Läsarna och demokratin ett brev till det läsande Sverige

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Läsarna och

demokraün

,å ViNW sTATENsroFfErNTulllGÃg qrggprxilmcmz

sou 19A9"â§i"§"4

Ke-f- C

Occ .

Läsarna

och

demokratin

- ett brev till det läsande

Sverige

Demokratiutredningens skrift 8

nr

wåra

STATENS OFFENTLIGA

UTREDNINGAR

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

E-post: fritzes.order@1iber.se

Internet: www.fritzes.se

Omslag, foto: Frank Chmura, Tiofoto Grafisk formgivning: Susan Nilsson, Jupiter ISBN 91-38-21042-8 Elanders Gotab, Stockholm 1998 ISSN O375-250X

Förord

Den Fjärde Världen bestär delar jordklotet,

av stora av ex. stora delar Afrika söder Sahara, utarmade landsbygdsomräden i

av om Latinamerika och Asien. Men den är också närvarande i praktiskt taget varje land, och varje stad, i den sociala utslagningens

nya geo-

grafi. Den formas i amerikanska innerstadsghetton, spanska enklaver av ungdomsarbetslösa, franskaförortsmagasin med nordafrikaner,

japanska Yoseba-kvarter, asiatiska megastäders käkstäder. Och den befolkas miljoner hemlösa, prostituerade, kriminaliserade, brutali-

av serade, stigrnatiserade och sjuka inte kan läsa.

personer som De utgör majoriteten i nägra områden, minoriteten i andra, och liten mino-

en ritet i nägra priviligierade miljöer. Men överallt växer de i antal,

och blir allt synliga, informationskapitalismens och väl-

mer mer

färdsstatens politiska sammanbrott intensifierar den sociala utslag-

ningen

I ett av sekelslutets betydande samhällsvetenskapliga Verk

mest analyserar spanjoren Manuel Castells bl.a. den globala informationsålderns sociala bakgårdar. Ett hans är läskunnigheten. Han

av tema hävdar människas oförmåga bruka avgörande

att en att texter är ett hinder för att komma in arbetsmarknaden. Analfabetismen hänger nära med låginkomstjobb och fattigdom. Hälften de

samman av amerikanska medborgare har den sämsta läsförmågan lever i

som

fattigdom. Majoriteten de intagna fängelserna i USA är

av

1 Castells, Manuel 1998 The Information Age. Enconomy, Society and Culture. Volume III: End ofMillenium. Oxford: Blackwell, 164

s.

FÖRORD

funktionella analfabeter. Oförmågan läsa uppstår eller leder till

att ur -

fattigdom.

-

I den här debattboken vill Demokratiutredningen uppmärksamma

läsandets betydelse för såväl den svenska demokratins historiska genombrott dess framtida fördjupning. I brevform vill författa-

som

diskutera läsandets funktion och bildningens betydelse i demoren en krati. argumentation för läsning, skrivande och reflekterat

Det är en ståndpunktstagande. Därför innehåller den också kritik mot vad

en författaren hot demokratin, nämligen brådskandets

ser som mot nervositet, förytligandet, snuttifieringen och anti-intellektualismen. En ökad tillgång till information internet också alla politiska

- men

utredningar och promemorior kan paradoxalt hota kun-

texter, -

skapsutvecklingen. Goda läsvanor gör medborgaren bättre

att omvandla informationen till kunskap. Utan läsande demokratin.

urartar

Det är författaren för innehållet. Demokrati-

som ensam ansvarar

utredningens ledamöter har inte tagit ställning till det.

Erik Amnå Huvudsekreterare

Läsarna och

demokratin

ett brev till det läsande

- Sverige

Mälarhöjden den 21 september 1998

Högt värderade läsare

l dag kan Sverige fira 150-årsminnet av en viktig händelse som utspelades i Frillesås socken och Fjäre härad i norra Halland. När mörkret började falla på kvällen den 21 september 1848 vandrade en liten grupp människor ner till stranden vid Vallersvik. Fem män och en kvinna vadade ut i det kalla havsvattnet. En av dem var den danske baptistpastorn A P Förster och han lät döpa de övriga i Jesu namn. De första baptistdopen i Sverige hade därmed ägt rum. Efteråt samlades gruppen i

en stuga vid Borekulla någon kilometer därifrån. Där bildades Sveriges första baptistförsamling. Den aftonen avslutades

sena med att man firade nattvard. Detta var födelseögonblicket för Folkrörelsesverige.

De klassiska svenska folkrörelserna väckelserörelsen,

nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen gjorde avgörande

insatser för Sveriges demokratisering. Inte minst viktigt var att de utvecklade och spred ett nytt förhållningssätt till det skrivna ordet.

Detta brev skall handla om skriftspråkets och läsningens betydelse för demokratin. Först tänkte jag sätta frågan i ett historiskt perspektiv. Därefter kommer några fakta och reflexioner om läsandets ställning i dagens Sverige.

Låt oss först återvända till de svenska folkrörelsernas genombrottstid

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Folkrörelserna byggde demokratin

Svenska Baptistsamfundet kan räkna sig Sveriges äldsta folk-

som rörelse. Men det fanns fristående organisationer i Sverige även före

1848. De viktigaste impulserna till dessa föreningar kom från USA.

Där uppstod i början 1800-talet ett stort antal frivilliga och från

av

statsmakten fristående medborgarsammanslutningar syftade

som till att lösa ekonomiska, sociala eller andra problem. Kunskapen

dessa föreningar fick effektiv spridning i Europa Alexis om genom de Tocquevilles bok Om fol/eväldet i Amerika utgavs i slutet

som av 1830-talet och snabbt översattes till svenska. Erik Gustaf

som Geijer konstaterade 1844:

Associationsprincipen är tidens räddningsmedel. Spräng-

- - -

ningen de i exklusiva rättigheter förhärdade korporationerna

av

frigör just den naturliga associationsandan. I industriellt och

- - -

finansiellt, i litterärt och vetenskapligt, i moraliskt och religiöst

hänseende visar sig denna associationsanda. Alla dessa bolag,

nya

sällskap, föreningar för och för allmänna ändamål, höra tidens

egna

tecken till.

Även Fredrika Bremer och Carl Jonas Love Almqvist skrev

om

organisationsväsendet i andra länder och förespråkade förenings-

bildning i Sverige. Deras uppmaningar skulle hörsammas. Under

början och mitten 1800-talet skapades många fria organisationer

av

vid sidan statsmakten parallellt med att självständiga aktiebolag

av

avlöste skråväsendet. Också Sveriges första aktiebolagslagstiftning

tillkom 1848.

Den första organisationsvågen dominerades högre samhälls-

av skikt och dess främsta betydelse visa möjligheterna till

var att organisering utanför de traditionella hierarkierna. Det gällde t.ex. för Svenska Nykterhetssällskapet bildades 1837 och i

som som mitten 1840-talet hade över 100 000 medlemmar. Organisatio-

leddes präster och andra ståndspersoner och någon lokal, nen av folklig verksamhet den typ i dag förknippar med folkrörelse-

av arbete förekom inte.

ANDERS JOHNSON

Den organisationsvåg inleddes med baptistdopen 1848

som innebar något Nu det inte ståndspersoner stod i

nytt. var som

ledningen. Ordföranden i den första baptistförsamlingen, Fredrik Olaus Nilsson, är belysande exempel: Han korn från fattigt,

ett ett söndersupet fiskarhem Hallandskusten, gick tidigt till sjöss och kom 18-åring i kontakt med metodismen i USA.

som

I de folkrörelserna växte det fram omfattande lokal

nya en verksamhet. En tradition demokratiska mötesformer utveckla-

av des. Väckelserörelsens expansion började allvar då Svenska Missionsförbundet bildades 1878. Nykterhetsrörelsen började växa året efter då den första svenska logen IOGT grundades i

av

Göteborg. Frikyrko- och nykterhetsrörelserna spelade stor roll för

en utvecklingen inom den tidiga arbetarrörelsen. Därifrån hämtade arbetarrörelsen organisations- och mötesformerna. Inflytandet

från frikyrko- och nykterhetsrörelserna bidrog till att den refor-

mistiska linjen segrade över den revolutionära. Nykterhetsrörel-

valintendenturer blev mönsterbildande då moderna partisens

började byggas 1910-talet.

apparater upp

Men folkrörelsernas bidrag till demokratiseringen bestod inte endast de utvecklade demokratin Organisationsform. De

i att som

också den medborgarskola utgjorde basen för de

var som många av politiskt aktiva skulle driva igenom den politiska demokratin

som och bemanna dess institutioner. Efter det första andrakammarvalet med allmän och lika rösträtt för män 1911 nästan två tredje-

var delar kammarens ledamöter absolutister och fjärdedel

av en var

frikyrkligt organiserade.

Men folkrörelsernas insatser för demokratin låg alltså även

plan, nämligen rörelsefolket utvecklade ett särskilt ett annat att förhållande till det skrivna ordet.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

De kallades läsare

Väckelserörelsens folk kallades ofta nedsättande för "läsare. Ordet hade uppstått i mitten 1700-talet och det betyder, enligt

Nationalencyklopedins ordbok, "anhängare självständig kristen

av väckelserörelse med stark inriktning bibel-

egna, noggranna studier". Ordet syftade alltså den pietistiska rörelsen lade

som

stor vikt vid den personliga gudsupplevelsen och

som represente-

rade ett nytt, självständigt förhållningssätt till de religiösa

texterna.

Läsarna samlades i enskilda böne- och predikosammankomster, s.k. konventiklar, leddes lekmän. På 1820-talet började

som av

bibelsällskap och kolportörer i landet sprida traktater,

runt om att

dvs. religiösa uppbyggelse- och agitationsskrifter i väldiga

upplagor. Låseriet fick sin största utbredning i Norrland där avståndet till kyrkan för många alltför för möjliggöra

var stort att

regelbundna gudstjänstbesök.

Egentligen hade denna religiösa sammankomster för-

typ av

bjudits i konventikelplakatet från statskyrko-

1726 som gav prästerna monopol förkunna evangeliet och utdela sakra-

att menten. Då delar pietismen radikaliserades i början 1800-

av av talet, samtidigt väckelserörelser nådde Sverige från fram-

som nya för allt Storbritannien och USA, skärptes motsättningarna i religionsfrågan. Konflikten växte till kamp mellan det gamla

en

överhetssamhället, där statskyrkans prästerskap utgjorde

ett viktigt inslag, och de kraven frihet, jämlikhet och broder-

nya

skap.

Väckelserörelsen bidrog till demokratins utveckling i Sverige

kräva religionsfrihet och framhålla betydelsen

genom att genom att

den enskilda människans relation till de skriftliga urkunderna av och därmed rätten för och att söka sin väg till sanning

var en egen

och bildning.

Baptistdopen i Vallersvik det stillsamma skeen-

var, trots yttre det, ett mot samhällsordningen. F O Nilsson dömdes

uppror av

Göta Hovrätt den 26 april 1850 till landsförvisning. Han emigrera-

de via Danmark till USA. Flera andra baptister dömdes till fängelse eller emigrerade. Trots detta växte rörelsen. 1857 höll Baptistsamfundet sin första rikskonferens och medlemstalet då 1 400.

var ca

ANDERS JOHNSON

Nilsson hävdade i sitt försvar inför hovrätten han trott det att icke allenast min höga förmån, utan ock min ovillkorliga vara, plikt, söka sanningen dess egenteliga källa den Heliga att ur - Skrift, även den Lutherska Kyrkan erkännes som av vara grundregelen för allt vad i Religionen bör läras, och som tros hållas. Följaktligen har studerandet den Heliga Skrift blivit mig av allt och maktpåliggaiade. Endast från den Heliga Skrift har mer mer

jag inhämtat de lärobegrepp jag håller.

som Under 1850-talet fördes hård strid religionsfriheten och en om

statskyrkomonopolet. Den liberala baptisterna i för-

pressen tog

Religionsförföljelserna uppmärksammades även internatio-

svar. nellt och den brittiske premiärministern Lord Palmerston försökte

förmå Sverige tolerera baptismen. Kampen resultat. Konatt gav ventikelplakatet avskaffades 1858 och två år kom dissentersenare

lagen gjorde det möjligt att utträda Svenska kyrkan om

som ur samtidigt inträdde evangeliskt samfund. Samma år man i ett annat benådades F O Nilsson och han återvände för tid till Sverige. en

Sättet att läsa

För precis 100 år sedan beslöt Sveriges riksdag att anslå medel till

statistisk handbok över Sveriges kultur- och näringsförhållanen den. Statistikern Gustav Sundbärg fick och 1901 utkom ansvaret den 1000-sidiga boken Sveriges land ocbfolk. Den innehåller en bred exposé allt är värt Sverige vid förra sekelom som att veta om skiftet. Om läskunnigheten står bl.a.:

Hvad fol/enpplysningen angår, torde allmänneligen kändt, att vara samtliga de skandinaviska folken härutinnan intaga mycket fören delaktig ståndpunkt. För Sverige egendomligt är, konsten att att läsa innantill i bok hos varit allmänt utbredd redan under oss generationer. Häraf har hos Sveriges folk åstadkommits andlig en mognad, erbjuder ovanligt solid grundval för fortsatt utsom en bildning.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

En del äran för den höga läskunnigheten tillskrivs just läsarna: av

Under 1700-talet befordrades folkbildningsarbetet ganska mycket genom den pietistiska rörelsen, den utomordentliga som, genom vikt den tillade bibelns läsning, helt naturligt måste intressera sig för läsekonstens utbredning.

Men den utbredda läsningen har äldre i Sverige än så. Redan anor

1600-talet läskunnigheten spridd bland allmogen. Läsunder-

var visningen kommenderad uppifrån och dominerades katekesvar av

inlärning och inpräntande dess levnadsregler. Kunskaperna

av kontrollerades husförhör, vilket innebar ofta genom att texten pluggades in och redovisades utantill.

Det gamla patriarkala samhället vertikalt organiserat.

var Kyrkan och skolan ingick i den lokala överhet höll vakande som ett öga över folket. Folkskolan ingick i detta ideologiska projekt.

Utantilläsning var ett viktigt inslag och eleverna fick lära sig att

kommando rabbla katekesen. Idéhistorikern Ronny Ambjörnsson hävdar läsarna i att väckelserörelsen stod för helt annorlunda förhållningssätt till ett texten. De läste inte för lära sig antal regler utantill. Deras att ett

läsning hade begrundan över sig. Det gällde till sig det

mer av att ta lästa och att samtala budskapet med likasinnade. Detta sätt om att läsa fördes vidare till de andra folkrörelserna, de för den utan att

skull över det religiösa budskapet.

tog

Den äldre "katekesläsningen" led i överhetens discipline-

var ett ring undersåtarna. Även innebar form

av "folkrörelseläsningen en

av disciplinering, det frågan inre disciplinering där

men var om en den enskilde lärde sig kontrollera tanken och känslorna, att en

slags distansering som möjliggjorde överblick och reflexion. Läsningen representerade skötsamhetsideal kraven

samma som

nykterhet, renlighet och ansvarstagande för sig själv

och omgivningen. Ambjörnsson konstaterar att de klassiska folkrörelserna tillsammans formade kultur där nykterhet, bildning och något en kan kalla inriktning idéer och idédebatt utgjorde hörnman stenar:

ANDERS JOHNSON

Samtidigt formulerar dessa också, sitt agerande, utopin, genom de även för framtiden. Det är en utopi som just som om tog ansvar handlar och förnuft: världen kan bli oändligt bättre om resonemang bara slår och tillsammans igenom det hela, om oss ner resonerar lugnt och och sedan vidtar de åtgärder kommit fram sansat, som till. Låt kalla detta svensk utopi, lite präktig, lite tråkig, oss en men, ändå, utopi med mänskligt ansikte. en

Genom betona vikten eftertänksam läsning stod folkrörelatt av

för avgörande medborgarskolning. Det skrivna språket är

serna en abstrakt och artikulerat än det talade och det nödvändigt mer var behärska detta för kunna erövra den offentliga att att scenen. Människor från mindre bemedlade skulle lära sig behärska grupper det offentliga språket och därmed kunna göra anspråk att ta

ledningen och makten i samhället. Den ideologiska litteraturen endast mindre del upptog en av bokbeståndet och utlåningen i folkrörelsernas föreningsbibliotek.

Skönlitteraturen fick med tiden växande betydelse. en Ambjörnsson konstaterar det under 1900-talets första att decennier inom nykterhets- och arbetarrörelsen växer fram ett krav läsning, där det lästa så säga är underordnat läsningen att verksamhet. Det tycks viktigare att medlemmarna i loge och som förening läser än vad de läser. Den ideologiska litteraturen, tidningar, tidskrifter, de populär-

vetenskapliga skrifterna och skönlitteraturen skapade en mot-

offentlighet, för samtal mellan likställda människor. ett nytt rum Det handlade inte tilltal från överhet till menighet om ett en en samtal där lekmän talade med andra lekmän. Överutan om ett

heten hade inte längre monopol det offentliga rummet.

Folkrörelserna bidrog samtidigt till det offentliga samtalet att pluralistiskt. Skilda riktningar framförde olika tankar, blev mer varför den enskilde ställdes inför kravet själv ställning mellan att ta stridande uppfattningar. Detta främjade framväxten den kritiska av läsning och det kritiska tänkande konstituerar den självstänsom

diga medborgaren demokrati.

i en

Folkrörelserna utgjorde mäktig kraft i upplysningens tjänst.

en Vid första världskrigets slut de klassiska svenska folkrörelvar tre

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

ungefär lika med vardera drygt 250 OOO medserna stora vuxna lemmar. Var fjärde svensk samtidigt medlem i någon vuxen var av dessa rörelser. Den höga medlemsomsättningen och de omfattande

aktiviteterna nådde många utanför medlemsleden gjorde som att huvuddelen befolkningen kom i kontakt med dessa folkrörelser. av Alla uppskattade inte att breda folkgrupper detta sätt erövrade plats i det offentliga Arbetarrörelsen mötte det en rummet. hårdaste motståndet medan väckelserörelsen snabbast blev accepterad de flesta. Men i vissa kretsar, framförallt kring Svenska av kyrkan, fanns länge kvar misstro läseriet. Vi kan finna detta en mot i teologiprofessorn vid Lunds universitet Hjalmar Fredrik

Holmquists ordet läsare" i Nordisk Familjebo/e 1912: text om

Läsare är ett specifikt svenskt ord, närmast afser endast som ett yttre kännetecken, nämligen flitigt läsande bibeln och andra ett

uppbyggelseskrifter, och tillägges enligt språkbruket

sådana, som, utan att tillhöra något från ögonen statskyrkan bestämdt afsöndradt kyrkosamfund, med i fallande trägenhet sig åt en egna bibelläsning eller bevista religiösa sammankomster med ängssamt noggrannhet iakttaga vissa utvärtes, för det kristliga lifvet i själfva verket likgiltiga ting.

Folkrörelsefolket ägnade sig naturligtvis inte enbart läsa och att skriva. Även den muntliga kommunikationen viktig i form var av upplysande föredrag, resonerande samtal i studiecirklar, svavel-

osande helvetespredikningar och våldsamma agitationstal

mot brännvinet eller kapitalismen. Men eftersom läste sättet man

hade grundläggande påverkan tänkandet, så påverkade det

en också indirekt det sätt talade och lyssnade på. För som man att

förstå skriftens och läsningens mentala och samhälleliga betydelse

kan det sin plats göra djupdykning i historien. vara att en

I begynnelsen var ordet

I begynnelsen ordet. Och ordet talat. Tore Janson, språkvar var

professor i Göteborg, hävdar talade språk den har i

att av typ dag, har förekommit i minst 40 OOOår, kanske betydligt längre än

ANDERS JOHNSON

så. Skriftspråket är betydligt Det första skriftsystemet

yngre. uppstod för 5 200 år sedan i det sumeriska riket.

Det hände sig vid den tiden vattenflödet i Eufrat och Tigris

att

minskade, vilket skapade allvarliga försörjningsproblem för befolkningen. I vissa flodförgreningar upphörde vattentillström-

ningen nästan helt. För kunna överleva sökte sig människor då

att till områden med bättre tillgång till färskvatten. Det ökade befolk-

ningstrycket i dessa områden skapade problem. Även här hade tillgången minskat och tillgången jord oförändrad.

vatten var Nöden är bekant uppfinningarnas moder. Vad som som nu

skapades de samhällsbärande sumeriska prästerna världens

av var första högkultur, den sumeriska tempelkapitalismen. En hierarkisk

samhällsorganisation uppstod kunde organisera bevattnings-

som

och åstadkomma arbetsfördelning mellan människorna. system

Därigenom kunde avkastningen i jordbruket höjas, vilket löste de akuta försörjningsproblemen.

kunna administrera denna arbetsorganisation behövde

För att

prästerna bokföringssystem och för att klara bokföringen

ett var de utveckla skriftsystem. Detta system, den

tvungna att ett sume riska kilskriften, är världens äldsta skriftspråk.

Bildskrift och ljudskrift

Den sumeriska kilskriften är, liksom egyptiernas hieroglyfer och kinesernas ideografer, bildskrift där tecknet avbildar något

en föremål i verkligheten. Varje tecken eller flera

representerar ett begrepp och i vissa fall även ett språkljud.

Dessa bildskriftssytem består alltså många och mångtydiga

av tecken. Det lång tid lära sig behärska skrivkonsten varför

tog att endast välutbildad elit skrivkunnig. Denna elit bestod

en var av ämbetsmän knutna till Texterna handlade huvudsakligen

staten.

statsangelägenheter skatter, byggprojekt, regentlängder

om som

och religion.

Alla talspråk förändras med tidens gång medan bildskriften är relativt oföränderlig. Det innebär avståndet mellan talat och

att skrivet språk ökar med tiden, varför det blir än svårare att lära sig

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

skrivkonsten. Man måste först lära sig språk inte längre ett som talas. Egypten och Kina är två Världens långlivade och av mest centraliserade högkulturer där skriftsystemet bevarades i årtusenden. En stark behöver starkt språk och den starka stödjer stat ett staten

samtidigt språket. Deras skriftspråk bidrog till att bevara

normer,

föreställningar och samhällsordning. De gamla tecknen bevarade gamla begrepp med hjälp konservativ skrivkunnig elit,

som, av en vidmakthöll gamla strukturer. Det kan t.0.m. ha varit så de skrivkunniga ämbetsmännen att medvetet strävade efter att komplicera skriftspråket för däriatt genom värna de privilegier skrivarna hade. Detta förhållningssom sätt förekommer bland byråkrater ännu i vår tid, de även om språkliga teknikerna kan skilja sig. Sålunda tycks varje skolt.ex. reform i Sverige medföra helt begreppsapparat inom skolen ny området det alla "utomstående skall avslöja sin djupa att okunnighet så fort de sig skolan. yttrar om Men det finns också ett helt sätt utforma skriftannat att system. Det började utvecklas knappt två årtusenden än den senare sumeriska kilskriften, i korsvägen mellan Medelhavet och karavanvägarna från Eufrat, Tigris och Nilen. Detta sätt att skriva är den fonetiska skriften, där varje tecken

symboliserar ett ljud i talspråket. Det äldsta fonetiska skriftspråket skapades omkring år 1500 Kr. kanaanéerna, folkgrupp

av en som bodde i nuvarande Syrien, Libanon och Israel och föresom var gångare till israeliter och fenicier. Fenicierna utvecklade för 3 000 år sedan den första utpräglade handelskulturen i världen och de grundlade omfattande nät ett av städer och handelsstationer Medelhavet. Feniciernas samhällsrunt

organisation skilde sig avgörande sätt från högkulturerna längs

Eufrat, Tigris och Nilen. De flodbaserade kulturerna starkt var centraliserade, bl.a. för kunna reglera bevattningssystem och att

jordbruk. Fenicierna skapade decentraliserad sjöfartskultur där

en de avgörande affärsbesluten måste fattas många olika handelsav män spridda över ett stort geografiskt område. För att kunna organisera denna handel behövde fenicierna ett smidigt skriftspråk lätt lära och kunde användas som var att som

ANDERS JOHNSON

alla idkade handel. Den fonetiska skriften uppfyllde detta av som krav. Tecknen och entydiga och kunde tala språket

var om man

det också lätt lära sig skriva. Men det skulle till ytterligare var att

innovation innan den fonetiska skriften fulländad. en var Feniciskan saknade, liksom hebreiskan, dotterspråk till

ett annat kanaaneiskan, tecken för Vokalljuden. Det innebar svårigheter att förstå det skrivna språket framförallt för dem inte fullständigt

som

behärskade talspråket.

Det grekerna skulle fullända det feniciska skriftsyste-

var som

skapa symboler också för vokalerna. Den grekiska

met genom att kulturen är den västerländska filosofins, vetenskapens och littera-

Det är här de första demokratiska idéerna uppstår. turens vagga. Detta är inga tillfälliga samband. För den västerländska civilisationen är det fonetiska alfabetet och

a o.

Rena rama grekiskan

Sumerer, egyptier och fenicier skapade skriftspråk för lösa

att sam-

hällsorganisatoriska problem. För grekerna var ordningsföljden den omvända; grekerna skapade ett språk upphov till

som gav en civilisation.

Det grekiska språket användes till många andra ändamål än att

organisera bevattningssystem och byggprojekt, nedteckna regent-

längder, driva in skatter och ingå affärsöverenskommelser. Greker-

hade utvecklat komplett alfabet omkring år 800 Kr. Kort na ett därefter nedtecknades de första litterära Verken med detta alfabet,

nämligen Homeros Iliaden och Odysséen. Med hjälp skriftspråket kunde grekerna sedan utveckla rik

av en litterär, filosofisk och vetenskaplig tradition. Ett skäl till detta är

grekerna förfogade över skriftsystem relativt lätt att

att ett som var lära sig använda. Fler kunde läsa och skriva, därmed kunde fler idéer utvecklas och spridas. Den fonetiska skriften är också lättare

till lokala dialekter och till förändringar i talspråket att anpassa över tiden. Den fonetiska skriften saknar de starka elitistiska, centralistiska och konservativa tendenser bildskriften har.

som

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Den fonetiska skriften har alltså utpräglat demokratiska egen-

skaper. Det är ingen tillfällighet att det i Sverige fördes språk-

en strid med demokratiska förtecken samtidigt kampen röstsom om rätten stod hetast. Jag tänker den stavningsreform som som ecklesiastikministern och den förste folkskolläraren vid konungens rådsbord, Fridtjuv Berg, genomdrev 1906. Denne liberale demokrat ville modernisera stavningen för göra det lättare för fler att att läsa och skriva. Och naturligtvis motsatte sig tidens konservativa denna samhällsomstörtande reform. Den fonetiska skriftens intellektuella betydelse har inte bara en kvantitativ aspekt alltså att fler kan lära sig läsa och skriva - - utan också kvalitativ sida. Det är lättare att skapa 0rd och been nya med fonetisk skrift än med bildskrift. Därmed blir det grepp lättare att utveckla tankar och idéer. Inte minst gäller detta nya utvecklandet abstrakta begrepp och teorier. Tänkandet kan lättare av

systematiseras, föremål och fenomen kan lättare kategoriseras,

hypotetiska kan lättare föras. resonemang Bildskriftens tecken hade, utöver sina konkreta innebörder,

också mångtydiga symboliska och magiska aspekter

som gav upphov till mängd associationer. De fonetiska tecknen helt en var neutrala, vilket gjorde att skribenterna lättare kunde renodla tankegångarna och precisera sina resonemang. I bildskriftskulturerna skriftens syfte dokumentera, var att

kontrollera och befästa, räkenskaper, regentlängder

t.ex. genom

och religiösa föreskrifter. Skriften förutsättning för organi-

var en sation och maktutövning i hierarkiskt samhälle präglat ett av tvångsmässiga förpliktelser. Den fonetiska skriften kom inneatt bära intellektuell revolution. Den blev verktyg för reflexion en ett och kritiskt tänkande.

Litteraturvetaren Anita Ankarcrona skriver:

Det fonetiska alfabetets ljudbild det talade språket lade grunden av till den skriv- och läskultur, den bokens civilisation är Europa. som Det skrivna ordet är eller har åtminstone varit vår civilisa- - - - - tions kärna och Det är vårt dokumenterade medvetande centrum. och vårt minne. Att ha kontrollen över detta har också centrum givit makt över samtiden och inflytande över framtiden. Ur den

ANDERS JOHNSON

kärnan har bilden själva, våra värderingar och våra visioner av oss vuxit fram.

Littera scripta manet

Torgny T Segerstedt skriver:

Språket rutar in, strukturerat, verkligheten. Språket förmedlar det

förflutnas erfarenhet, det bestämmer vårt handlande i och det nuet riktar blicken mot framtiden. Språket är i många avseenden det - - kulturella arbetets genetiska kod. Ett ordfattigt och - - - onyanserat språk leder till utarmad verklighet och ostrukturerad en en personlighet.

Den latinska verba volant, littera scripta talasentensen manet det de förflyger, det skrivna består beskriver viktig skillnad mellan en det talade och det skrivna ordet. Genom skriften kan bevara

tankar och föra dem över avstånd i tid och Vi kan stora rum. tillbaka till äldre tiders dokument för bättre förstå att hur människor tänkte och levde förr.

Walter Ong har ingående analyserat skillnaden mellan det

talade och det skrivna ordet. Han konstaterar talspråket hellre att hänvisar till konkreta exempel medan skriftspråket mera resonerar utifrån generella principer. Texten utvecklar

analytiska kategorier

som talspråket sällan använder. Talspråket består tillägg, utvikav

ningar, upprepningar medan texten är tuktad.

mer Det talade språket upplever med alla sinnen. Allt knutet till är den talande och situationen. Vi lägger märke till talarens personen tonfall, mimik, gestik, klädsel Den inte de ickeetc. som tror att

verbala uttrycksmedlen ofta har avgörande betydelse, kan

en

försöka läsa ordagrann utskrift talspråkssituation,

en av en t.ex. en TV-intervju eller riksdagsdebatt. En sådan utskrift ofta full en är av

avhuggna meningar och svårbegripliga luckor och hopp i

resonemangen. Skriften är ett renodlat medium. Det gäller överföra hela att budskapet till texten varför skriften förutsätter hög grad en av språklig medvetenhet och precision. Skriften måste bära själv.

sig

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Den bör kunna tolkas och förstås läsare befinner sig i olika av som miljöer, avstånd i tid och Därför måste skribenten stora rum. skapa viss distans mellan sig själv och texten. en Skriftspråket skapar avstånd mellan människan och hennes ett kunskap. Det gör henne till betraktare sina och andras av egna tankar och möjlighet till reflexion och bearbetning tankeger av stoffet. Goethe konstaterade "den vill skriva klart, måste att som först tänka klart".

I talspråkskulturer måste bygga speciella tekniker för

man upp

inlärning och memorering gör muntlig upprepning möjlig.

som Tanken måste röra sig långsammare framåt med ständiga omtagningar och variationer. Med skriften kan den intellektuella kapaciteten befrias från detta krav. Det blir möjligt skapa längre och att komplexa berättelser och behandla avancerade problem. mer mer Den amerikanske pedagogen Neil Postman läsinlärningen ser mycket lång där den lär sig läsa också lär sig som en process som behärska visst sätt tänka. Läsinlärning innebär att ett att en intellektuell disciplinering. Läsningen stimulerar logisk strukture-

eftersom den tvingar stegvis tolka bokstäver, ord, ring oss att

meningar och stycken. Vi måste själva skapa mening i de symboler

fastnar näthinnan. som Men läsning handlar också fantasi och känslor. Som läsare om måste bygga bilder det läser. Den tränade läsaren oss egna av kan leva i tid, miljö eller Detta skapar försig en annan person.

utsättningar för utveckla empati och förståelse, problem

att att se fler perspektiv än sitt eget. ur Läsandet där författaren och läsaren tillsammans är en arena utför kreativ akt. Den goda författaren är medveten detta en om och inbjuder läsaren till samarbete. Olof Lagercrantz skriver:

läser Ö följer bokstavstecken å det vita Vad sker när at l svarta från vänster till höger, åter och åter. Och varelser, natur papperet eller tankar, tänkt, eller för tusen år sen, stiger som en annan nyss fram i vår inbillnin Det är underverk större än sädesett att ett g. korn faraonernas förmåtts Och det sker ur gravar att gro. var stund.

ANDERS JOHNSON

Från demokratisk synpunkt finns viktig skillnad mellan en textmedier och talmedier, nämligen läsarens makt över att texten är betydligt större än lyssnarens över talet. Den läser har oftast som större möjlighet att välja var, när och hur han skall tillgodogöra sig

budskapet. Han kan välja läshastighet, han kan tillbaka

i texten, hoppa framåt, jämföra två olika eller två avsnitt i noga texter text. Informationsteknikens utveckling har inte något samma avgörande sätt minskat denna skillnad mellan textmedier och talmedier. Detta har konsekvenser både för avsändare och mottagare. Avsändaren kan utforma budskap, beskriva ett mera nyanserat mer

komplexa företeelser och överhuvudtaget föra djupare

ett resonemang om han använder text. Det är också lättare för läsaren än för

lyssnaren att tillgodogöra sig komplicerade budskap.

mera Men är det inte så, i den bästa demokratier, alla nu ens av att avsändare politiska budskap har ambitionen föra något av att

djupare Alla politiska kulturer har sina demagoger

resonemang. och charlataner försöker övertyga medborgarna sin försom om

träfflighet. De har betydligt enklare uppgift i muntlig miljö

en en där orden snabbt förflyktigas. Genom fagert tal och allmänt en

behaglig uppenbarelse kan de respektabelt intryck. Den

ge ett

kritiske medborgaren kan betydligt lättare bedöma och avslöja

sådana avsändare han har budskapet fäst pränt. om

Språket och politiken

Kampen det skrivna ordet är viktig del den politiska om en av historien. Skriften har fungerat kunskapskälla och väckarsom klocka. Skribenter har lyft fram missförhållanden, spridning gett nya idéer och fört vidare det kulturella Läsningen har arvet. gett förståelse och inlevelse, stimulerat fantasi och empati. Diktatorer alla kulörer har använt förbud och propaganda för likrikta av att tänkandet.

Men kopplingen mellan politik och språk ligger betydligt

djupare än så. Språket och makten över språket har i alla tider varit viktigt för uppbyggandet och vidmakthållandet politiska strukav

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Det gäller det politiska syftet har varit totalitärt turer. oavsett om eller demokratiskt, nationalistiskt eller internationalistiskt. Språket påverkar hur tänker, hur uppfattar tillvaron och det avgör med

vilka kan kommunicera.

Under 1800-talet blev arbetet för det finska språkets ställning

viktigt inslag i kampen för Finlands självständighet. Samtidigt

ett: utvecklades i Norge två skriftspråkssystem led i den kultu-

som ett rella frigörelsen från danskan. I de tyska och italienska språkom-

rådena bidrog språkgemenskapen till nationella enhetssträvanden. Under 1900-talet har iriskan Irland och hebreiskan i Israel varit

viktiga för utveckla den nationella identiteten.

att

I Sverige inträffade denna språkligt-politiskt formativa epok

1500-talet då Gustav Vasa insåg han inte kunde skapa stark

att en

nationalstat han inte samtidigt skapade ett starkt nationalspråk.

om Svenskan kom under de följande århundradena och

att normeras utvecklas så det kunde fylla alla funktioner är nödvändiga

att som

för ett komplett språk.

Historien Sveriges demokratisering under de senaste seklen

om är i väsentliga delar historien erövringen språket och

om av språkets instrument. Det kamp fördes flera plan:

var en som en

politisk kamp för tryckfrihet. En ekonomisk kamp de prak-

om tiska möjligheterna läsa. En social kamp riktade sig de

att som mot fördomar läsandet fanns i alla samhällsskikt. Och slut-

mot som ligen mental kamp handlade hur enskilda människor

en som om

erövrade insikt läsningens betydelse.

om

Demokratins dimensioner

land skall politisk demokrati måste två villkor För att ett vara en

uppfyllda. För det första politisk frihet, alltså åsikts-, yttranvara de-, organisations- och mötesfrihet. För det andra allmänna val

med lika rösträtt.

Detta är demokratins två formella dimensioner. Ordet "for-

mell får inte, många socialister plågade göra före november

som 1989, tolkas mindre betydelsefull teknikalitet. Dimen-

som en sionerna formella i bemärkelsen de kan och skall regleras

är att - -

ANDERS JOHNSON

i författningen och skyddas rättsväsendet. Politisk frihet utan

av rösträtt är halv demokrati; rösträtt politisk frihet har intet

utan med demokrati skaffa", Herbert Tingsten konstaterade

att som 1945.

Den politiska friheten skapar det demokratiska rummets takhöjd och de allmänna valen dess bredd. Men två dimensioner skapar bara För demokratiskt samhällsskick skall

en yta. att ett kunna fungera väl fordras också något det demokratiska

som ger rummet ett djup, tredje dimension.

en

Demokratins tredje dimension handlar medborgarnas del-

om aktighet i de diskussioner äger före och efter besluten

som rum att fattas. Denna dimension kan inte regleras i någon författning utan måste förankras hos själva människor. Det fordras

oss som vuxna ett visst förhållningssätt både hos dem för tillfället innehar,

som eller strävar efter att erövra, förtroendepost och hos andra med-

en borgare. Den liberale ideologen Ralf Dahrendorf har skrivit det

att tar tre månader att skriva konstitution, tre år att sjösätta

en ny en

ekonomisk strategi generationer bygga

ny men tre att en ny

politisk kultur.

Människor måste känna att de kan göra sina röster hörda, att förtroendevalda och andra beslutsfattare lyssnar. Alla medborgare

måste ha goda möjligheter att förstå hur olika meningsriktningar

tycker och tänker. Detta synsätt är lika gammalt demokratin.

som Vi finner uttryck för det i Perikles berömda griftetal år 431 Kr:

Fastän bara några kan skapa politik är alla i stånd

en ny att

bedöma den. Vi inte diskussion hinder för poli-

ser som ett

tisk handling, oersättlig förberedelse för kloka

utan som en

beslut.

demokratins djup kan skapa den kultur Det är genom som man av kompromiss, lyssnade och tillit fordras för kunna göra sådana

som avvägningar mellan olika hänsyn och intressen kan

som accepteras

så många medborgare möjligt. Denna diskussion djupet

av som fordrar många och många aktörer självständigt tar

arenor som ställning och kommunicerar sina idéer till andra. Det handlar bl.a.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

att granska makten, kommentera viktiga skeenden, diskutera om

målkonflikter och analysera intresseavvägningar.

Denna samhällsdiskussion kan sig många olika former

ta t.ex. samtal mellan ett fåtal möten med flera deltagare, via

personer, traditionella massmedier eller Internet. Kommunikationen

genom

kan skriftlig eller muntlig. Den muntliga, personliga dialogen

vara där tankar direkt utbyts mellan några är förvisso viktig.

personer Men den tes jag driver i detta brev kan, för att travestera Tingsten,

något hårddraget formuleras så här: Läsning utan muntlig kom-

munikation är halv demokrati; muntlig kommunikation läs-

utan ning har intet med demokrati att skaffa.

Det är i den tredje dimensionen finner den svenska demokra-

tins stora problem i dag.

ABC för förtroendevalda

I går fick ungefär 15 000 svenskar det finaste förtroendet kan

man

nämligen förtroendet att under fyra år ha det yttersta ansvaret

för våra medborgerliga angelägenheter. Samtidigt

gemensamma vet

alla just förtroende är de största bristvarorna i det

att en av svenska politiska systemet.

SOM-institutet vid Göteborgs universitet undersöker varje år medborgarnas förtroende för antal samhällsinstitutioner. Den

ett senaste undersökningen förtroendet för 17 institutioner

avser 1997. För tio institutioner det fler medborgare hade

var som mycket eller ganska stort förtroende än hade mycket eller

som ganska litet förtroende. Det handlade offentliga verksamheter,

om medier och banker. För Svenska kyrkan de bägge

var grupperna lika För de återstående institutionerna det fler

stora. sex var som hade mycket eller ganska litet förtroende hade mycket eller

än som ganska stort förtroende. Här finns, förutom storföretagen och facket, de institutioner konstituerar den representativa demo-

som kratin. Så här botten förtroendeligan för 1997, där siffran

ser ut

procentandel medborgare med stort förtroende minus anger andelen med litet förtroende:

ANDERS JOHNSON

-

Demokratin kan inte fungera väl de förtroendevalda saknar om förtroende. En huvuduppgift i arbetet med att stärka demokratins ställning måste stärka de institutioner och verksamheter vara att skapar djupet i det demokratiska Den svenska demosom rummet. kratin har främst byggt fyra kanaler för diskussion och kun-

skapsbildning i samhällsfrågor:

Erfarenheten. Denna väg har med nödvändighet blivit försvagad

Q samhällets ökade komplexitet. Det går inte genom att genom erfarenhet skaffa sig överblick och förståelse i egen samma

dagens samhälle det gick i det gamla agrarsamhället.

som

Følkrörelsema. Genom sjunkande medlemstal och minskad 6 aktivitetsnivå i framförallt de idéburna organisationerna har denna kanal försvagats under decennier. senare

Massmediema. Denna kommunikationskanal har fått kraf- 0 en tigt ökad betydelse. Samtidigt finns det tendenser inom medie-

världen gör att denna kommunikationsväg förytligas.

som

Q Litteraturen. Vi kan medborgare bygga en egen, som upp teoretiskt grundad förståelse samhället läsning av genom av böcker kvalificerad litteratur. och annan

Jag skall i det följande några viktiga bakgrundsfakta, historiska ge notiser och reflexioner för belysa del områden år egna att en som viktiga i detta sammanhang. Min ambition är inte täcka in allt att eller några färdiga förslag till politiska reformer. De presentera läsare får allergiska reaktioner eller annat obehag att läsa som av i operativa förslag bör därför omedelbart texter som inte utmynnar till avsnittet Önskedrömmen nedan.

hoppa

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Allmäntillståndet

Svenskarnas förhållande till läsningen är i internationellt perspektiv

tämligen gott. I en OECD-studie International Adult Literacy - Survey IALS undersöktes läsförståelsen hos befolkningen i sju länder 1994. Sverige hade den högsta andelen människor den

mest avancerade nivån läsförståelse. Samtidigt hade vi den av minsta andelen befolkningen den lägsta nivån. Ett antal av stort svenskar med låg formell utbildning visade god kompetens det när gällde att förstå och använda komplicerad information, vilket

sannolikt följd vår folkbildningstradition.

är en av Men detta betyder inte kan slå till Många svenskar att oss ro. har alldeles otillräcklig läsförmåga. En fjärdedel alla svenskar av mellan 16 och 65 år läser sämre än vad krävs för godkänt som att i svenska i årskurs nio. De kan inte återge vad de har läst i vanlig en tidningsartikel. De klarar inte tolka obekanta dessa av att texter om inte är enkelt uppbyggda och har entydigt och klart budskap. ett The International Association for the Evaluation of Educational

Achievement IEA har genomfört studier skolelevers av läsförmåga i 30 länder, däribland Sverige, dels 1970/71 dels ca 1990/91. Studierna visar att de flesta svenska nio- och fjorton-

åringar har mycket goda läsfärdigheter i internationellt

ett perspektiv och de läser minst lika bra för 20 år sedan. nu som

I den undersökningen kom båda åldersgrupperna

senaste svenska elever andra, tredje eller fjärde plats då det gällde läs-

ning skönlitteratur, facklitteratur respektive informationsav

material kartor, tabeller och diagram. Enda undantaget

var fjortonåringarna, kom nionde plats då det gällde facksom litteratur.

Flickor läser något bättre än pojkar och bland de allra svagaste läsarna finns betydligt fler pojkar än flickor. De läser ofta som fritiden når bättre läsresultat. Även måttligt TV-tittande

ett tycks

förbättra läsförmågan, kanske därför tränar

att man läsning

textremsan. Däremot finns det samband mellan omfattande ett

ANDERS JOHNSON

TV-tittande och dålig läsförmåga. I hem där föräldrarna har hög

utbildning och där det finns många böcker har barnen bättre läs-

förmåga. Hemmets ekonomiska betyder dock inte så

resurser

mycket för läsförmågan.

Trots de goda genomsnittsvärdena i Sverige låg den tiondel

av eleverna hade den sämsta läsförmågan betydligt sämre till än

som motsvarande i andra industriländer. oroande

grupper Ett annat tecken att ungefär fyra procent eleverna i årskurs åtta låser

var av

sämre än genomsnittseleven i årskurs

tre.

Läsforskaren Bo Sundblad hävdar mellan 20 och 30

att procent

eleverna kommit gymnasiet inte kan läsa så bra att de av som klarar att läsa t.ex. Metro, relativt lättläst dagstidning, och

av en med ord återge innehållet. Bland lö-åringarna når 20 procent

egna inte den nivå krävs för att godkänt i svenska när de lämnar

som nian, nämligen förstå och kunna dra slutsatser innehållet i

att av den lästa

texten.

Skribenten Ana Martinez har formulerat uppmaning

en som också kan riktas till våra förtroendevalda:

I Sverige är slummen språklig. Har du inte märkt att det finns

en

hel underklassgeneration har plundrats vikingarnas och

som

hjältarnas språk och får nöja sig med att tala ett språk torftigt

som

bark Ett språk bara uttrycker emotioner i termer vad fan

som av

liksom va . Hur övertyga oerfaren människa i längden

en ung, att

blir man rikare poesi än bingolotto Språket, statussymbol

av av en

för överklassen. Det får inte ske utan att Kronjuvelerna

reagerar.

i det Svenska Språket tillhör folket. Därför behövs du. Bli ordets

en

krigare

Boken

Enligt den statliga bokutredningen läste svenskarna i

59 procent av åldern 9-79 år böcker varje vecka 1996. 40 procent läste varje dag. Vi konsumerade medier under 350 minuter dag, bokläs-

per varav ningen tog 22 minuter.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Högutbildade läser än lågutbildade, kvinnor än män

mer mer och än gamla. För befolkningen helhet har andelen

unga mer som

aldrig läser böcker minskat sedan 1970-talet. De läsarnas som vana andel länge relativt konstant har ökat kraftigt under 1990-

var men talet. Poesiläsningen har ökat markant det senaste decenniet, liksom andelen läser facklitteratur.

som

Den andel befolkningen dagligen läser böcker har ut-

av som vecklats följande sätt:

Däremot har läsningen bland barn och ungdomar minskat, både

mäter den andel dagligen kommer i kontakt med om man som böcker och den genomsnittliga lästiden.

Böcker kan läsa både i arbetet och fritiden. En LO-

man

skriven Sven Nelander och Viveka Lindgren redovisar rapport av den andel läser böcker fritiden i stort sett varje vecka:

som

1982/83 1996 LO

kvinnor 39 °/o 39 °/o -

män 27 21 - TCO

kvinnor 59 54 -

män 41 32 -

SACO

kvinnor 75 71 -

män 66 53 -

De regelbundna läsarna bland män har, enligt denna undersökning,

alltså minskat med femtedel i alla samhällsklasser. TCO- och

en

ANDERS JOHNSON

SACO-kvinnorna har minskat läsningen något medan LOkvinnorna har hållit ställningen. Bilden hur bokläsandet har utvecklats under 1980- och 90av talen är alltså inte helt entydig. Det har sannolikt minskat bland barn och ungdomar och ökat bland pensionärer. Bland människor i förvärvsaktiv ålder är utvecklingen osäker. mer Bokförläggare Per I Gedin har kritiserat ett antal etablerade

sanningar i kulturdebatten och kulturpolitiken till

som stora

delar återfinns även i den statliga bokutredningen:

Man kan sammanfatta dem med människor läser för litet, det att kommer ut för litet bra böcker, de fria priserna är ett elände, det finns för bra boklådor, bokklubbarna hot mot mångfalden är ett Låt i stället bokmarknaden med friska ögon. etc. oss se nya, Trots konkurrensen från de medierna har bokläsningen sedan nya 90-talets början ökat med Bokförsäljningen i antal 10 procent. volymer har visserligen inte ökat de senaste tjugo åren, den men har å andra sidan inte heller minskat anstormningen trots av nya medier. Antalet boklådor, enligt pessimisterna skulle reducesom med hälften när de fasta priserna försvann, är lika ras stort som under fastpristiden före 1970, med skillnaden att de är betydligt modernare och effektivare. Allra viktigast för förnyelsen bokav marknaden är de former för boken och distributionen nya som kommit de senaste decennierna, pocketböcker och boksom klubbar.

Under år har det skett försäljningsökning kvalisenare en stor av tetspocket inom skön- och facklitteratur. Vi har i dag tillgång till

billiga, lättåtkomliga pocketböcker säljs i kiosker, flyg-

som platser och stormarknader. Bokklubbarna erbjuder brett sortiett ment tillgängligt över hela landet. 1,4 miljoner människor är medlemmar i bokklubbar, därav 300 000 i barnbokklubbar. Bokklubbarna erbjuder det allmänt intresse nyutgivningen mesta av ur till pris i snitt 25 under normalpriset. De är förutett procent en sättning för utgivning okända författare, inte minst överav nya

sättningar.

Bokutredningen har tillfört i form viktiga fakta än mer av vettiga förslag. Den ville möjliggöra temporära rabattförbud

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

nyutgivna böcker, vilket skulle innebära allvarligt hot de ett mot seriösa bokklubbarna. Den föreslog inskränkningar i konkurrenslagstiftningen så att branschen skall kunna ingå priskarteller, trots att erfarenheterna de fasta bokprisernas avskaffande i Sverige av och Storbritannien inte några övertygande skäl för återger en reglering. Dessutom gör de produktions- och distributionsnya former internationaliseringen och informationstekniken som

skapar denna form regleringstänkande helt passé.

av Utredningen diskuterade inte läsningen i skolan närmare och den förhindrad behandla den rekordhöga bokmomsen 25 var att procent. Den är problem för den svenska bokbranschen särskilt ett det blir allt lättare att köpa böcker över Internet. Utredningen som

föreslog rad detaljsubventioner inom befintliga strukturer

en nya samtidigt den konstaterade att den korta utredningstiden har som inte medgett djupare analys konsekvenserna den växande en av av

användningen av Internet". Bokutredningen är alltså själv ett exempel på den snuttifiering det moderna höghastighetssamhället skapar och just

som som boken skall värn Anita Ankarcrona skriver: vara ett emot.

Bokminnet fungerar ett mentalt släpankare i informasom ett tionsfixerat höghastighetssamhälle. Det bromsar, vänder tillbaka och försöker förstå och beskriva sambanden mellan orsak och verkan. Det är balanserande motkraft till det universella, stänen digt föränderliga här och nu, karaktäriserar det elektroniska som kommunikationssamhällets globala bykänsla.

Cirkeln

Studiecirkeln viktig social innovation skapades inom är en som

F olkrörelsesverige 1902. Uppfinnaren godtemplaren och

var Socialdemokraten Oscar Olsson Olsson med skägget. Han ville studiecirkeln skulle kunna förena det bästa i att man genom studiekurserna, lånebiblioteken och läsecirklarna. Varje cirkel skulle köpa så många böcker det fanns deltagare. Böckerna som

skulle så många bildningsgrenar möjligt och de

representera som

ANDERS JOHNSON

skulle cirkulera mellan deltagarna, vilka möttes regelbundet för att

diskutera det lästa.

Studiecirkeln och folkbildning viktig förklaring till

annan är en den utbredda och höga läsförståelsen i Sverige. Denna bildningsverksamhet når även många lågutbildade och den utgör ett vuxna

viktigt inslag i glesbygden där det finns andra mötesplatser.

Cirkelverksamheten expanderade kraftigt under 1960- och 70-talen och har sedan dess legat kvar hög nivå. Tre fjärdedelar den en av befolkningen har någon gång deltagit i studiecirkel och vuxna en varje år deltar 20 befolkningen i cirkel. SNS uppemot procent av en demokratiråd skriver i sin för 1995: rapport

Studiecirklarna och studieförbund har speciell plats i den en svenska demokratin. möjlighet för medborgare från olika De ger en samhällsgrupper sammanträffa och är det hela taget viktiga att för stärka medborgarnas samhällsanda. Huvudandelen att av studiecirklarna ägnas andra ämnen än samhällsfrågor och politik, även exempelvis estetiskt orienterade cirklar är viktiga för att men stärka det sociala kapitalet. Detta skapa mötesplatser och genom att sitt speciella sätt underlätta den demokratiska dialogen.

Domänförluster

Svenska språknämnden presenterade i 1998 ett förslag till

mars

handlingsprogram för främja det svenska språket. Det första

att

förslaget nämnden för fram svenska språkets ställning i

som är att

Sverige bör lagfästas. Den vill särskilt skydda svenskans ställning bl.a. i högskolans grundutbildning, radio och TV även i privatägda

kanaler.

Det språknämnden är oroad för är domänförluster för svenskan, alltså språket helt eller delvis upphör användas att att inom vissa sektorer. Exempel möjliga domänförluster för

svenskan inom naturvetenskaplig forskning, internationell

är

politik, globala företag och populärmusiken.

Ryktet svenskans död är dessbättre betydligt överdrivet. Av om de cirka 5 OOOspråk talas i världen tillhör svenskan den som pro-

har starkast ställning. Vårt språk bygger stark

cent som en

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

historisk tradition, nationalstat, skolväsende, rik skönen ett en litteratur och hög läskunnighet. Svenskan är väl etablerad och en Standardiserad, den har allsidig användning med många en användare. Språket är relativt homogent; tal och skrift ligger nära

varandra. Att framförallt engelskan används alltmer inom vissa

delar näringslivet, forskningen och populärkulturen är naturligt i

av alltmer internationaliserad värld och utgör inget påtagligt hot en mot svenska språket.

Ett rikt och levande språk kan bara skapas och upprätthållas av människor läser, skriver, lyssnar och talar inte paragrafer. som av - Därför är det viktigt alla användare svenskan, och framförallt att av de sitt språk påverkar många andra, bemödar sig som genom om

att vårda språket.

Europa

Man kan hängiven anhängare det europeiska integra-

vara en av

tionsarbetet hylla EU omistligt fredsprojekt, alla de

- som ett se materiella fördelar handelshindrens avveckling för med sig, som uppskatta den fria rörligheten för människor och idéer och ändå inse att EU lider demokratiskt underskott. av ett Detta underskott rör främst den tredje dimensionen. poli- I en tisk gemenskap med omkring dussin officiella språk det svårt ett är att utveckla djup dialog mellan medborgarna och mellan meden borgare och beslutsfattare. Visst översätts de EU-dokument som direkt berör medborgarna till alla språk. levande demokrati Men en behöver många olika för kommunikation: böcker, tidarenor skrifter, dagstidningar, etermedier etc.

Bättre utbildning i främmande språk kanske engelska

- som ett gemensamt EU-språk och utveckling automatiska översätt- - av ningstekniker kan utveckla den tredje dimensionen i vara vägar att Europa. Men till dess är det bäst låta EU-samarbetet benog att gränsas till frågor där det finns betydande fördelar med gemen-

samma, internationella regler och där det finns hyggliga förutsätt-

ningar att dessa regler allmänt accepterade i unionen.

ANDERS JOHNSON

Folkbibliotek

Folkbiblioteken är ytterligare exempel de gåvor Folkett som

rörelsesverige har givit Biblioteken är våra viktigaste kultur-

oss. förmedlare. På mindre är biblioteket ofta den enda orter permakulturinstitutionen. Det är därför lätt att instämma i det nenta

juryn för Stig Dagerman-priset formulerade då den med följande

motivering tilldelade det svenska folkbiblioteket årets pris:

Folkbiblioteket i alla Sveriges kommuner med omkring 1 600 folkbiblioteksenheter tilldelas 1998 års Stig Dagerman-pris för sitt arbete med ordet tillgängligt för alla och oberoende att göra envar, i landet bor, oberoende i livet befinner sig, av var man av var man och så värna det fria ordets plats, spridning och betydelse. sätt Genom de biblioteksanställdas dagliga arbete med att främja inför läsning och litteratur, bildning och kultur, de traditiotresset nella medierna och de är läsandet i dag självklar allemansnya, en rätt.

Biblioteken expanderade starkt under 1960 och 70- talen samt början 80-talet. Bokbestånden har växt från 24 miljoner böcker av 1970 till 44 miljoner 1995. En viss minskning antalet böcker och av tidningsprenumerationer har dock skett under 1990-talet. Antalet boklån invånare minskade från 8,9 1976 till 8,0 1995. Utlåper ningen facklitteratur för har ökat medan skönlitteraturen av vuxna har minskat. Barnboksutlåningen har varit relativt konstant. AV den tidigare refererade LO-rapporten framgår hur biblioteksvanorna utvecklats i olika Tabellen visar den andel grupper. går bibliotek minst gång i månaden: som en

1982/83 1996 LO kvinnor 27 °/o 29 % män 19 18 -

TCO kvinnor 45 39 män 33 21 -

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

SACO kvinnor 57 50 män 49 41 -

Vi kan alltså notera minskning biblioteksbesöken bland en av tjänstemän och akademiker inte bland LO-medlemmar. Därmen till kan läggas sjukhusbiblioteken har drabbats nedskäratt av stora ningar under år. Den uppsökande verksamheten bland senare

gamla, sjuka och handikappade har dragits liksom skoibiblio-

ner, teken. Samarbetet mellan barnhälsovård, förskola och skoh kring läsfrämjande verksamheter har också minskat många hål.

Gulag

Det finns många 0rd i den politiska historien minner hur som om politiska förtryckare har förföljt författare och hindrat läsare: bokbål, Gulag, index och fatwa. censur, nu senast 1792 skrev Johan Henric Kellgren Ljusets där de: bl.a.

fiender

heter:

En utlät sig: Man dum... vore Sen saken kommit har så vida Att vilja Ljusets bestrida; gagn Blott, hindrar det sprida att man att Sitt sken till hela Publikum. Nu, och det dylik fara en i vårt land må äga rum, Är bäst lämnar denna man vara Åt mig till Monopolium.

Högmod

I riksdagsdebatten folkskolans införande 1840 sade Peter om Mårtensson följande:

Jag will fråga: behöfwer Bondflicka lära känna det allmänaste en Fäderneslandets historia och Geografie Naturläran jemte samt

ANDERS JOHNSON

Rättskrifning och Qvatuor Species Jag tror det icke. Månne hon kan wid ålder med lika färdighet sköta de göromål, mognare som tillkomma det qwinliga könet, utan att detta kunskapsmått Jag ega det hon lärer wäl icke framför blifwa anlitad tror senare: mannen till förrätta Bouppteckningar eller öfwertaga någon Inspectionsatt befattning.

Då obemedlade folkgrupper erövra ordet gjorde anspråk

genom att inträda i offentligheten mötte de motstånd. De beskylldes av att det gamla överhetssamhällets företrädare för andligt högmod" därför de hävdade självpåtagen skriva, läsa och tolka att en rätt att Även bland de obemedlade fanns motstånd texterna. ett mot litteraturen. Läsning betraktades med misstänksamhet, ibland även förakt, i många svenska hem. Läsningen sågs ett utslag av som

lättja eller högmod. upphov till farliga tankar. Så här

Den gav

skriver Ivar Lo-Johansson i/lnalfabeten 1951:

Om kvälln jag i köket bland de andra. Jag försökte luta satt lampskärmen för att läsljus. Varför gör du så frågade min - mor. Jag ska läsa. - Vad ska det tjäna till - Hon kom ihåg samtalet med Sakförarn. Det är för slippa arbeta, min bror. - att sa -Jag kan väl läsa min fritid Man blir förstörd läsning, min mor. - av sa Hon trodde det fullt allvar.

Denna mentalitet är väl försvunnen. Men än i dag finns numera antiintellektuella tendenser, ringaktning människor en av som söker och använder boklig bildning. Man avfärdar "teoretiska

seminarieövningar" och åberopar handlingskraften eller möjligen

voteringen demokratins högsta manifestation. som Lika litet det finns anledning för den beläste ned som att se dem har haft sämre möjligheter till läsning, lika litet finns det som anledning för den mindre beläste fnysa den har försökt att som att tränga sig in i en fråga genom läsning.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Informationstekniken

Informationsteknikens utveckling tillhör vår tids starkaste enorma förändringskrafter. Datorteknikens utveckling har under de senaste två decennierna sänkt kostnaderna för databehandling med 30 procent året. Kostnaderna för ett interkontinentalt telefonom samtal har reducerats till femtiondel sedan 1970. Denna inforen mationsrevolution påverkar alla samhällssektorer: näringslivet,

vetenskapen, kulturen och politiken.

Informationstekniken påverkar våra möjligheter sprida och att ta del texter, bilder och ljud. Kostnaderna sjunker och utbudet av växer. Men samtidigt är den sammanlagda tid har till vårt för-

fogande konstant och vår hjärnas möjligheter och be-

att ta emot

arbeta informationsmängder begränsade.

stora En risk med informationsrevolutionen översköljs med är att allehanda budskap och själva eller mindre planlöst surfar att mer informationshavet tid, möjlighet eller vilja till djupare beutan arbetning informationen. För mycket information förorenar av hjärnan, som nobelpristagaren Peter Kapitsa har konstaterat. Informationsrevolutionens ökande textflöden kan också devalvera och skriftspråket. Anita Ankarcrona skriver: texten

Mycket kommer sannolikt förändras i informationsteknologins att allt kargare språkvärld. I den multimediala värld där orden ibland devalveras till blott markörer och verbala illustrationer till den alltdominerande bilden; där växande information och krympande mer språklig kompetens riskerar följas åt; där det skrivna ordet blir att en bild bland andra bilder, ikon bland andra ikoner, i stället för en ett instrument för analys och insikt. När ordens makt försvagas och bildens makt stärks, ersätts skriftens linjära tidsflöde den av ögonblickliga bildstrukturens snabba växlingar. Det språkliga uttrycket sträcker för det bildliga intrycket. vapen

Men informationsrevolutionen också ökade möjligheter ger att utveckla den skriftliga kommunikationen. Om det blir informationsteknikens negativa eller positiva sidor kommer översom att väga beror ytterst det finns enskilda människor kan och om som vill läsa och skriva ordentligt.

ANDERS JOHNSON

Man kan skriva hela böcker vad informationsrevolutionen om redan har åstadkommit och vad den inom överskådlig tid kan förväntas åstadkomma. Här skall jag bara några exempel: ge

0 Böcker, tidskrifter och andra kan beställas via Internet, texter vilket utbud och ofta lägre distributionskostnager ett enormt der. Gratis smakprov kan erbjudas för locka köpare. Den att elektroniska marknaden är särskilt viktig för dem bor i som regioner där det saknas förutsättningar för vital, traditionell en bokhandel.

O Förlag kan trycka direkt beställning och i kundtexterna en anpassad form, vilket minskar kostnaderna för lagerhållning och ingen beställning behöver besvaras med slut gör att förlaget". Texter kan snabbt och enkelt uppdateras.

9 Via Internet kan ta hem från källor i världen texter runt om och minskar därmed beroendet massmedier och andra filter. av Vi kan snabbt hem aktuell information. Äldre ta texter, utan upphovsrättsligt skydd, kan också läggas ut nätet, vilket gör kulturskatter allmänt tillgängliga. enorma

O Förlag, redaktioner och enskilda skribenter kan välja enbart att finnas nätet, vilket är billigt sätt för små organisationer ett

tillgänglig för potentiell publik.

att vara en stor

Alla dessa tjänster finns redan tillgängliga. En trång sektor i dag är utrustning till rimliga kostnader kan framställa längre läsarsom vänliga texter direkt hos läsaren. Men även sådan utrustning är väg. Vi kommer ha tillgång till läsarvänliga bildskärmar snart att som kan laddas direkt via telefonnätet. Sedan kommer elektronya niska läsytor kan bläddra i och rulla ihop och kan som man som ta information via radiovågor. Det kommer också bli möjligt emot att att texten projicerad insidan glasögon eller kanske direkt av näthinnan. Genom elektronisk presentation kan göras texten rnera anpassad till den enskilde läsarens önskemål. Urvalet kan av texter

skräddarsys. Läsaren kan själv välja typografi. Han kan snabbt söka i texten, lägga in elektroniska understrykningar, anteckningar

egna

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

och bokmärken sedan i individuellt minne för varje som sparas ett Genom s.k. hypertexter kan många alternativa fortsätt-

läsare. ningar eller fördjupningar skapas i texten.

Detta innebär inte de traditionella produktions- och att distributionssätten försvinner. Vi kommer fortfarande att köpa och läsa böcker och andra är tryckta Det texter som papper. kommer fortfarande finnas förlag och redaktioner ansvarar att som

för urval, bearbetning och marknadsföring av texter.

Men för vissa ändamål kommer texthanteringen skötas utan att lastbilar, centrallager, bokhandlare, kiosker, tid-

förlag, tryckerier,

ningsbud eller returpappersinsamlare. Och det behöver man inte

bli särskilt ledsen för.

Journalism

En viktig faktor har förändrat den allmänna diskussionen i som samhällsfrågor är mediernas ökade betydelse och framväxten en av

självständig och självmedveten journalistkår. Denna tämligen

mer yrkesgrupp är starkt präglad särskild sitt

homogena av en syn

där idealet avslöjaren, inte rapportören eller folkbilda-

uppdrag är

Massmedieforskaren Kent Asp skriver: Man kan skönja ren. en mediekrati där aktörerna inom massmedierna hand avgör egen vad den politiska debatten skall handla hur den skall tolkas och om, kanske också vilka slutsatser medborgarna skall dra den. av

Den statliga maktutredningen skriver i sin huvudrapport om den speciella journalistideologi tilldelar journalisterna en

som avgörande betydelse för demokratin:

Journalisternas uppdrag blir ledningen. Vad föreställningen att ta avslöjarens betydelse kan kritiseras för är inte uppgiften att om kritiskt granska de makthavande. Det är det andra ledet i teorin, nämligen idén avslöjaren hjälte, kan ifrågasättas. I om som som själva verket bygger tanken alldeles speciell demokratiuppen fattning. Det rör sig egenartad blandning elitism och om en av populism. Journalistens förmåga genomskåda makthavarna blir att avgörande för demokratin. Folket å andra sidan både upphöjs och misstros. Journalisten har folkets uppdrag nå och förmedla den att

ANDERS JOHNSON

kunskap folket inte förmår finna hand. Samtidigt

som egen medför fokuseringen till avslöjandet att det också är journalisten

avgör vilken kunskap folket vill nå. Det blir journalisten och som inte medborgaren drar slutsatsen. Den allsidiga informationen

som får därmed stå tillbaka för hjältedådet.

Kunskapssamhället

En rad omvärldsförändringar det ställs Ökade kompetens-

gör att krav förvärvsarbetande, konsumenter och medborgare.

oss som Samhället blir allt komplext. Förändringstakten ökar. Medie-

mer

bruset sköljer Internationaliseringen och informations-

över oss.

tekniken skapar ständigt möjligheter fordrar samtidigt

nya men att

har kompetens tillvarata dessa möjligheter. En god förmåga

att att läsa och skriva är därför guld värd i kunskapssamhället.

Ännu 1970-talet ansågs det de flesta kunde klara med

att sig

s.k. funktionella läsfärdigheter kunna fylla i blanketter

som att etc. I dagens arbetsliv måste kunna förstå i

man svårare texter t.ex. form skriftliga instruktioner. Man måste kunna formulera sig

av skriftligt och kommunicera via dator. Det gäller både i traditionella

tjänstemannayrken och för yrkesarbetare. Dessutom ställs ökade krav ständig kompetensutveckling. Näringsliv och arbetsliv

förändras snabbt. Vi måste alla beredda ställa och lära

vara att om nytt. Den förlorar sitt arbete och har dålig läs- och

som som

skrivförmåga kan det mycket svårt att förnya sin kompetens och

komma tillbaka till arbetslivet.

Genom informationstekniken har tillgång till

ett enormt utbud information. Det gäller kunna hitta det är rele-

av att som

för mig just Mycket informationen, Internet, är vant nu. av t.ex.

desinformation eftersom det saknas filter för urval och konren troll. Vi måste själva utveckla förmåga till källkritik och tolk-

en ning av texter. För att kunna följa med i det snabba informationsflödet måste vi själva skapa referensramar och tillfällen till

oss fördjupning och eftertanke. För att kunna dra informa-

nytta av tionsflödet är det också bra kan frigöra från invanda

om oss

tolkningsmönster som begränsar tänkande och handlande.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

En god läsvana gör bättre omvandla information till

oss att

kunskap.

Litterat

Ordet "läskunnighet kan skapa ett intryck att läsförmåga

av handlar antingen-eller: Antingen kan läsa eller så kan

om man man det inte. Och har gång lärt sig läsa så är läskunnig för

man en man

livet. Men i själva verket är läskunnighet förmåga

resten av en som

kan ha utvecklat i större eller mindre grad. En förmåga som man

dessutom ständigt behöver upprätthålla och både kan man som utvecklas och degenerera.

I det moderna kunskapssamhället räcker det inte med

att vara läskunnig i bemärkelsen kunna läsa mekaniskt, kunna ljuda

att att

förstå än enklare Framgång i kunskapssamutan att annat texter. hället förutsätter att är litterat. Det handlar inte bara

man om avkodning utan även förståelse och tänkande högre nivåer. Att

om

litterat innebär har tillägnat sig det tänka, lära vara att man sätt att

sig och därmed att tala följer verklig läskunnighet och

som av

bl.a. innebär förmåga att föra abstrakta och hypotetiska som en resonemang.

Att litterat innebär har grundlagt goda läsvanor

vara att man

och det ett livslångt projekt att upprätthålla och utveckla

ser som sin läsförmåga. En politik för litteratare Sverige rör läsningens

ett roll i förskola och skola eftersom tidig lästräning bra grund

är en för läsvanorna i livet. har inte får denna grund i

senare De som skolan hamnar ofta i negativ lässpiral Men politik för

en senare. en

litteratare Sverige kan inte begränsas till ungdomsåren utan ett måste beröra hela samhällets läs- och skrivkultur.

Medievridningen

Svenskarnas konsumtion TV, radio och tidningar såg så här

av ut

1996, enligt bokutredningen:

ANDERS JOHNSON

Andel svenskar 9-79 år Antal minuter

av per

dagligen konsumerar dag som

Den dagliga lästiden andra tidningar och tidskrifter, inklusive

av kvällstidningar, 25 minuter och böcker 22 minuter. Barn i

var åldern 3-14 år ägnar fem gånger så lång tid TV och video

som böcker.

Enligt SOM-undersökningarna har TV:s nyhetsprogram

sam-

fått ökad publik under 1990-talet samtidigt det mantaget som regelbundna läsandet morgontidningar har minskat. Förtroen-

av det för radio och TV är också betydligt högre än förtroendet för

dagspressen. I 1997 års SOM-undersökning hamnade radio och TV fjärde plats i förtroendeligan efter sjukvården, universiteten och kungahuset. Därefter korn polisen, grundskolan, domstolarna och

försvaret. Sedan korn dagspressen, tätt följd bankerna, Svenska

av

kyrkan och storföretagen.

Förtroendet för radio och TV har varit relativt konstant sedan 1986 medan förtroendet för har sjunkit. Förtroendet för

pressen etermedierna är relativt oberoende ålder och utbildning. För-

av troendet för dagspressen stiger både med ålder och utbildning.

Att, Anita Ankarcrona skriver, det språkliga uttrycket

som sträcker för det bildliga intrycket saknar inte betydelse för

vapen demokratins tredje dimension. Det handlar både kvantitativa

om och kvalitativa aspekter.

TV och radio är informationsfattiga medier. Tidningar är in-

formationsrika. För år sedan väckte det irritation

ett par stor

Rapports redaktion då Sydsvenska Dagbladet tog sig före att publi-

cera en ordagrann utskrift hel Rapportsändning. Den upptog

av en inte än sida i tidningen. Texten är kompakt och effektiv

mer en en informationsbärare. Vi läser snabbare än talar och lyssnar. Sam-

tidigt har möjlighet att sänka läshastigheten och avsnitt

ta om

fordrar tankeverksamhet. som mer

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Marhall McLuhan har tbe media the

myntat tesen message, mediet är budskapet. Olika medier befrämjar olika sätt att förstå tillvaron. Tryckta medier befordrar rationalitet eftersom hjärnan

stegvis tolka och strukturera informationen. Bildmedier tvingas att befordrar däremot emotionalitet eftersom hjärnan tvingas behand-

informationen omedelbart och i helheter. Bilden lämnar

mer snabba känslospår och är sedan borta. TV är bra att skapa stämningar sämre att förmedla djupare kunskaper.

men

Kent Asps studie kärnkraftsomröstningen 1980 visade att

av

storstadsmorgontidningarna innehöll 6-7 gånger så mycket infor-

Radios Åtminstone bland

mation Sveriges nyhetssändningar.

som högutbildade minskade kunskapen med ökat TV-tittande, främst

TV:n tid från andra aktiviteter skulle ha kunnat p.g.a. att tog som öka kunskapen effektivare.

I nationalekonomin finns något kallas Greshams lag. Den

som innebär sämre metallvärde tränger ut mynt högre

att mynt av av metallvärde. I medievärlden tycks ha liknande förhållande;

ett medier sämre informationsvärde tränger medier högre

av ut av informationsvärde. Det lättkonsumerade tränger ut det

mer krävande. En drivkraft är kommersialiseringen, alltså ytterst din, min och alla andra medborgares sammantagna efterfrågan.

Till detta kommer fler tycks benägna att lita det sägs

att som i radio och TV än det står i Det har högre grad av

som pressen. en autenticitet och höra statsministern i radio eller TV än att

att se läsa i tidningen vad han har Men det sägs i etermedierna

sagt. som

är ofta hårt redigerat och är ibland placerat i ett sammanhang

tämligen missvisande. TV:s nyhetsprogram har under som kan vara 1990-talet redigerats allt hårdare. Bildsekvenserna i Rapport har minskat från i genomsnitt 13 sekunder under 1980-talet till 4 sekunder. Politikeruttalandena halverades till 15 sekunder.

Det är inte heller det sägs iTV har störst betydelse

som som för tittarna. Enligt brittisk studie olika faktorers betydelse

en om för tittarnas intryck nyhetssändning i TV stod mimik och

av en plastik för 63 tonfallet för 30 och det verbala

procent, procent innehållet för 7 En bild kan döda än tusen ord.

procent. mer Radion präglas tonfallet och tidningen innehållet.

av av

ANDERS JOHNSON

Vi har under år fått allt fler TV- och radiokanaler med senare

allt längre sändningstid. Konkurrensen publiken hårdnar. Det

om driver fram speciell mediedramaturgi. Längst drivs den i TV en

även kvällstidningarna alltmer efter. Journalisterna till-

men tar verkar nyheter enligt standardiserade principer. Redaktören blir en

regissör fyller i färdiga berättarstrukturer, organiserar aktö-

som och gör scenerier. Ibland blir journalisten både pjäsförfattare, rerna aktör, regissör och recensent. Det finns seriös internationell diskussion medialiseen om ringens effekter för demokratin. Den norske maktutredaren Gudmund Hernes har introducerat begreppet "det medievridna

samhället". Han pekar några typiska drag i mediedramaturgin: tillspetsning, förenkling, polarisering, intensifiering och personi-

fiering. I Sverige har statsvetaren och journalisten Hans Bergström beskrivit den följande sätt:

Det negativa går före det välfungerande och positiva.

Det avvikande har försteg framför det normala. 6

6 Det tidsavgränsade har företräde framför det kontinuerliga. Nyhetsberättelsen måste ha början och ett slut. Långsiktiga

en kan inte dramatiseras. processer

6 Det konkreta vinner över det abstrakta. Personer snarare än

principer. Det politiska spelet snarare än sakfrågorna. Kronor och ören i plånboken, inte långsiktiga dynamiska processer.

6 Det duala över det plurala. Ond och god eller åtminstone segrar två slagskämpar. Nyanser och många alternativ bara komplicei onödan. rar

Om allt fler människors verklighetsbild formas dessa villkor är

det uppenbart det blir brister i den medborgerliga kunskaps-

att och idébildningen. SNS demokratiråd skriver i sin rapport 1995:

Denna massmediernas dominans i den politiska opinionsbildningen riskerar leda till att politikens unika drag suddas ut. I vissa avseenden finns det nämligen grundläggande motsättning mellan massen medias och politikens tolkningsramar. Massmedia betonar den

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

enskilda händelsen, medan politiken framhäver sambandet mellan händelser och ideologiska helhetsperspektiv. Massmedia framhäver personer, medan idéer och principer spelar mycket större roll i en politiken. Massmedia kräver enkla enkla frågor, politiken svar arbetar med kompromisser och avvägningar mellan svårförenliga krav.

TV och tidningar har helt olika påverkan det sociala kapitalet, alltså den förmåga till medborgerlig samverkan år central som för fungerande demokrati. Den amerikanske en statsvetaren Robert Putnam har utifrån amerikanska studier kommit fram till att varje timme framför TV:n år förknippad med mindre tillit till andra människor och lägre delaktighet i olika och förgrupper

eningar, medan varje timme dagstidningsläsande är förknippad

av med motsatsen. Därmed inte TV och radio inte har sina fördelar. Det sagt att

finns lysande etermediejournalistik liksom det finns dålig tidnings-

journalistik. Problemet med etermedierna beror inte inkompetens utan mediets inneboende förutsättningar, ibland i kombination med bristande tid och journalistiska resurser. Men åtminstone vissa håll i TV-världen hyllas tanken TVatt

nyheter skall barnvälling, alltså rinna kroppen

vara som genom med minsta möjliga krav ansträngning från konsumentens sida. 1992 iTV 4-ledningen: "Vi avstår från material säger en person som inte har bra mänskliga inslag. Vi abstraherar inte i onödan. Och vrider skruven till. Liksom TV kvällsett varv passerar

tidningen hjärnan och går i magen. En ansvarig i TV 3

rätt ner säger 1995 att nyhetsprogrammet TV 3 Direkt skall bort allt rensa dödkött. Det skall hålla oerhört högt onödiga ord ett tempo utan och bilder och inte heller bjuda några analyser eller längre

reportage. Den franske sociologen Pierre Bourdieu har beskrivit hur TV leder till intellektuell utarmning samhällsdebatten: en av

Att TV faller tillbaka stab fZzst-tbinkers levererar en av som

kulturell fast-food, färdigtänkt och färdigtuggad kulturell snabbmat,

beror inte bara fast även det har göra med brådskans diktatur att att det finns adresslista till sådana för övrigt alltid en personer

ANDERS JOHNSON

desamma: Ryssland herr eller fru X, Tyskland herr Y. Det

om om

finns uppsättning obligatoriska kommentatorer befriar

en som pro-

grammakarna från leta folk verkligen skulle ha något

att upp som att säga, det vill säga ofta ännu okända är

unga, personer som engagerade i sin forskning och föga benägna att springa till media;

alltså skulle leta medan habituéerna alltid finns som man upp till hands, beredda att vispa sig sin översikt eller intervju.

ur ge en Det beror också att måste särskild sorts tänkare för

man vara en att i stånd tänka under förhållanden där ingen längre

vara att tänker.

Medievridningen gör att politiken blir nervösare. Tidshorisonten

krymper. De taktiska övervägandena blir viktigare. Motstånds-

allianser kan lätt skapas alla förändringar. Misstroendet all

mot mot

överhet ökas samtidigt det skapas övertro vad politiker

som en skulle kunna åstadkomma de Verkligen Ville. Politikerna själva

om börjar allt oftare medievrida sig. Det gäller göra sig bra i TVzs

att mysprogram; att tala enkelt och med ett behagligt tonfall samtidigt

undviker alla djupare tankar, och som man nogsamt nyanser

komplikationer.

Medievridningen internationellt fenomen med USA

är ett som

föregångsland". Det är därför ingen tillfällighet amerikanska

att konsulter anlitas rådgivare till svenska partier.

som

Den förre tyske förbundskanslern Helmut Schmidt sade i Svenska Dagbladet den 16 oktober 1993 våra västliga demo-

att kratier har förändrats från samhällen där läser böcker och

man tidningar till ytliga TV-demokratier. Detta har tyvärr förvandlat politikerna till populära opportunister inte behöver

som

djupet i någon fråga.

Kan då politisk väg göra något detta Kanske kan

man

fundera det nödvändiga bygga markbundet man i att ut ett digitalt TV-nät med 50 kanaler till samhällsekonomisk kostnad

en

minst 10 miljarder kronor. Är det nödvändigt med den

nya

dygnetruntkanalen i Sveriges Television för nyheter och sport Är

det typ Expedition Robinson bäst behövs för att

program av som motivera allmäntelevisionens existensberättigande

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Andra frågor alla bör ställa är hur skall främja som oss en ökad medvetenhet hos medborgarna medielogiken och hur om källkritiken kan utvecklas.

Nymuntligheten

Poeten Göran Sommardal skriver:

Det är den muntliga minneslösheten så effektivt förhindrar som varje framåtskridande i den kavalkadistiska verkligheten och i stället upphov till tilltagande genrebildning med åtfölger en ty jande lagerhållning. Ingenting fördjupas, analyseras, förs vidare.

Allting upprepas, repriseras, uppdateras i väntan nästa enskilda

genrerepresentant. Den muntlighetens uppkomst har - - - nya naturligtvis i mycket att göra med etermediernas tilltagande dominans och de pappersburna informationsuttryckens minskande betydelse. Men också det skrivna ordet har hemsökts av en ny muntlighet: löpsedlarna ylar, rubrikerna böckerna tvingas ryter, t.o.m. göra väsen sig för locka till läsning. Samtidigt av att som - - denna muntlighet strikt kommunikationshistoriskt hör hemma i en äldre period än det skrivna ordet, så utgör muntligheten i sammanhang med de moderna massmedierna TV 8CIT 8CCo den första - industrialiserade meddelelseformen, den första produktionsord-

ning där produktionen av det sociala medvetandet sker på löpande band. På sin jakt efter den ännu framtida framtiden i mer möts denna punkt det globala dygnet-runt-samhället med dess redan

sägenomspunna realtid och det oavbrutna berättandet likt som en lockande atavism ska digitalisera narratologierna i avsikt föratt bättra den massmediala metabolismen: Mer allt Mer mer - av av

Organisationssverige

De klassiska folkrörelserna gjorde avgörande insatser för

Sveriges

demokratisering. Sedan flera decennier är de idéburna folkrörel-

serna tillbakagång. Enligt årets rapport från SNS demokratiråd

var under 1997 2,3 alla svenskar mellan 16 och 80 år procent av aktiva i frikyrkligt samfund och 0,6 i nykterhetsett procent en

ANDERS JOHNSON

organisation. Inte heller de s.k. rörelserna miljö-, kvinno-, nya freds-, internationella solidaritetsorganisationer och lokala aktionsgrupper aktiverade tillsammans än drygt 3 - mer procent av

befolkningen. Sammantaget blir detta alltså omkring

6 procent

inklusive dubbelräkningar dem aktiva i än

av som var mer en

organisationstyp. Motsvarande andel 1987 drygt

var 9 procent. Fram till 1980-talet ökade svenskarnas föreningsaktivitet totalt sett, både bland barn och Framförallt det idrottsrörelsen vuxna. var som växte. Demokratirådet konstaterar dock denna utveckling att har brutits under 1990-talet: Aktivitetsnivån har gått ner ett närmast skrämmande enhetligt sätt tvärs över de olika organi-

sationstyperna.

De idéburna folkrörelsernas kris är också partiernas kris. Andelen partiaktiva i befolkningen har minskat från 9 till 5 procent från 1987 till 1997. Vilka strukturer i framtiden skall främja som

idébildningen, normbildningen och den breda medborgarskol-

ningen står skrivet i stjärnorna. Den höga andel äldre medlemmar i de idéburna folkrörelserna och partierna talar för medlemsatt minskningen kommer fortsätta. Folkrörelserna kan i dag näratt

betecknas det vithåriga Sverige.

mast som

Pressen

Den heltäckande morgontidningen har utgjort viktig del en av demokratins tredje dimension i Sverige. Vi tillhör, tillsammans med Finland, Norge och Schweiz, de länder i har det Europa som mest utbredda tidningsläsandet. Tidningen har stått för opinionsbildning, nyhetsförmedling och kritisk granskning, såväl nationellt som lokalt. Pressen har grundlagt daglig hos befolken vana stora

ningsgrupper att följa och fundera över samhällsfrågor. En spridd tidningsläsning i alla samhällsgrupper har dessutom bidragit till

hög och bred läsförståelse. Under 1990-talet har det uppstått långsiktigt neden svag men

åtgående trend i antalet regelbundna tidningsläsare

och prenumeranter. Under delen 1980-talet läste drygt 80 senare av procent av befolkningen morgontidning minst fem dagar i veckan. Nu är en

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

andelen drygt Det finns tendens till ökad informa-

70 procent. en

tionsklyfta då i större utsträckning minskar

resurssvaga grupper

tidningsläsningen. Andel läsare morgontidningar i åldern 15-24

av år har sjunkit från 71 till 60 mellan 1983 och 1997.

procent

Ju mängden information växer och komplext

mer mer samhället blir, desto ökar behovet generell orientering. Att

mer av

översiktligt skumma morgontidning goda möjligheter att

en ger skaffa sig överblick och hitta det intressanta inte visste

att man något och därför inte kunde söka aktivt.

om som man

Dagspressen har djup, bredd och

sammantaget ett en en aktualitet när det gäller information, granskning och utrymme för olika åsikter andra mediegrupper för sig har svårt att nå

som var

till", heter det i regeringens proposition 1996/9723. Är det upp

därför har kvalitetstidningar inte gratistid-

moms men ningar Är det därför reklamskatten har avskaffats direktreklam och TV-reklam inte tidningsannonser Är det därför dator

men i hemmet har befriats från förmånsbeskattning inte tidning i

men hemmet Är det därför miljarder datorer i skolan

staten satsar

men inte tidningsläsning

Qvinnor

Med läsning öd tiden bort...

Vårt kön så föga det behöver.

Och skall du läsa, gör det kort,

att såsen må fräsa över

Så skrev Anna Maria Lenngren för precis 200 år sedan i Några 0rd till min kära dotter, zfalljøg bade någon. Dessbättre har den goda fru Lenngren denna punkt inte haft så stort inflytande. Det är kvinnorna är de flitiga läsarna och skrivarna, både bland

som mest barn och Många män lever förmodligen efter maximen:

vuxna.

Med läsning öds tiden bort...

Mitt kön så föga det behöver.

Och läsningen jag håller kort,

jag tjänar hellre klöver.

mera

ANDERS JOHNSON

Riksdagen

Under riksdagsåret 1997/98 producerades sammanlagt 65 300 sidor riksdagstryck; 22 OOOsidor propositionstext, 13 OOOsidor

motioner, 20 000 sidor utskottsbetänkanden och 10 OOOsidor protokoll. Ingen vettig människa skulle komma tanken läsa

att allt detta. Mycket det produceras, skrivs tanke det

av som utan att skall nå någon större publik.

Alltför ofta fungerar riksdagen textfabrik

som en där texter produceras maskinmässigt ett sätt kränker både skribenter

som och läsare. I sådan miljö är det svårt skapa entusiasm för den

en att goda texten eller den stimulerande läsningen.

Varför skrivs det så mycket i riksdagen Svaret den frågan kanske liknar det professor Tore Janson har frågan

svar som varför Rökstenen i Östergötland och de

andra stora runstenarna en

gång skapades:

Svaret måste att inte höggs för att läsas, för

vara runorna utan att imponera. Något skulle där stå, och gärna något högtravande och dunkelt, huvudsyftet visa kunskap i den magiska

men var att upp runkonsten, inte att föra vidare något speciellt budskap.

Skolan

För exakt 130 år sedan formulerade den liberale folktribunen Adolf Hedin i brevform tämligen heltäckande politiskt Där

ett program. finns bl.a. denna mening står sig än i dag: Därför får

som folkskolan lämna sikte hon skall framför allt väcka

ur att

kunskapsbegäret, grundlägga böjelse, och förmåga att läsa.

vana

För att grundlägga böjelse, och förmåga läsa, bör läs-

vana att träningen starta tidigt i livet. Det är uppgift för hemmet, för-

en skolan och skolan. En del barn har särskilt utveckla dessa

svårt att färdigheter. De kan komma från hem med lästradition. De

svag kan ha läs- och skrivsvårigheter. De kan ha modersmål än

annat svenska. Men inget detta utgör oöverkomliga hinder. Genom

av att

tillräckligt med tid och rätt utformad pedagogik kan alla ge genom öva upp sin läsfärdighet. Ingen bör därför lämna grundskolan

utan att kunna läsa och skriva ordentligt. Alla har läs- och

vuxna som

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

skrivsvårigheter bör många möjligheter att träna dessa färdig-

ges heter.

Det finns flera oroande tecken att skolan inte kan fullgöra sin uppgift. Större klasser och färre speciallärare minskar möjligheterna stöd till elever. Bokbeståndet i skolbiblioteken

att ge svaga har minskat sedan början 1980-talet. Årskostnaden elev i

av per grundskolan för skolbibliotek är ungefär 150 kr. Läromedelskostnaden elev i grundskolan är cirka 500 kr eller procent de

per en av totala kostnaderna för skolan. Ett års prenumeration Fantomen eller Kalle Anka kostar ungefär 750 kronor.

Sverige kan sannolikt lära del det görs i Stor-

en av som nu britannien. Den 31 maj 1996 startade den brittiska regeringen The

Literacy Task Force, strategi för hur läs- och skrivkunnigheten

en skall stärkas insatser i skolan. Projektet har mycket tydliga

genom

mål och uppföljningar görs kontinuerligt. Lärarhögskolorna

ger prioritet åt göra lärare bättre lära läsfärdigheter.

att nya att ut Även aktiva lärare och skolledare får fortbildning. Föräldrarnas

betonas och de att läsa för barnen 20 minuter ansvar uppmanas om

dagen. Sommarundervisning för hjälpa elever.

startas att svaga Biblioteken liksom företag och organisationer. Skön-

engageras, litterära trycks chips- och godispåsar. Läs- och skriv-

texter tävlingar Idrottsklubbar startar läxläsning.

arrangeras.

Läsförmågan är beroende sammanhang och meningsfullt

av innehåll. Det är viktigt att eleverna erbjuds läsvärda och intressanta texter. Det finns ett starkt samband mellan nöjesläsning och läsförmåga. Skolan skall bidra till läslusten, inte låta läsningen bli

något pliktfyllt.

Även inom högskolan finns det anledning fundera hur

att studenternas läs- och skrivfärdigheter skall kunna utvecklas. På många håll vittnar hur det här finns stora brister. Kanske

man om

bör den högre undervisningen inledas med propedeutisk termin

en där studenterna tränas bl.a. i kritiskt tänkande, texttolkning och

skrivning.

ANDERS JOHNSON

Tryckfrihetsförordningen

Kampen för ordets frihet i Sverige inleddes allvar Linné-

av lärjungen Peter Forsskål, sedermera rönte det för 1700-tals-

som svenskar så ovanliga ödet att avlida i jemenitisk bergsby. Han

en lyckades 1759 slinka igenom med liten skrift

censuren en som hette Tankar den borgerliga friheten där han skrev:

om

Borgerliga frihetens lif och styrka består altså i synnerhet uti in-

en skränkt oinskränkt skrif-frihet. Skrif-friheten

Regering, en - - updrifwer Wetenskaperna til sin höjd, röjer alla skadeliga författningar, tyglar alla ämbetsmäns orättwisa, och är regeringens tryggaste förswar i fritt rike. En wis Regering lämnar

ett - - menigheten hällre lägenhet, at yttra sitt missnöje med än

pennor, med andra gewär.

Forsskåls skrift emellertid alltför radikal och den blev indragen

var

Kanslikollegium. Men den bidrog till den debatt ledde fram av som till 1766 års tryckfrihetsförordning. Den svenska liberalismens fader, kaplanen från Nedervetils annexförsamling utanför Gamla

Karleby Anders Chydenius, ledamöterna i prästeståndet

var en av

1765-66 års riksdag och han gjorde avgörande insatser för

att

Sverige då fick världens mest liberala tryckfrihetslagstiftning.

Gustav III, eftervärlden fått oförtjänt anseende,

som av ett gott avskaffade tryckfriheten och den antiliberala linjen drevs sedan vidare Karl XIV Johans indragningsmakt. Men därefter har

genom det i Sverige under fredstid varit tämligen fritt från inskränkningar i friheten att skriva, trycka och läsa.

Vi har alltså mycket lång tradition tryckfrihet och har

en av

utvecklat sammanhängande regelsystem till skydd för det

ett tryckta ordet. Det finns all anledning slå vakt detta

att om system.

Ett potentiellt hot mot tryckfriheten är utvecklingen

av nya medier och integrationen olika tekniker. Då Sverige 1991

av gav ett särskilt grundlagsskydd även åt andra medier än det tryckta ordet, valde riksdagen att lägga skyddet de medierna i särskild

av nya en

lag, yttrandefrihetsgrundlagen. Ett viktigt skäl att skydda det

var regelverk utformats för tryckta skrifter. Tyvärr har denna

som

separation inte visat sig utgöra ett tillräckligt skydd. De vilande

nu

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

förslagen till grundlagsändringar syftar till vidga krimina-

som att liseringen av barnpornografi innebär det största fredstida ingreppet i tryckfriheten under 1900-talet. Lagrådet beskriver

ingreppet som ett första fullständigt genombrott grundläggande principer

av som sedan länge kännetecknar den svenska tryckfrihetslagstift-

ningen, nämligen förbuden och hindrande åtgärder,

mot censur

meddelarskyddet och anonymitetsskyddet. Detta principgenom-

brott görs inte någon har kunnat

trots att påvisa att barnpornografi

har spritts tryckta skrifter under decennier. genom senare 1766 års tryckfrihetsförordning introducerade också principen

om allmänna handlingars offentlighet. Denna offentlighetsprincip

är unik för svensk förvaltning. Den läsa ger oss rätt att en handling som upprättats eller inkommit till myndighet been utan att höver vårt eller anledningen till vill del uppge namn att ta av handlingen. Vi har också rätt kopiera den och förmedla den att t.ex. till tidning. Det finns flera hot denna

en mot offentlighets-

princip:

6 Digitaliseringen informationen ibland gör den tekniskt av som

mera svårtillgänglig och ibland gör den så lättillgänglig

att man

av integritetsskäl vill inskränka i offentlighetsprincipen.

0 Bolagiseringen av offentlig verksamhet ofta har strävan som en efter slutenhet motiv. som

O Internationaliseringen som ger upphov till krav från utländska politiker och tjänstemän, fostrade i förvaltningstradien annan tion, att inskränka i denna säregna svenska regel.

För den det tryckta ordets betydelse för levande som tror en demokrati och inser värdet det regelverk som av som skapats i

Sverige är det viktigt att följa utvecklingen, motverka urholk-

att ningar i skyddet det tryckta ordet också medverka till av men att

sådana anpassningar i regelverket behövs för det

varsamma som att tryckta ordet och offentlighetsprincipen skall ha starkast möjliga

skydd även i framtiden.

ANDERS JOHNSON

Uppfinningar

Kampen för läsningen handlar historiskt inte bara den

sett om

politiska friheten utan även de praktiska möjligheterna att läsa.

om

Den tekniska utvecklingen har här givit många avgörande bidrag. Gutenbergs uppfinning boktryckarkonsten är kanske väster-

av landets mest avgörande tekniska innovation. Boken blev Europas

första massproducerade Boktryckarkonsten hade inte bara

vara.

betydelse för textproduktionen också för själva läsprocessen.

utan De oregelbundna och svårlästa handskrifterna med

ersattes nu jämna och tydliga textsidor. Tidigare hade det varit nödvändigt att långsamt läsa högt och ljuda för kunna tolka

texterna noga att

texten. Nu blev läsningen och läshastigheten kunde höjas.

tyst

En annan viktig innovation var glasögonen som uppfanns i

slutet 1200-talet, sannolikt i närheten Venedig. Där började

av av de tillverkas 1300-talet. Men det först 1800-talet

var som

produkten och produktionstekniken hade utvecklats så att de

kunde bli allmänt tillgängliga.

På 1800-talet konstruerades också moderna tryckpressar och sättmaskiner. Man kunde börja använda pappersråvara,

trä som

vilket frigjorde pappersbruken från beroendet den knappa

av

tillgången lump. Men de läsfrämjande innovationer gjorde

som

störst intryck samtiden utvecklingen belysnings-

var nog av tekniken. I vårt mörka klimat gjorde bristen billig och effektiv läsbelysning ett allvarligt hinder. På 1860-talet kom den dyra och osande fotogenlampan. I början 1900-talet blev den elektriska

av

metalltrådslampan allmänt tillgänglig. Först då blev ljuset så billigt,

effektivt, lätthanterligt och det kunde bli

rent att var mans egendom.

"Lys Landet Det det vil, skrev den danske för-

over er fattaren .P. Jacobsen 1885. Upplysningen handlade både ande

om och materia. Elektriciteten avgörande kulturfaktor. Det

som en kan något tänka i tid då Cultural Correctness mäts i

vara att en hur många kärnkraftverk vill snabbavveckla.

man

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Voltaire

År skrev Voltaire Om den hemska faran läsning, 1765 av en

fingerad ukas där Jussuf-Cheribi, mufti det heliga ottomanska

av riket, förklarar han, nedan angivna grunder, funnit lämpligt

att

fördöma, förvisa och bannlysa den djävulska tryckerikonsten:

att

1:0. Denna lätthet att förmedla sina tankar tenderar uppenbart att skingra okunnigheten, är civiliserade staters väktare och

som skyddsmur. 2:0. Det befara bland de böcker införs från Väster-

är att att som landet kan finnas sådana jordbruk och sätten att fullkomna

om om de tekniska färdigheterna, böcker i längden, det Gud förbjude,

som skulle kunna väcka våra odlares och fabrikörers geni, deras

sporra verksamhetslust, öka deras rikedomar och dag inge dem själens

en lyftning och kärlek till det allmänna bästa, känslor helt strider

som mot den heliga läran. 3:0. Det skulle till sist kunna hända att fick historieböcker fria från det övernaturliga, håller folket kvar lycklig enfald.

som i en Man kunde i dessa böcker oklok att rättvist bedöma goda

vara nog och onda gärningar och anbefalla rättvisa och fosterlandskärlek,

att vilket uppenbarligen strider mot rättsmedvetandet i vårt land. 4:0. Det skulle med tiden kunna hända att stackars filosofer, under den skenfagra straffbara förevändningen att vilja upplysa

men människorna och göra dem bättre, kom att lära farliga dygder

oss

folket aldrig bör känna till. som 5:0. De skulle, visa ännu större vördnad för Gud och

genom att en

ett förargelseväckande sätt tycka att han uppfyller allt, minska antalet pilgrimer till Mekka till stor skada för själarnas frälsning. 6:0. Det skulle tvivel kunna hända att att läsa de

utan genom västerländska författare har behandlat smittsamma sjukdomar

som och sättet att förebygga dem, kunde bli olyckliga att skydda

nog

vilket skulle ett fruktansvärt attentat mot oss mot pesten, vara Försynens ordning.

ANDERS JOHNSON

Xenos

Det grekiska ordet betyder både främling och gäst. xenos Denna dubbelbetydelse härrör från arkaisk tid 700-500 f.Kr. då ca grekiska bosättningar upprättades Medelhavet. Mellan dessa runt uppstod livlig handel. En viktig förutsättning det etableen var att

rades sedvänja fredligt och hjälpsamt bemöta främmande

en att handelsmän kom besök eller som genomresa.

Utvecklingen fria marknader har betytt mycket för möjlig-

av heterna producera och sprida böcker, tidningar och tidskrifter. att Nationalekonomen Assar Lindbeck skriver 1982:

En vital, från hovet och kyrkan fristående litteratur fram i växte västerlandet först när författarna fick direktkanal till allmänen heten via öppen tidnings- och bokmarknad. Den fören - - kättrade kommersialiseringen författarnas produkter frigjorde av dem från och hovets direkta inflytande statens samma sätt som framväxten marknad för bildkonst frigjorde konstnären från av en beroendet Men samtidigt tillkom naturligtvis av mecenater. en ny ekonomisk otrygghet marknadsrisk i stället för den typ av - en tidigare risken att skriva eller skapa något uppfattades som som olämpligt av hov, statsmakt och Denna marknadsrisk mecenater. är naturligtvis ett skäl till kulturarbetarna i dag i viss mån vill att tillbaka till ett systern där de är anställda det offentliga av - en återgång till med konstnärer ämbetsmän, ett system som

I Sverige har företagsamma invandrare gjort viktiga insatser, inte

minst för utvecklingen bokmarknaden. Den tidiga bokav branschen naturliga skäl internationell. Den bildade eliten var av läste och skrev latin eller de folkspråken. Därför har också stora tryckerier, förlag och bokhandel ofta upprättats i Sverige genom invandrares försorg. Sedan tidigt 1600-tal har i vårt det

språk

säregna ordet "boklåda" efter tyskans Buch bok och Laden

handelsbod.

De första ambulerande tyska bokhandlarna kom till Sverige

1400-talet. Lübeckaren Johan Snell inrättade tryckeri ett Riddarholmen där han 1483 tryckte den första boken i

Sverige.

Georg Richolff, även han från Lübeck, tryckte 1539-41 Vasabibeln

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

i startade tysken Arnold Schold den första svenska

Uppsala. 1612

papperstillverkningen i Uppsala.

1800-talet innebar kraftig expansion bokmarknaden och en av flera invandrare startade förlag än i dag är välkända som varumärken: flyttade Christian Gleerup från Danmark till Lund. 1826 Från land kom Nathan Jacob Gumpert som övertog samma

Gleerups Göteborgsfirma. Den tysk-judiska familjen Bonnier kom

via Danmark under 1820-talet till Sverige. Adolf Bonnier startade bokhandel i Stockholm och 15 år grundade brodern 1827 en senare Albert bokförlag. Andra boksynta invandrare Hugo Geber, ett var Carl Edvard Fritze och, ivår tid, Adam och Dorotea Bromberg. Att Danmark detta sätt fått väsentligt bidrag till ge ett svensk kultur kanske inte ån rätt. Landet har nämligen är mer tacka för Köpenhamn 1600-talet blev ett viktigt

Sverige att att

internationellt bokcentrum. Då Gustav Adolf intervenerade i de

religionsstriderna och förvandlade Tyskland till 30-årigt tyska ett

blodbad, sökte sig många i den tyska bokbranschen till det lugnare där de också kunde köpa del rövade bokskatter

Köpenhamn, en

svenska militärer har med sig hemvägen mot Sverige. som

Ytdemokrati

Sören Holmberg och Lennart Weibull beskriver utvecklingen mot det fram i takt med traditionella

opinionssamhälle som växer att

och kollektivt organiserade grupper försvagas:

I opinionssamhället är åsikter, preferenser, opinioner lika viktiga jorden i jordbrukssamhället eller stålet i industrisamhället. I som opinionssamhället är image centralt fenomen. Konkurrensen ett mellan mångfalden budskap bidrar till den bild framav att som träder ofta får större betydelse än innehållet. Så kan de politiska

partiernas image bli viktigare än deras politik, precis som varumärkena håller bli viktigare än produkterna i industri- och att tjänstesamhället. I denna utveckling spelar medierna en nyckelroll.

ANDERS JOHNSON

Zappa

Flitigt läsa gör dig klok. Därför läs varenda bok, skrev Falstaff, fakir 1894.

Numera kanske det skall heta så här:

Fortsätt bara du så du all klokhet att zappa, att tappa.

Åkommor

En typ av motstånd läsare förr i tiden hade övervinna som att

grundades i olika pseudomedicinska föreställningar: Läsningen sades skapa ögonbesvär, kroppsligt förfall eller depraverat

ett levnadssätt. Ingen ände är det det myckna bokskrivandet, och

mycket studerande gör kroppen trött", står det i Predikaren 12:12.

Rousseau ansåg läsaren passiv och såg läsningen vara som en underkastelse under främmande vilja. Platon ansåg skriften en att utarmar minnet. I dialogen Faidros låter han Sokrates säga:

Den som således tror, att han lämnar efter sig lära i skrift, och en den den bok såsom det tydligt och som tar emot ur en vore ett säkert ord, han är mycket enfaldig han inbillar sig, det - - - att skrivna ordet har uppgift än utgöra påminnelse en annan att en om något för den, redan känner det. som

Ärans och hjältarnas språk

Fornnordiska finns bevarade sedan 300- och 400-talen och texter något som liknar svenska finns nedtecknat 800-talet. Men tydligt svenska texter dyker först 1200-talet i landskapsupp lagarna där den äldre västgötalagen från 1220-talet är äldst. Under medeltiden förekom dels svenskt lagspråk olika i de ett -

olika landskapen och religiöst skriftspråk framförallt

- ett som hörde hemma i Vadstena. Reformationen innebar brott i ett

språktraditionen. Gustav Vasa avskaffade latinet kyrkospråk

som och han lät översätta och trycka bibeln svenska. En statlig

förvaltning började byggas med Stockholm Allt upp som centrum.

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

detta gjorde den svenska språknormen flyttades till Mälar-

att

landskapen.

Inte minst viktig för skapandet modernt svenskt natioav ett bibelöversättningen, fick sin definitiva form 1541

nalspråk var som

och med lätta retuscheringar korn bestå till 1917. Litterasom att Göran Hägg skriver: turvetaren

Vad de första bibelöversättarna skapade inte bara religiös var en urkund. De skapade språk, svenskan. Om de talat andra dialekett skulle vårt språk annorlunda ut, likaså deras insats ter sett om kommit Om den kommit tidigare är det troligt svenskan senare. att inte existerat alls Till deras bestående spår i språket hör till exempel de exotiska bokstäverna d och den förbluffande stavningen

och, den obligatoriska ändelsen i infinitiv och mycket annat. av -a

Önskedrömmen

Det berättas den persiske storvesiren Abdul Kassem Ismael, om levde 900-talet, han ägde bibliotek 117 000 volysom att ett om Storvesiren så fästad vid böckerna att han under sina resor mer. var medförde dem lastade 400 kameler. Dessa djur så dresserade var den alfabetiska ordningen kunde bibehållas under transporterna att och kameldrivarna tjänstgjorde också bibliotekarier som som snabbt kunde plocka fram den volym Abdul Kassem Ismael som önskade. Om nämligen Ronald Reagan, berättas fölen annan statsman, jande historia: Har ni hört ödesdiger brand har ödelagt hela att en president Reagans bibliotek Båda böckerna förstördes. Och det

verkligt tråkiga han bara hade hunnit färglägga den ena. var att Jag kan tyvärr inte frigöra mig från intrycket att många av ledande svenska politikers litterära intresse ligger närmare den som tillskrivs Ronald Reagan än Abdul Kassem Ismaels. Göran Skytte

har skrivit följande i krönika två Sveriges främsta en om av

kommunalpolitiker:

två förefaller i det närmaste kulturella analfabeter. Och Bägge vara

häpnadsväckande tycks de inte minsta generade

nog sätt vara detta. De tillhör rörelse förr i tiden såg det över en som som en

ANDERS JOHNSON

viktig uppgift att bilda folket. Trots detta tycks de i dag närmast

stoltsera med att de är ointresserade och okunniga när det gäller bildning och kultur.

Den ene politikern hade i intervju förklarat han aldrig läste en att böcker, bara Clas Ohlsons postorderkatalog. Den andre, som var 53 år, hade Madicken favoritbok. "I många länder skulle som en ledande politiker hellre dra än erkänna han inte ut tungan att att läser böcker", konstaterar Skytte. I Sverige har däremot skapat

en politisk kultur där det är vanligt bland politiker inte läsa och att

där ingen förväntar sig möta kulturellt engagerade politiker.

att

Naturligtvis kan habil politiker bok-

man vara en utan att vara mal. Och visst kräver ledande politiska uppdrag så mycket tid, att det inte blir så mycket tid över till Det är den brittiske annat. som labourpolitikern Michael Foot skrev 1980: "Maktens människor

har ingen tid för läsning, de inte läser bör inte anförtros men som makt."

Det är alltså inte för att moralisera över enskilda illiterater i det

politiska toppskiktet, jag avslutningsvis detta ämne.

tar upp Problemet är att har fått andligt klimat där boklig bildning ett närmast anses som snobbigt avvikande. Detta gäller inte bara i

politiken. En de allra mäktigaste männen i svenskt näringsliv

av uttalade sig i Expressen i maj 1996 sitt förhållande till poesi: om "Det vet jag inte hur det stavas", hans lakoniska En var svar. som skulle ha gillat detta är Platon. Han ville nämligen förbjuda de härskande läsa poesi eftersom han ansåg skönlitteraturen att att fördärvar själen.

I Sverige får veta allt politikernas vanliga liv, deras

om om favoritmat och favoritdrycker, bostad och familj. Men får om veta mycket litet deras kulturella intressen. Så behöver det inte om vara. I bl.a. Finland, Frankrike, Norge och Tjeckien har kultur-

personligheter haft politiska toppositioner. Jag är övertygad

om att det också i Sverige finns många politiker goda läsare. Det som är

socialdemokratiska landstingsrådet Claes Ånstrand är uppenbar-

ligen dem. Han sade i Svenska Dagbladet den 3 september i en av ar:

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Man måste läsa skönlitteratur är landstingsråd. Det är ett

om man

bygga bilder i huvudet appellerar till kreativiteten.

sätt att som

Efter klockan 22 läser jag inga tjänstepapper.

Det tråkiga är så säger det öppet och att så aktivt använder

att litterära tekniker eller referenser i det offentliga samtalet. Det

språket. Orden får sällan lyftkraft, även när tanken inte utarmar stilla står. Liknelserna haltar. Elakheterna är lika giftiga lättöl.

som Det ingår i tämligen jämntjock verbal smet, vilket är ett

mesta en skäl till jag helst undviker läsa artiklar är undertecknade

att att som

oftast inte skrivna statsråd eller partiledare.

men av

En starkare läs- och skrivkultur i det svenska samhället skapas

inte lagar eller statsbidrag. Det kan bara skapas att

genom genom fler människor utvecklar läs- och skrivförmåga. Ledande

sin egen politiker tillhör den sitt förhållande till

grupp som genom eget

språket påverkar andras inställning till språket. Därmed har de ett

personligt för hur de använder språket. Ett som man

ansvar ansvar inte kan friköpa sig från avlatsbrev i form eller

genom av pengar

paragrafer.

Min önskedröm skrivarglädje och läslust skall större

är att

i politiken. Mindre pliktskyldigt producerade texter.

utrymme av Mer det personligt formulerade Mindre bud-

av engagemanget. av skapsvälling rinner den passive mottagaren. Mer av

som genom

fiberrika formuleringar skapar tuggmotstånd och

som uppmanar till aktiv läsning.

Filosofen Ingemar Hedenius skrev 1976:

Man skall aldrig glömma allvarligt tankeutbyte bara är möjligt

att mellan nakna. Människor, är påbyltade med prestige eller

som partisinne eller ikläder sig vad ligger i tiden kan aldrig

som man lära sig något av.

Det tydligaste uttrycket för utarmningen det offentliga samtalet

av jag kan komma den partisekreterare för några år sedan

var som avfärdade viktig artikel skriven partivän med starkt

en av en personligt med argumentet att skribenten inte represen-

engagemang terade något. En demokrati, där de enda yttrar sig är ombuds-

som

ANDERS JOHNSON

levererar färdigförhandlade och färdigkompromissade

män, som

åsiktspaket, må ett ideal för partisekreterare. Men det är

vara en demokrati djup.

utan

För demokratins skull bör sända budkavle nätter

en genom och dagar, år och århundraden, löpande i sitt angelägna

genom ärende, frambärande från tid till tid det brådskande budet, det yppersta och det främsta. Budkavle går Läs i i natt

natt,

Vänliga hälsningar

Anders jobnson

LÄSARNA OCH DEMOKRATIN

Författarpresentation

Anders Johnson är skriftställare och har varit riksdagsledamot för folkpartiet liberalerna.

Litteratur Ronny Ambjörnsson 1988 Den skötsamme arbetaren: Idéer och

ideal i ett norrländskt sågverkssamhalle 1880-1930. Stockholm:

Carlsson Bokförlag

Anita Ankarcrona 1996 Makt G minne: En historia boken.

om

Stockholm: Atlantis Kent Asp 1986 Mäktiga massmedier: Studier i politisk opinions-

bildning. Stockholm: Akademilitteratur Hans Bergström 1994 Hur medielogiken bidrar till den korta

sikten". IMakten över framtiden: Tolv inlägg långsiktiga

om

politiska beslut. Stockholm: Ingenjörsvetenskapsakademien

Hans Bergström 1996 Är tidningen kvastfening Om läs-

en

ningen och den sköra demokratin". I Ulla Carlsson red

Medierna isamhállet: Igår, idag, imorgon. Göteborg: Nordicom-

Sverige

Bordieu 1998 Om televisionen. Stockholm: Brutus

Pierre

Ostlings Bokförlag Symposion

Ralf Dahrendorf 1990 Reflections the Revolution Europe.

on

London: Chatto 8CWindus PerI Gedin 1998 "Litteraturens ställning är förvånansvärt stark".

I Svenska Dagbladet 7 april

Ingemar Hedenius 1976 I sak och andras. Stockholm:

egen -

Rabén 8CSjögren

Adolf Hedin 1868 Hvad folket vantar den representationen:

nya

Femton hreffrån demokrat till svenska riksdagens medlemmar.

en

Stockholm: Albert Bonniers förlag

ANDERS JOHNSON

Gudmund Hernes 1978 "Det mediavridde samfunn". I

Forhandlingsokonomi hlandingsadministrasjon. Oslo:

og

Universitetsforlaget

Sören Holmberg och Lennart Weibull, red. 1998 Opinions-

samhallet: SOM-undersökningen 1997. Göteborgs universitet

Göran Hägg 1996 Den svenska litteraturhistorien. Stockholm:

Wahlström 8CWidstrand Tore Janson 1997 Språket och historien. Stockholm: Norstedts Olof Lagercrantz 1985 Om konsten att lasa och skriva.

Stockholm: Wahlström 8CWidstrand Assar Lindbeck 1982 Ekonomi och kultur: Betydelsen

av en

decentraliserad ekonomi". I Mats Johansson red Kulturen och

friheten. Stockholm: Timbro Läs- och skrivkommitténs slutbetänkande 1997 Att lämna skolan

med rak Om ratten till skriftspråket och förskolans och

rygg: om

skolans möjligheter att förebygga och möta la"s- och skrivsvårig-

heter. SOU 1997:108

Maktutredningens huvudrapport 1990 Demokrati och makt i

Sverige. SOU 1990:44 Ana Martinez 1998 "I Sverige är slummen språklig. I Impuls

nr 3 Sven Nelander och Viveka Lindgren 1997 Kultur, klass och kön.

Stockholm: LO OECD 1995 Literacy, Economy and Society

Walter Ong 1990 Muntlig och skriftlig kultur: Teknologiseringen ordet. Göteborg: Anthropus

av Olof Pettersson m.fl. 1998 Demokrati och medborgarskap:

Demokratirådets rapport 1998. Stockholm: SNS Förlag Neil Postman 1986 Underhållning till döds. Stockholm: Prisma

Demokratiutredningen analyserar den Till seminarierna bjuder in fors-

svenska folkstyrelsens förutsättningar kare och idédebattörer att bidra med

inför 2000-talet. Det sker i ljuset sin kunskap och sina värderingar kring

av bl.a. globaliseringen, EU-medlem- de frågor tycker är värdefulla

att samskapet, förändringarna i medieland- tala kring.

skaper, den nya lT-telatilcen, fömyel- Varje seminarium dokumenteras i

searbetet inom offentlig förvaltning form av en skrift.

och folkrörelsernas förändringar. Vid

sekelskiftet skall utredningen presen- WW W

.

sammanvägd analys i form demokratitorget. tera en av ett slutbetänkande.

g o v s e

.

Utredningen vill redan under adressen till Demokratiutredningens

är arbetets gång bidra till att fördjupa föra

webbplats. Här finns möjlighet att demokratidebatten genom fri debatt kring demokratin demo-

en -

skriftserie 0 en kratitorget är öppet för alla. 0 offentliga seminarier antal krönikörer kommer

Ett att

webbplats för debatt och 0 en kommentera demokratiproblem och

information

andra demokratidebatter.

Här kan Du också informera dig

och föra dialog kring utredningen.

om Skrifter

Direktiv i fulltext, arbetsplan och Demokratiutredningen kommer utredningens protokoll dokument

är fortlöpande under arbetets gång att kan hämta hem.

man publicera skriftserie med essäer, Här informerar också fortlöpan-

en debattartiklar, seminarieinlägg och de aktuella skrifter och seminarier.

om forskarantologier. Man kan dessutom del debatt-

ta av

Den omfattande demokratiforsk- inlägg vid beställa

seminarier samt ning bedrivs vid våra universitet utredningens skrifter.

som och högskolor ställs detta vis till för- Länkar finns till andra delar

av nätet fogande för alla som är intresserade av där demokratifrågor dryftas olika

demokratifrågor.

satt.

Information om titlar, utgivningsdag, finns utredningens Information

priser m.m.

webbplats. frågor och lämnar

Vi svarar gärna

ytterligare information om utredning- Seminarier

arbete. Adress och telefonnummer

ens En av utredningens uppgifter är att sti- till utredningens kansli finns nästa

mulera det offentliga samtalet. sida.

Därför anordnar vi offentliga semi-

narier i landet.

runt om

Utredningens sammansättning

Ordförande Per Gustafsson c Olle Schmidt fp Bengt Göransson infmnaziønscbqf utredningmekretørare fd. stats-råd tel: 08-787 tel: 64

40 040-34 10 tel: 08-453 41 04 alt.

044-13 33 00

Jeanette Hillding m

Kommittéledamöter føaetagare Per Unckel m

Elisa Abascal tel: 043 1-88 300 ledamot w riksdagen

Reyes mp tel: tel: 08-786 44

08-88 29 Gunnar Larsson

s

lelubbonfirande Pernilla Zethraeus v Stefan Attefall kd ledamot tel 03 1-703 73 07 oppositionsråd

av riksdagen

tel: 026-17 81 tel: 22

08-786 54 Eva Marcusdotter

s Britt Bohlin fiilanssleribent s

ledamot tel: 019-36

av riksdagen

tel: 08-786 47 80

Experter sekretariat

Wanja Lundby-Wedin Huvudsekreterare Seminarieansvarig L0:s andra ørøfirande Erik Amnåjil dr Anders Ljunggren

tel: tel:

019-30 30 08-405 16 54 Elisabeth Rynell

fWWe Biträdande sekreterare Assistent

Margareta Meyer Helena Svensson Marcus Storch

tel: 08-405 16 tel: 08-405 46

49 04 direktör

.

Demokratiutredningens

skriftserie

Redaktör Erik Amnå

1 Demokratins räckvidd. Dokumentation från ett

.

seminarium SOU 1998:55 2. En god affär i Motala. Journalisternas avslöjanden

och läsarnas etik SOU 1998:63 3. Att rösta med händerna. Om stormöten, folkom-

röstningar och direktdemokrati i Schweiz SOU 1998:85

4. Gör barn till medborgare Om barn och

demokrati under 1900-talet SOU 1998:97 5. Det unga medborgarskapet. Dokumentation från ett

seminarium SOU 1998:101

Lekmannastyre i experternas tid. Dokumentation från

ett seminarium SOU 1998:102 7. Demokrati på europeisk nivå SOU 1998:124 8. Läsarna och demokratin. Ett brev till det läsande

Sverige

Den parlamentariskt sammansatta Demokratiutredningen analyserar den svenska folkstyreisens förutsättningar inför 2000-talet. Det sker i ljuset av bI.a. globaliseringen, EU-medlemskapet, förändringarna i medielandskapet, den

lT-tekniken, förnyelsearbetet inom offentlig förvaltning nya och folkrörelsernas förändringar. Vid sekelskiftet ska utredningen presentera en sammanvägd analys i ett slutbetänkande.

Utredningen vill redan under arbetets gång bidra till att fördjupa demokratidebatten genom

offentliga seminarier runt om i landet 0

webbplatsen www.demokratitorgetgovse med fria °

debatter och möjligheter att informera sig om och föra dialog kring Demokratiutredningen

skriftserie med essäer, debattartiklar, seminarie-

0 en

inlägg och torskarantologier.

Man måste läsa skönlitteratur om man är landstingsråd. Det är ett sätt att bygga bilder i huvudet som appellerar till krealiviteten. Efter klockan 22eläser jag inga tjänste- PHPPGY-

så sägerg en,framträdande svensk politiker som citeras i denna bok. Men. om man får tro bokens författare, år det ett problem för svensk demokrati, att Iâsningens betydelse inte längre är så självklar i den politiska kulturen.

Denhär debattboken utgår från att demokratin i vårt landlföddes av läsare och att den alltjämt är beroende av medborgare kan läsa och som läser. Genom att läsa

som böcker kan medborgare skaffa sig kunskap om andras

en erfarenheter av samhället och bilda sig en egen uppfattning såatt demokratins samtal och beslut blir välgrundade",När varken medborgare eller politiska ledare längre läser riskerar de politiska diskussionerna att bli ytliga, förenklade och vilseledande. Både folkrörelsernas och massmedlernasutveckling inger oro. -

FRITZESL i

i

i OFFENTLIGA

l i

pUBLlKATloNERi

POSTADRESS:10647STOCKHOLM

.

FAX08-690 9x91,TELEFONo8§69o9190

E-rosw: fritzes.order@liber.se

INTERNET:www.fritzes.se