Lokala demokratiexperiment exempel och analyser

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2016

EMUKRATI

d a

Lok r

e

experiment

exempel och analyser

-

m

STATENSOFFENTLIGA UTREDNINGAR

SO L

H73: §55

Lokala

demokratiexperiment

- exempel och analyser

Stig /Åynt/n

Demokratiutredningens 9

skrift nr

gmhä

e.

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Thomas Wester, Bildhuset

Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21080-0 Grafisk formgivning: Susan

Gotab, Stockholm 1998 ISSN 0375-25OX Elanders

Förord

Med den här skriften vill Demokratiutredningen lyfta fram de många allvarliga lokala försök pågår i landet demokrati.

som runtom temat Visserligen författaren själv för överdriva deras

varnar att omfattning

och uppslutning. Man han tecknar ändå bild lokal

en av en folkstyrelse

ivrig jakt efter bitvis okonventionella arbetsformer

med mer

legitimitet och frihet.

I kritisk nyfikenhet han också frågor vilka demokrati-

en reser om uppfattningar de här verksamheterna uttryck för. Hur hanterar de

ger makt, och representativitet Och, inte minst, hur ska de relate-

ansvar

till den partibaserade representativa demokratin

ras

Det är frågor pockar debatt.

som

Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

författarens synpunkter.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Lokala

demokratiexperiment

exempel och analyser

-

Stig Montin

1 Inledning

Det finns del till paradoxala utvecklingstendenser i

en synes samhället. En dessa rör frågan demokratin för närvarande

av om utvecklas eller avvecklas. Å sidan framstår det det

ena tydligt att

under tid skett avdemokratisering i flera avseenden.

senare en Ekonomiska värden har successivt trängt undan demokrativärdena Lundquist 1998, debatter demokrati tenderar förändra sitt

om att

fokus från folkstyrelsefrågor till frågor politisk handlingskraft

om Jakobsson 1997 och politiskt beslutsfattande tenderar ske i

att mer eller mindre slutna Lewin 1998. Inte minst inom den

rum offentliga verksamheten påtalas ofta brist demokrati. 1970talets diskussioner företagsdemokrati verkar minst

om vara sagt avlägsna, i stället är det rädslan bland personalen framföra kritik

att mot sin arbetsgivare varit påtaglig under 1990-talet SOU

som

1996:169. Sysselsättningskriser, budgetbantningar, standardsänkningar, ökad ojämlikhet, skandaler i kommunalpolitiken är

m.m. faktorer bidragit till minskat förtroende bland medborgar-

som ett

för de etablerade demokratiska institutionerna. Det med na svenska mått mätt låga Valdeltagandet vid 1998 års val tydlig

är en indikator på detta misstroende.

Samtidigt är debatten demokratins utveckling påtaglig.

om Under 1990-talet har det tillkommit rik flora demokratiut-

en av redningar, demokratiinstitut och demokratiprojekt och det pågår

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

rad olika försök och experiment i syfte öka deltagande och

en att delaktighet lokal nivå. Varje kommun med självaktning har

någon form demokratiprogram. Senare års lagstiftning

numera av inom flera områden präglas idén ökat inflytande och

av om ansvar

för brukare och medborgare, kommunallagen och för-

t.ex. nya sökslagstiftning med lokala brukarstyrelser inom skolans område.

Denna till paradoxala utveckling kan tolkas lite olika

synes sätt. En tolkning är avdemokratisering och lokal demokratiut-

att

veckling pågår parallellt dessa två står i mot-

utan att processer sättning till varandra. Medborgarna tillåts och uppmuntras att medverka i och för den "lilla demokratin medan poli-

ta ansvar tiska och andra eliter sköter den "stora demokratin. Om denna

tolkning år riktig kan utvecklingen leda till ökade legitimitets-

problem och direkt till populistiskt vi-och-dom-

uppmana ett perspektiv där folket ställs eliten. Ett sådant perspektiv är

mot

inte verklighetsfrämmande. Åtskilliga undersökningar och erfaren-

heter pekar ökade skillnader i samhället. Maktlösheten finns väl dokumenterad Petersson m.fl. 1998.

se t.ex.

Det ökade intresset för demokratiexperiment kan

ses som en

reaktion de redovisade avdemokratiseringstendenserna. Med-

verkan i och utveckling deliberativa former lokal nivå kan

av komma successivt tvinga fram deliberalisering den stora

att en av

demokratin och den politiken. De nutida demokratiexperi-

stora

flertal kommuner kan då reaktion den menten i ett ses som en avdemokratisering sker håll: låt eliten åka till

som annat

1Den "stora" respektive den lilla demokratin är i detta sammanhang inga elaborerade begrepp utan samlingsbeteckning åena sidan i

en första hand den kommunala representativa demokratin och den kommunala förvaltningen, också andra representativa politiska

men organ högre nivå regionalt, nationellt, och olika former demokratiska

av organiseringar vid sidan och under kommunens representativa å

av organ den andra. Det har både funktionell och territoriell betydelse. I funk-

en tionell mening utgör den lilla demokratin sådant t.ex. är kopplat till

som

institution såsom skola. I territoriell mening handlar det demoen en om krati och politik i lokalsamhället. Därmed kan distinktionen

sägas att endast delvis sammanfaller med den förekom i Maktutredningen

som Petersson 1991, s. 22.

STIG MONTIN

Bryssel så bygger demokrati här hemma. Det klassiskt

är ett

demokrati skapas underifrån. Inom demokratiargument att

forskningen framhålls ofta medborgarnas ökande förmåga och vilja kritiskt granska politikens utformning och dess effekter

att såväl lokal nationell nivå. Kraven medverkan och delaktig-

som het sägs öka. Gårdagens samhälle kunde beskrivas i termer elit

av och eller mindre passiv dagens samhälle består

mer massa, men till större del än tidigare välutbildade kritiska medborgare

av som

inte underdånigt följer makteliternas angivna färdriktning. Det skapar begränsningar för ledarnas handlingsutrymme också

men en grund för förändringar i förhållandet mellan den stora och den lilla demokratin. Inom den kommunala politiken finns det tecken

som tyder demokratipolitik växer fram vid sidan och tvärs

att av över andra välbekanta politikområden såsom skolpolitik,

mer socialpolitik och trafikpolitik Olsson och Montin 1996.

Ytterligare tolkning inte står i strid med övriga är

en - som -

försämrad offentlig och privat service har medverkat till att att människor lokal nivå organiserar sig för att mobilisera olika

Det är kanske inte i första hand demokrati i sig typer av resurser.

utgör den viktigaste målsättningen för denna organisering.

som Att organisera sig i demokratiska arbetsformer, såsom ideella föreningar är dock självklarhet för de flesta. Ett ökat socialt

en kapital och ökat inflytande för enskilda och med-

grupper av borgare kan då bieffekt den lokala mobiliseringen

ses som en av jfr Røiseland och Aarsaether 1999, kommande.

1.1 Syfte och uppläggning

I denna skrift redovisas antal olika förändringar kommunal

ett och lokal nivå kan kallas demokratiexperiment, dvs. försök att

som förnya och förändra demokratin. Det handlar förnyelse av

om fullmäktige, stadsdelsnämnder, brukarinflytande, valfrihet, lokala

utvecklingsgrupper Men det är inte självklart dessa för-

m.m. att ändringar leder till förnyad eller förbättrad demokrati eller över huvudtaget har med demokrati skaffa. Vissa kritiker att

att menar

brukarinflytande, valfrihet egentligen inte handlar demo-

m.m. om

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

krati konsumentinflytande och vissa förnyelseprojekt

utan om att snarare är ett hot mot den partibaserade representativa demokrati som är ett kännetecken för den svenska folkstyrelsen. Bland de kritiska iakttagarna det framväxande brukarinflytandet återfinns av Jörgen Westerståhl. Han efterfrågar demokratidebatt en som tar fasta hur den representativa demokratin skall göras så funktionsduglig som möjligt i stället för den fokusering direkt- och närdemokratiska frågor varit framträdande under år som senare

Westerståhl 1997. Det är således angeläget systematiskt för-

att

söka analysera olika experiment utifrån demokratiperspektiv.

ett Innebär försöken hot partiernas roll, den ett mot mot representativa demokratin, nödvändiga helhetsperspektiv Innebär de mot ökad klyfta mellan den lilla och den demokratin en stora Eller är det så den representativa demokratins funktionssätt kan underatt lättas och Vitaliseras dessa demokratiexperiment av

Med "demokratiexperiment såväl förändringar i de

avses representativa organen, såsom inrättande stadsdelsnämnder/ av kommundelsnämnder och förnyelse kommunfullmäktige av som olika varianter brukar- och medborgarinflytande vid sidan de av av representativa organen. Någon fullständig redovisning vad av som händer i landets kommuner i dessa avseenden handlar det inte om,

ett urval demokratiexperiment. Syftet är inte heller

snarare av att

göra någon sådan fullständig redovisning fokusera några

utan att generella problem som rör den lilla demokratin och relationen till den stora demokratin, i detta fall huvudsakligen den som avser kommunala representativa demokratin.

Denna skrift är huvudsakligen kritiskt granskande kunen skapsöversikt. Den berättar olika försök och experiment om som rör lokal demokrati och med hjälp olika begrepp och teorier av

inom demokratiforskningen diskuteras och analyseras händelse-

utvecklingen. Därutöver görs också försök konstrukett att ge ett tivt bidrag så sätt att jag utifrån normativ demokratiteori anger vad kan möjliga och önskvärda åtgärder och förändringar. som vara De källor används är olika slag. I Vissa fall handlar det som av kommunala dokument amibitioner och liknande om som anger också redovisar erfarenheter. I andra fall intervjuundersökmen

ningar och andra kartläggningar i princip inte kan betraktas

som

STIG MONTIN

forskning, goda empiriska beskrivningar.

som men som ger Huvuddelen det empiriska materialet utgörs dock forskav av

ningsrapporter och rapportering från pågående forskning. När

olika material används är det viktigt förhålla sig kritisk typer av att

och i varje enskilt fall göra bedömningar dess trovärdighet. I

om vissa fall i den fortlöpande Vissa reservationer och görs texten

metodologiska påpekanden vad gäller resultat från olika

m.m.

undersökningar.

Rapporten har följande disposition. Först redovisas olika syndemokratin; demokrati svenska kollektiva och sätt samt individorienterade utmaningar till denna kapitel 2. Därefter urval olika demokratiexperiment i olika delar presenteras ett av av landet kapitel 3-9. I kapitel 10 diskuteras olika spänningar mellan

den lilla och den demokratin samt hur de två nivåerna stora olika sätt kan länkas I det avslutande kapitlet anges några samman. för fortsatt diskussion och fortsatt forskning kring den teman

lokala demokratiutvecklingen.

2 Synsätt på demokratin

Demokrati betyder folkstyre, tolkningarna vad det

men av mer precist betyder är många. När olika författare definierar demo-

kratibegreppet handlar det ofta försöka precisera de mång-

om att orden folk och styrelse. Det är vanligt i första steg

tydiga att ett

skilja mellan direkt och indirekt representativ demokrati. Denna

distinktion är emellertid inte alltid så klargörande. Få om någon torde hävda direkt demokrati bör det enda legitima sättet att vara hantera angelägenheter. Å andra sidan att gemensamma är an-

hängarna representativ demokrati knappast motståndare mot

av alla former direkt inflytande. Således är det blandningen av snarare är intressant än ställa dem varandra. som att mot En distinktion gäller liberal och kommunitär annan en en syn demokratin. I det första fallet är de demokratiska institutiohuvuduppgift och balansera olika individuella nernas att aggregera intressen i samhället och i det andra fallet handlar det normativ om integrering, dvs. åstadkomma och att gemensamma normer

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

värderingar för det bästa och Olsen 1989. gemensamma March Närbesläktade varianter är konkurrensdemokrati respektive deltagardemokrati Lewin 1970; Lundquist 1976; Hermansson 1992. Idén konkurrensdemokrati innebär i korthet politiska eliter om att

konkurrerar med varandra väljarnas Förväntningarna

om gunst.

ett högt deltagande bland medborgarna i de politiska organisa-

tionerna är lågt ställda. De demokratiska institutionerna ses som

ett medel än mål i sig. Medborgarnas uppfattningar

snarare ett framkommer i samband med valet, kan också samlas men upp mellan valen, opinionsmätningar och brukarenkäter. t.ex. genom Eliten tolkar informationen och omvandlar denna till beslut som bedöms riktiga. Den deltagardemokratiska idén innebär som att medborgarnas deltagande är ett mål i sig; det skapar förståelse och demokratisk fostran. Men det kan också medel för ses som ett mer legitima beslut. Besluten blir bättre och individerna utvecklas till demokratiska medborgare. Kunskap

om medborgarnas problem

och behov byggs i kommunikativ där det sker en process ett gemensamt lärande bland politiker och medborgare. Vi har nu sex varianter kan blandas olika sätt. som Att hålla isär ett flertal demokratimodeller kan ha ett stort teoretiskt värde för analysera i demokratidebatt och hur att nyanserna den faktiska demokratin fungerar. I vissa fall laboreras med två

modeller Lundquist 1976, modeller Premfors, Sandquist och

tre Sanne 1994; Rasch 1998 eller åtta modeller 1996. Det bör

Held

betonas de är just modeller till vilka verkligheten endast delvis att knyter an. Exempelvis kan två eller flera modeller användas för att bedöma i Vilken riktning olika förändringar går. I det följande skall jag reducera den ofta komplexa demokratiteoretiska debatten till tre varianter: demokrati svenska två utmaningar till denna; samt ett kollektivistiskt och individualistiskt synsätt.

ett Sammantaget,

jag, täcker denna uppdelning i allt väsentligt de grund-

menar läggande skiljelinjerna i den nutida svenska demokratidebatten.

STIG MONTIN

2.1 Demokrati på svenska

I demokrati svenska medborgarnas deltagande i

är synen huvudsak "realistisk", dvs. alla kan inte och kanske inte heller bör delta. Partier och organisationer bör i olika sammanhang företräda medborgarna helhet eller särskilda "Fri åsiktssom som grupper.

bildning och folkviljans förverkligande är grundläggande

värden. För åstadkomma förverkligande folkviljan krävs att av demokratiska "teknikvärden. Ett sådant grundläggande teknikvärde är åsiktsrepresentativitet" vilket innebär att det grovt sett bör finnas överensstämmelse mellan de valda politikernas och en väljarnas åsikter innehållet i politiken. Partierna sina valom utser bara förutsätts följa partiets program. Väljarna representanter som kan därmed förhand uppfattning vilken politik de en om valda kommer driva Birgersson och representanterna att Westerståhl 1980; Westerståhl 1970. De förtroendevalda har dubbel roll: Företrädaren lyssen som och för fram medborgarnas önskemål, och beslutsfattaren nar som prioriterar mellan olika önskemål. Det är beslutsfattandet i termer

avvägningar och prioriteringar utgör kärnan i den

av som representativa demokratiska och skiljer den från andra processen aggregeringsordningar såsom marknaden. På det sättet skall det klart vara för medborgarna för vad det politiska ansvaret vem som ansvarar -

bör tydligt Westerståhl 1997. Detta är grundläggande

vara kännetecken för den svenska folkstyrelsens idé. Om överför det till den kommunala nivån kan idén den lokala folkstyrelsen om beskrivas följande sätt. Den lokala folkstyrelsemodellen kan beskrivas två flöden. som

Det första "politik-in" utgörs av formulering, aggregering,

- -

sammanvägning och utvärdering idéer skall styrande

av som vara för den kommunala verksamhetens inriktning och omfattning.

Medborgarnas inflytande när politik utformas förväntas ske i

representativa former. De viktigaste aktörerna i detta flöde är partierna, enligt idealmodellen 1976/ 77:187. De se t.ex. prop. skall föra medborgarnas problem och behov olika särintressen i demokratisk i målsätten process som utmynnar gemensamma ningar kring det s.k. allmänintresset. Folkrörelser eller andra

LOKALA DEMOKHATIEXPEHIMENT

organisationer och grupperingar organiserar olika intressen, i

men denna modell är det partierna har störst legitimitet sin som genom

folkliga förankring.

Kommunfullmäktige är den viktigaste politiska institutionen:

Det viktigaste i den representativa lokala demokratin är organet fullmäktigeförsamlingen" prop. 1990/912117, 17. Där fattas s. beslut ärenden principiell beskaffenhet eller av annars av större

annat riktlinjer för verksamheten samt "budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor KomL 3 kap. 9 §. Här fälls avgöranden där det politiska allmänt är dominerande" Lindquist momentet, sett, och Losman 1991, 28. I fullmäktige förs vitala politiska diskuss.

sioner kring övergripande värdefördelningsfrågor. Där skall

partiernas direktvalda företrädare markera sina och partiernas egna

ståndpunkter. Där sker den demokratiska transformeringen från

särintressen till allmänintresse. Avvägningar och prioriteringar leder till slutprodukt politiska beslut skall bedömas en som av väljarna i allmänna val. Det andra flödet politik-ut består verkställande - - av organ, såsom styrelsen, nämnder, förvaltningar och ansvarsenheter. I

kommunrättslig mening är styrelsen och nämnderna ansvariga för

de övergripande beslut tagits i fullmäktige verkställs. att som

Kommunstyrelsen har särställning sitt för

en genom ansvar kommunens ekonomi. Nämnderna för all verksamhet ansvarar oavsett den bedrivs i regi eller är utlagd entreprenad.

om egen

De tar för att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål ansvar och riktlinjer fullmäktige har bestämt 6 kap. 7 Den

som KomL

politiska styrningen är tänkt att fungera enligt modell

en som bygger ett målrationellt handlande i förvaltningar och enheter. Som kommuninvånare uppträder i olika roller enligt denna

modell. I egenskap medborgare och politiska människor

av som deltar vid val, i partiorganisationerna kontaktar de församt troendevalda för påverka den kommunala politiken helhet. att som I egenskap brukare, klienter eller kunder utnyttjar det komav munala välfärdssystemet och utövar eventuellt inflytande den kommunala serviceproduktionen. Brukarintresset måste enligt denna modell underordnas den representativa demokratin;

Sno MONTIN

folkstyrelsen måste hållas klar, enligt detta rågången gentemot synsätt Westerståhl 1997.

Sammantaget kan idén den lokala folkstyrelsen beskrivas

om

legitimerings- och styrningskedja med länkarna

som en

partier/ folkrörelser fullmäktige nämnder förvaltning. Den

- - bygger antal antaganden hur demokratin bör vara

ett om utformad och hur organisationer bör och kan styras.

För det första betonas den representativa demokratin där partierna

och de förtroendevalda spelar den avgörande rollen. Det betyder

andra former politiskt inflytande som t.ex. korporativism,

att av

folkomröstningar och brukarinflytande underordnad

är av

betydelse.

För det andra finns det grundläggande idémässig skiljelinje

en

mellan politik och icke-politik förvaltning, produktion, pro-

fessionellt arbete, brukarinflytande etc. Det har förts intensiva diskussioner gränsen mellan det politiker skall syssla med och

om det tjänstemän/ personal skall syssla med. Den moderna

som dominerande politikerna fastställer styrande mål och

normen är att

riktlinjer och förvaltningen genomför politik-förvaltningsdua-

lism.

F ör det tredje bygger styrfilosofin att kommunernas organisa-

tioner i huvudsak handlar professionellt och målrationellt. Organi-

sationsförändringar och förändringar förväntas leda

av styrsystem

effektivare verksamhet i ekonomiskt och kvalitetsmässigt till en hänseende. Med olika instrument såsom verksamhetsredovis-

ningar, revisionsrapporter, utvärderingsrapporter, bokslut och

systematiskt bearbetad information kan bedöma annan man

måluppfyllelsen.

Mot denna form demokrati kan ställa antal sentida demo-

av ett kratiidéer. De är olika varianter öppen demokrati. Det

av en mer skapas former långsiktiga effekter den svenska demo-

nya vars kratin ännu bara kan skönja. Generellt kännetecknas dessa

nya inslag bland formerna allt efter det poli-

annat av att anpassas mer tiska innehållet, de direktdemokratiska inslagen ökar bekostnad

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

partiorienterade former, underifrånperspektiv allt oftare

av att

lyfts fram, politik-förvaltningsdualismen övergår till föreställ-

att ningar om en politik-förvaltningsholism och att lekmannaförvalt-

ning såsom brukarinflytande utmanar den professionaliserade

förvaltningen Olsson och Montin red 1998; Olsson 1998. Förändringen den svenska demokratin omfattar såväl kollekav tivistiska individualistiska varianter. som

2.2 Kollektivism och individualism

I den moderna demokratilitteraturen har olika kollektivt typer av orienterad demokrati fått renässans, "strong democracy en t.ex. Barber 1984; Premfors, Sandqvist och Sanne 1994, "deliberative democracy Eriksen 8CWeigård 1997, kommunikativ rationalitet Habermas 1988, kommunikativ demokrati Räftegård

1998, medborgaranda Putnam 1993 och "discursive

democracy Dryzek 1990; för översikt Hallberg 1997. I

en se litteratur kring "kommunitarism och republikanism finns återkommande kan hänföras till förhoppningar medteman som om

borgarnas vilja och förmåga politiska människor och inte

att vara bara konsumenter eller brukare Bang Gunsteren 19942 1996: van Något förenklat medborgaren bör aktiv i anser man att vara skapandet den framtiden medverka i av gemensamma genom att politisk debatt och politiskt beslutsfattande. uttryck för Det är ett

god medborgaranda. Politiskt deltagande i lokalsamhället

är ett

viktigt medel för medborgerlig skolning i demokrati källa

och en till personlig tillfredsställelse. Medborgarna är politiska människor

2Den diskursiva eller deliberativa demokratin ibland kallas för - som en "tredje modell" Petersson m.fl. 1998; Rasch 1998 -ligger tämligen nära det ofta kallas för deltagardemokrati eller republikansk demokrati. som Även vissa författare markerar skillnaderna mellan den diskursiva om demokratin och andra klassiska deltagardemokratiska modeller föremer faller det fullt rimligt att kunna sammanföra dem och den diskursiva se demokratin vidareutveckling än alternativ till delsom en av snarare ett tagardemokratin jfr Räftegård 1998, 63. Den s. gemensamma motståndaren är konkurrens- eller elitdemokratin.

STIG MONTIN

med både rättigheter och skyldigheter. Skyldigheten innebär bland

annat att medverka i samtal angelägenheter. Den om gemensamma största dygden för medborgarna är sätta allmänintresset framatt för egenintresset. Kommunerna bör levande genomsyras av en politisk debatt där varje medborgare efter förmåga ger ett aldrig så litet bidrag till att utveckla demokratin. Diskussioner leder till

beslut, är också identitetsskapande. Viljan och

men att lyssna argumentera bör stor, och det är inte förhand definierat vilka vara

ståndpunkter som är de rätta. I princip är alla ståndpunkter och värderingar eller mindre rimliga. De utgör utgångspunkter för

mer

en dialog mellan ömsesidigt respekterar varandra.

parter som Mot idén att utveckla det politiska står

om medborgarskapet

den individualistiska linjen. Den har sin

idémässiga förankring i så

kallade konkurrensdemokratiska modeller

Schumpeter 1987;

Dahl 1989. Under den så kallade systemskiftesdebatten fram-

trädde ganska tydlig vision vad kan betecknas en om som som demokrati politik. Medborgarna skall inte behöva utan omvägen via det politiska för åstadkomma

systemet att förändringar.

Idealet kan framställas följande Det kommunen sätt: som producerar i form service och skall i av omsorg största möjliga

utsträckning produceras under konkurrens. Grundläggande värden

är företagsekonomisk effektivitet och tillgodose att efterfrågan

än behov. snarare

Den politiska sfären bör begränsas och hållas skarpt avgränsad från produktionen, det viktigt de men är att få politiker

som finns kvar avgörande politiskt Inför valet skall tar ett ansvar. partierna/ politikerna framställa sina program ett tydligt sätt så att det uppstår reell konkurrens mellan alternativen. Något

poli-

tiskt intresse bland medborgarna förutom att utnyttja sin rätt att rösta är inte förvänta. Den privata sfären står den att över gemensamma. Medborgaren är framför allt kund med rätt välja en att mellan olika skolor, daghem, läkare Valfriheten etc. utgör en avgörande del demokratin. Representativ demokrati innebär av att politikerna avgör vilka skolor skall finnas, valfrihet m.m. som men innebär direkt demokrati, enligt en detta synsätt. Skillnaden mellan den individualistiskt inriktade och den kollektivt inriktade demokratisynen bottnar i skilda

ontologiska

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

antaganden, dvs. antaganden hur verkligheten ut och funge-

om ser Individualisterna individen har större behov att rar. menar att av bestämma ingå i gemenskap. Individer och grupper själv än att en har dessutom intressen kan samlas de valda givna som upp av Kollektivisterna individerna har ett större

politikerna. menar att

behov lösa samhälleliga problem kollektivt än individuellt. av att Preferenser och intressen föränderliga och människor blir är

mindre egoistiska de deltar i politiska dialoger

om gemensamma

och samhandlingar.

2.3 En blandning av synsätt

kan båda förekomma samtidigt i olika bland- I praktiken synsätten former. den blivit alltmer framträdande i det

I pluralism som

moderna välfärdssamhället framstår inte de konkreta lösningarna individualism eller kollektivism blandning båda som utan en av Sørensen 1998. i många kommuner och lokalsamhällen under de

Utvecklingen

åren stöd för både det kollektivistiska och indivisenaste 10 ger att dualistiska varit drivande. Effektivitetsvärdena har varit synsättet de moderna kommunerna skapades. I första hand har

viktigast när

det handlat bygga resursstarka välfärdsinstitutioner som om att effektivt kan bedriva lokalt anpassad nationell välfärdspolitik. Sedan 1960-talet har de kommunideologiska skillnaderna mellan inte varit Inget parti har sedan debatten

partierna speciellt stora.

hävdat kommunerna bör

inför kommunsammanslagningarna att självständiga enheter med eget politiskt ansvar Strandberg

vara 1998. Även det sentida kommunala reformarbetet har huvudsakligen varit inriktat medborgaren konsument offentlig mot som av

service än politisk medborgare. Värden som delaktig-

snarare som hetskänsla, ansvarstagande, ansvarsutkrävande, deltagande och har mindre än tillgänglighet, kvalitet och

intresseartikulering betytt

valfrihet. Den debatten systemskifte har ute-

politiska om

slutande handlat utformningen förvaltning och serviceom av

STIG MONTIN

produktion, inte kommunen politisk enhet i relation till om som staten och medborgarna Strandberg 1996; Montin 1997.

Tillsammans med andra faktorer har kommunal reformpolitik

bland annat medfört medborgarna i allmänhet sig själva att ser mer konsumenter än politiska människor. Folk är i allmänhet som som

nöjda med servicen missnöjda med politikerna. Det är svårt

men

att finna någon är missnöjd med servicen, samtidigt nöjd

som men

med politikerna. Den legitimitet de förtroendevalda åtnjuter

som baseras inte egna meriter utan förvaltningens och service-

produktionens förmåga att tillgodose behov och önskemål

Montin 1995; Möller 1996. I förlängningen detta den av synes individualistiska demokratisynen den realistiska, eller vara mest SNS Demokratiråd utrycker det: " ollen

som r som medborgare

har knutits till rollen brukare och konsument den offentsom av liga sektorns service Petersson m.fl. 16. 1998, s.

Samtidigt vill många medborgare skapa kollektiv demo-

en kratisk organisering än individuella lösningar. Det finns snarare en lång tradition folkrörelsearbete sentida medborgarav som

organiseringar försöker återupprätta. Exempelvis betraktas lokala

utvecklingsgrupper och byapolitiska rörelser ibland

som en ny folkrörelse 1998.

Herlitz

De etablerade demokratiska institutionernas förmåga defiatt niera behov och problem, prioritera och mobilisera resurser ifrågasätts dock allt Under de 20 åren har och folkmer. senaste partier rörelser fått allt svårare behålla sin legitimitet bland medborgaratt na3. De traditionella politiska partierna är inte längre de vitala

demokratiska rörelser de under 1950- och delar 1960som var av talet. Partisystemet och andra demokratiska institutioner har

uppkommit och är fortfarande knutna till samhälle än det ett annat nuvarande. De demokratiska procedurerna och normerna,

3 Viktigt att notera i detta sammanhang är partiernas guldålder att egentligen ganska kort och omfattade ungefär 1950-talet. Medlemsvar utvecklingen nådde sin i början 1960-talet för därefter topp av att successivt sjunka Bäck och Möller 1997. Därmed kan partierna under sägas att större delen av sin hittillsvarande levnad haft olika legitimitetstyper av problem. Det förtar dock inte bilden partiernas nuvarande problem. av

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

organisationerna skapades då industrialismen utvecklades. Parti-

kom återspegla de sociala strukturer utvecklades. systemet att som

Organisering, mobilisering och demokratisk fostran Viktiga

var värden. Dagens samhälle är annorlunda. Det präglas en tydligare av individualism och experimenterande med former för politik nya och demokrati. Alternativa demokratiska former utvecklas, såsom

brukardemokrati och nygamla byalagsrörelser. I vissa fall handlar

det lokal medborgarorganisering med eller utan kommunom som

ledningens benägna bistånd utvecklar problemlösningsför-

egen måga. I andra fall finns det kommunalpolitiska strategier utveckla-

de i riktning former medborgar- och brukarinflytande.

mot nya av

Genomgående förefaller stora delar dennademokratiorganise-

av

ring bygga platsorienterad snarare än partiorienterad

en

demokratiideologi 1998. Det betyder problem och

Herlitz att

utmaningar i det territoriet bildar starkare gemensamma en

referenspunkt för idéer samhällsutveckling och demokratiska

om arbetsformer ideologier. En sådan utveckling talar

än partipolitiska

den kollektivt orienterade demokratisynen i högsta grad för att

också är relevant. Kommunernas arbete med Agenda 21 är också form en av kollektivt orienterade demokratiexperiment, det inte är även om demokrati i sig är målsättningen utan ett mer hållbart sam-som hälle i miljömässiga, ekonomiska och sociala avseenden. I Sverige

har Agenda 21 definierats kommunal angelägenhet. Det som en förväntas kommunala politiker och tjänstemän organiserar såväl att

enskilda medborgare organisationer och företag i arbetet med

som finna långsiktiga åtgärder för hållbart samhälle att ett mer m.fl. 1997. En relativt bred organisering förekommer

Petersson

också i några kommuner, även det kan svårt bibehålla om vara att bland lokalsamhällets aktörer Bro m.fl. 1998. engagemanget De individorienterade och kollektivt orienterade demokrati-

uppfattningarna och de experiment dessa representerar som sammanfaller med det sociologen Ronald Ingelhart i stort som

betecknar "postmodernisering". På basis värderingsmät-

som av ningar i urval bland 43 nationer sammanlagt omfattar 70

ett som

världens befolkning vid olika tidpunkter framför allt

procent av

STIG MONTIN

1981 och 1990 drar Ingelhart slutsatsen det pågår successiv

att en

förskjutning värderingar i de högindustrialiserade samhällena

av Ingelhart 1997. Framför allt gäller det de nordiska länderna

som genomgått en utveckling god ekonomisk tillväxt och

av en expanderande välfärdsstat under efterkrigstiden.

Denna modernisering har lett till värderingsförskjutningar i

riktning individualism och nedvärdering politiska och

mot av andra auktoriteter, också uppvärdering andra kollektiva

men av former än de traditionella. Tendenserna livskvalitet och del-

är att

tagande i gemensamma angelägenheter vid sidan de gamla

av demokratiska institutionerna prioriteras framför ekonomisk tillväxt och tilltro till de traditionella institutionerna. Vidare spelar inte gränsen mellan privat och offentligt lika roll tidigare i

stor som

medborgarnas värderingar vilken sektor står för det goda.

av som Ingelhart drar slutsatsen det politiska måste

att systemet anpassa

sig till dessa värderingsförskjutningar kommer

annars det att ersättas med andra Det pågår intressanta och viktiga värde-

system. ringsförändringari samhället. På olika det moderna

sätt utmanas projektets demokratiska institutioner. En grundläggande fråga för framtiden blir hur dessa institutioner och organisationer

anpassar

sig till dessa förändringar.

Denna översiktliga genomgång visar att det är relevant

att diskutera förändringar i den kommunala demokratin i såväl individualistisk kollektiv riktning. Det finns utvecklingsdrag

som som kanske stärker "den färdiga demokratin Olsson 1998, dvs. de etablerade demokratiska institutionernas legitimitet, det finns

men också utvecklingsdrag pekar behov demokratiska

som av nya institutioner.

Efter denna diskussion olika synsätt demokratin skall

om ett antal konkreta demokratiexperiment och kommen-

presenteras teras. Vi börjar reform i början 1980-talet framstod

en som av som

djärv, nämligen inomkommunal decentralisering.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

3 Stadsdelsnämnderl

kommundelsnämnder

3.1 Spridning och syften med reformen

av

Under större delen 1970-talet diskuterades olika demokrati-

av

befrämjande åtgärder. Bakgrunden framför allt de genomförda

var

kommunsammanslagningarna. De hade medfört betydligt färre

ett antal förtroendevalda och ökat politiskt inflytande för tjänste-

ett männen i kommunerna. Dessutom uppmärksammades partiernas problem med rekrytera och aktiva medlemmar, framför allt

att nya bland ungdomar och kvinnor. Ett resultat demokratiserings-

av diskussionerna blev den så kallade lokalorganslagen trädde i

som

kraft 1980. Den möjlighet att inrätta sektorsövergripande

gav lokala beslutande nämnder kommundelsnämnder. Eftersom reformen under tid framför allt blivit storstadsreform

senare en har beteckningen stadsdelsnämnder blivit vanligare.

Argumenten för inrätta kommundelsnämnder/stadsdels-

att nämnder KDN/ SDN handlade demokrati, effektivitet, lokal

om anpassning och förtroende 1989. För det första skulle

Montin

KDN/ SDN leda till antalet förtroendevalda ökade och därmed

att

också antalet kontaktytor mellan politiker och medborgare. Det fanns också starka förväntningar att partiernas lokalorganisa-

tioner skulle vitaliseras. För det andra skulle sektorsöver-

en gripande nämnd och förvaltning skapa effektivitetsvinster genom samordning De politiska beslutsfattarnas närhet till

av resurser. förvaltning och verksamhet skulle också medföra effektivare styr-

ning. För det tredje skulle KDN/ SDN leda till bättre anpassning

servicen till lokala behov. För det fjärde skulle den politiska av decentraliseringen skapa förtroendefullt förhållande mellan

ett mer

och medborgare. Sambanden mellan övergripande och

politiker

lokala politiska beslut skulle bli klarare människor i kommun-

om delarna kunde samlas till bred samverkan och sammanhållning. Vid

mitten 1980-talet hade drygt 20 kommuner infört kommundels-

av nämnder för hela eller enbart delar kommunen.

av

Efter 1985 det kommuner inrättade KDN/SDN.

var som

svalnade. År hade kommuner Intresset för KDN/SDN 1985 65 efter utredning valt avstå från införa sådana nämnder. Under

att att

STIG MONTIN

vintern 1986 47 kommuner att de utredde förutsätt-

uppgav ningarna för införande. Ett år 40 dessa de inte

senare uppgav av att längre intresserade lokala flera skäl, kom-

var av organ av t.ex. att

struktur inte passade för sådan territoriell uppdelning, munens en politisk oenighet, att det fanns rädsla för ökade kostnader,

en motstånd från tjänstemän eller saknade systematiska

att man erfarenheter från andra kommuner med KDN / SDN. Sammanlagt åtta kommuner avvecklade sina kommundelsnämnder Botkyrka,

Järfälla, Linköping, Nyköping, Uddevalla, Upplands Väsby,

Vadstena och Växjö. Skälen bland andra risk för ökad byrå-

var krati och försvårad beslutsprocess, svagt intresse bland kommuninvånarna, de stämde inte med kommunens geografiska struktur,

risk för minskad kompetens, hot mot likställighetsprincipen och

att de inte tillräckliga effektivitetsvinster.

gav

Vi kan emellertid inte entydigt hävda att intresset för KDN/ SDN försvann. Det har inte tillkommit något stort antal kommu-

med lokala landets tre största kommuner har ner organ, men

fullskalemodeller. Göteborg inrättade 21 stadsdelsnämnder startat 1989, Stockholm 24 nämnder 1997 och Malmö 10 nämnder 1996. I de båda städerna hade det bedrivits försöksverksamhet

senare under några år tidigare Bäck och Johansson 1998. Stadsdelsnämndernas eller icke förefaller mest politiserat i Malmö,

vara vara där moderaterna i valrörelsen 1998 drev linjen de borde

att avvecklas Kommunaktuellt 26, 1998. Även folkpartiet och

nr skånepartiet är motståndare till reformen Petersson 1998.

3.2 Utvärderingar

I omfattande utvärdering stadsdelsnämnderna i Göteborg

en av Jönsson, Rubenowitz och Westerståhl red 1995; Jönsson, Nilsson, Rubenowitz och Westerståhl 1997 framkommer såväl positiva kritiska resultat i relation till de uppställda mål-

som mer sättningarna. Bland de kritiska resultaten kan framhållas med-

att

borgarnas kontakter med politikerna i någon ringa mån ökat

mellan åren 1989 och 1993. Kontakterna med politikerna hade ökat från till två procent mellan de två mättidpunkterna,

en men

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

skillnaden kunde inte statistiskt säkerställas. En procent kunde hänföras till kontakter med stadsdelspolitiker och procent med

en andra politiker Rubenowitz 1995. Forskarna framhåller också att " stadsdelsnämnderna är föga populära bland göteborgarna,

som inte heller är särskilt informerade eller intresserade deras

om av

verksamhet Westerståhl 324. Göteborgarnas attityder

1995, s. till den kommunala servicen förändrades i positiv riktning under de fyra åren. Kostnadseffektiviteten hade ökat. Cheferna i de lokala förvaltningarna hade fått ett bättre ekonomin än

grepp om

tidigare. Slutligen hade politikernas inflytande över verksamheter-

Ökat, bland deras lokala kännedom. De förtrona annat genom endevalda i stadsdelsnämnderna hade enligt utvärderingen blivit

mer "allmänpolitiker än sektorspolitikef.

De sedan 1996 verksamma stadsdelspolitikerna i Malmö har ännu inte funnit sig i den rollen. Inställningen till rollen

nya som stadsdelspolitiker är inte lika positiv och de är inte lika aktiva i

förhållande till tjänstemännen sina kollegor i Göteborg. In-

som

ställningen till olika aspekter det vardagspolitiska arbetet i Malmö tycks starkt styrt partitillhörigheten Petersson

vara av 1998.

Som demokratireform i medborgardeltagande och

termer av utvecklade relationer mellan medborgare och förtroendevalda förefaller inte kommundels- /stadsdelsreformerna varit speciellt framgångsrika Montin 1989; Westerståhl 1995; Petersson 1998. Ett notabelt undantag är utvärderingen de första stadsdels-

av tre nämnderna i Stockholm Premfors, Sandquist och Sanne 1994.

Dialogen mellan medborgare, politiker och tjänstemän/ personal i

det kollektiva samspelet lokal nivå hade förändrats till det bättre. Den lokala kännedomen bland politikerna bidrog till att samtalen besvärliga prioriteringar blev innehållsrika

om m.m. mer och knöt till de boendes problemverklighet än tidigare då

mer an det centrala nämnder ansvarade för verksamheten.

var som

Resultaten från denna utvärdering baseras huvudsakligen

andra metoder än de vanligen används i dylika utvärderings-

som

sammanhang. I stället för surveyundersökningar, dvs. enkäter till

medborgare, politiker m.fl., arbetade forskarna med djupa fallstudier där den kvalitativa bearbetningen informationen

av var

STIG MONTIN

viktigare än den kvantitativa. Eftersom surveytekniken Varit den uteslutande dominerande i andra utvärderingar KDN/ SDN och

av endast den kvalitativt fallstudieorienterade studien kunnat på-

mer visa SDN faktiskt spelar roll för det kollektiva samspelet mellan

att medborgare och politiker lokal nivå kan resultaten bero metodvalet.

En viktig aspekt är emellertid valet demokratisyn. I

annan av fallet utvärdering stadsdelsnämnderna i Stockholm laboreras

av med olika synsätt demokratin: tunn", "snabb och "stark

tre demokrati. Den varianten betonar bland annat vad

senare som händer i olika och dialoger där lokala aktörer möts,

processer

deras formella institutionella tillhörighet. Därmed blir oavsett t.ex.

inte frågan åtskillnaden mellan "politik" och förvaltning

om något i sig eftersträvansvärt. Snarare handlar det att betrakta

om hela stadsdelen politisk gemenskap där olika aktörer hante-

som en

problem. Innehållet i samtalet mellan medrar gemensamma borgare och förtroendevalda är det viktigaste. Samtalen kanske inte är så många, de ökar förtroendet mellan medborgare och

men politiker lokal nivå. Politiker med lokal kännedom med-

om borgarnas behov har lättare att föra dialog än politiker utan denna kännedom. Om dessa möten ökar förståelsen för varandras synsätt

och bidrar till att problem löses har demokram.m. gemensamma tin förbättrats Premfors, Sandqvist och Sanne 1994.

Flertalet utvärderingar KDN/ SDN visar att effektivitets-

av ur

synpunkt och politisk styrningssynpunkt har reformen i flera avseenden varit framgångsrik än medborgardeltagarsyn-

mer ur punkt. Med andra metoder och ett teoretiskt laborerat

mer perspektiv når något annorlunda slutsatser. Vad är "resultat"

man som bestäms till del vilket synsätt har demokrati och

stor av man vilka metoder används.

som

3.3 För och emot direkta val till KDN/SDN

Frågan direkta val till KDN/ SDN är lika gammal

om som reformen sådan. Vid återkommande tillfällen har enskilda

som

partier, framför allt centerpartiet motionerat

om att ge

LOKALA DEMOKHATIEXPERIMENT

kommunerna denna möjlighet. Det har också diskuterats i

ett

flertal statliga kommittéutredningar, det först Demokrati-

men var

utvecklingskommittén ställning för direktval till

som 1996 tog KDN/SDN. Under år har också Stockholms stad sökt

senare dispens från gällande regler för införa direktval stads-

att i tre

delsnämnder. Regeringen avslog såväl Demokratiutvecklingskommitténs förslag Stockholms dispensansökan Bäck och

som Johansson 1998. I samtliga storstäder är flertalet partier för

tre direktval, socialdemokraterna och moderaterna spjärnar emot

men

Kommunaktuellt nr 28, 1998.

Ett deltagande- och autonomiperspektiv står mot ett styrningsperspektiv. Om högt deltagande och utkrävande politiskt

av ansvar

inför kommundelsbefolkningen viktigast direktval

var vore en

självklarhet. För närvarande är det dock styrningsprincipen och det övergripande politiska är viktigast. Sverige, till-

ansvaret som

med övriga nordiska länder, utgör härvidlag ett undantag sammans i förhållande till Europa i övrigt där direkta val till sub-kommunala

enheter är vanliga Bäck och Johansson 1998. En bakomliggande

faktor i sammanhanget kan kommunernas ställning lokala

vara som välfärdsinstitutioner med relativt stark statsintegration.

en

Styrningsperspektivet överordnas deltagande- och autonomiperspektivet. I annat fall skulle partierna i fullmäktige själva

direktval eller och inte regeringen. Så länge kommuavgöra om

inte själva tillåts avgöra denna institutionella fråga kan nerna man säga KDN/ SDN inte är någon utmaning mot demokrati

att svenska. Trycket tycks för närvarande dock hårdna något. Framför allt är det de storstäderna driver SDN-reformen framåt

tre som och att direktval försök införs i Köpenhamn och i Oslo.

4 Förnyelse av fullmäktige

Under år har intresset för kommunfullmäktiges arbets-

senare former ökat. Bakgrunden till det växande intresset kan sökas i

en rad förändrade förhållanden för de förtroendevalda se t.ex. Montin 1993a; Montin, Olsson och Pettersson 1996; SOU 1993:90. Det handlar resursminskning, minskat förtroende

om

STIG MONTIN

bland medborgarna och den kommunala förvaltningens professionalisering. Fullmäktige karakteriseras ofta "transportsträcka

som för beslut i praktiken redan är fattade, ett forum där partisom positionerna är låsta och där debatterna sällan går utanför ytterst dagordningen. Andra problem lyfts fram relativt många som är att

kommunalpolitiker hoppar under mandatperioden och att

av sammanträden ställs in grund brist ärenden. av

Fullmäktiges problem är inget Redan vid mitten 1960-

nytt. av talet konstaterar initierad iakttagare att "f ullmäktige som en

korporation har med någon överdrift sjunkit till registrerings-

en instans, medan de verkliga avgörandena träffas i kommunens

styrelse" Wergenius 1966. Stor enighet tycks emellertid råda

om fullmäktige behöver vitaliseras olika sätt. I vissa fall hävdas att fullmäktige bör återta" den politiska makten. På det sättet kan att

både fullmäktigeledamöternas och medborgarnas tilltro till komviktigaste politiska öka.

munens organ

4.1 Fullmäktiges arbetsformer

Under år har det initierats rad vitaliseringsförsök i komsenare en munfullmäktige. En del kan härledas till debatten föregick den som

revideringen kommunallagen. Bland olika åtgärder finns

senaste av

t.ex. utlokalisering sammanträden, offentliga frägestunder samt

av bildande speciella utskott Montin, Olsson och Pettersson av 1996. Utlokaliserade sammanträden till ort än huvudorten annan förekom i hälften kommunerna åren 1992-95. Det finns ett av

samband med befolkningsstorlek, tätortsgrad och kommunen

om inte domineras enda, stor huvudort. Kommuntyperna med av en hög tätortsgrad visade mindre intresse än andra att utlokaliett av sina sammanträden. En förklaring till det kan att ledasera vara möterna huvudsakligen är bosatta i huvudorten periferin har inte längre några talesmän kan tvinga ut fullmäktige. I mindre som kommuner är centralorten inte lika dominerande och i fullmäktige finns fortfarande representanter från de gamla småkommunerna

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

före kommunsammanläggningarna. De till fullmäktige då

ser att och då flyttas ut.

Offentliga frågestunder och utskott är relativt förnyelse-

nya åtgärder tillkommit under 1990-talet. Mer än två tredjedelar

som

landets kommuner har haft någon form offentlig frågestund. av av

Styrningen såväl inriktningen tema, nämndanknytning, fria

av frågor formerna i förväg inlämnade, fria frågor till valfri

som ledamot har varierat med övervikt mot styrda former.

en mer Många kommuner har övergivit idén. Allmänt finns också viss

en besvikelse över bristande intresse för de offentliga frågestunderna.

Inriktning och former torde dock spela roll för intresset.

Experiment med speciella utskott förekom i 29 kommuner 1992-95, jämnt spridda över alla kommunkategorier och befolkningsstorlekar. Deras inriktning, konkretion och ambitionsnivå varierade. Både fasta och tillfälliga utskott förekom. Här följer

några exempel inriktningar: utvärdering målstyrning/

av kommunal verksamhet, Agenda 21-arbete, framtidsfrågor, demo-

kratifrågor, byautveckling, fullmäktiges arbetsformer, turism och

jämställdhet. En de kommuner blivit känd för sin utskotts-

av som verksamhet är Linköping. Bland de kommuner relativt tidigt

som förändrade sin politiska organisation är Surahammar där det i början 1990-talet bildades politisk kallad "kommun-

av en ny arena

bemäktige. Vad gäller andra förändringar i fullmäktiges arbets-

former kan två kommuner nämnas. Sundsvall har presidie-

en

konferens" där fullmäktigearbetet planeras och inriktningen

är att aktivera fullmäktige. Ett exempel är Östersund där det 1995

annat skapades ett projekt för lokal demokrati.

Några omfattande förändringar fullmäktigeinstitutionen

av kunde inte noteras vid mitten 1990-talet. Det i kommuner

av var det hade skett några förändringar Montin, Olsson och Pettersson

1996. Några genomgripande förändringar landets fullmäktige-

av institutioner förefaller inte ha skett under år heller. Full-

senare mäktige trevar ännu vid 1990-talets slut fortfarande efter sin roll.

Även frågan vitalisering väckt intresse

om om av fullmäktige stort

runt i kommunerna har inte möjligheterna utnyttjats i så

om stor

utsträckning. Fullmäktige ofta tämligen förutsebar och

ses som en trygg institution med ett väl inarbetat sätt att arbeta.

STIG MONTIN

4.2 Radikala förändringar

Det finns emellertid del intressanta undantag pekar i rikt-

en som

ning omvärdering fullmäktige och de förtroende-

mot en av av valdas roller i allmänhet, åtminstone i vissa kommuner. Inriktningen går ut att stärka såväl fullmäktiges kommun-

som

styrelsens roll, dvs. centralisering. Det sker successiv

en en minskning antalet uppdrag i kommunerna. Nämnder läggs ned

av eller slås En stor minskning antalet uppdrag skedde

samman. av under mandatperioden 1992-94, även Under våren

men senare. 1997 planerade flertal kommuner minska antalet för-

ett att troendevalda, bland annat att minska antalet nämnder.

genom Enligt kartläggning Svenska Kommunförbundet det

en av var under hösten 1997 148 208 kommuner planerade att

av som genomföra eller redan påbörjat genomförande olika typer

av av förändringar den kommunala organisationen inför 1999, däri-

av bland sammanslagning nämnders ansvarsområden och förvalt-

av ningar Svenska Kommunförbundet 1997. I början 1998 skulle

av

tionde kommun krympa fullmäktige. Förändringen innebär att

var sammanlagt 200 platser försvinner efter valet 1998 Kommun-

aktuellt 1998.

nr

En variant är att slopa vissa nämnder och centralisera ansvaret

till kommunstyrelsen. Det motiveras med att kommunstyrelsen

bör ha starkare helhetsgrepp den kommunala verksamheten

ett om och ekonomin, behöva förhandla med Verksamhetsför-

utan att kämpar i facknämnderna. I vissa mindre kommuner slopas flertalet

facknämnder, Upplands Väsby, Surahammar, Stenungsund,

t.ex. Svedala och Nordanstig. I vissa fall markeras fullmäktiges makt

att bör stärkas. I Svedala har diskuterat att avskaffa kommun-

man

styrelsen för att till att makten läggs i fullmäktige, enligt

se dansk förebild Kommunaktuellt 20, 1997. I augusti 1997

nr

fullmäktige för stärka medborgardeltagandet

antog ett program att och den representativa demokratins institutioner. kom-

Det är en

bination ökat deltagande folkstyrelse och politisk hand-

av

lingskraft. Fullmäktige skall organiseras i utskott och projekt- Till utskotten inbjuds medborgare och projektgrupperna

grupper. kan bestå såväl fullmäktigeledamöter andra. Sammantaget

av som

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

är tanken att fullmäktiges arbetsformer skall bli renodlat

ett mer debatt- och beslutsforum. Nämnder och styrelser försvinner och

driftsnämnd med för all verksamhet. Därtill ersätts av en ansvar

kommer två myndighetsnämnder. Ett annat exempel är Härryda kommun planerar att slopa

som sina verksamhetsnämnder och återföra fler uppgifter till fullmäktige 35, 1997. Även i Kungälv försöker

Kommunaktuellt nr

man stärka fullmäktiges roll. Fullmäktige skall bli ett forum

som involveras tidigt i debatten kring lokala frågor Kommunaktuellt

1998. I den kommunen Nykvarn, bryts ut från nr nya som Södertälje, söker också andra vägar än de traditionella. Full-

man mäktige skall tung roll och inga facknämnder skall inrättas

ges en

Kommunaktuellt nr 1998. Ytterligare ett exempel är Stenung-

sund återfört beslut till fullmäktige och inrättat nio

som tunga

beredningar.

Det föreligger vissa utvärderingar dessa relativt radikala för-

av

ändringar den kommunala politiska organisationen. I flera fall är

av emellertid förändringarna nyligen genomförda vilket det

gör att inte är rimligt utvärdera effekterna. Surahammar tillhör de

att kommuner tidigast avvecklade facknämnderna för bland

som att annat stärka relationen mellan väljare och valda. I det syftet infördes bemäktigegrupper där de utsedda medlemmarna själva väljer vilka sakområden de vill arbeta med. Arbetet i bemäktige-

sker informellt och fattar inga beslut utgör grupperna man utan ett beredande till fullmäktige. Därmed behövs inga formella

organ

dagordningar. Tillkomsten bemäktigegrupperna har inneburit

av en stor och viktig förändring. De politiska diskussionerna är inte bundna till regler och bestämda arbetsformer. Å andra sidan före-

faller det traditionella sättet att arbeta fortfarande avgörande. Kommunbemäktiges ledamöter är fortfarande starkt bundna till

att förankra sina idéer i den politiska apparaten och framför allt i fullmäktige. Den politiska hierarkin är i det närmaste orubbad

Perman 1997.

Försöket i Stenungsund utvärderades efter ett halvt års verk-

samhet. Intervjuade politiker upplevde del positiva konsekven-

en

Diskussionerna i de nytillkomna fullmäktigeberedningarna

ser. var friare än i den gamla organisationen. Det hade blivit lättare

att

STIG MONTIN

komma överens över partigränserna och partiernas aktivitet hade ökat. Å andra sidan hade det inte blivit lättare för medborgarna att hitta i kommunen och medborgarnas intresse för komrätt person munala frågor hade inte ökat Brorström, Bäck, Siverbo och Svensson 1998. Sammantaget kan det under hela 1990-talet förts sägas att intensiva diskussioner fullmäktiges roll. Generellt sett har det om dock inte skett några större förändringar i fullmäktiges arbetsformer. I de mindre kommunerna händer det I den förmest. sämrade ekonomin kombinerat med minskad tilltro bland medborgarna till den kommunala politiken riktas ljuset mot den kommunala omfång, inte minst den demokratiska apparatens

överbyggnaden.

4.3 Kommunal parlamentarism

Det finns flera tänkbara utvecklingsvägar. En inriktning då

som och då diskuteras är olika former "kommunal parlamentarism" av för utförlig diskussion Bäck 1998. Det finns delade en mer se meningar vad det står för utöver tanken att exekutiven om -

kommunstyrelsen är beroende parlamentets fullmäktiges

av aktiva eller passiva stöd. En tydligare beteckning kan "majorivara tetsstyre innebär majoriteten tillsätter ledamöterna i som att

kommunstyrelsen övriga nämnder Johansson 1993. Idén är

och

inte har diskuterats i utredningar och riksdagen med jämna ny utan mellanrum sedan mitten 1960-talet Gidlund 1989; Bäck 1998. av

Det är vanligt med inslag majoritetsmarkeringar där 0rd-

av förande- och vice ordförandeposterna tillhör majoriteten, men renodlad variant har inte genomförts. Ett renodlat någon mer

majoritetsstyre skulle innebära att kommunstyrelsen utses sätt riksdagen utser regeringen. Majoritetsval ersätter

samma som således det proportionella valet i fullmäktige. Fördelarna skulle

det politiska klargörs, den politiska styrningen

vara att ansvaret blir effektivare och de politiska alternativen blir tydligare, i att som sin kan leda till tätare maktväxlingar. Bland nackdelarna finns tur

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

risken oppositionen får svårt göra sig gällande. Inte minst

att att

gäller det de mindre partierna 1989; Johansson 1993.

Gidlund

I det uppvaknande intresset för kommunal parlamentarism

finns ett argument tidigare inte anförts, nämligen

som att ge

partierna olika politiska roller. Bakgrund är det egentligen är

att partisystemet håller den decentraliserade och

som samman pro-

fessionaliserade kommunala multiorganisationen. Utan partisyste-

mets tvärsektoriella sammanhållande funktion skulle kommunerna falla i flera beståndsdelar. I kommunal parlamentarism

samman en

skulle kommunstyrelsen för ledning och verkställighet

ansvara medan fullmäktige gör alternativen tydliga Bäck 1998.

I den svenska kommunala demokratins ideal betonas både med-

borgarstyre och politisk handlingskraft. Införande majoritets-

av styre skulle kunna val till förmån för det Sett

ses som ett senare. ur ett konkurrensdemokratiskt perspektiv kan majoritetsstyre moti-

partierna och enskilda politiker bli tydligare i sin framvera att

toning inför valet. Sett deltagardemokratiskt perspektiv

ur ett formas politik olika nivåer och i olika forum. Inte minst i den

professionaliserade förvaltningen och organiserade brukar-

av

och i lokalsamhällets olika politiska organisering. I komgrupper

med t.ex. ett utbyggt med kommundels- eller stadsmuner systern

delsnämnder borde införande majoritetsstyre egentligen ligga

av nära till hands Gidlund 1989. Sammantaget skulle således två synsätt demokratin detta sätt kunna kombineras; konkur-

rensdemokrati övergripande politisk nivå och deltagardemokrati lägre nivåer jfr Bäck, Johansson och Sandqvist 1998.

Partiernas försvagning låter sig inte vidare brytas med

utan traditionella medel, i form vitalisera fullmäktige. Ett

t.ex. av att alternativ är att försöka demokratisera förvaltningen, dvs. införa olika former brukar- och medborgarinflytande över kommu-

av

konkreta verksamheter. En sådan centralisering och konnens

centrering politisk formell makt majoritetsstyre skulle

av som ett innebära kan kombineras med andra deltagarorienterade

mer strategier såsom brukaransvar och medborgarpaneler. Härifrån är inte steget långt att också med dansk förebild -införa borg-

- en måstarinstitution kombinerad med fullt utbyggt brukaransvar för

STIG MONTIN

skola, barnomsorg och äldreomsorg eller brukaren blandning av

styrelser och privata anordnare och

av omsorg utbildning.

5 Kommunala och

folkomröstningar

folkinitiativ

5.1 Vem vill ha kommunala

folkomröstningar

Frågan kommunala folkomröstningar folkinitiativ om genom är inte något nytt. Det har diskuterats i kommunala demokratiutred-

ningar under årens lopp sedan 1950-talet. Ända fram till

början av

1990-talet har dock invändningarna varit så starka

att några regler

för lokala folkomröstningar inte förts i

kommunallagen. Viss

förändring skedde i samband med 1977 års kommunallag som innebar kommunerna kunde inhämta

att medborgarnas synpunkter

genom omröstning, opinionsundersökning eller liknande förfaran-

de. Några lagstadgade regler för lokala

folkomröstningar antogs

inte, varken i 1977 års eller 1991 års kommunallag och

Björkman

Riberdahl 1997. I början 1990-talet utreddes

av frågan igen och

Lokaldemokratikommittén

föreslog en utbyggnad av rådgivande kommunala folkomröstningar, vilket

antogs av riksdagen 1994. Sedan mitten 1994 kan fullmäktige, minst medav om 5 procent av

borgarna begär det folkinitiativ, utlysa rådgivande lokal folkom-

röstning i konkret fråga 5 kap. 23 §.

en KomL

Kommunalpolitikerna är dock inte särskilt intresserade av att

hålla folkomröstningar

Kommunaktuellt nr 26, 1996 och 17, nr 1998. Fram till hösten 1998 hade drygt 40 fullmäktigeförsam-

lingar ställts inför initiativ till folkomröstning majoriteten men sa nej. Endast i fall har lokal folkomröstning tillkommit ett en genom den möjlighet till folkinitiativ

som kommunallagen och det

ger gällde en fråga bostäder eller grönområde i område i Uddeom ett valla. Initiativet till folkomröstningen korn i form 6 000 av namnunderskrifter och fullmäktigemotion från

en kristdemokraterna

Kommunaktuellt nr 24, 1998. Drygt 1 100 fullmäktigeledamöteri 18 kommuner fick

1995 en fråga vad kunde förbättra den kommunala demokratin. om som Ungefär tredje ansåg väg kunde kommunala folkvar att en vara

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

Partiskillnaderna framträdande. Socialdemokra-

omröstningar. var betydligt kritiska till folkomröstningar än övriga

terna var mer

höger-vänsterfråga förefaller det dock partier. Någon utpräglad

inte Det betydligt fler bland vänsterpartisterna än

att vara. var

bland folkpartisterna positiva. Flest folkomröst-

t.ex. som var hade kristdemokraterna och miljöpartiet Montin,

ningsanhängare

Olsson och Pettersson 1996.

kritiska hållningen till folkinitiativ bland landets kom- Den

medförde Demokratiutvecklingskommittén föreslog att

muner att det folkinitiativ borde det räcka med om föreligger ett att en

fullmäktiges ledamöter röstar för folkomröstning tredjedel av en

den skall komma till stånd SOU 1996:162. Förslaget föll för att i jord. Regeringen ville inte utvidga rätten att ta folkinitiainte god tiv i kommunerna. Förslaget ledde inte fram till någon proposition.

reaktion det njugga intresset för lokala folk- En annan det har bildats nätverk kallas "Nät-

omröstningar är att ett som

har medlemmar i 40-tal

verket För Folkomröstningar som ett

kommuner och hemsida Internet. en egen november började det emellertid framträda reviderad I 1998 en den socialdemokratiska regeringen till olika former

hållning i av

Efter finsk förebild skall lagförslag utarbe-

medborgarinitiativ. ett

innebär medborgarna skall kunna motionera i fulltas som att och ställa frågor behöva via partierna Kom-

mäktige utan att

munaktuellt 36, 1998. nr

5.2 För och emot folkomröstningar en principdiskussion

-

således fortfarande tveksamhet till folk- Det råder stor att genom

det kommunala folkomröstningsinstitutet. Bland

initiativ bygga ut

har följande framhållits: det representativa systeargumenten mot urholkas, det blir svårt utkräva politiskt ansvar, problem met att det kan konserverande effek-

rycks ett större sammanhang, ge

ur

det formulera lämpliga omröstningsfrågor, det

ter, är svårt att finns risk för trötthet och lågt deltagande, omröstningarna en väcka intressen medföra lågt valskulle inte tillräckligt stort utan förtroendet för de skulle minska, det skulle

deltagande, styrande

STIG MONTIN

skapa konflikter, kompromisser skulle försvåras och

partierna

skulle försvagas. Argumenten för det

flitigare användning av kommunala folkomröstningsinstitutet bland

är annat följande: folkviljan uttrycks direkt, direktdemokratiska inslag alltid

är motiverade i demokrati, det skapar lyhördhet hos de

en styrande,

det skapar större intressen för de kommunala frågorna i valrörel-

sen, demokratin vitaliseras och och

medborgarnas kunskaper

engagemang ökar, det de politiska besluten

ger större legitimitet,

det är säkerhetsventil låser fastlåsta en som upp lägen och medborgarna har möjlighet ställning till enskilda obero-

att ta frågor ende partitillhörighet SOU 1975:41;

av 1997:56. Det finns två grundläggande synsätt

folkomröstningars roll i

den kommunala politiken och demokratin. Det första är att tillfälliga opinioner hotar den representativa demokratin. Om de

tillåts komma fram i form

av en folkomröstning skapas instabilitet

i det politiska inte

systemet. Medborgarna anses vara tillräckligt

kunniga och ansvarsmedvetna för de helheter

att se som ansvariga politiker och partierna kan Att kräva folkomröstning det-

se. är samma som att mobilisera särintressen och tillåter om man en folkomröstning får dessa särintressen alltför genomslag. ett stort De valda politikerna skall väga olika särintressen varandra mot för att åstadkomma allmänintresse. Den

ett politiska ledningen

samtalar helst med redan organiserade särintressen, som man vet har. Man har heller inte tid med icke

var man prioriterade frågor

som en grupp av medborgare helt plötsligt vill högst på upp dag-

ordningen. Politisk handlingskraft kräver stabilitet och kontinui-

tet. De förtroendevalda och partierna bör visa vad de

medborgarna

vill göra under mandatperioden och utkrävs ansvar i samband med nästa val. Folkomröstningar blir störande i tid då den

ett inslag en politiska handlingskraften är viktig.

Med det andra synsättet är krav

folkomröstningar egentligen

ett rop på dialog med politikerna. De skriver under som namn-

insamlingen vill göra politikerna och partierna uppmärksammade

att en sakfråga bör diskuteras och de ordinarie demokratiska att kanalerna och inte processerna är tillräckliga. Opinioner förändras

i samtal. Medborgarna är både kunniga och ansvarsmedvetna. Det

är till och med medborgerlig skyldighet delta i

en att politiska

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

angelägenheter. Krav folkomröstning samtal kring gemensamma för sådana samtal. I dessa samtal vägs olika

kan en startpunkt

vara och intressen varandra. Kanske är det inte

åsikter, värderingar mot har den bästa lösningen. När väl folkomröstningen är

någon som ledningen inte bara resultat i form

genomförd har den politiska ett

antal "ja" eller nej", också bättre och ett procent utan ett av i sakfrågan. Dessutom kanske forum

bredare beslutsunderlag nya

mellan och medborgare har etablerats.

för dialog politiker

kanske blir lidande kort sikt vinsten kan

Handlingskraften men

ökat förtroende bland medborgarna för partierna och de vara förtroendevalda. Därmed står inte lokala folkomröstningar genom

folkinitiativ i motsättning till den representativa demokratin utan

kan i stället förstärka den.

6 Medborgarpaneler

6.1 Allmänt om medborgarpaneler

Under 1970-talet då medborgardeltagande i hög grad fråga

var en

i samhällsplaneringen laborerades, om medborgarnas inflytande

bland iVästtyskland, med olika former "medborgarannat av

presentation och för medborgarpaneler i

paneler. I av argument framstår det fas i problematiserad dock

planeringen som en en men

rationalistisk planeringsideologi: Det handlar att

tämligen om

tekniskt och rationellt beslutsfattande

kombinera expertkunnande

med värderingar och intressen Renn et 1993. I

medborgarnas klassisk föreställning möjligheten hålla

grunden ligger en om att

isär neutral intressen och värderingar instrumen-

expertkunskap,

och rationalitet från värderationalitet, för att tala

tell strategisk

med Weber, låta dem mötas och integreras i en dialog. men

Tre kunskap bör representerade: kunskap som

typer av vara baseras förnuft och erfarenhet, teknisk expertkunskap sunt kunskap utgår från sociala intressen. Deltagarna möts samt som deras uppgift blir bearbeta redan

inte förutsättningslöst utan att

formulerade Formell beslutsanalys skall till förslag. anpassas en

med värderingar och

multiaktörssituation komplexa mönster av

i detta sammanhang steg i intressen. Medborgarpaneler är ett en

STIG MONTIN

beslutsprocess, inte förutsättningslös dialog lokala

en mer om problem och utmaningar. Givet denna begränsning kan det vara av värde förmedla några tankar hur kan

att om medborgarpanelerna fungera.

En panel kan bestå 20-25 direkt eller indirekt "berörda av

medborgare som utses slumpmässigt. De skall "värderings-

vara konsulter beslutsfattarna och andra med påtagliga intressen

stakeholders. Företrädare för organiserade intressen, experter och politiker är med inte deltagare observamen som utan som

törer. Panelens uppgift blir utifrån personliga värderingar och

att intressen värdera redan givna handlingsalternativ och Den

förslag.

arbetar kontinuerligt under flera dagar och får under denna tid

möjlighet att med hjälp Videofilmer, "hearings", föredrag,

av studiebesök, inläsning material sig kloka olika av m.m. göra alternativ och synsätt. Deltagarna får ersättning för förlorad

arbetsinkomst. Resultatet medborgarpanelens arbete blir av ett

fylligt underlag för den fortsatta beslutsprocessen Renn

et 1993.

Medborgarpaneler har tidigare också använts i Danmark. I kommunen Sundeved inbjöds 18 slumpvis valda invånare till en medborgarpanel 1997 Kommunaktuellt 21, 1997. Panelen fick nr

inte någon beslutsmakt syftet skapa rådgivande

utan var att ett i kommunen. Sundeved är den första danska kommunen organ använder denna metod för söka fånga medborgarnas som att preferenser. Systemet med

medborgarpaneler är följaktligen tämligen

nytt och ovanligt i Skandinavien har praktiserats under lång men

tid i USA och Centraleuropa, både med uppgift ställning till

att ta

specifika förslag och förutsättningslöst forum för

som ett mer

framtidsdiskussioner McLaverty 1998.

I Sverige växer intresset för medborgarpaneler, kanske inte men i första hand i samband med fysisk fall har det

planering. I ett genomförts en mer förutsättningslös variant medborgarpanel,

av nämligen i Upplands Väsby vilket kort skall redovisas.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

6.2 Konkret exempel: Upplands Väsby

I förortskommun till Stockholm Upplands Väsby genomen fördes under hösten 1997 två medborgarpaneleñ Syftet var att

skapa mellan kommunens medborgare och politikerna.

ett möte Mötet skulle innehålla diskussioner vad kommunen bör göra, om inflytandet och dess former, information och kommuom om

nikation, sakfrågor och verksamhetsfrågor något kan

om samt som

övriga frågor. Syftet alltså inte panelen ett man-

ses som var att ge dat fatta beslut eller diskutera i förhand specificerade sakatt att

frågor.

Inbjudan skickades till 1000 slumpmässigt utvalda kommunut invånare till två tillfällen under hösten 1997. Till det första tillfället anmälde sig 46 dessa kom 29 stycken. Av de kom personer, av som andelen 51 år 55 Övervikten de uteblev var över procent. av som i åldrarna 15-30 år. Vid det andra tillfället 74 personer anvar var mälda och dessa kom 52. Återigen med övervikt för dem av en som över 51 år. Totalt blev alltså utfallet 81 deltagande av 1000 var inbjudna 8 närvaro eller så vill: 92 procents procents om man

bortfall.

Efteråt gjorde kommunen sammanställning de diskussioen av förekom vid panelerna. Man beskriver initiativet ner som som banbrytandä och "...för svenska förhållanden unik som en händelse... Nedan skall redogöras för några de tankar och av

attityder kom fram vid panelerna.

som

Flera panelens deltagare uttryckte ett politiskt engagemang

av och vilja delta och utöva inflytande, dock ville göra en att man detta utanför partierna. Partierna ansågs hinder än snarare som ett kanal för kommunikation och inflytande. Vidare ville sätta en man konkreta frågor i fokus och inte partipolitik. Möjligheten att aktivt

arbeta politiskt knuten till ett parti efterfrågades

utan att vara också. Attityderna till direktdemokrati positiva. Bland annat förevar

slogs medborgaren skulle motionsrätt i fullmäktige och

att ges

4 Redovisningen baseras dokument och personlig närvaro vid medborgar-

panelernas sammankomster.

STIG MONTIN

skriva förslag direkt till kommunstyrelsen. Även medborgar-

panelen ansågs i sig bra komplement där viktiga frågor

som ett kunde Vidare nämndes intressegrupper eller referenstas upp.

grupper kring varje nämnd där medborgare anknytning till

utan parti kunde diskutera aktuella frågor och idéer. Det riktades stark

kritik inför färdiga paket. Deltagandet skall

mot att presenteras ske i god tid före beslut.

Man saknade vidare tillfälliga där medborgarna kan

grupper bolla idéer med politikerna kring aktuella frågor och problem. Ett

förslag verksamhetsinriktade medborgarpaneler. Över huvudvar taget handlade diskussionen till del svårigheten etablera stor om att kontakt med politikerna, olika sätt kunna göra sin hörd att röst ett sådant sätt det spelar någon roll. att När det gäller information och kommunikation så riktades kritik det sätt vilket kommunen sprider informationen till mot

medborgarna. Kunde, till exempel det låga antalet deltagare i panelen bero bristfällig information Slutligen fanns för

en oro

att initiativet till medborgarpaneler uppfattades gott

som som

skulle rinna i sanden. ut I det missivbrev från kommunen följde utskicket till delsom

tagarna i medborgarpanelerna efteråt föreslogs följande: med-

att borgarpaneler eller liknande hålls år, möten anordnas vartannat att i kommundelarna där olika sakfrågor diskuteras, allmän föratt

slagsrätt införs för medborgarna, kunskapsprocess kom-

att en om olika dimensioner studiecirklar och likmunens startas genom nande samt att fler brukarstyrelser inrättas i kommunen.

Medborgarpaneler är ett intressant fenomen. Det dyker i upp

samband med partierna har uppenbara svårigheter rekrytera

att att medlemmar och mobilisera medborgarna. Denna form nya att av möten mellan väljare och valda strider egentligen ganska rejält mot idén den lokala folkstyrelsen. De inbjuds förutsätts inte om som rekryterade och utsedda någon etablerad demokratisk vara av av institution eller någon organisation. Tveksamheter inför denna typ försök är förståeliga eftersom den bryter av mot gängse sätt att

samla synpunkter och värderingar i politiska och

processer att även de inte röstat vid valet bjuds in. Men inte de etablerade som om demokratiska institutionerna och organisationerna lyckas att

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

medborgare aktivt medverka i lokalpolitiska diskussioner kan

att

medborgarpaneler konstruktivt komplement.

ses som ett

7 Valfrihetsdemokrati

I de hittills redovisade demokratiexperimenten har de kollektivt

inriktade synsätten demokrati varit de framträdande, även

mest

individorienterade inslag också varit påtagliga. Nu skall mer om renodlat individualistiskt orienterade demokratiexperiment

exemplifieras. I grunden kan alla demokratiexperiment ses som

kollektiva angelägenheter, i vissa kommuner har inriktning

men

medborgaren kund i demokratiarbetet haft frammot som en mer trädande plats. Valfrihet för "kundborgaren" och konkurrens

mellan olika producenter är förlängning det konsument-

en av perspektiv är knutet till servicedemokratin. Trots det har det i

som debatten åtminstone i början 1990-talet förekommit

av - en

-

ideologiskt präglad argumentering mellan socialdemokrater som

företräder servicedemokratin och moderater/ folkpartister som företräder valfrihet och konkurrens. Mot slutet 1990-talet

av verkar det dock funnit den grunden. I

som att man gemensamma valrörelsen 1998 har denna problematik över huvudtaget inte uppmärksammats och det tycks endast vänsterpartiet som i prin-

vara

cip konkurrensutsättning kommunal verksamhet Kom-

är mot av munaktuellt 26, 1998.

nr

Demokratirådets medborgarundersökningar från 1987 och 1997

"valfrihetsrevolutionen" fått genomslag Petersson m.fl. visar att 1998. Både småbarnsföräldrar, skolbarnsföräldrar och patienter i

vården de har relativt goda möjligheter att byta daghem,

anser att skola vårdinrättning eller läkare. Både bland småbarns-

respektive

föräldrar och skolbarnsföräldrar bedöms det lättare att på-

vara verka byta daghem eller skola än att försöka

genom att genom förändra inom för den rådande situationen. Påverkan genom

ramen hot eller faktiskt byta institution förefaller således

om att exit

effektivt medverka i kollektivt brukarinflytande vara mer än att över institutionerna voice.

STIG MONTIN

Därmed kan sägas att den individ- eller kundorienterade demokratiutvecklingen haft påtaglig inverkan. För att närmare stifta

en bekantskap med demokratiarbete i denna riktning kan vända

oss till kommun under 1990-talet kännetecknas sådan in-

en som av en

riktning, nämligen Nacka kommun.

7.1 Valfrihet i Nacka

I Nacka kommun betonas vikten medborgarnas inflytande och

av valfrihet. Kommunen de första i landet införde

var en av som målstyrning och har successivt kompletterat denna med extern

kundvalsstyrning, intern kundvalsstyrning och politisk

styr-

nings. I detta sammanhang är det kundvalsstyrningen primärt

som är intresse eftersom det kan ett alternativ till det

av ses som mer kollektivt orienterade brukarinflytandet förekommer i andra

som kommuner. Det har införts med servicecheckar inom

ett systern flera områden: barnomsorgscheck 1994, skolcheck 1994, hem-

tjänstcheck 1992 och checksystem för ledsagning och avlastning

1997. Genom detta systern skall inte hushållen behöva gå

omvägen över det politiska för till stånd verksamhets-

systemet att

förändringar". Servicechecksystemet betyder kommunen läm-

att

över köpkraft" till dem behöver vård eller utbildnar som omsorg ning. Valfrihet och konkurrens är vägledande för hela den kommunala verksamheten. Alla tjänster inte är myndig-

gemensamma som

hetsutövning skall anbudsupphandlas där kommunala och privata

leverantörer konkurrerar villkor.

samma

Barnomsorgschecken omfattar den gällande för olika

taxan barnomsorgsformer och tar hänsyn till barnens ålder och önskad Vistelsetid. Checken omfattar således inte hela barnomsorgskostnaden utan i genomsnitt cirka 30 procent kostnaden. Kommu-

av

täcker resterande cirka kostnaderna. Räkning nen 70 procent av checktaxan skickas till föräldrarna gång månad. Härvidlag är

en per egentligen inte skillnaden jämfört med andra kommuner,

så stor

5 Beskrivningen är huvudsakligen hämtad Nacka kommuns information

ur som finns följande hemsida: http://www.nacka.se.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

eftersom oftast betalar barnomsorgsavgiften gång i måna-

man en den. Skillnaden är framför allt checken varken är bunden till

att någon speciell "anordnare" inom kommunen eller till kommun-

gränsen. Anordnare godkänns barnomsorgsnämnden och

av presenteras årligen i katalog. När det gäller skolan är ett

en pengen

symboliskt betalningsmedel eftersom grundskolan är avgiftsfri. Principen är dock den för barnomsorgen. De kom-

samma som munala och fristående skolorna presenteras varje år i katalog där

en föräldrarna kan välja skola. En ofta debatterad fråga i samband med skolcheckar har varit elever med behov särskilt stöd. Detta har

av

lösts "likvärdighetsgaranti ligger utanför skol-

genom en som

Storleken denna extra fastställs i förhandling pengen. resurs mellan rektor och kommunledning. Systemet med hemtjänstscheck innebär att vårdtagaren kan välja mellan kommunal och

privat hemtjänst och vårdgivarna konkurrerar villkor. De

samma

privata vårdgivarna auktoriseras kommunstyrelsen,

av men upphandlas inte entreprenörer. Detta system skiljer sig således

som från andra förekommande fall där kommunen handlar privata

upp

vårdgivare erbjuder sina tjänster till vårdtagarna. I det

som senare

fallet blir valmöjligheten för hemtjänstkunden betydligt

mer

begränsad. Ledsagning och avlastning är tjänst enligt Lagen

en om stöd och service LSS och Socialtjänstlagen SOL. Det handlar framför allt funktionshindrade och insatser riktas

om yngre som till föräldrar med handikappade barn. Checkens värde motsvarar kostnaden för insatserna bedöms efter utredning

som av

handläggare vid socialtjänstens äldre- och handikappenhet.

7.2 Ett svagt genomslag

Mot bakgrund Demokratirådets resultat att valfrihets-

av revolutionen fått tämligen starkt genomslag i den meningen att

många medborgare tycker att det blivit lättare att påverka

genom att välja någon anordnare än att påverka inom den

annan genom

befintliga skulle kunna förvänta sig att medborgarna i

ramen man Nacka hyser tillfredsställelse för kundvalssytemet. Kommu-

stor

utvärderingar emellertid inte någon entydig bild i nens egna ger

STIG MONTIN

denna riktning. I juni 1998 gjorde Demoskop AB uppdrag

av Nacka kommun attitydundersökning bland invånarna Nästan

en hälften dem 44 procent kände inte till valfriheten hade

av om ökat under de åren. Endast menade det helt

senaste 26 procent att eller delvis stämde väl med erfarenheter. Drygt tredjedel

egna en 38 procent instämde helt eller delvis i påståendet att jag har

medborgare möjlighet att påverka den kommunala verksam-

som heten". Den lilla skillnaden mellan svarsfördelningen dessa båda frågor antyder det kanske inte i första hand är kundvals-

att genom modellen medborgarna påverkar den kommunala verksam-

som heten. Det fler menade de kunde påverka än ansåg

var som att som

valfriheten ökat. Andra sätt utöva påverkan förefaller att att vara Viktigare. Kundvalsmodellen hade inte fått något starkt genomslag.

Tillfredsställelsen över den kommunala verksamheten tycks dock tämligen hög. Cirka tre fjärdedelar ansåg helt eller delvis

vara

"den kommunala servicen mina behov och den att motsvarar att kommunala servicen är god. Vidare det 60 respektive 64

var pro-

instämde helt eller delvis i påståendet de nöjda cent som att var

med kvaliteten i barnomsorgen respektive skolbarnomsorgen. Nöjda med servicen missnöjda med möjligheterna till

men inflytande och ganska ovetande kundvalsmodellens förekomst

om kan sammanfattande slutsats. I kommunstyrelsekontorets

vara en kommentar till enkätsvaren sägs också att de ansåg att valfri-

som heten har ökat uppseendeväckande få" och nackaborna inte

var att

nöjda med sina möjligheter att påverka kommunens verksamvar het.

En sådan surveyundersökning refererats bör tolkas

som ovan med försiktighet. Inte minst det faktum att Svarsfrekvensen inte redovisas eller att bortfallet inte diskuteras till eftertanke.

manar Det enda med säkerhet kan säga är att valfrihetsrevolutionen

man inte nått alla.

Det är emellertid inte bara individinriktade demokratiexperi-

bedrivs, även kollektivt inriktade. Nacka kommun ment som utan

6Ett representativt urval omfattande totalt 751 invånare i åldrarna 15-89 år intervjuades. Någon bortfallsanalys redovisas inte i materialet Larsson s: Modig 1998.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

medverkar tillsammans med två andra kommuner och ett landsting i ett försöksprojekt kallat demokratibokslut. Projektet skall arbeta med olika demokratiindikatorer omfattar såväl indivi-

som dualistiska kollektivistiska synsätt. Därmed kan

som sägas att Nacka tillsammans med flera andra kommuner med framträ-

-

dande valfrihetsinriktning, Sollentuna, Täby och Danderyd

t.ex. kombinerar individualistisk och kollektivistisk förnyelse den

av kommunala demokratin. I nästa kapitel skall titta lite närmare

utpräglat kollektivt demokratiexperiment, nämligen

ett mer kollektivt brukarinflytande och brukaransvar.

8 Kollektivt brukarinflytande

Brukare är personer nära och personligt berörs kom-

som av en

munal verksamhet och i regel utnyttjar den kontinuerligt

som under relativt lång tid" prop. 1986/ 87:91, 13. Begreppet

en s. brukare är egentligen inget 1980-talsbegrepp. Det lånades in från danskans brugef den kommunaldemokratiska kommittén i

av slutet 1970-talet.

av

Att involvera brukarna i serviceproduktionen kan ske med olika motiv. För det första sker produktionen social service och

av utbildning ofta samtidigt med konsumtionen och i samverkan mellan producenf och konsument. "Produktiviteten och kvaliteten är därmed beroende relationen mellan dessa två. Behovet

av av samarbete och ett förtroendefullt förhållande mellan personal och klienter, brukare individer eller i organiserad form är

etc. som därmed

stort.

För det andra kan kostnaderna bli mindre endast kom-

än om munalt anställda utför tjänsterna. Om föräldrar kan medverka olika sätt i driften ett daghem eller skola kan detta minska

av en kostnaderna. En tredje drivkraft kan sökande efter legitimitet.

vara Om förtroendet för de kommunala serviceinstitutionerna är

7 Projektet påbörjades hösten 1998 och omfattar Gävle kommun, Nacka kommun, Örebro kommun, Landstinget i Värmland, Tema demokrati Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet Novemus,

samt Högskolan i Örebro.

STIG MONTIN

bristfälligt kan involvering brukarna i ledningen för verksam-

av heten ett sätt att öka förtroendet för den kommunala verk-

vara samheten. För det fjärde finns det ett demokratiargument går

som ut att det hos brukarna finns önskan att utöva inflytande

en om

verksamheten. Även sådan framställd önskan kan det

utan en ur demokratisynpunkt Viktigt att involvera brukarna i ett kollek-

vara tivt för verksamhet och Demokratisk skolning är

ansvar resurser. ett värde framhålls i debatten Möller 1996. Det under

som som Vissa perioder lanserats "brukarmedverkan" och brukarin-

som flytande, framför allt sedan mitten 1980-talet, kan således

av ses

ett sätt att öka den kommunala förvaltningens legitimitet, öka som inflytandet och minska kostnaderna.

8.1 Olika former av kollektivt brukarinflytande

Det finns ett stort antal sätt att organisera brukarinflytande. Man kan låta innehållet formen, dvs. skapa organisering kring

styra en

inflytande över specifika frågor Men kan också till

m.m. man

kommunallagen och skollagen för att hitta färdiga institutionella lösningar. I kommunallagen möjlighet till så kallad villkorad

ges

delegation:

Om nämnd uppdrar åt anställd besluta nämndens

en en att

.

vägnar, får nämnden uppställa villkor innebär att de

som som

utnyttjar nämndens tjänster skall tillfälle att lägga fram förslag

ges

eller sig, innan beslutet fattas. KomL 6 kap. 38§

att yttra

En nämnd kan verksamhetsansvariga tjänstemän i uppdrag att

ge rådgöra med brukarråd innan beslut fattas. Enligt kom-

t.ex. ett munallagen kan nämnd ställa detta villkor. Det är också

en som möjligt föreskriva anställd får fatta beslut "endast

att att en om företrädare för dem utnyttjar nämndens tjänster har tillstyrkt

som beslutet" KomL 6 kap. 38§. Det innebär att brukarrådet

senare får vetorätt.

Villkorad delegation kan betraktas konsensusprincip,

som en dvs. inte brukarstyrelsen och ansvarig tjänsteman är överens

om övergår ärendet till ansvarig nämnd. Villkorad delegation används

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

eller mindre inom kommunala institutioner i femtio mer ca kommuner. En försökslagstiftning har gett ett utvalt antal

ny kommuner rätten att inrätta skolstyrelser där brukarna föräldrarna äri majoritet SFS 1996:205. Vid mitten 1998 finns

av det drygt 120 grundskolor har infört denna typ föräldra-

som av styrelser. Försöksverksamheten är ganska och Skolverket

ny förväntas antalet stiga.

Det finns form brukardemokrati, s.k. självförvalt-

en annan av

ningsorgan, innebär långtgående delegering än vad

som mer

villkorad delegation

ger:

Om inte något annat följer lag eller författning, får full-

av annan

mäktige besluta nämnd får uppdra åt självförvaltnings-

att en ett

under nämnden att helt eller delvis sköta driften viss

organ av en

anläggning eller en viss institution. KomL 7 kap. 18§

Ett självförvaltningsorgan skall bestå för brukar-

av representanter

anläggningen eller institutionen samt personalen är na av av som anställd där. Den första kategorin skall i majoritet. Det bör

vara påpekas att denna brukaransvar endast omfattar specifik

typ av en anläggning eller institution och inte all verksamhet inom

ett geo-

grafiskt område. Uppskattningsvis förekommer självförvaltnings-

i cirka trettio kommuner. organ

8.1. 1 Områdesstyre/ser

På vissa håll skapas vidgade former brukarstyrning i betydelsen

av att ansvarsområdet vidgas från skola till geografiskt område. En

ett sådan variant kallas ofta för områdesstyrelser. Det finns ännu inte så många sådana. I Örebro har förvaltningsråd för

ett en

grundskola övergått till att bli områdesstyrelse med villkorad

en

delegation. Styrelsen består fem brukarrepresentanter och två

av tjänstemän. Kommundelsnämnden tilldelat områdesstyrelsen medel denna fördelar olika verksamheter, framför

som i sin tur

allt skola och barnomsorg. Därutöver har styrelsen förslagsrätt i

trafik-, plan- och miljöfrågor. Representanterna nomineras

av en

valberedning utgår från befintliga föreningar och

som samman-

STIG MONTIN

slutningar i området Hector, Ek och Hägglund 1998. Fullmäktige utser ledamöterna.

I Eskilstuna planeras liknande former slags ersättning

som en för de tidigare kommundelsnämnderna. Fyra geografiska områden är aktuella. I dessa fyra områden finns redan olika organiseringar. I ett fall finns lokal samverkansgrupp där bland hyresgäster,

en annat

hyresvärdar, politiska partier och kyrkan finns representerade. På

andra håll finns föreningsråd kan utvecklas till

som om-

rådesstyrelser Eskilstuna kommun 1998.

I Åre kommun till. Där har inrättats

tar man ett steg en områdesstyrelse där hälften ledamöterna tillsätts fullmäktige och

av av hälften direktval. Försöket i Åre beskrivs lite detaljerat

genom mer i avsnitt 9.3.

I vissa fall är områdesstyrelser slags kvasi-kommundels-

en nämnd där tjänstemän beslutar delegation är villkorad

en som så sätt att brukarrepresentanterna har vetorätt. I andra fall kan områdesstyrelserna bli något ett kvasi-fullmäktige för lokalsam-

av hållet att vissa ledamöter tillsätts direktval. Hur

genom genom som helst blir områdesstyrelse politisk till sin karaktär än

en mer en

brukarstyrelse eftersom de angelägenheterna

gemensamma omfattar än institution. Ledamöterna i styrelsen

mer en represen-

inte bara föräldrar de boende i vidare mening. Därmed terar utan kan sägas det är styrelse för lokalsamhället än

att en snarare en

brukarstyrelse.

8.2 Problem och utmaningar för brukarinflytandet

Det finns åtminstone problemställningar ofta förekommer

tre som i debatten brukarinflytande. Den första handlar huruvida

om om

det egentligen handlar inflytande eller och inflytande

om om också kan och bör omfatta Den andra rör brukarrepresen-

ansvar. tanternas representativitet och förankring i lokalsamhället och den tredje rör relationen mellan brukarmakt och den representativa demokratin.

Brukarinflytande handlar kollektivt inflytande. Olika fakto-

om

avgör brukarnas faktiska inflytande över kommunal Verkrer en

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

samhet. Grovt sett kan tala brukarnas och

man om egna resurser egenskaper hos den institution eller Verksamhet brukarna skall

som utöva inflytande över Hoff 1993, 75-80. Egenskaper hos

s. brukarna kan utbildning, socialt nätverk och de "rätta" kon-

vara takterna. De institutionella egenskaperna kan inställning

vara bland personal och ledning, kultur, formella och informella

normer.

I detta sammanhang bör skilja mellan medverkan och in-

flytande. Forskning kring demokratisering av t.ex. planeringsoch boendeinflytande visar att deltagande inte automa-

processer tiskt medför inflytande. I de fall det uppkommer tydliga konflikter mellan partierna räcker det inte med än så övertygande argument från brukarnas sida. I praktiken är det andra maktresurser än de

goda gäller. Även i de fall där inga tydliga kon-

argumenten som flikter kan observeras är det nödvändigt för deltagare med

svaga maktresurser att mobilisera sig och utöva påtryckningar för att sina intressen tillgodosedda Miller 1988; Gaventa 1987. Att medverka brukarrepresentant inom t.ex. skola är således inte

som en det att utöva inflytande över verksamhetens mål och

samma som innehåll.

Ett annat väsentligt problem gäller vad inflytandet skall

omfatta. Det kan råda delade meningar bland brukare, personal och politiker vad föräldrarna och eleverna bör ha inflytande över.

om

Gäller det Övergripande planering och utvärdering verksamheten

av eller gäller det också verksamhetens konkreta innehåll

mer

Åtminstone för några år sedan detta föga problematiserat

var Montin 1993b, 137f, Ribom 1993, 153. Det är inte självklart

s. s. att brukarinflytande och brukaransvar omedelbart bör institutionaliseras i viss form, t.ex. lokala skolstyrelser eller villkorad dele-

en gation. En utgångspunkt kan definiera vilka aktivite-

annan vara att ter eller funktioner i första hand bör ingå i inflytandet. Det

som kan att mål och profil för skolan samt utvärdering

vara ange av verksamheten. När väl dessa funktioner är definierade, dvs. givits ett innehåll, är det dags att fundera över hur inflytandet/ ansvaret

skall organiseras.

Brukarinflytande kan olika sätt förstärka särintressen bekostnad allmänintresset. Det gäller både medborgare emellan

av

STIG MONTIN

och i relationen till den representativa demokratin. En stark lokal skolstyrelse i allians med lärare och skolledning kan utgöra en

politisk kraft skolan den som ger mer resurser än annars skulle få.

Men det kan också så det är de redan resursstarka vara att som deltar i brukarinflytandet och därmed stärker

sitt politiska in-

flytande Hinnfors och Oskarson 1995. Den sociala

snedrekryte-

ringen till brukarråd och liknande anförs ibland som argument mot införande brukarinflytande i såväl skolan av som andra institutio-

ner.

Kollektiv brukarmakt kan alltså stärka det

partikulära perspek-

tivet bekostnad det universella; av mobilisering av särintressen

hotar allmänintressset. I denna mening kan hävda brukarman att makt är uttryck för i samhället,

ett individualiseringen liknande

sätt som valfrihetsreformer är det. Individers och mindre gruppers makt kan leda till institutionell egoism där och en var en är sig själv närmast.

Brukarinflytande är den lilla demokratins nivå och viktig en fråga rör relationen mellan den lilla och den demokratin. stora Blir

det fördjupad "arbetsdelning mellan den

en stora och den lilla

demokratin eller bidrar brukarinflytande inom skolan till att be-

främja helheten Institutionaliserat brukarinflytande kan

främja

det politiska medborgarskapet. Att brukare

som inträde i den

lilla politikens maktboningar skapar makt- och ett ansvarsgörande en översättning av det vanligt förekommande begreppet

empowerment". Det konkretisering politiken

ger en av som annars i många ögon är abstrakt företeelse. När det handlar en om de barnens eller det bostadsområdets villkor egna egna blir poli-

tiken konkret och synbar. Reellt inflytande kan vara en träning i demokrati. Även

om brukarinflytandet huvudsakligen handlar

om att utöva inflytande över begränsad verksamhet brukaren en är partsborgare än medborgare kan det bieffekt snarare som en stärka det sociala kapitalet och därmed demokratin. Eller som

Tommy Möller uttrycker det också Pestoff se 1998:

De överväganden exempelvis styrelsen för daghem har som ett att göra inför olika beslut är precis skolning i demokrati samma som en gång ägde inom för de gamla folkrörelserna. Möller rum ramen

1996, s. 392

LOKALA DEMOKRATIEXPER|MENT

En sådan koppling mellan det sociala kapitalet inom en avgränsad

brukare/ föräldrar och den kommunala representativa grupp av demokratin är emellertid inte självklar.

de deltar brukare gör det för Ett annat synsätt är att som som och kanske andra barns skull och är eller mindre ointressina mer i den demokratin än när det serade vad försiggår stora annat av som direkt drabbar den institutionen. Det är det nåraliggande som egna

kan ivardagen. Relationen till partier,

engagerar, det som påverkas den demokratin och politiken med politiker och andra i stora ses misstänksamhet. Helheten inte något aktiv är som man som och har inte mycket hämta här

brukare sig i partierna att

engagerar

i rekryteringshänseende.

väsentlig synpunkt gäller avsaknaden av legitima

En annan för hur i brukarstyrelser skall tillsättas. spelregler representanter det kommunala nämnder är reglerna väl förankrade.

När gäller

Partierna nominerar och fullmäktige beslutar sammansättom det gäller lokala skolstyrelser eller liknande finns det ningen. När välja vid stormöte eller olika varianter, t.ex. att representanter ett bland föräldrar i klassmöte. En risk är att tillsättningen av ett betraktas "odemokratiskt", efterrepresentanterna av många som det inte finns några allmänt omfattande regler hur det om som skall till. vissa fall tillsätts valberedning utgår från I en som

befintliga föreningar i området. Då uppstår ytterligare en "repre-

sentativitetslänk, nämligen hur väl förankrad och representativ

för dessa I värsta fall kan det uppstå för-

ledningen föreningar är.

eller mellan och andra

troendeklyftor likgilitighet representanterna

boende. Därmed har inte mellan kommunala instiföräldrar/ gapet tutioner och medborgarna försvunnit, utan snarare förflyttats en

nivå. diskutera vilka regler skall gälla, vilka Det är viktigt att som som demokratiska. Hur skall olika åsikter hanteras; är är mest

demokratisk än majoritetsprincipen Hur

konsensusprincipen mer

skall ledamöterna att föreningar utser representanter utses, genom direktval Vad demokratiskt varierar. I eller som anses mest genom

kanske representativitetsproblemen minskar. ett längre perspektiv

Även den modell tillämpas av många uppfattas som om som odemokratisk i kan kritiken minska efter hand när t.ex.

början

STIG MONTIN

brukarstyrelsen åstadkommer resultat uppfattas som som goda av

övriga föräldrar.

8.3 Några erfarenheter

Om vi skall i världen för leta efter förebilder se oss om att och

kritiska empiriska analyser brukarstyrelser inom

av t.ex. skolans

område förefaller Danmark det resmålet.

vara lämpligaste Här in-

fördes obligatoriska i

"skolebestyrelser" grundskolan

och gym-

nasiet 1989 respektive 1990. Brukarstyrelserna vid de danska

skolorna har således inte så lång historia det finns även om exem-

pel skolebestyrelser införts tidigare. Den de som kunskap om danska brukarstyrelserna finns

som baseras således till största

delen erfarenheter efter kort tid och Bidsted Floris 1998, s.

25.

I en nationellt omfattande studie brukarinflytande i Danav mark framgår bland brukarna i allmänhet aktiva annat att är och att

de upplever generellt deras

sett att politiska påverkansmöjligheter

är större än bland medborgarna i allmänhet 1993. Vid

Hoff en

jämförelse med Sverige framgår fler brukarna att av i Danmark tar

initiativ till påverka olika förhållanden brukarna

att än i Sverige. Det tyder formellt organiserat har

att brukarinflytande betydel-

se både för brukarnas inflytande över verksamheten och för

poli-

tisk aktivitet i allmänhet 1993. Det Hoff är således inte så att

brukarinflytande nödvändigtvis utgör hot den

ett mot representativa demokratin också Möller 1996.

se

Fallstudier brukarinflytande i Danmark av tyder vidare att formellt brukarinflytande inte har lett till eller tätare innemer hållsrika kontakter mellan brukare och

politiker. Brukarstyrelserna

och de politiska lever sina liv organen egna ganska oberoende av

varandra. Bland problem uppmärksammats som är att politikerna

har svårt släppa sin makt. På de ställen att där brukarna fått ett

avgörande inflytande har det varit resultat konflikter och ett av

påtryckningar snarare än av samarbete och förhandlingar

Sehested

1995. Senare tids studier emellertid vid handen relationen ger att mellan brukarstyrelser och kommunens politiska ledning utvecklas

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

positivt sätt. Exempelvis förekommer "dialogbudgetering

ett

i korthet innebär kommunledningen budgetförhandlar

som att

med skolebestyrelserna där framför allt föräldrarepresentanterna

de företrädarna för skolan och

uppfattas som mest legitima Floris

Bidsted 1998. i danska skolor pekar de Vissa studier av brukarinflytande att

i verksamheterna utgör avgörande fak-

professionellas ställning en

föräldrarnas och de ofta utgör hinder för

för inflytande att ett

tor 1995; Sehested och Sørensen 1996.

föräldrainflytande Sørensen

har studier visat föräldrar ofta inte uppfattar Återigen senare att

hinder och de professionella lärarna och skolledningen något att

blivit allt för föräldrarnas synpunkter. Allt successivt mer lyhörda

eftersom samtal mellan professionella och lekmän pågår skapas

förtroendefulla förhållanden Floris och Bidsted 1998.

Det finns studier brukarrepresentanternas representativi-

av studier har i Danmark vid handen tet. Vissa genomförts som ger

i danska brukarstyrelser är generellt inte

att representanterna

socialt representativa för hela befolkningen. Snedfördelningen

förefaller emellertid inte så dramatisk. Personer med hög utvara överrepresenterade med mellan och tolv procent

bildning är tre

1993. översikt från Indenrigsministeriet framgår att

Hoff I en

i brukarstyrelserna ofta har högre utbildningsnivå

representanterna bland brukarna och påpekar minoritetsintres-

än genomsnittet att

komma i kläm i Ministeriet påpekar emeller-

kan bestyrelserna.

sen

också brukarstyrelsernas sammansättning inte helt

tid att även om med sammansättningen bland brukarna i allmänöverensstämmer behöver det inte innebära några större problem. Kommunala het nämnder och andra i kommunerna är inte heller

politiska organ

för den sociala sammansättningen bland

fullständigt representativa

det ställer krav hänmedborgarna. Men att representanterna tar till olika icke representerade intressen. I undersökning av syn en

inom barnomsorgen daghem framkom att två

brukarstyrelser

tredjedelar föräldrarna tillfredsställda med sina represenav var och arbete. Den sista tredjedelen ville inte ta

tanter bestyrelsens ställning. otillfredsställda med bestyrelsen Indenrigsminis-

Få var

teriet 1998.

STIG MONTIN

I Sverige införs brukarinflytande i grundskolan flertal

i ett kommuner. Fallstudier pekar intresset bland föräldrar att att

medverka i organiserat brukarinflytande är ganska Men

stort. många är tveksamma till också för skolans ekonomi att ta ansvar och utveckling. Bland lärare råder det delade meningar förom äldra- och elevinflytande i denna form. Några det hotar menar att deras professionella arbete. Andra är positiva och föräldrarna ser mer som en resurs än ett hot. Ett framträdande resultat från som vissa fallstudier är att det kontinuerliga samtalet har förändranen de kraft. Initialt motstånd och spänningar mellan brukare och

personal kan bytas positiv hållning allt eftersom

ut mot mer dialogen mellan föräldrar och personal fortsätter 1996,

Persson

Montin red 1998. En intern utvärdering i Örebro från

1996 om självförvaltning

och lokala styrelser inom grundskolan visade det principiellt

att sett verkade ganska god överensstämmelse mellan lärare och vara föräldrar vad föräldrarna i första hand borde ha inflytande om över. Det beslut skolans mål och profil utvärdering var om samt av skolans verksamhet. I övrigt gick dock meningarna delvis isär. Lärarna i mindre omfattning än föräldrarna benägna låta var att föräldrarna utöva inflytande användning i skolan. över pengarnas

8.4 Sammanfattande intryck och diskussion

Den kommunala verksamheten har professionaliserats under årens lopp. Inte minst inom skolans område. Att driva fram brukar-

styrelser med föräldramajoritet i grundskolan eller elevmajoritet

i gymnasiet utmanar denna professionalitet olika sätt. Det är således inte så egendomligt lärare och skolledning med viss om

tveksamhet sig denna demokratiexperiment. Att

tar an typ av ta

emot brukarinflytande med öppna är ingen självklarhet

armar om

man samtidigt är missnöjd med den politiska styrningen. Brukarinflytandet kan uppfattas ytterligare belastning.

som en Erfarenheterna från Danmark pekar det kollektiva att brukarinflytandet kan utvecklas till något stärker skolan och som dess verksamhet. Att dra paralleller med Sverige är dock inte helt

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

självklart. Därtill är skillnaden mellan de båda ländernas institutionella historia för I Danmark har aldrig brukarinflytande upp-

stora. fattats något hot den representativa demokratin.

som stort mot Det finns enligt vissa iakttagare tradition större flexibilitet i

en av relation till det "civila samhället i Danmark än i Sverige Arvidsson, Berntson och Dencik 1994. Danmark har upplevt en

konsekvent och kontinuerlig satsning kollektivt inflytande

mer

för brukare barnomsorg, äldreomsorg och inom grundskolan

av

1995. Även där finns spänningar mellan lärare och

Lindbom

brukare i vad inflytandet bör omfatta samt att kontinuer-

synen

liga samtal i brukarorganen kan minska dessa spänningar. Dialog

kan föda och göda förtroendefulla relationer. På den institutionella

lilla nivå kan således medborgarandan utvecklas,

den demokratins

hur utveckla relationen mellan denna nivå och helheten men

För med kollektivt brukarinflytande och brukar-

att ett system makt inte skall leda till fragmentering och institutionaliserat

egenintresse behövs länkar mellan den funktionella och den territoriella demokratin Sørensen 1998. Ett sådant behov kan härledas

ur demokratiteorin. Olika nivåer måste bindas för att hitta

samman

balans mellan det partikulära och det universella Dahl 1982. en En sådan slutsats innebär den representativa demokratins

att institutioner partier, fullmäktige, nämnder kanske behöver för-

sin organisation för skapa sådana länkar, i form nya att t.ex. av

kontaktpolitiker eller områdesbaserade fullmäktigeutskott. Det

betyder kommun med kommundelsnämnder har bättre för-

att en utsättningar skapa band mellan den lilla och den demokra-

att stora

andra kommuner. Att införa brukarstyrelser eller områdestin än styrelser i stället för kommundelsnämnder eller ersättning för

som

minskat antal förtroendevalda förefaller inte logiskt detta ett ur perspektiv. I med brukardemokrati behövs fler

ett system snarare än färre förtroendevalda den territoriella demo-

som representerar

kratins helhetssyn.

Vi skall återkomma till frågan relationen mellan den stora

om och den lilla demokratin i det avslutande kapitlet. Det behövs mer underlag för den diskussionen och vänder därför till andra

oss

varianter av demokratiexperiment.

STIG MONT|N

9 Organisering i Iokalsamhället

Det finns växande intresse för olika former lokal mobiliseett av ring, framför allt i glesbygd och andra icke urbaniserade områden.

De har olika såsom byagrupper, lokala utvecklingsgrupper, namn

utvecklingsgrupper, samhällsföreningar och byalag Herlitz 1998.

Vissa har tillkommit lokal reaktion olika missförhållansom en den och andra har tillkommit eller mindre initiativ från mer "ovan. Vid slutet 1980-talet bedrevs kampanj kallad "Landsav en

bygd -90 landsbygdskampanj Europarådet

som var en som tog initiativ till. Kampanjen drevs dåvarande Glesbygdsdelegationen av under ledning den socialdemokratiske industriministern. Även av Hembygdsrörelsen hade startat kampanj kallad "För levande en en bygd och kultur" organiserades Folkrörelsekommittén med som av

en centerpartistisk profil vid rodret. De båda kampanjerna kom

att samarbeta under parollen Låt hela Sverige leva och den avslutades med landsbygdsriksdag 1989 med 650 ledamöter från en hela landet Herlitz 1998. Ett resultat landsbygdsriksdagen rikstäckande av var att en organisation bildades: Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva. En uppgift för denna organisation blev stödja olika former att av

lokala utvecklingsgrupper. Ungefär vid tidpunkt bildades

samma ett projekt som kom att kallas 90-talets byapolitik och fick stöd

från den nybildade Glesbygdsmyndigheten, det likaså nybildade

Folkrörelserådet, Svenska Kommunförbundet berörda länssamt

styrelser. Till detta projekt knöt sig drygt 15 kommuner och syftet

att stärka den lokala nivåns inflytande över den bygden var egna och utveckla kommunal planeringsstrategi bygger den en som

lokala utvecklingskraften Olsson och Forsberg 1997.

Den svenska lokalismen" har vuxit till rörelse vissa en som av betraktas början till folkrörelse likvärdig den startade som en som vid slutet 1800-talet. I detta sammanhang spelar Folkrörelseav rådet Hela Sverige skall leva rollen både ideolog

av formulera

för grundläggande värden såsom lokalt deltagande och

argument inflytande, missionär stimulera olika aktörer arbeta utifrån att dessa värden och konsult råd och stöd och Forsberg

ge Olsson

1997. De kommuner ingår i projektet "90-talets byapolitik" som

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

har olika sätt också stöd till och i vissa fall medverkat till att

gett organisera lokala grupper.

Antalet lokala utvecklingsgrupper och liknande registrerats

som vid Folkrörelserådet har vuxit stadigt sedan mitten 1980-talet.

av Vid mitten 1990-talet fanns närmare 3 500 och det framgår att

av de redovisade kampanjerna spelade roll för tillkomsten

ovan stor

olika Herlitz 1998. De flesta 85 procent av av grupper

är ideella föreningar. Övriga former är ekonomiska grupperna

föreningar, aktiebolag eller tillfälliga organiseringar såsom

mer projekt, arbetsgrupper eller studiecirklar. Eftersom

grupperna uteslutande är ideella eller ekonomiska föreningar är de demokra-

tiska organisationer med formella demokratiska krav besluts-

former Grupperna är i allmänhet mycket aktiva och registret

m.m. över olika aktiviteter är brett; från bygdespel till för

ansvar omfattande verksamheter. Kulturgeografen Ulla Herlitz har grund-

val studier 1 600 lokala utvecklingsgrupper gjort bedöm-

av av ningen alla lika aktiva dessa och bidrog lika

att om vore som mycket till samhället skulle det bland innebära att 70 000 är

annat aktiva i det läggs 4,4 miljoner ideella arbets-

grupperna, att ner timmar år till värde 660 miljoner kronor Herlitz 1998,

per ett av

67. s.

Det finns fall där kommunen i det närmaste låtit grupperna

sköta sig själva och andra fall där eller mindre inte-

grupperna mer

med den kommunala Ett exempel det grerats apparaten. senare

är den s.k. partioplitiska nämnden i Svågadalen.

9.1 Partiopolitisk verksamhet i Svågadalen

Svågadalen ligger i nordvästra hörnet Hudiksvalls kommun och

av ingår i Delsbo kommundels. I kommunen finns fyra kommundels-

nämnder, ligger i Delsbo. Svågadalen är ett glesbygdsom-

varav en

har fått vidkännas kraftiga befolkningsminskningar de

råde som

30-40 åren, i hög grad beroende rationaliseringar inom

senaste

8Hela avsnittet Svågadalen är huvudsakligen förkortad version

om en av Olsson och Forsberg 1997.

STIG MONTIN

skogsbruket. Utflyttningen har varit stor, vilket inneburit att be-

folkningens medelålder har stigit. Av Svågadalens 700 invånare

ca är omkring 50 över 60 år. Av de förvärvsarbetande är cirka procent sysselsatta inom näringar. Flertalet förvärvsarbe- 30 procent agrara tande pendlar dock till arbeten utanför Svågadalen. Dessutom medför den höga genomsnittsåldern och det vikande befolkningsunderlaget samhällsservicen undermineras. att

Svågadalsborna har under längre tid levt med grundläggande

en

försörjningsproblem sikt utgör ett hot mot bygdens över-

som levnad. Redan 1970-talet började i studiecirkelform diskuman frågor kring bygdens överlevnad. På 1980-talet framstod det tera allt klarare samhällsservicen sviktade i Svågadalen. Kommunatt

styrelsen tillsatte utredning, Samhällsservice i Svågadalen.

en

Utredningsgruppen bestod kommunala politiker och chefs-

av tjänstemän. Utredningen klar våren 1987. Den handlade var

huvudsakligen underlaget för skolan i den delen dal-

om norra av gången, i byarna Brännås och Ängebo. Utredningen förordade en nedläggning Brännås skola och satsning i Ängebo. Dessutom av en föreslogs koncentration all samhällsservice kommun- och en av

landstingsservice till Ängebo i anläggning. Tanken

en gemensam

sådan anläggning hade möjlighet bryta sektors-

var att en att tänkandet och därmed bidra till samordningsvinster. Kommun-

styrelsen beslutade överlämna utredningen till dellenbygdens

att

nyinrättade kommundelsnämnd för handläggning. En lednings-

för projektet tillsattes med kommundelschefen grupp som pro-

jektledare. Svågadalsprojektet hade därmed kommit igång.

I samband med möte inom för "Hela Sverige ska ett ramen

leva"-kampanjen i Malung 1987 presenterade kommunens

repre-

planerna i Svågadalen. Detta ledde till att

sentanter att satsa

Svågadalen blev utsedd till landets framtidsbyar eller

en av tre

byområden inom för pilotprojekt drevs Gles-

ramen ett som av

bygdsdelegationen. Projektets grundtanke var att byinvånarna

skulle utvecklingen i händer, bli föremål för ta egna snarare än att glesbygdspolitik. Byinvånarna skulle definiera vilka åtgärder som behövdes för göra den byn till attraktiv plats att bo att egna en

Pilotprojektet innebar ett antal byar med olika förutsättningar

att skulle stimuleras till aktiviteter med hjälp ekonomiskt egna av ett

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

startbidrag, 100 OOOkronor/ framtidsby. En förutsättning för

att delta i projektet den kommunen villig tid var att egna var att satsa och i projektet. Efter formell ansökan från Hudiksvalls pengar

kommun utsågs Svågadalen till framtidsby. Svågadalsprojektet

en blev alltså synliggjort nationellt tidigt stadium därför ett att några kommunrepresentanter råkade rätt ställe vid rätt vara

tidpunkt Carlsson 1993.

Svågadalsprojektets övergripande mål beskrevs med orden livs-

kvalitet, småskalighet och närdemokrati. Mer konkret formulerades målen följande sätt:

sörja för väl fungerande samhällsservice med kontinuitet i en verksamheten, samverkan över yrkesgränser och mellan genom fackliga organisationer skapa hela och fasta tjänster, där så behövs genom utbildning, och så vis trygga kontinuiteten, genom ett

intensivt utvecklingsarbete öka möjligheterna till bibehållet och

ett

stabilt befolkningsunderlag, långtgående närdemokrati

genom utveckla kommundelsreformen.

Ett omfattande utvecklingsarbete igång med antal

sattes ett stort organisationer inblandade, både från Hudiksvalls kommun och från nationell nivå. Vid stormöte med svågadalsborna hösten ett

1988 presenterades planerna och referensgrupp för befolk-

en

ningen valdes. Arbetsgrupper bildades och konkret projektarbete

formulerades.

Våren 1989 byggdes Svågagården är anläggning

som en ca 3 OOOkvm. Den inrymmer skola och barnomsorgslokaler, hem-

tjänst och distriktssköterska. Dessutom finns äldreanpassade lägenheter. Vidare finns i centrala delen Folkets sal, Hus stora matsal med tillhörande storkök, aktivitetshall. Här finns samt en också kyrksal, föreningskök, och litet bibliotek. Slutligen finns ett tvättstuga och verkstäder för trä och textil. En verksamhetsanen svarig för varje område sköter den dagliga verksamheten. All administration och ekonomi sköts särskild platschef, av en som dessutom är föreståndare för Folkets Hus och arbetsledare för Folkets Hus-anställda. Vidare fanns särskild ledningsgrupp och självförvalten ett

ningsråd. Verksamhetsansvariga utgjorde tillsammans med fackliga

STIG MONTIN

husets ledningsgrupp. Självförvaltningsrådet bestod

representanter

nio representerade olika organisationer samt

av personer, som personalrepresentanter. Rådet svarade för verksamheten inom skola, barnomsorg, äldrevård, kultur och fritid inom området. För detta tilldelades medel kommundelens budget.

ur

Kommunens utvärdering Svågadalsprojektet och andra

egen av undersökningar har lyft fram några centrala slutsatser Svågadals-

av projektet, är särskilt intressanta utifrån ett politiskt-demokra-

som

tiskt perspektiv. För det första kan svågadalsborna beskrivas outnyttjad

som en

I medborgarundersökning 1992 tillfrågades medborgarna

resurs. en

sin beredskap göra något för Svågadalens utveckling. Av de

om att tillfrågade det redan engagerade. Därutöver

var 21 procent som var

det 15 de beredda ställa Hela 64 var procent som sa att var att upp.

svågadalsborna ansåg sig inte kunna göra något 24

procent av procent eller inte beredda ställa 40 procent

var att upp Bergroth och Bergroth 1992. Detta kan tolkas olika sätt.

Utvärderarnas tolkning är: "Det visar dåligt självförtroende.

Orsaken till det svala engagemanget kan den uppifrånstyr-

vara ning varit utmärkande för projektet. Byborna har inte känt

som

sig delaktiga i processen Bergroth och Bergroth 1992, s. 29. I sin doktorsavhandling talar också Lars Carlsson byutveckling

om uppifrån 125. Denna karaktär hos Svågadals-

Carlsson 1993, s.

projektet är kartlagd och analyserad ett övertygande sätt. Där-

kan diskutera svågadalsbornas begränsade intresse emot man om

uttryck för dåligt självförtroende eller det skall

var ett om snarare tolkas kritiskt och rationellt ointresse i själva verket

som ett som

bottnar bra självförtroende och visst egensinne.

i ett

En viktig erfarenhet tendensen till att några personer

annan var

sig för mycket arbete. Utvärderarna framhåller: Sådana tog

verkar och oersättliga, vilket också personer gott ont som ger en negativ effekt andra människor får känsla otill-

som en av

räcklighet. Det är viktigt denna problematik uppmärksammas

att och diskuteras Bergroth och Bergroth 1992, s. 29.

En tredje slutsats erfarenheterna Svågadalens intresse-

var att av

förening och självförvaltningsråd var positiva. Självförvaltnings-

rådet, med handhavande budget för området, bedömdes

av vara av

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

särskilt stort värde för att byborna skulle känna utvecklings-

att arbetet angår dem. Vidare framhöll utvärderarna "En speciell

att:

problematik med självförvaltningsrådet är hur representationen ska

se ut och hur det ska bli en reell koppling mellan självförvaltningsrådets representanter och dem de I Svågadalen

representerar. vill inte bygga denna representation de etablerade politiska

man

partierna, utan i stället representation utifrån föreningar

en orten Bergroth och Bergroth 1992, 30. Det innebär demo-

s. att kratiinitiativet det så småningom blev den opolitiska

till som

nämnden kom nerifrån, från engagerade svågadalsbor. Vid inter-

vju med för Svågadalens intresseförening under-

en representant

ströks i självförvaltningsrådet upplevde det orättvist

att man att vissa föreningar representerade i rådet inte andra. Å andra

var men sidan kan hävda det ändå uppifrånstyrt, i den meningen

man att var att det liten aktiv del svågadalsborna den lokala eliten

var en av

- som var drivande.

9.1.1 En opolitisk nämnd

Svågadalens självförvaltningsråd inkom med skrivelse till

en Hudiksvalls kommun den 30 november 1994, i vilken rådet före-

slog att kommunstyrelsen inrättar opolitisk nämnd i Svågadalen.

en

I skrivelsen fanns bilagt förslag till reglemente och vidare föreslogs

att nomineringen till nämnden skulle ske via allmänna val inom

skolans upptagningsområde. Efter politisk kunde enighet nås bland partierna i

en process Hudiksvalls kommun inrättandet opolitisk nämnd under

om av en

försöksperiod. Representanter för Folkrörelserådet spelade en en viktig roll i denna samtala och försöka påverka

process genom att

partierna. Vid Hudiksvalls kommuns fullmäktigesammanträde den

29 januari 1996 beslutades:

att inrätta opolitisk nämnd för de frågor i dag handläggs

en som av

Svågadalens självförvaltningsråd,

att nämnden får verka under försöksperiod fr.o.m. 1juli 1996

en -

31 december 1998 och försöket utvärderas januari 1998,

att senast

samt

STIG MONTIN

uppdra kommunkansliet upprätta förslag till reglemente att att för den opolitiska nämnden förslag hur valet skall samt avge om

genomföras.

Vid sammanträdet framförde kristdemokraten Kent Sjöberg önskemålet nämnden bör benämnas partiopolitisk nämnd i att stället för opolitisk. Detta ändringsförslag avslogs kommunfullav mäktige. Denna terminologiska skillnad är intressant att notera. Frågan är vad olika aktörer lägger in i ordet opolitisk och parti-

opolitisk. Ska Svågadalens demokratiska nämnd ägna sig politik partier eller är det fråga kollektiv värdefördelning i

utan om som

mening tänkt icke-politisk Ordet opolitisk och

någon är att vara

partiopolitisk syftar i första hand de politiska partierna inte

att ska nominera kandidater i valet till nämnden. I stället sker nominering enskilda individer i bygden och de nominerade är av om intresserade ställa kandiderar de i valet till nämnden. att upp En alternativ tolkning är begreppet opolitisk faktiskt att avser något inte har med politik göra och delvis kan fångas som att som

andra såsom självförvaltning och lokal utveckling. Ett

av termer sådant synsätt kan ligga både i partiernas och byalagens intressen.

För partierna kan det lämpligt politik blir med

vara att synonymt

partipolitik och bland byalagens människor finns det knappast

något intresse förknippas med politik eftersom det kan samatt

manblandas med partipolitik. Bygderörelsens politikskapande har

konsensuskaraktär och skiljer sig därför i grunden från partien politiken. Man kan således tolka valet opolitisk nämnd av termen uttryck för arbetsfördelning mellan olika former lokalt som en av

politikskapande.

Den opolitiska nämnden blev direkt folkvald. Val till nämnden hölls söndagen den 5 maj 1996. 70 de 493 röstberättiprocent av gade invånarna deltog. Nämnden består sju ordinarie ledamöter av och sju ersättare. Av de ordinarie ledamöterna blev valda som var fem män och två kvinnor. Nämnden skulle prövas under fören söksperiod 2,5 år 1/7 1996 31/12 1998. Under våren 1998 beslutades försöksverksamheten skall fortsätta även under att

mandatperioden 1998-2002.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

9.1.2 Medborgarna och den opolitiska nämnden

Under 1996 genomfördes surveyundersökning bland samtliga

en

röstberättigade svågadalsborå Frågorna ställdes kretsade kring

som

följande: Hur ser svågadalsborna den opolitiska nämnden Vad

har för inställning till den och vilka effekter/ konsekvenser man förväntar sig Är svågadalsborna beredda kandidera till den man att

opolitiska nämnden Finns det rekryteringsreserv Vad

en kännetecknar de människor är beredda kandidera som att

Bland svågadalsborna fanns tämligen spridd uppfattning

en att

redan inflytelserika svågadalsbor skulle ännu större inflytande i

och med inrättandet den opolitiska nämnden. Hälften instämde av i påstående med denna innebörd. Å andra sidan det lika ett var en stor andel instämde i svågadalsborna får bättre möjligheter som att

att påverka den offentliga servicen vanliga svågadalsbor får

samt att större inflytande. Dessa resultat kan tolkas svågadalsborna som att

förväntade sig bättre möjligheter påverka servicen samtidigt

att som den lokala "eliten" bedömdes stärka sin ställning.

När det gäller svågadalsbornas allmänna inställning till den

opolitiska nämnden kunde konstateras ungefär hälften posiatt var tiva. Att det rådde vissa tveksamheter bland den andra hälften kan

tolkas avvaktande inställning bland svågadalsborna. I

som en samtliga ålderskategorier utom de över 65 år finns majoritet är en som positiva till nämnden. Avvikelsen för den äldsta ålderskategorin hänger ihop med att nästan hälften denna inte hade någon av grupp uppfattning. Pensionärerna inte negativare än övriga, var utan osäkrare. Inställningen till den opolitiska nämnden snarare var varken köns- eller åldersrelaterad.

De passiva byalagsmänniskorna skeptiska till den opoli-

var mer tiska nämnden än de aktiva. En tänkbar förklaring är som var att den opolitiska nämnden möjligen bidrar till formalisering och pro-

fessionalisering det lokala utvecklingsarbetet, vilket kan

av upp-

9 Undersökningen således totalundersökning. Svarsfrekvensen blev var en 78 procent 239 personer. Den genomfördes i samarbete mellan Hudiksvalls kommun och Novemus Högskolan i Örebro. detaljerad - För en mer redovisning resultaten Olsson och Forsberg 1997. av se

STIG MONTIN

levas elitiseringstendenser i synnerhet dem finns i de

som av som

inflytelserikas närhet: de passiva i byalagen. Bland föreningsaktiva uppvisade tredjedel negativ inställ-

en en ning. Den opolitiska nämnden är alltså inte okontroversiell inom

partipolitiken försöket sker i partipolitiskt samförstånd.

trots att

Det finns risk för spänningar inom de politiska partierna. En begränsad partipolitisk lojalitet tycks medföra något positivare

en

inställning till nämnden. Det framgår också när analyserar med hjälp mått över röstsplittring i politiska val. Av de svågadals-

av ett bor splittrade sina röster två eller flera partier vid valen

som 1994 och 1995 andelen positiva till nämnden klart högre jäm-

var fört med de medborgare röstade parti i alla val

som samma som

de deltog i 66 mot 51 procent.

9.1.3 Vilka vill vara med i nämnden

Är svågadalsborna beredda ställa ledamöter i nämn-

att upp som den Finns det rekryteringsreserv Endast procent 21

en sex per-

sade sig beredda kandidera. 86 procent 301 soner vara att perso-

ville inte ställa och uppgift saknades från 8 procent de ner upp av svarande. Under 1996, när enkäten besvarades, verkade det således

inte finnas någon rekryteringsreserv tala

att om.

Vad är det för människor beredda att ställa i

typ av som var upp nämnden Av de 21 villiga att kandidera fanns 15 män och

som var

kvinnor, dvs. 71 mot 29 procent Det motsvarar åtta procent av sex den manliga populationen 170 och tre procent den

personer av kvinnliga uppgående till 181 individer. Dessa data är intressanta att jämföra med resultat från intervjuer med byalag och lokala

I dessa sammanhang, när det är fråga konkret utveckgrupper. om

lingsarbete, är kvinnor i sett lika mycket engagerade

stort som män. Är den opolitiska nämnden Organisationsform in-

som mer

och lämplig för män Innebär den direktvalda nämndens tressant formaliserade konkurrens mellan kandidaterna män lockas att

att delta och kvinnor tenderar att dra sig ur Annan forskning

snarare

kvinnor och politik vid handen kvinnor i allmänhet om ger att

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

anser att den kommunala politikens former utgör hinder för ett engagemang Hedlund 1996. En karakteristik över de beredda kandidera till den som var att

opolitiska nämnden kan med följande nyckelord: utbildade,

ges heltidsarbetande, män i högre grad än kvinnor, engagerade i byalag

och hembygdsföreningar inte i politiska föreningar med

men samt stort samhällsintresse och deltagande i politiska val. Vidare upp-

visade de kandidatbenägna relativt partipreferen-

personerna svaga ser.

9.1.4 Avslutande reflektion

Mot bakgrund de studier gjorts talar mycket för det är av som att delvis eller nygammal politik växer fram i Svågaen ny typ av som dalen. I stället för partier är det individer är de viktigaste som aktörerna. De är beredda bli politiker i den opolitiska som att nya nämnden är samhällsengagerade i flera avseenden, det men är ett sker i utanför partierna. De kandideengagemang som stort sett

ringsbenägna har politiska preferenser med relativt intensitet.

svag Kanske är det konsensusinriktad och medborgaren ny typ av mer nära politik utvecklas folkrörelse partisom - en ny som utmanar erna Samtidigt kan sägas utmaningen ännu inte fått någon att om-

fattande folklig förankring i Svågadalen. Valdeltagande sjönk från

70 procent vid det första valet maj 1996 till 62 vid det procent andra valet november 1998. Det färre deltog vid valet var som av den opolitiska nämnden än vid det ordinarie riksdags- och kommunvalet Kommunaktuellt 36, 1998. nr

9.2 Demokratiexperiment i Gävle

I Gävle kommuns Bya-stadsdelspolitis/ea strategi för utveckling

av den lokala demokratin finns problemformulering underen som stryker att offentlig verksamhet i alltför hög grad har formats av

STIG MONTIN

professionella förvaltningar och experter. Vidare framhålls i

att takt med förändringen samhället har både beslutsfattande av och i många fall flyttats till högre nivåer eller koncentrerats ansvar upp till allt färre människor. För hantera problemet måste, att menar man, människors vilja för sin vardag tillvaratas egen att ta ansvar bättre än hittills. Det krävs därför allt fler människor att får möj-

lighet att bestämma över sin vardagssituation, med-

egen som borgare, i sitt boende, sin arbetsplats, konsument och som sin fritid. Här tänker sig i samverkan med

man att förenings- och

näringsliv stimulera fram intressanta och engagerade former för in-

flytande. Bredden i det folkliga betonas. Det måste engagemanget vara många människor skall stå för för öka medsom processer att

borgarinflytandet, inte enstaka eldsjälar.

På planeringsstadiet insåg FOG-kommittén inte skulle att man ha för bråttom. Om kommunen skulle fram traditionellt

kommunalt vis riskerade

man att toppstyra förändringsarbetet,

vilket sannolikt skulle hämma det ville uppnå: ökat lokalt man engagemang och större självkänsla i kommundelarna. Sluten ute satsen blev dessa ambitioner endast kan uppnås initiativet att om kommer underifrån. Detta talade tanken

emot att genomföra en

generell förändring med omedelbar verkan, liksom föratt starta söksverksamhet i hela kommunen. Kommittén beslutade därför att föreslå begränsad försöksverksamhet i endast två kommunen mer

delar, nämligen Hamrånge landsbygd och Sätra stadsdel.

Denna uppläggning kunde kasta ljus över den lokala demokrati-

utvecklingens skilda förutsättningar i stads- och landsbygdsmiljö.

Att blicken riktades just dessa två kommundelar

mot hängde ihop

med tidigare initiativ från lokala aktörer, dels i form lokal av mobilisering i Hamrånge med krav riktade kommunen, dels mot initiativ från HSB och Hyresgäströrelsen för

boendeutveckling i

Sätra. De två kommundelarna framstod

som ganska naturliga

försöksområden. POG-kommitténs förslag erhöll

ett enhälligt

partipolitiskt stöd. I mars 1995 antog Gävle kommunfullmäktige

10Hela detta avsnitt om demokratiutvecklingsprojektet i Gävle är hämtat

ur Olsson 1998.

LOKALA DEMOKHATIEXPERIMENT

kommitténs förslag till direktiv och därmed kunde projektet

starta.

Styrgrupp för demokratiprojektet är kommunstyrelsen. Projek-

saknar dock traditionell projektledare. En tjänsteman har en tet en samordnande roll för projektet, har inget verkställande ansvar. men för förverkligande i försöksområdena skall,

Ansvaret projektets

beslut i kommunfullmäktige, skötas lokala led-

enligt av ningsgrupper. Angående sammansättning ges inga

gruppernas bestämda direktiv.

Hømrånges utvecklingsgrupp bildades i 1995. Utvecklings-

mars bildades initiativ från Gävle kommun. Kommunen gruppen bl.a. dåvarande kommunalrådet och några tjänste-

representerad av

allmänheten till information demokratiutveckmän bjöd om vid flertal tillfällen och vid dessa utsåg

lingsprojektet ett ett av

närvarande ortsbor valberedning. Denna fick i uppdrag att ge en förslag ledamöter till utvecklingsgrupp för Hamrångeen Till informationsmötena kom inte särskilt många från

bygden.

allmänheten. Det sista mötet, när ledamöter till utvecklings-

skulle väljas, kom dock 40-50 personer. gruppen ca Kommunledningens direktiv och utgångspunkter vid till-

sättandet den lokala utvecklingsgruppen den skulle vara av var att och bestå ledamöter. Vidare framhöll kommunled-

opolitisk av sju

det Önskvärt ledamöterna kommer från olika delar ningen att är att i området så får bred orts- och personkännedom. att gruppen en inte minst viktigt med tanke tidigare konkurrens och Detta var

spänningar mellan olika och föreningar i Hamrångebygden.

orter Med från dessa kriterier fick valberedningen i

utgångspunkt upp-

gift skaffa fram kandidater var villiga att ta sig att namn som ledamot i utvecklingsgruppen. Vid mötet med all-

uppdraget som

mänheten valberedningen sju kandidater. Under

presenterade

gång korn förslag från allmänheten ytterligare två mötets om kandidater till dessa I stället för välja bort två kandidater poster. att valde ortsborna utöka antalet ledamöter till nio stycken. att Ledamöterna är bosatta i olika byar och är aktiva medlemmar i

olika föreningar i bygden.

Gruppen utgör ingen traditionell styrelse, utan har sammanen kallande all kassör. Gruppen träffas som tar emot post samt en

STIG MONTIN

minst gång i månaden, ibland två. Mötena och för-

en är offentliga

läggs till olika för underlätta för ortsborna komma. orter att att Valet sammanträdesort bestäms i hög grad vilka

av av frågor

som skall behandlas. Har fråga direkt till det en koppling en ort är

naturligt att mötet också hålls där. Ingen dagordning till sätts upp mötena, utan aktuella frågor och diskuteras helt enkelt. tas upp

Varje möte protokollförs.

En särskild utmaning för demokratiprojektets i

organisering

Sätra var avsaknaden lokal mobilisering i kommundelen. Någon av

form lokal samarbetspartner ansågs nödvändig för kunna

av att starta upp projektet. Den lösning föreföll lämplig insom var att leda samarbete med idrottsföreningen IK Sätra, ett som är en etablerad och välkänd förening i stadsdelen. Kommunen och IK Sätra kom överens idrottsföreningen skulle om att fungera som valberedning inför allmänt möte för sätraborna. Avtalet innebar ett att klubben uppdrogs samråda med och enskilda.

att föreningar

Under några månader heltid fick ledamot i idrottsföreen ningens styrelse åka i stadsdelen och försöka intressera förrunt

eningar och enskilda för demokratiprojektet.

Vid de olika mötena

gav han människor möjligheten skulle att utse representanter som ingå i den 25 skulle bildas grupp ca personer som senare. Han hade också med sig förslagslåda i vilken invånarna kunde lägga en olika förslag rörande stadsdelens utveckling.

Under våren 1995, i samband med den årligen återkommande

festen Sätrayran, presenterades projektet i form närmare av en

offentlig utställning. Under oktober månad 1995 genomfördes

ett offentligt möte till vilka alla invånare i stadsdelen inbjudna. Vid var detta möte valdes den har projektgrupp 25 personer som an-

svaret att demokratiprojektet förverkligas i Sätra. Gruppen fick

namnet Öppet Forum Sätra och består blandad av en person-

sammansättning: invandrare, nyinflyttade, länge bosatta

samt boende från alla områden stadsdelen. av Det finns klara likheter mellan Hamrånge- och

Sätragruppens

måldokument. I båda fallen är det fråga rad

om en lång strategier

och aktiviteter har med lokal utveckling som att göra snarare än

demokratiutveckling. Ökat deltagande dock är en demokratiaspekt

fokuseras och direkt kan relateras till demokratisom som mer

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

utveckling. Frånvaron principer eller spelregler för deltagandet

av gör det kan betraktas allmän utveckling av medbor att som

demokratiutveckling. Önskemål från

engagemanget snarare än som i kommundelen skall beslutanderätt över grupperna om att man kommunala medel kommer rimligen att trycka upp" frågan om

spelregler demokratiprojektets dagordning.

9.2.1 Några preliminära resultat

Vilka och utmaningar har varit aktuella för de lokala

problem

under projektets första två år grupperna det första har det varit svår utmaning för både För en och Sätragruppen mobilisera ortsbor bredden. I Hamrånge- att båda kommundelarna det 10-15 arbetar aktivt, är personer som

fler. Mobiliseringsproblematiken skiljer sig

men man vill engagera delvis mellan de två kommundelarna. I Sätra torde själva mobili-

seringen svårare. Det är befolkningsmässigt ett relativt stort vara område med bristfälliga folkrörelsetraditioner. I Hamrångebygden

finns mycket det är inte alldeles enkelt att engagemang, men definiera och kanalisera det inom för sammanhållet ramen ett

Hamrångeprojekt. I detta område har mobiliseringssvårigheterna inslag samordnings- och samarbetsproblematik. Hamrånges

av en

utvecklingsgrupp dock positiva tecken, inte minst tack

ser vare opolitiska karaktär. Det är fördelaktigt eftersom inte gruppens någon ledamot behöver hänsyn till eller känna sig bunden av ta

och uppfattningar hos partikollegor. Nu ledapartiprogram anses

kunna koncentrera sig arbeta för bygdens bästa. möterna att Flera ledamöter eller har varit partipolitiskt aktiva. Detta märks är de arbetar i då har de Hamrångebygdens dock inte när gruppen, bästa framför Ögonen, framhåller ordförande. Partigruppens

politik diskuteras aldrig i utvecklingsgruppen.

För det andra har relationer till olika förvaltningar gruppernas delvis olika karaktär. I många fall har de mycket positiva erfaren-

heter, medan de i andra har mötts negativa besked. Ett bra av mer här goda samarbete med Tekniska exempel är sätragruppens kontoret trafikfrågor å sidan, och de mindre

gällande m.m. ena

STIG MONTIN

lyckosamma kontakterna med Fritidsnämnden gällande bland isbana, å den andra. Det finns sannolikt flera olika förannat en ny klaringar till att relationen mellan de lokala och förvaltgrupperna ningarna Varierar. Om de lokala exempelvis grupperna agerar som förkämpar och kommer med kostsamma förslag torde de svårt i

relation till aktuell förvaltning. I demokratiprojektets syfte ingår

faktiskt också bidra till effektivare kommunal

att en organisation,

vilket kan innebära nyinvestering inte platsa att en anses som ett realistiskt alternativ. Andra förklaringar till variationerna kan ha att göra med kulturskillnader, tidsbrist hos förvaltningar och rena intressemotsättningar mellan tjänstemän och lokala företrädare.

9.2.2 En framtidsdiskussion

Hur kommer framtiden gestalta sig för

att demokratiexperimenten

i Gävle Projektet kan karakteriseras kolleksom sprunget ur en tivistisk demokratisyn och utgör från demokrati svenska. avsteg Projektet stimulerar olika former deltagande av som olika sätt utmanar partisystemet och den kommunala förvaltningen. Ett scenario är att projektet banar väg för otydlig maktfördelning en mellan den lilla och den politiken, dvs. fragmentering stora en av politiken. Initiativ, debatter och beslut kan spridas till olika delar i och utanför den kommunala organisationen. Det blir svårt att veta vem som egentligen för vad. Många kan engagerade, ansvarar vara det är lokala eliter har avgörande inflytande. Enskilda men nya som

enheter och förvaltningar kan uppvisa god handlingskraft, till

men

för helhetssyn.

men en Ett annat scenario är att fler kommunala beslut förankras direkt

hos medborgarna. Om medborgarna hyser förtroende för

stort besluten och dess genomförande blir frågor kring maktens reglering inte så allvarlig. En bred mobilisering och konsensusorienterade beslut minskar behovet tydliggöra det politiska av att ansvaret. Dagordningsmakten tas över medborgarna och deras av föreningar. Bredden i och samspelet med de poliengagemanget tiska partierna reducerar risken för ensidigt inflytande för vissa

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

intressen. Handlingskraften finns utspridd där behov och problem

sig gällande. Nya lokala eliter växer fram, de granskas och gör men

kontrolleras ständigt andra engagerade medborgare.

av

Sammantaget kan avgörande fråga för utvecklingen

sägas att en är precis i den klassiska liberala demokratiteorin att disku- - som och utveckla former för avvägningen mellan reglering och tera

handlingsfrihet. Demokratisk kontroll och insyn kräver tydlighet

förutsätter makten Å andra sidan kan i sin tur att är reglerad. som

långtgående reglering innebära att medborgarnas mobilisering

en

och inflytande begränsas.

9.3 medborgarinflytande" i Åre "Fördjupat

"Fördjupat medborgarinflytande från början ett politiskt

var socialdemokratiskt initiativ i Åre kommun. Flera orsaker anges till projektets tillblivelse. Dels ville öka människors man engageför samhällsfrågor dels möjligheter hitta andra former för mang att kommunal verksamhet skapa och dialog samt ett engagemang en mellan medborgarna och politiker för sådana frågor. Man ville från

politikerhåll de strömningar fanns ute i bygden

ta vara som bland byautvecklingsgrupperna. Det finns också inte fullt lika ett

tydligt uttalat syfte med demokratiprojektet. Ett syfte handlar

som

effektivisera och bekämpa budgetunderskottet i kommu-

om att

Projektet kan ökat medborgardeltagande och ökad

nen. genom

sysselsättning i förlängningen in till kommunen. I

spara pengar

projektets syftesbeskrivning och dess riktlinjer kan

av man se en stark betoning handling och effektivitet. Man försöker efter-

konkreta resultat i form ökad sysselsättning och bevara/ sträva av utöka den kommunala servicen. Man utvecklar enligt projekt-

beskrivningen ett fjärde alternativ till nedskärningar, skattehöjningar eller avgiftshöjningar.

ll Avsnittet Åre kommun är förkortad version opublicerad om en av en studie Helen Röjmalm vid Novemus. som gjorts av

STIG MONTIN

Målsättningen är enligt projektbeskrivningen indelad i delmål:

sex

O fördjupa demokratin aktivt medborgarinflytande,

att genom O öka delaktigheten och förståelsen för den kommunala ekono-

min hos medborgarna,

O öka hos befolkningen för den offentliga sektorn, engagemanget bibehålla den kommunala servicen,

O att totalt under treårsperioden skapa minst 10 arbetsnya

tillfällen/deltagande ort, dock kommunala,

per samt 0 projektet effektivisera den kommunala verkatt genom samheten.

Projektet finansieras, Åre kommun, Länsstyrelsen

av iJämtIand

samt EU-medel. Det inleddes 1997 och beräknas fortsätta i år tre till år 2000.

9.3. 1 Organisation

Det övergripande och kontrollfunktionen har kommuansvaret en

nal ledningsgrupp består arbetsutskott i kommunstyrel-

som av ett

Som motor och ansvarig för implementering i projektet

sen.

fungerar central projektledare är anställd Åre kommun

en som av och har sin bas kommunkontoret ijärpen. Ute finns orterna

sedan lokal projektresurs, alltså lokal projektledare skall

en en som samordna aktiviteterna och administrera orten det lokala nätverket. Den lokala projektledaren finansieras respektive lokala av ekonomiska förening. Utöver dessa funktioner kommer olika

specialinsatser som exempelvis ekonomihantering, juridisk assistans, IT att upphandlas och utföras enligt beställningar

osv. av den lokala ekonomiska föreningen. Varje lokal ekonomisk förening är organiserad efter de regler finns för hur sådana skall som se ut

och har således styrelse och skrivna stadgar. Föreningarna i sig

en är sedan indelade i olika ämnesrelaterade arbetsgrupper. På varje ort har det inrättats bykontor del i projektet vilka som är tänkta fungera informations- och samordningscentral att som en för respektive by. Där är det också tänkt skall stöd och att man

LOKALA DEMOKHATIEXPEHIMENT

hjälp i arbetet hitta finansiering för sina projekt. Enligt projekt-

att

informationen skall bykontoren fungera naturlig länk

som en

mellan bybor, kommun och andra myndigheter och förvaltningar". Parallellt med demokratiutvecklingsprojektet finns ett annat projekt heter Åre 2002. Det visionär programförklaring

som är en för stärka företagandet i Åre kommun och därmed försäkra sig

att

kommunens överlevnad. Det är ett samarbete mellan komom

arbetsförmedlingen näringslivet och byautvecklings-

munen, grupperna.

9.3.2 Områdesstyre/se och geografiskt utskott

I maj 1998 beslutade fullmäktige försök under två år inrätta

att

geografiskt utskott till fullmäktige och områdesstyrelse i

ett en

syfte stärka medborgarnas inflytande och samt att bryta

att ansvar

sektoriseringen. Områdesstyrelsen är tämligen unik i sitt slag

den till hälften tillsätts fullmäktige och till hälften genom att av

direktval sammanlagt 10 ledamöter samt ersättare. Det är genom

blandning vanlig nämnd och partiopolitisk nämnd. Styrel-

en av en

får ställning andra nämnder med för försen samma som ansvar

skola, grundskola äldreomsorg i det geografiska området.

samt

Områdesstyrelsen ersätter inte byutvecklingsgrupperna de

utan fortsätter sitt arbete. I nomineringsprocessen till de fem direktvalda platserna nominerades och dessa tackade 30

54 personer av till stå med valsedeln. Valet genomfördes i mitten av novem-

att ber och fullmäktiges ledamöter i områdesstyreslen utses i början

december 1998. Valdeltagandet blev lågt. Endast 47 procent av av

de röstberättigade deltog i valet Kommunaktuellt nr 36, 1998.

9.3.3 Reflexioner

Projektet Fördjupat medborgarinflytande har varit ett politiskt

initiativ med demokratiska ambitioner också med betoning

men effektivitet och handling. Kommunens försämrade ekonomi

är en

orsakerna till projektet också medborgarsyn som

av men en sträcker sig bort från den kundorienterade privata medborgaren till

STIG MONTIN

aktivt deltagande politisk medborgare. Kanske kan projektet

en ses

försök återskapa den gamla lokala folkstyrelse-

som ett att modellen, dvs. uttryck för backlash mot centralisering och ett en kommunsammanslagningar. Det talas att invånarna ska känna om stolthet över sin bygd och det är den känslan att som engagevilar på. Det finns hos vissa vision manget en om att resten av

Sverige skall höra talas Hallenbygdenkänslan. På det sättet

om kan spridningseffekt uppnås. Det är i första hand den territorien ella identiteten åberopas legitimitetsgrund i stället för som som den funktionella, administrativa och partipolitiska.

Representativitetsproblematiken är närvarande. Når alla

man vill nå, eller är det för det begränsade antalet man ett engagemang redan aktiva Erfarenheterna så långt visar det är mindre att en skara invånare sig och dessa företrädesvis är som engagerar att kvinnor. I projektledningen tror dock ett större engageman när invånarna börjar resultat projektet, när de förstår mang se av de kan ha reellt inflytande över delar den kommunala att ett av verksamheten. Det finns således politisk vilja återskapa strukturer för en att kollektivt och gemenskap sikt kan effekter engagemang som

rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän samt medborgare.

Det finns också politisk vilja experimentera med olika metoen att

der för öka medborgarnas inflytande och delaktighet i den

att

lokala politiken. Tillkomsten områdesstyrelse samt ett

av en geografiskt utskott är kombinera demokrati svenska ett sätt att och andra kollektivt orienterade former.

9.4 Sammanfattande intryck och diskussion

Det finns antal genomgående kring fenomenet lokala utett tema vecklingsgrupper. Det handlar framför allt hur många medom borgare kan och hur detta kan bibesom engageras engagemang relationen mellan och kommunen. hållas samt om grupperna

Ett genomgående problem framträder i samtliga demo-

som

kratiförsök är svårigheten tillräckligt många med-

att engagera borgare för det skall kännas tillfredsställande för initiativatt

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

tagarna. Ofta framställs deltagande mål i sig och därmed som ett uppstår besvikelse inte medborgarna infinner sig. Det är om ett klassiskt problem och har bland lett till förespråkare för annat att konkurrensdemokrati där lokala eliter tävlar varandra en mot om

medborgarnas ständigt fått stöd för sina

gunst nya argument. Tittar lite närmare vad faktiskt sker i de lokala demosom kratiförsöken vrider och vänder lite de teoretiska samt argumenten för olika former demokrati kan den klassiska distinkav tionen mellan deltagardemokrati och konkurrerande elitdemokrati

delvis ifrågasättas.

För det första finns de i några fall inslag för mycket av snarare än för lite deltagande i den meningen det finns relativt att ett stort

antal organisationer där medborgarna olika sätt.

representeras

Detta fenomen för mycket organisering skall givetvis

- - inte tas som argument för att det borde färre engagerade, det vara men

pekar ändå problem viktiga uppmärksamma.

som synes vara att I fallet Gävle Hamrånge uppstod del samordnings- och t.ex. en samarbetsproblem mellan olika aktiva intressen och andra håll kan observeras tendenser till utspädd där ansvarsfören process hållandena är oklara och ingen tycker hon/ han har påverkat att något väsentligt Montin, red 1998. Det kan antal uppstå ett parallella organ som inte samarbetar med varandra inte om

spelreglerna är givna.

För det andra är inte det deltagardemokratiska målet givet för alla. Snarare är det så den lokala organisering sker inte allatt som

tid rubriken deltagardemokratiförsök beskrivs meri

ges utan ter-

lokal utveckling och mobilisering. Det tycks finnas vissa

mer av tendenser till att kommunledningar i allmänhet framställer i stort

sett alla organisationsförändringar i syfte skapa deltagardemo-

att krati. Vi känner igen det från diskussioner kommundelsom

nämnder, målstyrning Förändringar i första hand syftar

etc. som till att effektivisera, förbättra kvaliteten eller skapa ökad tillgänglighet för den kommunala servicen framställs ofta som

reformer i syfte öka medborgarnas direkta deltagande i olika

att beslutsprocesser. Det förefaller nordiskt fenomen vara ett att integrera effektivitet och demokrati detta sätt och

Klausen

Ståhlberg 1998.

STIG MONTlN

På liknande sätt kan lokal organisering dels ett sätt man se som mobilisera och kompetens för att lösa gemensamma att resurser

problem, dels sätt medborgarna mål i

som ett att engagera som ett

sig. Den initiativtagande kommunledningen framställer projektet deltagardemokratisering medan deltagarna själva lokal

som en nivå framställer det i första hand ett lokalt utvecklingsprojekt. som

De inte organiseringen som ett deltagardemokratiskt projekt

ser mobilisera lokala och lösa utan mer som ett medel att resurser konkreta problem. Därmed inte sagt att det skulle finnas någon motsättning mellan lokal mobilisering och demokrati, olika utan

förväntningar hur skall deltaga i olika sammanhang

många som och i övrigt hur förväntningar skall ställas den interna stora som demokratin. Denna diskussion förhållandet mellan demokrati och lokal om

mobilisering och problemlösning knyter till tredje problema-

an en

tisering nämligen högt deltagande inte är given förutsättning

att en för många skall bli engagerade. Även relativt fåtal deltar i att om ett olika såsom öppna stormöten eller föreningsträffar arrangemang kan det avhandlas spridas till andra och därmed framkommer som indirekt effekt. Förutsättningen är dock det avhandlas en att som är relevant för medborgarnas problemverklighet och att det finns kommunikation mellan passiva och "aktiva. Det kan en vara så de till passiva, dvs. de inte deltar i olika mötesatt synes som

sammanhang, så aktiva i olika kanske tillfälliga opinions-

är nog - bildande, mobiliserande eller resultatorienterade Ofta processer. framställs förekomsten "eldsjälar" avgörande för av som ett projekts fortlevnad och framgång. Men det finns andra med små som betydelsefulla insatser bidrar till olika positiva resultat. Eldmen

själar och ledare är betydelsefulla för ett projekt, undervegeta-

men tionen små vardagliga insatser så viktig. av är nog Relationen mellan lokala och kommunen kan vara utgrupper formad olika sätt och olika effekter. En framträdande komge munal påverkan och involvering kan leda till att de lokala grupperförlorar sin själ och blir koloniserade kommunala och statliga na av regelverk eller inordnade i det kommunala systemet Berglund 1998. De kan också komma i kläm mellan kommunens ekonomiska väktare och medborgarnas krav och önskemål god om en

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

service Olsson och Forsberg 1997. Den autonomi och integritet från början utgjorde drivkraften i människors som engagemang försvinner i och med integreringen i den demokratin. En stora motsatt variant är att de lokala långtgående självgrupperna ges en förvaltning och sikt över allt över den tar mer av ansvaret kommunala servicen och Forsberg 1997.

Olsson

Det finns exempel rådgivande politiskt

att ett organ omvandlats till fristående ekonomisk förening. Ett sådant en system kan leda till fragmentering och oklara makt- och ansvarsfören hållanden. Frånvaron styrning eller involvering från kommunens av sida kan också leda till att de lokala inte får något reellt grupperna inflytande eller att det inte blir något substantiellt resultat deras av strävanden. De kanske blir lokala kulturella inslag reell utan

politisk betydelse. I vissa fall bildar byalag nätverk.

grupper, m.m. Det är ett mellanting mellan de och den autonoma grupperna kommunala integreringen. En sådan variant skulle kunna organiså olika bygderåd eller liknande fick mandat i de kommuseras att nala kvotering. På det sättet skulle partiorganen, t.ex. genom

representationen kompletteras med lokalsamhällesrepresenta-

en tion Olsson och Forsberg 1997.

De redovisade demokratiexperimenten uppvisar olika slags nyheter

i förhållande till det jag kallat för demokrati svenska. I flera fall handlar det försöka förnya de befintliga institutionerna, såom att som fullmäktige och nämnder. I andra fall handlar det finna om att komplement till den representativa demokratin, framför allt i form kollektivt brukarinflytande, valfrihet och mobilisering i lokalav samhället. Ett genomgående drag är olika former decentraliseav ring och "utlokalisering" politiken. Därmed inte landets av sagt att kommuner fortsätter generellt ökad decentralisering. en väg mot

Det finns åtskilliga drag centralisering och koncentration vad

av

gäller ekonomisk och politisk styrning i många kommuner. Det

växer fram kombination centralisering och decentralisering. en av Den ekonomiska styrningen den kommunala organisationens av

olika hårdnar samtidigt politiska avgöranden sprids till

grenar som

kollektiva sammanslutningar.

nya

Sno MONTIN

Individualistiska och former kollektivistiska synsätt nya av demokratin olika sätt den etablerade kommunala utmanar demokratin. Utmaningen kan beskrivas ökande spänningar som mellan den lilla och den demokratin. I det följande skall stora

års demokratiexperiment belysas med hjälp teorier

senare av som handlar denna relation. om

10 Den lilla och den stora demokratin

Under år har det ofta påtalats politiken har fått minskat senare att

handlingsutrymme direktiven till Demokratiutredningen,

se t.ex. 1997:101. Med det skall förstås de statliga politiska organens handlingsutrymme. Den globaliserade ekonomin innebär att enskilda nationers ekonomier blivit alltmer beroende vad som av händer i världsekonomin. Regeringens möjligheter att bedriva en

självständig nationell ekonomisk politik är i stor utsträckning

beroende den globala ekonomins olika aktörer. De nationella av politiska och demokratiska institutionerna tenderar att pressas

internationalisering och decentralisering Petersson

samman av m.fl. 1997. Det innebär inte nödvändigtvis att den statliga poli-

tikens betydelse minskar i stor och avgörande omfattning, men

dess tyngd minskar i takt med politiska avgöranden i allt större att utsträckning fälls flera nivåer och ibland i olika slags inter-

organisatoriska och interregionala ibland kallat

arrangemang

partnerskap.

10.1 Politikens explosion

De politiska möjligheterna forma samhällen lokal, nationell att och internationell nivå behöver dock inte bli mindre grund av denna utveckling. Däremot är kanske de nuvarande politiska forinte anpassade till och vidare politisk och demokramerna en ny tisk uppgift. Politiken har exploderat och spridits olika håll. En del har övergått till EU och andra transnationella och transregionala medan del har spridits till olika nivåer och organ, en miljöer inom landet. Politiska avgöranden i utveckla termer av att

LOKALA DEMOKHATIEXPEHIMENT

regler för hantering problem och fördelning

av gemensamma av

fälls inom, mellan och utanför den gemensamma resurser representativa demokratins olika Exempel sådan utveckling finner

organ.

i olika internationella och nationella sammanhang. Under de senaste tio årens lopp har det tillkommit rik flora

en av termer som

betecknar denna politikens explosion, partnerskap, nätverk

t.ex. och "governance" i stället för "government, funktionell demokrati i stället för representativ demokrati 1997; Kooiman 1993;

Elander

Kickert, Klijn och Koppenjan 1997; Olsson och Jakobsson 1997; Rhodes 1997.

Gränsen mellan stat och civilsamhälle luckras inte minst

upp,

lokal nivå. Lokala utvecklingsgrupper, byalag och företagar-

föreningar är än sociala gemenskaper. För det första är de i

mer hög grad involverade i politiken både forma och

genom att genomföra lokal politik. För det andra är de politiska enheter genom att de inte befolkas människor har

av som gemensamma värderingar och intressen. Snarare är det människor med olika värderingar och intressen samhandlar kring

som ett gemensamt problem jfr Bang och Sørensen 1997. Politikens explosion

betyder både politiska avgöranden sprids och gränsen

att att mellan det politiska kommunen och det sociala civilsamhället luckras Politiken finns också i det sociala.

upp. Det utgör objekt för studier i denna brukarinsom rapport,

flytande, lokala utvecklingsgrupper, valfrihet, medborgarpaneler med flera demokratiexperiment är också uttryck för politikens

ett explosion. Allt fler avgöranden kollektiv karaktär, dvs.

av vem som skall erhålla vad, när och hur flyttas ut från de representativa demokratiska till andra kollektiva miljöer. Det i detta

organen

sammanhang mest intressanta är inte avgöranden delegeras till

att tjänstemän i den kommunala organisationen, vilket

varit en

ständigt pågående sedan kommunsammanslagningarna,

process utan till olika brukar- och medborgargrupper.

STIG MONTIN

10.2 Demokratins explosion

Frågan vad detta hot innefattar och det egentligen är något

om om hot behöver emellertid belysas ytterligare. När det handlar

om att politiken exploderar och sprids till olika brukar- och med-

ut

borgargrupper hamnar demokratiteorins kärnfrågor,

i en av

nämligen vad utgör ett "demos medborgarsamman-

som - en

slutning med rättigheter och skyldigheter och hur detta demos

skall avgränsas från andra medborgarsammanslutningar. Det finns inga givna kriterier för vad utgör sammanslutning med-

som en av

borgare med vissa rättigheter och skyldigheter. Uppfattningar

om vad utgör "folket" i demokrati varierar mellan olika demo-

som en kratimodeller Held 1996. Oftast förekommer territoriell

en

avgränsning mellan olika medborgarsammanslutningar, framför

allt nationalstaten. Exempelvis kan avgränsningar i termer

se av vilka har rösta vid olika val Rosas 1995.

som rätt att

Ser till utvecklingen i Sverige under år har antalet

senare folk i denna mening ökat. Sedan några år tillbaka utgör till-

med övriga EU-medborgare ett folk väljer leda-

sammans som möter till EU-parlamentet, ett flertal kommuner har delats i

upp mindre kommuner och det har tillkommit territoriellt avgränsad

en

medborgarsammanslutning väljer till s.k. partiopolitisk

som en nämnd i Svågadalen. Om bortser från rätten att rösta finns det

rad andra territoriella indelningsgrunder. Det är en gemensamma

det finns angivna rättigheter och skyldigheter för medborgarna

att Meehan 1997. Därmed kan kommundel eller ett lokalsamhälle

en

utgöra medborgarsammanslutning, dvs. ett "demos".

en

Förändringar i vad med folket spänner således över

som avses

spektrum. Att sådana förändringar sker visar

ett stort att en territoriell avgränsning social konstruktion tillkommer

är en som

politiska och varierar mellan olika politiska, genom processer historiska och kulturella sammanhang Meehan 1997; Sørensen 1998. Petersson m.fl. sammanfattar det följande sätt:

Sammanslutningar medborgare kan bildas såväl territoriell

av

icke-territoriell grund. Demokratin kräver inte stat, egent-

som en

ligen inte geografiskt avgränsat område. Det räcker med att

ens ett

det finns någorlunda permanent medborgare

en grupp av som

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

förenas knippe rättigheter och skyldigheter. Petersson m.fl.

av ett

1997, s. 24

Med utgångspunkt från att vilka utgör demos" i hög grad

som ett är ett resultat politiska samt historiska och kulturella

av processer

sammanhang kan tänka sig även funktionella indelnings-

man grunder såväl territoriella. Härmed landar i dagens aktuella

som

debatt brukarstyrelser och områdesstyrelser olika slag

om av som

blandning funktionell och territoriell indelning Sørensen är en av 1998. Vi får därmed uppsjö olika "demokratier, dvs. där

en av

medborgarsammanslutningar formar ett styrelseskick över

gemen-

samma angelägenheter. På samma sätt som politiken exploderar

kan säga att demokratin exploderar. Det uppstår ett antal partiella överlappande demokratier inom för större demokra-

ramen en tisk enhet. I princip är det inget nytt, alla demokratier är partiella eftersom de inkluderar viss medborgare och exkluderar

en grupp andra. Det är att antalet partiella demokratier ökar och olika

nya sätt utmanar den mindre partiella demokratin t.ex. kom-

som en mun utgör.

Ur perspektivet demokrati svenska, med förhoppningarna om en väl fungerande representativ demokrati med hög legitimitet

för de etablerade demokratiska institutionerna, förefaller politikens och demokratins explosion utgöra minst problem. Hur

sagt ett skall denna pluralism samordnas Hur skall de olika brukar- och

medborgarsammanslutningarna fogas under

samman en

demokratisk hatt där politisk helhetssyn är vägledande för

en

resursfördelningen

Det är ett synsätt "ovanifrån". Ser det från enskilda med-

borgare eller medborgarsammanslutningars perspektiv kan be-

dömningen De partiella demokratierna den lilla

vara en annan.

demokratin, såsom brukarstyrelser och lokala utvecklingsgrupper kan verka främjande för medborgarnas demokratiska skolning och

för spörsmål. I den lilla demokratin blir engagemang gemensamma politiken konkret än i den demokratin Sørensen 1998.

mer stora Det handlar konkreta frågor kring barnens eller lokalsam-

om hållets utveckling. Många föredrar denna form politiskt

av engage-

före kommunalpolitiskt Det kan leda till mang ett engagemang. ett

STIG MONTIN

makt- och ansvarsskapande också

ett sätt som ger synbara resultat ansträngningarna. Olika former brukar- och medav av borgarorganisering kan därför allmänt främjande den ses som lokala demokratin.

Detta två tolkningar från två utsiktspunkter pekar

var som ytterligare behovet diskutera relationen mellan den lilla av att och den demokratin. Vilka spelregler behöver utvecklas för stora att politikens och demokratins explosion inte leder till avdemoen kratiserande fragmentering i samhället Hur och

skapas legitima

förtroendefulla relationer mellan den lilla och stora demokratin För att det kan vända till teori fått starkt svar oss en som genomslag under tid, nämligen det sociala kapitalets senare om roll.

10.3 Den fungerande demokratin och det sociala

kapitalet

En omtalad studie regionala skillnader i Italien med avseende av hur demokratin och den offentliga politiken

fungerar har gett

starka för det behövs utvecklad argument att en medborgaranda i lokalsamhället Putnam 1996. Resultaten från den italienska studien, tillsammans med rad efterföljande och samtida betraken telser det "civila samhället och dess betydelse för demokratin, av forskare uttryck för sökande efter anses av vara ett ett nytt "paradigm för hantera samtida världen

att samhällsproblem över

Foley och Edwards 1997. En fungerande demokrati i termer av relativt högt politiskt deltagande och förtroende för de demokratiska institutionerna och effektivt politiskt förutsätter ett system att det sedan lång tid utvecklats ömsesidighet och förtroende i de sociala relationerna, det finns att en gemensam grundläggande tro på att solidaritet och samarbete är den bästa

lösningen samt att

människor föredrar bilda sociala nätverk och för

att organisationer

lösa problem. Kort En att gemensamma sagt: fungerande demokrati kräver socialt kapital består förtroende, ett som av gemensamma normer och sociala nätverk Putnam 1996. Det handlar i grunden lösa sociala dilemman om att som uppstår när människor inte samarbetar de egentligen skulle trots att

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

samarbeta. När inte litar alla andra vinna mest att man att

vill samarbeta så följer sitt kortsiktiga intresse vilket kan man eget leda till alla förlorar. Ett effektivt samarbete, dvs. då alla samatt för ändamål kan bara uppstå då litar arbetar gemensamma man

andra samarbeta. Utan denna tillit och tilltro till att alla väljer att

andras benägenhet samarbeta uppkommer socialt dilemma att ett

Ostrom 1998; Rothstein 1998.

sociala något successivt växer fram och

Det kapitalet år som

flera självförstärkande faktorer. Om männi-

består av ömsesidigt

med samarbeta så ökar samarbetet och därskor vinster att ser

med det sociala kapitalet. Medborgaranda uppstår således i miljöer

med vissa förutsättningar. Dessa förutsättningar har oftast ut-

vecklats under lång tid -i den italienska studien talar Putnam en

hundratals år. om tid utveckla socialt kapital och dår- Det tar längre att ett stort

demokrati den. Sverige karakterimed fungerande än att: rasera en ofta folkrörelsedemokrati, där ett vittförgrenande seras som en och vitala utgör demokratins grund. Vidare

föreningsliv partier

kännetecknas den generella välfärdspolitiken av normer som

ömsesidigt förtroende och solidaritet Rothstein 1994.

skapar

teorin det sociala kapitalets betydelse är förutsätt-

Enligt om

ningarna för deltagardemokrati således större i Sverige än

många andra håll i världen. De svenska folkrörelserna kan sägas

de viktigaste grunderna för det sociala kapitalet i

vara en av "läsebok" folkrörelserna från 1946 kan låsa

Sverige. I en om

starkt Putnams beskrivning mednågot som påminner om av

borgarandan Italien:

i norra

det lång tid komma överens hur skulle

Naturligtvis tog att om man

samarbeta för det bättre. Det ligger många misslyckanden att bakom våra dagars folkrörelser. Men med tiden lärde man sig att

arbeta lång sikt och hålla ihop. Skall kunna hålla ihop, man också lära sig visa hänsyn för varandra, ibland måste man att ge

efter smula sin mening för andra också skall sin en egen att

och för det skall bli förtroendefullt samarbete. Detta är rätt att ett vad medborgarna i samhälle måste lära sig, samhället just ett om

skall bli sådant, åtminstone de allra flesta trivs där. Medlemmaratt folkrörelser lärde sig sålunda egentligen också hel del i våra en na

STIG MONTIN

konsten goda och lojala de

av att vara medborgare samtidigt som

lärde sig att bli goda medlemmar i sina föreningar. Elldin 1946, s. 12

Folkrörelsedemokratin är inte särskilt vital i det

postmoderna

svenska samhället. De traditionella folkrörelserna har förlorat

mycket sin kraft. Inte minst partierna har

av tappat förankring

bland medborgarna. Vidare har idén kollektiva solidariska om lösningar starkt individorienterade utmanats av mer lösningar. Slutligen kan framhållas den kommunala servicedemokratins in-

riktning mot medborgaren konsument än politisk

som snarare medborgare. Därmed skulle kunna säga det sociala

man att kapita-

let har minskat och behöver återuppbyggas för att det sättet stärka demokratin. I många kommunala

demokratiprogram och

liknande finns någon referens till Putnam eller liknande någon studie talar socialt kapital och före-

som om medborgaranda. Det

faller något självförnekande kanske

men fullständigt logiskt att

nutida svenska demokratireformatörer i stor utsträckning i stället vänder sig till den internationella debatten till folkän vår egen rörelsehistoria.

10.3. 1 Är socialt kapital i sig demokratiskt

Det allmänna intrycket Putnams studie socialt

av är att kapital i sig är främjande för demokratin. Någon sådan betydelse

har egentligen inte begreppet. Ursprungligen kommer från eko-

begreppet

nomisk teori och är kategori vid sidan fysiskt, finansiellt och en av mänskligt kapital Coleman 1990, 300. Skillnaden mellan det s. sociala och det mänskliga kapitalet är framför allt det förra att är något individer besitter medan det något indisom senare är som vider utvecklar. Socialt gemensamt kapital är ett neutralt begrepp i den meningen det handlar vad åstadkommer att om som social handling. Det skapas när relationer mellan människor förändras sådant sätt det underlättar En att handling. grupp vars medlemmar manifesterar förtroende för varandra har större förmåga till handling än saknar detta förtroende en grupp som gemensamma Coleman 1990, s. 304.

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

omfattande nätverk social handling i form föreningar Ett av av behöver inte medföra demokratin utvecklas

och organisationer att

demokratisk eller leda till de poli-

medborgaranda att

i termer av och demokratiska institutionerna bättre sätt förankras tiska ett

starkt socialt kapital kan också leda till

bland medborgarna. Ett

mellan olika och till fragmentering i samhället

polarisering grupper

och Edwards 1997. Det avgörande för i vilken riktning det

Foley

sociala används hur de politiska institutionerna funge-

kapitalet är

hur etablerade och regler kring gemensam problemrar, normer i relation till civilsamhällets olika organiseringar.

lösning fungerar

inte de etablerade politiska institutionerna har förmåga att Om

olika medborgarorganiseringar finns

ett legitimt sätt möta en

risk det sociala kapitalet leder till odemokratisk utveckling att en demokratisk 1997. Således kan inte demosnarare än en Berman

kratiska institutioner såsom partier och representativa organ er-

vittförgrenat nätverk föreningar, lokala utvecklings-

sättas av ett av och leda till ökad demokratisk

grupper, brukarstyrelser etc. en

Det sociala kapital utvecklas i dessa organise-

medborgaranda. som

länkas till de institutionerna för undvika

ringar måste politiska att

en fragmentering.

10.4 Lokalsamhället, legitimiteten och friheten

relationen mellan valda och väljare, mellan Det håller samman som institutioner och medborgarna i demokrati kallas

politiska en

De politiska institutionerna behöver medborgarnas

legitimitet.

förtroende eller för kunna bedriva accepterad acceptans att en

värdefördelning. Att eller stödja demokratiexperiment är ett

starta

bibehålla och stärka denna legitimitet. Legitimitetsproble-

sätt att matiken har blivit allt uppmärksammad under de senaste 10-15 mer

åren. kommunsammanslagningarna. Åtskilliga

Startpunkten var

i lokalsamhället sammanfaller med de gamla kom-

organiseringar

Under och 1990-talen har olika faktorer bimungränserna. 1980-

till medborgarna i lokalsamhället funnit det både dragit att ange-

och stimulerande skapa olika organiseringar lokala ut-

läget att

m.m.. Även äldre organisationer såsom byalag

vecklingsgrupper

STIG MONTIN

och idrottsföreningar har i flera fall fått Denna en renässans.

organisering kan reaktion kommunsammanslag-

ses som en ningar och andra faktorer i samhällsutvecklingen, och det är ofta så det förklaras. Det finns emellertid aspekt Viktig en annan som är att lyfta fram, nämligen kommunens behov stödja lokalsamav att hällets organisering bibehålla och stärka legitimiteten att genom att

utveckla ett demokratiskt interorganisatoriskt samspel. Det demokratiska interorganisatoriska samspelet kan beskrivas

i termer relation mellan kommunen och lokalsamhället av Røiseland 8CAarsaeter 1998, är variant det tidigare som en av som kallats för den och den lilla demokratin. Kommunen äri stora

detta sammanhang geografiskt avgränsad multiorganisation

en av

politik och verksamhet syftar till tillgodose

som att gemensamma och individuella behov och lösa problem, det gemensamma som tidigare kallat servicedemokratisk institution. Lokalsamhällen är en också geografiskt avgränsade enheter eller mindre som mer sammanfaller med kommunen. Ett lokalsamhälle kan ses som bestående individer och olika slags organiseringar. av Det utgör inte någon enhet vilar värdegrunder eller som gemensamma liknande, är eller mindre sammanhållen politisk enhet utan en mer innehåller olika politiska och kulturella inslag. Det finns de som hävdar viss grad homogenitet i lokalsamhället försom att av är en utsättning för utvecklande vital demokrati och

av hög delaktighet. Det krävs vissa grundläggande värderingar för

gemensamma att åstadkomma kollektiv samhandling Avineri och De-Shalit se t.ex. 1992. Det moderna samhället är emellertid till delar multistora kulturellt och modern demokrati innefattar alla bör ha lika en att möjligheter delta i den lokala dialogen. Att hävda det skall att att

finnas grundläggande värderingar kan i praktiken

gemensamma innebära majoritetens förtryck minoriteter 1995. En

av Miller

modern demokrati bygger kulturell pluralism där medborgarna förväntas lyssna varandra och visa generositet inför skilda

Värderingar och världsuppfattningar Weigård 8CEriksen 1998.

Man kan säga att det skiljer politisk från social som en en samfällighet är att i det förra fallet delar människor problem samma och utmaningar inte nödvändigtvis intressen och men samma

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

värderingar. I det fallet är det värderingar och

senare gemensamma intressen står i fokus. Det är det oftast förknippas som senare som med kommunitarism. Ett lokalsamhälle består ofta olika föreningar och organisaav

tioner, idrottsföreningar, kulturella föreningar, politiska för-

t.ex.

eningar och ekonomiska föreningar. Dessa föreningar och organi-

sationer ofta sammankopplade överlappande medlemär genom skap och aktiviteter. Denna överlappning vissa har gör att personer mycket god överblick över sitt lokalsamhälle och utgör ett en slags nyckelpersoner i lokalsamhällets sociala kapital. De kallas ibland för eldsjälar, det kan också röra sig människor men om arbetar mindre synligt ändå effektivt för det i som men som allmänhet betraktas lokalsamhällets bästa". som Inom modern forskning sambanden mellan lokalsamhälle av civilsamhälle och politiska institutioner har framkommit att ett vitalt civilsamhälle med medborgare känner tillit och som samhörighet med varandra också känner större tilltro till de politiska

institutionerna kommuner, landsting etc. än de medborgare

som lika integrerade i lokalsamhälle Nielsen 1998. Därmed kan inte är det finns grundläggande behov för den kommunala sägas att ett

multiorganisationen med dess politiska och professionella organi-

sationer och verksamheter stödjande lokalt föratt genom av eningsliv bibehålla och stärka sin legitimitet i lokalsamhället, i som praktiken innebär flera lokalsamhällen. Sammanfattningsvis kan sägas att funktionell och territoriell

brukar- och medborgarorganisering är både ett uttryck för att det

redan finns socialt kapital, också att detta kapital kan utett men vecklas i riktning är positiv för de små kollektiven. Det är en som emellertid inte självklart denna utveckling harmonierar med den att demokratin. I själva verket kan det i växande stora utmynna konflikter mellan det partikulära och det universella. En avgörande fråga förefaller och vilket sätt den lilla och den vara om stora demokratin kan och bör länkas Det handlar inte om att samman.

antingen utveckla brukar- och medborgarorganisering vid sidan

av

det representativa eller förnya fullmäktige och partier.

systemet Ett växande inslag kollektiv organisering i form brukarråd, av av

lokala utvecklingsgrupper ställer stora krav förnyelse

m.m.

STIG MONTIN

bland de befintliga och traditionella politiska institutionerna för

att

inte fragmenteringstendenser och legitimitetsproblemen skall bli

för I detta sammanhang framstår olika former

stora. t.ex. av

förnyelse fullmäktige angelägna för forma demo-

av som att ett

kratiskt interorganisatoriskt samspel.

Hur ser förutsättningarna ut bland medborgarna för skapa

att ett sådant samspel mellan den lilla och den demokratin För

stora

söka den frågan kan identifiera olika politiska identiatt svar teter i lokalsamhället.

10.5 Politiska identiteter

Att medborgare i vårt moderna välfärdssamhälle innebär

vara att i praktiken uppträder i olika skepnader i relation till kommunala och övriga offentliga institutioner och verksamheter. Vi kan

vara skattebetalare, väljare, anställda, brukare/ användare, kunder

m.m. Under de åren har intresset för studier olika medborgar-

senaste av roller ökat bland olika forskare. Ett syfte har undersöka

varit att

det finns samband mellan olika roller å sidan och olika om ena attityder till offentlig verksamhet å den andra. syfte har

Ett annat

varit att undersöka medborgarnas samhällsinflytande varierar

om med rollerna Petersson, Westholm och Blomberg 1989; Nilsson 1995; Eriksen 1993. Ett tredje syfte undersöka konflikter

är att mellan olika medborgarroller Rose 1995; 1997. I den aktuella forskning bedrivs framkommer olika rolluppsättningar,

som t.ex. väljare, brukare, skattebetalare och producent 1995.

Nilsson

Bakgrunden till använder olika beteckningar är samhället

att att har blivit allt differentierat. Det finns rad olika institutio-

mer en

nella och organisationer medborgare

arrangemang som som möter under vårt liv i samhället; allt från BB till särskilda boendeformer.

I stället för att tala medborgarroller kan fokuserar

om olika politiska identiteter i relation

till den lilla och den stora demokratin Bang, Dyberg och Hansen 1997. Relationen mellan

medborgare och institutioner medverkar till bekräfta tidigare

att eller utveckla politiska identiteter. En politisk identitet är

nya mer

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

roll. Även tillskrivs rollen brukare" betyder än en om man som det inte identifierar sig sådan. Man kanske

att man som snarare ser sig konsument service.

som av

10.5.1 Den politiska konsumenten och den private medborgaren

Vissa identiteter bekräftar och förstärker arbetsdelning mellan

en den lilla och den demokratin medan andra ifrågasätter och

stora

överbryggar den. Till det förra kan föras medborgaren politisk

som konsument. Det är identitet förknippas med att oftast

en som rösta, betala skatt och sitt oftast diffusa stöd till det politiska

ge - -

Medlemskap i olika föreningar, däribland politiska

systemet.

partier, är vanliga medlemskapet är passivt. Identiteten är

men

vidare förknippad med utnyttja sina rättigheter med-

att som borgare och mottagare/ kund den offentliga servicen.

av

En politisk identitet bekräftar och stödjer arbets-

annan som delningen mellan den lilla och den stora politiken är den liknöjde

sin höjd röstar, i övrigt föredrar ointresserad som men att vara

politik. Den politiska aktiviteten är minimal och kan till del av stor karakteriseras åskådaridentitet. Denna identitet före-

som en kommer i litteraturen den private medborgaren" fri från

som som politik ägnar sig affärer, kärlek, konst och litteratur i sin privata sfär. Politiskt och beslutsfattande är något eliten

engagemang som får syssla med Walzer 1989, s. 216.

Båda dessa politiska identiteter är funktionella i förhållande till arbetsdelning mellan massa och eliter", mellan den lilla

en och den demokratin. Det finns emellertid andra politiska

stora identiteter inte är funktionella, utan ifrågasättande. Två sådana

som politiska identiteter skall lyftas fram.

10. 5.2 Vardagsmakaren och brobyggaren

Danska demokratiforskare har kombination empiris-

genom en av ka fallstudier och teoretisk analys mejslat fram politisk identitet

en kallad vardagsmakaren Bang och Sørensen 1997; Bang och Sørensen 1998, uppvisar god validitet även i svenska

som sam-

STIG MONTIN

manhang. Vardagsmakarens domän är den lilla politiken, t.ex. i

form föräldraråd daghemmet, lokal skolstyrelse eller

av ett en

byalag. Han/hon är inte särskilt engagerad i den stora politiken. ett Sällan framställer emellertid vardagsmakaren den stora politiken i missnöjestermer eller i form likgiltighet. Han/hon rela-

av ser mer tionen mellan den lilla och demokratin slags arbets-

stora som en fördelning: det är "vi" och "dom kommunen. Däremot be-

skrivs partierna eller kanske partisystemet ofta i negativa

snarare

ordalag eller med viss skepsis. Det man som vardagsmakare sysslar med betraktas överhuvudtaget inte partipolitiskt relevant.

som Ofta uttrycks det med det inte alls är politik sysslar med.

att man Partierna för den demokratin och

ses som representanter stora dess "ideologiska paket" inte användbara i den lilla demo-

anses kratin.

Att från i den lilla demokratin in i ett parti-

engagemang

är inte något tilltalar vardagsmakaren. Däremot engagemang som förekommer det ofta vardagsmakaren har förtroendefulla

att kontakter med Vissa inom den formella stora politiken

personer -

det är relaterat till specifika policyproblem eller liknande. Det men

är den praktiska problemorienteringen är avgörande för

som

inte allmänna idéer demokrati eller det goda engagemanget, som samhället. Det är inte någon sammansatt ideologi som utgör

politisk organiseringsprincip, möjligen en slags geografiskt avgränsad platsideologi där "bygdens bästa" eller

gemensamma "våra barns bästa" utgör den grundläggande idén och drivkraften.

Vardagsmakaren sig inte underordnad eller i

ser som svag förhållande till eller makthavare i allmänhet. Identiteten

experter

kännetecknas makt- och ansvarsskapande. Maktskapande

av

betyder att subjektet har politisk betydelse, man skapar ett

en

möjlighetsrum tillsammans med andra. Ansvarsskapande betyder

subjektet fyller detta Det politiska kommer framför allt att rum.

etisk dimension. Handlingsalternativen i olika som en samman-

hang kan många och fram etiska ställningstaganden,

vara manar

vad är bäst för barnen, vad är bäst för bygden t.ex.

Å sidan skapar vardagsmakaren konkretisering poli-

ena en av tiken i målmedvetet och handlingsorienterat

termer av engage-

Han/hon "expertpolitiken utifrån sitt mang. utmanar engage-

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

i lokala kollektiva former. Vardagsmakaren sig mang engagerar

"själv-reflexivt" i förhållande till vardagslivets politisering och år

öppen för skillnader, olika former gemenskaper och

av engage-

Det "multikulturella" uppfattas ofta inte något större mang. som problem, det handlar personliga relationer.

mer om

Å andra sidan handlar det ett vardagspolitiskt

om engagemang

fokuseras geografiskt och funktionellt näraliggande och som

begränsade områden. Det är i hög grad den lilla politikens verksamhetsområde. Generella politiska spörsmål såsom miljöfrågor,

sociala frågor har större geografisk och funktionell

m.m. som en

betydelse marginellt intresse för vardagsmakaren. Vardags-

är av makaren är både individualistisk och kollektiv. Han/ hon utgår från individuellt relaterade problem, behov och utmaningar, sina

t.ex. barns förhållande i skolan eller för bygdens intresse,

men engagerar sig gärna tillsammans med andra, med likartade syften för sitt

och bildar organisation. Trots den pragmatiska

engagemang, en

hållningen till politik och ideologi är vardagsmakaren angelägen

att den bildade organisationen skall konstitueras demokraom av tiska arbets- och beslutsformer.

Det finns med vardagsmakaren närbesläktad politisk identi-

en

preliminärt kan kallas brobyggare. Brobyggarens domän

tet som är också i första hand den lilla politiken, är också aktiv i den

men stora politiken. Han/hon är medlem och aktiv i flertal för-

ett

eningar, däribland lokal partiförening. I vissa fall kan brobygga-

en ren också egenföretagare. Genom sitt i flera

vara engagemang sammanhang skapar brobyggaren länkar mellan olika institutioner

och organisationer. Han/hon är väl förtrogen med de regelverk

och gäller i den lilla såväl i den demokratin

normer som som stora och känner sig "hemma" i flera institutionella sammanhang. Genom detta överlappande medlemskap och kan

engagemang brobyggaren fungera översättare mellan olika och

som grupper organisationer. Därmed kan t.ex. olika missförstånd förebyggas. Rykten om vad kommunen egentligen sysslar med, eller omvänt vad den lokala utvecklingsgruppen sysslar med kan därmed

genom brobyggarens försorg klargöras innan det växer till misstroende och konflikter.

STIG MONTIN

I likhet med vardagsmakaren kännetecknas brobyggaridentimakt- och ansvarsgörande. Det möjlighetsrum bro-

teten av som

byggaren är med skapa blir dock större än vardagsmakarens,

att

dvs. sin förtrogenhet med olika och regelverk kan

genom normer brobyggaren kontakter med relevanta experter, politiker,

genom företagare effektivare sätt mobilisera olika

etc. ett resurser.

Partianknytningen ideologisk grundhållning, det är

ger en men lokalsamhället är det viktigaste. Han/ hon har partiideologi

som en

i botten arbetar huvudsakligen i likhet med vardagsmakaren

men -

platsorienterad demokrati, dvs. för lokalsamhällets - efter en mer

bästa. Mycket det brobyggaren sig i vad gäller

av som engagerar mobilisering lokalsamhället betraktar han/ hon inte

av som partipolitiskt relevant. Till skillnad från vardagsmakaren är dock

"större" politiska frågor såsom miljöfrågor och sociala frågor viktiga för brobyggaren.

Båda dessa politiska identiteter kan sägas frukt den

vara en av

exploderande politiken. Allt fler vardagspolitiska avgöranden fälls

inom olika välfärdsinstitutioner och i lokalsamhället. Vad

som bland är intressant med dessa två politiska identiteter är att

annat

de uttrycker konkretisering politiken. Det är de näraliggande

en av

kollektiva spörsmålen är startpunkten och slutpunkten för

som

De också artikulerade former engagemanget. representerar nya av

"demos brukar- och medborgarsammanslutningar som skiljer

sig från kommunens "demos. Samtidigt utgör båda olika sätt länkar till den demokratin, framför allt brobyggaren. Det är

stora

kanske just brobyggarens politiska identitet kan överbrygga

som arbetsdelningen mellan den lilla och den stora demokratin.

11 Vitalisering, autonomisering eller kolonisering en avslutande

-

diskussion

Modern demokratidebatt i Sverige handlar hur olika alternativ

om till den partibaserade representativa demokratin kan utvecklas och

värderas. Det eller kompletterar demokrati

som utmanar svenska är både kollektivistiska och individualistiska inriktningar.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

I praktiken utgör förekommande demokratiexperiment i kommu-

kombination båda. nerna en av Vi skall inte överdriva de etablerade demokratiska institutioner-

förändring och anpassning. Genomgången visar det är rela-

nas att

tivt förändringar i fullmäktigeinstitutionen och det finns

att stora tveksamheter till lokala folkomröstningar och medborgarinitiativ och direktval till kommundelsnämnder/stadsdelsnämnder. Det har under år uppstått rad former för lokal demosenare en nya krati såsom brukarinflytande och lokala utvecklingsgrupper. Antalet aktiva i dessa former eller deras betydelse för den lokala politiken skall inte heller överdrivas. Likväl är alla dessa förändringar mycket omtalade och framställs tecken det sker successiva förändringar i lokal som att synen demokrati. Den partibaserade representativa demokratin utmanas och kompletteras. Uppdelningen mellan och civilsamhälle stat

ifrågasätts i den praktiska politiken. Politiken och demokratin exploderar. Allt fler vardagspolitiska avgöranden fälls utanför de

representativa och det uppstår funktionella och organen nya territoriella enheter med anspråk demokratiska och att vara

politiskt betydelsefulla.

De olika demokratiexperimenten kan spridning

ses som en av makt. Fler människor och utövar inflytande. Samtidigt engageras

är det viktigt påpeka denna maktspridning faktiskt innebär

att att lokala eliter framträder. Vardagsmakaren och brobyggaren att nya tillhör dessa eliter. Vad därmed är angeläget diskutera nya som att och studera är hur dessa eliter andra i lokalsamhället representerar och hur deras kan utkrävas. ansvar I några av experimenten kombineras den partibaserade demokratin med demokratiformer. Ett exempel är då områdesnya en styrelse till hälften fullmäktige och till hälften utses av genom direktval. Det är kanske sådana kombinationer utgör nästa som steg i den lokala demokratiutvecklingen. På det sättet kan vardagsmakaren och brobyggaren inordnas i ansvarstruktur. en Relationen mellan olika brukar- och medborgarorganiseringar såsom brukarråd, områdesstyrelser och lokala utvecklingsgrupper å sidan och kommunens politiska och administrativa organisaena tioner å den andra kan utvecklas flera sätt. Mot bakgrund de av

STIG MONTIN

studier hittills är genomförda kan tre utvecklingslinjer som tecknas. Den första linjen är vitalisering innebär att relationen som mellan den lilla och den demokratin leder till ömsesidig nytta stora och respekt. När medborgare och brukare samarbetar för finna att

lösningar angelägenheter skapas ett socialt kapital

gemensamma stärker deras demokratiska identitet och legitimitet. Försom ståelsen för den kommunala politikens olika avvägningsproblem

ökar täta kontakter med politiker och tjänstemän. Den genom ömsesidiga respekten och leder till de kommunala aktönyttan att politiska kapital växer. Relationen mellan lokala utveckrernas lingsgrupper och kommunen beskrivs ofta detta sätt och de-

batten socialt kapital, medborgaranda innehåller ofta om m.m. tanken den lilla demokratin kan skola och inkörsport att vara en en till den demokratin. Engagemang i lokal brukarstyrelse stora en leder till blir intresserad den kommunala politiken i att man av

vidare mening och sig i ett politiskt parti.

engagerar En alternativ utvecklingslinje innebär att det inte uppstår

sådana goda relationer mellan den lilla och den stora demokratin. I

stället uppstår autonomisering. Medborgare och brukare uten vecklar socialt kapital i lokalsamhället, de sig inte som ett men ser delaktiga i den kommunala politiken. I stället vill de bli så själv-

ständiga möjligt i sin by, sitt bostadsområde, sin skola eller som sitt daghem. De inte intresserade den demokratin utan är av stora den hinder för den lokala utvecklingen. ser mest som ett egna Därmed uppstår spänning mellan de lokala självhävdande varen dagsmakarna och de kommunala aktörerna. Den ökar i takt med

människor värnar sin lokala identitet att om egen gemensamma

och problemlösningsförmåga.

En tredje linje innebär lokala och andra organiseatt grupper ringar bland brukare och medborgare först utvecklar lokal en identitet sedan koloniseras den kommunala apparaten. De men av

integreras i den politiska och administrativa organisationen och

Därmed förloras deras självständighet. Det växer fram avväpnas. en klyfta mellan den elit integreras med den kommunala apparasom och övriga medlemmar. Föräldrar väljs in i Skolråd blir ten som

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

halvprofessionella och börjar tala skolans språk och avståndet till övriga föräldrar ökar.

Det finns anledning förhålla sig både nyfiken och kritisk till

att

olika former medborgar- och brukarinflytande växer fram i

av som

kommunerna vid sidan den partibaserade representativa demo-

av kratin. Makt, och representativitet är viktiga aspekter

ansvar att ta fasta på. Samtidigt bör betonas flertalet medborgare

att inte är aktiva i dessa demokratiexperiment. Den politiske konsumenten och den private medborgaren utgör majoritet befolkningen.

en av

Vardagsmakarna och brobyggarna är fåtaliga.

Rapporten inleddes med peka den avdemokratisering

att som förekommer. Sett i det ljuset är varje tillskott demo-

av nya kratiformer något positivt, det i viss mån hotar den parti-

även om baserade demokratin. Alternativet är troligen de etablerade

att partierna inte återfår lika medlemsantal de hade vid

ett stort som början 1960-talet. Alternativet är växande makt-

av snarare en löshet.

Författarpresentation

Stig Montin är filosofie doktor och lektor i Statskunskap vid Högskolan i Örebro. Han verksam forskare

är huvudsakligen som

och projektledare vid Novemus, forum för forskning och utbildning

om offentlig verksamhet, vid Samhällsvetenskapliga institutionen.

Har tidigare bland annat skrivit till Lokaldemokrati-

rapporter kommittén och Kommunala förnyelsekommittén. Montins forsk-

ningsområden är lokal demokratiutveckling, kommunala organisa-

tionsförändringar samt förändringar inom offentlig verksamhet i

allmänhet.

STIG MONT|N

Referenser

Arvidsson, Håkan, Lennart Berntson och Lars Dencik 1994 Modernisering och välfärd individ och civilt samhälle i

om stat,

- Sverige. Stockholm: City University Press. Avineri, Shlomo och Avner De-Shalit 1992 Commnnitarianism ana Individaalism. Oxford: Oxford University Press. Bang, Henrik P. 1996 "The Political Division of Labor. An

institutionalist Approach Authority and Community, ss

to 35-70 i Bogason, P. New Modes ofLocal Organizing: Local

ed

Government Fragmentation in Scandinavia. New York: Nova Science Publishers. Bang, Henrik P., Torben B. Dyrberg och Allan D. Hansen 1997 "Elite eller folkstyre demokrati fra og/ eller fra nedenP",

- oven GR US, nr. 51. Bang, Henrik, P. och Eva Sørensen 1997 Fra graesrøddertil

bverdagsmagere. Demo/cratiprojeletet. Arbejdspapir 3/ 1977.

København: Institut for Statskundskab, Københavns Universitet. Bang, Henrik, P. och Eva Sørensen 1998 The Everyday Maker:

a New Challenge to Democratic Governance", Paper presented

the 26th joint Session of Workshop, 23-28 March 1998. at Arbejdspapir fra Institut for økonomi, Politik Forvaltning.

og

Aalborg: Alborg Universitet.

Barber, Benjamin 1984 Strong Democracy: Participatory Politics

New Age. Berkley: University of California Press.

for a

Bergroth, Alf och Maria Bergroth 1992 Utvärdering av

Svågadalsprojeletet. Slutrapport stencil.

Berglund, Anna-Karin 1998 Lokala atvec/elingsgrnpperpa landsbygden. Analys några lokala utvecklingsgrupper i termer av

av

platsrelaterad gemenskap,platsrelaterad social rörelse och system-

integrerad lokal organisation. Uppsala: Uppsala universitet. Geografiska Regionstudier nr 38.

Berman, Sheri 1997 Civil Society and Political Institutionalization, 562-574 i Edwards, Bob 8CMichael W. Foley eds.

ss Social Capital, Civil Society, and Contemporary Democracy.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

American Behavioral Scientist, Vol. 40, No. March/ April 1997. Birgersson, Bengt Ove och Jörgen Westerståhl 1980 Den svenska folkstyrelsen. Stockholm: Publica. Björkman, Ulla och Curt Riberdahl 1997 Det kommunala förtroendeuppdraget. Stockholm: Publica. Bro, Anders, Anders Edlund, Erik Jakobsson och Gunnar Persson 1998 Grön demokrati. Om implementeringen Agenda 21 i

av åtta svenska kommuner. Örebro: Novemus, i

Högskolan

Örebro. Rapport 1998:5. Brorström, Björn, Henry Bäck, Sven Siverbo, Annika Svensson 1998 Ingen nämnd Stenungsunds modell för vitalisering

- av

kommunalpolitiken. Göteborg: Göteborgs universitet, Förvaltningshögskolan. Rapport 13.

Burns, Danny, Robin Hambleton and Paul Hogget 1994 The Politics Decentralisation. Revitalizing Local Democracy. London: Macmillan. Bäck, Henry 1998 Nytt liv i frågan kommun-parlamentaris-

om menP, Kommunal ekonomi och politik. Volym Nummer Mars 1998. Bäck, Henry och Folke Johansson 1998 Politisk decentraliseringi skandinaviska storstäder. Göteborg: Göteborgs universitet,

Förvaltningshögskolan. Förvaltningshögskolans rapporter nr

12.

Bäck, Henry, Folke Johansson och Jonas Sandqvist 1998

"Stadsregering i Stockholm. Införandet begränsat majoritets-

av styre i Stockholms stad. Stockholm: Stockholms universitet, Institutet för kommunal ekonomi, IKE 1998:76. Bäck, Mats och Tommy Möller 1997 Partier och organisationer. Fjärde upplagan. Stockholm: Publica. Carlsson, Lars 1993 Samhällets oregerlighet. Organisering och

policy/produktion i naringspolitiken. Stockholm: Symposion

Graduale. Coleman, James 1990 Foundations Social Theory. Harvard: Harvard University Press. Dahl, Robert A. 1982 Dilemmas Pluralist Democracy. Autonomy Control. New Haven: Yale University Press.

vs.

STIG MONTIN

Dahl, Robert A. 1989 Democracy Yale and its critics. New Haven:

University Press. Dryzek, John 1990 Discursive Democracy. Cambridge: Cambridge University Press.

Elander, Ingemar 1997 "Partnerships and Urban Governance: toward agenda for cross-national comparative research". an

Paper presentad at the ISSC-UNESCO/MOST Symposium "Partnerships: A New Solution Urban Challenges Social

to Science Perspectives Habitat Agenda, Paris 24-25 on November 1997. Elldin, Harald 1946 "Vad med folkrörelser" I

menas Vårafolle-

rörelser. En lasebok utgiven ABFxs leulturleommitté. av Stockholm: Kooperativa förbundets bokförlag. Eriksen, Erik O. 1993 Den oüntlige dimensjon. Verier

og styringi

offentlig sektor. Oslo: Tano.

Eriksen, Erik O. och Jarle Weigård 1997 "Conceptualizing

Politics: Strategic Communicative ACtiOnP", 219-241 i or s Scandinavian Political Studies, Vol. 20 No - Eskilstuna kommun 1998 Program för utveckling nardemolerati av i Eskilstuna kommun. Avslutande från kommunfullrapport

mäktiges demokratiberedning. 2 september 1998. Eskilstuna:

Eskilstuna kommun. Floris, Toini och Charlotte Bidsted 1998 Bestyrelsen ved skolan

og gymnasiet -flerdimensional indflydelse. AKF

rapport.

Köpenhamn: AKF Forlaget.

Foley, Michael W. och Bob Edwards 1997 Editors Introduction, 550-561 i Edwards, B. och M. W. Foley

ss eds. Social Capital, Civil Society, and Contemporary Democracy.

American Bebavioral Scientist. Vol. 40, No. March/

April

1997. Gaventa, James 1987 "Makt och deltagande" i Petersson, Olof red Ma/etbegreppet. Stockholm: Carlssons. Gidlund, Janerik 1989 "Införande kommunalt

av majoritetsstyre

1990-talet., bilaga 2 i SOU 1989:108. Stockholm: Allmänna

förlaget.

LOKALA DEMOKRATlEXPERlMENT

Gunsteren, Herman 1994 Four Conceptions of van

Citizenship, 36-48 i Steenberger, Bart ed The

ss van Condition Citizenship. London: SAGE. Habermas, Jürgen 1988 Kommunikativt handlande. Texter och språk, rationalitet och samhälle. Göteborg: Diadalos. Hallberg, Peter 1997 "Samtida demokratiteoretisk debatt". I Folkomröstningar och demokrati. SOU 1997:56, bilaga Stockholm. Fritzes. Per, Bo Ek 8CÅsa Hägglund 1998 Mångfaldens Hector, arena. i Örebro. Örebro: Örebro

Intervjuer om deltagardemokrati

kommun, Stiftelsen Cesam. Hedlund, Gun 1996 Det handlar prioriteringar. Kvinnors om lokal Örebro Studies 14. Örebro: villkor och intessen i politik.

Högskolan i Örebro.

Held, David Demokratimodeller. Från klassisk demokrati till

demokratisk autonomi. Göteborg: Diadalos. Ulla i Sverige. Östersund: Institutet

Herlitz, 1998 Bygderörelsen för regionalforskning. Working Paper No. 11.

Jörgen 1992 "Introduktion, 199-224 i Idéer Hermansson, ss om demokrati. Volym 5 iTidens idéserie. Stockholm: Tidens förlag. Hinnfors, Jonas Maria Oskarsson 1995 Den goda modern och den missnöjde fadern". I Nilsson, L. Vastsvensk horisont.

red

Samhälle-Öpion-Massmedia. Rapport nr 14. Göteborg:

Göteborgs universitet.

Hoff, Jens 1993 Medborgerskab, brugerroller magt i

og Andersen, A.D. Christensen, K. Langberg, B. Siim, L. -

Torpe M edhorgerskah Demokrati politisk deltagelse.

- og

Köpenhamn: Systime.

Indenrigsministeriet, Danmark 1998 Brugerhestyrelser. En

andersøgelseaferfaringer. København: Indenrigsministeriet.

Hämtat från ministeriets hemsida Internet:

http://Www.inm.dk.

Ingelhart, Ronald 1997 M odernization and Postmodernization. Cultural, Economic, and Political Change in 43 Societies. Princeton: Princeton University Press. Jacobsson, Kerstin 1988 Så demokrati. Umeå: Boréa. gott som

STIG MONTIN

Johansson, Jan 1993 Kommunal parlamentarism möjliga

konsekvenser". I Nordisk Administrativt Tidskrift 2/1993, 74.

årgang.

Jönsson, Sten, Sigvard Rubenowitz och Jörgen Westerståhl

red,

1995 Decentraliserad kommun. Exemplet Stockholm:

Göteborg.

SNS Förlag.

Jönsson, Sten, Lennart Nilsson, Sigvard Rubenowitz och Jörgen Westerståhl 1997 Decentraliserad välfärdsstat. Demokrati, eükktivitet och service. Stockholm: SNS Förlag. Kickert, Walter J.M., Erik-Hans Klijn 8CJoop F.M.

Koppenjan

1997 eds Managing Complex Networks. Strategies the

for

Public Sector. London: SAGE. Klausen, Kurt K. Krister Ståhlberg Public

- 1998 red New

Management i Norden. Odense: Odense

Universitetsforlag.

Kommunaktuellt 26 1996; 20 1997; 21 1997; 35 1997; nr nr nr nr nr 6 1998; nr 8 1998; 9 1998; 17 1998; 24 1998; 26 nr nr nr nr 1998; nr 28 1998; 36 1998. nr Kooiman, Jan 1993 Social-political Governance: Introduction", in Kooiman, Jan ed Modern Governance. New Government - Society Interaction. London: SAGE. Larsson, C. 8CA. Modig 1998 "Den kommunala servicen i Nacka

kommun. Attitydundersökning". Stockholm:

Demoskop AB.

Stencil. Lewin, Leif 1970 Folket och eliterna. En studie i modern demokratisk teori. Stockholm: Almqvist 8CWiksell. Lewin, Leif 1998 Bråka inte s vår tids

om demokratisyn.

Stockholm: SNS Förlag.

Lindbom, Anders 1995 Medborgarskapet i välfardsstaten.

Föraldrainflytande iskandinavisk grundskola. Acta Universitatis

Upsaliensis. Uppsala: Uppsala universitet.

Lindquist, Ulf och Sten Losman 1991 1991 års

kommanallag. En

handbok med lagtext och kommentarer. Stockholm: Publica. Lundquist, Lennart 1976 Demokratins idéer", 21-60 i Back, ss Per-Erik och Agne Gustafsson, red. Modern demokrati. Problem och debattfrågor. Lund: LiberLäromedel.

LOKALA DEMOKHATIEXPERIMENT

Lundström, T., F. Wijkström 1997 The nonprofit sector in Sweden. Johns Hopkins Nonprofit Sector Series 11. Manchester: Manchester University Press. L. Demokratins väktare. Lund: Studentlitteratur.

Lundquist, 1998

March, James G. och Johan P. Olsen 1989 Rediscovering nstitutions. The Organizational Basis Politics. New York: I The Free press. Peter 1998 The Public Sphere and Local McLaverty, Democracy". I Democratization. Vol No Ss 224-239. Meehan, Elizabeth 1997 Political pluralism and European 69-85 i Lehning, Percy, B. och Albert Weale

citizenship, ss

Citizenshzp, democracy and justice in the new Europe.

eds.

London: Routledge.

Miller, Tom 1988 Consulting citizens in Sweden. Planning participation Stockholm: Statens råd för Byggin context.

forskning.

David "Citizenship and Pluralism. I Political Miller, 1995 Studies. Vol. XLIII. Montin, Stig 1989 Från decentralisering till management.

Decentralisering inom kommunerna. I Statsvetenskaplig

Tidskrift 1989:2.

Montin, samarbete med Marie Fridolf och Torgny

1993a i

Radikala organisationsförandringar i kommuner och

Sköldborg

landsting. SOU 1993:73. Rapport till Lokaldemokratikommittén. Stockholm: Allmänna Förlaget. Svenska kommuner i omvandling. Artiklar Montin, Stig 1993b

ingår i sammanläggningsavhandling i

och uppsatser som Statskunskap: Swedish Local Government in Transition: A

of rationality and legitimacy. Örebro: Novemus,

matter i Örebro. Rapport 1993:1.

Högskolan Montin, Stig 1995 Kommunala organisationsförändringar, ss

i Lennart och Jon Pierre Kommunal

13-40 Lundqvist, red

förvaltningspolitik. Lund: Studentlitteratur.

Montin, Stig 1997 Finns det någon kommunal folkstyrelsei, ss

i Blom, Agneta P. och Jan Olsson red Demokrati i 39-56 en tid. Nio samhälle i förändring. Ds 1997:35. ny uppsatser om ett Stockholm: Fritzes.

Sno MONTIN

Montin, Stig red 1998 Lokala politiska dialoger. Slutrapport från

projektet Lokala politiska dialoger. Lokalt kollektivt handlande i urbana miljöer". Örebro: Novemus.

Rapport 1998:2.

Montin, Stig, Jan Olsson och Henry Pettersson 1996 "Fullmäktige under förändring En studie uppdraget, relationerna och av arbetsformerna. I Montin, Stig Fördndringsmodeller och

red

förändringsprocessen kommuner och landstning. SOU 1996:169,

bilaga V. Stockholm: Fritzes. Möller, Tommy 1996 Brukare ock klienter i válfdrdsstaten. Om

missnöje och påverkansmöjligheter inom barn- och äldreomsorg.

Stockholm: Publica. Nielsen, Peder 1998 Vem älskar den lokala demokratin Om väljare och valda i kommuner och landsting. Tema Demokrati. Stockholm: Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Nilsson, Lennart 1995 Medborgarna och servicedemokratin", ss 183-197 i Rothstein, Bo och Bo Särlvik red Vetenskapen om politik. Festskrift till professor emeritus Jörgen Westerståhl.

Göteborg: Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs

universitet. Olsson, Jan 1998 Underifrån-revolution i kommunal organisa-

tion En utvärdering Gavle kommuns demokratiprojekt.

av Örebro: Novemus, Högskolan i Örebro. Rapport 1998:4. Olsson, Jan och Anette Forsberg 1997 Byapolitiken. Örebro: Novemus, Högskolan i Örebro. Rapport 1997:1. Olsson, Jan och Erik Jakobsson 1997 Politisk demokrati ock EU-

integrerad regionalpolitik. En undersökning planerings-

av

och genomförandeorganisationer i fyra regioner.

processer Örebro: Novemus, i Örebro. Högskolan Rapport 1997:2. Olsson, Jan och Stig Montin 1996 "Lokal demokratipolitik drivkrafter och lärprocesser, 7-16 iKommunal sjdlvstyrelse ss och lokal demokrati. En lägesrapport. Stockholm: Svenska Kommunförbundet. Olsson, Jan och Stig Montin red 1998 Demokrati experisom anpssning oclø lärande i svenska kommuner. Örebro: ment - Novemus, Högskolan i Örebro. Bokmanus.

LOKALA DEMOKRATIEXPERIMENT

Ostrom, Elinor 1998 "A Behavioral Approach the Rational

to Choice Theory of Colletive Action, American Political Science Review. Vol. 92, N01. March 1998, 1-22.

pp. Perman, Karin 1997 Kvinnor och makt. En studie förtroende-

av valda kvinnors representationsvillkor svensk bruksorts-

i en kommun valet C-uppsats i Statskunskap. Örebro:

efter 1994.

Högskolan i Örebro, Institutionen för samhällsvetenskap.

Persson, Gunnar 1996 Kollektivt inflytande i kommunal Verksamhet exemplet föräldramedverkan i grundskolan". I

-

Montin, Stig red Förandringsmodeller ochförandringsprocesser

ikommuner och landstning. SOU 1996:169, bilaga V. Stockholm: Fritzes. Pestoff, Victor A. 1998 Beyond the Market ana State. Social Enterprises and Civil Democracy in WelfareSociety. Abingdon:

a

Ashgate Publishing. Kommande.

Petersson, Harry 1998 Stadsdelspolitikerna och stadsdelsreformeni Malmö. Lund: Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Petersson, Olof 1991 Makt. En sammanfattning maktutred-

av ningen. Stockholm: Allmänna förlaget. Petersson, Olof, Anders Westholm och Göran. Blomberg 1989 Medborgarnas makt. Stockholm: Carlssons. Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti och Anders Westholm 1997 Demokrati över gränser. Demokratirådets rapport 1997. Stockholm: SNS Förlag. Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michele Micheletti, jan Teorell och Anders Westholm 1998 Demokrati och medborgarskap. Demokratirådets 1998. Stockholm: SNS

rapport

Förlag.

Premfors, Rune, Jonas Sandqvist och Marika Sanne 1994 Demokrati i storstad. Stadsdelsnämnden Stockholm. Stockholm: Carlssons. Prop. 1976/771187; 1986/87191; 1990/912117. Putnam, Robert D. 1996 Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien. Stockholm: SNS Förlag. Det är en översättning Putnam, Robert D. 1993 Making Democracy

av

STIG MONTIN

Work. Civic Traditions in Modern Italy. New Jersey: Princeton

University Press.

Rasch, Bjørn Erik 1998 Innledning", 7-14 i Midgaard, Knut ss och Bjørn Erik Rasch, red Demokrati villkor och virkninger. -

Bergen: Fagbokforlaget.

Renn, Ortwinn, Thomas Webler, Horst Rakel, Peter Dienel och Branden Johnson 1993 Public participation decision

making: A three-step procedure". I Policy

Sciences No 26, ss 189-214. Rhodes, Rod AÅW. 1997 Understanding Governance. Policy Networks, Governance, Reflexivity and Accountahilitjz.

Buckingham: Open University Press.

Ribom, Leif 1993 Föraldraperspektiv på skolan. En analys från tva

håll. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies Education 51. Stockholm: Almqvist 8CWiksell International. Rosas, Allan 1995 Union Citizenship and National Elections", ss 135-155 i Rosas, Allan och Esko Antola eds A Citizens Europe. In Search New Order. London: SAGE Publications. a Rose, Lawrence E. 1995 Studiet det kommunala medav borgarskapet i Norden: Har overhode nytt I sagt noe

Norsk Statsvitenskapelig Tidskrift 4/95, 314-334.

ss Rothstein, Bo 1994 Vad bör staten göra Om valfärdsstatens moraliska och politiska logik. Stockholm: SNS Förlag. Rothstein, Bo 1998 "Varifrån kommer det sociala kapitalet I Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3 1998, pp 164-171. Rubenowitz, Sigvard 1995 Medborgarna och stadsdelsreformen", 58-72 ijönsson, Sten, Sigvard Rubenowitz och ss Jörgen Westerståhl red Decentraliserad kommun. Exemplet

Göteborg. Stockholm: SNS Förlag.

Räftegård, Curt 1998 Pratet demokratiskt verktyg. Om som möjligheten till kommunikativ demokrati. Stockholm: en Gidlunds Förlag. Røiseland, Asbjørn och Nils Aarsaether 1998 Mellom kommune lokalsamfund. Teorier kommune lokalsamfunn og om og og

hypoteser om institusjonelle kohlinger. NF-notat 1004/98.

nr.

Bodø: Nordlandsforskning.

LOKALA DEMOKRATIEXPEHIMENT

Røiseland, Asbjørn och Nils Aarsxther 1999 "Lokalsamfunn

og

demokrati- Teoretiske metodiske aspekt ved begrepet

og

socialt kapital. Kommande i Norsk Statsvitenskaplig Tidsskñft

nr. 1/99.

Schumpeter, Joseph A. 1987 Capitalism, socialism and democracy.

6th ed. London: Unwin Paperbacks. Sehested, Karina 1995 Brugerinflytande i kommunerna.

Köpenhamn: Det samfundsvidenskaplige fakultets reprocenter.

Sehested, Karina och Eva Sørensen 1996 Professionelle brugere

og

i folkskolen. Offentlig sektor. Vilkor fremtid. Köpenhamn:

- og

Köpenhamns universitet. SFS 1991:900 Kommunallagen; 1996:205; 1987:667. Statens Offentliga Utredningar SOU 1975:41; 1993:90;

1996:162; 1996:169; 1997:56. Strandberg, Urban 1996 "I den författningspolitiska debattens

frånvaro. Behövs kommuner i svensk demOkratiP", 17-27i

ss

Kommunal självstyrelse ocb lokal demokrati. En lägesrapport.

Stockholm: Svenska Kommunförbundet. Strandberg, Urban 1998 Debatten den kommunala själostyrel-

om

1962-1994. Stockholm: Gidlunds Förlag.

sen Sørensen, Eva 1995 Democracy and Regulation in Institutions

Public Governance. Ph.D. thesis. Köpenhamn: Institutet för

Statskunskap.

Sørensen, Eva 1998 "New forms of democratic empowerment:

Introducing influence in the primary scholl system

user

Denmark. I Statsvetenskaplig Tidskrifi: 1998 årg 101, nr 2 ss

129-143. Walzer, Michael 1989 Citizenshipñ 211-219 i Ball, Terence,

ss

James Farr och Russel L. Hanson Political innovation ana

eds

conceptual change. Cambridge: Cambridge University Press.

Weigård, Jarle och Erik Oddvar Eriksen 1998 Deliberasjon og

demokrati, i Knut Midgaard och Bjørn Erik Rasch red

Demokrati vilkor virkninger. Oslo: Fagbokforlaget.

- og

Wergenius, Hans 1966 Förvaltningsstruktur och maktfördel-

ning. Wallin, Gunnar, Hans G. Andersson och Nils Andrén

Kommunerna i förvandling. Stockholm: Almqvist och Wiksell.

STIG MONTIN

Westerståhl, Jörgen 1970 Den kommunala självstyrelsen Ett

forskningsprogram. Stockholm: Almqvist 8CWiksell.

Westerståhl, Jörgen 1995 Några generella iaktagelser", ss 323- 330 iJönsson, Sten, Sigvard Rubenowitz och Jörgen Westerståhl Decentraliserad kommun. Exemplet

red

Göteborg. Stockholm: SNS Förlag.

Westerståhl, Jörgen 1997 Representativ demokrati- teoretiska utgångspunkter. I Kommunal ekonomi och politik. Volym Nummer December 1997.

KUNGL MBL. 1999 "01 z 2

STOCKHOlM

Demokratiuuedrtingen analyserar den Till seminarierna bjuder in fors-

svenska folkstyrrelsens kare och idédebattörer bidra med att inför 2000-talet. Det sker i ijuset sin kunskap och sina värderingar kring av bla. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att samskapet, förändringarna i medieland- tala kring.

skapet, den IT -tekniken, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i nya searbetet inom offentlig förvaltning form skrift. av en och follqörelsemas Vid

sekelskiftet skall utredningen WWW. presentera en analysi form av ett slutbetänkande. g o v s e . Utredningen vill redan under är adressen till Demokratiutredningens arbetets gång bidra till att fördjupa webbplats. Här finns möjlighet att föra demokratidebatten genom fn debatt kring demokratin demoen - 0 en slniftserie kratitorget är öppet för alla. 0 offentliga seminarier Ett antal krönikörer kommer att 0 en webbplats för debatt och kommentera demokratiproblem och information andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring utredningen.

Direktiv i fulltext, arbetsplan och Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll dokument är fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem. man publicera skriftserie med essäer, informerar också fortlöpanen Här debattartiklar, seminarieinlägg och de om aktuella skrifter och seminarier. forskarantologier. Man kan dessutom del debattta av Den omfattande demokratiforsk- inlägg vid beställa seminarier samt ning som bedrivs vid våra universitet skrifter.

utredningens

och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar av nätet fogande för alla är intresserade dryftas olika som av där demokratifrågor

demokratifrågor.

satt. Information titlar, utgivningsom dag, finns utredningens priser m.m.

webbplats. Vi svarar gärna frågor och lämnar

ytterligare infonnation utredningom arbete. Adress och telefonnummer ens En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns nästa mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar offentliga semi-

narier i landet. runt om

Ordförande Per GustaEson c Olle Schmidt fp

Bengt Göransson informationschef utredningxsekreterare

fd. statsråd tel: 08-787 58 40 tel: 040-34 10 64 tel: 08-453 41 04 alt; 044-13 33 00

Jeanette Hillding m fohtagare Per Unckel m

Kommittéledamöter

tel: 0431-88 300 ledamot av riksdagen Elisa Abasca Reyes mp

tel: 08-786 44 98 tel: 08-88 29 76

Gunnar Larsson s

klubbørziföiande Pernilla Zethraeus v Stefan Attefiall kd

tel 031-703 73 07 oppositionsråd ledamot av riksdagen

vel: 026-17 81 22 tel: 08-786 54 46

Eva Marcusdotter s

Britt Bohlin s frilansskribent

tel: 019-36 36 4-8

riksdagen ledamot av tel: 08-786 47 80

Experter sekretariat Wanja Huvudsekreterare §gmiimriggsvaiig

Lundby-Wedin

LOs andra ordförande Erik Amnå,fzIdr Anders Ljunggren

tel: 019-30 30 67 te1:08-405 16 S4 Elisabeth Rynell fñflüm Biträdande sekreterare Aggzjgtent

Margareta Meyer Helena Svensson Marcus Storch

tel: 08-405 49 16 tel: 08-405 46 04 direktör

åäsárxâç ansv.wa

°

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:102 Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande Sverige SOU 1998:134 Lokala Demokratiexperiment. Exempel och analyser

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyrelsens förutsättningar infor ZOOORUQT,Det sker i ljuset av bla globaliseringen, lill-medlemskapet, förandringarna i medielandskapet, den llrtekniken. fornyelsearbetet inom offentlig förvaltning nya och folkrorelseritas torandriiigar. Vid sekelskiftet ska inredningen DYESelliGfa sammanvagd analys etti sluten betankandev Utredningen vill redan under arbetets gang bidra till att fortliupa demokratidebaitten genom offentliga seminarier runt om i landet i iiiiebbplatseii iii/nov,deniokratitorgetgov,se med fria n debatter och inoilighetei att informera sig om och tora dialog kring Demokratiutredningen skrittserie med essaer, debattartiklar, seminariewen inlagg och forskarantologier,

i storstäder såväl som i smábyar pågår experiment i demokrati. En dei iscensatts uppifrån av politiska och administrativa ledare. Andra uppstar underifrån, ibland protest mot de förra. Somliga handlar om kollektiv som organisering for att göra sina röster horda, andra om enskild valfrihet att rosta med fötterna. Det rör sig delvis försiktiga komplement inom gamla ramar med om obruten ställning for etablerade politiska ledare. Men det sker också innovationer dar ett nytt slags politiska ledare träder fram. l den har skriften analyseras experimenten utifrån olika principiella demokratiperspektiv. Huvudfrägan de leder till att medborgarskapet blir mer vitalt, mer oni snävt eller bara ytterligare koloniserat av den kommunala apparaten.

Posiuxnki-:ss:10647STOCKHOLM FAX:08-6909191,Tm.1-::084690 9190 lI-1sr: 1=11i"/.1:s.0Rm-:RGPLIBEILSE i"JIiR.F,'I'Z\nv.i=irrzr:s.sE