Föräldrar i självförvaltande skolor : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

FÖRÄLDRAR

1 SJÄLVRÖRVALTANDE

SKOLOR

W:

WW UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Å . r ø -mafvv Å .ah m..

lv

l

Statens offentliga utredningar WW 1995:103

W

Utbildningsdepartementet

Föräldrar i

själv-

förvaltande

skolor

Delbetänkande Skolkommittén av Stockholm 1995

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, uppdrag av Regeringskansliets förvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Fax: 08-20 50 21 Telefon: 08-690 90 90

Svara på remiss. Hur och Varför. Statsrâdsberedningen, 1993. En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss. - Broschyren kan beställas hos: Regeringskansliets förvaltningskontor Arkiv- och informationsenheten 103 33 Stockholm Fax: 08-790 09 86 Telefon: 08-405 24 81

Omslagsteckning: Lena Attlin-Gråhamn

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 9138-200643 Stockholm 1995 ISSN 0375-250X

Till statsrådet Ylva Johansson

Genom beslut den 9 1995 bemyndigade regeringen statsrådet Ylva mars Johansson att tillsätta en kommitté med uppdrag att belysa det inre arbetet i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska utvecklingen dir. 1995:19. Direktiven bifogas, se bilaga Kommittén antog namnet Skolkommittén. Till att leda kommitténs arbete utsågs utbildningsledaren Olle Holmberg. I arbetet deltar som ledamöter slöjdläraren Lisbeth Andersson, högskoleadjunkten Kerstin Bergöö, rektorn Börje Ehrstrand, adjunkten Katarina Eklind, mellanstadieläraren Pia-Lotta Fellke, organisationspedagogen Lennart Kågström, adjunkten Göran Mohn, utvecklingsledaren Elisabet N ihlfors, adjunkten Lennart Nilsson, biträdande rektorn Peder Sandahl, fritidspedagogen Anneli Springe och teknologen Marika Östman. Lisbeth Andersson entledigades den 25 augusti 1995 och högskoleadjunkten Lena Aulin- Gråhamn utsågs till ny ledamot. Som sakkunniga förordnades kanslirådet Eva-Stina Hultinger, skolrådet Berit Hörnqvist, professorn Henning Johansson och sekreteraren Ingrid Lindskog. Eva-Stina Hultinger entledigades som sakkunnig den 7 augusti 1995. Som sekreterare arbetade syo-konsulenten Mikaela Sigander fram till den 31 juli 1995 och föredraganden Görel Sävborg-Lundgren fram till den 4 september 1995. Som sekreterare förordnades därefter kanslirådet Eva-Stina Hultinger den 7 augusti 1995 och Christer Wallentin den 21 augusti 1995.

Kommittén har till sig knutit två referens med parlamenta-

en riker och en med företrädare för centrala intresseorganisationer. En förteckning över ledamöterna i de båda referensgruppema lämnas i bilaga

Efter föredragning inför regeringen av statsrådet Ylva Johansson fastställdes den 12 oktober 1995 nya tidsramar för Skolkommittén.

Skolkommittén ber härmed att få överlämna sitt första delbetänkande Föräldrar i självförvaltande skolor.

Ledamoten Peder Sandahl har lämnat en reservation som fogas till betänkandet. Stockholm i november 1995

Olle Holmberg Lena Aulin-Gråhamn Kerstin Bergöö Börje Ehrstrand Katarina Eklind Pia-Lotta Fellke Lennart Kågström Göran Mohn Elisabet Nihlfors Lennart Nilsson Peder Sandahl Anneli Springe Marika Östman

Eva-Stina Hultinger Christer Wallentin

SOU 1995: 103

Innehållsförteckning

Sammanfattning av Skolkommitténs förslag 5 . . . . . . . . . . . . . .

1 Vårt uppdrag diskussion 7 - en . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Varför föräldrainflytande 17 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Föräldrar vill ha inflytande i skolan 18

Hem-skola i ett historiskt perspektiv 21

Föräldrainflytande hot eller möjlighet 25 -

3 Ansvar och inflytande i skolan 35 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Om detta kapitel 35

Lokal frihet ett exempel 36 - Skolans styrsystem 43

De fristående skolorna 47

Föräldrainflytande i skolan i dag 51

4 Förslag om försöksverksamhet med lokala styrelser 61 . . . . . Förslaget 61

Motiv till förslaget 63

Reservation 71 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Bilagor

Bilaga 1 73 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . Bilaga 2 83 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

SOU 1995: 103 Sammanfattning 5

Sammanfattning av Skolkommitténs förslag

Vi föreslår att kommunerna försöksverksamhet får möjlighet att genom inrätta en lokal styrelse för en skola eller en del skola. Styrelsen av en ska ha föräldramajoritet. Till den lokala styrelsen får överlåtas en rad beslutsfunktioner som enligt Lpo 94 och grundskoleförordningen i dag

ligger på styrelsen för utbildningen eller rektorn. Vi förutsätter att många frågor som finns inom kommunens ansvarsområde också förs

över till den lokala styrelsen. Det kan till exempel gälla frågor om resurssanvändning, skolorganisation, lokaler och rekrytering. Försöksverksamheten bör kunna påbörjas den 1 juli 1996 och omfatta

en femårsperiod. Därefter bör den utvärderas både lokalt av de berörda

kommunerna och nationellt av Skolverket. Initiativet till att delta i försöksverksamheten bör komma från den enskilda skolan. Vi tror att en förutsättning för att det ska bli en bra verksamhet är att det finns ett genuint intresse hos en grupp föräldrar att medverka i att utveckla skolan. Det måste också finnas ett positivt gensvar hos skolledama, lärarna och den övriga personalen vid skolan. Vi föreslår en öppen försöksverksamhet där olika modeller kan prövas både vad gäller styrelsens sammansättning och dess beslutsområde. När det gäller sammansättningen föreslår vi dock att representanterna för föräldrarna alltid ska vara i majoritet och att rektorn ska vara en självskriven ledamot. I övrigt anser vi att man lokalt bör komma överens om hur styrelsen ska vara sammansatt och hur styrelseledamöterna ska nomineras. Vi förutsätter dock att både elever och lärare

kommer att ingå i styrelsen.

Vi föreslår att försöksverksamheten regleras i särskild förordning. en Vi vill med vårt förslag stödja den pågående utvecklingen och ta bort de hinder som finns för att ge föräldrarna ett verkligt inflytande i skolan. Bakgrunden är att föräldrar, trots allt som genom åren har sagts och skrivits om föräldrars rätt till inflytande över sina barns skolgång och behovet av samverkan mellan hem och skola, inte har någon formell beslutsrätt över eller ansvar för det sker i skolan. som De nya läroplanerna ger klart besked om att föräldrarnas inflytande

måste öka. Många kommuner har också tagit fasta föräldrarnas

viktiga roll i skolan. De har med stöd av kommunallagens bestämmelser om villkorad delegation och självförvaltningsorgan inrättat olika former av förvaltningsråd eller samverkansorgan där föräldrar ingår. Skollagen och skolförordningama lägger emellertid hinder i vägen för att flytta över beslutanderätten i flertalet frågor i skolan från styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola till en lokal styrelse.

Kapitel 1 7

1 Vårt

uppdrag - en diskussion

Skolkommittén presenterar nu sitt första betänkande. Vårt uppdrag gäller skolans inre arbete. Det betyder att skolans centrala frågor vad och om hur eleverna lär sig, vilka sociala förmågor de tillägnar sig och hur skolan bidrar till deras värderingar kommer att bli föremål för statlig en kommittés uppmärksamhet. Tidigare skolutredningar har ofta arbetat med skolans yttre form. Att regeringen genom att tillsätta denna utredning flyttar fokus till det inre arbetet bör bland annat ses som en markering av detta arbetes vikt. Det är i undervisningen, i läroprocesserna, i kontakten mellan lärare och elever och mellan elever inbördes som det mest betydelsefulla i skolan sker. Vi ska enligt våra direktiv stödja den pedagogiska utvecklingen i skolan i huvudsak två sätt. Dels ska kommittén ut betänkanden ge och andra skrifter som föreslår stat, kommun och skolpersonal utvecklingsbefrämjande förändringar av regelverk och praxis. Dels ska kommittén olika sätt både initiera en offentlig skoldebatt och göra sin röst hörd i samma debatt. Vi ska arbeta fram till slutet av 1997 då huvudbetänkandet ska föreligga. Kommittén avkrävs dessutom två delbetänkanden: ett om elev- och föräldrainflytande 1995 och ett om

hur skolan kan utnyttja det faktum att lever i ett mångkulturellt

samhälle som resurs i arbetet 1996. Vi har delat upp betänkandet om elev- och föräldrainflytande i två, nämligen Föräldrari självförvaltande skolor som lämnas nu och ett betänkande om elevers inflytande över sitt eget lärande som kommer i februari 1996. Vi kommer också att ge ut andra skrifter med förslag och exempel ägnade att stödja den pedagogiska utvecklingen. Uppdraget är ovanligt- och svårt. Att statlig nivå belysa det inre arbetet i skolan och ge förslag till förändringar har sina komplikationer i ett nytt styrsystem. Det är statens uppgift att formulera nationella mål för skolan och se till att dessa mål uppfylls, medan det numera är kommunen och skolan som har det omedelbara ansvaret för verksamheten,

som från sina utgångspunkter tolkar målen och bestämmer hur man

konkret ska gå tillväga för att nå dem. Skolan har det här sättet fått ett ökat friutrymme. Det finns allt färre statliga bestämmelser, som reglerar hur livet i skolan ska levas. Det betyder att bättre kan ta man

8 Kapitel 1

till vara till exempel lärares och elevers erfarenhet och kreativitet. Lärare och elever har fått ett mandat att tillsammans skapa goda villkor för

lärandet i skolan utan alltför många pekpinnar uppifrån. Det nya styr-

systemet ger därför handlingsutrymme för skolans framtida utveckling. Men det komplicerar förvisso tillvaron för en statlig utredning. Det går inte längre att skriva med ett överhetsperspektiv där centrala regleringar och prioriteringar är huvudpoänger i texten. På det sättet var världen mycket enklare beskaffad för några årtionden sedan. Då kunde staten säga ifrån om hur man menade att saker och ting borde hanteras i skolan. Om sedan skolan verkligen gjorde som man blev tillsagd är en helt annan sak. I dag måste de statliga texterna i större utsträckning utformas del dialog med den lokala nivån. Även mycket som en av en substantiella förslag till ändringar till exempel av sådana statliga bestämmelser som kan uppfattas som hinder för pedagogisk utveckling måste diskuteras i en sådan anda. - Vi har här talat förändrad relation mellan staten å ena sidan om en och kommunen och skolan å den andra. Det får naturligtvis inte tolkas så att staten har abdikerat från sitt för skolan i och med att de ansvar övergripande målen är fastslagna. Målen måste följas upp och resultaten granskas. De övergripande målen är inte heller en gång för alla givna utan måste ses över och utvecklas i takt med utvecklingen i skolan och i samhället. Det är statens uppgift att hålla fast ett övergripande och nationellt perspektiv skolan samt att stödja, stimulera och lyfta fram de lokala erfarenheterna, så att skolan som helhet kan inspireras och dra nytta av dem.

Dialog med skolan

En första förutsättning för att en nödvändig dialog ska kunna upprättas är att våra texter blir lästa av dem som arbetar i skolan. Det innebär i sin tur att vi måste skriva ett sätt som gör att den verklighet vi skildrar är igenkännbar för dem som läser. Vi måste alltså beskriva komplexiteten i skolarbetet och akta för att förenkla och idyllisera. oss Allt utvecklingsarbete också det som har nationell omfattning bygg- - -

på erkänner människors faktiska erfarenheter och utgår från

er att man dem när föreslår förändringar. Det är ingen mening att hålla upp man bilder av skollivet som ingen känner igen. De förslag som man kommer med blir också mindre trovärdiga dess förutsättningar och utgångsom punkter är alltför tillrättalagda. Det är bättre att försöka beskriva delar den verklighet lärare faktiskt upplever i skolan och visa reella av som

Kapitel I 9

problem och svårigheter med de förslag som läggs fram men ändå

lägga förslagen. Många talar om att styrning i större utsträckning än tidigare numera sker med hjälp av exempel. På flera områden ska det goda exemplets makt ersätta forna tiders myndiga regler och tvingande bestämmelser. Men goda exempel är inte alltid så goda. Det är naturligt om människor värjer sig om exemplen är alltför välfonnade och duktiga eller alltför renskalade från motsägelser och problem. Lärare som arbetar tillsammans med elever varje dag kan bli både besvikna och upprörda när de jämför sin vardagsundervisning med sådana exempels normerade idyll. Vi tänker oss konkreta och levande exempel, fulla av kompromisser och motsättningar, men exempel som är löftesrika trots uppenbara svårigheter, missgrepp och ofullkomligheter. Sådana exempel har inte använts i det här betänkandet, men i fortsättningen kommer vi att behöva hjälp av dem som är verksamma i skolan, när det gäller att få tag i exempel som öppnar för nya insikter. En utvecklingsdialog med skolan förutsätter också att vårt tilltal är öppet och riktas till alla. Det gäller alla som är verksamma i skolan eller berörs av den, det vill säga lärare, skolledare och övrig personal samt elever och föräldrar. Vi vänder oss inte heller till särskilda grupper. Vi ser till exempel inte lärarkåren som naturligt sönderfallande i traditionalister och fömyare, där den ena gruppen behöver förmanas och refonne-

ras och den andra applåderas och stödjas, något som annars inte är

alldeles ovanligt i utvecklingssammanhang. Om skolan ska bli bättre behövs både tradition och förnyelse, och framför allt behövs allas kraft i arbetet. Alltför många utvecklingsinitiativ har lett till en ofruktbar

polarisering mellan vissa personalgrupper som inte känt sig sedda och

respekterade och andra som fått uppmärksamhet och stimulans. Detta

betyder inte att vi har en räddhågad och försiktig inställning och inte vågar utmana ingrodda föreställningar om vad skola och undervisning

är och borde vara. Men det betyder att vår kritik mot förlegade traditioner och problematiska nymodigheter ska uttalas inom ramen för ett i grunden solidariskt perspektiv, där eleverna är i fokus och där lärare och skolledare har vår förståelse och respekt. Till en del har denna indelning i traditionalister och fömyare fått näring av en förenklad offentlig diskussion om elevers kunskaper och skolans undervisning. Den diskussionen har under många år pendlat mellan stark ämnesfixering å den sidan och tydlig koncentration ena en arbetssätt och arbetsformer å den andra. Det har varit antingen eller. Det ena har uteslutit det andra.

Den ämnescentrerade hållningen har i debatten ofta hängt samman

med ett ointresse för den pedagogiska processen: för olika metoder, för

10 Kapitel I

elevernas skiftande erfarenheter, för skolan som institutionell ram, för hela det sammanhang i vilket kunskapsarbetet sker. Detta ointresse kan bygga föreställningen om att ämnena i kraft av sin inneboende bildningsaura ska kunna göra jobbet av sig själva, en föreställning som förenklat kan uttryckas så här: Får eleverna bara kontakt med kunskapen i sin rena och oförfalskade form så kommer de vissa av dem i alla fall att lära sig. - Intresset för arbetsformer och arbetssätt har representerat en annan linje i diskussionen. Denna hållning har ofta varit i stark opposition mot de mer renodlade ämnesperspektiven. Det har dock handlat om en

relativt abstrakt diskussion isolerat metodfrågoma både från under-

som visningens innehåll och från eleverna, deras bakgrund och erfarenheter. Vissa arbetssätt har varit bättre än andra oavsett vad saken har gällt och oavsett hur det bredare sociala och psykologiska sammanhanget har sett ut. Undervisning har på det sättet kommit att handla mer om form och organisation än om innehåll. Vi vill i detta utredningsarbete föra en dialog med skolan, en dialog som har som förutsättning att denna konstruerade motsättning mellan innehåll och form är upphävd. Allt görs i skolan har både ett som innehåll och en fonn, och man gör därför bäst i att diskutera dessa ting tillsammans.

Elevers lärande i en ny samhällelig situation

Eleverna är i fokus för denna kommittés arbete framöver. Vi har dock i det ovanstående framför allt berört lärarnas roll i skolans utvecklingsarbete. Det är också självklart att lärarna är nyckelpersoner i den nödvändiga omformningen av skolan. Men det är eleverna och deras lärande kommer att den uttryckliga eller underförstådda utgångspunksom vara ten för våra resonemang, även om uppmärksamheten i våra olika texter och förslag kommer att flyttas mellan olika områden och aktörer i skolan. Detta betänkande handlar om föräldrar och deras inflytande. Men det är inte primärt för föräldrarnas egen skull vi diskuterar deras inflytande. Det är för barnens och elevernas skull. Elevernas lärande och skolans roll i detta lärande har fått nya förutsättningar samhällsutvecklingen. Det kommer vi inte att föra en genom utvecklad diskussion här. Vi återkommer till dessa frågor senare om under arbetet. Vi vill dock göra några korta noteringar och ställa några

öppna frågor.

Barn och ungdomar är inte socialiserade på samma sätt som för 25 år sedan. De har delvis andra föreställningar om livet än tidigare genera-

Kapitel 1 ll

tioners unga, andra sätt att se sig själva och framtiden. Hur påverkar

nonnförskjutningar och medvetandeförändringar hos barn och ungdomar undervisningen i skolan För att ta ett exempel bland många: Den auktoritet som vuxna tidigare hade enbart genom att vara vuxna är inte lika given längre. Vuxna måste i större utsträckning visa varför de har auktoritet innan de kan njuta frukterna av den. Vad betyder det i skolan Skolan har inte heller den institutionella auktoritet som den en gång haft. Dess aura har bleknat. Lärarna är inte längre självklara och oemotsagda representanter för en institution som har makt och myndighet i samhället. Hur påverkar det lärarna att de har allt mindre draghjälp av

denna institutionella auktoritet Hur påverkar det eleverna att skolans

och skolarbetets traditioner har försvagats Skolan har inget monopol informations- och kunskapsförmedlingen i samhället. Barn och ungdomar lär sig mycket utanför skolan; inte bara sådant som har omedelbar anknytning till deras familj och

deras konkreta uppväxtförhållanden, de lär sig också om tillståndet i

världen, om andra miljöer, om andra möjliga liv. Det är framför allt medierna och datorteknologin som har ökat antalet informationskanaler och vidgat läromöjlighetema. Detta betyder bland annat att elever för med sig in i skolan nya erfarenheter, kunskaper och kompetenser i en omfattning tidigare var okänd. Hur påverkas lärarrollen av detta som Vilken roll har undervisningen i denna nya situation Hur påverkas skolans legitimitet Kunskapsmängden och omsättningshastigheten när det gäller kunskap har ökat. Samhället förändras i snabb takt och utvecklingen i bland annat arbetslivet ställer nya krav skolan. Tiden präglas av pluralism. Den gamla enhetskulturen eller föreställningen om en enhetskultur - är uppbruten. Vi brukar säga att lever i ett mångkulturellt samhälle, men det har inte bara att göra med att Sverige har en miljon invandrare. De många kulturema hade funnits ändå; delkulturer, subkulturer, skilda tänkesätt och norrnsystem i olika grupper bland medborgarna i samhället. Allt sammantaget betyder detta att rörligheten och föränderligheten har ökat, värderelativismen likaså. Det gör att det är ännu svårare än tidigare att veta vad eleverna kommer att behöva i olika framtida livssituationer och vad skolan ska arbeta med och förbereda för. Hur påverkar denna osäkerhet skolans liv De skarpa gränser som tidigare funnits mellan skola och fritid håller att luckras upp. Skolans undervisnings- och omsorgsuppgifter täcker allt större områden. Organisatoriskt flyter skolan samman med bamomsorgen och fritidsverksamheten i ett ökande antal kommuner. I dag är det därför inte lika lätt som tidigare att skilja ut vad som är skola i traditionell mening och vad som är något annat. Bakgrunden till föränd-

12 Kapitel 1

ringarna hör delvis ihop med samhälleliga förändringar som gjort att uppgifter som tidigare mer entydigt låg till exempel familjen numera också berör skolan. Denna uppluckring av gränser gör det svårt att hävda att skolan enbart ska ses som en förberedelse för livet. De som undervisar i dagens skola har ännu svårare att glida undan elevernas livsfrågor än lektor Barfot hade i Hjalmar Bergmans roman Jag, Ljung och Medardus från 1923.

Skolan är en förberedelse för livet, säger lektor Barfot i ett svagt ögonblick, då han inte längre förmår giva våra frågor förnuftiga svar. Det var som tusan genmäler Ljung, i samtal med denne vår lärare i svenska språket använda vi gärna äktsvenska uttryck. Förberedelse för livet Lever jag inte Lever jag inte just nu Vem vet om jag lever i morgon

Skolan är livet självt för de barn går där varje dag år ut och år in. som De lever i skolan och därför måste skolan också erbjuda ett bra liv. - Fritidskulturen och skolkulturen blandas. Detta betyder rimligen att det blir allt svårare att få barn och ungdomar att intressera sig för en undervisning som inte berör dem, som inte tematiserar deras egna erfarenheter, som de inte utmanas av. Samtidigt ska skolan vara något annat än livet utanför. Skolan är och måste vara en särskild kultur. De erfarenheter och kunskaper som dras in i skolarbetet måste bearbetas på ett annat sätt än som sker utanför det institutionella sammanhanget. Om skolan endast blir ett tillägg till och en utvidgning av fritidssfärens varierade lärosituationer förlorar den i legitimitet och betydelse. Hur hanterar skolan dessa motstridiga krav I denna situation har staten genom nya läroplaner lyft fram diskussionen om kunskap och lärande och skolans roll i läroprocessema. Samtidigt har ett nytt styrsystem vidgat skolans friutrymme. Detta ställer ökade krav att skolans personal och elever och föräldrar själv- - ständigt tolkar de övergripande målen och reflekterar över hur dessa mål förhåller sig till den förändrade situationen i skolan och undervisningen.

Föräldrar i självförvaltande skolor

En slutsats kan man vara överens om med utgångspunkt från de föränd ringar skett. Barns och ungdomars lärande måste ses i ett brett som perspektiv där deras uppväxtmiljö och hela kulturella bakgrund dras in i utbildningen. Detta har sagts tidigare i läroplaner och andra statliga styrtexter. Huvudbudskapet har varit att skolan måste utgå från elevernas

Kapitel I 13

erfarenheter. Ändå har skolan haft svårt att använda elevernas kulturella bakgrunder som resurs i undervisningen. Kanske är förutsättningarna annorlunda i dag. Det har blivit allt tydligare att barn och ungdomar lär sig utanför skolan ett sätt och i en omfattning som inte förekom så ofta tidigare. Samtidigt har skolan fått undervisande och fostrande uppgifter som förr hörde fritiden och familjen till. Kraven att det finns förbindelser mellan barns och ungdomars olika liv har därigenom ökat. Vi föreslår i detta betänkande försök med ett vidgat föräldrainflytande i skolan. Det har gjorts förr i den ena skolutredningen efter den andra utan alltför överväldigande resultat. Vi tror dock att det är läge nu. Behovet av samarbete mellan skola och hem har ökat. Avreglering-

arna har gjort det möjligt för föräldrarna att påverka skolans arbete; det

var inte så lätt att komma med synpunkter när det mesta tycktes omgärdat med bestämmelser. Försvagningen av den myndiga skoltraditionen har kanske också gjort föräldrarna mindre högaktningsfulla när de närmar sig skolan. Dessutom pågår just nu ett omfattande utvecklingarbete i grundskolan med en ny läroplan, nya kursplaner och ett nytt betygssystem. Det är viktigt att föräldrarna så fort som möjligt blir delaktiga i detta utvecklingsarbete. Det finns både utbildningspolitiska och pedagogiska argument för ökat föräldrainflytande i skolan. Det är uppenbart att föräldrar vill ha inflytande i skolan. Det är lika uppenbart att de inte tycker sig ha något inflytande. Maktutredningen säger att det är så. Andra undersökningar pekar i samma riktning. Detta skapar naturligtvis ett medborgartryck som söker sitt politiska utrymme. Den tidigare regeringen såg valfrihet som det bästa sättet att möta kraven inflytande. Det var en valfrihet med mycket bestämda förtecken. Den handlade om hela skolor. Föräldrarna skulle i ökande utsträckning välja skola för sina barn, antingen fristående skolor utanför det kommunala systemet eller kommunala skolor utanför det egna bostadsområdet. Men det är inte så många föräldrar som väljer en annan skola än den finns i närheten av bostaden att det spelar någon som avgörande roll när det gäller frågan om föräldrainflytande. Den slutsats

man bör dra är därför denna: Föräldrar vill ha inflytande och kunna

välja i den skola där deras barn faktiskt går. Frågan om föräldrars inflytande och delaktighet i skolan har stor politisk laddning. Debatten valfrihet, om fristående skolor, om om föräldrakooperativa skolor, om brukarinflytande med mera har pekat ut underlåtenhetssynder i det förgångna när det gäller förhållandet mellan skola och hem. Föräldrarna har vetat för lite om hur deras barn har haft det i skolan. Deras insyn har varit alltför fragmentarisk, alltför begrän-

14 Kapitel 1

sad till det egna barnets mätbara skolresultat och alltför mycket på skolans villkor. Och föräldrarnas möjligheter att påverka skolan i den ena eller den andra frågan har varit mycket små. Om valfrihet, i den form den haft i svensk skoldebatt under senare år, inte är en framkomlig väg för att på bred front öka föräldrarnas inflytande, så måste föräldrarnas möjligheter att påverka livet den skola där deras barn går bli större än tidigare. Att gå tillbaka till tiden före valfrihetsförändringarna skolområdet är inget alternativ, eftersom problemet med föräldrarnas brist på inflytande inte försvinner det sättet. Det är vår övertygelse att föräldrarna är en viktig men outnyttjad kraft i den svenska skolan. Föräldrarnas delaktighet kan bidra till att utveckla den lärande miljön för eleverna. Om föräldrarna blir delakmer tiga måste lärare tala om sin undervisning med uppdragsgivare som finns mycket nära håll. Tidigare har uppdragsgivarna ansetts vara

långt borta och utan ordentlig insyn i det konkreta skolarbetet.

Det är viktigt att föräldrarna har inflytande just därför att de är föräldrar. De är inte lärare, kan inte lika mycket om skola, läroplaner, ämnen, metoder och så vidare. De har andra grunder och därför också

ett annat språk för sin skolförståelse än vad lärare och skolledare har. Det är mötet mellan föräldrarnas språk och perspektiv och skolpersona-

lens språk och perspektiv kan upphov till utveckling. När lärare som ge måste argumentera för vad de gör på ett annat sätt och med ett annat

språk än det som är normalt i skolsammanhang, så kan de också få syn

på annat i sin praktik än de i vanliga fall uppmärksammar. Om föräldrar ska ha inflytande i skolan, ska inflytandet röra det som är centralt för dem, det man pratar om därhemma när barnen berättar om skolan. Det är sådant som gäller vardagen, undervisningen, trygg-

heten, kamraterna, om det är roligt eller tråkigt i skolan, om det är

meningsfullt, om det är rättvist, om man lär sig något. Många försök med föräldrainflytande låter frågor av det här slaget hamna utanför diskussionen. Det finns naturligtvis skäl för en sådan undvikande hållning. Det är först när man närmar sig skolans centrala uppgifter som ett föräldrainflytande också kan uppfattas som ett hot. Att föräldrarna deltar i mer perifera verksamheter i skolan är inte lika utmanande. Vilken

lärare vill inte att föräldrarna tar över de långdragna diskussionerna

om

vart klassen ska åka skolresa eller den tålamodsprövande insamlingen

av pengar till bussutflykten Det är självklart att ett förstärkt föräldrainflytande som gäller skolans grundläggande uppgifter kan komma i konflikt med vad som brukar kallas lärarnas professionalism. Men det är också i denna konflikt som de kreativa möjligheterna finns. Samtidigt måste det finnas gränser mellan vad som är de skilda kategoriemas ansvar. Dessa gränser bör

Kapitel 1 15

inte i detalj göras upp i förväg som en del av ett givet regelsystem. Gör man alltför tydliga och i förväg uttänkta ansvarsgränser mellan elever, skolpersonal, föräldrar, förvaltningstjänstemän och politiker så missar man en del av poängen. Det är diskussionen om var gränserna ska gå som utgör dynamiken i utvecklingen. Det är alltså viktigt att söka efter gränserna, men det är inte lika viktigt att finna dem. Med tanke på det utrymme som skolan får i elevernas hem och i föräldrarnas tankar är föräldrarnas frånvaro i skolan anmärkningsvärd. För många engagerade och kunniga lärare är föräldrar ingen riktig realitet i skolarbetet, utan att man för den skull har något emot föräldrainflytande. Föräldrarna är uppstramade främlingar föräldramöten eller bekymrade mottagare av upplysningar kvartssamtal. Föräldrar ringer lärare till när det blir problem. Föräldrar finns långt i bakgrunden. Man informerar dem, talar till dem om särskilda händelser som skett eller ska ske i skolan. För lärare ligger det en stor utmaning i att tala på allvar med föräldrar, om skola, utveckling, undervisning, deras barn om och hur undervisningen skulle kunna stödja barnens utveckling och lärande. Vi föreslår i det här betänkandet ett försök med lokala styrelser i skolan, styrelser där föräldrar är i majoritet. Dessa styrelser kan få ta över en stor del av rektoms åligganden så som dessa är beskrivna i läroplanen och en del av det som den kommunala nämnden lagt på rektorn. Det betyder att föräldrarna dras in i en diskussion om skolans centrala uppgifter. Vi ser ändå inte dessa styrelser som den viktigaste kanalen för föräldrarnas inflytande. Långt mer betydelsefull är vardagskontakten med arbetsenheter, arbetslag, enskilda klasser och lärare. Till detta återkommer vi i nästa betänkande. Vi tror dock att de lokala styrelserna kommer att bli betydelsefulla, inte minst därför att de blir en slags prövostenar som visar hur mycket allvar som ligger i viljan att göra föräldrar delaktiga i skolans arbete. Vi har också en annan avsikt med förslaget om lokala styrelser. Vi hoppas att dessa styrelser med intresserade föräldrar, elever och skolpersonal ska bidra till att man kommer att diskutera elevernas hela tillvaro

skolan i termer av lärande och utveckling. Det handlar om skolgång-

ens totala verkan, skolans betydelse som hel pedagogisk miljö. Den diskussionen har inte alltid kunnat föras i Sverige. Utvecklingsarbeten har omfattat enskilda ämnen och enskilda klasser, mer sällan hela skolor. Det har till exempel betytt att elever på högstadiet som deltagit i utvecklingsförsök i vissa ämnen har kunnat komma in i en undervisning som har haft helt andra och ibland motsägande utgångspunkter, när de under dagen bytt klassrum och ämne. Skillnaderna är i jämförelse med

Danmark påtagliga. Där har en annorlunda skolutveckling bidragit till

16 Kapitel I

att det utvecklats försöksskolor där man utgått från förhållandevis gemensamma föreställningar om vad det är för läromiljö man vill arbeta Skillnaderna kan höra samman med att centralismen i skolväsendet har varit starkare i Sverige; den har inte gett utrymme för utveckling av hela skolor som varit både självständiga och olika. När det centralistiska

projektet nu börjar svikta finns alltför få helskoleförsök att bygga på.

Det är inte heller meningen att en centralism kommunal nivå ska hämma den kreativitet som kommer underifrån och som kan ha konstruktiva lösningar på gamla och nya skolproblem. Vi tror att en bredare pedagogisk diskussion i skolans lokala styrelse kommer att gynna utvecklingen av självständiga skolor där helhetsperspektiven på elevernas lärande är i centrum. Det betyder för den skull inte att skolorna behöver ha en särskild pedagogisk idé som grund för sina diskussioner, och det betyder absolut inte att de som arbetar på skolan måste ha samma uppfattning i alla centrala frågor, men det betyder att man är beredd att diskutera hur allt som sker i skolan hänger ihop och vad allt sammantaget kan tänkas få för inverkan när det gäller elevernas lärande och utveckling.

Kapitel 2 17

2 Varför föräldrainflytande

Föräldraröster om inflytande i skolan

Ofta sägs det att föräldrar ska användas som resurs i skolan. Det har nästan blivit klyscha, här är vi en resurs. Personalen en men lyssnar, ingen tycker att vi lägger oss Det är inte det samma att vi föräldrar alltid får som vi vill, men vår insyn är som som i alla fall total.

Jag tror att det är dags att vi föräldrar återtar initiativet och markerar lite tydligare att vet vad är bäst för våra bam. som

Vi flyttade hit från Östergötland för skolans skull. Vi vill få

hjälp att fostra våra barn i kristen anda.

Många föräldrar med mig tycker att vi borde få känna oss viktinär det gäller väsentliga saker och inte bisaker. ga

Det är dags att skolan går oss till mötes. Allt för att ge barnen meningsfulla skolår som grund för deras vuxenliv.

Vi föräldrar är också egoistiska, vi ställer väldiga krav på våra bam. Vi våra barn inte får bra betyg får de inget tror att om bra liv.

Auktoritet måste finnas i skolan också. Vi har sett en del brister där. Det får gå alldeles för långt innan man tar itu med problem, både bland lärare och elever.

Det behövs flera vuxna skolgårdarna och i klassrummen.

Hur lång tid ska förändring få ta en

Citaten är bland annat hämtade ur tidningen Barn i hem skola samhälle 1994-1995.

18 Kapitel 2

Föräldrar vill ha inflytande i skolan

Genom att vara delaktiga i skolans planering och arbete kan föräldrar få utlopp för sin vilja med och skolan till att vara göra en god läromiljö för sina bam. Hur är det då med föräldrarnas intresse att utöva ett av större inflytande än i dag Flera undersökningar visar att föräldrar vill påverka olika områden i skolan i mycket högre grad än de har möjlighet till för närvarande. Maktutredningen gjorde 1988 en intervjuundersökning med cirka

2 000 personer Undersökningen har fått stor uppmärksamhet. Resulta-

tet pekade ett betydande intresse för skolarbetet hos föräldrar med barn i skolan. Tabellen nedan visar deras deltagande i olika aktiviteter som rör skolan och deras bam.

Medborgaraktiviteter skolbarnsföräldrar -

Procentandel av de berörda

Varit i kontakt med andra föräldrar för att prata om barnens skolgång 54 % Varit klassmammaklasspappa 28 %

Föräldrarna ansåg emellertid att de hade litet inflytande sådant som gäller skolan. Intervjupersonema fick bedöma sina möjligheter till påverkan inom områdena boende, kapitalvaruinköp, hälso- och sjukvård, bamtillsyn, skola och arbete. De kunde svara med ett tal mellan 0 och 10. Värdet 0 stod för inga möjligheter och 10 stod för mycket stora möjligheter. Skolan hamnade längst ned på listan med ett genomsnitt 2,3. För bamtillsyn var motsvarande tal 4,8 och för boende 5,3.

Petersson, Olof, Westholm, Anders Blomberg, Göran 1989: Medborgarnas makt, Stockholm, Carlssons.

Kapitel 2 19

Skolbarnsföräldramas bedömning av möjligheterna att påverka undervis-

ningens innehåll och uppläggning fick den lägsta skattningen av samtliga situationer som jämfördes. En undersökning från 1993 för fram

liknande resultat Av föräldrar till barn mellanstadiet är det åtta av

tio som anser sig ha små eller mycket små möjligheter att påverka

skolarbetet. En annan undersökning visar att skillnaden mellan uttalad vilja att

påverka och faktiska, upplevda möjligheter att utöva påverkan är särskilt

stor för områden som extra stöd, klasstorlek, normer och regler, skolmilval lärare Det är till exempel 50 procent föräldrarna samt av av som

säger sig vilja påverka skolmiljön, men bara 12 procent som anser att

de kan göra det i ganska stor eller mycket stor utsträckning. Mindre än

fem procent av föräldrarna anser att de kan påverka det som direkt har

med undervisningen att göra såsom innehåll, undervisningssätt, schema och läromedel. Det är uppenbart att föräldrar gärna vill ha inflytande i skolan framför allt över sådant som är viktigt men att de samtidigt upplever sitt inflytande mycket begränsat. Föräldrarnas intresse kan inte som heller avläsas något enkelt sätt vid skolans traditionella föräldraträffar. Alla har varit med på klassmöten har märkt att det är vanligt som att många föräldrar inte säger så mycket. Det behöver inte bero att deras intresse för skolan är litet. Föräldrar som är tysta på mötena kan prata mycket skolan när de träffar andra föräldrar utanför skolan. om Utvecklingen har naturligtvis inte stått stilla när det gäller föräldramflytande. Många skolor försöker olika sätt att få med föräldrarna i arbetet. Det finns till och med exempel skolor där föräldrarna deltar

i planering av undervisningen Ändå anser vi att det som hittills har

gjorts är otillräckligt. Vi är emellertid medvetna om att det är en stor omställning för föräldrar att bli aktiva i skolan. Man får räkna med mer att de behöver tid för att sig till nya förhållanden. anpassa Det finns undersökningar både i Sverige och andra länder som visar att närmare föräldrar och lärare samarbetar, desto bättre blir inlär-

2 Reuterberg, Sven-Eric 1993: Föräldrasynpunkter på grundskolans mellanstadium, Göteborg, Rapport från Pedagogiska institutionen 1993:03. 3 Skolverket 1995: Attityder till skolan, skolbildsundersökningen 199394, Skolverkets rapport nummer 72, Stockholm, Liber Distribution. 4 Se bland annat Ferm, Christer 1993: Demokrati i praktiken. Handbok för Förlag och lärare om samverkan med elever och föräldrar, Stockholm, Runa Lindell, Lars 1995: Barn-föräldrar-lärare planerar tillsammans, i Daks-kontakt 1995:3.

20 Kapitel 2

ningssituationen för barn och ungdomar. Detta bland annat utslag i ger trivsel och goda studieresultat I USA har det skett ett uppsving i föräldradeltagandet i skolan under de senaste årtiondena. Flera undersökningar visar att det finns ett positivt samband mellan att föräldrarna engagerar sig och att deras bam

lyckas bra i skolan Lärare lär känna föräldrar deras

som genom engagemang i skolan möter dessa föräldrar med större respekt. Skolans

personal har en mer positiv attityd till barn till medverkande föräldrar.

I de tre sista årskurserna i grundskolan försvåras kontakten mellan skolan och föräldrarna bland annat av den ökade ämnesuppdelningen. Det är inte ovanligt att över tio lärare undervisar i klass. En samma annan orsak är de förändringar som sker hos barnen när de kommer in i puberteten och börjar frigöra sig från sina föräldrar. En studie anger

att cirka 60 procent av föräldrarna deltog i klassmöten på lågstadiet.7

När barnen började högstadiet hade deltagandet sjunkit till 35 procent och i årskurs nio kom bara 20 procent föräldrarna. av Vi konstaterar att föräldrar vill ha inflytande i skolan, att de har men det i liten grad i dag. Om det den enskildes perspektiv finns man ser ur det två alternativ i sådan situation, antingen att kräva inflytande och en försöka att ändra saker och ting eller att välja en annan skola för sina barn. Det är dessa två alternativ som statsvetare brukar kalla voice respektive exit. Vilket föredrar människor Under senare år har riksdagen fattat beslut underlättar för försom äldrar som vill att deras barn ska i en annan skola än den som ligger närmast. Det är emellertid bara i ett litet antal kommuner som föräldrar-

na utnyttjar denna möjlighet i någon högre grad I 233 kommuner av

286 är det under två procent av barnen som går i en annan kommunal skola än den som finns i grannskapet. Till detta kommer andelen barn som går i fristående skolor, vilket är knappt två procent i genomsnitt för

5 Se bland annat Johansson, Henning 1995: Pufi i backspegel och periskop. Slutrapport från utvärdering av pedagogisk utvecklingsverksamhet för finskspråkiga elever, Luleå, Centrum för forskning i lärande och Dalin, Per 1995: Skolutveckling Praktik, Stockholm, Liber Utbildning, sidan 158. 6 Berger, Eugenia Hepworth 1995: Parents as Partners in Education. The School and Home Working Together, New York, Merrill. 7 Nihlén, Kerstin 1976: Samspelet mellan skola och hem. Former för kontakt och samarbete mellan lärare, föräldrar och elever i grundskolan, Stockholm, Bonniers. 8 Skolverket 1995: Beskrivande data skolverksamheten 1995, Skolverom kets rapport nummer 75, Stockholm, Liber Distribution.

Kapitel 2 21

hela landet. I praktiken är det endast i de tre storstäderna och deras förorter föräldrar väljer andra skolor i nämnvärd grad. som Vi är övertygade om att de allra flesta föräldrar inte vill byta skola för sina bam. Exit-altemativet är normalt inte attraktivt, kan ändå men bli aktuellt för den är mycket missnöjd med den aktuella skolan som eller vill ha en helt annan inriktning när det gäller barnens studier. som Vi därför att det är mycket väsentligt att de kommunala skolorna anser kan tillgodose föräldrarnas önskan att få ökad insyn och större om

möjligheter att påverka förhållandena där.

Hem-skola i ett historiskt perspektiv

Skola i dagens mening är företeelse historiskt sett. För bara ett en ny hundra år sedan hemmen i stor utsträckning platsen för utbildpar var ning. Många småbarn tittade när föräldrarna arbetade. När barnen blev större fick de för sysslor behövde göras i hushållet och ansvar som gården. Barn och arbetade sida vid sida. Det barnen behövde vuxna kunna för att klara sina arbetsuppgifter och hantera tillvaron lärde de sig syskonen, föräldrarna och andra vuxna i sin närhet. Kunskaper i av hantverk och andra yrken förvärvades direkt i arbetet genom samspel mellan mästare och lärling. Under 1800-talet byggdes folkskolan ut och vid sekelskiftet var skolgång i det allmännas regi utbredd. Det var en ofrånkomlig följd av utvecklingen i samhället- bland annat den snabba industrialiseringen det betydde också att sambandet mellan utbildning och vardagligt men förankrade kunskapsbehov bröts när utbildning av barn och ungdomar flyttades från hemmen till institutionerna. Denna omställning skedde inte utan gnissel. En bit in 1900-talet gick många barn sporadiskt i skola även om den formellt sett var obligatorisk. Utbildningen fick maka sig när det fanns viktigare saker att göra hemma eller när barnen måste bidra till familjens försörjning. Det fanns misstro mellan föräldrar och lärare Många föräldrar ifrågasatte en värdet skolan och emot längre skolplikt för sina bam. Efterhand av var avtog motståndet, så sent 1936, när riksdagen bestämde att men som

skolan skulle bli sjuårig, fick det bli en tolvårig övergångstid bland

annat för att föräldrarna skulle vänja sig vid reformen.

9 Den sista striden om heltidsläsning i stället för varannandagsläsning - fördes i Västergötland 1920-talet; Richardson, Gunnar 1992: Ett folk se börjar skolan. Folkskolan 150 år, Stockholm, Allmänna Förlaget.

22 Kapitel 2

När utbildningen institutionaliserades blev förhållandet till föräldrarna mer komplicerat. Alla stora skolutredningar sedan andra världskriget har också skrivit om relationen till föräldrarna. De har genomgående haft ett

uppifrån-perspektiv. Föräldrarna ska kvalificera sig för skolan,

har man menat. Det har varit själva förutsättningen för inflytande. 1940 års Skolutredning rekommenderade studiecirklar med föräldrarna kring psykologiska och pedagogiska frågor som ett slags föräldrafostran. 1946 års skolkommission diskuterade hur lärarna skulle få bättre kontakt med föräldrar som verkade likgiltiga och otillgängliga. 1957 års skolberedning ansåg att hemmens och skolans uppfostringsnormer borde stämma överens. Det var ingen tvekan om att man ansåg att hemmen skulle anpassa sig till skolans normer, och inte tvärtom. Från 1960 och en bit in 1970-talet stöptes skolorganisationen om. Grundskolan genomfördes i hela Sverige. Gymnasium, fackskola och yrkesskola slogs ihop till en skolform. Centralstyming och detaljreglering utmärkte denna epok och påverkade alla hade med skolan att som göra. Samverkan med föräldrarna skedde i huvudsak skolans villkor. Det gällde för föräldrarna framför allt att anpassa sig till skolans förväntningar. Studieförbunden ordnade föräldrautbildning och det var få som tyckte att det var konstigt. Nya tongångar hördes 1974 med SIA-utredningens förslag om så kallade bestyrelser ett slags lokala styrelser som föräldrar och elever - skulle få vara med Förslaget genomfördes aldrig, det fanns andra men delar i utredningen som gav kommunerna och de enskilda skolorna möjlighet att utforma verksamheten mer självständigt, vilket bäddade för den decentralisering av skolväsendet som har kommit på senare år. Opinionen mot förslaget i SIA om så kallad heldagsomsorg blev emellertid stark. Många föräldrar tyckte att förslaget var förmyndaraktigt. De ville själva ordna fritidsaktiviteter för sina barn och tyckte att kommunen inte skulle lägga sig i hur de tog hand om dem efter skolan. Vi ser detta som ett exempel från senare tid att förhållandet mellan föräldrarna och skolan inte alltid har varit så harmoniskt.

Jämförelse med barnomsorgen

Förskolor och fritidshem byggdes ut snabbt under 1970-talet och 1980-talet. Kontakten med föräldrarna är tätare där än i skolorna. Det betyder mycket att föräldrarna lämnar och hämtar sina barn dagligen, men det är också annat som spelar in. Barnomsorgen är yngre än skolan och bär inte lika många tyngande traditioner. Förskolor och fritids-

Kapitel 2 23

hem är små enheter och personaltätheten är ofta högre. Det är lätt för föräldrarna att bli bekanta med alla anställda. I dag har de flesta föräldrar barn daghem och en stor del av alla barn går på fritids under de första skolåren. Allt fler föräldrar får erfarenhet av den informella stilen i barnomsorgen och tycker att det är naturligt att ha bra kontakt med personalen. Enligt vår bedömning har detta hittills inte lett till att föräldrarnas inflytande överlag är stort när det gäller de mest centrala frågorna i barnomsorgen, till exempel sådant som rör pedagogik och fostran, men vi tror att förutsättningarna är gynnsamma för att föräldrarna ska få större inflytande också kämverksamheten. Detta kan leda till positiva spridningseffekter när skolan och barnomsorgen möts.

Skolans slutenhet

För hundra år sedan bodde 80 procent av befolkningen på landet. En

folkskola på den tiden hade ett fåtal klasser. Lokalerna var enkla och det fanns knappt några hjälpmedel för undervisningen. Sedan dess har

skolorna blivit större och mer välutrustade. Behovet av utbildning har ökat och som en följd därav har det kommit läroplaner, kursplaner, förordningar, anvisningar med har gjort verksamheten svår att mera som överblicka. Som alla stora institutioner tenderar skolan att växa av inneboende kraft och avståndet att öka mellan skolan och det omgivande samhället. Ur föräldrarnas synpunkt har detta allvarliga följder. Det fordras energi

och uthållighet av den förälder som vill tränga igenom skolans hölje.

Den verkligen vill ta del i sina barns skolgång måste sätta av som mycket tid och kraft. Det så kallade Plus-projektet civildepartementet förstärker bilden skolan sluten. Pengar till kommunala projekt skulle av som gavs som skapa bättre villkor för bam och ungdomar i utsatta områden genom samarbete över förvaltningsgränsema och genom att dra in föreningar och ideella organisationer i arbetet. Utvärderarna pekar att förberedelser och förankringsarbete tar tid för dem som överväger att samarbeta. Föreningar kan exempelvis behöva ett år för att föra en diskussion bland sina medlemmar innan de är beredda att besluta om en handlingsplan. Kommunala förvaltningar behöver ungefär samma tid för att

° Ds 1995:54, Plus för slutsatser från lokalt utvecklingsarbete, unga - Stockholm, Fritzes.

24 Kapitel 2

diskutera ett samarbetsprojekt inom sina personalgrupper. I skolan tar det längre tid. Det finns exempel i Plus-projektet skolor där det dröjde tre år från den första kontakten fram till det att det egentliga samarbetet med en utomstående part startade. Slutsatsen i Plus-projektet är att skolan var den svåraste parten att samarbeta med. Det var lättare för polis och socialtjänst att komma överens än det var för alla inblandade att komma till tals med skolan. Den var stängd, både i fysisk och psykologisk mening. Varför är skolan sluten En orsak kan hänga samman med att undervisningen i skolan ofta är uppdelad i många olika ämnen utan direkt motsvarighet i vardagen och världen så som människor upplever den. Det som bam och ungdomar tycker är viktiga kunskaper, som de har nytta av i livet, sammanfaller inte heller alltid med vad de får lära sig i skolan. Det är kanske orsaken till att de uppskattar sådant skolarbete som de ser en direkt användning av utanför skolan och utförs som ett likartat sätt i skolan och utanför. Två exempel: Slöjd var det populäraste ämnet i grundskolan enligt den nationella utvärderingen 1992. Arbete med datorer har blivit vanligt inom elevens val många skolor. Även det kan finnas andra förklaringar till populariteten om ligger det nära till hands att här uppmärksamma den tydliga kopplingen mellan skolkunskap och fritidsverksamhet. Om undervisningen i skolan är mycket strikt indelad i traditionella skolämnen kan detta vara en orsak till att skolan uppfattas som sluten. Det blir svårare för människor utanför skolan att komma in och ha någon mening utbildningen. Det gäller både föräldrar och andra. om Samtidigt har skolarbete sina särskilda förutsättningar; skolan representerar en särskild miljö och kultur. Det går inte till likadant i skolan som utanför. Det betyder inte alls att skolarbetet måste utgå från skolämnena, men det betyder att skolans verksamhet är organiserad på ett sätt som skiljer den från andra verksamheter utanför skolan. Detta förhållande kommer alltid att innebära att det krävs en förmåga att byta perspektiv av människor som utifrån kommer in i skolan. Skolans svåra uppgift blir därför att både utveckla sin egenart och att bli mer öppen mot omvärlden. Vi anser att det finns mycket att vinna att skolan blir mer öppen. De erfarenheter och kunskaper som barn och ungdomar bär med sig in i skolan måste kunna bearbetas och fördjupas i utbildningen. Den processen får stöd av att människor utifrån kommer in i skolan och att de

Carlberg, Ann Lundqvist, Bert Owe 1994: Slöjd, Skolverkets rapport nummer 24, Stockholm, Liber Distribution.

Kapitel 2 25

studerande ibland förlägger sina studier till samhället utanför. Föräldrarna är den stora grupp utanför skolan som det är mest angeläget att dra in i arbetet.

Föräldrainflytande hot eller möjlighet

-

När föreslår ett vidgat föräldrainflytande genom lokala styrelser nu med föräldrar i majoritet, vet vi att det finns många problem som är förknippade med detta och som rör relationen mellan föräldrarna och skolan. I det här avsnittet kommer att belysa några av dem och samtidigt

peka på möjligheterna.

Vårt förslag betyder inte att vi underskattar de svårigheter som finns. Vi föreslår försök med ett förstärkt föräldrainflytande därför att vi tror att det är så värdefullt att det finns anledning att försöka att komma till rätta med de komplikationer som är förbundna med förslaget.

Om lärarna

Ett vidgat föräldrainflytande kan av många lärare upplevas som ett hot mot den yrkeskunskapen och yrkesidentiteten. En sådan lärarreakegna tion är begriplig framför allt med tanke på att de psykologiska förutsättningarna för lärarens arbete har förändrats. En del av tryggheten i yrket har gått förlorad. Foma tiders lärare hade skydd av en stark tradition som formade yrket och dess utövning. Den traditionen är inte lika stark längre. Visst är det så att skolan kan tyckas oföränderlig och sig lik från den ena generationen till den andra: klassrum, bänkar, elever i rader, läxförhör, raster och så vidare. Men det är likhet ytan, och under denna yta är omvandlingen en betydande. har skett i skolan under efterkrigstiden kan beskri- Det som

vas som en fortgående traditionsförsvagning. Det är inte längre givet

och självklart vad lärare ska göra, hur han eller hon ska uppträda. en Och när traditionen urholkas kan lärare inte som förut luta sig mot yrkets auktoritet i kontakten med elever och föräldrar. Rollen som lärare förändras därmed. Läraren kommer närmare eleverna och det kan göra jobbet roligare, utsattheten och sårbarheten ökar också. I det läget men är det inte så lätt att med entusiasm möta krav inflytande från en tidigare haft mycket lite att direkt säga till om i skolan, grupp som nämligen föräldrarna. Den utstrålning makt och myndighet som skolan tidigare haft har av bleknat. Skolan har blivit mer profan och de gamla ritualema är anting-

26 Kapitel 2

en utbytta eller tömda på innehåll. Förr fick läraren ett slags automatisk legitimitet genom att han representerade en skola med en betydande institutionell auktoritet. Det var till stor hjälp när han skulle få det att fungera i klassrummet. I dag måste läraren i större utsträckning lita till sina personliga kvaliteter i kontakten med elever och föräldrar. Hon är långt ensammare i klassrummet när den bastanta traditionen inte ger samma stöd längre. Och hon är allt mer sårbar för kritik, inte minst för den kritik som kan riktas mot henne från elever och föräldrar. Kritiken kan leda till en känsla av personligt nederlag som är svår att hantera. Både föräldrar och elever är säkert i större utsträckning än förr beredda att delge skolan och lärarna sina synpunkter och sin kritik. - För föräldrarna betyder traditionsförsvagningen förändringar. I takt med att fastlagda former för uppfostran och utbildning har luckrats upp och alternativa möjligheter tycks öppna sig, förstärks föräldrarnas upplevelse av ansvar för barnens utveckling och framtid. Det innebär för skolans del att föräldrar tenderar att lägga sig i alltmer av det som tidigare förbehållet skolans tjänstemän. var För eleverna tycks också valmöjlighetema ha ökat. skolgången upplevs inte längre som en i förväg planerad tågresa, där andra har bestämt resväg, avgångstid och ankomsttid. Valmöjlighetema får det att

verka som om man kunde hoppa av vid en station, byta tåg eller till och

med ändra i tidtabellen.

Detta innebär inte att de faktiska valmöjlighetema har ökat eller att

ungdomars livschanser ett dramatiskt sätt har förbättrats. Utvecklingen har självklart sina sociala bestämningar. Det vi här talar om är framför allt förändringar av människors tankar och föreställningar. I

direktiven till vår utredning uttrycks detta så här: Många unga männi-

skor tror sig om att i större utsträckning än sina föräldrar kunna välja liv och framtid. I verkligheten är det långtifrån alla som kan välja och realisera sina drömmar. Stora grupper tvingas genom segregation och utslagning till liv med få altemativ. Ändå har det betydelse för ett stor skolan att människor inte längre ser skolgången som en av traditionen

given verksamhet utan tror sig om att kunna påverka dess innehåll och

utformning. Detta leder till ökade krav kommunikation mellan olika grupper i skolan. Om det nu är så att en tradition som bjuder en att göra det ena eller det andra har förlorat i kraft så måste man försöka komma överens i grundläggande frågor. Lärare, föräldrar och elever har behov av att nå fram till en inbördes överensstämmelse när det gäller sådant som tidiga-

Kapitel 2 27

inte föremål för diskussion. Det är bland i detta perspektiv re var annat som man får se vikten av att öka föräldrarnas delaktighet i skolan. Det är säkert så att lärare inte minst därför att de får alltmer - en utsatt position i förhållande till elever och föräldrar måste finna - nya former för det kollegiala samtalet. Om inte tillsammans med sina man arbetskamrater har diskuterat igenom vad som är skolans och lärarens gamla och nya uppgifter och därigenom stärkt sin läraridentitet är det svårare att vara öppen och konstruktiv i samtalen med elever och föräldrar. Det fortlöpande samtalet kolleger emellan är nödvändigt för att undvika att skolans personal hamnar i omöjligt försvar av en delvis övergiven tradition när kritiken och konflikterna tär självkänslan. Det är alltså ingen enkel historia att använda ett vidgat föräldrainflytande ett konstruktivt sätt i skolan. Men avsikten med vårt förslag är inte att försvåra lärares arbete, inte heller att underminera den tillit som lärare har till sitt eget yrkeskunnande. Tvärtom ser vi föräldrars inflytande och engagemang som nödvändigt för att göra kommunikationen i skolan så levande och förtroendefull som möjligt. Den kommunikationen innehåller betydande möjligheter till lärande och insikt för dem som är inblandade. Ett vidgat föräldrainflytande kan ytterligare ge fördjupning av lärares kompetens och möjligheter att utfonna en meningsfull undervisning för eleverna.

Föräldrarnas kompetens

Har föräldrar tillräckliga kunskaper om skolan för att klara att ha av inflytande och att ta ansvar för viktiga beslut Riksförbundet Hem och Skola talar om föräldrainflytande olika nivåer: familjenivå, klassnivå, skolnivå och kommunal nivå. Behovet av kunskaper om skolan som system är olika respektive nivå. För de flesta föräldrar är inflytande de två första nivåerna viktigast. För detta är alla föräldrar kvalificerade utan vidare. Föräldrar som engagerar sig på skolnivå, till exempel genom att med i lokal styrelse, har vara en säkert en hel del kunskap om skolan som de har fått av sina bam och

på annat sätt. Dessutom kommer de att lära sig mycket efter hand om

läroplaner, budgetsystem med mera.

12Cederström, John 1991: Samtalen i skolen, Köpenhamn, Unge Paedagoger. 3 Riksförbundet Hem och skola 1994: Introduktion till förvaltningsråd, Stockholm.

28 Kapitel 2

Vi anser att föräldrar har rätt till inflytande just därför att de är föräldrar; vi delar inte uppfattningen att de först måste kvalificera sig. Föräldrar skolan med andra ögon, de talar skolan utifrån ett ser om annat perspektiv och med andra 0rd än de som är anställda där. I mötet med föräldrarna måste lärare och skolledare argumentera för sin sak ett annat språk än de är vid, vilket kan leda till nya perspektiv som vana hjälper dem att få annat i sitt arbete än sådant som de vanligen syn uppmärksammar. När föräldrarna delaktiga i skolans verksamhet ökar deras är mer kunskaper både verksamhetens begränsningar och om vilka möjligom heter finns. Det är troligt att de därigenom blir en allt intressantare som samtalspart i lärarnas och skolledamas ögon och att förutsättningarna blir bättre för ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte.

Vilka föräldrar

I Sverige finns det över miljon skolbamsföräldrar. Om man ser till en hela denna så är den verkligen inte enhetlig. Också om perspekgrupp tivet begränsas till föräldrarna på viss skola kan man konstatera att en skillnaderna är stora till exempel i levnadsvillkor och möjligheter att göra sig gällande i samhället. En undersökning visar att föräldrar med kort utbildning och manuella yrken deltar lika ofta i klassmöten andra föräldrar. De yttrar sig som

emellertid i klart mindre utsträckning än andra föräldrar och anser i

mindre grad att de kan föra fram sina synpunkter. Skolverket gjorde 1994 enkätundersökning som gav en delvis en bild. Föräldrar med lång utbildning varken ville eller ansåg sig annan kunna påverka skolan än andra föräldragrupper. Tvärtom fanns det mer

tendens till att föräldrar med högst nio års skolgång eller

snarare en yrkesinriktad gymnasieutbildning i något högre grad ansåg sig kunna

påverka skolan.

Vi vill öka föräldrainflytandet fast är medvetna om att det åtminstone i början kan leda till att det i första hand är föräldrar i tjänstemannayrken och med egen längre utbildning som kommer att ta de möjligheterna. Samtidigt att man måste göra allt vara nya anser

4 Ribom, Leif 1993: Föräldraperspektiv på skolan. En analys från två håll, Stockholm, Almqvist Wiksell International. 15 Skolverket 1995: Attityder till skolan, skolbildsundersökningen 199394, Skolverkets rapport nummer 72, Stockholm, Liber Distrubution.

Kapitel 2 29

man kan för att öka den andel föräldrar som tar del i skolans verksamhet så att den speglar de sociala och kulturella erfarenheter finns i som hela föräldragruppen i skolan. Det är särskilt viktigt att sträva efter att föräldrar som får förtroendeuppdrag i skolan representerar så många andra föräldrar som möjligt. Med uppgiften att vara representant i en lokal styrelse följer ett ansvar för att sprida information och lyssna till synpunkter från alla föräldrar. Föräldrarnas medverkan i skolan har också en materiell sida. För vissa föräldrar är det inga större svårigheter borta från jobbet att vara

under några timmar eller till och med en hel dag för att vara med i

skolan. Andra grupper kan inte så lätt komma ifrån sitt arbete. Det finns också familjer som har en så ansträngd ekonomi att föräldrarna inte har råd att förlora en dagsinkomst för ett besök i skolan. Vi att systeanser met med så kallade kontaktdagar var värdefullt och beklagar att det togs bort. Det är en ganska spridd uppfattning att föräldrar skulle slå vakt om den traditionella skolan om de fick ett större inflytande. Vi är inte övertygade om att det stämmer, men om det nu finns skolor där föräldrar vill ha större inflytande just för att påverka undervisningen i en annan riktning än läroplanens, vilken effekt skulle det få om en sådan skola startade försöksverksamhet med en lokal styrelse enligt vårt förslag Vi blundar inte för att det skulle kunna få negativa följder, men anser att det är en risk som är värd att ta. Det är ett värde i sig att det finns ett forum där vikti ga skolfrågor kan behandlas; olika uppfattningar kommer att formuleras och ifrågasättas. Vi vill också stryka under lokal att en styrelse har sina givna begränsningar när det gäller möjligheterna att omforma skolan efter egna idéer. Skollagen och läroplanen gäller för självförvaltande skolor liksom för alla andra skolor. Dessutom måste en självförvaltande skola hålla sig till kommunens skolplan. Vi föreslår också att försöksverksamheten utvärderas både lokal och central nivå. Utvärderingen kan ge viktig information om vilka problem som kan

uppstå i en självförvaltande skola.

Vi anser att det gemensamma för föräldrar är att de vill sina barn väl. De vill att barnen ska tycka att det är roligt och meningsfullt att i skolan och de vill att utbildningen ska vara ett stöd i barnens utveckling. Visst är det sant att föräldrar är föräldrar till sina barn, men vi egna tror att de flesta föräldrar vet att de ibland måste medverka till förändringar som berör hela klassen om de ska kunna göra något blir bra som för deras eget bam. För att åstadkomma grundläggande förändringar kan det krävas att man engagerar sig i frågor som omfattar hela skolan eller som har ännu större räckvidd. Vi anser att det är missriktat att kritisera

30 Kapitel 2

föräldrar för alltför individualistiska; i stort sett har de blivit att vara tilldelade plats i skolan tycks förutsätta att de endast ska se till en som det egna barnet.

Verklig makt

Demokrati förutsätter förtroende mellan de är involverade. grupper som Det är därför viktigt att lära föräldrar att lärare, rektorer och politiker de alla har utveckla skolan.

inte är motparter utan att intresseav att

konferens skoldemokrati. Så uttryckte sig en deltagare en om Det är sant att demokrati förutsätter förtroende, man får inte förmen

ledas att tro att allt är oproblematiskt. Det finns motsättningar och det

är värdefullt att belysa dem. Det handlar inte bara om motsättningar mellan utan också inom Varken föräldrar eller angrupper grupper. ställda kan dras över kam. Vi tror att det är i arbetet och i diskussioen de motsättningar finns, som verksamheten utvecklas. nerna om som Anta att föräldrarna i klass i sexan tycker att undervisningen i en matematik inte fungerar. Barnen säger att läraren kör för fort, att talen är svåra och att det är för mycket läxor. Några föräldrar har ringt till läraren och bett henne att förklara bättre och att ta det lite lugnare. Frågan har också diskuterats ett klassmöte. Föräldrarna ser att barnen

inte mår bra. Läraren att hon har goda skäl för sin uppläggning av

anser undervisningen. Matematik är ett viktigt ämne, kursen är omfattande och hon vill barnen ska klara sig bra när de lämnar henne. Föräldrarna att kan omöjligen ha överblick över alla kurser, resonerar hon. De saknar pedagogisk kompetens. Eller anta att några klasser måste slås ihop. Det kan till exempel vara klasser i årskurs fyra inte har fler barn än att det går att göra två tre som klasser dem. Skolans ledning med stöd av ansvariga politiker av - hävdar bestämt att ekonomin gör det nödvändigt att en klass försvinner. Föräldrarna vill att deras barn ska få fortsätta att tillsammans med sina kamrater och tycker att det är bra att klasserna inte är så stora. Utmärkande för motsättningar i skolan mellan å ena sidan föräldrar och å andra sidan lärare och skolledare, är att makten är ojämnt fördelad. I regel kan skolsidan avgöra konflikt genom att bestämma vad en ska gälla. Om läraren i fallet med matematiken tycker att hon inte som kan ändra sin undervisning, så gör hon inte det. Rektorn som vill ta bort

6 Föreningen demokratiserande och aktiverande skola, minnesanteckför en ningar från skolriksdagen i mars 1995.

Kapitel 2 31

en klass kan låta bli att bry sig om vad föräldrarna tycker och fatta beslutet själv. Om man öppnar möjligheterna för föräldrar att ha ett verkligt inflytande i skolan så som föreslår blir det inte därmed så det - - att är föräldrarnas uppfattning automatiskt kommer att gälla. Vad är som ute efter är att diskussioner och beslut viktiga saker i skolan ska ske om mer lika villkor. Vi tror att det kan komma mycket det gott ur möte som uppstår när olika grupper som vill barnens bästa träffas för att diskutera och besluta i viktiga frågor. Bara i ett sådant möte kan föräldrarna förstå tre klasser bör bli två. om

Vid några tillfällen under de senaste femtio åren har det funnits

förslag om att föräldrar skulle få rätt att delta i beslutsfattandet i skolan. Bestyrelser i SIA-utredningens tappning är ett exempel. Förslagen har

vållat debatt och kritiken från lärare och skolledare har varit kraftig.

Vi tror att reaktionen beror att föräldrarna skulle tydlig maktges en

ställning, vilket är något helt annat än deras nuvarande inflytande,

som i stor utsträckning är skolans villkor. Att makten är ojämnt fördelad innebär inte att det finns bestämd en mängd makt i skolan som är fördelad ett viss sätt, att ingen förändring kan ske utan att en vinner och förlorar makt. Vi i en annan menar stället att maktens summa inte är konstant. Den totala makten i skola en kan växa om olika grupper och individer sig och ökar engagerar mer sina kunskaper. Som vi ser det innebär ett vidgat föräldrainflytande inte i första hand att lärare och skolledare tvingas att lämna ifrån sig makt. Det handlar snarare om att tillägna sig en ny syn yrket; att få möjlighet att utveckla sitt sätt att utföra uppgifter efterhand har fått som en förändrad karaktär. Vi anser att målet borde vara att få till stånd respektfull diskusen sion mellan lärare och föräldrar i det gemensamma ansvaret för barnens bildning och socialisation.

Segregation

Kommer vårt förslag att bidra till ökad segregation Vi att en menar frågan inte kan besvaras före försöksverksamheten, eftersom det är många faktorer som spelar in.

7 Lindbom, Anders 1995: Medborgarskapet i välfärdsstaten, Stockholm, Almqvist Wiksell International.

2 15-1182

32 Kapitel 2

Å sidan kan tänka sig självförvaltande skola ena man att om en skulle utforma särpräglad egen profil, så blir risken för ökad segregaen tion större. Det skulle kunna innebära att många av föräldrarna i grannskapet inte längre vill att deras barn ska i den skolan och därför blir tvungna att välja en annan skola som ligger längre bort. Å andra sidan kan självförvaltningen skola bidra till den i av en att de flesta föräldrars ögon blir attraktiv; personal och föräldrar är mer engagerade och skapar en undervisning som är rolig och meningsfull. I så fall borde segregationen bli mindre, eftersom behovet för föräldrar att hitta annan skola för sina barn då minskar. en Vi tror att vårt förslag kommer att verka i rätt riktning. Vi tror inte att de lokala styrelserna kommer att utveckla skolan mot mycket specielpedagogiska profileringar utan bidra till att skolan i grannskapet blir generellt bättre miljö för alla bam. Men vi anser att det är mycket som

viktigt att Skolverket följer denna fråga i sin uppföljning och utvär-

dering av försöket.

Risk för vuxendominans

Elevernas valmöjligheter och inflytande lyfts fram i den nya läroplanen. Numera har och möjlighet att välja vad hon eller han ska arbeta var en med under del tiden i grundskolan; det kallas elevens val. en av som Vi tycker att det är mycket väsentligt att lokal styrelse inte inskränen ker den frihet eleverna har fått. Ett ökat föräldrainflytande får som nu inte leda till ett minskat elevinflytande. Om vårt förslag fungerar så som hoppas kommer fler föräldrar än i dag sig i skolans liv. Det leder då till att det sammanlagda att engagera antalet i skolan ökar, vilket säkert kommer att påverka situationen vuxna för eleverna i högsta grad. Vi tror naturligtvis att effekten blir att den demokratiska i skolan stärks bland annat genom det ökade processen föräldrainflytandet och att det såväl lärare som barn och ungdomar - ger inflytande. Men det är inte alls självklart att det blir så. mer Vi flera risker, bland annat att de i det ena beslutet efter ser vuxna det andra i den lokala styrelsen väljer det säkra före det osäkra, trots att de vet att ungdomarna vill något annat och djärvare. Om man ser det sikt är det inte alls givet att en försiktighetslinje alltid är den bästa; verklig utveckling fordrar ibland att man vågar att ta språnget. En risk är att föräldrarna en självförvaltande skola i första annan hand till vad de tror är matnyttigt för barnen och ungdomarna, ser att ta tillräcklig hänsyn till det överensstämmer med de studeutan om randes värderingar och intressen. Under senare år har det till exempel

Kapitel 2 33

visat sig att många ungdomar är mycket intresserade ämnen och av utbildningar som gäller film, teater och andra medier. Mer än fören

älder är skeptisk och orolig och frågar sig om det går att försörja sig

sådant. Vi anser att den här frågan måste följas mycket under försöksnoga verksamheten, så att verksamheten inte får oönskade konsekvenser. Detta är en uppgift både för respektive kommun, prövar självförsom valtning på en eller flera skolor och för Skolverket, enligt vårt som förslag bör få i uppgift att svara för uppföljning och utvärdering.

Kapitel 3 35

3 Ansvar och

inflytande i skolan

Om detta kapitel

I detta kapitel sätter vi in vårt förslag ett ökat föräldrainflytande i om skolan i ett organisatoriskt sammanhang. Vi vill visa vilket faktiskt utrymme för ansvar och inflytande lokal styrelse i självförsom en en valtande skola kan få, också vilka regelsystemet sätter. men ramar som Vi ger därför i det följande en förhållandevis fyllig beskrivning av skolans styrsystem och det handlingsutrymme den läroplanen av nya ger den enskilda skolan. Grundskolan är stadd i en snabb utveckling. Förändringen gäller inte bara skolans yttre organisation, utan handlar i hög grad undervisom ningens uppläggning och innehåll. Varför händer det så mycket i skolan just nu En förklaringarna av är naturligtvis det yttre tryck som skolan utsätts för och som sammanhänger med omvärldsförändringar. De samhällsförändringar i så som hög grad har berört skolan finns kortfattat beskrivna i bilagda direktiv och i kapitel Skolans styrsystem har ändrats, delvis som en följd samhällsav

förändringarna. Skolan är numera målstyrd. Staten för de över-

svarar gripande målen, medan kommunerna för verksamhetens genomfösvarar rande. Det är viktigt att känna till dagens styrsystem och motiven bakom det för att kunna sätta in de förändringar vi föreslår i sitt nu sammanhang. Därför beskriver vi huvuddragen i skolans styrsystem. Kraven på skolan har förändrats. Detta speglas i den läroplan för nya det obligatoriska skolväsendet, som trädde i kraft den 1 juli 1995. I

läroplanen uttrycks en kunskapssyn, som tar sin utgångspunkt i indivi-

dens eget lärande. Skolans uppdrag förutsätter aktiv diskussion i den en enskilda skolan om vad som kan vara viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Samtidigt ger den nya läroplanen ett mycket stort utrymme för varje skola att utforma den egna verksamheten. Läroplanen de värden anger som ska ligga till grund för utbildningen. Kursplanema anger målen för undervisningen. Hur undervisningen ska gå till eller hur innehållet ska väljas ut lämnas till den enskilda skolan att besluta Eftersom skolan om. så länge har varit detaljstyrd, finns det bland lärare och skolledare en

osäkerhet inför den nyvunna friheten. Frågorna är många kring hur stort

Kapitel 3 sou 1995:103

friutrymmet egentligen är och vad med stöd av läroplanen kan och man får göra i skolan. Vi har därför i detta kapitel försökt illustrera skolans friutrymme med ett exempel. Friutrymmet är naturligtvis av stort intresnär det gäller att diskutera vad lokal styrelse kan få ansvar för. se en Ytterligare förändring inom skolväsendet, som berör utformningen en vårt förslag, är utvecklingen beträffande de fristående skolorna. Valav friheten både när det gäller att välja skola inom det kommunala skolväsendet och att välja ett fristående alternativ har ökat genom en rad riksdagsbeslut under l990-talet. Vi har därför ansett det angeläget att titta på de fristående skolorna och drivkraften bakom dem. Vad är det gör det attraktivt att starta eller välja en friskola Kan man som förändringar i det offentliga skolväsendet nå samma mål Dessa genom frågor tar vi under ett särskilt avsnitt i detta kapitel. upp

Slutligen gör vi kort genomgång av hur föräldrainflytandet i

en skolan ut i dag och vilka möjligheter nuvarande lagstiftning ger. ser

Med några exempel vill vi visa hur skolor arbetar med föräldrainflytan-

de.

Lokal frihet ett exempel

-

Detta exempel är tänkt att visa hur skola kan arbeta med den nya en läroplanen och de kursplanerna att använda hela det utrymnya genom till lokal frihet i planering och uppläggning av undervisningen som me faktiskt finns. Exemplet innebär tolkning av gällande bestämmelser, en tolkning vi att det är fullt möjligt att göra mot bakmen en som anser grund förarbetena till Lpo 94. Vi försöker i kommentarer till CXav

emplet besvara några tänkbara frågor och ett underlag för vår tolk-

ge ning.

Vårt exempel utgår från skollagen och grundskolans timplan, som

bilaga till skollagen. Enligt timplanen ska grundskolan totalt är en omfatta 6 665 timmar garanterad undervisningstid. Timmarna är födelade ett antal ämnen och ämnesgrupper. Det finns ett jämkningsuz- 15 procent i alla ämnen utom svenska, engelska, matematik, rymme om

språkval och elevens val.

1 Skollagen SFS 1985:1100.

Kapitel 3 37

Vi har också tittat kursplanerna och grundskoleförordningen.

Grundskoleförordningen innehåller bland annat vissa bestämmelser om beslutsnivåer och om vilka rättigheter eleverna har när det gäller valmöjligheter. Det finns ytterligare ett dokument som är viktigt för skolans friutrymme, nämligen den kommunala skolplanen. Den kan större eller ge

mindre frihet en skola att hantera olika frågor inom de nationella

ramarna. I vårt exempel utgår vi från grundskola med årskurserna 1-9 och en två paralleller.

Skolans arbetsplan

Rektorn gör tillsammans med lärarna och i samråd med eleverna och föräldrarna en arbetsplan för det kommande läsåret. Den målen anger för undervisningen och vilka resultat ska nå både kort och lång man sikt. Vilka färdigheter och vilken förståelse i till exempel matematik måste eleven i årskurs 7 ha för att nå kursplanens mål i årskurs 9 När ska undervisningen i engelska och övri ga språk starta Vilka ämnen kan integreras i de projektteman skolan har valt att arbeta med Arbetsplanen tar också upp vilka mål skolan har vid sidan kunav skapsmålen. Hur arbetar man i skolan med värdegrunden Hur kan skolans grundsyn när det gäller till exempel jämställdhet, konfliktlösning och mobbning komma till uttryck i skolarbetet Hur till tar man vara samhället utanför skolan i undervisningen Vem eller vilka tar ansvar för vad Innan arbetsplanen fastställs får föräldrarna ta del av den och får möjlighet att diskutera undervisningens uppläggning med skolledare, lärare och elever. Arbetsplanen ska beslutas rektorn efter att förslaget av

om timfördelning, språkval och elevens val har underställts kommunens

Barn och ungdomsnämnd. Enligt arbetsplanen har lärarna delat in sig i arbetslag. Varje lag har

ansvar för några årskurser och klasser. Fördelningen ut så att två

ser arbetslag tar hand om årskurserna 1-4, två årskurserna 5-7 och två årskurserna 8-9. I arbetsplanen anges en preliminär fördelning av det totala antalet timmar arbetslagen.

9 Grundskoleförordning SFS 1994:1194.

38 Kapitel 3

Utgångspunkten för timfördelningen är erfarenheter från den tidigare stadieindelningens timfördelning, men man har också tittat på kurspla-

uppnåendemål för årskurs 5 och årskurs 9 och gjort en bedöm-

nemas ning hur arbetet och arbetsdagama ska läggas upp och hur långa de av ska vara.

Arbetslagen

Med arbetslag den här skolan de elever och lärare som menar man arbetar tillsammans. I centrum står alltså den enskilda elevgruppen och för den lärarna i lärarlaget gemensamt. Samtidigt har varje ansvarar lärare särskilt för mindre elever. Lärarna sköter ett ansvar en grupp tillsammans kontakten med föräldrarna vad gäller skolarbetet i stort, varje lärare har också ett särskilt för den individuella konmen ansvar takten med den mindre föräldrar, till exempel utvecklingsgruppens samtalen. I vårt tänkta exempel ingår i laget för de lägre årskurserna några förskollärare och fritidspedagoger. I laget för årskurs 5-7 ingår några ämneslärare. På skolan finns till exempel en lärare i teknik och naturvetenskap intresserar sig speciellt för både flickors och pojkars möjsom ligheter förstå tekniska och naturvetenskapliga fenomen. Det finns att också dramalärare, i många år har arbetat med drama som en som metod i undervisningen och gärna arbetar med elever i olika åldrar. som

Vanligtvis knyter lärarna i de praktiskt-estetiska ämnena till ett

man visst arbetslag under termin eller i anslutning till ett visst projekt en

eller tema. På detta sätt får eleverna tillgång till lärare med olika kun-

nande, samtidigt lärarna skapar möjligheter till ömsesidig fortbildsom ning. Detta innebär inom lärarlagen för ständig diskussion att man en vad olika ämnen och olika sätt att arbeta duger till sikt. om

Arbetsplaneringen

Arbetslagen gör sin konkreta undervisningsplanenng med hjälp av den

tid och de varje lag disponerar. Av schemat framgår när man

pengar arbetar i projekt eller teman och när arbetet läggs ut som rent ämnesarbete. Likaså beslutar lärare, föräldrar och elever själva hur arbetsska läggas ut och hur långa de ska vara. passen Den vanligaste modellen i vårt exempel är att arbetslagen enar sig några projekt eller teman och arbetar kring dessa under en termin. om Till dem knyter de ämnen projektet eller temat behöver. man som

Kapitel 3 39

Tycker man att skolarbetet vinner det lägger också ut nödvändiman ga ämnestimmar schemat. Arbetslagen utvärderar regelbundet arbetet, både medan det pågår och när det har avslutats. Lärarna för att detta sker med utansvarar

gångspunkt i läroplanens övergripande mål, i kursplanerna och relaterat

till de speciella målen för årskurserna 5 och När det är möjligt använder lärama de prov som finns i Skolverkets provbank och de nationella proven i svenska, engelska och matematik i årskurs Elever och föräldrar får successivt allt större del i utvärderingen.

Arbetsmetoderna

I arbetsplanema har skolans arbetslag beskrivit inte bara vad skolarbetet ska handla om och vilka ämnen som ska ingå i enskilda projekt eller teman, utan också hur arbetet kan tänkas gå till. Det blir lärarnas särskil-

da ansvar i arbetslaget att hålla de mer långsiktiga målen för ögonen i

det konkreta och dagliga arbetet- och att hitta vägar för elever och för-

äldrar att delta i sådana lång- och kortsiktiga diskussioner.

I arbetslaget arbetar man i både större och mindre där grupper,

eleverna får tillgång till både individuellt och kollektivt arbete.

På sikt blir framför allt eleverna allt duktigare att själva - formulera vad de behöver både handledning, undervisning och eget av arbete. Arbetslagens sammansättning gör det möjligt att ibland låta yngre elever få hjälp och handledning äldre elever. Omvänt får äldre elever av möjlighet att handleda yngre, de får praktiskt använda sina kunskaper, får formulera dem och därmed befästa dem och bli mer medvetna om vad de kan. Den viktigaste frågan för lärarna och på sikt för hela arbetslaget, är att alla elever känner sig sedda, att alla känner att de får det stöd och den hjälp som de behöver. Det innebär att i lärarlaget står frågan om varje elevs enskilda utveckling i i fokus. - gruppen -

Frågor kring arbetsplanen

- Är det inte konstigt att de två första arbetslagen har barnen i åk 1-4 när kursplanerna har ett avstämningstillfälle i årskurs 5 ° Måste man inte indela barnen i klasser bygger på årskurser som - Får man gruppera hur helst som

- Kan lärare själva bestämma att ha åldersblandade grupper

40 Kapitel 3

Kommentarer

Rektorn har ett för att eleverna får väl avvägd skoltid i grundansvar en skolan med väl avvägda läsår och skoldagar. Den tidigare läroplanens stadieindelning är slopad. Läroplanen och kursplanerna har istället ett 1-9-perspektiv. Den nya grundskoleförordningen säger att eleverna ska fördelas klasser och grupper, men det är rektorn beslutar hur fördelningen ska gå till. Rektorn kan, som som i vårt exempel, i sin tur delegera till ett arbetslag att bestämma hur det vill arbeta. Skolan är inte bunden kursplanemas avstämningstillfällen för sin av indelning i klasser och grupper. Däremot kan en skolas möjligheter att dela in eleverna vill stöta problem med lokaler och andra som man praktiska frågor. Vi att åldersblandning, liksom annan gruppering, är en pedagoanser

gisk fråga framför allt lärarna ska ta ställning till. Det finns dock

som exempel kommuner tar upp sådana frågor i sina skolplaner. Det som

kan då uppstå konflikt mellan nämnden och skola, där man kan

en en ha olika uppfattning huruvida åldersblandning är en politisk eller en om pedagogisk fråga. Sådana konflikter måste lösas lokalt, menar vi.

Frågor kring arbetslagen

Kan förskollärare och fritidspedagoger arbeta i grundskolan - Kan lärare normalt undervisar i högre årskurser undervisa i - som årskurs 5-7

Kommentarer

Den enda statliga bestämmelsen lärare finns i skollagen. Där står det om varje kommun och landsting är skyldig att för undervisningen anatt vända lärare har utbildning avsedd för den undervisning de i som en huvudsak skall bedriva. Undantag får göras endast om personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till elevema. Det finns många exempel på att både förskollärare och fritidspedagoingår i arbetslag och deltar i det pedagogiska arbetet i skolan. I och ger

med sexåringama kan börja skolan har gränsen mellan arbetet i

att förskolan och i grundskolans lägre årskurser blivit mindre skarp.

Kapitel 3 41

En lärare i till exempel matematik och fysik kan undervisa i dessa ämnen även i lägre årskurser än de tre högsta. En lärare i de lägre årskurserna kan undervisa i sina fördjupningsämnen även i högre års-

kurser. Att bryta årskursgränser och tidigare stadiegränser

kan ge en större kontinuitet för eleverna. De grundskollärama har också nya en utbildning som spänner över de tidigare stadiegränsema. En lärare kan

i tjänstefördelningen tilldelas undervisningstimmar i olika årskurser.

Villkoren för detta kommer överens lokalt. man om

Frågor kring arbetsplaneringen

° Måste man inte ha ett schema följer timplanen Hur ska som man annars veta hur många timmar eleverna har fått i varje ämne - Hur går det för elev byter skola en som

Kommentarer

Numera är det skolans resultat ska räknas, inte vägen att nå dit. I som propositionen om en ny läroplan prop. 199293:220 står det kursatt planerna intar en central plats i det styrsystemet att nya genom ange innehållet i undervisningen, att de i mindre utsträckning kommer men att reglera arbetsformema i skolan, samtidigt timplanema får som en väsentligt mindre styrande roll. Det står också i propositionen att separata kursplaner för de olika ämnena behöver inte styra de enskilda

skolornas val av studieuppläggning. Regeringen framhåller att det är

viktigt med gränsöverskridande synsätt och perspektiv. Vi är medvetna om att många skolor känner sig starkt bundna av timfördelningen och tror att måste följa den i detalj. Det tar tid man att släppa ett gammalt system har varit så starkt reglerat och osäkerhesom ten kan bli stor. Men vi hävdar att timplanema ett stort utrymme för ger lokala prioriteringar tid och ämnessamverkan. Det är bara det totala av timtalet under de nio grundskoleåren är garanterad undervisningstid. som

Timfördelningen ämnen ska, enligt propositionen,

i första hand vara

en utgångspunkt för att fastställa kravnivåema i kursplanerna. Målen i

kursplanerna är under alla omständigheter överordnade diskussioner om timmar och minuter. Alla skolor ska ha ett schema, det finns inga föreskrifter hur men om det ska se ut. Schemat måste bygga på timplanen i den bemärkelsen att det totala timtalet ska uppnås.

42 Kapitel 3

En skola kan välja att konsekvent arbeta med en långtgående ämnessamverkan. Då blir det i praktiken omöjligt att identifiera varje timme i timplanen, vilket inte heller är nödvändigt. Det väsentliga är att arbeta för att nå kursplanemas mål i alla ämnen. Då blir det, som propositionen betonar, kursplanerna styr undervisningen och inte timplasom nen. Med olika uppläggning undervisningen i olika skolor kan det bli av problem elev byter skola. Sådana problem hanterades i skolan om en också tidigare, eftersom även Lgr 80 utrymme för en viss flexibilitet gav

i uppläggningen. Allt lärande måste, enligt vårt sätt att se, utgå ifrån

varje barns erfarenheter och kunskaper och de är inte lika även om

har gått i klass och haft samma undervisning. Av arbets-

man samma planen ska det dock framgå vilka mål har haft för undervisningen man fram till den årskurs eleven lämnar och med den som grund ska man kunna uppskatta eleven befinner sig kunskapsmässigt. Sedan är det var den mottagande skolans att vidta de åtgärder kan krävas för ansvar som eleven ett bra sätt ska komma in i den studieuppläggningen. att nya

Frågor kring arbetsmetoderna

Vad innebär egentligen garanterad undervisningstidm ° Måste inte undervisningstid innebära riktiga lektioner °

Kommentarer

Alla elever har rätt till 6 665 timmar garanterad undervisningstid i grundskolan. Garanterad undervisningstid är enligt grundskoleförordningens definition arbete planerats lärare och elever tillsamsom av eleverna genomför under lärares ledning. mans och som En timme i timplanen är alltid 60 minuter. Men det finns inga be-

stämmelser hur lång lektion eller ett arbetspass ska vara.

om en

Går tillbaka till läroplanspropositionen ser man att definitionen

man lärarledd undervisning är mycket vid. I propositionen sägs att den av lärarledda undervisningen kan såväl traditionell undervisning i rymma klassrummet, undervisning där eleven självständigt genomför som arbetsuppgifter kräver till exempel besök på bibliotek eller andra som institutioner och arbetsplatser utanför skolan. Det finns i läroplanen inte några hinder för att elever som klarar av det arbetar mycket självständigt, tvärtom. Men elever som behöver mer hjälp och stöd har rätt att få det.

Kapitel 3 43

Frågor kring föräldrainflytande

° Var kommer föräldrarna in i skolan i dag - Hur skulle en lokal styrelse fungera i exemplet

Kommentarer

Det framgår av exemplet och av kommentarerna att rektorn enligt

nuvarande regler har en viktig roll i skolan. Enligt Lpo 94 har rektorn ett särskilt ansvar för en lång rad frågor från samarbetet mellan hem och -

skola till skoldagens uppläggning och åtgärder mot mobbning. Dessutom åläggs rektorn andra särskilda uppgifter i grundskoleförordningen.

Enligt läroplanen ska föräldrarna få information sina barns skolsiom tuation och utveckling i skolan. De ska alltid kontaktas inför valsituationer eller om det blir problem i skolan. Både lärarna och rektorn har

ansvar för att kontakten mellan föräldrarna och skolan fungerar. En gång

per termin ska läraren ha ett utvecklingssamtal med varje enskild elev och dennes föräldrar. Utvecklingssamtalen är ett viktigt led i dialogen mellan hem och skola.

Många skolor har i dag fonnaliserat föräldrainflytandet och inrättat

olika typer av organ, till exempel förvaltningsråd och skolråd. Se vidare sidan 51. Vi vill gå ett steg längre och öppna möjlighet att lägga över en mycket av rektoms makt en lokal styrelse där föräldrarna har majoritet. Den lokala styrelsen skulle också kunna ta över en del de beav slutsfunktioner som ligger den politiska nämnden. Det innebär att föräldrarna i styrelsen får möjlighet att vara med och diskutera och

direkt påverka viktiga frågor i skolan. Se vidare vårt förslag i kapitel

Skolans styrsystem

Som framgår av vårt exempel i föregående avsnitt har den enskilda skolan ett stort handlingsutrymme när det gäller att planera och genom-

föra undervisningen i grundskolan. I praktiken finns det många hinder

för att utveckla och förändra arbetet i skolan. Det är hinder hänger som

ihop med personaltillgång, lokaler, traditioner, politisk styrning

m.m. Någon har sagt att det är så mycket lättare hinder än möjligheter. att se Det är naturligtvis sant, inte minst därför att hindren ofta finns här och nu, medan möjligheterna till förändringar får genomslag först på längre sikt.

44 Kapitel 3

Som bakgrund till vårt förslag se kapitel 4 vill ge en kort en - beskrivning av dagens styrsystem. Det offentliga skolväsendet är en nationell angelägenhet, samtidigt som kommunerna ansvarar för resurser och genomförande. Den här tudelningen innebär vissa gränsdragningsproblem.

Riksdagen beslutar de nationella målen för skolan och om riktlinjer

om för innehållet i läroplanema och kursplanerna. Riksdagen beslutar också skollagen och därmed timplanema, som utgör bilagor till skollaom om gen.

Regeringen fastställer läroplaner och kursplaner och också vissa ger andra anvisningar till exempel elevers och föräldrars rättigheter i så om kallade skolfonnsförordningar. I det nya styrsystemet har antalet förordningar minskat drastiskt, men regeringen vill förenkla lagstiftningen ytterligare.

Skolverket är central förvaltningsmyndighet för det offentliga skolväsendet och ska verka för att de nationella målen och riktlinjerna förverkligas. Skolverkets tre huvuduppgifter är utvärdering, utveckling och tillsyn.

Kommunerna är huvudmän för skolan och ansvarar för att verksamheten genomförs inom de fastlagda dvs. enligt nationella mål och ramarna, riktlinjer. Varje kommun är skyldig att upprätta en skolplan.

Rektorer, lärare och skolpersonal har ansvar för att planera och annan genomföra undervisningen i samråd med elever och föräldrar. De ska

konkretisera läroplanemas och kursplanemas mål till undervisningsmål

och följa dem. Det ska finnas arbetsplan för varje skola. Rektorn upp en för att det finns en sådan och att den utvärderas. ansvarar

Ansvarsfördelningen mellan stat och kommun

Kommunerna har stor frihet att organisera sitt skolväsende som de en vill. Det finns dock några bestämmelser riktar sig direkt till komsom när det gäller den kommunala organisationen skolan. Skolmunerna av lagen föreskriver till exempel att varje kommun eller landsting ska ha eller flera nämnder styrelse för sitt skolväsende. För ledningen en som utbildningen i skolorna ska det finns rektorer. av Kommuner och landsting är skyldiga att för undervisningen använda lärare har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak som en ska bedriva. I alla kommuner ska det finnas skolplan, som har anen

SOU 1995:l03 Kapitel 3 45

tagits av kommunfullmäktige. Den visar hur kommunens skolväsende ska gestaltas och utvecklas. Av skolplanen ska särskilt framgå de åtgärder som kommunen tänker vidta för att uppnå de nationella målen för skolan och hur man tänker utvärdera resultaten. Kommunerna är huvudmän för skolan och ansvarar i huvudsak för verksamheten. I till exempel läroplanen finns dock bestämmelser som riktar sig direkt till skolans personal. Staten föreskriver också att det ska finnas en rektor i skolan, som ansvarar för ledningen utbildningen av och håller sig förtrogen med det dagliga arbetet.

Rektorn har ett stort ansvar

Det finns alltså i skollagstiftningen bestämmelser riktar sig direkt som till rektorn. Staten föreskriver också vilken kompetens rektorn ska ha och anger i läroplanen vilka uppgifter rektorn har ett särskilt ansvar för. Den här statliga styrningen beror på att skolan är en nationell angelägenhet med riksgiltiga mål. Ett av de viktigast målen är att skolan ska vara likvärdig. Alla barn ska ha samma rätt till utbildning, oberoende av var i landet de bor, om de är flickor eller pojkar eller vilka ekonomiska och sociala omständigheter de lever under. Staten har sett rektorn som en garant för en likvärdig skola. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet slår regeringen fast: som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas att nå de riksgiltiga målen. I linje med den vikt som de nya läroplanema lägger vid en tydlig

ansvarsfördelning i skolan, har staten ålagt rektorn ett ansvar för skolans måluppfyllelse. Rektorn har ett särskilt ansvar för en rad frågor i skolan,

till exempel utformningen av arbetsmiljön, samordningen av undervisningen i olika ämnen, stöd och hjälp elever som behöver särskilt stöd och samarbetet mellan skolan och hemmen. Rektoms ställning som kommunal tjänsteman med ett speciellt an-

svar, ålagt av staten, ger henne eller honom en speciell ställning som

inte alltid är så lätt att hantera. Regelsystemet gör att det inte är okomplicerat att överföra makt och befogenheter från nämnden eller rektorn till en lokal styrelse.

Deltagande målstyrning

Skolans mål- och resultatorienterade styrsystem innebär att stat och kommun formulerar övergripande mål för verksamheten i skolan. Kom-

46 Kapitel 3

har skyldighet att utvärdera sina skolplaner och Skolverket munerna en följer för statens räkning upp och utvärderar skolans resultat. Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte. Målen måste konkretiseras och utvecklas den lokala nivån i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att lärarna deltar i den här processen tillsammans med eleverna för att det ska bli någon verklig decentralisering. Det är bara genom ett aktivt deltagande från de närmast berörda, som allas resurser och kreativitet kan tas tillvara. Regeringen har nyligen fastställt nya kursplaner för alla ämnen i grundskolan. Kursplanema respektive ämnes karaktär och innehåll. anger Kraven resultat preciseras i ett antal mål, alla elever ska få en som

verklig möjlighet att uppnå och ett antal mål att sträva mot. Kursplaner-

inte några arbetsmetoder och ger inga anvisningar om hur na anger

målen ska nås i någon mening än den som kan utläsas av läropla-

annan övergripande mål och beskrivningen ämnets uppbyggnad och nens av av karaktär. Regeringen har sagt att kursplanerna inte alls är en färdig produkt ska gälla ett visst antal år. De ska prövas i skolans vardagssom arbete. Så regeringen Skolverket eller annat sätt får snart genom signaler kursplan behöver omarbetas, ska det ske. Utan dialog om att en mellan alla inblandade i styrsystemet kommer det inte att fungera.

Rättigheter och skyldigheter i Lpo 94

Skolan skall klargöra för elever och föräldrar vilka mål utbildningen har, vilka krav skolan ställer och vilka rättigheter och skyldigheter elever och deras vårdnadshavare har. Att den enskilda skolan är tydlig

i fråga mål, innehåll och ansvarsfonner är en förutsättning för

om elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Så står det i läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. När det gäller samarbetet mellan hem och skola tas detta också upp under ett särskilt avsnitt, där det sägs att skolans och vårdnadshavamas gemen-

för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förut-

samma ansvar sättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande. I riktlinjerna läroplanen alla arbetar i skolan ett ansvar för ger som samarbetet med föräldrarna när det gäller utvecklingen av skolans innehåll och verksamhet. Lärarna ska samverka med barnens föräldrar och fortlöpande informera dem barnens skolsituation och kunskapsutom veckling. De ska också, med respekt för elevens integritet, hålla sig informerade den enskilde elevens personliga situation. om

Kapitel 3 47

Det handlar alltså inte ensidig information till föräldrarna, om en utan om en dialog, ett möte mellan lärare och föräldrar, där båda parter har ett ansvar för samarbetet med elevernas bästa för ögonen. I debatten om föräldrarnas rättigheter och skyldigheter har förts fram som en brist att dessa inte finns fastlagda i läroplanens riktlinjer samma sätt som för skolans personal. Anledningen är att regeringen kan ålägga skolans personal skyldigheter i förordningsfomi, men att man knappast kan göra motsvarande ålägganden för föräldrar. Skolans samar-

bete med föräldrarna måste bygga frivilliga åtaganden från föräldrar-

nas sida.

De fristående skolorna

En fristående skola skola anordnas fysiska eller enskilda är en som av juridiska personer, dvs. en skola med en annan huvudman än stat, kommun eller landsting. De fristående skolorna får vissa villkor kommunala bidrag för sina elever. Barn och ungdom, som har skolplikt, får i en fristående skola om skolan är godkänd. Det är Skolverket som godkänner en skola och som också kan dra tillbaka ett tillstånd om kraven för godkännande inte längre uppfylls. Enligt skollagen ska en fristående skola godkännas som skola, där vanlig skolplikt får fullgöras, om skolans utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan förmedlar och skolan även i övrigt väsentligen svarar mot grundskolans allmänna mål. I korthet kan man säga att verksamheten i en fristående skola liksom i grundskolan ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och vara öppen för alla. Den ska vara öppen för insyn och får inte ägna sig indoktrinering. Den måste delta i Skolverkets uppföljning och utvärdering och får inte ta ut oskäliga avgifter.

Ändrade förutsättningar för friskolorna

Fram till nittiotalets början var statens inställning till fristående skolor restriktiv. Fristående skolor kunde godkännas för fullgörande av skolplikt om de erbjöd ett pedagogiskt alternativ till det offentliga skolväsendet eller det fanns andra speciella skäl, till exempel att skolan var en

så kallad internationell skola med undervisning på ett annat språk än

48 Kapitel 3

svenska. De fristående skolorna vid 1990-talets början, det fanns ett

sextiotal på grundskolenivå, var också huvudsakligen pedagogiska

alternativ, bland annat ett tjugotal Waldorfskolor och en stor grupp Montessoriskolor. Ett tjugotal skolor hade konfessionell prägel och sju var internationella skolor. I början 1990-talet stärktes de fristående skolornas ställning och av de fick bland annat rätt till bidrag till verksamheten från elevernas hemkommuner. Kommunerna fick göra ett avdrag högst 15 procent av den framräknade genomsnittskostnaden för kommunens egna skolor. 1994 förändrades rätten för kommunerna att göra avdrag till 25 procent. Man införde också rätt för föräldrar att välja skola inom det en offentliga skolväsendet både inom och utom den egna kommunen och motsvarande skyldighet för hemkommunen att betala kostnaderna. en Debatten kom under denna tid mer att handla om valfrihet än om möjligheten att etablera pedagogiska altemativ. Nyckelord i diskussionen valfrihet, mångfald, konkurrens, inflytande och ansvar. Valfriheten var skulle leda till ett ökat föräldraengagemang genom att ett val krävde ett aktivt ställningstagande av föräldrarna. Konkurrensen mellan olika skolor skulle bidra till högre kvalitet och produktivitet inom skolväsendet. Kritikerna menade att de fristående skolorna blev överkompenserade och att kommunernas skolplanering försvårades med ökade kostnader följd. Rädslan för att bli bortvald kunde leda till att en skola inte som tordes redovisa några helst problem och därmed inte heller kunde som diskutera lösningar problem annat än i slutna rum. Men framför allt diskuterades risken för en ökad segregering av skolan. I dagarna lägger den så kallade Friskolekommittén fram sitt betänkande med förslag till ändrade bestämmelser rörande friskolorna.

Vilka startar en friskola

Varför vill välja eller starta fristående skola l Kampen om man en diskuteras motiven bakom tillkomsten fristående skolor. lärohusen av Birgit Rodhe gör följande sammanfattning:

m Rodhe, Birgit 1994: Kampen lärohusen, Studier kring statsmakt och om föräldrarätt i nordisk skolutveckling, Stockholm, Almqvist Wiksell International.

Kapitel 3 49

° I ett historiskt perspektiv är det möjligt att finna ett flertal skolor som fyller en substitutionsfunktion, dvs. de tillkommer därför att en offentlig undervisning saknas eller är kvantitativt otillräcklig. Flickskolor till exempel upprättades vanligen som privatskolor i avsaknad av offentliga alternativ. - Privatskolor kan upprättas för att ge möjligheter till statusförvärv

eller statushöjning. Det kan vara fråga om elitskolor eller om skolor

som ser som sin uppgift att hjälpa de elever som inte klarar sig i ett offentligt skolsystem. ° En viktig funktion för många privatskolor är att bevara och utveckla

kulturell, etnisk eller språklig identitet.

- Skolor som vill genomföra en viss pedagogisk metod eller initiera en pedagogisk reform upprättas ofta som privatskolor. ° Slutligen kan själva friheten att välja skola ses som en viktig funktion och en tillräcklig motivering för att upprätta en privatskola.

Svenska Arbetsgivareföreningen anger i en skrift följande fyra argu-

ment för fristående skolor:

0 I en friskola kan nya idéer kring utbildning, pedagogik och fostran utvecklas. Friskolan kan vara ett alternativ för dem som känner att de vill ha något utöver det kommunala skolsystemet. ° Föräldrar och elever kan ställa större krav skolan och dess verksamhet. Skolan kan samtidigt ställa högre krav föräldrar och elever. Ett gemensamt högt engagemang leder till bättre kvalitet i undervisningen.

- Friskolor drivs ofta ett småskaligt och flexibelt sätt. Klassema kan

ha färre elever. - Friskolorna har mindre administration och byråkrati än kommunala skolor och kan därför använda sina pengar på ett annorlunda sätt.

Den vanligaste orsaken till att man vill starta en friskola är enligt Friskolomas Riksförbund FR att utbildning av det slag som man vill ordna inte finns orten.

2 Svenska Arbetsgivareföreningen 1993: Barn på bolag Att starta fris- kola för grundskolan.

50 Kapitel 3

Bakom en dryg tredjedel av ansökningarna om att starta en ny skola står, enligt FR, en eller flera föräldrar. Bakom ytterligare en fjärdedel står en eller flera lärare. Föräldrar och lärare svarar således för cirka 60

procent av ansökningarna. Olika typer av religiösa, kulturella och språk-

liga föreningar eller invandrarorganistioner svarar för sammanlagt 20 procent av ansökningarna. FR har gjort en enkät bland ett nittiotal intressenter som ansökt om att få starta en skola. Drygt 40 procent av dem uppgav att utbildningen inte fanns orten, 14 procent att skolan orten inte är bra, nio procent att utbildning av detta slag inte finns i Sverige, sju procent ville ta hand om elever med särskilda problem och fem procent angav att skolan orten var nedläggningshotad.

Fristående skolor jämfört med kommunala skolor

Vi redovisar här kortfattat jämförelse mellan fristående skolor och en vanliga skolor.

Företagsform och ledning En friskola kan organisera sin ledning hur den vill. Huvudmannen kan vara en stiftelse, en ideell eller ekonomisk förening, ett aktiebolag eller en enskild finna och ledningsformema kan också variera. En friskola kan vara helt föräldrastyrd med en styrelse består uteslutande föräldrar. Den kan också styras helt utan som av föräldrainsyn. Den kommunala skolan är bunden av statliga och kommunala bestämmelser samt av de kollektivavtal som sluts mellan kommunen som arbetsgivare och de fackliga organisationerna om personalens arbetsvillkor och löner.

Elever I friskola kan man själv bestämma hur många elever man

- en kan och vill ta emot. Det är naturligtvis en stor fördel att kunna begränsa elevantalet och från år till år veta exakt hur många elever man

kommer att ha. Däremot framgår det av förarbetena till skollagen att

lagstiftaren förutsätter att även friskola är öppen för alla och inte en ställer upp diskriminerande villkor för att en elev ska få ansöka om plats vid skolan. En kommun måste erbjuda alla elever som har skolplikt en plats i kommunens skolor. Förändringar i befolkningen i en kommun, omflyttningar, bostadsområden och liknande får omedelbara och inte nya alltid förutsägbara och planeringsbara konsekvenser för skolorna.

Kapitel 3 51

Personal En friskola kan själv rekrytera och anställa sin personal. - Särskilt i etableringsfasen och vid nyrekrytering kan skolan välja lärare och skolledare och handplocka dem som vill arbeta med den inriktning skolan vill ha. I övrigt gäller vanliga arbetsrättsliga villkor för anställning, uppsägning och avskedande. Personalen i den vanliga skolan är kommunalt anställda tjänstemän och för dem gäller kommunens avtal. Den kommunala organisationen blir avgörande för till exempel turordningskretsama vid arbetsbrist. Kommunledningen har normalt delegerat till rektorn vid varje skola att anställa ny personal.

Ekonomi En friskola har rätt till ett kommunalt bidrag för sin verk- samhet med minst 75 procent av den genomsnittliga kostnaden för kommunens egna skolor. Den kan ta ut en mindre avgift av föräldrarna. De tillgängliga resurserna kan skolans ledning hantera helt fritt. Samtidigt har man ett stort ekonomiskt ansvar, som kan vara tungt för en friskola som inte har en stark organisation eller ett företag bakom sig. En friskola kan med kort varsel läggas ned eller i konkurs. En kommunal skola har en helt annan ekonomisk trygghet och den kan också få hjälp med sin ekonomiadministration från den centrala förvaltningen. Samtidigt kan den vara bunden av kommunala bestämmelser, till exempel upphandlingsavtal och liknande.

Undervisningen En friskola ska enligt skollagen ge en utbildning som ger kunskaper och färdigheter som i stort sett motsvarar vad grundskolan ger. Den ska också bygga samma värdegrund. Den får organisera, planera och lägga upp undervisningen hur den vill. Frihetsgraden i undervisningen är egentligen lika stor i en vanlig skola, vilket exemplet på sidan 36 vill illustrera. Friskolorna bygger ofta en sammanhållen idé; en viss pedagogisk inriktning eller en gemensam konfessionell grund. Den nya läroplanen och vårt förslag om lokala styrelser vidgar möjligheterna för en vanlig skola eller en del av en skola att samlas kring en gemensam idé, som man vill ska färga skolans hela verksamhet.

Föräldrainflytande i skolan i dag

Under år har möjligheterna till brukarinflytande i olika kommusenare nala verksamheter ökat. Dessa möjligheter kan också utnyttjas inom skolsektorn.

52 Kapitel 3

Brukarinflytande med stöd kommunallagen av

För att markera behovet av närmare kontakter mellan brukarna och den kommunala förvaltningen finns det i kommunallagen bestämmelser om att nämnderna ska verka för att samråd sker med dem som utnyttjar deras tjänster. Brukama ges inflytande genom den möjlighet, som lagen ger att använda så kallad villkorad delegation. Villkorad delegation innebär att kommunala nämnder har rätt att i samband med delegation till en anställd villkora dennes rätt att fatta beslut med att brukarna ska ges ett visst inflytande över beslutet. Brukama kan också ges rätt att lägga fram förslag, yttra sig eller lägga in veto mot beslutet. Om vetorätten har

använts måste frågan avgöras av nämnden. De försök med brukarråd, förvaltningsråd och liknande som finns på

vissa skolor, sker ofta med stöd av de här bestämmelserna. Men sådana

uppgifter som enligt speciallagstiftning är ålagda en viss befattnings-

havare kan inte ingå i en modell för villkorad delegation. De uppgifter läroplanen ålägger rektorn för skola kan alltså inte delegeras. som en Sedan den 1 juli 1994 finns det möjlighet att inom den kommunala organisationen inrätta självförvaltningsorgan, som svarar för viss förvaltning, verkställighet och beredning. Ett självförvaltningsorgan kan till exempel sköta driften den dagliga verksamheten vid en institution av eller anläggning. Uppgifter, som enligt särskilda regler ska handläggas i viss ordning kan dock inte lämnas till ett självförvaltningsorgan. Hit hör till exempel många uppgifter inom skolans område. I skollagen finns därför en särskild bestämmelse om att föreskrifter om självförvaltningsorgan inte ska tillämpas i fråga om uppgifter för vilka ansvaret enligt

skollagen eller andra bestämmelser ankommer nämnden eller någon

annan.

Kartläggning av föräldrainflytandet i skolan

En kartläggning, Utbildningsdepartementet har låtit göra, visar att som flertalet kommuner har samverkansorgan eller är i färd med att bygga sådana. Samverkansorganen olika ut och kallas lite olika, upp ser men i grunden skiljer de sig inte särskilt mycket åt.

22 Ds 1995:5, Där inte har något inflytande finns inget personligt anman svar. föräldrainflytandet skolan, Stockholm, Frit- En översyn av elev- och i zes.

Kapitel 3 53

De två huvudaltemativen för föräldrainflytande är samverkansorgan för renodlad information och samråd och samverkansorgan med förstärkt inflytande för brukarna det vill säga elever och föräldrar - - genom någon form av villkorad delegation. I båda fallen är det fråga om ett samrådsorgan för rektorn. Samverkansorganen är ofta sammansatta så att det är lika antal företrädare för elever, föräldrar och skolans personal. I samverkansorganen med förstärkt inflytande genom villkorad delegation är brukarna i allmänhet i majoritet. Som ett tredje alternativ finns rena brukarråd med föräldrar och elever i majoritet. Ibland ingår personalrepresentanter i rådet. Samverkansorganen behandlar i stort sett samma typ av frågor.

Nästan alla samverkansorgan tar upp frågor som rör skolmiljö, budget,

inköp och dagar av olika slag friluftsdagar, temadagar, lovdagar. Mer sällan diskuterar man pedagogiska frågor eller frågor som rör målen för skolans verksamhet och utveckling.

Positiva föräldrar

Utvärderingar visar att både elever och föräldrar är positiva till samverkan. Föräldrarna upplever samverkansorganet som ett bra instrument för föräldrar som önskar inflytande. De ger ibland uttryck för att det egentligen inte är själva beslutsmakten som är viktigast, utan i stället att få insyn i skolans verksamhet och problem och att kunna bidra och påverka arbetet i samrådsorganet. Man samverkansorganet genom ser som en bra inforrnationskanal mellan skolan och hemmen och känner sig delaktig i vad som händer i skolan. Men synpunkten att det i längden inte är tillräckligt intressant och givande att sitta i ett organ utan verklig makt framförs också. Rektoms attityd, öppenhet och genuina vilja till samråd anges som en förutsättning för en bra verksamhet i samverkansorganet. I nästan alla utvärderingar kan man utläsa en osäkerhet, framför allt hos föräldrarna, om samverkansorganets funktion och om vilken roll man själv har och vilka uppgifter och mandat som organet har. Många föräldrar anser att de inte är tillräckligt insatta i viktiga frågor, till exempel budget och organisation, för att ett bra sätt kunna delta i och ta ansvar för beslut.

54 Kapitel 3

Instruktiva exempel

I utredningen redovisas några instruktiva exempel på föräldrainflytande ute i skolorna. Vi har kompletterat med några egna exempel. Bland exemplen finns Fullriggaren Malevik i Kungsbacka, en l-9-skola startade 1992. Skolan har arbetat för att få en ökad elevsom och föräldramedverkan och påverkan i skolan. Vid skolan finns ett brukarråd betår företrädare för föräldrar, elever och personal. som av Brukarföreträdarna är i majoritet. Hälften av brukarrepresentantema är föräldrar och hälften elever. Rektorn är tills vidare ordförande i brukarrådet och har det yttersta ansvaret för att dess verksamhet ska komma igång. För rådet gäller villkorad delegation för rektorn på så sätt att beslut, som inte är av rent verkställande natur, endast får fattas efter tillstyrkan från brukarrådet. För tillstyrkan krävs enkel majoritet, även om ambitionen är att alla beslut ska vara eniga. Vid oenighet eller om en majoritet i brukarrådet vill driva en helt annan linje, är den naturliga utvägen att hitta en kompromiss. Annars förs frågan över till skolstyrelsen för beslut. Skolan inbjuder också föräldrarna till Pedagogiska aftnar för att diskutera i smågrupper. Några rubriker får exemplifiera vad som har diskuterats: Vad är vår kunskapsyn, Vad står Lpo 94 för, Vad innebär det konkret för oss, Vilka arbetssätt och arbetsformer har vi här och hur fungerar dessa i praktiken och Vi diskuterar och penetrerar våra målsättningar. Bergaenheten i Kiruna kommun, en låg- och mellanstadieskola, tre daghem, deltidsförskola, ett fritidshem och ett antal familjedaghem, en arbetar särskilt med att försöka förverkliga Elevinflytande, Föräldrainflytande och Enhetsråd på ett bra sätt. Den utgångpunkten för Bergaskolan är att en demokragemensamma tisk skola god utbildning alla, är organiserad enligt demokratiska ger principer och förmedlar demokratiska värderingar. Med detta som utgångspunkt har arbetet inriktats på att få klassråd, elevråd och enhetsråd att fungera. Enhetsrådet består av två föräldrar från skolan respektive bamorrtvå anställda från skolan respektive barnomsorgen, fyra elever, sorgen, kanslist och rektorn. Rådet diskuterar och beslutar i frågor som rör en enhetens arbete och verksamhetens innehåll. Alla representanter i enhetsrådet har röst. Det är viktigt att enhetsrådet har möjlighet att fatta en beslut som även rör kämverksamheten, så att föräldrar och elever känner att de har ett verkligt inflytande. Samtal har förts om ansvaret för verksamheten, ytterst åvilar rektorn, utifrån att både elever, försom men

Kapitel 3 55

äldrar och personal vill skapa så bra verksamhet möjligt för en som barnen Bergaenheten. Brevlådor finns uppsatta central plats för förslag till enhetsrådet. Kräkbergsskolan är högstadieskola i Luleå där medvetet och en man aktivt arbetar för att skapa största möjliga delaktighet i skolarbetet för både elever och föräldrar. Skolan är angelägen föräldrarna att se som en kunskapskälla. Skolan arbetar med ämnesövergripande kunskapsområden. Föräldrarna inbjuds att vara med i planeringen dessa och att medverka i av utvecklingen av nya kunskapsområden och ny teknik. Inför till exempel en sexveckorsperiod, då arbetet ska omfatta ett visst tema, är föräldrarna med och diskuterar innehåll och uppläggning. Efteråt träffas föräldrarna i samband med uppföljning och utvärdering. Föräldrarna har möjlighet att direkt vara med och påverka sina barns undervisning. Lärarna ser denna föräldramedverkan som en möjlighet, inte ett hot. som Skolan försöker förlägga arbetsmöten med föräldrarna kvällstid. Det händer också att undervisning varit förlagd till kvällstid för att föräldrarna skulle kunna med. Skolan är inte heller främmande för vara att en förälder, utifrån sin yrkeskunnande, skulle kunna med och vara ta hand om vissa lektioner. Mellringeskolan är l-9-skola i Örebro arbetar aktivt med en som demokratifrågor och elev- och föräldrainflytande. Hela Hem och Skolaföreningens styrelse sitter i ett skolråd tillsammans med personal och elever. Ordförande i Skolrådet är föreningens ordförande. Rådet tar upp en rad praktiska frågor som till exempel anställningsfrågor, mat och städning, men diskuterar också mobbning och tar upp frågor om undervisningens innehåll och uppläggning. Rådet har i första hand karaktären av ett samtalsforum där skolans rektor och personal lämnar information och lyssnar på föräldrarnas synpunkter. Ordföranden anser att skolrådet borde få rätt att fatta beslut för att det i längden ska kännas meningsfullt att vara med. Han upplever samtidigt en viss osäkerhet om hur mycket föräldrarna kan och ska lägga sig i pedagogiska frågor och också vilken nivå engagemang som är möjlig i förhållande till föräldrarnas tid och möjligheter. Förutom regelbundna sammanträden med skolrådet anordnar skolan träffar dit alla föräldrar inbjuds och där informerar och disman om kuterar kring pedagogiska frågor. Uppläggningen i Mala skola ger en bild av ett mer informellt samarbete med föräldrar. Mala skola är en enparallellig lågstadieskola med 53 elever i årskurserna 1-3 och sexårsverksamhet i by utanför Hässleen holm. Skolan har föräldramöten varje månad och föräldrarna får därmed regelbundet veta vad som händer i skolan och förstår varför lärarna

56 Kapitel 3

arbetar de gör. Föräldrarna känner sig hörda och respekterade. som Genom att föräldrarrnötena hålls korta, kan man delta nästan varje gång utan att det blir betungande. De täta föräldramöten har också bidragit till gemenskap mellan de vuxna även utanför skolan. en Lärarna att föräldrarna ofta är skeptiska innan barnen börjar menar i Mala skola. Skolan är känd för att använda mycket lite av traditionella läromedel, i stället ett starkt undersökande arbetssätt. Man har men

elevernas språkliga och begreppsliga utveckling i fokus i ett arbete som

ofta är tematiskt. Föräldrarna har funderingar om arbetssätt och om barnen egentligen lär sig det som de ska kunna. De täta kontakterna med skolan brukar dock leda till att de efter en tid blir mycket positiva till skolans sätt att arbeta.

Kommentarer

Det är uppenbart att nuvarande lagstiftning inte lämnar utrymme för att

lokala styrelser, brukarråd eller andra samverkansorgan någon verklig

ge makt. I stället har och befogenheter i skolan i hög grad samlats ansvar hos skolans rektor och hos styrelsen för utbildningen. Föräldrarnas inflytande i skolan har ofta reducerats till servicefunktioner. Föräldrar är välkomna att ta del i skolans arbete när det gäller att organisera friluftsdagar och studiebesök och att arbeta med trivselfrågor i skolan. På många håll fungerar också informationen till föräldrarna om vad som sker i skolan bra. Däremot har föräldrarna sällan något reellt inflytande över de pedagogiska frågorna i skolan. Här känner sig också föräldrarna ofta osäkra. De uttryck för osäkerhet vad de egentligen kan och får lägga ger en om sig i och säger sig ofta sakna den kunskap som skulle behövas för att ta del i diskussioner skolans organisation och uppläggningen av om undervisningen, också för för till exempel budgetmen att ta ansvar

frågor. i

Skolledare och lärare uttrycker tveksamhet till att släppa in föräldrari de pedagogiska diskussionerna. Man ser oftare föräldrarna som ett na hot mot sitt arbete i skolan än skulle kunna utnyttjas som en resurs som för att vidga skolans perspektiv. När skolan inbjuder föräldrarna till pedagogiska aftnar eller andra möten de huvudsakligen skolans villkor. Skolan ger inarrangeras formation den läroplanen, om skolans kunskapssyn, om skolans om nya projekt och liknande. Det gör att föräldrarna redan i anslaget tilldelas den okunniges roll, den som ska informeras och lära sig saker.

Kapitel 3 57

Vi har hittat mycket få exempel där utgångspunkten i stället har varit att ta upp frågor där föräldrar skulle kunna framträda i expertroll, till

en exempel en diskussion om utvecklingssamtalens roll i arbetslivet, barns aktiviteter utanför skolan, familjens betydelse för barns fostran och förändringar i arbetslivet borde påverka skolarbetets inriktning. som Vi menar att läroplansfrågor och andra för skolan viktiga frågor ska tas upp vid föräldramöten, det bra både för skolan och för men vore föräldrarna om diskussionerna ibland fördes föräldrarnas villkor mer eller som en skola där särskilt anstränger sig för försöka nå - man att invandrarföräldrama uttrycker det: Vi försöker utnyttja dom kan om

någonting annat än att bara vara invandrare Det kanske är fler än invandrarföräldrama som kan tänkas kunna någonting annat än

att vara föräldrar. Föräldrarna som har deltagit i olika former samverkansorgan är av nöjda med att få insyn och infomiation. Men de knappast uttryck för ger

att de skulle ha något ordentligt att säga till eller känna ett

om ansvar för de beslut som fattas i skolan.

Erfarenheter från Danmark och England

Skolbestyrelser infördes begrepp i dansk lag 1990. I alla skolor ska som det finnas bestyrelser där representanter för föräldrarna utgör majoriteten och är de enda som automatiskt har rösträtt. De väljs fyra år genom allmänna val. Ordföranden för bestyrelsen väljs bland föräldrarepresentantema. Lärare och elever deltar utan rösträtt, men kan tilldelas rösträtt av kommunfullmäktige om bestyrelsen så önskar. I bestyrelsens uppgifter ingår att fastställa principer för skolans verksamhet rörande bland annat undervisningens organisation, timtalet i varje årskurs, utbudet valfria ämnen, specialundervisning, elevernas av fördelning klasser, samarbetet mellan hem och skola, kontakter med hemmen om elevens studieresultat, arbetets fördelning mellan lärarna samt gemensamma arrangemang för eleverna under skoltiden, till exempel lägerskola, praktik m.m. Bestyrelsen ska också godkänna skolans budget, fastställa läromedel och ordningsregler samt utarbeta förslag till läroplaner, till försöks- och utvecklingsarbete och till remissyttranden till kommunfullmäktige. Skolledaren är ett slags verkställande direktör bestyrelsen och har fått ett ökat och större befogenheter. ansvar

23Lindell, Lars 1995: Föräldramedverkan i skolan, Högskolan i Kalmar.

58 Kapitel 3 sou 1995:103

En utvärdering den första mandatperioden visar att mer än tre av fjärdedelar föräldrarna upplever samarbetet med skolledama som av positivt, de samtidigt uttryck för betänksamheter inför den men ger förstärkta skolledarrollen. Många skolbestyrelser anger att de inte har fått det gehör hos kommunens centrala enheter de hade hoppats på. som Drygt hälften de förtroendevalda att de inte tänker ställa upp av anger för omval. Utvärderingen visar också att elevrepresentantema är minst positiva till bestyrelsema och tycker att uppgifterna ofta är fjärranliggan-

de och främmande. Granskningar de danska bestyrelsema visar också att det ligger en av begränsning i bestyrelsemas arbete så till vida att det är en skarp gräns mellan bestyrelsen och dess behandling av principer å ena sidan och skolledningen och dess hantering i praktiken å den andra sidan. Det är

skolledningen hanterar de frågor kommer upp i skolans vardag

som som och då kommer ofta övergripande principer till korta inför verklighetens

krav. Rektorn har också vid sin sida ett pedagogiskt råd, i vilket lärarna

ingår. Det är framför allt i det pedagogiska rådet som frågor som direkt

rör undervisningen kommer och då står föräldrarna utanför. upp Vid valet till skolbestyrelser för 1994 och fyra år framåt var valdelta- . gandet bara 40 procent. Undervisningsministeriet har nyligen tillsatt en arbetsgrupp som ska förslag till hur kan öka föräldrars intresse för att arbeta i skolbege man styrelser. Arbetsgruppen ska bland annat undersöka valperioden ska om ändras, bestyrelsema ska ha större inflytande när det gäller att om anställa och avskeda lärare och de ska ha större inflytande skoom lans undervisning. Arbetet ska avslutas senast den 1 april 1996.

Uppgifterna nedan skolstyrelser i England är huvudsakligen hämtade om från material och intervjuer samlade vid ett studiebesök i Lewishams

kommun i London våren 1995. Enligt lag är alla skolor i England skyldiga att inrätta en styrelse, en goveming body. En sådan styrelse ska bestå av:

föräldrar valda av föräldrarna ° lärare valda av kollegiet ° ledamöter utsedda den lokala skolmyndigheten ° av

så kallade co-opted members utsedda av styrelsen för att

representera lokalsamhället - skolans rektor

Kapitel 3

Styrelsema består av 11-19 ledamöter beroende skolans storlek. Styrelsemas ansvarsområden är bland skolans administrativa annat planering, ekonomi, lokaler, hälso- och säkerhetsfrågor, tjänstetillsätt-

ningar, läroplansfrågor och disciplinfrågor.

Ledamöterna uppbär inga arvoden och får inte heller täckning för några utgifter i samband med sammanträdena. Detta framhölls som ett problem, eftersom man bara kan rekrytera ledamöter kan delta i som arbetet utan att förlora inkomst och har råd själva stå för till som att exempel reseutgifter. En intervju med skolföreträdare i Lewisham vid handen gav att styrelserna har inneburit revolution på gott och Enligt våra en ont. sagesmän leder styrelserna till en ökad makt för rektorn, vanligen, som

genom sin överlägsna kunskap, kan styra lekmännen i styrelsen. Styrel-

sema har oväntat för regeringen kommit att bli maktfaktor - - en som

vänder sig mot olika regeringsbeslut. De utgör starka lobby-grupper

som går ihop över landet. De har häri blivit maktfaktor framför allt genom en därför att det i styrelserna ingår lokala politiker och andra lokala företrädare. Styrelsema sig också i mindre utsträckning den opponerar mot lokala myndigheten än mot regeringen. Ett problem, togs i intervjun, är styrelseledamötemas brissom upp tande kunskaper både om skolförhållanden, regler etc. och sin om egen roll och sitt eget ansvar. Det har också visat sig svårt få föräldrar att att ställa upp så mycket som krävs, vilket styr urvalet föräldrar, på av som

intet sätt är representativt för hela föräldragruppen i skola.

en

Det är intressant att göra jämförelser med andra länder och det finns

paralleller till det förslag som vi lägger fram och den verksamhet som sedan flera år bedrivs i Danmark och England. Men det finns också

väsentliga olikheter. Båda länderna har skoltradition än den en annan svenska och det finns också skillnader i samhällena i övrigt. De danska bestyrelsema har, enligt vår uppfattning, övergripande mer funktioner än vi avser att våra lokala styrelser ska ha. De pedagogiska frågorna hanteras i Danmark i första hand det pedagogiska rådet, där av föräldrarna inte är representerade. Möjligen kan detta också förklara

elevernas ointresse för bestyrelsema. Rektoremas makt sägs ha ökat i Danmark, då måste veta att rektorn i danska skola i men man en ut-

gångsläget hade betydligt mindre inflytande och än vad

ansvar en svensk rektor har i dag. När det gäller England är olikheterna i deras styrelseform och vårt

förslag påtagliga. De engelska styrelserna består inte bara skolfolk

av utan också valda representanter för samhället utanför skolan. Det av engelska styrsystemet skiljer sig också från det svenska.

60 Kapitel 3

En del de problem relateras från Danmark och England kan av som visa sig också i vår försöksverksamhet. Det gäller därför att vara uppmärksam dem både i försöksverksamheten och i utvärderingen.

Kapitel 4 61

4 Förslag om försöksverksamhet

med lokala styrelser

Förslaget

Vi föreslår att möjlighet öppnas för kommunerna anordna fören att söksverksamhet, där rad beslutsfunktioner i dag ligger en som styrelsen för utbildningen eller rektorn för en skola, får överlåtas till en lokal styrelse, i vilken föräldrar är i majoritet.

Försöksverksamheten föreslås anordnas med stöd det generella av bemyndigande att anordna försöksverksamhet inom det offentliga skol-

väsendet som finns i skollagens 15 kap. 4 § och utan hinder vad av som

stadgas om självförvaltningsorgan enligt kommunallagen i 2 kap. 1 §

skollagen. Den bör bedrivas med stöd särskild förordning, av en som närmare reglerar villkoren för verksamheten. Ett förslag till sådan en

förordning finns i bilaga

Härigenom kan man inom det offentliga skolväsendets skapa ram ett utrymme för att driva skolor med ett betydande utrymme för självförvaltning.

Försöksverksamheten bör omfatta grundskolan och äga under rum

en femårsperiod mellan den l juli 1996 och den 30 juni 2001.

Försöksverksamhetens syfte, utformning och omfattning

Syftet med den föreslagna försöksverksamheten är pröva styrelatt nya

seformer i skolan och att vidga föräldrainflytandet. Föräldrarna ska kunna ta ett direkt och konkret för sina barns skolgång

ansvar genom att ingå i lokal styrelse för barnens skola. De ska sin meden genom verkan i styrelsen kunna tillföra skolan kunskaper och erfarenheter och

genom sitt ökade engagemang kunna bidra till utveckling skolans en av pedagogiska verksamhet. Vi föreslår försöksverksamhet där hela skolor eller delar skolen av or, till exempel några klasser, årskurser eller arbetsenheter, på egen begäran får ha styrelse med beslutsfunktioner. Vi den en tror att vanligaste modellen blir att hel skola får styrelse, är öppna en en men

för att det ibland kan ändamålsenligt att del skola övergår

vara en av en

till självförvaltning. Det kan lättare att få igång försöksverk-

vara en

62 Kapitel 4

samhet i mindre skala, skaffa sig erfarenheter och sedan ta ställning till

eventuell utvidgning. Förutsättningen för att en självförvaltning av en skisserat slag ska fungera, är att det finns ett genuint intresse hos ovan föräldrar sig ett för sina barns skola. Det måste en grupp att ta ansvar också finnas ett positivt hos huvudmannen, skolledama, lärarna gensvar

och den övriga skolpersonalen.

Vi föreslår försöksverksamheten utformas möjlighet för att som en kommunerna överlåta vissa och beslutsfunktioner från att ansvarsstyrelsen för utbildningen och rektorn för skola till en lokal styrelse en för en grundskola. Många beslut enskild skola ligger i dag huvudmannen som rör en för skolan, dvs. kommun. Det gäller till exempel frågor som rör en resursanvändning, skolorganisation, lokaler och anställning av personal. kommunala organisationen är avgörande för vilken nivå olika Den beslut fattas. Vi förutsätter att kommunerna, i samband med försöksverksamheten, den lokala styrelsen överlåter vissa beslutsfunktioner

i dag ligger på styrelsen för utbildningen, skolförvaltningen, rektorn som eller andra chefspersoner i den kommunala förvaltningen. berörda skolan och nämnden bör komma överens om vilka Den villkor ska gälla för den lokala styrelsen och vilka beslut som ska som överlåtas till den. Överenskommelsen bör sedan preciseras i en särskild

arbetsordning. Nämnden utser ledamöter och eventuella ersättare

från de kan ingå i styrelsen. När det gäller elever-

förslag grupper som representation bör inskränkningar gälla vid inrättandet nas samma som

självförvaltningsorgan enligt kommunallagen.

av det gäller den lokala styrelsens sammansättning föreslår vi att När för föräldrarna på skola alltid ska vara i majoritet, representanter en eftersom vidgat föräldrainflytande är själva poängen med försöksett verksamheten. Rektorn ska självskriven ledamot. I övrigt vara som vi lokalt bör få komma överens vilka krav som man anser att man om

ska ställa styrelsens sammansättning och representativitet samt ta

ställning till hur den ska utses.

Hur ska det gå till

I praktiken tänker vi beslutsgången kring att starta en försöksverk-

oss samhet så här: Initiativet tas vid enskild skola av en grupp föräldrar, en grupp en föräldrar och elever eller skolledningen. Idén diskuteras och lärare, av förankras hos föräldrar, lärare och skolledning. Man konkretiserar ett

Kapitel 4 63

förslag till självförvaltningsmodell. Förslaget föreläggs nämnden. Över-

läggningar sker sedan med nämnden försökets nämnare utformning. om En överenskommelse träffas med nämnden om vilka beslut ska som överföras till lokal styrelse. Överenskommelsen preciseras en i en arbetsordning. Kommunen anmäler till Skolverket tänker utnyttja att man möjligheten till självförvaltning och hur den valda modellen anger ser ut. Försöksverksamheten startar.

Uppföljning och utvärdering

Genom försöksverksamheten ska stat och kommun vinna kunskaper och erfarenheter, sikt kan leda till omfattande förändringar i som mer styrsystem, organisation och pedagogisk verksamhet i skolan. Vi föreslår att de kommuner vill anordna försöksverksamhet som med stöd av den föreslagna förordningen, ska anmäla detta till Skolverket. Anmälan ska kunna utgöra god grund för planering en en av utvärderingen. Den bör förutom själva anmälan innehålla redogörelse en för utgångsläget och beskrivning den aktuella skolan, varför en av man vill delta i försöksverksamheten och hur den ska utformas hur samt man tänker utvärdera försöket.

Motiv till förslaget

Föräldrarna har för lite inflytande i skolan

Föräldrarna har huvudansvaret för sina barns fostran och utveckling. Men de har i dag, trots allt åren har sagts och skrivits som genom om föräldrars rätt till inflytande över sina barns skolgång och behovet av samverkan mellan hem och skola, inget verkligt inflytande över eller ansvar för det som sker i skolan. Vi tycker alltså att föräldrarnas inflytande är för litet i grundskolan. Därför är det viktigt att tillmötesgå föräldrar vill sig som engagera mer i sina barns skola. De får inte stöta hinder gör att de som ger upp. De ska inte heller behöva sig efter fristående skola för sina se om en

barn för att ändra situationen; något inte heller erbjuder verk-

som en lig möjlighet för flertalet föräldrar eftersom de fristående skolorna inte är så många och den geografiska spridningen inte är särskilt stor. De nya läroplanema klart besked att föräldrarnas inflytande ger om måste öka. Redovisningen i kapitel 3 visar att de flesta kommuner betonar brukarinflytande i sina skolplaner. Olika former förvaltningsråd av

3 l5-ll82

64 Kapitel 4

och samverkansorgan där föräldrar ingår har blivit vanliga. Vi tycker att detta är lovande och vill medverka till en snabb utveckling genom att öka den lokala friheten. Den lokala styrelse vi föreslår, kommer att fatta beslut i viktiga som frågor. Eftersom föräldrarna är representerade i styrelsen och dessutom kommer i majoritet får föräldrarna maktposition som de att vara - en saknar i dag. Detta tror vi får flera gynnsamma effekter. För det första blir alla inblandade tvungna att ta styrelsen allvar. De beslut den fattar får betydelse för arbetet i skolan. Det blir som angeläget för skolsidans representanter att få gehör för sina förslag och åsikter, vilket borde leda till att de går in för dialog med föräldrarna. en Det blir gemensamt intresse för ledamöterna i styrelsen att skaffa ett fram fylligt beslutsunderlag. För det andra blir det signal till alla berörs av skolan att en som föräldrarnas ställning har blivit starkare. Styrelsearbetet i all ära, men det är ändå föräldrarnas vardagliga kontakter och deras samarbete med

lärarna och den övriga personalen är det viktigaste. Vi hoppas att

som föräldrarnas representation i styrelsen blir puff i rätt riktning för en

deras inflytande elevgruppnivå. Vi det är önskvärt att den pedagogiska miljön en skola

anser att bildar genomtänkt helhet, där de anställda tillsammans med elever en och föräldrar kan skapa plattform för undervisningen. Det en gemensam nationella utvärderingsprogrammet visar att detta inte är så vanligt i den svenska grundskolan. Man behöver inte längre än till Danmark för bilden ska Där finns det tradition radikala att vara en annan. en av förändringsförsök berör hela skolor, både inom och utom det offsom entliga skolväsendet. Vårt förslag bör kunna bidra till att det blir vanligare i Sverige med skolor där alla eller åtminstone en större grupp -

på skola drar håll.

en - samma

Förslaget gäller grundskolan

sexåring i hög grad beroende sina föräldrar. Detsamma gäller En är av för det den är tio, elva år. En bit i tonåren blir barn allt mesta som upp

självständiga. Frigörelsen från föräldrarna är naturlig och barnen

mer ska kunna få stöd av skolan i sin frigörelseprocess. Respekten för barns utveckling och integritet kan komma i konflikt med strävan öka föräldrarnas inflytande i skolan. Det är viktigt en att

att lärare och föräldrar tillåter att eleverna blir självständiga och tar ett

Det också olyckligt en lokal styrelse skulle komma eget ansvar. vore om

Kapitel 4 65

att innebära begränsningar av barns och ungdomars möjligheter att

påverka sin skolvardag och sin utbildning, till exempel i det fria valet.

Mot den här bakgrunden tycker vi att det är naturligt att begränsa förslaget till grundskolan. Under gymnasietiden blir alla studerande myndiga och kan därmed väljas till kommunala förtroendeuppdrag, till

exempel som ledamot i kommunfullmäktige. Ungdomarna måste i den åldern betraktas också i skolsammanhang. Om de vänjer sig

som vuxna vid att kunna påverka undervisningen i grundskolan, bör de inte få

några större svårigheter att delta i styrningen verksamheten i

av gymnasieskolan. Då behöver de inte längre ha föräldrarna företrädare, som utan kan själva hävda sina intressen brukare. som Vi kommer att överväga fonnema för den nuvarande skolkonferensen i gymnasieskolan i vårt fortsatta arbete. Det ligger nära till hands att öppna möjligheten att skolkonferensen ombildas till styrelse för gymnasieskolan med liknande beslutsbefogenheter vi föreslår att som en lokal styrelse i en grundskola ska kunna ha. I sådan styrelse skulle en de studerande kunna vara i majoritet. Det är önskvärt med olika modeller för självförvaltningen i gymnasieskolan lika väl i grundskolan. som

Ansvar och befogenheter

Styrelsen ska kunna behandla alla frågor är viktiga för skolan. Det som

kan både vara frågor som ligger inom det statliga och det kommunala

ansvarsområdet, till exempel pedagogisk inriktning, ekonomisk planering, utformning av skolans fysiska miljö, rekrytering och åtgärder mot mobbning. Styrelsen bör också kunna besluta i konkreta frågor om bland annat fördelning timmar för ämnen, ämnesgrupper, språkval av m.m. och när skoldagen ska börja och sluta. Reglerna om så kallad villkorad delegation brukarna i till ger ex-

empel ett förvaltningsråd inflytande över beslut skolans verksamhet.

om

Det gäller frågor som kommunens politiker har delegerat till rektom.

Denna form av delegation finns i två varianter. Den minst omfattande innebär att brukarna får lägga fram förslag eller yttra sig innan egna beslutet fattas. Den andra varianten innebär i praktiken vetorätt. Om brukarna är emot ett beslut rektorn vill fatta går frågan tillbaka till som

66 Kapitel 4

den politiska nivån, där bestämmer hur det ska vara. Vetorätt man förekommer bara i fåtal kommuner. Se vidare sidan 51. ännu ett Möjligheterna att inrätta självförvaltningsorgan i skolan begränsas

bestämmelse i skollagen. Den innebär att frågor som rektorn

genom en

för enligt läroplanen och grundskoleförordningen inte kan ingå

ansvarar i självförvaltningen. Detsamma gäller beslut enligt grundskoleförsom ordningen ska fattas styrelsen för utbildningen i kommunen. av Genom vårt förslag blir det möjligt för kommuner som medverkar i försöksverksamheten att bortse från den här begränsningen. Av den

arbetsordning fastställs på grundval överenskommelse mellan som av en

nämnden och skolan ska det framgå vilka frågor som den lokala styrel-

ska ansvara för och fatta beslut om. sen Vi har i kapitel 3 redovisat ansvarsfördelningen mellan stat och kom-

mun i skolväsendet. Det ingen tvekan att staten har lagt ett tungt ansvar rektoär om i det styrsystemet skolområdet. Läroplanen anger inte rema nya mindre än fjorton viktiga frågor de har ett särskilt ansvar för. som Med vårt förslag får detta helt eller delvis överföras från ansvar - rektorn till den lokala styrelsen. Vårt förslag inte att rubba ansvarsfördelningen mellan stat och avser kommun. En lokal styrelse övertar del rektoms beslutsfunksom en av tioner kommer få rektorn har i dag när det gäller att samma ansvar som inrikta skolans verksamhet att nå de riksgiltiga målen. Staten kan att sin tillsynsmyndighet, Skolverket, rikta anmärkningar mot en genom skolas sköta sina uppgifter enligt gällande bestämmelser. Det sätt att utkräver huvudmannen för skolan, det vill säga komansvaret staten av alltså alltid kommunen har det yttersta ansvaret för munen. Det är som skolor uppfyller de nationella målen för skolan. Härvidlag blir att dess det ingen skillnad kommunen i sin tur utkräver ansvar och begär om rektor har tillsatt eller den styrelse till

åtgärder av den som man av

vilken har delegerat och befogenheter. Kommunen kan man ansvar också avbryta försöksverksamheten märker att någonting går om man

snett. Rektorn kommer fortfarande pedagogisk ledare och chef för att vara lärarna och den övriga personalen i skolan. Rektorn har också som

24 Ds 1995:5, Där inte har något inflytande finns inget personligt anman svar. elev- och föräldrainflytandet i skolan, Stockholm, Frit- En översyn av zes, sidan 19.

25 Skollagen 2 kap. 1§.

Kapitel 4 67

ansvarig tjänsteman en skyldighet att informera styrelsen om ramarna för dess arbete. De politiker som invånarna i kommun väljer måste ha det överen

gripande ansvaret för kommunens ekonomi och verksamhet. Föräldrain-

flytande liksom andra former av brukarmakt får hålla sig inom de - ramar som kommunens politiker bestämmer. Vårt förslag innebär ingen komplikation i det avseendet, eftersom det ansluter sig till de principer för decentralisering inom en kommun som redan tillämpas. Hur ska frågor om anställning, uppsägning och avskedande av anställda hanteras i en självförvaltande skola Vårt svar är att den enda skillnaden jämfört med andra skolor blir vid rekrytering personal. I av dag är det vanligen rektorema som bestämmer ska anställas; vem som med vårt förslag kan den lokala styrelsen fatta beslut anställning. om

I övrigt blir det inga grundläggande skillnader i hur personalfrågoma

sköts. De som arbetar i en självförvaltande skola är liksom tidigare anställda i kommunen och har samma arbetsrättsliga ställning som

personalen på övriga skolor. Det innebär bland annat att övertalighet på

andra skolor i kommunen skulle kunna komma att beröra självfören valtande skola. Det är emellertid fullt möjligt kommun kommer att en överens med de fackliga organisationerna om att de vanliga turordningsreglerna inte ska gälla under försöksperioden. Vi dock att menar problemet inte ska överbetonas eftersom det är lärarbrist komsnarare som

mer att vara det stora problemet i många kommuner en bra bit in på

2000-talet. Den ekonomiska handlingsfriheten för en skola med självförvaltning blir begränsad. Det är önskvärt att överenskommelsen med kommunen ger skolan möjlighet att hantera sin ekonomi inom ett ramanslag som bestäms för minst ett år i taget. Det formaliserade inflytandet genom en styrelse för skolan får inte minska möjligheterna till inflytande för barn och ungdomar det dagliga arbetet. Tanken är tvärtom att föräldramajoriteten i styrelsen ska innebära ett stöd för deras inflytande över sitt eget lärande. Uppgifter som innebär myndighetsutövning eller annat sätt som rör en enskild studerandes rätt ska inte läggas styrelsen. Exempel sådana uppgifter är betygsättning av och disciplinära åtgärder mot en enskild elev. Sådana frågor ska skötas befattningshavare av samma som i dag.

68 Kapitel 4

Styrelsens sammansättning

Eftersom vi vill ett stort utrymme för respektive kommun och skola ge att utforma överenskommelse är vårt förslag inte preciserat när en egen det gäller hur styrelsen ska sammansatt. Ett givet villkor är emelvara lertid att föräldrar ingår i styrelsen och utgör en majoritet.

Vi utgår ifrån att representanter för de studerande kommer att vara

med i styrelsen, och att de är det i ökande utsträckning med stigande ålder. Som parallell vill vi nämna arbetsmiljölagen som sedan 1990 en gäller för alla studerande i grundskolan. De ges tillfälle att genom skyddsombud medverka i skolans skyddsarbete från och med årskurs Det är också naturligt att representanter för personalen ingår. Det är just mötet mellan alla dem berörs av skolans arbete som fruktgenom som bara diskussioner och verklig samverkan kan komma till stånd. Vi att rektorn är självskriven i styrelsen. Rektorn och styrelsen anser bör utveckla ett nära samarbete och då är det naturligt att hon eller han är ledamot styrelsen. Det skulle i praktiken bli svårt för en rektor att av sköta sina chefsuppgifter skolan utan att vara med i styrelsen. Vi emellertid att det inte är självklart att rektorn ska ordförande menar vara i styrelsen; den uppgiften kan en av föräldrarna ha. Även måste föreskriva att styrelseledamötema ska utses av om man nämnden, kan lämna till nämnden och skolan att bestämma vilka man

olika ska ingå i styrelsen. Redan i dag finns det olika sätt

grupper som representanter i samverkansorgan, föräldraråd och liknande. Vi att utse det är bra att pröva olika modeller inom för försöksanser att ramen verksamheten. Vårt förslag några föräldrar möjlighet att bli mycket aktiva och ger

att påverka skolan i hög grad. Om det ska bli bra måste representantema

förankra sig hos övriga föräldrar. Det kan till exempel ske genom att de lämnar fyllig information regelbundet, ordnar föräldramöten för hela skolan, samarbetar med klassombuden och styrelsen för hem- och skola-

föreningen och så vidare. Hur detta ska utformas är något som föräldrar-

och lärarna varje skola med självförvaltning bör avgöra. na

En öppen försöksverksamhet

Det finns två skäl till att vårt förslag lokala styrelser är ganska om öppet. Vi vill ha försöksverksamhet där många olika modeller en prövas, eftersom vi tror att det den bästa grunden för framtida överger väganden. En långtgående precisering skulle enligt vår mening inte

Kapitel 4 69

heller stämma med andan i det nya styrsystemet. Kommuner och skolor ska ha stor frihet att göra lösningar de lokala förhållandena. som passar Vi vill emellertid varna för försöksverksamhet där kommun en en utan vidare bestämmer att alla skolor ska bli självförvaltande skolor.

Det finns alltför många exempel progressiva idéer har pådyv-

som lats uppifrån och sedan havererat. Det är illa när det sker från staten, men det är lika negativt om en kommun gör sig skyldig till detsamma. Man kan inte alls vara säker på att det varje skola i kommun en finns föräldrar som är intresserade av att sig så mycket engagera som krävs för att sköta ett styrelseuppdrag. På vissa skolor kanske föräldrarna bara har börjat att göra sig gällande och är nöjda med de möjligheter till inflytande som redan finns. Ett styrelseuppdrag kräver också tid.

Det kan finnas många olika hinder för förälder ska kunna avsätta

att en både arbetstid och fritid för ett krävande uppdrag hon eller - även om han tycker att det är angeläget.

Vi tror att utgångspunkten för självförvaltande skola bör att

en vara det finns ett uttalat lokalt intresse. Det kan till exempel föräldrar vara och lärare på en skola som känner att de skulle vilja prägla skolans verksamhet på ett tydligare sätt än vad är möjligt i dag. De känner som att de har gemensamma utgångspunkter och idé de skulle vilja en som förverkliga. Det kan röra sig viss pedagogisk inriktning eller helt om en enkelt att de vill satsa på självstyre som värdegrund.

Försöksperioden bör vara ganska lång, eftersom det enligt vår erfarenhet dröjer ett bra tag innan man ser några tydliga effekter den här

av

typen av förändringar. Vi anser att fem år är en lagom lång tid.

Det är angeläget att verksamheten följs och utvärderas både upp lokal och central nivå. Utvärderingen är särskilt viktig med tanke de

frågor vi har behandlat i det föregående. Vi har tagit fördelar

som upp som vi tror står att vinna, till exempel att föräldrarna kommer att engagera sig mer i all verksamhet i skolan, att undervisningen och den pedagogiska utvecklingen stimuleras och att lärarnas kompetens breddas. Men vi har också behandlat våra farhågor för negativa effekter, till exempel risken för en ökad segregation i skolan och för att vissa grupper av föräldrar kan komma att dominera andra föräldragruppers bekostnad. Sådana frågor måste belysas i utvärderingen.

Reservation

av Peder Sandahl

Jag menar bestämt att föräldrarnas inflytande i skolan måste öka ett reellt sätt. Det innebär att såväl det formella som det informella inflytandet blir större. Min uppfattning är dock att det framför allt handlar om föräldrars och elevers möten med skolan, där den personliga relationen spelar stor roll. Ett intressant exempel det är de utvecklingssamtal som nu börjar växa fram och som bland annat förutsätter kontinuerliga möten mellan lärare, föräldrar och elev ett jämbördigt plan. Det är också intressant att pröva styrelsefonn där föräldrar har majoritet och en får besluta över frågor som till exempel berör skolans grundläggande idé, dess ekonomi och organisation. För att skolan ska kunna utvecklas ett positivt sätt måste bland annat lärarnas motivation öka. Min uppfattning är att ett aktivt deltagande och anvarstagande i beslut rör den arbetssituationen är som egna en förutsättning för denna motivationshöjning. Och det är det som är ett av huvudsyftena med den skolreformen. nya Kraften i det nya styrsystemet finns i det lokala frirum som är en

konsekvens av den målstyrda skolan. Möjligheten till pedagogisk

en utveckling ligger framför allt i de möjligheter som de professionella, lärare och skolledare, tillsammans med elever utvecklar i en deltagande

målstyming. Delaktighet i och makt över sin arbetssituation förut-

är en sättning för att det ska fungera. Skolkommitténs förslag, om föräldramajoritet i en styrelse, som både

i princip och i praktiken, ska besluta om frågor som direkt och indirekt

berör lärarnas professionella roll didaktiker, kan innebära begränssom ningar av lärarnas makt över sitt eget arbete. På sätt kan elevers samma möjlighet till inflytande minska i det som enligt min uppfattning är ett krympt frirum. Eftersom utvecklingen en skola mycket beror hur det lokala frirummet kan brukas av professionella och elever får inga inskränkningar ske i det lokala. Skolledare, lärare och elever måste ha

makt över sin arbetssituation i de didaktiska frågorna.

Jag reserverar mig därför mot att denna styrelse även får beslutsmandat i frågor didaktisk art direkt eller indirekt berör lärare, av som skolledare och elever.

Bilaga 1 73

Kommittédirektiv

Dir 1995:19

Det inre arbetet i skolan

Beslut vid regeringssammanträde den 9 1995 mars

Sammanfattning av uppdraget

En kommitté tillkallas med uppdrag att belysa det inre arbetet i det

offentliga skolväsendet för barn och ungdom och föreslå åtgärder för att

stimulera den pedagogiska utvecklingen. Uppdraget skall vara slutfört den l november 1997.

Bakgrund

Skolan och målstymingen

Under de senaste decennierna har villkoren för arbetet i skolan förändrats på ett genomgripande sätt. Styrningen av skolan har lagts om helt. I skollagen de överanges gripande målen och bestämmelserna för skolan. Den nationella styrningen i övrigt sker inte längre genom ett omfattande regelverk utan främst genom läroplaner, kursplaner och nationellt fastställda betygssystem. I läroplaner och kursplaner anges vilka målen är och vilket ansvar som olika befattningshavare i skolan, främst lärare och rektor, har. Det är kommunerna och skolorna har ansvaret för skolverksom samhetens genomförande och för att verksamheten utvecklas så att den svarar mot de uppställda målen. Innehållet i undervisningen mål i läroplaner styrs genom som anges

och kursplaner. Den nya målstymingen bygger distinktion mellan

en målen för verksamheten å sidan och sättet att arbeta för ena processen, att nå målen, å den andra. De läroplanema och kursplanerna är nya avsedda att ange mål, inte att precisera hur arbetet skall bedrivas. Rektor, lärare och personal i varje skola skall själva utforma mål annan för undervisningen och forma arbetet tillsammans med eleverna. Det betyder lokalt måste tolka de nationella målen och välja innehåll, att man

arbetssätt osv. Det är fråga om en deltagande målstyming.

74 Bilaga 1

Samtidigt är denna distinktion mellan mål och process problematisk. Vad eleverna skall lära sig kan sällan skiljas från hur. Skolans uppgift när det gäller fostran till demokrati kan tas som exempel. Ett mål att sträva mot i skolväsendet är att varje elev tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö och att varje elev utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska fonner. Därför det i läroplanema bl.a. anges att läraren skall planera och utvärdera undervisningen tillsammans med eleverna i hög grad fråga processen. Många av de mål som - en om i läroplanema och kursplanerna gäller attityder, värderingar och anges handlingsberedskap olika slag. Där ligger processen åtminstone i sina av

grunddrag inbyggd i målet. Inga ämnen eller kunskapsområden är

oberörda dessa mål. De griper över hela skolverksamheten, alltså inte av enbart det i snäv mening kan uppfattas som undervisning. som Den grundläggande ansvarsfördelningen mellan den politiska nivån, övergripande mål, och den personal i skolorna som utformar som anger och för att dessa mål nås, skall ligga fast. processen svarar

Processens utfonnning har direkt betydelse för målen uppnås. Det

om är därför befogat att staten, skolans yttersta uppdragsgivare, nu som också uppmärksammar det inre arbetet i skolorna, i syfte att identifiera möjligheter och problem och stimulera till pedagogisk utveckling inom för det decentraliserade ansvaret. ramen

Ändrade förutsättningar

Det är inte bara det ändrade styrsystemet kraftigt har förändrat som förutsättningarna för skolans arbete. Samhället förändras kontinuerligt

många sätt. Förändringarna påverkar både eleverna kommer till

som skolan och det liv de skall leva efter skoltiden och skolan skall som som kvalificera dem för. Skolan institution har en annan ställning i som

samhället än för några generationer sedan, något också förändrat

som förutsättningarna för det inre arbetet. De elever kommer till skolan är annorlunda än förr. Förhållandet som mellan barn och jämlikt. Barn och ungdomar har ett eget vuxna är mera liv utanför familjekretsen och skolan i utsträckning som skiljer dem en från tidigare generationer. De är inte avskännade från de vuxnas värld när det gäller kunskaper och erfarenheter. De tar inte vuxnas ord för vidare. De uppfattar det inte förhand givet hur deras gott utan som liv skall gestalta sig, utan räknar med att de själva kan och skall välja livsstil, verksamhet, bostadsort osv. De har andra föreställningar om framtiden än deras föräldrageneration hade på motsvarande stadium i livet. Många barn och ungdomar får tidigt erfarenheter av andra länder

Bilaga 1 75

och kulturer, av andra sätt att leva och uppfatta livet. Genom medierna möts de av ett flöde av intryck och information som är ofantligt mycket större än tidigare, och de tvingas ständigt välja vad de skall ägna sin uppmärksamhet. Utvecklingen innehåller betydande problem. Många människor unga tror sig om att i större utsträckning än sina föräldrar kunna välja liv och framtid. I verkligheten är det långtifrån alla kan välja och realisera som sina drömmar. Stora grupper tvingas genom segregation och utslagning till ett liv med få alternativ. Det finns en allvarlig risk att en del dem av hänvisas till ett liv utanför samhället, utan plats i arbetsliv och andra gemenskaper. Det samhälle eleverna skall leva i efter skoltiden är väsentligt annorlunda än det som föräldrarna eller far- och morföräldrama levde i när de var unga. Detta skapar i sig en risk för en generationsklyfta. Både mäns och kvinnors roller handlar i dag att förena som vuxna om föräldraskap, yrkesverksamhet och samhällsansvar. Fritiden har ett mycket större utrymme i människors liv än tidigare. Sverige är i dag snarare ett tjänstesamhälle än ett industrisamhälle. I arbetslivet finns det större krav och ökat utrymme för den enskilde att i samarbete - med sina närmaste arbetskamrater ta ansvar för hur arbetet läggs upp. Arbetsinnehåll, metoder och organisation förändras fortlöpande. Det ställer större krav än tidigare varje person att förstå och ta ställning till förändringarna och att fungera under ändrade förhållanden. Den tekniska utvecklingen accelererar. Infonnationstekniken är väg att radikalt förändra innehållet i mångas arbete och skapar möjligheter till kommunikation över stora avstånd. Arbetslivet har förändrats därhän att nästan alla har behov av återkommande förnyelse och fördjupning av sina kunskaper. Skolan måste arbeta ett sätt som rustar eleverna för detta. Massmediema har givit alla människor inblick i vad som händer i världen, i vårt eget land och utanför. T.ex. har riskerna för miljön både nationellt och globalt med vårt nuvarande sätt att leva blivit uppenbara.

Medborgarnas anspråk självbestämmande och att få påverka

samhällets institutioner har ökat i takt med ökade kunskaper. Man kan emellertid också se oroande exempel politisk apati och minskat intresse för att delta i demokratiska processer. Den snabba tekniska utvecklingen bär många möjligheter men medför också problem. Hur människor förhåller sig till all den nya information som finns att tillgå i det moderna samhället är demokraen tifråga. När människor inte förmår omforma informastora grupper av tion till egen kunskap uppstår det nya klasskillnader, där gränsen dras mellan dem som kan och dem som inte kan bearbeta och i sin vardag införliva den information som finns tillgänglig.

76 Bilaga I

Med dessa samhällsförändringar följer också att skolan som institution har en annan ställning än tidigare. Den utstrålning av makt och myndighet som institutionen skola tidigare har haft är nu kraftigt försvagad. Skolan har inte längre en självklar auktoritet i förhållande till

elever och föräldrar och inte något monopol kunskapsförmedlingen

i samhället. Läraren kan inte luta sig mot skolans institutionella auktoritet och yrkets traditioner, utan måste i mycket större utsträckning verka med den egna personligheten som insats. Det har lett till att läraren

kommit eleverna närmare, något som fyllt läraryrket med nytt innehåll

stimulans. Samtidigt upplever många hur lärarens utsatthet och och ny sårbarhet har ökat. När skolans traditioner inte längre uppfattas som givna och odiskutabla ökar föräldrarnas krav inflytande över sina barns skolgång och elevernas krav inflytande över sin dagliga verksamhet. Dessutom

bidrar föräldrarnas högre utbildningsnivå till att lärarna inte längre har

ett självklart tolkningsföreträde. Skolan kan inte utföra sitt uppdrag avskild från resten samhället. Den nära samverkan mellan grundav skolan och barnomsorgen, de senaste åren har utvecklats i många som kommuner, är ett exempel på detta. I läroplanema markeras vikten av samverkan med arbetslivet och med närsamhället i övrigt. För en betydande andel allmänheten och av eleverna framstår skolan även i av

dag sluten värld inte påverkas omvärlden. Här återstår

som en som av alltså att fullfölja skolans öppnande mot samhället. De samhällsförändringar beskrivits här ställer nya krav skosom lan, elever, lärare och rektorer. Vad behöver t.ex. lärare kunna i denna situation På vilket sätt kan innehåll, arbetsmetoder och nya organisation omformas för att möta dessa nya förutsättningar och samhällskrav Hur kan lärarna stödjas i sin nya roll Vilket utrymme finns för elevers och föräldrars inflytande Vilka strategier är möjliga att använda för en skola som vill sträva mot större öppenhet gentemot det omgivande samhället

Några perspektiv på skolans inre arbete

Lärandet i skolan

Skolan institution för elevernas lärande och personliga utveckling. är en Det hjälper föga vad skolan vill och tror sig lära ut inte eleverna om själva tar ansvar för sitt lärande. För eleverna är skolan inte bara lektioner i ämnen och kurser. Sammed kamrater raster och håltimmar, lekar och spel, diskussiovaron

Bilaga I 77

ner med lärare och andra vuxna i och utanför klassrummet- allt sådant

bidrar till deras upplevelse av skolan och påverkar deras lärande och

utveckling. Det är helheten som formar kunskaperna, och kunskaper innefattar bl.a. föreställningar, attityder och färdigheter. Men skoltiden är inte bara en förberedelse för elevernas liv efteråt.

Den är också deras liv medan de går i skolan. Livskvalitet är ett lika berättigat anspråk för barn och ungdomar som för vuxna. Därför är det viktigt att se på arbetet i skolan ur den enskilda elevens helhetsperspek-

tiv. Det måste vara roligt och viktigt att gå i skolan. Annars kränks elevernas rätt till livskvalitet, och de får svårt att lära sig. Det finns en risk för att skoltillvaron blir enforrnig, när lektion läggs till lektion, hur väl planerad och genomförd undervisningen än är inom varje lektion för sig. Skolan får inte bli alltför förutsägbar, den måste också vara spännande och utmanande. Undervisningens innehåll måste beröra eleverna, få dem att uppleva

att det som försiggår i klassrummen gäller dem själva. Så är det inte alltid. Alltför många elever uppfattar undervisningen som skild från

deras egna erfarenheter och framtidsföreställningar. De får därför svårt att ta till sig den kunskap som undervisningen skulle hjälpa dem till. Trygghet är ytterligare en förutsättning för att elever skall kunna uppleva skolarbetet som roligt. Klimatet i skolan är utomordentligt betydelsefullt. Hur de vuxna i skolan bemöter eleverna och varandra och hur eleverna bemöter varandra sinsemellan inverkar på vad eleverna lär sig. Om bemötandet i skolan är sådant att elever inte känner sig respekterade som personer, begränsas också utsikterna att de lär sig det som undervisningen syftar till. Däremot lär de sig kanske andra saker, t.ex.

att inte tro på sig själva, eller att avsky skolan, eller bådadera. Mobb-

ning skapar motsatsen till trygghet och kan under inga förhållanden tolereras. Alla elever måste få uppleva delaktighet och gemenskap i alla skolans aktiviteter. Vad flickor och pojkar lär sig i skolan beror en mängd faktorer

som samverkar på ett komplext sätt. En faktor rör undervisningens innehåll, hur intresserade de är av de ämnen och problem som tas upp

och om innehållet kan kopplas till deras egna erfarenheter. En annan faktor har att göra med kommunikationsforrnema i undervisningen, hur flickor och pojkar blir sedda och bemötta. En tredje faktor rör arbetsformerna i undervisningen. Avgörande är emellertid att dessa faktorer inte ses isolerade från varandra utan samverkande med varandra. Kunskap växer ur gemenskaper och ur det sammanhang och den miljö där eleverna befinner sig. Det är därför viktigt att uppmärksamma vilket sätt eleverna får erfarenhet av att arbeta tillsammans med

78 Bilaga 1

kamrater, lärare och andra vid sitt kunskapssökande i skolan. I den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes våren 1992 säger Statens skolverk att den positiva bilden av skolan störs av att eleverna tycks vara ovana vid att tänka självständigt i skolarbetet och att de över lag har dålig förmåga att tillämpa sina kunskaper. Samtidigt är katederundervisning den vanligaste undervisningsfonnen, framför allt på högstadiet, medan elevaktiva och undersökande arbetssätt används i ganska begränsad utsträckning. En utbredd katederundervisning är i det här perspektivet problematisk, framför allt om den utmärks av ensidig informationsförmedling och traditionella förhör. Det ligger en pedagogisk utmaning i skolans uppgift att möta varje elevs individuella behov samtidigt som gemenskap och samarbete skall utvecklas.

Ämnesövergripande undervisning, organiserad utifrån teman eller

problem i verkligheten, är i många fall att föredra om man vill hjälpa eleverna att uppfatta sammanhang, få en helhetsbild och kunna ta ställning i olika avseeenden. Det har funnits inslag i tidigare styrsystem t.ex. att timplanema byggt på veckotimtal försvårat sådan - som en undervisning. Indelningen i ämnen har varit den helt dominerande organisationsprincipen för undervisningen. Även är timplanema nu indelade i ämnen, och kursplanerna avser ämnen resp. kurser i ämnen. Det betyder inte att undervisningen bör ske i ämnen eller i varje kurs för sig. Det är lärare och elever kommer överens hur målen i som om

kursplanerna bäst skall uppnås. Det kan ske i ämnesintegrerat arbete

men också inom ramen för ett enskilt ämne eller en enskild kurs. Det är angeläget att kartlägga vad som uppfattas som hinder för en mer ämnesobunden undervisning. Flera viktiga mål för skolverksamheten kan inte heller hänföras till

något eller några bestämda ämnen. Det gäller bl.a. att eleverna skall

stimuleras att omfatta vårt samhälles värderingar och låta gemensamma dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling. Skolans uppgift att fostra till demokrati och att motverka främlingsfientlighet och rasism

har inte heller någon naturlig hemvist i ett enskilt ämne. Utöver dessa exempel nämner läroplanema också vissa kunskapsområden som bör

integreras i olika ämnen. Det gäller t.ex. miljö, sex och samlevnad och alkohol, tobak och narkotika. Rektor ges ett särskilt ansvar för denna integration. Det är mycket viktigt att det inre arbetet i skolan utformas så att de inte direkt ämnesanknutna målen för verksamheten kommer till sin rätt. Skolan kan i dag inte fullgöra sitt uppdrag enbart genom att varje medarbetare tilldelas sin uppgift och sköter den på egen hand efter bästa

förmåga. Det styrsystemet innebär omfattande decentralisering

nya en

av beslut i viktiga frågor. Det förutsätter att personalen i varje skola

Bilaga 1 79

gemensamt diskuterar hur skolans arbete skall läggas Skolledning, upp. lärare och övrig personal behöver också samtala och samverka med varandra för att eleverna skall få ut av skoltiden det är meningen. som Eftersom lärarrollen inte längre har ett starkt stöd i skolans auktoritet som institution och i yrkets traditioner, blir lärarna som personer mer sårbara än tidigare. Detta förstärker också behovet det kollegiala av samtalet mellan de vuxna i skolan.

En skola för alla

Skolan skall bidra till att samhället utvecklas bort från orättvisor mellan människor. Därför är den svenska skolan en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda personliga, sociala och kulturella förutsättningar. Det är skolans uppgift sin organisation och att anpassa sin undervisning så att alla barns förutsättningar tas till En skola vara. för alla betyder en skola där alla elever blir sedda och bemötta, där alla elevers erfarenheter får utrymme, och där alla elever får undervisning en som tillgodoser deras behov och möter deras intressen. Det finns anledning att betrakta det inre arbetet i skolan ett klassur

perspektiv. Elever med olika social bakgrund har ofta olika språk och

olika erfarenheter. Också sättet att lära sig kan vara olika beroende social bakgrund. Hur eleverna väljer ämnen och studievägar har starkt samband med deras sociala bakgrund. Uppenbarligen fungerar skolan fortfarande så att eleverna sorteras och kvalificeras för liv med mycket olika grad av frihet och självbestämmande. Det är viktigt att diskutera det inre arbetet i skolan i detta perspektiv och söka modeller för verksamheten som leder bort från sorteringen. En annan viktig aspekt är kön. Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett viktigt mål i all samhällets verksamhet. Det fråga makt, är en om som alltfort är ojämnt fördelad mellan könen. Den svenska skolan skall ge flickor och pojkar likvärdig utbildning. Det kräver att alla elevers en förutsättningar och erfarenheter beaktas i skolan. Det är en fråga både om att bli varse och ta till vara de olikheter som finns mellan flickor och pojkar och att respektera den fundamentala likheten. Verksamheten i skolan behöver bygga kunskap om både likheten och olikhetema. Regeringen har nyligen i en proposition jämställdhet mellan kvinnor om och män inom utbildningsområdet prop. 199495:164 betonat vikten

av dessa frågor.

Etnisk och kulturell tillhörighet viktig dimension behöver är en som beaktas i skolans inre arbete. Sverige är ett mångkulturellt samhälle. Det

80 Bilaga I

är viktigt att alla elever oavsett bakgrund i etniskt och kulturellt hänseende får använda sina erfarenheter och uppleva att de blir sedda och bekräftade i skolan. Det är också viktigt att alla elever får lära sig att förstå och respektera den erfarenhet som andra grupper har och därmed fördjupa sin förståelse av verkligheten. En fundamental fråga är hur skolan bemöter de barn och ungdomar har de allra största svårigheterna. Det gäller vare sig svårigheterna som beror funktionshinder av något slag, sociala omständigheter som skapar utsatthet, eller andra omständigheter. Skolan skall demokratiserande kraft i samhället. Eleverna vara en skall fostras till demokrati bl.a. genom att alla elever även i praktiken skall kunna påverka, delaktiga och ta ansvar. Det är viktigt att vara uppmärksamma sambandet och spänningen mellan den representativa demokratin i form statens och kommunens inflytande över och anav för verksamheten och den mer direkta demokratin i en skola dir svar personal, elever och föräldrar tillsammans tar ansvar.

Uppdraget

Mot bakgrund de möjligheter och problem som det nya styrsystemst av med dess läroplaner och kursplaner erbjuder och de samhällsförändav ringar olika slag kortfattat beskrivits i det föregående är det av som

kommitténs uppgift att föreslå åtgärder för att stimulera den pedagogiska

utvecklingen i skolan och för att undanröja de hinder som kan finnas för den. Inte minst inom lärarutbildningen och fortbildningen av skolpersonal kan det finnas behov särskilda insatser för att främja utvecklingen av av det inre arbetet i skolan. Kommittén skall belysa det inre arbetet i skolan ur perspektiven klass, kön, funktionshinder och etnisk och kulturell tillhörighet. Uppgiften är här huvudsakligen att sammanställa befintlig kunskap och

värdera den. Det står kommittén fritt att lämna förslag åtgärder.

Kommittén skall överväga vilket sätt skolan kan ta till vara det faktum att vårt samhälle är mångkulturellt och använda detta som en i sitt arbete. I denna del skall kommittén samråda med kommittén resurs

för översyn av invandrarpolitiken Ku 1994:11.

Vidare skall kommittén överväga hur inflytandet för elever och föräldrar inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom skall kunna stärkas. Det underlag under hösten 1994 sammanställts av som särskild utredare inom Utbildningsdepartementet Där man inte har en

något inflytande finns inget personligt ansvar En översyn av elev och

föräldrainflytandet i skolan, Ds 1995:5 skall därvid beaktas.

Bilaga 1 81

Kommittén bör stimulera en offentlig debatt om frågor rör det

som inre arbetet i skolan. I detta syfte kan skrifter publiceras och konferenser anordnas i kommitténs regi. I sitt arbete skall kommittén beakta FN-konventionen barnets om rättigheter. Många av de frågor som kommittén skall behandla ingår i Statens skolverks arbetsfält. Kommittén skall samverka med Skolverket så att kompetens och övriga resurser inom kommittén resp. verket tas till vara bästa sätt. Därvid skall kommittén samråda med arbetsgruppen rörande fördelning av arbete, ansvar och kompetens mellan skolans myndigheter och departementet U 1994:1. Kommittén skall samråda med dels en parlamentarisk referensgrupp, dels en referensgrupp av representanter för personalorganisationer skolområdet samt elev- och föräldraorganisationer. Kommittén skall även samråda med kommittén för utveckling av gymnasieskolan U 1994:02 och utredningen om levnadsvillkor i storstadsområden, samt i övrigt med berörda myndigheter och kommittéer.

Ramar för kommitténs arbete

Uppdraget skall vara slutfört senast den l november 1997. I den del som gäller inflytande för elever och föräldrar skall kommittén redovisa sina överväganden senast den 1 november 1995. Kommitténs överväganden om hur samhällets mångkulturella karaktär kan utnyttjas som resurs i skolan skall redovisas senast den 31 augusti 1996. Kommittén skall beakta regeringens direktiv dir. 1994:23 till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden. Kommittén skall även i tillämpliga delar följa regeringens direktiv om regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 jämställdhetspolisamt om tiska konsekvenser dir. 1994:124.

Kommitténs förslag får inte leda till kostnadsökningar för staten eller

kommunerna. Eventuella förslag som medför ökade utgifter skall finansieras genom omprioriteringar inom berörda områden. Kommittén får dock inte i sina förslag till finansiering omfördela medel anvisade av konjunkturskäl till ordinarie verksamhet inom området. Kommittén skall före den 15 april 1995 komma in med budgeten plan över beräknade kostnader för utredningen.

Utbildningsdepartementet

Bilaga 2 83

Parlamentariska referensgruppen

Centerpartiet Marita Ljung, Västerås Folkpartiet liberalerna Ulf Nilsson, Lund Kristdemokratiska samhällspartiet Eva Kläppe, Kalmar Miljöpartiet de Gröna Marja Andersson, Rönninge Moderata samlingspartiet Tomas Högström, Västerås Socialdemokraterna Torgny Danielsson, Amotsfors Marie-Louise Rönnmark, Umeå Vänsterpartiet Emil Persson, Stockholm

Referensgruppen för centrala

intresseorganisationer

Agneta Anderlund, Lärarförbundet Gustav Grundin, Elevorganisationen i Sverige Ann Holm, Riksförbundet Hem och Skola Agneta J örbeck, Sveriges Skolledaiförbund Christian Kamil, Sveriges Elevråds Samarbetsorganisation Jon Stenbeck, Lärarnas Riksförbund Christopher Tägtström, Elevorganisationen i Sverige

Bilaga 3 85

Förslag till förordning om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolväsendet 1995-00-00

Regeringen föreskriver följande.

1 § En kommun får bedriva försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan enligt bestämmelserna i denna förordning.

2 § Fullmäktige får besluta att en nämnd får uppdra en lokal styrelse för en skola eller för en del av en skola att under nämnden helt eller delvis ha hand om frågor som rör förvaltningen av en skola. I sådana fall får uppgifter enligt grundskoleförordningen som 1994:1 194 och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 åvilar styrelsen för utbildningen eller rektorn överlåtas den lokala styrelsen i den utsträckning som anges i 3 och 4 §§. Till den lokala styrelsen får inte överlåtas uppgifter som innebär myndighetsutövning eller som i annat fall avser enskilda elevers personliga förhållanden.

3 § Följande uppgifter som enligt grundskoleförordningen 1994:1194 åvilar styrelsen för utbildningen eller rektorn får överlåtas på en lokal styrelse: ° fördelningen av timmar enligt 2 kap. 4 ° beslut om friluftsverksamhet enligt 2 kap. 5 0 ansvaret för att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen som elevens val enligt 2 kap. l0 ° beslut om skolans val enligt 2 kap. 11 - beslut om arbetsplanen enligt 2 kap. 13 - beslut om den närmare sammansättningen av elevvårdskonferensen enligt 3 kap. 4 - beslut om lärotider enligt 4 kap. 1-3 §§, - fördelningen eleverna klasser och grupper enligt 4 kap. 4 § och ° fastställandet av schema enligt 4 kap. 5

4 § Följande uppgifter som enligt läroplanen för det obligatoriska skolväsendet Lpo 94 åvilar rektorn får överlåtas lokal styrelse: en - ansvaret för den lokala arbetsplanen, - utformningen av skolans arbetsmiljö,

86 Bilaga 3

samordningen av undervisningen i olika ämnen, ° ansvaret för att ämnesövergripande kunskapsområden integreras ° i undervisningen i olika ämnen, utformningen undervisningen och elevvårdsverksamheten så - av att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver, den kompetensutveckling som krävs för att personalen profes- ° sionellt skall kunna utföra sina uppgifter, utvecklingen av formerna för samarbetet mellan skolan och ° hemmen och för föräldrarnas information om skolans mål och sätt att arbeta och om olika valaltemativ, anpassningen resursfördelningen och stödâtgärdema till den ° av värdering av elevernas utveckling som lärare gör, skolans program för att motverka alla former av trakasserier och ° mobbning bland elever och anställda, ° samverkan med förskola och skolbarnsomsorg, samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför sko- ° lan, organisationen den studie- och yrkesorienterande verksam- ° av heten och utvecklingen av skolans internationella kontakter.

5 § Nämnden skall i arbetsordning fastställa den lokala styrelsens en uppgifter, sammansättning, arbetsfonner och mandattid. Nämnden väljer ledamöter och ersättare förslag från de olika kan vara representerade i den lokala styrelsen. grupper, som En lokal styrelse skall ha föräldramajoritet och rektorn skall vara självskriven ledamot.

6 § För lokala styrelser gäller i övrigt bestämmelserna om självförvaltningsorgan i 5 kap. 21-22 §§ kommunallagen 1991:900.

7 § En kommun har beslutat att delta i försöksverksamheten skall som anmäla detta till Statens skolverk. Kommunen skall uppge hur försöksverksamheten kommer att utformas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1996 och gäller till utgången av juni 2001.

Statens offentliga utredningar 1995

Kronologisk

förteckning

Ett renodlat näringsförbud. N. 40. Älvsäkerhet. K. . Arbetsföretag En ny möjlighetför arbetslösa.A. 41 Allmän behörighetför högskolestudier.U. . - . Grön diesel miljö- ochhälsorisker.Fi. 42. Framtidsanpassad Gotlandstrafik.K. . - Längtidsutredningen1995. Fi. 43. SambandetRedovisning Beskattning.Ju. . - Várdenssvåraval. 44.Aktiebolagetsorganisation.Ju. . slutbetänkande av Prioriteringsutredningen.S. 45. Grundvattenskydd.M.

Muskövarvetsframtid. Fö. 46. Effektivare styrningoch rättssäkerhet . Obligatoriskaarbetsplatskontakter för arbetslösa. A. i asylprocessen. A. . Pensionsrättigheter och bodelning.Ju. 47. Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB . Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.Fi. samt polislagen.Ju. ..Översyn skattebrottslagen.Fi. av 48. EG-anpassade körkortsregler.K.

11.Nya konsumentregler.Ju. 49. Prognoser över statens inkomster och utgifter. Fi.

12.Mervärdesskatt Nya tidpunkterför 50. Kunskapsläget kämavfallsomrädet1995.M. redovisningoch betalning.Fi. 51 .Elförsörjning i ofred. N.

13.Analys av Försvarsmaktens ekonomi.Fö. 52. Godtrosförvärv av stöldgods Ju.

14.Ny Elmarknad + Bilagcdel.N. 53. Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.Fö.

15.Könshandeln.S. 54. Fastighetsbildning en gemensam uppgift för stat - 16.Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.S. och kommun. M.

17.Homosexuellprostitution. S. 55. Ett samlatverksamhetsansvar för asylärenden.A.

18.Konst i offentlig miljö. Ku. 56. Förmåneroch sanktioner

19.Ett säkraresamhälle.Fö. utgifter för administration.Fi. - 20. Utan stannar Sverige.Fö. 57. Förslag om ett internationelltflygsäkerhets-

21. Staden vattenutan vatten. Fö. universiteti Norrköping-Linköping. U.

22.Radioaktiva ämnen slår ut jordbruk i Skåne.Fö. 58. Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkes- - 23. Brist elektronikkomponenter.Fö. roller och arbetsfältinom socialtjänsten.S.

24.Gasmolnlamslár Uppsala.Fö. 59. Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi

25. Samordnadoch integreradtägtrañkpå olika aspekter modeller, finansiering - Arlandabananoch i Mälardalsregionen.K. och incitament.S.

26. Underhâllsbidragoch bidragsförskott, 60. Kvinnofrid. Del A+B. S.

Del A och Del B. S. 61. Myndighetsutövningvid medborgarkontor.C.

27. Regionalframtid + bilagor. C. 62. Ett renat Skane.M. 28 Lagen om vissainternationellasanktioner 63. Översyn skattereglernaför stiftelseroch ideella . av en översyn. UD. föreningar. Fi.

29. Civilt bruk av försvarets 64. Klimatförändringari trafikpolitiken. K. resurserregelverken,erfarenheter,helikoptrar. Fö, 65. Näringslivetstvistlösning.Ju.

30.Alkylat och Miljöklassning av bensin.M. 66. Polisensanvändning av övervakningskamerorvid

31. Ett vidareutvecklatmiljöklassystemi EU. M. förundersökning.Ju.

32. IT och verksamhetsförnyelse inom rättsväsendet. 67. Naturgrusskatt, m.m. Fi.

Förslagtill nya samverkansformer.Ju. .IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.SB.

33.Ersättningför ideell skadavid personskada.Ju. 69. Betaltjänster.Fi.

34. Kompetensför strukturomvandling.A. 70. Allmännakommunikationer för alla K. - 35 Avgifter inom handikappomrädet.S. 71. Behörighet och Urval. Förslagtill nya regler för . 36 Förmåneroch sanktioner en samladredovisning. antagningtill Universitetoch högskolor. U. . - Fi. 72. Svenskainsatserför internationellkatastrof-och

37 Vårt dagligablad stödtill svenskdagspress.Ku. flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. . - 38 Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial Fö. . yrkesutbildning.U. 73. Ett aktiebolagför servicetill universitetoch

39. Somereflections on SwedishLabourMarket högskolor U. m.m. Policy. A. 74. Lägenhetsdata. Fi.

Någrautländskaforskares syn svensk 75. Svensk flyktingpolitik i globaltperspektiv.A.

arbetsmarknadspolitik.A. 76. Arbete till invandrare.A.

1995 Statens offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

77. Rösterom EU:s regeringskonferens hearingmed organisationsföreträdare, debattörer och forskare.UD. 78. Den svenska rymdverksamheten.N. 79. Vårdnad,boendeoch umgänge. JU. 80. EU om regeringskonferensen 1996 institutionemasrapporter synpunkteri övriga medlemsländer. UD. - 81. Ny rättshjälpslagoch andra bestämmelser om rättsligt bistånd.Ju. 82. Finansieringslösningar för Göteborgs-och Dennisöverenskommelsema. K. 83. EU-kandidater 12länder som kan bli EU:s nya medlemmar.UD. 84 Kulturpolitikens inriktning. Ku. 84. Kulturpolitikensinriktning i korthet. Ku. - 85.Tjugo års kulturpolitik 1974-1994. Ku. 86. Dokumentationoch socialtjänstregister.S. 87. Försäkringsrörelsei förändring Fi. 88. Den brukademångfalden.Del l+2. Jo. 89. Svenskar i EU-tjänst.Fi. 90. Kämavfall och Miljö. M. 91. Ett reformerat straffsystem.Del l-III. Ju. 92. EG:s arbetstidsdirektivoch desskonsekvenser för det svenskaregelsystemet.A. 93. Omprövning av statligaåtaganden. Fi. 94. Personalavveckling, utbildning och beskattning. Fi. 95. Hälsodataregister Vârdregister.S. - 96.Jordens klimat förändras.En analys av hotbild och globala åtgärdsstrategier.M. 97. Miljöldassning av Snöskotrar.M. 98. 1990-talets bostadsmarknad en förstautvärdering.N. - 99. SMl-llzs verksamhetsformK. 100 .Hållbar utvecklingi landets tjällomráden.M. 101.Ett utvidgatEU möjligheter och problem. - Sammanfattning ett av seminariumi augusti1995. UD. 102.Medborgarnas EU frihet och säkerhet - Frågorom unionenstredje pelare inför regeringskonferensen1996.UD. 103 .Föräldrar i självförvaltandeskolor. U.

Statens offentliga utredningar 1995

Systematisk förteckning

Statsrådsberedningen Samverkanför fred. Den rättsligaregleringen.[53]

Svenskainsatserför internationellkatastrof-och IT-kommissionensarbetsprogram1995-96.[68] flyktinghjälp. Kartläggning,analysoch förslag. [72]

Justitiedepartementet Socialdepartementet

Pensionsrättigheter och bodelning.[8] Vårdenssvåraval. Nya konsumentregler.[11] IT och verksamhetsfömyelse inom rättsväsendet. slutbetänkande Prioriteringsutredningen.[5] av

Förslagtill samverkansformer.[32] Könshandeln.[15] nya Socialtarbete mot prostitutioneni Sverige.[16] Ersättningför ideell skadavid personskada.[33] SambandetRedovisning Beskattning.[43] Homosexuellprostitution. [17] - Underhâllsbidragoch bidragsförskott, Aktiebolagetsorganisation.[44] Del A och Del B. [26] Tvángsmedelenligt 27 och 28 kap. RB samt polislagen.[47] Avgifter inom handikappomrádet.[35]

Godtrosförvärv Kompetensoch kunskapsutveckling om yrkesav stöldgods [52] - Näringslivetstvistlösning.[65] roller och arbetsfältinom socialtjänsten.[58]

Polisensanvändning övervakningskamerorvid Ohälsoförsäkringoch Samhällsekonomi av olika aspekter modeller, finansiering förundersökning.[66] - Vårdnad, boende och incitament.[59] och umgänge.[79] Kvinnofrid. Del A+B. [60] Ny rättshjälpslagoch andrabestämmelserom rättsligt bistånd.[81] Dokumentationoch socialtjänstregister.[86]

Ett reformeratstraffsystem.De] l-1II. [91] Hälsodataregister Várdregister. [95] -

Utrikesdepartementet Kommunikationsdepartementet

Lagen om vissainternationellasanktioner översyn. [28] Samordnadoch integreradtägtrañk - en Röster EU:s regeringskonferens Arlandabanan och Mälardalsregionen.[25] i om hearingmed organisationsföreträdare, debattörer Ãlvsäkerhet.[40] och forskare. [77] Framtidsanpassad Gotlandstrafik.[42]

EU regeringskonferensen EG-anpassade körkortsregler. [48] om 1996 Klimatförändringari trañkpolitiken. [64] - institutionernasrapporter Allmännakommunikationer för alla [70] - synpunkteri övriga medlemsländer.[80] - Finansieringslösningar för Göteborgs-och EU-kandidater 12 länder som kanbli EU:s - Dennisöverenskommelsema. [82] nya medlemmar.[83] Ett utvidgatEU möjligheteroch problem. SMHI:s verksamhetsform[99] - Sammanfattning av ett seminariumi augusti1995.[101]

Finansdepartementet

MedborgarnasEU - frihet och säkerhet Frågor om unionenstredjepelareinför regerings- Grön diesel miljö- och hälsorisker.[3] -

konferensen1996. [102] Lângtidsutredningen1995. [4]

Fullt ekonomisktarbetsgivaransvar.[9]

Försvarsdepartementet Översyn skattebrottslagen.[10]

av Muskövarvetsframtid. [6] Mervärdesskatt Nya tidpunkterför -

Analys redovisning och betalning. [12] av Försvarsmaktens ekonomi. [13] Förmåneroch sanktioner en samladredovisning.[36] Ett säkraresamhälle.[19] - Utan Sverige.[20] Prognoser över statens inkomster och utgifter. [49] stannar Staden Förmåneroch sanktioner vattenutan vatten. [21] Radioaktiva ämnen slår jordbruk i Skåne. - utgifter för administration.[56] ut [22] Översyn skattereglemaför stiftelseroch ideella Brist elektronikkomponenter.[23] av föreningar. [63] Gasmolnlamslår Uppsala.[24] Naturgrusskatt, [67] Civilt bruk av försvarets m.m. resurser- Betaltjänster.[69] regelverken,erfarenheter,helikoptrar. [29]

Statens 1995

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Lägenhetsdata. [74] Civildepartementet Försäkringsrörelsei förändring [87] bilagor. [27] Regional framtid + Svenskar i EU-tjänst. [89] Myndighetsutövning vid medborgarkontor.[61] Omprövningav statligaåtaganden.[93] Personalavveckling,utbildning och beskattning. [94] Miljödepartementet Alkylat och Miljöklassning av bensin.[30] Utbildningsdepartementet Ett vidareutvecklat miljöklassystemi EU. [31] Yrkeshögskolan Kvalificerad eftergymnasial - Grundvattenskydd.[45] yrkesutbildning. [38] Kunskapsläget kämavfallsomrádet1995. [50] Allmän behörighet för högskolestudier. [41] uppgift för Fastighetsbildning en gemensam stat flygsäkerhets- - Förslag om ett internationellt [54] och kommun. universiteti Norrköping-Linköping.[57] Ett renat Skåne.[62] Behörighetoch Urval. Förslag till nya regler för Kämavfall och Miljö. [90] antagningtill Universitetoch högskolor.[71] Jordens klimat förändras.En analys av hotbild Ett aktiebolag för service till universitetoch átgärdsstrategier. [96] och globala högskolorm.m. [73] Miljöklassningav snöskotrar.[97] Föräldrar i självförvaltandeskolor. [103] Hållbar utvecklingi landets fjällomráden.[100] Jordbruksdepartementet Den brukade mångfalden.Del l+2. [88]

Arbetsmarknadsdepartementet Arbetsföretag En ny möjlighet för arbetslösa.[2] - Obligatoriska arbetsplatskontakter för arbetslösa.[7] Kompetens för strukturomvandling.[34] Some reflections on SwedishLabour Market Policy. [39] Några utländska forskares syn svensk arbetsmarknadspolitik.[39] Effektivare styrningoch rättssäkerhet i asylprocessen. [46] Ett samlat verksamhetsansvar för asylärenden.[55] Svensk flyktingpolitik i globaltperspektiv.[75] Arbete till invandrare.[76] EG:s arbetstidsdirektivoch dess konsekvenser för det svenskaregelsystemet. [92]

Kulturdepartementet Konst i offentlig miljö. [18] Vårt dagligablad Pstödtill svensk dagspress.[37] - Kulturpolitikens inriktning. [84] Kulturpolitikensinriktning i korthet. [84] Tjugo års kulturpolitik 1974-1994.[85]

Näringsdepartementet Ett renodlat näringsförbud.[1] Ny Elmarknad + Bilagedel.[14] Elförsörjning i ofred. [51] Den svenska Rymdverksamheten. [78] 1990-talets bostadsmarknad en första utvärdering. [98] -