 skulle sålunda kunna beräknas på följande sätt.
Premieobligationslånen..................... 9,5 milj. kr.
Penninglotteriet........................... 19,1 » »
Tipstjänst................................ 14,2 » »
Övriga lotterier........................... 2,7 » »
Summa 45,5 milj. kr.
Under budgetåret 1954/55 torde vinstskattemedel komma att restitueras i ungefär samma utsträckning som under närmast föregående budgetår. Statsverkets nettoinkomst under titeln lotterivinstskatt torde sålunda för innevarande budgetår kunna beräknas till i runt tal 45 miljoner kronor.
Vinstskatten från premieobligationslånen kan för nästa budgetår beräknas till 9,5 miljoner kronor under förutsättning, att ingen konvertering sker eller något nytt dylikt lån upptages. Med hänsyn till att inkomstflödet under senare år från framför allt Svenska Penninglotteriet AB och AB Tipstjänst varit i stigande, torde inkomsterna under ifrågavarande titel för budgetåret 1955/56 böra beräknas något högre än för innevarande budgetår eller till förslagsvis 47 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av lotterivinstskatt för budgetåret 1954/55 till 47 000 000 kronor. För budgetåret 1955/56 föreslår riksräkenskapsverket, att titeln uppföres med 48 000 000 kronor.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.
Till ledning för beräkningen av ifrågavarande inkomster har i förenämnda inom generalpoststyrelsen upprättade promemoria anförts bland annat följande:
»Under titeln omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. redovisas övriga stämpelmedel, vilka ej upptagits under någon av de båda förutnämnda inkomsttitlarna. Här redovisas sålunda stämpelavgifter för lagfarter och
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
inteckningar, inkomster genoin försäljning av helarksstämplar, enkla beläggnings- och överlåtelsestämplar samt kortkonvolut, vidare stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner samt lottsedlar. Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagen till 62 miljoner kronor. I sin skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 mars 1954 har generalpoststyrelsen med utgångspunkt från då kända uppbördssiffror beräknat inkomsterna till 60 miljoner kronor.
De behållna inkomsterna å ifrågavarande titel under de senast förflutna tre budgetåren framgå av efterföljande sammanställning (tusental kronor).
Budgetår
1951/52 1952/53
A. Uppbörd genom stämpelförsäljare:
i förskottsförteckningar upptagna stämpelavgifter
för
a) lagfarter .............................. 22 305 17 285
b) inteckningar .......................... 10 623 12 979
försäljning av helarksstämplar, enkla belägg-
ningsstämplar m. m..................... 12 681 10 931
B. Uppbörd genom postanstalterna av:
enkla beläggningsstämplar, överlåtelsestämplar,
kortkonvolut............................ 8 100 7 034
C. Uppbörd genom postverkets huvudkassa:
a) emissionsstämplar å aktier och obligationer 8 821 5 085
b) stämpelavgifter för lottsedlar ............ 1 265 1 424
c) diverse................................ 2 1
Summa 63 797 54 739
1953/54
18 257 15 622
11 996
8 147
7 208 1 749 3
62 982
Såsom av sammanställningen framgår, har de behållna intäkterna under det sistförflutna budgetåret ökat med omkring 8,2 miljoner kronor i jämförelse med budgetåret 1952/53. Inkomstökningen faller i första hand på stämpelavgifterna för inteckningar samt aktie- och obligationsemissioner ( + 2,6 resp. +2,1 milj.), men även i övrigt har uppbörden visat stigande tendens.
Inkomsterna av stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar ha under budgetåren 1949/50—1953/54 uppgått till följande belopp:
Budgetår Belopp milj. kr.
lagfarter inteckningar
1949/50 .................. 15,9 7,8
1950/51 .................. 18,6 9,0
1951/52 .................. 22,3 10,6
1952/53 .................. 17,3 13,0
1953/54 .................. 18,3 15,6
Under månaderna januari—september 1954 ha i stämpelavgifter för lagfarter och inteckningar influtit sammanlagt 14,3 resp. 11,9 miljoner kronor (mot 12,7 resp. 10,6 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en genomsnittsuppbörd per månad av omkring 1,6 resp. 1,3 miljoner kronor. Stämpelavgifterna för såväl lagfarter som inteckningar torde under den närmaste tiden sannolikt icke komma att undergå några 4 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
50 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
större förändringar. Beräkningen av intäkterna från dessa inkomstkällor under den återstående delen av innevarande budgetår torde därför kunna baseras på ovan angivna genomsnittsuppbörder.
Inkomsten av försäljningen genom stämpelförsäljare av helarks-, enkla beläggnings- och inteckningskontrollstämplar har under tiden januari— september 1954 uppgått till ca 10,0 miljoner kronor (mot 8,3 miljoner kronor under motsvarande tid föregående år). Medeluppbörden per månad har sålunda uppgått till 1,1 miljoner kronor. Under återstående delen av nu löpande budgetår torde man kunna räkna med i stort sett oförändrat genomsnittligt inkomstutfall.
Postanstalternas uppbörd av stämpelmedel uppgick under kalenderåren 1951—1953 till i nedanstående sammanställning angivna belopp:
1951 1952 1953
Enkla beläggningsstämplar ........... 3 077 573 3 323 748 3 094 085
Överlåtelsestämplar ................. 3 356 619 3 127 546 3 048 856
Kortkonvolut ...................... 1 251 241 1 247 684 1 138 878
Summa kronor 7 685 433 7 698 978 7 281 819
Stämpelmedelsuppbörden genom postanstalterna har under tiden januari— september 1954 uppgått till 6,0 miljoner kronor (mot 5,1 miljoner kronor under samma tid föregående år), vilket motsvarar en medeluppbörd av 0,7 miljon kronor per månad. Under den återstående delen av innevarande budgetår beräknas inkomstutfallet bli i stort sett oförändrat.
Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner ha under budgetåren 1949/50—1953/54 uppgått till i efterföljande sammanställning angivna belopp.
Inkomsten av dessa stämpelintäkter har under tiden januari—september 1954 utgjort 8,2 miljoner kronor (mot 5,1 miljoner kronor under samma tid föregående år). Den tillfälliga uppbörden (stämpelavgifter över 100 000 kronor) har under ifrågavarande tid uppgått till 5,3 miljoner kronor och har sålunda varit onormalt stor. Uppbörden har emellertid påverkats av ett engångsbelopp å 2 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår ha i stämpelavgifter för aktie- och obligationsemissioner 5,9 miljoner kronor influtit. För hela budgetåret torde inkomsterna kunna angivas till omkring 10 miljoner kronor.
Uppbörden av stämpelavgifter för lottsedlar har under budgetåren 1952/ 53 och 1953/54 uppgått till 1,4 resp. 1,7 miljoner kronor. Under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår har sammanlagt 0,8 miljon kronor influtit. För återstoden av budgetåret beräknas uppbörden till omkring 1,2 miljoner kronor.
De beräkningar av inkomsterna under titeln 'Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m.’, för vilka i det föregående redogjorts, kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1 Varav ett engångsbelopp å 2 milj. kronor.
De sammanlagda inkomsterna under titeln ifråga skulle sålunda för budgetåret 1954/55 kunna beräknas till ca 67,5 miljoner kronor.
Vid uppskattningen av den uppbörd, som kan förväntas inflyta från omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. under budgetåret 1955/56, synes man i stort sett kunna utgå från den beräknade uppbörden för innevarande budgetår. Stämpelavgifterna för aktie- och obligationsemissioner torde emellertid icke komma att lämna lika stor avkastning som förutsetts för det löpande budgetåret. Ett inkomstbortfall på 1 å 1,5 miljoner kronor i form av stämpelmedel kan vidare komma att ske, om den av statsrevisorerna ifrågasatta ändringen av beskattningen av kortlekar genomföres och får verkan redan vid budgetårets ingång. De sammanlagda inkomsterna under titeln torde, såvitt nu kan bedömas, icke böra beräknas till högre belopp än 65 miljoner kronor. Förestående beräkning har emellertid gjorts under antagandet, att stämpelavgifterna under budgetåret i fråga komma att utgå efter oförändrade tariffer.»
Med hänsyn till den ökning av inkomsterna under ifrågavarande titel, som föreligger under de fem första månaderna av innevarande budgetår jämfört med motsvarande tid föregående år, beräknar riksräkenskapsverket uppbörden av omsättnings- och expeditionsstämplar under budgetåret 1954/55 till 68 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes 68 000 000 kronor.
2. Automobilskattemedel
för budgetåret 1954/55 upptagen till De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under efterföljande sammanställning.
Fordonsskatt
Denna inkomsttitel är i riksstaten 245 miljoner kronor. de senaste budgetåren framgå av
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1949/50.......... 92,02 85,00
1950/51.......... 107,97 100,00
1951/52.......... 118,83 110,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1952/53.......... 189,71 180,00
1953/54.......... 213,23 200,00
1954/55.......... 245,00
52 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Enligt förordning den 2 juni 1922 (nr 260) om autoinobilskatt skall för automobil eller släpvagn, som, efter vad särskilt är stadgat, blivit här i riket registrerad, årligen erläggas skatt enligt i förordningen meddelade bestämmelser. Skattesatserna ha vid flera tillfällen justerats, bland annat den 1 januari 1946 och den 1 januari 1953. Från och med sistnämnda dag ha gällt följande belopp för år räknat. För personautomobil ha utgått dels en grundavgift av 100 kronor och dels därutöver 28 kronor för varje påbörjat tal av 100 kilogram av bilens tjänstevikt minskad med 900 kilogram. För omnibus och lastautomobil har grundavgiften också utgjort 100 kronor; härutöver ha utgått för varje påbörjat tal av 100 kilogram av tjänstevikten minskad med 900 kilogram 33 kronor för omnibus och 37 kronor för lastbil. Skatten för tvåhjulig lätt motorcykel har utgjort 30 kronor och för tvåhjulig tung motorcykel utan sidvagn 40 kronor. För motorcykel med bivagn och för trehjulig motorcykel har skatten varit 60 kronor. För automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk samt för släpvagn har skatten utgått efter särskilda grunder.
Enligt förordning den 21 maj 1954 (nr 255) utgår fordonsskatten med ändrade belopp från och med den 1 januari 1955. För såväl personbilar som lastbilar och bussar har grundavgiften höjts till 110 kronor. De belopp, som utgå utöver grundavgiften i relation till tjänstevikten, ha därtill höjts för tyngre lastbilar och bussar. Även för automobil med ringar av annat ämne än mjuk kautschuk och för släpvagn ha skattesatserna skärpts, medan de äro oförändrade för motorcyklar.
I en till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 avlåten skrivelse har väg- och vatten byggnadsstyrelsen under hänvisning till i styrelsens petita för budgetåret 1955/56 redovisade beräkningar upptagit inkomsterna av fordonsskatt till 251 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 272 miljoner kronor för budgetåret 1955/56. Enligt en i nämnda petita intagen tablå ha beräkningarna byggt på följande antaganden beträffande fordonens antal och genomsnittsslcatt per fordon:
Länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkenskapsverket uppskattat fordonsskatten för budgetåret 1954/55 till 244 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 254 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 53
Utvecklingen av beståndet av olika fordonsslag under de senaste åren enligt centrala automobilregistret belyses av följande uppställning.
Motorcyklar
Under de tio första månaderna av år 1954 ha enligt preliminära uppgifter nyinregistrerats 104 190 personbilar och 11 720 lastbilar. Under samma tid år 1953 var antalet nyinregistrerade fordon 67 475 respektive 10 480. Fordonsbeståndet kan under år 1954, även med hänsyn till företagen utrangering, väntas öka icke oväsentligt mera än något föregående år. Vid sin beräkning av fordonsskatteinkomsterna har riksräkenskapsverket utgått från en fortsatt stark tillväxt av fordonsbeståndet.
Under den angivna förutsättningen beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av fordonsskatt under budgetåret 1954/55 till 260 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 280 000 000 kronor.
Bensinskatt
I riksstaten för budgetåret 1954/55 är denna inkomsttitel upptagen till 495 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna på titeln under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat netto- i riksinkomst staten Miljoner kronor
1949/50.......... 351,93 350,00
1950/51.......... 363,92 300,00
1951/52.......... 292,40 250,00
Redovisad Beräknat netto- i riks-
inkomst staten
Miljoner kronor
1952/53.......... 330,04 325,00
1953/54.......... 389,17 410,00
1954/55.......... 495,00
Genom förordning den 23 maj 1924 (nr 126) infördes en särskild skatt å bensin och motorsprit. Gällande bestämmelser återfinnas i förordning den 3 maj 1929 (nr 62). Bensinskatten utgick från och med den 1 januari 1946 med 18 öre för liter. Mellan den 1 april 1948 och den 31 december 1950 utgick även tilläggsskatt å bensin med 27 öre för liter, varför den totala skatten då utgjorde 45 öre för liter. I samband med tilläggsskattens borttagande höjdes bensinskatten från och med den 1 januari 1951 till 25 öre lör liter. Genom förordning den 8 maj 1953 (nr 2IG) höjdes bensinskatten ytterligare till 28 öre för liter från och med den 1 juli 1953. I samband med sistnämnda skattehöjning ultogs enligt förordning den 8 maj 1953 (nr 217) under budgetåret 1953/54 även tillfällig skatt med 3 öre för liter å bensin, som den 1 juli 1953 fanns i lager i riket. Enligt förordning den 21 maj 1954
54 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
(nr 256) skall från och med den 1 juli 1954 för bensin, som till riket införes eller här tillverkas, erläggas skatt med 32 öre för liter. För bensin, som tillverkas av svenska skifferoljeaktiebolaget genom utvinning ur inhemsk skiffer, skall skatt dock endast utgå med 7 öre för liter. Även i samband med skattehöjningen den 1 juli 1954 uttages enligt särskild förordning den 21 maj 1954 (nr 257) under budgetåret 1954/55 tillfällig lagerskatt på bensin.
Genom förordning den 3 maj 1935 (nr 142) lades skatt även å sådan petroleumprodukt (brännolja), som användes för drivande av automobil och för vilken icke utgår skatt enligt 1929 års förordning om skatt å bensin och motorsprit, och till denna skatt lades för tiden 1 april 1948—31 december 1950 en tilläggsskatt å 20 öre för liter. Den förstnämnda av dessa båda skatter, som sedan den 1 januari 1946 utgjorde 14 öre för liter, höjdes genom förordning den 2 juni 1950 (nr 415) till 20 öre för liter från och med den 1 januari 1951 och genom förordning den 8 maj 1953 (nr 220) till 23 öre för liter från och med den 1 juli 1953. Den 21 maj 1954 har utfärdats ny förordning om brännoljeskatt (nr 260), varigenom förordningen den 3 maj 1935 upphävts. Enligt förordningen, som träder i kraft den 1 januari 1955, skall brännoljeskatt utgå med 32 öre för liter. Kontroll och uppbörd, som tidigare handhafts av länsstyrelserna, skola åvila kontrollstyrelsen.
Från beskattningen av motorsprit medgavs successivt skattefrihet intill den 1 juli 1948. Från nämnda dag uttogs å motorsprit skatt med 6 öre för liter samt tilläggsskatt med 9 öre för liter. Enligt förordning den 15 december 1950 (nr 659) skulle bestämmelserna om skatt å motorsprit enligt 1929 års förordning icke vara i tillämpning under tiden 1 januari 1951—30 juni 1952. Genom förordning samma dag (nr 660) avskaffades tilläggsskatten å motorsprit. Enligt förordning den 15 maj 1952 (nr 243) utgick skatt å motorsprit ej heller under tiden 1 juli 1952—30 juni 1953. I samband med höjningen av skatterna å bensin och brännoljor från den 1 juli 1953 förordnades även om uttagande av skatt å motorsprit med 3 öre för liter. Genom ovannämnda förordning den 21 maj 1954 (nr 256) har skatten höjts till 7 öre för liter från och med den 1 juli 1954.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 beräknat inkomsterna på förevarande titel till 494 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 553 miljoner kronor för budgetåret 1955/56.
Generaltullstyrelsen har i skrivelse den 9 november 1954 rörande beräkningen av skatt på bensin som införes till riket anfört följande:
»Den volym bensin, för vilken bensinskatt debiterats av tullverket, uppgick under budgetåret 1953/54 till cirka 1 060 000 m3. Procenttalen för debiteringsvolymens fortgående ökning har utgjort från budgetåret 1951/52 till 1952/53 icke fullt 10 procent och från 1952/53 till 1953/54 drygt 7 procent. Under innevarande budgetårs fyra första månader har debiteringsvolymen varit inemot 15 procent högre än under motsvarande del av förra
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 55
budgetåret. Styrelsen anser sig icke kunna räkna med samma höga ökningsprocent under fortsättningen av innevarande budgetår. Emellertid håller styrelsen för sannolikt, att underlaget för tullverkets debitering av bensinskatt kommer att under budgetåret öka procentuellt med i genomsnitt icke fullt 13 procent och, räknat i m3, med cirka 140 000, eller till 1 200 000 in3. För budgetåret 1955/56 har styrelsen ansett sig böra räkna med att ökningen fortgår men begränsas till 125 000 in3. Totala debiteringsvolymen under sistnämnda budgetår skulle följaktligen komma att utgöra 1 325 000 m3.
Den för 1954/55 beräknade debiteringsvolymen bensin omfattar — på grund av viss eftersläpning vid utskrivning av tullräkningar i samband med uttagningar av bensin från tullnederlag — en mindre del bensin, för vilken skatt beräknas efter 28 öre för liter. Med en skattesats i övrigt av 32 öre för liter kan debiterade uppbörden av bensinskatt för budgetåren 1954/55 och 1955/56 på grundval av ovan angivna debiteringsvolymer framräknas till respektive 380 och 425 miljoner kronor. För betalning av bensinskatt åtnjutes i flertalet fall en kredit av tre månader. Vid ökande debiteringsvolym och — såsom fallet var vid ingången av nu löpande budgetår — höjd skattesats kommer därför den influtna uppbörden att bli något lägre än den debiterade. Styrelsen har för budgetåren 1954/55 och 1955/56 ansett sig kunna upptaga den till tullverket influtna uppbörden av bensinskatt till respektive 365 och 420 miljoner kronor. Genom tullverket bestridda restitutioner av bensinskatt beräknas utgöra mellan 15 och 20 miljoner kronor för år. Styrelsen har därför upptagit nettouppbörden av bensinskatt under ifrågavarande budgetår till respektive 350 och 400 miljoner kronor.»
Beträffande beräkningen av skatt på bensin, som tillverkas inom riket, samt skatt på motorsprit har kontrollstyrelsen i skrivelse den 10 november 1954 anfört:
»Skatten för den under varje kalenderkvartal utlämnade myckenheten inhemsk bensin erlägges under månaden näst efter kvartalets utgång. På grund härav hänför sig inkomsten under budgetåret 1954/55 till utlämningen under tiden 1 april 1954—31 mars 1955. Under budgetåret 1954/55 har hittills för tiden 1 april—30 september 1954 inbetalats 47,9 miljoner kronor, utgörande skatt för 166,1 miljoner liter bensin. Utlämningen under tiden 1 oktober 1954—31 mars 1955 beräknas till cirka 135 miljoner liter, varå skatten belöper sig till cirka 38,6 miljoner kronor. I följd härav kan styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1954/55 beräknas till omkring 85 miljoner kronor.
Utlämningen av inhemsk bensin under tiden 1 april 1955—31 mars 1956 kan enligt inhämtade upplysningar antagas komma att omfatta omkring 300 miljoner liter. Styrelsens uppbörd av bensinskatt under budgetåret 1955/ 56 kan på grund härav beräknas till cirka 90 miljoner kronor.
Skatten å motorsprit har från och med den 1 juli 1954 ändrats från 3 till 7 öre för liter. Försäljningen och tillverkares förbrukning i egen rörelse härav uppskattas för tiden 1 april 1954—31 mars 1955 till omkring 32 miljoner liter och för tiden 1 april 1955—31 mars 1956 till omkring 20 miljoner liter, motsvarande i skatteintäkter cirka 2 miljoner kronor under budgetåret 1954/55, respektive cirka 1,5 miljoner kronor under budgetåret 1955/56, förutsatt att nu gällande skattesats icke ändras.»
Statens handels- o c h i n d u s t r i k o in m ission har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 november 1954 anfört följande:
56 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
»Mot bakgrunden av omsättningen av motorbensin inklusive spritblandningar till och med september månad 1954 samt den registrering av bensindrivna motorfordon, som kan beräknas komma att ske, kan totalkonsumtionen av ifrågavarande drivmedel för budgetåret 1954/55 uppskattas till ca 1,45 milj. in3 och för budgetåret 1955/56 till ca 1,60 milj. m3.»
Beträffande beräkningen av brännoljeskatten har kontrollstyrelsen i sin skrivelse anfört:
»Enligt förordningen den 21 maj 1954 (nr 260) om brännoljeskatt, vilken träder i kraft den 1 januari 1955, skall kontrollstyrelsen vara beskattningsoch uppbördsmyndighet beträffande skatt å brännolja, som användes för drivande av motorfordon. Skatt å brännolja, som före årsskiftet 1954/55 förbrukas för samma ändamål, utgår enligt förordningen den 3 maj 1935 (nr 142) och uppbäres av länsstyrelserna. Skattesatsen för brännolja är enligt sistnämnda förordning 23 öre för liter och enligt den nya förordningen 32 öre för liter.
Enligt i 1954 års statsverksproposition intagna beräkningar har statsverkets inkomst av skatt å brännolja för budgetåren 1953/54 och 1954/55 angivits till 42 resp. 41 miljoner kronor.
I enlighet med övergångsbestämmelserna till förordningen den 21 maj 1954 kommer kontrollstyrelsen första gången att uppbära skatt för brännolja under första hälften av juli månad 1955 för den förbrukning, som ägt rum under första halvåret 1955. Sedermera kommer uppbörd i regel att äga rum kvartalsvis inom 15 dagar efter varje kalenderkvartal. Kontrollstyrelsen kommer sålunda att redovisa uppbörd av brännoljeskatt först under budgetåret 1955/56, därvid skatteinkomsten kommer att vara hänförlig till förbrukning av brännolja under fem kvartal. Med utgångspunkt härifrån och då skattesatsen från och med den 1 januari 1955 höjts med omkring 40 procent skulle vid oförändrad förbrukning av brännolja skatteintäkten under budgetåret 1955/56 med omkring 75 procent överstiga intäkten under löpande budgetår. Skatteintäkten för brännolja, som enligt vad ovan anförts för budgetåret 1954/55 angivits till 41 miljoner kronor, skulle alltså under budgetåret 1955/56 kunna beräknas till minst 71 miljoner kronor. Såvitt inhämtade upplysningar ger vid handen ökar antalet brännoljedrivna motorfordon tämligen starkt, varigenom viss ökning av brännoljeförbrukningen kan väntas. Det är vidare "troligt, att den utökade kontrollverksamhet, som framdeles skall anordnas, kan medföra viss intäktsökning. På grund av vad ovan anförts synes inkomsten av brännoljeskatt för budgetåret 1955/56 kunna angivas till 80 miljoner kronor.»
Överståthållarä in betet och länsstyrelserna ha i skrivelser till riksräkcnskapsverket beräknat inkomsterna av skatt på brännoljor samt tillfällig lagerskatt på bensin till omkring 50 miljoner kronor för budgetåret 1954/55. Av detta belopp avse 2 miljoner kronor lagerskatten. Till följd av att uppbörden av skatt på brännoljor från och med år 1955 överflyttas till kontrollstyrelsen, beräknas under budgetåret 1955/56 till länsstyrelserna inflyta endast mindre belopp av sådan skatt i form av restantier.
Enligt generaltullstyrelsens, kontrollstyrelsens och länsstyrelsernas beräkningar skulle alltså inkomsterna på titeln bensinskatt kunna uppskattas till 487 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 572 miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 57
kronor under budgetåret 1955/56. De bakomliggande antagandena om bensinförbrukningens ökning sammanfalla i huvudsak med handels- och industrikommissionens beräkningar. Vid beräkningen får, sasom framhållits av generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen, uppmärksammas dels att den under budgetåret 1954/55 inflytande bensinskatten till en del räknats efter den före den 1 juli 1954 gällande lägre skattesatsen och dels att under budgetåret 1955/56 tillfälligt kommer att inflyta fem kvartals brännoljeskatt.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna på titeln bensinskatt till 495 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptages till 585 000 000 kronor.
3. Tullar och acciser
Tullmedel
Förändringarna i de beräknade och behallna inkomsterna av tullmedel under de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
miljoner kronor.
I tabellen s. 59 lämnas i sammandrag en av generaltullstyrelsen utarbetad översikt av den debiterade tulluppbörden under budgetåren 1949/50—1953/ 54 samt 3:e kvartalet 1954, med särskilt angivande av vissa varuslag.
Enligt av generaltullstyrelsen likaledes meddelade uppgifter har den influtna bruttouppbörden för varje månad under budgetåren 1949/50 1953/
54 samt det löpande budgetårets fyra första månader uppgått till följande belopp:
Influten tulluppbörd månadsvis
Miljoner kronor
1 Bland utbetalade restitutioner budgetåren 1949/50 och 1950/51 redovisas överföringar till
clearingkassa för kaffe med 8,96 respektive 1,94 miljoner kronor.
58 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1954 har generaltullstyrelsen beträffande beräkningen för innevarande och nästkommande budgetår av tullmedelsinkomsterna samt vissa andra av tullverket redovisade statsinkomster framhållit följande:
»Under de tre första kvartalen av innevarande år har importen, totalt sett, varit något större än under år 1953. I fråga om vissa relativt högt avgiftsbelagda varuslag, främst motorfordon och bensin, har uppgången varit särskilt markerad. Tullverkets inkomster under förenämnda riksstatstitlar har därför stigit icke oväsentligt. Vissa uppgifter om import och inkomster sammanställas här nedan.
Efterföljande beräkningar av den blivande uppbörden ha gjorts under torutsättning bland annat, att villkoren för det internationella varubytet ej komma att mera avsevärt försämras och att i Sverige de direkta importrestriktionerna förbli i stort sett oförändrade. Styrelsen anser sig böra framtulltaxa kan komma att träda i kraft under budgetåret 1955/56. Vid nu förevarande beräkningar har styrelsen emellertid bortsett från sådana ändringar i tull- eller skattesatser eller i sättet för avgifternas redovisning, som kunna komma att ske under den tid uppgifterna avse. Icke heller har styrelsen räknat med sådana ändringar i importens storlek och sammansättning, som kunna inträda, därest den nya tulltaxan skulle medföra väsentliga ändringar i tullskyddet för vissa varugrupper.»
I anslutning härtill har generaltullstyrelsen rörande beräkningen av tullmedelsuppbörden under budgetåren 1954/55 och 1955/56 anfört följande:
»Uppbörden av tullmedel har, i miljoner kronor räknat, utgjort
år 1953 .......................................... 429
budgetåret 1953/54 ................................ 463
året november 1953—oktober 1954 .................. 487
Ökningen har till stor del berott på att importen av motorfordon språngvis stegrades i början av år 1954, sedan viss del därav frilistats. Styrelsen har utgått från att någon direkt eller indirekt inskränkning i nuvarande möjligheter att till landet införa eller inom landet anskaffa motorfordon icke kommer att vidtagas från statens sida. Med denna utgångspunkt har styrelsen ansett sig kunna förutsätta, att motorfordonsimporten och därå belöpande tullmedelsuppbörd kommer att under den närmaste framtiden hålla sin nuvarande höga nivå. Även i fråga om övriga varugrupper — livsmedel, textilvaror samt maskiner och instrument — som ha betydelse för tullmedelsuppbörden, anser styrelsen det vara sannolikt, att några större avvikelser från nuvarande läge för importen icke ske. I enlighet härmed har sty- 1
1 Genomsnitt för kvartal.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 59
relsen funnit sig kunna för vartdera budgetåret 1954/55 och 1955/56 beräkna bruttouppbörden av tullmedel till lägst omkring 480 miljoner kronor Restitutionerna av tullmedel kunna uppskattas till något över 30 miljoner kronor för år. Nettouppbörden har därför upptagits till 450 miljoner kronor för vartdera budgetåret.»
Debiterad tulluppbörd för olika varugrupper
Miljoner kronor
På grundval av tillgängliga uppgifter om tulluppbörden under den gångna delen av innevarande budgetår beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av tullmedel för budgetåret 1954/55 till 480 000 000 kronor samt förordar under antagande av en fortsatt stegring av den tullbelagda delen av impor-
60 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
ten, att titeln, under förutsättning av oförändrade tullsatser, för budgetåret 1955/56 uppföres med 500 000 000 kronor.
Varuskatt
De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst rik sstaten Miljoner kronor
1949/50 ........ 150,42 155,00
1950/51 ........ 161,80 150,00
1951/52 ........ 201,53 190,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53 ........ 262,56 225,00
1953/54 ........ 232,39 260,00
1954/55 ........ 200,00
Varuskatt skulle enligt förordning den 25 maj 1941 (nr 251) med visst
procenttal — lägst 20 och högst 75 — av varans beskattningsvärde utgöras för choklad och konfityrer, putsmedel för läderarbeten och skodon, essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker ävensom för vissa tekniska preparat, nämligen tandpulver och tandpasta, puder och smink samt lukt- och toalettvatten, munvatten, parfymer och vissa kosmetiska preparat. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 66) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna från 40 till 60 procent för choklad och konfityrer, från 75 till 100 procent för essenser och extrakter samt, vad angår tekniska preparat, från 20 till 75 procent för preparat för nagelbehandling och preparat för behandling av ögonhår och ögonbryn och från 20 till 40 procent för parfymer, hårvatten och därmed jämförliga preparat; samtidigt blev varuskatten å putsmedel för läderarbeten och skodon borttagen. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 574) angående ändring i förordningen om varuskatt höjdes skattesatserna i fråga om choklad- och konfityrvaror (med undantag av glass) från 60 till 80 procent av beskattningsvärdet och i fråga om essenser och extrakter från 100 till 120 procent. Enligt förordning den 30 november 1951 (nr 724) sänktes varuskatten å choklad och konfityrer till 60 procent från den 1 december 1951. Genom förordning den 22 maj 1953 (nr 247) ändrades grunderna för beräkning av varans beskattningsvärde. I samband därmed justerades skattesatserna i syfte att ge oförändrad skatteinkomst. Skattesatsen utgör sålunda enligt denna förordning beträffande choklad- och konfityrvaror samt glass 65 procent, essenser och extrakter 120 procent, tandpasta och munvatten 25 procent, puder, nagellack och likartade skönhetsmedel 80 procent samt parfymer, hårvatten etc. 50 procent. Genom förordning den 9 april 1954 (nr 126) sänktes skattesatsen på essenser och extrakter till 50 procent av beskattningsvärdet.
Genom förordning den 30 juni 1943 (nr 477) ersattes tidigare omsättningsskatt för pälsvaror med en särskild pälsvaruskatt, som skulle utgå dels i form av en styckeskatt på inom riket yrkesmässigt beredda, lösa pälsskinn, varierande från 5 öre till 300 kronor för skinn, och dels i form
61 Riksräkenskcipsverkets inkomstberäkning
av en värdeskatt å 15 procent för vissa till riket införda pälsvaror in. m. Genom förordning den 27 februari 1948 (nr 68) angående ändring i förordningen om skatt å vissa pälsvaror har värdeskatten a importerade skinn höjts från 15 till 20 procent, medan nedsättning av styckeskatten å vissa pälsskinn ägt rum. Beträffande den senare ha vissa justeringar även vidtagits genom förordningar den 11 maj 1951 (nr 214) och den 22 maj 1953 (nr 248).
När den tidigare allmänna omsättningsskatten siutligt avvecklades från och med den 1 juli 1948 ersattes denna i fråga om tre särskilda varugrupper, nämligen mattor, guldsmedsvaror och grammofonvaror, av en särskild försäljningsskatt. Denna skatt utgår som regel med 20 procent av försäljningsvärdet, dock att skatten skall för grammofonskivor erläggas med 1 till 3 kronor för grammofonskiva och för importerade mattor utgå med visst belopp — lägst 40 och högst 100 kronor — för kilogram.
Enligt beslut vid 1951 års riksdag infördes genom förordning den 24 oktober 1951 (nr 660) med omedelbar tillämpning skatt vid tillverkning och import av personbilar och motorcyklar in. in., att gälla till och med den 30 juni 1953. Skatten skulle enligt förordning den 22 maj 1953 (nr 259) utgå även under budgetåret 1953/54. Genom förordning den 11 december 1953 (nr 698) upphörde nyssnämnda förordning att gälla från och med den 20 december 1953. Skatten utgick med 10 procent av fordonens beskattningsvärde.
Samtliga här nämnda skatter skola uppbäras av kontrollstyrelsen vid tillverkning respektive försäljning inom riket och av generaltullstyrelsen \id införsel till riket.
På inkomsttiteln varuskatt har under budgetåret 1953/54 redovisats en behållen inkomst av 232,39 miljoner kronor, varav influtit 37,24 miljoner kronor genom tullverket, 194,90 miljoner kronor genom kontrollstyrelsen och 0,25 miljon kronor, utgörande kvarstående uppbörd av allmän omsättningsskatt, genom länsstyrelserna. 41,6 miljoner kronor av inkomsten på titeln avse den under budgetåret 1951/52 införda och numera upphävda personbilsskatten. I
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1954 har kontrollstyrelsen beräknat de till förevarande titel hänförliga inkomster som uppbäras av styrelsen, för budgetåren 1954/55 och 1955/56 till i avrundade helopp 180 respektive 185 miljoner kronor. Styrelsen har härvid anfört:
»Under riksstatstiteln varuskatt redovisas i vad avser kontrollstyrelsens skatteuppbörd följande skatter, nämligen varuskatt å choklad- och konfityrvaror samt tekniska preparat, pälsvaruskatt, försäljningsskatt å guldsmedsvaror, grammofonvaror och knutna mattor samt skatt vid tillverkning och import av personbilar in. in.
Varuskatten å choklad- och konf ityrvaror har undci månaderna juli- oktober 1954 influtit med 41,1 miljoner kronor. Under månaderna november 1953—juni 1954 utgjorde skatteinkomsten 85,1 miljoner kronor. Såsom närmare angivits i kontrollstyrelsens inkomstberäkning den
62 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
10 november 195.3 har reglerna för beskattningsvärdets bestämmande ändrats från och nied den 1 juli 1953. Skatteinkomsten angavs med hänsyn härtill för budgetåret 1953/54 försiktigtvis till 113 miljoner kronor men skatteuttallet blev 122 miljoner kronor. Den ökade skatteintäkten av varuskatt å choklad- och konfityrvaror har huvudsakligen varit beroende på omsättningsökning och höjda priser. För månaderna november 1954—juni 1955 synes man icke böra räkna med någon nämnvärd förändring i skatteintäkterna, varför dessa under budgetåret 1954/55 kan angivas till (41,1 -j- 85,1 =)
126.2 miljoner kronor eller avrundat till 126 miljoner kronor.
Med hänsyn till den successiva ökningen i sötvarukonsumtionen synes skatteintäkten under budgetåret 1955/56 böra angivas till något högre belopp än för detta budgetår, eller till 130 miljoner kronor.
Inkomsten av varuskatt å tekniska p r e p a r a t har under månaderna juli oktober 1954 uppgått till 8,0 miljoner kronor eller samma belopp som under motsvarande tid år 1953. Skatteinkomsterna under tiden
1 november 1954 30 juni 195a kan antagas bli i stort sett desamma som
under motsvarande tid under budgetåret 1953/54, då inkomsten utgjorde
18.2 miljoner. För hela budgetåret 1954/55 skulle skatteinkomsten sålunda kunna angivas till (8,0 + 18,2 =) 26,2 eller avrundat till 26 miljoner kronor. Under antagande av oförändrade konjunkturförhållanden kan skatteinkomsten för budgetåret 1955/56 angivas till likaledes 26 miljoner kronor.
Pälsvaruskatten har, i vad avser inom riket beredda skinn, under månaderna juli—oktober 1954 influtit med 0,9 miljon kronor mot 1,0 miljon kronor under motsvarande tid år 1953. Även för återstående del av innevarande budgetår torde skatteinkomsterna — jämfört med inkomsterna under motsvarande tid föregående budgetår — undergå någon minskning. En nedgång från 1,4 till 1,1 miljon kronor förefaller sannolik. Uppbörden av pälsvaruskatt under budgetåret 1954/55 kan sålunda angivas till (0,9 -j- 1,1 =)
2 miljoner kronor. Inkomsten under budgetåret 1955/56 synes böra angivas till samma belopp som för innevarande budgetår eller till 2 miljoner kronor.
Försäljningsskatten å guldsmedsarbeten, grammofonvaror och knutna mattor har under månaderna juli—oktober 1954 influtit med respektive 4,5, 1,8 och 0,6 miljoner kronor eller tillhopa med 6,9 miljoner kronor. Under motsvarande tid föregående budgetår utgjorde skatteinkomsterna respektive 4,4, 1,5 och 0,4 miljoner kronor eller tillhopa 6,3 miljoner kronor. För återstående del av innevarande budgetår torde inkomsten av försäljningsskatten böra beräknas till 19,9 miljoner kronor eller samma belopp som under motsvarande tid föregående budgetår. Skatteinkomsten för budgetåret 1954/55 skulle sålunda kunna angivas till (6,9 + 19,9 =) 26,8 miljoner kronor eller avrundat uppåt till 27 miljoner kronor. För budgetåret 1955/56 synes inkomsten försiktigtvis icke böra angivas till högre belopp än 25 miljoner kronor.
Förordningen om skatt vid tillverkning och import av p e rsonbilar m. m. upphörde att gälla den 20 december 1953. Endast helt obetydliga skattebelopp, hänförande sig till efterdebiteringar i samband med slutinspektioner hos de skattskyldiga, har influtit och kan komma att ytterligare inflyta under innevarande budgetår. Däremot utbetalar kontrollstyrelsen vissa belopp i restitution av biltillverkningsskatt enligt kungl. kungörelsen den 11 december 1953 (nr 699). Storleken av de hittills under budgetåret verkställda utbetalningarna uppgår till 1,2 miljon kronor. Under återstående del av budgetåret torde cirka 0,3 miljon kronor komma att utbetalas. I fråga om denna skatt torde sålunda för budgetåret 1954/55 böra beräknas en nettoutgift å 1,5 miljon kronor. För budgetåret 1955/56 torde icke vare sig inkomst eller utgift böra beräknas.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 63
Generaltullstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 9 november 1954 beträffande beräkningen av de inkomster, som uppbäras av tullverket, anfört följande:
»Den till tullverket influtna uppbörden av varuskattemedel har under året november 1953—oktober 1954 uppgått till närmare 17,5 miljoner kronor, därav i varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt 12,5 respektive
1,3 och 0,2 miljoner kronor, eller tillhopa 14 miljoner kronor. I särskild personbilskatt, vilken ej uttages beträffande tillverkning eller import, för vilken skattskyldighet icke inträtt före den 20 december 1953, ha influtit nära 3,5 miljoner kronor. Så vitt nu kan bedömas torde någon minskning i importen av de varuslag, å vilka varuskatt, pälsvaruskatt och försäljningsskatt belöpa, icke vara att förutse. Generaltullstyrelsen har därför upptagit bruttouppbörden, tillika att anse såsom nettouppbörd, av varuskattemedlen till 14 miljoner kronor för vartdera av budgetåren 1954/55 och 1955/56.»
Enligt från länsstyrelserna inhämtade uppgifter kan den kvarstående uppbörden av allmän omsättningsskatt beräknas till ca 37 000 kronor under budgetåret 1954/55 och till ca 22 000 kronor under budgetåret 1955/56.
De av kontrollstyrelsen, generaltullstyrelsen och länsstyrelserna gjorda beräkningarna innebära en sammanlagd inkomst på titeln varuskatt under budgetåren 1954/55 och 1955/56 på 194 respektive 199 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsttiteln varuskatt till 200 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/ 56 upptages till 210 000 000 kronor.
Införselavgift och accis å fettvaror m. m.
I samband med en omläggning av fettvarubeskattningen från och med budgetåret 1953/54 ersattes den tidigare titeln accis å margarin och vissa andra fettvaror med denna inkomsttitel. Nu gällande bestämmelser rörande ifrågavarande avgifter och acciser återfinnas i förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av införseln av fettråvaror och fettvaror, m. m., i förordningen den 5 juni 1953 (nr 396) om accis a fettemulsion m. m., i förordningen den 30 juni 1944 (nr 459, ändrad genom förordning 475/1950) angående avgift för smör, som användes för framställning av grädde m. in. samt i förordning den 5 juni 1953 (nr 397) angående avgift för fettvaror som användas för framställning av fettemulsion m. m.
Inkomsterna på titeln, som redovisas av statens jordbruksnämnd och kontrollstyrelsen, ha i innevarande års riksstat beräknats till 53 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 17 november 1954 har statens jordbruksnämnd i fråga om regleringsavgiften på fettvaror hänvisat till en inom nämndens krisbyrå upprättad promemoria, vilken bifogats skrivelsen och i vilken anföres följande:
»Med stöd av Kungl. Maj:ts förordning den 5 juni 1953, nr 395, angående reglering av införseln av fettråvaror, in. in. samt Kungl. Maj :ts kungörelse
64 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
den 12 aug. 1953, nr 578, med tillämpningsföreskrifter till nämnda förordning har jordbruksnämnden senast i sitt cirkulär nr 7(1 för år 1954, beträffande flertalet fettråvaror och fettämnen samt färdiga fettvaror, som kan tjäna matnyttigt ändamål föreskrivit, att varorna skall beläggas med särskild införselavgift, s. k. regleringsavgift. Avgiftens uppgift är att möjliggöra upprätthållande av sådan prisspänning mellan smör och margarin, att avsättningen av inhemskt smör tryggas. Genom regleringssystemet vinnes dessutom möjligheter att skydda avsättningen av produkter av den inhemska oljeväxtodlingen, varjämte producenter av inhemskt slakterifett indirekt erhåller stöd genom den statliga fettvaruregleringen.
Regleringsavgiften skall i princip icke slutligt belasta fettförbrukningen för annat än matnyttigt ändamål (tekniskt bruk) eller exporttillverkningen av varor, innehållande fett. S. k. regleringsbidrag kan därför hos jordbruksnänmden erhållas för fett, som används till tekniskt bruk, och för fett, som ingår i exportprodukter. Regleringsbidrag skall utgå högst med belopp, motsvarande regleringsavgiften. Härjämte lämnas viss återbäring av regleringsavgiften dels för uppkommande svinn i samband med raffinering av råoljor och dels för oljor till fiskkonserver.
Regleringsbidrag utgår icke blott för avgiftsbelagda fettämnen utan även för oljor, utvunna ur inhemskt oljeväxtfrö, vilka beläggs med statlig clearingavgift. Sådant bidrag utgår även för inhemskt slakterifett, som visserligen icke beläggs med statlig avgift men som prisfördyrats i skyddet av regleringsanordningarna. För inhemskt slakterifett utgår dock icke bidrag vid export i obearbetat skick.
Under produktionsåret 1953/54 (1/9—31/8) har tillverkats 67 989 ton hushål Ismargarin, vari ingått 36 389 ton olja ur importerade fettvaror. Med hänsyn till en konstaterad tendens till ökning i efterfrågan på hushållsmargarin kan det vara rimligt att för produktionsåret 1954/55 utgå från en produktion av 70 000 ton (— 3 % ökning), vari oljor ur importerade produkter — vid oförändrad sammansättning av oljeblandningen i hushållsmargarinet — förutsätts ingå till en kvantitet av 37 465 ton (mot 36 389 ton under närmast föregående produktionsår). Under antagande, att importen av avgiftsbelagda fettvaror för andra ändamål än tillverkning av hushållsmargarin under produktionsåret 1954/55 icke förändras i förhållande till det senast tilländalupna produktionsåret kan den totala importkvantiteten avgiftsbelagda fettvaror under förutnämnda produktionsår anges till 56 730 eller, avrundat 57 000 ton.
Reglerin|>savgiftens storlek är betingad av utvecklingen av utrikeshandelspriserna på de fettvaror, som ingår i det svenska hushållsmargarinet. Regleringsavgiften har under tiden 1/9 1953—31/8 1954 varierat från 127 öre per kilogram (februari) till 150 öre per kilogram (augusti). Vid inkomstberäkningen för produktionsåret 1954/55 kan man lämpligen utgå från att regleringsavgift under tiden 1/9 1953—31/8 1954 utgick totalt för 55 655 ton fettvaror och med 77 785 000 kronor.
Genom åt! dividera 77 785 000 kr. med 55 655 erhålles som vägt och avrundat medeltal en regleringsavgift av kr. 1: 40. Utrikeshandelspriserna ligger f. n. lägre än vid samma tid förra året. Emellertid är utrikeshandelspriserna på fettråvaror mycket konjunkturkänsliga. Uppstår t. ex. politiska spänningar i kopraproducerande länder, kan priserna snabbt ändras. Svårigheterna att bedöma det framtida prisläget är därför mycket stora. Tillsvidare vill byrån även för 1954/55 räkna med en genomsnittlig regleringsavgift av 140 öre/kg fett, olja eller fettsyra.
Vid den enligt ovan antagna importsiffran av 57 000 ton, blir för produktionsåret 1954/55 bruttointäkten efter en genomsnittlig regleringsavgift
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning
av 140 öre 79 800 000 kronor. Under budgetåret 1954/55 — under vilken tid, den antagna ökningen av margarinkonsumtionen ännu icke inträtt i full utsträckning — kan beräknas inflyta cirka 79 milj. kr.
I fråga om utbetalning av regleringsbidrag råknar byrån per produktionsår med en förbrukning för tekniskt ändamål, avseende leverans till hemmamarknaden, med 16 800 ton. Å 16 000 ton härav beräknas utgå bidrag med 95 % av regleringsavgiften och å återstoden 800 ton, 100 % av regleringsavgiften.
Med ledning av utbetalda exportbidrag för 1 okt. 1953—30 sept. 1954 beräknas under produktionsåret 1954/55 den exporterade kvantiteten bidragsberättigade fettvaror komma att uppgå till 2 000 ton. Bidraget utgår med 100 % av regleringsavgiften.
Återbäring av regleringsavgift såsom ersättning för redovisat svinn vid raffinering av avgiftsbelagd vara beräknas under produktionsåret 1954/55 liksom under det senast förflutna produktionsåret komma att lämnas för en kvantitet av ca 400 ton. Återbäringen för avgiftsbelagd vara, som förbrukas vid tillverkning av fiskkonserver i olja, avser för vardera produktionsåret likaledes en kvantitet av 400 ton. Återbäringen avser i båda fallen 100 % av regleringsavgiften.
Totalsumman av regleringsbidrag och återbäringen beräknas sålunda för produktionsåret 1954/55 enligt följande.
Regleringsavgifter: 16 000 000 X 1,40 kr. X 0,95 = 21,28 mkr.
800 000 + 2 000 000 X 1,40 kr. = 3,92 »
Återbäring: (400 000 + 400 000) X 1,40 » — 1,13 »
26,33 mkr.
eller i runt tal 26 milj. kr. Samma belopp eller ca 26 milj. kr. beräknas under budgetåret 1954/55 komma att utbetalas.
Statsverkets nettointäkt av regleringsavgift under budgetåret 1954/55 blir enligt ovanstående beräkning (79 — 26 =) 53 milj. kr.
För produktionsåret 1955/56 har byrån icke funnit anledning att beräkna bruttointäkterna av regleringsavgifter och utgifter för regleringsbidrag och återbäring på annat sätt än som angivits ovan för produktionsåret 1954/55. Nettoinkomsten för produktionsåret 1955/56 antages sålunda bli 54 milj. kr. Sistnämnda belopp, 54 milj. kr., vill byrån även ange som nettoinkomst för budgetåret 1955/56.»
Kontrollstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse beträffande titeln införselavgift och accis å fettvaror in. m. anfört följande:
»I riksstaten för budgetåret 1954/55 är inkomsten av införselavgift och accis å fettvaror in. m. upptagen med 53 miljoner kronor. Härav är dock den ojämförligt största delen hänförlig till införselavgift, som uppbäres och redovisas av statens jordbruksnämnd. Kontrollstyrelsen uppbär endast accisen å fettemulsion in. in. samt avgifter för smör som användes för framställning av grädde in. in. och för vissa andra fettvaror som användes för framställning av fettemulsion in. in.
Under månaderna juli—oktober 1954 har i accis och avgift efter avdrag av restitutioner influtit 0,07 miljon kronor. För återstående del av innevarande budgetår synes ifrågavarande inkomster kunna beräknas uppgå till 0,12 miljon kronor. Inkomsten av accis och avgift för fettvaror för hela budgetåret 1954/55 skulle sålunda kunna angivas till (0,07 + 0,12 =) 0,19 eller avrundat till 0,2 miljon kronor.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang t
66 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Inkomsten under budgetåret 1955/56 synes icke böra angivas till högre belopp än 0,2 miljon kronor.»
I anslutning till jordbruksnämndens och kontrollstyrelsens beräkningar uppskattar riksräkenskapsverket inkomsterna av titeln införselavgift och accis å fettvaror m. m. till 53 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 54 000 000 kronor.
Skatt å kaffe
Skatten å kaffe har införts genom beslut av 1939 års urtima riksdag och utgår enligt förordning den 22 december 1939 (nr 877), som trätt i kraft den 27 december 1939. En sänkning av skatten å orostat kaffe från 65 öre till 35 öre för kilogram och för rostat kaffe samt kaffesurrogat med tillsats av kaffe från 80 till 45 öre för kilogram har skett från och med den 23 november 1946 enligt författningar den 22 november 1946 (nr 698 och 699).
Avkastningen av skatten å kaffe utgjorde för budgetåret 1953/54 17,64 miljoner kronor. I riksstaten för nu löpande budgetår har inkomsten av skatt å kaffe beräknats till 17 miljoner kronor.
Generaltullstyrelsen har i sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat avkastningen av skatt å kaffe till lägst 17 miljoner kronor för budgetåret 1954/55, vilket motsvarar en kvantitet av något över 48 000 ton orostat kaffe. Beträffande budgetåret 1955/56 anför generaltullstyrelsen, att det icke får anses vara otänkbart, att förtullningarna komma att öka till samma storlek som år 1953, då den därå belöpande uppbörden utgjorde i det närmaste 18 miljoner kronor. Med hänsyn till ovissheten i den kommande utvecklingen har styrelsen dock funnit sig icke böra för sistnämnda budgetår räkna med högre uppbörd än 17 miljoner kronor.
Vidare har statens jordbruksnämnd i sin ovannämnda skrivelse till riksräkenskapsverket beräknat skatteinkomsten för innevarande budgetår till 17 miljoner kronor. Importen för budgetåret 1955/56 uppskattas med hänsyn till de nuvarande pristendenserna komma att uppgå till cirka 52 000 ton, vilket skulle innebära en inkomst av skatt å kaffe av i runt tal 18 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av skatt å kaffe för budgetåret 1954/55 till 17 000 000 kronor samt föreslår, att i riksstaten för budgetåret 1955/56 inkomsttiteln skatt å kaffe uppföres med 18 000 000 kronor.
Tobaksskatt
De beräknade och behållna inkomsterna av tobaksskatt under de senaste budgetåren framgå av efterföljande sammanställning.
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 424,22 435,00
1950/51.......... 467,96 430,00
1951/52.......... 512,81 500,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53.......... 590,33 575,00
1953/54.......... 617,61 650,00
1954/55.......... 660,00
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 67
Beträffande nettoinkomsten för budgetåret 1951/52 hänvisas till kommentaren till tabellen på följande sida.
Enligt 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsmonopol å tillverkning och import av tobaksvaror utgår tobaksskatten dels med viss procent av varans priskurantpris, dels ock med visst efter varans myckenhet bestämt belopp. Genom lag den 30 januari 1948 (nr 17), med tillämpning från och med den 1 februari 1948, genomfördes viss skärpning av de i 1943 års lag föreskrivna skattesatserna i vad avser den s. k. myckenhetsskatten. Från och med den 1 juli 1952 genomfördes genom lag den 15 maj 1952 (nr 242) en ändrad avvägning mellan värdeskatten och myckenhetsskatten i syfte att reducera värdeskattens prisfördyrande verkan. Genom lag den 26 februari 1954 (nr 76) har företagits en skattehöjning på cigarretter men en sänkning av skattesatserna för cigarrer och cigarrcigarretter från och med den 1 april 1954.
Närmare uppgifter rörande kvantitet och värde av totalförsäljningen av tobaksvaror under kalenderåren 1949—1953 ävensom den på respektive år belöpande tobaksskatten lämnas i efterföljande tabell.
Totalförsäljningen av tobaksvaror (värde och kvantitet) samt därå belöpande tobaksskatt
Av sammanställningen framgår att cigarrettkonsumtionens andel av den totala konsumtionen har ökats medan konsumtionen av andra tobaksvaror minskats, ökningen av cigarrettkonsumtionen har medfört ökning både av tobaksskatten och av försäljningsvärdet exklusive skatt. Försäljningsvärdet exklusive skatt, som år 1949 uppgick till 132,6 miljoner kronor uppgick år 1953 till 222,9 miljoner kronor.
De månatliga inleveranserna till statsverket av tobaksskatt, efter avdrag av utgiven gottgörelse för inköpt svensk tobak, från och med budgetåret 1949/50 till och med november månad år 1954 framgå av efterföljande tabell.
Vid studiet av de i denna tabell meddelade uppgifterna bör beaktas, att den förskottsbetalning, som tidigare ägde rum var tionde dag och som höjts från och med juli 1947 från 8,5 till 9,5 miljoner kronor och från och med mars 1948 till 11 miljoner kronor, från och med januari 1951 höjdes ytterligare till 12,5 miljoner kronor. Numera skall enligt avtal mellan svenska staten och Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet den 23 maj 1952 någon
68 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Tobaksskatt
Miljoner kronor
förskottsbetalning av tobaksskatt icke äga rum utan i stället den på varje månad belöpande tobaksskatten i sin helhet inlevereras till staten först den 22 i påföljande månad. Denna förändring, som har tillämpats från och med juni månad 1952, innebar en minskning med 37,5 miljoner kronor av det belopp, som enligt tidigare gällande bestämmelser skulle ha inlevererats under nämnda månad.
Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 oktober 1954 uppskattat inkomsterna av tobaksskatt till 640 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till likaledes 640 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 samt härvid anfört följande:
»I skrivelse den 29 oktober 1953 meddelade vi riksräkenskapsverket, att vi då beräknade tobaksskatten under budgetåret 1954/55 till 610 miljoner kronor, vilket belopp vi i skrivelse den 3 mars 1954 föreslogo skulle höjas till 635 miljoner kronor med hänsyn till de ändringar i gällande tobaksskatt, som trädde i kraft den 1 april 1954, och de därav föranledda prisjusteringarna. Vid nu företagen förnyad beräkning tyder den faktiska utvecklingen av omsättningen på tobaksvaror efter den 1 april 1954 på någon ökning av detta belopp, varför vi få föreslå, att statsverkets inkomster under riksstatstiteln 'Tobaksskatt’ under budgetåret 1954/55 upptages till 640 miljoner kronor. Vi ha härvid utgått från oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.
Vid beräkning av den tobaksskatt, som kan antagas komma att inlevereras under budgetåret 1955/56, ha vi konstaterat, att tendensen för närvarande är en ökning av omsättningen av cigarrer och cigarrcigarretter företrädesvis i den lättare skattegruppen, medan övriga varuslag äro i stort sett oförändrade eller visa en obetydlig ökning. Vad beträffar cigarretter synes nu gällande priser medföra en allt större övergång av konsumtionen från de högre beskattade importerade tobaksvarorna till de lägre beskattade svensktillverkade. Beräkningarna sluta på 640 miljoner kronor eller samma belopp som för budgetåret 1954/55, varvid vi utgått från samma förutsättningar av oförändrade utförsäljningspriser samt ingen nämnvärd förändring av konjunkturförhållandena.»
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning
69 Riksräkenskapsverket beräknar tobaksskattens avkastning för nu löpande budgetår till 640 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptages till 650 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag
Inkomsterna från partihandelsbolag hänföra sig i första hand till aktiebolaget Vin- & spritcentralen jämte vissa agentbolag. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1954 har kontrollstyrelsen beträffande beräkningen av ifrågavarande titel anfört:
»Enligt meddelande från aktiebolaget Vin- & spritcentralen kan inleveranserna från bolaget för budgetåret 1954/55 beräknas komma att uppgå till det i riksstaten upptagna beloppet, 12 miljoner kronor. Beräkningen av inleveransen under nästa budgetår försvåras av den ovisshet som råder dels i fråga om utvecklingen av omsättningen av bolagets varor efter ikraftträdandet av reformerna inom nykterhetspolitiken och dels beträffande kostnadsutvecklingen. Bolaget har emellertid ansett sig preliminärt böra räkna med en inleverans under budgetåret 1955/56, efter vederbörlig avsättning för pensionsändamål, av 12 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar i enlighet med kontrollstyrelsens förslag inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel av partihandelsbolag för budgetåret 1954/55 till 12 000 000 kronor samt föreslår under förutsättning att avsättning till pensionsändamål skall äga rum, att den för budgetåret 1955/56 upptages till 12 000 000 kronor.
Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag
Detaljhandeln med rusdrycker, som för närvarande handhaves av de skilda systembolagen, skall i samband med det nuvarande motbokssystemets avskaffande övertagas av ett för hela riket gemensamt företag, Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, Aktiebolag.
Beträffande rusdrycksförsäljningsmedlen av detaljhandelsbolag har kontrollstyrelsen i förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket i fråga om beräkningen för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anfört följande:
»Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagen med :i5 miljoner kronor. Försäljningen av spritdrycker har efter skattehöjningen den 1 april 1954 nedgått, vilket kommer att påverka årets vinst å försäljningen så att den blir mindre än som beräknats. En uppvärdering av systembolagens utgående lager av rusdrycker per den 31 december 1954 på grund av skattehöjningen är icke avsedd att verkställas, varför rörelsevinsten icke kommer att ökas av sådan anledning. Efter avskrivningar och reservationer torde bolagens inleverans å förevarande skattetitel under budgetåret 1954/55 böra beräknas till 33 miljoner kronor. Enligt uppgift från Detaljhandelsbolaget för rusdrycker, Aktiebolag, torde inleveransen för budgetåret 1955/56 kunna uppskattas till 35 miljoner kronor.»
I enlighet med vad kontrollstyrelsen anfört, beräknar riksräkenskapsverket rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag för budgetåret 1954/ 55 till 33 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 35 000 000 kronor.
70 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker
Denna inkomsttitel är i riksstaten för budgetåret 1954/55 upptagen till 800 miljoner kronor. De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskånkningsskatt å spritdrycker under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
För att i rådande krisläge tillföra statskassan ökade inkomster beslöt 1939 års urtima riksdag en avsevärd höjning av den skatt, som från och med den 1 juli 1920 upptagits för omsättning och utskänkning av spritdrycker. Den höjda beskattning, som enligt riksdagens beslut från och med den 1 november 1939 pålades spritkonsumtionen, innebar i fråga om omsättningsskatten, att dennas grundavgift höjdes med 3 kronor för liter, eller från förutvarande 2 kronor till 5 kronor, under det att den procentuella delen av omsättningsskatten bibehölls oförändrad. Från och med den 16 mars 1942 höjdes grundavgiften till 6 kronor för liter, från och med den 1 juni 1943 till 7 kronor för liter och från och med den 1 februari 1948 till 9 kronor för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 570) höjdes grundavgiften från och med den 1 december 1950 till 11 kronor för liter. Samtidigt höjdes den procentuella delen av omsättningsskatten från förutvarande 60 procent till 80 procent av det belopp som, skatten oberäknad, betingas vid inköp av dryckerna i buteljerat skick. I fråga om sprit för tekniska, industriella med flera ändamål innebar den år 1939 vidtagna skärpningen av omsättningsskatten, att grundavgiften för sprit avsedd för tillverkning av essenser och extrakter för beredning av alkoholhaltiga drycker höjdes från 1 krona 40 öre till 10 kronor för liter; denna höjning bortföll vid varuskattens införande.
Beträffande utskänkningsskatten å spritdrycker vidtogs vid 1939 års urtima riksdag ingen ändring i tidigare gällande skattesatser, utan denna skatt utgick intill den 1 juni 1943 med 2 kronor för liter egentligt brännvin och 4 kronor för liter av andra spritdrycker; renat egentligt brännvin av högst 40 procent alkoholhalt var fritt från utskånkningsskatt. Från och med nyss angivna dag belädes emellertid sistnämnda slag av brännvin med utskänkningsskatt av 4 kronor för liter och höjdes skattesatsen för övriga spritdrycker med 4 kronor för liter till respektive 6 kronor och 8 kronor för liter.
Enligt beslut av 1954 års riksdag har genom förordning den 26 februari 1954 (nr 72) genomförts cn omläggning av rusdrycksbeskattningen från
Iiiksräkenskapsverkets inkomstberäkning 71
och med den 1 april 1954, som i vad avser spritdrycker även innebär en skärpning av beskattningen. I samband med omläggningen har den särskilda brännvinstillverkningsskatten avvecklats och inräknats i omsättningsskatten. Enligt förordningen skall för rusdrycker, som försäljas här i riket, till staten liksom hittills erläggas dels omsättningsskatt och dels utskänkningsskatt. För spritdrycker skall omsättningsskatten utgå dels med en grundavgift på 6—8 kronor för liter alltefter dryckens alkoholhalt och dels med en procentavgift motsvarande 47 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset skall utgöras av det belopp, som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. På spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål skall utgå omsättningsskatt med en grundavgift av 2 kronor 70 öre för liter. Utskänkningsskatten skall för spritdrycker utgöra 40 procent av varornas utminuteringspris.
Av stor betydelse för beräkningen av statsverkets inkomster under budgetåret 1955/56 av rusdrycksmedelstitlarna är även den av 1954 års riksdag beslutade nya försäljningslagstiftningen för alkoholdrycker, som bland annat innebär att det hittillsvarande motbokssystemet avskaffas från den 1 oktober 1955.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av omsättnings- och utskänkningsskatten å spritdrycker för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anfört följande:
»Den 1 april 1954 genomfördes en genomgripande omläggning av rusdrycksbeskattningen. Beträffande omsättningsskatten å spritdrycker innebar omläggningen att brännvinstillverkningsskatten och en däremot svarande andel av tullen å importerade spritdrycker inarbetades i omsättningsskatten, att omsättningsskattens procentavgift beräknades på utminuteringspriset i stället för på partipriset och att omsättningsskattens grundavgift graderades med hänsyn till dryckernas alkoholhalt. Utskänkningsskatten å spritdrycker, som tidigare utgick med vissa krontal per liter för olika slag av spritdrycker, förvandlades till en enhetlig procentuell skatt. Omläggningen innebar samtidigt en skärpning av spritdrycksbeskattningen och medförde för de flesta varor höjningar av både utminuterings- och utskänkningspriserna med 18—20 procent.
Inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker under månaderna juli—oktober 1954, avseende försäljningen under månaderna juni—september, har uppgått till 247,6 miljoner kronor. För beräkning av inkomsten under återstoden av innevarande budgetår bör detta belopp dels ökas med 8 miljoner kronor, som jämlikt Kungl. Maj :ts beslut den 14 maj 1954 under sagda fyra månader återbetalats till Aktiebolaget Vin- & spritcentralen som restitution av erlagd tillverkningsskatt å brännvin och däremot svarande andel av tull för det lager bolaget innehade den 1 april 1954, och dels minskas med 1,8 miljoner kronor utgörande av rcstauratörerna inbetald skatt å deras lager av spritdrycker den 1 april 1954. Den på månaderna juli—oktober 1954 belöpande uppbörden av omsättningsoch utskänkningsskatten å spritdrycker uppgår alltså till ("247,6 + 8 -— 1,8 =) 258,8 miljoner kronor. Under de budgetår, då skattehöjningar icke förekommit, bar inkomsten under månaderna juli oktober brukat motsvara omkring 38 procent av inkomsten under hela budgetåret. Den totala
72 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bil7. t:
skatteuppbörden under budgetåret 1954/55 skulle i enlighet härmed kunna beräknas till (253,8 : 0,33 — 8 -f- 1,8 =) 763 miljoner eller avrundat 765 miljoner kronor.
Denna beräkning, som är behäftad med en viss osäkerhet med hänsyn till bland annat variationer i systembolagens lagerhållning, bör lämpligen kompletteras med en beräkning baserad direkt på systembolagens försäljningsstaiistik. På grundval av denna statistik kan den totala försäljningen i liter för konsumtionsändamål under budgetåret 1954/55 uppskattas till 42,2 miljoner liter. Omsättningsskatten å denna kvantitet kan beräknas inflyta med 17 kronor per liter eller sammanlagt 717,4 miljoner kronor. Försäljningen av spritdrycker för utskänkningsändamål kan under samma tid beräknas komma att uppgå till 5,2 miljoner liter. Då skattebehållningen under de senaste 4 månaderna uppgått till 8,85 kronor per liter, skulle inkomsten för hela budgetåret kunna beräknas till 46,0 miljoner kronor. Omsättningsskatten å spritdrycker för tekniska m. fl. ändamål slutligen, som den 1 april 1954 höjdes från 1 krona 40 öre per liter till 2 kronor 70 öre per liter och under budgetåret 1953/54 inflöt med 2,77 miljoner kronor, kan under innevarande budgetår beräknas komma att inflyta med 5,5 miljoner kronor. Den sammanlagda skatteuppbörden skulle i enlighet härmed kunna beräknas till (717,4 -j- 46,0 -j- 5,5 =) 768,9 miljoner kronor. Nettobehållningen å ifrågavarande skattetitel skulle följaktligen enligt ovanstående kunna beräknas till (768,9 — 8 -{- 1,77 = ) 763 miljoner kronor eller efter avrundning ävenledes 765 miljoner kronor.
Fn beräkning av skatteuppbörden under budgetåret 1955/56 är tämligen vansklig med hänsyn till slopandet av det nuvarande restriklionssystemet den 1 oktober 1955. Vad beträffar inleveransen av skattemedel under månaderna juli oktober 1955, vilken hänför sig till försäljningen under månaderna juni —september 1955, och följaktligen icke påverkas av den nämnda förändringen, torde densamma med hänsyn till skatteuppbördens storlek under tiden juli—oktober 1954 kunna beräknas till 260 miljoner kronor. För tiden därefter torde man, med hänsyn till ransoneringsbestämmelsernas upphävande och den därmed följande utökningen av kundkretsen med bl. a. årsklasserna i åldrarna 21—24 år, till en början få räkna med en icke oväsentlig ökning av försäljningen, uppskattningsvis med 10 procent. Inkomsten av omsättningsskatten skulle därigenom för de 8 månaderna november 1955—juni 1956 komma alt öka med cirka 50 miljoner kronor. Samtidigt torde någon minskning av utskänkningsskatten komma att ske. Hänsyn måste vidare tagas till den ytterligare restitution av brännvinstillverkningsskatt och tull som under ifrågavarande budgetår kan komma att beviljas Aktiebolaget Vin- & spritcentralen. Enligt uppgift från nämnda bolag kan bolaget väntas komma att begära sådan restitution med något över 9 miljoner kronor. Den totala nettouppbörden å ifrågavarande skattetitel under budgetåret 1955/56 synes med stöd av dessa antaganden icke böra beräknas till högre belopp än 820 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsvcrket, som vill understryka svårigheterna att förutse utvecklingen av inkomsterna på denna liksom övriga rusdrycksmedelstitlar i samband med det nuvarande restriktionssystemets slopande, upptager inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker till 775 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 beräknas till 820 000 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 73
Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin
Inkomsttiteln omsättningsskatt å vin uppfördes första gången på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1939/40 och omfattade avkastningen av dels den gamla omsättningsskatten på inhemskt vin som utgick töi mousserande viner eller viner med en alkoholhalt överstigande 14 volymprocent med 70 öre för liter och för andra viner med 35 öre för liter — dels en av 1939 års urtima riksdag beslutad, från och med den 22 oktober 1939 tillämpad, särskild omsättningsskatt på alla slag av viner utgående med 50 procent av det belopp, som — denna skatt oberäknad — betingades vid systembolagens inköp av viner i buteljerat skick. För vin med en alkoholbalt över 14 volymprocent utgick den särskilda omsättningsskatten dock med lägst 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj samt i fall då vinet tillhandahölls på andra butelj storlekar med 3 kronor för liter räknat. Genom beslut vid 1943 års riksdag skärptes vinbeskattningen genom införande av en utskänkningsskatt på vin, normerad i förhållande till priset på den beskattade varan med en viss minimibeskattning i fråga om starkvin. Härvid fastställdes samma skattesatser som för den särskilda omsättningsskatten, d. v. s. 50 procent av inköpspriset (med inräknande för svenskt vin av omsättningsskatten men oberäknat den särskilda omsättningsskatten), för starkvin dock lägst 3 kronor för liter, 2 kronor för helbutelj och 1 krona för halvbutelj. Bestämmelserna om vinbeskattningen blevo i samband med denna skatteskärpning sammanförda i en den 28 maj 1943 utfärdad förordning (nr 259) angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 19) höjdes skattesatserna för omsättningsskatten från och med den 1 februari 1948 till 60 procent av inköpspriset, för starkvin dock lägst 4 kronor 50 öre för liter, 3 kronor föi helbutelj och 1 krona 50 öre för halvbutelj. Genom förordning den 21 mars 1952 (nr 97), som trädde i kraft den 1 april 1952, nedsattes grundavgiften på inhemskt vin från 35 till 20 öre för liter svagvin och från 70 till 50 öre för liter starkvin eller mousserande vin samt fastställdes minimibeloppet för den särskilda omsättningsskatten på starkvin — med slopande av de särskilda skattesatserna för hel- och halvbuteljer — generellt till 4 kronor 50 öre för liter.
I och med att förordningen den 26 februari 1954 angående omsättningsoch utskänkningsskatt å rusdrycker (nr 72) trätt i kraft har förordningen den 28 maj 1943 angående omsättnings- och utskänkningsskatt å vin upphävts från och med den 1 april 1954. Enligt den nya förordningen skall omsättningsskatt utgå för starkvin med dels en grundavgift av 2 kronor för liter och dels en procentavgift motsvarande 25 procent av utminuteringspriset samt för lätta viner med en procentavgift motsvarande 33 procent av utminuteringspriset. Utminuteringspriset skall utgöras av det belopp som, skatten inberäknad, betingas vid varornas utminutering. För inhemskt vin skall omsättningsskatt därjämte utgå med cn särskild lillverkningsavgift av 50 öre för liter, om vinets alkoholhalt överstiger 14 volymprocent eller
74 Statsuerkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
vinet är mousserande eller därmed jämförligt, men eljest av 20 öre för liter. Utskänkningsskatten skall för starkvin utgå med 30 procent av varornas utminuteringspris. För lätta viner har utskänkningsskatten slopats.
De beräknade och behållna inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt å vin under de fem senast förflutna budgetåren framgå av följande sammanställning.
I riksstaten för budgetåret 1954/55 har omsättnings- och utskänkningsskatten å vin beräknats till 55 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin för budgetåren 1954/55 och 1955/56 erinrat om att den av 1954 års riksdag beslutade reformen av rusdrycksbeskattningen innebar i iråga om starkvin en viss höjning av omsättningsskatten men i gengäld en viss sänkning av utskänkningsskatten samt i fråga om lätta viner i huvudsak oförändrad omsättningsskatt och helt slopad utskänkningsskatt. Kontrollstyrelsen har vidare anfört:
»Vinförsäljningen har under senare år ökat mycket starkt, men i samband med att spritdrycksbeskattningen skärptes den 1 april 1954 inträffade aven en viss avmattning i efterfrågeökningen beträffande vin. Under tredje kvartalet 1954 ökade sålunda vinförsäljningen med endast 10 procent från samma tid 1953, medan 19531 års vinförsäljning visade en ökning från år 1952 med 12 procent. Ökningen av vinförsäljningen härrör vidare huvudsakligen från de svaga vinerna, vilka inbringar väsentligt mindre skatt per liter än starkvinerna. Beträffande utskänkningen av lätta viner föreligger en ökning under tredje kvartalet 1954 med närmare 30 procent. Skatteuppbörden under månaderna juli—oktober 1954, avseende försäljningen under månaderna juni—september 1954, uppgick till 15,4 miljoner kronor. Då inleveransen under dessa månader normalt motsvarar 29 procent av inleveransen under helt budgetår, kan alltså uppbörden för budgetåret 1954/55 beräknas till (15,4:0,29=) 53 miljoner kronor. Från detta belopp avgår 0,8 miljon kronor avseende skatt å vin i lager hos restauratörer den 1 april 1954, vilket belopp under innevarande budgetår gottgjorts restauratörerna. Nettouppbörden å förevarande skattetitel under budgetåret 1954/55 torde följaktligen icke böra beräknas till mer än 52 miljoner kronor.
Vad angår budgetåret 1955/56 kan upphävandet av inköpsrestriktionerna för spritdrycker den 1 oktober 1955 och den samtidigt inträffande frigivningen av starkölet väntas komma att medföra en viss minskning i efterfrågan på vin. Inkomsten under detta budgetår synes därför böra beräknas till förslagsvis 50 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 75
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatten å vin till 53 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med 50 000 000 kronor.
Maltdrycksskatt
Enligt beslut av 1939 års urtima riksdag ersattes från och med den 1 januari 1940 den tidigare utgående maltskatten av en maltdrycksskatt. Gällande bestämmelser finnas angivna i förordningen den 15 december 1939 (ni 887) angående tillverkning och beskattning av maltdrycker, med däri senare gjorda ändringar. Allt efter alkoholstyrkan indelas maltdryckerna i tre klasser. Första klassen omfattar maltdrycker, som ej innehålla mer än 1,8 viktprocent alkohol (lättöl). Andra klassen omfattar sådana till första klassen icke hänförliga maltdrycker, som ej innehålla mer än 2,8 viktprocent alkohol (Öl), och tredje klassen omfattar alkoholstarkare maltdrycker (starköl). Skattesatserna utgjorde från början 30 öre för liter för maltdrycker av andra klassen och 54 öre för liter för maltdrycker av tredje klassen. Den 1 februari 1948 höjdes dessa skattesatser till 39 respektive 72 öre för liter och den 1 december 1950 höjdes skattesatserna ytterligare till 42 respektive 78 öre för liter. Enligt förordning den 26 maj 1954 (nr 525) skall skatten på starköl utgå med 1 krona 35 öre för liter från och med den 1 oktober 1955.
Undantagna från maltdrycksskatt voro från början hemtillverkade maltdrycker samt maltdrycker av första klassen. Genom förordning den 30 januari 1948 (nr 21) infördes emellertid från och med den 1 februari 1948 tillfällig skatt för lagrat svagdricka, som är hänförligt till maltdryck av första klassen, med 9 öre för liter. Denna skattesats höjdes genom förordning den 17 november 1950 (nr 572) till 12 öre för liter. Genom förordning den 26 maj 1954 (nr 277) har beskattningen av lagrat svagdricka upphört att gälla med utgången av juni 1954.
Av betydelse för beräkningen av inkomsterna av maltdrycksskatt för budgetåret 1955/56 är, att enligt den nya rusdrycksförsäljningsförordningen av den 26 maj 1954 (nr 521) starköl från och med den 1 oktober 1955 kommer att tillhandahållas i samma utsträckning som andra rusdrycker på utminuterings- och utskänkningsställen.
I riksstaten för budgetåret 1954/55 är inkomsten av maltdrycksskatt upptagen med 85 miljoner kronor.
Den försålda kvantiteten skattepliktiga maltdrycker av andra och tredje klasserna har enligt av kontrollstyrelsen lämnade uppgifter under nedan angivna tillverkningsår (1 oktober—30 september) utgjort:
1949/50 173 milj. liter 1952/53 ............ 193 milj. liter
1950/51 ::::::...... 172 > » 1953/54............ 200 > »
1951/52 ............ 185 » »
76 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
I efterföljande sammanställning har upptagits den månadsvis influtna
uppbörden av maltdrycksskatt såväl under budgetåren 1949/50_1953/54
som undei det nu löpande budgetarets första månader.
Maltdrycksskatt
Miljoner kronor
I sm forenamnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen i fråga om beräkningen av maltdrycksskatten för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anfört följande:
»I nksstaten för budgetåret 1954/55 är inkomsten av maltdrycksskatt
komsatSr Ttr8 •miIjT",kr0n°r-; 1 d6tta beI°PP in§år beräknad ^skatteinkomst för utlämning saval av maltdrycker av andra och tredje klasserna
som av lagrat svagdricka. Forordningen om tillfällig skatt å lagrat svag- TlnHp3 ,VPPhord.e emellertid att gälla med utgången av juni månad 1954. Under tiden 1 juli—31 oktober 1954 har skatt för sådana maltdrycker influtit med 0,15 miljon kronor. Ytterligare skatteinkomst för lagrat svagdricka ar härefter icke att förvänta. 8
Under månaderna juli—oktober 1954 har skatt å maltdrycker av andra och redje klasserna influtit med 32,2 miljoner kronor. Inkomsten av sistnämnda skatt under motsvarande tidsperiod föregående år utgjorde 32 9 miljoner kronor. Inkomstminskningen torde bero på de ur försäljningssynpunkt relativt daliga väderleksförhållandena under den gångna sommaren. Enligt vad som uppgivits från branschmannahåll torde man dock för återstående del av innevarande budgetår böra räkna med en obetydligt ökad utlämning av skattepliktiga maltdrycker jämfört med motsvarande tid under föregående budgetar. Inkomsterna av skatten å maltdrycker av andra och tredje klasserna under månaderna november 1953—juni 1954 utgjorde 51,9 miljoner kronor. För motsvarande tid under innevarande bud«etår torde en inkomstökning kunna uppstå med omkring 1 miljon kronor In-
hnHWtani !Hatt och skatten å Iagrat svagdricka för hela
budgetåret 1954/55 kan med hansyn till vad ovan sagts angivas till (32,2 + 0,1 + 52,9=) 8o,2 eller avrundat till 85 miljoner kronor
Inkomsten av maltdrycksskatt under budgetåret 1955/56 blir beroende av utlamningen av maltdrycker av andra och tredje klasserna under månaderna juni 1955—maj 1956. Utlämningen av maltdrycker av tredje klas-
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning
t i
sen liar under tidigare år varit av tämligen ringa omfattning, då dylika drycker inom landet säljes endast genom apotek mot läkarrecept. Sålunda har bryggeriernas utlämning för inhemsk försäljning exempelvis under år 1953 uppgått till ej fullt 0,2 miljon liter, medan utlämningen av maltdrycker av andra klassen utgjort 193,2 miljoner liter. Utlämningen av maltdrycker av tredje klassen är av ringa storlek och har icke i nämnvärd grad påverkat skatteinkomsten, ehuru skattesatsen varit 36 öre högre för liter än för maltdrycker av andra klassen. På grund härav har vid tidigare skatteberäkningar maltdrycker av andra och tredje klasserna räknats som om hela utlämningen utgjorts av maltdrycker av andra klassen.
Det finnes anledning antaga, att försäljningen av skattepliktiga maltdrycker under månaderna juni—september 1955 blir i stort sett lika stor som under samma tid innevarande år. Då skatteintäkten för försäljningen under sistnämnda tid utgjort 32,2 miljoner kronor, synes densamma för samma tid under budgetåret 1955/56 böra angivas till likaledes 32,2 miljoner kronor. .
Till följd av den ändrade lagstiftningen beträffande försäljningen av maltdrycker av tredje klassen torde totalutlämningen av skattepliktiga maltdrycker under månaderna oktober 19o5 maj 1956 bli större än ^ ad tidigare varit fallet. Det är synnerligen vanskligt att beräkna den volymökning, som kan komma att inträffa till följd av den frigivna försäljningen av maltdrycker av tredje klassen. I Kungl. Maj :ts proposition nr 154 till 1954 års riksdag finnes å s. 13 intagna vissa av särskild utredningsman verkställda beräkningar angående väntad försäljning av maltdrycker av tredje klassen efter det att sådan försäljning frigivits. Utredningsmannen har påpekat, att hållpunkter för ett bedömande av omsättningens storlek saknades. Med beaktande av omsättningsförhållandena bl. a. i Danmark beträffande maltdrycker av motsvarande slag som svenska maltdrycker av tredje klassen har utredningsmannen utgått från en försäljningsvolym för starköl av omkring 10 miljoner liter för år, vilket efter beslutad skattesats av en krona 35 öre för liter skulle ge en skatteinkomst av omkring 13 miljoner kronor. Med hänsyn till vissa från branschmannahåll nu inhämtade upplysningar torde man kunna förmoda att försäljningen av maltdrycker av tredje klassen kan bli något större än vad ovan sagts. Sålunda anses det troligt, att försäljningsvolymen av maltdrycker av tredje klassen kommer att uppgå till bortåt 10 procent av totalförsäljningen av skattepliktiga maltdrycker.
Den ökade konsumtionen av starköl torde medföra viss minskning i försäljningen av maltdrycker av andra klassen.
Under ovan angivna förutsättningar beträffande den antagna^ omsattningsökningen för starköl skulle för tiden oktober 1955—maj 1956 den totala0 skattepliktiga utlämningen av maltdrycker kunna angivas till omkring 130 miljoner liter, varav för maltdrycker av tredje klassen 13 miljoner liter Vid oförändrad skattesats för maltdrycker av andra klassen, 42 ore per liter, samt med beslutad skatt å en krona 35 öre för liter maltdrycker av tredje klassen från och med den 1 oktober 1955 skulle skatteintäkten för tiden november 1955—juni 1956 beräknas uppgå till (117 X 0,42 + 13 X 1,35 =) 66,69 miljoner kronor.
Då som ovan anförts inkomsten av maltdrycksskatten under manaderna juli—oktober 1955 beräknats till 32,2 miljoner kronor och inkomsten under återstående del av budgetåret (november 1955—juni 1956) beraknas till 66 7 miljoner kronor, skulle inkomsten av maltdrycksskatt under hela hudgetåret 1955/56 kunna angivas till (32,2 + 66,7 =) 98,9 miljoner kronor eller avrundat till 100 miljoner kronor.»
78 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av maltdrycksskatt till 85 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med 100 000 000 kronor.
Skatt å läskedrycker
Skatt å läskedrycker, som infördes genom beslut av 1939 års urtima riksdag, utgår jämlikt förordning den 22 december 1939 (nr 919) vilken trädde i kraft den 1 februari 1940. Skattesatsen utgjorde från början 10 öre för liter, dock lägst 50 kronor för månad för varje tillverkare. Genom förordning den 25 maj 1941 (nr 253) höjdes skatten till 12 öre för liter och genom förordning den 30 januari 1948 (nr 22), vilken trädde i kraft den 1 februari 1948, till 18 öre för liter. Genom förordning den 17 november 1950 (nr 573) har skatten från och med den 1 december 1950 ytterligare höjts till 21 öre för liter.
Den beräknade och redovisade nettoinkomsten av skatten på läskedrycker har under nedannämnda budgetår uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 30,39 30,00
1950/51 .......... 31,11 30,00
1951/52 .......... 34,76 35,00 I
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53.......... 35,46 35,00
1953/54 .......... 40,96 35,00
1954/55.......... 45,00
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen rörande beräkningen av statsverkets inkomster av skatt å läskedrycker för budgetåren 1954/55 och 1955/56 anfört följande:
»Under månaderna juli—oktober 1954 har uppbörden av läskedrycksskatt uppgått till 14,6 miljoner kronor, medan under motsvarande tid föregående år inflöt 16,2 miljoner kronor. Inkomstminskningen torde i likhet med vad gäller inkomsten av maltdrycksskatt bero på dåliga väderleksförhållanden under den gångna sommaren. Enligt vad som inhämtats från branschmannahåll synes man för återstående del av innevarande budgetår kunna räkna med en i förhållande till motsvarande tid föregående budgetår ungefärligen oförändrad utlämning, varför beräkning torde kunna ske med ledning av skatteutfallet under förra budgetåret. Inkomsterna av läskedrycksskatten under månaderna november 1953—juni 1954 utgjorde 24,6 miljoner kronor. Inkomsten av läskedrycksskatten för hela budgetåret 1954/55 skulle sålunda kunna angivas till (14,6 -f- 24,6 =) 39,2 eller avrundat 39 miljoner kronor.
Inkomsten av läskedrycksskatten under budgetåret 1955/56 synes under förutsättning av oförändrade skattesatser böra upptagas till 40 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av läskedrycksskatten till 40 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med 42 000 000 kronor.
Statlig nöjesskatt
Den statliga nöjesskatten är en genom förordning den 22 december 1939 (nr 931) jämlikt beslut av 1939 års urtima riksdag från och med den
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 79
1 januari 1940 införd skatteform. Denna skatt uttogs ursprungligen i anslutning till den kommunala nöjesskatten samt utgick härvid med visst belopp för varje biljett. Sedan genomfördes genom förordning den 14 juni 1940 (nr 478) den ändringen, att för nöjestillställning, till vilken allmänheten har tillträde mot avgift, kommun, inom vars område nöjestillställningen äger rum, skall uttaga en särskild avgift att fördelas mellan staten och kommunen. Vidare har genom förordning den 26 november 1943 (nr 786) förordnats om uttagande i vissa fall av nöjesskatt å den s. k. restaurangdansen.
Enligt förordningen om nöjesskatt den 21 december 1945 (nr 823) med däri genom förordning den 30 januari 1948 (nr 24) från och med den 2 februari 1948 genomförda ändringar beträffande nöjesskatten för biografföreställningar gäller i fråga om skattesatser, att nöjesskatten utgår med 15 procent på bruttopriset för varje biljett, inberäknad skatten, dock att för biografföreställning nöjesskatten utgår med 30 procent, om biljettpriset icke överstiger en krona, och eljest med 30 procent av en krona och 45 procent av återstoden av biljettpriset. Motsvarande skattesatser för biografföreställning utgjorde före den år 1948 vidtagna ändringen 15 och 30 procent. På den s. k. restaurangdansen utgår skatt efter tre olika taxor beroende på om ifrågakommande utskänkning avser spritdrycker eller vin eller endast pilsnerdricka och alkoholfria drycker. Före den år 1948 vidtagna ändringen gällde, att nöjesskatten genomgående skulle fördelas med hälften till staten och med hälften till vederbörande kommun. Nämnda ändring innebär, att nöjesskatten för biograf föreställning i stället skall fördelas med tre fjärdedelar till staten och en fjärdedel till kommunen.
Enligt förordning den 8 juni 1951 (nr 457) utgår från den 1 juli 1951 till producent av svensk film bidrag med 20 procent av statens andel i nöjesskatten för biografföreställning, vid vilken bidragsberättigande film visas. Den under budgetåret 1953/54 till statsverket influtna nöjesskatten, 55,09 miljoner kronor, fördelar sig med 9,30 miljoner kronor på nöjesskatt för svensk film och med 45,79 miljoner kronor på övrig nöjesskatt. Bidrag till producenter av svensk film ha utgått med 2,33 miljoner kronor under detta budgetår.
I riksstaten för innevarande budgetår är statlig nöjesskatt upptagen till
Under innevarande budgetårs fyra första månader ha influtit 16,26 miljoner kronor mot 15,86 miljoner kronor under motsvarande period förra året.
80 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. t:
Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter beräknas inkomsten på titeln statlig nöjesskatt komma att uppgå till 53,77 miljoner kronor under budgetåret 1954/55 och till 53,91 miljoner kronor under budgetåret 1955/56.
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden av nöjesskatt för innevarande budgetår till 57 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln nöjesskatt för budgetåret 1955/56 upptages till 59 000 000 kronor.
Skatt å elektrisk kraft
Genom förordning den 1 juni 1951 (nr 374) infördes från den 20 juni 1951 skatt å elektrisk kraft. Skatten utgick för lågspänd kraft, som uppmättes, med 1 öre för kilowattimme och för annan lågspänd kraft ävensom för högspänd kraft med 10 procent av kraftens beskattningsvärde. Genom förordning den 23 maj 1952 (nr 358), vilken trädde i kraft den 20 juni 1952, har skatteplikten begränsats till kraft, som förbrukas i industriell rörelse med en årsförbrukning av mer än 40 000 kilowattimmar. För denna förbrukning utgår elskatten liksom förut med 10 procent av kraftens beskattningsvärde.
Under budgetåret 1953/54 har på ifrågavarande inkomsttitel redovisats 31,59 miljoner kronor. I riksstaten för budgetåret 1954/55 har skatt å elektrisk kraft upptagits med 32 miljoner kronor.
I sin förenämnda skrivelse till riksräkenskapsverket har kontrollstyrelsen vid beräkning av inkomsterna på denna titel anfört följande:
»Skatt a elektrisk kraft redovisas till kontrollstyrelsen för perioder, vilka i allmänhet överensstämmer med de debiterings- eller bokföringsperioder som tillämpas av de redovisningsskyldiga. Vanligast förekommande dylika perioder är kalenderkvartal och kalendertertial. Inbetalning av skatt skall ske inom en manad, i vissa fall inom två månader efter periodens utgång.
Under tiden juli—oktober 1954 har elskatt influtit med 10,9 miljoner kronor. Härav hänför sig 7,8 miljoner kronor till tiden före den 11 oktober 1954. Detta belopp utgör i huvudsak skatt för kraftleveranser under andra kalenderkvartalet och andra kalendertertialet innevarande år. Under motsvarande tid föregående år (1/7—10/10 1953) inflöt 7,4 miljoner kronor. För permden i fråga föreligger således en ökning mellan åren 1953 och 1954 med 0,4 miljon kronor eller 5,4 procent. Utestående saldo per den 10 oktober 1953 och den 10 oktober 1954 synes ha varit av ungefärligen samma storlek, varför den ökade skatteinkomsten synes vara att hänföra till en ökning av beskattningsunderlaget. Det kan antagas, att skatteinkomsten under återstående del av innevarande budgetår kommer att öka jämfört med motsvarande tid föregående budgetår i ungefärligen samma omfattning som under tiden 1/7 10/10. Da totala skatteinkomsten föregående budgetår ut-
gjorde 31,6 miljoner kronor, skulle således inkomsten för budgetåret 1954/55
kunna beräknas till —^ = 33,38 miljoner kronor eller avrundat
33 miljoner kronor. Härav har såsom förut framhållits hittills influtit 10,9 miljoner kronor, varför skatteinkomsten under återstående del av budgetåret skulle utgöra cirka 22 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
81 För budgetåret 1955/56 torde man kunna räkna med viss ökning av skatteinkomsten jämfört med innevarande budgetår. Den fortgående ökningen av kraftförbrukningen inom industrien kan nämligen förväntas fortsätta även under ifrågavarande budgetår. Ökning av kraftpriserna kan även förväntas
1 vissa fall. Skatteökningen av angivna båda skäl kan beräknas till cirka
2 miljoner kronor, varför skatteinkomsten för budgetåret 1955/56 kan angivas till 35 miljoner kronor.»
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 har vattenfallsstyrelsen beträffande beräkning av skatt å elektrisk kraft meddelat:
»Någon statistik över landets slutliga kraftkonsumenters totala kraftbetalning finnes icke och ännu mindre över den del därav, som belöper på industrier respektive på sådana med större förbrukning än 40 000 kWh per år. En beräkning av denna inkomstpost måste därför grundas på osäkra uppskattningar. Under förutsättning dels att landets energikonsumtion kommer att förlöpa enligt en inom Centrala Driftledningen uppgjord prognos, dels att Vattenfallsstyrelsens medelpriser för industriell kraftförbrukning äro tillämpliga inom hela landet, dels att vattentillgången blir normal, kan, därest för elskatten i fortsättningen komma att gälla nuvarande grunder, totalbeloppet för 'Skatt å elektrisk kraft’ uppskattas till 40 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 och 42 500 000 kronor för budgetåret 1955/56.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna av skatt å elektrisk kraft för budgetåret 1954/55 till 34 000 000 kronor samt föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med ett belopp av 36 000 000 kronor. II.
II. Uppbörd i statens verksamhet
De under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» upptagna inkomsttitlarna voro i riksstaten för budgetåret 1953/54 beräknade till ett belopp av 122,36 miljoner kronor och gåvo enligt budgetredovisningen en sammanlagd nettoinkomst av 141,69 miljoner kronor. Överskottet utgjorde alltså 19,33 miljoner kronor. Hur den redovisade nettoinkomsten fördelade sig på de olika uppbördstitlarna framgår av bilaga B. De största merinkomsterna föllo på titlarna inkomst av myntning och justering, inkomster vid statens sinnessjukhus samt inkomster vid karolinska sjukhuset.
Riksstaten för budgetåret 1954/55 upptager under rubriken »Uppbörd i statens verksamhet» en sammanlagd mkomstsumma av 153,92 miljoner kronor. Beträffande samtliga de under denna rubrik upptagna inkomsttitlarna, utom vattendomstolsavgifter, har riksräkenskapsverket hos vederbörande myndigheter anhållit om uppgifter på de belopp, med vilka inkomsterna på titlarna i fråga kunna beräknas inflyta under vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56. Med stöd av de utav myndigheterna lämnade uppgifterna har riksräkenskapsverket, såsom framgår av bilaga C, beräknat utfallet av inkomstsumman under »Uppbörd i statens verksamhet» under budgetåret 1954/55 till 157,50 miljoner kronor eller alltså 3,58 miljoner kronor mera än som beräknats i riksstaten.
(i Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
82 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
För budgetåret 1955/56 har riksräkenskapsverket på sätt framgår av närslutna bilaga D under denna rubrik beräknat ett sammanlagt belopp av 169,98 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket har funnit anledning göra särskilda uttalanden allenast beträffande följande inkomsttitlar.
Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäkringsrådet. För denna titel har under budgetåret 1953/54 redovisats en inkomst på 6,25 miljoner kronor. I riksstaten för innevarande budgetår har titeln upptagits till 5,10 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 26 november 1954 har riksförsäkringsanstalten angående beräkning av inkomsterna på titeln meddelat följande:
»Under denna riksstatstitel redovisas följande inkomster:
1. tilläggsavgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten enligt 16 § olycksfallsförsäkringslagen, resp. 39 § lagen om försäkring för yrkesskada,
2. bidrag från socialförsäkringsbolag enligt samma lagrum,
3. ersättning från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen, resp. 41 § lagen om försäkring för yrkesskada, omförmälda fonden för riksförsäkringsanstaltens bestyr med fondens förvaltning,
4. ersättning från riksförsäkringsanstaltens trafiklivräntefond för anstaltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon.
1. Tilläggsavgifter. De under budgetåret 1954/55 till riksförsäkringsanstalten inflytande försäkringsavgifterna enligt olycksfalls- och yrkesskadeförsäkringslagarna torde kunna beräknas efter avdrag av återreglerade avgifter utgöra omkring 51,5 milj. kr. Lindring i försäkringsavgift på grund av arbetsgivares åtagande att helt eller delvis bestrida ersättning kan uppskattas till omkring 5,5 milj. kr. Motsvarande tilläggsavgifter, som utgöra 5 % å summan av dessa belopp 57 milj. kr., kunna sålunda beräknas till omkring 2,85 milj. kr.
För budgetåret 1955/56 torde inflytande försäkringsavgifter kunna uppskattas till omkring 47 milj. kr. och lindring till omkring 3 milj. kr. samt tilläggsavgifterna sålunda till omkring 2,5 milj. kr.
2. Bidrag. Under budgetåret 1954/55 skall enligt från försäkringsinspektionen erhållen uppgift i bidrag erläggas 2 305 366:14 kr.
Socialförsäkringsbolagens försäkringsavgifter för år 1954 kunna uppskattas till omkring 74,5 milj. kr., förekommande lindringsbelopp häri inräknade. De häremot svarande bidragen, utgörande 3 % av summan, vilka skola erläggas under budgetåret 1955/56, kunna sålunda beräknas till omkring 2,24 milj. kr.
3. Ersättning för riksförsäkringsanstaltens bestyr med viss fondförvaltning. Enligt kungl. brev den 27 juni 1930 skall från den i 19 § olycksfallsförsäkringslagen omförmälda fonden för varje budgetår utgå ett belopp av 22 000 kr. såsom ersättning till statsverket för riksförsäkringsanstaltens bestyr med förvaltning av fonden. Det torde kunna förutsättas, att ett belopp av denna storleksordning framdeles kommer att för motsvarande ändamål utgå från riksförsäkringsanstaltens yrkesskadeförsäkringsfond.
4. Ersättning för riksförsäkringsanstaltens bestyr med livränterörelse enligt lagen om trafikförsäkring å motorfordon. Bestämmelser angående ersättning till statsverket från den för ifrågavarande rörelse bildade fonden ha meddelats i kungl. brev den 19 december 1930. Denna ersättning, som
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
under budgetåret 1954/55 utgör 3 344: 02 kr., kan under budgetåret 1955/56 beräknas inflyta med omkring 3 000 kr.
De sammanlagda inkomsterna under ifrågavarande riksstatstitel kunna sålunda i avrundade tal uppskattas till 5 200 000 kr. för budgetåret 1954/55 och 4 800 000 kr. för budgetåret 1955/56.»
Den minskning av titelns inkomster, som riksförsäkringsanstalten sålunda beräknar, hänför sig till tilläggsavgifterna, vilkas sammanlagda belopp är beroende av försäkringsavgifterna. Dessas nedgång är, enligt vad riksräkenskapsverket inhämtat, en följd av dels att premierna sänkts och dels att den nya yrkesskadeförsäkringen är av mindre omfattning.
I anslutning till riksförsäkringsanstaltens beräkning upptager riksräkenskapsverket ifrågavarande titel för innevarande budgetår till 5 200 000 kronor samt föreslår, att den för budgetåret 1955/56 uppföres med 4 800 000 kronor.
Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket. Beträffande beräkningen av denna inkomsttitel har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 anfört följande:
»Inkomstutfallet under denna titel för budgetåret 1953/54 visar ett netto på i runt tal 1,2 miljoner kronor. Mer än 3/4 av detta belopp härrör från administrationskostnadstillägg å tjänster utförda åt väg- och vattenbyggnadsverket utomstående. Fr. o. m. 1 januari 1955 kommer emellertid omläggning att ske av redovisning av det nu utgående administrationstillägget, varigenom ca hälften kommer att tillgodoföras sakanslag. För budgetåren 1954/55 och 1955/56 måste därför styrelsen räkna med en betydande minskning av denna inkomstpost.
Intill dess erfarenhet vinnes om verkningarna av ovannämnda omläggning av redovisningen av administrationstillägget, anser styrelsen att inkomsterna under denna titel böra för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beräknas till 900 000 respektive 700 000 kronor.»
Riksräkenskapsverket, som icke anser sig kunna förorda den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatta redovisningsmässiga omläggningen, beräknar inkomsterna vid väg- och vattenbyggnadsverket till 1 300 000 kronor för innevarande budgetår samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes 1 300 000 kronor.
Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1954 har Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut beräknat ifrågavarande inkomster till 2 500 000 kronor för innevarande budgetår. Beträffande budgetåret 1955/56 har institutet beräknat inkomsterna till 2 488 000 kronor, varvid förutsatts att vissa av institutet i dess petitaskrivelse framförda förslag vinna bifall. Institutet har härom anfört:
»För budgetåret 1955/56 blir inkomstberäkningen väsentligen beroende på Kungl. Maj:ts ställningstagande till institutets petitaskrivelse den 31 augusti 1954. Enligt nuvarande bestämmelser skall luftfartsfonden debiteras ett belopp motsvarande belastningen å institutets anslag 'Väderleks-
84 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
tjänst för luftfarten’ samt en tredjedel av belastningen å anslagen 'Aerologiska stationer’ och 'Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på Grönland’. I sin nämnda petitaskrivelse föreslår institutet rätt betydande anslagsökningar på det förstnämnda anslaget i samband med övergång till bildöverföring av väderlekskartor från institutets centrala del till vissa lokala organ. Vidare föreslår institutet att luftfartsfonden ej längre skall debiteras någon del av anslaget till Aerologiska stationer.
Skulle luftfartsfonden i fortsättningen debiteras även för anslaget 'Aerologiska stationer’ ökas inkomsterna, förutsatt att anslaget beräknas enligt institutets petitaskrivelse, med 231 000 kronor.»
1 anslutning till Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts beräkning uppskattar riksräkenskapsverket titeln för budgetåret 1954/55 till 2 500 000 kronor samt föreslår, att den tills vidare för budgetåret 1955/56 upptages till likaledes 2 500 000 kronor.
Inkomst av myntning och justering. På denna titel ha under de senaste budgetåren de beräknade och behållna inkomsterna uppgått till följande
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 30 september 1954 har myntoch justeringsverket uppskattat inkomsterna på ifrågavarande titel till 25 500 000 kronor under budgetåret 1954/55 och 32 500 000 kronor under budgetåret 1955/56. Mynt- och justeringsverket har härvid, efter att ha erinrat om att titeln i innevarande års riksstat upptagits till 25,5 miljoner kronor, anfört följande:
»Någon ändrad beräkning för inkomsterna för myntning och justering å 25 500 000 kronor synes icke behöva vidtagas. Inkomsten för myntning av 2-kronor—1-öre beräknas till 4,5 miljoner kronor, för myntning av ö-kronor till 20 miljoner kronor samt för justering till 1 miljon kronor.
För budgetåret 1955/56 beräknas en prägling av 2-kronor—1-öre motsvarande präglingen under budgetåret 1954/55, vilket alltså skulle motsvara en vinst av 4,5 miljoner kronor. Däremot antages präglingen av 5-kronor utökad från ca 25,6 miljoner kronor under innevarande budgetår till 34,2 miljoner under budgetåret 1955/56, vilket senare belopp motsvarar en vinst av ca 27 miljoner kronor. Inkomst av justering beräknas liksom under innevarande budgetår till ca 1 miljon kronor. Sammanlagda inkomsten av myntning och justering under budgetåret 1955/56 torde sålunda komma att uppgå till 32,5 miljoner kronor.»
Riksräkenskapsverket ansluter sig till mynt- och justeringsverkets beräkning för budgetåret 1954/55 samt förordar, att titeln för budgetåret 1955/56 uppföres med ett till 35 000 000 kronor avrundat belopp.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 85
Inkomster vid statens sinnessjukhus. Denna inkomsttitel är i riksstaten för innevarande budgetår uppförd med 32 miljoner kronor. Medicinalstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 15 oktober 1954 meddelat, att inkomsterna på titeln torde komma att stanna vid 29 305 000 kronor för ifrågavarande budgetår medan de för budgetåret 1955/56 böra beräknas till 32 005 000 kronor. Medicinalstyrelsen anför beträffande dessa beräkningar bland annat följande:
»Vårdavgifterna för salspatienter vid sinnessjukhusen beräknas för tiden från och med den 1 januari 1955 bliva genomgående lägst 3 kronor per patient och dag. Nuvarande möjligheter till nedsättning av dessa avgifter i vissa fall till hälften torde icke då längre bibehållas.
Beräkningen av detta slag av inkomster bygger därjämte på den förutsättningen, att efterskottsbetalning av vårdavgifterna från ovannämnda tidpunkt skall ske i stället för nuvarande förskottsbetalning. Till följd härav uppstår under första halvåret 1955 visst inkomstbortfall.»
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsterna för innevarande budgetår till 30 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 32 000 000 kronor.
III. Diverse inkomster
Bötesmedel. Under budgetåret 1952/53 utgjorde uppbörden på denna titel 10,73 miljoner kronor och under budgetåret 1953/54 12,97 miljoner kronor. Under de tre första månaderna av innevarande budgetår är uppbörden på titeln 10 procent högre än för motsvarande tid under föregående budgetår. Enligt av riksräkenskapsverket från överståthållarämbetet och länsstyrelserna infordrade uppgifter beräknas inkomsten av bötesmedel för budgetåren 1954/55 och 1955/56 till respektive 12,10 och 12,13 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket beräknar bötesmedlen för innevarande budgetår till 14 000 000 kronor samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 beräknas till 15 000 000 kronor.
Totalisatormedel. De beräknade och behållna inkomsterna på denna titel under de senaste budgetåren framgå av följande sammanställning:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 7,46 10,00
1950/51.......... 8,83 7,50
1951/52.......... 12,84 7,50
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53.......... 15,12 11,00
1953/54.......... 16,93 15,00
1954/55.......... 18,00
Under innevarande budgetårs första kvartal ha inkomsterna i förhållande till motsvarande tid föregående år ökats med 24 procent.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1954 har lantbruksstyrelsen uppskattat inkomsten av totalisatormedel till 17 miljoner kronor för vartdera budgetåret 1954/55 och 1955/56.
8G
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverket beräknar uppbörden på inkomsttiteln totalisatorinedel för budgetåret 1954/55 till 19 000 000 kronor samt förordar, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till 20 000 000 kronor.
Tipsmedel. Under de senaste budgetåren ha statsverkets beräknade och redovisade tipsmedelsinkomster uppgått till följande belopp:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 35,70 30,00
1950/51.......... 40,32 33,00
1951/52.......... 48,30 43,00
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53.......... 56,88 50,00
1953/54.......... 70,87 65,00
1954/55.......... 80,00
Aktiebolaget Tipstjänst har i skrivelse till riksräkenskapsverket den 23 oktober 1954 beräknat bolagets inleverans av tipsmedel till 82 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till samma belopp för budgetåret 1955/ 56. Härvid har bolaget med hänsyn till en betydande omsättningsökning under den hittills förflutna delen av innevarande budgetår i jämförelse med motsvarande period föregående år samt under antagande om oförändrat antal tävlingsveckor räknat med en ökning av insatsbeloppen under innevarande och nästkommande budgetår i förhållande till budgetåret 1953/54.
Riksräkenskapsverket ansluter sig till aktiebolaget Tipstjänsts beräkning i vad avser innevarande budgetår och uppskattar sålunda inkomsterna till 82 000 000 kronor. Vad beträffar budgetåret 1955/56 föreslår riksräkenskapsverket, under hänvisning till den sedan lång tid fortgående omsättningsökningen, att inkomsttiteln uppföres med 90 000 000 kronor.
Lotterimedel. Av nedanstående sammanställning framgå de för de senaste budgetåren beräknade och redovisade inkomsterna på titeln lotterimedel:
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1949/50.......... 75,98 73,00
1950/51.......... 77,39 75,00
1951/52.......... 83,68 80,00 I
Redovisad Beräknat i inkomst riksstaten Miljoner kronor
1952/53 .......... 90,10 85,00
1953/54.......... 93,98 95,00
1954/55 .......... 100,00
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 29 oktober 1954 har Svenska penninglotteriet aktiebolag meddelat, att bolaget — under antagande att lottförsäljningen må kunna under hela budgetåret 1954/55 fortgå i ungefär samma omfattning som efter den 1 juli i år — beräknar kunna under budgetåret 1954/55 inleverera ett belopp av i runt tal 94,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel. Vad beträffar budgetåret 1955/56 anför bolaget, att då en så hög avsättningssiffra som den för budgetåret 1954/55 beräknade endast torde kunna hållas under sådana konjunktur- och andra förhållanden som nu rådde, har bolaget förslagsvis beräknat kunna under budgetåret 1955/56 inleverera omkring 92,5 miljoner kronor att tillgodoföras inkomsttiteln lotterimedel.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 87
Vid den av bolaget för budgetåret 1954/55 verkställda beräkningen ha inleveranserna av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter uppskattats till 90,13 miljoner kronor, medan i form av vinst på bolagets verksamhet beräknats komma att på förevarande titel inflyta 4,37 miljoner kronor. Inleveransen under första hälften av budgetåret 1954/55 av statsverket tillkommande belopp av avgifter för försålda lotter avser dragningarna under månaderna juni—november 1954 och kan därför redan nu exakt angivas. Den uppgår till 45,34 miljoner kronor, vilket belopp överstiger inleveranserna under motsvarande period föregående år med drygt 4 procent.
Riksräkenskapsverket beräknar inkomsten av lotterimedel för budgetåret 1954/55 till 100 000 000 kronor samt förordar, att den för budgetåret 1955/ 56 beräknas till 105 000 000 kronor.
Övriga diverse inkomster. Denna inkomsttitel har i riksstaten för budgetåret 1954/55 uppförts med ett belopp av 10 miljoner kronor. Titeln tillgodoföres bland annat inflytande belopp respektive belastas med restitutioner av vissa äldre skatter.
De på förevarande inkomsttitel under budgetåret 1953/54 redovisade inkomsterna uppgå till netto 9,16 miljoner kronor. Bland inkomsterna ingår krigskonjunkturskatt med 0,18 miljon kronor, medan restitutioner av sådan skatt belastat titeln med 4,98 miljoner kronor. Bland inkomsterna märkas även influten konjunkturskatt med (netto) 0,52 miljon kronor och från Bolidens gruvaktiebolag inbetalt överskott av legodrift med 5,05 miljoner kronor.
Enligt från länsstyrelserna införskaffade uppgifter beräknas av krigskonjunkturskatt inflyta endast obetydliga belopp under såväl budgetåret 1954/55 som budgetåret 1955/56 medan restitutionema uppskattas till 0,6 respektive 0,3 miljon kronor. För vartdera budgetåren uppskattar riksräkenskapsverket mera regelmässigt inflytande inkomster till 7 å 8 miljoner kronor. Under såväl budgetåret 1954/55 som nästföljande budgetår beräknas vidare inflyta betydande inkomster i form av vissa arrendeavgifter för kronans gruvegendom. Beloppen väntas bli särskilt stora under budgetåret 1954/55 till följd av malmleveranser från lager vid ett av malmfälten.
På grund av vad nu anförts beräknar riksräkenskapsverket den behållna uppbörden på inkomsttiteln övriga diverse inkomster för budgetåret 1954/55 till 15 000 000 kronor samt föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med ett belopp av 12 000 000 kronor.
88 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
B. Inkomster av statens kapitalfonder I. Statens affärsverksfonder
Postverket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för postverket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av postverket upptagits ett belopp av 10 miljoner kronor.
Generalpoststyrelsen har i skrivelse den 5 november 1954 med förslag till beräkning av det inkomstöverskott av postverkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1955/56 anfört följande:
»De beräknade inkomsterna ha sammanförts i efterföljande tabell, vari for jämförelse upptagits inkomsterna jämväl för budgetåret 1953/54.
Beträffande de beräknade inkomsterna må anföras följande.
Under budgetåret 1953/54 uppgick frankoteckensuppbörden till 211 454 542 kronor mot 204 953 465 kronor budgetåret 1952/53. ökningen uppgick alltså till 6 501 077 kronor eller till omkring 3,2 procent. För tiden juli—september 1954 har frankoteckensuppbörden vid postanstalterna ökat med ca 6,4 procent i förhållande till uppbörden för samma tid 1953. Härvid är emellertid att märka, att uppbörden för september månad 1954 på grund av de under denna månad förrättade kommunala valen uppgick till betydligt större belopp, än vad som kan anses såsom normalt för månaden.
Vid beräkningen av frankoteckensuppbörden för budgetåren 1954/55 och 1955/56 har styrelsen utgått från de porton, som f. n. gälla för olika försändelseslag. Med hänsyn till att uppbörden såsom ovan sagts utvisat en ökning såväl för det sistförflutna budgetåret som för den hittills förflutna delen av innevarande budgetår, har styrelsen nu ansett sig kunna beräkna frankoteckensuppbörden för innevarande budgetår till 215 miljoner kronor, motsvarande en ökning av ca 1,7 procent i förhållande till uppbörden för budgetåret 1953/54. Om hänsyn tages jämväl till de från och med den 1 juli 1954 sänkta avgifterna för in- och utbetalningskort, och därvid frankoteckensuppbörden för budgetåret 1953/54 reduceras med ca 3,5 miljoner kronor samt den beräknade uppbörden för innevarande budgetår anses utgöra
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
216 miljoner kronor, varav en miljon motsvarar till postgirokontorets kontoinnehavare verkställda återbetalningar, torde den beräknade ökningen utgöra ca 3,8 procent. Efter vad nu kan bedömas anser styrelsen sig kunna räkna med viss ökning av trafikvolymen även under budgetaret 1955/56. Frankoteckensuppbörden för sistnämnda budgetår har därför uppskattats till 221 miljoner kronor.
Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser utgår jämlikt § 2 tjänstebrevsförordningen med viss procent av frankoteckensuppbörden. Storleken av denna procent bestämmes beträffande samtliga tjänstebrevsberättigade myndigheter med undantag av telegrafverket, statens järnvägar, statens vattenfallsverk, domänverket, försvarets fabriksverk samt riksbanken av generalpoststyrelsen och statskontoret gemensamt. Såsom av generalpoststyrelsen anmälts i skrivelse till Kungl. Maj :t den 29 oktobei 1954 har mellan statskontoret och styrelsen, för tillämpning fr. o. in. den 1 juli 1954, preliminärt överenskommits, att ersättningen för tjänsteförsändelser i allmänhet tills vidare, i avvaktan på för närvarande pågående undersökningar och utredningar på området, skall utgå med 14 i stället för 16 % av postverkets frankoteckensuppbörd. Den nu pågående tjänstebrevsundersökningen synes nämligen ha visat, att det tidigare fastställda procenttalet är något för högt. För affärsverkens del förutsättes för närvarande ingen ändring i gällande procentsatser.
Så vitt nu kan bedömas synes ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser, bäri inbegripet jämväl ersättning för befordran
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
av posten från de statliga kristidsorganen ävensom för befordran av militärbiev samt för postverkets bestyr med delgivningsförsändelser, för innevaande budgetar kunna beräknas till sammanlagt 37,8 miljoner kronor samt för nästkommande budgetår till 38,4 miljoner kronor.
Postverkets inkomster av postgirorörelsen utgöras av ersättning för kostnaderna för girogoromalens handläggning vid postanstalterna samt vid generalpoststyrelsens bankavdelning, inom styrelsen i övrigt och vid postdirektionerna Från denna beräknade ersättning avgår av postverket uppburna portoinkomster avseende girorörelsen. Det nettobelopp, som därvid framkommer, gottsknves postverket. Ersättningen för budgetåret 1954/55 beraknas nu till ca 40,8 miljoner kronor eller 8,5 miljoner "kronor mer än ersattmngen under budgetåret 1953/54. ökningen är huvudsakligen föraniedd av att den minskning i portoinkomsterna för in- och utbetalningskort som uppkommit genom den ovan omnämnda sänkningen av dessa avgifter’ kompenseras genom motsvarande höjning av den från bankavdelningen utgående ersättningen till postverket. För budgetåret 1955/56 ha inkomsterna beraknats till 42 miljoner kronor.
Såvitt nu kan bedömas torde av postgirots vinstmedel för år 1954 4 miljoner kronor komma att levereras till postverket under innevarande budgetar. Jämväl nästkommande budgetår torde såsom vinst av postgiro kunna upptagas ett belopp av 4 miljoner kronor.
från postsparbanken för såväl budgetåret 1954/55 som 1955/56 har sasom framgår av tabellen nu beräknats till 16,8 miljoner kronor.
Huruvida postsparbanksrörelsens ekonomiska förhållanden under åren
1.4 ocb 1955 kommer att medge leverans av vinstmedel är för närvarande ovisst. I anledning härav har styrelsen ansett sig nu icke böra upptaga högre belopp an 1 miljon kronor såsom vinstmedel från postsparbanken såväl för innevarande som nästkommande budgetår.
Ersättnmgen till postverket för bestyret med skatteuppbörden har för tiden fr. o. m. uppbördsåret 1953/54 räknat fastställts av Kungl. Maj:t i brev till generalpoststyrelsen den 30 december 1952, samt beträffande inbetalning a postanstalt jämväl genom riksdagens skrivelse den 14 april 1954, nr 7. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 5 mars 1954 beräknade styrelsen har ifrågavarande ersättning till 10 100 000 kronor. Enär möjligheten att inbetala skatt vid postanstalterna utnyttjats i högre utsträckning än s°™ tidigare beräknats, torde ersättningen komma att uppgå till 10 800 000 kronor.
De i den nya uppbördsförordningen (SFS 272/53) som trätt i kraft den 1 januari 1954 meddelade bestämmelserna angående sättet för skatteuppborden torde för postverket komma att medföra sådana konsekvenser, att ersättningen för postverkets bestyr med skatteuppbörden kommer att minska. En tillförlitlig beräkning härav kan emellertid icke verkställas, förrän de nya bestämmelserna ytterligare någon tid tillämpats. På grund av nu angivna förhållanden har ersättningen för bestvret med skatteuppbörden för budgetåret 1955/56 dock icke ansetts böra beräknas till högre belopp än 9 645 000 kronor.
Inkomsterna å övriga inkomsttitlar beräknas icke komma att under«å större förändringar vare sig under innevarande eller nästkommande budgetår i förhållande till inkomsterna för budgetåret 1953/54, varför någon närmare motivering rörande beräkningen av inkomsterna å dessa titlar icke ansetts erforderlig.
Beräkningen av utgifterna har i enlighet med riksräkenskapsverkets direktiv verkställts under antagande, att rörligt tillägg (procentuell förhöj-
Riks räkenskaps verkets inkomstberäkning
ning) kommer att utgå efter oförändrade grunder såväl under innevarande som nästkommande budgetår. Vidare har hänsyn icke tagits till eventuella större förändringar i nuvarande prisnivå.
Under nu angivna förutsättningar beräknas postverkets utgifter under budgetåret 1954/55 komma att uppgå till 344,5 miljoner kronor, vilket belopp med omkring 2,3 miljoner kronor överstiger det belopp, som upptagits i den av Kungl. Maj :t för nyssnämnda budgetår fastställda driftkostnadsstaten.
För budgetåret 1955/56 ha utgifterna beräknats till 353 miljoner kronor.
Enligt styrelsens beräkningar skulle alltså överskottet av postverkets rörelse komma att uppgå till, i avrundat tal, för budgetåret 1954/55 (363,7—• 344,5) 19,2 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 (371,2—353,0) 18,2 miljoner kronor.
Om hänsyn tages jämväl till de ekonomiska konsekvenserna för postverkets del av genomförandet fr. o. m. den 1 januari 1955 av den allmänna sjukförsäkringen, torde emellertid postverkets överskott för budgetåret 1955/56 böra uppskattas till sammanlagt 20 miljoner kronor. Någon ökning av det beräknade överskottet för innevarande budgetår av nu nämnd anledning torde icke vara att emotse.
Under åberopande av det anförda får generalpoststyrelsen föreslå, att inkomstöverskottet av postverkets rörelse i riksstaten för budgetåret 1955/56 enligt ovan angivna beräkningar upptages med ett till 20 miljoner kronor avrundat belopp.
Av överskottsmedlen för budgetåret 1953/54, 12 170 401 kronor 89 öre, kunde 12 miljoner kronor levereras under loppet av budgetåret. Det återstående beloppet, 170 401 kronor 89 öre, levererades den 26 augusti 1954. Det kommer att tillses att överskottsmedel i görligaste mån levereras under det budgetår, till vilket medlen bokföringsmässigt böra hänföras.»
I enlighet med det nu anförda och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna av postverket till 20 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att titeln för budgetåret 1955/56 upptages till likaledes 20 000 000 kronor.
Televerket
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i riksliuvudboken redovisade överskotten för televerket för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
92 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. 1:
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av televerket upptagits ett belopp av 60 miljoner kronor.
Med skrivelse till riksräkenskapsverket den 12 november 1954 har telestyrelsen överlämnat avskrift av sitt till Kungl. Maj :t avgivna förslag till beräkning av det inkomstöverskott av televerkets rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1955/56.
Telestyrelsen beräknar vid oförändrad löne- och prisnivå överskottet på televerkets rörelse enligt nuvarande bokföringsprinciper till 77,7 miljoner kronor för budgetåret 1954/55 och till 82 miljoner kronor för budgetåret 1955/56 men föreslår samtidigt viss omläggning av bokföringen av inträdesavgifter, innebärande att viss del av inträdesavgifterna skall bokföras såsom anläggningsbidrag och i investeringsstaten för televerkets fond upptagas såsom övriga kapitalmedel, vilket skulle minska förestående belopp med 18 miljoner kronor för vartdera budgetåret.
Leveranserna av överskottsmedel beräknar telestyrelsen för bägge budgetåren komma att uppgå till minst samma belopp som de beräknade överskotten.
I sin underdåniga skrivelse anför telestyrelsen följande:
»Telestyrelsen vill till en början meddela, att styrelsen har för avsikt att fr. o. m. budgetåret 1954/55 vidtaga en ändring av formell natur i redovisningen av televerkets inkomster och driftkostnader. I boksluten ha sedan gammalt — med samma belopp på såväl inkomst- som utgiftssidan — ingått vissa statistiskt beräknade ledningshyror, vilka utgjort avräkningsposter mellan verkets olika rörelsegrenar. Dessa belopp ha numera vuxit till sådan storlek, att de ge en felaktig föreställning om televerkets totala inkomster och driftkostnader. För senaste budgetår uppgick sålunda beloppet till sammanlagt ca 13 milj. kronor. Dessa avräkningsbelopp böra i fortsättningen ej medtagas i bokslutet.
Televerkets redovisade inkomster, driftkostnader och överskott för de sista fyra budgetåren samt motsvarande beräknade belopp för budgetåren 1954/55 och 1955/56 framgå av efterföljande tablå, i vilken -—- för att få rättvisande jämförelsetal — förenämnda ledningshyror blivit fråndragna inkomster och driftkostnader för de fyra första budgetåren. Styrelsen vill understryka, att driftkostnaderna för budgetåren 1954/55 och 1955/56 ha
Beräknade belopp vid nuvarande löne- och prisnivd
1 Vid bifall till av styrelsen i det följande avgivet förslag beträffande bokföringen av inträdesavgifter minskas beloppet med 18 milj. kr.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 93
För att få fram det verkliga nettoresultatet för statsverkets del av televerkets rörelse skola de i förestående tablå upptagna överskottsbeloppen minskas med riksgäldskontorets ränteutgifter för i televerkets anläggningar investerade lånemedel.
Ränteutgifterna ha beräknats efter den effektiva medelräntefoten på den fonderade statsskulden, varvid för budgetåren 1954/55 och 1955/56 rak-
nats med en medelräntefot av 3,2 %. .
I fråga om de för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beraknade inkomsterna
får telestyrelsen anföra följande. .
Den uppdrivna ekonomiska aktiviteten i landet har under budgetaret 1953/54 satt tydliga spår i utvecklingen av televerkets rörelse, ökningen av antalet inländska och utländska rikssamtal har sålunda vant exceptionellt stor, den tidigare nedgången i den inländska telegramväxlingen har praktiskt taget upphört och den utländska telegraftrafiken visar — trots den hastigt växande telexrörelsen — ånyo någon ökning. Nettoökningen av antalet tecknade telefonabonnemang har slutligen med inemot 20 % överstigit motsvarande siffra för budgetåret 1952/53. Till följd av gällande inyesteringsbegränsning har emellertid denna ökning till en del måst resultera i en ökning av antalet väntande nya kunder.
Telestyrelsen har för sin del icke ansett sig kunna rakna med att ökningen av rörelsen under budgetåret 1954/55 skall kunna fortsatta i sainma takt som under budgetåret 1953/54 utan har ansett sig bora bedöma den fortsatta inkomstutvecklingen med försiktighet. Detsamma galler i an högre grad budgetåret 1955/56. _ __
DriDk ost naderna för budgetåret 1954/55 ha upptagits i enlighet med den av Kungl. Maj :t fastställda driftkostnadsstaten for detta budgetår med avdrag av den tidigare omnämnda posten ledningshyror. Den därefter återstående kostnaden är 603,4 milj. kronor. För budgetåret 1955/56 i ha motsvarande kostnader blivit beräknade till 620,7 milj. kronor. For båda aren har beräkningen såsom förut nämnts avsett driftkostnadernas storlek vid nuvarande löne- och prisnivå. _______
Beträffande det överskott, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1955/56 vill styrelsen föreslå en nedsättning av det i det föregående bera. nade beloppet av 82 milj. kronor med 18 milj. kronor. Skalet härtill ar tol-
^ Foder och efter kriget höjdes vid upprepade tillfällen inträdesavgiften föi huvud abonnemang i syfte att på detta sätt söka begränsa tillströmningen av
1 Se not å föregående sida.
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
nya abonnenter så att tillgängliga investeringsanslag ej skulle behöva ökas sa mycket som i annat fall skulle ha blivit behövligt. Efter den sista höiningen som foretogs i december 1947, har inträdesavgiften, som före krmet utgjorde 20 kronor, utgått med ett till 200 kronor förhöjt belopp. Liknande höjningar vidtogos aven for abonnemang på anknuten apparat, sidoapparat hnjetagare och lmjevaljare samt på anknytningsledning. 11
i n inkomst> som genom dessa höjda avgifter tillfördes televerket,
n öt?° år S -Pa s,am“a Sätt. som andra inkomster och har därför också möatt ! det overskott, som inlevererats till statsverket. Enligt styrelsens uppfattning bor emellertid rätteligen endast så stort belopp bokföras såsom
hffPn8QVf"i0n"Saer’ tS01,n .motsvarar mträdesavgiftens egentliga syfte, nämligen att förhindra teckningar av abonnemang, som efter kort tid' åter upp-
eUei\ ~ °m. sadana kortvariga abonnemang i alla fall komma till
manltTnf naCknrg l°r teIeverkets kostnader i samband med abonnemangets upphörande och apparatens nedtagning. Den återstående delen av inträdesavgiften bor rätteligen betraktas såsom ett bidrag från abonnentens sida till anläggningskostnaden for hans abonnemang, dvs. bokföras såsom anläggningsbidrag och i investeringsstaten för televerkets fond ingå i posten
1°riK“,^P,lalm7de1' ‘ Sak, akU,le ™ sädan »"'läggning innebar!? Xna!
i SStat rf •• med i samn?a kelopp minskar dels inkomsten under rubriken Statens affärsverk sfonder: televerket’ och utgifterna i kapitalbudgeten unr samma rubrik. For statsverket skulle den ifrågasatta omläggningen följaktligen innebara en minskning av inkomsterna på driftbudgeten med samtuligt motsvarande minskning av statens lånebehov. För televerket medför IZlST8? en konsolidering av ställningen, eftersom i verket investerade mnemedel på detta satt bil mindre än annars skulle vara fallet
Anledningen till att telestyrelsen först nu tar upp denna fråga har varit, att den ifragasatta omläggningen tidigare icke kunnat genomföras utan att överskottet pa verkets rörelse skulle ha sjunkit så mycket, att förräntningen av i verkets anläggningar investerade lånemedel skulle äventyrats eller 7 om man sa vill — att omläggningen icke skulle kunna genomföras utan i n ^axtdlojning pa andra punkter. Till följd av de stora besparingar i driftkostnader, som nu ha börjat göras på automatiseringen av det svenska teletonnatet, ar det emellertid numera möjligt att göra en ändring utan att detta savdt nu kan bedömas kommer att medföra, att televerket icke skall kunna forranta sitt lanemedelskapital.
,..V!d fastställandet av det belopp, som vid bifall till styrelsens här avgivna förslag skulle boltforas såsom anläggningsbidrag i stället för såsom inträdesavgifter, maste man givetvis taga hänsyn till att de före kriget gällande inträdesavgifterna med hänsyn till penningvärdets fall i alla fall
ho t « hTvJt‘S’ehl'ra läl\gf ifrån så mycket som nu av förut omnämnt skäl hai skett. Det förefaller daryidlag rimligt räkna med att de tidigare avgifernii i varje fall skulle ha fördubblats. Den nuvarande merinkomsten därutover kan beraknas till ca 18 milj. kronor per år. Av de tidigare lämnade siffrorna framgar, att detta belopp ej utgör mer än ungefär hälften av det belopp, varmed de beraknade överskotten för budgetåren 1954/55 och 1955/ ob överstiger ränteutgifterna för investerade lånemedel. Enligt styrelsens uppfattning bor en omläggning helst ske redan för budgetåret 1954/55 »
Telestyrelsen föreslår med stöd av det anförda, att överskottet på televerkets rörelse i statsverkspropositionen för budgetåret 1955/56 upptages till ett belopp av 82 — 18 = 64 miljoner kronor.
Riksräkenskaps verkets inkomstberäkning
95 Televerkets inkomster och utgifter för budgetåren 1951/52, 1952/53 och 1953/54 jämförda med beräknade inkomster och utgifter för budgetåren 1954/55 och 1955/56 framgå av följande sammanställning (miljoner kronor) :
Vid bedömandet av inkomstsiffrorna i sammanställningen måste hänsyn tagas till, att taxehöjningar blevo genomförda under loppet av såväl år 1951 som år 1952, dels till att den fortskridande automatiseringen av rikssamtal medför en överflyttning av inkomster från kontot samtalsavgifter till kontot abonnemangsavgifter.
Televerkets möjligheter att inleverera överskottsmedel påverkas därav, att verket lämnar kredit på samtals- och telegramavgifter in. m. De under ett kvartal bokförda inkomsterna inflyta därför delvis först under det påföljande kvartalet. Vid budgetårsskiftet den 1 juli 1954 uppgingo sålunda
96 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
verkets nettofordringar hos abonnenter till 34 miljoner kronor och detta belopp stiger med den ökade omfattningen av rörelsen.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 20 november 1954 har telestyrelsen anfört, att leveranserna av överskottsmedel under budgetåret 1954/55 komma att bli något större än det för samma budgetår beräknade överskottet, vilket beror på en viss eftersläpning av leveranserna under närmast föregående budgetår. För budgetåret 1955/56 skulle däremot, om leveranserna under varje kvartal inskränktes till de vid varje kvartals början tillgängliga medlen, det inlevererade beloppet bli lägre än det beräknade överskottet. I anledning därav förutses en tilläggsleverans under juni månad 1956 till så stort belopp, att man får överensstämmelse med det bokförda överskottet. Av en till telestyrelsens skrivelse fogad tablå framgår, att de leveranser av överskottsmedel, som, såvitt nu kan beräknas, komma att bli möjliga under ovan angivna förutsättningar under budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle uppgå till 80 respektive 82 miljoner kronor. Härvid har förutsatts, att de bokförda överskotten för dessa två år komma att uppgå till
77,7 respektive 82 miljoner kronor. De sålunda beräknade inleveranserna av överskottsmedel skulle emellertid innebära, att utöver det belopp, som motsvarar verkets nettofordringar hos abonnenter, ytterligare belopp av överskottsmedel för budgetåren 1954/55 och 1955/56 skulle komma att inlevereras först under påföljande budgetår. Enligt vad riksräkenskapsverket under hand inhämtat, är det emellertid möjligt att — bortsett från den inträdande ökningen av nettofordringarna hos abonnenter — ansluta inleveransen av överskottsmedel till de bokförda överskotten. Riksräkenskapsverket förutsätter, att så framdeles blir fallet.
Vad beträffar telestyrelsens förslag till ändrade principer vid bokföringen av vissa inträdesavgifter, finner riksräkenskapsverket den föreslagna omläggningen icke vara i överensstämmelse med principen, att de överskottsmedel, som framkomma i televerkets rörelse, skola redovisas på riksstatens inkomstsida. Riksräkenskapsverket anser, att en sådan ändring icke bör komma till stånd.
Med antagande att televerkets inleveranser av överskottsmedel skola kunna anslutas till de bokförda överskotten och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, har riksräkenskapsverket, som räknat med något högre intäkter än telestyrelsen, upptagit inkomsterna av televerket för budgetåret 1954/55 till 100 000 000 kronor och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med 85 000 000 kronor.
Statens järnvägar
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens järnvägar för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
Rilcsräkenskapsverkets inkomstberäkning
97 I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens järnvägar upptagits ett belopp av 1 miljon kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 1 december 1954 med förslag till beräkning av den behållna inkomsten av statens järnvägar för budgetåret 1955/56 har järnvägsstyrelsen anfört följande:
»Nedan lämnas en sammanställning utvisande dels bokförda inkomster, utgifter och överskott under kalenderåren 1938—46 samt under budgetåren 1946/47—1953/54, dels nu beräknade inkomster, utgifter och överskott för budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Såsom framgår av denna sammanställning har med undantag för budgetåret 1947/48 det bokförda överskottet av statens järnvägars rörelse un-
1 Härav 7 miljoner kronor beroende på omläggning av redovisningen av den s. k. fraktökningen för lapplandsmalm, varigenom övergångsåret tillfördes sagda fraktökning för l1/» år.
2 Härav 7 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungi. Maj:ts beslut >1 2 3 4/» 1951).
3 Ny princip för beräkning av avskrivningarna tillämpad fr. o. m. '/i 19ol.
4 Härav 21 miljoner kronor tagna i anspråk såsom extra avsättning till värdeminskningskontot (Kungl. Maj:ts beslut 2,’/n 1954).
7 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang t
98 Statsverkspropositionen: Bil. t: Inkomsterna: Bih. 1:
der den angivna perioden varje räkenskapsår fram till budgetåret 1951/52 varit större än den beräknade räntan på statskapitalet. Under de senaste budgetåren ha överskotten däremot varit mindre än sagda räntebelopp.
Orsakerna till denna förändring av statens järnvägars ekonomiska läge ha närmare utvecklats i styrelsens skrivelse till riksräkenskapsverket
4. 12. 53 till vilken styrelsen alltså tillåter sig att här hänvisa.
I den nu verkställda beräkningen av statens järnvägars driftresultat för innevarande och nästkommande budgetår har styrelsen utgått ifrån ett i stort sett oförändrat konjunkturläge och en fortsatt ökning av nationalprodukten dock i något avsaktande tempo. Utrikeshandeln har vidare förutsatts komma att fortfarande ligga på en hög nivå. Slutligen har prisnivån antagits bliva i huvudsak oförändrad. Hänsyn har dock tagits till vissa redan inträdda eller med säkerhet inträdande prisstegringar på driftsförnödenheter.
Om dessa allmänna förutsättningar visa sig riktiga, torde under den nu ifrågavarande tidsperioden inga mera betydande konjunkturella förskjutningar i trafiknivån vara att motse. Detta innebär att godstrafiken kan väntas komma att stabiliseras på den något högre nivå, mot vilken det senaste halvårets uppgång pekar, och att någon nämnvärd successiv ökning därutöver icke skulle vara att motse. I fråga om lapplandsmahn synes man kunna räkna med en uppgång i kvantiteterna men en nedgång i inkomsterna pr ton. På persontransportområdet torde de senare årens markerade strukturomvandling fortsätta. Då såsom tidigare sagts några motvägande konjunkturella inflytanden icke antagas komma att påverka utvecklingen räknar styrelsen med att statens järnvägars persontrafik under den här aktuella tidsperioden kommer att minska i ungefärligen samma takt som hittills.
Under nu angivna förutsättningar och — i enlighet med de meddelade direktiven — under antagande av en oförändrad lönenivå — hänsyn har dock tagits till den fr. o. m. nästkommande årsskifte ändrade ersättningen för tjänstgöring på obekväm arbetstid — har styrelsen ansett sig kunna uppskatta inkomster, utgifter och avskrivningar till följande belopp i milj. kronor (inom parentes har för innevarande budgetår angivits de belopp, som upptogos i ovannämnda skrivelse den 4.12. 1953).
Inkomster
1954/55 1955,56
Beräkningen ger till resultat ett överskott av storleksordningen 10 milj. kronor för budgetåret 1954/55 och balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov för budgetåret 1955/56.
Styrelsen får därför föreslå, att som inkomst å riksstatstiteln 'Statens Järnvägar’ för budgetåret 1954/55 räknas med ett belopp av 10 milj. kronor och att för budgetåret 1955/56 endast upptages ett formellt belopp av 1 000 000 kronor.»
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 99
Såsom framgår av järnvägsstyrelsens skrivelse, beräknar styrelsen, att ett överskott skall framkomma för bokföringsåret 1954/55 av storleksordningen 10 miljoner kronor och att balans mellan driftöverskott och avskrivningsbehov skall föreligga vid bokslutet för året 1955/56. Vid bedömandet av de siffror som järnvägsstyrelsen framlagt, bör hänsyn tagas till att — bortsett från den från och med nästkommande årsskifte ändrade ersättningen för tjänstgöring på obekväm arbetstid — löner och pensioner i beräkningen ha uppskattats enligt oförändrade grunder i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget.
Vid utgången av sistlidna budgetår redovisas för statens järnvägars fond balanserade vinstmedel till i runt tal 31 miljoner kronor. Enligt vad riksräkenskapsverket erfarit, bär järnvägsstyrelsen numera medgivits att av dessa vinstmedel disponera 21 miljoner kronor för extra avsättning till fondens värdeminskningskonto.
Riksräkenskapsverket räknar för innevarande budgetår endast med inleverans av balanserade vinstmedel med 10 000 000 kronor och föreslår, att inkomsttiteln i riksstaten för budgetåret 1955/56 uppföres med likaledes 10 000 000 kronor.
Statens vattenfallsverk
De till statsverket inlevererade samt i räkenskaperna och i rikshuvudboken redovisade överskotten för statens vattenfallsverk för de senast förflutna fem budgetåren framgå av efterföljande uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av statens vattenfallsverk upptagits ett belopp av 100 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 8 november 1954 angående beräkning av det inkomstöverskott å statens vattenfallsverks rörelse, som bör upptagas i riksstaten för budgetåret 1955/56, har vattenfallsstyrelsen anfört följande:
»Fortfarande gäller vad som framhållits under de närmast föregående åren beträffande förutberäkningen av kraftverksrörelsens överskott, nämligen att detta i hög grad påverkas av oförutsebara förhållanden rörande de bokföringsmässiga resultaten för budgetåren 1954/55 och 1955/56. Sedvanlig reservation måste göras ifråga om onormala vattenförhållanden, ändringar av bränslepriser, ändrade konjunkturförhållanden och dylikt.
100 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Inkomster Driftkostnader Överskott
kronor kronor kronor
Budgetåret 1954/55
Kraftverk ........ 288 600 000 188 800 000 99 800 000
Kanalverk ........ 3 500 000 3 400 000 100 000
Fastighetsförvaltning 900 000 800 000 100 000
Summa 298 000 000 193 000 000 100 000 000
Budgetåret 1955/56
Kraftverk ........ 308 600 000 198 800 000 109 800 000
Kanalverk ........ 3 500 000 3 400 000 100 000
Fastighetsförvaltning 900 000 800 000 100 000
Summa 313 000 000 208 000 000 110 000 000
Inkomsterna
Beträffande kraftverkens inkomster för budgetåret 1955/56 har förutberäkning skett i anslutning till såväl den prognos rörande kraftbehovens utveckling, vilken ligger till grund för styrelsens anslagsäskanden, som den ökning i produktionsresurserna, vilken om intet oförutsett inträffar, inträder i förhållande till innevarande budgetår. Kraftransonering har förutsatts icke bli behövlig. Icke heller har det räknats med någon återverkan av försämrade konjunkturförhållanden på kraftavsättningen.
För kanalverken och fastighetsförvaltningen har räknats med oförändrade inkomster.
Driftkostnaderna
Ökningen av driftkostnaderna under budgetåret 1955/56 i förhållande till innevarande budgetår beror på ökningen av driftutgifterna för särskilda förvaltningsobjekt, de allmänna omkostnaderna och avsättningarna till värdeminskningskonto i samband med rörelsens och anläggningarnas vidgade omfattning. De beräknade avsättningarna till värdeminskningskonto äro höjda i förhållande till de normenliga i anslutning till penningvärdets ändringar, vilket för vartdera av budgetåren 1954/55 och 1955/56 innebär en höjning av avsättningarna med 25 000 000 kronor. Skulle överskottet under dessa budgetår bli lägre än beräknat, kommer nämnda höjning av avsättningarna att reduceras i enlighet med vad som föreskrivits av Kungl. Maj:t den 18 juni 1954 i samband med fastställandet av stat för statens vattenfallsverks driftkostnader budgetåret 1954/55. I fråga om lönetillägg har för båda budgetåren räknats med att de skola utgå efter oförändrade grunder.
Levererbart överskott
Beloppen inlevererade överskottsmedel torde för budgetåren 1954/55 och 1955/56 kunna beräknas till 100 000 000 respektive 110 000 000 kronor, det vill säga lika med de bokförda överskotten. Noggrannheten i kalkylerna är icke större än att eftersläpningen mellan bokförda och i penningar tillgängliga överskott per tolvmånadersperioder kan försummas, varjämte utjämning kan åstadkommas medelst den rörliga krediten hos riksgäldskontoret.»
Statens vattenfallsverks inkomster och utgifter för budgetåren 1952/53 och 1953/54 jämförda med de för budgetåren 1954/55 och 1955/56 beräknade framgå av följande sammanställning (miljoner kronor).
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 101
I överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningen, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar verket inkomsterna av statens vattenfallsverk till 110 000 000 kronor för budgetåret 1954/55 samt föreslår, att ifrågavarande inkomster för budgetåret 1955/56 beräknas till 120 000 000 kronor.
Domänverket
De bokförda inkomsterna och utgifterna för domänverket samt överskotten för de senast förflutna fem kalenderåren jämte de i rikshuvudboken redovisade och de till statsverket inlevererade överskotten för motsvarande budgetår framgå av nedanstående uppställning, i vilken även medtagits de i riksstaten beräknade överskotten (miljoner kronor).
I riksstaten för innevarande budgetår har såsom inkomst av domänverket upptagits ett belopp av 45 miljoner kronor.
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 10 november 1954 har domänstyrelsen rörande beräkningen av ifrågavarande titel för budgetåren 1954/55 och 1955/56 yttrat följande:
»Inkomsterna på riksstatstiteln domänverket omfatta dels domänverkets egen rörelse, dels ock avkastningen av domänverkets aktier i AB Statens skogsindustrier, överskottet för domänverket för 1953 utgjorde i runt tal 33 miljoner kronor, “varav utdelning på aktiekapitalet i AB Statens skogsindustrier 1 760 000 kronor, överskottet för domänverkets rörelse för budgetåret 1954/55 har i riksstaten beräknats till 45 miljoner kronor.
Även om, såsom styrelsen tidigare framhållit, vissa svårigheter föreligga att vid denna tidpunkt angiva det väntade resultatet av rörelsen under det löpande året ge de hittills hållna auktionerna — varvid den huvudsakliga delen av det utbjudna virket försålts — vid handen att beträffande rotståen-
102 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
de virke en obetydlig minskning skett i det sammanlagda försälj ningsbeloppet i förhållande till föregående år. Då inkomsterna för de upphuggna virkeskvantiteterna innevarande år påverkas av de stora stormhärjningarna i mellersta delarna av landet, förefaller det som om det redan av styrelsen under hand i slutet av september månad 1954 angivna beloppet å 50 miljoner kronor som överskott för 1954 skulle kunna uppnås.
överskottet för domänverkets rörelse för 1955 är givetvis ännu svårare att bedöma, men då avsevärda avslut för det upphuggna virket avseende detta år redan skett anser styrelsen att det vid ovannämnda tidpunkt angivna överskottet för 1955 av 55 miljoner kronor, inberäknat utdelning av aktier i AB Statens skogsindustrier (ca 2 miljoner kronor), icke bör ändras. I övrigt får styrelsen hänvisa till bifogade uppställning.»
Domänstyrelsens ovannämnda uppställning lämnar följande uppgifter rörande domänverkets bokförda respektive beräknade inkomster och utgifter (efter vissa salderingar) samt överskott för vart och ett av åren 1953—1955.
Inkomster
Skogsdomäner.............................
Jordbruksdomäner.........................
Aktieutdelning ............................
Summa
Utgifter
Administration............................
Skogsdomäner ............................
Jordbruksdomäner.........................
Avsatt till förnyelsefonden..................
Summa
Överskott ..............................
Domänverkets förestående beräkning för år 1954 torde få godtagas, tills säkrare hållpunkter erhållits för ett bedömande av resultatet av innevarande vinters virkesförsäljningar. I enlighet härmed och i överensstämmelse med de förutsättningar för inkomstberäkningarna, som riksräkenskapsverket inledningsvis angivit i vad avser det rörliga tillägget, beräknar riksräkenskapsverket inkomsterna på förevarande titel under budgetåret 1954/55 till 50 000 000 kronor. För budgetåret 1955/56 föreslår riksräkenskapsverket att titeln tills vidare uppföres med ett belopp av 55 000 000 kronor.
II. Riksbanksfonden
I en från riksbanken till riksräkenskapsverket den 21 oktober 1954 avlåten skrivelse har förevarande inkomsttitel beräknats till 15 miljoner kronor för vart och ett av budgetåren 1954/55 och 1955/56.
Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed att inkomsterna från riksbanksfonden för budgetåret 1955/56 upptagas till 15 000 000 kronor.
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
103 III. Statens allmänna fastighetsfond
Statens allmänna fastighetsfond omfattar tio delfonder, nämligen slottsbyggnadernas, fångvårdsstyrelsens, beskickningsfastigheternas, byggnadsstyrelsens, generaltullstyrelsens, Uppsala universitets, Lunds universitets, lotsstyrelsens, medicinalstyrelsens och karolinska sjukhusets delfonder. Allmänna fastighetsfonden tillkommande ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler skall i vad avser byggnadsstyrelsens delfond fastställas med ledning av de kalkylerade hyresvärdena för olika fastigheter, varefter överskottet beräknas såsom skillnaden mellan de på delfondens stat upptagna inkomsterna och utgifterna för delfonden.. Beträffande övriga delfonder utom slottsbyggnadernas delfond gäller däremot, att ifrågavarande ersättning skall bestämmas så, att ett överskott erhålles motsvarande full förräntning av det å respektive delfonder disponerade statskapitalet. I olikhet mot övriga delfonder under fastighetsfonden avses slottsbyggnadernas delfond icke skola redovisa något överskott.
I skrivelse den 8 december 1954 har riksräkenskapsverket avgivit utlåtande över de av de särskilda förvaltningsmyndigheterna avgivna förslagen till stater för de olika delfonderna av allmänna fastighetsfonden samt därvid framlagt förslag till stat för fonden för budgetåret 1955/56. I enlighet med detta förslag skulle överskotten på de särskilda delfonderna upptagas till de i efterföljande sammanställning angivna beloppen (kronor):
Slottsbyggnadernas delfond.........................
Fångvårdsstyrelsens delfond.........................
Beskickningsfastigheternas delfond...................
Byggnadsstyrelsens delfond.........................
Generaltullstyrelsens delfond........................
Uppsala universitets delfond........................
Lunds universitets delfond.........................
Lotsstyrelsens delfond..............................
Medicinalstyrelsens delfond..........................
Karolinska sjukhusets delfond ......................
Summa
1 000 550 000 685 000 11 470 000 175 000 295 000 425 000 85 000 3 410 000 440 000
17 536 000
Riksräkenskapsverket föreslår sålunda, att överskottet på statens allmänna fastighetsfond i riksstaten för budgetåret 1955/56 upptages till 17 536 000 kronor.
IV7. Försvarets fonder
Försvarets fastighetsfond. I en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition (nr 76) har med hänsyn till att medelsanvisningar i fastighetsfonden skett i snabbare takt än som motsvarat den verkliga medelsåtgången, den tidigare använda beräkningsschablonen frångåtts. Enligt denna schablon beräknades överskottet till 4 procent på den kapitalbehållning vid ifrågavarande budgetårs ingång, som skulle föreligga, därest samtliga vid det föregående budgetårets ingång för investering disponibla medel liade förbrukats före
104 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
iörstnämnda tidpunkt. Den ändrade beräkningsmetoden innebar, att uppskattningen av överskotten baserades på en kapitalbehållning, som kunde förutses komma att närmare motsvara den som i verkligheten skulle komma att föreligga.
Riksräkenskapsverket beräknar överskottet på försvarets fastighetsfond för budgetåret 1955/56 till 23 270 000 kronor.
Försvarets fabriksfond. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1954 har fabriksstyrelsen beräknat överskottet från försvarets fabriksfond för budgetåret 1954/55 till 2 900 000 kronor, varav ungefär hälften hänför sig till inkomster från krigsmaterielverkets å fonden redovisade maskiner och byggnader. Beträffande inkomsterna på fonden under budgetåret 1955/56 har fabriksstyrelsen anfört, att de bli beroende av i vad mån krigsmaterielverkets tillgångar fortfarande skola vara invärderade i försvarets fabriksfond. Enligt fabriksstyrelsen beräknas inkomsterna från försvarets fabriksverks del i fonden till 1 250 000 kronor och inkomsterna från krigsmaterielverkets andel under i övrigt lika förhållanden till 1 300 000 kronor, eller sammanlagt 2 550 000 kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att överskottet från fabriksfonden, under förutsättning att krigsmaterielverkets tillgångar under budgetåret 1955/56 fortfarande skola vara invärderade i fabriksfonden, för nämnda budgetår upptages till 2 550 000 kronor.
V. Statens utlåningsfonder
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat inkomsterna från de av dem förvaltade hithörande fonderna för budgetåret 1955/56 till respektive 66 158 470 kronor, 2 811 200 kronor, 1 490 000 kronor, 9 416 300 kronor och 535 000 kronor. Bland de av statskontoret förvaltade fonderna ingår även den genom beslut av 1954 års riksdag inrättade fonden för lån till företagareföreningar m. fl. Från generaltullstyrelsen och lotsstyrelsen har inhämtats, att avkastningen från av dem förvaltade båtlånefonder för samma budgetår uppskattas till 1 500 kronor respektive 155 000 kronor. Hithörande inkomster ha sålunda av vederbörande fondförvaltande myndigheter uppskattats till sammanlagt 80 567 470 kronor.
Med ledning av de framlagda beräkningarna föreslår riksräkenskapsverket, att överskotten från statens utlåningsfonder för budgetåret 1955/56 upptagas till sammanlagt 80 567 400 kronor. Beträffande överskottens fördelning på de olika fonderna får riksräkenskapsverket hänvisa till tabellbilagan (bilaga D).
VI. Fonden för låneunderstöd
Enligt inhämtade upplysningar ha bostadsstyrelsen, statskontoret, lantbruksstyrelsen, riksbanken och riksgäldskontoret uppskattat avkastningen av respektive delfonder för budgetåret 1955/56 till härefter angivna belopp:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
105 Bostadsstyrelsens delfond..
Statskontorets delfond ....
Lantbruksstyrelsens delfond
Riksbankens delfond......
Riksgäldskontorets delfond.
Mot förestående beräkningar har riksräkenskapsverket intet annat att erinra än att beloppet för lantbruksstyrelsens delfond torde böra avjämnas till 8 000 kronor. Riksräkenskapsverket föreslår alltså, att inkomsterna under fonden för låneunderstöd för budgetåret 1955/56 upptagas till 24 032 000 kronor med den fördelning på delfonder, som angives i tabellbilagan (bilaga D).
VII. Fonden för statens aktier
Å fonden för statens aktier voro vid utgången av budgetåret 1953/54 bokförda av staten ägda aktier i följande aktiebolag, nämligen: Aktiebolaget Aerotransport, Aktiebolaget Transitotrafik, Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag, Aktiebolaget Industrikredit, Sveriges centrala restaurangaktiebolag, Svenska spannmålsaktiebolaget, Aktiebolaget Fjäråssand, Nya svenska stenkolsaktiebolaget Spetsbergen, Svenska penninglotteriet aktiebolag, Norrbottens järnverk aktiebolag, Aktiebolaget Svensk torvförädling, Svenska skifferoljeaktiebolaget, Aktiebolaget Tipstjänst, Aktiebolaget Ceaverken, Ruotivare gr u vak tiebolag, Aktiebolaget Atomenergi och Aktiebolaget Statsgruvor.
I fråga om dessa på fonden för statens aktier bokförda aktieinnehav torde någon mera betydande avkastning under budgetåret 1955/56 kunna emotses endast från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, Aktiebolaget Svenska tobaksmonopolet, Sveriges kreditbank aktiebolag och Sveriges centrala restaurangaktiebolag. Med stöd av vissa lämnade upplysningar rörande det överskott, som kan tänkas bliva inlevererat till statsverket, föreslår riksräkenskapsverket, att dessa inkomster för budgetåret 1955/56 upptagas till ett belopp av 60 000 000 kronor.
VIII. Statens pensionsfonder
I skrivelse till riksräkenskapsverket den 14 oktober 1954 har pensionsstyrelsen beräknat inkomsten av folkpensioneringsfonden för budgetåret 1954/55 till 26,6 miljoner kronor och för budgetåret 1955/56 till 27,0 miljoner kronor.
I särskilda skrivelser till riksräkenskapsverket ha statskontoret, statens pensionsanstalt och riksgäldskontoret beräknat inkomsterna av övriga såsom kapitalfonder redovisade pensionsfonder för budgetåret 1955/56 till respektive 4 961 000 kronor, 7 394 000 kronor och 23 000 kronor.
I anslutning till ovanstående beräkningar föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna från statens pensionsfonder för budgetåret 1955/56 beräk-
21 200 000 kronor
1 370 000 »
7 700 »
1 450 000 »
4 000 »
106 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
nas till följande belopp, nämligen från folkpensioneringsfonden 27 000 000 kronor, från civila tjänstepensionsfonden 1 260 000 kronor, från militära tjänstepensionsfonden 150 000 kronor, från allmänna familjepensionsfonden 3 550 000 kronor, från statens pensionsanstalts pensionsfond 7 400 000 kronor samt från pensionsfonden för vissa riksdagens verk 23 000 kronor eller sammanlagt till 39 383 000 kronor.
IX. Diverse kapitalfonder
Fonden för kreditgivning till utlandet. I skrivelse till riksräkenskapsverket den 11 oktober 1954 har riksgäldskontoret beräknat avkastningen av denna fond till 36 076 000 kronor för budgetåret 1954/55 och till 39 205 000 kronor för budgetåret 1955/56. Riksräkenskapsverket föreslår i enlighet härmed, att inkomsten på förevarande inkomsttitel för nästa budgetår upptages till 39 200 000 kronor.
Övriga diverse kapitalfonder. I skrivelser till riksräkenskapsverket från riksgäldskontoret, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, lantbruksstyrelsen och statens reproduktionsanstalt ha lämnats de uppgifter beträffande avkastningen från övriga diverse kapitalfonder, som framgå av följande sammanställning:
1954/55 1955/56
Kronor Kronor
Fonden för förlag till statsverket (riksgäldskontoret)____ 27 000 21 000
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond (väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen).......................... 6 948 000 7 900 000
Fonden för Södertälje kanalverk (väg- och vattenbyggnadsstyrelsen) .................................. . .
Jordfonden (lantbruksstyrelsen)...................... 100 000 100 000
Arrendeegnahemsfonden (lantbruksstyrelsen) .......... 107 000 100 000
Statens reproduktionsanstalts fond (statens reproduktions-
anstalt)........................................ 120 000 130 000
Summa 7 302 000 8 251 000
Riksräkenskapsverket förordar med stöd av förestående uppgifter, att inkomsttiteln övriga diverse kapitalfonder för budgetåret 1955/56 upptages till ett avrundat belopp av 8 300 000 kronor.
Sammanfattning
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket föreslå, att driftbudgetens inkomster i förslaget till riksstat för budgetåret 1955/56 upptagas på sätt framgår av den härvid som bilaga D fogade specifikationen.
Slutresultatet av riksräkenskapsverkets beräkningar rörande driftbudgetens inkomster för budgetåret 1955/56 har i efterföljande tablå sammanställts med de redovisade inkomsterna för budgetåren 1952/53 och 1953/54 samt de av ämbetsverket nu uppskattade inkomstbeloppen för budgetåret 1954/55 (miljoner kronor).
Riksriikenskapsverkets inkomstberäkning
107 Skatt å inkomst och förmögenhet m. m...........
Folkpensionsavgifter ............................
Övrig skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse----
Automobilskattemedel...........................
Tullar och acciser ..............................
Uppbörd i statens verksamhet och diverse inkomster
Statens affärsverksfonder........................
Övriga kapitalfonder............................
Summa
Den för budgetåret 1953/5-4 redovisade inkomstökningen väntas enligt riksräkenskapsverkets nu gjorda beräkningar fortsätta under budgetåren 1954/55 och 1955/56. Inkomststegringen under budgetåret 1955/56 beräknas dock bli icke oväsentligt större än under innevarande budgetår. Inkomsterna under budgetåret 1955/56 motsvaras dock till ett belopp av 350 miljoner kronor av kommunalskattemedel, som riksräkenskapsverket förutsatt skola reserveras på budgetutjämningsfonden för kommande utbetalning till kommunerna.
För budgetåret 195i/55 beräknas inkomsterna stiga med 270 miljoner kronor till 8 805 miljoner kronor. Inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet in. m., inberäknat folkpensionsavgifter, visar en nedgång med 120 miljoner kronor. Den väsentliga orsaken till minskningen är en betydande nedgång av nettokvarskatten. För automobilskattemedlen beräknas en uppgång med drygt 150 miljoner kronor delvis som en följd av höjd beskattning. För tullar och acciser har räknats med en ökning av icke fullt 150 miljoner kronor. Av ökningen hänför sig i det närmaste 115 miljoner kronor till tobaksskatt och skatt på rusdrycker, för vilka titlar inkomsterna påverkas av den 1 april 1954 vidtagna skattehöjningar. Tullmedel beräknas öka med 47 miljoner kronor. Avskaffandet av bilaccisen orsakar en nedgång från föregående år av inkomsttiteln varuskatt från 232 till 200 miljoner kronor. För övriga titlar bland tullar och acciser räknas i regel med uppgång. De bland övriga diverse inkomster redovisade totalisator-, tips- och lotterimedlen väntas stiga med sammanlagt närmare 20 miljoner kronor.
Överskottet från statens affärsdrivande verk, som för budgetåret 1953/54 uppgick till närmare 260 miljoner kronor, beräknas för innevarande budgetår till 290 miljoner kronor.
I jämförelse med den fastställda riksstaten skulle enligt den nu verkställda beräkningen av inkomsterna för budgetåret 1954/55 uppkomma ett överskott av omkring 200 miljoner kronor. Av merinkomsten hänför sig halva beloppet till skatt å inkomst och förmögenhet in. m. samt återstoden i huvudsak till statens affärsverksfonder.
För budgetåret 1955/56 skulle driftbudgetens inkomster enligt de verkställda beräkningarna uppgå till 9 565 miljoner kronor, vilket skulle inne-
108 Statsverkspropositionen: Bil. i: Inkomsterna: Bih. i:
bära en uppgång med 760 miljoner kronor i jämförelse med de nu beräknade inkomsterna för budgetåret 1954/55 och en uppgång med närmare 970 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten för sistnämnda budgetår.
För inkomsttiteln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas eu uppgång med 500 miljoner kronor i jämförelse med den nu beräknade inkomsten för löpande budgetår. För automobilskattemedel beräknas eu inkomstökning med 110 miljoner kronor och för tullar och acciser med sammanlagt närmare 110 miljoner kronor. Till den sistnämnda inkomstökningen bidrager i första hand att ökade inkomster beräknas inflyta i omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt maltdrycksskatt till följd av motbokssystemets avskaffande och den frigivna försäljningen av starköl under detta budgetår. Även för övriga titlar räknas med stigande inkomster.
Statens affärsverk beräknas totalt sett lämna ett i huvudsak oförändrat överskott under nästkommande budgetår, varvid beräkningarna baserats på oförändrad lönenivå.
Såsom framgår av tablån äro inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i hög grad bestämmande för utvecklingen av budgetens totala inkomster. På titeln redovisas icke endast den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten utan numera även folkpensionsavgifter. Över titeln passera även andra skatter och avgifter, av vilka kommunalskatterna samt avgifter och bidrag till den allmänna sjukförsäkringen äro de betydelsefullaste. Såsom närmare berörts i samband med beräknandet av titeln (s. 26 42), framkommer titelns nettoinkomst som skillnaden mellan en rad
inkomst- och utgiftsposter, vilka var för sig i regel äro svåra att förutberäkna. Osäkerheten i beräkningarna ökas genom att större delen av skatteinkomsterna uppbäres som preliminärskatt, varigenom skatteuppbörden blir direkt beroende av den samtidiga utvecklingen av löner och företagsinkomster. Beräkningarna måste därför bygga på antaganden om sannolika förändringar av fysiska personers och bolags inkomster. För dessa antaganden har redogjorts på s. 21—25.
Det överskott på 100 miljoner kronor i jämförelse med riksstaten, som enligt beräkningarna skulle framkomma på titeln budgetåret 1954/55, kan återföras på ett flertal faktorer. De viktigaste förändringarna gälla titelns bruttoinkomster, medan för utgifterna icke räknas med större avvikelser. Den preliminärskatt, som uttages i form av löneavdrag, och under våren 1955 inflytande fyllnadsbetalningar torde komma att överstiga tidigare beräknade belopp. Avvikelsen beträffande preliminärskatten för löntagare sammanhänger med att löneinkomsterna beräknas bli något högre än vad tidigare antagits. Å andra sidan har nedgången av kvarstående skatt blivit större än vad som tidigare förutsatts.
Den för budgetåret 1955/56 beräknade uppgången av inkomsterna på titeln med 500 miljoner kronor förklaras av att såväl den preliminärskatt som uttages i form av löneavdrag som preliminärskatten för bolag och vissa andra skattskyldiga beräknas utvisa fortsatt stegring till följd av gjorda an-
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 109
taganden beträffande de taxerade inkomsternas utveckling. På grund av fastighetsbeskattningens omläggning beräknas ett visst inkomstbortfall, men detta kompenseras av att den nettobelastning för titeln under budgetåret 1954/55 med drygt 100 miljoner kronor, som blir en följd av förskottsutbetalningar till sjukkassorna, väntas avsevärt nedgå under nästkommande budgetår. Vidare bör uppmärksammas, att titeln under budgetåret 1954/55 kommer att tillgodoföras 300 miljoner kronor från fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel, medan några medel för sådan återföring icke finnas avsatta för återföring under budgetåret 1955/56.
I handläggningen av detta ärende ha, förutom undertecknade, byråcheferna Ehnbom och Faxelius samt tillförordnade byråchefen Thorson deltagit.
Stockholm den 9 december 1954.
Underdånigst BERNT NEVRELL
Georg Ringström
no
Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Utfallet av driftbudgeten
Miljoner
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
in
Bilaga A
för budgetåret 1953/54
kronor
112 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Bilaga B
Inkomster å driftbudgeten budgetåren 1949/50—1953 54
Tusental kronor
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
8 Ilihang till riksdagens protokoll 195!>. 1 samt. Nr 1. Bil. 1. Bihang 1
114 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. 1:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
116 Statsverkspropositionen: Bil. 1: Inkomsterna: Bih. I:
Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
117 Bilaga C
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida för budgetåret 1954/55