Lekmannastyre i experternas tid dokumentation från ett seminarium

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

EMUKRM

Lekmannastyre

iexperternastid

ä STATEKGOFFENTLIGA UTREDNINGAR

Rep/T

Du,

Lekmannastyre

i tid

experternas

dokumentation från ett seminarium

-

Demokratiutredningens 6

skrift nr

ç/Tfihä STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 1998: I 02

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@liber.se

Internet: wwwfritzesse

Omslag, foto: Ulf Owenede Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-20979-9 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-25OX

Förord

Kan vanlig, kunnig medborgare verkligen delaktig i ett sam-

en vara hälle där den tekniska och ekonomiska komplexiteten minskar hennes

överblicka och begripa Är det inte dessutom så det

möjligheter att att

demokratiska självt utvecklas ett sätt försvagar

systemet som lekmannainflytandet Ibland har vi hur de skulle

sett som vara demokratins väktare, tjänstemännen, fångas ekonomistiska synsätt

av och i stället motarbetar insyn och offentlighet.

Kan det klok demokratipolitik lämna över fler

vara att nu ekonomiska frågor åt marknaden och därmed inskränka

- men intensifiera de politiska beslutens kraftfält Skulle det rentav

kunna fördjupa demokratin och öka tilliten till folkstyrelsen

På Demokratiutredningens seminarium Lekmannastyre i

om

tid hölls Moderna Museet i Stockholm den 16 experternas som

juni 1998 presenterades och ifrågasattes olika slag

av

demokratikritik. Med delvis motstridiga demokratiuppfattningar

några forskare, folkvalda och författare sin förhållandet gav syn mellan bl.a. vetenskap och etik, ekonomi och ekonomism, byråkrati och demokrati. De lanserade också eller mindre

mer

radikala förslag till lösningar.

Förhoppningen är den här skriften ska locka andra att

att nu utveckla och för sina idéer. Inlägg välkomna

argumentera är varmt

också vår hemsida www.demakratitørgetgøz/.sel Demokratiutredningens ledamöter har inte tagit ställning till

skriftens innehåll.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Inledning

Per Unckel, riksdagsledamot m, ledamot av

Demokratiutredningen

vill ledamot Demokratiutredningen hälsa alla varmt Jag som av er välkomna till Demokratiutredningens seminarium: Lekmannastyre i experternas tid. Dagens tema är ett av många

försöker fånga in för i någon utsträckning uppfylla

som att att de vida ambitioner ligger i utredningens mandat. Vi hoppas som den här seminariedagen skall värdefulla bidrag till att ge oss

utredningens arbete.

Frågan lekmannastyret väcker bl.a. frågan hur politiken

om om ska kunna dra det de politiska föreett rimligt sätt nytta av som trädarna inte själva kan. Det är politiker kan någonting som expertmässigt exakt det de utföra. Jag minns om som är utsatta att första valdes in i riksdagen 1976. Då hälsade

själv när jag gången

Gösta Bohman de nytillträdande moderata riksdagsledamöterna

välkomna och han började med säga "ni skall veta en sak att att att här är alla nybörjare när börjar. Det gick väl för 27-årige an Unckel hade lämnat det moderata ungdomsförbundet som nyss funderade över hur Gunnar Biörk från Serafimer-

men jag

lasarettet, professor, kulturdebattör kände sig inför denna m.m.

välkomsthälsning.

I sak det emellertid rätt. Vi valda för företräda var var att våra inte för företräda ungdomsförbund eller chefs-

väljare, att ett

Serafen. Det roll varken Gunnar Biörk eller kapet var en som

jag tidigare spelat. Likväl är det naturligtvis också så att politiken

har anledning fundera över hur drar den sakatt man nytta av kunskap faktiskt finns också bland politikerna individer. som som Politiska företrädare, även de inte har expert-kunskap om just om de normalt sysselsätter sig med i det politiska värvet, har det som

|NLEDNING

ofta expertkunskap någonting har betydelse och jag

om som som

misstänker att politiken är dålig att utnyttja.

Detsamma gäller den expertkunskap kommer in från

om som utsidan. Ofta ställer sig politiken tvekande inför den därför det

att finns känsla blir näst intill våldtagen den expertis

en av att man av

kommer utifrån. som

Det aktualiserar den andra frågan. Hur ska klara att

man av allvar dra nytta sakkunskap utan att faktiskt råka ut för våld-

av

täktsförsöket Hur kan upprätthålla politikens uppgift väga,

att sammanjämka och att leda, och gång dra nytta all

samma av

den kunskap samhället utanför själva politiken rymmer

som

Jag tror att slutsatserna om denna typ av frågeställningar i hög grad handlar hur beslutsfattandets former bäst utvecklas för att

om säkerställa kunskap från in- och utsidan kan komma till bättre

att nytta i det politiska livet. Jag misstänker också och det blir

kanske politiskt kontroversiellt det har göra med hur

mera - att att

politiken uppfattar sitt mandat, dvs. vad politikens uppgift är.

eget Eller annorlunda uttryckt: Vad skulle politiken med gott samvete kunna överlämna till andra sköta inom de politiken

att ramar som i demokrati vår anger

en som

Detta är några de frågor jag hoppas att kommer att

av som belysta under det dryga arbetspass har framför Ett

som nu oss. hjärtligt välkommen, gång.

än en

Om vetenskapen och

demokratin

Stig Hagström, professor, universitetskansler, Stockholm

Mitt ämne i dag, Om vetenskapen och demokratin skiljer sig rubrikmässigt något från övriga bidrag verkar ha bestämsom mer da titlar Demokratins väktare eller Demokratin och komsom petensen. jag inte titelförfattaren har haft någon avsikt vet om med denna skillnad.

Om natrium

Formuleringen titeln mitt anförande här påminner mig om av

ämnesrubrikerna för uppsatsskrivningarna i gymnasiet, nu mycket

långt tillbaka i tiden för min del. Jag kommer ihåg lydde en som Om natrium". På detta mycket fantasieggande ämne skrev jag en Det kunde något mycket enkelspårigt och enfaluppsats. ses som Det det förvisso också det fanns faktiskt uträkdigt. var men en ning med skriva s.k. fackämnen. Det svenska språket i en att om sådan tämligen enkelt behandla eftersom natrium uppsats var att inte leder till alltför svåra språkliga komplexiteter eller svåruttryckta åsikter. Det räckte egentligen ungefär komma ihåg vad att stod i kemiboken. Skrev jag hygglig natrium som en uppsats om fick jag bra betyg både i ämnet svenska och ämnet kemi.

Kanske nämner jag det här minnet för att reflektera något över den tveksamhet många forskare inom naturvetenskap och som teknik känner inför sig något ligger utanför det att yttra om som ämnesområdet. Åtminstone många i min generation vill hålla egna sig till sitt område där är "expert. Sedan är det eget man en annan

OM VETENSKAPEN OCH DEMOKRATIN

sak det finns den andra ytterligheten. Nobelpristagare i fysik

att eller kemi förväntas kunna sig med någon allmän

som att yttra klokhet inom områden inte beskrivs natrium.

som som

Det således med viss tveksamhet jag accepterade

var en som inbjudan till detta seminarium och tala vetenskap och

att om demokrati. Men kanske det i dagens samhälle och i det samhälle

bygger inte finns klar distinktion mellan expertsom nu upp, en kunnande och ett allmänt kunnande, lekmannakunskapen.

"Varför betalar dom dig för att göra det"

Låt mig börja med att berätta historia hur hälsosamt ett

en om

lekmannainflytande kan värld ställa

vara experternas genom att direkta och raka frågor till experterna.

Jag har tillbringat stor del mitt yrkesverksamma liv i

en av USA. Jag bl.a. forskningschef under antal år vid det

var ett nu mycket välkända Xerox Palo Alto Research Center eller PARC. Vi

arbetade där, och många andra också, tyckte att det ett som var

mycket fint och spännande forskningslaboratorium. Mycket det

av

i dag i det ofta kallar IT, informationstekniken, hade

ser nu sitt idéursprung vid PARC.

Jag fick besök min då 80-åriga för första gången i

av mor som sitt liv flög och för första gången utanför Sveriges gränser.

som var Under sitt liv hade hon inte kommit särskilt mycket i kontakt med

frågor forskningsinnehåll och forskningsvillkor. Däremot

om visste hon åtskilligt de mänskliga villkoren för överlevnad och

om

behovet att kunna klara sig själv i livet. Jag visade henne runt i om laboratorierna och hon såg för första gången persondator,

en en

laserskrivare och många andra spektakulära uppfinningar. Det

i dag är alldagligt då ytterst människor hade sett. som men som

När skulle vände hon sig till mig och Ja, inte förstår

sa: jag mycket vad det du egentligen håller med, tala

av som men

för mig: Varför betalar dom dig för att göra det om

Den frågan är nyttig för och att då och då

nog var en av oss och kanske inte minst för forskarna. Varför betalar någon dig för att göra det du gör Hur angår det du gör någon annan

STIG HAGSTRÖM

Några röster genforskning i Schweiz och

elektriska ålar i Karlshamn

Betydelsen och aktualiteten frågan förhållandet mellan

av om vetenskap, forskning, teknik och demokrati kan jag belysa med

ett

exempel. veckor sedan genomfördes folkom-

par För ett par en

röstning i Schweiz huruvida genforskning och genmanipula-

om tion skulle förbjudas i Schweiz. I ett demokratiskt val skulle

man alltså viss forskning skulle tillåten eller Resul-

avgöra om vara tatet blev att 2/3 röstade för att denna forskning skulle fortsätta

att

tillåten i Schweiz. Med tanke hur betydelsefull läkevara medelsindustrin är i Schweiz skulle ett förbud ha kunnat haft stora ekonomiska konsekvenser för landet.

Det kan påpeka Sverige faktiskt har

vara av intresse att att en

lag förbjuder viss forskning och utveckling, nämligen den

som om kärnkraft internationellt unik lag.

- en sett

Ett aktuellt exempel från Sverige gäller den s.k. Polenkabeln mellan Karlshamn i Blekinge och Polen. Blekinge ansågs för endast några år sedan avkrok Sverige med dyster

som en av en framtid med rekord endast inom arbetslöshet och avfolkning. I

dag är landskap de dynamiska regionerna i

samma en av mest Sverige inom områden telekommunikation med Telecom

som City i Karlskrona och datortillämpningar med Soft Center i

Ronneby.

Polenkabelnprojektet att förbinda Karlshamn med Polen

avser

för överföring elektrisk energi. Den ursprungliga planen

av var att också här utnyttja teknik, Sverige har pionjärland

en som varit ett att utveckla och används andra håll i Sverige och

som utomlands. Den går använda havsvattnet och havsbotten

ut att som

ledarna för den elektriska strömmen. Men yrkesfiskarna sade en av nej med tanke bl.a. det betydelsefulla ålfisket. Man befarade

att

de magnetfält uppstår och elektrolysen, med bl.a. utveckling

som

klorgas, skulle kunna påverka fisket. av

Trots att energikonsortiet bakom kabeln gick med

att använda sig den dyrare lösningen med att leda tillbaka strömmen

av i särskild kabel och därmed eliminiera

en så gott som extra magnetfält och helt komma undan elektrolysproblemen, sade

OM VETENSKAPEN OCH DEMOKRATIN

befolkningen, med fiskarna i nej också till sådan spetsen, en lösning. Man krävde folkomröstning. I skrivandets stund har en näringsministern sagt nej till folkomröstning och beslutat en att kabeln skall läggas Men den ligger ännu inte havsbotten ut. så får väl denna fråga fortfarande kan elektrifiera se om

folkopinionen. Karlshamnsproblemet är ett intressant problem miljösyn-

ur punkt. När kabeln väl finns plats skulle det

möjliggöra energi-

transport till Polen och därmed andra delar Östeuropa från av ett av Europas renaste kolkraftverk med kapacitet 7000 en megawatt förvisso miljövinst för dem kärnkraften - en som anser att är miljöfara. Och kärnkraft från nedsmutsande och nedsmutsade en kärnkraftverk gammal östeuropeisk model

av är säkerligen en miljöfara.

Som sidospår kan nämnas Polenkabeln och dess inett att länkande i större energisystem också är högeligen intressant ITur synpunkt, vilket område Blekinge söker erövra ledarnu att en

position i Sverige.

CERN en angelägenhet för Europa eller för

-

högenergifysiker

Världens största högenergiforskningslaboratorium, CERN,

spelar

givetvis vital roll för forskningen inom detta område och för en möjligheten för Europa kunna hänga med och i vissa fall också att leda utvecklingen detta område. Men CERN också är ett

viktigt utrikespolitiskt instrument för förena Europa i

att ett stort gemensamt vetenskapligt projekt som inte skulle kunna vara möjligt att bedriva nationell nivå.

Genom de stora sparkrav pålägger all offentligt

som staten nu

finansierad verksamhet har frågan Sveriges medlemskap i

om CERN aktualiserats. Har råd med hålla med

att forskning

som även enligt de engagerade forskarna inte torde några direkt ge praktiska resultat Visserligen föddes konceptet med World Wide

Web, CERN fysikernas behov. Men vederwww, som svar sakare till CERN brukar snabbt påpeka det tillfälligatt var en ren het.

STIG HAGSTRÖM

Förutom det europeiska laboratoriet, CERN, gemensamma finns antal mindre nationella laboratorier i Sverige ett som bedriver fysikforskning. Om besparingskraven är så hårda att nu inte kommer ha råd med alla dessa satsningar uppkommer att

skall nedläggningsbesluten. Är det enbart

frågan vem som ta en fråga för fysikerna bestämma vad är bäst att ensamma som ur

fysikforskningens synvinkel Eller är det ett viktigt utrikespolitiskt

beslut eftersom CERN har mycket symbolvärde för ett ett stort

Europa och EU

enat

Tredje uppgiften hot eller möjlighet för

vetenskap och demokrati i samverkan

Ett exempel från röster jag hört under veckan är ett annat senaste seminarium jag deltog i med titeln: What learn from som can we Silicon Valley. Det gällde den framgångsrika samverkan mellan näringsliv och universitet, speciellt vid mitt universitet, Stanford University, har upphov till fenomenet Silicon Valley med som gett dess spektakulära kommersiella, tekniska och vetenskapliga framgångar. För skapa bättre och effektivare samverkan mellan att en universitet och högskolor och det omgivande samhället har riks-

dagen skrivit in det särskild uppgift i Högskolelagen.

nu som en Förutom undervisning och forskning, de två första uppgifterna, är varje universitet och högskola tvungen att tredje uppgift nu som åstadkomma denna samverkan. Det råder ingen tvekan har mycket att lära de om att av

amerikanska forskningsuniversiteten och med Silicon Valley

kanske paradexemplet hur kan åstadkomma bättre som en samverkan mellan den akademiska världen och samhället. Ett sätt för

företagen är donationsprofessurer ock i betydligt

att ge som, om

blygsammare omfattning, också sker i Sverige. En viktig uppgift

för universitet stå rimligt fria från kommersiella intressen är att

och påtryckningar.

Ett litet axplock från listan de hundratals donaav namnen tionsprofessurer finns vid amerikanska universitet gör mig som nu

dock kanske något betänksam den fullständiga objektiviteten i

om

OM VETENSKAPENOCH DEMOKRATIN

dessa professurer. I listan hittar följande: Boeing Company

t.ex. chair in aeronautics at CalTech en mycket berömd teknisk högskola i Kalifornien, Chevron professorship of chemical

engineering vid MIT, Coca-Cola distinguised professor of

marketing vid University of Arizona. Listan kan göras lång,

mycket lång.

Det är helt riktigt måste finna former för bättre, bredare, att djupare och effektivare samverkan mellan näringsliv och universioch högskolor denna samverkan måste ha solid demotet men en kratisk grund stå på. att

Vetenskap och/eller demokrati

Det kan vetenskapen huvudsakligen hör hemma i

synas som att forskningens och forskarnas värld medan demokrati handlar om politiska värdesystem. Båda världarna är baserade idéer och bygger att nå acceptans för idéer. I den politiska demokratin en har denna fått mätbart instrument i röstningen och acceptans ett det är majoritetens åsikt blir den rätta. Vi röstar med handsom uppräckning eller valsedlar och sedan räknar vi. Så länge är överens fem år fler än fyra elefanter så fungerar om att myror systemet bra. I vetenskapens värld råder också demokrati. En demokrati en växte fram i de grekiska akademierna och med idétorget som som

marknadsplatsen föra fram idéerna. I den vetenskapliga demo-

att kratin avgörs inte majoriteten rösträkning däremot genom men

genom övertygelse. Den idé och de forskningsresultat får den

som

största acceptansen genom en komplicerad övertygandeprocess blir dagens vetenskapliga sanning. Dagens idétorg kan ha formen

av seminarier, vetenskapliga tidskrifter och konferenser, och i dessa dagar inte minst Internet.

Samtidigt kommer fram till "vetenskaplig sanning"

som en så uppmanar forskarsamhället, särskilt dess medlemmar, yngre att försöka attackera denna sanning. Det ständiga ifrågaatt

sättandet, argumentationen, den ständiga kritiken vetenskapliga

av sanningar har lärt ibland mycket dyrköpt erfarenhet, oss, genom

STIG HAGSTRÖM

är själva grundidén i god forskning. Det är fundamentet i den vetenskapliga demokratin.

lndustrisamhället division of labour - -

ingenjörens samhälle

Demokratin i den form vi upplever den idag i västerlandet växte fram med industrisamhället delvis de ekonomiska som ett svar

problem och rättviseproblem blev följd industrialise-

som en av

ringen. Det kanske viktigaste framgångsreceptet för industrisam-

hället Adam Smiths Division of Labour". Genom var tes om att dela Demokratin i den form upplever den i dag i upp en arbetsuppgift antal delar med klart definierade uppgifter med i ett högt driven specialisering arbetskraften kunde erhålla en av man

mycket effektiv produktionsapparar.

en

Detta är förklaringarna till hur Sverige mycket

en av som ett fattigt land kunde utvecklas till de framgångsrika en av mest industrinationerna i världen relativt kort tid. Samma princip en

uppdelning arbetet tillämpades också inom utbildningen.

av av

Den allmänna läskunnigheten givetvis förutsättning för

var en industrisamhället det tycktes räcka de flesta fick relativt men att en

kort allmän skolutbildning. Som belysande exempel kan jag ta min skolgång. Jag tog

egen studentexamen vid Nässjö kommunala gymnasium 1952. Av de 100 000 ungdomar föddes 1932 tog ungefär 5 000 studentsom dvs. 5%. Av dessa kom ungefär hälften att fortsätta vid examen, universitet och högskolor. Inom ingenjörsområdet fanns det en

klar uppdelning arbetsuppgifterna och därmed utbildnings-

av av

behovet. De tekniska högskolorna producerade civilingenjörer, de

tekniska skolorna och gymnasierna utexaminerade gymnasie-

ingenjörer och institutsingenjörer.

Det samhälle då byggdes och vi kallar som upp som nu industrisamhället hade ingenjören byggmästare. Ett välsom

planerat och förutsägbart samhälle. framtagna planerna

De noga gick så småningom över till bli verklighet. Den framatt enorma gången industriuppbyggnaden detta sätt ledde till att den av överfördes till andra sektorer samhället. 1950- och 1960-talen av

OM VETENSKAPENOCH DEMOKRATIN

ingenjörernas gyllene tid, inte enbart inom den tekniska sekvar

och inom andra samhällssektorer skola, torn utan mer mer som utbildning och vård. Det samhälle teknikdrivet

var ett som var med teknik förklarlig. En teknik kunde förklaras

som var som och förstås.

Även inom värld tycktes ingenjören ha före-

forskningens ett träde. Genom att tillämpa ingenjörsfilosofin kunde världens

ge-

tiderna största enskilda forskningsprojekt genomföras

nom genom

snabbt överföra grundforskningsresultat till teknisk tillatt ett en

lämpning. Tyvärr den destruktiva tillämpningen mänsk-

mest som

ligheten upplevt. Atombomben togs fram beställd forskning.

som

Men den visade sig snarast ett undantag för framgångsrik

vara beställd forskning. Misslyckanden från samhället beställd forsk-

av ning är många. Någon amerikansk president hade viljan till

att historien för beställd forskning komma åt

att genom cancerns gåta. Trots stora forskningsanslag blev resultatet magert. Utforskningen alternativa energikällor har likaså haft mycket

av

måttliga framgångar.

Däremot kännetecknas denna tid uteblivna forsknings-

inte av resultat. Aldrig tidigare har upplevt så dynamisk tid i forsk-

en ningen inom t.ex. naturvetenskap, medicin och teknik under

som senaste årtiondena. Men framstegen har inte följt ingenjörssam-

hällets välplanerade och förutsägbara mönster.

Det är inte bara forskningens område denna

som ser avvikelse mellan planer och verklighet. Inom det området efter

ena det andra i samhället tycks regel gälla.

samma

Kunskapssamhället forskarens samhälle

- Även det givetvis inte beskriva så utveck-

om går att en komplex

ling samhällets i enkla och förenklande kan det kanske

som termer

pedagogiskt söka beskriva samhällsutvecklingen

vara av intresse att i form övergång till kunskapssamhälle. Industrisamhället

av en ett finns givetvis kvar med dess produktion och förnöden-

av varor

heter. Kunskapssamhället skall ytterligare

snarast ses som en dimension samhällsutvecklingen. Det är i denna dimension

av nya

STIG HAGSTRÖM

förändringskraften och de framträdande karakteristiska som dragen i samhället finns. Om industrisamhället bygger kända fakta och principer så är det okända stark drivkraft i kunskapssamhället. Som en kan vi framgångsrika företag Astra och Eriksson.

exempel se som

De har gång efter redovisat rekordvinster och ökande annan omsättningar. Likväl orsakar ofta deras kursfall rapporter börsen för dessa företag. Aktiekursen är inte enbart ett mått utförda prestationer i ännu högre grad mått förväntan utan ett inför framtiden. Det är inte existerande mediciner, hur de må är den avgörande faktorn för

framgångsrika än vara, som

Astras aktiekurs styrkan ligger i de ännu inte lanserade utan

produkterna. Det är det finns i forskningslaboratorierna som

som marknaden försöker bedöma och värdera. att Medvetandet styrkan ligger i det okända, i det ännu inte att upptäckta, karakteriserar just forskningen i allmänhet. Det är givet

har central betydelse i kunskapssamhället. Men så att forskning en

också fallet för industrisamhället. Många de produkter är av som är typiska för industrisamhället har kommit fram genom forskning. Skillnaden, och kan motivera talet

satsningar som

paradigmskifte, i industrisamhället är det forsknings-

om ett är att resultaten, oberoende eller åtminstone nästan oberoende, forsav karen, står i I kunskapssamhället däremot är det som centrum. forskningsprocessen, arbetssättet och därmed forskaren som står i Den allmänna arbetskulturen i kunskapssamhället liknar centrum. i hög grad den kultur forskaren arbetar som Detta synsätt har betydelsefulla konsekvenser för litet land ett endast kan producera några all den som Sverige som procent av

kunskap produceras världen forskning. Om

nya som över genom

denna produktion till befolkningsmängden intar dock

normerar de ledande inom naturvetenskap, medicin

Sverige en av platserna

och teknik. Så koncentrerar forskningsresultaten i industri-

länge oss

samhället kan åt kunskapsresultat i form patent, ta oss nya av licenser, och tekniskt samarbete att ha rimlig rapporter genom en Det har Sverige visat sig bra på. Och vår

mottagarkompetens. vara

grundutbildning vid universitet och tekniska högskolor har gått ut

OM VETENSKAPENOCH DEMOKRATIN

detta och lyckats väl. Det betyder i svensk industri har att

många människor med god grundutbildning mycket med

men

forskarutbildning.

Om däremot, i kunskapssamhället, fokuserar forsksom ningen kultur och arbetssätt, måste sätta forskaren i som en ett centrum. Vi måste skapa en omgivning är attraktiv för forskasom både från Sverige och från utlandet. re För förstå styrkan i revolutionerande idéer har att nya som potentialen förändra samhället måste närvarande vid att vara idéernas födelse. Det räcker inte med några att procent av en

årskull går till högre utbildning och forskning. Forskarens

sätt att arbeta liknar och det arbetssätt har allmän tillämpmer mer som

barhet i kunskapssamhället.

Lika viktigt det är attrahera forskare hit, lika viktigt är som att

svenska forskare sig i dynamiska forskningsmiljöer

att engagerar världen över.

Forskning inte endast för forskare

Det arbetssätt kännetecknar forskarvärlden har emellertid som en allmän tillämpbarhet utöver forskarsamhället. I och med mer att forskningen blir och betydelsefull måste detta arbetssätt mer mer också tränga in i grundutbildningen. Även den har förändrats om under åren så grundar den sig fortfarande utsträckning i stor

föreläsningar olika slag.

av Den förändring som måste ske kanske bäst kan uttryckas i de

anglosaxiska termerna from teaching learning. Vi måste

to från den kollektiva föreläsningssalen med dess lika behandling av alla till den individuella inlärningen där inte bara tolererar olikheter hos studenterna befrämjar dessa olikheter. Lärarens roll utan blir inte enbart föreläsare i ännu högre grad rådsom utan som givare och vän, tutor.

Denna personliga inlärning har stora likheter med forskningen.

För studenten blir det ett individuellt skapande för studenten av

ny kunskap medan i forskningen är den kunskap skapas

nya som

kollektiv kunskap, tillgänglig för alla.

en

STIG HAGSTRÖM

Kanske det är denna forskningsfilosofi kommer att att som

känneteckna kunskapssamhället allmän samhällssyn.

som en

Styrkan i kunskapssamhället ligger, i forskningen, i hög grad i

som det okända. Forskningens uppgift år inte enbart att söka lösa pro-

blem i ännu högre utsträckning att upptäcka helt möjlig-

utan nya heter. Detta är också uppgift för samhället i stort. en

Denna samhällssyn skapar också viss ödmjukhet inför

en problemen. Forskaren söker finna lösningar problem och att pro-

blemställningar. Att inom naturvetenskapen finna rationella

t.ex. till fenomen i Men forskaren också förklaringar naturen. vet att

forskningen skapar frågetecken och problem än den i regel

mer ger svar på. Även i samhällslivet ständigt skall sträva efter att lösa om

problemen måste också inse lösningarna i sig ofta

att ger nya problem. Och det finns problem inte kanske kan att som ens hoppas finna lösning måste lära att att en men som oss leva med.

Den kanske viktigaste effekten forskningssyn som grund

av en för samhället den sätter människan i centrum". Det har är att visserligen blivit sådan kliché den delvis har förlorat mening en att

och innehåll. Likväl betyder det helomvändning från mycket

en av industrisamhällets människosyn och värderingar. När vi går from teaching learning är det den enskilde eleven står i to som

centrum.

Från "antingen eller" till "både och" - - Förra året, 1987, kunde vi fira ett viktigt 100-årsjubileum av upptäckten elektronen. Det . Thomson 1897 kunde av var som visa de mystiska katodstrålarna inte strålning utan var att var en diskreta partiklar så småningom fick elektroner. För som namnet

denna upptäckt fick han välförtjänt nobelpris år 1906.

ett Några årtionden arbetade George P. Thomson, till senare son Thomson, med elektroner och visade de kunde uppvisa att s.k. diffraktionsfenomen, precis strålning. Elektronerna uppsom förde sig de vågor. För detta tilldelades G. P. som om vore sonen

Thomson 1937 års nobelpris i fysik.

OM VETENSKAPEN OCH DEMOKRATIN

En detta århundrades största upptäckter gjord; den s.k.

av var

dualitetsprincipen. Enligt klassisk fysik måste elektronen

vara antingen våg eller partikel. Nu visade det sig den kunde

en en att

både våg och partikel. Vilket den berodde experivara en en var mentet.

Kanske denna dualitetsprincip kan sägas gälla, docl: i

om

bildlig betydelse, också i kunskapssamhållet. I stället för

att antingen ha konkurrens eller samverkan upplever många

att företag har både konkurrens och samverkan. I stället för

att antingen lärare eller elev så är situationen i IT-samhällets

vara skola är både lärare och elev.

att man

IT ger oss navigationsmöjligheter

Den mycket omtalade och omdiskuterade informationstelsniken, IT, har varit den tekniska drivkraften i många de förändringar

av

vi har upplevt. Det är den tekniska plattformen möjlig-

som som

gör kunskapssamhället.

Det finns inte här utrymme att närmare in IT-revolutionen. Låt mig bara nämna två aspekter båda möj-

som anger ce ligheter IT också kan leda till att männi-

som rymmer men som skan i centrum kan blir fången i centrum.

World Wide Web år bland de största genombrotten fö: IT.

Den har gett ett navigationsinstrument att kunna navigera i

oss det snabbt växande informationshavet. Utan denna navigationsmöjlighet skulle ha drunknat i all den information

nu som sköljer över oss.

Det andra genombrottet inte är lika uppmärksammat är

som

det s.k. GPS-systemet, Global Positioning System, med hjälp

som

satellitnavigering möjliggör fysisk navigering med

av en en noggranhet någon decimeter när.

Båda dessa redskap har utomordentliga möjligheter båda

men

bär inom sig lika oerhörd kontrollmöjlighet. En möjligfiet

en att spåra varje individs navigering både i informationshavet i den

scm fysiska världen. "Storebror har den tekniska möjligheten

itt se vilken information du har sökt och du är och har varit

var

STIG HAGSTRÖM

Kunskapssamhället har karakteristik kunskapen

samma som själv. Den är och Därför måste det byggt

gott ont. vara en etisk grund. IT har stora potentiella möjligheter att förstärka och fördjupa demokratin. Men den har lika stora möjligheter att sätta demokratiska regler spel. Den är inte antingen/ eller

ur ett utan

verkligen både/och. Människans plats och roll i kunskapssamhället

blir allt klarare och betydelsefullare. Och detta är väl demokratins

målsättning

Expertberoende

beslutsfattande

och demokratisk

delaktighet

Lars /ngelstam, professor, Linköping

Jag tackar för den intressanta och hedrande inbjudan att bidra till

Demokratiutredningens tänkande. Det problem rubriken

som

har tänkt i under hela mitt liv.l Bland de

signalerar jag stort sett

många möjliga infallsvinklar ämnet experter och lekmän är

som

möjliga, har jag valt att låta mig forskningstradition

styras av en inom mitt akademiska område. Ibland rubriceras den traditionen

studiet tekniska det kan lite misssom av stora system, men vara visande inte uttrycket kvalificeras. Det finns nämligen

om knappast några tekniska betydelse inte har mänsk-

systern av som

liga komponenter och samhälleliga kopplingar. Det finns inte

l Min lektor och så småningom professor vid

pappa var naturvetare, Tekniska Högskolan. Han och hans generationskamrater bland natur-

tekniker, humanister och teologer bekymrade sig hel del för vetare, en

teknikerna skulle bli fackidioter. I de då framväxande tekniska att läroverken satt historia och andra humanistiska och Samhällsorienterande ämnen trångt. Det skapades Kommitté för humanistisk

en orientering vid teknisk utbildning, framgångsrikt verkade i ett 20-

som tal år. Dess arbete redovisas Gunnar Richardsson 1987. Vad de ville

av motverka alltså att tekniker skulle uppträda enbart experter,

var som

humanistisk allmänbildning kunde perspektiv på, och utan en som ge kanske ödmjukhet expertrollen.

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

heller några system, i varje fall inte många, är rent sociala i

som den meningen systemisk samverkan mellan människor sker

att utan att teknik i någon form spelar viktig roll. Mina forsk-

en egna ningserfarenheter kommer från ett dessa systern, dels energi

par av och andra tunga försörjningssystem, dels IT-relaterade

system av olika slag såsom telefoni- och TV-systemen. Det finns antal

ett böcker och artiklar konsultera, några dem populärveten-

att av

skapligt syftande, referenslistan De har det att

se gemensamt de har omfattande påverkan; genomtränger samhället och påverkar samhällsklimatet och den offentliga diskussionen högst

väsentligt. Utifrån sådan forskning blir ledorden the catcbwords

för mina reflexioner här framför allt två: socio-te/eniska system och komplexitet. Ur dessa har jag tänkt att härleda ett demokratiskt dilemma, inte kan komma i diskussion sådan

som man runt en

denna. som

Vad får för demokratins och expertkunskapens

man syn problem söker dem från sådana utgångspunkter En

om man ut slutsats vill jag föregripa: problemen kommer inte i första hand

att röra kunskapen och kontrasten mellan allmän och specialiserad

kunskap. Huvudvikten ligger tillit och förtroendei

snarare samhället än kunskap i inskränkt mening. Jag skall även försöka

mer mig stillsam polemik mot tanken att experternas exklusiva

en kunskap och allmänhetens relativa okunskap skulle huvud-

vara problemet och visst empiriskt stöd för detta.

- ge

Påståendet att samhället blivit komplext under de

mer senaste 100 åren kräver inga längre förklaringar. Vi har från rela-

rört oss

tivt enkla där exempelvis för försörjning med

system, systemen energi eller livsmedel kunde överblickas från köks-

i stort sett fönstret och hanteras varje hushåll eller närsamhälle för sig.

av Dagens livsmedels- eller energitillförsel hanteras i världsom-

spännande med otaliga eller mindre högtekniska

system, mer komponenter är sammanflätade i ett stort antal sociala,

som juridiska, ekonomiska och praktiska relationer.

LARS |NGELSTAM

Tekn o krat i

Nu skall jag nationalekonom. citera en

Ingen rimlig reservation kan anföras mot påståendet att landets industriella system ständigt växer sig omfattande och mer mer komplext; det fortlöpande och antar karaktären ett att mer mer av tätt sammanknutet, hopvävt systematiskt helt; delikat balanserad en rörlig jämvikt arbetande delar, vilka ingen kan göra sitt arbete av av själv, och vilka ingen heller kan göra sin del arbetet det inte av av om sker i nära samverkan med alla de andra.

Detta skrevs kring 1919, och författare den utomordentligt var originelle nationalekonomen och samhällskritikern Thorstein Veblen. Veblen både människa och forskare särling. var som en Ännu i dag väcker hans essäistiska stil, kraftigt polemiska och

mustiga språkbruk och nästan totala avsaknad silferuppgifter

av och tabeller undran och tvekan. Den bok i vilken han, tidigare och radikalare än någon annan det begynnande 1900-talets ekonomer och samhällsvetare, tar av

sig systemsamhällets problem heter The Engineers and the Price

an System V eblen 1921. Där hävdas affärsmannen, finansatt och de passiva ägarna till industriföretag inte duger till experterna sin uppgift leda och utveckla produktionen bra sätt. I att ett stället borde teknikerna, ingenjörerna, modern experterna

industriproduktion den avgörande makten.

ges Som några säkert känner till kom Veblens idéer påverka att framväxten den i återblick rätt patetiska politiska rörelse av - kallas och kallade sig själv teknokratin. Mer politiskt inställsom da människor än Veblen någon politisk begåvning torde han inte

ha varit pläderade för att demokratin och samtidigt kapitalis-

borde sättas spel och ersättas ett teknikernas rådsvälde, men ur av

ingenjörsexperternas Veblens mustiga uttryck "a Soviet of

styre.

technicians åtföljdes alltså politisk organisering,

av en som

lockade del lågutbildade tekniker knappast ledde

en men som till någonting. Den förvisades sedan till kulisserna starkare och av drastiska krafter under SO-talets politiska scenförändringar. mer

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Viktigare i dag är den underliggande tanken. Varför ingen-

var jörerna bättre skickade än penningfurstarna kontrollera

att samhället Trots det flitiga användandet moraliserande vändningar

av

är Veblens argumentering i grunden kunskapsteoretisk, och han

kommer att vid denna tidiga punkt i debatten industrisam-

om hället anmärkningsvärt klart sätt peka dess

att ett .systemkaraktär. Han använder flitigt uttryck ett lands industriella

som

system". Önskan ingenjörerna skall över bygger

att ta en

mycket tydlig hänvisning dels till deras unika kompetens

att kunna urskilja och förstå systemsambanden. I förbindelse härmed

hävdar Veblen också att ingenjörerna i någon mening står för

en högre moral.

Att Veblen inte framställer den demokratiska fram-

vägen som komlig bör inte tolkas så han hade odemokratiska utgångs-

att punkter. Han ser det ett dilemma att affärsmännens enkla

som

plan för att tjäna och begränsa produktionen "kan begripas

pengar

varje lekman. Ingenjörernas rationella planerande däremot av bygger specialiserad kunskap och kommer därför framstå

att

äventyrlig, kanske dumdristig, för alla dem inte har som som egen nära kännedom fakta. Veblen är i själva verket tveksam till

om att folket verkligen kommer tillåta teknikerna över: den

att att ta

folkliga föreställningen uppfattas de brödraskap över-

som ett av specialiserade fantaster, inte kan lita de inte hålls

som man om tillbaka de kloka och affärsmännen". Det är med

av trygga - ett modernare språkbruk folkets demokratiska mognad och upplys-

ning är otillräcklig för detta folk skall tillåta ingenjörerna

som att

göra det borde göras. att som

Ja, det Thorstein Veblen och tiden under och efter

var strax första världskriget 1918-1920 ungefär. Tiden har gått. Det är fritt

fram för och att fundera inte ingenjörsexperterna,

var en om utan hjälp Veblen och den teknokratiska rörelsen, kunnat

av etablera något den maktställning önskades i de jag

av som texter

just påmint Under de mellanliggande 80 åren har begrep-

om. pet teknokrati visserligen förändrat innebörd, är minst lika

men

upphetsande då.

nu som

LARS |NGELSTAM

Förnuftet utmanat

Industrisamhället och begriplighetens kris blir också ett huvudproblem för vår samtids stora, nämligen Georg Henrik

en av von Wright förvisso och bak-

- en man av annat temperament annan grund än Veblen, liksom denne orädd breddtänkare

men en som

har förmågan överraska. I Vetenskapenøcbfömufiet 1986,

att tecknar den finländske filosofen huvuddragen i västerlandets vetenskapliga historia. En del de författare behandlat tek-

av som niken och naturvetenskapen historiskt betonar kontrasten; deras olika idétraditioner och de skilda motiv driver dem, nytta

som

contra nyfikenhet. Wright däremot trycker deras gemen-

von

rötter och formulerar sitt ärende "att söka fatta hur samma som vetenskapen via tekniken inverkat människans livsvillkor". Francis Bacon den förste kraftfullt argumenterade för att

var som

koppla vetenskapen med den praktiska nyttan. Han blir

samman därför portalfiguren till den moderna tiden. Efter Bacon är homo sapiens och homo oåterkalleligt länkade till varandra.

fZzber

Huvudordet för Wright är fåmufl. Den ursprungliga och

von fortfarande giltiga grunden för ett förnuftigt samhälle är antagandet är människan övernaturliga auktoriteters hjälp kan be-

utan gripa världens mening och inneboende ordning. Detta är tron

världsordningens intelligibilitet, dess begriplighet. På den grunden bygger allt rimligen kan kallas vetenskap.

som

Huvudspåret i Vetenskapenoebfömufiet inte helt lätt-

är en, smält, redogörelse för naturvetenskapen och det rationella förfaringssättet. Läsaren leds fram till vår tid; till debatten om

egen huruvida de klassiska vetenskapliga idealen kan upprätthållas i modern fysik och modern biologi. Att fenomen kan behöva beskrivas komplementärt, att något så att säga kan vara två olika svår utmaning Än

sätt samtidigt, är en mot intelligibiliteten.

svårare är kanske att vissa biologiska möjligen måste

processer förstås helheter, holistiskt, än via reduktion till korn-

som snarare

och elementära principer. Sammantagna dessa iaktponenter ger

tagelser skäl tala intelligibiliteten.: kris den moderna

att om en

vetenskapen.

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Samhällstrukturen är inte huvudämnet för Wrights analys,

von och han visar inget större intresse i detta sammanhang för

sam-

hällsvetenskapen. Emellertid kommer hans analysmetod begrip-

-

ligheten idégrund och tekniken det sociala nedslaget

som som av naturvetenskapen leda honom fundamentala frågor i

- att mot industrisamhället och rakt in i det jag tidigare kallat dess

systemiskhet.

Det finns ofrånkomligt samband mellan begriplighet och

ett demokrati. Det demokratiska styrelseskicket bygger de båda

förutsättningarna att medborgaren kan bilda sig mening

en egen

frågor berör hennes liv och framtid, och hon kan överom som att blicka konsekvenserna sina handlingar tillräckligt väl för

av egna

för dem. Analysen det högtekniska, expertberoende

att ta ansvar av och massmediala samhället leder till djupgående tveksamhet.

von Wright sammanfattar den själv så här:

Det är möjligt att det industriella och teknifierade samhällets komplikationer är såstora, att demokratiskt deltagande i de offentliga beslutsprocesserna i längden måste urarta till tom formalitet

en av antingen instämmande eller protest inför obegripliga alternativ.

Författaren är sålunda tämligen pessimistisk vad gäller demokrati

och begriplighet. Som inte naturvetenskapens begriplighetskris

om

besvärlig i sig själv, så uppträder också i dess spår rad

vore nog en fenomen gränsar till vidskeplighet: antirationalistiska

som protester och svårgenomträngliga "vishetsläror. Det är uppenbart att

Wright har föga till övers för de föreställningar samlats

von som

under parollen "New Age. Det är samtidigt rimligt hävda

att att förnuftet hamnat i rövarhänder. Att situationen inte kan avhjälpas

förnuftet i den klassiska meningen överges är den genom att tyngsta delen författarens budskap. Begripligheten förblir

av ett

omistligt värde problemet kvarstår. Wright hävdar

men von att vägen att ta sig detta är att bryta med det teknologiska impera-

ur tivet", alltså den föreställningen allt är tekniskt möjligt

att som att göra eller tillverka också måste förverkligas. Det nära "förbundet mellan vetenskap, teknologi och industri betyder den tekniska

att utvecklingen sig kommit identifieras med det nationella

att intresset och framsteget. Om människors verkliga intressen

av

LARS |NGELSTAM

teknisk utveckling fick komma till uttryck, och samhället

om kunde genomlysas högre grad vishet, då bara då

av en av - men skulle den demokratiska livsformen liv och verklig påverkan

en från människorna kunna upprättas.

Det är, Wright, osannolikt att det teknifierade in-

menar von dustrisamhället skulle hjälpa fram diktatorer Hitlers eller

av Mussolinis typ. Paradoxalt kommer hotet mot demokratin

nog nu från krafter under 1940-talet dess starkaste för-

samma som var

Det högteknologiska och byråkratiskt centraliserade

svarare. samhället tenderar "omständigheternas diktatur. Därmed

mot en av-

till obönhörlig marsch mot framtid ett föga ses en synes en som förnuftigt och besinningsfullt sätt dikterats teknikens och

av naturvetenskapens "rationalitet". Vi skulle befinna i ett

egen oss tvång utan synliga tvingare, diktatur utan diktator.

en

Empiri kring attityder

Efter dessa något problematiska betraktelser tänkte jag

ta en

empirisk undersökning för något annorlunda sätt

som avstamp ett att ställa frågan. Detta inte några bevis däremot

ger men exemplariska riktningsgivare ett fruktbart sätt att tänka. Det empiriska området är, liksom för många andra undersökningar

av experter och allmänhet, kärnkraften, fissionsenergin.

Att det finns starka kontroverser kring kärnkraften är dagens understatement. Däremot vill jag hävda de tankar finns

att som

detta motstånds egentliga natur, dess inre struktur, är om om alltför lösa eller slarviga för till någon större hjälp vid

att vara

analysen demokrati i systemsamhället. En gängse föreställning

av

torde problemet skulle röra sig utslag

vara att om ett av omsorg

natur och miljö. En är att det renodlat är fråga om annan en om

folkupplysning; kunskaperna i befolkningen bättre så

om vore skulle motsättningarna försvinna och enighet inställa sig. Den

tesen motsägs i och för sig andra empiriska resultat. I senare av samband med kärnkraftsomröstningen 1980 visade det sig

att

tagit till sig mycket information t.ex. i studiecirkelns grupper som

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

form, blev mindre tvärsäkra både vad gällde och nej. Detta är förenligt med de resultat jag kommer till.

nu

Här vill jag alltså redovisa de fåtaliga undersökningar

en av som finns hur attitydbildningen till kärnkraften, tagen ett

av som exempel storteknik, faktiskt ut. En attityd-

en ser grupp av tre forskare psykologer med Harry Otway den namnkun-

som mest nige har utforskat denna med hjälp modell inte bara

av en som redovisar attityderna som sådana" också hur de är uppbygg-

utan da olika komponenter. Nyckeln till når förståelse

av att man en

går bortom den brukar i attitydundersökningar är

som man

begreppet belief strength styrkan i de olika övertygelser

- som tillsammans bygger den redovisade attityden.

upp

Alla försökspersoner fick frågebatteri sin inställ-

ett stort om ning till och värdering olika faktorer i samband med kärnkraft.

av Deras värdering 39 faktorer grupperades och bearbetades

av sam-

till fyra kategorier:

man

psykologiska risker

ekonomiska och tekniska fördelar

sociopolitiska risker miljörisker och fysiska risker.

Man delade sedan sina försökspersoner i sådana för

upp som var kärnkraft och sådana emot. Det är inte överraskande de

som var att

båda hade olika bedömningar de fyra slagen

grupperna av av risker/ fördelar. Det intressanta och oväntade även för forskarna

själva skillnader i den vikt tillmätte de olika fak-

- var stora man torerna. Förespråkarna lade den största betoningen ekonomi och teknik, dessa spelade klart mindre roll för motståndar-

men en

Omvänt fäste kärnkraftsmotståndarna betydligt större vikt vid na. psykologiska risker maktlöshet och sociopolitiska risker maktmissbruk, bristande förtroende än förespråkarna. För båda

vägde däremot miljöfaktorerna ungefär lika tungt men

grupperna givetvis med olika förtecken.

Av detta kan stöd för tanken att skepsis till stora tek-

man niska system inte i första hand är knuten till konkreta risker eller olägenheter, till makt och förtroende. Om detta är

utan snarare

LARS |NGELSTAM

riktigt kan inte räkna med förbättrad information skall man att kunna åstadkomma särskilt ändring. Inte heller kan tveksamstor

heten påverkas mycket upplysningar förträffliga

av om systemens tekniska prestationer eller förmånliga ekonomi; de faktorerna har

nämligen mycket låg vikt när de skeptiska väger

mera samman olika faktorer.

Med viss förenkling kan alltså säga tveksam en man att en attityd till komplexa, riskabla tekniska psykosystem centreras logiska upplevelser av att vara maktlös och utlämnad och bristande tillit till de människor och organisationer förutsätts som sköta dem och skydda alla från deras risker. Om detta är oss sant borde de socio-tekniska ogenomskinlighet och deras systemens förmåga att väcka och bevara tillit sättas i centrum för den poli-

tiska kritiken och för förändringsprocessen inte i första hand deras odiskutabla konkreta risker eller ibland tveksamma ekonomi.

Tillit

Det blir alltså utifrån dessa iakttagelser naturligt fråga vad att som bygger och vidmakthåller tillit samhälle präglat i ett av system,

teknik och komplexitet. En hel del forskning har producerats

under år kring stora tekniska system; begrepp senare ett som framgångsrikt myntades av den amerikanske teknikhistorikern Thomas B Hughes och sedan påverkat teknik- och samhällsforskare. Jag skall slå följe med Todd LaPorte, vid statsvetare

University of Caiiforna/Berkeley, studerat olika energisystem,

som kärnkraft och aktivt avfall exempelvis, också sådana komplexa men system som hangarfartyg och civil flygledning. Typiskt för dessa är att de måste inte bara felfria, också uppfattas vara utan som sådana.

Det kan rimligt formulera definition vad kan vara att en som med tillit trust engelska. LaPorte formulerar sig så här: menas

Tillit innebär att du har anlednin de du samverkar med g tro att som kommer dina intressen beaktande, även då du att ta i i situationer inte själv har möjlighet att känna igen, värdera och/eller hindra ett potentiellt negativt handlande från dem du sätter tillit till.

EXPEHTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Utgångspunkten för denna inom forskningen är som sagt att

gren institutioner socio-tekniska system olika slag dagi är instru-

av

för makt och de samtidigt ofta utsätts för missment stor att stor

Vi lever, säger LaPorte och hans medarbetare, i tid akut tro. en av tillitskris. Efter ha fört ihop empiriskt material från

att ett stort olika håll sig forskarna kunna sammanfatta rötterna till

anser bristande tillit i fyra punkter:

Felfirdelning intäkter och kostnader. Om allmänheten eller

av en

aktörer finner eller intäkterna ett systems grupp att nyttan av

operationer väsentligen tillfaller medan olägenheterna

en grupp, och kostnaderna drabbar någon är detta faktor som

annan, en starkt urholkar tilliten.

Bristande åteøföring fêed-back. driva modernt, kom-

För att ett plext behövs specialiserad och för den utomstående svår-

system tillgänglig kunskap. Om inte resultaten funktion

av systemets hederligt redovisas och bedöms, skadas tilliten. Det får inte

alltför lång tid mellan "uppstart och bedömning framgång

av eller misslyckande. Särskilt illa är det negativa resultat fördöljs

om eller friseras inför omvärlden.

Sviktande kompetens. Om den professionella kompetensen inom

otillräcklig hotas tilliten. Särskilt illa är det om systemet antas driftssäkerhet och liknande förfalla.

ser ut att

Bristande förståelse00/7pålitlig/yet. Tillit blir svår att nå de som

om är ansvariga för komplext visar sig oförstående för

ett system "utomståendes synpunkter och intressen. Om löften och

utfästelser inte hålls kan inte påräkna tillit från omvärlden.

man

Som jag skall återkomma till verkar förhållandet mellan tillit och

misstro helt symmetriskt liksom jag tidigare noterade

inte att vara mellan makt och omakt. Det skapar tillit är inte precis mot-

som

till de faktorer den. Emellertid finns i litterasatsen som river ner

också den positiva sidan det här: vad det bygger turen av är som

tillit mellan två eller flera aktörer. Här kommer upp en fempunktslista sammanfattad från artiklar i ämnet. Tillit

ett par mellan aktörer främjas och skapas

av:

LARS |NGELSTAM

Hög respektmellan parterna, baserad på förtrogenhet med varandras

villkor och ömsesidigförståelse.

Förmåga att bedöma den andra partens kompetensoch kunnande och

förståelseför hur vederbörande: problem ut.

ser

En någorlunda likvärdig ställning når det gäller att etablera regler och rollfördelning för de ömsesidigarelationerna.

En positiv historia, och villighet att ta på allvar de

gemensam en egna

handlingarnas inverkan på relationens utveckling.

Parterna skall otvetydigt kunna avgöra hur deras respektivehandlingar påverkar relationen dem emellan.

Så trevligt normativ denna lista än ut, är den viktigaste

ser nog slutsatsen den att detta är svårt, än inte helt omöjligt, att

av om åstadkomma i relation till de många socio-tekniska

system som samhället i dag innehåller.

Den f.d. generalen Eisenhower gick till historien inte bara

som krigshjälte utan också för att han vid sitt avsked president

som varnade för det militärindustriella komplexet. Den norska maktut-

redningen påvisade att det lätt skapas "järntrianglar kring olika

samhällsfunktioner. Att sådana bildas är givetvis inte uttryck för ondska eller odemokratiskt sinnelag, hänger med

utan samman

teknikens och samhällsorganisarionens logik.

egen

Några skribenter har fäst sig vid samtidens sprider

att system sig och blir allt större, både geografiskt och till sina funktioner. Därför finns det knappast för i någon djup-

utrymme system som gående mening erbjuder alternativ: det ryms bara ett Överljudsflygprojekt i Europa, det finns inte till än ett stort

resurser mer fusionsprojekt i hela världen och world wide web är verkligen världsvid. Resultatet blir menar t.ex. förre kärnkraftschefen Klaus

Traube att det varken finns förutsättningar för politiken eller för marknaden. Båda de kontrollsystem fungerat parallellt eller i

som

förening blir i ganska konkret mening Överspelade i det moder-

en

na systemsamhället.

Är detta överdrift Kanske. Det problem vi, tillsammans

en med de forskare bekymrat sig för tilliten och

som systemens

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

fortbestånd sustainability, har fundera vilka andra värden

att

kan och bör ställas mot den tekniskt och ekonomiskt definiesom rade rationaliteten. Vi är alltså spaning efter det Wright

von kallar resømzbleness, alltså allmän förnuftighet eller rimlighet.

Tid och tempo

Om tillit och förtroende blir huvudorden, är det intressant att

nu notera vad de absolut ledande experterna inom besluts-

en av fattandets psykologi har säga, nämligen Paul Slovic från

att

University of Oregon.

Tillit trust är bräcklig. Den skapas allmänheti ganska långsamt,

den kan förstöras ett ögonblick ett enstaka missöde

men - genom

eller misstag. Men när så tilliten gått förlorad, kan det lång tid att

ta

bygga den igen till sin forna nivå. I vissa fall kan tilliten aldrig

upp

återvinnas. Det faktum att tillit är lättare att förstöra än att bygga

upp återspeglar vissa fundamentala mekanismer i mänsklig psykologi

som jag vill kalla asymmetriprincipen. När det gäller att vinna tillit, så är spelplanen inte vågrät. Den lutar mot bristande tillit.

En iakttagelse i riktning har gjorts Robert D Putnam. I

samma av den uppmärksammade studien demokratins rötter i Italien, på-

av visar han att det är mycket utdragna historiska kan

processer som förklara samtidens demokratiska kvaliteter eller brist sådana Putnam 1993. Det år tidskrävande bygga tillit

en process att upp

kan stödja demokratisk samhällsanda och där ingår, som en som

Putnam uppmärksammar, politisk organisering, facklig

aktivitet, föreningsliv, musik, folklig och mycket Till

teater annat. och med bowling: "man skall inte bowla ensam lyder Putnams drastiska sammanfattning hur mycket det civila samhället

av betyder för den demokratiska andan.

Tidsfaktorn är viktig, smula paradoxal också. Tidigt

men en förra hösten fick jag nästan samtidigt frågan hålla föredrag

om att

samhälle och teknik från två olika håll. Det Ingenjörsom ena var

vetenskapsakademin, skulle ha konferens möjlig-

som en om nya heter inom kärnkraftstekniken bl.a. transmutatiøn

att genom

LARS |NGELSTAM

nyttiggöra högaktivt avfall det andra från IT-kommissionen

som också skulle ha konferens, i det fallet elektronisk identi-

en om fikation: vad händer när människor skall kännas igen och fungera

säkerhetskoder och kort, aldrig träffas Tillitsgenom smarta men frågan är avgörande i båda fallen. Men i fråga tidskonstanter

om är det skillnaden sticker i ögonen. För energi, kärnkraft,

som t.ex. vattenkraft, fusion, stamlinjer och mycket gäller mycket

annat

långa ledtider. Anläggningarna måste fungera över många

decennier, och exempelvis radioaktivt avfall eller älvsträckningar kastar sin skugga ett oräkneligt antal generationer framåt. Tillitsfrågan färgas här det etablerade samhället och de

av om systemansvariga verkligen kan göra troligt att utfästelser i dag skall kunna

giltiga säg i våra barnbarnbarns generation, när alla vara som gav löftena är borta. Vad gäller IT-tillämpningar är problemet närmast det motsatta. Generationsväxlingarna inom datorer, telefonväxlar, TV-teknik och olika chips är häpnadsväckande korta och tycks bli allt kortare. I viss mening är nästan alla nästan nybörjare,

en nästan hela tiden, i många IT-samhällets funktioner vilket

av också torde ha ekonomiska konsekvenser: tekniken får inte tid

att

stora investeringar och sätter djupa och varaktiga avtryck i

samhället. En radiolänk mellan A och B kan slänga

man upp en eftermiddag och plocka bort lika snabbt. En stor organisation kan visserligen efter längre förberedelser byta datarutiner

över en helg. I denna vår heroiska teknik är tidskonstanterna

senaste extremt korta, vilket ställer andra krav och svårigheter i skapandet

tillit och förtroende. av

Komplexitet och komplikation

Innan jag övergår till försök sammanfatta utmaningarna för

ett att demokratiskt beslutsfattande vill jag utvikning till fors-

göra en en

kare ännu belysning komplexitetsfrågan. Det

som ger en annan

är kulturgeografen Torsten Hägerstrand. I länge svåråtkomlig

en

från konferens i Danmark har han behandlat just vår uppsats en

EXPEHTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKHATISK DELAKTIGHET

centralfråga här: komplexitet och delaktighet i samfundets liv Hägerstrand 1982.

Han börjar med att påvisa att sedan mycket länge är

om-

givna i genuin mening är komplexa och måste

av system som en

det. Kulturer är sådana De "samhällen" djur och vara system. som växter formar är det också, liksom människan själv. Denna kom-

plexitet är något helt hävdar Hägerstrand, än den kompli-

annat, cerade teknik och organisation människor, i synnerhet under

som tiden efter det andra världskriget, fört in i samhället. Man bör inte

glömma, naturvetenskapen sina obestridliga framsteg och

att trots avancerade teori allt koncentrerar sig enkla systern och

trots sådana fenomen kan reduceras till enkla samband.

som

Betraktad det viset är problemet med teknologin jorden

inte i första hand den är svårbegriplig för att

att gemene man, utan förhållandevis enkla bitar massvis hopats omkring ett kom-

oss

plicerat sätt går illa ihop med de komplexa miljöer infilt-

som som reras.

Samhällena rör sig allt högre komplexitet. I historisk

mot en en skiss visar Hägerstrand hur nyheter och förändringar förhållandevis långsamt förts in i det sociala livet under större delen

av människans historia. Nyheter i teknik, ekonomi eller organisation

kom relativt glest, och mängder dagliga handlingar, sed-

genom av

tradition och påtvungen långsamhet i förflyttningar

vana, en av människor och saker kunde det nötas och växa in i de ord

nya ningar redan fanns. Det förflyttningtröga samhället ordnades

som inifrån". Detta kan, Hägerstrand liknas vid där de

menar en text, enskilda verksamheterna motsvarade ord, lagda efter varandra

som bildade meningar. Möjligheterna variera innehållet förvisso

att var

inte stora, men sammanhangen var tydliga.

Den explosiva utvecklingen olika tekniska områden

-

energi, kommunikationer, informationshantering har i

vapen, långa stycken ryckt sönder den finstämda komplexiteten i det historiskt framvuxna samhället. Man kan urskilja två slag

av principer i alla tider korsat varandra: närhetsprincipen och

som

likhetprincipen. Enligt den första kommer de ting har

som en fysisk och/eller funktionell närhet till varandra att höra ihop:

LARS |NGELSTAM

kedjor beroende och samspel byggs och verkligheten

av upp ordnas inifrån.

Den kontrasterande principen är li/ebetem. Ting liknar

som

varandra Indelningsgrunderna kan olika.

grupperas samman. vara Tekniska apparater, till exempel datorer, sammanförs för att de

bygger naturvetenskapliga principer. Varor tand-

samma som kräm, möbler eller mat klassificeras efter att de fyller eller

samma likartade behov. I ordbok sammanförs ting har

en som samma

begynnelsebokstav. Det komplicerade systemsamhället uppstår när likhetsprincipen fått starkt genomslag, och denna

man ur omfattande "ordbok" teknisk väg skall försöka plocka ihop funge-

rande helheter. Mångfalden och variationsmöjligheterna är stora.

Men det finns inga garantier för de "meningar" skapas blir

att som

rimligt sammanhängande, begripliga och meningsfulla för

den enskilde. Det tekniska nyskapandet betyder att 0rd snabbt och ryckvis kommer in i ordboken och att andra lika snabbt försvinner.

Sammanhangen är otydliga, kanske i utsträckning obe-

stor

fintliga. Det finstämt komplexa har blivit ostämt komplicerat."

Vad borde man göra

Den här framställningen har haft huvudsakligen problemen i

fokus. Det behöver inte be ursäkt för. Inte heller tycker

man om jag att borde behöva förklara att det är tillåtet för politiken

man

i demokratiska former, ändra saker och ting. Det är sorgligt att,

att begreppet social ingenjörskonst har kommit i vanrykte och

nu närmast är ett skällsord Ingelstam 1995. Att bygga samhället

om

till bättre ordningar mänskligare gemenskaper, rationellare

- som

konfliktlösning och behovsanpassad teknik legitim

- måste vara en uppgift för vår politiska strävan. Demokratin är här både mål och medel.

Jag tre breda frågor.

ser

Gen0mskinlzg/7eten.Det absurt att begära att alla med-

vore borgare skall förstå allting. Men kan däremot kräva att vid

man varje förändring frågan ställs detta stärker eller minskar

om

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

medborgarnas möjlighet till överblick och insyn. Vi bör föredra enkla framför komplicerade inte skillnaden i prestation

system om

är mycket stor. Detta gäller offentliga åtaganden, som energiför-

sörjning eller pensionssystem, kan inte stanna där. Det bör

men bli, tycker jag, strävan öka i

en gemensam att transparensen samhället.

Avreglering är ett intressant exempel. Genom den kan ohanter- -

liga och svårgenomskådade statliga monopol slås sönder, i

men den minskade skalan måste i stället kommersiell sekretess hävdas. Medborgarna har troligen inte fått så mycket insyn

mera än förr i vafför det blir detta viset.

Småskalighet och genomskinlighet är inte sak, visst

- samma men hänger de ihop. Men låt mig då bara helt stillsamt påminna

om Marshall Bermans ord att stor-systemsamhället inte är tandlöst och att vänligt prat småskalighet snarast spelar denna makt i

om händerna. Marshall Berman påpekar endast det

att genom att

mest storslagna och systematiska sätt tänka storskaligt kan

öppna kanalerna för småskaligheten".

En känd och omstridd före detta ledare för några Tysklands - av största kärnkraftsprojekt, Klaus Traube, sammanfattar sin inställ-

ning så här: Mitt väsentliga budskap är uppmaningen i

att, mot-

till gängse förfaranden, kontrollera teknikens utveckling och sats

dess användning politisk vilja Denna storskaliga teknik

genom gäller det att tränga tillbaka politisk kontroll. Den har nått

genom

sina politiska gränser.

En social ingenjörskonst och ett expertkunnande lägger

som

vikt vid begriplighet och genomskinlighet ställer sig skeptisk

men till tekniskt raffinemang och överfunktionalitet pekar detta emot.

Pålitliga kunskaper. En viktig förtroendefaktor, enligt är

ovan,

kunskaperna hos förvaltare upplevs pålitliga.

att systemets som Det är alltså inte professionalismen i sig är under attack,

som men väl de slutna kunskapsmonopolen och den överdrivna specialiseringen. Det är rimligt att tro att en expertgemenskap som utsätter sig för kritik och reaktioner från utomstående bättre utvecklar pålitlig kunskap än den inte gör det. Både tvärvetenskap och

som

LARS |NGELSTAM

populärvetenskap berättigad tillit till kunskapen och därmed är

ger de demokratiskt önskvärda. Dessutom:

Vi bör lyssna till många röster när det gäller krångliga saker och utveckla motexpertis. Exempelvis borde det ekonomiska präster-

skaper, räknenissarna och samhällsmytologerna riktiga

utmanas av präster, sifferkarlar och samhällsvetare.

Men det är inte bara Demokratin för- - experterna som utmanas. utsätter aktiv och intresserad medborgare, inte passiv krav-

en en maskin och röstningsautomat. Därför är det rimligt att ställa förväntan att alla skall lära saker allmän betydelse. Det kan

oss av inte svårare att erövra viss teknisk allmänbildning än att lära

vara sig allt technopop eller idrottsresultat.

om

Ut/vållzzg/øetoch konsekvens. Forskningen är här entydig. Den

tillit byggs långsamt kan förstöras snabbt. I säger att upp men förhållande till konkret teknik gäller detta både det gäller

om mer traditionella, tröga och de och extremt föränderliga i

system nya informationssamhället. Samhällsutvecklingen favoriserar snabba

klipp, snuttifierade upplysningar, korta investeringar och projekt-

tänkande. Det finns dröm snabbmänniskan, just-in-

en om som time" kan tas i anspråk för något projekt och sedan får gå. Före-

tagsekonomer idealiserar imaginära organisationer har

som

omslutning knappast för några människor

enorm men ansvarar

alls. Den snabba förändringen är givetvis högst verklig. Men idealiseringen och idealbildningen kring den drar odemokra-

i en tisk riktning. Tillit får aldrig tid växa fram, banden mellan

att människor blir kortsiktiga och instrumentella, träningen till att ta

enligt Putnam kan generationer får aldrig

ansvar som ta en chans. Industrisamhällets viktigaste buffertfunktioner och stabiliserande är under nedmontering. Därför är social ingen-

system en

jörskonst, tillämpad inom bland annat arbetsrätt och sociallagstift-

ning, det finns för trofasthet och

som garanterar att utrymme

långsiktigt högst angelägen för demokratins skull.

engagemang -

EXPERTBEROENDE BESLUTSFATTANDE OCH DEMOKRATISK DELAKTIGHET

Referenser Berman, Marshall 1982 All that Solid Melts into Air. The

Experience ofMoelernity. Simon 8C Schuster, New York Drucker, Peter 1993 Post-capitalist Society. New York/ Oxford Etzioni, Amitai 1988 The Moral Dimension. Towarel New

a

Economics. The Free Press, Macmillan, New York Etzioni, Amitai 1993 The Spirit Community. Rights,

Responsihilities, and the Communitarian Agenda. Crown

Publishers, New York Freese, Jan 1995 Legitimitet och kontroll i Karlsson 8C

Sturesson red. Carlssons Bokförlag, Stockholm Gouldner, Alvin W 1979 The Future Intellectuals and the Rise

the New Class, MacMillan, London Hughes, Thomas P 1983 Networ/es Power. Johns Hopkins

Press, Baltimore

Hägerstrand, Torsten 1982 "Komplexitet och delaktighet i

Samfundets liv i Vår Lösen årg 73 1982 169-180

s. Ingelstam, Lars 8C Sturesson, Lennart, eds 1993 Brus över landet,

Carlssons Bokförlag, Stockholm

Ingelstam, Lars 1995 Ehonomiför tia in Swedish,

en ny eng:

Eeonomiesfor New Era. Carlssons Bokförlag, Stockholm

a Ingelstam, Lars ed. 1996 Complex Technical Systems. FRN

Report 96:5- FRN/NUTEK, Stockholm Karlsson, Magnus 8CSturesson, Lennart, red. 1995 Världens

största maskin. Carlssons Bokförlag, Stockholm Karlsson, Magnus 1998 Liheralization Telecommunieations in

Sweden. Technology and Regime Change the 1960s to 1993.

from

Dissertation, Department of Technology and Social Change,

Linköping

LARS |NGELSTAM

La Porte, Todd and Metlay, Daniel S 1996 Hazards and

Institutional Trustworthiness: Facing Deficit of Trust."

a

Public Administration Qaarterly, Vol 56, No 341-347

Otway, Harry, Maurer, Dagmar and Thomas, Kerry 1978

Nuclear Power. The question of public acceptance. Futures

April 1978, 109-118 Putnam, Robert D 1993 Making Democracy Work. Civic

Tradition: in Modern Italy. Princeton University Press,

Princeton Putnam, Robert D 1998 Medborgare i ensamhetens samhälle

Dagens .Nyheten 12 mars

Reich, Robert B 1992 The Work Nations. Preparing Oarselves

the 21st Century Capitalism. Vintage Books, New York

fzr

Richardsson, Gunnar 1987 Tekniken, människan och samhallet.

Humanistiska inslagi 1940- och 1950-talens tekniska utbildning.

Utg. Föreningen för svensk undervisningshistoria. Skara

av Sandemose, Aksel 1934 En flyktning krysser Oslo

sitt spor. Slovic, Paul 1993 "Perceived Risk, Trust and Democracy. Risk

Analysis, vol 13, 675-682 Traube, Klaus 1978 Müssen wir unschalten Rohwolt Verlag Weizenbaum, Joseph 1976 Computer power ana human

reason.

Freeman, San Francisco Veblen, Thorstein 1921 The Engineers and the Price System.

Nyutgåva Viking Press, New York, 1965

Wright, Georg Henrik 1989 Vetenskapen ochförnufet.

von

Bonniers, Stockholm

Demokratins väktare

Lennart Lundquist, professor, Lund

Mitt bygger projekt förvaltning och idéer

resonemang ett om särskilt politisk demokrati och offentlig etik jag arbetat med

som sedan mitten 1980-talet. De viktigaste mina publikationer

av av inom projektet redovisas avslutande förteckning.

i en

En mina utgångspunkter är att det politikbegrepp, är

av som vanligast i den allmänpolitiska debatten och tyvärr också inom

statsvetenskapen, handlar enbart politikers prat. För mig är

om det självklart betydande del politiken kanske den vik-

att en av -

tigaste omfattar tjänstemännens handlingar och effekterna

- prat,

dessa handlingar. Analysen den politiska demokratin måste av av

följaktligen innefatta förvaltningen ska förstå någonting

om man

demokratins problem. Följande påstående framstår därför

om som

rimligt:

Demokratin kommer inte attfizngera utan att ämbetsmännen verkar

demokratins väktare. som

För ämbetsmännen ska kunna lösa väktaruppgiften måste de

att ha viss autonomi. Insikten detta behov har egentligen alltid

en om funnits. Statsvetaren Carl Arvid Hessler beskriver ett system i vilket för kunna åstadkomma god och rättrådig styrel-

man, att en

inte kunde nöja sig med ämbetsmännen beslutsamma se, att var och effektiva, rörliga och mångsidiga. De måste också ha viss

en autonomi. "En riddersman är inte ett verktyg låter sig inte

sann brukas rätt och slätt redskap. Därför krävdes män med

som ett andlig kraft, med moralisk resning, med både yttre och inre förfining Carl Arvid Hessler: De sanna riddersmännens stat, 1979.

DEMOKRATINS VÄKTARE

Det beskrivs är det gamla Kina, kejsarnas auktoritära

systern som

och idéerna har rötter i 1000-talet Kr. system, ner

Den samhälleliga verksamheten är ytterst komplicerad och

svårgripbar. Min verklighetsuppfattning kan fundamentalt formuleras att verkligheten präglas mångfald, komplexitet,

som av

mångtydighet och motsägelsefullhet under ständig förändring".

Därmed har jag också sagt att det inte finns några enkla lösningar

samhällsproblemen. Mänskligheten kommer gång gång tillbaka till det principiellt litet antal åtgärdstyper.

ett - om man ser - Det sker ständig förändring, kan vidare tala

en men man inte utan

utveckling något bättre.

om en mot

När jag ska lansera ämbetsmännen demokratins väktare

som har jag att ta ställning till mycket omfattande diskussion

en om förvaltning och byråkrati. Den diskussionen är ofta negativ till

förvaltningen, å sidan anklagas för maktövergrepp och

som ena godtycke och å andra sidan för ineffektivitet och inkompetens. Självfallet måste den kritiken ständigt hållas levande så att missförhållandena kan bemästras.

En ståndpunkt är viktig för min framställning är att

annan som skillnaden mellan offentligt och privat ständigt hålls klar. I det

offentliga finns medborgaren, har rättigheter och skyldigheter

som och ytterst är demokratins herre. Normen säger det bör

som att råda likhet och frihet. I det privata finns olika brukare

typer av

inte har andra rättigheter än deras tillåter dem som resurser marknaden. Skillnaden är fundamental.

Att jag väljer ämbetsmännen och inte någon

annan grupp som demokratins väktare beror dels de är åtkomliga för offentlig

att

organisering, dels förvaltningen har politisk betydelse.

att stor Tre punkter bör särskilt framhållas beträffande förvaltningens

position:

0 Förvaltnin har makt å rundval sin närvaro överallt i

g en p g av policyprocessen,. . kontinuitet. . och . kunskap. Frano . . . . till.

sin sin initiativ slutli verkställande och utvärderin finns det ämbetsmän. Politi-

gt g ker kommer och o ämbetsmännen finns kvar under lango tid.

gar,

LENNART LUNDQUIST

0 Förvaltningen avgör genom sin placering sist i policyprocessen

vad policy faktiskt blir. De politiska fattar sina beslut,

en organen

det är ändå till sist tjänsteman lärare, läkare, men en - en en en socialassistent vidtar de konkreta åtgärderna och bestämmer

- som vad politiken faktiskt blir.

0 Förvaltningen utgör ett hot mot den enskildes integritet

genom sin direktkontakt med samhällsmedlemmarna och spelar därmed

avgörande roll för det politiska systemets legitimitet. Det är

en inte enbart substansen i åtgärderna noteras utan också det sätt

som

vilket det sker. Patienten blev visserligen botad glömde

men aldrig han blev och känslolöst bemött.

att arrogant

Men vart tar politikerna vägen Kan i politikerföraktets tecken

bara strunta i politikerna Självfallet inte. Politikerrollen är central i den politiska demokratin, det finns olika sätt att uppfatta

men den. Politikerförakt kan bara den känna politikerrollen

som ser

många sidoordnade roller i samhället: kan som en av man vara brevbärare, lärare, bussförare, politiker och och sköter

osv., var en sitt.

Den demokrati har inte jag utan att

synen menar demokratin bör allas Politikerrollen är något

vara ansvar. som alla måste beredda spela. Vi måste alla och

vara att engagera oss den inte gör det får faktiskt skylla sig själv. I sådant

som ett

sammanhang blir politikerförakt detsamma självförakt, och

som det har vi inte mycket glädje

av.

Analysen ämbetsmannarollen kan företas utifrån olika

av tre

teorityper:

Normativ teori vara, och hur kan den Vad bör ämbetsmannarollen rättfärdigas

Empirisk teori

Vad är ämbetsmannarollen, och hur kan den förstås förklaras

Konstruktiv teori Vad kan ämbetsmannarollen och hur uppnås den

vara,

DEMOKRATINS VÄKTARE

Den konstruktiva teorin förutsätter att det finns normativ och

en

empirisk teori, dvs. hur det bör och hur det en måste veta vara är när ska avgöra vad är möjligt. Jag kommer

som nu att använda och dessa teorityper för att belysa frågan

var en av om demokratins väktare. Speciellt vill jag utveckla normativ teori eftersom den är fundamental för fortsättningen. Vet inte

ens hur det bör finns det inte mycket hopp.

vara

Normativt

Jag ska alltså söka klarlägga hur ämbetsmannarollen bär

nu vara. Detta kan åstadkommas olika sätt. Man kan konstruera

normer och rättfärdiggöra dessa utifrån någon överordnad

teori som demokratiteori eller något Men jag tänker i stället

annat. rekonstruera de det svenska systemet faktiskt

normer som omfattar. Det innebär jag tolkar bred diskussion där lagen, dess

att en förarbeten och tillämpningspraxis internationella konventio-

samt

typen FNzs deklaration de mänskliga rättigheterna

ner av om spelar central roll. Resultatet denna rekonstruktion blir vad

en av jag kallar vårt offentliga Min tolkning detta omfattande

etos. av material år självfallet öppen för kritik.

Mycket vad jag kommer att ta är polemik mot

av upp en följande uttalande jag ibland hört från politiker och

som politruker kommunal nivå, nämligen "Ämbetsmännen har betalt för göra vad de är tillsagda. Översatt i lätt biblisk

att en språkdräkt innebär detta: "Här har du dina trettio silverpenningar,

till du sviker alla dina ideal. Ståndpunkten är självfallet se nu att helt Oacceptabel, och jag ska visa att den saknar all grund hos

oss.

Till början är inte överordnades önskningar någon slut-

en station för ämbetsmannen. För illustrera detta ska jag gripa till

att domarreglerna sedan 1635 tryckts främst i Sveriges rikes lag

som

har medeltida rötter. Eftersom de gamla tingen hade men som både dömande och verkställande uppgifter är reglerna tillämpbara även här.

Utgångspunkten i domarreglerna är att lagen är rättesnöre för

den offentliga verksamheten:

LENNART LUNDQUIST

Domaren skall grant veta lagen, där han efter döma skall, lagen ty skall honom för rättelse. vara en

Men det slutar inte här. Lagen kan nämligen inte hur se ut som helst har rätt ställa vissa krav lagen och reglerna - man att

preciserar vad det betyder:

Alla lagar skola sådana, de tjäna till det meniga bästa, vara att

Det rätt och skäl icke är, det kan icke heller lag; vara

13. Den menige bästa är den lagen, och därföre det mans yppersta finnes den menige till det bör hållas för lag, som man nytta vara, ändock att beskriven lag efter orden annorlunda lyda. synes

Plötsligt blir uppgiften att verkställa lagen något än göra

mer att vad blivit tillsagd. Till visso innebär ämbetsman yttermera mannens närvaro att han spelar roll för förlopp: en processens

8. En god och beskedlig domare är bättre än god lag, han kan ty

alltid laga efter lägligheten.

- - -

Det gamla Kinas krav ämbetsmännens autonomi återkommer även hos våra medeltidsmänniskor. Det problem är ett stort att en del högre ämbetsmän i dag har så fyrkantig och oskuldsfull en relation till regler att de lagarnas i den folkvalda riksser ursprung

dagen som ett slags slutlig legitimation. Argumentationen går ut

att i den politiska demokratin inte behöver bekymra oss om någon moralisk prövning lagen den har redan gjorts med riksav -

dagsbeslutet. Självfallet är inte ståndpunkten försvarlig; just i

demokratin är denna prövning särskilt betydelsefull inte minst för debatt faktiskt är möjlig ämbetsmännen direkt att en utan att riskerar livet.

Speciellt obehagligt är att personer, normalt inte som uppfattar demokrater, använder argumentation våra som samma som ämbetsmän för slippa ifrån det moraliska för sina att ansvaret

åtgärder. Se följande citat:

DEMOKRATINS VÄKTARE

Det är regering valts folkets majoritet, samtliga en som av . .. . .. . . . kulturländer har sina diplomatiska representanter och så vidare. Varför skulle jag obetydlig liten ha några fundesom en man egna ringar Jag fick order från mina överordnade och såg varken åt en höger eller vänster. Ty det inte min uppgift. Jag hade lyda. var att

För uttalandet Adolf Eichmann, Hitlers vidrigaste svarar en av bödlar, vilket bör oss ett memento. vara Den svenska lagstiftningen innehåller föreskrifter massor av med långtgående etiska implikationer, och jag ska illustrera med

grundlag, vanlig lag och förordning från regeringen. Regeringsformen Den offentliga makten skall utövas

säger att med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet och Det allmänna skall att verka för demokratins idéer blir vägledande inom samhällets att alla områden. Det allmänna skall tillförsäkra män och kvinnor lika

rättigheter värna den enskildes privatliv och familjeliv".

samt Regeringsformen föreskriver också yttrande-, informations-,

mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet. Socialtjänstlagen fastslår samhällets socialtjänst skall

att demokratins och solidaritetens grund främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Den ska också under hänsynstagande till människornas för sin och andras sociala situation inansvar riktas på frigöra och utveckla enskildas och att gruppers egna resurser. Till detta kommer verksamheten skall bygga att

respekt för människors självbestämmande och integritet.

I skolans läroplan finns uppsättning demokratiska och stor av etiska värden såsom Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män solidaritet med och är de samt svaga utsatta värden skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse som med den etik förvaltas kristen tradition och västerländsk som av humanism sker detta individens fostran till rättskänsla, genom

generositet, tolerans och ansvarstagande".

LENNART LUNDQUIST

Djupdykningen i materialet avslöjar antal centrala värden

ett

jag tillsammans kallar vårt ofêntlzga etos. Värdena kan som sammanfattas i två huvudgrupper: demokrativärølen och ekonomiwirden. Av dessa förekommer demokrativärdena endast i den offentliga sektorn medan ekonomivärdena finns i både privat och offentlig sektor. Samma mönster finner i andra liberala demokratier

av vår typ.

Demokrativärdena utgörs tre typer: politisk demokrati,

av øüntlig etik och rättssäkerhet. Ekonomivärdena är också

tre:

fimktiønell rationalitet vilket yrkesskicklighet eller

motsvarar

professionalism, kostnaøivcyfê/etivitetoch produktivitet.

Samtliga dessa värden måste iakttas alla offentligt verk-

av samma, politiker såväl ämbetsmän, i alla situationer. Man

som kan således inte bortse från någon de båda huvudgrupperna.

av Att följa demokrativärden utan hänsyn till ekonomivärden blir utopiskt, och utan demokrativärden hamnar i något slags auktoritärt

system.

Värdeuppsättningarna har vuxit fram under lång tid och värde-

kan mycket väl komma stå i motsättning till varandra. Det na att gäller såväl mellan inom huvudkategorierna. Värdena är dess-

som utom svåra att precisera: det är inte någon regelsamling står

ny inför något mycket subtilt. Att hantera alla ibland

utan mera otydliga och motstridiga värden är svårt och ställer krav

stora ämbetsmännen.

Mot denna uppfattning, vad bör den offentliga

av som styra verksamheten i vårt land, för närvarande dominerande

står en ideologi, nämligen ekonomismen hämtad från Thatchers och

- Reagans samhällsfilosofi. Följande punkter i ekonomismen är centrala för de problem jag här:

som tar upp

0 Ekonomismen fokuserar ekonomivärdena i synnerhet kost-

nadseffektiviteten och bortser från demokrativärdena.

- 0 Ekonomismen har stark tilltro till organisering och Chefskap

som

lösning problemen.

0 Ekonomismen det privata näringslivet föredöme och

ser som

uppfattar privat och offentligt sak.

som samma

DEMOKRATINS VÄKTARE

Självfallet kan inte samtidigt förfäkta både vårt offentliga etos

man och ekonomismen. Jag bestämt avstånd från ekonomismens

tar sätt världen och hävdar det saknar allt stöd i det under-

att se att

sökta lagstiftningsmaterialet. Det är inte möjligt att behålla den

politiska demokratin med ekonomismen grund.

som

En viktig punkt gäller ansvarskonstruktionerna. Vem har

i relation till vårt offentliga etos Av de konstruktioner ansvar som brukar diskuteras är laierarkiansvarzg/øeten,dvs. chefen har hela

an-

för allt rör sig i organisationen, helt omöjlig. Den åbesvaret som

för övrigt krigsförbrytare vill skylla från sig

ropas mest av som någon död führer eller general.

Av visst intresse är kølle/etivanrvarig/zeten, betyder alla

som att har vilket förvisso kan resultera i att ingen känner något

ansvaret ansvar. I vårt sammanhang är det emellertid viktigt. Som medborgare har nämligen kollektivt för att demokratin

ett ansvar fungerar. För rollinnehavare i den offentliga organisationen, såsom

ämbetsmän och politiker, gäller däremot personansz/arzg/Jet.De kan aldrig frånsäga sig sitt personliga för de offentliga

ansvar

besluten och åtgärderna.

Relaterat personansvarigheten till olika samhällsnivåer, kan

konstatera alla individer har för sina åtgärder och

att ansvar deras effekter förutsatt individen har insikt och inte är utsatt

att för tvång. Offentliga ämbetsmän har särskilt för sina åt-

ett ansvar gärder i tjänsten, och chefer i offentlig verksamhet har ett särskilt

för sina enheters åtgärder. ansvar

Vi har underlag för att rekonstruera ambetsmannem väktar-

nu roll. Den omfattar två komponenter: ambetsmannarollen

som demokratins tjänare med och medborgarrollen

personansvar som demokratins herrar med leøllektivansvar. Det är således såväl

ämbetsmannarollens medborgarrollens rättigheter och skyl-

som digheter ingår i väktarrollen.

som

Observera särskilt ämbetsmannen är demokratins tjänare att

att verka efter vårt offentliga etos, inte maktens dräng att göra som

man är tillsagd.

Ämbetsmannens väktaruppgift kan sammanfattas i några punkter. Idén är att han ska:

LENNART LUNDQUIST

° Bevaka att vårt offentliga etos iakttas alla offentligt verksamma.

av ° Öppna den offentliga verksamheten så att medborgarna och

politikerna får insyn.

° Förmedla ett optimalt beslutsunderlag till beslutsfattarna.

Jag inser naturligtvis kraven ämbetsmännen är mycket

att stora. Som jag det är emellertid detta just vad kräver. Sam-

ser normen tidigt tror jag att ämbetsmännen demokratins väktare är

som en

nödvändig, kanske inte tillräcklig, förutsättning för den

men att politiska demokratin ska fortleva i den utformning känner den och då helst förbättrad upplaga.

i en

Vi måste hela tiden medvetna verklighetens beskaffen-

vara om

het präglad mångfald, komplexitet, mångtydighet och

av mot-

sägelsefullhet under ständig förändring. Vi kan bara ämbets-

se mannens etiska position innebär att han samtidigt ska lyda

som lagen, lojal mot överordnade och ta hänsyn till sambällsmed-

vara lemmarna.

I valet mellan dessa tre hänsyn det finns flera, relationen

t.ex.

till sido- och underordnade kan det självfallet mycket lätt uppstå

dilemman och konflikter. För komma tillrätta med dessa har

att ämbetsmannen vårt offentliga rättesnöre. Eftersom

etos som etoset är föga precist är uppgiften oerhört svår, då demokratin står

men på spel måste den lösas.

Också här känner jag behov visa det jag säger inte är

av att att något nytt och oprövat utan har djupa rötter i svensk ämbetsmannatradition. Vi positionen är komplicerad framgår

vet att som

följande citat, hämtat från halvsekelgammalt anförande av ett snart

av generaldirektören Bo Hammarskjöld:

Traditionen från många led föregångare i trogen pliktuppfyllel-

av

har givit i känslan våra skyldigheter fosterlandet

se oss arv av mot

gång känslan vår stolta rättighet

men samma av att vara stats-

ledningens och statsviljans oegennyttiga och lojala självstän-

men

digt ansvariga tjänare, med uppgift att tillämpa gällande lag i

lagstiftarens anda gång till vad leder till den

men samma se som

DEMOKRATINS VÄKTARE

enskildes bästa. Vi har fått ärva känslan tjänstemannakallet

av som

hög uppgift upprätthållare samhällsmaskineriet och

en som av förmedlare statsviljans centrala direktiv i belysning vår

av av

allmänna rättsordning.

Jag har lite ambivalent relation till citatet jag använde vid

en som

förvaltningsundervisningen i Lund 1960-talet för visa hur

att löjligt pompösa och takt med tiden de högre ämbetsmannen

ur

Här har jag emellertid ändrat mig och tycker att var. numera citatet lysande sätt sammanfattar ämbetsmannens position.

ett Man kunde göra affisch med citatet och sätta det lite

gott en upp här och i våra myndigheter.

var

Det finns skäl framhålla det ämbetsmannen ska handla

att att

efter är vårt offentliga inte något annat värderingssystem.

etos, Människor har nämligen ofta flera värdesystem samtidigt, och det är inte alltid de sammanfaller.

som

Som illustration kan etiska De flesta har

se system. en egenetik, de fått socialisering tidigt i livet. Föreställ-

som genom ningarna i denna kan sitta mycket djupt, problemet är att

men olika individer har olika etik. Vi kan finna kristen eller muslimsk, socialdemokratisk eller moderat etik och sådan grund

osv. en kan den offentliga verksamheten inte byggas. Likaså har de flesta

prøjêssiøns-eller yrkesetik. Inte heller den får avgörande,

en vara eftersom det kan finnas olikheter mellan olika professioner.

Nej, vad gäller är den ojfentliga etiken t.ex. förvaltnings-

som etiken den ingår i vårt offentliga etos. För den upplever

som som

skillnader mellan sina etiska kan livet bli besvärligt. stora system Ett särskilt problem är att ämbetsmannen i trängda lägen gärna går tillbaka sin egenetik, vad statsvetaren Conny Johannesson kallar egenetikfåi/lan, och då kan vi i princip vilka beslut som helst vilket är särskilt markant i det mångkulturella samhället.

När ämbetsmannen hamnar i situationer där han uppfattar den offentliga verksamheten i stark motsättning till värdena i vårt

som offentliga har han skyldighet För detta har han

etos att reagera. tillgång till uppsättningen åtgärder. Han kan protestera

en öppet, obstruera dolt eller göra sorti, dvs. lämna sin tjänst.

LENNART LUNDQUIST

Man kan rangordna dessa instrument moraliskt, dvs. att

ange vissa åtgärder moraliskt acceptabla än andra. Jag vill

är mer bestämt hävda åtgärdstyper är föredra, nämligen väcka,

att tre att vissla och viska. Därutöver finns sådant lydnadsvägran, mask-

som ning, sabotage, avsked och överlämna känsliga ärenden andra

ta vilka samtliga innebär etiska komplikationer och bör användas

med urskjljning. Ändå kan de ibland nödvändiga.

stor vara

Vi ska de moraliskt mest oproblematiska åtgärderna.

se Väcka betyder hos sin chef. Det är självklar

att man protesterar en åtgärd alla chefer måste kunna hantera. Man kan utan över-

som drift säga ledarskapet kan mätas i chefens förmåga fånga

att att

kritiska synpunkter hos de underordnade. Att det föreupp kommer chefer betecknar väckning uttryck för illojalitet är

att som så horribelt att har svårt att acceptera att någon så i grund har

man kunnat missförstå chefskapets

natur.

När chefen inte låter sig väckas återstår i första hand två former

innebär ämbetsmannen lämnar uppgifter för publicering. som att Den ena är vissling som sker öppet så man vet vem som visslar och viskning som sker viskarens identitet avslöjas. Båda

utan att formerna i tryckfrihetsförordningen och ska användas

uppmuntras i situationer då väckning är motiverad inte fungerar.

men

Empiriskt

Jag går över till den empiriska nivån jag tidsbrist

nu som p.g.a. bara kan antyda. Det gäller frågor hur det är och hur det

nu om ska förstås. Dessvärre är det tunt med forskning här varför jag får välja utvägen visa problemen och illustrera dem med

att konkreta fall.

Olika orsaker vårt offentliga inte får det genomslag

gör att etos i den offentliga verksamheten det bör ha. Central är ekono-

som mismens position den alltmer ledande ideologin. Vi har fått

som

offentlig sektor inte i första hand sysslar med att vårda en som sjuka, utbilda människor I stället har den primär uppgift

osv. som

Det låter fullständigt absurt; bästa illustrationen att spara pengar.

DEMOKRATINS VÄKTARE

är ett fall där polisen inte reagerade larm eftersom det saknades

till övertidsinsats. pengar

Det förefaller inte spela någon roll de ekonomistiska för-

att söken resulterar i ständiga misslyckanden. Vem driver dem

som och med vilka motiv är oklart ofta har anledning

- som man tro

ondskan och enfalden här går hand i hand. att

Ett annat problem är svårigheterna att dra gränsen mellan

offentligt och privat. Man bygger hybridorganisationer där

upp offentligt och privat tvinnas ett sätt gör det svårt

samman som att uppfatta vad händer. Resultatet de oklara gränserna är

som av

att inte riktigt vet vårt offentliga etos är tillämpbart eller

om inte.

Det finns inte längre bara som tidigare med den

en statstyp gamla auktoritetsstaten i myndighets- och expertversion. Alltmer

den offentliga verksamheten övertas förhandlingsstaten och

av av marknadsstaten och vad gäller i dem vet ingen. Många

som ämbetsmän rör sig under sin arbetsdag mellan dessa olika

stater, och det gäller att hela tiden håll rätt i

tungan mun.

Ytterligare har nätverk individer sträcker sig över

av som institutioner och organisationer. Dessa nätverk normalt inte

syns och kan inte utkräva dem, de finns där och

man ansvar av men

spelar för inte säga avgörande, roll för den politiska

en stor, att verksamhetens sätt att fungera.

Emellertid vågar jag påstå inte hade haft enda affär

att en

med politiker, politruker eller förvaltningschefer ämbets-

om männen fullgjort sina skyldigheter. Hade ämbetsmän haft civilkurage eller kanske ska säga ämbetskurage skulle de vägrat

man att delta attestera eller bokföra olagligheter eller olämpliga förfaranden. Vad är det detta kurage saknas Man kan

som gör att ställa ett antal faktorer medverkar till stärka ämbets-

upp som att

kuraget. Två huvudkategorier är aktuella: dels egenskaper hos

själva ämbetsmannarollen, dels egenskaper

hos personen som innehar viss roll.

en

Ser till rollegenskaper är det dels sådant att ämbets-

som

har instrument att uttrycka missnöje t.ex. mannen genom reservationsrätt och meddelarfrihet dels att han har någon grad

av

LENNART LUNDQUIST

autonomi gentemot sina överordnade t.ex. genom anställnings-

trygghet, automatisk löneutveckling med reglerad befordringsgång

och högre tjänster inte tillsätts den egna myndigheten. att av Anställningsförhållandena har försämrats katastrofalt under de

årtiondena. Dålig anställningstrygghet och individknuten senaste lönesättning ämbetsmännen inte har någon autonomi gör att sina chefer. Det finns exempel lönesättningen gentemot att direkt används tillhygge för att bestraffa de uppstudsiga. som

Det åberopas ofta ingen grund för dessa försämringar än

annan

önskan arbetslivet i övrigt, något propositionen

att vara som som

avskaffande professorernas anställningstrygghet i sin

om av aningslöshet meddelar. Det är alltså ekonomismens likställande av

privat och offentligt gäller medan demokratiaspekterna helt

som nonchaleras. Man häpnar över maktens ingen anarrogans som svarig instans söker motverka.

Det är inte konstigt fått tystnadens förvaltning där

att en tiger i stället för stå för vårt offentliga etos. Att några man att upp allt får tillskrivas deras personliga egenskaper som trots reagerar

personligt mod, kunskap vårt offentliga sakkunskap och

om etos,

yrkesstolthet integritet. I och för sig kan förstå tystna-

samt man den, nämligen det ofta går dåligt för dem opponerar vet att som sig. Erfarenheten är internationell. Det börjar med ledningens ogillande och slutar i värsta fall med sjukdom och självmord. tysta Trots detta kan tystnaden då den sannolikt leder till inte accepteras demokratins undergång. För demokratins skull måste ämbetsmännen det reagera mot är fel och Vi är starkt beroende ämbetsmännen gör som ont. av att det rätta och goda. Jag har tidigare givit för detta och argument

jag vill ta upp ytterligare några:

Ãmbetsmännen övervakar tillsammans så hela den 0 gott som offentli verksamheten från initiativ till im lementerin De kan i g a 8 . od tid förutse och för utvecklin 8 varna en viss ne gativ g . Ämbetsmännen är så väl insatta i verksamheten att de kan peka på 0

implikationer i de offentliga handlingarna inte är omedelbart

som

DEMOKRATINS VÄKTARE

uppenbara. De har tillgång till hemliga handlingar och kan i vissa fall lagligt informera massmedierna innehållet i dessa. om Ämbetsmännen utgör kunskapsmässig elit med i allmänhet 0 en en mycket hög arbetsmoral. De har oftast valt sitt arbete intresse p.g.a. för saken och inte för bli rika lönen. att

Ett särskilt problem massmedierna, och då i synnerhet tidär att ningspressen, inte förmår seriöst bevaka demokrativärdena. De

förvaltningsaffärer som verkligen ägnats intresse gäller ekonomi-

värdena och då löjliga bagateller t.ex. Mona Sahlin- och

oftast

Marjasin-affärerna. Aven de vidrigaste övertramp på demokrati-

sidan överses. Dels beror det okunnighet hos politiska journalister politikens väsen det finns dock någon handfull förvaltom

ningsjournalister inte tror den politiska slutar

som att processen med riksdagsbeslutet, dels marknaden för nyheter tacksamt att

tar emot upplysningar om kommunalpolitikers kostsamma besök porrklubbar i Bryssel och statsråds slarviga hantering konto-

av kort. Till början trodde jag eller åtminstone hoppades överen att trampen ekonomisidan berodde det fanns entreprenörer att

verkligen försökte använda de ekonomisystemen

som nya ett motsvarade det privata näringslivet. Förvisso finns det sätt som några sådana fall det normalt möter kan inte beskrivas men man med något ord än sjaskighet. Det är människor inte är annat som vuxna sin uppgift utan låter sig korrumperas makten. Men här av reagerar i alla fall pressen. Det gör massmedierna sällan eller halvhjärtat då det gäller brott demokrativärdena. Ett kommunalråd i kommun nära mot en Stockholm kunde relativt ostörd de anställda fick diskutesäga att frågorna innan besluten fattade, därefter fick de inte ra var men kritisera dem. Den idéhistoriskt orienterade känner här igen en gammal vän, nämligen Lenins demokratiska centralism utformad för det hemliga bolsjevikpartiet i det autokratiska Ryssland. En chef kunde straffa sjukvårdsbiträde med utebliven löneförhöjett ning bara för hon framförde synpunkter förfaranden i att organisationen, och stadsjurist kunde försvara lagbrott med en ett att

LENNART LUNDQUIST

lagstiftarna skulle ha gjort undantag de känt till stadens

om nya

organisation.

Konstruktivt

Vad återstår är den konstruktiva nivån vilken ska knyta

som

våra resultat från respektive normativ och empirisk nivå. samman

Uppgiften är utomordentligt besvärlig. Karl Mannheim säger

t.ex.: att rekonstruera ett samhälle under förändring är att

som byta hjul ett tåg i rörelse .".

. .

Något kan ändå göra. Jag några förslag till åtgärder

tar upp med hjälp vilka åtminstone kunde sänka farten

av man en skenande ekonomism.

0 Markera tydligt skillnaden mellan offentligt och privat. Offentlig verksamhet ska bedrivas i offentliga former och inte i

hybrider mellan offentligt och privat där ingen vad gäller.

vet som

° Precisera vårt offentliga etos. Det bästa sättet åstadkomma preciseringar är för-

att av etoset

modligen ständig offentlig diskussion.

genom en

° Förbättra ämbetsmännens förutsättningar att visa civilkurage.

Börja med återinföra tjänstebegreppet och knyt anställnings-

att och löneförhållandet till detta. Se till chefer förstår vikten

att av kritik.

° Utbilda i vårt offentliga etos och främja kontinuerlig

en diskussion konkreta fall.

av Självfallet ska i första hand ämbetsmännen utbildas i vårt offentliga det finns goda skäl till

etos, men att se att

journalistskolorna adekvat utbildning i offentlig

ger en

förvaltningen. En löpande intern myndighetsdiskussion av typfall är nödvändig.

° Utforma sanktionssystem för brott demokrativärdena.

ett mot Ett stort problem är att det finns chefer utan vidare bara

som struntar i sådant underordnades yttrande- och meddelarfrihet.

som Det krävs kategori, Brott demokratin, där det tydligt fram-

en mot

DEMOKRATINS VÄKTARE

går vad gäller. Om någon myndighetschef eller politiker

som dömdes till några års fängelse för brott mot demokratin tror jag att budskapet snabbt skulle fram.

° Se till kontrollorganen beaktar hela vårt offentliga

att etos. De offentliga kontrollorganen är snävt inriktade ekonomivär-

den och laglighetsgranskningar.

Jag brukar sluta mina föreläsningar med denna vädjan till den

som eventuellt har något inflytande vad sker i samhället: Se till

som att den f.d. ämbetsman Sjöfartsverket går under beteck-

som

ningen Fången positivt får någon de medaljer kung och

av

delar pågârenskulle verka

regering ut. tgärden som en kraftig symbolisk uppskattning ämbetskuragets fundamentala vikt och hopp

av ge för de många offentligt anställda gått in i eller är väg mot

som

en tystnadens förvaltning.

Resonemangen ovan utvecklas i

Lennart Lundquist:

Byråkratis/e etik. 1988 Studentlitteratur, Lund

Förvaltning och demokrati. 1991 Norstedts, Stockholm

Etik i øfentlzg verksamhet. 1991 Studentlitteratur, Lund

Förvaltning, stat och samhälle. 1992 Studentlitteratur, Lund Ärnhetsrnan eller direktör. Förvaltningschefens roll i demokratin.

1993 Norstedts, Stockholm

Statsvetens/eapligfårvaltningsiznizb/s.Problem, trender och program.

1994 Studentlitteratur, Lund

I demokratins tjänst. Statstjánstemannens roll och vårt ofentlzlga etos,

Rapport till Förvaltningspolitiska kommissionen

SOU 1997:28 Demokratins väktare, Ämbetsmännen och vårt offentliga

etos.

1998 Studentlitteratur, Lund

Demokratin och

kompetensen

Bo Södersten, professor, Jönköping

Dagen började ganska fridsamt och abstrakt. När Lundquist började blev jag faktiskt orolig. En idealiserande ansats det

mer var länge jag hörde. Dock vände han sedan klacken totalt. Den

sen

delen hans anförande inte bara roligt utan också senare av var mycket tankeväckande. Jag har andra uppfattningar vissa

om saker. Det finns utrymme för samtal så småningom.

Låt mig, för att det ska bli struktur diskussionen, presentera vad jag har hjärtat. Mitt huvudtema är skillnaden mellan ekonomismen och demokratin, eller preciserar skillnaden mellan

mera det politiska och marknadsekonomin. Det är fråga

systemet en

är illa förstådd, enligt min mening, är fullständigt som men som central.

jag förmodar anledningen till min medverkan är de artiklar

att

jag skrev i DN Debatt i december förra året december som 1997. DN är mycket duktig sätta rubriker och följdriktigt

att

rubriken Begränsa demokratin. Det är artiklar jag har var som skrivit det har blivit så mycket bråk även jag år

som om, om ganska i den här

van genren.

Många starkt avstånd från artikeln och

tog personangreppen mig närmade sig i åtskilliga fall det groteska. Till börja med så

att

jag den debatt följde styrdes känslor än tror att som mer av av någon reflekterad eftertanke. Så småningom insåg åtskilliga

nog

de frågor jag allt är värda diskuteras. att som tog upp trots att

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

En de frågor jag behandlade frågan politikens

av som var om kompetens. Begreppet kompetens kan användas i åtminstone två olika meningar. En har att göra med frågan: Vad ska egentligen

politiken syssla med Vilka frågor ska den politiska domänen

omfatta Vad är det egentligen det politiska systemet skall

som koncentrera sig på

Vi vet att vissa frågor normalt överlämnas till andra

organ, har exempelvis oberoende domstolar. Det kan handla över-

om att lämna delar den ekonomiska politiken till från det politiska

av systemet fristående Riksbanken.

mer organ, som

Jag började akademisk lärare i Stockholm i januari 1960. Jag

som hade läst i Uppsala och blivit licenciat den gode professorn

men

ansåg mig fullkomligt oduglig. Han att det där blir aldrig

sa

nånting än politisk aparachik. Iväg med honom till

annat en Stockholm Och kanske hade han rått, vad vet jag.

På den tiden det fullständigt naturligt finanspolitik och

var att penningpolitik måste samordnas. Tanken då skulle för-

att man ordat oberoende riksbank fullständigt omöjlig. Hade jag

en var

sagt någonting i den riktningen skulle jag säkerligen fått sparken

efter månader.

ett par

Men är alltså där. Nu central del den

nu vet att en av

politiska, demokratiska domänen frågan växelkurspolitik,

- om

räntor, och penningpolitik har lämnats över till om om - en riksbank år oberoende. Varför har det egentligen skett Jag

som finner inget lätt den frågan, det är fråga

svar men en som trots allt bör leda till reflektion och förmå fråga varför har

oss att oss

haft den här utvecklingen.

Varför är det så vissa frågor det här är den tydliga

att - mest läggs under experters bestämmande Det har delvis att göra med att frågorna är tekniska till sin Men det har också göra

natur. att med effekten viss politik, de negativa effekterna, ofta

att av en kommer före de positiva effekterna. Om ska föra anti-

man en inflatorisk politik så leder det lätt till åtstramning och arbetslöshet och den lägre inflationstakten kommer kanske

först lite senare.

Bo SÖDERSTEN

Varför ska lämna över sådana här frågor till någon form

man

relativt oberoende expertorgan Man bör fråga vilka ekonoav miska aktiviteter bör överlämnas åt marknaden och vilka

som som bör skötas i den politiska sfären och lösas demokratiska

genom beslut. Vi det heliga allt är det svenska folkets rätt

vet att mest av att be-skatta sig självt. Den frågan kanske inte ska ta upp.

man Men det finns mängd andra frågor. Det har förts katastrofal

en en

bostadspolitik i Sverige under lång följd år. Den har bidragit

en av till den svenska ekonomin har underminerats. Varför ska

att

exempelvis bostadspolitiken inte föras från den direkta politiska

ut domänen Jag inte det finns några enkla de här

tror att svar

frågorna.

Nu är det så att har alla våra olika komparativa fördelar. Det är ganska naturligt de demokratiska

att en statsvetare ser

problemen och de politiska problemen sitt perspektiv. Jag är

ur

allt ekonom till professionen eftersom jag riksdagstrots men var

under nio år från 1979 till 1988 för socialdemokraterna, man Kopparbergs län, så har jag viss politisk erfarenhet. Innan jag

en korn in i riksdagen åkte jag dessutom runt och agiterade, om inte

heltid så under ganska del min tid.

en stor av

En del de saker jag kommer säga här kanske åt-

av som att skilliga kommer att tycka verkar egendomliga för att inte

av er säga bisarra, därför det är åsikter sällan framförs i svensk

att som debatt. Därför är det viktigt för mig så tydlig jag

att vara som

någonsin kan.

Min värdepremiss är den ganska självklara, demokratin är

att viktig och det styrelseskick bör slå vakt Därvid håller

som om. jag med Tingsten i demokratin slags överideo-

synen som ett logi. Men jag samtidigt demokratins domän behöver

menar att avgränsas klart. Jag det är först då den politiska

tror att som makten kan utövas ett effektivt sätt.

Av särskild vikt för ett land vårt med dess tilltro till staten

som

slagslösare alla problem och med världens största som en av offentliga sektor blir avgränsningen just mellan marknad och

politik.

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

Vi har i vårt land i dag två centrala maktcentra: sidan den

å ena politiska sfären i stor utsträckning domineras det social-

som av demokratiska partiet och måste tillägga LO, å den andra

- man sidan storföretagen i utsträckning är multinationella och

som stor där den övervägande delen verksamheten ofta ligger utomlands.

av Men ledning och bestämmande är trots allt alltjämt i utsträck-

stor ning nationellt baserad.

Dessa två maktcentra har i dag tämligen antagonistisk in-

en ställning till varandra. Storföretagens ledare ofta att

menar

politikerna har låg kompetens, att de ganska ofta inte är

mottagliga för rationella och de sätter makten framför

argument att allt. Ledande politiker och företrädare för LO å sin sida

menar att storföretagens ledare ofta handlar kortsiktigt och snävt före-

ur ett tagsekonomiskt perspektiv. Vidare, och det är kanske det centrala, är de materialistiska och egoistiska. Det visas inte minst

senare av

de mycket höga löner de ofta beviljar sig själva. Löner i

som storleksordningen tio miljoner året kan ingen människa

om vara

värd. Så brukar argumenteringen gå.

Jag tror att det är korrekt hävda spänningen mellan

att att politik eller den demokratiska sfären sidan och storföretagen

å ena eller marknaden å den andra knappast någon gång under vår moderna politiska historia har varit så den är i dag.

stor som

Traditionellt har Sverige brukat framställas medel-

som vägens land, land präglat hänsyn och ömsesidig förståelse

ett av

mellan ledande politiker och företagsledare. Jag

grupper som tror inte att det är särskilt mycket det samförståndet finns kvar

av som

i dag.

En helt central fråga är: Hur skall inkomster egentligen fördelas Bör det ske i den politiska eller i den ekonomiska sfären

Vårt land är starkt präglat egalitära synsätt. Många hävdar

av -

eller mindre implicit egentligen inte bör ha några inmer - att komstskillnader mellan människor, i varje fall inte i någon större utsträckning. I detta perspektiv blir varje löneskillnad uttryck för en orättvisa. Inte minst tror jag att 1968 års revolution och den

förändring i tankemönster och åsiktsparadigm följde i dess

som spår, och bröt igenom med full kraft under 1970-talet, har

som

Bo SÖDERSTEN

haft följdverkningar ännu i dag knappast har någon

stora som

genomreflekterad på. Det är svårt att uppskatta och förstå

mer syn

genomgripande förändringar i uppfattningar och tankemönster i

näraliggande tid och jag tror att det här är ett exempel ens egen detta.

Samtidigt tror jag att många känner att ändock lever i

av oss

marknadsekonomi, dessutom för varje år går tycks bli en som som

och globaliserad. För ett land vårt, med medlemskap

mer mer som i EU och kanske med EMU i faggorna, är det internationella be-

roendet ganska direkt och påtagligt.

Går egentligen marknadens och demokratins krav att förena Eller finns det inbyggd motsättning eller kanske rivalitet

en - mellan å sidan den demokratiska välfärdsstaten och å andra

ena sidan marknaden motsättningarna inte kan tämjas

som gör att om och hållas under kontroll så kommer systemet att förtvina och i stå Är det kanske denna otämjda rivalitet Sverige

som gör att sjunker allt längre ned i välståndstabellernas jämförelser Ãr det denna motsättning gör våra totala inkomster är 400

som att miljarder lägre än vad de skulle varit vi sedan 1970 följt med

om

det europeiska genomsnittet i dess ekonomiska utveckling

Jag skall försöka slags tentativa dessa frågor och

ge ett svar försöka belysa motsättningen mellan marknad och politik. Jag har med åren alltmer börjat inse vikten att i olika sammanhang ha

av ett historiskt perspektiv, att inte glömma står, beror

att var

varifrån kommer, att utvecklingen ofta är "path-dependent för

använda modeord. att ett

För att klargöra dessa samband skall jag använda mig både

av

historiska exempel och analytiskt präglade

av mer resonemang.

I och för sig är det kanske inte så märkligt marknad och

att politik har kommit antagonistiskt förhållande till varandra. I

i ett svensk samhällsdebatt ofta marknad och politik

ses som motsatser. Det är olyckligt för det svenska samhället. Analytiskt sett är det dessutom enligt min mening absurt. tanke eller uppfatt-

Den stora ning jag kommer att driva här i dag är i stället att det poli-

som tiska systemet, att demokratin, inte kan fördela inkomster. Det går inte att bestämma samhällets eller så vill det ekonomiska

om man

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

systemets grundläggande inkomstfördelning demokra-

genom en tisk procedur, rösta hur inkomsterna skall fördelas.

genom att om

Tvärtom måste varje politiskt system ha ett ekonomiskt system

sitt ekonomiska ankare. För demokratin blir det fullständigt som naturligt att det är marknadsekonomin som kommer att utgöra detta demokratins ekonomiska ankare.

För klargöra det här skall jag använda mig vad jag har

att utav kallat för den historiska trappan.

Välfärdsstaten 1950-

Industrialismen 1820-1973

Marknadsekonomin 1550-1776

Först har vi här vad jag kallar för marknadsekonomin och jag daterar det från 1550 till 1776. Sen har vi det andra trappsteget

jag kallar för industrialismen och det daterar jag från 1820 till som 1973 och därefter det tredje trappsteget jag kallar

som välfärdsstaten och det daterar jag från 1950 och framåt.

Inom samhällsvetenskapen finns ingen linjär utveckling. Tvärtom

utmärks den åtskilliga dess delar inte existerar. Social-

av att av antropologin har ägnat sig åt att i 100 år leta efter matriarkat utan att finna några. Sociologin blev ett offer för 1968 års ideologiska eufori och dess efterföljande intellektuella bakfylla. Som någon sade ämnets professorer: They took their students out into

om the Wilderness and they returned. Sociologin i dag är inte

never särskilt synlig över horisonten. Och det mängd frågor

är en som

borde någorlunda välmotiverade vetenskapliga

svar - - - som därför

saknar svar.

Men det finns samhällsvetenskapen som verkligen

en gren av har gjort framsteg och har levererat paradigm-

stora som ett sant skifte och det är den moderna ekonomiska historien. Centrala

här är Douglas North, Nathan Rosenberg, Birdzell och namn Thomas. De har lärt vad marknadsekonomi innebär och satt

oss

Bo SÖDERSTEN

in marknadsekonomins utveckling i dess historiska perspektiv och

deras tes lyder ungefär följande sätt.

På 1500-talet hade tre stora civilisationer. Vi hade å sidan

ena den kinesiska, å andra sidan den islam/ arabiska och vi hade vidare

den västeuropeiska. Kineserna var överlägsna teknologiskt sett,

araberna överlägsna vetenskapligt sett. Men vid den här tiden

var började någonting att hända i västerlandet. Vad det Jo,

var man började handla med varandra systematiskt sätt. Det

ett mer

fanns alltid överskottsregioner och det fanns naturligtvis också

alltid underskottsregioner levde under svältliknande för-

som hållanden. Nu började systematiskt att handla och jämna

man mer ut skillnader mellan olika regioner. Det här process som

var en gick nästan omärkligt framåt och inte lade särskilt

som man

mycket märke till. Det fanns vissa teknologiska framsteg, fartygen

blev lite bättre inte särskilt mycket

men mer.

Men alla handelsmän förr eller råkar i kon-

vet att senare flikter med varandra. Det här också transaktioner

var som tog åratal. Man skulle utrusta båt och skicka den till Indien och så

en måste ha något lösa de konflikter uppstod och då

man sätt att som behövde ha någon form rättssystem. Man behövde betal-

man av ningsmedel. En central företeelse i företagsekonomi är ränta. Ett hundra kronor i dag är inte alls sak hundra kronor

samma som

ett år och då talar jag inte inflation eller något liknande om om

nutida inkomster alltid är värda än framtida inutan om att mera komster.

Det här implicerar, ska kunna växla nutida

att om man inkomster framtida inkomster så måste ha begreppet

mot man ränta. Men de två stora religionerna då, den katolska å sidan

ena och den islamiska å den andra, hur såg de begreppet ränta Jo,

lika med utsugning, det ocker, det förbjöds. Men ränta var var samtidigt behövde ha betalningsmedel och handelsmännen

man arbetade med växlar i olika former betalnings-

ett system av som medel. Dessa implicerade ränta och mullorna och kardinalerna hängde inte riktigt med. Efter 150-200 år hade system

man ett med relativt moderna betalningsmedel. Sedan också ha

måste man

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

försäkringssystem och de här utvecklades vid kaffeborden i London. En köpman skulle rusta skepp och sända det

som upp ett till Indien kunde andra delade risken med honom eller

som

övertog hela risken så att han inte behövde den. Till slut som ta lyckades också skilja den politiska sfären från den

man att ekonomiska.

Hur hade makthavarna tidigare fått resurser Jo, i princip

rofferi. Man lade beslag de rikedomar fanns, vad genom som

kunder komma åt furstar, stormän och kungar. Men man - nu

övergick till där rofferiet med beskattning.

man ett system ersattes Det här ett systern gynnade båda Det blev bättre

var som parter. för köpmännen, de fick bättre överblick och de

en visste att åtminstone skulle behålla viss del vinsten sina investe-

en av av ringar. Det bättre också för makthavarna för de fick regel-

var mer bundna inkomster.

I slutet 1700-talet hade utvecklat alltså

av man ett system som utmärktes rättssamhället och de goda institutionerna, dvs.

av man hade organiserat fram det år marknadsekonomins centrala

som punkter. Varför har jag skrivit årtalet 1776 Jo, därför det

att var årtalet då Adam Smith skrev Nationernas välstånd och han kodifierade där hela det här Han hade förstått precis vad

systemet. det handlade och skrev innebörden det

om ner av marknadsekonomiska

systemet.

Men märk väl att under den här tiden gjorde praktiskt

man

taget inga synliga ekonomiska framsteg. Nationalprodukten växte

med kanske 0,1 % året och då får hålla i 700 år med

om man den tillväxttakten innan inkomsterna fördubblas. Man hade krig,

hade franska revolutionen i slutfasen den här perioden, man av

hade de Napoleonkrigen. Men från 1820 så man stora sen var Napoleon slagen, fransmännen borta leken och Eng-

var ur nu var land det dominerande landet och vad hände nu Jo, det

var nu som industrialismen växte fram och det visade sig att när väl

man hade det marknadsekonomiska så fungerade ekonomin

systemet

sedan självspelande piano. Det visade sig teknologiska

som ett att

framsteg, kapitalackumulation lönsamt och skedde i snabb

etc. var takt. De lyften för världsekonomin och naturligtvis för

stora

BO SÖDERSTEN

Europa kom från 1820 fram till 1914. Det oerhört tänkvärd

är en historia.

Sedan kom första världskriget. Kanske den största katastrofen någonsin, eller de riktigt stora katastroferna i mänsklighetens

en av historia. Det internationella handelssystemet slogs sönder. Ur det första världskriget de kollektivistiska tankegångarna fram med

steg nazism och kommunismen. 1900-talet blev till del djävlarnas

stor sekel. Men tack och lov blev det ett kort sekel. Det tog slut 1989 med kollapsen det kommunistiska systemet och Berlinmurens

av fall. Under tiden hade också de gyllene åren från 1940-talet fram till 1970-talet då hade magnifik tillväxt.

man en

Jag ska sammanfatta den svenska historien med enkel tabell.

en

Tillväxt i real BNP i procent 1870-1970

I denna framgår den reala tillväxten i nationalprodukten från 1870 till 1970; det gyllene seklet. Vi drogs in i världsekonomin och började exportera ganska enkla saker från 1870 till 1880. Sedan kom 1890 till första världskriget, den fantastiska period då de

stora entreprenörerna steg fram: de Laval, Wenström, Nobel och allt

vad de hette. Runt deras uppfinningar skapades företag

som snabbt växte sig till stora internationella företag, alltjämt

som utgör ryggraden i den svenska ekonomin. Så kom mellankrigstiden och den jag antydde katastrof.

var som en

USA gled in i depression 1929 de inte tog sig förrän

en som ur långt fram 1940-talet. Det internationella handelssystemet slogs sönder. Latinamerikanska ekonomier halverades, deras

praktiskt raderades Men hur gick det för oss export taget ut osv. Jo, 1920-talet lysande decennium för och den

var ett oss stora depressionen såg vi bara ett litet hack i kurvan inte minst

som

tyskarna började och bra fart sin ekogenom att rusta upp satte

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

nomi från 1934. De behövde svenska exportprodukter

en massa

drog med sig också den svenska ekonomin uppåt. Sen stod som där vid skarven mellan 1940- och 1950-talen och då hade alltså haft 80 år obruten tillväxt i vårt land. Det fanns kanske ett

av annat land, japan, hade vuxit snabbare än vi, det fanns

som men inget annat land hade tillnärmelsevis tillväxt i

som samma som sin nationalprodukt. Det är klart det här skapar mentalitet

att en hos folk och hur såg svenskar själva då Och hur såg

ett oss

20 år i slutet 1960-talet efter rekordåren

oss senare av

Vid 1960-talets slut så såg tillbaka ett land med 100 år

av obruten tillväxt. Hur såg då oss Jo, såg själva

oss som det utvalda folket. Sedan korn då 1970-talet med först missväxt, sedan oljekris, sammanbrottet 1973 för det s.k. Bretton Woods-

med fasta växelkurser. Vill år under de systemet man ta ett senaste 50 åren då historiens hjul vände så måste det bli 1973.

Därtill kommer också det finns många

att som argumenterar

för, vi inne tidigare, de teknologiska framstegen i

som var att ändrade karaktär: Från ha varit arbetsanvändande under

att mass-

produktionens tid till att, när kommunikationsteknologin slår

igenom, i stället bli arbetsfrånstötande; marginalproduktiviteten sjunker och lönerna okvalifrcerade Även

sjunker för stora grupper. förändringar i världshandelns mönster spelar in.

Vad svarade vi, vad det Sverige svarade med när krisen

var som kom från och med 1970-talet Det våldsam expansion

var en av den offentliga sektorn. När den svenska modellen stod i sin

vackraste blomstring ungefär 1/2 miljon sysselsatta där.

var en Sedan ökade antalet sysselsatta under 25 år med över 1 miljon. En helt fantastisk utveckling.

Det är det här jag utgör del det problematiska

som menar en av i den svenska utvecklingen och ska lite djupare varför det

se förhåller sig så. Det beror enligt min mening följande och

nu säger jag det bisarra till Enligt min mening så kan det politiska

er: systemet, demokratin, aldrig ensamt fördela inkomster. Varje politiskt system måste ha ett ekonomiskt system ankare

som som fördelar inkomster efter någorlunda rationella kriterier.

Bo SÖDERSTEN

Vad är det då för ankare demokratin naturligen har jo,

som det är just marknadsekonomin. Hur fördelas inkomsterna i

en

marknadsekonomi Ja, kan företagsledaren egentligen

man säga att

har eller möjligen två uppgifter metering och monitoring,

en för att använda engelsk terminologi. Han ska å sidan mäta

en ena

arbetsansträngning eller produktivitet också tilldela. Vad

men företagsledarna har göra är mäta de anställdas och även

att att kapitalets produktivitet och sedan måste han tilldela inkomsterna till de anställda efter rationella kriterier. Det är det här är

som marknadsekonomins kärna. Hela den neoklassiska, hela nationalekonomins kärna bygger att försöka förklara det här.

Ur den här synpunkten innebär alltför stor offentlig sektor

en

och övertunga välfärdssystem påtagliga problem. De leder lätt till

både att den ekonomiska utvecklingen och till

stannar av att demokratin kan problem. Varför

Marknadsekonomins styrka år att den har klara regler för hur aktörerna skall uppträda. Man kan kanske säga att de inte alltid

följs och kan ogilla utfallet den inkomstfördelning

man av som en marknadsekonomi leder till det går knappast att förneka att

men den innebär väldigt klara och ekonomiskt rationella regler för hur inkomster skall tilldelas aktörerna. Det är själva kärna i marknadsekonomin.

Hur förhåller det sig med den offentliga sektorn. Åtskilliga

nu ekonomiska verksamheter drivs där, inte minst i form offentliga

av monopolverksamheter administreras kommuner och

som av

landsting.

Efter vilka principer tilldelas aktörerna här inkomster Den frågan är faktiskt inte så lätt på.

att svara

Till att börja med kan konstatera att någon efterfrågan

som mäter konsumenternas önskemål och preferenser knappast finns. Det medför i sig det blir praktiskt omöjligt också mäta

att taget att de anställdas insatser ett tillfredsställande sätt.

Ofta är också efterfrågan mycket starkt subventionerad. Det gäller exempelvis inom barnomsorgen, där kostnaden barn och

per år ligger 80 000 90 000 kronor. Föräldrar betalar i dag

runt en viss avgift som säkert många kan känna betungande. Men

som

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

jag praktiskt inga föräldrar skulle beredda att

tror att taget vara betala dagens höga kostnader ficka. De mycket starka

ur egen subventionsmoment finns i dag leder till får

som att en överkonsumtion denna tjänster. Det i sin tur leder till att

av typ av

konsumtionen offentligt producerade och offentligt

av subventionerade tjänster blir alltför stor i förhållande till vad konsumenternas verkliga preferenser skulle innebära. Den offentliga skattefinansierade konsumtionen tränger i själva verket undan privat konsumtion. Finge föräldrarna ha större

ett

inflytande skulle mindre läggas barnomsorgen och

resurser mer i stället kulturella aktiviteter, bättre inredda bostäder,

resor, datorer, pedagogiska leksaker och liknande ting.

mer av

Ser ett annat offentligt monopol, landstingens sjukvård, ser

också här hur svårt det är sätta rätta löner, utforma

snart att att verksamheten effektivt och att sätta rätta taxor. Vi vet att en majoritet i riksdagen inför höstens val argumenterar för att mer

skall tillföras vården. Låt mig dock påminna hur utresurser om vecklingen har varit de trettio åren. 1970 fanns 10 600

senaste läkare i vården. 1980 antalet i 16 900. Sedan dess har

var upp antalet läkare ökat med ytterligare 10 000 och är i 27 000.

nu uppe På likartat sätt har antalet sjuksköterskor ökat från 36 000

ett 1970 till 90 000 i dag. Samtidigt är antalet läkarbesök

per invånare i vårt land i genomsnitt 2,4 mot ett europeiskt genomsnitt 5,2. Det kan också nämnas antalet läkare i vårt

att land är dubbelt så stort som i England.

En engelsk kirurg ungefär 700 patienter år under

opererar per det svensk 250. Operationssalarna Karolinska

att en opererar sjukhuset skall användas 40 timmar i veckan. I realiteten används de 15 timmar i veckan. Tänk att Volvo ett motsvarade sätt

er skulle använda kapitalintensiv utrustning ineffektiva

samma satt.

Samtidigt vårdkostnaderna i fasta priser från 1960 till

steg 1990 med 235 %. Produktiviteten är svår mäta här. Men de

att

mätningar gjorts tyder att den kontinuerligt sjunkit.

som

Bo SÖDERSTEN

Om läkarna kan verkligen ställa frågan: Vad gör dom man

egentligen Man kan knappast undgå än vården in-

annat att ger tryck Öststatsekonomi, än i lyxförpackning. En som av att vara om också framfört den ståndpunkten är Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall. Den bristfälliga organisationen och de ineffektiviteter den som upphov till leder till att är i ständigt behov av mer ger man Detta har också upphov till taxesättning är resurser. gett en som helt osannolik. I grunden bygger det svenska välfärdssystemet den s.k. fördelningsprincipen. Det innebär betalar skatter att man och avgifter under sin aktiva tid den vård mot att som man behöver antingen vid olycksfall och sjukdom eller sin ålders höst redan är betald via skattemedel. I synnerhet bör gälla att de skatter betalar under sin aktiva tid skall täcka kostnaderna för man den åldringsvård kan behöva. som man Nu börjar dock denna princip alltmer luckras och att upp kommunerna i ökad utsträckning ut avgifter för vårdkostnader. tar Det är heller inga små belopp det rör sig om. Ijönköpings kommun ligger den högsta avgiften 36 000 kronor i månaden. I fjol fann revisorerna också tagit 400 kronor i timmen att man ut

för service från hemtjänsten där egenkostnaden i själva verket inte

uppgick till än hälften. Fallen där äldres alla inkomster går till mer är legio. Den har skaffa sig privat vård får taxor som resurser att vanligen aldrig någon restitution från kommunen trots att bekostar sin äldrevård själv och intet sätt ens nu personen belastar kommunen efter att under ett långt liv ha betalat kommunala skatter. Vad har egentligen dessa frågor med demokratin och dess ut-

formning att göra Sambandet är följande. Vi har i dag majoritet väljarna

en av - 65 % eller så i dag antingen är anställda i den offentliga - som sektorn eller försörjs via offentliga kassor. Detta är ett för demokratin förhållande. Det har lett till vad jag kallar nytt att primära skattebetalare det vill säga genererar sina - personer som inkomster inklusive sina skatter i dag är en minoritet av egna -

befolkningen.

DEMOKRATIN OCH KOMPETENSEN

För 25 år sedan fick varje primär skattebetalare varje närande

-

så vill försörja 0,8 primärt skatteom man - personer som var försörjda. I dag har den siffran än fördubblats till 1,8

mer

Att detta förnyad skärpning åt demokratins personer. ger en

problem tror jag är ofrånkomligt.

Om välfärdsstaten skall kunna räddas är det därför nöd-

nog vändigt att den reformeras och förändras grundligt så balansen

att mellan den marknadsutsatta delen vår ekonomi och den icke

av marknadsutsatta eller den politiskt styrda förändras till marknadsekonomins fördel. Detta är bland nödvändig just för de

annat att principer för fördelning inkomster gäller i marknads-

av som ekonomin skall ett större utrymme än vad är fallet i dag.

som

Åtskilliga säger också att måste större privat sektor inte

en minst mot bakgrund att den skattebas är nödvändig för

av som

välfärdsarrangemangen skall kunna vidgas. Jag också det

tror att argumentet för ökade marknadsinslag och konkurrens är

mer av

riktigt. Något paradoxalt jag dock att det väsentliga skälet för

menar att vår demokrati skall kunna överleva i frisk form och förnyas är att den politiska domänen minskar. Det är ökade mark-

genom nadsinslag och begränsning den demokratiska domä-

genom en av

demokratins kompentens och livskraft paradoxalt nen som nog kan förnyas och förstärkas.

Etik i vetenskap,

förvaltning och politik

Elisa Abascal Reyes, riksdagsledamot mp, ledamot av

Demokratiutredningen

Jag sitter här för jag skulle vilja dela med mig de personliga att av erfarenheter, jag har gjort politiker. Jag har inte något som som sätt ambitionen att göra någon slagsvetenskaplig framställning.

Jag tänkte två konkreta exempel. Om tidigare, för ta upp man så sedan skulle kunna säga i dag, skulle vilja för-

ganska länge man

ändra världen och därför ville bli politiker, så är det desto

vanligare i dag jag vill förändra världen och att man säger att därför vill jag bli tjänsteman. Men medan politiker måste ta en för sina beslut inför väljarna mycket direkt att t.ex. ansvar genom riskera inte bli återvald, så skyddas tjänsteman t.ex. av att en arbetsrätten, och än bättre, tjänsteman behöver inte avkrävas en

några personliga och politiska ställningstaganden och behöver inte

motivera sitt handlande politiker förutsätts samma sätt som en

utifrån yrkeskunskap och kompetens.

agera en en Men vad händer i dag, i samarbete mellan politiker och som ett

tjänstemän, är tjänstemän i många fall har väldigt stort tolk-

att ett

ningsföreträde verkligheten; det är nästan omöjligt för många

av hantera den informationsflod de översköljs med

politiker att som

och hantera alla de områden de har att göra med. En att som tjänsteman kan inte bara ha tolkningsföreträde direkt kan uran också välja infallsvinklar, formulera problem och det här tycker är centralt föreslå åtgärder. Det är ofta så politiker ställs

jag att

-

inför förslag, tjänstemannaförslag, ställning till, för-

ett ett att ta hoppningsvis med flera olika alternativ, det är fortfarande men tjänstemännen har formulerat de olika åtgärderna. På ett sätt som

ETIK I VETENSKAP, FÖRVALTNING OCH POLITIK

är det kanske bra politiker, egentligen ska bidra med sina att som visioner och värderingar, inte sig in i i olika förslag och ger att peta därmed ställer till saker kanske inte riktigt avsedda. Å som var andra sidan så har inte tjänstemännen fått i uppdrag eller mandat

att styra utvecklingen utifrån någon slags värderingsfri kompetens.

Politiker upplever tyvärr i dag, när de kommer till organisation en där tjänstemännen kanske har funnits i 20-30 år och det gäller -

inte bara rikspolitiker även kommunalpolitiker det är

utan att oerhört svårt ändra saker och ting, därför de ofta ställs inför att att fullbordar faktum. Det finns inga valmöjligheter. Det innebär att tjänsteman har ett tolkningsföreträde och därmed har om en stort en stor möjlighet att påverka den politiska och kanske processen det sättet har viss makt, så kan fråga sig, har då en man vem makt över tjänstemännen Man kan alltid hävda tjänsteatt står fri och obunden och skall fullständigt oväldig mannen vara men så fungerar inte människor och det är svårt hålla någon att

slags hundraprocentig objektivitet i möte med de olika kontaktsåväl tjänstemän politiker har. Olika kontaktytor

ytor som som

har olika betydelser och jag miljöpartist kan säga jag

som t.ex. att litar i större utsträckning Naturvårdsverkets uppgifter än vad jag litar Svenska Petroleumsinstitutets uppgifter. Det måste faktiskt ska påverka den politiska vara så att om man och delta i demokratiska beslut så måste det väldigt processen vara

effektivt att påverka tjänstemännen innan påverkar politiker-

man Därför vi allt fler oheliga allianser, jag kallar det, na. ser som

mellan myndigheter och lobbyorganisationer eller särintresse-

organisationer. Den första tillställning jag riks-

som var som

dagsledamot hösten 1994 middag Svenska Vägför-

var en som

eningen, en intresseorganisation för vägbranschen, anordnade. Det

trafikutskottets ledamöter bjudna och jag var som vara var ledamot i trafikutskottet. Middagen föregicks information. av Under informationen dyker och olika en man upp presenterar projekt sker i Vägverkets regi och jag känner igen den här som hög chef inom Vägverket Region Stockholm. Det mannen som en fanns absolut ingen klar uppgift vilken roll han hade det om här mötet, han där företrädare för Vägverket eller för om vara som Svenska Vägföreningen. Problemet, när han dök individ, upp som

ELISA ABASCAL REYES

det inte fanns någon klar skiljelinje mellan Vägverket och var att Vägföreningen i det här fallet. Man kan då undra hur det här kan komma sig. Jo, Svenska Vägföreningen har funnits i än 70 år mer och deras första paroll när de gick in för att påverka Riksdagen var: Motorisera Sverige. Den parollen håller väl än i dag men

Vägverkets uppdrag, har formulerats politiskt, är inte att

som motorisera Sverige. Men samarbetet mellan de här två organisa-

tionerna myndigheten och intresseorganisationen har varit

- väldigt tätt under flera år och inte minst att Vägföreningen genom har delat ut årliga stipendier till Vägverkets anställda för olika

insatser och Vägverket har köpt konsulttjänster

att av

Vägföreningen.

Jag har inte varit att detta samarbete. I ensam om reagera och med att de här två organisationerna företräder två olika roller eller intressen och ändå samarbetar kritiserade jag 1995 det här samarbetet och det visade sig att Vägverket, till skillnad från vad jag och många andra trodde, inte medlem i föreningen utan var endast kallade det, observatör och hade var, som man en

observatörsplats i styrelsen. Den avvecklades ganska snabbt efter

att fler och fler frågor började dyka och något sätt så måste upp

även Vägverket ha insett olämpligheten i det här.

Då kan fråga sig, är det inte bra att Vägverket som mynman dighet har bra kontaktyta med organisation omfattar så en en som många delar branschen Visst är det bra och det konstigt av vore de inte hade något samarbete alls. Men eftersom Vägföreningom i sin driver kampanjer olika politiska beslut och en tur mot t.ex. lämnar in remissyttranden olika förslag så jag att det egna anser

är vanskligt Vägverket skulle medlem. Vägverket skulle

att vara då också medundertecknare sådana här handlingar. stå som 1996 reagerade Konstitutionsutskottet med anledning den av motion jag skrev och beslöt att den pågående förvaltningssom politiska kommissionen skulle i uppdrag att utreda samarbetet

mellan statliga myndigheter och olika särintresseorganisationer. I

betänkandet I medborgarnas tjänst SOU 1997:57 det här tas

Visserligen föreslår i betänkandet att förvaltnings-

upp. man

myndigheternas möjligheter att ingå avtal, att bilda bolag, att ingå i föreningar ska klarläggas i övrigt håller sig väldigt

men man

ETIK I VETENSKAP, FÖRVALTNING OCH POLITIK

kallsinnig och att det är fullt naturligt och helt nödvändigt,

menar

med tanke den utveckling Sverige genomgår ökad

som mot en

internationalisering, behåller kontaktytor de här.

att man som Men formen för dessa kontaktytor diskuteras inte särskilt utförligt.

I dag, måste jag säga, efter den reaktion kom från politiskt som håll, är det lättare fästa tilltro till Vägverkets uppgifter då att -

talar jag inte bara Vägverkets publikationer även i den

om utan dagliga kontakten med tjänstemännen i och med det är - att en

klar skiljelinje mellan Vägföreningen och Vägverket. Det inte

är

säkert det Volvo Sveriges medborgare i alla

att som gynnar gynnar lägen, inte när de gäller kommunikationer i alla fall.

Det är självklart så inte kan lägga över hela att man ansvaret

tjänstemännen när det gäller underlaget. Man kan aldrig för

ta givet att ett underlag får politiker till hundra är man som procent korrekt och objektivt det måste finnas någon form grundmen av

läggande tillit.

Jag skulle vilja exempel, också det från trafikomta ett annat rådet, det är lite tydligare när det gäller det här men typen av samarbete. 1994 bildades föreningen Svenskt Flyg är intressesom en organisation för flygbranschen eller de själva säger: Svenskt som Flyg är ett forum för svenska flygintressenter vill stärka flygets som roll allmänt kommunikationsmedel och slå vakt svensk som om flygindustri. Det är alltså väldigt tydligt uttalat vad de vill. Såväl

kommunala flygplatser flygbranschen och flygindustrin är

som medlemmar, det Luftfartsverket initiativet till men var som tog att bilda den här organisationen och det är också Luftfartsverket som är drivande medlem. Det här skedde med regeringens goda

minne. Vad kan då kritisera Jo, självklart är det positivt man att det finns utbyte information mellan den här organisationen ett av och Luftfartsverkets tjänstemän. Men samtidigt kan med viss man

förvåning läsa de pressreleaser och publikationer Svenskt

som Flyg

ger ut, samtidigt har i åtanke även Luftfartsverket är om man att med. En rubrik jag hittade Banverkets kalkyler är vilseledanvar: de, rubrik Snabbtåg Bottniabanan leder till en annan var: arbetslöshet" och tredje rubrik Bromma måste finnas en var: kvar flygplats, bostäder kan bygga någon annanstans. som man Oavsett vad tycker de här frågorna politiskt kan man om rent man

ELISA ABASCAL REYES

fråga sig vad det är för situation har, när statlig myndighet

man en

direkt går i polemik mot andra statliga myndigheter och

mot politiskt fattade beslut.

Sammanfattningsvis skulle jag vilja säga att jag tycker kan

man

tydligare utveckling tjänstemän och statliga

se en mot att myn-

digheter får roll opinionsbildare i den politiska vardagen.

en som De har ett tolkningsföreträde. Och den politiska makten och

om den politiska kontrollen begränsas så träder någon in i deras

annan

ställe och det är mycket möjligt lobbyorganisationer och sär-

att

intresseorganisationer med starka får säga till

resurser mer att om. Det här tycker jag är tveksam utveckling rent demokratiskt. Jag

en skulle vilja, för illustrera påståendena myndigheter och

att om att tjänstemän får opinionsbildande roll, läsa Luftfartsverkets

en upp mål när det gäller miljön, är formulerat det här sättet:

som Vårt övergripande mål för det civila flyget allmänheten

är att skall uppfatta den totala miljöpåverkan acceptabel i för-

som hållande till samhällsnyttan och med det citatet så jag det

tror att blir uppenbart att den främsta funktionen måste ha är

som man

den opinionsbildande.

Etik i vetenskap, förvaltning och politik

Margit Gennser, riksdagsledamot

m

Etik, moral, kultur

Offentligt liv är inte målet för våra liv. Verksamheten i det offentliga livet ska tjäna de enskilda människorna. De värderingar och de moralvärden påverkar i dagligt liv, i familjen, bland

som oss vänner, arbetsplatsen, i idrottsklubben, tennisbanan

men

också i bolagens styrelserum, kommunfullmäktiges sammanträde, i riksdagen och mängd andra är präglad våra tradi-

en arenor av tioner och vår kultur. Det år avspeglingar vad

av anser vara sant, vårt förklara olika företeelser, våra legender, vår litteratur,

sätt att våra minnen, lojaliteter, drömmar, mardrömmar och mycket

annat.

Skrivna och oskrivna regler med etisk innebörd reglerar vårt beteende. Nietsche kallade detta människors språk gällande

gott och ont. Ett samhälles etik är inte i huvudsak grundat rationella överväganden. Den har ofta vuxit De

upp spontant.

flesta framgångsrika kulturer har dock moralregel.

en gemensam

Själviskhet i dess form ska begränsas.

extrema

Oskrivna moraliska regler har oftast ytterligare mål

ett gemensamt: Att befordra vad engelska kan uttrycka med ett enda

man ord trust. På svenska behövs flera ord för fram det

- att engelska ordets alla förtröstan, tillit och tilltro ock-

nyanser - men

så plikt och

ansvar.

Den etik råder i kultur inpräglas från barndomen i

som en familjen, släkt, vänner, i skolan och arbets-

genom grannar,

platserna.

ETIK I VETENSKAP, FÖRVALTNING OCH POLITIK

Francis Fukuyamas säger i boken Trust The Social Virue 8C

- The Creation of Prosperity1 att kultur är ärvd etisk

en vana. Definitionen kunde också den omvända. Etiska

vara vanor omspänner mycket skiftande företeelser: Från förbud att äta fläskkött

grund dess orenhet till regler överförande ägande-

av om av rätt, t.ex. att äldsta ska ärva faderns egendom, regel som

sonen en många kulturer länge hade Andra exempel sociala

gemensamt.

avtal ska hållas. normer är att

Tio Guds Bud har blivit den grundläggande moraliska koden för alla de samhällen vuxit kring den judisk-kristna

som upp traditionen. Vikten att behålla banden mellan generationerna

av inskärps liksom ett samhälles band med sin historiska utveckling. Ansvar och respekt för människoliv, egendom och äganderätt är andra moraliska fundament liksom kravet trohet i äktenskap för inte minst värna barnens och hustruns försörjning.

att om

Etik är oftast inte ett resultat rationella val, även

av om

detta varit till reglerna. Men när moment av ursprunget ett rationellt val väl gjorts och valet positiva resultat utvecklas

ger

beteende till för att slutligen uppfattas regler hänger

vana som som

med hög moral. samman

I andra fall utvecklas våra beteenden och moralregler från djupa instinkter, instinkter kan härledas genetiskt eller är

som som resultatet kampen för överlevnad.

av

Etik i politiken

Hur gestaltar sig då etiken i politik, vetenskap och förvaltning Utgångspunkten tas i politiken, inte för att den är viktigast utan därför att den politiska miljön har genomgått djupgående

en

förändring helt nyligen.

De socialistiska planekonomierna kollapsade i slutet 1980-

av talet, medan de kapitalistiska ekonomierna har varit framgångsrika. De kollektivistiska ekonomierna i Östeuropa håller

på ersättas med kapitalism, marknadsekonomi. nu att

l 1995 The Free Press, New York.

MARGIT GENNSEH

Kapitalismens framgångar bär i sig ett moraliskt dilemma. Den brittiske historikern Paul Iohnsonzställer frågan hur kapitalismen,

marknadsekonomin, ska kunna kombineras med moralisk

en dimension Att skapa tillväxt, rikedomar är oundvikligt för att möta befolkningstillväxten i världen. Men enbart materialism kan inte människor lycka. En människa är både ande och själ.

ge Kapitalismen är inte i sig sig moralisk eller omoralisk. Den är

vare enbart amoralisk. Den kännetecknas moralisk neturalitet.

av

Kapitalismen är blind för klass, färg, religion, nationalitet,

ras, gränser och djupast för gott och ont. Det är detta gör

sett som

kapitalismen så effektiv.

Men den politiska sfären har inte velat låta marknadsekonomin leva regler. I än 200 år har lagstiftning införts och

utan mer

tillämpats för minska kapitalismens avigsidor. Men här har

att också mött både praktiskt och etiskt dilemma. Är

ett t.ex. progressiva skatter rationellt försvarbara och etiskt riktiga Den

store ekonomen, Knut Wicksell, har ifrågasatt moralen hård be-

i en skattning drabbar minoritet beslutas majoritet.

som en men av en Och hur påverkas beslutsrationaliteten att ägarnas och företags-

av ledningarnas auktoritet till viss del ska fackliga före-

övertas av trädare Ingen kan förneka målkonflikter uppstår, får

att som negativa konsekvenser för dem ska bära ansvaret för miss-

som

lyckanden de haft begränsade möjligheter undvika. Att här

som att finns etisk svårlöst målkonflikt är uppenbart.

en men

Finns det då någon väg vilken dessa dilemman kan undvikas Ja, först och främst kapitalistisk ekonomi

måste en underordna sig överordnat legalt ramverk, vilar

ett som en moralisk, etisk bas. Detta kräver att samhällets mål ska att

vara sträva efter rättvisa.

Vad lägger vi då in i ordet rättvisa Först och främst måste målet möjligt uppnå lika rikedomar och absolut jämn

vara att - en inkomst- och förmögenhetsfördelning utopi och kan således

är en inte användas mått rättvisa. Vad inte är dröm,

som som en en

zjohnson, Paul mars 1990 The Capitalism 8CMorality Debate , First

Things, A Møntblyjøurnal Religion and Public Life.

ETIK I VETENSKAP, FÖRVALTNING OCH POLlTlK

hägring, är däremot målet skapa samhälle bygger

att ett som likhet inför lagen.

Likhet inför lagen bottnar också djupt känd mänsklig

i en känsla för "fairness rättvisa, ärlighet och opartiskhet.

-

Likhet inför lagen innebär att ingen skillnad ska göras vad

gäller släkttillhörighet, kast, kön, rikedom Här

ras, m.m.

sammanfaller utgångspunkterna med vad gäller för

som kapitalismen. Kapitalism och strävanden efter likheten inför

lagen kompletterar varandra. De etiska värderingarna går hand i

hand med kapitalismens välståndsskapande krafter.

Under år har likhetsbegreppet såsom det uttolkats

senare av politiker i västvärlden blivit oklart. Positiv diskriminering har blivit mantra använts för urgröpa det

en som att mer fundamentala begreppet likhet inför lagen och närbesläktat

ett

begrepp, lika möjligheter equality of opportuinity.

orsakerna till denna utveckling hänger måhända

En av samman

med den betydande pessimism människor hyser sina

som om medmänniskors förmåga utvecklas.

att

Att alla har något tillföra Gud och världen är det grund-

att

läggande budskapet i den judisk-kristna traditionen. De talanger

människor besitter är oändligt många och det är viktigt att dessa verkligen får komma till användning. Den moraliska basen för

kapitalismen och för lagen i kapitalistiska samhällen skapa

är att ett samhällsklimat med möjligheter för varje och kvinna att

man

från det lägsta för att åtminstone teoretiskt avancera ursprung - -

nå stor framgång.

I praktiken finns alltid ojämlikheter strävan måste att

men vara

skapa bästa möjliga undervisning och utbildning för vill

dem som

ta möjligheterna. Ett ideal är de "signalskolor"

vara som utvecklats i Harlem. Storbritanniens grant-schools barn från

gav

enkla omständigheter möjligheter och det gjorde också de

stora svenska läroverken, Hermods och folkhögskolorna sin tid. Moderna ideal att alla ska nå lika långt krav hårt och för

utan en del hårdare arbete har enligt min bedömning lett till att de

som bäst behövt stöd i sin utveckling lämnats eller med begränsad

utan

hjälp.

MARGIT GENNSER

Ny teknik kommer göra det lättare nå målet lika möjlig-

att att heter, i botten måste det finnas djupa moraliska värden

men som

plikt, flit. Utan dessa kan inte kunskaps- och kompetens-

ansvar,

mål uppnås.

Däremot måste det etiskt försvarbara i feministernas krav

att kvinnor ska behandlas annorlunda, mindre krävande, än män

ifrågasättas Samma gäller minoritetsgrupper. Ãr det etiskt

acceptabelt att bortse från kunskaper och andra kvaliteter vid platsfördelning universitet, vid anställning för lika köns-

osv. att en

representation, proportionell etnisk representation, jämn

en en

åldersrepresentation etc

De berörda principerna är inte etiskt hållbara. De står också

nu

till de välståndsbildande krafter marknadsekonomin i motsats som kännetecknas

av.

Under de senaste åren har dessvärre dessa, låt mig kalla dem

iojämlikhetsprinciperÅ infiltrerat lagstiftningen. Detta

är en

utomordentligt betänklig utveckling beroende det är

att som kärnan i hävdvunnen etik är fairness, likabehandling oberoende

kön, ålder av ras, m.m.

Hur påverkas vetenskapsvärlden

Den vetenskapliga världen är präglad viljan finna

av att nya gränser, sanningar och förklaringar fenomen

nya nya som

Modern vetenskap kräver både uppslagsrikedom,

omger oss. nytänkande och kunskaper. Dessutom krävs respekt och vilja

stora

följa de bevisregler gäller för modern vetenskap metoder

att som att testa hypoteser, regler för hur experiment kan konstrueras, korrekt användning statistiska och matematiska metoder

av etc.

Sträng vetenskaplig prövning rön kräver att kunskaper och

av nya dokumenterade kunskaper sätts i fokus. På knappast något annat område är meritering så viktig. Som alltid är det svårt göra det

att absolut korrekta urvalet för högre vetenskapliga poster. Eventuella orättvisor har mycket litet att göra med könet, vilket majoriteten

svenska riksdagsledamöter tycks tro. Den utnämningspolitik

av

knäsatts under år, där kvinnor vid professorsutnämsom senare ningar ska prioriteras med visst förbigående meriter är oetisk.

av

ETIK I VETENSKAP, FÖRVALTNING OCH POLITIK

Däremot hade det funnits andra vägar att skapa lika

mer av möjligheter mellan olika sökanden, både män och kvinnor. Varför inte låta fler utländska sakkunniga delta i utnämningsarbetet. Då skulle objektivitet kunnat uppnås. Vad kan krävas är

mer som ändrade metoder, medel, däremot inte mål. Lika möjligheter och

regeln om likabehandling måste ligga fast. Att det är utomordentligt väsentligt den vetenskapliga

att världen håller sig till de spelregler är del definitionen

som en av god vetenskap borde självklart. Här kan i vissa fall veten-

vara

skapens och näringslivets, kapitalismens, mål komma i konflikt

med varandra.

En spännande och snabb utveckling sker i dag inom läkemedelsforskningen och den biotekniken. Det är givetvis

nya

frestande för dem i ofta långdragna forsknings-

som satsat pengar projekt att försöka Visa att framgången är nära. Alltför optimistiska

forskningsrapporter kan dels väcka felaktiga förhoppningar hos

svårt sjuka människor, dels finansmarknaderna att orealistiskt höja börsvärdet företag. Inte endast brott vetenskapliga

ett mot regler utan också avsteg mot lika viktiga regler korrekt

om ekonomisk information kan mycket negativa effekter både

vetenskapssamhällets och näringslivets anseende.

Etik är att följa regler, regler med moralisk substans. Detta innebär att den information måste så korrekt

som ges vara som

möjligt och följa etablerade regler för vetenskaplig verifiering och

ekonomisk information. Om den politiska världen infiltrerar den

vetenskapliga världen, näringslivet och statsförvaltningen med lagstiftning, rekryteringsregler underminerar eller

etc. som minskar kunskaper och hos dem arbetar inom dessa

ansvar som områden, minskar också den moraliska basen för besluten och den grundläggande samhällsmoralen.

statsförvaltningen

Statsförvaltningen ska utföra de politiska beslut regering och

som

riksdag fattar. Statsförvaltningen ska syssla med myndighetsutöv-

ning och ledstjärnan måste då att upprätta likhet inför

vara

lagen. Detta betecknas ofta i dag gammal och förlegad

som en

MARGIT GENNSER

uppfattning. Statsförvaltningen har givits andra roller,

att vara effektiv och fatta lönsamma beslut.

Ett exempel får räcka för belysa de villovägar detta kan leda

att till. RSV tilldelades första gången 1993/94 medel för att

extra effektivisera skatteförvaltningens kontroll deklarationer och

av

skattebetalningar. Dessa medel skulle uppfylla ställda avkastnings-

krav. Detta ledde givetvis till myndigheterna inriktade sig de

att

skatteobjekten och branscher där lätt kunde hävda stora man

felaktigheter förekom. När det gällde revisionen stora att av företag resulterade dessa till stora taxeringshöjningar, dock enbart

papperet. Efter överklagande och omprövningar visade det sig

kraven inte höll. Men resultatet blev kostbar för de att en process drabbade företagen och konflikter mellan myndigheter och näringsliv. För många mindre företag utsattes för revisioner

som blev effekten så skattekrav företagen inte kunde överleva

stora att och i vissa fall inte hade råd hävda sin juridiska rätt. Målet, det

att

övergripande målet, för myndighetsutövning fatta korrekta

att beslut hade eftersatts. Avkastningskrav har inte statsförvaltningens göra. Resultatet blir konflikt och frustration

arena att

de etiska utgör kittet i samhälle skadas samt att normer som ett

allvarligt.

Avslutning

Elisabeth Ryne/I, författare, expert i Demokratiutredningen

I det moderna samhället hanteras oavbrutet storskaliga

processer.

Vi lever i mega-tid med megahertz och megabyte och

en megabody. Och saker och ting går snabbt. Kommunikationer och transaktioner. Beslut fattas berör inte hundra eller

som ettusen individer oftare hundratusen eller miljoner.

utan

Samtidigt befolkas dessa megasamhällen människor är

av som ungefär människor i alla tider varit. Mer eller mindre utpräg-

som lade flockvarelser vill ingå i gemenskap som är

som en meningsfull, vill bli älskade eller åtminstone sedda. Och

som som ibland grips sällsamma känslor, sällsamma upplevelser

av som tycks dem större än de själva. Och också kan drabbas av

som lidelser, allt söndersprängande passioner kärlek eller hat.

av av

De idéer ligger bakom byggandet demokratin som sam-

som av hällsform är vilja att värdera den spretigt svår-

sprungna ur en definierade enheten människa. Att respektera människan för den hon är, inte den hon "borde eller skulle kunna Denna

vara vara. värdering uttrycks formellt i likhet inför lagen, i rätten tänka

att och uttrycka sig fritt och i rätten rösta i allmänna val. Och i det

att lite otydliga människovärdet.

talet om

Nu finns det konflikt inskjuten i skärningspunkten mellan å

en

sidan detta megasamhälle skriker efter statistik, storena som skalighet och rationalitet och å andra sidan den stora massan av enskilda kännande, tänkande och sårbara människor och

som var

för sig bara med skohorn kan klämmas i de statistiska en ner mallar storskaligheten kräver och reduceras till Arbetslösa,

som Ensamstående Rökare och Socialbidragstagare.

mammor,

Det existerar helt enkelt konflikt mellan megasamhällets be-

en hov systematisering och förmänskligande och människans

av av

AVSLUTNING

behov människa. Och det är konflikt av att vara en som fördjupas i samma takt rationaliteten och storskaligheten ökar. För som demokratin har sin i värderandet människan än som rot snarare av i rationaliteten i samhällssystemet kommer den här konflikten att

bli ödesdiger.

Precis larv långsamt töms sitt innanmäte via som en som en stekels sugsnabel, kan demokratin ätas inifrån så allt ur att som blir kvar skal, hölje kring något inte längre finns. är ett ett som Det här skalet kan säkert förbenas och fossileras, när rentav men inkråmet sugits är det dött ting, form, formalitet. ut ett en en Livsnerven har gått förlorad, i det forna Sovjetunionens som förment demokratiska råd och folkförsamlingar.

De senaste decennierna har kampen mellan rationalitet och människa även i de demokratiska utfallit till människans staterna nackdel. Miljontals individer har offrats för högre syften, såsom

Inflationsbekämpning, Skuldsanering och Marknadsharmonise-

ring. De politiska och ekonomiska systemen har samtidigt blivit

alltmer komplexa och svåröverskådliga. EU-bygget strålande

är ett

exempel denna megalomani där ingen tycks ha lagt särskilt

ner

mycket tankearbete den avgörande frågan, nämligen de

om olika ländernas befolkningar är fullt införstådda med projektet att avskaffa nationen främsta styrelseenhet; det i som om nya styret realiteten kommer det kommer tillerkännas att accepteras, om att legitimitet folken. Politikerna talar allt oftare svåra av om

pedagogiska uppgifter när de vill genomföra saker

mot

människors vilja. Jag slog ordet pedagog och det betyder

upp ursprungligen barnledare. Det infallsvinkel på det gav en ny

myckna talet politikerförakt.

om Det finns hos demokratin slags konservatism, seghet, ett en en otymplighet, ett motstånd. Att varje brygd måste silas genom många dukar för bli klar. Denna egenskap hos demokratin har att genom tiden visat sig dess styrka. Men vårt samtida vara megasamhälle önskar större snabbhet, högre grad rationalitet. en en av Av den anledningen anlitas allt fler De är nämligen experter. rationalitetens riddare. En bara sitt fält och letar expert ser eget spårhundslikt effektiviteten inom just sitt revir. Det är upp som utanför eller bortanför inte det ingår inte i hans ser experten,

ELISABETH RYNELL

uppgift. Hur den enskilde drabbas detta beslut är inte mitt av bord kan med samvete säga. experten gott Jag läste just och jag ska säga att det var en experts memoarer er skrämmande läsning. Här ska ni ett smakprov:

De båda krematorierna I och byggdes vintern 1942-43 stora och i bruk våren 1943. De hade fem â-kammarugnar var, togs och och dem kunde kremera 2000 lik dygn. Att var en av cza per

ytterligare öka förbränningskapaciteten inte möjligt grund

var tekniska orsaker. De försök gjordes resulterade i svåra av som skador flera gånger förorsakade fullständigt driftstopp. De som

båda krematorierna I och hade underjordiska avklädningsrum och gaskammare med ventilationssystem. Liken fördes med hiss

till de belägna Gaskamrarna rymde 3000 upp ovan ugnarna. människor detta antal uppnåddes aldrig eftersom de var, men enskilda transporterna aldrig var så stora.

Det Rudolf Höss skrev detta, kommendanten i var som Auschwitz. Jag är väl medveten det honom om att styre som gett hans uppdrag demokratiskt. Men hans farlighet ligger inte var ändå inte enbart uppdragsgivaren, det finns hos i vem som var sätt förhålla sig rationalistiskt och fackexperten ett att torrt idiotiskt till sin uppgift när han för helheten gräver ner utan ansvar

sig i perfektioneringen detaljerna. Det skrämmande vid

av mest läsningen Rudolf Höss är inte får veta vad av memoarer att man han gjort, det flera källor, nej, det mest skrämvet man genom mande är möta människa inte själv vad han gör. att en som ser När hör honom berätta sitt groteska arbete låter han som man om vilken chefstjänsteman helst. Som ännu alla dessa som en av

problemlösare aldrig kommer tanken att ifrågasätta själva

som uppgiften och aldrig behöver känna för helheten. som ansvar

Samhällsutvecklingen och ekonomin har sin vilja, sin dynamik

långt ifrån alltid står i samklang med de demokratiska målsom sättningarna eller med människors behov. De människor som till dessa invecklade samhällsfarkoster måste utsetts att styra kanske Odysseus sig vid för inte lockas som surra masterna att ur

kurs experter likt sirener sjunger: nödvändigt, oundvikligt,

av som

AVSLUTNING

utvecklingen kräver, marknaden kräver, nödvändigt, oundvikligt

"Nuet är den tyrannen", skrev subcomandante Marcos från

nye Mexikos djungler i DN häromdagen, fortsatte han: minnet

men, är nyckeln till framtiden".

En demokratisk lever för och sina medborgare. Den

stat genom

äger ingen legitimitet än den medborgarna den.

annan som ger Men ett styre upphört att intressera sig för medborgarna,

som upphör också intressera medborgarna. Om de västerländska

att demokratierna inte ska förvandlas till urätna skal, till höljen kring

något som inte finns, krävs det de demokratiska grund-

mera att värderingarna sätts i fokus. Marknaden och dess måste

experter ta ett steg tillbaka till förmån för människan. Ansvaret måste betonas

bekostnad den nu-tyranniska nödvändigheten. Och måste

av allvarligt besinna också rationaliteten kan blind.

att vara

BMUKEATI

lltrødnmgan

så arbetar

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in fors-

svenska folkstyrelsens förutsättningar kare och idédebattörer bidra med att inför 2000-talet. Det sker i ljuset sin kunskap och sina värderingar kring av bl.a. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla att sam-

skapet, förändringarna i medieland- tala kring.

skapet, den IT -tekniken, förnyel- Varje seminarium dokumenteras i nya searbetet inom offentlig förvaltning form skrift. av en och folkrörelsernas förändringar. Vid

sekelskiftet skall utredningen WWW. presen-

tera en sammanvägd analys i form av ;lifeisáiçikrátitorgetg

ett slutbetänkande g o v s e . Utredningen vill redan under

är adressen till Demokradttredningens

arbetets gång bidra till fördjupa att webbplats. Här finns möjlighet föra att demokratidebatten genom fri debatt kring demokratin demoen skriherie 0 en kratitorget är öppet för alla

0 offentliga seminarier Ett antal krönikörer kommer att 0 en webbplats för debatt och kommentera demokratiprcblem och information andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

om och föra dialog kring uredningen.

Direktiv i fulltext, arbetsplan och

Demokratiutredningen kommer

utredningens protokoll är dokument fortlöpande under arbetets gång att man kan hämta hem.

publicera skriftserie med essäer, en Här informerar också fortlöpandebattartiklar, seminarieinlägg och de om aktuella skrifter och seminarier.

forskarantologier. Man kan dessutom

ta del avdebatt- Den omfattande demokratiforskinlägg vid seminarier samt beställa ning bedrivs vid våra universitet som utredningens skrifter. och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar av nätet fogande för alla som är intresserade där

av demolcratifrågor dryftas olika demokratifrågor.

satt. Information titlar, utgivningsom dag, priser m.m. finns utredningens

webbplats. Vi svarar gärna frågor och lämnar

ytterligare information utredningom arbete. Adress och telefonnummer ens En av utredningens uppgifter är att stitill utredningens kansli finns nästa mulera det offentliga samtalet. sida. Därför anordnar offentliga semi-

narier runt om i landet.

Aiåtifgdningenssammansättning

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp Bengt Göransson infømzatiømøbçf utredningzswekreterøre fd. :tan-nåd hel: 08-787 tel:

40 040-34 10 tel: 08-453 41 04 alt. 044- 3 33 00

1 Jeanette Hilding m företagm Per Unckel m

Kommittéledamöter

tel: 1-88 300 ledamot av riksdagen Elisa Abascal Reyes mp 043 ledamot riksdagen tel: 08-786 44

av Gunnar Larsson

s

:ef: 08-786 46 26

klubbordföiande Perniila Zethraeus v Stefan Attefall 1281031703 73 07 oppositionsråd

kd

tel: 026-17 81 22

rbáedalztär

Eva Marcusdotter s tel: 08-6x2 00 05

fiilannvkriberzt

tel: 019-36 Britt Bohlin s

ledamot av riksdagen

tel: 08-786 47 80

Experter sekretariat Wanja Lundby-Wedin Huvudseheteg LO.: andra ørzáfåmnde Erik Amnåjil dr Anders Ljunggren

tel: tel: 08-405 16 54

019-30 30 Elisabeth Rynell

fööjizztare mm;

Margareta Meyer Helena Svensson Marcus Storch

tel: 08-405 16 tel: 08-405 46 04

49 alive/enkät

Lars Bryntesson

Inrikarzlcparteønentet

Anita Johansson

Ku1

EMUKRATI

Utredningen

POSTADRESS:103 33Stockholm. BESÖKSADRESS:Regeringsgatan

30-32 TEL: 08-405 49 16.FAX: 08-411 24 E-POST: margareta.meyer@justice.minisuy.se

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1. Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden och läsarnas etik SOU 1998:63 3. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkomröstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85 4. Gör barn till medborgare Om barn och demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 5. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett seminarium SOU 1998:101 6. Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från ett seminarium

Den parlamentariskt sammansatta Demok tiutredningen analyserar den svenska foikstyrelse i inför ZOOO-taiet.Det sker i Ijusetav b

. . , Eumedlemskapet, förändringarna i .ielandskapet den

. nya lT-tekniken, förnyelsearbetetemomAoffentgligförvaltning och folkröreisernas förändringatnjfød-sekeiskiftet ska

v I utredningen presentera en sammanvagd a iys iett slutbetänkande. Å j i

s g

i - 4

Utredningen .villuredanunder arbet gäng bidra attfördjupaldemokratidebatten genom i v

- 0offentliga seminarier runt om i "landet " 0 webbplatsen demokratitorgetgovse med fria

debatter och möjligheter att informera; sgigom och A föra dialog kring Demokratiutrednängeng

g .. .. . v en skriftserief med essäer, debattartikiar, .eminarie

inlägg och forskarantologier;

v

Precis som en larv som långsamt töms på sitt innanmäte via en stekels sugsnabel, kan demokratin ätas ur inifrån k så att allt som blir kvar är ett skal, ett hölje kring något som inte längre finns.gDethär skalet kan säkert förbenas och-rentav fossileras, när inkråmet sugits ut är det

men ett dött ting, en form, en formalitet. Livsnerven har gått förlorad, som i det forna Sovjetunionens förment demokratiska råd och folkförsamlingar. Elisabeth Rynell

Det är genom ökade marknadsinslag och genom en begränsning av den demokratiska domänen som demokratins kompetens och livskraft paradoxalt nog kan förnyas och förstärkas. Bo Södersten

På Demokratiutredningens seminarium om folkstyre och expertis diskuterades vari problemen består. Tänk om det kanske Inte främst är ett kunskapsproblem utan ett tillltsa problem Utifrån olika demokratiska ideal prövades också olika förslag att lösa dem.

FRITZES

OFFENTLIGA

UBLIKATIONER

POSTADRESS:10647STOCKHOLM

FAX08-690 9191,TELEFON08-690 9190

E-POST:fritzes.order@liber.se

INTERNET:www.fritzes.se

u